Bong

Annual Report • Apr 28, 2020

Innehåll

• 1 VD har ordet
• 2 Marknaderna och Bongs erbjudande
• 3 Överblick och sammanfattning av Bongs hållbarhetsarbete
• 4 Hållbarhetsrapport
• 7 Femårsöversikt
• 8 Aktien
• 9 Förvaltningsberättelse
• 14 Resultaträkningar för koncernen
• 15 Balansräkning för koncernen
• 16 Förändringar i eget kapital för koncernen
• 17 Kassaflödesanalys för koncernen
• 18 Resultaträkningar för moderbolaget
• 19 Balansräkning för moderbolaget
• 20 Förändringar i eget kapital för moderbolaget
• 21 Kassaflödesanalys för moderbolaget
• 22 Redovisningsprinciper
• 26 Noter

b

• 37 Styrelsens underskrifter
• 38 Revisionsberättelse
• 40 Styrelse och ledning Definitioner Årsstämma 2020

2019 i korthet

• l Nettoomsättningen uppgick till 2 166 MSEK (2 220).
• l Rörelseresultatet uppgick till 32 MSEK (-52). Det påverkades av en realisationsvinst om 2 MSEK (4) och av strukturkostnader om -12 MSEK (-5). IFRS 16 påverkade rörelseresultatet positivt med 10 MSEK.
• l Resultatet efter skatt blev -24 MSEK (-148).
• l Resultatet per aktie uppgick till -0,11 SEK (-0,71).
• l Nettolåneskulden uppgick vid årets slut till 506 MSEK (349).
• l Soliditeten var vid årets slut 33 procent (38).

Bong på en minut

Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor.

Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandel och e-handel och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 2,2 miljarder kronor och har omkring 1 300 anställda i 14 länder.

Bong har starka positioner på flera betydande marknader i Europa och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt utveckling. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm (Small Cap).

NYCKELTAL	2019	Kv 4	Kv 3	Kv 2	Kv 1	2018	2017	2016	2015
Nettoomsättning, MSEK	2 166	568	520	507	571	2 220	2 095	2 135	2 345
Rörelseresultat, MSEK	32	14	6	–3	15	–52	45	9	–5
Resultat efter skatt, MSEK	–24	–1	–8	–17	2	–148	–9	297	–64
Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK	78	55	–7	–11	42	–65	43	30	–75
Rörelsemarginal, %1	1,5	1,5	1,1	1,1	2,7	–2,3	2,2	0,4	–0,2
Medelantal anställda1	1 334	1 334	1 350	1 364	1 376	1 446	1 459	1 556	1 763

Avser tiden från årets början till periodens slut.

1

VD har ordet

God tillväxt för lätta förpackningar

Med en positiv försäljningsutveckling inom våra lätta förpackningar och återhämtade bruttomarginaler inom kuvert är Bong på rätt väg.

KUVERTMARKNADEN

De drastiska ökningarna av papperspriserna under 2018 har upphört och råvarukostnaderna har i stort sett varit oförändrade under 2019. Detta gav oss den nödvändiga tiden att stabilisera våra försäljningspriser och återfå våra marginaler genom att öka våra försäljningspriser till våra kunder, även för kunder med långa kontrakt.

Kontorsmaterialsdistributörer, som är en av våra största kundgrupper, är under stark ekonomisk press på grund av lägre försäljning. Detta gäller framför allt för den brittiska marknaden. Bong har medvetet givit upp mindre lönsam försäljning på den brittiska marknaden för att begränsa sin finansiella riskexponering.

LÄTTA FÖRPACKNINGAR

Inom lätta förpackningar fortsatte den positiva trenden för Bong under 2019 med en valutajusterad försäljningsökning om 6 procent eller 37 MSEK.

Vi driver aktivt försäljning av pappersprodukter för att ersätta plast. Vårt huvudfokus, som är försäljning av pappersbärkassar av hög kvalitet, har vuxit med 44 procent eller 17 MSEK. Andra pappersprodukter som all board utvecklades också positivt.

Den ökade efterfrågan av e-handelsförpackningar mötte vi med en lansering i slutet av förra året av ett nytt förpackningssortiment som är skräddarsytt för återförsäljare på internet och deras kunder. Vi förväntar oss en stigande försäljning av detta sortiment under 2020.

RÖRELSERESULTAT

Koncernens valutajusterade omsättning minskade med 5 procent jämfört med föregående år. Orsaken är den pågående digitaliseringen inom kuvertmarknaden i Europa. Som resultat av prisökningar mot kunder har Bongs bruttomarginal stabiliserats och ligger på samma nivå som föregående år. Rörelseresultatet ökade till 32 MSEK (-52). Rörelseresultatet 2018 var påverkat av bland annat reavinster om cirka 9 MSEK samt nedskrivningar av goodwill om 75 MSEK.

ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR

Flytt av tilltrycksverksamheten i Finland till Sverige och produktionen av lätta förpackningar från Sverige till Frankrike är nu avslutad. Detta kommer att förbättra vår effektivitet och kostnadssituation i övriga fabriker. De nya bolagen Bong Africa, Tunisien, och Bong Italy är nu operativa.

BREXIT

Vi har erfarit en negativ effekt på affärsklimatet som orsakats av osäkerheten kring Brexit. Detta leder till investeringsosäkerhet och kundresistens som drabbar framförallt Bongs engelska enhet medan påverkan på övriga bolag i koncernen är begränsad.

MÅL FÖR DE KOMMANDE ÅREN

Ett av våra viktigaste utvecklingsområden kommer att vara e-handelsområdet vilket förväntas ha fortsatt tillväxt. Bong fokuserar på e-handelsförpackningar som är hållbara, material- och volymsnåla, flexibla och kundorienterade. Förpackningarna är avsedda att användas för såväl paketförsändelser som vanliga postförsändelser.

Vi kommer också att fortsätta att satsa på vår retail-verksamhet, framförallt bärkasselösningar, presentförpackningar och papperspåsar som kan användas av större kedjor inom detaljhandeln som ersättare till plastpåsar. Även om plastförpackningar inte omfattas av EU-direktiv om engångsplast så vill vi bidra till minskad plastkonsumtion och ökad användning av återvinningsbara material.

Vi kommer att fortsätta med våra insatser för att reducera förbrukning av energi och andra insatsvaror och att minska mängden avfall, vilket går hand i hand med vårt produktionseffektiviseringsprogram som sjösattes under 2019. I januari 2020 beslutade vi att flytta kuverttillverkningen i Estland till anläggningar i Sverige, Polen och Tyskland.

FRAMTIDA TRENDER OCH UTVECKLING

Digitaliseringen har orsakat en kraftig nedgång av kuvertkonsumtion under det senaste decenniet. Vi tror dock att fysiska och digitala medier går hand i hand och förstärker varandra. En fysisk postkampanj kan utlösa ett onlineköp och en e-handelsförpackning kan utrustas med digitala funktioner. Vi ser en potential i dessa möjligheter för Bong.

I denna årsredovisning ingår vår hållbarhetsredovisning som också är en rapport över våra framsteg i arbetet med att skydda miljö, mänskliga rättigheter, sociala relationer och hög affärsetik enligt Global Compact. Vi är glada över att bekräfta vårt fortsatta stöd till FN-initiativet och att tillhöra den växande krets av företag och individer som ser hållbarhetsarbete som ett självklart inslag i företagande och affärsliv. Detta är vår tredje rapport enligt regelverket.

TACK TILL VÅRA ANSTÄLLDA OCH AKTIEÄGARE

Slutligen vill jag tacka våra kunder och aktieägare för deras fortsatta förtroende samt våra dedikerade och motiverade medarbetare för deras utmärkta arbete under 2019. Jag ser fram emot fortsatt samarbete med er under 2020.

Kristianstad i april 2020 Kai Steigleder VD

Marknaderna och Bongs erbjudande

Bong är ett ledande kuvertföretag i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor.

DEN EUROPEISKA KUVERTMARKNADEN

Enligt FEPE minskade volymen för kuvert på den europeiska marknaden med cirka 7 procent under 2019, vilket är i linje med den trend som varit under senare år. Den totala europeiska kuvertmarknaden uppskattas till omkring 56 miljarder enheter.

Bong är klar marknadsledare i de nordiska länderna och är störst eller näst störst i nästan alla väst- och centraleuropeiska länder.

I Västeuropa svarar affärspost för den största delen av kuvertanvändningen med mer än 90 procent av den totala kuvertkonsumtionen.

Affärspost kan delas in i transaktionspost och direktreklam.

Transaktionspost används för distribution av olika dokument som till exempel kontrakt, lönespecifikationer, pensionsbesked och fakturor. De största användarna av kuvert inom transaktionspost är företag inom till exempel telekom, bank, försäkring, finans, energi och vatten. Som en konsekvens av digitaliseringen har kuvertvolymerna för denna typ av användning minskat avsevärt.

Direktreklam har däremot inte påverkats i någon större utsträckning av marknadsnedgången. Denna form av reklam erbjuder högre träffsäkerhet inom målgruppen jämfört med reklam inom tv, radio och tidningar, och är därmed fortfarande av stort intresse för marknadsförare. Direktreklamkampanjer uppnår hög svarsfrekvens till en jämförelsevis låg kostnad, vilket gör tryckta kuvert till ett oumbärligt marknadsföringsverktyg.

BONGS KUVERTERBJUDANDE

Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former och storlekar. Allt från standardiserade kuvert till kundspecifika lösningar med unika karaktärsdrag, med eller utan kundanpassat tryck och prägling, tillverkade av en rad olika material och med många alternativ gällande färg och form.

1 Statista: eCommerce Report 2019

MARKNADEN FÖR LÄTTA FÖRPACKNINGAR

Lätta förpackningar erbjuder skydd samtidigt som man minskar förpackningsmaterialet, vikten, volymen, storleken och förpackningsavfallet jämfört med traditionella förpackningar såsom kartonger. Marknaden för lätta förpackningar är en fragmenterad marknad med en rad olika konkurrenter i varje undersegment.

E-handel

Tillväxten inom e-handeln har fortsatt i hela Europa under 2019 med en ökning om 10 procent.1 Det största segmentet är mode som representerar cirka 29 procent av marknaden. Flexibla och lätta förpackningslösningar är idealiska för denna typ av varor eftersom innehållet klarar påfrestningar relativt väl. Genom att använda en flexibel förpackning kan onlinebutiker minska paketets volym och vikt eftersom materialet anpassas till innehållet. Avsändare kan också spara på förpackningsmaterial och fraktkostnader jämfört med traditionella förpackningar som kartonger.

Plastpåsar har blivit ett ganska vanligt val under de senaste åren för dessa produkter, men marknadstrenden går mot alternativa förpackningar tillverkade av förnyelsebart material som till exempel papper. Efterfrågan på miljövänliga förpackningar växer framförallt hos konsumenterna. En ny studie visar att 75 procent av konsumenterna vill ta emot varor i resursbesparande förpackningar medan 63 procent uppger att de skulle byta butik om det skulle kunna minska mängden förpackningar. 75 procent av konsumenterna säger att de föredrar varumärken som gör förändringar för att förbättra sina miljöprestanda.²

Att minska mängden förpackningsmaterial är också ett steg mot ökad hållbarhet. Nära hälften av varor köpta online skulle få plats i köparnas brevlådor om de packades i rätt förpackning.³ Sådana leveranser skulle minska transportarbetet och samtidigt gynna konsumenten. För kuvertindustrin skulle detta tillvägagångssätt innebära nya möjligheter genom omvandling av det traditionella kuvertet till en förpackningsprodukt, ofta kallat "kuvert 2.0".

BONGS ERBJUDANDE GÄLLANDE LÄTTA FÖRPACKNINGAR

Bong erbjuder ett brett sortiment av lätta förpackningsprodukter för olika distributionskanaler och applikationer såsom e-handel och detaljhandel. Detta inkluderar expanderbara kuvert och påsar i olika material såsom Tyvek®, bubbelpåsar, vadderade påsar, pappkuvert och wellförpackningar.

Väl anpassade förpackningar för E-handel

Förpackningar måste motstå alla möjliga påfrestningar under transport, såsom stötar, böjningar och väta. För att utöka erbjudandet till e-handeln har Bong utvecklat ett bredare sortiment av e-handelsspecifika förpackningar under varumärket e-Green. Detta är en miljövänlig lösning baserad till 100 procent på starkt kraftpapper som bidrar till att minska volymen, vikten, förpackningsmaterialet samt avfall. e-Green-lösningen är mycket robust, lätt och flexibel samt kan lätt återanvändas för returleverans tack vare två limremsor.

Andra lätta förpackningslösningar är DuPont™ Tyvek®, vilket är ett unikt material som är extremt starkt, beständigt och har låg vikt. Bong har exklusiv rätt att tillverka och marknadsföra kuvert och förpackningar tillverkat av Tyvek® i Europa.

Tilltalande förpackningar inom detaljhandel

Kampen om konsumenternas uppmärksamhet inom detaljhandeln blir allt hårdare. Tilltalande presentförpackningar kan vara ett viktigt verktyg för att öka varumärkeskännedom. Bong erbjuder ett brett sortiment av presentförpackningar och bärkasselösningar, som alla är skräddarsydda för att kommunicera kundens varumärke och värderingar. Bong hjälper sina kunder i "the art of giving".

² Ipsos: A Throwaway World. The Challenges of Plastic Packaging and Waste

³ IPC: Cross-border e-commerce shopper survey 2017

Bongs hållbarhetsarbete¹

ÖVERBLICK OCH SAMMANFATTNING ÖVER RISKER, POLICYER OCH ÅTGÄRDER FÖR BONGS HÅLLBARHETSARBETE ÖVER PRODUKTLIVSCYKELN

	Leverantörsledet	Produktion	Marknadsföring/Försäljning	Distribution	Återvinning
Risker och påverkan	• Negativ miljöpåverkan • Bristande arbetsvillkor • Brott mot mänskliga rättigheter • Korruption och bedrägeri	• Förhöjda utsläpp • Hög förbrukning och nedsmutsning • Arbetsolyckor och upplevd otrygghet på arbetsplatsen	• Korruption och bedrägeri • Missnöjda kunder	• Utsläpp från fordon • Brister i arbetsmiljö hos transportörer	• Bristande återvinningsbarhet
			Risker beträffande sociala förhållanden och personal är sådana som är knutna till arbetsplatsen och till relationen mellan bolag och anställda samt mellan anställda sinsemellan. Risker för korruption och bedrägeri kan avse såväl interna mellanhavanden som relationer mellan Bong och affärspartners.		Till sådana risker hör fysiska arbetsmiljörisker, risker för bristande jämställdhet och risk för diskriminering med avseende på exempelvis kön, etnicitet, ålder, religion och politisk uppfattning.
Policyer			rättigheter och motverkande av intressekonflikter. Uppförandekoden kompletteras med en Uppförandekod för leverantörer och en Jämställdhets- och mångfaldspolicy.		Uppförandekod (Code of Conduct) vilken inkluderar regler och rekommendationer gällande miljö, regelefterlevnad, etik och anti-korruption, kvalitet, arbetsvillkor, likabehandling, mänskliga
Hantering av risker som spänner över hela produkt livscykeln		Samtliga anställda ska känna till och ha tillgång till Uppförandekoden och visselblåsarfunktionen.	Rutiner är införda och ansvariga inom respektive affärsenhet utsedda för koncernövergripande utbyte av erfarenheter beträffande hållbarhetsfrågor och "best practice" samt uppföljning.
Hantering av risker specifika för respektive fas av produkt livscykeln	Implementering av Uppförande kod för leverantörer hos större leverantörer centralt och på affärsenhetsnivå.	Fortsatt miljöanpassning av produktionsmetoder, som till exempel effektivisering av maskiner, minskad elförbrukning, ökad användning av vatten baserade metoder som ersätter lim och färger med organiska lösningsmedel, certifieringar av anläggningar.	Miljömärkning av produkter enligt nationella och EU-standarder. Ett större klimatkompenserat erbjudande. Nöjdkundundersökningar.	Öka användningen av välrenommerade transportörer med miljökrav.	Ökat inslag av fullt återvinnings bara kuvert och förpackningar. Främja papperskassar som ersättning för plastkassar.
	1 Se not 36 på sid 35 för upplysningar om den lagstadgade hållbarhetsrapporten.				HÅLLBARHET

3

Säkerhet, god miljö och sunda affärer

Bong producerar kuvert och lätta förpackningar på basis av finpapper gjort av ursprungsmärkt råvara. I sitt hållbarhetsarbete lägger Bong vikt vid säkerhet för personal, hållbara inköp, lägre förbrukning av energi och insatsvaror, minskning av avfall samt sunda affärer.

HÅLLBARHET I CENTRUM FÖR BONG

Bong är en industrikoncern med en omsättning om cirka 2 200 MSEK och omkring 1 300 anställda. I koncernen ingår elva större anläggningar för tillverkning av kuvert och förpackningar.

Tillverkningen, distributionen och användningen av Bongs produkter medför påverkan och risker av skilda slag och olika utsträckning beroende på vilken del av värdekedjan som studeras. Till exempel finns miljöfrågor i alla led – i skogarna där råvaran till finpapperet växer, i tillverkningen och i återvinning och deponi av kuvert och lätta förpackningar. När det gäller sociala frågor har Bong ansvar för säkra fysiska och psykosociala arbetsförhållanden på arbetsplatserna i koncernen och hos betydande underleverantörer i egenskap av inköpare av tjänster och varor.

Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög affärsetik.

HÅLLBARHETSARBETET I KORTHET Miljöarbetet

Bong har bedömt att de största möjligheterna att minska koncernens påverkan på miljön ligger i att göra inköp av finpapper från välrenommerade leverantörer med resursbas i Norden samt att vidta åtgärder som syftar till minskad förbrukning av energi och insatsvaror samt lägre avfallsvolymer.

De största anläggningarna är certifierade enligt ISO 14001 och ISO 9001 vilket innebär att miljöarbetet på anläggningarna sker effektivt, att det dokumenteras och följs upp, redovisas och utvärderas. ISO 9001 är en väl etablerad standard för ledningssystem. För en mer detaljerad beskrivning av miljöaspekterna av Bongs verksamhet i alla led, se nedan.

Goda sociala förhållanden

Kollektivavtal är den vanligaste anställningsformen i koncernen. Bolaget anser sig ha goda relationer till fackföreningarna i respektive land. Bong betraktar rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar som en självklarhet.

Alla människors lika värde ska ligga till grund för bolagets relationer till sina anställda och deras relationer sinsemellan. Bolaget diskriminerar inte på basis av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, politisk uppfattning etc. Anställda förväntas bemöta varandra som de själva vill bli bemötta. Allvarliga överträdelser eller misstanke därom har inte kommit till bolagets kännedom under 2019.

Etik och anti-korruption

Alla former av bestickning är oacceptabla. Bong erbjuder inte och tar inte heller emot betalningar, ekonomiska fördelar eller gåvor som strider mot gällande lag eller affärspraxis. Överträdelser eller misstankar om överträdelser har inte kommit till bolagets kännedom under 2019.

MILJÖARBETE I ALLA LED Rå- och insatsvaror

Tillverkning av kuvert och andra pappersprodukter (presentförpackningar och bärkassar till exempel) svarar för den dominerande delen av Bongs verksamhet. De ur hållbarhetssynpunkt viktigaste fysiska resurserna i tillverkningen är insatsvaror - främst finpapper - och elektricitet. Bong har avtal med ett stort antal leverantörer. De viktigaste ur miljösynpunkt är leverantörer av insatsvaror till tillverkningen som svarar för 2/3 av koncernens totala inköp där finpapper utgör merparten (75 procent). Samtliga finpappersleverantörer kan uppvisa full spårbarhet och ursprungskontroll av råvaran. Hårda miljökrav ställs även på leverantörer av lim, färg och fönsterfilm.

Energiförbrukning

Den största miljöpåverkan i tillverkningsprocessen härrör från energiförbrukning som leder till emission av koldioxid. Sedan 2016 har Bong mätt förbrukningen av el i sina kuvert- och förpackningsfabriker. Mätningar utförda i anläggningarna visar att elförbrukningen per tillverkad enhet var oförändrad under 2019 jämfört med 2018 och fem procent lägre än 2016.

Avfall och återvinning av kemikalier

Det papper som blir spill sorteras efter kvalitet och säljs för att ingå som returpapper i olika pappersprodukter. Av anläggningarnas totala avfallsmängd går mer än 90 procent till återvinning. Återstoden går till förbränning eller deponi. Avfallet transporteras bort enligt gällande förordningar. Farligt avfall lagras inte. Mätningar vid anläggningarna visar att avfallsmängden per tillverkad enhet var i huvudsak oförändrad under 2019 jämfört med 2018. De kemikalier som används i produktionen omhändertas och destrueras på godkänt sätt och överbliven färg samlas upp och återvinns.

Transporter

Tillverkningsenheterna ligger nära kunderna. Bong väljer välrenommerade transportörer som strävar efter att minska koldioxidutsläppen.

Återvinning av produkterna

Alla pappersbruk som hanterar returpapper har inte processer för att ta emot papper som innehåller fönsterfilm och limrester. Bongs rekommendation är att kuvert sorteras som brännbart material. Flertalet av Bongs förpackningar kan återvinnas som pappersförpackning.

RISKER OCH RISKHANTERING

Bongs affärsverksamhet är främst exponerad för marknadsrisker, operativa risker, finansiella risker och hållbarhetsrisker. För en närmare beskrivning av marknadsrisker och operativa risker se sid 11. En detaljerad beskrivning av de finansiella riskerna och hanteringen av dem finns i not 1.

Hållbarhetsrisker

Hållbarhetsrisker gäller miljö, sociala förhållanden och personal, mänskliga rättigheter och affärsetik. Riskerna finns i den egna verksamheten och i till exempel bolagets leverantörskedja. Till grund för styrningen av bolaget ligger bolagets regler, branschpraxis, lagstiftning och föreskrifter, kollektivavtal och andra normer. Bolagets styrning och kontroll av den egna verksamheten och påverkan på leverantörer via bland annat policyer, inflytandet av branschpraxis och den kontroll som indirekt utövas av lagstiftning och kollektivavtal i de länder där bolaget är verksamt ger stöd för bedömningen att bolagets hållbarhetsrisker totalt sett är jämförelsevis små.

	Angoulème, Frankrike	Evreux, Frankrike	Derby, Storbritannien	Milton Keynes, Storbritannien	Solingen, Tyskland	Torgau, Tyskland	Erlangen, Tyskland	Gersthofen, Tyskland	Kristianstad, Sverige	Poznan, Polen	Krakow, Polen
PEFC	l	l	l	l	l	l
FSC	l	l	l	l	l	l	l	l	l	l	l
ISO 14001	l	l	l	l	l				l
ISO 9001	l	l	l	l	l				l

BONGS PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR OCH DERAS CERTIFIERINGAR

Liksom med koncernens övriga risker sker en bedömning av hållbarhetsriskernas väsentlighet. En risk betraktas som väsentlig om den får allvarliga konsekvenser för till exempel anställdas liv och hälsa, miljö, bolagets anseende samt resultat och finansiella ställning. Riskbegreppet tar hänsyn till både sannolikhet för händelser och värden som kan gå till spillo om de inträffar.

Miljörisker

Den dominerande delen av Bongs tillverkning av kuvert och lätta förpackningar sker i elva anläggningar i Väst- och Centraleuropa.

För tillverkning av kuvert och förpackningar krävs inga tillstånd i enlighet med respektive länders miljölagstiftning. Påverkan från den egna verksamheten i anläggningarna är förhållandevis liten jämförd med påverkan på miljön från bakomliggande led som skogsbruk, tillverkning av finpapper och produktionen av el för konvertering av finpapper. I sin egen tillverkning strävar Bong efter att minimera förbrukning av energi och insatsvaror samt att minska mängden avfall.

Sociala förhållanden och personal

De allvarligaste riskerna är sådana som skulle kunna medföra svåra skador eller till och med dödsfall. I koncernen är olycksriskerna störst inom tillverkningen. Hantering av till exempel kuvertmaskiner (av vilka koncernen totalt har cirka 150) kräver utbildning och är omgärdad av stränga säkerhetsbestämmelser. Den nationella arbetsmiljölagstiftningen i respektive land kompletteras med lokala säkerhets- och kvalitetsbestämmelser för affärsenheterna vars utformning kan skifta men som har god säkerhet för personal och hög produktkvalitet som gemensamt och överordnat mål. Under 2019 inträffade ingen allvarlig arbetsolycka i någon av koncernens enheter.

Mänskliga rättigheter

Bong betraktar risken för allvarliga överträdelser mot mänskliga rättigheter som liten i såväl den egna verksamheten som hos sina leverantörer. Barnarbete är till exempel förbjudet i lag i de länder där bolaget är verksamt. Bong anställer under inga förhållanden arbetskraft under 15 år.

Affärsetiska risker

Motverkande av korruption sker på flera fronter. Bongs system för intern kontroll och riskhantering syftar bland annat till att minska risken för oegentligheter och korruption. Uppförandekoden inskärper förbud mot bestickning. Sedan Uppförandekoden för leverantörer antogs i maj 2017 har Bong dessutom arbetat med att få acceptans för den hos samtliga betydande leverantörer. Pappersleverantörer med volymer motsvarande mer än 90 procent av Bongs inköp av finpapper hade vid utgången av 2019 skrivit under Bongs uppförandekod för leverantörer.

CERTIFIERINGAR OCH MÄRKNINGAR

Innebörden av att kuvert och förpackningar är märkta PEFC® och FSC® är att tillverkaren garanterar att produkterna är gjorda av råvara från skogar skötta i enlighet med de krav som ställs av PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) och FSC (Forest Stewardship Council). Certifieringen av Bongs anläggningar innebär att insatsvarans ursprung kan följas och garanteras. Till framgångarna med Bong-koncernens hållbarhetsarbete under 2019 hör att anläggningarna i Evreux och Angoulème erhöll EcoVadis-certifieringar för den högsta nivån (EcoVadis Guld). Certifieringen innebär att verksamheterna vid anläggningarna uppfyller mycket höga krav beträffande miljö, mänskliga rättigheter, ansvariga inköp och etik.

Produktmärkningar

Bongs kuvert säljs på lokala marknader med olika miljömärkningar. För kuvert i Norden är till exempel Svanen en garanti att kuverten är tillverkade av godkända papperskvaliteter, att lim och tryckfärger är vattenbaserade och att fönstret är avskiljbart. Motsvarigheten i Tyskland är Der Blaue Engel och i Frankrike NF Environnement.

BONGS RAMVERK FÖR HÅLLBARHET

Bong har fastställt tre policyer i syfte att styra bolagets agerande samt att ge personal och andra berörda vägledning i hållbarhetsfrågor.

Uppförandekod

Bongs Uppförandekod ska tillämpas av styrelse, samtliga anställda, leverantörer och övriga externa parter. Uppförandekoden är baserad på FN-initiativet Global Compacts principer om skydd för miljö, mänskliga rättigheter, affärsetik och anständiga arbetsförhållanden. Uppförandekoden innehåller regler och rekommendationer på följande områden:

• l miljö
• l etik och antikorruption
• l regelefterlevnad
• l kvalitet
  • l arbetsvillkor, likabehandling och mänskliga rättigheter
  • l motverkande av intressekonflikter.

I Uppförandekoden beskrivs också visselpipan för den som anonymt vill göra en anmälan till bolagets ledning om misstänkta överträdelser.

Uppförandekoden är ett levande dokument som revideras när så behövs. Den finns tillgänglig på www.bong.com.

Uppförandekoden för leverantörer

Utöver de övergripande reglerna i Uppförandekoden har leverantörer också att iaktta de mer detaljerade reglerna i Bongs Uppförandekod för leverantörer (Bong's Supplier Code of Conduct) avseende anti-korruption, miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, social hållbarhet med mera.

Jämställdhets- och mångfaldspolicy

Uppförandekoden hänvisar också till Bongs Jämställdhets- och mångfaldspolicy för mer ingående regler. Jämställdhets- och mångfaldspolicyn vägleder bolagets och de anställdas agerande i frågor som rör likabehandling, mångfald på arbetsplatsen, balans mellan arbete och fritid etc.

Upplysningar hållbarhetsrapport

PLACERING AV LAGSTADGADE UPPLYSNINGAR I HÅLLBARHETSRAPPORT FÖR BONG 20191

Område	Upplysningskrav enligt Årsredovisningslagen	Miljö	Sociala förhållanden och personal	Mänskliga rättigheter	Anti-korruption
Policy	"Hållbarhetsrapporten ska beskriva den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts."	5	5	5	5
Resultat av policyn	"Hållbarhetsrapporten ska beskriva resultatet av policyn."	4	4	4	4
Väsentliga risker	"Hållbarhetsrapporten ska beskriva de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser."	5	Bolaget är exponerat för risker i dessa avseenden men de bedöms inte som väsentliga. De beskrivs på sid 5.	Bolaget är exponerat för risker i dessa avseenden men de bedöms inte som väsentliga. De beskrivs på sid 5.	Bolaget är exponerat för risk beträffande korruption men den bedöms inte som väsentlig. Den beskrivs på sid 5.
Hantering av riskerna	"Hållbarhetsrapporten ska beskriva hur företaget hanterar riskerna".	4, 5	4, 5	4, 5	4, 5
Resultatindikatorer	"Hållbarhetsrapporten ska beskriva centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten."	4	4	4	4
Affärsmodell	"Hållbarhetsrapporten ska beskriva företagets affärsmodell".			4

1 Siffrorna hänvisar till respektive sida i årsredovisningen.

REVISORNS YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORTEN

Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org.nr. 556034-1579

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2019 på sidorna 3-6 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att min (vår) granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

Uttalande

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Malmö den 23 april 2020 PricewaterhouseCoopers AB

Lars Nilsson Christer Olausson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Femårsöversikt

Nyckeltal	2019	2018	2017	2016	2015
Nettoomsättning, MSEK	2 166	2 220	2 095	2 135	2 345
Rörelseresultat, MSEK	32	–52	45	9	–5
Jämförelsestörande poster, MSEK	–	–1031	–	430	–
Resultat efter skatt, MSEK	–24	–148	–9	297	–64
Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK	78	–65	40	30	–75
Rörelsemarginal, %	1,5	–2,3	2,2	0,4	–0,2
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,4	1,4	1,3	1,3	1,2
Avkastning på eget kapital, %	neg	neg	neg	neg	neg
Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK	983	991	1 095	1 159	1 343
Avkastning på sysselsatt kapital, %	3,2	neg	0,2	1,8	neg
Soliditet, %	33	38	43	43	16
Nettolåneskuld, MSEK	506	349	294	315	837
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,91	0,61	0,42	0,45	2,64
Nettoskuld/EBITDA, ggr	4,2	5,0	3,2	5,2	11,9
Medelantal anställda	1 334	1 446	1 459	1 556	1 763
Antal aktier
Antalet utestående aktier vid periodens utgång före utspädning	211 205 058	211 205 058	211 205 058	211 205 058	156 659 604
Antalet utestående aktier vid periodens utgång efter utspädning	211 205 058	211 205 308	251 205 058	251 205 058	183 932 331
Genomsnittligt antal aktier före utspädning	211 205 058	211 205 058	211 205 058	207 417 179	156 659 604
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning	211 205 058	211 205 058	251 205 058	246 533 341	183 932 331
Resultat per aktie
Före utspädning, SEK	–0,11	–0,71	–0,06	1,42	–0,41
Efter utspädning, SEK	–0,11	–0,71	–0,06	1,42	–0,41
Justerat resultat per aktie
Före utspädning, SEK	–0,11	–0,22	–0,06	–0,64	–
Efter utspädning, SEK	–0,11	–0,22	–0,06	–0,64	–
Eget kapital per aktie
Före utspädning, SEK	2,50	2,70	3,30	3,30	2,02
Efter utspädning, SEK	2,50	2,70	3,30	3,30	1,95
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie
Före utspädning, SEK	0,48	–0,28	0,25	0,26	–0,95
Efter utspädning, SEK	0,48	–0,28	0,25	0,26	–0,81
Övriga data per aktie
Utdelning, SEK	0,002	0,00	0,00	0,00	0,00
Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK	0,7	1,0	0,95	0,9	1,3
P/E-tal, ggr	neg	neg	neg	0,61	neg
Justerat P/E-tal, ggr	neg	neg	neg	neg	–
Börskurs/Eget kapital före utspädning, %	29	35	29	27	62
Börskurs/Eget kapital efter utspädning, %	29	35	29	27	65
1 Not 12
2 Styrelsens förslag

För definitioner, se omslagets insida.

Aktien

Bong-aktien är listad på NASDAQ Stockholms Small Cap-segment. Vid utgången av 2019 uppgick antalet aktier i BONGS KURSUTVECKLING 2015–2019 Bong AB till 211 205 058.

2,4

24 000

Källa:

KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING

Kursen för Bongaktien sjönk med 23 procent under 2019. Årets högsta betalkurs noterades den 10 januari 2019 och uppgick till 1,02 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 0,70 SEK och noterades den 18 november 2019.

OMX Stockholm PI (ett index som avser kursutvecklingen för samtliga noterade aktier på Stockholms-börsen) steg med 29 procent under 2019. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är jämförbara med Bong, steg med 24 procent under året. Under 2019 omsattes Bong-aktier till ett belopp motsvarande 11,8 procent av värdet av den utestående aktiestocken på balansdagen 2019.

AKTIEÄGARE

Antalet aktieägare per den 30 december 2019 uppgick till 2 450 (2 519). Holdham S.A. är Bongs största ägare med 25,0 procent av röster och kapital. Gomobile Nu AB är den näst största ägaren med 14,8 procent av röster och kapital.

Analytiker som följer Bong

Redeye Henrik Alveskog 08-545 013 45 henrik.alveskog@redeye.se

Ägare	Antal aktier	Andel av röster och kapital, %
Holdham S.A.	52 850 282	25,0
Gomobile Nu AB	31 331 228	14,8
Svolder AB	16 161 716	7,7
Försäkringsbolaget, Avanza Pension	11 291 615	5,3
Theodor Jeansson	10 000 000	4,7
Paulsson Advisory AB	9 126 695	4,3

År	Händelse	Förändring av antal aktier Totalt antal aktier Kvotvärde SEK
2013	Nedsättning av aktiekapital	–	17 480 995	1,50
2013	Företrädesemission	69 923 980	87 404 975	1,50
2013	Kvittningsemissioner	69 254 629	156 659 604	1,50
2016	Nedsättning av aktiekapital	–	156 659 604	1,12
2016	Konvertering av konvertibler	27 272 727	183 932 331	1,12
2016	Kvittningsemission	27 272 727	211 205 058	1,12

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2019 – 31 december 2019 för moderbolaget och koncernen ("Bong", "Bolaget" eller "koncernen").

Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detalj-handeln, e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 2,2 miljarder kronor och har omkring 1 300 anställda i 14 länder. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap.

MARKNADEN

KUVERT

Råvarukostnaderna har i stort sett varit oförändrade under 2019. Detta gav Bong den nödvändiga tiden att stabilisera försäljningspriser och återfå marginaler genom ökade försäljningspriser till kunder.

LÄTTA FÖRPACKNINGAR

Inom lätta förpackningar fortsatte den positiva trenden under 2019 med en valutajusterad försäljningsökning om 6 procent eller 37 MSEK.

Bong driver aktivt försäljning av pappersprodukter för att ersätta plast. Huvudfokuset som är försäljning av pappersbärkassar av hög kvalitet har vuxit med 44 procent eller 17 MSEK under året, medan Bongs försäljning inom produkter av plast har minskat. Andra pappersprodukter som All Board utvecklades också positivt.

Den ökade efterfrågan av e-handelsförpackningar mötte Bong med lanseringen i slutet av året av ett nytt förpackningssortiment som är skräddarsytt för behov hos återförsäljare på internet och deras kunder.

VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR

Under 2019 har tilltrycksverksamheten i Pirkkala i Finland flyttats till Kristianstad i Sverige och produktionen av lätta förpackningar i Nybro i Sverige flyttats till Evreux i Frankrike. Detta kommer att förbättra koncernens effektivitet och kostnadssituation i övriga fabriker. Under perioden har två nya bolag startats, Bong Africa i Tunis i Tunisien och Bong Italy i Bologna.

MILJÖUTREDNING

År 2018 upprättades en ansvarsutredning av Länsstyrelsen i Västra Götaland avseende utsläpp inom områden där verksam industri, under perioden 1918 -2018, gjort specificerade utsläpp. Bong förvärvade år 1997 ett bolag som drivit verksamhet inom området under perioden 1918-1972. Bong har således aldrig varit verksamt i det aktuella området. Bong kommer engageras i och med mindre belopp bekosta ett kommande projektet benämnt "Förberedelse för åtgärd" som ska genomföras under en treårsperiod.

BREXIT

Bong har erfarit en negativ effekt på affärsklimatet i Storbritannien som orsakats av osäkerheten kring Brexit som gör marknaden volatil. Detta har lett till investeringsosäkerhet. Påverkan på övriga bolag i koncernen är begränsad.

OMSÄTTNING

Koncernens omsättning under perioden uppgick till 2 166 MSEK (2 220). Valutakursförändringar påverkade omsättningen positivt med 57 MSEK (106) .

Rörelseresultatet ökade till 32 MSEK (-52). Koncernens bruttomarginal har stabiliserats och ligger på samma nivå som föregående år. Under perioden har rörelseresultatet påverkats positivt av realisationsvinst om 2 MSEK (4) hänförligt till försäljning av maskiner och negativt -12 MSEK (-5) av strukturprogram. Rörelseresultatet 2018 var påverkat av bland annat reavinster om cirka 9 MSEK samt nedskrivningar av goodwill om 75 MSEK.

Effekten av IFRS 16 påverkade rörelseresultatet positivt med 10 MSEK. Valutakursförändringar påverkade rörelseresultatet positivt för perioden med 0,1 MSEK (3).

Finansnettot under perioden uppgick till -42 MSEK (-56). Effekten av IFRS 16 påverkade finansnettot negativt med -8 MSEK.

Resultatet före skatt uppgick till -10 MSEK (-108) och det redovisade resultatet efter skatt blev -24 MSEK (-148). Effekten av IFRS 16 påverkade koncernens resultat före skatt positivt med 2 MSEK.

Bongs totala förpackningsförsäljning uppgick till 490 MSEK (453). Valutakursförändringar har påverkat förpackningsförsäljningen positivt med 12 MSEK (21) jämfört med motsvarande period 2018.

KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR

Kassaflödet efter investeringsverksamhet förbättrades jämfört med fjolåret och uppgick till 78 MSEK (-65). Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringen av rörelsekapitalet blev 87 MSEK (-10). Rörelsekapitalet påverkade kassaflödet positivt med 14 MSEK (-49). Effekten av IFRS 16 påverkar kassaflödet från den löpande verksamheten med 51 MSEK.

Strukturprogram påverkade kassaflödet negativt i perioden om -9 MSEK (-8).

FINANSIELL STÄLLNING

Likvida medel uppgick den 31 december 2019 till 100 MSEK (72 MSEK per 31 december 2018, varav på spärrat konto 1 MSEK). Koncernens outnyttjade krediter uppgick samtidigt till 17 MSEK. Totalt tillgänglig likviditet uppgick därmed till 117 MSEK (85 MSEK per 31 december 2018, varav på spärrat konto 1 MSEK). Vid utgången av december 2019 uppgick koncernens eget kapital till 529 MSEK (570 MSEK den 31 december 2018). IFRS16 värderingen gav en engångspåverkan på eget kapital om -16 MSEK och påverkade koncernens resultat efter skatt med 2 MSEK.

Omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag, omvärdering av pensionsskuld och verklig värdeförändring av derivatinstrument minskade koncernens eget kapital med -1 MSEK. Den räntebärande nettolåneskulden uppgick till 506 MSEK varav pensionsavsättningar uppgår till 239 MSEK och IFRS 16 Leasingkontrakt uppgår till 160 MSEK (349 MSEK den 31 december 2018 varav pensionsavsättningar 217 MSEK).

INVESTERINGAR

Periodens nettoinvesteringar påverkade negativt om -23 MSEK (-6). Bland nettoinvesteringarna ingår investeringar i produktionsanläggning, produktionsutrustning och försäljningar av maskiner.

PERSONAL

Medelantalet anställda uppgick under perioden till 1 334 (1 446). Vid utgången av december 2019 var antalet anställda 1 265 (1 368). Bong har arbetat intensivt med att öka produktiviteten och anpassa bemanningen till rådande marknadssituation och minskningen av antalet anställda är ett resultat av genomförda strukturprogram.

MILJÖ

Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutprodukter som processer. I dagsläget arbetar Bong med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Förutom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras.

För att ytterligare effektivisera miljöarbetet strävar bolaget efter att alla anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna i Solingen i Tyskland, Kristianstad i Sverige, samt Milton Keynes och Derby i Storbritannien, Evreux och Angoulême i Frankrike är certifierade.

Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanen märkning är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment.

FSC®, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Anläggningarna i Erlangen, Solingen, Torgau och Gersthofen i Tyskland, Milton Keynes och Derby i Storbritannien, Angoulême och Evreux i Frankrike, samt Krakow och Poznan i Polen är FSC®-certifierade.

HÅLLBARHETSRAPPORT

Bong har i enlighet med reglerna i Årsredovisningslagen valt att upprätta en hållbarhetsrapport som är skild från Förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 3-6.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas behov av olika kuvert och förpackningslösningar.

MODERBOLAGET

Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt vissa koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till 3 MSEK (5) och periodens resultat före skatt uppgick till -95 MSEK (-114).

STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Dessa riktlinjer omfattar befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör, även affärsenhetschef Centraleuropa, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Norden, affärsenhetschef Storbritannien samt affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika, även affärsenhetschef Bong Retail Solutions. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2020. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.

RIKTLINJERNAS FRÄMJANDE AV BOLAGETS AFFÄRSSTRATEGI, LÅNGSIKTIGA INTRESSEN OCH HÅLLBARHET

Bolagets affärsstrategi är i korthet följande. Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög affärsetik.

En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer möjliggör att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrenskraftig totalersättning.

Rörlig kontantersättning som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet.

FORMERNA AV ERSÄTTNING M.M.

Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmåner och andra förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.

Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning ska kunna mätas under en period om ett år. Den rörliga kontantersättningen får uppgå till högst 60 procent av den fasta årliga kontantlönen.

Bong AB har, vid tiden för årsstämman den 14 maj 2020, inga ersättningsåtaganden som inte förfallit till betalning utöver löpande åtaganden till ledande befattningshavare.

För verkställande direktören ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara premiebestämda. Rörlig kontantersättning ska inte vara pensionsgrundande. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 30 procent av den fasta årliga kontantlönen. För övriga ledande befattningshavare ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara premiebestämda om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Rörlig kontantersättning ska vara pensionsgrundande i den mån så följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser som är tillämpliga på befattningshavaren. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 30 procent av den fasta årliga kontantlönen.

Andra förmåner får innefatta bl.a. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring och bilförmån. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 15 procent av den fasta årliga kontantlönen.

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

UPPHÖRANDE AV ANSTÄLLNING

Vid uppsägning från bolagets sida får uppsägningstiden vara högst tolv månader. Fast kontantlön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen för två år för verkställande direktören och ett år för övriga ledande befattningshavare. Vid uppsägning från befattningshavarens sida får uppsägningstiden vara högst sex månader, utan rätt till avgångsvederlag.

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser upphörande av anställning, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

KRITERIER FÖR UTDELNING AV RÖRLIG KONTANTERSÄTTNING M.M.

Den rörliga kontantersättningen ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella. De kan också utgöras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Kriterierna

ska vara utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, genom att exempelvis ha en tydlig koppling till affärsstrategin eller främja befattningshavarens långsiktiga utveckling. Tillämpade kriterier är finansiella resultatmål som Resultat före skatt och tillväxtmål för Light Packaging vilka båda bidrar till koncernens affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög affärsetik.

När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning avslutats ska bedömas/fastställas i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts. Ersättningsutskottet ansvarar för bedömningen såvitt avser rörlig kontantersättning till verkställande direktören. Såvitt avser rörlig kontantersättning till övriga befattningshavare ansvarar verkställande direktören för bedömningen. Såvitt avser finansiella mål ska bedömningen baseras på den av bolaget senast offentliggjorda finansiella informationen.

LÖN OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR ANSTÄLLDA

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa.

BESLUTSPROCESSEN FÖR ATT FASTSTÄLLA, SE ÖVER OCH GENOMFÖRA RIKTLINJERNA

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna.

FRÅNGÅENDE AV RIKTLINJERNA

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.

HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG

Bong beslutade under januari 2020 att flytta tillverkningen av kuvert i Estland till produktionsanläggningarna i Sverige, Polen och Tyskland. I mars 2020 genomförde Bong återköp av egna företagsobligationer om 10 MSEK på marknaden.

Utbrottet av den globala Covid-19 pandemin, under första kvartalet 2020, kommer få en betydande påverkan på rådande omvärldsklimat. Vid tiden för upprättandet av årsredovisningen har analyser och bedömningar genomförts avseende potentiella effekter för Bong i alla länder där Bong har verksamhet. Situationen är olika för varje land och osäkerheten stor kring de kommande ekonomiska effekterna men sammantaget kan i dagsläget inga väsentliga effekter för koncernen påvisas.

ÄGARFÖRHÅLLANDE

Bongs huvudägare, med en ägarandel om mer än 10 procent av röster och kapital, är Holdham S.A. med 25 procent av röster och kapital. GOMOBILE NU AB är den näst största ägaren med 14,8 procent av röster och kapital. Det totala antalet aktier uppgick per den 31 december 2019 till 211 205 058. Samtliga aktier ger samma rättighet. Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag eller bolagsordning. Bong har inte kännedom om förekomst av avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Vid eventuellt offentligt uppköpserbjudande utlöses inga avtal eller överenskommelser som ger väsentlig effekt åt Bongs resultat eller ställning.

TILLSÄTTANDE OCH ENTLEDIGANDE AV STYRELSELEDAMÖTER SAMT ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN

Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.

MÖJLIGHETER OCH RISKER

Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. Nedan redogörs för de faktorer som bedöms kunna ha störst påverkan.

OPERATIVA RISKER OCH MÖJLIGHETER

MARKNADSUTVECKLING

Historiskt utvecklades kuvertmarknaden i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen. Utvecklingen av kuvertmarknaden idag påverkas av den informationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering.

Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen. Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken tenderar att minska i frekvens och omfång över tid. Den administrativa posten som helhet har minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etcetera som en del av digitaliseringen och internets utbredning.

Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e-handel och traditionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt inom sitt förpackningssortiment. Förpackningskunder utgör även en möjlighet för korsförsäljning av kuvert. Över tid förväntas tillväxten inom förpackningsområdet kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer utvecklingen noga och är mycket aktivt inom förpackningar för att skapa kontinuerlig tillväxt.

PORTO- OCH AVGIFTSSYSTEM

Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev- och postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänkningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.

BRANSCHSTRUKTUR OCH PRISKONKURRENS

Den europeiska kuvertmarknaden genomgår kontinuerligt en konsolideringsfas. De tre största kuvertföretagen representerar drygt 60 procent av den totala marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen fragmenterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i branschen har minskat något.

PAPPERSPRISER

Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss eftersläpning.

BEROENDE AV ENSKILDA LEVERANTÖRER OCH/ELLER KUNDER

Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten. Koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 4 procent av den totala omsättningen och de 25 största kunderna svarar för 37 procent av den totala försäljningen.

KAPITALBEHOV OCH INVESTERINGAR

I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktionsutrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effektivitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra sidan leder det låga investeringsbehovet till god kassagenererande förmåga. Maskinparken bestod vid årsskiftet av cirka 150 kuvertmaskiner samt cirka 80 tilltryckspressar. Investeringsbehovet är begränsat de närmaste åren och understiger koncernens avskrivningskostnader.

FINANSIELL RISKHANTERING

Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhantering, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker, ränterisker och likviditetsrisker lämnas i not 1.

TVISTER

Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister.

MILJÖ

Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.

KÄNSLIGHETSANALYS

Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volymutveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas hur Bongs resultat under 2019 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.

Parameter	Förändring	Påverkan resultat efter finansnetto, MSEK
Pris	+/– 1%	21 +/–
Volym	+/– 1%	1 +/–
Papperspriser	+/– 1%	12 -/+
Lönekostnader	+/– 1%	6 -/+
Räntenivå upplåning	+/– 1%-enhet	2 -/+

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet hos Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget. Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.

GRUNDERNA FÖR BOLAGSSTYRNINGEN

Bolagsstyrningen inom Bong AB baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket för emittenter på Nasdaq Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste versionen av Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") publicerades i november 2019 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 januari 2020. Bong tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten.

Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på Nasdaq Stockholm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 2 450 aktieägare.

Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.

Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2019

ÄGARINFLYTANDE

Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman.

Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.

Vid Bongs årsstämma den 16 maj 2019 i Malmö deltog 21 aktieägare, representerande 38 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget. Vid stämman var samtliga styrelseledamöter samt bolagets revisorer närvarande eller representerade.

STYRELSE

Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt förvärv och avyttring av företag och fast egendom.

Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.

Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs styrelse bestod sedan årsstämman 2019 av sex stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt två arbetstagarledamöter med en suppleant. Styrelsens ordförande är sedan årsstämman 2016 Christian Paulsson. Styrelsens övriga ledamöter var Mikael Ekdahl (vice ordförande), Stéphane Hamelin, Eric Joan, Stefan Lager samt Helena Persson. Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.

STYRELSENS ERSÄTTNING

Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK i arvode för 2019 (350). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställs av årsstämman samt för arbete som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 2019 finns i not 4.

BOLAGSSTÄMMOVALDA LEDAMÖTER

Christian Paulsson

Född 1975. Styrelsens ordförande sedan maj 2016 och ledamot sedan 2014. Ledamot i revisionsutskottet och ordförande i ersättningsutskottet. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bachelor of Business Administration, European University Bruxelles. VD Formar Assistans AB, VD Liv ihop AB (publ), Vice VD och VD på affärssystemföretaget IBS AB samt VD på fondkommissionärsfirman Lage Jonason AB, erfarenhet inom Corporate Finance på bland annat Mangold Fondkommission, Alfred Berg/ ABN Amro Fondkommission och Booz & Co.

Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Huntway AB, Paulsson Advisory AB. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelseordförande i Liv ihop AB (publ), Styrelseledamot i Hubbr AB, IBS AB, Caperio Holding AB och Apper Systems AB. Innehav: 9 126 695 aktier genom Paulsson Advisory AB.

Mikael Ekdahl

Född 1951. Styrelseledamot sedan 2001. Ordförande i revisionsutskottet och ledamot i ersättningsutskottet.

Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. och civilekonom, Lunds Universitet. Advokat, tidigare delägare och nu i samarbete med Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB. Andra pågående uppdrag: Ordförande i Melker Schörling AB, Ordförande i Absolent Group AB, Styrelseordförande Mikael Ekdahl AB.

Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Ordförande Marko Group AB. Innehav: 60 000 aktier.

Stéphane Hamelin

Född 1961. Styrelseledamot sedan 2010. Ledamot i ersättningsutskottet. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör för Bong AB. Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989. Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Holdham S.A. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. Innehav: 52 850 282 aktier genom Holdham S. A.

Eric Joan

Född 1964. Styrelseledamot sedan 2010. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildad vid École Polytechnique Universitaire de Lille och Harvard Business School. Andra pågående uppdrag: Verkställande direktör för Hamelin Group. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. Innehav: –.

Stefan Lager

Född 1962. Styrelseledamot sedan 2017.

Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildning inom ledarskap och datalogi. Sr. VP Europe and Americas på Beijer Electronics Products AB, VD för PostNord Fulfilment AB, Head of Division Fulfilment Strålfors, Senior Vice

president Strålfors.

Andra pågående uppdrag: VD för Beijer Electronics Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelseledamot i Centrum för Informa-

tionslogistik, Styrelseledamot i PostNord Fulfilment AS och Styrelseledamot i PostNord Fulfilment Sp.z.o.o Innehav: –.

Helena Persson

Född 1970. Styrelseledamot sedan 2015.

Utbildning och arbetslivserfarenhet: B. Sc. i Human Resources Development and Labour Relations, Lunds Universitet. Innehar en HR-tjänst inom RWE Renewables Sweden AB och har tidigare arbetat med HR i E.ON Sverige AB, HR-konsult, HR Director för Pergo

Europe AB, HR Manager på Clinical Data Care samt varit ombudsman för Sveriges Farmacevtförbund och Akademikerförbundet SSR.

Andra pågående uppdrag: –.

Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelsesuppleant i Indus Consulting AB, Styrelseledamot i Declam AB. Innehav: 50 000 aktier.

ARBETSTAGARLEDAMÖTER

Christer Muth

Född 1954. Arbetstagarrepresentant sedan 2008. Representant för PTK. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Innesäljare kundtjänst Bong Sverige AB. Andra pågående uppdrag: –.

Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. Innehav: –.

Mats Persson

Född 1963. Arbetstagarrepresentant sedan 2020, suppleant sedan 2001.

Representant för Grafiska Personalklubben.

Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fabriksarbetare Bong Sverige AB.

Andra pågående uppdrag: –.

Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. Innehav: –.

STYRELSENS ARBETSORDNING

Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla.

Under verksamhetsåret 2019 avhöll styrelsen 6 sammanträden utöver det konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD styrelseledamöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om viktiga händelser i bolagets verksamhet.

Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas till någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet.

Under 2019 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor:

• 13 februari Bokslutskommuniké och avrapportering från revisorerna
• 16 maj Delårsbokslut Q1 samt konstituerande styrelsemöte efter årsstämman 2019
• 12 juli Halvårsbokslut Q2
• 19 september Dotterbolagsbesök
• 14 november Delårsbokslut Q3
• 12 december Budget 2020

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ANTAL PROTOKOLLFÖRDA MÖTEN 2019

Bong uppfyller Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter.

	Oberoende till bolaget1	Oberoende till större aktieägare1	Närvaro styrelse sammanträden
Christian Paulsson	Ja	Nej	5 st
Mikael Ekdahl	Ja	Ja	6 st
Stéphane Hamelin	Nej	Nej	5 st
Eric Joan	Ja	Nej	5 st
Stefan Lager	Ja	Ja	5 st
Helena Persson	Ja	Ja	6 st

1 Bedömningen av styrelseledamöternas oberoende har utförts i enlighet med Koden.

RÖSTRÄTTSBEGRÄNSNINGAR

Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

VALBEREDNING

Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att inför årsstämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansättning. Den av årsstämman 2019 utsedda valberedningen bestod av tre medlemmar: Stéphane Hamelin (Holdham S.A.), Ulf Hedlundh (Svolder AB) och Christian Paulsson (Paulsson Advisory AB). Stéphane Hamelin utsågs till valberedningens ordförande. Eftersom Bongs huvudägare Holdham S.A., Svolder AB och Paulsson Advisory AB representerade cirka 37 procent av rösterna var det naturligt att de fanns representerade i valberedningen. Nämnda aktieägare ansåg det vidare naturligt att en representant från en av de röstmässigt största aktieägarna var ordförande i valberedningen. Valberedningen har behandlat de frågor som följer av Koden och erhållit en styrelseutvärdering av styrelsen. Utvärderingen har genomförts med en enkät som visade att styrelsen har god funktionalitet. Valberedningen har haft ett protokollfört möte samt däremellan löpande kontakt.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Christian Paulsson, ordförande, Mikael Ekdahl och Stéphane Hamelin.

Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen.

Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som omprövas årligen, är beroende av uppnådda resultat för bolaget och för VD. Ersättningsutskottet har under 2019 sammanträtt vid ett tillfälle varvid samtliga ledamöter deltog.

REVISIONSUTSKOTT

Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Mikael Ekdahl, ordförande, och Christian Paulsson.

Utskottet har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse samt särskilt ansvara för att granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revision. Dessutom ska revisionsutskottet godkänna alla tillåtna icke-revisionstjänster, utfärda riktlinjer för tillåtna skatte-och värderingstjänster, övervaka att arvodet för tillåtna icke-revisionstjänster inte överstiger 70%-regeln samt övervaka revisorns bedömning av sin opartiskhet och självständighet. 70%-regeln innebär att arvodet för rådgivningstjänster inte får överstiga 70 procent av de tre senaste årens genomsnittliga revisionsarvode.

Revisionsutskottet har under 2019 sammanträtt tre gånger varvid alla ledamöterna deltog vid sammanträdena.

EXTERNA REVISORER

Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av ett år. Vid årsstämman 2019 valdes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade revisorn Lars Nilsson som huvudansvarig för en mandatperiod om ett år med auktoriserade revisorn Christer Olausson som revisor. Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av företaget och kvalitén i företagets redovisningshandlingar. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser till styrelsen minst en gång per år samt rapporterar till revisionsutskottet vid samtliga utskottsmöten.

VD OCH KONCERNLEDNING

VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om koncernens utveckling.

VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i kvartalet samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat samt diskutera strategifrågor. Bongs koncernledning har under 2019 bestått av fem personer. Koncernen består av moderbolaget Bong AB och ett flertal dotterbolag vilket redovisas i not 18. Rapporteringen från dotterbolag sker löpande på månadsbasis. Dotterbolagens styrelSer består företrädesvis av medlemmar ur Bongs företagsledning.

ERSÄTTNING TILL KONCERNLEDNING

Årsstämman 2019 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga ersättningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt förväntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av individuella prestationer och bolagets redovisade resultat.

I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den ledande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga ersättningen. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara marknadsmässig.

INTERN KONTROLL

Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering. Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instruktioner för attesträtter.

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL

Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.

ORGANISATION FÖR DEN INTERNA KONTROLLEN

Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.

KONTROLLMILJÖ

Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur, uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i intern kommunikation. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbeskrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsordningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell rapportering, informationspolicy och attestinstruktion.

KONTROLLAKTIVITETER

Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller, avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.

Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och avdelningsnivå. Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner utgör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte att säkerställa den finansiella rapporteringen. Därjämte används ett standardiserat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa konsekvent tillämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering.

RISKBEDÖMNING

Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är definierade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål.

Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av affärsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplanering och prestation. Därutöver genomförs utvärderingar om affärsrisker och riskbedömning rutinmässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att säkerställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärksammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.

UPPFÖLJNING

VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatligen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation.

Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild granskningsfunktion i form av internrevision.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 182 007 709,59 kr, balanseras i ny räkning. Se not 34.

STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN

Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra lönsamheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2019 lämnas till moderbolagets aktieägare. För år 2018 lämnades ingen utdelning.

Resultaträkningar för koncernen

TSEK	Not	2019	2018
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning	2	2 165 824	2 220 427
Kostnad för sålda varor	3–4, 6, 7	–1 801 762	–1 853 535
Bruttoresultat		364 062	366 892
Försäljningskostnader	3–4, 6, 7	–192 481	–196 777
Administrationskostnader	3–6, 7	–128 746	–227 617
Övriga rörelseintäkter	7	63 197	28 716
Övriga rörelsekostnader	7	–74 298	–22 913
Rörelseresultat		31 733	–51 699
Finansiella intäkter	8, 11	989	1 314
Finansiella kostnader	9, 11	–42 879	–57 956
Summa finansiella intäkter och kostnader		–41 890	–56 642
Resultat före skatt		–10 157	–108 341
Inkomstskatt	10	–13 876	–39 267
ÅRETS RESULTAT		–24 032	–147 608
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		–23 568	–149 065
Innehav utan bestämmande inflytande		–464	1 457
Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare
- före utspädning, SEK	12	–0,11	–0,71
- efter utspädning, SEK	12	–0,11	–0,71
- före utspädning, SEK, exklusive jämförelsestörande poster	12	–0,11	–0,22
- efter utspädning, SEK, exklusive jämförelsestörande poster	12	–0,11	–0,22

TSEK	2019	2018
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
Årets resultat	–24 032	–147 608
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning	–24 620	–6 263
	–24 620	–6 263
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar	78	–115
Effekt av utökad nettoinvestering	–4 546	–12 514
Valutakursdifferenser	21 337	38 947
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat	7 087	3 650
Övrigt totalresultat efter skatt	–664	23 705
SUMMA TOTALRESULTAT	–24 696	–123 903
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	–24 232	–125 360
Innehav utan bestämmande inflytande	–464	1 457

Balansräkning för koncernen

TSEK	Not	2019-12-31	2018-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
Goodwill	13	529 906	518 438
Övriga immateriella tillgångar	14	8 554	17 079
Summa		538 460	535 517
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggning	15	54 840	51 626
Maskiner och andra tekniska anläggningar	15–16	96 095	98 172
Inventarier, verktyg och installationer	15	20 692	23 991
Pågående nyanläggningar inklusive förskott	17	3 161	5 453
Nyttjanderätter	16	140 039	–
Summa		314 827	179 242
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjutna skattefordringar	19	113 387	110 057
Övriga långfristiga fordringar		1 108	1 100
Summa		114 496	111 157
Summa anläggningstillgångar		967 783	825 916
Omsättningstillgångar
Varulager m m	20
Råvaror och förnödenheter		94 431	90 359
Varor under tillverkning		1 276	4 041
Färdiga varor och handelsvaror		104 700	101 011
Summa		200 407	195 411
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	21	217 557	281 900
Aktuell skattefordran		15 459	18 674
Övriga kortfristiga fordringar	22	43 242	24 532
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	23	41 417	62 946
Summa		317 675	388 052
Likvida medel	24	99 716	72 388
Summa omsättningstillgångar		617 798	655 851
SUMMA TILLGÅNGAR		1 585 581	1 481 767

TSEK	Not	2019-12-31	2018-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	31	236 549	236 549
Övrigt tillskjutet kapital		796 845	796 845
Reserver	30	52 636	34 858
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		–557 435	–499 159
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		528 595	569 093
Innehav utan bestämmande inflytande		76	495
Summa eget kapital		528 671	569 588
Långfristiga skulder
Upplåning	25	207 740	203 436
Uppskjutna skatteskulder	19	10 144	13 965
Pensionsförpliktelser	26	239 382	217 120
Övriga avsättningar	27	12 662	14 096
Övriga långfristiga skulder		106 193	2 333
Summa långfristiga skulder		576 121	450 950
Kortfristiga skulder
Upplåning	25	0	113
Leverantörsskulder		210 597	221 375
Aktuell skatteskuld		9 553	1 426
Övriga kortfristiga skulder	22	82 235	60 718
Övriga avsättningar	27	11 881	9 162
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	23	166 523	168 435
Summa kortfristiga skulder		480 789	461 229
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 585 581	1 481 767

Förändringar i eget kapital för koncernen

		Hänförligt till moderbolagets aktieägare
TSEK	Not Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2018	236 549	800 088	–6 052	–345 364	11 018	696 239
Totalresultat
Årets resultat				–149 065	1 457	–147 608
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen
Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt				–4 730		–4 730
				–4 730		–4 730
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar, efter skatt			–90			–90
Effekt av utökad nettoinvestering, efter skatt			–10 337			–10 337
Valutakursdifferenser			51 337		–11 980	39 357
Summa övrigt totalresultat			40 910	–4 730	–11 980	24 200
Summa totalresultat			40 910	–153 795	–10 523	–123 408
Transaktioner med aktieägare
Obligationslån, omvärdering		–3 243				–3 243
Summa transaktioner med aktieägare		–3 243				–3 243
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2018	30, 31 236 549	796 845	34 858	–499 159	495	569 588
Ingående balans per 1 januari 2019	236 549	796 845	34 858	–499 159	495	569 588
Totalresultat
Årets resultat				–23 568	–464	–24 032
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen
Förändrade redovisningsprinciper IFRS 16				–16 223		–16 223
Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt				–18 485		–18 485
				–34 708		–34 708
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar, efter skatt			62			62
Säkring av nettoinvestering, efter skatt			–3 610			–3 610
Valutakursdifferenser			21 326		45	21 371
Summa övrigt totalresultat			17 778	–34 708	45	–16 885
Summa totalresultat			17 778	–58 276	–419	–40 917
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2019	30, 31 236 549	796 845	52 636	–557 435	76	528 671

Kassaflödesanalys för koncernen

TSEK	Not	2019	2018
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		31 733	–51 699
Avskrivningar och nedskrivningar		88 844	123 139
Erhållna räntor		85	56
Erlagda räntor		–29 925	–17 498
Erlagda finansiella kostnader		–4 357	–10 886
Skatt, betald		4 547	–11 216
Övriga ej likviditetspåverkande poster	32	–4 446	–41 764
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		86 481	–9 868
Förändring av rörelsekapital
Varulager		–153	–8 025
Kortfristiga fordringar		78 707	1 110
Kortfristiga rörelseskulder		–64 562	–41 664
Kassaflöde från den löpande verksamheten		100 473	–58 447
INVESTERINGSVERKSAMHET
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer		–24 888	–19 714
Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar		2 226	13 497
Kassaflöde från investeringsverksamhet		–22 662	–6 217
Kassaflöde efter investeringsverksamhet		77 811	–64 664
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Förändring av checkräkningskredit		–116	113
Förändring övriga långfristiga skulder		–422	10 037
Förändring av leaseskulder		–51 251	–
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		–51 789	10 150
Årets kassaflöde		26 022	–54 514
Likvida medel vid årets början		72 388	124 082
Kursdifferens i likvida medel		1 306	2 820
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT		99 716	72 388

Resultaträkningar för moderbolaget

TSEK	Not	2019	2018
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning	2	3 030	4 519
Administrationskostnader	4-5, 7	–12 238	–19 005
Övriga rörelseintäkter	7	27	37
Övriga rörelsekostnader	7	–70	–56
Rörelseresultat	2	–9 250	–14 505
Resultat från andelar i dotterbolag	39	–90 000	–92 582
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	8	27 892	26 502
Räntekostnader och liknande resultatposter	9	–23 720	–33 601
Summa finansiella intäkter och kostnader		–85 829	–99 681
Resultat före skatt		–95 079	–114 185
Skatt på årets resultat	10	–31 088	–236
ÅRETS RESULTAT		–126 166	–114 421

TSEK	2019	2018
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Årets resultat	–126 166	–114 421
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar	–	–
Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat	–	–
Övrigt totalresultat efter skatt	–	–
SUMMA TOTALRESULTAT	–126 166	–114 421

Balansräkning för moderbolaget

TSEK	Not	2019-12-31	2018-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i dotterbolag	18	422 822	422 822
Uppskjutna skattefordringar	19	0	31 088
Fordringar hos dotterbolag		424 764	514 764
Summa anläggningstillgångar		847 586	968 674
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos dotterföretag		718	3 662
Aktuell skattefordran		800	744
Övriga kortfristiga fordringar	22	69	0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	23	185	221
Summa		1 771	4 627
Kassa och bank		154	1 440
Summa omsättningstillgångar		1 925	6 067
SUMMA TILLGÅNGAR		849 511	974 741

TSEK	Not	2019-12-31	2018-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	31
Bundet eget kapital
Aktiekapital		236 549	236 549
Fritt eget kapital
Överkursfond		383 264	383 264
Balanserad vinst		–75 093	39 328
Årets resultat		–126 166	–114 421
Summa fritt eget kapital		182 005	308 171
Summa eget kapital		418 554	544 720
Långfristiga skulder
Upplåning		205 779	203 436
Summa långfristiga skulder	25	205 779	203 436
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		197	2 839
Skulder till dotterbolag		218 276	215 048
Övriga kortfristiga skulder	22	1 214	1 415
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	23	5 491	7 283
Summa kortfristiga skulder		225 177	226 585
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		849 511	974 741

Förändringar i eget kapital för moderbolaget

		Bundet eget kapital	Fritt eget kapital
TSEK	Not	Aktiekapital	Överkursfond	Balanserad vinst inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2018		236 549	386 507	39 328	662 384
Totalresultat
Årets resultat				–114 421	–114 421
Summa totalresultat				–114 421	–114 421
Transaktioner med aktieägare
Obligationslån, omvärdering			–3 243		–3 243
Summa transaktioner med aktieägare			–3 243		–3 243
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2018	30,31	236 549	383 264	–75 093	544 720
Ingående balans per 1 januari 2019		236 549	383 264	–75 093	544 720
Totalresultat
Årets resultat				–126 166	–126 166
Summa totalresultat				–126 166	–126 166
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2019	30,31	236 549	383 264	–201 259	418 554

Kassaflödesanalys för moderbolaget

TSEK	Not	2019	2018
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		–9 250	–14 505
Erhållna räntor		27 842	26 441
Erlagda räntor		–21 408	–26 412
Erlagda finansiella kostnader		–85	–7 097
Skatt, betald		–56	–674
Övriga ej likviditetspåverkande poster	32	49	–19 256
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital		–2 908	–41 503
Förändring av rörelsekapital
Kortfristiga fordringar		2 914	–3 211
Kortfristiga rörelseskulder		–1 292	4 679
Kassaflöde från löpande verksamhet		–1 286	–40 037
INVESTERINGSVERKSAMHET
Förändring av långfristiga fordringar		–	–
Kassaflöde från investeringsverksamhet		–	–
Kassaflöde efter investeringsverksamhet		–1 286	–40 037
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Upptagna lån		–	10 000
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		–	10 000
Årets kassaflöde		–1 286	–30 035
Likvida medel vid årets början		1 440	31 477
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT		154	1 440

Redovisningsprinciper

Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike, Polen, Spanien, Schweiz, Rumänien, Italien och Tunisien. Bong har starka marknadspositioner, framför allt i norra Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Denna årsredovisning har godkänts av styrelsen den 23 april 2020 för offentliggörande.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i noterna 13 Goodwill och 26 Pensionsförpliktelser.

KONCERNREDOVISNING

DOTTERFÖRETAG

Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.

Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare eget kapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.

Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

TRANSAKTIONER MED INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.

Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.

INTRESSEFÖRETAG

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.

Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.

SEGMENTSRAPPORTERING

Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelseresultat regelbundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande beslutsfattare är företagets VD. Den regelbundna interna resultatrapporteringen som sker till VD och som uppfyller kriterierna för att utgöra ett segment sker för koncernen som helhet, varför Bong rapporterar den totala koncernen som företagets enda segment.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTVALUTA

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringen, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

KONCERNFÖRETAG

Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

EFFEKT AV UTÖKAD NETTOINVESTERING

Moderbolaget i koncernen innehar monetära poster som är fordringar på utlandsverksamheter, dvs utgivna lån till utländska dotterbolag i dotterbolagets respektive valuta. För dessa lån är reglering inte planerad eller kommer troligen inte att ske inom överskådlig framtid varför de i praktiken utgör en del av nettoinvestering i den självständiga utlandsverksamheten. Valutakursdifferenser som uppstår avseende dessa monetära poster redovisas koncernredovisningen i övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultatet vid avyttring av nettoinvesteringen.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk.

FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER HAR TILLÄMPATS: Byggnader 25–33 år Markanläggningar 20 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 10–15 år Inventarier, verktyg, installationer, fordon och datorutrustning 5–10 år Övriga immateriella anläggningstillgångar 3–8 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

GOODWILL

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/ intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov behandlas koncernen som en kassagenererande enhet.

PROGRAMVAROR

Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.

NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER F.O.M. 2018

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns upplåning, leverantörsskulder, övriga skulder samt derivat.

KLASSIFICERING OCH VÄRDERING

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Klassificeringen av finansiella tillgångar som är skuldinstrument avgörs av affärsmodellen för portföljen i vilken den finansiella tillgången ingår och karaktären på de avtalsenliga kassaflödena. Bongs affärsmodell för samtliga finansiella tillgångar som är skuldinstrument är att inkassera kapitalbelopp och eventuell ränta på kapitalbeloppet. De avtalsenliga kassaflödena från dessa tillgångar utgörs enbart av kapitalbelopp och ränta varför dessa klassificeras som finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Samtliga finansiella tillgångar klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller identifierats som säkringsinstrument.

Samtliga finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller identifierats som säkringsinstrument.

Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på det sätt som beskrivs nedan. Används derivatinstrument för säkringsredovisning redovisas värdeförändringar på derivatinstrument enligt beskrivningen i avsnitt "Derivat och säkringsredovisning". För derivat som inte ingår i en säkringsrelation, redovisas resultat från derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET

Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet. Denna kategori består av två undergrupper: obligatoriskt redovisad till verkligt värde och andra finansiella tillgångar som koncernen initialt valt att placera i denna kategori, identifierad som redovisad till verkligt värde. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Koncernen har endast använt underkategorin obligatoriskt redovisad till verkligt värde. Tillgångar i denna kategori avser derivat som inte är identifierade som ett säkringsinstrument.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR REDOVISADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE

Tillgångar i denna kategori, värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. I kategorin ingår övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kundfordringar redovisas efter avdrag för förväntade kreditförluster. Diskontering tillämpas inte på grund av den korta löptiden varför upplupet anskaffningsvärde överensstämmer med nominellt belopp.

FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET

Denna kategori består av två undergrupper; finansiella skulder som obligatoriskt redovisas till verkligt värde via resultatet och andra finansiella skulder som koncernen valt att placera i denna kategori. I den första kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat. Skulder i denna kategori avser derivat som inte är identifierade som ett säkringsinstrument.

FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE

Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

NEDSKRIVNINGAR

Alla finansiella tillgångar, förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, prövas för nedskrivning. Vid varje rapporttillfälle beräknar koncernen för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar de förväntade kreditförlusterna för den återstående löptiden. De mest väsentliga finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivningsreglerna är kortfristiga varför koncernen valt att tillämpa den förenklade modellen där förväntade kreditförluster redovisas för tillgångarnas återstående löptid från den dag då de första gången redovisas.

De förväntade kreditförlustnivåerna baserar sig huvudsakligen på en individuell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med kundernas betalningshistorik tillsammans med förlusthistoriken för samma period. Historiska förluster justeras sedan för att ta hänsyn till nuvarande och framåtblickande information om makroekonomiska faktorer som kan påverka kundernas möjligheter att betala fordran. Koncernen har identifierat BNP och arbetslöshetsnivån i länder där försäljning av varor och tjänster sker som relevanta faktorer. Den historiska förlustnivån justeras därför baserat på förväntade förändringar i dessa faktorer. Kundfordringar och avtalstillgångar skrivs bort när det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning. Indikatorer på att det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning inkluderar bland annat att gäldenären misslyckas med återbetalningsplanen eller att kontraktuella betalningar lokalt bedöms som substantiellt försenade.

Kreditförluster på kundfordringar och avtalstillgångar redovisas som kreditförluster – netto inom rörelseresultatet. Återvinningar av belopp som tidigare skrivits bort redovisas mot samma rad i resultaträkningen.

REDOVISNING I OCH BORTTAGANDE FRÅN BALANSRÄKNINGEN

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER T.O.M. 2017

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt lån och andra finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.

KLASSIFICERING OCH VÄRDERING

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella in strument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisats till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATRÄKNINGEN

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.

LÅNEFORDRINGAR OCH KUNDFORDRINGAR

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för osäkra fordringar.

LÅN OCH ANDRA FINANSIELLA SKULDER

Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR

Kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller varor direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.

LIKVIDA MEDEL

Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, övriga kortfristiga finansiella placeringar med förfallodag inom tre månader från förvärvstillfället.

REDOVISNING I OCH BORTTAGANDE FRÅN BALANSRÄKNINGEN

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING 2017 OCH 2018

Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra risken för valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisats initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom eget kapital.

KASSAFLÖDESSÄKRINGAR

De valutaderivat som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

VARULAGER

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

AKTIEKAPITAL

Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

UPPLÅNING

Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotterföretag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder i balansräkningen.

INKOMSTSKATTER

Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.

Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tilllämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.

Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sam-manhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

PENSIONER

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland, Frankrike och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 26 Pensionsförpliktelser.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

På den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen.

ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra frivillig avgång.

BONUSPLANER

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

INTÄKTSREDOVISNING

Bong tillämpar femstegsmodellen enligt IFRS 15 för samtliga avtal med kunder. I Bongs avtal med kunder framgår att försäljning av produkt bedöms vara ett prestationsåtagande. Grundprincipen är att intäkter ska avspegla förväntad ersättning i samband med fullgörandet av ett kontraktsenligt åtagande mot kund och motsvara den ersättning som koncernen är berättigad till vid överlåtelse av kontroll till de produkter som levererats till motpart.

Koncernen tillverkar och säljer kuvert och förpackningar till distributörer. Försäljningen redovisas som intäkt när kontrollen för varorna överförs, vilket inträffar när varorna levereras till distributören. Kuvert och förpackningar säljs ofta med individuella rabatt- eller bonusavtal. Intäkten från försäljningen av kuvert och förpackningar redovisas baserat på priset i avtalet, med avdrag för beräknade rabatter eller bonusar. Koncernen har inga avtal med ursprunglig förväntad löptid som överstiger 12 månader, varför upplysning om kontrakterade men ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden inte lämnas.

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.

Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.

LEASING

I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasing-avtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Enligt den nya standarden ska leasetagare redovisa åtagandet att betala leasingavgifterna som en leasingskuld i balansräkningen. Rätten att nyttja den underliggande tillgången under leasingperioden redovisas som en nyttjanderättstillgång. Avskrivning på tillgången redovisas i resultatet liksom en ränta på leasingskulden. Erlagda leasingavgifter redovisas dels som betalning av ränta, dels som amortering av leasingskulden.

Standarden undantar leasingavtal med en leasingperiod understigande 12 månader (korttidsleasingavtal) och leasingavtal avseende tillgångar som har ett lågt värde. Standarden medger även en lättnadsregel när det gäller separering av icke-leasing komponenter från leasingkomponenter. Bong har valt att tillämpa nedanstående lättnadsregler.

Koncernens tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal redovisas i balansräkningen. Åtagandet att betala leasingavgifter redovisas som en leasingskuld i balansräkningen. Rätten att nyttja den underliggande tillgången under leasingperioden redovisas som en nyttjanderättstillgång. Avskrivning på tillgången redovisas i resultatet liksom en ränta på leasingskulden. Erlagda leasingavgifter redovisas dels som betalning av ränta, dels som amortering av leasingskulden.

Koncernen undantar leasingavtal med en leasingperiod understigande 12 månader (korttidsleasingavtal), leasingavtal avseende tillgångar som har ett lågt värde samt separering av icke-leasing komponenter från leasingkomponenter.

KORTTIDSLEASINGAVTAL

Ett korttidsleasingavtal är ett leasingavtal med en leasingperiod som är kortare än 12 månader från starten av leasingperioden.

LEASINGAVTAL AV MINDRE VÄRDE

Leasingavtal av mindre värde är ett leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde. Bedömningen görs utifrån värdet på tillgången när den är ny oavsett tillgångens värde. Leasingavtal av mindre värde definieras utifrån den underliggande tillgångens värde.

LEASINGKOMPONENTER OCH ICKE-LEASINGKOMPONENTER

Enligt huvudregeln i IFRS 16 ska icke-leasingkomponenter redovisas separat från leasingkomponenten och kostnadsföras i resultaträkningen. Dock kan en leasetagare välja att inte separera icke-leasingkomponenter från leasingkomponenten och detta val görs baserat på tillgångsslag. Bong har valt att tillämpa denna lättnadsregel.

Bong tillämpar IFRS 16 från 1 januari 2019 och använder den förenklade övergångsmetoden. Leasingavtal med en kvarvarande löptid understigande 12 månader vid tidpunkt för övergång till IFRS 16 klassificeras som korttidsleasingavtal i enlighet med lättnadsregeln och kostnadsförs.

Bong har bedömt leasingperioden för leasingavtalen och då beaktat eventuella förlängs- och eller uppsägningsoptioner enlighet med bestämmelserna i IFRS 16. För det fall det är rimligt säkert att optionen kommer att utnyttjas har detta beaktats i fastställandet av i leasingperioden.

Bongs leasingkontrakt omfattar framförallt hyresavtal. I övrigt omfattas bland annat bilar.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de uppkommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investeringen.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

UTDELNING

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisnings i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för juridiska personer skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS-regler och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisningen och beskattningen. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.

Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i koncern-redovisningen, med de undantag som anges nedan. Principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

UPPSTÄLLNINGSFORMER

Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende obeskattade reserver och avsättningar.

AKTIER OCH ANDELAR I DOTTERFÖRETAG

Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter.

KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT

Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar. Lämnade koncernbidrag till dotterbolag redovisas, beroende på sambandet mellan redovisning och beskattning, i resultaträkningen på raden resultat från andelar i dotterbolag. Erhållna koncernbidrag från dotterbolag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovisas därmed som finansiella intäkter på raden resultat från andelar i dotterbolag.

Noter Samtliga värden i TSEK om inget annat anges.

NOT 1 – FINANSIELL RISKHANTERING

Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dagliga verksamhet. Finanspolicyn fokuserar på att minimera eventuella ogynnsamma effekter på koncernens operativa och finansiella resultat till följd av oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.

Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och räntederivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn.

MARKNADSRISK

Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida inköps- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transaktionsexponering) och när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valutakursförändringar (omräkningsexponering) samt den ränterisk som kan innebära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.

(A) VALUTARISK

Under 2019 utgjorde Bongs försäljning i länder utanför Sverige 85 (86) procent. Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 61 (61) procent i EUR, 19 (19) procent i GBP, 15 (14) procent i SEK, samt 5 (6) procent i övriga valutor. Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se nedan under Transaktionsexponering).

(i) Transaktionsexponering

Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden (försäljning och inköp) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella valuta. Dessa valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar dels att värdet av leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder förändras samt risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fakturerade valutaflöden.

Bong bedriver tillverkning på merparten av de huvudmarknader som bearbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns härrör främst från interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan Bongs enheter, externa inköp och försäljningar i utländsk valuta. Koncernens finanspolicy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala finansfunktionen. Denna risk aggregeras normalt sett sedan och säkras främst med terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50 procent och 100 procent av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de kommande tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt. På grund av avtal med obligationsinnehavarna har det inte funnits möjlighet att följa finanspolicyn varför styrelsen beviljat avsteg från den.

Valutaexponeringen i bolaget består av en rad olika valutapar, se tabell nedan. Vid en förändring om 10% hade koncernens resultat på årsbasis, givet samma flöden som 2019, förändrats med +16/-16 MSEK (+18/-18) exklusive valutasäkringar.

	10% förändring
	EUR	SEK
EUR/NOK	0,0	0,3
EUR/SEK	141,2	1 495,6
EUR/GBP	963,7	10 204,6
EUR/PLN	343,5	3 637,5
EUR/RON	99,6	1 054,9
Totalt	1 548	16 393

Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot SEK på balansdagen, med alla andra variabler konstanta, skulle transaktionsexponeringen medföra en försämring/förbättring av resultatet med 0,4 MSEK (0,6) till följd av förluster/vinster vid omräkning av kundfordringar och leverantörsskulder.

Vid sensitivitetsberäkningarna i känslighetsanalysen i EUR ovan inkluderas även DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR.

(ii) Omräkningsexponering

Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags tillgångar, skulder och rörelseresultat till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering.

Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala finansfunktionen.

Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent jämfört med balansdagskursen per 31 december 2019, med alla andra variabler konstanta, skulle koncernens finansiella resultat förändrats med +2,0/-2,0 MSEK (+1,5/-1,5), som en följd av omvärdering av dotterbolagens in- och utlåning i Bong International AB. Motsvarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital med +42,1/-42,1 MSEK (+59,7/-59,7) till följd av vinster/ förluster vid omräkning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även poster i DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR. För GBP skulle effekten på det finansiella resultatet bli en förändring med -0,0/+0,0 MSEK (+0,4/-0,4) och eget kapital skulle öka/ minska med +4,4/-4,4 MSEK (+12,2/-12,2).

(B) RÄNTERISK

Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande marknadsräntor.

Koncernens upplåning består vid årsskiftet av seniora säkerställda obligationer till ett belopp om 210 MSEK som gavs ut den 19 oktober 2018 med tre års löptid. Lånet löper med en ränta om STIBOR (3 månaders) plus 10 procent som erläggs kvartalsvis i januari, april, juli samt oktober. Ytterligare upplåning i form av checkräkningskredit finns i mindre omfattning.

Koncernen har ingen betydande ränterisk.

KREDITRISK

Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk.

Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs kreditprocess har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning, minimera kreditförlusterna och förbättra kassaflöde och vinst.

Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada.

Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort antal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar tillsammans för 24 procent (24) av den totala försäljningen och de tre största kunderna svarar för 11 procent (10). Kreditrisken minskas också av att Bong i hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer och kunder.

I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, franska, polska och engelska bolag.

För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupplysningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men baseras på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernintern information om historiskt betalningsbeteende.

Under 2019 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till cirka 0,1 procent (0,1).

Mer information om utestående fordringar återfinns i not 21.

Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde. Vid årsskiftet uppgick den finansiella kreditexponeringen till 100 MSEK, hänförligt till likvida medel (72 MSEK per 31 december 2018, varav 1 MSEK på spärrat konto) och derivatinstrument med marknadsvärde 0,0 MSEK (-0,1).

LIKVIDITETSRISK

Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina kortsiktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv. Bong har vid var tid leverantörsskulder till icke obetydliga belopp. Den helt övervägande delen förfaller inom 90 dagar. Bong minimerar likviditetsrisken avseende dessa och övriga kortfristiga skulder genom att bland annat ha tillräckliga kassamedel. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv från dotterbolagen.

Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen.

FORTS. NOT 1

Per 31 december 2019	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing)		210 000
Skulder avseende leasing	54 099	35 641	58 815	11 737
Leverantörsskulder och andra skulder	385 097
Per 31 december 2018	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing)			210 000
Checkräkningskrediter	113
Skulder avseende finansiell leasing	710	577	598
Leverantörsskulder och andra skulder	421 794

NOT 3 – KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG

	2019	2018
Avskrivningar och nedskrivningar (Not 6)	88 844	123 139
Kostnader för ersättningar till anställda (Not 4)	589 174	591 203
Förändringar i lager av färdiga varor
och produkter i arbete	17 503	7 756
Råmaterial	1 049 397	1 102 680
Transportkostnader	118 355	122 209
Övriga kostnader	259 716	330 942
Summa kostnader för sålda varor, försäljnings- och administrationskostnader	2 122 989	2 277 929

Bongs emitterade säkerställda obligationer om 210 MSEK har en treårig löptid och en årlig ränta om STIBOR (3 månader) plus 10 procent. Bong är förpliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade kovenanter. Dessa anger hur stor nettolåneskulden får vara i förhållande till EBITDA.

Övriga kreditfaciliteter består främst av dotterbolagens lokala checkräkningskrediter i utländska banker. Vid årsskiftet uppgick totala kreditfaciliteter till 227 MSEK (223), varav beviljade outnyttjade krediter till 17 MSEK (13).

Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens lånebehov. Ovanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen samt med antagande om över tiden oförändrad finansieringsstruktur och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder. Derivatinstrument som utgör finansiella skulder ingår i analysen om deras avtalsenliga förfallodagar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för de framtida kassaflödena. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena beräknade till balansdagens marknadsränta och periodens förväntade räntemarginal.

HANTERING AV KAPITAL

Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapitalstruktur som minimerar kostnaderna för kapital.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal, utfall:

Nyckeltal	2019	2018
Soliditet, %	33	38
Nettolåneskuld, MSEK	506	349
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,91	0,61
Nettoskuld/EBITDA, ggr	4,2	5,0

Nyckeltalen har påverkats av IFRS 16 "Leasingavtal" per 1 januari 2019, jämförelsetal har inte omräknats.

BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Valutakursvinster och -förluster på valutaterminer för kassaflödessäkring per 31 december, vilka redovisats i Övrigt totalresultat, redovisas i resultaträkningen i den period under vilken den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen. Samtliga kassaflödessäkringar bedömdes vara fullt effektiva vid årsskiftet. Vinster och förluster på de säkringar som innehas för handel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter och kostnader. Koncernen nettoredovisar inte finansiella tillgångar och skulder.

NOT 2 – SEGMENTINFORMATION

		2019		2018
Nettoomsättning		Kuvert Förpackningar		Kuvert Förpackningar
Sverige	150 536	55 976	145 597	53 029
Norden och Baltikum	152 298	49 099	186 017	45 160
Centraleuropa	589 715	171 831	597 054	162 514
Frankrike och Spanien	397 912	107 524	423 968	89 637
Storbritannien	306 296	76 677	324 247	77 565
Ryssland/Östeuropa	0	70	17 478	3 275
Övriga	78 837	29 053	73 473	21 413
Totalt	1 675 594		490 230 1 767 834	452 593

Anläggningstillgångar	2019	2018
Sverige	173 958	168 384
Norden och Baltikum	57 312	49 486
Centraleuropa	252 598	202 725
Frankrike och Spanien	229 735	221 159
Storbritannien	138 152	73 005
Övriga	1 532	–
Totalt	853 287	714 759

NOT 4 – ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR

	2019
Medelantal anställda	Antal anställda	varav män	Antal anställda	varav män
Sverige1	145	108	156	112
Tyskland	372	162	373	165
Frankrike	280	201	293	202
Storbritannien	211	149	215	157
Polen	194	120	173	118
Ryssland	0	0	90	57
Estland	58	31	68	31
Finland	27	14	29	15
Norge	10	4	12	6
Danmark	9	6	10	5
Spanien	10	7	10	7
Belgien	11	4	11	5
Rumänien	6	4	6	4
Tunisien	1	1	–	–
Totalt	1 334	811	1 446	884

Varav moderbolaget en anställd man.

1

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare

		Koncernen			Moderbolaget
	2019		2018		2019		2018
	Totalt varav	män	Totalt varav	män	Totalt varav	män		Totalt varav män
Styrelseledamöter VD och andra ledande	39	32	39	32	6	5	6	5
befattningshavare	31	30	29	28	1	1	2	1

FORTS. NOT 4 FORTS. NOT 4

Löner, ersättningar och sociala kostnader

Koncernen							Moderbolaget
	2019				2018			2019			2018
	Löner	Sociala	Varav	Löner	Sociala	Varav	Löner	Sociala	Varav	Löner	Sociala	Varav
	och ersätt	kost	pensions	och ersätt	kost	pensions	och ersätt	kost	pensions	och ersätt	kost	pensions
	ningar	nader	kostnader	ningar	nader	kostnader	ningar	nader	kostnader	ningar	nader	kostnader
Totalt	466 150 123 024		18 539		469 340 123 540	17 100	5 636	2193	939	4 899	4 072	1 687

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda

		Moderbolaget
		2019		2018
	Styrelse och VD	Övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga anställda
Totala ersättningar	2 785	2 851	3 684	1 215

ÅRSSTÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2019 FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Årsstämman 2019 beslutade om ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Med ledande befattningshavare avses befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör även affärsenhetschef Centraleuropa, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Norden, affärsenhetschef Storbritannien och affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika samt affärsenhetschef Bong Retail Solutions.

Ersättningen skall bestå av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bongkoncernen skall kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Utöver ovanstående rörliga ersättningar kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram.

Den rörliga delen av lönen skall ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.

Pensionsförmåner skall i första hand vara avgiftsbestämda, men kan av legala skäl även vara förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivå. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande. Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie, så att totalen motsvarar 30 procent av den fasta lönen. Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 4–12 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–18 månader. Vid uppsägning från bolaget skall uppsägningstiden och den tid under vilken ersättningar utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.

Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningsutskott samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets förslag. Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal. Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ANSTÄLLNINGSVILLKOR

STYRELSENS ORDFÖRANDE

Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK i arvode för 2019 (350). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av årsstämman samt för uppdrag i revisionsutskottet 50 TSEK (50). Något övrigt arvode har inte utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.

ÖVRIGA STYRELSELEDAMÖTER

Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2019 utgått med sammanlagt 850 TSEK (850). Ledamoten Mikael Ekdahl har erhållit 250 TSEK (250). Beloppet utgör styrelsearvode 150 TSEK (150) och arvode för ordförande i revisionsutskottet 100 TSEK (100). Övriga fyra styrelseledamöter har erhållit 150 TSEK vardera. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode har ej utgått till arbetstagarrepresentanterna.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR TILLIKA KONCERNCHEF

För år 2019 har utgått för Kai Steigleder en fast lön inklusive ersättning för semester om 2 662 TSEK samt förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 59 TSEK. Lönen omfattar även arbetet som affärsenhetschef för Centraleuropa.

Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål kan rörlig ersättning utgå efter beslut av styrelsen.

För år 2019 har utgått för Håkan Gunnarsson en slutlig fast lön inklusive ersättning för semester om 1 168 TSEK samt förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 30 TSEK. Pensionspremie ska utgå med 30 procent av den fasta lönen. Under 2019 har pensionspremie utgått med 230 TSEK.

ÖVRIGA BEFATTNINGSHAVARE I LEDNINGSGRUPPEN

Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fyra personer, har under 2019 utgått en sammanlagd fast lön om 7 273 TSEK (7 711) jämte förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 616 TSEK (484) Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 60 procent av den fasta lönen. För 2019 har rörlig ersättning på 0 TSEK utgått (0). Under året har utbetalats rörlig ersättning avseende 2018 om 713 TSEK (484) Pensionsförmåner utgår för de svenska befattningshavarna med villkor som motsvarar allmän pensionsplan. För de utländska befattningshavarna utgår pensionsförmåner enligt

individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. Under 2019 har pensionspremie utgått med 72 TSEK (1 103). Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6 – 18 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4 – 12 månader.

BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESS

Inom styrelsen finns en ersättningskommitté i vilken ingår två styrelseledamöter. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.

NOT 5 – ERSÄTTNING TILL REVISORERNA

		Koncernen		Moderbolaget
PwC	2019	2018	2019	2018
Revisionsuppdrag1	3 294	3 935	851	822
Revisionsverksamhet
utöver revisionsuppdraget2	11	10
Skatterådgivning3	40	31	33	11
Övriga tjänster4	404	1 025	349	805
Totalt	3 749	5 001	1 233	1 638
Övriga	2019	2018	2019	2018
Revisionsuppdrag	330	230	–	–
Revisionsverksamhet				–
utöver revisionsuppdraget	138	83	–
Övriga tjänster	683	174	–	–
Totalt	1 151	487	–	–

1 Varav 1 079 (1 109) avser PwC Sverige 2 Varav 0 (0) avser PwC Sverige 3 Varav 33 (21) avser PwC Sverige 4 Varav 404 (1 025) avser PwC Sverige

NOT 6 – AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Fördelade per anläggningstillgång	2019	2018
Nedskrivning goodwill	–	75 683
Övriga immateriella tillgångar	9 066	15 909
Byggnader och markanläggningar	46 498	3 890
Maskiner och tekniska anläggningar	21 618	21 567
Inventarier, verktyg och installationer	11 662	6 090
Totalt	88 844	123 139
Fördelade per funktion	2019	2018
Kostnad för sålda varor Försäljningskostnader	71 201 8 424	29 785 3 851
Administrationskostnader	9 219	89 503

NOT 7 – ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER

Koncernen			Moderbolaget
Rörelseintäkter	2019	2018	2019	2018
Valutakursvinster
på operativa fordringar och skulder	61 832	19 977	27	37
Vinst vid försäljning av anläggnings
tillgångar	1 365	8 739	–	–
Totalt	63 197	28 716	27	37
	Koncernen		Moderbolaget
Rörelsekostnader	2019	2018	2019	2018
Strukturkostnader och övriga avsättningar Valutakursförluster	–11 885	–6 050	–	–
på operativa fordringar och skulder Förlust vid försäljning av anläggnings	–62 413	–16 798	–70	–56
tillgångar	0	–65	–	–
Totalt	–74 298	–22 913	–70	–56

NOT 8 – FINANSIELLA INTÄKTER

	Koncernen			Moderbolaget
	2019	2018	2019	2018
Ränteintäkter	85	56	–	–
Valutakursvinster på finansiella poster	904	1 258	50	61
Finansiella intäkter, koncernföretag	–	–	27 842	26 441
Totalt	989	1 314	27 892	26 502

NOT 9 – FINANSIELLA KOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
	2019	2018	2019	2018
Nedskrivning av innehav av andelar i andra företag	–741	–1 129	–	–
Räntedel i årets pensionskostnader	–4 872	–4 975	–	–
Räntekostnader, övriga Valutakursdifferenser på	–30 240	–22 012	–21 292	–20 670
finansiella poster	–1 030	–3 341	–	0
Övriga finansiella kostnader	–5 996	–26 499	–2 428	–12 931
Totalt	–42 879	–57 956	–23 720	–33 601

NOT 10 – SKATT

		Koncernen		Moderbolaget
	2019	2018	2019	2018
Aktuell skatt	–7 257	–8 536	–	–
Uppskjuten skatt	–6 619	–30 731	–31 088	–236
Totalt	–13 876	–39 267	–31 088	–236

Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande.

	Koncernen		Moderbolaget
	2019	2018	2019	2018
Resultat före skatt		–10 157 –108 341	–126 166	–114 185
Beräknad svensk inkomst skatt, 21,4% (22)	2 092	23 185	27 000	25 121
Inkomstskatt beräknad enligt nationella skatte satser för respektive land	5 547	226	–	–
Skatt avseende: - justering av tidigare års skatt	430	293	–	–
- ej skattepliktiga intäkter/övriga ej avdragsgilla kostnader - utdelning från	–2 653	–5 770	–6 656	–54 709
dotterbolag Utnyttjande av tidigare ej redovisade förlustavdrag	15 549	–	– –	37 630 –
Skatteeffekt av ej redovisat förlustavdrag	–3 753	–30 587	–20 344	–8 042
Skatteeffekt av utnyttjade förlustavdrag	–	–5 941	–	–
Omvärdering av uppskjuten skatt
- förändring av skattesats	–	–638		–236
- nedskrivning	–31 088	–20 035	–31 088	–
Skatt enligt resultat räkningen	–13 876	–39 267	–31 088	–236

NOT 11 – VALUTAKURSVINSTER/–FÖRLUSTER – NETTO

Totalt	–707	–2 961
Finansiella kostnader	–1 030	–3 341
Finansiella intäkter	904	1 257
Övriga rörelsekostnader	–62 413	–17 348
Övriga rörelseintäkter	61 832	16 471
Valutakursvinster/-förluster har redovisats i resultaträkningen enligt följande	2019	2018

NOT 12 – RESULTAT PER AKTIE

FÖRE UTSPÄDNING

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.

	2019	2018
Resultat som är hänförligt till
moderbolagets aktieägare	–23 568	–149 065
Vägt genomsnittligt antal
utestående stamaktier (tusental)	211 205	211 205
Resultat per aktie före utspädning, SEK	–0,11	–0,71

FÖRE UTSPÄDNING, EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

De jämförelsestörande posterna om totalt -103 MSEK 2018 bestod av ett negativt resultat vid försäljning av Postac LLC om 11 MSEK, nedskrivning av goodwill om 75 MSEK och nedskrivning av uppskjuten skatt om 17 MSEK. Under 2019 hade Bong inga jämförelsestörande poster. Jämförelsestörande poster definieras på insidan av omslagets baksida.

	2019	2018
Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare	–23 568	–149 065
Jämförelsestörande poster	–	103 139
Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare	–23 568	–45 926
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	211 205	211 205
Resultat per aktie före utspädning, SEK	–0,11	–0,22

EFTER UTSPÄDNING

Moderbolaget hade 2018 potentiella stamaktier i form av optioner. Antalet optioner uppgick till högst 40 000 000. Bongaktiens snittpris under 2018 understeg 1,15 SEK varför ingen hänsyn togs till utspädningseffekten.

NOT 13 – GOODWILL

	2019	2018
Ingående anskaffningsvärden	518 438	574 641
Nedskrivning	–	–75 683
Valutakursdifferenser	11 468	19 480
Utgående anskaffningsvärden	529 906	518 438

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL

Vid prövning av nedskrivningsbehov ses koncernen som en kassagenererande enhet (KGE) i linje med att hela koncernens verksamhet betraktas som ett segment.

Återvinningsbart belopp för KGE fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårsperioden extrapoleras och utgår från att kuvertmarknaden i Europa som helhet kommer att ha en begränsad tillväxt.

FORTS. NOT 13 FORTS. NOT 15

Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen.

Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 10,3 procent efter skatt (13,2 procent före skatt) och en negativ tillväxttakt under de tre första åren i prognosperioden om i genomsnitt -0,4 procent. Därefter har antagits en genomsnittlig tillväxt om 1 procent för de två sista åren. En uthållig tillväxttakt om 1 procent har antagits. Föregående år användes en diskonteringsränta om 10,3 procent (13,2 procent före skatt) och en utveckling understigande årets beräkning antogs, med en tillväxt om 1 procent i slutet av femårsperioden.

Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och återspeglar de marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns för branschen. Den positiva tillväxten förväntas i första hand komma i förpackningsområdet.

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redovisningsprinciperna.

Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras.

Ledningen har fastställt budgeten baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på framtida marknadsutveckling samt extern information om marknadsutveckling.

För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en uthållig tillväxttakt om 1,0 procent använts. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta efter skatt motsvarande 10,3 procent använts (13,2 procent före skatt), vilket är samma som föregående år. Nedskrivningstestet visar att en nedskrivning av goodwillvärden inte är erforderlig.

KÄNSLIGHETSANALYS

Känslighetsanalys har gjorts för koncernen som en kassagenererande enhet. Resultatet av analysen redovisas sammantaget nedan.

• Om antagandet avseende uppskattad tillväxt efter prognosperioden hade varit 0,3 procentenheter lägre så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om antagandet avseende tillväxt hade varit 0,5 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 63 MSEK. Vidare om antagandet avseende tillväxt hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 234 MSEK.
• Om antagandet avseende fasta kostnader i förhållande till omsättningen hade varit 0,4 procentenheter högre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 0,5 procentenhet och 1 procentenhet högre skulle det innebära en nedskrivning om 42 MSEK respektive 197 MSEK.
• Om antagandet avseende bruttomarginal hade varit 0,6 procentenheter lägre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om

antagandet avseende bruttomarginal hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 79 MSEK.

• Om antagandet avseende den uppskattade vägda kapitalkostnaden hade varit 1 procentenhet högre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten.

Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. Det beräknade återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet med 110 MSEK.

NOT 14 – ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

	2019	2018
Ingående anskaffningsvärden	93 565	88 031
Inköp	700	256
Försäljning/utrangering	–5 368	–1 003
Omklassificeringar	–	4 454
Valutakursdifferenser	1 544	1 827
Utgående	90 441	93 565
Ingående ackumulerade avskrivningar	–76 486	–59 336
Försäljningar/utrangeringar	5 368	113
Valutakursdifferenser	–1 703	–1 354
Årets avskrivningar	–9 066	–15 909
Utgående ackumulerade avskrivningar	–81 887	–76 486
Utgående planenligt restvärde	8 554	17 079

Posten avser huvudsakligen anpassningar av programvaror.

NOT 15 – MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader, mark och markanläggning	2019	2018
Ingående anskaffningsvärden	154 341	173 847
Inköp	421	21
Försäljning/utrangering	–2 171	–24 834
Omklassificeringar	5 381	–7
Valutakursdifferenser	2 881	5 314
Utgående anskaffningsvärden	160 853	154 341

Ingående ackumulerade
avskrivningar/nedskrivningar	–102 715	–104 361
Försäljningar/utrangeringar	2 171	9 303
Valutakursdifferenser	–1 940	–3 767
Årets avskrivningar/nedskrivningar	–3 529	–3 890
Utgående ackumulerade avskrivningar	–106 013	–102 715
Utgående planenligt restvärde	54 840	51 626
Varav mark	8 973	8 973

Maskiner och andra tekniska anläggningar	2019	2018
Ingående anskaffningsvärden	679 175	650 840
Inköp	10 098	12 225
Försäljning/utrangering	–16 475	–30 585
Omklassificeringar	6 659	1 829
Valutakursdifferenser	27 756	44 866
Utgående anskaffningsvärden	707 213	679 175
Ingående ackumulerade avskrivningar	–581 003	–545 089
Försäljningar/utrangeringar	15 768	27 881
Valutakursdifferenser	–24 265	–42 228
Årets avskrivningar	–21 618	–21 567
Utgående ackumulerade avskrivningar	–611 118	–581 003
Utgående planenligt restvärde	96 095	98 172
Inventarier, verktyg och installationer	2019	2018
Ingående anskaffningsvärden	171 531	169 009
Inköp	1 949	3 479
Försäljning/utrangering	–1 471	–7 658
Omklassificeringar	–	–12
Valutakursdifferenser	6 243	6 713
Utgående anskaffningsvärden	178 252	171 531
Ingående ackumulerade avskrivningar	–147 540	–142 597
Försäljningar/utrangeringar	1 317	6 813
Valutakursdifferenser	–5 566	–5 890
Omklassificeringar	–	224
Årets avskrivningar	–5 781	–6 090
Utgående ackumulerade avskrivningar	–157 560	–147 540

NOT 16 – NYTTJANDERÄTTER

I balansräkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal

Utgående planenligt restvärde 20 692 23 991

Tillgångar med nyttjanderätt - Fastigheter		2019-12-31 2019-01-01
Ingående anskaffningsvärden /
Förändrade redovisningsprinciper IFRS 16	155 279	155 279
Nya hyreskontrakt	4 953	–
Avslutade hyreskontrakt	–74	–
Valutakursdifferenser	5 889	–
Utgående anskaffningsvärden	166 047	155 279
Ingående ackumulerade avskrivningar	–	–
Avslutade hyreskontrakt	74	–
Valutakursdifferenser	43	–
Årets avskrivningar	–42 969	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–42 852	–

Utgående planenligt restvärde 123 195 155 279

FORTS. NOT 16			NOT 17 – PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT
Tillgångar med nyttjanderätt - Övriga		2019-12-31 2019-01-01	AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Ingående anskaffningsvärden / Förändrade
redovisningsprinciper IFRS 16	12 108	12 108
Nya hyreskontrakt	10 515	–	Ingående anskaffningsvärden	5 453
Avslutade hyreskontrakt	–95	–	Under året nedlagda kostnader	11 720
Valutakursdifferenser	119	–	Omklassificeringar	–12 040
Årets avskrivningar	0	–	Valutakursdifferenser	–1 972
Utgående anskaffningsvärden	22 647	12 108	Utgående balans	3 161
Ingående ackumulerade avskrivningar	–	–
Avslutade hyreskontrakt	42	–	NOT 18 – ANDELAR I DOTTERBOLAG
Valutakursdifferenser	36	–
Årets avskrivningar	–5 881	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–5 803	–	Ingående anskaffningsvärde	422 821
Utgående planenligt restvärde	16 844	12 108	Nedskrivningar	–
			Utgående balans	422 821
Avstämning operationella leasingåtaganden		2018-12-31
Åtaganden för operationella leasingavtal 2018-12-31		219 701	Vid årlig bedömning av värdet på innehav i dotterbolag gjordes nedskrivning
Diskontering med koncernens marginella låneränta 2,7 %		–17 222	av aktierna i Bong International AB 2018.
Tillkommer finansiella leasingskulder per 2018-12-31		969
Avgår korttids leasingavtal, kostnadsförda		–1 433
Avgår leasingavtal av lågt värde, kostnadförda		–408
Avgår justeringar hänförliga till annan bedömning i
leasingperioden		–12 259
Redovisad leasingskuld per 1 januari 2019		189 348	FORTS. NOT 18
Leasingskulder		2019-12-31 2019-01-01
Ingående skulder / Förändrade redovisnings
principer IFRS 16	189 348	189 348
Nya hyreskontrakt	15 466	–
Avslutade hyreskontrakt	–66	–
Ränta	7 855	–
Valutakursdifferenser	6 666	–

I leasingskulderna ingår inte nytt hyreskontrakt för den svenska verksamheten med start den 1 oktober 2020. Kontraktet om 2,7 MSEK löper för två år med betalning kvartalsvis.

Hyresbetalningar –58 977 – Utgående skulder, not 22 och not 25 160 292 189 348

Redovisade belopp i resultaträkningen

I resultaträkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal:

Avskrivningar på nyttjanderätter	2019	2018
Fastigheter	–42 969	–
Övriga	–5 881	–
Summa	–48 850	–
Räntekostnader (ingår i finansiella kostnader)	–7 780	–
Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal	–2 044	–
Utgifter hänförliga till leasingavtal med under liggande lågt värde som inte är korttidsleasingavtal	–558	–

Redovisade belopp i kassaflödet

Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2019 var –51 251.

AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	2019	2018
Ingående anskaffningsvärden	5 453	7 185
Under året nedlagda kostnader	11 720	4 544
Omklassificeringar	–12 040	–6 264
Valutakursdifferenser	–1 972	–12
Utgående balans	3 161	5 453

NOT 18 – ANDELAR I DOTTERBOLAG

	2019	2018
Ingående anskaffningsvärde	422 821	500 403
Nedskrivningar	–	–77 582
Utgående balans	422 821	422 821

Vid årlig bedömning av värdet på innehav i dotterbolag gjordes nedskrivning av aktierna i Bong International AB 2018.

NOT 19 – UPPSKJUTEN SKATT

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer: Uppskjuten skatt per temporär skillnad uppgår till:

Uppskjuten skattefordran	2019-12-31	2018-12-31
Förlustavdrag	67 442	96 669
Materiella anläggningstillgångar	10 374	6 775
Pensioner	19 082	17 809
Nyttjanderätter	5 265	–
Övriga temporära skillnader	11 224	–11 196
Totalt	113 387	110 057
Uppskjuten skatteskuld	2019-12-31	2018-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	–415	8 194
Materiella anläggningstillgångar	5 449	6 390
Övriga temporära skillnader	5 110	–619
Totalt	10 144	13 965

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga förlustavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster.

FORTS. NOT 18

1

Bolag	Organisationsnummer	Säte	Antal aktier	Andel av kapital, %
Bong International AB	556044-3573	Kristianstad, Sverige	1 501 200	100
Bong GmbH	HRB 1646	Solingen, Tyskland	1	100
Bong Sverige AB	556016-5606	Kristianstad, Sverige	804 000	100
Bong UK Ltd	3895897	Milton Keynes, Storbritannien	7 000 000	100
IPC SAS	327 956 199	Angoulème, Frankrike	1 5000	100
Bong SAS	775 695 299	Saint Sébastien de Morsent, Frankrike	100 000	100
Pflueger Lober Kuvert GmbH	HRB 9534	Erlangen, Tyskland	1	100
Bong Packaging S.R.L.	3774701209	Bologna, Italien	1 0000	85
Bong Belgium SA	0453.235.963	Kortrijk, Belgien	25 696	100
Bong Denmark A/S	58154717	Høje-Taastrup, Danmark	5 000	100
Bong Schweiz AG	CHE-135464381	Herisau AR, Schweiz	200	100
Bong Envelo SRL	296556/06.08.2015	Bukarest, Rumänien	100	100
Bong Africa Sarl	1620893G	Tunis, Tunisien	30 000	60
CADIX SAS	518971866	Saint Sébastien de Morsent, Frankrike	7 203 512	100
BONG Caly Swiat Kopert Sp. zo.o.	KRS 286281	Poznan, Polen	8 000	100
Bong S.a.r.l.	329 200 570	Paris, Frankrike	1 000	100
Envel Europa SA	ES-A25422015	Barcelona, Spanien	8 000	100
Bong Grundstucksverwaltung GmbH (BONG)	HRB 8789	Solingen, Tyskland		100
Bong Retail Solutions AB	556296-3115	Kristianstad, Sverige	10 000	100
Bong Norge AS	931080687	Vear, Norge	40 000	100
Bong Eesti OU	10919862	Kohila, Estland	1	100
Pflueger Koperty Pologne Sp. zo.o.	KRS 45327	Krakow, Polen	2 300	100
Bong Retail Solutions NV	0826.223.234	Kortrijk, Belgien	4 000	100
Bong Suomi Oy	1487663-6	Pirkkala, Finland	20 050	100
Packaging First Ltd	3838039	Essex, Storbritannien	100	90

Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag samt indirekt ägda bolag som inte är vilande. Samtliga dotterföretag konsolideras i koncernen.

FORTS. NOT 19 FORTS. NOT 21

Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostnaderna och effektivisera verksamheten. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande förlustavdrag bedöms som goda.

Oredovisade skattefordringar uppgår till 19 550 TSEK (44 602) och merparten är inte tidsbegränsade.

Bruttoförändringar avseende uppskjutna skatter är enligt följande:

Förlustavdrag	2019-12-31	2018-12-31
Vid årets början	96 669	123 282
Valutakursdifferenser	3 601	1 055
Redovisning i resultaträkningen	–32 828	–27 668
Vid årets slut	67 442	96 669
Materiella anläggningstillgångar	2019-12-31	2018-12-31
Vid årets början	385	–1 118
Valutakursdifferenser	2	179
Redovisning i resultaträkningen	4 538	1 324
Vid årets slut	4 925	385
Pensioner	2019-12-31	2018-12-31
Vid årets början	17 809	15 808
Valutakursdifferenser	–1 700	–368
Redovisning i resultaträkningen	–1 420	836
Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad
anställning	4 393	1 533
Vid årets slut	19 082	17 809
Immateriella anläggningstillgångar	2019-12-31	2018-12-31
Vid årets början	–8 194	–15 065
Valutakursdifferenser	–188	–481
Redovisning i resultaträkningen	8 797	7 352
Vid årets slut	415	–8 194
Nyttjanderätter		2019-12-31 2019-01-01
Vid årets början	5 548	5 548
Valutakursdifferenser	219
Redovisning i resultaträkningen	–502
Vid årets slut	5 265	5 548
Övriga temporära skillnader	2019-12-31	2018-12-31
Vid årets början	–10 577	–900
Valutakursdifferenser	–253	781
Redovisning i resultaträkningen	14 796	–12 575
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt
totalresultat	2 148	2 117
Vid årets slut	6 114	–10 577

NOT 20 – VARULAGER

Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgick till 1 049 397 TSEK (1 102 680). Av varulagervärdet har 18 861 TSEK (15 567) värderats till nettoförsäljningsvärde. Varulagret har under året skrivits ned med -349 TSEK (-2 583).

NOT 21 – KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR

	2019-12-31	2018-12-31
Kundfordringar	223 180	288 636
Avgår reservering för värdeminskning
i fordringar	–5 623	–6 736
Kundfordringar – netto	217 557	281 900
Redovisade belopp, per valuta, för
koncernens kundfordringar	2019-12-31	2018-12-31

Summa	217 557	281 900
Andra valutor	27 699	29 274
EUR	72 654	101 065
GBP	94 327	116 447
SEK	22 877	35 114

Geografisk fördelning av kundfordringar	2019-12-31	2018-12-31
Sverige	42 200	44 018
Övriga Norden och Baltikum	7 257	8 084
Centraleuropa	65 025	89 986
Frankrike och Spanien	31 748	34 671
Storbritannien	71 327	101 502
Ryssland/Östeuropa	–	3 639
Summa	217 557	281 900

Förändringar i reserven för osäkra
kundfordringar	2019	2018
Per 1 januari	6 736	5 198
Reservering för osäkra fordringar	1 774	3 271
Fordringar som har skrivits bort under året som ej indrivningsbara (–)	–2 302	–1 651
Återförda outnyttjade belopp	–834	–240
Valutakursdifferens	249	158
Per 31 december	5 623	6 736

Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom betalningshistorik.

Summa kundfordringar	217 557	281 900
Grupp 3 befintliga kunder med vissa tidigare uteblivna betalningar där alla uteblivna betalningar har återvunnits fullt ut	4 571	6 685
Grupp 2 befintliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser	208 122	272 537
Grupp 1 nya kunder	4 864	2 678
Betalningshistorik motparter	2019-12-31	2018-12-31

Per 31 december 2019 var kundfordringar uppgående till 24 072 TSEK (36 306) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna

fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:

Åldersanalys	2019-12-31	2018-12-31
Mindre än 3 månader	24 072	36 306
3 till 6 månader	1 543	2 705
Mer än 6 månader	1 927	1 652
Summa	27 542	40 663

För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med bokfört värde.

NOT 22 – ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER

Övriga kortfristiga	Koncernen		Moderbolaget
fordringar	2019-12-31	2018-12-31		2019-12-31 2018-12-31
Övriga kortfristiga fordringar	43 242	24 532	69	0
Totalt	43 242	24 532	69	0
Övriga kortfristiga	Koncernen		Moderbolaget
skulder	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31
Kortfristiga hyres kontrakt IFRS 16	54 099	–	–	–
Övriga kortfristiga skulder	28 136	60 718	1 214	1 415
Totalt	82 235	60 718	1 214	1 415

NOT 23 – UPPLUPNA KOSTNADER/INTÄKTER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER/KOSTNADER

Totalt	41 417	62 946	185	221
intäkter	27 706	42 530	–	144
Övriga upplupna
Upplupna leverantörs bonusar	6 509	10 864	–	–
Övriga förutbetalda kostnader	6 985	8 924	185	77
Förutbetalda räntor	217	628	–	–
	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31
	Koncernen		Moderbolaget
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31
Lönerelaterade upplupna kostnader	64 393	72 012	258	1 393
Upplupna räntor	4 173	4 299	4 142	4 258
Upplupna kundbonusar	45 252	46 198	–	–
Övriga upplupna
kostnader	52 705	45 926	1 091	1 632
Totalt	166 523	168 435	5 491	7 283

NOT 24 – LIKVIDA MEDEL

	Koncernen		Moderbolaget
Likvida medel	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31
Likvida medel	99 574	71 009	154	62
Varav på spärrat konto	142	1 379	–	1 379
Summa	99 716	72 388	154	1 441

NOT 25 – UPPLÅNING

	Koncernen		Moderbolaget
Långfristiga lån	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31
Leasingkontrakt
- IFRS 16 m m	108 154	–	–	–
Obligations- och
konvertibellån	205 779	203 436	205 779	203 436
Total	313 933	203 436	205 779	203 436

Obligationslånet 2018 redovisas till upplupet anskaffningsvärde vilket innebär att lånets nominella värde 210 MSEK reducerats för anskaffningskostnad som kommer justera lånets redovisade värde vid varje rapporteringstillfälle fram till lånets förfall 2021 då det redovisade värdet kommer uppgå till det nominella värdet. Fullständiga villkor för det seniora obligationslånet framgår av bolagets hemsida www.bong.com

	Koncernen		Moderbolaget
Kortfristiga lån	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31
Checkräkningskrediter	–	113	–	–
Leasingkontrakt
- IFRS 16	54 099		–
Total	54 099	113	–	–
Summa upplåning	368 032	203 549	205 779	203 436

Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:

Koncernen Moderbolaget

			2019-12-31 2018-12-31 2019-12-31 2018-12-31
Mellan 1 och 2 år	35 641	–	–	–
Mellan 2 och fem år	266 555	203 436	205 779	203 436
Mer än 5 år	11 737	–	–	–
Total	313 933	203 436	205 779	203 436

Vid obligationslånets förfall kommer den bokförda skulden att uppgå till 210 000 TSEK.

Effektiv ränta på balansdagen var som följer:	2019-12-31	2018-12-31
Checkräkningskredit	0,25%	1,30%
Annan upplåning	10,19%	10,15%

Räntenivån är beroende av gällande marknadsränta, lånevaluta, räntebindningstid och finansiella nyckeltal avtalade med koncernens huvudbanker. De gällande nyckeltalen relaterar huvudsakligen till koncernens nettoskuld/ EBITDA.

FORTS. NOT 25

Summa	54 099	113
Andra valutor	5 617	0
GBP	16 473	–
EUR	20 530	113
SEK	11 479	0
Redovisade belopp, per valuta, är som följer:	2019-12-31	2018-12-31

Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter:

	2019-12-31	2018-12-31
Rörlig ränta:
– löper ut efter mer än ett år	16 715	13 218
Fast ränta:
löper ut efter mer än ett år	–	–

NOT 26 – PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. De mest omfattande planerna finns i Sverige, Tyskland och Norge och de täcker där i princip samtliga tjänstemän samt viss övrig personal. Pensionsplanerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersättningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen.

Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker. Knappt hälften av Bongs pensionsskuld avser pensionsplaner som sedan länge varit stängda för nya åtaganden. Detta innebär att dessa successivt kommer att fasas ut helt och hållet. En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planen. Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre skulder. Merparten av pensionsförpliktelserna innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder.

Per 31 december 2019	253 460	18 321	235 138
- Utbetalda ersättningar	–12 544	–12 544	–
Utbetalningar från planen	0	125	–125
- Arbetsgivaren	0	10 389	–10 389
Valutakursdifferenser Avgifter:	2 133	–116	2 248
- Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster	–	–	–
- (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden	21 885	–	21 885
- Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter)	–	–	–
Omvärderingar:
Räntekostnader/(intäkter)	3 960	71	3 888
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	1 717		1 717
Per 1 januari 2019	236 308	20 396	215 912
Per 31 december 2018	236 308	20 396	215 912
- Utbetalda ersättningar	–12 143	–12 143	0
Utbetalningar från planen
- Anställda som omfattas av planen	2	2	0
- Arbetsgivaren	–	10 481	–10 481
Avgifter:
Valutakursdifferenser	4 786	265	4 521
- Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster	861	–	861
- (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden	2 760	–	2 760
Omvärderingar: - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter)	–	–3	3
Räntekostnader/(intäkter)	3 570	89	3 480
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	1 597		1 597
Per 1 januari 2018	233 388	21 708	211 680
Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande	förpliktelsen	förvaltningstillgångar	Summa
FORTS. NOT 25	Nuvärdet av	Verkligt värde på

FORTS. NOT 26 FORTS. NOT 26 FORTS. NOT 26

Specifikation av pensionsförpliktelser i balansräkningen

	2019-12-31	2018-12-31
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	253 460	236 308
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–18 321	–20 396
Underskott i fonderade planer	235 139	215 912
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	4 243	1 208
Utgående balans pensionsskuld	239 382	217 120

Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land redovisas nedan:

tillgångar	0	0	–569		0 –19 827 –20 396
Verkligt värde på förvaltnings
Nuvärdet av förpliktelsen	101 299 91 486		14 406		3 070 26 046 236 308
2018		Sverige Tyskland Frankrike			Norge Övriga Summa
Summa	113 700 97 803		16 386	2 832		4 418 235 138
Verkligt värde på förvaltnings tillgångar	0	0	–276		0 –18 046 –18 321
Nuvärdet av förpliktelsen		113 700 97 803	16 662		2 832 22 463 253 460
2019		Sverige Tyskland Frankrike			Norge Övriga Summa

Viktiga aktuariella antaganden

2019		Sverige Tyskland Frankrike			Norge Övriga
Diskonteringsränta
(%)	1,50	0,80	0,80	2,30	0,80
Inflation (%)	2,00	1,70	1,70	1,50	1,50
Löneökningar (%)	1,10	N/A	1,50	N/A	1,50
Förväntad livslängd
vid 65, män	22	20	–	–	–
Förväntad livslängd
vid 65, kvinnor	24	24	–	–	–
2018		Sverige Tyskland Frankrike			Norge Övriga
Diskonteringsränta
(%)	2,25	1,60	1,60	2,60	1,60
Inflation (%)	2,00	1,70	1,70	1,50	1,50
Löneökningar (%)	1,10	N/A	1,50	N/A	1,50

Sammansättning av förvaltningstillgångar: Försäkringsbrev (onoterade)				2019	18 321 20 396
					2018
Förväntad livslängd vid 65, kvinnor	24	24	–	–	–
Förväntad livslängd vid 65, män	22	20	18,9	–	23

Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2019 uppgå till 10,1 MSEK.

Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelse uppgår till 14 år.

PENSIONSFÖRSÄKRING I ALECTA

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2019 har koncernen inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 1,6 MSEK. Koncernen står för en oväsentlig del av planen.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/ eller de försäkrade om den kollektiva konsolideringsnivån överstiger 155 procent. Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att överskott uppstår. Vid utgången av 2019 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (142 procent).

KÄNSLIGHETSANALYS PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende på ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår bland annat den långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångarna samt antagandet om diskonteringsränta. Varje förändring av dessa antaganden, likväl som andra aktuariella antaganden, kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde.

Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är i linje med diskonteringsräntan i enlighet med reviderade IAS reglerna.

Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på de framtida utbetalningarna som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider motsvarande bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. I Sverige beaktar även koncernen räntorna på bostadsobligationer vid fastställandet av diskonteringsräntan.

Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelserna baseras på rådande marknadsvillkor.

Om den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna skulle avvika med 1 procentenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förvaltningstillgångarna vara cirka 0,2 MSEK högre respektive cirka 0,2 MSEK lägre.

Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med +/-0,5 procentenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förpliktelserna vara uppskattningsvis cirka 15 MSEK lägre respektive 14 MSEK högre än det faktiska redovisade värdet.

NOT 27 – ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Omstrukturering	2019	2018
Per 1 januari	23 258	28 894
Redovisat i resultaträkningen:
Omstrukturering
– tillkommande avsättningar	11 885	5 173
Utnyttjat under året	–9 230	–7 719
Övrigt
– tillkommande avsättningar	1 630	638
Utnyttjat under året	–3 180	–4 738
Valutakursdifferens	179	1 010
Per 31 december	24 543	23 258
	2019	2018
Långfristig del	12 662	14 096
Kortfristig del	11 881	9 162
	24 543	23 258

I syfte att bibehålla långsiktig konkurrenskraft och återställa lönsamheten till tillfredsställande nivå avsattes 12 MSEK i strukturkostnader under året vilka kommer betalas inom ett år. Strukturprogrammet avser framförallt åtgärder för att anpassa verksamheten till lägre efterfrågan och omfattar åtgärder framförallt i Sverige.

NOT 28 – STÄLLDA SÄKERHETER

Avseende pensionsförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31
Företagsinteckningar	57 825	20 000	–	–
Spärrade bankmedel	–	1 379	–	1 379
Avseende skulder till kreditinstitut
Aktier i dotterbolag	600 947	637 021	422 822	422 822
Företagsinteckningar	–	–	–	–
Fordran på dotterbolag	–	–	210 000	210 000
Omsättningstillgångar	170 013	102 762	–	–
Totalt	1 038 785	971 162	632 822	634 201

NOT 29 – ANSVARSFÖRBINDELSER

	Koncernen		Moderbolaget
	2019-12-31	2018-12-31	2019-12-31	2018-12-31
Ansvarighet FPG	1 365	1 135	–	–
Bankgaranti	0	1 379	–	1 379
Övriga ansvars förbindelser	142	–	–	–
Totalt	1 507	2 514	–	1 379

NOT 30 – RESERVER

	Säkringsreserv	Omräkningsreserv	Summa reserver
Ingående balans 1 januari 2018	–4 389	–1 663	–6 052
Kassaflödessäkringar	–115	–	–115
Effekt av utökad av nettoinvestering	–	–12 514	–12 514
Valutakursdifferens	–	51 337	51 337
Skatteeffekt	25	2 177	2 202
Utgående balans 31 december 2018	–4 479	39 337	34 858
Ingående balans 1 januari 2019	–4 479	39 337	34 858
Kassaflödessäkringar	78	–	78
Säkring av nettoinvesteringar	–	–4 546	–4 546
Valutakursdifferens	–	21 337	21 337
Skatteeffekt	–16	924	908
Utgående balans 31 december 2019	–4 417	57 052	52 636

NOT 31 – AKTIEKAPITAL OCH ÖVRIGT TILLSKJUTET KAPITAL

AKTIER Antalet aktier uppgick vid utgången av 2019 till 211 205 058 (2018: 211 205 058) med ett kvotvärde av 1,12 kronor per aktie (2018: 1,12 kronor per aktie).

	Antalet aktier (tusental)	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Summa
Per 1 januari 2018	211 205	236 549	800 088	1 036 637
Konvertering av konvertibelt förlagslån1			–3 243	–3 243
Per 31 december 2018	211 205	236 549	796 845	1 033 394
Per 1 januari 2019	211 205	236 549	796 845	1 033 394
Per 31 december 2019	211 205	236 549	796 845	1 033 394

1 Konvertering av det konvertibla förlagslånet 2013/2018 (ISIN: 0005281821).

FORTS. NOT 32

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

			Icke-kassaflödespåverkande poster
	Januari 2019	Kassaflöde	Värdeförändring	Valutakurs förändringar	December 2019
Långfristig upplåning	203 436	–	2 343	–	205 779
Övriga långfristiga skulder	969	–422	–	25	572
Checkräkningskredit	113	–116	–	3	0
IFRS 16 - Leasingskulder	189 348	–51 251	22 195	–	160 292
Summa	393 866	–51 789	24 538	28	366 643
Kassa	–72 388	–26 022	–	–1 306	–99 716
Nettolåneskuld	321 478	–77 811	24 538	–1 278	266 927

NOT 32 – ÖVRIGA EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER I KASSAFLÖDESANALYSER

	Koncernen			Moderbolaget
	2019	2018	2019	2018
Resultat vid avyttring
av immateriella
tillgångar och
materiella
anläggningstillgångar	–1 365	–8 725	–	–
Förändring avsättningar	–3 448	–12 609	–	–
Ej kontantreglerad
utdelning	–	–	–	171 046
Ej kontantreglerat
koncernbidrag			90 000	–
Ej kontantreglerade
dotterbolagsmellan
havanden	–	–	–90 000	–186 046
Valutakursdifferenser
och övrigt	367	–20 430	49	–4 256
Totalt	–4 446	–41 764	49	–19 256

NOT 33 – FÖRETAGSFÖRVÄRV

Under året har inga väsentliga företagsförvärv ägt rum.

NOT 34 – UTDELNING

Vid årsstämman den 16 maj 2019 beslutades att inte lämna någon utdelning till aktieägarna avseende 2018. På årsstämman 2020 kommer inte någon utdelning avseende 2019 att föreslås.

NOT 35– UPPGIFTER OM BONG AB

Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Bong AB är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, (Small Cap).

NOT 36– HÅLLBARHETSRAPPORT

Bong har i enlighet med reglerna i Årsredovisningslagen valt att upprätta en hållbarhetsrapport som är skild från Förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 3-6 och avser räkenskapsåret 2019. Den omfattar moderbolaget Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad och enheter som konsolideras i koncernredovisningen.

NOT 37 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Transaktioner med dotterbolag till Holdham S.A. vilka räknas som närstående då Holdham S.A. är största ägare i Bong AB.

	2019	2018
Försäljning under året	64 080	69 935
Inköp under året	2 467	2 648
Kortfristiga fordringar på balansdagen	40 909	17 240

Bolaget bedömer att det inte föreligger osäkerhet i fordringarna.

NOT 38 – INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG

Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt ledningsfunktioner. Under 2019 har moderbolaget debiterat dotterbolag management fees uppgående till 3 030 TSEK (4 519). Moderbolagets inköp från dotterbolag har uppgått till 2 036 TSEK (517).

Prissättningen mellan moderbolaget och dotterbolag sker enligt affärsmässiga principer och till marknadspriser.

NOT 39 – RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG

	Moderbolaget
	2019	2018
Utdelning	–	171 046
Nedskrivning av aktier i dotterföretag	–	–248 628
Lämnade koncernbidrag	–90 000	–15 000
Totalt	–90 000	–92 582

NOT 40 – INFÖRANDE AV NYA REDOVISNINGSPRINCIPER

(A) NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN De standarder, tolkningar och uttalanden som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2019 har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag för de som följer nedan:

IFRS 16 Leasingavtal

I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Enligt den nya standarden ska leasetagare redovisa åtagandet att betala leasingavgifterna som en leasingskuld i balansräkningen. Rätten att nyttja den underliggande tillgången under leasingperioden redovisas som en nyttjanderättstillgång. Avskrivning på tillgången redovisas i resultatet liksom en ränta på leasingskulden. Erlagda leasingavgifter redovisas dels som betalning av ränta, dels som amortering av leasingskulden.

Standarden undantar leasingavtal med en leasingperiod understigande 12 månader (korttidsleasingavtal) och leasingavtal avseende tillgångar som har ett lågt värde. Standarden medger även en lättnadsregel när det gäller separering av icke-leasing komponenter från leasingkomponenter. Bong har valt att tillämpa nedanstående lättnadsregler.

Korttidsleasingavtal

Ett korttidsleasingavtal är ett leasingavtal med en leasingperiod som är kortare än 12 månader från starten av leasingperioden. Bong har valt att tillämpa denna lättnadsregel.

Leasingavtal av mindre värde

Leasingavtal av mindre värde är ett leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde. Bedömningen görs utifrån värdet på tillgången när den är ny oavsett tillgångens värde. Leasingavtal av mindre värde definieras utifrån den underliggande tillgångens värde. Bong har valt att tillämpa denna lättnadsregel.

Leasingkomponenter och icke-leasingkomponenter

Enligt huvudregeln i IFRS 16 ska icke-leasingkomponenter redovisas separat från leasingkomponenten och kostnadsföras i resultaträkningen. Dock kan en leasetagare välja att inte separera icke-leasingkomponenter från leasingkomponenten och detta val görs baserat på tillgångsslag. Bong har valt att tillämpa denna lättnadsregel.

Bong kommer att tillämpa IFRS 16 från 1 januari 2019 och kommer att använda den förenklade övergångsmetoden. Leasingavtal med en kvarvarande löptid understigande 12 månader vid tidpunkt för övergång till IFRS 16 klassificeras som korttidsleasingavtal i enlighet med lättnadsregeln och kostnadsförs. Bong har bedömt leasingperioden för leasingavtalen och då beaktat eventuella förlängnings- och eller uppsägningsoptioner i enlighet med bestämmelserna i IFRS 16. För det fall det är rimligt säkert att optionen kommer att utnyttjas har detta beaktats i fastställandet av leasingperioden.

Bongs finansiella leasingavtal tidigare redovisade enligt IAS 17 Leasingavtal är omklassificerade, enlighet med IFRS 16, till de belopp de var redovisade till omedelbart före tillämpning av IFRS 16.

(B) NYA STANDARDER, ÄNDRINGAR OCH TOLKNINGAR AV BEFINTLIGA STANDARDER SOM INTE HAR TILLÄMPATS I FÖRTID AV KONCERNEN

Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2019 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

NOT 41 – HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Bong beslutade under januari 2020 att flytta tillverkningen av kuvert i Estland till produktionsanläggningarna i Sverige, Polen och Tyskland. Bong genomförde i mars 2020 återköp av egna företagsobligationer om 10 MSEK på marknaden.

Utbrottet av den globala Covid-19 pandemin, under första kvartalet 2020, kommer att få en betydande påverkan på rådande omvärldsklimat. Vid tiden för upprättandet av årsredovisningen har analyser och bedömningar genomförts avseende potentiella effekter för Bong i alla länder där Bong har verksamhet. Situationen är olika för varje land och osäkerheten stor kring de kommande ekonomiska effekterna men sammantaget kan i dagsläget inga väsentliga effekter för koncernen påvisas.

NOT 42 – FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 182 007 709,59 kr, balanseras i ny räkning, se not 34.

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2020 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Kristianstad den 23 april 2020

Christian Paulsson Styrelseordförande

Mikael Ekdahl Ledamot

Stéphane Hamelin Ledamot

Eric Joan Ledamot

Stefan Lager Ledamot

Helena Persson Ledamot

Mats Persson Ledamot

Kai Steigleder Verkställande Direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 23 april 2020

PricewaterhouseCoopers AB

Lars Nilsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Christer Olausson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org nr 556034-1579

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

UTTALANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bong AB (publ) för år 2019 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 11-13. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 9-37 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 11-13. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

VÅR REVISIONSANSATS Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Särskilt betydelsefullt område	Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Prövning av antagandet om fortsatt drift Koncernen gör förlust för räkenskaps året motsvarande 24 MSEK och har gjort förlust för samtliga räkenskapsår sedan 2010. Koncernen verkar på en, vad avser kuvertförsäljningen, krympande marknad. Koncernen har haft ett kassaflöde från den löpande verksamheten om - 3 MSEK under räkenskapsåren 2015-2019, och har avyttrat tillgångar motsvarande 127 MSEK under motsvarande period.	Då det finns en ändlig likviditet i koncernen och ändlig möjlighet att sälja tillgångar med ett väsentligt värde har vi fokuserat på huruvida det finns tillräckliga likvida medel för att fortsatt bedriva verksamheten. För att bedöma riktigheten i att använda antagandet om fortsatt drift i framtagandet av finansiella rapporter har vi fokuserat på att bedöma företags ledningens antaganden och bedömningar vad avser koncernens krav på likviditet för koncernen under de kommande 12 månaderna. Vi har tagit del av och bedömt företagsledningens prognosticerade utgifter mot historiska utfall av företagsledningens prognoser. Vi har även tagit i beaktande upp och nedsidor i prognosscenariot med tillhörande påverkan och bedömt villkoren för låneskulderna.
Nedskrivningsprövning av immateriella tillgångar PPer 31 december 2019 uppgår goodwill och övriga immateriella tillgångar till 538 MSEK. Enligt IFRS skall årlig nedskrivningsprövning ske. Detta nedskrivningstest baseras på bedömningar och antaganden som är kom plexa och innehåller hög grad av väsent liga bedömningar av företagsledningen. I not 13 framgår hur företagsledningen gjort sin bedömning. Det framgår även att inget nedskrivningsbehov har identifierats baserat på de antaganden som gjorts. Ned skrivningsprövning sker för koncernen som en kassagenererande enhet.	I vår revision har vi tagit ställning till företagsledningens antaganden och bedömningar. Detta har exempelvis skett genom analys av hur väl tidigare års antaganden har uppnåtts. Analys har även skett av eventuella justeringar som har gjorts av antaganden från tidigare år som en följd av utvecklingen av verksamheten samt externa faktorer. Vi har utmanat företagsledningen i de bedömningar som skett kring framtida kassaflöden samt den WACC som använts. Vi har utfört egna känslighetsanalyser för att testa säkerhets marginalerna. Vi har testat vilken påverkan förändringar i väsentliga anta ganden såsom rörelseresultatet och WACC får på säkerhetsmarginalerna och utifrån dessa tester bedömt risken för att ett nedskrivningsbehov skulle uppstå.
Värdering av uppskjutna skattefordringar Hänvisning till not 19 sida 31-32 - Uppskjuten skatt. Vid utgången av året hade koncernen skattefordringar hänförliga till underskotts avdrag om 77 MSEK vilka redovisas som uppskjutna skattefordringar. Enligt not 19 framgår att underskottsavdrag beaktas i den mån de förväntas kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. Enligt IFRS skall regelbunden bedömning ske kring sannolikheten att dessa underskott skall kunna utnyttjas av framtida skattemässiga överskott.	Detta område anser vi vara väsentligt i vår revision på grund av den höga komplexitet och den höga grad av bedömning som är kopplad till värde ringen av uppskjutna skattefordringar Vår revision har främst fokuserat på bedömningen huruvida om de underskottsavdrag som beaktats kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. De beräknade framtida vinsterna består till stor del av beräknade rörelseöverskott. Vi har utmanat företagsledningens bedömningar och granskat de underlag som ligger till grund för bedömningen. Analys har skett av de överskott som genererats under året, i förhållande till vilka framtida överskott som kommer krävas för att aktiverade underskott skall kunna utnyttjas. Diskussion har förts kring förändringar i lokala skatteregler. Därutöver har vi bedömt fullständigheten och riktigheten i de upplysningar som finns i not 19.

ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-8 samt 40-42. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats:

www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

UTTALANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bong AB (publ) för år 2019 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

REVISORNS GRANSKNING AV BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 11-13 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

PricewaterhouseCoopers AB, utsågs till Bong AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 16 maj 2019 och har varit bolagets revisor sedan 1997.

Malmö den 23 april 2020

PricewaterhouseCoopers AB Christer Olausson Auktoriserad revisor

Född 1963. Verkställande Direktör, Affärsenhetschef Centraleuropa.

Anställd sedan 2007, nuvarande befattning sedan 2018.

Utbildning: Master in International Business (MIBS).

Tidigare befattningar: Försäljningschef Smurfit Kappa Group och Group Beiersdorf.

Aktieinnehav i Bong: 42 000 aktier.

Affärsenhetschef Storbritannien. Anställd sedan 1992, nuvarande befattning sedan 2017. Utbildning: Higher National Diploma in Business Studies. Tidigare befattningar: VD för Surrey Envelopes Ltd. Aktieinnehav i Bong: 55 000 aktier.

Född 1962. Affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika, Affärsenhetschef Bong Retail Solutions, Direktör för Innovation.

Anställd sedan 2008, nuvarande befattning sedan 2010. Utbildning: Kemiingenjör. Tidigare befattningar: Affärschef Europa, Ferro Corporation.

Aktieinnehav i Bong: 83 500 aktier.

Född 1973.

Ekonomidirektör (CFO) Bong AB. Ekonomidirektör (CFO) Centraleuropa. Anställd sedan 2014, nuvarande position sedan 2019.

Utbildning: Master of Science in Management and Economics.

Tidigare befattningar: Fler ledande befattningar inom Schmolz+Bickenbach Group, Senior Associate PWC. Aktieinnehav i Bong: 0 aktier.

Affärsenhetschef Norden. Anställd sedan 2003, nuvarande befattning sedan 2018.

Utbildning: Master of Business Administration.

Tidigare befattningar: Managing Director CEE Countries.

Aktieinnehav i Bong: 0 aktier.

SIMON

ÖVRIG NYCKELPERSONAL

Född 1964. Direktör för Inköp och Logistik. Anställd sedan 2006.

Född 1965. Försäljnings- och marknadschef, europeiska distributörer. Anställd sedan 2007.

Ledning Styrelse

CHRISTIAN PAULSSON Styrelsens ordförande

MIKAEL EKDAHL Styrelseledamot

STÉPHANE HAMELIN Styrelseledamot

ERIC JOAN Styrelseledamot

STEFAN LAGER Styrelseledamot

HELENA PERSSON Styrelseledamot

MATS PERSSON Styrelseledamot (Arbetstagarrepresentant)

Definitioner

I denna årsredovisning ingår både finansiella nyckeltal baserade på begrepp definierade i IFRS, alternativa nyckeltal, samt övriga, företagsspecifika nyckeltal. Använda nyckeltal och begrepp definieras nedan.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, PROCENT

Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital. För 2016 har resultatet justerats med jämförelsestörande poster finansnetto.

Måttet visar förräntningen av aktieägarnas medel under året och är användbart vid jämförelser av andra investeringar med samma riskprofil.

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, PROCENT

Resultat efter finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. För 2016 har resultatet justerats för jämförelsestörande poster finansnetto.

Måttet visar förräntningen på koncernens totala kapital exklusive icke-räntebärande skulder och är ett avkastningsmått som är oberoende av koncernens skuldsättning. Det kompletterar måttet avkastning på eget kapital.

BÖRSKURS/EGET KAPITAL, PROCENT

Pris per aktie dividerat med eget kapital per aktie.

EBITDA

gång delat med två.

Rörelseresultat före av- och nedSkrivningar.

GENOMSNITTLIG BALANSOMSLUTNING

Balansomslutning vid årets ingång plus balansomslutning vid årets utgång delat med två.

GENOMSNITTLIGT EGET KAPITAL Eget kapital vid årets ingång plus eget kapital vid årets ut-

GENOMSNITTLIGT SYSSELSATT KAPITAL Sysselsatt kapital vid årets ingång plus sysselsatt kapital vid årets utgång delat med två.

JUSTERAT RESULTAT PER AKTIE FÖRE RESPEKTIVE EFTER UTSPÄDNING

Resultatet efter skatt exklusive jämförelsestörande poster dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning.

ekonomiska utvecklingen vid jämförelse av den aktuella

JUSTERAT P/E-TAL, GGR Börskurs dividerat med justerat resultat per aktie.

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Poster av infrekvent natur som är relevanta för att förstå den perioden med tidigare perioder. Sådana poster kan vara resultat från avyttringar av fastigheter, kostnader för nedläggning eller omstrukturering av större enheter eller aktiviteter samt betydande nedskrivningar. Se not 12 för en redogörelse av jämförelsestörande poster 2018.

KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET, GGR

Nettoomsättning fördelad på genomsnittlig balansomslutning (totala tillgångar).

Kapitalomsättningshastighet är ett mått på hur effektivt koncernen använder sina tillgångar.

NETTOLÅNESKULD

Räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida medel och räntebärande fordringar.

NETTOLÅNESKULD/EBITDA, GGR

Nettolåneskuld dividerat med rörelseresultat före avskrivningar.

Nettolåneskuld/EBITDA är ett mått på koncernens finansiella styrka.

NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD, GGR

Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital. Nettoskuldsättningsgrad är ett mått på koncernens finansiella styrka.

P/E-TAL, GGR Börskurs dividerat med resultat per aktie.

RESULTAT PER AKTIE FÖRE RESPEKTIVE EFTER

UTSPÄDNING Resultatet efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning.

RÖRELSEMARGINAL, PROCENT

Rörelseresultatet dividerat med nettoomsättningen. Rörelsemarginal är ett lönsamhetsmått. Det mäter hur stor del av varje försäljningskrona som blir kvar efter rörelsens kostnader.

SOLIDITET, PROCENT

Eget kapital dividerat med balansomslutningen. Soliditet är ett mått på koncernens finansiella styrka.

SYSSELSATT KAPITAL

Eget kapital plus räntebärande skulder.

Årsstämma 2020

Den 7 april 2020 offentliggjorde Bongs styrelse att den till följd av utbrottet av Covid-19 beslutat att senarelägga årsstämman 2020. Den kommer att hållas senast den 30 juni 2020. Ny kallelse kommer att utfärdas senast fyra veckor före årsstämman. För uppdateringar om information gällande stämman och instruktioner om åtgärder för att delta m m hänvisas till Bongs webbsajt https://www.bong.com/sv/investerare.

Kommande rapporter

Delårsrapport januari – mars 2020	14 maj 2020
Delårsrapport januari – juni 2020	juli 2020
Delårsrapport januari – september 2020	november 2020

Form och produktion: Bong och Sentir AB.

SÄTE OCH HUVUDKONTOR

Bong AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com

BELGIEN

Bong Belgium NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +49 212 23 39 12 18 (Dutch) +49 212 23 39 12 15 (French) www.bong.be

Bong Retail Solutions NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +32 56 74 55 10 www.bongretail.com

DANMARK

Bong Danmark A/S Langebjergvænget 18B DK-4000 Roskilde +45 46 56 55 55 www.bong.dk

ESTLAND

Bong Eesti OÜ Jõe tn 17 EE-79808 Kohila Rapla maakond +372 48 90 140 www.bong.ee

FINLAND

Bong Suomi Oy Tuottotie 3 FI-33960 Pirkkala www.bong.fi

Bong Suomi Oy Niittyvillankuja 3 FI-01510 Vantaa

FRANKRIKE

Bong SAS 1 rue Eugène Hermann FR-27180 Saint Sébastien de Morsent +33 2 32 39 98 01 www.bong.fr

Bong SAS 100 Rue de Lannoy FR-59650 Villeneuve d'Ascq +33 3 20 66 69 99 www.bong.fr

Bong SAS 60 Rue St Lazare FR-75009 Paris +33 1 56 92 39 20

www.bong.fr

IPC SAS 11, Impasse du Mas Prolongée FR-16710 Saint Yrieix sur Charente +33 5 45 95 63 50 www.bong.fr

ITALIEN

BONG PACKAGING S.R.L. Via Pellegrino Antonio Orlandi, 11 IT-40139 Bologna (BO) +39 334 7898571

NORGE

Bong Norge AS Bekkeveien 161 NO-3173 Vear +47 33 30 54 00 www.bong.no

Bong Norge AS Postboks 74 NO-2026 Skjetten +47 64 83 12 50

POLEN

Pflüger Koperty Sp zo.o. Ul. Zawila 56 PL-30-390 Krakow +48 12 252 02 00 www.pfluger-koperty.pl

Bong Caly Swiat Kopert Sp zo.o. ul. Ustronna 14 PL-60-012 Poznan +48 61 89 93 910 www.bong.pl

RUMÄNIEN

S.C. BONG ENVELO SRL Strada Preciziei, nr. 3W, Corpul C2 Hala Alice de Sablaj, Hala nr. 1 RO-Bucuresti, Sectorul 6 +40 736 372 511

SPANIEN

Envel Europa S.A Plaça Gal·la Placidia 5-7 esc D. 8°1ª ES-08006 Barcelona +34 932 41 88 50 www.enveleuropa.com

Envel Europa S.A Polígono Industrial Campllong C/ Torreblanca 9 ES-25600 Balaguer (Lleida) +34 973 44 38 86

STORBRITANNIEN

Office Products Division Bong U.K. Ltd. (Head Office) Michigan Drive, Tongwell Milton Keynes MK15 8HQ, UK +44 1908 216 216 www.bonguk.com

Bespoke Mailing Division Surrey Envelopes Ltd. Anglers Business Centre Nottingham Road, Spondon Derby DE21 7NJ, UK +44 1332 667 790 www.bonguk.com

Specialist Overprint Division Surrey Envelopes Ltd. Unit 7 Nelson Trading Estate The Path, Morden Road London SW19 3BL, UK +44 2085 450 099 www.bonguk.com

Packaging First Ltd. Unit 12, Nash Hall The Street, High Ongar Essex CM5 9NL,UK +44 1277 363 656 www.packagingfirst.co.uk

SVERIGE

Bong International AB Uddevägen 3 Box 516 SE-291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com

Bong International AB Stora Nygatan 75 SE-211 37 Malmö +46 40 17 60 00 www.bong.com

Bong Sverige AB Videllsgatan 8 Box 516 SE-291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.se

Bong Retail Solutions AB Emmabodavägen 9 SE-382 28 Nybro +46 481 440 00 www.bongretail.com

SCHWEIZ

Bong AG Ramsenburgweg 15 CH-9100 Herisau AR +41 71 3 88 79 70 www.bong-ag.ch

TUNISIEN

BONG AFRICA 3 rue Ibn Charaf, TN-Tunis 1002 +21670721251

TYSKLAND

Bong GmbH Piepersberg 30 DE-42653 Solingen +49 2 12/23 39 10 www.bong.de

Bong GmbH Posthornweg 1 DE-04860 Torgau +49 2 12/23 39 13 00 www.bong.de

Pflüger Lober Kuvert GmbH Am Pestalozziring 14 DE-91058 Erlangen +49 9131 4002-0 www.pflueger-lober.com

Pflüger Lober Kuvert GmbH Beethovenstraße 24-26 DE-86368 Gersthofen +49 821-2 97 88 0 www.pflueger-lober.com