Lindab International

Annual Report • Mar 27, 2020

Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2019

Innehåll

• Inledning
• Lindab 2019
• VD har ordet
• Våra mål
• Våra fokusområden
• Vår närvaro
• Vårt erbjudande
• Trender och drivkrafter
• Vår affärsmodell
• Våra marknader
• Våra affärsområden
• Ventilation Systems
• Profile Systems
• Building Systems Vår kompetens
• Lindabaktien
• Bolagsstyrningsrapport
• 49–111 Finansiella rapporter
  • Hållbarhetsrapport
  • Ordlista
  • Årsstämma
  • Lindabs historik

We care for indoor air

Lindab har ett starkt historiskt arv. Med fokus på byggprodukter i plåt och att förenkla för kunderna startades företaget i slutet av 1950-talet av kompanjonerna Lage Lindh och Valter Persson.

Genom dialog med kunder och slutanvändare har Lindab utvecklats till en ledande leverantör av kundanpassade och hållbara lösningar för ett bättre inneklimat.

Europa är vår huvudmarknad. Där finns vi representerade med egen personal i 31 länder, men våra produkter säljs till över 60 marknader, även utanför Europa.

Säkra och snabba leveranser är en av våra styrkor. Vi levererar direkt till byggarbetsplatsen eller via våra filialer och hubbar. Vi samarbetar även med drygt 3 000 fristående återförsäljare i Europa.

Vi har nu utökat våra satsningar för att kunna utveckla ännu bättre ventilations- och inneklimatlösningar och öka kunskapen om betydelsen av bra luftkvalitet inomhus.

Lindab 2019

3,1%

Organisk tillväxt

9,3%

Justerad rörelsemarginal1)

Nyckeltal	20192)	2018	2017	2016	2015
Nettoomsättning, MSEK	9 872	9 326	8 242	7 849	7 589
Tillväxt, organisk, %	3,1	8,3	3,7	4,2	2,3
Justerat rörelseresultat1), MSEK	915	634	511	511	463
Rörelseresultat1), MSEK	915	547	492	483	469
Årets resultat, MSEK	678	394	347	306	305
Kassaflöde från löpande verksamhet1), MSEK	1 017	593	410	499	460
Justerad rörelsemarginal1), %	9,3	6,8	6,2	6,5	6,1
Avkastning på eget kapital, %	14,3	9,1	8,8	8,4	8,8
Avkastning på sysselsatt kapital, %	13,6	9,4	8,8	8,8	8,6
Nettoskuld/EBITDA, exkl engångsposter, ggr	1,6	1,6	2,2	2,5	3,1
Resultat per aktie, SEK	8,89	5,16	4,54	4,02	3,99
Utdelning per aktie, SEK	3,603)	1,75	1,55	1,40	1,25
Medelantal anställda, antal	5 202	5 126	5 143	5 134	5 052

Affärsområden

1) Exkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader av väsentlig storlek. Exklusive IFRS 16 uppgick rörelsemarginalen

2019 till 9,0 procent, rörelseresultatet till 888 MSEK och kassaflödet från den löpande verksamheten till 803 MSEK.

2) Redovisat utfall för 2019 inkluderar effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal. För utfall exklusive IFRS 16 se sidan 110.

3) Föreslagen utdelning.

4

4) Exklusive IFRS 16 uppgick rörelsemarginalen till 9,8, 10,7 respektive 6,0 procent.

5

VD har ordet

Nöjda kunder, kvalitet och lönsamhet

Under året har vi fortsatt arbetet med att stärka Lindabs lönsamhet och satt ett tydligt fokus på kvalitet inom alla delar av verksamheten. Det har börjat ge resultat.

Under 2019 firade Lindab 60 år. Vi tar tillvara på våra grundares kloka principer och vi bygger vidare för att Lindab ska bli ännu bättre för varje år. Det som främst präglat arbetet 2019 är lönsamhetsfokus och det omfattande investeringsprogram vi påbörjat för att stärka vår effektivitet och kapacitet inom produktion och logistik. Investeringarna ska stärka vår leveransförmåga och bidra till att vi alltid har nöjda kunder som kan lita på Lindab. Vi förbättrar samtidigt vår konkurrenskraft, vår kvalitet och vår lönsamhet.

Samtidigt som vi ökar investeringstakten ser vi över hela produktions- och logistikstrukturen i koncernen. Syftet i första hand är att komma ännu närmare kunderna. I Storbritannien bygger vi en ny fabrik och etablerar ett nytt distributionskoncept. I östra Europa decentraliserar vi produktion till regionala enheter. Vi investerar i logistikhubbar i Norden och förstärker produktions- och logistikenheter i bland annat Polen, Danmark, Ungern, Tyskland och Estland. Sammantaget ger alla aktiviteter snabbare leveranser, effektivare verksamheter, positiva miljöeffekter och nöjdare kunder.

Som leverantör till komplexa ventilationsarbeten och byggprojekt är det viktigt med hög leveranssäkerhet. Vi har därför satt extra stort fokus på att optimera vår leveranskedja för att alltid kunna möta kundernas krav på rätt leverans i rätt tid. Arbetet har varit omfattande och systematiskt, och vi kan glädja oss åt betydligt bättre nyckeltal inom området. Med en välfungerande leveranskedja frigör vi även resurser för annan verksamhetsutveckling.

Lindab bedriver verksamhet på över 150 platser i Europa. Vi träffar tusentals kunder varje dag och levererar miljontals produkter. Våra kompetenta medarbetare ser till att detta fungerar och att vi driver ett ständigt förbättringsarbete. Jag driver på för att ytterligare decentralisera vår koncern så att de lokala verksamheterna ska ha maximalt inflytande över sina prestationer och sin framtid. Vi tar bort onödiga hierarkier och kortar beslutsvägarna.

Lindab är världsledande på ventilationskanaler och sätter standarden för täta kanalsystem.

Viktiga aktiviteter 2019

Påbörjat ett omfattande investeringsprogram
Förbättrat produktions och logistikstrukturen
Genomfört åtgärder som stärkt leveranssäkerheten
Ökat decentraliseringen i stora delar av koncernen
Samtliga affärsområden har ökat lönsamheten

De lokala cheferna ska ta ansvar både för att kunden är nöjd och för att resultatmålen nås. När vi når våra mål får vi självförtroende och vill sikta högre. Framgång föder framgång.

I januari 2019 etablerade Lindab en ny struktur med tre affärsområden. Under året har samtliga affärsområden utvecklats starkt och förbättrat sina respektive verksamheter på ett signifikant sätt. Ventilation Systems har vässat sin leveransförmåga och produktionseffektivitet vilket lett till både bättre affärer och nöjdare kunder. Profile Systems har blivit en effektivare leverantör och har höjt marginalerna genom att fokusera på lönsamma affärer och tacka nej till andra. Building Systems har genomgått en turnaround, med goda resultat. Dessutom har de vunnit och levererat stora order som lyft omsättning och resultat ytterligare.

Den underliggande efterfrågan på våra marknader var stark under första halvan av 2019 för att därefter mattas av. Det kommande året ser ut att bjuda på en lägre efterfrågan och det ska vi kunna hantera. Men långsiktigt ser vi gynnsamma makrotrender för våra verksamhetsområden.

Ventilation Systems gynnas av människors önskan om ett bättre inomhusklimat, kombinerat med växande krav på energieffektivisering av byggnader. Nya byggnader ska uppfylla omfattande krav. Gamla byggnader måste uppgraderas. Lindab är världsledande på ventilationskanaler och sätter standarden för täta kanalsystem. Vår närvaro i hela Europa, och vårt kompletta sortiment inom ventilationsprodukter, sätter Lindab i en gynnsam position i en viktig framtidsbransch.

Profile Systems och Building Systems levererar smarta system till byggindustrin. Vår lansering av SolarRoof, solceller integrerade med installationsvänliga takpaneler, fick mycket uppmärksamhet under det gångna året. Våra yteffektiva och klimatsmarta parkeringshus i stål fick ett genombrott och vi dubblade produktionskapaciteten för att möta den växande efterfrågan.

Utöver omfattande investeringar och optimering av logistik och produktion har vi omstrukturerat verksamheter samt stängt ned ett antal perifera eller olönsamma enheter. Vi har bestämt oss för att fokusera på de marknader där vi har bäst förutsättningar att växa lönsamt. Grunden läggs för att Lindab ska vara ett modernt företag med en god och uthållig lönsamhet. Vårt mål om en rörelsemarginal på 10 procent är definitivt inom räckhåll.

Inledningen av 2020 har präglats av coronavirusets spridning, vilket skapar oro bland människor och osäkerhet i världens ekonomier och varuflöden. Lindab kan i skrivande stund inte uppskatta de framtida effekter som coronaviruset kan ha på ekonomierna i Europa, men utgår från att affärsklimatet kommer att vara mer dämpat än vad som tidigare antagits. Utvecklingen följs noga och olika scenarier med handlingsplaner tas fram för att hantera de potentiella riskerna. Under 2020 kommer Lindabkoncernen att behålla fokus på förbättrad lönsamhet och kundnöjdhet. Vidare decentralisering av resurser och ansvar är en förutsättning för att lyckas med detta. Den högre investeringstakten kommer att fortsätta och successivt börja leverera effektivitetsförbättringar. Med en förbättrad lönsamhet kan vi även öka satsningarna i vår produktutveckling. En starkare balansräkning gör att Lindab kan titta mer aktivt på möjliga förvärv.

Grevie, mars 2020

Ola Ringdahl VD och koncernchef

Vårt mål om en rörelsemarginal på 10 procent är definitivt inom räckhåll.

I fokus 2020

• Ökad lönsamhet och kundnöjdhet
• Fortsatt hög investeringstakt
• Aktivt titta på förvärvsmöjligheter
• Fortsatt decentralisering av ansvar

Våra mål

Lindab har tre långsiktiga finansiella mål. Den årliga tillväxten exklusive valutaeffekter ska vara 5–8 procent. Rörelsemarginalen, EBIT, ska över en konjunkturcykel i genomsnitt uppgå till 10 procent. Målet för nettoskulden har uppdaterats för att bland annat beakta nya redovisningsregler, och bör nu inte vara högre än tre gånger EBITDA. Även Lindabs utdelningspolicy har uppdaterats. Minst 40 procent av nettovinsten, mot tidigare 30 procent, ska delas ut till aktieägarna.

Årlig tillväxt 5–8 procent

Stark tillväxt i CEE/CIS och återhämtning för affärsområde Building Systems bidrog till att nettoomsättningen 2019, rensat för valuta, steg 3,3 procent. Under de senaste fem åren har nettoomsättningen ökat i genomsnitt 5,3 procent per år.

4,3

3,7

8,9

Rörelsemarginal 10 procent

Den kraftiga förbättringen av rörelsemarginalen under 2019 gav den högsta nivån sedan 2008. Utvecklingen är ett resultat av kostnadsbesparingar, ett bättre affärsfokus i verksamheten samt en gynnsam valuta- och råvarumix.

Ett starkt kassaflöde kompenserade mer än väl för ökade investeringar och förvärv, vilket innebar att den genomsnittliga nettoskulden minskade även under 2019. Detta ger utrymme för en fortsatt hög investeringstakt och strategiska förvärv.

Hållbarhet är centralt i allt

Lindab gör. Till vårt stöd arbetar vi med tre långsiktiga mål för verksamheten, ett som fokuserar på att öka attraktiviteten som arbetsgivare, ett för att minska de egna koldioxidutsläppen med 30 procent från 2017 till 2025, samt slutligen en nollvision för arbetsskador.

Lindab ska vara en arbetsgivare som både kan attrahera nya talanger och behålla rätt kompetenser. Motiverade medarbetare som mår bra bidrar till en långsiktigt hållbar verksamhet. Motivationen mäts från 2020 i årliga pulsundersökningar.

Lägre

Investeringar i ny, energieffektiv produktionsteknik samt ökad andel förnybara energikällor gav lägre koldioxidutsläpp 2019, mätt som andel av omsättningen. Sedan 2017 har utsläppen minskat med 13 procent. Läs om våra aktiviteter på sid 120.

Nollvision för

LTIF2) fortsatte att öka 2019. Säkerhetsfrågorna har därför getts ännu högre prioritet, bland annat genom investeringar i ny, modern produktionsutrustning för lägre skaderisk samt genom stärkt kommunikation och effektivare rapporteringssystem.

1) Exklusive effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal, uppgick rörelsemarginalen till 9,0 procent och nettoskuld i förhållande till EBITDA uppgick till 1,0. 2) LTIF ("lost time injury frequenzy") mäter antalet olyckor per miljoner arbetade timmar som gett minst 8 timmars frånvaro.

Våra fokusområden

Decentralisering för tydligare ansvar

Genom ett tydligt delegerat affärsansvar skapas rätt beslut för den egna verksamheten och därmed för koncernen som helhet.

Hållbar lönsamhet i linje med finansiella mål

I en hårt konkurrensutsatt bransch är åtgärder för högre lönsamhet helt nödvändiga om vi långsiktigt ska kunna investera och växa.

Investeringar i effektivitet och kapacitet Modernisering av befintlig produktionsoch logistikstruktur är prioriterat, vilket ger både långsiktigt lägre kostnader och positiva miljöeffekter.

Kundnöjdhet genom leveransprecision

I byggbranschen är rätt leverans i rätt tid ofta avgörande för ett projekts lönsamhet. Kundens bästa ska alltid vara i fokus när vi levererar våra produkter.

Genom att fokusera på ett antal viktiga områden kan vi skapa ytterligare konkurrensfördelar, stärka vår position i ventilationsbranschen och samtidigt bidra till en långsiktigt hållbar och lönsam tillväxt genom att leverera marknadens bästa lösningar för ett hållbart byggande och bättre inneklimat.

Rätt leverans i rätt tid skapar bättre lönsamhet och frigör resurser

Kraven på hög leveranssäkerhet och korta leveranstider ökar kontinuerligt från alla våra kundgrupper. För att möta dessa, och samtidigt leva upp till våra egna kvalitetskrav, har vi påbörjat en omfattande översyn av leveranskedjans samtliga delar i våra regioner och affärsområden.

Målet är att uppnå en leveransprecision, att leverera vid överenskommen tidpunkt, nära 100 procent. På så sätt får kunderna bättre förutsättningar att genomföra lönsamma projekt och vi kan frigöra mer resurser för fortsatt tillväxt. I Norden har vi med vårt utvecklade distributionskoncept kunnat förbättra leveransprecisionen. Cirka 60 lastbilar i snitt per dag utgår från distributionscentret på Bjärehalvön till strategiska hubbar för vidare transport direkt till kund eller via våra filialer. Konceptet förädlas kontinuerligt med bland annat fler hubbar för att ytterligare effektivisera leveranserna. På andra platser i Europa sker investeringar i nya lagerlokaler, logistikflöden optimeras och helt nya distributionskoncept planeras – anpassade för varje enskild regions särskilda förutsättningar. Detta ger såväl säkrare leveranser som lägre transportkostnader och minskad miljöpåverkan.

95% Under 2019 har leveransprecisionen inom exempelvis Lindab Ventilation i Sverige ökat från 89 till 95 procent.

Modern, kundnära produktion ger långsiktiga konkurrensfördelar

För att stärka Lindabs långsiktiga konkurrenskraft har vi påbörjat ett omfattande investeringsprogram för att optimera produktions- och logistikstrukturen. Fokus ligger på att öka automationsgraden, effektiviteten och kapaciteten samt att förbättra säkerheten för medarbetarna.

Lindab har åtta centrala och strategiskt lokaliserade större produktionsenheter som även fungerar som logistikcentra för den närliggande regionen. Till dessa tillkommer ett 30-tal mindre lokala produktionsenheter, ofta i anslutning till filial eller lagerenhet, för kostnadseffektiv tillverkning av skrymmande produkter nära kund. Under 2019 initierades närmare 200 investeringsprojekt i koncernen, vilka omfattar både central och lokal produktion samt logistikenheter. Utöver lägre kostnader bidrar investeringarna till att förenkla och effektivisera leveranskedjan. Automatisering, utökad lokal produktion och nya lagerenheter gör att vi snabbare kan nå ut till kunderna och öka leveransprecisionen. Bättre säkerhet och miljöprestanda är andra resultat av investeringarna. Effektivare produktion, ökad användning av förnybar energi och kortare transportsträckor ger lägre koldioxidutsläpp i linje med våra mål.

Vår närvaro

Lindab ska finnas där kunderna finns. En effektiv logistik och lokalt anpassad produktion skapar förutsättningar att leverera rätt produkter i rätt tid och minimera miljöpåverkan. Lindab är idag närvarande i Europa med 128 egna filialer, drygt 3 000 fristående återförsäljare och över 30 tillverkningsenheter.

Vi gör det allt enklare att handla av oss

Våra digitala försäljningskanaler blir allt viktigare för kunderna och vi integrerar dem löpande med våra projektverktyg för att underlätta kundernas planering och arbete. Vår kompletta och användarvänliga webbshop fortsätter att rullas ut på nya marknader, närmast Schweiz i början av 2020. Dessutom erbjuder vi appar för beräkning och urval, EDI-system för våra större kunder samt tjänster för ökad automatik i våra butiker, exempelvis digitala lösningar som förenklar orderhanteringen för både säljare och kund vilket ger snabbare leveranser.

Vårt erbjudande

Kanalsystem för ventilation Inneklimatlösningar Luftbehandling

Lösningar och system som är energieffektiva, enkla att montera och väl dokumenterade. Ett brett sortiment av både runda och rektangulära system, samt ett stort utbud av tillbehör.

Sortiment inom luftdon, vattenburna klimatsystem och akustik som ger ett behagligt, friskt och produktivt inomhusklimat. Tillhör marknadens mest energieffektiva lösningar.

Allt från kyl- och luftbehandlingsaggregat till fläktar, luftkonditionering och värmeväxlare som förflyttar eller reglerar luft. Ledande, energieffektiva produkter med låg driftskostnad.

Certifierade produkter som brandgasspjäll, fläktar och kanaler som klarar mycket höga temperaturer. Även kompletta brandsäkra systemlösningar för alla typer av byggnader.

Brandsäkerhet Bygglösningar Takavvattning och byggprodukter

Allt från system för tak, väggar och bjälklag till speciellt utformade detaljer som hängrännor, nitar och skruvar. Alla produkter är av hög kvalitet och lätta att hantera, oavsett behov.

Ekonomiska, funktionella och miljöanpassade bygglösningar för bostäder och kommersiella fastigheter. Beroende på behov levereras skräddarsydda eller standardiserade lösningar.

Kompletta

Kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem för yrkesbyggnader som industri och lager, samt programvaror som förenklar för konstruktörer och entreprenörer.

stålbyggnadssystem IT-lösningar och projektstöd

Lösningar som förenklar design- och byggprocessen. Omfattar projektplaneringsverktyg, programpaket för nybyggnation, teknik för att optimera energiprestandan, appar, webbverktyg samt BIM-bibliotek.

Vårt erbjudande omfattar produkter och systemlösningar för en hållbar och hälsosam känsla såväl på utsidan som insidan av en byggnad – och vi förenklar för de som bygger.

En optimal inomhusmiljö

Bra inneklimat är mer än rätt temperatur. Det omfattar även ljud och ljus, men framför allt bra luftkvalitet. Vårt erbjudande omfattar produkter och system som gör det möjligt att individuellt anpassa inneklimatet – för bästa möjliga välmående i alla miljöer.

Det nyöppnade fyrstjärniga Bled Rose Hotel i Slovenien erbjuder inte bara elegans, utan även ett energieffektivt ventilationssystem från Lindab. Detta ger ett optimalt och behagligt inneklimat i lobbyn, köket, alla 90 rummen och inte minst spa- och relaxavdelningen.

Ett större ansvar

Lindab har som många andra företag och organisationer världen över åtagit sig att arbeta för att uppnå Agenda 2030, FN:s 17 globala mål för en hållbar och rättvis värld senast år 2030. Vi arbetar för att bidra till samtliga mål men fokuserar extra på målen 3, 9, 11, 13 och 16, vilka har en starkare koppling till vår verksamhet. Läs mer om våra olika aktiviteter på sidorna 115–116.

I vilken grad FN:s mål kommer att kunna uppnås beror till betydande del på kraften i de stora trender som påverkar samhällen världen över. Ett ökat fokus på energiregleringar och miljökrav, ny teknik för smarta byggnader samt nya material och processer bidrar till bättre förutsättningar att hantera påverkan på klimat och naturresurser, vilket underlättar urbaniseringen och nuvarande befolkningstillväxt.

Vår hemmamarknad är Europa. Det är på denna marknad vi, som ett ledande europeiskt ventilationsbolag, arbetar för att driva utvecklingen mot FN:s mål genom innovationer och initiativ för ökade standardkrav på produkter och system. Vi fokuserar främst på ökad energieffektivitet och bättre luftkvalitet, och får stöd i detta arbete av bland annat EU:s direktiv för energiprestanda och energieffektivitet i byggnader.

INGEN FATTIGDOM 11 24 4 13 11	NGEN 9 HUNGER 460	GOD HALSA OCH 3 VALBEFINNANDE -M/C	GOD UTBILDMING FOR ALLA	JAMSTALLOHET t	RENT VATTEN OCH -p SANITET FOR ALLA
HALLBAR ENERG FOR ALLA O	ANSTÄNDIGA C 0 ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVAXT	O HALLBAR INDUSTRI INNOVAT DNER OCH NFRASTRUKTUR	10 OJAMEKHET 1	OCHSAMUĞILI ELE OCH SAMHALLEN 10.00 == 1 HEET	12 KONSUMTION OCH PRODUKT ON 6
BEKAMPA KUMAT 18 FORANDRINGARNA	HAV OCH MAR NA 4 RESURSER	12 EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MANGFALD	16 INKLUDERANDE SAMHALLEN	GENOMFORANDE 17 OCH GLOBALT PARTNERSKAP	GLOBALA MALEN för hållbar utveckling

Noll

Från 2021 ska alla nya byggnader i EU vara så kallade nära-nollenergibyggnader.

3/4

Tre fjärdedelar av Europas befolkning, cirka 550 miljoner människor, bor idag i urbaniserade områden.

BNP

Investeringar för ökad energieffektivitet i byggnader stärker Europas ekonomi. Byggbranschen står idag för cirka 9 procent av regionens BNP och 18 miljoner direkta arbetstillfällen.

Paris är en av många städer i Europa där en stor andel av byggnadsbeståndet är äldre än 50 år, vilket medför ett stort behov av lösningar för högre energieffektivitet och hälsosammare inomhusluft.

EU vill öka användningen av smart teknologi i byggnader, bland annat genom krav på installation av fastighetsautomation och temperaturreglering på rumsnivå.

40%

Byggnader står för cirka 40 procent av energiförbrukningen och 36 procent av koldioxidutsläppen i EU.

90%

I Europa spenderar människor i snitt cirka 90 procent av sin tid inomhus. EU vill förbättra hälsan och välmåendet hos de som bor och arbetar i byggnader genom ökat fokus på luftkvalitet och ventilation vid nybyggnation och renovering.

2050

EU:s direktiv "The Energy Performance of Buildings Directive" (EPBD) och "The Energy Efficiency Directive" (2012/27/EU) är idag centrala i arbetet med att fram till 2050 helt ta bort utsläppen av växthusgaser från Europas byggnader.

50 år

Cirka 35 procent av byggnaderna i EU är äldre än 50 år och 75 procent av beståndet har låg energieffektivitet. Renovering kan därför ge stora energibesparingar.

Källor: statista.com samt ec.europa.eu, avsnitt Energy performance of buildings directive.

Så skapar vi värde

Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande samt levereras med en hög servicegrad vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.

Investerare och fastighetsägare

En korrekt behovsanalys innan projektstart kan ge betydande värden för investeringen. Vi erbjuder tillgång till livscykelkostnadsanalyser, programvara för projektsimuleringar samt stöd för att kunna välja optimal lösning för kompletta bygg- och ventilationssystem. Dessutom ger vi råd vid val av utrustning i syfte att möjliggöra maximal energibesparing och snabb återbetalning.

Entreprenörer och installatörer

När alla delar i ett projekt ska sättas på plats är ofta tidsaspekten en kritisk faktor. Vi erbjuder närhet till försäljningsställen med kompletta sortiment samt logistikkoncept för leverans i rätt tid och på rätt plats. Dessutom erbjuder vi smarta verktyg och lösningar för enkel installation av produkterna, med stöd av användarvänliga manualer och service.

Tillsammans med våra kunder utvecklar vi hållbara, energieffektiva byggnader med ett produktivt och hälsosamt inneklimat.

Arkitekter och konsulter

Att tydligt kunna specificera vilka delar som behövs i ett projekt är avgörande för dess planering och slutliga utseende. Vi erbjuder arkitekter och konsulter avancerade men användarvänliga beräknings- och designprogram. Dessa används för snabb implementering av produkterna i projektet, med nödvändiga tekniska data och ritningar.

Våra marknader

Vi fokuserar våra resurser till de länder och produktområden där vi kan bygga starka positioner och uppnå hållbar tillväxt.

Norden 43%1)

Lindab är verksamt i hela Norden med Sverige och Danmark som koncernens största marknader. Marknadspositionen är betydande inom de flesta delar av Lindabs erbjudande, framför allt inom ventilation, inneklimatlösningar, takavvattning och andra utvalda byggprodukter.

Västeuropa 35%1)

Via förvärv och organisk expansion har en betydande verksamhet inom ventilation byggts upp i Västeuropa, med Storbritannien, Frankrike och Tyskland som största marknader. Försäljningen av byggprodukter är liten men växer i särskilda kundgrupper och marknader. Building Systems projektorienterade försäljning sker över hela regionen.

CEE/CIS 21%1)

I CEE2) har Lindab historiskt haft en stark position inom byggprodukter. Genom organisk tillväxt och förvärv har även en betydande position inom ventilation byggts upp, med Polen som största marknad. I CIS3) innehar Building Systems en nischposition inom kompletta stålbyggnadssystem.

Fortsatt ökad byggaktivitet men osäkerheten tilltar

Den europeiska byggaktiviteteten uppvisade något lägre tillväxttakt 2019 jämfört med föregående år, en effekt av ökad osäkerhet i den globala ekonomin och dämpad efterfrågan. Trots de senaste fyra årens tillväxt är byggaktiviteten för Europa som helhet cirka 15 procent lägre jämfört med tidigare toppen 2007. Länderna i östra Europa och Norden har kraftigt ökat sin aktivitet sedan 2007 medan länderna i västra och södra Europa ligger på betydligt lägre nivåer.

• 2) Central and Eastern Europe.
• 3) Commonwealth of Independent States (forna Sovjetrepublikerna utom baltstaterna).

4) Källa: Euroconstructs prognos november 2019.

¹⁾ Andel av koncernens nettoomsättning (övriga marknader 1%).

Våra affärsområden

Lindabs verksamhet bedrivs från 2019 inom tre självständiga affärsområden. Ventilation Systems och Profile Systems har ett gemensamt filialnätverk i Sverige och Norge och delar på vissa resurser inom inköp och logistik. Building Systems drivs som separat bolag med eget varumärke och har en mer projektbaserad affärsmodell än övriga affärsområden.

Affärsområde Ventilation Systems

Affärsområdet erbjuder installatörer och andra beställare inom ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme. Erbjudandet omfattar produkter och system av högsta kvalitet som är energieffektiva, enkla att montera och som ger ett behagligt, friskt och produktivt inneklimat.

0,6% Organisk tillväxt 2019

10,1% Rörelsemarginal 2019

frågor till Olof Christensson, divisionschef Ventilation Systems

Vad är din kommentar till den förbättrade lönsamheten?

Vi har förbättrat nyckeltalen genom hela processen, blivit effektivare och stärkt bruttomarginalen. Det har dessutom varit en god marknad där vi kunnat möta våra kunders krav på kvalitet och säkra leveranser på ett väldigt bra sätt. Vi har även påbörjat ett omfattande investeringsprogram i syfte att långsiktigt fortsätta stärka vår konkurrenskraft.

Vilka delar av ert utvecklingsarbete vill du främst lyfta fram?

Satsningarna på nästa generations inneklimatsystem där digitalisering och sensorteknik kommer få ett betydande utrymme. Vi har också startat vår nya innovationshubb i Helsingborg som redan genererat nya partnersamarbeten samt produkt- och affärsidéer som kommer kunna se dagens ljus under de närmaste åren. Dessutom driver vi ett intensivt standardiseringsarbete i syfte att förnya och förtydliga standarder för luftkvaliteten inomhus. Eftersom det pågår en snabb teknisk utveckling i branschen är det viktigt att standarder och regelverk hänger med.

Vad ser du som viktigast att fokusera på 2020?

Att hålla ett fortsatt fast grepp om arbetet med ständiga förbättringar, ta ytterligare steg mot nästa generations inneklimatsystem och, eftersom vi spenderar cirka 90 procent av vår tid inomhus, bidra till att öka kunskapen hos människor i allmänhet om värdet i att ha ett bra inneklimat.

Lindab Innovation Hub

Rätten att andas ren luft

Människor, framför allt barn, löper högre risk att drabbas av astma och andra luftvägssjukdomar om de befinner sig i byggnader med dålig luftkvalitet. Vi arbetar för att motverka detta, bland annat genom vårt nya innovationscenter Lindab Innovation Hub.

Lindab Innovation Hub drivs som en fristående organisation med uppdraget att sprida kunskap om inneklimat och inomhusluft till en bredare publik, att driva innovationer och experiment samt att stödja nystartade företag inom området. Vi har bland annat deltagit i ett pilotprojekt för att skapa framtidens kontor, en modul som snabbt kan anpassas efter ett företags skiftande förutsättningar och som sätter användaren, hälsan och produktiviteten i centrum. Ett viktigt steg mot att skapa bättre inneklimat i befintliga byggnader är att mäta hur inneklimatet och inomhusluften faktiskt är. Vi har testat och utvärderat olika sensorer och monitorer för luftkvalitet vilket gett värdefulla insikter kring funktion, kvalitet och var instrumenten bäst placeras. Baserat på mätvärdena kan sedan rekommendationer om förbättringsåtgärder tas fram.

Globala mål

Vårt arbete med att utveckla lösningar för bättre inomhusluft har en tydlig koppling till flera av FN:s mål, bland annat mål 11; hållbara städer och samhällen. Urbaniseringen gör att allt fler människor delar på mindre utrymme, med risker för föroreningar och dålig luft både ute och inne. Tiden utomhus blir dessutom ofta kortare i städer, varför ventilationslösningar för ett hälsosamt inneklimat är extra viktigt.

Prilly, Schweiz Säkert och effektivt

Sports Centre Malley är en ny multisportarena för kommunerna Lausanne, Prilly och Renens i Schweiz. Arenan består av faciliteter för ishockey, skridsko, vattensport och olika event och kommer vara en av arenorna när Schweiz står som värd för Winter Youth Olympics 2020. Inför valet av ventilationssystem till den utmanande konstruktionen ställdes höga krav på produktkvalitet, låga transportkostnader, effektivitet i installation och minimerat koldioxidavtryck. Krav som Lindab kunde möta med sitt kanalsystem Lindab Safe i högsta täthetsklass D och genom produktion av kanalerna direkt på byggplatsen.

8 m

Genom tillverkning direkt på byggarbetsplatsen kunde ventilationskanaler upp till 8 meters längd tillverkas istället för normala 3 meter.

Kolding, Danmark

För barnens bästa

På St. Michael Skole i danska Kolding blev barnen ofta trötta och hade svårt att följa med på lektionerna. När beslut togs att totalrenovera skolan var kravet en kraftig förbättring av inneklimatet. För att möta detta krav föll valet på Lindab Pascal, en lösning som reglerar luften efter behov och håller en jämn CO2-nivå. På skolor, där en lokal kan gå från att vara tom till att plötsligt inrymma 25 barn, krävs intelligent och energioptimerad ventilation som säkrar ett konstant bra inneklimat. Med Lindab Pascal har St. Michael Skole fått en förbättrad inlärningsmiljö och barn som både mår och kan prestera bättre.

172%

Studier visar att förmågan att förstå och använda information kan öka med upp till 172 procent1) i ett bra inomhusklimat.

1) naturalleader.com/thecogfxstudy/study

Organisk tillväxt 2019

10,8% Rörelsemarginal 2019

frågor till Bengt Andersson, divisionschef Profile Systems

Hur skulle du vilja summera 2019?

Som ett stabilt år där vi haft en tydlig agenda för att fortsätta stärka verksamheten. Vi har fokuserat på leveranssäkerhet och säker arbetsmiljö, samt genomfört åtgärder för ökad lönsamhet i form av effektivare processer, anpassad prissättning och ett tydligt säljfokus på lönsamma produkter och marknader. Behovet av kompletta paketlösningar inklusive teknisk support, hög leveranssäkerhet och korta leveranstider är något som kontinuerligt ökar i alla våra kundsegment. Våra leveranser har fungerat väl, bland annat som ett resultat av det utvecklade distributionskonceptet i Norden.

Hur viktigt är innovation för Profile Systems?

Det är förstås viktigt, och vi arbetar mycket med utveckling av nya lösningar för att möta den starka globala trenden kring miljöfokus och energieffektivitet. Lindab SolarRoof™ är ett bra exempel på en innovation som möter denna trend. Vi arbetar också kontinuerligt med att utveckla och anpassa befintligt erbjudande till behoven på de olika marknaderna.

Vad kommer ni främst prioritera under 2020?

Fortsatta effektiviseringar och en säker arbetsmiljö, bland annat genom ytterligare investeringar i vår produktion. Produktutveckling har också hög prioritet, både vad gäller nya produkter och system samt anpassning och utveckling av befintligt erbjudande. Och vi kommer förstås att arbeta för ännu högre leveranssäkerhet och optimerade leveranstider utifrån ett tydligt kundperspektiv.

Lindab SolarRoof™

Tidlös och hållbar taklösning

Lindab SolarRoof™ är Lindabs nya innovation för hållbart byggande och en grön energiomställning. Produkten består av Lindabs svensktillverkade och tidlöst designade takprofil, vilken integrerats med effektiva solpaneler.

Taket är lika enkelt att montera som ett vanligt Lindabtak och till produkten ingår en app för övervakning av energiproduktion och prestanda i realtid. Lindab SolarRoof™ har bland annat lanserats i Sverige, Norge, Tjeckien, Slovakien och Polen. Marknadsföringen sker genom det egna filialnätverket och i olika digitala kanaler vilket har resulterat i många förfrågningar och projekt. Under 2020 är planen att fortsätta utveckla, effektivisera och leverera fler projekt, samt nå ut med produkten till samtliga Lindabs marknader. Satsningen på solcellstak ligger i linje med Lindabs ambition att leda utvecklingen av energieffektiva och hållbara lösningar för ventilations- och byggbranschen.

Globala mål

Lindab SolarRoof™ är ett exempel på hur Lindab kan bidra till en grön energiomställning och samtidigt förenkla byggandet av hållbara hus. Satsningen på smarta lösningar för att öka andelen förnybar energi i byggnader utgör ett viktigt bidrag till att uppnå bland annat FN:s mål 13; bekämpa klimatförändringarna. Byggnader är idag den sektor i samhället som förbrukar mest energi.

Prag, Tjeckien Vägledande inspiration

Det nybyggda familjehuset i ett naturskönt område nära Prag erbjuder inspiration till hur trästomme, ståltak och takavvattningssystem i färg kan kombineras. Resultatet har blivit en funktionell och estetisk lågenergibyggnad. Tack vare sin låga vikt är Lindabs taklösning i stål idealisk för träkonstruktioner och beroende på val av ytskikt kan Lindab erbjuda upp till 30 års garanti för taket. Huset uppfördes snabbt och kostnadseffektivt, bland annat till följd av Lindabs patenterade klicklösning för montering av takkonstruktionen och takavvattningen.

100%

Lindabs taklösningar är populära i Tjeckien med en försäljningsökning på över 100 procent sedan 2017.

Töcksfors, Sverige Unikt ljus i skogen

Med bara en timmes bilresa från Oslo har trycket på Töcksfors Shoppingcenter i Värmland blivit allt större. Det har därför byggts ut och samtidigt försetts med en ny spännande fasad. Denna fasad består av fyra mm tjocka aluminiumplåtar med ett unikt utstansat mönster som ljussatts bakifrån. Lindab har levererat lösningen, med inspiration från bland annat Ystad Badhus där Lindab också var leverantör. Det utbyggda shoppingcentret i Töcksfors invigdes påsken 2019.

4 000 m²

Fasadplåtarna täcker en yta om 4 000 m2 och har lackats i svart, vilket ger kontrast mot det rödgula skenet från lysdioderna bakom.

Affärsområde Building Systems

Affärsområdet erbjuder hållbara lösningar för bland annat industribyggnader och parkeringshus i Europa och CEE/CIS. Erbjudandet omfattar kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och tillgång till programvaror som förenklar projekterings- och offertprocessen. 23,2%

Organisk tillväxt 2019

6,3% Rörelsemarginal 2019

frågor till Stefaan Sonjeau, affärsområdeschef Building Systems

Du började i september 2019, vad är ditt intryck av verksamheten så här långt?

Vi har ett fantastiskt team av erfarna, kunniga och engagerade människor, samt en kvalitetsprodukt. Utifrån ett marknadsperspektiv ser jag goda tillväxtmöjligheter om vi förblir fokuserade på de marknader där vi redan demonstrerat vår kompetens. En av våra starkaste framgångsfaktorer är att våra kunder omedelbart får tillgång till hela strukturen, från konceptutveckling till en byggnad färdig för sin verksamhet.

Vilka slags projekt vinner ni – och var och varför?

Vi är särskilt bra på byggnader som kräver stora spann och vattentäta taksystem som vårt LMR600 med lång läckagefri garanti. Vi är även aktiva i att utveckla parkeringshus med smarta trafikflöden, tekniska applikationer och andra lösningar som underlättar för användarna. När det gäller geografier fortsätter vi att utvecklas väl på traditionella västeuropeiska marknader, har en solid position i Östeuropa och växer snabbt i Ryssland.

Vad blir ditt fokus under 2020 för att kunna fortsätta den positiva utvecklingen?

Under 2019 började vi rationalisera verksamheten och omfördela resurserna till utvalda marknader och kunder, vilket resulterat i flera stora order. Nu måste vi upprätthålla dessa resultat och skapa nya affärer med samma kunder såväl som att knyta till oss nya kunder i samma eller närliggande sektorer, och samtidigt fortsätta med effektiviseringsarbetet. Hållbarhet är i fokus på vår radarskärm och får allt större betydelse. Som ett exempel på hur vi bidrar till en cirkulär ekonomi i samhället har vi nyligen lanserat ett demonterbart och återvinningsbart koncept för parkeringshus.

Smart Parking

Framtidens parkeringshus

Parkeringshus, som vi känner dem idag, genomgår radikala förändringar. Med stöd av bland annat teknikgenombrotten för bilar kommer de bli uppkopplade, smarta, hållbara och redo att rymma autonoma fordon.

Building Systems parkeringshus möter behoven, till exempel det 44 800 m² stora parkeringshuset vid flygplatsen Lyon Saint Exupery i Frankrike. Det är flexibelt, modulärt, uppgraderbart, borttagbart och återanvändbart – steg på vägen mot cirkulär ekonomi – och ger en bättre upplevelse med minimerad miljöpåverkan. Parkeringshuset drivs av solpaneler, har ett smart guidesystem till lediga platser och optimerar användningen av naturligt ljus. Kraven på ökad mobilitet i samhället innebär en utmaning i utvecklingen av parkeringshus; att ge service till fler användare och samtidigt maximera upplevelsen med ett hållbart koncept. Detta har uppnåtts med parkeringshuset i Lyon, som är det första parkeringshuset i Frankrike som är en så kallad "Premiere", det vill säga en byggnad som producerar mer energi än den förbrukar.

Globala mål

Biltrafiken i våra samhällen ökar vilket leder till trängsel och sämre luft. För att motverka utvecklingen krävs mer förnybara drivmedel samt lösningar för bättre trafikflöden och parkeringsutrymmen. Med vårt nya koncept för smarta parkeringshus bidrar vi bland annat till FN:s mål 9; hållbar industri, innovationer och infrastruktur.

Luxemburg, Luxemburg Kraftfullt och kreativt

I Kockelscheuer i utkanten av staden Luxemburg har på platsen för en tidigare gruvbyggnad en ny byggnad uppförts som ska inhysa innovativa verksamheter inom miljöteknik. Arkitektbyrån E.urbain står bakom ritningen, Building Systems har levererat stålbyggnadssystemet och byggentreprenören Mabilux har färdigställt byggnaden, som idag har ett trettiotal företag som hyresgäster. Byggnaden är en kraftfull men harmonisk kombination av huskroppar i två nivåer samt väggbeklädnad för optimal isolering. All samlad expertis och kunskap hos teamen på Building Systems och Mabilux krävdes för att designa och konstruera denna komplexa byggnad.

200

Den komplexa konstruktionen tog endast 200 dagar att färdigställa, bland annat till följd av Building Systems leveranssäkerhet.

Częstochowa, Polen Rätt stål för glas

Den nya produktionshallarna i polska Częstochowa är den största kapitalinvestering som genomförts i den internationella glasproducenten Guardian Glass historia. Tillverkningskapaciteten vid anläggningen mer än dubbleras till 1 825 ton glas per dag, motsvarande 60 kilometer körglas. Building Systems har fått förtroendet att leverera produktionshallarna. Dessa började uppföras i oktober 2018 och beräknas stå klara i april 2020. Två monteringsföretag är ständigt involverade i arbetet, med upp till 60 montörer på plats samtidigt.

70 000 m²

De nya produktionshallarna i Częstochowa omfattar 70 000 m2 och är ett av de största projekt som Building Systems levererat.

Vår kompetens

Ny nivå för Lindab Academy

Att kontinuerligt vidareutbilda medarbetarna är av största vikt om vi ska ha de bästa teamen. Under 2019 har ett nytt koncept för Lindab Academy lanserats som ett led i att utveckla organisationen till att bli en komplett systemleverantör och samtidigt stärka kunskaperna som produktleverantör. Ett viktigt verktyg för att uppnå detta är den nya e-learningplattform som tagits fram för att kunna utbilda medarbetarna mer effektivt. De första utbildningarna från denna lanseras i början av 2020.

Respekt driver värde

Under mina femton år på Lindab har jag sett företaget växa och utvecklas framgångsrikt. När medarbetare respekterar varandra och fungerar väl tillsammans får det fantastiska effekter i form av högre produktivitet, högre moral och inte minst i form av en mer tillmötesgående relation med kunderna."

Chris Halligan Försäljningschef Dublin, Irland

Snabb omställning

Jag arbetar inom affärsområde Ventilation med ett stort fokus på utvecklingen av vår unika Ultra-Link-teknik för exakt och pålitlig mätning och reglering av luftflödet. I min roll ingår att alltid ha en hög beredskap inför nya utmaningar och snabbt kunna ställa om mellan olika ansvarsområden, från produktionsteknik till försäljning."

Per-Johan Pettersson Utvecklingsingenjör Grevie, Sverige

Säkerheten går alltid först

För att vända trenden för arbetsplatsolyckor har arbetet med att skapa en säker arbetsmiljö i verksamheten getts ännu högre prioritet. Bland annat har en hälso- och säkerhetschef anställts. Stina Nordström började i september 2019 och har sedan dess infört ett nytt klassificeringssystem för tillbud/ olyckor, med snabbare uppföljning av olyckor som kräver läkarvård, samt stärkt kommunikationen kring säkerhet i koncernen.

–Jag har även infört ett system för så kallade "safety alerts". När något allvarligt händer på en arbetsplats varnas andra ställen i koncernen med liknande arbetsförhållanden. Detta är ett sätt att förhindra att samma typ av olycka händer igen och leder till att säkerhetskulturen stärks. Gemensamma rutiner och insikter om hur skador uppstår är viktiga delar för att minska antalet olyckor.

Kritisk branschkompetens

Lindab har några av branschens bästa tekniska laboratorier för tester och mätningar av inneklimat och ventilation – i Sverige, Danmark, Slovenien och Italien. Med ökande krav för ett bättre inneklimat som även minimerar exempelvis ljud och ljus utgör dessa branschkritiska kompetensområden. Lindabs ljudlaboratorium i danska Farum har byggts ut för att kunna mäta ljud med extremt hög precision för i stort sett alla produkter, såsom ljuddämpare, fläktar, luftrenare, värmeväxlare, värmeoch kylelement, spjäll och luftbehandlingsaggregat. En annan förbättring vid laboratoriet är att lufthastigheter i en kanal nu kan mätas med högsta noggrannhet med ultraljud med hjälp av Lindabs egna flödesmätare, UltraLink.

Rätt insikt för rätt beslut

Jag stödjer utvecklingen för vår lokala enhet genom att ta fram tillförlitlig information så att rätt affärsbeslut kan tas. Detta kräver en djup förståelse för hur olika faktorer kan påverka de finansiella resultaten, ett viktigt arbete i vilket jag får bra stöd från mitt dedikerade team."

Monica Topolska Controller Warszawa, Polen

Värderingar som utgör grund för vår entreprenörskultur

Kundernas framgång bidrar till Lindabs framgång. Detta uppnår vi genom att leda utvecklingen av lösningar inom våra huvudområden.

Ordning och reda överallt påverkar såväl effektiviteten som företagets helhetsbild, och bidrar till en känsla av stolthet bland medarbetarna.

Lindabaktien

Lindabaktien noterades på Stockholmsbörsen i december 2006. Aktien handlas idag på börsens Mid Cap-lista och ingår i sektorn Industri. Under 2019 steg aktiekursen med 88 procent till 119,60 SEK, vilket gav ett börsvärde på cirka 9,1 miljarder SEK vid årsskiftet.

Lindabaktiens uppgång kan jämföras med Stockholmsbörsens index OMXSPI som under samma period steg med 29,6 procent och sektorn Industri som steg med 44,6 procent. Under året omsattes sammanlagt cirka 53 miljoner (27) Lindabaktier till ett värde av cirka 5,2 miljarder SEK. Lindabaktien handlas på flera börser och handelsplattformar. Den officiella handeln via Nasdaq Stockholm stod för huvuddelen av omsättningen i aktien. Den övriga omsättningen skedde på inofficiella handelsplattformar som BATS Chi-X Europe och Turquoise.

Aktien och ägarna

Lindab har endast ett aktieslag av serie A. Varje aktie har en röst och lika stor andel i bolagets resultat. Vid årsskiftet fanns 7 967 (6 400) aktieägare i Lindab. Tidigare största aktieägare Creades

sålde hela sitt innehav under 2019. Ny största aktieägare vid årsskiftet var Lannebo Fonder med 9,3 procent av antalet utestående aktier. Fjärde AP-fonden var näst största aktieägare med 8,2 procent av utestående aktier och ny tredje största aktieägare var AFA Försäkring med 5,2 procent. De tio största aktieägarnas andel av utestående aktier uppgick till 49,1 procent. Det utländska ägandet uppgick till 46,0 procent. Efter att tidigare ha utnyttjat olika återköpsmandat innehar Lindab 2 375 838 egna aktier, som inte ger rätt att rösta eller rätt till utdelning. Innehavet motsvarar 3,0 procent av antalet aktier. Lindabs koncernledning, exklusive närstående, ägde vid årsskiftet 99 885 aktier, 135 000 teckningsoptioner samt 175 000 köpoptioner. Av utestående teckningsoptioner har 25 000 en teckningskurs på 108,80 SEK och 110 000 en teckningskurs på 86,40 SEK. Samtliga utestående köpoptioner har en lösenkurs på 120,00 SEK.

Incitamentsprogram

För mer information om ersättningar och personaloptionsprogram, bland annat ovanstående tecknings- respektive köpoptionsprogram, se not 6 på sidorna 82–84.

+106%

Lindabs utdelning har ökat sex år i rad. För räkenskapsåret 2019 föreslås en utdelning om 3,60 SEK vilket är 106 procent högre än föregående år. Ökningen beror på kraftigt stärkt lönsamhet och ny utdelningspolicy.

Investeringar i ökad automation och andra effektiviseringar av produktionen stärker den underliggande lönsamheten och den långsiktiga konkurrenskraften.

Ticker: LIAB Börs: Nasdaq Stockholm Lista: Mid Cap Sektor: Industri Börsvärde: 9,1 miljarder SEK

Kursutveckling 2019

• Kursen steg med 88 procent till 119,60 SEK.

• Högsta betalkurs var 121,00 SEK den 13 december och lägsta betalkurs var 63,80 SEK den 3 januari.
• I genomsnitt omsattes 210 411 aktier (104 938) per dag och omsättningshastigheten uppgick till 67 procent (35).
• Vid årsskiftet följde 5 (6) analytiker Lindab, varav 3 (3) hade rekommendationen Köp/Öka, 2 (3) rekommendationen Behåll och 0 (0) rekommendationen Sälj/Minska.

Styrelsen föreslår en utdelning om 3,60 SEK (1,75) för räkenskapsåret 2019, i linje med Lindabs nya utdelningspolicy om att dela ut minst 40 procent av nettovinsten, med hänsyn tagen till bolagets finansiella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga finansiella behov.

Lindabs största aktieägare

Data per aktie

		2019	2018
	Aktier	Kapital & röster, %	Kapital & röster, %
Lannebo Fonder	7 063 848	9,3	10,1
Fjärde AP-fonden	6 234 919	8,2	9,8
AFA Försäkring	3 994 970	5,2	4,0
Handelsbanken Fonder	3 537 419	4,6	4,9
Livförsäkringsbolaget Skandia	3 371 994	4,4	5,0
Dimensional Fund Advisors	3 322 690	4,4	3,8
Övriga	48 806 142	63,9	54,7
Totalt antal utestående aktier1)	76 331 982	100,0	100,0

1) Totalt antal aktier exkl. Lindabs egna innehav om 2 375 838 aktier (2 375 838). Aktiekapitalet uppgår till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av serie A. Varje aktie har en röst. Lindabs eget innehav saknar rösträtt och rätt till utdelning. Källa: Monitor av Modular Finance AB

Fördelning av ägande, %

SEK/aktie om inget annat anges	2019	2018	2017	2016	2015	2014	2013	2012	2011
Resultat per aktie före och efter utspädning1)	8,89	5,16	4,54	4,02	3,99	3,71	3,05	1,61	1,21
Utdelning	3,602)	1,75	1,55	1,40	1,25	1,10	-	-	1,00
Direktavkastning, %3)	3,01	2,75	2,27	1,90	1,99	1,68	ET	ET	2,67
Utdelning i % av resultatet efter skatt1)	40,5	34,0	34,1	35,0	31,0	30,0	ET	ET	82,4
Börskurs, vid periodens slut	119,60	63,50	68,20	73,05	62,90	65,60	63,40	43,00	37,40
Högsta börskurs	121,00	74,50	98,00	89,60	78,35	83,70	65,20	57,95	95,80
Lägsta börskurs	63,80	56,10	64,75	54,50	55,95	52,35	42,17	37,17	31,84
Eget kapital, efter utspädning	65,89	58,49	54,09	50,41	45,98	43,81	38,87	35,15	35,83
Antal utestående aktier, efter utspädning	76 331 982	76 331 982	76 331 982	76 331 982	76 331 982	76 331 982	76 331 982	75 331 982	75 331 982

1) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut. 2) Föreslagen utdelning. 3) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut. ET = Ej tillämplig.

Bolagsstyrningsrapport

Lindab International AB (publ) är ett svenskt publikt bolag, som enligt bolagsordningen ska utveckla, producera och sälja produkter till såväl ventilationsbranschen som byggindustrin. Lindab är noterat vid NASDAQ Nordic Exchange, Stockholm. Lindab tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (Koden).

Styrelseordföranden har ordet

Peter Nilsson, det har nu gått ett antal år sedan du i maj 2016 blev invald som ny ordförande i styrelsen för Lindab. Hur skulle du vilja summera denna tid?

Det har varit ett antal händelserika men viktiga år, med helt nödvändiga beslut för att ta oss till var vi är idag. Idag har vi ett väl fungerande styrelsearbete, en tät och konstruktiv dialog med ledningen samt tydliga och fullt realistiska mål att arbeta mot. Vad som nu behövs är att denna struktur får sätta sig ordentligt. Då kommer vi kunna fortsätta skapa värde och göra Lindab till något ännu större och bättre än idag.

Hur ser du på utvecklingen för Lindab under 2019?

Den har definitivt levt upp till våra förväntningar. Vi har kommunicerat en ny organisation med tre självständiga affärsområden, och vi har infört en tydligare prestationskultur genom hela organisationen med fokus på att mäta resultat och fördela ansvar. Vi ser att detta gett effekt snabbt, att det skapat energi, kreativitet och inte minst stolthet att vara en del av ett framgångsrikt företag med en stark historisk bas. Samtidigt har vi fortsatt att renodla för att få verksamheterna ännu mer konkurrenskraftiga. Det är tydligt att vi måste ha olika agendor för olika verksamheter för att få till den spets vi vill ha. Att exempelvis skapa rätt struktur för takavvattning i Sverige är något helt annat än att lansera ett ventilationssystem som möter paneuropeiska krav.

Vilka aktiviteter är viktigast för styrelsen?

Allt som har med affären att göra, det som driver värde i Lindab. Våra styrelsemöten pågår alltid över en hel dag och en stor del av tiden ägnar vi åt värdedrivande punkter. Att föra en dialog med och lyssna på olika representanter för verksamheten är det som gör oss till en bättre styrelse och kan ta de beslut som stöttar VD och hans team att fortsätta den positiva utvecklingen.

Vad har ni fokuserat på i övrigt under året?

Som sagt, nu har vi fått alla byggstenar på plats. En väl fungerande och intrimmad styrelse, effektiva kommittéarbeten, ny ledning och ny organisation, ny segmentsrapportering och inte minst uppdaterade finansiella mål som tillåter oss att bli ännu mer offensiva att växa inom de områden där vi ser de bästa förutsättningarna. Dessutom har vi accelererat arbetet med att stärka säkerheten i Lindabs verksamhet. Nyckeltalen inom detta område har inte förbättrats i den takt vi velat se och därför adresserar vi denna fråga utifrån alla olika håll – från investeringar i säkrare maskinutrustning till bättre kommunikation.

Vad ser du som de viktigaste faktorerna för en fortsatt framgångsrik utveckling för Lindab?

Jag inser att förväntningarna på Lindab som bolag ökat efter att vi fått upp lönsamheten på mer godkända nivåer. Nu gäller det att fortsätta på den inslagna vägen och utveckla det som byggts upp. Att helt enkelt våga vara logiska och ha ett extra stort fokus på affären, och att hela tiden fråga oss: Vad gör vi? Varför gör vi detta? Hur kan vi göra det bättre? Detta kreativa ifrågasättande, som jag ser som en sorts vitalitet, är något jag sett i andra bolag som sedan utvecklats framgångsrikt under en längre tid. Min övertygelse är att vi kan göra samma resa med Lindab.

Viktiga styrelsebeslut 2019

• Uppdaterade finansiella mål och ny utdelningspolicy
• Plan för investeringar i produktion och logistik
• Ökat fokus på en säker arbetsmiljö

Så här styrs Lindab

Bolagsstyrningen i Lindab grundas på bolagsordningen, aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, styrelsens arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) samt andra tillämpliga svenska lagar och regler.

Aktieägarna

Lindab har 76 331 982 utestående aktier av endast en serie och med lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Utöver detta innehar Lindab 2 375 838 egna aktier av samma serie, vilket innebär att det totala antalet aktier uppgår till 78 707 820. Per den 31 december 2019 fanns 7 967 (6 400) aktieägare i Lindab. De största aktieägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Lannebo Fonder 9,3 procent (10,1), Fjärde AP-fonden 8,2 procent (9,8) och AFA Försäkring 5,2 procent (4,0). De tio största aktieägarna innehade vid årsskiftet 49,1 procent av antalet utestående aktier. Ytterligare information om Lindabs aktieägare och aktiens utveckling under 2019 finns på sidorna 34–35.

Bolagsstämman

Aktieägares rätt att besluta om Lindabs angelägenheter utövas vid årsstämman eller, i förekommande fall, vid extra bolagsstämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i april–maj i Ängelholm eller Båstad kommun. Stämman beslutar i de frågor som anges i aktiebolagslagen och Koden inklusive frågor om ändring av bolagsordningen och val av styrelse och revisor.

Årsstämma 2019

Årsstämma för räkenskapsåret 2018 hölls den 8 maj 2019 på Norrviken, Båstad kommun. 105 aktieägare representerande 60,8 procent av kapital och röster var närvarande. Protokollet från årsstämman finns sedan den 17 maj 2019 tillgängligt på

bolagets hemsida. Vid årsstämman 2019 fattades bland annat beslut avseende

• omval av styrelseledamöterna Peter Nilsson, Per Bertland, Sonat Burman-Olsson, Viveka Ekberg, Anette Frumerie, John Hedberg och Bent Johannesson
• omval av Peter Nilsson som styrelsens ordförande
• omval av registrerade revisionsbolaget Deloitte AB som bolagets revisor
• valberedningsprocedur
• riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
• köpoptionsprogram för ledande befattningshavare
• utdelning om 1,75 SEK per aktie
• bemyndigande för styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier.

Årsstämma 2020

Årsstämma för räkenskapsåret 2019 kommer att hållas den 29 april 2020 kl 15.00 på Hotell Skansen, Båstad kommun. Kallelse till årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kallelse har skett ska annonseras i Dagens Industri. Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara upptagna i bolagets aktiebok fem vardagar före stämman, det vill säga den 23 april 2020, dels göra anmälan till bolaget på sätt som anges i kallelse till årsstämman 2020.

Valberedning

Valberedningen lämnar förslag till årsstämman avseende val av ordförande vid stämman, styrelse, styrelseordförande, revisor, arvode till styrelse och revisor samt sammansättning av valberedning inför nästkommande årsstämma.

Vid årsstämman 2019 beslutades att bolaget ska ha en valberedning bestående av minst fyra medlemmar, varav en ska vara styrelsens ordförande. Valberedningens ordförande ska vara

den ledamot som utsetts av den största aktieägaren för det fall valberedningen inte överenskommer annat. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny valberedning konstituerats. En valberedning konstituerades den 18 oktober 2019 bestående av

• Göran Espelund, företrädare för Lannebo Fonder (ordf)
• Per Colléen, företrädare för Fjärde AP-fonden
• Anders Algotson, företrädare för AFA Försäkring
• Peter Nilsson, ordförande i Lindab International AB (publ).

I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram förslag till årsstämman 2020 avseende

• val av ordförande till årsstämman 2020
• val av styrelse och styrelseordförande
• arvode till styrelse, eventuella styrelseutskott och revisorer
• sammansättning av valberedning inför årsstämman 2021.

Valberedningen har under 2019 haft tre protokollförda möten. Under 2020 har valberedningen haft två protokollförda möten, inför årsstämman 2020.

Aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka e-post till valberedningen@lindab.com eller brev till "Lindabs Valberedning, Att: Ola Ranstam, Lindab International AB, 269 82 Båstad".

Styrelse

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst tio suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs på årsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls därefter. De anställda utser två arbetstagarrepresentanter och två suppleanter att ingå i styrelsen.

Styrelsens sammansättning 2019

Vid årsstämman den 8 maj 2019 beslutades att styrelsen ska bestå av sju ledamöter utan suppleanter. VD är föredragande i styrelsen. Delar av koncernledningen deltar vid styrelsemötena. Styrelseledamöternas olika uppdrag framgår på sidorna 42–43.

Ordförandens ansvar

Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.

Styrelsens ansvar

Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är ändamålsenliga och att det finns en tillfredsställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, interna styrinstrument, att besluta i viktigare frågor och att avge finansiella rapporter samt att utvärdera den operativa

ledningen och att tillse att efterträdarplanering finnes. Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten.

Styrelsens arbete

Styrelsens arbete regleras av en årlig fastställd arbetsordning. I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets verkställande direktör, ordförandens uppgifter, mötesordning för styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policys.

Antalet styrelsemöten under 2019 uppgick till elva. Vid varje ordinarie sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rapporterats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med revisorn utan närvaro av företagsledningen vid vilket genomgåtts hur samarbetet med företagsledningen för genomförande av revisionen fungerat och därmed sammanhängande frågor. Delar av koncernledningen har varit närvarande vid samtliga styrelsemöten.

Utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete har skett under verksamhetsåret. Utvärderingen har visat på väl fungerande VD- och styrelsearbete.

Styrelsens ersättning

Vid årsstämman den 8 maj 2019 fastställdes ett totalt arvode om 3 256 000 SEK för det ordinarie styrelsearbetet fördelat med 856 000 SEK till styrelsens ordförande, 391 250 SEK till envar av de övriga stämmovalda ledamöterna samt 26 250 SEK till envar av de ordinarie fackliga ledamöterna. Det fastställdes att 1/3 av de stämmovaldas nettoarvode ska placeras i Lindabaktier enligt särskilda villkor. Dessutom fastställdes att det till revisionsutskottets ordförande ska utgå 102 000 SEK och till envar av utskottets ordinarie ledamöter ska utgå 51 000 SEK, samt att till ersättningskommitténs ordförande ska utgå 61 000 SEK och till envar av detta utskotts ordinarie ledamöter ska utgå 31 000 SEK.

Styrelsens ansvar för den finansiella rapporteringen

Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna finansiella rapporteringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer kvaliteten i den externa finansiella rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten och vid genomgångar med revisorerna.

Huvudfrågor vid respektive styrelsemöte

12 feb	Bokslutskommuniké, utdelning, förvärv.
	Rapport från revisorerna
17 mars	Årsredovisning, kallelse årsstämma
10 april	Omvänd vinstvarning
7 maj	Delårsrapport, investeringsplan
8 maj	Konstituerande möte
13 juni	Investeringsplan
17 juli	Delårsrapport
26 aug	Fastigheter
	19–20 sep Investeringar, avyttringar
23 okt	Delårsrapport
10 dec	Budget

Namn Invald år Bolag Ägare Styrelsearvode inkl. utskott, SEK Ersättningsutskottsmöten Revisionsutskottsmöten Närvaro styrelsemöten Peter Nilsson1) 2016 Oberoende Oberoende 858 081 4/4 - 11/11 Per Bertland 2016 Oberoende Oberoende 395 285 4/4 - 10/11 Sonat Burman Olsson 2011 Oberoende Oberoende 364 289 - - 10/11 Viveka Ekberg 2016 Oberoende Oberoende 466 289 - 7/7 11/11 Anette Frumerie 2017 Oberoende Oberoende 415 289 - 7/7 11/11 John Hedberg 2017 Oberoende Oberoende2) 415 289 - 7/7 11/11 Bent Johannesson 2016 Oberoende Oberoende 364 289 - - 11/11 Pontus Andersson3) 1995 26 000 - - 11/11 Anders Lundberg3) 2016 26 000 - - 11/11 Summa 3 330 811

Styrelsen och fördelning av dess arvode

1) Ordförande.

2) Beroende fram till 18/9 2019 då Creades AB avyttrade samtliga sina resterande aktier i Lindab. 3) Arbetstagarrepresentanter som vid frånvaro ersätts av arbetstagarsuppleanter.

Revisionsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott med syfte att fördjupa och effektivisera styrelsens övervakande ansvar avseende intern kontroll, revision, internrevision, riskhantering, redovisning och finansiell rapportering. Revisionsutskottet ska även bereda frågor om upphandling av revision och andra tjänster från revisorn samt bereda vissa redovisnings- och revisionsfrågor som ska behandlas av styrelsen. Fram till årsstämman 2019 bestod revisionsutskottet av Viveka Ekberg, ordförande, samt Anette Frumerie och John Hedberg. Efter årsstämman bestod det av Viveka Ekberg, ordförande, samt Anette Frumerie och John Hedberg. Revisionsutskottets arbete styrs av en arbetsordning som antagits av styrelsen. Utskottet har under 2019 sammanträtt vid sju tillfällen. Revisorerna har deltagit vid samtliga tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga och skriftliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som erfordrar styrelsens beslut. Arvode till revisionsutskottets ordförande ska utgå med 102 000 SEK och till envar av revisionsutskottets ordinarie ledamöter ska arvode utgå med 51 000 SEK.

Ersättningsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott som ska bistå styrelsen med förslag i ersättningsfrågor samt löpande följa och utvärdera ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer för verkställande direktören och andra befattningshavare i koncernens högsta ledning. Under 2019 bestod ersättningsutskottet av Peter Nilsson, ordförande, och Per Bertland. Utskottet har under 2019 sammanträtt vid fyra tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som erfordrar styrelsens beslut. Arvode till ersättningsutskottets ordförande ska utgå med 61 000 SEK och till ersättningsutskottets ordinarie ledamot ska arvode utgå med 31 000 SEK.

Revisor

Lindabs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till koncernledningen löpande under året samt minst en gång årligen till styrelsen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen och beskriva granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.

Vid årsstämman 2019 valdes revisionsbolaget Deloitte AB till bolagets revisor. Auktoriserade revisorn Hans Warén utsågs till huvudansvarig revisor. Hans Warén innehar uppdrag för andra börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig tid inte avsätts till Lindab. Revisionsbolaget Deloitte AB innehar inte uppdrag som gör att deras oberoende kan ifrågasättas. De uppdrag revisorerna haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget, ändrar inte heller denna bedömning.

Ersättning till revisorer

Revisionsarvodet till Deloitte AB uppgick för 2019 till 0,4 MSEK för moderbolaget och 7,8 MSEK för koncernen. Arvodena till Deloitte för övriga uppdrag i koncernen uppgick till 0,4 MSEK.

Extern styrning

De externa regler som rör Lindabs bolagsstyrning omfattar bland annat aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, regelverket för emittenter för Nasdaq Stockholm samt Koden.

Intern styrning

Den interna bolagsstyrningen utgörs bland annat av styrelsens arbetsordning jämte koder och policys antagna av styrelsen samt andra bolagsstyrningsdokument såsom direktiv antagna av koncernledningen. Lindabs bolagsstyrningspolicy och uppförandekod utgör de två viktigaste övergripande policydokumenten. Lindab har inrättat en bolagsstyrningskommitté vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.

Internrevision

Lindab har en internrevisionsfunktion som upprätthålls av extern part. Funktionens arbete avrapporteras minst en gång per år av den externa parten samt löpande av ekonomi- och finansdirektören till revisionsutskottet, som i sin tur rapporterar till styrelsen. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler.

Hållbarhet

En viktig del av styrningen av koncernen är Lindabs arbete inom hållbarhet. Hållbarhet sammanfattar bland annat hur Lindab ska behandla sina medarbetare och agera i samhället. Dessutom handlar hållbarhet om Lindabs arbete och fokus på ständiga miljöförbättringar.

Efterlevnad

Efterlevnad handlar om att tillse att Lindab följer lagar och andra tillämpliga regler samt att verksamheten bedrivs med högt ställda krav på integritet och etik. Inom detta område har Lindab bland annat antagit policys för att motverka alla former av korruption och agerande som strider mot konkurrensrätten.

VD och koncernledning

Ola Ringdahl är VD och koncernchef sedan 18 juni 2018. Under 2019 utökades koncernledningen från fem till elva personer. I koncernledningen ingick under hela 2019 Ekonomi- och finansdirektör Malin Samuelsson, Director of Division Profile Systems Bengt Andersson, Director of Division Ventilation Systems Olof Christensson, Director Group Operations Karel Kleinmond, Director of Sales Region West Europe Mette Brøndum, Director of Sales Region North Europe Joakim Lönnberg, Director of Sales Region Mid Europe Pascal Gelugne, Director of Sales Region East Europe Sorin Badea. Chefsjuristen och M&A- och HR-direktören Fredrik Liedholm ingick i koncernledningen fram till 31 juli då han lämnade bolaget. Affärsområdeschef Building Systems Pontus Kallén ingick i koncernledningen fram till 31 maj då han lämnade bolaget. Stefaan Sonjeau utsågs till ny Director of Business Area Building Systems och har ingått i koncernledningen sedan 9 september. Lars Christensson utsågs till Director of Business Development and M&A och har ingått i koncernledningen sedan 4 november.

Policys

Bolagsstyrningspolicy

Lindab har identifierat tre huvudområden – hållbarhet, intern kontroll och efterlevnad – som centrala för sin bolagsstyrning och har inrättat en bolagsstyrningskommitté, CGC, vars huvudsakliga ansvarsområde är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.

Uppförandekod

För Lindab och samtliga medarbetare är det angeläget att lagar och förordningar samt etiska värderingar respekteras och följs. Genom Lindabs uppförandekod tillförsäkrar sig Lindab detta.

Kommunikationspolicy

Säkerställer att omvärlden erhåller en samstämmig och korrekt information om Lindab och dess verksamhet inkluderande finansiella mål, samt att Lindab uppfyller börsens krav på information till aktiemarknaden.

Insiderpolicy

Innehåller regler för att hindra att otillbörlig handel sker i aktier eller andra finansiella instrument i Lindab av personer som innehar information som inte är känd på marknaden.

IPR-policy

Beskriver strategin och riktlinjerna för Lindabs hantering och skydd av immateriella rättigheter.

IS/IT och dataskyddspolicy

Innehåller övergripande regler för koncernens IT-användning och styrning. Målet är att säkerställa tillgång till den IT-struktur som krävs för att verksamheten ska bedrivas effektivt.

Antikorruptionspolicy

Utgör det regelverk som gäller för Lindabs verksamhet och medarbetare. Lindab har nolltolerans avseende korruption.

Konkurrensrättspolicy

Koncernens och medarbetarnas efterlevnad av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom antagen konkurrensrättspolicy förebyggs överträdelser av konkurrensrättslig lagstiftning.

Miljöpolicy

Styr Lindabs arbete med miljöfrågor och säkerställer att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön och att produktlösningar erbjuds som bidrar till att byggnader blir mer energieffektiva.

Arbetsmiljöpolicy

Ger ett tydligt budskap kring ansvarsfrågan och att nyckeln till en säker arbetsmiljö är förebyggande arbete.

Treasury policy

Definierar regelverket för koncernens hantering av finansiella risker och transaktioner. Dessa frågor hanteras centralt av koncernens treasuryfunktion i syfte att minimera kostnaderna.

Likabehandlingspolicy

Riktlinjer för att säkerställa att anställda inom Lindab behandlas lika och att ingen diskrimineras på grund av kön, religion, etnicitet eller av andra liknande skäl.

Styrelse

Styrelseordförande i Apoteket AB:s Pensionsstiftelse. Styrelseledamot i Magnolia Bostad, SPP Pension & Försäkring, Svolder, Dellner, Iver, Centrum för rättvisa m fl.

VD på PP Pension, Nordenchef på Morgan Stanley Investment Management, Associate Partner på Brummer & Partners, chef för SEB Institutionell Förvaltning, aktieanalytiker på Alfred Berg Fondkommission och Affärsvärlden. Styrelseledamot i

Civilekonom, Handelshögskolan i

C.A.G. Group.

Stockholm.

VD i Besqab AB. Styrelseledamot i Sveriges Byggindustrier och Svedbergs i Dalstorp AB.

Business Unit President Residential Development Nordic på Skanska (publ), Affärsenhetschef Utland Fastighetsutveckling & Entreprenad på JM AB (publ) samt andra positio-

ner inom JM-koncernen.

Högskolan.

Civilingenjör, Kungliga Tekniska

VD för Creades AB. Styrelseordförande i StickerApp AB. Styrelseledamot i Avanza Pension AB, Stabelo Group AB och LOTS Group, ett bolag inom Scaniakoncernen.

Partner på NC Advisory AB, rådgivare till Nordic Capitals Fonder, Managementkonsult på McKinsey & Co och olika befattningar på Bonnier

Civilekonom, Handelshögskolan i

och Relacom.

Stockholm.

Inga.

VD för Ramböll Sverige AB. Regionchef inom Scandiaconsult AB. Chef för byggnadsavdelningen på Kvaerner Pulping. Egen företagare inom byggkonsultation. Styrelseuppdrag inom Ramböllkoncernen. Styrelseledamot i Almega samt Svenska Teknik och Designföretagen, varav två år som styrelseordförande.

Civilingenjör, Chalmers tekniska

högskola.

Peter Nilsson, ordf. Per Bertland Sonat Burman-Olsson Viveka Ekberg Anette Frumerie John Hedberg Bent Johannesson Född: 1962 1957 1958 1962 1968 1972 1954 Invald: 2016 2016 2011 2016 2017 2017 2016 Beroendeställning: Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende1) Oberoende Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Adapteo OYJ och i Unilode Aviation Solution. Vice styrelseordförande i Cramo OYJ. VD och koncernchef för Beijer Ref AB. Styrelseordförande i flera av Beijer Refs dotterbolag och i AB Dendera Holding. Advisor i Small Cap Partners SCP och styrelseledamot i diverse stiftelser. Styrelseledamot i NESTE Corporation, Postnord AB och Lantmännen. Tidigare uppdrag: Koncernchef för Sanitec och för Duni AB. Styrelseordförande i Duni AB, Securitas Direct AB och Sanitec Holdings Oy. Chefspositioner inom Swedish Match-koncernen. CFO samt COO i Beijer Ref. CFO på Indra AB och Ötab Sport AB, en del av Aritmoskoncernen. Koncernchef/VD för COOP Sverige, Vice VD och CFO för ICA Gruppen, bl a Vice President för Electroluxkoncernen med ansvar för Globala marknadsstrategier. Styrelseordförande i Svensk Dagligvaruhandel, styrelseledamot i Svensk Handel, ICC Sverige, Tredje AP fonden, ICA Banken och iZettle. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Civilekonom, Lunds Universitet. Civilekonom, Executive MBA, Strategic Man. Oxford och Harvard. Innehav: 30 000 aktier 10 000 aktier 539 aktier 13 000 aktier 1 600 aktier 1 000 aktier 2 000 aktier

Styrelsens utskott Revisor

Ersättningsutskott Ersättningsutskottet består av två styrelseledamöter: Peter Nilsson (ordförande) och Per Bertland.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet består av tre styrelseledamöter: Viveka Ekberg (ordförande), Anette Frumerie och John Hedberg.

Deloitte AB Huvudansvarig revisor: Hans Warén Född: 1964 Auktoriserad revisor, Deloitte AB, Göteborg. Revisor i Lindab sedan 2014. Lång erfarenhet av börsnoterade bolag.

Peter Nilsson, ordf. Per Bertland Sonat Burman-Olsson	Viveka Ekberg	Anette Frumerie	John Hedberg	Bent Johannesson
1962 1957 1958	1962	1968	1972	1954
2016 2016 2011	2016	2017	2017	2016
Oberoende Oberoende Oberoende	Oberoende	Oberoende	Oberoende1)	Oberoende
Styrelseordförande i Adapteo OYJ VD och koncernchef för Beijer Ref Styrelseledamot i NESTE Corpora och i Unilode Aviation Solution. Vice AB. Styrelseordförande i flera av tion, Postnord AB och Lantmännen. styrelseordförande i Cramo OYJ. Beijer Refs dotterbolag och i AB Dendera Holding. Advisor i Small Cap Partners SCP och styrelseleda mot i diverse stiftelser.	Styrelseordförande i Apoteket AB:s Pensionsstiftelse. Styrelseledamot i Magnolia Bostad, SPP Pension & Försäkring, Svolder, Dellner, Iver, Centrum för rättvisa m fl.	VD i Besqab AB. Styrelseledamot i Sveriges Byggindustrier och Svedbergs i Dalstorp AB.	VD för Creades AB. Styrelseordfö rande i StickerApp AB. Styrelseleda mot i Avanza Pension AB, Stabelo Group AB och LOTS Group, ett bolag inom Scaniakoncernen.	Inga.
Koncernchef för Sanitec och för CFO samt COO i Beijer Ref. CFO på Koncernchef/VD för COOP Sverige, Duni AB. Styrelseordförande i Duni Indra AB och Ötab Sport AB, en del Vice VD och CFO för ICA Gruppen, AB, Securitas Direct AB och Sanitec av Aritmoskoncernen. bl a Vice President för Electrolux Holdings Oy. Chefspositioner inom koncernen med ansvar för Globala Swedish Match-koncernen. marknadsstrategier. Styrelseordfö rande i Svensk Dagligvaruhandel, styrelseledamot i Svensk Handel, ICC Sverige, Tredje AP fonden, ICA Banken och iZettle.	VD på PP Pension, Nordenchef på Morgan Stanley Investment Management, Associate Partner på Brummer & Partners, chef för SEB Institutionell Förvaltning, aktieanalyti ker på Alfred Berg Fondkommission och Affärsvärlden. Styrelseledamot i C.A.G. Group.	Business Unit President Residential Development Nordic på Skanska (publ), Affärsenhetschef Utland Fastighetsutveckling & Entreprenad på JM AB (publ) samt andra positio ner inom JM-koncernen.	Partner på NC Advisory AB, råd givare till Nordic Capitals Fonder, Managementkonsult på McKinsey & Co och olika befattningar på Bonnier och Relacom.	VD för Ramböll Sverige AB. Region chef inom Scandiaconsult AB. Chef för byggnadsavdelningen på Kvaer ner Pulping. Egen företagare inom byggkonsultation. Styrelseuppdrag inom Ramböllkoncernen. Styrelse ledamot i Almega samt Svenska Teknik och Designföretagen, varav två år som styrelseordförande.
Civilekonom, Handelshögskolan i Civilekonom, Lunds Universitet. Civilekonom, Executive MBA, Strategic Man. Oxford och Harvard.	Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.	Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan.	Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.	Civilingenjör, Chalmers tekniska högskola.
10 000 aktier 539 aktier	13 000 aktier	1 600 aktier	1 000 aktier	2 000 aktier

Pontus Andersson

Född: 1966 Invald: 1995

Arbetstagarrepresentant Unionen. Anställd sedan 1987 och arbetar för närvarande som utvecklingsingenjör.

Innehav: 250 aktier

Anders Lundberg Född: 1962 Invald: 2016 Arbetstagarrepresentant LO. Anställd sedan 1997 och arbetar för närvarande heltid som ordförande i verkstadsklubben IF Metall.

Innehav: 10 aktier

Koncernledning

För att bättre kunna dra fördel av Lindabs internationella kompetens har koncernledningen från 2019 utökats från fem till elva personer – med medlemmar i operativa ledningsfunktioner från Sverige, Danmark, Frankrike, Tjeckien, Luxemburg och Rumänien. Den nya ledningsgruppen ger mer affärsnära beslut och bidrar till stärkt kunskapsöverföring mellan olika enheter.

Ola Ringdahl

Född: 1972 VD och koncernchef/CEO Anställd sedan 2018. Medlem av koncernledningen sedan 2018. Innehav: 23 000 aktier, 140 000 TO1) Närståendes innehav: 1 000 aktier

Malin Samuelsson Född: 1972

Ekonomi- och finansdirektör/CFO Anställd sedan 2018. Medlem av koncernledningen sedan 2018. Innehav: 10 000 aktier, 50 000 TO1)

Director of Division Profile Systems Anställd sedan 1991. Medlem av koncernledningen sedan 2014.

Arbetslivserfarenhet: Koncernchef Nord-Lock Group 2013–2018. Regional Director på Capio Healthcare 2011–2013. Mellan 2003 och 2011 i ledande positioner inom Crawford som sedan 2011 ingår i Assa Abloy Entrance Systems.

Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.

Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom Vestas Group 2008– 2018, närmast som VP Financial Planning och tidigare som Regional CFO Northern Europe. Tidigare erfarenheter inkluderar olika roller inom controlling och finance på AstraZeneca R&D.

Huvudsaklig utbildning: Internationell ekonomi, kandidat, Ekonomihögskolan, Växjö.

Innehav: 47 100 aktier, 35 000 TO1) Närståendes innehav: 4 000 aktier

Bengt Andersson

Född: 1960

Olof Christensson

Född: 1966 Director of Division Ventilation Systems

Anställd sedan 2017. Medlem av koncernledningen sedan 2017. Innehav: 2 000 aktier, 25 000 TO1)

Stefaan Sonjeau

Född: 1968

Director of Business Area Building Systems

Anställd sedan 2019. Medlem av koncernledningen sedan 2019.

Innehav: 1 000 aktier

Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom Lindabkoncernen. Bland annat Direktör teknik, forskning och produktutveckling, Marknadschef Lindab Profil, Produktionschef Lindab Ventilation. Huvudsaklig utbildning: Gymnasieingenjör, maskinteknik.

Arbetslivserfarenhet: Chef affärsområde Engineering Services, Semcon Group. Tidigare bland annat VD på Asko Hushåll AB, Marknads- och försäljningschef på Sensel AB samt regionchef på Storel AB respektive Stena Technoworld AB.

Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Karlstad universitet.

Arbetslivserfarenhet: Vice VD Kundintegrerade lösningar, Carmeuse Europe. Olika positioner inom Baltimore Aircoil Company, bland annat försäljnings- och marknadschef för Europa. Tidigare erfarenhet inkluderar olika ledningsroller inom Eastman Chemical.

Huvudsaklig utbildning: Master of Business Administration vid Vlerick Business School, Leuven (Belgien) och Ing. chemical engineering (kemiteknik), Hoge school Gent, Belgien.

1) TO=Teckningsoptioner 2017/2020 och 2018/2021.

Lars Christensson

Född: 1971 Director of Business Development and M&A Anställd sedan 2019. Medlem av

koncernledningen sedan 2019. Innehav: Inget

Karel Kleinmond

Född: 1969 Director of Operations, Division Ventilation Systems Anställd sedan 2007. Medlem av koncernledningen sedan 2019.

Innehav: 2 400 aktier, 10 000 TO1)

Mette Brøndum

Joakim Lönnberg

Pascal Gelunge

Innehav: 3 500 aktier

Född: 1964

Director of Sales Region North

Anställd sedan 1991. Medlem av koncernledningen sedan 2019. Innehav: 7 085 aktier, 15 000 TO1)

Director of Sales Region Mid Europe Anställd sedan 2007. Medlem av koncernledningen sedan 2019.

Född: 1966

Europe

Född: 1963 Director of Sales Region West Europe Anställd sedan 1997. Medlem av koncernledningen sedan 2019. Innehav: 3 800 aktier, 15 000 TO1)

Arbetslivserfarenhet: Har arbetat med affärsutveckling och M&A inom ett brett spektrum av branscher, senast med Nord-Lock Group. Tidigare branscherfarenhet inkluderar TV-sändningar, leksaker och högteknologi.

Huvudsaklig utbildning: Civilingenjör Teknisk fysik, Lunds Tekniska högskola.

Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom LEGO 1999–2007, närmast som Managing Director LEGO Production CZ. Tidigare erfarenheter inkluderar olika roller inom det tekniska fältet hos General Electric Transportation Systems och Škoda Pilsen, Tjeckien.

Huvudsaklig utbildning: Maskiningenjörr, University of West Bohemia, Tjeckien.

Arbetslivserfarenhet: Har arbetet som Purchase Manager i Builders Merchant Group innan hon började på Lindab 1997. Olika positioner i Lindab omfattar Sales- och Marketing Manager, Product Manager, Business Unit Manager, Business Area Manager och Country Manager i Danmark

Huvudsaklig utbildning: Sälj, strategi, affärsutveckling och ledarskap.

Arbetslivserfarenhet: Har arbetat som Country Manager, Sales Manager och Product Manager i Lindabkoncernen och var tidigare pilot för Eastern Air Charter och Chief Flight Instructor vid Marlboro Airport, New York, USA.

Huvudsaklig utbildning: Commercial Pilot, Företagsekonomi vid IHM och Företagsekonomi vid Lund Universitet.

Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom Lennox/Outokumpu 2002–2006, närmast som SVP och General Manager of European operations. Tidigare bland annat VP Business Development i Europa och USA för ABB Flakt Group 1989–2002.

Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Bethel College, USA.

Sorin Badea

Född: 1974

Director of Sales Region East Europe Anställd sedan 1998. Medlem av koncernledningen sedan 2019. Innehav: Inget

Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom finans och controlling i Lindabkoncernen, bland annat Regional Business Controller East Europe, Financial Manager i Ungern och Country Manager i Lettland. Huvudsaklig utbildning: Kandidatexamen vid University of Craiova, fakulteten för ekonomi och företagsekonomi, Rumänien.

Ersättning till ledande befattningshavare

Ersättningsprinciper

Vid årsstämman 2019 fastställdes riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i och ersättningen ska vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att stanna i företaget. Ersättningen ska bestå av fast lön, kort- och långsiktig kontant rörlig ersättning, pension samt övriga förmåner. Fast lön ska vara individuellt fastställd utifrån respektive befattningshavares särskilda ansvarsområden, erfarenhet, kompetens och uppnådda resultat. Den fasta lönen ska utvärderas minst vartannat år.

Kortsiktig kontant rörlig ersättning ska baseras på prestation i relation till fastställda individuella mål. Den kortsiktiga kontanta rörliga ersättningen till verkställande direktören kan maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till maximalt 40 procent av den fasta lönen. Långsiktig kontant rörlig ersättning ska vara kopplad till finansiella prestationsmål som speglar värdetillväxten i bolaget under en treårsperiod. Långsiktig kontant rörlig ersättning till verkställande direktören kan maximalt uppgå till 70 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till maximalt 40 procent av den fasta lönen. Eventuellt utfall av långsiktig kontant rörlig ersättning förutsätts investeras i aktier eller aktierelaterade instrument (till exempel teckningsoptioner) för att öka befattningshavarens aktieägande i Lindab och knyta samman aktieägares och ledande befattningshavares intressen.

Pensionen ska vara premiebestämd. Ledande befattningshavare som inte omfattas av ITP-plan ska erhålla högst 30 procent av den årliga fasta lönen i årlig premiebaserad pensionsavsättning. Övriga förmåner ska inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen. Styrelsen äger rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2019 inte utnyttjat detta mandat. Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i tabellen till höger. Därutöver har 11,9 MSEK bokförts för sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner.

Ersättning till VD

Ola Ringdahls fasta ersättning 2019 uppgick till 5 607 000 SEK. Enligt avtal kan Ola Ringdahl vidare erhålla kort och långsiktig kontant rörlig ersättning. Dessutom har Ola Ringdahl rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad Ola Ringdahl erhållit under 2019 framgår av särskild tabell. Anställningen löper med en uppsägningstid om tolv månader från bolagets sida och sex månader från Ola Ringdahls sida. Ola Ringdahl är bunden av en konkurrensklausul under två år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Ola Ringdahl.

Ersättning till koncernledningen i övrigt

I koncernledningen har under hela året ingått verkställande direktören Ola Ringdahl, Ekonomi- och finansdirektör Malin Samuelsson, Divisionschef Profile Systems Bengt Andersson, Divisionschef Ventilation Systems Olof Christensson, Director Group Operations Karel Kleinmond, Director of Sales Region West Europe Mette Brøndum, Director of Sales Region North Europe Joakim Lönnberg, Director of Sales Region Mid Europe Pascal Gelugne, Director of Sales Region East Europe Sorin Badea. Chefsjuristen och M&A- och HR-direktören Fredrik Liedholm ingick i koncernledningen fram till 31 juli och Affärsområdeschef Building Systems Pontus Kallén fram till 31 maj. Affärsområdeschef Building Systems Stefaan Sonjeau har ingått i koncernledningen sedan 9 september och Director of Business Development and M&A Lars Christensson sedan 4 november. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit. Anställningsavtalen för nuvarande koncernledning innehåller uppsägningstider om tolv månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Koncernledningen är bunden av konkurrensklausuler under ett år från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde.

Utvärdering

Styrelsen har följt och utvärderat bolagets program för rörliga ersättningar till bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. De rörliga ersättningarna till bolagsledningen har konstaterats vara ändamålsenliga samt i enlighet med de av årsstämman fastställda riktlinjerna. Tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare har likaså varit korrekt och styrelsens bedömning är att ersättningen för ledande befattningshavare ger en bra balans mellan att motivera medarbetarna och att ge kompensation på ett konkurrenskraftigt sätt. De ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer som finns i bolaget är således marknadsmässiga och väl avvägda.

Ersättningar och övriga förmåner till koncernledningen 2019

SEK	Ola Ringdahl1)	Ersättning övrig koncern ledning1)	Totalt
Fast lön inkl. sem. tillägg	5 607 000	18 025 496	23 632 496
Rörlig ersättning	5 178 508	8 980 150	14 158 658
Pensioner	1 628 597	4 692 969	6 321 566
Förmåner	118 855	435 549	554 404
Summa	12 532 960	32 134 164	44 667 124

1) Exkl. sociala avgifter och särskild löneskatt.

Styrelsens rapport om intern kontroll

Styrelsens rapport om intern kontroll för räkenskapsåret 2019

Styrelsen i Lindab ansvarar för den interna kontrollen i koncernen, ett ansvar som regleras i Aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer så väl de lagar och regler som gäller för bolag noterade på Nasdaq Stockholm, som de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Beskrivningen i denna rapport har utformats i enlighet med Årsredovisningslagen och redogörelsen är därmed begränsad till intern kontroll avseende finansiell rapportering. Syftet med rapporten är att ge aktieägare och övriga intressenter en förståelse för hur den interna kontrollen är organiserad i Lindab vad beträffar den finansiella rapporteringen.

Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprättats.

Kontrollmiljö och styrinstrument

För att skapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess utskott. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön åvilar primärt den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner.

Styrelsen har även ett revisionsutskott som beredande forum, vilket bland annat behandlar frågor relaterade till koncernens finansiella rapporter, interna kontroll, rapporteringsfrågor och redovisningsprinciper samt konsekvenser av eventuella förändringar av dessa. Revisionsutskottet har en löpande kontakt med bolagets externa revisorer och ansvarar även för att säkerställa revisorernas oberoende, kvalifikationer samt följa överenskommen arvodering.

Den interna kontrollstrukturen inom Lindab bygger på ett ledningssystem baserat på koncernens organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontrollstrukturen spelar även fastställda, styrande dokument så som exempelvis policys och riktlinjer inklusive antagen Code of Ethics. De styrande dokumenten rörande redovisning och finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen.

Riskbedömning

I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identifiering av väsentliga risker. Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och göra aktiva ställningstaganden kring identifierade risker, med syfte att antingen acceptera, minimera eller eliminera en potentiell risk utifrån antagen strategi. Lindab har ett program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM), som omfattar alla delar av verksamheten, såväl segment som

operativa respektive koncernfunktioner. Syftet är att strukturerat kunna arbeta med att förebygga olika risker och stödja ständiga förbättringar.

Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen, till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter, kostnader, bedömningar av komplexa och/eller ändrade affärsförhållanden etc. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker samt för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policys, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner. All riskhantering syftar till att begränsa väsentliga risker och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.

Kontrollaktiviteter

Utformningen av kontrollaktiviteter syftar till att hantera de risker som styrelsen och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen. Ändamålsenlighet och tillförlitliga processer är grundläggande i arbetet att säkerställa efterlevnad av gällande lagar, författningar och riktlinjer.

Kontrollstrukturen består av tydliga roller i organisationen som möjliggör effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter, vilka syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risk för fel i rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan exempelvis vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar.

En viktig uppgift för Lindabs organisation är att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, även med inriktning på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesser finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Alla rapporterande enheter har en ansvarig controller/ekonomichef, vilken har till ansvar att säkerställa korrekt finansiell rapportering. Den kontinuerliga analys som görs i respektive enhet av finansiell rapportering tillsammans med den analys som görs på koncernnivå, är viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna finansiella kontrollprocessen och ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.

Information och kommunikation

Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar. Dessa syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, till exempel genom styrdokument i form av interna riktlinjer, direktiv och policys. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning

görs tillgänglig och kända för berörda medarbetare. Genom koncernens intranät (Lindnet) har organisationen tillgång till samtliga centrala styrdokument för intern kontroll och styrning.

Styrelsen erhåller regelbundet finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets Kommunikationspolicy som beskriver Lindabs generella principer för informationsgivning.

Uppföljning

Koncernens efterlevnad av antagna policys och riktlinjer följs upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.

Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning granskar revisionsutskottet och styrelsen den finansiella rapporteringen. Lindab gör månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. De externa revisorerna avrapporterar sina noteringar till styrelsen från den översiktliga granskningen av tredje kvartalets bokslut respektive

granskningen av årsbokslutet och av granskningen av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Vanligtvis deltar revisorerna vid två styrelsemöten per år.

Lindab har identifierat tre huvudsakliga områden (hållbarhet, intern kontroll och efterlevnad) som centrala inom sin bolagsstyrning och har en bolagsstyrningskommitté, vars huvudsakliga ansvarsområde är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.

Internrevision

Lindab har en internrevisionsfunktion integrerad i koncernens centrala finansorganisation och som upprätthålls av extern part. Funktionen rapporterar löpande till delar av Lindabs koncernledning och till revisionsutskottet minst en gång per år. Inriktning och omfattning av internrevisionens arbete fastställs av revisionsutskottet. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler.

Båstad den 15 mars 2020 Styrelsen i Lindab International AB (publ)

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ) organisationsnummer 556606-5446

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2019 på sidorna 36–48 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International

Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Göteborg den 15 mars 2020 Deloitte AB Hans Warén Auktoriserad revisor

49

Finansiella rapporter

Förvaltningsberättelse	50
Utdelning och vinstdisposition	55
Koncernen	56
Rapport över totalresultat	59
Rapport över kassaflöden	61
Rapport över finansiell ställning	63
Rapport över förändringar i eget kapital	64
Moderbolaget	64
Resultaträkning	64
Balansräkning	65
Kassaflödesanalys	65
Förändringar i eget kapital	65
Fem år i sammandrag	66
Noter	68
Revisionsberättelse	105
Avstämningar och finansiella definitioner	108

Förvaltningsberättelse

• Nettoomsättningen för 2019 ökade till 9 872 MSEK (9 326). Av förändringen på totalt 6 procent (13) var 3 procent (8) relaterad till organisk tillväxt.
• Justerat rörelseresultat ökade till 915 MSEK (634).
• Styrelsen föreslår en utdelning om 3,60 SEK (1,75).

Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB (publ.), org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2019.

Lindab International AB utgör moderbolag för Lindabkoncernen. Lindabaktien är noterad på Nasdaq, Stockholm, Mid Cap under kortnamnet LIAB.

Verksamhet

Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar för bättre inomhusklimat och förenklat byggande. Produktportföljen innehåller bland annat produkter och hela system för ventilation, kyla/värme, byggprodukter så som takavvattning, beklädnad av tak och vägg samt hallbyggnader. Lindab erbjuder även kompletta, färdiga stålbyggnadssystem. Samtliga produkter kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande, samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett ökat mervärde för kunden.

Under åren 2017-2018 genomfördes en strategisk utvärdering av den icke-ventilationsrelaterade verksamheten, en utvärdering som per 1 januari 2019 resulterade i en omorganisation där det tidigare affärsområdet Products & Solutions delades upp i två nya affärsområden, Ventilation Systems respektive Profile Systems. Syftet med förändringen var att få en ökad transparens och fokus på respektive underliggande affärsinriktning samt säkerställa en operativ organisationsstruktur som stödjer hur Lindab strategiskt styr och följer upp verksamheten. Redovisningsmässigt har förändringen inneburit att Lindab från och med år 2019 rapporterar tre separata segment (Ventilation Systems, Profile Systems respektive Building Systems) mot tidigare två (Products & Solutions respektive Building Systems).

Lindabs verksamhet styrs utifrån en matrisorganisation där grunden för den externa rapporteringsstrukturen hänför sig till de olika kunderbjudanden som respektive identifierat affärsområde tillhandahåller. Verksamheten inom Ventilation Systems erbjuder huvudsakligen ventilationsrelaterade produkter samt inneklimatlösningar, Profile Systems är inriktad på produkter och system i tunnplåt för bland annat takavvattning, beklädnad av tak och väggar samt olika stålprofiler, och Building Systems marknadsför samt tillverkar kompletta monteringsfärdiga byggnadssystem i stål. Ur ett matrisperspektiv styrs även verksamheten utifrån en geografiskt uppdelad säljorganisation, vilken stöttas av ett antal produkt- och systemområden. Ur ett marknadsperspektiv är koncernens verksamhet framför allt centrerad till Europa samt CEE/CISregionen och Lindab har en god marknadsandel i flertalet geografiska områden där koncernen är representerad.

Finansiella mål och måluppfyllelse 2019

Lindabs ambition är att vara värdeskapande för människor och miljö, men koncernens målsättning syftar också till att skapa värde för aktieägare samt övriga intressenter utifrån en affärsmodell där det finns tydliga finansiella mål. Sedan ett flertal år tillbaka har Lindab arbetat mot av styrelsen antagna finansiella mål inom kategorierna tillväxt, lönsamhet och nivå på skuldsättning. Det underliggande syftet med målen har varit att långsiktigt skapa värde för aktieägarna, stärka Lindabs finansiella ställning och möjliggöra koncernens framtida strategiska satsningar.

Under hösten 2019 valde styrelsen att revidera Lindabs finansiella mål, bland annat för att beakta effekterna från implementeringen av IFRS 16 Leasingavtal. Denna process utmynnade i följande uppdaterade och av styrelsen antagna finansiella mål för koncernen:

• Den årliga tillväxten ska vara 5–8 procent, som en kombination av organisk och förvärvad tillväxt.
• Rörelsemarginalen (EBIT) ska i genomsnitt uppgå till 10 procent över en konjunkturcykel, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader.
• Nettoskulden i relation till EBITDA ska inte överstiga kvoten 3,0 beräknat utifrån 12 månaders genomsnittliga värden.

Utöver uppdateringen av de finansiella målen beslutade styrelsen även om en förändrad utdelningspolicy med syfte att öka den framtida utdelningsmöjligheten till aktieägarna. Lindabs utdelningspolicy anger nu att föreslagen utdelning ska motsvara minst 40 procent av bolagets resultat efter skatt, med hänsyn tagen till bolagets finansiella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga finansiella behov.

Finansiella nyckeltal

MSEK om inget annat anges	2019	2018	Förändring %
Nettoomsättning	9 872	9 326	6
Tillväxt, varav:
Organisk, %	3	8
Förvärvad/avyttrad, %	0	1
Valutaeffekt, %	3	4
Rörelseresultat före avskrivningar/EBITDA1)	1 315	715	84
Justerat rörelseresultat1) 2)	915	634	44
Rörelseresultat1)	915	547	67
Resultat före skatt1)	881	531	66
Årets resultat1)	678	394	72
Resultat per aktie, SEK	8,89	5,16
Utdelning per aktie, SEK	3,603)	1,75
Kassaflöde från löpande verksamhet1)	1 017	593	72
EBITDA-marginal,%1)	13,3	7,7
Justerad rörelsemarginal, %1) 2)	9,3	6,8
Rörelsemarginal, %1)	9,3	5,9
Eget kapital	5 027	4 464	13
Nettoskuld1)	1 771	1 052	68
Avkastning på eget kapital, %1)	14,3	9,1
Avkastning på sysselsatt kapital, %1)	13,6	9,4
Nettoskuld/EBITDA, exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader1)	1,6	1,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr1)	0,4	0,2
Medelantal anställda	5 202	5 126	1

1) Redovisat utfall för 2019 inkluderar effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal. För utfall exklusive IFRS 16 se sidan 110.

2) Justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader, se tabell sidan 59. 3) Styrelsens förslag till utdelning för 2019.

Lindabs försäljningstillväxt, justerad för valutaeffekter, uppgick under året till 3,3 procent (8,9) och denna expansion hänförde sig primärt till organisk tillväxt. Rörelseresultatet utvecklades i positiv riktning och rörelsemarginalen, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader, ökade till 9,3 procent (6,8). Vid utgången av året uppgick nettoskulden i relation till EBITDA till 1,6 (1,6). Justerat för IFRS 16, som har en betydande effekt på sistnämnda nyckeltal, uppgick nettoskulden i relation till EBITDA till 1,0.

Lindabs styrelse föreslår årsstämman att besluta om en utdelning om 3,60 SEK (1,75) per aktie, vilket motsvarar en utdelning om 275 MSEK (134) och drygt 40 procent (34) av redovisat nettoresultat. Förslaget är i enlighet med uppdaterad utdelningspolicy.

Företagsförvärv och avyttringar

I april förvärvades det brittiska ventilationsbolaget Ductmann Ltd., vars verksamhet är inriktad på produktion och försäljning av rektangulära och brandklassade kanaler för ventilationssystem. Förvärvet var ett steg för att ytterligare stärka erbjudandet och produktportföljen i Storbritannien. I juli avyttrades det nederländska dotterbolaget Lindab Door B.V. Bolagets verksamhet är huvudsakligen inriktad på följsäljning och montering av industriportar på den inhemska marknaden. Avyttringen var ett led i Lindabs strategiska fokusering på långsiktig hållbar lönsamhetsutveckling.

Utöver nämnda förvärv respektive avyttring har koncernens legala struktur även påverkats av två likvidationer, som var en del i arbetet med att se över den konsoliderade strukturen av Lindab.

Under år 2018 skedde ej några förvärv eller avyttringar inom Lindab.

För ytterligare uppgifter om under året genomförda förvärv respektive avyttring, se not 5.

Forskning och utveckling

Lindab är drivande i utvecklingen mot ett mer effektivt och resurssnålt byggande. Fokus är bland annat på lösningar som ska öka standardiseringen i byggprojekten, bidra till ett lägre användande av resurser och skapa ett bättre inomhusklimat. Detta innefattar även utveckling av programvara och ny teknik för att underlätta planeringsprocessen för kundernas byggprojekt och installationer. Forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs både i egen regi och tillsammans med leverantörer och universitet, inom bland annat inneklimat, hållfasthet samt hälsooch miljöaspekter.

Under året har Lindab etablerat ett nytt innovationscenter (Innovation Hub) i Helsingborg. På det nya innovationscentret kommer ny teknik och nya affärsmodeller att utprovas, vilka förväntas skapa flera nya kunderbjudanden de kommande åren. Innovationscentret kommer komplettera koncernens sedan tidigare välrenommerade forskning och utveckling med ännu tydligare inriktning på digitalisering. Lindabs produktutveckling är i huvudsak inriktad mot utveckling av ett antal teknikplattformar. Dessa kommer utgöra den minsta gemensamma nämnaren, på vilka sedan behovsstyrda segmentsanpassningar kan utvecklas.

Innovationstakten har varit hög under året, vilket bidragit till att ventilationslösningar som nästa generations UltraLink lanserats. Året har även präglats av en hög takt i lanseringen av nya generationer och uppgraderingar av koncernens IT-lösningar och projekteringsstöd. Dessa syftar till att förenkla varje steg i design- och byggprocessen, vilket ska bidra till ökad kvalitet och lönsamhet för alla involverade parter. Vad gäller byggprodukter och bygglösningar har det introducerats ett nytt taksystem med integrerade solceller.

För 2019 uppgick kostnaderna för forskning och utveckling till 64 MSEK (72), varav 40 MSEK (41) var relaterade till Ventilation Systems, 14 MSEK (19) till Profile Systems och 10 MSEK (12) till Building Systems. Antalet anställda inom koncernens avdelningar för produktutveckling uppgick till totalt 67 (78), varav 39 (43) inom Ventilation Systems, 16 (21) inom Profile Systems och 12 (14) inom Building Systems.

Personal och personalutveckling

För år 2019 uppgick medelantalet anställda inom Lindabkoncernen till 5 202 (5 126), vilket är en ökning med 76 personer. Antalet anställda vid årets slut var 5 196 (5 071), en ökning med 125 personer jämfört med föregående år. Justerat för förvärv och avyttringar har antalet anställda ökat med 102 personer. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 1 125 (1 143), vilket motsvarade 22 procent (22) av samtliga anställda inom koncernen. För ytterligare uppgifter om medeltalet anställda och personalkostnader hänvisas till not 6.

Lindab arbetar löpande för att ha en enhetlig kultur inom organisationen och verkar för ett professionellt arbetssätt genom koncernövergripande riktlinjer och principer, så som exempelvis implementerad uppförandekod och likabehandlingspolicy. Med syfte att säkerställa en solid plattform för verksamheten samtidigt som medarbetarnas styrkor tillvaratas på bästa möjliga sätt har Lindab standardiserade processer och verktyg för medarbetarsamtal, arbetsbeskrivningar, successionsplaneringar och kompetensutveckling.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

De senaste av årsstämman beslutade principer för ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 6. För styrelsens förslag till riktlinjer, som föreslås gälla från och med nästa årsstämma, se not 6.

Vinstandelsstiftelse

För samtliga fast anställda i de svenska bolagen inom Lindab finns ett avtal om att avsättning årligen ska ske till en vinstandelsstiftelse. Dessa avsättningar baseras på resultatet i de svenska koncernföretagen. För år 2019 skedde en avsättning med 7 MSEK (7) inklusive särskild löneskatt. Vid utgången av 2019 hade vinstandelsstiftelsen ett innehav om 467 000 aktier (272 500) i Lindab. Utöver den svenska vinstandelsplanen finns det även en mindre vinstandelsplan i ett av Lindabs franska bolag. Se vidare not 6.

Hållbarhetsredovisning

Hållbarhet tas på stort allvar i Lindabs verksamhet. Under 2019 har hållbarhetsarbetet fortsatt och om detta går att läsa i Lindabs hållbarhetsrapport på sidorna 112-124. Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten återfinns på sidan 107. På sidan 124 finns ett sidindex med hänvisningar till var information om de olika ämnena för hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) går att finna i årsredovisningen.

Miljö

Konsekvent miljöarbete

För Lindab är det prioriterat att aktivt arbeta med att minimera den miljöpåverkan som koncernens verksamhet och produkter ger upphov till och koncernens miljöpolicy utgör grunden för hur Lindab ska driva sitt miljöarbete. Som ett led i detta arbete är Lindabs alla större produktionsenheter certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO 14001.

Produkter

Lindab arbetar aktivt med produktutveckling och ständiga förbättringar. Målsättningen är att successivt skapa nya produkter, som förbättrar kundernas miljöprestanda och är energieffektiva. Lindabs cirkulära kanalsystem Lindab Safe och Lindab Safe Click är certifierade av Eurovent för högsta täthetsklassen,D, vilken är att betrakta som en tydlig kvalitetsstämpel.

Miljötillstånd

Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen rapporterar till tillsynsmyndigheterna i respektive land enligt lokala regler.

I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsenheten i Grevie. Tillståndet avser anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för oljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 m3. Övriga svenska verksamheter är antingen anmälningspliktiga eller av den typen att de inte omfattas av krav på tillstand.

Miljöpåverkan

Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt begränsad miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter på fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. Bolaget kontrollerar, följer upp och åtgärdar i samråd med lokala myndigheter. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt. Övrigt avfall återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.

Klimatpåverkan

Lindabs påverkan på klimatet hänför sig bland annat till energiförbrukning, men även från transporter och förbrukning av råvaror. Flera projekt med fokus på energieffektivisering och minskning av mängden skrot bedrivs inom koncernen.

Bolagsstyrning

Se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 36-48.

Risker och riskhantering

Att vara utsatt för risker i mindre eller större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och försöka förhindra att dessa risker blir verklighet och ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen är riskförebyggande huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om Lindab inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador.

Koncernens risker har delats in i fyra övergripande riskområden; Operativa risker, Strategiska risker, Finansiella risker och Efterlevnadsrisker. För varje enskild risk bedöms sannolikhet och påverkan på Lindabs verksamhet med påföljande åtgärdsplan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Nedan följer en övergripande beskrivning av koncernens identifierade riskområden.

Operativa risker

Stålprisutveckling

Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av huvudsakligen tunnplåt och är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden. Baserat på mångåriga relationer med de viktigaste leverantörerna av stål och tunnplåt har Lindab skapat en inköpsstrategi som gör att bolaget utan mellanhänder kan köpa direkt från stålverken. Lindabs goda relation med stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Lindab köper enbart stål baserat på behov och spekulerar inte i eller säkrar framtida stålpriser.

Lindab har valt att koordinera alla inköp av stål centralt för att utvinna skalfördelar och få konkurrenskraftiga priser och villkor gentemot stålverken. En noggrann intern uppföljning sker även för att kunna reagera och anpassa priser gentemot kund, om prisökningar uppstår i inköpsledet som inte kan absorberas av organisationen genom rationaliseringar. En stor volatilitet i inköpspris på stål medför en viss lönsamhetsrisk då kompensation i kundpris kan ske med viss fördröjning.

Driftstörningar

Lindab kan av olika skäl drabbas av driftstörningar såsom haveri, strejker och andra orsaker utanför koncernens kontroll. Med sin globala närvaro har koncernen goda möjligheter att flytta verksamheter till andra platser om någon enhet skulle slås ut och på så sätt säkerställa att åtagna uppdrag slutförs.

Koncernens globala försäkringsprogram täcker egendomsskador, verksamhetsavbrott samt driftstörningar.

Kundförluster

Lindabs försäljning riktar sig till ett stort antal kunder, vilket medför att koncernen är begränsat exponerad vad gäller enskilda kundförluster. Dock finns alltid en risk att kunders finansiella ställning ändras, vilket kan medföra att deras betalningsförmåga kan försämras och det i sin tur kan leda till att Lindab inte får betalt för sålda produkter. För att minimera risken för kundförluster har ett antal bolag inom koncernen försäkrat fordringar mot kundförluster. Vidare arbetar koncernen i möjligaste mån med kreditupplysningar på kunder. Den enskilt största kunden som Lindab säljer till motsvarar 1,9 procent (2,1) av koncernens årsomsättning.

Lindab tillämpar sedan två år tillbaka en värderingsmetod för beräkning av reservation för kundförluster, vilken baseras på förväntade kreditförluster istället för befarade förluster. I praktiken innebär detta att koncernen kategoriserar sina utestående kundfordringar i sex olika nivåer beroende på förfallodagar, allt ifrån ej förfallna kundfordringar till fordringar med mer än 360 dagars förfall. Respektive nivå har en förväntad kreditförlustgrad mellan 0,4 procent (0,2) till 95,4 procent (95,2). Utifrån dessa förväntade kreditförlustgrader sker redovisningsmässiga förlustreserveringar. Kreditförlustgraderna är estimerade utifrån koncernens egen historiska erfarenhet, men reflekterar även en framtida förväntan om förändrade betalningsstrukturer utifrån konjunkturläge etc. Utöver de modellbaserade reservationerna för kreditförluster sker även individuell värdering av enskilda kundfordringar så snart det finns indikation på utökad förlustrisk i enskilt engagemang. På så vis arbetar koncernen löpande aktivt för att på bästa möjliga sätt reflektera känd information i total redovisad befarad kreditförlustreserv. För ytterligare information om värdering av kundfordringar, se not 2 och not 23.

Baserat på nämnd värderingsmetod uppgick reserven för förväntade kundförluster till –98 MSEK (–92) vid utgången av räkenskapsåret. Under året har resultatet belastats med kostnader för förväntade och konstaterade kundförluster motsvarande 0,2 procent (0,2) av koncernens totala nettoomsättning, se not 23.

Tvister

Den finansiella risken kopplad till tvister avser de kostnader som kan uppstå till följd av att koncernen är part i olika legala tvister. Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen ligger hos den legala funktionen inom Lindab som leds av koncernens chefsjurist. Koncernbolagen har under året endast varit inblandade i mindre tvister som är direkt hänförliga till verksamheten. I den tidigare rapporterade immaterialrättsliga tvisten mellan Swegon och Lindab nådde parterna en förlikning under första kvartalet 2019.

Inom segment Building Systems görs regelbundet avsättningar för potentiella framtida anspråk. Avsättningarna bygger främst på Building Systems historiska kostnader för olika reklamationer. Härutöver görs inom såväl Ventilation Systems, Profile Systems som Building Systems avsättningar för uppkomna tvister, som bedöms utmynna i risk för betalningsansvar. Garantiavsättningen vid utgången av räkenskapsåret uppgick till –18 MSEK (–15). För ytterligare information, se not 26.

IS/IT

Lindab harmoniserar koncernens affärsprocesser och konsoliderar IS/ IT-system i syfte att etablera en effektiv och hållbar värdekedja som erbjuder olika kund- och marknadssegment leveranser och service till en konkurrenskraftig kostnad.

För att möjliggöra hög tillgänglighet, katastrofberedskap och minimera risken för driftstörning på verksamhetskritiska system har IS/ITsäkerhetslösningar implementerats och tillämpliga grader av redundans i IT-infrastrukturutrustning (kommunikationslinjer, servrar, lagring och serverhallar) etablerats.

Regelbundna riskanalyser, innefattande identifiering, analys samt riskreducerande åtgärder utförs för verksamhetskritiska IS/IT-system.

En koncernövergripande projektmetod är implementerad för att stödja en störningsfri uppstart vid utrullning av harmoniserade affärsprocesser med stöd av gemensamma konsoliderade IS/IT-system.

Strategiska risker

Konkurrens

Lindab möter på de olika marknaderna både ett större antal små lokala företag och ett litet antal relativt stora nationella och multinationella företag. Bland bolagets konkurrenter finns bland andra Ruukki Construction, Tata Steel, Arcelor Mittal Construction, Marley, Balex Metal, Budmat, Pruszynski, Fläkt Woods, Swegon, Systemair, Trox, Goldbeck och Llentab.

För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter. Dessa produkter kan enkelt transporteras. Detta kombineras med lokala mindre produktionsenheter för produkter som kräver lokal anpassning. Lokal produktion sker även i allt större utsträckning för skrymmande produkter, med syfte att minska transportkostnader och få en ökad hållbarhet i processen.

Genom Lindabs välutvecklade distributionsnät kan förändringar, trender och nya krav fångas upp från kunder och ligga till grund för anpassningar av produkter, systemlösningar och tjänster.

Lindabs huvudråvara är stål, huvudsakligen i form av tunnplåt och Lindabs konkurrenskraft påverkas delvis av förändringar i råvarupriserna.

Lindab rationaliserar kontinuerligt produktion, distribution och organisation för att bibehålla konkurrenskraften. Stål har många fördelar framför konkurrerande material såsom plast och betong. Kundkampanjer har också inflytande på kundernas val av produkter. Lindab arbetar för att bygga långsiktiga relationer med kunderna samt att ge mervärde genom att med Lindabs produkter och systemlösningar förenkla byggandet.

Kundbeteende

Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. Kundernas investeringar kan förändras om den politiska eller ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Lindab har egen verksamhet i 31 länder, vilket balanserar de olika landspecifika riskerna i byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock inte att skydda sig mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande ekonomiska konjunktursituationen i Europa påverkar merparten av Lindabs marknader och har därför en inverkan på Lindab. På samma sätt kan politisk orolighet eller annan instabilitet ha en påverkan på Lindab.

Makroekonomi/marknad

Lindabs affärsverksamhet är sencyklisk med cirka 80 procent av försäljningen riktad mot yrkesbyggnader samt ett produkt- och lösningssortiment där merparten installeras först under ett senare skede i byggprocessen. Över tiden följer byggmarknaden som regel den övergripande BNP-utvecklingen, fast med större fluktuation. Marknaden för yrkesbyggnader ligger ofta något senare i konjunkturcykeln jämfört med bostäder då projekten generellt är större och har längre ledtider.

Under normala konjunkturcykler ger detta Lindab ett visst handlingsutrymme att hantera kapacitetsplaneringen. Vid makroekonomiska kriser, likt finanskrisen 2008, gäller dock snarare det omvända med snabba och betydligt kraftigare svängningar i byggaktiviteten jämfört med den allmänna ekonomin.

Lindabs försäljningsvolymer i både Storbritannien och Irland har under året påverkats av osäkerheterna kring Brexit. Detta har resulterat i att Lindab under året beslutat att fylla upp sina befintliga lager i Storbritannien som säkerhetsåtgärd för att kunna möta marknadens behov vid en Brexit. Dessutom har det genomförts ett bolagsförvärv för att stärka koncernens position på marknaden ytterligare. Lindab följer processen relaterad till Brexit noggrant för att kunna vidta nödvändiga åtgärder vid en eventuell snabb förändring i byggaktiviteten.

Finansiella risker

För beskrivning av finansiella risker, se not 3.

Efterlevnadsrisker

Skatter

Lindab bedriver verksamhet i många olika länder, framför allt i Europa, och upplever att skattelagstiftning och tillämpningen av denna blivit mer komplex. Förutsägbarheten har minskat och det är allt mer angeläget att ha uppdaterade och välfungerande system och processer för hantering av skatter och avgifter.

Inom inkomstskatteområdet fokuseras även på internprissättningsfrågor, som avser de priser som avtalas vid gränsöverskridande transaktioner mellan närstående företag. Internpriserna påverkar intäkter och kostnader och därmed beskattningsbart resultat i de länder där verksamheten bedrivs. Det internationellt vedertagna synsättet är att villkoren ska överensstämma med de som skulle ha avtalats mellan oberoende parter, den s.k. armlängdsprincipen. De flesta länder där Lindab har bolag är medlemmar i OECD. Lindab arbetar kontinuerligt med att tillse att koncernen följer OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, både vad gäller prissättningen, dokumentation och i övrigt.

Lindab arbetar även med att utveckla och anpassa rutiner för att identifiera risker på skatteområdet och för att kunna hantera dessa på ett ändamålsenligt sätt. Lindab har också löpande kontakt med skatterådgivare för tolkning av skatteregler och bedömning av hur olika frågor ska hanteras. Vid en felaktig hantering kan Lindab drabbas av högre rörelsekostnader eller skattekostnader jämte räntekostnader och straffavgifter.

Koncernen är inte inblandad i några skattetvister som kan medföra materiell negativ inverkan på koncernens resultat och ställning.

Miljö

Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför begränsad miljöpåverkan. I de fall risk för miljöåtagande föreligger görs bedömning om huruvida avsättning erfordras. Under 2019 gjordes inga avsättningar för befarade tillkommande miljöåtaganden. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt och övrigt avfall som återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.

För att skydda bolaget och tredje man vid eventuella miljöolyckor har Lindab där så krävs enligt lokal lagstiftning miljöförsäkringar och i några fall har det utökats med frivillig miljöansvarsförsäkring. Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet för skada som består av, eller är en följd av miljöskada.

Affärsetik

Lindabs anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas av Lindabs agerande men också av externa intressenter. Lindabkoncernen strävar efter att undvika handlingar som skulle kunna riskera Lindabs goda rykte. Lindab strävar efter att vara en god samhällsmedborgare där koncernen är verksam. En uppförandekod är framtagen och implementerad i koncernen för att säkerställa att samtliga anställda på Lindabs marknader följer god affärssed.

Inom byggbranschen och på de olika geografiska marknader där Lindab är verksamt förekommer det att vissa aktörer agerar på ett sätt som inte följer god affärssed. Lindab har sedan lång tid en konkurrenspolicy som löpande uppdateras. Agerande i strid med konkurrensreglerna accepteras inte. Lindab har nolltolerans vad gäller korruption och en antikorruptionspolicy finns för att säkerställa att handlande som kan betraktas som korruption inte äger rum inom koncernen.

Arbetsmiljö

En god och säker arbetsmiljö är en strategiskt viktig fråga i koncernen. Lindabs arbetsmiljöpolicy är implementerad i koncernen med tydligt formulerat ansvar för såväl chefer som medarbetare. Stor vikt läggs vid det förebyggande arbetet som sker i samarbete mellan ledning, medarbetare, skyddsorganisation och företagshälsovård.

Inträffade olyckor, som gett upphov till förlorad arbetstid i minst en dag, följs upp månadsvis och redovisas som LTIF (Lost Time Injury Frequency). Under perioden 2016 till 2019 ökade LTIF från 8,9 till 10,7. Vid allvarliga olyckor, med risk för bestående men, ska koncernchefen informeras inom 24 timmar och uppföljning med korrigerande och förebyggande åtgärder genomföras inom två veckor. Under 2019 inträffade tre allvarliga olyckor, vilket är samma antal som föregående år. Lindab följer noggrant upp inträffade skador för att säkerställa att berörda personer får bästa möjliga stöd för att återgå i arbetet.

Aktiekapitalet

Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2019 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.

Lindab innehar 2 375 838 egna aktier (2 375 838), vilket motsvarar 3,0 procent (3,0) av det totala antalet Lindabaktier. Antalet utestående aktier är 76 331 982 (76 331 982).

Vid årsstämman 2019 beslutades om ett köpoptionsprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner i Lindabkoncernen. Med anledning av detta program har 175 000 köpoptioner emitterats samt förvärvats av ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner i Lindab enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda avtal. Varje köpoption ger innehavaren rätt att vid viss tidpunkt sommaren 2022 förvärva en aktie i Lindab till en lösenkurs om 120,00 SEK.

Vid årsstämman 2017 respektive 2018 beslutades om teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare. I det första programmet emitterades 75 000 teckningsoptioner, vilka ger innehavarna rätt att teckna en aktie per option vid viss tidpunkt sommaren 2020 och då till ett lösenpris om 108,80 SEK. I det påföljande programmet emitterades 135 000 teckningsoptioner, vilka ger innehavarna rätt att teckna en aktie per option vid viss tidpunkt sommaren 2021 och till ett lösenpris om 86,40 SEK. Vid utgången av år 2019 fanns 25 000 utestående optioner från 2017 års teckningsoptionsprogram och 110 000 optioner från 2018 års program. Resterande utställda teckningsoptioner finns i Lindabs eget förvar. För ytterligare uppgifter, se not 6.

Alla aktier har samma rätt till utdelning och överskott vid likvidation samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Aktier i eget förvar berättigar dock inte utdelning. Enligt Lindabs bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte överstiga 240 000 000.

Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med avseende på aktiernas överlåtbarhet.

Bolaget hade ett börsvärde på 9 129 MSEK (4 847) och 7 967 aktieägare (6 400) per den 31 december 2019. Tidigare största aktieägare Creades sålde hela sitt innehav under 2019. Ny största aktieägare vid årsskiftet var Lannebo Fonder med 9,3 (10,1) procent av antalet utestående aktier. Därefter följer Fjärde AP-fonden 8,2 procent (9,8), AFA Försäkring 5,2 procent (4,0), Handelsbankens fonder 4,6 procent (4,9) och Livförsäkringsbolaget Skandia 4,4 procent (5,0). De fem största ägarna innehar tillsammans 31,7 procent (40,4) av aktiekapitalet och rösterna. De tio största innehaven utgör 49,1 procent (59,9) av aktierna, Lindabs eget innehav ej medräknat.

Det föreligger inga begränsningar i hur många aktier en aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Lindab känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i deras rätt att överlåta aktierna.

Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid årsstämman. Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Aktiebolagslagen anger vidare att ändringar i bolagsordningen i förekommande fall ska beslutas vid bolagsstämmor.

Utdelning

Utdelningspolicy

Under 2019 beslutade styrelsen om en förändrad utdelningspolicy med syfte att öka den framtida utdelningsmöjligheten till aktieägarna. Lindabs utdelningspolicy anger nu att föreslagen utdelning ska motsvara minst 40 procent av bolagets resultat efter skatt, med hänsyn tagen till bolagets finansiella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga finansiella behov.

Förslag till vinstdisposition för verksamhetsåret 2019

Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 29 april 2020 beslutar om en utdelning på 3,60 SEK per aktie, vilket är i linje med bolagets utdelningspolicy och ger en utdelning om totalt 275 MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 4 maj 2020, varvid utdelning beräknas kunna betalas ut till aktieägarna den 7 maj 2020.

Till årsstämmans förfogande:

SEK	2019
Balanserade vinstmedel	2 435 761 475
Årets vinst	6 239 207
Balanserade vinstmedel vid årets slut	2 442 000 682

Styrelsen föreslår att vinstmedel disponeras enligt följande:

SEK
Till aktieägarna utdelas 3,60 SEK per aktie	274 795 135
I ny räkning balanseras	2 167 205 547
Totalt	2 442 000 682

Nettoomsättning och resultat

• Nettoomsättningen ökade med 6 procent till 9 872 MSEK (9 326), varav organisk tillväxt uppgick till 3 procent och valuta hade en positiv effekt om 3 procent.
• Justerat rörelseresultat ökade med 44 procent till 915 MSEK (634). Rörelseresultatet uppgick till 915 MSEK (547).
• Årets resultat uppgick till 678 MSEK (394), vilket var en ökning med 72 procent. Redovisat resultat per aktie var 8,89 SEK (5,16).

Nettoomsättning

Nettoomsättningen uppgick till 9 872 MSEK (9 326), vilket var en ökning med 6 procent jämfört med föregående år. Den organiska tillväxten uppgick till 3 procent. Valutaeffekter påverkade omsättningen positivt med 3 procent, medan genomförda förvärv och avyttringar hade en oförändrad påverkan med 0 procent. Nettoomsättningen i utlandet ökade med 8 procent och uppgick till 7 682 MSEK (7 133), vilket motsvarade 78 procent (76) av koncernens totala försäljning.

Lindab har egen verksamhet i 31 länder (32) och hade under 2019 en geografisk fördelning med 43 procent (45) av totalförsäljningen inom Norden, 35 procent (33) inom Västeuropa, 21 procent (20) inom CEE/ CIS samt 1 procent (2) till övriga marknader.

I samtliga kvartal under 2019 visade Lindab positiv organisk tillväxt. Det större segmentet Ventilation Systems hade en organisk tillväxt för helåret på 1 procent. Profile Systems organiska tillväxt var marginell medan omsättningen i Building Systems organiskt ökade med 23 procent. Inom Ventilation Systems och Profile Systems var försäljningsutvecklingen särskilt god i Östeuropa. För segmentet Building Systems var försäljningsutvecklingen särskilt stark i Väst- och Östeuropa.

Säsongsvariationer

Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer och den högsta nettoomsättningen uppnås normalt under andra halvåret. De största säsongsvariationerna återfinns inom segmenten Profile Systems och Building Systems. Installation av ventilation utförs huvudsakligen inomhus, varför segmentet Ventilation Systems är mindre beroende av säsong och väder.

Bruttoresultatet

Bruttoresultatet ökade med 12 procent till 2 723 MSEK (2 431). Bruttomarginalen uppgick till 28 procent (26) av nettoomsättningen.

Övriga rörelseintäkter

Övriga rörelseintäkter uppgick till 69 MSEK (75). Denna intäkt var till övervägande del relaterad till kursvinster på operationella rörelsefordringar/ skulder under både 2019 och 2018. Utöver detta har även realisationsresultat vid avyttring av anläggningstillgångar påverkat saldot med 5 MSEK (5).

Indirekta kostnader

Försäljnings- och administrationskostnaderna ökade med 1 procent, till 1 733 MSEK (1 708) och motsvarade därmed 18 procent (18) av nettoomsättningen. Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick till 64 MSEK (72), vilket motsvarade 0,6 procent (0,8) av nettoomsättningen.

Övriga rörelsekostnader

Övriga rörelsekostnader uppgick till 80 MSEK (179). En stor del av beloppet hänför sig till kursförluster på operativa rörelsefordringar/-skulder. I posten ingick föregående år även engångs- och omstruktureringskostnader med –87 MSEK, se engångskostnader sidan 59.

Avskrivningar och nedskrivningar

Årets totala av- och nedskrivningar, som ingår i kostnaderna per funktion (se not 9), uppgick till 400 MSEK (168), varav 41 MSEK (30) avser immateriella tillgångar. Av dessa avsåg 9 MSEK (7) avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar. Justerat för effekten av IFRS 16 var periodens avskrivningar, exklusive nedskrivningar, i linje med föregående år och uppgick till 174 MSEK. Nedskrivningar uppgick till 12 MSEK (0) och avsåg huvudsakligen tidigare förvärvsrelaterade immateriella tillgångar.

Rörelseresultat

Rörelseresultatet ökade till 915 MSEK (547) och denna förbättring berodde huvudsakligen på stärkt bruttomarginal inom Ventilation Systems och Profile Systems samtidigt som de underliggande kostnaderna varit relativt stabila jämfört med föregående år. Justerat rörelseresultat och rörelsemarginal ökade till 915 MSEK (634) respektive 9,3 procent (6,8). Justerat för IFRS 16 uppgick motsvarande rörelseresultat till 888 MSEK och rörelsemarginal till 9,0 procent.

Inga engångsposter eller omstruktureringskostnader belastade räkenskapsåret jämfört med –87 MSEK motsvarande period föregående år.

Nettoomsättning och tillväxt Nettoomsättning per region

	2019	2018	2017
Nettoomsättning, MSEK	9 872	9 326	8 242
Förändring, MSEK	546	1 084	393
Förändring, %	6	13	5
Varav
Organiskt, %	3	8	4
Förvärv/Avyttring, %	0	1	0
Valutaeffekter, %	3	4	1

MSEK	2019	%	2018	%	2017	%
Norden	4 236	43	4 198	45	3 752	46
Västeuropa	3 445	35	3 057	33	2 699	33
CEE/CIS	2 034	21	1 834	20	1 524	18
Övriga marknader	157	1	237	2	267	3
Totalt	9 872	100	9 326	100	8 242	100

Föregående år avsåg engångs- och omstruktureringskostnader i huvudsak kostnader för utvärdering av strukturella alternativ, omstruktureringskostnader samt åtgärder i samband med kostnadsbesparingsprogram.

Resultat före skatt

Resultat före skatt uppgick till 881 MSEK (531), vilket är en ökning med 66 procent. Finansnettot uppgick under året till –34 MSEK (–16). Av förändringen om –18 MSEK, jämfört med föregående år, avsåg –26 MSEK effekten från implementeringen av IFRS 16 Leasingavtal. Förbättringen av finansnettot om 8 MSEK, exklusive effekten av IFRS 16, berodde i huvudsak på lägre nettoskuld och ökade ränteintäkter.

Skatter

Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till –203 MSEK (–137) och den effektiva skattesatsen uppgick till 23 procent (26). Aktuell skatt uppgick till –208 MSEK (–139) och uppskjuten skatt till 5 MSEK (2). Den genomsnittliga skattesatsen var 21 procent (19). Den har beräknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land.

Den högre effektiva skattesatsen jämfört med den genomsnittliga skattesatsen förklaras i huvudsak av erlagd kupongskatt på utdelning. Vid jämförelse med föregående år ska även beaktas att Lindab under 2019 i högre grad kunde tillgodoräkna sig underskottsavdrag genererade under tidigare år. För ytterligare information se not 15.

Årets resultat och resultat per aktie

Årets resultat uppgick till 678 MSEK (394), vilket motsvarar ett resultat efter skatt per aktie (före och efter utspädning) om 8,89 SEK (5,16).

Totalresultat

Totalresultatet uppgick till 746 MSEK (453). Totalresultatet inkluderar Övrigt totalresultat, som består av omräkningsdifferenser som uppkommer då utländska verksamheter omräknas till SEK, värdet på säkring av nettoinvesteringar, aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner samt skatt. Omräkningsdifferenser avseende utländska verksamheter tillsammans med säkring av nettoinvesteringar stod för största delen av förändringen mellan åren. Utvecklingen av omräkningsdifferenser drivs i huvudsak av nettoinvesteringar i utländska dotterföretag. De aktuariella effekterna avseende förmånsbestämda pensionsplaner var till övervägande del hänförliga till förändrade finansiella antaganden.

Utveckling per segment

Koncernen rapporteras från och med 2019 i tre segment, Ventilation Systems, Profile Systems och Building Systems. Fördelningen av nettoomsättning och rörelseresultat per segment framgår av tabellen på sidan 58.

Segment Ventilation Systems

Ventilation Systems erbjuder installatörer och andra beställare inom ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme.

Nettoomsättningen uppgick till 6 018 MSEK (5 786), vilket motsvarade en ökning med 4 procent. Av förändringen var 1 procent relaterad till organisk tillväxt och valutaeffekter bidrog positivt med 3 procent.

Under 2019 ökade försäljningen i alla geografiska regioner förutom den minsta regionen, Övriga marknader, som endast står för 2 procent av Ventilation Systems totala nettoomsättning. Den organiska tillväxten fördelad per produktområde var varierad under 2019. Särskilt god var den inom luftbehandling medan den minskade något inom inneklimatlösningar och brandsäkerhet. Det största produktområdet, ventilationsprodukter visade organisk tillväxt.

Den organiska försäljningstillväxten var marginell i segmentets största region, Norden, med individuella skillnader mellan dess marknader. Särskilt positiv utveckling hade Finland följt av Danmark. I Västeuropa var den organiska tillväxten negativ, även om variationen mellan enskilda länder var stor. Av segmentets fyra största marknader inom regionen (Storbritannien, Frankrike, Tyskland samt Irland) rapporterade Frankrike och Tyskland organisk tillväxt, medan Storbritanniens och Irlands försäljningsvolym påverkades negativt av Brexit. I CEE/CIS, som står för 14 procent av segmentets omsättning, var försäljningstillväxten god under helåret, med organisk tillväxt i regionens tre största marknader; Polen, Ungern och Tjeckien.

Justerat rörelseresultat ökade med 29 procent till 609 MSEK (472), varav 20 MSEK av ökningen förklaras av IFRS 16. Justerad rörelsemarginal uppgick till 10,1 procent (8,2). Förbättringen i rörelseresultatet förklaras främst av stärkt bruttomarginal, men även av högre försäljningsvolym.

Segment Profile Systems

Profile Systems erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och väggar samt stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner.

Nettoomsättningen uppgick till 2 494 MSEK (2 474), vilket motsvarade en ökning med 1 procent. Organiskt var omsättningen oförändrad och valutaeffekter bidrog positivt med 1 procent.

Under 2019 ökade försäljningen i alla geografiska regioner förutom den största regionen, Norden, som står för 72 procent av Profile Systems totala nettoomsättning. Den organiska tillväxten fördelad per produktområde var varierad under 2019. Särskilt god var den inom stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner medan den minskade något inom takavvattning. Det största produktområdet, beklädnad av tak och väggar visade också organisk tillväxt.

Den organiska försäljningstillväxten var negativ med 2 procent i segmentets största region, Norden, med individuella skillnader mellan dess marknader. Regionens största marknad rapporterade organisk tillväxt medan försäljningen var negativ i Norge, Danmark och Finland. Västeuropa, som endast står för 6 procent av segmentets försäljning visade stabil organisk tillväxt till följd av god organisk tillväxt i regionens två största marknader, Tyskland och Storbritannien. I CEE/CIS, som står för 22 procent av segmentets omsättning, var försäljningstillväxten god under helåret, med organisk tillväxt i regionens samtliga tre största marknader; Ungern, Rumänien och Tjeckien.

Justerat rörelseresultat ökade med 36 procent till 270 MSEK (198), varav 3 MSEK av ökningen förklaras av IFRS 16. Justerad rörelsemarginal uppgick till 10,8 procent (8,0). Förbättringen i rörelseresultat förklaras främst av stärkt bruttomarginal men även av högre försäljningsvolym samtidigt som de underliggande kostnaderna minskades.

Segment Building Systems

Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och egna IT-programvaror som förenklar projekterings- och offertprocessen för både konstruktörer och entreprenörer.

Nettoomsättningen under 2019 uppgick till 1 360 MSEK (1 066), vilket motsvarade en ökning med 28 procent. Organiskt ökade omsättningen med 23 procent och valutaeffekter bidrog positivt med 5 procent.

Försäljningsutvecklingen under året var mycket varierad mellan enskilda marknader. Segmentets två största regioner, CEE/CIS och Västeuropa, visade båda stark försäljningstillväxt under året. I CEE/CIS drevs tillväxten framförallt av segmentets två viktiga marknader; Ryssland och Polen. I dessa länder har försäljnings- och marknadssituationen förbättrats under året, framförallt i Ryssland. Däremot minskade försäljningen i Vitryssland även om dess orderingång varit särskilt stark under sista halvåret av 2019. Marknadssituationen i Västeuropa har under året förbättrats betydligt med ökad försäljning i merparten av länderna inklusive segmentets största marknad Tyskland. Försäljningen till Afrika minskade under året.

Justerat rörelseresultat uppgick till 85 MSEK (9), varav 4 MSEK av ökningen förklaras av IFRS 16. Justerad rörelsemarginal uppgick till 6,3 procent (0,8). Försäljningsökningen förklarar merparten av resultatförbättringen, även valutakursförändringar hade en positiv påverkan på resultatet.

Nettoomsättning, rörelseresultat och rörelsemarginal, procent per segment

	Nettoomsättning
MSEK	2019	2018	2017	2016	2015
Ventilation Systems	6 018	5 786	-	-	-
Profile Systems	2 494	2 474	-	-	-
Products & Solutions1)	-	-	7 360	6 949	6 727
Building Systems	1 360	1 066	882	900	862
Övrigt2)	-	-	-	-	-
Totalt	9 872	9 326	8 242	7 849	7 589

		Rörelseresultat
MSEK	20193)	2018	2017	2016	2015
Ventilation Systems	609	472	-	-	-
Profile Systems	270	198	-	-	-
Products & Solutions1)	-	-	590	565	504
Building Systems	85	9	–42	–12	16
Övrigt2)	–49	–45	–37	–42	–57
Totalt, justerat för engångsposter och omstruktueringskostnader	915	634	511	511	463
Engångsposter och omstruktureringskostnader	-	–87	–19	–28	6
Totalt, inklusive engångsposter och omstruktureringskostnader	915	547	492	483	469

		Rörelsemarginal
Procent	20193)	2018	2017	2016	2015
Ventilation Systems	10,1	8,2	-	-	-
Profile Systems	10,8	8,0	-	-	-
Products & Solutions1)	-	-	8,0	8,1	7,5
Building Systems	6,3	0,8	–4,8	–1,3	1,9
Övrigt2)	-	-	-	-	-
Totalt, justerat för engångsposter och omstruktueringskostnader	9,3	6,8	6,2	6,5	6,1
Engångsposter och omstruktureringskostnader	-	-	-	-	-
Totalt, inklusive engångsposter och omstruktureringskostnader	9,3	5,9	6,0	6,2	6,2

1) År 2019 ersattes tidigare Products & Solutions av Ventilation Systems och Profile Systems. Jämförelsetal har omräknats för 2018.

2) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter.

3) Redovisat utfall för 2019 inkluderar effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal. För utfall exklusive IFRS 16 se sidan 110.

Koncernens resultaträkning

Not	2019	2018
7, 8	9 872	9 326
6, 9, 10, 29	–7 149	–6 895
	2 723	2 431
		75
		–1 141
		–567
		–72
		–179
		–1 884
	915	547
	21	17
	–50	–26
14	–5	–7
	–34	–16
	881	531
15	–203	–137
	678	394
	678	394
	-	0
16	8,89	5,16
	13 6, 9, 10, 29 6, 9, 10, 11, 29 6, 9, 10, 12 10, 13 14 14	69 –1 184 –549 –64 –80 –1 808

Koncernens rapport över totalresultat

MSEK	Not	2019	2018
Årets resultat		678	394
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer		–51	–3
Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda planer	15	10	1
Summa		–41	–2
Poster som senare kommer återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter		131	108
Säkring av nettoinvestering		–28	–60
Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering	15	6	13
Summa		109	61
Övrigt totalresultat, netto efter skatt		68	59
Totalresultat		746	453
– hänförligt till moderbolagets aktieägare		746	453
– hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		-	0

Specifikation av engångsposter och omstruktureringskostnader

2019	Ventilation Systems	Profile Systems	Building Systems	Övrigt1)	Totalt
Justerat rörelseresultat	609	270	85	–49	915
Engångsposter och omstruktureringskostnader	-	-	-	-	-
Rörelseresultat	609	270	85	–49	915
2018
Justerat rörelseresultat	472	198	9	–45	634
Engångsposter och omstruktureringskostnader	–12	–5	–25	–452)	–872)
Rörelseresultat	460	193	–16	–90	547

1) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter.

2) Rörelseresultatet har justerats med engångsposter och omstruktureringskostnader, vilka redovisats som övriga rörelseintäkter samt övriga rörelsekostnader. –87 MSEK avser utvärdering av strukturella alternativ, omstruktureringskostnader samt åtgärder i samband med kostnadsbesparingsprogram, varav –45 MSEK är centrala kostnader.

Kassaflöde

• Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 1 017 MSEK (593).
• Kassaflödet relaterat till investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till –264 MSEK (–104).
• Förvärv och avyttring av koncernföretag påverkade kassaflödet med netto –34 MSEK (-).

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten förbättrades jämfört med föregående år och uppgick till 1 017 MSEK (593). Justerat för IFRS 16 uppgick motsvarande kassaflöde till 803 MSEK. Förbättringen om 424 MSEK (183) hänförde sig huvudsakligen till att det underliggande rörelseresultatet ökade med 368 MSEK (55) och därtill påverkade IFRS 16 utfallet positivt med 214 MSEK, då likvidmässig reglering av hyresoch leasingkostnader till övervägande del istället ingår i finansieringsverksamheten. Dessa stärkta kassaflöden motverkades dock av rörelsekapitalet med en högre kapitalbindning om netto –95 MSEK (103).

Förändringen av rörelsekapital uppgick totalt till –92 MSEK (3) under året. Vid jämförelse med föregående år var det primärt utvecklingen av rörelsefordringar som påverkade detta utfall och då huvudsakligen en större kapitalbindning i kundfordringar. Totalt sett hade förändring i rörelsefordringar en kassaflödesmässig effekt om –20 MSEK (63), varulager påverkade kassaflödet med –87 MSEK (–71) och de rörelserelaterade skulderna med 15 MSEK (11). Den ökade kapitalbindningen i lager var bland annat en följd av koncernens höjda krav på leveransprecision.

Poster som inte påverkar kassaflödet

Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs bland annat av av- och nedskrivningar, orealiserade kursdifferenser och avsättningar. Realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av anläggningstillgångar elimineras, eftersom kassaflödeseffekten från avyttring av dessa tillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflödet från investeringsverksamheten.

I relation till föregående år har redovisade av- och nedskrivningar ökat väsentligt och uppgår till 400 MSEK (168). Den huvudsakliga anledningen till förändringen är effekten från implementeringen av IFRS 16. Justerat för denna nya standard uppgår årets av- och nedskrivningar till 186 MSEK.

Kassaflöde från investeringsverksamheten

Koncernens investeringar i immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar påverkade kassaflödet med –278 MSEK (–120). Den betydande ökningen hade sin huvudsakliga grund i en intensifierad investeringstakt i automation av produktionen för att uppnå större kapacitet, effektivitet och säkerhet. Utöver detta förvärvade koncernen den tidigare hyrda fastigheten för verksamheten i Schweiz till en köpeskilling av 45 MSEK (-).

Investeringsverksamheten påverkades också av ett positivt kassaflöde om 12 MSEK (15) till följd av avyttrade immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa positiva kassaflödeseffekter hänförde sig primärt till avyttring av fastigheter.

Netto uppgick kassaflödet från investeringsverksamheten till –266 MSEK (–105), exklusive förvärv och avyttring av dotterbolag.

Företagsförvärv och avyttringar

I april förvärvade Lindab det brittiska ventilationsbolaget Ductmann Ltd., vars verksamhet i huvudsak är inriktad på produktion och försäljning av rektangulära och brandklassade kanaler för ventilationssystem. I samband med förvärvet reglerades den totala köpeskillingen, vilket medförde ett kassaflödespåverkande utflöde till säljande part om 61 MSEK (-). Bolaget som köptes hade vid förvärvstidpunkten likvidmässiga nettotillgångar motsvarande 28 MSEK (-), varmed koncernens kassaflöde påverkades med netto 33 MSEK vid tillträdet.

I juli avyttrades det nederländska dotterbolaget Lindab Door B.V., ett bolag vars verksamhet primärt är inriktad på försäljning och montering av industriportar. Den totala köpeskillingen reglerades till övervägande del under hösten, vilket medförde ett likvidmässigt tillskott om knappt 3 MSEK (-). Bolaget som avyttrades hade vid transaktionstidpunkten likvidmässiga nettotillgångar motsvarande 1 MSEK (-), varmed koncernens kassaflöde netto påverkades med 2 MSEK till följd av försäljningen.

Utöver ovan nämnda transaktioner har även Lindabs kassaflöde hänförligt till förvärv och avyttring av verksamheter påverkats av likvidmässig reglering av tidigare avtalad villkorad tilläggsköpeskilling. Denna tillläggsköpeskilling uppgick till 3 MSEK och hänförde sig till förvärvet av A.C. Manufacturing Ltd. i december 2017.

För ytterligare information om företagsförvärv och avyttringar, se not 5.

Finansieringsverksamheten

Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –484 MSEK (–547). Justerat för IFRS 16 uppgick motsvarande kassaflöde till –270 MSEK. Förändringen i utfall jämfört med föregående år hänförde sig huvudsakligen till förändrad upplåning och nyttjande av kreditlimiter. Vidare var utdelningen till bolagets aktieägare något större 2019 än föregående år.

Per den 31 december 2019 uppgick koncernens nettoskuld till 1 771 MSEK (1 052). Justerat för IFRS 16 uppgick motsvarande skuld till 732 MSEK. Valutaeffekter ökade nettoskulden med 37 MSEK jämfört med föregående år, varav valutaeffekter hänförliga till redovisad skuld enligt IFRS 16 uppgick till 22 MSEK.

Koncernens rapport över kassaflöden

MSEK	Not	2019	2018
Löpande verksamheten
Rörelseresultat		915	547
Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar	9	400	168
Återläggning av realisationsvinster (–)/förluster (+) rapporterade i rörelseresultatet		1	0
Avsättningar, ej kassapåverkande poster		−9	31
Justering övriga ej kassapåverkande poster		−6	–7
Summa		1 301	739
Erhållen ränta		21	16
Erlagd ränta		−46	–24
Betald skatt		−167	–141
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		1 109	590
Förändring av rörelsekapital1)
Varulager (ökning – /minskning +)		−87	–71
Rörelsefordringar (ökning – /minskning +)		−20	63
Rörelseskulder (ökning + /minskning –)		15	11
Summa förändring av rörelsekapital		−92	3
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 017	593
Investeringsverksamheten
Förvärv av koncernföretag	5	−36	-
Avyttring av koncernföretag	5	2	-
Investeringar i immateriella tillgångar	17	−14	–16
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	18	−264	–104
Förändring i finansiella anläggningstillgångar		0	0
Försäljning av immateriella tillgångar	17	-	0
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	18	12	15
Kassaflöde från investeringsverksamheten		−300	–105
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	27	238	94
Amortering av lån	27	−374	–522
Amortering av leasingrelaterade skulder	27, 29	−214	-
Emission av köp-/teckningsoptioner		0	0
Utdelning till aktieägare		−134	–119
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		−484	–547
Årets kassaflöde		233	–59
Likvida medel vid årets början		289	342
Kursdifferens likvida medel		14	6
Likvida medel vid årets slut		536	289

1) Rörelsekapital, se definition sidan111.

Bruttoinvesteringar i anläggningar, exkl. förvärv och avyttringar, MSEK, samt i förhållande till nettoomsättning, %

Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK, samt i förhållande till nettoomsättning, %1)

1) Redovisat utfall för 2019 inkluderar effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal. För utfall exklusive IFRS 16 se sidan 110.

Finansiell ställning

• Soliditeten minskade till 53,3 procent (57,2) varav IFRS 16 påverkade soliditeten negativt med 6,5 procentenheter.
• Nettoskulden uppgick till 1 771 MSEK (1 052) varav IFRS 16 ökade nettoskulden med 1 039 MSEK.
• Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 0,4 (0,2) varav IFRS 16 påverkade den med 0,3.

Anläggningstillgångar och investeringar

Information om förändringar i sammansättningen av anläggningstillgångar återfinns i kommentarer till Rapporten över kassaflöden på sidan 60.

Varulager och kundfordringar

Varulagret ökade jämfört med föregående år och uppgick till 1 468 MSEK (1 350), vilket är en ökning med 9 procent (7). Kundfordringarna ökade jämfört med föregående år och uppgick till 1 349 MSEK (1 317), vilket motsvarade en ökning om 2 procent (–3). Varulager och kundfordringar i relation till nettoomsättningen uppgick vid årets slut till 15 procent (14) respektive 14 procent (14).

Likvida medel

Likvida medel uppgick vid utgången av året till 536 MSEK (289). I likvida medel ingick spärrade medel med 0 MSEK (3). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 1 942 MSEK (1 558), baserat på en underliggande kreditram på 1 922 MSEK (1 914) per den 31 december 2019.

Sysselsatt kapital

Koncernens genomsnittliga sysselsatta kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 6 870 MSEK (5 998). Justerat för effekten av IFRS 16 uppgick genomsnittligt sysselsatt kapital till 6 312 MSEK, vilket är något högre än föregående år. Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill uppgick till 13,6 procent (9,4). Justerat för IFRS 16 uppgick den till 14,4 procent.

Eget kapital

Eget kapital uppgick vid utgången av år 2019 till 5 027 MSEK (4 464). Nettot av Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter och Säkring av nettoinvesteringar, exklusive skatt, påverkade eget kapital positivt under året med 103 MSEK (48). Samtidigt reducerades det egna kapitalet med –51 MSEK (–3) exklusive skatt till följd av aktuariella förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner. Utdelning till aktieägare i Lindab International AB uppgick till –134 MSEK (–118), i enlighet med beslut på årsstämman. Eget kapital per aktie uppgick till 65,86 SEK (58,49) vid utgången av året och avkastning på eget kapital uppgick för året till 14,3 procent (9,1).

Nettoskuld

Nettoskulden uppgick per 31 december 2019 till 1 771 MSEK (1 052) varav IFRS 16 påverkade med 1 039 MSEK. Valutaeffekter ökade nettoskulden med 37 MSEK (varav IFRS 16 påverkade med 22 MSEK) jämfört med föregående år medan amorteringar av lån har bidragit till minskningen av nettoskulden. Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden. Räntebärande skulder uppgick till 2 356 MSEK (1 384) varav leasingskulder enligt IFRS 16 utgör 1 039 MSEK. Avsättningar till pensioner uppgick till 283 MSEK (234). Räntebärande tillgångar inklusive kassa/bank uppgick till 585 MSEK (332).

Nettoskulden ingår som en del av koncernens finansiella mål. Målet är att nettoskulden1) i relation till EBITDA, exklusive engångs- och omstruktureringsposter, inte ska överstiga 3,0. Nettoskulden i relation till EBITDA uppgick per 31 december 2019 till 1,6 (1,6), varav IFRS 16 påverkade med 0,6. Nettoskuldsättningsgraden, det vill säga nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,4 ggr (0,2) varav IFRS 16 påverkat med 0,3.

Räntetäckningsgrad

Räntetäckningsgraden, vilket ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor, uppgick till 18,8 ggr (21,4) varav IFRS 16 påverkat med –19,7.

Soliditet

Koncernens soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar uppgick till 53,3 procent (57,2) varav IFRS 16 påverkat med –6,5 procentenheter.

Kreditavtal

Det långfristiga kreditavtalet med Nordea och Danske Bank uppgår till 1 400 MSEK. Detta avtal tillsammans med avtalet på 50 MEUR med Raiffeisen Bank International förlängdes med ytterligare ett år via utnyttjande av den andra av två förlängningsoptioner. Avtalen löper nu till juli år 2022.

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter har ökat till 74 MSEK (23) i samband med en fastighetsfinansiering i Schweiz. Eventualförpliktelser uppgick till 21 MSEK (20).

1) Genomsnittlig nettoskuld för året

Koncernens rapport över finansiell ställning

MSEK	Not	2019-12-31	2018-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
Balanserade utgifter för utvecklings
arbeten och liknande	17	10	16
Patent och liknande rättigheter	17	7	10
Goodwill Övriga immateriella tillgångar	17 17	3 211 80	3 144 84
Summa immateriella tillgångar		3 308	3 254
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark	18	769	789
Maskiner och inventarier	18	470	441
Pågående nyanlägggningar och förskott avseende materiella
anläggningstillgångar	18	135	47
Nyttjanderättstillgångar	19, 29	1 009	-
Summa materiella anläggnings tillgångar		2 383	1 277
Finansiella anläggningstillgångar
Finansiell placering	25	34	38
Andra långfristiga värdepappers innehav	20	4	4
Andra långfristiga fordringar	21	4	2
Summa finansiella anläggnings tillgångar		42	44
Uppskjuten skattefordran	15	118	73
Summa anläggningstillgångar		5 851	4 648
Omsättningstillgångar
Varulager	22	1 468	1 350
Kundfordringar	23	1 349	1 317
Övriga fordringar	23	75	54
Aktuell skattefordran		3	12
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	23	141	127
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, räntebärande	23	15	5
Likvida medel		536	289
Summa omsättningstillgångar		3 587	3 154
SUMMA TILLGÅNGAR		9 438	7 802

MSEK	Not	2019-12-31	2018-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till moder bolagets aktieägare
Aktiekapital	24	79	79
Övrigt tillskjutet kapital		2 260	2 260
Omräkningsreserv		322	213
Balanserad vinst inklusive årets resultat		2 366	1 912
		5 027	4 464
Innehav utan bestämmande inflytande		-	0
Summa eget kapital		5 027	4 464
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut	27	1 001	1 085
Skulder avseende leasing	27, 29	798	-
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	25	283	234
Summa räntebärande skulder		2 082	1 319
Icke räntebärande skulder
Uppskjuten skatteskuld	15	112	91
Övriga avsättningar	26	23	23
Övriga skulder		9	14
Summa icke räntebärande skulder		144	128
Summa långfristiga skulder		2 226	1 447
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut	27	3	5
Checkräkningskredit	27	25	55
Skulder avseende leasing	27, 29	241	-
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	28	5	5
Summa räntebärande skulder		274	65
Icke räntebärande skulder
Förskott från kunder		292	230
Leverantörsskulder		763	788
Aktuell skatteskuld		43	17
Övriga avsättningar	26	26	36
Övriga skulder		129	134
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	28	658	621
Summa icke räntebärande skulder		1 911	1 826
Summa kortfristiga skulder		2 185	1 891
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		9 438	7 802

Sysselsatt kapital, MSEK och avkastning på sysselsatt kapital, %1)

1) Redovisat utfall för 2019 inkluderar effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal. För utfall exklusive IFRS 16 se sidan 110.

Nettoskuldsättningsgrad och soliditet, ggr och %1)

1) Redovisat utfall för 2019 inkluderar effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal. För utfall exklusive IFRS 16 se sidan 110.

Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Omräknings reserv	Balanserad vinst inkl årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2018	79	2 260	152	1 638	4 129	1	4 130
Årets resultat				394	394	-	394
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer				−2	−2		−2
Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter			108		108	0	108
Säkring av nettoinvestering			−47		−47		−47
Summa totalresultat	-	-	61	392	453	0	453
Utdelning till aktieägare				−118	−118	−1	−119
Emission av teckningsoptioner				0	0		0
Transaktioner med aktieägarna	-	-	-	−118	−118	−1	−119
Utgående balans per 31 december 2018	79	2 260	213	1 912	4 464	0	4 464
Ändrade redovisningsprinciper				–49	–49	-	–49
Ingående balans per 1 januari 2019	79	2 260	213	1 863	4 415	-	4 415
Årets resultat				678	678	-	678
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer				−41	−41		−41
Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter			131		131	-	131
Säkring av nettoinvestering			−22		−22		−22
Summa totalresultat	-	-	109	637	746	-	746
Utdelning till aktieägare				−134	−134	-	−134
Emission av köpoptioner				0	0		0
Summa transaktioner med aktieägare	-	-	-	−134	−134	-	−134
Utgående balans per 31 december 2019	79	2 260	322	2 366	5 027	-	5 027

Moderbolaget

Moderbolaget är ett holdingbolag som innehar aktierna i Lindab AB, där huvudkontorets funktioner bedrivs. Lindab AB, som är det ursprungliga moderbolaget i Lindabkoncernen äger också flertalet dotterbolag direkt. Moderbolaget äger också aktierna i Lindab LTIP 17-19 AB. Detta bolag bildades i samband med implementeringen av teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare 2017.

Moderbolagets nettoomsättning uppgick under räkenskapsåret till 5 MSEK (4). Årets resultat uppgick till 6 MSEK (2 375). Mottagna koncernbidrag från dotterbolag uppgick till 12 MSEK (13). Ingen utdelning från dotterbolag erhölls under 2019 jämfört med 2 373 MSEK år 2018.

Resultaträkning

MSEK	Not	2019	2018
Nettoomsättning		5	4
Administrationskostnader	6, 10, 11	−7	–6
Övriga rörelseintäkter	13	-	-
Övriga rörelsekostnader	13	-	-
Rörelseresultat		−2	–2
Resultat från dotterbolag	14	12	2 386
Räntekostnader, koncerninterna	14	−2	–9
Resultat före skatt		8	2 375
Skatt på årets resultat	15	−2	0
Årets resultat1)		6	2 375

1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.

Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen

MSEK		Not 2019-12-31	2018-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	33	3 467	3 467
Finansiella räntebärande anläggningstillgångar		5	5
Uppskjuten skattefordran		1	1
Summa anläggningstillgångar		3 473	3 473
Omsättningstillgångar
Fordran på koncernföretag		12	14
Aktuell skattefordran		-	0
Likvida medel		0	0
Summa omsättningstillgångar		12	14
SUMMA TILLGÅNGAR		3 485	3 487
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital	24	79	79
Reservfond		708	708
Fritt eget kapital
Överkursfond		90	90
Balanserad vinst		2 346	105
Årets resultat1)		6	2 375
Summa eget kapital		3 229	3 357
Avsättningar
Räntebärande avsättningar		5	5
Summa avsättningar		5	5
Kortfristiga skulder
Icke räntebärande skulder
Skuld till koncernföretag		248	123
Leverantörsskulder		-	0
Aktuell skatteskuld		1	-
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	28	2	2
Summa icke räntebärande skulder		251	125
Summa kortfristiga skulder		251	125
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		3 485	3 487

Balansräkning Kassaflödesanalys

MSEK	2019	2018
Löpande verksamheten
Rörelseresultat	–2	–2
Avsättningar, ej kassaflödespåverkande	0	–1
Erlagd ränta	–2	–9
Betald skatt	0	1
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	–4	–11
Förändring av rörelsekapital
Rörelsefordringar	–2	0
Rörelseskulder	127	–49
Kassaflöde från den löpande verksamheten	125	–60
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån från koncernföretag	-	–2 227
Mottaget koncernbidrag	13	32
Utdelning från koncernföretag	-	2 373
Utdelning till aktieägare	–134	–118
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–121	60
Årets kassaflöde	0	0
Likvida medel vid årets början	0	0
Likvida medel vid årets slut	0	0

Förändringar i moderbolagets egna kapital

		Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
	Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
MSEK	Aktie kapital	Reserv fond	Över kurs fond	Balan serad vinst	Årets resul tat1)	Totalt eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2018	79	708	90	223	1	1 101
Årets resultat					2 375	2 375
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till aktieägare				−118		–118
Utgående balans per 31 december 2018	79	708	90	105	2 375	3 357
Balanserat resultat				2 375	–2 375
Årets resultat					6	6
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till aktieägare				−134		−134
Utgående balans per 31 december 2019	79	708	90	2 346	6	3 229

1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.

Eget kapital

Se not 24, Eget kapital och antal aktier, för information om aktietransaktioner och mandat godkända av årsstämman.

Risker, riskhantering och intern kontroll

Se Förvaltningsberättelse, sidorna 50-55, Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 36-48 samt not 3.

1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.

Koncernen: Fem år i sammandrag

	MSEK om ej annat anges
--	------------------------

Nettoomsättning och resultat	2019	2018	2017	2016	2015
Nettoomsättning	9 872	9 326	8 242	7 849	7 589
Tillväxt, %	6	13	5	3	8
varav organiskt	3	8	4	4	2
varav förvärv/avyttring	0	1	0	0	4
varav valutaeffekter	3	4	1	–1	2
Omsättning i utlandet, %	78	76	76	74	76
Rörelseresultat före avskrivningar - EBITDA1)	1 315	715	654	657	637
Av- och nedskrivningar1)	400	168	162	174	168
Rörelseresultat1)	915	547	492	483	469
Engångsposter och omstruktureringskostnader2)	-	–87	–19	–28	6
Justerat rörelseresultat1)	915	634	511	511	463
Resultat före skatt1)	881	531	467	445	431
Årets resultat	678	394	347	306	305
Totalresultat	746	453	387	433	228
Kassaflöde
Kassaflöde från den löpande verksamheten1)	1 017	593	410	499	460
Kassaflöde från investeringsverksamheten	−300	–105	–131	–92	–288
Kassaflöde från finansieringsverksamheten1)	−484	–547	–360	–290	–177
Årets kassaflöde	233	–59	–81	117	–5
Operativt kassaflöde	918	716	484	544	442
Sysselsatt kapital och finansiering
Balansomslutning1)	9 438	7 802	7 731	7 503	7 149
Sysselsatt kapital1)	7 383	5 848	5 826	5 720	5 506
Nettoskuld1)	1 771	1 052	1 305	1 396	1 657
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	5 027	4 464	4 129	3 848	3 509
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	-	0	1	1	2
Data per aktie
Genomsnittligt antal utestående aktier, tusental	76 332	76 332	76 332	76 332	76 332
Antal utestående aktier, tusental	76 332	76 332	76 332	76 332	76 332
Resultat per aktie, SEK	8,89	5,16	4,54	4,02	3,99
Eget kapital per aktie, SEK	65,86	58,49	54,09	50,41	45,98
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK1)	13,32	7,77	5,37	6,54	6,03
Utdelning per aktie (för 2019 enligt styrelsens förslag), SEK	3,60	1,75	1,55	1,40	1,25
P/E-tal	13,6	12,3	15,0	18,2	15,8
Börskurs vid årets slut, SEK	119,60	63,50	68,20	73,05	62,90
Börsvärde vid årets slut	9 129	4 847	5 206	5 576	4 801
Investeringar
Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	278	120	100	125	151

1) Redovisat utfall för 2019 inkluderar effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal. För utfall exklusive IFRS 16 se sidan 108-110.

2) Engångsposter och omstruktureringskostnader för

– 2019, inga engånsposter eller omstruktureringskostnader.

– 2018, totalt –87 MSEK, bestående främst av utvärdering av strukturella alternativ, omstruktureringskostnader samt åtgärder i samband med kostnadsbesparingsprogram.

– 2017, totalt –19 MSEK, bestående av uppsägningskostnader för koncernchef, utvärdering av strukturella alternativ och governance projekt.

• 2016, totalt –28 MSEK, bestående av kostnadsbesparingsprogram och governance projekt.
• 2015, totalt 6 MSEK, bestående av strukturrelaterade poster, kostnadsbesparingsåtgärder, upplösning av negativ goodwill samt governance projekt.

Nyckeltal	2019	2018	2017	2016	2015
EBITDA–marginal, %1)	13,3	7,7	7,9	8,4	8,4
Rörelsemarginal, %1)	9,3	5,9	6,0	6,2	6,2
Justerad rörelsemarginal, %1)	9,3	6,8	6,2	6,5	6,1
Vinstmarginal, %1)	8,9	5,7	5,7	5,7	5,7
Avkastning på sysselsatt kapital, %1)	13,6	9,4	8,8	8,8	8,6
Avkastning på eget kapital, %1)	14,3	9,1	8,8	8,4	8,8
Soliditet, %1)	53,3	57,2	53,4	51,3	49,1
Nettoskuld/EBITDA, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader1)	1,6	1,6	2,2	2,5	3,1
Nettoskuldsättningsgrad, ggr1)	0,4	0,2	0,3	0,4	0,5
Räntetäckningsgrad, ggr1)	18,8	21,4	14,1	11,4	9,7
Personal
Medelantal anställda	5 202	5 126	5 143	5 134	5 052
varav utomlands	4 077	3 983	4 016	4 012	3 951
Antal anställda vid periodens slut	5 196	5 071	5 083	5 136	5 066
Lönekostnad inklusive sociala avgifter och pensionskostnader	2 466	2 324	2 144	2 029	1 969
Försäljning per anställd, KSEK	1 898	1 819	1 603	1 529	1 502

1) Redovisat utfall för 2019 inkluderar effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal. För utfall exklusive IFRS 16 se sidan 108-110.

För finansiella definitioner, se sidan 111.

Noter

Not	Innehåll	sid
01	Allmän information	69
02	Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper	69
03	Finansiella risker	76
04	Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål	79
05	Företagsförvärv och avyttringar	80
06	Personal och ledande befattningshavare	82
07	Segmentsredovisning	84
08	Intäktsredovisning	85
09	Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion	86
10	Kostnader fördelade på kostnadsslag	86
11	Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer	87
12	Forskning och utveckling	87
13	Övriga rörelseintäkter och kostnader	87
14	Finansiella intäkter och kostnader	87
15	Skatt på årets resultat	88
16	Resultat per aktie	89
17	Immateriella tillgångar	90
18	Materiella anläggningstillgångar	92
19	Nyttjanderättstillgångar	93
20	Andra långfristiga värdepappersinnehav	93
21	Andra långfristiga fordringar	93
22	Varulager	94
23	Kortfristiga fordringar	94
24	Eget kapital och antal aktier	95
25	Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	95
26	Övriga avsättningar	97
27	Koncernens upplåning och finansiella instrument	97
28	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	100
29	Leasing	100
30	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	101
31	Transaktioner med närstående	102
32	Händelser efter rapportperioden	102
33	Koncern- och intresseföretag	103

Not 01 Allmän information

Lindab International AB med säte i Båstad, registrerat i Sverige under organisationsnummer 556606-5446 (Moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) samt dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Huvudkontorets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad.

Denna koncernredovisning har, den 15 mars 2020, godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat och

Not 02 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Grund för rapportens upprättande

Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), sådana de antagits av EU och Rekommendation 1, Kompletterande redovisning för koncerner, från Rådet för finansiell rapportering.

Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller vissa finansiella instrument som värderas till verkligt värde.

Nya eller ändrade IFRS standarder och nya tolkningar 2019

Koncernen och moderföretaget tillämpar i denna årsredovisning för första gången de nya och ändrade standarder och tolkningsuttalanden som ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2019 eller senare. Det är i huvudsak IFRS 16 Leasingavtal som påverkar koncernens redovisning. Lindab har implementerat denna nya standard utifrån en förenklad övergångsmetod och därigenom inte räknat om jämförelsetalen för tidigare år. Samtliga hyres- och leasingavtal som berörs av den nya standarden har värderats på den första tillämpningsdagen så som om standarden alltid varit gällande.

IFRS 16 Leasingavtal

IFRS 16 Leasingavtal tillämpas av Lindab från den 1 januari 2019 och standarden ersätter IAS 17 Leasingavtal. Den nya standarden baseras på att samtliga hyresoch leasingavtal redovisas i leasetagarens rapport över finansiell ställning, till skillnad från IAS 17 Leasingavtal där endast finansiella leasingkontrakt balanserades. I IFRS 16 Leasingavtal finns möjlighet att undanta vissa avtal, korta hyres- och leasingavtal samt avtal där underliggande tillgång uppgår till mindre värde. Lindab har valt att tillämpa den av IFRS delgivna lättnadsregeln, vilken innebär att koncernens rapport över finansiell ställning inte inkluderar hyres- och leasingkontrakt med förväntad kortare nyttjandetid än 12 månader samt leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett mindre värde (5 KEUR enligt Lindabs tillämpning). Leasingavgifterna från dessa exkluderade avtal redovisas i enlighet med tidigare direkt som en rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.

Koncernen har enligt ovan nämnt implementerat IFRS 16 Leasingavtal utifrån en förenklad övergångsmetod, vilket innebär att samtliga hyres- och leasingavtal som berörs av den nya standarden har värderats på den första tillämpningsdagen så som om standarden alltid varit gällande. Genom tillämpning av lättnadsregel har jämförelsetal i koncernens redovisade resultaträkning, finansiella ställning och kassaflöde inte räknats om.

Inför implementeringen av IFRS 16 Leasingavtal analyserade Lindab den kontraktsenliga samt finansiella innebörden för i koncernen förekommande hyresoch leasingavtal. Utvärderingen resulterade i att en leasingportfölj motsvarande ca 1 000 avtal aktiverades i öppningsbalansen för år 2019. Flertalet av dessa kontrakt hänförde sig till fordon, men merparten av det balanserade värdet hänförde till fastighetsrelaterade avtal. Implementeringen av IFRS 16 Leasingavtal hade en effekt på öppningsbalansen av den finansiella ställningen enligt följande tabell.

MSEK	Utgående balans 2018-12-31 före övergång till IFRS 16	Effekt till följd av övergång till IFRS 16	Justerad ingående balans 2019-01-01
Materiella anlägg ningstillgångar	1 277	991	2 268
Uppskjuten skattefordran	73	10	84
Eget kapital	4 464	–49	4 415
Långfristig leasingskuld	291)	831	860
Kortfristig leasingskuld	41)	219	223

rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir

Information om koncernens sammansättning vid räkenskapsårets utgång fram-

föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 29 april 2020.

går av not 33.

Om ej annat anges avses belopp i MSEK.

1) Framtida förpliktelser för finansiella leasingkontrakt i enlighet med IAS 17 Leasingavtal. För detaljerad avstämning av redovisad leasingskuld i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal vid ingången av år 2019, se tabell Avstämning leasingskuld nedan.

Vid övergången till IFRS 16 Leasingavtal ökade koncernens balansomslutning med 1 001 MSEK genom aktivering av hyres- och leasingavtal enligt ovan givna riktlinjer. Nettotillgångarna påverkades med –49 MSEK. Vad gäller koncernens resultaträkning fick den från och med den 1 januari 2019 en till viss del förändrad kostnadsstruktur till följd av implementeringen av IFRS 16 Leasingavtal. Förändringen i kostnadsstruktur är en konsekvens av att tidigare rörelserelaterade kostnader hänförliga till operationella leasingavtal ersattes med avskrivningar och räntekostnader. Utifrån identifierade hyres- och leasingavtal vid ingången av år 2019 samt årets förändringar nya respektive avslutade kontrakt, har rörelseresultatet för innevarande räkenskapsår förbättras med drygt 26 MSEK, vilket reflekteras i en ökad finansiell kostnad med knappt motsvarande belopp. Nettoeffekten på resultat efter finansiella poster var relativt marginell och uppgick 0,5 MSEK.

Tabellen nedan visar avstämning av övergångseffekten från IAS 17 Leasingavtal till IFRS 16 Leasingavtal på koncernens leasingskuld:

Avstämning leasingskuld	MSEK
Åtaganden för operationella leasingavtal per 2018-12-31	912
Diskonteringseffekter baserat på genomsnittlig marginell låne ränta	–49
Tillkommer: Skulder för finansiella leasingavtal per 2018-12-31	34
Tillkommer: Justering på grund av annan redovisningsmässig hantering av optioner att förlänga/förvärva enskilda avtal	103
Tillkommer: Justering på grund av förändringar i pris hänförliga till variabla avgifter	–3
Tillkommer: Leasingavtal enligt IFRS 161)	86
Redovisad leasingskuld vid ingången av 2019 enligt
IFRS 16	1 083

1) Tillkommande leasingavtal enligt IFRS 16 ovan (86 MSEK) hänför sig till annan materialitetsbedömning av enskilda leasingavtal utifrån tidigare standard. Beloppet hänför sig primärt till fordon.

Den vägda genomsnittliga marginella låneräntan per 1 januari 2019 uppgick till 2,6 procent.

För tillämpade redovisningsprinciper gällande leasing, se vidare beskrivning i avsnitt leasing längre fram i denna not.

Not 2, forts.

Inga nya eller ändrade IFRS har förtidstillämpats.

Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar vilka ännu inte trätt ikraft Ett antal nya och ändrade standarder samt tolkningar har givits ut av International Accounting Standards Board (IASB) samt IFRS Interpretations Committee (IFRIC), standarder och tolkningar som träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2020. Dessa har Lindab inte tillämpat vid upprättandet av denna finansiella rapport och de bedöms inte ha väsentlig effekt på koncernens finansiella redovisning.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Lindab International AB och de företag över vilka moderföretaget har bestämmande inflytande, dotterföretag. Bestämmande inflytande föreligger när moderföretaget har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet och kan använda sitt inflytande över investeringsobjektet till att påverka sin avkastning.

Moderföretaget gör en ny bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger om fakta och omständigheter tyder på att en eller flera av de faktorer som anges ovan har ändrats.

Konsolidering av ett dotterföretag sker från och med den dag moderföretaget får bestämmande inflytande och fram till den dag det upphör att ha det bestämmande inflytandet över dotterföretaget. Detta innebär att intäkter och kostnader för ett dotterföretag som förvärvats eller avyttrats under innevarande räkenskapsår inkluderas i koncernens resultaträkning samt övrigt totalresultat från den dag moderföretaget får det bestämmande inflytandet fram till den dag moderföretaget upphör att ha det bestämmande inflytandet.

Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moderföretagets ägare.

Redovisningsprinciperna för dotterföretag har vid behov justerats för att överensstämma med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen.

Rörelseförvärv

Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Överförd ersättning för rörelseförvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade eget kapitalandelar i utbyte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppkommer.

I överförd ersättning ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de tillgångar eller skulder som är följden av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förändringar i verkligt värde för en villkorad köpeskilling som uppkommer på grund av ytterligare information som erhållits efter förvärvstidpunkten om fakta och förhållanden som förelåg per förvärvstidpunkten, kvalificerar som justeringar under värderingsperioden och justeras retroaktivt, med motsvarande justering av goodwill. Alla andra förändringar i det verkliga värdet för en villkorad köpeskilling som klassificeras som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med tillämplig standard. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas inom eget kapital.

Vid rörelseförvärv där summan av överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rapporten över finansiell ställning. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris, negativ goodwill, direkt i resultatet.

Omräkning av utländska dotterföretag och utländsk valuta

Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balansräkningar för utländska verksamheter, dotterbolag och intressebolag, tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsvaluta. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning.

Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagen räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid avyttring av dotterföretag där bestämmande inflytande förloras återförs den ackumulerade omräkningsdifferensen och redovisas i det koncernmässiga resultatet som en del av realisationsresultatet.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt valutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, förs till rapporten över totalresultatet. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga intäkter/ övriga kostnader, not 13, och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader, not 14.

Intern prissättning

Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.

Segmentsrapportering

Lindabs verksamhet rapporteras per segment. Rörelsesegmenten rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Från och med 1 januari 2019 implementerade koncernen en ny organisationsstruktur. Det tidigare affärsområdet, tillika segmentet, Products & Solutions delades upp i två nya affärsområden, Ventilation Systems respektive Profile Systems. Syftet med omorganisationen var att få ökad transparens och fokus på respektive underliggande affärsinriktning, samt säkerställa en operativ organisationsstruktur vilken stödjer hur koncernen strategiskt styr och följer upp verksamheten. För att återspegla koncernens organisationsförändring och hur verksamheten styrs samt rapporteras från och med 1 januari 2019, har den tidigare externa segmentsrapporteringen baserad på två segment (Products & Solutions respektive Building Systems) ersatts med tre segment: Ventilation Systems, Profile Systems respektive Building Systems. Grunden för segmentsuppdelningen är i huvudsak de olika kunderbjudanden som respektive affärsområde tillhandahåller. Jämförelseperioder har omräknats utifrån den nya segmentstrukturen.

Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisningsprinciper som beskrivs i denna not. Normala kommersiella villkor i branschen tillämpas vid transaktioner mellan segmenten. Internpriser mellan koncernens segment sätts utifrån principen om armlängds avstånd, det vill säga mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras inom det segment i vilket tillgången finns samt disponeras.

Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger på i vilket land överföringen av risker och förmåner sker. Redovisning av segment framgår av not 7.

Intäktsredovisning

Intäkter redovisas vid den tidpunkt när kontroll över de produkter och tjänster om levererats övergått till motpart i enlighet med avtal. Redovisade intäkter avspeglar då förväntad ersättning i samband med fullgörandet av kontraktuella åtaganden mot kund och motsvarar den ersättning som koncernen bedöms vara berättigad till.

Intäktsströmmar

Intäktsströmmarna som finns representerade inom segmenten Ventilation Systems samt Profile Systems är i huvudsak relaterade till att Lindab erbjuder enskilda standardiserade produkter. Ventilation Systems intäkter hänför sig primärt till försäljning av ventilationsprodukter, anpassade tekniska lösningar eller system för ventilation, inneklimat och kyla/värme. Profile Systems intäkter och erbjudande inriktar sig huvudsakligen på byggprodukter såsom takavvattning i stål, beklädnad av tak/vägg, stålprofiler för vägg-, tak- och bärlagskonstruktioner samt hallbyggnader. Inom segmentet Building Systems erbjuds monteringsfärdiga stålbyggnadssystem, vilka kan bestå av enskilda delar eller kompletta lösningar för hela det yttre skalet (det vill säga stommar, väggar, tak och tillbehör). Ibland kan kundanpassningar av system och lösningar även innefatta element av installation och/eller driftsättning, men dessa intäktselement är mycket begränsade och utgör inte en väsentlig del av koncernens omsättning. Eventuella installationstjänster säljs endast i samband med försäljning av produkt och marknadsförs ej som separata tjänster i koncernens produktportfölj.

Prestationsåtaganden och tidpunkt för intäktsredovisning

Försäljning av produkt (enskild eller integrerad) bedöms vara ett prestationsåtagande och intäkten redovisas när prestationsåtagandet har uppfyllts samt kunden fått kontroll över produkten, det vill säga vid en viss tidpunkt (vanligtvis i samband med fysisk leverans till motpart).

När Lindab tillverkar och säljer kompletta byggnadssystem, kan försäljningen vara i form av projektorienterad verksamhet. Intäktsredovisningen sker då i huvudsak vid respektive delleverans i enlighet med vad som regleras i kontraktet och då kunden fått kontroll över produkten.

Eventuella installations-/driftsättningstjänster intäktsförs vanligen när åtagandet slutförts, men tidpunkten kan påverkas av om tjänsten är en separat komponent eller produktintegrerad del utifrån avtalade villkor.

Om det är sannolikt att totala projektkostnader kommer att överstiga totala intäkter redovisas den förväntade förlusten omedelbart som en kostnad.

Garantier

Vid försäljning av produkter lämnas garantier beroende på produktens karaktär, beskaffenhet och användningsområde. Lämnade garantivillkor täcker i huvudsak endast ursprungligt produktfel. Långa garantitider kan förekomma inom enskilda produktgrupper, men med utgångspunkt i vad garantin täcker samt med krav på hur produkten ska användas/underhållas ses inte lämnade garantier som adderande servicegarantier. Därmed redovisas inte lämnade garantier som separata prestationsåtaganden enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, utan redovisas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Transaktionspris

Inom verksamheten förekommer volymrabatt, baserad på försäljning till motpart under fördefinierad period, samt kassarabatter. Intäkter från denna form av försäljning redovisas till avtalat pris netto efter avdrag för eventuella rabatter. Rabatter beräknas utifrån förväntat värdemetoden.

Övriga intäkter

Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den ordinarie verksamheten, såsom nettovinst på sålda anläggningstillgångar och kursvinster av rörelsekaraktär.

Finansiella intäkter

Ränteintäkter redovisas med beaktande av upplupen ränta på balansdagen. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.

Personalkostnader

Incitamentsprogram

Vid årsstämman 2019 beslutades om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Enligt antagna riktlinjer ska ersättningsprogrammet för dessa personer bland annat omfatta en långsiktig kontant rörlig ersättningsdel. Denna ersättningsdel ska vara baserad på finansiella prestationsmål som återspeglar värdetillväxten i koncernen och utvärderas över en treårig mätperiod. Ersättningsprogrammet har i allt väsentligt samma utformning som motsvarande program, vilka antogs under 2017 respektive 2018. Samtliga incitamentsprogram redovisas enligt IAS 19 Ersättning till anställda och under intjänandeperioden redovisas de som en kostnad och en kortfristig skuld.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel och utdelningar samt vinster på finansiella instrument som värderas via resultatet. I posten ingår även vinst på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen samt vinst när säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.

Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, räntekomponent hänförlig till förmånsbaserade pensionsplaner, effekter av upplösningar av nuvärdesberäknade avsättningar samt förluster på finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet. I posten ingår även förlust på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen samt vinst när säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Från år 2019 redovisas även räntekostnader för hyres- och leasingavtal som en finansiell kostnad till följd av implementeringen av IFRS 16 Leasingavtal.

Ränteintäkter respektive räntekostnader på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla utdelning fastställts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.

Låneutgifter

Låneutgifter kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt IAS 23 Låneutgifter, ska de i så fall aktiveras.

Inkomstskatter

Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomståret. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder som i framtiden ska betalas. Värderingen av uppskjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och fordringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bolagen som är beslutade eller aviserade på balansdagen.

Skatteeffekten redovisas på samma sätt som hänförlig transaktion, det vill säga i resultatet, i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och -skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet. Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. Skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och -skulder, se not 15.

Resultat per aktie

Posten redovisas i direkt anslutning till koncernens rapport över totalresultat. Resultat per aktie påverkas inte av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, eftersom sådana saknas. Under de tre senaste räkenskapsåren har teckningsrespektive köpoptioner utställts, vilka framåtriktat kan påverka beräkning av resultat per aktie före utspädning. Teckning av aktier med stöd av option kan ske sommaren år 2020 (nyttjanderätt för 75 000 teckningsoptioner, varav Lindab har 50 000 i eget förvar per sista december 2019), sommaren år 2021 (nyttjanderätt för 135 00 teckningsoptioner, varav Lindab har 25 000 i eget förvar per sista december 2019) samt sommaren år 2022 (nyttjanderätt för 175 000 köpoptioner). En option ger rätt att förvärva en aktie i Lindab.

Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för periodens utestående aktier.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter värderas enligt IFRS 3 Rörelseförvärv. Se även avsnittet om koncernredovisning sidan 70. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar.

För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov bestäms återvinningsvärdet genom att en beräkning av diskonterade framtida kassaflöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt genomförs. Därvid ska beräkningen göras på de lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna. För Lindabkoncernen betraktas de tre segmenten Ventilation Systems, Profile Systems samt Building Systems som den lägsta nivå som goodwill följs upp på och som nedskrivningsprövning utförs på.

Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter- eller intresseföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade enheten.

Varumärken, patent och liknande rättigheter

Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde mins-

Not 2, forts.

kat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, 5–20 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen.

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen.

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten

Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet används för att planera eller skapa produktion av nya eller starkt förbättrade processer eller produkter, aktiveras om det bedöms att processen eller produkten är tekniskt och kommersiellt genomförbar. De utgifter som ska aktiveras inkluderar materialkostnader, direkta kostnader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade utvecklingskostnader upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Den bedömda nyttjandeperioden är 3 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen.

Materiella anläggningstillgångar

Nedan beskrivna redovisningsprinciper avseende materiella anläggningstillgångar avser tillgångar som ägs av koncernen. För aktiverade nyttjanderättstillgångar avseende materiella anläggningstillgångar, hänförliga till hyres- och leasingavtal, se avsnitt för Leasing.

Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Dessa redovisas till anskaffningsvärdet minskat med de ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen. Inga avskrivningar görs på mark. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redovisade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer.

Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga komponenter och varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nyttjandeperiod, så kallad komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggnader som maskiner och inventarier. Under investeringsåret görs avskrivningar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer från och med tidpunkten då de tas i bruk, eller om detta inte är möjligt, så sker avskrivning för halvt kalenderår utifrån nedanstående redovisade avskrivningssatser.

Följande avskrivningstider har använts

Byggnader	20–50 år
Markanläggningar	20 år
Maskiner och inventarier	5–15 år
Fordon och datorer	3–5 år

Nedskrivningar

Prövningar av nedskrivningsbehov för immateriella tillgångar exklusive goodwill görs så snart det uppstår indikationer på att en tillgång har minskat i värde. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock minst årligen oavsett om indikation föreligger. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av nyttjandevärdet och det verkliga värdet reducerat med försäljningskostnader. Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av det beräknade framtida kassaflödet efter skatt. Varje balansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att se om det finns indikationer på att nedskrivningsbehovet har minskat eller inte längre föreligger. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet och om återvinningsvärdet är högre än det redovisade värdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs årligen under fjärde kvartalet, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning av nedskrivning av goodwill sker på samma sätt som för immateriella tillgångar. Nedskrivningar av goodwill återförs dock inte.

Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av nedskrivningar avseende materiella tillgångar sker på samma sätt som för immateriella tillgångar enligt ovan.

Finansiella instrument

Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta omfattar likvida medel, placeringar, långfristiga värdepapper, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument.

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Den finansiella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut. Vad gäller kundfordringar specifikt tas dessa upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

Finansiella instrument redovisas initialt till ett anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde vid tidpunkten för anskaffning med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de finansiella instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång vilka redovisas till verkligt värde via resultatet där transaktionskostnader redovisas direkt i resultaträkningen. Efterföljande värdering av instrumentet är beroende på dess karaktär och klassificering.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Klassificering av finansiella tillgångar beror på Lindabs affärsmodell och styrs därmed av syftet med innehavet av den finansiella tillgången samt den finansiella tillgångens kontraktsenliga kassaflöden. Finansiella tillgångar klassificeras utifrån följande kategorier:

• Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via totalresultat
• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet.

Upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaffningsvärde innebär det belopp som tillgången eller skulden ursprungligen redovisades till med avdrag för amorteringar och nedskrivningar samt tillägg för periodisering av den initiala skillnaden mellan anskaffningsvärde och förväntat belopp att erhålla på förfallodagen.

Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde är instrument som innehas med syfte att inkassera/reglera avtalsenliga kassaflöden, att de avtalade villkoren anger tidpunkt för förväntat kassaflöde från underliggande instrument och betalningarna endast består av kapitalbelopp samt eventuell räntekomponent. Tillgångarna uppstår som ett led i att likvida medel erläggs till motpart eller som en följd av att koncernen i sin operativa verksamhet förser kund med avtalade varor eller tjänster. Fastställda eller fastställbara betalningsströmmar föreligger för fordringarna, som inte är föremål för handel på en aktiv marknad och där koncernens syfte är att inkassera underliggande kassaflöde.

I upplysningssyfte beräknas verkligt värde för långfristiga fordringar genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kortfristiga fordringar redovisas värdet till nominellt belopp utan diskontering.

Verkligt värde

Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalats vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Verkligt värde för Lindabs finansiella instrument fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Verkligt värde för noterade placeringar och derivat baseras på aktuella köpkurser och räntor. Om marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda instrument med hjälp av olika värderingstekniker. Effekt av förändring i verkligt värde på tillgångar som värderas enligt denna metodik redovisas i totalresultatet alternativt resultaträkningen i den period de uppkommer.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via totalresultatet

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via totalresultatet är tillgångar som innehas med syfte att samla avtalsenliga kassaflöden och sälja underliggande finansiella instrument för att uppnå detta, att de avtalade villkoren anger tidpunkt för förväntade kassaflöden från instrumenten i fråga och att betalningarna endast består av kapitalbelopp samt eventuell räntekomponent.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via totalresultatet värderas till verkligt värde över resultaträkningen. För koncernen är det huvudsakligen derivattillgångar som inte används i säkringsredovisning och därmed redovisas via resultaträkningen till verkligt värde.

För valutakontrakt, som valutaterminer, beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

För redovisade finansiella tillgångar finns bedömda förlustreserver, vilka reducerar respektive tillgångs värde. Förlustreserverna värderas vid varje balansdag och då till ett belopp som motsvarar de förväntade kreditförlusterna för tillgångarnas återstående löptid. Vad gäller kundfordringar och förekommande leasingfordringar tillämpar Lindab förenklingsregler, vilket innebär att förlustreserven utöver individuell värdering värderas till ett belopp som motsvarar återstående löptid. För metodik vid värdering av kundfordringar, se vidare not 23.

Värdering av förväntade kreditförluster har till syfte att återspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifierbara uppgifter för tidigare händelser, nuvarande förhållande och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Lindab baserar beräkningen av förväntade kreditförluster på så väl kollektiv som individuell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med information om historiska förluster för likartade tillgångar och motparter samt med en framåtriktad justering. Beräkningskriterierna för kreditförluster utvärderas och justeras kontinuerligt för att på bästa möjliga sätt återspegla den aktuella situationen och Lindabs förväntan om framtida händelser. Bortbokning av finansiell tillgång från rapport över finansiell ställning sker vid konkurs.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen omfattar i huvudsak derivataskulder som inte används i säkringsredovisning. Resultat från förändring i verkligt värde på finansiella instrument i denna kategori redovisas i resultaträkningen i den period de uppstår.

Andra finansiella skulder

Till denna kategori hör lån, leasingskulder, övriga finansiella skulder och leverantörsskulder. Andra finansiella skulder värderas efter det första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden.

Likvida medel

I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med hög likviditet vilka snabbt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I rapport över finansiell ställning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.

Derivat

Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att hantera riskerna i valuta- och ränteexponeringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av valutaswappar samt valutaterminer. Valutarisken i koncernen hanteras genom att valutakontrakt ingås med extern part för de största bruttoflödena i respektive period.

Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats.

Säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter

Säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter redovisas enligt principerna för säkringsredovisning i IFRS 9. Vid tillämpningen av dessa regler sker löpande en dokumentation av det identifierade säkringsförhållandet mellan säkringsinstrumenten och de säkrade posterna samtidigt som det finns ett säkerställande av överensstämmelse med Lindabs riskhanteringspolicy och de mål som finns avseende riskhantering. Vidare ska redovisad säkring i nettoinvestering vara effektiv i sin karaktär och effektiviteten ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt.

Lindab använder lån som säkringsinstrument. Effektivitet i säkring identifieras och utvärderas enligt koncernens riktlinjer när ett enskilt säkringsförhållande ingås. Kraven på effektivitet dokumenteras och säkringsförhållandet analyseras samt redovisas därefter löpande. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bedöms som effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Resultat som redovisats under övrigt totalresultat omförs till resultaträkningen när den utländska verksamheten avyttras.

Varulager

Koncernens varulager redovisas exklusive internvinster. Upparbetade internvinster inom Lindabkoncernen elimineras på koncernnivå och har därmed ingen påverkan på rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror. Det samma gäller produkter i arbete, vars anskaffningsvärde beräknas utifrån värdet på upparbetade tillverkningskostnader i förädlingsprocessen. I anskaffningsvärdet inkluderas en rimlig andel indirekta tillverkningskostnader baserat på normalt kapacitetsutnyttjande. Egentillverkade varor har värderats till det lägsta av tillverkningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet. Inkurans har således beaktats vid värderingen. Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser.

Eget kapital

Aktiekapital

Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

Utdelning

Utdelning till moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.

Återköp och inlösen av aktier

Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se not 24.

Köp- och teckningsoptioner

Vid årsstämman 2019 beslutades om ett köpoptionsprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner i Lindabkoncernen. Med anledning av detta program emitterades 175 000 köpoptioner, vilka avyttrades till ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner i Lindab enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda avtal. Programmet är således baserat på en marknadsmässig transaktion med närstående och ingen del i programmet är att se som aktiebaserad ersättning. Varje option ger innehavaren en rätt att vid viss tidpunkt i framtiden (juli/augusti 2022) förvärva en aktie i Lindab till avtalad teckningskurs (120,00 SEK). Det under året implementerade köpoptionsprogrammet har i allt väsentligt samma utformning som de teckningsoptionsprogram som beslutades 2017 respektive 2018, då totalt 75 000 respektive 135 000 teckningsoptioner emitterades och avyttrades till ledande befattningshavare (per balansdagen 2019 finns dock 50 000 respektive 25 000 av dessa teckningsoptioner i Lindabs ägo). Teckningsoptionerna emitterade år 2017 ger innehavarna en möjlighet att teckna aktier i Lindab med teckningskurs 108,80 SEK sommaren 2020. Teckningsoptionerna emitterade år 2018 ger innehavarna en möjlighet att teckna aktier i Lindab med teckningskurs 86,40 SEK sommaren 2021. Värdering av utställda teckningsoptioner sker enligt Black & Scholes optionsvärderingsmodell och eventuell justering av värdet redovisas mot eget kapital.

Avsättningar

För avsättningar tillämpas IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal, där IAS 19 Ersättningar till anställda, tillämpas.

En avsättning redovisas endast när:

• Det finns ett aktuellt legalt eller informellt åtagande som en följd av en in-

Not 2, forts.

träffad händelse, det är sannolikt att en kostnad kommer att uppstå för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning kan göras av åtagandets belopp.

• Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen.

Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser

Pensionerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuarieberäkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.

En avgiftsbestämd pensionsplan är en plan där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att betala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns bland annat i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland.

Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön. De mest omfattande förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige.

Den skuld som redovisas i balansräkningen för förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade projected unit credit method. Nuvärdet av förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av diskonteringsränta som är utfärdad i samma valuta som ersättningarna kommer att utbetalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen. Diskonteringsränta för respektive land fastställs på grundval av marknadsräntan på förstklassiga företagsobligationer. I länder där det inte finns fungerande marknad för sådana obligationer används räntan för statsobligationer. Beräkningarna baseras på aktuariella antaganden, utvärderade varje kvartal och beräknas som minimum årligen. Diskonteringsräntan för den svenska pensionsförpliktelsen har fastställts genom att använda bostadsobligationers marknadsränta enligt dess avkastningskurva.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Löneskatt hänförlig till aktuariella vinster och förluster beaktas i beräkningen av aktuariella vinster och förluster.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till exempelvis särskilda fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning sker i rapporten över finansiell ställning.

Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäkring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden till karaktären är avgiftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring till verkligt värde som förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser. Skulden för kapitalförsäkringen värderas till den bästa uppskattningen av vad som kommer att utbetalas, vilket motsvaras av tillgångens verkliga värde. Avsättning för särskild löneskatt görs beräknad på kapitalförsäkringens redovisade värde.

Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjänas av de anställda.

Leasing

Lindab tillämpar sedan 1 januari 2019 IFRS 16 Leasingavtal. Som beskrevs tidigare har koncernen implementerat den nya standarden utifrån en förenklad övergångsmetod, vilket innebär att jämförelsetal i koncernens redovisade resultaträkning, finansiella ställning och kassaflöde inte räknats om. Detta innebär således att jämförelsetal fortfarande är redovisade enligt IAS 17 Leasingavtal.

IFRS 16 Leasingavtal baseras på att samtliga hyres- och leasingavtal ska redovisas i leasetagarens rapport över finansiell ställning, med möjlighet för undantag vad gäller korta hyres- och leasingavtal och avtal där underliggande tillgång uppgår till mindre värde. Lindab har valt att tillämpa den av IFRS delgivna lättnadsregeln, vilken innebär att koncernens rapport över finansiell ställning inte inkluderar leasingkontrakt med förväntad kortare nyttjandetid än 12 månader och leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett mindre värde (5 KEUR enligt Lindabs tillämpning). Leasingavgifterna från dessa exkluderade kontrakt redovisas i enlighet med tidigare direkt som en rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.

Lindab utvärderar vid ingången av nya kontrakt om de innehåller leasingkomponenter som ska aktiveras i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Leasingrelaterade avgifter som aktiveras är primärt fasta avgifter respektive variabla index-/prisavgifter samt eventuella relevanta restvärdesgarantier, optionspriser eller termineringsavgifter. Avtal som innehåller både en aktiverbar och en icke aktiverbar avtalskomponent aktiveras till sin helhet om sistnämnda del är av mindre värde.

Aktivering av hyres- och leasingavtal sker initialt till nuvärdet av framtida leasingavgifter, diskonterade utifrån avtalets implicita ränta eller för koncernen fastställda marginella låneräntor utifrån respektive valuta och tillgångsslag. Tillgångsvärdet inkluderar även avgifter erlagda vid eller före inledningsdatumet för leasingavtalet, förekommande initiala direkta utgifter och eventuella beräknade återställandekostnader för vilka det finns redovisade avsättningar i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Vid aktiveringen görs också ställningstagande kring förväntad kontraktstid/nyttjandeperiod av tillgången i fråga inom ramen för befintligt avtal.

De materiella tillgångar/nyttjanderätter som ingår i koncernens finansiella ställning i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal redovisas i efterföljande perioder till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar samt justeringar för gjorda omvärderingar. Avskrivning sker linjärt från avtalets startdatum och över den nyttjandetid som är kortast av beräknad ekonomisk livslängd och avtalad leasingtid. Nedskrivningar redovisas i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar.

Vad gäller leasingskulderna som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderas de löpande till upplupet anskaffningsvärde minskat med gjorda leasingbetalningar och med beaktande av den beräknade ränteeffekten. Omvärdering av de leasingrelaterade balansposterna sker löpande utifrån förändringar i ränte-/indexkomponenter, leasingperioder, restvärdesgarantier etc. Den vägda genomsnittliga marginella låneräntan för koncernen per 31 december 2019 var 2,7 procent.

Fram till den 31 december 2018 redovisades leasingavtal i koncernen i enlighet med IAS 17 Leasingavtal. Med hänsyn till att tidigare jämförelsetal inte räknats om vid implementeringen av IFRS 16 Leasingavtal redovisas tidigare gällande redovisningsprinciper för leasing nedan.

Finansiell leasing

Finansiella leasingavtal omfattade de avtal där Lindab i stor utsträckning tog över samtliga risker och fördelar med den underliggande tillgången. I början av leasingperioden redovisades finansiella leasingavtal till det lägre av verkligt värde för tillgången i leasingavtalet och nuvärde av minimileaseavgifterna. Motsvarande betalningsskyldighet till leasegivaren ingick i balansräkningen under övriga lån. Leaseavgifter var proportionellt fördelade mellan finansiella kostnader och minskad leasingförpliktelse så att man fick en konstant ränta på den återstående skulden. Tillgångens nyttjandeperiod överensstämde med koncernens policy för ägda tillgångar. Vinst från sale and leaseback av egendom och utrustning under finansiella leasingavtal sköts upp och periodiserades över leasingperioden. Sale and leasebackavtal klassificerades i enlighet med ovan nämnda principer för finansiell respektive operationell leasing.

Operationell leasing

De leasingavtal, vilka inte klassificerades som finansiella leasingavtal klassificerades som operationella leasingavtal. Avgifterna som betalades under operationella leasingavtal belastade resultatet linjärt över perioden för respektive leasingavtal. Förmåner som erhölls och eventuellt kom att erhållas som incitament för att sluta ett operationellt leasingavtal fördelades också linjärt över leasingperioden. Om en sale and leasebacktransaktion resulterade i ett operationellt leasingavtal och det var uppenbart att transaktionen genomfördes till verkligt värde, redovisade koncernen eventuell vinst eller förlust omedelbart.

Rapport över kassaflöden

Lindab tillämpar indirekt metod. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma fö retagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida medel. Följande definitioner har använts: Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäkts genererande verksamheter samt andra verksamheter än investerings- och finan sieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvi da medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning.

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller kon cernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som kan finnas i rapporten över finansiell ställning. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen.

Eventualförpliktelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra fram tida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kom mer att krävas. Se vidare not 30.

Statliga stöd

Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är begrän sad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriteri er. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfyl la vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och liknande organ oavsett geografiskt läge. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde och bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.

Upplysningar om närstående

Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redo visas enligt IAS 24 Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncerninterna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisningskrav. För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 31.

Moderbolagets redovisning

Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Års redovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rap portering (RFR), RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för årsre dovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskatt ning. Rekommendationen innehåller vilka undantag från IFRS som ska beaktas och vilka tillägg som ska göras. Det kan tilläggas att moderbolaget inte innehar några leasingavtal. Skillnaderna mellan moderbolagets och koncernens redovis ningsprinciper beskrivs nedan:

Klassificering och uppställningsformer

Moderbolagets resultat- och balansräkning är uppställda enligt Årsredovisningsla gens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som til l lämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovis ning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik.

Koncernföretag

Andelar i koncernföretag redovisas till anskaffningsvärde i moderbolagets finan siella rapporter. Förvärvsrelaterade kostnader för koncernföretag, som kostnads förs i koncernredovisningen, ingår som en del i anskaffningsvärdet för andelar i koncernföretag hos moderbolaget.

Not 03 Finansiella risker

Finansiella risker

Finansiella risker omfattar valutarisker, ränterisker, finansiering, likviditet och finansiella kreditrisker. Arbetet med finansiella risker är en integrerad del av Lindabs verksamhet. Samtliga risker hanteras i enlighet med Lindabs fastställda policies. Koncernens treasuryfunktion ansvarar för dessa risker och stödjer också koncernens bolag vid implementeringen av finansiella policies och riktlinjer. Uppföljning av hur Treasurypolicyn efterlevs görs regelbundet och avrapporteras till styrelsen.

Risk	Exponering	Kommentar
Finansiering
Med finansieringsrisk avses risken för att finansie ringen av koncernens kapitalbehov samt refinansie ring av utestående krediter försvåras eller fördyras.	Lindabs totala kreditramar uppgår per den 31 decem ber 2019 till 1 922 MSEK (1 914). Kreditramarna löper till och med juli 2022.	Lindabs kreditavtal med Nordea/Danske Bank och Raiffeisen Bank International innehåller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. Kovenaterna uppfylls per 31 december 2019. Enligt koncernens Treasurypolicy ska alltid en långfristig fi nansiering finnas på plats 12 månader innan befintlig finansiering förfaller.
Likviditet
Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drab bas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet. Ränta	Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter inom koncernen uppgick vid årets utgång till 1 942 MSEK (1 558), baserat i huvudsak på ovan nämnda kreditramar samt checkkrediter. Se tabell för "Likvi ditetssrisk" på sid 77.	Alla förfall på centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaflöde. Ovannämnda kreditavtal säkerställer likviditetsbehovet. Lindabs verksamhet är säsongsbetonad, vilket får effekt på kassaflödet. Under perioden januari–juni är kassa flödet negativt för att sedan vara positivt under juli– december. Enligt koncernens Treasurypolicy ska koncernen vid varje tillfälle inneha disponibla medel inklusive outnyttjade krediter för att täcka samtliga förpliktelser i verksamheten.
Ränterisk är risk för att förändringar i gällande ränte läge påverkar koncernen negativt.	Lindab är nettolåntagare. Nettoskulden uppgick vid årets utgång till 1 771 MSEK (1 052), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. IFRS 16 påverkade nettoskulden för 2019 med 1 039 MSEK.	Överskottslikviditet används alltid till amortering av be fintliga lån. Räntebindningstiden ska enligt Treasury policyn vara 1 -12 månader. Per 31 december 2019 uppgick den till 3 månader (3). Räntesatsen, beräk nad som koncernens räntekostnad i förhållande till genomsnittliga skulder uppgår till 1,5 procent (1,5) exkl. IFRS 16 och 2,3 procent inkl. IFRS 16.
Valuta
Valutarisk är risken för negativa effekter på koncernens rapport över totalresultat, kassaflöde och rapport över finansiell ställning på grund av växelkursförändringar: • Resultatet påverkas när intäkter och kostnader i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. • Rapporten över finansiell ställning påverkas när tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräk
ningsrisk.
Transaktionsrisk
Transaktionsrisk uppstår vid handel i annan valuta än det lokala bolagets funktionella valuta. Ett enskilt bolag kan också ha monetära tillgångar och skulder i annan valuta än den funktionella valutan vilka om räknas till den lokala valutan till balansdagens kurs. Omräkningen av de monetära tillgångarna och skul derna ger upphov till valutakurseffekter, vilka redovi sas i rapporten över totalresultatet.	78 procent (76) av koncernens försäljning sker i annan valuta än SEK. Totalt sker försäljning i 14 (15) olika valutor, varav de viktigaste vid sidan av SEK är EUR, DKK, GBP och NOK. Lindabs nettoexponering om räknad till SEK uppgår till cirka 200 MSEK (300) årli gen. Av transaktionsexponeringen upptagen i balans räkningen var 0 MSEK (11) säkrat vid årets utgång.	För att minska valutaexponeringen eftersträvas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag är ansvarigt att identifiera sin egen valutaexponering. Vissa speciella order, pro jekt, investeringar och inköp kan säkras för att skapa visshet om framtida kassaflöden. Treasuryfunktionen är ansvarig för koncernens övergri pande valutaexponering, och fattar beslut och genom för eventuell säkring av dotterbolagens exponering.
Omräkningsrisk
Vid omräkning av utländska dotterbolags rapporter över finansiell ställning i lokal valuta till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens. Resultaträkningen räknas om till årets genomsnittskurs och rapporten över finansiell ställning räknas om till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till övrigt to talresultat. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Sedan 2013 säkras delar av denna exponering.	Koncernens nettoinvesteringar i utländsk valuta upp gick vid utgången av 2019 till 4 338 MSEK (4 113). De största valutorna utgörs av EUR 1 402 MSEK (1 335), DKK 543 MSEK (545), och PLN 435 MSEK (405). 1 277 MSEK (1 312) är säkrat via upptagande av lån i utländsk valuta samt valutaswapar.	Valutasäkring av koncernens omräkningsexpone ring beslutas av CFO i enlighet med koncernens Treasurypolicy.
Lindab AB har valutarisker i sin utlåning och inlåning till koncernbolag, som i huvudsak sker i koncernbo lagens lokala valuta.	Lindab AB:s utlåning respektive inlåning i utländsk valuta uppgick vid utgången av 2019 till 934 MSEK (958) respektive 425 MSEK (456).	Valutarisken i dessa mellanhavanden säkras med hjälp av terminskontrakt. Värdering av dessa sker månads vis, och effekten redovisas i finansnettot i rapporten över totalresultatet.

Not 3, forts.

Likviditetsrisk

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.

Per 31 december 2019	< 3 mån	Mellan 3-12 mån	Mellan 1-2 år	Mellan 2-5 år	> 5 år
Upplåning (exkl skulder avseende leasing)	2	34	11	971	37
Skulder avseende leasing	69	195	216	394	253
Derivatinstrument	232	471	-	-	-
Leverantörsskulder och andra skulder	763	307	-	-	-
Per 31 december 2018	< 3 mån	Mellan 3-12 mån	Mellan 1-2 år	Mellan 2-5 år	> 5 år
Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing)	3	63	11	1 062	1

Skulder avseende finansiell leasing 2 4 7 21 - Derivatinstrument 548 139 - - - Leverantörsskulder och andra skulder 788 304 - - -

De belopp som ingår i tabellen är avtalsenliga odiskonterade kassaflöden. Derivatflödet hänför sig till bruttoflödet av valutaterminer. Likviditetsrisken är begränsad då den täcks av tillgängliga kreditramar och av inflöde av finansiella tillgångar.

Valutaterminer

		2019-12-31		2018-12-31
Motvärde i MSEK		Belopp	Löptid månader	Belopp	Löptid månader
Sälj	EUR	–393	4	–391	3
Sälj	USD	-	-	-	-
Sälj	CHF	–80	4	–76	3
Sälj	GBP	–37	4	-	-
Sälj	NOK	–19	4	–18	3
Sälj	CZK	–172	3	–199	3
Sälj	TRY	–2	4	–2	3
Sälj total		–703		–686
Köp	EUR	16	2	-	-
Köp	USD	80	3	77	3
Köp	HRK	7	4	7	3
Köp	CZK	18	2	27	3
Köp	HUF	44	3	55	2
Köp	RUB	133	6	159	12
Köp total		298		325
Netto		–405		–361

Kvittning av tillgångar och skulder under ISDA-avtal

Lindab koncernen kvittar ingenting i balansräkningen, då koncernen har kvittningsrätt enligt ISDA-avtal. Kvittningsrätten uppgår till 3 MSEK (4) enligt nedanstående uppställning.

Per 31 december 2019	Belopp redovisade i balansräkningen	Finansiella avtal	Netto
Tillgångar
Valutaderivat	14	–3	11
Skulder
Valutaderivat	–11	11	0
Summa	3	8	11

Per 31 december 2018	Belopp redovisade i balansräkningen	Finansiella avtal	Netto
Tillgångar
Valutaderivat	5	–4	1
Skulder
Valutaderivat	–1	1	0
Summa	4	–3	1

Valutakursutveckling januari–december 2019

Följande valutakurser har använts vid omräkning av utländska verksamheter

			Genomsnittskurs jan-dec		Balansdagens kurs
Land	Valuta	Valutakod	2019	2018	2019	2018
Euroland	1	EUR	10,59	10,26	10,43	10,28
Danmark	1	DKK	1,42	1,38	1,40	1,38
Norge	1	NOK	1,07	1,07	1,06	1,02
Polen	1	PLN	2,46	2,41	2,44	2,39
Rumänien	1	RON	2,23	2,21	2,19	2,22
Ryssland	100	RUB	14,62	13,88	15,07	12,91
Schweiz	1	CHF	9,52	8,88	9,57	9,10
Storbritannien	1	GBP	12,07	11,59	12,21	11,35
Tjeckien	100	CZK	41,24	39,99	40,98	39,81
Ungern	100	HUF	3,25	3,22	3,15	3,20
USA	1	USD	9,46	8,69	9,32	8,97

Känslighetsanalys	Känslighet, MSEK
	Förändring	2019-12-31	2018-12-31
Variation i valuta, försäljning	+/–1	+/–77	+/–71
Variation i valuta, inköp råmaterial	+/–1	+/–36	+/–35
Variation i valuta, nettotillgångar	+/–1	+/–31	+/–28
Variation i valuta, nettoskuld	+/–1	+/–13	+/–9
Variationer i ränta, %	+/–1	+/–16	+/–11

Beräkningarna baseras på 2019 respektive 2018 års volymer och förutsätter att allt annat är oförändrat, till exempel att försäljningspriser ej justeras på grund av stålprisförändring. Beräkningen är exklusive skatteeffekt.

Variation i valuta, försäljning och inköp råmaterial

Lindab har 78 procent (76) av den totala försäljningen och 78 procent (79) av totala inköp av råmaterial i annan valuta än SEK, vilket innebär att fluktuationer i SEK påverkar koncernens bruttoresultat. Inköp av råmaterial utgör den enda väsentliga valutaexponeringen på kostnadssidan. En variation på +/–1 procent av SEK påverkar försäljningen med 77 MSEK (71) och inköp av råmaterial med 36 MSEK (35). De viktigaste valutorna utgörs av EUR, DKK, GBP och NOK. USD är också en betydelsefull valuta vad beträffar inköp av råmaterial.

Variation i valuta, nettotillgångar

Lindab har nettotillgångar i utländsk valuta uppgående till 4 338 MSEK (4 113). Den största enskilda nettotillgångarna återfinns i EUR följt av DKK, PLN och GBP. 1 276 MSEK (1 231) av nettotillgångarna är säkrade via lån och valutaswapar. En variation på +/– 1 procent av SEK påverkar nettotillgångarna med 31 MSEK (28).

Variation i valuta, nettoskuld

Lindabs nettoskuld uppgår till 1 771 MSEK (1 052) inkl IFRS 16. 76 procent (84) är i andra valutor än SEK. De största exponeringarna i utländsk valuta utgörs av lån i EUR, NOK och CHF. En variation på +/– 1 procent av SEK påverkar nettoskulden med 13 MSEK (9) varav 10 MSEK (11) redovisas i övrigt totalresultat.

Variationer i ränta

Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar Lindabs resultat med 16 MSEK (11), varav IFRS 16 utgör 8 MSEK.

Kapitalförvaltning

Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens nettoskuld, totalt 6 798 MSEK (5 516).

Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare.

Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa att koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god avkastning och långivare en god trygghet.

Lindab styrs sedan ett antal år tillbaka av långfristiga finansiella mål. Dessa mål uppdaterades av styrelsen i december 2019 och är enligt följande:

• Den årliga tillväxten ska vara 5-8 procent, som en kombination av organisk och förvärvad tillväxt.
• Rörelsemarginalen (EBIT) ska i genomsnitt uppgå till 10 procent över en konjunkturcykel, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader.
• Nettoskulden i relation till EBITDA ska inte överstiga kvoten 3,0 beräknat utifrån 12 månaders genomsnittliga värden.

I december 2019 fastställde även styrelsen en ny utdelningspolicy, vilken anger att föreslagen utdelning ska motsvara minst 40 procent av bolagets resultat efter skatt, med hänsyn tagen till bolagets finansiella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga finansiella behov. Lindabs styrelse föreslår till årsstämman en utdelning om 3,60 SEK per aktie för år 2019. Se även not 24.

För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtaganden gentemot bankerna som följer av kreditavtalen. Kreditavtalen innehåller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad. Lindab uppfyller dessa krav.

Lindabs Treasurypolicy har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad.

Kreditriskhantering

En kreditrisk för koncernen är finansiella tillgångar i form av kundfordringar. I den löpande verksamheten hanteras kundkreditrisken av varje enskild affärsenhet och detta sker utifrån av koncernen etablerad policy, rutin och kontroll. Individuella kreditlimiter per kund identifieras utifrån satta riktlinjer och ställningstagande av limit görs utifrån bedömd riskprofil. Det kan även noteras att Lindab i vissa kundrelaterade transaktioner arbetar med förskottsregleringar från motpart, vilket kan ha sin grund i så väl kassaflödesoptimering som kreditriskhantering. Förskott från kund tillämpas primärt vid större projekt inom segmentet Building Systems.

Lindab arbetar aktivt med att bevaka och säkerställa regleringen av utestående kundfordringar. Delar av kundfordringsportföljen omfattas dessutom av kreditförsäkring. Koncernen är begränsat exponerad mot enskilda kunder, då Lindabs största kund står för 1,9 procent (2,1) av koncernens totala nettoomsättning.

För redovisade kundfordringar finns en kreditförlustreserv, vilken utöver individuell värdering motsvarar förväntade förluster utifrån återstående löptid. Utestående fordringar kategoriseras per balansdagen utifrån förfallotidpunkt samt antal dagars dröjsmål. Baserat på detta sker beräkning av förlustreserv utifrån sex olika värderingsnivåer, nivåer som både reflekterar koncernens förlusthistorik och en framåtriktad förväntad kreditförlustjustering utifrån rådande marknadsförhållanden. För metodik vid värdering kundfordringar och förlustreservens förändring under året, se vidare not 23. Per balansdagen uppgick redovisad kreditförlustreserv till –98 MSEK (–92).

Lindab har även en kreditriskexponering i tillgodohavanden hos banker och finansinstitut. Denna kreditrisk hanteras av koncernens centrala treasuryfunktion i enlighet med Lindabs policy. Med beaktande av motparternas finansiella ställning samt oberoende värderingsinstituts gradering av dessa, så bedöms den totala kreditriskexponeringen motsvara det redovisade värdet för dessa finansiella tillgångar.

Övriga finansiella tillgångar anses generellt ha en inneboende låg kreditrisk. Värdering sker löpande för att bedöma eventuellt inneboende förlustrisk utifrån objektiva grunder, baserade på historiska erfarenheter och därtill även reflektera bedömda framtida ekonomiska förutsättningar hos motparterna. Individuell värdering tillämpas. Värderingsprocessen hänförlig till övriga finansiella tillgångar är decentraliserad med syfte att säkerställa att bästa möjliga kunskaper tillämpas i bedömningen av eventuell förlustreserv.

Not 04 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

IFRS utgör ett principbaserat regelverk och innehåller under normala omständigheter inte några detaljerade regler, utan utvecklar istället de övergripande principer som ska prägla den finansiella rapporteringen. Detta för med sig att väsentliga uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab, vilka kan ge upphov till specifika konsekvenser i den finansiella rapporteringen. Gjorda bedömningar är centrala för det finansiella utfallet och dessa kombineras med utförliga upplysningar.

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet samt andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i Lindabs finansiella rapporter.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Koncernen prövar löpande om något nedskrivningsbehov föreligger i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Prövning av nedskrivningsbehov baseras på en genomgång av återvinningsvärdet. Värdet uppskattas utifrån ledningens beräkningar av framtida kassaflöden, vilka huvudsakligen grundas på interna affärsplaner och prognoser.

Från och med den 1 januari 2019 har Lindabs verksamhet delats in i tre rapporterande segment mot tidigare två segment. Med hänsyn till att koncernens nedskrivningsprövning av goodwill sker på segmentsnivå (se not 2 respektive 17), så medförde den förändrade segmentsindelningen även en förändrad bas för genomförda nedskrivningsprövningar. Per sista december 2019 uppgick redovisad goodwill till 3 211 MSEK (3 144), varav 1 953 MSEK avsåg Ventilation Systems, 841 MSEK var relaterat till Profile Systems och 417 MSEK hänförde sig till Building Systems. Föregående år uppgick redovisad goodwill för det tidigare segmentet Products & Solutions till 2 733 MSEK och goodwill hänförlig till Building Systems uppgick till 411 MSEK.

Vid prövning av nedskrivningsbehov krävs ledningens bedömningar av olika aspekter, speciellt vad gäller om händelser inträffat som kan påverka goodwillens värde samt att de antaganden som används vid kassaflödesprognoser och diskontering av dessa kassaflöden är rimliga. Förändringarna i de antaganden som är gjorda av ledningen kan resultera i ett annat resultat och en annan framtida finansiell ställning. För ytterligare information om utförd prövning av nedskrivningsbehov av goodwill, se not 17.

Leasingavtal

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Från och med den 1 januari 2019 tillämpar Lindab IFRS 16 Leasingavtal (se not 2). I samband med redovisning av hyres- och leasingavtal finns vissa inslag av subjektiva uppskattningar och bedömningar, både vad gäller möjlighet/sannolikhet att nyttja förlängnings-, terminerings- och köpoptioner, bedömd nyttjandetid för kontrakt som löpande förlängs om ingen part aktivt säger upp avtalet och faktiskt förväntad nyttjandeperiod av tillgången inom ramen för befintliga avtal. Ur ett väsentlighetsperspektiv är det för koncernen primärt relaterat till hyresavtal för fastigheter, där dessa bedömningar kan få en materiell effekt på den finansiella ställningen. Lindab har satt upp en struktur för hur bedömning av dessa komponenter bör ske och vad gäller fastigheter är denna struktur till stor del baserad på fastigheternas huvudsakliga karaktär (produktion, lager, filialer respektive kontor). Riktlinjerna syftar till att på ett rättvisande sätt vägleda och återspegla förväntade nyttjandetider och därmed också värdet av nyttjanderättstillgångarna samt skuldernas redovisade värde i form av framtida leasingavgifter. Detta utifrån vid varje bokslut känd information. I bedömningarna ingår också att i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar pröva tillgångarnas redovisade värde ur ett nedskrivningsperspektiv.

Ytterligare en komponent som påverkar redovisade värden av hyres- och leasingavtal i koncernens finansiella ställning är underliggande diskonteringsfaktorer. Lindab tillämpar för beräkning av aktuella balansvärden en för koncernen bedömd relevant marginell låneränta för respektive valuta och tillgångsslag, allt med syfte att på bästa sätt återspegla hyres- och leasingrelaterade tillgångar samt finansiella åtaganden på ett rättvisande sätt. Den genomsnittliga vägda marginella låneräntan uppgick vid ingången av år 2019 till 2,6 procent och per den sista december 2019 till 2,7 procent.

Jämförelseperioden år 2018 baserades på redovisning av leasing i enlighet med IAS 17 Leasingavtal. Enligt denna standarden klassificerades leasingavtal som finansiella eller operationella beroende på vem som i huvudsak var ägare av de ekonomiska riskerna och förmånerna förknippade med ett enskilt leasingobjektet. Med hänsyn till att finansiella leasingavtal balanserades enligt denna standard, medan operationella leasingavtal kostnadsfördes löpande, så kunde den sammanvägda bedömningen och klassificeringen av enskilt leasingavtal få redovisningsmässiga effekter på koncernens finansiella ställning.

De mest väsentliga leasingavtalen som Lindab hade år 2018 var hänförliga till produktionsanläggningar i Luxembourg och Schweiz samt produktions- och kontorsfastigheter i Sverige. Lindabs sammanvägda bedömning av dessa kontrakt, utifrån de kriterier som beskrevs i IAS 17, var att de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet i huvudsak åvilade leasegivarna varmed avtalen redovisades som operationella. Utöver detta fanns dock ett antal leasingavtal som klassificerades som finansiella och som påverkade den finansiella ställningen med motsvarande 34 MSEK per den sista december 2018. Avtalen var huvudsakligen hänförliga till byggnader och mark i Polen.

Ytterligare upplysningar avseende leasingavtal lämnas i not 29.

Uppskjutna skattefordringar

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Uppskjutna skattefordringar och skulder redovisas för temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar, vilka är hänförliga till underskottsavdrag, redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumulerade underskotten kan utnyttjas. Koncernens underskottsavdrag är främst hänförliga till länder med lång eller obegränsad nyttjandetid. Lindab redovisar uppskjutna skattefordringar baserat på ledningens bedömningar av framtida skattepliktiga resultat i olika skattejurisdiktioner.

Uppskjutna skattefordringar relaterade till underskottsavdrag uppgick vid 2019 års utgång till 45 MSEK (40), se not 15.

Redovisning av varulager

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Värdering och bedömningar avseende varulager regleras genom ett internt regelverk, vilket är obligatoriskt att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet är att säkerställa att varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet vid varje tidpunkt.

Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs antagande om utgående artiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods samt uppskattat försäljningsvärde baserat på tillgänglig information. Reserven för inkurans i varulager uppgick per den 31 december 2019 till 70 MSEK (69), se not 22.

Förväntade kundkreditförluster

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Lindab tillämpar i sin värdering för utestående kundfordringar en bedömning om förväntade kundförluster. Värderingsmetoden baseras på en uppskattning av förväntade kreditförluster för samtliga utestående fordringar, inklusive ej förfallna fordringar. Reservationen för förväntade kundkreditförluster beräknas utifrån centrala riktlinjer, riktlinjer som baseras på gjorda bedömningar av förväntade kreditförluster i olika förfallokategorier och utifrån en kombination av historisk erfarenhet samt framtida förväntade förändringar i enskilda kategorier/marknader. Utöver den schablonmässiga beräkningen av kundkreditförlustreserv, utifrån givna reserveringsriktlinjer, sker även individuell bedömning av enskilda materiella kundexponeringar. Denna bedömning görs utifrån de omständigheter vilka kan medföra väsentlig påverkan i värderingen, till exempel förändringar i betydande kunders betalningsförmåga och finansiella ställning, som är kända på balansdagen. För ytterligare information kring värderingsmetodik, se not 2 respektive not 23. Vid 2019 års slut uppgick reserven för förväntade kundkreditförluster till 98 MSEK (92), se not 23.

Övriga avsättningar

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter. Erfarenhetsmässigt har Lindab kommit fram till en gemensam beräkningsprincip för avsättning till garantier. Avsättningen beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader.

Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt begränsad miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter på fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. I de fall risk för miljöåtaganden föreligger görs en bedömning huruvida avsättning ska göras baserat på känd information, uppfattningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande föreligger samt tillförligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till.

Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen. Koncernens redovisning av avsättningar innebär att 49 MSEK (59) redovisas som övriga avsättningar per den 31 december 2019, se not 26.

En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga förfaranden. En bedömning görs då av om det finns behov av att redovisa en skuld och om det finns en förpliktelse som en följd av en händelse. Vidare görs en bedömning om det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och om en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras.

Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller inte är en bedömningsfråga. Risktyperna för dessa avsättningar varierar och ledningen gör en bedömning av åtagandenas karaktär och omfattning när den avgör om ett utflöde av resurser är sannolikt eller inte.

Pensioner

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Avsättningar och kostnader för ersättningar efter avslutad anställning, huvudsakligen pensioner, är avhängiga de antaganden som görs när skulden räknas fram. Särskilda antaganden och aktuariella beräkningar görs för varje land där Lindab har verksamhet som medför sådana förpliktelser. Antagandena avser diskonteringsräntor, inflation, löneökningstakt, avgångsintensitet, mortalitet och andra faktorer.

Vid fastställande av diskonteringsräntan beaktar Lindab diskonteringsräntan för respektive land uttryckt i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas och som har löptid som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. Andra viktiga antaganden baseras delvis på rådande marknadsvillkor. Lindab utvärderar kvartalsvis tillämpade aktuariella antaganden och gör justeringar av dessa vid behov. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde.

För känslighetsanalys, se not 25.

Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick per balansdagen till netto 249 MSEK (196) efter avdrag för förvaltningstillgångar.

Brexit

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Lindab följer utvecklingen kring Brexit löpande och grundligt för att bedöma eventuella effekter i verksamheten och kunna vidta effektiva åtgärder vid en eventuell snabb förändring i byggaktiviteten. Försäljningsvolymerna har påverkats under 2019 i både Storbritannien och Irland till följd av den osäkerhet som Brexit skapat. För att möta Brexit har koncernen under året beslutat om lageruppbyggnad i relevanta länder som en säkerhetsåtgärd.

Coronavirus

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Lindabs verksamhet är koncentrerad till Europa och över 97procent av alla inköp sker inom Europa. Exponeringen mot Asien och USA är mycket liten, både direkt och indirekt. Lindab kan i skrivande stund inte uppskatta de framtida effekter som coronaviruset kan ha på ekonomierna i Europa, men utgår från att affärsklimatet kommer att vara mer dämpat än vad som tidigare antagits. Utvecklingen följs noga och olika scenarier med handlingsplaner tas fram för att hantera de potentiella riskerna.

Not 05 Företagsförvärv och avyttring

Förvärv och avyttring under 2019

Den 2 april 2019 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det brittiska ventilationsbolaget Ductmann Ltd., vars verksamhet i huvudsak är inriktad på produktion och försäljning av rektangulära och brandklassade kanaler samt ljuddämpare för ventilationssystem. Förvärvet var ett naturligt steg för Lindab att ytterligare stärka erbjudandet inom ventilationssystem i Storbritannien. Ductmann Ltd. har sitt säte i Dudley, Storbritannien. Bolaget omsatte vid förvärvstidpunkten cirka 43 MSEK per år och hade ett 40-tal anställda.

Total överförd ersättning för förvärvet av Ductmann Ltd. uppgick till 61 MSEK, en ersättning vilken i huvudsak reglerades likvidmässigt vid förvärvstidpunkten. Den nettomässiga kassaflödeseffekten från förvärvet, efter justering för likvida medel i förvärvat bolag, uppgick till 33 MSEK. Inga tilläggsköpeskillingar förekom. Förvärvsrelaterade kostnader uppgick till 1 MSEK och dessa redovisas i övriga rörelsekostnader.

Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet av Ductmann Ltd. i en goodwill på 15 MSEK. Denna hänförde sig bland annat till förväntade synergier, ledningens kompetens om marknaden och en väl etablerad marknadsnärvaro. Identifierade immateriella tillgångar i förvärvat bolag avsåg huvudsakligen kundrelaterade värden. För specifikation över förvärvade tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten samt slutlig förvärvsprisallokering, se tabell i denna not.

Ductmann Ltd. konsolideras i Lindab från och med den 2 april 2019. Förvärvet av bolaget medförde att koncernens omsättning, från förvärvstidpunkten fram till och med den 31 december 2019, ökade med 33 MSEK och resultat efter skatt med 3 MSEK. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2019 hade koncernens nettoomsättning ökat med cirka 45 MSEK år 2019 och resultat efter skatt med 5 MSEK. Ductmann Ltd. är en del av segmentet Ventilation Systems.

Den 26 juli 2019 avyttrade Lindab samtliga aktier och röster i det nederländska dotterbolaget Lindab Door B.V., vars verksamhet primärt är inriktad på försäljning och montering av industriportar på den inhemska marknaden. Avyttringen var ett led i Lindabs strategi med fokusering på långsiktigt hållbar lönsamhetsutveckling. Bolaget omsatte vid tidpunkten för avyttringen cirka 30 MSEK per år, redovisade ett marginellt rörelseresultat för verksamheten och hade 14 anställda.

Försäljningspriset för Lindab Door B.V. uppgick till 4 MSEK, vilket medförde en koncernmässig realisationsförlust om knappt 4 MSEK inklusive beaktande av indirekta transaktionsrelaterade kostnader. Den nettomässiga kassaflödeseffekten från avyttringen, efter justering för likvida medel i sålt bolag, uppgick till 2 MSEK. Realisationsresultatet redovisas under övriga rörelsekostnader.

Lindab Door B.V. konsoliderades i Lindab till och med den 26 juli 2019. Under denna period redovisade bolaget en omsättning på 15 MSEK och en marginell förlust efter skatt. För specifikation över avyttrade nettotillgångar, se tabell i denna not. Lindab Door B.V. var en del av segmentet Profile Systems.

Förvärv och avyttring under 2018

Under år 2018 skedde ej några förvärv eller avyttringar inom Lindab.

Not 5, forts.

Överförd ersättning, goodwill och påverkan på likvida medel

Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvens/avyttringars inverkan på koncernens likvida medel.

		Förvärvade verksamheter		Avyttrade verksamheter
	2019	2018	2019	2018
Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället	61	-	3	-
Villkorad framtida tilläggsköpeskilling	-	-	-	-
Ovillkorad framtida tilläggsköpeskilling	-	-	1	-
Direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring1)	1	-	0	-
Summa förvärv/avyttring	62	-	4	-
Avgår direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring	–1	-	0	-
Sammanlagd överförd ersättning/tilläggsköpeskilling	61	-	4	-
Verkligt värde för förvärvade/avyttrade nettotillgångar/-skulder	46	1	6	-
Indirekta kostnader i samband med förvärv/avyttring1)	-	-	2	-
Goodwill/realiserat resultat1)	15	1	–4	-
Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället
Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället	61	-	3	-
Likvida medel i det förvärvade/avyttrade dotterbolaget	–28	-	–1	-
Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv/avyttring	33	-	2	-

1) Kostnaden/realisationsförlusten redovisas i resultaträkningen under övriga rörelsekostnader.

Utöver ovanstående redovisad påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv/ avyttring, har Lindab under år 2019 även reglerat del av villkorad tilläggsköpeskilling från tidigare förvärv. Denna reglering uppgick till 3 MSEK och hänförde sig till A.C. Manufacturing Ltd, ett bolag som förvärvades i slutet av år 2017. Återstående tilläggsköpeskilling hänförlig till förvärvet uppskattas i enlighet med tidigare ha en sannolikhet motsvarande maximalt utfall, varmed resultaträkningen inte påverkats av denna förvärvstransaktion under något av de senste två räkenskapsåren. Ingen del av redovisad goodwill är avdragsgill vid inkomstbeskattning.

Verkligt värde på förvärvade tillgångar och skulder överensstämmer i huvudsak med bokfört värde, med undantag för i samband med förvärv identifierade immateriella tillgångar, och förvärvade tillgångars nettovärde är i allt väsentligt samma som dess bruttovärde.

Förvärvade/avyttrade tillgångar och övertagna skulder

Förvärvade/avyttrade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterade till förvärv/avyttring framgår nedan. Redovisade immateriella tillgångar avser huvudsakligen kundrelaterade värden.

	Förvärvade verksamheter		Avyttrade verksamheter
	2019	2018	2019	2018
Immateriella tillgångar	12	-	0	-
Materiella anläggningstillgångar	1	-	0	-
Nyttjanderätter	11	-	-	-
Uppskjuten skattefordran	-	1	-	-
Varulager	4	-	2	-
Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar	11	-	5	-
Likvida medel	28	-	1	-
Summa förvärvade/avyttrade tillgångar	67	1	8	-
Uppskjutna skatteskulder	–2	-	-	-
Långfristig skulder avseende leasing	–10	-	-	-
Kortfristiga skulder avseende leasing	–1	-	-	-
Kortfristiga skulder	–8	-	–2	-
Summa övertagna/avyttrade skulder	–21	-	–2	-
Verkligt värde förvärvade/avyttrade nettotillgångar	46	1	6	-
Goodwill	15	–1	-	-
Indirekta kostnader i samband med förvärv/avyttring	-	-	2	-
Realiserat resultat	-	-	–4	-
Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället inklusive framtida villkorad/ovillkorad tilläggsköpeskilling/köpeskilling	61	-	4	-

Not 06 Personal och ledande befattningshavare

Medelantal anställda

	2019-12-31			2018-12-31
	Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
Moderbolaget, Sverige	-	-	-	-	-	-
Dotterföretag
Sverige	742	383	1 125	925	218	1 143
Belgien	24	5	29	21	3	24
Bosnien och Hercegovina	3	5	8	6	5	11
Danmark	405	116	521	390	117	507
Estland	64	15	79	62	11	73
Finland	69	17	86	70	15	85
Frankrike	117	31	148	114	33	147
Irland	78	5	83	74	4	78
Italien	96	46	142	97	50	147
Kroatien	0	0	0	1	0	1
Lettland	12	2	14	13	2	15
Luxemburg	160	18	178	179	20	199
Makedonien	0	1	1	0	1	1
Montenegro	1	1	2	1	1	2
Nederländerna	3	1	4	14	3	17
Norge	80	13	93	89	10	99
Polen	239	113	352	248	115	363
Rumänien	76	14	90	73	13	86
Ryssland	248	57	305	253	54	307
Schweiz	81	12	93	80	12	92
Serbien	3	3	6	3	3	6
Slovakien	34	15	49	31	17	48
Slovenien	178	52	230	171	56	227
Storbritannien	283	71	354	247	63	310
Tjeckien	684	210	894	502	331	833
Tyskland	106	26	132	105	22	127
Ungern	141	37	178	141	31	172
USA	6	0	6	6	-	6
Dotterföretag totalt	3 933	1 269	5 202	3 916	1 210	5 126
Koncernen totalt	3 933	1 269	5 202	3 916	1 210	5 126

Könsfördelning, ledande befattningshavare

Moderbolaget
Styrelsen, stämmovalda	4	3	7	4	3	7
Styrelsen, arbetstagarrepresentanter	2	-	2	2	-	2
Koncernen
VD/ledningsgrupp	9	2	111)	4	1	52)

1) I koncernledningen har Pontus Kallen ingått fram till maj 2019 och Fredrik Liedholm har ingått fram till augusti 2019. Stefaan Sonjeau har ingått i koncernledningen från september 2019 och

Lars Christensson har ingått i koncernledningen från november 2019.

2) I koncernledningen har Fredrik von Oelreich ingått fram till juni 2018, då han ersattes av Ola Ringdahl. Kristian Ackeby har ingått i koncernledningen till augusti 2018 och ersattes av Malin Samuelsson i september 2018.

Personalkostnader		2019			2018
Löner och ersättningar	Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp	Övriga anställda	Summa löner och ersättningar	Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp	Övriga anställda	Summa löner och ersättningar
Moderbolaget, Sverige	3,3	-	3,3	2,9	-	2,9
Dotterföretag totalt	80,2	1 860,8	1 941,0	80,8	1 738,9	1 819,7
Koncernen totalt	83,5	1 860,8	1 944,3	83,7	1 738,90	1 822,60

Sociala kostnader

Moderbolaget, Sverige	1,1	-	1,1	0,9	-	0,9
varav pensioner	0	-	0	0	-	0
Koncernen totalt	27,6	493,1	520,7	20,8	480,7	501,5
varav pensioner	9,3	109,1	118,4	6,4	114,4	120,8
Summa personalkostnader	112,2	2 353,9	2 466,1	104,5	2 219,60	2 324,1

Not 6, forts.

Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 283 MSEK (234), utgör 30 MSEK (33) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 30 MSEK (33).

Total under 2019 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till 3 331KSEK (2 887), enligt nedanstående fördelning.

Vid årsstämman den 8 maj 2019 beslutades att arvode till styrelsens ledamöter ska utgå med totalt 3 256 KSEK fördelat på 856 KSEK till styrelsens ordförande, 391 KSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 26 KSEK vardera till arbetstagarrepresentanterna. Arvode till styrelsens ledamöter inom revisionsutskottet ska utgå med 102 KSEK till ordförande och 51 KSEK till envar av revisionsutskottets ordinarie ledamöter. Arvode till styrelsens ledamöter inom ersättningsutskott ska utgå med 61 KSEK till ordförande och 31 KSEK till ersättningsutskottets ordinarie ledamot. Revisions- och ersättningsutskottets sammanlagda arvoden ska ej överstiga 296 KSEK. Totalt kan ersättning utgå med 3 552 KSEK till styrelsen och ledamöter i utskott enligt beslut på stämman 2019.

Styrelsearvoden inklusive arvode i utskott

KSEK	2019	2018
Peter Nilsson	858,0	737,7
Per Bertland	395,3	341,3
Sonat Burman-Olsson	364,3	310,7
Viveka Ekberg	466,3	412,0
Anette Frumerie	415,3	361,3
John Hedberg	415,3	361,3
Bent Johannesson	364,3	310,7
Pontus Andersson	26,0	25,8
Anders Lundberg	26,0	25,8
Summa	3 330,8	2 886,6

Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid avslutande av styrelseuppdraget.

Ersättning till koncernledning och andra anställningsvillkor

2019 SEK	Ola Ringdahl1)	Ersättning övrig koncernledning1)	Totalt
Fast lön inkl. sem. ersättning	5 607 000	18 025 496	23 632 496
Rörlig ersättning	5 178 508	8 980 150	14 158 658
Pensioner	1 628 597	4 692 969	6 321 566
Förmåner	118 855	435 549	554 404
Summa	12 532 960	32 134 164	44 667 124

	Ola	Fredrik von	Ersättning övrig
2018 SEK	Ringdahl1)	Oelreich	koncernledning1)	Totalt
Arvode	-	3 540 000	-	3 540 000
Fast lön inkl. sem. ersättning	3 013 890	-	8 956 241	11 970 131
Rörlig ersättning	1 859 708	-	3 403 276	5 262 984
Pensioner	900 139	-	2 316 811	3 216 950
Förmåner	52 001	-	235 408	287 409
Summa	5 825 738	3 540 000	14 911 736	24 277 474

1) Exklusive sociala avgifter och särskild löneskatt

Fast och rörlig lön

Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön. Den rörliga ersättningen består av ett kort- respektive långsiktigt kontant ersättningsprogram som baseras på uppnådda resultat.

Den maximala kortsiktiga rörliga lönen uppgår till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal kortsiktig rörlig lön uppgående till 50 procent av den årliga fasta lönen. Långsiktig kontant rörlig ersättning uppgår maximalt till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal långsiktig rörlig ersättning uppgående till 70 procent av den årliga fasta lönen. Ola Ringdahls fasta ersättning för 2019 uppgick till 5 607 000 SEK. Rätt till pensionspremie uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har Ola Ringdahl rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad Ola Ringdahl erhållit under 2019 framgår i tabellen ovan.

I koncernledningen har affärsområdeschef för Building Systems Pontus Kallén ingått fram till maj 2019 och chefsjuristen och M&A- och HR-direktören Fredrik Liedholm har ingått fram till augusti 2019. Stefaan Sonjeau, affärsområdeschef för Building System, har ingått i koncernledningen från september 2019 och Lars Christensson, chef för affärsutveckling och M&A, har ingått sedan november 2019. 2019 års ersättningar till verkställande direktör och övrig koncernledning framgår i tabellen.

Regler vid uppsägning

Vid uppsägning av Ola Ringdahls anställning löper en uppsägningstid om tolv månader från bolagets sida och sex månader från Ola Ringdahls sida. Under uppsägningstiden har Ola Ringdahl rätt till oförändrad lön och anställningsförmåner med undantag för rörlig ersättning. Ola Ringdahl är bunden av en konkurrensklausul som är giltig under två år från anställningens upphörande under vilken han för tiden har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt av avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Ola Ringdahl.

Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är tolv månader, vid uppsägning från bolagets sida, och sex månader vid uppsägning från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Övriga ledande befattningshavare är bundna av konkurrensklausuler under tolv månader från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde.

Pensioner

Pensionsåldern för samtliga ledande befattningshavare är 65 år.

Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för Ola Ringdahl motsvarande 30 procent av hans årliga bruttolön. Kostnaderna för pensionspremierna under 2019 uppgick till 1 629 KSEK (900).

Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner. Pensionen ska följa gällande avtal, vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta ersättningen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer uppgick till sammanlagt 4 693 KSEK (2 317).

Bonusprogram

Utöver rörlig lön för koncernledningen, föreligger bonusprogram för övriga ledande befattningshavare. Bonusprogram baseras på resultatorienterade mål. Bonus uppgår till 10-40 procent av årslönen, beroende på befattning.

Vinstandelsplan

Sedan 1980 gör bolaget årligen avsättningar till en vinstandelsstiftelse för alla fast anställda i Sverige, i enlighet med avtal. Avsättningen baseras på resultatet i de svenska koncernbolagen. Från och med 2019 har villkoren för avsättningen förändrats till del för att tydligare reflektera hur hela Lindab uppfyller koncernens långsiktiga finansiella mål med en rörelsemarginal motsvarande 10 procent. Det maximala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med konsumentprisindex (KPI). Årets avsättning till vinstandelsplanen uppgick till 6 705 KSEK (7 103) inklusive särskild löneskatt.

Under åren 2001–2006, då Lindabaktien inte var noterad på börsen, gjordes placeringar i ägarbolaget Ratos AB. Under 2019 beslutades att samtliga Ratosaktier skulle avyttras, en transaktion som också realiserades under räkenskapsåret. Detta innebär att vinstandelsstiftelsens aktieinnehav nu endast utgörs av aktier i Lindab. Vid utgången av 2019 ägde stiftelsen 467 000 aktier (272 500) i Lindab.

Det finns också en mindre vinstandelsplan i ett av Lindabs franska bolag.

Incitamentsprogram

Vid årsstämman 2019 beslutades om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Enligt antagna riktlinjer ska ersättningsprogrammet för dessa personer bland annat omfatta en långsiktig kontant rörlig ersättningsdel. Denna ska vara baserad på finansiella prestationsmål som återspeglar värdetillväxten i Lindab och utvärderas över en treårig mätperiod. Eventuellt utfall av långsiktig kontant rörlig ersättning förutsätts på marknadsmässiga villkor investeras i aktier eller aktierelaterade instrument i Lindab. Total kostnad vid maximalt utfall för den treåriga mätperioden 2019 till 2021 uppskattas till 14 MSEK.

Not 6, forts.

Vid årsstämman 2017 respektive 2018 antogs motsvarande långsiktiga incitamentsprogram, vilka i allt väsentligt har samma utformning som ovan beslutat program. De tidigare antagna programmens mätperiod är mellan år 2017 till 2019 respektive år 2018 till 2020.

Köpoptionsprogram

Vid årsstämman 2019 beslutades om ett köpoptionsprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner i Lindabkoncernen genom en riktad emission av högst 290 000 köpoptioner. Med anledning av detta program har 175 000 köpoptioner förvärvats av ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner i Lindab enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda avtal. Varje köpoption ger innehavaren rätt att förvärva en aktie i Lindab till lösenkurs om 120,00 SEK. Förvärv av aktier med stöd av köpoption kan ske efter att Lindab offentliggjort halvårsrapporten för år 2022 och fram till och med den 31 augusti samma år.

Teckningsoptionsprogram

Vid årsstämman 2017 respektive 2018 beslutades om teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare, vilka i grunden har samma syfte och utformning som ovan nämnt köpoptionsprogram. Med anledning av dessa program har teckningsoptioner emitterats och avyttrats till ledande befattningshavare enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda teckningsavtal. Varje teckningsoption ger innehavaren rätt att förvärva en aktie i Lindab vid visst tillfälle och då till en i förväg avtalad teckningskurs. Från 2017 års teckningsoptionsprogram finns 25 000 utestående optioner med en teckningskurs på 108,80 SEK med lösen sommaren 2020. Från 2018 års teckningsoptionsprogram finns 110 000 utestående optioner med en teckningskurs på 86,40 SEK med lösen sommaren 2021. Lösen av eventuella optioner kan ske i tidsintervallet mellan offentliggörandet av halvårsrapporten och fram till och med den 31 augusti för respektive år i fråga.

Vid två tillfällen har optioner returnerats till Lindab av tidigare ledande befattningshavare. Dessa återköp har skett till marknadsmässig värdering, se vidare not 31. Återköpen medför att Lindab per den 31 december 2019 har 50 000, av initialt 75 000 emitterade, teckningsoptioner i eget förvar från det första teckningsoptionsprogrammet och 25 000, av initialt 135 000 emitterade, teckningsoptioner i eget förvar från det andra teckningsoptionsprogrammet.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Vid årsstämman 2019 fattades beslut om följande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare:

• Ersättning till ledande befattningshavare ska återspegla Lindabs branschtillhörighet och det ansvarsområde som respektive befattningshavare innehar.
• Ersättningen ska vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera ledande befattningshavare att stanna kvar i företaget.
• Ersättningssystemet består av följande komponenter; fast lön, kort- och långsiktig kontant rörlig ersättning, pension och tjänsteförmåner enligt nedan.
• Fast lön och förmåner ska vara individuellt fastställda utifrån ovanstående kriterier och respektive befattningshavares särskilda kompetens, erfarenhet och uppnådda resultat.
• Kortsiktig kontant rörlig ersättning utgår efter uppfyllande av individuella och tydligt fastställda mål. Den kortsiktiga rörliga ersättningen utgår som procent av den fasta lönen och har ett fastställt tak ej överstigande 50 procent av den fasta lönen för VD respektive 40 procent för övriga ledande befattningshavare.
• Långsiktig kontant rörlig ersättning utgår vid uppfyllande av finansiella prestationsmål som speglar värdetillväxten i Lindab. Den långsiktiga rörliga ersättningen utgår som procent av den fasta lönen och har ett fastställt tak ej överstigande 70 av den fasta lönen för VD respektive 40 procent för övriga ledande befattningshavare. Långsiktig kontant rörlig ersättning har en treårig mätperiod.
• Pensionen ska följa gällande kollektivavtal och vara premiebestämd. Omfattningen av pensionen baseras på samma kriterier som för fast ersättning och grundas på dels fast dels rörlig lön.
• Styrelsen har rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2019 ej utnyttjat detta mandat.

Vad avser riktlinjer till ledande befattningshavare för tiden från nästa årsstämma hänvisas till styrelsens kommande förslag inför årsstämman 2020.

	Ventilation Systems		Profile Systems		Building Systems		Övrigt		Totalt		Eliminering		Summa
	2019	2018	2019	2018	2019	2018	2019	2018	2019	2018	2019	2018	2019	2018
Nettoomsättning, externt	6 018	5 786	2 494	2 474	1 360	1 066	-	-	9 872	9 326	-	-	9 872	9 326
Nettoomsättning, internt mellan segment	4	4	26	17	0	0	-	-	30	21	–30	–21	0	0
Nettoomsättning, totalt	6 022	5 790	2 520	2 491	1 360	1 066	-	-	9 902	9 347	–30	–21	9 872	9 326
Justerat rörelseresultat före avskrivningar	883	274	340	233	131	30	–39	–35	1 315	802	-	-	1 315	802
Avskrivningar och nedskrivningar	–274	–102	–70	–35	–46	–21	–10	–10	–400	–168	-	-	–400	–168
Justerat rörelseresultat	609	472	270	198	85	9	–49	–45	915	634	-	-	915	634
Engångsposter och omstrukturerings kostnader	-	–12	-	–5	-	–25	-	–45	-	–87	-	-	-	–87
Rörelseresultat	609	460	270	193	85	–16	–49	–90	915	547	-	-	915	547
Finansnetto													–34	–16
Resultat före skatt													881	531
Skatt på årets resultat													–203	–137
Årets resultat													678	394
Anläggningstillgångar, exkl. finansiella tillgångar	3 586	2 750	1 204	1 053	737	565	165	162	5 692	4 530	-	-	5 692	4 530
Varulager	832	737	478	444	158	169	-	-	1 468	1 350	-	-	1 468	1 350
Övriga tillgångar	1 081	1 101	355	333	132	84	341	380	1 909	1 890	–343	–400	1 566	1 498
Ej fördelade tillgångar													712	424
Summa tillgångar									9 069	7 770	–343	–400	9 438	7 802
Eget kapital													5 027	4 464
Övriga skulder	1 979	1 248	655	551	576	372	71	75	3 281	2 246	–343	–400	2 938	1 846
Ej fördelade skulder													1 473	1 492
Summa eget kapital och skulder									3 281	2 246	–343	–400	9 438	7 802
Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar	216	72	31	25	22	19	9	4	278	120	-	-	278	120

Not 07 Segmentsredovisning

Not 7, forts.

Geografisk information

Nettoomsättning från externa kunder (baserad på hemvist)

Nedan redovisas extern nettoomsättning på Lindabs största marknader baserade på kundens hemvist. Lindabs största kund står för 1,9 procent (2,1) av koncernens totala omsättning, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder.

Land	2019 Procent		Land		2018 Procent
Sverige	2 179	22	Sverige	2 193	23
Danmark	1 035	10	Danmark	1 005	11
Tyskland	848	9	Storbritannien	743	8
Storbritannien	767	8	Tyskland	662	7
Norge	595	6	Norge	621	7
Övriga	4 448	45	Övriga	4 102	44
Summa	9 872	100	Summa	9 326	100

Anläggningstillgångar per land

Anläggningstillgångar avser immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar samt för 2019 även nyttjanderättstillgångar, och är fördelade per enskilt betydelsefulla länder med avseende på produktionskapacitet.

Land	2019	Procent	Land	20191)	Procent
Sverige	546	22	Tjeckien	326	21
Tjeckien	388	16	Sverige	276	18
Danmark	183	7	Danmark	171	11
Luxemburg	162	7	Slovenien	133	9
Slovenien	133	5	Polen	106	7
Storbritanien	123	5	Ryssland	102	7
Övriga	945	38	Övriga	423	27
Summa	2 480	100	Summa	1 537	100
Goodwill	3 211	-	Goodwill	3 211	-
Summa	5 691	-	Summa	4 748	-

1) Redovisat utfall för 2019 exklusive effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal.

Land	2018	Procent
Sverige	243	17
Tjeckien	263	19
Danmark	179	13
Slovenien	136	10
Ryssland	95	7
Polen	99	7
Övriga	371	27
Summa	1 386	100
Goodwill	3 144	-
Summa	4 530	-

Not 08 Intäktsredovisning

Lindabs verksamhet är inriktad på att utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja produkter inom huvudkategorin Bygg. Produktportföljen består av så väl enskilda artiklar som hela system för ventilation, kyla och värme, samt byggprodukter och bygglösningar såsom takavvattning i stål, beklädnadsprodukter för tak respektive väggar, stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner samt hallbyggnader. I utbudet ingår också kompletta, monteringsfärdiga stålbyggnadssystem. Vid försäljning av dessa stålbyggnadssystem kan ibland ett element av installation inkluderas, men detta är en icke väsentlig del av koncernens omsättning och installationstjänster säljs enbart på förfrågan i samband med materiell produkt.

Baserat på karaktären av de produkter som ingår i Lindabs produktportfölj och de varor som erbjuds på marknaden, så anses ett avtalsenligt prestationsåtagande gentemot kund huvudsakligen leda till en intäktsredovisning vid en viss tidpunkt. Detta sker vanligen i samband med fysisk leverans till motpart då kunden i realiteten får kontroll över produkten. Vid försäljning av större kompletta stålbyggnadssystem, i vilka delleveranser kan förekomma, så sker i allt väsentligt även här intäktsredovisningen vid fysisk leveranstidpunkt och i enlighet med vad som regleras i kontrakt.

Utifrån rådande verksamhetsinriktning och produktportfölj är Lindabs bedömning att intäkter i allt väsentligt redovisas vid viss tidpunkt. De redovisade intäkterna reflekterar då värdet av den ersättning som Lindab netto förväntas vara berättigad till när ett enskilt prestationsåtagande är uppfyllt. Detta innebär att eventuell volymrabatt och/eller förväntat nyttjande av förekommande kassarabatt redovisningsmässigt reducerar det bruttomässiga försäljningspriset vid tidpunkten för

Segmentinformation

Från och med den 1 januari 2019 implementerade Lindab en ny organisationsstruktur. Det tidigare affärsområdet Products & Solutions delades då upp i två nya affärsområden. Syftet med förändringen var att få en ökad transparens och fokus på respektive underliggande affärsinriktning samt säkerställa en operativ organisationsstruktur som stödjer hur Lindab strategiskt styr och följer upp verksamheten. Till följd av detta ändrades även den externa segmentsrapporteringen och de två tidigare segmenten Products & Solutions respektive Building Systems ersattes med tre segment: Ventilation Systems, Profile Systems och Building Systems. Grunden för uppdelningen på segment är de olika kunderbjudanden som respektive affärsområde tillhandhåller:

• Ventilation Systems erbjuder installatörer och andra beställare inom ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme.
• Profile Systems erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och väggar samt stålprofiler för vägg-, takoch bjälklagskonstruktioner.
• Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem.

Både Ventilation Systems och Profile Systems verksamhet styrs utifrån en geografiskt uppdelad säljorganisation som stöttas av ett antal produkt- och systemområden. Segmentet Building Systems består av en separat integrerad projektorganisation. Övrigt avser ej fördelade poster och omfattar bland annat moderbolagsfunktioner. Lindabs finansiella mål som verksamheten styrs utifrån är tillväxt, lönsamhet, nivå på skuldsättning och utdelningspolicy, se sidan 8.

Segmenten ansvarar för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras resultat beräknas på denna nivå, medan treasuryfunktionen ansvarar för finansieringen på koncern- och landnivå. Därmed består ej fördelade tillgångar huvudsakligen av pensionstillgångar samt aktuella och uppskjutna skattefordringar. Ej fördelade skulder består huvudsakligen av nettoupplåning, pensionsavsättningar samt aktuella och uppskjutna skatteskulder.

Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultatposter från den del av denna verksamhet som säljs internt fördelas i segmentkonsolideringen till segmenten.

Internpris mellan koncernens segment sätts utifrån principen om "armlängds avstånd", det vill säga som mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.

intäktsredovisningen. Intäktsreduktion och avsättning för förekommande volymrelaterade rabatter baseras på så väl erfarenhetsmässiga grunder som förväntade utfall utifrån innevarande avtal och indikativa framåtriktade inköpstrender hos enskilda kunder. Samma kriterier utgör grunden för bedömning och redovisning av nyttjande av eventuella kassarabatter, men då med återspegling på förväntade framtida betalningsmönster. Förekomsten av volym- respektive kassarabatter är differentierad mellan så väl olika geografiska marknader som olika kundkategorier och produkter.

Med hänsyn till att Lindab i allt väsentligt redovisar intäkter vid viss tidpunkt, det vill säga huvudsakligen i samband med fysisk leverans till motpart, så är upplupna intäkter per balansdagen av mindre värde. Redovisad nettoomsättning är reducerad med volym-/kassarabatter, för vilka det finns reservationer på balansdagen uppgående till –182 MSEK (–191), se not 28. Detta utgörs av avtalsskulder, vilka vanligtvis regleras inom ett års tid.

Koncernens intäkter redovisas och utvärderas huvudsakligen utifrån segmentens respektive geografiska marknader. Ventilation Systems intäkter hänför sig huvudsakligen till försäljning av ventilationsrelaterade produkter och inneklimatlösningar, Profile Systems omsättning baseras primärt på olika byggprodukter och byggsystem i tunnplåt samt olika stålprofiler, och Building Systems intäkter genereras väsentligen från försäljning av stålbyggnadssystem. Koncerninterna transaktioner mellan segmenten är marginella, se not 7.

Not 8, forts.

Nettoomsättning per segment och region

Norden	Västeuropa	CEE/CIS	marknader	Summa
2 433	2 609	839	137	6 018
1 792	144	548	10	2 494
11	692	647	10	1 360
4 236	3 445	2 034	157	9 872
				Övriga

				Övriga
2018	Norden	Västeuropa	CEE/CIS	marknader	Summa
Ventilation Systems	2 382	2 497	765	142	5 786
Profile Systems	1 814	149	501	10	2 474
Building Systems	2	411	568	85	1 066
Summa	4 198	3 057	1 834	237	9 326

Not 09 Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion

		Koncern
Avskrivningar	2019	2018
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten (not 17)	6	6
Patent och liknande (not 17)	3	3
IT och övriga immateriella tillgångar (not 17)	19	20
Varumärken (not 17)	1	1
Byggnader och mark (not 18)	42	38
Nyttjanderätter byggnader och mark (not 19)	166	-
Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 18)	74	72
Inventarier, verktyg och installationer (not 18)	29	28
Övriga nyttjanderätter av materiella anläggningstillgångar (not 19)	48	-
Summa	388	168
Nedskrivningar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten (not 17)	3	-
IT och övriga immateriella tillgångar (not 17)	7	-
Varumärken (not 17)	2	-
Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 18)	-	0
Inventarier, verktyg och installationer (not 18)	-	0
Summa	12	0
Summa av- och nedskrivningar per tillgångsslag	400	168
Totala avskrivningar fördelade per funktion1)
Kostnad för sålda varor	183	114
Försäljningskostnader	163	24
Administrationskostnader	35	23
Forsknings- och utvecklingskostnader	7	7
Summa	388	168
Totala nedskrivningar fördelade per funktion
Kostnad för sålda varor	-	0
Försäljningskostnader	12	-
Summa	12	0
Summa av- och nedskrivningar fördelade per funktion	400	168

1) Redovisat utfall för 2019 inkluderar effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal. För utfall exklusive IFRS 16 se sidan 110.

Not 10 Kostnader fördelade på kostnadsslag

		Koncern		Moderbolag
	2019	2018	2019	2018
Kostnad för direkt material	4 594	4 498	-	-
Övriga externa kostnader	1 403	1 608	2	1
Kostnader för arbetskraft (not 6)	2 549	2 401	5	5
Av- och nedskrivningar (not 9, 17, 18, 19)	400	168	-	-
Övriga rörelsekostnader	80	179	-	-
Summa	9 026	8 854	7	6

I koncernens rapport över totalresultat är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, forsknings- och utvecklingskostnader samt övriga rörelsekostnader uppgår totalt till 9 026 MSEK (8 854). Ovan visas en fördelning av dessa kostnader på de viktigaste kostnadsslagen. Kostnader för arbetskraft består av anställd personal, 2 466 MSEK (2 324) och inhyrd personal, 83 MSEK (77). Övriga externa kostnader hänför sig huvudsakligen till produktions-, försäljnings- och administrationsomkostnader.

Not 11 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer

Ersättning till revisorer

Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet ska beviljas styrelsen och verkställande direktören.

	Koncern			Moderbolag
	2019	2018	2019	2018
Deloitte
Revisionsuppdrag	7,8	7,1	0,4	0,4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,1	0,1	-	-
Skatterådgivning	0,1	0,1	-	-
Övriga uppdrag	0,2	0,4	-	-
Totalt Deloitte	8,2	7,7	0,4	0,4
Övriga
Revisionsuppdrag	1,1	1,3	-	-
Skatterådgivning	0,4	0,1	-	-
Övriga uppdrag	0,1	0,1	-	-
Totalt övriga	1,6	1,5	-	-
Totalt	9,8	9,2	0,4	0,4

Not 12 Forskning och utveckling

Forsknings- och utvecklingskostnader uppgår till 64 MSEK (72) och är direkt kostnadsförda i koncernens rapport över totalresultat, varav 6 MSEK (6) avsåg avskrivningar på balanserade utgifter för utvecklingskostnader. För balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, se not 17.

Not 13 Övriga rörelseintäkter och kostnader

	Koncern			Moderbolag
Intäkter	2019	2018	2019	2018
Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/-skulder	50	55	-	-
Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar	5	5	-	-
Övrigt	14	15	-	-
Summa	69	75	-	-
Kostnader
Valutakursdifferenser på rörelseskulder/-fordringar	−53	–70	-	-
Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar	−2	–5	-	-
Övrigt	−25	–1041)	-	-
Summa	−80	–179	-	-

1) Övrigt 2018 bestod huvudsakligen av kostnader för utvärdering av strukturella alternativ, omstruktureringskostnader samt åtgärder i samband med kostnadsbesparingsprogram.

Not 14 Finansiella intäkter och kostnader

	Koncern			Moderbolag
Resultat från andelar i koncernföretag	2019	2018	2019	2018
Erhållen aktieutdelning	-	-	-	2 373
Erhållet koncernbidrag	-	-	12	13
Summa	-	-	12	2 386
Ränteintäkter
Externa	21	17	-	-
Summa	21	17	-	-
Räntekostnader
Externa	–20	–22	0	-
Externa, leasing	–26	-	-	-
Till koncernföretag	-	-	–2	–9
För pensioner, netto	–4	–4	-	-
Summa	–50	–26	–2	–9
Övriga finansiella intäkter och kostnader
Valutakursvinster	1	0	-	-
Valutakursförluster	–3	–3	-	-
Övriga finansiella kostnader	–3	–4	-	-
Summa	–5	–7	-	-
Totalt	–34	–16	10	2 377

Not 15 Skatt på årets resultat

Inkomstskatten i resultaträkningen och rapporten över totalresultat i koncernen består huvudsakligen av följande komponenter.

		Koncern		Moderbolag
	2019	2018	2019	2018
Resultaträkningen
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–208	–139	–2	0
Justeringar avseende tidigare år	0	0	-	0
Summa aktuell skatt	–208	–139	–2	0
Uppskjuten skatt
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	5	3	0	0
Effekter av förändringar i skattesatser i olika länder	0	–1	-	-
Summa uppskjuten skatt	5	2	0	0
Totalt redovisad skattekostnad i resultaträkningen	–203	–137	–2	0
Övrigt totalresultat
Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner	10	1	-	-
Aktuell skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering	6	13	-	-
Totalt redovisad skattekostnad i övrigt totalresultat	16	14	-	-

Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till 203 MSEK (137) och den effektiva skattesatsen uppgick till 23 procent (26).

Den genomsnittliga skattesatsen var 21 procent (19). Den har beräknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land.

Avvikelsen mellan effektiv och genomsnittlig skattesats uppgick till 2 procentenheter (7), vilken för innevarande år främst förklarades av erlagd kupongskatt på utdelning. Den mindre avvikelsen mellan effektiv och genomsnittlig skattesats, jämfört med föregående år, berodde främst på att Lindab förbättrade resultatet i ett antal länder och endast genererade ett fåtal mindre ej aktiverade underskottsavdrag. Därutöver ska beaktas att Lindab även i högre grad kunnat aktivera och utnyttja tidigare ej aktiverade underskottsavdrag.

Skattesatsen i Sverige uppgår till hela 21,4 procent (22,0). De främsta orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk bolagsskattesats och Lindabkoncernens skattesats med utgångspunkt från resultat före skatt framgår av nedanstående tabell.

		Koncern
	2019	Procent	2018	Procent
Resultat före skatt	881		531
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	–189	–21,4	–117	–22,0
Avstämning mot redovisad skatt
Effekt av andra skattesatser för utländska bolag	7	0,7	15	2,8
Ej redovisade underskott, uppkomna under året	–4	–0,5	–29	–5,5
Skatt hänförlig till tidigare år	–1	–0,1	0	0,0
Ej avdragsgilla kostnader	–16	–1,8	–19	–3,6
Ej skattepliktiga intäkter	7	0,8	8	1,5
Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt	0	0,0	–1	–0,2
Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag1)	22	2,5	9	1,7
Omvärdering av övriga uppskjutna skattefordringar	–4	–0,5	–1	–0,2
Övrigt 2)	–25	–2,8	–2	–0,3
Redovisad skattekostnad	–203	–23,1	–137	–25,8

1) Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag avser huvudsakligen Tyskland. Detta gäller båda räkenskapsåren.

2) Övrigt avser huvudsakligen kupongskatt på utdelning.

Uppskjutna skattefordringar- och skulder vid utgången av året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion, framgår nedan:

	Uppskjuten skattefordran			Uppskjuten skatteskuld		Netto
	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31
Immateriella tillgångar	2	3	–9	–12	–7	–9
Materiella anläggningstillgångar	4	3	–53	–52	–49	–49
Finansiella anläggningstillgångar	-	-	-	-	-	-
Lager	19	18	–1	–1	18	17
Fordringar	3	4	–7	–1	–4	3
Avsättningar	50	42	0	0	50	42
Skulder	1	0	-	-	1	0
Leasing	10	1	–1	–1	9	0
Övrigt	1	0	–11	–10	–10	–10
Underskottsavdrag	45	40	-	-	45	40
Periodiseringsfonder	-	-	–47	–52	–47	–52
Summa	135	111	–129	–129	6	–18
Kvittning av fordringar /skulder	–17	–38	17	38	-	-
Enligt balansräkningen	118	73	–112	–91	6	–18

Avstämning av uppskjuten skatteskuld/fordran, netto	2019	2018
Vid årets början	–18	–22
Ändrade redovisningsprinciper	10	-
Redovisat i rapporten över totalresultat	5	3
Förvärv/avyttring av dotterbolag (not 5)	–2	1
Redovisat i övrigt totalresultat samt i eget kapital:
- justering förmånsbestämda planer pensioner	10	1
Omräkningsdifferenser	1	–1
Övrigt	-	-
Vid årets slut	6	–18

Förfallotider för outnyttjade underskottsavdrag	2019-12-31	2018-12-31
Nästa år	2	4
Om 2-4 år	0	26
Om 5-6 år	9	15
Efter 6 år	746	787
- därav utan förfallotid	571	603
Summa	757	832

Uppskjutna skattefordringar för skattemässiga underskottsavdrag redovisas i den utsträckning som det är sannolikt att de kommer att kunna tillgodogöras för att sänka framtida skattepliktiga vinster.

Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om cirka 921 MSEK (1 000), varav 164 MSEK (168) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran om 45 MSEK (40).

Kvarvarande underskottsavdrag om 757 MSEK (832), skulle kunna ge en uppskjuten skattefordran på 212 MSEK (220). Dessa har dock inte beaktats, då det inte anses möjligt att bedöma om Lindab inom en överskådlig framtid kan utnyttja dessa, alternativt att det inte anses troligt att Lindab kommer att kunna utnyttja dem.

Not 16 Resultat per aktie

Före och efter utspädning	2019	2018
Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK	678	394
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier, st	76 331 982	76 331 982
Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK per aktie)	8,89	5,16

Resultat per aktie före utspädning

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderföretaget. För perioden samt för jämförelseperioden förekommer ingen materiell utspädningseffekt.

Not 17 Immateriella tillgångar

	Balanserade utgifter för utvecklings arbeten	Patent och liknande	IT och övriga immateriella tillgångar	Varumärken	Goodwill	Totalt
1 januari–31 december 2018
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	45	94	383	68	3 059	3 649
Poster avseende förvärv av dotterbolag (not 5)1)	-	-	-	-	–1	–1
Nyanskaffningar	2	1	13	-	-	16
Avyttringar och utrangeringar	-	-	–4	-	-	–4
Omklassificeringar2)	0	-	–98	-	-	–98
Årets omräkningsdifferenser	2	1	14	0	86	103
Vid årets slut	49	96	308	68	3 144	3 665
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–26	–82	–297	–49	-	–454
Årets avskrivningar	–6	–3	–20	–1	-	–30
Avyttringar och utrangeringar	-	-	4	-	-	4
Omklassificeringar2)	0	-	82	-	-	82
Årets omräkningsdifferenser	–1	–1	–11	0	-	–13
Vid årets slut	–33	–86	–242	–50	-	–411
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	0	0	0	0	0	0
Årets nedskrivningar	-	-	-	-	-	-
Avyttringar och utrangeringar	-	-	-	-	-	-
Årets omräkningsdifferenser	-	-	-	-	-	-
Vid årets slut	0	0	0	0	0	0
Planenligt restvärde vid årets början	19	12	86	19	3 059	3 195
Planenligt restvärde vid årets slut	16	10	66	18	3 144	3 254
1 januari–31 december 2019 Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	49	96	308	68	3 144	3 665
Poster avseende förvärv/avyttring av dotterbolag (not 5)3)	-	-	12	-	15	27
Nyanskaffningar	3	0	11	-	-	14
Avyttringar och utrangeringar	-	-	–1	-	-	–1
Omklassificeringar	-	-	–11	-	-	–11
Årets omräkningsdifferenser	1	1	8	-	52	62
Vid årets slut	53	97	327	68	3 211	3 756
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–33	–86	–242	–50	-	–411
Årets avskrivningar	–6	–3	–19	–1	-	–29
Avyttringar och utrangeringar	-	-	1	-	-	1
Omklassificeringar	-	-	11	-	-	11
Årets omräkningsdifferenser	–1	–1	–6	-	-	–8
Vid årets slut	–40	–90	–255	–51	-	–436
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	0	0	0	0	0	0
Årets nedskrivning	–3	-	–7	–2	-	–12
Avyttringar och utrangeringar	-	-	-	-	-	-
Årets omräkningsdifferenser	0	-	0	0	-	0
Vid årets slut	–3	0	–7	–2	0	–12
Planenligt restvärde vid årets början	16	10	66	18	3 144	3 254
Planenligt restvärde vid årets slut	10	7	65	15	3 211	3 308

1) Redovisat värde hänför sig till justering från slutligt upprättad förvärvsanalys avseende köp av A.C. Manufacturing Ltd. år 2017.

2) Omklassificeringar är huvudsakligen relaterade till materiella IT-tillgångar, vilka tidigare inkluderats i rubriceringen som immateriella tillgångar.

3) Redovisat värde hänför sig till slutlig upprättad förvärvsanalys avseende köp av Ductmann Ltd. år 2019 samt avyttring av Lindab Door B.V..

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten är till största delen internt genererade aktiverade kostnader för programutveckling och certifikat. Övriga immateriella tillgångar består främst av programvara och kundlista.

Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill

Koncernen analyserar minst årligen om det föreligger något nedskrivningsbehov av goodwill, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Grunden för analyserna är finansiella budgetar, prognoser och affärsplaner som godkänts av styrelsen och/eller koncernledningen. Utifrån dessa görs estimeringar och beräkningar. Samtliga nedskrivningsprövningar av goodwill baseras också på antagande om fortsatt drift.

Utvärdering av nedskrivningsbehov avseende goodwill ska baseras på lägsta kassagenererande enhet och motsvara den lägsta nivån i koncernen på vilken goodwillen övervakas i den interna styrningen. För Lindabkoncernen bedöms denna nivå utgöras av de respektive integrerade operativa och rapporterande segmenten, Ventilation Systems, Profile Systems respektive Building Systems. Lindab utförde sin senaste analys av eventuellt nedskrivningsbehov avseende goodwill per den 30 november 2019. Återvinningsbart belopp för de kassagenererande enheterna baserades på beräkningar av bedömt nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgick från uppskattade framtida kassaflöden efter skatt baserade på finansiella budgetar och prognoser samt adderande bedömningar, för respektive segment, för tiden fram till år 2024. Väsentliga antaganden som använts i beräkningarna för nyttjandevärde var förväntad försäljningstillväxt, bruttomarginaler, diskonteringsränta samt antaganden om tillväxt efter prognosperiodens slut.

I antagande om bruttomarginal ingick väsentliga förmodanden av försäljningsvolym, försäljningspriser och råmaterialpriser. Dessa baserades på tidigare historiska utfall samt bedömning av framtida utveckling. När möjlighet funnits, så har bedömning av framtida utveckling även beaktat externa informationskällor, exempelvis information från Euroconstruct för framåtriktade försäljningsprognoser.

Diskonteringsräntan estimerades baserat på en vägd kapitalkostnad efter skatt om 7,3 procent (7,3). Beräkning av diskonteringsränta inkluderade för år 2019 effekterna av den implementerade redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal. Detta med anledning av att analys av eventuellt nedskrivningsbehov alltid ska reflektera samtliga vid prövningstillfället gällande redovisningsprinciper och därmed även effekterna av den nya standarden för leasing. Justerat för IFRS 16 uppgick motsvarande diskonteringsränta till 7,9 procent. Förändringen i diskonteringsränta (exklusive IFRS 16), i jämförelse med föregående år, hade sin huvudsakliga grund i förändrad viktning av verkligt värde på eget kapital i relation till koncernens nettolåneskuld. Det underliggande verkliga värdet på Lindabs eget kapital ökade betydande under året samtidigt som koncernens nettolåneskuld minskade. Kvoten baseras på rullande 12 månader för att balansera ut viss volatilitet i underliggande värde.

Beräknad diskonteringsränta användes för samtliga kassagenererade enheter i samband med nedskrivningsprövningens diskontering av bedömda framtida kassaflöden efter skatt. Belopp efter skatt användes i beräkningarna både när det gäller kassaflöde och diskonteringsränta eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonteringsränta innehåller en skattekomponent. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsnivåer före skatt som IFRS kräver. Applicerad diskonteringsränta motsvarade en diskonteringsränta före skatt på 9,0 procent (9,1) och baserades på koncernens vägda genomsnittliga skattesats. Justerat för IFRS 16 uppgick motsvarande diskonteringsränta till 9,8 procent.

Diskonteringsräntan representerar marknadens nuvarande bedömning av risker som är specifika för Lindab, med beaktande av individuella risker i de underliggande tillgångar som inte har tagits med i beräkningarna för kassaflödet. Beräkningen av diskonteringsräntan har baserats på specifika förhållanden i koncernen och kommer från dess vägda genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). WACC tar hänsyn till både skulder och eget kapital. Kapitalkostnaden för eget kapital baseras på den förväntade avkastningen för koncernens investerare. Kostnaden för koncernens skulder baseras på de räntebärande skulder Lindab är förpliktigad att infria. Koncernspecifik risk beaktas genom individuellt beaktad betafaktor. Betafaktorn utvärderas årligen på grundval av allmänt tillgängliga marknadsdata.

Samtliga tre segmenten bedriver sin verksamhet inom huvudbranschen Bygg med det gemensamma konceptet utveckling, tillverkning, marknadsföring och distribution av produkter och systemlösningar. Även om de geografiska marknaderna viktar något olika, vilket reflekteras i den differentierade tillväxttakten (se påföljande stycke), så bedöms riskprofilen som helhet vara tämligen enhetlig. Därför har samma antaganden tillämpats avseende diskonteringsränta för alla segmenten.

Vad gäller förväntat framtida kassaflöde bortom år 2024 har detta extrapolerats med hjälp av en bedömd genomsnittlig långsiktig tillväxt, terminaltillväxt, på 1,0 procent (1,0) för Ventilation Systems respektive Profile Systems och 1,5 procent (1,5) för Building Systems. (Notera att jämförelsetalen för de två förstnämnda segmenten ska ställas i relation till det tidigare segmentet Products & Solutions, vilket fram till år 2018 inkluderade båda dessa segments verksamhet.) Denna långsiktiga tillväxt ska reflektera och vara i nivå med den genomsnittliga tillväxten på de marknader där segmenten är verksamma, allt enligt prognoser för byggbranschens konjunkturinstitut. I antagandet har viktningar gjorts för tillväxtprognosen för de underliggande geografiska marknaderna Norden, Västeuropa och CEE/CIS. Därtill har tillväxttalet differentierats mellan de segmenten till följd av att de marknader som Building Systems är verksam på generellt sett har en högre tillväxttakt än de geografiska områden som Ventilation Systems respektive Profile Systems framför allt förväntas sälja sina produkter på.

För att stödja nedskrivningsprövningen som gjorts av goodwill inom koncernen har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår i beräkningen av nyttjandevärdet visar att återvinningsvärdet överstiger redovisat värde i samtliga tester för så väl Ventilation Systems som Profile Systems och Building Systems. I analysen har en förändring om 1 procentenhet av bruttomarginalen, diskonteringsräntan respektive antagande om tillväxt beaktats. Konsekvensen av beräkningarna är att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill vid utgången av 2019 utifrån antagandet om fortsatt drift.

Fördelad goodwill per segment	2019-12-31	2018-12-31
Ventilation Systems	1 953	-
Profile Systems	841	-
Products & Solutions1)	-	2 733
Building Systems	417	411
Summa goodwill	3 211	3 144

1) Från och med den 1 januari 2019 har det tidigare segmentet Products & Solutions delats upp i två nya affärsområden, tillika segment: Ventilation Systems respektive Profile Systems. För mer information, se not 7.

Not 18 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Pågående ny anläggningar byggnader	Pågående ny anläggningar maskiner	Totalt
1 januari – 31 december 2018
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	1 222	1 863	453	3	35	3 576
Poster avseende förvärv av dotterbolag (not 5)	-	-	-	-	-	-
Nyanskaffningar	7	35	13	9	40	104
Avyttringar och utrangeringar	–14	–66	–20	-	–1	–101
Omklassificeringar1)	7	20	110	-7	–32	98
Årets omräkningsdifferenser	30	35	7	0	1	73
Vid årets slut	1 252	1 887	563	5	43	3 750
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–409	–1 509	–344	-	-	–2 262
Årets avskrivningar	–38	–72	–28	-	-	–138
Avyttringar och utrangeringar	1	54	18	-	-	73
Omklassificeringar1)	1	6	–89	-	-	–82
Årets omräkningsdifferenser	–14	–27	–4	-	-	–45
Vid årets slut	–459	–1 548	–447	-	-	–2 454
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–8	–18	–2	–1	0	–29
Årets nedskrivning	-	0	0	-	0	0
Återförda nedskrivningar	-	-	-	-	-	-
Avyttringar och utrangeringar	4	6	1	-	-	11
Omklassificeringar	-	0	0	-	-	0
Årets omräkningsdifferenser	0	–1	0	0	0	–1
Vid årets slut	–4	–13	–1	–1	0	–19
Planenligt restvärde vid årets början	805	336	107	2	35	1 285
Planenligt restvärde vid årets slut	789	326	115	4	43	1 277
1 januari – 31 december 2019
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	1 252	1 887	563	5	43	3 750
Poster avseende förvärv/avyttring av dotterbolag (not 5)	-	2	0	-	-	2
Nyanskaffningar	54	62	26	16	113	271
Avyttringar och utrangeringar	–10	–33	–14	-	-	–57
Omklassificeringar	–67	30	17	–6	–35	–61
Årets omräkningsdifferenser	42	36	7	0	0	85
Vid årets slut	1 271	1 984	599	15	121	3 990
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–459	–1 548	–447	-	-	–2 454
Poster avseende förvärv/avyttring av dotterbolag (not 5)	-	–1	0	-	-	–1
Årets avskrivningar	–42	–74	–29	-	-	–145
Avyttringar och utrangeringar	2	32	13	-	-	47
Omklassificeringar	12	0	–11	-	-	1
Årets omräkningsdifferenser	–13	–30	–5	-	-	–48
Vid årets slut	–500	–1 621	–479	-	-	–2 600
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–4	–13	–1	–1	0	–19
Årets nedskrivning	-	-	-	-	-	-
Återförda nedskrivningar	-	-	-	-	-	-
Avyttringar och utrangeringar	2	-	1	-	-	3
Omklassificeringar	-	0	0	-	-	0
Årets omräkningsdifferenser	0	0	0	-	-	0
Vid årets slut	–2	–13	0	–1	0	–16
Planenligt restvärde vid årets början	789	326	115	4	43	1 277
Planenligt restvärde vid årets slut	769	350	120	14	121	1 374

1) Omklassificeringar (inom kategorin Inventarier, verktyg och installationer) är huvudsakligen relaterade till materiella IT-tillgångar, vilka tidigare inkluderats i rubriceringen immateriella tillgångar.

Not 19 Nyttjanderättstillgångar

byggnader och mark anläggningstillgångar Totalt Ändrade redovisningsprinciper 884 107 991 1 Januari - 31 December 2019 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 884 107 991 Poster avseende förvärv av dotterbolag (not 5) 11 0 11 Nya och förändrade nyttjanderättsavtal 123 55 178 Avslutade nyttjanderättsavtal1) –38 –4 –42 Omklassificeringar 67 0 67 Årets omräkningsdifferenser 18 3 21 Vid årets slut 1 065 161 1 226 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början - - - Årets avskrivningar –166 –48 –214 Avslutade nyttjanderättsavtal1) 3 3 6 Omklassificeringar –7 0 –7 Årets omräkningsdifferenser –2 0 –2 Vid årets slut –172 –45 –217 Ackumulderade nedskrivningar Vid årets början - - - Årets nedskrivningar - - - Avslutade nyttjanderättsavtal - - - Omklassificeringar - - - Årets omräkningsdifferenser - - - Vid årets slut - - - Planenligt restvärde vid årets början, efter ändrade 884 107 991 redovisningsprinciper
		Nyttjanderätter	av materiella
	Planenligt restvärde vid årets slut	893	116	1 009

1) Avslutade nyttjanderätter avser till betydande del den verksamhetsfastighet i Schweitz som Lindab köpte ut i förtid. Se vidare not 29.

Not 20 Andra långfristiga värdepappersinnehav

	Koncern
	2019-12-31	2018-12-31
Anskaffningsvärde vid årets början	4	4
Årets omräkningsdifferenser	0	0
Vid årets slut	4	4

Här redovisas långfristiga innehav av onoterade aktier och andelar. Intresseföretag ingår till bokförda värden, 0 MSEK (0), se not 31. Övriga innehav, 4 MSEK (4), utgörs framför allt av mindre innehav, ägda av koncernbolag.

Not 21 Andra långfristiga fordringar

	Koncern
	2019-12-31	2018-12-31
Anskaffningsvärde vid årets början	2	3
Minskning/Ökning	2	–1
Vid årets slut	4	2

Andra långfristiga fordringar består huvudsakligen av depositioner för hyrda lokaler.

Not 22 Varulager

	Koncern
	2019-12-31	2018-12-31
Råvaror och förnödenheter	677	642
Varor under tillverkning	66	73
Färdiga varor och handelsvaror	725	635
Summa	1 468	1 350

Direkt materialkostnad under året uppgick till 4 594 MSEK (4 498), inklusive 2 MSEK (2) i justering av inkuransreserv. Därutöver har inkuransreserven för färdigvarulager minskat med 3 MSEK (+2), vilket medför en total justering av inkurensreserv om –1 MSEK (4) exklusive valutaeffekt. Reserven för inkurans i varulager uppgår till 70 MSEK (69), vilket motsvarar 5 procent (5) av lagervärdet före avdrag för inkurans. Valutakurseffekter har under året ökat reserven med 2 MSEK (2).

Not 23 Kortfristiga fordringar

	Koncern
	Kundfordringar		Upplupna intäkter1)		Övriga fordringar2)
Förfallet antal dagar	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31
Ej förfallet	1 062	1 018	33	23	71	53
< 6 dagar	166	148	-	-	0	0
6 – 90 dagar	104	110	-	-	1	0
90 – 180 dagar	12	29	-	-	-	-
180 – 360 dagar	11	17	-	-	2	-
> 360 dagar	92	87	-	-	1	1
Summa	1 447	1 409	33	23	75	54
Reservering för förväntade kundförluster/ osäkra kundfordringar	–98	–92	-	-	-	-
Summa	1 349	1 317	33	23	75	54

1) Upplupna intäkter avser endast kursvinst på terminskontrakt uppgående till 15 MSEK (5) och rabatter på inköp 18 MSEK (18).

2) Övriga fordringar avser endast moms uppgående till 54 MSEK (35) och övriga fordringar 21 MSEK (19).

Lindab tillämpar en värderingsmetod för beräkning av kreditförlustreserv för kundfordringar, vilken baseras på förväntade kreditförluster istället för befarade förluster. Metoden med att beräkna förväntade kreditförluster baseras på sex olika nivåer av förfallodagar (se tabell ovan), allt ifrån ej förfallna kundfordringar till fordringar med mer än 360 dagars förfall. Respektive nivå har en förväntad kreditförlustgrad, utifrån vilka redovisningsmässiga förlustreserveringar sker så till vida individuell bedömning inte indikerar annat. Graderingen av kreditförlust per nivå baseras på historiska förlustmönster inom Lindab under en sexårsperiod justerat med en framåtblickande faktor, vilken reflekterar en framtida förväntan om förändrade betalningsstrukturer utifrån konjunkturläge etc. Kreditförlustgraderna för de olika kategorierna är per den 31 december 2019 i intervallet 0,4 - 95,4 procent (0,2 - 95,02). En lägre reservationsnivå än angivna kreditförlustgrader accepteras endast om koncernen har en reell säkerhet eller motsvarande som matchar fordringsbeloppet. Ökningen i reservation för förväntade kundkreditförluster grundar sig huvudsakligen på ökade utestående kundfordringar och en något utökad befarad risk till följd av konjunkturläge. I enlighet med tidigare år skrivs en enskild kundfordring bort vid den tidpunkt då det inte finns någon rimlig förväntan alls om reglering av motpart.

Under 2019 har resultatet belastats med 18 MSEK (26) avseende reservering för förväntade kundkreditförluster och för årets konstaterade, kostnadsförda kundförluster.

		Koncern
Förändring i avsättning för förväntade kundförluster/osäkra kundfordringar	2019	2018
Vid årets början	92	88
Förändring via förvärv/avyttring	0	-
Ökning av avsättning	22	28
Konstaterade förluster	–12	–23
Återförda avsättningar	–6	–3
Omräkningsdifferenser	2	2
Vid årets slut	98	92

	Koncern
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	2019-12-31	2018-12-31
Förutbetalda mjukvarulicenser	23	15
Förutbetalda kostnader för hyra och leasing	0	9
Upplupen kursvinst terminskontrakt	15	5
Försäkringskostnader	10	9
Upplupna rabatter på inköp	18	18
Övriga förutbetalda kostnader	90	76
Summa	156	132

		Koncern
Övriga fordringar	2019-12-31	2018-12-31
Momsfordran	54	35
Förskott till leverantörer	11	8
Depositioner	2	3
Reseförskott	1	1
Förskott till anställda	0	0
Övriga fordringar	7	7
Summa	75	54

Not 24 Eget kapital och antal aktier

I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier från och med 2001.

		Antal aktier		Förändring av aktiekapital	Totalt aktiekapital
År	Åtgärd	Serie A	Serie B 1)	(KSEK)	(KSEK)
2001	Nybildning	1 000	-	100	100
	Nyemission	9 000	-	900	1 000
2002	Aktiesplit (100:1)	1 000 000	-	-	1 000
2006	Aktiesplit (8:1)	8 000 000	-	-	1 000
	Nyemission	-	2 988 810	374	1 374
	Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital	–2 988 810	-	–374	1 000
	Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital	-	–2 988 810	–374	626
	Fondemission	-	-	74 542	75 168
	Aktiesplit (15:1)	75 167 850	-	-	75 168
	Utnyttjande av optioner	3 539 970	-	3 540	78 708
Vid årets slut		78 707 820	-	-	78 708
Antal aktier i eget förvar		–2 375 838	-	-	-
Totalt antal utestående aktier vid årets slut		76 331 982	-	-	-

1) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.

Aktiekapitalet, om 78 708 KSEK, är fördelat på 78 707 820 aktier.

Aktier i eget förvar

Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier, uppgående till 348 MSEK. Under 2010 förvärvades IVK-Tuote Oy, genom att 559 553 aktier i eget förvar överläts till säljarna av bolaget. Under 2012 gjordes en försäljning av 1 000 000 egna aktier, uppgående till 52 MSEK. Antalet aktier i eget förvar sjönk därmed till 2 375 838 och utestående aktier ökade till 76 331 982. Sedan 2012 har aktier i eget förvar varit oförändrat.

Karaktär och syfte med reserverna inom eget kapital

Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Omräkningsreserven omfattar även den ackumulerade nettoförändringen av säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Lindab använder lån som säkringsinstrument.

Förslag till vinstdisposition

SEK	2019
Balanserade vinstmedel	2 435 761 475
Årets vinst	6 239 207
Summa balanserade vinstmedel vid årets slut	2 442 000 682

Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande:

SEK

Summa	2 442 000 682
I ny räkning balanseras	2 167 205 547
Till aktieägarna utdelas 3,60 SEK per aktie	274 795 135

Den föreslagna utdelningen för år 2018 på 1,75 SEK per aktie, som beslutades av årsstämman den 8 maj 2019, har i enlighet med detta beslut utbetalats. Total utbetald utdelning uppgick till 133 580 969 SEK.

Not 25 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser

Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensioner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, till exempel vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda planer för pensioner eller uppsägning. I följande sammanställning av pensionskostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna.

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas bland annat genom försäkring i Alecta, i den så kallade ITP2-planen. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2019 och 2018 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket har medfört att det inte varit möjligt att redovisa detta som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda åldersoch familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 6 MSEK (6). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,03 respektive 0,06 procent (0,04 respektive 0,06).

Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncernen alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (142). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden.

Kostnaderna för avgiftsbestämda planer uppgår till 103 MSEK (104).

Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner är Lindab huvudsakligen exponerat mot ett antal kategorier av risker. Det avser risker förknippade med den faktiska utbetalningens storlek. Ökad livslängd hos förmånstagarna och inflation som påverkar löner och pensioner är risker som påverkar den framtida utbetalningens storlek och därmed även skuldens storlek. En väsentlig kategori i exponeringshänseende är mätning vilken också påverkar redovisning av pensionsskuldernas storlek. Diskonteringsräntan som används för att beräkna nuvärdet av pensionsskulden varierar och påverkar därmed skulden. Diskonteringsräntan påverkar även räntekostnaden eller intäkten bland de finansiella posterna samt även kostnaderna för årets intjäning. En annan kategori avser avkastning på investeringar. Pensionsmedel är investerade i olika finansiella instrument där avkastningen är exponerad för marknadsförändringar. Svag avkastning kan reducera investeringarnas storlek och leda till att pensionsmedlen inte räcker för att täcka framtida pensionsutbetalningar.

Redovisning i rapporten över finansiell ställning

Specifikation av förmånsbaserade pensionsförpliktelser m.m.	2019-12-31	2018-12-31
Nuvärde av fonderade förmånsbaserade förpliktelser	64	46
Verkligt värde på förvaltningstillgångar för förmånsbaserade förpliktelser	–36	–30
Nettovärde fonderade planer	28	16
Nuvärdet av ofonderade förmånsbaserade förpliktelser	221	180
Nettoskuld i rapporten över finansiell ställning för förmånsbaserade förpliktelser	249	196
Avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser	34	38
Pensionsskuld enligt rapporten över finansiell ställning	283	234
Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser	–34	–38
Finansiell placering enligt rapporten över finansiell ställning	–34	–38

I rapporten över finansiell ställning redovisas, för förmånsbaserade fonderade planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser.

Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 283 MSEK (234), utgör 30 MSEK (33) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 30 MSEK (33).

Kostnader redovisade i resultaträkningen enligt tabellen nedan inkluderar kostnader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under tidigare år, nettoräntekostnader samt vinster och förluster vid regleringar. Räntenettot redovisas i finansnettot.

Förändring av förvaltningstillgångar och förmånsbestämda pensionsförpliktelser under året		2019		2018
	Tillgångar	Förpliktelser	Tillgångar	Förpliktelser
Vid årets början	–30	226	–37	221
Pensionskostnader redovisade i resultaträkningen
- Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	-	13	0	14
- Räntekostnader/-intäkter	–1	5	0	2
Summa	–31	244	–37	237
Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat
- Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/-intäkter	–1	-	0	-
- Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden	-	0	-	–1
- Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden	0	43	0	5
- Erfarenhetsbaserade vinster/förluster	0	1	1	–4
Summa	–1	44	1	0
Valutakursdifferenser	–1	3	–2	5
Avgifter betalda av arbetsgivaren	–4	1	–3	0
Utbetalda pensioner	1	–7	11	–16
Vid årets slut	–36	285	–30	226

Vägd genomsnittlig löptid för den förmånsbaserade pensionsförpliktelsen uppgår till 20,6 år (19,6).

	2019-12-31		2018-12-31
Mest väsentliga aktuariella antaganden	Sverige	Övriga	Sverige	Övriga
Diskonteringsränta, %	1,5	0,2-0,9	2,5	1,0-1,8
Framtida löneökningar, %	2,8	0,0-3,0	3,0	0,0-3,1
Framtida ökningar av pensioner, %	1,8	0,0-1,8	2,0	0,0-1,8
Livslängdsantagande	DUS14	-	DUS14	-

Övriga innefattar pensionplaner i Luxemburg, Italien, Frankrike, Rumänien, Schweiz, Slovenien och Tyskland.

Den pensionerade nettoskuldens fördelning per balansdagen var att 186 MSEK (150) av total förmånsbaserad förpliktelse avsåg pensionsåtagande i Sverige och 63 MSEK (46) var relaterat till övriga länder.

Valet av diskonteringsränta i Sverige har baserats på den marknadsränta som gäller för bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen.

		Inverkan på de förmånsbestämda planerna
			2019-12-31		2018-12-31
Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de mest väsentliga antagandena är		Ökning i antagande	Minskning i antagande	Ökning i antagande	Minskning i antagande
Diskonteringsränta	+/– 0,5%	–26	30	–19	22
Förändringar i framtida löneökningar	+/– 0,5%	16	–14	14	–11
Förändringar i framtida ökningar av pensioner	+/– 0,5%	16	–14	11	–10

Känslighetsanalysen har baserats på en förändring i antaganden medan alla andra hålls konstanta. Vid beräkning av känsligheten i de förmånsbestämda förpliktelserna för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod, den så kallade projected unit credit method, som vid beräkning av pensionsskulden.

Not 25, forts.

Förvaltningstillgångarna
består av följande	2019-12-31		Procent 2018-12-31	Procent
Aktier	7	19	4	13
Obligationer	5	14	4	14
Fastigheter	3	8	2	7
Försäkrade pensionsreserver	15	43	15	48
Övrigt	6	16	5	18
Summa	36	100	30	100

Löptidsanalys avseende förväntade betalningar

för de förmånsbestämda planerna i framtiden	2019	2018
Inom 12 månader	11	10
Mellan 2 och 5 år	34	34
Mellan 5 och 10 år	46	48
Summa	91	92

Moderbolaget

Bolagets pensionsåtagande för tidigare koncernchefer är klassificerat som avgiftsbaserad plan. Se vidare not 6.

Not 26 Övriga avsättningar

2018		Koncern
	Omstrukture ringsreserv	Garantireserv	Övrigt	Totalt
Vid årets början	15	11	9	35
Ökning under året	33	20	4	57
Utnyttjat under året	–14	–16	–3	–33
Valutakursdifferenser	0	0	0	0
Vid årets slut	34	15	10	59
Fördelning i rapporten över finansiell ställning
Övriga långfristiga avsättningar	13	5	5	23
Övriga kortfristiga avsättningar	21	10	5	36
Totalt	34	15	10	59

2019		Koncern
	Omstrukture ringsreserv	Garantireserv	Övrigt	Totalt
Vid årets början	34	15	10	59
Ökning under året	6	20	1	27
Utnyttjat under året	–17	–17	–3	–37
Valutakursdifferenser	0	0	0	0
Vid årets slut	23	18	8	49
Fördelning i rapporten över finansiell ställning
Övriga långfristiga avsättningar	13	5	5	23
Övriga kortfristiga avsättningar	10	13	3	26
Totalt	23	18	8	49

Omstruktureringsreserven utgörs av reserver hänförliga till kostnadsbesparingsåtgärder.

Garantiavsättningarna om 18 MSEK (15) innehåller dels uppskattade utgifter i framtiden för fel i levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav.

Building Systems har en gemensam beräkningsprincip för garantiavsättningar som täcker hela garantitiden, vilken spänner över två till tio år. Denna beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader. Den framräknade garantiavsättningen reduceras med faktiska kända reklamationer, 9 MSEK (7), vilka brukar uppkomma i nära anknytning till leveranser. De framtida beräknade garantiavsättningarna uppgår till 2 MSEK (4). Utöver dessa återfinns individuella avsättningar för specifika produkter motsvarande 0 MSEK (0).

Övriga avsättningar avser främst personalrelaterade avsättningar, legala avsättningar samt avsättning för miljöåtagande på 3 MSEK (3). Bedömningen av avsättningen för miljöåtagandet har baserats på känd information, uppfattningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande föreligger samt tillförlitligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till.

Not 27 Koncernens upplåning och finansiella instrument

	Koncern	Moderbolag
Långfristig upplåning	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31
Banklån	1 001	1 085	-	-
Leasing	798	-	-	-
Kortfristig upplåning
Skulder till kreditinstitut	3	4	-	-
Checkräkningskrediter	25	55	-	-
Leasing	241	-	-	-
Summa upplåning	2 068	1 144	-	-

I summa upplåning ingår säkerställda skulder (banklån mot säkerhet) på 49 MSEK (5) och avser finansiering av fastigheter i Schweiz. Säkerheten utgörs av pantbrev i fastigheterna och räntan på dessa lån är fast.

Outnyttjade krediter i koncernen uppgick till 1 942 MSEK ( 1 558 ). Moderbolaget har inga outnyttjade krediter.

Enligt koncernens Treasurypolicy får inte räntebindningstiden vara längre än 12 månader, per den 31 december 2019 uppgick den till 3 månader. Merparten av koncernens upplåning har idag rörlig ränta.

Not 27, forts.

Koncernens upplåning fördelad på olika valutor

		Koncern	Moderbolag
Belopp i MSEK	2019-12-31	2019-12-311)	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31
SEK	302	22	50	-	-
EUR	1 219	888	874	-	-
CHF	162	119	187	-	-
NOK	133	-	-	-	-
GBP	111	-	-	-	-
CZK	71	-	-	-	-
PLN	38	-	33	-	-
DKK	13	-	-	-	-
RUB	8	-	-	-	-
RON	8	-	-	-	-
HUF	3	-	-	-	-
	2 068	1 029	1 144	-	-

1) Redovisat utfall för 2019 exklusive effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal.

Förändring av skulder i finansieringsverksamheten

Koncern	2018-12-31	Ändrade redovis nings principer	Kassa flöde	Förvärv/ Avyttringar	Nya och förändrade nyttjande rättsavtal	Avslutade nyttjande rättsavtal	Omklassifi ceringar	Omräk ningsdiffe renser	Värdering till verkligt värde		Övrigt 2019-12-31
Långfristiga finansiella skulder	1 085	-	–69	-	-	-	–30	15	-	-	1 001
Kortfristiga finansiella skulder	4	-	2	-	-	-	–3	0	-	-	3
Leasingskuld	-	1 050	–214	11	178	–38	33	22	-	–3	1 039
Checkräkningskredit	55	-	–30	-	-	-	-	-	-	-	25
Derivat	0	-	–39	-	-	-	-	5	-	34	0
Totala finansiella skulder inkl. derivat	1 144	1 050	–350	11	178	–38	-	42	-	31	2 068

Moderbolag	2018-12-31	Kassaflöde	Förvärv/ Avyttringar	Omklassifi ceringar	Omräknings differenser	Värdering till verkligt värde	Övrigt	2019-12-31
Långfristiga finansiella skulder	-	-	-	-	-	-		-
Totala finansiella skulder inkl. derivat	-	-	-	-	-	-	-	-

Koncern	2017-12-31	Kassaflöde	Förvärv/ Avyttringar	Omklassifi ceringar	Omräknings differenser	Värdering till verkligt värde	Övrigt	2018-12-31
Långfristiga finansiella skulder	1 397	–362	-	-	50	-	-	1 085
Kortfristiga finansiella skulder	4	0	-	-	0	-	-	4
Checkräkningskredit	65	–10	-	-	0	-	-	55
Derivat	0	–56	-	-	11	-	45	0
Totala finansiella skulder inkl. derivat	1 466	–428	-	-	61	-	45	1 144

Moderbolag	2017-12-31	Kassaflöde	Förvärv/ Avyttringar	Omklassifi ceringar	Omräknings differenser	Värdering till verkligt värde	Övrigt	2018-12-31
Långfristiga finansiella skulder	2 226	–2 234	-	-	-	-	8	-
Totala finansiella skulder inkl. derivat	2 226	–2 234	-	-	-	-	8	-

Upplysningar om redovisat värde per kategori och verkligt värde per klass

	2019-12-31				2018-12-31
Finansiella tillgångar	Finansiella till gångar värde rade till verkligt värde via resultaträkning	Finansiella tillgångar vär derade till upp lupet anskaff ningsvärde	Totalt redovisat värde	Verkligt värde	Finansiella till gångar värde rade till verkligt värde via resultaträkning	Finansiella tillgångar värde rade till upplupet anskaffnings värde	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Andra långfristiga värdepappersinnehav	1	-	1	-	1	-	1	-
Andra långfristiga fordringar	-	4	4	-	-	2	2	-
Derivattillgångar	15	-	15	15	5	-	5	5
Kundfordringar	-	1 349	1 349	-	-	1 317	1 317	-
Övriga fordringar	-	5	5	-	-	7	7	-
Upplupna intäkter	-	18	18	-	-	18	18	-
Likvida medel	-	536	536	-	-	289	289	-
Summa finansiella tillgångar	16	1 912	1 928	15	6	1 633	1 639	5

Not 27, forts.

			2019-12-31				2018-12-31
Finansiella skulder	Finansiella skulder värde rade till verkligt värde via resultaträkning	Finansiella skulder värde rade till upp lupet anskaff ningsvärde	Totalt redovisat värde	Verkligt värde	Finansiella skulder värde rade till verkligt värde via resultaträkning	Finansiella skulder värde rade till upplupet anskaffnings värde	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Checkräkningskrediter	-	–25	–25	–25	-	–55	–55	–55
Skulder till kreditinstitut	-	–1 004	–1 004	–1 007	-	–1 056	–1 056	–1 060
Leasingskulder	-	–1 039	–1 039	–1 127	-	-	-	-
Derivatskulder	–3	-	–3	–3	–4	-	–4	–4
Leverantörsskulder	-	–763	–763	-	-	–788	–788	-
Övriga skulder	-	–8	–8	-	-	–9	–9	-
Upplupna kostnader	-	–294	–294	-	-	–287	–287	-
Summa finansiella skulder	–3	–3 133	–3 136	–2 162	–4	–2 195	–2 199	–1 119

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Kundfordringar

Kundfordringar uppstår i koncernens operativa verksamhet och är ett resultat av att Lindab förser kunder med avtalade varor och tjänster. Kontraktuella betalningsvillkor finns i dessa underliggande avtal, villkor som reglerar tidpunkt för kommande betalningsströmmar. Lindab innehar samtliga kundfordringar med syfte att insamla dessa avtalsenliga och verksamhetsrelaterade kassaflöden utifrån kontraktuella villkor.

Kundfordringar klassificeras utifrån sin karaktär som omsättningstillgångar och värderas initialt till transaktionspriset. Med hänsyn till fordringarnas kortfristiga löptid redovisas dessa även vid efterföljande redovisningstidpunkter till nominellt belopp utan diskontering. Kundfordringarnas bruttomässigt redovisade värde om 1 447 MSEK (1 409) är dock reducerat med en nedskrivning om –98 MSEK (–92) för att reflektera förväntat värde att få reglerat av motparterna. För koncernens redovisningsprinciper avseende nedskrivning och beräkning för reservering av osäkra kundfordringar hänvisas till not 23.

Övriga fordringar och upplupna intäkter

Även övriga fordringar och upplupna intäkter uppkommer normalt som följd av transaktion inom koncernens normala verksamhet. Vanligen kan tidpunkt för kommande kassaflöden relaterade till tillgångarna identifieras och vid reglering hänför sig de likvidmässiga flödena till kapitalbelopp samt eventuell ränta på utestående kapitalbelopp. Koncernen innehar de finansiella instrumenten inom dessa kategorier med syfte att inkassera de underliggande kassaflödena hänförliga till tillgångarna vid förfall och de är inte föremål för handel på en aktiv marknad.

Likvida medel

Vid balansdagen uppgår koncernens likvida medel till 536 MSEK (289). Dessa avser bank och tillgodohavanden. I det redovisade värdet för likvida medel ingår spärrade medel med 0 MSEK (3). Ingen kreditreservering finns på likvida medel.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen

Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde över resultaträkningen. För Lindab är det huvudsakligen derivattillgångar som inte används i säkringsredovisningen som hamnar inom denna kategori. I kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen ingår även vissa tillgångar i form av värdepapper. Den bakomliggande faktorn till klassificeringen är att dessa egetkapitalinstrument inte är strategiska och vid första redovisningstillfället fattades ej heller beslut om att oåterkalleligt redovisa dessa till verkligt värde via övrigt totalresultat. Under året har koncernens resultaträkning påverkats med 12 MSEK (–45) avseende vinster/förluster från finansiella tillgångar och skulder värderade tillverkligt värde via resultaträkningen.

Beskrivning av verkligt värde

Andra långfristiga värdepappersinnhav

Ingen information om verkligt värde lämnas avseende aktier och andelar. Lindab bedömer att ett verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt samt att marknaden för dessa innehav är begränsad.

Räntebärande skulder

Verkligt värde för räntebärande skulder lämnas i upplysningssyfte och beräknas genom diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta.

Derivat

Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av mellanskillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.

Övriga finansiella tillgångar och skulder

För likvida medel, kundfordringar, övriga fordringar, upplupna intäkter, leverantörsskulder, checkräkningskrediter, övriga skulder och upplupna kostnader med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.

Värderingshierarkin

Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:

• Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1),
• Andra observerbara indata för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (det vill säga som prisnoteringar) eller indirekt (det vill säga härledda från prisnoteringar) (nivå 2),
• Indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (det vill säga icke observerbara indata) (nivå 3).

		2019-12-31				2018-12-31
Tillgångar	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivattillgångar	-	15	-	15	-	5	-	5
Summa tillgångar	-	15	-	15	-	5	-	5
		2019-12-31				2018-12-31
Skulder	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatskulder	-	–3	-	–3	-	–4	-	–4
Värderade till verkligt värde i upplysningssyfte
Checkräkningskrediter	-	–25	-	–25	-	–55	-	–55
Skulder till kreditinstitut	-	–1 007	-	–1 007	-	–1 060	-	–1 060
Summa skulder	-	–1 035	-	–1 035	-	–1 119	-	–1 119

Det har inte skett någon överföring mellan nivåerna under året. Bolaget har inte kvittat några finansiella instrument i balansräkningen.

Vid utgången av 2019 fanns ingen förpliktelse om att förvärva egna aktier.

Not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncern		Moderbolag
	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31
Löne- och semesterskulder	216	200	-	-
Intjänade resultatandelar	9	11	-	-
Sociala kostnader	120	106	1	1
Bonusskuld till kunder	182	191	-	-
Upplupen kursförlust terminskontrakt	5	5	-	-
Övriga kostnader	131	113	1	1
Summa	663	626	2	2

Not 29 Leasing

Lindab har från och med den 1 januari 2019 tillämpat den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leaisingavtal, en standard som ersätter IAS 17 Leasingavtal. Till följd av koncernens val att implementera den nya redovisningsstandarden med tillämpning av lättnadsregler samt en förenklad övergångsmetod, så har jämförelsetal för tidigare år inte räknats om för redovisad resultaträkning, finansiell ställning och kassaflöde. I denna not delges därmed inte heller omräknade tal för år 2018, utan presenterad information för föregående år baseras på den då gällande tillämpningen av IAS 17 Leasingavtal. För ytterligare information om övergången från IAS 17 Leasingavtal till IFRS 16 Leasingavtal och effekterna härav, se not 2 där bland annat förändring på ingående balans presenteras tillsammans med avstämning av leasingskuld.

Finansiell ställning 2019

Grunden i IFRS 16 är att samtliga hyres- och leasingavtal ska redovisas i leasetagarens rapport över finansiell ställning, med möjlighet för undantag vad gäller korta hyres- och leasingavtal eller avtal där den underliggande nyttjanderätten uppgår till mindre värde. Lindab har valt att tillämpa angivna lättnadsregler och utifrån detta är den redovisningsmässiga effekten på koncernens finansiella ställning enligt nedan:

Nyttjanderättstillgångar	2019-12-31	2019-01-01
Byggnader och mark (not 19)	893	884
Övriga nyttjanderättstillgångar (not 19)	116	107
Summa	1 009	991
Leasingskulder
Långfristiga skulder avseende leasing (not 27)	798	831
Kortfristiga skulder avseende leasing (not 27)	241	219
Summa	1 039	1 050

Ovanstående redovisade nyttjanderättstillgångar hänför sig till ca 1 000 hyresoch leasingkontrakt.

Byggnader och mark

Redovisade nyttjanderätter för hyres- och leasingavtal avseende fastigheter uppgår på balansdagen till ett värde om 893 MSEK. Detta saldo hänför sig till avtal avseende så väl produktionsfastigheter som lager, filialer och/eller kontor. De underliggande avtalen innehåller olika villkor, villkor som bedömts och värderats på individuell basis i kombination med förväntad nyttjandetid av den underliggande tillgången inom ramen för respektive befintligt avtal. I denna process har också avtalen/fastigheterna kategoriserats för att säkerställa en bedömnings- och värderingsprocess som reflekterar strategiska aspekter och vid vilken tidpunkt ställningstagande ska göras för enskilda förlängningsoptioner eller motsvarande. De enskilda kontraktens bedömda avtalstid varierar och uppgår i intervallet 1-24 år, men det är endast ett fåtal kontakt som har en förfallotid överstigande 10 år. Ett antal kontrakt innehåller konkreta förlängningsoptioner, men flertalet har också en avtalskonstruktion där förlängning sker löpande om ingen part agerar aktivt. Dessa optioner medför bedömningar som beaktats vid redovisning av leasingskulden. Lindab har beaktat optionsmöjligheter i de hyresavtal där det bedöms rimligt säkert att optionen kommer att nyttjas.

Övriga nyttjanderättstillgångar

Övriga nyttjanderättstillgångar redovisas till ett ackumulerat värde om 116 MSEK.

Av detta värde avser till 81 MSEK fordon och resterande belopp hänför sig huvudsakligen till maskiner och inventarier samt IT och annan teknisk utrustning. Durationen för dessa kontrakt är relativt tidsbegränsade och för fordon är den kontraktuella avtalstiden vanligen 3-4 år.

Resultaträkning och kassaflöden 2019

Den nya redovisningsstandarden för hyres- och leasingavtal har resulterat i en annan struktur för resultaträkningen. Detta till följd av att merparten av avtalsrelaterade leasingkostnader tidigare redovisades som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden (dock ej för finansiell leasing). Enligt IFRS 16 redovisas nu den huvudsakliga kostnaden för balanserade nyttjanderättstillgångar som avskrivningar respektive räntekostnader. Följande tabell visar fördelning av hyres- och leasingrelaterade kostnader i resultaträkningen för koncernen under år 2019:

	2019
Övriga leasingrelaterade kostnader	–9
Avskrivningar (not 9, 19)	–214
Räntor (not 14)	–26
Summa	–249

Övriga leasingrelaterade kostnader hänför sig till korta hyres- och leasingavtal, leasingavtal där den underliggande nyttjanderätten uppgår till mindre värde samt variabla leasingavgifter som inte inkluderas i värderingen av redovisad leasingskuld. Redovisade variabla leasingavgifter hänför sig primärt till fastighetsskatt.

Redovisade räntekostnader avseende leasingrelaterade skulder uppgår för året till 26 MSEK. I detta saldo ingår inte räntor relaterade till hyres- och leasingkontrakt med förväntad nyttjandetid understigande 12 månader eller räntor för avtal där den underliggande nyttjanderättstillgången har ett mindre värde, räntor som bedöms uppgå till mindre värde.

Det totala kassaflödet hänförligt till i balansräkningen redovisade hyres- och leasingavtal uppgår till 241 MSEK, varav 26 MSEK avser räntekostnader som redovisas i kassaflödet från den löpande verksamheten. Resterande kassaflöde ingår som en del i koncernens kassaflöde från finansieringsverksamheten. För estimerat förväntat kassaflöde hänförligt till redovisade leasingskulder per balansdagen, se under avsnitt Likviditetsrisk i not 3. Likviditetsrisken hänförlig till leasingskulderna monitoreras löpande och integrerat med koncernens övriga finansiella skulder av Lindabs treasury funktion.

Det fanns vid årsskiftet inga ingångna väsentliga hyres- eller leasingavtal, vilka träder i kraft under år 2020.

Leasing 2018

Jämförelsetalen för år 2018 baseras på IAS 17 vad gäller redovisning av leasing. Denna standard kategoriserade hyres- och leasingavtal i förhållande till vem som bar de huvudsakliga riskerna och fördelarna med den underliggande tillgången. Baserat på detta redovisade Lindab enligt följande redogörelse.

Operationella leasingavtal

Tillgångar som innehas till följd av operationella leasingavtal var inte föremål för balansering och hyres- samt leasingkostnader förknippade med dessa tillgångar redovisades löpande i koncernens rörelseresultat. Per den sista december 2018

Not 29, forts.

uppgick koncernens framtida betalningsförpliktelser för ej annullerbara leasingavtal till 912 MSEK. Av dessa hade 190 MSEK en förfallotid på 1 år, 627 MSEK på 2-5 år och resterande 95 MSEK förföll senare än fem år efter balansdagen. Leasingavtalens durationer varierade mellan 7-22 år. Det fanns variabla avgifter förknippade med kontrakten som utgjorde rörlig ränta, förutom leasingkontraktet med Credit Suisse för enskilt engagemang, ett engagemang där en procents ränteförändring påverkade den sammanlagda leasingavgiften med 10 MSEK.

De större operationella leasingavtalen för Lindab under år 2018 var enligt följande:

Lindab ingick år 2014 ett operationellt leasingkontrakt på 15 år med Credit Suisse avseende en då nybyggd produktionsfastighet i Schweiz. Hyran uppgick till 3 MSEK under år 2018 och det fanns en option att förvärva fastigheten vid kontrakttidens slut. Under år 2019 fick Lindab möjlighet att förvärva fastigheten i fråga i förtid, en möjlighet som Lindab accepterade och därmed förvärvades byggnaden till ett värde om 45 MSEK, se vidare not 18.

År 2013 förvärvades fastigheterna i Båstad av DSL Renting från DAL Nordic Finance AB. Två år senare omförhandlades leasingavtalen i samband med finansieringen av det nya distributionscentret och år 2017 adderades ytterligare fastigheter till befintligt avtal. Fastigheterna hyrs av Lindab utifrån kontrakt som löper till juni månad år 2022. Hyran uppgick till 16 MSEK under år 2018.

I början av år 2015 utnyttjade Lindab en option om återköp av produktionsfastighet i Luxembourg, ett återköp som samtidigt resulterade i en avyttring till tredje part. Ett långfristigt hyresavtal ingicks vid tidpunkten i fråga, ett avtal som är förknippat med vissa åtaganden, vilka beskrivs i not 30. Hyran uppgick till 13 MSEK under år 2018.

Finansiella leasingavtal

Lindab redovisade ett fåtal finansiella leasingavtal under år 2018. Ett av dem hänförde sig till byggnad och mark i Polen och det fanns även ett fåtal kontrakt hänförliga till maskiner och mjukvara. Under år 2018 uppgick kostnaden, exklusive beaktande av uppskjuten skatt, för dessa avtal till 5 MSEK. Den framtida finansiella förpliktelsen för dessa avtal uppgick per den 31 december 2018 till 34 MSEK, varav 5 MSEK hade en förväntad förfallotid inom ett år och resterande 29 MSEK en förväntad reglering inom 2-5 år. Räntesatsen för avtalen i fråga reglerades vid kontraktens ingående. Inga kontrakt hade några variabla avgifter uppgående till väsentliga belopp.

Moderbolag

Lindab International AB hade inga hyres- eller leasingavtal under år 2019 respektive 2018.

Not 30 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	Koncern		Moderbolag
Ställda säkerheter	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31
Fastighetsinteckningar	74	23	-	-
Företagsinteckningar	-	-	-	-
Summa	74	23	-	-

Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut.

	Koncern			Moderbolag
Eventualförpliktelser	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31
Borgensåtagande för ingångna kreditavtal	-	-	983	1 110
Övriga borgens- och garantiförbindelser	19	18	-	-
Pensionsförpliktelser	2	2	-	-
Summa	21	20	983	1 110

Befintlig kreditram om 1 400 MSEK med Nordea/Danske Bank och 50 MEUR med Raiffeisen Bank International löper till juli månad år 2022. Kreditavtalen innehåller kovenanter, vilka följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller samtliga villkor i gällande kreditavtal.

Koncernbolag har tecknat borgensåtagande till förmån för Building Systems i Luxemburg i det fall bolaget inte skulle förmå att fullgöra sina åtaganden enligt hyresavtalet. Väsentliga åtaganden enligt tecknat hyresavtal är fullgörande av hyresbetalningar till och med år 2030, återställande av fastigheten för industriellt bruk, underhåll av fastigheten samt ansvar för drift och miljöpåverkan.

I de ingångna leasingavtalen avseende fastigheterna i Båstad och Schweiz har koncernbolag tecknat borgensåtagande för hyresbetalningarnas fullgörande till kontraktens utgång.

Som ett led i koncernens normala affärsverksamheter och enligt normal branschpraxis har koncernen tecknat garantier för fullgörande av olika kontraktsenliga åtaganden gentemot större leverantörer. Ingen indikation fanns vid årsskiftet att dessa lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.

Not 31 Transaktioner med närstående

Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resultat och ställning. Information måste därför lämnas om dem som kan betraktas som närstående till Lindabkoncernen.

Närståendekretsen

Moderbolaget har direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 33. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dotterbolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt de som följer av avtal med företagsledningen, se not 6.

Nuvarande och tidigare styrelseledamöter, samt koncernledningen, med sina respektive närståendekretsar har varit närstående. Styrelsens, VD/koncernchefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner och rättigheter beträffande pensioner med mera, samt vid uppsägning framgår av noterna 6 och 25.

Intressebolaget Meak B.V. i Nederländerna har sedan tidigare klassificerats som närstående. Detta bolag har likviderats under år 2019. Omfattningen av transaktioner med bolaget före likvidationstidpunkten anses vara försumbara, varför de inte specificeras nedan.

Nedan specificeras övriga transaktioner med närstående		Koncernföretag
Moderbolaget	2019	2018
Nettoomsättning	5	4
Lämnade utdelningar och koncernbidrag till moderbolaget	12	2 386
Ränteintäkter från moderbolag	2	9
Kortfristiga fordringar på moderbolag	248	123
Kortfristiga skulder till moderbolag	12	14

Övriga transaktioner med närstående

Vid årsstämman 2019 beslutades om inrättande av ett köpoptionsprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner i Lindabkoncernen. Detta program har samma syfte och huvudsaklig utformning som de två befintliga teckningsoptionsprogrammen, vilka beslutades om vid årsstämman 2017 respektive 2018. Med anledning av beslutet på årsstämman 2019 emitterades 175 000 köpoptioner, vilka sedan förvärvats av ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Lindab. Förvärv av köpoptioner har skett enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda teckningsavtal och optionerna utgör inte någon aktiebaserad ersättning till närstående.

Under år 2019 returnerade tidigare ledande befattningshavare 45 000 teckningsoptioner till Lindab. Av dessa hänförde sig 20 000 optioner till teckningsoptionsprogrammet som instiftades år 2017 och resterande 25 000 optioner till teckningsoptionsprogrammet som grundades på stämmobeslut år 2018. Återköp har skett till marknadsmässig värdering.

Vid årsstämman 2018 beslutades om inrättande av ett teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare. Med anledning av detta beslut emitterades 135 000 teckningsoptioner, vilka avyttrades till ledande befattningshavare. Förvärv av teckningsoptioner har skett enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda teckningsavtal och optionerna utgör inte någon aktiebaserad ersättning till närstående.

Under år 2018 returnerade tidigare ledande befattningshavare 30 000 teckningsoptioner till Lindab. Samtliga optioner hänförde sig till det teckningsoptionsprogram som implementerades år 2017. Återköp har skett till marknadsmässig värdering.

För vidare information om Lindabs samtliga köp- respektive teckningsoptionsprogram, se not 6. I not 6 återfinns även information om incitamentsprogram riktade till olika ledande befattningar inom koncernen.

Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattningshavare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas i denna not, någon delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin karaktär eller villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste fyra verksamhetsåren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseende kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgensförbindelser till förmån för någon av dem.

Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga de som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.

Not 32 Händelser efter rapportperioden

Coronavirus

Lindabs verksamhet är koncentrerad till Europa och över 97procent av alla inköp sker inom Europa. Exponeringen mot Asien och USA är mycket liten, både direkt och indirekt. Lindab kan i skrivande stund inte uppskatta de framtida effekter som coronaviruset kan ha på ekonomierna i Europa, men utgår från att affärsklimatet kommer att vara mer dämpat än vad som tidigare antagits. Utvecklingen följs noga och olika scenarier med handlingsplaner tas fram för att hantera de potentiella riskerna.

Inga övriga väsentliga händelser har inträffat efter rapportperiodens slut.

Not 33 Koncern- och intresseföretag

Koncernen bedriver verksamhet på ett flertal marknader, vilket innebär att koncernen har dotterföretag i många delar av världen. Moderföretag har bestämmande inflytande över ett dotterföretag när det är exponerat för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i dotterföretaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande över dotterföretaget. I princip ägs samtliga dotterföretag direkt, eller indirekt, till 100 procent av moderföretaget Lindab International AB.

				Andel	Bokfört
	Valutakod	Organisationsnr	Säte	i %	värde
Lindab AB 1)	SEK	556068-2022	Båstad, Sverige	100	3 467*
Lindab Sverige AB 2)	SEK	556247-2273	Båstad, Sverige	100
Lindab Steel AB 3) 4)	SEK	556237-8660	Båstad, Sverige	100
Lindab Ventilation AB 3)	SEK	556026-1587	Båstad, Sverige	100
Lindab Götene AB 3)	SEK	556961-9918	Båstad, Sverige	100
Lindab Ryssland AB 7)	SEK	556960-0322	Båstad, Sverige	0
Lindab Profil AB 3)	SEK	556071-4320	Båstad, Sverige	100
Astron Buildings S.A. 2) 3) 4)	EUR	RC B91774	Diekirch, Luxemburg	0
Lindab s.r.o. 2) 3)	CZK	496 13 332	Prag, Tjeckien	15
Lindab SRL 2) 3)	RON	J23/1168/2002	Ilfov, Rumänien	0
U-nite Fasteners Technology AB 2) 3) 4)	SEK	556286-9858	Uddevalla, Sverige	100
Lindab Fastigheter AB 5)	SEK	556629-2271	Båstad, Sverige	100
Lindab Ryssland AB 7)	SEK	556960-0322	Båstad, Sverige	100
Lindab LLC 2) 3)	RUB	105781261234	Moskva, Ryssland	100
Astron Buildings LLC 2) 3) 4)	RUB	USRN 1067611020840	Yaroslavl, Ryssland	99
Astron Buildings S.A. 2) 3) 4)	EUR	RC B91774	Diekirch, Luxemburg	100
Lindab Treasury AB 8)	SEK	556044-4704	Båstad, Sverige	100
Astron Buildings S.A.S. 2)	EUR	RCS 327 258 943	Bussy-St-Martin, Frankrike	100
Astron Buildings s.r.o. 3)	CZK	633 19 675	Prerov, Tjeckien	100
OOO Astron Buildings LLC 6)	RUB	OGRN 1047796961464	Moskva, Ryssland	100
Astron Buildings Sp. z o.o. 2)	PLN	KRS 0000039952	Lomianki, Polen	1
Astron Buildings LLC 2) 3) 4)	RUB	USRN 1067611020840	Yaroslavl, Ryssland	1
Lindab SIA 2)	EUR	40003602009	Riga, Lettland	100
Lindab d.o.o. 2)	HRK	80182671	Zaprešić, Kroatien	100
Lindab AS 2) 3)	EUR	10424824	Harju Maakond, Estland	100
Oy Lindab Ab 2) 3)	EUR	0920791-3	Esbo, Finland	100
Lindab s.r.o. 2) 3)	CZK	496 13 332	Prag, Tjeckien	85
LLC Spiro 2)	RUB	1117604013108	Yaroslavl, Ryssland	1
Spiro International S.A. 2) 3)	CHF	CH-217.0.135.550-1	Bösingen, Schweiz	100
LLC Spiro 2)	RUB	1117604013108	Yaroslavl, Ryssland	99
Lindab Havalandirma LTD STI 2)	TRY	877776	Istanbul, Turkiet	100
Spiral Helix Inc. 2) 3)	USD	36-4381930	Chicago IL, USA	100
Lindab SRL 2) 3)	RON	J23/1168/2002	Ilfov, Rumänien	100
Lindab Kft. 2) 3)	HUF	13-09-065422	Biatorbagy, Ungern	100
Lindab AS 2) 3)	NOK	929 805 925	Oslo, Norge	100
Lindab Sp. z o.o. 2) 3)	PLN	KRS 0000043661	Wieruchow, Polen	100
Lindab S.r.l 2) 3)	EUR	12002580152	Milano, Italien	100
MP3 S.r.l 2) 3)	EUR	3345850964	Milano, Italien	100
Lindab N.V. 2) 3)	EUR	BE 464.910.211	Gent, Belgien	100
Lindab A/S 2) 3)	DKK	33 12 42 28	Haderslev, Danmark	100
Lindab GmbH 2) 3)	EUR	HRB 2276 AH	Bargteheide, Tyskland	100
Astron Buildings GmbH 2)	EUR	HRB 8007	Mainz, Tyskland	100
Astron Buildings Sp. z o.o. 2)	PLN	KRS 0000039952	Lomianki, Polen	99
Lindab N.V. 2) 3)	EUR	BE 464.910.211	Gent, Belgien	0
Lindab AG 2) 3)	CHF	CH-170.3.023.237-3	Otelfingen, Schweiz	100
Lindab Ltd 2) 3)	GBP	1641399	Northampton, Storbritannien	100
Ductmann Ltd 2) 3)	GBP	2887867	Dudley, Storbritannien	100
Lindab France S.A.S. 2) 3)	EUR	31 228 513 300 061	Montluel, Frankrike	100
Lindab (IRL) Ltd 2)	EUR	44222	Dublin, Irland	100
A.C. Manufacturing Ltd 2) 3)	EUR	311282	Dublin, Irland	100
Lindab a.s. 2) 3)	EUR	36 214 604	Jamník, Slovakien	100
Lindab d.o.o. 2) 3)	EUR	5519225000	Godovič, Slovenien	100
Lindab d.o.o. Belgrad 2)	RSD	17421557	Belgrad, Serbien	100
Lindab d.o.o.e.l. Skopje 2)	MKD	5439833	Skopje, Makedonien	100
Lindab d.o.o. Podgorica 2)	EUR	02716453	Podgorica, Montenegro	100
Lindab d.o.o. Sarajevo 2)	BAM	4200550810003	Sarajevo, Bosnien	100
Lindab LTIP 17-19 AB 8)	SEK	559106-9033	Båstad, Sverige	100	0*

* Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857 i Lindab AB och 500 i Lindab LTIP 17-19 AB.

1) Koncernfunktioner 2) Säljbolag

3) Produktionsbolag 4) Inköpsbolag

5) Fastighetsbolag 6) Vilande bolag

7) Holdingbolag 8 )Treasuryverksamhet Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Båstad den 15 mars 2020

Peter Nilsson Ordförande

Per Bertland Styrelseledamot

Viveka Ekberg Styrelseledamot

John Hedberg Styrelseledamot

Pontus Andersson Arbetstagarrepresentant Sonat Burman-Olsson Styrelseledamot

Anette Frumerie Styrelseledamot

Bent Johannesson Styrelseledamot

Anders Lundberg Arbetstagarrepresentant

Ola Ringdahl Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 15 mars 2020.

Deloitte AB

Hans Warén Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ) organisationsnummer 556606-5446

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Lindab International AB (publ) för 2019. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 49-104.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU och årsredovisningslagen.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och rapport över resultat och rapport över finansiell ställning för koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Värdering av goodwill

Beskrivning av risk

I koncernens balansräkning finns per den 31 december 2019 goodwill redovisad om 3 211 Mkr. Denna har uppkommit i samband med tidigare ägarförändringar och förvärv. Värdet på den redovisade goodwillen är avhängigt framtida avkastning och lönsamhet i de kassagenererande enheter goodwillen avser och prövas minst årligen. Företagsledningen baserar sin nedskrivningsprövning på ett flertal antaganden och bedömningar såsom omsättningstillväxt, rörelsemarginalutveckling och kapitalkostnad (WACC) samt andra förhållanden som är komplexa. Felaktiga bedömningar och antaganden kan ge en betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.

Företagsledningen har inte identifierat något nedskrivningsbehov för 2019.

För ytterligare information hänvisas till not 2 om koncernens redovisningsprinciper, not 4 om viktiga uppskattningar och bedömningar och not 17 om immateriella tillgångar.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:

• Granskning och bedömning av Lindabs rutiner för nedskrivningsprövning av goodwill och utvärdering av att gjorda antaganden är rimliga, att rutinerna är konsekvent tillämpade och att integritet finns i gjorda beräkningar;
• Verifiering av indata i beräkningar mot budget och affärsplaner för prognosperioden;
• Test av säkerhetsmarginalerna för respektive kassagenererande enhet genom utförande av känslighetsanalyser; och
• Granskning av fullständigheten och riktigheten i relevanta noter till de finansiella rapporterna.

Vid genomförandet av granskningsåtgärderna har våra värderingsexperter medverkat.

IFRS 16 - Leasingavtal

Beskrivning av risk

Lindab har ingått ett betydande antal hyresavtal, främst relaterade till tillverknings- och försäljningslokaler. Koncernen har från och med den 1 januari 2019 börjat tillämpa den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal. Som en följd av övergången till IFRS 16 har koncernen gått igenom samtliga hyresavtal och redovisat en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld då hyresavtal enligt den nya standarden utgör leasingavtal. Per den 1 januari 2019 uppgår nyttjanderättstillgången till 991 Mkr och leasingskulden till 1 050 Mkr i koncernens balansräkning. Övergången till IFRS 16 bedöms vara ett särskilt betydelsefullt område då nyttjanderättstillgången och leasingskulden uppgår till för koncernen betydande belopp samt att felaktiga bedömningar och antaganden om hyresnivåer, diskonteringsränta och hantering av förlängningsoch uppsägningsklausuler kan ge en betydande påverkan på koncernens finansiella ställning.

För ytterligare information hänvisas till not 2 om koncernens redovisningsprinciper, not 19 om nyttjanderättstillgångar och not 29 om leasing.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa.

• Utvärdering av bolagets arbete med att införa IFRS 16 och att bolagets redovisningsprinciper stämmer överens med den nya redovisningsstandarden;
• Kartläggning av processen för kontraktshantering för granskning av fullständigheten och bedömning av utformning och implementering av kritiska interna kontroller;
• Utvärdering och prövning av koncernens antaganden för diskontering

och hantering av förlängnings- och uppsägningsklausuler;

• Granskning av ett urval av hyresavtal för att säkerställa att de redovisas enligt koncernens principer, och
• Granskning av fullständigheten och riktigheten i relevanta noter till de finansiella rapporterna.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-35 och 108- 128. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens hemsida: https://revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/ revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Lindab International AB (publ) för 2019 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens hemsida:

https://revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/ revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Deloitte AB utsågs till Lindab International AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 8 maj 2019 och har varit bolagets revisor sedan den 29 april 2014.

Göteborg den 15 mars 2020 Deloitte AB

Hans Warén Auktoriserad revisor

Avstämningar av nyckeltal ej definierade enligt IFRS

Bolaget presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. Bolaget anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare och bolagets ledning då de möjliggör utvärdering av relevanta trender. Lindabs definitioner av dessa mått kan skilja sig från andra företags definitioner av samma begrepp. Dessa finansiella mått ska därför ses som ett komplement snarare än en ersättning för mått som definieras enligt IFRS. Nedan presenteras definitioner av mått som inte definieras enligt IFRS och som inte nämns på annan plats i årsredovisningen. Avstämning av dessa mått sker i tabeller nedan. Då belopp i tabeller nedan har avrundats till MSEK, summerar inte alltid beräkningen på grund av avrundningar.

MSEK om ej annat anges
Avkastning på eget kapital	2019-12-31	2019-12-311)	2018-12-31	2017-12-31	2016-12-31	2015-12-31
Årets resultat	678	678	394	347	306	305
Genomsnittligt eget kapital	4 758	4 797	4 312	3 954	3 655	3 446
Avkastning på eget kapital, %	14,3	14,1	9,1	8,8	8,4	8,8
Avkastning på sysselsatt kapital	2019-12-31	2019-12-311)	2018-12-31	2017-12-31	2016-12-31	2015-12-31
Balansomslutning2)	9 438	8 419	7 802	7 731	7 503	7 149
Uppskjuten skatteskuld	112	112	91	96	95	115
Övriga avsättningar	23	23	23	13	17	21
Övriga långfristiga skulder	9	9	14	19	4	5
Summa långfristiga skulder	144	144	128	128	116	141
Förskott från kunder	292	292	230	189	158	85
Leverantörsskulder	763	763	788	864	837	790
Aktuell skatteskuld	43	43	17	27	34	45
Övriga avsättningar	26	26	36	22	17	30
Övriga kortfristiga skulder	129	129	134	147	134	104
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	658	658	621	528	487	448
Summa kortfristiga skulder	1 911	1 911	1 826	1 777	1 667	1 502
Sysselsatt kapital	7 383	6 364	5 848	5 826	5 720	5 506
Resultat före skatt	881	880	531	467	445	431
Finansiella kostnader	55	29	33	45	49	57
Summa	936	909	564	512	494	488
Genomsnittligt sysselsatt kapital	6 780	6 312	5 998	5 784	5 642	5 654
Avkastning på sysselsatt kapital, %	13,6	14,4	9,4	8,8	8,8	8,6
Engångsposter och omstruktureringskostnader	2019	20191)	2018	2017	2016	2015
Rörelseresultat	915	888	547	492	483	469
Ventilation Systems	-	-	-	-	-	-
Profile Systems	-	-	-	-	-	-
Products & Solutions3)	-	-	–17	-	–24	35
Building Systems	-	-	–25	-	-	–9
Övrigt4)	-	-	–45	–19	–4	–20
Justerat rörelseresultat	915	888	634	511	511	463
Nettoskuld	2019-12-31	2019-12-311)	2018-12-31	2017-12-31	2016-12-31	2015-12-31
Långfristiga räntebärande avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	283	283	234	226	211	189
Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut	1 001	1 001	1 085	1 397	1 625	1 713
Långfristiga räntebärande skulder avseende leasing	798	-	-	-	-	-
Kortfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut	3	3	5	4	2	7
Kortfristiga räntebärande skulder avseende leasing	241	-	-	-	-	-
Kortfristig räntebärande checkräkningskredit	25	25	55	65	29	70
Kortfristiga räntebärande upplupna kostnader och	5	5	5	4	4	16
förutbetalda intäkter
Summa räntebärande avsättningar och skulder	2 356	1 317	1 384	1 696	1 871	1 995
Räntebärande finansiell placering	34	34	38	43	45	47
Räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	15	15	5	6	12	6
Likvida medel	536	536	289	342	418	285
Summa räntebärande tillgångar	585	585	332	391	475	338
Nettoskuld	1 771	732	1 052	1 305	1 396	1 657

Nettoskuldsättningsgrad	2019-12-31	2019-12-311)	2018-12-31	2017-12-31	2016-12-31	2015-12-31
Nettoskuld	1 771	732	1 052	1 305	1 396	1 657
Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande	5 027	5 076	4 464	4 130	3 849	3 511
Nettoskuldsättningsgrad	0,4	0,1	0,2	0,3	0,4	0,5
Nettoskuld/EBITDA	2019-12-31	2019-12-311)	2018-12-31	2017-12-31	2016-12-31	2015-12-31
Genomsnittlig nettoskuld	2 052	1 041	1 318	1 474	1 695	1 960
Justerat rörelseresultat	915	888	634	511	511	463
Avskrivningar och nedskrivningar	400	186	168	162	174	168
EBITDA	1 315	1 074	802	673	685	631
Nettoskuld/EBITDA, ggr	1,6	1,0	1,6	2,2	2,5	3,1
Organisk tillväxt		2019	2018	2017	2016	2015
Förändring nettoomsättning		546	1 084	393	260	586
varav
Organiskt		291	680	287	322	159
Förvärv/avyttring		19	57	3	8	275
Valutaeffekt		236	347	103	–70	152
Räntetäckningsgrad	2019	20191)	2018	2017	2016	2015
Resultat före skatt	881	880	531	467	445	431
Räntekostnader	50	24	26	36	43	49
Summa	931	904	557	503	488	480
Räntekostnader	50	24	26	36	43	49
Räntetäckningsgrad, ggr	18,8	38,5	21,4	14,1	11,4	9,7
Rörelseresultat före avskrivningar - EBITDA	2019	20191)	2018	2017	2016	2015
Rörelseresultat	915	888	547	492	483	469
Avskrivningar och nedskrivningar	400	186	168	162	174	168
Rörelseresultat före avskrivningar - EBITDA	1 315	1 074	715	654	657	637
Nettoomsättning	9 872	9 872	9 326	8 242	7 849	7 589
EBITDA-marginal, %	13,3	10,9	7,7	7,9	8,4	8,4

1) Nyckeltal exklusive effekt av implementerad redovisningsstandard IFRS 16 Leasingavtal, det vill säga så som om IAS 17 Leasingavtal fortfarande varit gällande.

2) På tillgångssidan utgörs skillnaden i balansomslutning om 1 019 MSEK per den 31 december 2019 av materiella anläggningstillgångar/nyttjanderätter motsvarande 1 009 MSEK till följd av aktivering av

hyres- och leasingavtal i enlighet med IFRS 16. Resterande skillnadsbelopp på tillgångssidan hänför sig till uppskjuten skattefordran.

3) Från och med 1 januari 2019 har det tidigare segmentet Products & Solutions delats upp i två nya affärsområden, tillika segment: Ventilation Systems respektive Profile Systems. 4) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter.

Avstämning av särskilda nyckeltal baserat på IFRS 16

Från och med 1 januari 2019 tillämpas IFRS 16 Leasingavtal. Nedan presenteras de mest väsentliga nyckeltalen inklusive respektive exklusive den nya standarden, med syfte att öka jämförbarheten mot tidigare perioder.

MSEK om ej annat anges Rörelseresultat, rörelsemarginal och resultat före skatt	2019 inkl. IFRS 16	Procent	2019 exkl. IFRS 16	Procent
Ventilation Systems	609	10,1	589	9,8
Profile Systems	270	10,8	267	10,7
Building Systems	85	6,3	81	6,0
Övrig verksamhet	–49	-	–49	-
Justerat rörelseresultat	915	9,3	888	9,0
Engångsposter och omstruktureringskostnader	-	-	-	-
Rörelseresultat	915	9,3	888	9,0
Finansnetto	–34	-	–8	-
Resultat före skatt	881	8,9	880	8,9

Nyckeltal	2019 inkl. IFRS 16	2019 exkl. IFRS 16
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar	1 315	1 074
Rörelseresultat	915	888
Justerat rörelseresultat	915	888
Resultat före skatt	881	880
Årets resultat	678	678
Rörelsemarginal, %	9,3	9,0
Justerad rörelsemarginal, %	9,3	9,0
Vinstmarginal, %	8,9	8,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten1)	1 017	803
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	484	270
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK	13,32	10,52
Nettoskuld	1 771	732
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,4	0,1
Balansomslutning	9 438	8 419
Soliditet, %	53,3	59,8
Avkastning på eget kapital, %	14,3	14,1
Sysselsatt kapital	7 383	6 364
Avkastning på sysselsatt kapital, %	13,6	14,4
Räntetäckningsgrad, ggr	18,8	38,5
EBITDA-marginal, %	13,3	10,9
Nettoskuld/EBITDA, exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader	1,6	1,0
Av- och nedsrkivningar utifrån funktionsdelad resultaträkning
Kostnad för sålda varor	183	119
Försäljningskostnader	163	26
Administrationskostnader	35	22
Forsknings- och utvecklingskostnader	7	7
Nedskrivningar, försäljningskostnader	12	12

1) Inom kassaflödet från den löpande verksamheten har viss omklassificering skett av likvidmässigt reglerade räntor relaterade till hyres- och leasingavtal. Tidigare ingick dessa som en del i redovisat rörelseresultat, men från och med år 2019 ingår de under rubriken Erlagd ränta. Belopp för erlagda leasingrelaterade räntor uppgick för år 2019 till 26 MSEK.

Finansiella definitioner

Nyckeltal definierade enligt IFRS

Resultat per aktie, SEK

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till genomsnittligt antal utestående aktier.

Nyckeltal ej definierade enligt IFRS

Antal aktier

Vägt genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut samt potentiellt tillkommande aktier i enlighet med IAS 33.

Avkastning på eget kapital

Avkastning på eget kapital utgörs av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, uttryckt i procent av genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Avkastning på sysselsatt kapital

Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat före skatt efter återläggning av finansiella kostnader uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

EBITDA-marginal

EBITDA-marginal har beräknats som resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av nettoomsättning.

Eget kapital per aktie, SEK

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till antalet utestående aktier vid periodens slut.

Engångsposter och omstruktureringskostnader

Poster som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt respektive belopp är av en väsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter och omstruktureringskostnader.

Investeringar i immateriella/materiella anläggningar

Investeringar i anläggningstillgångar exklusive förvärv- och avyttring av bolag.

Justerad rörelsemarginal

Justerat rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.

Justerat rörelseresultat

Rörelseresultat justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader när belopp är av väsentlig storlek.

Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK

Kassaflödet från löpande verksamhet i relation till antal utestående aktier.

Nettoskuld

Räntebärande avsättningar och skulder minskat med räntebärande tillgångar och likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad

Nettoskuld i relation till eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Nettoskuld/EBITDA

Genomsnittlig nettoskuld i förhållande till EBITDA exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader, baserad på rullande tolvmånaders beräkning.

Omsättning i utlandet, %

Omsättning rapporterad till respektive land som produkt eller tjänst har levererats, uttryckt i procent av årets nettoomsättning.

Operativt kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader samt betald skatt men inklusive nettoinvesteringar i immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar.

Organisk tillväxt

Försäljningsförändringen justerad för valutaeffekter samt förvärv och avyttringar jämfört med samma period föregående år.

P/E-tal

Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.

Räntetäckningsgrad

Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader i relation till räntekostnader.

Rörelsekapital

Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder och erhålls från rapporten över finansiell ställning, men justeras i förekommande fall för ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsefordringarna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår övriga ej räntebärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leverantörsskulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.

Rörelseresultat

Resultat före finansiella poster och skatt.

Rörelseresultat före avskrivningar - EBITDA

Resultat före planenliga avskrivningar och nedskrivningar.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande, uttryckt i procent av balansomslutning.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minskat med icke räntebärande avsättningar och skulder.

Vinstmarginal

Resultat före skatt uttryckt i procent av nettoomsättning.

Hållbarhetsrapport

Hållbarhet är centralt hos Lindab och beskrivningen av koncernens hållbarhetsarbete har därför integrerats i verksamhetsbeskrivningen på sidorna 1–48. På följande sidor redovisas Lindabs hållbarhetsstyrning och fördjupad information om koncernens väsentliga hållbarhetsområden.

Styrning och organisation	113
Väsentliga frågor	114
Lindab och FN:s globala mål	115
Hållbarhetsdata	117
GRI-index	122

Lindab rapporterar sitt hållbarhetsarbete enligt GRI, stödjer FN:s Global Compact och arbetar för Agenda 2030, FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Malmö, Sverige

Miljöcertifiering av en byggnad är en kvalitetsstämpel, som både bidrar till minskad miljöpåverkan under dess livscykel och ökar välmåendet hos de människor som vistas i byggnaden. Kontorshuset Aura i Malmö är LEED-certifierad i den högsta klassen Platinum och utsågs till en av tre finalister i kategorin Årets LEED-projekt i Sweden Green Building Awards 2019. Lindab har levererat hela kanalsystemet, ljuddämpare och don till byggnaden och hyr en egen våning i huset. Här har en testmiljö med sensorer installerats som följer luftkvaliteten i realtid och ger underlag till förbättringar.

27%

Studier visar att människor som arbetar i miljöcertifierade hus mår bättre och kan prestera upp till 27 procent1) mer.

1) phys.org/news/2017-05-air-quality-productivity.html

Styrning och organisation

Lindab ska bedriva en hållbar verksamhet utifrån ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Lindabs hållbarhetsrapport har upprättats enligt GRI Standards. Innehållet i denna framgår av index på sidorna 122–124.

VD är ytterst ansvarig för Lindabs hållbarhetsarbete. För genomförandet ansvarar Lindabs CSR Manager, som stöds av lokala kvalitets- och miljöchefer runt om i Europa. Samarbete sker med andra funktioner i koncernen såsom HR, Inköp, Tillverkning, Marknad och Juridik samt säljbolagen. För styrningen finns ett antal interna policys och riktlinjer varav de mest centrala är bolagets uppförandekod, kvalitets- och hållbarhetspolicy, arbetsmiljöpolicy, likabehandlingspolicy samt antikorruptionspolicy.

Lindabs uppförandekod

Lindabs uppförandekod utgör basen för hållbarhetsarbetet i koncernen. Dokumentet är baserat på FN:s konvention för mänskliga rättigheter och beskriver principer för hur medarbetarna ska agera i relation till andra anställda samt med aktieägare, affärskontakter och övriga intressenter för att säkerställa att agerandet alltid är korrekt, rimligt och etiskt rätt ("right, legal and fair"). Uppförandekoden är implementerad i hela organisationen och följs kontinuerligt upp och uppdateras. Idag omfattar koden bland annat arbetsmiljöfrågor, antidiskriminering, socialt engagemang samt respekt för personal- och kundintegritetsfrågor. För leverantörer finns en särskild uppförandekod, som ska tillgodose Lindabs krav på sina leverantörers miljö- och arbetsförhållanden.

Mänskliga rättigheter

Lindab har nolltolerans för brott mot mänskliga rättigheter. Risken för överträdelser avseende faktorer såsom förtryck, barnarbete och tvångsarbete bedöms som låg inom koncernen och under året har inga överträdelser rapporterats. Alla anställda har rätt att bilda, delta eller avstå från att delta i fackföreningar eller andra organisationer som ägnar sig åt kollektiva förhandlingar. Lindab stödjer FN:s Global Compact och arbetar för Agenda 2030, FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Lindab följer också ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, OECD:s principer och normer för multinationella företag, samt Riodeklarationen om försiktighetsprincipen som innebär att Lindab förbinder sig att arbeta förebyggande och riskminimerande inom miljöområdet.

Hållbarhetsmål

Som stöd för arbetet i koncernen utgår Lindab från tre långsiktiga hållbarhetsmål. Läs mer på sid 8.

Genom att delta i branschinitiativ bidrar Lindab till hållbar utveckling i branschen och främjar starka nätverk på de marknader där bolaget är verksamt. Lindab är medlem i:

Byggmaterialindustrierna Committee European Norm (CEN) Lokala branschorganisationer inom ventilation REHVA Stålbyggnadsinstitutet Svensk Byggplåt TightVent Europe

Väsentliga frågor

Lindabs mest väsentliga hållbarhetsfrågor har tagits fram utifrån interna analyser av strategiska frågor och drivkrafter i samhället, samt utifrån resultat av intressentdialoger.

Metoden för att definiera väsentliga frågor följer GRI Standards riktlinjer och består av identifiering, prioritering och validering. Arbetet har lett fram till tretton frågor som Lindab valt att fokusera extra på. Dessa har delats in utifrån ekonomisk, miljömässig och social påverkan, i linje med GRI Standards definitioner för rapportering. Det är viktigt med en transparent, löpande och långsiktig dialog med intressenterna. Förväntningar och förfrågningar från leverantörer, kunder, medarbetare, investerare och samhället i stort bidrar till att sätta agendan för bolagets hållbarhetsarbete.

Lindabs intressenter

Lindabs väsentliga hållbarhetsfrågor

• Ekonomisk påverkan
• Finansiell stabilitet
• Antikorruption
• Rättvis konkurrens
• Miljöpåverkan
• Materialanvändning i produktion
• Energiförbrukning
• Utsläpp av växthusgaser
• Avfall
• Leverantörskrav
• Miljöpåverkan från produkter och tjänster
• Social påverkan
• Medarbetares hälsa och säkerhet
• Mångfald och jämställdhet
• Innehållsdeklarerade produkter
• Kunders hälsa och säkerhet

Lindab och FN:s globala mål

I september 2015 antog FN Agenda 2030. Fram till 2030 ska 17 mål leda världen mot en fredlig och hållbar utveckling genom initiativ på global och lokal nivå. Lindab arbetar för att bidra till samtliga mål men har identifierat fem mål där bolaget bäst kan göra skillnad. Nedan följer exempel på vad Lindab gör inom respektive område.

Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar

Hälso- och säkerhetsarbetet i koncernen har getts ännu högre prioritet. I februari 2019 stoppades produktionen på alla enheter för en gemensam utbildning kring säkerhet. En hälso- och säkerhetschef har anställts på koncernnivå för att skapa ännu bättre rutiner och struktur för arbetet. Dessutom har nya klassificeringar införts för rapportering och omfattande investeringar genomförts i ny produktionsutrustning för ökad maskinsäkerhet.

Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation

Lindab Innovation Hub ska bidra till att Lindab ligger i framkant i innovationsarbetet av lösningar för bättre luft. Att stödja startups är ett naturligt initiativ inom ramen för detta och en sådan satsning inleddes i januari 2020. Det finns många goda exempel och idéer inom inneklimatområdet, men det är ofta svårt att nå en tillräcklig marknad eller skala upp verksamheten. Genom att bli en del av Lindabs satsning ges tillgång till en större infrastruktur – med bland annat testlabb, logistik, kunder och fysiska butiker.

Göra städer och byggnader inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara

I takt med urbaniseringen ökar kraven på lösningar för energibesparing och förbättrat inneklimat i byggnader. Lindab Safe och Lindab Safe Click är de första kanalsystemen i världen med Euroventcertifiering för högsta täthetsklassen D. Detta innebär minimalt med läckageförlust och ett system som ger ett cirkulerande flöde av energi, samtidigt som skadliga utsläpp och partiklar ventileras bort. Lindabs kompletta ventilationssystem optimerar luftflödet på ett energieffektivt sätt och gör inomhusluften frisk och hälsosam.

Vidta nödvändiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser

För Lindab är det självklart att informera om produkternas innehåll och miljöpåverkan. Byggvarudeklarationer (eBVD) finns för koncernens centrala produkter och ett arbete har påbörjats med att ta fram miljövarudeklarationer (EPD). Först ut var Lindabs portar under 2019 och som bland annat installerats i Axel Tower i Köpenhamn, ett miljöcertifierat projekt enligt DGNB, nivå Silver. Under 2020 kommer lansering av EPD påbörjas för Lindabs profilprodukter. Ett av de viktigaste syftena med en EPD är att möjliggöra en rättvis jämförelse av produkters och tjänsters miljöprestanda.

Främja fredliga och inkluderande samhällen, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla

Lindab vill ta ett större ansvar för en hållbar utveckling av de lokala samhällen där koncernen har en betydande verksamhet. Detta sker bland annat genom utökade sponsorsatsningar riktade till barn- och ungdomsverksamhet, samt satsningar inom ramen för social hållbarhet som exempelvis bidrag till organisationer som hjälper sjuka och utsatta människor. I Storbritannien har Lindab på de orter bolaget är verksamt under de senaste två åren löpande donerat mat och resurser till lokala matbanker som i sin tur hjälper hemlösa eller fattiga familjer.

Hållbarhetsdata

Ekonomisk påverkan

Lindabs företagskultur har sedan bolaget bildades 1959 baserats på värderingarna kundens framgång, jordnära och ordning och reda, med fokus på att bygga långvariga affärsrelationer utifrån ett okomplicerat, ödmjukt och trovärdigt agerande.

Denna företagskultur tillsammans med Lindabs uppförandekod och olika policys fungerar som ett starkt stöd i arbetet med att utveckla och expandera verksamheten.

Rättvis konkurrens

Tyvärr förekommer det inom byggbranschen och på de olika geografiska marknader där Lindab är verksamt att vissa aktörer agerar på ett sätt som inte är acceptabelt ur ett konkurrensperspektiv. Lindab har en konkurrenspolicy som löpande uppdateras för att säkerställa att alla affärer som bolaget är inblandade i präglas av rättvis konkurrens. Agerande i strid med konkurrensreglerna accepteras inte. Bolagets anställda informeras och utbildas löpande om innehållet i Lindabs policy för att undvika överträdelser av konkurrensrättslig natur.

Antikorruption

Lindab har ett starkt fokus på affärsetik och till stöd för arbetet finns bolagets uppförandekod som innehåller en antikorruptionspolicy, vilken uppdateras löpande. Policyn utgör det regelverk

Hållbara inköp

Lindab har långa relationer med sina leverantörer, och rutinerna för att utvärdera och följa upp leverantörerna ur ett hållbarhetsperspektiv stärks kontinuerligt. Nya leverantörer utvärderas genom situationsanpassade metoder såsom Supplier Assessment, där leverantören lämnar uppgifter som sedan utvärderas av Lindab. Supplier Assessment tar exempelvis upp frågor om certifikat (ISO 9000 och ISO 14000), miljö, socialt ansvarstagande och mänskliga rättigheter. Vanligt är också att leverantörerna genom avtal förbinder sig att möta kraven enligt Lindabs uppförandekod för leverantörer. Under 2019 har processen för utvärdering av leverantörer vidareutvecklats och förbättrats. Under året inleddes även ett samarbete med en extern partner för revision av leverantörer i högriskländer. De första revisionerna kommer äga rum under 2020.

inom antikorruption som gäller för Lindabs verksamhet och medarbetare. Anställda informeras och utbildas löpande om innehållet i uppförandekoden och en bolagsstyrningskommitté har ansvar för att uppförandekoden efterlevs inom organisationen. Lindab har nolltolerans mot all form av oetiskt eller korruptionsliknande beteende och uppmuntrar medarbetare som har rimliga skäl att misstänka oegentligheter eller överträdelser att rapportera detta, bland annat via bolagets visselblåsarfunktion. En ny, mer lättanvänd visselblåsarfunktion, WhistleB, lanserades i slutet av 2019 och stärker anonymiteten ytterligare vid rapportering.

Skapat och fördelat värde

Lindabs försäljningsintäkter uppgick till 9 872 MSEK (9 326) under 2019. Huvuddelen fördelas mellan bolagets intressenter.

Övrigt1), 4% Leverantörer, 61% Anställda, löner och pensioner, 25% Aktieägare, årets resultat, 7% Samhälle, bolags- och personalrelaterade skatter, 2%

1) Övrigt består av poster som inte kan hänföras till enskilda intressenter. Främst utgörs denna post av avskrivningar, valutakursdifferenser och realisationsresultat vid försäljning av tillgångar.

Andel inköp, kategori

Miljöpåverkan

Lindab bedriver ett proaktivt och systematiskt miljöarbete med flera miljörelaterade projekt, bland annat för att öka energieffektiviseringen och för att minska mängden skrot. Dessa initiativ har bidragit till att energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser mätt som andel av omsättningen har minskat varje år sedan 2014.

Lindabs löpande miljöarbete styrs av koncernens kvalitets- och hållbarhetspolicy. Det direkta ansvaret för miljöfrågor ligger hos de lokala bolagen. På koncernnivå finns en central miljöfunktion med ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av miljöarbetet. De tillstånd som krävs för Lindabs verksamhet är främst verksamhetstillstånd för industri. Inga brott mot tillståndsvillkor eller lokal miljölagstiftning förekom 2019. Risken för olyckor som kan ge negativ miljöpåverkan bedöms som låg. Lindab har säkerställt att hänsyn tas till miljörisker i samband med förvärv eller större förändringar. Jämfört med föregående hållbarhetsrapport har inga produktionsenheter tillkommit.

Tillverkning

Alla Lindabs större produktionsenheter är certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO 14001. Resurser läggs på att utveckla produkterna för att optimera tillverkningsprocessernas funktion, ekonomi och

Förbrukning av råmaterial	2019	2018	2017
Plåt, ton	232 442	268 023	215 880
Oljor, m3	70	68	41
Färg, ton	442	474	420
Lösningsmedel, m3	19	16	12,5
Gummi, ton	1 930	1 946	1 731
Avfall & metallskrot	2019	2018	2017
Plåtskrot, ton	20 114	19 689	18 415
Farligt avfall, ton	744	615	846
Totalt övrigt avfall, ton	6 868	6 094	6 548
Återvinningsgrad, %	88	88	89
Utsläpp av växthusgaser	2019	2018	2017
Totalt, ton	68 368	71 532	64 921
Scope 1	56 438	58 274
Scope 2 (market based)	11 9301)	13 257	15 148
Förbrukning av förpackningsmaterial	2019	2018	2017
Wellpapp, ton	4 125	3 227	3 233
Plast, ton	1 382	1 251	1 171
Trä, ton	13 125	12 241	10 450

1) Beräknad enligt "market-based-method" (ursprungsmärkning/residualmix). Om "locationbased-method" (hela mixen) istället använts hade CO2-utsläppen 2019 uppgått till 12 026 ton. miljöpåverkan. Lindabs moderna tillverkning av produkter i plåt medför en relativt begränsad miljöpåverkan. Mindre utsläpp av stoft, lösningsmedel från lackering och metaller till spillvatten kan förekomma, men inga oförutsedda utsläpp har skett under året. Läckagekontroller på kyl-/värmepumpsutrustning görs för att undvika att ozonnedbrytande ämnen läcker ut. Inga utsläpp har registrerats under året.

Transporter

Samlastning och logistikplanering minskar miljöpåverkan Utvecklingen av distributionskonceptet för norra Europa stärker denna utveckling. Under 2019 har fyllnadsgraden i såväl centrallager som transporter varit hög. I andra delar av Europa sker investeringar för att optimera logistikstrukturen, bland annat flyttas viss produktion av skrymmande produkter från centrala till regionala enheter för att komma närmare kund och minska transportbehovet. Under året har Lindab även i en allt större utsträckning använt tåg istället för lastbil för transporter mellan städer i Europa. Miljökrav ställs i alla centrala upphandlingar av transporter. För vägtransporter i Sverige ställs krav på EURO 6-klassade lastbilar samt att alla förare ska ha genomgått en så kallad Eco Driving-utbildning. Emballagen består av främst förnybart material och kan återvinnas. Alla kartonger som används centralt är tillverkade av 100 procent återvunnet material.

Energi	2019	2018	2017
Total, MWh	108 387	112 428	103 878
Direkt energi, MWh	45 028	50 732	43 645
Indirekt energi, MWh	63 359	61 697	60 233
1 MWh=0,0036 TJ

Trots ökad affärsaktivitet minskade energiförbrukningen i absoluta tal med 3,5 procent under 2019 och utsläppen av växthusgaser minskade med 4,4 procent. Mätt som andel av omsättningen minskade utsläppen med 10,4 procent. Läs mer på sidan 8.

Avfall

De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot. Metallskrot återvinns helt och övrigt avfall återvinns till närmare 90 procent. En del inkommande och överblivet förpackningsmaterial återanvänds på plats. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning. Farligt avfall tas om hand av lokala avfallshanteringsföretag. Ingen information finns om att något farligt avfall har exporterats.

Råmaterial

Lindab väljer alla sina material med omsorg för hälsa och miljö. Samtliga kemikalier som används i produktionen eller distribueras vidare uppfyller EU:s kemikaliedirektiv REACH. Verksamheten definieras som nedströmsanvändare och Lindabs arbete är främst inriktat på kommunikation med leverantörer och kunder om REACH-relaterade frågor. Allt elektriskt och elektroniskt material i Lindabs sortiment uppfyller EU:s direktiv RoHS, vars syfte är att minska användningen av farliga ämnen. Centrala leverantörer av elektronik eller material såsom PVC ombeds alltid lämna bevis på överensstämmelse med RoHS-direktivet. Lindab hjälper kunder som berörs av den amerikanska lagstiftningen för konfliktmineraler, Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act of 2010, med så kallade CMRT-rapporter. Lindab samarbetar dessutom med sina leverantörer för att säkerställa att mineraler kommer från certifierade smältverk.

I Lindabs produkter utgör stål och tunnplåt det dominerande materialet. För att produkternas miljöpåverkan ska kunna minimeras prioriterar Lindab samarbete med stålleverantörer som driver utvecklingen mot fossilfritt stål och har bra värden för sin koldioxidintensitet. Arcelor, SSAB och TATA är viktiga leverantörer och samarbetspartners till Lindab. Samtliga har högt ställda klimatmål samt ambition att bli koldioxidneutrala till år 2050. Stål har många fördelar jämfört med annat byggnadsmaterial:

• Mycket lång livslängd
• 100 procent återvinningsbart
• Ett evigt och slutet kretslopp
• Kan levereras i exakta mängder

Av det stål som Lindab förbrukar beräknas cirka 20 procent komma från återvunna källor. Det rostfria stål som förbrukas är till 100 procent baserat på återvunnet material.

Lindabs produkters bidrag till hållbara byggnader

Lindab är fast beslutna att förenkla hållbart byggande. En viktig del i detta arbete är att vara transparenta kring innehållet i produkterna för att kunderna ska kunna göra hållbara val. Bolaget strävar efter att alla produkter ska vara byggvarudeklarerade, och arbetar kontinuerligt för att bedöma produkterna hos Byggvarubedömningen och SundaHus, samt att registrera dem i BASTA och Svanens Husproduktportal. De produkter som är relevanta alternativt har krav på CE-märkning är CE-märkta. Lindabs cirkulära kanalsystem Lindab Safe och Lindab Safe Click är certifierade av Eurovent för högsta täthetsklass, D, vilket är att betrakta som en tydlig kvalitetsstämpel på Lindabs produktion och produkter. Byggnader uppförda med Lindabs sandwichpaneler och reglar i tunnplåt blir täta och energieffektiva. Lindab har lanserat flera innovatio-

ner som bidrar till lägre energiförbrukning, såsom UltraLink, en unik mätenhet för luftflöden i ventilationssystem, och SolarRoof, en takprodukt med integrerade solceller. Den höga kvaliteten och funktionaliteten på Lindabs produkter bidrar även till att risken för negativ påverkan på hälsa och säkerhet är låg. Inga överträdelser har identifierats under året avseende koncernens tillhandahållande av produkter eller produkternas hälso- och säkerhetspåverkan.

Lindabs bidrag till lägre CO2-utsläpp

Bra miljöinitiativ i koncernen

• Lindab Ventilation har öppnat en ny produktionsanläggning för cirkulära ventilationskanaler i Göteborg. Detta bedöms minska transportbehovet från fabriken i Grevie med 74 lastbilar per år villket sparar cirka 13 ton CO2.
• Lindab Rumänien har infört naturgas som energikälla för drift av värmeanläggningen istället för diesel och gasol, vilket minskar anläggningens CO2-utsläpp med 20 procent.
• Lindab Profil i Förslöv har installerat fjärrvärme och biogas för uppvärmning av samtliga lokaler och i produktionen. Det bedöms minska CO2-utsläppen med 407 ton per år.
• Lindab Slovenien har i produktionsanläggningen i Godovič bytt värmekälla från flytande petroleumgas till naturgas, vilket resulterar i minskade CO2-utsläpp.
• Lindab Schweiz har förbättrat tryckluftssystemet i produktionen i Otelfingen genom installation av en ventil som automatiskt stänger av systemet under nätter och helger. Detta reducerar drifttiden med 25 procent.
• Lindab Schweiz har genomfört logistikförändringar som minskar CO2-utsläppen med cirka 1,3 ton per normal transportvecka från Karlovarska, Tjeckien. Dessutom har transporterna från Italien halverats vilket bedöms minska CO2-utsläppen med cirka 17 ton per år.
• Lindab Profil ska leverera samtliga sandwichpaneler till en ny batterifabrik i Skellefteå. Leveranserna från fabriken i Luleå kommer ske med HVO-drivna lastbilar. HVO är ett biobränsle som tillverkas av 100 procent förnybara råvaror och avger därmed inte några CO2-utsläpp.
• Lindab Ventilation har i höglagret i Grevie optimerat de två maskiner som används för att plasta pallar. Genom att plocka bort en av två plastrullar samt utnyttja elasticiteten i materialet har mängden plast per pall minskat från 72 till 20 meter. Detta sparar cirka 287 mil plast per år.
• Lindab Ungern har investerat i två nya luftkompressorer i i anläggningen i Biatorbágy som kommer minska energiåtgången med drygt 30 procent.
• Lindab Danmark har optimerat ventilationen i produktionsanläggningen i Haderslev vilket kommer resultera i en minskning av CO2-utsläppen med cirka 109 ton per år.
• Lindab UK har fått en ny avfallsleverantör som arbetar för att maximera återanvändning istället för kassering vilket minimerar avfall till deponering.
• I hela koncernen byts samtlig belysning ut till LED, dieseltruckar ersätts med eltruckar och det pågår ett arbete med att se till att alla tjänstebilar är el- eller hybridfordon.

Social påverkan

Lindab bedriver verksamhet i 31 länder och är en stor arbetsgivare på många orter. Lindabs framgång bygger på att koncernen kan attrahera, utveckla och behålla rätt medarbetare. Fokus ligger på en stark företagskultur, medarbetarutveckling samt förebyggande hälsovård.

Medarbetarna har regelbundna utvecklingssamtal och medarbetarundersökningar genomförs kontinuerligt i länderna. Formaliserade utvecklingssamtal är ett viktigt verktyg vid utvecklingen av såväl medarbetare som organisation. Kopplat till detta finns kompetensmappning och successionsplanering som stödjer identifiering och utveckling av personer till nyckelfunktioner.

Kompetensutveckling

Utbildningsplattformen Lindab Academy rymmer ett bibliotek av e-learningutbildningar och fysiska kurser. Arbete pågår för att utveckla användningen av e-learning ytterligare i koncernen då det är ett effektivt sätt att snabbt höja kompetensen. Vid utvecklingssamtal uppmanas medarbetare och chefer att ta fram en individuell utvecklingsplan med kurser från Lindab Academy. Genomförda kurser adderas till medarbetarens interna CV, vilket underlättar vid internrekryteringar och tillsättningar av projektroller, och ökar medarbetarens interna utvecklingsmöjligheter.

Hälsa och säkerhet

Lindab arbetar aktivt med förebyggande hälsoarbete på såväl individ-, grupp- som bolagsnivå. För att stödja en hälsosam och säker arbetsmiljö erbjuds ergonomiska hjälpmedel och traditionella hälsokontroller. Lindabs arbetsmiljöpolicy ger ett tydligt budskap kring ansvarsfrågor och att nyckeln till en säker arbetsmiljö är förebyggande arbete. Lindab har en nollvision vad avser arbetsplatsolyckor och arbetar målmedvetet för att öka medvetenheten hos medarbetarna om betydelsen av att följa rutiner och minimera risker. Effektiviteten i arbetsmiljöarbetet mäts med det internationella måttet LTIF, som anger antalet olyckor per miljoner arbetade timmar. LTIF mäts löpande för varje affärs- och produktionsenhet, vilket gör det enkelt att följa förbättringsarbetet och göra jämförelser. Under 2019 rapporterades 106 olyckor (96) som lett till minst åtta timmars frånvaro för varje olycka.

Mångfald och jämställdhet

En inkluderande arbetsplats med en fördelning som avspeglar samhällets mångfald med avseende på kön, ålder, etnicitet och bakgrund, bidrar till kreativitet, nytänkande och till att olika kompetenser tillvaratas. Lindab har nolltolerans mot alla former av trakasserier och uppmuntrar anställda att rapportera incidenter antingen via närmaste chef eller via bolagets visselblåsarfunktion, WhistleB, ett externt system som är tillgängligt dygnet runt från alla slags plattformar och som garanterar anonymitet. Till stöd för beteendet i organisationen finns en likabehandlingspolicy samt Lindabs uppförandekod. Mångfalds- och jämställdhetsarbetet utgör en viktig del i arbetet med att göra Lindab till en av de mest attraktiva arbetsgivarna i branschen, och därmed bidra till att kunna behålla och rekrytera viktig kompetens.

Personaldata Könsfördelning, %

	2019	2018	2017
Medelantal, anställda	5 202	5 126	5 143
LTIF	10,7	9,9	9,3

Geografisk fördelning av anställda

Totalt

Kvinnor, 24 (24)

Män, 76 (76)

Kvinnor, 18 (18)

Män, 82 (82)

Den totala andelen kvinnor i Lindab var oförändrad under 2019. Fortfarande finns mycket att göra för att öka intresset för olika typer av yrken inom såväl Lindab som branschen som helhet. Den utökade ledningsgruppen från 2019 omfattar elva personer, varav två kvinnor, och består av fem olika nationaliteter. Styrelsen var oförändrad under året och därmed relationen kvinnor och män.

GRI-index

GRI-

Viktiga frågor	Redovisade indikatorer
Finansiell stabilitet	201-1
Antikorruption	205-1, 205-2, 205-3
Rättvis konkurrens	206-1
Materialanvändning i produktion	301-1, 301-2
Energiförbrukning	302-1, 302-2, 302-4
Utsläpp av växthusgaser	305-1, 305-2, 305-4
Avfall	306-2
Leverantörskrav	308-1, 308-2, 414-1, 414-2
Medarbetares hälsa och säkerhet	403-2
Mångfald och jämställdhet	405-1
Miljöpåverkan från produkter och tjänster	416-2
Kunders hälsa och säkerhet	416-2
Innehållsdeklarerade produkter	417-1

Om hållbarhetsrapporten

Lindab rapporterar sitt hållbarhetsarbete som en del av företagets årsredovisning. Sedan 2009 tillämpas den internationella organisationen Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för redovisning av hållbarhetsinformation. GRI är världens mest använda ramverk för hållbarhetsrapportering och möjliggör redovisning på ett jämförbart och strukturerat sätt. Årets hållbarhetsrapport, som avser kalenderåret 2019, är upprättad enligt GRI Standards, nivå Core. Översikten till vänster listar de GRI-indikatorer som tillämpats för att spegla de frågor som bedömts vara mest väsentliga för Lindab och som beskrivs på sidan 114. Hänvisningarna i bifogat GRI-index avser sidor i årsredovisningen och för vissa indikatorer lämnas förtydligande kommentarer. Rapporten är inte granskad av tredje part. Den senaste redovisningen publicerades med Lindabs årsredovisning 2018 den 27 mars 2019.

Kontakt: Lindab Group HR/CSR Manager

standard	Upplysning	Sidhänvisning	Kommentar
GRI 101:	FOUNDATION 2016
GRI 102:	GENERAL DISCLOSURES 2016
	Organisationsprofil
102-1	Organisationens namn	50
102-2	Aktiviteter, varumärken produkter och tjänster	12–13, 50
102-3	Huvudkontorets lokalisering	50
102-4	Verksamhetens lokalisering	50, 103
102-5	Ägande och företagsform	34–35
102-6	Marknader som organisationen är verksam på	11, 18
102-7	Organisationens storlek	50, 59–63
102-8	Information om anställda och andra medarbetare	82, 121	Anställda per anställningstyp och tjänstgöringsgrad rapporteras ej pga insamlingstekniska begränsningar.
102-9	Leverantörskedja	117
102-10	Väsentliga förändringar gällande organisationen och leverantörskedja	-
102-11	Försiktighetsprincipen	113
102-12	Externa initiativ om hållbarhet som organisationen stödjer/omfattas av	113
102-13	Medlemskap i organisationer	113
Strategi
102-14	Uttalande från VD	5-7
Etik och integritet
102-16	Värderingar, principer, standarder och etiska riktlinjer	33, 113, 117
Styrning
102-18	Bolagsstyrning	36–48
Intressentdialog
102-40	Lista över intressentgrupper	114
102-41	Kollektivavtal		Lindab verkar i länder där kollektivavtal inte är tillåtna. Drygt 45 procent av Lindabs anställda har kollektivavtal, varav samtliga anställda i de nordiska länderna.
102-42	Identifiering och urval av intressenter	114
102-43	Tillvägagångssätt vid intressentdialog	114
102-44	Viktiga frågor som lyfts i intressentdialogen	114
Om redovisningen
102-45	Enheter som inkluderas i den finansiella redovisningen	103
102-46	Process för att definiera redovisningens innehåll och hållbarhets områdenas avgränsningar	114, 122
102-47	Lista över väsentliga frågor	114
102-48	Justeringar av tidigare lämnad information	-
102-49	Förändringar i redovisningen	114, 118
102-50	Redovisningsperiod	122
102-51	Datum för publicering av senaste redovisningen	122
102-52	Redovisningscykel	122
102-53	Kontaktperson avseende redovisningen	122
102-54	Rapportering i enlighet med GRI Standards	122
102-55	GRI-index	122-124
102-56	Externt bestyrkande	114

Väsentliga områden

	EKONOMISKA STANDARDER
	Ekonomiskt resultat
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	16-17, 114
	GRI 201: Economic Performance 2016
201-1	Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde	16-17, 117
Antikorruption
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	47–48, 114, 117
	GRI 205 Anti-corruption 2016
205-1	Verksamheter som utvärderats för risker avseende korruption	117
205-2	Kommunikation kring och utbildning i antikorruptionspolicyer och -rutiner	117
205-3	Bekräftade fall av korruption och vidtagna åtgärder	117	Inga fall av korruption har bekräftats under året.
Konkurrens
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	41, 114
	GRI 206: Anti-competitive Behavior 2016
206-1	Antal rättsliga åtgärder för konkurrenshämmande och monopolfrämjande	117	Lindab har inte behövt vidta några rättsliga åtgärder för
	beteende, samt resultat		konkurrenshämmande/monopolfrämjande åtgärder.
	MILJÖSTANDARDER
Material
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	113, 118
	GRI 301: Materials 2016
301-1	Materialanvändning	118-119
301-2	Andel återvunnet material	118-119
Energi
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	113, 118
	GRI 302: Energy 2016
302-1	Energiförbrukning i organisationen	118
302-2	Intensitet avseende energiförbrukning	118
302-4	Minskning av energiförbrukning	8, 118–120
Utsläpp
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	8, 113, 118
	GRI 305: Emissions 2016
305-1	Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1)	118
305-2	Indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2)	118
305-4	Intensitet avseende växthusgasutsläpp	118
	Avfall och effluenter
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	113, 119
	GRI 306: Effluents and Waste 2016
306-2	Avfallsmängd per typ och hanteringsmetod	118–119
	Miljömässig bedömning av leverantörer
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	113, 117
	GRI 308: Supplier Environmental Assessment 2016
308-1	Nya leverantörer som analyserats med hjälp av miljömässiga kriterier	117
308-2	Negativ miljöpåverkan i leveranskedjan och vidtagna åtgärder	117	Lindab har inte haft några incidenter i leveranskedjan kring
			miljöförhållanden som lett till åtgärder.
	SOCIALA STANDARDER
	Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	121
	GRI 403: Occupational Health and Safety 2018
403-2	Identifiering, riskbedömning och utredning av tillbud	32
	Mångfald och jämställdhet
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	41, 121
	GRI 405: Diversity and Equal Opportunity 2016
405-1	Mångfald i styrande organ och bland medarbetare	82, 121

	Leverantörsutvärdering socialt
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	113, 117
	GRI 414: Supplier Social Assessment 2016
414-1	Nya leverantörer som granskats avseende social påverkan	117
414-2	Negativ social påverkan i leverantörskedjan samt vidtagna åtgärder	117	Lindab har inte haft några incidenter i leveranskedjan kring arbetsförhållanden som lett till åtgärder.
	Kunders hälsa och säkerhet
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	113
	GRI 416: Customer health and safety 2016
416-2	Efterlevnad gällande produkter och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet	119
	Marknadsföring och märkning
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	113
	GRI 417: Marketing and labelling 2016
417-1	Krav på märkning och information av produkter och tjänster	119	På lindab.com finns den produktinformation tillgänglig som krävs enligt företagets rutiner för produktmärkning för varje produkt.

Sidindex Lindabs hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen (1995:1554)

Ämne	Policy (inkl. gransknings förfaranden)	Resultat av policyn	Risker och riskhantering	Resultat indikatorer
Miljöfrågor	41, 118	118–120	52-54	8, 118
Personal	41, 121	121	52-54	8, 121
Sociala förhållanden	41, 121	121	52-54	8, 121
Mänskliga rättigheter	113	113, 115-116	52-54	113
Antikorruption	41, 117	117	52-54	117

För beskrivning av Lindabs affärsmodell, se sidorna 16–17.

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ), org.nr 556606-5446

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2019 på sidorna 112–124 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

Uttalande

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Göteborg den 15 mars 2020 Deloitte AB

Hans Warén Auktoriserad revisor

Ordlista

BASTA

BASTA är ett egendeklarationssystem där leverantörer och tillverkare av bygg- och anläggningsprodukter registrerar de produkter som klarar kraven gällande innehåll av ämnen med farliga egenskaper enligt BASTA- alternativt BETA-kriterierna. Informationen i systemet tredjepartsgranskas och kvalitetssäkras genom regelbundna revisioner av anslutna leverantörer och tillverkare.

BIM

En förkortning av Building Information Modeling. En BIMmodell är en virtuell modell av verkligheten. I modellen samlas och organiseras all information från en byggnads livscykel.

CEE

Central- och Östeuropa.

CIS

Oberoende staters samvälde (forna Sovjetrepubliker).

EDI (Electronic Data Interchange)

Överföring digitalt av strukturerad information enligt ett överenskommet format.

Euroconstruct

Euroconstruct är ett europeiskt nätverk med fokus på byggnadsoch anläggningsmarknaderna. Nätverket består av 19 länder, där varje land representeras av en/ett noga utvald organisation, analysföretag eller institution. De rapporter som nätverket publicerar går igenom förutsättningarna för den europeiska byggmarknaden gällande nybyggnation och renovering för såväl bostäder som yrkesbyggnader under de närmaste åren.

Eurovent

Eurovent Association är Europas industriförbund inom teknik för inomhusklimat, processkyla och livsmedelskyla. Ansvarsområdet omfattar bland annat att utveckla och erbjuda tredjepartcertifiering för produkter inom ventilation och kyla.

Filialer

Lokal etablering av lager, butik, säljkontor och kompetenscenter för Lindabs produkter, system och lösningar.

Förnybar energi

Exempel på förnybar energi är vattenkraft, vindkraft, solenergi och bioenergi.

Global Reporting Initiative (GRI)

Internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

Hållbar utveckling

Definieras vanligen som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Definitionen kommer från Världskommissionen för Miljö och Utveckling, även kallad Brundtlandkommisionen.

Kvalitetsledningssystem

Ett verksamhetssystem för att säkerställa kvaliteten på företagets produkter och tjänster omfattande organisatorisk struktur, ansvar och aktiviteter. Certifieras enligt ISO 9001.

LEED (Leadership in Energy and Environmental Design)

LEED är ett frivilligt miljöcertifieringssystem och är det mest spridda av de internationella systemen i USA. Certifieringen riktar in sig på minskad användning av resurser så som mark, vatten, energi och byggnadsmaterial.

LTIF (Lost Time Injury Frequency)

Ett internationellt mått som anger antalet olyckor per miljoner arbetade timmar.

Miljöledningssystem

Ett verksamhetssystem som effektiviserar och strukturerar miljöarbetet med ständiga förbättringar som mål. Certifieras enligt ISO 14001.

Årsstämma

Årsstämma

Årsstämma för Lindab International AB (publ) hålls den 29 april 2020 kl. 15.00 på Hotel Skansen, Båstad i Båstad kommun.

Anmälan

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 23 april 2020, dels anmäla sitt deltagande till Lindab International AB (publ) senast den 23 april 2020.

Anmälan kan göras på följande sätt:

• via hemsidan med adress www.lindabgroup.com
• per telefon till Lindab, 0431-850 00, eller
• per post till Lindab International AB (publ),
• "Årsstämma", 269 82 Båstad.

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier genom bank eller annan förvaltare ska, för att få delta på stämman och utöva sin rösträtt, begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Sådan registrering ska vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast torsdagen den 23 april 2020. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan förvaltare i god tid före denna dag. Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person- eller organisationsnummer, aktieinnehav, adress och telefonnummer samt uppgift om eventuella biträden och ombud.

Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda skriftlig daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets hemsida www.lindabgroup.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbeviset för den juridiska personen bifogas. För att underlätta inpasseringen vid stämman bör fullmakt i original och behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda senast torsdagen den 23 april 2020.

Rapporter

Rapporter finns tillgängliga i digital form och är nedladdningsbara på vår hemsida www.lindabgroup.com.

Valberedning

Valberedningen föreslår val av styrelseledamöter, val av revisor, val av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor samt utseende av valberedning inför årsstämman 2020.

Inför årsstämman 2020 utgörs valberedningen av

• Anders Algotson, företrädare för AFA Försäkring (ordf)
• Per Colléen, företrädare för Fjärde AP-fonden
• Göran Espelund, företrädare för Lannebo Fonder
• Peter Nilsson, ordförande i Lindab International AB (publ)

Finansiell rapportering för räkenskapsåret 2020

Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 29 april 2020 Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 17 juli 2020 Delårsrapport januari–september, kvartal 3 23 oktober 2020 Fjärde kvartalet och bokslutskommuniké februari 2021 Årsredovisning 2020 mars 2021

Det har gått mer än 60 år sedan Lindab registrerades som företag i skånska Grevie på Bjärehalvön.

Verksamheten hade dragits igång några år tidigare av kompanjonerna Lage Lindh och Valter Persson i en liten tunnplåtsverkstad i Lidhult. Med erkänt skickliga medarbetare inom plåtbearbetning bestod produktutbudet först av aluminiumlister och fönsterbleck, som sedan utökades med ventilationskanaler i plåt. Efterhand breddades sortimentet till att omfatta kompletta systemlösningar för bygg- och ventilationsbranschen och verksamheten expanderade till marknader över hela Europa. Kvaliteter som kundfokus, entreprenörskap, ordning och reda samt omsorg om medarbetarna gjorde det möjligt för Lage och Valter att omvandla en lokal plåtverkstad till en internationell koncern.

www.lindab.com

På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.

För oss på Lindab är goda tankar en filosofi som leder oss i allting vi gör. Vi har gjort det till vår uppgift att skapa ett hälsosamt inneklimat – och att förenkla byggandet av hållbara hus. Vi gör det genom att designa innova tiva produkter och lösningar som är enkla att använda, såväl som att erbjuda effektiv tillgänglighet och logistik. Vi arbetar också för att minska vår klimatpåverkan. Det gör vi genom att utveckla metoder som gör att vi kan producera lösningar med minsta möjliga energiförbruk ning. Vi använder stål i våra produkter. Stål är ett av få material som går att återvinna ett oändligt antal gånger utan att förlora sina egenskaper. Det innebär mindre koldioxidutsläpp och mindre energiförbrukning.

Lindab International AB (publ) SE-269 82 Båstad Besök: Järnvägsgatan 41, Grevie Tel: +46 (0) 431 850 00 E-post: lindab@lindab.com www.lindabgroup.com Lindab International AB (publ) med säte i Båstad Organisationsnummer 556606-5446

128