Annual Report • Mar 12, 2020
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
ÅRS- OCH HÅLLBARHETS-REDOVISNING 2019
| Telia Company på en minut 4 | |
|---|---|
| 2019 i korthet 6 | |
| Hur vi skapar värde 8 | |
| Koncernchefens kommentar10 | |
| Trender och strategi 12 |
| Koncernutveckling 16 | |
|---|---|
| Utveckling per land 32 | |
| Hållbarhet 41 | |
| Risker och osäkerhetsfaktorer 62 |
| Bolagsstyrningsrapport70 | |
|---|---|
| Styrelse 82 | |
| Koncernledning 84 |
| Koncernens totalresultatrapporter 86 |
|---|
| Koncernens balansrapporter 87 |
| Koncernens kassaflödesrapporter 88 |
| Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital 89 |
| Koncernens noter 90 |
| Moderbolagets resultaträkningar 182 |
| Moderbolagets totalresultatrapporter 183 |
| Moderbolagets balansräkningar 184 |
| Moderbolagets kassaflödesanalyser185 |
| Förändringar i moderbolagets eget kapital 186 |
| Moderbolagets noter187 |
| Styrelsens och verkställande direktörens intygande226 | |
|---|---|
| Revisionsberättelse 227 | |
| Revisors rapport över översiktlig granskning av | |
| hållbarhetsredovisningen 231 | |
| Fem år i sammandrag 232 | |
| Alternativa nyckeltal 234 | |
| Definitioner 238 | |
| Årsstämma 2020 240 |
Den reviderade årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar sidorna 16-210 och 226. Den granskade bolagsstyrningsrapporten omfattar sidorna 70-85.
Den av revisorerna översiktligt granskade hållbarhetsinformationen (vilken också utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten) omfattar sidorna 41-61 och 211-225.
Telia Company AB (publ) Postadress: 169 94 Solna Besöksadress Stjärntorget 1, Solna Org.nr: 556103-4249 Säte: Stockholm Telefon: o8 504 550 00 www.teliacompany.com Produktion: Telia Company AB i samarbete med Narva Foto av styrelse och koncernledning: Telia Company
Vi sammanför företag, individer, familjer och samhällen via fasta och mobila kommunikationstjänster. Våra tjänster har en positiv påverkan på social, ekonomisk och miljömässig utveckling och banar väg för ett samhälle där alla kan ta del av digitaliseringen. Människor kan ha kontakt även om det geografiska avståndet är stort. Vi arbetar i ett ekosystem av mindre nystartade företag och större tjänsteleverantörer. Tillsammans lägger vi grunden för kreativitet, tillväxt och förändring.
Vi är Telia Company, den nya generationens telekombolag. Vi erbjuder kommunikationstjänster som hjälper miljontals människor att vara uppkopplade och kommunicera, att göra affärer och bli underhållna.
20 800 86,0
Medarbetare GSEK i nettoomsättning
ICT-TJÄNSTER
VI ERBJUDER
MOBIL RÖST OCH DATA
TV OCH MEDIA
HÅRDVARA
IP-KAPACITET
Vi står stadigt i Norden och Baltikum och vårt fibernät är världsomspännande. Alla våra mobilverksamheter i Eurasien är avyttrade, förutom Moldcell i Moldavien där ett avtal om avyttring tecknades i februari 2020.
| SVERIGE SVERIGE | NORGE | DANMARK | FINLAND |
|---|---|---|---|
| #1 35% #1 51% #1 32% |
#2 37% #2 14% #2 18% |
#3 19% #3 7% #5 4% |
#2 32% #2 16% #3 26% |
| #2 18% ESTLAND |
#2 21% LETTLAND |
#4 1% LITAUEN |
#3 21% MOLDAVIEN |
| #1 49% #1 82% #1 52% #2 38% |
#1 47% |
#2 29% #1 82% #1 52% #1 36% |
#2 29% Avvecklad verksamhet och till försäljning |
| Mobil Fast telefoni |
Telia Companys marknadsandelsprognoser är baserade på antal abonnemang. Bredband Tv |
||
| Ägarandel – dotterbolag | |||
|---|---|---|---|
| Land | Huvudvarumärke | Ägarandel1, % | Konsoliderad andel, % |
| Sverige | Telia, halebop, Fello, TV4, C More | 100 | 100 |
| Finland | Telia, MTV | 100 | 100 |
| Norge | Telia, MyCall, OneCall, Phonero, get | 100 | 100 |
| Danmark | Telia, Call me, Mit tele | 100 | 100 |
| Estland | Telia, Diil | 100 | 100 |
| Lettland | Telia, Lmt | 60,32 | 60,32 |
| Litauen | Telia, Ezys | 88,2 | 88,2 |
| Moldavien | Moldcell | 100 | 100 |
| Land | Huvudvarumärke | Ägarandel1, % | Konsoliderad andel, % |
|---|---|---|---|
| Lettland | Tet | 49,0 | 49,0 |
| Turkiet | Turkcell | 24,0 | 24,2 |
1) Ägarandel definieras som direkt och indirekt ägande dvs effektivt ägande.
2) Telia Company direktäger 49 procent av LMT och kontrollerar bolaget genom aktieägaravtal. Därtill äger Telia Company indirekt 11,3 procent i bolaget.
Telia Carriers 65 000 km fibernät är världsomspännande med fler än 300 närvaropunkter i 35 länder.
Med ambitionen att bli det grönaste telekombolaget på planeten, lanserades två miljömål. Vi strävar mot noll koldioxidutsläpp i värdekedjan och en cirkulär ansats mot inget avfall i våra egna verksamheter. Läs mer om våra miljömål i Hållbarhetsavsnittet.
I oktober 2019 lanserades ett ramverk för gröna obligationer. Ramverket stöttar Telia Companys ambition att bli betraktad som en ledare i hållbar finanshantering och är en viktig del att realisera miljömålen genom att främja investeringar i energieffektivitet och gröna digitala lösningar.
Telia Company förblev stark i sin ESG-profil (Environmental, Social, Governance), bekräftat av flera externa värderingsinstitut.
Utsikter: Operationellt fritt kassaflöde förväntas öka till mellan 12,0 och 12,5 GSEK från 2018 års nivå (10,8 GSEK).
Utfall (GSEK): 12,6
1,5 Antal fasttelefoniabonnemang, miljoner
2,9 Antal fast bredbandsabonnemang, miljoner
3,1 Antal tv-abonnemang, miljoner
Vi etablerade ett nytt segment – Tv och media till följd av förvärvet av Bonnier Broadcasting. Genom detta säkerställde Telia Company ledarpositionen på den nordiska media-arenan med kvalitetsinnehåll samt breddade intäktsströmmar.
Vi upprätthöll ledarpositionen att ha de bästa näten i Norden. I Finland lanserade Telia 5G i oktober och i Norge tog Telia de första stegen att uppgradera sitt nät inklusive att bygga ut 5G de kommande fyra åren. I Sverige fick Telia åter igen utmärkelsen för det bästa mobilnätet av det oberoende nättestet "P3".
Vi nådde målet att sänka de operativa kostnaderna på koncernnivå med cirka 2 procent på helåret tack vare starkt genomförande under det andra halvåret, främst drivet av Sverige, Danmark och gemensamma funktioner.
Varje dag är Telia Company med och formar den digitala omvandlingen i Norden och Baltikum. Våra produkter och tjänster har en avgörande roll i arbetet att lösa nuvarande och framtida samhälls- och miljöutmaningar, men medför även risker och skapar negativ påverkan. Vi utgår från våra intressenter för att förstå och hantera både möjligheter och risker, och på så sätt säkerställa hållbar lönsamhet och tillväxt.
Telia har Sveriges nöjdaste företagskunder
Våra företagskunder är allt ifrån egenföretagare till multinationella företag, från kommuner till myndigheter. En så bred kundbas innebär att vi måste hantera mycket skilda krav och förväntning när det gäller att tillhandahålla flexibla produkter och affärsmodeller. Samarbete och gemensam innovation är avgörande för att fånga möjligheterna kopplat till t ex 5G och uppkopplade saker (IoT).
På våra marknader strävar vi efter att alltmer anpassa våra erbjudanden till vad vi kallar "The Forwards" - personer som är intresserade av och nyfikna på teknik och hur den kan underlätta deras liv men som också är försiktiga med integritet och hållbar konsumtion. De vill ha en personlig upplevelse och en sömlös uppkoppling mellan hårdvara och tjänster.
Halebop har Sveriges nöjdaste mobilkunder1
1) Enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI)
2019 var året då vår strategi att bli något mer än vad telekommunikationsbolag traditionellt har varit verkligen blev tydlig. Förvärvet som skapade vår nya Tv- och media-enhet, med TV4, C More och MTV, ger oss en unik position att erbjuda våra kunder en ny värld av digitala upplevelser i Norden. Under året fortsatte vi att investera i vår infrastruktur för att tillgodose en ständigt växande kundefterfrågan på högkvalitativ uppkoppling på de marknader där vi är verksamma. Vi konkretiserade stegen mot att bli klimatneutrala inom vår egen verksamhet 2022 och samtidigt uppnådde vi de finansiella mål vi hade satt upp för året.
Den ökande digitaliseringstakten har påverkat och fortsätter att påverka samhället i grunden. Vi befinner oss i hjärtat av den förändringen, därför har vi såväl möjlighet som ansvar att driva på för en hållbar digitalisering. Idag erbjuder vi våra företagskunder en kombination av kärntjänster och nya typer av tjänster. Det handlar om ICT (Information and Communications Technology) och uppkopplade saker, vanligen benämnt sakernas internet, vilket öppnar upp helt nya möjligheter för kunderna. ICT och digitalisering är inte bara viktiga för vår verksamhet, de är viktiga utifrån hur vi, våra leverantörer och kunder kan begränsa klimatförändringen och det icke hållbara användandet av naturresurser.
VVår infrastruktur är central för att växla över till en mer hållbar utveckling. Vi har fortsatt att investera i regionen, till stor del drivet av kundefterfrågan och vårt förvärv av Get i Norge. Vi fick erkännanden för kvaliteten i våra nät i flera olika oberoende studier vilket formar en viktig plattform för att stärka kundupplevelsen. Under 2019 lanserade vi också 5G på några av våra marknader, med ett fullskaligt kommersiellt erbjudande i Finland, investeringsbeslut i Norge samt flera framgångsrika pilotprojekt på våra marknader.
Digitala lösningar är viktiga delar i Telia Companys miljöagenda (the Daring Goals) som vi kommunicerade i mars 2019. Under året har vi ytterligare konkretiserat vägen framåt för att nå målen om noll miljöavfall och noll koldioxidutsläpp, genom målsättningen att bli klimatneutrala inom vår egen verksamhet till 2022. I linje med de målen fortsätter vi att utveckla våra erbjudanden, till exempel genom att öka återanvändandet av nätutrustning och telefoner. Vi stödjer FN:s globala mål för hållbar utveckling och Global Compact-principerna helhjärtat.
Det var ett händelserikt år då vi lyckades stärka vår kommersiella agenda, med fokus på hur vi kan skapa ytterligare värde till våra kunder. Vi såg gradvisa förbättringar under året, men vi har ännu inte nått vår fulla potential. Konvergens förstärker kundupplevelsen och kundlojaliteten, vilket i sin tur minskar antalet förlorade kunder, inom både konsument- och företagssegmentet. Därför kommer det att fortsatt vara en viktig del i våra kommersiella aktiviteter framöver. Vårt mobila familjeerbjudande är ett bra exempel inom detta område. I Sverige har vi också fortsatt att arbeta för att nå ut till fler fiberkunder, via vår egen infrastruktur och via stadsnät. Detta banar väg för oss att rikta fler konvergerade erbjudanden till slutkunder.
Operationellt fritt kassaflöde uppgick till 12,6 GSEK under året, en ökning med 16 procent jämfört med 2018 och inom målet om 12-12,5 GSEK om vi exkluderar en pensionsåterbetalning om 0,4 GSEK i det fjärde kvartalet. Justerad EBITDA i rapporterad valuta växte med 17 procent, inklusive den positiva effekten från IFRS 16, och följde den tänkta strukturen med gradvis förbättring under året. Detta var främst drivet av positiva effekter från IFRS 16, förvärv
och förbättrad effektivisering i kostnader för sålda varor och ytterligare sänkning av de operativa kostnaderna. Vi är nöjda med, och ska vara stolta över, den kostnadsutvecklingen samtidigt som vi fortsätter att arbeta för högre tjänsteintäkter.
Baserat på operationellt fritt kassaflöde föreslår styrelsen en utdelning för 2019 om 2,45 SEK per aktie motsvarande en ökning med 3,8 procent jämfört med 2018. Sedan starten av återköpsprogrammet av aktier 2018 har vi använt 10 GSEK, vilket motsvarar ytterligare cirka 6 procent avkastning till våra aktieägare. Då vi har en långsammare återhämtning av tjänsteintäkter än förväntat, vilket påverkar förväntad skuldsättningsgrad negativt. och med en potentiellt svagare konjunkturutveckling, beslutade styrelsen i oktober att inte genomföra de återstående 5 GSEK av det tre-åriga återköpsprogrammet.
Slutligen vill jag framföra min tacksamhet till mitt team och alla mina medarbetare på Telia Company för det hårda arbete som alla bidragit med under 2019. Tack också till alla 472 000 aktieägare för ert förtroende för vårt företag.
Stockholm 11 mars 2020
Christian Luiga Tillförordnad vd och koncernchef
Teknik, samhälle och företag är under förändring. Inom hela denna förändring finns ett konstant ökande behov av uppkoppling. Norden och Baltikum är globalt ledande i digitalisering, att förändra och förbättra våra kunders liv, arbete och driva deras verksamheter. Samtidigt är det samhälls- och miljöutmaningar såsom klimatförändringar och resursbrist som kräver att vi fundamentalt tänker om, hur vi skall bli en möjliggörare till en bra digitalisering.
Affärsmodeller och processer är under snabb förändring, delvis drivet av möjligheter inom it inklusive uppkopplade saker. Många företag möter utmaningen att anpassa sin verksamhet till krav i den digitala världen. I den världen med snabb teknikutveckling, vill de flesta företag köpa tjänster för att möjliggöra digitalisering.
Digitalisering och en ökande uppkopplad befolkning skapar nya konkurrensmarknader. Nya aktörer med nya affärsmodeller inträder i alla branscher och företag måste anpassa sig till nya och ökade kundkrav samt förväntningar för att överleva. Kunderna förväntar sig större valmöjligheter när de skall handla och på det mest bekväma sättet för dem.
För att vara i framkant, måste produkter och tjänster samla information om hur de används. Detta driver företag att koppla upp sina produkter till internet. Modellen att betala per användande växer i takt med att produkter omvandlas till tjänster. Kärnan i värdeskapande förblir inom företagen men hjälpen och supporttjänsterna kommer sannolikt att köpas av någon annan som en tjänst.
För arbetsgivare kommer det att bli svårare att attrahera nya talanger ifall verksamheten och värderingarna inte överensstämmer med hållbarhet, mångfald och balans mellan arbete och fritid.
Viktiga drivkrafter för förändring är att skapa mjukvarubaserad verksamhet – att ersätta hårdvara med mjukvara – allt som en tjänst. Att skapa mjukvarubaserad verksamhet innebär enorma skalfördelar och flexibilitet vilket gagnar branschledare inom molntjänster, vilket i sin tur förändrar konkurrensmarknaden till en där gamla verksamhets- och affärsmodeller utmanas av globala aktörer inom ekosystem.
Artificiell intelligens och uppkopplade saker (internet of things, IoT) möjliggör tillsammans snabb tillväxt av intelligent automatisering. Detta skapar nya behov av kundintegritet och etik i datahantering.
Ökningen i de utvidgade erfarenheterna genom förstärkt och virtuell verklighet, och dess införlivande i vårt dagliga liv, medför nya möjligheter för hur vi uppfattar och utforskar världen. Förstärkt och virtuell verklighet har redan blivit verklighet bortom konsumentmarknaden och möjliggör nya samarbeten mellan företag, till exempel fjärrkonferenser.
Den digitala och fysiska världen slås samman och att skilja mellan de två blir mindre och mindre meningsfullt. Bilden att "alltid vara uppkopplad" förändras beroende på vårt samhälle samt hur kunderna spenderar sin tid och resurser. Kundbeteendet har ändrats snabbt med fokus på omedelbarhet och personligt. Kunderna blir mer och mer obundna till en viss teknik och tar uppkoppling för given samt ser den som en nödvändighet i det dagliga livet. Med bättre uppkoppling och enklare lösningar för att arbeta på distans, ökar flexibiliteten, men skiljelinjen mellan arbete och fritid suddas ut. Trots en generellt sett bättre ekonomisk tillväxt, kommer den finansiella pressen på företag med förväntan att man skall få mer för mindre, att fortsätta.
Konsumenter och beslutsfattare ställer markant högre förväntningar och krav på företag att vara transparenta och att bidra positivt till utvecklingen i samhället och för miljön. Säkerhet, integritet och etisk hantering av data såväl som att minska koldioxidutsläpp och avfall är viktiga frågor att hantera. Den delade ekonomin växer då tillgång till den blir än mer viktig än att äga fysiska tillgångar.
En ökande åldrande befolkning kommer att medföra ett ökat behov av sjukvård och press på den offentliga sektorn men även skapa en marknad med aktiva och förmögna äldre som kommer att söka möjligheter till självförverkligande och livskvalitet. Större kapacitet för att hantera ökande gap mellan ung och gammal, de som är födda i den digitala världen och de som ligger efter, gör att det ställs högre krav på den offentliga sektorn inom alla områden. Då många jobb kommer att försvinna och ersättas med ny teknik växer behovet av omskolning och innovation.
Vår strategi är baserad på en kontinuerlig utveckling av vår kärnverksamhet i kombination med fokuserade satsningar i områden som stärker kärnverksamheten men även skapar ny verksamhet inom tillväxtområden.
Vi har de mest lojala och nöjda kunderna på våra marknader
Vi levererar aktieägarvärde i linje med de bäst presterande i jämförbar grupp i Europa
Att vara en branschledare inom digital påverkan genom FN:s hållbara utvecklingsmål
Vi har de mest engagerade medarbetarna
Vi erbjuder kunder en sömlös upplevelse oberoende av vilka nät de flyttar mellan, kombinerat med en suverän kundupplevelse, vilken skapar kundlojalitet. Då mobila och fasta nät konvergerar, optimerar vi transporten av data för att säkra både upplevelsen och dataproduktionen. Vår ledande position inom fiber och 4G till 5G skall bibehållas.
Vi ser en möjlighet i att erbjuda vår distribuerade molnkapacitet till företagskunder. Säkerhet och bäst kvalitet genom hela kedjan är avgörande för att säkerställa den bästa nätupplevelsen. Telia Carrier kommer fortsatt vara den som säkerställer uppkoppling globalt, viktig för multinationella kunder och för en ypperlig upplevelse av molntjänster. Vi adderar tjänster ovanpå vår uppkoppling för att öka relevansen av vårt bästa nät.
Vårt kundlöfte att vinna hemmet baseras på våra kunders behov av bekvämlighet och säkerhet. Vårt varumärke är starkt och tillförlitligt i att leverera tjänster till hemmet. Media är en grundpelare i vår kontakt med massmarknaden, där vi erbjuder unika erbjudanden med spännande innehåll och som är tillgängligt överallt. För små företag finns det ett behov av tjänster som är enkla att använda och som sträcker sig från uppkoppling till arbetsplatser som en tjänst och vi kommer fortsätta leverera relevans till denna del av massmarknaden.
För företagssegmentet är vi den utvalda digitaliseringspartnern genom att erbjuda rådgivning och lösningar som hjälper företag att digitalisera sin verksamhet.
Vår portfölj är anpassad för att möta följande kundbehov:
Som en aktör och möjliggörare i ekosystemet, leder och deltar vi aktivt i ekosystem och möjliggör därmed för partners att utveckla nya affärsmodeller, att använda kombinationer av olika tillgångar och plattformar från oss och andra partners. Genom att fokusera på vissa satsningar, exempelvis på analysverktyg, smarta städer, smarta transporter och breddande av vår verksamhet med uppkopplade saker – skapar vi grunden för framtida tillväxt då våra kunder kommer att ha nytta av vad vi levererar i näten. Det är genom samarbeten som vi kan nå den största positiva effekten i samhället.
Utöver ett starkt ramverk för bolagsstyrning med högsta etik och regelefterlevnad drivs våra medarbetare till självledarskap, stort intresse för våra kunder och kostnadskontroll med hjälp av våra värderingar, dare, care och simplify, som hörnstenar.
För att möjliggöra vår strategi:
• Gör vi betydande satsningar på analys och insikts-
driven marknadsbearbetning och kundinteraktion. Vårt mål är att märkbart öka relevansen av varje enskild interaktion för att skapa värde för våra kunder.
Telia Companys verksamhetsmodell är baserad på geografiska områden förutom det i december etablerade segmentet Tv och media. Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån följande rörelsesegment: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Estland och Tv och media. I Övrig verksamhet ingår Telia Global bestående av Division X, Telia Carrier, Global business och Telia Ventures samt verksamheten i Lettland och Telia Companys ägande i turkiska Turkcell (24 procent) samt koncernfunktionerna. Koncernfunktionerna omfattar CEO Office, kommunikation, Corporate affairs (inklusive fusioner och förvärv), ekonomi
och finans (inklusive inköp och fastigheter), Common Products & Services samt People & Brand.
Sedan den 31 december 2015 klassificeras det tidigare affärssegmentet region Eurasien som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet. Alla verksamheter är avyttrade förutom Moldcell i Moldavien där ett avtal om avyttring tecknades i februari 2020. För ytterligare information om innehav för försäljning och avvecklad verksamhet, se not K35.
Om inte annat sägs anges jämförelsevärden i denna rapport inom parentes efter operativa och finansiella utfall och hänvisar till motsvarande post för helåret 2018.
| MSEK, förutom nyckeltal, uppgifter per aktie och förändringar | Jan–dec 2019 | Jan–dec 20185 | Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 85 965 | 83 559 | 2,9 |
| Förändring (%) jämförbar bas1 | -3,5 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)1, 4 | 73 455 | 69 553 | 5,6 |
| förändring (%) jämförbar bas | -1,8 | ||
| Justerad² EBITDA1 | 31 017 | 26 540 | 16,9 |
| Förändring (%) jämförbar bas | 9,5 | ||
| Marginal (%) | 36,1 | 31,8 | |
| Justerat² rörelseresultat1 | 13 452 | 14 146 | -4,9 |
| Rörelseresultat | 12 293 | 13 238 | -7,1 |
| Resultat efter finansiella poster | 9 354 | 11 019 | -15,1 |
| Nettoresultat från kvarvarande verksamhet | 7 601 | 9 523 | -20,2 |
| Nettoresultat från avvecklad verksamhet3 | -341 | -6 399 | |
| Totalt nettoresultat | 7 261 | 3 124 | 132,4 |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 7 093 | 3 213 | 120,8 |
| Totalt resultat per aktie (SEK) | 1,70 | 0,75 | 127,9 |
| Resultat per aktie från kvarvarande verksamhet (SEK) | 1,77 | 2,17 | -18,4 |
| Fritt kassaflöde1 | 12 369 | 11 902 | 3,9 |
| varav operationellt fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet1 | 12 571 | 10 816 | 16,2 |
| CAPEX1 exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar | 14 113 | 14 984 | -5,8 |
1) Se sektionerna Alternativa nyckeltal och Definitioner.
2) Se avsnittet Justeringsposter. 3) För Avvecklad verksamhet, se not K35.
4) Se not K6.
5) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
Nettoomsättningen steg i rapporterad valuta 2,9 procent till 85 965 MSEK (83 559). Effekten från valutakursförändringar var positiv om 1,4 procent och effekten från förvärv och avyttringar var positiv om 5,0 procent, främst hänförlig till förvärvet av Get och TDC Norge i oktober 2018 och till viss del Bonnier Broadcasting som är konsoliderat från den 2 december 2019.
På jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, sjönk nettoomsättningen 3,5 procent främst drivet av lägre hårdvaruförsäljning på alla nordiska marknader, press på intäkter från fast telefoni på de flesta marknader samt mindre transit-intäkter med låg marginal från Telia Carrier.
Tjänsteintäkter på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, sjönk 1,8 procent på grund av press på intäkter från fast telefoni samt lägre intäkter i Telia Carrier såväl som lägre mobila tjänsteintäkter i Norden och fiberinstallationsintäkter i Sverige.
| Nettoomsättning MSEK |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2018 |
Förändring (MSEK) |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 34 905 | 36 677 | -1 773 | -4,8 |
| Finland | 15 969 | 15 512 | 457 | 2,9 |
| Norge | 14 666 | 11 898 | 2 768 | 23,3 |
| Danmark | 5 675 | 6 167 | -492 | -8,0 |
| Litauen | 4 045 | 3 849 | 197 | 5,1 |
| Estland | 3 333 | 3 077 | 256 | 8,3 |
| Tv och media | 751 | – | 751 | |
| Övrig verksamhet | 8 889 | 8 743 | 146 | 1,7 |
| varav Telia Carrier | 5 388 | 5 542 | -154 | -2,8 |
| varav Lettland | 2 408 | 2 200 | 208 | 9,5 |
| Elimineringar och övrigt | -2 268 | -2 364 | 96 | -4,1 |
| Summa, kvarvarande verksamhet | 85 965 | 83 559 | 2 406 | 2,9 |
Kostnad sålda varor och tjänster uppgick till 30 366 MSEK (32 798) motsvarande en sänkning med 7,4 procent jämfört med 2018. Sänkningen var främst en effekt av påverkan från IFRS 16 och lägre hårdvarukostnader till följd av lägre hårdvaruförsäljning, delvis motverkat av en ökning på grund av förvärvet av Get och TDC Norge.
Personalkostnader steg 7,9 procent jämfört med 2018, främst på grund av förvärv i Finland och Norge samt Tv och media, delvis motverkat av ökad operationell effektivitet i Sverige.
På jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, och exklusive effekter från IFRS 16, var operativa kostnader exklusive justeringsposter ned med 2 procent drivet av realiserade effektiviseringar i Sverige, Danmark och gemensamma funktioner.
Av- och nedskrivningar ökade 39,8 procent till 18 861 MSEK (13 494) främst till följd av införandet av IFRS 16.
| Rörelsekostnader MSEK |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Inköp av varor och entreprenadtjänster och förändring i varulager1 | -22 269 | -22 406 |
| Samtrafik- och roamingkostnader | -5 728 | -6 311 |
| Övriga nätkostnader | -2 369 | -4 081 |
| Personalkostnader | -13 753 | -12 745 |
| Marknadsföringskostnader | -3 262 | -3 256 |
| Övriga omkostnader | -8 017 | -8 430 |
| Avskrivningar och nedskrivningar1 | -18 861 | -13 494 |
| Delsumma | -74 260 | -70 724 |
| Övriga rörelsekostnader | -1 117 | -1 299 |
| Summa, kvarvarande verksamhet | -75 375 | -71 987 |
1) Omräknad, se not K1.
Totalt antal abonnemang i kvarvarande verksamhet ökade med 0,3 miljoner till 24,2 miljoner drivet av förvärvet av Bonnier Broadcasting vilket adderade 0,6 miljoner tvabonnemang och mer än uppvägde för en fortsatt förlust av fasttelefoniabonnemang.
Justeringsposter som påverkar rörelseresultatet uppgick till -1 159 MSEK (-908) och var främst hänförliga till omstruktureringskostnader i den svenska verksamheten, integrationskostnader hänförliga till förvärvet av Get och TDC Norge samt en nedskrivning om -129 MSEK av aktiverade utvecklingskostnader inom Övrig verksamhet till följd av ett ledningsbeslut avseende nedläggningen av ett utvecklingsprojekt rörande ett nytt it-system. För definition av justeringsposter se avsnitt Definitioner.
| Justeringsposter MSEK |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Inom EBITDA | -1 000 | -607 |
| Omstrukturering, kostnader för synergiimplementation, kostnader relaterade till historiska tvister, regulatoriska avgifter och skatter m m |
||
| Sverige | -255 | -181 |
| Finland | -168 | -63 |
| Norge | -227 | -205 |
| Danmark | -41 | -41 |
| Litauen | -22 | -19 |
| Estland | -5 | -6 |
| Tv och media | -86 | – |
| Övrig verksamhet | -211 | -148 |
| Realisationsvinster/-förluster | 15 | 56 |
| Inom Av- och nedskrivningar | -151 | -266 |
| Inom Resultat från intressebolag och joint venture | -8 | -35 |
| Summa justeringsposter inom rörelseresultat, kvarvarande verksamhet | -1 159 | -908 |
| Justerad EBITDA2 MSEK |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2018 |
Förändring (MSEK) |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 13 932 | 13 162 | 770 | 5,9 |
| Finland1 | 4 900 | 4 647 | 253 | 5,4 |
| Norge | 6 394 | 4 492 | 1 902 | 42,3 |
| Danmark | 1 056 | 751 | 306 | 40,7 |
| Litauen | 1 430 | 1 350 | 80 | 5,9 |
| Estland | 1 146 | 1 001 | 146 | 14,5 |
| Tv och media | 108 | – | 108 | |
| Övrig verksamhet | 2 051 | 1 137 | 914 | 80,4 |
| varav Telia Carrier | 888 | 512 | 376 | 73,3 |
| varav Lettland | 799 | 694 | 105 | 15,2 |
| Elimineringar | -0 | -0 | -0 | 0,0 |
| Summa, kvarvarande verksamhet1 | 31 017 | 26 540 | 4 477 | 16,9 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
2) Se sektionerna Alternativa nyckeltal och Definitioner.
| Justerat rörelseresultat1 MSEK |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2018 |
Förändring (MSEK) |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 7 600 | 7 765 | -165 | -2,1 |
| Finland | 1 657 | 2 108 | -452 | -21,4 |
| Norge | 2 184 | 2 343 | -159 | -6,8 |
| Danmark | -4 | -116 | 112 | |
| Litauen | 744 | 697 | 47 | 6,7 |
| Estland | 502 | 444 | 58 | 13,0 |
| Tv och media | 42 | – | 42 | |
| Övrig verksamhet | 726 | 905 | -178 | -19,7 |
| Elimineringar | 0 | -1 | 0 | 0,0 |
| Summa, kvarvarande verksamhet | 13 452 | 14 146 | -694 | -4,9 |
1) Se sektionerna Alternativa nyckeltal och Definitioner.
I kvarvarande verksamhet steg justerad EBITDA 16,9 procent till 31 017 MSEK (26 540).
På jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, steg EBITDA 9,5 procent. Justerad EBITDA exklusive positiva påverkan från IFRS 16, på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, föll med 1 procent. På de största marknaderna utvecklades justerad EBITDA på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar samt exklusive positiv påverkan från IFRS 16 som följer. I Sverige föll justerad EBITDA med 1 procent då lägre kostnader inte kunde kompensera för press på intäkterna. I Finland sjönk justerad EBITDA med 7 procent drivet av en kombination av ökade kostnader och lägre intäkter. I Norge steg justerad EBITDA med 2 procent främst som en effekt av realiserade synergier från förvärvet av Get och TDC Norge.
Justerat rörelseresultat i kvarvarande verksamhet sjönk 4,9 procent till 13 452 MSEK (14 146) främst på grund av en nedgång i Finland.
Finansiella poster uppgick till -2 938 MSEK (-2 219) varav -2 778 MSEK (-2 122) hänförliga till räntenettot. Räntenettot 2019 var påverkat av räntenetto relaterat till leasing om -341 MSEK (69).
Skattekostnader uppgick till -1 753 MSEK (-1 496). Den effektiva skattesatsen var 18,7 procent (13,6). Den effekiva skattesatsen var främst påverkad av uppskjuten skattekostnad relaterad till ej utdelade vinstmedel i Estland och Lettland, samt ökad andel av resultat från intressebolag. Jämförelsesiffror var påverkade av omvärderingen av uppskjutna skattefordringar/skulder med anledning av den beslutade sänkningen av skattesatserna i Sverige.
Totalt nettoresultat steg till 7 261 MSEK (3 124) varav 7 601 MSEK (9 523) från kvarvarande verksamhet och -341 MSEK (-6 399) från avvecklad verksamhet. 2018 var negativt påverkat av nedskrivningar främst hänförliga till Ucell och realisationsförluster från avyttringarna av Ucell, Azercell och Geocell, delvis motverkat av bidraget från de under 2018 avyttrade verksamheterna i Eurasien.
Före detta segmentet region Eurasien är klassificerat som innehav för försäljning och som avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015. Översikten för region Eurasien presenteras därför i sammandrag. Under 2018 avyttrades Azercell, Geocell, Ucell och Kcell. Efter avyttringarna är den enda återstående verksamheten Moldcell i Moldavien, där ett avtal om avyttring tecknades i februari 2020. För mer information om avvecklad verksamhet, se not K35.
Nettoomsättningen sjönk 91,0 procent till 603 MSEK (6 687) på grund av de nämnda avyttringarna vilka även påverkade justerad EBITDA som föll 93,3 procent till 157 MSEK (2 341). Nettoresultatet förbättrades till -341 MSEK (-6 399) då föregående år var negativt påverkat av nedskrivningar främst hänförliga till Ucell och realisationsförluster från avyttringarna av Ucell, Azercell och Geocell, delvis motverkat av bidrag från de under 2018 avyttrade verksamheterna i Eurasien. Se not K35 för ytterligare information.
| Avvecklad verksamhet MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2018 |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning (extern) | 603 | 6 687 | -91,0 |
| Justerad EBITDA1 | 157 | 2 341 | -93,3 |
| Marginal (%)1 | 26 | 35 | |
| Nettoresultat | -341 | -6 399 | |
| CAPEX1 | 91 | 861 | -89,5 |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar1 | 75 | 823 | -90,9 |
1) Se sektionerna Alternativa nyckeltal och Definitioner.
Goodwill ökade till 75,7 GSEK (71,5), främst påverkat av förvärvet av Bonnier Broadcasting med en effekt om totalt 2,6 GSEK, såväl som positivt påverkat av valutakurseffekter. Övriga immateriella anläggningstillgångar uppgick till 26,2 GSEK (20,3), positivt påverkat av förvärvet av Bonnier Broadcasting om totalt 6,6 GSEK och investeringar uppgående till 6,7 GSEK, men negativt påverkade av avskrivningar.
Materiella anläggningstillgångar uppgick till 78,2 GSEK (78,2). Materiella anläggningstillgångar var oförändrade då investeringar och ökade avsättningar för återställning motverkades av avskrivningar samt en omklassificering till nyttjanderättstillgångar i samband med övergången till IFRS 16.
Film- och programrättigheter, långfristiga och kortfristiga, ökade till 1,1 GSEK (–) respektive 2,0 GSEK (0,1), främst till följd av förvärvet av Bonnier Broadcasting.
Nyttjanderättstillgångar ökade till 15,6 GSEK (–) till följd av implementeringen av IFRS 16, där samtliga leasingavtal redovisas som nyttjanderättstillgångar.
Långfristiga räntebärande fordringar minskade till 10,9 GSEK (12,8) främst på grund av lägre nettoinvesteringar i obligationer, delvis motverkat av ökat marknadsvärde på derivat.
Kortfristiga räntebärande fordringar ökade till 12,3 GSEK (4,5) främst på grund av nettoinvesteringar i obligationer.
Likvida medel minskade till 6,1 GSEK (18,8). Kassaflöde från löpande verksamhet, ny lång- och kortsiktig finansiering, en koncernintern utdelning som resulterat i förflyttning av likvida medel från avvecklad verksamhet till kvarvarande verksamhet liksom valutakurseffekter hade en positiv påverkan. Dessa effekter motverkades av investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar, betald utdelning, förvärvet av Bonnier Broadcasting såväl som av nettoförändring i lång- och kortfristiga placeringar. Likvida medel påverkades även negativt av återköp av aktier och förfallen skuld, förvärvet av Turkcells andel om 41,45 procent i Fintur, återbetalning av kortsiktig bryggfinansiering relaterad till utträdet ut region Eurasien samt återbetalningar av leasingskulder enligt IFRS 16.
Tillgångar som innehas för försäljning minskade till 0,9 GSEK (4,8) främst på grund av en koncernintern utdelning, som resulterat i förflyttning av likvida medel från avvecklad verksamhet till kvarvarande verksamhet.
Eget kapital minskade till 92,5 GSEK (102,4), negativt påverkat av utbetalda utdelningar, återköp av aktier samt förvärvet av Turkcells andel om 41,45 procent i Fintur, medan totalresultat påverkade positivt.
Långfristiga lån och kortfristiga lån ökade till 99,9 GSEK (87,0) respektive 19,8 GSEK (9,6), huvudsakligen till följd av implementeringen av IFRS 16 där samtliga leasingavtal redovisas som finansiella skulder, såväl som emittering av obligationer samt utnyttjande av revolverande kreditfacilitet, valutakurseffekter och omvärderingar, delvis motverkat av återbetalning av en kortsiktig bryggfinansiering hänförlig till utträdet ur Eurasien samt förfallen skuld.
Avsättningar för pensioner och övriga långfristiga avsättningar steg till 8,4 GSEK (6,7) främst på grund av omvärdering av pensionsåtaganden samt ökade avsättningar för återställning.
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder, aktuella skatteskulder och kortfristiga avsättningar ökade till 29,9 GSEK (28,7) främst på grund av förvärvet av Bonnier Broadcasting, delvis motverkat av minskade
kortfristiga avsättningar som ett resultat av betalningen av den återstående delen av förlikningsbeloppet avseende utredningarna i Uzbekistan.
Ytterligare information återfinns i Koncernens balansrapporter respektive Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.
| Koncernens balansrapporter i sammandrag MSEK |
31 dec 2019 |
31 dec 20181 |
Förändring (MSEK) |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar | 101 938 | 91 856 | 10 082 | 11,0 |
| Materiella anläggningstillgångar | 78 163 | 78 220 | -57 | -0,1 |
| Långfristiga film- och programrättigheter | 1 063 | – | 1 063 | |
| Nyttjanderättstillgångar | 15 640 | – | 15 640 | |
| Andelar i intressebolag och joint ventures, tillgångar för pensionsåtaganden och övriga anläggningstillgångar |
14 567 | 14 346 | 221 | 1,5 |
| Uppskjutna skattefordringar | 1 849 | 2 670 | -821 | -30,7 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 10 869 | 12 768 | -1 899 | -14,9 |
| Summa anläggningstillgångar | 224 088 | 199 860 | 24 228 | 12,1 |
| Kortfristiga film- och programrättigheter | 1 990 | 110 | 1 880 | |
| Varulager | 1 966 | 1 854 | 112 | 6,0 |
| Kundfordringar, övriga fordringar och aktuella skattefordringar | 16 738 | 17 624 | -886 | -5,0 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 12 300 | 4 529 | 7 771 | 171,6 |
| Likvida medel | 6 116 | 18 765 | -12 649 | -67,4 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | 875 | 4 799 | -3 924 | -81,8 |
| Summa omsättningstillgångar | 39 984 | 47 681 | -7 697 | -16,1 |
| Summa tillgångar | 264 072 | 247 541 | 16 531 | 6,7 |
| Summa eget kapital | 92 455 | 102 438 | -9 983 | -9,7 |
| Långfristiga lån | 99 899 | 86 990 | 12 909 | 14,8 |
| Uppskjutna skatteskulder | 11 647 | 11 382 | 265 | 2,3 |
| Avsättningar för pensioner och övriga långfristiga avsättningar | 8 407 | 6 715 | 1 692 | 25,2 |
| Övriga långfristiga skulder | 1 377 | 1 164 | 213 | 18,3 |
| Summa långfristiga skulder | 121 330 | 106 250 | 15 080 | 14,2 |
| Kortfristiga lån | 19 779 | 9 552 | 10 227 | 107,1 |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder, aktuella skatteskulder och kortfristiga avsättningar |
29 904 | 28 742 | 1 162 | 4,0 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | 604 | 560 | 44 | 7,9 |
| Summa kortfristiga skulder | 50 287 | 38 853 | 11 434 | 29,4 |
| Summa eget kapital och skulder | 264 072 | 247 541 | 16 531 | 6,7 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
I kvarvarande verksamhet sjönk investeringar i materiella och immateriella tillgångar samt nyttjanderättstillgångar (CAPEX) till 16 076 MSEK (16 361). CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar sjönk till 14 355 MSEK (16 361). CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar, i kvarvarande verksamhet, sjönk till 14 113 MSEK (14 984), främst då föregående år omfattades av CAPEX om 1,2 GSEK relaterad till Helsinki Data Center.
I CAPEX ingick företrädesvis kostnader relaterade till mobilnäten, kunduppdrag såväl som fiberutbyggnad. Dessutom förvärvades licenser och frekvenstillstånd i Norge.
Telia Company bedömer att befintliga bankkreditfaciliteter och marknadsfinansieringsprogram är tillräckliga för nuvarande likviditetsbehov. I kvarvarande verksamhet uppgick Telia Companys överskottslikviditet (kortfristiga placeringar, kassa och bank samt vissa värdepapper med löptider överstigande 12 månader men som kan omvandlas till kassa inom 2 dagar) vid årsskiftet till totalt 20,1 GSEK (26,5 GSEK). Därutöver uppgick totala tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften samt checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till 8,9 GSEK (16,8) vid årets slut.
Telia Companys kapitalstruktur skall fortsatt baseras på en solid kreditvärdering, A- till BBB+, på lång sikt. Kreditvärderingen av Telia Company kvarstod oförändrad under 2019. Moody's värdering för långfristig upplåning är Baa1 samt P-2 för kortfristig upplåning, båda med stabila utsikter. Standard & Poor's långfristiga kreditvärdering är BBB+ samt A-2 för kortfristig upplåning, båda med stabila utsikter.
Telia Company har som utgångspunkt att lånefinansieringen skall ske genom moderbolaget Telia Company AB och främst under ett EMTN (Euro Medium Term Note) program om 12 GEUR. De huvudsakliga verktygen för extern upplåning beskrivs i noterna K21 och K27.
Som en del i Telia Companys hållbarhetsstrategi presenterades ett ramverk för att kunna emittera gröna företagsobligationer under det fjärde kvartalet 2019. I ramverket
2) Hela Telia Company-koncernen dvs både kvarvarande och avvecklad verksamhet.
3) 2018 omräknad för jämförbarhet, se not K1.
4) 2014-2016 ej omräknad för IFRS 15.
5) Ökningen 2019 är hänförlig till implementeringen av IFRS 16.
tydliggörs vilka typer av projekt som kan uppfylla kraven, hur projekten väljs ut, hur emissionslikviden ska hanteras samt hur rapporteringen kommer att göras. Ramverket har utvärderats med en Second Party Opinion från Sustainalytics. Den 4 februari 2020 emitterade Telia Company en grön hybridobligation om 500 MEUR med en löptid på 61,25 år med första lösenmöjlighet efter 6,25 år. Kupongen var 1,375 procent och räntekostnaden 1,50 procent.
Under 2019 emitterades obligationer vid tre tillfällen till ett sammantaget värde av 6,7 GSEK. Alla emissioner gjordes under bolagets befintliga 12-miljarder euro EMTN-program (Euro Medium Term Note). Den 2 december togs en kortsiktig finansiering upp under den revolverande kreditfacilitet som Telia Company tecknat med en grupp om tretton banker. Finansieringen uppgår till 750 MEUR och syftet var att finansiera förvärvet av Bonnier Broadcasting. Avsikten är att den kortsiktiga finansieringen skall ersättas med en långfristig finansiering under 2020. Under 2019 förföll emitterad skuld till ett värde av 4,5 GSEK och i april återbetalades en kortfristig bryggfinansiering på 400 MUSD (3 703 MSEK) i samband med att förvärvet av Turkcells aktier i Fintur Holdings B.V. slutfördes.
Vid årets utgång var återstående löptid för Telia Company AB:s samlade låneportfölj cirka 6,5 år (6,7).
Vid utgången av 2018 samt 2019 hade Telia Company AB inga utestående företagscertifikat.
1) Likviditeten omfattar kassabalanser, depositioner, obligationsplaceringar och outnyttjade kreditfaciliteter.
Kassaflöde, kvarvarande och avvecklad verksamhet
Kassaflöde från löpande verksamhet från kvarvarande och avvecklad verksamhet steg till 27 594 MSEK (26 696) påverkat av ökad EBITDA till följd av förvärvet av Get och TDC Norge, delvis motverkat av lägre bidrag från rörelsekapital främst till följd av betalningen av den återstående delen av förlikningsbeloppet avseende utredningarna i Uzbekistan samt avsaknad av bidrag från de avyttrade verksamheterna i region Eurasien. Vidare var kassaflödet från den löpande verksamheten föregående år negativt påverkat av leasingbetalningar enligt IAS 17 medan återbetalning av leasingskulder enligt IFRS 16 redovisades inom finansieringsverksamheten under 2019.
Fritt kassaflöde från kvarvarande och avvecklad verksamhet steg till 12 369 MSEK (11 902) positivt påverkat av kassaflöde från löpande verksamhet men motverkat av högre betald CAPEX, främst hänförligt till frekvenser i Sverige.
Operationellt fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet ökade till 12 571 MSEK (10 816) då högre EBITDA och högre gottgörelse på pensioner mer än motverkade såväl högre betalda räntor som högre betald CAPEX.
Kassaflöde från investeringsverksamhet från kvarvarande och avvecklad verksamhet uppgick till -30 543 MSEK (-14 041). 2019 var främst påverkat av nettoinvesteringar i kortsiktiga placeringar, förvärvet av Bonnier Broadcasting och högre betald CAPEX hänförliga till frekvenser i Sverige. 2018 var främst påverkat av förvärven av Get och TDC Norge samt Inmics, delvis motverkat av avyttring av
innehaven i Spotify samt Azercell, Geocell, Kcell respektive Ucell.
Kassaflöde från finansieringsverksamhet från kvarvarande och avvecklad verksamhet uppgick till -14 712 MSEK (-12 446). 2019 var främst påverkat av förvärvet av Turkcells andel om 41,45 procent i Fintur, återbetalning av kortsiktig bryggfinansiering relaterad till utträdet ut region Eurasien, återbetalning av leasingskulder enligt IFRS 16 samt återköpsprogrammet av aktier som påverkade hela tolvmånadersperioden, delvis motverkat av emittering av obligationer och kortsiktig finansiering hänförlig till förvärvet av Bonnier Broadcasting.
Ytterligare information återfinns i Koncernens kassaflödesrapporter och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.
Den 12 september 2019 hölls den ordinarie bolagsstämman i Turkcell vid vilken det beslutades en utdelning om 1 010 miljoner turkiska lira. Betalningen av utdelningen gjordes den 31 oktober till aktieägarna.
Under samma ordinarie bolagsstämma valdes två nya personer in som styrelseledamöter. Ingrid Stenmark, Senior Vice President och chef för CEO Office vid Telia Company fortsatte som styrelseledamot i Turkcells styrelse bestående av sju ledamöter.
Information om vissa tvister avseende aktier i Turkcell Holding återfinns i not K30. För information om köpta och sålda intressebolag, se not K15.
| Jan-dec 2019 |
Jan-dec 20181 |
Förändring (MSEK) |
|---|---|---|
| 27 594 | 26 696 | 897 |
| -15 224 | -14 794 | -430 |
| 12 369 | 11 902 | 467 |
| 12 571 | 10 816 | 1 755 |
| -15 319 | 753 | -16 072 |
| -30 543 | -14 041 | -16 502 |
| -14 712 | -12 446 | -2 266 |
| 22 591 | 20 984 | 1 607 |
| -17 662 | 209 | -17 871 |
| -12 103 | -1 368 | -10 735 |
| 1 280 | 1 398 | -118 |
| 6 210 | 22 591 | -16 381 |
| 6 116 | 18 765 | -12 649 |
1) Omräknad, se not K1.
2) Från 2019 ändrades definitionen av operationellt fritt kassaflöde till att inkludera betalningar av leasingskulder.
Den 18 januari 2019 tillkännagav Telia Company att Susanna Campbell lämnat Telia Companys styrelse med omedelbar verkan.
Den 25 januari 2019 tillkännagav Telia Company att Peter Borsos, Senior Vice President, kommunikationsdirektör och ordförande i Division X, fått en ny roll i Telia Companys koncernledning som chef för Telia Global per den 1 februari 2019.
Åsa Jamal, kommunikationschef för Telia Sverige, blev utsedd till kommunikationsdirektör och tog plats i koncernledningen per den 1 februari 2019.
Den 12 februari 2019 emitterade Telia Company en 15 årig obligation om 500 MEUR, med förfall i februari 2034, inom ramen för befintligt 12-miljarder euro EMTN-program (Euro Medium Term Note). Räntekostnaden blev 2,153 procent per år motsvarande Midswaps +113 räntepunkter.
Den 19 mars 2019 betalade Telia Company den sista återstående delen av förverkandebeloppet om 208,5 MUSD (1 920 MSEK) till den holländska åklagarmyndigheten (Openbaar Ministerie, OM). I och med det har Telia Company uppfyllt alla finansiella förpliktelser i enlighet med de globala förlikningsavtalen som Telia Company ingick med amerikanska och nederländska myndigheter rörande Telia Companys etablering i Uzbekistan, som annonserades den 21 september 2017.
Den 26 mars 2019 höll Telia Company en kapitalmarknadsdag i Stockholm där koncernledningen presenterade uppdateringar av företagets strategi, finansiella prioriteringar och nya hållbarhetsmål.
Den 10 april 2019 höll Telia Company sin årsstämma och meddelade att de ordinarie styrelseledamöterna Marie Ehrling, Olli-Pekka Kallasvuo, Nina Linander, Jimmy Maymann, Anna Settman, Olaf Swantee och Martin Tivéus omvaldes till styrelsen. Rickard Gustafson valdes in som ny styrelseledamot. Marie Ehrling valdes till styrelsens ordförande och Olli-Pekka Kallasvuo valdes till styrelsens vice ordförande.
Årsstämman beslutade om en utdelning till aktieägarna om 2,36 SEK per aktie och att utbetalningen skulle delas upp i två lika delar om 1,18 SEK vardera och utbetalas i april respektive oktober. Årsstämman godkände även minskningen av aktiekapitalet genom indragning av de egna aktierna som återköpts från april 2018 till mars 2019 och en motsvarande ökning av aktiekapitalet genom fondemission.
Den 16 april 2019 tillkännagav Telia Company beslutet att fortsätta det treåriga återköpsprogrammet av aktier. Ambitionen var att köpa tillbaka aktier för 5 GSEK under perioden 16 april 2019 till 28 februari 2020, vilket ligger inom ramen för det återköpsmandat som gavs av årsstämman den 10 april 2019.
Den 31 maj 2019 tillkännagav Telia Company att man indragit 120 544 406 återköpta egna aktier i enlighet med beslutat på årsstämman den 10 april 2019. I samband med indragningen genomfördes en fondemission.
Den 5 juni 2019 tillkännagav Telia Company att man säkrat tillgång till 2x10 MHz i 700 MHz-bandet i Norge. Priset för de nya frekvenserna uppgick till cirka 218 MNOK (236 MSEK) och är förknippade med ett utbyggnadskrav på vissa järnvägssträckor.
Den 4 augusti 2019 tillkännagav Telia Company att Johan Dennelind, vd och koncernchef för Telia Company, hade informerat styrelsen att han kommer att lämna sin position i företaget under 2020.
Den 11 september 2019 tillkännagav Telia Company att Christian Luiga utsetts till tillförordnad vd och koncernchef och Douglas Lubbe till tillförordnad finansdirektör.
Den 12 september 2019 godkände Turkcells bolagsstämma om utdelning för räkenskapsåret 2018 i enlighet med förslaget från dess styrelse. Telia Companys andel motsvarar ungefär 410 MSEK före skatt.
Den 8 oktober 2019 tillkännagav Telia Company att Telia Norge hade ingått ett samarbete med Ericsson för att modernisera sitt nät och därmed bana väg för framtida 5G-täckning.
Den 9 oktober 2019 lanserade Telia Finland de första tillbehören och abonnemang för 5G på den finska marknaden.
Den 17 oktober 2019 tillkännagav Telia Company att styrelsen hade beslutat att inte genomföra återköp av aktier för resterande 5 GSEK i det treåriga återköpsprogrammet.
Den 24 oktober tillkännagav Telia Company att Telia Companys styrelse utsett Allison Kirkby till vd och koncernchef.
Den 31 oktober 2019 tillkännagav Telia Company att man tillsammans med Capman Infra skulle öka fiberpenetrationen i Finland.
Den 26 november 2019 valdes, vid en extra bolagsstämma, Lars-Johan Jarnheimer till ordförande i Telia Companys styrelse.
Den 2 december 2019 tillkännagav Telia Company att Stein-Erik Vellan, Senior Vice President och chef över Telia Finland utsetts till chef för Telia Norge då Abraham Foss, tidigare chef över Telia Norge sedan 2015, lämnade företaget.
För information om förvärv och avyttringar av dotterbolag och intressebolag, se avsnittet Förvärv och avyttringar.
En sammanfattning av Telia Companys förvärv och avyttringar av dotter- och intressebolag under 2019 återfinns i tabellen nedan. För ytterligare information om förvärv och avyttringar se noterna K4, K15, K34 och K35.
| Slutförandedatum | Land | Kommentar |
|---|---|---|
| 3 januari 2019 | Sverige | • Telia Company förvärvade samtliga aktier i Dalbo Net AB. |
| 2 april 2019 | Nederländerna | • Telia Company slutförde förvärvet av Turkcells andel om 41,45 procent i Fintur. Därmed blev Telia Company ensam ägare av Fintur Holdings B.V. och Moldcell i Moldavien. |
| 1 juli 2019 | Sverige | • Telia Company förvärvade samtliga aktier i den svenska mobiloperatören Fello AB. |
| 2 december 2019 | Sverige/Finland | • Telia Company förvärvade samtliga aktier i Bonnier Broadcasting inklusive varumär kena TV4, C More och finska MTV. |
Operationellt fritt kassaflöde förväntas uppgå till mellan 10,5 och 11,5 GSEK (12,6 GSEK).
Från 2019 har vi ändrat vår definition av operationellt fritt kassaflöde och inkluderar betalningar av leasingskulder, vilket medför att den nya redovisningsstandarden för leasing, IFRS 16, inte kommer att få någon väsentlig påverkan på detta kassaflödesmått.
Justerad EBITDA baserad på koncernstrukturen per årsskiftet 2019, i stabil valuta, förväntas öka 2-5 procent jämfört med 2019.
Telia Company avser att dela ut minst 80 procent av operationellt fritt kassaflöde inklusive utdelningar från intressebolag, netto efter skatt. Utdelningen skall delas upp i två delar och utbetalas vid två tillfällen.
Bolagets kapitalstruktur skall fortsatt baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+).
Telia Company-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm och Helsinki. Aktiens betalkurs i Stockholm 2019 sjönk 4,1 procent och stängde vid årsskiftet 2019 på 40,25 SEK (41,98). OMX Stockholm 30 Index steg under samma period 26 procent och STOXX 600 Telecommunications Index var oförändrat.
Vid årsskiftet 2019 uppgick Telia Companys börsvärde till 169,4 GSEK. Aktien handlades även på andra plattformar utanför Nasdaq Stockholm och Helsinki, med de största volymerna på Chi-X och BATS.
Ägandet utanför Sverige och Finland var oförändrat om 30 procent. Antalet aktieägare vid årsskiftet var 471 959, varav en aktieägare ägde mer än 10 procent av aktierna: den svenska staten med 38,4 procent. Ingen annan aktieägare ägde mer än 5 procent av aktierna och rösterna.
Den 31 december 2019 uppgick Telia Companys emitterade aktiekapital till 13 856 271 299,20 SEK fördelat på 4 209 540 375 aktier med ett kvotvärde om 3,29 SEK per aktie. Ytterligare information återfinns i avsnitten "Aktiekapital" och "Egna aktier" i not K20 i koncernredovisningen. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger, förutom egna aktier, samma rätt att rösta och ta del av
| Aktieägare | Totalt antal aktier |
Procent av totalt antal aktier |
Procent av ute stående aktier |
|---|---|---|---|
| Svenska staten | 1 614 513 748 | 38,4 | 39,3 |
| BlackRock | 136 403 360 | 3,2 | 3,3 |
| Telia Company1 | 96 859 759 | 2,3 | – |
| Swedbank Robur Fonder | 88 167 852 | 2,1 | 2,1 |
| Vanguard | 77 640 901 | 1,8 | 1,9 |
| SEB Fonder | 52 832 845 | 1,3 | 1,3 |
| XACT Fonder | 46 278 023 | 1,1 | 1,1 |
| Norges Bank | 42 204 027 | 1,0 | 1,0 |
| AMF Försäkring och | |||
| fonder | 42 104 097 | 1,0 | 1,0 |
| AFA försäkring | 37 764 535 | 0,9 | 0,9 |
| Övriga aktieägare | 1 974 771 228 | 46,9 | 48,0 |
| Totalt antal aktier | 4 209 540 375 | 100,0 | 100,0 |
1) Per den 31 december 2019 ägde Telia Company 96 859 759 egna aktier varav 1 135 259 aktier i bankdepå per 31 dec 2019), samtliga köpta under 2019, vilka motsvarar 2,3 procent av aktiekapitalet. Det totala erlagda priset för de återköpta aktierna under tolvmånadersperioden uppgick till 4 930 MSEK och transaktionskostnader uppgick netto efter skatt till 3 MSEK. För ytterligare information se avsnitt Väsentliga händelser under 2019.
bolagets tillgångar. Vid bolagsstämman har varje aktieägare rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie ger en röst.
Den 31 december 2019 innehade Telia Companys finska pensionsstiftelse 366 802 aktier och dess finska personalstiftelse 743 249 aktier i bolaget, representerande totalt 0,03 procent av utestående aktier.
Varken svensk lagstifting eller Telia Companys bolagsordning begränsar möjligheten att handla med aktier i Telia Company. Telia Company känner inte till några avtal rörande Telia Companys aktier mellan större aktieägare i bolaget.
Styrelsen har för närvarande inte bolagsstämmans bemyndigande att emittera nya aktier men har bemyndigande att återköpa maximalt 10 procent av totalt antal utestående Telia Company-aktier före årsstämman 2020. För att fortsatt förse styrelsen med ett verktyg för att anpassa och förbättra Telia Companys kapitalstruktur föreslår styrelsen att årsstämman den 2 april 2020 beslutar om bemyndigande om återköp av egna aktier. Bemyndigandet ska kunna utnyttjas vid ett eller flera tillfällen före årsstämman 2021. Maximalt antal egna aktier som innehas av bolaget får inte överstiga 10 procent av det totala antalet aktier.
Vid en omfattande ägarförändring i Telia Company ("change of control") skulle bolaget kunna tvingas att återbetala vissa lån på kort varsel då vissa av Telia Companys finansieringsavtal inkluderar sedvanliga klausuler om ägarförändringar. För att bli tillämpbara omfattar dessa klausuler i allmänhet även andra villkor, till exempel att ett förändrat ägande måste orsaka negativa förändringar i Telia Companys kreditvärdering.
För 2019 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 2,45 SEK (2,36) per aktie, totalt 10,0 GSEK (9,9). Utdelningen ska delas upp och betalas ut i två delar om 1,22 SEK per aktie i april 2020 och en del om 1,23 SEK per aktie att utbetalas i oktober 2020. Den föreslagna utdelningen baseras på samtliga aktier per den 31 december 2019 som uppgick till 4 209 540 375, med avdrag för de 96 859 759 aktier som bolaget hade i eget innehav och som inte medför rätt till utdelning. Då bolaget fortsätter att återköpa egna aktier kommer antalet aktier i eget innehav att vara något högre, och det totala beloppet för utdelningen att vara något lägre, vid årsstämman. Se även Förslag till vinstdisposition.
Kvartalsvis uppdaterad information om aktieägare finns tillgänglig på www.teliacompany.com/ägarstruktur
(Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
| Aktiedata | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Betalkurs vid årets slut (SEK) | 40,25 | 41,98 |
| Högsta betalkurs under året (SEK) | 44,70 | 43,95 |
| Lägsta betalkurs under året (SEK) | 38,97 | 36,66 |
| Totalt antal aktier vid årets slut (miljoner) | 4 209,5 | 4 330,1 |
| Antal aktieägare vid årets slut | 471 959 | 483 356 |
| Vinst per aktie, totalt (SEK) | 1,70 | 0,74 |
| Vinst per aktie, kvarvarande | ||
| verksamhet (SEK) | 1,77 | 2,17 |
| Utdelning per aktie (SEK)1 | 2,45 | 2,36 |
| Utdelningsandel (%)2 | 80 | 85 |
| Eget kapital per aktie (SEK)3 | 22,14 | 23,02 |
1) För 2019 enligt styrelsens förslag.
2) Baserat på operationellt fritt kassaflöde inklusive utdelningar från intressebolag, netto efter skatt, justerat för gottgörelse på pensioner under fjärde kvartalet 2019.
3) Omräknad, se not K1. Källor: Euroclear Sweden och Modular Finance.
Utdelning per (SEK)
1) För 2019 enligt styrelsens förslag.
2) Utdelningen 2016 sänktes för att avspegla avkastningen från kvarvarande verksamhet.
Att skapa kundvärde förutsätter att vi förstår och kan förutse de krav som ställs av kunderna. Alla kundens interaktioner med Telia Company påverkar dess uppfattning om och förtroende för oss. För att kontinuerligt förstå och agera på kundens krav och upplevelser så arbetar vi med ett holistiskt insiktsramverk som inkluderar hela detta spektrum från uppfattningen av varumärket till den konkreta kundupplevelsen.
Det holistiska insiktsramverket består av en mängd olika typer av undersökningar och analyser där varje del är noga utvald för att skapa insikter utifrån ett specifikt perspektiv men samtidigt fungera som en integrerad del i den totala förståelsen om kunden.
Några viktiga beståndsdelar i det holistiska insiktsramverket är att vi kontinuerligt mäter uppfattningen om hur vårt varumärke uppfattas. Det ger oss möjlighet att övervaka vår marknadsposition och utvecklingen av varumärket men även hur vi förhåller oss till varumärkesstrategin.
Kunderna är olika med olika krav och behov så för att tillmötesgå och förbättra kundupplevelsen så arbetar vi även med att dela upp kunderna i olika segment.
Den faktiska kundnöjdheten följs kontinuerligt upp för en mängd olika interaktionspunkter med kunden. Vi använder Net Promoter Score (NPS) för att mäta och kvantifiera kundlojalitet och övervaka den aktuella kundupplevelsen.
Genom att kontinuerligt identifiera likheter och skillnader mellan marknader och affärsenheter kan vi urskilja där det finns störst potential att driva fram synergier. Vi kommer fortsätta att investera i och utveckla denna del för att förstärka kundfokus.
På Telia Company anser vi att alla medarbetare har en del i att driva innovation, oavsett vilken roll man har. Vi ser gärna att innovation sträcker sig över affärer och verksamheter, från nya produkter eller tjänster till processförbättringar eller att förbättra vårt arbetssätt.
Division X är den primära enheten för innovation med uppgift att vara spjutspetsen och öka antalet aktiviteter inom nya affärsområden såsom uppkopplade saker (IoT) och datainsikter. Enheten för innovation omfattar hela innovationsområdet och driver innovation tillsammans med och inom hela koncernen. Tillsammans verkar de som katalysatorer för att stödja och möjliggöra innovation tillsammans med och inom hela koncernen, som utforskare och utveckla idéer till ny verksamhet såväl som inkubatorer när det finns behov av att skapa helt nya team eller affärsenheter.
Sättet som innovationsenheten bedriver sin verksamhet på kan delas in i tre kategorier: Utforskning, nya affärsmöjligheter och kommersialisering. Alla innovationssatsningar prioriteras i nära samarbete med den verksamma enheten för att beskriva vilka innovationsmöjligheter som man skall inrikta sig på för maximal effekt. Strategin är enkel: tillämpa ett insiktsdrivet förhållningssätt till kundernas och intressenternas uttalade eller outtalade ouppfyllda behov och börja därifrån.
Innovationsinitiativ representerar ett brett spektrum av tilllämpning för att möta kundernas behov idag, från avancerade lösningar för uppkoppling med hjälp av 5G till informationstjänster, även speciellt hållbarhetsfokuserat. Några exempel från 2019, se nedan.
Telia Company har med hjälp av 5G utvecklat tillsammans med kunder till exempel tillämpning av artificiell intelligens på ABB:s Drives-fabrik eller betalning med ansiktsigenkänning tillsammans med OP Banken. För att visa hur 5G kan hjälpa till att skydda miljön har Telia tillsammans med Nokia, Vaisala och Syke experimenterat genom att använda drönare för att övervaka havet.
Tillsammans med Ericsson och Volvo Construction Equipment har Telia utnyttjat ett 5G-nät för industrin, och kopplat upp fjärrstyrning för fordon och autonoma lösningar.
Vidare har Nobia och Telia utvecklat en IoT-lösning som kontrollerar temperaturen i bussar, inledningsvis 2 000, vilket medför komfort och energibesparing motsvarande elektricitet producerad från två vindkraftverk.
| UTFORSKNING Långsiktig horisont |
NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER Medellång horisont |
KOMMERSIALISERING Nu |
||
|---|---|---|---|---|
| VAD | • Skapa nya genomförbara affärsalternativ |
• Omogen affär på snabbväxan de marknader |
• Mogen affär | |
| INTERNA OCH EXTERNA IDÉER KANAL FÖR INKOMMANDE |
HUR | • Forskning, test, utforska affärsmodeller, förmågor • Behov av visionärer och förespråkare • Det mesta kommer inte att lyckas • Några kommer bli genomför bara satsningar |
• Investera för att växa • Detaljerade affärsplaner för nya satsningar • Frihet att agera och skapa • Betydande vinst på 4-5 års sikt • Ska kunna komplettera eller ersätta kärnverksamhet inom några år |
• Skydda och försvara • Optimera för att öka lönsamheten • Breddning av affären • Genomförande med kvalitet • Årlig planering och prognostisering • Detaljerad planering för att växa inom närliggande områden |
| NYCKEL TAL |
• Milstolpar i projekt • Utvecklingsgrad av utvecklingssatsningar • # Prioriterade initiativ 23 |
• Kundförvärv • Intäktstillväxt • Ökad marknadsandel • # Prioriterade initiativ 18 |
• Lönsamhet • Räntabilitet på sysselsatt kapital • Produktivitet och effektivitet • # Prioriterade initiativ 21 |
Analys baserad på massor av data, (crowd insights) startade som ett utvecklingsprojekt inom Telia och har nu utvecklats till en mogen produkt och är tillgänglig i hela Norden. Detta analysverktyg tillhandahåller insikter baserade på anonymiserad mobildata som används för att skapa smartare och mer hållbara publika transporter samt öka effektiviteten i städer. Under 2019 blev detta analysverktyg tillgängligt på den danska och norska marknaden med driftsatta kunduppdrag inom publik transport, trafikanalys, kommersiella fastigheter och stadsplanering.
FM Mattssons digitala vattenkranar medför att deras kunder kan få full inblick i vattenkonsumtion, temperatur och förebygga sjukdomar. De digitala vattenkranarna hjälper också till att minska energiförbrukningen vilket hjälper kunder att minska sitt koldioxidavtryck och därmed bidra till sina hållbarhetsmål.
Öka kapaciteten i kraftnät och prioritera grön energi Vind och solkraft förändras med vädret, men kraftnätet var utformat för konstant kraft. För att utnyttja mest möjligt av den gröna energin som finns tillgänglig, har Heimdall Power utvecklat lösning för att digitalisera kraftnätet med hjälp av Telias NB-IoT (Narrow Band IoT – en teknik för att kunna koppla upp enheter som skickar små mängder data under lång tid). Den låter kraftnätsägare prioritera grön energi i stället för fossila bränslekällor - och öka kraftnätskapaciteten med 25 procent.
Den 31 december 2019 hade Telia Company 287 "patentfamiljer" och 1 451 patent och patentansökningar utan några markanta förändringar jämfört med föregående år.
Telia Company fortsatte att modernisera patentportföljen genom att fokusera på utvecklingsteknologi.
Telia Companys FoU- kostnader uppgick under 2019 till 152 MSEK (164), i kvarvarande verksamhet.
Telia Company är på en förändringsresa för att bli ett företag drivet av vårt syfte och bli värdeorienterat. Grunden för att lyckas i denna förändring är gemensamma värderingar, processer och en verksamhetsmodell som möjliggör flexibilitet och skalbarhet för att kunna leverera värde till våra kunder och intressenter.
"Home to your next big opportunity" är vårt löfte till befintliga och potentiella medarbetare. Vi vet att våra medarbetare vill ha ansvar för att följa sin egen väg mot sin nästa stora möjlighet; att växa professionellt och personligt, att vara en del av en arbetsplats där de känner en stark känsla av tillhörighet, och tillgång till kollegor, verktyg och teknik som skapar möjligheter att påverka i de samhällen där vi är verksamma. Som ett stöd för att skapa engagemang bland de anställda har vi Younite, en plattform för volontärarbete. Läs mer i not H19 i Hållbarhetsnoterna.
YouFirst är vårt koncerngemensamma arbetssätt att hantera medarbetarprestation och utveckling. Det är en huvudkomponent i att säkerställa att "Vad" och "Hur" värderas lika och belönas, att förväntningar och prioriteringar är kopplade till strategin, att upprätta utmanande mål och skapa personligt resultatansvar. YouFirst är integrerat i det dagliga arbetet genom regelbundna samtal mellan ledare och medarbetare inklusive stöttning och återkoppling och omfattar samtliga heltidsanställda medarbetare.
You First har visat sig vara ett viktigt verktyg att driva förändring. Resultatet av medarbetarundersökning "Purple Voice" 2019 visade att de medarbetare som har frekventa dialoger med sin ledare arbetar bättre mot målen och uppfattar Telia Company som ett innovativt företag som står för ständig förbättring. Läs mer i not H3 i Hållbarhetsnoterna.
Konkurrensen om att rekrytera duktiga medarbetare ökar. För att vara framgångsrika fokuserar vi på att attrahera och behålla den rätta arbetskraften idag och i framtiden. Under 2019 intensifierade vi arbetet med att skapa en framtidssäkrad arbetskraft. Vi genomförde strategisk arbetskraftsplanering på alla marknader, baserad på analyser av kompetenstrender, och nödvändiga åtgärder för att säkerställa att vi har de kompetenser och förmågor som vi behöver. Vi genomförde även åtgärder inom employer branding och rekrytering gentemot vissa målgrupper vilket ledde till att vi rekryterade personer med nyckelkompetens. Vi stärkte också arbetet avseende mångfald genom att införa ett nytt ramverk för mångfald och jämställdhet. Läs mer i not H15 i Hållbarhetsnoterna.
Genom att stötta våra medarbetare att utvecklas inom självledarskap, möjliggör vi kulturförändringen ytterligare. Vi satsade under året på att ytterligare utveckla vår plattform för lärande och utveckling med program för att stärka kunskapen om ledarskap och självledarskap såväl som att utveckla högpresterande team. Sedan lanseringen 2017 har fler än 8 000 medarbetare deltagit i våra workshops om "syfte och värderingar". Ledare och team, 4 700 totalt, har genomfört specifik djupgående utbildning.
Anställda vid årets slut Medelantal anställda
Under 2019 ökade det totala antalet anställda i kvarvarande verksamhet till 20 845 vid utgången av året, från 20 439 vid utgången av 2018. Antalet anställda i avvecklad verksamhet minskade till 387 från 397 vid utgången av 2018.
Det totala genomsnittliga antalet heltidsanställda under 2019 uppgick till 20 215 (23 814), varav i kvarvarande verksamhet 19 984 (20 137). Verksamhet bedrevs under 2019 i totalt 23 länder (27), varav kvarvarande verksamhet i 21 länder (21).
Könsfördelningen var vid årsskiftet:
För mer information om medarbetare och Telia Company som arbetsgivare samt mångfaldsarbetet, se not K32 i koncernredovisningen och i noterna H12 och H15 i Hållbarhetsnoterna.
Styrelsen föreslår att årsstämman den 2 april 2020 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till koncernledningen. Med koncernledning avses koncernchefen och övriga medlemmar i ledningsgruppen som rapporterar direkt till koncernchefen. Riktlinjerna skall gälla tills dess att nya riktlinjer har antagits av årsstämman och gäller maximalt i fyra år. En framgångsrik implementering av riktlinjerna säkerställer att bolaget kan attrahera och behålla de bästa individerna som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås och tillvarata bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman. De föreslagna riktlinjerna gäller från och med årsstämmans beslut.
Ersättning till koncernledningen bygger på principen att det är den totala ersättningen som ska beaktas. Den totala ersättningen ska vara konkurrenskraftig men ej marknadsledande. Riktlinjerna ska möjliggöra internationell rekrytering och stödja mångfald inom koncernledningen. Marknadsjämförelser ska göras mot en jämförelsegrupp av bolag av liknande storlek, industri och komplexitet. Den totala ersättningen ska omfatta fast grundlön, pensionsförmån, villkor för uppsägning, avgångsvederlag och övriga förmåner. Bolaget erbjuder ingen rörlig kontantersättning till koncernledningen.
Beträffande anställningsförhållanden, som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses.
Den fasta grundlönen för en medlem av koncernledningen ska baseras på kompetens, ansvar och prestation. För att fastställa en befattnings omfattning och ansvar använder bolaget ett internationellt utvärderingssystem. Jämförelser mot marknadsdata görs på regelbunden basis. Individens prestation följs upp och ligger till grund för den årliga översynen av den fasta lönen. Den individuella prestationen utvärderas och ligger till grund för den årliga lönerevisionen. Prestationen utvärderas i förhållande till hur de årliga, förutbestämda målen har uppnåtts (inklusive finansiella, medarbetar-, och hållbarhetsmål).
Vid beredning av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärdering av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer. Ersättningsutskottet rådgör med koncernchefen och Head of People & Brand gällande anställdas löner och villkor.
Pension och pensionsförmåner ska vara premiebestämda, vilket innebär att en fastställd procentsats av individens årliga grundlön betalas in som pensionspremie, om inte annat anges i lag eller kollektivavtal. Vid fastställande av premiens storlek ska den totala ersättningen beaktas. Premien ska jämföras mot marknadsdata och kan variera beroende på sammansättningen av fast lön och pension. Pensionsåldern är vanligtvis 65 år men kan variera baserat på regulatoriska krav. Premien till premiebestämd pension kan inte överstiga 40 procent av den fasta årliga grundlönen.
Bolaget tillhandahåller övriga förmåner i enlighet med marknadspraxis vid var gällande tidpunkt. En medlem av koncernledningen kan vara berättigad till förmånsbil, hälsooch sjukvårdsförmån, etc. Sådana övriga förmåner kan inte överstiga 10 procent av den fasta årliga grundlönen.
Internationellt anställda medlemmar av koncernledningen, och den som ombeds att flytta till annat land än sitt hemland, kan under en begränsad period komma att erbjudas förmåner kopplade till uppdraget. Sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 25 procent av den fasta årliga grundlönen.
Uppsägningstiden för en medlem av koncernledningen kan vara upp till sex (6) månader (tolv månader (12) för koncernchefen) vid uppsägning från den anställdes sida, och upp till tolv (12) månader vid uppsägning från bolagets sida. I de fall uppsägningen sker från bolagets sida kan individen vara berättigad till avgångsvederlag. Fast grundlön under uppsägningstid och avgångsvederlag kan maximalt motsvara två års fast grundlön.
Avgångsvederlag utgör ej grund för beräkning av semesterlön eller pensionsavsättning. Ersättning under uppsägningstiden och avgångsvederlag ska också reduceras i det fall individen är berättigad till lön från ny anställning eller om individen bedriver egen verksamhet under uppsägningstiden eller under tid då avgångsvederlag betalas ut.
Därutöver kan ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning utgå. Sådan ersättning ska kompensera för eventuellt inkomstbortfall och ska endast utgå i den utsträckning som den tidigare befattningshavaren saknar rätt till avgångsvederlag. Ersättningen ska baseras på den fasta kontantlönen vid tidpunkten för uppsägningen och uppgå till högst 60 procent av månadsinkomsten vid tidpunkten för uppsägningen och utgå under den tid som åtagandet om konkurrensbegränsning gäller, vilket ska vara högst 12 månader efter anställningens upphörande.
Styrelsen har inrättat ett Ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Beslut gällande ersättning hanteras i en väldefinierad process som säkerställer att ingen enskild individ är involverade i beslut gällande sin egen ersättning.
Med tillämpning av de riktlinjer för ersättning som beslutas av årsstämman beslutar styrelsen om koncernchefens samlade ersättningspaket utifrån Ersättningsutskottets rekommendation. Samlade ersättningspaket för koncernledningens övriga medlemmar godkänns av Ersättningsutskottet baserat på koncernchefens rekommendationer.
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i enskilda fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i Ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattat beslut om avsteg från riktlinjerna.
Ersättningsriktlinjerna för 2019 återges i not K32.
Vid årsstämman som hölls den 10 april 2019 beslutades att införa ett långsiktigt incitamentsprogram som omfattar cirka 200 nyckelpersoner. Koncernledningen omfattas inte av detta program. Ett långsiktigt incitamentsprogram skall förstärka företagets möjligheter att rekrytera och behålla talangfulla nyckelpersoner, skapa ett långsiktigt förtroende för och engagemang i koncernens långsiktiga utveckling, skapa överensstämmelse mellan nyckelpersonernas och aktieägarnas intressen, öka andelen av ersättningen som är kopplad till bolagets prestationer och uppmuntra till aktieägande bland nyckelpersonerna. Programmet belönar prestationer över en tidsperiod om tre år, är maximerat till ett värde av 60 procent av den årliga grundlönen och är aktiebaserat (leverans ska ske i Telia Company AB aktier). Ett villkor för utbetalning från programmet ska vara att nyckelpersonen alltjämt är anställd och inte under uppsägning.
Finansiella mål består av rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och joint ventures (earnings before interest, taxes, depreciation and amortization, EBITDA) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR). Slutlig tilldelning av Telia Company AB aktier ska till 50 procent baseras på ackumulerad EBITDA och till 50 procent baseras på total avkastning för Telia Company-aktieägare jämfört med motsvarande totalavkastning för aktieägare i en fördefinierad grupp av jämförbara företag.
Maximalt antal prestationsaktier en deltagare kan tilldelas är baserat på 30 procent av deltagarens grundlön och relaterat till aktiekursen. Ackumulerad EBITDA representerar 50 procent av antalet prestationsaktier (eller 15 procent av deltagarens grundlön).
TSR representerar 50 procent av antalet prestationsaktier (eller 15 procent av deltagarens grundlön).
Programmet kan förnyas årligen. 2010–2018 infördes likvärdiga program. Införandet av ett långsiktigt incitamentsprogram förutsätter godkännande av bolagets årsstämma. För ytterligare information om Telia Companys långsiktiga incitamentsprogram, se not K32.
Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är Telia Company part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. För ytterligare information om rättsliga och administrativa tvister se not K30.
Moderbolaget Telia Company AB (org.nr 556103-4249), med säte i Stockholm, innefattar koncernledningsfunktioner inklusive koncernens internbanksverksamhet. Moderbolaget har inga utländska filialer.
Nettoomsättningen var 500 MSEK (417) varav 500 MSEK (413) fakturerades till dotterbolag.
Rörelseresultatet ökade till 1 252 MSEK (-1 060). Den 19 mars 2019 betalade Telia Company AB:s dotterbolag i Nederländerna Sonera Holding B.V. den återstående delen av förlikningsbeloppet avseende utredningarna i Uzbekistan till den nederländska åklagarmyndigheten (Openbaar Ministerie OM). Som en följd av betalningen återförde Telia Company AB den kortfristiga avsättningen vilket resulterade i en positiv effekt om 1 931 MSEK på övriga rörelseintäkter under år 2019.
Finansiella intäkter och kostnader netto uppgick till 6 147 MSEK (16 996) positivt påverkade av utdelningar från dotterbolag med 33 027 MSEK (21 912) motverkade av nedskrivningar av Telia Finland Oyj och TeliaSonera Kazakhstan Holding B.V. uppgående till 22 837 MSEK (–) respektive 1 180 MSEK (–).
Resultat före skatt minskade till 12 794 MSEK (23 220) och årets resultat minskade till 12 243 MSEK (22 657).
Anläggningstillgångar ökade till 199 830 MSEK (176 064) huvudsakligen påverkade av ökade långfristiga räntebärande koncerninterna fordringar, investeringar i dotterbolag, främst relaterade till förvärvet av Bonnier Broadcasting Holding AB, såväl som tillskjutna aktieägartillskott till dotterbolagen. Dessa effekter var delvis motverkade av nedskrivningar av dotterbolagen Telia Finland Oyj och TeliaSonera Kazakhstan Holding B.V..
Eget kapital minskade till 92 612 MSEK (95 189) huvudsakligen på grund av utdelning till aktieägarna och återköpta egna aktier relaterade till återköpsprogrammet, delvis motverkat av positivt nettoresultat.
Soliditeten var 36,0 procent (40,5).
Genomsnittligt antal anställda var 271 (268).
Den 14 februari 2020 tecknade Telia Company ett avtal om avyttring av sitt innehav i Moldcell i Moldavien till CG Cell Technologies DAC, till ett transaktionspris om 31,5 MUSD. Transaktionen är inte föremål för prövning och Telia Company förväntar sig att slutföra avyttringen under det första kvartalet 2020.
Till årsstämmans förfogande står:
| SEK | |
|---|---|
| Fritt eget kapital exklusive årets resultat | 64 656 377 954 |
| Årets resultat | 12 243 287 577 |
| Summa | 76 899 665 531 |
Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:
| SEK | |
|---|---|
| Ordinarie utdelning om 2,45 SEK per aktie till ägarna1 |
10 076 067 509 |
| I ny räkning överförs | 66 823 598 022 |
| Summa | 76 899 665 531 |
1) Baserat på utestående aktier per 31 december 2019.
Utdelningen ska delas upp och betalas ut i två delar, en i april 2020 om 1,22 SEK per aktie och en i oktober 2020 om 1,23 SEK per aktie.
Styrelsen har, enligt kapitel 18 paragraf 4 i den svenska aktiebolagslagen, övervägt huruvida föreslagen utdelning är försvarlig. Styrelsen bedömer att:
Moderbolagets bundna egna kapital och koncernens totala egna kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare efter utdelning i enlighet med förslaget kommer att vara tillräckligt i förhållande till omfattningen av moderbolagets och koncernens verksamhet.
Den föreslagna utdelningen äventyrar inte moderbolagets och koncernens förmåga att genomföra de investeringar som anses nödvändiga. Förslaget är förenligt med fastställd kassaflödesprognos under vilken moderbolaget och koncernen förväntas kunna hantera oväntade händelser och tillfälliga avvikelser i kassaflöden i rimlig omfattning.
Styrelsens fullständiga redogörelse ingår i dokumenten till årsstämman.
(Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
Dokumentation rörande årsstämman finns tillgänglig på: www.teliacompany.com
Arbetet med att bli effektivare, att ha det bästa nätet såväl som den bästa kundupplevelsen fortsatte under året och ledde till en minskning om 4 procent av de operativa kostnaderna och Telia blev än en gång utnämnd att ha det bästa nätet av P3, det största oberoende nättestet i Sverige. Vidare vann Telia utmärkelsen för femte året i rad att ha den bästa digital-tv tjänsten enligt Svenskt Kvalitetsindex och enligt samma undersökning hade Telia även de nöjdaste företagskunderna och Halebop hade de nöjdaste konsumenterna.
På den kommersiella sidan lyckades Telia väl med varumärkeskampanjen "Välkommen till Folknätet" och lanserade en ny och enklare mobilportfölj, vilken innebar möjligheten för kunderna att få obegränsad surf. Den starka marknadspositionen möjliggjorde även för Telia att göra prisjusteringar på flera tjänster under året som fast, fiber- och kopparbaserat bredband, tv och mobilt med hjälp av den nya portföljen.
I konsumentsegmentet växte intäkter från mobilabonnemang med 0,3 procent hjälpt av en positiv utveckling i mixen i abonnemangsbasen och genomsnittlig intäkt per användare ökade till följd av den under sommaren lanserade nya mobilportföljen. Tillväxten i mobilintäkter var dock inte tillräcklig för att uppväga för den fortsatta pressen på
fast telefoni och installationsintäkter från fiber. Inom företagssegmentet var det alltjämt utmanande men en fortsatt kundinriktad strategi med betoning på att erbjuda kunderna en oöverträffad produktportfölj, ledde till en nedgång i intäkterna med 1,4 procent för helåret att jämföra med 2,8 procent föregående år.
Nettoomsättningen sjönk 4,8 procent till 34 905 MSEK (36 677) och på jämförbar bas avseende förvärv och avyttringar, sjönk nettoomsättningen 4,9 procent främst påverkad av en sänkning om 19 procent i hårdvaruförsäljningen, men även av lägre tjänsteintäkter.
Tjänsteintäkter, på jämförbar bas avseende förvärv och avyttringar, sjönk 1,9 procent huvudsakligen av fortsatt press på fast telefoni och installationsintäkter från fiber. Även mobilintäkterna sjönk, drivet av press från företagssegmentet.
Justerad EBITDA exklusive den positiva påverkan från IFRS 16, på jämförbar bas avseende förvärv och avyttringar, föll 1 procent då lägre operativa kostnader inte helt ut kunde motverka pressen på tjänsteintäkter.
På jämförbar bas avseende förvärv och avyttringar, steg justerad EBITDA 5,8 procent. Justerad EBITDA i rapporterad valuta steg 5,9 procent till 13 932 MSEK (13 162) och justerad EBITDA-marginal steg till 39,9 procent (35,9).
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 20181 |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 34 905 | 36 677 | -4,8 |
| Förändring (%) jämförbar bas | -4,9 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)2 | 30 274 | 30 833 | -1,8 |
| förändring (%) jämförbar bas | -1,9 | ||
| Justerad EBITDA2 | 13 932 | 13 162 | 5,9 |
| Marginal (%)2 | 39,9 | 35,9 | |
| förändring (%) jämförbar bas | 5,8 | ||
| Justerat rörelseresultat2 | 7 600 | 7 765 | -2,1 |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar1 , 2 |
3 548 | 4 285 | -17,2 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 6 132 | 6 095 | 0,6 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 1 123 | 1 020 | 10,1 |
| Fast telefoni | 853 | 1 102 | -22,6 |
| Bredband | 1 263 | 1 287 | -1,9 |
| Tv | 861 | 865 | -0,5 |
| Anställda1 | 4 733 | 5 168 | -8,4 |
1) Omräknad, se not K1.
CAPEX i rapporterad valuta, exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar, sjönk till 3 548 MSEK (4 285), främst till följd av lägre CAPEX relaterad till fiber och mobilt accessnät. Majoriteten av CAPEX var hänförlig till fiberutbyggnad till konsumenter och företag, mobilnätet, generella effektiviseringsförbättringar såväl som kunduppdrag.
Under året ökade antalet mobilabonnemang med 37 000 då ett tillägg om 123 000 avtalsabonnemang netto, mer än uppvägde för förlusten om 85 000 förebetalda abonnemang, netto. Antalet tv-abonnemang sjönk med 4 000 och abonnemang för fast bredband sjönk med 24 000 på grund av förlorade kopparbaserade fasta bredbandsabonnemang.
I Finland var fokus under året inom företagssegmentet att arbeta med justeringar av leveransmodellen avseende ICT och att ytterligare förbättra det redan överlägsna ICTerbjudandet. Inom konsumentsegmentet fortsatte Telia att stärka sin position inom e-sport från att lansera sina egna e-sportserier på MTV men även utöka kundbasen och skapa paketerbjudanden kring rättigheterna för den finska ishockeyligan, "Liiga".
Nettoomsättningen i rapporterad valuta steg 2,9 procent till 15 969 MSEK (15 512) drivet av en gynnsam valutakursutveckling. Nettoomsättningen på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, sjönk 1,5 procent drivet av både lägre hårdvaruförsäljning och lägre tjänsteintäkter.
Tjänsteintäkter på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, sjönk 1,0 procent då fasta intäkter föll 1,4 procent och mobilintäkterna föll 0,7 procent. Den senare på grund av lägre samtrafik och övriga intäkter som tillsammans motverkade tillväxten i abonnemangsintäkter.
Justerad EBITDA exklusive den positiva effekten från IFRS 16, på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, sjönk 7 procent främst på grund av en högre kostnadsbas.
På jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, steg justerad EBITDA 2,6 procent. Justerad EBITDA i rapporterad valuta steg 5,4 procent till 4 900 MSEK (4 647) och justerad EBITDA-marginal steg till 30,7 procent (30,0).
CAPEX i rapporterad valuta exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar, sjönk till 1 493 MSEK (2 954) främst då förgående år inkluderade CAPEX hänförlig till Telia Helsinki Data Center om 1,2 GSEK.
Under året steg antalet tv-abonnemang med 47 000 och antalet abonnemang för fast bredband ökade med 16 000. Mobilabonnemang sjönk med 93 000 under året drivet av en förlust om 104 000 avtalsabonnemang, netto.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 20181 |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 15 969 | 15 512 | 2,9 |
| Förändring (%) jämförbar bas | -1,5 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)2 | 13 359 | 12 914 | 3,4 |
| förändring (%) jämförbar bas | -1,0 | ||
| Justerad EBITDA1 , 2 |
4 900 | 4 647 | 5,4 |
| Marginal (%)2 | 30,7 | 30,0 | |
| förändring (%) jämförbar bas | 2,6 | ||
| Justerat rörelseresultat2 | 1 657 | 2 107 | -21,4 |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar1 , 2 |
1 493 | 2 954 | -49,5 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 3 184 | 3 278 | -2,8 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 270 | 268 | 0,6 |
| Fast telefoni | 23 | 38 | -39,5 |
| Bredband | 473 | 457 | 3,5 |
| Tv | 600 | 553 | 8,5 |
| Anställda1 | 2 926 | 2 980 | -1,8 |
1) Omräknad, se not K1.
Get och TDC Norge som förvärvades i oktober 2018 integrerades legalt in i Telia Norge i mars 2019 vilket möjliggjorde att EBITDA-synergierna översteg en årstakt på mer än 200 MNOK vid årets slut.
Nettoomsättningen i rapporterad valuta steg 23,3 procent till 14 666 MSEK (11 898) drivet av förvärven av Get och TDC Norge i oktober 2018. Nettoomsättningen på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, sjönk 4,3 procent främst drivet av lägre hårdvaruförsäljning men även av en nedgång i tjänsteintäkter.
Tjänsteintäkter på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, sjönk 1,6 procent delvis på grund av lägre fasta intäkter men främst på grund av lägre mobilintäkter som huvudsakligen föll till följd av förlorade abonnemang och lägre samtrafikintäkter.
Justerad EBITDA exklusive den positiva effekten från IFRS 16, på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, ökade 2 procent då realiserade synergier mer än uppvägde pressen på tjänsteintäkter.
På jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, steg justerad EBITDA 8,8 procent. I rapporterad valuta steg justerad EBITDA 42,3 procent till 6 394 MSEK (4 492) och justerad EBITDA-marginal steg till 43,6 procent (37,8).
CAPEX i rapporterad valuta, exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar, steg till 2 883 MSEK (1 484) till följd av förvärvet av Get och TDC Norge såväl som högre investeringsnivåer relaterade till kapacitet och täckning i mobilnätet samt i processförbättringar för att öka effektiviteten.
Antalet mobilabonnemang sjönk med totalt 48 000 medan abonnemang för fast bredband steg med 28 000 under året. Antalet tv-abonnemang sjönk med 24 000 under året.
1) Omräknad, se not K1.
Nettoomsättningen i rapporterad valuta föll 8,0 procent till 5 675 MSEK (6 117) då tjänsteintäkter och hårdvaruförsäljningen sjönk.
Tjänsteintäkter på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, föll 5,5 procent till viss del på grund av press på tv- och fasta bredbandsintäkter, men framförallt fallande mobilintäkter till följd av förlorade abonnemang och sjunkande genomsnittlig intäkt per användare.
Justerad EBITDA exklusive den positiva påverkan från IFRS 16, på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, föll 2 procent då god kostnadskontroll inte fullt ut var tillräcklig för att uppväga nedgången i tjänsteintäkter.
På jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, steg justerad EBITDA 36,6 procent. Justerad EBITDA i rapporterad valuta steg 40,7 procent till 1 056 MSEK (751) och justerad EBITDA-marginal steg till 18,6 procent (12,2).
CAPEX i rapporterad valuta exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar, sjönk till 401 MSEK (439).
Antalet mobilabonnemang sjönk med 16 000 och fast bredbandsabonnemang sjönk med 23 000 under året och tv-abonnemangen med 3 000.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 20181 |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 675 | 6 167 | -8,0 |
| Förändring (%) jämförbar bas | -10,7 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)2 | 4 262 | 4 377 | -2,6 |
| förändring (%) jämförbar bas | -5,5 | ||
| Justerad EBITDA2 | 1 056 | 751 | 40,7 |
| Marginal (%)2 | 18,6 | 12,2 | |
| förändring (%) jämförbar bas | 36,6 | ||
| Justerat rörelseresultat2 | -4 | -116 | |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar2 | 401 | 439 | -8,7 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 1 435 | 1 451 | -1,1 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 82 | 69 | 19,0 |
| Fast telefoni | 72 | 78 | -7,7 |
| Bredband | 81 | 104 | -22,1 |
| Tv | 21 | 24 | -12,5 |
| Anställda1 | 794 | 864 | -8,1 |
1) Omräknad, se not K1.
Nettoomsättningen i rapporterad valuta ökade 5,1 procent till 4 045 MSEK (3 849) genom tillväxt i hårdvaruförsäljning såväl som tjänsteintäkter men främst tack vare en gynnsam valutakursutveckling.
Tjänsteintäkter, på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, ökade 0,5 procent då en tillväxt om 4,9 procent i mobila tjänsteintäkter mer än uppvägde för nedgången om 2,4 procent i fasta tjänsteintäkter. Nedgången i fasta intäkter var främst hänförlig till press på fasta telefoniintäkter och till viss del även lägre intäkter från fast bredband samt övriga fasta tjänster, primärt transitintäkter.
Justerad EBITDA exklusive den positiva effekten från IFRS 16, på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, sjönk 3 procent då en liten ökning i tjänsteintäkter inte var tillräcklig för att uppväga ökade operativa kostnader, främst hänförliga till resurser och marknadsföring.
På jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, ökade justerad EBITDA 2,6 procent. Justerad EBITDA i rapporterad valuta steg 5,9 procent till 1 430 MSEK (1 350) och justerad EBITDA-marginal steg till 35,4 procent (35,1).
CAPEX i rapporterad valuta exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar, sjönk till 526 MSEK (575).
Antalet mobilabonnemang minskade med 42 000 till följd av en rensning om cirka 110 000 inaktiva avtalsabonnemang. Abonnemang för fast bredband ökade med 10 000 och tv-abonnemangen ökade med 2 000 under året.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2018 |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 045 | 3 849 | 5,1 |
| Förändring (%) jämförbar bas | 1,9 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)1 | 3 096 | 2 983 | 3,8 |
| förändring (%) jämförbar bas | 0,5 | ||
| Justerad EBITDA1 | 1 430 | 1 350 | 5,9 |
| Marginal (%)1 | 35,4 | 35,1 | |
| förändring (%) jämförbar bas | 2,6 | ||
| Justerat rörelseresultat1 | 744 | 697 | |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar1 | 526 | 575 | -8,5 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 1 347 | 1 389 | -3,0 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 175 | 157 | 11,8 |
| Fast telefoni | 261 | 315 | -17,1 |
| Bredband | 419 | 409 | 2,4 |
| Tv | 244 | 242 | 0,8 |
| Anställda | 1 959 | 2 306 | -15,0 |
Nettoomsättningen i rapporterad valuta växte 8,3 procent till 3 333 MSEK (3 077) tack vare stark utveckling i tjänsteintäkter såväl som en gynnsam valutakursutveckling.
Tjänsteintäkter på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, steg 5,0 procent då mobila tjänsteintäkter växte 4,7 procent tack vare ökning av abonnemangsbasen såväl som av genomsnittlig intäkt per användare. Fasta tjänsteintäkter ökade 6,1 procent, hjälpt av god utveckling inom fast bredband, tv-intäkter och intäkter från företagslösningar.
Justerad EBITDA exklusive den positiva effekten från IFRS 16, på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, steg 5 procent till följd av god utveckling i tjänsteintäkter.
På jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, ökade justerad EBITDA 11,0 procent. Justerad EBITDA i rapporterad valuta steg 14,5 procent till 1 146 MSEK (1 001) och justerad EBITDA-marginal steg till 34,4 procent (32,5).
CAPEX i rapporterad valuta exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar, sjönk till 549 MSEK (567).
Antalet mobilabonnemang ökade med 81 000 under året främst drivet av ett tillägg om 73 000 avtalsabonnemang, netto, varav 58 000 relaterade till sim-kort för maskin-till maskinrelaterade tjänster. Antalet tv-abonnemang var oförändrat och abonnemang för fast bredband ökade med 2 000 under året.
| Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2018 |
Förändring (%) |
|---|---|---|
| 3 333 | 3 077 | 8,3 |
| 5,0 | ||
| 2 600 | 2 399 | 8,4 |
| 5,0 | ||
| 1 146 | 1 001 | 14,5 |
| 34,4 | 32,5 | |
| 11,0 | ||
| 502 | 444 | |
| 549 | 567 | -3,2 |
| 1 068 | 986 | 8,3 |
| 305 | 248 | 23,3 |
| 245 | 263 | -6,8 |
| 244 | 242 | 0,8 |
| 212 | 212 | 0,0 |
| 1 796 | 1 794 | 0,1 |
Förvärvet av Bonnier Broadcasting som tillkännagavs i juli 2018 godkändes av EU-kommissionen den 12 november 2019. Därefter konsoliderades Bonnier Broadcastingverksamheten efter slutförandet den 2 december, i det nyligen etablerade segmentet Tv och media. Segmentet omfattar tidigare Bonnier Broadcastings verksamheter TV4 och C More i Sverige och MTV i Finland. Se not K34.
Det nya segmentet Tv och media kommer att säkerställa en grund för kvalitetsinnehåll i Norden och skapa nya intäktsströmmar till Telia Company. Förvärvet förväntas även skapa synergier från 2020 med full effekt om 600 MSEK 2022.
Nettoomsättningen i rapporterad valuta uppgick till 751 MSEK.
Justerad EBITDA i rapporterad valuta uppgick till
108 MSEK och justerad EBITDA-marginal var 14,3 procent. CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar uppgick till 13 MSEK.
Antalet direkta tv-abonnemang för betald streamingtjänst uppgick till 653 000 vid utgången av året jämfört med 503 000 föregående år.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2018 |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 751 | – | – |
| Förändring (%) jämförbar bas | – | – | – |
| varav tjänsteintäkter (externa)1 | 711 | – | – |
| Justerad EBITDA1 | 108 | – | – |
| Marginal (%)1 | 14,3 | – | – |
| Justerat rörelseresultat1 | 42 | – | – |
| Rörelseresultat1 | -44 | – | – |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar1 | 13 | ||
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Tv | 653 | – | – |
| Anställda | 1 261 | – | – |
Övrig verksamhet består av Telia Carrier, Lettland, Telia Finance, Division X, koncernfunktioner såväl som Telias innehav intressebolaget Turkcell.
I rapporterad valuta ökade nettoomsättningen 1,7 procent till 8 889 MSEK (8 743) då tillväxt i Lettland, Telia Finance och Division X mer än uppvägde för nedgången i Telia Carrier.
Tjänsteintäkter på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, sjönk 4,3 procent på grund av lägre tjänsteintäkter i Telia Carrier till följd av en nedgång i intäkter från röst-transit med låg marginal.
Justerad EBITDA exklusive den positiva effekten från IFRS 16, på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, steg 8 procent främst hänförlig till realiserade effektivitetsförbättringar i centrala funktioner och delvis även tillväxt i Lettland, Telia Carrier och Telia Finance.
På jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, steg justerad EBITDA 75,0 procent. Justerad EBITDA i rapporterad valuta steg 80,3 procent till 2 051 MSEK (1 138) och justerad EBITDA-marginal steg till 23,1 procent (13,0).
I Telia Carrier sjönk nettoomsättningen i rapporterad valuta 2,8 procent till 5 388 MSEK (5 542) till följd av nedgång i intäkter från röst-transit. Justerad EBITDA exklusive den positiva effekten från IFRS 16, på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, steg 2 procent tack vare en förbättrad intäktsmix.
I Lettland ökade nettoomsättningen i rapporterad valuta 9,5 procent till 2 408 MSEK (2 200) drivet av en gynnsam valutakursutveckling såväl som tillväxt i hårdvara och mobilintäkter.
Justerad EBITDA exklusive den positiva effekten från IFRS 16, på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, steg 6 procent tack vare tillväxt i hårdvara och mobila tjänsteintäkter.
Antalet mobilabonnemang ökade med 18 000 under året. Resultat från intressebolag ökade till 1 150 MSEK (835) drivet av Turkcell i Turkiet.
CAPEX i rapporterad valuta exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar, steg till 4 692 MSEK (4 671) varav 0,8 GSEK hänförlig till Telia Carrier och Lettland och 3,1 GSEK till den gemensamma funktionen Global Services and Operations, avseende it-system, kärnnät och produktplattformar hanterade på koncernnivå för att gynna flera länder.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 20181 |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 8 889 | 8 743 | 1,7 |
| Förändring (%) jämförbar bas | -1,3 | ||
| varav Telia Carrier | 5 388 | 5 542 | -2,8 |
| varav Lettland | 2 408 | 2 200 | 9,5 |
| Justerad EBITDA2 | 2 051 | 1 138 | 80,3 |
| varav Telia Carrier | 888 | 512 | 73,3 |
| varav Lettland | 799 | 694 | 15,2 |
| Marginal (%)2 | 23,1 | 13,0 | |
| Resultat från intressebolag | 1 150 | 835 | 37,8 |
| varav Ryssland | 0 | 0 | |
| varav Turkiet | 990 | 685 | 44,6 |
| varav Lettland | 164 | 175 | -6,2 |
| Justerat rörelseresultat2 | 726 | 905 | |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderätts tillgångar1,2 |
4 692 | 4 671 | 0,5 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil Lettland | 1 299 | 1 281 | 1,4 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 325 | 313 | 3,6 |
| Anställda1 | 5 502 | 5 294 | 3,9 |
1) Omräknad, se not K1.
Digitalisering är avgörande för en positiv samhällsutveckling och hållbar ekonomisk tillväxt. Samtidigt finns risker och berättigad oro vad gäller digitaliseringens negativa effekter. Telia Company arbetar med utgångspunkt i företagets intressenter för att förstå, hantera och proaktivt kommunicera kring vår sociala och miljömässiga påverkan, vare sig den är positiv eller negativ. Vi strävar efter att vara transparenta med och ta ansvar för såväl våra framsteg som när vi inte lever upp till de förväntningar som finns på oss.
Två strategiska fundament, som illustreras nedan, utgör kärnan i vårt arbetssätt:
Tre framgångsfaktorer stödjer arbetet:
Följande kapitel i hållbarhetsavsnittet omfattar våra fokusområden inom Ansvarsfullt företagande samt andra väsentliga områden utifrån perspektiven mänskliga rättigheter och delat värdeskapande. Data rörande bland annat växthusgasutsläpp, energiförbrukning och sjukfrånvaro, samt information rörande andra väsentliga frågor som inte återfinns i detta hållbarhetsavsnitt, finns i Hållbarhetsnoterna.
» Telia Company är övertygat om att integrering av hållbarhet och ansvarsfullt företagande i hela verksamheten och strategin är en förutsättning för hållbar tillväxt och lönsamhet, vilket i sin tur skapar långsiktigt värde för aktieägare och bidrar till en hållbar utveckling.
Telia Companys Uttalande rörande väsentlighet
Telekommunikations- och IKT-tjänster kan bidra till uppfyllandet av samtliga av FN:s globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals), men även negativ påverkan och risker behöver hanteras. Telia Companys ambition är att bli branschledande i arbetet med att bidra till FN:s globala mål.
Vi förhåller oss till de globala hållbarhetsmålen i någon av tre roller utifrån vår faktiska eller potentiella påverkan: vi driver, möjliggör eller bidrar. Kategoriseringen, som illustreras nedan, representerar faktisk och potentiell samt nuvarande och framtida påverkan och relevans kopplat till verksamheten. Rollerna har en stark koppling till förhållandena på våra hemmamarknader och till våra intressenters förväntningar. Läs mer i Vårt företag, avsnitt Så skapar vi värde.
Det hållbarhetsmål där vår bransch har störst påverkan, då uppfyllandet av målet är direkt kopplat till tillgång till telekommunikationstjänster och digitalisering av samhället. Utvecklingen av en hållbar infrastruktur bygger på säkra digitala lösningar för övervakning och effektiv styrning.
Att stödja denna utveckling är en viktig del i vår affärsstrategi. Sakernas internet (Internet of Things, IoT) och dataanalystjänster bidrar till utvecklingen av exempelvis smartare och mer hållbar kollektivtrafik, och möjliggör mätningar i realtid av luftkvalitet.
Internet ger konsumenter direkt tillgång till tjänster som ersätter fysiska produkter och bidrar till växande tjänstesektorer. Samtidigt behöver hela branschen omgående tänka om och omarbeta sitt arbete till att erbjuda konsumenter elektronik utifrån ett cirkulärt tankesätt.
Klimatkrisen är en avgörande utmaning för länder, företag och investerare och måste hanteras mycket brådskande. Digitala lösningar är centrala för att skapa ekonomiska system med låga koldioxidutsläpp tack vare ett stort antal möjliga tillämpningar inom transporter, jordbruk, fastigheter och industri med mera.
Telekommunikation och internet skapar oöverträffade möjligheter kopplat till yttrandefrihet, tillgång till information och lärande. Men det medför även risker och negativa effekter, som cyberattacker och spridning av material som visar sexuella övergrepp på barn. Dessa risker måste hanteras proaktivt med full transparens.
IKT-branschen förlitar sig kanske mer än någon annan bransch på partnerskap. Ekosystem av digitala tjänster fungerar som drivkraft för en hållbar utveckling och för att hantera branschgemensamma utmaningar.
Svagare koppling till verksamheten, begränsad påverkan
Stark koppling till verksamheten och vårt arbetssätt
Stark strategisk koppling, stor påverkan
PÅVERKAN
Vid kapitalmarknadsdagen i mars lanserades nya miljömål som ska uppnås fram till 2030. De nya målen markerar ett tydligt skifte i Telia Companys ambitionsnivå för att hantera klimatkrisen och ohållbar användning av naturresurser. Läs mer i Miljö.
I oktober lanserades ett ramverk för gröna obligationer. Ramverket är en del i implementeringen av en hållbar finansstrategi och nära kopplat till de nya miljömålen. Ramverket är framtaget i enlighet med Green Bond Principles och har mottagit ett externt utlåtande från Sustainalytics. Ramverket omfattar fyra investeringskategorier:
Vid lanseringen, som åtföljdes av möten med nordiska och europeiska investerare, betonade vi att gröna digitala lösningar och energieffektivitet sannolikt är de huvudsakliga investeringskategorierna. Gröna digitala lösningar omfattar teknologier såsom sakernas internet (IoT), 5G och molntjänster som hjälper kunderna att minska sin miljöpåverkan. Energieffektivitet handlar om att minska vår egen miljöpåverkan, främst genom ytterligare investeringar för att ersätta kopparbaserade nät med betydligt energieffektivare fiber.
Som ett steg i arbetet att på sikt implementera rekommendationerna från Task Force for Climate-related Financial Disclosures (TCFD) genomfördes en första riskbedömning med år 2025 som tidshorisont. Sammantaget uppskattar vi att de ekonomiska effekterna från såväl övergångsrisker som fysiska risker är begränsade. De största företagsspecifika riskerna, vilka vi också anser vara de största branschspecifika riskerna, är marknadsrelaterade (risker att inte möta krav från kunder och investerare) och ryktesrelaterade risker (fortsatt spridning av felaktig information om IKT-branschens miljöavtryck rörande energi och växthusgasutsläpp). Se resultatet av bedömningen inklusive motverkande åtgärder i not H7 i Hållbarhetsnoterna.
Under 2018 initierades vd-samarbetet "Nordic CEOs for a Sustainable Future" med Telia Company som en av grundarna. Samarbetet är ett gemensamt initiativ för att påskynda arbetet med FN:s globala hållbarhetsmål. Vid årets slut bestod gruppen av 14 av de största nordiska företagen med över 100 miljarder Euro i omsättning och 250 000 anställda globalt.
I augusti träffade representanter för gruppen de nordiska statsministrarna vid Nordiska ministerrådets möte i Reykjavik på Island i syfte att hitta en gemensam väg för att uppnå de globala målen. Företagen enades om att utöka insatserna framför allt inom att bekämpa klimatförändringarna (mål 13) och mångfald och inkludering med fokus på kvinnligt ledarskap (mål 5). Åtgärderna omfattar samverkan och delat lärande inom gruppen kring åtgärder för att gemensamt sänka utsläppen samt stärka arbetet med mångfald och inkludering. Gruppen kommer att regelbundet träffa regeringar för att snabba på arbetet som krävs för att nå de globala målen till 2030.
I den årliga nordiska konsumentundersökningen Sustainable Brand Index fick lokala Telia-varumärken överlag goda resultat. Varumärket hamnade i topp i sin bransch i Sverige och Danmark. Sammantaget fick telekombranschen relativt dåligt resultat, vilket främst kan tillskrivas konsumenternas bristande kännedom om vårt hållbarhetsarbete.
Som uppföljning genomförde vi en djupgående fokusgruppundersökning för att få bättre förståelse för vilka miljöaspekter konsumenter förknippar med telekomföretag och vilka produkter och tjänster som skulle vara mest intressanta som del av ett mobilabonnemang eller liknande erbjudande. Läs mer i not H3 i Hållbarhetsnoterna.
Vi behöll vår starka ställning i olika hållbarhetsrankingar och -index, inklusive:
Läs mer om styrelsens och koncernledningens långsiktiga åtagande till hållbara affärer samt de internationella ramverk som Telia Company har åtagit sig att följa i Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Uttalande rörande väsentlighet och betydande intressenter. För mer information om hållbarhetsstyrning, intressentsamverkan och väsentlighetsbedömning, se noterna H2 och H3 i Hållbarhetsnoterna. För mer information om avgränsningar, definitioner och hänvisningar till andra ramverk för rapportering, se vårt Ramverk för hållbarhetsrapportering.
Ambitioner:
Omfattande gröna erbjudanden på samtliga marknader
Nya miljöagenda för 2030 samt nya miljömål för 2022
1) ISO 14001 eller ISO 50001. 2) På marknader där det är möjligt.
Se not H7 i Hållbarhetsnoterna för data och mer information om växthusgasutsläpp, energiförbrukning etc.
Detta fokusområde styrs av koncernpolicyn för miljö. Miljökraven på leverantörer framgår huvudsakligen i leverantörsuppförandekoden.
Telia Companys väsentliga miljöaspekter i den egna verksamheten är energi, växthusgasutsläpp och avfall, främst elektroniskt avfall. Värdekedjan har en avsevärt större miljöpåverkan, främst kopplat till användningen av naturresurser, avfall och växthusgasutsläpp från tillverkningen av konsumentelektronik såsom mobiltelefoner. Våra kunder och intressenter förväntar sig att vi agerar ansvarsfullt genom att minimera vår negativa påverkan, samtidigt som de visar ett ökat intresse för produkter och tjänster som kan bidra till att minska deras egen miljöpåverkan, som uppkopplade logistiklösningar och fjärrmöten.
För att säkerställa kontinuerliga förbättringar är de lokala bolagen ansvariga för att implementera miljöledningssystemet ISO 14001 eller energiledningssystemet ISO 50001. Övergripande samordning leds av koncernens miljöansvarig som ansvarar för övergripande målformulering och planering samt för rapportering till en särskild styrgrupp och styrelsen. Utbildning, antingen specifik eller som en del av utbildningen i den affärsetiska uppförandekoden, genomförs lokalt för att uppfylla kraven enligt miljöledningssystemet.
Delar av eller hela verksamheterna i Estland, Finland, Litauen och Sverige är ISO 14001-certifierade. Vidare är Telia i Norge certifierat enligt den norska standarden "Miljöfyrtårn". Telia Estlands datacenterverksamhet är certifierad enligt ISO 50001.
För att kraftfullt bemöta klimatförändringarna och den icke-hållbara användningen av naturresurser antog Telia Company nya ambitiösa miljömål som ska nås fram till år 2030. Målen presenterades vid kapitalmarknadsdagen i
mars och består av tre delar: vi strävar noll CO2-utsläpp och noll avfall från vår egen verksamhet, genom fullt medarbetarengagemang.
Vägen till att uppnå målen kräver att vi arbetar med hela värdekedjan för att åstadkomma snabb omvandling – att vara klimatneutrala i den egna verksamheten senast år 2022, begär att våra leverantörer minskar sina koldioxidutsläpp, och möjliggör utsläppsminskningar för våra kunder. För att uppnå noll avfall ska vi röra oss mot en cirkulär affärsmodell genom att fokusera på vår egen verksamhet och våra nät. Vi kan inte nå våra mål på egen hand. Därför kommer vi att samarbeta och skapa lösningar tillsammans med våra leverantörer, kunder och andra partners, och att vara transparenta med våra framsteg och lärdomar längs vägen.
Målen för 2030 har brutits ned till mer specifika mål för 2022, vilka fastställdes i januari 2020. Nedan återfinns mer information om arbetet under året för att uppnå dessa mål.
Vi har åtagit oss att bli klimatneutrala i vår egen verksamhet till 2022. Åtagandet omfattar energi och tjänsteresor inklusive vår egen fordonsflotta. Målet ska uppnås genom ytterligare utsläppsminskningar och klimatkompensation. Att använda 100 procent förnybar el där marknaden möjliggör detta är avgörande. I Norden och Baltikum använder vi "gröna kontrakt" eller köper ursprungsgarantier (Guarantees of Origin). I de fall vi hyr lokaler försöker vi påverka innehavaren av elavtalet att välja förnybar el. Totalt 1 002 (906) GWh, eller 98 (91) procent av den totala elförbrukningen på dessa marknader och 90 (83) procent av koncernens totala elförbrukning var förnybar.
I samband med att de nya miljömålen för 2030 presenterades skickade Telia Companys vd och inköpschef ett gemensamt brev till flera hundra leverantörer där de informerade om vad som krävs av leverantörskedjan för att uppfylla målet om noll CO2-utsläpp. Brevet klargjorde förväntningarna om att leverantörer ska ha en handlingsplan för utsläppsminskningar på plats år 2022. För att uppmärksamma de bästa leverantörerna, skärpte vi våra urvalskriterier och inledde dialoger med ett antal strategiska leverantörer om en gemensam syn på vidare arbete. Vi uppskattar att de 100 största leverantörerna står för cirka 80 procent av de totala växthusgasutsläppen i leverantörskedjan.
För att fastställa vetenskapsbaserade mål behöver vi förstå växthusgasutsläppen i värdekedjan (scope 3). Telia Finland genomförde ett pilotprojekt för att beräkna de uppskattade utsläppen i hela värdekedjan. Resultatet visade att över 90 procent av utsläppen genereras i vår värdekedja. Baserat på pilotstudien uppskattar vi koncernens totala scope 3-utsläpp till cirka 1 130 kton CO2e, att jämföra med 63 kton CO2e för scope 1 och 2 sammantaget. För detaljerad information om fördelningen av scope 3-utsläpp i de mest väsentliga kategorierna, se not H7 i Hållbarhetsnoterna.
Övergången till en cirkulär affärsmodell kommer att vara avgörande i arbetet med att minska vår övergripande miljöpåverkan. Avfallsströmmar som mobiltelefoner, nätverksutrustning och byggavfall från nätutbyggnad kommer att stå i fokus. Vi avser att väsentligt öka återanvändningen av nätverks- och kundutrustning och fortsätta undersöka möjligheterna att utveckla "gröna kunderbjudanden".
Ett ökande antal forskningsstudier och verkliga fall bekräftar att IKT-lösningar som sakernas internet (IoT), moln- och dataanalystjänster bidra betydligt till minskade växthusgasutsläpp inom andra branscher. En global GSMA-studie visar att mobilbranschen kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser med upp till tio gånger sina egna utsläpp, genom en kombination av IoT-tjänster och beteendeförändringar. Rapporten Exponential Climate Action Roadmap, som släpptes i september och som utvecklats med hjälp av forskningsdata från Ericsson, Kungliga Tekniska Högskolan och Telia Company betonar digitaliseringens roll i övergången till ett koldioxidsnålt samhälle.
Studier visar att återanvändning och andra åtgärder för att förlänga mobiltelefoners livslängd är av stort intresse för kunder. Läs mer om kundundersökningen vi genomförde på området i not H3 i Hållbarhetsnoterna.
Vårt arbete med elektroniskt avfall sker enligt principen minska – återanvänd – återvinn (reduce – reuse – recycle). Återvinning är endast aktuellt om utrustningen inte längre kan användas. Återtagsprogram bidrar till att förlänga livslängden på produkter som mobilenheter, läsplattor och datorer som ofta är i gott fungerande skick. Alla marknader har återtagsprogram på plats och under året återtogs motsvarande sju procent av de telefoner som såldes eller leasades ut. Enheterna säljs till lokala partner som rensar dem på data och antingen säljer dem eller skickar dem till återvinning. Alla våra återvinningspartner är ISO 14001-certifierade. Vid årets slut erbjöd vi rabatterade och renoverade mobiltelefoner till kunder i Norge, Finland och Sverige.
Ett internt program för återanvändning och återförsäljning av nätverksutrustning bidrar till att minska såväl avfall som kostnader, men även till att generera intäkter. Använd nätverksutrustning används antingen på nytt i nätverk på en annan marknad, eller säljs till ett annat bolag. Under året återanvändes eller såldes cirka 36 (42) ton utrustning.
Samtliga medarbetare bjöds in att delta i aktiviteter där de aktivt kunde bidra till och lära sig mer om miljöfrågor och om hur Telia Company kan bidra positivt till våra kunders miljöpåverkan. Resultatet från den koncernövergripande
medarbetarundersökningen speglade de ökade aktiviteterna under året. 75 procent av medarbetarna uppgav att deras grupp vidtar konkreta åtgärder i linje med Telia Companys hållbarhetsambitioner, en ökning med tio procentenheter jämfört med 2018.
I december 2018 åtog vi oss att anta vetenskapsbaserade mål och vi har för avsikt att lämna in mål för godkännande under 2020. Antagandet av vetenskapsbaserade mål är avgörande för att säkerställa att vårt arbete är i linje med minskningen av växthusgasutsläpp som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.
Vi arbetar med att utveckla ett verktyg för att beräkna hur mycket vi hjälper våra kunder att minska sina växthusgasutsläpp. Detta blir allt viktigare då vi samverkar med kunder för att påvisa de miljömässiga fördelarna av Telia Companys produkter och tjänster.
Telia Company i Sverige bedriver ingen verksamhet som kräver tillstånd enligt kapitel 9 i Miljöbalken.
Illustrationen nedan lyfter fram några av de områden där Telia Companys produkter och tjänster kan minska våra kunders växthusgasutsläpp.
Dataanalys av stora mängder anonym användardata från mobilnäten skapar nya möjligheter till smart stadsplanering baserat på faktiska rörelsemönster. Uppkopplade soptunnor, brevlådor och parkeringsplatser gör att städer fungerar mer effektivt och minskar behovet av tunga fordon vilket i sin tur minskar växthusgasutsläppen. Mycket av denna dataanalys kan göras genom
Telia Companys tjänst City Vitality Index.
Fjärrmötestjänster som konferens- och videosamtal kan bidra till att minska tjänsteresande och därmed även växthusgasutsläpp. Ökad tillgång till digitala bank- och myndighetstjänster sparar tid och bidrar till ökad produktivitet.
Telia Company har åtagit sig att främja och respektera mänskliga rättigheter i hela verksamheten. Vi samverkar proaktivt med affärspartners, regeringar och andra intressenter för att upprätthålla högsta möjliga nivå gällande mänskliga rättigheter i hela värdekedjan.
Förstå: Genom att känna till vår påverkan, risker och möjligheter gällande mänskliga rättigheter, och genom att genomföra konsekvensbedömningar rörande mänskliga rättigheter.
Visa: Genom att publicera utvärderingar och annan information externt i redovisningar samt vara transparenta på andra sätt.
Agera: Genom att använda våra kunskaper för att respektera och främja individers rättigheter, och genom att förebygga och hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter.
I linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter fokuserar vi vårt arbete till de områden vi anser vara mest väsentliga kopplade till mänskliga rättigheter:
Utöver dessa finns ytterligare områden med koppling till mänskliga rättigheter såsom korruption, miljö, mångfald, lika möjligheter, icke-diskriminering och sanktioner.
Mer information kring arbetet inom merparten av dessa områden presenteras i följande kapitel och i Hållbarhetsnoterna. För mer information om riskhantering, se Bolagsstyrningsrapporten, avsnitt Risker och osäkerhetsfaktorer.
Samtliga väsentliga områden bedöms vara relevanta för alla Telia Companys marknader. För mer information om utvärderingar rörande mänskliga rättigheter vid förvärv och avyttringar, se not H18 i Hållbarhetsnoterna.
Våra åtaganden styrs av koncernpolicyn för mänskliga rättigheter som antas av styrelsen. Policyn klargör våra åtaganden gällande mänskliga rättigheter som återfinns i andra koncernpolicyer, och inkluderar även specifika åtaganden gällande:
Åtaganden rörande mänskliga rättigheter beskrivs vidare i den affärsetiska uppförandekoden. Alla medarbetare är skyldiga att känna till innehållet i koden genom regelbunden utbildning i den.
Våra policyåtaganden gäller Telia Company, dess dotterbolag och samägda verksamheter, såsom egna bindande åtaganden. Telia Company strävar efter att främja och tillämpa principerna och målen i intressebolag såsom Turkcell.
Vi strävar efter att främja och säkerställa kanaler för transparent och öppen kommunikation där alla interna och externa intressenter kan lyfta problem utan rädsla för bestraffning eller repressalier. Vi ska även erbjuda rättvisa metoder för utredning och hantering av klagomål. Vi strävar efter att erbjuda eller samarbeta kring förbättrande åtgärder (remedy). Telia Companys kanal för klagomålsförfarande Speak-Up Line är tillgänglig för medarbetare och externa intressenter. Den reviderades under 2019 för att på ett bättre sätt inkludera rapporteringskategorier kopplade till mänskliga rättigheter. För mer information om Speak-Up Line och fall under 2019, se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Koncernövergripande styrningsmodell samt not H13 i Hållbarhetsnoterna.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för mänskliga rättigheter. På koncernnivå koordineras arbetet av en tvärfunktionell grupp som bland annat samordnar policyutveckling, delat lärande och integrering i verksamheten. Frågor om mänskliga rättigheter redovisas regelbundet till koncernens forum för styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC) och till styrelsen.
De lokala bolagen är ansvariga för att kommunicera, implementera och säkerställa efterlevnaden av policyer kopplade till mänskliga rättigheter. De ansvarar också för att säkerställa att medarbetare och berörda entreprenörer, tredje part och leverantörer har tillräcklig utbildning för att följa åtagandena och att de känner till de mekanismer för visselblåsning som finns för att rapportera faktiska eller misstänkta kränkningar av mänskliga rättigheter.
Vi har åtagit oss att genomföra utvärderingar (due diligence) och mer djupgående konsekvensbedömningar rörande mänskliga rättigheter (human rights impact assessments) för att bättre förstå lokal och koncernövergripande påverkan, risker och möjligheter kopplat till individers rättigheter. Under 2015–2017 genomförde vi lokala konsekvensbedömningar som del av arbetet att säkerställa en ansvarsfull avyttringsprocess i Eurasien, och för en bättre övergripande förståelse av påverkan, risker och möjligheter i Norden och Baltikum. Läs mer på vår hemsida.
Under 2019 anpassade vi arbetet med konsekvensbedömningar till nya affärsområden. Produktutveckling som innefattar artificiell intelligens (AI) skapar möjligheter för "human rights by design", vilket innebär att hänsyn tas till möjligheter och risker rörande mänskliga rättigheter redan i produktutvecklingen. Telia Companys innovationsenhet Division X är en av grundarna av AI Sustainability Center i Stockholm. Centret inledde sin verksamhet i januari 2019 i syfte att möjliggöra diskussioner kring etik och mänskliga rättigheter inom områden som smarta städer och dataanalys. Vi bidrar till centrets arbete med att utveckla ett flexibelt och skalbart verktyg för övergripande identifiering av risker, vilket inkluderar såväl etik som mänskliga rättigheter.
Förvärvet av Bonnier Broadcasting slutfördes i december. Medieägande medför nya risker och möjligheter i förhållande till mänskliga rättigheter. Telia Company har definierat och publicerat åtaganden för att främja och försvara pressfriheten, med ett ansvarfullt medieägande som en grundsten. Vårt medieinnehåll ska spegla en mångfald av perspektiv. Våra åtaganden omfattar:
Ambitioner:
Kontinuerligt arbete inklusive ständiga förbättringar över tid, för att implementera GNI:s principer
Publicerade rapporter gällande myndighetsförfrågningar (LEDR)
Rätten till kundintegritet ses som en förutsättning för rätten till yttrandefrihet. Det innebär att vi har direkta åtaganden både gällande övervakningsintegritet (när myndigheter kräver åtkomst till användardata) och kundintegritet (bearbetning av kunddata för våra egna syften). Läs mer om kundintegritet i Personlig integritet och informationssäkerhet.
Våra nät och tjänster ger tillgång till information och möjlighet att utbyta idéer på ett sätt som främjar öppenhet och transparens. Frågor gällande yttrandefrihet och övervakningsintegritet utgör dock en stor risk för användare av IKT-tjänster världen över. Vi ser en pågående debatt och ett ökande externt tryck i takt med att lagstiftare söker nya övervakningsmetoder i kampen mot brottslighet, terrorism, näthat med mera.
Vårt ansvar och åtagande att respektera yttrandefrihet och integritet i samband med övervakning utgår ifrån FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Vårt mål är att begränsa den potentiella skadan för individer genom att aktivt vidta åtgärder och stödja individers rättigheter när vi bedömer att dessa riskeras. Vårt arbete vägleds av Global Network Initiatives (GNI) principer och implementeringsvägledning rörande yttrandefrihet och övervakningsintegritet samt av rekommendationer och lärdomar från GNI:s externa utvärderingsprocess. Arbetet rapporteras regelbundet till forumet för styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC) samt till styrelsen.
Vår koncerninstruktion beskriver de konkreta steg för bedömning och eskalering som ska genomgås varje gång ett lokalt bolag tar emot en förfrågan eller krav med potentiellt allvarlig påverkan på individers yttrandefrihet och integritet genom begränsningar av det fria flödet av information eller övervakning av individer ("icke-konventionella förfrågningar").
Vägledning ges i ett verktyg i form av ett formulär för bedömning och eskalering, som vi har offentliggjort och som återfinns i GSMA:s policyhandbok. Potentiellt ickekonventionella förfrågningar ska bedömas av det lokala bolaget och eskaleras inom Telia Company för kvalificerat beslutsfattande. Beslutet inkluderar överväganden utifrån ett ofta komplext och specifikt lokalt sammanhang om, och i så fall hur, en förfrågan ska utmanas ("point of challenge"). Det handlar om att följa lokal lagstiftning och samtidigt eftersträva att genomföra åtgärder för att respektera och stödja individers rättigheter. Vår strävan är att offentliggöra så mycket information som möjligt om förfrågningar.
Genom lagstiftning och myndighetsbeslut bestämmer stater omfattningen av övervakning av kommunikation och begränsningar i det fria flödet av information. Det innebär att även om vår process för att utmana förfrågningar syftar till att identifiera och begränsa potentiella överträdelser av individers yttrandefrihet och integritet i samband med övervakning, beror det faktiska utfallet på lokala lagar samt säkerheten för och kompetensen hos lokala medarbetare.
Vi är aktiv medlem i Global Network Initiative (GNI), en växande organisation bestående av IKT-företag, mänskliga rättighets- och tryckfrihetsgrupper, representanter för akademin samt investerare. GNI:s syfte är att skydda och främja global yttrandefrihet och integritet inom IKT-branschen. Gemensamt lärande och samlad påverkanskraft är grunden för arbetet. Telia Company är styrelsemedlem och deltar i olika kommittéer. Under året gjordes betydande framsteg genom att dela erfarenheter från olika fall som en del av utvärderingsprocessen.
Som medlemmar har vi åtagit oss att implementera GNI:s principer genom konkreta åtgärder för att stödja och främja yttrandefrihet och rätten till integritet. För att bedöma arbetet i praktiken genomgår samtliga företag inom GNI vartannat år en oberoende utvärdering av hur de implementerar principerna.
Med hjälp av ett GNI-specifikt verktyg genomförde vi först en självutvärdering som överlämnades till en GNIackrediterad revisor. Revisorn granskade våra processer, policyer och den styrningsmodell som vi använder för att säkerställa våra användares yttrandefrihet och rätt till integritet i förhållande till myndighetskrav, inklusive specifika fall. Baserat på revisorns rapport till GNI:s styrelse, fastställde styrelsen att Telia Company kontinuerligt arbetar, med ständiga förbättringar över tid, för att implementera GNI:s principer. Under 2020 avser vi att publicera en rapport med relaterade rekommendationer, efter att GNI har släppt sin formella rapport med slutsatserna gällande arbetet hos de GNI-företagsmedlemmar som granskades under samma period.
Vi anser att transparens gällande myndigheters övervakning och begränsning av det fria flödet av information bidrar till ett starkare upprätthållande av yttrandefrihet och övervakningsintegritet. Därför publicerar vi rapporter rörande myndighetsförfrågningar (Law Enforcement Disclosure Reports, LEDR).
Rapporten som publiceras tillsammans med denna Års- och hållbarhetsredovisning innehåller vår statistik över konventionella förfrågningar. Statistiken över antalet myndighetsförfrågningar samt antalet icke-konventionella förfrågningar omfattas av bestyrkandet av denna Års- och hållbarhetsredovisning. Se not H8 i Hållbarhetsnoterna för statistiken samt tydliggörande information om dess omfattning och begränsningar.
LEDR innehåller även länkar till nationella lagar som ger myndigheter direkt tillgång till information om våra kunder och deras kommunikation utan att behöva begära informationen från Telia Company. Gällande sådan direkt tillgång utan förfrågningar, alltså signalspaning (analys och bearbetning av signaler) och tekniska system för mer omfattande övervakning av telekommunikation, har Telia Company ingen insyn i omfattningen (när, vem och vad) av sådan övervakning och kan inte tillhandahålla statistik.
För att utöka vår transparens innehåller den LEDR som publicerades i mars 2019 även antalet förfrågningar gällande blockering.
Vår redovisning av nationell lagstiftning rörande yttrandefrihet och övervakningsintegritet inom telekommunikation sker genom vårt bidrag till GNI:s databas över lokal lagstiftning.
Utöver redovisning av statistik gällande konventionella förfrågningar, strävar vi efter att publicera information om icke-konventionella förfrågningar eller krav från myndigheter. Under 2019 stängde vi cirka tio sådana förfrågningar eller krav på våra marknader. Förfrågningarna omfattade exempelvis ny lagstiftning, blockering, nedstängning av nät och riktad övervakning. För att säkerställa en enhetlig bedömning stöttades lokala bedömningar och eskaleringar av koncernresurser. I runt två tredjedelar av fallen främjade Telia Company yttrandefrihet eller integritet på något sätt. Sådana åtgärder bestämdes gemensamt av de lokala bolagen och representanter för koncernledningen.
Det finns ett flertal utmaningar kopplat till transparens gällande icke-konventionella förfrågningar. Lokala lagar, som ibland kan vara otydliga, avgör vad som kan publiceras. Det kan finnas bestämmelser och/eller begränsningar utifrån sekretess och vår plikt att skydda våra medarbetare. Frågor rörande direkt tillgång är nära kopplat till nationell säkerhet och därför en utmaning att kommunicera kring. Att räkna antalet icke-konventionella förfrågningar kan vara utmanande och subjektivt eftersom dessa rör allt ifrån krav på att blockera en eller flera webbsidor, till nedstängning av ett lokalt nät, till förfrågningar rörande direkt tillgång.
• Säkerställa intressenternas förståelse för hur deras data hanteras
2022 MÅL
Under 2019 breddades det tidigare fokusområdet Kundintegritet från att fokusera på efterlevnad inom kundintegritet till att även omfatta informationssäkerhet (IS). Områdena är nära förknippade och ytterst viktiga för att skapa och upprätthålla våra intressenters förtroende.
Kraven rörande informationssäkerhet anges i koncernpolicyn för Säkerhet. Kraven syftar till att kontrollera, underlätta och införa väl avvägda åtgärder inom IS i hela organisationen.
Riskerna kopplat till cyberattacker är en fortsatt utmaning för vår bransch liksom för samhället i stort. För att hantera dessa risker har Telia Company tagit fram och infört ett ledningssystem för informationssäkerhet som är certifierat enligt ISO 27001. Systemet omfattar processerna för koncernens styrning av informationssäkerhet och verksamhetshantering av informationssäkerhetsrisker och deras stödsystem, samt specificerar kraven på IS och relaterad riskhantering inom koncernfunktioner och lokala verksamheter.
Styrningen av IS koordineras av koncernens säkerhetsfunktion och implementeras i verksamheten av lokala säkerhetsansvariga. Arbetet följs upp kontinuerligt som en del av arbetet enligt ISO 27001 och rapporteras till
forumet för styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC) och till styrelsen.
Interna och externa revisioner genomförs periodvis för att säkerställa att vi har en robust säkerhetsorganisation och åtgärder på plats för ständiga förbättringar. Vi genomför även särskilda IS-revisioner av leverantörer som hanterar kunddata. Läs mer om kraven och revisioner av leverantörer gällande IS i Ansvarsfulla inköp.
Vårt arbete med cybersäkerhet omfattar både proaktiva och reaktiva åtgärder. Proaktiva åtgärder inkluderas i arbetet med säkerhet genom design ("security by design") som beskrivs nedan. När det gäller reaktiva åtgärder finns ett Global Security Operations Centre (GSOC) som täcker hela koncernen och som konstant övervakar och agerar vid incidenter kopplat till cybersäkerhet. GSOC är medlem i Forum of Incident Response and Security Teams (FIRST) och är en Trusted Introducer (TF-CSIRT).
Kraven kopplade till att respektera och upprätthålla kunders och medarbetares integritet, samt hantering av personuppgifter styrs av koncernpolicyn för kundintegritet och dataskydd.
Den främsta utmaningen är att hitta smarta och interaktiva sätt att hjälpa kunder och medarbetare förstå hur deras data hanteras utan att informationen blir för omfattande, detaljerad eller teknisk.
Vi har ett proaktivt arbetssätt gällande integritet som omfattar bland anant uppföljning av efterlevnaden av GDPR och EU:s e-privacydirektiv. Koncernenheten för dataskyddsombud (data protection officers, DPO) genomför granskningar och kontroller av efterlevnaden av GDPR och e-privacy. Resultaten kommer att rapporteras regelbundet till koncernledningen och till styrelsen. Koncernenheten för dataskyddsombud ansvarar också för förfrågningar från registrerade personer och kontakter med myndigheter gällande integritetsfrågor (inklusive rådgivning om överträdelser gällande hantering av personuppgifter).
Mer information om hur Telia Company arbetar med dataskydd och registrerade personers rättigheter, samt hur koncernenheten för dataskyddsombud arbetar finns på www.teliacompany.com/sv/om-foretaget/ hantering-av-personuppgifter/.
Att utöka ISO 27001-certifieringen och att anpassa befintlig lokal certifiering till koncerngemensamma processer är ett viktigt steg i att stärka arbetet med IS och att möta kundernas ökande krav. Under året utökades certifieringen till att omfatta ett antal gemensamma tjänster och processer.
Telia Company har infört arbetssättet säkerhet genom design ("security by design") för att säkerställa att hänsyn tas till potentiella risker kopplat till cybersäkerhet redan vid utvecklingen av produkter, processer eller system.
Under året var arbetet inriktat på att skapa ett mer flexibelt och självstödjande arbetssätt kopplat till efterlevnad och riskhantering gällande säkerhet. Automatiserade kontroller såsom förbättrad kontroll av åtkomst och informationshantering infördes.
På flera av våra marknader tillkom ny nationell säkerhetslagstiftning rörande säkerhet och kritisk infrastruktur. För att säkerställa att vi uppfyller de nya kraven lanserades ett program för att hantera de nya nationella lagkraven med ett koncernövergripande arbetssätt.
Vår e-utbildning inom IS är obligatorisk för samtliga medarbetare och utgör grunden för att skapa och upprätthålla en kultur av medvetenhet rörande säkerhet. Vi genomför även mer omfattande lärarledd utbildning för nyckelfunktioner och tredjeparter.
I oktober genomfördes ett antal aktiveter för att stärka medvetenheten rörande IS. Medarbetare vid huvudkontoret fick praktisk erfarenhet i hur GSOC hanterar incidenter kopplat till cybersäkerhet. Vidare förekom lokala initiativ för att öka kunskapen inom områden som bedrägerier (phishing) och hantering av säkerhetsincidenter.
Utbildning i kundintegritet sker via en obligatorisk eutbildning för nyanställda. När GDPR trädde i kraft var utbildningen obligatorisk för samtliga medarbetare. Det finns även specifika utbildningar för medarbetare som arbetar med direkt hantering av kunddata och som har direkt kundkontakt, såsom medarbetare i kundtjänst och i butik samt ägare av it-system.
Detta fokusområde styrs av koncernpolicyn för mänskliga rättigheter. Kraven gällande barnarbete i leverantörskedjan styrs av vår leverantörsuppförandekod. Läs mer om vårt arbete för att avskaffa barnarbete i not H17 i Hållbarhetsnoterna.
Telia Company har åtagit sig att erkänna, respektera och stödja barns rättigheter med fokus på delaktighet, skydd och välbefinnande. Våra huvudsakliga utmaningar är kopplade till att förstå och hantera vår påverkan och intressenters förväntningar rörande balansen mellan att skydda och stärka barn på nätet. Inom detta arbete har vi antagit Barnrättsprinciperna för företag (Children's Rights and Business Principles). Den praktiska implementeringen av våra åtaganden sker huvudsakligen i de lokala bolagen, med översyn och samordning på koncernnivå samt genom regelbunden rapporering till forumet för styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC) och till styrelsen.
Vi har undertecknat ett flertal självreglerande branschinitiativ som omfattar barnsäkerhetstjänster, övergreppsmaterial, utbildning och medvetenhet. Dessa inkluderar:
Telia Company är medgrundare av World Childhood Foundation och har ingått lokala samarbeten med ett flertal frivilligorganisationer kring frågor om barns säkerhet. Som en del i GSMA:s samarbete med Child Helpline International stödjer vi lokala hjälplinjer med anonyma och kostnadsfria telefontjänster för barn.
Integrera och främja barns rättigheter i näringslivet För att öka medvetenheten om barns rättigheter, de risker barn möter på nätet och våra åtaganden om att skydda
och stärka barn, lanserade vi en intern e-utbildning. Utbildningen togs fram i samarbete med World Childhood Foundation och är tillgänglig för alla medarbetare och resurskonsulter.
För att bättre anpassa Telia Companys verksamhet till Barnrättsprinciperna för företag, påbörjade vi utvecklingen av två interna riktlinjer:
Genom medarbetarprogrammet Younite samverkade vi med över 4 000 barn kring säkerhet på nätet och respektfullt beteende genom utbildningsaktiviteter i skolor och på Telia-kontor. Under hela året delade vi med oss av våra erfarenheter från arbetet med barn och barns rättigheter till svenska och internationella företag och organisationer vid hållbarhetskonferenser och rundabordsevenemang.
Vi bidrog också till en rapport från initiativet GSMA mPower Youth genom att dela med oss av information om vårt arbete, samt till Bredbandskommissionens rapport om barnsäkerhet på nätet genom rekommendationer till den privata sektorn baserat på våra erfarenheter av att arbeta med barns rättigheter.
Vi fortsatte att erbjuda tjänster som skyddar barn och som möjliggör för vårdnadshavare att sätta tidsgränser för nätsurfande och blockera webbsajter och tv-program med olämpligt innehåll.
Vi deltar aktivt i kampen mot spridning av material som skildrar sexuella övergrepp på barn (CSAM) på nätet. Det sker genom åtgärder som blockering och aktivt samarbete med branschkollegor, brottsbekämpande myndigheter och frivilligorganisationer som ECPAT och Childhood. Vi blockerar webbsidor som av brottsbekämpande myndigheter klassats som illegala då de innehåller CSAM. Eftersom vi främjar ett öppet internet är detta det enda område där vi tagit aktiv ställning för att frivilligt blockera innehåll.
Vi använder en teknisk lösning som slår larm om CSAM upptäcks i Telia Companys egna it-system. Om sådant innehåll upptäcks görs en polisanmälan och en brottsutredning inleds. Under året gjordes ett antal upptäckter med efterföljande polisanmälningar, varav några resulterade i brottsutredningar.
Varje år anordnar vi en rådgivande barnpanel (Children's advisory panel, CAP) där vi tillsammans med barnrättsorganisationer och i samarbete med skolor, tillfrågar unga internetanvändare om deras liv på nätet. Under 2019 tillfrågades tonåringar om deras erfarenheter av onlinespel och e-sport. Läs mer om resultatet från undersökningen nedan.
Vi kommunicerade även resultaten från förra årets CAPundersökning om hur man lever ett hälsosamt liv på nätet genom e-mejl till familjer, workshops och annat. För mer information om förra årets CAP, se Års- och hållbarhetsredovisningen 2018.
Onlinespel är en allt viktigare del av ungdomars liv. Cirka 82 procent av de 600 15-åringar i Norden och Baltikum som deltog i barnpanelen spelar på nätet, och en av fyra spelar flera timmar varje dag. Överlag anser ungdomar att spelande har en positiv inverkan på deras liv. Spelandet medför också viktiga långsiktiga fördelar, då 64 procent av de som spelar online anser att det bidrar till att utveckla andra färdigheter som kunskaper i engelska, strategiskt tänkande och kreativitet. Trots de övervägande positiva effekterna konstaterade deltagarna i CAP att spelandet även är förknippat med risker och baksidor. De uttryckte också frustration över bristande förståelse från föräldrar, särskilt kopplat till skärmtid.
Med utgångspunkt i CAP och i samarbete med Rädda Barnen i Finland lanserade vi en guide för att hjälpa föräldrar och vårdnadshavare att stödja barnen i att spela på ett ansvarsfullt sätt och delta i diskussioner om onlinespel och e-sport.
• Få nya vänner och umgås • Drömmen och strävan efter att bli en professionell spelare
Ambitioner:
• Lokala bolag redo för certifiering
• Alla medarbetare omfattas av regelbundna medarbetarsamtal • Sjukfrånvaro som är lägre än
enligt ISO 45001
branschsnittet • 80 procent i indexet för hälsa och välbefinnande i medarbetarundersökningen • Implementerade processer för leverantörers rapportering av sitt arbete inom arbetsmiljö, hälsa och säkerhet samt korrigerande
åtgärder
Detta fokusområde styrs av koncernpolicyn för medarbetare. Kraven på leverantörer, inom hälsa och säkerhet, framgår av leverantörsuppförandekoden.
Vi anser att en hälsosam och aktiv arbetsmiljö bidrar till att skapa engagemang hos våra medarbetare. Vårt koncernövergripande arbetssätt inom hälsa och välbefinnande är inriktat på att:
Våra medarbetare arbetar främst i kontors- eller butiksmiljö där de främsta hälsoriskerna rör psykosocialt välbefinnande och ergonomi. Våra största utmaningar på området rör att säkerställa rätt balans mellan arbete och privatliv samt återhämtning mellan perioder av mycket arbete. De största hälso- och säkerhetsriskerna finns inom arbeten på hög höjd eller elarbete som utförs under byggande och underhåll av nät, arbeten som huvudsakligen utförs av entreprenörer.
För att minska riskerna inkluderar vi leverantörsuppförandekoden i alla avtal rörande byggnation, installation och underhåll, främjar öppen kommunikation och rapportering från leverantörer samt genomför revisioner på plats. Telia Companys visselblåsarkanal Speak-Up Line är tillgängligt på alla marknader för tredjeparter som entreprenörer för rapportering av incidenter.
De lokala bolagen använder en gemensam modell för hälsa och välbefinnande som syftar till att skapa en säker arbetsmiljö och främja balans mellan arbete och fritid. Modellen inkluderar bland annat:
Arbetet samordnas av koncernansvarig för hälsa och välbefinnande som rapporterar till koncernens forum för styrning, etik, risk och efterlevnad (GREC) och till styrelsen. Alla lokala bolag har en eller flera hälsosamordnare som rapporterar till den lokala ledningen och till koncernansvarig.
De lokala bolagen i Finland och Norge reviderade sina OHSAS 18001-ledningssystem för att säkerställa uppfyllandet av den nya standarden ISO 45001 och erhöll senare ISO 45001-certifiering. De lokala bolagen i Estland och Litauen behöll sina OHSAS 18001-certifieringar. Samtliga lokala bolag har implementerat OHSAS 18001 och reviderar sina processer för att uppfylla den nya standarden till år 2022.
För andra året ingick ett index för hälsa och välbefinnande i den årliga medarbetarundersökningen Purple Voice. Undersökningen fokuserar på frågor om arbetsförhållanden och återhämtning, krav i arbetet och arbetsmiljö. Resultatet blev 77 (77) procent. Lokala hälsosamordnare kommer att stödja ledare i att identifiera och införa förbättringsåtgärder, särskilt när det gäller återhämtning mellan perioder av hög arbetsbelastning.
Under året utökades Speak-Up Line till att även omfatta rapportering kopplat till hälsa och säkerhet. Rapporteringsverktyget är tillgängligt för medarbetare och tredjeparter som resurskonsulter och entreprenörer. Detta möjliggör en standardiserad rapportering på samtliga marknader av incidenter kopplat till hälsa och säkerhet, inklusive olyckor och händelser som skulle ha kunnat leda till olyckor. Rapporterna bedöms av lokala hälsosamordnare som ansvarar för att fatta beslut gällande förbättringsåtgärder. Verktyget gör det möjligt att agera snabbare på identifierade risker som annars riskerar att inte identifieras förrän vid lokala säkerhetskontroller. Målet är att över tid införa obligatorisk incidentrapportering för samtliga entreprenörer.
Ambitioner:
Detta fokusområde styrs av leverantörsuppförandekoden som är obligatorisk vid alla kontrakt. Dessutom används "svarta och grå listor" med substanser som kan vara förbjudna eller som bör undvikas samt säkerhetsdirektiv, som används vid kontrakt gällande vissa produkter och tjänster. Den generella principen är att alla tillämpliga krav även gäller för underleverantörer.
Telia Company använder en modell som vägledning i arbetet med ansvarsfulla inköp, bestående av tre grundpelare:
Syfte: Ansvarsfulla inköp genomsyrar tankesätt och beteende
Hur: Genom att öka medvetenheten och kunskap hos nyckelmedarbetare och leverantörer
Syfte: Proaktiv hantering av inköpsrisker Hur: En gemensam process för leverantörsutvärdering, och kravställning på leverantörer att införa ett strukturerat arbetssätt för att hantera betydande risker och påverkan
Syfte: Värdeskapande bransch- och leverantörssamarbeten Hur: Samarbeten inom branschen, exempelvis genom Joint Audit Cooperation (JAC) och nära dialog med leverantörer
Arbetet samordnas av koncernens inköpsfunktion som ansvarar för utveckling av styrdokument och verktyg, utbildning av inköpsteam på koncernnivå och lokalt, samt för samordning och genomförande av leverantörsutvärderingar och revisioner. Kritiska avvikelser från leverantörsuppförandekoden eller andra vägledande dokument, som identifierats vid leverantörsutvärderingar eller revisioner på plats, rapporteras veckovis till koncerninköpsledningen som beslutsunderlag kring åtgärder. En särskild styrgrupp ansvarar för samordning och analys av konsekvenser av nya leverantörskrav gällande hållbarhet, säkerhet etc. Arbetet rapporteras regelbundet till forumet för styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC) och till styrelsen.
Att utveckla och upprätthålla en hållbar leverantörskedja kräver ett riskbaserat arbetssätt, där resurser inom utvärderingar och revisioner fokuseras till de leverantörer med störst risker gällande efterlevnad. De största utmaningana är kopplade till implementering av processer som möjliggör snabb eller automatiserad hantering av lågriskleverantörer samt säkerställa att samtliga leverantörskategorier såväl som kunder omfattas av utvärderingsprocessen.
Innan leverantörsavtal tecknas eller förnyas genomgår leverantören en generell riskbedömning. Varje leverantör kategoriseras och tilldelas en riskprofil baserat på exempelvis inköpsbelopp, geografi och risker kopplade till integritet och säkerhet. Om risken bedöms vara hög genomgår leverantören en fördjupad utvärdering. Denna utförs av Telia
Companys medarbetare med ansvar för leverantörsutvärdering och består dels av en självutvärdering i förhållande till leverantörsuppförandekoden och andra relevanta krav, dels en databassökning kopplat till exempelvis slutgiltigt ägarskap och sanktioner. Resultaten ligger till grund för utformningen av riskbegränsande åtgärder, såsom ytterligare krav gällande säkerhet och integritet, som behöver uppfyllas innan avtal tecknas. Revisioner på plats krävs då större avvikelser identifierats, eller om vissa riskkriterier som potentiellt allvarliga överträdelser av mänskliga rättigheter eller arbetsvillkor uppfylls. Processen för ansvarsfulla inköp är kontinuerlig, vilket innebär att varje riskbedömning är giltig under en period baserat på de identifierade riskerna oavsett avtalets längd.
Undantag från kraven i leverantörsuppförandekoden kan godkännas av koncernens inköpsfunktion om en leverantör kan visa att motsvarande eller striktare krav redan efterlevs.
Leverantörsutvärderingar och revisioner på plats Cirka 2 300 generella riskutvärderingar av leverantörer genomfördes, vilket resulterade i cirka 700 fördjupade utvärderingar. De vanligaste "röda flaggorna" gällde avvikelser i förhållande till kraven i leverantörsuppförandekoden, vägran att lämna information om ägarskap, eller på grund av ägarskap kopplat till högt uppsatta tjänstemän.
Runt 100 revisioner på plats genomfördes, varav 36 rörde it-säkerhet. Dessa kompletterades av cirka 120 revisioner genomförda inom Joint Audit Cooperation (JAC), ett branschsamarbete bestående av 18 telekomföretag med syftet att koordinera leverantörsrevisioner. De huvudsakliga avvikelserna rörde hälsa och säkerhet, miljö och arbetstider.
Processen för ansvarsfulla inköp stärktes genom uppdateringar av verktyget för leverantörsutvärderingar. Verktyget utökades med ytterligare kontroller gällande handelssanktioner och exportkontroll samt säkerhets- och integritetskrav. Under 2020 planerar vi att utveckla verktyget till att även omfatta utvärderingar av företagskunder.
Regelbunden utbildning av medarbetare genomfördes för att stärka medvetenheten gällande ansvarsfulla inköp. Över 300 medarbetare från inköpsorganisationen deltog i utbildningarna och möjligheterna till ytterligare fördjupning. För att stärka den grundläggande förståelsen för kraven i leverantörsuppförandekoden publicerades en e-utbildning tillgänglig för samtliga leverantörer på Telia Companys hemsida. Eftersom låg kunskap om kraven i leverantörskoden är en pågående utmaning är det kritiskt viktigt ur ett proaktivt riskhanteringsperspektiv att få fler leverantörer att genomgå e-utbildningen.
Ambitioner:
• Ett anti-korruptionsprogram utformat för att effektivt upptäcka och förhindra korruption och överträdelser av anti-korruptionslagar • Uppvisa efterlevnad av kraven inom anti-korruption och säkerställa tillräcklig hantering av
• Robust ramverk för effektiv rapportering, utredning och hantering av felaktigt beteende och korrupta affärsmetoder • Regelbunden utbildning inom anti-korruption för medarbetare och tredjeparter med arbetsuppgifter som innebär hög
korruptionsrisker
korruptionsrisk
Detta fokusområde styrs av koncernpolicyn för antikorruption och tillhörande instruktioner gällande sponsring och donationer.
Anti-korruptionsprogrammet är grunden för systematisk implementering av koncernens anti-korruptionspolicy med tillhörande instruktioner. Genom programmet kan vi förstå och stärka kontrollen över risker och utmaningar, som enligt organisationer som Transparency International ses som förhöjda för vår bransch och generellt kopplade till geografi. Programmet implementeras utifrån en riskbaserad metod som omfattar regelbundna utvärderingar av korruptionsrisker, implementering av kontrollmekanismer, omfattande utbildningsinsatser för att säkerställa intern medvetenhet om korruptionsrisker samt stärkt tredjepartshantering.
Anti-korruptionsprogrammet förvaltas av koncernenheten för etik och efterlevnad, som ansvarar för programmets utformning och den årliga planeringen. Chefen för etik och efterlevnad följer arbetet och styrningen i samband med implementeringen av programmet. Rapportering sker regelbundet till forumet för styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC) och till styrelsen.
Den praktiska implementeringen av anti-korruptionsprogrammet hanteras av etik- och efterlevnadsnätverket som består av etik- och efterlevnadsansvariga på koncernnivå samt lokala etik- och efterlevnadsansvariga. De lokalt ansvariga är kontaktpunkter för efterlevnadsaktiviteter såsom att leda och koordinera lokala GREC-möten där anti-korruption alltid tas upp. Koncernens enhet för särskilda utredningar, som ingår i koncernenheten för etik och efterlevnad, hanterar internutredningar rörande potentiell korruption eller bedrägeri. Lokala etik- och efterlevnadsansvariga stödjer koncernens enhet för särskilda utredningar vid behov.
Under året låg fokus på att anpassa anti-korruptionsprogrammet till den verksamhet och de risker som finns kopplade till hemmamarknaderna i Norden och Baltikum. Denna anpassning är nära kopplad till arbetet att implementera en riskbaserad ansats till leverantörsutvärdering, med fokus på att säkerställa resurser till att utvärdera högriskleverantörer genom att identifiera lågriskleverantörer samt utöka omfattningen att även täcka områden som sanktioner och
kundutvärdering. Dessa områden är nära kopplade till utmaningar att implementera ett anti-korruptionsprogram eftersom sådana områden är viktiga ur ett korruptionsperspektiv. Telia Carrier och Moldcell i Moldavien har implementerat anti-korruptionsprogrammet enligt samma struktur.
Utvärderingar av korruptionsrisker med fokus på incitamentssystem inom försäljning genomfördes på samtliga marknader. Säljincitament anses vara ett område med förhöjd risk där vi har identifierat tidigare händelser då företagets tillgångar och resurser missbrukats. Baserat på resultatet var den huvudsakliga riskhanteringsåtgärden att ta fram koncernövergripande riktlinjer för säljincitament som ska implementeras under 2020.
I samarbete med riskfunktionen utvecklade koncernens enhet för etik och efterlevnad en metod för att bedöma implementeringen av anti-korruptionsprogrammet. Bedömningen genomfördes därefter på ett antal marknader och vid affärsenheter. Utfallen resulterade i handlingsplaner med fokus på utökade resurser för arbetet med antikorruptionsprogrammet, inklusive verktyg för att förbättra efterlevnaden.
Efter den anti-korruptionsutvärdering som genomfördes 2018 åtgärdade Telia Carrier identifierade avvikelser inom ett flertal områden, inklusive tredjepartshantering. Antikorruptionsarbetet följs upp vid kvartalsvisa GREC-möten.
Cirka 500 medarbetare inom identifierade målgrupper genomförde lärarledd eller nätbaserad utbildning i anti-korruption.
Telia Company verkar på en rad olika geografiska produktoch tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Telia Company har definierat risk som någonting som skulle kunna ha en väsentlig ogynnsam effekt på uppnåendet av Telia Companys mål.
Risker kan vara hot, osäkerheter eller förlorade möjligheter som rör Telia Companys nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.
Telia Company har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera och bedöma samt rapportera affärs- och finansiella risker såväl som etik- och hållbarhetsrisker och osäkerheter, och hantera dessa när så är lämpligt. Telia Companys riskuniversum bestående av fyra kategorier och över trettio riskområden används för att aggregera och kategorisera risker identifierade i hela organisationen inom ramen för riskhantering.
| Strategiska & | Finansiella | Operativa & | Legala & regu |
|---|---|---|---|
| tillväxtrisker | risker | samhällsrisker | latoriska risker |
| Risker som kan ha en materiell inverkan på de strategiska mål som uppstår genom interna eller externa faktorer. |
Risker som kan orsaka oförutsedd variabilitet eller volati litet i nettoomsättning, marginaler, vinst per aktie, avkastning eller marknadsvärde. |
Risker som kan påverka eller äventyra genomförandet av affärsfunktioner eller påverka samhället. |
Risker relaterade till juridiska eller statliga åtgärder som kan ha en väsentlig inverkan på uppnåendet av affärsmål. |
Riskhantering är en integrerad del av Telia Companys affärsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer. Risker och osäkerhetsfaktorer som specifikt kan påverkas av Telia Companys verksamhet inkluderar, men kan inte begränsas till, följande:
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder |
|---|---|---|
| Investeringar i verksamhets omvandling och framtida tillväxt |
Telia Company investerar i dagsläget i verksamhetsomvandling och framtida tillväxt genom till exempel satsningar på att öka konkurrenskraften och minska kostnaderna samt att förbättra kapacitet och access. För att attrahera nya kunder har Telia Company tidigare investerat i nystartade verksamheter och kan komma att göra det även i framtiden, vilket skulle kräva ytterli gare investeringar och skapa kostnader i uppbyggnadsskedet. Vidare måste Telia Company normalt även betala för att förvärva nya telekomlicenser och frekvenstillstånd eller för att förnya eller behålla existerande sådana. |
• Program för kostnadsbesparingar och verksamhetsomvandling i syfte att säkerställa konkurrenskraftiga kostnadsnivåer likväl som möjlighet för framtida tillväxt • Nyligen genomfört förvärv: Bonnier Broadcasting |
| Potentiell påverkan Hur framgångsrik verksamhetsomvandlingen och tillväxten blir beror på flertalet faktorer utom Telia Companys kontroll: kost naden för att förvärva, förnya eller behålla telekomlicenser och frekvenstillstånd, kostnaden för ny teknik, tillgång till nya och attraktiva tjänster, kostnader som är knutna till tillhandahållandet av dessa tjänster, tidpunkten för deras lansering, efterfrågan |
och priser på sådana tjänster samt konkurrens. Misslyckande att realisera synergier från förvärv och uppnå de mål som satts avseende verksamhetsomvandling, att attrahera kunder och framtida tillväxt kan komma att negativt påverka resultatet.
Risk Beskrivning Motverkande åtgärder Tillväxtmarknader I september 2015 tillkännagav Telia Company sitt beslut att minska närvaron i och över tid lämna region Eurasien där betydande investeringar hade gjorts i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien, Nepal och Afghanistan. Telia Company hade också gjort betydande investeringar i Ryssland och Turkiet. De politiska, ekonomiska, legala och regulatoriska systemen i dessa länder har historiskt varit mindre förutsägbara än i mer utvecklade marknader. Karaktären på dessa marknader, inklusive potentiell statlig inblandning, kombinerat med det faktum att Telia Companys tillgångar inte är helägda och att det finns åtaganden och skyldigheter i olika aktieägaravtal, negativt renommé avseende risk kring tillgångarna samt färre potentiella köpare än i mer mogna marknader, gör komplexiteten i dessa försäljningsprocesser hög. Potentiell påverkan Den politiska situationen i dessa tillväxtländer kan förbli eller i ökande omfattning bli oförutsägbar. Negativ utveckling eller försvagande av lokala ekonomier eller valutor kan få en avsevärd negativ effekt på Telia Companys resultat. Karaktären på dessa marknader med stor osäkerhet och komplexitet kan påverka försäljningsprocessen både med avseende på resultat och tidsåtgång. Den potentiella påverkan av denna specifika risk har minskat markant eftersom Telia Company i all väsentlighet har lämnat de ovan nämnda marknaderna förutom Moldavien och Turkiet. I Turkiet har Telia Company gjort signifikanta investeringar i intressebolaget Turkcell. Turkiet har historiskt haft en • Ett beslut har tagits att avyttra våra verksamheter i Eurasien. Försäljningsprocessen pågår och vi har lämnat alla marknader utom Moldavien där ett avtal om avyttring tecknades i februari 2020. Detta har minskat risken väsentligt • Bolag sålda till dagens datum: Ncell, Tcell, Geocell, Azercell, Ucell och Kcell • Under 2017 avyttrande Telia Company det ryska intressebolaget MegaFon och minskade sitt ägande i det turkiska intressebolaget Turkcell • Åtgärder för att säkerställa skatte-, legal och regulatorisk efterlevnad på lokal nivå, med översyn på regional och koncernnivå
omfattande finansiell turbulens med markant lägre värde på den turkiska liran som konsekvens. För ytterligare information se avsnittet Intressebolag och samägda verksamheter.
| Finansiella risker | ||
|---|---|---|
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder |
| Intressebolag och samägda verksamheter |
Telia Company bedriver en del av sin verksamhet genom intres sebolag, där det största är Turkcell i Turkiet, i vilket Telia Com pany inte har fullt ägande eller beslutanderätt men fortfarande har betydande inflytande över hur verksamheten bedrivs. Telia Company äger också andelar i LMT och Tet, vilka är de ledande lettiska mobil- och fasttelefonioperatörerna. Våra intressebolag äger i sin tur andelar i ett stort antal andra bolag. Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa intressebolag har Telia Companys partners kontroll eller delar kontrollen över kritiska frågor som godkännande av affärsplaner och budgetar, beslut avseende tidpunkt för betalning av beslutade utdelningar, såväl som vetorätter i frågor såsom godkännande av utdelningar, förändring i ägarstrukturen och andra aktieägarrelaterade frågor. Risken för åtgärder som ligger utanför Telia Companys eller dess intressebolags kontroll och som motverkar deras intressen är inneboende i intressebolag och gemensamt styrda verksamheter. |
• Bevakning av intressebolagens utveckling • Aktivt styrelsearbete i våra intresse bolag, för att driva frågor som är av stor vikt för Telia Company • Pågående arbete att lösa dödläget mellan huvudägarna i Turkcell |
| Potentiell påverkan Den finansiella utvecklingen i dessa intressebolag kan ha en omfattande påverkan på Telia Companys resultat, kort- och långsiktigt. |
||
| Nedskriv ningar och omstruktu reringskost nader |
Faktorer som generellt påverkar telekommarknaderna liksom förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön kan komma att negativt påverka ledningens för väntningar rörande vissa tillgångars framtida kassaflöden. Telia Company kan då tvingas skriva ned dessa tillgångsvärden vilka omfattar, men inte begränsas till, goodwill och andra övervärden som redovisats i samband med tidigare eller framtida förvärv. |
• Ledningen utvärderar och förfinar affärsplanerna löpande och kan fatta beslut om avyttring eller vidta andra åtgärder för att effektivt styra verk samheten enligt affärsstrategin |
| Potentiell påverkan Stora negativa förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön såväl som i Telia Companys affärsplaner kan påverka Telia Companys finansiella ställning och resultat, nedskrivningar och omstruktureringskostnader negativt vilket kan påverka Telia Companys förmåga att betala utdelning. |
||
| Konkurrens och prispress |
Vår bransch genomgår en historisk transformation och är utsatt för ny och väsentligt ökad konkurrens och prispress. Övergång till nya affärsmodeller inom it- och telekombranschen kan leda till strukturella förändringar och annorlunda konkurrensdynamik. Potentiell påverkan Oförmåga att förutse och reagera på branschförändringar samt att driva förändringsaktiviteter för att möta mogna och utvecklingskrav från marknaden kan påverka Telia Companys kundrelationer, tjänsteutbud och position i värdekedjan. Konkur rens från ett antal källor, inklusive nuvarande och nya marknads aktörer samt nya produkter och tjänster, kan också ha negativ inverkan på resultatet. |
• Aktiv bevakning av förändringar i kund- och marknadsbeteende, för att utforma och implementera handlings planer • Program och initiativ för verksamhets omvandling och nya affärsmöjligheter i linje med vår affärsstrategi • Ständigt utforska möjligheter nära kärnverksamheten för att skapa nya intäkter |
För information om förvaltning av kapital och hantering av kredit-, likviditets-, valuta-, ränte- och refinansieringsrisker samt hantering av försäkringsbara risker, se not K27. Pensionsskuldsrisker finns beskrivna i not K22.
| Operativa och samhällsrisker | ||
|---|---|---|
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder |
| Säkerhet och nätkvalitet |
Telia Companys förmåga att leverera högkvalitativa och säkra tjänster och nät är avgörande för våra kunder och kritisk för vår kommersiella framgång. Cyberattacker riktade direkt mot Telia Company och våra kunder blir allt mer sofistikerade och hotar tillgängligheten till data eller vår utrustning och infrastruktur. Potentiell påverkan Bristande förmåga att uppnå eller bibehålla våra kunders kvali tetskrav och förväntningar kan inverka negativt på förmågan att behålla och attrahera kunder och kan också resultera i oförmåga att växa och ligga före konkurrenterna. Om våra skyddsåtgärder inte hindrar eller begränsar en allvarlig säkerhetsincident kan det medföra böter, skadestånd, väsentlig ekonomisk förlust, skada på vårt anseende och förlust av marknadsandelar. |
• Kontinuerlig investering i vårt cyber försvarsprogram inklusive utveckling av kompetensen inom cybersäkerhet och förbättrad teknik samt proces ser för skanning, övervakning och loggning för att upptäcka intrång och avvikande datatrafik • Säkra nätverksflexibilitet genom en kombination av sund riskhantering, affärskontinuitetsplanering och incidenthantering • En koncernövergripande krishante ringsorganisation hanterar oväntade och kritiska incidenter som negativt påverkar verksamheten • Ständigt arbete för att förbättra inter na såväl som outsourcade verksam hetsprocesser för att möta kundernas förväntningar • Kundnöjdhet mäts kontinuerligt både för att förbättra förståelsen för, och uppfylla, kundernas förväntningar |
| Kundintegritet | Att säkerställa kundintegritet för våra kunders data är avgörande för vår verksamhet. Stora datamängder genereras i och hanteras av Telia Companys tjänster och nät och vi har ansvar för att skydda dessa mot missbruk, förlust, otillåten spridning eller skada. Nya sätt att ansluta samt datadrivna affärsmodeller ökar komplexiteten för att förstå och behålla kontroll över hur data samlas in och används. Potentiell påverkan Faktiskt eller uppfattat misslyckande att upprätthålla nätsäker het, datasäkerhet och kundintegritet kan leda till en negativ uppfattning av Telia Companys hantering av dessa frågor, vilket i sin tur kan ha en negativ påverkan på verksamheten och eller användarnas integritetsrättigheter. Att inte uppfylla nationella eller EU-lagar och krav kan leda till avsevärda böter. |
• Implementering av EU:s dataskydds förordning (General Data Protection Regulation, GDPR) • Obligatorisk utbildning i datasäkerhet och kundintegritet för alla medarbe tare • Kundintegritetsansvariga utsedda på flera nivåer i organisationen |
| Yttrandefrihet och övervak ningsintegritet |
Telekombranschen står inför betydande risker relaterade till yttrandefrihet och kundintegritet. Dessa risker rör hur nationell lagstiftning kring övervakning av kommunikation eller ned stängning av nät kan utformas så omfattande att den kränker mänskliga rättigheter, och risken för it- och telekomföretag att bli medskyldiga i kränkningar som rör omfattande och proble matiska myndighetsförfrågningar. Telia Company kan enligt lag tvingas att följa sådana förfrågningar och har, liksom övriga operatörer, begränsade möjligheter att undersöka, utmana eller avvisa sådana (ofta strikt konfidentiella) förfrågningar. Potentiell påverkan Faktiskt misslyckande att respektera yttrandefrihet och inte gritet kan först och främst skada rättighetsinnehavaren genom att begränsa dennes yttrandefrihet och integritet. Faktiskt eller uppfattat misslyckade kan även skada Telia Companys rykte, vil ket kan leda till uteslutning från upphandlingsprocesser eller från institutionella investeringsprocesser. Avstängningar av nät samt |
• Samarbete och påverkansarbete med andra telekomoperatörer rörande nationell lagstiftning och reglering inom Global Network Initiative (GNI) • Transparent redovisning av statistik rörande återkommande myndighets förfrågningar (Law Enforcement Dis closure Report) och okonventionella förfrågningar ("major events") |
blockering begränsar också kärnverksamheten, vilket kan leda till
intäktsbortfall.
| Operativa och samhällsrisker | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder | |||
| Skydd av barn | Barn och unga är aktiva användare av Telia Companys tjänster. Dock är barn särskilt sårbara för hot på nätet, så som nätmobb ning och olämpligt innehåll. Telia Companys tjänster kan också användas för distribution av material som skildrar sexuella över grepp på barn (child sexual abuse material, CSAM). Potentiell påverkan Telia Company kan indirekt vara medskyldig till överträdelser av barns rättigheter om produkter och tjänster samt att nätfilter ej utvärderas tillräckligt. Faktiskt eller uppfattat misslyckande att skapa en säker upplevelse för barn och unga på nätet kan negativt påverka uppfattningen av Telia Companys varumärke, vilket kan leda till intäktsbortfall. |
• Blockering av CSAM samt system för att upptäcka och rapportera CSAM i vår egen it-miljö • Regelbunden uppföljning av vår pre station mot ett antal branschinitiativ avseende skydd av barn på nätet • Förståelse för barns perspektiv på in ternet genom barnpanelen (Children's Advisory Panel, CAP) • Utvärdering av påverkan på barnens rättigheter i alla relevanta affärs aktiviteter |
|||
| Förmåga att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare |
Medarbetare är kärnan i allt vi gör på Telia Company och det är alla medarbetare med sina förmågor som möjliggör att vi kan leverera i enlighet med vår strategi. Det är en ökande efterfrågan på talanger inom it- och telekombranschen och konkurrensen ökar. För att säkerställa att vi har rätt kompetens måste Telia Company attrahera, rekrytera och behålla mycket kompetenta medarbetare. Potentiell påverkan Misslyckande att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare med nödvändig kompetens, kan påverka förmågan att utveckla nya eller snabbt växande verksamhetsområden och därigenom leverera enligt strategin. |
• Arbete med att bygga ett starkt varumärke som arbetsgivare för att säkerställa förmågan att attrahera talanger • Implementera en modern och effektiv global rekryteringsprocess och eta blera kritiska talangpooler • Erbjuda interna utvecklingsmöjligheter • Löpande förbättringar och uppföljning av den årliga medarbetarundersök ningen |
|||
| Korruption och oetiska affärsmetoder |
Vissa av de länder där Telia Company är verksamt klassas som länder med omfattande korruption. Telekombranschen är särskilt utsatt för flertalet korruptionsrisker på grund av beroendet av myndighetsutfärdade tillstånd och behov av stora investeringar. Vanliga områden där korruptionsrisken är särskilt hög inklude rar licensförvärvsprocesser, marknadslagstiftning, prissättning, leverantörskedjan samt i tredjepartshantering och i kundtjänst. Potentiell påverkan Faktisk eller misstänkt korruption eller oetiska affärsmetoder kan skada uppfattningen av Telia Company och även leda till böter och uteslutning från upphandlingsprocesser samt investerings processer. Förskingring kan avsevärt påverka finansiella resultat. Pågående avyttringsprocesser kan i sig ge upphov till risk för korruption, förskingring och oetiska affärsmetoder. Korruption är också kopplad till högre risker för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. |
• Anti-korruptionsprogram baserat på Telia Companys ramverk för efterlev nad som implementerats i alla delar av verksamheten • En plan för "ansvarsfullt utträde" ur region Eurasien som omfattar åtgär der för att förhindra, upptäcka och hantera korruptionsrisker kopplade till tredje part • Utbildning och kommunikation kring anti-korruption, särskilt till medar betare vars arbetsuppgifter medför betydande korruptionsrisk • Granska standarder och kontroller samt genomföra riskbedömningar avseende korruption vid förvärv av mobilmaster |
| Operativa och samhällsrisker | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder | ||||
| Ansvarsfulla inköp |
Telia Company är beroende av ett mycket stort antal leverantörer och underleverantörer, varav många verksamma i länder eller branscher med utmaningar att upprätthålla etiska affärsmetoder, mänskliga rättigheter och arbetsrätt, hälsa och säkerhet samt miljöansvar. Trots arbetet med leverantörsutvärdering och att genomföra revisioner på plats, kan leverantörer och underle verantörer bryta mot Telia Companys leverantörskrav och/eller nationella och internationella lagar, regler och konventioner. Potentiell påverkan Faktiskt eller uppfattat misslyckande av Telia Companys leverantörer att efterleva dessa krav och lagar kan ha nega tiv påverkan på kunders och andra intressenters bild av Telia Company. Brott mot lagar och regler innebär risk för leverantörer och underleverantörer att behöva begränsa eller stänga ner sin verksamhet, vilket kan negativt påverka hur Telia Company le vererar sina tjänster. Allvarliga överträdelser kan leda till att Telia Company behöver finna nya leverantörer, vilket kan negativt påverka inköpskostnader och leveranstider. |
• En standardiserad process för att utföra riskbaserad leverantörsutvär dering innan avtal sluts eller förnyas • Leverantörsuppförandekod som be skriver våra förväntningar och krav på hållbara affärsmetoder är inkluderade i leverantörsavtal • Säkerhetsdirektiv ingår i avtal där leverantörer hanterar kunddata |
||||
| Miljö och klimat förändringar |
Telia Companys verksamhet och dess värdekedja ger upphov till negativ miljöpåverkan, särskilt växthusgasutsläpp och elektro niskt avfall. Vi ser ökande tryck från kunder, lagstiftare och andra att hantera denna negativa påverkan genom till exempel ökad resurseffektivitet, användning av förnybar energi samt omställ ning till mer cirkulära affärsmodeller. Åtgärder för att minska effekterna av, samt anpassning till, klimatförändringarna blir viktigare i takt med att arbetet globalt med att minska utsläppen av växthusgaser inte är tillräckligt för att inte förvärra klimatför ändringarna och effekterna av klimatförändringar såsom mer extremt väder blir mer tydliga. Ökande brist på naturresurser, särskilt sällsynta metaller, som används i konsumentelektronik och nätverksutrustning leder till ökad konkurrens bland tillver kare. Potentiell påverkan Brist på naturresurser kan leda till högre pris på nätverksut rustning och konsumenthårdvara. Stigande energipriser och beskattning kopplat till växthusgasutsläpp kan bidra till stigande rörliga kostnader. Begränsnings- och anpassningsåtgärder kopplade till klimatförändringarna, som behov av ökad kapacitet i mobilnäten för att kunna säkerställa tillräcklig kvalitet till följd |
• Operativa mål på medellång sikt kopp lade till att minska mängden elektroniskt avfall och växthusgasutsläpp samt öka energieffektivitet • ISO14001 miljöledningssystem imple menteras i de nordiska och baltiska verksamheterna • Program för återtag eller återköp av kon sumentelektronik samt återanvändning eller försäljning av nätverksutrustning • Krav på att leverantörer antar en struk turerad hantering för att minska negativ miljöpåverkan • Användandet av förnybar elektricitet i de nordiska och baltiska verksamheterna |
av mer extremt väder, kan komma att leda till behov av ökade
investeringar.
| Legala och regulatoriska risker | |
|---|---|
| Beskrivning | Motverkande åtgärder |
| Telia Company verkar i en starkt reglerad bransch och regle ringar innebär betydande begränsningar avseende hur Telia Company kan utföra sin verksamhet. I ett antal länder anses Telia Companys enheter ha betydande marknadsinflytande i en eller flera telekomdelmarknader. Till följd av detta måste Telia Company erbjuda vissa tjänster med reglerade villkor och priser, vilka kan skilja sig mot hur de annars hade erbjudits. Effekter av regleringsförändringar kan vara både retroaktiva och framåtriktade. |
• Proaktivt arbeta gentemot myndig heter när de utvärderar hur telekom marknader ska regleras och vilka rättsmedel som ska tillämpas |
| Potentiell påverkan Förändringar i reglering eller statliga riktlinjer som påverkar Telia Companys affärsverksamhet, såväl som beslut av myndigheter eller domstolar inklusive utfärdande, ändringar eller tillbakadra gande av telekomlicenser och frekvenser kan negativt påverka Telia Companys möjlighet att bedriva verksamheten och som en följd av detta, resultatet från verksamheten. |
|
| Den 21 september 2017 meddelade Telia Company att man nått en global uppgörelse med det amerikanska justitiedepar tementet (DoJ), den amerikanska finansinspektionen (SEC) och den allmänna åklagarmyndigheten i Nederländerna (Openbaar Ministerie, OM) gällande tidigare meddelade undersökningar av historiska transaktioner i Uzbekistan och böter samt förverkande om totalt 965 MUSD (motsvarande 7,7 GSEK vid den tidpunk ten) betalades. |
• Telia Company har åtagit sig att fort sätta samarbeta med myndigheterna i andra eventuella relaterade utredning ar. Telia Company har också åtagit sig att under en treårsperiod rapportera potentiell korruption och att fortsätta förstärka arbetet för regelefterlevnad och intern kontroll |
Telia Company AB är registrerat i Sverige och regleras av aktiebolagslagen (2005:551). Denna lag kräver att styrelsen styr verksamheten på ett sätt som skapar lönsamhet och aktieägarvärde. Telia Company är av den tydliga åsikten att integration av hållbarhet och ansvarsfullt företagande i samtliga delar av företagets verksamhet och strategi är en förutsättning för hållbar tillväxt och lönsamhet, vilket i sin tur skapar långsiktigt aktieägarvärde och bidrar till en hållbar utveckling.
Telia Company har en viktig roll i arbetet att hantera dagens och morgondagens samhälleliga och miljömässiga utmaningar; utmaningar som i sin tur i ökande omfattning definierar förutsättningarna för ekonomisk verksamhet. Företaget har även en förpliktelse att hantera risker och negativ påverkan. Därför har Telia Company antagit en intressentdriven ansats till hållbarhet. Ansatsen bygger på kontinuerlig samverkan med betydande intressentgrupper i syfte att identifiera, förstå och hantera den mest väsentliga nuvarande och framtida påverkan på företagets intressenter, samhället och miljön. Sådan påverkan styr Telia Companys arbete och återspeglar åtagandet att väsentligt bidra till uppfyllandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals). Telia Company utvärderar och redovisar regelbundet arbetet och utvecklingen genom denna kombinerade Års- och hållbarhetsredovisning.
Telia Company har åtagit sig att följa ett antal internationella riktlinjer och initiativ rörande anti-korruption, arbetsrätt, miljöansvar och mänskliga rättigheter, bland annat:
Dessa riktlinjer utgör grunden i den affärsetiska uppförandekoden, som godkänts av styrelsen. Kraven i koden, som sträcker sig bortom lagefterlevnad och som gäller för samtliga medarbetare, beskriver hur vi samverkar med intressenter på ett sätt som säkerställer etiska affärsmetoder och -uppförande.
VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT
Denna bolagsstyrningsrapport antogs av styrelsen vid styrelsemötet den 11 mars 2020. Den har tagits fram i enlighet med den svenska koden för bolagsstyrning och årsredovisningslagen samt har granskats av Telia Companys revisorer. Den presenterar en översikt av Telia Companys modell för koncernens styrning och inkluderar styrelsens beskrivning av systemet för intern kontroll samt riskhantering avseende finansiell rapportering.
Enligt styrelsens uppfattning har Telia Company i alla avseenden följt den svenska koden för bolagsstyrning under 2019. Vidare har inga överträdelser av gällande börsregler gjorts eller överträdelse av god praxis på aktiemarknaden rapporterats av Nasdaq Stockholms Disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden.
Uppdaterad information i enlighet med kraven i den svenska koden för bolagsstyrning finns tillgänglig på: www.teliacompany.com/ sv/om-foretaget/bolagsstyrning (Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna rapport)
Telia Companys huvudsakliga beslutsorgan är:
Telia Company är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under den svenska aktiebolagslagen, tillämpliga EU-förordningar, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, den svenska koden för bolagsstyrning och företagets bolagsordning. Bolagsstämman är företagets högsta beslutande organ där ägarna utövar sitt inflytande.
Ytterligare information: Aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), värdepappersmarknadslagen (2007:528): www.riksdagen.se, www.regeringen.se, Nasdaq Stockholm (regler för emittenter samt övervakning): https://www.nasdaq.com/solutions/rules-regulations-stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning och särskilda regler för bolagsstyrning: www.bolagsstyrning.se
Telia Company har en typ av aktier där varje aktie motsvarar en röst vid bolagsstämman. Per den 31 december 2019 hade Telia Company 471 959 aktieägare.
Svenska staten är den störste aktieägaren vid årsskiftet 2019, med en ägarandel om 38,4 procent av totalt antal aktier. För bolag med svenskt statligt ägande har den svenska regeringen utfärdat en ägarpolicy, som uppställer krav med avseende på bland annat ersättning, hållbart företagande, mångfald och jämställdhet. I bolag där staten inte har ett majoritetsägande verkar staten i dialog med övriga ägare för att främja tillämpning av ägarpolicyn.
Telia Company-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki. Ytterligare information om Telia Company-aktien och ägarstrukturen återfinns i Förvaltningsberättelsen
Årsstämman 2019 hölls den 10 april 2019 i Stockholm och fattade bland annat beslut om följande:
En extra bolagsstämman 2019 hölls den 26 november 2019 i Stockholm och beslutade bland annat, i enlighet med valberedningens förslag, om val av ny styrelseledamot och styrelseordförande.
Telia Companys bolagsordning finns tillgänglig på: www.teliacompany.com/sv/om-foretaget/bolagsstyrning/bolagsordning/ samt årsstämmoprotokoll och tillhörande dokument på: www. teliacompany.com/sv/investerare/bolagsstamma (Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna rapport)
Telia Companys valberedning skall bestå av representanter från bolagets fyra röstmässigt största aktieägare vid månadsskiftet innan utfärdandet av kallelsen till årsstämman, och som dessutom önskar delta i valberedningsarbetet, samt styrelsens ordförande. Valberedningen består för närvarande av:
Valberedningen ska i enlighet med sin av årsstämman 2019 antagna instruktion:
• Nominera ledamöter till valberedningen fram till nästa årsstämma
Valberedningen genomför intervjuer och erhåller information från styrelsens ordförande, övriga styrelseledamöter samt arbetstagarrepresentanter och koncernchefen gällande arbetet i styrelsen, Telia Companys ställning och strategiska inriktning samt övriga relevanta omständigheter samt tar del av en internt utförd skriftlig styrelseutvärdering. Utifrån denna information bedömer valberedningen hur styrelsen fungerat och de kompetenser som behövs i styrelsen som helhet. Valberedningen har kommit fram till att de kompetenser som för närvarande behövs är erfarenheter från:
Baserat på dessa identifierade kompetensbehov utvärderar valberedningen nuvarande styrelseledamöters kompetenser och styrelsens samlade sammansättning. Valberedningen föreslår styrelseledamöter för stämman med hänsyn till de kompetenser och erfarenheter som behövs i framtiden, mångfald, inklusive kön, yrkesbakgrund i styrelsen och de kompetenser som de nuvarande styrelseledamöterna besitter.
Valberedningen har meddelat att den följer bestämmelserna i den svenska koden för bolagsstyrning samt att den avser att informera om sitt arbete på bolagets webbplats. Valberedningen har i sitt arbete tillämpat regel 4.1 i den svenska koden för bolagsstyrning som sin mångfaldspolicy. Valberedningen har tagit hänsyn till behovet av en väl fungerande styrelsesammansättning präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Valberedningen har särskilt diskuterat jämställdhet i sin strävan att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen och att sätta samman en så kompetent styrelse som möjligt. I det fortsatta arbetet med att hitta de mest kompetenta styrelsemedlemmarna kommer valberedningen att eftersträva att uppnå en mer jämn könsfördelning.
Årsstämman 2019 och extra bolagsstämman 2019 beslutade att utse styrelseledamöter i enlighet med valberedningens förslag.
Valberedningen utvärderar årligen sin instruktion och lämnar vid behov förslag till förändringar till årsstämman.
Aktieägarna har möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag. Förslag kan sändas med e-post till: [email protected]
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska löpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Instruktioner för styrelsens arbete anges i dess arbetsordning, vilken granskas och antas en gång per år. Bland annat specificerar arbetsordningen antal ordinarie styrelsemöten, dagordning och vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie styrelsemöten, styrelseordförandens åligganden samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen liksom koncernchefens rapportering till styrelsen. Den innehåller också instruktioner för arbetet i styrelseutskott med bland annat angivande av utskottens åligganden, antalet utskottsmöten, vilka ärenden som ska behandlas vid mötena samt rapportering till styrelsen.
Telia Companys styrelse består av åtta ledamöter, valda för ett år i taget av stämman, samt tre arbetstagarrepresentanter från den svenska verksamheten (med tre suppleanter). Lars-Johan Jarnheimer, vald vid extra bolagsstämman 2019, är styrelsens ordförande. Övriga styrelseledamöter, valda vid årsstämman 2019, är Olli-Pekka Kallasvuo (vice ordförande), Rickard Gustafson, Nina Linander, Jimmy Maymann, Anna Settman, Olaf Swantee och Martin Tivéus.
En mer detaljerad presentation av styrelseledamöterna, inklusive mötesnärvaro, ersättningar och innehav av Telia Company-aktier, återfinns i slutet av denna rapport.
I enlighet med riktlinjerna i den svenska koden för bolagsstyrning betraktas samtliga bolagsstämmovalda ledamöter som oberoende i förhållande till bolaget, till koncernledningen och till större aktieägare.
Styrelsearbetet följer en årlig cykel, vilket möjliggör för styrelsen att ägna sig åt sina uppgifter på ett lämpligt sätt och att behålla strategiska frågor, utvärdering av risk och värdeskapande högt på agendan.
Styrelsemöten hålls normalt i Stockholm, Sverige, men styrelsens ambition är att hålla åtminstone ett möte på annan ort för att möjliggöra mer djupgående diskussioner om lokala angelägenheter, göra specifika platsbesök etc.
Den årliga cykeln för styrelsens arbete inleds och avslutas med årsstämman. Under året hålls ungefär sju ordinarie möten, inklusive konstituerande styrelsemöte och ett tvådagars strategimöte. På mötena behandlas bland annat följande:
Under 2019 höll styrelsen tio (10) ordinarie möten (varav två konstituerande) och fem (5) extra möten. Utöver uppföljning av koncernens löpande verksamhet ägnade styrelsen särskild uppmärksamhet åt:
Vidare utvärderades styrelsen arbete under 2019 genom extern utvärdering och resultatet rapporterades till valberedningen.
För att effektivisera styrelsens arbete har styrelsen tillsatt ett ersättningsutskott och ett revisions- och hållbarhetsutskott. Utskotten tar fram rekommendationer till styrelsen där styrelsebeslut krävs och håller även styrelsen löpande informerad om sitt arbete.
Ersättningsutskottet hjälper bland annat styrelsen genom att förbereda förslag om ersättning och regelbundet följa upp och utvärdera struktur och nivåer för ersättning för den verkställande direktören och andra medlemmar i koncernledningen.
Revisions- och hållbarhetsutskottet hjälper bland annat styrelsen för att uppfylla sina åtaganden gällande finansiell rapportering, intern kontroll, intern och extern revision, hantering av verksamhetsrisker samt att tillse att bolaget har processer för att kunna uppfylla lagar och regler (inklusive lagar och förordningar inom finansiell rapportering, redovisningsstandarder och andra krav för börsnoterade företag) samt övervakning av företagets efterlevnad av väsentliga risker och kontroll av motverkande åtgärder.
Lars-Johan Jarnheimer är sedan november 2019 ersättningsutskottets ordförande. Marie Ehrling var tidigare utskottets ordförande. Under 2019 höll utskottet sex (6) möten. Utskottsarbetet omfattade bland annat följande frågor:
Nina Linander är revisions- och hållbarhetsutskottets ordförande. Anna Settman var medlem i utskottet till april 2019, då hon ersattes av Jimmy Maymann. Vidare var Marie Ehrling medlem i utskottet fram till november 2019 då hon ersattes av Lars-Johan Jarnheimer. Under 2019 höll utskottet sju (7) möten. Utskottsarbetet omfattade bland annat följande frågor:
Granskning av årsbokslut, styrelserapport, bolagsstyrningsrapport samt hållbarhetsrapportering
Granskning av utvärdering avseende värdering av tillgångar, upplåning och verksamhetsrisker (inklusive utvärdering av och vidtagna åtgärder avseende visselbåsarrapportering)
Som en del av styrelsens övergripande utvärdering genomförde ersättningsutskottet och revisions- och hållbarhetsutskottet en självutvärdering av sitt interna arbete under 2019.
Koncernchefen ansvarar för bolagets affärsutveckling samt leder och samordnar den dagliga verksamheten enligt styrelsens instruktioner till koncernchefen och andra beslut fattade av styrelsen.
Koncernledningen leds av koncernchefen och består för närvarande av: koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, chefsjuristen, personaldirektören, kommunikationsdirektören, chefen för Common Products and Services, chefen för CEO Office, chefen för Telia Global, chefen för Telia Sverige, chefen för Telia Norge, chefen för Telia Finland samt chefen för Litauen, Estland och Danmark.
Per den 1 januari 2019 upplöses den särskilda styrgruppen för region Eurasien med anledning av de avyttringar som gjorts i regionen.
Per den 1 februari 2019 etablerades en ny enhet, Telia Global, med målet att öka fokus på multinationella kunder, partners och innovation. Enheten består av Division X, Telia Carrier, Global Business och Telia Ventures.
Per den 1 december 2019 etablerades en ny enhet, Tv och media, till följd av förvärvet av Bonnier Broadcasting.
Koncernledningen sammanträder månadsvis. Mötena ägnas åt uppföljning av strategisk och verksamhetsmässig utveckling, större förändringsprogram, risker samt andra frågor av strategisk art och av betydelse för koncernen i sin helhet.
En mer detaljerad presentation av koncernledningen, inklusive ersättningar och innehav av Telia Company-aktier, återfinns i slutet av denna rapport.
Telia Companys koncernövergripande styrningsmodell, som godkänts av styrelsen, syftar till att säkerställa att verksamhetens resultat motsvarar fattade beslut. Den är strukturerad så att den uppmuntrar alla medarbetare att inom givna ramar sträva mot samma mål, med en gemensam tydlig förståelse för koncernens syfte, värderingar, roller, ansvarsområden och befogenhet att agera.
Delegering av ansvar och befogenheter
3 Följa upp våra prestationer
För att ge alla medarbetare en övergripande vägledning har styrelsen godkänt ett uttryck om bolagets syfte: "Bringing the world closer". Vidare har styrelsen antagit en strategi som visar riktningen kommande år såväl som årliga operativa och finansiella mål. Operativa och finansiella mål sätts för koncernen som helhet och för varje land och affärsenhet. Läs mer om vår strategi i Vårt företag.
Styrelsen och koncernledningen sätter ramarna för de anställdas agerande. Telia Companys värderingar – "Dare, Care and Simplify" – är en kompass för hur vi ska agera och bete oss i det dagliga arbetet. Grundläggande beståndsdelar är Telia Companys värdegrund, den affärsetiska uppförandekoden, koncernpolicyer, koncerninstruktioner, ramverk för efterlevnad, organisationsstruktur samt delegering av ansvar och befogenheter.
Hållbarhet inom Telia Company handlar om hur bolaget tar ansvar för sin långsiktiga påverkan på samhälle och miljö. Arbetet är inriktat på att säkerställa etiska och ansvarstagande affärsmetoder samt att skapa en gemensam värdegrund genom att bidra till kärnverksamheten och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Telia Company tillämpar en intressentdriven ansats för att identifiera och hantera de viktigaste verksamhetsaspekterna med tillhörande risker och möjligheter, se Uttalande rörande väsentlighet och betydande intressenter. Koncernledningen och GREC är de primära beslutsorganen för hållbarhetsrelaterade frågor. Styrelsen har det yttersta ansvaret för tillsyn av hållbarhetsarbetet. För mer information om Telia Companys hållbarhetsarbete, se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet och Hållbarhetsnoter.
Telia Companys affärsetiska uppförandekod, som utfärdats av styrelsen, ger vägledning i Telia Companys ramverk av policyer. Den definierar en gemensam etisk kompass, med tydliga riktlinjer och förväntningar på agerande och genom att lyfta fram att det är ett gemensamt ansvar att affärer görs med integritet. Kodens olika kapitel återspeglar Telia Companys policyer och instruktioner och tillhandahåller praktisk och utbildande information vad gäller tolkningen av dessa. Koden gäller för Telia Companys samtliga anställda, chefer och styrelseledamöter. Konsulter och underleverantörer måste också följa koden. Koden finns tillgänglig på nio språk i tryckt tidningsformat samt på en webbplats, tillgänglig både internt och externt.
Den affärsetiska uppförandekoden granskas årligen och revideras om så är nödvändigt. Revideringen leds av enheten för etik och efterlevnad med stöd av ämnesexperter.
Ramverket för policyer består av de styrande dokumenten koncernpolicyer, koncerninstruktioner och dokumentet "Policy framework description and General Principles for Governance Documents".
Koncernfunktionscheferna säkerställer att nödvändiga policyer och instruktioner utfärdas inom sina respektive ansvarsområden. Alla koncernpolicyer och koncerninstruktioner är bindande för de enheter där Telia Company har ledningsansvar.
Koncernpolicyer godkänns av styrelsen, åtminstone årligen, efter en förberedande granskning av berört styrelseutskott. Koncerninstruktioner beslutas av koncernchefen eller koncernfunktionschef efter att ha granskats i ett GRECmöte eller i ett koncernledningsmöte. Styrelsen har delegerat till koncernchefen att utfärda mer detaljerade styrningsinstruktioner inom områden av övergripande vikt för verksamheten. Koncerninstruktioner granskas och revideras årligen vid behov och godkänns av koncernchefen eller av chefen för berörd koncernfunktion efter att ha granskats i ett GREC-möte eller i ett koncernledningsmöte. Efterlevnad jämförs mot uppställda krav i koncerninstruktionen.
Samtliga gällande koncernpolicyer och -instruktioner sparas och publiceras i en databas för styrdokument som är tillgänglig för alla anställda och vissa kategorier av tillfälligt anställda. Gruppolicyerna är listade nedan.
Koncernpolicyer är offentliga dokument och finns tillgängliga på: www.teliacompany.com/sv/om-foretaget/public-policy/publicpolicy/
(Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna rapport)
För förvaltningsändamål samt för att skapa värde och effektivitet, är koncernen uppdelad mellan länder och gemensamma koncernfunktioner.
Landsorganisationerna och de gemensamma koncernfunktionerna arbetar friktionsfritt i nära samarbete över samtliga processer inom kärnverksamheten med syftet att upprätthålla höga tekniska och kommersiella färdigheter, säkra en god förvaltning och regelefterlevnad, använda skalfördelar samt uppnå en långsiktigt hållbar verksamhet. Landsorganisationerna har huvudansvaret för att driva den operativa verksamheten inom sitt geografiska område med stark fokus på kundsegment. De gemensamma koncernfunktionerna ansvarar huvudsakligen för att driva produkt-, nätverks-, och it-utveckling samt säkerhetsefterlevnad och säkerhet för att tillförsäkra effektivitet och landsöverskridande, multifunktionella synergier.
Under 2019 implementerades en ny operativ modell inom Telia Company med syfte att ytterligare driva skalbarhet, effektivitet och konsolidering inom bolaget genom införandet av gemensamma produktområden samt gemensamma teknik- och leveransfunktioner. Från och med den 1 januari 2020 omfattas alla sex länderna - Sverige, Finland, Norge, Danmark, Estland och Litauen - av den nya operativa modellen.
Koncernchefen har utfärdat en delegering av ansvar och befogenheter (Delegation of Obligations and Authority – DoA), vilken definierar skyldigheterna för medlemmarna i koncernledningen och beskriver principerna för styrning. I dokumentet finns även generella beskrivningar avseende ansvar och befogenheter samt förväntan på ledande befattningshavare.
| Koncernpolicy | Beskrivning |
|---|---|
| Anti-korruption | Att fastställa gemensamma normer avseende etiskt affärsbeteende i koncernen. |
| Elektromagnetiska fält (EMF) |
Att säkerställa att Telia Company uppfyller sina åtaganden om att ha en seriös inställning avseende elektromagnetiska fält (EMF). |
| Ersättning | Att ange den strategiska riktningen och klargöra hållningen till utformning och införande av ersättnings praxis för medarbetare på alla nivåer. |
| Finansiell redovisning och rapportering |
Att beskriva vårt syfte att följa relevanta redovisningsstandarder, rapportera finansiell information korrekt och fullständigt samt ha tillfredsställande intern kontroll och processer för att tillförsäkra att redovisning och finansiell rapportering uppfyller lagar och förordningar samt börsregler. |
| Finansiell styrning | Att fastlägga regler för hur finansiella risker ska hanteras samt motparters kreditbetyg. |
| Hantering av verksamhetsrisker |
Att beskriva ramverket för hantering av verksamhetsrisker. |
| Inköp | Att tillhandahålla en referenspunkt och inriktning för inköpsaktiviteter och en tydlig förståelse för inköps principerna. |
| Insiderinformation och insiderhandel |
Att säkerställa etiskt beteende gentemot kapitalmarknaden genom att sätta regler kring handel och rapportering. |
| Kommunikation | Att säkerställa att all kommunikation är noggrann och att den ges på ett professionellt sätt och vid rätt tidpunkt. |
| Kundintegritet och datasäkerhet |
Att respektera och värna kunders integritet och datasäkerhet genom att sätta höga och konsekventa normer. |
| Kvalitet | Att definiera vårt åtagande att alltid tillhandahålla produkter och tjänster av hög kvalitet som uppfyller kundernas behov. |
| Medarbetare | Att ge våra anställda en överblick över bolagets värderingar och förväntningar på medarbetarna samt ge samtliga anställda förutsättningar att agera i enlighet med dessa, i frågor relaterade till medarbetare, hälsa, säkerhet och välmående. |
| Miljö | Att säkerställa proaktiv hantering av miljöpåverkan genom hela livscykeln för leveransen av produkter och tjänster. |
| Mänskliga rättigheter | Att respektera och stödja de mänskliga rättigheterna, att undvika medverkan till kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt att sträva efter att samarbeta för eller avhjälpa kränkningar av de mänskliga rättigheterna. |
| Säkerhet | Att beskriva styrningen liksom kontroll, beredskap samt implementering av säkerhetsåtgärder. |
| Yttrandefrihet och övervakningsintegritet |
Att definiera våra åtaganden vid önskemål om eller krav på kommunikationsövervakning som kan ha allvarlig påverkan på yttrandefriheten inom telekommunikation. |
Resultatuppföljning är nödvändig för att kunna vidta förbättringsåtgärder och planera för framtiden. Resultatuppföljning görs såväl avseende organisationsenheter som på individnivå. Individuell resultatuppföljning beskrivs i Förvaltningsberättelsen avsnittet Medarbetare.
Koncernchefen fastställer målen för verksamhetens enheter baserade på beslut från styrelsen. För att säkerställa verkställighet har varje chef årliga mål för sin respektive verksamhet. Dessa följs upp varje månad och kompletteras med kvartalsvisa prognoser.
Verksamhetsgenomgångarna hålls varje månad och innefattar såväl finansiell genomgång som genomgång av affärsverksamheten för aktuell rapporteringsperiod och prognosperiod, risker samt operativa mål avseende kundservicenivåer, nätkvalitet m m. Verksamhetsgenomgångarna ger möjlighet till frekvent uppföljning av operativa prestationsnyckeltal (KPI) på landsnivå. Operativa KPI:er
är en betydelsefull del av uppföljningen och består av flera mätetal som ger ledningen en god överblick av aktuell situation och utvecklingen över tid. Ramverket Net Promoter Score (NPS®) används för att följa och förbättra den kundupplevelse som Telia Company presterar.
Vid ländernas verksamhetsgenomgångar deltar koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, COO, koncerncontrollern, chefen för investerarrelationer samt utvalda ledamöter i koncernledningen utöver respektive landschef.
Styrelsen erhåller månatligen rapporter över operativa resultat och på varje ordinarie styrelsemöte presenterar koncernchefen och finansdirektören koncernens verksamhets- och finansiella resultat på en detaljerad nivå. Se även avsnittet Styrelsen.
GREC-kommittén är det primära ledningsorganet för uppföljning av risker och efterlevnad. Ytterligare information återfinns i avsnittet Möten ägnade åt styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC).
Att vara verksam på en rad olika geografiska produkt- och tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen medför att Telia Company exponeras för ett stort antal risker och osäkerhetsfaktorer. Telia Company har definierat begreppet risk som allt som kan ge en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av Telia Companys mål.
Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter. Risker och osäkerhetsfaktorer relaterade till verksamhet och hållbarhet samt till aktieägarfrågor beskrivs i Förvaltningsberättelsen avsnittet Risker och osäkerheter och finansiella risker i not K27 i koncernredovisningen.
Telia Companys riskhantering är en fundamental och en väl etablerad komponent av det försvar i tre led för att hantera och kontrollera risker. Riskhantering är en integrerad del av koncernens operativa verksamhet, affärsplaneringsprocess och övervakning av verksamhetsresultat. Risker identifieras och utvärderas kontinuerligt och åtgärder vidtas för att begränsa och övervaka riskerna.
Roller och ansvar i försvarslinjerna inbegriper:
Utöver detta ger utomstående parter, som externrevisorerna och regulatoriska myndigheter, tillförsäkran med avseende på specifika lagstadgade krav, till exempel information som presenteras i koncernredovisningen eller rapporteras till Finansinspektionen.
Målsättningen med den kontinuerliga riskhanteringsprocessen är att alla risker som kan hjälpa eller hindra uppfyllandet av Telia Companys mål regelbundet bedöms, åtgärdas och övervakas. Riskhanteringsprocesserna ska vara transparenta, genomförbara och spårbara och Telia Company strävar efter att riskhanteringen ska vara helt integrerad i affärsprocesserna. Ledningen ska försäkra sig om att en personlig känsla för ansvar och en gemensam syn på och medvetenhet om risk skapas hos medarbetarna samt främja ansvarsutkrävande för risker i det dagliga beslutsfattandet. Riskrapporteringen är integrerad i affärsplaneringsprocessen och risker ska granskas på verksamhetsgenomgångarna och eskaleras genom linjeorganisationen.
Ledningen ska aktivt, regelbundet och i rätt tid utvärdera och bedöma risk och efterlevnad för att försäkra sig om att alla medarbetare är medvetna om och vidtar åtgärder för att efterleva gällande krav. Efterlevnad innebär anpassning till såväl externa som interna krav såsom:
Telia Company har antagit en samordnad riskhantering och ett arbetssätt där enheterna för riskhantering, etik och efterlevnad samt internrevision arbetar tillsammans med planering, genomförande och rapportering av efterlevnad. Grundläggande mål för den samordnade riskhanteringen är att säkerställa att riskerna hanteras inom ramen för företagets riskapitit samt att ge styrelsen, ledningen, regulatorer och konsumenter en övergripande syn och tillförsäkran.
GREC och revisions- och hållbarhetsutskottet förses med informationen som samlas in genom den samordnade efterlevnaden. Den samlade informationen från funktionen för efterlevnad stödjer ledningens beslutsfattande genom att ge en helhetssyn av företagets övergripande risker, nuvarande kontrollnivåer samt effektivitet av förmildrande åtgärder.
Det har, för att möjliggöra ett enhetligt och systematiskt arbete med efterlevnadsfrågor, införts ett ramverk för efterlevnad. Ramverket består av sex element som är grundade på en tydlig inriktning från ledningen. Det är utformat för att följa internationell standard och är baserat på principerna förebygga, upptäcka och undersöka. Ramverket används för att säkerställa lämplig styrning av efterlevnad av nyckelrisker i vårt riskuniversum.
Fokus inom efterlevnadsarbetet på de prioriterade riskområdena är för närvarande följande sex områden, som har identifierats genom riskbedömningar och väsentlighetsanalys:
Risker avseende finansiell rapportering inkluderas då dess kontrollramverk är väl inarbetat och kan användas för andra riskområden.
Revisions- och hållbarhetsutskottet samt styrelsen erhåller kvartalsvis en samlad riskrapport, samordnad med styrelsens årliga arbetscykel. Riskerna presenteras ur koncern-, land- eller grupperspektiv inom följande fyra riskkategorier: • Strategiska och tillväxtrisker
Därutöver erhåller revisions- och hållbarhetsutskottet kvartalsvis en samlad rapport över rättstvister med kortfattade detaljer avseende större legala och administrativa processer som är pågående, i vänteläge och hotade. Varje fallbeskrivning innehåller även nominell och uppskattad finansiell påverkan när så är möjligt samt en sannolikhetsgradering.
Chefen för funktionen för hantering av verksamhetsrisker (Enterprise Risk Management - ERM), som ingår i koncernfunktionen CEO Office, agerar som ägare av den koncerngemensamma ERM-processen för att säkerställa en strukturerad hållning avseende riskhantering, efterlevnad och rapportering inom koncernen. Funktionsansvaret omfattar att:
Syftet med Telia Companys enhet för etik och efterlevnad är bland annat att främja en kultur som uppmuntrar ett
etiskt uppförande och ett engagemang för efterlevnad samt att hjälpa, ge råd och förse objektiv och rimlig säkerhet att Telia Company hanterar riskerna inom etik och efterlevnad på ett adekvat sätt.
Chefen för etik och efterlevnad rapporterar och eskalerar frågor till chefen för CEO Office. För att säkerställa självständighet finns också en ovillkorlig rätt för chefen för etik och efterlevnad att rapportera och/eller lyfta frågor eller andra ärenden som anses nödvändiga, direkt till revisionsoch hållbarhetsutskottet, koncernchefen, medlemmar i koncernledningen eller GREC.
GREC-kommitténs syfte är att agera som det främsta styrande organet inom risk och efterlevnad inom Telia Company.
GREC-kommittéer finns etablerade på landsnivå och i vissa utvalda koncernfunktioner samt i dotterbolag (Common Products and Service samt Telia Carrier). GREC-möten hålls, för samtliga nivåer, minst kvartalsvis. Mötena skapar ett forum för att uppdatera ledningen, ha diskussioner, fatta beslut, följa upp motverkande och kontrollaktiviteter samt satsningar inom de olika riskområdena och fokusområdena inom hållbarhet.
På koncernnivå leder koncernchefen GREC-mötena som består av koncernledningen, chefen för hantering av verksamhetsrisker, chefen för etik och efterlevnad samt chefen för internrevision. Syfte, agenda och deltagare på lokala GREC-möten speglar mötena på koncernnivå.
2019 var det femte verksamhetsåret för Telia Companys Speak-up line, ett visselblåsarverktyg tillgängligt på tolv språk som gör det möjligt för medarbetare och andra att anonymt och konfidentiellt rapportera kränkningar av god redovisningssed, korrekt rapportering eller god intern kontroll liksom bristande efterlevnad av lokal lagstiftning eller brott mot Telia Companys affärsetiska uppförandekod, koncernpolicyer och instruktioner. Telia Company har en koncernövergripande standard för utförande av interna utredningar. Ledstjärnan är säkerställande av att utredningar genomförs på ett objektivt och opartiskt sätt; bedrivs så att fakta snabbt fastställs med ett minimum av störningar för affärsverksamheten eller medarbetares privatliv; samt att säkerställa att sekretess och icke-vedergällning alltid respekteras. Konsoliderade ärenderapporter har presenterats fortlöpande för revisions- och hållbarhetsutskottet under året. Rapporterna innefattade ärenden av betydelse, utvecklingen för pågående utredningar samt slutliga resultat av utredningar.
För mer information om visselblåsarärenden, interna utredningar samt disciplinära beslut under 2019, se not H13 i Hållbarhetsnoterna.
Till läsaren av denna rapport: Om du anser att det finns brister i Telia Companys finansiella rapportering eller om du misstänker oegentligheter inom Telia Company-koncernen kan du anmäla detta till: www.speakupline.ethicspoint.co
Enligt den svenska aktiebolagslagen och den svenska koden för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för intern kontroll över finansiell rapportering. Styrelsen granskar kontinuerligt hur väl de interna kontrollerna fungerar och initierar åtgärder för att främja ständig förbättring av de interna kontrollerna.
Telia Companys ramverk för riskhantering inbegriper intern kontroll över finansiell rapportering och ligger i linje med COSO:s ramverk för intern kontroll. Det omfattar de sammanhängande områdena kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning. För att etablera en konsekvent hållning till och en koncerngemensam syn på risker hänförliga till felaktig finansiell rapportering har koncernövergripande riskregister införts i alla större enheter där Telia Company har ledningsansvar. Internkontrollfunktionen inom koncernfinans är ansvarig för att utveckla och underhålla det it-baserade verktyget för att hantera riskregistren.
Intern kontroll är en integrerad del av Telia Companys bolagsstyrning och styrning av verksamhetsrisker och involverar styrelsen, koncernledningen och övriga medarbetare på alla nivåer inom organisationen. Det är en process som omfattar metoder och processer för att:
Målsättningen för Telia Companys finansiella rapportering är att den ska ligga i linje med högsta professionella standard samt vara fullständig, rättvisande, korrekt, punktlig och begriplig.
De viktigaste delarna i Telia Companys kontrollmiljö är koncernpolicyer med tillhörande koncerninstruktioner och detaljerade koncerndirektiv. Ledare på alla nivåer är ansvariga för att säkerställa att organisationen följer den av koncernchefen utfärdade Delegering av ansvar och befogenheter, de finansiella styrningsdokumenten, ramverket för rapportering samt övriga koncernkrav.
Personal på koncernfinans är ansvariga för att månatligen följa, och om väsentliga, kommunicera förändringar i lagstiftning, noteringskrav samt finansiell rapportering som kan påverka koncernens finansiella instruktioner och direktiv.
Ledningen för varje enhet eller koncernfunktion är ansvarig för att säkerställa att:
Telia Companys enhet för gemensamma ekonomitjänster stöder enhetliga och standardiserade finansiella redovisningsprocesser och kontroller i alla stora helägda affärsenheter.
Telia Company har en riskbaserad inställning till intern kontroll över finansiell rapportering. Hanteringen av risker relaterade till finansiell rapportering är integrerad i det koncerngemensamma ramverket för riskhantering som beskrivs i Ramverk för hantering av verksamhetsrisker (ERM). Därför är bedömning och hantering av risker som kan leda till felaktig finansiell rapportering en naturlig del av det dagliga arbetet där koncernens riskregister används som en grundstomme. Riskbedömning genomförs både från ett uppifrån och ned- och ett nedifrån och upp-perspektiv. Utfallet av riskbedömningarna dokumenteras i koncernens riskregister.
Samtliga verksamhetsprocesser inom Telia Company inkluderar kontroller avseende initiering, godkännande, registrering och redovisning av finansiella transaktioner. Större processer, inklusive relaterade risker och nyckelkontroller, beskrivs och dokumenteras på ett gemensamt och strukturerat sätt, baserat på uppsatta krav i koncernens riskregister. Kontrollerna är antingen automatiserade eller manuella, och är utformade för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att antingen förebygga eller upptäcka större fel i den finansiella informationen samt för att säkerställa bolagets tillgångar. Kontroller för redovisning, värdering och offentliggörande av finansiell information ingår i den finansiella boksluts- och rapporteringsprocessen, inklusive kontroller för it-applikationer som används för redovisning och rapportering.
Koncernpolicyer, instruktioner och direktiv avseende redovisning och rapportering samt genomförandet av interna kontroller är tillgängliga för alla berörda medarbetare via Telia Companys normala interna kommunikationskanaler. Personal på huvudkontorsfunktionerna ägnar sig kontinuerligt åt interna utbildningsinsatser för att säkerställa harmonisering inom viktiga områden såsom intäktsredovisning, skillnaden mellan investeringar och rörelsekostnader, etc.
Telia Company stödjer ett öppet, ärligt och transparent informationsflöde, framför allt i fråga om hur väl de interna kontrollerna fungerar. De som utför kontrollerna uppmanas informera om alla problem relaterade till kontrollerna i sin rapportering, så att eventuella problem kan åtgärdas innan de hinner orsaka fel eller oriktigheter i redovisningen.
Telia Company har infört en strukturerad process för övervakning av hur väl intern kontroll över finansiell rapportering fungerar. Denna process omfattar länder och koncernfunktioner, och består av självutvärderingar av åtgärder för riskminimering. Internkontrollfunktionen inom koncernfinans övervakar processen på månadsbasis.
På uppdrag av koncernledningen genomför internkontrollfunktionen årligen en riskbaserad efterlevnadsgranskning av nyckelriskerna för att bedöma kvaliteten i självutvärderingarna, riskminimeringen och den övergripande interna kontrollmiljön.
Resultatet av självutvärderingen och efterlevnadsgranskningen förmedlas till ledningen för alla berörda enheter och till styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott. Utskottet får också rapporter direkt från såväl de externa revisorerna som från internrevisionen. Rapporterna diskuteras och uppföljningsnoteringar görs av utskottet. Både de externa revisorerna och internrevisionen närvarar på utskottsmötena.
Minst en gång per år träffar hela styrelsen de externa revisorerna, delvis utan ledningens närvaro.
Koncernenheten för internrevision utarbetar oberoende, objektiv tillförsäkran och rådgivningstjänster utformade för att tillföra värde och förbättra Telia Companys verksamhet. Enheten hjälper Telia Company att nå sina mål genom att tillämpa ett systematiskt och disciplinerat tillvägagångssätt för att utvärdera och förbättra effektiviteten i styrningen av koncernen, riskhantering och internkontroll.
Inriktningen för arbetet inom koncernens internrevision anges i revisionsplanen, vilken för att ta hänsyn till övergripande affärsmål och risker också är avstämd mot koncernens affärsplan och strategi. Revisionsplanen fastställer prioriteringar och resursallokering. Den godkänns av styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott och presenteras löpande för de externa revisorerna.
Revisionsuppdragen diskuteras kvartalsvis med externrevisorerna för att dela riskbedömningar och rön från revisionsarbetet.
Under 2019 utfördes revisioner i koncernfunktioner och i länderna. Viktiga fokusområden var:
Chefen för koncernens internrevisionsenhet rapporterar administrativt till chefen för CEO Office och funktionellt till revisions- och hållbarhetsutskottet. Resultatet av varje enskilt revisionsuppdrag rapporteras till ansvarig linjechef för reviderat område eller reviderad enhet samt dessutom till chefen för berört funktionsområde och till de externa revisorerna. En sammanfattning av resultaten av revisionsuppdragen rapporteras kvartalsvis till revisions- och hållbarhetsutskottet.
Enligt bolagsordningen ska Telia Company AB ha minst två men inte fler än tre revisorer och inte fler än samma antal revisorssuppleanter. Årsstämman kan även besluta om endast en revisor, om stämman till revisor utser ett publikt revisionsbolag. Revisorerna rapporterar till aktieägarna på årsstämman.
Uppdraget för de externa revisorerna är att granska Telia Companys årsbokslut och redovisningspraxis såväl som att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I revisorernas uppdrag ingår bland annat att:
Därutöver genomför revisorerna en översiktlig granskning av Telia Companys hållbarhetsredovisning.
Förutom revisionsberättelsen som presenteras för aktieägarna på varje årsstämma avger revisorerna också en rapport över granskningen av andra kvartalets koncernredovisning. Vidare rapporterar revisorerna varje kvartal till revisions- och hållbarhetsutskottet och koncernledningen om hur man genomfört granskningen av Telia Companys bokslut och i november eller december varje år rapporteras om internkontrollen över finansiell rapportering och it. Ytterligare information avseende kontakter mellan styrelsen och revisorerna återfinns i avsnitten Styrelse och Intern kontroll över finansiell rapportering.
När revisorerna skall tillhandhålla tjänster utöver revision görs det i enlighet med regler upprättade av revisions- och hållbarhetsutskottet hänförliga till förhandsgodkända tjänster och arvoden. Revisorerna presenterar för revisions- och hållbarhetsutskottet genomförda övriga revisionstjänster, utbetalda arvoden och övriga frågor som avgör revisorernas oberoende kvartalsvis.
Vid årsstämman 2019 valdes Deloitte AB som revisorer till utgången av årsstämman 2020. Deloitte AB har utsett den auktoriserade revisorn Jan Nilsson (född 1962) att vara huvudansvarig revisor. Deloitte AB är ofta anlitad av Telia Companys största ägare, svenska staten, för såväl revisions- som rådgivningsuppdrag. Jan Nilsson äger inga aktier i Telia Company.
Information om arvoden för revisionstjänster och övriga tjänster återfinns i not K33 i koncernredovisningen.
Född 1960. Styrelsens ordförande. Invaldes till styrelsen vid en extra bolagsstämma 26 november 2019. Lars-Johan Jarnheimer är styrelseordförande i Ingka Holding B.V (IKEA), Egmont International Holding AS och Arvid Nordqvist HAB samt styrelseledamot i SAS AB, Point Properties AB och Elite Hotels. Han var tidigare vd för Tele2 mellan 1999-2008, vice vd för Comviq samt har haft olika befattningar inom H&M. Lars-Johan Jarnheimer är civilekonom. Antal aktier i Telia Company: 10 097
Född 1953. Styrelsens vice ordförande. Invald i styrelsen 2012. Olli-Pekka Kallasvuo var vd och styrelseledamot för Nokia Oyj under åren 2006-2010. Dessförinnan innehade han flera ledande befattningar inom Nokia, bland annat som Chief Operating Officer, Ekonomi- och finansdirektör, chef för mobiltelefonidivisionen och chef för Nokia Americas. Olli-Pekka Kallasvuo är ordförande i Veikkaus Oy, Zenterio AB och i Entrada Oy samt vice ordförande i SRV Group Plc. Han är även styrelseledamot i Limestone Platform AS. Olli-Pekka Kallasvuo är jur. kand och hederdoktor.
Född 1964. Invald i styrelsen 2019. Rickard Gustafson är vd och koncernchef för SAS. Dessförinnan hade han olika ledande befattningar inom GE Capital, både i Europa och USA och var 2006–2011 vd på Codan/Trygg-Hansa. Rickard Gustafson är styrelseordförande i Aleris och styrelseledamot i FAM AB. Rickard Gustafson är civilingenjör.
Antal aktier i Telia Company: 14 075
Född 1959. Invald i styrelsen 2013. Nina Linander var partner på Stanton Chase International mellan 2006 och 2012 och dessförinnan SVP och treasurychef på Electrolux AB 2001-2005. Nina Linander är idag styrelseordförande i Awa Holding AB samt styrelseledamot i AB Industrivärden, Castellum AB och Swedavia AB. Nina Linander är civilekonom och innehar en MBA (IMD).
Antal aktier i Telia Company: 5 700
Född 1971. Invald i styrelsen 2018. Jimmy Maymann är en dansk entreprenör och investerare med fokus på digital annonsering och teknologi samt ny mediastrategi. Han är ordförande för TV2 Danmark, AirHelp Inc. och för FN:s plattform - UN Live Online. Jimmy Maymann har varit ansvarig för Content & Consumer Brands på mediebolaget AOL och vd för Huffington Post. Jimmy Maymann har en EMBA och en Master of Science.
Antal aktier i Telia Company: 0
Född 1970. Invald i styrelsen 2016. Anna Settman är vd för Liber AB och styrelseordförande i Dreams Nordic AB. Hon har stor erfarenhet att driva nystartade bolag som grundare av investmentbolaget The Springfield Project samt stor erfarenhet inom media, främst från Aftonbladet där hon var vd. Anna Settman har studerat strategisk kommunikation och ekonomi vid Berghs School of Communication och har en examen från IFLprogrammet vid Handelshögskolan i Stockholm. Antal aktier i Telia Company: 0
Född 1966. Invald i styrelsen 2016. Olaf Swantee har varit vd för Sunrise och var dessförinnan vd för det brittiska telekombolaget EE. Innan han började på EE hade han ett flertal befattningar på koncernledningsnivå inom Orange Group och chefsbefattningar inom Hewlett Packard, Compaq och Digital Equipment Corporation i Europa och USA. Olaf Swantee innehar en MBA. Antal aktier i Telia Company: 0
Martin Tivéus
Född 1970. Invald i styrelsen 2018. Martin Tivéus är vd för Attendo. Dessförinnan var han Nordenchef på Klarna och han har haft ledande befattningar bland annat vd på Avanza och Glocalnet. Martin Tivéus är styrelseledamot i Danske Bank. Martin Tivéus är fil kand.
Antal aktier i Telia Company: 2 550
Agneta Ahlström Född 1960. Arbetstagarrepresentant som utnämndes till styrelseledamot 2007. Hon är ordförande i Unionen-Tele. Antal aktier i Telia Company: 200
Stefan Carlsson Född 1956. Arbetstagarrepresentant som utnämndes till styrelseledamot 2009. Han är vice ordförande i Unionen-Tele och ledamot i Unionens förbundsstyrelse. Tidigare har han varit andre vice ordförande i fackförbundet SIF och Unionen. Antal aktier i Telia Company: 650
Hans Gustavsson Född 1954. Arbetstagarrepresentant som utnämndes till styrelseledamot 2019. Hans Gustavsson är ordförande i SEKO klubb Telia Company. Antal aktier i Telia Company: 110
| Mötesnärvaro | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Invald år |
Befattning | Styrelse | Ersätt nings utskott |
Revisions- och hållbarhets utskott |
Summa ersättningar (kSEK)1 |
Antal aktier i Telia Company2 |
| Lars-Johan Jarnheimer från 26 november 2019 |
2019 | Styrelsens ordförande och ordförande i Ersättnings utskottet |
2/2 | 1/1 | 199 | 10 097 | |
| Marie Ehrling till 26 november 2019 |
2013 | Styrelsens ordförande och ordförande i Ersättnings utskottet |
13/13 | 6/6 | 6/6 | 1 827 | 30 000 |
| Olli-Pekka Kallasvuo | 2012 | Vice styrelseordförande | 14/15 | 6/6 | 898 | 35 896 | |
| Susanna Campbell Lämnade i januari 2019 |
2016 | Ledamot | 30 | 10 000 | |||
| Rickard Gustafson | 2019 | Ledamot | 8/12 | 5/5 | 478 | 14 075 | |
| Nina Linander | 2013 | Ledamot och ordförande i Revisions- och hållbarhets utskottet |
15/15 | 869 | 5 700 | ||
| Jimmy Maymann | 2018 | Ledamot | 14/15 | 5/5 | 710 | 0 | |
| Anna Settman | 2016 | Ledamot | 15/15 | 2/3 | 642 | 0 | |
| Olaf Swantee | 2016 | Ledamot | 11/15 | 1/1 | 642 | 0 | |
| Martin Tivéus | 2018 | Ledamot | 12/15 | 601 | 2 550 | ||
| Agneta Ahlström | 2007 | Arbetstagarrepresentant | 13/15 | – | 200 | ||
| Stefan Carlsson | 2009 | Arbetstagarrepresentant | 11/15 | – | 650 | ||
| Hans Gustavsson | 2019 | Arbetstagarrepresentant | 14/15 | – | 110 |
Samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter betraktas som oberoende i relation till bolaget, dess förvaltning samt större aktieägare.
1) Se även not K32 i koncernredovisningen.
2) Antal aktier avser för samtliga eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier i Telia Company. Aktieinnehav per datum för fastställande av denna Års- och hållbarhetsredovisning.
Född 1968. Tillförordnad vd och koncernchef. Har varit på Telia Company sedan 2009 och senast som Executive Vice President, ekonomi- och finansdirektör. Dessförinnan var han chef för Corporate Control. Christian Luiga har arbetat på Teleca AB där han var Finans- och ekonomidirektör sedan 2004 och 2002-2004 var han Finans- och ekonomidirektör på Framfab AB. Han har sin bakgrund som controller från flera olika bolag. Christian Luiga är civilekonom. Antal aktier i Telia Company: 100 000
Född 1962. Senior Vice President och chef för Tv & media sedan december 2019. Innan han började på Telia Company var han vd för Bonnier Broadcasting sedan 2013 och vd för TV4 sedan 2011. Dessförinnan var han vd för affärsenheterna Bonnier Business Press respektive Bonnier Digital. Utöver detta har Casten Almqvist omfattande erfarenhet från olika ledande positioner inom tv-branschen. Casten Almqvist är utbildad journalist. Antal aktier i Telia Company: 0
Född 1970. Senior Vice President, chefsjurist och chef för Corporate Affairs. Har varit på Telia Company sedan 2014. Innan Jonas Bengtsson började på Telia Company var han chefsjurist på Tele2 mellan 2007 och 2013. Jonas Bengtsson har nästan 25 års erfarenhet som affärsjurist varav cirka 20 år som chefsjurist i telekombranschen och han har arbetat bland annat på Telenor Sverige, Utfors och Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Jonas Bengtsson är jur. kand. Antal aktier i Telia Company: 20 500
Född 1969. Senior Vice President, chef för Telia Global. Har varit på Telia Company sedan 2014 som kommunikationsdirektör och ordförande i Advisory Board of Division X och Telia Ventures. Från februari 2019 tillträdde han som chef för Telia Global, en ny enhet. Han var tidigare Executive Vice President och kommunikationsdirektör på Swedbank. Dessförinnan innehade han ett antal ledande befattningar inom Swedbank och Ålandsbanken. Han började sin yrkesbana på Nordiska Fondkommission AB. Peter Borsos är civilekonom. Antal aktier i Telia Company: 41 000
Född 1972. Senior Vice President, Kommunikationsdirektör. Åsa Jamal började på Telia Company 2017 som kommunikationschef i Telia Sverige och utsågs till Kommunikationsdirektör i Telia Company från februari 2019. Tidigare var hon kommunikationsoch HR-direktör på Bonnier Broadcasting och i TV4-koncernen. Åsa Jamal har lång erfarenhet inom strategisk kommunikation och förändringsprocesser. Hon har även varit vd och rådgivare på kommunikationsbyrån JKL. Hon är styrelsemedlem i Kasthall AB. Åsa Jamal är fil.kand.
Antal aktier i Telia Company: 200
Född 1972. Douglas Lubbe har varit anställd på Telia Company sedan 2014 och utsågs den 12 september 2019 till förordnad ekonomi- och finansdirektör. Douglas Lubbe har varit ekonomichef för Telia Sverige 2019, Vice President och chef för Corporate Control 2017-2018 och ekonomichef samt COO för region Eurasien 2014- 2017. Dessförinnan var Douglas Lubbe anställd på Vodacom Group (Sydafrika) 1997-2014 och innehade olika befattningar, bl a som CFO Vodacom International (2011 och 2013) samt Executive Business Development. Douglas Lubbe är auktoriserad revisor och civilekonom.
Antal aktier i Telia Company: 16 480
Cecilia Lundin
Född 1970. Executive Vice President, chef för People & Brand. Hon har varit på Telia Company sedan 2014. Tidigare var Cecilia Lundin personalchef på Investment AB Kinnevik. Cecilia Lundin har närmare 20 års erfarenhet av chefsbefattningar inom human resources på Tele2, Billerud AB och Novartis Nordics. Hon har även erfarenhet av olika verksamhetsroller från Ericson och Connecta AB. Cecilia Lundin är civilekonom.
Antal aktier i Telia Company: 1 000
Född 1971. Senior Vice President och chef för Litauen, Estland och Danmark. Emil Nilsson började på Telia Company 2015 och utnämndes till chef för region Eurasien. I juni 2018 utnämndes han till chef för Litauen, Estland och Danmark. Innan han började på Telia Company hade han olika ledande befattningar på Ericsson i Sverige, Brasilien, USA och Österrike. Han har också varit Executive Vice President och ekonomidirektör på Sandvik Group i Sverige. Emil Nilsson är styrelseledamot i det svenska landslaget i europeisk handboll. Emil Nilsson har en examen i finansiering.
Antal aktier i Telia Company: 41 851
Född 1969. Executive Vice President, chef för Telia Sverige sedan juni 2018. Har varit på Telia Company sedan 2016 och innehaft rollen som COO och Chef för Global Services & Operations. Innan Anders Olsson började på Telia Company arbetade han på Tele2 där han har haft ledande befattningar, bland annat som Executive Vice President, CCO och Head of Region Central Europe och Benelux. Anders Olsson är civilekonom.
Antal aktier i Telia Company: 140 000
Född 1966. Senior Vice President, chef för CEO Office. Ingrid Stenmark ansvarar för koncernens strategiarbete, riskhanteringsprocess samt översyn av internrevision. Sedan hon började på Telia Company 1994, har Ingrid Stenmark haft ett flertal ledande befattningar inom koncernen, bland annat som koncernens chef för regulatoriska frågor, tillförordnad chefsjurist och ansvarig för intressebolagen Turkcell och MegaFon. Ingrid Stenmark är styrelseledamot i Turkcell. Ingrid Stenmark jur kand. Antal aktier i Telia Company: 20 874
Född 1965. Senior Vice President, chef för Telia Norge. Har varit på Telia Company sedan 2017 som chef för Telia Finland och sedan december 2019 som chef för Telia Norge. Stein-Erik Vellan har arbetat inom Telenor Group sedan 2001 i olika chefspositioner i Norge och internationellt. Han har också varit vd över Telenors verksamhet i Indien, Serbien och Bulgarien. Stein-Erik Vellan är styrelseordförande i Onsagers A/S. Vellan har studerat marknadsföring och är marketing candidate. Antal aktier i Telia Company: 0
Född 1969. Senior Vice President, chef för Common Products & Services och COO. Magnus Zetterberg började på Telia Company i september 2018 och har mer än 25 års erfarenhet från telekombranschen. Han har bland annat varit CTO för Telenor Norge respektive Sverige samt vd och CTO på 3G Infrastructure Services AB. Innan arbetade han i operatörsbranschen i olika positioner på Ericsson och Nokia. Magnus Zetterberg är gymnasieingenjör. Antal aktier i Telia Company: 0
| kSEK | Grundlön | Övrig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnader |
Summa ersättning och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Christian Luiga, tillförordnad | ||||||
| koncernchef sedan 12 september | 4 371 | — | 33 | 1 714 | 6 119 | — |
| Johan Dennelind, koncernchef till | ||||||
| 12 september | 13 112 | 325 | 45 | 5 159 | 18 641 | — |
| Övriga ledamöter i koncern | ||||||
| ledningen (11 personer) | 55 978 | 2 132 | 1 631 | 15 302 | 75 043 | 1 966 |
Se även not K32 i koncernredovisningen samt förvaltningsberättelsen, avsnittet Ersättning till ledande befattningshavare.
Antal aktier avser för samtliga eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier i Telia Company. Aktieinnehav per datum för fastställande av denna Års- och hållbarhetsredovisning.
| MSEK, förutom uppgifter per aktie | Not | Jan–dec 2019 | Jan–dec 20181 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | |||
| Nettoomsättning | K5, K6 | 85 965 | 83 559 |
| Kostnader för sålda tjänster och varor | K7 | -54 082 | -52 162 |
| Bruttoresultat | 31 884 | 31 398 | |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | K7 | -14 153 | -13 274 |
| Administrationskostnader | K7 | -5 873 | -5 124 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | K7 | -152 | -164 |
| Övriga rörelseintäkter | K8 | 565 | 867 |
| Övriga rörelsekostnader | K8 | -1 117 | -1 299 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | K15 | 1 138 | 835 |
| Rörelseresultat | K5 | 12 293 | 13 238 |
| Finansiella intäkter | K9 | 353 | 398 |
| Finansiella kostnader | K9 | -3 291 | -2 617 |
| Resultat efter finansiella poster | 9 354 | 11 019 | |
| Skatter | K10 | -1 753 | -1 496 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet | 7 601 | 9 523 | |
| Avvecklad verksamhet | |||
| Årets resultat från avvecklad verksamhet | K35 | -341 | -6 399 |
| Summa årets resultat | 7 261 | 3 124 | |
| Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat: | |||
| Valutakursdifferenser från kvarvarande verksamhet | K11 | 624 | -63 |
| Valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet | K11 | 146 | 7 692 |
| Övrigt totalresultat från intressebolag | K11, K15 | 382 | -27 |
| Kassaflödessäkringar | K11 | -93 | -312 |
| Kostnad för säkring | 54 | 45 | |
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | K11 | -28 | -59 |
| Skatter avseende poster som kan komma att omklassificeras | K10, K11 | 361 | 569 |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat: | |||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | K11 | 47 | 554 |
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | K11, K22 | -323 | -2 089 |
| Skatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras | K10, K11 | 64 | 432 |
| Intressebolags omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | K11, K15 | 4 | -1 |
| Övrigt totalresultat | 1 237 | 6 740 | |
| Summa totalresultat | 8 498 | 9 863 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 7 093 | 3 213 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | K20 | 167 | -89 |
| Summa totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 8 161 | 9 876 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 337 | -12 | |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, totalt | K20 | 1,70 | 0,75 |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, kvarvarande verksamhet | 1,77 | 2,17 | |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, avvecklad verksamhet | K35 | -0,07 | -1,42 |
1) Omräknad, se not K1.
| MSEK | Not | 31 dec 2019 | 31 dec 20181 | 1 jan 20181 |
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | ||||
| Goodwill | K12 | 75 696 | 71 514 | 60 984 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | K12 | 26 242 | 20 343 | 14 451 |
| Materiella anläggningstillgångar | K13 | 78 163 | 78 220 | 60 024 |
| Långfristiga film- och programrättigheter | K14 | 1 063 | – | – |
| Nyttjanderättstillgångar | K28 | 15 640 | – | – |
| Andelar i intressebolag och joint ventures | K15 | 10 165 | 9 555 | 9 449 |
| Uppskjutna skattefordringar | K10 | 1 849 | 2 670 | 3 003 |
| Tillgångar för pensionsåtaganden | K22 | 2 234 | 2 285 | 4 110 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | K16 | 10 869 | 12 768 | 18 674 |
| Övriga anläggningstillgångar | K16 | 2 168 | 2 507 | 4 091 |
| Summa anläggningstillgångar | 224 088 | 199 860 | 174 785 | |
| Kortfristiga film- och programrättigheter | K14 | 1 990 | 110 | – |
| Varulager | K17 | 1 966 | 1 854 | 1 521 |
| Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar | K18 | 16 648 | 17 339 | 15 978 |
| Aktuella skattefordringar | 90 | 285 | 408 | |
| Räntebärande fordringar | K19 | 12 300 | 4 529 | 17 335 |
| Likvida medel | K19 | 6 116 | 18 765 | 15 616 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | K35 | 875 | 4 799 | 18 508 |
| Summa omsättningstillgångar | 39 984 | 47 681 | 69 365 | |
| Summa tillgångar | 264 072 | 247 541 | 244 150 | |
| Eget kapital och skulder | ||||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 91 047 | 97 387 | 101 237 | |
| varav tillskjutet kapital | 26 881 | 31 438 | 35 549 | |
| varav reserver och balanserade vinstmedel | 64 166 | 65 949 | 65 688 | |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | K20 | 1 409 | 5 050 | 5 291 |
| Summa eget kapital | 92 455 | 102 438 | 106 528 | |
| Långfristiga lån | K21 | 99 899 | 86 990 | 87 813 |
| Uppskjutna skatteskulder | K10 | 11 647 | 11 382 | 8 973 |
| Avsatt för pensioner och anställningsavtal | K22 | 3 334 | 2 519 | 2 377 |
| Övriga långfristiga avsättningar | K23 | 5 073 | 4 196 | 5 833 |
| Övriga långfristiga skulder | K24 | 1 377 | 1 164 | 807 |
| Summa långfristiga skulder | 121 330 | 106 250 | 105 803 | |
| Kortfristiga lån | K21 | 19 779 | 9 552 | 3 674 |
| Kortfristiga avsättningar | K23 | 658 | 2 412 | 470 |
| Aktuella skatteskulder | 959 | 281 | 361 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | K25 | 28 286 | 26 049 | 18 758 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | K35 | 604 | 560 | 8 556 |
| Summa kortfristiga skulder | 50 287 | 38 853 | 31 819 | |
| Summa eget kapital och skulder | 264 072 | 247 541 | 244 150 |
1) Omräknad, se not K1.
| MSEK | Not | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 7 261 | 3 090 | |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 19 149 | 14 119 | |
| Avskrivningar film- och programrättigheter | 541 | – | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar och verksamheter | -93 | 6 466 | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar | K15 | -773 | 400 |
| Pensioner och övriga avsättningar | -715 | -964 | |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | 1 247 | 678 | |
| Finansiella poster | 401 | 511 | |
| Skatter | 892 | 561 | |
| Övrigt icke likviditetspåverkande | 0 | -52 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 27 909 | 24 809 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), tillgångar hänförliga till film- och programrättigheter | 72 | 22 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), skulder hänförliga till film- och programrättigheter | 80 | – | |
| Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar | 2 646 | -154 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), varulager | -99 | -316 | |
| Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder | -2 474 | 2 445 | |
| Förändring av rörelsekapital | 225 | 1 996 | |
| Justering för avskrivningar film- och programrättigheter | -541 | -109 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 27 594 | 26 696 | |
| varav hänförligt till avvecklad verksamhet | -1 983 | 1 367 | |
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar | -15 224 | -14 794 | |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 89 | 101 | |
| Rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument | K34 | -9 274 | -25 348 |
| Avyttring av verksamheter och övriga egetkapitalinstrument | 6 | 8 654 | |
| Lämnade lån och andra liknande investeringar | -8 175 | -5 751 | |
| Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar | 9 214 | 8 450 | |
| Nettoförändring kortfristiga placeringar | -7 180 | 14 647 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -30 543 | -14 041 | |
| varav hänförligt till avvecklad verksamhet | 122 | 371 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | -2 949 | 12 655 | |
| Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader | -5 013 | -4 062 | |
| Köp av innehav utan bestämmande inflytande | -3 684 | – | |
| Utdelning betald till moderbolagets ägare | -9 850 | -9 881 | |
| Utdelning betald till ägare av innehav utan bestämmande inflytande | -178 | -254 | |
| Upptagna lån | 6 308 | 1 094 | |
| Amorterade lån | -7 429 | -3 660 | |
| Nettoförändring av lån med kort löptid | 4 321 | 3 272 | |
| Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar och CSA | 814 | 1 707 | |
| Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal | 9 910 | 12 037 | |
| Betalda likvida medel avseende återköpsavtal | -9 910 | -12 700 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -14 712 | -12 446 | |
| varav hänförligt till avvecklad verksamhet | -3 699 | -160 | |
| Årets kassaflöde | -17 661 | 209 | |
| varav hänförligt till avvecklad verksamhet | -5 559 | 1 577 | |
| Likvida medel vid årets början | 22 591 | 20 984 | |
| Årets kassaflöde | -17 661 | 209 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 1 280 | 1 398 | |
| Likvida medel vid årets slut | K19 | 6 210 | 22 591 |
| varav hänförliga till kvarvarande verksamhet | 6 116 | 18 765 | |
| varav hänförliga till avvecklad verksamhet (Eurasien) | 94 | 3 827 |
För mer information , se not K31.
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt till skjutet kapital |
Säk rings reserv |
Reserv för säk rings kost nader |
Reserv för verkligt värde |
Valuta kurs reserv |
Om värde rings reserv |
Reserv för infla tionsju steringar |
Eget kapi taltrans aktioner i intresse bolag |
Balan serade vinst medel |
Summa moder bolagets ägare |
Innehav utan bestäm mande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans 31 december 2017 |
13 856 | 21 693 | 367 | – | 846 -14 860 | 266 | 3 099 | -2 926 | 78 883 101 226 | 5 291 106 517 | ||||
| Förändringar av redovisningsprinciper1,2 |
K1 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | -6 | -6 | – | -6 |
| Förändring av redovis ningsprinciper i intressebolag3 |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | 282 | 282 | – | 282 | |
| Justerad ingående balans 1 januari 20182 |
13 856 | 21 693 | 367 | – | 846 -14 860 | 266 | 3 099 | -2 926 | 79 159 101 500 | 5 291 106 791 | ||||
| Utdelningar | K20 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | -9 881 | -9 881 | -229 -10 110 | |
| Aktierelaterade ersätt ningar |
K32 | – | 36 | – | – | – | – | – | – | – | – | 36 | – | 36 |
| Köp av egna aktier | K20 | – | -4 147 | – | – | – | – | – | – | – | – | -4 147 | – | -4 147 |
| Summa transaktioner med ägare |
– | -4 111 | – | – | – | – | – | – | – | -9 881 | -13 992 | -229 -14 221 | ||
| Årets resultat2 | K20 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 3 213 | 3 213 | -89 | 3 124 |
| Övrigt totalresultat | K11, K20 | – | – | -550 | 35 | 509 | 8 327 | – | – | – | -1 658 | 6 663 | 77 | 6 740 |
| Summa totalresultat2 | – | – | -550 | 35 | 509 | 8 327 | – | – | – | 1 555 | 9 876 | -12 | 9 863 | |
| Effekt av Turkcells förvärv av egna aktier |
K15 | – | – | – | – | – | – | – | – | 4 | – | 4 | – | 4 |
| Utgående balans 31 december 20182 |
13 856 | 17 582 | -183 | 35 | 1 355 | -6 533 | 266 | 3 099 | -2 922 | 70 833 | 97 387 | 5 050 102 438 | ||
| Utdelningar | K20 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | -9 850 | -9 850 | -166 -10 016 | |
| Aktierelaterade ersätt ningar |
K32 | – | 32 | – | – | – | – | – | – | – | – | 32 | – | 32 |
| Köp och överföring av egna aktier |
K20 | – | -4 974 | – | – | – | – | – | – | – | – | -4 974 | – | -4 974 |
| Köp av innehav utan bestämmande infly |
||||||||||||||
| tande4 | K35 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 311 | 311 | -3 831 | -3 520 |
| Innehav utan bestäm mande inflytande från omklassificering till dotterbolag |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 19 | 19 | |
| Indragning av egna aktier |
K20 | -386 | 386 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Fondemisson | K20 | 386 | – | – | – | – | – | – | – | – | -386 | – | – | – |
| Summa transaktioner med ägare |
– | -4 557 | – | – | – | – | – | – | – | -9 925 -14 482 | -3 978 -18 460 | |||
| 7 261 | ||||||||||||||
| Årets resultat | K20 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 7 093 | 7 093 | 167 | |
| Övrigt totalresultat | K11, K20 | – | – | 8 | 87 | 25 | 1 203 | – | – | – | -256 | 1 068 | 169 | 1 237 |
| Summa totalresultat | – | – | 8 | 87 | 25 | 1 203 | – | – | – | 6 838 | 8 161 | 337 | 8 498 | |
| Effekt av Turkcells förvärv av egna aktier |
K15 | – | – | – | – | – | – | – | – | -20 | – | -20 | – | -20 |
1) Övergångseffekt av IFRS 9 uppgående till -16 MSEK. 2) Förändringen i redovisningsprinciper för film- och programrättigheter har justerat ingående balans 1 januari 2018 med 10 MSEK och utgående balans 31 december 2018 med 33 MSEK. 3) Övergångseffekt av IFRS 15 och 9 avseende Turkcell. 4) Avser främst köp av Turkcells 41,45 procentiga andel i Fintur.
| Not | Sida | |
|---|---|---|
| K1. | Redovisningsnorm | 91 |
| K2. | Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden | 99 |
| K3. | Betydelsefulla redovisningsprinciper | 103 |
| K4. | Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen |
115 |
| K5. | Segmentinformation | 116 |
| K6. | Nettoomsättning | 119 |
| K7. | Kostnadsslagsredovisning | 121 |
| K8. | Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 122 |
| K9. | Finansiella intäkter och finansiella kostnader | 122 |
| K10. | Skatter | 123 |
| K11. | Övrigt totalresultat | 127 |
| K12. | Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 128 |
| K13. | Materiella anläggningstillgångar | 131 |
| K14. | Film- och programrättigheter | 133 |
| K15. | Andelar i intressebolag och joint ventures | 134 |
| K16. | Övriga anläggningstillgångar | 137 |
| K17. | Varulager | 137 |
| K18. | Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar | 138 |
| K19. | Räntebärande fordringar och likvida medel | 140 |
| K20. | Eget kapital och resultat per aktie | 141 |
| K21. | Långfristiga och kortfristiga lån | 143 |
| K22. | Avsatt för pensioner och anställningsavtal | 144 |
| K23. | Övriga avsättningar | 147 |
| K24. | Övriga långfristiga skulder | 148 |
| K25. | Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 149 |
| K26. | Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå | 150 |
| K27. | Finansiell riskhantering | 152 |
| K28. | Leasingavtal | 162 |
| K29. | Transaktioner med närstående | 164 |
| K30. | Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister | 165 |
| K31. | Kassaflödesinformation | 166 |
| K32. | Personal | 169 |
| K33. | Arvoden till revisionsföretag | 175 |
| K34. | Rörelseförvärv | 176 |
| K35. | Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning | 177 |
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2020. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget respektive totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 2 april 2020.
De finansiella rapporterna för Telia Company-koncernen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av Europeiska unionen (EU). Därutöver, avseende enbart svenska förhållanden, har Rådet för finansiell rapportering publicerat rekommendationen RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" samt andra uttalanden. Rekommendationen ska tillämpas av företag vars värdepapper vid rapportperiodens slut är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats och specificerar de regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föranleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak användande av historiskt anskaffningsvärde. Närmare beskrivning av övriga tillämpade värderingsgrunder samt av tillämpade redovisningsprinciper lämnas i not K3.
Om inget annat presenteras anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser tolvmånadersperioden 1 januari till 31 december för resultat- och kassaflödes-relaterade poster respektive den 31 december för poster relaterade till finansiell ställning. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
Redovisning av de norska leasingkontrakten för mobiltelefoner, vilka inkluderar en rätt för Telia Companys kunder att byta till en ny mobiltelefon genom att återlämna sin existerande mobiltelefon och ingå ett nytt leasingkontrakt, har justerats så att samtliga kontrakt redovisas som operationell leasing. Tidigare har en del av kontrakten redovisats som finansiell leasing. Justeringen görs retroaktivt och påverkar endast 2019. Justeringen har påverkat nettoresultatet och eget kapital för niomånadersperioden januari-september 2019 med -12 MSEK. Effekten på EBITDA för samma period var 16 MSEK. Effekterna för 2019 presenteras i omräkningstabellerna nedan.
I och med förvärvet av Bonnier Broadcasting har Telia Company bildat ett nytt segment, Tv och media, där verksamheterna inom Bonnier Broadcasting ingår.
Det före detta segmentet region Eurasien är klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015 och ingår därför inte i segmentinformationen. Se not K5. För information om avvecklad verksamhet, se not K35.
Som ett resultat av implementeringen av den nya verksamhetsmodellen, har anställda samt tillgångar och skulder flyttats från Sverige till Common Products and Services inom Övrig verksamhet. Därför har segmentstillgångar och skulder per den 31 december 2018 omräknats för jämförbarhet som följer:
Vidare har CAPEX och anställda blivit flyttade från Sverige till Common Products and Services inom Övrig verksamhet och segmenten har därför omräknats som följer:
Vidare, har anställda flyttats från Sverige till Division X inom Övrig verksamhet. 2018 års siffror har därför omräknats för jämförbarhet enligt följande:
• Antal anställda vid utgången av 2018 -3 i Sverige och +3 i Division X.
Sedan oktober 2019 är Finland en del av den nya verksamhetsmodellen, och finansiell data har blivit omräknad för jämförbarhet enligt nedan:
Vidare har CAPEX och anställda blivit flyttade från Finland till Common Products and Services inom Övrig verksamhet och segmenten har därför omräknats som följer:
Antal anställda i Sverige och Danmark har omräknats för jämförbarhet för 2018 för att reflektera en koncerngemensam inköpsfunktion med följande effekter:
• Sverige -20, Danmark -13 och Head Office inom Övrig verksamhet +33.
Avseende Norge har fördelningen av intäkter omräknats för jämförbarhet för 2018 (alla belopp i MSEK). Effekterna var som följer:
Avseende Finland har fördelningen av intäkter omräknats för jämförbarhet för 2018 (alla belopp i MSEK) med följande effekter:
• Övriga tjänsteintäkter minskade med 11, medan tv-intäkter och annonsintäkter ökade med 7 respektive 3.
Till följd av förvärvet av Bonnier Broadcasting har Telia Company ändrat redovisningsprinciperna för licensierade film- och programrättigheter för att vara i linje med de IFRS-principer som tillämpas inom mediabranschen och därmed lämna tillförlitlig och mer relevant information. Enligt tidigare redovisningsprinciper var tillgången kopplad till programrättigheten samt relaterad skuld för alla säsonger avseende finska Liiga redovisade i balansrapporten när licensperioden började. Tillgångar avseende film- och programrättigheter presenterades som en del av "Övriga immateriella anläggningstillgångar" i balansrapporten. Avskrivningarna klassificerades som del av "Av- och nedskrivningar", dvs utanför EBITDA och kassaflödena klassificerades som betald CAPEX inom investeringsverksamheten.
Enligt de nya redovisningsprinciperna redovisas tillgångar och skulder avseende film- och programrättigheter i balansrapporten när licensperioden börjar, anskaffningsvärdet kan mätas tillförlitligt, innehållet har accepterats av koncernen i enlighet med licensavtalet och filmen eller programmet är tillgängligt för den första visningen/ sändningen. Tillgångarna presenteras på separata rader i balansrapporten, som lång- och kortfristiga film- och programrättigheter. Film- och programrättigheter redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Framtida betalningsåtaganden för kontraktuella film- och programrättigheter som inte redovisas i balansrapporten presenteras som kontraktsförpliktelser, se not K14 och K30.
Film- och programrättigheter skrivs av över nyttjandeperioden vilken baseras på licensperioden eller antal visningar. Avskrivning på film- och programrättigheter klassificeras nu som rörelsekostnader inom EBITDA och kassaflöden klassificeras inom löpande verksamheten. Den retroaktiva ändringen av redovisningsprinciperna för film- och programrättigheter resulterade i en omräkning av redovisningen för programrättigheter för finska Liiga under 2018. Effekterna för 2018 presenteras i omräkningstabellerna nedan.
| Jan-dec 2018 | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Rapporterat | Omräknat Liiga |
Omräknat |
| Kvarvarande verksamhet | |||
| Nettoomsättning | 83 559 | – | 83 559 |
| Kostnad för sålda tjänster och varor | -52 162 | – | -52 162 |
| Bruttoresultat | 31 398 | – | 31 398 |
| Försäljnings-, marknadsförings-, administrations-, forsknings- och utvecklingskostnader, övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader, resultat från intressebolag och joint ventures |
-18 160 | – | -18 160 |
| Rörelseresultat | 13 238 | – | 13 238 |
| Finansiella intäkter | 398 | – | 398 |
| Finansiella kostnader | -2 650 | 33 | -2 617 |
| Resultat efter finansiella poster | 10 986 | 33 | 11 019 |
| Skatter | -1 496 | – | -1 496 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet | 9 489 | 33 | 9 523 |
| Årets resultat från avvecklad verksamhet | -6 399 | – | -6 399 |
| Summa årets resultat | 3 090 | 33 | 3 124 |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 3 179 | 33 | 3 213 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | -89 | – | -89 |
| Summa totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 9 842 | 33 | 9 876 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | -13 | – | -13 |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning | 0,74 | 0,01 | 0,75 |
| varav från kvarvarande verksamhet, före och efter utspädning | 2,17 | 0,01 | 2,17 |
| EBITDA från kvarvarande verksamhet | 26 042 | -109 | 25 933 |
| Justerad EBITDA från kvarvarande verksamhet | 26 649 | -109 | 26 540 |
| Av- och nedskrivningar från kvarvarande verksamhet | -13 638 | 109 | -13 530 |
| Justerat rörelseresultat från kvarvarande verksamhet | 14 146 | – | 14 146 |
| MSEK | Rapporterat 31 dec 2017 |
Omräknat Liiga |
Omräknat 1 jan 2018 |
Rapporterat 31 dec 2018 |
Omräknat Liiga |
Omräknat 31 dec 2018 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | ||||||
| Övriga immateriella tillgångar | 15 668 | -1 217 | 14 451 | 21 504 | -1 161 | 20 343 |
| Övriga anläggningstillgångar | 160 335 | – | 160 335 | 179 517 | – | 179 517 |
| Summa anläggningstillgångar | 176 003 | -1 217 | 174 785 | 201 021 | -1 161 | 199 860 |
| Kortfristiga film- och programrättigheter | – | – | – | – | 110 | 110 |
| Övriga omsättningstillgångar | 69 365 | – | 69 365 | 47 570 | – | 47 570 |
| Summa omsättningstillgångar | 69 365 | – | 69 365 | 47 570 | 110 | 47 681 |
| Summa tillgångar | 245 367 | -1 217 | 244 150 | 248 592 | -1 051 | 247 541 |
| Eget kapital och skulder | ||||||
| Summa eget kapital | 106 517 | 10 | 106 528 | 102 394 | 44 | 102 438 |
| Övriga långfristiga skulder | 1 950 | -1 143 | 807 | 2 169 | -1 004 | 1 164 |
| Andra långfristiga skulder | 104 996 | – | 104 996 | 105 086 | – | 105 086 |
| Summa långfristiga skulder | 106 946 | -1 143 | 105 803 | 107 254 | -1 004 | 106 250 |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 18 842 | -84 | 18 758 | 26 139 | -90 | 26 049 |
| Övriga kortfristiga skulder | 13 062 | – | 13 062 | 12 804 | – | 12 804 |
| Summa kortfristiga skulder | 31 904 | -84 | 31 819 | 38 943 | -90 | 38 853 |
| Summa eget kapital och skulder | 245 367 | -1 217 | 244 150 | 248 592 | -1 050 | 247 541 |
| Jan-dec 2018 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Omräknat | |||||||||
| MSEK | Rapporterat | Liiga | Omräknat | ||||||
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 24 809 | – | 24 809 | ||||||
| Förändring av tillgångar hänförliga till film- och programrättigheter | – | 22 | 22 | ||||||
| Förändring av övriga rörelseskulder | 2 358 | 86 | 2 444 | ||||||
| Förändring av övriga rörelsefordringar och varulager | -470 | – | -470 | ||||||
| Förändring av rörelsekapital | 1 888 | 109 | 1 996 | ||||||
| Avskrivningar film- och programrättigheter | – | -109 | -109 | ||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 26 696 | – | 26 696 | ||||||
| Betald CAPEX | -14 794 | – | -14 794 | ||||||
| Summa kassaflöde från övrig investeringsverksamhet | 753 | – | 753 | ||||||
| Summa kassaflöde från investeringsverksamhet | -14 041 | – | -14 041 | ||||||
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -12 446 | – | -12 446 | ||||||
| Periodens kassaflöde | 209 | – | 209 |
| Jan-mar 2019 | Apr-jun 2019 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Rapp orterat |
Om räknat Liiga |
Om räknat Svitsj |
Om räknat |
Rapp orterat |
Om räknat Liiga |
Om räknat Svitsj |
Om räknat |
|
| Kvarvarande verksamhet | |||||||||
| Nettoomsättning | 20 847 | – | -10 | 20 836 | 21 272 | – | -82 | 21 190 | |
| Kostnad för sålda tjänster och varor | -13 011 | – | 10 -13 001 | -13 288 | – | 76 -13 212 | |||
| Bruttoresultat | 7 836 | – | -1 | 7 836 | 7 984 | – | -6 | 7 978 | |
| Försäljnings-, marknadsförings-, administrations-, forsknings- och utveck lingskostnader, övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader, resultat från |
|||||||||
| intressebolag och joint ventures | -4 609 | – | – | -4 609 | -5 089 | – | – | -5 089 | |
| Rörelseresultat | 3 227 | – | -1 | 3 226 | 2 895 | – | -6 | 2 889 | |
| Finansiella poster, netto | -716 | 11 | – | -705 | -749 | 8 | – | -741 | |
| Resultat efter finansiella poster | 2 511 | 11 | -1 | 2 522 | 2 146 | 8 | -6 | 2 148 | |
| Skatter | -470 | – | – | -470 | -439 | – | – | -439 | |
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet | 2 041 | 11 | -1 | 2 052 | 1 707 | 8 | -6 | 1 709 | |
| Årets resultat från avvecklad verksamhet | -242 | – | – | -242 | -56 | – | – | -56 | |
| Summa årets resultat | 1 799 | 11 | -1 | 1 810 | 1 651 | 8 | -6 | 1 653 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||||||||
| Moderbolagets ägare | 1 793 | 11 | -1 | 1 803 | 1 601 | 8 | -6 | 1 602 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 6 | – | – | 6 | 51 | – | – | 51 | |
| Summa totalresultat hänförligt till: | |||||||||
| Moderbolagets ägare | 4 546 | 11 | -1 | 4 556 | 1 053 | 8 | -6 | 1 055 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 171 | – | – | 171 | 99 | – | – | 99 | |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning | 0,43 | 0,00 | 0,00 | 0,43 | 0,38 | 0,00 | 0,00 | 0,38 | |
| varav från kvarvarande verksamhet, före och efter utspädning | 0,47 | 0,00 | 0,00 | 0,48 | 0,39 | 0,00 | 0,00 | 0,40 | |
| EBITDA från kvarvarande verksamhet | 7 209 | -55 | 0 | 7 154 | 7 398 | -56 | 2 | 7 343 | |
| Justerad EBITDA från kvarvarande verksamhet | 7 468 | -55 | 0 | 7 413 | 7 520 | -56 | 2 | 7 465 | |
| Av- och nedskrivningar från kvarvarande verksamhet | -4 355 | 55 | 0 | -4 300 | -4 736 | 56 | -8 | -4 687 | |
| Justerat rörelseresultat från kvarvarande verksamhet | 3 486 | – | -1 | 3 485 | 3 146 | – | -6 | 3 140 |
| Jan-jun 2019 | Jul-sep 2019 | Jan-sep 2019 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Rap porte rat |
Om räknat Liiga |
Om räknat Svitsj |
Om räknat |
Rap porte rat |
Om räknat Liiga |
Om räknat Svitsj |
Om räknat |
Rap porte rat |
Om räknat Liiga |
Om räknat Svitsj |
Om räknat |
| Kvarvarande verksamhet | ||||||||||||
| Nettoomsättning | 42 118 | – | -92 42 026 | 21 180 | – | -79 21 101 | 63 298 | – | -171 63 127 | |||
| Kostnad för sålda tjänster och varor | -26 299 | – | 85 -26 213 | -12 946 | – | 74 -12 872 | -39 244 | – | 160 -39 085 | |||
| Bruttoresultat | 15 820 | – | -7 15 813 | 8 234 | – | -5 | 8 229 | 24 054 | – | -12 24 042 | ||
| Försäljnings-, marknadsförings-, adminis trations-, forsknings- och utvecklingskost nader, övriga rörelseintäkter och rörelse kostnader, resultat från intressebolag och joint ventures |
-9 698 | – | – | -9 953 | -4 651 | – | – | -4 651 | -14 350 | – | – -14 604 | |
| Rörelseresultat | 6 122 | – | -7 | 6 115 | 3 583 | – | -5 | 3 578 | 9 704 | – | -12 | 9 693 |
| Finansiella poster, netto | -1 464 | 19 | – | -1 446 | -679 | 5 | – | -674 | -2 143 | 24 | – | -2 120 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 657 | 19 | -7 | 4 669 | 2 904 | 5 | -5 | 2 904 | 7 561 | 24 | -12 | 7 573 |
| Skatter | -909 | – | – | -909 | -429 | – | – | -429 | -1 338 | – | – | -1 338 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet |
3 748 | 19 | -7 | 3 760 | 2 475 | 5 | -5 | 2 475 | 6 223 | 24 | -12 | 6 236 |
| Årets resultat från avvecklad verksamhet | -297 | – | – | -298 | -47 | – | – | -47 | -344 | – | – | -344 |
| Summa årets resultat | 3 451 | 19 | -7 | 3 463 | 2 428 | 5 | -5 | 2 428 | 5 879 | 24 | -12 | 5 891 |
| Årets resultat hänförligt till: | ||||||||||||
| Moderbolagets ägare | 3 393 | 19 | -7 | 3 406 | 2 375 | 5 | -5 | 2 375 | 5 769 | 24 | -12 | 5 781 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 57 | – | – | 57 | 53 | – | – | 53 | 110 | – | – | 110 |
| Summa totalresultat hänförligt till: | ||||||||||||
| Moderbolagets ägare | 5 599 | 19 | -7 | 5 611 | 2 176 | 5 | -5 | 2 176 | 7 775 | 24 | -12 | 7 788 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 270 | – | – | 270 | 68 | – | – | 68 | 338 | – | – | 338 |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning |
0,81 | 0,00 | 0,00 | 0,81 | 0,57 | 0,00 | 0,00 | 0,57 | 1,38 | 0,00 | 0,00 | 1,38 |
| varav från kvarvarande verksamhet, före och efter utspädning |
0,87 | 0,00 | 0,00 | 0,87 | 0,58 | 0,00 | 0,00 | 0,58 | 1,45 | 0,01 | 0,00 | 1,45 |
| EBITDA från kvarvarande verksamhet | 14 607 | -112 | 1 14 497 | 7 999 | -57 | 14 | 7 957 | 22 606 | -168 | 16 22 453 | ||
| Justerad EBITDA från kvarvarande verksamhet |
14 988 | -112 | 1 14 878 | 8 268 | -57 | 14 | 8 226 | 23 256 | -168 | 16 23 104 | ||
| Av- och nedskrivningar från kvarvarande verksamhet |
-9 091 | 112 | -7 | -8 987 | -4 637 | 57 | -20 | -4 600 | -13 728 | 168 | -27 -13 586 | |
| Justerat rörelseresultat från kvarvarande verksamhet |
6 632 | – | -7 | 6 625 | 3 852 | – | -5 | 3 846 | 10 483 | – | -12 10 471 |
| MSEK | Rap porterat 31 mar 2019 |
Om räknat Liiga |
Om räknat Svitsj |
Om räknat 31 mar 2019 |
Rap porterat 30 jun 2019 |
Om räknat Liiga |
Om räknat Svitsj |
Om räknat 30 jun 2019 |
Rap porterat 30 sep 2019 |
Om räknat Liiga |
Om räknat Svitsj |
Om räknat 30 sep 2019 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | ||||||||||||
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar |
95 084 | -1 125 | – | 93 959 | 95 950 | -1 083 | – | 94 867 | 96 029 | -1 030 | – | 94 999 |
| Materiella anläggningstillgångar | 77 666 | – | 10 | 77 676 | 78 448 | – | 86 | 78 534 | 78 350 | – | 189 | 78 539 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 12 032 | – | -5 | 12 026 | 11 838 | – | -46 | 11 791 | 12 491 | – | -96 | 12 396 |
| Övriga anläggningstillgångar | 33 364 | – | – | 33 364 | 31 646 | – | – | 31 646 | 31 519 | – | – | 31 519 |
| Summa anläggningstillgångar | 218 146 | -1 125 | 5 217 025 | 217 881 | -1 083 | 40 216 838 | 218 389 | -1 030 | 93 217 453 | |||
| Kortfristiga film- och programrät tigheter |
– | 56 | – | 56 | – | – | – | 158 | – | 158 | ||
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 8 306 | – | -5 | 8 301 | 10 724 | – | -46 | 10 677 | 17 928 | – | -110 | 17 817 |
| Övriga omsättningstillgångar | 45 098 | – | – | 45 098 | 31 529 | – | – | 31 529 | 27 567 | – | – | 27 567 |
| Summa omsättningstillgångar | 53 404 | 56 | -5 | 53 454 | 42 253 | – | -46 | 42 206 | 45 495 | 158 | -110 | 45 542 |
| Summa tillgångar | 271 550 | -1 069 | -1 270 480 | 260 134 | -1 083 | -7 259 044 | 263 885 | -872 | -17 262 996 | |||
| Summa eget kapital | 106 214 | 54 | -1 106 268 | 92 628 | 62 | -7 | 92 683 | 93 535 | 66 | -17 | 93 584 | |
| Övriga långfristiga skulder | 2 159 | -940 | – | 1 219 | 2 297 | -913 | – | 1 384 | 2 291 | -889 | – | 1 402 |
| Andra långfristiga skulder | 119 034 | – | – 119 034 | 119 335 | – | – 119 335 | 122 247 | – | – 122 247 | |||
| Summa långfristiga skulder | 121 193 | -940 | – 120 253 | 121 631 | -913 | – 120 718 | 124 538 | -889 | – 123 649 | |||
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder, aktuella skatte skulder och kortfristiga avsättningar |
27 135 | -183 | – | 26 952 | 31 796 | -232 | – | 31 564 | 31 455 | -48 | – | 31 406 |
| Övriga kortfristiga skulder | 17 006 | – | – | 17 006 | 14 079 | – | – | 14 079 | 14 358 | – | – | 14 358 |
| Summa kortfristiga skulder | 44 142 | -183 | – | 43 959 | 45 875 | -232 | – | 45 643 | 45 813 | -48 | – | 45 764 |
| Summa eget kapital och skulder | 271 550 | -1 069 | -1 270 480 | 260 134 | -1 083 | -7 259 044 | 263 885 | -872 | -17 262 997 |
| Jan-mar 2019 | Apr-jun 2019 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Rappor terat |
Om räknat Liiga |
Om räknat Svitsj |
Om räknat |
Rappor terat |
Om räknat Liiga |
Om räknat Svitsj |
Om räknat |
|
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 7 072 | – | 0 | 7 072 | 6 305 | – | 2 | 6 307 | |
| Förändring av tillgångar och skulder hänförliga till film- och programrättigheter |
– | -33 | – | -33 | – | 11 | – | 11 | |
| Förändring av övriga rörelsefordringar, rörelseskulder och varulager | -688 | 88 | 10 | -590 | 774 | 45 | 82 | 901 | |
| Förändring av rörelsekapital | -688 | 55 | 10 | -623 | 774 | 56 | 82 | 912 | |
| Avskrivningar film- och programrättigheter | – | -55 | – | -55 | – | -56 | – | -56 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 6 384 | – | 10 | 6 394 | 7 079 | – | 83 | 7 162 | |
| Betald CAPEX | -4 327 | – | -10 | -4 338 | -3 757 | – | -83 | -3 840 | |
| Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet | -2 733 | – | – | -2 733 | -2 046 | – | – | -2 046 | |
| Summa kassaflöde från investeringsverksamhet | -7 061 | – | -10 | -7 071 | -5 803 | – | -83 | -5 887 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 2 613 | – | – | 2 613 | -14 232 | – | – -14 232 | ||
| Periodens kassaflöde | 1 936 | – | – | 1 936 | -12 956 | – | – -12 956 |
| Jan-jun 2019 | Jul-sep 2019 | Jan-sep 2019 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Rappor terat |
Om räknat Liiga |
Om räknat Svitsj |
Om räknat |
Rappor terat |
Om räknat Liiga |
Om räknat Svitsj |
Om räknat |
Rappor terat |
Om räknat Liiga |
Om räknat Svitsj |
Om räknat |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital |
13 378 | – | 1 13 379 | 7 585 | 14 | 7 598 | 20 962 | – | 16 20 978 | |||
| Förändring av tillgångar och skulder hänförliga till film- och programrättigheter |
– | -22 | – | -22 | – | 12 | – | 12 | – | -10 | – | -10 |
| Förändring av övriga rörelsefordringar, rörelseskulder och varulager |
86 | 133 | 92 | 311 | 976 | -138 | 79 | 917 | 1 061 | -5 | 171 | 1 227 |
| Förändring av rörelsekapital | 86 | 112 | 92 | 289 | 976 | -126 | 79 | 929 | 1 061 | -14 | 171 | 1 218 |
| Avskrivningar film- och program rättigheter |
– | -112 | – | -112 | – | -57 | – | -57 | – | -168 | – | -168 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet |
13 463 | – | 94 13 557 | 8 559 | -183 | 94 | 8 471 | 22 023 | -183 | 187 22 027 | ||
| Betald CAPEX | -8 084 | – | -94 | -8 178 | -3 250 | 183 | -94 | -3 161 | -11 334 | 183 | -187 -11 339 | |
| Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet |
-4 780 | – | – | -4 780 | -7 569 | – | – | -7 569 | -12 349 | – | – -12 349 | |
| Summa kassaflöde från investeringsverksamhet |
-12 864 | – | -94 -12 958 | -10 819 | 183 | -94 -10 730 | -23 683 | 183 | -187 -23 688 | |||
| Kassaflöde från finansierings verksamhet |
-11 619 | – | – -11 619 | -1 374 | – | – | -1 374 | -12 993 | – | – -12 993 | ||
| Periodens kassaflöde | -11 020 | – | – -11 020 | -3 633 | – | – | -3 633 | -14 653 | – | – -14 653 |
Nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar med ikraftträdande 2019
Per den 1 januari 2019 blev följande nya eller ändrade standarder och tokningar tillämpliga:
IFRS 16 ersätter den tidigare IAS 17 "Leasingavtal" och dess relaterade tolkningar. Den nya standarden tillämpas från den 1 januari 2019. IFRS 16 tillämpar en kontrollmodell vid identifieringen av leasingavtal där åtskillnad mellan leasingavtal och serviceavtal görs baserat på om det finns en identifierad tillgång som kontrolleras av leasetagaren. Den nya standarden tar bort klassificeringen av leasingavtal som operationella eller finansiella, för leasetagare, såsom krävs i IAS 17, och introducerar istället en enskild modell för redovisning. Enligt den nya modellen resulterar alla leasingavtal i att leasetagaren erhåller en rättighet att använda en tillgång under den bedömda leasingperioden och, om betalningar görs över tid, också erhåller finansiering. Alla Telia Companys leasingavtal redovisas nu som anläggningstillgångar och finansiella skulder i koncernens balansrapport. Istället för operationella leasingkostnader redovisar Telia Company avskrivningar och räntekostnader i koncernens totalresultatrapport. Leasingbetalningar påverkar kassaflöde från den löpande verksamheten (t ex ränta, leasingavtal avseende tillgångar av lågt värde och korttidsleasingavtal), och kassaflöde från finansieringsverksamheten (återbetalning av leasingskulden) i koncernens kassaflödesrapport.
Den nya standarden innehåller inga väsentliga förändringar i redovisningskraven för leasegivare.
Telia Company har tillämpat den nya standarden genom att använda den modifierade retroaktiva övergångsmetoden, vilket innebär att jämförelsetalen inte har räknats om. Den ackumulerade effekten av att tillämpa IFRS 16 har redovisats den 1 januari 2019. Leasingskulderna hänförliga till leasingavtal som tidigare har klassificerats som operationella leasingavtal enligt IAS 17 har värderats till nuvärdet av de återstående leasingbetalningarna, diskonterade genom att använda den genomsnittliga marginella låneräntan 2,99 procent per 1 januari 2019. Telia Company har redovisat en nyttjanderättstillgång till ett belopp som motsvarar leasingskulden, justerad för beloppet för eventuella förutbetalda eller upplupna betalningar hänförliga till leasingavtalet, som redovisats per den 31 december 2018. Således har övergången till IFRS 16 inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens eget kapital.
Telia Company har använt följande praktiska undantag vid övergången:
För leasingavtal klassificerade som finansiella leasingavtal i enlighet med IAS 17 motsvarar det redovisade värdet för nyttjanderättstillgången och leasingskulden i enlighet med IFRS 16 per den 1 januari 2019 det redovisade värdet för leasingtillgången och leasingskulden i enlighet med IAS 17 omedelbart före övergången till IFRS 16.
Övergången till IFRS 16 hade följande effekter på koncernens balansrapport vid övergångstidpunkten den 1 januari 2019.
| MSEK | 1 jan 2019 Ingående balans |
IFRS 16 effekter |
1 jan 2019 Justerad ingående balans |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Goodwill | 71 514 | – | 71 514 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 21 504 | -284 | 21 220 |
| Materiella anläggningstillgångar | 78 220 | -1 273 | 76 947 |
| Nyttjanderättstillgångar | – | 16 547 | 16 547 |
| Andelar i intressebolag och jointventures | 9 555 | – | 9 555 |
| Uppskjutna skattefordringar | 2 670 | 89 | 2 759 |
| Tillgångar för pensionsåtaganden | 2 285 | – | 2 285 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 12 768 | -425 | 12 343 |
| Övriga anläggningstillgångar | 2 507 | – | 2 507 |
| Summa anläggningstillgångar | 201 021 | 14 654 | 215 675 |
| Varulager | 1 854 | – | 1 854 |
| Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar | 17 339 | -236 | 17 103 |
| Aktuella skattefordringar | 285 | – | 285 |
| Räntebärande fordringar | 4 529 | – | 4 529 |
| Likvida medel | 18 765 | – | 18 765 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | 4 799 | 148 | 4 947 |
| Summa omsättningstillgångar | 47 570 | -88 | 47 482 |
| Summa tillgångar | 248 592 | 14 566 | 263 157 |
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 97 344 | – | 97 344 |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 5 050 | – | 5 050 |
| Summa eget kapital | 102 394 | – | 102 394 |
| Långfristiga lån | 86 990 | 11 810 | 98 800 |
| Uppskjutna skatteskulder | 11 382 | 89 | 11 471 |
| Avsatt för pensioner och anställningsavtal | 2 519 | – | 2 519 |
| Övriga långfristiga avsättningar | 4 196 | – | 4 196 |
| Övriga långfristiga skulder | 2 169 | – | 2 169 |
| Summa långfristiga skulder | 107 254 | 11 899 | 119 155 |
| Kortfristiga lån | 9 552 | 2 529 | 12 081 |
| Kortfristiga avsättningar | 2 412 | – | 2 412 |
| Aktuella skatteskulder | 281 | – | 281 |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 26 139 | -11 | 26 128 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | 560 | 148 | 708 |
| Summa kortfristiga skulder | 38 943 | 2 666 | 41 610 |
| Summa eget kapital och skulder | 248 592 | 14 566 | 263 157 |
I tabellen ovan har uppskjutna skattefordringar och skatteskulder hänförliga till nyttjanderättstillgången och leasingskulden nettoredovisats i de fall det föreligger en legal rätt att kvitta de uppskjutna skatterna. Telia Company har identifierat leasingavtal hänförliga till t ex nätverksutrustning (t ex koppar, svartfiber, IRU och kanalisationer), teknisk
och icke-teknisk yta, teknisk och icke-teknisk utrustning, butiker, mark och bilar.
Skillnaden melllan Telia Companys framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal enligt IAS 17 och leasingskulden som redovisades per den 1 januari 2019 enligt IFRS 16 var följande.
| Åtaganden för operationella leasingavtal per den 31 december 2018, MSEK | 5 332 |
|---|---|
| Leasingåtaganden som träder i kraft 2019 | -434 |
| Diskontering med koncernens marginella låneränta | -579 |
| Skulder för finansiella leasingavtal redovisade per den 31 december 2018 | 1 409 |
| Korttidsleasingavtal som redovisats som kostnader | -77 |
| Omvärderade kontrakt | 3 586 |
| Justeringar till följd av annan hantering av förlängningsoptioner | 6 508 |
| Leasingskuld redovisad per den 1 januari 2019 | 15 745 |
De mest väsentliga bedömningarna i samband med övergången till IFRS 16 avsåg fastställandet av leasingperioderna och om ett avtal är, eller innehåller ett leasingavtal. Gällande leasingperioder, innehåller majoriteten av koncernens leasingavtal optioner för Telia Company att antingen förlänga eller säga upp avtalet. Perioderna som omfattas av förlängnings- och uppsägningsoptioner har inkluderats i leasingperioden och därmed leasingskulden om Telia Company är rimligt säker att nyttja förlängningsoptionen eller inte nyttja uppsägningsoptionen. Telia Company har kommit fram till att vissa avtal som bedömdes vara serviceavtal enligt IAS 17 uppfyller definitionen av ett leasingavtal och omfattas av IFRS 16. De omvärderade avtalen är främst avtal inom tillgångsklasserna teknisk yta och teknisk utrustning och hänför sig ofta till användning av en del av en större tillgång. IFRS 16 ger mer detaljerad vägledning om definitionen av leasingavtal och specifika tillgångar och Telia Company har därför omvärderat om ett avtal är, eller innehåller ett leasingavtal vid övergången till IFRS 16. För mer information om bedömningar och osäkerheter hänförliga till leasingavtal, se not K2.
Tolkningen förklarar hur man redovisar och mäter uppskjutna och aktuella skattefordringar och skatteskulder där det finns osäkerhet kring en skattehantering. Tolkningen har inte haft någon väsentlig inverkan på Telia Companys finansiella rapporter.
Utöver vad som nämns ovan, är de nya och ändrade standarderna och tolkningarna som är relevanta för Telia Company i vissa fall redan i linje med tillämpade tolkningar och har i annat fall inte haft någon eller mycket begränsad inverkan på de finansiella rapporterna.
som träder i kraft den 1 januari 2020 eller senare Telia Company har inte förtidstillämpat någon av de nya eller ändrade standarder som träder i kraft den 1 januari 2020 eller senare, förutom Ändringar av IFRS 9, IAS 39 och IFRS7 – "Reform för referensränta".
Ändringarna i reformen för referensränta (Ändringar av IFRS 9, IAS 39 och IFRS 7) förtydligar att företag ska fortsätta tillämpa vissa krav för säkringsredovisning med antagande om att referensräntan, som de säkrade kassaflödena och kassaflödena från säkringsinstrumentet är baserade på, inte kommer att förändras som ett resultat av reformen för referensränta. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2020, och har förtidstillämpats av Telia Company under 2019. Ändringarna har antagits av EU den 15 januari 2020. Ändringarna har inte haft någon effekt på de finansiella rapporterna.
IFRS 17 "Försäkringsavtal", en ny redovisningsstandard som täcker redovisning och värdering, presentation och upplysningar, ersätter IFRS 4 och gäller från 1 januari 2021. Förtida tillämpning är tillåten så länge IFRS 9 och IFRS 15 också tillämpas. IFRS 17 gäller för alla typer av försäkringsavtal oavsett vilken typ av bolag som utger dem. Några undantag föreligger. IFRS 17 inför ett huvudalternativ för värdering av försäkringsavtal, kompletterat av en förenklad värderingsmodell samt specifika anpassningar. Värdet av försäkringsavtalet är summan av de framtida kassaflödena, dvs de nuvärdesberäknade, sannolikhetsviktade framtida kassaflödena samt en explicit riskjustering för ickefinansiella risker, och en kontraktsmässig servicemarginal motsvarande ointjänad vinst på kontraktet, vilken redovisas som intäkt under perioden för åtagandet. Kassaflödena omvärderas vid varje rapporteringstillfälle. Telia Company har för närvarande begränsad försäkringsverksamhet och utvärderar eventuella effekter av IFRS 17.
Följande ändringar, vilka kommer att vara tillämpliga för Telia Company, förväntas inte ha någon eller ingen väsentlig påverkan på Telia Companys finansiella rapporter när de tillämpas för första gången:
Övriga publicerade ändringar bedöms inte vara tillämpliga för Telia Company.
I början av mars 2020 hade samtliga ovannämnda standarder, ändrade standarder samt tolkningar antagits av EU, med undantag för IFRS 17, ändring av IFRS 3 "Rörelseförvärv" och ändring av IAS 1 "Klassificering av tillgångar som kortfristiga eller långfristiga".
Upprättandet av de finansiella rapporterna kräver att företagsledningen och styrelsen gör uppskattningar och bedömningar som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt därmed sammanhängande upplysningar om eventualposter. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och flera andra antaganden som ledningen och styrelsen bedömer vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder, i de fall dessa
inte utan vidare kan fastställas genom information från andra källor. Faktiska utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden skulle göras eller andra förutsättningar vara för handen, med en betydande inverkan på Telia Companys resultat och finansiella ställning.
Företagsledningen anser att följande områden inbegriper de svåraste, mest subjektiva eller mest komplexa bedömningar de måste göra vid upprättande av de finansiella rapporterna.
Information om tillämpade redovisningsprinciper återfinns i berörda avsnitt i not K3.
I en telekomoperatörs verksamhet krävs ledningens bedömning i ett antal fall för att bestämma om och när intäkter skall redovisas.
Huvudman eller agent – brutto- kontra nettoredovisning När koncernen fungerar som en huvudman, redovisas intäkter och betalningar till leverantörer brutto som nettoomsättning respektive rörelsekostnader. Om koncernen säljer varor eller tjänster som en agent (exempelvis försäkring i några länder) redovisas intäkter och betalningar till leverantörer netto under nettoomsättning och representerar den marginal/kommission som intjänats.
Huruvida koncernen anses vara huvudman eller agent i en transaktion baseras på ledningens analys av både den juridiska formen och på innehållet i avtalet mellan koncernen och dess affärspartner, dessa bedömningar påverkar storleken på redovisad nettoomsättning och rörelsekostnader men påverkar inte årets resultat eller kassaflöden.
Kriterier som indikerar att koncernen fungerar som huvudman inkluderar; den har det primära ansvaret för uppfylla åtagandet att tillhandahålla varorna eller tjänsterna, den står för varulagerrisken och koncernen kan i stor utsträckning påverka prissättning eller tillhandahålla ytterligare varor eller tjänster. Om koncernen inte har kontroll över varorna och tjänsterna innan de överförs till kunden, agerar den som en agent. För försäkringstjänster baseras den viktigaste bedömningen på om Telia Company bär försäkringsrisken eller inte. Telia Company bedöms agera som en agent om det inte bär försäkringsrisken. För övriga typer av digitala tilläggstjänster är den viktigaste bedömningen relaterad till om Telia Company har det primära ansvaret för att uppfylla löftet att leverera tjänsten. Vid denna bedömning beaktas bland annat villkoren i kontraktet, det sätt som tjänsten säljs, interaktionsnivån med kunden före, under och efter leveransen av tjänsten samt den tekniska leveransen av tjänsten.
Vid paketering av produkter och tjänster krävs ledningens bedömning för att identifiera prestationsåtaganden och bestämma fristående försäljningspriser. Intäkter fördelas mellan varor och tjänster som identifierats som separata prestationsåtaganden baserat på deras relativa fristående försäljningspris. Fristående försäljningspris som fastställs för produkter och tjänster kan påverka tidpunkten för redovisning av intäkter. Att fastställa fristående försäljningspris för varje prestationsåtagande kan kräva komplicerade beräkningar om de inte är direkt observerbara. Koncernens bedömning av fristående försäljningspriser som inte är direkt observerbara är huvudsakligen baserade på förväntade kostnader plus en marginal.
Ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten att kontrollera användningen av en identifierad tillgång under en viss tid i utbyte mot ersättning. Betydande bedömning av ledningen krävs för att fastställa om avtalet är ett leasingavtal eller ett serviceavtal. För att
avgöra om ett avtalet är ett leasingavtal görs en bedömning av om kunden under användningperioden både har rätten att i allt väsentligt erhålla de samtliga ekonomiska fördelarna från användningen av den identifierade tillgången samt rätten att styra användningen av den identifierade tillgången. Framförallt för avtal avseende nätverksrelaterade tillgångar (teknisk yta och teknisk utrustning) där avtalet avser användningen av en del av en större tillgång kräver denna bedömning betydande bedömning och analys av avtalsvillkoren samt fakta och omständigheter, som till exempel tillgångens teknologiska aspekter.
Fastställande av leasingperioden kräver ledningens bedömning då den uppskattade leasingperioden inkluderar leasingavtalets icke-uppsägningsbara period samt både perioder som täcks av förlängningsoptioner, om leasetagaren är rimligt säker att nyttja optionen, och perioder som täcks av uppsägningsoptioner om leasetagaren är rimligt säker att inte nyttja optionen. Gränsen för rimligt säker bedöms vara högre än "mer sannolikt än inte", men lägre än "så gott som säkert" i IAS 37 "Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar". Förlängnings- och uppsägningsoptioner ingår i ett antal av Telia Companys leasingavtal inom alla tillgångsklasser i hela koncernen. Vid fastställandet av leasingperioden beaktar Telia Company alla fakta och omständigheter som skapar ett ekonomiskt incitament att nyttja en förlängningsoption, eller inte nyttja en uppsägningsoption. Exempel på faktorer som beaktas är; strategiska planer, bedömning av framtida teknologiska förändringar, vikten av den underliggande tillgången för Telia Companys verksamhet och/eller kostnader för att inte förlänga eller inte säga upp leasingavtalet. Cirka 45 procent av Telia Companys leasingskuld avser förlängningsperioder.
De framtida leasingbetalningarna diskonteras med användning av antingen den implicita räntan i avtalet, om denna ränta lätt kan fastställas, eller leasetagarens marginella låneränta. Den marginella låneräntan är definierad som den räntesats som en leasetagare skulle behöva betala för en finansiering genom lån under en motsvarande period, och med motsvarande säkerhet, för att erhålla en tillgång av motsvarande värde som nyttjanderätten i en liknande ekonomisk miljö. För de flesta avtal har Telia Company diskonterat de framtida leasingbetalningarna med den marginella låneräntan. Att fastställa den marginella låneräntan kräver ledningens bedömning. Den marginella låneräntan baseras på Telia Companys externa finansieringsränta per valuta och löptid för den uppskattade leasingperioden. Räntan justeras även för geografiska risker och kreditrisker för dotterbolagen.
För mer information om leasing och redovisade värden se not K28.
För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs väsentliga
bedömningar av ledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skattefordringar. I denna process ingår att skatteutfallet i var och en av de jurisdiktioner i vilka Telia Company bedriver verksamhet måste bedömas. Processen omfattar att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att vissa tillgångar och skulder värderas olika i de finansiella rapporterna och i inkomstskattedeklarationerna. Ledningen måste också bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster.
Verkligt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar, bland annat till följd av framtida förändringar i affärsförutsättningar, nu okända förändringar i skattelagstiftningen eller som resultat av skattemyndigheters eller domstolars slutliga granskning av inlämnade deklarationer. Ytterligare upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder och deras redovisade värden vid rapportperiodens slut återfinns i not K10.
Immateriella, materiella anläggningstillgångar, nyttjanderättstillgångar, film- och programrättigheter och kostnader för att uppfylla ett avtal utgör en väsentlig del av Telia Companys totala tillgångar.
Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av tillgångar innebär att den historiska utvecklingen måste beaktas och att antaganden måste göras med avseende på framtida socioekonomisk och teknisk utveckling liksom på förväntade förändringar i marknadsbeteende.
Under 2019 och 2018 uppgick totala av- och nedskrivningar för immateriella och materiella anläggningstillgångar
och nyttjanderättstillgångar till 18 863 MSEK respektive 13 530 MSEK. Av- och nedskrivningar för film- och programrättigheter och kostnader för att erhålla ett avtal uppgick till 541 MSEK (109) respektive 1 266 MSEK (1 291). Ytterligare upplysningar om immateriella och materiella anläggningstillgångar och kostnader för att erhålla ett avtal vars värde regleras genom avskrivningar samt deras redovisade värden återfinns i noterna K6, K7, K12, K13, K14 och K28.
Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras när nyttjandevärde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader mäts baserat på de till tillgången hänförliga förväntade framtida diskonterade kassaflödena, till exempel avseende faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäktsvolymer, marknadspriser på telekommunikationstjänster, kostnader för att underhålla och utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig information. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. Kassaflödesprognoserna diskonteras med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad för den relevanta kassagenererande enheten. För Danmark avviker väsentliga antaganden avseende försäljningstillväxt och EBITDA-marginalens utveckling i prognosperioden från historisk utveckling. För prognosperioden har Telia Company tydliga och fastställda planer avseende försäljningsinitiativ, kostnadsreduceringar och förbättringar av rörelsekapital. Trots genomarbetade affärsplaner finns det en risk att prognostiserade resultat för Danmark skulle kunna påverkas av operationella faktorer såväl som externa faktorer såsom ökningar av WACC eller oförutsedd marknadsutvecklingar som påverkar prognostiserade intäkter, För närvarande tillämpas följande avskrivningssatser.
| Varumärken | Individuell prövning, minst 10 procent, förutom varumärken med obestämbara nyttjandeperioder |
|---|---|
| Telekomlicenser och frekvenstillstånd, nummerrättigheter | Återstående licensperiod, minst 5 procent |
| Samtrafik- och roamingavtal | Avtalets löptid, baserad på återstående nyttjandeperiod för tillhörande licens |
| Kundkontrakt | Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 20 procent eller individuell prövning |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 20–33 procent eller individuell prövning |
| Byggnader | 2–10 procent |
| Markanläggningar | 2 procent |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | Hyreskontraktets återstående löptid |
| Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar) | 14,5–20 procent |
| Fasta nät | |
| – Kopplings- och transmissionssystem | 10–20 procent |
| – Transmissionsmedia (kabel) | 5–10 procent |
| – Utrustning för specialnät | 10 procent |
| – Tidsbestämda nyttjanderättsavtal | Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande anläggningstillgång |
| – Övriga anläggningar | 2–33 procent |
| Inventarier, verktyg och installationer | 10–33 procent |
| Kundplacerad utrustning enligt serviceavtal | 33 procent, eller avtalets löptid om längre |
| Film- och programrättigheter | 20-100 procent |
| Utgifter för att erhålla ett avtal | Linjärt, baserad på historisk och förväntad churn |
| Nyttjanderätter | Förväntad leasingperiod, 3-50 procent |
vilket skulle kunna resultera i nedskrivningar.
Ytterligare information om goodwill och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K12.
De mest väsentliga antaganden som ledningen måste göra i samband med den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader berör diskonteringsränta, förväntad årlig pensionsuppräkning och förväntad livslängd. En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansieringsbehov och årliga pensionskostnader.
Ytterligare upplysningar om gjorda antaganden, känslighetsanalys avseende förändringar i antaganden samt om pensionsförpliktelserna och deras nuvärde vid rapportperiodens slut återfinns i not K22.
Telia Company har vidtagit och kan i framtiden komma att behöva vidta omstruktureringsåtgärder, vilka kräver att ledningen gör viktiga bedömningar avseende kostnader för avgångsvederlag och andra åtgärder för att reducera personalstyrkan, uppsägning av hyres- och leasingavtal och återställning samt andra avvecklingskostnader respektive återvinningsvärden för tillgångar som blir överflödiga eller oanvändbara (se avsnittet "Värdering av immateriella och andra anläggningstillgångar" ovan). Skulle de verkliga utgifterna avvika från de bedömda kan framtida resultatutfall avsevärt påverkas.
Hur eventualtillgångar och eventualförpliktelser ska behandlas fastställs baserat på ledningens syn på det förväntade utfallet i respektive fall. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten.
Ytterligare upplysningar om omstruktureringsavsättningar inklusive deras redovisade värden vid rapportperiodens slut, samt om eventualförpliktelser och rättstvister återfinns i not K23 respektive not K30.
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper klassificeras som innehav för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion snarare än fortlöpande användning. Avgörande för om och när anläggningstillgångar och avyttringsgrupper ska klassificeras som innehav för försäljning kräver uppskattningar från företagsledningen avseende all information och alla omständigheter kopplade till transaktionen, dess parter och marknaden och företag kan komma till olika slutsatser inom ramen för IFRS.
Ett av villkoren som måste vara uppfyllt för klassificering som innehav för försäljning är att försäljningen är mycket sannolik inom ett år. Ett krav för att försäljningen ska anses vara mycket sannolik är att en behörig del av företagsledningen har fattat beslut om en plan för att sälja tillgångarna eller avyttringsgruppen i dess nuvarande tillstånd.
I telekombranschen krävs ofta myndighetstillstånd för förvärv. Om förvärvaren är en telekomoperatör på samma marknad behöver ofta ett antal eftergifter accepteras för att få godkännande. Om köparen förväntas vara en telekomoperatör på samma marknad och väsentliga eftergifter är förväntade, anses vanligen inte en försäljning vara mycket sannolik och följaktligen klassificerar Telia Company inte tillgångarna som innehav för försäljning förrän eftergifterna är överenskomna eller accepterade av företagsledningen.
Sedan den 31 december 2015 klassificeras det tidigare segmentet region Eurasien som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet. Per den 31 december 2019, har alla delar avyttrats, förutom Moldcell i Moldavien där ett avtal om avyttring undertecknades i februari 2020. Se not K35 samt "Risker och osäkerhetsfaktorer" för mer information om avvecklad verksamhet och risker.
Avvecklad verksamhet värderas i enlighet med IFRS 5 till det lägsta av redovisat värde och beräknat verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Verkligt värde är vid redovisningstillfället priset som skulle erhållas vid en försäljning av avvecklad verksamhet i en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer under rådande marknadsförhållanden. Det finns inga direkt observerbara priser för Telia Companys avvecklade verksamheter varför verkliga värden har uppskattats genom att använda andra värderingsmetoder som kräver uppskattningar. För Moldcell i Moldavien var det uppskattade verkliga värdet per den 31 december 2019 baserat på ett erhållet bud. Budet motsvarar transaktionspriset i avtalet om avyttring som undertecknades i februari 2020. Se not K35 samt "Risker och osäkerhetsfaktorer" för mer information om avvecklad verksamhet och risker.
Telia Company har ett arrangemang med en bank, där banken erbjuder Telia Companys leverantörer möjligheten att erhålla tidigare betalning av Telia Companys leverantörsskulder. Leverantörer som nyttjar finansieringsarrangemanget betalar en kreditavgift till banken. Telia Company betalar ingen kreditavgift och ställer inga ytterligare säkerheter eller garantier till banken. Baserat på Telia Companys bedömning anses skulder under leverantörsfinansieringsarrangemang vara nära relaterade till verksamhetsinköp och finansieringsarrangemanget leder inte till någon väsentlig förändring av skuldernas natur eller funktion. Dessa skulder klassificeras därför som leverantörsskulder med separata upplysningar i noterna. Kreditperioden överstiger inte 12 månader och leverantörsskulderna diskonteras därför inte. Leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang uppgick per 31 december 2019 till 5 923 MSEK (5 133). Se not K25.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Telia Company AB och samtliga bolag över vilka Telia Company har bestämmande inflytande. Koncernen har bestämmande inflytande när koncernen exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i ett bolag och kan använda sitt inflytande över bolaget till att påverka sin avkastning. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande kan utnyttjas inklusive potentiella rösträtter som innehas av ett annat bolag beaktas vid bedömning av om Telia Company har bestämmande inflytande eller inte. Telia Company antas ha bestämmande inflytande om koncernen äger majoriteten av aktierna och aktierna har lika rösträtt och ger proportionerlig andel av avkastningen från företaget och relevanta aktiviteter bestäms av majoritetsbeslut. Telia Company antas också ha bestämmande inflytande om Telia Company enligt avtal har rätt att utse majoriteten av styrelsen även om koncernen inte innehar majoriteten av aktierna, se noterna K4 och K20.
Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden, vilken värderar goodwill per förvärvsdatum till verkligt värde av överlämnad köpeskilling plus det värde på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade verksamhet som redovisas i transaktionen, plus i de fall förvärvet görs stegvis verkligt värde för tidigare innehav av eget kapital i den förvärvade verksamheten och minus redovisat värde netto för erhållna tillgångar och övertagna skulder. När summan är negativ redovisas ett förvärv till lågt pris i årets resultat. Kostnader i samband med förvärvet resultatredovisas löpande.
Eventuell villkorad köpeskilling redovisas till verkligt värde per förvärvsdatum. Om den villkorade köpeskillingen är klassificerad som eget kapital görs ingen omvärdering och avräkningen redovisas inom eget kapital. I annat fall redovisas efterföljande förändringar av verkligt värde för den villkorade köpeskillingen i årets resultat. Förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom delvis avyttring av andelar i ett dotterbolag med bibehållet bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner med ägarna, se avsnittet "Innehav utan bestämmande inflytande" nedan.
Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värdejusteringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade bolag ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då bestämmande inflytande förloras.
Intern försäljning och övriga mellanhavanden inom koncernen har eliminerats i koncernredovisningen. Vinster och förluster som uppstår till följd av koncerninterna transaktioner elimineras under förutsättning att en förlust inte påvisar ett nedskrivningsbehov.
Före 2010 behandlades transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som transaktioner med icke närstående. Avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande ledde till kapitalvinster eller kapitalförluster vilka redovisades i årets resultat. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande ledde till goodwill, vilken utgjordes av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den genom transaktionen förvärvade andelen av koncernens redovisade värde på dotterbolagets nettotillgångar. Framåtriktat från och med 2010 redovisas transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som egetkapitaltransaktioner, inklusive förekommande transaktionsrelaterade kostnader. Vinster eller förluster vid avyttring liksom eventuell positiv eller negativ skillnad mellan erlagd köpeskilling och redovisat värde för innehav utan bestämmande inflytande vid förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag redovisas i balanserade vinstmedel. Betald ersättning för en köpoption eller liknande avtal som ger Telia Company rätt att förvärva ett fastställt innehav utan bestämmande inflytande i utbyte mot ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång dras av från balanserade vinstmedel.
Åtaganden att förvärva innehav utan bestämmande inflytande som gjordes före 2010 samt säljoptioner som före 2010 tilldelats ägare till innehav utan bestämmande inflytande i samband med rörelseförvärv (med hänsyn tagen till eventuella efterföljande kapitaltillskott från eller utdelningar till sådana ägare) redovisas som en avsättning för villkorad köpeskilling. I de fall värdet av skulden överstiger värdet på innehavet utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden som goodwill. Senare förändringar av värdet på säljoptionsskulder redovisas som en justering av goodwill. Åtaganden ingångna från och med 2010 anses vara finansiella skulder med efterföljande förändringar i värde redovisat under övriga rörelseintäkter/-kostnader. För varje rörelseförvärv väljer koncernen att värdera eventuellt innehav utan bestämmande inflytande antingen till verkligt värde (goodwill redovisas för innehav utan bestämmande inflytande) eller enbart för proportionell andel av identifierade nettotillgångar (goodwill redovisas enbart för förvärvad andel). Om Telia Company har ett åtagande avseende en säljoption rörande ett minoritetsintresse och en fordran på samma motpart samt aktierna innehas som säkerhet för fordran, då redovisas fordran och skulden och kvittas i koncernens balansrapporter. Förändring i verkligt värde på optionen antas överensstämma med avkastningen på aktierna som innehas som säkerhet, se not K27.
Samarbetsarrangemang är bolag över vilka koncernen genom ingångna avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande. Samarbetsarrangemang klassificeras antingen som gemensam verksamhet eller joint ventures. Gemensamma verksamheter är samarbetsarrangemang där Telia Company har rätt till den gemensamma verksamhetens tillgångar, åtaganden för skulder och redovisar sin andel av intäkter och kostnader post för post i koncernredovisningen. De gemensamma verksamheterna är huvudsakligen uppsatta för att tillhandahålla aktieägarna med produkter och tjänster.
Joint ventures å andra sidan är arrangemang där Telia Company har rätt till nettotillgångarna och där investeringen redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se avsnitt om intressebolag nedan). Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värde-justeringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade samarbetsarrangemang ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då gemensamt bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då gemensamt bestämmande inflytande förloras.
Intressebolag är bolag i vilka Telia Company-koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande. Om koncernen direkt eller indirekt (t ex via dotterbolag) äger minst 20 procent av rösterna i investeringsobjektet anses koncernen ha betydande inflytande, såvida inte annat klart kan påvisas. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och upptas inledningsvis till anskaffningsvärde, inklusive förekommande transaktionskostnader. Koncernens andel av nettoresultat i intressebolag redovisas inom rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är telekomorienterad och det ingår i koncernens strategi att kapitalisera kunnande genom satsningar i delägda verksamheter. Andelen av nettoresultatet baseras på senast tillgänglig redovisning för respektive bolag, justerad för eventuella avvikelser i redovisningsprinciper, och med bedömd justering för händelser och transaktioner fram till Telia Companys bokslutsdag.
I posten Resultat från intressebolag och joint ventures ingår också avskrivningar på verkligt värde-justeringar samt övriga koncernmässiga justeringar vid förvärv av intressebolag liksom kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av innehav i sådana bolag. Telia Companys andel av eventuella vinster eller förluster till följd av transaktioner med intressebolag elimineras.
Erhållen utdelning reducerar ett innehavs redovisade värde. Negativa resultatandelar i intressebolag redovisas endast i den utsträckning avtalsbundna förpliktelser att tillskjuta ytterligare kapital föreligger och klassificeras då som Övriga avsättningar.
Koncernens andel av intressebolags egetkapitaltransaktioner som förvärv eller försäljning av egna aktier från tredje part redovisas direkt i eget kapital.
Kassaflöden från löpande verksamhet redovisas med tilllämpning av den indirekta metoden och inkluderar erhållna utdelningar från intressebolag och andra egetkapitalinstrument, betalda eller erhållna räntor (förutom betald ränta aktiverad som del av förvärv eller uppförande av anläggningstillgångar och därför ingående i kassaflöden från investeringsverksamhet), avsättningar, gottgörelse från och tillskott till den svenska pensionsstiftelsen samt betalda eller återbetalda inkomstskatter. Förändringar i icke räntebärande fordringar och skulder redovisas i rörelsekapitalet. I förändring av rörelsekapital ingår också terminalfinansieringsfordringar. Kassaflödet från den löpande verksamheten innehåller också kassaflöden från film- och programrättigheter.
I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår CAPEX, betalningar för förvärvade eller avyttrade joint ventures, intressebolag, dotterbolag (erhållande eller förlust av bestämmande inflytande), netto efter förvärvade respektive avyttrade likvida medel och övriga egetkapitalinstrument.
I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår vidare betalningar avseende leasingfordringar samt förändringar i placeringar med en löptid överstigande 3 månader.
I kassaflöden från finansieringsverksamhet ingår betalda utdelningar till moderbolagets ägare och till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, betalningar från förändringar i ägande av innehav utan bestämmande inflytande samt kassaflöden vid reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon inklusive betalningar för CSA (Credit Support Annex). I upptagna och amorterade lån ingår kassaflöden från derivat som säkrar sådan upplåning. Vidare innhåller kassaflödet från finansieringsverksamhten återbetalning av leasingskulder.
Likvida medel omfattar kassatillgodohavanden, bankdepositioner och mycket likvida kortfristiga placeringar med löptid på 3 månader eller mindre.
En utländsk enhets kassaflöden omräknas till genomsnittlig valutakurs för rapportperioden, förutom vissa transaktioner såsom utdelningar från intressebolag, betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, förvärv eller avyttringar av dotterbolag och intressebolag samt övriga väsentliga engångstransaktioner vilka omräknas till transaktionsdagens kurs.
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån de sju rörelsesegmenten: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Estland och Tv och media. Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör rapportsegment, Lettland, Telia Carrier, Telia Companys aktieinnehav i intressebolaget turkiska Turkcell samt koncernfunktioner har sammanförts i Övrig verksamhet. Det före detta segmentet Eurasien klassificeras som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015 och ingår därför inte i segmentinformationen. För ytterligare information se not K5. Segment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet med undantag för koncernintern leasing vilken redovisas som operationell leasing. Vid överföring av betydande verksamheter mellan segment omräknas värden för jämförelseperioder.
Valutaomräkning baseras på marknadskurser med information från stora marknadsaktörer och fixeras dagligen.
De separata finansiella rapporterna för en koncernenhet presenteras i enhetens funktionella valuta, dvs den valuta som används i den primära ekonomiska omgivning i vilken koncernenheten bedriver sin verksamhet, vilket normalt är den lokala valutan. Vid upprättande av de finansiella rapporterna omräknas transaktioner i utländsk valuta till de valutakurser som gäller vid respektive transaktionstidpunkt. Vid slutet av varje rapportperiod omräknas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till gällande slutkurser per detta datum.
Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som finansieringsposter. Kursdifferenser avseende andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat och kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta. I konsolideringssyfte omräknas resultatposter i utlandsverksamheter (dotterbolag, joint ventures och intressebolag samt filialer) till periodens genomsnittskurs.
Om posterna emellertid avser utdelningar, vinster eller förluster vid avyttring av verksamhet eller andra större transaktioner eller om valutakurserna varierade avsevärt under perioden används transaktionstidpunkternas valutakurser. Balansposter, inklusive goodwill samt verkligt värdejusteringar i samband med förvärv av utlandsverksamheter, omräknas till slutkurser vid rapportperiodens slut förutom komponenter i eget kapital, vilka omräknas till historiska kurser. Kursdifferenserna vid omräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare eller till innehav utan bestämmande inflytande, beroende på gällande ägarförhållanden.
När en utlandsverksamhet avyttras återvinns eventuell sammanhängande ackumulerad omräkningsdifferens till årets resultat som del av vinsten eller förlusten på avyttringen, förutom ackumulerade kursdifferenser avseende innehav utan bestämmande inflytande vilka tas bort men ej återvinns till årets resultat. Om Telia Company emellertid skulle avyttra ett innehav utan bestämmande inflytande i en utlandsverksamhet med bibehållet bestämmande inflytande återförs tillhörande andel av det ackumulerade värdet till innehav utan bestämmande inflytande.
För utlandsverksamhet vars funktionella valuta är en valuta i ett höginflationsland, inflationsjusteras − innan de finansiella rapporterna valutaomräknas − icke-monetära tillgångar och skulder samt eget kapital till kursen vid rapportperiodens slut.
Nettoomsättningen utgörs huvudsakligen av mobila tjänsteintäkter inklusive abonnemang, samtrafik och roaming och fasta tjänsteintäkter inklusive telefon, bredband, tv, installationsavgifter, annonsintäkter och företagslösningar såväl som intäkter från försäljning av kundutrustning och leasing. Det finns både intäkter från produkter och tjänster som säljs separat och från produkter och tjänster som säljs i paketerade erbjudanden.
Försäljningsintäkter redovisas baserat på en enda principbaserad femstegsmodell som ska tillämpas på alla avtal med kunder. Intäkter fördelas på prestationsåtaganden (hårdvara och tjänster) i förhållande till de enskilda delarnas fristående försäljningspriser. Intäkter redovisas när (vid en viss tidpunkt) eller i takt med att (över tid) prestationsåtagandena uppfylls, vilket fastställs baserat på det sätt som kontroll överförs till kunden.
Intäkter värderas baserat på ersättning specificerad i ett avtal med en kund och exkluderar belopp som tagits emot för tredje parts räkning. Den utlovade ersättningen i ett avtal med en kund kan inkludera fasta belopp, rörliga belopp eller båda. För rörliga ersättningar används samlad erfarenhet för att beräkna och tillhandahålla den rörliga ersättningen, och intäkter redovisas endast i den utsträckning det är högst sannolikt att en betydande återbetalning inte kommer att inträffa.
Tjänsteintäkter redovisas över tid, i den period tjänsten utförs, utifrån faktisk trafik eller över avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt. Intäkter från telefoni- och datatjänster redovisas när tjänsterna nyttjas av kunden. Abonnemangsavgifter intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för mobiltelefoni, periodiseras som en avtalsskuld och intäktsredovisas i förhållande till verkligt kortutnyttjande.
Intäkter från samtrafik med andra teleoperatörer redovisas när trafiken passerar Telia Companys nät.
Intäkter från installationstjänster redovisas över tid i den period tjänsten utförs.
För fiber med öppen access installerad i kunders lokaler redovisas icke återbetalningsbara kundavgifter samt tillhörande installationskostnader, inklusive planering, grävning, kabelläggning och delning, montering, anslutning, korskopplingsutrustning och mediakonverterare, när installationen är avslutad. Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när arbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna inte till någon del avser efterföljande tjänster utan enbart täcker anslutningskostnaderna. Belopp som avser tjänster som utförts senare periodiseras.
Telia Company erbjuder sina företagskunder långfristiga funktionsavtal för kompletta telekomtjänster, vilka kan inkludera växeltjänster, fast telefoni, mobiltelefoni, datakommunikation och andra skräddarsydda tjänster. Normalt har kunden inte valet att köpa utrustningen efter avtalets upphörande. Intäkter från funktionsavtal, som representerar ett enda prestationsåtagande, redovisas över avtalets löptid.
För tjänste- och entreprenaduppdrag tillämpas successiv vinstavräkning och intäkten redovisas över tid. Färdigställandegraden bedöms genom att använda mått baserade på avtalens karaktär och villkor. Om det konstateras att de totala uppdragskostnaderna sannolikt kommer att överstiga intäkterna för uppdraget, kostnadsförs den förväntade förlusten omedelbart.
Fakturor för mobila abonnemang, bredband, fast telefoni och andra tjänster betalas normalt månadsvis under kontraktsperioden.
Intäkter från försäljning av kundutrustning redovisas vid den tidpunkt då kontroll överförs till kund, vilket vanligtvis är vid leverans och efter godkännande av kunden. Om kunden har rätt att returnera hårdvaran, justeras den redovisade intäkten för förväntade returer beräknat baserat på historisk data.
Hårdvara betalas direkt eller över tid när Telia Company erbjuder kunden finansiering.
Prestationsåtagandet för annonser uppfylls när annonsen faktiskt publiceras eller visas och intäkterna redovisas vid denna tidpunkt. Intäkterna reduceras för rabatter.
Telia Company paketerar tjänster och produkter till ett samlat kunderbjudande. Erbjudanden kan innefatta leverans av ett flertal produkter, tjänster eller nyttjanderätter till anläggningar ("multiple deliverables"). Telia Company redovisar varje enskild produkt eller tjänst separat om de är distinkta – det vill säga om en produkt eller tjänst är separat identifierbar från andra produkter eller tjänster i det paketerade erbjudandet och om kunden kan dra nytta av den. När transaktionspriset är bestämt för paktererade erbjudanden som innehåller tjänster (exempelvis ett mobilabonnemang), övervägs den kortaste icke uppsägningsbara avtalstiden. När det är tillämpligt, justeras transaktionspriset för finansieringskomponenter och förväntade returer. Det är vanligtvis inga eller få andra rörliga komponenter i transaktionspriset. Transaktionspriset fördelas på varje hårdvara och tjänst vilka redovisas som separata prestationsåtaganden, baserat på deras relativa fristående försäljningspris. För de flesta prestationsåtaganden, är fristående försäljningspriser direkt observerbara. Om fristående försäljningspriser inte är direkt observerbara, beräknas de baserat på förväntade kostnader plus en marginal. I vissa fall inkluderar erbjudanden en icke återbetalningsbar startavgift, exempelvis aktiveringsavgift. Betalningar för sådana avgifter är inkluderade i transaktionspriset. Om de inte är relaterade till uppfyllande av ett prestationsåtagande, fördelas de till andra prestationsåtaganden som identifierats i avtalet.
Vissa paketerade erbjudanden inkluderar leasingkomponenter, exempelvis tv-boxar, såväl som icke-leasingkomponenter, exempelvis abonnemang. För dessa arrangemang fördelas transaktionspriset till både de identifierade leasingkomponenterna och icke-leasingkomponenterna som separata prestationsåtaganden. Leasingkomponenterna redovisas antingen som ett operationellt leasingavtal eller som ett finansiellt leasingavtal beroende på klassificeringen av leasingavtalet (se också avsnittet "leasingavtal, Telia Company som leasegivare" nedan). Intäkter för icke leasingkomponenter redovisas när eller allt eftersom prestationsåtagandena är uppfyllda.
Hårdvara som bara kan användas tillsammans med tjänster levererade från Telia Company och som inte har någon annan betydande funktion för kunden utöver att leverera tjänsten, exempelvis routers, redovisas inte som ett separat prestationsåtagande. För sådana arrangemang, fördelas transaktionspriset på de identifierade prestationsåtagandena, det vill säga ingen del av transaktionspriset är fördelad till hårdvaran. Ersättning som är erhållen i förskott, när hårdvaran är levererad, redovisas som en avtalsskuld och intäktsredovisas när eller allt eftersom identifierade prestationsåtaganden är uppfyllda.
Om ett avtal med en kund inkluderar en licens som är distinkt, klassificeras löftet att tillhandahålla en licens som antingen en "rätt att få åtkomst till" eller "rätt att använda" Telia Companys immateriella rättighet. En licens är klassificerad som en "rätt att få åtkomst till" om Telia Company
kommer att bedriva verksamhet som i väsentlig grad påverkar den immateriella rättigheten, som inte resulterar i en överföring av separata prestationsåtaganden till kunden, och, kunden utsätts direkt för eventuella positiva eller negativa effekter av denna verksamhet. När löftet att tillhandahålla en licens klassificeras som en "rätt att få åtkomst till", redovisas intäkten över tid. När löftet att tillhandahålla en licens klassificeras som en "rätt att använda", redovisas intäkten vid den tidpunkt då kontroll överförs till kunden.
En tredje part är ibland anlitad vid leverans av produkter och tjänster till Telia Companys kunder, exempelvis erbjuder Telia Company flertalet tilläggstjänster till kunder i paketerade erbjudanden.
I arrangemang där Telia Company agerar som huvudman, redovisas intäkter brutto. När Telia Company agerar som en agent och säljer varor och tjänster som tillhandahålls av en annan part, redovisas intäkten netto av den ersättning som Telia Company erhåller efter att ha betalat den andra parten. Vid fakturering till slutkund för innehållstjänster från tredje part, exkluderas belopp som tagits emot för huvudmannens räkning från intäkter. För ytterligare information, se not K2.
Villkoren för kundlojalitetsprogram berättigar kunderna till vissa rabatter ("belöningar") hänförliga till tjänster och varor som tillhandahålls av Telia Company. Kundlojalitetsprogrammet tillhandahåller kunden med en väsentlig rättighet vilken redovisas som ett separat prestationsåtagande. Transaktionspriset fördelas mellan tillhandahållna tjänster och varor, och belöningar baserade på deras relativa fristående försäljningspriser. Det fristående försäljningspriset för belöningarna är beräknat baserat på rabatten som beviljats när belöningen är intjänad och på sannolikheten för inlösen, vilken är baserad på tidigare erfarenhet. En avtalsskuld redovisas tills dess att belöningarna är intjänade eller utgångna.
Några avtal innehåller en finansieringskomponent eftersom betalningstidpunkten ger kunden eller Telia Company en finansieringsfördel. När transaktionspriset för sådana avtal bestäms, justerar Telia Company det utlovade ersättningsbeloppet för effekterna av tidsvärdet av pengar. Telia Company använder den praktiska lättnadsregeln att inte beräkna eller redovisa betydande finansieringskomponenter om perioden mellan överföring av varor och tjänster till en kund och betalning är 12 månader eller kortare.
Telia Company skiljer mellan avtalstillgångar och fordringar baserat på huruvida rätten till ersättning är villkorad av annat än att tid passerar. Avtalstillgångar hänför sig primärt till transaktioner där Telia Company uppfyller ett prestationsåtagande att överföra hårdvara, som är en del av det paketerade erbjudandet till kund, men rätten till betalning för hårdvaran är beroende av att Telia Company uppfyller andra prestationsåtaganden i avtalet, för exempelvis ett mobilabonnemang. Avtalstillgångar överförs till fordringar när rätten blir ovillkorlig, det vill säga när det enda som återstår är att tid passerar innan ersättning förfaller till betalning. Avtalsskulder hänför sig till förskottsbetalningar erhållna från kunder såsom förutbetalda kort, förutbetalda
abonnemang, lojalitetsprogram och rörliga ersättningar.
Om försäljningsprovisioner och subventioner av hårdvara som ges till återförsäljare för ett specifikt kundavtal förväntas bli återvunna, aktiveras och periodiseras de över den period som Telia Company förväntas tillhandahålla tjänster till kunden. Tillgången (inkluderad i balansräkningen på raden Övriga anläggningstillgångar) skrivs av linjärt. Avskrivningen klassificeras som rörelsekostnader (inom EBITDA) i resultaträkningen. Telia Company tillämpar den praktiska lättnadsregeln att redovisa tillkommande utgifter för att erhålla ett avtal som en kostnad när de uppkommer, om tillgångens avskrivningsperiod är ett år eller kortare.
Telia Companys kostnadsanalys presenteras med en funktionsbaserad klassificering. I funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor ingår samtliga kostnader för sålda tjänster och produkter samt för installation, underhåll och service. I funktionen Försäljnings- och marknadsföringskostnader ingår samtliga kostnader för försäljning och marknadsföring av tjänster och produkter inkluderande kostnader för annonsering, PR, prislistor, återförsäljarprovisioner, kreditupplysning, inkasso m m. Kreditförluster liksom reservering för kreditförluster ingår också. Återvunna kundförluster från tidigare år redovisas som Övriga rörelseintäkter. Funktionen Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU) omfattar kostnader för att utveckla nya eller avsevärt förbättra redan existerande tjänster, produkter, processer eller system. Underhåll och smärre justeringar av redan existerande tjänster, produkter, processer eller system ingår inte i FoU. Aktiviteter knutna till specifika kunduppdrag (skräddarsydda lösningar) redovisas i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor. Av- och nedskrivningar ingår i respektive funktion till den del de avser immateriella och materiella anläggningstillgångar eller nyttjanderättstillgångar använda i funktionen i fråga. Avskrivningar på film- och programrättigheter är inkluderade i funktionen kostnader för sålda tjänster och varor. Avskrivningar på utgifter för att erhålla ett avtal är inkluderade i funktionen administrationskostnader.
Utgifter för annonsering och annan marknadsföring kostnadsredovisas löpande.
Samtliga kostnader för pensionsförmåner förutom räntekomponenten redovisas som personalkostnader. Kostnader för aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument som till exempel Telia Companys Prestationsaktieprogram, utgörs av verkligt värde per tilldelningsdagen för tilldelade egetkapitalinstrument och redovisas som personalkostnader fördelade över intjäningsperioden samt med en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden baseras på bästa möjliga bedömning av antalet egetkapitalinstrument som intjänas. Om nödvändigt revideras bedömningen under intjäningsperioden och en slutgiltig revidering görs vid intjäningsperiodens slut.
Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader redovisas vinster respektive förluster vid försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbolag (jämför avsnittet "Intressebolag" ovan) och vid försäljning och utrangering av immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Här redovisas också nedskrivning av goodwill, statliga stöd, kursdifferenser av rörelsekaraktär, utfall av domstolsutslag i tvister med andra operatörer avseende historiska samtrafik- och roamingavgifter, omstruktureringskostnader och andra liknande poster. Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader de är avsedda att täcka.
Kursdifferenser på transaktioner hänförligt till rörelsen inkluderar även effekter av derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder (ekonomiska säkringar) samt värdeförändring på derivatinstrument för säkring av operativ transaktionsexponering (jämför avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan).
Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden, med undantag för lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång, vilka aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde (se vidare avsnittet "Immateriella och materiella anläggningstillgångar" nedan). Ökade avsättningar till följd av tidseffekter samt ränta på lesaingskulder redovisas som räntekostnader.
I ränteintäkter och räntekostnader ingår också förändringar av verkligt värde på räntekomponenten i valutaränteswappar och förändringar av verkligt värde på ränteswappar. Den initialt beräknade skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde på upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen ("dag 1-vinst") periodiseras fram till förfallodagen och redovisas i Övriga ränteintäkter. Räntekomponenten i förändring av verkligt värde på låneskulder upptagna till verkligt värde och på derivatinstrument som säkrar låneskulder (se avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan) ingår i Övriga ränteintäkter (vinster) respektive Räntekostnader (förluster). Kursdifferenser på finansiella transaktioner inbegriper också förändring av verkligt värde på valutakomponenten i valutaränteswappar och valutaterminer som säkrar valutarisken i externa låneskulder.
Utdelning på egetkapitalinstrument intäktsförs när Telia Companys rätt att erhålla betalning har konstaterats. Intäkter och kostnader för garantiprovisioner ingår i Övriga ränteintäkter respektive Räntekostnader. I Räntekostnader ingår lånerelaterade bankavgifter samt avgifter till kreditvärderingsinstitut och market makers. Dessutom ingår nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) som en del av finansieringskostnader.
Med inkomstskatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i årets resultat eller i övrigt totalresultat i de fall den hänför sig till transaktioner som redovisats i övrigt totalresultat. Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla belopp, med tillämpande av balansräkningsansatsen, för temporära skillnader mellan i koncernen bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för outnyttjade skattemässiga avdrag eller underskott. Om ett dotterbolag under senare år löpande redovisat skattemässiga underskott, redovisar Telia Company en uppskjuten skattefordran endast i den mån dotterbolaget
har tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader eller om det finns andra övertygande belägg som talar för att framtida skattepliktiga överskott kommer att uppstå.
Första gången tillgångar och skulder redovisas, upptas uppskjuten skatt på temporära skillnader enbart om transaktionen är ett rörelseförvärv. Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till dotterbolag, joint ventures och intressebolag redovisas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan skattekonsekvenser. Vissa länder påför dock källskatt på utdelningar. I sådana fall redovisas en uppskjuten skatteskuld beräknad på ej utdelade vinstmedel utifrån den aktuella källskattesatsen. I vissa länder utgår inkomstskatt inte på redovisad vinst utan på betald eller beslutad utdelning. Då aktuell och uppskjuten skatt ska redovisas till skattesatsen för ej utdelade vinstmedel, redovisas i dessa fall inga uppskjutna skatter och aktuell skatt redovisas i den period då beslut om utdelning fattats.
Aktuell och uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är lagstiftade eller i praktiken lagstiftade vid rapportperiodens slut och som för uppskjuten skatt förväntas gälla för den period då den relaterade uppskjutna skattefordran eller skatteskulden regleras. Effekter av förändringar i gällande skattesatser redovisas i den period förändringen i praktiken har lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder nettoredovisas då det föreligger en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och de uppskjutna skatterna avser samma skattesubjekt och samma skattemyndighet.
Av skattemyndigheter beräknad ränta på tillkommande och överskjutande aktuell skatt klassificeras som Räntekostnader respektive Övriga ränteintäkter.
Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av men nedskrivningsbehovet prövas åtminstone årligen. Nedskrivningar återförs inte. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv, baserat på ledningens analys, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment.
Övriga immateriella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt nedskrivningar. Direkta externa och interna utvecklingsutgifter för nya eller avsevärt förbättrade produkter och processer aktiveras, under förutsättning att framtida ekonomiska fördelar är sannolika, att utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Aktiviteter under förstudiefasen samt underhålls- och utbildningsinsatser kostnadsförs löpande. Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv
identifieras och redovisas skilt från goodwill om de uppfyller kriterierna för en immateriell tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar som förvärvats separat. Verkliga värden för immateriella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Patent och varumärken värderas utifrån diskonterade uppskattade royaltybetalningar som har undvikits genom att patentet eller varumärket varit ägt. Kundrelationer värderas med hjälp av den så kallade "multiperiod excess earnings"-metoden. För övriga immateriella tillgångar bedöms intäkts-, marknads- och kostnadsbaserade metoder vid en omfattande värderingsanalys, där typ av immateriell tillgång, eventuella legala och kontraktsreglerade omständigheter samt tillgängligheten till information avgör vilken/ vilka metoder som slutligen ska användas för att härleda respektive tillgångs verkliga värde.
Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive därtill direkt knutna lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Programvara som används i produktionsprocessen ses som en integrerad del av berörd hårdvara och aktiveras som maskiner och andra tekniska anläggningar. Värdering av pågående nyanläggningar görs till nedlagda kostnader, inklusive ränta under installationstiden. I den utsträckning det finns ett legalt eller informellt åtagande gentemot utomstående, ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av det område där tillgången varit installerad eller uppförd. Utgifter för att ersätta delar av en materiell tillgång ingår i redovisat värde om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma Telia Company till del och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga utgifter för att byta delar kostnadsförs löpande. En förändring av uppskattade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande läggs till och/eller dras ifrån redovisat värde på berörd tillgång. Till den del förändringen skulle resultera i ett negativt redovisat värde redovisas detta över årets resultat. Avskrivningsförändringen görs framåtriktat.
Verkliga värden för materiella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Kommersiella fastigheter värderas normalt med en intäkts- eller marknadsbaserad metod medan teknikbyggnader, maskiner och inventarier normalt värderas med en kostnadsbaserad metod, där verkligt värde härleds utifrån avskrivet återanskaffningsvärde på tillgången.
Aktiverad ränta är beräknad och baseras på koncernens genomsnittliga upplåningskostnad. Om det kan fastställas individuellt aktiveras dock verkliga lånekostnader, till exempel erlagda byggnadskreditivräntor för fastigheter.
Statliga stöd erhållna som gottgörelse för en tillgångs anskaffningsvärde tas inledningsvis upp till verkligt värde, vilket normalt utgörs av mottagen ersättning. Ett statligt stöd minskar redovisat värde för den berörda tillgången och avskrivningarna över tillgångens nyttjandeperiod.
VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT
Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill och varumärken med obestämdbar nyttjandeperiod) och på materiella anläggningstillgångar baseras på anskaffningsvärden med avdrag för restvärden med beaktande av beräknade nyttjandeperioder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. Mark skrivs inte av. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten. Avskrivningar görs i huvudsak linjärt.
Licenser för att driva ett specifikt mobilt eller fast nät betraktas som integrerade med nätet och börjar skrivas av först när respektive nät är redo att användas. Avskrivning av nätoberoende licenser för utnyttjande av specifika radiofrekvenser (spektrum) påbörjas när respektive frekvensblock är tillgängligt för nyttjande. Licensavgifter som baseras på framtida tjänster, dvs är kopplade till företagets löpande prestationer aktiveras ej utan kostnadsförs löpande.
Nedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet på goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod och materiella tillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för en enskild tillgång beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Om en sådan analys indikerar att redovisat värde är högre än återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet, görs en nedskrivning med skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet.
Nyttjandevärde mäts som av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflöden (DCF-modell).
Tillgångar och skulder avseende film- och programrättigheter redovisas i balansrapporten när licensperioden börjar, anskaffningsvärdet kan mätas tillförlitligt, innehållet har accepterats av koncernen i enlighet med licensavtalet och filmen eller programmet är tillgängligt för den första visningen/sändningen. Tillgångarna presenteras på separata rader i koncernens balansrapporter, som långoch kortfristiga film- och programrättigheter. Film- och programrättigheter redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Framtida betalningsåtaganden för kontraktuella film- och programrättigheter som inte redovisas i balansrapporten presenteras som kontraktsförpliktelser. Film- och programrättigheter skrivs av över nyttjandeperioden vilken baseras på licensperioden eller antal visningar. Avskrivning på filmoch programrättigheter ingår i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor och klassificeras som rörelsekostnader inom EBITDA. Kassaflöden hänförliga till programrättigheter klassificeras inom löpande verksamheten.
I värderingssyfte indelas finansiella instrument initialt i en av tre kategorier. Klassificeringen avgörs av hur tillgången hanteras (affärsmodell) och karaktären av tillgångens kontraktsenliga kassaflöden. Värderingskategorierna för finansiella tillgångar är följande:
En finansiell tillgång värderas till upplupet anskaffningsvärde om båda av följande villkor är uppfyllda:
En finansiell tillgång värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat om båda av följande villkor är uppfyllda:
En finansiell tillgång värderas till verkligt värde via resultatet om den inte värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Eget kapitalinstrument och derivat ger inte upphov till, på angivna datum, kassaflöden som endast är betalningar av kapital och ränta på utestående kapital och värderas därför till verkligt värde via resultatet. För eget kapitalinstrument som inte innehas för handel finns dock en oåterkallelig möjlighet att initialt värdera tillgången till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta görs på instrumentbasis. Beloppet som redovisas i övrigt totalresultat överförs inte i ett senare skede till resultatet.
Telia Company gör en bedömning av målet för affärsmodellen för en finansiell tillgång som innehas på portföljnivå, då detta bäst reflekterar hur bolaget bedriver verksamheten samt hur information rapporteras till ledningen. Den information som beaktas omfattar:
Finansiella tillgångar och finansiella skulder upptas, vid första redovisningstillfället, till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader som avser tillgångar eller skulder som innehas för handel kostnadsförs emellertid direkt.
Borttagande av finansiella tillgångar och skulder
En finansiell tillgång (eller del av en tillgång eller del av en grupp av likartade finansiella tillgångar) tas bort ifrån balansrapporten när Telia Company har överfört de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflödena från den finansiella tillgången och har överfört de väsentligaste riskerna och förmånerna som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången eller har överfört det bestämmande inflytandet över tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansrapporten när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör. Ett byte av ett skuldinstrument, med samma långivare, till ett annat med villkor som är väsentligt annorlunda eller en väsentlig förändring av villkoren för ett befintligt skuldinstrument redovisas som en utsläckning av den gamla finansiella skulden och upptagande av en ny skuld. Skillnaden mellan de redovisade värdena redovisas i årets resultat.
En förlustreserv redovisas för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värderade till värkligt värde via övrigt totalresultat och för avtalstillgångar. Förlustreserven beräknas till ett belopp som motsvarar förväntade kreditförluster för återstående löptid, med undantag för följande, för vilka förlustreserven beräknas till förväntade kreditförluster för de kommande 12 månaderna:
Beräkningen för förlustreserven avseende kundfordringar och avtalstillgångar är alltid baserad på förväntade kreditförluster för återstående löptid när den förenklade metoden under IFRS 9 används. Den allmänna modellen tillämpas för alla andra finansiella tillgångar.
Vid bedömning av huruvida en väsentlig ökning av kreditrisk uppstått sedan det första redovisningstillfället för uppskattning av förväntade kreditförluster tar koncernen hänsyn till rimliga och underbygda uppgifter som är tillgängliga utan orimlig kostnad eller ansträngning.
Förväntade kreditförluster är sannolikhetsvägda uppskattningar av kreditförluster. Kreditförluster värderas som nuvärdet av alla uteblivna kassaflöden, det vill säga skillnaden mellan de kassaflöden som är hänförliga till företaget i enlighet med avtalet och de kassaflöden som koncernen förväntar sig att erhålla.
Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på aktiva marknader baseras på noterade marknadspriser vid rapportperiodens slut. För finansiella tillgångar används de aktuella köpkurserna. Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Ledningen använder en mängd metoder och gör antaganden baserade på gällande marknadsförutsättningar vid rapportperiodens slut.
För långfristiga skulder används noterade marknadspriser eller handlarkurser för likartade instrument. Andra tekniker, som förväntade diskonterade kassaflöden (DCFanalyser), används för att fastställa verkligt värde för återstående finansiella instrument. I DCF-analyserna används för derivat utan optionalitet den tillämpliga avkastningskurvan under instrumentens räntebindningstid respektive optionsprissättningsmodeller för derivat med optionalitet. Valutaterminer värderas med hjälp av noterade valutakurser och avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser som matchar kontraktets förfallotidpunkt. Ränteswappar värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden, uppskattade och diskonterade utifrån tillämpliga avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser.
De bokförda värdena av klasser av finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde fastställs baserat på en verkligt värde-hierarki i tre nivåer.
| Nivå | Bestämning av verkligt värde | Omfattar |
|---|---|---|
| 1 | Noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder |
Huvudsakligen noterade eget kapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller till verkligt värde via resultatet |
| 2 | Ingångsdata som inte är noterade priser ingående i nivå 1 och som kan observeras för tillgången eller skulden, antingen direkt (priser) eller indirekt (härledda från priser) |
Derivat betecknade som säkringsinstrument eller värderade till verkligt värde via resultatet samt upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde |
| 3 | Ingångsdata om tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (icke observerbara ingångsdata) |
Onoterade egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller till verkligt värde via resultatet |
För beräkning av verkligt värde i upplysningssyfte för de tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde används ingångsdata som hänförs till verkligt värde nivå 2.
För kundfordringar och leverantörsskulder antas redovisat värde efter avdrag för reserver för förväntade kreditförluster, i upplysningssyfte motsvara verkligt värde. Verkliga värden som används i upplysningssyfte för finansiella skulder uppskattas genom diskontering av framtida kontraktsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument med justering för kreditrisk baserat på kända kreditspreadar från börshandlade Telia Company-obligationer. Använda verkliga värden för kategorin finansiella tillgångar som används i upplysningssyfte värderade till upplupet anskaffningsvärde uppskattas genom diskontering av framtida kontraktsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument med justering för kreditrisk baserat på kända kreditspreadar där sådana finns tillgängliga annars på individuella bedömningar.
Finansiella tillgångar och skulder med förfallotidpunkt mer än ett år efter rapportperiodens slut redovisas som långfristiga. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas som kortfristiga.
Finansiella tillgångar och skulder redovisas i respektive tas bort från balansrapporten med tillämpning av likviddagsredovisning. Finansiella skulder redovisas när Telia Company erhåller betalning från motparten och tas bort från balansrapporten när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör.
Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas endast om det föreligger en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och avsikten är att reglera posterna netto eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Eget kapitalinstrument värderas till värkligt värde. Orealiserade vinster och förluster som uppstår från förändringar i verkligt värde innan försäljning redovisas via övrigt totalresultat och ackumuleras i reserven för verkligt värde. Noterade eget kapitalinstrument värderas till det noterade marknadspriset. Telia Companys primära värderingsteknik för onoterade eget kapitalinstrument baseras på den senaste transaktionen för det specifika bolaget om en sådan transaktion nyligen skett. Justeringar av redovisat värde görs för att återspegla väsentliga förändringar i omständigheterna sedan transaktionsdagen om Telia Company bedömer att förändringen kommer ha väsentlig inverkan på verkligt värde. Det uppskattade verkliga värdet för materiella onoterade eget kapitalinstrument verifieras genom att tillämpa andra värderingstekniker i form av multipelvärdering som ställs i relation till jämförbara bolag på relevanta finansiella och operativa mätvärden. Innehav i venture capital-bolag värderas till verkligt värde där förändringar redovisas i resultatet.
Obligationer värderas till verkligt värde (dvs marknadspriser) där förändringar i verkligt värde redovisas via övrigt totalresultat. Fordringar från egen utlåning, med undantag för kortfristiga fordringar där ränteeffekten är oväsentlig, värderas till upplupet anskaffningsvärde med effektivräntemetoden med hänsyn taget till nedskrivning. Nedskrivning på fordringar från egen utlåning beräknas som skillnaden
mellan det redovisade värdet och nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan.
Kortfristiga placeringar med löptider som överstiger 3 månader består av bankinlåning, kortfristiga skuldinstrument utgivna av banker, obligationer och investeringar. Likvida medel inkluderar kassa och bankinlåning samt kortfristiga placeringar med löptider upp till 3 månader, exempelvis kortfristiga skuldinstrument utgivna av banker. Samtliga instrument värderas vid första redovisningstillfället till verkligt värde, därefter redovisas de till antingen verkligt värde via övrigt totalresultat eller till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella skulder (räntebärande lån och annan finansiering), med undantag för korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde redovisas dock till säkrat verkligt värde. Eventuell skillnad mellan utbetalt belopp (efter avdrag för transaktionskostnader) och reglering eller inlösen av upplåningen redovisas över avtalad löptid. Upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen redovisas initialt till verkligt värde, vilket utgörs av nuvärdet efter diskontering till marknadsräntesats. Skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde periodiseras fram till förfallodagen.
Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att emittenten gör en betalning för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig då den angivne gäldenären inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Finansiella garantiavtal värderas initialt som skuld till verkligt värde justerat för transaktionskostnader som är direkt hänförliga till utställandet av garantin.
Den finansiella garantin värderas därefter till det högsta av reserven vid rapportperiodens slut och det belopp som ursprungligen redovisades.
Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med ursprungligt fakturavärde och redovisas därefter till fakturerat belopp efter avdrag för reserveringar för förväntade kreditförluster, vilket motsvarar upplupet anskaffningsvärde eftersom betalningsvillkoren generellt är 30 dagar och diskonteringseffekten är oväsentlig. En uppskattning av storleken på reserven för förväntade kreditförluster görs vilken reducerar värdet på det redovisade beloppet för kundfordringarna. Nedskrivning av kundfordringar beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden. Kundförluster kostnadsförs när de konstateras och redovisas i resultatrapporten som Försäljnings- och marknadsföringskostnader. Upplupna intäkter för tillhandahållna tjänster och varor redovisas till ett belopp som motsvarar förväntad fakturering.
Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt motsvarar fakturavärdet och värderas därefter till fakturerat belopp, vilket överensstämmer med upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden eftersom betalningsvillkoren generellt är sådana att diskonteringseffekten är oväsentlig.
Leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang är nära relaterade till verksamhetsinköp och finansieringsarrangemanget leder inte till någon väsentlig förändring av skuldernas natur eller funktion. Dessa skulder klassificeras därför som leverantörsskulder men specificeras i upplysningarna. Kreditperioden överstiger inte 12 månader och leverantörsskulderna diskonteras därför inte.
Telia Company använder sig av derivatinstrument, till exempel ränte- och valutaränteswappar, terminsavtal och optioner, i första hand för att kontrollera exponeringen mot fluktuationer i räntesatser och växelkurser. För säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet använder Telia Company även finansiella skulder.
Derivat och inbäddade derivat, när deras ekonomiska egenskaper och risker inte är tydligt och nära relaterade till andra egenskaper hos det så kallade värdkontraktet, värderas till verkligt värde. Derivat med ett positivt verkligt värde redovisas som långfristiga eller kortfristiga fordringar och derivat med ett negativt verkligt värde som långfristiga eller kortfristiga skulder. Swappar, terminsavtal och optioner klassificeras som icke räntebärande, medan ränte- och valutaränteswappar klassificeras som räntebärande poster. Klassificeringen i totalresultatrapporten framgår av avsnitten "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" respektive "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster" ovan.
Säkringsinstrument betecknas antingen som ekonomiska säkringar, se nedan eller som säkringar av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Säkring av en valutarisk i ett bindande åtagande redovisas som en kassaflödessäkring. Säkringsdokumentationen omfattar identifiering av förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten eller transaktionen, riskhanteringsmål och riskhanteringsstrategi avseende olika säkringstransaktioner samt i vad mån det säkringsinstrument som används är högeffektivt vid motverkande av förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till den säkrade posten.
För säkringar av verkligt värde redovisas den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på derivatet i årets resultat, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas.
Säkringsredovisning tillämpas inte för derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder i annan valuta (ekonomiska säkringar) eller som initieras i avsikt att styra till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen. Förändringar i verkligt värde på ekonomiska säkringar redovisas som kursdifferenser i årets resultat och motverkar kursdifferenserna på monetära tillgångar och skulder. Förändringar i verkligt värde på portföljstyrningsderivat redovisas i årets resultat som Finansieringskostnader.
Den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på
utestående derivat som säkrar prognostiserade kassaflöden redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven i eget kapital till dess att underliggande transaktion avspeglas i årets resultat, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster återvinns till årets resultat. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring redovisas i årets resultat. Skulle dock den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas vinsterna och förlusterna i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången.
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på samma sätt som kassaflödessäkringar. Vinster och förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i valutakursreserven i eget kapital. Den ineffektiva delen av vinster och förluster redovisas i årets resultat. Vinster och förluster redovisade i valutakursreserven återvinns till årets resultat i samband med avyttring av utlandsverksamheten. Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas i årets resultat.
I de fall terminskomponenten i ett terminsavtal eller valutabasisspreaden exkluderas från säkringsförhållandet, redovisas värdeförändringen av den exkluderade komponenten som en säkringskostnad. Värdeförändringen av den exkluderade komponenten redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent av eget kapital.
Återköpstransaktioner, innebär att parterna har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett förutbestämt pris och tidpunkt. Då koncernen under transaktionens löptid förblir exponerad för risker och förmånerar av tillgången kvarstår sålda värdepapper i balansräkningen som finansiell tillgång. Erhållen likvid redovisas som skuld i balansräkningen. Sålt värdepapper redovisas även som ställd säkerhet.
Lager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga omkostnader, hänförs till inneliggande lager enligt den metod som är bäst anpassad för artiklar med likartad beskaffenhet och likartad användning, där majoriteten värderas enligt först in/först ut-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma försäljningen.
Vid bedömning av inkurans tas hänsyn till artiklarnas ålder och omsättningshastighet. Förändringen mellan årets in- och utgående inkuransreserv påverkar i sin helhet Kostnader för sålda tjänster och varor. Verkligt värde för lager anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs utifrån det uppskattade försäljningspriset med avdrag för uppskattad försäljningskostnad och en skälig vinstmarginal.
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avyttringsgrupper klassificeras som innehav för försäljning om deras redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom fortlöpande användning. En anläggningstillgång (eller avyttringsgrupp) värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Ett av de villkor som måste vara uppfyllt för att en tillgång ska klassificeras som innehav för försäljning är att försäljningen är mycket sannolik och att tillgångarna (avyttringsgruppen) är tillgängliga för försäljning i sitt nuvarande skick. Ett kriterium för att försäljningen ska anses vara mycket sannolik är att behörig nivå i företagsledningen är bunden till en plan för att sälja anläggstillgångarna i sitt nuvarande skick. I telekombranschen krävs vid förvärv oftast tillstånd från regulatoriska myndigheter. Om köparen är en telekomoperatör på samma marknad måste parterna ofta samtycka till ett antal eftergifter för att få tillståndet. Så länge förväntade väsentliga eftergifter inte är överenskomna eller accepterade av företagsledningen anser inte Telia Company att försäljningen är mycket sannolik och följaktligen redovisas inte anläggningstillgången (avyttringsgruppen) som innehav för försäljning. Att bestämma om och när anläggningstillgångar och avyttringsgrupper ska klassificeras som innehav för försäljning kräver bedömning av företagsledningen. Företag kan vid tillämpningen av IFRS komma till olika slutsatser.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, säkringsreserv, reserv för säkringskostnader, reserv för verkligt värde, valutakursreserv, omvärderingsreserv, reserv för inflationsjusteringar, egetkapitaltransaktioner i intressebolag och balanserade vinstmedel. Som aktiekapital upptas det legalt registrerade aktiekapitalet. Övrigt tillskjutet kapital omfattar tillskott som gjorts av aktieägare i form av överkurser vid nyemission, aktieägartillskott m m. Posten reduceras med återbetalningar till aktieägare i enlighet med särskilt beslutade och kommunicerade kapitalåterföringsprogram (till exempel genom återköp av egna aktier eller extraordinära utdelningar). Säkringsreserven liksom reserven för säkringskostnader och valutakursreserven omklassificeras till årets resultat. Reserv för verkligt värde inkluderar både skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som omklassificeras till årets resultat, och andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat. Kassaflödessäkringar kan också justera ursprungligt anskaffningsvärde för en ickefinansiell tillgång eller skuld. Omvärderingsreserven används i samband med successiva förvärv gjorda före 2010 och reserven för inflationsjusteringar vid redovisning av verksamheter i höginflationsländer. Egetkapitaltransaktioner i intressebolag avser påverkan på koncernens eget kapital av ett intressebolags återköp av aktier från tredjepart. Allt annat eget kapital är balanserade vinstmedel.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av bolagsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad kontant utdelning kommer att redovisas som skuld omedelbart i samband med att det definitiva beslutet fattas av aktieägarna.
Telia Company tillhandahåller premiebestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner till sina anställda. Inbetalningar till premiebestämda planer utgörs normalt av en procentuell andel av den anställdes lön och kostnadsförs löpande. Telia Company betalar fastställda premier till separata juridiska enheter och har ingen legal eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om inte tillräckliga medel finns för att betala förmånerna. Betalningar till premiebestämda pensionsplaner kostnadsförs i takt med den anställdes tjänstgöring vilken berättigar till förmånen.
Förmånsbestämda pensionsplaner erbjuds till delar av de anställda i Sverige, Finland och Norge och innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Nuvärdet av pensionsförpliktelserna samt pensionskostnaderna beräknas årligen med tillämpning av den så kallade "projected unit credit"-metoden, vilken fördelar kostnaden över den anställdes tjänstgöringsperiod. Pensionskostnaden redovisas i tre komponenter, kostnad avseende tjänstgöring, nettoränta och omvärderingar. Kostnad avseende tjänstgöring redovisas i rörelseresultatet, nettoräntan, baserat på diskonteringsräntan, för pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar, redovisas som finansiell intäkt eller finansiell kostnad i finansiella poster.
Förändringar i aktuariella antaganden, erfarenhetsbaserade justeringar av förpliktelser och avvikelse mot diskonteringsränta avseende avkastningen på förvaltningstillgångarna, resulterar i omvärderingar som redovisas i övrigt totalresultat i slutet av rapporteringsperioden.
Aktuariella antaganden fastställs i slutet av rapporteringsperioderna. Förvaltningstillgångarna i Telia Companys pensionsstiftelser värderas till verkligt värde vid rapporteringsperiodens slut.
I balansrapporten upptagen nettoavsättning eller nettofordran för pensioner och anställningsavtal avser nuvärdet av förpliktelserna vid årets slut efter avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna.
En avsättning redovisas när Telia Company har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten eller om det inte är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning, lämnas istället upplysning om en eventualförpliktelse under förutsättning att förpliktelsen eller rättstvisten är materiell.
Avsättningar värderas enligt företagsledningens bästa bedömning, per rapportperiodens slut, av erforderliga kostnader för att reglera förpliktelsen. Diskontering görs till nuvärde i de fall tidseffekten är väsentlig. Från tid till annan kan outnyttjade delar av avsättningar återföras på grund av att utfallet av vidtagna åtgärder varit bättre än förväntat i
termer av kassautflöde.
I de fall det finns ett antal likartade förpliktelser, till exempel åtaganden för produktgarantier, fastställs sannolikheten för ett utflöde genom en sammantagen bedöm-ning av dessa förpliktelser. En avsättning görs även om sannolikheten för ett utflöde kan vara liten för varje enskild förpliktelse inom grupperingen men det är sannolikt att åtminstone något utflöde av resurser krävs för en reglering av samtliga förpliktelser.
I Övriga avsättningar ingår avsättningar för omstruktureringskostnader vilka innefattar ersättningar vid förtida avgång, förlustkontrakt och andra kostnader hänförliga till kostnadsminskningsprogram, program för integrering efter rörelseförvärv, nedläggning av verksamheter etc. Omstruktureringskostnader redovisas huvudsakligen som Övriga rörelsekostnader eftersom de inte utgör kostnader för den ordinarie verksamhet som bedrivs efter beslutstidpunkten.
Ersättningar vid förtida avgång redovisas vid den tidigaste tidpunkten av när Telia Company inte längre kan dra tillbaka erbjudandet om dessa ersättningar eller när Telia Company har gjort ett offentligt tillkännagivande där villkoren för förtida avgång beskrivs liksom antalet anställda som berörs, eller efter att enskilda anställda har blivit underrättade om de specifika villkoren.
Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga utgifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser. Avsättningen redovisas till det beräknade nuvärdet av det lägsta av den förväntade kostnaden för att inte fullfölja kontraktet eller nettokostnaden för att fullfölja kontraktet. Innan en avsättning fastslås görs en nedskrivning av värdet på de tillgångar som är knutna till kontraktet.
Övriga avsättningar inkluderar även garantiåtaganden, miljömässig återställning, rättstvister, förlustkontrakt som inte avser omstruktureringsprogram m m. Dessa avsättningar redovisas beroende på omständigheterna som Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsföringskostnader, Administrationskostnader eller Forsknings- och utvecklingskostnader.
Telia Company redovisar en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld i balansrapporten när den underliggande tillgången är tillgänglig för Telia Company, dvs vid inledningsdatumet. Telia Company tillämpar de praktiska undantagen att redovisa betalningar hänförliga till korttidsleasingavtal och leasingavtal för tillgångar av lågt värde, som en kostnad i resultaträkningen. Telia Company tillämpar inte IFRS 16 för immateriella tillgångar.
Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av leasingavgifterna under den uppskattade leasingperioden som inte är betalda vid inledningsdatumet. I beräkningen av leasingavgifterna ingår fasta avgifter, inklusive till sin substans fasta avgifter, variabla avgifter som är beroende av ett index eller pris, belopp som förväntas betalas ut enligt restvärdesgarantier och betalningar som är hänförliga till optioner som Telia Company är rimligt säker att nyttja. I samtliga tillgångsklasser är avgifter hänförliga till ickeleasingkomponenter separerade från leasingavgifterna och
Den uppskattade leasingperioden inkluderar den icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med både perioder som omfattas av förlängningsoptioner (om det är rimligt säkert att Telia Company kommer att nyttja optionen) och perioder som omfattas av optioner att säga upp avtalet (om det är rimligt säkert att Telia Company inte kommer att nyttja optionen). Att fastställa den uppskattade leasingperioden, inklusive förlängnings- och uppsägningsoptioner kräver väsentliga bedömningar, se not K2.
Leasingskulden omvärderas om det sker ändringar i leasingavtalet eller om det sker ändringar i kassaflödet som är baserade på de ursprungliga kontraktsvillkoren. Förändringar i kassaflöden baserade på ursprungliga kontraktsvillkor uppstår när; Telia Company ändrar sin initiala bedömning huruvida optioner för förlängning och/eller uppsägning kommer att nyttjas, det sker förändringar i tidigare bedömningar ifall en köpoption kommer att nyttjas, leasingavgifter ändras på grund av förändringar i index eller pris, eller om det sker förändringar i bedömningar avseende belopp som förväntas betalas under restvärdegarantier.
Leasingavgifterna är diskonterade med leasingavtalets implicita ränta, eller om den räntan inte lätt kan fastställas, Telia Companys marginella låneränta. För majoriteten av alla leasingavtal använder Telia Company sin marginella låneränta, då den implicita räntan i leasingavtalet vanligen inte lätt kan fastställas.
Vissa leasingavtal, t ex för butiker kan innehålla variabla avgifter som är sammankopplade med försäljningen från butiken. Variabla leasingavgifter redovisas i resultaträkningen i samma period som den händelse som utlöser dessa avgifter inträffar.
Nyttjanderättstillgången värderas initialt till anskaffningsvärde, vilket består av det initiala beloppet för leasingskulden plus eventuella leasingbetalningar gjorda vid eller före inledningsdatumet och eventuella initiala direkta utgifter, med avdrag för eventuella förmåner som mottagits. Eventuella kostnader för återställande som uppskattats med vägledning av IAS 37, är också inkluderade i värderingen av nyttjanderättstillgången. Den tillhörande avsättningen redovisas separat från leasingskulden.
Därefter skrivs nyttjanderättstillgången av linjärt från inledningsdatumet till den tidpunkt som inträffar tidigast av nyttjandeperiodens utgång och den uppskattade leasingperiodens utgång. Eventuell omvärdering av leasingskulden leder i de flesta fall till en motsvarande justering av nyttjanderättstillgången. Om det redovisade värdet på nyttjanderättstillgången redan har reducerats till noll, redovisas den återstående omvärderingen i resultaträkningen. Nyttjanderättstillgången nedskrivningsprövas närhelst händelser eller förändringar i förutsättningar indikerar att det redovisade värdet för en tillgång inte kan återvinnas.
Nyttjanderättstillgångar redovisas på separat rad i balansrapporten och leasingskulder redovisas på raderna lång- och kortfristiga lån i balansrapporten.
I resultaträkningen redovisas avskrivningar på nyttjanderättstillgångar inom olika funktioner beroende på typ av leasad tillgång. Räntekostnaden på leasingskulden redovisas som finansiell kostnad. Leasingavgifter hänförliga till leasingavtal av lågt värde och korttidsleasingavtal redovisas inom de olika funktionerna beroende på typ av leasad tillgång.
Återbetalningar av leasingskulder redovisas som kassaflöde från finansieringsverksamheten. Betalningar av ränta samt betalningar av korttidsleasingavtal och leasingavtal av lågt värde redovisas som kassaflöde från den löpande verksamheten.
I de fall när Telia Company är leasegivare, görs en bedömning vid avtalets början för varje leasingavtal, huruvida avtalet är ett finansiellt eller operationellt leasingavtal. För att klassificera varje leasingavtal görs en övergripande bedömning huruvida leasingen i allt väsentligt överför alla risker och fördelar förknippade med ägandet av den underliggande tillgången. Om risker och fördelar i allt väsentligt är överförda, är leasingavtalet ett finansiellt leasingavtal. Om inte, är det ett operationellt leasingavtal. Om ett avtal innehåller både leasingkomponenter och icke-leasingkomponenter, fördelar Telia Company ersättningen på de identifierade komponenterna baserat på relativa fristående försäljningspriser (se avsnittet "intäktsredovisning" ovan).
I de fall Telia Company är en mellanliggande leasegivare, bedöms klassificering av avtal om vidareuthyrning med hänvisning till den nyttjanderätt som uppstår från huvudleasingavtalet.
Telia Company äger tillgångar som är uthyrda till kunder enligt finansiella leasingavtal. Förfallna belopp från leasetagare redovisas som fordringar till ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen i leasingavtalet, vilket är lika med nuvärdet. Initiala direkta utgifter är inkluderade i den initiala värderingen av den finansiella leasingfordran och minskar det intäktsbelopp som redovisas över leasingperioden. Ränteintäkter redovisas över leasingperioden på annuitetsbasis.
Hyresintäkter från operationella leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden för det tillämpliga leasingavtalet. Initiala direkta utgifter uppkomna vid förhandling av ett operationellt leasingavtal adderas till det redovisade värdet av leasingtillgången och redovisas på samma sätt som leasingintäkter.
För jämförande redovisningsprinciper i enlighet med IAS 17 Leasing, se Års och hållbarhetsredovisning 2018.
Telia Companys huvudsakliga rörelsedrivande dotterbolag per 31 december 2019 framgår av "Här är vi verksamma". Ägarandel inkluderar, utöver aktier som innehas direkt eller indirekt av Telia Company, aktier som innehas av intressebolag. I konsoliderad andel är också åtaganden om att förvärva aktier från ägare till innehav utan bestämmande inflytande medräknade. Dotterbolag i kvarvarande verksamhet med väsentliga andelar utan bestämmande inflytande redovisas i not K20. Dotterbolag i avvecklad verksamhet med väsentliga andelar utan bestämmande inflytande redovisas i not K35.
Under 2019 förvärvade Telia Company Bonnier Broadcasting och Fello AB. Se not K34 för ytterligare information om dessa förvärv samt övriga mindre rörelseförvärv under 2019.
Väsentliga intressebolag redovisas i not K15.
Telia Company är delägare i fyra samarbetsarrangemang som är klassificerade som gemensamma verksamheter, Svenska UMTS-nät AB (SUNAB) i Sverige, TT-Netværket P/S (TT) i Danmark, Suomen Yhteisverkko Oy i Finland och Springworks International i Övrig verksamhet. Följande bolag är gemensamt ägda nätbolag med Tele2 (SUNAB), Telenor (TT) och DNA (Suomen Yhteisverkko). Springworks International är en teknologiverksamhet som delas med autoSense. Telia Company äger 50 procent av aktierna i SUNAB, TT och Springworks International. Telia Company äger 51 procent av aktierna i Suomen Yhteisverkko, men baserat på aktieägaravtalet är bolaget under gemensamt bestämmande inflytande och styrs gemensamt utifrån principen att parterna är överens.
Den 14 februari 2020 tecknade Telia Company ett avtal om avyttring av sitt innehav i Moldcell i Moldavien till CG Cell Technologies DAC, till ett transaktionspris om 31,5 MUSD. Transaktionen är inte föremål för prövning och Telia Company förväntar sig att slutföra avyttringen under det första kvartalet 2020. Se not K35.
Telia Companys verksamhetsmodell är baserad på geografiska områden med undantag av det nya segmentet Tv och media som bildades i december 2019 i och med förvärvet av Bonnier Broadcasting. Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån rörelsesegmenten: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Estland och Tv och media. Organisationerna är landsbaserade, förutom segmentet Tv och media som är baserat på verksamhetens art. Cheferna för Sverige, Finland, Norge och Tv och media rapporterar direkt till vd, medan chefen för Danmark, Litauen och Estland rapporterar till chefen för Cluster (Litauen, Estland, Danmark) som rapporterar till vd. Övrig verksamhet rapporteras sammanslagen. Sedan den 31 december 2015 är det tidigare segmentet region Eurasien klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet och inkluderas därmed inte i segmentinformationen. Se not K35 för mer information.
Estland består av Telia Companys mobil-, bredbands-, tv- och fastnätsverksamheter i Estland.
Tv och media består av verksamheten för tv-sändning och produktion av innehåll i det förvärvade bolaget Bonnier Broadcasting, huvudsakligen bestående av TV4 och C More i Sverige och MTV i Finland.
Segmentinformationen baseras på samma redovisningsprinciper som för koncernen som helhet, med undantag för koncernintern leasing vilken redovisas som operationell leasing. Transaktioner mellan segment baseras på marknadsmässiga villkor. Utöver Nettoomsättning och Rörelseresultat är centrala styrnings- och rapporteringsbegrepp EBITDA exklusive justeringsposter, Investeringar i intressebolag och joint ventures, Övriga operativa segmenttillgångar och Operativa segmentskulder (se Definitioner).
Operativa segmenttillgångar består av totala tillgångar minskat med ej rörelserelaterade räntebärande fordringar, lång- och kortfristiga investeringar, tillgångar för pensionsåtaganden, valutaderivat, upplupen ränta, skattefordringar och likvida medel. Operativa segmentskulder består av totala skulder minskat med ej rörelserelaterade räntebärande skulder, avsättningar för pensioner och anställningsavtal, valutaderivat, upplupen ränta och skatteskulder. För information om fördelning av goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod per segment, se not K12.
| Januari-december 2019 eller 31 december 2019 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige Finland | Norge | Dan | mark Litauen Estland | Tv och media |
Övrig verk samhet |
Avvecklad verksamhet och tillgångar och skulder som innehas för försäljning |
Elimine ringar och |
övrigt Koncernen | ||
| Nettoomsättning | 34 905 | 15 969 | 14 666 | 5 675 | 4 045 | 3 333 | 751 | 8 889 | – | -2 268 | 85 965 |
| Extern nettoomsättning | 34 762 | 15 763 | 14 650 | 5 585 | 3 981 | 3 235 | 711 | 7 278 | – | – | 85 965 |
| Justerad EBITDA | 13 932 | 4 900 | 6 394 | 1 056 | 1 430 | 1 146 | 108 | 2 051 | – | – | 31 017 |
| Justeringsposter | -255 | -168 | -227 | -41 | -22 | 10 | -86 | -211 | – | – | -1 000 |
| Av- och nedskrivningar | -6 332 | -3 247 | -4 232 | -1 061 | -678 | -645 | -65 | -2 603 | – | – | -18 863 |
| varav nedskrivningar | -3 | – | -10 | – | -9 | – | – | -130 | – | – | -153 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures |
0 | 3 | 0 | 1 | -16 | 1 | – | 1 150 | – | – | 1 138 |
| Rörelseresultat | 7 346 | 1 489 | 1 934 | -45 | 714 | 512 | -44 | 387 | – | – | 12 293 |
| Finansiella poster, netto | -2 938 | ||||||||||
| Skatter | -1 753 | ||||||||||
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet |
7 601 | ||||||||||
| Andelar i intressebolag och joint | |||||||||||
| ventures Övriga operativa segmenttillgångar |
3 48 689 |
3 54 307 |
27 59 523 |
3 8 974 |
0 7 713 |
28 6 031 |
6 13 671 |
10 095 26 328 |
– – |
– -2 444 |
10 165 222 792 |
| Aktuella och uppskjutna skattefordringar |
1 939 | ||||||||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 28 302 | ||||||||||
| Tillgångar som innehas för försäljning |
875 | – | 875 | ||||||||
| Summa tillgångar | 264 072 | ||||||||||
| Operativa segmentskulder | 12 403 | 4 808 | 4 867 | 1 769 | 1 120 | 878 | 2 716 | 8 847 | – | -2 441 | 34 966 |
| Aktuella och uppskjutna skatte skulder |
12 606 | ||||||||||
| Övriga ofördelade skulder | 123 440 | ||||||||||
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning |
604 | – | 604 | ||||||||
| Summa långfristiga och kortfristiga skulder |
171 616 | ||||||||||
| Investeringar, kvarvarande verk samhet |
5 881 | 2 141 | 3 331 | 439 | 811 | 616 | 10 929 | 5 058 | – | 8 | 29 214 |
| varav CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nytt janderättstillgångar, kvarvarande |
|||||||||||
| verksamhet | 3 548 | 1 493 | 2 883 | 401 | 526 | 549 | 13 | 4 692 | – | 8 | 14 113 |
| Antal anställda | 4 733 | 2 926 | 1 874 | 794 | 1 959 | 1 796 | 1 261 | 5 502 | 387 | – | 21 232 |
| Januari-december 2018 eller 31 december 2018 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige Finland | Norge | Dan | mark Litauen Estland | Tv och media |
Övrig verk samhet |
Avvecklad verksamhet och tillgångar och skulder som innehas för försäljning |
Elimine ringar och |
övrigt Koncernen | ||
| Nettoomsättning | 36 677 | 15 512 | 11 898 | 6 167 | 3 849 | 3 077 | – | 8 743 | – | -2 364 | 83 559 |
| Extern nettoomsättning | 36 346 | 15 341 | 11 881 | 6 075 | 3 788 | 2 982 | – | 7 147 | – | – | 83 559 |
| Justerad EBITDA1 | 13 162 | 4 647 | 4 492 | 751 | 1 350 | 1 001 | – | 1 137 | – | – | 26 540 |
| Justeringsposter | -181 | -63 | -205 | -7 | -13 | -3 | – | -135 | – | – | -607 |
| Av- och nedskrivningar1 | -5 663 | -2 540 | -2 149 | -867 | -647 | -563 | – | -1 102 | – | – | -13 530 |
| varav nedskrivningar | -38 | -1 | -6 | -6 | -36 | – | – | – | – | – | -87 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures |
0 | 0 | 0 | 0 | -6 | 6 | – | 835 | – | – | 835 |
| Rörelseresultat | 7 319 | 2 045 | 2 139 | -123 | 684 | 440 | – | 734 | – | – | 13 238 |
| Finansiella poster, netto1 | -2 219 | ||||||||||
| Skatter | -1 496 | ||||||||||
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet1 |
9 523 | ||||||||||
| Andelar i intressebolag och joint | |||||||||||
| ventures | 4 | 0 | 27 | 3 | 9 | 27 | – | 9 485 | – | – | 9 555 |
| Övriga operativa segmenttillgångar1 | 45 210 | 51 302 | 57 407 | 8 369 | 7 316 | 5 513 | – | 22 952 | – | -2 161 | 195 909 |
| Aktuella och uppskjutna skattefordringar |
2 955 | ||||||||||
| Övriga ofördelade tillgångar1 | 34 323 | ||||||||||
| Tillgångar som innehas för försäljning |
4 799 | – | 4 799 | ||||||||
| Summa tillgångar1 | 247 541 | ||||||||||
| Operativa segmentskulder1 | 13 204 | 4 601 | 4 324 | 1 707 | 810 | 778 | – | 10 516 | – | -2 164 | 33 776 |
| Aktuella och uppskjutna skatte skulder |
11 663 | ||||||||||
| Övriga ofördelade skulder1 | 99 105 | ||||||||||
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning |
560 | – | 560 | ||||||||
| Summa långfristiga och kortfris tiga skulder1 |
145 103 | ||||||||||
| Investeringar, kvarvarande verk samhet1 |
5 456 | 4 332 | 30 423 | 428 | 577 | 567 | – | 4 755 | – | 8 | 46 547 |
| varav CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nytt janderättstillgångar, kvarvarande |
|||||||||||
| verksamhet1 | 4 285 | 2 954 | 1 484 | 439 | 575 | 567 | – | 4 671 | – | 8 | 14 984 |
| Antal anställda1 | 5 168 | 2 980 | 2 033 | 864 | 2 306 | 1 794 | – | 5 294 | 397 | – | 20 836 |
1) Omräknad, se not K1.
Koncernen genererar intäkter från överförandet av varor och tjänster inom följande väsentliga produkttyper och segment under 2019 respektive 2018. Fasta tjänster innefattar huvudsakligen telefoni- bredbands- tv- och datatjänster. Uppdelning av intäkter har baserats på Telia Companys rapporterbara segment. I och med förvärvet av Bonnier Broadcasting den 2 december 2019, har Telia Company bildat ett nytt segment, Tv och media, där verksamheterna inom Bonnier Broadcasting ingår.
| 2019 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge Danmark | Litauen | Estland | Tv och media |
Övrig verk samhet |
Elimine ringar |
Summa | ||
| Mobila abonnemangsintäkter | 13 008 | 6 647 | 7 222 | 2 887 | 1 110 | 947 | – | 1 294 | – | 33 117 | |
| Samtrafik | 646 | 403 | 485 | 201 | 157 | 72 | – | 126 | – | 2 090 | |
| Övriga mobila tjänsteintäkter | 601 | 771 | 1 007 | 322 | 42 | 18 | – | 51 | – | 2 813 | |
| Summa mobila tjänsteintäkter | 14 256 | 7 821 | 8 715 | 3 410 | 1 309 | 1 038 | – | 1 471 | – | 38 020 | |
| Telefoni | 2 286 | 138 | 187 | 184 | 268 | 124 | – | 0 | – | 3 188 | |
| Bredband | 4 585 | 735 | 1 359 | 239 | 569 | 575 | 1 | 0 | – | 8 063 | |
| Tv | 1 843 | 645 | 1 922 | 143 | 326 | 258 | 229 | – | – | 5 366 | |
| Företagslösningar | 2 808 | 2 551 | 495 | 190 | 216 | 236 | – | 73 | – | 6 568 | |
| Övriga fasta tjänsteintäkter | 4 032 | 1 438 | 132 | 62 | 407 | 341 | – | 4 400 | – | 10 813 | |
| Summa fasta tjänsteintäkter | 15 554 | 5 507 | 4 095 | 818 | 1 786 | 1 534 | 230 | 4 474 | – | 33 999 | |
| Annonsintäkter | – | 4 | – | – | – | – | 473 | – | – | 477 | |
| Övriga tjänsteintäkter | 464 | 26 | 74 | 34 | – | 28 | 8 | 324 | – | 959 | |
| Summa tjänsteintäkter1 | 30 274 | 13 359 | 12 884 | 4 262 | 3 096 | 2 600 | 711 | 6 270 | – | 73 455 | |
| Summa hårdvaruintäkter1 | 4 488 | 2 404 | 1 766 | 1 322 | 886 | 635 | – | 1 008 | – | 12 510 | |
| Summa extern nettoomsättning | 34 762 | 15 763 | 14 650 | 5 585 | 3 981 | 3 235 | 711 | 7 278 | – | 85 965 | |
| Internförsäljning | 142 | 206 | 15 | 91 | 64 | 98 | 40 | 1 611 | -2 268 | – | |
| Summa nettoomsättning | 34 905 | 15 969 | 14 666 | 5 675 | 4 045 | 3 333 | 751 | 8 889 | -2 268 | 85 965 |
| 2018 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige Finland2 | Norge2 Danmark | Litauen | Estland | Tv och media |
Övrig verk samhet |
Elimine ringar |
Summa2 | ||
| Mobila abonnemangsintäkter | 13 115 | 6 309 | 7 212 | 2 936 | 1 018 | 871 | – | 1 200 | – | 32 662 |
| Samtrafik | 636 | 481 | 535 | 230 | 147 | 71 | – | 133 | – | 2 234 |
| Övriga mobila tjänsteintäkter | 634 | 779 | 988 | 335 | 44 | 18 | – | 48 | – | 2 845 |
| Summa mobila tjänsteintäkter | 14 386 | 7 569 | 8 735 | 3 500 | 1 209 | 960 | – | 1 382 | – | 37 741 |
| Telefoni | 2 614 | 224 | 148 | 178 | 313 | 132 | – | – | – | 3 610 |
| Bredband | 4 537 | 713 | 261 | 263 | 570 | 531 | – | 0 | – | 6 874 |
| Tv | 1 838 | 563 | 418 | 165 | 268 | 222 | – | – | – | 3 473 |
| Företagslösningar | 2 770 | 2 275 | 114 | 177 | 203 | 200 | – | 65 | – | 5 804 |
| Övriga fasta tjänsteintäkter | 4 317 | 1 558 | 28 | 66 | 420 | 316 | – | 4 559 | – | 11 264 |
| Summa fasta tjänsteintäkter | 16 075 | 5 332 | 968 | 850 | 1 774 | 1 401 | – | 4 624 | – | 31 026 |
| Annonsintäkter | – | 3 | – | – | – | – | – | – | – | 3 |
| Övriga tjänsteintäkter | 371 | 10 | 12 | 28 | – | 38 | – | 324 | – | 783 |
| Summa tjänsteintäkter1 | 30 833 | 12 914 | 9 716 | 4 377 | 2 983 | 2 399 | – | 6 330 | – | 69 553 |
| Summa hårdvaruintäkter1 | 5 513 | 2 426 | 2 165 | 1 698 | 804 | 582 | – | 817 | – | 14 006 |
| Summa extern nettoomsättning | 36 346 | 15 341 | 11 881 | 6 075 | 3 788 | 2 982 | – | 7 147 | – | 83 559 |
| Internförsäljning | 332 | 171 | 17 | 92 | 61 | 95 | – | 1 596 | -2 364 | – |
| Summa nettoomsättning | 36 677 | 15 512 | 11 898 | 6 167 | 3 849 | 3 077 | – | 8 743 | -2 364 | 83 559 |
1) I all väsentlighet redovisas hårdvaruintäkter vid en viss tidpunkt och tjänsteintäkter över tid.
2) Omräknad, se not K1.
| 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | 31 dec 2019 | 31 dec 20181 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | Anläggningstillgångar2 | ||||||||
| MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | ||
| Sverige | 37 034 | 43,1 | 38 141 | 45,6 | 61 693 | 31,1 | 43 107 | 25,1 | |
| Finland | 15 998 | 18,6 | 15 440 | 18,5 | 53 892 | 27,2 | 48 436 | 28,2 | |
| Norge | 14 672 | 17,1 | 11 893 | 14,2 | 57 476 | 29,0 | 54 654 | 31,8 | |
| Danmark | 5 604 | 6,5 | 6 092 | 7,3 | 7 084 | 3,6 | 6 352 | 3,7 | |
| Litauen | 3 981 | 4,6 | 3 788 | 4,5 | 6 899 | 3,5 | 6 295 | 3,7 | |
| Estland | 3 263 | 3,8 | 2 989 | 3,6 | 5 273 | 2,7 | 4 816 | 2,8 | |
| Alla övriga länder | 5 413 | 6,3 | 5 215 | 6,2 | 6 029 | 3,0 | 8 128 | 4,7 | |
| Summa | 85 965 | 100,0 | 83 559 | 100,0 | 198 345 | 100,0 | 171 788 | 100,0 |
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist respektive anläggningstillgångar2 fördelade sig per enskilt betydande länder på följande sätt.
1) Finland är omräknad, se not K1.
2) Anläggningstillgångar avser immateriella och materiella anläggningstillgångar, utgifter för att erhålla ett avtal, långfristiga avtalstillgångar, nyttjanderättstillgångar och långfristiga film- och programrättigheter.
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist fördelade sig per ekonomiskt samarbetsområde på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (EEA) | 83 311 | 80 795 |
| varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU) | 68 606 | 69 189 |
| Övriga Europa | 533 | 599 |
| North-American Free Trade Agreement (NAFTA) | 1 116 | 982 |
| Övriga länder | 1 005 | 1 183 |
| Summa | 85 965 | 83 559 |
Telia Company-koncernen erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på starkt konkurrensutsatta marknader. Detta medför att koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat.
Utgifter för att erhålla ett avtal är tillkommande kostnader för att erhålla ett avtal med en kund som Telia Company inte skulle ha ådragits sig om kontraktet inte hade erhållits. Dessa kostnader är vanligen betalda externa kommissioner, intern kommission eller betald bonus hänförlig till erhållandet av ett nytt avtal. Utgående balans för Utgifter för att erhålla ett avtal uppgick till 1 446 MSEK (1 445). Avskrivningar under 2019 uppgick till 1 266 MSEK (1 291). Andra förändringar under året var främst hänförliga till nya avtal om 1 254 MSEK (1 227). Utgifter för att erhålla ett avtal ingår i Övriga anläggningstillgångar. Avskrivningar klassificeras som rörelsekostnader (inom EBITDA) i resultaträkningen, se not K7.
Avtalstillgångar hänför sig främst till transaktioner där Telia Company uppfyller ett prestationsåtagande att överföra hårdvara, som är en del av ett paketerat erbjudande till kunden, men betalning för hårdvaran är beroende av att Telia Company uppfyller ett annat prestationsåtagande i kontraktet, exempelvis ett mobilabonnemang. Totala avtalstillgångar uppgick till 485 MSEK (586) varav 96 MSEK (157) ingår i Övriga anläggningstillgångar och 389 MSEK (429) ingår i Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar.
Avtalsskulder hänför sig främst till förutbetalda intäkter såsom förutbetalda kort, förutbetalda abonnemang, lojalitetsprogram och rörliga ersättningar. Totala avtalsskulder uppgick till 4 402 MSEK (4 157) varav 9 MSEK (6) ingår i Övriga långfristiga skulder och 4 393 MSEK (4 151) ingår i Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder. Ökningen under året var främst hänförlig till förvärvet av Bonnier Broadcasting. Ingående balans för avtalsskulder har i allt väsentligt redovisats som intäkter under året.
För information om intäkter från leasing, se not K28.
Tabellen nedan visar den del av transaktionspriset i långfristiga avtal, som är hänförligt till prestationsåtaganden som är helt eller delvis ouppfyllda per 31 december 2019.
| MSEK, Förväntad intäktsredovisning av ouppfyllda prestationsåtaganden |
2020 | 2021 | 2022 | 2023 och framåt |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Summa ouppfyllda prestationsåtaganden | 11 998 | 5 377 | 1 585 | 960 | 19 919 |
Beloppen i ovan tabell inkluderar inte ouppfyllda prestationsåtaganden där Telia Company har rätt till ersättning från en kund baserat på nedlagd tid.
Rörelsekostnader presenteras i totalresultatrapporten med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster och varor", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Inköp av varor och entreprenadtjänster och förändring i varulager1 | -22 269 | -22 406 |
| varav avskrivningar på film- och programrättigheter | -541 | -109 |
| Samtrafik- och roamingkostnader | -5 728 | -6 311 |
| Övriga nätkostnader | -2 369 | -4 081 |
| Personalkostnader (se även not K32) | -13 753 | -12 745 |
| Marknadsföringskostnader | -3 262 | -3 256 |
| varav avskrivningar på utgifter för att erhålla ett avtal | -1 266 | -1 291 |
| Övriga kostnader | -8 017 | -8 430 |
| Avskrivningar och nedskrivningar1,2 | -18 861 | -13 494 |
| Summa | -74 260 | -70 724 |
1) Omräknad, se not K1.
2) Avser immateriella och materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar.
Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av konsultkostnader, it-kostnader samt energikostnader.
Avskrivningar och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar per funktion fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Kostnader för sålda tjänster och varor1 | -15 802 | -11 577 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | -1 835 | -1 465 |
| Administrationskostnader | -1 106 | -376 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -118 | -76 |
| Summa funktioner | -18 861 | -13 494 |
| Övriga rörelsekostnader | -1 | -36 |
| Summa | -18 862 | -13 530 |
1) Omräknad, se not K1.
Avskrivningar på film- och programrättigheter är inkluderade i funktionen kostnader för sålda tjänster och varor. Avskrivningar på utgifter för att erhålla ett avtal är inkluderade i funktionen administrationskostnader. För mer information om avskrivningar och nedskrivningar se noterna K12, K13, K14 och K28. Avskrivningar och nedskrivningar fördelat per rapporterbart segment presenteras i not K5.
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Kapitalvinster | 31 | 132 |
| Kursvinster | 288 | 340 |
| Provisioner, licens- och patentintäkter, m m | 92 | 62 |
| Bidrag | 11 | 12 |
| Vinster/förluster rörelseförvärv | 1 | 8 |
| Återvunna kundfordringar | 115 | 30 |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer | 0 | 202 |
| Erhållna skadestånd | 28 | 82 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 565 | 867 |
| Övriga rörelsekostnader | ||
| Kapitalförluster | -56 | -106 |
| Transaktionskostnader i samband med rörelseförvärv | -98 | -267 |
| Avsättningar för förlustkontrakt | -9 | -7 |
| Kursförluster | -304 | -380 |
| Omstruktureringskostnader | -584 | -385 |
| Nedskrivningar | -1 | -36 |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer | -56 | -100 |
| Lämnade skadestånd | -9 | -18 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -1 117 | -1 299 |
| Resultateffekt, netto | -551 | -432 |
| varav netto kursvinster på derivatinstrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen | 3 | 0 |
Omstruktureringskostnader avser i huvudsak övertalighetskostnader för personal.
Finansiella intäkter och finansiella kostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Ränteintäkter | 162 | 160 |
| Ränteintäkter på finansiell leasing | 95 | 87 |
| Nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) | 10 | 73 |
| Övriga finansiella intäkter | 4 | 2 |
| Förändringar i nuvärdet av fordringar | 82 | 76 |
| Summa finansiella intäkter | 353 | 398 |
| Finansiella kostnader | ||
| Räntekostnader | -2 738 | -2 560 |
| Räntekostnader på leasingskuld1 | -436 | -18 |
| Förändring i nuvärdet av avsättningar2 | -57 | -25 |
| Aktiverade ränteutgifter | 128 | 136 |
| Netto kursförluster | -104 | -61 |
| Realisationsförluster på övriga finansiella investeringar | -84 | -89 |
| Summa finansiella kostnader | -3 291 | -2 617 |
| Resultateffekt netto | -2 938 | -2 219 |
1) Räntekostnader på leasingskuld om -18 MSEK för 2018 avser räntekostnader finansiell leasing enligt IAS17. 2) Omräknad, se not K1.
Räntenettot var påverkat av räntenetto relaterat till leasing om -341 MSEK (69).
Räntekostnader, kursvinster/kursförluster netto och ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, finansiella tillgångar och finansiella skulder fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2018 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Räntekostnader | Kursvinster/ kursförluster netto |
Ränteintäkter | |||
| Derivat för säkring av verkligt värde | 488 | 813 | – | -0 | – | − |
| Derivat för kassaflödessäkring | -334 | -53 | 535 | -5 | – | − |
| Derivat till verkligt värde via resultaträkningen | 132 | -59 | -420 | 1 493 | – | − |
| Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde | – | − | -358 | -829 | 65 | 58 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | -2 842 | -2 592 | -865 | -2 519 | – | – |
| Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
-230 | -631 | 1 006 | 1 799 | – | – |
| Räntekostnader på leasingskuld1 | -436 | -18 | – | – | 95 | 87 |
| Övrigt | 176 | 98 | -2 | -0 | 108 | 175 |
| Summa | -3 046 | -2 442 | -104 | -61 | 268 | 320 |
1) Räntekostnader på leasingskuld för 2018 avser finansiell leasing enligt IAS17.
Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.
Skatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Skatt redovisad i årets resultat | ||
| Aktuell skatt | -1 861 | -1 519 |
| Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år | 31 | -4 |
| Uppskjuten skatt | 84 | -716 |
| Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år | -7 | 225 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser | 0 | 518 |
| Summa skattekostnad redovisad i årets resultat | -1 753 | -1 496 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Aktuell skatt | 338 | 509 |
| Uppskjuten skatt | 72 | 493 |
| Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat | 410 | 1 002 |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | ||
| Uppskjuten skatt | – | 0 |
| Summa skatt redovisad direkt mot eget kapital | – | 0 |
Resultat före skatt uppgick till 9 354 MSEK under 2019 respektive 11 019 MSEK (omräknad, se not K1) under 2018. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Svensk inkomstskattesats | 21,4 | 22,0 |
| Skillnader i skattesats i dotterbolag | -0,8 | -1,1 |
| Källskatt på vinstmedel i dotterbolag och intressebolag | 0,7 | 0,3 |
| Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år | -0,3 | 0,0 |
| Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år | 0,1 | -2,1 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser1 | -0,1 | -4,7 |
| Resultat från intressebolag | -2,6 | -1,7 |
| Årets underskott samt förändring av temporär skillnad för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats | -0,1 | 0,0 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 1,5 | 1,7 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -0,9 | -0,9 |
| Effektiv skattesats i årets resultat | 18,7 | 13,6 |
| Effektiv skattesats exklusive effekter av intressebolag | 20,5 | 14,5 |
1) Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser 2018 avser omvärdering av uppskjutna skattefordringar och skulder till följd av reducerade inkomstskattesatser i Sverige och Norge som beslutats under 2018. 2019 avser effekten ändrad bedömning jämfört med 2018 när i tiden realisering/reglering av uppskjutna skattefordringar/ skulder i Sverige kommer att ske. Skattesats 21,4 procent används för realisering/reglering innan 2021, skattesats 20,6 procent används för realisering/reglering från 2021 och framåt.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Ingående redovisat värde | 2 670 | 3 003 |
| Ändrade redovisningsprinciper1 | 89 | − |
| Justerat ingående redovisat värde | 2 759 | − |
| Förändring redovisad i totalresultatet | -34 | -700 |
| Förvärvad verksamhet | 230 | 413 |
| Kvittning av skatteskulder/-fordringar, övriga omklassificeringar | -1 141 | -124 |
| Förändrade skattesatser2 | 0 | -47 |
| Kursdifferenser | 35 | 124 |
| Uppskjutna skattefordringar, utgående redovisat värde | 1 849 | 2 670 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Ingående redovisat värde | 11 382 | 8 973 |
| Ändrade redovisningsprinciper1 | 89 | − |
| Justerat ingående redovisat värde | 11 471 | − |
| Förändring redovisad i totalresultatet | -183 | -702 |
| Förvärvad verksamhet | 1 302 | 3 674 |
| Kvittning av skattefordringar/-skulder, övriga omklassificeringar | -1 141 | -15 |
| Förändrade skattesatser2 | 0 | -565 |
| Kursdifferenser | 199 | 17 |
| Uppskjutna skatteskulder, utgående redovisat värde | 11 647 | 11 382 |
1) Se not K1.
2) Förändrade skattesatser 31 december 2018 är hänförlig till de reducerade inkomstskattesatserna i Norge och Sverige vilka beslutades under 2018.
Minskningen av uppskjutna skattefordringar 2019 är huvudsakligen relaterad till ytterligare nettoredovisning av uppskjutna skattefordringar och skulder i Sverige, Finland och Norge i enlighet med IAS 12. Ökningen av uppskjutna skatteskulder 2019 är huvudsakligen relaterad till förvärvet av Bonnier Broadcasting. Dock uppvägs ökningen delvis av ytterligare nettoredovisning av uppskjutna skattefordringar och skulder i Sverige, Finland och Norge.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder allokeras till följande temporära skillnader samt skattemässiga underskottsavdrag.
| 2019 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående redovisat värde |
Ändrade redovis nings principer1 |
Justerat ingående redovisat värde |
Förändring redovisad i resultat räkningen |
Förändring redovisad i övrigt total resultat |
Förvärvad/ avyttrad verksamhet |
Kurs diffe renser |
Andra omklassi ficeringar |
Utgående redovisat värde |
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | |||||||||
| Anläggningstillgångar | 2 864 | – | 2 864 | -266 | – | 216 | 53 | – | 2 867 |
| Avsättningar | 1 016 | – | 1 016 | 300 | 106 | 14 | 5 | – | 1 442 |
| Skulder | – | 2 869 | 2 869 | 167 | – | – | -9 | 3 028 | |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
53 | – | 53 | 177 | – | 0 | -2 | – | 228 |
| Outnyttjade ränteavdrag | 169 | – | 169 | 22 | – | – | 3 | – | 194 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 1 490 | – | 1 490 | 23 | – | 49 | 31 | – | 1 593 |
| Delsumma | 5 592 | 2 869 | 8 461 | 423 | 106 | 279 | 81 | – | 9 351 |
| Värderingsreserv | |||||||||
| Anläggningstillgångar | -33 | – | -33 | -80 | – | – | -1 | – | -113 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
-3 | – | -3 | -2 | – | – | – | – | -5 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | -1 214 | – | -1 214 | 35 | – | -49 | -45 | – | -1 273 |
| Delsumma | -1 250 | – | -1 250 | -47 | – | -49 | -46 | – | -1 392 |
| Kvittning av uppskjutna skatte skulder/-fordringar |
-1 672 | -2 780 | -4 452 | -517 | – | – | – | -1 141 | -6 110 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 2 670 | 89 | 2 759 | -141 | 106 | 230 | 36 | -1 141 | 1 849 |
| Uppskjutna skatteskulder | |||||||||
| Källskatter dotterbolag och intressebolag2 |
144 | – | 144 | 214 | – | – | -16 | – | 341 |
| Anläggningstillgångar | 10 328 | 2 869 | 13 197 | 120 | – | 1 302 | 206 | – | 14 825 |
| Avsättningar | 807 | – | 807 | 146 | 34 | – | -1 | – | 987 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
256 | – | 256 | -168 | – | – | 10 | – | 98 |
| Periodiseringsfonder | 1 519 | – | 1 519 | -13 | – | – | 0 | – | 1 506 |
| Delsumma | 13 054 | 2 869 | 15 923 | 299 | 34 | 1 302 | 199 | – | 17 757 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder |
-1 672 | -2 780 | -4 452 | -517 | – | – | – | -1 141 | -6 110 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 11 382 | 89 | 11 471 | -218 | 34 | 1 302 | 199 | -1 141 | 11 647 |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+)/ skatteskulder (-) |
-8 712 | 0 | -8 712 | 77 | 72 | -1 072 | -164 | 0 | -9 798 |
1) Se not K1.
2) Inkluderar uppskjuten skatteskuld på ej utdelade vinstmedel i Estland och Lettland.
| 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående redovisat värde |
Förändring redovisad i resultat räkningen |
Förändring redovisad i övrigt total resultat |
Förvärvad/ avyttrad verksamhet |
Kurs diffe renser |
Andra omklassi ficeringar |
Utgående redovisat värde |
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | |||||||
| Anläggningstillgångar | 2 845 | -120 | − | 46 | 94 | − | 2 864 |
| Avsättningar | 1 047 | -111 | -22 | 87 | 15 | − | 1 016 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
25 | 22 | − | 4 | 2 | − | 53 |
| Outnyttjade ränteavdrag | 158 | -9 | − | 13 | 7 | − | 169 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 2 169 | -1 061 | − | 284 | 98 | − | 1 490 |
| Delsumma | 6 244 | -1 280 | -22 | 434 | 215 | − | 5 592 |
| Värderingsreserv | |||||||
| Anläggningstillgångar | -39 | 6 | − | − | -2 | − | -33 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
-2 | 0 | − | − | 0 | − | -3 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | -2 045 | 942 | − | -21 | -89 | − | -1 214 |
| Delsumma | -2 086 | 947 | − | -21 | -91 | − | -1 250 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/ -fordringar |
-1 155 | -393 | − | − | − | -124 | -1 672 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 3 003 | -725 | -22 | 413 | 124 | -124 | 2 670 |
| Uppskjutna skatteskulder | |||||||
| Källskatter dotterbolag och intressebolag |
199 | -13 | − | − | -41 | − | 144 |
| Anläggningstillgångar | 6 774 | -178 | − | 3 674 | 58 | − | 10 328 |
| Avsättningar | 1 169 | 154 | -515 | − | -1 | − | 807 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
214 | 41 | − | − | 0 | − | 256 |
| Periodiseringsfonder | 1 772 | -254 | − | − | 0 | − | 1 519 |
| Delsumma | 10 128 | -249 | -515 | 3 674 | 17 | − | 13 054 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | -1 155 | -503 | − | − | − | -15 | -1 672 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 8 973 | -752 | -515 | 3 674 | 17 | -15 | 11 382 |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+)/ skatteskulder (-) | -5 970 | 27 | 493 | -3 261 | 107 | -109 | -8 712 |
Oredovisade uppskjutna skattefordringar, som framgår av värderingsreserven per den 31 december 2019 förväntades förfalla enligt nedan.
| Förväntade förfall, MSEK | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025-2029 Obegränsade | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Oredovisade uppskjutna skattefordringar | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 389 | 883 | 1 273 |
Oredovisade uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel i dotterbolag, inklusive uppskattad inkomstskatt som utgår på betalda utdelningar, uppgick till 4 MSEK och 98 MSEK per den 31 december 2019 respektive 2018. Minskningen härrör till att uppskjuten skatteskuld har redovisats under 2019 relaterad till ej utdelade vinstmedel i dotterbolag i Estland och Lettland.
Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag avser huvudsakligen den internationella carrier-verksamheten. Underskottsavdragen inom den internationella carrier-verksamheten avser främst nedskrivningar av maskiner och andra tekniska anläggningar som gjordes under 2002. Telia Companys ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag uppgick till 6 451 MSEK per den 31 december 2019 (5 716).
Underskottsavdrag per den 31 december 2019 förväntades förfalla enligt nedan.
| Förväntade förfall, MSEK | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025-2037 Obegränsade | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skattemässiga underskottsavdrag | 34 | 42 | 40 | 52 | 44 | 2 140 | 4 099 | 6 451 |
Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Komponent i eget kapital | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|---|
| Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till årets resultat | |||
| Valutakursdifferenser | |||
| Omräkning av utländsk verksamhet, kvarvarande verksamhet | Valutakursreserv | 2 142 | -5 729 |
| Omräkning av utländsk verksamhet, avvecklad verksamhet | Valutakursreserv | 82 | 7 658 |
| Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande verksamhet |
Innehav utan bestämmande inflytande |
32 | 43 |
| Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande, avvecklad verksamhet |
Innehav utan bestämmande inflytande |
137 | 34 |
| Överfört till nettoresultat från avyttrade verksamheter | Valutakursreserv | − | 7 872 |
| Säkring av utländsk verksamhet, kvarvarande verksamhet | Valutakursreserv | -1 551 | -2 250 |
| Säkring av utländsk verksamhet, avvecklad verksamhet | Valutakursreserv | -73 | – |
| Skatteeffekt, kvarvarande verksamhet | Valutakursreserv | 332 | 495 |
| Skatteeffekt, avvecklad verksamhet | Valutakursreserv | 16 | – |
| Summa valutakursdifferenser | 1 117 | 8 123 | |
| varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 169 | 77 | |
| Övrigt totalresultat från intressebolag | |||
| Kassaflödessäkringar | Säkringsreserv | 82 | -307 |
| Kostnad för säkring | Reserv för säkringskostnader | 45 | – |
| Omräkning av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | 255 | 280 |
| Summa övrigt totalresultat från intressebolag | 382 | -27 | |
| Kassaflödessäkringar | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Säkringsreserv | -99 | -336 |
| Överfört till finansiella poster i årets resultat | Säkringsreserv | 6 | 24 |
| Skatteeffekt | Säkringsreserv | 19 | 69 |
| Summa kassaflödessäkringar | -74 | -243 | |
| Kostnad för säkring | |||
| Förändringar i verkligt värde | Reserv för säkringskostnader | 54 | 45 |
| Skatteeffekt | Reserv för säkringskostnader | -11 | -9 |
| Summa kostnad för säkring | 43 | 35 | |
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Reserv för verkligt värde | -28 | -59 |
| Skatteeffekt | Reserv för verkligt värde | 6 | 14 |
| Summa skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | -22 | -45 | |
| Summa övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till årets resultat | 1 446 | 7 844 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not K10) | 361 | 569 | |
| varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 169 | 77 | |
| Övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat | |||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Reserv för verkligt värde | 47 | 554 |
| Skatteeffekt | Reserv för verkligt värde | − | − |
| Summa andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
47 | 554 | |
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | |||
| Omvärderingar | Balanserade vinstmedel | -323 | -2 089 |
| Skatteeffekt | Balanserade vinstmedel | 64 | 432 |
| Summa omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | -260 | -1 657 | |
| Intressebolags omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | Balanserade vinstmedel | 4 | -1 |
| Summa övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat | -209 | -1 104 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not K10) | 64 | 432 | |
| Summa övrigt totalresultat | 1 237 | 6 740 | |
| varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande verksamhet | 32 | 43 | |
| varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande, avvecklad verksamhet | 137 | 34 |
Övrigt totalresultat sjönk till 1 237 MSEK (6 740). 2018 var påverkat av omklassificering av valutaeffekter från avyttringarna av Azercell, Geocell, Rodnik, Kcell och Ucell inom avvecklad verksamhet (se not K35), delvis motverkat av
negativa effekter från omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner. Se not K22 för omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner.
Säkringsreserven omfattar vinster och förluster på derivat som säkrar ränte- och valutaexponering och hade en nettoeffekt i eget kapital om -74 MSEK per den 31 december 2019 och -243 MSEK per den 31 december 2018. Framtida
vinster eller förluster påverkar årets resultat under 2020, 2021, 2022 och senare då de säkrade posterna förfaller. Se vidare avsnittet "Finansiella instrument" i not K3.
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | 31 dec 2019 | 31 dec 20182 | |
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Goodwill | Övriga immateriella anläggningstillgångar |
||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 85 111 | 80 744 | 61 622 | 53 790 |
| Ackumulerade avskrivningar | – | – | -33 627 | -31 638 |
| Ackumulerade nedskrivningar | -9 415 | -9 231 | -1 753 | -1 810 |
| Redovisat värde | 75 696 | 71 514 | 26 242 | 20 343 |
| varav pågående arbeten | – | – | 1 764 | 2 039 |
| Ingående redovisat värde | 71 514 | 60 984 | 20 343 | 14 451 |
| Ändrade redovisningsprinciper¹ | – | – | -284 | – |
| Justerat ingående redovisat värde | 71 514 | 60 984 | 20 059 | 14 451 |
| Investeringar | – | – | 3 124 | 4 342 |
| varav aktiverade räntor | – | – | 37 | 40 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | – | 0 |
| Förvärvad verksamhet | 2 655 | 8 631 | 6 649 | 4 812 |
| Omklassificeringar | – | – | 487 | 94 |
| Årets avskrivningar | – | – | -4 283 | -3 276 |
| Årets nedskrivningar | – | – | -130 | -47 |
| Kursdifferenser | 1 526 | 1 899 | 338 | -33 |
| Utgående redovisat värde | 75 696 | 71 514 | 26 242 | 20 343 |
1) Omklassificering i samband med implementationen av IFRS 16, se not K1. 2) 2018 är omräknad, se not K1.
Under 2019 och 2018 uppgick investeringarna i telekomlicenser och frekvenstillstånd till 242 MSEK respektive
Förvärvad verksamhet under 2019 avsåg främst förvärven av Bonnier Broadcasting och Fello i Sverige. Övriga immateriella anläggningstillgångar från förvärvad verksamhet var främst hänförliga till kundrelationer och varumärken från förvärvet av Bonnier Broadcasting samt kundrelationer från förvärvet av Fello. Se not K34 för ytterligare information.
Förvärvad verksamhet under 2018 avsåg främst förvärven av Get och TDC i Norge och Inmics, Cloud Solutions och AinaCom i Finland. Övriga immateriella anläggningstillgångar från förvärvad verksamhet var främst hänförliga till kundrelationer från förvärvet av Get och TDC i Norge. Det redovisade värdet för immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder uppgick till 2 160 MSEK (-) och avsåg varumärken som förvärvats som en del av förvärvet av Bonnier Broadcasting. Dessa varumärken är övergripande varumärken under vilka de olika tv- och medieverksamheterna bedrivs. Varumärkena anses vara varaktiga i den meningen att varumärkena förväntas finnas kvar så länge
det finns ett kommersiellt intresse från annonsörer, tittare och Telia Company. Dessutom har varumärkena en lång historik, är välkända och etablerade i Sverige och Finland. Därför har de återstående nyttjandeperioderna för dessa varumärken bedömts vara obestämbara.
Frånsett goodwill, och varumärken från förvärvet i Bonnier Broadcasting, finns det för närvarande inga immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2019. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2. I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader.
Nedskrivningar under 2019 avser en nedskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter inom Övrig verksamhet till följd av ett ledningsbeslut om nedläggning av ett utvecklingsprojekt för ett nytt it-system. Redovisat värde för goodwill fördelade sig per rapporterbart segment och kassagenererande enhet med väsentliga goodwillbelopp på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Sverige | 1 209 | 1 149 |
| Finland | 34 929 | 34 282 |
| Norge | 27 731 | 27 017 |
| Danmark | 2 307 | 2 265 |
| Estland | 2 675 | 2 626 |
| Litauen | 2 943 | 2 888 |
| Övrig verksamhet | 1 307 | 1 287 |
| varav Lettland | 1 068 | 1 048 |
| varav Övrigt | 240 | 239 |
| Ofördelat (Bonnier Broadcasting) | 2 595 | – |
| Summa goodwill | 75 696 | 71 514 |
Den initiala redovisningen av förvärvet av Bonnier Broadcasting har fastställs tillfälligt och goodwill om 2 595 MSEK samt varumärken med obestämbara nyttjandeperioder om 2 160 MSEK har inte fördelats på kassagenererande enheter per 31 december 2019.
Redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig per tillgångsslag som följer.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 20182 |
|---|---|---|
| Varumärken | 2 292 | 174 |
| Telekomlicenser och frekvenstillstånd | 6 097 | 6 221 |
| Kund- och leverantörsavtal, samtrafik- och roamingavtal | 10 170 | 7 292 |
| Aktiverade utvecklingsutgifter¹ | 5 824 | 4 172 |
| Patent m m | – | 38 |
| Hyresrätter m m3 | 95 | 407 |
| Pågående arbete, förskott¹ | 1 765 | 2 040 |
| Summa övriga immateriella anläggningstillgångar | 26 242 | 20 343 |
1) Aktiverade utvecklingsutgifter samt Pågående arbete, förskott avser i huvudsak it-stödsystem för funktionerna försäljning och marknadsföring samt administration.
2) 2018 är omräknad, se not K1.
3) Hyresrätter om 284 MSEK har omklassificerats till nyttjanderättstillgångar vid övergången till IFRS 16, se not K1.
Prövning av nedskrivningsbehov för kvarvarande verksamhet beskrivs nedan. För information om värdering av avvecklad verksamhet se not K35.
Goodwill har, i avsikt att kunna pröva nedskrivningsbehov, allokerats till kassagenererande enheter enligt Telia Companys affärsmässiga organisation. Varje land samt Telia Carrier utgör en separat kassagenererande enhet. Redovisade värden, (i samband med prövning av nedskrivningsbehov definierat som operativt segmentkapital och allokerade gemensamma tillgångar från koncernfunktionen Common Products and Services minus uppskjuten skatt på verkligt värde-justeringar och kapitalmässigt justerat för innehav utan bestämmande inflytande i goodwill), för samtliga kassagenererande enheter prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov. Efter övergången till IFRS 16 ingår nyttjanderättstillgångar men inte leasingskulder i operativt segmentkapital. Innan övergången till IFRS 16 exkluderades både finansiella leasingfordringar och finansiella leasingskulder från operativt segmentkapital. Se not K5 samt Definitioner för definition av operativt segmentkapital. Återvinningsvärden (dvs det högre av nyttjandevärde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader) fastställs normalt baserat på nyttjandevärde, framtaget med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar.
Beräkningarna av återvinningsvärden baseras på bedömningar från företagsledningen, vilka ledningen anser vara rimliga givet den bästa information som finns tillgänglig. De mest väsentliga antagandena vid beräkningen av återvinningsvärden var försäljningstillväxt, utveckling av EBITDAmarginal, vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC), CAPEX i relation till nettoomsättning och slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde. På grund av implementeringen av IFRS 16 ingår inte leasingkostnader i EBITDA och CAPEX för nyttjanderättstillgångar har också beaktats i modellen för nedskrivningsprövning. Beräkningarna av nyttjandevärdet baserades på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt deras bedömning avspeglar historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan extern tillgänglig information.
För Danmark, avviker försäljningstillväxten och EBITDAmarginalens utveckling i prognosperioden från historisk utveckling. Detta är på grund av att Telia Company har tydliga och fastställda planer för prognosperioden avseende försäljningsinitiativ, kostnadsreduceringar och förbättringar av rörelsekapital i Danmark, vilka några har genomförts under 2018 och 2019.
Ledningen anser att nyttjandevärdet baserat på interna affärsplaner ger en mer korrekt bild av värdet för Telia Company, samt en mer långsiktig värdering jämfört med aktuella marknadsvärden som i vissa fall kan vara lägre än de verkliga värden som härleds från Telia Companys interna långsiktiga affärsplaner.
Förväntade kassaflöden har diskonterats med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) för den relevanta kassagenererande enheten. WACC härleds från den riskfria räntan i lokal valuta, landets riskpremie, affärsrisken som representeras av uppskattad beta, den lokala aktiemarknadsriskpremien och en uppskattad rimlig lånekostnad över den riskfria räntan. Diskonteringsräntan före skatt kan normalt inte observeras direkt eller mätas. Den beräknas genom iteration – genom att först göra en DCF-beräkning baserad på kassaflöden efter skatt med en diskonteringsränta efter skatt och sedan bestämma vad diskonteringsräntan före skatt skulle behöva vara för att ge ett nyttjandevärde baserat på diskonterade kassaflöden före skatt
som är lika stort som beräknat nyttjandevärdet baserat på DCF-beräkningen efter skatt.
Prognosperioderna, diskonteringsräntor (WACC), och slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som användes för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden varierade för de kassagenererande enheterna på det sätt som presenteras nedan. Ledningen anser att de slutvärden för tillväxt som använts inte i något fall överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för de marknader där Telia Company verkar.
| 2019 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| År/Procent | Sverige | Finland | Norge | Danmark | Litauen | Lettland | Estland Telia Carrier | |
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 |
| WACC efter skatt (%) | 4,1 | 4,4 | 5,2 | 3,6 | 5,4 | 5,0 | 5,0 | 5,1 |
| WACC före skatt (%) | 5,3 | 5,5 | 6,7 | 4,9 | 6,3 | 6,9 | 6,0 | 6,9 |
| Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%) |
2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,5 | 2,3 | 2,1 | 2,0 |
| 2018 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| År/Procent | Sverige | Finland | Norge | Danmark | Litauen | Lettland | Estland Telia Carrier | |
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 |
| WACC efter skatt (%) | 4,6 | 4,7 | 5,8 | 4,2 | 5,3 | 5,1 | 5,1 | 5,2 |
| WACC före skatt (%) | 6,0 | 5,9 | 7,5 | 5,2 | 6,3 | 7,0 | 6,1 | 6,6 |
| Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%) |
2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,5 | 2,3 | 2,1 | 2,0 |
Det beräknade återvinningsvärdet för Finland, Norge och Danmark var nära redovisat värde per den 31 december 2019. Per den 31 december 2018 var det beräknade återvinningsvärdet nära redovisat värde för Finland och Danmark. Vid prövningen av nedskrivningsbehov har, utöver de diskonteringsräntor efter skatt (WACC) och de slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som anges ovan, försäljningstillväxt, EBITDA-marginaler och CAPEX i relation till nettoomsättning under de kommande 5 åren varierat på följande sätt för de kassagenererande enheter som är känsliga för rimliga förändringar i antaganden.
| 2019 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 5-årsperioden/Procent | Finland | Norge | Danmark | ||||
| Försäljningstillväxt, lägsta under perioden (%) | 1,2 | 1,2 | 0,1 | ||||
| Försäljningstillväxt, högsta under perioden (%) | 2,4 | 3,1 | 0,8 | ||||
| EBITDA-marginal, lägsta under perioden (%) | 30,3 | 46,8 | 19,6 | ||||
| EBITDA-marginal, högsta under perioden (%) | 34,2 | 51,4 | 22,8 | ||||
| CAPEX i % av nettoomsättning, lägsta under perioden (%) | 13,6 | 21,2 | 8,4 | ||||
| CAPEX i % av nettoomsättning, högsta under perioden (%) | 16,5 | 29,1 | 28,7 |
| 2018 | |||
|---|---|---|---|
| 5-årsperioden/Procent | Finland | Norge | Danmark |
| Försäljningstillväxt, lägsta under perioden (%) | 1,7 | 1,0 | -10,7 |
| Försäljningstillväxt, högsta under perioden (%) | 4,7 | 2,7 | 0,3 |
| EBITDA-marginal, lägsta under perioden (%) | 30,2 | 40,1 | 14,3 |
| EBITDA-marginal, högsta under perioden (%) | 30,7 | 43,5 | 17,9 |
| CAPEX i % av nettoomsättning, lägsta under perioden (%) | 13,2 | 12,7 | 9,8 |
| CAPEX i % av nettoomsättning, högsta under perioden (%) | 14,0 | 17,8 | 14,8 |
I den övre delen av nedanstående tabell framgår med hur många procentenheter varje enskilt väsentligt antagande måste förändras, allt annat lika, för att återvinningsvärdet ska motsvara redovisat värde för respektive kassagenererande enhet. Den nedre delen av tabellen visar först effekten i GSEK på de kassagenererande enheternas återvinningsvärden om diskonteringsräntan (WACC) skulle stiga med enprocentenhet. Slutligen framgår den absoluta förändringen
av återvinningsvärdet i GSEK som skulle medföra att detta motsvarar redovisat värde i respektive kassagenererande enhet. Minskningen av skillnaden mellan återvinningsvärdet och redovisat värde för Norge till 1,9 GSEK (8,9) beror i huvudsak på lägre EBITDA i prognosperioden i kombination med något högre CAPEX, vilken förväntas behövas för att driva tillväxt i intäkter framöver.
| VÅRT FÖRETAG | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | BOLAGSSTYRNING | RÄKENSKAPER | HÅLLBARHETSNOTER | ÖVRIGT |
|---|---|---|---|---|---|
| -------------- | ------------------------ | ---------------- | ------------- | ------------------ | -------- |
| 2019 | |||
|---|---|---|---|
| Procentenheter, GSEK | Finland | Norge | Danmark |
| Försäljningstillväxt varje år under 5-årsperioden (%) | -0,5 | -0,8 | -0,9 |
| EBITDA-marginal varje år under 5-årsperioden och därefter (%) | -0,3 | -0,9 | -0,7 |
| CAPEX i % av nettoomsättning varje år i 5-årsperioden och därefter (%) | 0,3 | 0,8 | 0,6 |
| Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 0,0 | -0,2 | -0,3 |
| WACC efter skatt (%) | 0,1 | 0,2 | 0,6 |
| Effekt av en ökning av WACC med en procentenhet (GSEK) | -9,2 | -8,1 | -1,3 |
| Förändring av återvinningsvärde för att motsvara redovisat värde (GSEK) | -0,8 | -1,9 | -0,7 |
| 2018 | |||
|---|---|---|---|
| Procentenheter, GSEK | Finland | Norge | Danmark |
| Försäljningstillväxt varje år under 5-årsperioden (%) | -0,8 | -2,5 | -0,5 |
| EBITDA-marginal varje år under 5-årsperioden och därefter (%) | -0,6 | -2,9 | -0,1 |
| CAPEX i % av nettoomsättning varje år i 5-årsperioden och därefter (%) | 0,6 | 2,8 | 0,1 |
| Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%) | -0,2 | -0,9 | -0,1 |
| WACC efter skatt (%) | 0,2 | 1,0 | 0,1 |
| Effekt av en ökning av WACC med en procentenhet (GSEK) | -8,8 | -8,9 | -1,3 |
| Förändring av återvinningsvärde för att att motsvara redovisat värde (GSEK) | -2,8 | -8,9 | -0,3 |
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 december 2019 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Fastigheter | Varav uthyrda fastigheter |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Varav uthyrda maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier verktyg och installationer |
Varav uthyrda inventarier, verktyg och installationer |
Summa | Varav summa uthyrda2 |
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 8 940 | 8 | 223 346 | 6 592 | 10 434 | 1 991 | 242 719 | 8 569 |
| Ackumulerade avskrivningar | -5 197 | -6 | -140 242 | -4 142 | -7 025 | -1 063 | -152 464 | -5 188 |
| Ackumulerade nedskrivningar | -547 | – | -11 339 | -23 | -207 | – | -12 093 | -20 |
| Förskott | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Redovisat värde | 3 196 | 2 | 71 765 | 2 427 | 3 202 | 928 | 78 163 | 3 361 |
| varav pågående nyanläggningar | – | – | 6 800 | – | – | – | 6 800 | – |
| Ingående redovisat värde | 3 993 | 2 | 71 532 | 961 | 2 695 | 835 | 78 220 | 1 798 |
| Omklassificering till nyttjanderätts tillgångar1 |
-820 | – | -453 | – | – | – | -1 273 | – |
| Justerat ingående redovisat värde | 3 173 | 2 | 71 079 | 961 | 2 695 | 835 | 76 947 | 1 798 |
| Investeringar | 132 | – | 10 069 | 1 226 | 1 030 | 604 | 11 231 | 1 831 |
| varav aktiverade räntor | – | – | 91 | – | – | – | 91 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | -37 | – | -18 | – | -8 | -5 | -63 | -5 |
| Nedmontering/återställning | -1 | – | 916 | 0 | -1 | 0 | 915 | 0 |
| Förvärvad verksamhet | 1 | – | 16 | 0 | 36 | – | 52 | 0 |
| Avyttrad verksamhet | – | – | – | – | 0 | – | 0 | – |
| Erhållna bidrag | – | – | -1 | – | – | – | -1 | – |
| Omklassificeringar | 154 | – | -1 450 | 928 | 820 | 0 | -474 | 928 |
| Årets avskrivningar | -278 | 0 | -9 812 | -673 | -1 400 | -528 | -11 490 | -1 201 |
| Årets nedskrivningar | -1 | – | -21 | -9 | 0 | – | -22 | -9 |
| Förskott | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Kursdifferenser | 53 | – | 988 | -6 | 29 | 22 | 1 070 | 16 |
| Utgående redovisat värde | 3 196 | 2 | 71 765 | 2 427 | 3 202 | 928 | 78 163 | 3 361 |
1) Omklassificering i samband med implementationen av IFRS 16, se not K1.
2) Upplysningar om uthyrda tillgångar inkluderar inte tillgångar som i huvudsak används inom Telia Companys egen verksamhet, och där endast en del av tillgången hyrs ut via operationell leasing (främst nätverkstillgångar).
| 31 december 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Fastigheter | Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Summa |
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 9 462 | 223 107 | 8 887 | 241 456 |
| Ackumulerade avskrivningar | -4 965 | -140 246 | -5 947 | -151 158 |
| Ackumulerade nedskrivningar | -504 | -11 333 | -245 | -12 082 |
| Förskott | – | 4 | – | 4 |
| Redovisat värde | 3 993 | 71 532 | 2 695 | 78 220 |
| varav pågående nyanläggningar | – | 8 086 | – | 8 086 |
| Ingående redovisat värde | 3 245 | 54 143 | 2 636 | 60 024 |
| Investeringar | 891 | 10 244 | 884 | 12 019 |
| varav aktiverade räntor | – | 96 | – | 96 |
| Försäljningar/utrangeringar | -32 | -4 | -38 | -74 |
| Nedmontering/återställning | -4 | 15 | 30 | 41 |
| Förvärvad verksamhet | 45 | 16 369 | 30 | 16 444 |
| Avyttrad verksamhet | -51 | -1 | – | -52 |
| Erhållna bidrag | – | -5 | – | -5 |
| Omklassificeringar | 66 | -427 | 266 | -95 |
| Årets avskrivningar | -283 | -8 739 | -1 180 | -10 202 |
| Årets nedskrivningar | -6 | 0 | -1 | -4 |
| Förskott | – | – | – | – |
| Kursdifferenser | 119 | -63 | 68 | 124 |
| Utgående redovisat värde | 3 993 | 71 532 | 2 695 | 78 220 |
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2019. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2. I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader, se noterna K7 och K8.
Information om avtalsbundna förpliktelser avseende framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar återfinns i not K30.
Telia Companys fastighetsbestånd omfattar omkring 9 700 fastigheter, huvudsakligen i Sverige och Finland. Flertalet är rena teknikfastigheter, använda för telenätsinstallationer, datorinstallationer, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt serviceverksamhet.
Summa redovisat värde för fastigheter fördelade sig på avskrivningsbara/icke avskrivningsbara tillgångar på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Avskrivningsbara fastighetstillgångar (byggnader mm) | 2 710 | 3 505 |
| Icke avskrivningsbara fastighetstillgångar (mark) | 485 | 488 |
| Summa fastigheter | 3 196 | 3 993 |
Redovisat värde för film- och programrättigheter fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2019 | 31 dec 20181 | |
|---|---|---|
| MSEK | Film- och programrättigheter | |
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 7 510 | 221 |
| Ackumulerade avskrivningar | -5 610 | -111 |
| Förskott | 1 153 | – |
| Redovisat värde | 3 053 | 110 |
| varav långfristig del | 1 063 | – |
| varav kortfristig del | 1 990 | 110 |
| Ingående redovisat värde | 110 | – |
| Inköp | 465 | 221 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – |
| Förvärvad verksamhet | 3 006 | – |
| Årets avskrivningar (inkulderade inom EBTIDA) | -541 | -109 |
| Kursdifferenser | 13 | -2 |
| Utgående redovisat värde | 3 053 | 110 |
1) Omräknad, se not K1.
Avskrivningar av film- och programrättigheter ingår i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor och är klassificerad som rörelsekostnader inom EBITDA, se not K7. Kontraktsförpliktelser avseende framtida förvärv (eller
motsvarande) av film- och programrättigheter, som inte redovisats i balansrapporten, har följande förväntade förfallostruktur.
| 31 dec 2019 | 31 dec 20181 | |
|---|---|---|
| MSEK | Åtaganden för film- och programrättigheter |
|
| Inom 1-3 år | 6 116 | 551 |
| Inom 4-10 år | 1 643 | 643 |
| Summa | 7 760 | 1 194 |
1) Omräknad, se not K1.
För övriga oredovisade kontraktsförpliktelser, se not K30.
Redovisat värde fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Andelar i intressebolag | 10 133 | 9 522 |
| Andelar i joint ventures | 33 | 33 |
| Summa redovisat värde | 10 165 | 9 555 |
Poster redovisade i årets resultat samt i totalresultatet fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2019 | 2018 | ||
| Resultat från intressebolag | 1 135 | 870 | ||
| Netto kapitalvinster/förluster vid avyttringar av andelar i intressebolag | 3 | -35 | ||
| Resultat från joint ventures | 0 | 0 | ||
| Redovisat i årets resultat | 1 138 | 835 | ||
| Övrigt totalresultat från intressebolag | 386 | -27 | ||
| Redovisat i totalresultatet | 1 524 | 808 |
Telia Company har ett väsentligt intressebolag, Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. där såväl ägar- och röstandel som konsoliderad andel uppgår till 24 procent (24 procent). Turkcell har sin verksamhet som mobiloperatör i Turkiet, Ukraina och Vitryssland. Turkcell, som i Telia Companys finansiella rapporter redovisas enligt kapitalandelsmetoden, är ett börsnoterat bolag och intas därför med ett kvartals
fördröjning med justering för effekter av väsentliga transaktioner eller händelser som inträffar mellan Telia Companys bokslutsdatum och datum för respektive bolags finansiella rapporter. För ytterligare information, se Risker och osäkerheter, avsnittet "Intressebolag och gemensamma verksamheter". Börsvärdet för Telia Companys innehav vid årsskiftet var följande.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., Turkiet | 11 399 | 10 886 |
Följande tabell sammanfattar Turkcells finansiella information, så som den redovisas i bolagets egna finansiella rapporter justerat för verkligt värde-justeringar vid förvärv och skillnader i redovisningsprinciper. Tabellen visar också en avstämning mellan den finansiella informationen och
koncernens bokförda värde på bolaget. Information om övriga, icke väsentliga, intressebolag och joint ventures presenteras inte separat. Telia Company har fyra samarbetsarrangemang som klassificeras som samägda bolag. Ytterligare information om dessa återfinns i not K4.
| Balansrapporter, MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Turkcell | ||
| Anläggningstillgångar | 39 782 | 40 852 |
| Omsättningstillgångar | 31 535 | 35 542 |
| Långfristiga avsättningar och skulder | 23 487 | 28 849 |
| Kortfristiga avsättningar och skulder | 20 605 | 22 808 |
| Nettotillgångar (100 procent) | 27 224 | 24 736 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 85 | 149 |
| Nettotillgångar efter avdrag för innehav utan bestämmande inflytande | 27 309 | 24 885 |
| Justering för skillnader i redovisningsprinciper | -58 | -131 |
| Justering för förvärv av egna aktier | -26 | -19 |
| Nettotillgångar efter justering | 27 225 | 24 736 |
| Koncernens andel | 6 586 | 5 984 |
| Verkligt värde-justeringar | 2 607 | 2 613 |
| Redovisat värde för andelar i Turkcell | 9 192 | 8 596 |
| Redovisat värde för övriga intressebolag som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp (koncernens andel) |
940 | 925 |
| Redovisat värde för joint ventures (koncernens andel) | 33 | 33 |
| Summa redovisat värde för andelar i intressebolag och joint ventures | 10 165 | 9 555 |
| Totalresultatrapporter, MSEK | Jan-dec 2019 | Jan-dec 2018 |
|---|---|---|
| Turkcell | ||
| Nettoomsättning | 39 901 | 41 822 |
| Årets resultat | 5 357 | 2 839 |
| Övrigt totalresultat | 1 595 | -112 |
| Totalresultat (100 procent) | 6 952 | 2 728 |
| Totalresultat (koncernens andel) | 1 682 | 660 |
| Turkcells vinst vid försäljning av Fintur, omklassificerad till förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | -310 | – |
| Justering av årets resultat till följd av ändrat ägande under året | – | -2 |
| Totalresultat efter justeringar (koncernens andel) | 1 372 | 658 |
| Övriga intressebolag som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp | ||
| Nettoomsättning (100 procent) | 2 699 | 2 524 |
| Årets resultat (koncernens andel) | 149 | 186 |
| Totalresultat från intressebolag (koncernens andel) | 149 | 186 |
| Kapitalvinster/förluster netto från avyttringar i övriga intressebolag | 3 | -35 |
| Joint ventures som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp | ||
| Årets resultat (koncernens andel) | 0 | 0 |
| Totalresultat från joint ventures (koncernens andel) | 0 | 0 |
| Koncernens andel av totalresultat från intressebolag och joint ventures | 1 524 | 808 |
| Utdelningar erhållna från Turkcell | 198 | 764 |
| Utdelningar erhållna från övriga intressebolag | 168 | 204 |
| Summa utdelningar erhållna från intressebolag och joint ventures | 365 | 968 |
Utgående redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Goodwill och verkligt värde-justeringar | 1 286 | 1 387 |
| Andel i eget kapital | 8 880 | 8 168 |
| Redovisat värde | 10 165 | 9 555 |
| Ingående redovisat värde | 9 555 | 9 449 |
| Andel i årets resultat | 1 138 | 885 |
| Andel i övrigt totalresultat för året, pensioner | 4 | -1 |
| Andel i övrigt totalresultat för året, kassaflödessäkring | 82 | -307 |
| Andel i övrigt totalresultat för året, kostnad för säkring | 45 | − |
| Andel i övrigt totalresultat för året, valutakursdifferenser | 255 | 280 |
| Av- och nedskrivningar på koncernmässiga övervärden | -8 | -27 |
| Erhållna utdelningar | -368 | -1 055 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet | 5 | 6 |
| Försäljningar och avyttrad verksamhet | 3 | -65 |
| Egetkapitaltransaktioner | -20 | 4 |
| Upplösning Turkcells del av eget kapital i Fintur¹ | − | 2 056 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande i Fintur¹ | 164 | − |
| Omklassificeringar | 20 | 83 |
| Förändringar i redovisningsprinciper | − | 282 |
| Kursdifferenser | -709 | -2 035 |
| Utgående redovisat värde | 10 165 | 9 555 |
1) För mer information, se not K35.
Fördelning av redovisat värde per rapporterbart segment återfinns i not K5 och per bolag nedan.
| Kapitalandel i koncernen |
Redovisat värde i moderbolaget |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ägarandel | Antal | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Bolag, organisationsnummer, säte | (%) | aktier | MSEK | |||
| Moderbolagets innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB, 556595-2925, Stockholm |
20 | 400 | 3 | 4 | 1 | 1 |
| Solidtango AB, 556671-5586, Stockholm | 25 | 3 333 | 16 | 18 | 20 | 20 |
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| Kivra Oy, 2918721-9, Helsingfors | 27 | 300 000 | 7 | 5 | 12 | 6 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 23 | 0 | 0 | ||
| Summa moderbolaget | 33 | 27 | ||||
| Dotterbolagens innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Mediamätning i Skandinavien MMS AB, 556353-3032, Stockholm | 24 | 5 100 | 6 | − | ||
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | ||||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| SK ID Solutions, 10747013, Tallinn | 50 | 32 | 28 | 27 | ||
| SIA Tet, 000305278, Riga | 49 | 71 581 000 | 876 | 838 | ||
| Turkcell Holding A.S., 430991, Istanbul | 47 | 214 871 670 | 9 192 | 8 595 | ||
| 4T af 1. oktober 2012 ApS, 32348882, Köpenhamn | 25 | – | 6 | 7 | ||
| Suomen Numerot NUMPAC Oy, 1829232-0, Helsingfors | 25 | 3 000 | 2 | 2 | ||
| Strex AS, 985867569, Oslo | 49 | 49 001 | 26 | 26 | ||
| UAB Mobilieji mokéjimai, 304431143, Vilnius | 29 | 77 678 | − | 9 | ||
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 2 | 0 | ||||
| Summa koncernen | 10 165 | 9 555 |
Turkcell Holding A.S. äger 51 procent av aktierna i Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S..
För ytterligare information avseende intressebolag, se not K29 och not K30.
Verkligt värde för övriga anläggningstillgångar överensstämmer med redovisat värde. Redovisat värde för övriga anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| Redovisat värde | ||
|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat1,2 | 319 | 272 |
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 13 | 13 |
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | 5 450 | 7 267 |
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde | 3 335 | 2 380 |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 1 205 | 985 |
| varav värderade till verkligt värde via resultaträkningen3 | 66 | 59 |
| varav betecknade som kassaflödessäkring3 | 2 064 | 1 336 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26) | 9 117 | 9 932 |
| Lånefordringar och fordringar till upplupet anskaffningsvärde | 1 834 | 2 807 |
| Delsumma (se Kategorier – not K26) | 10 952 | 12 739 |
| Finansiella leasingfordringar | 483 | 508 |
| Delsumma (se Kreditrisk – not K27) | 11 435 | 13 247 |
| Utgifter för att erhålla ett avtal | 1 446 | 1 445 |
| Avtalstillgångar | 96 | 157 |
| Förutbetalda kostnader2 | 62 | 425 |
| Summa övriga anläggningstillgångar | 13 037 | 15 275 |
| varav räntebärande | 10 869 | 12 768 |
| varav icke räntebärande | 2 168 | 2 507 |
1) För ytterligare information om Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, se not K26.
2) Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat har omräknats med 49 MSEK för 2018, med påverkan även på förutbetalda kostnader. 3) För 2018 har redovisat värde om 546 MSEK omklassificerats från ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde, varav värderade till verkligt värde över resultaträkningen, till ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde, varav betecknade som kassaflödessärking.
För lånefordringar och fordringar uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut (verkligt värde-hierarki nivå 2). För lånefordringar och fordringar per den 31 december 2019 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lånefordringar och fordringar | 1 346 | 418 | 51 | 0 | 18 | 1 834 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K26 och avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27. För information om leasing, se not K28.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Produkter till försäljning | 1 910 | 1 822 |
| Övrigt lager och nedlagda kostnader för entreprenader | 55 | 33 |
| Summa | 1 966 | 1 854 |
I övrigt lager ingår inköpt material som huvudsakligen är avsedda att användas för uppförande av Telia Companys egna anläggningar samt för reparation och underhåll. Lager redovisade till nettoförsäljningsvärde uppgick till 19 MSEK per 31 december 2019 (19).
Summa redovisat värde för kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 105 | 256 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26) | 105 | 256 |
| Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 10 405 | 10 321 |
| Lånefordringar och andra fordringar till upplupet anskaffningsvärde | 3 370 | 3 078 |
| Delsumma (se Kategorier – not K26 och Kreditrisk – not K27) | 13 880 | 13 655 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 953 | 1 145 |
| Kortfristiga avtalstillgångar | 389 | 429 |
| Förutbetalda kostnader | 1 426 | 2 110 |
| Summa kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar | 16 648 | 17 339 |
För kundfordringar respektive lånefordringar och andra fordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, motsvarar de redovisade värdena verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Lånefordringar och andra fordringar omfattar huvudsakligen upplupna samtals-,
samtrafik- och roamingavgifter. Telia Company erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och produkter på ett antal starkt konkurrensutsatta marknader, vilket medför att koncernens beroende av enskilda kunder och marknader är begränsat.
För kundfordringar respektive lånefordringar och andra fordringar var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Geografiskt område | ||
| Norden | 10 363 | 10 329 |
| Baltikum | 1 867 | 1 896 |
| Övriga länder | 1 545 | 1 174 |
| Summa redovisat värde | 13 775 | 13 399 |
| Kundsegment | ||
| Konsumenter | 5 067 | 4 256 |
| Företagskunder | 7 450 | 6 830 |
| Andra operatörer | 1 113 | 2 081 |
| Återförsäljare | 136 | 232 |
| Summa redovisat värde | 13 775 | 13 399 |
Avtalstillgångar är främst hänförliga till de nordiska länderna och konsumentsegmentet.
Den geografiska koncentrationen till verksamheterna i Norden avspeglar en relativt sett högre andel fakturerade kundavtal. Kunderna faktureras till övervägande del i lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/ nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K26 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27.
Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för förväntade kreditförluster i kundfordringar samt åldersfördelningen hos kundfordringar till:
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Fakturerade kundfordringar | 11 450 | 11 316 |
| Reserv för förväntade kreditförluster i kundfordringar | -1 045 | -995 |
| Summa kundfordringar | 10 405 | 10 321 |
| Ej förfallna kundfordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster | 5 756 | 7 032 |
| Förfallna ej nedskrivna kundfordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster | 4 649 | 3 289 |
| varav mindre än 30 dagar | 3 065 | 2 166 |
| varav 30–180 dagar | 1 078 | 900 |
| varav mer än 180 dagar | 506 | 223 |
| Summa kundfordringar | 10 405 | 10 321 |
Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos lånefordringar och andra fordringar som följer. Reserven för kreditförluster för lån och fordringar anses obetydlig.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster | 2 756 | 2 830 |
| Förfallna ej nedskrivna fordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster | 614 | 248 |
| varav mindre än 30 dagar | 565 | 247 |
| varav 30–180 dagar | 49 | 1 |
| varav mer än 180 dagar | 0 | − |
| Summa lånefordringar och andra fordringar | 3 370 | 3 078 |
Det finns inga väsentliga förfallna avtalstillgångar eller väsentlig reservering för förväntade kreditförluster hänförliga till avtalstillgångar.
Se även avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 för information om hur risker i kundfordringar motverkas.
Kundförluster uppgick till 608 MSEK under 2019, exklusive tillgångar som innehas för försäljning, och 681 MSEK under 2018. Återvunna kundfordringar var 115 MSEK under 2019, exklusive tillgångar som innehas för försäljning, respektive 29 MSEK under 2018. Se not K8 för mer information om återvunna kundfordringar.
Reserven för förväntade kreditförluster i kundfordringar förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 995 | 796 |
| Periodens avsättningar för förväntade kreditförluster i fordringar samt avskrivna fordringar | 262 | 125 |
| Förvärvad och avyttrad verksamhet | -133 | 12 |
| Återförda avsättningar | -95 | 36 |
| Kursdifferenser | 15 | 26 |
| Utgående redovisat värde | 1 045 | 995 |
Summa räntebärande fordringar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde | 382 | 543 |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 77 | 81 |
| varav betecknade som säkringar av kassaflöde | 305 | − |
| varav som värderas till verkligt värde via resultaträkningen | − | 462 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26) | 382 | 543 |
| Kortfristiga placeringar med löptid över 3 månader | 8 426 | 513 |
| varav obligationer som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat | 8 426 | 513 |
| Lånefordringar och fordringar till upplupet anskaffningsvärde | 3 043 | 3 069 |
| Delsumma (se Kategorier – not K26) | 11 851 | 4 125 |
| Finansiella leasingfordringar | 448 | 404 |
| Summa (se Kreditrisk – not K27) | 12 300 | 4 529 |
Kortfristiga placeringar med löptider längre än 3 månader har ökat under 2019, främst hänförligt till en minskning av investeringar inom likvida medel, med löptid upp till 3 månader. Redovisade värden för poster värderade till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella leasingfordringar anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är
oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värdehierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K26 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27. För information om leasing, se not K28.
Likvida medel fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader | 806 | 6 154 |
| varav obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | 800 | − |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde | 6 | 6 154 |
| Kassa och bank | 5 310 | 12 610 |
| Summa (se Kategorier – not K26 och Kreditrisk – not K27) | 6 116 | 18 765 |
Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K26 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27. Information om spärrade bankmedel återfinns i not K30.
Enligt bolagsordningen för Telia Company AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 8 GSEK och till högst 32 GSEK. Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar. Registrerat aktiekapital har sedan den 31 december 2005 förändrats på följande sätt.
| Registrerat aktiekapital (SEK) |
Registrerat antal aktier |
Kvotvärde (SEK/aktie) |
|
|---|---|---|---|
| Registrerat aktiekapital 31 december 2005 | 14 960 742 621 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2005, 6 september 2006 | -591 279 539 | -184 774 856 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital 31 december 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2011, 19 juli 2011 | -513 191 783 | -160 372 432 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital 31 december 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018 |
13 856 271 299 | 4 330 084 781 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2018 och 2019, 3 maj 2019 | -385 742 099 | -120 544 406 | |
| Fondemission, 3 maj 2019 | 385 742 099 | ||
| Registrerat aktiekapital 31 december 2019 | 13 856 271 299 | 4 209 540 375 | 3,29 |
Den 20 april 2018 beslutade styrelsen om ett återköpsprogram av aktier. Ambitionen var att återköpa aktier för ett årligt belopp om 5 GSEK över den kommande treårsperioden, totalt 15 GSEK, vilket kräver årsstämmans godkännande för återköp under 2019 och 2020.
Vid datumet för årsstämman som hölls den 10 april 2019 ägde Telia Company 120 544 406 egna aktier. Årsstämman godkände en reducering av aktiekapitalet om -386 MSEK genom indragning av samtliga egna aktier vid den tidpunkten och en motsvarande ökning av aktiekapitalet om 386 MSEK genom fondemission, vilka genomfördes den 3 maj 2019. Årsstämman bemyndigade även styrelsen att fortsätta att återköpa aktier. Bemyndigandet kunde nyttjas vid ett eller flera tillfällen innan årsstämman 2020. Den 17 oktober 2019 tillkännagav Telia Company att styrelsen hade beslutat att inte verkställa resterande del om 5 GSEK av det treåriga återköpsprogrammet. Det totala erlagda priset för de återköpta aktierna inom återköpsprogrammet under 2019 uppgick till 4 930 MSEK (4 126) och transaktionskostnader, netto efter skatt, uppgick till 3 MSEK (2).
Under maj 2019 överförde Telia Company 1 002 363 aktier till deltagarna i "Långsiktigt incitamentsprogram 2016/2019" (LTI-programmet), via ett aktieswap-avtal med en extern part, till ett genomsnittligt pris om 40,5568 SEK per aktie. Den totala kostnaden för de överförda aktierna var 41 MSEK och transaktionskostnaderna, netto efter skatt, uppgick till 0 MSEK. Den 3 maj 2018 förvärvade Telia Company 445 891 egna aktier till ett genomsnittligt pris om 42,9698 SEK för att täcka sina åtaganden inom ramen för "Långsiktigt incitamentsprogram 2015/2018". Det totala erlagda priset kontant för de återköpta aktierna uppgick till 19 MSEK. Under det andra kvartalet 2018 distribuerades dessa aktier till incitamentsprogrammets deltagare.
De totala förvärven av egna aktier under återköpsprogrammet och överföringen av aktier under LTI-programmet reducerade övrigt tillskjutet kapital inom eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare med totalt 4 974 MSEK (4 147).
Per den 31 december 2019 ägde Telia Company 96 859 759 (99 277 963) egna aktier och det totala antalet registrerade och utestående aktier uppgick till 4 209 540 375 (4 330 084 781) respektive 4 112 680 616 (4 230 806 818).
Finansiell information i sammandrag för dotterbolag i kvarvarande verksamhet med väsentliga innehav utan bestämmande inflytande presenteras nedan. Beloppen som redovisas för varje bolag är baserade på de belopp som ingår i de konsoliderade finansiella rapporterna innan eliminering av interna mellanhavanden och enbart de nettotillgångar i vilka innehav utan bestämmande inflytande har en andel. Övrigt totalresultat innehåller enbart kursdifferenser som uppkommer vid omräkning till SEK.
Innehav utan bestämmande inflytande i Telia Lietuva, AB (tidigare TEO LT, AB) uppgår till 11,8 procent. Koncernen äger 49 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA (LMT). Dock har Telia Company enligt aktieägaravtal majoriteten i LMTs styrelse och bolaget betraktas därför som ett dotterbolag. LMT ägs delvis av intressebolaget SIA Tet vilket minskar innehav utan bestämmande inflytande till 39,7 procent.
Det tidigare segmentet region Eurasien klassificeras som innehav för försäljning sedan den 31 december 2015. För information om dotterbolag i avvecklad verksamhet med väsentliga innehav utan bestämmande inflytande se not K35 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning".
Betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande redovisas i not K31 "Kassaflödesinformation".
| 31 december 2019 MSEK, förutom procent |
Telia Lietuva, AB (tidigare TEO LT, AB), Litauen |
Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland |
Övriga dotterbolag, kvarvarande verksamhet |
Avvecklad verksamhet |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | 4 878 | 1 973 | |||
| Omsättningstillgångar | 1 557 | 955 | |||
| Skulder | |||||
| Långfristiga skulder | -1 464 | -461 | |||
| Kortfristiga skulder | -1 373 | -1 160 | |||
| Nettotillgångar | 3 597 | 1 307 | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande procent | 11,8 | 39,7 | |||
| Redovisat värde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 426 | 519 | 248 | 215 | 1 409 |
| Nettoomsättning | 4 182 | 1 543 | |||
| Årets resultat | 622 | 157 | |||
| Årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 74 | 62 | 66 | -35 | 167 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 1 636 | 821 | |||
| Fritt kassaflöde | 1 102 | 527 |
| 31 december 2018 MSEK, förutom procent |
Telia Lietuva, AB (tidigare TEO LT, AB), Litauen |
Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland |
Övriga dotterbolag, kvarvarande verksamhet |
Avvecklad verksamhet |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | 4 378 | 1 811 | |||
| Omsättningstillgångar | 1 443 | 591 | |||
| Skulder | |||||
| Långfristiga skulder | -1 335 | -633 | |||
| Kortfristiga skulder | -1 070 | -749 | |||
| Nettotillgångar | 3 416 | 1 020 | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande procent | 11,8 | 39,7 | |||
| Redovisat värde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 405 | 405 | 310 | 3 930 | 5 050 |
| Nettoomsättning | 3 976 | 1 409 | |||
| Årets resultat | 582 | 130 | |||
| Årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 69 | 51 | 76 | -285 | -89 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 1 341 | 472 | |||
| Fritt kassaflöde | 673 | 170 |
| Jan–dec 2019 Jan–dec 20181 | ||
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare (MSEK) | 7 093 | 3 213 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier (1 000-tal), före och efter utspädning | 4 172 356 | 4 292 680 |
| Resultat per utestående aktie (SEK), före och efter utspädning | 1,70 | 0,75 |
| Kontant ordinarie utdelning (för 2019 enligt styrelsens förslag) | ||
| – Per aktie (SEK) | 2,45 | 2,36 |
| – Summa (MSEK) | 10 076 | 9 985 |
1) Omräknat för jämförbarhet, se not K1.
Telia Company har följande marknadsfinansieringsprogram.
| 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntetyp | Genom | |||||||||
| Ram | Ram Utnyttjat | Rörlig | Fast | snittlig löptid |
Ram Utnyttjat | |||||
| Program | Egenskaper | valuta | (miljoner) | (år) | (miljoner) | |||||
| Telia Company AB | Euro Medium Term Note (EMTN) |
Obekräftat, Inter nationell, Långfristig |
EUR | 12 000 | 6 767 | 153 | 6 613 | 7,82 | 12 000 | 6 552 |
| Telia Company AB | Euro Commercial Paper (ECP) |
Obekräftat, Inter nationell, Kortfristig |
EUR | – | – | – | – | – | 1 000 | – |
| Telia Company AB | Flexible Term Note (FTN) |
Obekräftat, Svensk, Kort- och långfristig |
SEK | 8 000 | – | – | – | – | 8 000 | – |
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde |
Verkligt värde |
Redovisat värde |
Verkligt värde |
| Långfristiga lån | ||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 50 945 | 55 574 | 49 963 | 55 014 |
| Räntederivat till verkligt värde | 230 | 230 | 162 | 162 |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 230 | 230 | 162 | 162 |
| varav till verkligt värde via resultaträkningen | – | – | – | – |
| Valutaräntederivat till verkligt värde | 2 694 | 2 694 | 1 792 | 1 792 |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 1 892 | 1 892 | 1 527 | 1 527 |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 647 | 647 | 265 | 265 |
| varav till verkligt värde via resultaträkningen | 155 | 155 | – | – |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26) | 53 870 | 58 498 | 51 917 | 56 968 |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 32 475 | 42 255 | 32 267 | 39 767 |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 11 833 | 15 740 | 20 747 | 25 660 |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 1 508 | 1 420 | 1 443 | 1 443 |
| Delsumma (se Kategorier – not K26) | 87 852 | 102 173 | 85 626 | 98 177 |
| Övriga långfristiga lån | ||||
| Leasingskulder1 | 12 046 | 1 363 | 1 363 | |
| Summa långfristiga lån | 99 899 | 86 990 | 99 541 | |
| Kortfristiga lån | ||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 6 807 | 6 841 | 3 018 | 3 019 |
| Räntederivat betecknade som säkringsinstrument | 22 | 22 | 45 | 45 |
| Valutaräntederivat betecknade som säkringsinstrument | – | – | – | – |
| Valutaräntederivat till verkligt värde via resultaträkningen | – | – | 292 | 292 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26) | 6 828 | 6 863 | 3 355 | 3 357 |
| Utnyttjade checkräkningskrediter och kortfristiga | ||||
| kreditfaciliteter till upplupet anskaffningsvärde | 7 838 | 7 846 | – | – |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 1 422 | 1 431 | 1 771 | 1 776 |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | – | – | – | – |
| Skulder avseende återköpsavtal | – | – | – | – |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 723 | 783 | 4 378 | 4 378 |
| Delsumma (se Kategorier – not K26) | 16 811 | 16 923 | 9 505 | 9 512 |
| Övriga kortfristiga lån | ||||
| Leasingskulder1 | 2 968 | 46 | 46 | |
| Summa kortfristiga lån | 19 779 | 9 552 | 9 558 |
1) 2018 års leasingskuld avser finansiella leasingavtal under IAS 17. Det finns inget krav att uppge verkligt värde av finansiella leasingavtal under IFRS 16.
Verkligt värde avseende lånen ovan relaterar till Nivå 2 i verkligt värde-hierarkin. För en beskrivning av värdering se not K3 avsnittet "Uppskattning av verkligt värde".
Normalt swappas den del av upplåningen som är denominerad i utländsk valuta till SEK. Undantagen utgörs typiskt av upplåning som avser finansiering av koncernens internationella etableringar eller selektiv säkring av utländska nettoinvesteringar.
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not K26 samt information om förfallotidpunkter respektive hantering av likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och finansieringsrisk i not K27.
Telia Company tillhandahåller förmånsbestämda pensionsplaner till flertalet anställda i Sverige, Finland och Norge. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension.
Anställda i Telia Company AB och merparten av dess svenska dotterbolag är berättigade till pensionsförmåner enligt den förmånsbestämda pensionsplanen ITP-Tele (ITP 2-plan). Samtliga anställda födda 1979 och senare omfattas dock av en premiebestämd pensionsplan (ITP 1-plan). Den del av den svenska flerarbetsgivarplanen ITP 2 som tryggas genom betalning av pensionspremier till Alecta redovisas som en premiebestämd plan till följd av avsaknad av den information som erfordras för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan. Telia Companys andel av sammanlagda premier i Alectas ITP 2-plan är 0,10 procent och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i ITP 2-planen uppgår till 0,77 procent. Förväntade avgifter för ITP 2-planen under 2020 uppgår till 30 MSEK.
Telia Companys anställda i Finland äger rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pensioner för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan omfattande ålderspension, sjukpension, arbetslöshetsersättning och dödsfallsersättning (TyEL-pension). Därutöver har vissa anställda rätt till högre pensionsförmåner genom en tilläggspensionsplan. I Finland tryggas en del av pensionen genom avsättning i förskott och resterande del finansieras som direktpension, dvs avgifterna sätts till en nivå som förväntas motsvara ett belopp som är tillräckligt stort för att täcka de förmåner som förfaller till betalning under samma period.
Telia Norge tillhandahåller en förmånsbestämd pensionsplan, som stängdes för nya inträden 2011.
Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensionsstiftelser men säkerställs också genom avsättningar i balansrapporten i kombination med pensionskreditförsäkring.
Medlemmarna i Telia Companys förmånsbestämda planer är ungefär fördelade mellan följande grupper; 20 procent aktiva medlemmar, 43 procent fribrevshavare och 37 procent pensionärer.
Telia Companys anställda i många andra länder omfattas vanligtvis av premiebestämda pensionsplaner. Premierna till de sistnämnda planerna utgör normalt en procentuell andel av den anställdes lön och kostnadsförs löpande.
Totala belopp redovisade i koncernens balansrapporter för pensionsförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge Summa | Sverige | Finland | Norge Summa | ||
| Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser | 21 326 | 7 054 | 540 | 28 920 | 19 820 | 5 353 | 512 | 25 685 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -23 648 | -5 650 | -417 | -29 715 | -22 259 | -4 533 | -385 | -27 176 |
| Överskott (-)/ underskott (+) avseende fonderade pensionsplaner | -2 322 | 1 404 | 124 | -794 | -2 439 | 820 | 128 | -1 491 |
| Nuvärde av ofonderade pensionsförpliktelser | 1 894 | – | – | 1 894 | 1 725 | – | – | 1 725 |
| Nettotillgångar (-)/nettoskuld (+) för pensionsförpliktelser | -428 | 1 404 | 124 | 1 099 | -714 | 820 | 128 | 234 |
| varav redovisade som avsättningar | 1 806 | 1 404 | 124 | 3 334 | 1 571 | 820 | 128 | 2 519 |
| varav redovisade som tillgångar | -2 234 | – | – | -2 234 | -2 285 | – | – | -2 285 |
| Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge | Summa | Sverige | Finland | Norge | Summa |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 149 | 145 | 16 | 310 | 117 | 168 | 16 | 301 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år | -27 | -5 | -16 | -48 | -8 | -3 | 0 | -11 |
| Vinst/förlust från regleringar1 | 7 | 140 | – | 147 | 4 | – | – | 4 |
| Summa pensionskostnader i rörelseresultatet från förmånsbestämda förpliktelser |
129 | 280 | 1 | 410 | 114 | 165 | 16 | 294 |
| Räntekostnader | 548 | 120 | 14 | 682 | 575 | 112 | 6 | 694 |
| Ränteintäkter | -579 | -103 | -11 | -692 | -667 | -95 | -4 | -766 |
| Summa räntenetto i finansiella poster | -31 | 18 | 3 | -10 | -93 | 18 | 2 | -73 |
| Summa pensionskostnader från förmånsbestämda förpliktelser |
98 | 298 | 3 | 399 | 21 | 182 | 18 | 221 |
| Pensionskostnader i rörelseresultatet från premiebestämda planer |
965 | 1 007 | ||||||
| Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) | ||||||||
| Vinst/förlust från förändring i finansiella antaganden | 2 068 | 887 | 11 | 2 966 | 1 140 | -584 | 2 | 558 |
| Erfarenhetsbaserad vinst/förlust | -63 | 4 | -5 | -64 | 411 | 21 | -1 | 431 |
| Vinst/förlust från förändring i demografiska antaganden | – | -40 | – | -40 | – | – | – | – |
| Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive ränteintäkt) | -2 058 | -491 | 10 | -2 539 | 750 | 352 | -1 | 1 100 |
| Summa vinster/förluster redovisat i övrigt totalresultat, förmånsbestämda pensionsplaner |
-52 | 360 | 16 | 323 | 2 300 | -211 | 0 | 2 089 |
Förändring av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser var som följer.
| 2019 | 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge | Summa | Sverige | Finland | Norge | Summa |
| Ingående balans, nuvärde av pensionsförpliktelser | 21 545 | 5 353 | 512 | 27 410 | 20 300 | 5 429 | 255 | 25 984 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 149 | 145 | 16 | 310 | 117 | 168 | 16 | 301 |
| Räntekostnader | 548 | 120 | 14 | 682 | 575 | 112 | 6 | 694 |
| Betalda förmåner | -1 007 | -116 | -8 | -1 130 | -995 | -29 | -4 | -1 027 |
| Planöverföring1 | – | 380 | – | 380 | – | – | – | – |
| Regleringar | 7 | 140 | – | 147 | 4 | – | – | 4 |
| Reduktion av pensionsförpliktelser | -27 | -5 | -16 | -48 | -8 | -3 | – | -11 |
| Förvärvade verksamheter | – | 105 | 0 | 105 | – | 3 | 231 | 234 |
| Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) | ||||||||
| Vinst/förlust från förändring i finansiella antaganden | 2 068 | 887 | 11 | 2 966 | 1 140 | -584 | 2 | 558 |
| Erfarenhetsbaserad vinst/förlust | -63 | 4 | -5 | -64 | 411 | 21 | -1 | 431 |
| Vinst/förlust från förändring i demografiska antaganden | – | -40 | – | -40 | – | – | – | – |
| Kursdifferenser | – | 80 | 15 | 95 | – | 236 | 6 | 242 |
| Utgående balans, nuvärde av pensionsförpliktelser | 23 220 | 7 054 | 540 | 30 813 | 21 545 | 5 353 | 512 | 27 410 |
1) I Finland har en avgiftsbestämd plan överförts till en förmånsbestämd plan under 2019. Överföringen resulterade i en ökning av pensionsåtaganden respektive förvaltningstillgångar med 380 MSEK. Överföringen ledde också till en förlust från reglering i resultaträkningen på 140 MSEK.
Förändring i förvaltningstillgångarnas verkliga värde var som följer.
| 2019 | 2018 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge | Summa | Sverige | Finland | Norge | Summa | |
| Ingående balans, verkligt värde förvaltningstillgångar | 22 259 | 4 533 | 385 | 27 176 | 23 016 | 4 542 | 160 | 27 718 | |
| Ränteintäkter | 579 | 103 | 11 | 692 | 667 | 95 | 4 | 766 | |
| Tillskjutna medel till pensionsstiftelsen | – | 87 | 29 | 116 | – | 80 | 19 | 99 | |
| Utbetalda medel från pensionsstiftelsen | -1 247 | – | – | -1 247 | -675 | – | – | -675 | |
| Betalda förmåner | – | -116 | -8 | -123 | – | -29 | -4 | -33 | |
| Planöverföring1 | – | 380 | – | 380 | – | – | – | – | |
| Förvärvade verksamheter | – | 101 | – | 101 | – | – | 200 | 200 | |
| Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) | |||||||||
| Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive ränteintäkt) | 2 058 | 491 | -10 | 2 539 | -750 | -352 | 1 | -1 101 | |
| Kursdifferenser | – | 72 | 10 | 82 | – | 197 | 5 | 201 | |
| Utgående balans, verkligt värde förvaltningstillgångar | 23 648 | 5 650 | 416 | 29 715 | 22 259 | 4 533 | 385 | 27 176 |
1) I Finland har en avgiftsbestämd plan överförts till en förmånsbestämd plan under 2019. Överföringen resulterade i en ökning av pensionsåtaganden respektive förvaltningstillgångar med 380 MSEK. Överföringen ledde också till en förlust från reglering i resultaträkningen på 140 MSEK.
Den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande väsentliga antaganden, angivna som sammanvägda medelvärden för de olika pensionsplanerna. Dessa antaganden är de mest väsentliga i termer av risk för förändringar i Telia Companys pensionsskulder. Diskonteringsräntan avspeglar den räntenivå vid vilken pensionsförpliktelserna skulle kunna lösas i sin helhet och påverkar värdet av de förmånsbestämda pensionsförpliktelserna.
I linje med tidigare år fastställs diskonteringsräntan för Sverige genom referens till marknaden för säkerställda bostadsobligationer. Eftersom åtagandet har en längre löptid än de flesta bostadsobligationer görs en extrapolering av räntekurvan, varpå den läses av motsvarande durationen på Telia Companys pensionsåtagande. Därefter justerar
Telia Companys ledning diskonteringsräntan motsvarande skillnaden mellan Riksbankens långsiktiga inflationsmål och faktisk marknadsinflation vid rapportperiodens slut. Diskonteringsräntan för Finland fastställs utifrån förstklassiga företagsobligationer med lång löptid. I Norge fastställs diskonteringsräntan efter samma princip som Sverige.
Faktorerna årlig pensionsuppräkning och ökad livslängd påverkar framtida pensionsutbetalningar och därmed pensionsförpliktelsen. För Sverige har ledningen valt att använda måltalet för årlig inflation som satts upp av Sveriges Riksbank. För Finland baseras inflationsantagandet på långfristiga inflationsswappar. För Norge baseras den årliga pensionsuppräkningen främst på estimat från den norska redovisningsnämnden (Norsk regnskapsstiftelse). Se nedan för känslighetsanalys för de väsentliga antaganden som har använts vid beräkning av pensionsförpliktelserna.
| 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Procent, förutom livslängd | Sverige | Finland | Norge | Sammanvägda medelvärden |
Sverige | Finland | Norge | Sammanvägda medelvärden |
| Diskonteringsränta | 2,1 | 1,3 | 2,1 | 1,9 | 2,6 | 2,2 | 2,8 | 2,5 |
| Årlig pensionsuppräkning | 2,0 | 0,5 | 1,0 | 1,6 | 2,0 | 0,7 | 0,9 | 1,7 |
| Livslängd | ||||||||
| förväntad livslängd 65-årig man (år) | 21 | 21 | 22 | 21 | 21 | 21 | 22 | 21 |
| förväntad livslängd 65-årig kvinna (år) | 24 | 25 | 26 | 24 | 24 | 25 | 26 | 24 |
Känsligheten i pensionsförpliktelserna av förändring i antaganden presenteras nedan.
| 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Påverkan på Påverkan på pensionsförpliktelsen pensionsförpliktelsen |
||||||||||
| MSEK | Sverige | Finland | Norge | Summa | Sverige | Finland | Norge | Summa | ||
| Diskonteringsränta +0,5 p.p. | -2 085 | -703 | -50 | -2 838 | -1 833 | -514 | -49 | -2 396 | ||
| Diskonteringsränta -0,5 p.p. | 2 354 | 820 | 58 | 3 232 | 2 029 | 590 | 56 | 2 675 | ||
| Årlig pensionsuppräkning +0,5 p.p. | 2 354 | 791 | 37 | 3 182 | 2 029 | 567 | 36 | 2 632 | ||
| Årlig pensionsuppräkning -0,5 p.p. | -2 085 | -710 | -32 | -2 827 | -1 833 | -518 | -32 | -2 384 | ||
| Livslängd +1 år | 1 594 | 235 | 12 | 1 841 | 1 196 | 165 | 12 | 1 373 |
Känslighetsanalyserna baseras på en förändring i ett antagande medan andra antaganden är konstanta. I praktiken är detta osannolikt, och förändringar i vissa antaganden kan vara korrelerade.
Tillgångarna i Telia Companys pensionsstiftelser utgörs av förvaltningstillgångar för pensioner och värderas till verkligt värde. Dessa tillgångar används som huvudsaklig finansieringskälla för pensionsförpliktelserna och finns huvudsakligen i Sverige och Finland. Pensionsstiftelserna investerar tillgångarna på sådant sätt att likviditeten i pensionsstiftelserna är säkrad. Investeringshorisonten är långsiktig och ämnar täcka Telia Companys pensionsåtaganden. Den viktade genomsnittliga löptiden för pensionsförpliktelsen är ungefär 20 år. Investeringsplaner godkänns av pensionsstiftelsernas styrelser. Investeringsverksamheten följer de
lager och förordningar som utfärdas av tillsynsmyndigheterna som reglerar pensionsstiftelser.
För den svenska pensionsstiftelsen, som svarar för cirka 80 procent av koncernens totala förvaltningstillgångar, tilllämpar Telia Company ett lägsta fonderingskrav.
Portföljsammansättningen har varit framgångsrik och portföljen har genererat en årlig avkastning om 6,6 procent sedan starten. Per den 31 december 2019 var den strategiska tillgångsfördelningen, som beslutats av styrelsen för den svenska pensionsstiftelsen, 49 procent räntebärande tillgångar, 34 procent aktier och 17 procent alternativa investeringar. Alternativa investeringar består av fastigheter, hedgefonder och "private equity" (onoterade innehav). Den faktiska portföljsammansättningen kan avvika från den strategiska fördelningen inom bestämda risklimiter. Ökad allokering till aktier på bekostnad av räntebärande tillgångar förbättrade avkastningen under 2019. Arbetet med att förbättra relationen mellan avkastning och risk fortsätter.
Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var enligt nedan.
| MSEK | 31 december 2019 | 31 december 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångsslag | Noterat | Onoterat | Summa | Procent | Noterat | Onoterat | Summa | Procent | |
| Egetkapitalinstrument | 9 791 | 381 | 10 172 | 34 | 8 841 | 406 | 9 247 | 34 | |
| Skuldinstrument | 13 290 | 580 | 13 870 | 47 | 12 460 | 427 | 12 886 | 47 | |
| Fastigheter | – | 1 678 | 1 678 | 6 | – | 1 603 | 1 603 | 6 | |
| Likvida medel | 153 | 494 | 647 | 2 | 248 | 207 | 455 | 2 | |
| Alternativa investeringar | 207 | 2 838 | 3 045 | 10 | 129 | 2 671 | 2 801 | 10 | |
| Övrigt | – | 303 | 303 | 1 | – | 185 | 185 | 1 | |
| Summa | 23 441 | 6 274 | 29 715 | 100 | 21 678 | 5 499 | 27 176 | 100 | |
| varav aktier i Telia Company | 15 | – | 15 | 0,05 | 15 | – | 15 | 0,06 |
För svenska företag tryggas pensionsförpliktelserna även genom kreditförsäkring. Det innebär att, skulle nettoavsättningen för pensionsförpliktelser öka kan respektive företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall redovisa avsättning. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig Telia Company att tillskjuta 144 MSEK under 2020.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| 31 december 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Avsättningar för omstrukturering |
Avsättningar för återställning |
Övriga avsättningar |
Summa |
| Ingående redovisat värde | 184 | 2 845 | 3 578 | 6 608 |
| Årets avsättningar | 590 | 954 | 169 | 1 712 |
| Förvärvade verksamheter | 0 | – | 13 | 13 |
| Ianspråktagna avsättningar | -431 | -249 | -2 092 | -2 772 |
| Återförda avsättningar | -6 | – | -5 | -11 |
| Omklassificeringar | -3 | – | -2 | -5 |
| Tids- och ränteeffekter | – | 38 | – | 38 |
| Kursdifferenser | 2 | 20 | 115 | 136 |
| Diskonteringseffekt, netto | – | – | 11 | 11 |
| Utgående redovisat värde | 336 | 3 608 | 1 787 | 5 731 |
| varav långfristig del | 67 | 3 602 | 1 404 | 5 073 |
| varav kortfristig del | 269 | 6 | 383 | 658 |
Avsättningen för förlikningsbeloppet med myndigheterna i USA och Nederländerna ingick i Övriga avsättningar 2018. Under 2019 betalades den återstående delen av förlikningsbeloppet. Se not K35 för ytterligare information.
Avsättningarna för omstrukturering motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning och i faktiskt utfall av förhandlingar med underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar. Avsättningar för omstrukturering avser i huvudsak personalminskning till följd av pågående optimering av verksamheten i Norden och koncernfunktioner.
Avsättningar för återställning avser främst hantering av miljöfarligt avfall som uttjänta kreosot- och arsenikimpregnerade telefonstolpar samt nedmontering och återställning av mobila och fasta stationssajter. Årets avsättningar uppgår till 954 MSEK, varav 728 MSEK avser ändrade bedömningar av priser för nedmontering och återställning av nätverkstillgångar. Återstående avsättningar per den 31 december 2019 förväntas bli fullt utnyttjade under perioden 2020–2099 beroende på faktorer som förekommande förlängningsvillkor i hyresavtal för sajter och av ledningen beslutade nedtagningsplaner.
Övriga avsättningar inkluderar avsättningar för skadestånd och rättstvister, framtida förlustkontrakt, försäkringstekniska avsättningar, löneskatt på framtida pensionsutbetalningar, kundlojalitetsprogram, uppskattade framtida utgifter för att leva upp till gjorda påståenden om sakförhållanden och utställda garantier, t ex transaktionsgarantier, samt för eventuella rättsliga tvister m m i samband med avyttring och nedläggning av koncernbolag, intressebolag och utomstående bolag samt avsättningar för återköpsåtaganden för såld utrustning på vissa marknader. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2020–2054. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna.
Övriga långfristiga icke räntebärande skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Skuld för danska licensavgifter till upplupet anskaffningsvärde | 151 | 183 |
| Skuld för finska licensavgifter till upplupet anskaffningsvärde | 163 | 259 |
| Övriga skulder till upplupet anskaffningsvärde | 162 | 124 |
| Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – not K26) | 476 | 566 |
| Förskottsbetalda operationella leasingavtal | 444 | 363 |
| Övriga skulder | 458 | 235 |
| Summa övriga långfristiga skulder1 | 1 377 | 1 164 |
1) 2018 är omräknad, se not K1.
För skulder till upplupet anskaffningsvärde motsvarar redovisat värde verkligt värde, då effekten av diskontering till marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut var oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella
instrument indelade i kategorier samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K26 respektive K27.
För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2019 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
2021 | 2022 | 2023 | 2024 | Senare år | Summa | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde | 188 | 46 | 49 | 39 | 153 | 475 | 476 |
För information om leasingavtal, se not K28.
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som värderas till verkligt värde via resultaträkningen | 377 | 99 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26) | 377 | 99 |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde | 12 697 | 11 146 |
| varav leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang | 5 923 | 5 133 |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde | 3 057 | 3 588 |
| Delsumma (se Kategorier – not K26) | 16 131 | 14 833 |
| Övriga kortfristiga skulder1 | 7 761 | 7 065 |
| Avtalsskulder (Förutbetalda intäkter) | 4 393 | 4 151 |
| Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 28 286 | 26 049 |
1) Omräknad, se not K1.
För leverantörsskulder och kortfristiga skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värdehierarkin samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K26 respektive K27. Telia Company har ett arrangemang
med flera banker, där bankerna erbjuder Telia Companys leverantörer möjligheten att erhålla tidigare betalning av Telia Companys leverantörsskulder. Leverantörer som nyttjar finansieringsarrangemanget betalar en kreditavgift till banken. Telia Company betalar ingen kreditavgift och ställer inga ytterligare säkerheter eller garantier till banken.
För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2019 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2020 | 2020 | 2020 | 2020 | |
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde | 14 817 | 206 | 100 | 632 | 15 754 |
Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not K27.
Kortfristiga skulder består huvudsakligen av upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och
roamingkostnader, medan övriga kortfristiga skulder huvudsakligen utgörs av mervärdesskatt, förskott från kunder samt upplupna personalkostnader och sociala kostnader. Avtalsskulder (förutbetalda intäkter) avser i huvudsak abonnemangs- och andra telekomavgifter.
Exklusive de finansiella instrument som behandlas i not K28 fördelade sig redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder på följande sätt per kategori.
| MSEK | Not | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||||||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument1 | K16, K19 | 3 651 | 2 402 | ||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen1 | 184 | 790 | |||||
| varav derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen1 | K16, K18, K19 | 170 | 777 | ||||
| varav övriga investeringar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | K16 | 13 | 13 | ||||
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | K16, K18, K19 | 23 968 | 38 039 | ||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat2 | K16, K19 | 14 995 | 8 052 | ||||
| Summa finansiella tillgångar per kategori | 42 798 | 49 283 | |||||
| Finansiella skulder | |||||||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K21, K25 | 2 791 | 1 999 | ||||
| Derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen | K21, K25 | 532 | 392 | ||||
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde3 | K21, K24, K25 | 96 060 | 108 140 | ||||
| Summa finansiella skulder per kategori | 99 383 | 110 530 |
1) Redovisat värde om 546 MSEK har för 2018 omklassificerats från Finansiella tillgångar, värderade till verkligt värde via resultaträkningen, varav derivat värderade till
verkligt värde via resultaträkningen, till Derivat betecknade som säkringsinstrument.
2) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat har omräknats med 49 MSEK för 2018.
3) Omräknad, se not K1.
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.
| 31 december 2019 | 31 december 2018 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovi | varav | Redovi | varav | ||||||
| MSEK | Not | sat värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | sat värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde | |||||||||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat1 |
K16 | 319 | – | – | 319 | 272 | – | – | 272 |
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
K16 | 13 | – | – | 13 | 13 | – | – | 13 |
| Lång- och kortfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
K16, K19 | 14 677 | 12 667 | 2 010 | – | 7 780 | 7 780 | – | – |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument2 | K16, K19 | 3 651 | – | 3 651 | – | 2 402 | – | 2 402 | – |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen2 | K16, K18, K19 |
170 | – | 170 | – | 777 | – | 777 | – |
| Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå1 | 18 830 | 12 667 | 5 831 | 332 | 11 244 | 7 780 | 3 179 | 286 | |
| Finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K21, K25 | 2 791 | – | 2 791 | – | 2 000 | – | 2 000 | – |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen | K21, K25 | 532 | – | 532 | – | 392 | – | 392 | – |
| Villkorade köpeskillingar | 41 | – | – | 41 | – | – | – | – | |
| Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå | 3 365 | – | 3 323 | 41 | 2 392 | – | 2 392 | – |
1) Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat har omräknats med 49 MSEK för 2018.
2) Redovisat värde om 546 MSEK har omklassificerats från Derivat värderade till verklligt värde via resultaträkningen, till Derivat betecknade som säkringsinstrument för 2018.
Inga omföringar mellan Nivå 1, 2 eller 3 gjordes under 2019 eller 2018.
151 TELIA COMPANY ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2019
Vid uppskattning av verkligt värde för investeringar som klassificeras i Nivå 3 används betydande icke observerbara indata eftersom det inte finns någon aktiv marknad för dessa investeringar. Då det inte finns några observerbara priser tillgängliga för dessa egetkapitalinstrument, tillämpar Telia Company en marknadsansats för att uppskatta verkligt värde.
Den primära värderingsteknik som Telia Company använder för att uppskatta verkligt värde för onoterade egetkapitalinstrument i Nivå 3 baseras på den senaste transaktionen för det specifika företaget om en transaktion har skett nyligen. Om det har skett väsentliga förändringar i förutsättningarna mellan transaktionsdagen och balansdagen som, enligt Telia Companys bedömning, skulle kunna ha en betydande påverkan på verkligt värde justeras det redovisade värdet för att återspegla dessa förändringar.
Därutöver verifieras bedömningen av det verkliga värdet för väsentliga onoterade egetkapitalinstrument genom tilllämpning av andra värderingstekniker i form av värderingsmultiplar härledda från noterade jämförbara företag för relevanta finansiella och operationella mått såsom intäkter, bruttoresultat och andra nyckeltal som är relevanta för det specifika företaget. Jämförbara noterade företag bestäms baserat på bransch, storlek, utvecklingsfas, geografiskt område och strategi. Multipeln beräknas genom att dividera det jämförbara företagets värde (enterprise value) med det relevanta måttet. Multipeln justeras sedan för rabatter/ premier avseende skillnader, fördelar och nackdelar mellan Telia Companys investering och de jämförbara noterade företagen baserat på företagets specifika fakta och omständigheter.
Även om Telia Company gör sin bästa bedömning vid uppskattningen av verkligt värde för onoterade egetkapitalinstrument, och stämmer av resultat från den primära värderingstekniken mot andra värderingsmodeller, finns det inneboende begränsningar i alla värderingstekniker. Uppskattningar av verkligt värde som presenteras här indikerar därför inte nödvändigtvis ett belopp som Telia Company skulle kunna realisera i en aktuell transaktion. Framtida bekräftande händelser kommer också påverka uppskattningen av verkligt värde.
De verkliga värdena för skulder avseende villkorade köpeskillingar har uppskattats med hjälp av en diskonterad kassaflödesmetod. Värderingsmodellen beaktar nuvärdet av de förväntade framtida betalningarna. Skulder avseende villkorade köpeskillingar per 31 december 2019 är främst relaterade till förvärvet av Fello för vilket de maximala beloppen förväntas betalas och diskonteringseffekten bedöms oväsentlig. Se not K34.
Andra villkorade köpeskillingar är inte väsentliga. Tabellen nedan visar förändringar i nivå 3-instrument under året. Förändringen i verkligt värde och avyttringen av andelar i utomstående bolag 2018 är främst hänförlig till Telia Companys avyttring av innehavet i Spotify.
| Tillångar, 31 december 2019 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Summa | Villkorade köpeskillingar | |||
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 272 | 13 | 286 | – | |||
| Förändringar i verkligt värde | 46 | – | 46 | – | |||
| varav redovisade i övrigt totalresultat | 46 | – | 46 | – | |||
| Förvärv/kapitaltillskott | 70 | – | 70 | 41 | |||
| Avyttringar | -69 | – | -69 | – | |||
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 319 | 13 | 332 | 41 |
| Tillångar, 31 december 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Summa | Villkorade köpeskillingar |
|||
| Nivå 3, ingående redovisat värde1 | 1 949 | 19 | 1 968 | – | |||
| Förändringar i verkligt värde | 554 | – | 554 | – | |||
| varav redovisade i övrigt totalresultat | 554 | – | 554 | – | |||
| Förvärv/kapitaltillskott | 39 | 0 | 39 | – | |||
| Avyttringar | -2 269 | -6 | -2 275 | – | |||
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 272 | 13 | 286 | – |
1) Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 2018, har omräknats med 49 MSEK.
Telia Companys finansiering och finansiella risker hanteras under styrning och övervakning av styrelsen i Telia Company. Telia Companys finansieringsverksamhet är centraliserad till enheten Group Treasury som fungerar som Telia Companys internbank och ansvarar för hantering av finansiering, kapitalbehov och betalflöden. Group Treasury ansvarar också för koncerngemensam finansiell riskhantering avseende implementering av policyer och instruktioner, identifiering och övervakning av finansiella risker samt implementering av säkringstrategier av dessa risker. De väsentligaste riskerna Group Treasury ansvarar för är kreditrisk, likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och (re)finansieringsrisk. Group Treasury strävar även efter att hantera kostnaderna för riskhanteringen.
Telia Company finansierar sig i huvudsak genom upplåning via marknadsfinansieringsprogram direkt i svensk och internationell penning- och kapitalmarknad. Den kommunicerade finansieringsstrategin är att bibehålla löptiden, diversifiera koncernens finansieringskällor och hålla en betryggande likviditet. Kapitalmarknadsupplåning är den primära finansieringskällan medan bankupplåning betraktas som ett komplement. Detta ökar flexibiliteten och säkerställer tillgång till flera kapitalmarknader för att möjliggöra en så attraktiv prisbild som möjligt. Marknadsfinansieringsprogrammen utgör normalt ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till bankfinansiering. Det fjärde kvartalet 2019 tillkännagav Telia Company ett "Green Bond Framework" som en del av sitt hållbarhetsarbete. I ramverket tydliggörs vilka typer av projekt som kan uppfylla ramverkets krav, hur projekten väljs ut, hur emissionslikviden ska hanteras samt hur rapporteringen kommer att göras. Sustainalytics har gett ett andrahandsutlåtande på ramverket. Den 4 februari 2020 emitterade Telia Company en grön hybridobligation om 500 MEUR med en löptid på 61,25 år med första lösenmöjlighet efter 6,25 år. Kupongen var 1,375 procent och räntekostnaden 1,50 procent.
Telia Companys kapitalstruktur och utdelningspolicy beslutas av styrelsen. Avsikten är att dela ut minst 80 procent av operationellt fritt kassaflöde inklusive utdelningar från intressebolag, netto efter skatt. Den föreslagna utdelningen om 2,45 SEK per aktie motsvarar 80 procent.
Telia Company har som mål att ha en långsiktig kreditvärdering på A- till BBB+ för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv.
Standard & Poor's långsiktiga kreditvärdighet för Telia Company var BBB+ med stabila utsikter under året. De bekräftade sin kreditvärdering om A-2 för kortsiktig upplåning med stabila utsikter. Den långsiktiga kreditvärderingen från Moody's kvarstår på Baa1 och den kortsiktiga på P-2, båda med stabila utsikter. De bägge institutens kreditvärdering motsvarar en stark kreditvärdighet och bedöms därför ge Telia Company fortsatt god tillgång till kapitalmarknaderna.
Telia Company är inte föremål för några externt påtvingade kapitalkrav.
Avseende förvaltning av kapital definierar Telia Company kapital som eget kapital och 50 procent av hybridupplåning, vilket är i enlighet med marknadspraxis för denna typ av instrument. Per den 31 december 2019 uppgick Telia Companys kapital till 100 402 MSEK (110 255), varav eget kapital utgjorde 92 455 MSEK (102 438) och 50 procent av hybridupplåning uppgick till 7 947 MSEK (7 861).
Kreditrisk är risken för försenad eller utebliven inkomst eller värde såväl som åsamkad kostnad på grund av motparts konkurs eller oförmåga att uppfylla sina finansiella åtaganden. Det bokförda värdet av Telia Companys instrument med kreditriskexponering är följande.
| MSEK | Not | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|---|
| Övriga anläggningstillgångar exklusive Andelar i utomstående bolag, Utgifter för att erhålla ett avtal, Avtalstillgångar och Förutbetalda kostnader |
K16 | 11 435 | 13 198 |
| Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar exklusive Övriga kortfristiga fordringar, Kortfristiga avtalstillgångar och Förutbetalda kostnader |
K18 | 13 880 | 13 655 |
| Räntebärande fordringar | K19 | 12 300 | 4 529 |
| Likvida medel | K19 | 6 116 | 18 765 |
| Summa | 43 731 | 50 148 |
Vid ingående av finansiella transaktioner som ränte- och valutaränteswappar samt andra derivattransaktioner accepterar Telia Company endast kreditvärdiga motparter med goda kreditbetyg. Telia Company kräver att varje motpart har ett avtal enligt International Swaps and Derivatives Association Inc. (ISDA). Tillåten exponeringsvolym per motpart vid ingående av en finansiell transaktion är beroende av vilket kreditbetyg motparten har.
Den sammanlagda nettomotpartsexponeringen i derivatinstrument per den 31 december fördelades på motpartens kreditvärdering i nedanstående tabell. Erhållen likvid föreskriven i Credit Support Annex enligt ISDA-avtal är avdragen från exponeringen.
Telia Company kan placera överskottslikviditet i bankdepositioner och värdepapper utgivna av banker med en kreditvärdering om minst A- (Standard & Poor's) eller A3 (Moody's). Placeringar kan dessutom göras i värdepapper utgivna av företag med en kreditvärdering om minst BBB+ eller Baa1. Därutöver kan likviditet också placeras i statsobligationer och statsskuldsväxlar utgivna av den svenska, tyska, finska, norska eller danska staten samt svenska kommunobligationer, investeringsfonder och säkerställda tillgångar med en kreditvärdering om AAA/Aaa. Förväntad kreditförlust för bankdepositioner och investeringar till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat bedöms regelbundet och baseras på extern kreditvärdering av motparten eller utgivaren av värdepapperet. Den förväntade kreditförlusten vid rapportperiodens slut anses försumbar och reflekterar den höga kreditvärdigheten hos motparterna. Exponeringen för bankdepositioner och investeringar i värdepapper fördelar sig enligt tabellen nedan.
Vad gäller Telia Companys kundfordringar är motpartsrisken spridd geografiskt och på ett stort antal kunder såväl privatpersoner som företag i olika branscher.
Soliditetsupplysning erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kreditförluster och baseras på koncernintern information om betalningsbeteende om nödvändigt kompletterad med kredit- och affärsinformation från externa källor. Kostnader för kreditförluster i relation till koncernens nettoomsättning uppgick till cirka 0,7 procent under 2019 och 0,8 procent under 2018.
Telia Company tillämpar en förenklad ansats för att beräkna den förväntade kreditförlusten för kundfordringar, vilket betyder att förlustreserven reflekterar förväntad kreditförlust över livstiden för tillgångarna även om kreditrisken inte har ökat väsentligt sedan tillgången redovisades för första gången. Reserven för förväntade kreditförluster beräknas genom en matris baserad på åldern för tillgången och erfarenhet av historiska förluster. Den historiska information som används i matrisen genomgår regelbundna analyser så att den reflekterar information om nuvarande förhållanden och understödjer rimliga framtida förhållanden. För kvantitativ information om förlustreserven för förväntad kreditförlust för kundfordringar, se not K18.
Reserven för förväntade kreditförluster för konsumentfinansieringsfordringar är beräknad på statistik för kreditförluster för varje land. Statistiken är baserad på hur mycket av varje månads utlåning som är föremål för indrivning över livstiden på kontrakten. Den historiska statistiken som används för att beräkna förlustreserven genomgår regelbundna analyser så att den reflekterar information om nuvarande förhållanden och understödjer rimliga framtida förhållanden.
En reserv för förväntade kreditförluster beräknas även för leasingtillgångar. Beräkningen av förlustreserven baseras på riskklassificeringar från en kreditupplysningsföretag som representerar sannolikheten att en motpart kommer få finansiella problem. För att täcka kreditförlusten
| 2019 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Kreditvärderingskategori (S&P/Moody's) |
Kassa och bank |
Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader |
Lång- och kortfristiga placeringar |
Motparts exponering i derivat instrument |
||||
| AAA / Aaa | – | – | 7 663 | – | ||||
| AA+ till AA- / Aa1 till Aa3 | 4 574 | 100 | 4 019 | 37 | ||||
| A+ till A- / A1 till A3 | 735 | 706 | 677 | 147 | ||||
| BBB+ till BBB- / Baa1 till Baa3 | – | – | 906 | – | ||||
| Icke-solid nivå (Non-investment grade) | – | – | – | – | ||||
| Summa | 5 310 | 806 | 13 265 | 184 |
| 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Kreditvärderingskategori (S&P/Moody's) |
Kassa och bank |
Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader |
Lång- och kortfristiga placeringar |
Motparts exponering i derivat instrument |
|||
| AAA / Aaa | – | – | 7 780 | – | |||
| AA+ till AA- / Aa1 till Aa3 | 6 825 | 3 589 | – | 482 | |||
| A+ till A- / A1 till A3 | 5 758 | 2 564 | – | 243 | |||
| BBB+ till BBB- / Baa1 till Baa3 | – | – | – | – | |||
| Icke-solid nivå (Non-investment grade) | – | – | – | – | |||
| Summa | 12 610 | 6 154 | 7 780 | 725 |
inom leasing finns alternativet att sälja den underliggande tillgången till en extern part.
För kvantitativ information om förlustreserven för leasingtillgångar, se not K28.
Likviditetsrisk utgör risken att Telia Company kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med likvida medel eller någon annan finansiell tillgång.
Telia Company har internkontrollprocesser och beredskapsplaner för hantering av likviditetsrisk. Den kort- och medelfristiga likviditetshanteringen tar i beaktande förfallotidpunkter för finansiella tillgångar och finansiella skulder samt bedömda kassaflöden från verksamheten.
En centraliserad daglig process för cash-pooling gör det möjligt för Telia Company att hantera över- eller underskottslikviditet efter de faktiska behoven på koncern- och dotterbolagsnivå.
Telia Companys policy är att ha en betryggande likviditetsposition avseende tillgängliga likvida medel och/eller outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter. Telia Company hanterar sin kortfristiga likviditetsrisk (åtaganden som förfaller till betalning under 2020, se tabell Förväntade förfall) med den likviditetsreserv som beskrivs nedan.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Överskottslikviditet | ||
| Kassa och bank | 5 310 | 12 610 |
| Kortfristiga placeringar1 | 806 | 6 154 |
| Likvida medel (se även not K19) | 6 116 | 18 765 |
| Kortfristiga placeringar2 (se även not K19) |
8 426 | 513 |
| Summa | 14 542 | 19 278 |
| Långfristiga placeringar3 (se även not K16) | 5 450 | 7 267 |
| Summa överskottslikviditet | 19 992 | 26 545 |
| Bekräftade bankkreditlöften | ||
| Revolverande kreditfaciliteter (rambelopp) | 15 664 | 15 376 |
| Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter (rambelopp) | 1 036 | 1 415 |
| Utnyttjade kreditlöften | 7 838 | 238 |
| Summa outnyttjade bekräftade bankkreditlöften | 8 862 | 16 753 |
| Likviditetsposition | 28 854 | 43 298 |
1) Bankdepositioner och värdepapper som förfaller inom 3 månader från förvärvstillfället.
2) Bankdepositioner och värdepapper med förfall mellan 3 och 12 månader. Konverterbara till likvida medel inom 2 dagar, dv s exklusive kortfristiga placeringar som på grund av regelverk inte är konverterbara till likvida medel inom 2 dagar.
3) Långfristiga placeringar med löptid över 12 månader. Konvertibla till likvida medel inom 2 dagar.
Telia Companys bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter, vilka är avsedda för kortfristig finansiering och som likviditetsreserv, fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernenhet | Typ | Egenskaper | Slutförfall | Valuta | Rambelopp | Rambelopp |
| Telia Company AB | Revolverande kreditfacilitet | Bekräftad, syndikerad | September 2023 | EUR | 15 664 | 15 376 |
| Telia Company AB och dotterbolag |
Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter |
Bekräftade, bilaterala | Förlängs årligen | (diverse valutor) |
1 036 | 1 415 |
Per den 31 december 2019 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden för koncernen följande förväntade förfallostruktur. Belopp avseende koncernens räntebärande upplåning och derivat inkluderar amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Hybridobligationerna i SEK förfaller 2077 och hybridobligationen i EUR förfaller 2078. Telia Company har en option att förtidsinlösa obligationerna. Dessa så kallade call dates infaller första gången 2022
för obligationerna i SEK och 2023 för obligationen i EUR. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I de fall likvidavräkning görs brutto (valutaränteswappar, valutaswappar och valutaterminer) har samtliga värden redovisats brutto.
| Förväntade förfall MSEK |
Not | Jan–mar 2020 |
Apr–jun 2020 |
Jul–sep 2020 |
Okt–dec 2020 |
2021 | 2022 | 2023 | 2024 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utnyttjade checkräkningskrediter och | |||||||||||
| kortfristiga kreditfaciliteter | -7 838 | – | – | – | – | – | – | – | – | -7 838 | |
| Marknadsfinansiering | -7 691 | -602 | -434 | -1 431 | -9 760 | -15 636 | -13 540 | -10 145 | -49 241 -108 480 | ||
| Övrig upplåning | -78 | -903 | -78 | -78 | -78 | – | – | -626 | – | -1 841 | |
| Valutaränte- och ränteswappar | |||||||||||
| Skulder | -6 816 | -320 | -308 | -934 | -7 871 | -7 463 | -12 899 | -10 101 | -27 189 | -73 901 | |
| Fordringar | 7 094 | 395 | 174 | 1 054 | 7 931 | 7 320 | 12 686 | 10 144 | 27 212 | 74 010 | |
| Valutaswappar och valutaterminer | |||||||||||
| Skulder | -30 530 | -1 451 | -179 | -158 | – | – | – | – | – | -32 318 | |
| Fordringar | 30 271 | 1 421 | 179 | 158 | – | – | – | – | – | 32 029 | |
| Finansiella garantier | K23 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Övriga långfristiga skulder | K24 | – | – | – | – | -188 | -46 | -49 | -39 | -153 | -475 |
| Leverantörsskulder och övriga kort | |||||||||||
| fristiga skulder | K25 | -14 817 | -206 | -100 | -632 | – | – | – | – | – | -15 754 |
| Leasingskulder | K28 | -855 | -738 | -705 | -854 | -2 822 | -2 474 | -1 972 | -1 487 | -5 108 | -17 014 |
| Kredit- och fullgörandegarantier | K30 | – | – | – | – | – | – | – | – | -16 | -16 |
| Summa | -31 260 | - 2 404 | -1 451 | -2 875 | -12 788 | -18 299 | -15 774 | -12 254 | -54 495 -151 600 |
Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar påverkar koncernens resultat negativt, finansiella ställning och/eller kassaflöden. Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering.
Transaktionsexponering uppkommer i nettot av operativa och finansiella in- och utflöden i valutor. Telia Companys allmänna policy är att säkra merparten av känd operativ transaktionsexponering upp till 12 månader framåt i tiden. Säkring av finansiella flöden görs däremot normalt för hela löptiden, även om denna är längre än 12 månader.
Avseende transaktionsexponering i utländsk valuta har finansdirektören ett tydligt avgränsat avvikelsemandat, vilket är begränsat till motsvarande 10 MSEK och beräknas som en dags Value at Risk (VaR), baserat på utestående långa/ korta positioner exponerade för valutafluktuationer. SEK är Telia Companys funktionella valuta. Den upplåning som Telia Company har är därför normalt antingen denominerad i eller swappad till SEK, såvida den inte är kopplad till internationell verksamhet eller använd som säkring av utländska nettoinvesteringar.
Per den 31 december 2019 motsvarade avtalsenliga odiskonterade finansiella kassaflöden, fördelat per valuta, för koncernens räntebärande upplåning, tillgångar och derivat följande förväntade förfallostruktur inklusive amorteringar
och uppskattade räntebetalningar. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta.
| MSEK | Jan–mar 2020 |
Apr–jun 2020 |
Jul–sep 2020 |
Okt–dec 2020 |
2021 | 2022 | 2023 | 2024 | Senare år |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| AUD Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Räntebärande skulder | -7 | – | -7 | – | -13 | -13 | -13 | -13 | -609 | -675 | |
| Derivat | 7 | – | 7 | – | 13 | 13 | 13 | 13 | 609 | 675 | |
| Netto | 0 | – | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| DKK | Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Räntebärande skulder | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Derivat | -3 943 | – | – | – | – | – | – | – | – | -3 943 | |
| Netto | -3 943 | – | – | – | – | – | – | – | – | -3 943 | |
| EUR | Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Räntebärande skulder | -15 338 | -305 | -368 | -608 | -9 177 | -6 476 | -10 893 | -9 357 | -38 524 | -91 194 | |
| Derivat | 27 062 | 1 662 | 228 | 296 | 6 843 | 2 126 | 9 577 | 2 603 | -3 073 | 47 324 | |
| Netto | 11 646 | 1 357 | -140 | -312 | -2 334 | -4 350 | -1 316 | -6 754 | -41 597 | -43 800 | |
| GBP Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Räntebärande skulder | – | – | – | -132 | -132 | -132 | -132 | -132 | -5 404 | -6 064 | |
| Derivat | -16 | – | – | 132 | 132 | 132 | 132 | 132 | 5 405 | 6 049 | |
| Netto | -16 | – | – | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | -15 | |
| JPY | Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Räntebärande skulder | -8 | – | -8 | – | -17 | -1 559 | -9 | -9 | -991 | -2 601 | |
| Derivat | 8 | – | 8 | – | 17 | 1 559 | 9 | 9 | 990 | 2 600 | |
| Netto | 0 | – | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 | -1 | -1 | |
| NOK Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Räntebärande skulder | -19 | -42 | -7 | -49 | -117 | -647 | -95 | -95 | -3 458 | -4 529 | |
| Derivat | -5 206 | -66 | -79 | -155 | -286 | -286 | -2 414 | -6 750 | 31 | -15 211 | |
| Netto | -5 225 | -108 | -86 | -204 | -403 | -933 | -2 509 | -6 845 | -3 427 | -19 740 | |
| USD Räntebärande tillgångar | 41 | – | – | – | – | – | – | – | – | 41 | |
| Räntebärande skulder | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Derivat | -176 | 33 | 23 | – | – | – | – | – | – | -120 | |
| Netto | -135 | 33 | 23 | – | – | – | – | – | – | -79 | |
| Övrigt Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Räntebärande skulder | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Derivat | -188 | -13 | -5 | – | – | – | – | – | – | -206 | |
| Netto | -188 | -13 | -5 | – | – | – | – | – | – | -206 | |
| Summa, netto | -2 139 | 1 269 | -208 | -506 | -2 737 | -5 283 | -3 825 | -13 599 | -45 024 | -67 784 |
Kassaflödet avser valutasäkring av fordringar, skulder och likvida medel i utländska valutor. Valutarisker är även minskade genom koncernens nettoinvesteringar i EUR och NOK, se avsnittet "Omräkningsexponering".
Känslighet för transaktionsexponering i verksamheten Telia Companys kunder faktureras till övervägande del i respektive lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler.
Det operativa behovet av att nettoköpa utländsk valuta föranleds därför främst av ett underskott i dessa avräkningar och en begränsad import av utrustning. De huvudsakliga transaktionsexponeringarna kommer från de nordiska verksamheterna och involverar EUR, NOK och DKK.
| Valuta | Påverkan på årets resultat om valutan försvagas med 10 procent 2019 |
Påverkan på årets resultat om valutan försvagas med 10 procent 2018 |
|---|---|---|
| EUR | 1,0 | -0,3 |
| NOK | 0,1 | -0,1 |
| DKK | -0,1 | 0,0 |
| Övriga | 2,6 | 1,5 |
Känslighetanalysen är baserad på exponeringen vid periodens slut och efter säkringsåtgärder.
MSEK
Omräkningsexponering uppkommer i nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Finansdirektören har mandat att verkställa säkring upp till en specifik andel av omräkningsexponeringen. Telia Companys nettoinvesteringar i utlandsverk-
investering
| Säkrad genom Netto |
upplåning | Netto | Säkrad genom upplåning |
||
|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | ||||
| utlandsverksamhet. Finansdirektören har mandat att verk | samhet fördelade sig per valuta på följande sätt. |
DKK 3 218 – 3 218 3 281 – 3 281 EUR 56 935 -20 712 36 223 80 027 -45 083 34 944 GBP 107 – 107 96 – 96 NOK 32 748 – 32 748 33 714 -603 33 111 RUB 98 – 98 86 – 86 TRY 8 793 – 8 793 8 651 – 8 651 USD 357 – 357 4 486 -3 580 906 Övriga valutor 816 – 816 411 – 411 Summa 103 072 -20 712 82 360 130 753 -49 266 81 487
eller derivat Netto
| Känslighet för omräkningsexponering | ||
|---|---|---|
Koncernens eget kapital skulle påverkas positivt med cirka 8,2 miljarder SEK om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga valutor i vilka Telia Company har omräkningsexponering. Beräkningen baseras på exponeringen per den 31 december 2019, inklusive säkringar men exklusive eventuella effekter i eget kapital till följd av Telia Companys operativa behov av att nettoköpa utländsk valuta eller vid valutaomräkning av andra poster ingående i årets resultat. Förändringar i exponeringen under 2019 är hänförliga främst till utdelningar i EUR från Finland och avyttringar av Eurasien (USD).
Telia Companys finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Den räntebärande upplåningen och finansiella investeringar exponerar koncernen för ränterisk. Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto och/eller kassaflöden negativt. Ränterisken avseende Telia Companys leasingavtal bedöms vara oväsentlig. Leasing omfattas inte av den löpande ränteriskhanteringen och ingår därför inte i avsnittet nedan.
Genomsnittliga räntesatser, inklusive tillhörande säkringsinstrument, för Telia Companys utestående lång- respektive kortfristig upplåning var vid rapportperiodens slut.
| Procent | 31 dec 20191 | 31 dec 20181 |
|---|---|---|
| Långfristig upplåning | 2,61 | 2,81 |
| Kortfristig upplåning | 3,43 | 0,54 |
1) Exklusive leasingskulder.
Nyckeltal för skuldportföljen var vid rapportperiodens slut följande. Angivna belopp avser redovisade värden exklusive leasingskuld.
| MSEK | 31 dec 20191 | 31 dec 20181 |
|---|---|---|
| Räntebindning (år) | 4,1 | 3,4 |
| Genomsnittlig löptid (år) | 6,5 | 6,7 |
| Kortfristiga lån | 16 811 | 9 505 |
| Långfristiga lån | 87 852 | 85 626 |
| Räntejustering <1 år | 83 731 | 66 029 |
| Räntejustering >1 år | 20 932 | 29 102 |
1) Exklusive leasingskulder.
Telia Companys finanspolicy anger riktlinjer för hantering av räntebindning respektive genomsnittlig löptid för låneskulden och finansiella investeringar. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig större ränteförändring. Koncernens policy är att låneskuldens genomsnittliga löptid normalt ska ligga mellan 1 och 5 år.
I de fall tillgänglig upplåningsform inte motsvarar önskvärd struktur används olika former av derivat till exempel ränteswappar och valutaränteswappar för att anpassa strukturen vad avser räntebindning och/eller valuta.
investering
eller derivat Netto
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2020 |
Apr–jun 2020 |
Jul–sep 2020 |
Okt–dec 2020 |
2021 | 2022 | 2023 | 2024 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fast ränta | ||||||||||
| Räntebärande tillgångar1 | 2 237 | 5 474 | 400 | 322 | 1 233 | 1 246 | 635 | 751 | 200 | 12 498 |
| Räntebärande skulder1 | -14 391 | -711 | – | – | -7 544 | -8 675 | -10 599 | -8 646 | -40 539 | -91 104 |
| Derivat | 13 116 | – | – | – | 7 152 | 8 362 | 10 599 | 8 646 | 13 285 | 61 160 |
| Netto | 962 | 4 763 | 400 | 322 | 841 | 933 | 635 | 751 | -27 054 | -17 446 |
| Rörlig ränta | ||||||||||
| Räntebärande tillgångar1 | 1 248 | – | – | – | – | – | – | – | – | 1 248 |
| Räntebärande skulder1 | -6 600 | -627 | – | – | – | – | – | – | – | -7 227 |
| Derivat | -56 961 | -4 004 | – | – | – | – | – | – | – | -60 965 |
| Netto | -62 313 | -4 631 | – | – | – | – | – | – | – | -66 944 |
| Summa, netto | -61 351 | 132 | 400 | 322 | 841 | 933 | 635 | 751 | -27 054 | -84 390 |
Per den 31 december 2019 motsvarade räntebindningstiden för Telia Company-koncernens räntebärande tillgångar, skulder och derivat följande räntetyper och förväntade löptider. Angivna belopp avser nominella värden.
1) Exklusive leasingfordringar och leasingskulder.
Telia Company har betecknat vissa ränteswappar som kassaflödessäkringar till skydd för förändringar i framtida kassaflöden avseende räntebetalningar på existerande skulder, även inkluderande vissa långfristiga lån som säkrar nettoinvesteringar, se not K21. Säkringsineffektivitet avseende utestående kassaflödessäkringar var försumbar och redovisades i årets resultat. Nettoförändringar av verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat balanseras i en säkringsreserv som en komponent i eget kapital, se not K11. Under 2019 avslutades inga kassaflödessäkringar till följd av att de ursprungligen prognostiserade transaktionerna inte inträffade inom den ursprungligen angivna tidsperioden.
Telia Company hade den 31 december 2019 räntebärande skulder om 104,7 GSEK, redovisat värde, med en löptid om cirka 4,1 år, inklusive derivat. Lån som var exponerade för ränteförändringar under den närmaste tolvmånadersperioden uppgick till cirka 83,7 GSEK, redovisat värde, givet ett antagande om att befintliga låneförfall under denna period refinansieras, och efter beaktande av derivat.
Den exakta effekten på finansnettot av en ränteförändring från denna låneportfölj beror på när i tiden låneförfall inträffar liksom räntejusteringsdatum för lån med rörlig ränta, och att lånevolymen kan variera över tiden, vilket påverkar estimatet.
Vid antagandet att dessa lån omsattes per den 1 januari 2020 till en räntesats som var en procentenhet högre än den som gällde per den 31 december 2019 och att räntesatsen förblev oförändrad vid denna nya nivå under 12 månader, skulle räntekostnaderna efter skatt öka med omkring 606 MSEK. Samtidigt skulle effekten på eget kapital vara en minskning om 38 MSEK på grund av kassaflödessäkringar.
Låneportföljens verkliga värde skulle förändras med cirka 4,7 GSEK om marknadsräntenivån förändrades med en procentenhet, givet samma lånevolym och den räntebindningstid som gällde den 31 december 2019.
I syfte att reducera refinansieringsrisken har koncernen som ambition att sprida låneförfall över en längre period. Koncernens policy är att genomsnittlig kapitalbindningstid på låneskulden skall överstiga 4 år, samt att maximalt 25 procent av upplåningen tillåts förfalla inom 2 år. Per den 31 december 2019 var den genomsnittliga kapitalbindningstiden för Telia Companys upplåning 6,5 år och 23 procent av upplåningen förfaller inom 2 år.
Se not K22 för detaljer rörande pensionsskuldsrisk samt känslighetsanalys.
Försäkringsskyddet regleras av centrala riktlinjer och omfattar ett gemensamt paket av olika egendoms- och ansvarsförsäkringslösningar. Graden av försäkringsskydd beslutas av affärsenheter och andra enheter som är ansvariga för riskbedömningen. Enheten Corporate Insurance inom Telia Company hanterar de koncerngemensamma försäkringslösningarna och använder ett försäkringscaptive, Telia Försäkring AB, som strategiskt verktyg i hantering av försäkringslösningarna. Vissa av de risker som placeras i försäkringsbolaget återförsäkras i den internationella återförsäkringsmarknaden.
Telia Company har ingått ISDA-ramavtal (International Swaps and Derivatives Association) för OTC-derivat, dvs ränte- och valutaderivat, med alla huvudbanker. Dessa ISDA-avtal möjliggör kvittning. CSA-avtal (Credit Support Annex) för finansiella derivattransaktioner får upprättas som en bilaga till respektive ramavtal och redovisas som övriga kortfristiga fordringar/skulder. Under ett CSA-avtal är parterna överens om att veckovis utväxla likviditet grundat på aktuell exponering som faller under avtalet. Överförda medel och upplupen ränta under ett CSA-avtal är inte att betrakta som en säkerhet.
| 31 december 2019 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Bruttobelopp finansiella tillgångar |
Bruttobelopp finansiella skulder |
Netto av finansiella tillgångar i balansräkningen |
Finansiella tillgångar som inte har nettats |
CSA | Netto | |||
| Ränte- och valutaränteswappar | K16, K19 | 3 717 | – | 3 717 | 1 709 | 1 487 | 222 | |||
| Valutaswappar och valutaterminer | K16, K18 | 105 | – | 105 | 24 | – | 24 | |||
| Övriga fordringar | 39 | -29 | 10 | 10 | – | 10 | ||||
| Summa | 3 861 | -29 | 3 831 | 1 743 | 1 487 | 246 |
| 31 december 2019 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Bruttobelopp finansiella skulder |
Bruttobelopp finansiella tillgångar |
Netto av finansiella skulder i balansräkningen |
Finansiella skulder som inte har nettats |
CSA | Netto | |||
| Ränte- och valutaränteswappar | K21 | 2 946 | – | 2 946 | 938 | 773 | 165 | |||
| Valutaswappar och valutaterminer | K24, K25 | 377 | – | 99 | 297 | – | 297 | |||
| Övriga skulder | 23 | -18 | 5 | 5 | – | 5 | ||||
| Summa | 3 346 | -18 | 3 329 | 1 240 | 773 | 468 |
| 31 december 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Bruttobelopp finansiella tillgångar |
Bruttobelopp finansiella skulder |
Netto av finansiella tillgångar i balansräkningen |
Finansiella tillgångar som inte har nettats |
CSA | Netto |
| Ränte- och valutaränteswappar | K16, K19 | 2 923 | – | 2 923 | 1 582 | 1 082 | 259 |
| Valutaswappar och valutaterminer | K16, K18 | 256 | – | 256 | 54 | – | 202 |
| Övriga fordringar | 28 | -18 | 10 | – | – | 10 | |
| Summa | 3 207 | -18 | 3 189 | 1 636 | 1 082 | 471 |
| MSEK | Not | Bruttobelopp finansiella skulder |
Bruttobelopp finansiella tillgångar |
Netto av finansiella skulder i balansräkningen |
Finansiella tillgångar som inte har nettats |
CSA | Netto |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ränte- och valutaränteswappar | K21 | 2 291 | – | 2 291 | 1 582 | 785 | -75 |
| Valutaswappar och valutaterminer | K24, K25 | 99 | – | 99 | 54 | – | 45 |
| Övriga skulder | 38 | -18 | 20 | – | – | 20 | |
| Summa | 2 428 | -18 | 2 410 | 1 635 | 785 | -10 |
Telia Company tillämpar säkringsredovisning vid hedgning (säkring) av ränterisk och valutarisk i finansieringsverksamheten. Telia Companys mål med säkringsstrategierna är att minska osäkerheten i framtida betalningar. Osäkerheten beror på förändringar i räntor och valutakursförändringar mot SEK.
En säkringsrelation kommer vara perfekt matchad genom kritiska kriterier. Det betyder att kriterierna för den säkrade posten och säkringsinstrumentet kommer att vara identiska. Kriterier som kan användas är nominellt belopp, valuta, förfallodatum, framtida kupongutbetalningar, framtida kupongfixeringsdatum eller räntefixeringsindex.
För att utvärdera om en hedge är fortsatt effektiv beräknas kassaflödet baserat på de kritiska kriterierna och jämförs mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet. Om kassaflödet neutraliseras av säkringsinstrumentet kan säkringen betecknas som fortsatt effektiv.
För mer information om principer för säkringsredovisning se not K3.
| Tillgångar | Skulder | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Instrument | Post i balans räkningen |
Nominellt belopp |
Bokfört belopp |
Förändring av värde under året |
Nominellt belopp |
Bokfört belopp |
Förändring av värde under året |
| Verkligt värdesäkringar | ||||||||
| Ränterisk | Derivat | Lång/kortfristiga fordringar/lån |
48 495 | 1 282 | 216 | 19 402 | 251 | 44 |
| Kassaflödessäkringar | ||||||||
| Valutarisk | Derivat | Lång/kortfristiga fordringar/lån |
32 467 | 1 641 | 851 | 9 951 | 647 | 381 |
| Nettoinvesterings säkringar |
||||||||
| Valutarisk | Obligationer | Lång/kortfristiga | – | – | – | 18 861 | 19 210 | -31 319 |
| Valutarisk | Derivat | fordringar/lån | – | – | – | 1 892 | 1 892 | 474 |
| Tillgångar | Skulder | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Instrument | Post i balans räkningen |
Nominellt belopp |
Redovisat belopp |
Förändring av värde under året |
Nominellt belopp |
Redovisat belopp |
Förändring av värde under året |
| Verkligt värdesäkringar | ||||||||
| Ränterisk | Derivat | Lång/kortfristiga räntebärande ford ringar/lån |
57 707 | 1 065 | – | 27 737 | 208 | – |
| Kassaflödessäkringar | ||||||||
| Valutarisk | Derivat | Lång/kortfristiga fordringar/lån |
21 617 | 790 | – | 1 531 | 265 | – |
| Nettoinvesterings säkringar |
||||||||
| Valutarisk | Obligationer | Lång/kortfristiga | 49 494 | 50 529 | – | – | – | – |
| Valutarisk | Derivat | fordringar/lån | 9 078 | 1 419 | – | – | – | – |
| Skulder | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Verkligt värdesäkringar, ränterisk |
Redovisat belopp | Ackumulerad verkligt värde justering på den säkrade posten |
Förändring av värde på säkrad post under året |
Ackumulerade värde justeringar på avslutade säkringar |
Ineffektivitet redovisad via resultaträkningen |
||||
| Post i balansräkningen | |||||||||
| Lång/kortfristiga lån | 55 780 | -1 969 | -512 | 167 | |||||
| Post i resultaträkningen | |||||||||
| Finansnetto | 16 |
| Skulder | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Verkligt värdesäkringar, ränterisk |
Redovisat belopp | Ackumulerad verkligt värde justering på den säkrade posten |
Förändring av värde på säkrad post under året |
Ackumulerade värde justeringar på avslutade säkringar |
Ineffektivitet redovisad via resultaträkningen |
|||||
| Post i balansräkningen | ||||||||||
| Lång/kortfristiga lån | 51 370 | -1 561 | -373 | 152 | ||||||
| Post i resultaträkningen | ||||||||||
| Finansnetto | 9 |
| Skulder | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Kassafödessäkringar, valutarisk |
Förändring av värde på säkrad post under året |
Säkringsreserv för löpande säkringar |
Säkringsreserv för avslutade säkringar |
Värdejusteringar på säkringar via övrigt total resultat under året |
Ineffektivitet redovisat via resultaträkningen |
Belopp som om klassifierats från säkringsreserv till resultaträkningen |
|||
| Post i balansräkningen | |||||||||
| Lång/kortfristiga lån | |||||||||
| Eget kapital | -212 | 6 | |||||||
| Post i resultaträkningen | |||||||||
| Finansnetto | – | 6 | |||||||
| Övrigt totalresultat | -382 | -382 |
| Skulder | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Kassafödessäkringar, valutarisk |
Förändring av värde på justerad post under året |
Säkringsreserv för löpande säkringar |
Säkringsreserv för avslutade säkringar |
Värdejusteringar på säkringar via övrigt total resultat under året |
Ineffektivitet redovisat via resultaträkningen |
Belopp som om klassifierats från säkringsreserv till resultaträkningen |
|||
| Post i balansräkningen | |||||||||
| Lång/kortfristiga lån | |||||||||
| Eget kapital | -257 | 12 | |||||||
| Post i resultaträkningen | |||||||||
| Finansnetto | – | 24 | |||||||
| Övrigt totalresultat | 115 | 115 |
| Tillgångar | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Nettoinvesteringssäkringar, valutarisk |
Förändring av värde på säkrad post under året |
Valutaomräk ningsreserv för löpande säkringar |
Valutaomräk ningsreserv för avslutade säkringar |
Värdejusteringar på säkringar via övrigt total resultat under året |
Ineffektivitet redovisat via resultaträkningen |
Belopp som om klassifierats från säkringsreserv till resultaträkningen |
||
| Post i balansräkningen | ||||||||
| Eget kapital | 4 579 | |||||||
| Post i resultaträkningen | ||||||||
| Finansnetto | – | – | – | |||||
| Övrigt totalresultat | 1 623 | 1 623 |
| Tillgångar | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Nettoinvesteringssäkringar, valutarisk |
Förändring av värde på säkrad post under året |
Valutaomräk ningsreserv för löpande säkringar |
Valutaomräk ningsreserv för avslutade säkringar |
Värdejusteringar på säkringar via övrigt total resultat under året |
Ineffektivitet redovisat via resultaträkningen |
Belopp som om klassifierats från säkringsreserv till resultaträkningen |
|||
| Post i balansräkningen | |||||||||
| Eget kapital | 3 302 | ||||||||
| Post i resultaträkningen | |||||||||
| Finansnetto | – | – | – | ||||||
| Övrigt totalresultat | 2 250 | 2 250 |
Koncernen hyr olika typer av tillgångar, såsom teknisk yta (t ex lokaler för teknik, yta på tak, samlokalisering, plats på torn och datacenter), teknisk utrustning (t ex koppar, svartfiber, IRU, kanalisationer, torn, basstationer och servrar), icke-teknisk yta (t ex kontorslokaler, butiker och parkeringsplatser) samt mark. Övrig leasing avser främst bilar, kontorsutrustning och it-utrustning. Leasingavtal förhandlas på individuell bas och innehåller en stor spridning av olika leasingperioder och villkor. Leasingavtalen innehåller ofta förlängningsoptioner för olika tidsperioder. Leasingskulderna (och nyttjanderättstillgångarna) omfattar den icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med både förlängningsperioder (om det är rimligt säkert att Telia Company kommer att nyttja förlängningsoptionen) och uppsägningsbara perioder (om det är rimligt säkert att Telia Company inte kommer nyttja uppsägningsoptionen). Fastställande av leasingperioden kräver därför ledningens bedömning, se not K2. Förutom vad gäller korttidsleasingavtal, varierar uppskattade leasingperioder inklusive uppskattade förlängningsperioder och uppsägningsbara perioder mellan 2 och 30 år. Den genomsnittliga nyttjandeperioden för nyttjanderättstillgångar för 2019 varierar mellan 5 och 13 år. Ungefär 45 procent av de totala leasingskulderna (och nyttjanderättstillgångarna) är hänförliga till förlängningsperioder där Telia Company har gjort en bedömning att det är rimligt säkert att förlängningsoptionerna kommer att nyttjas. Denna del av leasingskulderna (och nyttjanderättstillgångarna) avser främst teknisk yta och teknisk utrustning.
Redovisat värde för nyttjanderättstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Nyttjanderättstillgångar | ||
| Teknisk yta | 7 419 | – |
| Tekninsk utrustning | 3 704 | – |
| Icke-teknisk yta | 3 416 | – |
| Mark | 852 | – |
| Övrigt | 248 | – |
| Summa | 15 640 | – |
Ökningar av nyttjanderättstillgångar under 2019 uppgick till 1 719 MSEK, främst hänförliga till nya avtal avseende tekinsk yta, teknisk utrustning och icke-tecknisk yta.
Redovisat värde för leasingskulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 20182 |
|---|---|---|
| Leasingskulder1 | ||
| Långfristiga | 12 046 | 1 363 |
| Kortfristiga | 2 968 | 46 |
| Summa | 15 015 | 1 409 |
1) Ingår i raderna lång- och kortfristiga lån i koncernens balansrapport.
2) För 2018 avser Leasingskulder finansiella leasingavtal enligt IAS 17 Leasing.
För leasingskulder per den 31 december 2019 motsvarade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur:
| Löptider för leasingskulder 31 december 2019 MSEK |
Under 1 år |
1-2 år |
2-3 år |
3-4 år |
4-5 år |
6-10 år |
+10 år |
Summa kassaflöden |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Leasingskulder | 3 152 | 2 822 | 2 474 | 1 972 | 1 487 | 3 235 | 1 872 | 17 014 |
Koncernens totalresultatrapport innehåller följande belopp hänförliga till leasing.
| MSEK, förutom genomsnittlig nyttjandeperiod | Genomsnittlig nyttjande period (år) 2019 |
31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|---|
| Avskrivningar på nyttjanderättstillgångar | |||
| Teknisk yta | 7 | 1 298 | – |
| Teknisk utrustning | 6 | 708 | – |
| Icke-teknisk yta | 5 | 737 | – |
| Mark | 13 | 69 | – |
| Övrigt | 5 | 125 | – |
| Summa avskrivningar | 2 938 | – | |
| Räntekostnad (ingår i finansiella kostnader) | 436 | – | |
| Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal, tillgångar av lågt värde och variabla leasingavgifter1 | 62 | – | |
| Summa kostnader | 3 435 |
1) Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal, hyra av tillgångar av lågt värde och variabla leasingavgifter ingår i raderna Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsföringskostnader och Administrationskostnader.
Det fanns inga väsentliga intäkter hänförliga till vidareuthyrning eller sale and leaseback-transaktioner under 2019.
Totalt kassautflöde för leasingavtal uppgick under 2019 till 3 144 MSEK. Återbetalning av leasingskulder har redovisats som kassaflöde från finansieringsverksamheten och betald ränta har redovisats som kassaflöde från den löpande verksamheten.
Leasingportföljen inom Telia Companys kundfinansieringsverksamhet i Sverige, Finland och Norge omfattar finansiering inom ramen för Telia Companys produkterbjudande såsom hårdvaror och kundplacerad utrustning.
Löptiden på avtalen i stocken uppgår till cirka 12 kvartal. För nytecknade avtal under 2019 var löptiden 12 kvartal. 66 procent av samtliga avtal löper med fast ränta och 34 procent med rörlig ränta. Flertalet avtal ger möjlighet till förlängning. I Finland tillhandahåller Telia Company enligt ett finansiellt leasingavtal elmätare med sim-kort för automatiserad avsläsning till ett energiföretag som en del av Telia Companys paketerade tjänst. Avtalet har en löptid om 15 år och löper med fast ränta och löper ut 2023.
| MSEK | 31 dec 2019 |
|---|---|
| Försäljningsvinst | 39 |
| Finansiella intäkter från nettoinvesteringen i leasingavtalet | 95 |
| Summa | 134 |
Leasingfordringar har följande löptider.
Telia Company som leasegivare
Finansiell leasing
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Kortare än 1 år | 494 | 442 |
| 1-2 år | 308 | 281 |
| 2-3 år | 120 | 152 |
| 3-4 år | 57 | 77 |
| 4-5 år | 38 | 36 |
| 5 år+ | 7 | 5 |
| Summa odiskonterade leasingfordringar | 1 024 | 993 |
| Ej intjänad finansiell intäkt | -93 | -81 |
| Nettoinvesteringen i leasingavtalet | 931 | 912 |
Reserv för förväntade kreditförluster på leasingfordringar uppgick den 31 december 2019 till 0 MSEK (0). Kreditförluster på leasingfordringar reduceras av vinster vid försäljning av återlämnad utrustning.
Telia Company som leasegivare, hyr ut olika typer av tillgångar till kunder så som teknisk utrustning och yta (t ex koppar, svartfiber, IRU, kanalisationer och plats på torn). Leasingportföljen innehåller också den internationella carrier-verksamheten och omfattar avtal med andra internationella operatörer samt andra avtal. Avtalstiderna med operatörer varierar mellan 10 och 25 år, med en genomsnittlig avtalslängd om 20 år. För andra avtal varierar avtalstiderna mellan 3 och 10 år med en genomsnittlig avtalslängd
om cirka 5 år. Utöver detta har Telia Company operationella leasingavtal relaterade till produktutbudet till slutkunder i Sverige och Finland. Avtalstiderna varierar mellan 3 och 5 år, med en genomsnittlig avtalslängd om cirka 3 år. Telia Company har också operationella lesingavtal avseende telefoner i Norge, vilka innhåller en rätt för kunden att byta till en ny telefon genom att återlämna sin existerande telefon och ingå ett nytt leasingavtal. Avtalsperioden är mellan 1 och 2 år. För mer information om tillgångar som är föremål för operationell leasing, se not K13.
| MSEK | 31 dec 2019 |
|---|---|
| Leasingintäkter | 2 341 |
Det var inga väsentliga variabla leasingavgifter hänförliga till operationella leasingavtal under 2019.
| MSEK | 31 dec 2019 | |
|---|---|---|
| Kortare än 1 år | 2 207 | |
| 1-2 år | 1 302 | |
| 2-3 år | 1 022 | |
| 3-4 år | 728 | |
| 4-5 år | 551 | |
| 5 år+ | 774 | |
| Summa odiskonterade framtida leasingavgifter |
För upplysningar om jämförelsesiffror i enlighet med IAS 17 Leasing, se Års- och hållbarhetsredovisning 2018.
Vid årsskiftet ägde svenska staten 38,4 procent av totala aktier i Telia Company. Resterande 61,6 procent av totala aktierna har ett spritt ägande.
Telia Company-koncernens utbud av tjänster och produkter erbjuds svenska staten, statliga myndigheter och statliga bolag i konkurrens med andra operatörer och på normala kommersiella villkor. Vissa statliga bolag bedriver konkurrerande verksamhet med Telia Company. På motsvarande sätt köper Telia Company tjänster från statligt ägda bolag till marknadsmässiga priser och på i övrigt normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken svenska staten och deras myndigheter eller statliga bolag för en väsentlig andel av Telia Companys nettoomsättning eller resultat.
Den svenska telemarknaden regleras främst av lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och av förordningar, föreskrifter och beslut enligt lagen. Operatörer som är anmälda enligt LEK ska betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektroniska kommunikationer. Telia Companys avgift uppgick till 38 MSEK under 2019 respektive 39 MSEK under 2018. Därutöver betalar Telia Company, i likhet med övriga operatörer, årliga avgifter till Post- och telestyrelsen för myndighetens verksamhet enligt LEK och lagen om radio- och teleterminalutrustning. Telia Company betalade avgifter enligt dessa lagar med 41 MSEK under 2019 respektive 47 MSEK under 2018.
Telia Company säljer och köper tjänster och produkter till och från intressebolag. Dessa transaktioner görs på marknadsmässiga villkor.
| Januari–december eller 31 december |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2019 | 2018 | |
| Försäljning av varor och tjänster | |||
| Operators Clearing House | 3 | 6 | |
| Turkcell | 1 | 3 | |
| Tet (f d Lattelecom) | 3 | 3 | |
| Övriga | 0 | 4 | |
| Summa försäljning av varor och tjänster | 7 | 16 | |
| Köp av varor och tjänster | |||
| Springworks | − | 17 | |
| Mediamätning i Skandinavien | 2 | 0 | |
| Turkcell | 3 | 5 | |
| Tet (f d Lattelecom) | 3 | 3 | |
| Övriga | 2 | 9 | |
| Summa köp av varor och tjänster | 9 | 34 | |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 1 | 10 | |
| Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 7 | 12 |
Per den 31 december 2019 ägde Telia Companys finska pensionsstiftelse 366 802 aktier och dess finska personalstiftelse 743 249 aktier i Telia Company sammantaget 0,03 procent av totala aktier. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not K22.
Se avsnittet "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i not K32 för ytterligare information.
Vid rapportperiodens slut hade Telia Company inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Kredit- och fullgörandegarantier m m | 16 | 15 |
| Delsumma (se Likviditetsrisk – not K27) | 16 | 15 |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 294 | 289 |
| Summa ansvarsförbindelser | 309 | 304 |
Kredit- och fullgörandegarantier per den 31 december 2019 hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2020 |
Apr–jun 2020 |
Jul–sep 2020 |
Okt–dec 2020 |
2021 | 2022 | 2023 | 2024 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kredit- och fullgörandegarantier | – | – | – | – | – | – | – | – | 16 | 16 |
Vissa av koncernens lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. I några av Telia Companys senast tecknade avtal om låneemissioner ingår regler avseende "change of control", vilka tillåter långivarna att på vissa villkor återkalla lånet före avtalad förfallotidpunkt. Bland de villkor som uppställts ingår att en ny ägare får ett bestämmande inflytande över Telia Company, bland annat även medförande en sänkning av Telia Companys officiella kreditvärdering till en icke-solid nivå ("non-investment grade").
För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som Telia Company eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse.
Vid rapportperiodens slut var ställda säkerheter på spärrade bankmedel 45 MSEK (45).
Koncernens oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2019 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar (exklusive film- och programrättigheter) hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntad investeringsperiod MSEK |
Jan–mar 2020 |
Apr–jun 2020 |
Jul–sep 2020 |
Okt–dec 2020 |
2021 | 2022 | 2023 | 2024 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | 82 | 44 | 2 | 0 | – | – | – | – | – | 129 |
| Materiella tillgångar | 1 197 | 742 | 521 | 619 | 15 | 1 | 1 | 1 | – | 3 096 |
| Leasar | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 | 1 | 0 | 2 | 5 |
| Summa (se Likviditetsrisk – not K27) | 1 279 | 786 | 523 | 619 | 16 | 2 | 2 | 1 | 2 | 3 230 |
Kontraktsförpliktelser (kvarvarande verksamhet) uppgick per den 31 december 2019 till 10 990 MSEK (4 558 vid utgången av 2018, omräknat se not 1), varav 7 760 MSEK (1 194 vid utgången av 2018, omräknat se not 1) avsåg film- och programrättigheter. Se not K14 för ytterligare information.
Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är Telia Company part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån avtalsrättsliga och affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och immaterialrätt. Utöver detta har det pågått en förverkandeprocess i Sverige, avseende Telia Companys affärer i Uzbekistan och misstänkta oegentligheter relaterade till dessa samt företagets inträde på den uzbekiska marknaden. Domen från Stockholms tingsrätt kom i februari 2019 och förverkandekravet mot Telia Company ogillades i sin helhet och denna process är nu avslutat avseende Telia Company, se not K35 för ytterligare information.
Förutom här beskrivna tvister är Telia Company eller dess dotterbolag inte part i några domstolstvister, skiljeförfaranden eller regulatoriska tvister som kan förväntas få en väsentlig negativ effekt på koncernens verksamhet, ekonomiska ställning eller resultat.
Under 2005 ingick Telia Company och Çukurova ett avtal om Telia Companys förvärv av aktier i Turkcell Holding A.S. från Çukurova. Då Çukurova därefter inte fullföljde avtalet vidtog Telia Company rättsliga åtgärder. En skiljenämnd inom den internationella handelskammaren (ICC) tillerkände den 1 september 2011 Telia Company ett skadestånd om 932 MUSD, samt ränta och kostnader, för Çukurovas underlåtenhet att överlämna de Turkcell Holding-aktier som aktieöverlåtelseavtalet krävde. Till följd av Çukurovas underlåtenhet att efterleva ICC-utslaget driver Telia Company rättsliga åtgärder i strävan att driva in skadeståndet. Samtidigt driver Çukurova rättsliga åtgärder mot Telia Company i syfte att få skadeståndsbeslutet ändrat eller för att bestrida dess verkställighet. Telia Company fortsätter att vidta kraftfulla åtgärder i syfte att driva in skadeståndet. Telia Company har inte tagit upp någon fordran avseende skadeståndsbeloppet i räkenskaperna. Enligt ett avtal med Alfa Telecom (nu LetterOne) som undertecknades i november 2009, har LetterOne under vissa omständigheter rätt att erhålla del av det skadeståndsbelopp som anges i ICC-utslaget i det fall indrivning av sådana medel skulle bli framgångsrik.
Under september 2019 inleddes ett skiljedomsförfarande mot Telia Company avseende aktieöverlåtelseavtalet hänförligt till försäljningen av dotterbolaget Kcell i Kazakstan. Skiljedomsförfarandet är i ett väldigt tidigt skede och inget monetärt anspråk har ännu presenterats.
Åtaganden avseende framtida nedmontering av teknisk utrustning och återställning av mark medförde icke-kontanta investeringar om 954 MSEK och 45 MSEK under åren 2019 respektive 2018, se not K23.
Telia Company tillhandahåller och installerar fastighetsnät och erhåller som ersättning en 5–10-årig ensamrätt att leverera tjänster via sådana fastighetsnät. Dessa aktiviteter medförde under 2019 och 2018 icke-kontanta byten om 112 MSEK respektive 101 MSEK.
| MSEK | Jan-dec 2019 | Jan-dec 2018 |
|---|---|---|
| Erhållna utdelningar | 366 | 970 |
| Erhållna räntor | 344 | 799 |
| Betalda räntor | -2 841 | -2 991 |
| Betalda skatter | -911 | -1 242 |
| 167 | |
|---|---|
| Skulder och kassaflöden hänförliga till finansieringsaktiviteter | ||
|---|---|---|
| Icke likviditetspåverkande förändringar | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2018 |
Över gångs effekt IFRS 163 |
Justerad 1 jan 2019 |
Kassa flöden |
Förvärv/ avyttringar |
Nya leasing kontrakt |
Föränd ringar i valuta kurser |
Föränd ringar i verkligt värde |
Övriga föränd ringar¹ |
31 dec 2019 |
| Långfristiga lån | 86 990 | 11 810 | 98 800 | 6 004 | 331 | 1 719 | 1 945 | 942 | -9 842 | 99 899 |
| Långfristiga leasingskulder | 1 363 | 11 810 | 13 173 | − | 330 | 1 719 | 171 | − | -3 347 | 12 046 |
| Långfristiga lån exkl. leasingskulder varav derivat som innehas för |
85 627 | − | 85 627 | 6 004 | 1 | − | 1 774 | 942 | -6 495 | 87 853 |
| att säkra långfristiga lån | 1 954 | − | 1 954 | -30 | − | − | 268 | 604 | -26 | 2 770 |
| Kortfristiga lån | 9 552 | 2 529 | 12 081 | -2 513 | 105 | − | -27 | 23 | 10 110 | 19 779 |
| Kortfristiga leasingskulder | 46 | 2 529 | 2 575 | -2 651 | 105 | − | − | 2 939 | 2 968 | |
| Kortfristiga lån exkl. leasingskulder varav derivat som innehas för |
9 506 | − | 9 506 | 138 | − | − | -27 | 23 | 7 171 | 16 811 |
| att säkra kortfristiga lån | 45 | − | 45 | − | − | − | − | -7 | -17 | 22 |
| Lån avvecklad verksamhet | − | 133 | 133 | -14 | − | 16 | 5 | − | -15 | 124 |
| Långfristiga leasingskulder | − | 104 | 104 | − | − | 16 | 4 | − | -42 | 81 |
| Kortfristiga leasingskulder | − | 29 | 29 | -21 | − | − | 1 | − | 34 | 43 |
| Kortfristiga lån | − | − | − | 7 | − | − | − | − | -7 | − |
| Summa skulder från finansieringsverksamheten |
96 541 | 14 472 | 111 013 | 3 477 | 436 | 1 735 | 1 923 | 965 | 254 | 119 803 |
| Tillgångar som innehas för att säkra upplåning2 |
-2 923 | -2 923 | 537 | − | − | -774 | -553 | -4 | -3 717 | |
| varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån |
-2 321 | − | -2 321 | -41 | − | − | -522 | -553 | 169 | -3 269 |
| varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån |
-81 | − | -81 | − | − | − | -135 | 9 | -175 | -382 |
| Summa skulder från finansierings verksamheten netto efter avdrag för tillgångar som säkrar upplåning2 |
93 618 | 14 472 | 108 090 | 4 014 | 436 | 1 735 | 1 149 | 412 | 250 | 116 086 |
1) Övriga förändringar avser främst omklassificering från lång till kort då kvarvarande löptid minskar.
2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning har adderats till tabellen för att tydliggöra att dessa ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.
3) Övergångseffekt av IFRS 16, se not K1.
| MSEK | Jan-dec 2019 | Jan-dec 2018 |
|---|---|---|
| Dotterbolag | ||
| AO Kcell | − | -74 |
| Latvijas Mobilais Telefons SIA | -119 | -131 |
| Telia Lietuva, AB | -59 | -50 |
| Övriga dotterbolag | 0 | 0 |
| Summa utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande | -178 | -254 |
| Icke likviditetspåverkande förändringar | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2017 |
Kassa flöden |
Förvärv/ avyttringar |
Förändringar i valutakurser |
Förändringar i verkligt värde |
Övriga för ändringar¹ |
31 dec 2018 |
| Långfristiga lån | 87 813 | 196 | 1 | 3 483 | 258 | -4 761 | 86 990 |
| Långfristiga leasingskulder | 171 | – | – | – | – | 1 192 | 1 363 |
| Långfristiga lån exkl. leasingskulder | 87 643 | 196 | 1 | 3 483 | 258 | -5 953 | 85 627 |
| av vilka derivat som innehas för att säkra långfristiga lån | 2 074 | 334 | – | -454 | – | – | 1 954 |
| Kortfristiga lån | 3 674 | 989 | 1 | -8 | -36 | 4 930 | 9 551 |
| Kortfristiga leasingskulder | 6 | – | – | – | – | 40 | 46 |
| Kortfristiga lån exkl. leasingskulder | 3 668 | 989 | 1 | -8 | -36 | 4 890 | 9 504 |
| av vilka derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån3 | 110 | -15 | – | -50 | – | – | 45 |
| Lån avvecklad verksamhet | 1 723 | -86 | -1 542 | – | – | -95 | – |
| Långfristiga lån | 295 | 74 | -348 | – | – | -21 | – |
| Kortfristiga lån | 1 428 | -160 | -1 194 | – | – | -74 | – |
| Summa skulder från finansieringsverksamheten | 93 211 | 1 099 | -1 540 | 3 475 | 222 | 74 | 96 541 |
| Tillgångar som innehas för att säkra upplåning2 | -3 003 | 652 | − | -662 | 114 | -25 | -2 923 |
| varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån | -2 230 | -75 | − | -105 | 179 | -89 | -2 321 |
| varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån | − | − | − | − | -19 | -62 | -81 |
| Summa skulder från finansieringsverksamheten netto efter avdrag för tillgångar som säkrar upplåning2 |
90 208 | 1 750 | -1 540 | 2 813 | 336 | 50 | 93 618 |
1) Övriga förändringar avser främst omklassificering av löptider från lång till kort sikt då kvarvarande löptid minskar. Ökning av långfristig leasingskuld avser Helsinki Data Center 2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning har adderats till tabellen för att tydliggöra att dessa ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.
3) För 2018 har 293 MSEK omkassificerats från Kortfristiga lån, av vilka derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån, till Kortfristiga lån, av vilka derivat som värderas till verkligt värde över resultatet.
Rörelseförvärv, övriga förvärv och avyttringar
Telia Company-koncernen omstruktureras löpande genom förvärv och avyttring av egetkapitalinstrument eller verksamheter.
Det totala kassautflödet netto från rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument under 2019 uppgick till 9 274 MSEK och var främst hänförligt till förvärven av Bonnier Broadcasting och Fello.
Det totala kassautflödet netto från rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument under 2018 uppgick till 25 348 MSEK och var främst hänförligt till förvärven av
Get och TDC i Norge samt Inmics och AinaCom i Finland. För information om rörelseförvärv, se not K34.
Det totala kassainflödet från avyttrade verksamheter och övriga egetkapitalinstrument under 2019 uppgick till 6 MSEK. Det totala kassainflödet från avyttrade verksamheter och övriga egetkapitalinstrument under 2018 uppgick till 8 654 MSEK och var främst hänförligt till försäljningarna av innehavet i Spotify, Azercell, Geocell, Kcell och Ucell.
För ytterligare information om avyttrade verksamheter, se not K35.
Under 2019 ökade antalet anställda i kvarvarande verksamhet med 406 till 20 845 vid årsskiftet från 20 439 vid föregående årsskifte. Antal anställda i avvecklad verksamhet minskade med 10 till 387 från 397 vid årsskiftet 2018.
Medelantal heltidsanställda per land fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) |
varav män (%) |
Totalt (antal) |
varav män (%) |
|
| Sverige | 7 383 | 64,3 | 7 525 | 62,9 | |
| Finland | 3 890 | 68,1 | 3 899 | 68,6 | |
| Norge | 1 928 | 72,8 | 1 738 | 68,7 | |
| Danmark | 930 | 67,1 | 1 052 | 67,5 | |
| Litauen | 2 903 | 53,5 | 2 972 | 53,7 | |
| Lettland | 998 | 48,6 | 1 002 | 46,9 | |
| Estland | 1 675 | 54,0 | 1 683 | 52,0 | |
| Ryssland | 35 | 51,4 | 35 | 51,4 | |
| Storbritannien | 53 | 62,3 | 53 | 62,3 | |
| Övriga länder | 189 | 63,0 | 178 | 69,1 | |
| Summa, kvarvarande verksamhet | 19 984 | 62,7 | 20 137 | 61,7 | |
| Kazakstan | – | – | 1 922 | 45,6 | |
| Azerbajdzjan | – | – | 122 | 58,2 | |
| Uzbekistan | – | – | 1 236 | 66,5 | |
| Georgien | – | – | 150 | 39,3 | |
| Moldavien | 224 | 39,3 | 225 | 37,3 | |
| Övriga länder | 7 | 57,1 | 22 | 59,1 | |
| Summa, avvecklad verksamhet | 231 | 39,8 | 3 677 | 52,4 | |
| Summa | 20 215 | 62,5 | 23 814 | 60,3 |
Under 2019 och 2018, bedrevs verksamhet i 23 respektive 27 länder varav kvarvarande verksamhet bedrevs i 21 länder både 2019 och 2018.
Ledande befattningshavare fördelade sig på kvinnor och män enligt nedan. Styrelser inkluderar ledamöter i samtliga konsoliderade bolag i Telia Company-koncernen. Med Övriga ledande befattningshavare avses verkställande direktörer samt övriga personer i ledningsgrupper på koncernnivå, regionnivå och bolagsnivå.
| 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Procent | Styrelser | Övriga ledande befattningshavare |
Styrelser | Övriga ledande befattningshavare |
||
| Kvinnor | 30,1 | 36,6 | 24,3 | 40,3 | ||
| Män | 69,9 | 63,4 | 75,7 | 59,7 | ||
| Summa, kvarvarande verksamhet | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 | ||
| Kvinnor | 0,0 | 77,8 | 0,0 | 75,0 | ||
| Män | 100,0 | 22,2 | 100,0 | 25,0 | ||
| Summa, avvecklad verksamhet | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader och övriga personalkostnader uppgick totalt till:
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 11 034 | 9 918 |
| Sociala kostnader | ||
| Arbetsgivaravgifter | 2 080 | 2 134 |
| Pensionskostnader | 1 375 | 1 300 |
| Summa sociala kostnader | 3 454 | 3 434 |
| Aktiverat eget arbete | -1 060 | -952 |
| Övriga personalkostnader | 324 | 346 |
| Summa personalkostnader per kostnadsslag, kvarvarande verksamhet | 13 753 | 12 745 |
| Summa personalkostnader, avvecklad verksamhet | 95 | 653 |
Löner och andra ersättningar fördelade sig mellan ledande befattningshavare respektive övriga anställda på följande sätt. Rörlig ersättning redovisas som kostnad under respektive år, medan utbetalning görs efterföljande år.
| Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ledande befatt ningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befatt ningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
|
| Löner och andra ersättningar, kvarvarande verksamhet | 139 (88) | 10 895 | 176 (48) | 9 742 | |
| Löner och andra ersättningar, avvecklad verksamhet | 11(1) | 79 | 34 (24) | 490 |
Pensionskostnaderna för samtliga ledande befattningshavare var 39 MSEK för 2019 och 37 MSEK för 2018. Under 2019 och 2018 hade Telia Company kostnader för vinstdelning med anställda i sina finska dotterbolag uppgående till 23 MSEK respektive 60 MSEK. Utöver detta vinstdelningssystem tillämpar alla regioner inom Telia Company prestationsbaserad rörlig ersättning för olika grupper av anställda. I Sverige, till exempel, ingår alla fast anställda i system för rörlig ersättning, en typ för säljkåren och en för alla övriga medarbetare.
Årsstämmorna 2010 till 2019 i Telia Company beslutade att införa prestationsaktieprogram (PSP) som omfattar vissa ledande befattningshavare och nyckelpositioner i koncernen. Koncernledningens medlemmar är dock undantagna. Om de förutbestämda prestationskraven, bestående av finansiella mål, uppnås under en definierad prestationsperiod, ges deltagarna i programmen möjlighet att erhålla slutlig tilldelning av Telia Company-aktier (prestationsaktier) till en kostnad av 0 SEK. De finansiella målen inkluderar såväl en miniminivå, som måste uppnås för att någon tilldelning över huvud taget ska göras, som en maximinivå utöver vilken ingen ytterligare tilldelning ska göras. Respektive program ska omfatta totalt högst 2 370 400 (PSP 2016), 2 491 202 (PSP 2017), 2 413 597 (PSP 2018) och 2 194 830 (PSP 2019) Telia Company-aktier, motsvarande cirka 0,04 procent av det totala antalet utestående aktier för PSP 2016, cirka, 0,06 procent för PSP 2017, 0,06 procent för PSP 2018 och 0,05 procent för PSP 2019.
Omräkning av slutlig tilldelning av prestationsaktier ska göras i händelse av mellanliggande fondemission, split, företrädesemission och/eller andra liknande händelser.
Finansiella mål består av EBITDA (earnings before interest, tax, depreciation and amortization) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR). Maximalt antal prestationsaktier en deltagare kan tilldelas representerar 30 procent av deltagarens årliga grundlön. Slutlig tilldelning av prestationsaktier ska till 50 procent baseras på ackumulerad EBITDA och till 50 procent baseras på TSR under hela prestationsperioden på tre år. TSR mäts i förhållande till TSR i en av styrelsen fastställd grupp av jämförbara telekombolag.
Deltagande i programmet kräver ingen egen investering av deltagarna i Telia Company-aktier. Det maximala ekonomiska utfallet för en deltagare och det maximala antalet prestationsaktier som slutligt kan komma att tilldelas i ett program ska begränsas till det antal prestationsaktier vars sammanlagda marknadsvärde motsvarar 60 procent av deltagarens grundlön.
PSP 2016 avslutades våren 2019 och slutlig tilldelning har gjorts till de 130 kvarvarande deltagarna i programmet. En deltagare fick kontant utbetalning motsvarande värdet av totalt 9 942 aktier. Under maj 2019 överförde Telia Company via ett aktieswap-avtal med en extern part 1 002 363 aktier till deltagarna till ett genomsnittligt pris om 40,5568 SEK per aktie. Den totala kostnaden för de överförda aktierna var 41 MSEK och transaktionskostnaderna, netto efter skatt, uppgick till 0 MSEK.
| Prestationsaktieprogram | 2019/2022 | 2018/2021 | 2017/2020 | 2016/2019 |
|---|---|---|---|---|
| Deltagare | ||||
| Antal deltagare per den 31 december 2018 | – | 200 | 179 | 146 |
| Nytillkomna deltagare under 2019 | 202 | – | – | – |
| Avslutade anställningar under 2019 | -6 | -27 | -33 | -16 |
| Slutlig tilldelning under 2019 | – | – | – | -130 |
| Antal deltagare per den 31 december 20191 | 196 | 173 | 146 | – |
| Tilldelade aktier | ||||
| Preliminär tilldelning 31 december 2018 | – | 1 414 693 | 1 083 663 | 1 152 639 |
| Preliminär tilldelning 2019 | 2 141 387 | – | – | – |
| Förverkade aktier | -2 053 430 | -530 465 | -550 585 | – |
| Återkallade aktier | -87 957 | -140 828 | -108 424 | -140 334 |
| Slutlig tilldelning | – | – | – | -1 012 305 |
| Antal tilldelade aktier per den 31 december 2019 | 0 | 743 400 | 424 654 | – |
1) En deltagare, totalt för alla prestationsaktieprogram, tillhör avvecklad verksamhet.
Uppskattade verkliga värden per tilldelningsdagen och de antaganden som användes vid uppskattning av måluppfyllelse för prestationsvillkoren var enligt följande.
| Prestationsaktieprogram | 2019/2022 | 2018/2021 | 2017/2020 | 2016/2019 |
|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde per tilldelningsdagen (MSEK) | 10 | 45 | 35 | 28 |
| Använda antaganden (procentsatser) | ||||
| Måluppfyllelse för det EBITDA-baserade prestationsvillkoret | 0 | 50 | 50 | 50 |
| Måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret baserades på | ||||
| Bedömd volatilitet, Telia Company | 18 | 20 | 21 | 20 |
| Bedömd volatilitet, bolagen i jämförelsegruppen | 14-28 | 16-26 | 17-28 | 17-31 |
| Genomsnittlig ömsesidig korrelation mellan Telia Company och bolagen i jämförelsegruppen |
41 | 54 | 49 | 43 |
| Riskfri ränta | -0,6 | -0,5 | -0,5 | -0,4 |
Vid beräkning av måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret användes en Monte Carlo-simuleringsmodell. Det beräknade värdet för respektive prestationsaktieprogram och sammanhängande sociala kostnader fördelas över prestationsperioden. De totala personalkostnaderna uppgick till följande.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 32 | 36 |
| Sociala kostnader | 8 | 9 |
| Summa personalkostnader, prestationsaktieprogram | 40 | 45 |
Enligt beslut av årsstämman 2019 i Telia Company, utgår årligt arvode till styrelsens ledamöter med 1825 000 SEK (1 740 000) för ordföranden, 860 000 SEK (820 000) till vice ordföranden och med 610 000 SEK (580 000) för övriga av
stämman valda ledamöter. Därutöver utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens Revisions- och hållbarhetsutskott med 275 000 SEK (250 000) till ordföranden och med 150 000 SEK (150 000) per person till övriga ledamöter. Vidare utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens Ersättningsutskott med 70 000 SEK (70 000) tilll ordföranden och med 50000 SEK (50 000) per person till övriga ledamöter.
| kSEK | Styrelse1 | Revisions- och hållbarhets utskott |
Ersättnings utskott |
Summa ersättningar |
|---|---|---|---|---|
| Styrelse 2019 | ||||
| Lars-Johan Jarnheimer, ordförande från 26 november | 177 | 15 | 7 | 199 |
| Marie Ehrling, ordförande till 26 november | 1 628 | 136 | 63 | 1 827 |
| Olli-Pekka Kallasvuo, vice ordförande | 848 | – | 50 | 898 |
| Susanna Campbell till 18 januari | 28 | – | 2 | 30 |
| Rickard Gustafson från 10 april | 442 | – | 36 | 478 |
| Nina Linander | 601 | 268 | – | 869 |
| Jimmy Maymann | 601 | 109 | – | 710 |
| Anna Settman | 601 | 41 | – | 642 |
| Olaf Swantee | 601 | 41 | – | 642 |
| Martin Tivéus | 601 | – | – | 601 |
| Summa | 6 129 | 609 | 159 | 6 897 |
| kSEK | Styrelse1 | Revisions- och hållbarhets utskott |
Ersättnings utskott |
Summa ersättningar |
|---|---|---|---|---|
| Styrelse enligt bolagsstämma 2018 | ||||
| Marie Ehrling, ordförande | 1 714 | 150 | 70 | 1 934 |
| Olli-Pekka Kallasvuo, vice ordförande | 812 | – | 50 | 862 |
| Susanna Campbell | 574 | – | 50 | 624 |
| Nina Linander | 574 | 250 | – | 824 |
| Jimmy Maymann | 420 | – | – | 420 |
| Anna Settman | 574 | 150 | – | 724 |
| Olaf Swantee | 574 | 150 | – | 724 |
| Martin Tivéus | 420 | – | – | 420 |
| Styrelseledamöter 2017-2018 | ||||
| Mikko Kosonen | 155 | – | – | 155 |
| Martin Lorentzon | 155 | – | – | 155 |
| Summa | 5 973 | 700 | 170 | 6 843 |
1) Styrelsearvode, ersättning för arbete i Revisions- och hållbarhetsutskottet samt Ersättningsutskottet presenteras ovan i separata kolumner. Ersättningen betalas månatligen. Marie Ehrling, Olli-Pekka Kallasvuo, Nina Linander, Jimmy Maymann, Anna Settman och Olaf Swantee omvaldes på bolagsstämman 2019. Ny ledamot är Rickard Gustafson. Lars-Johan Jarnheimer valdes till ordförande på extra bolagsstämman den 26 november. Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar.
Telia Companys koncernledning utgörs av koncernchefen, tre EVPs, sju SVPs och en övrig medlem. Dessa övriga medlemmar av koncernledningen rapporterar direkt till koncernchefen. Den 11 september 2019 tillkännagav Telia Company att Christian Luiga utsetts till tillförordnad VD och koncernchef.
Årsstämman 2019 antog nedanstående riktlinjer för ersättning till koncernens ledande befattningshavare.
Telia Companys mål är att söka erbjuda ersättningsnivåer och andra anställningsvillkor som möjliggör för bolaget att attrahera, behålla och motivera sådana högpresterande ledande befattningshavare som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås. Ersättningen ska bygga på ett synsätt som beaktar total ersättning och som är konkurrenskraftig (marknadsrelevant, men inte marknadsledande). Ersättningsstrukturen ska vara sammansatt på ett kostnadseffektivt sätt och baseras på följande ersättningsdelar: (1) fast grundlön, (2) pension och (3) övriga förmåner. Den fasta grundlönen ska återspegla de krav som ställts på befattningen avseende kompetens, ansvar,
komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta grundlönen ska också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således även vara individuell och differentierad. Pensionsförmåner ska vara baserade på premiebestämda pensionsplaner.
Uppsägningstiden för ledande befattningshavare kan vara upp till sex (6) månader vid uppsägning från befattningshavarens sida (för koncernchefen tolv (12) månader) och tolv (12) månader vid uppsägning från bolagets sida. I det fall bolaget säger upp befattningshavarens anställning, kan befattningshavaren vara berättigad till avgångsvederlag med upp till tolv (12) månader.
Avgångsvederlag utgör inte en grund för beräkning av semester eller pension. Avgångsvederlaget reduceras om befattningshavaren erhåller ersättning antingen från annan anställning eller från egen verksamhet.
Medlemmar i koncernledningen kan erhålla bil-, sjuk- och hälsoförmåner, reseförsäkring mm i linje med rådande lokal marknadspraxis. Styrelsen har rätt att besluta att frångå riktlinjerna, om det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta.
Tillfälliga medlemmar av koncernledningen behåller sina tidigare villkor beträffande rörlig lön, prestationsaktieprogram, pensioner och andra förmåner under den tillfälliga perioden. De behåller även sina existerande villkor avseende uppsägningstider.
Ersättning till koncernchefen och övriga permanenta medlemmar av koncernledningen utgörs av fast grundlön, vissa skattepliktiga förmåner samt pensionsförmåner.
Telia Company hade per den 31 december 2019 inget aktierelaterat incitamentsprogram avseende koncernchefen eller övriga medlemmar av koncernledningen.
Med tillämpning av de riktlinjer för ersättning som beslutas av årsstämman varje år beslutar styrelsen om koncernchefens samlade ersättningspaket utifrån Ersättningsutskottets rekommendation.
Samlade ersättningspaket för koncernledningens övriga medlemmar godkänns av Ersättningsutskottet baserat på koncernchefens rekommendationer.
| kSEK | Fast grundlön |
Övrig ersättning1 |
Övriga förmåner 2 |
Pensions- kostnad3 |
Summa ersättningar och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande4 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernledningen, 2019 | ||||||
| Christian Luiga, koncernchef från 12 september | 4 371 | – | 33 | 1 714 | 6 119 | – |
| Johan Dennelind, koncernchef till 12 september | 13 112 | 325 | 45 | 5 159 | 18 641 | – |
| Övriga medlemmar av koncernledningen (inklusive 3 EVPs, 7 SVPs och 1 övrig medlem) |
55 978 | 2 132 | 1 631 | 15 302 | 75 043 | 1 966 |
| Summa | 73 461 | 2 457 | 1 710 | 22 175 | 99 803 | 1 966 |
| Övriga tidigare medlemmar av koncern ledningen |
||||||
| Johan Dennelind, uppsägningstid från 12 september |
5 694 | 63 | 16 | 2 240 | 8 013 | – |
| Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen (2 personer)5 |
14 358 | 890 | 352 | 2 552 | 18 152 | – |
| Tidigare koncernchefer och vVD:ar (8 personer) | – | – | – | – | – | 168 423 |
| Summa | 20 052 | 953 | 368 | 4 792 | 26 165 | 168 423 |
| Totalsumma | 93 513 | 3 409 | 2 077 | 26 968 | 125 968 | 170 388 |
| kSEK | Fast grundlön |
Övrig ersättning1 |
Övriga förmåner 2 |
Pensions- kostnad3 |
Summa ersättningar och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande4 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernledningen, 2018 | ||||||
| Johan Dennelind, koncernchef | 17 413 | 403 | 68 | 6 846 | 24 730 | – |
| Övriga medlemmar av koncernledningen (inklusive 2 EVPs och 8 SVPs) |
51 378 | 1 590 | 1 587 | 14 190 | 68 745 | 1 165 |
| Summa | 68 791 | 1 993 | 1 656 | 21 036 | 93 476 | 1 165 |
| Övriga tidigare medlemmar av koncern ledningen |
||||||
| Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen (3 personer)5 |
14 578 | 2 837 | 315 | 3 614 | 21 343 | 2 057 |
| Tidigare koncernchefer och vVD:ar (8 personer) | – | – | – | – | – | 166 756 |
| Summa | 14 578 | 2 837 | 315 | 3 614 | 21 343 | 168 812 |
| Totalsumma | 83 369 | 4 830 | 1 971 | 24 649 | 114 819 | 169 977 |
1) Övrig ersättning för Johan Dennelind i sin roll som koncernchef utgörs av semestertillägg om 325 043 SEK (402 986 SEK). Övrig ersättning för övriga medlemmar av koncernledningen är huvudsakligen semestertillägg och semesterersättning.
2) Övriga förmåner avser bilförmån, förmåner kopplade till utlandstjänst samt ett antal andra beskattningsbara förmåner. Övriga förmåner för både Christian Luiga och Johan Dennelind som koncernchef avser huvudsakligen bilförmån och sjukvårdsförsäkring.
3) Ytterligare information om pensionsvillkor återfinns nedan.
4) Kapitalvärdet för pensionsåtaganden inkluderar förmånsbestämda planer för åtta tidigare koncernchefer och vVD (lämnade Telia Company före 2019).
5) Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen inkluderar en medlem som slutade 2018, den relaterade avsättningen rapporterad 2018 har reducerats under 2019 då medlemmen har anställts av ett nytt bolag utanför Telia Company-koncernen. En medlem lämnade Telia Company 2019, avsättning för ersättning under uppsägningstid avseende fast grundlön, förmåner och pensionskostnader samt avsättning för avgångsvederlag ingår i beloppet. Ersättning under uppsägning och avgångsvederlag reduceras med inkomst från annat håll, avsättningen reduceras då.
Kommentarer gällande 2018 återfinns i Års- och hållbarhetsredovisningen 2018. Summering stämmer inte alltid på grund av avrundning.
Telia Company erbjuder ordinarie medlemmar av koncernledningen premiebestämda pensionslösningar. En premiebestämd lösning ger en premie till pensionsplanen bestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön eller som ett fast belopp. Nivån på pensionsförmånen vid pensionsavgång bestäms av betalda premier och avkastningen på investeringarna efter avdrag för förvaltningskostnader. Den huvudsakliga orsaken till minskningen i kapitalvärdet för pensionsåtaganden är förändringar i diskonteringsräntan samt utbetalad pension.
Koncernchefens pensionsplan utgör en premiebestämd lösning och ger premier om 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av den del av grundlönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Utöver detta inbetalas ytterligare 10 procent av grundlönen. Dessa ersättningar ger en total pensionspremie för Christian Luiga som VD på 1 714 459 SEK (utgör 39,2 procent av grundlönen på 4 370 980 SEK). För Johan Dennelind ger det en total pensionspremie för 2019 på 7 399 251 SEK (utgör 39,3 procent av grundlönen på 18 806 040 SEK), varav av 5 158 922 SEK är för perioden som VD.
Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs direkt utan särskilda förbehåll. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av den svenska regeringen och var 64 400 SEK för 2019.
Pensionsåldern är rörlig. Premieinbetalningar till pensionsplanen upphör vid pensionsavgång eller tidigare om koncernchefen lämnar företaget av annat skäl.
Övriga medlemmar av koncernledningen baserade i Sverige har premiebestämda pensionslösningar med premier om 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av grundlönen till den del den överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. För två medlemmar av koncernledningen utges en ytterligare premie om 5 procent och för en medlem av koncernledningen en ytterligare premie om 10 procent av grundlönen. Samtliga pensionspremier säkerställs direkt utan särskilda förbehåll. Koncernledningsmedlemmar baserade i övriga länder har också premiebestämda pensionslösningar (med undantag för lagstadgade förmånsbestämda pensionslösningar i Finland). För en medlem i övriga länder ersätts delar av pensionspremien kontant. Pensionsåldern för övriga medlemmar av koncernledningen är 65 år eller rörlig.
Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen Pensionsförmåner som intjänats av tidigare koncernchefer eller tidigare medlemmar av koncernledningen fram till 2008 är säkerställda och beräknade som kapitalvärden (skuld) tills dess att deras livsvariga pensioner är fullt ut betalda av Telia Company. Deras pensioner utbetalas från 60 års ålder. Sedan 2008 erbjuder Telia Company inte några förmånsbestämda pensionsplaner till koncernchefen eller koncernledningen.
Följande arvoden har utgått till revisionsföretag för revision och annan granskning enligt tillämplig lagstiftning samt för rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Arvode har också utgått för fristående rådgivning från koncernens eller andra revisionsföretag inom områdena skatt/juridik och Corporate Finance samt andra konsulttjänster. Revisionsarvoden till övriga revisionsföretag avser dotterbolag som inte revideras av koncernens revisionsföretag. Revisorer väljs av årsstämman.
Deloitte AB omvaldes till Telia Companys oberoende revisionsföretag (koncernrevisorer) vid årsstämman den 10 april 2019 på ett år. Revisionen av koncernredovisningen har utförts under hela året sedan valet vid stämman. Inget separat arvode har utgått för granskning av delårsrapporter.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Arvoden, kvarvarande och avvecklad verksamhet | ||
| Deloitte | ||
| Revision | 35 | 38 |
| Revisionsnära tjänster | 1 | 3 |
| Skatterådgivning | 2 | 1 |
| Övriga tjänster | 0 | 7 |
| Summa Deloitte | 38 | 49 |
| EY | ||
| Revision | 0 | 0 |
| Revisionsnära tjänster | 0 | 0 |
| Skatterådgivning | 3 | 1 |
| Övriga tjänster | 10 | 23 |
| Summa EY | 13 | 24 |
| KPMG | ||
| Revision | 0 | 0 |
| Revisionsnära tjänster | 0 | 1 |
| Skatterådgivning | 0 | 0 |
| Övriga tjänster | 15 | 9 |
| Summa KPMG | 15 | 10 |
| PwC | ||
| Revision | 1 | 1 |
| Revisionsnära tjänster | 0 | 0 |
| Skatterådgivning | 11 | 18 |
| Övriga tjänster | 27 | 43 |
| Summa PwC | 39 | 62 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Revision, revisionsnära tjänster | 1 | 0 |
| Skatterådgivning och övriga tjänster | 1 | 0 |
| Summa övriga revisionsföretag | 2 | 0 |
| Summa arvoden | 107 | 145 |
Inom ramen för svensk lagstiftning är revisions- och hållbarhetsutskottet inom styrelsen för Telia Company bland annat ansvarigt för övervakning av oberoendefrågor avseende Telia Companys revisorer. Styrelsen har antagit en policy för förhandsgodkännande av revisionsnära tjänster och tillåtna övriga tjänster som tillhandahålls av revisionsföretag.
Den 1 juli 2019 förvärvade Telia Company samtliga aktier i den svenska mobiloperatören Fello AB. Förvärvet kommer komplettera och utvidga Telia Companys produktportfölj inom ett nytt segment.
Den 20 juli 2018 tillkännagav Telia Company att man tecknat ett avtal om att förvärva Bonnier Broadcasting med varumärkena TV4, C More och finländska MTV av Bonnier AB för 9,2 GSEK på kassa- och skuldfri bas med en tilläggsköpeskilling på maximalt 1 GSEK. Tilläggsköpeskillingen kommer att baseras på intäkts- och EBITDA-utveckling för perioden 1 juli 2018 till 30 juni 2019. Per den 31 december 2019 har tilläggsbeloppet uppskattats till 800 MSEK och förväntas betalas under det första kvartalet 2020. EU-kommissionen godkände förvärvet den 12 november 2019 och transaktionen slutfördes den 2 december 2019.
Köpeskillingen på 9,2 GSEK motsvarar en EV/EBITmultipel om 15,4× baserat på den senaste tolvmånadersperioden per den 31 mars 2018. Inklusive synergier är EV/ EBIT-multipeln 7,7×.
Förvärvet av TV4, C More och MTV är strategiskt viktigt för Telia Company eftersom det stärker företaget inom det snabbväxande området konsumtion av rörlig bild. I och med förvärvet har Telia Company bildat ett nytt segment, Tv och media, där verksamheterna inom Bonnier Broadcasting ingår. Telia Companys befintliga tv-verksamhet kommer att överföras till det nya segmentet Tv och media under 2020.
Bonnier Broadcasting hade under den senaste tolvmånadersperioden per den 31 mars 2018 intäkter om 7,5 GSEK och ett rörelseresultat om 0,6 GSEK. Det operationella fria kassaflödet uppgick till 0,3 GSEK. Transaktionen förväntas generera gradvis ökande synergier från 2020 med full effekt om 0,6 GSEK 2022. Integrationskostnaderna förväntas uppgå till totalt 0,4 GSEK under 2020 och 2021. Transaktionen förväntas bidra med ett operationellt fritt kassaflöde om 0,5 GSEK 2020 till Telia Company. Effekten på nettolåneskuld i relation till EBITDA uppgår till 0,2× pro forma.
Anskaffningsvärden, preliminära verkliga värden på förvärvade nettotillgångar och preliminär goodwill för förvärven presenteras i nedanstående tabell.
| MSEK | Fello AB | Bonnier Broadcasting |
Summa |
|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 100 | 10 670 | 10 770 |
| varav kontant köpeskilling | 60 | 9 870 | |
| varav villkorad köpeskilling | 40 | – | |
| varav uppskattad tilläggsköpeskilling | – | 800 | |
| Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 70 | 6 568 | |
| varav kundrelationer | 68 | 4 094 | |
| varav varumärken | – | 2 160 | |
| Långfristiga film- och programrättigheter | – | 1 029 | |
| Övriga anläggningstillgångar | 3 | 753 | |
| Anläggningstillgångar | 73 | 8 350 | 8 423 |
| Kortfristiga film- och programrättigheter | – | 1 977 | |
| Övriga omsättningstillgångar | – | 1 109 | |
| Likvida medel | – | 715 | |
| Omsättningstillgångar | 6 | 3 802 | 3 808 |
| Summa förvärvade tillgångar | 79 | 12 151 | 12 230 |
| Uppskjutna skatteskulder | – | -1 287 | |
| Övriga långfristiga skulder | – | -349 | |
| Långfristiga skulder | -16 | -1 636 | -1 652 |
| Kortfristiga skulder | -12 | -2 440 | -2 452 |
| Summa övertagna skulder | -28 | -4 076 | -4 104 |
| Summa verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | 51 | 8 075 | 8 126 |
| Goodwill | 50 | 2 595 | 2 645 |
VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT
Kassaflödeseffekten netto från rörelseförvärvet var 57 MSEK (kontant köpeskilling 60 MSEK betalad vid förvärvstillfället minus likvida medel 3 MSEK). Goodwill består främst av förväntade kostnadssynergier. Ingen del av goodwill förväntas vara skattemässigt avdragsgill. Verkliga värden på tillgångar och skulder har fastställs tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras. Förvärvsrelaterade kostnader om 1 MSEK har redovisats som övriga rörelsekostnader. Från förvärvstidpunkten har intäkter om 33 MSEK och nettoresultat om 24 MSEK inkluderats i koncernens totalresultat. Om Fello hade förvärvats vid ingången av 2019 hade det inte inneburit någon väsentlig skillnad i intäkter eller totalt nettoresultat för Telia Company för 2019.
Säljarna har rätt till ytterligare ersättning upp till 40 MSEK (villkorad köpeskilling) baserat på Fellos kundtillväxt och intäkter per kund under perioden 1 juli 2019-30 juni 2020. Per förvärvstidpunkten 1 juli 2019 och per 31 december 2019 har det verkliga värdet på den villkorade köpeskillingen uppskattats till 40 MSEK eftersom det maximala beloppet förväntas betalas i slutet av 2020. Diskonteringseffekten bedöms oväsentlig. Den villkorade köpeskillingen redovisas som "Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder". För ytterligare information se not K26.
Kassaflödeseffekten netto från rörelseförvärvet var 9 155 MSEK (kontant köpeskilling 9 870 MSEK betalad vid förvärvstillfället minus likvida medel 715 MSEK).
Verkliga värden på tillgångar och skulder har fastställs tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras. Förvärvsrelaterade kostnader om 154 MSEK har redovisats som övriga rörelsekostnader, varav 86 MSEK under 2019 (69 MSEK 2018). Från förvärvstidpunkten har intäkter om 711 MSEK och nettoresultat om 3 MSEK inkluderats i koncernens totalresultat. Om Bonnier Broadcasting hade förvärvats vid ingången av 2019 hade intäkter och totalt nettoresultat för Telia Company för 2019 uppgått till cirka 94,4 GSEK, respektive 7,7 GSEK. Interna intäkter och kostnader mellan Telia Company och Bonnier Broadcasting för perioden före förvärvstillfället (januari-november 2019) har inte eliminerats från dessa belopp då den informationen inte är tillgänglig.
Den 3 januari 2019 förvärvade Telia Company samtliga aktier i Dalbo Net AB. Anskaffningsvärdet för förvärvet uppgick till 13 MSEK.
Den 1 april 2019 förvärvade Telia Company verksamheter från OÜ GoNetwork i Estland. Anskaffningsvärdet för förvärvet uppgick till 8 MSEK.
Den 21 oktober 2019 förvärvade Telia Company verksamheter från Vincit Solutions i Finland. Anskaffningsvärdet för förvärvet uppgick till 5 MSEK.
Före detta segment region Eurasien (inklusive holdingbolag) är klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015. Holdingbolagen kommer att säljas eller likvideras i samband med transaktionerna. Ncell i Nepal avyttrades under 2016 och Tcell i Tadzjikistan avyttrades 2017. Azercell i Azerbajdzjan och Geocell i Georgien avyttrades i mars 2018. Intressebolaget Rodnik i Kazakstan avyttrades i november 2018. Ucell i Uzbekistan och Kcell i Kazakstan avyttrades i december 2018.
Per den 31 december 2019 stod Telia Company fortfarande fast vid planen att avyttra den återstående delen av Eurasien, Moldcell i Moldavien och avyttringen bedömdes vara mycket sannolik under 2020. Ett avtal om avyttring av Moldcell undertecknades den 14 februari 2020.
Före detta segment region Eurasien (inklusive holdingbolag), vilket klassificeras som avvecklad verksamhet, presenteras som ett separat belopp i koncernens totalresultatrapporter. Koncernens kassaflödesrapport presenteras inklusive region Eurasien, men med tilläggsinformation avseende kassaflöden från löpande verksamhet, investerings- och finansieringsverksamhet och fritt kassaflöde för region Eurasien. Eurasien klassificeras som innehav för försäljning och relaterade tillgångar och skulder presenteras därför separat på två rader i koncernens balansrapport. Beloppen för avvecklad verksamhet och innehav för försäljning i koncernens finansiella rapporter presenteras efter eliminering av koncerninterna transaktioner och koncerninterna mellanhavanden.
| MSEK, förutom uppgifter per aktie | Jan-dec 2019 | Jan-dec 2018 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 603 | 6 687 |
| Kostnader och övriga rörelseintäkter, netto | -604 | -4 720 |
| Rörelseresultat | -1 | 1 967 |
| Finansiella poster, netto | 1 | -139 |
| Resultat efter finansiella poster | 0 | 1 828 |
| Skatter | -50 | -307 |
| Nettoresultat före omvärdering och realisationsresultat | -51 | 1 522 |
| Nedskrivningsförlust vid omvärdering till verkligt värde efter försäljningskostnader1 | -290 | -1 105 |
| Realisationsförlust vid försäljning av Azercell i Azerbajdzjan (inklusive ackumulerad valutakursförlust i eget kapital för Azercell, omklassificerad till nettoresultatet om -2 944 MSEK)2 |
– | -3 065 |
| varav förlust hänförlig till moderbolagets ägare | – | -3 024 |
| varav förlust hänförlig till innehavare utan bestämmande inflytande | – | -41 |
| Realisationsförlust vid försäljning av Geocell i Georgien (inklusive ackumulerad valutakursförlust i eget kapital för Geocell, omklassificerad till nettoresultatet om -101 MSEK)2 |
– | -241 |
| varav förlust hänförlig till moderbolagets ägare | – | |
| varav förlust hänförlig till innehavare utan bestämmande inflytande | – | -190 |
| Realisationsförlust vid försäljning av intressebolaget Rodnik (inklusive ackumulerad valutakursförlust i eget kapital för Rodnik, omklassificerad till nettoresultatet om -259 MSEK)2 |
– | -52 -271 |
| Realisationsvinst vid försäljning av Kcell i Kazakstan (inklusive ackumulerad valutakursförlust i eget kapital för Kcell, omklassificerad till nettoresultatet om -668 MSEK)2 |
– | 210 |
| varav vinst hänförlig till moderbolagets ägare | – | 509 |
| varav förlust hänförlig till innehavare utan bestämmande inflytande | – | -299 |
| Realisationsförlust vid försäljning av Ucell i Uzbekistan (inklusive ackumulerad valutakursförlust i eget kapital för Ucell, omklassificerad till nettoresultatet om -3 934 MSEK)2 |
– | -3 449 |
| varav förlust hänförlig till moderbolagets ägare | – | -3 198 |
| varav förlust hänförlig till innehavare utan bestämmande inflytande | – | -251 |
| Nettoresultat från avvecklad verksamhet | -341 | -6 399 |
| Resultat per aktie från avvecklad verksamhet (SEK) | -0,07 | -1,42 |
| Justerad EBITDA | 157 | 2 341 |
1) Ej skattemässigt avdragsgill. 2) Ej skattepliktig vinst/förlust.
| 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | |
|---|---|---|
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar | 129 | 216 |
| Materiella anläggningstillgångar | 327 | 402 |
| Nyttjanderättstillgångar | 95 | – |
| Övriga anläggningstillgångar1 | 29 | 79 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 0 | 0 |
| Övriga omsättningstillgångar | 200 | 274 |
| Likvida medel1 | 94 | 3 827 |
| Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning | 875 | 4 799 |
| Långfristiga lån | 81 | – |
| Långfristiga avsättningar | 10 | 8 |
| Övriga långfristiga skulder | 131 | 193 |
| Kortfristiga lån | 43 | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 338 | 359 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | 604 | 560 |
| Nettotillgångar klassificerade som innehav för försäljning2 | 271 | 4 239 |
1) 2018 inkluderade försäljningspriserna för minoritetsägaren Turkcells andelar av Azercell, Geocell och Kcell, varav 2,6 GSEK ingick i likvida medel. Efter förvärvet av Turkcells minoritetsintresse i Fintur under andra kvartalet 2019 innehåller balansposterna inga belopp relaterade till Turkcell. Försäljningspriserna för Telia Companys andelar av Azercell, Geocell, Kcell och Ucell är inkluderade i kvarvarande verksamhet.
2) Avser 100 procent av externa tillgångar och skulder, dvs minoritetens andel av nettotillgångar ingår.
I enlighet med IFRS 5 värderas avvecklad verksamhet och innehav för försäljning till det lägsta av det redovisade värdet och det uppskattade verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Värderingen baseras på en bedömning av information från försäljningsprocesserna och riskerna i de olika länderna. Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid en försäljning av avvecklad verksamhet och innehav för försäljning genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer på marknadsmässiga villkor. För Telia Companys avvecklade verksamhet och innehav för försäljning finns inga direkt observerbara (noterade) priser och verkliga värden har därför uppskattats genom att använda andra värderingstekniker vilket kräver att bedömningar görs. Anläggningstillgångar som ingår i avvecklad verksamhet skrivs inte av. Avskrivningar i avvecklad verksamhet om 0,2 GSEK (1,2) har återförts under 2019.
Ledningens bästa bedömning av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader för Moldcell i Moldavien baseras på ett erhållet bud och annan information från den pågående försäljningsprocessen. Det uppskattade kassa- och skuldfria värdet för Moldcell per den 31 december 2019 uppgick till 0,4 (0,5) GSEK. På grund av ökade redovisade värden och prisjusteringar för Moldcell redovisades nedskrivningar om 290 MSEK under 2019. Under 2018 skrevs Moldcell ner med 85 MSEK på grund av ökade redovisade värden. Ett avtal om avyttring av Moldcell undertecknades den 14 februari 2020, se Avyttringar nedan.
Den 11 april 2016 slutförde Telia Company avyttringen av sitt ägande i Ncell i Nepal. Avsättningar för transaktionsgarantier ingår i balansrapporten för kvarvarande verksamhet. De slutgiltiga beloppen hänförliga till försäljningen av Ncell är fortfarande föremål för förändringar i transaktionsgarantier och relaterade valutakursförändringar.
Den 5 mars 2018 avyttrade Fintur Holdings B.V. (Fintur) som ägdes gemensamt av Telia Company (58,55 procent) och Turkcell (41,45 procent) sitt innehav om 51,3 procent i Azertel Telekommünikasyon Yatirim Dis Ticaret A.S. (Azertel) till Azerbaijan International Telecom LLC (Azintelecom), ett av azeriska staten helägt företag. Azertel var den enda aktieägaren i den ledande azeriska mobiloperatören Azercell LLC (Azercell). Priset för Finturs andel om 51,3 procent i Azertel var 222 MEUR (2,3 GSEK). Hela köpeskillingen hade erhållits kontant per den 31 mars 2018. Försäljningen resulterade i en realisationsförlust för koncernen om 3 065 MSEK under 2018, främst på grund av ackumulerade valutakursförluster som omklassificerats från eget kapital till nettoresultat från avvecklad verksamhet om 2 944 MSEK. Omklassificeringen av ackumulerade valutakursförluster hade ingen påverkan på eget kapital. Transaktionen hade en positiv effekt på koncernens kassaflöde om
264 MSEK (erhållet pris med avdrag för likvida medel i de sålda bolagen) under 2018 (hänförlig till både moderbolagets ägare och innehavare utan bestämmande inflytande). Telia Companys andel av försäljningspriset om 1,3 GSEK klassificerades inom kvarvarande verksamhet som likvida medel. Minoritetsägaren Turkcells andel av försäljningspriset om 0,9 GSEK inkluderades i avvecklad verksamhet och klassificerades som innehav för försäljning per den 31 december 2018. Efter förvärvet av Turkcells minoritetsintresse i Fintur under 2019 innehåller balansposterna för avvecklad verksamhet inte några belopp hänförliga till Turkcell.
Den 20 mars 2018 avyttrade Finturs turkiska dotterbolag Gürtel Telekomünikasyon Yatirim ve Dis Ticaret A.S. (Gürtel) 100 procent av sitt innehav i Geocell LLC (Geocell), till det georgiska telekombolaget JSC Silknet. Priset för Geocell om 1,2 GSEK, varav 1,1 GSEK erhölls kontant under 2018. Försäljningen resulterade i en realisationsförlust för koncernen om 241 MSEK under 2018, varav ackumulerade valutakursförluster som omklassificerats från eget kapital till nettoresultat från avvecklad verksamhet om 101 MSEK. Omklassificeringen av ackumulerade valutakursförluster hade ingen påverkan på eget kapital. Transaktionen hade en positiv effekt på koncernens kassaflöde (hänförlig till både moderbolagets ägare och innehavare utan bestämmande inflytande) om 1 100 MSEK (erhållet pris med avdrag för likvida medel i det avyttrade bolaget) under 2018. Telia Companys andel av försäljningspriset om 0,7 GSEK klassificerades inom kvarvarande verksamhet, varav 0,6 GSEK som likvida medel och 0,1 GSEK som långfristiga räntebärande fordringar. Den resterande delen av försäljningspriset erhölls under 2019. Minoritetsägaren Turkcells andel av försäljningspriset om 0,5 GSEK inkluderades i avvecklad verksamhet och klassificerades som innehav för försäljning per 31 december 2018. Efter förvärvet av Turkcells minoritetsintresse i Fintur under 2019 innehåller balansposterna för avvecklad verksamhet inte några belopp hänförliga till Turkcell.
Den 5 november 2018 slutförde Telia Company överföringen av sitt innehav i intressebolaget TOO Rodnik i Kazakstan, vilket Telia Company konsoliderade till 50 procent, till Amun Services. Rodnik ägde det noterade bolaget AO KazTransCom, ett företag som drev ett fibernätverk och erbjöd företagskunder kommunikationstjänster i Kazakstan. Vidare ingick Telia Company en förlikning med Amun Services avseende krav som Amun Services och dess dotterbolag hade ställt eller skulle kunna rikta mot Telia Company och dess dotterbolag. Telia Company träffade en uppgörelse med sin före detta affärspartner i Rodnik, Almaty Engineering Company, om vissa krav rörande den tidigare ledningen och investeringar i Rodnik. Transaktionen resulterade i en realisationsförlust under 2018 om 271 MSEK, varav ackumulerade valutakursförluster som omklassificerats från eget kapital till nettoresultat från avvecklad verksamhet om 259 MSEK. Omklassificeringen av ackumulerade valutakursförluster hade ingen påverkan på eget kapital.
VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT
Den 5 december 2018 avyttrade Telia Company sitt innehav i Ucell i Uzbekistan till den uzbekiska statens myndighet för stöd till privatägda företag och utveckling av konkurrenssituation (The State Committee of the Republic of Uzbekistan for Assistance to Privatized Enterprises and Development of Competition) för ett pris motsvarande 215 MUSD (1,9 GSEK) för 100 procent, på skuldfri bas. Transaktionen resulterade i en realisationsförlust för koncernen under 2018 om 3 449 MSEK, varav ackumulerade valutakursförluster som omklassificerats från eget kapital till nettoresultat från avvecklad verksamhet om 3 934 MSEK. Omklassificeringen av ackumulerade valutakursförluster hade ingen påverkan på eget kapital. Transaktionen hade en positiv effekt på koncernens kassaflöde under 2018 om 1 154 MSEK (erhållet pris med avdrag för likvida medel i det avyttrade bolaget).
Den 21 december 2018 avyttrade Telia Company tillsammans med Fintur Holdings B.V. (Fintur) som ägdes gemensamt av Telia Company och Turkcell, sitt innehav om 75 procent i den ledande kazakiska telekomoperatören Kcell JSC till telekomoperatören Kazakhtelecom JSC, ett företag som kontrollerades av den kazakiska staten genom investeringsfonden Samruk-Kazyna. Priset för Telia Companys och Finturs innehav om 75 procent i Kcell uppgick till 445 MUSD (4,0 GSEK). Transaktionen resulterade i en realisationsvinst för koncernen om 210 MSEK under 2018, varav ackumulerade valutakursförluster som omklassificerats från eget kapital till nettoresultat från avvecklad verksamhet om 668 MSEK. Omklassificeringen av ackumulerade valutakursförluster hade ingen påverkan på eget kapital. Transaktionen hade en positiv effekt på koncernens kassaflöde (hänförlig till både moderbolagets ägare och innehavare utan bestämmande inflytande) under 2018 om 3 716 MSEK (pris med avdrag för likvida medel i det avyttrade bolaget). Telia Companys andel av försäljningspriset om 2,9 GSEK klassificerades inom kvarvarande verksamhet, som likvida medel. Minoritetsägaren Turkcells andel av försäljningspriset om 1,1 GSEK inkluderades i avvecklad verksamhet och klassificerades som innehav för försäljning per den 31 december 2018. Efter förvärvet av Turkcells minoritetsintresse i Fintur under 2019 innehåller inte balansposterna i avvecklad verksamhet några belopp hänförliga till Turkcell.
Den 14 februari 2020 undertecknade Telia Company ett avtal om att avyttra sitt innehav i Moldcell S.A. (Moldcell) i Moldavien till CG Cell Technologies DAC för ett transaktionspris om 31,5 MUSD. Transaktionen är inte föremål för några villkor för att stängas, och Telia Company förväntas slutföra avyttringen under det första kvartalet 2020. Transaktionspriset på 31,5 MUSD är justerat för en licensskuld och motsvarar ett kassa- och skuldfritt värde på 0,4 GSEK.
Den 2 april 2019 förvärvade Telia Company Turkcells minoritetsandel om 41,45 procent i Fintur för ett pris om 353 MEUR (3 684 MSEK), baserat på deras proportionerliga andel av likvida medel i Fintur. Till följd av transaktionen är Telia Company från den 2 april 2019 ensam ägare av Fintur Holdings B.V. (Fintur) och Moldcell i Moldavien.
Samtliga effekter hänförliga till förvärvet är redovisade direkt i eget kapital, inklusive Telia Companys andel om 24 procent av Turkcells rapporterade effekter från transaktionen, då den totala transaktionen är hanterad som en transaktion med ägare i deras egenskap av ägare. Transaktionen resulterade i en nettoökning av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare (balanserade vinstmedel) om 295 MSEK och en minskning av eget kapital hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande om 3 815 MSEK i det andra kvartalet 2019. Kassaflödeseffekten från transaktionen (betalat pris) om -3 684 MSEK är redovisad inom finansieringsverksamheten.
AO Kcell och Azercell Telekom B.M. ägdes delvis via mellanliggande holdingbolag där ett delvis ägdes av intressebolaget Turkcell. Innehav utan bestämmande inflytande i Kcell uppgick innan avyttring till 41,0 procent. Baserat på en utställd säljoption, reducerades innehav utan bestämmande inflytande i Azercell innan avyttring redovisningsmässigt till 35,9 procent.
Telia Companys nettoinvestering i region Eurasien är, trots att den klassificeras som avvecklad verksamhet, fortfarande exponerad för fluktuationer i valutakurser och är också hanterad därefter.
Transaktionsrisk relaterad till ersättningar från försäljningarna hanteras som en del av koncernens fastslagna valutariskprocess som är en del av koncernens policy avseende Finansiell riskhantering. De framtida försäljningsersättningarnas valuta kommer troligen inte att vara densamma som den lokala valutan för de avyttrade enheterna.
Omräkningsrisk i avvecklad verksamhet hänförs till nettoinvesteringar i utländska verksamheter. De mer väsentliga valutorna som utgör omräkningsrisken är MDL, USD, EUR och TRY.
Överlikviditeten och likviditetspositionen för avvecklad verksamhet per den 31 december 2019 var 94 MSEK (3 827) och avser likvida medel. Baserat på den aktuella likviditetspositionen och den förväntade försäljningen av verksamheterna i Eurasien bedöms Telia Companys likviditetsrisk hänförlig till avvecklad verksamhet vara begränsad.
Kreditrisk hanteras som en del i koncernens fastslagna kreditriskprocesser som är en del av koncernens policy avseende finansiell riskhantering eller, i tillämpliga fall, dotterbolags policyer för finansiell riskhantering.
Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto eller kassaflöden negativt. Per den 31 december 2019, finns det inga väsentliga räntebärande skulder kvar i avvecklad verksamhet. Ränterisken relaterad till likvida medel och fordringar bedöms vara begränsad.
Amerikanska och nederländska myndigheter har utrett historiska transaktioner rörande Telia Companys etablering i Uzbekistan 2007.
Den 21 september 2017 nådde Telia Company en global uppgörelse med amerikanska och nederländska myndigheter avseende utredningarna i Uzbekistan. Som en del av uppgörelsen, accepterade Telia Company att betala böter och förverkande om totalt 965 MUSD, varav 757 MUSD (6 129 MSEK) betalades under det tredje kvartalet 2017.
Den 19 mars 2019 betalade Telia Company den sista återstående delen av det förverkande beloppet, 208,5 MUSD (1 920 MSEK) till den holländska åklagarmyndigheten (Openbaar Ministerie, OM). Den svenska åklagaren har meddelat att överklagandet av Stockholms tingsrätts dom den 15 februari 2019 har återkallats vad gäller talan om förverkande mot Telia Company AB. I och med det har Telia Company uppfyllt alla finansiella förpliktelser i enlighet med de globala förlikningsavtalen och ingen ytterligare förverkandetalan kommer att väckas mot Telia Company av den svenska åklagaren eller av någon annan myndighet i detta ärende. Det var ingen väsentlig effekt på resultatet under 2019.
| MSEK | Not | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | M2 | 500 | 417 |
| Kostnader för sålda tjänster | – | – | |
| Bruttoresultat | 500 | 417 | |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | M3 | -67 | -74 |
| Administrationskostnader | M3 | -994 | -1 035 |
| Övriga rörelseintäkter | M4 | 1 943 | 30 |
| Övriga rörelsekostnader | M4 | -131 | -397 |
| Rörelseresultat | 1 252 | -1 060 | |
| Finansiella intäkter | M5 | 34 926 | 22 662 |
| Finansiella kostnader | M5 | -28 780 | -5 666 |
| Resultat efter finansiella poster | 7 399 | 15 936 | |
| Bokslutsdispositioner | M6 | 5 395 | 7 284 |
| Resultat före skatt | 12 794 | 23 220 | |
| Skatter | M6 | -551 | -563 |
| Årets resultat | 12 243 | 22 657 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 12 243 | 22 657 | |
| Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat | |||
| Kassaflödessäkringar, nettoförändring i verkligt värde | -99 | -336 | |
| Kassaflödessäkringar överfört till finansieringskostnader i årets resultat | 6 | 24 | |
| Kostnad för säkring | 54 | 45 | |
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | -28 | -64 | |
| Skatter avseende poster som kan komma att omklassificeras | 14 | 74 | |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat | |||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | 47 | 554 | |
| Skatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras | – | – | |
| Övrigt totalresultat | M7 | -6 | 298 |
| Summa totalresultat | 12 237 | 22 955 |
| MSEK | Not | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | M8 | 4 | 6 |
| Materiella anläggningstillgångar | M9 | 0 | 0 |
| Uppskjutna skattefordringar | M6 | 121 | 85 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | M10 | 199 705 | 175 974 |
| Summa anläggningstillgångar | 199 830 | 176 064 | |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | M11 | 29 884 | 35 056 |
| Aktuella skattefordringar | – | 234 | |
| Kortfristiga placeringar | M12 | 9 226 | 6 150 |
| Kassa och bank | M12 | 3 649 | 6 072 |
| Summa omsättningstillgångar | 42 759 | 47 512 | |
| Summa tillgångar | 242 589 | 223 577 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 13 856 | 13 856 | |
| Reservfond | 1 855 | 1 855 | |
| Fond för aktiverade utvecklingsutgifter | 1 | 1 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Fond för verkligt värde | 1 500 | 1 506 | |
| Balanserade vinstmedel | 63 157 | 55 314 | |
| Årets resultat | 12 243 | 22 657 | |
| Summa eget kapital | 92 612 | 95 189 | |
| Obeskattade reserver | M6 | 6 246 | 6 882 |
| Avsatt för pensioner och anställningsavtal | M14 | 379 | 403 |
| Uppskjutna skatteskulder | M6 | – | – |
| Övriga avsättningar | M15 | 196 | 131 |
| Summa avsättningar | 575 | 534 | |
| Räntebärande skulder | |||
| Långfristiga lån | M16 | 86 348 | 84 184 |
| Kortfristiga lån | M16 | 53 533 | 33 943 |
| Aktuella skatteskulder | 19 | – | |
| Ej räntebärande skulder | |||
| Långfristiga skulder | M17 | 9 | 16 |
| Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | M15, M18 | 3 246 | 2 829 |
| Summa skulder | 143 155 | 120 972 | |
| Summa eget kapital och skulder | 242 589 | 223 577 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 12 243 | 22 657 | |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 24 098 | 555 | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar | 5 | 16 | |
| Pensioner och övriga avsättningar | -2 019 | 106 | |
| Finansiella poster | 1 696 | 2 596 | |
| Koncernbidrag och bokslutsdispositioner | -5 395 | -7 284 | |
| Skatter | 231 | 166 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 30 860 | 18 811 | |
| Ökning (-)/Minskning (+) rörelsefordringar | -1 190 | 306 | |
| Ökning (+)/Minskning (-) rörelseskulder | 1 193 | -304 | |
| Förändring av rörelsekapital | 3 | 2 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 30 863 | 18 813 | |
| Förvärvade immateriella och materiella anläggningstillgångar | – | 0 | |
| Återbetalning av kapital från dotterbolag | – | 14 | |
| Förvärvade egetkapitalinstrument | -20 138 | -20 120 | |
| Avyttrade egetkapitalinstrument och avyttrad verksamhet | 24 976 | 2 347 | |
| Nettoförändring av lämnade lån och andra liknande investeringar | -47 016 | -18 406 | |
| Nettoförändring av kortfristiga räntebärande fordringar | -7 180 | 15 309 | |
| Återbetalning av långfristiga lån | 8 471 | 8 004 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -40 888 | -12 851 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | -10 025 | 5 963 | |
| Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader | -5 013 | -4 062 | |
| Utdelning till aktieägare | -9 850 | -9 881 | |
| Erhållna/lämnade koncernbidrag | 6 137 | 6 243 | |
| Upptagna lån | 14 456 | 1 020 | |
| Amorterade lån | -4 412 | -2,927 | |
| Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar | |||
| och CSA | 814 | 1 707 | |
| Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal | 9 910 | 12 037 | |
| Betalda likvida medel avseende återköpsavtal | -9 910 | -12 700 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 2 131 | -8 564 | |
| Årets kassaflöde | -7 894 | -2 601 | |
| Likvida medel vid årets början | 12 222 | 14 418 | |
| Årets kassaflöde | -7 894 | -2 601 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 121 | 405 | |
| Likvida medel vid årets slut | M12 | 4 449 | 12 222 |
| Erhållna utdelningar | 33 027 | 21 913 | |
| Erhållna räntor | 1 339 | 984 | |
| Betalda räntor | -2 429 | -2 673 | |
| Betalda skatter | -319 | -397 |
| Fond för aktiverade |
Fond för | Balanse | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktie | Reserv | utvecklings | verkligt | rade vinst | Summa | ||
| MSEK | Not | kapital | fond | utgifter | värde | medel | eget kapital |
| Utgående balans 31 december 2017 | 13 856 | 1 855 | 2 | 1 207 | 69 480 | 86 400 | |
| Förändring av redovisningsprincip1 | – | – | – | – | -150 | -150 | |
| Justerad ingående balans 1 januari 2018 | 13 856 | 1 855 | 2 | 1 207 | 69 329 | 86 250 | |
| Utdelning | M13 | – | – | – | – | -9 881 | -9 881 |
| Aktierelaterade ersättningar | M25 | – | – | – | – | 10 | 10 |
| Egna aktier | – | – | – | – | -4 146 | -4 146 | |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | M8 | – | – | -1 | – | 1 | – |
| Summa totalresultat för året | – | – | – | 298 | 22 657 | 22 955 | |
| Utgående balans 31 december 2018 | 13 856 | 1 855 | 1 | 1 506 | 77 970 | 95 189 | |
| Utdelning | M13 | – | – | – | – | -9 850 | -9 850 |
| Aktierelaterade ersättningar | M25 | – | – | – | – | 10 | 10 |
| Egna aktier | – | – | – | – | -4 588 | -4 588 | |
| Indragning av egna aktier | -386 | – | – | – | – | -386 | |
| Fondemission | 386 | – | – | – | -386 | – | |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | M8 | – | – | 0 | – | 0 | – |
| Summa totalresultat för året | – | – | – | -6 | 12 243 | 12 237 | |
| Utgående balans 31 december 2019 | 13 856 | 1 855 | 1 | 1 500 | 75 400 | 92 612 |
1) Övergångseffekt av IFRS 9, se not M1.
| Not | Sida | |
|---|---|---|
| M1. | Redovisningsnorm | 188 |
| M2. | Nettoomsättning | 188 |
| M3. | Kostnadsslagsredovisning | 189 |
| M4. | Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 189 |
| M5. | Finansiella intäkter och finansiella kostnader | 190 |
| M6. | Skatter | 191 |
| M7. | Övrigt totalresultat | 193 |
| M8. | Immateriella anläggningstillgångar | 193 |
| M9. | Materiella anläggningstillgångar | 194 |
| M10. | Övriga finansiella anläggningstillgångar | 195 |
| M11. | Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 198 |
| M12. | Kortfristiga placeringar, likvida medel | 199 |
| M13. | Eget kapital | 199 |
| M14. | Avsatt för pensioner och anställningsavtal | 200 |
| M15. | Övriga avsättningar | 202 |
| M16. | Långfristiga och kortfristiga lån | 203 |
| M17. | Långfristiga skulder | 203 |
| M18. | Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
204 |
| M19. | Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå | 204 |
| M20. | Finansiell riskhantering | 206 |
| M21. | Operationella leasingavtal | 207 |
| M22. | Transaktioner med närstående | 207 |
| M23. | Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister | 207 |
| M24. | Kassaflödesinformation | 208 |
| M25. | Personal | 209 |
| M26. | Arvoden till revisionsföretag | 210 |
De finansiella rapporterna för moderbolaget Telia Company AB har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens utgång är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. I koncernens finansiella rapporter ska sådana företag tillämpa EU:s förordning om internationella redovisningsnormer medan de fortsatt ska
tillämpa årsredovisningslagen vid upprättande av den egna årsredovisningen. RFR 2 anger att som huvudregel ska noterade företag tillämpa IFRS och specificerar de undantag och tillägg som föranleds av lagbestämmelser eller av sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige.
Med nedanstående få undantag tillämpar Telia Company samma värderingsgrunder och redovisningsprinciper som beskrivs i noterna K1 och K3.
| Post | Not | Redovisningstillämpning |
|---|---|---|
| Utlåning till bolag inom kon cernen och kreditvärdighet |
M5, M16 | Telia Company har en intern modell för kreditbedömning av dotterbolag som används vid prissättning av intern utlåning till dotterbolag. Modellen har fyra riskkategorier och har, beroende på riskbedömning, en kreditspridningskurva som adderas till en referensränta vid utlåning till dotterbolag. Modellen är baserad på prissättning av koncerninternutlåning på armlängds avstånd och om kreditspridningskurvan som an vänts representerar en opartisk prissättning av kreditrisken är denna använd vid beräkning av förväntade kreditförluster på koncerninterna fordringar. |
| Koncernbidrag | M6 | Vinstöverföring genom koncernbidrag kan under vissa förutsättningar ske mellan svenska bolag i en koncern. Ett koncernbidrag är normalt en avdragsgill kostnad för givaren och en skattepliktig intäkt för mottagaren. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. |
| Lånekostnader | M5, M8, M9 | Lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång aktiveras ej som en del av tillgångens anskaffningsvärde. |
| Andelar i koncernbolag och intressebolag |
M5, M10 | Andelar i koncernbolag och intressebolag redovisas till anskaffningsvärde inklusive hänförliga transak tionskostnader med avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas medan återbetalning av visst bundet tillskjutet kapital minskar redovisat värde. |
| Avsatt för pensioner och anställningsavtal |
M5, M14 | Pensionsskuld och pensionskostnad redovisas i enlighet med förenklingsregeln för pensioner i RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". |
| Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner |
M6 | Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisas brutto exklusive uppskjuten skatteskuld hän förlig till de temporära skillnaderna. |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | M8 | Motsvarande belopp som har aktiverats som utvecklingsutgifter i balansräkningen som immateriella anläggningstillgångar har redovisats i fond för aktiverade utvecklingsutgifter i eget kapital. |
| Leasingavtal | M21 | Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. |
Om inget annat anges presenteras belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster.
För information av relevans för Telia Company, se not K1.
För information av relevans för Telia Company, se not K2.
Nettoomsättningen avsåg främst koncerngemensamma tjänster till dotterbolag och fördelade sig per enskilt betydelsefulla länder på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Sverige | 247 | 209 |
| Finland | 102 | 80 |
| Norge | 77 | 45 |
| Danmark | 35 | 30 |
| Nederländerna | – | 15 |
| Övriga länder | 40 | 37 |
| Summa | 500 | 417 |
Rörelsens kostnader presenteras i resultaträkningen med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", samt "Administrationskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Övriga nätkostnader | -18 | -11 |
| Personalkostnader (se även not M25) | -798 | -809 |
| Hyres- och leasingavgifter | -26 | -5 |
| Konsulttjänster | -116 | -182 |
| It-kostnader | -9 | -17 |
| Övriga kostnader och netto av koncernintern fakturering | -92 | -81 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -2 | -3 |
| Summa | -1 061 | -1 109 |
Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Administrationskostnader | -2 | -3 |
| Summa | -2 | -3 |
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Återförda avsättningar1 | 1 931 | – |
| Kursvinster | 12 | 25 |
| Övriga rörelseintäkter | 0 | 5 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 1 943 | 30 |
| Kursförluster | -41 | -20 |
| Realisationsförluster | 0 | – |
| Förändring i nuvärde på avsättningar | -11 | -44 |
| Omstruktureringskostnader | -15 | -7 |
| Övriga rörelsekostnader | -63 | -327 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -131 | -397 |
| Resultateffekt netto | 1 812 | -368 |
1) Justering av avsättning för den globala uppgörelsen med myndigheterna avseende utredningarna i Uzbekistan då Telia Company ABs dotterbolag i Nederländerna, Sonera Holding B.V., betalade den sista delen av uppgörelsen.
Övriga rörelsekostnader 2019 och 2018 avser främst transaktionskostnader i samband med rörelseförvärv.
Finansiella intäkter och finansiella kostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Utdelningar från koncernbolag | 33 027 | 21 912 |
| Kapitalvinster från koncernbolag | – | 1 |
| Utdelningar från intressebolag | – | 1 |
| Räntor från koncernbolag | 1 777 | 415 |
| Övriga ränteintäkter | 39 | 89 |
| Kursvinster | 84 | 241 |
| Övriga finansiella intäkter | 1 | 2 |
| Summa finansiella intäkter | 34 926 | 22 662 |
| Finansiella kostnader | ||
| Nedskrivningar från koncernbolag | -24 251 | -475 |
| Realisationsförluster från dotterbolag | -5 | 0 |
| Nedskrivningar från övriga finansiella investeringar | -81 | -125 |
| Övriga räntekostnader | -2 802 | -2 228 |
| Räntekostnader hänförliga till dotterbolag | -33 | -17 |
| Räntekomponent i pensionskostnader | -16 | -16 |
| Kursförluster | -1 533 | -2 759 |
| Övriga finansiella kostnader | -61 | -46 |
| Summa finansiella kostnader | -28 780 | -5 666 |
| Resultateffekt netto | 6 146 | 16 995 |
Nedskrivningar från koncernbolag inkluderar nedskrivningar om 235 MSEK (32) i enlighet med IFRS 9. För mer information om Nedskrivningar från koncernbolag se noterna M10 och M11.
Detaljer avseende övriga räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och övriga ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar, obligationer och upplåning fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2018 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Övriga räntekostnader | Netto kursvinster/ kursförluster |
Övriga ränteintäkter | |||
| Derivat för säkring av verkligt värde | 488 | 813 | – | – | – | – |
| Derivat för kassaflödessäkring | -334 | -53 | 536 | -27 | – | – |
| Derivat till verkligt värde via resultaträkningen | 132 | -59 | -420 | 1 493 | – | – |
| Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde | – | – | -278 | -607 | 2 | 15 |
| Obligationer till verkligt värde via övrigt totalresultat | – | – | – | – | 37 | 73 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | -2 842 | -2 592 | -865 | -2 519 | – | – |
| Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
-246 | -279 | -421 | -857 | – | – |
| Övrigt | – | -58 | – | – | – | – |
| Summa | -2 802 | -2 228 | -1 449 | -2 518 | 39 | 89 |
Skatt redovisad i totalresultatet fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Skatt redovisad i årets resultat | ||
| Aktuell skatt | -579 | -551 |
| Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år | 0 | -2 |
| Uppskjuten skatt | 29 | -2 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser1 | -1 | -9 |
| Summa skattekostnad redovisad i årets resultat | -551 | -563 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Aktuell skatt | 6 | 14 |
| Uppskjuten skatt | 8 | 60 |
| Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat | 14 | 74 |
| Skatt redovisad direkt i eget kapital | ||
| Uppskjuten skatt | – | – |
| Summa skatt redovisad direkt i eget kapital | – | – |
1) Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser 2018 avser omvärdering av uppskjutna skattefordringar och skulder till följd av reducerade inkomstskattesatser i Sverige som beslutats under 2018. 2019 avser effekten ändrad bedömning jämfört med 2018 när i tiden realisering/reglering av uppskjutna skattefordringar/skulder kommer att ske. Skattesats 21,4 procent används för realisering/reglering innan 2021, skattesats 20,6 procent används för realisering/reglering från 2021 och framåt.
Resultat före skatt uppgick till 12 794 MSEK (23 220). Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Svensk inkomstskattesats | 21,4 | 22,0 |
| Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år | 0,0 | 0,0 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser1 | 0,0 | 0,0 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 41,1 | 1,1 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -58,2 | -20,8 |
| Effektiv skattesats i årets resultat | 4,3 | 2,4 |
1) Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser 2018 avser omvärdering av uppskjutna skattefordringar och skulder till följd av reducerade inkomstskattesatser i Sverige som beslutats under 2018. 2019 avser effekten ändrad bedömning jämfört med 2018 när i tiden realisering/reglering av uppskjutna skattefordringar/skulder kommer att ske. Skattesats 21,4 procent används för realisering/reglering innan 2021, skattesats 20,6 procent används för realisering/reglering från 2021 och framåt.
Ej avdragsgilla kostnader 2019 påverkades huvudsakligen av nedskrivningar av dotterbolag. Ej skattepliktiga intäkter 2019 och 2018 utgjordes i huvudsak av utdelningar från dotterbolag. Ej skattepliktiga intäkter 2019 bestod även av upplösningen av avsättning för förlikningsbelopp som föreslagits av myndigheterna i USA och Nederländerna.
| 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående redovisat värde |
Förändring redovisad i resultat räkningen |
Förändring redovisad i övrigt totalresultat |
Utgående redovisat värde |
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | ||||
| Anläggningstillgångar | 2 | 0 | – | 1 |
| Avsättningar | 126 | -2 | – | 124 |
| Outnyttjade ränteavdrag | – | 30 | – | 30 |
| Delsumma | 128 | 28 | – | 156 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar | -44 | – | 8 | -36 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 85 | 28 | 8 | 121 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||||
| Verkligt värdejustering, kassaflödessäkringar och finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat |
45 | – | -8 | 36 |
| Delsumma | 45 | – | -8 | 36 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | -45 | – | 8 | -36 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | – | – | – | – |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+)/skatteskulder (-) | 85 | 28 | 8 | 121 |
| 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående redovisat värde |
Förändring redovisad i resultat räkningen |
Förändring redovisad i övrigt totalresultat |
Utgående redovisat värde |
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | ||||
| Anläggningstillgångar | 2 | 0 | – | 2 |
| Avsättningar | 134 | -8 | – | 126 |
| Delsumma | 136 | -8 | – | 128 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar | -105 | – | 60 | -44 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 32 | -8 | 60 | 85 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||||
| Verkligt värdejustering, kassaflödessäkringar och finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat |
105 | – | -60 | 45 |
| Delsumma | 105 | – | -60 | 45 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | -105 | – | 60 | -45 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | – | – | – | – |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+)/skatteskulder (-) | 32 | -8 | 60 | 85 |
Ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag eller oredovisade uppskjutna skattefordringar, som skulle ha kunnat utnyttjas under obegränsad tid, fanns ej för åren 2019 och 2018. Oredovisad uppskjuten skatteskuld avseende obeskattade reserver uppgick per den 31 december 2019 till 1 337 MSEK (1 514).
Per den 31 december 2019 och 2018 bestod obeskattade reserver i balansräkningen av periodiseringsfonder totalt uppgående till 6 246 MSEK (6 882).
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Förändring av periodiseringsfonder | 636 | 1 148 |
| Erhållna koncernbidrag | 5 444 | 6 485 |
| Lämnade koncernbidrag | -685 | -348 |
| Resultateffekt, netto | 5 395 | 7 284 |
Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Komponent i eget kapital | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|---|
| Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till årets resultat |
|||
| Kassaflödessäkringar | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Säkringsreserv | -99 | -336 |
| Överfört till finansiella poster i årets resultat | Säkringsreserv | 6 | 24 |
| Skatteeffekt | Säkringsreserv | 19 | 69 |
| Summa kassaflödessäkringar | -74 | -243 | |
| Kostnad för säkring | |||
| Förändringar i verkligt värde | Reserv för säkringskostnader | 54 | 45 |
| Skatteeffekt | Reserv för säkringskostnader | -11 | -9 |
| Summa kostnad för säkring | 43 | 35 | |
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
|||
| Nettoförändring i verkligt värde | Reserv för verkligt värde | -28 | -64 |
| Skatteeffekt | Reserv för verkligt värde | 6 | 14 |
| Summa skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
-22 | -50 | |
| Övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat |
|||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
|||
| Nettoförändring i verkligt värde | Reserv för verkligt värde | 47 | 554 |
| Skatteeffekt | Reserv för verkligt värde | – | – |
| Summa andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
47 | 554 | |
| Summa övrigt totalresultat | -6 | 298 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not M6) | 14 | 74 |
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under året. För tillämpade avskrivningstider, se not K2. I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner, se detta avsnitt i not M6.
Summa utgående redovisat värde för immateriella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| Övriga immateriella anläggningstillgångar |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | |
| Ackumulerat anskafningsvärde | 39 | 39 | |
| Ackumulerade avskrivningar | -35 | -33 | |
| Redovisat värde | 4 | 6 | |
| varav pågående arbete | 0 | 0 | |
| Ingående redovisat värde | 6 | 9 | |
| Investeringar | 0 | 0 | |
| Avyttringar | 0 | 0 | |
| Årets avskrivning | -2 | -3 | |
| Utgående redovisat värde | 4 | 6 |
Per den 31 december 2019 uppgick bokfört värde för aktiverade utvecklingsutgifter till 1 MSEK (1).
Totalt utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | tekniska anläggningar | Maskiner och andra | Inventarier, verktyg och installationer |
Summa | ||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 6 | 6 | 17 | 17 | 23 | 23 |
| Ackumulerade avskrivningar | -6 | -6 | -17 | -17 | -23 | -23 |
| Redovisat värde | – | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Ingående redovisat värde | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Årets avskrivningar | 0 | -1 | – | – | 0 | -1 |
| Utgående redovisat värde | – | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2019. För tillämpade avskrivningstider, se not K2. I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner, se not M6.
Redovisat värde förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i intressebolag och joint ventures |
Andelar i koncernbolag Andelar i och övriga utomstående bolag finansiella tillgångar |
Summa | |||||
| Ingående redovisat värde | 27 | 72 | 234 | 1 917 | 175 712 | 154 561 | 175 794 | 156 551 |
| Nyemissioner och aktieägartillskott | 8 | 6 | – | 3 | 11 549 | 92 | 11 556 | 101 |
| Återbetalning av kapital | – | – | – | -6 | – | -14 | – | -20 |
| Investeringar | 1 | 0 | 55 | 36 | 72 258 | 38 946 | 72 314 | 38 980 |
| Avyttringar | – | -53 | -28 | -2 269 | -30 087 | -13 464 | -30 114 | -15 786 |
| Nedskrivningar | – | -39 | – | – | -24 066 | -444 | -24 066 | -483 |
| Omklassificeringar till kortfristiga placeringar | – | 41 | – | – | -7 017 | -3 964 | -7 018 | -3 923 |
| Övriga omklassificeringar | -1 | – | – | – | 1 | 0 | 1 | 0 |
| Förändringar av verkligt värde | – | – | 6 | 554 | 1 053 | – | 1 059 | 554 |
| Utgående redovisat värde | 35 | 27 | 267 | 234 | 199 403 | 175 712 | 199 705 | 175 974 |
Verkligt värde för övriga finansiella anläggningstillgångar överensstämmer med redovisat värde. Nedskrivningar under 2019 var främst hänförliga till nedskrivningar av Telia Finland Oyj uppgående till 22 837 MSEK och TeliaSonera Kazakhstan Holding B.V. uppgående till 1 180 MSEK. Nedskrivningar under 2018 var främst hänförliga till nedskrivningen av Skanova AB. För mer information avseende Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, se not K26. Redovisat värde för övriga finansiella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| Redovisat värde | ||
|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | 253 | 220 |
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 13 | 13 |
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totaltresultat | 4 849 | 7 267 |
| Räntederivat och valutaräntederivat till verkligt värde | 3 335 | 2 381 |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 1 205 | 985 |
| varav värderade till verkligt värde via resultaträkningen1 | 66 | 60 |
| varav betecknade som kassaflödessäkringar1 | 2 064 | 1 336 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M19) | 8 451 | 9 881 |
| Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde | 19 | 46 |
| Delsumma (se Kategorier – not M19 och Kreditrisk – not M20) | 8 470 | 9 927 |
| Andelar i koncernbolag | 126 573 | 154 484 |
| Fordringar hos koncernbolag (se not M22) | 64 627 | 11 535 |
| Andelar i intressebolag | 35 | 27 |
| Summa övriga finansiella anläggningstillgångar | 199 705 | 175 974 |
| varav räntebärande | 72 822 | 21 229 |
| varav icke räntebärande | 126 882 | 154 745 |
1) För 2018 har ett redovisat värde om 546 MSEK klassificerats om till räntederivat och valutaräntederivat till verkligt värde, varav betecknade som verkligt värde säkringsinstrument, från räntederivat och valutaräntederivat till verkligt värde, varav värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
För Lånefordringar och kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag), uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser per rapportperiodens slut.
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19
respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.
Andelar i koncernbolag specificeras nedan, medan motsvarande uppgifter om intressebolag och utomstående bolag återfinns i noterna K15 och K16.
| Dotterbolag, | Ägarandel | Antal | Redovisat värde (MSEK) | |
|---|---|---|---|---|
| organisationsnummer, säte | (%) | aktier | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
| Svenska bolag | ||||
| TV4 Media Holding AB, 556906-0824, Stockholm | 100 | 50 000 | 9 415 | – |
| Telia Sverige AB, 556430-0142, Stockholm | 100 | 3 000 000 | 9 224 | 4 376 |
| Telia Towers AB, 559196-5164, Stockholm | 100 | 133 050 000 | 6 634 | – |
| Telia Nättjänster Norden AB, 556459-3076, Stockholm | 100 | 68 512 | 3 146 | 3 146 |
| TeliaSonera Mobile Networks AB, 556025-7932, Stockholm | 100 | 550 000 | 663 | 663 |
| Cygate AB, 556549-8952, Solna | 100 | 61 000 | 765 | 659 |
| Telia Finance AB, 556404-6661, Solna | 100 | 45 000 | 659 | 616 |
| Telia Mobile Holding AB, 556855-9040, Stockholm | 100 | 50 000 | 511 | 476 |
| Telia Carrier AB, 556583-2226, Stockholm | 100 | 1 000 000 | 453 | 453 |
| Zitius Service Delivery AB, 556642-8339, Göteborg | 100 | 2 079 000 | 353 | 353 |
| Telia Försäkring AB, 516401-8490, Stockholm | 100 | 2 000 000 | 200 | 200 |
| Telia Sverige Net Fastigheter AB, 556368-4801, Stockholm | 100 | 5 000 | 169 | 169 |
| Fält Communications AB, 556556-1999, Umeå | 100 | 31 857 538 | 150 | 150 |
| Fello AB, 556921-7648, Göteborg | 100 | 180 656 | 105 | – |
| Rätt Internet Kapacitet i Sverige AB, 556669-1704, Umeå | 100 | 8 500 | 31 | 31 |
| Svenska Stadsnät AB, 556577-9195, Lund | 100 | 100 000 | 23 | 70 |
| Telia Asset Finance AB, 556599-4729, Solna | 100 | 1 000 | 22 | 22 |
| Axelerate Solutions AB, 556988-3076, Stockholm | 100 | 1 000 | 16 | 17 |
| Dalbo Net AB, 556848-4249, Mellerud | 100 | 50 000 | 14 | – |
| Styx004 AB, 556606-6055, Göteborg | 100 | 10 000 | 7 | 9 |
| Telia Network Sales AB, 556458-0040, Stockholm | 100 | 10 000 | 7 | 7 |
| Styx005 AB, 556612-1686, Sala | 100 | 40 000 | 7 | 43 |
| Romelebygdens Kabel-TV AB, 556426-1716, Lund | 100 | 1 000 | 5 | 36 |
| Styx006 AB, 559028-4153, Stockholm | 100 | 500 | 4 | 4 |
| Styx003 AB, 556569-7314, Stockholm | 100 | 62 161 368 | 3 | 69 |
| Styx002 AB, 556628-1498, Gnesta | 100 | 1 000 | 2 | 94 |
| We Care and Repair Nordic AB, 556989-3679, Stockholm | 100 | 500 | 2 | 2 |
| Styx008 AB, 556663-4514, Växjö | 100 | 1 000 | 1 | 1 |
| Styx007 AB, 556419-9908, Löddeköpinge | 100 | 1 000 | 1 | 21 |
| Styx001 AB, 556672-3275, Stockholm | 100 | 1 453 | 1 | 20 |
| isMobile AB, 556575-0014, Luleå | 67 | 8 255 975 | 1 | – |
| Skanova AB, 556446-3734, Solna | 100 | 1 000 000 | – | 18 233 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 |
| organisationsnummer, säte | (%) | aktier | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|---|---|
| Bolag utanför Sverige | ||||
| Telia Finland Oyj, 1475607-9, Helsingfors | 100 | 1 417 360 515 | 46 646 | 74 863 |
| Telia Inmics-Nebula Oy, 2546028-1, Helsingfors | 100 | 46 921 852 | 2 049 | 2 049 |
| Telia Inmics-Nebula Oy, 2546028-1, Helsingfors | 100 | 46 921 852 | 2 049 | 2 049 |
|---|---|---|---|---|
| Telia Cygate Oy, 0752421-0, Helsingfors | 100 | 1 500 000 | 416 | 416 |
| Telia Communication Oy, 0962834-7, Hämeenlinna | 100 | 2 700 | 195 | 194 |
| Telia Carrier Finland Oy, 1649304-9, Helsingfors | 100 | 100 | 98 | 98 |
| Assembly Organizing Oy, 2245136-3, Helsingfors | 80,1 | 750 | 23 | 23 |
| Get AS, 919394056, Oslo | 100 | 56 684 | – | 18 674 |
| Telia Norge AS, 981929055, Oslo | 100 | 30 000 | 32 675 | 15 139 |
| Telia Carrier Denmark A/S, 24210413, Köpenhamn | 100 | 1 000 | 172 | 172 |
| Telia Company Danmark A/S, 18530740, Köpenhamn | 100 | 14 500 | 19 | 19 |
| Argon A/S, 36462272, Köpenhamn | 100 | 500 000 | 1 | 1 |
| Telia Lietuva AB, 121215434, Vilnius | 88,2 | 513 594 774 | 4 144 | 4 144 |
| Telia Global Services Lithuania UAB, 134517169, Vilnius | 100 | 20 000 | 12 | 12 |
| SIA Telia Latvija, 000305757, Riga | 100 | 353 500 | 24 | 24 |
| Telia Carrier Latvia SIA, 000325135, Riga | 100 | 108 542 | 7 | 7 |
| Latvijas Mobilais Telefons SIA, 50003050931, Riga | 24,5 | 200 165 | 2 | 2 |
| Telia Eesti AS, 10234957,T allinn | 100 | 137 954 528 | 5 690 | 5 690 |
| Telia Carrier Estonia OÜ, 12606073, Tallinn | 100 | 1 | 11 | 11 |
| Telia Carrier France S.A.S., B421204793, Paris | 100 | 1 366 667 | 482 | 482 |
| Telia Carrier UK Ltd, 02796345, London | 100 | 1 010 000 | 268 | 268 |
| Telia Carrier Germany GmbH, HRB50081, Frankfurt am Main | 100 | 0 | 249 | 249 |
| AO Telia Carrier Russia, 1027809197327, Moskva | 100 | 220 807 825 | 200 | 200 |
| Telia Carrier U.S. Inc., 541837195, Herndon, VA | 100 | 3 000 100 | 136 | 136 |
| Telia Carrier Czech Republic a.s., 26207842, Prag | 100 | 20 000 | 126 | 126 |
| Telia Carrier Austria GmbH, FN191783i, Wien | 99,6 | 0 | 118 | 118 |
| Telia Carrier Netherlands B.V., 34128048, Amsterdam | 100 | 910 | 59 | 59 |
| Telia Carrier Switzerland AG, CHE-105.398.242, Zürich | 100 | 1 000 | 54 | 54 |
| Telia Carrier Poland Sp.z.o.o., KRS0000018616, Warszawa | 100 | 22 500 | 37 | 37 |
| Telia Carrier Italy S.p.A., 07893960018, Turin | 100 | 530 211 | 17 | 17 |
| Telia Carrier Hungary Kft, 01-09-688192, Budapest | 100 | 0 | 13 | 13 |
| Telia Carrier Turkey Telekomunikasyon L.S., 609188, Istanbul | 99,5 | 55 919 | 8 | 8 |
| Telia Carrier Ireland Ltd., 347074, Dublin | 100 | 27 | 6 | 6 |
| TOV Telia Carrier Ukraine, 34716440, Kiev | 100 | 0 | 6 | 6 |
| Telia Carrier Romania S.R.L., 20974985, Bukarest | 100 | 10 001 | 3 | 3 |
| Telia Carrier Slovakia s.r.o., 36709913, Bratislava | 100 | 0 | 3 | 3 |
| Telia Carrier Belgium S.A., 0469422293, Bryssel | 100 | 50 620 | 3 | 3 |
| Telia Carrier Canada Inc., BC0968600, Vancouver, British Columbia | 100 | 100 | 1 | 1 |
| Telia Carrier Singapore Pte. Ltd., 200005728N, Singapore | 100 | 1 200 002 | 1 | 1 |
| Telia Carrier d.o.o. Beograd-Stari Grad, 21372820, Belgrade | 100 | 0 | 1 | 1 |
| Telia Carrier Communications Mexico S. A. de C.V., TCC1707186Y6, Mexico City | 99,9 | 1 079 200 | 1 | 1 |
| Telia Carrier Croatia d.o.o., 081061252, Zagreb | 100 | 112 500 | 0 | 0 |
| Telia Carrier Japan Godo-Kaisha, 10403018587, Tokyo | 100 | 1 | 0 | 0 |
| Telia Carrier Bulgaria EOOD, 175215740, Sofia | 100 | 29 210 | 0 | 0 |
| TeliaSonera Kazakhstan Holding B.V., 6547289, Rotterdam | 100 | 10 | – | 1 209 |
| TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri A.S., 381395, Istanbul | 99,0 | 79 193 | 10 | 10 |
| TeliaSonera Assignments B.V., 24300363, Rotterdam | 100 | 1 810 719 000 | – | 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 1 | 1 | ||
| Summa | 126 573 | 154 484 | ||
I mars 2019 såldes det helägda dotterbolaget Skanova AB till det helägda dotterbolaget Telia Sverige AB. Under 2019 såldes det helägda dotterbolaget Telia Sonera Kazakhstan B.V. till ett koncerbolag. Get AS förvärvades under 2018 och fusionerades in i Telia Norge AS 2019.
För ytterligare information om förvärv se not K34. Telia Danmark är en filial till Telia Nättjänster Norden AB. Telia Companys andelar i nätdelningsverksamheterna i Sverige och Danmark ägs via Telia Sverige AB respektive Telia Mobile Holding AB. Ytterligare 24,5 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA ägs av ett dotterbolag. Telia Company har styrelsemajoritet i Latvijas Mobilais Telefons SIA. Resterande aktier i TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri A.S. ägs av Telia Finland Oyj som också indirekt
Dotterbolag,
Antal
Ägarandel
Redovisat värde (MSEK) 31 dec 2019 31 dec 2018 kontrollerar Fintur Holdings B.V. och TeliaSonera UTA Holding B.V. I samtliga bolag överensstämmer kapitalandel med rösträttsandel.
Övriga aktiva och vilande bolag disponerar ej över koncernmässiga tillgångar av väsentligt värde. Förutom ovan nämnda bolag kontrollerar Telia Company indirekt ett antal rörelsedrivande och vilande dotterdotterbolag.
Redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelar sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Ränteswappar och valutaränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde | 382 | 81 |
| Valutaswappar och valutaterminer värderade till verkligt värde via resutaträkningen | 104 | 717 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M19) | 487 | 798 |
| Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 32 | 32 |
| Lånefordringar och fordringar till upplupet anskaffningsvärde | 2 | 2 |
| Delsumma (se Kategorier – not M19 och Kreditrisk – not M20) | 521 | 832 |
| Fordringar hos koncernbolag (se not M22) | 29 197 | 34 074 |
| varav cashpool och kortfristiga placeringar | 23 076 | 27 724 |
| varav kundfordringar och övriga fordringar | 6 122 | 6 350 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 145 | 67 |
| Förutbetalda kostnader | 21 | 85 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 29 884 | 35 056 |
| varav räntebärande | 23 500 | 28 334 |
| varav icke räntebärande | 6 385 | 6 724 |
Redovisat värde för Kundfordringar samt Lånefordringar och fordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Fordringar hos koncernbolag inkluderar nedskrivningar i enlighet med IFRS 9, se not M5. För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra
fordringar (inklusive fordringar hos intressebolag och joint ventures) var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Geografiskt område | ||
| Sverige | 11 | 13 |
| Övriga länder | 23 | 20 |
| Summa redovisat värde | 34 | 34 |
| Kundsegment | ||
| Övriga kunder | 34 | 34 |
| Summa redovisat värde | 34 | 34 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.
Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för förväntade kreditförluster respektive åldersfördelningen hos kundfordringar till följande.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Fakturerade kundfordringar | 32 | 32 |
| Reserv för förväntade kreditförluster i kundfordringar | – | – |
| Summa kundfordringar | 32 | 32 |
| Ej förfallna kundfordringar | 31 | 12 |
| Förfallna ej nedskrivna kundfordringar | 1 | 20 |
| varav 30–180 dagar | 1 | 17 |
| varav mer än 180 dagar | 0 | 3 |
| Summa kundfordringar | 32 | 32 |
Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag) som följer.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 2 | 2 |
| Summa lånefordringar och andra kundfordringar | 2 | 2 |
Inga reserveringar för förväntade kreditförluster gjordes och inga kundfordringar återvanns under 2019 och 2018.
Kortfristiga placeringar och likvida medel var som följer.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar med löptid längre än 3 månader | 8 426 | – |
| varav obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totaltresultat | 8 426 | – |
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader | 800 | 6 150 |
| varav obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totaltresultat | 800 | – |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde | – | 6 150 |
| Summa kortfristiga placeringar | 9 226 | 6 150 |
| Kassa och bank | 3 649 | 6 072 |
| Summa (se Kategorier – not M19 och Kreditrisk – not M20) | 12 875 | 12 222 |
| varav likvida medel | 4 449 | 12 222 |
Likvida medel definieras som summan av Kortfristiga placeringar med löptider t o m 3 månader och balansposten Kassa och bank. Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Per den 31 december 2019 fanns inga spärrade medel
på Telia Companys bankkonton. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20.
Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K20).
Till årsstämmans förfogande står:
| SEK | |
|---|---|
| Fritt eget kapital exklusive årets resultat | 64 656 377 954 |
| Årets resultat | 12 243 287 577 |
| Summa | 76 899 665 531 |
Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:
| SEK | |
|---|---|
| Ordinarie utdelning om 2,45 SEK per aktie till ägarna¹ | 10 076 067 509 |
| I ny räkning överförs | 66 823 598 022 |
| Summa | 76 899 665 531 |
¹) Baserat på utestående aktier per den 31 december 2019.
Utdelningen ska delas upp och betalas ut i två delar, en om 1,22 SEK per aktie i april 2020 och en om 1,23 SEK per aktie i oktober 2020.
Styrelsen har, enligt kapitel 18 paragraf 4 i den svenska aktiebolagslagen, övervägt huruvida föreslagen utdelning är försvarlig. Styrelsen bedömer att:
Moderbolagets bundna egna kapital och koncernens totala egna kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare efter utdelning i enlighet med förslaget kommer att vara tillräckligt i förhållande till omfattningen av moderbolagets och koncernens verksamhet.
Den föreslagna utdelningen äventyrar inte moderbolagets och koncernens förmåga att genomföra de investeringar som anses nödvändiga. Förslaget är förenligt med fastställd kassaflödesprognos under vilken moderbolaget och koncernen förväntas kunna hantera oväntade händelser och tillfälliga avvikelser i kassaflöden i rimlig omfattning.
Styrelsens fullständiga redogörelse ingår i dokumenten till årsstämman.
De anställda i Telia Company AB omfattas av en av tre kollektivavtalade tjänstepensionsplanerna ITP1, ITP2 eller ITP-Tele. ITP2 och ITP-Tele är förmånsbaserade tjänstepensionsplaner vilket betyder att individen är garanterad pensionsbelopp beräknade som en procentsats baserad på lön. Samtliga anställda födda 1979 eller senare omfattas av ITP1. Merparten av Telia Companys pensionsförpliktelser tryggas genom Telia Pensionsstiftelse. Vissa åtaganden, såsom vissa individuella tilläggspensionsförmåner samt en rättighet enligt anställningsvillkoren för vissa personalkategorier att gå i pension vid 55, 60 eller 63 års ålder, säkerställs genom beskattade reserver i balansräkningen.
Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per rapportperiodens slut, enligt försäkringstekniska grunder.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar | 1 551 | 1 547 |
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar | 403 | 417 |
| Ingående balans, summa pensionsförpliktelser | 1 954 | 1 964 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 16 | 13 |
| Räntekostnader, fribrevsuppräkning | 94 | 103 |
| Utbetalning av pensioner | -125 | -129 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | -3 | 4 |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar | 1 558 | 1 551 |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar | 379 | 403 |
| Utgående balans, summa pensionsförpliktelser | 1 937 | 1 954 |
| varav PRI Pensionsgaranti-pensioner | 1 360 | 1 334 |
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde förändrades på följande sätt.
| MSEK, förutom avkastning | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Ingående balans, förvaltningstillgångar | 2 680 | 2 690 |
| Årets avkastning | 325 | -10 |
| Utgående balans, förvaltningstillgångar | 3 005 | 2 680 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%) | 12,1 | -0,4 |
Avsättningar för pensioner redovisades i balansräkningen enligt nedan.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Nuvärde av pensionsförpliktelser | 1 937 | 1 954 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -3 005 | -2 680 |
| Övervärde på förvaltningstillgångar | 1 446 | 1 129 |
| Avsatt för pensioner och anställningsavtal | 379 | 403 |
Kostnader (+)/intäkter (-) för förmånsbestämda pensionsplaner -233 113 Pensionspremier för förmåns- och premiebestämda planer och övriga pensionskostnader 88 70 Löneskatt på pensionskostnader 46 52 Avgår förtida avgångspensioner (inklusive pensionspremier och löneskatt) redovisade som omstruktureringskostnader -1 -1 Pensionskostnader (+)/intäkter (-) 134 121 Minskning (-)/Ökning (+) av överskott i förvaltningstillgångar 318 -14 Redovisade pensionskostnader (+)/intäkter (-) 219 220 varav pensionspremier betalda till ITP-planen 8 5
MSEK 31 dec 2019 31 dec 2018 Kostnader avseende tjänstgöring under året 16 13 Räntekostnader, fribrevsuppräkning 94 103 Avgår räntekostnader redovisade som finansiell kostnad -16 -16 Årets avkastning på förvaltningstillgångar -325 10 Avyttrad verksamhet, kapitalvärde 0 0 Annan förändring av kapitalvärdet -3 4 Förtida avgångspensioner 1 –
Vid värdering av gjorda utfästelser och beräkning av pensionskostnader tillämpas de försäkringstekniska grunder som fastställts av PRI Pensionsgaranti respektive Finansinspektionen.
Det mest väsentliga beräkningsantagandet är diskonteringsräntan, vilken som ett sammanvägt medelvärde för de olika pensionsplanerna, och i förekommande fall netto efter beräknad avkastningsskatt, var 3,4 procent under 2019 (3,0). Förpliktelserna beräknades utifrån rådande lönenivåer per den 31 december 2019 respektive 2018.
Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var.
| 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångsslag | MSEK | Procent | MSEK | Procent | |
| Räntebärande värdepapper, likvida medel | 1 411 | 47,0 | 1 353 | 50,5 | |
| Aktier och övriga investeringar | 1 594 | 53,0 | 1 326 | 49,5 | |
| Summa | 3 005 | 100,0 | 2 680 | 100,0 |
Den 31 december 2019 översteg det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna nuvärdet av pensionsförpliktelserna. Såvida inte det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna
under 2020 skulle komma att understiga nuvärdet av pensionsförplitelserna har Telia Company inte för avsikt att tillskjuta några medel till pensionsstiftelsen.
Redovisade pensionskostnader (+)/intäkter (-) fördelade sig på följande sätt.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| 31 december 2019 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löneskatt på framtida pensions utbetalningar |
Omstruktu reringsav sättningar |
Övriga avsättningar |
Skadestånd och rättstvister |
Försäkrings avsättningar |
Summa | |||
| Ingående redovisat värde | 47 | 2 | 174 | 1 854 | 21 | 2 099 | |||
| Årets avsättningar | 4 | 15 | 108 | – | -4 | 123 | |||
| Utnyttjade avsättningar | -2 | -10 | -75 | – | – | -87 | |||
| Återförda avsättningar | – | – | -2 | -1 931 | – | -1 933 | |||
| Kursdifferenser | – | – | 6 | 66 | – | 72 | |||
| Diskonteringseffekt, netto | – | – | – | 11 | – | 11 | |||
| Utgående redovisat värde | 49 | 7 | 211 | – | 17 | 285 | |||
| varav långfristig del | 49 | – | 130 | – | 17 | 196 | |||
| varav kortfristig del | – | 7 | 81 | – | – | 88 |
För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not M19 för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier.
Omstruktureringsavsättningar avser främst kostnader för övertalig personal relaterade till kostnadsbesparingsprogram. Återstående avsättning per den 31 december 2019 förväntas bli fullt utnyttjad under 2020. I skadestånd och rättstvister 2018 ingår avsättningen för förlikningsbelopp med myndigheter i USA och Nederländerna. Under 2019 löstes avsättningen upp då Telia Compnay ABs dotterbolag i Nederländerna, Sonera Holding B.V., betalade sista delen av uppgörelsen.För ytterligare information se not
K35. För löneskatt på framtida pensionsutbetalningar, garantiavsättningar och försäkringsavsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2020–2054.
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i faktiska pensionsutbetalningar, i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning, förändringar i skatte- och annan lagstiftning, och förändring i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
Information om Telia Companys marknadsfinansieringsprogram återfinns i not K21.
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde Redovisat värde | Verkligt värde | ||
| Långfristiga lån | |||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 50 945 | 55 574 | 49 963 | 55 014 | |
| Räntederivat till verkligt värde | 230 | 230 | 162 | 162 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 230 | 230 | 162 | 162 | |
| Valutaräntederivat till verkligt värde | 2 694 | 2 694 | 1 792 | 1 792 | |
| varav betecknade som säkring av nettoinvestering | 1 892 | 1 892 | 1 527 | 1 527 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 647 | 647 | 265 | 265 | |
| varav till verkligt värde via resultaträkningen | 155 | 155 | – | – | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M19) | 53 870 | 58 498 | 51 917 | 56 968 | |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 32 475 | 42 255 | 32 267 | 39 767 | |
| Delsumma (se Kategorier – not M19) | 86 345 | 100 753 | 84 184 | 96 735 | |
| Summa långfristiga lån | 86 345 | 100 753 | 84 184 | 96 735 | |
| Kortfristiga lån | |||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 6 807 | 6 841 | 3 018 | 3 019 | |
| Räntederivat betecknade som säkringsinstrument | 22 | 22 | 45 | 45 | |
| Valutaräntederivat till verkligt värde via resultaträkningen | – | – | 292 | 292 | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M19) | 6 828 | 6 863 | 3 355 | 3 357 | |
| Utnyttjad kortfristig kreditfacilitet | 7 833 | 7 841 | – | – | |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 1 422 | 1 431 | 1 771 | 1 776 | |
| Delsumma (se Kategorier – not M19) | 16 083 | 16 134 | 5 127 | 5 133 | |
| Lån från koncernbolag (se not M22) | 37 450 | 28 816 | |||
| varav koncernkontoskulder | 35 447 | 28 660 | |||
| varav övriga lån | 2 003 | 156 | |||
| Summa kortfristiga lån | 53 533 | 33 943 |
VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT
Beviljade, i sin helhet outnyttjade, belopp på checkräkningskrediter uppgick per den 31 december 2019 till 1 036 MSEK (1 416).
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not M19 och information om förfallotidpunkter och likviditetsrisker i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20. Se not K21 för ytterligare information om upplåning och om swap-portföljen. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för lån från koncernbolag, vilka innefattar koncernkontoskulder och övriga lån.
Redovisat värde för långfristiga skulder var 9 MSEK (16). För skulder till koncernbolag, se not M22. Inga långfristiga skulder för åren 2019 och 2018 förföll till betalning senare än 5 år efter rapportperiodens slut.
Redovisat värde för kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som värderas till verkligt värde via resultaträkningen | 377 | 99 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M19) | 377 | 99 |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde | 111 | 129 |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde | 13 | 15 |
| Delsumma (se Kategorier – not M19) | 501 | 243 |
| Skulder till koncernbolag (se not M22) | 1 257 | 156 |
| Övriga kortfristiga skulder och kortfristiga avsättningar | 1 489 | 2 430 |
| Summa kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 3 246 | 2 829 |
Redovisat värde för Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om likviditetsrisker återfinns i not
M19 respektive i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20. För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2019 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2020 | 2020 | 2020 | 2020 | |
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde | 124 | 0 | 0 | 0 | 124 |
Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20.
Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för handel med koncernbolag.
Redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per kategori på följande sätt. Finansiella skulder exkluderar pensionsåtaganden som behandlas i not M14.
| MSEK | Not | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument1 | M10, M11 | 3 651 | 2 402 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen1 | 183 | 790 | |
| varav derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen1 | M10, M11 | 170 | 777 |
| varav investeringar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | M10 | 13 | 13 |
| Lång- och kortfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | M10, M12 | 14 075 | 7 267 |
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | M10, M11, M12 | 94 023 | 45 756 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | M10, M12 | 253 | 220 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori | 112 185 | 56 435 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M16 | 2 791 | 2 000 |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen | M16, M18 | 532 | 392 |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | M16, M18 | 138 316 | 116 133 |
| Summa finansiella skulder per kategori | 141 639 | 118 525 |
1) För 2018 har ett redovisat värde om 546 MSEK klassificerats om till räntederivat och valutaräntederivat till verkligt värde, varav betecknade som verkligt värde säkringsinstrument, från räntederivat och valutaräntederivat till verkligt värde, varav värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.
| 31 december 2019 | 31 december 2018 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt | varav | Verkligt | varav | ||||||
| MSEK | Not | värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde1 | |||||||||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
M10 | 253 | – | – | 253 | 220 | – | – | 220 |
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
M10 | 13 | – | – | 13 | 13 | – | – | 13 |
| Lång- och kortfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
M10, M12 | 14 075 | 12 066 | 2 010 | – | 7 267 | 7 267 | – | – |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument2 | M10, M11 | 3 651 | – | 3 651 | – | 2 402 | – | 2 402 | – |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultat räkningen2 |
M10, M11 | 170 | – | 170 | – | 777 | – | 777 | – |
| Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå |
18 163 | 12 066 | 5 831 | 266 | 10 679 | 7 267 | 3 179 | 234 | |
| Finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M16 | 2 791 | – | 2 791 | – | 2 000 | – | 2 000 | – |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultat räkningen |
M16, M18 | 532 | – | 532 | – | 392 | – | 392 | – |
| Kontraktsförpliktelser | 41 | – | – | 41 | – | – | – | – | |
| Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå |
3 365 | – | 3 323 | 41 | 2 392 | – | 2 392 | – |
1) Information om verkligt värde-hierarkin och uppskattning av verkligt värde återfinns i not K3.
2) För 2018 har ett redovisat värde om 546 MSEK klassificerats om till räntederivat och valutaräntederivat till verkligt värde, varav betecknade som verkligt värde
säkringsinstrument, från räntederivat och valutaräntederivat till verkligt värde, varav värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Finansiella tillgångar på nivå 3 förändrades på följande sätt.
| Tillgångar 31 dec 2019 |
|||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Summa | Villkorade köpe skillingar |
||||
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 220 | 13 | – | 234 | – | ||||
| Förändringar i verkligt värde | 46 | – | – | 46 | – | ||||
| varav redovisade i övrigt totalresultat | 46 | – | – | 46 | – | ||||
| Förvärv/kapitaltillskott | 55 | – | – | 55 | 41 | ||||
| Avyttringar | -69 | – | – | -69 | – | ||||
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 253 | 13 | – | 266 | 41 |
| Skulder 31 dec 2018 |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Summa | Villkorade köpe skillingar |
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 1 897 | 19 | – | 1 917 | – |
| Förändringar i verkligt värde | 554 | – | – | 554 | – |
| varav redovisade i övrigt totalresultat | 554 | – | – | 554 | – |
| Förvärv/kapitaltillskott | 39 | 0 | – | 39 | – |
| Avyttringar | -2 269 | -6 | – | -2 275 | – |
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 220 | 13 | – | 234 | – |
Förändringarna i verkligt värde och avyttringarna av andelar i utomstående bolag som kan säljas avser främst Telia Companys andel i Aporeto Inc. för 2019 och Spotify för 2018.
Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Finansiella intäkter och kostnader, se specifikation i not M5. För ytterligare information se not K26.
Information av relevans för Telia Company återfinns i not K27.
Telia Companys exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i egetkapitalinstrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet av följande finansiella instrument (specificerat i respektive not och exklusive fordringar hos koncernbolag).
| Not | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| 9 694 | ||
| M11 | 521 | 832 |
| M12 | 12 875 | 12 222 |
| 21 600 | 22 748 | |
| M10 | 8 204 |
Telia Company har en intern modell för kreditbedömning av dotterföretag som används vid prissättning av intern utlåning till dotterföretag. Ytterligare information om denna modell återfinns i not M1 och information om hantering av kreditrisk av relevans för Telia Company återfinns i not K27.
Likviditetsrisk utgör risken att Telia Company kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. Information om hantering av likviditetsrisk av relevans för Telia Company återfinns i not K27.
Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2019 för räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat (exklusive koncerninterna derivat) motsvarade nedanstående förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Belopp som förfaller inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2020 |
Apr–jun 2020 |
Jul–sep 2020 |
Okt–dec 2020 |
2021 | 2022 | 2023 | 2024 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utnyttjade checkräkningskrediter och | ||||||||||
| kortfristiga kreditfaciliteter | -7 832 | – | – | – | – | – | – | – | – | -7 832 |
| Marknadsfinansiering | -7 691 | -602 | -434 | -1 431 | -9 760 | -15 636 | -13 540 | -10 145 | -49 241 | -108 480 |
| Valutaränte- och ränteswappar | ||||||||||
| Skulder | -6 816 | -320 | -308 | -934 | -7 871 | -7 463 | -12 899 | -10 101 | -27 189 | -73 901 |
| Fordringar | 7 094 | 395 | 174 | 1 054 | 7 931 | 7 320 | 12 686 | 10 144 | 27 212 | 74 010 |
| Valutaswappar och valutaterminer | ||||||||||
| Skulder | -30 530 | -1 452 | -179 | -158 | – | – | – | – | – | -32 319 |
| Fordringar | 30 271 | 1 421 | 179 | 158 | – | – | – | – | – | 32 029 |
| Summa, netto | -15 505 | -558 | -568 | -1 311 | -9 700 | -15 779 | -13 753 | -10 102 | -49 218 | -116 493 |
Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i noterna M15, M18 och M23.
Telia Company förhyr främst kontorslokaler. Förhyrning sker i huvudsak från utomstående. Villkoren för hyresavtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2019 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2020 |
Apr–jun 2020 |
Jul–sep 2020 |
Okt–dec 2020 |
2021 | 2022 | 2023 | 2024 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileaseavgifter | 11 | 11 | 11 | 11 | 19 | 1 | – | – | – | 64 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter 2019 uppgick till 36 MSEK (35).
Vid leverans av tjänster och produkter till respektive från koncernbolag, intressebolag och joint ventures tillämpas sedvanliga affärsmässiga villkor.
Försäljningen till dotterbolag under 2019 var 500 MSEK (413) medan inköp från dotterbolag uppgick till 26 MSEK (162). För information om fordringar och skulder till koncernbolag se noterna M10, M11, M16, M17 och M18.
Telia Company har gjort vissa åtaganden till förmån för koncernbolag, intressebolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not M23.
För beskrivning av vissa övriga transaktioner med närstående hänvisas till not K29.
Vid rapportperiodens slut hade Telia Company inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag | 6 424 | 3 461 |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 38 | 38 |
| Summa ansvarsförbindelser | 6 462 | 3 500 |
Vissa lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. Upplysningar om regler avseende change-of-control i några av Telia Companys senast tecknade avtal om låneemissioner återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K30).
För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som Telia Company eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt
respektive förbindelse. Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer, som ett led i koncernens normala affärsverksamhet, att moderbolaget lämnar garantier för fullgörandet av dotterbolags olika avtalsenliga åtaganden.
Vid utgången av rapportperioden fanns ingen indikation på att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Vid rapportperiodens slut fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Obligationer som ställts som säkerhet för återköpsavtal | – | 156 |
| Summa ställda säkerheter | – | 156 |
Oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2019 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar motsvarade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2020 |
Apr–jun 2020 |
Jul–sep 2020 |
Okt–dec 2020 |
2021 | 2022 | 2023 | 2024 | Senare | år Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga innehav | 0 | 2 | 3 | 0 | – | – | – | – | – | 5 |
| Summa (se Likviditetsrisk – not M20) | 0 | 2 | 3 | 0 | – | – | – | – | – | 5 |
För ytterligare information med relevans för Telia Company, se not K30.
Inga icke-kontanta transaktioner förekom under 2019 eller 2018.
| Icke likviditetspåverkande | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2018 |
Kassa flöden |
Förändringar i valutakurser |
Förändringar i verkligt värde |
Övriga för ändringar¹ |
31 dec 2019 |
| Långfristiga lån | 84 184 | 6 620 | 1 774 | 942 | -7 171 | 86 348 |
| Långfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) | 84 184 | 6 620 | 1 774 | 942 | -7 171 | 86 348 |
| varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån | 1 954 | -30 | 268 | 604 | -26 | 2 770 |
| Kortfristiga lån | 33 943 | 3 700 | -27 | 23 | 15 894 | 53 533 |
| Kortfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) | 5 127 | 3 700 | -27 | 23 | 7 260 | 16 083 |
| varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån | 45 | – | – | -7 | -17 | 22 |
| Förändring i lån från dotterbolag | 28 816 | – | – | – | 8 634 | 37 450 |
| Summa skulder från finansieringsverksamhet | 118 127 | 10 320 | 1 747 | 965 | 8 723 | 139 881 |
| Tillgångar som innehas för att säkra upplåning2 | -2 923 | 537 | -774 | -553 | -4 | -3 717 |
| varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån | -2 321 | -41 | -522 | -553 | 169 | -3 269 |
| varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån | -81 | – | -135 | 9 | -175 | -382 |
| Summa skulder från finansieringsverksamhet netto efter avdrag för tillgångar som säkrar upplåning2 |
115 204 | 10 858 | 973 | 412 | 8 719 | 136 164 |
1) Övriga förändringar avser främst förändring i upplåning från dotterbolag samt omklassificeringar från långt till kort då kvarvarande löptid minskar.
2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning har adderats till tabellen för att tydliggöra att dessa ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.
| OTER | ÖVI |
|---|---|
| Icke likviditetspåverkande | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2017 |
Kassa flöden |
Förändringar i valutakurser |
Förändringar i verkligt värde |
Övriga för ändringar¹ |
31 dec 2018 |
| Långfristiga lån | 85 437 | 928 | 3 483 | 258 | -5 922 | 84 184 |
| Långfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) | 85 437 | 928 | 3 483 | 258 | -5 922 | 84 184 |
| varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån | 2 074 | 334 | -454 | – | – | 1 954 |
| Kortfristiga lån | 40 849 | -2 444 | -62 | -36 | -4 364 | 33 943 |
| Kortfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) | 3 056 | -2 444 | -62 | -36 | 4 612 | 5 127 |
| varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån3 | 110 | -15 | -50 | – | – | 45 |
| Förändring i lån från dotterbolag | 37 793 | – | – | – | -8 977 | 28 816 |
| Summa skulder från finansieringsverksamhet | 126 286 | -1 515 | 3 421 | 222 | -10 287 | 118 127 |
| Tillgångar som innehas för att säkra upplåning2 | -3 003 | 652 | -662 | 114 | -25 | -2 923 |
| varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån | -2 230 | -75 | -105 | 179 | -89 | -2 321 |
| varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån | – | – | – | -19 | -62 | -81 |
| Summa skulder från finansieringsverksamhet netto efter avdrag för tillgångar som säkrar upplåning2 |
123 284 | -864 | 2 759 | 336 | -10 311 | 115 204 |
1) Övriga förändringar avser främst förändring i upplåning från dotterbolag samt omklassificeringar från långt till kort då kvarvarande löptid minskar.
2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning har adderats till tabellen för att tydliggöra att dessa ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.
3) För 2018 har 293 MSEK omkassificerats från Kortfristiga lån, av vilka derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån, till Kortfristiga lån, av vilka derivat som värderas till verkligt värde över resultatet.
Antalet anställda uppgick till 288 per den 31 december 2019 (294)¹. Medelantalet anställda var som följer.
| Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 | |||
|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) |
varav män (%) |
Totalt (antal) |
varav män (%) |
| Sverige | 271 | 48 | 268 | 49 |
| Summa | 271 | 48 | 268 | 49 |
1) Omräknat.
Ledande befattningshavare fördelade sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses samtliga styrelseledamöter, verkställande direktören samt de övriga 8 medlemmar (7) av koncernledningen som var anställda i moderbolaget.
| 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Procent | Styrelsen | Övriga ledande befattningshavare |
Styrelsen | Övriga ledande befattningshavare |
|
| Kvinnor | 27,3 | 33,3 | 45,5 | 25,0 | |
| Män | 72,7 | 66,7 | 54,5 | 75,0 | |
| Summa | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Totala personalkostnader fördelades på kostnadsslag på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 410 | 422 |
| varav prestationsaktieprogram | 10 | 10 |
| Sociala kostnader | ||
| Arbetsgivaravgifter | 126 | 136 |
| varav prestationsaktieprogram | 3 | 3 |
| Pensionskostnader | 219 | 220 |
| Summa sociala kostnader | 345 | 356 |
| Övriga personalkostnader | 43 | 32 |
| Summa personalkostnader per kostnadsslag | 798 | 809 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda uppgick till:
| Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
|
| Löner och andra ersättningar | 74 (−) | 336 | 79 (–) | 343 |
Ledande befattningshavare omfattar styrelsens ledamöter och i förekommande fall tidigare styrelseledamöter (men exkluderar arbetstagarrepresentanter), verkställande direktören och vice verkställande direktören och i förekommande fall tidigare innehavare av dessa poster samt de övriga 8 medlemmar (7) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget.
Pensionskostnader respektive utestående pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare framgår nedan. Det finns inga avtal om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.
| Januari–december eller 31 december |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2019 | 2018 | |
| Pensionskostnader | 23 | 21 | |
| Utestående pensionsförpliktelser | 168 | 167 |
Se vidare avsnitten "Prestationsaktieprogram" samt "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i K32.
Följande arvoden har utgått. Kompletterande upplysningar återfinns i not K33.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Arvoden | ||
| Deloitte | ||
| Revision | 7 | 11 |
| Revisionsnära tjänster | 1 | 1 |
| Skatterådgivning | – | 0 |
| Övriga tjänster | – | 4 |
| Summa | 8 | 15 |
| Not | Sida | |
|---|---|---|
| H1. | Allmän information | 212 |
| H2. | Hållbarhetsstyrning | 212 |
| H3. | Intressentsamverkan och väsentlighetsanalys | 213 |
| H4. | Anti-korruption | 214 |
| H5. | Barns rättigheter | 214 |
| H6. | Personlig integritet och informationssäkerhet | 215 |
| H7. | Miljö | 215 |
| H8. | Yttrandefrihet och övervakningsintegritet | 217 |
| H9. | Hälsa och välbefinnande | 218 |
| H10. | Ansvarsfulla inköp | 219 |
| H11. | Mänskliga rättigheter | 219 |
| H12. | Fackliga relationer | 219 |
| H13. | Visselblåsarärenden | 220 |
| H14. | Ansvarsfull skattehantering | 221 |
| H15. | Mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering | 221 |
| H16. | Lagefterlevnad | 223 |
| H17. | Barn- och tvångsarbete | 223 |
| H18. | Utvärdering i förvärv och avyttringar | 224 |
| H19. | Samverkan med lokalsamhällen | 224 |
| H20. | Elektromagnetiska fält (EMF) | 225 |
Förvaltningsberättelsens avsnitt Hållbarhet samt Hållbarhetsnoterna utgör tillsammans Telia Companys hållbarhetsredovisning och lagstadgade hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen. Den utgör även Telia Companys och samtliga dotterbolags Global Compact-rapport.
Hållbarhetsredovisningen har tagits fram i enlighet med Telia Companys hållbarhetsrapporteringsramverk (Telia Company Sustainability Framework, TCSRF). Ramverket innehåller rapporteringsprinciper och generell vägledning rörande innehåll samt detaljerad information angående hur information tagits fram och definitioner. Ramverket är tillgängligt (på engelska) på www.teliacompany.com/ sustainability/reporting.
Notera följande gällande denna hållbarhetsredovisning:
Informationen omfattar generellt sett kvarvarande verksamhet om ej annat anges. Kvarvarande verksamhet avser verksamheten i Norden och Baltikum, Telia Carrier samt LMT i Lettland
Väsentlig utelämnad information eller begränsad omfattning av information förklaras i respektive not
Deloitte har anlitats för att genomföra översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen, se Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen för mer information. All information i hållbarhetsredovisningen täcks av den översiktliga granskningen.
Kommentarer och återkoppling hjälper oss att utveckla vårt hållbarhetsarbete och -redovisning. Kontakta oss på sustainability-group (at) teliacompany.com.
GRI 102-10 Väsentliga förändringar rörande organisationen och dess leverantörskedja
GRI 102-48 Omräkning av information
GRI 102-53 Kontaktinformation för frågor rörande hållbarhetsredovisningen
GRI 102-56 Externt bestyrkande
Som beskrivs i Uttalandet rörande väsentlighet är Telia Company av den tydliga åsikten att integration av hållbarhet och ansvarsfullt företagande i samtliga delar av företagets verksamhet och strategi är en förutsättning för hållbar tillväxt och lönsamhet, vilket i sin tur skapar långsiktigt aktieägarvärde och bidrar till en hållbar utveckling. Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Uttalande rörande väsentlighet och betydande intressenter för mer information.
Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnitten Styrelsen, Koncernchefen och koncernledningen samt Koncernövergripande styrningsmodell för beskrivning av koncernledningens och styrelsens roller och ansvar. Styrning av fokusområdena inom Ansvarsfulla affärer såväl som mänskliga rättigheter beskrivs i respektive delar i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet.
Mer information rörande riskhantering, identifierade risker och osäkerhetsfaktorer samt mildrande åtgärder finns i Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Ramverk för hantering av verksamhetsrisker (ERM) samt i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Risker och osäkerhetsfaktorer. Den Affärsetiska uppförandekoden och andra styrdokument finns tillgängliga på www.teliacompany.com/about-the-company/ public-policy.
Telia Company har undertecknat eller åtagit sig att följa ett antal internationella ramverk. Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Uttalande rörande väsentlighet och betydande intressenter. Vi är även på koncern- eller lokal nivå medlemmar av diverse branschinitiativ. Läs mer i de respektive delarna i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet.
GRI 102-12 Externa initiativ
För mer information hur väsentlighet definieras och appliceras, se TCSRF. För att möta informationsbehov kopplat till vissa hållbarhetsutvärderingar omfattar hållbarhetsredovisningen även vissa områden som ej anses väsentliga ur ett påverkansperspektiv.
Telia Company har antagit en intressentdriven ansats till hållbarhet. Ansatsen bygger på kontinuerlig samverkan med betydande intressentgrupper i syfte att identifiera, förstå och hantera den mest väsentliga nuvarande och framtida påverkan på företagets intressenter, samhället och miljön. Sådan påverkan styr Telia Companys arbete och återspeglar åtagandet att väsentligt bidra till uppfyllandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling.
Samverkan sker med intressenter som generellt sett antingen representerar en större grupp (t ex enkätrespondenter) eller för att de anses inflytelserika eller viktiga för att förstå vår påverkan samt förväntningarna på oss (t ex branschorganisationer eller vissa institutionella investerare).
Nedan beskrivs delar av årets intressentsamverkan som direkt eller indirekt påverkat vår syn på väsentliga områden att hantera och att redovisa. I Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet finns fler exempel på områdesspecifik samverkan.
Purple Voice är den årliga medarbetarundersökningen som skickas ut till medarbetare på hemmamarknaderna. Resultaten sammanvägs i ett övergripande "Purple Voiceindex" som indikerar medarbetarnas uppfattningar rörande företagets verksamhet på fyra viktiga områden:
Utöver dessa områden mäter vi ledarskap, hälsa och välbefinnande samt diskriminering och trakasserier.
Årets resultat för Purple Voice-indexet var 79 (78). Områdena med bäst resultat var teamengagemang, möjliggörande och ansvarstagande. Vi ser förbättringspotential kopplat till bättre samarbete mellan team och enheter, ett område där vi trots förbättringar fortfarande ligger efter det externa referensvärdet.
Sedan 2015 har resultatet för påståendet "Jag är stolt över hur Telia Company bidrar till ett bättre samhälle" ökat från 65 till 80. Kopplat till detta såg vi den största förbättringen i årets undersökning för påståendet "I mitt team vidtar vi konkreta åtgärder i linje med Telia Companys hållbarhetsarbete", där resultatet ökade från 65 till 75.
Konsumentundersökningarna Sustainable Brand Index täcker de mest välkända varumärkena och genomförs varje år i de nordiska länderna. Resultat och insikter för telekombranschen från årets undersökningar var bland annat:
För att ännu bättre förstå hur vi kan hjälpa våra kunder att minska sin miljöpåverkan kopplat till telekomtjänster genomförde vi en detaljstudie på samtliga nordiska marknader. Resultaten visade att konsumenter är mest intresserade av att minska mängden elektroniskt avfall genom att använda telefoner längre, genom till exempel bättre reparationstjänster eller återtagsprogram. Insikterna kommer att användas i affärsutveckling kopplat till miljömålen att utöka omfattningen av återtagsprogram och "gröna erbjudanden".
Vi samverkar aktivt med både traditionella finansiella analytiker och portföljansvariga samt ESG-analytiker rörande vårt hållbarhetsarbete och -resultat. Huvudområden under året var bland annat lanseringen av de nya milöjmålen för 2030 samt lanseringen av det gröna obligationsramverket. Läs mer i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet.
Vi publicerar kvartalsvisa hållbarhetsuppdateringar samtidigt som kvartalsrapporterna, som innehåller en sammanfattning av de viktigaste händelserna under kvartalet.
GRI 102-43 Intressentsamverkan
GRI 102-44 Väsentliga frågor
GRI 102-46 Definiering av hållbarhetsredovisningens innehåll och avgränsningar
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Anti-korruption för mer information om fokusområdet.
Enligt koncerninstruktioner för sponsring och donationer ska samtlig sponsring och donationer dokumenteras på
GRI 205 Anti-korruption
GRI 415 Offentlig politik
Global Compact princip 10: Motverka korruption i alla dess former, inklusive utpressning och mutor
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Anti-korruption
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Barns rättigheter för mer information om fokusområdet. För mer information om arbetet att avskaffa barnarbete, se not H17.
Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter
Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter
ett sätt så att dess syfte blir tydligt, och mottagare av sponsring eller donationer ska omfattas av dokumenterad utvärdering. Politiska donationer är strikt förbjudna.
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Personlig integritet och informationssäkerhet för mer information om fokusområdet.
Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter
Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Miljö för mer information om fokusområdet.
Notera följande:
För mer information rörande beräkningsmetoder, utsläppsfaktorer och mer, se TCSRF.
| Direkt energiförbrukning (scope 1), GWh |
2019 | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | 28 | 27 | 27 |
| Avvecklad verksamhet | 2 | 56 | 79 |
| Summa | 30 | 83 | 106 |
| Indirekt energiförbrukning (scope 2), GWh |
2019 | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | 1 144 | 1 122 | 1 063 |
| Avvecklad verksamhet | 20 | 297 | 375 |
| Summa | 1 164 | 1 419 | 1 438 |
DIREKTA OCH INDIREKTA VÄXTHUSGASUTSLÄPP - SCOPE 1 OCH 2
| Direkta växthusgasutsläpp (scope 1), kton CO2e |
2019 | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | 7 | 7 | 7 |
| Avvecklad verksamhet | 0 | 13 | 19 |
| Summa | 7 | 20 | 26 |
| Indirekta växthusgasutsläpp (scope 2, marknadsbaserade), kton CO2e |
2019 | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | 38 | 56 | 75 |
| Avvecklad verksamhet | 10 | 138 | 168 |
| Summa | 48 | 194 | 243 |
| Indirekta växthusgasutsläpp (scope 2, platsbaserade), ktons CO2e |
2019 | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | 139 | 136 | 139 |
| Avvecklad verksamhet | 10 | 138 | 168 |
| Summa | 149 | 274 | 307 |
| Övriga indirekta växthusgasutsläpp | 20181 | |||
|---|---|---|---|---|
| (scope 3) | Kton CO² e |
% | ||
| Köpta varor och tjänster (kategori 1) | 688 | 61 | ||
| Kapitalvaror (kategori 2) | 140 | 12 | ||
| Användning av sålda produkter; nedströms leasade tillgångar (kategorier 11,13) |
198 | 18 | ||
| Övriga väsentliga kategorier, summa | 102 | 9 | ||
| Summa | 1 128 | 100 |
1) Omfattar endast kvarvarande verksamhet.
Scope 3-utsläppen är baserade på inköpsdata för 2018 för Telia Finland som multiplicerats utifrån Telia Finlands andel av nettomsättningen för att på så sätt få fram en total uppskattning för kvarvarande verksamhet.
Corporate Value Chain (Scope 3) Standard användes för att beräkna samtliga 15 scope 3-utsläppskategorier. Utsläppen beräknades utifrån en eller en kombination av följande metoder:
De mest väsentliga kategorierna särredovisas. Dessa omfattar:
"Övriga väsentliga kategorier" omfattar de sju andra kategorier som bedöms väsentliga.
Växthusgasutsläpp från tjänsteresor (kategori 6) har
mätts utifrån faktisk data och redovisats i flera år. 2019 var dessa växthusgasutsläpp från tjänsteresor 6 (9) kton CO2e.
Enligt koncernens miljöpolicy är avfall en betydande miljöaspekt och vi ska minska vårt totala avfallsmängd, både icke-farligt och farligt avfall. Elektroniskt avfall anses vara den mest väsentliga avfallskategorin. Cirka 580 (370) ton elektroniskt avfall, som klassas som farligt avfall, rapporterades. Detta avfall utgörs huvudsakligen av utrangerad nätverksutrustning som återvinns. Den väsentliga ökningen 2019 är kopplad till avveckling av nätverksutrustning i flera större teknikanläggningar.
Vatten är ingen väsentlig miljöaspekt. Vår vattenförbrukning är enbart "kontorsförbrukning". Vatten används inte för kylning av mobilnätsutrustning eller datacenter på ett sätt som ger upphov till förbrukning eller som har väsentlig påverkan på vattenkvalitet.
Som del av arbetet att över tid implementera Task Force for Climate-related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer genomfördes en klimatriskanalys med 2025 som tidshorisont. Vi avser att regelbundet revidera bedömningen och kontinuerligt utvärdera effektiviteten av de mildrande åtgärderna.
| Mest väsentliga risker | Befintliga (B) och planerade (P) mildrande åtgärder | |
|---|---|---|
| Övergångsrisker | ||
| Styrning och legala | Högre skatter och avgifter på "klimatintensiva" produkter och tjänster |
(O) Ständigt pågående arbete inom energieffektivitet och åtgär der för att minska växthusgasutsläpp (B) |
| Teknik | Krav rörande energieffektivitet och icke-fossila bränslen kan tvinga fram ersättning av teknik (såsom reservkraft) |
Lägga till energieffektivitet och växthusgasutsläpp som kriterier vid investeringsbeslut (P) |
| Marknadsmässiga | Stigande kostnader kopplat till köp av förnybar energi | Utveckla och implementera en omfattande energistrategi (P) Utvärdera möjligheten till egen produktion av förnybar el (B) |
| Ökande kundförväntningar och -krav rörande att erbjuda klimatsmarta produkter och tjänster, samt produkter och tjänster som hjälper kunder att minska sina utsläpp |
Pågående marknadsundersökningar och kundsamverkan (B) Innovation, forskning och utveckling kring tjänster som hjälper kunder att minska sin miljöpåverkan (B) |
|
| Rykte och varumärke | Felaktig information eller uppfattning om IKT-branschens faktiska energiförbrukning och växthusgasutsläpp |
Delta i akademisk och branschorganisationers forskning (B) |
| Ökande förväntningar och krav från intressenter att minska växthusgasutsläppen från egen verksamhet |
Använda förnybar el och klimatkompensation för att nå klimat neutralitet i den egna verksamheten (inklusive tjänsteresor) (B) Utveckla vetenskapligt baserade mål (P) |
|
| Ökande förväntningar och krav från intressenter att minska växthusgasutsläppen i leverantörs- och värdekedjan |
Kravställa på, och samverka med leverantörer att ta fram hand lingsplaner för att minska sina och leverantörers utsläpp (B) Utveckla vetenskapligt baserade mål (P) |
|
| Fysiska risker | ||
| Närtid/akuta | Extremt väder - värmeböljor | Implementeras i processer för affärskontinuitetsplanering (P) |
| Extremt väder - stormar och nederbörd | Implementeras i processer för affärskontinuitetsplanering (P) | |
| Lång tid/kroniska | Stigande genomsnittlig temperatur | Implementeras i processer för affärskontinuitetsplanering (P) |
| Stigande genomsnittlig nederbörd | Implementeras i processer för affärskontinuitetsplanering (P) |
Utifrån ett övergripande riskperspektiv bedömer vi den finansiella påverkan av både övergångs- och fysiska risker som begränsad. De största riskerna för företaget, vilket vi också tror är branschens största risker, är marknadsrelaterade (risken att inte möta kund- eller investerarkrav) och ryktesrelaterade (fortsatt utbredd spridning av felaktig information rörande IKT-företags energiförbrukning och växthusgasutsläpp). Generellt sett anses de flesta övergångsrisker som tillräckligt hanterade genom redan pågående mildrande åtgärder (mitigating activities), intressantsamverkan samt åtgärder såsom att köpa förnybar el för att minska växthusgasutsläppen. Läs mer i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Miljö.
Framgent kommer fysiska risker att hanteras genom integrering i processer för affärskontinuitetsplanering (business continuity management) och utväderas på landsbasis. Även om de nordiska och baltiska länderna delar övergripande risker kopplat till stigande temperatur, ökad nederbörd och stigande havsnivåer beräknas vissa regioner påverkas mer än andra.
Klimatrelaterade möjligheter utvärderas som del av vårt arbete med delat värdeskapande. Läs mer i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Miljö.
GRI 201-2 Finansiella implikationer, risker och möjligheter rörande klimatförändringarna
GRI 302 Energi
GRI 303 Vatten
GRI 305 Utsläpp
GRI 306 Avfall
Global Compact princip 7: Stödja försiktighetsprincipen rörande miljöpåverkan
Global Compact princip 8: Arbeta för större miljöansvar
Global Compact princip 9: Stödja utveckling och spridning av miljövänlig teknik
Rekommendationerna från Task Force on Climate Related Financial Disclosures (TCFD)
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Miljö
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Yttrandefrihet och övervakningsintegritet för mer information om fokusområdet
Ett flertal faktorer försvårar jämförelsen av statistik mellan länder. För att underlätta jämförelse inkluderas föregående års siffror. Telia Company har olika marknadsandelar i olika länder, vilket förmodligen reflekteras i statistiken. Vidare har Telia Company inte kunskap om de olika ländernas myndigheters arbetssätt och prioriteringar, men det är troligt att metoderna skiljer sig åt. Dessutom har vi inom koncernen olika interna metoder för att samla in data, vilket medför konsekvenser kopplat till fullständighet och noggrannhet av rapporterad statistik. Notera även att statistiken avser antalet förfrågningar från myndigheter, inte antalet individer som omfattas av förfrågningarna. Inte ens vi som operatör som tillhandahåller informationen har kännedom om detta. Högst troligt är att statistiken rörande övervakning omfattar färre individer än antalet förfrågningar. Högst troligt är att det inom kategorin Övervakning är fler förfrågningar än antalet individer som omfattas. Rörande förfrågningar om basstationstömningar ("cell tower dumps", alltså förfrågningar som tvingar operatören att bistå med data rörande identitet, aktivitet och plats för samtliga enheter som kopplats upp mot de berörda basstationerna under en bestämd tidsram) är antalet berörda individer av naturliga skäl större än antalet förfrågningar. Beroende på förfrågningens omfattning är Telia Company tvungen att bistå med olika mängd kundinformation. Mängden beror på förfrågningens tidsram samt var basstationerna befinner sig. I tätbefolkade områden är mängden data som omfattas av naturliga skäl högre.
| Land | Övervakning | Historisk data | Abonnemangsdata | Utmanade/avslagna förfrågningar |
|---|---|---|---|---|
| Danmark | 8 457 (7 071) | 2 229 (2 096) | 12 895 (13 940) | 0 (0) |
| Estland | Direkt tillgång – ingen statistik (6 209)1 | 16 827 (1 568) | 851 301 (582 487)2 | 19 (126 545)3 |
| Finland | 4 767 (4 626) | 2 951 (2 787) | 10 950 (8 432) | 71 (11)4 |
| Litauen5 | Ej tillåtelse att publicera | Ej tillåtelse att publicera | Ej tillåtelse att publicera | Ej tillåtelse att publicera |
| Moldavien | Direkt tillgång – ingen statistik | 7 395 (7 453) | 2 383 (3 158) | 126 (135) |
| Norge6 | 1 239 (1 198) | 5 051 (5 879) | 10 426 (9 182) | 37 (82)7 |
| Sverige | 3 658 (3 659) | 5 308 (4 235) | 1 736 (1 651) | 361 (355) |
1) I Estland används ett system för direkt tillgång. Fram till och med 2018 hade Telia Estland full insikt i antalet förfrågningar. Sedan 2019 har Telia Estland på grund av ett teknikbyte inte längre insyn i siffrorna rörande Övervakning.
2) Inkluderar samtliga förfrågningar rörande abonnemangsdata. För andra länder omfattar denna siffra endast förfrågningar som hanteras av auktoriserade medarbetare, och automatiska förfrågningar som härrör en brottsutredning.
3) 2019 ändrades rapporteringen så att förfrågningar angående abonnenter som är kunder till andra operatörer ej längre omfattas.
4) Telia Company har informerat finska polisen om den väsentliga ökningen i denna kategori, huvudsakligen på grund av att Telia Finland kräver att förfrågningsformulär fylls i korrekt. Notera att Utmanade/avslagna förfrågningar huvudsakligen rör inkorrekt information från polisen.
5) Telia Company och Telia Litauen har ej fått tillåtelse att publicera statistik rörande antalet förfrågningar i Litauen. Se den fullständiga rapporten av myndighetsförfrågningar från mars 2020, sida 24, för mer information.
6) 2018 förvärvade Telia Company operatören Get. Arbetet med att integrera Get i statistiken är ej slutfört.
7) Ogiltiga förfrågningar på grund av administrativa fel i förfrågningen.
Förfrågningar till Telia Carrier på en av ovanstående marknader, om sådana förekommer, vidarebefordras till den lokala Telia Company-operatören och hanteras därmed av den lokala Telia Company-operatören och inkluderas i dess statistik.
GRI 412 Bedömning rörande mänskliga rättigheter
Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter
Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Hälsa och välbefinnande för mer information om fokusområdet. Notera:
• Som resultat av byte av HR-system under 2018 som inte skedde på samtliga marknader saknas jämförbar statistik rörande sjukfrånvaro för Litauen, LMT i Lettland samt Moldavien.
Se TCSRF för mer information om beräkningsmetoder och definitioner.
| Sjukfrånvaro (%) | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Danmark | 2,6 | 2,3 |
| Estland | 1,4 | 1,0 |
| Finland | 2,1 | 2,0 |
| Norge | 3,8 | 3,4 |
| Sverige | 3,0 | 3,0 |
| Övriga länder1 | 1,4 | 0,7 |
| Viktat genomsnitt, samtliga länder | 2,7 | 2,5 |
1) Telia Carriers verksamhet utanför ovanstående länder.
| Olycksfallsfrekvens | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Danmark | 0,00 | 0,00 |
| Estland | 0,26 | 0,26 |
| Finland | 0,00 | 0,51 |
| Lettland | 0,47 | 0,47 |
| Litauen | 0,39 | 0,77 |
| Moldavien | 1,25 | 0,00 |
| Norge | 0,47 | 0,00 |
| Sverige | 0,24 | 0,00 |
| Övriga länder1 | 0,00 | 0,00 |
| Viktat genomsnitt, samtliga länder | 0,26 | 0,23 |
1) Telia Carriers verksamhet utanför ovanstående länder.
Under perioden 2017–2019 har inga dödsolyckor där Telia Company-anställda varit inblandade skett.
GRI 403 Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Socialt- och arbetsgivaransvar
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Ansvarsfulla inköp för mer information om fokusområdet. Se not
H17 för mer information om risker och vårt arbete att avskaffa barn- och tvångsarbete i leverantörskedjan.
GRI 204 Inköp
GRI 308 Utvärdering rörande leverantörers miljöansvar
GRI 414 Utvärdering rörande leverantörers sociala ansvar
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Mänskliga rättigheter för mer information om vårt arbete.
GRI 412 Bedömning rörande mänskliga rättigheter
Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter
Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter
Rapporteringsramverket för FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter och företag
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Mänskliga rättigheter
I enligt med koncernpolicyn för medarbetare har Telia Companys medarbetare, oavsett anställningsort eller -typ, rätt att välja om de vill representeras av en fackförening i kollektivavtalssyfte eller inte. Ingen anställd skall utsättas för diskriminering om denne utövar denna rättighet. Dessa principer återfinns i leverantörsuppförandekoden och vi förväntar oss att även samtliga leverantörer erkänner dessa rättigheter. Vid årets slut omfattades 74 (80) procent av medarbetarna i kvarvarande verksamhet av ett kollektivavtal.
Telia Company samarbetar med arbetstagarrepresentanter och lokala fackföreningar i enligt med både lokal lagstiftning och relevanta kollektivavtal. Tillsammans med anställda på våra kärnmarknader har Telia Company etablerat ett European Works Council (EWC). Detta fungerar som medarbetarrepresentanternas forum för information och konsultation med koncernledningen i överstatliga frågor. Dessutom samverkar lokala bolag på kärnmarknaderna regelbundet med lokala fackföreningar.
Under året förekom inga arbetstvister som resulterade i strejk eller strejkvarning. Ett antal omorganisationer påverkade medarbetare huvudsakligen i Sverige och Finland. I samtliga fall efterlevde de lokala bolagen relevanta lagkrav när det gäller information till, och konsultation med, fackföreningar.
GRI 102-41 Kollektivavtal
GRI 402 Arbetstagar-/arbetsgivarrelationer
GRI 407 Förenings- och kollektivavtalsfrihet
Global Compact princip 3: Respektera rätten till förenings- och kollektivavtalsfrihet
Global Compact princip 6: Bekämpa diskriminering kopplat till anställning
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Socialt- och arbetsgivaransvar
För mer information om visselblåsarprocessen och visselblåsarkanalen Speak-Up Line, se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Ramverk för hantering av verksamhetsrisker (ERM).
Under året reviderades Speak-Up Line för att förenkla ärendehantering och kategorisering. Förbättringar gjordes inom möjligheterna att rapportera kring mänskliga rättigheter, trakasserier, diskriminering samt olycksfall och incidenter.
118 (136) visselblåsarrapporter inkom under året. 56 (43) procent av dessa var icke-anonyma. De vanligast förekommande ärendena gällde dåligt ledarskap och bedrägeri. Rapporterna kom från Speak-Up Lines hemsida eller e-postadress som är tillgängliga för både anställda och tredjeparter, eller genom direkt kontakt med koncern- eller lokala etik- och efterlevnadsansvariga.
Konsoliderade ärenderapporter presenterades fortlöpande för revisionsutskottet under året. Rapporterna omfattade ärenden av betydelse, utvecklingen för pågående utredningar samt slutliga resultat av utredningar.
Under året vidtogs ett antal disciplinära åtgärder. Ärenden som hanterats av enheten för särskilda utredningar resulterade i två uppsägningar. För mer information om ärenden som hanterades av personalavdelningen, se not H15.
GRI 102-17 Processer rörande etiska ärenden
| Visselblåsarärenden | 2019 | 2018 | |
|---|---|---|---|
| Utredningar inledda av enheten för särskilda utredningar (t ex) bedrägeri och intressekonflikt) |
47 | 59 | |
| Rapporter hanterade av personalavdelningen (t ex) dåligt ledarskap, trakasserier, diskriminering) |
34 | 42 | |
| Ärenden som skickats för information till andra enheter (t ex kund- eller leverantörsklagomål) eller som stängts efter inledande granskning och svar till anmälaren (t ex ärenden av etisk karaktär) |
37 | 35 | |
| Summa | 118 | 136 | |
| Rapporteringskanal (%) | 2019 | 2018 | |
| Speak-Up Lineportalen | 63 | 70 | |
| Skickat till Speak-Up Lines e-postadress | 25 | 20 | |
| Direktkontakt med ansvariga för etik och efterlev nad på koncern- eller lokal nivå |
11 | 8 | |
| Koncernledningen | 0 | 2 | |
| Linjechefer | 1 | 0 | |
| Nyckeltal för interna utredningar (%) | Mål | 2019 | 2018 |
| Visselblåsarärenden stängda inom åtta veckor |
80 | 71 | 56 |
Totalt skattebidrag
inkluderar inte tull eller licenser.
Skatt är en viktig hållbarhetsfråga, med höga förväntningar från intressenterna. Telia Company är en ansvarsfull skattebetalare som betalar skatt på ett korrekt sätt i alla länder enligt lokal lagstiftning och internationellt överenskomna principer. Vi stödjer vikten av att hantera skatt på ett transparent, rättvist och etiskt sätt.
Utöver bolagsskatt genererar Telia Companys verksamhet miljarder SEK i andra skatter. Det totala skattebidraget (total tax contribution) omfattande både egna och uppburna skatter uppgick 2018 till 17,6 (18,3) GSEK. Detta omfattar både kvarvarande och avvecklad verksamhet, där den tidigare stod för 99 (1) procent av totala skattebidraget.
1) Inkluderar till exempel skatter avseende miljö, fastigheter och telekommunikation. Övriga skatter, samt totalt skattebidrag som sådant,
2) Om ett av Telia Companys bolag varit i en återbetalningssituation avseende mervärdesskatt har detta reducerat den totala nettomervärdesskatten. Den betalda nettomervärdesskatten, samt totalt skattebidrag som sådant, fångar inte vår ej avdragna mervärdesskatt.
| Betald bolagsskatt, MSEK | 2019 | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Danmark | -15 | -7 | -2 |
| Estland | 79 | 117 | – |
| Finland | 23 | 37 | 31 |
| Lettland | 1 | -33 | 30 |
| Litauen | 79 | 65 | 28 |
| Norge | 250 | 382 | 27 |
| Ryssland | 4 | 4 | 41 |
| Sverige | 415 | 416 | 421 |
| Turkiet | 10 | 41 | 138 |
| Övriga länder | 28 | 33 | -4 |
| Summa, kvarvarande verksamhet | 875 | 1 054 | 710 |
| Azerbajdjzan1 | – | 17 | 515 |
| Georgien1 | – | 0 | 0 |
| Kazakstan1 | – | 52 | 114 |
| Moldavien | – | – | – |
| Tadzjikistan2 | – | – | 25 |
| Uzbekistan1 | – | 27 | – |
| Övriga länder | 36 | 91 | 60 |
| Summa, avvecklad verksamhet | 36 | 188 | 714 |
| Summa | 911 | 1 242 | 1 424 |
1) Verksamheten avyttrad 2018.
2) Verksamheten avyttrad 2017.
GRI 203 Indirekt ekonomisk påverkan
Vi ser mångfald som en nyckeltillgång för att skapa en högpresterande organisation. För att säkerställa att alla känner sig säkra, respekterade och rättvist behandlade accepterar vi inte att någon på något sätt diskrimineras, görs till syndabock, trakasseras eller mobbas. Som anges i koncernpolicyn för medarbetare främjar Telia Company en kultur av mångfald och lika möjligheter baserad på kompetens, erfarenhet och resultat. Ingen medarbetare ska behandlas annorlunda på grund av kön, könstillhörighet eller -uttryck, etnicitet, religion, ålder, funktionsvariation, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt, facklig tillhörighet, social bakgrund eller annan egenskap som anges i lag. Den interna instruktionen för rekrytering anger att all rekrytering ska ske utifrån kompetens, erfarenhet och prestation. I samtliga rekryteringar ska förslaget av slutkandidater omfatta minst en kvinnlig och manlig kandidat.
Vårt arbete bygger på tre delar:
Under året godkände koncernledningen ett koncernövergripande ramverk för jämställdhet. Ramverket utgår ifrån tre långsiktiga ambitioner:
n Betalda bolagsskatter, 5% n Betalda arbetsgivarskatter, 12% n Betalda övriga skatter, 1%1 n Betald nettomervärdesskatt, 61%2 n Betalda arbetstagarskatter, 21%
Ramverket speglar vårt åtagande inom den nordiska VDkoalitionen att främja jämställdhet, mångfald och en inklusiv arbetsplats. Framgent är vårt mål att redovisa framsteg inom dessa ambitioner på bästa möjliga sätt.
Arbetet koordineras av en styrgrupp som rapporterar till koncernledningen och styrelsen. Koncernens mångfaldsansvarig leder ett nätverk av områdesansvariga på hemmamarknaderna som ansvarar för lokal utbildning, nätverkssamarbeten med mera..
Telia Company behöll sin plats i Bloomberg Equality Index och inkluderades i Equileap Gender Equality Ranking.
En utbildning inom omedvetet jäv (unconscious bias) lanserades för samtliga medarbetare. Ingick gjorde även en särskild utbildningsmodul för medarbeterare som arbetar med rekrytering och karriärutveckling. Lärarledda utbildning inom rekrytering utan jäv och inkluderande marknadsföring av tjänster genomfördes för koncernen samtliga rekryteringsspecialister. Dessa specialister angav efter utbildningen att de ökat sin medvetenhet om riskerna med omedvetet jäv, och att de förbättrat sitt arbete in området. Mångfald inkluderades även som del av rekryteringsutbildningen för ledare.
Viktiga personalprocesser som rekrytering medarbetarutvärdering och ersättning reviderades för att bättre stödja mångfald och säkerställa lika möjligheter. Som del av teamutvärderingar på samtliga nivåer fick ledare statistik över köns- och ålderbalansen i sina team, samt frågor med syftet att identifiera möjligt omedvetet jäv rörande kön i medarbetarutvärdering.
Under året deltog vi i ett antal initiativ och partnerskap. Lokala bolag i Norden och Baltikum är aktiva medlemmar i sina lokala mångfaldsnätverk (Diversity Charters), och
Telia Companys mångfaldsansvarig sitter i styrelsen för det svenska nätverket. Vi deltog aktivt i att planera nordiska vd-koalitionens färdplan för att stödja mångfald och en inklusiv arbetsplats. Medarbetare på de nordiska och baltiska marknaderna deltog i olika Pride-evemang, och Telia Litauen var ett av de första företagen att aktivt stötta Baltic Pride som under året hölls i Vilnius. Lokala jämställdhetsnätverk organiserade medarbetarengagementsaktiviteter som workshops och nätverksträffar. Som del av volontärprogrammet Younite och i syfte att stötta varumärket genomfördes för andra året en dag för unga kvinnliga studenter för att visa på kvinnliga förebilder. Studenterna fick lära sig mer om möjligheterna till arbete inom telekomoch teknologibranschen.
Den årliga medarbetarundersökningen Purple Voice inkluderade två frågor rörande diskriminering och trakasserier:
Resultaten var snarlika de från 2017 och 2018 och visade att över samtliga marknader angav 95 procent av medarbetarna att de inte blivit illa behandlade eller ignorerats på grund av kön, 93 procent på grund av ålder och 96 procent av annan anledning. Andelen respondenter som påstod sig veta till vem eller vart man ska rapportera ökade till 81 procent, upp från 80 procent 2017.
Under året resulterade bekräftade fall av diskriminering och trakasserier som hanterades av personalavdelningar i fyra varningar och en uppsägning.
Arbetet inleddes även med att förbättra registrering och utredningar av potentiella fall av diskriminering och trakasserier genom att hantera dessa i visselblåsarverktyget Speak-Up Line.
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Medarbetare för statistik rörande könsbalans bland medarbetare och ledning. Vi avser att över tid utöka vår rapportering till att inkludera fler mångfaldsparametrar såsom ålder.
| GRI 102-8 Information rörande medarbetare |
|---|
| GRI 102-22 Ledningens och styrelsens sammansättning |
| GRI 405 Mångfald och lika möjligheter |
GRI 406 Icke-diskriminering
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Socialt- och arbetsgivaransvar
För mer information om legala processer, se not K29 i koncernredovisningen. Noten omfattar även väsentliga legala processer kopplade till affärsetik, miljö- eller social efterlevnad ifall sådana finns.
GRI 307 Miljömässig lagefterlevnad
GRI 419 Socio-ekonomisk lagefterlevnad
Oberoende bedömningar av påverkan på mänskliga rättigheter (human rights impact assessments) som genomfördes på Telia Sverige och Telia Litauen 2017 omfattade även bedömning av sannolikheten för barn- eller tvångsarbete i vår verksamhet på dessa marknader. Sannolikheten bedömdes som mycket låg.
Leverantörskrav rörande barn- och tvångsarbete är del av leverantörsuppförandekoden och därmed obligatoriska vid riskbedömning av leverantörer. Enligt Telia Companys kontinuerliga leverantörsriskbedömningar förekommer dessa mycket sällsynt.
Revisioner på plats genomförda av Telia Company och Joint Audit Cooperation (JAC) har identifierat barn- och
tvångsarbete hos ett fåtal reviderade leverantörer på andra marknader. Dessa fall är mest tydligt kopplade till geografi. JAC-medlemmen som är ansvarig före revisionen ansvarar även för att följa upp och säkerställa att leverantören åtgärdar sådana fall av icke-efterlevnad.
Telia Company har verksamhet i Storbritannien genom ett av Telia Carriers dotterbolag. Därför har vi tagit fram ett UK Modern Slavery Act Statement. Se www.teliacompany.com/sustainability/reporting/ uk-modern-slavery-act-statement/.
Modern Slavery Act Statement är ej del av hållbarhetsredovisningen och omfattas ej av den översiktliga granskningen.
GRI 408 Barnarbete
GRI 409 Tvångsarbete
GRI 412 Bedömning rörande mänskliga rättigheter
GRI 414 Utvärdering rörande leverantörers sociala ansvar
Global Compact princip 4: Avskaffandet av alla former av tvångsarbete
Global Compact princip 5: Avskaffandet av alla former av barnarbete
Arbetet vägleds av handboken för förvärv och avyttringar (M&A). Handboken beskriver M&A-processen och används vid majoritetstransaktioner, både förvärv och avyttringar. Ett frågeformulär ges till den avsedda säljaren eller köparen, som genomför en självutvärdering. Frågeformuläret utvärderar företagets struktur, policyer och processer rörande bland annat:
Det avsedda företaget ska bistå med bakgrundsdokumentation. Dessutom genomför koncernenheten för etik och efterlevnad en databaskontroll för att säkerställa att informationen företaget angett är korrekt. Frågeformuläret revideras regelbundet för att säkerställa harmonisering med uppdaterade koncernpolicyer och andra styrdokument.
M&A-handboken används inte för icke-majoritetstransaktioner, men frågeformuläret används och andra relevanta kontroller genomförs för att säkerställa tillräcklig utvärdering.
I april slutfördes Telia Companys förvärv av Turkcells andel i Fintur Holdings. Eftersom Telia Company redan var majoritetsägare av Fintur Holdings samt har en ägarpost och styrelserepresentation i Turkcells styrelse genomfördes ingen ytterligare utvärdering.
I december slutfördes förvärvet av det svenska mediebolaget Bonnier broadcasting. Utöver att genomföra självutvärderingen genomfördes mer omfattande utvärdering, inklusive rörande mänskliga rättigheter och ytterligare databaskontroller. Under integrationsprocessen kommer Telia Companys integrationsriktlinjer rörande etik och efterlevnad att implementeras.
GRI 412 Bedömning rörande mänskliga rättigheter
Younite är Telia Companys volontärprogram. Medarbetare har möjligheten att använda en dag per år för att delta i aktivitet kopplade till digitalisering och vårt bidrag till FN:s global mål. Under året deltog cirka 4 000 medarbetare i olika Younite-aktiviteter.
Varje kvartal anordnas en koncernövergripande aktivitet i samband med internationellt erkända dagar som Safer Internet Day eller FN:s internationella familjedag. Lokala bolag och team organiserar också aktiviteter för lokalsamhället utifrån lokala behov och utmaningar kopplat till Telia Companys hållbarhetsagenda.
Under året genomfördes följande gemensamma aktiviter: • "Tillsammans för ett bättre internet", där medarbetares
"Digital städning", i syftet att öka kännedomen om och användningen av nya effektiva digitala arbetssätt
"Bringing the world closer", där medarbetare hjälpte till att märka upp nästan 48 000 byggnader i OpenStreetMap
Dessa aktiviteter bidrog till ett antal SDG:er, inklusive SDG 3: God hälsa och välbefinnande, SDG 4: God utbildning för alla och SDG 16: Fredliga och inkluderande samhällen.
Sponsring och donationer styrs av en koncerninstruktion. Den generella principen är att sponsra eller bilda partnerskap med organisationer som stödjer långsiktiga aktiviteter kopplade till digitalisering och de marknader där vi har verksamhet. Sponsringar och donationer bestäms vanligtvis av de lokala bolagen. Vid särskilda tillfällen ger vi filantropiska donationer eller finansiellt stöd kopplat till katastrofhjälp eller humanitärt bistånd. Väsentlig sponsring
och donationer under året omfattade bland annat bidrag eller partnerskapsavgiften till de svenska organisationerna World Childhood Foundation, Friends och Generation Pep. Läs mer om dessa samarbeten i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Barns rättigheter.
Sponsring och donationer kan användas för att dölja korruption och omfattas därför av strikta krav rörande bedömning och dokumentation. Läs mer i not H4.
GRI 413 Lokalsamhällen
Telia Company och lokala bolag är alltid redo att stödja räddningsinsatser, huvudsakligen genom våra nät, produkter och tjänster. Vanliga sätt att stödja är gratis samtal eller trafik för att hjälpa drabbade nå familj och vänner, eller stödja med utökad nätkapacitet för att säkerställa fungerande kommunikation i krisdrabbade områden.
Telia Companys arbete styrs av koncernens EMF-policy. Vi följer lokala myndighetsnormer samt de som utfärdas av Världshälsoorganisationen WHO, och följer ICNIRP:s riktlinjer vid byggande av mobilnät och för de mobiltelefoner vi säljer. Enligt den interna EMF-instruktionen ska leverantörer som levererar mobilnätsutrustning tillhandahålla relevant EMF-strålningsdokumentation.
Rörande 5G och EMF stödjer vi branschens position som återfinns i GSMA:s faktabroschyr "5G-mobilnät och säkerhet".
GRI 416 Konsumentansvar rörande hälsa och säkerhet
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 11 mars 2020
Lars-Johan Jarnheimer Styrelsens ordförande
Olli-Pekka Kallasvuo Styrelsens vice ordförande
Agneta Ahlström Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Stefan Carlsson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant Rickard Gustafson Styrelseledamot
Hans Gustavsson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Nina Linander Styrelseledamot Jimmy Maymann Styrelseledamot
Anna Settman Styrelseledamot
Olaf Swantee Styrelseledamot
Martin Tivéus Styrelseledamot
Christian Luiga Tillförordnad VD och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 mars 2020
Deloitte AB
Jan Nilsson Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Telia Company AB (publ) Organisationsnummer 556103-4249
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Telia Company AB (publ) för räkenskapsåret 2019-01-01–2019-12-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 70-85 och hållbarhetsrapporten på sidorna 41-61och 211-225. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 16-210 och 226 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 70-85 eller hållbarhetsrapporten på sidorna 41-61 och 211-225. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Det finns en inneboende risk avseende riktigheten i redovisade intäkter givet komplexiteten i systemen som genererar intäkterna samt hur ändrade prismodeller påverkar intäktsredovisningen (prisplaner, incitament, rabatter etc.).
Telia Companys intäkter består av ett antal olika intäktsströmmar såsom trafikavgifter, abonnemangs-, anslutnings- och installationsavgifter, övriga serviceintäkter samt försäljning av kundutrustning. Telia Company kan paketera produkter och tjänster till ett kunderbjudande vilket kan omfatta tillhandahållande eller leverans av flera tjänster, produkter eller rättigheter att använda tillgångar.
Intäktsredovisning kräver väsentliga uppskattningar och bedömningar av företagsledningen avseende när i tiden, och till vilket belopp intäkterna ska redovisas.
För ytterligare information hänvisas till noterna K1 "Redovisningsnorm", K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper" och K6 "Nettoomsättning" i koncernredovisningen.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
Telia Company´s goodwill och övriga immateriella tillgångar utgör en väsentlig del av Telia Companys totala tillgångar. Telia Company ska pröva dessa tillgångar för nedskrivningsbehov årligen eller när händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde för tillgången kan understiga återvinningsvärdet. Bedömning av återvinningsvärde, definierat som det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet, involverar uppskattningar från företagsledningen vad gäller att identifiera och sedermera värdera kassagenererande enheter. Företagsledningen bestämmer normalt sett återvinningsvärdet baserat på dess nyttjandevärde. Beräkningar av nyttjandevärde baseras på företagsledningens bedömning av faktorer som försäljningstillväxt, utveckling av EBITDAmarginal, vägd genomsnittlig kapitalkostnad, nivå på framtida investeringar och evig tillväxttakt.
För ytterligare information hänvisas till noterna K2 "Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden" och K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" i koncernredovisningen.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
Från och med 2019 tillämpar Telia Company den nya standarden IFRS 16 "Leasingavtal" vilken introducerar en enskild modell för redovisning av leasingavtal och resulterar i att leasetagare redovisar tillgångar och finansiella skulder för alla leaseavtal överstigande 12 månader, så länge tillgången inte uppgår till lågt värde.
Telia Company redovisar nyttjanderättstillgångar motsvarande deras rättighet att utnyttja den underliggande leasade tillgången och leasingskulder som motsvarar deras åtagande för framtida betalningar för leasingavtalen. Nyttjanderättstillgångarna och de finansiella leasingskulderna uppgår till väsentliga belopp i Telia Companys balansräkning.
Utöver att Telia Company behövt implementera processer och kontroller för identifiera alla relevanta leaseavtal inom koncernen så kräver redovisningen av nyttjanderättstillgångar och leasingskulder omfatttande bedömningar och
uppskattningar från företagsledningen vad gäller att definiera avtalsvillkoren, ändringar och förlängningar av avtal samt den ränta som används för diskontering.
För ytterligare information hänvisas till noterna K1 "Redovisningsnorm", K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper" och K28 Leasingavtal i koncernredovisningen.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
Under 2019 har Telia Company förvärvat samtliga aktier i Bonnier Broadcasting AB. Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden, vilken värderar goodwill per förvärvsdatum till verkligt värde av köpeskilling minus verkligt värde netto för erhållna tillgångar och övertagna skulder. Värdering av tillgångar och skulder till verkligt värde i enlighet med IFRS är komplext och kräver att företagsledningen gör väsentliga uppskattningar och bedömningar.
För ytterligare information hänvisas till noterna K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper" och K34 "Rörelseförvärv" i koncernredovisningen.
Vår revision, avseende väsentliga förvärv,omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 4-15, 41-61, 211-225 och 232-240. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen
av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Telia Company AB (publ) för räkenskapsåret 2019-01-01 - 2019-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 70-85 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning
jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna 41-61 och 211-225 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. En hållbarhetsrapport har upprättats.
Deloitte AB, utsågs till Telia Company ABs revisor av
bolagsstämman 2019-04-10 och har varit bolagets revisor sedan 2014-04-02.
Stockholm den 11 mars 2020 Deloitte AB
Jan Nilsson Auktoriserad revisor
Till Telia Company AB (publ), org.nr 556103-4249.
Vi har fått i uppdrag av företagsledningen i Telia Company AB (publ) att översiktligt granska Telia Companys hållbarhetsredovisning för år 2019. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 41-61 och 211-225 i detta dokument.
Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 214 i hållbarhetsredovisningen, samt i Telia Companys ramverk för hållbarhetsrapportering 2019 (Telia Company Sustainability Reporting Framework) som finns tillgängligt på www. teliacompany.com/sustainability/reporting, företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.
Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Telia Company AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts.
Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.
Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.
Stockholm den 11 mars 2020
Deloitte AB
Jan Nilsson Didrik Roos Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
| Telia Company-koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiell information | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
| Resultaträkning (MSEK)1, 8, 9 | |||||
| Nettoomsättning | 85 965 | 83 559 | 79 790 | 84 178 | 86 569 |
| Rörelseresultat | 12 293 | 13 238 | 13 768 | 21 090 | 14 606 |
| EBITDA före justeringsposter | 31 017 | 26 540 | 25 151 | 25 836 | 25 281 |
| EBITDA | 30 017 | 25 933 | 25 519 | 29 813 | 23 992 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet | 7 601 | 9 523 | 8 492 | 16 433 | 9 532 |
| Årets resultat från avvecklad verksamhet | -341 | -6 399 | 1 751 | -9 937 | 673 |
| Årets resultat | 7 261 | 3 124 | 10 243 | 6 496 | 10 205 |
| Finansiell ställning (MSEK)2, 8, 9 | |||||
| Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 101 938 | 91 856 | 76 652 | 70 947 | 67 933 |
| Materiella anläggningstillgångar | 78 163 | 78 220 | 60 024 | 58 107 | 55 093 |
| Övriga anläggningstillgångar | 43 987 | 29 784 | 37 326 | 51 685 | 50 824 |
| Omsättningstillgångar | 39 983 | 47 681 | 69 365 | 74 071 | 80 167 |
| Summa tillgångar | 264 072 | 247 541 | 245 367 | 254 811 | 254 017 |
| Summa eget kapital | 92 455 | 102 438 | 106 517 | 96 059 | 102 202 |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 91 047 | 97 387 | 101 226 | 90 991 | 97 884 |
| Långfristiga skulder | 121 330 | 106 250 | 106 946 | 101 920 | 109 175 |
| Kortfristiga skulder | 50 287 | 38 853 | 31 904 | 56 832 | 42 641 |
| Summa eget kapital och skulder | 264 072 | 247 541 | 245 367 | 254 811 | 254 017 |
| Nettolåneskuld, kvarvarande och avvecklad verksamhet | 88 052 | 55 363 | 33 823 | 50 756 | 55 717 |
| Kassaflöden (MSEK)3 | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 27 594 | 26 696 | 23 204 | 25 970 | 35 249 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -30 543 | -14 041 | -9 750 | -7 428 | -28 985 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -14 712 | -12 446 | -13 905 | -22 491 | -9 628 |
| Årets kassaflöde | -17 661 | 209 | -451 | -3 949 | -3 363 |
| Fritt kassaflöde | 12 369 | 11 902 | 7 164 | 7 267 | 16 550 |
| varav från avvecklad verksamhet | -2 047 | 347 | -4 640 | 116 | 4 030 |
| Investeringar (MSEK)4 | |||||
| CAPEX | 16 074 | 16 361 | 15 307 | 15 625 | 14 595 |
| Förvärv och övriga investeringar | 13 140 | 30 186 | 4 973 | 483 | 5 818 |
| Summa investeringar | 29 214 | 46 547 | 22 066 | 16 108 | 20 413 |
| Nyckeltal5, 9 | |||||
| Räntabilitet på eget kapital (%) | 8,4 | 3,6 | 11,2 | 4,5 | 9,3 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) | 6,6 | 4,8 | 9,2 | 7,7 | 8,9 |
| Soliditet (%) | 31,3 | 37,3 | 39,4 | 34,0 | 35,1 |
| Nettolåneskuld/EBITDA före justeringsposter | 2,82 | 2,08 | 1,15 | 1,69 | 1,53 |
| Eget kapital per aktie, moderbolagets ägare (SEK) | 22,1 | 23,0 | 23,4 | 20,8 | 22,6 |
| Aktiedata | |||||
| Antal utestående aktier (miljoner) | |||||
| – vid periodens utgång | 4 112,7 | 4 230,8 | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 330,1 |
| – genomsnitt, före utspädning | 4 172,4 | 4 292,7 | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 330,1 |
| – genomsnitt, efter utspädning | 4 172,4 | 4 292,7 | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 330,1 |
| Totalt resultat per aktie före och efter utspädning (SEK)9 | 1,70 | 0,75 | 2,22 | 0,86 | 1,97 |
| Kontant utdelning per aktie (SEK)6 | 2,45 | 2,36 | 2,30 | 2,00 | 3,00 |
| Summa kontant utdelning (MSEK)6 | 10 076 | 9 985 | 9 959 | 8 660 | 12 990 |
| Utdelningsandel (%)7 | 80 | 85 | 81 | 115 | 152 |
1) Sedan den 31 december 2015 är det före detta segmentet region Eurasien klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet och redovisas därför på en rad i koncernens resultatrapport 2019–2015. Resultatinformationen för 2019-2015 ovan avser kvarvarande verksamhet om inget annat anges.
2) Tillgångar och skulder i före detta segmentet region Eurasien redovisas på två rader i koncernens balansrapporter per 31 december 2019, 2018, 2017, 2016 och 2015. Sergel-bolagen (Sergel) är inkluderade i kvarvarande verksamhet till och med datum för försäljning den 30 juni 2017 men klassificerades som innehav för försäljning sedan den 30 juni 2016. I balansräkningsinformationen ovan ingår tillgångar som innehas för försäljning och skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.
3) Kassaflödesinformation presenteras inklusive avvecklad verksamhet.
4) 2019–2015 enbart inklusive kvarvarande verksamhet.
5) Nyckeltal för 2019–2015 baseras på hela Telia Company-koncernen inklusive både kvarvarande och avvecklad verksamhet.
6) För 2019 enligt styrelsens förslag.
7) För 2019 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 2,45 SEK per aktie, eller 80 procent av operationellt fritt kassaflöde inklusive utdelningar från intressebolag, netto efter skatt, justerat för gottgörelse på pensioner under fjärde kvartalet 2019. 2016 uppdaterades utdelningspolicyn och definitionen för utdelningsandel. 2015 har inte omräknats.
8) Enbart 2016-2017 är omräknat för IFRS 15.
9) Enbart 2018 har omräknats för ändrade redovisningsprinciper för film- och programrättigheter under 2019.
| VÅRT FÖRETAG | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | BOLAGSSTYRNING | RÄKENSKAPER | HÅLLBARHETSNOTER | ÖVRIGT |
|---|---|---|---|---|---|
| -------------- | ------------------------ | ---------------- | ------------- | ------------------ | -------- |
| Telia Company-koncernen Operativ information |
2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Mobila tjänster Abonnemang totalt (1000-tal) |
16 804 | 16 734 | 16 695 | 20 033 | |
| varav Sverige | 16 741 | ||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 6 132 | 6 095 | 6 118 | 6 207 | 6 119 |
| Mobil telefoni, churn totalt (%) | 18 | 19 | 19 | 17 | 19 |
| Mobil telefoni, ARPU (SEK) | 219 | 219 | 213 | 209 | 206 |
| varav Finland | |||||
| Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal)3 | 3 184 | 3 278 | 3 278 | 3 253 | 3 306 |
| Mobil telefoni, churn totalt (%) | 24 | 24 | 26 | 23 | 21 |
| Mobil telefoni, ARPU (EUR) | 19 | 18 | 18 | 17 | 16 |
| varav Norge | |||||
| Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) | 2 276 | 2 324 | 2 345 | 2 211 | 2 311 |
| Mobil telefoni, churn totalt (%) | 27 | 31 | 32 | 33 | 35 |
| Mobil telefoni, ARPU (NOK) | 258 | 257 | 256 | 252 | 259 |
| varav övriga länder | |||||
| Mobil telefoni, abonnemang, Danmark (1000-tal) | 1 435 | 1 451 | 1 479 | 1 606 | 1 644 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 1 347 | 1 389 | 1 352 | 1 318 | 1 327 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Lettland (1000-tal) | 1 299 | 1 281 | 1 237 | 1 200 | 1 119 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) | 1 068 | 986 | 925 | 901 | 863 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Spanien (1000-tal) | – | – | – | – | 3 344 |
| Fasta tjänster | |||||
| Bredband, abonnemang totalt (1000-tal) | 2 925 | 2 916 | 2 512 | 2 559 | 2 589 |
| varav | |||||
| Bredband, abonnemang, Sverige (1000-tal) | 1 263 | 1 287 | 1 286 | 1 299 | 1 306 |
| Bredband, abonnemang, Finland (1000-tal) | 473 | 457 | 464 | 497 | 527 |
| Bredband, abonnemang, Norge (1000-tal) | 445 | 417 | – | – | – |
| Bredband, abonnemang, Danmark (1000-tal) | 81 | 104 | 114 | 128 | 135 |
| Bredband, abonnemang, Litauen (1000-tal) Bredband, abonnemang, Estland (1000-tal) |
419 244 |
409 242 |
410 238 |
402 233 |
390 231 |
| Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)1 varav |
1 503 | 1 855 | 2 182 | 2 565 | 2 838 |
| Fast telefoni, abonnemang, Sverige (1000-tal) | 853 | 1 102 | 1 381 | 1 675 | 1 896 |
| Fast telefoni, abonnemang, Finland (1000-tal) | 23 | 38 | 50 | 65 | 80 |
| Fast telefoni, abonnemang, Norge (1000-tal) | 49 | 59 | 11 | – | – |
| Fast telefoni, abonnemang, Danmark (1000-tal) | 72 | 78 | 90 | 101 | 114 |
| Fast telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 261 | 315 | 371 | 417 | 447 |
| Fast telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) | 245 | 263 | 279 | 307 | 301 |
| Tv, abonnemang totalt (1000-tal) | 3 071 | 2 400 | 1 778 | 1 688 | 1 630 |
| varav | |||||
| Tv, abonnemang, Sverige (1000-tal) | 861 | 865 | 797 | 765 | 730 |
| Tv, abonnemang, Finland (1000-tal) | 600 | 553 | 508 | 489 | 486 |
| Tv, abonnemang, Norge (1000-tal) | 480 | 504 | – | – | – |
| Tv, abonnemang, Danmark (1000-tal) | 21 | 24 | 31 | 28 | 28 |
| Tv, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 244 | 242 | 242 | 229 | 212 |
| Tv, abonnemang, Estland (1000-tal) | 212 | 212 | 200 | 177 | 174 |
| Tv, abonnemang, Tv och media (1000-tal) | 653 | – | – | – | – |
| Personal2 | |||||
| Antal anställda den 31 december | 21 232 | 20 836 | 25 021 | 26 017 | 26 895 |
| Medelantal anställda under året | 20 215 | 23 814 | 24 468 | 24 898 | 25 450 |
| varav i Sverige | 7 383 | 7 525 | 7 955 | 8 109 | 8 172 |
| varav i Finland | 3 890 | 3 899 | 3 463 | 3 276 | 3 326 |
| varav i övriga länder | 8 942 | 12 390 | 13 050 | 13 513 | 13 953 |
| varav kvinnor | 7 581 | 9 461 | 9 990 | 10 227 | 10 777 |
| varav män | 12 634 | 14 353 | 14 478 | 14 670 | 14 673 |
| Löner och ersättningar (MSEK) | 11 034 | 9 918 | 9 661 | 9 534 | 9 408 |
| Arbetsgivaravgifter (MSEK) | 2 080 | 2 134 | 2 144 | 2 056 | 1 992 |
| Löner och arbetsgivaravgifter i % av rörelsekostnader | 17,3 | 14,5 | 15,5 | 13,2 | 12,6 |
| Nettoomsättning per anställd (kSEK) | 4 282 | 3 790 | 3 722 | 3 929 | 4 220 |
| Rörelseresultat per anställd (kSEK) | 594 | 323 | 907 | 518 | 639 |
| Nettoresultat per anställd (kSEK) | 359 | 131 | 419 | 261 | 401 |
1) Fast telefoniabonnemang inkluderar PSTN och VoIP.
2) Personalinformation är baserad på hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar både kvarvarande och avvecklad verksamhet.
3) Som ett resultat av en genomgång under första kvartalet 2018 har ytterligare avtalsabonnemang avseende maskin-till-maskin i Finland inkluderats i rapporteringen.
Endast abonnemangsbasen för 2017 har omräknats.
Utöver de finansiella nyckeltal som upprättats i enlighet med IFRS, presenterar Telia Company finansiella nyckeltal som inte definieras enligt IFRS, till exempel EBITDA, Justerad EBITDA, Justerat rörelseresultat kvarvarande verksamhet, CAPEX, CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar, CAPEX exklusive licenser och frekvenser, Betald CAPEX, Fritt kassaflöde, Operationellt fritt kassaflöde, Nettolåneskuld, Nettolåneskuld/Justerad EBITDA (multipel) och Justerad EBITDA-marginal. Dessa alternativa nyckeltal anses vara viktiga resultat- och prestationsindikationer för investerare och andra användare av årsredovisningen. De alternativa nyckeltalen ska ses som ett komplement till, men inte en ersättning för, den finansiella information som upprättats i enlighet med IFRS. Telia Companys definitioner av dessa mått som inte definieras enligt IFRS beskrivs i denna not och i Definitionerna. Dessa termer kan definieras på annat sätt av andra företag och är därför inte alltid jämförbara med liknande mått som används av andra företag.
Telia Company anser att EBITDA är ett relevant mått för investerare för att kunna förstå resultatgenerering före investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar. För att underlätta förståelsen av Telia Companys underliggande resultat anser vi att det också är relevant att analysera Justerad EBITDA. Justeringsposter inom EBITDA specificeras i Förvaltningsberättelsen, avsnitt "Justeringsposter". Till följd av förvärvet av Bonnier Broadcasting och för att följa ändringen i redovisningsprinciper för film- och programrättigheter, har Telia Company ändrat definitionen för EBITDA och Justerad EBITDA så att dessa mått inkluderar avskrivningar av filmoch programrättigheter.
| MSEK | Jan–dec 2019 Jan–dec 20181 | |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | 12 293 | 13 238 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | -1 138 | -835 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 18 863 | 13 530 |
| EBITDA | 30 017 | 25 933 |
| Justeringsposter inom EBITDA | 1 000 | 607 |
| Justerad EBITDA | 31 017 | 26 540 |
1) Omräknad, se not K1.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | -1 | 1 967 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | 0 | -5 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -3 | -217 |
| Realisationsvinst/realisationsförlust vid avyttring | 0 | -6 545 |
| EBITDA | -4 | -4 800 |
| Justeringsposter inom EBITDA | 161 | 7 141 |
| Justerad EBITDA | 157 | 2 341 |
Telia Company anser att Justerat rörelseresultat, kvarvarande verksamhet, är ett relevant mått för att kunna förstå resultatgenereringen hos Telia Company. Justeringsposter inom rörelseresultat, kvarvarande verksamhet specificeras i Förvaltningsberättelsen, avsnitt "Justeringsposter".
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | 12 293 | 13 238 |
| Justeringsposter inom rörelseresultat | 1 159 | 908 |
| Justerat rörelseresultat, kvarvarande verksamhet | 13 452 | 14 146 |
Telia Company anser att CAPEX, CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar, CAPEX exklusive licenser och frekvenser och Betald CAPEX är relevanta mått för att förstå koncernens investeringar i immateriella och materiella
anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar (exklusive goodwill, tillgångar förvärvade genom rörelseförvärv och åtaganden för återställande). Till följd av förvärvet av Bonnier Broadcasting och för att följa ändringen i redovisningsprinciper för film- och programrättigheter, har Telia Company ändrat definitionen för samtliga CAPEX-mått så att de exkluderar inköp av film- och programrättigheter.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | ||
| Investeringar i immateriella tillgångar | 3 124 | 4 342 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 11 231 | 12 019 |
| CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar | 14 355 | 16 361 |
| Investeringar i nyttjanderättstillgångar | 1 721 | – |
| CAPEX | 16 076 | 16 361 |
| Exkluderat: Nyttjanderättstillgångar | -1 721 | – |
| Netto av ej betalda investeringar och tilläggsbetalningar från tidigare perioder1 | 805 | -2 587 |
| Betald CAPEX | 15 160 | 13 774 |
| CAPEX | 16 076 | 16 361 |
| Exkluderat: Investeringar i licenser och frekvenser | -242 | -1 378 |
| CAPEX exklusive licenser och frekvenser | 15 834 | 14 984 |
| Exkluderat: Investeringar i nyttjanderättstillgångar | -1 721 | – |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar | 14 113 | 14 984 |
| Avvecklad verksamhet | ||
| Investeringar i immateriella tillgångar | – | 203 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 75 | 658 |
| CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar | 75 | 861 |
| Investeringar i nyttjanderättstillgångar | 16 | – |
| CAPEX | 91 | 861 |
| Exkluderat: Nyttjanderättstillgångar | -16 | – |
| Netto av ej betalda investeringar och tilläggsbetalningar från tidigare perioder | -11 | 158 |
| Betald CAPEX | 64 | 1 020 |
| CAPEX | 91 | 861 |
| Exkluderat: Investeringar i licenser och frekvenser | – | -39 |
| CAPEX exklusive licenser och frekvenser Exkluderat: Investeringar i nyttjanderättstillgångar |
91 -16 |
823 – |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar | 75 | 823 |
1) 2018 påverkades av förvärvade frekvenser i Sverige och Telia Helsinki Data Center.
Telia Company anser att Fritt kassaflöde är ett relevant mått för investerare för att kunna förstå koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten och efter CAPEX.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 27 594 | 26 696 |
| Betald CAPEX (betalda immateriella och materiella anläggningstillgångar) | -15 224 | -14 794 |
| Fritt kassaflöde, kvarvarande och avvecklad verksamhet | 12 369 | 11 902 |
Telia Company anser Operationellt fritt kassaflöde vara ett relevant mått för att kunna förstå kassaflödena som Telia Company kontrollerar. Från rapporterat fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet avgår utdelningar från intressebolag då dessa är beroende av godkännande av styrelser och årsstämmor i dessa intressebolag. Betalningar för licenser och frekvenser är exkluderade då de vanligtvis hänförs till en längre period än ett år. I anslutning till implementeringen av IFRS 16 ändrade Telia Company sin definition av operationellt fritt kassaflöde. Från 1 januari 2019 ingår återbetalning av leasingskulder då dessa anses vara del av Telia Companys normala dagliga verksamhet. Telia Company har implementerat IFRS 16 genom att använda den modifierade retroaktiva övergångsmetoden och jämförelsesiffror har därför inte omräknats. Den ändrade definitionen medför att IFRS 16 inte har någon väsentlig påverkan på detta kassaflödesmått. Operationellt fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet utgör Telia Companys utsikter. Telia Company avser att dela ut minst 80 procent av fritt kassaflöde inklusive utdelningar från intressebolag, netto efter skatt.
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten från kvarvarande verksamhet | 29 576 | 25 330 |
| Betald CAPEX från kvarvarande verksamhet | -15 160 | -13 774 |
| Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet | 14 415 | 11 555 |
| Exkluderat: Betald CAPEX för licenser från kvarvarande verksamhet | 1 161 | 188 |
| Exkluderat: Utdelningar från intressebolag från kvarvarande verksamhet | -365 | -968 |
| Exkluderat: Betald skatt på utdelningar från intressebolag från kvarvarande verksamhet | 10 | 41 |
| Återbetalning av leasingskulder | -2 651 | – |
| Operationellt fritt kassaflöde | 12 571 | 10 816 |
| Utdelningar från intressebolag netto efter skatt | 355 | 927 |
| Operationellt fritt kassaflöde som utgör basen för utdelning | 12 926 | 11 743 |
Telia Company anser att Nettolåneskuld är ett relevant mått för att kunna förstå koncernens skuldsättning. Nedan presenterad nettolåneskuld är baserad på hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar både kvarvarande och avvecklad verksamhet.
| MSEK | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Långfristig upplåning | 99 980 | 86 990 |
| varav leasingskulder, långfristiga | 12 127 | 1 363 |
| Avgår 50 procent av hybridkapital1 | -7 947 | -7 861 |
| Kortfristig upplåning | 19 823 | 9 552 |
| varav leasingskulder, kortfristiga | 3 012 | 46 |
| Avgår derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och kortfristig upplåning och därtill kopplade CSA-avtal (Credit Support Annex) |
-3 717 | -2 946 |
| Avgår långfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | -5 450 | -7 267 |
| Avgår kortfristiga placeringar | -8 426 | -513 |
| Avgår likvida medel | -6 210 | -22 591 |
| Nettolåneskuld, kvarvarande och avvecklad verksamhet | 88 052 | 55 363 |
1) 50 procent av hybridkapital betraktas, enligt marknadspraxis för denna typ av instrument, som eget kapital och minskar nettolåneskuld.
Derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och kortfristig upplåning och därtill kopplade CSAavtal (Credit Support Annex) är del av balansräkningsraderna Långfristiga räntebärande fordringar och Kortfristiga räntebärande fordringar. Hybridkapital ingår i balansräkningsraden Långfristiga lån. Långfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat är del av balansräkningsraden Långfristiga räntebärande fordringar. Kortfristiga placeringar är del av balansräkningsraden Kortfristiga räntebärande fordringar.
Telia Company anser att nettolåneskuld i relation till justerad EBITDA är ett relevant mått för att förstå koncernens finansiella ställning.
VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT
| MSEK, förutom multipel | Jan–dec 2019 Jan–dec 20181 | |
|---|---|---|
| Nettolåneskuld | 88 052 | 55 363 |
| Justerad EBITDA, kvarvarande verksamhet | 31 017 | 26 540 |
| Justerad EBITDA, avvecklad verksamhet | 157 | 2 341 |
| Avgår avyttrade verksamheter | – | -2 259 |
| Justerad EBITDA rullande 12 månader exklusive avyttrade verksamheter | 31 174 | 26 622 |
| Nettolåneskuld/justerad EBITDA (multipel) | 2,82x | 2,08x |
1) Omräknad, se not K1.
Telia Company anser att Justerad EBITDA i relation till nettoomsättning som ett relevant mått för att förstå koncernens vinstgenerering samt att användas i benchmark-syfte.
| MSEK | Jan–dec 2019 Jan–dec 20181 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 85 965 | 83 559 |
| Justerad EBITDA | 31 017 | 26 540 |
| Justerad EBITDA-marginal (%), kvarvarande verksamhet | 36,1 | 31,8 |
1) Omräknad, se not K1.
Extern nettoomsättning relaterad till linjär eller digital mediaannonsering i video-on-demand, media, sponsring och andra typer annonsering.
Genomsnittlig månadsintäkt per abonnemang.
CAPEX med tillägg/avdrag för nettot av betalda investeringar och tilläggsbetalningar från tidigare perioder.
Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta bredbandstjänster.
En förkortning av "Capital Expenditure". Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive goodwill, immateriella och materiella anläggningstillgångar förvärvade genom rörelseförvärv samt åtaganden för återställning.
CAPEX med avdrag för nyttjanderättstillgångar.
CAPEX avdraget för licenser och frekvenser.
Antal förlorade abonnemang (avtalsabonnemang och förbetalda abonnemang) uttryckt i procent av genomsnittligt antal abonnemang (avtalsabonnemang och förbetalda abonnemang).
En förkortning av "Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization". Rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och joint ventures.
EBITDA uttryckt i procent av nettoomsättning.
Summan av kassaflöde från löpande verksamhet och betald CAPEX.
Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta företagslösningar avseende nätverk och kommunikation.
Investeringar i goodwill, immateriella och materiella anläggningstillgångar förvärvade genom rörelseförvärv och andra övervärden, aktier och andelar samt åtaganden för återställning.
Försäljning inom koncernen.
EBITDA justerad med justeringsposter inom EBITDA.
Justerad EBITDA i procent av nettoomsättning.
Redovisat eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare minskat med (föreslagen) utdelning. För moderbolaget även inklusive obeskattade reserver netto efter skatt.
Rörelseresultat justerat med justeringsposter inom rörelseresultat.
Justeringsposter omfattar realisationsvinster och realisationsförluster, nedskrivningar, omstruktureringsprogram (kostnader för avveckling av verksamhet och för övertalig personal) eller andra kostnader som till sin natur inte är del av normal daglig verksamhet.
Förändringen i nettoomsättning, externa tjänsteintäkter och justerad EBITDA exklusive effekter från förändringar i valutakurser och baserat på nuvarande koncernstruktur. Det vill säga inklusive effekten av eventuella förvärv och exklusive effekten av eventuella avyttringar i både nuvarande och jämförande period. Emellertid är inte det nya segmentet Tv och media, bestående av det i december förvärvade Bonnier Broadcasting, inkluderat.
Externa intäkter relaterade till försäljning av röst, meddelanden, data och innehållstjänster (inklusive maskin-tillmaskin-relaterade tjänster).
Räntebärande skulder minskade med derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar (och säkrar lång- och kortfristiga lån) samt därtill kopplade Credit Support Annex (CSA), minskade med 50 procent av hybridkapital (som, enligt marknadspraxis för typen av instrument, betraktas som eget kapital), minskade med kortfristiga placeringar, långfristiga obligationer som kan säljas samt likvida medel.
Nettolåneskuld dividerad med justerad EBITDA rullande 12 månader och exklusive avyttrade verksamheter.
Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet exklusive betald CAPEX för licenser och frekvenser och utdelningar från intressebolag netto efter skatter och inklusive återbetalning av leasingskulder.
Ej räntebärande tillgångar minskade med ej räntebärande skulder, inklusive (föreslagen) utdelning, och ej räntebärande avsättningar.
Resultat per aktie avser vägt genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning med potentiella stamaktier, medan eget kapital per aktie avser antal aktier vid periodens slut. Med resultat avses årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och eget kapital utgörs av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.
Rörelseresultat, inklusive nedskrivningar och vinster/ förluster vid avyttringar, plus finansiella intäkter exklusive kursvinster uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Externa intäkter relaterade till terminering av mobil samtrafik.
Som Operativt kapital, men tillgångar respektive skulder exkluderar poster avseende valutaderivat och upplupna räntor samt uppskjuten och aktuell skatt, vartill skulder även exkluderar (föreslagen) utdelning.
Justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande uttryckt i procent av summa tillgångar.
Externa intäkter avseende försäljning av hårdvara.
Externa intäkter exklusive försäljning av hårdvara/utrustning.
Summa tillgångar minskade med ej räntebärande skulder och avsättningar samt med (föreslagen) utdelning.
Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta telefonitjänster.
Årets aktiekursutveckling och utdelning, i förhållande till aktiekursen vid början av året, uttryckt i procent.
Externa intäkter relaterade till försäljning av tv-tjänster.
För 2015 utdelning per aktie dividerad med totalt resultat per aktie. För 2016-2019 föreslagen utdelning dividerad med fritt kassaflöde inklusive utdelningar från intressebolag, netto efter skatt.
Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta tjänster inklusive fiberinstallation, grossisttjänster och övriga tjänster inom infrastruktur.
Externa intäkter relaterade till besökares roaming, grossisttjänster och övriga tjänster.
I enlighet med internationell standard används följande beteckningar:
| k | tusen | M | miljoner | G | miljarder |
|---|---|---|---|---|---|
| SEK | Svenska kronor | JPY | Japanska yen | ||
| DKK | Danska kronor | NOK | Norska kronor | ||
| EUR | Europeiska euro | TRY | Turkiska lira | ||
| GBP | Brittiska pund | USD | US-dollar |
Telia Companys årsstämma äger rum torsdagen den 2 april 2020, klockan 14.00 på Lilla Cirkus, Cirkus i Stockholm. Kallelse publicerades på Telia Companys webbplats www.teliacompany.com i slutet av februari 2020. Stämman kommer att tolkas till engelska.
Aktieägare som önskar delta i stämman skall vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken fredagen den 27 mars 2020 och anmäla sig till bolaget senast fredagen den 27 mars 2020.
Anmälan om deltagande kan ske
Vid anmälan vänligen uppge namn/företagsnamn, personnummer/ organisationsnummer, adress, telefonnummer dagtid samt antalet biträden.
Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, inklusive finska aktieägare som är registrerade i det finska värdeandelssystemet hos Euroclear Finland Oy, måste begära att tillfälligt vara införd den 27 mars 2020 i den av Euroclear Sweden AB i Sverige förda aktieboken för att ha rätt att delta i årsstämman. Aktieägare måste underrätta sin förvaltare om detta i god tid.
Aktieägare som företräds genom ombud skall utfärda fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns på bolagets webbplats www.teliacompany.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person skall kopia av registreringsbevis (eller om sådan handling inte finns, motsvarande behörighetshandling) för den juridiska personen bifogas. Dokumenten får inte vara äldre än ett år. För att underlätta inpassering vid stämman bör fullmakter, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda under ovanstående adress senast fredagen den 27 mars 2020.
Årsstämman beslutar bland annat om disposition av bolagets vinst och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelseledamöter och beslutar om ersättning till styrelsen. Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 2,45 kronor per aktie med två utbetalningar, en om 1,22 kronor per aktie och en om 1,23 konor per aktie och att den 6 april 2020 respektive 23 oktober 2020 skall vara avstämningsdagar för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utbetalning från Euroclear Sweden AB ske den 9 april 2020 respektive 28 oktober 2020.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.