Annual Report • Mar 2, 2021
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Beijer Alma AB är moderbolag i en internationell, börsnoterad industrigrupp. Värdeskapande uppnås genom att förvärva, äga och utveckla företag med god tilllväxtpotential. Koncernens tre dotterbolag arbetar med komponenttillverkning och industriell handel, främst i branscherna verkstad, fordon, infrastruktur, telekom, energi, försvar och offshore. Inom industri- och chassifjädrar samt kablar till mobil telekom och kärnkraft är de internationella positionerna starka.
Lesjöfors – en global tillverkare av fjädrar, tråd- och banddetaljer.
Habia Cable – ledande europeisk tillverkare av kundanpassade kablar och kablage.
Beijer Tech – starka positioner i utvalda nischer inom industriell handel och tillverkning av industriförnödenheter i Norden.
| ÅRET I KORTHET | 1 |
|---|---|
| KONCERNCHEF HENRIK PERBECK | 2 |
| AKTIEN | 4 |
| STRATEGI | 6 |
| LESJÖFORS | 8 |
| HABIA CABLE | 10 |
| BEIJER TECH | 12 |
| HÅLLBARHETSRAPPORT | 14 |
| STYRELSE | 25 |
| LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE | 26 |
| BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | 27 |
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 31 |
| KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER | 33 |
| MODERBOLAGETS FINANSIELLA RAPPORTER | 38 |
| NOTER | 42 |
| REVISIONSBERÄTTELSE | 65 |
| ÅRSSTÄMMOINFORMATION | OMSLAG |
Utvecklingen av koncernbolagen kopplas till långsiktigt ägande och decentraliserad verksamhetsstyrning. Tillväxtarbetet – som bygger på organisk utveckling och företagsförvärv – påverkar miljö och sociala förhållanden där koncernen har verksamhet. Därför bedrivs ett aktivt hållbarhetsarbete, som ska begränsa miljöbelastningen, sänka kostnader, minska risker, men också skapa nya affärsmöjligheter. Hållbarhetsarbetet inriktas på effektiv resursanvändning, lägre utsläpp och minskad avfallshantering. Affärsetik är grundläggande i utvecklingen av bolagens tillväxtpotential. Mutor är förbjudna och Beijer Alma ställer krav på ärlighet och hederlighet, både i den egna verksamheten såväl som bland kunder, leverantörer och andra intressenter. Samtidigt ska koncernen ha en positiv påverkan på sociala förhållanden – detta genom att visa respekt för mänskliga rättigheter, erbjuda medarbetarna säkra och utvecklande arbetsplatser samt via stöd till och samverkan med organisationer, skolor och föreningar.
Koncernen har 2 564 medarbetare i 16 länder.
Försäljning på drygt 60 marknader – i Norden, övriga Europa samt i Asien och Nordamerika.
FAKTURERINGEN MINSKADE MED 8 PROCENT TILL 4 250 MKR (4 622).
ORDERINGÅNGEN MINSKADE MED 6 PROCENT TILL 4 229 MKR (4 494).
RÖRELSEMARGINALEN BLEV 12,8 PROCENT (12,6).
515
RESULTATET EFTER FINANSNETTO UPPGICK TILL 515 MKR (557).
6,58
VINSTEN PER AKTIE BLEV 6,58 KR (7,15).
3,00
12,8%
STYRELSEN FÖRESLÅR EN UTDELNING PÅ 3,00 KR (2,50).
| Mkr | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | |||||
| Lesjöfors | 725,8 | 510,4 | 588,4 | 624,1 | 2 448,7 |
| Habia Cable | 228,4 | 220,7 | 177,5 | 177,4 | 804,0 |
| Beijer Tech | 262,8 | 231,6 | 225,0 | 277,7 | 997,1 |
| Moderbolag och koncerngemensamt | 0,1 | – | – | –0,1 | 0,0 |
| Totalt | 1 217,1 | 962,7 | 990,9 | 1 079,1 | 4 249,8 |
| Rörelseresultat | |||||
| Lesjöfors | 122,6 | 62,9 | 107,1 | 148,6 | 441,2 |
| Habia Cable | 15,9 | 12,8 | 11,2 | 13,8 | 53,7 |
| Beijer Tech | 13,2 | 10,1 | 16,1 | 30,3 | 69,7 |
| Moderbolag och koncerngemensamt | –5,3 | –6,8 | –2,8 | –5,0 | –19,8 |
| Rörelseresultat koncernen | 146,5 | 79,0 | 131,6 | 187,7 | 544,8 |
| Finansnetto | –9,9 | –3,6 | –8,7 | –7,2 | –29,6 |
| Resultat efter finansnetto | 136,6 | 75,4 | 122,9 | 180,5 | 515,2 |
2020 blev händelserikt – detta via en omvärld i gungning, där pandemin satte stark prägel. De stora effekterna för oss var relaterade till pandemins första våg och det andra kvartalet. Orderingång, nettoomsättning och rörelseresultat minskade för helåret, men mindre än befarat tack vare en stark avslutning. Tre förvärv bidrog med tillväxt.
Året inleddes med en avmattning i industrikonjunkturen. Utbrottet av covid-19 gav samtidigt begränsade effekter via nedstängningarna av våra verksamheter i Kina. När pandemin var ett faktum och på våren nådde Europa och USA påverkades både världsekonomin och efterfrågan mera drastiskt. För Beijer Alma innebar det minskad orderingång och försäljning i många verksamheter. Utvecklingen var dock inte lika drastisk överallt och vi såg skillnader mellan dotterbolag och affärsområden samt mellan kundsegment och geografiska marknader.
I hela koncernen genomfördes kraftfulla åtgärder för att möta situationen och på ett kontrollerat sätt trycka på bromsen, utan att få sladd! Fokus låg på kassaflöde och kostnadsbesparingar för att säkerställa likviditet och resultat. De olika verktyg som stod till buds nyttjades, exempelvis genom att i första hand använda korttidspermitteringar istället för uppsägningar. Även omstruktureringskostnader togs för att säkerställa den långsiktiga konkurrenskraften. Samtidigt pausades vissa investeringar under en tid. Tack vare extraordinära insatser från våra medarbetare lyckades koncernbolagen leverera till sina kunder under hela denna period. Det bekräftar att våra bolag alltid arbetar nära kunderna och även i tider med nya, oväntade utmaningar är robusta och pålitliga leverantörer.
Koncernens finansiella styrka möjliggjorde att vi kunde agera kraftfullt och långsiktigt – och med sikte på att både gasa och bromsa. Parallellt med fokuset på kassaflöde och kostnadsbesparingar gällde det exempelvis att fortsätta hålla rätt lagernivåer för att serva kunderna, men även genomföra nya företagsförvärv.
Aktiviteten på förvärvsmarknaden dämpades av pandemin, särskilt under våren och sommaren. Vi hade ändå kvar foten på gaspedalen för att kunna ta vara på möjligheterna och göra offensiva satsningar. Totalt sett genomfördes tre företagsförvärv på en avvaktande förvärvsmarknad, där aktivitetsnivån sedan ökade alltmer under hösten. Samtidigt slutfördes några långsiktiga investeringar, bland annat i Lesjöfors nya fabrik i
Lettland och i utbyggnaden av kapacitet i brandslangstillverkaren Svebab.
Efterfrågan i Lesjöfors affärsområden Industri och Chassifjädrar varierade stort och fick en annorlunda dynamik. Chassifjädrar – som normalt sett har en tydlig högsäsong under våren – upplevde istället en mycket kraftig inbromsning initialt då verkstäder stängdes i Europa. Efterfrågan återkom till sommaren och en stor del av högsäsongen sköts till hösten, då det grundläggande behovet av att byta fjädrar endast påverkades marginellt. Inom Industri mattades efterfrågan i vissa segment och marknader av betydligt under våren. Särskilt tydligt var detta bland kunder i fordonsindustrin, som i flera fall stängde sina fabriker. Från sommaren har en gradvis återhämtning skett som mot slutet av året till och med överträffade föregående års nivåer.
Habia Cable fortsatte under inledningen av året att leverera projektaffärer, främst inom offshore. Även bland industrikunderna var efterfrågan god in i andra kvartalet. För att möta en gradvis lägre efterfrågan – både i projektaffärerna och bland industrikunderna – genomfördes omstruktureringsåtgärder, främst i Kina och Sverige. Åtgärderna ska bidra till att Habia är lönsamt även i perioder med lägre efterfrågan. Samtidigt fortsatte satsningarna på egenutvecklade kabeltyper med spännande framtida tillämpningar inom bland annat hållbara transporter.
Beijer Tech arbetar främst med nordiska industribolag och här minskade efterfrågan under andra kvartalet. Tack vare välavpassade lagernivåer inom exempelvis Flödesteknik kunde leveranser ske utan avbrott. Detta trots beroendet av utländska leverantörskedjor. Tillväxt i segment som medicinteknik kompenserade för en del av nedgången. Material och bearbetning för skyddsutrustning till vården donerades även i början av pandemin. Under hösten ökade efterfrågan inom Flödesteknik stegvis. Inom Industriprodukter drabbades den norska marknaden hårdast medan verksamheterna i Danmark och Finland påverkades mindre av pandemin.
Beijer Tech är samtidigt en viktig plattform för förvärv. Inte minst inom nya områden som breddar verksamheten och skapar tillväxt. Ett sådant exempel är INU-gruppen som förvärvades under hösten. Det är ett fint, välskött bolag inom fastighetsautomation, som är ett spännande område där behovet av energieffektiviseringar och luftkvalitéförbättringar är starka drivkrafter.
Koncernens och bolagens arbete med hållbarhetsfrågorna har fortgått också i det annorlunda marknadsläget. Vi har ett starkt fokus på vår internutbildning kring ansvarsfullt företagande och antikorruption, där antalet deltagare ökade 2020. På miljöområdet har två fabriker installerat solceller, som producerar elenergi för den egna tillverkningen.
Våra hållbarhetsmål utgår alltjämt från Global Compact, de Globala målen samt från den direkta miljöpåverkan våra koncernbolag har. Samtidigt är vi en del av en värdekedja där utvecklingen mot ökad hållbarhet också hos våra råvaru-, energi- och transportleverantörer är viktig och indirekt påverkar koncernen. Att redovisa resultaten av hållbarhetsarbetet är betydelsefullt. Det görs även via deltagande i organisationen CDP som – med sikte på bland annat investerare – mäter och rapporterar företags miljöpåverkan. Glädjande i sammanhanget är att vi förbättrade vår så kallade CDP-rating under 2020.
I det här osäkra läget har vi alla en förväntan om att 2021 blir ett bättre år än 2020. Samtidigt kan vi konstatera att pandemins andra våg påverkat industrin mycket mindre än samhället i övrigt. Vår koncern står stabilt och är robust, dels finansiellt, dels genom närheten till våra kunder som långsiktigt skapar en robust affärsmodell – detta i en situation där trenden verkar gå mot att lokala och regionala leverantörer ökar i betydelse för industrikunderna.
Vi har dessutom en konkurrenskraftig kostnadsbas att verka utifrån och kommer även 2021 att ha ett fortsatt fokus på låga kostnader och starkt kassaflöde. Samtidigt ska vi ha en fot på gaspedalen och växa lönsamt via ytterligare förvärv samt öka den organiska tillväxten genom investeringar i koncernbolagen.
Under året har vi sett hur kraftfullt resultatet blir när alla medarbetare ger sitt yttersta och drar åt samma håll. I det arbete som gjorts har en mängd initiativ tagits lokalt, vilket visar att vårt decentraliserade arbetssätt är en viktig tillgång för oss. När vi nu lägger 2020 bakom oss vill jag uttrycka min stora tacksamhet för de fina insatser som medarbetarna gjort. Ett särskilt tack vill jag rikta till vår CFO Jan Blomén som gick i pension efter 34 år i Beijer Almas tjänst. Med sin långa erfarenhet var Jan ett ovärderligt stöd för mig under mina första år som koncernchef.
HENRIK PERBECK, VD OCH KONCERNCHEF BEIJER ALMA
| AKTIEDATA | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
| Vinst per aktie efter skatt, kr | 6,58 | 7,15 | 7,78 | 6,45 | 5,44 |
| Eget kapital per aktie, kr | 41,55 | 40,04 | 37,04 | 33,04 | 31,56 |
| Utdelning per aktie, kr | 3,00 | 2,50 | 5,10 | 4,75 | 4,75 |
| Utdelningsandel, % | 46 | 35 | 66 | 74 | 87 |
| Direktavkastning, % | 2,3 | 1,6 | 3,9 | 3,6 | 4,1 |
| Börskurs vid årets slut, kr | 131,00 | 156,60 | 129,98 | 131,00 | 116,50 |
| Högsta börskurs, kr | 162,20 | 156,60 | 152,48 | 141,00 | 122,00 |
| Lägsta börskurs, kr | 72,20 | 113,00 | 115,00 | 111,00 | 88,75 |
| P/E-tal vid årets slut | 19,9 | 21,9 | 16,7 | 20,3 | 21,4 |
| Kassaflöde efter investeringar, per aktie | 6,26 | 1,70 | 3,80 | 4,48 | 3,68 |
| Utgående antal aktier | 60 262 200 | 60 262 200 | 60 262 200 | 60 262 200 | 60 262 200 |
| Genomsnittligt antal aktier | 60 262 200 | 60 262 200 | 60 262 200 | 60 262 200 | 60 262 200 |
| INNEHAV | Antal akteägare | Aktieantal | Antal AK A | Antal AK B | Innehav, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 12 198 | 1 242 621 | 2 | 1 242 619 | 2,1 | 1,0 |
| 501–5 000 | 2 770 | 4 366 415 | 0 | 4 366 415 | 7,3 | 3,7 |
| 5 001–10 000 | 218 | 1 566 913 | 0 | 1 566 913 | 2,6 | 1,3 |
| 10 001–20 000 | 112 | 1 627 689 | 24 066 | 1 603 623 | 2,7 | 1,5 |
| 20 001–50 000 | 66 | 2 049 394 | 72 000 | 1 977 394 | 3,4 | 2,3 |
| 50 001–100 000 | 33 | 2 324 937 | 349 846 | 1 975 091 | 3,9 | 4,6 |
| 100 000– | 62 | 47 084 231 | 6 124 086 | 40 960 145 | 78,0 | 85,6 |
| Totalt | 15 459 | 60 262 200 | 6 570 000 | 53 692 200 | 100,0 | 100,0 |
| Per 31/12 2020 |
| STÖRSTA ÄGARE | Aktieantal | Varav AK A | Varav AK B | Innehav, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Anders Walls Stiftelser | 8 238 940 | 1 548 400 | 6 690 540 | 13,7 | 18,5 |
| Anders Wall med familj och bolag | 7 026 240 | 3 843 200 | 3 183 040 | 11,7 | 34,9 |
| Verdipapirfond Odin Sverige | 5 600 772 | 0 | 5 600 072 | 9,3 | 4,7 |
| Lannebo Fonder | 4 266 136 | 0 | 4 266 136 | 7,1 | 3,6 |
| Handelsbanken Fonder | 2 998 207 | 0 | 2 998 207 | 5,0 | 2,5 |
| JP Morgan Bank | 2 407 568 | 0 | 2 407 568 | 4,0 | 2,0 |
| Fjärde AP-Fonden | 1 859 597 | 0 | 1 859 597 | 3,1 | 1,6 |
| Didner & Gerge Fonder | 1 707 877 | 0 | 1 707 877 | 2,8 | 1,4 |
| Cliens Fonder | 978 300 | 0 | 978 300 | 1,6 | 0,8 |
| Göran W Huldtgren med familj och bolag | 958 122 | 613 266 | 344 856 | 1,6 | 5,4 |
| Swedbank Robur Fonder | 930 000 | 0 | 930 000 | 1,5 | 0,8 |
| Öhman Fonder | 837 025 | 0 | 837 025 | 1,4 | 0,7 |
| Skandia Fonder | 811 066 | 0 | 811 066 | 1,4 | 0,7 |
| Tredje AP-Fonden | 773 492 | 0 | 773 492 | 1,3 | 0,7 |
| Övriga aktieägare | 20 869 558 | 565 134 | 20 304 424 | 34,5 | 21,7 |
| Summa totalt | 60 262 200 | 6 570 000 | 53 692 200 | 100,0 | 100,0 |
| Mkr | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 249,8 | 4 621,7 | 4 408,8 3 971,5 | 3 527,5 | 3 521,9 | 3 298,2 | 3 066,5 | 2 779,7 | 2 830,2 | |
| Rörelseresultat | 544,8 | 582,6 | 622,8 | 528,4 | 455,2 | 477,3 | 427,5 | 396,3 | 372,3 | 441,4 |
| Finansnetto | –29,6 | –25,2 | –13,6 | –11,0 | –8,2 | –10,4 | –3,9 | –11,6 | –10,5 | –12,7 |
| Resultat efter finansnetto | 515,2 | 557,4 | 609,2 | 517,4 | 447,0 | 466,9 | 423,6 | 384,7 | 361,8 | 428,7 |
| Skatt | –118,3 | –126,6 | –140,4 | –129,1 | –119,4 | –113,2 | –104,3 | –95,7 | –93,3 | –115,8 |
| Redovisat resultat | 396,9 | 430,8 | 468,8 | 388,3 | 327,6 | 353,7 | 319,3 | 289,0 | 286,5 | 312,9 |
| Anläggningstillgångar | 2 388,8 | 2 261,6 | 1 676,8 | 1 551,5 | 1 504,8 | 1 314,2 | 1 347,0 | 1 192,5 | 1 111,6 | 927,4 |
| Omsättningstillgångar | 2 295,6 | 2 293,3 | 2 051,9 | 1 883,8 | 1 646,4 | 1 555,6 | 1 396,7 | 1 355,5 | 1 283,1 | 1 273,4 |
| Eget kapital | 2 517,9 | 2 413,2 | 2 231,8 | 1 991,1 | 1 901,5 | 1 835,3 | 1 744,8 | 1 610,9 | 1 519,5 | 1 482,9 |
| Långfristiga skulder och avsättningar |
918,4 | 785,8 | 270,4 | 219,7 | 309,0 | 262,3 | 313,9 | 299,2 | 323,5 | 171,0 |
| Kortfristiga skulder | 1 261,8 | 1 351,8 | 1 222,3 | 1 220,6 | 936,9 | 768,5 | 681,3 | 634,3 | 549,1 | 544,2 |
| Balansomslutning | 4 684,4 | 4 554,9 | 3 728,7 | 3 435,3 | 3 151,2 | 2 869,8 | 2 743,7 | 2 548,0 | 2 394,7 | 2 200,8 |
| Kassaflöde | 174,5 | 169,0 | 229,3 | 186,5 | 173,6 | 251,8 | 146,0 | 200,0 | 130,1 | 152,0 |
| Avskrivningar | 239,7 | 230,7 | 138,5 | 130,5 | 117,3 | 110,6 | 98,7 | 86,7 | 78,7 | 76,3 |
| Nettoinvesteringar exklusive företagsförvärv |
124,5 | 203,0 | 205,2 | 125,9 | 203,6 | 135,8 | 140,0 | 126,3 | 70,5 | 89,2 |
| Sysselsatt kapital | 3 706,6 | 3 599,1 | 2 962,7 | 2 727,8 | 2 488,2 | 2 281,5 | 2 125,8 | 1 957,0 | 1 815,8 | 1 729,4 |
| Nettoskuld | 572,6 | 720,9 | 439,6 | 408,7 | 313,1 | 194,1 | 189,8 | 92,3 | 56,8 | –22,5 |
| Nyckeltal, % | ||||||||||
| Bruttomarginal | 30,4 | 29,8 | 31,2 | 31,8 | 32,5 | 32,8 | 32,4 | 32,4 | 33,7 | 34,8 |
| Rörelsemarginal | 12,8 | 12,6 | 14,1 | 13,3 | 12,9 | 13,7 | 13,0 | 12,9 | 13,4 | 15,6 |
| Vinstmarginal | 12,1 | 12,1 | 13,8 | 13,0 | 12,7 | 13,3 | 12,8 | 12,5 | 13,0 | 15,1 |
| Soliditet | 53 | 53 | 60 | 58 | 60 | 64 | 64 | 63 | 64 | 67 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 23 | 30 | 20 | 20 | 16 | 11 | 11 | 6 | 4 | –2 |
| Avkastning på eget kapital | 16,5 | 19,2 | 22,5 | 20,7 | 18,7 | 20,3 | 19,7 | 19,2 | 17,8 | 21,8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital |
14,9 | 17,7 | 22,0 | 20,8 | 19,1 | 21,7 | 21,3 | 21,1 | 21,2 | 26,4 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 17,9 | 22,1 | 39,9 | 42,5 | 48,8 | 41,8 | 41,3 | 28,9 | 27,5 | 27,5 |
| Medeltal antal anställda | 2 585 | 2 658 | 2 610 | 2 546 | 2 340 | 2 262 | 2 124 | 2 110 | 1 831 | 1 687 |
| Vinst per aktie efter skatt | 6,58 | 7,15 | 7,78 | 6,70 | 5,79 | 6,05 | 5,48 | 4,80 | 4,46 | 5,19 |
| Utdelning per aktie, kr | 3,00 | 2,50 | 5,10 | 4,75 | 4,75 | 4,75 | 4,25 | 4,00 | 3,50 | 3,50 |
Definitioner, se not 36, sida 63. Definitioner och beräkningar finns även på webbplatsen beijeralma.se under Investor Relations.
Bättre affärsmannaskap, snabbare beslut nära kunderna, men också pricksäkra förvärv. Allt detta möjliggör Beijer Almas decentraliserade arbetssätt, där ansvar och tydliga mandat ökar drivet och vässar entreprenörskapet.
Att tänka lokalt kring entreprenörskap och uppmuntra ansvarstagande stärker affärsmannaskapet. Den som sitter närmast kunden kan marknaden bäst och är därför rätt person att både fånga upp risker och nya affärsmöjligheter. Som en del av det decentraliserade arbetssättet uppmuntras också spridning av goda idéer mellan enheterna. Det kan handla om att erbjuda beprövade verktyg som förbättrar produktionsekonomin i en verksamhet, hitta samordningsfördelar inom inköp eller öka korsförsäljningen genom att en enhet börjar sälja komponenter från andra delar av verksamheten.
Decentraliseringen är en tillgång vid förvärv. När dotterbolagen köper nya bolag handlar det oftast om ägarledda företag. Nyckelpersonerna i dessa verksamheter är vana att arbeta självständigt och uppskattar att komma in i en koncern där egna initiativ uppskattas och beslutfattandet är lokalt förankrat. Det gör Beijer Alma mer attraktivt för säljaren och kan till och med påverka begärd köpeskilling. I många av de företag som förvärvats har de tidigare ägarna dessutom valt att stanna kvar i verksamheten. Det är ännu ett bevis på att den decentraliserade koncernkulturen ses som positiv och stimulerande att arbeta i.
När medarbetare har mandat att ta beslut ökar snabbheten i beslutsfattandet. Det gör skillnad, oavsett om det gäller att göra offensiva satsningar eller anpassningar. Samtidigt blir kvaliteten i besluten bättre när de tas av personer som sitter nära verksamheten. I förlängningen bidrar det snabbare och bättre beslutsfattandet till att organisationen som helhet utvecklas på ett effektivare och mer lyhört sätt. Många medarbetare blir också motiverade av att få ansvar och förtroende, som ger dem svängrum att utveckla verksamheten och i slutänden leverera goda resultat.
Beijer Alma arbetar decentraliserat. Detta är ett strategiskt val som bygger på övertygelsen att de bästa besluten fattas lokalt, där bästa kunskapen finns eftersom affärerna oftast är lokala.
Dotterbolag/Koncernbolag/Affärsområden
»Decentraliseringen banar väg för en kultur av ansvarstagande i koncernen. Vi får handlingskraftiga lokala ledningar som tar ägarskap för resultatutvecklingen, men också driver allt från tillväxt till medarbetarfrågor på ett bra sätt.«
HENRIK PERBECK, VD OCH KONCERNCHEF
Investeringarna hos brandslangtillverkaren Svebab fortsätter. I år har två nya vävmaskiner tagits i drift. Det ökar kapaciteten rejält. I början på 2021 tas sedan ytterligare två sådana maskiner i drift. Även på miljösidan görs investeringar. Under 2021 installeras en solcellsanläggning, som kan generera 130 kWh. Sommartid täcker solcellerna därmed stora delar av energibehovet i produktionen.
– Investeringar baseras på den kompetens vi lokalt besitter om den bransch och miljö vi agerar i. Med våra korta beslutsvägar kan vi snabbt agera, beslutsprocesserna blir transparenta och möjliga att påverka för våra medarbetare och detta ger ett positivt mervärde, konstaterar Henrik Palmu, VD för Svebab.
Under sommaren blev Beijer Tech majoritetsägare i svenska INU-gruppen. Företaget erbjuder kunder i fastighetsbranschen tekniska lösningar som förbättrar inomhusmiljön. Efter förvärvet stannar de tidigare huvudägarna kvar i sina operativa roller.
– För oss känns affären som ett naturligt steg i vår fortsatta tillväxtresa. I Beijer Tech har vi hittat rätt strategisk partner för att långsiktigt äga och utveckla bolaget och växa med existerande och nya kunder, säger INUstyrs VD Anders Eriksson.
Decentraliseringen kopplas även till en aktiv styrning och kontroll. Alla verksamheter utvärderas månadsvis, bland annat genom att nyckeltal och marknadsutveckling följs upp. Under en del av 2020 gjorde de kraftiga effekterna av covid-19-pandemin att uppföljningen intensifierades. Fokuseringen på likviditet och kostnadsanpassningar ökade under denna tid, då alla rapporterande enheter följdes upp på veckobasis och åtgärder vidtogs löpande.
Familjeföretaget PA Ventiler säljer ventiler till främst pappers- och cellulosaindustrin samt till kemisk och petrokemisk industri. Bolaget omsätter 27 Mkr med god lönsamhet. I början av året förvärvade Beijer Tech verksamheten, som nu är en del av affärsområde Flödesteknik. Nyckelpersoner i den tidigare ägarfamiljen kommer att fortsätta driva verksamheten.
– Vi är övertygade om att vi tillsammans med Beijer Tech kommer att stärka PA Ventilers marknadsposition som leverantör till svensk industri, säger VD Fredrik Karlsson.
Lesjöfors växer på den brittiska fjädermarknaden – detta genom förvärvet av Metrol Springs som är en ledande tillverkare av gasfjädrar. Storbritannien är huvudmarknad. Omkring 40 procent av produkterna exporteras till marknader i Europa, Asien och USA. Kunderna är företag i den allmänna industrin och i fordonsindustrin.
– Vi uppskattar Lesjöfors decentraliserade organisation och ser fram emot att stanna kvar och fortsätta att utveckla bolaget, säger Robert Lamb, som är VD för Metrol Springs.
Lesjöfors är en global tillverkare av standard- och kundanpassade industrifjädrar samt tråd- och banddetaljer. Företaget tillverkar även utbytesfjädrar för eftermarknaden för lätta fordon. Lesjöfors är ledande i Norden och det tredje största fjäderföretaget i Europa.
Tillverkning och försäljning av utbytesfjädrar på eftermarknaden för personbilar och lätta lastbilar. Sortimentet omfattar chassifjädrar, sportfjädersatser samt blad- och gasfjädrar med fokus på europeiska och asiatiska bilmodeller. Produkterna bidrar till högre säkerhet och bättre köregenskaper.
Heltäckande sortiment. Komplett leverantör som hanterar hela värdekedjan – design, tillverkning, lagerhållning samt distribution, där hög leveransprecision är en viktig styrka.
Reservdelsgrossister och distributörer som levererar komponenter till verkstäder på den fria eftermarknaden. Lesjöfors är den klart största aktören i Europa inom chassifjädrar. Huvudmarknader är Storbritannien, Tyskland, Ryssland, Sverige samt övriga Europa. 95 procent av försäljningen sker utanför Sverige.
Utveckling och tillverkning av industrifjädrar samt tråd- och banddetaljer, där kunden erbjuds högteknologiska, anpassade lösningar. Lesjöfors säljer även standardprodukter. Tillverkning i 13 länder.
Hög teknisk kompetens inom fjäderkonstruktion samt förmåga till problemlösning i kundernas verksamheter. Decentraliserad tillverkning nära kunden. Global leveranskapacitet. Komplett, egenutvecklat, sortiment av standardprodukter.
13 000 kunder på 60 marknader. Kunder återfinns i de flesta industrisektorer. Huvudmarknader är Sverige tillsammans med övriga Skandinavien, Tyskland, Storbritannien, Kina och Nordamerika. 80 procent av försäljningen utanför Sverige.
Lesjöfors Banddetaljer har installerat solceller på sitt fabrikstak. Solcellerna producerar el motsvarande 25 procent av årsförbrukningen vid anläggningen.
»Trots stora utmaningar har vi försvarat och till och med förstärkt positionerna. Och genom att säkra allt från likviditet till servicenivåer visar vi hur robust Lesjöfors decentraliserade arbetssätt verkligen är.«
OLA TENGROTH, VD LESJÖFORS
Under våren invigdes Lesjöfors nya anläggning i Lettland – en drygt 11 000 kvadratmeter stor byggnad där tillverkningen av fjädrar, gasfjädrar och banddetaljer nu är i full gång. Tidigare var produktionen spridd till flera olika byggnader, men nu samlas den under ett tak. På så sätt underlättas transporterna av varor samtidigt som tillgängligheten för medarbetarna ökar. Läget gör dessutom att det är nära till all övrig service i området. Samtidigt är fabriken utformad för att öka både produktiviteten och förbättra arbetsmiljön.
– Vår nya, uppdaterade maskinpark är självklart viktig för att vi ska bli mer produktiva, men även mer effektiva i vår energi- och materialförbrukning. Det lettiska teamet är nu mer än redo att ta sig an nya affärer och fler avancerade fjäderprojekt, säger Ingars Jaunzems, chef för Lesjöfors Springs LV.
Supermodern – så beskrivs bäst den nya produktionsutrustningen vid fabriken i svenska Nordmarkshyttan. Det handlar om en högeffektiv, mångsidig trådlindningsmaskin för vridfjädrar. Med den nya tekniken ökar produktionskapaciteten och gör att Lesjöfors Industrifjädrar nu kan tillverka fjädrar i tråddimensioner upp till 5,0 mm. Jämfört med tidigare utökas dessutom möjligheten att
tillverka längre fjädrar – upp till 700 mm. Investeringar har också gjorts i större och moderna lokaler samt i en ny kulbombningsutrustning för rostfria produkter. Kulbombning görs för att bland annat ge stålet i fjädrarna bättre egenskaper mot utmattning. Vridfjädrarna som tillverkas i Nordmarkshyttan används i många olika applikationer – i allt från pappersbruk och tung industri till fordonsoch offshorekomponenter.
Som en följd av covid-19 har efterfrågan på medicinsk utrustning – som är ett satsningsområde i Lesjöfors – ökat under året. John While Solutions i Singapore har länge producerat specialutvecklade tråddetaljer i mindre volymer. Kunden är en ledande tillverkare av avancerad medicinsk apparatur. Under 2020 har dessa levereransvolymer tiofaldigats jämfört med tidigare. Det innebär att tusentals fler detaljer levererats.
– Vi är glada att bidra till att bekämpa denna världsomfattande pandemi. Våra produkter lever upp till de högt ställda kraven inom den hårt reglerade medicinteknikbranschen. Vi har gjort vårt yttersta för att klara en ökad produktion av den efterfrågade komponenten och leveranser inom de snäva tidsramarna, säger Roy Loh, Teknisk Direktör Asien, Lesjöfors Spring Technology i Asien.
| Mkr | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 448,7 | 2 563,5 | 2 624,9 | 2 351,2 | 2 009,4 |
| Fakturering affärsområde Chassifjädrar | 608,8 | 640,5 | 761,0 | 675,0 | 533,0 |
| Fakturering affärsområde Industri | 1 839,9 | 1 923,0 | 1 863,9 | 1 676,2 | 1 476,4 |
| Kostnad sålda varor | –1 654,6 –1 746,7 –1 740,9 –1 537,5 –1 332,5 | ||||
| Bruttoresultat | 794,1 | 816,8 | 884,0 | 813,7 | 676,9 |
| Försäljningskostnader | –169,5 | –185,3 | –178,4 | –162,0 | –144,2 |
| Administrationskostnader | –183,5* | –190,2 | –175,0 | –174,4 | –152,5 |
| Rörelseresultat | 441,2 | 441,3 | 530,6 | 477,3 | 380,2 |
| Rörelsemarginal, % | 18,1 | 17,2 | 20,2 | 20,3 | 18,9 |
| Finansnetto | –12,2 | –13,0 | –7,1 | –5,2 | –4,0 |
| Resultat efter finansnetto | 429,0 | 428,8 | 523,5 | 472,1 | 376,2 |
| Avskrivningar ingår med | 148,2 | 142,8 | 98,5 | 92,1 | 81,3 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 91,0 | 153,9 | 158,9 | 111,2 | 149,2 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 19 | 20 | 32 | 26 | 27 |
| Medeltal antal anställda | 1 696 | 1 742 | 1 733 | 1 703 | 1 528 |
Sverige 15 % Övriga Europa 5 % Övriga EU 58 % Nordamerika 7 % Asien 10 % Övriga världen 5 %
*inkluderar här även övriga intäkter om 13,2 Mkr.
Habia är en ledande europeisk tillverkare av kundanpassade kablar och kablage. Produkterna används ofta i högteknologiska applikationer och säljs över hela världen till kunder inom telekom, kärnkraft, försvar, offshore och övrig industri.
Utveckling och försäljning av kundanpassade kablar och kablage. Många produkter används i högteknologiska applikationer i utsatta miljöer och tillverkas därför i olika typer av högpresterande material. Kablarna utvecklas och tillverkas i Sverige, Tyskland och Kina. Kablageverksamheten är koncentrerad till Polen.
Egen expertis inom materialutveckling, elektriska egenskaper och kabelkonstruktion. Tekniska säljare på de lokala marknaderna och konstruktörer vid fabrikerna står för kundanpassningen. De bidrar med kompletta, tekniska lösningar som löser kundernas problem. Tillverkningen är flexibel och ofta kundorderstyrd. Starka konkurrensfördelar inom telekom är den egna lågkostnadstillverkningen i Kina samt hög kvalitet och elektrisk prestanda, som ger radiobasstationsantennerna en ökad räckvidd.
Habia är en av Europas största tillverkare av specialkabel till kunder inom försvar, kärnkraft, offshore och övrig industri. Försäljningen omfattar 50 länder, där de största marknaderna är Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Holland, Belgien och Norden. Inom kablar till mobil telekom har Habia länge haft en stark, global, marknadsposition. Kunderna är antenntillverkare i Asien, Europa och Nordamerika.
Habia Cables försäljning är främst till kunder inom telekommunikation, kärnkraft, försvar, offshore och övrig industri. Försäljningen till kärnkraft, försvar och offshore är normalt starkt projektrelaterad.
Nettoomsättning, Mkr Rullande 12 månader ■ ■ Kvartal
Ungefär 215 medarbetare i Habia Cable deltog 2020 i den koncerngemensamma affärsetikutbildningen. Det är en ökning med cirka 50 procent jämfört med året innan.
»Försäljningen inom försvar, kärnkraft och offshore är starkt projektrelaterad och presenteras därför här separat från telekom och övrig industri.«
Försäljningen av kablar till försvarskunder väntas öka kommande år. Bakgrunden är att efterfrågan på kablar med så kallad VG-standard växer. Det är kablar som är certifierade enligt det tyska försvarets standard och som används i militära fordon.
– Konkurrensläget har förändrats, vilket öppnar möjligheter för Habia, som sedan länge är certifierat enligt VG-standarden, berättar Thorbjörn Gustafsson, Vice President Sales & Marketing inom Habia. Till bilden hör också att tyska försvarsföretag nyligen vunnit framgångar i olika globala fordonsupphandlingar. Detta bedöms fortsätta i andra pågående upphandlingar och gynna oss kommande år.
I både Sverige och Tyskland har det investerats i tillverkningskapacitet. Det handlar om nya så kallade extrudrar. Dessa maskiner används för att lägga på plast på kablarnas kopparledare. En ny extruder är nu på plats vid fabriken i Sverige och två vid den tyska fabriken.
– Via investeringarna höjer vi produktiviteten många gånger om i denna del av tillverkningen, konstaterar Habias vd Carl Modigh. Vi får också en jämnare kvalitet i processen och kan mäta kvaliteten på ett bättre sätt än tidigare. Dessutom kan de nya extrudrarna hantera fler plastmaterial. Därmed ökar bredden av tekniska lösningar vi kan erbjuda till marknaden.
De är lätta, smidiga och har lång livslängd. Det handlar om Habias lättviktskablar, som används i olika typer av marin teknik.
– Kablarna används exempelvis i dieselmotorer för färjor. Dessa stora motorer byggs in i fartygen på plats vid varv i framför allt Kina, berättar Henrik Ollandt, Cable Solutions, Sales Asia. Eftersom kablarnas låga vikt är en konkurrensfördel så används de också i mindre och medelstora båtar.
Lättviktskablar väger ungefär 30 procent mindre än konkurrerande produkter. I mindre båtar bidrar det till minskad bränsleförbrukning och till att fartprestandan upprätthålls. Att kablarna har mindre diameter och är smidigare sparar dessutom utrymme.
– Livslängden är en annan konkurrensfördel. Vår kabel är konstruerad för att klara temperaturer upp till 135 grader. Det bidrar till att den får i stort sett fördubblad livslängd jämfört med många andra produkter.
Försäljningsmässigt är det viktigt att en produkt är godkänd av internationella klassningsföretag eftersom det klargör vilka prestanda en kabel lever upp till.
– Klassningen av våra lättviktskablar är bred och öppnar för att vi kan skapa koncept, där vi plockar ihop olika komponenter och bygger kundunika lösningar. Det ger nya möjligheter, exempelvis på försvarssidan där intresset ökar för högteknologiska kablar med civilt godkännande, säger Henrik Ollandt.
| Mkr | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 804,0 | 978,6 | 870,4 | 808,5 | 786,8 |
| Kostnad sålda varor | –573,4 | –716,9 | –630,6 | –581,0 | –508,0 |
| Bruttoresultat | 230,6 | 260,9 | 239,8 | 227,5 | 278,8 |
| Försäljningskostnader | –90,7 | –106,9 | –112,7 | –109,1 | –109,3 |
| Administrationskostnader | –86,2 | –73,9 | –69,8 | –76,2 | –72,5 |
| Rörelseresultat | 53,7 | 80,1 | 57,3 | 42,2 | 97,0 |
| Rörelsemarginal, % | 6,7 | 8,2 | 6,6 | 5,2 | 12,3 |
| Finansnetto | –6,1 | –6,8 | –5,7 | –4,6 | –3,7 |
| Resultat efter finansnetto | 47,6 | 73,3 | 51,6 | 37,6 | 93,3 |
| Avskrivningar ingår med | 41,8 | 47,0 | 32,7 | 31,4 | 25,9 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 11,5 | 18,9 | 38,1 | 11,8 | 49,3 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 11 | 14 | 11 | 9 | 22 |
| Medeltal antal anställda | 518 | 653 | 648 | 624 | 595 |
Försvar, kärnkraft och offshore 36 % Telekom och övrig industri 64 %
Sverige 6 % Övriga Europa 17 % Övriga EU 51 % Nordamerika 1 % Asien 22 % Övriga världen 3 %
Beijer Tech är ledande i utvalda nischer inom industriell handel och tillverkning i Norden. Företaget tillverkar och säljer förnödenheter och komponenter samt säljer maskiner och tekniska lösningar. Kunderna är nordiska industriföretag, där många av Beijer Techs produkter och tjänster anpassas till specifika behov.
Grossistverksamhet och tillverkning med fokus på slangar/kopplingar/ventiler och industrigummi. Största verksamhet är Lundgrens med lager, tillverkning och försäljning i hela Sverige. PA Ventiler är specialiserat på ventiler till bland annat pappers- och cellulosaindustrin. Svebab tillverkar brandslangar och utrustning för brandbekämpning.
Heltäckande sortiment med 35 000 artiklar, hög kompetens samt ett ökande utbud av kundanpassade och egentillverkade komponenter, främst packningar och plastdelar. Standard- och specialprodukter för processindustrin. Ledande kompetens inom tillverkning av högkvalitativa brandslangar.
Huvudmarknad är Sverige. Kunderna är tillverkare (OEM), specialiserade återförsäljare, myndigheter/räddningstjänster samt industriföretag inom tillverkning, drift och underhåll. I Sverige är Lundgrens marknadsledande inom industrislangar och Svebab inom brandslangar.
UTVECKLING 2020
enheter.
bransch.
■ Lägre försäljning som en följdeffekt av covid-19, men där ökat kostnadsfokus bidrog till att säkra lönsamheten i alla
■ Förvärv av INU-gruppen under tredje kvartalet breddar erbjudandet till området fastighetsautomation, som är en tillväxt-
■ Positiv utveckling i Finland där relativt nyförvärvade Uudenmaan Murskaus tog nya
■ Försäljningen uppgick till 563 Mkr (599).
affärer och stärkte positionerna. ■ Norska Norspray kunde trots stora utmaningar inom offshore stärka sin verksamhet
genom nya kundprojekt.
Försäljning av utrustning, förbrukningsvaror och maskiner samt egen tillverkning. Affärskoncepten är Karlebo (gjuteri, 3D-printning), Beijers (gjuteri, slipteknik), Tebeco (blästring, slipning), PMU (industriservice, produktionsautomation), Norspray (ytbehandling), Preben Z (ytbehandling), KTT Tekniikka (transmission), Encitech (elektroniska komponenter), Uudenmaan Murskaus (reserv- och slitdelar) och INU-gruppen (fastighetsautomation).
Värdeskapande försäljning, där produkter och tjänster stärker kundens totalekonomi, exempelvis genom att förbättra utfallet i en process, kvaliteten på en produkt eller genom att sänka kostnader och minska miljöbelastningen.
Industriföretag inom ytbehandling, gjuterier, stål- och smältverk, verkstadsföretag samt fastighetsbolag och företag inom offshore. Verksamhet i Sverige, Norge, Danmark och Finland, där Sverige är största marknad som står för 60 procent av försäljningen. Marknadsledande i Norden inom blästring och gjuteriprodukter.
Bland Lundgrens företagsbilar ökar andelen plug-in-hybrider successivt och uppgick under 2020 till 33 procent av hela fordonsflottan.
»Under detta tuffa år har vi samtidigt dragit nytta av möjligheterna och genomfört två bra förvärv. Medarbetarna har dessutom uppvisat stor kostnadsmedvetenhet, som bidragit positivt till resultatet.«
STAFFAN JOHANSSON, VD BEIJER TECH
Nu blir det enklare för kunderna att beställa slangar från Lundgrens. Företaget har börjat använda digital märkning, där slangarna förses med en etikett som har en QR-kod. Koden ger information om slangtyp, längd och var slangen används. En kund som vill göra en ny slangbeställning läser bara av QR-koden via sin mobiltelefon och skickar informationen till Lundgrens. Det sparar tid och minskar risken för avbrott. Företaget är ensamt i Europa om denna teknik som kan användas av både återförsäljare och slutkunder.
Pandemin har påverkat Lundgrens. Företaget levererar produkter som används i respiratorer, bland annat packningar och filter. Under året sköt efterfrågan i höjden och ökade kraven på snabba omställningar.
– Förutom att volymerna ökade kraftigt fick vi kortare ledtider än normalt. Den här tillverkningen bygger på ett visst manuellt arbete. Därför fick en del av personalen snabbt byta uppgifter så vi klarade leveranserna, berättar Jeanette Spångberg, platschef inom Lundgrens.
I våras fick företaget också en förfrågan om att sponsra Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm med skyddsutrustning. Det handlade om cellgummi som används i visiren sjukvårdspersonalen använder. Lundgrens köpte in cellgummi, kapade materialet i rätt längder och levererade cirka 3 000 bitar cellgummi till sjukhuset.
– I bägge dessa fall var det självklart för oss att ställa upp och hjälpa till med det vi kan. Alla hos oss har varit väldigt engagerade och positiva till att bidra i denna speciella situation. Kunderna har också varit tacksamma för de insatser som gjorts.
Trots utmaningar försvarade Norspray sin ställning väl 2020. Bolaget är specialiserat på ytbehandling, bland annat inom offshore. Hela den norska samhällsekonomin har påverkats av pandemin. Samtidigt pågår förändringar i energibranschen som även får effekt på olje- och gasindustrin.
– Det har varit ett tufft, utmanande år, där volymerna inom offshore minskat kraftigt. Det gjorde att Norspray minskade omsättningen jämfört med 2019. Trots detta har vi hållit ställningarna, delvis beroende på att efterfrågan ökat bland kunder i segmentet smältverk, konstaterar Roar Bråtane, vd för Norspray.
Parallellt med att kostnadsbesparingar genomförts har företaget dessutom fortsatt att investera och kunnat glädjas åt att inflödet av nya projekt och kunduppdrag varit gott.
– Att göra framtidsprognoser i coronatider är alltid vanskligt. Vi har ändå förhoppningar om att utvecklingen i Norspray gör att vi kan se positivt på 2021, avslutar Roar Bråtane.
| Mkr | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 997,1 | 1 080,1 | 913,1 | 811,5 | 731,1 |
| Fakturering affärsområde Flöde | 434,2 | 481,5 | 415,0 | 359,2 | 300,0 |
| Fakturering affärsområde Industri | 562,9 | 598,6 | 498,1 | 452,3 | 431,1 |
| Kostnad sålda varor | –720,6 | –778,5 | –660,8 | –588,4 | –541,1 |
| Bruttoresultat | 276,5 | 301,6 | 252,3 | 223,1 | 190,0 |
| Försäljningskostnader | –123,2 | –129,3 | –117,3 | –105,0 | –115,2 |
| Administrationskostnader | –83,6* | –90,9 | –74,5 | –70,9 | –66,9 |
| Rörelseresultat | 69,7 | 81,4 | 60,5 | 47,2 | 7,9 |
| Rörelsemarginal, % | 7,0 | 7,5 | 6,6 | 5,8 | 1,1 |
| Finansnetto | –8,2 | –4,8 | –0,3 | –0,9 | –0,5 |
| Resultat efter finansnetto | 61,5 | 76,6 | 60,2 | 46,3 | 7,4 |
| Avskrivningar ingår med | 48,9 | 40,1 | 6,8 | 6,6 | 7,1 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 21,9 | 48,2 | 7,7 | 2,3 | 5,0 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 13 | 19 | 20 | 18 | 4 |
| Medeltal antal anställda | 367 | 313 | 229 | 213 | 211 |
1. God affärsetik med samhällsengagemang – nolltolerans mot korruption och konkurrensbegränsande samarbeten. Engagemang i samhällena där vi har verksamhet.
2. Effektivare resursanvändning – minskad energianvändning, effektivare återvinning och lägre avfallsmängder.
3. Minskad klimatpåverkan – minskade utsläpp av CO2 ekvivalenter från energianvändning, transporter och resor.
4. Säker och utvecklande arbetsmiljö – nollvision för arbetsplatsolyckor och minskad olycksfallsfrekvens. Motverka diskriminering och uppmuntra alla former av mångfald.
Årets hållbarhetsrapport baseras på data från 34 tillverkande enheter, bland annat gällande energianvändning, koldioxidutsläpp och anti-korruption. Även säljbolag och andra enheter som arbetar mycket med försäljning, inköp eller upphandlingar har rapporterat in data om sitt arbete med anti-korruption och affärsetik.
Förbättrad arbetsmiljö 55 %
Energieffektivisering 28 %
Luftrening 4 %
Avfallshantering 2 %
Övriga investeringar 11 %
Sedan 2015 är Beijer Alma anslutet till FN Global Compact. Genom det här initiativet stödjer koncernen tio grundläggande principer inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och motarbetande av korruption. Varje år görs en redovisning – Communication on Progress (CoP) – som visar hur vi uppfyller principerna. CoP för 2020 presenteras på vår webbplats: beijeralma.se.
Beijer Alma ska öka andelen egenproducerad, grön el. Detta är ett av delmålen på området »Effektivare resursanvändning«. Två anläggningar i Sverige har installerat solceller på taket till sina fabriker. Solcellerna producerar el motsvarande 25 procent av årsförbrukningen vid varje anläggning.
Cirka 40 procent av koncernens enheter tillverkar produkter som bidrar till lägre miljöbelastning, exempelvis genom att ersätta plastprodukter med större miljöpåverkan. Många komponenter utvecklas och produceras också på ett sätt som minskar materialåtgången i tillverkningsprocessen medan andra sänker kundens energiförbrukning eller har längre livslängd än konkurrerande produkter.
Beijer Alma har långsiktiga hållbarhetsmål på fyra områden. Koncernmålen baseras på den väsentlighetsanalys som gjorts och kopplas till de mer detaljerade mål och handlingsplaner som de lokala verksamheterna arbetar med, framför allt inom ramarna för ISO 14001.
Hållbarhetsfrågorna påverkar planering och beslutsfattande i hela koncernen. Exempelvis i den årliga strategiöversynen med styrelsen, i månadsmöten med dotterbolagen, i deras veckorapportering samt i vardagsfrågor kring allt från riskhantering och affärsplaner till investeringsbeslut och produktutveckling.
Beijer Alma är även anslutet till Global Compact som är FN:s initiativ för ansvarsfullt företagande. Koncernen följer de grundläggande principerna i Global Compact genom att:
| Intressent | Krav och förväntningar | Skapat värde | Kommunikationskanal |
|---|---|---|---|
| Kunder | Certifierade miljöledningssys tem, krav gällande kemiska ämnen, miljövarudeklarationer, konfliktmineraler, produktmärk ning, mindre miljöbelastande transporter, uppförandekod samt att specifik lagstiftning ska uppfyllas. |
Kundernas engagemang i hållbar utveckling ökar. Idag omfat tas flertalet koncernbolag av krav. Under 2020 gjordes kund uppföljningar vid 17 (18) enheter, antingen via enkäter eller besök. Mindre brister uppmärksammades, men resultatet var överlag positivt. Resultaten används för att vidareutveckla både hållbarhetsarbetet och kundförtroendet. |
Uppförandekod, platsbesök, enkäter samt dialog vid upphandlingar. Årsredovisning/ hållbarhetsrapport, CDP-redovisning, CoP (Global Com pact) och sociala medier. |
| Medarbetare | Hälsa, säkerhet, löner, för måner, sociala förhållanden, trivsel och utvecklingsmöjlig heter. |
Medarbetarsamtal, kompetensutveckling, friskvård och före byggande arbetsmiljöåtgärder. Under 2020 har Beijer Alma betalat ut 1 179 (1 263) miljoner kr i löner och andra personalkostnader. Antal utbildningstimmar och arbetsmiljö förbättringar redovisas på sidan 23. |
Medarbetarunder sökningar, utveck lingssamtal, lokala hållbarhetsrapporter. |
| Investerare | Minska risker, skapa nya affärsmöjligheter samt uppvisa ett trovärdigt och framåtriktat hållbarhetsarbete. Finansiell avkastning. |
Integrationen av hållbar utveckling i strategier och i vardagsar betet minskar riskerna och skapar affärsmöjligheter. Beijer Alma kommunicerar regelbundet med ägare och investerare. Beijer Almas aktiekurs sjönk med 16,3 procent under 2020. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 3,00 kr per aktie (2,50). |
Webbplats, årsstäm ma, kvartalsrappor ter, årsredovisning/ hållbarhetsrapport, CDP-redovisning och CoP (Global Compact). |
| Myndigheter | Beijer Alma berörs av omfat tande lagstiftning på miljö- och arbetsmiljöområdet. Ny och förändrad lagstiftning påverkar koncernens verksamheter. |
Efterlevnad, som redovisas genom rapporter till myndigheterna samt via externa och interna inspektioner och revisioner. Under 2020 förekom inga väsentliga överträdelser av miljö- och arbetsmiljölagstiftningen. |
Rapporter, interna och externa revisioner. |
| Samhälle | Engagemang i samhället på lokal och nationell nivå. |
Skapar förtroende och intresse för Beijer Alma. Stöd till ideella organisationer stärker deras verksamheter. Samarbeten med skolor/universitet bidrar till att attrahera framtida medarbetare. |
Webbplats, studie besök, årsredovis ning/ hållbarhets rapport. |
| Leverantörer | Konsekventa och tydliga krav inom hållbar utveckling och uppföljning av kraven. |
Förtroendefulla relationer, där koncernbolagen informerar om Beijer Almas uppförandekod och förväntar sig att leverantörerna delar detta synsätt. Leverantörernas hållbarhetsarbete utvärde ras. Under 2020 gjordes 276 (224) enkäter och 27 (72) revisioner. Leverantörerna bedöms uppfylla koncernens krav på ett acceptabelt sätt. Beijer Alma har betalat 1 810 (2 052) miljoner kr till sina leverantörer av insatsmaterial. |
Uppförandekod, årsredovisning/håll barhetsrapport. |
minimerar miljöpåverkan och klimatförändringar.
Beijer Almas egen uppförandekod är rättesnöret för medarbetare och affärspartners i vardagen. Genom att tillämpa den:
I koden ställs krav på ärlighet hos medarbetare och affärspartners. Mutor är förbjudna. Gåvor och förmåner får inte gå utöver lokala seder och lagstiftning. Vi följer konkurrenslagstiftningen och tillämpar sunda marknadsföringsprinciper.
Via systemet för whistleblowing kan medarbetare slå larm om allvarliga oegentligheter utan att riskera att bli trakasserade eller motarbetade. Synpunkterna hanteras av en mottagare utanför det egna företaget, som ser till att lämpliga åtgärder vidtas.
Övergripande strategi, mål och uppföljning hanteras av Beijer Almas ledning och en koncerngemensam grupp med VD:ar och hållbarhetsansvariga från Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech. En gång per år samlas hållbarhetsdata in från berörda enheter i koncernen. Det görs via den digitala plattformen WorldFavor, som underlättar faktainsamling, uppföljning och förbättringsinsatser. Statusen för arbetet rapporterar koncernledningen regelbundet till Beijer Almas styrelse samt via den årliga hållbarhetsrapporten till investerare, media och andra intressenter.
Det operativa ansvaret för hållbarhetsarbetet – genomförande och rapportering av lokala mål och planer – är delegerat till chefen för respektive enhet. Dessa har stöd från hållbarhetsansvariga i den koncerngemensamma gruppen som samordnar arbetet med övergripande mål, och strategier i respektive dotterbolag. Arbetet följs sedan upp i dialog med bolagens ledningar, genom revisioner och i hållbarhetsrapporteringen. En gång per år får varje enhet också en rapport där deras egen hållbarhetsprestanda redovisas. Även denna rapport är ett hjälpmedel i det lokala mål- och förbättringsarbetet.
Certifierade miljöledningssystem är en del av strategin för hållbar utveckling. ISO 14001 ger systematik i miljöarbetet och bidrar till ständiga förbättringar. Målsättningen är att produktionsenheter och andra större enheter ska vara certifierade. För närvarande är 27 (27) enheter certifierade. Ytterligare tre bolag arbetar med att införa miljöledningssystemet under kommande 6–18 månader. Miljörevisioner är en del av det kontinuerliga arbetet med att kontrollera och förbättra miljöledningssystemen. I Beijer Alma finns 54 (58) interna miljörevisorer som 2020 gjorde 37 (42) miljörevisioner. Vid 26 (27) tillfällen granskades anläggningarna av externa certifieringsrevisorer.
Väsentlighetsanalysen har inspirerats av riktlinjerna i Global Reporting Initiative (GRI). Den visar de områden som är viktigast att arbeta med och som hållbarhetsrapporteringen är uppbyggd kring. Tillsammans med intressentanalysen – som redovisas på sidan 15 – fungerar väsentlighetsanalysen på så sätt som en samlad agenda för hållbarhetsarbetet.
| Affärsmodell | omslagets insida |
|---|---|
| Policys, ramverk, intressenter samt väsentliga frågor | 15–16 |
| Miljöansvar | 15–17, 21–22 |
| Personalförhållanden och socialt ansvar | 15–16, 23 |
| Mänskliga rättigheter | 15, 18, 20, 23 |
| Förebyggande av korruption | 15–16, 18, 20 |
| Risker och riskhantering | 18–19 |
| Mångfald i styrelse och ledning | 23 |
I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har Beijer Alma valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten återfinns på omslagets insida samt på sidorna 14–23. Årsredovisning och hållbarhetsrapport har överlämnats till revisorn samtidigt. I det fall inget annat anges avser informationen hela Beijer Almakoncernen, inklusive dotterbolag.
Komponenttillverkningen förknippas med ett antal viktiga miljöaspekter. Några exempel är Lesjöfors och Habia Cables användning av material (metaller, plaster), kemikalier (lösningsmedel), energi och vatten. Utsläpp av klimatpåverkande gaser och lösningsmedel (VOC) samt avfall är andra viktiga frågor. I Beijer Tech kopplas de betydande miljöaspekterna till produkter, förpackningar och transporter. I koncernen är miljöledningssystemet ISO 14001 ett värdefullt verktyg i arbetet med att systematiskt minska miljöpåverkan.
Beijer Alma berörs av omfattande lagstiftning inom miljö- och arbetsmiljöområdet och nya eller förändrade krav påverkar koncernens verksamheter. Ungefär 60 procent av enheterna har specifika miljötillstånd för sina verksamheter. Sex av dessa finns i Sverige. Under de kommande åren planerar fem enheter att förnya sina miljötillstånd. Efterlevnaden av lagstiftningen kontrolleras genom rapporter till myndigheterna, via inspektioner och interna och externa miljörevisioner. Under 2020 genomförde tillsynsmyndigheterna tillsyn vid nio enheter. I samtliga fall utan anmärkningar eller med krav på mindre korrigerande åtgärder. Inga överträdelser av miljö- och arbetsmiljölagstiftningen inrapporterades. Förutom miljötillstånd omfattas många enheter av annan miljölagstiftning, exempelvis kring farliga ämnen (REACH, RoHS, etc), producentansvar för förpackningar eller regler för avfallshantering. Energieffektiviseringsdirektivet berör enheterna inom EU med krav på energikartläggningar och redovisningar till myndigheterna. I exempelvis Sverige påbörjades en ny kartläggningscykel 2020 som pågår till 2023.
Hållbarhetsrapporten omfattar aspekter som rör miljö, arbetsmiljö, sociala frågor, antikorruption och mänskliga rättigheter. Förutom att uppfylla lagkraven ska rapporteringen ge en tydlig bild av aktiviteterna på hållbarhetsområdet och hur dessa samspelar med affärsverksamheten. Dessutom ska rapporteringen visa hur koncernen arbetar med de tio principerna i FN Global Compact
enligt kraven på Communication on Progress (CoP). Informationen används dessutom för redovisningen av klimatpåverkan enligt Carbon Disclosure Project (CDP).
Riktlinjerna i Global Reporting Initiative (GRI) är vägledande för koncernens redovisning och val av indikatorer. Huvuddelen av de enheter som tillhörde Beijer Alma 2020 ingår i redovisningen. Sammanlagt har 34 tillverkande enheter i Sverige, Danmark, Finland, Lettland, Polen, Slovakien, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, USA, Thailand, Singapore och Kina bidragit med data. I redovisningen gällande antikorruption har ytterligare 13 enheter bidragit med data, bland annat säljbolag. I beräkningen av relativa nyckeltal för resursanvändning och klimatpåverkan ingår inte nettoomsättningen från förvärvade enheter, som ännu inte börjat rapportera hållbarhetsdata.
Varje enhet bidrar med kvantitativ och kvalitativ information. Chefen för respektive enhet är ansvarig för kvalitetssäkring av informationen. Årets data jämförs och verifieras med föregående års uppgifter. Utsläppen av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från den direkta energianvändningen beräknas med hjälp av omräkningsfaktorer. Dessa baseras på energiinnehållet och kvaliteten på de bränslen som används. Beräkningen av utsläppen av koldioxid från den indirekta energianvändningen – främst elektricitet – baseras på emissionsfaktorer som sammanställts av Carbon Footprint (www. carbonfootprint.com) för de länder där Beijer Alma har verksamhet. I de fall där energileverantören presenterar specifik information kring energimixen används leverantörens beräkningsmodell. Information om utsläpp av VOC (lösningsmedel) baseras huvudsakligen på massbalansberäkningar.
Koncernens utsläpp av CO2 -ekvivalenter från direkt och indirekt energi beräknas enligt Scope 1 och Scope 2 i Greenhouse Gas Protocol (GHG). Detta är den vanligaste, internationella metodiken för beräkning av växthusgaser.
Genom anslutningen till Global Compact stödjer Beijer Alma tio grundläggande principer inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och motarbetande av korruption. Via Communication on Progress (CoP) framgår hur koncernen arbetar med de tio principerna. CoP redovisas 2020 på koncernens webbplats: beijeralma.se.
Koncernen har fyra hållbarhetsmål. De baseras på väsentlighetsanalysen, men kopplas även till ett antal risker. Hanteringen av dessa risker ingår som en del i hållbarhetsarbetet, som bidrar till att säkra Beijer Almas anseende, finansiella ställning och långsiktiga konkurrenskraft.
Beijer Alma står för ärlighet och hederlighet och vi förväntar oss detsamma av alla de intressenter koncernen samverkar med. Koncernen tillämpar sunda affärsprinciper, där mutor och konkurrensbegränsningar självklart är förbjudna. Det sociala ansvarstagandet är tydligt och innebär att vi stödjer och samarbetar med olika intressenter som delar våra värderingar.
Bristande affärsetik och kränkande av mänskliga rättigheter – i koncernbolag eller hos leverantörer – kan skada Beijer Almas anseende och affärsverksamhet.
Korruption, konkurrensbegränsningar samt kränkande av mänskliga rättigheter förebyggs genom information, utbildning, interna regelverk (Uppförandekod) och uppföljning, exempelvis revisioner och medarbetarundersökningar. Till detta arbete hör också systemet för whistleblowing.
Några fall av bristande affärsetik eller kränkande av mänskliga rättigheter har inte noterats. Ytterligare medarbetare har under året tagit del av det informations- och utbildningsmaterial om anti-korruption/ affärsetik som togs fram 2019.
Handeln med konfliktmineraler finansierar våld och övergrepp. Att förknippas med sådan hantering kan allvarligt skada koncernens anseende och affärsverksamhet.
Tio koncernbolag arbetar med berörda råvaror. De har egna regler, utvärderas av kunder och genomför granskningsprocedurer för att med rimlig säkerhet avgöra att mineraler som tenn, tental och wolfram inte har sitt ursprung i områden med väpnade konflikter.
Koncerns råvaruhantering kopplas inte till några konfliktmineraler.
Beijer Almas användning av energi, material och andra naturresurser ska vara effektiv och kopplad till en god hushållning. Resurserna ska i möjligaste mån återvinnas för att bidra till en hållbar utveckling.
Bristande kontroll av energiförbrukningen samt ökade energikostnader kan få negativ påverkan på verksamheterna, exempelvis gällande inköpen av el där priserna långsiktigt bedöms stiga. Även skatter och avgifter på fossilbaserade bränslen förväntas stiga.
Koncernen följer utvecklingen, utvärderar alternativa energislag och har som en följd av detta installerat solceller vid två anläggningar. Mål för energianvändningen har satts upp. Åtgärder genomförs vid enheterna för att göra användningen mer effektiv och minska den i linje med hållbarhetsmålen.
Energikostnaderna har inte stigit utöver vad som kan förväntas. Under året genomfördes eller förbereddes energikartläggningar vid flera enheter. Exempel på energieffektiviseringar redovisas på sidan 21.
Beijer Alma stödjer FN:s klimatmål för 2030 och bidrar aktivt till att minska klimatförändringarna och dess konsekvenser. Det görs genom att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser och genom att utvärdera hur klimatförändringar påverkar verksamheten.
Klimatförändringar kan ge skador på anläggningar, påverka tillgången på råvaror, förhållanden hos leverantörer och förändra kundbeteenden. Även skatter, avgifter och utsläppsbegränsningar kan påverka koncernen.
Genom egna riskanalyser – och de analyser som myndigheter i respektive land gör – följer koncernen utvecklingen och vidtar åtgärder därefter. Eftersom många produkter utvecklas tillsammans med kunderna har de lokala enheterna lättare att anpassa sig nya kundbeteenden/efterfrågemönster.
Två enheter finns i områden där det kan förekomma extrema väderförhållanden (Kina, Thailand). Några klimatrelaterade skador eller begränsningar har inte noterats. Verksamheten har heller inte påverkats av nya eller höjda skatter, avgifter eller utsläppsbegränsningar i någon större omfattning.
Förändringar i miljölagstiftningen kan påverka verksamheten och öka kostnaderna. Riskhantering
Utvecklingen av miljölagstiftningen följs upp och förändringar implementeras, exempelvis EU:s energieffektiviseringsdirektiv som innebär att energikartläggningar görs. Kartläggningarna ger inledningsvis upphov till kostnader, men öppnar i nästa steg för effektiviseringar och besparingar.
Ny eller utökad miljölagstiftning har inte påverkat koncernens verksamhet på något väsentligt sätt. Enheterna har de tillstånd som krävs. Kraven i kemikalielagstiftningen REACH, produktlagstiftningen RoHS, producentansvar för förpackningsavfall och annan relevant lagstiftning uppfylls. Nya energikartläggningar kommer att göras under perioden 2020–2023.
Föroreningar i mark och farliga ämnen i byggnader kan orsaka skador på människor och natur, öka kostnaderna samt skada Beijer Almas anseende och affärsverksamhet.
Genom inventeringar kartläggs förekomsten av föroreningar och farliga ämnen, även när förvärv genomförs. Vid behov görs saneringar.
Det finns inga kända förekomster av asbest i byggnader. PCB-inventeringar har gjorts i Sverige. Vid en svensk anläggning är marken förorenad av metaller och olja. Beijer Alma har inget ekonomiskt ansvar för utredning eller sanering. Ärendet administreras och finansieras av Länsstyrelsen. En svensk enhet finns med i myndigheternas register över förorenad mark (Miforegistret) i lägsta riskklassen.
Beijer Alma arbetar förebyggande och systematiskt för att skapa en bra och säker arbetsmiljö, där medarbetarna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter. Vi behandlar alla rättvist och med respekt samt stödjer arbetet med mångfald i hela koncernen.
Olyckor och skador i arbetsmiljön kan allvarligt påverka medarbetarnas liv och hälsa. Förutom trygghet ska arbetsplatserna förknippas med personliga utvecklingsmöjligheter, vilket annars kan försvåra rekryteringen och långsiktigt försämra koncernens konkurrenskraft.
Genom förbyggande insatser – där arbetsmiljökommittéer, interna revisioner och incidentrapportering är viktiga hjälpmedel – skapas säkra arbetsplatser. Olycks- och frånvarostatistiken följs upp och kopplas till konkreta åtgärder. Arbetsmiljöfrågor och medarbetarnas önskemål gällande egen utveckling fångas upp i medarbetarenkäter och utvecklingssamtal.
Under året var kort- och långtidsfrånvaron fortsatt låg. Olycksfallsfrekvens samt antalet medarbetarundersökningar och utvecklingssamtal redovisas på sidan 23. Några överträdelser av uppförandekoden – med koppling till rättvisa, respekt eller mångfald – har inte inrapporterats.
Hållbarhetsmålet för affärsetik/antikorruption innebär att Beijer Alma har nolltolerans mot alla typer av korruption och konkurrensbegränsande samarbeten. För att säkra en hög etik utbildas medarbetare löpande i uppförandekoden. Vi engagerar oss även och tar ett socialt ansvar i de samhällen där koncernen har verksamheter. Det görs genom stöd till utvalda organisationer och föreningar samt via samarbeten med skolor, universitet och industriella nätverk.
Arbetet med antikorruption bygger på informations- och utbildningsinsatser kring uppförandekoden, sanktionssystem för överträdelser samt på riktlinjer för storleken på gåvor och affärsrepresentation. Korruption förebyggs även via ledningssystem, intern dialog och ekonomisk uppföljning.
Utfall: Under året genomgick 793 (721) medarbetare koncernens etikutbildning som lanserades 2019. Kring affärsetik gör ledningen i alla större enheter även en årlig självdeklaration, som baseras på riktlinjer från FN:s Global Compact. Enligt årets deklaration har koden inte överträtts på något område. Några sanktioner har inte utdömts.
På koncernnivå omfattar arbetet med samhällsengagemang stöd till utsatta människor och till utbildning av lärare i naturvetenskapliga ämnen. Lokalt samverkar flera enheter med skolor, universitet, tekniska högskolor och forskningsinstitut samt ger stöd till idrottsklubbar, hälsovård, kultur och till organisationer som arbetar med lokal utveckling.
Utfall: Arbetet med samhällsengagemang påverkades av pandemin. Många skolor och organisationer höll stängt i perioder, tillämpade hemarbete eller andra typer av social distansering. Som en följd minskade möjligheterna till kontakter och samverkan. Antalet personer som deltog i öppet-hus-aktiviteter uppgick till 110 (277). Antalet skolelever/studenter som deltog i andra typer av aktiviteter var 85 (285). Stöd/sponsring till organisationer som arbetar med lokal utveckling minskade marginellt. Nära 40 procent av enheterna bidrog med denna typ av stöd.
AFFÄRSETIKUTBILDNING – FÖRDELNING AV DELTAGARE PER DOTTERBOLAG
Lesjöfors 69 % Habia Cable 27 % Beijer Tech 4 %
793 medarbetare deltog koncernens etikutbildning. Den lanserades 2019 och fokuserar på frågor om intressekonflikter, konkurrensfrågor och otillbörlig påverkan.
På grund av pandemin minskade antalet deltagare i öppet-hus-aktiviteter och studiebesök kraftigt. Antalet sådana besökare uppgick till sammanlagt 195.
Det koncernövergripande energimålet baseras på energianvändningen 2018, som 2023 ska ha minskat med 10 procent. Till detta mål bidrar energieffektiviseringar och satsningar på egenproducerad fossilfri el. Nyckeltal är energianvändning/nettoomsättning (MWh/Mkr). Senast 2023 ska minst 95 procent av allt avfall återvinnas som material eller energi. Jämfört med 2018 års nivå ska den relativa avfallsmängden (ton avfall/Mkr i nettoomsättning) minska fram till 2023.
Koncernens energianvändning uppgick till 58,3 (64,9) GWh, där ungefär 73 (73) procent utgjordes av indirekt energi. Biobränslen och el från förnybara energikällor stod för 16 (15) procent av energianvändningen. Utfall: Det relativa nyckeltalet uppgick till 14,0 (14,5) MWh/Mkr. Flera tyska enheter gjorde energikartläggningar enligt EU:s Energieffektiviseringsdirektiv. Kommande tre år planeras kartläggningar vid ytterligare enheter i Europa.
Avfallsmängden uppgick till cirka 4 750 (5 400) ton. Drygt 88 (90) procent återvanns som material eller energi. Cirka 3 400 (4 000) ton metaller återvanns. Ungefär 8 (7) procent av totalvolymen utgjordes av farligt avfall som omhändertogs av godkända avfallsbehandlare.
Utfall: Det relativa nyckeltalet uppgick till 1,1 (1,2) ton avfall/Mkr. Avfallet består främst av metaller som återvinns i optimerade system, där förbättringspotentialen är liten.
Ton/Mkr 9 0,004 0,008 0,012 0,016 0,020 Under året användes cirka 28 000 (29 000) ton metaller, 860 (1 210) ton plaster samt 115 (156) ton lösningsmedel och andra kemiska ämnen. Tre ämnen ersattes med mindre miljöbelastande alternativ. Flera enheter använder metaller som är klassade som konfliktmineraler. Rutiner finns för att säkerställa att råvarorna inte har sitt ursprung i områden där väpnade konflikter pågår.
Målet utgår från utsläppen av CO2 -ekvivalenter från koncernens energianvändning 2018, som 2023 ska ha minskat med 25 procent. Detta är ett relativt mål och som nyckeltal för utsläppsintensiteten används ton koldioxid/Mkr i nettoomsättning. Målet är även att minska de absoluta utsläppen. Beijer Alma ska även minska andelen fossilberoende transporter och resor. Det görs bland annat via tydligare riktlinjer i koncernbolagen, som öppnar för att bolagen styr inköpen av transporttjänster, fordon och resor mot minskat fossilberoende.
Utsläppen av CO2 -ekvivalenter från direkt och indirekt energi beräknas enligt Scope 1 och Scope 2 i Greenhouse Gas Protocol (GHG). Utsläppen uppgick till 12 700 (14 800) ton. Av dessa var 73 (74) procent kopplade till Scope 2 – indirekta utsläpp från inköpt el och fjärrvärme. Resterande 27 (26) procent avsåg Scope 1 – direkta utsläpp från exempelvis olja och gas. Cirka 65 (70) procent av de indirekta utsläppen uppstod i samband med inköp av el i Tyskland och i Kina. De minskade utsläppen beror till stor del på att energiförbrukningen sjönk i flera enheter, bland annat i Kina. Utfall: Nyckeltalet uppgick till 3,0 (3,3) ton koldioxid/Mkr. Inköp samt egen produktion av grön el, användning av biobränslen och energieffektiviseringar är exempel på åtgärder som begränsar ökningen av koldioxidavtrycket. Över tiden har dessa åtgärder motverkats av ökad energianvändning, framförallt i länder där elproduktionen är kolbaserad.
Miljöpåverkan från transporter ska minskas, bland annat genom inköp av företagsbilar med lägre miljöpåverkan, installation av laddplatser för eloch hybridbilar, effektivare planering av transporter, ökad användning av videokonferenser och fler tågtransporter. Elva enheter har en hållbarhetspolicy beträffande företagsbilar. 19 enheter planerar att ta fram en sådan 2021/2022. Gällande affärsresor har nio enheter en hållbarhetspolicy medan 23 planerar att ta fram en policy under 2021/2022.
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Utsläppen av lösningsmedel (VOC) uppgick till 18,3 (17,6) ton. Utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider uppgick till 1,8 ton. Den installerade mängden köldmedier (CFC/HCFC) understeg 0,1 ton. Några utsläpp av dessa ozonnedbrytande ämnen förekom inte.
Inköp av grön el minskar koldioxidutsläppen. Denna el produceras via förnybara energikällor, som vattenkraft eller vindkraft. Idag är det fabriker i Sverige, Danmark och Polen som använder grön el. Svenska enheter är klart dominerande och står för mer än 95 procent av denna användning. Allra störst på grön el är Habia Cables svenska fabrik i Söderfors, där cirka 5 000 MWh förbrukas varje år.
Av koncernens samlade koldioxidutsläpp står fabrikerna i Kina och i Tyskland fortsatt för den största andelen. I dessa bägge länder har Lesjöfors och Habia Cable idag tillsammans sju tillverkande enheter, som 2020 stod för ungefär hälften av Beijer Almas koldioxidutsläpp.
Koncernen har en nollvision för arbetsplatsolyckor och ska minska olycksfallsfrekvensen fram till 2023. Beijer Alma uppmuntrar mångfald, är emot alla former av diskriminering och ska arbeta aktivt på att förbättra könsfördelningen på alla nivåer i verksamheten.
Kort- och långtidsfrånvaron uppgick till 2,9 (2,5) respektive 1,7 (1,5) procent. Det inträffade 51 (57) arbetsolyckor som resulterade i mer än en dags frånvaro. Antalet förlorade arbetsdagar (Lost Work Days; LWD) orsakade av olyckor uppgick till 716 (620). Under året rapporterades 384 (341) incidenter – så kallade »near misses«. Omkring 75 procent av bolagen genomförde arbetsmiljö- och hälsoundersökningar, exempelvis buller- och stoftmätningar, hälsokontroller, riskanalyser samt genomgångar av kemikalieanvändningen vid sina verksamheter.
Utfall: Antalet olycksfall per miljon arbetade timmar uppgick till cirka 3.1*. Årets redovisning visar inte på några missförhållanden, incidenter eller »whistleblowing« gällande mänskliga rättigheter.
*Beräkningsgrunden har reviderats 2020.
Under 2020 genomfördes cirka 25 500 (32 900) utbildningstimmar för chefer, medarbetare inom försäljning/administration/marknadsföring och produktion. Inom områdena hälsa, miljö och säkerhet uppgick antalet utbildningstimmar till i genomsnitt 3,5 (3,5) per medarbetare.
Sverige 30 % Tyskland 15 % Kina 12 % Storbritannien 8 % Slovakien 6 % Lettland 6 % Nederländerna 5 % Polen 4 % Finland 3 % Danmark 2 % Övriga 9 %
Mål 4: God utbildning för alla
13 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Beijer Alma hade i medeltal 2 564 (2 658) medarbetare i 16 (17) länder. Andelen kvinnor var 31 (31) procent. I bolagets styrelse var andelen 38 (43) procent. En kvinna ingick i koncernledningen. Ledningen för de enskilda enheterna bestod till 26 (20) procent av kvinnliga medarbetare. Sammanlagt ingick 60 (55) kvinnor i de lokala ledningsgrupperna. Medarbetarundersökningar genomfördes vid 23 (24) enheter. Majoriteten av de tillfrågade var nöjda med sitt arbete och sina arbetsplatser. Omkring 1 100 (1 300) medarbetare deltog i utvecklingssamtal.
Uppsala den 1 mars 2021
Beijer Alma AB
Styrelsen
Till bolagsstämman i Beijer Alma AB org. nr 556229-7480
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2020 på sidorna 14–23 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Uppsala den 1 mars 2021
KPMG AB
Helena Arvidsson Älgne Auktoriserad revisor
Ordförande Styrelsesuppleant: 1997–2000 Styrelseledamot: 2000–2016 Aktieinnehav: 14 000 Styrelseordförande i Beijer Holding AB. Styrelseledamot i: Skirner AB, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelse, m.fl.
Styrelseledamot sedan: 2017 Aktieinnehav: 5 800 Styrelseordförande i: VBG AB, FM Mattson Mora Group. Styrelseledamot i: Instalco AB och Sdiptech AB.
Carina Andersson f 1964 Styrelseledamot sedan: 2011 Aktieinnehav: 4 000 Styrelseledamot i: Swedish Stirling AB, Systemair AB, Gränges AB, BE Group AB Detection Technology AB.
Oskar Hellström f 1979 Styrelseledamot sedan: 2020 Aktieinnehav: 5 000 Vice vd och CFO Gränges AB.
Hans Landin f 1972 Styrelseledamot sedan: 2019 Aktieinnehav: 2 660 Group vice president The Timken Company.
Caroline af Ugglas f 1958 Styrelseledamot sedan: 2015 Aktieinnehav: 4 000 Styrelseledamot i: AMF Pension och Lifco.
Anders Ullberg f 1946 Styrelseledamot sedan: 2007 Aktieinnehav: 30 000 Styrelseordförande i: Boliden, Eneqvist Consulting och Studsvik. Styrelseledamot i: Epiroc och Valedo Partners. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering och styrelseledamot i European Financial Reporting Advisory Group.
Cecilia Wikström f 1965 Styrelseledamot sedan: 2018 Aktieinnehav: 1 250 Ordförande för European Institute of Public Administration, EIPA, i Maastricht. Styrelseledamot i Elekta AB, Integrum AB och senior rådgivare i Prime Weber Schandwick.
Anders Wall Styrelsens ordförande 1993–2016 STYRELSE
Henrik Perbeck f 1972 Vd och koncernchef Beijer Alma AB Civilingenjör Anställd sedan: 2018 Aktieinnehav med familj: 16 600
Erika Ståhl f 1970 Ekonomichef Beijer Alma AB Civilekonom Anställd sedan: 2020 Aktieinnehav med familj: 1 250
Ola Tengroth f 1963 Vd och koncernchef Lesjöfors AB Civilekonom/ Maskiningenjör Anställd sedan: 2019 Aktieinnehav med familj: 2 350
Carl Modigh f 1972 Vd och koncernchef Habia Cable AB Civilingenjör och Executive MBA Anställd sedan: 2007 Aktieinnehav med familj: 1 800
Staffan Johansson f 1976 Vd och koncernchef Beijer Tech AB Civilingenjör Anställd sedan: 2019 Aktieinnehav med familj: 5 002
Beijer Alma AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm (Stockholmsbörsen). Till grund för bolagsstyrningen ligger svensk lagstiftning och svenska regelverk såsom aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, svensk kod för bolagsstyrning (koden), bolagsordningen och andra relevanta regler och riktlinjer samt interna styrdokument.
Beijer Alma är ett holdingbolag vars affärsidé är att skapa värde genom att äga och förvalta helägda dotterbolag med fokus på komponenttillverkning och industrihandel. Organisationen är starkt decentraliserad.
Beijer Alma avviker från kodens bestämmelse 2.4 där det sägs att styrelsens ordförande inte ska vara ordförande i valberedningen. I enlighet med den nomineringsprocedur för valberedningen som årsstämman godkänt ska valberedningen bestå av en representant för vardera av de fyra största ägarna samt av styrelsens ordförande. Bolagets styrelseordförande ingår alltså i valberedningen i denna funktion men är också starkt kopplad till bolagets störste ägare. I nomineringsproceduren för valberedningen anges även att den som representerar den störste ägaren ska vara ordförande i valberedningen. Årsstämman beslöt att bland två möjliga ledamöter representerande den störste ägaren utse styrelsens ordförande Johan Wall till ordförande i valberedningen.
Beijer Alma AB är ett avstämningsbolag, vilket innebär att aktieboken förs av Euroclear Sweden AB. Antalet aktieägare var 15 459 vid utgången av 2020. Anders Wall med familj och bolag har ett aktieinnehav som motsvarar 34,8 procent av bolagets röstetal och Anders Walls Stiftelse har dessutom aktier med ett röstetal på 18,5 procent. Det finns ingen annan aktieägare med röstetal överstigande 10 procent av totala antalet röster. Mer information om aktieägarstrukturen återfinns på sidan 4 i årsredovisningen samt på Beijer Almas hemsida.
Bolaget har givit ut aktier av två slag, A-aktier och B-aktier. En A-aktie berättigar till tio röster medan en B-aktie ger en röst. A-aktien omfattas av hembudsskyldighet. A-aktieägare har enligt ett omvandlingsförbehåll i bolagsordningen rätt att omvandla A-aktier till B-aktier. Vid en sådan omvandling minskar det totala antalet röster. B-aktien är noterad på Stockholmsbörsens mid-cap lista. Alla aktier har samma rätt till bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning. Antalet aktier var vid årsskiftet 60 262 200 varav 6 570 000 A-aktier och 53 692 200 B-aktier.
Beijer Almas utdelningspolicy är att dela ut minst en tredjedel av nettoresultatet, dock alltid med beaktande av koncernens långsiktiga finansieringsbehov och likviditet.
Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ där alla aktieägare är välkomna att delta. På stämman utövar aktieägarna sin rätt
att besluta i frågor rörande exempelvis fastställande av balans- och resultaträkning, val av styrelseledamöter och ordförande samt valberedning, besluta om vinstdisposition och ansvarsfrihet för VD och styrelse samt fastställande av arvoden till styrelsens ledamöter och revisorer samt principer för anställnings- och ersättningsvillkor för VD och andra ledande befattningshavare. Aktieägare har möjlighet att få ett ärende behandlat på årsstämman om ett sådant förslag skriftligt inkommit till styrelsens ordförande i god tid före offentliggörande av kallelse till stämman. Årsstämman hålls senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare i aktieboken, som i tid anmält sitt deltagande på stämman, har rätt att delta på stämman och rösta för hela sitt innehav av aktier. Kallelse med dagordning för stämman offentliggörs tidigast 6 och senast 4 veckor före stämman. De aktieägare som inte själva kan närvara kan företrädas av befullmäktigat ombud. Aktieägare eller ombud får högst ha två biträden med sig på stämman. Årsstämman 2021 kommer att äga rum den 23 mars. För ytterligare information om årsstämman 2021 se Beijer Almas hemsida.
Stämman 2020 genomfördes i förkortat format, den 25 mars, utan anförande och kringarrangemang på grund av de då rådande begränsningarna till följd av den pågående covid-19 pandemin. 108 aktieägare var företrädda och de representerade 59 procent av totala antalet aktier och 74 procent av totala röstetalet. Till ordförande på stämman valdes styrelsens ordförande Johan Wall. På stämman närvarade en ledamot ur styrelsen samt personer ur koncernledningen. Dessutom var auktoriserade revisorn Leonard Daun närvarande såsom huvudansvarig revisor från det av årsstämman valda revisionsbolaget Örhlings PricewaterhouseCoopers AB. Protokoll från årsstämman återfinns på Beijer Almas hemsida. Där finns även detaljer om stämmor från tidigare år. På årsstämman 2020 fattades bland annat följande beslut:
■ Bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om emission av B-aktier alternativt konvertibla förlagslån. Antalet B-aktier kan maximalt ökas med 10 procent genom emissionen.
Valberedningens uppgift är att på aktieägarnas uppdrag ta fram förslag på styrelseledamöter, styrelseordförande, ordförande på årsstämman och revisorer samt på arvode till styrelse och revisor för beslut på årsstämman. Till valberedning inför årsstämman 2021 utsågs Anders G. Carlberg som representant för huvudägaren samt styrelseordförande Johan Wall jämte representanter för de näst huvudägaren tre största ägarna – Elisabet Jamal Bergström (SEB Fonder), Vegard Søraunet (Verdipapirfond Odin) samt Henrik Didner (Didner & Gerge Fonder). Till ordförande i valberedningen utsågs Johan Wall. Vid ägarförändringar eller om personerna ovan slutar sin anställning får valberedningen ersätta ledamoten.
I syfte att utveckla och förbättra styrelsens arbete görs en utvärdering varje år. Varje ledamot besvarar en enkät med frågeställningar om styrelsearbetet och hur detta kan vidareutvecklas. Valberedningen har informerats om slutsatserna av utvärderingen samt om bolagets verksamhet och andra relevanta förhållanden för att möjliggöra för valberedningen att kunna föreslå en väl fungerande styrelse. Valberedningens förslag ska meddelas i så god tid att detta kan presenteras i kallelsen till årsstämman 2021. Valberedningen har sammanträtt fem gånger under året.
Styrelsen är utsedd av aktieägarna för att förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och aktieägarnas bästa intresse. Styrelsen har det yttersta ansvaret för bolagets organisation och förvaltning samt kontrollen av redovisningen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt. Styrelsen tillser att det finns effektiva rapporterings-, uppföljnings- och kontrollsystem samt att informationsgivningen är korrekt och öppen. Styrelsen ansvarar för koncernens långsiktiga utveckling och övergripande strategi samt kontrollerar och utvärderar fortlöpande verksamheten och fullgör de övriga uppgifter som följer av aktiebolagslagen. Styrelsen beslutar även i frågor rörande förvärv, avyttringar och större investeringar. Styrelsen godkänner årsredovisning och delårsrapporter samt föreslår utdelning och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för beslut på årsstämman.
Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst 7 och högst 10 ordinarie ledamöter och högst 2 suppleanter valda av årsstämman. Styrelsen består för närvarande av 8 ordinarie ledamöter. På styrelsesammanträdena kan tjänstemän inom koncernen föredra ärenden. Styrelsens sekreterare är advokat Niklas Berntorp på advokatfirman Vinge.
Styrelsens sammansättning framgår av nedan text och tabell. Samtliga ledamöter är oberoende av bolaget. Johan Wall är beroende av ägare med mer än 10 procent av röster och kapital. Övriga ledamöter är oberoende i förhållande till bolagets större ägare.
Aktieinnehav: 14 000. Därutöver inflytande via ägarandel i familjebolag vilka är huvudägare i Beijer Alma. Utbildning: Civilingenjör, KTH Stockholm, Visiting Scholar, Stanford University. Styrelseordförande i Beijer Holding AB. Styrelseledamot i: Skirner AB, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelse, m.fl. Tidigare befattningar: Vd Beijerinvest AB, Vd Bisnode AB, Vd Enea AB, Vd Framfab AB, Vd Netsolutions AB. Styrelseutskott: Ordförande i ersättningsutskottet. Ledamot i revisionsutskottet. Beroende i förhållande till större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget.
Johnny Alvarsson, f 1950. Styrelseledamot sedan: 2017. Aktieinnehav: 5 800. Utbildning: Civilingenjör Linköpings Tekniska Högskola, Managementutbildning CEDEP, Frankrike. Styrelseordförande i VBG AB och FM Mattson Mora Group. Styrelseledamot i Instalco AB och Sdiptech AB. Tidigare befattningar: ledningsfunktioner hos LM Ericsson, vd i Zetterbergs Industri AB/Zeteco AB, vd i Elektronikgruppen AB, vd för Indutrade AB. Styrelseutskott:
Ledamot i ersättningssutskottet. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget.
Carina Andersson, f 1964. Styrelseledamot sedan: 2011. Aktieinnehav: 4 000. Utbildning: Bergsingenjör KTH, Stockholm. Styrelseledamot i: Swedish Stirling AB, Systemair AB, Gränges AB, BE Group AB och Detection Technology. Tidigare befattningar: GM, ansvarig Powder Technology Sandvik Materials Technology AB, vd Ramnäs Bruk AB och vd Scana Ramnäs AB. Tidigare styrelseledamot i Mälardalens Högskola samt Sintercast AB. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget.
Aktieinnehav: 5 000. Utbildning: Civilingenjör Linköpings Tekniska Högskola och Ekonomie kandidat, Stockholms universitet. Vice vd och CFO Gränges AB. Tidigare befattningar: CFO Sapa Heat Transfer, olika ledningsfunktioner Sapa-gruppen, konsult hos Booz Allen Hamilton. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Ledamot i revisionsutskottet. Oberoende i förhållande till bolaget.
Hans Landin, f 1972. Styrelseledamot sedan: 2019. Aktieinnehav: 2 660. Utbildning: Civilingenjör Chalmers Tekniska Högskola. Group vice president hos The Timken Company. Tidigare befattningar: olika ledningsfunktioner hos The Timken Company sedan 2000. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget.
Caroline af Ugglas, f 1958. Styrelseledamot sedan: 2015. Aktieinnehav: 4 000. Utbildning: Ekonomexamen Stockholms universitet. Styrelseledamot i AMF Pension och Lifco. Tidigare befattningar: Aktiechef och ägarstyrningsansvarig i Livförsäkringsaktiebolaget Skandia och vice vd i Svenskt Näringsliv. Styrelseutskott: Ledamot i ersättningsutskottet. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget.
Anders Ullberg, f 1946. Styrelseledamot sedan: 2007. Aktieinnehav: 30 000. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan Stockholm. Styrelseordförande i: Boliden, Eneqvist Consulting och Studsvik. Styrelseledamot i: Epiroc och Valedo Partners. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering och styrelseledamot i European Financial Reporting Advisory Group. Tidigare befattningar: vd och koncernchef i SSAB, vvd och CFO i SSAB, ekonomidirektör i Svenska Varv. Styrelseutskott: Ordförande i revisionsutskottet. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget.
Cecilia Wikström, f 1965. Styrelseledamot sedan: 2018. Aktieinnehav: 1 250. Utbildning: Teologie kandidatexamen, Uppsala universitet. Ordförande för European Institute of Public Administration, EIPA, i Maastricht. Styrelseledamot i Elekta AB och Integrum AB, senior rådgivare i Prime Weber Schandwick. Tidigare befattningar: Riksdagsledamot 2002–2009 och Europaparlamentariker 2009–2019, präst i Uppsala stift, seniorkonsult Michaël Berglund chefsrekrytering. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget.
Under 2020 höll styrelsen 10 protokollförda styrelsemöten. Styrelseledamöternas närvaro vid dessa möten framgår av tabell på nästa sida. Vid styrelsemötena följs försäljnings- och lönsamhetsutvecklingen, mål och strategier för verksamheterna samt förvärv och andra väsentliga investeringar avhandlas. Ett av mötena var förlagt till dotterbolag där den lokala företagsledningen presenterade verksamheten. Restriktionerna som infördes till följd av covid-19 pandemin har förhindrat resande vilket har omöjliggjort fler möten på dotterbolag. Pandemin påverkade dessutom styrelsens arbete genom att formen för mötena förändrades då flera möten blev virtuella och dagordningen för mötena påverkades också något.
Vid ett av styrelsemötena rapporterade Beijer Almas revisor sina iakttagelser från granskning av räkenskaper och intern kontroll.
Styrelsen har fastställt en arbetsordning för sitt arbete som bland annat reglerar följande:
| Styrelsens ledamöter | Invald år | Oberoende i förhållande till större ägare |
Oberoende i förhållande till bolaget |
Ersättnings utskott |
Revisions utskott |
Deltagande på styrelse möten |
Aktie innehav A-aktier |
Aktieinnehav B-aktier |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Johan Wall, ordförande | 1997 | X | X | X | 10 (10) | 14 000 | ||
| Johnny Alvarsson, ledamot | 2017 | X | X | X | 10 (10) | 5 800 | ||
| Carina Andersson, ledamot | 2011 | X | X | 10 (10) | 4 000 | |||
| Oskar Hellström, ledamot | 2020 | X | X | X | 8 (8) | 5 000 | ||
| Hans Landin, ledamot | 2019 | X | X | 10 (10) | 2 660 | |||
| Caroline af Ugglas, ledamot | 2015 | X | X | X | 10 (10) | 4 000 | ||
| Anders Ullberg, ledamot | 2007 | X | X | X | 10 (10) | 30 000 | ||
| Cecilia Wikström, ledamot | 2018 | X | X | 10 (10) | 1 250 |
Styrelsens arbetsordning revideras årligen och vid behov uppdateras den. VD-instruktionen klargör arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör samt dennes ansvar och befogenheter.
Styrelsen får månatligen information om utvecklingen i koncernen och i de enskilda bolagen via en månadsrapport innehållande viktiga händelser och utveckling av orderingång, fakturering, marginaler, resultat, kassaflöde, ekonomisk ställning samt antal anställda.
Styrelsens ansvar kan inte delegeras men styrelsen kan inom sig upprätta utskott som bereder frågor för att förenkla och effektivisera styrelsearbetet. I enlighet med detta har styrelsen i likhet med tidigare år inrättat ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Ledamöter och ordförande utses vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman. Utskottens arbete styrs av deras respektive arbetsordning och instruktion.
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott som består av Johnny Alvarsson, Caroline af Ugglas och Johan Wall med Johan Wall som ordförande. Ersättningsutskottet bereder frågor rörande VD:s lön, och andra anställningsvillkor såsom pension, avgångsvederlag och rörlig lön. Utskottet bereder även principer för ersättning till koncernledningen samt godkänner på förslag av VD ersättningar till koncernledningen inom ramen för av årsstämman beslutade riktlinjer. Under 2020 hade utskottet två möten med alla ledamöter närvarande. Redogörelse för ersättning till VD och koncernledning återfinns i not 2.
Revisionsutskottet utövar tillsyn över koncernens finansiella redovisning och rapportering samt över den interna kontrollen. I utskottets arbetsuppgifter ingår bland annat att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen genom att granska delårsrapporter, årsredovisning och koncernredovisning. Därtill granskar utskottet juridiska och skattemässiga frågor som kan ha väsentlig inverkan på den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet granskar även de valda revisorernas opartiskhet samt bestämmer vilka tjänster utöver revision som får upphandlas av dessa. I förekommande fall hanterar utskottet på uppdrag av valberedningen upphandling av revision. Slutligen utvärderar revisionsutskottet kvaliteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen.
Revisionsutskottet består av Anders Ullberg (ordförande), Oskar Hellström och Johan Wall. Koncernens ekonomichef är föredragande. Den stora osäkerheten som uppstod i samband med att de
negativa konsekvenserna av covid-19 pandemin ökade gjorde att revisionsutskottet hade mer frekventa möten med syfte att bevaka utvecklingen av koncernens likviditet samt tät uppdatering av prognoser för resultatutvecklingen. På dessa möten deltog även koncernens VD i tillägg till de ordinarie medlemmarna. Efter sommaren, då läget stabiliserats, återgick utskottet till den ordinarie möteskalendern. Under 2020 hade utskottet totalt 17 möten med alla ledamöter närvarande. Huvudansvarig revisor medverkade vid två av dessa möten.
Beijer Almas koncernledning består av koncernchefen, de verkställande direktörerna i dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech samt koncernens ekonomichef.
Bolagets verkställande direktör och koncernchef under 2020 var Henrik Perbeck (född 1972), som tillträdde tjänsten 2018. Han är utbildad civilingenjör teknisk fysik och har en fil.kand. i nationalekonomi. Henrik Perbeck var tidigare VD och koncernchef för Viacon Group.
Den 31 januari 2020 meddelades att Anders Karlström tillträdde som tillförordnad ekonomichef då Jan Blomén sjukskrivits. Den 3 mars meddelades att Erika Ståhl utsetts till CFO, att efterträda Jan Blomén sedan han gått i pension. Erika Ståhl tillträdde den 25 augusti.
För ytterligare information om medlemmarna i koncernledningen, se sidan 26.
De värderingar och synsätt som gäller inom Beijer Alma finns samlade i en uppförandekod baserad på internationellt vedertagna konventioner såsom Global Compact och standarden för socialt ansvar, ISO 26000. Bolagets uppförandekod inriktar sig mot områdena människor, miljö och etik och för varje område beskrivs det förhållningssätt och de värderingar som gäller inom Beijer Alma. Material där Beijer Almas uppförandekod presenteras och förklaras har distribuerats till samtliga anställda globalt, och finns även tillgängligt på flera olika språk i elektronisk form. I materialet finns även mailadresser till två personer i koncernledningen för rapportering av oegentligheter eller andra avsteg från uppförandekoden, s.k. whistleblowing.
Ytterligare information om arbetet med ansvarsfullt företagande finns på hemsidan och på sidorna 14–23.
Koncernchefen ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer. Tillsammans med övriga personer i koncernledningen tillser koncernchefen att den operativa styrningen fungerar kvalitativt och effektivt och att verksamheten drivs i enlighet med styrelsens anvisningar och riktlinjer.
Beijer Alma har en decentraliserad organisation. Detta är ett strategiskt och medvetet val baserat på att affärerna oftast är lokala samt på en övertygelse om att de bästa besluten fattas lokalt där man har bästa kunskapen i frågan. Själva affärsverksamheten bedrivs i dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech. Den legala strukturen sammanfaller med den operativa vilket innebär att det inte finns några beslutsforum som är frikopplade från det
civilrättsligt reglerade ansvar som åligger de legala enheterna. Inom alla tre dotterbolagen är verksamheten organiserad i affärsområden. Totalt antal resultatenheter inom Beijer Alma är cirka 50. Gruppens affärsmässiga organisation bygger på decentralisering av ansvar och befogenheter i kombination med ett snabbt och väl fungerande rapporterings- och kontrollsystem.
I styrelserna i dotterbolagen ingår personer från koncernledningen. Arbetsordningar och vd-instruktioner, liknande de i moderbolaget, styr styrelsearbetet och arbetsfördelningarna mellan styrelserna och verkställande direktörerna. Dessutom finns i dotterbolagen ett antal policys och instruktioner som reglerar verksamheterna. Uppförandekoden är en viktig sådan.
Beijer Alma AB är ett holdingbolag som äger tre skilda dotterbolagskoncerner där de dagliga operativa besluten fattas. Den finansiella rapporteringen inom gruppen är därför mycket viktig för bolagsstyrningen. En stor del av kommunikationen och diskussionen inom koncernen baseras på den interna finansiella rapporteringen.
Dotterbolagscheferna ansvarar för sina resultat- och balansräkningar. Varje vecka rapporterar dotterbolagen orderingång, fakturering och orderstock för varje resultatenhet. Bokslut upprättas månadsvis för varje resultatenhet. Boksluten analyseras på olika nivåer inom gruppen och konsolideras på dotterbolags- och koncernnivå. Rapportering till koncernledningen görs för varje resultatenhet, affärsområde och dotterbolag. Rapporteringen sker inom det system som används för de externa koncernboksluten. Månadsboksluten presenteras och diskuteras i månadsmöten med koncernledningen och dotterbolagens ledningar. På dessa möten sker också uppföljning av att styrelse- och andra beslut genomförs.
I en decentraliserad organisation är det viktigt att rapporteringsoch uppföljningssystem är transparenta och tillförlitliga. Inom respektive dotterbolag läggs fokus på att utveckla och effektivisera processerna. Affärssystemen utvecklas för att bättre kunna mäta lönsamheten på enskilda affärer, kunder, branscher och geografiska marknader. Effektiviteten mäts för de olika momenten i produktion, administration och försäljning och jämförs med kalkyler, tidigare utfall och målsättningar. Den information som man härigenom får fram används även för intern benchmarking.
Styrelsens ansvar för den interna kontrollen regleras i aktiebolagslagen och i den svenska koden för bolagsstyrning. Koden innehåller även krav på extern informationsgivning om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.
Generellt innebär intern kontroll för Beijer Alma en process som med rimlig säkerhet ska fastställa att bolagets mål uppfylls och leder till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet, tillförlitlig rapportering och efterlevnad av regler och lagar. Dessutom ska den interna kontrollen i rimlig grad säkerställa att den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig och rättvisande samt att den är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs samt att övriga krav på noterade bolag efterlevs.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet bistår styrelsen vid exempelvis väsentliga redovisningsfrågor. Utskottet följer även upp att principerna för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterföljs samt att erforderliga kontakter med bolagets revisor upprätthålls.
Ansvaret för det operativa dagliga arbetet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är delegerat till koncernchefen, som tillsammans med koncernens ekonomichef och dotterbolagsledningarna säkerställer och utvecklar den interna kontrollen.
Grunden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är den övergripande kontrollmiljön. En väl fungerande decentraliserad organisation där ansvar och befogenheter är klart definierade, förmedlade och dokumenterade är en väsentlig del i kontrollmiljön. Andra viktiga komponenter i kontrollmiljön är ledningens arbetssätt, policys, rutiner samt instruktioner.
Beijer Almas verksamhet utsätts för både externa och interna risker. En viktig del i den interna kontrollen är att identifiera, kvantifiera och åtgärda väsentliga risker som kan påverka den finansiella rapporteringen. Denna riskanalys leder fram till aktiviteter som skall säkerställa att den finansiella rapporteringen uppfyller de grundläggande kraven.
Kontrollaktiviteterna finns implementerade i rutinerna för rapporteringen och följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomiorganisationen. Personalen inom varje resultatenhet ansvarar för korrekt redovisning och korrekta bokslut.
Boksluten analyseras på resultatenhets-, affärsområdes-, dotterbolags- och koncernnivå. Avvikelser från kalkyler och förväntat resultat analyseras liksom avvikelser från historiska data och prognoser. En viktig del av Beijer Almas interna kontroll är den verksamhetsuppföljning som sker på koncernnivå bland annat via månadsmötena.
Uppföljning för att säkerställa en god intern kontroll görs på alla nivåer. Ansvarig för denna uppföljning är styrelsen. Det är styrelsens uppfattning att – med hänsyn till koncernens storlek, organisation och finansiell rapporteringsstruktur – en särskild granskningsfunktion (intern revision) för närvarande inte är nödvändig.
Vid årsstämman 2020 valdes KPMG till revisionsbolag fram till stämman 2021. Huvudansvarig revisor är den auktoriserade revisorn Helena Arvidsson Älgne.
Den externa revisorns uppdrag är att oberoende granska räkenskaperna för att säkerställa att dessa i allt väsentligt ger en korrekt, rättvisande och fullständig bild av Beijer Almas ställning och resultat. Revisorn har även till uppdrag att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget.
KPMG är revisorer i flertalet av koncernens bolag. Koncernens revisor gör en översiktlig granskning av halvårsbokslutet och rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet vid det möte som behandlar halvårsbokslutet liksom vid det möte som behandlar årsbokslutet där revisorn även rapporterar på styrelsemötet. Ersättningen till revisorerna utgår enligt godkänd räkning. Information om ersättning finns i not 5.
Externa revisionen sker enligt International Standards of Auditing (ISA).
Styrelsen och verkställande direktören för Beijer Alma AB (publ), med organisationsnummer 556229–7480 avger härmed förvaltningsberättelse och årsredovisning för verksamhetsåret 2020.
Beijer Alma är en internationell, börsnoterad industrigrupp. Affärsidén är att förvärva, äga och utveckla företag med god tillväxtpotential. Verksamheten inriktas på komponenttillverkning och industrihandel. Koncernen finns på 60 marknader och kunderna är företag i sektorer som verkstad, fordon, infrastruktur, telekom, energi, försvar och offshore.
I koncernen ingår tre dotterbolagskoncerner;
Hela Beijer Almas organisation är decentraliserad.
2020 var ett utmanande och speciellt år då hela världen drabbades av en global pandemi som fick långtgående konsekvenser i många länder. Året inleddes med en blandad underliggande industrikonjunktur samtidigt som två genomförda förvärv bidrog positivt ifrån slutet av första kvartalet. Under större delen av andra kvartalet drabbades många verksamheter när kunderna tidvis helt stängde sina verksamheter till följd av de införda restriktionerna. Läget förbättrades under sommaren när samhällen åter öppnades och världsekonomin kom igång. Lesjöfors Chassifjädrar upplevde då en förskjuten högsäsong och även övriga verksamheter såg gradvis ökad efterfrågan och försäljning. Habia Cable inledde året starkt tack vare leveranser inom offshore, men drabbades senare under året av minskad efterfrågan både inom industri och projektrelaterade kundsegment.
Orderingången minskade med 6 procent till 4 229 Mkr (4 494). Minskningen utgjordes av –10 procent organisk tillväxt, +6 procent förvärv och –2 procent valutaeffekter. Samtliga dotterbolag redovisade organisk minskning av orderingång.
Nettoomsättningen minskade med 8 procent jämfört med föregående år till 4 250 Mkr (4 622). Minskningen utgörs av –12 procent organisk tillväxt, +6 procent förvärv och –2 procent valutaeffekter. Både orderingång och nettoomsättning hade betydande påverkan från effekterna av covid-19 pandemin. Andelen utlandsförsäljning var oförändrad 77 procent (77). Andelen försäljning utanför Sverige var 85 procent (85) i Lesjöfors, 94 procent (96) i Habia Cable och 40 procent (38) i Beijer Tech.
Rörelseresultatet blev 545 Mkr (583) med en rörelsemarginal på 12,8 procent (12,6). Under året har statliga stöd och avgiftslättnader på 65 Mkr erhållits, varav 24 Mkr i Sverige. Under året har resultatet belastats med engångskostnader för uppsägning av personal och nedskrivning av tillgångar om 22 Mkr, samt positiva effekter på
18,7 Mkr huvudsakligen från omvärdering av skuldförda tilläggsköpeskillingar som reducerats till följd av påverkan på resultatutvecklingen från effekterna av covid-19 pandemin.
Resultatet efter finansnetto minskade till 515 Mkr (557) och det redovisade resultatet till 397 Mkr (431). Vinsten per aktie var 6,58 (7,15).
De senaste fem åren har koncernen utvecklats enligt nedan:
| Mkr | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 250 | 4 622 | 4 409 | 3 971 | 3 528 |
| Resultat efter finansnetto | 515 | 557 | 609 | 517 | 447 |
| Redovisat resultat | 397 | 431 | 469 | 388 | 328 |
| Eget kapital | 2 518 | 2 413 | 2 232 | 1 997 | 1 902 |
| Balansomslutning | 4 684 | 4 555 | 3 720 | 3 435 | 3 152 |
Lesjöfors är en fullsortimentsleverantör av standard- och kundanpassade industrifjädrar, tråd- och banddetaljer. Under 2020 minskade orderingången med 2 procent till 2 476 Mkr (2 535). Minskningen utgörs av –7 procent organisk tillväxt, +7 procent förvärv och –2 procent valutaeffekter. Nettoomsättningen sjönk med 4 procent till 2 449 Mkr (2 564). Minskningen utgörs av –9 procent organiskt tillväxt, 7 procent förvärv och –2 procent valutaeffekter. Rörelseresultatet var i linje med föregående år, 441 Mkr (441). Rörelsemarginalen var 18,1 procent (17,2). I rörelseresultatet ingår en positiv effekt av omvärderad tilläggsköpeskilling om 13 Mkr. Lesjöfors bedriver sin verksamhet inom affärsområdena Industri och Chassifjädrar. Inom Industri minskade nettoomsättningen med 4 procent medan Chassifjädrar minskade med 5 procent.
Habia Cable är en producent av specialkabel. Orderingången sjönk med 17 procent till 731 Mkr (882). Minskningen utgjordes av –16 procent organisk tillväxt och –1 procent valutaeffekter. Nettoomsättningen minskade med 18 procent till 804 Mkr (978). Minskningen utgjordes av –17 procent organisk tillväxt och –1 procent valutaeffekter. Förändringen berodde på minskad projektefterfrågan inom offshore men även övriga projekt och verksamheter påverkades negativt. Under året har kostnadssänkande aktiviteter genomförts, och rörelseresultatet belastades i andra kvartalet med engångskostnader om 16 Mkr. Rörelseresultatet var 54 Mkr (80). Rörelsemarginalen var 6,7 procent (8,2). Habia har en försäljning till kärnkraft, försvar och offshore som normalt är starkt projektrelaterad, men säljer även till telekom och övrig industri.
Beijer Tech bedriver teknikhandel och tillverkning inom affärsområdena Industriprodukter och Flödesteknik. Orderingången var 1 023 Mkr (1 076), en minskning med 5 procent. Minskningen utgjordes av –14 procent organisk tillväxt, +10 procent förvärv och –1 procent valutaeffekter. Nettoomsättningen minskade med 7 procent till 997 Mkr (1 080). Minskningen utgjordes av –16 procent organisk tillväxt, +10 procent förvärv och –1 procent valutaeffekter. Rörelseresultatet uppgick till 70 Mkr (81). Rörelseresultatet har belastats med 6 Mkr för nedskrivning av viss teknisk utrustning samt 6 Mkr positiva effekter från övriga intäkter, främst omvärdering av tilläggsköpeskillingar.
Rörelsemarginalen var 7,0 procent (7,5). Båda affärsområdena hade minskad nettoomsättning under året.
Beijer Alma AB är ett holdingbolag utan extern fakturering som äger och förvaltar aktier och andelar i dotterbolag samt svarar för vissa koncerngemensamma funktioner. Resultatet före skatt var –18 Mkr (304). I detta resultat ingår utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag med netto 5 Mkr (325).
Investeringar i anläggningstillgångar, exklusive företagsförvärv 2020, uppgick till 124 Mkr (221), att jämföra med avskrivningar på 234 Mkr (231). Lesjöfors har investerat 91 Mkr (154), Habia Cable 12 Mkr (19) och Beijer Tech 22 Mkr (48).
Under 2020 har Beijer Tech-koncernen förvärvat de svenska företagen PA Ventiler och Inu-gruppen. Lesjöfors förvärvade det engelska bolaget Metrol Springs Ltd. I not 33 presenteras de förvärvade bolagen med förvärvsanalys.
Kostnader för produktutveckling avser i huvudsak kostnader hänförliga till specifika kundorder och belastar därför respektive order och bokförs som kostnad för såld vara. Kostnader för produktutveckling som inte kunnat hänföras till specifika kundorder ingår i koncernens administrationskostnader med 13,1 Mkr (15,2).
Kassaflödet efter investeringar var 378 Mkr (103). I detta kassaflöde ingår företagsförvärv med 219 Mkr (283). Exklusive företagsförvärv var kassaflödet 596 Mkr (386).
Nettoskulden (räntebärande skulder, exklusive leasingskulder, minskade med likvida medel) var vid årsskiftet 573 Mkr (721). Nettoskuldsättningsgraden (nettoskulden i förhållande till eget kapital) var 22,9 procent (29,9). Tillgänglig likviditet (kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter) var 1 828 Mkr (1 070). Soliditeten var 53,4 procent (53,0).
Räntabiliteten på det genomsnittliga sysselsatta kapitalet var 14,9 procent (17,8) och på genomsnittligt eget kapital 16,5 procent (19,2).
Genomsnittliga antalet anställda var 2 564 personer (2 658), en minskning med 94 personer. Beijer Techs och Lesjöfors förvärv av bolag har ökat antalet anställda med 103 personer. Inom Lesjöfors och Habia bedrivs en del av tillverkningen i Kina, Thailand, Singapore, Lettland, Slovakien, Polen och Mexiko där lönekostnaderna är lägre. Antalet anställda i dessa länder har minskat med 85 personer till 838. I Sverige var antalet anställda 774 personer (775). I Sverige tillkom 61 personer via företagsförvärv.
I not 2 framgår antal anställda i olika länder samt löner och ersättningar. Dessutom framgår de principer som årsstämman antagit beträffande löner och ersättningar till ledande befattningshavare. Beijer Almas ersättning till ledande befattningshavare utgörs av följande komponenter; fast lön, rörlig kontantersättning, pensionsförmåner och övriga förmåner. Det finns inga aktie- eller aktiekursbaserade incitamentsprogram i bolaget. Styrelsen kommer föreslå årsstämman 2021 oförändrade riktlinjer för ledande befattningshavare.
Beijer Alma har cirka 15 400 aktieägare (13 300). Största ägare är Anders Wall med familj och företag som äger 11,7 procent av kapitalet och 34,8 procent av rösterna. Andra stora ägare är Anders Walls stiftelser med 13,7 procent, Verdipapirfond Odin med 9,3 procent samt Lannebo Fonder med 7,1 procent av kapitalet.
I det strategiska och dagliga arbetet är utgångspunkten Beijer Almas uppförandekod. Koden bygger på grundprinciperna i Förenta Nationernas Global Compact som Beijer Alma anslöt sig till under 2015. Därmed stödjer bolaget tio grundläggande principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och motarbetande av korruption. Koncernens hållbarhetsmål är kopplade till nio av FN:s 17 Globala mål för hållbar utveckling, som fungerar som en kompass för koncernen.
Drygt 60 procent av koncernens enheter har specifika miljötillstånd för sina verksamheter.
I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har Beijer Alma valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten återfinns på omslagets insida samt på sidorna 14–23. Årsredovisning och hållbarhetsrapport har överlämnats till revisorn samtidigt. I det fall inget annat anges avser informationen hela Beijer Almakoncernen, inklusive dotterbolag.
Beijer Almas resultat och finansiella ställning samt den framtida utvecklingen påverkas av såväl interna faktorer som bolaget själv kan påverka, som externa faktorer där möjligheten att påverka är begränsad och där koncernen istället får inrikta sig på att hantera konsekvenserna av dessa. Risker består bland annat av affärsmässiga risker och finansiella risker. Affärsmässiga risker kan bland annat vara konjunkturutveckling, strukturella förändringar på marknaden, stort kundberoende mot speciella företag, branscher eller geografiska marknader. Finansiella risker avser främst valutarisker.
Hanteringen av de finansiella riskerna finns beskriven i not 26. För att hantera de affärsmässiga riskerna sker ett strategiarbete som bland annat strävar efter att bredda kundbasen såväl bransch- och kundmässigt som geografiskt. Bedömningen är att Beijer Alma har en god riskspridning på kunder, branscher och geografiska marknader. Bedömningen är också att det inte tillkommit några väsentliga risker under året.
Under 2020 har hela världen drabbats av effekterna från covid-19 pandemin. För Beijer Almas del har påverkan varit olika i de tre dotterbolagen. För Lesjöfors och Beijer Tech minskade efterfrågan framförallt under andra kvartalet när många kunder drog ner sin produktion betydligt. Återhämtningen skedde sedan gradvis under andra halvåret. Habia Cable hade mer negativ påverkan under andra halvåret på grund av minskad projektförsäljning och svagare efterfrågan från industrikunder. Den andra vågen av pandemin under fjärde kvartalet fick inte samma effekter som den första då få av våra kunders verksamheter stängdes ner helt. Statliga stöd har periodvis nyttjats i flera länder, samtidigt som åtgärder har vidtagits för att permanent förändra kostnadsstrukturen. Under den mest kritiska perioden av pandemin gjordes mycket frekventa uppföljningar av likviditetsbehovet, prognoser och utfall. Tillfälligt utökades även den tillgängliga likviditeten genom nya kreditfaciliteter. Styrelsen, via revisionsutskottet, var mycket involverad i detta arbete tillsammans med företagsledningen.
Konsekvenserna av Brexit och det avtal som slutits mellan EU och Storbritannien, bedöms vara begränsade. Beijer Almas försäljning i Storbritannien under 2020 var 302 Mkr (320). Av försäljningen tillverkas cirka 85 procent i Storbritannien. Beijer Almas leveranser från Storbritannien till EU var cirka 30 Mkr.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämmans förfogande stående vinstmedel:
| Kkr | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 174 394 |
| Överkursfond | 279 000 |
| Årets resultat | –30 542 |
| Summa disponeras enligt följande: |
422 852 |
| Till aktieägarna lämnas en ordinarie utdelning om 3,00 kr per aktie | 180 787 |
| I ny räkning balanseras | 242 065 |
Efter föreslagen utdelning uppgår moderbolagets soliditet till 57,1 procent och koncernens soliditet till 49,6 procent. Soliditeten är betryggande mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en fortsatt betryggande nivå.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar moderbolaget eller de övriga dotterbolagen från att fullgöra sina förpliktelser, ej heller att göra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som föreskrivs i aktiebolagslagen 17 kap, 3 § 2–3 st (försiktighetsregeln).
| Belopp i kkr | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3,4 | 4 249 851 | 4 621 731 |
| Kostnader för sålda varor | 9 | –2 959 228 | –3 242 232 |
| Bruttoresultat | 1 290 623 | 1 379 499 | |
| Försäljningskostnader | 9 | –383 314 | –421 715 |
| Administrationskostnader | 5,9 | –381 612 | –375 408 |
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 18 716 | – |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 8 | 400 | 217 |
| Rörelseresultat | 8 | 544 813 | 582 593 |
| Ränteintäkter | 850 | 1 070 | |
| Räntekostnader | –30 442 | –26 283 | |
| Resultat efter finansnetto | 515 221 | 557 380 | |
| Inkomstskatt | 12 | –118 284 | –126 590 |
| Redovisat resultat | 396 937 | 430 790 | |
| Därav hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare | 396 663 | 430 790 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 274 | – | |
| Summa periodens resultat | 396 937 | 430 790 |
| Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen | |||
|---|---|---|---|
| Kassaflödessäkringar | 8 682 | 44 | |
| Omräkningsdifferenser | –108 230 | 57 817 | |
| Summa övrigt totalresultat efter skatt | –99 548 | 57 861 | |
| Summa totalresultat | 297 389 | 488 651 | |
| Därav hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare | 297 115 | 488 651 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 274 | – | |
| Summa total resultat | 297 389 | 488 651 | |
| Övrigt totalresultat avser i sin helhet poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen |
|||
| Redovisat resultat per aktie före och efter utspädning, kr | 13 | 6,58 | 7,15 |
| Utdelning per aktie, kr | 3,00 | 2,50 |
| Belopp i kkr | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 14 | 900 126 | 762 966 |
| Övriga immateriella tillgångar | 15 | 60 117 | 34 560 |
| Mark och markanläggningar | 16 | 113 298 | 118 664 |
| Byggnader | 16 | 461 949 | 432 102 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 16 | 499 140 | 564 827 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 16 | 83 799 | 80 568 |
| Nyttjanderättstillgångar | 10 | 203 712 | 204 760 |
| Andra långfristiga fordringar | 13 936 | 7 708 | |
| Andelar i intresseföretag | 17 | 26 067 | 27 973 |
| Uppskjutna skattefordringar | 24 | 26 707 | 27 449 |
| Summa anläggningstillgångar | 2 388 851 | 2 261 577 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 19 | 944 949 | 1 051 259 |
| Kundfordringar | 20 | 629 180 | 678 867 |
| Skattefordran | 6 493 | 13 400 | |
| Övriga fordringar | 21 | 55 116 | 47 193 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 22 | 43 708 | 37 505 |
| Likvida medel | 616 127 | 465 082 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 295 573 | 2 293 306 | |
| Summa tillgångar | 4 684 424 | 4 554 883 |
| Belopp i kkr | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 23 | ||
| Aktiekapital | 125 546 | 125 546 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 444 351 | 444 351 | |
| Reserver | 48 830 | 148 379 | |
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 1 899 190 | 1 694 879 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 2 517 917 | 2 413 155 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –13 756 | 4 172 | |
| Summa eget kapital | 2 504 161 | 2 417 327 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Övriga långfristiga skulder | 61 241 | 23 722 | |
| Uppskjuten skatt | 24 | 104 384 | 96 799 |
| Pensionsförpliktelser | 25 | 2 744 | 2 643 |
| Skulder till kreditinstitut | 26 | 614 401 | 531 639 |
| Långfristiga leasingskulder | 10 | 135 681 | 130 969 |
| Summa långfristiga skulder | 918 451 | 785 772 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Checkkredit | 26 | 384 952 | 513 684 |
| Leverantörsskulder | 203 544 | 224 035 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 327 485 | 313 464 |
| Skulder till kreditinstitut | 26 | 189 396 | 140 670 |
| Övriga kortfristiga skulder | 28 | 90 619 | 91 464 |
| Kortfristiga leasingskulder | 10 | 65 816 | 68 467 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 261 812 | 1 351 784 | |
| Summa eget kapital och skulder | 4 684 424 | 4 554 883 |
| Belopp i kkr | Aktie- | Övrigt tillskjutet |
Balanserad vinst inkl. |
Innehav utan bestämmande |
Summa eget |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | kapital | kapital | Reserver årets resultat | Totalt | inflytande | kapital | |
| 31/12 2018 | 125 546 | 444 351 | 90 518 | 1 571 427 | 2 231 842 | 4 096 | 2 235 938 |
| Årets resultat | 430 790 | 430 790 | 430 790 | ||||
| Övrigt totalresultat | 57 860 | 57 860 | 57 860 | ||||
| Lämnad utdelning | –307 337 | –307 337 | –307 337 | ||||
| Innehav utan bestämmande inflytande (omräkningsdifferens) |
0 | 76 | 76 | ||||
| 31/12 2019 | 125 546 | 444 351 | 148 378 | 1 694 880 | 2 413 155 | 4 172 | 2 417 327 |
| Årets resultat | 396 663 | 396 663 | 274 | 396 937 | |||
| Övrigt totalresultat | –99 548 | –99 548 | –99 548 | ||||
| Lämnad utdelning | –150 656 | –150 656 | –150 656 | ||||
| Skuld för förvärv av minoritetsaktier | –41 697 | –41 697 | –41 697 | ||||
| Innehav utan bestämmande inflytande |
0 | –18 202 | –18 202 | ||||
| 31/12 2020 | 125 546 | 444 351 | 48 830 | 1 899 190 | 2 517 917 | –13 756 | 2 504 161 |
| Belopp i kkr | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 544 813 | 582 593 | |
| Netto betalda räntor och andra finansiella poster | –29 592 | –16 343 | |
| Betald skatt | –102 838 | –125 564 | |
| Ej kassaflödespåverkande poster | 32 | 221 676 | 229 233 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||
| förändring av rörelsekapital och investeringar | 634 059 | 669 919 | |
| Förändring av varulager | 92 408 | –28 659 | |
| Förändring av fordringar | 54 192 | 71 801 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | –59 754 | –124 594 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 720 905 | 588 467 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investering i materiella anläggningstillgångar | –115 231 | –193 978 | |
| Investering i immateriella tillgångar | –6 948 | –6 841 | |
| Förändring av övriga finansiella tillgångar | –2 565 | –2 194 | |
| Förvärv av bolag efter avdrag för likvida medel | 33 | –218 946 | –282 707 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –343 690 | –485 720 | |
| Kassaflöde efter investeringar | 377 215 | 102 747 | |
| Finansieringsverksamheten | 26 | ||
| Förändring av avsättningar och långa skulder | –13 019 | 35 956 | |
| Förändring av utnyttjad checkkredit | –128 730 | 101 529 | |
| Ökning av skulder/nya lån | 481 608 | 513 790 | |
| Amorteringar | –391 873 | –277 658 | |
| Utbetald utdelning | –150 656 | –307 337 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –202 670 | 66 280 | |
| Förändring av likvida medel | 174 545 | 169 027 | |
| Valutakursförändring i likvida medel | –23 500 | 4 752 | |
| Likvida medel* vid årets början | 465 082 | 291 303 | |
| Likvida medel* vid årets slut | 616 127 | 465 082 | |
| Ej utnyttjade checkkrediter | 1 212 400 | 604 396 | |
| Tillgänglig likviditet | 1 828 527 | 1 069 478 |
*Likvida medel utgörs av kassa och bank
| Belopp i kkr | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Administrationskostnader | 5 | –37 995 | –38 394 |
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 18 200 | 18 200 |
| Rörelseresultat | –19 795 | –20 194 | |
| Bokslutsdisposition | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 11 | –85 000 | 227 900 |
| Ränteintäkter | 604 | 604 | |
| Räntekostnader | –3 550 | –1 759 | |
| Resultat efter finansnetto | –107 741 | 206 551 | |
| Mottagna koncernbidrag | 90 002 | 100 013 | |
| Lämnade koncernbidrag | – | –2 902 | |
| Inkomstskatt | 12 | –12 803 | –15 804 |
| Redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | –30 542 | 287 858 |
| Belopp i kkr | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | 16 | 173 | 203 |
| Andelar i koncernföretag | 18 | 610 611 | 532 012 |
| Uppskjutna skattefordringar | 7 880 | 6 832 | |
| Summa anläggningstillgångar | 618 664 | 539 047 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar koncernföretag | 313 994 | 452 404 | |
| Övriga fordringar | 18 | 217 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 721 | 588 | |
| Likvida medel | 54 | 62 738 | |
| Summa omsättningstillgångar | 314 787 | 515 947 | |
| Summa tillgångar | 933 451 | 1 054 994 |
| Eget kapital | |||
|---|---|---|---|
| Aktiekapital | 125 546 | 125 546 | |
| Reservfond | 165 351 | 165 351 | |
| Summa bundet eget kapital | 290 897 | 290 897 | |
| Överkursfond | 279 000 | 279 000 | |
| Balanserad vinst | 174 394 | 37 192 | |
| Årets resultat | –30 542 | 287 858 | |
| Summa fritt eget kapital | 422 852 | 604 050 | |
| Summa eget kapital | 713 749 | 894 947 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Checkkredit | 26 | 184 623 | 132 340 |
| Skulder till koncernföretag | 5 314 | 3 918 | |
| Leverantörsskulder | 2 132 | 2 871 | |
| Skatteskulder | 13 244 | 8 903 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 14 081 | 11 698 |
| Övriga kortfristiga skulder | 28 | 308 | 317 |
| Summa kortfristiga skulder | 219 701 | 160 047 | |
| Summa eget kapital och skulder | 933 451 | 1 054 994 |
| Belopp i kkr | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | Aktie- Kapital |
Reserv- fond |
Överkurs- fond |
Balanserad vinst |
Årets resultat |
eget kapital |
| 31/12 2018 | 125 546 | 165 351 | 279 000 | 48 106 | 296 423 | 914 426 |
| Omföring av föregående års resultat | 296 423 | –296 423 | 0 | |||
| Lämnad utdelning | –307 337 | –307 337 | ||||
| Årets resultat | 287 858 | 287 858 | ||||
| 31/12 2019 | 125 546 | 165 351 | 279 000 | 37 192 | 287 858 | 894 947 |
| Omföring av föregående års resultat | 287 858 | –287 858 | 0 | |||
| Lämnad utdelning | –150 656 | –150 656 | ||||
| Årets resultat | –30 542 | –30 542 | ||||
| 31/12 2020 | 125 546 | 165 351 | 279 000 | 174 394 | –30 542 | 713 749 |
Föreslagen utdelning uppgår till 3,00 kr per aktie, motsvarande 180 787 kkr totalt, se Not 31.
| Belopp i kkr | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | –19 795 | –20 194 | |
| Netto betalda räntor och andra finansiella poster | –2 941 | 308 845 | |
| Betald skatt | –10 379 | –7 151 | |
| Ej kassaflödespåverkande poster | 30 | 943 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital och investeringar | –33 085 | 282 443 | |
| Förändring av fordringar | 64 874 | 1 689 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | 3 900 | –4 313 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 35 689 | 279 819 | |
| Finansieringsverksamheten | 26 | ||
| Förändring av utnyttjad checkkredit | 52 283 | 32 047 | |
| Ökning av skulder/nya lån | – | – | |
| Amorteringar | – | – | |
| Utbetald utdelning | –150 656 | –307 337 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –98 373 | –275 290 | |
| Förändring av likvida medel | –62 684 | 4 529 | |
| Valutakursförändring i likvida medel | – | – | |
| Likvida medel* vid årets början | 62 738 | 58 209 | |
| Likvida medel* vid årets slut | 54 | 62 738 | |
| Ej utnyttjade checkkrediter | 715 376 | 192 660 | |
| Tillgänglig likviditet | 715 430 | 255 398 |
*Likvida medel utgörs av kassa och bank
Beijer Alma AB (publ) med organisationsnummer 556229–7480, är ett börsnoterat aktiebolag registrerat i Sverige. Bolagets säte är i Uppsala med adress Dragarbrunnsgatan 45, Box 1747, 751 47 Uppsala. Bolagets aktie är noterad på Nasdaq Stockholm och ingår i mid-caplistan. Beijer Alma AB (publ) är en internationell industrigrupp med fokus på komponenttillverkning och industrihandel. I koncernen ingår Lesjöfors som är en av Europas största fjädertillverkare, Habia Cable – en av Europas största tillverkare av specialkabel samt Beijer Tech med starka positioner inom industrihandel i Norden.
Koncernredovisningen omfattar perioden 1 januari–31 december 2020 (jämförelseperioden 1 januari–31 december 2019) och årsredovisningen godkändes av styrelsen den 1 mars 2021. Balans- och resultaträkning kommer bli föremål för fastställelse på årsstämman den 23 mars 2021.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla
presenterade år, om inte annat anges. Samtliga belopp i kkr där ej annat anges.
Beijer Almas koncernredovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsnormer för koncerner, samt Internationell Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRIC Interpretations Committee (IFRS IC) såsom de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) som är värderade till verkligt värde.
Moderbolaget följer koncernens redovisningsprinciper med undantag för de tvingande regler som framgår i Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolagets redovisningsprinciper finns beskrivna under »moderbolagets redovisningsprinciper«.
Det finns inga nya IFRS-standarder eller IFRIC-uttalanden som har gett väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning under räkenskapsåret 2020. Inga nyutkomna IFRS standarder eller tolkningar har tillämpats i förtid.
Det finns inte heller några förändringar i redovisningsprinciper som kommer ha väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning under det räkenskapsår som börjar 1 januari 2021.
Att upprätta redovisningen i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse är främst följande:
Koncernen prövar årligen, eller vid indikation på värdeminskning, om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill enligt de redovisningsprinciper som beskrivs under immateriella tillgångar. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och diskonteringsränta i form av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad finns beskrivna i not 14. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader. De nedskrivningsprövningar som har genomförts har inte visat på nedskrivningsbehov av goodwill. Ledningen bedömer att utfallet av denna känslighetsanalys, som återfinns i not 14, inte föranleder nedskrivning. Goodwill uppgår till 900 Mkr (763).
Kundfordringar är belopp hänförliga till kunder avseende sålda varor eller tjänster som utförs i den löpande verksamheten. Kundfordringar förfaller generellt till betalning inom 30 dagar men kan för vissa kunder vara längre men aldrig över ett år och samtliga kundfordringar har därför klassificerats som omsättningstillgångar. Kundfordringar redovisas initialt till transaktionspriset. Kundfordringar som har en väsentlig finansieringskomponent värderas däremot till verkligt värde. Koncernen innehar kundfordringar i syftet att insamla avtalsenliga kassaflöden och värderar dem därför vid efterföljande redovisningstidpunkter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Det verkliga värdet på kortfristiga fordringar motsvarar dess redovisade värde eftersom diskonteringseffekten inte anses vara väsentlig. Information om nedskrivning av kundfordringar och koncernens kreditexponering, valutarisk och ränterisk återfinns i not 20 och not 26. Den rådande allmänna marknadsutvecklingen har medfört ytterligare fokus på kreditprövning av kunder och bevakning av kundfordringar. Under 2020 har inte andelen osäkra fordringar eller risk för kreditförluster ökat utan fortsatt ligga på en låg nivå. Kundfordringarna uppgår till 629 Mkr (679) och av not 20 framgår dels förfallostrukturen på förfallna fordringar, dels reserv för osäkra fordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp de förväntas inflyta, efter avdrag för reserveringar för förväntade kreditförluster.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering.
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel omfattar kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med löptid understigande tre månader.
Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Koncerninterna transaktioner, balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Koncerninterna förluster kan vara en indikation på nedskrivningar som måste tas upp i koncernredovisningen. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Innehav utan bestämmande inflytande i dotterföretagens resultat och eget kapital redovisas separat i koncernens resultaträkningar, förändringar av eget kapital och balansräkning
Försäljning till innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som egetkapitaltransaktioner, dvs. som transaktioner med ägarna i deras roll som ägare. En förändring i ägarandel redovisas genom en justering av de redovisade värdena för innehaven med och utan bestämmande inflytande så att de återspeglar förändringarna i deras relativa innehav i dotterföretaget. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital.
Koncernens rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Köpeskillingen för ett förvärv av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på förvärvsdagen för överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare, aktier som emitterats av koncernen samt tillgångar eller skulder som är en följd av ett avtal om villkorad köpeskilling. Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i resultaträkningen. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital. För varje förvärv, dvs. förvärv för förvärv, avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s k förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg utan att bestämmande inflytande uppstår omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust till följd av omvärderingen redovisas i resultatet.
Posterna som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Balans- och resultaträkningar för dotterbolagen i koncernen som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till balansdagens kurs respektive snittkurs för året. Kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
| Bokslutskurser Väsentliga valutakurser 2020-12-31 2019-12-31 2020 USD 8,19 9,32 9,16 |
Snittkurs |
|---|---|
| 2019 | |
| 8,47 | |
| EUR 10,04 10,43 10,48 |
10,59 |
| GBP 11,09 12,21 11,78 |
12,10 |
Som intressebolag beaktas de företag som inte är dotterbolag men där moderbolaget har betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller aktieinnehav som omfattar 20–50 procent. Andelar i intressebolag redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till, eller överstiger, dess innehav redovisar koncernen inte ytterligare förluster såvida inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller har gjort betalningar å intresseföretagets vägnar.
Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten. Även orealiserade förluster elimineras såvida inte transaktionen utgör en indikation på nedskrivning av tillgången som överförs. Resultatandelar i intresseföretag redovisas på separata rader i koncernresultaträkningen och i koncernbalansräkningen. Andel i intressebolags resultat redovisas efter skatt. Redovisningsprinciperna för intresseföretag har justerats om nödvändigt för att säkerställa överensstämmelse med koncernens redovisningsprinciper.
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för investeringen i intressebolaget. Om så är fallet, beräknar koncernen nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan intresseföretagets återvinningsvärde och det redovisade värdet och redovisar beloppet i »Resultat från andelar i intresseföretag« i resultaträkningen.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen är det VD som är den som fattar strategiska beslut. VD övervakar verksamheten ur ett produktperspektiv dvs de affärsområden som finns inom varje dotterkoncern och utgör koncernens rörelsesegment. Beijer Alma uppfyller kraven enligt IFRS 8 Rörelsesegment för aggregering av rörelsesegment och har beslutat att i enlighet med IFRS 8 slå samman dessa två rörelsesegment i respektive dotterkoncern innebärande att dotterkoncernerna utgör rapporterande segment. Beijer Almas rapporterande segment är Lesjöfors (industrifjädrar), Habia Cable (specialkabel) och Beijer Tech (industrihandel). Under 2020 beslutades att de två segmenten inom Habia Cable skulle slås samman och sålunda utgöra ett segment istället för två. Huvudskälet till detta är att verksamheten har förändrats och den tidigare strukturen inte längre är relevant.
Koncernen tillverkar och säljer produkter för industriell handel i form av fjädrar, tråd- och banddetaljer, kundanpassade kablar och kablage samt komponenter, maskiner och tekniska lösningar. Försäljningen redovisas som intäkt när kontrollen över varorna överförs till kunden. Detta sker vanligtvis när varorna lämnar koncernens lager men kan beroende på exempelvis fraktvillkor i enskilda fall ske även senare. Från den tidpunkten har kunden full bestämmanderätt över varorna och det finns ej heller några ouppfyllda åtaganden från Beijer Almas sida.
Stora projekt inom Habia Offshore vinstavräknas över tid i takt med att prestationsåtagandena uppfylls. Avräkningsmetoden för fastställande av färdigställandegrad bygger på antalet kilometer färdigproducerad och testad kabel enligt en i förväg fastställd testmetod som överenskommits med respektive kund. Kostnader för att erhålla och fullfölja sådana projekt aktiveras och redovisas som immateriell tillgång, samt omklassificeras till rörelsens kostnader i takt med att motsvarande intäkt redovisas. Det finns även andra verksamheter inom dotterbolagen, främst Beijer Tech, som har en mer projektorienterad affärsmodell där fakturering sker enligt avtal och inte alltid i samband med leverans av vara eller tjänst. Även dessa verksamheter använder avräkningsmetoder för sin redovisning, styrt av avtal med kund.
I den mån koncernens prestation skiljer sig mot fakturerat belopp redovisas en avtalstillgång (om fakturerat belopp understiger utförd prestation) alternativt en avtalsskuld (om fakturerat belopp överstiger utförd prestation). Avtalstillgångar återfinns i not 22 och avtalsskulder i not 27. I not 28 finns även ytterligare avtalsskulder, där de utgörs av förskott från kunder.
Utgifter för att erhålla och fullgöra ett kundavtal redovisas som immateriell tillgång och skrivs av under avtalstiden.
I viss del av verksamheten finns volymrabatter baserade på ackumulerad försäljning under året. Intäkten från försäljningen redovisas baserat på priset i avtalet med avdrag för beräknade volymrabatter och en skuld (som ingår i upplupna kostnader) redovisas på motsvarande belopp. Historiska data används för att uppskatta rabatternas förväntade värde och intäkten redovisas endast i den utsträckning som det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring inte uppstår.
Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga då kredittiden vanligtvis är 30 dagar och inte i något fall överstiger ett år. En fordran redovisas när varorna har levererats då detta är den tidpunkt när ersättningen blir ovillkorlig. Koncernens åtagande att reparera eller ersätta defekta produkter i enlighet med normala garantiregler redovisas i upplupna kostnader.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatteskuld redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av första redovisningen av goodwill. Uppskjuten skatt redovisas inte heller om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller en skuld som inte är rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och –lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Underskottsavdrag som kommer att kunna utnyttjas mot sannolika framtida vinster aktiveras som uppskjuten skattefordran. Detta avser såväl ackumulerade underskottsavdrag vid förvärvstidpunkten, som därefter uppkomna förluster.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
Årets skattekostnad utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretaget och dess dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning.
Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Om verkligt utfall skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka avsättningarna för aktuell skatt och uppskjuten skatt samt årets resultat. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intressebolag förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Goodwill utgörs av det belopp som det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktier i förvärvade dotterföretag och eventuellt verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger det verkliga värdet på det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten. Goodwill skrivs inte av, utan nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill övervakas sedan på rörelsesegmentnivå där respektive affärsområde inom Lesjöfors och Beijer Tech bedömts utgöra kassaflödesgenererande enheter, medan Habia Cable prövas i sin helhet. Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Det redovisade värdet på den kassagenererande enhet som goodwillen hänförts till jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga värdet minus försäljningskostnader. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart som en kostnad och återförs inte.
Goodwill fördelas vid förvärvstidpunkten på de kassaflödesgenererade enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. För beskrivning av metoder och antaganden vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov, se not 14.
Övriga immateriella tillgångar utgörs främst av kundrelationer och licenser som förvärvats genom rörelseförvärv och vilka redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Kundrelationerna och licenserna har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Kostnader för att erhålla eller fullgöra ett avtal med kunder ingår också i övriga immateriella tillgångar.
Beijer Alma tillämpar följande nyttjandeperioder: Övriga immateriella tillgångar 1–10 år
Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod bedöms årligen och justeras vid behov. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde. Avskrivningarna görs linjärt för att fördela kostnaden över tillgångens bedömda nyttjandeperiod.
Utgifter för produktutveckling kostnadsförs omedelbart i den mån dessa kostnader förekommer. Någon forskning i egentlig mening eller större omfattning bedrivs inte inom koncernen. Det är sällan någon ny teknik tas fram, utan det unika är kunskapen om befintliga tekniker och material samt hur de kan appliceras i olika sammanhang och anpassas till kundernas behov. Utvecklingsarbetet inom Beijer Alma-koncernen bedrivs som ett kontinuerligt arbete och en integrerad del i det dagliga arbetet varför dessa utgifter svårligen kan avgränsas. Eftersom tydlig avgränsning inte kan ske och de inte uppgår till betydande belopp aktiveras inte några utvecklingskostnader.
Materiella anläggningstillgångar, inklusive kontors- och industribyggnader, redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Mark redovisas till anskaffningskostnaden utan avskrivning. Anskaffningskostnaden inkluderar kostnader direkt relaterade till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar som sker linjärt och baseras på skillnaden mellan tillgångarnas anskaffningsvärde och deras eventuella restvärde över deras beräknade nyttjandeperiod. Beijer Alma tillämpar följande nyttjandeperioder
| Kontorsbyggnader som används i rörelsen | 25–40 år |
|---|---|
| Industribyggnader som används i rörelsen | 20–40 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2–10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2–10 år |
Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod bedöms årligen och justeras vid behov. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde. Realisationsvinster och förluster bestäms genom en jämförelse mellan försäljningspriset och det bokförda värdet. Realisationsvinster och förluster redovisas via resultaträkningen.
Koncernens leasingavtal avser främst lokaler och bilar. Villkoren förhandlas separat för varje avtal och innehåller ett stort antal olika avtalsvillkor. Leasingavtalen innehåller inga särskilda villkor eller restriktioner som skulle innebära att avtalen skulle sägas upp om villkoren inte uppfylldes, men de leasade tillgångarna får inte användas som säkerhet för lån.
Leasingavtalen redovisas som nyttjanderättstillgångar och en motsvarande skuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad. Den finansiella kostnaden ska fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden.
Nyttjanderättstillgångar skrivs av linjärt över det kortare av tillgångens nyttjandeperiod och leasingavtalets längd. Leasingavtalen skrivs normalt för fasta perioder mellan 3 år och 10 år men möjligheter till förlängning eller uppsägning av avtal kan finnas; detta beskrivs nedan.
Tillgångar och skulder som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärde. Leasingskulderna inkluderar nuvärdet av följande leasingbetalningar: ■ fasta avgifter och
■ variabla leasingavgifter som beror på ett index.
Leasingskulden för koncernens lokaler med hyra som indexuppräknas beräknas på den hyra som gäller vid respektive rapportperiods slut. Vid denna tidpunkt justeras skulden med motsvarande justering av nyttjanderättstillgångens redovisade värde. På motsvarande sätt justeras skuldens och tillgångens värde i samband med att ombedömning sker utav leasingperioden. Detta sker i samband med att sista uppsägningsdatumet inom tidigare bedömd leasingperiod för lokalhyresavtal har passerats alternativt då betydelsefulla händelser inträffar eller omständigheterna på ett betydande sätt förändras på ett sätt som är inom koncernens kontroll och påverkar den gällande bedömningen av leasingperioden.
Leasingbetalningarna diskonteras med den marginella låneräntan.
Tillgångarna med nyttjanderätt värderas till anskaffningsvärde och inkluderar följande:
Betalningar hänförliga till kortfristiga leasingavtal och leasingavtal av mindre värde kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Korta kontrakt är avtal med en leasingtid på 12 månader eller mindre. Avtal av mindre värde inkluderar IT-utrustning och kontorsmaskiner.
Optioner att förlänga eller säga upp avtal finns inkluderade i majoriteten av koncernens leasingavtal gällande fastigheter. Villkoren används för att maximera flexibiliteten i hanteringen av avtalen. Optioner att förlänga eller säga upp avtal inkluderas i tillgången och skulden då det är rimligt säkert att de kommer att utnyttjas.
Goodwill som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen, eller vid indikation på värdeminskning, avseende eventuellt nedskrivningsbehov.
På tillgångar som skrivs av görs en bedömning av tillgångens redovisade värde närhelst det finns en indikation på att det redovisade värdet överstiger dess återvinningsvärde. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde.
Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde, minskat med försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på kassagenererade enheter vilka utgörs av de två affärsområden som finns i respektive dotterkoncerner. Se även avsnitten immateriella tillgångar respektive segmentsrapportering. För tillgångar, andra än goodwill, som tidigare skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om reversering bör göras.
Varulagret består av hel- och halvfabrikat samt råvaror. Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Egentillverkade hel- och halvfabrikat värderas till tillverkningskostnader innefattande råvaror, direkt arbete, övriga direkta omkostnader och produktionsrelaterade omkostnader baserade på produktionsvolymer. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering. Lånekostnader ingår inte i lagervärderingen. Avdrag sker för internvinster som uppkommer vid leverans mellan i koncernen ingående bolag. Erforderlig inkuransavsättning har gjorts.
Koncernen klassificerar sina tillgångar i följande kategorier:
Klassificeringen beror på koncernens affärsmodell för hantering av finansiella tillgångar och de avtalsenliga villkoren för tillgångarnas kassaflöden.
Finansiella skulder klassificeras antingen som värderade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultaträkningen. Koncernens skulder för villkorade köpeskillingar hänförliga till rörelseförvärv samt derivat redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Övriga finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Koncernen omklassificerar skuldinstrument endast i de fall då koncernens affärsmodell för instrumenten ändras.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.
Vid anskaffningstidpunkten värderar koncernen en finansiell tillgång till verkligt värde plus, i de fall tillgången inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, transaktionskostnader direkt hänförliga till köpet. Transaktionskostnader hänförliga till finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen kostnadsförs i resultaträkningen.
Efterföljande värdering av skuldinstrument beror på koncernens affärsmodell för hantering av tillgången och vilket slag av kassaflöden tillgången ger upphov till. Koncernen klassificerar sina skuldinstrument i följande värderingskategorier:
Koncernen bedömer baserat på framåtriktad information de förväntade kreditförlusterna för finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Förlustreservering görs enligt något av följande sätt:
■ bokas för förlusthändelser som kan förväntas inträffa inom 12 månader.
■ bokas för förlusthändelser som kan förväntas inträffa under tillgångens hela livstid.
Förlustriskreservering för tillgångens hela livstid görs om kreditrisken för den finansiella tillgången på rapportdagen har ökat signifikant sedan initial redovisning gjordes medan förlustriskreservering inom 12 månader görs om så inte är fallet. För kundfordringar och avtalstillgångar görs alltid förlustriskreservering för tillgångens hela livstid. Se not 20 för detaljer om kreditreserv för kreditförluster.
Bortbokning av finansiella tillgångar Finansiella tillgångar, eller en del av, tas bort från balansräkningen när de avtalsrättsliga rättigheterna att erhålla kassaflöden från tillgångarna har löpt ut.
Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats, annullerats eller på annat sätt upphört. Skillnaden mellan det redovisade värdet för en finansiell skuld (eller del av en finansiell skuld) som utsläckts eller överförts till en annan part och den ersättning som erlagts, inklusive överförda tillgångar som inte är kontanter eller påtagna skulder, redovisas i rapporten över totalresultat.
Då villkoren för en finansiell skuld omförhandlas, och inte bokas bort från balansräkningen, redovisas en vinst eller förlust i rapport över totalresultat. Vinsten eller förlusten beräknas som skillnaden mellan de ursprungliga avtalsenliga kassaflödena och
.
de modifierade kassaflödena diskonterade till den ursprungliga effektiva räntan.
Derivatinstrument innehas endast för säkring av risker och inte i spekulativt syfte. I det fall derivatinstrumentet inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning värderas de till verkligt värde via resultaträkningen. De klassificeras som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder om de förväntas bli reglerade inom tolv månader efter rapportperiodens slut.
Då en säkringstransaktion ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Belopp som ackumulerats i reserver i eget kapital omklassificeras till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Om det säkrade föremålet leder till redovisning av en icke-finansiell tillgång (till exempel varulager), överförs de vinster och förluster som tidigare har redovisats i eget kapital från eget kapital och inkluderas i anskaffningsvärdet för tillgången. Dessa tillgångsförda belopp kommer senare att redovisas i resultaträkningen som kostnader för sålda varor när det gäller varulager.
När ett säkringsinstrument förfaller, säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning avbryts säkringsredovisningen. Det som ackumulerats avseende säkringen i reserver i eget kapital, kvarstår till dess att den prognostiserade transaktionen inträffar och överförs, vid anskaffning av en icke-finansiell tillgång, till anskaffningsvärdet av den icke-finansiella tillgången. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs det som ackumulerats i reserver i eget kapital relaterat till säkringen omedelbart till resultaträkningen.
Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade belopp i reserver i eget kapital omklassificeras till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (t.ex. när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Beijer Alma utnyttjar derivatinstrument för att täcka risker avseende valutakursförändringar. Inom Beijer Alma vidtas valutasäkringsåtgärder för kommersiell exponering i form av mycket sannolika prognostiserade transaktioner (kassaflödesexponering) inom ramen för den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen som övriga intäkter eller övriga kostnader.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med reserv för förväntade kreditförluster.
I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavanden. Likvida medel redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor och tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter rapportperiodens slut.
Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland kortfristiga skulder i balansräkningen.
Avsättning redovisas i balansräkningen bland kort- och långfristiga skulder när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som är en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernbolag och de anställda. De förmånsbestämda pensionsplanerna avser ITP-planerna, som är
försäkrade i Alecta. Dessa redovisas som avgiftsbestämda planer då Alecta inte kan tillhandahålla nödvändig information, se även not 2.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. I det fall pensionsåtagande täcks genom innehav av kapitalförsäkring ses denna tillgång som en förvaltningstillgång varvid tillgång och skuld kvittas.
Koncernens utbetalningar avseende pensionsplaner redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Utdelning redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader och eventuella tilläggsköpeskillingar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter. Utdelning som överstiger dotterföretagets totalresultat för perioden eller som innebär att det bokförda värdet på innehavets nettotillgångar i koncernredovisningen understiger det bokförda värdet på andelarna, är en indikation på att det föreligger ett nedskrivningsbehov.
När det finns en indikation på att aktier och andelar i dotterföretag eller intresseföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet.
Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posterna Resultat från andelar i koncernföretag respektive Resultat från andelar i intresseföretag.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker. Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderbolaget publicerat sina finansiella rapporter. I de fall anteciperad utdelning inte erläggs reverseras den på samma konto som den ursprungliga anteciperade utdelningen redovisats.
IFRS 9 tillämpas ej i moderföretaget och finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde. Inom efterföljande perioder kommer finansiella tillgångar som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt att redovisas i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Dock måste moderföretaget tillämpa nedskrivningsreglerna i IFRS 9 och vid varje balansdag bedömer moderföretaget om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov i någon av de finansiella anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning för räntebärande finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av företagsledningens bästa uppskattning av de framtida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta. Nedskrivningsbeloppet för övriga finansiella anläggningstillgångar fastställs som skillnaden mellan det redovisade värdet och det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nuvärdet av framtida kassaflöden (som baseras på företagsledningens bästa uppskattning). Förlustreserven avseende finansiella tillgångar är baserad på antaganden om fallissemang och förväntade förlustnivåer. Moderbolaget gör egna bedömningar för antaganden och val av indata till beräkningen av nedskrivningen. Dessa baseras på historik, kända marknadsförutsättningar, framåtblickande beräkningar vid slutet av varje rapporteringsperiod. Reserven för förväntade förluster på övriga finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde uppgår till noll kronor vid såväl årets ingång som utgånget anskaffningsvärde uppgår till noll kronor vid såväl årets ingång som utgång.
Moderbolaget har valt att inte tillämpa IFRS 16 Leasingavtal, utan har i stället valt att tillämpa RFR 2 IFRS 16 Leasingavtal p. 2–12. Som leasetagare redovisas leasingavgifter som kostnad linjärt över leasingperioden och således redovisas inte nyttjanderätter och leasingskulder i balansräkningen.
Koncernbidrag redovisas i moderföretaget som en bokslutsdisposition.
| Totalt | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | 2020 | varav kvinnor | varav män | varav kvinnor | varav män | |
| MODERBOLAG | ||||||
| Sverige | 4 | 2 | 2 | 4 | 1 | 3 |
| Total | 4 | 2 | 2 | 4 | 1 | 3 |
| DOTTERBOLAGEN | ||||||
| Sverige | 770 | 186 | 584 | 775 | 185 | 590 |
| Utlandet | ||||||
| Tyskland | 397 | 118 | 279 | 444 | 123 | 321 |
| Kina | 312 | 147 | 165 | 373 | 161 | 212 |
| Storbritannien | 216 | 38 | 178 | 202 | 45 | 157 |
| Lettland | 153 | 85 | 68 | 146 | 82 | 64 |
| Slovakien | 153 | 69 | 84 | 175 | 79 | 96 |
| Nederländerna | 116 | 13 | 103 | 79 | 13 | 66 |
| Polen | 115 | 79 | 36 | 114 | 74 | 40 |
| Finland | 85 | 7 | 78 | 85 | 7 | 78 |
| Danmark | 63 | 15 | 48 | 64 | 16 | 48 |
| Thailand | 43 | 17 | 26 | 41 | 16 | 25 |
| Singapore | 39 | 10 | 29 | 43 | 9 | 34 |
| USA | 34 | 4 | 30 | 37 | 5 | 32 |
| Norge | 27 | 3 | 24 | 29 | 5 | 24 |
| Mexiko | 23 | 5 | 18 | 31 | 8 | 23 |
| Ryssland | 14 | 5 | 9 | 15 | 5 | 10 |
| Hongkong | 0 | 0 | 0 | 5 | 3 | 2 |
| Summa utlandet | 1 790 | 615 | 1 175 | 1 883 | 651 | 1 232 |
| Totalt | 2 564 | 803 | 1 761 | 2 658 | 836 | 1 822 |
| 2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Könsfördelning ledande befattningshavare | Kvinnor | Män | Kvinnor | |
| MODERBOLAG | ||||
| Styrelsen | 3 | 5 | 3 | 4 |
| Ledningsgrupp | 1 | 4 | 0 | 5 |
| KONCERNEN | ||||
| Ledande befattningshavare | 21 | 78 | 19 | 69 |
| Ersättning till anställda (Mkr) | 2020 | Koncernen 2019 |
2020 | Moderbolaget 2019 |
|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar | 926 950 | 984 484 | 11 634 | 12 160 |
| Sociala kostnader | 252 223 | 278 727 | 3 168 | 3 466 |
| varav pensionskostnader | – | – | 3 657 | 3 912 |
| Totalt | 1 179 173 | 1 263 211 | 14 802 | 15 625 |
För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna för planen uppgår till cirka 0,03 procent. För räkenskapsåret 2020 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter för ITP 2-försäkringar för 2020 är cirka 11 Mkr.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger
155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2020 uppgick den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (31/12 2019: 148 procent).
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut på årsstämman. Arvodet utbetalas årsvis i efterhand. Arvode till revisionsutskott fastställs av årsstämman och utbetalas årsvis i efterskott. Årsstämman beslutar även om principer för ersättningar och anställningsvillkor för ledningsgruppen. För anställda inom koncernen utgår ej arvode för styrelsearbete i dotterbolag.
| Styrelsens ledamöter (arvode utbetalt i enlighet med beslut på årsstämman 2020) | Styrelsearvode/ fast lön | Rev utskott | |
|---|---|---|---|
| Johan Wall | 950 | 75 | 1 025 |
| Carina Andersson | 325 | 325 | |
| Johnny Alvarsson | 325 | 325 | |
| Hans Landin | 325 | 325 | |
| Caroline af Ugglas | 325 | 75 | 400 |
| Anders Ullberg | 325 | 125 | 450 |
| Cecilia Wikström | 325 | 325 | |
| Summa | 2 900 | 275 | 3 175 |
| Styrelsens ledamöter (arvode utbetalt i enlighet med beslut på årsstämman 2019) | Styrelsearvode/ fast lön | Rev utskott | Summa |
|---|---|---|---|
| Johan Wall | 950 | 75 | 1 025 |
| Carina Andersson | 325 | 325 | |
| Johnny Alvarsson | 325 | 325 | |
| Anders G. Carlberg | 325 | 325 | |
| Caroline af Ugglas | 325 | 75 | 400 |
| Anders Ullberg | 325 | 125 | 450 |
| Cecilia Wikström | 325 | 325 | |
| Summa | 2 900 | 275 | 3 175 |
Ersättning till ledningsgruppen utgörs av fast lön, rörlig lön och pensionskostnader samt övriga förmåner (främst bilförmån). Ledningsgruppen omfattar verkställande direktören, verkställande direktörerna i de tre dotterbolagen samt koncernens ekonomichef. Grundlönen ska stå i proportion till personens ansvar och befogenhet. Den rörliga lönen kan maximalt vara 80 procent av grundlönen. Den rörliga lönen baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål. Styrelsen kommer föreslå årsstämman oförändrade riktlinjerna för ledande befattningshavare.
| Löner och ersättning till ledande befattningshavare 2020 | Lön och andra ersättningar |
Rörlig ersättning |
Sociala avgifter | Varav pensions kostnader |
Övriga ersättningar/ förmåner |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkställande direktör | 4 115 | 608 | 1 766 | 1 022 | 108 | 7 619 |
| Övriga ledningsgruppen* | 10 153 | 2 073 | 4 325 | 2 243 | 379 | 19 173 |
| Summa | 14 268 | 2 681 | 6 091 | 3 265 | 487 | 26 791 |
* Här ingår även Anders Karlström som under perioden 200201–200831 var tillfällig CFO och fakturerade bolaget konsultarvode.
| Löner och ersättning till ledande befattningshavare 2019 | Lön och andra ersättningar |
Rörlig ersättning |
Sociala avgifter | Varav pensions kostnader |
Övriga ersättningar/ förmåner |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkställande direktör | 3 941 | 740 | 1 527 | 1 200 | 106 | 7 514 |
| Övriga ledningsgruppen | 9 220 | 1 382 | 3 425 | 885 | 298 | 15 210 |
| Summa | 13 161 | 2 122 | 4 952 | 2 085 | 404 | 22 724 |
Koncernens ledningsgrupp har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnaden avser den kostnad som belastat årets resultat.
| befattningsbehavare i koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Löner och ersättningar | 75 351 | 78 631 |
| Sociala kostnader | 24 191 | 22 692 |
| Varav pensionskostnader | 10 474 | 8 535 |
| Totalt | 99 542 | 101 323 |
Henrik Perbeck, verkställande direktör från mars 2018. Uppsägningstid från bolagets sida är 6 månader. Avgångsvederlag om 12 månader utgår men avräknas från ersättning från annan arbetsgivare. Från den anställdes sida är uppsägningstiden 6 månader. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremier bekostas av bolaget med belopp på 25 procent av fast lön.
Uppsägningstiderna från bolagets sida varierar mellan 6 och 12 månader. Från de anställdas sida är uppsägningstiderna 6 månader. Avgångsvederlag upp till 6 månader utgår men avräknas mot ersättning från annan arbetsgivare. Pensionsåldern underskrider inte 65 år i något fall. Pensionspremierna, som bekostas av bolaget, uppgår till 25–30 procent av grundlön exklusive bilförmån.
Inom Lesjöfors och Habia tillverkas produkter som säljs medan Beijer Tech i huvudsak köper in och säljer produkter. Inom Beijer Techs verksamheter förekommer även viss försäljning av service. Intäkten redovisas när kontrollen för varan övergår till kunden. Detta sker vanligtvis vid leverans från lager men kan beroende på leveransvillkor ske senare i vissa fall. Vid den tidpunkten har kunden bestämmanderätt över produkterna och Beijer Alma har uppfyllt sina åtaganden. Inom Habia Cable bedrivs försäljning av stora projekt till kunder inom offshore som vinstavräknas över tid i takt med att prestationsåtagandena uppfylls. Projektens leveranstid från start av produktion till slutlig leverans har under året inte överstigit tolv månader. Avräkningsmetoden för fastställande av färdigställandegrad bygger på antalet kilometer färdigproducerad och testad kabel enligt en i förväg fastställd testmetod som överenskommits med respektive kund. Kostnader för att erhålla och fullfölja sådana projekt aktiveras och redovisas som immateriell tillgång, för att omklassificeras till rörelsens kostnader i takt med att motsvarande intäkt redovisas (se not 15). Vid årsskiftet 2020 hade bolagen återstående prestationsåtaganden om 5,8 Mkr (12,8). Dessa förväntas redovisas under första kvartalet kommande år. Av nettoomsättningen som uppgick till 4 250 Mkr (4 622) har majoriteten utgjorts av försäljning vid en tidpunkt medan 168 Mkr (193) utgörs av försäljning där leveransen av vara eller tjänst skett över tid. Det är framförallt Beijer Tech och Habia Cable som har försäljning över tid. Kundkredittiden för koncernens försäljning är vanligtvis 30 dagar och överskrider inte i något fall ett år. Därför bedöms ingen finansieringskomponent föreligga. Kundfordran redovisas vid leveranstidpunkten eftersom fordran då blir ovillkorlig.
I delar av verksamheterna finns kunder som har rabatter baserade på årsvolymer. Denna rabatt beräknas vid periodens utgång och minskar intäkterna. Vid årsskiftet finns skuldförda kundrabatter på 57 Mkr (62). Dessa redovisas under upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Koncernens redovisade avtalstillgångar och avtalsskulder framgår av not 22, 27 och 28. Avtalstillgångarna återfinns i not 22 och utgörs av vinstavräkning 5,6 Mkr (12,4) och upplupna provisioner 0,2 Mkr (0,4). Avtalsskulderna utgörs av förskott från kunder som återfinns i not 28 och uppgår till 6,8 Mkr (7,4) och övriga avtalsskulder som återfinns i not 27 och uppgår till 1,6 Mkr.
Koncernen är uppdelad i tre separata dotterkoncerner. Varje underkoncern leds av en VD som ingår i koncernledningen för Beijer Alma. Inom två av dotterkoncernerna finns två affärsområden som utgör Rörelsesegment. Dessa är Chassi- och Industrifjädrar inom Lesjöfors och Flödesteknik och Industriprodukter inom Beijer Tech. Det två rörelsesegmenten inom varje dotterkoncern uppfyller IFRS 8:s krav på aggregering varför de har slagits samman till ett rörelsesegment per dotterkoncern vilka då utgör rapporterande segment. Inom Habia Cable finns ingen uppdelning på affärsområden, varför hela Habia Cable utgör ett segment. Den ekonomiska information som behandlas av VD och som används för att fatta strategiska beslut utgår från segmentsuppdelningen enligt nedan.
Övriga avser moderbolaget som är ett holdingbolag utan extern fakturering samt ett antal mindre dotterbolag med ringa verksamhet. Rörelseresultat är det resultatmått som följs upp av koncernledningen.
Eventuell försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor. Ingen enskild kund står för mer än 5 procent av koncernens intäkter.
| Övriga | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | Lesjöfors | Habia | Beijer Tech | (moderbolag m m) | Eliminering | Summa |
| Segmentets intäkter | 2 448,7 | 804,0 | 997,1 | 22,2 | –22,2 | 4 249,8 |
| Försäljning mellan segment | – | – | – | – | – | 0,0 |
| Intäkter från externa kunder | 2 448,7 | 804,0 | 997,1 | – | – | 4 249,8 |
| Rörelseresultat | 441,2 | 53,7 | 69,7 | –19,8 | – | 544,8 |
| Finansiella intäkter | 0,6 | 0,1 | 0,2 | –84,4 | 84,4 | 0,9 |
| Finansiella kostnader | –12,8 | –6,2 | –8,4 | –3,6 | 0,6 | –30,4 |
| Resultat efter finansnetto | 429,0 | 47,6 | 61,5 | –107,8 | 85,0 | 515,3 |
| Bokslutsdispositioner | –90,0 | – | – | 90,0 | – | 0,0 |
| Skatt | –77,7 | –14,9 | –13,0 | –12,8 | – | –118,4 |
| Minoritet | – | – | –0,3 | – | – | –0,3 |
| Redovisat resultat | 261,3 | 32,7 | 48,2 | –30,6 | 85,0 | 396,6 |
| I rörelseresultatet ingår | ||||||
| Avskrivningar | 148,2 | 41,8 | 48,9 | – | 0,8 | 239,7 |
| varav nedskrivning | – | – | 6,0 | – | – | 6,0 |
| Resultatandel i intressebolag | 0,4 | – | – | – | – | 0,4 |
| Tillgångar | 2 934,4 | 688,3 | 929,7 | 961,2 | –829,2 | 4 684,4 |
| Skulder | 1 170,3 | 329,0 | 680,4 | 230,7 | –226,0 | 2 184,4 |
| Varav räntebärande | 565,5 | 141,6 | 299,4 | 184,6 | –2,6 | 1 188,5 |
| Kassamedel (ingår i tillgångar) | 456,7 | 112,3 | 47,0 | 0,5 | – | 616,5 |
| Nettoskuld* | 108,8 | 29,4 | 252,4 | 184,1 | –2,6 | 572,1 |
| Investeringar i materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 91,0 | 11,5 | 21,9 | – | – | 124,4 |
| Försäljning utanför Sverige, % | 85,4 | 94,2 | 40,3 | – | – | 76,5 |
| Intäkter per affärsområde (Mkr) | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| LESJÖFORS | ||
| Industri | 1 840 | 1 923 |
| Chassi | 609 | 641 |
| Summa Lesjöfors | 2 449 | 2 564 |
| HABIA CABLE | ||
| Summa Habia | 804 | 978 |
| BEIJER TECH | ||
| Flödesteknik | 434 | 481 |
| Industriprodukter | 563 | 599 |
| Summa Beijer Tech | 997 | 1 080 |
| Koncernen | 4 250 | 4 622 |
| Övriga | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | Lesjöfors | Habia | Beijer Tech | (moderbolag m m) | Eliminering | Summa |
| Segmentets intäkter | 2 563,5 | 978,6 | 1 080,3 | 18,2 | –18,2 | 4 622,4 |
| Försäljning mellan segment | – | – | – | – | – | 0,0 |
| Intäkter från externa kunder | 2 563,5 | 978,6 | 1 080,3 | – | – | 4 622,4 |
| Rörelseresultat | 441,3 | 80,1 | 81,4 | –20,2 | 582,6 | |
| Finansiella intäkter | 0,6 | 0,3 | 0,2 | 228,5 | –228,5 | 1,1 |
| Finansiella kostnader | –13,0 | –7,1 | –5,0 | –1,8 | 0,6 | –26,3 |
| Resultat efter finansnetto | 428,9 | 73,3 | 76,6 | 206,5 | –227,9 | 557,4 |
| Bokslutsdispositioner | –100,0 | – | – | 97,1 | 2,9 | 0,0 |
| Skatt | –72,8 | –19,3 | –18,7 | –15,8 | – | –126,6 |
| Redovisat resultat | 256,1 | 54,0 | 57,9 | 287,8 | –225,0 | 430,8 |
| I rörelseresultatet ingår | ||||||
| Avskrivningar | 142,8 | 47,0 | 40,1 | – | 0,8 | 230,7 |
| Resultatandel i intressebolag | – | – | – | – | – | 0,0 |
| Tillgångar | 2 883,7 | 750,0 | 730,7 | 1 055,0 | –864,6 | 4 554,8 |
| Skulder | 1 366,0 | 409,9 | 464,7 | 170,9 | –273,9 | 2 137,6 |
| Varav räntebärande | 738,0 | 170,8 | 147,5 | 129,7 | – | 1 186,0 |
| Kassamedel (ingår i tillgångar) | 368,8 | 25,9 | 7,7 | 62,7 | – | 465,1 |
| Nettoskuld* | 369,2 | 145,0 | 139,8 | 66,9 | – | 720,9 |
| Investeringar i materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 153,9 | 18,9 | 48,2 | 0,3 | 0,1 | 221,4 |
| Försäljning utanför Sverige, % | 85,4 | 93,9 | 38,0 | – | – | 76,1 |
*Nettoskuld anges exklusive IFRS 16.
Försäljningen från Beijer Almas dotterbolag till kunder runt om i världen fördelas per land där kunden befinner sig enligt nedan.
| Försäljning per land (Mkr) | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Sverige | 1 001 | 1 121 |
| Tyskland | 499 | 522 |
| Storbritannien | 306 | 320 |
| Kina | 262 | 302 |
| Norge | 247 | 292 |
| Finland | 239 | 224 |
| Danmark | 167 | 174 |
| Polen | 140 | 166 |
| Nederländerna | 131 | 148 |
| Frankrike | 102 | 132 |
| Ryssland | 92 | 96 |
| Belgien | 85 | 95 |
| Tjeckien | 77 | 100 |
| Ungern | 61 | 68 |
| Rumänien | 39 | 40 |
| Slovakien | 38 | 47 |
| USA & Canada | 177 | 200 |
| Övriga Asien | 167 | 204 |
| Övriga Europa | 112 | 119 |
| Övriga Europeiska unionen | 227 | 212 |
| Övriga världen | 81 | 40 |
| Totalt | 4 250 | 4 622 |
| Anläggningstillgångarna fördelade per land (Mkr) | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Sverige | 880 | 761 |
| Danmark | 81 | 90 |
| Finland | 119 | 127 |
| Kina | 65 | 80 |
| Lettland | 93 | 92 |
| Nederländerna | 194 | 199 |
| Slovakien | 74 | 84 |
| Storbritannien | 294 | 210 |
| Tyskland | 325 | 351 |
| USA | 122 | 113 |
| Övriga Asien | 66 | 76 |
| Övriga Europa | 27 | 30 |
| Övriga EU | 8 | 13 |
| Totalt | 2 348 | 2 226 |
| Arvoden till revisorer ingår i administrationskostnader enligt nedan. | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | ||
| KPMG | PWC | KPMG | PWC | ||
| Revisionsuppdrag | 4 362 | 4 107 | 549 | 731 | |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 420 | 639 | 290 | 237 | |
| Skatterådgivning | 43 | 520 | – | – | |
| Övriga tjänster | 140 | 249 | 71 | 137 | |
| Övriga revisorer | |||||
| Revisionsuppdrag | 4 092 | 3 163 | 452 | – | |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 654 | 206 | 81 | – | |
| Skatterådgivning | 795 | 1 121 | – | – | |
| Övriga tjänster | 1 122 | 786 | 111 | – | |
| Totalt | 11 628 | 10 791 | 1 554 | 1 105 |
Under räkenskapsåret 2020 har ersättningen till det revisionsföretaget och dess nätverk från Beijer Alma-koncernen uppgått
till 5,0 Mkr (varav 3,0 Mkr till revisionsföretaget) fördelat på följande kategorier:
■ Revisionsuppdrag 4,4 Mkr till revisionsföretaget och nätverk; varav 2,7 Mkr till revisionsföretaget.
■ Övriga lagstadgade uppdrag 0,4 Mkr till revisionsföretaget och nätverk; varav 0,1 Mkr till revisionsföretaget.
■ Skatterådgivning 0,04 Mkr till revisionsföretaget och nätverk; varav 0 Mkr till revisionsföretaget.
■ Övriga tjänster 0,2 Mkr till revisionsföretaget och nätverk; varav 0,2 Mkr till revisionsföretaget.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Omvärdering tilläggsköpeskilling | 17 200 | – | – | – |
| Övrigt | 1 500 | – | – | – |
| Management fee | – | – | 18 200 | 18 200 |
| Totalt | 18 700 | 0 | 18 200 | 18 200 |
Statliga bidrag och avgiftslättnader har redovisats som en minskning av kostnaderna i resultaträkningen. Ett statligt bidrag redovisas inte i resultatet förrän det finns en rimlig säkerhet att enheten kommer att uppfylla villkoren som gäller för bidraget och att bidraget kommer att erhållas. Totalt har 65,3 Mkr bidrag och avgiftslättnader har mottagits, av vilka 32,6 Mkr är för korttidsarbete. Av de totala stöden och avgiftslättnaderna var 24,7 Mkr i hänförligt till verksamheter i Sverige.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Andel av resultat från | ||
| Hanil Precision Co Ltd | 400 | 217 |
| Totalt | 400 | 217 |
Rörelseresultatet har belastats med avskrivningar enligt följande:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 106 643 | 114 558 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 31 119 | 20 762 |
| Byggnader | 23 857 | 21 613 |
| Markanläggningar | 1 067 | 847 |
| Nyttjanderättstillgångar | 68 315 | 66 616 |
| Andra immateriella tillgångar | 8 675 | 6 770 |
| Totalt | 239 676 | 231 166 |
Avskrivningarna fördelas per rad i resultaträkningen enligt följande: kostnader för sålda varor 221,3 Mkr, försäljningskostnader 9,4 Mkr och administrationskostnader 9 Mkr.
I moderbolaget har avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer gjorts med 30 kkr (41).
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Kostnader fördelade på kostnadsslag | 2020 | 2019 |
| Materialkostnader | 1 810 485 | 2 051 521 |
| Kostnader för ersättningar till anställda (not 2) | 1 179 173 | 1 239 922 |
| Utvecklingskostnad som ej belastat respektive order | 13 159 | 15 137 |
| Avskrivningar (not 9) | 239 676 | 230 742 |
| Övriga kostnader | 462 545 | 501 816 |
| Totalt | 3 705 038 | 4 039 138 |
| Information om koncernens nyttjanderättstillgångar och leasingskulder framgår av tabellen nedan. | Koncernen | |
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Nyttjanderättstillgångar | ||
| Fastigheter | 167 132 | 169 130 |
| Motorfordon | 26 893 | 20 941 |
| Övriga leasade tillgångar | 9 687 | 14 690 |
| Summa | 203 712 | 204 761 |
| Leasingskulder | ||
| Långfristiga leasingskulder | 135 681 | 130 969 |
| Kortfristiga leasingskulder | 65 816 | 68 467 |
| Summa | 201 497 | 199 436 |
| Årets avskrivningar per typ av nyttjanderättstillgång | ||
| Fastigheter | 52 406 | 54 002 |
| Motorfordon | 13 397 | 8 888 |
| Övriga leasade tillgångar | 2 512 | 3 726 |
| Summa | 68 315 | 66 616 |
| Förfallodatum för framtida betalningar som ingår i leasingskuld per 31 december | ||
| Betalas inom ett år | 67 580 | 71 741 |
| Betalas inom ett till tre år | 95 526 | 71 659 |
| Betalas inom tre till fem år | 38 421 | 42 880 |
| Betalas senare än fem år | 20 430 | 31 686 |
| Summa framtida leasingbetalningar | 221 958 | 217 966 |
Räntor avseende leasingåtaganden ingår i finansnettot med 8,9 Mkr (8,9). Betalningar för hyreskontrakt och leasar belastar kassaflödet med 75 Mkr (64) och ingår som del i amorteringar och räntekostnader. Leasingutgifter av lågt värde och korttidsleasing uppgick till 2,7 Mkr.
Under året har inga hyresavtal påverkats av hyreslättnader till följd av stödåtgärder på grund av covid-19 pandemin.
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Reverserad anteciperad utdelning 2019 Anteciperad utdelning från |
–225 000 | – |
| Beijer Tech AB | 30 000 | 55 000 |
| Habia Cable AB | – | 50 000 |
| Lesjöfors AB | 110 000 | 120 000 |
| AIHUK AB | – | 2 900 |
| Totalt | –-85 000 | 227 900 |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | Moderbolaget 2019 |
|
| Aktuell skatt för perioden | –114 825 | –128 691 | –12 803 | –15 804 |
| Uppskjuten skatt avseende: | ||||
| obeskattade reserver | –1 389 | –913 | – | – |
| avsättningar | –2 069 | 2 859 | – | – |
| Aktuell skatt hänförlig till tidigare år | – | 155 | – | – |
| Totalt | –118 283 | –126 590 | –12 803 | –15 804 |
| Skillnad mellan skattekostnad och 21,4 procent skatt | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | 515 221 | 557 380 | –17 739 | 306 564 |
| 21,4% på detta | –110 257 | –119 279 | 3 796 | –65 605 |
| Skatt för perioden | –118 284 | –126 590 | –12 803 | –15 804 |
| Skillnadsbelopp | –8 027 | –7 311 | –16 599 | 49 801 |
| Specifikation av skillnadsbelopp Effekt av |
2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| utländska skattesatser | –1 255 | –1 215 | – | – |
| ej avdragsgilla kostnader | –1 782 | –2 758 | –287 | –558 |
| ej skattepliktiga intäkter | 946 | 59 | –16 312* | 49 393 |
| underskott i utländska dotterbolag | –2 962 | –100 | – | – |
| tidigare ej redovisad uppskjuten skatt | –2 974 | –3 327 | – | 966 |
| Totalt | –8 027 | –7 311 | –16 599 | 49 801 |
*Inkluderar effekt av reverserade anteciperade utdelningar.
Koncernens vägda genomsnittliga skattesats uppgick till 23,0 procent (22,7).
I övrigt totalresultat redovisas kassaflödessäkringar efter skatt. Under 2020 redovisas en skattekostnad på 2 364 kkr och under 2019
en skattekostnad på 12 kkr avseende kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat. Det finns inga andra effekter av skatt i övrigt totalresultat.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Använt resultat för beräkning av resultatet per aktie | ||
| Redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 396 663 | 430 790 |
| Antal aktier | 60 262 200 | 60 262 200 |
| Resultat per aktie, kr | 6,58 | 7,15 |
Det finns inga utestående program avseende konvertibler eller optioner varför antalet utestående aktier är samma både före och efter utspädning.
| 2020 | 2019 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 875 209 | 706 354 |
| Förvärv 1) | 153 609 | 163 385 |
| Omklassificeringar | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –16 629 | 5 470 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 1 012 189 | 875 209 |
| Ingående nedskrivningar | 112 059 | 112 244 |
| Årets nedskrivningar | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 4 | –1 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 112 063 | 112 243 |
| Redovisat värde | 900 126 | 762 966 |
| NO | |
|---|---|
| T | |
| 14 | |
| –1 | |
| 5 | |
| 1) Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Spibelt BV | – | 80 847 |
| Lundgrens Norge AS | – | 1 770 |
| KTT Tekniikka Oy | – | 37 621 |
| Uudemaan Murskaus (inkråmsförvärv) | – | 9 512 |
| Encitech Connectors AB | – | 33 635 |
| INU Gruppen | 84 692 | – |
| Metrol | 57 691 | – |
| PA Ventiler AB | 11 226 | – |
| Summa | 153 609 | 163 385 |
| Koncernens totala redovisade goodwillvärden fördelar sig på rörelsegrenarna som fr o m 2018 är de kassagenererande enheterna (Mkr) | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Lesjöfors Chassi | 29,0 | 29,0 |
| Lesjöfors Industri | 330,4 | 282,5 |
| Habia Telecom | – | – |
| Habia Övrig industri | – | 58,8 |
| Habia Cable | 56,7 | – |
| Beijer Tech Flödesteknik | 265,0 | 258,8 |
| Beijer Tech Industriprodukter | 219,0 | 133,9 |
| Summa | 900,1 | 763,0 |
Värdet på goodwill testas genom nedskrivningstest årligen och om det finns indikationer på värdenedgång. Testerna sker för respektive kassagenererande enhet vilka utgörs av koncernens affärsområden. Dessa är Chassi och Industrifjädrar inom Lesjöfors, Habia Cable samt Flödesteknik och Industriprodukter inom Beijer Tech. Under 2020 har Beijer Alma ändrat sin nedskrivningsprövning rörande Habia Cable. Då området Telecom har minskat i betydelse är det inte längre relevant att göra en uppdelning på Telecom och Övrig industri. Nedskrivningsprövningen har istället gjorts på totala Habia Cable.
Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden. För det första prognosåret 2021 används fastställda prognoser och de kommande fyra åren används i möjligaste mån tillgängliga strategiplaner. Där dessa saknas har uppskattade värden baserade på en tillväxttakt på en till två procent använts (oförändrade jämfört med föregående år). Väsentliga antaganden som beräkningarna bygger på är: ■ Prognostiserade brutto- och rörelsemarginaler
■ Tillväxttakt för perioderna efter budgetperioden
■ Vald diskonteringsränta efter skatt
Prognostiserade brutto- och rörelsemarginaler har fastställts av ledningen baserat på historiska utfall och åtgärder och planer i de antagna prognoserna. För tiden efter prognosperioden har en tillväxttakt på en till två procent använts. Vid testet i samband med 2019 års bokslut användes motsvarande tillväxttakt för samtliga perioder efter prognosperioden. Effekterna av IFRS 16 ingår inte i nedskrivningsprövningarna och följdaktligen inte heller i beräkningen av diskonteringsränta.
Diskonteringsräntan består av komponenterna riskfri ränta, marknadens riskpremie och en bolagsspecifik riskpremie. Diskonteringsräntan som används i 2020 års nedskrivningstest är 7,1 procent (7,1) för Flödesteknik och Industriprodukter inom Beijer Tech, 8,0 procent (7,5) inom Habia Cable och 7,8 procent (7,7) för Chassi och Industrifjädrar inom Lesjöfors. Skillnaderna mellan dotterbolagen beror på skilda riskprofiler.
2020 års nedskrivningstester har inte medfört någon nedskrivning. Flera känslighetsanalyser har gjorts där tillväxttakten halverats och diskonteringsräntan ökat med ett respektive två procent. Dessa förutsättningar innebar inte heller något nedskrivningsbehov för någon av de kassaflödesgenererande enheterna.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 84 198 | 76 953 |
| Inköp | 6 587 | 6 841 |
| Förvärv av dotterbolag | 28 253 | 8 258 |
| Omklassificeringar | – | –7 912 |
| Omräkningsdifferenser | – | 58 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 119 038 | 84 198 |
| Ingående avskrivningar | 48 620 | 41 800 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – |
| Omklassificeringar | – | – |
| Årets avskrivningar | 8 676 | 6 770 |
| Omräkningsdifferenser | 607 | 50 |
| Utgående ack. avskrivningar | 57 903 | 48 620 |
| Ingående nedskrivningar | 1 018 | 1 019 |
| Omräkningsdifferenser | – | –1 |
| Utgående nedskrivningar | 1 018 | 1 018 |
| Redovisat värde | 60 117 | 34 560 |
Tillgångarna består av förvärvade kundrelationer, licenser för mjukvaror och aktiverade kostnader för att erhålla och fullgöra avtal.
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | Mark | Byggnader | Maskiner | Inventarier | Totalt |
| Ingående anskaffningsvärde | 124 727 | 711 602 | 1 886 540 | 286 804 | 3 009 673 |
| Inköp | 63 | 26 128 | 61 332 | 27 095 | 114 618 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | –29 138 | –6 743 | –35 881 |
| Genom förvärv av dotterbolag | – | 31 244 | 20 528 | 5 257 | 57 029 |
| Omklassificeringar | 821 | 2 455 | 534 | 5 746 | 9 556 |
| Omräkningsdifferenser | –4 981 | –17 741 | –72 713 | –11 104 | –106 539 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 120 630 | 753 688 | 1 867 083 | 307 055 | 3 048 456 |
| Ingående avskrivningar | 6 005 | 279 500 | 1 316 671 | 204 358 | 1 806 534 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | –25 808 | 1 508 | –24 300 |
| Genom förvärv av dotterbolag | – | – | 5 157 | –5 845 | –688 |
| Omklassificeringar | 281 | –5 066 | 7 200 | 2 767 | 5 182 |
| Årets avskrivningar | 1 067 | 23 857 | 106 643 | 31 119 | 162 686 |
| Omräkningsdifferenser | –79 | –6 552 | –48 621 | –12 529 | –67 781 |
| Utgående ack. avskrivningar | 7 274 | 291 739 | 1 361 242 | 221 378 | 1 881 633 |
| Ingående nedskrivningar | 58 | – | 5 042 | 1 878 | 6 978 |
| Omklassificeringar | – | – | 271 | – | 271 |
| Årets nedskrivningar | – | – | 1 499 | – | 1 499 |
| Omräkningsdifferenser | – | – | –111 | – | –111 |
| Utgående nedskrivningar | 58 | 0 | 6 701 | 1 878 | 8 637 |
| Redovisat värde | 113 298 | 461 949 | 499 140 | 83 799 | 1 158 186 |
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | Mark | Byggnader | Maskiner | Inventarier | Totalt |
| Ingående anskaffningsvärde | 81 745 | 581 161 | 1 652 512 | 232 184 | 2 547 602 |
| Inköp | 2 003 | 62 740 | 113 673 | 42 972 | 221 388 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | –6 902 | –5 628 | –12 530 |
| Genom förvärv av dotterbolag | 39 404 | 42 706 | 100 620 | 5 337 | 188 067 |
| Omklassificeringar | 1 810 | 15 682 | –3 813 | 6 014 | 19 693 |
| Omräkningsdifferenser | –235 | 9 313 | 30 450 | 5 925 | 45 453 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 124 727 | 711 602 | 1 886 540 | 286 804 | 3 009 673 |
| Ingående avskrivningar | 5 139 | 252 245 | 1 125 864 | 169 696 | 1 552 944 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | 3 314 | 6 697 | 10 011 |
| Genom förvärv av dotterbolag | – | 3 601 | 56 970 | 1 166 | 61 737 |
| Omklassificeringar | – | 96 | –3 056 | 3 056 | 96 |
| Årets avskrivningar | 910 | 21 399 | 111 851 | 22 581 | 156 741 |
| Omräkningsdifferenser | –44 | 2 159 | 21 728 | 1 162 | 25 005 |
| Utgående ack. avskrivningar | 6 005 | 279 500 | 1 316 671 | 204 358 | 1 806 534 |
| Ingående nedskrivningar | 58 | – | 5 212 | 1 526 | 6 796 |
| Omklassificeringar | – | – | – | – | 0 |
| Årets nedskrivningar | – | – | – | 381 | 381 |
| Omräkningsdifferenser | – | – | –170 | –29 | –199 |
| Utgående nedskrivningar | 58 | 0 | 5 042 | 1 878 | 6 978 |
| Redovisat värde | 118 664 | 432 102 | 564 827 | 80 568 | 1 196 161 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Inventarier | 2020 | 2019 |
| Ingående anskaffningsvärde | 1 842 | 2 813 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | –971 |
| Omräkningsdifferenser | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 1 842 | 1 842 |
| Ingående avskrivningar | 1 639 | 1 667 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | –69 |
| Årets avskrivningar | 30 | 41 |
| Utgående ack. avskrivningar | 1 669 | 1 639 |
| Redovisat värde | 173 | 203 |
Koncernen Bokfört värde Bokfört värde Kapitalandel procent Säte 2020 2019 Hanil Precision Co Ltd 20 Pusan, Sydkorea 26 067 27 973 Totalt 26 067 27 973
Hanil Precision Co Ltd är en sydkoreansk gasfjädertillverkare som omsätter ca 175 Mkr (195) med en rörelsemarginal på 4 procent (5). Under året har Lesjöfors köpt gasfjädrar från Hanil för 7 Mkr (21). Köpen har gjorts på marknadsmässiga villkor.
| Koncernens andel per 31/12 2020 (Mkr) | Tillgångar | Skulder | Intäkter | Redovisat resultat |
|---|---|---|---|---|
| Hanil Precision Co Ltd | 31 | 12 | 35 | 0,4 |
| Koncernen | ||||
| 2020 | 2019 | |||
| Ingående värde | 27 973 | 27 971 | ||
| Resultatandel efter skatt | 400 | 217 | ||
| Inköp | – | – | ||
| Omräkningsdifferens | –1 086 | 1 616 | ||
| Nedskrivning | –1 220 | –1 831 | ||
| Redovisat värde | 26 067 | 27 973 |
| Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | Org.nr | Antal | Säte | Redovisat värde | Justerat eget kapital |
| Lesjöfors AB | 556001-3251 | 603 500 | Karlstad | 178 600 | 1 764 118 1) |
| Habia Cable AB | 556050-3426 | 500 000 | Upplands Väsby | 95 576 | 359 335 |
| Beijer Tech AB | 556650-8320 | 50 000 | Tyresö | 333 324 | 249 277 2) |
| AIHUK AB | 556218-4126 | 9 000 | Uppsala | 289 | 1 197 |
| Beijer Alma Leasing AB | 556500-0535 | 10 000 | Uppsala | 977 | 1 223 |
| Beijer Alma Ventures AB | 556230-9608 | 145 000 | Uppsala | 1 846 | 2 082 |
| Totalt | 610 612 |
1) Före anteciperad utdelning till moderbolaget om 110 000.
2) Före anteciperad utdelning till moderbolaget om 30 000.
| Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | Org.nr | Antal | Säte | Bokfört värde | Justerat eget kapital |
| Lesjöfors AB | 556001-3251 | 603 500 | Karlstad | 100 000 | 1 513 673 1) |
| Habia Cable AB | 556050-3426 | 500 000 | Upplands Väsby | 95 576 | 339 913 2) |
| Beijer Tech AB | 556650-8320 | 50 000 | Tyresö | 333 324 | 266 018 3) |
| AIHUK AB | 556218-4126 | 9 000 | Uppsala | 289 | 1 196 4) |
| Beijer Alma Leasing AB | 556500-0535 | 10 000 | Uppsala | 977 | 1 240 |
| Beijer Alma Ventures AB | 556230-9608 | 145 000 | Uppsala | 1 846 | 2 082 |
| Totalt | 532 012 |
1) Före anteciperad utdelning till moderbolaget om 120 000.
2) Före anteciperad utdelning till moderbolaget om 50 000.
3) Före anteciperad utdelning till moderbolaget om 55 000.
4) Före anteciperad utdelning till moderbolaget om 2 900.
Samtliga bolag ägs till 100 procent.
Lesjöfors är en fjäderproducent, Habia Cable producerar specialkabel, Beijer Tech bedriver industrihandel. Dessa bolag är självständiga segment. Övriga bolag är vilande.
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Ing anskaffningsvärde | 526 366 | 526 366 |
| Utg anskaffningsvärde | 526 366 | 526 366 |
| Ingående uppskrivningar | 8 034 | 8 034 |
| Försäljning | – | – |
| Årets uppskrivningar | 78 600 | – |
| Utgående uppskrivningar | 86 634 | 8 034 |
| Ingående nedskrivningar | 2 388 | 2 388 |
| Årets nedskrivningar | – | – |
| Utgående nedskrivningar | 2 388 | 2 388 |
| Redovisat värde | 610 612 | 532 012 |
Samtliga bolag ägs till 100 procent med två undantag.
Lesjöfors Gas Springs LV genom avtal tillförs minoritetsägandet ingen del av resultatet.
Beijer Inu ägs till 75 procent och minoritetsägandet tillförs del i resultatet.
| Lesjöfors Fjädrar AB 556063-5244 100 Filipstad Lesjöfors Automotive AB 556335-0882 100 Växjö Lesjöfors Stockholms Fjäder AB 556062-9890 100 Stockholm Lesjöfors Springs and Pressings AB 556997-0675 100 Stockholm Lesjöfors Industrifjädrar AB 556593-7967 100 Herrljunga Lesjöfors Banddetaljer AB 556204-0773 100 Värnamo Stece Fjädrar AB 556753-6114 100 Mönsterås Lesjöfors A/S 26376521 100 Köpenhamn, Danmark Lesjöfors A/S 968703439 100 Oslo, Norge Oy Lesjöfors AB 356.422 100 Åminnefors, Finland Lesjöfors Springs Oy 229.771 100 Åbo, Finland Lesjöfors Springs Ltd 3141628 100 Elland, Storbritannien Lesjöfors Springs (UK) Ltd 2483860 100 Elland, Storbritannien Lesjöfors Springs GmbH DE812397971 100 Hagen,Tyskland Lesjöfors Industrial Springs & Pressings GmbH DE815378385 100 Hagen,Tyskland Lesjöfors China Ltd 91320411770525524U 100 Changzhou, Kina Harris Springs Ltd 1299095 100 Reading, Storbritannien European Springs & Pressings Ltd GB 853997954 100 Beckenham, Storbritannien Lesjöfors Springs LV 42103030622 100 Liepaja, Slovakien Lesjöfors Gas Springs LV 42103045346 63 Liepaja, Slovakien Lesjöfors Springs Russia 1105009002010 100 Moskva, Ryssland Stumpp+Schüle 220825 100 Beuren, Tyskland Lesjöfors Deutschland GmbH DE289871861 100 Velbert, Tyskland Lesjöfors Springs Slovakia 17772672 100 Myjava, Slovakien Lesjöfors Springs America Inc 47-2245852 100 Scranton, USA John While Group 19900585N 100 Singapore AB Spiralspecialisten 556058-9151 100 Tyresö Spiralspecialisten Fastighets AB 556483-6244 100 Tyresö Spibelt Beheer B.V 62783467 100 Haaksbergen, Nederländerna Metrol Springs Ltd 01877760 100 Northampton, Storbritannien Nitro Springs Manufacturing Ltd 04336753 100 Northampton, Storbritannien Habia Benelux BV 20027506 100 Breda, Nederländerna Habia Cable Asia Ltd 30476936 100 Hongkong, Kina Habia Cable China Ltd 720671195 100 Changzhou, Kina Habia Cabel GmbH HRB 21341 KI 100 Norderstedt, Tyskland Habia Cable Ltd. 1285451 100 Mansfield, Storbritannien Habia Cable SA 1105009002010 100 Orleans, Frankrike Habia Cable Sp Zoo KRS0000243459 100 Doluje, Polen HC AB Korea Ltd. 635-88-01045 100 Seul, Sydkorea Beijer Industri AB 556031-1549 100 Malmö Lundgrens Sverige AB 556063-3504 100 Göteborg Beijer OY 10900757 100 Helsingfors, Finland Preben Z Jenssen A/S 44551128 100 Hedehusene, Danmark Norspray AS 976698118 100 Stavanger Norge Svenska Brandslangsfabriken AB 556199-1745 100 Skene Enictech AB 556187-1004 100 Halmstad Lundgrens Norge AS 926502204 100 Norge KTT Teknikka OY 2468058-1 100 Finland BeijerInu 559260-5892 75 Tyresö Alma Uppsala 556480-0133 100 Uppsala |
Dotterbolagens innehav av andelar i koncernföretag | Org.nr | Procentuell andel | Säte |
|---|---|---|---|---|
| Daxpen Holding AB | 556536-1757 | 100 | Uppsala |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Råmaterial | 324 890 | 379 134 |
| Produkter i arbete | 80 469 | 109 034 |
| Färdigvaror | 539 590 | 563 091 |
| Totalt | 944 949 | 1 051 259 |
Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnader sålda varor och uppgår till 1 810 Mkr (2 051).
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Totalt utestående kundfordringar | 642 627 | 692 011 |
| Reserv för osäkra fordringar | –13 447 | –13 144 |
| Bokfört värde | 629 180 | 678 867 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Förfallet belopp | 89 603 | 142 973 |
| Varav förfallet mer än 30 dagar | 34 017 | 66 449 |
| Varav förfallet mer än 90 dagar | 9 677 | 16 759 |
| Reserv för osäkra fordringar | 13 447 | 13 144 |
Den 31/12 2020 fanns kundfordringar om 34 Mkr (66) som var förfallna med mer än 30 dagar och för vilka reserveringar för förväntade kreditförluster gjorts. Koncernen använder kreditförsäkringar selektivt, främst i Asien. Av de kundfordringar som var förfallna mer än 30 dagar täcks 4 Mkr av kreditförsäkringar. Det har inte bedömts finnas behov av förlustreserv för försäkrade fordringar.
| Reserv för osäkra fordringar | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 13 144 | 10 535 |
| Årets reservering | 1 340 | 5 288 |
| Återföring av tidigare reserveringar | –1 001 | –2 679 |
| Bortskrivning av fordringar | –36 | – |
| Utgående balans | 13 447 | 13 144 |
| Specificering av årets reserv | ||
|---|---|---|
| Reserv för ej förfallna fordringar | 5 733 | 1 763 |
| Reserv för fordringar förfallna mindre än 30 dagar | 78 | 1 036 |
| Reserv för fordringar förfallna 31–90 dagar | 3 529 | 1 619 |
| Reserv för fordringar förfallna mer än 90 dagar | 4 107 | 8 726 |
| Summa | 13 447 | 13 144 |
Koncernen tillämpar förenklade metoden för beräkning av förväntade kreditförluster på kundfordringar och avtalstillgångar. Metoden innebär att förväntade förluster under fordrans hela löptid används som utgångspunkt då förlustriskreservering görs. För att beräkna förväntade kreditförluster grupperas fordringarna baserat på kreditkaraktär och antal dagars dröjsmål. Kundfordringarnas nedskrivningsbehov fastställs sedan utifrån historiska erfarenheter av kundförluster på liknande fordringar. Kreditförlusterna värderas som nuvärdet av alla underskott i kassaflödena (d.v.s. skillnaden mellan kassaflödena i enlighet med avtalet och det kassaflödet som koncernen förväntar sig att erhålla). Historiskt har koncernen haft låga kundförluster. Riskspridningen är god på företag, branscher och geografiska marknader. Det finns ingen enskild kund vars nedskrivningsbehov uppgår till väsentligt belopp.
Den maximala exponeringen för kreditrisk på kundfordringar utgörs av det redovisade värdet 629 Mkr (679). Verkligt värde överensstämmer med redovisat värde.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Moms | 8 237 | 8 948 | 18 | 216 |
| Deposition till hyresvärd | 6 773 | 19 297 | – | – |
| Mottagna checkar* | 17 054 | 2 089 | – | – |
| Derivatinstrument | 13 718 | 3 938 | – | – |
| Förskott till leverantör | 6 232 | 12 921 | – | – |
| Övrigt | 3 102 | – | – | – |
| Totalt | 55 116 | 47 193 | 18 | 216 |
*Avser mottagna ej förfallna checkar avseende fordringar från avtal med kunder.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Leasingavgifter och hyror | 7 831 | 8 167 | 358 | 385 |
| Upplupna ränteintäkter | 1 556 | – | – | – |
| Förutbetalda kostnader | 23 576 | 16 504 | 363 | 202 |
| Avtalstillgångar | 5 887 | 12 834 | – | – |
| Övriga upplupna intäkter | 4 858 | – | – | – |
| Totalt | 43 708 | 37 505 | 721 | 587 |
Avtalstillgångarna består av vinstavräkning om 5,6 Mkr (12,4) och upplupna provisioner 0,2 Mkr (0,4).
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Omräkningsreserv | Säkringsreserv | Summa | |
| 31/12 2018 | 89 194 | 1 324 | 90 518 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | 56 | 56 |
| Skatt på denna | – | –12 | –12 |
| 2019 omräkningsdifferens | 57 817 | – | 57 817 |
| 31/12 2019 | 147 011 | 1 368 | 148 379 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | 11 046 | 11 046 |
| Skatt på denna | – | –2 364 | –2 364 |
| 2020 omräkningsdifferens | –108 230 | – | –108 230 |
| 31/12 2020 | 38 781 | 10 050 | 48 831 |
Aktierna består av serie A och serie B. Av de olika aktieslagen finns utgivet:
| Aktier | Röster | ||
|---|---|---|---|
| A-aktier | 6 570 000 | à 10 röster | 65 700 000 |
| B-aktier | 53 692 200 | à 1 röst | 53 692 200 |
| Totalt | 60 262 200 | 119 392 200 |
Kvotvärdet är 2,08 kr/aktie. Samtliga aktier är fullt betalda.
| År | Ökning av aktiekapital, kkr | Totalt aktiekapital, kkr | Ökning av antal aktier, st | Totalt antal aktier, st | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1993 | Ingående balans | – | 53 660 | – | 2 146 400 |
| 1993 | Apportemission vid förvärv av G & L Beijer Import | ||||
| & Export AB i Stockholm | 6 923 | 60 583 | 276 900 | 2 423 300 | |
| 1993 | Nyemission | 30 291 | 90 874 | 1 211 650 | 3 634 950 |
| 1994 | Apportemission vid förvärv av AB Stafsjö Bruk | 5 000 | 95 874 | 200 000 | 3 834 950 |
| 1996 | Konvertering av förlagslån | 47 | 95 921 | 1 875 | 3 836 825 |
| 1997 | Konvertering av förlagslån | 2 815 | 98 736 | 112 625 | 3 949 450 |
| 1998 | Konvertering av förlagslån | 1 825 | 100 561 | 73 000 | 4 022 450 |
| 2000 | Konvertering av förlagslån | 30 | 100 591 | 1 200 | 4 023 650 |
| 2001 | Apportemission vid förvärv av Elimag AB | 11 750 | 112 341 | 470 000 | 4 493 650 |
| 2001 | Split 2:1 | – | 112 341 | 4 493 650 | 8 987 300 |
| 2001 | Konvertering av förlagslån | 388 | 112 729 | 31 000 | 9 018 300 |
| 2002 | Konvertering av förlagslån | 62 | 112 791 | 5 000 | 9 023 300 |
| 2004 | Konvertering av förlagslån | 1 505 | 114 296 | 120 400 | 9 143 700 |
| 2006 | Split 3:1 | – | 114 296 | 18 287 400 | 27 431 100 |
| 2010 | Apportemission vid förvärv av Beijer Tech AB | 11 250 | 125 546 | 2 700 000 | 30 131 100 |
| 2018 | Split 2:1 | – | 125 546 | 30 131 100 | 60 262 200 |
Årsstämman 2020 bemyndigade styrelsen att fatta beslut om emission av B-aktier alternativt konvertibla förlagslån. Antalet B-aktier kan maximalt ökas med 10 procent genom emissionen. Bemyndigandet gäller till nästa årsstämma.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| Temporära skillnader avseende: | ||||
| kapitalförsäkring | 7 880 | 6 832 | 7 880 | 6 832 |
| underskottsavdrag | – | 12 257 | – | – |
| terminskontrakt | 2 936 | 470 | – | – |
| Övrigt | 15 891 | 7 890 | – | – |
| Totalt | 26 707 | 27 449 | 7 880 | 6 832 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skatteskuld | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| Temporära skillnader avseende: | ||||
| terminskontrakt | 200 | 421 | – | – |
| obeskattade reserver | 40 760 | 38 506 | – | – |
| avskrivningar på koncernmässiga övervärden | 32 320 | 57 872 | – | – |
| övrigt | 31 104 | – | – | – |
| Totalt | 104 384 | 96 799 | 0 | 0 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Ingående värde | 2 643 | 3 919 |
| Minskad avsättning | –156 | –1 706 |
| Ökad avsättning | 257 | 430 |
| Utgående värde | 2 744 | 2 643 |
Beijer Almakoncernens verksamhet är utsatt för olika finansiella risker. Styrelsen fastställer anvisningar, riktlinjer och policys för hur dessa risker ska hanteras på olika nivåer i koncernen. Målen är att få en samlad bild av risksituationen, att minimera negativa resultateffekter samt att klargöra ansvar och befogenheter inom koncernen. Uppföljning görs löpande på lokal och central nivå och avrapportering sker till revisionsutskottet och styrelsen.
De finansiella riskerna för moderbolaget är främst relaterade till förändringar i räntor och likviditet då exponeringen mot olika valutor är mycket begränsad då majoriteten av kostnaderna är i svenska kronor.
Lesjöfors och Habia Cable har 15 procent (15) respektive 6 procent (6) av försäljningen inom Sverige medan cirka 35 procent (35) av tillverkningen sker i Sverige. Detta innebär att de har en stor del av intäkterna i främmande valutor medan en relativt sett hög andel av kostnaderna, främst personalkostnaderna, är i svenska kronor. Till viss del hanteras denna valutarisk genom att insatsmaterial och maskiner köps in i andra valutor än svenska kronor. Dock kvarstår att tillverkningsföretagens intäkter i främmande valutor överstiger kostnaderna och genom denna obalans exponeras koncernen för valutarisker.
För Beijer Tech är situationen den omvända. Av försäljningen svarar Sverige för 60 procent (62) och resterande 40 procent (38) säljs främst till de övriga nordiska länderna. Leverantörerna är ofta utländska. Som handelsföretag har Beijer Tech en mindre andel personalkostnader än tillverkande företag. Sammantaget gör detta att Beijer Tech har större kostnader än intäkter i främmande valutor, främst EUR. Bolaget har valutaklausuler i flera av de större kundavtalen vilket eliminerar delar av Beijer Techs valutaexponering.
Trots att de olika delarna av koncernen har omvända valutaexponeringar är koncernen totalt sett exponerad för valutarisker. Förändringar i valutakurser påverkar resultatet, övrigt totalresultat, balansräkningen, kassaflödet och över tid även konkurrenskraften.
Nettoexponering i valutor omräknade till Mkr (med nettoexponering avses intäkter minus kostnader)
| 2020 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | CNY | JPY | HKD | KRW | PLN | CHF | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors | 15,0 | 291,0 | 6,0 | 9,0 | –32,0 | – | 4,0 | – | – | – | – | 293,0 |
| Habia Cable | 38,6 | 136,5 | – | 8,1 | 55,5 | –60,9 | – | –0,3 | 1,2 | –28,0 | – | 150,7 |
| Beijer Tech | –38,4 | –104,3 | 24,4 | 53,0 | –9,9 | – | –1,9 | – | – | – | –8,5 | –85,6 |
| Totalt | 15,2 | 323,2 | 30,4 | 70,1 | 13,6 | –60,9 | 2,1 | –0,3 | 1,2 | –28,0 | –8,5 | 358,1 |
| 2019 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | CNY | JPY | HKD | KRW | PLN | CHF | Totalt |
| Lesjöfors | – | 219,0 | 10,0 | 22,0 | –9,0 | – | – | – | – | – | – | 242,0 |
| Habia Cable | 26,9 | 131,9 | – | 15,1 | 45,1 | –39,1 | 0,6 | –2,7 | 0,3 | 21,1 | – | 199,2 |
| Beijer Tech | –35,1 | –151,4 | 31,4 | 60,3 | –11,7 | – | – | – | – | – | –2,8 | –109,3 |
| Totalt | –8,2 | 199,5 | 41,4 | 97,4 | 24,3 | –39,1 | 0,6 | –2,7 | 0,3 | 21,1 | –2,8 | 331,9 |
Målet för valutariskhanteringen är att kortsiktigt minimera negativa effekter på resultat och ställning till följd av valutakursförändringar mot koncernens rapporteringsvaluta SEK. Av det prognostiserade nettoflödet för de kommande sex månaderna, dvs skillnaden mellan intäkter och kostnader i en valuta, säkras 50–100 procent. För månaderna 7–12 säkras mellan 35 och 100 procent. Därutöver kan bolagen i samråd med koncernledningen säkra delar av flödena upp till 18 månader. I de allra flesta fallen ligger säkringsnivån i mitten av intervallen. De säkringsinstrument som används är terminskontrakt. Terminskontrakten tecknas centralt i Lesjöfors och Habia Cable som var för sig hanterar respektive bolags nettoexponering. I Beijer Tech säkras inte prognostiserade flöden. Däremot kan i vissa fall enstaka affärer säkras.
Nedan redovisas en tabell över terminskontrakt per balansdagen omräknat i Mkr. Av kontrakten med ett sammanlagt nominellt belopp om 374 Mkr förfaller 366 Mkr under 2021 och 9 Mkr under 2022. Merparten av kontrakten avser EUR. Genomsnittskursen på dessa är 10,53.
| Koncernen | |
|---|---|
| 31/12 2020 | 31/12 2019 |
| 23,8 | |
| 251,5 | |
| 31,7 | |
| 374,3 | 307,0 |
| 2020 | 2019 |
| 307,0 | |
| 1 740 | |
| 933 | 2 198 |
| 13 718 | 3 938 |
| – | – |
| 8 682 | 44 |
| – | |
| 21,9 325,8 26,6 374,3 12 786 – |
Beijer Alma bedömer att samtliga derivatinstrument uppfyller kraven på säkringsredovisning. Koncernen har inga övriga derivat som ej används för säkringsändamål. Det finns inga derivat där säkringsförhållande förelegat men därefter upphört och att det därmed inte längre tillämpas säkringsredovisning för derivatet. Inga säkringar har varit ineffektiva främst beroende av att endast delar av prognosticerade nettoflöden säkras. Förändringarna av verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas därför i övrigt totalresultat. Vid årets slut var terminskontraktens marknadsvärde 12,8 Mkr (1,7) som, efter avdrag för uppskjuten skatt, ökat koncernens egna kapital. Koncernens totalresultat har påverkats med 8,6 Mkr (44 kkr) på grund av valutakontrakt.
Koncernen har inga övriga finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Verkligt värde baseras på observerbar marknadsinformation från Nordea på balansdagen och dessa instrument återfinns därmed i nivå 2 i "verkligt värde-hierarkin" i enlighet med IFRS 7. Terminspremien separeras ej. Beijer Alma har ingen säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet.
Resultat
Nettoexponeringen är störst i EUR. En procent förändring av EUR gentemot SEK skulle ha påverkat resultatet före skatt med cirka 3,2 Mkr (2,0). Om EUR förändras med fem procent gentemot SEK hade påverkan på resultatet blivit 16,2 Mkr (10,0). De tecknade terminskontrakten innebär att resultateffekten till del skjuts framåt i tiden eftersom en del av de prognostiserade flödena för den kommande tolvmånaders-perioden täcks av tecknade kontrakt. Detsamma gäller för projektorder där terminskontrakt tecknats utifrån ordernas betalningsvillkor. Under den tiden kan åtgärder vidtas för att mildra effekterna.
Beijer Alma redovisar resultat– och balansräkningar i SEK medan flera dotterbolag har sin redovisning i annan valuta. Detta innebär att koncernens resultat och eget kapital exponeras vid koncernkonsolideringen när främmande valutor omräknas till SEK. Denna exponering påverkar främst koncernens egna kapital och benämns omräkningsexponering. Denna exponering säkras inte. Den största omräkningsexponeringen är för balansräkningar i EUR. En procent förändring av EUR gentemot SEK skulle ha påverkat eget kapital i koncernen med 7 Mkr (3). Fem procents förändring av EUR gentemot SEK hade haft 34 Mkr (15) påverkan på eget kapital i koncernen. Beijer Alma redovisar förändringar i värden på terminskontrakt i övrigt totalre-
sultat. Totalt uppgår det nominella beloppet för terminskontrakten vid årets slut till 374 Mkr (307). 87 procent (82) av kontraktsvärdena är i EUR.
Förändringar i räntenivåerna påverkar Beijer Almas kostnader och avspeglas i finansnetto och resultat. Även kassaflödet från den löpande verksamheten påverkas av förändringar i räntenivåer. Indirekt påverkas koncernen också av räntenivåernas inverkan på ekonomin i stort. Beijer Almas uppfattning är att kort räntebindning är riskmässigt förenlig med den verksamhet som koncernen bedriver. Därför har lånen i normalfallet räntebindningsperioder på upp till 12 månader. Nedan redovisas utestående lån och checkkrediter.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | ||
| Långfristiga skulder | |||||
| Skulder till kreditinstitut | 614 401 | 531 639 | – | – | |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Skulder till kreditinstitut | 189 396 | 140 670 | – | – | |
| Checkkredit | 384 952 | 513 684 | 184 623 132 340 | ||
| Summa räntebärande | 1 188 749 1 185 993 | 184 623 132 340 |
Samtliga belopp bedöms motsvara verkligt värde. Räntebärande skulder i tabellen inkluderar inte leasingskulder.
NOT 26
Skulderna till kreditinstitut består av cirka 42 olika krediter i olika valutor och med olika villkor. Den övervägande delen av räntebärande skulder är i SEK. I utländska valutor finns räntebärande skulder motsvarande 325 Mkr i EUR, 31 Mkr i CNY, 135 Mkr i GBP och 6 Mkr i DKK. Därutöver finns inte räntebärande skulder i någon enskild valuta överstigande motsvarande 10 Mkr.
Räntenivåerna varierar mellan 0,7 procent och 5,0 procent. Genomsnittlig ränta är cirka 1,6 procent. Genomsnittlig ränta för checkkrediterna är cirka 1,5 procent. Därtill kommer en limitavgift på i genomsnitt 0,2 procent av den beviljade krediten. Inga derivatinstrument används. Alla lån har ränta med räntebindningsperioder på, i de flesta fall, max upp till 1 år. För säkerställande av lånen, se not 26. Verkligt värde bedöms överensstämma med redovisat värde då räntan inte är bunden för längre perioder och marknadsmässig för samtliga lån.
Nettoskulden uppgick vid årsskiftet till 572 Mkr (721). Nettoskulden varierar över året. Högsta skuldsättningen är efter att utdelningen blivit betald och sedan minskar skuldsättningen i normalfallet till dess att nästa års utdelning ska erläggas. En förändring av räntan med en procentenhet skulle ha påverkat resultatet före skatt med cirka 6,5 Mkr (7) baserat på genomsnittlig nettoskuld.
Med kreditrisker avses att bolagen inte får betalt för sina fordringar från exempelvis kunder eller banker. Storleken på respektive kunds kredit bedöms individuellt. För alla nya kunder görs en kreditprövning och en kundlimit sätts. Meningen är att kreditgränserna skall avspegla kundens betalningsförmåga. Habia Cable har tecknat kreditförsäkring för vissa av de kinesiska kunderna. Inom koncernen finns en god riskspridning av försäljningen på geografiska regioner, branscher och företag. Historiskt sett har kundförlusterna varit låga. För värdering av förlustrisk i kundfordringar se not 20.
Övriga tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde inkluderar övriga fordringar. Förlustreserven avseende finansiella tillgångar är baserad på antaganden om risk för fallissemang och förväntade förlustnivåer. Koncernen gör egna bedömningar för antaganden och val av indata till framåtblickande beräkningar vid slutet av varje redovisningsperiod. Reserven för förväntade förluster på övriga finansiella
tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde uppgår till noll kronor vid såväl årets ingång som utgång. Reserv för kreditrisker i kundfordringar framgår av Not 20.
Likvida medel innehåller endast kassa- och banktillgodohavanden och av beloppet på 616,1 Mkr (465,1) är merparten placerade hos Nordea och Handelsbanken.
Beijer Alma har lån som förfaller vid olika tidpunkter. En stor del av skulderna är checkkrediter som formellt enligt villkoren är ettåriga. Med refinansieringsrisk avses risken att Beijer Alma inte kan klara sina åtaganden på grund av att lån sägs upp och svårigheter uppstår med att få nya lån.
För information rörande leasingskuld se not 10.
Beijer Alma hanterar denna risk genom att ha god likviditetsberedskap. Koncernens policy är att tillgänglig likviditet, definierat som kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter, skall uppgå till minst två månaders fakturering dvs ca 750 Mkr. Likviditetsberedskapen vid de senaste årsskiftena framgår av nedanstående tabell. Ett annat sätt denna risk hanteras på är att ha en stark finansiell ställning, och god lönsamhet som gör att bolaget blir en attraktiv kund för finansieringsinstituten. Under första halvåret 2020, i ljuset av den osäkerhet som kom när covid-19 pandemin började valde Beijer Alma att utöka likviditeten genom att utöka kreditfaciliteterna om 300 Mkr i utökad checkkredit för resten av 2020 samt ytterligare 300 Mkr i en revolverande kreditfacilitet. De utökade checkkrediterna förlängs inte, medan den revolverande kreditfaciliteten förfaller i slutet av 2022.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Tillgänglig likviditet | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| Kassamedel | 616 127 | 465 082 | 54 | 62 738 |
| Beviljade checkkrediter | 1 597 352 | 1 118 035 | 900 000 | 325 000 |
| Utnyttjad del av checkkrediter |
–384 952 | –513 639 | –184 624 | –132 340 |
| Tillgänglig likviditet | 1 828 527 | 1 069 478 | 715 430 | 255 398 |
Löptidsanalys med skulder inklusive ränta som ska erläggas för respektive tidsperiod. Den revolverande kreditfaciliteten ingår inte i sammanställningen nedan.
| Koncernen | Mindre än 1 år | 1–5 år | Över 5 år | Summa |
|---|---|---|---|---|
| 31/12 2020 | ||||
| Upplåning | 571 348 | 538 936 | 63 571 | 1 173 855 |
| Skulder avseende leasing | 67 580 | 133 947 | 20 430 | 221 957 |
| Leverantörsskulder, andra skulder | 232 554 | 41 697 | – | 274 251 |
| Totalt | 871 482 | 714 580 | 84 001 | 1 670 063 |
| Koncernen | Mindre än 1 år | 1–5 år | Över 5 år | Summa |
| 31/12 2019 | ||||
| Upplåning | 654 354 | 612 048 | 68 639 | 1 335 041 |
| Skulder avseende leasing | 71 741 | 114 539 | 31 696 | 217 976 |
| Leverantörsskulder, andra skulder | 224 035 | 38 161 | – | 262 196 |
| Totalt | 950 130 | 764 748 | 100 335 | 1 815 213 |
I leverantörsskulder och andra skulder ingår villkorade tilläggsköpeskillingar om 29 Mkr (38) och skuldförd köpeskilling 41,7 Mkr (0) för planerat förvärv av minoritetens aktier under år 2025. Båda dessa poster värderas baserat på delvis icke observerbara marknadsdata. Villkorade köpeskillingar är bokförda till 74 procent (79) av maximalt utfall. Av valutakontrakten vid årets slut om 374 Mkr (307) hade 366 Mkr (282) en löptid om mindre än ett år och 9 Mkr (25) en löptid på mellan ett och två år.
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga förmågan att fortsätta expandera verksamheten så att den genererar avkastning till aktieägarna samtidigt som kostnaderna för kapitalet hålls på en rimlig nivå.
För att förändra kapitalstrukturen kan utdelningen höjas eller sänkas, nya aktier kan utfärdas och tillgångar kan säljas.
Kapitalrisken mäts som nettoskuldsättningsgrad innebärande räntebärande skulder, exklusive leasingskulder, minskade med likvida medel i förhållande till eget kapital. Syftet är att skapa handlingsfrihet genom att ha låg skuldsättningsgrad. Nettoskuldsättningsgraden vid de senaste årsskiftena framgår nedan:
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 1 188 749 | 1 185 993 |
| Likvida medel | –616 127 | –465 082 |
| Nettoskuld | 572 622 | 720 911 |
| Eget kapital | 2 504 432 | 2 417 327 |
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 22,9 | 29,8 |
| Avstämning nettoskuld | Likvida medel | Korta räntebärande skulder inkl. checkkredit | Långa räntebärande skulder | Summa nettoskuld |
|---|---|---|---|---|
| 31/12 2018 | 291 303 | 541 106 | 189 804 | –439 607 |
| Via förvärv | – | 39 347 | – | –39 347 |
| Kursdifferenser | 4 752 | 62 612 | – | –57 860 |
| Kassaflöde under året | 169 027 | 11 289 | 341 835 | –184 097 |
| Ej kassaflödespåverkande | – | – | – | 0 |
| 31/12 2019 | 465 082 | 654 354 | 531 639 | –720 911 |
| Via förvärv | – | 98 085 | 97 777 | –195 862 |
| Kursdifferenser | –23 500 | –5 495 | –21 511 | 3 506 |
| Kassaflöde under året | 174 545 | –172 596 | 6 496 | 340 645 |
| Ej kassaflödespåverkande | – | – | – | – |
| 31/12 2020 | 616 127 | 574 348 | 614 401 | –572 622 |
Leasingskulder ingår inte i koncernens definition av nettoskuld. Totala leasingskulderna uppgick till 201 Mkr (199). Betalningar för hyreskontrakt och leasar belastar kassaflödet för 2020 med 75 Mkr (64).
Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats enligt nedan:
| 31/12 2020 | Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | Derivat som används för säkringsändamål | Summa | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | |||||
| Andra långfristiga fordringar | 13 836 | – | 13 836 | ||
| Kundfordringar och andra fordringar | 629 180 | – | 629 180 | ||
| Derivatinstrument (som ingår i raden övriga fordringar) | – | 13 718 | 13 718 | ||
| Likvida medel | 616 127 | – | 616 127 | ||
| Summa | 1 259 143 | 13 718 | 1 272 861 | ||
| 31/12 2020 | Derivat som används för säkringsändamål |
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Skulder som värderas till verkligt värde |
Summa | |
| Skulder i balansräkningen | |||||
| Skulder till kreditinstitut | – | 803 797 | – | 803 797 | |
| Checkkredit | – | 384 952 | – | 384 952 | |
| Derivatinstrument (som ingår i raden övriga kortfristiga skulder) | 933 | – | – | 933 | |
| Leverantörsskulder | – | 203 544 | – | 203 544 | |
| Kommande köpeskilling* | – | – | 44 697 | 44 697 | |
| Villkorad köpeskilling | – | – | 26 064 | 26 064 | |
| Summa | 933 | 1 392 293 | 70 761 | 1 463 987 | |
| * 41,7 Mkr värderas till verkligt värde via eget kapital och 3 Mkr via resultatet. | |||||
| 31/12 2019 | Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | Derivat som används för säkringsändamål | Summa |
| Summa | 2 198 | 1 410 028 | 38 161 | 1 450 387 |
|---|---|---|---|---|
| Villkorad tilläggsköpeskilling | – | – | 38 161 | 38 161 |
| Leverantörsskulder | – | 224 035 | – | 224 035 |
| Derivatinstrument (som ingår i raden övriga kortfristiga skulder) | 2 198 | – | – | 2 198 |
| Checkkredit | – | 513 684 | – | 513 684 |
| Skulder till kreditinstitut | – | 672 309 | – | 672 309 |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| 31/12 2019 | Derivat som används för säkringsändamål |
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Skulder som värderas till verkligt värde |
Summa |
| Summa | 1 151 553 | 3 938 | 1 155 491 | |
| Likvida medel | 465 082 | – | 465 082 | |
| Derivatinstrument (som ingår i raden övriga fordringar) | – | 3 938 | 3 938 | |
| Kundfordringar och andra fordringar | 678 867 | – | 678 867 | |
| Tillgångar i balansräkningen Andra långfristiga fordringar |
7 604 | – | 7 604 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Upplupna personalkostnader | 174 495 | 176 820 | 14 029 | 11 698 |
| Upplupna räntor | 1 434 | 651 | – | – |
| Omstruktureringsreserv | 15 960 | 7 749 | – | – |
| Upplupen bonus till kunder | 57 131 | 62 123 | – | – |
| Förutbetalda intäkter | 11 366 | 10 527 | – | – |
| Avtalsskulder | 1 623 | – | – | – |
| Övrigt | 65 476 | 55 594 | – | – |
| Totalt | 327 485 | 313 464 | 14 029 | 11 698 |
I omstruktureringsreserven 16 Mkr (7,7) ingår kostnader för omstruktureringsaktiviteter i Tyskland, Kina och Sverige.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Personalskatter | 29 431 | 22 143 | 308 | 317 |
| Moms | 31 539 | 22 719 | – | – |
| Förskott från kunder | 6 815 | 7 371 | – | – |
| Derivatinstrument | 933 | 2 198 | – | – |
| Villkorad tilläggsköpeskilling | 7 028 | 14 602 | – | – |
| Övrigt | 14 873 | 22 431 | – | – |
| Totalt | 90 619 | 91 464 | 308 | 317 |
Förskott från kunder uppgår till 6,8 Mkr (7,4) och utgör avtalsskuld.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Företagsinteckningar | 419 038 | 269 957 | 146 000 | – |
| Fastighetsinteckningar | 150 024 | 170 116 | – | – |
| Aktier | 602 602 | 454 157 | 13 381 | 13 381 |
| Tillgångar med äganderättsförbehåll | 8 051 | – | – | – |
| Totalt | 1 179 715 | 894 230 | 159 381 | 13 381 |
Koncernen har eventualförpliktelser avseende garantiförbindelser och ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen och moderbolaget lämnat följande förpliktelser/ansvarsförbindelser. Koncernen har inte identifierat några materiella åtaganden som inte redovisas i de finansiella rapporterna.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | ||
| Garantier | 29 162 | 36 571 | 0 | 0 | |
| Pensionsåtaganden | 400 | 386 | 0 | 0 | |
| Erhållet lokaliseringsstöd | 1 500 | 1 500 | 0 | 0 | |
| Totalt | 31 062 | 38 457 | 0 | 0 |
Styrelsen och den verkställande direktören föreslår att till årsstämmans förfogande stående vinstmedel:
| Balanserade vinstmedel | 174 394 |
|---|---|
| Överkursfond | 279 000 |
| Årets resultat | –30 542 |
| Summa | 422 852 |
| Disponeras enligt följande | |
| Till aktieägarna lämnas ordinarie utdelning om 3,00 kr per aktie | 180 787 |
| I ny räkning balanseras | 242 065 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Avskrivningar | 239 676 | 230 742 | 30 | 41 |
| Försäljning anläggningstillgångar | –400 | –1 292 | – | 902 |
| Omvärdering tilläggsköpeskilling | –17 200 | – | – | – |
| Resultat i intressebolag | –400 | –217 | – | – |
| Totalt | 221 676 | 229 233 | 30 | 943 |
Den 2 januari 2020 förvärvade Lesjöfors 100 procent av aktierna i det engelska företaget Metrol Spring Ltd, som är en ledande tillverkare av verktygsfjädrar, specialtillverkade gasfjädrar samt har ett egenutvecklat sortiment av konventionella gasfjädrar. Metrol har ytterligare kompletterat sitt erbjudande med linjära ställdon och andra produkter. Bolaget omsätter ungefär 7 MGBP med god lönsamhet och har en diversifierad kundbas inom allmänna industrin och fordonsindustrin i Storbritannien, Europa, USA och Asien.
Den 6 februari 2020 förvärvade Beijer Tech, via Lundgrens Sverige AB, 100 procent av aktierna i PA Ventiler AB som är lokaliserat i Lindome, Göteborg. PA Ventiler bedriver försäljning av ventiler till framförallt pappers-och cellulosaindustrin samt kemisk-och petrokemisk industri. Bolaget omsätter ca 27 Mkr och har en god lönsamhet.
Den 31 augusti slutfördes transaktionen där Beijer Tech förvärvat INUInvest AB, med verksamhet i INUstyr AB med systerbolag, genom ett nybildat bolag BeijerInu AB där Beijer Tech har förvärvat 75 procent av aktierna. INUstyr är verksamt inom fastighetsautomation och erbjuder energieffektiva lösningar för offentliga och privata kunder i Sverige. Genom systemintegration och samordning fokuserar företaget på helhetslösningar för inomhusmiljö, främst i kommersiella-och specialfastigheter. INU-gruppen omsätter ca 110 Mkr.
| Köpeskillingar | 176,3 |
|---|---|
| Nettotillgångar värderade till verkligt värde | 3,8 |
| Därav innehav utan bestämmande inflytande, 25 procent | –17,8 |
| Goodwill | 154,5 |
| Kontant del av köpeskillingen | 157,9 |
| Köpeskilling som erläggs inom fem år | 44,7 |
| Byggnader och mark | 34,1 |
|---|---|
| Maskiner och inventarier | 21,6 |
| Övriga immateriella tillgångar | 28,0 |
| Varulager | 21,1 |
| Fordringar | 38,0 |
| Likvida medel | 33,3 |
| Räntebärande skulder | –128,1 |
| Icke räntebärande skulder | –44,2 |
| Summa | 3,8 |
| Kassaflöde för att förvärva dotterbolag, efter avdrag för det förvärvade likvida medel |
|
|---|---|
| Kontant köpeskilling | 157,9 |
| Lån till ägarbolaget Beijer Inu | 94,3 |
| Avgår: Förvärvade likvida medel | –33,3 |
| Nettoutflöde av likvida medel – investeringsverksamheten | 218,9 |
Förvärvskalkylen har främst uppdaterats under året med avseende på värderingen av villkorade köpeskillingar. Goodwill består av teknikkunnande, ej avskiljbara kundrelationer samt synergieffekter. Transaktionskostnader för förvärven har belastat resultatet med 3,7 Mkr.
Skuldförd köpeskilling om 41,4 Mkr avser nuvärdet av uppskattad köpeskilling vid ett planerat förvärv av minoritetsägarnas aktier under år 2025. Det beloppet redovisas direkt mot eget kapital, och har därför minskat eget kapital i koncernen med motsvarande belopp. Det finns dessutom 3 Mkr kvarvarande köpeskilling från 2020 års förvärv som ska erläggas inom 5 år. Finns inga kvarvarande villkorade köpeskillingar rörande årets förvärv. Total skuld för förvärv gjorda 2020 och tidigare år uppgår till 29 Mkr (38) varav 7 Mkr är kortfristig skuld (not 28). Under perioden januari–december 2020 bidrog förvärven med 138 Mkr i nettoomsättning och 21 Mkr i rörelseresultat. Om samtliga förvärv hade gjorts 1 januari 2020 hade de påverkat koncernens nettoomsättning med 208 Mkr och rörelseresultatet med 36 Mkr.
Den 5 mars 2019 förvärvade Beijer Tech 100 procent av aktiekapitalet Encitech Connectors AB i Halmstad. Bolaget är tillverkare och distributör av elektronikkomponenter. Nettoomsättningen är ca 50 Mkr på årsbasis varav cirka 70 procent exporteras till ett tjugotal länder.
Den 3 maj 2019 förvärvade Beijer Tech 100 procent av aktiekapitalet i det norska bolaget Codan AS. Bolaget är en leverantör av slangar, kopplingar och injektionssystem och omsätter drygt 30 MNOK på den norska marknaden.
Den 13 maj 2019 förvärvade Lesjöfors 100 procent av aktiekapitalet i det holländska bolaget Spibelt Beheer B.V. där de rörelsedrivande bolagen Tribelt och De Spiraal ingår. De Spiraal tillverkar fjädrar och tråddetaljer till industrin medan Tribelt producerar industriella transportband för livsmedels-, process- och läkemedelsindustrin. Bolagen är väl etablerade på marknaden och har stabila kundrelationer och bred kundbas. Totalt omsätter bolagen cirka 14 MEUR på den europeiska marknaden.
Den 5 juni 2019 förvärvade Beijer Tech 100 procent av aktiekapitalet i det finska bolaget KTT Tekniikka Oy. Bolaget erbjuder ett brett sortiment av mekaniska transmissionsprodukter samt service på den finska marknaden. Kunderna finns inom pappers och massa-, verkstads- och processindustrin. Bolaget omsätter cirka 7,5 MEUR i Finland.
| Köpeskillingar | 321,7 |
|---|---|
| Nettotillgångar värderade till verkligt värde | 145,9 |
| Goodwill | 175,8 |
| Kontant del av köpeskillingen | 273,8 |
| Köpeskilling som erläggs inom tre år | 47,9 |
| Byggnader och mark | 80,7 |
|---|---|
| Maskiner och inventarier | 48,3 |
| Övriga immateriella tillgångar | 8,1 |
| Varulager | 56,5 |
| Fordringar | 47,3 |
| Likvida medel | 9,3 |
| Räntebärande skulder | –43,2 |
| Icke räntebärande skulder | –61,1 |
| Summa | 145,9 |
| Nettoutflöde av likvida medel – investeringsverksamheten | 282,7 |
|---|---|
| Avgår: Förvärvade likvida medel | –9,3 |
| Förvärv från säljaren av fordringar på förvärvat bolag | 18,2 |
| Kontant köpeskilling | 273,8 |
| Kassaflöde för att förvärva dotterbolag, efter avdrag för det förvärvade likvida medel |
Goodwill består av teknikkunnande, ej avskiljbara kundrelationer samt synergieffekter. Förvärvskalkylerna för förvärv gjord 2019 är fastställda.
Moderbolaget har fakturerat dotterbolagen management fee på 18,2 Mkr (18,2). Närstående i övrigt omfattar styrelsen och koncernledningen samt deras familjer och andra bolag som de kontrollerar, inklusive bolag som kontrolleras av familjen Wall. Utöver löner och styrelsearvoden har det under året inte förekommit några väsentliga transaktioner med sådana närstående. Se not 17 för information om transaktioner med intressebolag samt not 2 avseende personal.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.
Beijer Alma presenterar vissa finansiella nyckeltal som inte definieras enligt IFRS. Bolaget anser att dessa nyckeltal och indikatorer ger värdefull kompletterande information till intressenter och ledning då de möjliggör utvärdering av bolagets finansiella utveckling, finansiella ställning och trender i verksamheten.
Vid beräkning av nyckeltal där genomsnittliga kapitalvärden sätts i förhållande till resultaträkningsmått beräknas kapitalvärdenas genomsnitt på respektive periods öppningsbalans och alla kvartalsbalanser inom perioden och resultaträkningsmåtten annualiseras.
Avkastning på eget kapital Resultat efter finansnetto, med avdrag för 21,4 procent skatt, i relation till genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto, med tillägg för räntekostnader, i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Direktavkastning Utdelning per aktie i förhållande till börskurs.
Eget kapital Med eget kapital avses eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare. Fakturering, omsättning, försäljning Begreppen fakturering, omsättning, försäljning avser, då inget annat anges, nettoomsättning.
Nettoskuld Räntebärande skulder, exklusive leasingskulder, med avdrag för likvida medel.
Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld i relation till eget kapital.
Orderingång Beställning från kunder av vara eller tjänst till fastställda villkor. P/E tal Vinst per aktie dividerat med börskurs.
Resultat per aktie Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till utestående antal aktier.
Resultat per aktie efter schablonskatt Resultat efter finansnetto, med avdrag för 21,4 procent skatt, i relation till utestående antal aktier.
Resultat per aktie efter skatt efter utspädning Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till utestående antal aktier justerat för potentiella aktier som ger upphov till utspädningseffekt.
Resultat, vinst Begreppet resultat och vinst avser, då inget annat anges, resultat efter finansnetto.
Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto, plus finansiella kostnader, dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal Rörelseresultat i relation till nettoomsättning
Skuldsättningsgrad Summan av räntebärande skulder, exklusive leasingskulder, i relation till eget kapital.
Soliditet Eget kapital i relation till balansomslutning.
Sysselsatt kapital Balansomslutning med avdrag för icke räntebärande skulder. Utdelningsandel Utdelning i förhållande till redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Ytterligare information om alternativa nyckeltal finns på hemsidan.
Dessa koncernräkenskaper har godkänts av Bolagets styrelse den 15 februari 2021.
Balans– och resultaträkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 23 mars 2021.
Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har
upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Uppsala den 1 mars 2021
Beijer Alma AB (publ)
Johan Wall Styrelsens ordförande Johnny Alvarsson Styrelseledamot
Carina Andersson Styrelseledamot
Oskar Hellström Styrelseledamot
Hans Landin Styrelseledamot Caroline af Ugglas Styrelseledamot
Anders Ullberg Styrelseledamot Cecilia Wikström Styrelseledamot
Henrik Perbeck Vd och koncernchef
Vår revisionsberättelse har lämnats den 1 mars 2021
KPMG AB
Helena Arvidsson Älgne
Till årsstämman i Beijer Alma AB (publ), org.nr 556229–7480
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Beijer Alma AB för år 2020 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 27–30. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 27-64 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 27–30. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för år 2019 har utförts av en annan revisor som lämnat en revisionsberättelse daterad den 3 mars 2020 med omodifierade uttalanden i Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Se not 19 och redovisningsprinciper på sidan 44 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.
Beskrivning av området
REVISIONSBERÄTTELSE
ensstämmer med de antaganden som koncernen har tillämpat i sin värdering av varulager och att de i allt väsentligt motsvarar upplysningarna som ska lämnas enligt IFRS.
Se not 20 och redovisningsprinciper på sidan 45 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–26. Den andra informationen består också av ersättnngsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i
övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
■ identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Beijer Alma AB för år 2020 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 27–30 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
KPMG AB, Box 382, 101 27, Stockholm, utsågs till Beijer Alma ABs revisor av bolagsstämman den 25 mars 2020. KPMG AB eller revisorer verksamma vid KPMG AB har varit bolagets revisor sedan 2020.
Stockholm den 1 mars 2021
KPMG
Helena Arvidsson Älgne Auktoriserad revisor
Beijer Almas årsstämma äger rum tisdagen den 23 mars 2021 och genomförs genom förhandsröstning (poströstning) på grund av pågående pandemi. Det blir alltså ingen fysisk årsstämma i år.
Anföranden av styrelseordföranden och den verkställande direktören kommer att finnas tillgängligt på bolagets webbplats, www.beijeralma.se, från den 23 mars 2021. Information om de vid årsstämman fattade besluten offentliggörs den 23 mars 2021 så snart utfallet av röstningen är slutligt sammanställt.
Aktieägare som önskar delta i stämman genom förhandsröstning ska:
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste ha registrerat aktierna i eget namn hos Euroclear. Sådan registrering ska vara verkställd senast den 17 mars 2021 och bör begäras i god tid dessförinnan.
Mer information om årsstämman och instruktioner för förhandsröstningen finns i kallelsen och på bolagets webbplats www.beijeralma.se.
Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 3,00 kr per aktie (2,50). Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 25 mars 2021. Beslutar årsstämman enligt förslaget beräknas utdelning komma att utsändas via Euroclear med början den 30 mars 2021.
Fullständig kallelse med föredragningslista och beslutsförslag finns på bolagets webbplats www.beijeralma.se samt kan även beställas via e-post [email protected] eller telefon 018-15 71 60.
| 2021 | 23 mars 26 april 19 augusti 26 oktober |
Årsstämma Kvartalsrapport 1 januari–31 mars Kvartalsrapport 1 april–30 juni Kvartalsrapport 1 juli–30 september |
|---|---|---|
| 2022 | februari 30 mars |
Bokslutskommuniké Årsstämma |
Rapporter kan beställas från Beijer Alma AB, Box 1747 751 47 Uppsala telefon 018-15 71 60 eller via beijeralma.se
Bokslutskommuniké och kvartalsrapporter publiceras på beijeralma.se. Tryckt årsredovisning skickas endast till de aktieägare som tackat ja till detta.
Du hittar alltid aktuell och uppdaterad information på www.beijeralma.se
Vd och koncernchef telefon 018-15 71 60 e-post [email protected]
ERIKA STÅHL
Ekonomichef telefon 018-15 71 60 e-post [email protected]
BEIJER ALMA AB/huvudkontor Box 1747, 751 47 Uppsala telefon 018-15 71 60 e-post [email protected] beijeralma.se
LESJÖFORS AB/huvudkontor Köpmangatan 2, 652 26 Karlstad telefon 054-13 77 50 e-post [email protected] lesjoforsab.com
HABIA CABLE AB/huvudkontor Box 5076, 194 05 Upplands Väsby telefon 08-630 74 40 e-post [email protected] habia.com
BEIJER TECH AB/huvudkontor Box 2120, 135 02 Tyresö telefon 070-564 70 29 e-post [email protected] beijertech.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.