Annual Report • Mar 13, 2020
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer

Medicinteknikbolaget Ortivus, grundat 1985, är en ledande leverantör av mobila digitala lösningar till prehospitala vårdgivare i Sverige och Storbritannien. Ortivus lösningar hjälper till att rädda liv och minska lidande. De används idag av mer än 9 000 ambulanssjukvårdare i över 1 700 akutfordon och hanterar över 200 000 patienter varje månad. Ortivus huvudkontor finns i Danderyd utanför Stockholm och ett helägt dotterbolag i Storbritannien.
Ortivus moduluppbyggda produkter bygger på omfattande kliniska kunskaper inom kardiologi och utvecklas kontinuerligt bland annat baserat på önskemål från användarna.
MobiMed Monitorering erbjuder realtidsövervakning av patienters vitala värden, till exempel EKG, i framförallt prehospital vård, men kan likaväl användas i primärvård.
MobiMed Journal är ett beslutsstödsystem för bland annat triagering, bedömning av patienter, klinisk dokumentation samt insamling av patientparametrar. MobiMed Journal är integrerat med flera olika administrativa system, vilket gör att patientdata kan överföras sömlöst. Detta underlättar för behandlande sjukvårdspersonal att ge rätt behandling samt sparar tid.

Ortivus AB och ST Electronics tecknade avtal om leverans av Ortivus system MobiMed Journal till akutvårdssystemet i Singapore. Ortivus fortsätter att utöka sin kundbas och levererar ökat värde till det medicinska journalsystemet i Singapore. Ordervärdet är cirka 27 miljoner kronor.
Ortivus AB har under 2019 genomfört ett omfattande transformationsarbete avseende organisationen för försäljning, produkthantering och drift. De genomförda åtgärderna togs fram hösten 2018 med målet att skapa en stärkt tillväxt.
Ortivus tecknade avtal med Northern Ireland Ambulance Service HSC Trust gällande ambulansjournaler. Systemet ska användas av Nordirlands ambulansverksamhet som hanterar 17000 patienter per månad och har cirka 300 fordon. Ordervärdet uppgår till cirka 30 miljoner kronor och avtalet är giltigt under en femårsperiod.
Ortivus tilldelades ett kontrakt på MobiMed Journal från brittiska South West Ambulance Service Trust (SWAST) med 600 fordon och över 80 000 patientsamtal per månad. Ordervärdet är cirka 100 miljoner kronor. Installation startar 2020 och avtalet är giltigt under en femårsperiod.
utsåg Reidar Gårdebäck till verkställande direktör för Ortivus AB från och med 5 augusti 2019. Han kommer närmast från bolaget Spark Group. Vid samma tidpunkt återgick Lars Höst, sedan sommaren 2018 tillförordnad verkställande direktör, till sin roll som CFO.
Under första halvåret 2019 genomförde Ortivus två nyemissioner, en företrädesemission under perioden februari-mars och en riktad nyemission under maj. Dessa tillförde bolaget 9 respektive 15 miljoner kronor före emissionskostnader.
| Belopp i KSEK | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT | |||||
| Nettoomsättning | 50 848 | 52 199 | 58 799 | 74 279 | 72 619 |
| Kostnad för sålda varor och tjänster | -29 861 | -30 151 | -28 825 | -40 255 | -25 012 |
| Bruttoresultat | 20 987 | 22 048 | 29 974 | 34 024 | 47 607 |
| Rörelsekostnader | -36 456 | -34 991 | -40 422 | -39 136 | -53 144 |
| Rörelseresultat | -15 469 | -12 943 | -10 448 | -5 112 | -5 537 |
| Finansnetto | -537 | -448 | -1 157 | -1 967 | -1 553 |
| Resultat före skatt | -16 006 | -13 391 | -11 605 | -7 079 | -7 090 |
| Skatt | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Resultat efter skatt från kvarvarande verksamhet | -16 006 | -13 391 | -11 605 | -7 079 | -7 090 |
| ÅRETS RESULTAT | -16 006 | -13 391 | -11 605 | -7 079 | -7 090 |
| Omräkningsdifferens | 141 | 17 | -7 | -62 | 106 |
| ÅRETS TOTALRESULTAT | -15 865 | -13 374 | -11 612 | -7 141 | -6 984 |
| RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING | |||||
| Anläggningstillgångar (*) | 9 758 | 12 939 | 20 053 | 29 725 | 43 526 |
| Omsättningstillgångar | 25 182 | 14 758 | 14 487 | 17 522 | 22 521 |
| Summa tillgångar | 34 940 | 27 697 | 34 540 | 47 247 | 66 047 |
| Eget kapital | 8 754 | 2 181 | 15 555 | 5 222 | 12 363 |
| Långfristiga skulder (**) | 766 | 595 | 1 570 | 5 626 | 7 639 |
| Kortfristiga skulder (***) | 25 421 | 24 921 | 17 415 | 36 399 | 46 045 |
| Summa eget kapital och skulder | 34 940 | 27 697 | 34 540 | 47 247 | 66 047 |
| NYCKELTAL | |||||
| Bruttomarginal (****) | 41% | 42% | 51% | 46% | 66% |
| Resultatmarginal | -31% | -26% | -20% | -10% | -10% |
| Rörelsemarginal | -30% | -25% | -18% | -7% | -8% |
| EBITDA, KSEK | -8 543 | -4 977 | -387 | 13 588 | 9 687 |
| Soliditet | 25% | 8% | 45% | 11% | 19% |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 2,99 | 11,70 | 1,22 | 8,05 | 4,34 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 0,20 | 0,07 | 0,50 | 0,25 | 0,60 |
| Medelantal anställda | 18 | 19 | 22 | 20 | 31 |
| Investeringar, materiella anläggningstillgångar, KSEK (*) | 332 | 281 | 350 | 5 811 | 9 622 |
| Investeringar aktiverade utvecklingskostnader och licenser, KSEK | 277 | 537 | 0 | 0 | 10 315 |
| Avskrivningar, KSEK (**) | 6 926 | 7 966 | 10 061 | 18 700 | 15 224 |
| Resultat per aktie, SEK | -0,41 | -0,43 | -0,43 | -0,31 | -0,31 |
*) För 2019, varav 2 070 KSEK gällande IFRS16. **) För 2019, varav 766 KSEK gällande IFRS16.
***) För 2019, varav 1 105 KSEK gällande IFRS16.
****) Bruttomarginalen baseras på omräknade siffror för 2016-12-31 för jämförbarhet med 2017-12-31. Siffrorna för 2015 är ej omräknade.
*****) För 2019, investering i anläggningstillgångar är exklusive IFRS16.
******) För 2019, varav 1 087 KSEK gällande IFRS16.
VD HAR ORDET
2019 var ett intensivt år för Ortivus, med mycket arbete nedlagt i den transformation som genomförts av organisationen kring försäljning, produkthantering och drift. Samtidigt var det stora affärer och kontrakt som roddes i hamn, nya medarbetare som tillkom, nya marknader som öppnades och produkter som utvecklades. Sammantaget kan vi konstatera att Ortivus är i ett helt annat läge när vi går in i 2020 jämfört med för ett år sedan.

Efter sex års drift hos våra två stora kunder i Storbritannien, SWAST och SCAST, har Ortivus fått bekräftelse på att vår journallösning uppfyller deras stora krav på driftstabilitet och funktionalitet. Vi har erhållit förnyat förtroende för att driftmässigt hantera och utveckla deras elektroniska patientjournaler inom akutvården under de kommande fem åren, med option för ytterligare två år.
Efterfrågan på digitala lösningar för vården är fortsatt stor. Sjukvården befinner sig i en övergångsperiod där det efterfrågan på nya lösningar för att kunna erbjuda vård på distans, till exempel i hemmet, och möjlighet att göra bedömningar i ett tidigt skede för att kunna styra patienten till rätt vårdflöden, så att de som verkligen är i behov av akut vård på sjukhuset får den snabbt och korrekt, medan andra
som kan hanteras inom primärvården eller i hemmet, får snabb och korrekt behandling även där. Digitala lösningar är ett begrepp som spänner över väldigt många system och tillämpningar och vi ser bara början på vad den snabba utvecklingen av den digitala tekniken kan göra för vården.
MobiMed har under året utvecklats med ny funktionalitet och ytterligare integrationer mot andra journalsystem och leverantörer. De nya funktionerna finns nu tillgängliga och Ortivus kan i många fall erbjuda kunden ett sömlöst flöde av information. Vårt samarbete med Carmenta Public Safety som tillhandahåller lösningar kopplat till i huvudsak navigation, kartstöd och ärendehantering för utryckningsfordon är ett bra exempel på det. Ortivus och Carmenta har under året ingått
ett samarbetsavtal för att kunna erbjuda kunder inom ambulansvården en helhetslösning av navigationssystem och journalsystem för dem som efterfrågar detta.
Ortivus marknadsför och säljer journal och monitoreringslösningar för den prehospitala vården, samt för primärvården. MobiMed Journal är ett beslutsstödsystem för bland annat triagering, det vill säga bedömning, av patienter, klinisk dokumentation samt insamling av patientparametrar. Journaldelen är integrerad med flera olika administrativa system, vilket gör att patientdata kan överföras sömlöst. Det underlättar för sjukvårdspersonalen att ge rätt behandling och sparar tid. Data från MobiMed kan också användas för att planera ambulanssjukvården, exempelvis för att analysera resursutnyttjandet och systemet kan dessutom enkelt
anpassas till förändringar i vårdkedjan. Mobimed monitorering samlar in vitalparametrar från patienten och dessa skickas i realtid till sjukhuset, där analys och bedömning kan göras på distans. Tack vare detta kan onödiga transporter undvikas och rätt behandling sättas in på plats.
ligger Ortivus kunder i framkant när det gäller användandet av moderna teknik, där olika system integreras och därmed säkrar att patientinformationen följer med i vårdflödet. Det ger i sin tur ökad kvalitet och frigör tid eftersom samma information inte behöver läggas in flera gånger. MobiMed fungerar samtidigt som ett beslutsstödsystem. Det senare är viktigt, då MobiMed används vid triagering för att ge rätt behandling. Ett sätt att utrycka det är att säga att det handlar om att kunna ge rätt vård till rätt patient i rätt tid.
Syftet med hälsoekonomiska utvärderingar är att ge beslutsfattare underlag då de behöver välja mellan olika lösningar. Kostnaderna för insatser och investeringar och effekterna av dessa analyseras, vilket kan skapa bättre resursutnyttjande, bidra till färre komplikationer för patienten och samtidigt spara tid. Oftast ser vi en kombination av flera effekter. Att göra hälsoekonomiska kalkyler vid införande av digitala lösningar görs alltmer. Här uppvisar Ortivus installationer positiva hälsoekonomiska effekter på ett antal områden, något som blir allt viktigare för framtidens vård.
Under 2019 säkrades flera stora kontrakt. I Storbritannien har vi under året förstärkt vår marknadsandel genom kontrakt med en helt ny kund på Nordirland, samt fått förlängt förtroende hos två av våra stora befintliga kunder South West Ambulance Trust (SWAST) och South Central Ambulance Trust (SCAST) det senare annonserat efter årsslutet. Leveransen till Northern Ireland Ambulance Service HSC Trust (NIAS) avser MobiMed Journal, tillhörande hårdvara samt support av systemet. Det gäller för hela Nordirlands
ambulansverksamhet som hanterar 17 000 patienter per månad och har cirka 300 fordon. Tillsammans med befintliga installationer i Södra England, i SWAST respektive SCAST, innebär det att Ortivus, när Nordirland är utrullat, har produkter och lösningar installerade i över 1 400 ambulanser i Storbritannien. Ortivus är därmed marknadens största leverantör av prehospitala journalsystem.
Efter sommaren tecknade Ortivus avtal med bolaget ST Electronics avseende leverans av Ortivus Mobi-Med Journal till akutvårdssystemet i Singapore, något som innebar ett viktigt steg framåt för Ortivus framtida affärer. Ortivus har under en lång tid
arbetat tillsammans med ST Electronics kring ett prehospitalt journalsystem för Singapore. Det gemensamma projektet för att installera ett journalsystem för Singapore kommer att vara av stor vikt för utvecklingen av kommande generationer MobiMed Journal. Att slutkundens val av leverantör föll på Ortivus är till stor del tack vare våra installationer i Storbritannien. Kunden har kunnat besöka dessa och se hur systemet fungerar i drift i stora och komplexa miljöer. Avtalet med ST Electronics har ett ekonomiskt värde på cirka 27 miljoner kronor. Mobimed Journal ingår som ett betydelsefullt beslutsstöd för den mobila akutvården i ST Electronics nya affärsområde "Health Tech" som är en helhetsleverantör av kommunikation och administration av patientdata för sjukvården i Singapore.
2019 redovisar Ortivus en omsättning i nivå med föregående år och en ökad omsättning i fjärde kvartalet, där vi ser att påbörjade installationer i Singapore och Nordirland börjar att ge effekt på siffrorna. För året som helhet har verksamheten fokuserat på att stärka försäljningsaktiviteterna och på att organisera och transformera bolaget. Denna process har stöttats av Spark Group och utgör en markant del av de jämförelsestörande posterna. En stor del av resultatet för året tyngs av dessa jämförelsestörande poster, samt avskrivningar på hårdvara för våra installationer i SWAST respektive SCAST. Avskrivningarna, som belastar resultatet med 3,4 miljoner kronor under året, slutfördes i december. Under december 2018 omvandlades en checkkredit på 10 miljoner i Danske Bank till lån, ett lån som avbetalades under året, då också två emissioner på 9,0 respektive 15,0 miljoner kronor genomfördes. Totalt gav helåret 2019 ett positivt kassaflöde om 5,3 (1,7) miljoner. Bolaget har stärkts vad gäller eget kapital och likvida medel.
Under fjärde kvartalet börjar vi se en förbättrad omsättning och kvartalet visade en ökning på 19 procent jämfört med föregående års fjärde kvartal, en effekt av påbörjade installationer i Singapore respektive Nordirland.
Ortivus i drygt ett år och sedan augusti 2019 som VD för bolaget. Jag kan sammanfatta att det varit ett mycket intensivt år, där mycket arbete genomförts för att lägga grunden för framtiden. De kommande åren kommer att bli mycket spännande för Ortivus då vi har flera stora implementeringsprojekt för kunder framför oss och ett antal nya medarbetare. Vårt fokus är nu på att leverera på ingångna kontrakt samt att skapa nya långsiktiga och lönsamma affärer för bolaget.
Danderyd, mars 2020
REIDAR GÅRDEBÄCK Verkställande direktör
Ortivus är den naturliga och självklara leverantören av digitala medicintekniska lösningar till varje ambulans och till primärvården på våra marknader.
Ortivus lösningar räddar liv genom att underlätta diagnostik och behandling vid prehospital vård, den vård som äger rum utanför sjukhusen, i ambulanser, på olycksplatser, eller i primärvården.
Ortivus utvecklar och marknadsför användarvänliga, patientsäkra och verksamhetskritiska system och tjänster för att möjliggöra effektiv patientövervakning, diagnostik och rapportering.
Ortivus strategi för tillväxt och lönsamhet bygger på flera olika spår. Ortivus, med MobiMedplattformen som bas, strävar efter att ha marknadens mest konkurrenskraftiga lösning inom prehospital vård. Vi ska erbjuda våra kunder beslutsstöd av högsta kvalitet vid sortering och prioritering, så kallad triagering, av patienter.
Ortivus kommer att öka sin marknadsnärvaro på huvudmarknaderna Sverige och Storbritannien genom en utbyggd försäljningsorganisation med syfte att öka försäljningen och säkerställa tillväxt. Därtill kommer bolaget bearbeta kunder i nya segment.
För att ytterligare driva tillväxt och ökad försäljning, framför allt på huvudmarknaderna Sverige och Storbritannien, arbetar Ortiuvus med att bearbeta kunder i nya segment, till exempel kommunal äldreomsorg och olika typer av primärvårdsenheter. Utöver detta undersöker och utvärderar Ortivus styrelse kontinuerligt partnerskap som ytterligare kan stärka bolagets position på marknaden.
Ortivus använder olika affärsmodeller baserade på kundens förutsättningar, behov och krav, från Ortivus licensmodell till så kallat systemabonnemang, där lösningarna, inklusive hårdvara, tillhandahålls som ett komplett erbjudande. De flesta stora affärer sker genom offentliga upphandlingar, där utrymmet för prisförhandlingar är begränsat. I dessa upphandlingar bestäms marknadspriset av utvärderingen och anbudsprocessen. I de fall kunder inte vill göra stora investeringar, erbjuder Ortivus, tillsammans med sina partners, flexibla finansieringslösningar.

Ortivus licensmodell innebär att kunden betalar för hårdvara, nyttjanderätten till programvara och installation, projektledning och utbildning. Kunden kommer därigenom att äga och förvalta hårdvaran, till exempel mätenhet och dator. Driften av systemet sköts av kunden, som också förvaltar servrar och övrig infrastruktur. Programvaran, enligt den version som var aktuell vid driftsättning hos kund, ägs av Ortivus och licensen ger kunden rätt att använda systemet. Kunden kan beställa och betala för service och support samt uppgradering till nya programversioner.
Kunden erbjuds MobiMed systemet inklusive hård- och programvara till en fast månadskostnad. Erbjudandet kan också innefatta utbildning samt drift och ger kunderna möjligheten och flexibiliteten att ta del Ortivus erbjudanden utan att göra stora och kostsamma investeringar.
Ortivus använder Managed Services, systemabonnemang, som en tredje affärsmodell, vilket innebär att kunden köper ett fullserviceåtagande som gäller dygnet runt, året om och som innehåller abonnemang på programvaror, drift av kundens journaldatasystem, hårdvaruservice, med mera. Programvaran ägs av Ortivus och ger kunden rätt att använda systemet. Det innebär att kunden har rätt till nya versioner av programvaran. Ortivus sköter driften av de centrala delarna i systemen och förvaltar servrar och övrig infrastruktur. Ortivus äger och förvaltar även den hårdvara som placeras i ambulanserna.
Stora omvärldstrender som en ökad urbanisering och digitalisering, tillsammans med demografiska förändringar, ny teknik och ekonomiska realiteter påverkar vårdkedjan och därmed Ortivus.
Ett ökande välstånd leder till att vi lever längre och relativt sett är friskare. En åldrande befolkning leder dock till ett ökat tryck på vården, eftersom äldre generellt behöver mer vård än yngre. I många länder är läget ansträngt, med överbelastade akutmottagningar och sjukhus. För att klara situationen behövs nya lösningar och arbetsmetoder. Det gäller att styra patientflödena så att mer kan lösas tidigare i vårdkedjan, på vårdcentraler, äldreboenden eller i hemmen, medan sjukhusen tar emot de svåraste fallen, de som behöver specialistvård. Det är en fråga om både ekonomiska realiteter och patientsäkerhet.
–Att redan på ett tidigt stadium kunna triagera, det vill säga sortera och prioritera, en patient och avgöra vilka insatser som egentligen behövs – sjukhusvård, vårdcentral eller vård i hemmet – frigör resurser i vårdkedjan och sparar tid, pengar och ytterst människoliv. Samhällsutvecklingen har gjort att många vänder sig till akutsjukvården, snarare än till primärvården, även om de egentligen inte har så stort vårdbehov, säger Ortivus utvecklingschef Gabriel Åhbeck. Han pekar på Storbritannien, där det händer dagligen att ambulanserna, som är fristående organisationer och inte som i Sverige kopplade till sina landsting, får stå i kö för att lämna patienterna vid sjukhusen i storstäderna.
I Sverige och många andra länder finns exempel på urbaniseringens motsatta sida, den som följer på att glesbygden avfolkas. Inte minst ekonomin,
med ett sjunkande befolknings- och skatteunderlag, gör att sjukhusvården centraliseras till få enheter, vilket gör att transportsträckorna blir långa. För att upprätthålla service, en jämställd vård och bibehållen vårdkvalitet, måste bedömningar och behandlingar kunna göras redan i hemmet, på olycksplatsen eller vid vårdcentralen.
Det finns flera vägar till en mer effektiv sjukvård, som exempelvis vårdspår för olika typer av sjukdomar och olyckor och protokollbaserad sjukvård, som anger nationella behandlingsriktlinjer. Det påverkar i hög grad ambulanssjukvården som står i första linjen.
En nyckel för ökad effektivitet och prioritering här är tillgång till internet och effektiv mobilkommunikation. Ny teknik ger högre kapacitet som gör det enklare, snabbare och säkrare att sända och ta emot stora mängder patientdata.
–Mycket är digitaliserat, men det är väldigt olika hur tekniken utnyttjas, och i vilken omfattning. För att lyckas med effektiviseringen krävs att ambulanssjukvården blir en del av sjukvården, inte bara en transporttjänst. Då behövs olika typer av stöd. Om mer av vården flyttar närmare patienterna, ställs andra krav på information och dokumentation av de åtgärder som genomförs, oavsett om de sker i ambulansen eller på äldreboendet, säger Gabriel Åhbeck.
Lösningen ligger i Ortivus integrerade monitorerings- och journalsystem som gör att ambulanspersonalen får
tillgång till patientens journal och data om eventuell sjukdomshistoria, och samtidigt, i realtid, kan sända information om patientens vitalparametrar, som blodtryck, puls och temperatur, till den mottagande enheten på sjukhuset. Ambulanspersonalen kan även sända bilder till sjukhuset för dokumentation och bedömning.
Till detta kommer ökade möjligheter till kliniskt beslutsstöd. En ambulanssjukvårdare kan möta tusentals olika patienter, en del med enkla diagnoser, andra med diffusa. Ett beslutsstöd där systemet ställer frågor till användaren innan eller under själva transporten, ökar tempot i processen. Systemet behöver också kunna svara på akuta frågor, till exempel om hur stor dos av ett givet läkemedel som kan ges till en patient.
Integrerade system med monitorering, journaler och tillgång till beslutsstöd gör det möjligt att mycket tidigare bedöma vårdbehov och prioriteringsordning. Och att, i de fall där det behövs, omgående sätta in behandling. Det kan vara en fråga om patientsäkerhet, liv och död, men också om mer kostnadseffektiva lösningar.
Ortivus skapar, tillsammans med sin partner Carmenta, möjligheten att digitalisera hela det prehospitala vårdflödet från utalarmering till navigation och journalföring vilket möjliggör delning av relevant information till alla delar i vårdkedjan. Detta möjliggör nya spännande arbetssätt men framförallt ger det användarna rätt och tillförlitlig information när de behöver den.
KAPITELHUVUD CASE REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN

I region Jämtland-Härjedalen arbetar pionjärer för att möta utmaningen att ge invånare och besökare en bättre vård, samtidigt som befolkningen blir äldre och skatteunderlaget minskar. Lösningen på denna till synes olösliga ekvation är digitala verktyg och nya arbetssätt. Det är inget nytt, men i Jämtland-Härjedalen genomförs det som man på andra håll bara pratar om.
Förutsättningarna är goda för att vara digitala pionjärer i Jämtland-Härjedalen. Här finns 1,5 procent av landets befolkning utspridd på tolv procent av Sveriges yta. Patienterna, miljön och regionens ekonomi, vinner alla på att antalet resor minskar. Det kan göras när sjuksköterskorna, som har den första kontakten med patienterna, har tillgång till patientens journal, utrustning för att göra undersökningar, samt möjligheten att konsultera läkare på distans.
Ortivus MobiMed är en del av den teknik som, genom att dela patientdata, gör det möjligt att på riktigt flytta vården närmare patienterna. Med hjälp av MobiMed har sjuksköterskorna tillgång till patienternas journal och kan övervaka patientens hjärtverksamhet, hemma hos patienten, eller ute på fältet.
Sedan MobiMed Journal infördes i regionen kan ambulanspersonalen utföra mer vård på plats, vilket har inneburit att antalet patienttransporter till sjukhuset har minskat. Detta innebär den besparing för regionen.
I Funäsdalen ligger både ambulansen och hälsocentralen i framkant vad gäller modern utrustning och teknik och är bättre utrustade än på andra håll. Ambulansen kan exempelvis ta sänka och är mer av en rullande vårdavdelning än en transporttjänst. Hälsocentralen har drag av lättakut. Här kan många frakturer röntgas. Tekniska verktyg är viktiga, men ännu viktigare är att vårdpersonalen samarbetar – oavsett vilken huvudmannen är. Servicehus, hälsocentral och ambulans finns placerade bredvid varandra, vilket gör det lättare för personalen att hjälpas åt för att lösa patienternas vårdbehov. När hälsocentralen är stängd kan ambulanspersonalen använda utrustningen om det behövs. Och när ambulansen är ute på uppdrag kan den patient som behöver ha ett EKG skickat till läkare i Östersund, gå in på hälsocentralen som har en komplett MobiMedutrustning.
En sådan utrustning finns där tack vare ambulanssjuksköterskan Andreas Hedenfalk, som är den som har varit drivkraften bakom satsningen. Andreas har en tjänst där han på 25 procent arbetar med administration, ett ord som rymmer allt från hantering av avvikelserapporter till att handfast utveckla vården. Däremellan arbetar han på ambulansen i Funäsdalen, men han rycker också in ibland på ambulanshelikoptern i Östersund. Andreas har många idéer för framtiden. Han tycker, bland annat, att det vore bra om alla i den kommunala vården hade MobiMedenheter att ta med ut till patienterna.

Patienterna, miljön och regionens ekonomi, vinner alla på att antalet resor minskar.
För att möta ökade patientvolymer och ekonomiska krav går allt fler vårdorganisationer i allt högre utsträckning över till elektroniska patientjournaler och inför system som gör att information om patienter och behandlingar kan delas i realtid mellan olika vårdgivare. Utvecklingen innebär att Ortivus i hög grad ligger i spetsen på en tillväxtmarknad som dessutom förväntas accelerera under de kommande åren.
Ortivus styrka och konkurrenskraft ligger i att utveckla plattformslösningar som binder ihop kedjan från ambulansen eller vårdcentralen till sjukhuset - och i att kunna erbjuda avancerat beslutsstöd i de komplexa situationer som ambulanspersonalen kan försättas i. Det är lösningar som dessutom sömlöst kan integreras med andra sjukhussystem. Kunderna finns bland primärvård, sjukhus, regioner och ambulansorganisationer. I de allra flesta fallen är kunderna finansierade av offentliga medel och i starkt reglerade verksamheter, affärer sker därför oftast genom regionala eller nationella offentliga upphandlingar. Vården är utsatt för krav på effektivisering, i sin tur kopplade till omfattande ekonomiska krav. Ortivus kan bidra till en effektivisering och utvecklar därför sitt erbjudande i olika moduler för att möta kundens krav och budget med rätt funktionalitet.
–Ortivus har valt att fokusera på Norden, där Sverige och Norge utgör de största marknaderna och på Storbritannien. Det är de tre marknader där vi idag har flest kunder. Vi bearbetar även andra marknader, framför allt sådana där vi historiskt sett har haft en marknadsnärvaro. Vi vet att behovet är stort och följer även andra möjliga marknader, säger Ortivus kund- och försäljningschef Elias Obaid.
Skillnaden mellan de tre marknaderna är stora. I Sverige och Storbritannien är digitaliseringen relativt långt genomförd, medan ambulanssjukvården i Norge fortfarande i hög grad förlitar sig på papper och penna. Det finns också stora skillnader i organisationerna. I Storbritannien drivs ambulanssjukvården av 13 mycket stora ambulanstruster, fristående från sjukhusen, medan de i Norden oftast är kopplad till de olika regionerna.
–Sverige är en bra marknad för Ortivus. Vi har 13 av Sveriges 21 regioner som våra kunder. Sju av dem använder MobiMed Journal. De svenska kunderna ligger långt framme, i stort sett alla har redan digitala journaler i drift. Många har haft systemen i flera år, men de fungerar som öar. Nu kommer nästa våg och då gäller det att integrera dem och tillföra nya funktioner som stöd för en effektiv vård. Här finns en stor potential för oss, eftersom en av våra styrkefaktorer är att kunna integrera olika system i vår teknikplattform, säger Magnus Mårtensson, produktchef på Ortivus.
För att minska belastningen på akutsjukvårdens mottagningar strävar våra kunder efter att styra om patientflödena så att mer vård kan utföras redan i hemmet, eller på vårdcentralerna. Det sparar tid, resurser och transporter, men kräver samtidigt


tillgång till mer effektiva system för informationsöverföring, journalföring och beslutsstöd. Även denna utveckling öppnar nu stora möjligheter för Ortivus.
Ortivus är etablerat i Norge sedan 2005. MobiMed Monitorering finns vid två sjukhus i Osloområdet som tillsammans har cirka 80 enheter, varav hälften är utrustade med MobiMed Journal.
De 13 ambulanstrusterna i Storbritannien har sammanlagt cirka 9 000 fordon jämfört med Sveriges 900. Varje trust upphandlar självständigt. Viktiga framgångsfaktorer är användarvänliga lösningar och tillgång till beslutsstöd. Ortivus har idag tre truster som kunder och här finns goda förutsättningar för en fortsatt god affärsrelation. Dagens kunder har tillsammans cirka 1 400 ambulanser och 5 000 medarbetare. Ortivus sköter dessutom datordriften för över fyra miljoner patientjournaler, med en mycket hög tillgänglighet, något som ger goda kundreferenser. Samarbetena med befintliga kunder har utökats över tid och Ortivus har blivit prisbelönt för sin förmåga till kundanpassning av system och för sin innovationsförmåga.
Under året tillkom Nordirland som ny kund då man efter upphandling tecknade kontrakt med Ortivus. Nordirland har 300 ambulanser och täcker en befolkning på 1,8 miljoner invånare och utrullning av projektet kommer att ske under 2020. I och med detta projekt stärker Ortivus sin position ytterligare på den brittiska marknaden.
Ortivus har, som enda leverantör, lyckats med sina utrullningar, både vad gäller hårdvara och system och är ledande på marknaden, säger Ortivus Delivery Director Steve Pinnell.
Under året tilldelade South Western Ambulance Trust, som sedan 2014 är kund till Ortivus, efter upphandling Ortivus rättigheten att drifta systemet i ytterligare fem år. Dessutom finns en option på att förlänga denna period med upp till två år. I januari 2020 tilldelades Ortivus ett motsvarande kontrakt från South Central Ambulance Trust i södra Storbritannien.
Ortivus ökar sin kundbas och och levererar nu, genom den egna programvaran MobiMed, ökat värde till det medicinska journalsystemet i Singapore. Ortivus AB och bolaget ST Electronics har tecknat avtal om leverans av Ortivus MobiMed Journal till akutvårdssystemet i Singapore. Systemet är planerat att tas i drift i slutet av 2020, men leveranser av olika ingående komponenter kommer sannolikt att ske löpande. I denna affär ansvarar ST Electronics för kundkontakterna, hårdvaran samt serversystemet. De MobiMed klienter som användarna ute på fältet kommer att använda baseras på Androidplattformar och applikationen utvecklas i nära samarbete mellan ST Electronics och Ortivus. Att använda MobiMed Journal på en Androidplattform öppnar möjligheten för andra personalgrupper än ambulanspersonal att använda MobiMed Journal. Detta projekt kommer att driva utvecklingen framåt då det erbjuder enkel tillgång till MobiMed Journal för övrig räddnings samt vårdpersonal. Detta erbjudande kan senare tas vidare till såväl befintliga MobiMed kunder som till nya.
MobiMed Journal ingår i ST Electronics nya affärsområde "Health Tech" och är en helhetsleverantör av kommunikation och administration av patientdata för sjukvården i Singapore.
I Valenciaregionen i Spanien där Ortivus hade pilotinstallationer igång före finanskrisen 2008, har intresset återigen ökat och även andra regioner visar intresse. I Turinområdet i Italien har Ortivus en mindre installation och kunden visar nu intresse för att förnya sin utrustning och utvidga antalet enheter.

När Northern Ireland Ambulance Service, NIAS, bestämde sig för att digitalisera hela sin prehospitala vård, valde de Mobi-Med för sina ambulansjournaler. Med hjälp av Ortivus tar de inte bara ta ett steg, utan flera på en gång. NIAS är den tredje brittiska organisationen som väljer Ortivus som samarbetspartner för sin förändringsresa.
Idag använder NIAS pappersjournaler i sina ambulanser och har ett eget IT-system som är separerat från övriga vården, något som nu ska förändras. Samtliga 1 000 medarbetare som har patientkontakt kommer att utrustas med personliga surfplattor laddade med MobiMed Journal. Surfplattorna kommer att kopplas upp mot ett datacenter, vilket gör att data kan delas över hela vårdkedjan. Ambulanspersonalen kommer att ha tillgång till en sammanfattning av patientens tidigare journaler. Sjukhus och husläkare kan få en notis om att patienten fått besök av en ambulans, och om eventuell behandling som satts in.
Det finns flera stora fördelar med den digitalisering som projektet bidrar till. Ambulanssjukvårdarna kommer kunna nå patienternas tidigare journaler och använda dessa som beslutsunderlag för behandling av patienterna. Patienterna behöver i framtiden bara uppge sina personuppgifter en gång, information kommer sedan att sömlöst delas genom vårdkedjan. Detta kommer förbättra
patientens upplevelse av vården. Data från patientjournalerna kan sammanställas och användas för att fastställa vilka insatser som ger bäst resultat, något som på sikt kan komma att påverka de kliniska riktlinjerna.
Datadelning är den största utmaningen med införandet, och samtidigt den främsta fördelen som projektteamet strävar efter att skapa. Det är en utmaning eftersom det innebär ett nytt arbetssätt och det är många detaljer som då behöver lösas. Det handlar om allt från att börja bygga brandväggar och att arbeta tillsammans med IT-teamen i det övriga vårdsystemet, till att ordna så att det går att ladda utrustningens batterier på plats i ambulansen. Varje enskild detalj är inte svår att lösa, men tillsammans bildar de ett omfattande projekt.

Samtliga 1 000 medarbetare som har patientkontakt kommer att utrustas med personliga surfplattor laddade med MobiMed Journal.
Ortivus levererar digitala lösningar för prehospital vård och akutsjukvård. Lösningarna riktar sig till ambulansorganisationer, primärvård, akutmottagningar och specialistavdelningar som hjärtintensiv- och strokeavdelningar. Det övergripande målet är att bolagets lösningar ska rädda liv genom att underlätta snabb och korrekt behandling både i den prehospitala delen av vårdkedjan och på de specialistavdelningar där Ortivus lösningar används.


Ortivus triagefunktion hjälper ambulanspersonalen att bedöma lämplig vårdnivå och vårdkedja, som exempelvis Stroke-spår, Trauma-spår, PCI-spår*, besök på vårdcentralen eller vård i hemmet.
Via MobiMeds kliniska arbetsstation kan sjukhuspersonalen följa och stödja arbetet via patientjournal med EKG och vitaldata i realtid. Kommunikationen sker via en chattfunktion och dokumenteras. Som stöd för planering och prioritering finns en ambulansliggare som visar en sammanfattning på tillståndet hos alla patienter på väg in till sjukhuset, liksom förväntad ankomsttid.
*PCI (perkutan coronar intervention). På svenska ballongvidgning. Används för att vidga allvarliga förträngningar i hjärtats kranskärl.
MobiMed är ett beslutsstödsystem för prehospital vård. Det innebär att vårdpersonalen redan vid mötet med patienten, i ambulansen, på vårdcentralen eller äldreboendet, kan mäta och övervaka patientens vitalparametrar, det vill säga EKG, puls, blodtryck, andningsfrekvens och kroppstemperatur.
På larmcentralen
skickas ut. I ambulansen
Vid ett larm görs en initial bedömning hos larmcentralen och lämplig vårdresurs
När ambulansen kommer på plats, görs en första bedömning och dokumentation av patientens akuta hälsotillstånd med hjälp av MobiMed. Diagnos ställs på patientens medicinska status och behandling sätts in. MobiMeds strukturerade arbetsflöde guidar ambulanspersonalens arbete med triagering och initiering av vårdkedjor via förvalsmenyer samtidigt som allt dokumenteras. Vårdkedjor, guidelines, medicinlistor, etc. anpassas av organisationen.
Dessutom finns tillgång till avancerade journalfunktioner och en beslutsstödslösning som gör det enklare och säkrare att fatta kliniska beslut ute hos patienten. Detta medför att onödiga transporter in till sjukhuset undviks och patienten kan hänvisas till en annan vårdnivå. MobiMed-systemet är flexibelt och kan lätt anpassas efter olika arbetssätt och processer. En av MobiMeds största styrkor är den höga nivån av funktionalitet samt att Mobi-Med på ett smidigt sätt kan integreras med andra system.
användas till forskning.
vårdinsatser.
UNDERLAG
STATISTIK
FORSKNING
KVALITETSANALYS
I MobiMed ingår verktyg för vård- och verksamhetsanalys. I den kliniska server som kontrollerar systemet och överför data mellan de mobila enheterna och de anslutna arbetsstationerna lagras alla data. Dessa data utgör underlag för statistisk utvärdering och kvalitetsuppföljning. Information om transporter kan tas fram. Det kan användas till bättre utnyttjande av resurser och användas som betalningsunderlag för vidarefakturering av
Data och rapporter kan integreras eller skickas till nationella kvalitetsregister, till exempel stroke- och hjärtregister och
I MobiMed Monitorering finns stöd för patientövervakning, så kallad monitorering, via en integrerad mätenhet som registrerar patientens vitalparametrar. MobiMed klarar att utföra mätningar även då patienten transporteras. Rätt fält i journalen fylls i automatiskt och värden uppdateras dynamiskt. Alla data överförs till sjukhuset i realtid. Även bildöverföring är möjlig. Den pågående monitoreringen finns dessutom
alltid lätt tillgänglig och kan avläsas i samma gränssnitt som journalen. För att påkalla uppmärksamhet och öka patientsäkerheten kan sjukvårdspersonalen ställa in larm in för olika typer av kritiska nivåer. Om ett gränsvärde överskrids informeras användaren på ett tydligt sätt, visuellt och med larmsignal.
I MobiMed Journal ingår ett heltäckande prehospitalt elektroniskt patientjournalsystem för dokumentation av behandling, diagnostik och händelser. Journalen kan integreras med sjukhusjournaler och nationella hälso- och sjukvårdsregister, personuppgiftsregister samt sjukhusens akutmottagningar och patientadministrativa system. Journalen följer strukturerade arbetsflöden för bedömning och behandling av patienten, är anpassad efter ambulansorganisationens riktlinjer och förutsättningar och har funktioner som bidrar till ökad patientsäkerhet. I ett lättanvänt gränssnitt finns stöd för bedömning utanför sjukhuset, på en olycksplats eller i en ambulans samt integrerat beslutsstöd. Vid olycksplatsen ger den inbyggda kameran utökade möjligheter till dokumentation. Även bildöverföring är möjlig. En modul för läkemedelsadministration beräknar dosering, baserat på ålder och vikt. Detta ökar patientsäkerheten och minskar risken för feldosering, till exempel när det gäller barn. MobiMed har stöd för sökning i journalhistorik och kan hantera flera patienter samtidigt. Via mobilnät överförs alla data till en server och kan delas direkt med den vårdenhet som ska ta emot patienten. Vid signering och överlämning från den prehospitala enheten kan informationen integreras
med sjukhusets journalsystem. Det ger ett smidigt informationsflöde och en förenklad patienthantering. Ortivus integrationsarbete mot Cambio Cosmic tillsammans med Region Kronoberg prisbelönades 2018 av ambulansorganisationen FLISA.
MobiMed är ett sammankopplat system och har stöd för integration med bland annat
I triagemodulen läggs patientens vitalparametrar in automatiskt. Modulen följer standardprocesser, till exempel RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) och har stöd för bedömning – triagering – av både barn och vuxna, med automatisk anpassning av vitalparametrarnas gränser och ESS-koder (Emergency Symptoms and Signs) efter ålder. Baserat på de data som samlas in kalkylerar modulen triagefärg, det vill säga en färgkodning som ger personalen en snabb bild som visar vilket behov av prioritering och övervakning som patienten har och också vilka prover som behöver tas. Ortivus tillhandahåller även moduler för triagering med SATS (South African Triage System) samt poängssättning enligt NEWS2 (National Early Warning Score).
MobiMed har stöd för att hantera vårdkedjor och de olika vårdprocesser som ingår i kedjan. Ett flöde av dynamiska frågor och diagnostik tydliggör bilden för både ambulanspersonalen och den mottagande sjukhuspersonalen och gör att patienten redan i ambulansen kan placeras i rätt vårdprocess, till exempel strokespåret, spåret för PCI om det är fråga om en hjärtinfarkt, eller i spåret för trauma om det handlar om skador efter till exempel en trafikolycka. I en del fall behövs ingen åtgärd, utan patienten kan utan risk stanna kvar i hemmet eller på äldreboendet. Med MobiMedplattformen kan kunderna enkelt lägga till nya vårdprocesser och riktlinjer när så behövs och själva anpassa dem efter verksamhetens behov.
En av de största fördelarna med att gå från papper till digitala patientjournaler är möjligheten att analysera stora mängder data. Resultaten kan vara användbara, inte bara för ledningen av ambulanstjänsten, utan också för andra organisationer. MobiMed ger kunderna möjlighet att samla in och analysera stora mängder data från journalerna. Resultaten har redan förändrat hur Ortivus kunder optimerar sina resurser eller följer upp kvaliteten på den vård de levererar. Andra organisationer som polis eller socialtjänst kan, till exempel, ta del av relevant och avidentifierad data för att möjliggöra ett preventivt arbete.
CoroNet är en mobil övervakningslösning för sjukhusens hjärtavdelningar. Patienten kan röra sig fritt, samtidigt som han eller hon är under säker övervakning. Coro-Net lanserades 2005 och erbjuds sedan 2012 som en integrerad del i MobiMed.
CoroNet använder en unik trådlös teknik, utvecklad av Ortivus och lösningen är robust, säker och har hög prestanda. Den gör det möjligt att, oavsett övrig trådlös miljö, kontinuerligt sända EKG med full diagnostisk kvalitet. CoroNet möter därför behoven inom modern kvalificerad hjärtsjukvård genom att skapa:
Gränsen mellan traditionell sängövervakning och telemetri raderas ut. En patient kan röra sig fritt på avdelningen med bibehållen säkerhet och kvalitet i övervakningen.
Med CoroNets mobila visningsenheter blir patientövervakning lättare tillgänglig för personalen. Det skapar flexibilitet och effektivitet.
De tidigare gränserna mellan olika övervakningstillfällen i behandlingskedjan försvinner. Kedjan är obruten, från ambulansen, via ankomsten till sjukhuset och tills patienten är inne på avdelningen. På samma sätt fungerar kedjan hela tiden när patienten av någon anledning behöver flyttas inom eller mellan avdelningar.
Mequal är ett elektroniskt beslutsstöd för hjärtkliniker.
Mequal, som är lätt att integrera med andra system och produkter, kompletterar verksamheternas huvudjournal, förenklar och kvalitetssäkrar den dagliga rutinen och hjälper vårdgivaren att säkerställa att läkare och vårdpersonal följer gällande vårdprogram avseende diagnos och behandling.
Förändringar i vårdpraxis kan införas omgående i systemet. Den samlade informationsmassan blir en resurs för verksamheten, som med hjälp av denna kan styra och följa upp vården på både individ- och gruppnivå. Verksamheterna kan själva skapa enkla standardvårdplaner för valda patientgrupper. För varje enskild patient skapas dessutom automatiskt en egen vårdplan som består av aktiviteter från standardvårdplanen, kompletterad med vårdpersonalens egen planering. Mequal kan också föreslå och planera in aktiviteter baserat på patientens hälsotillstånd.
Mequal är integrerat med det kliniska beslutsstödet Domitor Decision Support (DDS) vilket gör att vårdpersonalen kan följa definierade rekommendationer och riktlinjer för behandlingen av hjärtpatienter. Mequal stöder dessutom vårdkedjor över förvaltningsgränser och all information är tillgänglig där den behövs. Mequal bevakar att all information som är aktuell för exempelvis kvalitetsregister registreras direkt vid vårdtillfället. När informationen är registrerad kan den efter signering exporteras automatiskt till valda register.

Den 23–24 oktober 2019 samlades 25 ambulanssköterskor, medicintekniska ingenjörer och utvecklare från hela Sverige på eHälsocentrum i Östersund. Då var det dags för tredje upplagan av MobiMed användardagar. Användardagarna är ett viktigt tillfälle för Ortivus som både kan presentera nyheter och få in kommentarer och önskemål från användarna. Dessutom får Ortivus kunder möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra.
Deltagarna fick lyssna på nyheter från Ortivus utvecklingschef Gabriel Åhbeck, en presentation av Carmentas kartsystem, samt träffa flera av Ortivus kunnigaste utvecklare. De gavs också möjligheten att ge sin syn på vad som är viktigast att prioritera i framtida lanseringar och att utbyta erfarenheter med varandra.
Bredden på ämnen som diskuterades under de parallella sessionerna, på de schemalagda mingeltiderna samt runt frukostbordet på hotellet var stor. Hur och varför elektroniska journaler ska signeras, vad som händer om man editerar i fel journal, för- och nackdelar med olika inloggningsmetoder samt vilka siffror som egentligen är av intresse att plocka fram ur statistiken, var ämnen som diskuterades ingående. Utmaningar med olika triagesystem var också uppe under en av de gemensamma sessionerna.
Något som dök upp i flera diskussioner var videomöten och möjligheter att lägga med bilder i journaler och andra system. Bilderna kan vara av allt från hinder på vägen, till sårskador.
Ambulanssköterskor från olika delar av landet hade olika synpunkter om allt från den optimala placeringen av olika knappar till om det är bra med automatiska varningar eller inte.
Olika användare har olika utmaningar beroende på var i landet de är baserade. En del har långa körtider och goda möjligheter att lära känna patienten och kan överlämna ett gediget underlag till akutläkarna. Andra har fullt upp att hålla patienten vid liv och har inte möjligheten eller tiden att skriva journalanteckningar under transporten.
I flera diskussioner blev det tydligt att användarna kan lära sig mycket av varandra och verkligen uppskattade möjligheterna att göra detta. Det blev också populärt när utvecklarna Per Karlsson och Erik Carlsson visade hur man ändrar larminställningar, både volym och vilka gränser som ska gälla. Datum för nästa års träff är redan bokat.
Något som dök upp i flera diskussioner var videomöten och möjligheter att lägga med bilder i journaler och andra system. Bilderna kan vara av allt från hinder på vägen, till sårskador.
En viktig faktor för att existerande kunder ska välja att förnya sina kontrakt, och för att nya kunder ska välja Ortivus, är att de får snabb hjälp när de har problem – oavsett vad det handlar om. För att bygga förtroende hos kunderna har Ortivus supporttekniker både i Sverige och i Storbritannien.
För kunderna är det av största vikt att de kan lita på att utrustningen alltid fungerar, att den kan rädda liv. Därför är snabb och professionell support en viktig del av Ortivus erbjudande. Under det gångna året har Ortivus förstärkt supportverksamheten med Mario Melki som ny chef, samt ytterligare två supporttekniker.
En god tillgänglighet hos företagets kundsupport och att ge snabba och konkreta svar på förfrågningar från
kunder, är mer eller mindre förväntat idag, oavsett bransch. Hur ett företag hanterar detta kan vara avgörande när en kund väljer en leverantör framför en annan. I många branscher hårdnar konkurrensen och skillnaden i levererad produkt eller tjänst minskar när allt fler konkurrerar om samma kund. Det är en positiv utveckling som gör att "kundskap", kunskapen om kunden, i många fall blir den absolut avgörande faktorn för fortsatt försäljning. Inom många branscher kan en dålig kundhantering leda till stora ekonomiska påföljder om leverantören inte sköter sina åtaganden. Ortivus "kundskap" skapar den skillnad som gör att kunderna kan rädda ytterligare ett liv.
Support och utvecklare är involverade redan från start i förarbetet för en upphandling. Det gör att Ortivus har full kontroll på sina installationer och har god uppfattning om kunden och kundens önskemål. Utöver detta så följer Ortivus regelbundet upp sitt åtagande
och gör gärna platsbesök för att prata om sådant som sällan skulle nämnas i ett mejl eller telefonsamtal.
Ortivus åtar sig gärna vidareutvecklingar och kundanpassningar av leveransen för att möta kundens behov och leverera det som kunderna behöver. De tjänster som Ortivus erbjuder innebär också att bolaget i många fall får tillfälle att kontinuerligt stärka och fördjupa sin relation med vårdpersonalen, det vill säga de faktiska användarna av de system som Ortivus levererar. För Ortivus ger relationen och det nära samarbetet med kunden en ökad förståelse för de behov som finns i verksamheten. Som ett resultat av detta skapas en bättre förståelse för hur bolaget kan bidra till att lösa kundens utmaningar. Det underlättar inte minst i den fortsatta produktoch tjänsteutvecklingen.
Ett av de projekt som just nu pågår är uppbyggnaden av en kunskapsdatabas som kan hjälpa användarna att själva lösa frågor. Detta kompletterar de utskick och utbildningar som Ortivus erbjuder kunderna. Även utbildningsverksamheten kommer att utvecklas ytterligare under 2020. Planeringen pågår nu för Ortivus Academy, ett koncept för att utbilda nya och nygamla användare i samtliga produkter.
Ortivus erbjuder kunderna:


I Ortivus supportteam arbetar medarbetarna fysiskt i två länder, Sverige och Storbritannien, men bildar ett team med ett gemensamt uppdrag.
I Sverige finns supporten på huvudkontoret, tillsammans med kollegorna som utvecklar och säljer produkterna. I Storbritannien har Ortivus en verkstad där en del reparationer utförs.
I supportteamet hittar vi både några av Ortivus riktiga veteraner, och några nykomlingar. Till veteranerna hör bröderna Greg och Stuart Biggs som jobbat i företaget i mer än två decennier. Till de nyare Jesper Eklund och Mario Melki som båda började i sina nuvarande roller under 2019.
Jesper är tekniker och företagets yngsta medarbetare. Ett av hans områden är att se till att material som ska på reparation eller utbyten blir skickade. Någon gång per månad är han ute hos kunder för att genomföra uppgraderingar. Just kundkontakten är det som Jesper uppskattar mest med sitt arbete. Kundkontakten är också något som resten av teamet lyfter som viktigt. Mario nämner dessutom omväxlingen i arbetet, att han aldrig vet exakt vad som kommer att hända när han
Kundkontakten är också något som resten av teamet lyfter som viktigt.
går till jobbet. Det kan alltid komma in ett akut larm som gör att planeringen behöver göras om. Mario uppskattar också den breda kompetens som finns på företaget. Han får själv användning för udda kunskaper ibland, som den erfarenhet av mobilnätet som han skaffat sig efter tio år på Telia.
Mario är teamets chef och projektleder många av de installationsprojekt som pågår. Han håller också kvartalsvisa servicemöten med alla kunder. På dessa kan han fånga upp potentiella problem tidigt och förebygga framtida problem. Detta bygger förtroendet för företaget på sikt.

Bland kunderna har Ortivus ett grundmurat rykte att vara ett företag som är lyhört för sina kunders önskemål. Det är ett betyg som företaget värnar om, samtidigt som produktutvecklingen har växlats upp för att möta efterfrågan på lösningar i framtiden.
Utvecklingen av Ortivus journalsystem MobiMed sker i korta cykler med täta lanseringar av nya versioner. En stor del av utvecklingen sker på initiativ av kunderna. Kundernas önskemål prioriteras och läggs in i lämplig programrelease, där högt och lågt kan blandas. Under 2019 genomfördes flera integreringar med andra system på detta sätt, exempelvis med defibrillator från Corpuls, kartsystem från Carmenta och patientjournaler från Cambio.
Idag är det ett starkt önskemål från vården att alla IT-system ska kommunicera med varandra och att data ska kunna överföras sömlöst mellan olika delar av vårdkedjan. Ortivus strävar därför efter att MobiMed journal ska vara kompatibelt med alla större system.
Ortivus och Carmenta Public Safety har sedan i början av 2019 samarbetat för att utveckla en automatisk överföring av vårddata mellan kartstödssystemet ResQMobile, som utvecklats av Carmenta Public Safety, och Ortivus journalsystem MobiMed. Det har lett fram till ett ömsesidigt distributörsavtal för den nordiska och spanska marknaden.
Under 2020 kommer även Cambios journalsystem Cosmic att integreras ännu tätare. Cosmic är det ledande patientjournalsystemet i Sverige och fyra av Ortivus och Carmentas gemensamma kunder har kunnat dra nytta av den första integrationen sedan 2018. I och med nästa generation kommer än mer data att kunna delas på ett strukturerat sätt. Dessutom kommer även Cosmic-data från sjukhusen att kunna läsas in i MobiMed i ambulanser.
Ett av årets stora och intressanta projekt för Ortivus produktutvecklingsteam är att leverera mjukvara till ST Electronics i Singapore. Ortivus Mobi-Med Journal kommer att vara hjärtat i
Singapores nationella mobila akutsjukvård. Tre saker gör detta projekt särskilt intressant. Det är dels Ortivus första kund i Asien, dels första gången som ambulanspersonal använder MobiMed med hjälp av en Android-app och det är också första gången som Ortivus i stor skala utgör mjukvareleverantör. I de fullserviceavtal som företaget har med kunder i Storbritannien hanterar företaget också drift och service.
I andra änden av skalan som går från digitala licenser till fysiska produkter, har Ortivus under året utvecklat en smidig väska som rymmer hela MobiMeds monitorerings- och journalsystem. Väskan gör det väsentligt lättare att ta med MobiMed in till patienten, den minskar också slitage på kablar och kontakter. Ortivus monitoreringserbjudande har under året också uppgraderats med en ny sensor för syremättnad från Masimo.
För att möta framtidens kundkrav har Ortivus växlat upp produktutvecklingen under hösten 2019 med två personer som tar med sig relevant kunskap och erfarenhet från tidigare roller. Företagets nya Team Lead R&D, Daniel Bernås, kommer att översätta kundernas önskemål till genomförbara delprojekt, prioritera mellan projekten, se till att rätt utvecklare är inplanerad på rätt projekt och sammanställa kontinuerliga lägesrapporter till våra samarbetspartners.
Ortivus nya produktchef Magnus Mårtensson kommer att ha ett övergripande ansvar för förvaltning och utveckling av företagets produktportfölj. En viktig del i rollen som produktchef är att fungera som länken mellan kundkrav, framtida behov och produktutveckling.

En av utvecklingsteamets erfarna medlemmar, Erik Carlsson, har arbetat på Ortivus sedan 2004. Genom åren har han blivit ett välkänt ansikte på många ställen i vården.
Det är ingen slump, Erik har många kontakter med användare och tar sig ofta tid att svara på frågor på ett begripligt sätt. Hans huvudsakliga arbete är att lägga till och förbättra funktioner i Ortivus olika programvaror. För att se till att de nya funktionerna blir rätt tar han ibland kontakt med sköterskor, läkare och tekniker för att visa prototyper och lyssna på deras synpunkter.
En del av Eriks arbetstid används för att hålla olika pass under Ortivus utbildningar. Han hjälper också supportavdelningen att hitta lösningar när det behövs. Med sin långa erfarenhet och stora kunskap kan han ofta lösa kundernas problem på ett enkelt sätt, något som är mycket uppskattat.
Att kunna hjälpa användarna är en stimulerande del av arbetet på Ortivus, enligt Erik, som under en vanlig arbetsvecka tillbringar sin mesta arbetstid på kontoret. Ibland besöker han användare på plats, de brukar då ha tankar om hur Ortivus kan göra systemen ännu bättre och blir ofta mycket glada när lösningarna underlättar deras arbete, så att de får mer tid för patienterna.

Att kunna hjälpa användarna är en stimulerande del av arbetet på Ortivus
Ortivus arbetar med att kontinuerligt förbättra processer och produkter. Initiativen kommer dels från kundönskemål och dels internt. Bolaget bedriver ett proaktivt arbete för att uppfylla framtida förändringar i regelverk och direktiv. Förbättringsarbetet genomförs alltid med fokus på kundernas förväntningar avseende vårdutfall och effektivitet.
Certifieringarna visar för Ortivus kunder, partners och leverantörer att organisationen prioriterar ständiga förbättringar i syfte att leverera produkter och tjänster till rätt kvalitet.
Ortivus har idag följande certifieringar:

ISO 20000 IT Service Management

ISO 27001 Information Security Management Systems

ISO 13485 Quality Management System for the Design and Manufacture of Medical Devices
Både den kliniska delen och journaldelen av MobiMed är CE märkta enligt MDD (Medical Devices Directive, 93/42/EEC) och uppfyller därmed kraven för medicintekniska produkter.
Ortivus strävar efter att sätta miljöoch hållbarhetsfrågor på agendan i alla delar av verksamheten, från val av förmåner för de anställda, till valet av underleverantörer. Detta för att på sikt minska företagets miljöpåverkan.
Huvudkontoret i Danderyd ligger inom några minuters gångavstånd från en tunnelbanestation. Detta underlättar för anställda och besökare att resa med kollektivtrafik. I samma anda har ledningen bestämt att fasa ut alla tjänstebilar. Ortivus använder varje vecka digitala möten för att minska antalet resor och göra det möjligt för anställda att arbeta hemifrån.
Ortivus produkter är sammansatta av standardiserade komponenter som köps in från underleverantörer. Ortivus har viss egenutvecklad hårdvara som tillverkas av underleverantörer enligt bolagets specifikationer. Bolaget har ingen produktion av hårdvarukomponenter i egen regi. I valet av underleverantörer är hanteringen av miljöfrågorna ett väsentligt beslutskriterium.
Ambitionen är att så få miljöfarliga ämnen som möjligt ska användas i framställningen av bolagets produkter och vid transporten till kund. Även emballage, tillbehör och framtida reparationer granskas ur ett miljöperspektiv. Produkterna ska enkelt kunna källsorteras i sina beståndsdelar.
I det långa loppet kan Ortivus produkter bidra till minskad miljöpåverkan genom ett mer effektivt utnyttjande av ambulanser och minskat antal
patienttransporter. I Storbritannien har statistik från MobiMed använts för att skapa bättre schemaläggning av var och när ambulanser behövs. Genom att ambulanspersonalen har tillgång till patientens journal och effektiv kommunikation med sjukhuspersonal, har diagnostisering blivit bättre och färre patienter transporteras med ambulans till sjukhus.
Förhoppningsvis kan Ortivus, genom ökad användning av MobiMed i primärvården, bidra till att ytterligare minska antalet onödiga patientresor. Om vårdpersonalen vid ett hembesök kan ta EKG och genomföra andra mätningar, slipper patienterna resan till hälsocentral eller sjukhus.

ANDERS PAULSSON, Styrelseordförande Invald: 2019. Utbildning och erfarenhet: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i AcobiaFlux, styrelseledamot i LK Armatur sedan 2014.
Aktieinnehav: 100 000 B-aktier. Oberoende i förhållande till bolaget och till de större aktieägarna.

Utbildning och erfarenhet: Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Studier i medicin, Karolinska Institutet. Tidigare erfarenhet från bl.a Scandinavian Health partner (nu Sirona AB), Colonix Medical Ltd (nu Origin Sciences Ltd), McKinsey & Co samt Medtronic. Anna är entreprenör och rådgivare inom hälso- och sjukvårdssektorn.
Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Hemcheck Sweden AB (publ), styrelseledamot i Add health media AB, ADDI Medical AB, Arthro Therapeutics AB.
Aktieinnehav: 27 184 B-aktier samt 75 545 köpoptioner utställda av Ponderus Invest AB. Oberoende i förhållande till bolaget och till de större aktieägarna.

Utbildning och erfarenhet: Ekonomexamen, Göteborgs universitet. Huvudägare av Ponderus Invest AB. Över 25 års erfarenhet av professionell kapitalförvaltning.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Hälsopoolen, Wallstreet AB, Oryx AB samt Technology Nexus AB. Aktieinnehav: (Genom bolag och privat inklusive närstående) 13 177 A-aktier och 11 178 463 B-aktier. Oberoende i förhållande till bolaget men inte i förhållande till de större aktieägarna.

Utbildning och erfarenhet: Läkare på Karolinska Universitetssjukhuset och klinisk rådgivare på Cambio Healthcare Systems.
Styrelseuppdrag: styrelsen för digitala vårdgivaren Doktor.se.
Aktieinnehav: 0. Oberoende i förhållande till bolaget och till de större aktieägarna.
Aktieinnehavet gäller per 5 mars 2020.

REIDAR GÅRDEBÄCK, VD Anställd: 2019.
Utbildning: Civilingenjör Teknisk Fysik, KTH. Erfarenhet: Över 25 års erfarenhet på från internationella medicinteknik bolag. Mer än 15 års erfarenhet av försäljning och marknadsföring på ledande positioner med fokus på upphandlingar och genomförande av organisationsförändringar samt anpassningar för etablering inom nya marknadssegment. Aktieinnehav: 0. 625 000
köpoptioner utställda av enskilda aktieägare.

LARS HÖST, Ekonomichef Anställd: 2017. Utbildning: Ekonomexamen, Lunds universitet. Erfarenhet: Över 20 års erfarenhet från motsvarande befattningar, senast D-Link Northern
Europe. Aktieinnehav: 49 A-aktier, 111 280 B-aktier samt 75 545 köpoptioner utställda av Ponderus Invest AB.

GABRIEL ÅHBECK, Utvecklingschef Anställd: 2013. Utbildning: Systemvetenskaplig linje, Umeå Universitet. Erfarenhet: Över 15 års erfarenhet från ledande roller inom medicinteknisk produktutveckling, tidigare hos Elekta, St. Jude Medical och Siemens
Medical Solutions. Aktieinnehav: 2 910 B-aktier.

Anställd: 2014. Utbildning: Högskoleingenjör med inriktning medicinteknik, Kungliga Tekniska Högskolan. Erfarenhet: Flerårig erfarenhet från projektledning, leverans och försäljning, senast Maquet Critical Care AB.
Aktieinnehav: 0. 50 000 köpoptioner utställda av Ponderus Invest AB.

Anställd: 2019. Utbildning: Civilingenjör Elektroteknik, KTH. Erfarenhet: Över 14 års erfarenhet av medicinteknik, fyra år på Karolinska Universitetssjukhuset och senast GE Healthcare, med fokus på forskning och utveckling samt ledande kommersiella roller. Aktieinnehav: 0.

KENNETH EKLUND, Chef operations
Anställd: 2013.
Utbildning: Tekniskt gymnasium inriktning medicinteknik, Stockholm.
Erfarenhet: Över 20 års erfarenhet av medicinteknik bland annat inom service/support, kvalitet och leverans.
Aktieinnehav: 0. 20 000 köpoptioner utställda av Ponderus Invest AB.

MARIO MELKI, Supportchef Anställd: 2019.
Utbildning: Tekniskt gymnasium inriktning IT och nätverk, Skövde. Erfarenhet: Över 10 års erfarenhet av kundtjänst- samt supportverksamhet inom IT- och telekomsektorn. Aktieinnehav: 0.
Aktiekapitalet i Ortivus uppgick den 31 december 2019 till 15,5 (10,9) MSEK.
Totalt finns 44,3 miljoner aktier fördelade på 1,7 miljoner A-aktier och 42,6 miljoner B-aktier. En aktie av serie A berättigar till tio röster och en aktie av serie B berättigar till en röst. Samtliga aktier medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
Ortivus A- och B-aktie är note-
rade på NASDAQ Stockholm Small Cap, ticker ORTI samt LEI-kod 549300AVDV7UC14MTH79.
Under 2019 genomfördes dels en företrädesemission om 9,0 MSEK (varav aktiekapital 2,0 MSEK), dels en riktad nyemission om 15,0 Mkr (varav aktiekapital 2,6 MSEK).
Under 2019 omsattes totalt 25,5 (6,9) miljoner B-aktier. I snitt omsattes 102 575 (27 435) B-aktier per handelsdag.
Kursen för B-aktien förändrades med +138 (-15) % jämfört med föregående år, baserat på årets sista handelsdag. Bolagets marknadsvärde vid utgången av året uppgick till 160,3 (52,3) MSEK, en förändring med +244 (-16) %.
Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 2019.
| Aktiekapitalets utveckling | Aktiekapital | Antal Aktier |
|---|---|---|
| Aktiekapital jan 1 2018 | 21 801 346 | 31 144 781 |
| Nedsättning av aktiekapitalet 2018 | -10 900 673 | 0 |
| Företrädesemission 2019 | 1 981 940 | 5 662 687 |
| Riktad nyemission 2019 | 2 625 000 | 7 500 000 |
| Totalt | 15 507 613 | 44 307 468 |
| Namn | A-aktier | B-aktier | Antal röster | Andel röster % |
Andel kapital % |
|---|---|---|---|---|---|
| PONDERUS INVEST AB | 13 177 | 11 404 553 | 11 536 323 | 19,46% | 25,77% |
| FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAGET, AVANZA PENSION | 90 437 | 3 537 133 | 4 441 503 | 7,49% | 8,19% |
| NORDNET PENSIONSFÖRSÄKRING AB | 29 420 | 3 030 611 | 3 324 811 | 5,61% | 6,91% |
| PETTERSSON, RUNE | 0 | 2 802 620 | 2 802 620 | 4,73% | 6,33% |
| FRAIM, ING-MARIE | 0 | 1 964 087 | 1 964 087 | 3,31% | 4,43% |
| RASPART FÖRVALTNING AB | 0 | 1 850 000 | 1 850 000 | 3,12% | 4,18% |
| CBLDN-PHOENIX FUND | 0 | 1 590 000 | 1 590 000 | 2,68% | 3,59% |
| ERIKSSON, NILS-ARNE | 0 | 1 550 625 | 1 550 625 | 2,62% | 3,50% |
| ADOLFSSON, PÄR-OLA | 0 | 1 417 943 | 1 417 943 | 2,39% | 3,20% |
| PAPAXANTHIS, KONSTANTIN | 120 500 | 26 578 | 1 231 578 | 2,08% | 0,33% |
| ÖVRIGA | 1 409 148 | 13 470 636 | 27 562 116 | 46,50% | 33,58% |
| Totalt | 1 662 682 | 42 644 786 | 59 271 606 | 100,00% | 100,00% |
| SEK | A-aktien | B-aktien |
|---|---|---|
| Högsta betalkurs 2019 | 5,80 | 5,02 |
| Lägsta betalkurs 2019 | 3,10 | 1,54 |
| Slutkurs 2019-12-31 | 4,00 | 3,76 |
| Marknadsvärde 2018 SEK |
A-aktien | B-aktien | |
|---|---|---|---|
| Högsta betalkurs 2018 | 8,45 | 2,90 | |
| Lägsta betalkurs 2018 | 3,45 | 1,30 | |
| Slutkurs 2018-12-31 | 3,45 | 1,58 |
Värden för aktiens marknadsvärde är baserat på respektive dags slutkurs



Organisationsnummer 556259-1205
Ortivus produkter riktar sig mot sjukvården, i form av ambulansorganisationer, akutmottagningar, primärvården och specialistavdelningar som hjärtintensiv- och strokeavdelningar. Ortivus marknadsför sina lösningar genom moderbolag i Sverige och dotterbolag i Storbritannien. Bolaget har en stark position på sina huvudmarknader.
Koncernens nettoomsättning uppgick till 50,8 (52,2) MSEK vilket innebär en minskning med 3 %.
För den svenska marknaden har omsättningen minskat med 15% jämfört med föregående år, vilket framför allt beror på:
För marknaden i UK har omsättningen ökat med 3% jämfört med föregående år, vilket framför allt beror på:
För den övriga marknaden har omsättningen ökat med 160% jämfört med föregående år, vilket framför allt beror på:
• Singapore. Ny journalkund, där implementering påbörjats under året.
Bruttomarginalen har varit i samma nivå som föregående år. Avskrivning hårdvara för leverans till kunderna i Storbritannien avslutades december 2019, årlig kostnad 3,4 MSEK.
Denna post ingår i bruttomarginalen.
Rörelsekostnaderna har ökat med 1,5 MSEK jämfört med föregående år. Rensat för jämförelsestörande poster 5,3 (1,6) MSEK har rörelsekostnaderna minskat med 7% jämfört med föregående år, vilket kan härledas till en effektivisering av bolagets verksamhet.
Resultatet efter skatt på -16,0 (-13,4) MSEK innehåller icke kassaflödespåverkande poster om 7,6 (8,2) MSEK, varav huvudparten gäller avskrivningar på anläggningstillgångar. Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital är -8,4 (-5,1) MSEK.
Kassaflödet från förändring i rörelsekapital är 4,9 (4,6) MSEK, beroende på förskott från kund till den övervägande delen. Detta ger ett kassaflöde från den löpande verksamheten på -3,5 (-0,5) MSEK.
Bolaget har investerat i immateriella respektive materiella anläggningstillgångar om 0,3 (0,5) MSEK respektive 0,3 (0,3) MSEK.
Finansieringsverksamheten har gett 9,4 (3,0) MSEK, varav de största posterna var emissionslikvider på 9,0 samt 15,0 MSEK samt återbetalning av lån till Danske Bank om 10,0 MSEK. Totalt gav helåret 2019 ett positivt kassaflöde om 5,3 (1,7) MSEK.
Styrelsen bedömer löpande koncernens kort- och långsiktiga likviditetsbehov för fortsatt drift och utveckling av verksamheten utifrån den strategiska inriktning som beslutats. Styrelsens bedömning är att bolaget utifrån nuvarande plan och budget har tillräcklig likviditet för att kunna finansiera verksamheten för åtminstone tolv månader framöver.
Investeringar för året uppgick till 0,6 (0,8) MSEK och utgjordes av balanserade utvecklingsutgifter för egenutvecklad programvara med 0,3 (0,5) MSEK och av materiella anläggningstillgångar med 0,3 (0,3) MSEK.
Moderbolagets nettoomsättning för helåret uppgick till 35,8 (37,6) MSEK och resultat före och efter skatt uppgick till -13,3 (-13,0) MSEK. Koncerninterna inköp uppgick till 0,0 (0,1) MSEK. Finansnettot uppgick till -0,4 (-0,4) MSEK. Bolaget gjorde under perioden investeringar i immateriella tillgångar avseende aktiverade utvecklingsutgifter om 0,3 (0,5) MSEK. Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar har belastat resultatet med 1,7 (3,8) MSEK vilket beror på förändrad avskrivningstid.
Ortivus är genom sin verksamhet exponerad för många typer av risker. Riskhantering är en del av ledningsansvaret. Bolaget har en policy och process för riskhanteringen som primärt fokuserar på fyra typer av risker; finansiella, operativa, legala/ regulativa och landsrisker. För finansiella risker hänvisas till not 24.
Styrelsens arbete med riskfrågor framgår av Bolagsstyrningsrapporten.
Bolaget har säkrat det beräknade valutanettoflödet av GBP genom valutaterminskontrakt fram till utgången av kvartal 1 2020. Bolagets policy är att valutasäkra bedömt valutanettoflöde.
Ortivus verksamhet är fokuserad på kliniska lösningar där kvalitetsfrågor utgör ett särskilt viktigt område. Ortivus kvalitetssystem för denna del av verksamheten är certifierat enligt ISO 13485 och uppfyller bilaga II i MDD (Medical Device Directive). Bolagets produkter MobiMed och CoroNet är CE-märkta enligt MDD (klass IIb enligt direktiv 93/42/EEG). Bolaget är även certifierat enligt ISO 20000 och ISO 27001.
Ortivus hållbarhetsarbete bygger på ambitionen att framställning och transport av bolagets produkter ska vara så miljövänlig som möjligt. Miljöarbetet omfattar inte bara den egna verksamheten, utan exempelvis vid val av underleverantörer är miljöfrågor ett väsentligt beslutskriterium.
Ortivus AB bedriver inte någon miljöfarlig verksamhet med tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken.
För mer information se under avsnitt "Kvalitet och Hållbarhet".
Antalet anställda vid årets slut uppgick till 22 (19) samt 3 (3) fulltidstjänster på konsultbasis.
Ortivus utestående aktiekapital uppgick per den 31 december 2019 till 15 507 613 SEK, fördelat på 1 662 682 A-aktier och 42 644 786 B-aktier. För mer information hänvisas till avsnittet "Ortivus aktie och aktieägare". Det finns inga begränsningar i svensk lagstiftning eller i Ortivus bolagsordning som skulle begränsa möjligheter att överlåta aktier i Ortivus AB.
Enligt årsstämman 2018, bemyndigades styrelsen att kunna genomföra en nyemission. Styrelsen beslutade och genomförde en riktad emission under våren 2019. Denna tillförde bolaget 9 miljoner kronor före emissionskostnader.
Enligt årsstämman 2019, bemyndigades styrelsen att kunna genomföra en nyemission. Styrelsen beslutade och genomförde en riktad emission under våren/sommaren 2019. Denna tillförde bolaget 15 miljoner kronor före emissionskostnader.
Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2019.
Årsstämman 2019 fattade beslut om följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare i Ortivus, att gälla intill slutet av den årsstämma som hålls 2020. Styrelsen har vidare i enlighet med reglerna i koden för svensk bolagsstyrning genomfört en utvärdering av Ortivus ersättningssystem.
Ortivus ska ha de ersättningsnivåer och anställningsvillkor som erfordras för att säkerställa bolagets tillgång till befattningshavare med erforderlig kompetens och kapacitet för att nå uppställda mål till för bolaget anpassade kostnader. Utgångspunkten för lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare i Ortivus ska vara marknadsmässiga villkor anpassade till bolagets kostnader.
Utgångspunkten för ersättning till ledande befattningshavare är att ersättning utgår i form av en marknadsmässig fast lön som ska vara individuellt fastställd utifrån ovan angivna kriterier och respektive befattningshavares särskilda kompetens.
I de fall rörlig ersättning till ledande befattningshavare aktualiseras skall de bestämmas
(a) utifrån uppfyllelsen av i förväg uppställda målkriterier
på koncern- och individnivå med beaktande av bolagets ekonomiska och verksamhetsmässiga utveckling i syfte att främja bolagets långsiktiga värdeskapande samt
(b) med beaktande av berörd befattningshavares personliga utveckling.
Den rörliga ersättningen skall sammantaget beloppsmässigt inte överstiga 50 procent av den fasta lön som utbetalats till berörd befattningshavare under den tidsperiod som den rörliga ersättningen omfattar.
De ledande befattningshavarnas pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden samt individuellt anpassade med hänsyn till respektive befattningshavares särskilda kompetens och anpassade till bolagets kostnader. Pensionsavsättningar ska vara avgiftsbestämda.
De ledande befattningshavarnas icke penningbaserade förmåner (exempelvis tjänstebil) ska motsvara vad som kan anses rimligt i förhållande till praxis på marknaden. Bolaget har under 2019 beslutat att avveckla förmån av tjänstebil till anställda.
Uppsägningslön och avgångsvederlag ska, i möjligaste mån, inte sammantaget överstiga sex månadslöner.
Alla aktiebaserade incitamentsprogram ska beslutas av bolagsstämman.
Kretsen av befattningshavare som omfattas Riktlinjerna omfattar för närvarande vd, ekonomichef, utvecklingschef, kund- och försäljningschef, produktchef, supportchef och chef operations vilka utgör de befattningshavare som ingår i bolagsledningen.
Frångående av riktlinjerna sker då särskilda skäl föreligger. Styrelsen äger rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
Styrelsens förslag till riktlinjer gäller från årsstämman 2019 fram till och med årsstämman 2020.
Styrelsen föreslår att årsstämman den 4 maj 2020 beslutar om följande riktlinjer för lön och annan ersättning till styrelseledamöter, bolagets VD och andra ledande befattningshavare. Med kretsen ledande befattningshavare avses för närvarande VD, CFO, utvecklingschef, kund- och försäljningschef, produktchef, supportchef och chef operations. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter stämmans beslut samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Riktlinjerna omfattar inte styrelsearvode som beslutas av bolagsstämman eller sådana emissioner och överlåtelser som omfattas av 16 kap. aktiebolagslagen.
Ortivus strategi för tillväxt och lönsamhet bygger på flera olika spår. Bolaget strävar kontinuerligt efter att bolaget ska ha marknadens mest konkurrenskraftiga lösning inom prehospital vård, genom att bredda och fördjupa sitt erbjudande med MobiMed-plattformen som bas. Bolaget erbjuder sina kunder beslutsstöd av högsta kvalitet vid sortering och prioritering, så kallad triagering, av patienter. Bolaget ökar sin marknadsnärvaro på huvudmarknaderna Sverige och Storbritannien genom en utbyggd försäljningsorganisation med syfte att öka försäljningen och säkerställa tillväxt. Därtill kommer bolaget inleda en geografisk expansion på ett antal strategiskt utvalda marknader. För att ytterligare driva tillväxt och ökad försäljning, framför allt på huvudmarknaderna Sverige och Storbritannien, kommer bolaget att satsa på MobiMed bland kunder i nya segment, till exempel kommunal äldreomsorg och olika typer av primärvårdsenheter. Utöver detta undersöker och utvärderar bolagets styrelse kontinuerligt partnerskap som ytterligare kan stärka bolagets position på marknaden.
Det är för bolaget och dess aktieägare av grundläggande betydelse att dessa riktlinjer i ett kort- och långsiktigt perspektiv skapar goda förutsättningar att attrahera och behålla skickliga medarbetare. Syftet med riktlinjerna är att skapa ökad transparens i ersättningsfrågor och genom relevanta ersättningsstrukturer skapa incitament för ledande befattningshavare, att verkställa strategiska planer och leverera goda operativa resultat för att stödja bolagets affärsstrategi samt långsiktiga intressen. För att uppnå detta är det viktigt att vidmakthålla marknadsmässiga och konkurrenskraftiga villkor till de ledande befattningshavarna.
Ersättningen till ledande befattningshavare ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt bestå av en fast lön, rörlig ersättning, pension och andra förmåner. En sådan kombination av ersättning ger möjlighet till både en kort och långsiktig målstyrning och verkar också för måluppfyllelse. Nedan beskrivs de olika former av ersättning som kan komma att betalas ut.
Utgångspunkten för ersättning till ledande befattningshavare är att ersättning utgår i form av en marknadsmässig fast lön som ska vara individuellt fastställd utifrån befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Revidering av den fasta lönen sker årsvis.
Styrelsen kan efter beredning i bolagets ersättningsutskott, besluta att en ledande befattningshavare ska kunna erhålla en rörlig ersättning som ska bestämmas utifrån följande målkriterier:
Mätperioden för rörlig ersättning är både kvartalsvis och kalenderårsvis. Den rörliga ersättningen skall sammantaget beloppsmässigt inte kunna överstiga 50 procent av den fasta lön som utbetalats till berörd befattningshavare under aktuellt kalenderår. Vidare är den rörliga ersättning som kan utgå ett kvartal begränsat till högst 50 procent av den rörliga ersättning som kan utgå baserat på måluppfyllelsen aktuellt kvartal.
När mätperioden för bedömningen angående huruvida de förutbestämda målen är uppfyllda har avslutats, ska VD bedöma i vilken utsträckningen målen är uppfyllda. För VD bedömer ersättningsutskottet i vilken utsträckning målen är uppfyllda. Såvitt avser resultatmålen så sker bedömningen utifrån senast offentliggjorda finansiella information avseende aktuellt kvartal respektive kalenderår och utbetalning sker i samband med utbetalning av den fasta lönen därefter. Utbetalning sker enbart om den ledande befattningshavaren är anställd då utbetalning sker.
Bolaget har inte några uppskovsperioder. Bolaget skall ha rätt att återkräva rörlig ersättning om en utbetalning grundat sig på information som senare visat sig vara uppenbart felaktig.
I syfte att skapa ytterligare incitament samt stärka långsiktighet i beslutfattande och måluppfyllelse kan styrelsen i förekommande fall föreslå stämman att besluta om aktiebaserat incitamentsprogram. För närvarande finns inget utestående aktiebaserat incitamentsprogram.
Pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden samt individuellt anpassade med hänsyn till respektive befattningshavares särskilda kompetens och anpassade till bolagets kostnader. Pensionsförmåner innefattande sjukförsäkring ska vara premiebestämda. Huvudregeln är att rörlig kontantersättning inte ska vara pensionsgrundande. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 35 procent av den fasta delen av ersättningen. Pensionsålder för ledande befattningshavare är 65 år. För ytterligare information angående pensionsvillkoren se not 5 i Årsredovisningen.
Förmåner utöver lön och pension utgår för samtliga ledande befattningshavare i form av sjukvårdsförsäkring och i vissa fall med tjänstebil. Dessa förmåner ska utgöra en mindre del av den totala kompensationen och överensstämma med vad som är marknadsmässigt brukligt. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 15 procent av den fasta delen av ersättningen.
Villkor om konkurrensförbud finns för VD, CFO, kund- och försäljningschef, produktchef och supportchef. För CFO, kundoch försäljningschef, produktchef och supportchef ersätter Ortivus, under maximalt 1 år, mellanskillnaden av senaste fasta månadslönen utbetald från Ortivus och den fasta lön arbetstagaren får i sin nya anställning. För VD ersätter Ortivus, under maximalt 1 år, mellanskillnaden av senaste fasta månadslönen utbetald från Ortivus och den fasta lön arbetstagaren får i sin nya anställning, dock maximalt 60% av VD's senaste fasta månadslön.
Uppsägningstid för VD från bolagets sida är 6 månader och för övriga ledande befattningshavare 3 månader. Ingen av ledande befattningshavare har rätt till avgångsvederlag.
Vid framtagandet av detta förslag till riktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Utvecklingen av avståndet mellan de ledande befattningshavarnas ersättning och övriga anställdas ersättning kommer att redovisas i ersättningsrapporten som tas fram inför årsstämma 2021.
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott för beredning av ersättningsfrågor m.m. för ledande befattningshavare. Det åligger ersättningsutskottet att följa och utvärdera eventuella program för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare, tillämpningen av riktlinjerna samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättningsutskottet utvärderar även riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare och lämnar i förekommande fall förslag till styrelsen avseende revidering av riktlinjerna.
Styrelsen ansvarar för att upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år samt för att lägga fram förslaget för beslut av bolagsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.
Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte VD eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Vid alla beslut säkerställs att intressekonflikter motverkas samt att eventuella intressekonflikter hanteras i enlighet med bolagets intressekonfliktspolicy som styrelsen antagit i syfte att åstadkomma en professionell och tydlig vägledning i fråga om intressekonflikter.
Stämmovalda styrelseledamöter ska i särskilda fall kunna erhålla arvode och annan ersättning för arbete som utförs för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet. För sådana tjänster ska kunna utgå ett marknadsmässigt arvode som ska godkännas av styrelsen.
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, dess hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.
Riktlinjernas innehåll har setts över och anpassats med anledning av de lagkrav som uppkommit till följd av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828 om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang.
I årsredovisningen för 2019 i not 5 anges den totala ersättningen och de övriga förmåner som utgått till de ledande befattningshavarna under året.
Ortivus avger inte någon prognos. Bolaget kan inte heller uttala sig om den pågående spridningen av det så kallade Coronaviruset, Covid 19, kan komma att påverka bolagets verksamhet.
| 112 575 |
|---|
| -13 261 171 |
| 13 373 746 |
Styrelsen föreslår att den ansamlade vinsten behandlas enligt följande (SEK):
| Överförs i ny räkning | 112 575 |
|---|---|
Denna bolagsstyrningsrapport lämnas i enlighet med svenska aktiebolagslagen och NASDAQ Stockholms regelverk för emittenter inklusive Svensk Kod för bolagsstyrning. För ytterligare information hänvisas till www.bolagsstyrning.se.
Ortivus AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Danderyd, vars A- och B-aktie är noterad på NASDAQ Stockholm Small Cap.
Styrning, ledning och kontroll fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, styrelsen och vd enligt de regler som ges i den svenska aktiebolagsrätten, svensk kod för bolagsstyrning, noteringsavtalet, Bolagsordningen och av styrelsen och ledningen beslutade interna regelverk. Samarbetet med bolagets revisorer, som utses av årsstämman, utgör en viktig del av arbetet med fokus på styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt företagets finansiella rapporter. Styr- och kontrollsystem har anpassats till bolagets storlek och verksamhet.
Bolaget följer sedan 2008 svensk kod för bolagsstyrning i alla väsentliga delar, även om viss anpassning till bolagets mindre storlek bedömts lämplig. Detta gäller för internrevision, revisionsutskott och revisorernas granskning av en kvartalsrapport.
Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sin rösträtt. På årsstämman fattas beslut avseende årsredovisningen, utdelning, val av styrelse och revisorer, ersättning till styrelseledamöter och revisorer samt andra frågor i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Bolagsordningen innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Alla aktieägare som är upptagna i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för sina aktier. Aktieägare kan även företrädas av ombud vid stämman. Kallelse till bolagsstämma ska ske enligt Ortivus bolagsordning. Ytterligare information om årsstämman samt fullständiga protokoll finns publicerat på bolagets webbplats www.ortivus.se.
Årsstämma 2019 ägde rum 6 maj 2019 i anslutning till bolagets lokaler på Svärdvägen 19 i Danderyd. Datum för årsstämman offentliggjordes i samband med information den 24 oktober 2018. På årsstämman var registrerade aktieägare, samtliga stämmovalda styrelseledamöter, verkställande direktören och bolagets revisor närvarande. Utöver årsstämmans beslut att fastställa resultat- och balansräkning för moderbolaget och koncernen och att ingen utdelning lämnades för 2018, beslutades även om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktören, val av styrelseledamöter, revisor och principer för utseende av valberedningen samt styrelse- och revisorsarvoden och riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare. Vid årsstämman redogjorde vd på sedvanligt sätt för verksamhetens utveckling och styrelsens ordförande redogjorde för styrelsens arbete.
Enligt årsstämman 2019, bemyndigades styrelsen att kunna genomföra en nyemission. Bemyndigandet gäller fram till årsstämman 2020.
Valberedningen inför årsstämman 2019 utgjordes av bolagets största ägare tillsammans med styrelsens ordförande och bestod av Anni Fuhr (utsedd av aktieägaren Rune Pettersson), Pär-Ola Adolfsson, Peter Edwall (Ponderus Invest AB samt styrelseledamot), samt Nils Bernhard (styrelsens ordförande). Valberedningen hade under året ett protokollfört möte.
I enlighet med beslut vid Ortivus årsstämma den 6 maj 2019 ska ledamöterna i valberedningen inför årsstämman 2020 utses av tre av de röstmässigt direktregistrerade största aktieägarna. Därutöver ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande. Namnen på ledamöterna publicerades den 17 oktober 2019 och är Anders Paulsson i egenskap av styrelseordförande, Peter Edwall som är utsedd av Ponderus Invest AB, Peter Seligson som är utsedd av aktiefonden Seligson & Co Phoenix samt Anni Fuhr som är utsedd av aktieägaren Rune Pettersson. Förutom Peter Edwall är valberedningens ledamöter oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning samt till de större aktieägarna. Peter Edwall är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning men inte i förhållande till de större aktieägarna.
Valberedningens uppgift är att inför årsstämman framlägga förslag om antalet styrelseledamöter, styrelsens sammansättning och revisor. Vidare ska valberedningen lägga fram förslag om styrelsens respektive årsstämmans ordförande samt ge förslag till bolagsstämman om arvoden till styrelsen och revisorer. Valberedningen ska i samband med sitt uppdrag i övrigt fullgöra de uppgifter som enligt svensk kod för bolagsstyrning ankommer på valberedningen.
Styrelsen i Ortivus ska bestå av lägst tre och högst nio ledamöter med högst fem suppleanter som utses av årsstämman. Under 2019 var antalet styrelseledamöter valda av årsstämman fyra utan suppleanter. Verkställande direktören ingår inte i styrelsen.
Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes vid årsstämman 2019 Peter Edwall och Anna Klevby Dalgaard. Anders Paulsson (styrelseordförande) och Sara Lei valdes in i styrelsen som nya ledamöter. Alla ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget, förutom Peter Edwall som är huvudägare i Ponderus Invest AB och därmed beroende i förhållande till den största ägaren i bolaget. För mer information om bolagets ledning och styrelse, se avsnitten "Ledning" och "Styrelse".
Årsstämman beslöt att välja om revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, med Magnus Lagerberg som huvudansvarig revisor i bolaget.
Årsstämman 2019 beslutade i enlighet med valberedningens förslag att arvode till styrelsen utgår med 800 000 kronor att fördelas med 320 000 kronor till styrelsens ordförande och med 160 000 kronor för övriga av stämman utsedda ledamöter, samt att revisorn ska erhålla skälig ersättning enligt faktura baserad på verklig tid för uppdragets utförande. Enligt gällande praxis betalas styrelsearvodet ut som lön.
Verkställande direktören deltar vid varje styrelsemöte och rapporterar bolagets affärsläge, framtidsutsikter, ekonomiska ställning och händelser av väsentlig betydelse och före årsskiftet sitt förslag till budget och handlingsplan för det kommande året. Bolagets ekonomichef deltar också vid styrelsens möten och är styrelsens sekreterare och samordnare. Även andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden som föredragande vid behov. Samtliga kvartalsrapporter och årsredovisning behandlas av styrelsen.
Riktlinjerna för styrelsens arbete utgår från styrelsens arbetsordning, vilken reglerar arbetsfördelningen mellan styrelse, styrelseordförande och verkställande direktör samt vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie styrelsemöten. Styrelsens arbetsordning fastställs årligen vid det konstituerande styrelsemötet och justeras vid behov.
Mot bakgrund av bolagets storlek anser styrelsen det lämpligt att inget separat revisionsutskott skapas utan dessa frågor har hanterats i styrelsen.
Koden stipulerar vidare att för bolag som saknar särskild granskningskontroll (internrevision) ska styrelsen årligen utvärdera om behov föreligger att skapa en sådan funktion. Ortivus styrelse har behandlat denna fråga och funnit att givet bolagets storlek är det inte motiverat att skapa en separat intern granskningsfunktion.
Styrelsen har under året kombinerat behandlingen av alla väsentliga formalia och kontrollområden med strategiska diskussioner och genomgångar av viktiga funktioner och verksamhetsområden. Styrelsen har haft speciellt fokus på bolagets strategiska inriktning samt finansiering under året. Under året hade styrelsen 26 protokollförda sammanträden samt i tillägg två dagars strategimöte av workshopkaraktär med fokus på framtida strategier och affärsmodell. Såväl styrelsens ordförande som övriga ledamöter har därutöver haft informella kontakter i syfte att stötta ledningen i olika frågor. Styrelsen uppfyller kravet på att träffa revisor utan vd:s närvaro. Styrelsen har under året enskilt träffat revisorn en gång.
En gång per år initierar styrelseordföranden en utvärdering av styrelsens arbete. Avsikten med utvärderingen är att få en uppfattning om styrelseledamöternas åsikt om hur styrelsearbetet bedrivs och vilka åtgärder som kan vidtas för att effektivisera styrelsearbetet. Resultatet av styrelseutvärdering har delgivits Valberedningen.
Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot uppsatta mål.
| Styrelsen | Invald i styrelsen | Närvaro | Oberoende till bolaget och dess ledning |
Oberoende till större aktieägare |
Ersättning i SEK |
|---|---|---|---|---|---|
| Anders Paulsson | 2019 | 11/11 | Ja | Ja | 213 333 |
| Peter Edwall | 2008 | 25/26 | Ja | Nej | 160 000 |
| Anna Klevby Dalgaard | 2017 | 26/26 | Ja | Ja | 160 000 |
| Sara Lei | 2019 | 11/11 | Ja | Ja | 106 667 |
| Konstantin Papaxanthis1 | 2017 | 15/15 | Ja | Ja | 53 333 |
| Nils Bernhard1 | 2016 | 15/15 | Ja | Ja | 106 667 |
1) Ledamöterna Nils Bernhard och Konstantin Papaxanthis avgick vid årsstämman 2019.
Summa 800 000
Ersättningsutskottet är ett utskott till styrelsen som har en rådgivande funktion kring ersättningsfrågor inom bolaget. Under året har utskottet utgjorts av styrelsens ordförande samt Peter Edwall. Ersättningsutskottet har under året haft ett protokollfört möte som avhandlat ersättning till vd. För mer information om bolagets vd, se avsnittet "Ledning". Någon separat ersättning har inte utgått för arbetet i Ersättningsutskottet.
Ersättningsutskottet, såväl som styrelsen, har dessutom under året, i enlighet med Kodens krav, utvärderat företagets ersättningssystem till ledande befattningshavare.
Information om Ortivus aktieägare återfinns under avsnittet "Ortivus aktier och aktieägare".
Ortivus Styrelse består av fyra årsstämmovalda personer och inga ledamöter utsedda av facklig organisation. Vd ingår inte i styrelsen men deltar tillsammans med ekonomichef vid alla relevanta punkter.
I styrelseordförandens uppdrag ingår att se till att styrelsens arbete står i överensstämmelse med bestämmelserna i bolagsordningen, aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning och att organisera och leda styrelsens arbete för att skapa bästa möjliga förutsättningar för arbetet. Styrelseordförandes arbetsuppgifter regleras i Ortivus Arbetsordning för Styrelsen.
Styrelsen har enligt gällande bolagsstyrningsmodell i Sverige delegerat det operativa ledningsansvaret till vd. Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens instruktion som klargör ansvarsfrågorna kring bolagets löpande förvaltning och verksamhet. Vd ska därvid följa de riktlinjer som styrelsen meddelar. Vd ska i sitt arbete verka för att verksamheten bedrivs i enlighet med sunda principer och tillse att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt, att bolagets överlevnad på lång sikt säkerställs, att bolaget tillförs nödvändig kompetens, att bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med lagar, författningar och myndighetsföreskrifter samt i enlighet med bolagsordningen. Dessutom ska vd se till att Ortivus bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag.
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna beskrivning är primärt begränsad till den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen, men för Ortivus som medicintekniskt bolag utgör produktkvalitet och de kliniska och medicinska aspekterna viktiga fokusområden.
För Ortivus styrelse, ledning och medarbetare är styrning, ledning och kontroll något som hela tiden måste balanseras med beaktande av bolagets storlek, exempelvis har bolaget ingen särskild funktion för internrevision. Ortivus har en serie processer och kontrollsystem där kontrollbehov har balanserats med riskbedömning och där bolaget storlek och komplexitet har beaktats.
Ortivus AB:s styrelse fastställer årligen en arbetsordning för sitt arbete samt vd:s instruktion och policyer för viktiga områden inom finans, riskhantering och information.
Ortivus vd och bolagsledning har det fulla operativa ansvaret för den interna kontrollen. Ledningen har, på grundval av styrelsens riktlinjer, lagar och regler avseende finansiell rapportering, fastställt roll- och ansvarsfördelningen för anställda som arbetar med den finansiella rapporteringen inom koncernen.
Ortivus policyer, riktlinjer, manualer och övriga styrande dokument är tillgängliga för personalen primärt via bolagets ledningssystem/intranät. Ledningen ansvarar för att personalen känner till aktuella policyer och riktlinjer. Informationsträffar med de anställda hålls minst en gång per månad. Ortivus är ett litet bolag och hanteringen av dessa frågor sker därför primärt som en del av det dagliga ledningsarbetet och chefsansvaret.
Mer information om hur Ortivus arbetar med kvalitet och certifieringar återfinns i avsnittet "Kvalitet och hållbarhet".
Målsättningen med Ortivus riskbedömning är att fånga upp, analysera och hantera aktuella och framtida risker för att därigenom säkra koncernens resultatutveckling och finansiella ställning. Ortivus ledning och styrelse arbetar fortlöpande och aktivt med riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts.
Ledningen gör regelbundet en genomgång och kvantifiering av riskerna vilka avrapporteras till styrelsen. Ortivus har också ett nära samarbete med bolagets revisorer för att i ett tidigt skede kunna identifiera risker i den finansiella rapporteringen.
Ortivus har medvetet, givet bolagets storlek, valt att inte inrätta någon separat funktion för internkontroll utan detta arbete hanteras delegerat av olika befattningshavare som en del av det löpande ledningsarbetet. För kvalitetssystemen sker regelbunden extern revision enligt aktuellt regelverk.
Information om Ortivus styrande dokument som koncernpolicyer, handböcker och riktlinjer finns samlade på bolagets intranät och koordineras för koncernen via företagets kvalitetschef. Ortivus ger fortlöpande information till
marknaden om koncernens finansiella ställning och utveckling via till exempel kvartalsrapporter, pressmeddelanden och hemsida. Styrelsen har valt att, givet bolagets storlek och situation, enbart avge finansiell rapportering på svenska.
Uppföljning sker löpande av företagsledningen med avrapportering till styrelsen. Givet bolagets storlek sker uppföljningen primärt genom de normala ledningsorgan som vid varje tidpunkt används inom bolaget.
Revisorerna i Ortivus väljs av Årsstämman för en period av ett år intill nästkommande årsstämma. För perioden fram till årsstämman 2019 valdes PricewaterhouseCoopers AB som revisionsbolag. PricewaterhouseCoopers AB utsåg auktoriserade revisorn Magnus Lagerberg som huvudansvarig revisor.
Förutom revisionen av årsbokslutet omfattar revisionen även löpande granskning av årets redovisning och förvaltning, varvid även sker en revision av interna rutiner och kontrollsystem. Revisorerna har inte utfört en översiktlig
granskning av en kvartalsrapport, enligt önskemål från bolaget, givet bolagets storlek, En lagstadgad granskning av koncernens bolagsstyrningsrapport samt en granskning av huruvida årsstämmans riktlinjer om ersättningar till ledande befattningsföljare har följts har genomförts. Viss rådgivning har även utförts. Bolagets revisor är även närvarande på vissa styrelsemöten för att diskutera revisionsplanen, revisionen och iakttagelser från revisionen. Bolagets revisor träffar även styrelsen utan att företrädare från bolaget är närvarande.
Alla framåtriktade uttalanden i denna årsredovisning och andra finansiella rapporter baseras på bolagets bästa bedömning vid tidpunkten för avlämnad rapport. Sådana uttalanden innehåller som alla framtidsbedömningar risker och osäkerheter som kan innebära att verkligt utfall blir annorlunda, i synnerhet i ett läge där det finansiella klimatet är osäkert.
Utöver vad som krävs enligt gällande lagstiftning gäller framåtblickande uttalanden endast den dag de framförs och Ortivus åtar sig inte att uppdatera några av dem mot bakgrund av ny information eller framtida händelser.
Schematisk bild kring hur Ortivus fungerar från stämma via styrelse och utskott ner till Vd/ledning, funktionsbaserad organisation och koncerngemensamma processer.

| 1 januari–31 december | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i KSEK | Not | 2019 | 2018 |
| Nettoomsättning | 2, 3 | 50 848 | 52 199 |
| Kostnad för sålda varor och tjänster | -29 861 | -30 151 | |
| Bruttoresultat | 20 987 | 22 048 | |
| Försäljningskostnader | -14 348 | -16 169 | |
| Administrationskostnader | -13 069 | -8 495 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -8 784 | -10 761 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 1 116 | 1 744 |
| Övriga rörelsekostnader | 4 | -1 371 | -1 310 |
| Rörelseresultat | 5, 6, 7, 10, 11 | -15 469 | -12 943 |
| Finansiella intäkter | 1 | 1 | |
| Finansiella kostnader | -538 | -449 | |
| Finansnetto | 8 | -537 | -448 |
| Resultat före skatt | -16 006 | -13 391 | |
| Skatt | 9 | ||
| ÅRETS RESULTAT | -16 006 | -13 391 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat | |||
| Omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 141 | 17 | |
| Årets övrigt totalresultat | 141 | 17 | |
| Årets totalresultat | -15 865 | -13 374 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | -16 006 | -13 391 | |
| Årets totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | -15 865 | -13 374 |
| Belopp i KSEK | Not | 2019-12-31 | 2018-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Immateriella tillgångar | 3, 10 | 7 169 | 8 586 |
| Materiella anläggningstillgångar | 3, 11, 25 | 2 588 | 4 353 |
| Summa anläggningstillgångar | 9 757 | 12 939 | |
| Varulager | 12 | 4 014 | 3 942 |
| Kundfordringar | 13 | 5 905 | 4 839 |
| Övriga fordringar | 14 | 2 977 | 527 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 15 | 3 598 | 2 031 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 23 | 11 | 60 |
| Likvida medel | 16 | 8 678 | 3 359 |
| Summa omsättningstillgångar | 23 | 25 183 | 14 758 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 34 940 | 27 697 | |
| EGET KAPITAL | 17 | ||
| Aktiekapital | 15 508 | 10 901 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 32 787 | 14 956 | |
| Omräkningsreserver | 453 | 312 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | -39 994 | -23 988 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 8 754 | 2 181 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 8 754 | 2 181 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 20, 23, 25 | 766 | 595 |
| Summa långfristiga skulder | 766 | 595 | |
| Förskott från kunder | 21 | 10 876 | 1 374 |
| Leverantörsskulder | 4 772 | 3 167 | |
| Övriga skulder | 1 159 | 1 179 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 20, 25 | 2 415 | 12 429 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 22 | 6 198 | 6 772 |
| Summa kortfristiga skulder | 23 | 25 420 | 24 921 |
| SUMMA SKULDER | 26 186 | 25 516 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 34 940 | 27 697 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 26.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i KSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat |
Totalt eget kapital |
|
| Ingående eget kapital 2018-01-01 | 21 801 | 14 956 | 295 | -21 497 | 15 555 | ||
| Årets resultat | 0 | 0 | 0 | -13 391 | -13 391 | ||
| Övrigt totalresultat | 0 | 0 | 17 | 0 | 17 | ||
| Summa totalresultat | 0 | 0 | 17 | -13 391 | -13 374 | ||
| Transaktioner med aktieägare i deras egenskap av ägare: |
|||||||
| Minskning av aktiekapital | -10 900 | 0 | 0 | 10 900 | 0 | ||
| Summa transaktioner med aktieägare | -10 900 | 0 | 0 | 10 900 | 0 | ||
| Utgående eget kapital 2018-12-31 | 17 | 10 901 | 14 956 | 312 | -23 988 | 2 181 | |
| Ingående eget kapital 2019-01-01 | 10 901 | 14 956 | 312 | -23 988 | 2 181 | ||
| Årets resultat | 0 | 0 | 0 | -16 006 | -16 006 | ||
| Övrigt totalresultat | 0 | 0 | 141 | 0 | 141 | ||
| Summa totalresultat | 0 | 0 | 141 | -16 006 | -15 865 | ||
| Transaktioner med aktieägare i deras egenskap av ägare: |
|||||||
| Nyemission | 4 607 | 19 453 | 0 | 0 | 24 060 | ||
| Transaktionskostnader vid nyemission | 0 | -1 622 | 0 | 0 | -1 622 | ||
| Summa transaktioner med aktieägare | 4 607 | 17 831 | 0 | 0 | 22 438 | ||
| Utgående eget kapital 2019-12-31 | 17 | 15 508 | 32 787 | 453 | -39 994 | 8 754 |
| 1 januari-31 december Belopp i KSEK |
2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | -16 006 | -13 391 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 7 639 | 8 248 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | -8 367 | -5 143 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | -72 | -584 |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | -5 584 | 1 649 |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 10 513 | 3 568 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -3 510 | -510 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar* | -332 | -281 |
| Förvärv av immateriella tillgångar | -277 | -537 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -609 | -818 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån | 7 000 | 13 250 |
| Amortering lån | -17 215 | -10 265 |
| Nyemission | 19 653 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 9 438 | 2 985 |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 5 319 | 1 657 |
| Likvida medel vid årets början | 3 359 | 1 702 |
| Likvida medel vid årets slut | 8 678 | 3 359 |
* Exklusive IFRS 16
| 1 januari–31 december Belopp i KSEK |
2019 | 2018 |
|---|---|---|
| TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDESANALYS | ||
| Räntor | ||
| Erhållna räntor | 1 | 1 |
| Erlagda räntor | -538 | -449 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 6 926 | 7 967 |
| Orealiserade valutakursdifferenser | 677 | 303 |
| Realisationsresultat anläggningstillgångar | 36 | 0 |
| Övriga avsättningar 1) | 0 | -22 |
| 7 639 | 8 248 |
1) I övriga avsättningar ingår upplösen av garantireserver.
| Specifikation finansieringsverksamheten | ||
|---|---|---|
| Upptagna lån | ||
| Danske Bank | 0 | 10 000 |
| Ponderus Invest AB | 7 000 | 3 250 |
| Summa upptagna lån | 7 000 | 13 250 |
| Amortering lån | ||
| Ponderus Invest AB | -5 215 | -2 250 |
| Almi | -714 | -953 |
| Checkkredit Danske Bank | -10 000 | -4 506 |
| Amortering lån i enlighet med IFRS 16 | -1 286 | 0 |
| Amortering övrig finansiell leasing | 0 | -2 556 |
| Summa amortering lån | -17 215 | -10 265 |
| Nyemission | 19 653 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 9 438 | 2 985 |
| 1 januari–31 december | ||
|---|---|---|
| Belopp i KSEK | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2, 3 | 35 800 | 37 622 |
| Kostnad för sålda varor och tjänster | -14 632 | -16 855 | |
| Bruttoresultat | 21 168 | 20 767 | |
| Försäljningskostnader | -12 217 | -14 813 | |
| Administrationskostnader | -12 729 | -8 027 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -8 784 | -10 761 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 1 116 | 1 505 |
| Övriga rörelsekostnader | 4 | -1 400 | -1 308 |
| Rörelseresultat | 5, 6, 10, 11, 27 | -12 846 | -12 637 |
| Resultat från finansiella poster | 8 | ||
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 1 | 1 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -416 | -393 | |
| Resultat efter finansiella poster och före skatt | -13 261 | -13 029 | |
| Skatt | 9 | 0 | 0 |
| ÅRETS RESULTAT | -13 261 | -13 029 |
Årets resultat sammanfaller med årets totalresultat.
| Belopp i KSEK | Not | 19-12-31 | 18-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 10 | 7 169 | 8 586 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 308 | 762 |
| Andelar i koncernföretag | 19 | 9 574 | 9 574 |
| Summa anläggningstillgångar | 17 051 | 18 922 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 12 | 3 156 | 3 347 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 13 | 2 819 | 3 608 |
| Fordringar på koncernföretag | 2 890 | 0 | |
| Övriga fordringar | 14 | 2 956 | 507 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 15 | 1 147 | 1 265 |
| Summa kortfristiga fordringar | 9 812 | 5 380 | |
| Övriga kortfristiga placeringar | 23 | 11 | 60 |
| Summa kortfristiga placeringar | 11 | 60 | |
| Kassa och bank | 16 | 5 527 | 2 897 |
| Summa omsättningstillgångar | 23 | 18 506 | 11 684 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 35 557 | 30 606 | |
| EGET KAPITAL | 17 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 15 508 | 10 901 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 32 786 | 14 955 | |
| Balanserat resultat | -19 413 | -6 384 | |
| Årets resultat | -13 261 | -13 029 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 15 620 | 6 443 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 20, 23 | 0 | 595 |
| Summa långfristiga skulder | 0 | 595 | |
| Förskott från kunder | 21 | 8 657 | 0 |
| Leverantörsskulder | 3 647 | 2 208 | |
| Skulder till koncernföretag | 267 | 1 901 | |
| Övriga skulder | 344 | 437 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 20 | 1 310 | 12 429 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 22 | 5 712 | 6 593 |
| Summa kortfristiga skulder | 23 | 19 937 | 23 568 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 35 557 | 30 606 |
Information om ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 26.
| Bundet eget kapital |
Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i KSEK | Not | Aktiekapital | Överkursfond | Balanserat resultat |
Årets resultat |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2018–01–01 | 21 801 | 14 955 | -1 094 | -16 190 | 19 472 | |
| Vinstdisposition | 0 | 0 | -16 190 | 16 190 | 0 | |
| Minskning av aktiekapital | -10 900 | 0 | 10 900 | 0 | 0 | |
| Transaktionskostnader vid nyemission | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Årets resultat | 0 | 0 | 0 | -13 029 | -13 029 | |
| Utgående eget kapital 2018–12–31 | 17 | 10 901 | 14 955 | -6 384 | -13 029 | 6 443 |
| Ingående eget kapital 2019–01–01 | 10 901 | 14 955 | -6 384 | -13 029 | 6 443 | |
| Vinstdisposition | 0 | 0 | -13 029 | 13 029 | 0 | |
| Nyemission | 4 607 | 19 453 | 0 | 0 | 24 060 | |
| Transaktionskostnader vid nyemission | 0 | -1 622 | 0 | 0 | -1 622 | |
| Årets resultat | 0 | 0 | 0 | -13 261 | -13 261 | |
| Utgående eget kapital 2019–12–31 | 17 | 15 508 | 32 786 | -19 413 | -13 261 | 15 620 |
Årets resultat sammanfaller med årets totalresultat.
| 1 januari–31 december Belopp i KSEK |
2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | -13 261 | -13 029 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 2 878 | 4 755 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | -10 383 | -8 274 |
| Kassaflöde från förändring i rörelsekapital | ||
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | 191 | -397 |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | -4 933 | 4 614 |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 7 488 | 1 852 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -7 637 | -2 205 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -180 | -107 |
| Förvärv av immateriella tillgångar | -277 | -537 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -457 | -644 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån | 7 000 | 13 250 |
| Amortering lån | -15 929 | -7 709 |
| Nyemission | 19 653 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 10 724 | 5 541 |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 2 630 | 2 692 |
| Likvida medel vid årets början | 2 897 | 205 |
| Likvida medel vid årets slut | 5 527 | 2 897 |
| 1 januari–31 december Belopp i KSEK |
2019 | 2018 |
|---|---|---|
| TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS | ||
| Räntor | ||
| Erhållna räntor | 1 | 1 |
| Erlagda räntor | -416 | -393 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 2 292 | 4 455 |
| Orealiserade valutakursdifferenser | 550 | 322 |
| Realisationsresultat anläggningstillgångar | 36 | 0 |
| Övriga avsättningar 1) | 0 | -22 |
| 2 878 | 4 755 | |
| 1) I övriga avsättningar ingår upplösen av garantireserver. | ||
| Specifikation finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån | ||
| Danske Bank | 0 | 10 000 |
| Ponderus Invest AB | 7 000 | 3 250 |
| Summa upptagna lån | 7 000 | 13 250 |
| Amortering lån | ||
| Ponderus Invest AB | -5 215 | -2 250 |
| Almi | -714 | -953 |
| Checkkredit Danske Bank | -10 000 | -4 506 |
| Summa amortering lån | -15 929 | -7 709 |
| Nyemission | 19 653 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 10 724 | 5 541 |
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har rekommendationen RFR 1,
Kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslag (1995:1554) och Rådet för finansiell rapportering RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även Rådet för Finansiell rapporterings uttalande gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS standards och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
För moderbolaget används benämningarna resultaträkning, balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över totalresultat, rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" respektive IAS 7 "Rapport över kassaflöden". De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter hänförliga till dotterföretag direkt i resultat när dessa uppkommer.
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelnings storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.
IFRS16 tillämpas inte i moderbolaget, utan samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing.
I den mån koncernen kommer att aktivera låneutgifter kommer moderbolaget att ha en valmöjlighet att antingen kostnadsföra direkt eller att aktivera. Inga låneutgifter har aktiverats.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument eller finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilken utgör rapporteringsvaluta för moderbolag och koncern. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är avrundade till närmaste tusental kronor om inte annat anges.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tilllämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 28 "Viktiga uppskattningar och bedömningar".
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moder- och dotterbolag.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och VD den 18 mars 2020. Årsredovisningen och koncernredovisningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 4 maj 2020.
IFRS 16 Leasingavtal trädde i kraft den 1 januari 2019 och kräver att leasetagare redovisar tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med undantag för avtal som är kortare än tolv månader och avser kontrakt av mindre värde. Standarden ersätter IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar. Innebörden är att distinktionen mellan ett operationellt leasingavtal respektive ett finansiellt leasingavtal tas bort och ersätts med ett synsätt om nyttjanderätt respektive åtagande att reglera löpande betalningar till leasegivare.
Bolaget har genomfört utvärdering av effekterna av IFRS16, som avser främst avtal om lokalhyra. Bolaget har valt förenklad övergångsmetod och jämförelsetal för 2018 kommer inte att beräknas.
När IFRS 16 tillämpades för första gången, använde koncernen följande praktiska lösningar och undantag som tillåts i standarden:
Nya eller ändrade IFRS inklusive uttalanden bedöms inte få någon effekt på koncernens redovisning.
Koncernen leasar lokaler, maskiner och bilar. Lokalkontrakt är i regel tre månader till tre år långa. I vissa fall finns möjlighet till förlängning, se vidare nedan.
Ett kontrakt avseende nyttjanderätt tas upp som en tillgång och en motsvarande skuld från det datum då den leasade tillgången är tillgänglig för koncernen. En leasingbetalning delas upp mellan amortering av skuld och räntekostnad. Räntekostnaden för respektive period beräknas enligt annuitetsmetoden. Tillgångar med nyttjanderätt skrivs av planenligt på det kortare av dess ekonomiska livslängd eller leasingkontraktets längd.
Tillgångar och skulder hänförliga till leasing värderas initialt till verkligt värde. Leasingskulder inkluderar nuvärdet av följande betalningar:
Betalningarna är diskonterade till nuvärde med den implicita leasingräntan, eller om den inte kan fastställas, till den marginella låneräntan.
Tillgångarna värderas till anskaffningsvärde bestående av följande:
Betalningar hänförliga till korttidskontrakt eller för kontrakt av mindre värde kostnadsförs löpande i resultaträkningen. Korttidskontrakt avser kontrakt med en längd om högst 12 månader inklusive sannolika förlängningar av avtal. Mindre värde är av ledningen bedömt som kontrakt inom kategorierna enklare inventarier och kontorsutrustning.
Leasingperioden fastställs till icke uppsägningsbara perioder tillsammans med förlängningsperioder om det är rimligt säkert att koncernen kommer att utnyttja det alternativet. I det fall både koncernen och leasegivaren har rätt att säga upp ett avtal som löper tills vidare, utan någon särskild avgift, så bestäms leasingperioden till uppsägningstiden. På grund av att det föreligger möjlighet till uppsägning vilket ligger utanför koncernens kontroll så fastställs leasingperioden på detta sätt även om det är rimligt säkert att avtalet kommer att löpa längre än så.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av bolagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. För närvarande har koncernen endast ett rörelsesegment. Se not 3 "Segmentsrapportering" för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder och avsättningar i moderbolag och koncern består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.
Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolag och koncern består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Eventuell avvikelse från dessa principer i fråga om betalning eller återvinning framgår i förekommande fall i not till berörd balanspost.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från koncernens moderbolag. Koncernen har bestämmande inflytande över ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och kan påverka avkastningen genom sitt bestämmande inflytande i företaget. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom att en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet.
I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser.
Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnas som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av identifierade förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Dotterföretagens finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakursen som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas normalt i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Utländska verksamheters finansiella rapporter, tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive eventuell goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i verksamhet utomlands omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital benämnd omräkningsreserv.
Intäkter för försäljning av varor redovisas vid tidpunkten då företagets prestationsåtagande anses vara uppfyllt. Denna tidpunkt infaller när väsentliga risker som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen, i normalfallet när kunden fått varan i sin besittning. Här ingår försäljning av hårdvara, vilket bland annat består av bolagets egenutvecklade mätenhet samt datorer för mätenheten och/eller journalsystemet. I de fall det ingår förlängd garanti så periodiseras denna linjärt över löptiden.
Intäkter för försäljning av mjukvara sker på olika sätt:
• Licens med avseende på nyttjanderätt, kundspecifik utveckling av bolagets system och integrationer mot andra sjukvårdssystem där intäkten redovisas vid tidpunkten då kunden har tillgång till systemet
Vid större projekt med projektomfattning längre än 2 månader tillämpas färdigställandemetoden, så kallad successiv vinstavräkning. Bolagets prestationsåtagande anses uppfyllas över tid och intäkterna redovisas med utgångspunkt i nedlagda kostnader i relation till totala förväntade kostnader
• Löpande licensavtal med avseende på rätt till uppgraderingar, där intäkten redovisas linjärt över avtalets löptid
Ortivus tillhandahåller systemabonnemang, så kallad Managed Services, där intäkten redovisas linjärt över kontraktets löptid.
Intäkter för försäljning av tjänsteuppdrag sker på olika sätt:
Vid större projekt med projektomfattning längre än två månader tillämpas färdigställandemetoden, så kallad successiv vinstavräkning. Bolagets prestationsåtagande anses uppfyllas över tid och intäkterna redovisas med utgångspunkt i nedlagda kostnader i relation till totala förväntade kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter och räntekostnader på bankmedel, fordringar och skulder, inklusive skulder för finansiell leasing samt valutakursdifferenser.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, derivat och kundfordringar. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och lån från kreditinstitut.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorierna finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Kundfordringar redovisas i enlighet med IFRS 9 initialt till transaktionspris. Redovisning sker därefter beroende av hur de klassificerats enligt nedan.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura skickats. Skuld tas upp när motparten presterat och avtalsmässig skyldighet föreligger att betala även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfaller, eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs, eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilket är den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
IFRS 9 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificeringen vid ursprunglig anskaffningstidpunkt.
Kategorierna är följande;
• Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella instrument utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar, om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
Finansiella instrument som anskaffats med avsikt att inkassera avtalsenliga kassaflöden värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella instrument där avsikten är annan än att inkassera avtalsenliga kassaflöden klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar värdera till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.
Långfristiga fordringar och övriga fordringar Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller likvida medel utan avsikt att idka handel med fordringsrätten.
Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar, om den är kortare övriga fordringar. Dessa kategorier tillhör kategorierna låne- och kundfordringar, vilka initialt värderas till verkligt värde och löpande redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Kundfordringar klassificeras i kategorin finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar redovisas till det belopp som väntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar vilka bedöms individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet.
Lån klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.
Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga skulder har en löptid kortare än ett år.
Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.
Värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet redovisas som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post.
Nuvarande derivatinstruments värdeförändringar redovisas som rörelsepost.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader.
Vinst eller förlust redovisas som rörelseintäkt/-kostnad.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Bedömning av avskrivningsprinciper samt tillgångars restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
• Inventarier 3–5 år
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och tillräckliga resurser finns att fullfölja utvecklingen och därefter använda och sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, till exempel för material, tjänster och ersättningar till anställda. Övriga utgifter för
utveckling redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I den mån utvecklingsprojekt tar lång tid i anspråk och uppgår till väsentliga belopp aktiveras hänförliga låneutgifter i anskaffningsvärdet.
Vid prövning om utgiften ska aktiveras i balansräkningen som en tillgång ska samtliga nedanstående kriterier vara uppfyllda:
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder. Immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga att användas prövas för nedskrivningsbehov minst årligen och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången i fråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för kommersiell användning. Bedömning av avskrivningsprinciper samt tillgångars restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Bolaget har förlängt avskrivningstiden för aktiverade utvecklingskostnader för MobiMed Journal. Bolaget kan konstatera att generering av intäkter för MobiMed Journal är stor och förväntas öka under kommande år, se not 10 "Immateriella tillgångar".
• Aktiverade utvecklingsutgifter 3–10 år
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU). Utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick inkluderas inte då dessa uppgår till obetydliga belopp.
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För andra tillgångar än finansiella tillgångar som prövas enligt IFRS 9, varulager som prövas enligt IAS 2 och uppskjutna skattefordringar som prövas enligt IAS 12, tillämpas IAS 36 avseende redovisning av nedskrivningar.
För immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen, och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången i fråga har minskat i värde.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den kassagenererande enhet där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden. Nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill, i de fall goodwill finns redovisad. Därefter görs proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.
Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte.
Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Nedskrivningar av finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter att nedskrivningen gjordes.
Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.
En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om nedskrivning inte gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året.
Förpliktelser rörande avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i resultaträkningen när de uppstår. Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna).
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och om det är tillämpligt de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för garanti redovisas när de underliggande produkterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om
garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna i kontraktet.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas under innevarande år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade på balansdagen. Under aktuell skatt redovisas även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Följande temporära skillnader beaktas inte:
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade, eller i praktiken beslutade, per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser, eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att inträffa.
| Koncernen Belopp i MSEK |
Sverige | Storbritannien | Övriga världen | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Försäljning av varor | 6,8 | 7,1 | 4,7 | 5,6 | 0,7 | 0,6 | 12,2 | 13,2 |
| Försäljning av mjukvara | 9,1 | 13,2 | 2,8 | 3,4 | 2,2 | 0,2 | 14,1 | 16,8 |
| Systemabonnemang | 0,0 | 0,0 | 16,3 | 15,0 | 0,0 | 0,0 | 16,3 | 15,0 |
| Tjänsteuppdrag | 6,1 | 5,6 | 2,2 | 1,2 | 0,0 | 0,4 | 8,2 | 7,2 |
| Summa koncernen | 22,0 | 25,8 | 25,9 | 25,2 | 3,0 | 1,1 | 50,8 | 52,2 |
| Moderbolaget | Sverige | Storbritannien | Övriga världen | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Försäljning av varor | 6,8 | 7,1 | 8,1 | 7,1 | 0,7 | 0,6 | 15,7 | 14,7 | |
| Försäljning av mjukvara | 9,1 | 13,2 | 0,0 | 0,0 | 2,2 | 0,2 | 11,3 | 13,4 | |
| Systemabonnemang | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Tjänsteuppdrag | 6,1 | 5,6 | 2,7 | 3,5 | 0,0 | 0,4 | 8,8 | 9,5 | |
| Summa moderbolaget | 22,0 | 25,8 | 10,9 | 10,7 | 3,0 | 1,1 | 35,8 | 37,6 |
Tabellen nedan visar prestationsåtaganden som är ouppfyllda gällande långfristiga kundavtal avseende försäljning av mjukvara och systemabonnemang.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 |
| Sammanlagda beloppet av det transaktionspris som fördelats till långfristiga kundavtal som är ouppfyllda eller delvis ouppfyllda per |
||||
| 31 december med löptid längre än ett år | 25 431 | 3 407 | 12 475 | 3 407 |
| Total | 25 431 | 3 407 | 12 475 | 3 407 |
Ledningen förväntar sig att intäkter enligt tabell ovan kommer att redovisas som intäkt år 2021 eller senare. Alla övriga kundavtal har en förväntad löptid på högst ett år, det vill säga intäktsförs under 2020, eller faktureras baserat på nedlagd tid. I enlighet med reglerna i IFRS 15 har upplysning inte lämnats om transaktionspriset för dessa ouppfyllda åtaganden.
Koncernen betraktar de båda produkterna CoroNet och MobiMed Smart som en grupp likartade produkter. Övriga produkter är ej väsentliga att följa i eget segment. Koncernen har därför beslutat att följa samtliga produkter som en enhet. Koncernen har tillsvidare därför enbart ett segment som i sin helhet återspeglas i koncernens finansiella rapporter.
Av koncernens totala omsättning för 2019 utgör tre kunder 31% (34%), 18% (14%) respektive 14% (17%) , totalt 63% (65%). Övriga kunder utgör enskilt mindre än 10%.
I övrigt avseende intäkter hänvisas till not 2. Geografiskt fördelar sig anläggningstillgångar enligt följande:
| 2019 | 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | Sverige | Stor britannien |
Övriga världen |
Totalt | Sverige | Stor britannien |
Övriga världen |
Totalt |
| Immaterialla tillgångar | 7 169 | 0 | 0 | 7 169 | 8 586 | 0 | 0 | 8 586 |
| Materiella anläggningstillgångar | 308 | 2 280 | 0 | 2 588 | 762 | 3 591 | 0 | 4 353 |
| 7 477 | 2 280 | 0 | 9 757 | 9 348 | 3 591 | 0 | 12 939 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 |
| Övriga rörelseintäkter | ||||
| Valutakursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | 958 | 1 239 | 958 | 1 239 |
| Erhållna bidrag | 158 | 156 | 158 | 156 |
| Övriga rörelseintäkter | 0 | 349 | 0 | 110 |
| Total | 1 116 | 1 744 | 1 116 | 1 505 |
| Övriga rörelsekostnader | ||||
| Valutakursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | -1 335 | -1 310 | -1 364 | -1 308 |
| Realisationsförlust vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar | -34 | 0 | -34 | 0 |
| Realisationsförlust vid avyttring av materiella anläggningstillgångar | -2 | 0 | -2 | 0 |
| Total | -1 371 | -1 310 | -1 400 | -1 308 |
| Medelantalet anställda | 2019 | Varav män |
% | Varav kvinnor |
% | 2018 | Varav män |
% | Varav kvinnor |
% |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||||||||
| Sverige | 14 | 12 | 86% | 2 | 14% | 15 | 13 | 87% | 2 | 13% |
| Dotterföretag | ||||||||||
| Storbritannien | 4 | 4 | 100% | 0 | 0% | 4 | 4 | 100% | 0 | 0% |
| Totalt koncernen | 18 | 16 | 89% | 2 | 11% | 19 | 17 | 89% | 2 | 11% |
| Könsfördelning i företagsledningen, % | 2019 Andel män |
2019 Andel kvinnor |
2018 Andel män |
2018 Andel kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||
| Styrelsen | 58% | 42% | 75% | 25% |
| Övriga ledande befattningshavare | 100% | 0% | 100% | 0% |
| Koncernen totalt | ||||
| Styrelsen | 58% | 42% | 75% | 25% |
| Övriga ledande befattningshavare | 100% | 0% | 100% | 0% |
| Koncernen, KSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar m m | 11 814 | 13 212 |
| Pensionskostnad avgiftsbaserade planer | 1 537 | 1 631 |
| Sociala avgifter | 3 739 | 4 175 |
| Total | 17 090 | 19 018 |
| 2019 | 2018 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget, KSEK | Ledande befattningshavare inklusive styrelsen (13 personer) |
Övriga anställda |
Summa | Ledande befattningshavare inklusive styrelsen (11 personer) |
Övriga anställda |
Summa |
| Sverige | ||||||
| Löner och andra ersättningar | 5 406 | 5 028 | 10 434 | 5 602 | 5 677 | 11 279 |
| (varav tantiem o.d.) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Sociala kostnader | 2 692 | 2 197 | 4 890 | 2 650 | 2 915 | 5 565 |
| (varav pensionskostnader) | 779 | 683 | 1 462 | 771 | 796 | 1 567 |
| Moderbolaget totalt | 15 324 | 16 844 |
| 2019 | 2018 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen, KSEK | Ledande befattningshavare inklusive styrelsen (13 personer) |
Övriga anställda |
Summa | Ledande befattningshavare inklusive styrelsen (11 personer) |
Övriga anställda |
Summa | |
| Löner och andra ersättningar | 5 406 | 7 204 | 12 610 | 5 602 | 8 526 | 14 128 | |
| (varav tantiem o.d.) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Sociala kostnader | 2 692 | 2 819 | 5 511 | 2 650 | 3 300 | 5 950 | |
| (varav pensionskostnader) | 779 | 758 | 1 537 | 771 | 860 | 1 631 | |
| Koncernen totalt | 18 121 | 20 078 |
| 2019, KSEK | Grundlön/ styrelse arvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnader |
Övrig ersättning |
Summa | Pensions förpliktelse |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Anders Paulsson 1) | 213 | 0 | 0 | 0 | 0 | 213 | 0 |
| Ledamot Peter Edwall | 160 | 0 | 0 | 0 | 0 | 160 | 0 |
| Ledamot Anna Klevby Dalgaard | 160 | 0 | 0 | 0 | 0 | 160 | 0 |
| Ledamot Sara Lei 1) | 107 | 0 | 0 | 0 | 0 | 107 | 0 |
| Ledamot Konstantin Papaxanthis 2) | 53 | 0 | 0 | 0 | 0 | 53 | 0 |
| VD i Ortivus AB, Reidar Gårdebäck 3) | 513 | 0 | 1 | 133 | 0 | 648 | 0 |
| Styrelsens ordförande Nils Bernhard 2) | 107 | 0 | 0 | 0 | 0 | 107 | 0 |
| T.f. VD i Ortivus AB, Lars Höst 4) | 841 | 0 | 33 | 183 | 0 | 1 057 | 0 |
| Andra ledande befattningshavare (6 personer) | 3 224 | 0 | 101 | 463 | 0 | 3 788 | 0 |
| 5 378 | 0 | 135 | 779 | 0 | 6 292 | 0 |
Övrig ersättning avser kostnader för lön och pension i enlighet med avtal. 1) Perioden 6 maj - 31 december
2) Perioden 1 januari - 6 maj
3) Perioden 5 augusti - 31 december
4) Perioden 1 januari - 4 augusti
| 2018, KSEK | Grundlön/ styrelse arvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnader |
Övrig ersättning |
Summa | Pensions förpliktelse |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Nils Bernhard | 320 | 0 | 0 | 0 | 0 | 320 | 0 |
| Ledamot Konstantin Papaxanthis | 160 | 0 | 0 | 0 | 0 | 160 | 0 |
| Ledamot Peter Edwall | 160 | 0 | 0 | 0 | 0 | 160 | 0 |
| Ledamot Anna Klevby Dalgaard | 160 | 0 | 0 | 0 | 0 | 160 | 0 |
| Tillförordnad VD i Ortivus AB, Lars Höst 1) | 320 | 0 | 19 | 58 | 0 | 397 | 0 |
| Styrelsens ordförande Erik Hedlund 2) | 54 | 0 | 0 | 0 | 0 | 54 | 0 |
| VD i Ortivus AB, Staffan Eriksson 3) | 752 | 0 | 65 | 152 | 727 | 1 696 | 0 |
| Andra ledande befattningshavare (4 personer) | 3 001 | 0 | 125 | 446 | 0 | 3 572 | 0 |
| 4 927 | 0 | 209 | 656 | 727 | 6 519 | 0 |
Övrig ersättning avser kostnader för lön och pension i enlighet med avtal.
1) Perioden 27 augusti - 31 december 2018 2) Perioden 1 januari - 12 januari 2018
3) Perioden 1 januari - 27 augusti 2018
Styrelsearvodet fastställt på 2019 års bolagsstämma för verksamhetsåret 2019 till ordinarie ledamöter uppgick till KSEK 480 (480) och till styrelseordförande uppgick det till KSEK 320 (320). Under 2018 och 2019 har styrelsens ordförande och övriga styrelseledamöter enbart erhållit ersättning från moderbolaget.
Lars Höst har som tillförordnad VD erhållit en grundlön om KSEK 841 (320) samt rörlig ersättning om KSEK 0 (0). Pensionspremier har utbetalats med KSEK 183 (58) för motsvarande period.
Reidar Gårdebäck har sedan tillträdet 5 augusti 2019, som VD, erhållit en grundlön om KSEK 513 samt rörlig ersättning om KSEK 0. Pensionspremier har utbetalats med KSEK 133 för motsvarande period. Reidar Gårdebäck kan säga upp sitt avtal med iakttagande av sex månaders uppsägningstid, bolaget äger rätt att säga upp anställningsavtal med iakttagande av sex månaders uppsägningstid.
Koncernledningen har under året inkluderat VD, CFO, utvecklingschef, försäljningschef, supportchef, chef operations samt produktchef.
Till koncernledningen exklusive VD har det utgått lön om sammanlagt KSEK 3 224 (3 001). Ingen rörlig ersättning har utgått till andra ledande befattningshavare under 2018 eller 2019. För personer i koncernledningen, exklusive VD, gäller uppsägningstider om 3 månader vid uppsägning från den
anställdes sida.
Verkställande direktören samt andra ledande befattningshavare har erhållit ersättning från moderbolaget.
För alla anställda i Sverige, exklusive VD, betalas en premie om 4,5 procent på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp, 30 procent i intervallet 7,5–30 inkomstbasbelopp. Bolaget tilllämpar en pensionsplan motsvarande ITP avdelning 1. För VD betalas en premie om 25% på grundlön.
Alla anställda i Sverige med en ålder överstigande 25 år omfattas av pensionsvillkoren. Pensionering sker för samtliga anställda vid en ålder av 65 år. Därtill har bolaget tecknat sjukförsäkring vilken inklusive ersättning från försäkringskassan ger den anställde fortsatt inkomst efter 90 dagars sjukdom motsvarande reglerna inom det så kallade ITP-systemet.
För alla anställda i Storbritannien betalades en pensionspremie om 3,0 procent på grundlön fram till och med mars 2019, därefter ökades pensionspremien till 4,0%. Alla anställda i Storbritannien omfattas av pensionsvillkoren. Pensionering sker för samtliga anställda vid en ålder av 65 år.
Koncernen har enbart avgiftsbestämda pensionsplaner. Betalning till dessa pensionsplaner sker löpande enligt reglerna i respektive plan. För 2019 har premier erlagts med KSEK 1 537 (1 631) vilket utgör de totala kostnaderna för avgiftsbestämda planer.
Några incitamentsprogram har ej funnits för året.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Revision | |||||
| PWC | 338 | 361 | 338 | 361 | |
| Harmer Slater | 60 | 58 | 0 | 0 | |
| Övriga lagstadgade uppdrag |
|||||
| PWC | 13 | 8 | 13 | 8 | |
| Skatterådgivning | |||||
| PWC | 36 | 6 | 36 | 6 | |
| Övriga tjänster | |||||
| PWC | 42 | 27 | 42 | 27 | |
| Total | 490 | 461 | 429 | 403 |
Samtliga arvoden till PwC enligt ovan avser PwC Sverige. Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Med övriga tjänster avses rådgivning avseende redovisningsfrågor, rådgivning kring processer och intern kontroll.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| KSEK | 2019 | 2018 | |
| Varukostnad | -6 785 | -10 184 | |
| Personalkostnader | -22 241 | -22 157 | |
| Av- och nedskrivningar | -6 926 | -7 966 | |
| Förvaltningskostnader och externa tjänster | -25 201 | -21 346 | |
| Övriga administrativa kostnader | -4 910 | -3 921 | |
| Förlust vid avyttring eller utrangering av anläggningstillgångar |
-36 | 0 | |
| Valutakursförluster | -1 335 | -1 310 | |
| -67 433 | -66 886 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| KSEK | 2019 | 2018 | |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 1 | 1 | |
| Finansiella intäkter | 1 | 1 | |
| Räntekostnader 1) | -538 | -449 | |
| Finansiella kostnader | -538 | -449 | |
| Finansnetto | -537 | -448 |
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter |
2019 | 2018 | |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 1 | 1 | |
| 1 | 1 | ||
| Övriga räntekostnader och liknande resultatposter |
2019 | 2018 | |
| Räntekostnader | -416 | -393 | |
| -416 | -393 | ||
| Finansnetto | -415 | -392 |
1) Varav Ponderus Invest AB 40 (18)
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Redovisad i resultaträkningen | |||||
| Aktuell skattekostnad (–) / skatteintäkt (+) | |||||
| Periodens skattekostnad/intäkt | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Uppskjuten skattekostnad (–) /skatteintäkt (+) | 0 | ||||
| Övrigt | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Totalt redovisad skattekostnad | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Avstämning av effektiv skatt | |||||
| Resultat före skatt | -16 006 | -13 391 | -13 261 | -13 029 | |
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 21,4% (22%) | 3 425 | 2 946 | 2 838 | 2 866 | |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag | 19 | 15 | 0 | 0 | |
| Ej avdragsgilla kostnader | -846 | -263 | -42 | -56 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 29 | 33 | 0 | 0 | |
| Temporära skillnader | 0 | 16 | 0 | 0 | |
| Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt | -2 796 | -2 813 | -2 796 | -2 811 | |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag | 148 | 67 | 0 | 0 | |
| Redovisad effektiv skatt | 0 | 0 | 0 | 0 |
Skattesatserna i de länder där koncernen har verksamhet var under räkenskapsåret 21,4 (22) procent i Sverige och 19,0 (19,0) procent i UK.
| Specifikation av uppskjutna skattefordringar och skulder | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | ||
| Övrigt | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Uppskjutna skattefordringar och skulder | 0 | 0 | 0 | 0 |
Koncernens ansamlade underskottsavdrag uppgår till MSEK 411,4 (397,5), varav moderbolaget MSEK 382,5 (369,4). Inga tidsmässiga begränsningar föreligger i nyttjandet av koncernens underskottsavdrag. Inga underskottsavdrag har aktiverats i moderbolaget eller koncernen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | Aktiverade utvecklings utgifter |
Licenser | Totalt | Aktiverade utvecklings utgifter |
Licenser | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Ingående balans 2018-01-01 | 58 810 | 580 | 59 390 | 58 810 | 580 | 59 390 |
| Utrangering | 0 | 0 | -5 928 | |||
| Licenser | 537 | 0 | - | 537 | - | 537 |
| Utgående balans 2018-12-31 | 59 347 | 580 | 59 927 | 59 347 | 580 | 59 927 |
| Ingående balans 2019-01-01 | 59 347 | 580 | 59 927 | 59 347 | 580 | 59 927 |
| Utrangering | 0 | -580 | -580 | - | 580 | -580 |
| Aktiverade utvecklingsavgifter | 277 | - | 277 | 277 | - | 277 |
| Utgående balans 2019-12-31 | 59 624 | 0 | 59 624 | 59 624 | 0 | 59 624 |
| Ackumulerade av– och nedskrivningar | ||||||
| Ingående balans 2018-01-01 | -47 035 | -517 | -47 552 | -47 035 | -517 | -47 552 |
| Utrangering | ||||||
| Årets avskrivningar | -3 765 | -24 | -3 789 | -3 765 | -24 | -3 789 |
| Utgående balans 2018-12-31 | -50 800 | -541 | -51 341 | -50 800 | -541 | -51 341 |
| Ingående balans 2019-01-01 | -50 800 | -541 | -51 341 | -50 800 | -541 | -51 341 |
| Utrangering | - | 546 | 546 | - | 546 | 546 |
| Årets avskrivningar | -1 655 | -5 | -1 660 | -1 655 | -5 | -1 660 |
| Utgående balans 2019-12-31 | -52 455 | 0 | -52 455 | -52 455 | 0 | -52 455 |
| Redovisat värde | ||||||
| Per 2018-01-01 | 11 775 | 63 | 11 838 | 11 775 | 63 | 11 838 |
| Per 2018-12-31 | 8 547 | 39 | 8 586 | 8 547 | 39 | 8 586 |
| Per 2019-01-01 | 8 547 | 39 | 8 586 | 8 547 | 39 | 8 586 |
| Per 2019-12-31 | 7 169 | 0 | 7 169 | 7 169 | 0 | 7 169 |
| Av- och nedskrivningar ingår | ||||||
| i följande rader i resultaträkningen 2018 | ||||||
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -3 765 | -24 | -3 789 | -3 765 | -24 | -3 789 |
| Totalt | -3 765 | -24 | -3 789 | -3 765 | -24 | -3 789 |
| Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen 2019 |
||||||
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -1 655 | -5 | -1 660 | -1 655 | -5 | -1 660 |
| Totalt | -1 655 | -5 | -1 660 | -1 655 | -5 | -1 660 |
| KSEK | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | ||
| Ingående balans 2018-01-01 | 25 994 | 4 393 |
| Årets anskaffningar | 281 | 107 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 0 |
| Omklassifceringar | 0 | 0 |
| Årets valutakursdifferenser | 327 | 0 |
| Utgående balans 2018-12-31 | 26 602 | 4 500 |
| Ingående balans 2019-01-01 | 26 602 | 4 500 |
| Årets anskaffningar | 3 489 | 180 |
| Avyttringar och utrangeringar | -666 | -666 |
| Omklassifceringar | 0 | 0 |
| Årets valutakursdifferenser | 119 | 0 |
| Utgående balans 2019-12-31 | 29 544 | 4 014 |
| Av- och nedskrivningar | ||
| Ingående balans 2018-01-01 | -17 779 | -3 072 |
| Årets avskrivningar | -4 178 | -666 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 0 |
| Årets valutakursdifferenser | -293 | 0 |
| Utgående balans 2018-12-31 | -22 250 | -3 738 |
| Ingående balans 2019-01-01 | -22 250 | -3 738 |
| Årets avskrivningar | -5 266 | -632 |
| Avyttringar och utrangeringar | 664 | 664 |
| Årets valutakursdifferenser | -105 | 0 |
| Utgående balans 2019-12-31 | -26 956 | -3 706 |
| Redovisat värde | ||
| Per 2018-01-01 | 8 215 | 1 321 |
| Per 2018-12-31 | 4 353 | 762 |
| Per 2019-01-01 | 4 353 | 762 |
| Per 2019-12-31 | 2 588 | 308 |
| Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen 2018 | ||
| Kostnad sålda varor och tjänster | -3 993 | -482 |
| Försäljningskostnader | -82 | -82 |
| Administrationskostnader | -56 | -56 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -47 | -47 |
| Totalt | -4 178 | -666 |
| Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen 2019 | ||
| Kostnad sålda varor och tjänster | -4 029 | -482 |
| Försäljningskostnader | -59 | -59 |
| Administrationskostnader | -1 114 | -27 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -65 | -65 |
| Totalt | -5 266 | -632 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| KSEK | 19-12-31 | 18-12-31 | |
| Anskaffningsvärde | |||
| Ingående balans | 0 | 20 265 | |
| Tillkommande leasingtillgångar | 3 157 | 0 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 0 | |
| Omklassificering | 0 | -20 265 | |
| Årets valutakursdifferenser | 0 | 0 | |
| Utgående balans | 3 157 | 0 | |
| Avskrivningar | |||
| Ingående balans | 0 | -13 481 | |
| Årets avskrivningar | -1 087 | -3 416 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 0 | |
| Omklassificeringar | 0 | 16 897 | |
| Årets valutakursdifferenser | 0 | 0 | |
| Utgående balans | -1 087 | 0 | |
| Redovisat värde | 2 070 | 0 | |
| KSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 19-12-31 | 18-12-31 | 19-12-31 | 18-12-31 | |
| Komponenter | 3 864 | 3 942 | 3 006 | 3 347 |
| Produkter i arbete | 150 | 0 | 150 | 0 |
| 4 014 | 3 942 | 3 156 | 3 347 |
Produkter i arbete består av varulageruttag och upparbetad tid för pågående kundinstallationer.
| KSEK | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 19-12-31 | 18-12-31 | 19-12-31 | 18-12-31 | ||
| Kundfordringar | 5 905 | 4 839 | 2 819 | 3 608 | |
| Reservering osäkra kundfordringar | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| 5 905 | 4 839 | 2 819 | 3 608 |
En individuell genomgång av samtliga kundfordringar per balansdagen genomförs. Betalningsförmåga, betalningshistorik och åldersanalys utgör grund för reservering av osäker fordran.
| KSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 19-12-31 | 18-12-31 | 19-12-31 | 18-12-31 | |
| Spärrmedel, till förmån för ST Electronics | 2 300 | 0 | 2 300 | 0 |
| Övriga kortfristiga ej räntebärande fordringar | 677 | 527 | 656 | 507 |
| 2 977 | 527 | 2 956 | 507 |
| KSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 19-12-31 | 18-12-31 | 19-12-31 | 18-12-31 | |
| Förutbetalda projektkostnader | 226 | 210 | 0 | 0 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 3 372 | 1 821 | 1 147 | 1 265 |
| 3 598 | 2 031 | 1 147 | 1 265 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 19-12-31 | 18-12-31 | 19-12-31 | 18-12-31 |
| Kassa och bank | 8 678 | 3 359 | 5 527 | 2 897 |
| Summa enligt balansräkningen | 8 678 | 3 359 | 5 527 | 2 897 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 8 678 | 3 359 | 5 527 | 2 897 |
Per den 31 december 2019 omfattade det registrerade och utestående aktiekapitalet 44 307 468 stamaktier fördelade på 1 662 682 aktier av serie A och 42 644 786 aktier av serie B. Under 2019 genomfördes dels en företrädesemission om 9,0 MSEK före avdrag för emissionskostnader (varav aktiekapital 2,0 MSEK), dels en riktad nyemission om 15,0 Mkr före avdrag för emissionskostnader (varav aktiekapital 2,6 MSEK). Kvotvärdet uppgår till 0,35 SEK. Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand och innehavare av aktier av serie A är berättigade till 10 röster per aktie medan innehavare av aktier av serie B är berättigade till 1 röst per aktie. Alla aktier har samma rätt till bolagets nettotillgångar och resultat.
Avser per 2019-12-31 eget kapital som är tillskjutet från ägarna i form av överkursfond med avdrag för emissionskostnader, i samband med nyemission under 2017 och 2019.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat finansiella rapporter i annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår ansamlad förlust i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag.
Finansieringspolicyn ger utrymme för en mindre del långsiktig lånefinansiering och vid likviditetsbehov för ytterligare kortfristig lånefinansiering. Någon lägsta eller högsta nivå för soliditeten har inte kvantifierats. Framtida former för anpassning av storleken på eget kapital är beroende av den kortsiktiga resultattillväxten. På kort och medellång sikt skall eventuella vinstmedel i första hand investeras i verksamheten.
Styrelsen har inte föreslagit någon utdelning till årsstämman 2019.
Gällande lån från Almi, får utdelning av vinstmedel ej ske utan Almis skriftliga medgivande innan Bolagets kredit hos Almi är till fullo återbetald.
Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.
Överkursfonden innefattar inbetalt belopp, utöver nominellt aktiebelopp, vid genomförd nyemission under 2017 och 2019, med avdrag för emissionskostnader.
Balanserat resultat utgörs av föregående års balanserade vinstmedel och resultat och, i förekommande fall, efter avdrag för utdelning. Under 2019 tillkom -13 029 KSEK från föregående års resultat.
Bruttoresultat i procent av nettoomsättning. Bolaget anser att nyckeltalet ger en fördjupad förståelse för Bolagets lönsamhet.
| Belopp i KSEK | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Bruttoresultat / | 20 987 | 22 048 | 29 974 | 34 024 | 47 607 |
| Nettoomsättning | 50 848 | 52 199 | 58 799 | 74 279 | 72 619 |
| Bruttomarginal | 41% | 42% | 51% | 46% | 66% |
Resultat före skatt i procent av nettoomsättning. Bolaget anser att nyckeltalet ger en fördjupad förståelse för Bolagets lönsamhet.
| Belopp i KSEK | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt / | -16 006 | -13 391 | -11 605 | -7 079 | -7 090 |
| Nettoomsättning | 50 848 | 52 199 | 58 799 | 74 279 | 72 619 |
| Resultatmarginal | -31% | -26% | -20% | -10% | -10% |
Rörelseresultat i procent av nettoomsättning. Bolaget anser att nyckeltalet ger en fördjupad förståelse för Bolagets lönsamhet.
| Belopp i KSEK | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat / | -15 469 | -12 943 | -10 448 | -5 112 | -5 537 |
| Nettoomsättning | 50 848 | 52 199 | 58 799 | 74 279 | 72 619 |
| Rörelsemarginal | -30% | -25% | -18% | -7% | -8% |
Rörelseresultat före räntenetto, skatt, avskrivning av materiella anläggningstillgångar, såsom installerad hårdvara hos kund som ägs av Ortivus, samt avskrivning av immateriella anläggningstillgångar, såsom aktiverade utvecklingskostnader. Bolaget anser att nyckeltalet ger en fördjupad förståelse för Bolagets lönsamhet.
| Belopp i KSEK | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | -16 006 | -13 391 | -11 605 | -7 079 | -7 090 |
| Finansnetto | 537 | 448 | 1 157 | 1 967 | 1 553 |
| Avskrivningar* | 6 926 | 7 966 | 10 061 | 18 700 | 15 224 |
| EBITDA | -8 543 | -4 977 | -387 | 13 588 | 9 687 |
Eget kapital i procent av balansomslutningen. Soliditet visar hur stor andel av balansomslutningen som utgörs av eget kapital och har inkluderats för att investerare ska kunna skapa sig en bild av Bolagets kapitalstruktur.
| Belopp i KSEK | 2019-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital / | 8 754 | 2 181 | 15 555 | 5 222 | 12 363 |
| Balansomslutningen | 34 940 | 27 697 | 34 540 | 47 247 | 66 047 |
| Soliditet | 25% | 8% | 45% | 11% | 19% |
*2019 års avskrivningar innehåller avskrivningar enligt IFRS 16 om 1 087 KSEK. Omräkningar från tidigare år har inte gjorts.
Totala skulder dividerat med eget kapital. Bolaget anser att nyckeltalet ger en fördjupad förståelse för Bolagets skulder.
| Belopp i KSEK | 2019-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga skulder | 766 | 595 | 1 570 | 5 626 | 7 639 |
| Kortfristiga skulder | 25 421 | 24 921 | 17 415 | 36 399 | 46 045 |
| Totala skulder / | 26 186 | 25 516 | 18 985 | 42 025 | 53 684 |
| Eget kapital | 8 754 | 2 181 | 15 555 | 5 222 | 12 363 |
| Skuldsättningsgrad | 2,99 | 11,70 | 1,22 | 8,05 | 4,34 |
Eget kapital vid periodens slut dividerat med antal aktier vid periodens slut. Bolaget anser att nyckeltalet ger en fördjupad förståelse för Bolagets lönsamhet..
| Belopp i KSEK | 2019-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital vid periodens slut / | 8 754 | 2 181 | 15 555 | 5 222 | 12 363 |
| Antal aktier vid periodens slut | 44 307 | 31 145 | 31 145 | 20 763 | 20 763 |
| Eget kapital per aktie | 0,20 | 0,07 | 0,50 | 0,25 | 0,60 |
Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden. Bolaget anser att nyckeltalet ger investerare en bättre förståelse till historisk utdelning per aktie.
| Belopp i KSEK | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat efter skatt | -16 006 | -13 391 | -11 605 | -7 079 | -7 090 |
| Genomsnittliga antal aktier för perioden | 38 894 | 31 145 | 27 090 | 23 034 | 23 034 |
| Resultat per aktie | -0,41 | -0,43 | -0,43 | -0,31 | -0,31 |
| NOT 19 – KONCERNFÖRETAG | ||
|---|---|---|
| Ägarandel i % | ||||
|---|---|---|---|---|
| Innehav i dotterföretag | Dotterföretagets säte/land | 2019 | 2018 | |
| Ortivus UK Ltd | Southampton, Storbritannien | 100% | 100% | |
| Elementanalys Analytica AB | Danderyd, Sverige | 100% | 100% | |
| Biohome AB | Danderyd, Sverige | 100% | 100% | |
| Cardiological Decision Support AB | Danderyd, Sverige | 100% | 100% |
| Moderbolaget KSEK |
2019-12-31 | 2018-12-31 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 127 344 | 127 344 |
| Utgående balans 31 december | 127 344 | 127 344 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Vid årets början | -117 770 | -117 770 |
| Utgående balans 31 december | -117 770 | -117 770 |
| Redovisat värde | 9 574 | 9 574 |
| Redovisat värde | ||||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag/Registreringsnummer | Antal aktier | Andel % | 2019-12-31 | 2018-12-31 |
| Ortivus UK Ltd/3558696 | 50 000 | 100% | 9 258 | 9 258 |
| Elementanalys Analytica AB/556265-4771 | 5 100 | 100% | 116 | 116 |
| Biohome AB/556364-0464 | 100 000 | 100% | 100 | 100 |
| Cardiological Decision Support Uppsala AB/556593-0707 | 1 000 | 100% | 100 | 100 |
| 9 574 | 9 574 |
Per 31 december 2019 respektive 2018 är Ortivus UK Ltd aktivt medan övriga dotterbolag är vilande.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 19-12-31 | 18-12-31 | 19-12-31 | 18-12-31 |
| Långfristiga skulder | ||||
| Långfristigt lån från ALMI | 0 | 595 | 0 | 595 |
| Finansiella leasingskulder (IFRS16) | 766 | 0 | 766 | 0 |
| 766 | 595 | 766 | 595 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Checkräkningskredit Danske Bank | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Kortfristig lån från ALMI | 1 310 | 1 429 | 1 310 | 1 429 |
| Kortfristigt lån från Danske Bank | 0 | 10 000 | 0 | 10 000 |
| Kortfristigt lån från Ponderus Invest | 0 | 1 000 | 0 | 1 000 |
| Finansiella leasingskulder (IFRS16) | 1 105 | 0 | 1 105 | 0 |
| 2 415 | 12 429 | 2 415 | 12 429 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 19-12-31 | 18-12-31 | 19-12-31 | 18-12-31 |
| Förskott från kunder, Storbritannien | 2 219 | 1 374 | 0 | 0 |
| Förskott från kunder, Sverige | 110 | 0 | 110 | 0 |
| Förskott från kunder, Singapore | 8 547 | 0 | 8 547 | 0 |
| 10 876 | 1 374 | 8 657 | 0 |
Intäkter hänförliga till totalt belopp förskott från kunder förväntas intäktsföras inom ett år.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 19-12-31 | 18-12-31 | 19-12-31 | 18-12-31 |
| Semesterlöneskuld | 680 | 696 | 617 | 650 |
| Uppsägningslöner | 0 | 666 | 0 | 666 |
| Sociala avgifter | 1 293 | 860 | 870 | 860 |
| Förutbetalda intäkter | 3 495 | 3 442 | 3 495 | 3 442 |
| Övriga upplupna kostnader | 729 | 1 108 | 729 | 975 |
| 6 198 | 6 772 | 5 712 | 6 593 |
Förutbetalda intäkter består av intäkter för service- och supportavtal, vilka kommer intäktsföras inom ett år.
Verkligt värde och redovisat värde har inventerats för samtliga finansiella tillgångar och skulder. Nedan framgår att redovisat värde överensstämmer med verkligt värde. Koncernens innehav av finansiella instrument utgörs av innehav för handelsändamål, lånefordringar och kundfordringar och övriga finansiella skulder
med kort kvarvarande löptid vilka värderas till upplupet anskaffningsvärde. Bolaget har valutaterminskontrakt avseende leveransavtalet i Storbritannien vilken är redovisad i balansräkningen som Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Valutaterminskontrakten tillhör nivå 2 i värderingshierarkin.
| Koncernen 2019 KSEK |
Innehav för handelsändamål | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Låne fordringar och kundfordringar |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|
| Kundfordringar | 0 | 5 905 | - | 5 905 | 5 905 |
| Spärrade likvida medel | 0 | 2 300 | - | 2 300 | 2 300 |
| Derivat | 11 | 0 | - | 11 | 11 |
| Likvida medel | 0 | 8 678 | - | 8 678 | 8 678 |
| 11 | 16 883 | 0 | 16 894 | 16 894 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Leasingskuld, långfristig | 0 | 0 | 766 | 766 | 823 |
| Leverantörsskulder | 0 | 0 | 4 772 | 4 772 | 4 772 |
| Leasingskuld, kortfristig | 0 | 0 | 1 105 | 1 105 | 1 138 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 0 | 0 | 1 310 | 1 310 | 1 310 |
| 0 | 0 | 7 953 | 7 953 | 8 043 |
| Innehav för handelsändamål | ||||
|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Låne fordringar och kundfordringar |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
| - | 4 839 | - | 4 839 | 4 839 |
| 60 | - | 60 | 60 | |
| - | 3 359 | - | 3 359 | 3 359 |
| 60 | 8 198 | 0 | 8 258 | 8 258 |
| 0 | 0 | 595 | 595 | 595 |
| 0 | 0 | |||
| 0 | 0 | 3 167 | 3 167 | 3 167 |
| 0 | 0 | |||
| 0 | 0 | 12 429 | 12 429 | 12 429 |
| 0 | 0 | 16 191 | 16 191 | 16 191 |
| Moderbolag 2019 KSEK |
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Låne fordringar och kundfordringar |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 0 | 2 819 | - | 2 819 | 2 819 |
| Kortfristiga fordringar på koncernföretag | 0 | 0 | - | 0 | 0 |
| Spärrade likvida medel | 0 | 2 300 | - | 2 300 | 2 300 |
| Derivat | 11 | - | 11 | 11 | |
| Kassa bank | 0 | 5 527 | - | 5 527 | 5 527 |
| 11 | 10 646 | 0 | 10 657 | 10 657 | |
| Leverantörsskulder | 0 | 0 | 3 647 | 3 647 | 3 647 |
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 0 | 0 | 267 | 267 | 267 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 0 | 0 | 1 310 | 1 310 | 1 310 |
| 0 | 0 | 5 224 | 5 224 | 5 224 |
| Moderbolag 2018 KSEK |
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Låne fordringar och kundfordringar |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 0 | 3 608 | - | 3 608 | 3 608 |
| Kortfristiga fordringar på koncernföretag | 0 | 0 | - | 0 | 0 |
| Derivat | 60 | - | 60 | 60 | |
| Kassa bank | 0 | 2 897 | - | 2 897 | 2 897 |
| 60 | 6 505 | 0 | 6 565 | 6 565 | |
| Leverantörsskulder | 0 | 0 | 2 208 | 2 208 | 2 208 |
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 0 | 0 | 1 901 | 1 901 | 1 901 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 0 | 0 | 595 | 595 | 595 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 0 | 0 | 12 429 | 12 429 | 12 429 |
| 0 | 0 | 17 133 | 17 133 | 17 133 |
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kundfordringar och leverantörsskulder med en löptid överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.
Ortivus är genom sin verksamhet exponerad för många typer av risker. Riskhantering är en integrerad del av ledningsansvaret och bolaget har en policy och process för riskhanteringen som primärt fokuserar på fyra typer av risker; finansiella, operativa, legala/regulativa samt landsrisker.
Företaget utvecklar avancerade IT-lösningar för den prehospitala vårdprocessen vilka är medicintekniskt klassade och styrs av omfattande regelverk med därtill hörande risker. Bolagets produkter kräver myndighetstillstånd för att kunna säljas och sådana tillstånd kan dras in eller begränsas vilket utgör en väsentlig regulativ, verksamhetsmässig och finansiell risk. Företagets utveckling strävar efter att tillgodose verkliga kundbehov men det finns ingen garanti för att Ortivus produktoch tjänsteutveckling resulterar i kommersiella framgångar.
Ortivus tillhandahållander lösningar för den pre-hospitala processen för i huvudsak den nordiska marknaden och UK samt för vissa övriga utvalda regioner. Bolaget strävar efter att öka försäljningen på de utvalda marknaderna, men som med all försäljningsverksamhet finns det väsentliga risker att denna ambition drar ut på tiden eller inte kan nås. Bolaget påverkas härvidlag av såväl interna riskfaktorer kopplade till t.ex. produktutveckling och kompetensfrågor som av externa risker förknippade med t.ex. den allmänna finansiella konjunkturen, konkurrens, valutor eller förändringar i regulativa frågor. Ortivus kundgrupp utgörs primärt av landsting, sjukhus och liknande kunder inom den publika sektorn vilkas upphandlingsprocesser präglas av hög grad av formalism och med väsentliga risker för förseningar kopplat till bland annat politiska beslut, budget- och finanseringsutmaningar och även legala överklagandeprocesser vilket gör Ortivus satsning på en kraftig försäljningsökning extra sårbar. Det kan inte uteslutas att bolaget kan komma att behöva tillföras ytterligare kapital via aktiemarknaden eller på annat sätt. Såväl storleken som tidpunkten för ett eventuellt kapitaltillskott beror på ett antal faktorer, däribland ovan nämnda riskfaktorer. Det finns inga garantier för att erforderlig finansiering av verksamheten finns tillgänglig i rätt tid och till rimlig kostnad.
Ortivuskoncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses oönskade förändringar i företagets resultat- och balansräkning till följd av fluktuationer på de finansiella marknaderna. Koncernens Finanspolicy för hantering av finansiella risker bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten avseende nedanstående risker;
Likviditetsrisk definieras som risken för att koncernen inte ska ha tillgång till likvida medel för att tidsenligt betala förutsedda och oförutsedda åtaganden, eller att finansiering bara kan erhållas till en avsevärd eller oacceptabel kostnad. Styrelsen bedömer löpande bolagets kort- och långsiktiga likviditetsbehov för fortsatt drift och utveckling av verksamheten. Per den 31 december 2019 uppgick bolagets likvida medel till 8,7 (3,4) MSEK. Utifrån nuvarande strategiska prioriteringar, förväntad försäljningsutveckling och aktivitetsnivå bedömer styrelsen att Bolagets kapitalbehov är tillgodosett för åtminstone 12 månader framöver. Bolagets kapitalbehov kan mot bakgrund av eventuella förändringar i strategiska prioriteringar och dylikt komma att förändras. Styrelsens mål är att, om ytterligare kapital behövs, genomföra detta på ett sätt som är optimalt både ur Bolagets och aktieägarnas intresse.
Nedan framgår de odiskonterade kassaflödena avseende finansiella skulder:
| Redovisat värde | ||
|---|---|---|
| KSEK | 19-12-31 | 18-12-31 |
| Förfallostruktur finansiella skulder inklusive ränta |
||
| Förfaller om 0-3 månader | 671 | 2 467 |
| Förfaller om 4-6 månader | 664 | 3 443 |
| Förfaller om 6-12 månader | 1 166 | 6 803 |
| Förfaller om 12-18 månader | 549 | 488 |
| Förfaller om 18-24 månader | 274 | 0 |
| Förfaller om mer än 24 månader | 0 | 0 |
| Summa | 3 374 | 13 201 |
Totalt eget kapital i moderbolaget uppgick vid årsskiftet 2019 till 16 (6) MSEK.
Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Exponeringen avser främst köp och försäljning i utländska valutor där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan eller kund-/leverantörsfakturan. Valutafluktuationer återfinns också i omräkningen av det utländska dotterföretagens tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering.
Prognostiserade flöden säkras framåt i tiden. Enligt policyn får standardiserade valutaterminer användas. I koncernens resultaträkning ingår i rörelseresultatet valutakursdifferenser med netto KSEK -406 (-71) och i finansnettot valutakursdifferenser med KSEK 0 (0).
För att minska riskerna i samband med affärer i utländska valutor kan ekonomisk säkring ske enligt de riktlinjer som anges nedan.
All ekonomisk säkring ska vara kommersiellt motiverad det vill säga att det ska finnas en bakomliggande försäljning eller
inköp av varor eller tjänster som motiverar säkringen. Ingen ekonomisk säkring får ske på spekulation. Ekonomisk säkring ska baseras på bedömda in- och utflöden per valuta dvs. förväntat inflöde ska matchas med förväntat utflöde i samma valuta. Det är nettobehovet mellan in- och utflöde som ska säkras via valutaterminskontrakt. Per 2019-12-31 uppgick summa kontraktsbelopp till 2 456 KSEK, fördelat på två terminskontrakt med förfallodatum till 2020-03-20. Dessa är redovisade i balansräkningen som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Verkligt värde per balansdagen uppgår till KSEK 11 (60), då GBP kursen vid årsskiftet var lägre än kursen bolaget säkrade till tidigare under året.
Koncernens transaktionsexponering, av valutanettoflödet, uttryckt i motvärde i KSEK fördelar sig på följande valutor. Transaktionsexponeringen i koncernen, enligt tabellen, är begränsad och på balansdagen osäkrad. Valutanettoflödet av fakturering i GBP är säkrat genom valutaterminskontrakt, därav ingår det ej i tabellen.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| EUR | 11 | -158 |
| USD | -21 | -25 |
| GBP | -989 | -105 |
| CAD | 0 | 0 |
| NOK | 0 | -17 |
| Summa | -999 | -305 |
Utländska nettotillgångar i koncernen uttryckta i motvärde i KSEK fördelar sig på följande valutor. Koncernens finanspolicy anger som huvudregel att inte skydda omräkningsexponeringen i utländska valutor.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Valuta | ||
| GBP | 5 523 | 81 |
| Summa | 5 523 | 81 |
Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk.
Ränterisken bedöms som marginell då de finansiella skulder som återfinns i koncernen främst har bundna räntor.
Hanteringen av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att finansfunktionen i moderbolaget ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Risken för att koncernföretagens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s. att betalning inte erhålls för kundfordringar utgör kundkreditrisk. Ortivus AB har en kundkrets huvudsakligen bestående av Landsting eller deras motsvarigheter främst i Europa. Kreditrisken hos dessa kunder bedöms som låg. I de fall där en otillräcklig historik finns och kunden inte är en statlig organisation säljs utrustningen med ägarförbehåll, förskottsbetalning eller bankgaranti.
På balansdagen finns det ej några säkerheter utställda av kunder.
| Redovisat värde | ||
|---|---|---|
| KSEK | 19-12-31 | 18-12-31 |
| Åldersanalys kundfordringar | ||
| Ej förfallna kundfordringar | 5 806 | 4 267 |
| Förfallna kundfordringar < 30 dagar | 109 | 455 |
| Förfallna kundfordringar > 30 dagar–60 dagar | -9 | 155 |
| Förfallna kundfordringar > 60 dagar–90 dagar | 0 | 0 |
| Förfallna kundfordringar > 90 dagar–180 dagar | 0 | -38 |
| Förfallna kundfordringar > 180 dagar | 0 | 0 |
| Summa | 5 905 | 4 839 |
Företaget strävar efter en god förräntning av överskottslikviditet. Företagets policy är att enbart tillåta placering av bolagets likvida medel så att risken minimeras för värdeförsämring av dessa tillgångar. Placering får därför bara ske i förutbestämda kapitalplaceringsinstrument om inte annat anges av bolagets styrelse. Exempel på godkända kapitalplaceringsinstrument är;
Statsskuldväxlar eller andra säkra räntebärande papper med rating enligt Moodys Aaa till och med A 3 eller Standard & Poor AAA till lägst AA-.
På balansdagen finns inga finansiella placeringar. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräkningen för respektive finansiell tillgång.
För att hantera ränte- och valutarisk har koncernen som intention att minska påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat. På längre sikt kommer emellertid varaktiga förändringar av valutakurser och räntor att få påverkan på det konsoliderade resultatet.
Känslighetsanalysen är baserat på innevarande års resultat i Ortivus UK Ltd. En generell höjning med 10 procent av växelkursen för SEK gentemot GBP skulle ha ökat koncernens resultat före skatt med approximativt KSEK 78 (51) för räkenskapsåret.
Bolagets framtida åtaganden kopplade till operationella leasingavtal uppgick per 2018-12-31 till 3,7 MSEK. Skuld enligt IFRS16, per 1 januari 2019, uppgick till 2,9 MSEK. Skillnaden mellan dessa båda, om -0,8 MSEK, bestod av:
Nyttjanderättstillgångar per 1 januari 2019 uppgick till 3,2 MSEK. Skillnad mellan tillgång och skuld om 0,2 MSEK var hänförlig till förutbetalda leasingkostnader.
| 2019-12-31 |
|---|
| 943 |
| 144 |
| 1 087 |
| 2019-12-31 |
| 122 |
| 905 |
| 0 |
| 0 |
| Koncernen | 2019-12-31 |
|---|---|
| Byggnader | 1 887 |
| Övrigt | 183 |
| Summa | 2 070 |
| * Inkluderas som del av Materiella anläggningstillgångar | |
| Tillkommande tillgångar med nyttjanderätt per 1 januari 2019 uppgick till |
3 157 |
| Koncernen | 2019-12-31 |
|---|---|
| Kortfristiga | 1 105 |
| Långfristiga | 766 |
| Summa | 1 871 |
Nuvärde på skulder avseende nyttjanderättstillgångar är som följer:
| Koncernen | 2019-12-31 |
|---|---|
| Inom 1 år | 1 105 |
| Mellan 1-5 år | 766 |
| Mer än 5 år | 0 |
| Nuvärde på skulder avseende nyttjanderättstillgångar |
1 871 |
| KSEK | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 19-12-31 | 18-12-31 | 19-12-31 | 18-12-31 | ||
| Ställda säkerheter | |||||
| I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar | 20 000 | 20 000 | 20 000 | 20 000 | |
| Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser | |||||
| Fullgörandegaranti gentemot ST Electronics | 2 226 | 0 | 2 226 | 0 |
Moderbolaget är garantor för Ortivus UK för Managed service avtalen i England.
Bolaget har ställt generell säkerhet för sina förpliktelser gentemot Danske Bank genom pantsättning av företagsinteckning på 15 000 000 SEK i inomläget 15 000 000 SEK. Bolaget har ställt säkerhet för lån från Almi genom
pantsättning av företagsinteckning på 15 000 000 SEK i inomläget 15 000 000 SEK (andrahandspantsättning med bästa rätt för Danske Bank) och 5 000 000 SEK i inomläget 20 000 000 SEK.
Bolaget har ställt en fullgörandegaranti gentemot ST Electronics om SGD 322.450 med förfallodag 2020-12-31.
Av moderbolagets omsättning avser KSEK 10 857 (10 658) försäljning till koncernföretag.
I moderbolagets rörelsekostnader varor och tjänster köpta från koncernföretag med KSEK 0 (85).
Företagets styrelseledamöter och dess familjemedlemmar kontrollerar 19,7 (21,3) procent av rösterna i företaget. Några lån, ställda panter, andra säkerheter eller ansvarsförbindelser har inte lämnats till förmån för styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare i moder- eller dotterföretag. Ersättning har utgått till styrelsen enligt not 5.
Moderbolaget har haft ett lånelöfte från ägaren Ponderus Invest AB, om 6 MSEK, som upphörde 2019-12-31. Räntekostnad under 2019 uppgick till 40 (18) KSEK.
Ortivus bedömer att det inte finns några uppskattningar i aktuellt bokslut som är associerade med en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade beloppen för tillgångar och skulder under det kommande året. I det följande beskrivs väsentliga uppskattningar som är associerade med risk för ändringar av de redovisade värdena, men där risken inte är betydande eller där den möjliga justeringen inte är väsentlig eller där den inte förväntas påverka redovisade värden redan under det kommande året.
På balansdagen fanns i koncernen balanserade utvecklingsutgifter om totalt MSEK 7,2 (8,5) MSEK för följande inom koncernföretagen bedrivna utvecklingsprojekt: MobiMed Journal 7,2 (8,5) MSEK
Risken för att balanserade utgifter för utveckling inte skulle återvinnas är beroende av framtida avsättningsmöjligheter för de utvecklade produkterna på marknaden och till de priser och tillverkningskostnader som utgör bas för de uppskattningar och beräkningar som görs innan varje utvecklingsprojekt initieras. Skulle dessa förutsättningar inte i huvudsak infrias kan detta ha en väsentlig inverkan på det redovisade värdet för de projekt som aktiverats i koncernens balansräkning.
Ortivus har förlängt avskrivningstiden för aktiverade utvecklingskostnader för MobiMed Journal, från och med fjärde kvartalet 2019. Bolaget kan konstatera att generering av intäkter för MobiMed Journal är stor och förväntas öka under kommande år.
Ortivus AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med organisationsnummer 556259-1205 med säte i Danderyd. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ Stockholm Small Cap. Bolagets LEI-kod är 549300AVDV7UC-14MTH79. Adressen till huvudkontoret är Svärdvägen 19, 182 33 Danderyd. Koncernredovisningen för år 2019 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda koncernen.
Ortivus har av South Central Ambulance Service Trust (SCAST) tilldelats ett kontrakt beträffande leverans av MobiMed journal till södra centrala Englands sjukvårdsdistrikt. Tilldelningen har skett genom ramavtalet West Midland vilket Ortivus är en del av. Leveransen omfattar en så kallad "full managed service" vilken inkluderar leverans av MobiMed programvara, hårdvara, 24/7 support samt drift av patientjournaler. SCAST hanterar över 100 000 patientsamtal per månad och har cirka 470 fordon. Det totala ordervärdet är £4,7 miljoner motsvarande cirka 56 miljoner SEK. Installationen förväntas starta under 2020 och avtalet är giltigt under en femårsperiod med en möjlighet att förlänga med upp till två år. De två optionsåren har ett värde av £1,5 miljoner motsvarande cirka 18 miljoner SEK.
Ortivus AB och Carmenta Public Safety AB förstärker sitt samarbete genom att teckna ett ömsesidigt distributörsavtal för den nordiska och spanska marknaden. Detta innebär att båda parterna kommer kunna offerera den andra partens produkter och därmed ges möjlighet att leverera konkurrenskraftiga helhetslösningar till den prehospitala marknaden.
Kontrakt med South Western Ambulance Service Trust (swast) är nu undertecknat. Ortivus tilldelades, som tidigare meddelats, i höstas ett kontrakt för leverans av elektronisk patientjournal till brittiska SWAST under fem år. Kontraktet gäller ett full-service-åtagande med leverans av programvara, hårdvara, 24/7 support samt drift av patientjournaler. Värdet av leveransen bedöms vara £8,25 miljoner motsvarande cirka 103 MSEK för 5 år med option på förlängning 1+1 år. Optionsåren har ett totalt värde på cirka 22 MSEK. Sedan tilldelningen av kontraktet har detaljerna i funktionalitet och projektimplementering diskuterats vilket nu är klart och kontraktet undertecknat.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet,
ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen och VD den 18 mars 2020. Koncernens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 4 maj 2020.
Danderyd den 13 mars 2020
Anders Paulsson Styrelseordförande
Peter Edwall Styrelseledamot
Anna Klevby Dalgaard Styrelseledamot
Sara Lei Styrelseledamot Reidar Gårdebäck Vd
Vår revisionsberättelse har lämnats den 13 mars 2020
PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Lagerberg Auktoriserad Revisor
Till bolagsstämman i Ortivus AB, org.nr 556259-1205
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Ortivus AB för år 2019 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 33-36.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 33-36. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer koncernens rapport över totalresultatet och koncernens rapport över finansiell ställning samt resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens styrelse i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Nettoomsättningen utgör en väsentlig post i koncernens resultaträkning och uppgick till 50,8 miljoner kronor år 2019. Som framgår av not 2 samt koncernens redovisningsprinciper på sidan 47 utgörs koncernens nettoomsättning av fyra olika intäktstyper: försäljning av varor, mjukvara, systemabonnemang samt tjänsteuppdrag. Intäkterna redovisas när Ortivus har uppfyllt sina prestationsåtaganden genom att överföra en vara eller tjänst till kund. Beroende på intäktstyp innebär det att intäkterna redovisas på olika sätt: linjärt över avtalsperiodens längd, i samband med att äganderätten har överförts till köparen eller vid tidpunkten för utfört arbete. Till följd av att intäkterna uppgår till ett väsentligt belopp samt den inneboende komplexiteten i redovisningen har vi bedömt att periodavgränsningen samt riktigheten i intäkterna är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen.
Koncernens immateriella tillgångar uppgår enligt koncernens rapport över finansiell ställning samt not 10 till 7,2 miljoner kronor och utgör cirka 21% av koncernens balansomslutning. Vi har fokuserat på detta område dels på grund av beloppets storlek men också för att värderingen av dessa immateriella tillgångar innefattar bedömningar avseende framtida intäkter och kostnader.
Vår revision omfattade en kombination av förståelse av intern verksamhetsuppföljning och analys av intäkterna på kundnivå samt detaljerad granskning av väsentliga kundkontrakt och redovisningen av dessa. Vi har utfört ett risk- och slumpmässigt urval och detaljtestat intäkternas riktighet utifrån avtal och leveransvillkor.
I samband med testningen enligt ovan har vi även utfört detaljtestning på förutbetalda och upplupna intäkter utifrån leveransdatum och avtal för att säkerställa en korrekt periodavgränsning.
Baserat på vår granskning har vi inte identifierat några väsentliga observationer för revisionen som helhet avseende Ortivus intäktsredovisning.
Vi har granskat företagsledningens prövning huruvida det föreligger någon indikation på nedskrivningsbehov avseende de immateriella tillgångarna. Våra tester har bestått av analys och rimlighetsbedömningar av de antaganden som legat till grund för bolagets bedömning. Vi fann att de antagande som gjorts överensstämmer med bolagets interna planer, budget och befintliga kundavtal.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-27. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Ortivus AB för år 2019 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och
bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 33-36 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm, utsågs till Ortivus ABs revisor av bolagsstämman den 6 maj 2019 och har varit bolagets revisor sedan 9 maj 2016.
Stockholm den 13 mars 2020 PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Lagerberg Auktoriserad revisor
Årsstämma i Ortivus AB (publ), 556259-1205, äger rum i anslutning till bolagets lokaler på Svärdvägen 19 i Danderyd torsdagen den 4 maj 2020 kl. 16.00.
Aktieägare som önskar delta på årsstämman ska:
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att delta på årsstämman. Aktieägare som önskar sådan registrering måste underrätta förvaltaren härom i god tid till avstämningsdagen den 27 april 2020.
Kallelse har skett genom införande i Post- och Inrikes Tidningar samt Svenska Dagbladet och genom att kallelsen hålls tillgänglig på bolagets hemsida www.ortivus.se. Kallelsen skickas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress. Sådan begäran kan framställas på samma sätt som anmälan till stämman ska göras enligt ovan.
Stockholm i mars 2020 Ortivus AB (publ) Styrelsen

78 ORTIVUS | ÅRSREDOVISNING 2019
KAPITELHUVUD
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.