Annual Report • Mar 8, 2021
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer

Årsredovisning 2020
Årsredovisning 2020
Varje byggprocess och projekt har sina egna unika förutsättningar. Genom att använda företagets samlade erfarenheter kan våra medarbetare föra kunderna genom en process med god kontroll över tidplan och budget, till ett slutresultat som är positivt för alla intressenter.
NCC är ett kunskapsbaserat företag vars kärna är förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess. Vår verksamhet omfattar kommersiell fastighetsutveckling, bygg- och infrastrukturprojekt samt produktion av asfalt- och stenmaterial. Vi behöver vara experter på processens olika delar men vi måste också kunna få dem att samverka. NCC driver för närvarande utvecklingsinitiativ inom kompetensutveckling, digitalisering och ett ökat utnyttjande av expertis och data från hela företaget.

INTRODUKTION DET HÄR ÄR NCC
| Introduktion | |
|---|---|
| Detta är NCC 1 | |
| Vd-ord 2 | |
| Strategi 4 | |
| Klimat och energi 6 | |
| Medarbetare 8 | |
| Förvaltningsberättelse 10 | |
|---|---|
| Affärsområden 12 | |
| Vinstdisposition 20 | |
| Risk 21 | |
| Koncernens resultaträkning 24 | |
| Koncernens balansräkning 25 | |
| Moderbolagets resultaträkning 27 | |
| Moderbolagets balansräkning 28 | |
| Förändringar i eget kapital 29 | |
| Kassaflödesanalyser 30 | |
| Noter 32 |
| Revisionsberättelse 70 | |
|---|---|
| Flerårsöversikt 74 | |
| Kvartalsdata 77 | |
| Definitioner/ordlista 78 | |
| Hållbarhetsrapport | |
| Hållbarhetsstrategi 80 | |
| Hållbarhetsstyrning 83 |
| Fokusområden 84 | |
|---|---|
| Intressentdialog & väsentlighetsanalys 93 | |
| GRI-index 95 | |
| Bolagsstyrningsrapport 98 | |
|---|---|
| Intern kontroll 102 | |
| Styrelse och revisorer 104 | |
| Koncernledning 106 | |
Finansiell information/kontakt .............. 108
NCC:s årsredovisning för 2020 avges av styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ). Den legala årsredovisningen finns på sidorna 10–69 och har reviderats av NCC:s externa revisor. Hållbarhetsrapporten finns på sidorna 6–9 samt 80–97 och är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen 6 kap. NCC rapporterar enligt GRI Standarder, nivå Core.
På Masthuggskajen i Göteborg utvecklar och bygger NCC två kontorsprojekt, ett av dem är Våghuset. Byggnaden blir BREEAM-certifierad med nivån Excellent. Detta är den näst högsta nivån vilket innebär stort fokus på val av material, ljusinsläpp, luftkvalitet mm. Fasaden får en spektakulär kraftigt vågig form. På bilden mäts höjder ut för infästningar av fasadelement. En böjd glasfasad i så här stor omfattning är ovanligt och kräver stor noggrannhet. Säkerheten går alltid först och fallskydd och avspärrningar är på plats utöver den personliga skyddsutrustningen.
1
NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden. Som expert på att driva komplexa byggprocesser bidrar NCC till byggande som har en positiv inverkan på kunderna och på samhällets utveckling i stort. Verksamheten omfattar kommersiell fastighetsutveckling, bygg- och infrastrukturprojekt samt produktion av asfalt och stenmaterial. 2020 omsatte NCC 54 miljarder SEK och hade 14 500 anställda.

Bygger infrastruktur för resor, transporter, energi och vatten i Sverige, Norge och Danmark. Verksamheten omfattar projekt av alla storlekar och spänner över lösningar från vägar, järnvägar, broar och tunnlar till vatten- och avloppsrening, vattenkraft och vindkraft. Affärsområdet utför markoch grundläggningsarbeten för alla typer av byggnader.
Bygger och renoverar hållbara bostäder, kontor, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för offentliga och privata kunder i Sverige. Med hög kompetens inom hållbarhet, digitalisering och partnering utvecklar NCC Building Sweden projekt tillsammans med kunder i tidiga skeden.
Bygger och renoverar hållbara bostäder, kontor, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för offentliga och privata kunder i Danmark, Finland och Norge. Renovering av befintliga bostäder och kontor har de senaste åren blivit en allt viktigare del av verksamheten.


Erbjuder produkter och tjänster för byggoch infrastrukturprojekt i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Verksamheten omfattar produktion av stenmaterial och asfaltprodukter. Dessa delar bildar en naturlig förädlingskedja som är väl integrerad med NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet.
Utvecklar, hyr ut och säljer kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter på tillväxtmarknader i Norden. Verksamheten präglas av nära samarbeten med kunderna för att skapa flexibla, verksamhetsanpassade och hållbara arbetsplatser.
Rörelsemarginal: ≥4 % Utfall 2020: 2,5 %
Årlig avkastning på eget kapital efter skatt: ≥20 % Utfall 2020: 37 %
Företagets nettoskuld: <2,5 x EBITDA Utfall 2020: –0,03 x EBITDA
Utdelningspolicy: ≥40 % av resultatet efter skatt delas ut till aktieägarna Utfall 2020: 43 %1)
1) Enligt styrelsens förslag till årsstämman 2021
OCH UTFALL 51199 Orderingång (MSEK) 53 922
Nettoomsättning (MSEK)
1360 Rörelseresultat (MSEK)
11,68 Resultat per aktie (SEK) 2
Coronapandemin definierade 2020. Men för NCC är det inte bara pandemin som präglat året. Vår verksamhet har fungerat väl trots de begränsningar som har funnits och de mått och steg vi har vidtagit för att kunna arbeta säkert. Under 2020 har vi förbättrat lönsamheten och genomfört de åtgärder vi hade planerat för att skapa ökad stabilitet i företaget. Vi har också lagt tid och fokus på företagets långsiktiga utveckling. I en bred process som involverat många medarbetare har vi under året slutfört arbetet med en ny strategisk inriktning, och påbörjat arbetet med att införa en gemensam operationell modell.
Hösten 2018 fastslog vi en övergripande plan med tre delar. Den första var att stabilisera bolaget genom bättre kontroll och tydligare processer. Det har vi lyckats med. Den andra delen var att påbörja en stabil och hållbar förbättring av lönsamheten. Där är vi nu. Under 2020 förbättrades koncernens rörelseresultat med 5 procent till 1 360 MSEK med en rörelsemarginal på 2,5 procent. Rörelseresultatet ökade i fyra av fem affärsområden. I det femte, affärsområde Industry, har vi tagit fram en plan för ett förbättrat resultat som innebär ny organisation och nya arbetssätt. Kostnaderna för den förändringen belastade affärsområdet under 2020 men vi räknar med positiva effekter redan 2021.
Orderingången har varit något lägre under året. Det är normalt att orderingången varierar. Vi bedömer den underliggande marknaden som god. Orderingången har under året också påverkats av att vi är noggranna och tydliga med hur vi väljer projekt. Vi har fler pågående projekt där samarbetet inletts tidigt med att vi tillsammans med kunden definierar projektet, så kallad tidig involvering, där ordern registreras senare i processen. Även nettoomsättningen var lägre vilket följer dels av lägre orderingång under 2019, dels av beslut att lämna olönsam verksamhet genom att stänga vissa kontor och genom att sälja verksamhet, som till exempel vår vägserviceverksamhet.
NCC har under hela året haft starkt kassaflöde. Vi har en god finansiell ställning. Trots coronapandemin har NCC under hela 2020 fortsatt i den riktning vi har stakat ut för att skapa solid och hållbar förbättring.
NCC:s kärnkompetens ligger i att hantera komplexiteten i byggprocessen och att ta kunderna från idé till färdig produkt på ett sätt som är så positivt som möjligt för alla intressenter. Vi definierar byggprocessen brett, den omfattar både industriverksamhet och fastighetsutveckling. NCC är ett kunskapsföretag. Vi bygger vår framgång på förmågan att dra nytta av såväl tillgång till data som våra medarbetares kompetens och erfarenhet, samt på att vi arbetar i nära dialog med våra kunder och andra intressenter.
Med vår kärnkompetens som utgångspunkt har vi definierat koncernens strategiska inriktning och lagt grunden till en gemensam operationell modell. Vi ska använda styrkan och kompetensen i det stora, och breda, företaget för att skapa fördelar för alla intressenter. Det kan låta självklart, men historien visar på behovet av att etablera en tydlig, hållbar och konsekvent plattform för att dra nytta av att vara ett stort företag med bred profil. Det har vi gjort nu.
En viktig insikt är att den förändring vi vill uppnå förutsätter ett brett engagemang och en gemensam kultur i företaget. Därför har vi börjat arbetet med att sätta fokus på kultur och värderingar. Vi planerar att genomföra gemensamma övningar och utbildningar om beteenden och värderingar för samtliga NCC:s anställda under 2021. Jag är glad över att vår årliga medarbetarundersökning visar på stigande engagemang och den trenden vill vi bygga vidare på. NCC ska vara branschens bästa arbetsgivare för alla som attraheras av komplexiteten i en byggprocess. Ett av våra strategiska initiativ handlar därför om utbildningar, bland annat i projektstyrning och ledarskap. I ett kunskapsföretag är medarbetarnas engagemang avgörande.
Utöver detta har vi definierat ett antal strategiska initiativ som syftar till att öka vår konkurrenskraft som samlat företag och höja lönsamheten: kostnadsstyrning, en integrerad leverantörskedja, data-informerat arbetssätt och förstärkta IT-system. Dessutom ska varje affärsområde arbeta med hur de ska dra nytta av vår samlade expertis och hur vi skapar bättre affärer.
I november 2020 antog styrelsen nya finansiella mål för koncernen. Istället för ett vägt marginalmål är målet att NCC ska öka vinst per aktie från årets 11,68 kronor till minst 16 kronor år 2023. Det visar en tydlig ambition och fokus på att skapa aktieägarvärde. Internt har varje affärsområde mål som är relevanta för just deras verksamhet och som stödjer koncernens mål. Det innebär fokus på marginal i entreprenadverksamheten, på marginal och avkastning på sysselsatt kapital för den mer kapitaltunga industriaffären samt på avkastning på sysselsatt kapital för den investerande fastighetsutvecklingsaffären. Vi har dessutom kvar vårt tidigare koncernmål för skuldsättning, som vi idag har god marginal till.
På NCC är arbetet med hållbarhet integrerat i affärsområdena och i övriga funktioners löpande arbete och mandat. Mål inom olika områden integreras i affärsområdenas verksamhetssystem. Det yttersta ansvaret ligger hos mig som vd och den övergripande styrningen sker i koncernledningen. Vår ambition är att arbeta så nära våra kunder och intressenter som möjligt för att kunna anpassa vår verksamhet till deras förväntningar och krav. Idag har vi en tydlig och väl definierad agenda för hållbarhet utifrån våra kunders och samhällets behov. Vi vet vad vi vill, och vad vi måste prioritera, och arbetar med att integrera hållbarhetsarbetet i våra affärsmodeller.

Vi ska använda styrkan och kompetensen i det stora och breda företaget för att skapa fördelar för alla intressenter.
I november antog styrelsen nya externa mål inom två av våra fokusområden: Hälsa och säkerhet respektive Klimat och energi. Inom hälsa och säkerhet har vi valt att fokusera på målet att minska de mer allvarliga olyckorna. Vi behöver vända på alla stenar för att både med teknik, rutiner och beteenden se till att ingen ska skadas allvarligt eller mista sitt liv på jobbet.
Inom Klimat och energi har vi minskat CO2 e-utsläppen från vår egen verksamhet med 42 procent sedan 2015, framförallt genom att aktivt arbeta med vår asfaltsproduktion genom återvinning av asfalt och konvertering av asfaltverk till biobränsle. Vårt mål nu är att minska utsläppen med 60 procent till år 2030. Vi har dessutom påbörjat arbetet med att halvera de indirekta utsläppen från – hittills – de fyra främsta källorna till CO2 eutsläpp i en byggverksamhet: betong, stål, transporter och asfalt. Här krävs ett nära samarbete med alla intressenter för att nå resultat. Fortfarande skiljer sig lagar och prioriteringar åt mellan de länder vi verkar i, trots att vi verkar i en samlad region av världen. Dessa behöver harmoniseras för att åtgärderna ska bli riktigt effektiva.
NCC är en stor arbetsgivare och genererar dessutom sysselsättning för mångfalt fler underleverantörer än egna anställda. När coronapandemin slog till fick vi anledning att reflektera över hur vi kan bidra. Vi kunde snabbt konstatera att det viktigaste i ett ansträngt läge var att bidra till att hålla hjulen igång i samhällsekonomin genom att driva våra projekt vidare. NCC är ett företag med stark lokal beslutskraft. Det har visat sig vara en framgångsfaktor under detta prövande år. Våra lokala chefer och medarbetare har funnit lösningar för att hålla igång projekt på ett säkert sätt och anpassa verksamheten. Jag är mycket stolt över detta.
Som företag har vi också engagerat oss genom att föreslå lösningar och peka på behov i samhället som håller aktiviteten igång. Det handlar inte främst om stödpaket och infrastruktursatsningar, även om det är viktigt också, utan ännu mer om att inte låta aktiviteten i redan påbörjade processer stanna upp. Om det sker kommer vi se ett kraftigt aktivitetsfall om något år, när vi förhoppningsvis är ute ur pandemin och ekonomin behöver ökad stimulans och aktivitet. Vi har också pekat på områden i samhället där stödpengar och finansieringsbidrag kan skapa stor nytta: vattenkraft och VA-anläggningar samt renovering av infrastruktur är exempel som stärker samhället både för nuvarande och framtida generationer, samtidigt som de är relativt väl förberedda och lätta att starta.
Normalt följer byggbranschen den generella ekonomiska utvecklingen relativt väl. Kommer coronapandemin att förändra gamla samband? Förmodligen inte. Korta stödåtgärder kan ha en viss effekt men viktigast är ändå framtidstron och tillgången på kapital i ekonomin. Den kommer tillbaka. Det finns grundläggande behov av infrastruktur och bostäder i samhället och efterfrågan är generellt fortfarande god. Vår fastighetsutveckling, som primärt handlar om kontor, har naturligtvis nära bevakning av hur behoven i samhället förändras utan att dra förhastade slutsatser. Fastighetsmarknaden har varit avvaktande under året, men visar fortfarande på aktivitet. Vi avslutade året med ett av de starkaste kvartalen på länge när det gäller uthyrning inom vår fastighetsutveckling.
Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till medarbetare, kunder, samarbetspartners och aktieägare för året som gått. Under ett prövande år för hela världen har NCC:s medarbetare visat prov på sin förmåga att ställa om och hitta lösningar. Just det är en nyckelkompetens i vår strategiska inriktning och för vår förmåga att nå våra mål och skapa ökat aktievärde och samhällsnytta framöver.
Solna i mars 2021
Tomas Carlsson Vd och koncernchef
Varje generation behöver vidareutveckla den fysiska miljön för att möta förändringarna i samhället. Den utvecklingen ska ske på ett så hållbart sätt som möjligt och ha en positiv påverkan på samhället. Då skapar byggandet ett bättre samhälle idag och för framtida generationer.
NCC är ett kunskapsbaserat företag vars grund är förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess. Vi definierar byggprocessen brett. Verksamheten omfattar utveckling av fastigheter, bygg- och infrastrukturprojekt samt produktion av asfalt och stenmaterial.
Våra projekt är alla unika, även om det finns många gemensamma inslag. Processen som sådan karaktäriseras av många intressenter, behov av en bred kompetensbas och av samordning av många olika beslut och processer. NCC:s styrka är att proaktivt arbeta med kunderna före och under projektet och med vår kunskap säkra ett positivt slutresultat. Vi är stolta över slutresultatet av ett projekt och det bidrag det ger till samhället, men vi är fokuserade och passionerade för att vara experter på processen som leder dit. Hållbarhet är en integrerad del av NCC:s byggprocess och vi prioriterar att leverera hållbara lösningar med en positiv inverkan på samhället.
Vi vill vara kända som det mest kompetenta och betrodda företaget på marknaden när det gäller att genomföra komplexa projekt, och uppfattas som experter av andra aktörer inom vårt verksamhetsområde. Vi vill vara ledande när det gäller att använda styrkan av vår breda kompetensbas geografiskt och mellan olika verksamhetsområden. Vi vill sprida vår passion för byggande.
Att vara proaktiva betyder att vi prioriterar att vara tidigt involverade med kunderna, föreslå lösningar, bidra med idéer och ny kunskap. Vi strävar efter en marknadsposition som gör det möjligt för både oss och våra kunder att dra nytta av de fördelarna som ett stort företag ger. Vårt mål är att bli Europas referensföretag som expert på byggprocessen.

NCC har utvecklat och genomför nu en gemensam operationell modell som beskriver hur NCC som företag bedriver verksamheten i linje med den strategiska riktningen och hur vi ska agera för få ut bästa möjliga värde från att vara ett stort företag. Det bygger på att vi har få men viktiga gemensamma områden och samtidigt stor möjlighet för lokalt beslutsfattande utifrån givna riktlinjer.
Vi har samlat våra utvecklingsinitiativ inom fyra fokusområden:

NCC är ett kunskapsbaserat företag med en kultur som bygger på gemensamma värderingar och beteenden. Våra värderingar är väl etablerade och implementerade inom NCC. Kopplat till dem har vi nu etablerat en uppsättning beteenden som bidrar till att skapa mervärde för kunden, uppnå synergier mellan affärerna samt höja kompetensen och kompetensutvecklingen. Dessa beteenden kallar vi våra Star behaviors.
Våra Star behaviors vägleder oss i hur vi ska agera, de möjliggör förändring och skapar också möjlighet för andra strategiska initiativ att lyckas.
Att agera i enlighet med våra Star behaviors är ett av de strategiska initiativ som drivs gemensamt med en implementeringsplan för hela koncernen. Arbetet har redan påbörjats, men kommer att intensifieras inom alla affärsområden och i alla länder under år 2021. Syftet är att involvera och engagera alla ledare och medarbetare inom NCC.

Vi utmanar oss själva och varandra att hela tiden bli bättre och överträffa våra mål.
Vi arbetar aktivt för att säkerställa ett effektivt samarbete internt, inom och mellan enheter, och med våra kunder.
Vi tar data-informerade beslut, kommunicerar dem tydligt och ser alltid till att det som beslutats blir genomfört.
Vi tar ansvar för våra handlingar och för hur vi använder egna och andras resurser. Vi hanterar risker och agerar med integritet för att säkerställa en säker, hållbar verksamhet av hög kvalitet.
NCC är verksamma i Norden. I dessa länder är vår marknadsposition topp 3 i Sverige och topp 5 i övriga nordiska länder.
6
Att bygga, underhålla och utveckla den byggda miljön skapar ett bättre samhälle och bättre förutsättningar både idag och för framtida generationer. Samtidigt kräver det att NCC ständigt förbättrar metoder och processer för att kunna minska energianvändning och utsläpp, optimera materialval och öka återanvändningen av material. Vår roll är att vara experter på hur byggprocessen kan utvecklas för att möta dagens och framtidens krav.

I projekt Mindemyren i Bergen bygger NCC ut Bybanen. Ambitionen är att certifiera projektet enligt CEEQUAL, ett certifieringssystem för anläggningsprojekt, där en viktig åtgärd är elektrifiering av maskiner och utrustning. Erfarenheterna används även i andra projekt. Här syns världens första batteridrivna borrigg.
Alla direkta utsläpp från en organisations verksamhet eller som den har inflytande över. Här ingår förbränning av bränsle på anläggningen, t.ex. drivmedel till egna fordon, bränsle till fabriker och byggarbetsplatser.
Indirekta utsläpp från el, fjärrvärme och fjärrkyla som köps in och används av organisationen. Utsläpp uppstår under produktionen av energin och räknas till den som använder energin.
Alla övriga indirekta utsläpp från organisationens verksamheter, från källor som den inte äger eller har inflytande över, till exempel utsläpp från inbyggda material och transporter.
Idag är det självklart att nya hus och anläggningar ska vara energisnåla för att koldioxidutsläppen ska kunna minskas. Nu ligger fokus på hur material och metoder kan förbättras för att bli mindre klimatbelastande. Samhällets förväntningar på omställning är tydliga och det finns tydliga mål och kommande lagstiftning och reglering som vi förhåller oss till. Kända risker och möjligheter, som stigande temperaturer, klimatpolitik och nya tekniker, innebär att det är viktigt att förbli konkurrenskraftiga och söka efter konkurrensfördelar när kraven från kunder och lagstiftning ökar.
NCC arbetar för att bli klimatneutralt till 2045. Från 2015 till 2020 var målet att minska de direkta utsläppen från verksamheten (scope 1 och 2) med 50 procent. Inom denna femårsperiod har vi nått nära 50 procent minskning, 42 procent, mätt som ton koldioxidekvivalenter per MSEK i omsättning.
NCC är stolta över resultatet eftersom arbetet hit varit fokuserat och lärorikt och rustat oss med kunskap vi behöver för att fortsätta omställningen mot klimatneutralitet. I slutet av 2020 formulerades nya mål inom området Klimat och energi:
Mellan 2015–2020 har vi minskat vårt koldioxidavtryck med 42 procent, mätt som ton koldioxidekvivalenter/MSEK i omsättning. Centralt har varit att ersätta fossila energikällor med förnyelsebara samt energieffektivisering i våra processer och produktion. Mängden kWh fossilbaserad el har minskat med 91 procent sedan 2015 och användningen av fossila bränslen med 26 procent. En viktig åtgärd har varit att ställa om asfaltsverk till biobränsle.
7
Genom NCC:s kontinuerliga arbete med energikartläggning så minskar vi löpande både vår klimatpåverkan och energianvändning. Energikartläggningen innefattar bland annat platsbesök, mätningar och beräkningar och genomförs på ett urval av våra asfaltverk, bergtäkter samt bygg- och anläggningsplatser. Utifrån kartläggningen kan åtgärder identifieras som minskar vår klimatbelastning och erfarenheterna skalas upp och appliceras på övriga delar av NCC.
Inom klimatberäkningar ser vi att intresset och efterfrågan från våra kunder ökar. NCC har mångårig erfarenhet av att göra klimatberäkningar och har byggt upp ett internt kompetenscenter med klimatberäkningsexperter. Idag pågår ett intensivt arbete för att utveckla klimatberäkningsprocessen mot ökad digitalisering. Detta för att kostnadseffektivt kunna erbjuda våra kunder klimatberäkningar av hög kvalitet. Vi fokuserar också på att ta fram referensvärden för våra olika typer av byggnader för att öka våra kunskaper i vilken påverkan olika val har. Under 2020 utfördes klimatberäkningar i ett dussintals projekt och målet är att 2021 utföra klimatberäkningar i majoriteten av våra svenska projekt.
Med miljövarudeklarationer (EPD – Environmental Product Declaration) får kunderna en transparent jämförbar livscykelanalys över en produkt eller tjänst. I affärsområdet NCC Industry har vi tagit fram en certifierad miljövarudeklarationsprocess för våra sten- och asfaltsprodukter. Miljövarudeklarationerna är dessutom plats- och produktspecifika, så utöver att kunderna får transparent information över sina produkters miljöpåverkan så innebär det också att vi internt kan använda EPDerna för att göra faktabaserade klimat- och miljöförbättringar i våra processer.

Vid Onsala rymdobservatorium i Halland bygger NCC ett besökscentrum. Upphandlingen var helt baserad på koldioxidekvivalenter och krävde långtgående återbruk.
I Sverige medverkade NCC i arbetet med att ta fram "Färdplan för en klimatneutral och konkurrenskraftig bygg- och anläggningssektor", en färdplan inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Som ett led i detta arbetar NCC inom affärsområde Building Sweden med sex fokusområden för klimatsmart byggande och minskad klimatpåverkan där NCC kan bidra till såväl det egna som kundernas utveckling.
Klimatsmarta beslut och nära dialog med kunderna från start är avgörande. För att utveckla och skapa byggnader som bidrar till en lägre klimatpåverkan är det avgörande med samverkan och en nära dialog mellan NCC och kunderna där NCC:s expertkunskap om hela byggprocessen kan medverka till bra val och smarta lösningar.
Att stärka en högpresterande företagskultur har en särställning i NCC:s nya strategiska inriktning. NCC är ett kunskapsbaserat företag med unik kompetens att genomföra komplexa byggprocesser för kundens räkning. Grunden till NCC:s framgång är vår förmåga att attrahera och bygga rätt kompetens och erfarenhet. För att skapa branschens bästa arbetsplats står kompetensutveckling och en säker, utvecklande arbetsmiljö i fokus.
En av NCC:s viktigaste prioriteringar är att upprätthålla en säker och hälsosam arbetsmiljö. Vi eftersträvar en arbetsplats utan olyckor och med goda psykosociala förutsättningar. Målsättningen är alltid en 100 procent säker verksamhet.
Ett systematiskt arbete i kombination med ökad digitalisering av rapportering vad gäller tillbud, incidenter och olyckor gör att NCC idag har bättre underlag än någonsin för analys och prioritering. Under 2020 har vi genomfört en omfattande kartläggning av bakomliggande faktorer till alla allvarliga och potentiella

I år arrangerade NCC Awareness Day för tionde året i rad. Awareness Day är en dag om året då hela NCCorganisationen stannar upp och gemensamt fokuserar på hälso- och säkerhetsfrågor samt reflekterar över attityder och beteenden som skapar säkra arbetsplatser. Vid den corona-anpassade Awareness Day 2020 låg fokus på ledarskap, positiv feedback och säkra beteenden.

allvarliga olyckor. Resultatet leder till skarpare prioriteringar och bättre riktade insatser för 2021.
Under hösten 2020 har NCC även uppdaterat rapporteringssystemet Synergi för att förenkla inrapporteringen av incidenter. Syftet är dels att få in än mer data för analys, och dels att underlätta för medarbetarna att engagera sig i sin arbetsmiljö.
Ett oväntat fokusområde under 2020 blev att upprätthålla en oförändrad säkerhetsnivå i verksamheten under pågående coronapandemi. NCC:s etablerade arbetsmiljöorganisation och en hög digitaliseringsgrad har bidragit till att projekten har kunnat fortsätta leverera. Riktade kommunikationsinsatser, stöd till chefer samt möjlighet till digitala chefsuppföljningar och löpande telefonrådgivning med skyddsombud är exempel på aktiviteter som genomförts under året.
NCC är ett kunskapsbaserat företag och att ge medarbetarna tillgång till rätt insatser för sin individuella utveckling är avgörande för vår framgång. NCC vill med effektivare insatser stimulera lärande i det vardagliga arbetet och samtidigt erbjuda möjligheter till individuell utbildning och utveckling inom ramen för NCC Academy. Målet är att skapa en attraktiv arbetsplats och samtidigt öka kundvärdet i att samarbeta med NCC.
1. Utvidgning av utbildningsprogram inom ledarskaps- och kompetensutveckling av nyckelkompetenser. Nya program har lanserats och befintliga program har välkomnat nya deltagare och grupper under året. Till exempel har Mega Project Management Program utökats med två nya årskullar. Programmet har en avgörande betydelse för NCC:s konkurrenskraft och attraktivitet.
2. NCC:s branschunika satsning på kompetenskartläggning av individer i nyckelpositioner, Assessment Development Initiative. Initiativet fortsatte under 2020 med syftet att erbjuda skräddarsydda insatser kopplat till enhet och individ genom att kombinera lärande i vardagen med utbildningsinsatser. Satsningen kommer fortsätta under nästa år genom att expandera kartläggningen till fler affärskritiska yrkesgrupper samt utöka antalet alternativ till anpassad utveckling för individen.
3. Erfarenhetsbaserat lärande. NCC har lanserat ett nytt utvecklingsstöd för lärande i vardagen då forskning och erfarenhet visar att det huvudsakliga lärandet äger rum där. Genom att medvetet bygga in erfarenhetsbaserat lärande i det dagliga arbetet tillgodoser NCC individens behov av kontinuerlig utveckling i ökad grad.

Att upprätthålla kompetensutveckling på hög nivå betraktas som affärskritiskt inom NCC. Utbildningsverksamheten har därför snabbt växlats över till digitala lösningar under året och därmed kunnat möta restriktionerna kopplade till pågående pandemi. Vi gör löpande bedömningar om hur varje utbildning kan genomföras på ett säkert och effektivt sätt. Resultatet är att NCC har lyckats bibehålla en hög genomförandenivå på ordinarie utbildningar parallellt med att nya satsningar lanserats. Vår redan höga digitaliseringsnivå har varit en framgångsfaktor.
Att stärka en högpresterande företagskultur har en särställning i NCC:s nya strategiska inriktning. I syfte att öka lönsamhet och kundvärde, nyttja synergier inom koncernen och höja NCC:s samlade kompetensnivå har ett nytt ramverk av beteenden tagits fram. Fyra nya så kallade Star behaviours ska vägleda medarbetarnas agerande, möjliggöra förändring och göra NCC till ett ännu starkare och bättre företag att jobba för och jobba med. Utrullningen av det nya ramverket till företagets 150 högsta chefer har redan påbörjats och implementeringen kommer att fortgå under hela 2021 och involvera samtliga medarbetare.
Engagerade medarbetare och effektiva arbetsgrupper är av största vikt för att NCC ska bibehålla och förbättra en redan hög prestationsnivå och leverera kundvärde. En engagerande arbetsplats är också en attraktiv arbetsplats och resultaten från medarbetarundersökningen NCC Pulse visar att medarbetarengagemanget har ökat varje år sedan 2017. Resultatet ligger högre än branschsnittet. Samma positiva trend syns också på medarbetarens vilja att rekommendera NCC som arbetsgivare – NCC:s anseende som arbetsgivarvarumärke. Även svarsfrekvensen för NCC Pulse ligger på höga nivåer där 84 procent av NCC:s medarbetare har fullföljt undersökningen.
För att utveckla vår förmåga att leda och driva projekt mer framgångsrikt etablerades för två år sedan Project Management Academy. Joel Ahlqvist har gått ett av programmen och idag är han projektchef för ett av NCC:s stora projekt, Trafikplats Häggvik, ett komplext bro- och tunnelprojekt vid en av Sveriges mest trafikintensiva platser.
Vilken nytta har du av utbildningen i ditt dagliga arbete?
− Utbildningen ökade min förståelse för att leda genom andra och att tänka strategiskt. Du kan inte vara engagerad i varje detalj, men du måste vara engagerad i dina medarbetare och förmedla tydliga förväntningar, styrning och uppmuntran. Genom utbildningen lärde jag mig också om andra delar av verksamheten och fick ett nytt nätverk av kollegor i hela NCC.
Joel Ahlqvist Roll idag: Projektchef Började på NCC: 1996
NCC:s kärnkompetens är att hantera och leverera komplexa projekt till våra kunder. Att lösa komplexa uppgifter kräver en bred sammansättning av kompetenser, erfarenheter och perspektiv. För att NCC ska kunna leverera bättre resultat och bevara innovationskraften är mångfald och inkludering viktiga aspekter. NCC vill spegla det samhälle vi verkar i och då dagens samhällen förändras måste NCC kunna attrahera, rekrytera och utveckla en bredare grupp av olika individer än vi gör idag. Vi arbetar därför med riktade insatser för att stärka medvetenhet och kunskap om mångfald och inkludering i alla dessa delar av medarbetarprocessen.
Engagerade medarbetare som vill rekommendera NCC till andra

NCC Pulse är NCC:s årliga medarbetarundersökning. Engagemang och medarbetarens vilja att rekommendera NCC till andra är två parametrar som vi följer noga. Medarbetarengagemanget har på NCC ökat varje år sedan 2017. Samma positiva trend syns också på medarbetarens vilja att rekommendera NCC som arbetsgivare. Detta är i linje med vår ambition att erbjuda branschens bästa arbetsplats.
Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ.), organisationsnummer 556034-5174, med säte i Solna, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2020.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK). Den period som avses är 1 januari–31 december för resultaträkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
Nordstjernan AB hade vid utgången av 2020 ett innehav om 48 (48) procent av rösterna i NCC AB och NCC är därmed ett intresseföretag till Nordstjernan AB.
NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden. Som expert på att driva komplexa byggprocesser bidrar NCC till byggande som har en positiv inverkan på kunderna och på samhällets utveckling i stort. Verksamheten omfattar kommersiell fastighetsutveckling, bygg- och infrastrukturprojekt samt produktion av asfalt och stenmaterial.
Före coronapandemin fanns vissa tecken på en svag dämpning på vissa delmarknader. Det råder fortfarande betydande osäkerhet om vilka effekter coronapandemin får på den globala och nordiska ekonomin och därmed på de långsiktiga marknadsförutsättningarna för NCC. Tecken på längre beslutsprocesser, som noterades under andra halvåret, kan komma att påverka koncernen framöver. Generellt påverkas NCC av den allmänna konjunkturen och utvecklingen av BNP.
De underliggande långsiktiga marknadsförutsättningarna för entreprenadverksamheten i Norden är fortfarande goda. Det finns en fortsatt efterfrågan på samhällsbyggnader som skolor, sjukhus och äldreboenden drivet av växande städer och demografisk utveckling. Efterfrågan på bostäder har under en tid varit på en stabil nivå. Generellt är efterfrågan på renovering och ombyggnad god. Längre beslutsprocesser påverkar den kommersiella fastighetsmarknaden. Offentliga infrastruktursatsningar driver den nordiska infrastrukturmarknaden och innebär fortsatt stark marknad i Norge och Sverige. Efterfrågan på asfalt och stenmaterial i Norge och Sverige är stabil och driven av en stark marknad för infrastruktur och för underhåll.
NCC:s verksamhet har kunnat fungera väl under året, trots coronapandemin, tack vare anpassningar ute i verksamheten. Samtliga projekt har kunnat fortgå.
Den 13 januari 2020 tillträdde Catarina Molén-Runnäs som affärsområdeschef för NCC Building Nordics. Hon ersatte Klaus Kaae som fortsätter inom NCC som senior rådgivare.
Den 5 november 2020 utsågs Ylva Lagesson till ny affärsområdeschef för NCC Industry, och lämnade därmed sin roll som chef över DOS (Development & Operations Services). Tidigare chef för affärsområde NCC Industry, Jyri Salonen, lämnade samtidigt NCC. I samband med detta utsågs Susanne Lithander, ekonomi- och finansdirektör, att utöver sin befintliga roll också bli chef för DOS.
Vid årsstämman 1 april 2020 blev Alf Göransson vald till ny styrelseordförande och Simon de Château valdes till ny styrelseledamot. Tomas Billing och Ulla Litzén lämnade styrelsen efter att ha avböjt omval.
Orderingången uppgick till 51 199 (58 048) MSEK. NCC Infrastructure hade lägre orderingång på grund av ett lägre anbudsutfall samt fler vunna projekt i tidiga skeden som orderregistreras senare, jämfört med föregående år. I NCC Building Nordics var orderingången också lägre än föregående år pga flertalet stora danska bostadsprojekt som orderregistrerades under andra halvåret 2019. NCC Building Sweden hade en högre orderingång än föregående år med projekt som orderregistrerats i början av året.
Valutaeffekter påverkade orderingången med –557 (628) MSEK.
Koncernens orderstock uppgick till 50 945 (57 800) MSEK vid årets slut. Minskningen i orderstocken är hänförlig till den lägre orderingången i NCC Building Nordics, NCC Infrastructure samt i kvarvarande delen av Road Services men motverkades något av den högre orderingången i NCC Building Sweden.
Valutaeffekter påverkade orderstocken med –1 256 (457) MSEK.
Nettoomsättningen uppgick till 53 922 (58 234) MSEK under 2020. Den lägre nettoomsättningen kommer från något minskad omsättning i NCC Infrastructure, NCC Industry, kvarvarande delen av Road Services samt NCC Property Development. NCC Building Sweden hade en större minskning i nettoomsättning jämfört med föregående år. NCC Building Nordics stod för en viss ökning av nettoomsättningen, främst relaterad till den danska verksamheten.
Valutaeffekter minskade omsättningen med –789 (519) MSEK.
NCC-koncernens rörelseresultat för 2020 uppgick till 1 360 (1 296) MSEK. Rörelseresultatet har förbättrats i fyra av affärsområdena medan NCC Industry har ett lägre resultat, påverkat av de omstruktureringskostnader som uppstod i slutet av året med syfte att förbättra lönsamheten, inom asfalts- och grundläggningsverksamheten. För NCC Infrastructure har rörelseresultatet ökat främst som en följd av en förbättrad projektportfölj med högre marginal. NCC Building Swedens något ökade resultat är hänförligt till högre projektmarginaler men motverkas av den lägre volymen. Inom NCC Building Nordics så är det förbättrade resultatet hänförligt till en högre omsättning och en mer stabil projektportfölj i den danska verksamheten. Dessutom bidrog avyttringen av det finska dotterbolaget Optiplan i december 2020 positivt med ca. 40 MSEK.
Under året tecknade NCC avtal om försäljning av verksamheten i division Road Services i Sverige, Finland och Danmark. Försäljningen av verksamheten i Sverige och Finland slutfördes under året med ett svagt negativt resultat. Slutförande av försäljningen i Danmark pågår med förväntat positivt resultat.
Övrigt och elimineringar uppgick till –542 (–335) MSEK. Kostnader för NCC:s huvudkontor och resultat från mindre dotter- och intresseföretag ingick med –168 (–204) MSEK. Fr o m december 2020 redovisas Road Services, som är under försäljning, inom Övrigt och elimineringar där resultatet uppgick till –75 (19) för helåret.
Finansnettot uppgick till –80 (–112) MSEK. Det förbättrade finansnettot beror på lägre räntekostnader hänförligt till den lägre genomsnittliga övriga nettoskulden jämfört med föregående år. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 1 281 (1 184) MSEK. Årets skatt uppgick till –22 (–309) MSEK, där den lägre skattekostnaden jämfört med förra året främst beror på de skattefria försäljningar av projekt som NCC Property Development har gjort under året. Periodens resultat efter skatt uppgick till 1 259 (875) MSEK.
Årets totalresultat uppgick till 1 226 (576) MSEK. Förändringen består i huvudsak av årets resultat samt omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner, 111 (–443), MSEK där avkastningen på förvaltningstillgångarna har inneburit en positiv effekt under året. Skatteeffekter av ovanstående transaktioner redovisas separat, se även not 24.
Första kvartalet har generellt en lägre aktivitet som leder till det lägre resultatet. Under tredje kvartalet 2018 resulterade en omfattande genomlysning av verksamheten i omvärderingar som belastade resultatet under tredje kvartalet samt efterföljande kvartal. I fjärde kvartalet 2018 startade ett antal åtgärder som syftade till att bygga upp en stark bas för verksamheten. Resultatet har därefter successivt förbättrats.

Under 2018 påbörjades ett åtgärdsprogram för att förbättra lönsamheten. Avkastningen 2018 var därmed låg som en följd av avsättningar, omvärderingar och omstruktureringskostnader i samband med åtgärdsprogrammet. Under 2019 förbättrades avkastningen och ligger nu på en stabil nivå. 40 %

Orderingången för projekt i storleken 100–300 MSEK och över 500 MSEK har minskat under året medan övriga projektstorlekar har varit i stort sett oförändrade. Diagrammet avser 39 Mdr SEK av den totala orderingången på 51 Mdr SEK. I koncernens totala orderingång ingår även bl.a. NCC Industry.

Avkastning på eget kapital Avkastning på sysselsatt kapital
25–100 MSEK, 23 (19) % <25 MSEK, 19 (19) % 100–300 MSEK, 22 (27) % 300–500 MSEK, 14 (12) % >500 MSEK, 22 (23) %
| Projekt >500 MSEK | NCC:s andel av order värde |
Färdig ställande grad per 31 dec 2020, % |
Beräknat färdig ställande |
|
|---|---|---|---|---|
| Järnvägstunnel, Västlänken/ Centralen, Göteborg |
SE | 5 586 | 43% | 2026 |
| Järnvägstunnel, Västlänken/ Korsvägen, Göteborg |
SE | 4 026 | 34% | 2026 |
| Tunnelbyggnation, Färöarna | NO | 2 893 | 72% | 2024 |
| Sjukhusbyggnad, Eskilstuna | SE | 2 037 | 7% | 2025 |
| Järnvägssträcka, Lund Arlöv | SE | 1 892 | 56% | 2023 |
| Tillbyggnad barnsjukhus, Göteborg | SE | 1 648 | 96% | 2021 |
| Ny ö med bostäder och parkering, Köpenhamn |
DK | 1 560 | 33% | 2023 |
| Lägenheter, hotell och restauranger, Köpenhamn |
DK | 1 554 | 14% | 2024 |
| Järnvägssträcka Venjar-Eidsvoll Nord, Eidsvoll NO | 1 552 | 60% | 2023 | |
| Nytt sjukhus för region Hovedstaden, Hillerød DK | 1 517 | 29% | 2024 | |
| Universitetssjukhus, Örebro | SE | 1 501 | 94% | 2021 |
| Bostäder och lokaler, Aarhus | DK | 1 327 | 35% | 2022 |
| Sjukhusprojekt, Uleåborg | FI | 1 222 | 39% | 2023 |
| Kontor/hotell, Göteborg | SE | 1 156 | 47% | 2022 |
| Renovering av 500 radhus, Albertslund | DK | 1 022 | 18% | 2023 |
| Universitetsbyggnader, Uppsala Universitet | SE | 946 | 66% | 2021 |
| Ombyggnad av kontorshus till hotell, Köpenhamn |
DK | 942 | 76% | 2021 |
| Upplevelsehotell, Liseberg | SE | 917 | 26% | 2023 |
| Utbyggnad av sjukhus, Ryhov | SE | 893 | 94% | 2021 |
| Hotell i järnvägsstationen, Helsingfors | FI | 809 | 94% | 2021 |
| Snabbspårväg Bybanen, Bergen | NO | 802 | 49% | 2022 |
| Industribyggnader, Stockholm | SE | 800 | 0% | 2025 |
| Trafikplats, Häggvik | SE | 774 | 82% | 2022 |
| Kontor, Solna | SE | 751 | 21% | 2022 |
| Bostäder Tuborg Havn, Köpenhamn | DK | 715 | 88% | 2021 |
| Trafikplats, Hjulsta | SE | 704 | 91% | 2022 |
| Bostäder, förskola & butiker, Stockholm | SE | 696 | 91% | 2021 |
| Bostäder, Uppsala | SE | 686 | 69% | 2023 |
| Badhus/vattenpark, Göteborg | SE | 675 | 2% | 2024 |
| Teknikbyggnad, Helsingborg | SE | 650 | 92% | 2021 |
| Nybyggnad av ägarlägenheter, Köpenhamn | DK | 629 | 58% | 2022 |
| Kontor, Helsfyr, Oslo | NO | 597 | 83% | 2021 |
| Järnvägssträcka, Oslo | NO | 582 | 95% | 2021 |
| Kulturkvarter, Örebro | SE | 575 | 87% | 2021 |
| Bostadsrenovering, Roskilde | DK | 549 | 27% | 2023 |
| ORDERINGÅNG | ORDERSTOCK | NETTOOMSÄTTNING | RÖRELSERESULTAT | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| NCC Infrastructure | 12 828 | 16 601 | 15 754 | 20 389 | 17 084 | 17 425 | 364 | 212 |
| NCC Building Sweden | 14 484 | 12 741 | 17 670 | 16 561 | 13 375 | 14 851 | 381 | 364 |
| NCC Building Nordics | 11 877 | 16 080 | 14 856 | 15 807 | 12 134 | 11 769 | 343 | 231 |
| NCC Industry | 12 251 | 12 852 | 2 595 | 2 967 | 12 528 | 12 971 | 379 | 511 |
| NCC Property Development | 2 737 | 3 056 | 434 | 313 | ||||
| Summa | 51 441 | 58 274 | 50 876 | 55 725 | 57 859 | 60 071 | 1 902 | 1 631 |
| Övrigt och elimineringar | –241 | –226 | 69 | 2 076 | –3 936 | –1 838 | –542 | –355 |
| Koncernen | 51 199 | 58 048 | 50 945 | 57 800 | 53 922 | 58 234 | 1 360 | 1 296 |

Nettoomsättning
NCC Infrastructures orderingång uppgick till 12 828 (16 601) MSEK, med lägre orderingång i både Norge och Sverige och där skillnaden jämfört med föregående år förklaras av fler projekt i tidiga skeden som orderregistreras senare i processen men också av ett lägre anbudsutfall, främst i Norge.
Segmentet markarbeten hade störst andel av orderingången följt av energi & vattenanläggning. Sverige utgör fortfarande stor andel av total orderingång. Projekt som orderanmälts under året var bland andra ytterligare uppdrag i järnvägsprojektet Lund-Arlöv i Skåne om ca 800 MSEK samt parkeringshuset Neptunus i Linköping om ca 200 MSEK.
Orderstocken minskade jämfört med föregående år och uppgick till 15 754 (20 389) MSEK vid årets slut, vilket var en följd av den lägre orderingången i både den norska och svenska verksamheten.
Nettoomsättningen minskade till 17 084 (17 425) MSEK under året. Den minskade omsättningen kommer främst från Norge som har lägre nettoomsättning jämfört med 2019. Markarbeten, vägar och järnvägar stod för 70 procent av NCC Infrastructures nettoomsättning.
Sverige är NCC Infrastructures största marknad med 76 (75) procent av omsättningen och därefter följer Norge med 17 (19) procent.
Rörelseresultatet förbättrades och uppgick till 364 (212) MSEK. Resultatet var bättre i samtliga divisioner med den största resultatförbättringen i Civil Engineering Stockholm North. Den fortsatta positiva resultatutvecklingen under året är en följd av högre lönsamhet i pågående projekt med en förbättrad projektportfölj med högre marginaler.
Andel av NCC totalt

| MSEK | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Orderingång | 12 828 | 16 601 |
| Nettoomsättning | 17 084 | 17 425 |
| Rörelseresultat | 364 | 212 |
| Rörelsemarginal % | 2,1 | 1,2 |
| Medelantal anställda | 4 225 | 4 462 |
| Kassaflöde före finansiering | 514 | 331 |



Orderingången för NCC Building Sweden uppgick till 14 484 (12 741) MSEK för 2020. Andelen samhällsbyggnader har ökat jämfört med föregående år och motsvarade en knapp tredjedel av den totala orderingången under året. Under året har andelen bostäder minskat till 26 (30) procent av orderingången, dock var orderingången i kronor i nivå med 2019. Mer än två tredjedelar av detta var hyresrätter. Andelen renovering/ombyggnad har också minskat under året.
Större projekt som orderanmäldes under året var två nya vårdbyggnader vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna och Nyköpings lasarett, ca 2 400 MSEK, Högdalsdepån i Stockholm, ca 800 MSEK, kontorshus intill Arenastaden, Solna, ca 800 MSEK samt den nya vattenparken vid Liseberg, Göteborg, ca 700 MSEK.
Orderstocken ökade och uppgick till 17 670 (16 561) MSEK vid årets slut.
Nettoomsättningen minskade under 2020 jämfört med föregående år och uppgick till 13 375 (14 851) MSEK. Samhällsbyggnader var under 2020 den största kategorin med 29 procent, även om det minskat jämfört med föregående år, följt av bostäder med 26 procent och därefter renovering/ombyggnad om 21 procent.
Rörelseresultatet förbättrades jämfört med föregående år och uppgick till 381 (364) MSEK. Resultatet har påverkats positivt av högre projektmarginaler men negativt av den lägre volymen. Resultatet föregående år påverkades i sin tur negativt av bl.a. avsättningar för vite och rättegångskostnader relaterat till en tingsrättsdom avseende projekt Rågården.
| MSEK | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Orderingång | 14 484 | 12 741 |
| Nettoomsättning | 13 375 | 14 851 |
| Rörelseresultat | 381 | 364 |
| Rörelsemarginal % | 2,9 | 2,5 |
| Medelantal anställda | 3 066 | 3 325 |
| Kassaflöde före finansiering | 41 | 371 |
Mål: rörelsemarginal ≥ 3,5

Andel av NCC totalt


NCC Building Nordics orderingång uppgick till 11 877 (16 080) MSEK. Minskningen jämfört med föregående år påverkas av att den danska verksamheten orderregistrerade ett flertal stora bostadsprojekt i slutet av föregående år motsvarande 3,4 Mdr SEK.
Bostäder och kontor står för 60 procent av den totala orderingången följt av samhällsbyggnader vars andel av orderingången har minskat jämfört med föregående år.
Projekt som orderregistrerats under året var bland andra Christiansholm om ca 1 600 MSEK och renovering av radhus i Albertslund, ca 1 000 MSEK, båda i Danmark samt Manglerud badhus i Oslo, Norge, ca 400 MSEK. I Finland orderregistrerades projektet We Land i Helsingfors, som utvecklas av NCC.
Orderstocken minskade och uppgick till 14 856 (15 807) MSEK vid årets slut. NCC Building Nordics nettoomsättning ökade under året till 12 134 (11 769) MSEK. Ökningen hänförs främst till Danmark. Segmentet renovering/ombyggnad var under året det största segmentet med 29 procent av nettoomsättningen, följt av bostäder och samhällsbyggnader. Samhällsbyggnader har ökat under året medan bostäder har minskat.
Rörelseresultatet förbättrades till 343 (231) MSEK, framför allt på grund av högre omsättning och en mer stabil projektportfölj i den danska verksamheten. Dessutom bidrog resultatet från avyttring av det finska dotterbolaget Optiplan positivt med 40 MSEK.

| Nyckeltal | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2020 | 2019 |
| Orderingång | 11 877 | 16 080 |
| Nettoomsättning | 12 134 | 11 769 |
| Rörelseresultat | 343 | 231 |
| Rörelsemarginal % | 2,8 | 2,0 |
| Medelantal anställda | 2 545 | 2 582 |
| Kassaflöde före finansiering | 533 | 187 |
Mål: rörelsemarginal ≥ 3,5%



Nettoomsättning
NCC Industrys orderingång uppgick till 12 251 (12 852) MSEK vid årets slut. Orderingången för asfaltsverksamheten minskade jämfört med föregående år då ett stort statligt kontrakt registrerades under 2019. Stenverksamhetens orderingång var i nivå med föregående år medan orderingången i Hercules ökade till följd av fler svenska projekt. NCC Industrys nettoomsättning uppgick till 12 528 (12 971) MSEK.
Grundläggningsverksamheten inom division Hercules växte till följd av fler projekt i Sverige medan asfaltsverksamheten påverkades negativt jämfört med föregående år som en följd av lägre bitumenpris vilket påverkar försäljningspriset negativt. Även stenmaterialverksamheten minskade något till följd av lägre aktivitet i Sverige än föregående år.
Sålda volymer stenmaterial uppgick till 28 508 (28 339) tusen ton. Ökningen förklaras av högre volymer stenmaterial i samtliga länder. Sålda volymer asfalt uppgick till 6 219 (6 100) tusen ton. Ökningen av sålda volymer inom asfaltsverksamheten hänförs främst till Danmark och Norge, där verksamheten har kunnat fortgå även under slutet av året till följd av gynnsamma väderförhållanden.
Rörelseresultatet uppgick till 379 (511) MSEK. Resultatet var lägre än föregående år i alla divisioner. Omstruktureringskostnader belastar resultatet med 85 MSEK på helåret och förväntas ge framtida årliga besparingar på totalt 50 MSEK från och med 2021. Kostnaderna innefattar dels den omorganisation i asfaltsverksamheten som genomförs, men också för division Hercules med stängning av olönsamma armeringsfabriker. Från 2021 överförs division Hercules till affärsområde Infrastructure.
Stenverksamhetens rörelseresultat har påverkats under året beroende på lägre volymer i Sverige men också ökade underhållskostnader i Danmark. Rörelseresultatet i asfaltsverksamheten har påverkats av att marknadspriset sjönk. Tidigt på året säkrades större volymer av bitumen på högre priser som en konsekvens av osäkerhet kring en leverantör.
| MSEK | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 12 528 | 12 971 |
| Rörelseresultat | 379 | 511 |
| Rörelsemarginal % | 3,0 | 3,9 |
| Sysselsatt kapital | 5 025 | 5 507 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 7,0 | 9,0 |
| Medelantal anställda | 3 540 | 3 650 |
| Tusentals ton stenmaterial1) | 28 508 | 28 339 |
| Tusentals ton asfalt1) | 6 219 | 6 100 |
Mål: rörelsemarginal ≥ 4%, avkastning på sysselsatt kapital ≥ 10% 1) Såld volym.



Omsättningen för NCC Property Development minskade under 2020 och uppgick till 2 737 (3 056) MSEK. Rörelseresultatet var högre jämfört med föregående år och uppgick till 434 (313) MSEK. Rörelseresultatet påverkades positivt av att kontorsprojektet K12 i Sverige resultatavräknades. Eftersom NCC är den primära hyresgästen i fastigheten K12 eliminerades cirka 40 procent av resultatet från försäljningen i koncernen för att tas fram under en tioårsperiod, i enlighet med IFRS 16.
Under året har fem (elva) projekt resultatavräknats, varav tre i Sverige och två i Finland. Resultat från resultatavräknade projekt, mark- och byggrättsförsäljningar, tidigare försäljningar samt upplösning av tidigare gjorda avsättningar för projektkostnader bidrog till det förbättrade resultatet för året. Driftnettot uppgick till 6 (60) MSEK under 2020.
Under året startades fem (åtta) fastighetsprojekt, av vilka fyra var kontorsprojekt och ett vård- och omsorgsboende. Vid utgången av 2020 var 15 (15) projekt pågående eller färdigställda men ännu inte resultatavräknade med en total projektkostnad på 5,7 (4,4) Mdr SEK. Detta motsvarar en färdigställandegrad om 49 (44) procent, medan uthyrningsgraden uppgick till 57 (51) procent. Under året träffades hyresavtal om ca 67 900 (98 800) kvadratmeter.
| MSEK | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 737 | 3 056 |
| Rörelseresultat | 434 | 313 |
| Sysselsatt kapital | 6 433 | 4 935 |
| Rörelsemarginal % | 15,9 | 10,2 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 8,0 | 6,2 |
| Medelantal anställda | 107 | 109 |
Mål: rörelsemarginal ≥ 10%, avkastning på sysselsatt kapital ≥ 10%
Nettoomsättning


| Projekt | Typ | Stad | Såld, beräknas resultatavräknas |
Färdigställande grad, % |
Uthyrningsbar area, kvm |
Uthyrningsgrad, % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Frederiks Plads 2 | Kontor | Århus | 63 | 17 400 | 70 | |
| Kontorværket 1 | Kontor | Köpenhamn | 10 | 16 000 | 100 | |
| Omega CH | Kontor | Århus | 63 | 8 900 | 62 | |
| Totalt Danmark | 42 | 42 300 | 81 | |||
| Fredriksberg D | Kontor | Helsingfors | 21 | 8 500 | 97 | |
| Hatsina Office 1 | Kontor | Esbo | Q3 2021 | 56 | 18 400 | 53 |
| Next | Kontor | Esbo | Q4 2021 | 45 | 10 000 | 100 |
| We Land | Kontor | Helsingfors | 7 | 21 200 | 22 | |
| Totalt Finland | 27 | 58 100 | 55 | |||
| Valle View | Kontor | Oslo | Q1 2021 | 80 | 23 400 | 63 |
| Totalt Norge | 80 | 23 400 | 63 | |||
| Kineum Gårda² | Kontor | Göteborg | 61 | 21 300 | 84 | |
| Bromma Blocks | Kontor | Stockholm | 62 | 51 500 | 49 | |
| Våghuset | Kontor | Göteborg | 39 | 11 000 | 33 | |
| Brick Studios | Kontor | Göteborg | 37 | 16 200 | 31 | |
| Bettorp | Övrigt | Örebro | Q4 2021 | 29 | 6 900 | 100 |
| Totalt Sverige | 54 | 106 900 | 54 | |||
| Totalt | 47 | 230 700 | 58 |
| Projekt | Typ | Stad | Uthyrningsbar area, kvm | Uthyrningsgrad, % |
|---|---|---|---|---|
| Viborg Retail II+III | Handel | Viborg | 900 | 0 |
| Totalt Danmark | 900 | 0 | ||
| K11 | Kontor | Solna | 12 900 | 34 |
| Totalt Sverige | 12 900 | 34 | ||
| Totalt | 13 800 | 33 |
1) Tabellerna avser pågående eller färdigställda fastighetsprojekt som ännu inte har resultatavräknats. Utöver dessa arbetar NCC med uthyrning
(hyresgarantier och tilläggsköpeskilling) i fjorton tidigare sålda och resultatavräknade fastighetsprojekt, vilket motsvaras av maximalt ca 80 MSEK.
2) Projektet omfattar uthyrningsbar area av en befintlig byggnad om ca 16 000 kvadratmeter samt en tillkommande byggrätt om cirka 30 000 kvadratmeter kontor. Projektet genomförs tillsammans med Platzer, ett svenskt noterat fastighetsbolag, i ett hälftenägt bolag. Uppgifterna i tabellen avser NCC:s andel av projektet.
Avkastning på eget kapital var 37 (32) procent. Avkastning på sysselsatt kapital var 12 (13) procent.
Sysselsatt kapital uppgick per den 31 december 2020 till 11 375 (10 382) MSEK. Ökningen är främst hänförlig till att fakturerade ej upparbetade intäkter, dvs kortfristiga skulder, har minskat i affärsområdena NCC Infrastructure och NCC Building Sweden.
Total nettoskuld uppgick till –4 823 (–4 489) MSEK. Förändringen jämfört med föregående år förklaras av en ökad leasingskuld. Företagets nettoskuld var positiv, dvs nettokassa, vid slutet av året med 64 (83) MSEK. De räntebärande skuldernas genomsnittliga löptid, exklusive leasing- och pensionsskuld, uppgick till 34 (37) månader vid årets utgång. NCC:s outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årets utgång till ca 2 900 (3 700) MSEK med en återstående genomsnittlig löptid på 22 (22) månader.
Soliditeten per den 31 december 2020 var 14 (10) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 1,2 (1,5).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 1 569 (2 214) MSEK under 2020, vilket förklaras av de lägre kortfristiga skulder jämfört med föregående år som främst är hänförliga till lägre fakturerade ej upparbetade intäkter.
Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –463 (–701) MSEK. Den lägre nivån i investeringar är främst hänförlig till lägre investeringar inom NCC Industry.
Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –1 322 (–308) MSEK. Förändringen beror främst på en lägre nivå av upptagna lån under året jämfört med föregående år.
Totala likvida tillgångar inklusive kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader uppgick till 2 330 (2 478) MSEK.
Verksamheten i NCC Industry och viss verksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av väderförhållanden. Normalt är första kvartalet svagare resultatmässigt jämfört med resten av året.
Moderbolaget har en filial i Norge. Filialen är under avveckling.
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i de svenska dotterföretagen.
Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen inom NCC Industry, som bland annat bedriver asfalt- och täktverksamhet samt ett antal pålfabriker, men även genom bygg- och anläggningsverksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. Inom NCC Industry är täkter och hamnar tillståndspliktig verksamhet, medan asfaltproduktion och påltillverkning som huvudregel är anmälningspliktig. Tillstånd för täkter förnyas löpande. NCC Industry driver även tillståndspliktiga återvinningsanläggningar. Några av dessa inrymmer deponier, vilka också är tillståndspliktiga. Inga väsentliga förelägganden enligt miljöbalken förekommer.
I enlighet med 6 kap 11§ och 7 kap 31 a-c §§ Årsredovisningslagen har NCC valt att upprätta moderbolagets och koncernens lagstadgade hållbarhetsrapport som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten omfattar samtliga dotterbolag och definieras på sid. 94.
Medelantalet anställda i NCC-koncernen var 14 388 (15 273) under 2020.
På samtliga marknader har NCC kollektivavtal som reglerar minimilöner, arbetstider och medarbetarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren. Som andra företag i branschen använder NCC vid behov underentreprenörer och konsulter.
Underentreprenörer är vanligast hos NCC Building Sweden och NCC Building Nordics men förekommer även i övriga affärsområden.
En beskrivning av lön, ersättning och anställningsvillkor för vd och andra personer i företaget återfinns i not 5, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sid. 37–40. De föreslagna riktlinjerna till årsstämman 2021 överensstämmer med de som beslutades av årsstämman 2020, se nedan.
Styrelsen har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till vd och andra personer i bolagets ledning (Koncernledningen) som beslutades av årsstämman 2020 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget. Under 2020 har styrelsen utnyttjat sin rätt att i enskilda fall och särskilda skäl, frångå riktlinjerna i det att tre ledande befattningshavare har lönereviderats för två år i stället för ett år, vilket styrelsen bedömde vara i bolagets intresse.
Mot denna bakgrund bedömer styrelsen att lön och annan ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare tillämpats i enlighet med riktlinjerna.
Dessa riktlinjer omfattar vd och andra personer i koncernledningen, sammanlagt för närvarande tio personer. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2021. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.
Vid arbetet med att implementera bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, är det avgörande att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer möjliggör att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrenskraftig totalersättning.
I bolaget har inrättats långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram, som är prestationsbaserade. Det långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram som styrelsen föreslagit att årsstämman 2021 ska anta motsvarar i allt väsentligt befintliga program. En viktig förändring är dock att LTI 2021 föreslås införas som ett så kallat Aktieprogram, där deltagarna genom en egen investering blir aktieägare vid programmets start, inte vid dess slut och därmed mer direkt påverkade av bolagets värdetillväxt, vilket förstärks av den egna investeringen. Den tidigare reduktionen av den kortsiktiga rörliga ersättningen tas även bort.
Programmen omfattar koncernledningen samt övriga ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen, för närvarande ca 180 personer. Programmen är treåriga och har en tydlig koppling till affärsstrategin och därmed till bolagets långsiktiga värdeskapande, inklusive dess hållbarhet. Prestationskraven innefattar för närvarande rörelsemarginal (EBIT) och antalet arbetsplatsolyckor. För LTI 2021 är målet ackumulerad vinst per aktie (EPS) under period 2021-2023. För mer information om dessa program, och de kriterier som utfallet är beroende av, se not 5, sid. 37-40.
Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmåner och andra förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.
Fast ersättning. Vid fastställande av den fasta lönen ska den enskilda befattningshavarens ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat beaktas. Den fasta lönen revideras årligen men med möjlighet att revidera för två år som längst.
Rörlig ersättning. Den kortsiktiga rörliga ersättningen ska vara maximerad och relaterad till den fasta lönen samt baserad på utfallet i förhållande till uppsatta mål som mäts per verksamhetsår.
Syftet med rörliga ersättningar är att motivera och belöna värdeskapande aktiviteter som stödjer NCC:s långsiktiga affärsstrategi och intressen. Kriterierna för rörlig kontant ersättning överensstämmer därför i huvudsak med koncernens långsiktiga operationella och finansiella mål.
Den rörliga kontanta ersättningen baseras huvudsakligen på finansiella mål (EBIT), med en mindre del på antal arbetsplatsolyckor (med mer än fyra dagars frånvaro från ordinarie arbete per 1 miljon arbetstimmar), anpassade funktionsmål eller verksamhetsmål.
När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning avslutats sker bedömning/fastställelse av i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts. Styrelsen ansvarar för bedömningen av rörlig kontantersättning till vd. När det gäller rörlig kontantersättning till övriga befattningshavare ansvarar vd för bedömningen. Bedömningen av de finansiella målen baseras på årsredovisningen. Utfallet i förhållande till uppsatta mål mäts för rörliga ersättningar efter prestationsperioden, dvs. efter verksamhetsårets slut.
Den kortsiktiga rörliga ersättningen för vd är maximerad till 75 procent av den fasta lönen. För de övriga i koncernledningen är den maximerad till högst 50 procent av den fasta lönen. Den kortsiktiga rörliga ersättningen revideras årligen.
Bolagets åtaganden för kortsiktig rörlig ersättning gentemot berörda personer kan vid fullt utfall beräknas kosta bolaget maximalt cirka 28 miljoner kronor inklusive sociala avgifter.
Den kortsiktiga rörliga ersättningen är pensionsgrundande med undantag för ersättning till vd.
Pension och övriga förmåner. NCC eftersträvar en successiv övergång till premiebaserade lösningar, vilket innebär att NCC betalar premier som utgör en viss procent av den anställdes lön. Vd har premiebestämd pension med ett premielöfte om högst 40 procent av avtalad fast lön. Övriga i koncernledningen, som är verksamma i Sverige och har ett anställningskontrakt enligt svenska villkor, har utöver ITP 2 (den kollektivavtalade pensionen för tjänstemän) även rätt till en premiebestämd tilläggspension på högst 30 procent av pensionsmedförande lönedelar överstigande 30 inkomstbasbelopp. För denna tilläggspension ska definitionen av pensionsmedförande lön enligt ITP 2 användas. Medlem i koncernledningen som har anställningskontrakt enligt annat lands villkor har pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis varvid principerna i dessa riktlinjer så långt möjligt ska tillgodoses. Från och med år 2021 kommer ITP 1 att tillämpas vid nya anställningar när så är möjligt.
NCC eftersträvar en harmonisering av pensionsåldern för koncernledningen till 65 år.
Övriga förmåner. NCC tillhandahåller övriga förmåner, bland annat sjukvårdsförsäkring och bilförmån till medlem i koncernledningen. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som i princip är sedvanligt på marknaden, sammanlagt högst 5 % av den årliga kontantlönen.
Uppsägningstider och avgångsvederlag. Medlem av koncernledningen som avslutar sin anställning på NCC:s initiativ har i normalfallet sex månaders uppsägningstid och rätt till avgångsvederlag motsvarande 12 månaders fast lön. Avgångsvederlaget ska avräknas mot ersättning som under nämnda 12 månader utbetalas från ny arbetsgivare. Uppsägningstiden uppgår till sex månader vid uppsägning på initiativ av medlem i koncernledningen, utan rätt till avgångsvederlag.
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Utvecklingen av vd:s ersättning, övriga anställdas ersättning samt NCC:s resultat de senaste fem åren redovisas i ersättningsrapporten.
Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Styrelsen ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte vd eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna.
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.
Per den 31 december 2020 omfattade det registrerade aktiekapitalet 12 995 316 aktier av serie A och 95 440 506 aktier av serie B, varav 764 267 i eget förvar. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK. A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Begäran om sådan omvandling ska göras skriftligen till styrelsen och beslut sker löpande. Efter beslut om omvandling anmäls detta till Euroclear Sweden AB för registrering. Omvandlingen är verkställd när registrering skett. Under året har 213 813 A-aktier omvandlats till B-aktier.
NCC har under 2020 återköpt 234 000 B-aktier till snittkursen 137,96 SEK, motsvarande 0,22 procent av aktiekapitalet. Under året har inga aktier sålts eller utskiftats. Bolaget innehar därefter 764 267 B-aktier i eget förvar till snittkursen 171,83 SEK.
Antalet aktieägare i NCC var vid årsskiftet 39 721 (42 010) med Nordstjernan AB som största enskilda ägare med 17 (17) procent av kapitalet och 48 (48) procent av rösterna. Ingen annan enskild aktie-ägare äger mer än 10 procent av rösterna. De tio största ägarna svarade tillsammans för 51 (51) procent av kapitalet och 66 (66) procent av rösterna.
Vid årsstämman den 1 april 2020 bemyndigade årsstämman styrelsen, för att täcka åtaganden enligt det långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogrammet LTI 2020, att intill nästa årsstämma, få återköpa högst 867 487 B-aktier samt överlåta högst 300 000 B-aktier till deltagarna i LTI 2019. Återköpen ska ske på Nasdaq Stockholm till ett pris per aktie inom det vid var tid registrerade kursintervallet. Överlåtelse ska även kunna ske av högst 500 000 B-aktier på Nasdaq Stockholm, för att täcka kostnader, i huvudsak för utdelningskompensation, sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, med anledning av utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2018, LTI 2019 och LTI 2020).
Bolagsstyrningsrapporten finns som en separat del i NCC årsredovisning 2020 och utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna, se avsnittet Bolagsstyrning på sid. 98–107.
Vid årsstämman den 1 april 2020 beslutade stämman att med anledning av den rådande osäkerheten i samhället på grund av coronaviruset inte lämna någon utdelning för 2019.
Den 12 november 2020 hölls en extra bolagsstämma som beslutade om en utdelning på 2,50 SEK per aktie.
NCC:s koncernledning utökas så att även medlemmarna i den tidigare utökade koncernledningen ingår. NCC:s koncernledning består från och med 1 januari 2021 av följande personer:
Tomas Carlsson, vd och koncernchef; Susanne Lithander, ekonomioch finansdirektör (CFO) samt chef för DOS (Development & Operation Services); Kenneth Nilsson, NCC Infrastructure; Henrik Landelius, NCC Building Sweden; Catarina Molén-Runnäs, NCC Building Nordics; Ylva Lagesson, NCC Industry; Joachim Holmberg, NCC Property Development; Ann-Marie Hedbeck, chefsjurist; Marie Reifeldt, personaldirektör; Maria Grimberg, kommunikationsdirektör; Klaus Kaae, inköpsdirektör (tillförordnad).
Moderbolagets nettoomsättning avser debitering till koncernbolag. Medelantal anställda uppgick till 52 (58) personer. Nedskrivningar av aktier och andelar uppgick till totalt –97 (–50) MSEK. Resultatet efter finansiella poster var 921 (358) MSEK. Total utdelning till aktieägarna uppgick till 269 MSEK under 2020.
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
| 3 038 978 856 | |
|---|---|
| Disponeras enligt följande: | |
| Utdelas till aktieägarna | 538 357 775 |
| I ny räkning balanseras | 2 500 621 081 |
| Summa SEK | 3 038 978 856 |
Beslut rörande utdelningsförslag fattas med beaktande av bolagets framtida vinster, finansiella ställning, kapitalbehov och de makroekonomiska förutsättningarna.
Styrelsen föreslår för räkenskapsåret 2020 en utdelning på 5,00 SEK per aktie. Utdelningen är uppdelad på två utbetalningstillfällen. Förslag till avstämningsdag för den första utbetalningen om 2,50 SEK är den 1 april 2021 och för den andra utbetalningen om 2,50 SEK föreslås den 9 november 2021. Om årsstämman beslutar enligt förslaget beräknas den första utbetalningen ske via Euroclear Sweden AB den 6 april 2021 och den andra den 12 november 2021. Styrelsens yttrande till utdelningsförslag och förvärv av egna aktier kommer att återfinnas på bolagets webbplats och delas ut på årsstämman.
Hantering av operationella, strategiska och finansiella risker är en grundförutsättning för NCC:s verksamhet och effektiv riskhantering en nödvändighet för ett stabilt och lönsamt företag.
Riskhanteringen syftar till att identifiera risker, värdera effektiviteten av befintliga kontroller samt stärka och utveckla förebyggande åtgärder.
NCC har gjort en värdering av bolagets risker och beskriver nedan de risker som anses mest sannolika och som beräknas ha störst potentiell påverkan på NCC:s möjligheter att uppnå mål på kort och lång sikt.
| Riskområde | Beskrivning | Kontrollaktiviteter | |||
|---|---|---|---|---|---|
| OPERATIONELLA- OCH STRATEGISKA RISKER | |||||
| Kompetensförsörjning och ledarskap |
Att framgångsrikt anställa, behålla och utveckla nödvändig kompetens är kritiskt för företaget. Utveckling av chefer är nödvändig, dels i syfte att leverera kvalitet i projekt, dels i syfte att behålla personal med önskade kompetenser. |
Kompetenskartläggning och utvecklingsplaner görs för nyckel positioner. Koncerngemensamma kompetensutvecklingssatsningar på projektledning och ledarskap. Framtida chefer/ledare identifieras och utvecklingsplaner tas fram. Successionsplanering sker inom samtliga affärsområden och stabsfunktioner. |
|||
| Projektstyrning | Inom entreprenadverksamheten är de huvudsakliga operativa riskerna projektselektering och projektstyrning. |
NCC prioriterar att lämna anbud med identifierade risker som är hanterbara och kalkylerbara. Olika kontraktsformer och samarbeten med kunder medför att olika risker kan hanteras. Genom NCC:s projektselektering, anbudsprövning och verksamhetsstyrningssystem motverkas dessa operativa risker. |
|||
| Arbetsmiljö | Många arbetsmoment inom koncernen innehåller riskfyllda moment som ställer höga krav på korrekt utbildning och skyddsutrustning såväl som en etablerad säkerhetskultur där medarbetarnas säkerhet och hälsa har högsta prioritet. |
Det systematiska arbetsmiljöarbetet har högsta prioritet och obliga toriskt att behandla på alla ledningsgruppsmöten. Riktlinjer för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas, följas upp och utvärderas finns fastställda på koncernnivå och för respektive affärsområde. Dessa styr kontrollmekanismer, som utbildningar, certifikat och arbets miljöuppföljningar. I syfte att förbättra det förebyggande säkerhets arbetet och stärka företagets säkerhetskultur analyseras alla inrapporterade incidenter med särskild vikt på identifierade högriskområden. Tillsammans med våra samarbetspartners arbetar vi systematiskt med att utveckla och digitalisera säkerheten för utrustning, maskiner och fordon i vår verksamhet. |
|||
| Leverantörskedja | Bolaget är starkt beroende av leverantörer och under entreprenörer. Leverantörskedjorna inom byggsektorn medför risk för bristande kontroll av exempelvis arbetsförhållanden hos underentreprenörer och leverantörer. Såväl risken för ohederliga underentreprenörer och svart arbetskraft måste hanteras, liksom kvalitetssäkring av material från nationella och internationella leverantörer. Extra vikt läggs på att säkerställa leveranser av kritiskt material som bitumen. |
NCC arbetar systematiskt med att utvärdera och utöka kontrollen av leverantörskedjan samt säkerställa tillgång på kritiskt material som stål och bitumen. Leverantörernas kvalitet säkerställs främst genom tecknande av centrala ramavtal som måste efterlevas. Även inköp som sker utöver centrala avtal måste följa fastställda processer och använda framtagna mallar för kvalitetskontroll. Verktyg för att säkerställa spårbarheten är exempelvis loggböcker och digital standardiserad identifikation av byggprodukter (GTIN). NCC har en noggrann utvärderingsprocess gentemot leveran törer i geografiska riskområden för att förebygga brott mot mänskliga rättigheter. |
|||
| Compliance | Som samhällsaktör med bred kund- och leverantörsbas ställs stora krav på att samtlig personal uppträder i enlighet med bolagets uppförandekod. Det finns risker förknippade med om anställda skulle bryta mot interna regler eller mot lag. |
NCC arbetar sedan flera år tillbaka kontinuerligt och aktivt med våra värderingar och utbildning i vår uppförandekod. Under 2021 utvecklas bl.a. utbildningsprogrammet om konkurrensrätt. |
|||
| IT-system | Uppdatering och utveckling av IT-system och applikationer är kritiskt för att effektivisera bolagets processer. Under de kommande åren uppdaterar bolaget flera affärskritiska system. Störningar i detta arbete riskerar påverka produktion liksom rapportering. |
NCC följer den tekniska utvecklingen, säkerställer långsiktig ledning och styrning av säkerheten i IT-infrastrukturen samt integrering i processer för att stödja och skydda verksamheten. |
|||
| IT-säkerhet | Allvarliga IT-intrång kan leda till att ej behöriga får access till känslig företagsinformation. Ett IT-intrång kan dessutom orsaka manipulerad information, bristande tillgänglighet för kritiska IT-system eller applikationer samt förlust av information. |
NCC:s säkerhetsstrategi tillsammans med NCC:s utvecklingsplan inom IT- organisationen anger nödvändiga aktiviteter på kort, medellång och lång sikt för att hantera cybersäkerhetsrisker. |
| Riskområde | Beskrivning | Kontrollaktiviteter | ||
|---|---|---|---|---|
| ANDRA RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER NCC har även bedömt och värderat andra risker och osäkerhetsfaktorer som vi har att förhålla oss till. |
||||
| Klimatpåverkan | Klimatfrågan påverkar hela världen och leder till föränd ringar i arbetssätt och produkter där det är av stor vikt att delta i den förändringen för att vara fortsatt konkurrens kraftig. Med ökat fokus på klimatagendan från investerare och kunder finns det en affärsrisk att inte anpassa sig till nya klimatregler och krav inom utsatt tid. Det finns också fysiska risker kopplade till negativa klimatförändringar som extrema väderförhållanden. |
NCC har tydliga mål för att reducera utsläpp av koldioxid. NCC arbetar kontinuerligt med att integrera klimatfrågan i projektutvecklingsprocessen samt med att driva innovation för att hitta nya klimatvänliga lösningar och minska sitt koldioxidutsläpp. |
||
| Pandemier | Pandemier kan leda till ökade kostnader i projekt, ändringar och uppsägningar av kontrakt, samt utgöra allvarligt hot mot hälsa och arbetsmiljö. Beteenden och efterfrågan på marknader kan förändras. |
NCC har enhetsöverskridande möten gällande utmaningar kring anställda, material, logistik och leverantörer, i samband med myndigheters beslut om nedstängningar och andra åtgärder i olika länder. Trender inom olika marknader och sektorer följs och analyseras löpande. |
||
| FINANSIELLA RISKER & RAPPORTERING | ||||
| Ränterisk | Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder negativt. |
NCC:s finanspolicy är beslutad av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk för riskmandat och limiter inom NCC-koncernen. Koncernens finansverksamhet är centralt organiserad vilket ger god överblick över |
||
| Valutarisk | Valutarisk utgör risken för att förändringar i valutakurser påverkar NCC:s resultaträkning, balansräkning och kassaflöden negativt. |
finansiella positioner och risker. Se vidare not 37. | ||
| Refinansieringsrisk | Refinansieringsrisk utgör risken för att finansieringsmöjlig heterna är begränsade och/eller att kostnaden är högre när lån som förfaller ska refinansieras, vilket kan få en negativ påverkan på NCC:s verksamhet, resultat och finansiella ställning. |
|||
| Likviditetsrisk | Med likviditetsrisk avses risken att NCC inte har tillräcklig betalningsberedskap vid ett visst givet tillfälle, vilket kan negativt påverka koncernens förmåga att fullgöra betalningsförpliktelser. |
|||
| Kreditrisker och mot partsrisker i finansiell verksamhet |
Med kreditrisk och motpartsrisk i finansiell verksamhet avses risken att en av NCC:s finansiella motparter inte kan fullgöra sina åtaganden gentemot NCC. |
|||
| Kundkreditrisk | Med kundkreditrisk avses risken att NCC:s kunder inte kan fullgöra sina betalningar till NCC för levererade varor och tjänster. |
Kundkreditrisker hanteras inom NCC genom gemensamma rutiner för identifiering och bedömning av risker, dels före det att avtal ingås med kunder, dels fortlöpande i den operativa uppföljningen. NCC:s kreditrisk vad gäller kundfordringar har en hög grad av riskspridning genom ett stort antal projekt av varierande storlek och typ med en mängd olika kundkategorier. |
||
| Successiv vinstavräkning |
I projekt med entreprenadavtal tillämpar NCC successiv vinstavräkning, vilket innebär att resultat tas fram i takt med färdigställande. Om projektets bedömda resultat försämras under projektets produktionstid, kan det medföra att tidigare redovisat resultat behöver återläggas. |
Genom projektstyrning, dvs löpande uppföljning av produktionskalkyler, avstämning av utfört arbete och slutlägesprognoser m.m., säkerställs att informationen är rättvisande. |
||
| Leverantörsrisk | Risk för att underleverantörer går i konkurs och inte kan leverera |
Kontroll av leverantörer och utveckling av leverantörskedja. |
Siffrorna är baserade på utfall 2020.
| Förändring | Resultateffekt efter finansnetto, MSEK (årsbasis) |
Påverkan räntabilitet på eget kapital, (%-enheter) |
Påverkan räntabilitet på sysselsatt kapital, (%-enheter) |
Kommentarer | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| NCC INFRASTRUCTURE | ||||||
| Volym1) | ±5% | 54 | 1,2 | 0,5 | För NCC Infrastructure har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en |
|
| Rörelsemarginal | ±1%-enhet | 171 | 3,9 | 1,6 | volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
|
| NCC BUILDING SWEDEN | ||||||
| Volym1) | ±5% | 49 | 1,1 | 0,4 | För NCC Building Sweden har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
|
| Rörelsemarginal | ±1%-enhet | 134 | 3,0 | 1,2 | ||
| NCC BUILDING NORDICS | ||||||
| Volym1) | ±5% | 44 | 1,0 | 0,4 | För NCC Building Nordics har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en |
|
| Rörelsemarginal | ±1%-enhet | 121 | 2,8 | 1,1 | volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
|
| NCC INDUSTRY | ||||||
| Volym1) | ±5% | 45 | 1,0 | 0,4 | NCC Industrys verksamhet påverkas av bland annat prisnivåer samt producerad och utlagd asfaltvolym. |
|
| Rörelsemarginal | ±1%-enhet | 125 | 2,9 | 1,1 | En längre säsong till följd av gynnsam väderlek ger ökad volym och då andelen fasta kostnader är stor |
|
| Kapitalrationalisering | ±10% | 6 | 0,1 | 0,7 | är marginaleffekten betydande. | |
| NCC PROPERTY DEVELOPMENT | ||||||
| Försäljningsvolym, projekt | ±10% | 65 | 1,5 | 0,6 | NCC Property Developments resultat styrs till allra största delen av försäljningar. Huruvida ett fastighets |
|
| Försäljningsmarginal, projekt | ±1%-enhet | 27 | 0,6 | 0,2 | projekt kan säljas beror till stor del på de hyresavtal som träffats med hyresgästerna. Ökad uthyrningstakt |
|
| möjliggör en ökad försäljningsvolym. Värdet på en fastighet styrs dessutom av skillnaden mellan drifts kostnader och hyresnivåer, vilket innebär att ändrade hyresnivåer eller driftsekonomi i pågående projekt kan ge en värdeförändring. |
||||||
| KONCERNEN | ||||||
| Ränteförändring nettoskuld2) | ±1 %-enhet | 20 | 0,5 |
1) Vid denna volymförändring antas overheadkostnader vara oförändrade.
2) Exklusive pensionsskuld.
| MSEK | Not 1, 4, 13, 20, 33 |
2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 | 53 922 | 58 234 |
| Kostnader för produktion | 5, 6, 10, 16, 17, 25, 34 | –49 589 | –54 134 |
| Bruttoresultat | 4 333 | 4 101 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 5, 7, 16, 17 | –2 967 | –2 811 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 17 | –3 | –11 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar | 8, 16, 17 | –24 | –22 |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 9 | 9 | 18 |
| Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures | 12 | 21 | |
| Rörelseresultat | 1 360 | 1 296 | |
| Finansiella intäkter | 12 | 30 | 34 |
| Finansiella kostnader | 12 | –110 | –146 |
| Finansnetto | –80 | –112 | |
| Resultat efter finansiella poster | 1 281 | 1 184 | |
| Skatt på årets resultat | 24 | –22 | –309 |
| Årets resultat | 1 259 | 875 | |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 1 259 | 873 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 | ||
| Årets resultat | 1 259 | 875 | |
| Resultat per aktie | |||
| Före och efter utspädning | |||
| Resultat efter skatt, SEK | 11,68 | 8,09 | |
| Antal aktier, miljoner | |||
| Totalt antal utgivna aktier | 108,4 | 108,4 | |
| Genomsnittligt antal utestående aktier före och efter utspädning under året | 107,8 | 108,0 | |
| Antal utestående aktier vid årets slut | 107,7 | 107,9 |
| MSEK | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 1 259 | 875 | |
| Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat | 15 | ||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | –127 | 43 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | –13 | –4 | |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat | 21 | 12 | |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | 24 | –2 | –2 |
| –121 | 49 | ||
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | |||
| Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | 30 | 111 | –443 |
| Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till periodens resultat | –23 | 95 | |
| 88 | –348 | ||
| Årets övrigt totalresultat | –32 | –299 | |
| Årets totalresultat | 1 226 | 576 | |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 1 226 | 574 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 | ||
| Årets summa totalresultat | 1 226 | 576 |
| MSEK | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1, 20, 33, 37 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 16 | 1 800 | 1 893 |
| Övriga immateriella tillgångar | 16 | 342 | 368 |
| Nyttjanderättstillgångar | 34 | 1 952 | 1 716 |
| Rörelsefastigheter | 17 | 875 | 899 |
| Maskiner och inventarier | 17 | 2 306 | 2 611 |
| Långfristiga värdepappersinnehav | 19, 21 | 93 | 114 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 23 | 125 | 144 |
| Övriga långfristiga fordringar | 19 | 34 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 24 | 587 | 524 |
| Summa anläggningstillgångar | 8 099 | 8 302 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Nyttjanderättstillgångar | 34 | 11 | 51 |
| Exploateringsfastigheter | 25 | 1 492 | 1 391 |
| Pågående fastighetsprojekt | 25 | 4 610 | 3 042 |
| Färdigställda fastighetsprojekt | 25 | 496 | 936 |
| Andelar i intresseföretag | 25 | 295 | 263 |
| Material- och varulager | 26 | 953 | 1 008 |
| Skattefordringar | 58 | 50 | |
| Kundfordringar | 37 | 7 084 | 8 674 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 3 | 1 349 | 1 360 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 907 | 1 556 | |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 126 | 226 | |
| Övriga fordringar | 23 | 740 | 555 |
| Kortfristiga placeringar1) | 21, 36 | 174 | 63 |
| Likvida medel | 36 | 2 155 | 2 416 |
| Summa omsättningstillgångar | 20 450 | 21 589 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 28 549 | 29 890 |
1) Kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader ingår, se kassaflödesanalysen.
| MSEK | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | 1 | ||
| Aktiekapital | 27 | 867 | 867 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 844 | 1 844 | |
| Reserver | 15 | –144 | –23 |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 1 405 | 357 | |
| Aktieägarnas kapital | 3 972 | 3 044 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | |||
| Summa eget kapital | 3 972 | 3 044 | |
| SKULDER | 1, 20, 33, 37 | ||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 28, 34 | 3 965 | 3 649 |
| Övriga långfristiga skulder | 31 | 60 | 52 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 30 | 2 832 | 2 840 |
| Uppskjutna skatteskulder | 24 | 196 | 170 |
| Övriga avsättningar | 29 | 2 586 | 2 777 |
| Summa långfristiga skulder | 9 639 | 9 488 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 28, 34 | 606 | 848 |
| Leverantörsskulder | 4 487 | 4 275 | |
| Skatteskulder | 66 | 100 | |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 3 | 4 104 | 6 354 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 32 | 3 727 | 3 878 |
| Avsättningar | 29 | 19 | 24 |
| Övriga kortfristiga skulder | 31 | 1 930 | 1 878 |
| Summa kortfristiga skulder | 14 938 | 17 358 | |
| Summa skulder | 24 577 | 26 846 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 28 549 | 29 890 |
| MSEK | Not 1, 33 |
2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 140 | 246 | |
| Bruttoresultat | 140 | 246 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 5, 6, 7, 8 | –263 | –344 |
| Rörelseresultat | –123 | –98 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 8, 9 | 1 057 | 482 |
| Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar | 14 | 13 | |
| Resultat från finansiella omsättningstillgångar | 3 | 3 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11 | –30 | –42 |
| Resultat efter finansiella poster | 921 | 358 | |
| Bokslutsdispositioner | 14 | 153 | 577 |
| Skatt på årets resultat | 24 | 20 | –102 |
| ÅRETS RESULTAT | 1 095 | 833 |
| MSEK | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 1 095 | 833 |
| Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat | ||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 2 | |
| Årets övriga totalresultat | 2 | |
| Årets summa totalresultat | 1 097 | 833 |
| MSEK | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1, 33, 37 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Maskiner och inventarier | 17 | 3 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 3 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 18 | 4 530 | 4 511 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 45 | 45 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 24 | 25 | 5 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 22 | 4 600 | 4 562 |
| Summa anläggningstillgångar | 4 600 | 4 565 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 781 | 1 032 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 13 | 1 | |
| Skattefordringar | 64 | 84 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
2 | 6 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 859 | 1 123 | |
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 36 | 259 | 164 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 119 | 1 287 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 5 719 | 5 852 |
| MSEK | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1, 33, 37 | ||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 27 | 867 | 867 |
| Reservfond | 174 | 174 | |
| Summa bundet eget kapital | 1 041 | 1 041 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 1 944 | 1 407 | |
| Årets resultat | 1 095 | 833 | |
| Summa fritt eget kapital | 3 039 | 2 240 | |
| Summa eget kapital | 4 080 | 3 281 | |
| Avsättningar | |||
| Övriga avsättningar | 29 | 6 | 6 |
| Summa avsättningar | 6 | 6 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder1) | 28 | 800 | 800 |
| Övriga långfristiga skulder | 4 | 3 | |
| Summa långfristiga skulder | 804 | 803 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 8 | 12 | |
| Skulder till koncernföretag | 28 | 765 | 1 474 |
| Kortfristiga räntebärande skulder1) | 28 | 200 | |
| Övriga skulder | 12 | 18 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
32 | 44 | 57 |
| Summa kortfristiga skulder | 829 | 1 761 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 5 719 | 5 852 |
1) Avser lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse.
KONCERNEN
| EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERBOLAGETS AKTIEÄGARE | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2019-01-01 | 867 | 1 844 | –72 | 292 | 2 931 | 17 | 2 948 |
| Årets resultat | 873 | 873 | 2 | 875 | |||
| Övrigt totalresultat | 49 | –348 | –299 | –299 | |||
| Summa totalresultat | 49 | 525 | 574 | 2 | 576 | ||
| Avyttring och utdelning till innehav utan bestämmande inflytande |
–15 | –15 | –18 | –33 | |||
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | –19 | –19 | –19 | ||||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 5 | 5 | 5 | ||||
| Utdelning | –432 | –432 | –432 | ||||
| Summa transaktioner med koncernens ägare | –461 | –461 | –18 | –479 | |||
| Utgående eget kapital 2019-12-31 | 867 | 1 844 | –23 | 357 | 3 044 | 0 | 3 044 |
| Årets resultat | 1 259 | 1 259 | 1 259 | ||||
| Övrigt totalresultat | –121 | 88 | –32 | –32 | |||
| Summa totalresultat | –121 | 1 347 | 1 226 | 1 226 | |||
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | –34 | –34 | –34 | ||||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 4 | 4 | 4 | ||||
| Utdelning | –269 | –269 | –269 | ||||
| Summa transaktioner med koncernens ägare | –299 | –299 | –299 | ||||
| Utgående eget kapital 2020-12-31 | 867 | 1 844 | –144 | 1 405 | 3 972 | 0 | 3 972 |
| BUNDET EGET KAPITAL | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2019-01-01 | 867 | 174 | 1 850 | –1 | 2 891 |
| Vinstdisposition | –1 | 1 | |||
| Årets resultat | 833 | 833 | |||
| Summa totalresultat | 833 | 833 | |||
| Fusionsvinst | 4 | 4 | |||
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | –19 | –19 | |||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 6 | 6 | |||
| Utdelning | –432 | –432 | |||
| Utgående eget kapital 2019-12-31 | 867 | 174 | 1 407 | 833 | 3 281 |
| Vinstdisposition | 833 | –833 | |||
| Årets resultat | 1 095 | 1 095 | |||
| Övrigt totalresultat | 2 | 2 | |||
| Summa totalresultat | 2 | 1 095 | 1 097 | ||
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | –34 | –34 | |||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 4 | 4 | |||
| Utdelning | –269 | –269 | |||
| Utgående eget kapital 2020-12-31 | 867 | 174 | 1 944 | 1 095 | 4 080 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||||
| Resultat efter finansiella poster, kvarvarande verksamheter | 1 281 | 1 184 | 921 | 358 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||||
| – Avskrivningar | 6 | 1 412 | 1 407 | 2 | |
| – Nedskrivningar och återförda nedskrivningar | 8 | 24 | 22 | 97 | 50 |
| – Kursdifferenser | 45 | –13 | |||
| – Resultat sålda anläggningstillgångar | 64 | –35 | |||
| – Förändringar avsättningar | 29 | 19 | 318 | –1 | –2 |
| – Anteciperad utdelning | –120 | ||||
| – Övrigt | –1 | 2 | 5 | 7 | |
| Summa poster som inte ingår i kassaflödet | 1 564 | 1 700 | 102 | –62 | |
| Betald skatt | –188 | –110 | 21 | –74 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet | 2 656 | 2 774 | 1 044 | 222 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||||
| Försäljningar i fastighetsprojekt | 25 | 2 092 | 2 116 | ||
| Investeringar i fastighetsprojekt | 25 | –3 353 | –3 281 | ||
| Övriga förändringar i rörelsekapital | 36 | 174 | 605 | –89 | –35 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | –1 087 | –560 | –89 | –35 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 569 | 2 214 | 954 | 187 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Förvärv dotterföretag / rörelse | 36 | –111 | –80 | ||
| Försäljning dotterföretag / rörelse | 36 | –20 | |||
| Investering byggnader och mark | 17 | –46 | –92 | ||
| Försäljning byggnader och mark | 17 | 25 | 29 | ||
| Investering finansiella anläggningstillgångar | –4 | –11 | |||
| Försäljning finansiella anläggningstillgångar | 39 | 4 | 1 | ||
| Investering övriga anläggningstillgångar | 17 | –579 | –790 | ||
| Försäljning övriga anläggningstillgångar | 17 | 123 | 158 | 2 | 19 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –463 | –701 | –109 | –60 | |
| Kassaflöde före finansiering | 1 106 | 1 512 | 846 | 127 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Utbetald utdelning | –269 | –450 | –269 | –432 | |
| Förvärv av egna aktier | –34 | –19 | –34 | –19 | |
| Koncernbidrag och utdelningar, erhållna | 1 853 | 958 | |||
| Upptagna lån | 639 | 2 024 | 526 | 363 | |
| Amortering av lån | –216 | –930 | –1 230 | –350 | |
| Amortering av leasingskulder | –1 355 | –1 030 | |||
| Ökning (–) / Minskning (+) av långfristiga räntebärande fordringar | 18 | 58 | |||
| Ökning (–) / Minskning (+) av kortfristiga räntebärande fordringar | –105 | 39 | –1 593 | –644 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 36 | –1 322 | –308 | –747 | –124 |
| Årets kassaflöde | –217 | 1 204 | 99 | 3 | |
| Likvida medel vid årets början | 2 416 | 1 197 | 164 | 161 | |
| Kursdifferens i likvida medel | –44 | 15 | –3 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 36 | 2 155 | 2 416 | 259 | 164 |
| Kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader Totalt likvida tillgångar vid periodens slut |
36 | 174 2 330 |
63 2 478 |
259 | 164 |

Norrstjärnan, Örebro, Sverige
| Not | 1 | Redovisningsprinciper | 33 |
|---|---|---|---|
| Not | 2 | Effekter av ändrade redovisningsprinciper | 33 |
| Not | 3 | Intäktsredovisning | 34 |
| Not | 4 | Rapportering av rörelsesegment | 36 |
| Not | 5 | Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar |
37 |
| Not | 6 | Avskrivningar | 40 |
| Not | 7 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag |
41 |
| Not | 8 | Nedskrivningar | 41 |
| Not | 9 | Resultat från andelar i koncernföretag | 41 |
| Not | 10 | Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag | 41 |
| Not | 11 | Räntekostnader och liknande resultatposter | 41 |
| Not | 12 | Finansnetto | 42 |
| Not | 13 | Effekter av valutaförändring i resultaträkningen | 42 |
| Not | 14 | Bokslutsdispositioner | 42 |
| Not | 15 | Eget kapital | 42 |
| Not | 16 | Immateriella tillgångar | 43 |
| Not | 17 | Materiella anläggningstillgångar | 44 |
| Not | 18 | Andelar i koncernföretag | 45 |
| Not | 19 | Investeringar i intresseföretag och joint ventures | 46 |
| Not | 20 | Gemensamma verksamheter | 46 |
| Not | 21 | Finansiella placeringar | 47 |
| Not | 22 | Finansiella anläggningstillgångar | 47 |
| Not | 23 | Långfristiga räntebärande fordringar och övriga fordringar |
48 |
| Not | 24 | Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder |
48 |
| Not | 25 | Omsättningsfastigheter | 50 |
| Not | 26 | Material- och varulager | 51 |
| Not | 27 | Aktiekapital | 51 |
| Not | 28 | Räntebärande skulder | 51 |
| Not | 29 | Övriga avsättningar | 52 |
| Not | 30 | Pensioner | 52 |
| Not | 31 | Övriga skulder | 54 |
| Not | 32 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 55 |
| Not | 33 | Transaktioner med närstående | 55 |
| Not | 34 | Leasing | 55 |
| Not | 35 | Ställda säkerheter, borgens-, garanti- och eventualförpliktelser | 58 |
| Not | 36 | Kassaflödesanalys | 58 |
| Not | 37 | Finansiella instrument och finansiell riskhantering | 60 |
| Not | 38 | Uppgifter om moderbolaget | 68 |
| Not | 39 | Händelser efter balansdagen | 68 |
| Not | 40 | Disposition av företagets vinst | 68 |
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av Europeiska Unionen (EU). Koncernen följer även RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, Årsredovisningslagen och tillämpliga uttalanden (UFR). Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 4 mars 2021. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 30 mars 2021.
Att upprätta årsredovisning i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Dessa uppskattningar och bedömningar har gjorts utifrån vad som är känt vid årsredovisningens avgivande. Dessa uppskattningar och bedömningar kommer, per definition, sällan att motsvara det verkliga utfallet. Detta behöver speciellt beaktas vid osäkerhet i konjunkturen och den globala finansmarknaden då NCC påverkas i normal utsträckning av det generella ekonomiska läget. De områden som innefattar en hög grad av bedömningar, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för NCC, anges i respektive not.
Ett fåtal förändringar av befintliga standarder samt tolkningar trädde ikraft för räkenskapsåret som börjar efter 1 januari 2020. För 2020 tillämpar NCC förändringarna i IFRS 9 Finansiella instrument avseende lättnadsreglerna gällande referensräntereformen. Lättnaderna avser säkringsredovisning och innebär att reformen inte ska leda till att säkringsredovisningen ska upphöra. Övriga förändringar av standarder och tolkningar har inte haft en väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter innevarande år och förväntas inte heller ha det på kommande perioder eller framtida transaktioner.
Ett fåtal förändringar av befintliga standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2021. Dess effekt på koncernens finansiella rapporter har ännu inte fastställts i detalj men de förväntas inte ha en väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Moderbolaget redovisar erhållna och lämnade koncernbidrag som bokslutsdispositioner vilket är i enlighet med alternativregeln i RFR 2. Rådet för finansiell rapportering har medgivit undantag från kravet att noterade moderbolag måste redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde. NCC tillämpar undantagsreglerna och har därmed avstått från att redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde.
Inom nedanstående områden skiljer sig moderbolagets redovisningsprinciper från koncernens:
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande samt samarbetsarrangemang och intresseföretag.
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde av tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s.k. förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.
Förvärvade och avyttrade företag ingår i koncernens resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys under innehavstiden.
I ej helägda dotterföretag redovisas innehav utan bestämmande inflytande som utomstående aktieägares andel av dotterföretagets eget kapital. Denna post ingår som en del i koncernens eget kapital. I resultaträkningen ingår andelen hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande. Upplysning om andelen av resultatet hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning.
Effekterna av transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet.
Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. Detsamma gäller för samarbetsarrangemang och intresseföretag till den del som motsvaras av koncernens ägarandel. Se not 33, Transaktioner med närstående.
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid transaktioner mellan enheter inom koncernen.
Utländska dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang Utländska dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang tas in med funktionell valuta och räknas om till rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses, för NCC:s del, den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Med rapporteringsvaluta förstås den valuta i vilken koncernens sammanlagda redovisning offentliggörs, i NCC:s fall svenska kronor.
NCC:s fastighetsinnehav redovisas med uppdelning på:
Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott
Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott i moderbolaget sker efter sin ekonomiska innebörd. Mottagna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner. Lämnade aktieägartillskott redovisas som en del i investeringen i dotterföretaget och är föremål för sedvanlig nedskrivningsprövning.
Inga effekter av ändrade redovisningsprinciper under 2020.
| NCC Infrastructure |
NCC Building Sweden | NCC Building Nordics | Delsumma bygg och anläggning |
NCC Industry | NCC Property Development |
Övrigt och elimine ringar2) |
Koncernen | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderstock 31 december 2020 | 15 754 | 17 670 | 14 856 | 48 280 | 2 595 | 70 | 50 945 | |
| Varav förväntas intäktsredovisas: | ||||||||
| Inom ett år | 9 060 | 10 693 | 8 463 | 28 215 | 1 728 | 464 | 30 407 | |
| Inom två år | 3 682 | 4 682 | 4 434 | 12 798 | 867 | 202 | 13 867 | |
| Längre fram än två år | 3 013 | 2 295 | 1 959 | 7 266 | –596 | 6 670 | ||
| Extern nettomsättning 20201) | 16 525 | 11 842 | 10 724 | 39 091 | 10 852 | 2 728 | 1 252 | 53 922 |
| Extern nettomsättning 2019 | 17 013 | 13 697 | 10 864 | 41 574 | 11 036 | 2 998 | 2 626 | 58 234 |
| Tidpunkt för intäktsredovisning | ||||||||
| Över tid (successivt) | ||||||||
| Vid en tidpunkt |
1) För nettoomsättning per tjänst/produkt se sid. 12-16.
2) Road Services redovisas from 2020 inom Övrigt och elimineringar och dess orderstock per 31 dec 2020 uppgick till 934 MSEK.
Intäkterna i bygg- och anläggningsverksamheterna redovisas successivt över tid, i takt med färdigställandegraden (bokförda kostnader i relation till beräknade totala projektkostnader). Fakturering sker löpande enligt överenskommelse under projektets gång. Detsamma gäller i delar av NCC Industrys verksamhet. Huvuddelen av NCC Industrys intäkter redovisas dock vid en tidpunkt i samband med leverans till kund av asfalts- och stenmaterial, något som återspeglas i kundinbetalningar. Även inom NCC Property Development redovisas intäkterna normalt vid en tidpunkt (vid fastighetens färdigställande) vilket normalt också sammanfaller med inbetalning från kunden.
Orderstocken i bygg- och anläggningsverksamheterna förväntas i allt väsentligt intäktsföras under de kommande 24 månaderna med tyngdpunkt under det kommande året. NCC Industrys orderstock förväntas i allt väsentligt komma att intäktsföras under det kommande året. För information om NCC Property Developments ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden, se not 25, Omsättningsfastigheter. För information om orderingången, se sid. 11.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | 34 267 | 24 462 |
| Fakturering pågående entreprenader | –32 919 | –23 101 |
| Summa | 1 349 | 1 360 |
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Fakturering pågående entreprenader | 50 425 | 56 444 |
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | –46 321 | –50 090 |
| Summa | 4 104 | 6 354 |
Upparbetade intäkter i pågående projekt inklusive redovisade vinster med avdrag för redovisade förlustreservationer uppgår till 80 558 (74 552) MSEK.
Under 2020 redovisade intäkter som härör från arbete utfört 2019 eller tidigare bedöms inte uppgå till väsentliga belopp.
Fakturerade ej upparbetade intäkter per 31 december 2019 eller tidigare bedöms i allt väsentligt ha upparbetats under 2020.
NCC:s intäkter redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Enligt IFRS 15 ska intäkter redovisas när kunden får kontroll över sålda varor eller tjänster. Detta kan ske antingen genom att NCC:s prestationsåtagande uppfylls över tid (d.v.s. successivt) eller vid en tidpunkt. NCC:s intäkter består i allt väsentligt av:
Entreprenadavtalen innebär att NCC utför arbete på kundens mark och skapar därmed en tillgång som kunden kontrollerar i takt med att tillgången färdigställs. Detta i sin tur innebär att NCC redovisar intäkten över tid med tillämpning av successiv vinstavräkning.
Vid tillämpning av successiv redovisning av intäkter och vinst framkommer resultatet i takt med projektets färdigställande. För bestämning av det resultat som vid en given tidpunkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter:
Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att total projektintäkt och -kostnad vid färdigställande ska kunna kvantifieras på ett tillförlitligt sätt. Effekten av successiv vinstavräkning är att redovisningen direkt avspeglar resultatutvecklingen i pågående projekt. Successiv vinstavräkning innehåller en komponent av osäkerhet. Det inträffar ibland oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet i projekten kan bli både högre och lägre än förväntat. Svårigheterna att bedöma resultat är särskilt stora i början av projekt och för projekt som är tekniskt komplicerade samt löper över lång tid. För projekt som är svåra att prognosticera redovisas intäkten till motsvarande belopp som den
upparbetade kostnaden, det vill säga resultatet tas upp till noll kronor i avvaktan på att resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning.
Reservationer har gjorts för befarade förlustkontrakt, och dessa belopp har belastat resultatet respektive år. Reservation för förluster görs så snart dessa är kända.
Avtalsändringar ("contract modifications"), relaterade till ändrings- och tillläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande redovisas när ändringarna är verkställbara ("enforceable"). Vid bedömning av om ändringarna är verkställbara beaktas alla relevanta fakta och omständigheter. Om parterna inte är överens om priset redovisas intäkten endast till den del det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av ackumulerade redovisade intäkter inte uppstår när parterna når en överenskommelse. Detsamma gäller för intäktsföring av eventuella bonusar samt straffavgifter där intäkten redovisas till den del som det är mycket sannolikt att väsentlig återföring av ackumulerade redovisade intäkter inte blir nödvändigt.
Balansräkningsposterna, upparbetade ej fakturerade intäkter och fakturerade ej upparbetade intäkter, bruttoredovisas projekt för projekt. De projekt som har mer upparbetade intäkter än fakturerade redovisas som omsättningstillgång, medan de projekt som har fakturerat mer än de upparbetade intäkterna klassificeras som en icke räntebärande kortfristig skuld. Kunden faktureras normalt a-conto under projektets löptid.
Följande exempel illustrerar hur successiv vinstavräkning tillämpas: NCC tecknar den 1/1 år 1 ett kontrakt om uppförande av en byggnad. Projektet beräknas ta två år att färdigställa. Kontraktsbeloppet är 100 och den beräknade vinsten från projektet är 10. Den 31/12 år 1 är NCC:s kostnader för projektet 45, vilket motsvarar förväntningarna. Eftersom NCC utfört hälften av arbetet och projektet följer den uppställda planen tar NCC upp hälften av den beräknade vinsten på 10 det vill säga 5 i redovisningen för år 1. Vinstavräkning vid färdigställandet redovisas först i slutet av år 2 eller början av år 3, beroende på när slutlig ekonomisk uppgörelse skett med beställaren.
| Resultat | År 1 | År 2 |
|---|---|---|
| Vinstavräkning vid färdigställande | 0 | 10 |
| Enligt successiv vinstavräkning | 5 | 5 |
Avtal som innehåller både en entreprenad och en drifts- och underhållstjänst ska fördela intäkten på respektive del. Den del av avtalet som avser entreprenadtjänsten avräknas successivt. Drifts- och underhållsdelen avser främst verksamheten Road Services, vilket resultatavräknas jämnt över löptiden eller när förmånerna överförs till NCC.
I NCC:s nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av fastigheter som redovisas som omsättningstillgång. I försäljning ingår både mark och på marken av NCC uppförd byggnad.
I normalfallet utgör försäljningen av mark och uppförande av byggnad ett prestationsåtagande och redovisas tillsammans. Betalning erhålls normalt i samband med tillträde. I sällsynta fall kan, beroende på avtalens utformning och villkor, försäljningen av mark (eller mark med pågående byggnation) utgöra ett prestationsåtagande och uppförande av byggnaden ett annat.
Intäkter redovisas vid den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Kontroll överförs över tid (successivt) om NCC inte har någon alternativ användning av den sålda fastigheten och NCC har rätt till betalning från kunden för vid var tid utfört arbete, och i sådana fall redovisas intäkten med tillämpning av successiv vinstavräkning. Om något av ovanstående kriterium inte är uppfyllda redovisas intäkten vid en tidpunkt, vid färdigställande och överlämnade till kund. Eftersom NCC alltid avtalat om leverans av en viss fastighet till kunden, den kan inte säljas till någon annan, har NCC aldrig någon alternativ användning av den sålda fastigheten. Vad gäller frågan om NCC har rätt till betalning finns i viss lagstiftning faktorer som pekar på att NCC har en sådan rätt, medan annan lagstiftning pekar på att så inte är fallet. Därtill har någon rättspraxis inte utvecklats. NCC:s samlade bedömning är att i normalfallet är osäkerheten kring NCC:s rätt till betalning så stor att intäkten ska redovisas vid en tidpunkt, vid fastighetens färdigställande och överlämnande till kund.
Det förekommer att fastighetsprojekt säljs med garantier om viss uthyrning eller med en klausul om att tilläggsköpeskilling faller ut vid viss uthyrningsgrad. Vid försäljningstidpunkten redovisas eventuella hyresgarantier som en förutbetald intäkt som sedan intäktsförs i takt med att uthyrning sker. Tilläggsköpeskilling intäktsredovisas när avtalad uthyrningsgrad uppnåtts.
Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m. redovisas vid tidpunkten för leverans till kund.
Successiv vinstavräkning av projekt
Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten bygger bland annat på att NCC:s system för projektstyrning följs och att projektledningen har nödvändiga kunskaper.
Bedömningen av projektintäkter och projektkostnader baseras på ett antal uppskattningar och bedömningar som är beroende av projektledningens erfarenheter och kunskaper om projektstyrning, utbildning, och tidigare ledning av projekt. Bedömningselementet innebär att det slutliga resultatet kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet.
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Tidpunkten är i första hand beroende av bedömningen av vid vilken tidpunkt NCC har rätt till betalning. Detta inträffar normalt först vid färdigställande och överlämnade till kund och intäkten redovisas då i sin helhet vid denna tidpunkt. Bedömningar görs dock avtal för avtal.
NCC:s verksamhet delas upp i fem rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten som vd och koncernchefen, den högste verkställande beslutsfattaren, följer upp. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till koncernledningen. Det är utifrån denna interna rapportering som följande segment har identifierats:
NCC Infrastructure levererar hela infrastrukturprojekt (bl a tunnlar, vägar och järnvägar) från design och konstruktion till produktion och underhåll.
NCC Building Sweden och NCC Building Nordics bygger framförallt bostäder och kontor men också offentliga lokaler som till exempel skolor, sjukhus och kommersiella lokaler såsom butiker och lagerbyggnader.
NCC Industry vars verksamhet är uppbyggd kring produktion av stenmaterial och asfalt samt pålning och asfaltsbeläggning.
NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter i storstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Samtliga transaktioner mellan de olika segmenten sker på marknadsmässiga villkor.
I segmentsrapporteringen redovisas de svenska pensionskostnaderna utifrån svensk redovisningssed och justering till IFRS sker i Övrigt och elimineringar. Från tid till annan kan bland Övrigt och elimineringar också vissa poster redovisas, främst nedskrivningar och avsättningar, hänförliga till den i segmenten bedrivna verksamheten. I Övrigt och elimineringar ingår även moderbolaget och from 2020 redovisas den kvarvarande verksamheten i Road Services här.
| Koncernen, 2020 | NCC Infrastructure |
NCC Building Sweden |
NCC Building Nordics |
NCC Industry |
NCC Property Development |
Summa segment |
Övrigt och elimineringar |
Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Extern nettoomsättning | 16 525 | 11 842 | 10 724 | 10 852 | 2 728 | 52 670 | 1 252 | 53 922 |
| Intern nettoomsättning | 559 | 1 533 | 1 410 | 1 677 | 10 | 5 188 | –5 188 | |
| Total nettoomsättning | 17 084 | 13 375 | 12 134 | 12 528 | 2 737 | 57 859 | –3 936 | 53 922 |
| Avskrivningar | –293 | –64 | –126 | –719 | –25 | –1 227 | –185 | –1 412 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar |
–24 | –24 | –24 | |||||
| Andel i intresseföretags resultat | –8 | 3 | 17 | 12 | 12 | |||
| Rörelseresultat | 364 | 381 | 343 | 379 | 434 | 1 902 | –542 | 1 360 |
| Finansnetto | –80 | |||||||
| Resultat efter finansiella poster | 1 281 | |||||||
| Sysselsatt kapital | 5 025 | 6 433 |
| Koncernen, 2019 | NCC Infrastructure |
NCC Building Sweden | NCC Building Nordics | NCC Industry |
NCC Property Development |
Summa segment |
Övrigt och elimineringar | Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Extern nettoomsättning | 17 013 | 13 697 | 10 864 | 11 036 | 2 998 | 55 608 | 2 626 | 58 234 |
| Intern nettoomsättning | 412 | 1 154 | 905 | 1 935 | 59 | 4 464 | –4 464 | |
| Total nettoomsättning | 17 425 | 14 851 | 11 769 | 12 971 | 3 056 | 60 072 | –1 838 | 58 234 |
| Avskrivningar | –309 | –55 | –132 | –710 | –14 | –1 220 | –187 | –1 407 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar |
–22 | –22 | –22 | |||||
| Andel i intresseföretags resultat | 11 | 6 | 4 | 21 | 21 | |||
| Rörelseresultat | 212 | 364 | 231 | 511 | 313 | 1 631 | –335 | 1 296 |
| Finansnetto | –112 | |||||||
| Resultat efter finansiella poster | 1 184 | |||||||
| Sysselsatt kapital | 5 507 | 4 935 |
| EXTERN NETTOOMSÄTTNING | RÖRELSERESULTAT | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 2019 |
2020 | 2019 | ||
| NCC:s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag | 3 | –168 | –204 | |
| Road Services, kvarvarande verksamhet | 1 764 | 2 623 | –75 | 19 |
| Elimineringar av internvinster | –64 | –24 | ||
| Övriga koncernjusteringar (i allt väsentligt bestående av skillnad i redovisningsprincip mellan segment och koncern, bl.a. pensioner och sale and leaseback) |
–513 | –235 | –126 | |
| Summa | 1 252 | 2 626 | –542 | –335 |
Not 4 Rapportering av rörelsesegment, forts.
| ORDERINGÅNG | ORDERSTOCK | NETTOOMSÄTTNING | ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR1) | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Sverige | 32 120 | 31 693 | 31 690 | 33 596 | 32 199 | 33 979 | 3 299 | 3 034 |
| Danmark | 8 014 | 13 114 | 9 378 | 10 032 | 8 070 | 8 421 | 1 847 | 1 932 |
| Finland | 6 738 | 6 646 | 6 020 | 6 837 | 6 996 | 7 400 | 455 | 521 |
| Norge | 4 327 | 6 595 | 3 856 | 7 335 | 6 657 | 8 435 | 1 674 | 2 000 |
1) Avser anläggningstillgångar (inkl. nyttjanderättstillgångar enligt not 34), som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den genererar intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av den högste verkställande beslutsfattaren, i NCC:s fall vd, för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till vd.
| Medelantal anställda | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |||||
| Antal anställda |
varav män |
varav män |
||||
| Moderbolaget | ||||||
| Sverige | 52 | 21 | 58 | 24 | ||
| Dotterföretag | ||||||
| Sverige | 8 550 | 7 243 | 9 105 | 7 775 | ||
| Norge | 1 950 | 1 764 | 2 120 | 1 936 | ||
| Finland | 1 537 | 1 235 | 1 671 | 1 352 | ||
| Danmark | 2 209 | 1 939 | 2 151 | 1 876 | ||
| Polen | 49 | 43 | 40 | 28 | ||
| Övriga länder | 41 | 30 | 128 | 100 | ||
| Totalt i dotterföretag | 14 336 | 12 254 | 15 215 | 13 067 | ||
| Koncernen totalt | 14 388 | 12 275 | 15 273 | 13 091 |
| Andel kvinnor, % | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Könsfördelning inom styrelse och koncernledning på balansdagen |
||
| – Styrelse | 30 | 36 |
| – Styrelse av årstämman valda ledamöter | 43 | 50 |
| – Koncernledningen | 43 | 25 |
| – Koncernledningen, anställd i moderbolaget | 50 | 67 |
Styrelsen avser moderbolagets styrelse.
| 2020 | 2019 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | ||
| Moderbolaget | |||||||
| Sverige | 26 | 56 | 81 | 29 | 86 | 115 | |
| Sociala kostnader | 55 | 72 | |||||
| – varav pensionskostnad | 6 | 26 | 32 | 6 | 27 | 33 | |
| Pensionsåtagande | 3 | 1 | |||||
| Koncernen | 58 | 8 613 | 8 671 | 56 | 9 336 | 9 392 | |
| (3,7) | (7,4) | ||||||
| Sociala kostnader | 2 817 | 2 902 | |||||
| – varav pensionskostnad | 784 | 828 | |||||
| Pensionsåtagande | 5 | 3 |
1) Ledande befattningshavare avser 3 (3) personer i moderbolaget och 6 (6) personer i dotterföretag. Definitionen ledande befattningshavare avser moderbolagets styrelse samt koncernledningen inkl. vd.
Not 5 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, forts.
Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut för styrelse- och utskottsarbete. Inga pensioner utgår till styrelsen. Något arvode för valberedningen utgår ej.
Vds ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare i koncernledningen föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande.
Ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast och rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övriga ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med vd utgör koncernledningen.
Vd Tomas Carlsson har en fast lön om 787 500 SEK per månad.
För vd är den kortsiktiga rörliga ersättningen maximerad till 65 procent av fast ersättning och baseras på utfallet av uppsatta mål vilka i huvudsak är finansiella. För andra ledande befattningshavare är den kortsiktiga rörliga ersättningen för 2020 maximalt 40 procent av fast ersättning. De maximala procentsatserna ovan för vd och övriga ledande befattningshavare är justerade nedåt med tio procentenheter för de personer som deltagit i LTI 2020.
Vd har under år 2020 haft en premiebestämd pension med ett premielöfte om högst 40 procent av avtalad fast lön. Vds pensionsålder är 65 år.
Övriga ledande befattningshavare som är anställda i Sverige omfattas av förmånsbestämd ITP med 65 års pensionsålder samt, i enlighet med gällande policy, av ett kompletterande premiebestämt pensionsåtagande på 30 procent av pensionsmedförande ersättning överstigande 30 inkomstbasbelopp. För övriga ledande befattningshavare med anställning i andra länder gäller olika pensionsvillkor beroende på anställningsland.
Vd har sex månaders uppsägningstid från NCC:s sida och sex månader på egen begäran. Vid uppsägning från NCC:s sida utgår avgångsvederlag under arton månader. Avgångsvederlaget är inte pensionsgrundande och ger inte rätt till semesterlön eller andra förmåner. Under sex månader efter uppsägningstiden har vd att, för det fall NCC gör det gällande, iaktta konkurrensförbud. Under en sådan period uppbär vd ersättning motsvarande fast månadslön. Ersättning utgår inte för tid som vd uppbär avgångsvederlag. Övriga ledande befattningshavare har sex till tolv månaders uppsägningstid från NCC, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran.
Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från NCC med i normalfallet tolv månader. Avgångsvederlaget ska, med ett undantag, reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos annan arbetsgivare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt tillstånd från NCC under uppsägningsperioden.
Förutsättning och villkor för tilldelningen framgår nedan.
Årsstämman beslöt i april 2020 i enlighet med styrelsens förslag att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen (LTI 2020). Syftet med LTI 2020 är att skapa fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och tillväxt, samt att minimera antalet svåra arbetsplatsolyckor och skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner.
LTI 2020 är ett treårigt prestationsbaserat program som innebär att deltagarna vederlagsfritt erhållit prestationsbaserade aktierätter, vilka ger rätt till B-aktier, samt prestationsbaserade syntetiska aktier som ger rätt till kontant ersättning. Deltagare bosatta i Danmark erhåller enbart aktierätter och inte några syntetiska aktier. Med anledning av införandet av LTI 2020 har den maximala kortsiktiga rörliga ersättningen för deltagarna justerats ned med fem eller tio procentenheter av grundlönen. LTI 2020 löper parallellt med och är i alla väsentliga avseenden likt det LTI-program som godkändes på årsstämman 2019.
Det antal aktier och det kontantbelopp som slutligen kommer att tilldelas/ utbetalas är beroende av i vilken utsträckning vissa förutbestämda mål uppnås under prestationsperioden (1 januari 2020 till och med 31 december 2022).
De grundläggande förutsättningarna för utfall från LTI 2020 är att NCCkoncernen uppvisar ett positivt resultat före skatt under programperioden 2020– 2022 samt under programmets sista år (dvs. 2022).
De mål som fastställts för LTI 2020 utgörs av lönsamhet under intjänandeperioden, samt minskning av antalet svåra arbetsplatsolyckor vid utgången av 2022. För det finansiella målet utbetalas 100 procent om sammanlagd rörelse-
| TSEK och förmåner1) förmåner ersättning2) ersättning3) kostnad åtagande Styrelsens ordförande Alf Göransson 1 061 Övriga styrelseledamöter Viveca Ax:son Johnson 500 Geir Magne Aarstad 600 Tomas Billing4) 301 Simon de Château5) 363 Mats Jönsson 625 Birgit Nørgaard 591 Ulla Litzén4) 185 Angela Langemar Olsson 661 Summa styrelsen 4 887 Vd Tomas Carlsson 13 422 115 1 755 450 3 780 829 Övriga ledande befattningshavare6) 7 225 145 229 514 2 033 1 787 Summa moderbolaget 25 534 260 1 984 964 5 813 2 616 Övriga ledande befattningshavare i dotterbolag7) 32 345 338 1 716 179 5 530 2 789 Totalt ledande befattningshavare 57 879 597 3 700 1 143 11 343 5 405 |
Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2020 | Summa | varav avsatt/ återfört för |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ersättningar | varav | varav rörlig | aktierelaterad | Pensions | Pensions | ||
1) Ersättningar och förmåner inkluderar utskottsarvoden och avser semesterersättning, arbetstidsförkortning, tjänstebilar och i förekommande fall avgångsvederlag. I beloppet ingår avgångsvederlag för en övrig ledande befattningshavare i dotterföretag om 4 205 688 SEK samt lön och ersättningar under uppsägningstiden.
2) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår utbetalt belopp.
3) Belopp avsatt/återfört under året för avslutat LTI-program 2017 samt för pågående LTI-program 2018, 2019 samt 2020.
4) Tomas Billing och Ulla Litzén avgick ur styrelsen vid årsstämman 1 april 2020.
5) Simon de Château valdes (nyval) vid årsstämman 1 april 2020.
6) Häri ingår befattningen Ekonomi- och finansdirektören för helåret 2020 samt Chef för DOS (Development & Operations Services) fram till 31 oktober 2020.
7) Häri ingår chefsbefattningarna för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden och NCC Property Development för helåret. Nuvarande chefen för NCC Building Nordics ingår from 13 januari 2020. Tidigare chefen för NCC Industry, Jyri Salonen, ingår till och med 31 oktober 2020, och nuvarande chefen för NCC Industry ingår from 1 november 2020.
| Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2019 TSEK |
Summa ersätt ningar och förmåner1) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning2) |
varav avsatt/ återfört för aktierelaterad ersättning3) |
Pensions kostnad |
Pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 1 100 | |||||
| Övriga styrelseledamöter | ||||||
| Viveca Ax:son Johnson | 500 | |||||
| Carina Edblad4) | 171 | |||||
| Geir Magne Aarstad | 600 | |||||
| Mats Jönsson | 625 | |||||
| Birgit Nørgaard | 500 | |||||
| Ulla Litzén | 675 | |||||
| Angela Langemar Olsson | 625 | |||||
| Alf Göransson5) | 454 | |||||
| Summa styrelsen | 5 250 | |||||
| Vd Tomas Carlsson | 14 818 | 98 | 2 841 | 1 410 | 3 600 | 484 |
| Övriga ledande befattningshavare6) | 8 453 | 135 | 1 236 | 363 | 1 901 | 928 |
| Summa moderbolaget | 28 521 | 233 | 4 077 | 1 773 | 5 501 | 1 412 |
| Övriga ledande befattningshavare i dotterbolag7) | 27 552 | 477 | 3 341 | 997 | 5 846 | 1 100 |
| Totalt ledande befattningshavare | 56 073 | 710 | 7 418 | 2 770 | 11 346 | 2 512 |
1) Ersättningar och förmåner inkluderar utskottsarvoden och avser semesterersättning,
arbetstidsförkortning, tjänstebilar och i förekommande fall avgångsvederlag.
2) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsfört belopp, vilket kan avvika från framtida utbetalda belopp.
3) Belopp avsatt/återfört under året för avslutat LTI-program 2016 samt för pågående LTI-program 2017, 2018 samt 2019.
4) Carina Edblad avgick ur styrelsen vid årsstämman 9 april 2019.
marginal uppnår eller överstiger 4,0 procent. Måluppfyllnad mäts för treårsperioden (2020–2022). 0 procent tilldelas/utbetalas om måluppfyllelse inte når upp till 2,5 procent sammanlagd rörelsemarginal. Inom målintervallen sker linjär tilldelning/utbetalning. För det andra målet används ett för branschen internationellt etablerat jämförelsetal baserat på antalet arbetsplatsolyckor med mer än fyra dagars frånvaro från ordinarie arbete per en miljon arbetstimmar. Tilldelning/utbetalning sker med 100 procent om talet för 2022 understiger 3,0 och 0 procent tilldelas/utdelas om det överstiger 5,5. Mellan 3,0 och 5,5 sker linjär tilldelning/utbetalning. Vid utgången av 2020 var NCC:s jämförelsetal 3,6.
Deltagarna är indelade i tre kategorier; vd, koncernledning samt affärsområdesledningar och andra nyckelpersoner. Tilldelningsvärdet för vd uppgår till 50 procent av årslönen, för koncernledningen 30 procent och för övriga nyckelpersoner till 15 procent eller 30 procent av årslönen.
Den aktiekurs som ligger till grund för beräkningen av antalet aktierätter och syntetiska aktier motsvarar den genomsnittliga betalkursen under en period av de första tio handelsdagarna efter årsstämman.
Vid ett antagande om en aktiekurs om 153,43 kronor och maximalt utfall, det vill säga fullt uppfyllande av prestationsmålen, av både aktier och kontanta belopp, beräknas kostnaden för LTI 2020, inklusive kostnader för sociala avgifter, uppgå till cirka 80,6 miljoner kronor, vilket motsvarar värdet av cirka 0,48 procent av totala antalet aktier i bolaget.
Värdet som en deltagare kan erhålla vid maximal tilldelning av B-aktier och utbetalning är begränsat till ett belopp per aktie som motsvarar 400 procent av aktiekursen beräknad som genomsnittlig betalkurs under en period av de första tio handelsdagarna efter årsstämman.
I syfte att täcka åtagandena enligt LTI 2020, det vill säga säkerställa kostnader för leverans av B-aktier, inklusive kostnader för sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, beslutade årsstämman att bemyndiga styrelsen att under tiden fram till nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om att återköpa sammanlagt högst 867 487 B-aktier. Förvärv av aktier ska ske på NASDAQ Stockholm och får då endast ske till ett pris inom det vid var tid registrerade kursintervallet, varmed avses intervallet mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs. Betalning för aktierna ska erläggas kontant. Styrelsen beslutade att återköpa B-aktier för att täcka åtaganden enligt bolagets långsiktiga incitamentsprogram, och 234 000 B-aktier återköptes under andra kvartalet 2020.
5) Alf Göransson valdes (nyval) vid årsstämman 9 april 2019.
6) Häri ingår befattningarna Ekonomi- och finansdirektören samt Chef för DOS (Development & Operations Services) för hela året 2019.
7) Häri ingår chefsbefattningarna för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry för hela året 2019. Tidigare chefen för NCC Property Development, Carola Lavén, ingick t.o.m. 22 juli 2019 och nuvarande chefen för NCC Property Development ingår from 1 september 2019.
I syfte att säkerställa leverans av B-aktier enligt LTI 2020 beslutade årsstämman att överlåtelse av högst 300 000 B-aktier ska kunna ske till deltagarna av LTI 2020. Förutsättning och villkor för tilldelning framgår ovan, enligt vilka samtliga aktierätter regleras genom fysisk leverans av aktier. Årsstämman beslutade även att överlåtelse av högst 500 000 B-aktier ska kunna ske för att täcka kostnader, i huvudsak kostnader för utdelningskompensation, sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, som uppkommer till följd av tidigare utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2017, LTI 2018 och LTI 2019) samt LTI 2020.
Prestationsperioden avseende LTI 2017 löpte ut den 31 december 2019. De grundläggande kraven för utfall, att NCC-koncernen uppvisar ett positivt resultat före skatt beräknat totalt för hela programperioden 2017–2019, samt under programmets sista år 2019, var inte uppfyllda. Prestationsmålen för programmet, att sammanlagd rörelsemarginal för hela programperioden uppgick till minst 3,5 procent samt att årlig tillväxt uppgick till minst 2,0 procent, och att antalet arbetsplatsolyckor med en dags frånvaro eller mer från ordinarie arbete per en miljon arbetstimmar uppgick till maximalt 7,0 uppnåddes dock inte. Några aktier delades därför inte ut och någon kontant utbetalning gjordes inte.
Ett nytt LTI-program lanserades under 2018 i enlighet med årsstämmans beslut. Programmet är i dess väsentliga delar likt tidigare års LTI-program. För det finansiella prestationsmålet används den sammanlagda rörelsemarginalen för perioden och för arbetsmiljömålet antalet arbetsplatsolyckor med en dags frånvaro eller mer från ordinarie arbete per en miljon arbetstimmar. Prestationsperioden avseende LTI 2018 löpte mellan den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2020. Då det finansiella prestationsmålet inte uppnåtts och arbetsmiljömålet endast delvis har uppnåtts, kommer endast en delvis utdelning att ske.
Ett nytt LTI-program lanserades under 2019 i enlighet med årsstämmans beslut. Programmet är i dess väsentliga delar likt tidigare års LTI-program. För det finansiella prestationsmålet används den sammanlagda rörelsemarginalen för perioden. Prestationsperioden avseende LTI 2019 löper mellan den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2021.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Aktierätter | Syntetiska optioner |
Aktierätter | Syntetiska optioner |
|
| Utestående vid periodens början | 419 225 | 351 337 | 68 485 | 68 485 | |
| Tilldelade under perioden | 246 001 | 187 858 | 36 559 | 36 559 | |
| Förfallna, ej utdelade | –67 030 | –67 030 | –7 397 | –7 397 | |
| Överfört till koncernbolag | –4 627 | –4 627 | |||
| Förverkade under perioden | –25 602 | –25 602 | –756 | –756 | |
| Utestående vid periodens utgång | 572 594 | 446 563 | 92 264 | 92 264 | |
| Inlösningsbara vid periodens slut | 0 | 0 | 0 | 0 |
Samtliga aktierätter och syntetiska optioner har lösenpris noll kronor. Utestående aktierätter och syntetiska optioner har en kvarvarande
återstående avtalsenlig löptid på två och ett halvt år till ett halvt år.
| 2020 | 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moder bolaget |
Koncernen | Moder bolaget |
||
| Aktierätter | 4 | 0 | 6 | 1 | |
| Syntetiska aktier | 3 | 1 | 5 | 1 | |
| Sociala kostnader | 2 | 0 | 3 | 1 | |
| Total personalkostnad för aktierelaterad ersättning |
9 | 1 | 14 | 3 | |
| Totalt redovisat värde avseende skuld för syntetiska aktier |
11 | 2 | 8 | 2 | |
| Skuldens totala realvärde avseende intjänade förmåner |
11 | 2 | 8 | 2 |
| LTI 2018 | LTI 2019 | LTI 2020 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | Koncernen | Moderbolaget | Koncernen | Moderbolaget | |
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK | 0 | 0 | 8 199 | 1 294 | 6 570 | 947 |
| Aktiepris, SEK | 157,30 | 157,30 | 151,14 | 151,14 | 137,23 | 137,23 |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Optionernas löptid, år | 0,5 | 0,5 | 1,5 | 1,5 | 2,5 | 2,5 |
| Riskfri ränta, % | 1,51 | 1,51 | 1,51 | 1,51 | 1,51 | 1,51 |
Utdelning har beräknats som ett femårssnitt av NCC AB:s utdelningar.
Samtliga verkliga värden och antaganden är lika för alla deltagare i programmet.
Aktierelaterad ersättning
Instrument som utfärdas under NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram utgörs av aktierätter och syntetiska (kontantreglerade) aktier.
Det verkliga värdet på tilldelade aktierätter redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna i programmet inte kommer att få del av.
Syntetiska aktier ger upphov till ett åtagande gentemot den anställde vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med motsvarande ökning av skulder. De syntetiska aktiernas verkliga värde utgörs av marknadspriset på NCC:s B-aktie vid respektive rapporttillfälle med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna inte kommer att få del av.
Moderbolaget gör vid varje rapporttillfälle en bedömning av sannolikheten för att prestationsmålen kommer att uppnås. Kostnader beräknas med utgångspunkt från det antal aktier och syntetiska aktier som beräknas regleras vid intjäningsperiodens slut.
När reglering av aktierätter och syntetiska aktier sker ska sociala avgifter betalas för värdet av de anställdas förmån. Dessa är olika i de länder som NCC verkar i. Under perioden då tjänsterna utförs görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter baserat på aktierätternas respektive de syntetiska aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället.
För att fullgöra NCC AB:s åtagande i enlighet med de långsiktiga incitamentsprogrammen har NCC AB återköpt B-aktier. Dessa aktier redovisas i eget förvar som en minskning av eget kapital.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | ||
| Immateriella tillgångar | –75 | –59 | |||
| Rörelsefastigheter | –54 | –58 | |||
| Rörelsefastigheter, nyttjanderättstill gångar |
–290 | –270 | |||
| Maskiner och inventarier | –558 | –559 | –2 | ||
| Maskiner och inventarier, nyttjanderättstillgångar |
–435 | –461 | |||
| Summa avskrivningar | –1 412 | –1 407 | 0 | –2 |
Avskrivningar sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod, eller efter nyttjandegrad, med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut. Goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. NCC tillämpar så kallad komponentavskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och dessa skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod.
Avskrivningssatserna varierar enligt tabellen nedan:
| Nyttjanderätter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
|---|---|
| Programvaror | 10–33 procent |
| Andra immateriella tillgångar | 10–33 procent |
| Materiella anläggningstillgångar | |
| Rörelsefastigheter | 1,4–10 procent |
| Markanläggningar | 3,7–5 procent |
| Materialtäkter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
| Inredning i förhyrda lokaler | 14–20 procent |
| Maskiner och inventarier, nyttjanderättstillgångar |
5–33 procent |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Revisionsföretag | ||||
| PwC | ||||
| Revisionsuppdrag | 18 | 16 | 4 | 3 |
| Revision utöver revisionsuppdraget | 1 | 2 | 1 | 2 |
| Skattekonsultationer | ||||
| Övriga tjänster | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 0 | 0 | ||
| Revision utöver revisionsuppdraget | ||||
| Skattekonsultationer | ||||
| Summa arvoden och kostnads ersättningar till revisorer och revisionsföretag |
20 | 19 | 7 | 6 |
PwC har under 2020 tillhandahållit icke-revisionstjänster om ca 2 MSEK. Tjänsterna avser främst olika typer av konsultationer inom redovisning och hållbarhetsfrågor, men inga värderingstjänster.
Revisionsuppdrag uppgår till 18 MSEK varav 10 MSEK till PwC Sverige. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget uppgår till 1 MSEK varav 1 MSEK till PwC Sverige. PwC Sverige har inte utfört någon skatterådgivning till NCC. Övriga tjänster uppgår till 1 MSEK varav 1 MSEK till PwC Sverige.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Nedskrivningar av andelar i dotterföretag |
||||
| Aktier i dotterföretag | –97 | –50 | ||
| Summa nedskrivningar av andelar i dotterföretag |
–97 | –50 | ||
| Nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar |
||||
| Rörelsefastigheter | –8 | –13 | ||
| Maskiner och inventarier | –16 | –8 | ||
| Övriga immateriella tillgångar | –1 | |||
| Nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar |
–24 | –22 | ||
| Summa nedskrivningar | –24 | –22 | –97 | –50 |
NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Utdelning | 1 154 | 533 | ||
| Realisationsresultat vid försäljning | 9 | 18 | ||
| Nedskrivningar | –97 | –50 | ||
| Summa | 9 | 18 | 1 057 | 482 |
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Produktionsrelaterade varor och tjänster samt råvaror och förnödenheter |
39 710 | 43 138 |
| Lagerförändringar | –54 | 106 |
| Personalkostnader | 11 488 | 12 295 |
| Avskrivningar | 1 412 | 1 407 |
| Nedskrivningar | 24 | 22 |
| Summa kostnader för produktion samt försäljnings- och administrationskostnader |
52 580 | 56 967 |
| Moderbolaget | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Räntekostnader koncernföretag | –9 | –17 |
| Räntekostnader till kreditinstitut | –10 | –18 |
| Finansiell del av pensionskostnad | –4 | –3 |
| Räntekostnader övriga | –4 | |
| Kursdifferenser | –3 | |
| Andra finansiella poster | –4 | |
| Summa | –30 | –42 |
Lånekostnader som är hänförliga till s.k. kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den aktiverade tillgångens anskaffningsvärde när den totala lånekostnaden uppgår till väsentliga belopp. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid, i NCC:s fall över ett år, i anspråk att färdigställa. Inom NCC är aktivering av lånekostnader främst aktuell vid uppförande av fastighetsprojekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår. I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till verk ligt värde |
3 | 3 |
| Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplu pet anskaffningsvärde |
6 | 9 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 2 | 2 |
| Nettovinst på finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde |
14 | 15 |
| Netto valutakursförändringar | 2 | 2 |
| Övriga finansiella intäkter | 4 | 3 |
| Finansiella intäkter | 30 | 34 |
| Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–91 | –129 |
| Övriga finansiella kostnader | –18 | –17 |
| Finansiella kostnader1) | –110 | –146 |
| Finansnetto | –80 | –112 |
| Varav värdeförändringar uppskattade med hjälp av värderingsteknik |
2 | 4 |
1) Räntor om 58 (53) MSEK har kapitaliserats.
| Koncernen | 2020 valutakurser 20191) |
2020 | Valuta effekt |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 54 711 | 53 922 | –789 |
| Rörelseresultat | 1 369 | 1 360 | –9 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 282 | 1 281 | –2 |
| Årets resultat | 1 270 | 1 259 | –11 |
1) 2020 års siffror omräknade till 2019 års kurser.
| GENOMSNITTSKURS JAN–DEC |
BALANSDAGSKURS 31 DEC |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | SEK | Valuta | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| Danmark | 100 | DKK | 140,68 | 141,83 | 134,98 | 140,04 |
| Euroland | 1 | EUR | 10,49 | 10,59 | 10,04 | 10,46 |
| Norge | 100 | NOK | 97,86 | 107,47 | 95,46 | 105,97 |
| Ryssland | 1 | RUR | 0,13 | 0,15 | 0,11 | 0,15 |
| BOKSLUTS- DISPOSITIONER | |||
|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2020 | 2019 | |
| Erhållna koncernbidrag | 153 | 577 | |
| Summa | 153 | 577 |
Specifikation av posten Reserver i eget kapital
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | –43 | |
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter |
–124 | 43 |
| Omräkningsdifferens hänförlig till avyttrad verksamhet | –3 | |
| Utgående omräkningsreserv | –127 | 0 |
| Verkligt värdereserv | ||
| Ingående verkligt värdereserv | ||
| Utgående verkligt värdereserv | 0 | 0 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | –23 | –29 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | –13 | –4 |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat |
21 | 12 |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | –2 | –2 |
| Utgående säkringsreserv | –17 | –23 |
| Omvärderingsreserv | ||
| Ingående omvärderingsreserv | 1 | 1 |
| Utgående omvärderingsreserv | 1 | 1 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | –23 | –72 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| – Omräkningsreserv | –127 | 43 |
| – Säkringsreserv | 6 | 6 |
| Utgående reserver | –144 | –23 |
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras, i NCC:s fall SEK. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och valutaterminer som upptagits som säkringsinstrument för en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.
Verkligt värdereserven inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Omvärderingsreserven uppkommer i samband med successiva förvärv, förvärv i flera steg, det vill säga ökning av verkligt värde på redan tidigare ägd andel av nettotillgångar i samband med successivt förvärv.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| FÖRVÄRVADE IMMATERIELLA TILLGÅNGAR | |||||
| 2020 | Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Utvecklingsutgifter |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 127 | 282 | 665 | 947 | 38 |
| Investeringar | 18 | 6 | 24 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | –19 | –50 | –9 | –59 | |
| Omklassificeringar | 12 | –11 | 1 | –38 | |
| Årets omräkningsdifferens | –88 | –8 | –13 | –21 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 020 | 254 | 639 | 893 | 0 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –2 | –177 | –344 | –522 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 47 | 8 | 55 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 2 | 5 | 4 | 9 | |
| Årets avskrivning enligt plan | –11 | –64 | –75 | ||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | 0 | –137 | –395 | –532 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –232 | –16 | –40 | –57 | –38 |
| Avyttringar och utrangeringar | 5 | ||||
| Omklassificeringar | 38 | 38 | 38 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 6 | ||||
| Årets nedskrivningar | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –221 | –16 | –2 | –18 | 0 |
| Restvärde vid årets början | 1 893 | 89 | 280 | 368 | 0 |
| Restvärde vid årets slut | 1 800 | 102 | 241 | 342 | 0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | FÖRVÄRVADE IMMATERIELLA TILLGÅNGAR | ||||
| Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Utvecklingsutgifter | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 092 | 264 | 594 | 858 | 38 |
| Investeringar | 2 | 22 | 24 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | –6 | –6 | |||
| Omklassificeringar | 18 | 44 | 62 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 35 | 4 | 5 | 9 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 127 | 282 | 665 | 947 | 38 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –1 | –170 | –294 | –464 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 5 | 1 | 5 | ||
| Årets omräkningsdifferens | –1 | –2 | –2 | –4 | |
| Årets avskrivning enligt plan | –10 | –49 | –59 | ||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –2 | –177 | –344 | –522 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –229 | –15 | –40 | –56 | –38 |
| Årets omräkningsdifferens | –3 | ||||
| Årets nedskrivningar | –1 | –1 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –232 | –16 | –40 | –57 | –38 |
| Restvärde vid årets början | 1 861 | 79 | 260 | 339 | 0 |
| Restvärde vid årets slut | 1 893 | 89 | 280 | 368 | 0 |
| Rörelsesegment | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| NCC Infrastructure | 252 | 257 |
| NCC Building Sweden | 233 | 233 |
| NCC Building Nordics | 304 | 343 |
| NCC Industry | 1 010 | 1 060 |
| Totalt NCC koncernen | 1 800 | 1 893 |
Not 16 Immateriella tillgångar, forts.
Nedskrivningsprövning av goodwill inom koncernen sker årligen samt vid varje givet tillfälle då indikationer på värdenedgång identifieras. Koncernen har fem kassagenererande enheter vilka motsvaras av affärsområden och tillika rörelsesegment.
Den årliga nedskrivningsprövningen genomförs i samband med tredje kvartalet utifrån enheternas framtida kassaflöde med hänsyn till marknadens avkastningskrav och enheternas riskprofil. I de flesta fall bedöms risken för nedskrivning vara låg och prövningen sker i dessa fall med en förenklad modell. Följande viktiga antaganden har använts i modellen:
Långsiktig tillväxt: I samtliga värderingar har antagits en långsiktig uthållig tillväxttakt bortom prognosperioden på 2,0 (2,0) procent, vilken bedöms spegla marknadens långsiktiga tillväxt.
Rörelsemarginal: Förväntad rörelsemarginal har satts till ett treårigt genomsnitt. Antagandet har baserats på tidigare erfarenheter.
Rörelsekapital- och återinvesteringsbehov: Behovet har antagits ligga i linje med 2020, med en tillväxttakt lika med den långsiktiga uthålliga tillväxttakten. Antagandet har sin grund i tidigare erfarenheter och bedömning om framtida behov.
Diskonteringsränta: Den vägda kapitalkostnaden, WACC, beräknas för respektive enhet utifrån betavärde samt lokala förutsättningar avseende marknadsräntor och skatt samt för respektive verksamhet en marknadsmässig kapitalstruktur. Den sistnämnda baseras på rörelserisken och möjligheten att skuldsätta verksamheten. Diskonteringsräntorna efter skatt för respektive kassagenererande enheter ser ut som följande: Infrastructure 8,5 (7,3), Building Sweden 8,3 (7,0), Building Nordics 8,5 (7,3) och Industry 5,2 (4,2). Att WACC för segmentet Industry är lägre än för övriga segment beror på segmentets kapitalstruktur, vilken möjliggör en större grad av skuldsättning än för övriga segment, vilket då reducerar deras vägda kapitalkostnad. För koncernen som helhet uppgår diskonteringsräntan till 8,3 (7,0) procent efter skatt.
Årets nedskrivningsprövning har baserats på en kassaflödesprognos för perioden 2021-2024. Den genomsnittliga tillväxttakten under prognosperioden motsvarar för samtliga affärsområden cirka 2 procent.
Förväntad prognostiserad rörelsemarginal är baserad på senast tillgängliga prognos för respektive affärsområde.
Årets nedskrivningsprövning visade att inga nedskrivningsbehov förelåg för något av segmenten vid en ökning av diskonteringsräntan med en halv procentenhet. Inte heller förelåg något nedskrivningsbehov vid minskning av rörelsemarginalen med en halv procentenhet eller en minskning av den långsiktiga tillväxttakten med en procentenhet.
I nyttjanderätter ingår rätten att utnyttja grus- och bergtäkter under en bestämd period. Perioderna kan variera, men rätterna avser oftast längre perioder.
Avskrivning av täkter sker i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget grus och berg. Övrigt består till största delen av programvaror och licenser.
Nyttjandeperioden för dessa är mellan tre och fem år och avskrivning sker linjärt.
Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar.
Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter. Avskrivning på goodwill sker inte men prövas årligen för nedskrivning. Goodwill i utländska verksamheter värderas i respektive funktionell valuta och räknas om från den funktionella valutan till koncernens rapporteringsvaluta med balansdagens valutakurs.
Nyttjanderätter består främst av rätten att utnyttja berg- och grustäkter. Dessa skrivs av i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus. Denna typ av nyttjanderätter omfattas inte av IFRS 16 Leasingavtal. För avskrivningstider för immateriella tillgångar se not 6.
NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde.
Värdering av goodwill
Goodwill värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återvinningsvärdet. Flera antaganden och uppskattningar görs om framtida förhållanden vilka beaktas vid beräkning av det diskonterade kassaflöde som ligger till grund för bedömt återvinningsvärde. Viktiga antaganden är förväntad tillväxt, marginaler och diskonteringsränta. Om dessa antaganden ändras kan värdet på kvarvarande goodwill påverkas.
| KONCERNEN | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | Rörelse- fastigheter | Maskiner och inventarier | Summa | Maskiner och inventarier |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 575 | 7 853 | 9 428 | 62 |
| Investeringar | 46 | 555 | 601 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –118 | –640 | –757 | –62 |
| Avvecklade verksamheter | –3 | –47 | –50 | |
| Omklassificeringar | 52 | –97 | –45 | |
| Årets omräkningsdifferens | –46 | –283 | –329 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 506 | 7 341 | 8 847 | 0 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –677 | –5 262 | –5 938 | –59 |
| Avyttringar och utrangeringar | 90 | 571 | 661 | 59 |
| Avvecklade verksamheter | 22 | 22 | ||
| Omklassificeringar | 6 | 6 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 17 | 181 | 198 | |
| Årets nedskrivningar1) | –8 | –16 | –24 | |
| Årets avskrivningar | –54 | –558 | –612 | |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut | –631 | –5 056 | –5 687 | 0 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 21 | 21 | ||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 21 | 21 | ||
| Restvärde vid årets början | 899 | 2 611 | 3 510 | 3 |
| Restvärde vid årets slut | 875 | 2 306 | 3 181 | 0 |
| 1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –42 | –67 | –109 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2019 | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa | Maskiner och inventarier |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 524 | 7 937 | 9 461 | 82 |
| Investeringar | 100 | 810 | 909 | 33 |
| Avyttringar och utrangeringar | –59 | –583 | –642 | |
| Omklassificeringar | –9 | –403 | –412 | –52 |
| Årets omräkningsdifferens | 20 | 92 | 112 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 575 | 7 853 | 9 428 | 62 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –609 | –5 400 | –6 008 | –57 |
| Avyttringar och utrangeringar | 7 | 461 | 468 | |
| Omklassificeringar | 3 | 295 | 298 | |
| Årets omräkningsdifferens | –8 | –51 | –59 | |
| Årets nedskrivningar1) | –13 | –8 | –21 | |
| Årets avskrivningar | –58 | –559 | –617 | –2 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut | –677 | –5 262 | –5 938 | –59 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 21 | 21 | ||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 21 | 21 | ||
| Restvärde vid årets början | 915 | 2 559 | 3 474 | 24 |
| Restvärde vid årets slut | 899 | 2 611 | 3 510 | 3 |
| 1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –36 | –55 | –91 |
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration och redovisas i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. De redovisas till anskaffningsvärde, baserat på en extern värdering som gjorts i samband med förvärvet, minskat med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Mark är inte föremål för avskrivning.
Maskiner och inventarier redovisas, enligt IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och
| Moderbolaget | REDOVISAT VÄRDE | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital- andel, %1) | Antal andelar2) |
2020 | 2019 |
| Fastighetsföretag: | ||||
| NCC Property Development Nordic AB, 556743-6232, Solna |
100 | 1 | 963 | 962 |
| Summa andelar fastighetsföretag | 963 | 962 | ||
| Övriga företag: | ||||
| NCC Danmark A/S, 69 89 40 11, Danmark | 100 | 400 | 133 | 132 |
| NCC Norge AS, 911 274 426, Norge | 100 | 17 500 | 1 119 | 1 119 |
| NCC Sverige AB, 556613-4929, Solna | 100 | 500 | 414 | 413 |
| NCC Försäkringsaktiebolag, 516401-8151, Solna |
100 | 500 | 78 | 78 |
| NCC International AB, 556033-5100, Solna | 100 | 1 000 | 4 | 4 |
| NCC Purchasing Group AB, 556104-9932, Solna |
100 | 2 | 1 | 1 |
| NCC Suomi Oy, 1765514-2, Finland | 100 | 4 | 94 | 94 |
| NCC Industry Nordic AB, 556144-6732, Solna |
100 | 275 | 1 641 | 1 641 |
| NCC Treasury AB, 556030-7091, Solna | 100 | 120 | 16 | 16 |
| Nordic Road Services Holding AB, 559172-2227, Stockholm |
100 | 50 | 67 | 52 |
| 8Industries AB, 559149-5550, Solna | 100 | 500 | ||
| Summa andelar övriga företag | 3 567 | 3 549 | ||
| Summa andelar i koncernföretag | 4 530 | 4 511 |
1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel. 2) Antal aktier i 1 000-tal.
eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter som direkt kan hänföras till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet för anskaffningen. För samtliga avskrivningstider se not 6.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och att tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av underhåll av en materiell anläggningstillgång redovisas som kostnader i resultaträkningen.
NCC äger i allt väsentligt samtliga dotterföretag till 100 procent varvid dessa konsolideras i sin helhet enligt förvärvsmetoden. NCC:s bedömning är att inget bestämmande inflytande finns i innehav där ägarandelen uppgår till 50 procent eller mindre.
Endast direkt ägda dotterbolag specificeras. Antalet indirekt ägda dotterbolag uppgår till 142 (137) stycken. Bolag där kapitalandel och antal andelar inte anges har avyttrats, fusionerats eller likviderats under året, alternativt blivit indirekt ägda dotterbolag i NCC:s nuvarande struktur.
Företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande, normalt genom ett direkt eller indirekt innehav av mer än 50 procent av rösterna, konsolideras i sin helhet. Med bestämmande inflytande menas ett inflytande över företaget, exponering för eller rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget samt möjlighet att använda sitt inflytande över företaget för att påverka avkastningen. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Nedskrivning av aktier i dotterföretag sker om återvinningsvärdet är lägre än det verkliga värdet. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
| Koncernen | REDOVISAT VÄRDE | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital- andel %1) | Antal andelar2) |
2020 | 2019 |
| Asfalt & Maskin AS, 960 585 593, Norge |
50 | 5 | 7 | |
| Hercules-Trevi Foundation AB, 556185-3788, Stockholm |
50 | 1 | 1 | 2 |
| Oraser AB, 556293-2722, Stockholm |
50 | 1 | 5 | 5 |
| Sjællands Emulsionsfabrik I/S, 18004968, Danmark |
50 | 6 | 6 | |
| SHH Invest nr 49 AB, 556889-3746, Stockholm |
16 | |||
| Östhammarkrossen KB, 916673-1365, Uppsala |
50 | 7 | 5 | |
| Övriga NCC-ägda intressebolag 10 (10) st | 1 | 1 | ||
| Summa | 25 | 40 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Som intresseföretag räknas även samtliga företag där koncernen har ett betydande inflytande även om innehavet är lägre än 20 procent av rösterna. I enlighet med IFRS 11 Samarbetsarrrangemang redovisas som joint venture de samarbetsarrangemang där involverade parter har ett gemensamt inflytande över arrangemanget och där parterna har rätt till nettotillgångarna.
Vid konsolidering av andelar i intresseföretag samt joint ventures tillämpas kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures.
NCC:s innehav i intresseföretag är av rörelsekaraktär, och andelen av intresseföretagens resultat redovisas i resultaträkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelseresultatet. Beloppen redovisas netto efter skatt.
I moderbolaget redovisas intresseföretag till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i gemensamma verksamheters nettoomsättning, kostnader, tillgångar och skulder.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Intäkter | 1 271 | 860 |
| Kostnader | –1 241 | –823 |
| Resultat | 30 | 37 |
| Anläggningstillgångar | 33 | 33 |
| Omsättningstillgångar | 2 880 | 1 462 |
| Summa tillgångar | 2 913 | 1 495 |
| Långfristiga skulder | 22 | 15 |
| Kortfristiga skulder | 2 728 | 1 370 |
| Summa skulder | 2 750 | 1 385 |
| Nettotillgångar | 163 | 110 |
Till gemensamma verksamheter räknas även så kallade delägda entreprenader där NCC har ett, i avtal, reglerat gemensamt inflytande med övriga delägare.
| Koncernen | Ägd andel, % |
|---|---|
| Arandur OY | 33 |
| ARC-Konsortiet I/S | 50 |
| Handelsbolag NCC-DPR Data Centre Contractors | 50 |
| HNB Fjernvarme I/S | 70 |
| Holding Big Apple Housing Oy | 50 |
| Kiinteistö Oy Polaristontti 2 | 50 |
| Kiinteistö Oy Polaristontti 3 | 50 |
| Milman Miljömuddring | 50 |
| NCC-LHR Gentofte Konsortiet I/S | 65 |
| NCC-OHL Lund-Arlöv, fyra spår HB | 50 |
| NCC/SMET Konsortiet I/S | 50 |
| NCC/SMET Østerbro Tunnel Konsortiet I/S | 50 |
| NCC-W&F West Link Contractors HB | 60 |
| NFO Konsortiet I/S | 50 |
| Polaris Business Park Oy | 50 |
| Handelsbolag NCC Anjo Projekt Fyra | 50 |
| Konsortiet Nyt Assens Renseanlæg I/S | 50 |
Samarbetsarrangemang definieras inom NCC som ett projekt i en konsortieliknande form, där det finns ett gemensamt bestämmande inflytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med gemensam styrning. Samarbetsarrangemang delas upp i joint ventures, vilka konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, eller i gemensamma verksamheter, vilka konsolideras enligt klyvningsmetoden. För information om joint ventures, se not 19, Investeringar i intresseföretag och joint ventures. Ett samarbetsarrangemang redovisas som en gemensam verksamhet i enlighet med IFRS 11 Samarbetsarrangemang när NCC har rätt till de tillgångar och även har förpliktelser avseende skulderna som arrangemanget innebär.
I moderbolaget redovisas samarbetsarrangemang till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar | ||
| Verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument | ||
| Ej börsnoterade värdepapper | 68 | 74 |
| Summa | 68 | 74 |
| Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
||
| Räntebärande värdepapper | 104 | 10 |
| Investeringar värderade till upplupet anskaffningsvärde | ||
| Räntebärande värdepapper | 70 | 52 |
| Summa | 174 | 63 |
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde har en fastställd ränta mellan –0,4 (–0,4) procent och 0,7 (0,7) procent samt har en förfallotidpunkt mellan 2 månader och 14 månader.
Under året har finansiella anläggningstillgångar skrivits ned med 0 (0) MSEK.
| Moderbolaget, 2020 | Andelar koncernföretag |
Andra långfristiga värdepapper |
Andra långfristiga fordringar1) |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 6 548 | 45 | 5 | 6 599 |
| Tillkommande tillgångar | 115 | 20 | 135 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 6 664 | 45 | 25 | 6 734 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | ||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –2 037 | –2 037 | ||
| Årets nedskrivningar | –97 | –97 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –2 134 | –2 134 | ||
| Restvärde vid årets slut | 4 530 | 45 | 25 | 4 600 |
| Moderbolaget, 2019 | Andelar koncernföretag |
Andra långfristiga värdepapper |
Andra långfristiga fordringar1) |
Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 13 924 | 45 | 8 | 13 977 |
| Tillkommande tillgångar | 70 | 70 | ||
| Överfört inom koncernen | 14 | 14 | ||
| Omklassificeringar | –3 618 | –3 618 | ||
| Avgående tillgångar | –3 842 | –2 | –3 844 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 6 548 | 45 | 5 | 6 599 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | ||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –8 406 | –8 406 | ||
| Omklassificeringar | 3 618 | 3 618 | ||
| Avgående tillgångar | 2 801 | 2 801 | ||
| Årets nedskrivningar | –50 | –50 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –2 037 | –2 037 | ||
| Restvärde vid årets slut | 4 511 | 45 | 5 | 4 562 |
1) Posten innefattar även uppskjutna skattefordringar.
Finansiella anläggningstillgångar upptas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningskostnaden. Hos moderbolaget är andelar i dotterföretag upptagna till anskaffningskostnad, i förekommande fall med hänsyn tagen till upp- och nedskrivningar.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar |
||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 6 | 5 |
| Räntebärande värdepapper1) | 109 | 128 |
| Övriga långfristiga räntebärande fordringar | 11 | 11 |
| Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar |
125 | 144 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 5 | 7 |
| Fordringar från sålda fastighets- och bostadsprojekt | 53 | 101 |
| Förskott till leverantörer | 4 | |
| Derivat som innehas för säkring | 18 | 60 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 660 | 386 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | 740 | 555 |
NCC:s dotterbolag NCC Försäkringsaktiebolag måste, i egenskap av försäkringsbolag, ha placeringstillgångar som täcker försäkringstekniska skulder för egen räkning. Under 2020 och 2019 har dessa krav uppfyllts. Dessa placeringstillgångar avser Räntebärande värdepapper enligt tabellen.
1) Redovisat värde är en rimlig uppskattning av verkligt värde. För förfallotidpunkter, se not 21 Finansiella placeringar.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | ||
| Skatt på årets resultat | |||||
| Aktuell skattekostnad | –97 | –320 | 1 | –99 | |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad | 75 | 12 | 20 | –2 | |
| Totalt redovisad skatt på årets resultat |
–22 | –309 | 21 | –102 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |||||
| Effektiv skatt | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat |
| Resultat före skatt | 1 281 | 1 184 | 1 074 | 935 | ||||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –21 % | –274 | –21 % | –253 | –21 % | –230 | –21 % | –200 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag |
0 % | –2 | 0 % | –5 | ||||
| Ändrad skattesats1) | 0 % | –2 | 0 % | –1 | ||||
| Andra icke avdragsgilla kostnader | –4 % | –57 | –3 % | –30 | –2 % | –21 | –1 % | –13 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 17 % | 223 | 9 % | 105 | 23 % | 251 | 13 % | 118 |
| Skatteeffekt till följs av utnyttjande av ej aktive rade underskottsavdrag |
0 % | –1 | ||||||
| Skatteeffekt till följd av ej aktiverade underskottsavdrag |
0 % | –3 | ||||||
| Skatt hänförlig till tidigare år | 6 % | 71 | –4 % | –52 | 1 % | 6 | 0 % | 1 |
| Övrigt | 2 % | 24 | –6 % | –74 | 1 % | 16 | –1 % | –7 |
| Genomsnittlig skattesats / redovisad skatt | –2 % | –22 | –26 % | –309 | 2 % | 20 | –11 % | –102 |
1) Från och och med 2021 ändras skattesatsen i Sverige från 21,4 procent till 20,6 procent
Aktuell skatt har beräknas utifrån den nominella skatt som råder i respektive land. I det fall som skattesatsen ändrats för kommande år används den för uppskjuten skatt.
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | ||
| Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar | –2 | –2 | |
| Uppskjuten skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner |
–23 | 95 | |
| Summa | –25 | 93 |
Not 24 Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder, forts.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | ||
| Ingående bokfört värde | 354 | 234 | 5 | 8 | |
| Förvärv dotterföretag | 7 | ||||
| Redovisad skatt på årets resultat | 77 | 12 | 21 | –2 | |
| Ändrad skattesats1) | –2 | –1 | |||
| Skatteposter som redovisas i övrigt totalresultat |
–2 | –2 | |||
| Skattepost omvärdering av för månsbestämda pensionsplaner som visas i övrigt totalresulat |
–23 | 95 | |||
| Omräkningsdifferenser | –37 | 14 | |||
| Övrigt | 16 | 2 | |||
| Utgående bokfört värde | 391 | 354 | 25 | 5 |
1) Från och med 2021 ändras skattesatsen i Sverige från 21,4 procent till 20,6 procent.
| TILLGÅNGAR | SKULDER | NETTO | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 10 | 10 | |||||
| Finansiella anläggningstillgångar | –1 | –1 | |||||
| Ej avslutade projekt | –820 | –948 | –820 | –948 | |||
| Exploateringsfastigheter | 41 | 36 | 41 | 36 | |||
| Obeskattade reserver | –222 | –172 | –222 | –172 | |||
| Avsättningar | 272 | 266 | 279 | 266 | |||
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 604 | 621 | 597 | 621 | |||
| Underskottsavdrag1) | 466 | 487 | 466 | 487 | |||
| Övrigt | 54 | 43 | –2 | 12 | 52 | 55 | |
| Uppskjuten skattefordran /uppskjuten skatteskuld | 1 395 | 1 427 | –1 004 | –1 072 | 391 | 354 | |
| Kvittning | –808 | –903 | 808 | 903 | |||
| Netto skattefordran /uppskjuten skatteskuld | 587 | 524 | –196 | –170 | 391 | 354 |
1) Av koncernens uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag på totalt 466 (487) MSEK avser 465 (475) MSEK verksamhet i Norge. De skattemässiga underkskottsavdragen kan nyttjas mot framtida vinster utan tidsbegränsning och NCC bedömer att det finns faktorer som övertygande talar för att så kommer att ske. Verksamheterna har historiskt gått med överskott, marknadsförutsättningarna är goda och redovisade förluster är en funktion av strukturella och projektspecifika svårigiheter. För att hantera dessa initierade och påbörjade NCC under sista kvartalet 2018 ett omfattande åtgärdsprogram som löper enligt plan.
| TILLGÅNGAR | SKULDER | NETTO | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| Avsättningar | 25 | 5 | 25 | 5 | ||
| Netto skattefordran /uppskjuten skatteskuld | 25 | 5 | 25 | 5 |
Temporär skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde på direktägda andelar uppkommer normalt ej för näringsbetingade ägda andelar av svenska bolag. Detta är ej heller aktuellt för andra andelar som ägs av NCC-bolag i andra länder.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder och på skattemässiga underskottsavdrag.
Uppskjuten skattefordran och skuld beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redovisas förändringen över årets resultat i koncernen eller i övrigt totalresultat för de skatteposter som ingår där.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver vilket är en skattepliktig temporär skillnad på grund av det samband som finns mellan redovisning och beskattning i juridisk person. Obeskattade reserver redovisas brutto i balansräkningen och förändringen brutto i resultaträkningen, som bokslutsdisposition. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i moderbolagets resultaträkning som bokslutsdisposition.
| Koncernen, 2020 | Exploa terings fastigheter |
Pågående fastighets projekt |
Färdig ställda fastighets projekt |
Summa fastighets projekt 1) |
Exploa terings fasigheter bostäder |
Färdig ställda bostäder |
Andelar i intresse företag |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 469 | 3 053 | 1 033 | 5 555 | 49 | 63 | 263 | 5 930 |
| Investeringar | 491 | 2 621 | 212 | 3 324 | 29 | 3 353 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | –43 | –383 | –1 598 | –2 024 | –2 024 | |||
| Omklassificeringar | –333 | –563 | 947 | 52 | –49 | 7 | 10 | |
| Årets omräkningsdifferens | –35 | –110 | –4 | –148 | –4 | –152 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 550 | 4 619 | 590 | 6 759 | 0 | 63 | 295 | 7 117 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –78 | –11 | –97 | –186 | –49 | –63 | –298 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 19 | 2 | 21 | 21 | ||||
| Omklassificeringar | 49 | 49 | ||||||
| Årets omräkningsdifferens | 2 | 3 | 5 | 5 | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –58 | –9 | –94 | –160 | 0 | –63 | –223 | |
| Restvärde vid årets början | 1 391 | 3 042 | 936 | 5 369 | 0 | 0 | 263 | 5 632 |
| Restvärde vid årets slut | 1 492 | 4 610 | 496 | 6 599 | 0 | 0 | 295 | 6 894 |
1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
| Koncernen, 2019 | Exploa terings fastigheter |
Pågående fastighets projekt |
Färdig ställda fastighets projekt |
Summa fastighets projekt 1) |
Exploa terings fasigheter bostäder |
Färdig ställda bostäder |
Andelar i intresse företag |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 751 | 2 303 | 403 | 4 457 | 63 | 226 | 4 745 | |
| Investeringar | 530 | 2 666 | 52 | 3 248 | 33 | 3 281 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | –213 | –1 174 | –821 | –2 208 | –2 208 | |||
| Omklassificeringar | –631 | –761 | 1 391 | 51 | 5 | 56 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 32 | 19 | 8 | 58 | –2 | 56 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 469 | 3 053 | 1 033 | 5 555 | 49 | 63 | 263 | 5 930 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –118 | –11 | –95 | –225 | –63 | –287 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | 43 | 43 | 43 | |||||
| Omklassificeringar | –51 | –51 | ||||||
| Årets omräkningsdifferens | –3 | –2 | –5 | 2 | –3 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –78 | –11 | –97 | –186 | –49 | –63 | –298 | |
| Restvärde vid årets början | 1 633 | 2 292 | 308 | 4 233 | 0 | 0 | 226 | 4 459 |
| Restvärde vid årets slut | 1 391 | 3 042 | 936 | 5 369 | 0 | 0 | 263 | 5 632 |
1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
För ytterligare information kring pågående fastighetsprojekt se sid. 17.
Omsättningsfastigheter innehas för utveckling och försäljning i rörelsen.
Koncernens fastighetsinnehav som rubriceras som fastighetsprojekt redovisas fortlöpande i balansräkningen enligt IAS 2, Varulager, då avsikten är att sälja fastigheterna efter färdigställandet. Fastighetsinnehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde, det vill säga försäljningsvärdet (marknadsvärdet) efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och direkta försäljningskostnader. Anskaffningsvärdet inkluderar skälig andel av indirekta kostnader. Fastighetsprojekt avser innehav av fastigheter för utveckling och försäljning inom NCC Property Development.
Fastighetsprojekt inom NCC Property Development redovisas med uppdelning på:
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida fastighetsutveckling och försäljning. En fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om. Eventuella hyresintäkter som kan förekomma för dessa fastigheter redovisas löpande i resultaträkningen fram tills uthyrning upphör.
Exploateringsfastighet rubriceras om till pågående fastighetsprojekt när ett definitivt beslut om byggstart fattats samt när aktiviteter för att färdigställa fastighetsprojektet har påbörjats. Faktisk byggstart behöver inte ha skett.
Pågående fastighetsprojekt omfattar fastigheter som är föremål för ny-, tilleller ombyggnation.
Pågående fastighetsprojekt rubriceras om till färdigställda fastighetsprojekt när fastigheten är klar för inflyttning, exklusive hyresgästanpassningar i de fall lokalerna inte är fullt uthyrda. Omrubricering sker senast vid godkänd slutbesiktning. I de fall ett projekt är indelat i etapper ska omrubricering ske etappvis. Minsta enhet som kan rubriceras om är en hel byggnad, vilken kan säljas separat.
Under 2021 beräknas fyra pågående fastighetsprojekt att resultatavräknas, se vidare sidan 17 för ytterligare information.
Färdigställda fastighetsprojekt kan endast tas bort ur balansräkningen vid en försäljning.
I anskaffningsvärdet för fastighetsprojekt ingår utgifter för markanskaffning och projektering/fastighetsutveckling samt utgifter för ny-, till- eller ombyggnation. Utgifter för lånekostnader aktiveras för pågående projekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Fastighetsutveckling innebär att utvecklarens, NCC
Property Developments, insatser är koncentrerade till de aktiviteter som inte avser själva byggnationen. Dessa aktiviteter avser utvärdering av projektidéer, markanskaffning, detaljplanearbete, projektutveckling, uthyrning och försäljning. Aktiviteterna genomförs av egna anställda och utomstående arkitekter och andra tekniska konsulter. Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över.
Marknadsvärdet för färdigställda fastighetsprojekt beräknas enligt direktavkastningsmetoden, vilket innebär att fastighetens löpande avkastning (driftsnetto) vid full uthyrning divideras med projektets bedömda direktavkastningskrav. Outhyrd area utöver normalvakans beaktas i form av ett avdrag på värdet beräknat utifrån en antagen uthyrningstakt.
Marknadsvärdet för pågående fastighetsprojekt beräknas som värdet i färdigställt skick, enligt ovan, med avdrag för beräknade återstående kostnader för att färdigställa projektet.
Exploateringsfastigheter som ingår i projektportföljen, det vill säga innehas för utveckling och försäljning, värderas normalt på samma sätt som ett pågående projekt enligt ovan. Exploateringsfastigheter i övrigt värderas med utgångspunkt från ett värde per kvadratmeter byggrätt eller till ett värde per kvadratmeter mark.
Värdering av omsättningsfastigheter
Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden som till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden. En förändring i gjorda antaganden kan leda till ytterligare nedskrivningsbehov.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Stenmaterial | 657 | 649 |
| Byggmaterial | 150 | 167 |
| Övrigt | 146 | 192 |
| Summa | 953 | 1 008 |
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet enligt IAS 2 Varulager. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-först-ut-metoden (FIFU).
| Förändringar i aktiekapitalet | Antal aktier | Aktiekapital, MSEK | |
|---|---|---|---|
| 2019 | Vid årets slut | 108 435 822 | 867 |
| 2020 | Vid årets slut | 108 435 822 | 867 |
| B-aktier i eget förvar | Antal aktier | |
|---|---|---|
| 2018 | Vid årets slut | 402 050 |
| 2019 | Återköp | 128 217 |
| 2019 | Vid årets slut | 530 267 |
| 2020 | Återköp | 234 000 |
| 2020 | Vid årets slut | 764 267 |
Aktiekapitalet är fördelat på 108 435 822 aktier med ett kvotvärde av 8 SEK per aktie. Under året har 213 813 (128 766) A-aktier omvandlats till B-aktier.
Uppdelningen på de olika aktieslagen är följande:
| A-aktier | B-aktier | Summa | |
|---|---|---|---|
| Antal | 12 995 316 | 95 440 506 108 435 822 |
A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. En specifikation av förändringen i eget kapital finns i not 15.
| A-aktier | B-aktier | Totalt A- och B-aktier |
|---|---|---|
| 13 337 895 | 94 695 877 108 033 772 | |
| –128 766 | 128 766 | |
| –128 217 | –128 217 | |
| 13 209 129 | 94 696 426 107 905 555 | |
| –213 813 | 213 813 | |
| –234 000 | –234 000 | |
| 12 995 316 | 94 676 239 | 107 671 555 |
| 129 953 160 | 94 676 239 224 629 399 | |
| 58 | 42 | 100 |
| 12 | 88 | 100 |
| 149,50 | 150,00 | |
| 1 943 | 14 201 | 16 144 |
Återköp av aktier har förts direkt mot balanserade vinstmedel, inklusive de kostnader som återköpet medfört. Avyttring av dessa aktier har på motsvarande sätt medfört en ökning av balanserade vinstmedel.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut och investerare1) | 2 501 | 2 504 |
| Leasingskulder | 1 464 | 1 140 |
| Övriga långfristiga lån | 5 | |
| Summa | 3 965 | 3 649 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristig del av skulder till kreditinstitut och investerare1) | 200 | |
| Skulder till intressebolag | 6 | 12 |
| Leasingskulder, kortfristig del | 591 | 592 |
| Övriga kortfristiga skulder | 8 | 45 |
| Summa | 606 | 848 |
| Totalt räntebärande skulder | 4 571 | 4 498 |
1) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår med 800 (1 000) MSEK, varav 0 (200) MSEK är kortfristigt.
För återbetalningstider och villkor se not 37, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
Räntebärande långfristiga skulder avseende pensioner redovisas i balansräkningen under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
| Moderbolag | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse | 800 | 800 |
| Summa | 800 | 800 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Koncernföretag | 751 | 1 470 |
| Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse | 200 | |
| Summa | 751 | 1 670 |
| Totalt räntebärande skulder | 1 551 | 2 470 |
För återbetalningstider och villkor se not 37, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
| Koncernen, 2020 | Garantier | Övrigt | Totalt |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 1 389 | 1 412 | 2 801 |
| Årets avsättning | 531 | 747 | 1 278 |
| Årets utnyttjande | –474 | –623 | –1 097 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –60 | –192 | –252 |
| Omklassificering | –50 | –8 | –58 |
| Omräkningsdifferenser | –33 | –34 | –67 |
| Utgående balans | 1 303 | 1 302 | 2 605 |
| Koncernen, 2019 | Garantier | Övrigt | Totalt |
| Ingående balans | 1 335 | 1 296 | 2 631 |
| Årets avsättning | 519 | 475 | 994 |
| Årets utnyttjande | –418 | –398 | –816 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –60 | –6 | –66 |
| Omklassificering | 38 | 38 | |
| Omräkningsdifferenser | 13 | 7 | 20 |
| Utgående balans | 1 389 | 1 412 | 2 801 |
| Moderbolaget, 2020 | Garantier | Övrigt | Totalt |
| Ingående balans | 6 | 6 | |
| Årets utnyttjande | |||
| Utgående balans | 6 | 6 | |
| Moderbolaget, 2019 | Garantier | Övrigt | Totalt |
| Ingående balans | 7 | 7 | |
| Årets utnyttjande | –1 | –1 | |
| Utgående balans | 6 | 6 |
Specifikation övriga avsättningar och garantier
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Återställningsreserv | 212 | 198 | ||
| Omstruktureringskostnader | 19 | 24 | ||
| Övrigt | 1 070 | 1 190 | 6 | 6 |
| Övriga avsättningar | 1 302 | 1 412 | 6 | 6 |
| Garantiåtaganden | 1 303 | 1 389 | ||
| Summa | 2 605 | 2 801 | 6 | 6 |
Avsättningarna består av tillkommande kostnader samt avser osäkerhet i projekt liksom utestående tvister och rättsärenden. En del avsättningar är för projektförluster i verksamheten och löses upp efter hand som projektet upparbetas. Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning
redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Garantiavsättningar avser förmodade utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning från projekt till projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kostnadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. För att eliminera risker görs avsättning för garantianspråk i den takt de beräknas uppkomma efter att de identifierats. Garantikostnaden avsätts initialt för varje projekt. Detta innebär att kostnaden avräknas och redovisas successivt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper cirka två till tre år.
Avsättningar för återställandekostnader görs där sådan förpliktelse finns och är ämnad för att täcka framtida kostnader. Avsättning görs dels för den del som berör återställandet för uppstart av en täkt och uppförande av anläggning vid materialtäkter och dels löpande när det är kopplat till ytterligare utvinning av materialtäkter. Avsättningarna gör kontinuerligt efter det att framtida kostnader har identifierats. Således upplöses reserven i samma takt som iordningställandet sker.
En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter från tidigare transaktioner.
Pensioner redovisas i enlighet med IAS 19 Ersättningar efter avslutad anställning. NCC-koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige och Norge.
I Sverige består NCC:s pensionsåtagande i huvudsak av ITP-planen som omfattar anställda födda före 1979. Planen ger en slutlönebaserad ålderspension och är fonderad i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. Antalet fribrevshavare och pensionärer utgör cirka 80 procent av det totala beståndet. Utöver detta finns fyra mindre förmånsbestämda planer av vilka samtliga är stängda för nyintjäning. Alla dessa planer är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse.
NCC-koncernens Pensionsstiftelses styrelse består av lika antal företrädare för NCC-koncernen som för de anställda vilka omfattas av ITP-planen. Styrelsen sammanträder fyra gånger per år och avhandlar bland annat Stiftelsens kvartalsbokslut, investeringsstrategi, referensportfölj samt känslighetsanalyser. NCCkoncernen kan under vissa förutsättningar begära gottgörelse från Stiftelsen för pensionsutbetalningar. Det finns inga minimifonderingskrav för ITP2-planen.
De risker som är förknippade med de svenska pensionsplanerna är:
I Norge består åtagandet av två mindre pensionsordningar avseende tilläggspensioner vilka inte är fonderade och där ingen nyintjäning sker. Eftersom planerna är små och ingen nyintjäning sker så är riskerna i dessa planer betydligt mindre än vad som beskrivits ovan.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period | 265 | 236 |
| Räntekostnad | 133 | 169 |
| Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar | –94 | –121 |
| Summa kostnad förmånsbestämda planer | 304 | 284 |
| Summa kostnad avgiftsbestämda planer | 480 | 544 |
| Löneskatt och avkastningsskatt | –1 | –107 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning | 783 | 721 |
Årets kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period redovisas i rörelseresultatet och räntekostnad. Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot.
Åtaganden för sjukpension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas hos NCC genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, Redovisning av pensionsplanen ITP2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2020 har NCC inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader, vilket inte gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. NCC-koncernens andel av totala sparpremier för ITP2 i Alecta är 0,10 (0,19) procent.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectastillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2020 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 (148) procent.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade förpliktelser: | ||
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 8 598 | 8 159 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 6 317 | 5 871 |
| Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser | 2 281 | 2 288 |
| Särskild löneskatt/Arbetsgivaravgifter | 551 | 552 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 2 832 | 2 840 |
| Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen: |
||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 2 832 | 2 840 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 2 832 | 2 840 |
| Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: | ||
| Sverige | 2 823 | 2 829 |
| Norge | 10 | 11 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 2 832 | 2 840 |
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 1 januari | 8 158 | 7 044 |
| Utbetalda ersättningar | –206 | –200 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande år samt räntekostnad | 398 | 403 |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade erfarenhetsbaserade antaganden |
–56 | 112 |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade finansiella antaganden |
305 | 798 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 31 december |
8 598 | 8 158 |
Planernas vägda genomsnittliga löptider är 20 (21) år.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari | 5 871 | 5 208 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 22 | 5 |
| Gottgörelse | –8 | –18 |
| Beräknad avkastning | 94 | 122 |
| Aktuariella vinster och förluster | 338 | 555 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december |
6 317 | 5 871 |
| Förvaltningstillgångarna består av: | ||
| Svensk aktiemarknad, noterade | 1 159 | 1 131 |
| Utländsk aktiemarknad, noterade | 1 627 | 1 098 |
| Hedgefonder, noterade | 932 | 774 |
| Räntebärande värdepapper, noterade | 1 589 | 1 857 |
| Räntebärande värdepapper, onoterade | 1 010 | 1 011 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december |
6 317 | 5 871 |
Någon effekt av lägsta fonderingskrav eller tillgångstak finns inte.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, % | 1,13 | 1,60 |
| Framtida löneökningar, % | 2,50 | 2,80 |
| Förväntad inflation, % | 1,50 | 1,80 |
| Livslängdsantagande vid 65 års ålder, år | 22,4 | 22,5 |
I Sverige tillämpas DUS14.
| Koncernen | Ökning, % Minskning,% | |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, 0,5 procentenheters förändring | –10,0 | 8,8 |
| Framtida löneökningar, 0,5 procentenheters förändring | 2,9 | –3,0 |
| Förväntad inflation, 0,5 procentenheters förändring | 6,9 | –7,6 |
| Livslängdsantagande vid 65 år, 1 års förändring | 4,3 | –4,3 |
Ovanstående känslighetsanalys utgör inte en prognos från företaget utan är endast en matematisk beräkning.
Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och några förändringar i antagandena kan vara korrelerade. Vid beräkningen av känslighetsanalysen har samma metod använts som vid beräkningen av pensionsskulden i balansräkningen.
Koncernen uppskattar att 0 MSEK blir betalda under 2020 till fonderade och ofonderade förmånsbestämda planer.
Not 30 Pensioner, forts.
| Moderbolaget | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Pensioner i egen regi | ||
| Kostnader exklusive räntekostnad i egen regi | 10 | 12 |
| Räntekostnad | 4 | 3 |
| Kostnader för pensionering i egen regi | 14 | 15 |
| Pensioner genom försäkring | ||
| Försäkringspremier | 18 | 18 |
| Delsumma | 32 | 33 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | 5 | 3 |
| Årets pensionskostnad | 37 | 36 |
| Moderbolaget | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid ingången av året |
188 | 181 |
| Kostnad exklusive räntekostnad som belastar resultatet | 10 | 12 |
| Räntekostnad | 4 | 3 |
| Utbetalning av pensioner | –9 | –9 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året |
193 | 188 |
| Moderbolaget | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Verkligt värde vid ingången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
218 | 216 |
| Avkastning på särskilt avskilda tillgångar | 8 | 12 |
| Betalning från pensionsstiftelse | –10 | |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar fördelar sig på: |
226 | 218 |
| Aktier | 99 | 83 |
| Fonder | 34 | 28 |
| Räntebärande fordringar | 93 | 107 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
226 | 218 |
NCC-koncernens Pensionsstiftelse har en räntebärande fordran på NCC AB om 800 (1 000) MSEK.
I övrigt innehar stiftelserna inga finansiella instrument utgivna av företaget eller tillgångar som används av företaget.
| Moderbolaget | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året |
193 | 188 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
226 | 218 |
| Överskott i särskilt avskilda tillgångar | 33 | 30 |
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | 0 | 0 |
| Moderbolaget | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta per 31 december | 1,13 | 1,60 |
Pensionsberäkningarna bygger i övrigt på löne- och pensionsnivån på balansdagen.
NCC gör åtskillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.
| Land | Förmånsbestämda pensionsåtaganden |
Avgiftsbestämda pensionsåtaganden |
|---|---|---|
| Sverige | X | X |
| Danmark | X | |
| Finland | X | |
| Norge | X | X |
| Övriga länder | X |
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgifts- som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag. Beräkningen av förmånsbaserade pensionsplaner sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. Varje enhet beräknas separat och tillsammans utgör de den totala förpliktelsen på balansdagen. Avsikten med principen är att kostnadsföra pensionsbetalningarna linjärt under anställningstiden. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarier. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen, redovisas för svenska pensionsplaner en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Den förmånsbestämda skulden värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användande av en diskonteringsränta, som motsvarar räntan ovan. För svenska pensionsplaner ligger räntan på förstklassiga bostadsobligationer till grund för diskonteringsräntan. Svenska förmånsbaserade pensionsåtaganden är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. För fonderade planer minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Förändringar i förvaltningstillgångar och åtaganden som härrör sig från erfarenhetsbaserade justeringar och/eller förändringar i aktuariella antaganden, så kallade aktuariella vinster och förluster, redovisas i övrigt totalresultat direkt i den period de uppkommer.
Redovisningen tillämpas beträffande alla identifierade förmånsbestämda pensionsplaner i koncernen. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Moderbolaget omfattas av ITP-planen som inte förutsätter några inbetalningar från de anställda. Skillnaden jämfört med koncernens principer för redovisning av pensionsskuld är främst hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen när de uppstår.
Pensionsförpliktelser
Redovisade värden påverkas av förändringar i de aktuariella antaganden som ligger till grund för beräkningarna av förvaltningstillgångarna och pensionsförpliktelserna. De aktuariella antagandena liksom en känslighetsanalys anges ovan.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Derivat som innehas för säkring | 3 | 1 |
| Övriga långfristiga skulder | 57 | 51 |
| Summa | 60 | 52 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Förskott från kunder | 525 | 853 |
| Skulder till intresseföretag | 7 | 7 |
| Derivat som innehas för säkring | 68 | 73 |
| Skulder fastighetsförvärv | 126 | 1 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 204 | 943 |
| Summa | 1 930 | 1 878 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Lönerelaterade kostnader | 2 369 | 2 327 | 36 | 38 |
| Finansiella kostnader | 1 | |||
| Förutbetalda hyresintäkter | 4 | 2 | ||
| Förutbetalda intäkter hyresgarantier | 84 | 92 | ||
| Projektrelaterade kostnader | 769 | 1 022 | ||
| Administrationskostnader | 62 | 102 | 7 | 12 |
| Drifts- och försäljningskostnader | 308 | 298 | 3 | |
| Övriga kostnader | 132 | 33 | 1 | 4 |
| Summa | 3 727 | 3 878 | 44 | 57 |
Som närstående till NCC-koncernen rubriceras i första hand NCCs dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang.
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 18, Andelar i koncernföretag. För NCC:s ledande befattningshavare, se not 5, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar. För mellanhavanden med NCC-koncernens Pensionsstiftelse, se not 30 och 37.
Transaktioner som genomförts med NCC:s intressebolag och gemensamma verksamheter har varit av produktionskaraktär. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Transaktioner med intresseföretag och samarbetsarrangemang |
||
| Försäljning till intresseföretag och samarbetsarrangemang |
36 | 66 |
| Inköp från intresseföretag och samarbetsarrangemang |
3 | 24 |
| Utdelning från intresseföretag | 5 | |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang |
6 | 5 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang |
9 | 20 |
| Räntebärande skulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang |
6 | 12 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang |
9 | 11 |
| Moderbolaget | 2020 | 2019 |
| Transaktioner med koncernföretag | ||
| Försäljning till koncernföretag | 86 | 177 |
| Inköp från koncernföretag | 12 | |
| Ränteintäkter från koncernföretag | 3 | 3 |
| Räntekostnader till koncernföretag | 9 | 17 |
| Utdelning från koncernföretag | 1 154 | 533 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 1 040 | 1 196 |
| Räntebärande skulder till koncernföretag | 751 | 1 470 |
| Rörelseskulder till koncernföretag | 14 | 4 |
| Borgens- och garantiförpliktelser för koncernföretag | 20 258 | 21 087 |
NCC-koncernen redovisar leasingavtal i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Koncernens leasingavtal avser i huvudsak de ramavtal som innehas för leasing gällande personbilar, lastbilar, tunga produktionsmaskiner, rörelsefastigheter som tex hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Resultaträkning | ||
| Avskrivningar på nyttjanderättstillgångar | –725 | –731 |
| Räntekostnader för leasingskulder | –49 | –42 |
| Totala kostnader aktiverade leasingavtal | –774 | –773 |
| Leasingavtal av lågt värde och med kortare livslängd | –1 786 | –1 695 |
| Totala kostnader från icke-aktiverade leasingavtal | –1 786 | –1 695 |
| Totala kostnader från leasingavtal | –2 560 | –2 468 |
| Vinst från sale-and-leaseback transaktioner | 223 | |
| Totalt kassaflöde gällande leasingavtal | –765 | –748 |
| Koncernen – Skulder för leasingavtal | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Kortfristiga leasingskulder | 591 | 592 |
| Långfristiga leasingskulder | 1 464 | 1 140 |
| Totala leasingskulder | 2 055 | 1 732 |
För leasingskuldens löptidsanalys, se not 37.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Leasegivare | ||
| Framtida leasingbetalningar | ||
| Fördelade på förfalloperioder: | ||
| Leasingbetalningar under året | 25 | 27 |
| Ej diskonterade framtida leasingbetalningar som löper ut: |
||
| Inom 1 år | 43 | 45 |
| Inom mer än 1 år men mindre än 5 år | 88 | 150 |
| Efter 5 år | 20 | 62 |
| Totala framtida ej diskonterade leasingbetalningar | 150 | 256 |
| Moderbolaget | 2020 | 2019 |
| Leasetagare | ||
| Framtida leasingbetalningar | ||
| Ej diskonterade leasingkontrakt som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 3 | 8 |
| Efter 1 men mindre än 5 år | 2 | 2 |
| Senare än 5 år | ||
| Totala framtida ej diskonterade leasingbetalningar | 5 | 10 |
Kostnadsförda leasingavgifter för moderbolaget uppgick till 24 (60) MSEK.
| 2020 | Rörelsefastigheter | Maskiner & Inventarier |
Markarrenden | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 989 | 1 801 | 49 | 2 839 |
| Årets ökning av leasingavtal | 772 | 425 | 12 | 1 209 |
| Överföring inom NCC-koncernen | 1 | 1 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | –268 | –205 | –50 | –523 |
| Årets omräkningsdifferens | –41 | –50 | –92 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 452 | 1 973 | 10 | 3 435 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –259 | –815 | 2 | –1 073 |
| Överföring inom NCC-koncernen | ||||
| Avyttringar och utrangeringar | 128 | 167 | 296 | |
| Årets omräkningsdifferens | 12 | 19 | 31 | |
| Årets avskrivningar | –290 | –435 | –1 | –725 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –409 | –1 064 | 1 | –1 472 |
| Restvärde vid årets början | 730 | 986 | 51 | 1 767 |
| Restvärde vid årets slut | 1 043 | 909 | 11 | 1 963 |
| 2019 | Rörelsefastigheter | Maskiner & Inventarier |
Markarrenden | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 850 | 850 | ||
| Årets ökning av leasingavtal | 120 | 496 | 615 | |
| Övergångseffekt IFRS 16 | –3 | 1 497 | 1 494 | |
| Överföring inom NCC-koncernen | 894 | –945 | 51 | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | –14 | –48 | –62 | |
| Årets omräkningsdifferens | –9 | –48 | –2 | –58 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 989 | 1 801 | 49 | 2 839 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –356 | –356 | ||
| Överföring inom NCC-koncernen | 1 | –1 | 0 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 8 | 8 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 2 | 3 | 2 | 7 |
| Årets avskrivningar | –270 | –461 | –731 | |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –259 | –815 | 2 | –1 073 |
| Restvärde vid årets början | 493 | 493 | ||
| Restvärde vid årets slut | 730 | 986 | 51 | 1 767 |
IFRS 16 Leasingavtal tillämpas endast i koncernredovisningen och NCC har, i enlighet med RFR2, valt att inte tillämpa IFRS 16 för NCC AB. Samtliga leasingavgifter i NCC AB kostnadsförs löpande.
Koncernens leasingavtal redovisas som nyttjanderättstillgångar och motsvarande leasingskuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Tillgångar och skulder som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärde. Leasingskulderna inkluderar nuvärdet av leasingbetalningar i form av fasta avgifter samt rörliga avgifter kopplade till index. Leasingbetalningar som kommer göras för rimligtvis säkra förlängningsoptioner ingår också i värderingen av skulden. Nyttjanderättstillgången värderas till anskaffningsvärde och inkluderar det belopp som leasingskulden ursprungligen värderas till samt leasingavgifter som betalats vid, eller före, inledningsdatumet. När det är tillämpligt inkluderas även eventuella initiala direkta utgifter samt en uppskattning av kostnader för nedmontering och bortforsling av tillgången. Avtal där leasingperioden är kortare än 12 månader och kontrakt av mindre värde, under 250 000 SEK, undantas och kostnadsförs därmed löpande.
Nyttjanderättstillgången representerar en rätt att använda den underliggande tillgången och leasingskulden representerar en skyldighet att betala leasingavgifter. NCC har nyttjanderättstillgångar med tillhörande leasingskuld för fordon, tunga produktions-maskiner, hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden. Nyttjanderättstillgångar redovisas under materiella anläggningstillgångar respektive omsättningstillgångar. Tillhörande leasingskuld ingår bland kortrespektive långfristiga räntebärande skulder. Nyttjanderätter skrivs av under leasingperioden, med undantag för tomträtter/markarrenden som inte är föremål för avskrivning. Kostnaderna för dessa kapitaliserade leasingavtal redovisas som avskrivning respektive räntekostnad. Leasingbetalningen delas upp i en räntedel och en amorteringsdel.
Vid diskontering av framtida leasingavgifter avseende merparten av de fordon och tunga maskiner som koncernen leasar använder NCC löpande respektive leasingavtals implicita ränta som diskonteringsränta. Vad gäller övriga leasingavgifter såsom hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden används respektive dotterbolags marginella upplåningsränta som diskonteringsränta.
Respektive dotterbolags marginella upplåningsränta är baserad på den legala enhetens finansiella styrka, land samt det aktuella leasingavtalets längd.
En leasegivare ska klassificera sina leasingavtal som antingen operationella eller finansiella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett operationellt leasingavtal är ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal. NCC som leasegivare har endast operationella leasingavtal och inkomster från dessa intäktsförs löpande.
En sale-and-leaseback transaktion innebär att NCC som säljare överför en tillgång till en köpare samtidigt som NCC som leasetagare ingår ett leasingavtal med köparen. Detta inträffar t.ex. när NCC säljer ett kontorsprojekt och samtidigt tecknar ett hyresavtal omfattande hela eller delar av fastigheten.
När NCCs försäljning uppfyller kraven för resultatavräkning enligt IFRS 15 ska NCC som säljare och leasetagare värdera nyttjanderättstillgången hänförlig till leasingavtalet till den andel av det bokförda värdet vid försäljningstidpunkten som är hänförlig till den nyttjanderätt som behålls av NCC. Detta innebär samtidigt att NCC endast kan redovisa en försäljningsvinst på den del av nyttjanderätten som inte behålls av NCC.
Vid värdering av leasingavtal enligt IFRS 16 så använder NCC en diskonteringsränta, antingen vid värdering av fordon och tunga maskiner respektive leasingavtals implicita ränta eller vid hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden respektive dotterbolags marginella upplåningsränta. Vid förändring av dessa diskonteringsräntor så kommer de framtida leasingbetalningarna i form av leasingskuld att värderas om och medför då redovisningsmässiga effekter för koncernen som helhet.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Ställda säkerheter | ||||
| För egna skulder: | ||||
| Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll m.m. |
528 | 479 | ||
| Spärrade bankmedel | ||||
| Summa | 528 | 479 | ||
| Övriga ställda säkerheter | 8 | 8 | ||
| Totalt ställda säkerheter | 537 | 487 | ||
| Borgens- och garantiförpliktelser | ||||
| Egna förbindelser: | ||||
| Borgensförbindelser för koncernbolags räkning |
20 258 | 21 087 | ||
| Övriga borgens- och ansvarsförbindelser |
114 | 459 | 21 | 369 |
| Solidariskt med andra företag: | ||||
| Skulder i konsortier, handels och kommanditbolag |
137 | 136 | ||
| Summa borgens- och garantiförpliktelser1) |
251 | 594 | 20 279 | 21 456 |
1) På grund av att borgensåtaganden för av NCC AB tidigare helägda dotterbolag inom Bonavakoncernen inte elimineras, redovisas de borgensåtaganden som NCC AB fortfarande har utestående för Bonavabolags räkning i denna post (för koncernen 19 (367) och för moderbolag 19 (367). Kvarstående volym avser bl.a säkerhet avseende exploateringsavtal och har förmånstagare i form av kommuner och privata företag och kommer vidare hanteras under 2021. Genom avtal, NCC AB och Bonava AB emellan, hålls NCC AB skadelös av Bonava AB för alla åtaganden. Dessutom har NCC AB erhållit säkerhet från kreditförsäkringsbolag för de åtaganden som fortfarande är utestående för räkning, numera helägda Bonavabolag.
Avser leasad utrustning i form av personbilar och lastbilar.
Borgensförbindelser för koncernbolags räkning har i huvudsak utfärdats som säkerhet för:
• utnyttjade garantilimiter hos banker och försäkringsbolag
• NCC Treasury AB:s upplåning
• fullgörande av entreprenadavtal
Tvister och rättsliga processer
NCC blir i den löpande affärsverksamheten från tid till annan involverad i tvister eller rättsliga processer. Inom ramen för framförallt entreprenadverksamheterna har NCC framfört vad NCC anser vara berättigade krav på beställaren men som beställaren, helt eller delvis, bestrider. I många fall har beställaren också framfört motkrav. I andra ärenden har beställare framfört krav på NCC för t.ex. påstådda brister i NCC:s utförande av det beställda arbetet. De sammanlagda beloppen är betydande. NCC:s redovisning speglar NCC:s bästa bedömning av utfallet men det kan inte uteslutas att slutligt utfall kan avvika, i vissa fall väsentligt, från nu gjorda bedömningar.
NCC bedriver tillståndspliktig verksamhet i form av t.ex. asfalts- och täktverksamhet, fabriker och deponier. Från tid till annan för NCC en dialog med berörda myndigheter rörande efterlevnad av villkoren för verksamhetens bedrivande. Sådana frågor hanteras inom ramen för den löpande verksamheten. Skulle NCC mot förmodan befinnas ha brutit mot gällande tillstånd utan att kunna vidta erforderliga åtgärder, kan det komma att medföra betydande kostnader.
Ställda säkerheter
Som ställd säkerhet redovisas vad NCC ställt som säkerhet för bolagets eller gruppens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som finns i balansräkningen eller förpliktelser som inte redovisas i balansräkningen. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller
inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. Aktier i koncernföretag tas upp till dess värde i koncernen.
Borgens- och garantiförpliktelser, rättstvister med mera
Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i tvister eller rättsliga processer. I dessa fall görs en bedömning av NCC:s åtaganden och sannolikheten för ett för NCC negativt utfall. NCC:s bedömning görs utifrån den information och kunskap NCC har i dagsläget. Bedömningarna är i flera fall svåra och slutligt utfall kan bli annat än det nu bedömda.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 2 155 | 2 416 |
| Summa likvida medel | 2 155 | 2 416 |
| Kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader |
174 | 63 |
| Moderbolaget | 2020 | 2019 |
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 259 | 164 |
| Summa enligt kassaflödesanalys | 259 | 164 |
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel/kassa och bank med följande utgångspunkt:
• De har obetydlig risk för värdefluktuationer.
• De kan lätt omvandlas till kassamedel.
• De har en löptid om högst tre månader vid anskaffningstidpunkten.
Koncernen
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar, exklusive nyttjanderättstillgångar leasing, för 625 (934) MSEK varav 0 (0) MSEK har lånefinansierats.
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande om 0 (0) MSEK har gjorts, varav 0 (0) MSEK ej medfört kassaflöde. Försäljning av dotterföretag och innehav utan bestämmande inflytande har skett med 89 (15) MSEK varav –109 (15) MSEK ej medfört kassaflöde.
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar för 0 (33) MSEK, varav 0 (0) lånefinansierats.
Moderbolaget har endast obetydliga likvida medel i utländsk valuta, varför endast mindre kursdifferenser i likvida medel kan uppkomma.
Under perioden erhållen ränta uppgick till 11 (14) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 100 (136) MSEK.
Under perioden erhållen ränta uppgick till 3 (3) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 24 (42) MSEK.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Löpande verksamhet | 72 | 82 |
| Förändring av rörelsekapital | 45 | 39 |
| Investeringsverksamhet | –8 | –38 |
| Finansieringsverksamhet | –7 | 42 |
| Summa kassaflöde | 102 | 125 |
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Likvida medel i gemensamma verksamheter | 229 | 128 |
| Summa likvida medel som inte är tillgängliga för användning |
229 | 128 |
| Transaktioner som inte medför betalningar | ||
| Koncernen | 2020 | 2019 |
| Ökning nyttjanderättstillgångar leasing | 1 209 | 2 110 |
| EJ KASSAFLÖDESPÅVERKANDE POSTER | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | UB 2019 | Kassaflöden | Nya leasingavtal | Ränte- uppräkning | Valutakurs- differenser | UB 2020 |
| Räntebärande skulder | 2 685 | –216 | 107 | 2 576 | ||
| Räntebärande fordringar | –433 | –87 | 95 | –425 | ||
| Leasingskulder | 1 732 | –716 | 1 024 | –49 | 64 | 2 055 |
| Summa skulder finansieringsverksamheten | 3 983 | –1 019 | 1 024 | –49 | 266 | 4 206 |
| Utdelning | –269 | |||||
| Förvärv av egna aktier | –34 | |||||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –1 322 | |||||
| Moderbolaget | EJ KASSAFLÖDESPÅVERKANDE POSTER | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kassaflöden | Koncernbidrag 2020 | Valutakurs- differenser/övrigt |
UB 2020 | ||
| Räntebärande skulder | 2 470 | –919 | 1 551 | ||
| Långfristiga räntefria skulder | 3 | 1 | 4 | ||
| Summa skulder i finansieringsverksamheten | 2 473 | –918 | 1 555 | ||
| Räntebärande fordringar | –1 003 | 473 | –153 | –683 | |
| Summa finansieringsverksamheten | 1 470 | –445 | –153 | 872 |
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2020 | 2019 |
| Ökning (–) / Minskning (+) av varulager | 26 | –97 |
| Ökning (–) / Minskning (+) av fordringar | 1 547 | 950 |
| Ökning (+) / Minskning (–) av skulder | –1 400 | –248 |
| Övriga förändringar i rörelsekapital | 174 | 605 |
Redovisningsprinciper
Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvstillfället.
Indirekt metod tillämpas vid upprättande av kassaflödesanalys i enlighet med
| Koncernen, MSEK | 2020 Jan–dec |
2019 Jan–dec |
|---|---|---|
| Nettoskuld ingående balans | –4 489 | –3 045 |
| Kassaflöde före finansiering | 1 106 | 1 512 |
| Förändring av leasingskuld | –1 100 | –1 942 |
| Förvärv/försäljning av egna aktier | –34 | –19 |
| Förändring av pensionsskuld | 8 | –561 |
| Valutakursdifferenser i likvida medel | –44 | 15 |
| Betald utdelning | –269 | –450 |
| Nettoskuld utgående balans | –4 823 | –4 489 |
| Varav pensionsskuld | –2 832 | –2 840 |
| Varav leasingskuld enligt IFRS 16 | –2 055 | –1 732 |
| Varav övrig nettokassa/nettoskuld | 64 | 83 |
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses refinansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valutarisker, kreditrisker, motpartsrisker och garantikapacitetsrisker. NCC:s Group Treasury Policy för hantering av finansiella risker har beslutats av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för Group Treasurys verksamhet.
Inom NCC-koncernens decentraliserade organisation är finansverksamheten centraliserad till NCC Group Treasury, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. I NCC hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refinansierings-, motparts- och likviditetsrisk samt prisrisker i oljeprodukter genom koncernens internbank, NCC Treasury AB. Prisrisker i elprodukter samt kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.
NCC har en finansiell nyckeltalsrestriktion i form av skuldsättningsgrad knuten till den syndikerade kreditfacilitet som tecknats med en grupp banker. I december förlängdes löptiden från ett till två år och volymen sänktes till 260 (325) MEUR. NCC uppfyller kraven för den finansiella nyckeltalsrestriktionen.
NCC följer övergången från IBOR till RFR (riskfri referensränta) och anpassar verksamheten genom en flexibel arbetsprocess baserad på antaganden som kan justeras utifrån de förändringar som sker på marknaden.
Refinansieringsrisk definieras som risken att NCC inte ska kunna erhålla finansiering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. NCC eftersträvar en riskspridning mellan olika finansieringskällor (marknadsfinansieringsprogram, banklån och andra låneformer) för att trygga koncernens långsiktiga försörjning av lånat kapital.
NCC:s policy för refinansieringsrisk är att NCC:s räntebärande företagsskuld ska ha en förfallostruktur som minimerar koncernens exponering ur perspektivet refinansieringsrisk. Skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden. Fördelningsnormen innebär att den vägda genomsnittliga återstående löptiden ska vara minst 18 månader. Per 31 december uppgick kapitalbindningen för NCC:s räntebärande företagsskuld, 2 516 (2 766) MSEK, till 34 (37) månader.
| 2020 | 2019 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| RÄNTEBÄRANDE SKULDER | |||||||
| Förfallotid | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % | |||
| 2020 | 256 | 9 | |||||
| 2021 | 14 | 1 | 209 | 8 | |||
| 2022 | 1 011 | 40 | 1 050 | 38 | |||
| 2023 | 260 | 10 | 300 | 11 | |||
| 2024 | 910 | 36 | 950 | 34 | |||
| 2025 | 160 | 6 | |||||
| 2026 | 160 | 6 | |||||
| Totalt | 2 516 | 100 | 2 766 | 100 |
1) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse 800 (1 000) MSEK.
2) Exklusive pensionsskuld och leasingsskuld.
| Ram | Utnyttjat Nom MSEK |
|
|---|---|---|
| Commercial paper (CP) program i Finland | 300 MEUR | |
| Commercial paper (CP) program i Sverige | 4 000 MSEK | |
| Medium Term Note (MTN) i Sverige1) | 5 000 MSEK | 1 700 |
| Totalt | 1 700 |
Av NCC:s räntebärande företagsskuld utgjordes 68 (61) procent av marknadsfinansieringsprogram.
1) Gröna obligationer varav noterade på Nasdaq Stockholm om nominellt 1 600 MSEK.
Med likviditetsrisk avses risken att NCC inte har tillräcklig betalningsberedskap vid ett visst givet tillfälle, vilket kan negativt påverka koncernens förmåga att fullgöra betalningsförpliktelser. För att erhålla god flexibilitet och kostnadseffektivitet samt säkerställa tillgången på framtida finansieringsbehov anger Group Treasury Policy att koncernens betalningsberedskap ska uppgå till minst 7 procent av koncernens årsomsättning, varav minst 5 procent ska bestå av outnyttjade bindande kreditlöften. Betalningsberedskapen definieras som koncernens likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditfaciliteter minskat med förfallande marknadsfinansieringsprogram som har en kvarvarande löptid kortare än tre månader. Volymen outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 2 861 (3 654) MSEK med en återstående genomsnittlig löptid på 1,9 (1,8) år. Tillgängliga likvida medel placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet och likvid andrahandsmarknad. Koncernens likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december uppgick till 2 330 (2 478) MSEK. Betalningsberedskapen uppgick per den 31 december till 10 (11) procent av omsättningen.
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder (inklusive räntebetalningar) samt nettoreglerade derivat som utgör finansiella skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta har beräknats med den ränta som förelåg på balansdagen. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balansdagens kurs. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena.
| 2020 | 2019 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
1–3 år | 3–5 år | >5 år | Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
1–3 år | 3–5 år | >5 år | |
| Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse | 836 | 12 | 337 | 327 | 160 | 1 026 | 200 | 10 | 413 | 403 | ||
| Räntebärande skulder | 1 748 | 4 | 16 | 972 | 756 | 1 837 | 51 | 24 | 894 | 868 | ||
| Leasingskulder | 2 228 | 640 | 865 | 366 | 357 | 1 882 | 633 | 776 | 269 | 204 | ||
| Ränteswappar | 1 | 1 | ||||||||||
| Oljeterminer | 8 | 1 | 5 | 2 | 1 | 1 | ||||||
| Leverantörsskulder | 4 487 | 4 487 | 4 275 | 4 275 | ||||||||
| Totalt | 9 308 | 4 491 | 673 | 2 177 | 1 449 | 517 | 9 021 | 4 527 | 667 | 2 083 | 1 540 | 204 |
1) Exklusive pensionsskuld.
Nedanstående tabell visar koncernens bruttoreglerade derivat. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
| 2020 | 2019 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
>1 år | Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
>1 år | |
| Valutaterminer | ||||||||
| – utflöde | –4 399 | –3 597 | –765 | –37 | –8 833 | –7 466 | –1 242 | –125 |
| – inflöde | 4 348 | 3 551 | 760 | 36 | 8 809 | 7 444 | 1 239 | 126 |
| Nettoflöde från bruttoreglerade derivat | –51 | –45 | –5 | –1 | –24 | –22 | –3 | 1 |
Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder negativt. NCC:s finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från den operativa verksamheten samt upplåning. NCC:s policy för ränterisk är att den vägda genomsnittliga återstående räntebindningen för NCC:s räntebärande företagsskuld när exponeringen reducerats med räntebindningen för likvida medel1) inklusive ränteswappar i normalfallet ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på +/- 6 månader samt att skuldportföljens ränteomsättningsstruktur ska vara spridd över tiden. I de fall tillgänglig upplåningsform inte motsvarar önskvärd räntestruktur på låneportföljen används i huvudsak ränteswappar för att anpassa strukturen. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen. Vid bedömning av effektivitet säkerställer NCC att det ekonomiska sambandet mellan ränteswap och underliggande lån är uppfyllt genom att ränteswappen är upptagen i samma valuta samt att löptid, tidpunkt för räntebetalningar, nominellt belopp samt räntebas överensstämmer med underliggande lån. Ränteswappen har samma kvantitet som underliggande lån. NCC tillämpar säkringsredovisning för nominellt 400 (400) MSEK där STIBOR är räntebas, som kommer att påverkas av referensräntereformen. Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkter för kassaflödet i ränteswappen respektive i underliggande lån inte helt överensstämmer samt om tidpunkten för byte av referensränta kommer att avvika mellan ränteswappen och underliggande lån. Ineffektiviteten hänförlig till ränteswappar var försumbar under 2020.
Den genomsnittliga räntebindningstiden på NCC:s räntebärande företagsskuld reducerad med ränteexponeringen i likvida medel1) var 15 (15) månader inklusive ränteswappar. Likvida medel1) uppgick till 2 330 (2 478) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden på dessa tillgångar var 3 (0,5) månader.
Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande företagsskuld till 2 516 (2 766) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 12 (14) månader.
Per den 31 december 2020 hade NCC ränteswappar knutna till den räntebärande företagsskulden med ett nominellt värde på 590 (590) MSEK. Ränteswapparnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2020 netto till 1 (7) MSEK bestående av långfristiga fordringar om 1 (7) MSEK. Ränteswapparna har en förfallotidpunkt på mellan 1,5 (2,5) och 3,8 (4,8) år med en genomsnittlig fast ränta på –0,03 (–0,03) procent. En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med 8 (12) MSEK givet de räntebärande tillgångar och skulder samt inklusive ränteswappar som finns per balansdagen. En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med 2 (4) MSEK samt övrigt totalresultat med 9 (11) MSEK avseende förändring av verkligt värde på koncernens ränteswappar.
1)Likvida medel och kortfristiga placeringar.
Följande tabell visar koncernens bruttoutflöden i olika valutor, säkrad andel under året samt valutarisken för respektive valuta på osäkrade valutaflöden. Valutarisken visar förändringen av årets resultat om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av
| osäkrade leverantörsskulder. | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |||||||||
| Motvärde i MSEK | Brutto utflöde |
Säkrad andel MSEK |
Säkrad andel % |
Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrad andel |
Brutto utflöde |
Säkrad andel MSEK |
Säkrad andel % |
Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrad andel |
||
| EUR | 1 551 | 1 321 | 85 | 9 | 1 595 | 1 303 | 82 | 11 | ||
| DKK | 159 | 23 | 14 | 5 | 130 | 6 | 5 | 5 | ||
| NOK | 329 | 182 | 55 | 6 | 284 | 163 | 57 | 5 | ||
| PLN | 38 | 32 | 84 | 73 | 67 | 92 | ||||
| Övriga | 70 | 51 | 73 | 1 | 36 | 11 | 31 | 1 | ||
| Totalt | 2 147 | 1 609 | 75 | 21 | 2 118 | 1 550 | 73 | 22 |
| 2020 | 2019 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| RÄNTEBÄRANDE SKULDER INKL. RÄNTESWAPPAR | ||||||||||
| Förfallotid | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % | ||||||
| 2020 | 2 161 | 78 | ||||||||
| 2021 | 1 926 | 77 | 15 | 1 | ||||||
| 2022 | 290 | 11 | 290 | 10 | ||||||
| 2023 | 100 | 4 | 100 | 4 | ||||||
| 2024 | 200 | 8 | 200 | 7 | ||||||
| Totalt | 2 516 | 100 | 2 766 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld och leasingsskuld.
Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden.
I enlighet med finanspolicyn ska transaktionsexponeringen elimineras så snart den är känd. Säkring sker av kontrakterade samt sannolika prognostiserade flöden. Detta sker huvudsakligen via valutaterminskontrakt. Kontrakterad bruttoexponering i respektive valuta ska kurssäkras till 100 procent. Prognostiserad exponering säkras successivt över tiden, vilket innebär att de kvartal som ligger närmast i tiden säkras i högre grad än efterföljande kvartal. Varje kvartal säkras därmed vid flera tillfällen och omfattas av flera säkringsavtal som har ingåtts vid olika tidpunkter. Riktvärdet är att säkra 90 procent av prognos för innevarande kvartal, 70 procent av prognos för nästkommande kvartal, följt av 50 procent, 30 procent samt 10 procent. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda. Valutaterminer som säkrar flödet är upptaget i samma valuta, har samma belopp samt har samma förfallotidpunkt som det säkrade kassaflödet. Ineffektivitet kan uppstå om det sker en förändring av tidpunkten för när det framtida kassaflödet kommer att inträffa eller om det blir en förändring av kontrakterat eller prognostiserat flöde.
Följande tabell visar koncernens bruttoinflöden i olika valutor, säkrad andel under året samt valutarisken för respektive valuta på osäkrade valutaflöden. Valutarisken visar förändringen av årets resultat om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av osäkrade kundfordringar.
| 2020 | 2019 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Brutto inflöde |
Säkrad andel MSEK |
Säkrad andel % |
Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrad andel |
Brutto inflöde |
Säkrad andel MSEK |
Säkrad andel % |
Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrad andel |
||
| EUR | 352 | 322 | 91 | 1 | 490 | 464 | 95 | 1 | ||
| DKK | 22 | 21 | 95 | 41 | 27 | 66 | 1 | |||
| NOK | 5 | 3 | ||||||||
| Totalt | 378 | 343 | 91 | 1 | 534 | 491 | 92 | 2 |
Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade samt prognostiserade transaktioner är klassificerade som kassaflödessäkringar. Under 2020 var det inga kassaflödessäkringar som avslutades på grund av att det förväntade kassaflödet ej längre var sannolikt att inträffa.
Nedanstående tabell visar de prognostiserade valutautflödena, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel.
| Motvärde i MSEK | 2020 | 2019 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta EUR | Valutautflöde | Säkringsposition | Säkrad andel % |
Riktvärde % | Valuta EUR | Valutautflöde | Säkringsposition | Säkrad andel % |
Riktvärde % | |
| Q1 2021 | 136 | 122 | 90 | 90 | Q1 2020 | 156 | 141 | 90 | 90 | |
| Q2 2021 | 152 | 106 | 70 | 70 | Q2 2020 | 169 | 118 | 70 | 70 | |
| Q3 2021 | 135 | 68 | 50 | 50 | Q3 2020 | 150 | 75 | 50 | 50 | |
| Q4 2021 | 121 | 36 | 30 | 30 | Q4 2020 | 136 | 41 | 30 | 30 | |
| Q1 2022 | 118 | 12 | 10 | 10 | Q1 2021 | 135 | 13 | 10 | 10 | |
| Totalt | 662 | 345 | 52 | 745 | 388 | 52 |
Nedanstående tabell visar den utestående säkringspositionen vid årsskiftet avseende kontrakterade valutautflöden per valuta.
| 2020 | 2019 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år |
| EUR | 170 | 91 | 71 | 8 | 256 | 108 | 130 | 18 |
| NOK | 134 | 35 | 88 | 11 | 178 | 175 | 3 | |
| PLN | 30 | 9 | 21 | 2 | 1 | 1 | ||
| CZK | 64 | 21 | 38 | 5 | 111 | 2 | 42 | 67 |
| Övriga | 47 | 36 | 11 | 6 | 3 | 3 | ||
| Totalt | 445 | 192 | 229 | 24 | 553 | 289 | 179 | 85 |
Nedanstående tabeller visar summan av prognostiserade samt kontrakterade valutautflöden, utestående säkringsposition vid årsskiftet, säkrad andel samt genomsnittliga terminspriser per valuta i SEK.
| 2020 | 2019 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | |
| Summan av prognostiserat samt kontrakterade bruttoutflöden motvärde MSEK |
1 107 | 328 | 637 | 142 | 1 298 | 445 | 633 | 220 |
| Total säkringsposition motvärde MSEK | 790 | 314 | 440 | 36 | 941 | 430 | 413 | 98 |
| Säkrad andel (%) | 71 | 96 | 69 | 25 | 72 | 97 | 65 | 45 |
| Genomsnittlig terminskurs i SEK avseende total säkringsposition för valutautflöden: |
||||||||
| EUR valutaterminer | 10,38 | 10,41 | 10,36 | 10,42 | 10,63 | 10,60 | 10,65 | 10,60 |
| NOK valutaterminer | 0,92 | 0,93 | 0,92 | 0,92 | 1,06 | 1,06 | 1,03 | |
| PLN valutaterminer | 2,26 | 2,28 | 2,26 | 2,45 | 2,47 | 2,43 | ||
| CZK valutaterminer | 0,40 | 0,40 | 0,40 | 0,40 | 0,40 | 0,41 | 0,40 | 0,40 |
Säkringarna avseende prognostiserade samt kontrakterade valutautflöden uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat. Det verkliga värdet på valutaterminer som använts för säkring av transaktionsexponering uppgick netto –21 (–7) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga långfristiga fordringar 0 (1) MSEK samt övriga fordringar 4 (2) MSEK och som övriga långfristiga skulder 1 (0) MSEK samt övriga kortfristiga skulder 24 (10) MSEK.
Nedanstående tabell visar den utestående säkringspositionen vid årsskiftet avseende kontrakterade valutainflöden per valuta samt genomsnittliga terminskurser i SEK.
| 2020 | 2019 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Genomsnittlig terminskurs i SEK |
Totalt | <3 mån 3 mån–1 år |
>1 år | Genomsnittlig terminskurs i SEK |
Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år |
| EUR | 10,55 | 27 | 27 | 10,48 | 342 | 187 | 127 | 28 | |
| DKK | 1,36 | 5 | 5 | ||||||
| Totalt | 31 | 0 31 |
0 | 342 | 187 | 127 | 28 |
Säkringarna avseende kontrakterade valutainflöden uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat. Det verkliga värdet på valutaterminer som använts för säkring av transaktionsexponering uppgick till netto 2 (–2) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 2 (1) MSEK och som övriga kortfristiga skulder 0 (3) MSEK.
Enligt Group Treasury Policy ska koncernens tillgångar finansieras i lokal valuta. Extern och intern upplåning i NCC-koncernen sker främst genom Group Treasury och överförs sedan till affärsområden och dotterbolag i form av interna lån. Utlåningen sker i lokal valuta, medan den externa finansieringen till stor del sker i SEK. Via valutaderivat omvandlas delar av koncernens lån och likviditet till de valutor som koncernens tillgångar är upptagna till.
Följande tabeller visar NCC:s finansiering samt finansieringsvalutaswappar. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp.
| 2020 | 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % | |
| EUR | 5 | 15 | 1 | ||
| NOK | 1 | 4 | |||
| SEK | 2 510 | 100 | 2 747 | 99 | |
| Totalt | 2 516 | 100 | 2 766 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld och leasingsskuld.
| Motvärde i MSEK | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Köp +/Sälj – DKK | 1 478 | 1 617 |
| Köp +/ Sälj – EUR | 236 | 391 |
| Köp +/ Sälj – NOK | –1 145 | –2 677 |
| Köp +/ Sälj – PLN | 27 | |
| Netto | 569 | –641 |
1) Valutaswappar.
Enligt Group Treasury Policy ska inte koncernens omräkningsexponering valutakurssäkras.
Nedanstående tabell visar koncernens nettoinvesteringar i utländska dotterbolag samt valutarisken på omräkningsexponeringen. Per den 31 december 2020 skulle en försvagning av den svenska kronan gentemot andra valutor med fem procent medföra en förändring av eget kapital för respektive valuta enligt tabellen nedan och en förändring av årets resultat med 0 (0) MSEK samt av övrigt totalresultat med 137 (129) MSEK, se tabellen nedan.
| 2020 | 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Netto investering |
Valuta- risk 5 % | Netto investering |
Valuta- risk 5 % | |
| DKK | 1 714 | 86 | 1 660 | 83 | |
| EUR | 448 | 22 | 312 | 16 | |
| NOK | 583 | 29 | 604 | 30 | |
| RUB | 2 | ||||
| Totalt | 2 745 | 137 | 2 578 | 129 |
Prisrisker i bitumen
En del av försäljningen av beläggningsentreprenader i NCC Industry sker till indexreglerat pris där index mot kund överensstämmer med det index som leverantören använder för prissättning av bitumen vilket innebär att NCC Industry inte löper någon risk vid förändring av bitumenpriset.
Det förekommer också kontrakt med fast pris utan index där Industry löper risk vid förändring av bitumenpriset. Prisrisken hanteras av Group Treasury via oljeterminer. Policy är att hedga större kundkontrakt när arbetet ska utföras senare än två månader från order. NCC säkerställer att oljederivaten prissätts med samma underliggande index som gäller mot leverantör samt att antal inköpta ton bitumen per månad överstiger antal säkrade ton bitumen per månad. Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkten för inköp av bitumen avviker från derivatens förfallotidpunkt.
Det verkliga värdet på oljeterminer som använts för säkring av prisrisken i bitumen uppgick till netto –5 (1) MSEK varav ineffektiviteten om –3 MSEK redovisas i resultaträkningen medan den effektiva delen om –2 MSEK redovisas i övrigt totalresultat. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 2 (2) MSEK och övriga långfristiga skulder 2 (0) MSEK samt övriga kortfristiga skulder 5 (1) MSEK.
Givet utestående oljeterminer på balansdagen skulle en ökning av bitumenpriset med 10 procent per 31 december 2020 innebära en förändring av eget kapital med 3 (3) MSEK och av resultatet med 0 (0) MSEK. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade.
Nedanstående tabell visar koncernens inköp av bitumen samt säkrad andel via oljeterminer under året.
| 2020 | 2019 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Inköp bitumen ton |
Säkrad andel ton |
Säkrad andel via olje terminer % |
Inköp bitumen ton |
Säkrad andel ton |
Säkrad andel via olje terminer % |
|
| Totalt | 286 330 | 77 454 | 27 | 284 214 | 58 495 | 21 |
Nedanstående tabell visar koncernens prognostiserade volym inköp av bitumen, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel via oljeterminer. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet. Terminskontrakten som används för säkring av prognostiserade inköp av bitumen är klassificerade som kassaflödessäkringar.
| 2020 | 2019 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1år | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | |
| Prognostiserad volym inköp av bitumen (ton) | 621 499 | 7 447 | 300 371 | 313 681 | 885 145 | 7 859 | 316 992 | 560 294 |
| Säkringsposition via oljeterminer (ton) | 20 907 | 500 | 16 066 | 4 341 | 19 139 | 4 783 | 6 638 | 7 718 |
| Säkrad andel (%) | 3 | 7 | 5 | 1 | 2 | 61 | 2 | 1 |
| Säkringsposition motvärde MSEK | 51 | 1 | 38 | 11 | 51 | 11 | 17 | 23 |
| Säkrat pris per ton (genomsnittligt pris i SEK) | 2 429 | 2 729 | 2 364 | 2 631 | 2 663 | 2 300 | 2 606 | 2 937 |
I och med en förändring av indexbasen för prissättning av bitumen hos NCC:s största leverantör under 2020 fanns det kontrakt till indexreglerat pris där index mot kund inte överensstämde med det index som leverantören använde för prissättning av bitumen. Detta innebar att NCC Industry löpte risk att de två indexen utvecklades på olika sätt. Risken hanterades av NCC Treasury via oljeterminer på kundsidan. NCC säkrade under 2020, 37 511 ton bitumen avseende kontrakterad försäljning där index i kundavtalet avvek från index för prissättning av inköpta bitumen.
Nedanstående tabell visar koncernens säkrade kontrakterade volym försäljning av bitumen med indexreglerat pris som avvek från index i inköpet från leverantören. Utestående säkringsposition vid årsskiftet uppgår till samma belopp som den kontrakterade försäljningen. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrat pris redovisas i övrigt totalresultat. Terminskontrakten som används för säkring av försäljningen är klassificerade som kassaflödessäkringar.
| 2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
>1år | |
| Kontrakterad försäljning / Säkringsposition via oljeterminer av kontrakterad försäljning (ton) |
5 183 | 4 310 | 873 | |
| Säkringsposition motvärde MSEK | 11 | 9 | 2 |
I ett led att säkerställa kalkylerbara kostnader för el har NCC valt att genom elderivat jämna ut prisvariationer som förekommer på elmarknaden. NCC säkrar successivt upp till tre år och bygger upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt.
Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrat pris redovisas i övrigt totalresultat. Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade inköp av el är klassificerade som kassaflödessäkringar.
Den utestående volymen elderivat uppgick vid årsskiftet till 42 (41) MSEK, varav 4 (4) MSEK förfaller inom 3 månader, 19 (19) MSEK förfaller om 3-12 månader samt 19 (18) MSEK förfaller efter 1 år.
Det verkliga värdet på elterminer som använts för säkring av prisrisken på el uppgick till netto 0 (0) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 0 (0) MSEK och som skulder 0 (0) MSEK.
Givet utestående elterminer på balansdagen skulle en ökning av elpriset med 10 procent per 31 december 2020 innebära en förändring av eget kapital med 3 (3) MSEK och av resultatet med 0 (0) MSEK. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade.
NCC:s placeringsreglemente för finansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet. Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A- (Standard & Poor´s) eller motsvarande internationell rating samt lokala banker med en rating lägst motsvarande landets kreditvärdighet där NCC bedriver verksamhet. ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal om nettning med alla motparter avseende derivathandel används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter.
Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 41 (127) MSEK vid utgången av 2020. Nettofordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden, dvs marknadsvärdet på derivatet med tillägg av riskförändring (1 % på nominellt belopp). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 2 330 (2 478) MSEK.
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom olika typer av säkerheter. Dessa kan till exempel vara bankgarantier, spärr i byggnadskreditiv, moderbolagsgarantier samt övriga betalningsgarantier.
| för sålda fastighetsprojekt | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
| Ej förfallna kundfordringar | 5 415 | 5 839 | ||
| Förfallna kundfordringar 1–30 dagar | 460 | 1 005 | ||
| Förfallna kundfordringar 31–60 dagar | 105 | 44 | –1 | |
| Förfallna kundfordringar 61–180 dagar | 144 | –5 | 459 | –12 |
| Förfallna kundfordringar >180 dagar | 1 802 | –837 | 3 230 | –1 890 |
| Summa | 7 926 | –842 | 10 577 | –1 903 |
Fordringar förfallna >180 dagar är i allt väsentligt orsakade av pågående diskussioner/tvister med beställaren och inte en fråga om beställarens kreditvärdighet.
Reserven för osäkra fordringar förfallna >180 dagar hänför sig således i allt väsentligt till tidigare tvister och avser inte bedömd betalningsförmåga. Förutom dessa är kundförlusterna låga, vilket innebär att reserven för osäkra fordringar förfallna <180 dagar är låg. Se även under redovisningsprinciper.
| Koncernen | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Ingående balans | –1 903 | –1 236 |
| Årets reservering | –266 | –790 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | 1 229 | 111 |
| Omräkningsdifferenser | 98 | 12 |
| Utgående balans | –842 | –1 903 |
Nedanstående tabeller visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument. I NCC:s balansräkning är det huvudsakligen kortfristiga placeringar (som innehas för handelsändamål) samt derivat som värderas till verkligt värde. Kortfristiga placeringar värderas enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad för samma instrument.
Värderingen till verkligt värde på valutaterminer, valutaoptioner, oljeterminer samt elterminer baseras på vedertagna modeller med observerbar inputdata såsom räntor, valutor och råvarupriser. Värderingen av ränteswappar baseras på terminsräntor framtagna utifrån observerbara yieldkurvor. Diskonteringen ger inte någon väsentlig påverkan på värderingen av derivaten.
För finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde; kundfordringar, kortfristiga räntebärande fordringar, övriga fordringar och likvida medel, leverantörsskulder och andra räntefria skulder bedöms det verkliga värdet inte väsentligt avvika från det redovisade värdet. För långfristiga räntebärande fordringar samt kortfristiga placeringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde baseras det verkliga värdet på priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. För korta samt långa obligationslån noterade på Nasdaq Stockholm har verkligt värde beräknats enligt priser noterade på en väl
fungerande andrahandsmarknad. Verkligt värde för onoterade långa obligationer och långa skulder till kreditinstitut har beräknats genom att framtida kassaflöden har diskonterats med aktuella marknadsräntor för liknande finansiella
instrument. Verkligt värde för övriga lång- och kortfristiga räntebärande skulder bedöms inte väsentligt avvika från redovisat värde.
Följande tabell visar redovisat och verkligt värde för finansiella instrument.
| Koncernen, 2020 | Finansiella till gångar värde rade till verkligt värde via resul taträkningen1) |
Derivat som används i säkrings redovisning |
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffnings värde |
Finansiella tillgångar vär derade till verk ligt värde via övrigt totalresul tat, eget kapi talinstrument |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträk ningen1) |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga värdepappersinnehav | 68 | 68 | 68 | |||||
| Långfristiga räntebärande fordringar | 125 | 125 | 126 | |||||
| Övriga långfristiga fordringar | 1 | 1 | 1 | |||||
| Kundfordringar | 7 084 | 7 084 | 7 084 | |||||
| Kortfristiga räntebärande fordringar |
126 | 126 | 126 | |||||
| Övriga fordringar | 10 | 8 | 58 | 76 | 76 | |||
| Kortfristiga placeringar | 104 | 70 | 174 | 174 | ||||
| Likvida medel | 2 155 | 2 155 | 2 155 | |||||
| Summa tillgångar | 114 | 9 | 9 618 | 68 | 9 809 | 9 810 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 3 965 | 3 965 | 3 946 | |||||
| Övriga långfristiga skulder | 3 | 57 | 60 | 60 | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 2 832 | 2 832 | 2 832 | |||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 606 | 606 | 606 | |||||
| Leverantörsskulder | 4 487 | 4 487 | 4 487 | |||||
| Övriga kortfristiga skulder | 29 | 39 | 133 | 201 | 201 | |||
| Summa skulder | 32 | 39 | 12 080 | 12 151 | 12 132 | |||
1) Obligatoriskt värderade till verkligt värde.
2) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 800 MSEK.
| Koncernen, 2019 | Finansiella till gångar värde rade till verkligt värde via resul taträkningen1) |
Derivat som används i säkrings redovisning |
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffnings värde |
Finansiella tillgångar vär derade till verk ligt värde via övrigt totalresul tat, eget kapi talinstrument |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträk ningen1) |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga värdepappersinnehav | 74 | 74 | 74 | |||||
| Långfristiga räntebärande fordringar | 144 | 144 | 144 | |||||
| Övriga långfristiga fordringar | 1 | 7 | 8 | 8 | ||||
| Kundfordringar | 8 674 | 8 674 | 8 674 | |||||
| Kortfristiga räntebärande fordringar |
226 | 226 | 226 | |||||
| Övriga fordringar | 55 | 5 | 108 | 168 | 168 | |||
| Kortfristiga placeringar | 10 | 52 | 63 | 63 | ||||
| Likvida medel | 2 416 | 2 416 | 2 416 | |||||
| Summa tillgångar | 66 | 12 | 11 620 | 74 | 11 773 | 11 773 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 3 568 | 3 568 | 3 569 |
|---|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder 1 |
51 | 52 | 52 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 2 840 | 2 840 | 2 840 |
| Kortfristiga räntebärande skulder3) | 796 | 796 | 797 |
| Leverantörsskulder | 4 275 | 4 275 | 4 275 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 1 | 1 | 1 |
| Övriga kortfristiga skulder 13 |
60 8 |
81 | 81 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning |
133 | 133 | 133 |
| Summa skulder 14 |
60 11 673 |
11 747 | 11 749 |
1) Obligatoriskt värderade till verkligt värde.
2) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 800 MSEK.
3) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 200 MSEK.
| Moderbolaget, 2020 | Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument |
Övriga skulder | Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 45 | 45 | 45 | ||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 781 | 781 | 781 | ||
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 259 | 259 | 259 | ||
| Summa tillgångar | 1 041 | 45 | 1 086 | 1 086 | |
| Långfristiga räntebärande skulder1) | 800 | 800 | 800 | ||
| Övriga långfristiga skulder | 4 | 4 | 4 | ||
| Leverantörsskulder | 8 | 8 | 8 | ||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 765 | 765 | 765 | ||
| Summa skulder | 1 577 | 1 577 | 1 577 |
1) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 800 MSEK.
| Moderbolaget, 2019 | Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument |
Övriga skulder | Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 45 | 45 | 45 | ||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 1 032 | 1 032 | 1 032 | ||
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 164 | 164 | 164 | ||
| Summa tillgångar | 1 197 | 45 | 1 242 | 1 242 | |
| Långfristiga räntebärande skulder1) | 800 | 800 | 800 | ||
| Övriga långfristiga skulder | 3 | 3 | 3 | ||
| Leverantörsskulder | 12 | 12 | 12 | ||
| Kortfristiga räntebärande skulder1) | 200 | 200 | 200 | ||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 1 474 | 1 474 | 1 474 | ||
| Summa skulder | 2 489 | 2 489 | 2 489 |
1) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 000 MSEK.
Klassificeringskategorierna Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är ej tillämpliga för moderbolaget. Inga omklassificeringar av finansiella tillgångar och skulder mellan ovanstående kategorier har gjorts under året. Verkligt värde för moderbolagets finansiella instrument bedöms inte avvika materiellt från redovisat värde.
I kommande tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde samt de finansiella instrument som inte redovisas till verkligt värde i NCC:s balansräkning. Uppdelning av hur verkligt värde bestäms ska göras utifrån tre nivåer. Under perioden har inga förflyttningar gjorts mellan nivåerna och inga signifikanta ändringar har gjorts vad avser värderingssätt, använd data eller antaganden.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget.
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget.
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
| 2020 | 2019 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | ||||||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Kortfristiga placeringar | 104 | 104 | 10 | 10 | ||||
| Derivatinstrument | 10 | 10 | 56 | 56 | ||||
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | 9 | 9 | 12 | 12 | ||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | ||||||||
| Eget kapitalinstrument | 68 | 68 | 74 | 74 | ||||
| Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde | ||||||||
| Långfristiga räntebärande fordringar | 126 | 126 | 144 | 144 | ||||
| Kortfristiga placeringar | 70 | 70 | 52 | 52 | ||||
| Summa tillgångar | 300 | 19 | 68 | 387 | 206 | 68 | 74 | 348 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde | ||||||||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Derivatinstrument | 39 | 39 | 60 | 60 | ||||
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | 32 | 32 | 14 | 14 | ||||
| Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde | ||||||||
| Övriga räntebärande skulder | 1 582 | 2 970 | 4 552 | 1 600 | 2 898 | 4 498 | ||
| Summa skulder | 1 582 | 3 041 | 4 623 | 1 600 | 2 972 | 4 572 |
NCC har bindande ramavtal (ISDA-avtal) om nettning med alla motparter avseende derivathandel, vilket innebär att NCC kan kvitta fordringar mot skulder i händelse av motpartens obestånd eller annan händelse. Nedanstående tabell visar redovisade finansiella tillgångar och skulder brutto samt belopp som är möjliga att kvitta. NCC har inte kvittat några belopp i balansräkningen.
| 2020 | 2019 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
||
| Redovisade bruttobelopp1) | 19 | 71 | 68 | 74 | ||
| Belopp som omfattas av avtal om nettning |
–19 | –19 | –46 | –46 | ||
| Nettobelopp efter avtal om nettning |
0 | 52 | 22 | 28 |
1) I det redovisade bruttobeloppet för finansiella tillgångar ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga långfristiga fordringar med 0 (1) MSEK och i övriga fordringar med 10 (55) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga långfristiga fordringar med 1 (7) MSEK och i övriga fordringar med 8 (5) MSEK. I det redovisade bruttobeloppet för finansiella skulder ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga kortfristiga skulder med 39 (60) MSEK samt derivat som
används i säkringsredovisning i övriga långfristiga skulder med 3 (1) MSEK och övriga kortfristiga skulder med 29 (13) MSEK.
Moderbolaget har inga utestående derivat.
Förvärv och avyttringar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som finansiellt instrument räknas även finansiella garantier som borgensförbindelser med mera.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.
Finansiella instrument klassificeras i följande kategorier för värdering: • Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen,
En finansiell tillgång klassificeras vid första redovisningen utifrån NCC:s affärsmodell för hantering av den finansiella tillgången och de förväntade kassaflödenas karaktär. Omklassificering av finansiella tillgångar görs endast om affärsmodellen för tillgången har förändrats. En finansiell skuld redovisas till upplupet anskaffningsvärde förutom derivat som redovisas till verkligt värde.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen I denna grupp ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde samt räntebärande värdepapper där NCC:s affärsmodell är att maximera avkastningen på tillgången inom givna risklimiter. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansnetto. Ett derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument ingår inte i denna grupp. För redovisning av säkringsinstrument, se Derivat som används i säkringsredovisning nedan.
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Här ingår kundfordringar och lånefordringar samt investeringar i räntebärande värdepapper där målet med affärsmodellen är att erhålla de avtalsenliga kassaflödena fram till förfall. Kassaflödena erhålles vid bestämda tidpunkter och är endast betalning av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Investeringar i räntebärande värdepapper med en återstående löptid överstigande tolv månader efter balansdagen redovisas som långfristig räntebärande fordran. Övriga redovisas som kortfristiga placeringar.
Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller samarbetsarrangemang redovisas här. Tillgångarna värderas till verkligt värde.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen I denna grupp ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument, se Derivat som används i säkringsredovisning nedan. Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnettot.
Derivat som används i säkringsredovisning redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringen på ett effektivt säkringsinstrument redovisas mot säkringsreserven i eget kapital över övrigt totalresultat.
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
NCC tillämpar nedskrivningskrav för förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar och en förlustreserv för dessa redovisas som ett avdrag på tillgången. Detta avser finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via övrigt totalresultat. Förlustreservering görs enligt något av följande sätt:
Förlustriskreservering för tillgångens hela livstid görs om kreditrisken för den finansiella tillgången på rapportdagen har ökat signifikant sedan initial redovisning gjordes och förlustriskreservering inom 12 månader görs om så inte är fallet.
För kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar görs alltid förlustriskreservering för tillgångens hela livstid enligt den förenklade modellen i IFRS 9. Värderingen av förväntade kreditförluster ska återspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifierbara uppgifter för tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Varje faktura värderas individuellt, men fakturor som varit förfallna mer än 180 dagar reserveras om inte särskilda omständigheter föreligger. Kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar skrivs därefter bort när det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning.
NCC tillämpar säkringsredovisning inom följande kategorier: säkring av valutarisk i transaktionsflöden, säkring av koncernens räntebindning samt säkring av prisrisk i bitumen och el. Om säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning eller säkringsinstrumentet är sålt, förfallet, avvecklat eller inlöst upphör säkringsredovisningen framåtriktat. När säkringsredovisningen för kassaflödessäkringar har upphört behålls beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven i eget kapital till dess:
Om det säkrade kassaflödet inte längre förväntas uppstå, omklassificeras beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven omedelbart till resultatet.
Valutaexponering avseende framtida flöden säkras genom valutaterminskontrakt. Valutaterminen som skyddar detta kassaflöde redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Förändringen i verkligt värde hänförlig till terminskursförändringar på valutaterminen redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven då säkringsredovisning tillämpas. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen. Omföring görs av belopp från säkringsreserven mot det redovisade värdet av inköpet, så att detta redovisas till terminskursen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.
För hantering av ränterisk används räntederivat. Säkringsredovisning sker där effektiva säkringssamband kan bevisas. Värdeförändringar redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven. Eventuell ineffektivitet redovisas i finansnettot. Med säkringen av ränta uppnår NCC att rörlig ränta på delar av NCC:s finansiering blir fast ränta.
NCC Industry säkrar prisrisken för bitumen vid större kontrakt som ska utföras senare än två månader efter order genom upptagande av oljeterminer. Dessa oljeterminer klassificeras som kassaflödessäkringar. Förändringar i effektiva säkringar på grund av ändrade priser redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven och eventuell ineffektivitet redovisas i rörelseresultatet.
För att jämna ut variationerna på den svenska elmarknaden har NCC valt att genom elderivat successivt över en treårsperiod bygga upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt. Förändringar i effektiva säkringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven och eventuell ineffektivitet redovisas i rörelseresultatet.
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.
För finansiella instrument i moderbolaget sker redovisning till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med hänsyn tagen till upplupna resultateffekter vid bokslutstillfället. Då koncernen tillämpar gemensam riskhantering hänvisas, vad beträffar kvalitativ och kvantitativ riskinformation, till de upplysningar som lämnas för koncernen ovan.
NCC:s kundfordringar inklusive fordringar för sålda fastighetsprojekt värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar.
NCC AB, organisationsnummer 556034-5174 är ett svenskregistrerat aktiebolag och har sitt säte i Solna. NCC AB:s aktier är marknadsnoterade på Nasdaq Stockholm, listan för Large cap.
Huvudkontorets adress är NCC AB, Herrjärva Torg 4, 170 80 Solna.
Koncernredovisningen för år 2020 består av moderbolag och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även investeringar i intresseföretag, joint ventures och gemensamma verksamheter.
Ägarandelen för Nordstjernan AB uppgick per den 31 december 2020 till 17 procent av kapitalet och 48 procent av rösterna i NCC AB. Nordstjernan AB, organisationsnummer 556000-1421, har sitt säte i Stockholm.
NCC:s koncernledning utökas så att även medlemmarna i den tidigare utökade koncernledningen ingår. NCC:s koncernledning består from 1 januari 2021 av följande personer:
Tomas Carlsson, vd och koncernchef; Susanne Lithander, ekonomi- och finansdirektör (CFO) samt chef för DOS (Development & Operation Services); Kenneth Nilsson, NCC Infrastructure; Henrik Landelius, NCC Building Sweden; Catarina Molén-Runnäs, NCC Building Nordics; Ylva Lagesson, NCC Industry; Joachim Holmberg, NCC Property Development; Ann-Marie Hedbeck, chefsjurist; Marie Reifeldt, personaldirektör; Maria Grimberg, kommunikationsdirektör; Klaus Kaae, inköpsdirektör (tillförordnad)
| Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel | 3 038 978 856 |
|---|---|
| Disponeras enligt följande: | |
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 5,00 SEK per aktie1) | 538 357 775 |
| I ny räkning balanseras | 2 500 621 081 |
| Summa SEK | 3 038 978 856 |
1) Den föreslagna utdelningens totalbelopp är beräknat baserat på antalet utestående aktier per 4 mars 2021.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 4 mars 2021. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 30 mars 2021.
Solna den 4 mars 2021
Alf Göransson Geir Magne Aarstad Viveca Ax:son Johnson Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Simon de Château Mats Jönsson Angela Langemar Olsson
Birgit Nørgaard Styrelseledamot
Karl-Johan Andersson Karl G Sivertsson Harald Stjernström arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Tomas Carlsson Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 5 mars 2021
PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund Erik Bergh Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Till bolagsstämman i NCC AB (publ), org.nr 556034-5174
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för NCC AB för år 2020. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 10-69 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
I en verksamhet som NCC:s är det framförallt den stora påverkan av styrelsens och ledningens uppskattningar och bedömningar på den finansiella rapporteringen som påverkar vår riskbedömning. Vi har bedömt den enskilt största risken för fel i årsredovisningen vara den successiva vinstavräkningen i vissa av de pågående projekten inom
NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. Därutöver har vi identifierat ett antal andra risker som även de i många fall speglar inslag av uppskattningar och bedömningar, till exempel garantiavsättningar och tvister. Baserat på riskbedömningen har det centrala revisionsteamet utarbetat en revisionsstrategi enligt vilken koncernrevisionen speglar NCC:s organisation och tar sin utgångspunkt i en granskning av de fem affärsområdena. Inom ramen för denna strategi har revisionen fokuserat på de största enheterna inom respektive affärsområde, för vilka genomförs en s.k. full revision. Det centrala revisionsteamet ansvarar för granskningen av moderbolaget och koncernredovisningen och lämnar, med utgångspunkt i den fastställda revisionsstrategin, instruktioner till revisionsteamen inom respektive affärsområde. Vi genomför också en central granskning av bland annat utvalda kontroller inom de finansiella processer som hanteras av NCC:s koncernövergripande s.k. shared service centre samt av relevanta kontroller över NCC:s koncerngemensamma informationssystem. Resultaten av dessa granskningar delas sedan med lokala revisionsteam.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Redovisning av intäkter och resultat i entreprenadprojekt 2020 års totala intäkter i NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet uppgår till ca 43 (44) Mdr SEK. I allt väsentligt härrör intäkterna från entreprenadprojekt och redovisas över tid, d.v.s. med tillämpning av successiv vinstavräkning. Det innebär att redovisade intäkter och kostnader i entreprenadprojekt baseras på antaganden och bedömningar om framtida utfall dokumenterade i projektens slutlägesprognoser. Prognoserna innehåller bedömningar av kostnader för t.ex. arbetskraft, material, underentreprenörer och garantiåtaganden. De senare kan från tid till annan kräva uppdaterade bedömningar även för avslutade projekt. I förekommande fall ingår även bedömningar av till kunden framförda krav för t.ex. ändrings och tilläggsarbeten och bristande anbudsförutsättningar. Inslagen av antaganden och bedömningar innebär att slutliga resultat kan komma att avvika från nu redovisade. Givet det stora inslaget av uppskattningar och bedömningar utgör detta ett för revisionen särskilt betydelsefullt område.
Se avsnitten "Intäkter från entreprenader och liknande uppdrag", "Kritiska uppskattningar och bedömningar" (delavsnitten "Successiv vinstavräkning av projekt", "Garantiåtagande" och "Borgens- och garantiförpliktelser, rättstvister med mera") i not 1 Redovisningsprinciper samt not 3 Intäktsredovisning, not 29 Övriga avsättningar och not 35 Ställda säkerheter, borgens- garanti- och eventualförpliktelser (delavsnittet "Eventualförpliktelser m.m.").
Vi har utvärderat och på stickprovsbasis testat utvalda nyckelkontroller i s.k. beslutsgrindar i NCC:s projektprocess, från kalkylering till löpande projektrapportering. Vi har även utvärderat processer, rutiner och metodik för projektavslut. Vi har utfört analytisk granskning av redovisade intäkter och marginaler och utvärderat ledningens rutiner för uppföljning av projektens finansiella resultat och även diskuterat de senare med ledningen. På stickprovsbasis har vi granskat intäkter och de redovisade projektkostnader som ligger till grund för bestämmande av upparbetningsgrad. Vi har även testat den matematiska riktigheten i beräkningen av den successiva vinstavräkningen.
Vi har med NCC diskuterat de principer, metoder och antaganden på vilka bedömningar baseras, innefattande även de som ligger till grund för garantiavsättningar för redan avslutade projekt. För utvalda projekt har vi utfört fördjupade granskningsåtgärder innefattande exempelvis läsning av avtalsutdrag, genomgång av slutlägesprognoser och diskussioner med projektledare och controllers kring bedömningar, antaganden och uppskattningar. Vi har för utvalda tvister även inhämtat utlåtanden från NCC:s juridiska ombud.
Vi har fört en dialog även med företagsledningen och revisionsutskottet kring NCC:s bedömningar och de principer, metoder och antaganden på vilka dessa baseras. Sammantaget är vår uppfattning att NCC:s antaganden och uppskattningar ligger inom ett acceptabelt intervall. Vi har dock kommunicerat att det rör sig om många gånger svåra bedömningsfrågor och att slutliga utfall kan komma att avvika från nu gjorda antaganden, uppskattningar och bedömningar.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-9, 74-79 samt 108. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten för 2020 som vi inhämtade för datumet för denna revisionsberättesle. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NCC AB för år 2020 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm, utsågs till NCC ABs revisor av bolagsstämman den 1 april 2020 och har varit bolagets revisor sedan 5 april 2017.
Stockholm den 5 mars 2021 PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund Erik Bergh Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
| RESULTATRÄKNING, MSEK | 2016 | 2017 | IFRS 15 2017 |
2018 | 2019 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 52 934 | 54 608 | 54 441 | 57 346 | 58 234 | 53 922 |
| Kostnader för produktion | –48 484 | –50 460 | –50 460 | –55 205 | –54 134 | –49 589 |
| Bruttoresultat | 4 450 | 4 148 | 3 981 | 2 140 | 4 101 | 4 333 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –2 912 | –2 933 | –2 933 | –2 875 | –2 811 | –2 967 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | –10 | 1 | 1 | 12 | –11 | –3 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –97 | –7 | –7 | –82 | –22 | –24 |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 2 | 21 | 21 | 18 | 9 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 20 | 11 | 11 | 42 | 21 | 12 |
| Rörelseresultat | 1 453 | 1 242 | 1 075 | –764 | 1 296 | 1 360 |
| Finansiella intäkter | 26 | 39 | 39 | 36 | 34 | 30 |
| Finansiella kostnader | –138 | –130 | –130 | –121 | –146 | –110 |
| Finansnetto | –112 | –91 | –91 | –85 | –112 | –80 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 341 | 1 150 | 983 | –849 | 1 184 | 1 281 |
| Skatt | –225 | –141 | –106 | 99 | –309 | –22 |
| Periodens resultat | 1 116 | 1 009 | 877 | –750 | 875 | 1 259 |
| Hänförs till: | ||||||
| NCC:s aktieägare | 1 113 | 1 004 | 872 | –756 | 873 | 1 259 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 3 | 5 | 5 | 6 | 2 | |
| Periodens resultat | 1 116 | 1 009 | 877 | –750 | 875 | 1 259 |
ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER – IFRS 15, JÄMFÖRELSETALEN FÖR 2017 HAR OMRÄKNATS
I årsredovisningen har jämförelsetalen för 2017 omräknats på grund av att IFRS 15 tillämpas från och med 1 januari 2018. Detta gäller för alla tabeller och sifferuppgifter avseende 2017 om inte annat framgår. Förändringen innebär i korthet att kraven har skärpts när det gäller att redovisa intäkter som avser avtalsförändringar ("contract modifications") relaterade till ändringsoch tilläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande. Förändringarna berör affärsområdena Building Sweden, Building Nordics och Infrastructure.
| BALANSRÄKNING, MSEK | 2016 | 2017 | IFRS 15 2017 |
2018 | 2019 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||||||
| Anläggningstillgångar | ||||||
| Goodwill | 1 851 | 1 848 | 1 848 | 1 861 | 1 893 | 1 800 |
| Övriga immateriella tillgångar | 275 | 335 | 335 | 339 | 368 | 342 |
| Nyttjanderättstillgångar | 493 | 1 716 | 1 952 | |||
| Rörelsefastigheter | 814 | 880 | 880 | 915 | 899 | 875 |
| Maskiner och inventarier | 2 569 | 2 712 | 2 712 | 2 559 | 2 611 | 2 306 |
| Långfristiga värdepappersinnehav | 125 | 129 | 129 | 119 | 114 | 93 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 361 | 575 | 575 | 195 | 144 | 125 |
| Övriga långfristiga fordringar | 62 | 26 | 26 | 119 | 34 | 19 |
| Uppskjutna skattefordringar | 97 | 239 | 338 | 531 | 524 | 587 |
| Summa anläggningstillgångar | 6 154 | 6 743 | 6 843 | 7 133 | 8 302 | 8 099 |
| Omsättningstillgångar | ||||||
| Nyttjanderättstillgångar | 51 | 11 | ||||
| Exploateringsfastigheter | 1 780 | 1 696 | 1 696 | 1 633 | 1 391 | 1 492 |
| Pågående fastighetsprojekt | 1 440 | 1 039 | 1 039 | 2 292 | 3 042 | 4 610 |
| Färdigställda fastighetsprojekt | 808 | 870 | 870 | 308 | 936 | 496 |
| Exploateringsfastigheter bostäder | 16 | |||||
| Andelar i intresseföretag | 226 | 263 | 295 | |||
| Material- och varulager | 713 | 764 | 764 | 902 | 1 008 | 953 |
| Skattefordringar | 42 | 241 | 241 | 146 | 50 | 58 |
| Kundfordringar | 7 682 | 8 882 | 8 882 | 9 629 | 8 674 | 7 084 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 1 737 | 1 671 | 1 554 | 1 276 | 1 360 | 1 349 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 061 | 1 170 | 1 170 | 1 418 | 1 556 | 907 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 152 | 167 | 167 | 163 | 226 | 126 |
| Övriga fordringar | 446 | 687 | 687 | 608 | 555 | 740 |
| Kortfristiga placeringar | 190 | 41 | 41 | 72 | 63 | 174 |
| Likvida medel | 3 093 | 3 063 | 3 063 | 1 197 | 2 416 | 2 155 |
| Summa omsättningstillgångar | 19 161 | 20 292 | 20 174 | 19 868 | 21 589 | 20 450 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 25 315 | 27 035 | 27 018 | 27 001 | 29 890 | 28 549 |
| EGET KAPITAL | ||||||
| Aktieägarnas kapital | 5 553 | 5 516 | 5 168 | 2 931 | 3 044 | 3 972 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 13 | 12 | 12 | 17 | ||
| Summa eget kapital | 5 566 | 5 528 | 5 179 | 2 948 | 3 044 | 3 972 |
| SKULDER | ||||||
| Långfristiga skulder | ||||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 2 288 | 1 669 | 1 669 | 1 342 | 3 649 | 3 965 |
| Övriga långfristiga skulder | 54 | 54 | 54 | 8 | 52 | 60 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 1 008 | 1 407 | 1 407 | 2 279 | 2 840 | 2 832 |
| Uppskjutna skatteskulder | 407 | 438 | 438 | 297 | 170 | 196 |
| Övriga avsättningar | 1 686 | 1 889 | 1 889 | 2 563 | 2 777 | 2 586 |
| Summa långfristiga skulder | 5 443 | 5 456 | 5 456 | 6 488 | 9 488 | 9 639 |
| Kortfristiga skulder | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 723 | 919 | 919 | 1 051 | 848 | 606 |
| Leverantörsskulder | 4 427 | 5 179 | 5 179 | 5 164 | 4 275 | 4 487 |
| Skatteskulder | 115 | 95 | 95 | 100 | 66 | |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 4 355 | 5 574 | 5 905 | 6 311 | 6 354 | 4 104 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 3 205 | 3 207 | 3 207 | 3 452 | 3 878 | 3 727 |
| Avsättningar | 21 | 24 | 24 | 68 | 24 | 19 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 460 | 1 052 | 1 052 | 1 520 | 1 878 | 1 930 |
| Summa kortfristiga skulder | 14 306 | 16 051 | 16 382 | 17 566 | 17 358 | 14 938 |
| Summa skulder | 19 749 | 21 507 | 21 838 | 24 054 | 26 846 | 24 577 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 25 315 | 27 035 | 27 018 | 27 001 | 29 890 | 28 549 |
| NYCKELTAL | 2016 | 2017 | IFRS 15 2017 |
2018 | 2019 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räkenskaper, MSEK | ||||||
| Nettoomsättning | 52 934 | 54 608 | 54 441 | 57 346 | 58 234 | 53 922 |
| Rörelseresultat | 1 453 | 1 242 | 1 075 | –764 | 1 296 | 1 360 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 341 | 1 150 | 983 | –849 | 1 184 | 1 281 |
| Periodens resultat | 1 116 | 1 009 | 877 | –750 | 875 | 1 259 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 1 406 | 1 238 | 1 238 | 1 669 | 2 992 | 1 921 |
| Investeringar i fastighetsprojekt | 1 612 | 1 152 | 1 152 | 2 602 | 3 281 | 3 353 |
| Investeringar i bostadsprojekt1) | 3 154 | |||||
| Kassaflöde, MSEK | ||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 170 | 2 158 | 2 158 | –375 | 2 214 | 1 569 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –1 181 | –797 | –797 | –782 | –701 | –463 |
| Kassaflöde före finansiering | –11 | 1 361 | 1 361 | –1 157 | 1 512 | 1 106 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –1 087 | –1 392 | –1 392 | –717 | –308 | –1 322 |
| Förändring av likvida medel | –1 084 | –30 | –30 | –1 866 | 1 219 | –260 |
| Avkastningsmått | ||||||
| Avkastning på eget kapital, % | 19 | 18 | 17 | –18 | 32 | 37 |
| Avkastning på eget kapital, %6) | 118 | 18 | 17 | –18 | 32 | 37 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 13 | 13 | 12 | –9 | 13 | 12 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, %6) | 63 | 13 | 12 | –9 | 13 | 12 |
| Finansiella mått vid periodens utgång, MSEK | ||||||
| EBITDA % | 4,7 | 3,6 | 3,3 | 0,8 | 4,7 | 5,2 |
| EBITDA %6) | 17,0 | 3,6 | 3,3 | 0,8 | 4,7 | 5,2 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 6,6 | 9,8 | 8,5 | –6,0 | 9,1 | 12,7 |
| Räntetäckningsgrad, ggr6) | 31,1 | 9,8 | 8,5 | –6,0 | 9,1 | 12,7 |
| Soliditet, % | 22 | 20 | 19 | 11 | 10 | 14 |
| Räntebärande skulder/balansomslutning, % | 16 | 15 | 15 | 17 | 25 | 26 |
| Nettokassa +/Nettoskuld – | –222 | –149 | –149 | –3 045 | –4 489 | –4 823 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 1,0 | 1,5 | 1,2 |
| Sysselsatt kapital vid periodens slut | 9 585 | 9 523 | 9 174 | 7 619 | 10 382 | 11 375 |
| Sysselsatt kapital, snitt | 13 474 | 9 418 | 9 138 | 8 780 | 9 936 | 10 983 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 4,1 | 5,8 | 6,0 | 6,5 | 5,9 | 4,9 |
| Utgående ränta, %2) | 2,6 | 2,0 | 2,0 | 1,3 | 1,1 | 1,1 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år2) | 0,9 | 0,6 | 0,6 | 0,5 | 1,2 | 1,0 |
| Orderläge, MSEK | ||||||
| Orderingång | 56 506 | 56 990 | 56 777 | 61 842 | 58 048 | 51 199 |
| Orderstock | 47 940 | 51 806 | 51 734 | 56 837 | 57 800 | 50 945 |
| Aktiedata per aktie, SEK | ||||||
| Resultat efter skatt, före och efter utspädning | 11,61 | 9,29 | 8,07 | –7,00 | 8,09 | 11,68 |
| Resultat efter skatt, före och efter utspädning6) | 73,81 | 9,29 | 8,07 | –7,00 | 8,09 | 11,68 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, | ||||||
| efter utspädning | 10,88 | 19,97 | 19,97 | –3,47 | 20,50 | 14,56 |
| Kassaflöde före finansiering, efter utspädning | –0,05 | 12,59 | 12,59 | –10,71 | 14,01 | 10,26 |
| P/E-tal, före utspädning | 19 | 17 | 19 | –20 | 19 | 13 |
| P/E-tal, före utspädning6) | 3 | 17 | 19 | –20 | 19 | 13 |
| Utdelning ordinarie | 8,00 | 8,00 | 8,00 | 4,00 | 2,504) | 5,003) |
| Direktavkastning, % | 3,5 | 5,1 | 5,1 | 2,9 | 3,3 | 3,3 |
| Eget kapital, före och efter utspädning | 51,39 | 51,04 | 47,81 | 27,13 | 28,21 | 36,89 |
| Börskurs/eget kapital, % | 439 | 308 | 329 | 508 | 543 | 407 |
| Börskurs vid periodens slut, NCC B | 225,40 | 157,30 | 157,30 | 137,80 | 153,20 | 150,00 |
| Antal aktier, miljoner | ||||||
| Totalt antal utgivna aktier5) | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| Återköp av aktier vid periodens slut | 0,4 | 0,4 | 0,4 | 0,4 | 0,5 | 0,8 |
| Antal utestående aktier före utspädning vid | ||||||
| periodens slut | 108,1 | 108,1 | 108,1 | 108,0 | 107,9 | 107,7 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | ||||||
| före utspädning under perioden | 108,1 | 108,1 | 108,1 | 108,1 | 108,0 | 107,8 |
| Börsvärde, före utspädning, MSEK | 24 325 | 16 997 | 16 997 | 14 896 | 16 548 | 16 144 |
| Personal | ||||||
| Medelantal anställda | 16 793 | 17 762 | 17 762 | 16 523 | 15 273 | 14 388 |
1) Investeringar i osåld andel pågående bostadsprojekt i egen regi samt nedlagda kostnader före projektstart ingår.
2) Exklusive leasingskuld och exklusive pensionsskuld.
3) Utdelning 2020 avser styrelsens förslag till årsstämman.
4) Utdelning 2019 beslutades på extrastämmam 12 nov 2020.
5) Samtliga utgivna aktier i NCC är stamaktier.
6) Vid beräkning av nyckeltalet har resultateffekten 6 724 MSEK som uppkom vid utdelningen av Bonava inkluderats.
Definitioner av nyckeltal, se sid. 78.
| KVARTALSVÄRDEN, 2020 | HELÅR | KVARTALSVÄRDEN, 2019 | HELÅR | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2020 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2019 |
| Koncernen | ||||||||||
| Orderingång | 15 458 | 12 730 | 9 026 | 13 984 | 51 199 | 15 501 | 16 070 | 12 769 | 13 708 | 58 048 |
| Orderstock | 62 333 | 59 486 | 54 821 | 50 945 | 50 945 | 61 370 | 63 027 | 61 658 | 57 800 | 57 800 |
| Nettoomsättning | 11 766 | 14 431 | 12 820 | 14 905 | 53 922 | 11 434 | 14 610 | 13 951 | 18 239 | 58 234 |
| Rörelseresultat | –69 | 483 | 567 | 379 | 1 360 | –352 | 411 | 568 | 670 | 1 296 |
| Resultat efter finansiella poster | –90 | 463 | 549 | 359 | 1 281 | –370 | 380 | 536 | 639 | 1 184 |
| Resultat efter skatt | –84 | 435 | 488 | 420 | 1 259 | –314 | 322 | 459 | 408 | 875 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | –0,78 | 4,03 | 4,53 | 3,90 | 11,68 | –2,88 | 2,85 | 4,21 | 3,91 | 8,09 |
| Kassaflöde före finansiering | 1 018 | –605 | –63 | 756 | 1 106 | –140 | –1 109 | –814 | 3 575 | 1 512 |
| Soliditet % | 9 | 11 | 13 | 14 | 14 | 10 | 8 | 7 | 10 | 10 |
| Nettokassa +/Nettoskuld – | –4 474 | –5 201 | –5 052 | –4 823 | –4 823 | –4 844 | –6 352 | –8 124 | –4 489 | –4 489 |
| NCC Infrastructure | ||||||||||
| Orderingång | 4 415 | 3 015 | 2 922 | 2 476 | 12 828 | 4 840 | 3 428 | 4 466 | 3 868 | 16 601 |
| Orderstock | 20 775 | 19 219 | 18 141 | 15 754 | 15 754 | 22 460 | 21 770 | 22 002 | 20 389 | 20 389 |
| Nettoomsättning | 3 791 | 4 512 | 3 956 | 4 826 | 17 084 | 3 649 | 4 192 | 4 213 | 5 371 | 17 425 |
| Rörelseresultat | 39 | 92 | 110 | 123 | 364 | 8 | 81 | 46 | 78 | 212 |
| Rörelsemarginal, % | 1,0 | 2,0 | 2,8 | 2,6 | 2,1 | 0,2 | 1,9 | 1,1 | 1,4 | 1,2 |
| NCC Building Sweden | ||||||||||
| Orderingång | 4 458 | 3 729 | 2 438 | 3 860 | 14 484 | 2 579 | 2 368 | 3 687 | 4 107 | 12 741 |
| Orderstock | 17 630 | 17 898 | 17 602 | 17 670 | 17 670 | 17 619 | 16 261 | 16 717 | 16 561 | 16 561 |
| Nettoomsättning | 3 384 | 3 464 | 2 735 | 3 792 | 13 375 | 3 669 | 3 726 | 3 192 | 4 264 | 14 851 |
| Rörelseresultat | 87 | 90 | 78 | 126 | 381 | 110 | 76 | 75 | 103 | 364 |
| Rörelsemarginal, % | 2,6 | 2,6 | 2,9 | 3,3 | 2,9 | 3,0 | 2,0 | 2,4 | 2,4 | 2,5 |
| NCC Building Nordics | ||||||||||
| Orderingång | 3 247 | 2 179 | 1 247 | 5 203 | 11 877 | 4 187 | 6 210 | 2 683 | 3 001 | 16 080 |
| Orderstock | 16 916 | 15 178 | 13 671 | 14 856 | 14 856 | 13 132 | 16 738 | 16 694 | 15 807 | 15 807 |
| Nettoomsättning | 2 856 | 3 142 | 2 795 | 3 342 | 12 134 | 2 567 | 2 803 | 2 914 | 3 485 | 11 769 |
| Rörelseresultat | 50 | 62 | 50 | 181 | 343 | 34 | 46 | 53 | 99 | 231 |
| Rörelsemarginal, % | 1,7 | 2,0 | 1,8 | 5,4 | 2,8 | 1,3 | 1,6 | 1,8 | 2,8 | 2,0 |
| NCC Industry | ||||||||||
| Orderingång | 3 412 | 3 677 | 2 399 | 2 762 | 12 251 | 3 372 | 3 991 | 2 450 | 3 040 | 12 852 |
| Orderstock | 5 098 | 5 119 | 3 402 | 2 595 | 2 595 | 5 188 | 5 487 | 3 631 | 2 967 | 2 967 |
| Nettoomsättning | 1 314 | 3 554 | 4 101 | 3 559 | 12 528 | 1 265 | 3 721 | 4 311 | 3 674 | 12 971 |
| Rörelseresultat | –362 | 258 | 395 | 89 | 379 | –385 | 322 | 387 | 187 | 511 |
| Rörelsemarginal, % | –27,6 | 7,2 | 9,6 | 2,5 | 3,0 | –30,5 | 8,6 | 9,0 | 5,1 | 3,9 |
| Sysselsatt kapital | 5 470 | 5 910 | 5 825 | 5 025 | 5 025 | 5 409 | 6 397 | 6 393 | 5 507 | 5 507 |
| NCC Property Development | ||||||||||
| Nettoomsättning | 1 577 | 679 | 18 | 464 | 2 737 | 411 | 321 | 335 | 1 989 | 3 056 |
| Rörelseresultat | 323 | 68 | –11 | 54 | 434 | –20 | 40 | 19 | 273 | 313 |
| Sysselsatt kapital | 4 624 | 5 337 | 5 793 | 6 433 | 6 433 | 4 746 | 5 534 | 6 107 | 4 935 | 4 935 |
| Rörelsemarginal, % | 20,5 | 10,1 | –58,5 | 11,6 | 15,9 | –4,8 | 12,5 | 5,6 | 13,7 | 10,2 |
Verksamheten i NCC Industry och viss verksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av väderförhållanden. Normalt är första kvartalet svagare resultatmässigt jämfört med resten av året.
Årets resultat enligt resultaträkningen exklusive andelen avseende innehav utan bestämmande inflytande, i procent av genomsnittligt eget kapital.
Resultatet efter finansnetto inklusive resultat från andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital används för att optimera koncernens kapitalallokering och värdeskapande.
Utdelningen i procent av börskursen vid årets slut.
Resultat från fastighetsförvaltning före avskrivningar.
Rörelseresultatet enligt resultaträkningen med återläggning av av- och nedskrivningar (ej byggrelaterade projekt) inklusive nedskrivningar av omsättningsfastigheter och exklusive avskrivningar för leasing.
Återstående räntebindningstid vägd med utestående räntebärande skulder.
Total nettoskuld exklusive leasingskuld och exklusive pensionsskuld.
Medeltalet av redovisat eget kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Utgående balans minus ingående balans plus avskrivningar och nedskrivningar minus uppskrivningar avseende anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter.
Inom entreprenadrörelsen redovisas nettoomsättningen enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entreprenadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med ägandets övergång. I moderbolaget motsvaras nettoomsättningen av resultatavräknad fakturering på avslutade projekt.
Företagets nettoskuld dividerat med EBITDA.
Värdet av erhållna projekt och förändringar på befintliga projekt under den aktuella perioden. Som erhållna uppdrag räknas även projekt i egen regi för försäljning för vilka beslut om igångsättning fattats samt sålda färdigställda bostäder från lager.
Värdet vid periodens utgång av återstående ej upparbetade projektintäkter i inneliggande uppdrag, inklusive ej avslutade projekt i egen regi för försäljning.
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter skatt.
Årets resultat hänförligt till NCC:s aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av antal aktier under året.
Räntebärande skulder exklusive leasingskuld och exklusive pensionsskuld.
Resultat efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Nettoskuld dividerad med eget kapital.
Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.
Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Kursutveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.
Räntebärande skulder och avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser minus likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar.
Nominell ränta vägd med balansdagens utestående räntebärande skulder.
Den påverkan som förändringar i olika valutor har på den löpande rapporteringen i NCC-koncernen vid omräkning till svenska kronor.
Kursförändringar hänförliga till förändringar i olika valutor vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.
Vid beräkning av de nyckeltal som beräknas utifrån antalet utestående aktier, har återköpta aktier exkluderats.

Byggbranschen har stor påverkan på samhället, och som ett av Nordens ledande företag inom kommersiell fastighetsutveckling och byggprojekt spelar NCC en viktig roll i omställningen mot ett mer hållbart samhälle genom hela värdekedjan. Varje generation måste utveckla och underhålla den fysiska miljön för att möta förändringar i samhället. Det arbetet behöver ske på ett sätt som ger en övergripande positiv påverkan på samhället och ständigt utvecklas i hållbar riktning. Som byggföretag är vi stolta över det färdiga resultatet av vårt arbete, men vi ska vara lika stolta över vägen som tog oss dit.
NCC är ett kunskapsbaserat företag där hållbarhet är en nyckelkompetens och en affärskritisk faktor. Att ligga i framkant inom hållbara lösningar för våra kunder, att maximera den positiva effekten av vårt arbete och att ständigt arbeta för att minimera negativa effekter är integrerat i vårt sätt att arbeta. En viktig aspekt för att lyckas är att aktivt lyssna och kommunicera med kunder och andra intressenter för att förstå deras behov och mål och därigenom kunna integrera hållbarhet på det mest effektiva sättet i verksamhetens alla delar.
NCC ska proaktivt bidra till att minska koldioxidutsläppen genom hela värdekedjan, minska användningen av jungfruligt material samt se till att våra produkter byggs hållbart och kan återanvändas. Genom byggprocessen och tillverkningen ska NCC skapa värde för alla intressenter i värdekedjan. För NCC:s del handlar hållbarhet om att ta hänsyn till nuvarande och framtida generationers behov, identifiera konkurrensfördelar i en hållbar byggprocess och ta ett långsiktigt ansvar i den dagliga verksamheten.
Våra hållbarhetsmål ska vara av största relevans för NCC:s intressenter och vägleder våra beslut och prioriteringar inom företaget. NCC arbetar med interna mål inom ett antal hållbarhetsområden. Från 2021 har bolaget satt externa mål inom två områden: Hälsa och säkerhet samt Klimat och energi. Dessa två är prioriterade fokusområden för hela verksamheten när det gäller vår ambition att proaktivt arbeta för att främja en hållbar utveckling för alla intressenter.
Inom NCC:s fem affärsområden har vi goda möjligheter att minska klimatpåverkan från den egna materialtillverkningen och produktionen, liksom från drift och underhåll av de färdiga produkterna. NCC Industry:s asfaltproduktion står för större delen av koncernens egna koldioxidutsläpp. Genom en övergång från fossila till förnyelsebara bränslen har affärsområdets klimatpåverkan minskat med 43 procent de senaste åren. NCC Building och NCC Infrastructure har utvecklat standardlösningar, prefabricerade produkter och processer där mer exakta materialmängder beställs för att minska avfallet som genereras på byggarbetsplatser. NCC prioriterar hållbara material och produkter samt möjliggör återvinning och återanvändning av det avfall som genereras i byggprocessen.
NCC är även ledande i att bygga kommersiella fastigheter och bostäder med lågt energibehov. Genom affärsområdet NCC Property Development kan vi vara ett stöd i stadsplaneringen kring hur människor ska utvecklas och må bra i både kontorsbyggnader och omgivande miljöer.
NCC har under 2020 publicerat den första investerarrapporten för gröna obligationer samt påbörjat kartläggning av verksamheten i relation till EU:s taxonomi för att identifiera miljömässigt hållbara investeringar.
Inga väsentliga förändringar har skett i organisationen, aktiekapitalstrukturen eller leverantörskedjan som har påverkat vår rapportering under 2020.
Under 2020 har vi sett ytterligare initiativ och aktiviteter i form av färdplaner och mål på nationella, regionala och lokala nivåer som svarar upp mot de nordiska ländernas ambitiösa klimatmål. Även branscher går samman i gemensamma färdplaner och sätter därmed press på sig själva, men också indirekt på andra aktörer. I byggbranschens strävan att nå de utsläppsmål som satts upp kommer vi att se ett ökat fokus på renovering av befintliga byggnader och infrastruktur, på energianvändning, på byggarbetsplatser, på den energi som krävs för att producera byggnadsmaterial och på uppvärmning och kylning. Vi ser även ökade marknadskrav på cirkulära processer, återbruk och återvinning av material. Det accelererande hotet mot den biologiska mångfalden är också en fråga som aktualiserats ytterligare under 2020, där krav ställs på företag att ta ett större ansvar.
NCC behöver därmed arbeta än mer proaktivt med hur koncernen kan producera och använda material mer effektivt. Under 2020 startade NCC arbetet med att målsätta och strukturerat mäta delar av vårt scope 3, och koppla det till projekt för att i digitala modeller bland annat kunna spåra material, öka cirkulariteten samt bygga resurseffektivt.
Trots att coronapandemin satt hårt tryck på världen under 2020 ser vi inte något minskat intresse eller lägre förväntningar inom något hållbarhetsområde.
FN och världens ledare har förbundit sig till 17 mål och 169 delmål för att hantera de mest brådskande sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningarna fram till år 2030.
För NCC är de globala målen ett verktyg för att dels identifiera om vi är på rätt väg, dels att förutse framtidens utmaningar och möjligheter. Agenda 2030 och de globala målen bidrar därmed till att säkerställa att NCC:s affärsstrategier långsiktigt skapar värde för bolaget såväl som för de samhällen där bolaget är verksamt.
NCC har valt ut fyra globala mål där koncernen har störst möjlighet att bidra genom olika samhällslösningar, samt identifierat ytterligare elva mål som är grundläggande för verksamheten och för koncernens erbjudanden. NCC har också utvärderat de globala målen på delmålsnivå och valt ut 50 av de 169 delmålen som relevanta och vägvisande.
NCC avser fortsätta arbetet med att implementera de globala målen i verksamheten, bland annat genom att utveckla nya lösningar och involvera fler funktioner i affärsområden och deras verksamheter för ökat engagemang och delaktighet.
NCC:s expertis, kunskap och lösningar kommer att påverka den hållbara utvecklingen på platser där människor bor, arbetar,
reser och tillbringar sin fritid idag. Därför har NCC en viktig roll att spela i det nordiska bidraget till målen 7, 9, 11 och 12. Genom att planera och utforma den fysiska miljön kan vi öka säkerhet, välbefinnande och inkludering. Det åstadkommer vi bland annat genom att skapa inkluderande samhällen med bostäder och infrastruktur som bryter fysiska och mentala barriärer. Det handlar också om att bygga motståndskraftiga lösningar och samhällen som kan hantera klimatförändringar i form av till exempel stigande temperaturer och högre havsnivåer. Arbetet med ökad resurseffektivitet, nya cirkulära materialflöden och minskade avfallsmängder liksom vår strävan mot ett oberoende av fossila bränslen är också viktiga aspekter i att minska NCC:s miljöpåverkan och öka den operationella effektiviteten.
Koncernen har länge varit proaktiv i sitt arbete med att utveckla erbjudanden och arbetsmetoder som förbättrar situationen för både människor och miljö. Därför ser NCC mål 3, 6, 13, 14 och 15 som en grundläggande del av verksamheten och en förutsättning för att på lång sikt bibehålla de naturresurser som NCC behöver.
Människors hälsa och välbefinnande kan främjas med smarta byggnader och hållbar infrastruktur. Genom att integrera gröna områden i
81

NCC:s positiva påverkan genom kärnaffären
urbana miljöer och gynna olika arter i våra täkter bidrar NCC också till ökad biologisk mångfald och hållbara ekosystem.
Även om vi i Norden har relativt god tillgång till rent vatten idag så anser NCC att rent vatten, hav och marina resurser är viktiga mål att främja, exempelvis genom ekosystemtjänster och vatteneffektivisering i hela värdekedjan.
NCC är ett värderingsstyrt företag och det omfattar bland annat att genomföra aktiviteter som främjar mål 4, 5, 8, 10, 16 och 17. Vi höjer kunskap och kompetens inom områdena internt i företaget genom interna utbildningar. NCC följer principer för jämställdhet, minskad ojämlikhet samt anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt som direkt kan kopplas till målen 5, 8 och 10. Verksamheten ska präglas av tillit och samarbete utan korruption och andra oetiska metoder, och etik står högst upp på dagordningen. Bolaget ska dessutom fortsätta främja sysselsättningen av unga, säkerställa en säker arbetsmiljö och proaktivt arbeta mot all typ av diskriminering. Samarbete och partnerskap med olika intressenter är nyckeln för att ställa om mot en hållbar värld år 2030, vilket avspeglas i mål 16 och 17. Läs mer på www.ncc.se/globalamalen.
NCC:s hållbarhetsramverk är grunden för koncernens hållbarhetsarbete med syfte att skapa förutsättningar för människor att arbeta, bo, resa och leva på ett hållbart sätt och samtidigt öka värdet för såväl aktieägare och kunder som för samhället i stort. NCC:s hållbarhetsramverk har varit grund för koncernens hållbarhetsarbete sedan 2016. Det åskådliggör de mest betydelsefulla områdena: Hälsa och säkerhet, Social inkludering, Material och avfall, Klimat och energi, Etik och compliance samt Produktportfölj. Dessa områden knyter väl an till de globala målen för hållbar utveckling och påvisar att NCC har en viktig roll att spela i samhällsomställningen.
Mål samt årets utfall rapporteras på sidan 82. Från och med 2021 har NCC nya hållbarhetsmål. I de nya målen är Klimat och energi samt Hälsa och säkerhet i fokus.
INITIATIV OCH NÄTVERK INOM HÅLLBARHET
| Helhetsfokus | • Byens Netværk • Stockholms Handelskammare • Byggesocietetet • Erhvervsklynge for byggeri og anlæg |
|---|---|
| Compliance | • Transperancy International Sverige • Institutet mot mutor |
| Klimatpåverkan • CDP • Task force on Climate-related Financial Discolsure • Næring for klima • Bygg21-signaturen • Klimatpartnerskap |
|
| Miljöfokus | • Finländska byggindustriernas förbund (CFCI) • Combient • C/O City • Scandinavian Green Infrastructure Association |
| Cirkularitet | • Circular Sweden • Nordic Innovation |
| Fokusområde | Exempel på delområden |
Målutfall 2020 | Kommentar målutfall | |
|---|---|---|---|---|
| Hälsa och säkerhet Vi arbetar i en miljö utan olyckor |
• Trygga och säkra arbetsplatser • Design och materialval som främjar god hälsa hos alla intressenter i värdekedjan |
Olycksfallsfrekvens 9,5 7,5 7,0 6,7 Mål: 3,5 2017 2018 2019 2020 |
Mål till 2020: 50% minskning av olyckor jämfört med 2015 och ≤3,5 i olycksfallsfrekvens1). |
Olycksfallsfrekvensen har minskat från 7,0 2019 till 6,7 2020, vilket är den lägsta nivån sedan mät ningen påbörjades. NCC arbetar proaktivt och i Hälsa och säker hetskapitel beskrivs NCC:s arbete. Arbetsmiljö är ett av våra långsik tiga mål. Från 2021 kommer NCC att redovisa utfallet på LTIF42). |
| Social inkludering Vi är en drivande partner i ett inklude rande samhälle |
• Bättre livskvalitet för anställda, kunder och samhället • Mångfald och jämställdhet bland anställda • Ökad social hållbarhet vid upphandling • Stärka lokalsamhällets inflytande |
Mål, kön: Ett kön utgör högst 70% av ett team. Utfall 2020: 48% (45%). Mål, mångfald: Teamet speglar samhället avseende etnicitet. Utfall 2020: 47% (46%). Mål, ålder: En åldersgrupp (≤34 år, 35–49 år, ≥50 år) utgör högst 70% av ett affärsområde. Utfall 2020: På affärsområdenivå uppfylls målet. |
Mätningen av könsfördelningen inkluderar, sedan 2019, lednings grupper från koncernledning till avdelningsledning eller motsva rande. NCC har kommit något närmre målet att spegla samhället. 2020 består NCC:s koncernled ning av tre kvinnor och fyra män. |
|
| Material och avfall Vi sluter materialflöden |
• Hållbara materialval • Cirkulära flöden • Resurseffektivitet och minimering av avfall |
Bygg- och konstruktionsavfall per omsättning, (Ton/MSEK) 1,20 1,17 1,14 0,98 2017 2018 2019 2020 |
Utfall 2020: Sortering: 58% NCC har både ökat sorteringen och minskat den totala mängden avfall. En stor framgång är att vi minimerat total avfallet med 40% relativt omsättning! |
Genom riktade insatser och ett engagemang i organisationen har mängden bygg- och konstruktions avfall minskat under 2020, både i absoluta tal och relativt den byg gande verksamhetens omsättning. Den totala mängden avfall har minskat med 29 procent jämfört med 2015 och 5 procent jämfört med 2019. Mängden avfall per omsättning har minskat från 1,64 år 2015 till 0,98 ton avfall/MSEK år 2020 en minskning med 40 procent relatitv omsättning. |
| Klimat och energi Vi är klimatneutrala |
• Minskad energianvändning och mindre utsläpp av växthusgaser • Klimatanpassning • Ökad biologisk mångfald |
Växthusgasutsläpp från NCC:s egna verksamhet per omsättning i miljon kronor, (CO2e (ton)/MSEK) 4,8 4,0 3,7 Mål: 3,4 2,9 2017 2018 2019 2020 |
Utfall 2020: Reduktion av CO2e-utsläpp: 42% |
Koldioxidutsläppen, både relaterat till inköpta bränslen samt till el, fjärr värme och fjärrkyla, har minskat sedan basåret 2015. Anledningen är energieffektiviseringar, ökad användning av förnybara bränslen samt övergång till el från förnybara källor. Relativt omsättningen har NCC:s växthusgasutsläpp från den egna verksamheten minskat med 42 procent sedan 2015. |
| Etik och compliance Vi är en pålitlig partner som agerar med höga etiska normer och transparens |
• Sunda affärer och ingen korruption • Större transparens och kontroll av leverantörskedjor • Hållbara inköp |
Antal Ask me-frågor och Tell me-ärenden Ask me Tell me 64 55 53 52 44 41 36 35 2017 2018 2019 2020 |
Indexvärde i NCC Pulse för compliance 80 (79) Hög värdering: 75–100 Medel värdering: 60–74 Låg värdering: 0–59 |
Index 80 (79) består av frågor om NCC värderingar; ärlighet, tillit, respekt och framåtanda. Index inkluderar även tillförlitlighet i rapportering av oegentligheter samt hur väl individer använder NCC:s code of Conduct som guide för hur vi agerar på NCC. |
| Produktportfölj Vi erbjuder de bästa hållbara lösningarna |
• Leverera de bästa hållbara lösningarna till samhället |
För att kunna följa NCC:s produktutveckling i linje med marknadens ökande efterfrågan på hållbara produkter och tjänster, mäter NCC hur företagets produktportfölj utvecklas genom att följa nettoförsäljningen av hållbara produkter, tjänster och koncept. |
2) Arbetsplatsolyckor som leder till frånvaro i fyra eller fler dagar från ordinarie arbete per 1 miljon arbetade timmar (LTIF4).
83
Hållbarhetsarbetet i NCC styrs bland annat av koncernens ramverk för hållbarhet, uppförandekoden och andra policyer som till exempel hållbarhetspolicy med miljöpolicy, hälso- och säkerhetspolicy samt mångfaldspolicy. NCC stödjer FN-initiativet Global Compact och tar därmed ställning i frågor som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruption. NCC följer också FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, OECD:s principer och normer för multinationella företag, samt Riodeklarationen om försiktighetsprincipen som innebär att NCC förbinder sig att arbeta förebyggande och riskminimerande inom miljöområdet.
NCC har under 2020 beslutat att integrera hållbarhet närmare affären. Det innebär att vi har gjort en översyn av styrningen för hållbarhet och skapat nya strukturer för hur hållbarhetsmål sätts och följs upp. Flera gånger per år kommer mål, både interna och externa, följas upp av koncernledningen genom affärsområdeschefer och funktionsansvariga. För att lyckas kommer aktiviteter som stödjer framdriften kopplas till respektive mål och utfallet följs upp kontinuerligt under året. Som stöd till uppföljning av mål finns ett egenutvecklat digitalt insamlingssystem där NCC:s leverantörer direkt kan förse NCC med information om köpta volymer och annan relevant data som till exempel emissioner. Därmed kommer NCC, på ett robust och noggrant sätt, att kunna följa informationen, analysera den och agera.
NCC:s uppförandekod beskriver det förväntade beteendet hos alla berörda parter – anställda, chefer, styrelse och affärspartners - och grundar sig på NCC:s värderingar och frivilliga initiativ som koncernen antagit, till exempel FN:s Global Compact. I dessa initiativ anges principer för mänskliga rättigheter, arbetsmetoder, miljö och antikorruption. Alla medarbetare utbildas regelbundet i uppförandekodens grunder, och förväntas följa dess principer i sitt dagliga arbete.
NCC:s koncernledning ansvarar för att uppförandekoden efterlevs, vilket följs upp kontinuerligt inom ramen för den löpande verksamheten. Medvetenheten om uppförandekoden i NCC är mycket god. Enligt NCC:s medarbetarundersökning NCC Pulse upplever medarbetarna i fortsatt ökad grad att NCC:s värderingar och uppförandekod är vägledande för deras arbete. Inga fall av konkurrenshämmande aktiviteter har lett till rättsliga åtgärder under 2020.
NCC:s affärspartner har en viktig roll i verksamheten och NCC förväntar sig att även de ska respektera och leva upp till koncernens värderingar och skriva på NCC:s uppförandekod för leverantörer. Uppförandekoden gäller för alla som förser NCC med produkter, personal eller tjänster, inklusive direkta och indirekta leverantörer, tjänsteleverantörer, underleverantörer, mellanhänder och agenter, samt i förekommande fall även anställda hos leverantören och dess underleverantörer och agenter.
Som ett stöd till chefer och medarbetare i det dagliga arbetet, och för att göra det enklare att fatta korrekta beslut, finns NCC Compass. Verktyget finns lättillgängligt på bolagets intranät och innehåller förutom krav, riktlinjer och allmänna råd även en Ask Me- och en Tell Me-funktion. Ask Me-funktionen har inrättats för att hjälpa medarbetarna att
fatta rätt beslut. Funktionen hanteras av specialutbildade medarbetare, så kallade Navigatörer, som finns tillgängliga i hela företaget och svarar på frågor på det lokala språket. Alla frågor dokumenteras och följs upp så att rutiner och riktlinjer kan förtydligas och utvecklas där det råder oklarhet. Tell Me är en whistleblower-funktion där medarbetare och andra intressenter, anonymt om så önskas, kan anmäla misstankar om beteenden eller ageranden som bryter mot NCC:s värderingar och uppförandekod. Alla anmälningar utreds på ett sakligt och noggrant sätt av särskilt utbildade interna resurser och vid behov tillsammans med extern expertis, för att garantera en rättssäker hantering.
Information om hur koncernen hanterar personuppgifter och eventuella förfrågningar och incidenter i enlighet med GDPR finns tillgängligt både på NCC:s externa webbplats och intranät. NCC utbildar löpande medarbetare i Compliance och antikorruption samt GDPR.
Verkställande direktören är ytterst ansvarig för NCC:s hållbarhetsarbete och NCC:s koncernledning fattar beslut om vilka koncerngemensamma hållbarhetsmål som ska följas upp. Hållbarhetsarbetet drivs i de fem affärsområdena och samordnas regelbundet såväl per land som på koncernnivå där så är relevant. I affärsområdena sätts verksamhetsspecifika mål och där ett koncerngemensamt fokus är relevant har gemensamma mål tagit fram. Koncernenheten Sustainability Reporting and Control ansvarar för rapportering av de koncerngemensamma målen medan chefer för respektive affärsområde rapporterar, i samarbete med sin hållbarhetsorganisation, utfallet av sina mål. Delar av hållbarhetsansvaret har, i och med omorganisationen våren 2020, också flyttats ut i organisationen och funktioner ska ta ansvar för sina hållbarhetsrelaterade aktiviteter, exempelvis funktioner som Kommunikation samt Inköp och HR. Under 2020, och vidare in i 2021, har samarbetet mellan affärsområden, koncernens hållbarhetsgrupp och funktioner etablerats och forum, ansvar och aktiviteter har skapats och formaliseras löpande. I och med omorganisationen har NCC sett över styrning av hållbarhet och vilka samarbeten som är effektiva, och kommer fortsatt utvärdera arbetssättet och anpassa det efter rådande behov.
Forum för dessa frågor är de ovan nämnda.
Hållbarhet är ett prioriterat område för NCC och sedan en hållbarhetsutbildning lanserades 2017 har drygt 4 600 tjänstemän på NCC genomgått, eller påbörjat, en digital, interaktiv utbildning i hållbarhet som omfattar de sex delarna i NCC:s hållbarhetsramverk.
NCC:s arbete med compliancerelaterade frågor sker via NCC Group Compliance Officer tillsammans med utvalda representanter inom koncernstaber och samtliga affärsområden.
Arbetsmiljöarbetet leds av koncernens arbetsmiljöchef i samarbete med koncernens arbetsmiljöteam, som inkluderar arbetsmiljöutvecklare, representanter från kommunikations- och inköpsorganisationen och arbetsmiljöchefer inom respektive affärsområde. Organisationen och dess arbete beskrivs vidare på sidorna 84–86.
| NCC:S POLICYER | |||
|---|---|---|---|
| Område | Antikorruption | Miljö | Sociala frågor inkl. personal och mänskliga rättigheter |
| Policyer | • Uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer • NCC Compass • Skattepolicy |
• Uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer • Hållbarhetspolicy med miljöpolicy |
• Uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer • NCC Compass • Policy för hälsa och säkerhet • Mångfaldspolicy • Alkohol- och drogpolicy |
| Huvudområden | • Affärsetik • Efterlevnad och verktyg för affärsetik |
• Miljöansvar • Produkt- och tjänsteutveckling • Försiktighetsprincipen |
• Mänskliga rättigheter • Hälsa och säkerhet i arbetet • Rekrytering • Utbildning |

GRI 403 Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen GRI 404 Utbildning
Att verka för en trygg, säker och hälsosam arbetsmiljö är en av NCC:s viktigaste prioriteringar och vägledande i allt arbete vi gör. NCC:s arbetsmiljöarbete utgår från vår vision: Noll olyckor.
NCC:s systematiska arbetsmiljöarbete styrs av koncernens ledningssystem för hälsa och säkerhet. NCC:s policy och direktiv för hälsa och säkerhet liksom våra processer och rutiner är integrerade i koncernens och våra affärsområdens ledningssystem. Det bygger på ISO 45001, som följande enheter är certifierade mot: Infrastructure i Danmark och Norge, Building i Danmark samt Special Projects inom Building i Finland. Respektive lands styrning av arbetsmiljöarbetet bygger på Europeiska unionens direktiv 89/391/EEG (inklusive Norge) som införts i nationella lagar och förordningar, samt övriga nationella bestämmelser.
Ledningssystemet för hälsa och säkerhet omfattar alla som arbetar på NCC:s arbetsplatser, det vill säga NCC:s anställda, inhyrd personal, leverantörer och underleverantörer. I de verksamheter
som är certifierade enligt ISO 45001 arbetar 15,2 procent av NCC:s medarbetare. NCC:s interna arbetsmiljöorganisation upprätthåller ledningssystemet. Intern granskning sker regelbundet och de delar som är certifierade enligt ISO 45001 granskas även externt.
Arbetsmiljöarbetet leds av koncernens arbetsmiljöchef i samarbete med koncernens arbetsmiljöteam, som inkluderar arbetsmiljöutvecklare, representanter från kommunikations- och inköpsorganisationen och arbetsmiljöchefer inom respektive affärsområde. Gruppen träffas regelbundet och fastställer gemensamma mål och följer upp arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöuppgifter delegeras och dokumenteras i organisationen med vd som ytterst ansvarig. Det dagliga arbetsmiljöarbetet utförs i NCC:s affärsområden, där ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen delegeras till ledare med personalansvar. NCC:s krisnummer och krisrutiner säkerställer att NCC:s ledning alltid informeras vid allvarliga olyckor och incidenter samt att kunskapsåterföring till verksamheten sker.
| Olyckor med frånvaro |
frånvaro | Olyckor utan | Annan skada | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |||
| Sverige | NCC anställda | 103 | 116 | 399 | 418 | 16 | 32 | |
| Underentreprenörer | 86 | 133 | 197 | 223 | 5 | 1 | ||
| Norge | NCC anställda | 6 | 10 | 49 | 76 | 1 | 0 | |
| Underentreprenörer | 4 | 11 | 14 | 0 | 0 | |||
| Danmark | NCC anställda | 33 | 28 | 133 | 117 | 6 | 12 | |
| Underentreprenörer | 19 | 28 | 32 | 16 | 2 | 2 | ||
| Finland | NCC anställda | 13 | 20 | 28 | 117 | 20 | 12 | |
| Underentreprenörer | 57 | 53 | 28 | 34 | 7 | 9 | ||
| NCC anställda | 155 176 |
609 | 728 | 43 | 56 | |||
| Totalt | Underentreprenörer | 167 | 218 | 268 | 287 | 14 | 12 |
1) Urledvridning, vrickning, sträckning, benbrott, sår och ytliga skador är de vanligast
förekommande skador i alla länder. Flest olyckor i åldern 25-30 år.
| Arbetsrelaterade dödsolyckor 4) |
Frekvens | Mycket allvarliga arbetsrelaterade skador3) |
Frekvens | Skador med en dags sjukfrånvaro eller mer |
Skadefrekvens per miljon arbetade timmar2) |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | ||
| Sverige | NCC anställda | 0 | 0 | 0 | 4 | 3 | 0,29 | 0,02 | 103 | 116 | 7,4 | 7,5 |
| Underentreprenörer | 1 | 1 | 0,11 | 0 | 0 | 0 | 0 | 86 | 133 | 9,3 | 14,4 | |
| Norge | NCC anställda | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 6 | 10 | 2 | 3 |
| Underentreprenörer | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 5 | 4 | 0,9 | 0,6 | |
| Danmark | NCC anställda | 0 | 0 | 0 | 4 | 0 | 1,13 | 0 | 33 | 28 | 9,3 | 8 |
| Underentreprenörer | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 19 | 28 | 5,1 | 8,9 | |
| Finland | NCC anställda | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 | 0,80 | 0,07 | 13 | 20 | 5,2 | 7,2 |
| Underentreprenörer | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 57 | 53 | 13,7 | 13,3 | |
| Totalt | NCC1) | 0 | 0 | 0 | 10 | 5 | 0,42 | 0,02 | 155 | 176 | 6,7 | 7,0 |
| Underentreprenörer | 1 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 167 | 218 | 7,4 | 9,5 |
1) Totalt NCC anställda, inkluderar även Safida Montage.
2) Från NCC:s system för arbetsmiljö och lönesystem.
3) Ev. skillnad i tid mellan återgång till arbetet och den tid det tar att bli helt återställd redovisas inte.
4) Alla dödsolyckor har inträffat i produktionsverksamheten.
| Sjukfrånvaro % Alla typer av sjukdom och ohälsa |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |||||
| Sverige | 3,5 | 2,9 | ||||
| Norge | 5,8 | 4,7 | ||||
| Danmark | 3,7 | 3,6 | ||||
| Finland | 4,2 | 3,8 | ||||
| Totalt | 3,6 | 3,1 |
1) Från NCC:s system för arbetsmiljö och lönesystem.
Riskidentifiering och riskeliminering är grunden för NCC:s arbetsmiljöarbete. Riskbedömningar görs för att identifiera risker i olika situationer, till exempel vid förändringar i arbetsprocessen och i verksamheten. Rutinen Daglig Säkerhetsgenomgång används på våra produktionsarbetsplatser för att göra alla medvetna om aktuella/ eventuella risker för dagens arbetsuppgifter samt att säkerställa att de är hanterade innan arbetet startar. NCC:s rutin Time Out ger alla medarbetare mandat att avbryta arbetet om en ny, oväntad riskfylld eller ohälsosam situation uppstår, för att därefter säkra situationen och återuppta arbetet på ett säkert sätt.
NCC:s koncerngemensamma incidentrapporteringssystem används för att samla in, utvärdera och analysera data i syfte att vidta åtgärder och förhindra att incidenter upprepas. Analys och förslag till åtgärder tas fram av arbetsmiljöorganisationen. Koncernens och affärsområdenas ledningsgrupper beslutar vid behov om åtgärder.
Rapporteringen omfattar olyckor, tillbud samt positiva och negativa observationer. Datauppgifterna valideras av arbetsmiljöorganisationen som även ansvarar för att säkerställa kvaliteten på valideringsprocessen. Det sker genom att upprätthålla och utveckla processen samt säkerställa tillräcklig kompetens hos användarna av systemet.
Medarbetare inom arbetsmiljöorganisationen har arbetsmiljöutbildning enligt nationella utbildningssystem eller motsvarande kunskaper samt får kompetensutveckling för att fortsatt hantera processen relaterat till risk- och riskbedömning.
För att minska smittspridningen av coronaviruset och säkerställa smittsäkra arbetsplatser har NCC vidtagit särskilda åtgärder. En mängd informationsinsatser tillsammans med riskbedömningsverktyg och systematisk hantering av smittrisker och sjukdomsutbrott har hållit NCC:s produktionsarbetsplatser igång och öppna.
En viktig rutin och viktigt verktyg för att skapa inkludering, engagemang och för att kunna påverka den egna arbetsmiljön är NCC:s rapporteringsverktyg för arbetsmiljöincidenter. Det bygger på de observationer och rapporteringar som görs av de som arbetar på NCC:s arbetsplatser. Alla som arbetar på en NCC-arbetsplats har möjlighet att anonymt rapportera i systemet. Alla ärenden följs upp och kommuniceras via exempelvis veckomöten. Ytterligare sätt att påverka den egna arbetsmiljön är via revisioner och genom företrädare för arbetsmiljö, exempelvis skyddsombud och NCC:s arbetsmiljöråd. Arbetsmiljöråden består av företrädare från alla fackföreningar och omfattar alla arbetstagare som har inflytande på beslutsfattandet avseende NCC:s arbetsmiljö. NCC har dessutom Tell Me, en visselblåsarfunktion som möjliggör anonym rapportering av arbetsrelaterade incidenter och Ask Me för compliancerelaterade incidenter.
Temadagen Awareness Day och Hälso- och säkerhetsveckan med syftet att främja ett säkert beteende arrangeras årligen för att ytterligare skapa engagemang och deltagande från medarbetare.
För att mildra negativa arbetsmiljöeffekter och skapa goda förutsättningar för en bättre arbetsmiljö genomför NCC både interna och externa samarbeten. Till exempel har NCC en uppförandekod för leverantörer och tydliga föreskrifter och krav på leverantörer av produkter och tjänster kopplade till projekt. NCC deltar i flera externa forum för att skapa en positiv effekt på arbetsmiljön och utbyta erfarenheter både internationellt och nationellt, exempelvis i det europeiska nätverket EN-CORD, Håll Nollan i Sverige och det danska samarbetet Företagspanel på Nationella Forskningscentret för Arbetsmiljö (rådgivande nämnd för forskningsinstitution).
Företagshälsovård tillhandahålls av NCC på nationell nivå genom externa vårdgivare. Tjänsten tillhandahålls minst enligt miniminivå av varje lands socialförsäkringslag. Med hjälp av dialog och kontinuerliga uppföljningsmöten ser vi till att organisationens behov av stöd uppfylls. Som ett minimum förses NCC med årliga utvärderingar. Alla personuppgifter hanteras enligt GDPR. Den personliga hälso- och sjukvården tillhandahålls under arbetstid för arbetstagare.
Ett exempel på tjänst som tillhandahålls i Sverige är "Frisklinjen". Tjänsten ger struktur och stöd för hantering av sjuk- och friskrapporter. Frisklinjen ger anställda tillgång till professionell hälsorådgivning och fångar upp tidiga signaler om ohälsa och ökar därmed möjligheten att inleda åtgärder på ett tidigt stadium. Vårdgivaren kan med uppgifter från Frisklinjen också uppmärksamma upprepad kortvarig frånvaro och
arbetsrelaterad ohälsa. NCC kräver fackligt avtal för arbetstagare som inte är anställda där medicinsk hälso- och sjukvård ingår.
Utbildningar inom arbetsmiljö på NCC grundar sig i lagar, regler och riskanalys, samt NCC:s strategiska inriktning och värderingar. Det kan till exempel vara ökad medvetenhet om personlig skyddsutrustning, maskinsäkerhet, beredskap för nödsituationer, ergonomisk arbetsplats, kemikalier och brandskydd. Utbildningarna omfattar olika format som föreläsningar, gruppdiskussion och aktiviteter, workshops eller digitalt givna kurser. Beslut om utbildningar, utvärdering och frekvens fattas av arbetsmiljöråd inklusive fackliga företrädare. Obligatoriska utbildningar tillhandahålls kostnadsfritt av NCC. Effekten av utbildningarna följs upp genom KPI:er från NCC:s incidentrapporteringssystem, medarbetarundersökning och från arbetsmiljöstatistik.
En viktig fråga för hela branschen är tillgången till rätt kompetens. Som ett kunskapsbaserat företag är NCC:s förmåga att attrahera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens avgörande för verksamhetens framgång. NCC erbjuder medarbetare en hållbar karriär genom kontinuerlig kompetensutveckling anpassad till individens och NCC:s behov.
Formerna för utbildning och utveckling varierar från traditionell undervisning och e-learning till sammansatta utbildningsprogram. Många av NCC:s utbildningar erbjuds som e-learning, dels för att öka möjligheten att delta i en utbildning, och för att effektivisera genomförandet. Andra utbildningar och program där nätverkande och lärande av varandra är viktiga inslag erbjuder deltagande på plats. Under året har NCC systematiserat metoder och utvecklat utbildningsmoduler för erfarenhetsbaserat lärande i anslutning till medarbetarens ordinarie arbetsdag och uppgifter. Forskning visar att en betydande del av individens inlärning sker genom praktiska erfarenheter på arbetet, till exempel genom att samarbeta med andra, ta sig an utmaningar och lära sig av misstag. Även mentorprogram finns där medarbetaren får råd och stöd över tid av en erfaren kollega inom NCC. NCC har under året utökat satsningen på att stärka kompetensen hos nyckelpersoner i produktionspersonalen. En omfattande kompetenskartläggning av över 300 chefer i produktionen har genomförts för att kunna anpassa kompetensutvecklingen på individ- och gruppnivå. Kartläggningen har visat sig vara mycket effektiv för att kunna erbjuda rätt utvecklingsmöjligheter till rätt individ, och därför kommer satsningen att utökas till nästa år.
Alla medarbetare som börjar på NCC ska ha en onboardingplan som tillgodoser att individen har all relevant utbildning som krävs för den aktuella befattningen. Därefter övergår planering av medarbetarens kompetensutveckling i en utvecklingsplan. Den utvärderas och uppdateras vid det årliga medarbetarsamtalet. NCC erbjuder ett stort utbud av kompetensutveckling inom olika områden; teknik, ledarskap, arbetsmiljö, projektledning och ekonomi etc. Vissa utbildningar är obligatoriska för vissa befattningar. Utbudet av utbildning ska möta individens behov av att utvecklas i sitt nuvarande arbete, men också erbjuda möjligheter att ta nya steg samt att bibehålla sin attraktionskraft på arbetsmarknaden.
NCC kan erbjuda enskilda kompetenshöjande utbildningar utifrån en omfattande utbildningskatalog. I utbudet finns även längre utbildningsprogram, sammansatta utbildningar som fokuserar på att ge möjligheter att utvecklas till en ny roll inom företaget. God tillgång på bra chefer och ledare är en nyckelfaktor för både företagets och individens utveckling, och därför har NCC ledarskapsprogram för olika faser i ledarens utveckling. Exempel på utbildningsprogram för ledare är Arbetsledarskolan där yrkesarbetare ges möjlighet att utbilda sig till arbetsledare och Platschefsprogrammet där en arbetsledare eller motsvarande kan ta nästa steg i karriären och utbilda sig till platschef. För att även kunna erbjuda mycket erfarna nyckelkompetenser utveckling har NCC tagit fram det koncerngemensamma spjutspetsprogrammet NCC Mega Project Management Program. Programmet riktar sig till de medarbetare som kan och vill ta steget till att leda de stora och komplexa byggprojekten som är NCC:s kärnkompetens. För framtida ledartalanger på NCC finns Strategic Leadership Program och för de allra mest seniora ledarna har NCC tillsammans med IMD Business School i Lausanne under året utvecklat ett Senior Executive Program. Ytterligare ett exempel är utbildningen i Praktiskt ledarskap som riktar in sig på att möta och stärka ledarna i vardagliga situationer.
Antal arbetsrelaterade olyckor med frånvaro per miljon arbetade timmar redovisas kvartals samt årsvis enligt ILO (International Labour Organisation). I de fall där arbetsmiljöansvaret är delegerat till annan part än NCC omfattas inte underentreprenörers eventuella incidenter eller olyckor i den redovisade statistiken.
Högriskområden för sjukdom som har identifierats i produktion är arbete med asbest, belastningsskador och arbete med kvartshaltigt
damm. Organisatorisk och social hälsa är en risk i hela organisationen. NCC vidtar åtgärder utifrån landspecifika lagkrav för identifierade högriskområden för sjukdom. NCC arbetar brett för att ytterligare stärka säkerhetskulturen och eliminera olyckor och tillbud. Bland annat testar och utvärderar NCC digitala och fysiska säkerhetsbarriärer och ser över implementeringen av ytterligare barriärer.

GRI 405 Mångfald och jämställdhet GRI 406 Icke-diskriminering
NCC strävar efter att vara en drivande partner i ett inkluderande samhälle. Genom samarbeten med andra samhällsaktörer och en ökad medborgardialog möjliggör NCC byggnation av hälsosamma, trygga och inkluderande miljöer. Ett exempel är NCC:s koncept "Socialt hållbara projekt" som definierar och ger tydlighet till projekten i arbetet med sociala frågor.
Mångfald och jämställdhet är en viktig del i NCC:s arbete med att erbjuda en inkluderande arbetsplats där medarbetarna presterar, utvecklas och trivs. Det är också en central fråga för att möta NCC:s rekryterings- och kompetensbehov. Det styrande ramverket för arbetet med att främja mångfald och jämställdhet utgörs av koncernens mångfaldspolicy, NCC:s uppförandekod och NCC Compass.
NCC:s mångfaldspolicy grundar sig i övertygelsen att mångfald bidrar till ökad affärsnytta och att NCC blir en bättre samarbetspartner för kunder om företaget speglar det samhälle vi är med och bygger. Uppförandekod och NCC Compass förtydligar hur NCC stödjer och respekterar internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Lika behandling och samma möjligheter ska gälla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsvariation eller ålder. NCC accepterar ingen form av diskriminering och agerar kraftfullt när incidenter rapporteras.
NCC driver ett flertal proaktiva initiativ för att öka mångfald och jämställdhet, både inom byggbranschen och i koncernen. Ett exempel är NCC:s mångfaldskommitté i Sverige som stöttar ledningsgrupper och sprider goda exempel för att öka mångfald och inkludering i verksamheten. Under 2019 och 2020 har NCC arbetat systematiskt med värderingsarbete. Närmare hälften av medarbetarna inom NCC Infrastructure i Sverige och NCC Building Sweden har genomfört värderingsworkshops. 100 moderatorer från de båda affärsområdena har utbildats i att hålla i dessa workshops och agerar därefter ambassadörer i värderingsarbetet samtidigt som de sprider och ökar kunskapen om mångfald, inkludering och NCC:s värderingar inom organisationen. Under 2020 har en digital fortsättning på värderingsworkshoparna lanserats inom alla områden av den svenska verksamheten. Utbildningen är utformad både för att introducera nya medarbetare till NCC:s värderingar, men också som en naturlig uppföljning och påminnelse för alla medarbetare som tidigare deltagit i värderingsworkshops.
| 2020 | 2019 | |||
|---|---|---|---|---|
| ANDEL, % | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Styrelse | 43 | 57 | 50 | 50 |
| Koncernledning | 43 | 57 | 25 | 75 |
| Ledningsgrupper | 34 | 66 | 32 | 68 |
| Chefer | 18 | 82 | 17 | 83 |
| Anställda | 16 | 84 | 15 | 85 |
| Tjänstemän | 27 | 73 | 26 | 74 |
| Yrkesarbetare | 2 | 98 | 2 | 98 |
1) Från 2019 har antalet ledningsgrupper i mätningen utökats till att inkludera ledningsgrupper från koncernledning till avdelningsledning eller motsvarande.
| 2020 | 2019 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ANDEL, % | <30 år 30–50 år | >50 år | <30 år 30–50 år | >50 år | |||
| Styrelse | 0 | 29 | 71 | 0 | 13 | 87 | |
| Koncernledning | 0 | 43 | 57 | 0 | 38 | 62 | |
| Ledningsgrupper | 1 | 57 | 42 | 0 | 58 | 42 | |
| Chefer | 2 | 59 | 39 | 2 | 59 | 39 | |
| Anställda | 15 | 50 | 36 | 16 | 49 | 35 | |
| Tjänstemän | 10 | 56 | 34 | 11 | 56 | 33 | |
| Yrkesarbetare | 20 | 42 | 38 | 21 | 41 | 37 |
1) År 2020 rapporterar NCC åldersfördelning utifrån nya åldersspann anpassade efter GRI. I sammanställningen ovan har även 2019 års siffror fördelats om utifrån nya åldersspann.
Andra exempel på initiativ för att stärka mångfald är:
| TILLSVIDAREANSTÄLLNING | VISSTIDSANSTÄLLNING | ANSTÄLLDA MED KOLLEKTIVAVTAL |
PROCENT MED KOLLEKTIVAVTAL |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ANTAL ANSTÄLLDA1) | Antal anställda | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | ||
| Sverige | 8 539 | 6 892 | 1 338 | 268 | 41 | 8 539 | 100 |
| Norge | 1 440 | 1 213 | 159 | 58 | 10 | 1 440 | 100 |
| Danmark | 2 269 | 1 945 | 280 | 37 | 7 | 1 325 | 58 |
| Finland | 1 393 | 1 079 | 276 | 32 | 6 | 1 200 | 82 |
| Totalt NCC | 13 641 | 11 129 | 2 053 | 395 | 64 | 12 504 | 92 |
1) Medarbetardata i tabellen avser antalet anställda vid utgången av 2020 och har samlats in från koncernens HR- och lönesystem.
| HELTID | DELTID | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| ANTAL ANSTÄLLDA1) | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | |
| Sverige | 3 218 | 1 244 | 35 | 67 | |
| Norge | 473 | 135 | 2 | 7 | |
| Danmark | 744 | 235 | 13 | 28 | |
| Finland | 670 | 231 | 14 | 11 | |
| Totalt NCC | 5 105 | 1 845 | 64 | 113 |
1) Medarbetardata i tabellen avser antalet anställda vid utgången av 2020 och har samlats in från koncernens HR- och lönesystem.
Inga konstaterade fall av kränkningar av mänskliga rättigheter har rapporterats under året men i NCC:s medarbetarundersökning NCC Pulse, som är anonym, uppgav 5 (5) procent av de svarande att de upplevt diskriminering på grund av kön eller ålder, trakasserier eller mobbing under 2020. Det är dock ett färre antal medarbetare som svarat ja än för 2019. NCC har en handlingsplan avseende trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling. Diskrimineringsfrågan
lyfts även i samband med värderingsworkshops i ledningsgrupper och i workshops i verksamheten. NCC:s Ask Me/Tell Me-funktioner finns tillgängliga för alla typer av ärenden, externa som interna, där händelser som inte upplevs ligga i linje med NCC:s uppförandekod kan rapporteras anonymt.
Risk för brott mot mänskliga rättigheter finns även i NCC:s värdekedja och skulle kunna förekomma i inköpsledet i riskområden. NCC har en noggrann process för utvärdering av leverantörer i tredje land som bland annat värderar och säkerställer att vi inte handlar med leverantörer som inte respekterar mänskliga rättigheter. Inga överträdelser har rapporterats under året.
NCC har kollektivavtal som reglerar minimilöner, arbetstider och medarbetarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren på samtliga marknader. 92 procent av NCC:s medarbetare omfattas av kollektivavtal. I Sverige och Norge omfattas samtliga medarbetare av kollektivavtal. I Danmark och Finland är det färre som omfattas av kollektivavtal, istället tilllämpas lokala avtal. Liksom andra företag i branschen använder NCC vid behov underentreprenörer och konsulter. Underentreprenörer är vanligast hos NCC Building Sweden och NCC Building Nordics, men förekommer även i övriga affärsområden.

GRI 301 Material GRI 306 Avfall
Byggprocessen är materialintensiv och det krävs stora mängder resurser för att färdigställa en byggnad eller en konstruktion. Det är därför av stor vikt att resurserna används så effektivt som möjligt. NCC:s långsiktiga målsättning är att sluta materialflöden genom att prioritera hållbara material och produkter, minimera och ansvarsfullt hantera det avfall som skapas i byggprocessen samt projektera och konstruera för att möjliggöra återvinning och återanvändning. Målet för perioden 2016–2020 var att öka andelen material som går till återanvändning eller materialåtervinning samtidigt som den totala mängden avfall minskar. Efter 2020 väljer NCC att fokusera på avfallsminimering och cirkuläritet. Affärsområdena har satt relevanta mål och stödjande aktiviteter som följs upp i koncernledningen genom affärsområdescheferna. NCC samlar in statistiken via avfallsleverantörna och sammanställer per enhet (division eller affärsområde). Den summeras därefter för NCC.
NCC:s ambition är att producera byggnader och anläggningar som är varudeklarerade och endast innehåller produkter som är miljö- och
hälsomässigt sunda. På sikt är målet att byggnader i högre grad kan utformas så att allt ingående material kan återanvändas när byggnadens livslängd uppnåtts. Förutom att tillämpa de regelverk som EU satt upp, bland annat REACH, använder sig NCC av olika verktyg och databaser som ger vägledning för hur de mest skadliga ämnena kan fasas ut. Ett viktigt led i övergången till sunda och återvinningsbara produkter är att ställa rätt leverantörskrav och att arbeta med spårbarhet genom hela produktionskedjan. NCC:s arbete med digitalisering stödjer även våra hållbarhetsambitioner och driver utvecklingen i rätt riktning. De digitala modellerna stödjer arbetet för att exempelvis minimera spill i produktionen, göra rätt materialval med hänsyn till påverkan över hela livscykeln, hantera kemiskt innehåll och öka recirkulering av byggmaterial vid renovering och rivning.
Det finns stor potential i det byggspill som genereras på byggarbetsplatserna eftersom det kan användas i andra projekt. Genom att samarbeta både tvärfunktionellt inom NCC och med leverantörer utvecklas nya
sätt att minska byggspillet och återinföra det i produktionen. NCC:s plattform Reused by NCC möjliggör för projekt att dela med sig av överblivet material till andra projekt inom koncernen. NCC deltar även i flera externa initiativ tillsammans med leverantörer för att exempelvis omhänderta lastpallar och golvspill. NCC bidrar även till forskningsprojekt i samarbete med andra aktörer avseende återvinning av planglas, betong, plast och gips samt är en aktiv partner i strategiska innovationssatsningar som Smart Built Environment, InfraSweden2030 och Re:Source.
Tillsammans med koncernens avfallspartners samarbetar NCC inom ett flertal olika områden för att återvinna eller återanvända material. Som exempel kan nämnas att återvunnen betong används som konstruktionsmaterial i förstärknings- och bärlager, trädgårdsavfall blir till ny matjord, metallskrot återvinns till ny metall, wellpapp blir till nytt papper och krympplast används i nyproduktion av plast.
NCC förbättrar också kontinuerligt kapaciteten för återvinning i allt fler asfaltfabriker, vilket ger en mer kretsloppsanpassad verksamhet. Under 2020 bestod den totala mängden av den producerade varmasfalten av 26 (25) procent återvunnet asfaltgranulat.
NCC hanterar varje år stora mängder byggpallar, som ibland slängs i containrar på byggarbetsplatserna för förbränning. Den satsning som NCC Building Sweden och NCC Infrastructure initierade för att öka andelen pallar som återsäljs till Retursystem Byggpall har fortsatt under 2020, med gott utfall. Retursystem Byggpall är ett branschinitiativ som syftar till att samla in och återvinna byggpallar. Initiativet bidrar till ekonomiska besparingar genom minskade containerkostnader och ersättning för pallarna vid returnering, men minskar också mängden avfall på byggarbetsplatserna och koldioxidutsläpp från nyproduktion av pallar. Under 2020 returnerade NCC drygt 38 200 pallar.
NCC MassControl är ett digitalt verktyg för planering och uppföljning av masstransporter vid anläggningsprojekt. Genom verktyget kan ledtider minskas, produktiviteten öka och lastningsmängder optimeras. Rätt lastningsmängd innebär färre transporter och därmed mindre koldioxidutsläpp. Att arbeta digitalt ger NCC bättre uppföljning och rapporteringen av massor förenklas avsevärt.
NCC fortsätter att minska mängden avfall. I förhållande till koncernens omsättning har andelen avfall reducerats med 40 procent sedan 2015. NCC:s fokus på avfall har inneburit goda förutsättningar för att dels samarbeta med våra leverantörer och dels identifiera avfallsströmmar som kan bli cirkulära. Däremot nås inte sorteringsmålet om 70 procent. NCC har aktivt valt att inte inkludera inerta massor, vilket skulle ha förbättrat statistiken. Vi ser till vår framgång och drar lärdom inför fortsatt fokuserat arbete på avfallsminimering och cirkulära flöden.
GRI 302 Energi GRI 305 Utsläpp
Byggbranschen står för stora utsläpp av växthusgaser med stor klimatpåverkan som följd. Klimatfrågan är därför en prioriterad fråga för NCC, som nu utvidgar det befintliga målet för scope 1 och 2 till en minskning med 60 procent av koldioxidutsläppen till 2030 jämfört med basåret 2015. Vi adderar även mål på scope 3 och sätter siktet på att reducera indirekta utsläpp med 50 procent till 2030. NCC kommer därmed att bidra till lägre klimatpåverkan genom hela vår värdekedja. Hållbarhetsmål inom klimat följs upp i koncernledningen tillsammans med aktiviteter som ska ta oss mot målen.
| 2020 | 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| total vikt, ton | % | total vikt, ton | % | ||
| Icke farligt avfall | |||||
| Sortering (blandat avfall) | 8 189 | 17 | 9 802 | 19 | |
| Energiåtervinning (brännbart avfall) | 9 023 | 19 | 8 894 | 18 | |
| Deponi | 2 194 | 5 | 2 887 | 6 | |
| Återanvändning/materialåtervinning | 27 563 | 58 | 27 662 | 55 | |
| Specialbehandling (farligt avfall) | 611 | 1 | 813 | 2 | |
| Total mängd avfall | 47 580 | 50 058 |
1) Uppgifterna har samlats in från NCC:s avfallspartners.
Den totala mängden avfall har minskat med 29 procent jämfört med 2015 och 5 procent jämfört med 2019. Mängden avfall per omsättning i miljoner kronor har minskat från 1,64 ton avfall/MSEK år 2015 till 0,98 ton avfall/MSEK år 2020. Arbetet fortsätter för att säkerställa att mängden avfall minskar och att sorteringsgraden fortsätter att öka under år 2020. Statistiken täcker traditionellt byggspill. Jord-, sten- och fyllnadsmassor, som är direkt beroende av projektens geografi, sorteras separat och återanvänds i hög grad och ingår inte i statistiken för ton avfall per MSEK. I tabellerna ingår inte heller inerta massor som betong och tegel. Tabellerna visa endast onsite och det avfall som NCC samlat in under 2015-2020. Det innebär att redovisningen är inkomplett relativt GRI men arbete för att utreda möjligheter att redovisa enligt GRI kommer att starta på NCC.
| TON | Totalt 2020 | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Farligt avfall | 0 | 0 | 0 |
| Icke-farligt avfall | |||
| Förbereds för återanvändning | 27 563 | 27 662 | 26 548 |
| Totalt | 27 563 | 27 662 | 26 548 |
| TON | Totalt 2020 | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Farligt avfall | |||
| Specialbehandling | 611 | 813 | 629 |
| Icke-farligt avfall | |||
| Förbränning med energiåtervinning | 9 023 | 8 894 | 12 112 |
| Deponi | 2 194 | 2 887 | 3 863 |
| Totalt | 11 828 | 12 594 | 16 604 |
För att minska koncernens klimatpåverkan har vi ett fortsatt fokus på bränslemix, energieffektivitet, förnybar el samt processförbättringar men även på satsningar på lägre klimatpåverkan från de material och transporter som NCC använder. Dessa åtgärder bidrar även till ökad konkurrenskraft och minskade kostnader för koncernens kunder. Genom vårt fokus på minskad klimatpåverkan från scope 3 kommer NCC att påverka leverantörer och därmed branschen att leverera produkter med mindre klimatutsläpp och effektivare transporter. Under
2020 och 2021 kartlägger vi vårt scope 3 och identifierar processer och åtgärder för att nå uppsatt mål.
Sedan 2018 är NCC delaktiga i arbetet för Fossilfritt Sverige. Initiativet utgör en plattform för samverkan och dialog mellan fler än 300 aktörer som vill göra Sverige fossiloberoende. I april 2018 lämnade bygg- och anläggningsbranschen in en gemensam färdplan till regeringen i Sverige för hur branschen med befintlig teknik kan halvera sina utsläpp till 2030, undertecknad av NCC. Arbetet med tillämpningen av färdplanen har fortsatt under 2020 och internt har Building Sverige och Infrastructure lanserat en handlingsplan som ska leda till klimatneutralitet. Även i Danmark, Finland och Norge deltar NCC i arbetet med att driva branschen mot klimatneutralitet. Sveriges Bergmaterialin-dustri har tagit fram en färdplan som berör NCC:s ballastverksamhet.
NCC:s asfaltproduktion står för strax över 60 procent av koncernens egna koldioxidutsläpp. En stor del av koldioxidutsläppen kommer från förbränning av fossila bränslen vid de 63 stationära verken som producerar varmasfalt. Genom att övergå till förnyelsebar energi i form av el från förnybara källor, pellets och bioolja samt minska andelen fukt i stenmaterial och asfaltgranulat, har koncernens klimatpåverkan minskat de senaste åren. I Sverige har NCC konverterat 28 av totalt 29 stationära och mobila asfaltverk till biobränsle. NCC strävar också efter att utveckla mer miljöanpassade produkter, bland annat genom att öka andelen återvunnen asfalt i produktionen. Ett annat exempel på miljöåtgärder är NCC Green Asphalt, en varmasfalt som framställs genom en produktionsmetod med väsentligt lägre koldioxidutsläpp jämfört med traditionell varmasfalt. NCC har idag ett sextiotal verk som kan producera NCC Green Asphalt, vilket motsvarar drygt 80 procent av de stationära och mobila verken. För att minska övriga egna koldioxidutsläpp arbetar NCC:s affärsområden med en mängd olika initiativ såsom energieffektiviseringar, ökad inblandning av förnybart bränsle i arbetsmaskiner, energieffektiva arbetsbodar samt fortsatt övergång till miljömärkt el. I Norge ligger stort fokus på fossilfria arbetsplatser, vilket innebär att endast fossilfritt bränsle eller maskiner som drivs av el används på arbetsplatsen. NCC deltar årligen i CDP Climate Changes utvärdering, där ytterligare detaljer kring koncernens energianvändning och utsläpp redovisas.
I november 2020 släppte NCC Green Bond Investor Report som summerar insatserna för de fastighetsutvecklingsprojekt och asfaltanläggningar som tagit del av de gröna företagsobligationerna och vilken koldioxidreduktion de står för. Fastighetsprojekten är certifierade enligt BREEAM Excellent eller DGNB Gold med minst 20 procent lägre energianvändning än lagkrav. NCC har i asfaltverken investerat i konvertering av bränsle, åtgärder för minskad fukthalt i återvunnet material och energieffektiviseringsåtgärder. Det har resulterat i 25 000 ton lägre koldioxidutsläpp mellan 2012 och 2019. Se vidare på sida 92, Produktportfölj.
För beräkning av utsläpp har omräkning från förbrukning till utsläpp skett enligt Greenhouse Gas Protocols riktlinjer. Beräkningsmetodiken "market-based" används för att beräkna växthusgasutsläppen från el och uppvärmning. "Location-based" redovisas också men ligger inte till grund för beräkningar kring vårt klimatmål. NCC använder inte klimatkompensation. Information om inköpta volymer av bränslen, el och uppvärmningsenergi samlas in från NCC:s leverantörer. Egenutvecklade digitala verktyget Tolero har använts för sammanställning av statistiken och här visas data per användare. Detta summeras sedan för hela NCC och ligger till grund för energi- och klimatavtrycket. Emissionsfaktorerna som ligger till grund för beräkning av koldioxidutsläpp hämtas från leverantörer. I de fall vi inte använder leverantörsspecifika emissionsfaktorer används emissionsfaktorer från DEFRA eller Naturvårdsverket beroende på applicerbarhet.
NCC mäter verksamhetens koldioxidanvändning i scope 1 och 2 samt delar av scope 3, där scope 1 är utsläpp relaterat till förbrukning av bränslen i asfaltverk samt från egna fordon och maskiner, och scope 2 står för utsläpp relaterat till produktionen av den el, fjärrvärme och fjärrkyla verksamheten använder. Scope 3 avser indirekta utsläpp från inköpt material och externa tjänster, resor, underleverantörers fordon och maskiner, transporter samt rivning av koncernens produkter och avfall. I många branscher finns de största utsläppen i scope 3 och det är därför viktigt att mäta och målsätta även dessa. Inom bygg och anläggning finns stora indirekta utsläpp kopplade till viktiga insatsmaterial och tjänster som till exempel betong, stål och transporter. NCC har påbörjat kartläggningen av dessa utsläpp och som nytt hållbarhetsmål ska vi minska vårt scope 3, inom utpekade betydande kategorier, med 50 procent till 2030. Under 2020 utökades NCC:s digitala insamlingssystem för hållbarhetsmätning till att även inkludera scope 3. Genom att samla in och mäta koldioxidutsläpp på ett mer robust och effektivt sätt får vi en ökad förståelse för olika materialvals betydelse för klimatet. Avsikten är att leverantörer ska rapportera in data direkt i systemet och därmed åskådliggöra scope 3 på ett tydligare sätt.
Klimatförändringar väntas påverka både samhällen och människor, och kan kopplas till både risker och möjligheter för NCC. Koncernen hanterar detta genom riskbedömningar, klimatanpassning av verksamheten samt ett målinriktat arbete för att minska vår klimatpåverkan. Även efterfrågan på nya affärsmodeller växer i takt med att kunderna blir mer medvetna om de möjligheter som till exempel digitalisering och delningstjänster kan innebära. NCC stödjer rekommendationerna som TCFD (Task force on Climate related Financial Disclosure) har tagit fram kring rapportering av klimatrelaterade risker.
| MWh | 2020 | Förändring jämfört med basåret 2015, % |
2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fjärrkyla | 75 | –64 | 598 | 624 | 22 | 1 286 | 209 |
| Fjärrvärme | 29 560 | –40 | 42 508 | 29 156 | 29 207 | 48 933 | 49 239 |
| Fjärrvärme/fjärrkyla, totalt | 29 635 | –40 | 43 106 | 29 780 | 29 229 | 50 219 | 49 448 |
Behovet av fjärrvärme och fjärrkyla varierar från år till år. Hur mycket fjärrvärme och fjärrkyla som köpts beror till stor del på de projekt som pågått under året, var de varit placerade samt i vilken fas de befunnit sig.
| MWh | 2020 | Förändring jämfört med basåret 2015, % |
2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Elektricitet från förnybara källor1) | 159 561 | 56 | 157 204 | 152 259 | 118 754 | 108 927 | 102 360 |
| Övrig elektricitet | 12 037 | –91 | 13 535 | 18 559 | 55 259 | 102 861 | 131 120 |
| Elektricitet, totalt | 171 598 | –27 | 170 736 | 170 817 | 174 013 | 211 787 | 233 480 |
1) Vattenkraft och vindkraft.
En viktig del i arbetet mot målet att halvera växthusgasutsläppen till år 2020 är energieffektivisering samt att ersätta fossilbaserad energi med energi från förnybara källor. Under 2020 var 93 procent av all el som köptes av NCC antingen miljömärkt med Bra Miljöval eller ursprungsmärkt med hjälp av ursprungsgarantier. Mängden köpt fossilbaserad el har minskat med 91 procent sedan 2015.
I takt med en ökad medvetenhet om klimatförändringar, samt de förändringar de innebär för städer och samhällen, kan kundernas krav och efterfrågan på NCC:s erbjudande förändras till förmån för mer hållbara produkter och tjänster. Genom att strategiskt arbeta med hållbarhet och produktutveckling säkerställer koncernen att erbjudandena möter kundernas krav. NCC har bland annat utvecklat produkter som är resilienta vid kommande klimatförändringar genom att de exempelvis kan ta hand om stora mängder vatten snabbt och möjliggöra att det lättare tränger ner i marken. NCC arbetar även med plats- och projektanpassade lösningar av utemiljöer, där exploatering och byggande förenas med en bibehållen mångfald av naturliga tjänster som temperaturreglering, bullerdämpning, dagvattenhantering, estetik och möjlighet till rekreation. NCC ser även ständigt över sina produktionsprocesser och arbetar med att effektivisera dessa så att den negativa miljöpåverkan minskar.
NCC är beroende av en stor mängd råmaterial, bränsle och andra resurser för att bedriva sin verksamhet. Förändringar i tillgång, pris och tillhandahållande av dessa varor på grund av klimatförändringar, samt framtida skatter på bränslen, energi eller koldioxid skulle kunna påverka NCC:s kostnadsbas. För att minimera påverkan strävar NCC efter att långsiktigt minska sin klimatpåverkan, fasa ut fossila bränslen och röra sig mot en mer cirkulär användning av råmaterial. Klimatförändringar som exempelvis extremt väder och översvämningar skulle också kunna leda till förändrade byggprocesser och förändrade förutsättningar för att bedriva bygg- och anläggningsverksamhet. Risken för översvämningar, erosion och jordskred skulle kunna ha
negativ påverkan på medarbetarnas säkerhet, såväl som på förvaringen av material på byggnadsarbetsplatser. NCC hanterar risken genom riskbedömningar för samtliga projekt.
Koldioxidutsläppen, både relaterat till inköpta bränslen samt till el, fjärrvärme och fjärrkyla, har minskat sedan basåret 2015. Anledningen är energieffektiviseringar, ökad användning av förnybara bränslen samt övergång till el från förnybara källor. Relativt omsättningen har NCC:s växthusgasutsläpp från den egna verksamheten minskat med 42 procent sedan 2015.
Målet om 50 procents reduktion till år 2020 var ytterst ambitiöst och har väsentligt drivit på NCC:s omställning mot fossilfrihet. Utan detta tydliga och progressiva mål hade vår omställning till fossilfrihet inte drivits i samma omfattning. Vi känner stor stolthet i att vi minskat vårt koldioxidberoende och vår klimatpåverkan, men vi är inte nöjda. Vi fortsätter vår omställning och inkluderar även scope 3 på NCC:s väg mot klimatneutralitet.
En miljövarudeklaration (Environmental Product Declaration, EDP) beskriver en produkts eller en tjänsts miljöpåverkan och bidrar till att kunden kan göra ett mer informerat produktval. NCC har utvecklat en process för att själva kunna göra miljövarudeklarationer för sten- och asfaltprodukter från affärsområde NCC Industry, och flertalet EPD:er finns att tillgå. Processen certifierades i november 2019 av Bureau Veritas. Med kunskap om en produkts miljöprestanda kan NCC arbeta systematiskt för att minska produktens miljöpåverkan.
| MWh | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Energianvändning, totalt | 1 112 013 | 1 206 097 | 1 201 831 | 1 268 992 | 1 256 865 | 1 422 063 |
| Reduktion av energianvändning relativt basår | –310 050 | –215 966 | –220 232 | –153 071 | –165 198 | – |
1) Total energianvändning är en summa av redovisad energianvändning för el, fjärrvärme, fjärrkyla och bränsle.
| MWh | 2020 | Förändring jämfört med basåret 2015, % |
2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förnybara bränslen | 141 137 | 35 | 137 273 | 111 879 | 114 206 | 87 893 | 104 786 |
| Fossila bränslen | 769 643 | –26 | 854 982 | 889 356 | 951 544 | 906 966 | 1 034 349 |
| Bränslen totalt | 910 780 | –20 | 992 255 | 1 001 234 | 1 065 750 | 994 859 | 1 139 135 |
1) Bränslen inkluderar köpta drivmedel till fordon, uppvärmning, industriella processer samt tex uttorkningsprocesser på byggarbetsplatser. NCC fortsätter att minska sin användning av fossila bränslen. Sedan 2015 har användningen minskat med 26 procent, till stor del på grund av den fortsatta konverteringen till biobränslen i de svenska asfaltverken.
| MARKET-BASED | 2020 | Förändring jämfört med basåret 2015, % |
2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Växthusgasutsläpp1) CO2e (tusen ton) | 185 | –41 | 216 | 227 | 260 | 267 | 312 |
| – varav scope 12) | 179 | –30 | 209 | 217 | 234 | 223 | 255 |
| – varav scope 23) | 6 | –89 | 7 | 10 | 26 | 44 | 57 |
| Nettoomsättning, MSEK | 53 922 | 58 234 | 57 346 | 54 608 | 52 934 | 53 116 | |
| Utsläppsintensitet: CO2e (ton)/MSEK |
3,4 | –42 | 3,7 | 4,0 | 4,8 | 5,0 | 5,9 |
| CO2e (kg)/MWh | 0,167 | –39 | 0,218 | 0,227 | 0,244 | 0,268 | 0,274 |
| Location based 4) | 9 933 | –59 | 12 184 | 11 360 | 11 078 | 8 929 | 24 280 |
1) Växthusgaserna N2O, CH4 och CO2 inkluderas i beräkningarna.
2) Avser direkta utsläpp från NCC:s verksamhet, varav 0,7 (tusen ton) från förbränning av biomassa (år 2020).
3) Avser indirekta utsläpp från el och uppvärmning.
4) 2015–2019 från NCC:s CDP-rapport, 2020 från Greenhouse gas emission intensity of electricity generation in Europe — European Environment Agency (europa.eu).
Koldioxidutsläppen, både relaterat till inköpta bränslen samt till el, fjärrvärme och fjärrkyla, har minskat sedan basåret 2015. Anledningen är energieffektiviseringar, ökad användning av förnybara bränslen samt övergång till el från förnybara källor. Relativt omsättningen har NCC:s växthusgasutsläpp från den egna verksamheten minskat med 42 procent sedan 2015.
Den metod NCC använder för att ta fram miljövarudeklaration är Livscykelanalyser, LCA. Genom LCA-beräkningar kan NCC simulera och därefter genomföra förändringar i produktionen som leder till lägre miljöpåverkan.
I Finland har NCC under en tioårsperiod använt sig av ett egenutvecklat beräkningsverktyg för att beräkna koldioxidutsläpp. Under 2020 upplevde NCC ett ökat krav från kunder, där LCA och minskat klimatavtryck var avgörande för att vinna projekt. Miljövarudeklarationer är ett viktigt steg i NCC:s strävan att öka transparensen och innebär även att NCC kan leverera efterfrågad scope 3-information till sina kunder, något som få leverantörer i branschen kan idag.
Inför kommande lagstiftning i Sverige om klimatkalkyler vid nybyggnation står NCC väl rustade och kan redan 2021 erbjuda klimatkalkyler tillsammans med olika lösningar för minskat klimatavtryck.

GRI 205 Antikorruption GRI 305 Leverantörsutvärdering – miljö GRI 206 Konkurrens GRI 414 Leverantörsutvärdering – socialt
NCC ska alltid vara en pålitlig partner som agerar med höga etiska normer och transparens. Koncernens uppförandekod är en viktig del av arbetet med compliance, både som intern kompass för att beskriva hur NCC ska agera och som extern kommunikation för att tydliggöra NCC:s förväntningar på sina leverantörer och affärspartners. Uppförandekoden utgör en del av NCC:s avtal med leverantörer. Övriga intressenter informeras om uppförandekoden genom NCC:s hemsida, kontrakt och avtal. NCC arbetar kontinuerligt för att säkerställa att uppförandekoden följs i alla samarbeten som koncernen har, och att inga överträdelser sker exempelvis när det gäller konkurrenssituationer och affärsetik. Vi utvärderar ledningssystem för compliance genom analys av statistik från Ask Me/Tell Me-funktionerna, medarbetarenkäter som Pulse och resultat av internrevisioner. Ask Me-funktionen fick in 36 (35) frågor under året, vilket är i linje med föregående år. Många frågor handlade om representation och gåvor. De vanligaste frågorna finns samlade i NCC Compass. Under 2020 rapporterades genom whistleblower- funktionen Tell Me 36 (30) misstänkta överträdelser, vilket är något högre än föregående år. Ett antal incidenter har också anmälts på andra sätt. Totalt resulterade detta i 64 (53) misstänkta överträdelser av uppförandekoden. Incidenterna gällde exempelvis bedrägeri och stöld, intressekonflikter och andra avsteg från NCC:s uppförandekod. Av de ärenden som avslutades under året ledde ett ärende till uppsägningar och 26 till andra åtgärder, som exempelvis samtal, att rutiner och processer förändrades eller att riktade kommunikationsinsatser genomfördes. Under 2020 har 1 022 medarbetare utbildats inom Compliance och antikorruption, varav 444 i Sverige, 115 i Norge, 309 i Danmark, 138 i Finland och 16 i Polen. Under året har även 1 197 medarbetare genomgått träning i GDPR.
NCC är medlem i Transparency International Sweden och svenska Institutet Mot Mutor (IMM), vi följer Näringslivskoden från IMM och har policy och riktlinjer för antikorruptionsarbetet. NCC samarbetar även med branschkollegor för att främja sunda affärer. Tillsammans med flertalet branschaktörer i Sverige har en gemensam policy, "Överenskommelse för att motverka mutor och korruption", tagits fram. NCC har även medverkat i bildandet av ett svenskt Ethical Trading Initiative (ETI), ett aktörsöverskridande initiativ för att främja goda arbetsvillkor i produktionsländer.
Genom analys av risken att NCC:s uppförandekod inte efterföljs har tre områden identifierats som speciellt viktiga för NCC: Mutor och korruption, konkurrensrätt samt intressekonflikter. NCC har under året utrett sex fall av misstänkt korruption. NCC kunde inte bekräfta korruption i någon av utredningarna (en utredning är fortfarande öppen). Däremot kunde NCC bevisa i en utredning att en anställd hade beställt arbete och material från NCC för privat bruk utan att ha blivit fakturerad. Den anställde valde att lämna NCC under utredningens gång. Även fem misstänkta fall av intressekonflikter gällande affärer med egna bolag, organisationer och närstående som inte ligger i linje med NCC:s regler har hanterats under året.
Att ständigt utveckla hållbara och konkurrenskraftiga inköp är en nyckelfråga för NCC. Till grund för inköpsarbetet ligger koncernens uppförandekod. Under 2020 har NCC uppdaterat uppförandekoden för leverantörer. Läs mer om NCC:s uppförandekod under Hållbarhetsstyrning.
NCC har samarbeten med flera tusen leverantörer genom inköp av allt från byggmaterial och underentreprenörer till resor och kontorsmaterial. NCC har delat upp total inköpsvolym i en kategoribaserad modell. De tio största produktionsrelaterade kategorierna är Transporter/Anläggningsentreprenader, Tekniska installationer, Byggmaterial/ VA-material/Verktyg och förnödenheter, Väg/Park/Järnväg, Hyresmaterial, Interiör, Bärande konstruktioner, Produktionsmaterial industri, Betong/Form/Armering samt Exteriör.
NCC:s leverantörsbas består till största del av nordiska leverantörer, men NCC har även leverantörer i andra regioner som exempelvis Polen, Baltikum och Kina. Leverantörsbasen består av ramavtalsleverantörer, internationella leverantörer samt nordiska projektinköpsleverantörer. Arbete med att minska antalet leverantörer pågår och en del i detta arbete är att öka andelen inköp som görs genom ramavtal. Syftet är att sänka NCC:s inköpskostnader samt att möjliggöra en ökad kontroll. NCC har ca 1500 ramavtal där 32 procent av den totala inköpsvolymen under året placerades. NCC samarbetar aktivt tillsammans med strategiska leverantörer för att utveckla och öka hållbara datadrivna lösningar. I samarbetet med de strategiska leverantörerna pågår även arbete med att minska konsumtion och öka produktiviteten.
NCC:s inköpssystem täcker hela organisationen. Vi arbetar kontinuerligt med kvalitetsutveckling avseende uppföljningen av koncernens leverantörer. Enligt NCC:s inköpsprocesser bedöms nya leverantör innan ett samarbete inleds. Omfattningen av denna bedömning varierar beroende på typ av leverantör. NCC har dock inga kvantitativa data att redovisa ännu när det gäller uppföljningen av leverantörsutvärderingar sett till hela koncernen. För att bedöma, följa upp och utveckla utomnordiska leverantörer arbetar NCC specifikt med revisioner av socialt ansvar, kvalitet, miljö och arbetsmiljö.
För att säkerställa efterlevnad av NCC:s krav samt utveckling inom dessa områden har NCC en ett- till treårig revisionscykel avseende leverantörsbedömningar och leverantörsutveckling. Avvikelser som noteras under leverantörsbedömningen, och som inte justerats enligt handlingsplan, kan leda till uppsägning av samarbetet med leverantören. För leverantörer i riskländer (enligt Amfori BSCI:s definition) förstärks våra revisioner utförda av egen personal med verktyg som vi får tillgång till genom vårt medlemskap i Amfori BSCI.

NCC–1 Företagspecifika upplysningar: Hållbarhetscertifierade byggnader
I koncernens produktportfölj samlas ett brett utbud av hållbara produkter, koncept och tjänster som skapar värde för NCC:s intressenter men som också bidrar till att koncernen når sina långsiktiga hållbarhetsmålsättningar och stärker sin konkurrenskraft och sin förmåga att skapa långsiktig lönsam tillväxt.
NCC erbjuder kunderna alla tillgängliga typer av miljöcertifieringar av både byggnader och anläggningar. För bostads- och infrastrukturprojekt samt stadsdelar används Svanen, Miljöbyggnad, CEEQUAL, BREEAM, LEED, DGNB samt Citylab. I de projekt NCC själva utvecklar används BREEAM och DGNB.
NCC har även utvecklat ett eget arbetssätt kallat Sustainable site, eller Hållbar arbetsplats. Det innebär en gemensam grund att utgå ifrån i hållbarhetsarbetet på alla NCC:s arbetsplatser, oavsett land eller typ av verksamhet. Arbetssättet kontrolleras mot en checklista. Hållbar arbetsplats är obligatoriskt för alla projekt inom NCC Building Sweden med ett projektvärde över 50 MSEK och för NCC Infrastructure Sweden för projekt med projektvärde över 100 MSEK. Under 2020 har NCC Industry börjat kartlägga sina täkter inom sektor stenmaterial mot hållbar arbetsplats med 20 registrerade täkter. För kvalitet kontrolleras Hållbar arbetsplats vid miljöronder och internrevisioner. Även implementeringen i NCC Building Nordics har fortskridit under 2020.
NCC bidrar till en god samhällsutveckling genom hållbara lösningar. NCC Industry har under 2020 fortsatt att utveckla sin portfölj av
hållbara produkter, tjänster och metoder och har samlat dem under den gemensamma rubriken "Smart choices for a better world". Exempel på produkter och lösningar inom Smart choices for a better world är produkter för minskad miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, som NCC Green Asphalt och NCC Machine Sand, lösningar för att hantera negativa effekter av klimatförändringar som NCC Armour Stone och NCC DrænStabil samt lösningar för att skapa och behålla biologisk mångfald som NCC Kielo, en metod för att öka biologisk mångfald i NCC:s täkter.
Under 2019 gav NCC för första gången ut gröna företagsobligationer. De noterades på Nasdaq Stockholm till ett värde av 1,6 miljarder kronor. NCC gjorde dessutom en refinansiering av 100 miljoner kronor genom en grön privat placering under 2019. Obligationerna har finansierat investeringar i hållbara fastighetsutvecklingsprojekt, omvandling till förnyelsebara energikällor vid asfaltstillverkning, energieffektivisering och minskad fukthalt i återvunnen asfalt.
Det gröna ramverket för obligationerna har verifierats av Centre for International Climate and Environmental Research (CICERO), ett oberoende forskningscenter knutet till Universitetet i Oslo. Ramverket klassas som "Medium green", den näst högsta nivån i CICERO:s bedömningar, och styrningsstrukturen gavs betyget "Excellent", vilket är högsta betyg.
Hösten 2020 släpptes NCC Green Bond Investor Report. Rapporten har en försäkran (assurance) av PWC utan anmärkningar och kan läsas på www.ncc.com.
| SVANEN | BREEAM | LEED | DGNB | MILJÖBYGGNAD | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| CERTIFIERINGSSYSTEM | Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal |
| NCC | Pass | Bronze | Bronze | Bronze | 2 | ||||
| Good | SIlver | Silver | SIlver | 13 | |||||
| Very Good | 1 | Gold | 1 | Gold | 3 | Gold | 2 | ||
| Excellent | 2 | Platinum | 1 | Platinum | |||||
| 2 | Outstanding | ||||||||
| Totalt 2020 (2019) | 2 (3) | 3 (9) | 2 (4) | 3 (0) | 17 (12) |
Att byggnader byggs för att klara ambitiösa certifieringskrav har blivit en självklarhet i många byggprojekt, däremot är det inte självklart att byggnaden faktiskt certifieras. Från och med 2019 noteras inte preliminära certifieringar i tabellen utan endast genomförda certifieringar som skett under året.
93
För att definiera de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna för NCC används resultat från intressentdialoger samt analyser av strategiska frågor och drivkrafter i samhället. Metoden för att definiera de väsentliga frågorna följer GRI:s riktlinjer och består av identifiering, prioritering och validering. I syfte att förstå och få insikt om intressenternas behov, förväntningar och utmaningar för NCC kontinuerligt en öppen och fortlöpande dialog med intressenterna. De viktigaste intressentgrupperna är: Aktieägare/investerare/banker, kunder, leverantörer/ underentreprenörer, medarbetare och intresseorganisationer (NGOs). Exempelvis är den årliga koncernomfattande medarbetarenkäten ett viktigt verktyg för den interna intressentdialogen.
NCC:s hållbarhetsramverk är förankrat i en webbaserad intressentundersökning med över 2 800 intressenter som genomfördes 2016 i syfte att ge intressenterna möjlighet att lämna återkoppling på NCC:s väsentliga frågor. Undersökningen visade på ett stort engagemang för NCC:s hållbarhetsarbete och en samsyn kring de fokusområden som definierats i hållbarhetsramverket. Frågor som lyftes bland intressenterna var till exempel hälsosamma och säkra arbetsplatser, sunda
affärer och ingen korruption, ingen diskriminering på NCC:s arbetsplatser, hälsosamma byggnader och konstruktioner samt materialval baserade på hälso- och miljöegenskaper.
NCC genomför regelbundet även andra typer av dialoger, exempelvis i form av kvartalsvisa kundundersökningar (Net Promoter Score) och årlig medarbetarundersökning (NCC Pulse). NCC mäter även koncernens anseende hos beslutsfattare, intresseorganisationer och allmänheten. Under 2020 genomfördes bland annat en större undersökning genom djupintervjuer med NCC:s kunder i Sverige, Norge, Danmark och Finland. De mest väsentliga aspekterna som identifierades skiljer sig inte markant från undersökningen 2016. Inom miljö är klimatfrågan, återvinning och val av hållbara material i fokus och inom social hållbarhet ligger fokus på hälsa och säkerhet. Ett aktivt hållbarhetsarbete är en förutsättning och medför både affärskritiska aspekter och framtida möjligheter. Hos investerare ökar intresset för bolagens förmåga att förbereda sig för nya politiska initiativ kopplat till riskminimering och nya affärsmöjligheter.
| Intressent | Frågor i fokus | Exempel på dialogform och uppföljning |
|---|---|---|
| Leverantörer | Ansvarsfullt etiskt företagande. Uppförandekod. Professionellt affärs mannaskap, löpande riskkartläggning och riskhantering. Klimat- och miljömedvetenhet och åtgärder för minskad klimat- och miljöpåverkan. Ansvar längs hela värdekedjan. Resurseffektivisering, återvinning och val av hållbara material i fokus. |
Upphandlingar, leverantörsutvärdering, personliga möten, dagliga kontakter, leverantörsträffar, leverantörs revisioner, hållbarhetsdialoger och samarbetsprojekt. |
| Aktieägare, investerare, banker |
Ansvarsfullt etiskt företagande, långsiktig ekonomisk värdeutveckling. Ansvar i hela värdekedjan. Löpande riskkartläggning och riskhantering. Klimatmedvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan. Säkerhet och hälsa. |
Årsstämma, analytikerträffar, enkäter från etik- och miljöfonder, investerarträffar, nationella och internationella skattningar. |
| Medarbetare; befintliga och potentiella |
Ansvarsfullt etiskt företagande. Inkluderande arbetsplatser. Säkra och trygga arbetsplatser. Kompetensutveckling och karriärsutveckling. Gott ledarskap. Likabehandling, jämställdhet och mångfald. Klimat- och miljömedvetenhet och hållbarhet. Samhällsengagemang bland annat i form av integrationsarbete och praktikplatser. |
Daglig dialog, medarbetarundersökning, arbetsmiljö mätning, arbetsmiljödialog, arbetsplatsmöten, intern utbildningar, incidentuppföljning, mål- och utvecklings samtal, extern undersökning kring arbetsgivarvarumärke, studentrelationer och samverkan med utbildningsväsendet. |
| Kunder | Ansvarsfullt etiskt företagande. Professionellt affärsmannaskap. Samarbete och samverkan. Kunskap och kompetens. Resurskapacitet, kvalitet, tillgäng lighet. Goda arbets- och anställningsvillkor. Inkluderande arbetsplatser. Säkra arbetsplatser. Certifieringar. Klimat- och miljömedvetenhet och åtgärder för minskad klimat- och miljöpåverkan. Resurseffektivitet, åter vinning och val av hållbara material i fokus. Bidra inom hållbar innovation och hållbara lösningar. Stötta kunder i att nå sina klimat- och miljömål. Bidra till lokal samhällsutveckling. Anpassning för städer och kommuner till klimatförändringar, miljöutmaningar och sociala behov. |
Personliga möten, dagliga kontakter, nätverk, samar betsprojekt, dialogmöten, kundträffar, mässor, kunden käter, frågeformulär från kunder, upphandlingar och revisioner. Arbetsplatsbesök, samverkansprojekt, infor mationsträffar, nätverk, kontakter med länsstyrelser/ kommuner, miljöredovisningar, och närboendedialog. |
| Leverantörer | Ansvarsfullt etiskt företagande. Uppförandekod. Professionellt affärs mannaskap, löpande riskkartläggning och riskhantering. Klimat- och miljömedvetenhet och åtgärder för minskad klimat- och miljöpåverkan. Ansvar längs hela värdekedjan. Resurseffektivisering, återvinning och val av hållbara material i fokus. |
Upphandlingar, leverantörsutvärdering, personliga möten, dagliga kontakter, leverantörsträffar, leverantörs revisioner, hållbarhetsdialoger och samarbetsprojekt. |
Utifrån NCC:s hållbarhetsramverk har koncernen identifierat 14 väsentliga områden enligt GRI. De väsentliga områdena genomsyrar arbetet i alla led genom värdekedjan och deras väsentliga påverkan i värdekedjan presenteras i tabellen nedan.
Inga förändringar i väsentliga hållbarhetsfrågor har skett, men från och med i denna årsredovisning har NCC övergått till att rapportera på 2018 års standard för GRI 403 Hälsa och säkerhet samt 2020 års standard gällande GRI 306 Avfall.
| MSEK | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Skapat ekonomiskt värde | ||
| Kunder | 53 940 | 58 262 |
| Distribuerat ekonomiskt värde | ||
| Leverantörer | –41 092 | –44 673 |
| Anställda | –8 671 | –9 392 |
| Långivare | –80 | –112 |
| Staten (kostnadsförd skatt och sociala avgifter) | –2 839 | –3 211 |
| Aktieägare1) | –538 | –540 |
| Behållet ekonomiskt värde | 720 | 334 |
1) Föreslagen utdelning.
| Väsentlig påverkan | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| hos leverantörer | i NCC:s verksamhet |
hos kunder | ||||
| EKONOMISK PÅVERKAN | ||||||
| Ekonomiskt resultat | ||||||
| Anti-korruption | ||||||
| Konkurrens | ||||||
| MILJÖPÅVERKAN | ||||||
| Material | ||||||
| Energi | ||||||
| Utsläpp | ||||||
| Avfall1) | ||||||
| Utvärdering av leverantörer | ||||||
| SOCIAL PÅVERKAN | ||||||
| Hälsa och säkerhet | ||||||
| Utbildning | ||||||
| Mångfald/jämställdhet | ||||||
| Utvärdering av leverantörer | ||||||
| Icke-diskriminering | ||||||
| Märkning av produkter och tjänster |
1) Avgränsat till NCC:s bygg- och konstruktionsverksamhet.
NCC rapporterar årligen sitt hållbarhetsarbete som en del av företagets årsredovisning. Sedan 2010 tillämpas Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för redovisning av hållbarhetsinformation. Hållbarhetsredovisning, som avser verksamhetsåret 2020, är upprättad enligt GRI Standard nivå Core och utgör även NCC:s Communication on Progress enligt FN:s Global Compact.
På sidorna 80–92 presenteras fördjupad hållbarhetsinformation och nyckeltal. För GRI-index, se följande sidor. Redovisningen är inte granskad av tredje part. Redovisningen för verksamhetsåret 2020 publicerades den 8 mars 2021. Senaste hållbarhetsrapporten publicerades i årsredovisning för 2019. I de fall inget annat anges, avser informationen hela NCC-koncernen.
Kontaktperson: Ekonomi- och finansdirektör samt chef för Development & Operations Services (DOS) Susanne Lithander, 08-585 510 00, [email protected]
Denna lagstadgade hållbarhetsrapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna. Hållbarhetsrapporten i enlighet med årsredovisningslagen är inkluderad i årsredovisningen på följande sidor: 1–9, 21–23 och 80–92.
NCC:s affärsmodell och hållbarhetsramverk presenteras på sidorna 80–81, miljö på sidorna 82 och 87–91, sociala förhållanden på sidorna 82, 86–87 och 91, medarbetare på sidorna 84–86 och 87, mänskliga rättigheter på sidorna 82, 86–87 och 91 samt antikorruption på sidorna 82 och 91. Riskbeskrivningar återfinns på sidorna 21–23.
I det fall inget annat anges, avser informationen hela NCC-koncernen, inklusive dotterbolag.
LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORTEN
Till bolagstämman i NCC AB, org.nr 556034-5174
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2020 på de i rutan till vänster angivna sidorna och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats
Stockholm den 5 mars 2021 PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund Erik Bergh Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
| FN:s Global Compacts |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| GRI-standard | Upplysning | Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Utelämnad information | |
| GRI 101: Foundation 2016 | |||||
| GRI 102: Generella upplysningar 2016 | |||||
| Organisationsprofil | |||||
| 102-1 | Organisationens namn | 10 | |||
| 102-2 | Aktiviteter, varumärken, produkter och tjänster | 1, 10 | |||
| 102-3 | Huvudkontorets lokalisering | 10 | |||
| 102-4 | Verksamhetens lokalisering | 1, 10 | |||
| 102-5 102-6 |
Ägande och företagsform Marknader som organisationen är verksam på |
20, 98 1, 10 |
|||
| 102-7 | Organisationens storlek | 1, 11, 24, 25, 86–87 | |||
| 102-8 | Information om anställda och andra arbetare | 87 | |||
| 102-9 | Leverantörskedja | 91 | |||
| 102-10 | Väsentliga förändringar gällande organisationen eller dess leverantörskedja | 80 | |||
| 102-11 | Försiktighetsprincipen | 7 | 83 | ||
| 102-12 | Externa initiativ | 81, 83 | |||
| 102-13 | Medlemskap i organisationer | 81, 91 | |||
| Strategi | |||||
| 102-14 | Uttalande från vd | 2–3 | |||
| 102-15 | Huvudsaklig påverkan, risker och möjligheter | 21–22, 94 | |||
| Etik och integritet | |||||
| 102-16 | Värderingar, principer, standarder och etiska riktlinjer | 1–10 | 4, 81 | ||
| Styrning | |||||
| 102-18 | Bolagsstyrning | 83, 98–99 | |||
| Intressentdialog | |||||
| 102-40 | Lista över intressentgrupper | 93 | |||
| 102-41 | Kollektivavtal | 3 | 86–87 | ||
| 102-42 | Identifiering och urval av intressenter | 93 | |||
| 102-43 | Tillvägagångssätt vid intressentdialog | 93 | |||
| 102-44 | Viktiga frågor som lyfts i intressentdialogen | 93 | |||
| Om redovisningen | |||||
| 102-45 | Enheter som inkluderas i den finansiella årsredovisningen | 45, 94 | |||
| 102-46 | Process för att definiera redovisningens innehåll och | 94 | |||
| ämnenas avgränsningar | |||||
| 102-47 | Lista över väsentliga ämnen | 94 | |||
| 102-48 | Justeringar av tidigare lämnad information | Inga revideringar har gjorts. | |||
| 102-49 | Förändringar i redovisningen | 94 | |||
| 102-50 | Redovisningsperiod | 10, 94 | |||
| 102-51 | Datum för publicering av senaste redovisningen | 94 | |||
| 102-52 | Redovisningscykel | 94 | |||
| 102-53 | Kontaktperson för frågor angående redovisningen | 94 | |||
| 102-54 | Rapportering i enlighet med GRI Standards | 94 | |||
| 102-55 | GRI-index | 95–97 | |||
| 102-56 | Externt bestyrkande | 94 | |||
| GRI 200: Ekonomiska standarder | |||||
| GRI 103: Management | Ekonomiskt resultat 103-1−3 |
Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 80–81, 83, | ||
| approach 2016 GRI 201: Economic |
201-1 | Skapat och distribuerat direkt ekonomiskt värde | 92–93, 98–103 94 |
||
| Performance 201 | 201-2 | Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter orsakade av | 89–90 | ||
| klimatförändringar | |||||
| Antikorruption | 10 | ||||
| GRI 103: Management Approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 80-82, 83, 91, 93-94, 99 |
||
| GRI 205: Anticorruption 2016 |
205-1 | Verksamheter som utvärderats för risker avseende korruption | 91 | ||
| 205-2 | Kommunikation kring och utbildning i antikorruptionspolicyer och rutiner | 89–91 | |||
| 205-3 | Bekräftade fall av korruption och vidtagna åtgärder | 91 | |||
| Konkurrens | 10 | ||||
| GRI 103: Management approach 2016 GRI 206: Anticompetitive |
103-1−3 206-1 |
Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning Antal rättsliga åtgärder för konkurrenshämmande och |
80-82, 83, 91, 93-94, 99 83 |
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer |
Sidhänvisning (ÅR) | Utelämnad information | |
|---|---|---|---|---|---|
| GRI 300: Miljöstandarder | |||||
| GRI 103: Management Approach 2016 |
Material 103-1−3 |
Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning |
7, 8, 9 | 6, 80–83, 87–88, 93–94, 99 |
|
| GRI 301: Materials | 301–2 | Andel återvunnet material | 87–88 | Väsentligt i NCC:s industriella verksamhet. |
|
| Energi | 7, 8, 9 | ||||
| GRI 103: Management Approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning |
6, 80–83, 88–89, 93–94, 99 |
||
| GRI 302: Energy 2016 | 302-1 | Energiförbrukning i organisationen | 88–91 | ||
| 302-4 | Minskning av energiförbrukning | Minskning baserat enbart på effektiviseringsinitiativ etc saknas. |
|||
| Utsläpp | 7, 8, 9 | ||||
| GRI 103: Management Approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning |
6, 80–83, 88–91, 93–94, 99 |
||
| GRI 305: Emissions 2016 | 305-1 | Direkta utsläpp av växthusgaser (scope 1) | 88–91 | ||
| 305-2 | Indirekta utsläpp av växthusgaser (scope 2) | 88–91 | |||
| 305-4 | Intensitet avseende växthusgasutsläpp | 88–91 | |||
| 305-5 | Minskning av utsläpp av växthusgaser | Minskning baserat enbart på effektiviseringsinitiativ etc saknas. |
|||
| Avfall | 7, 8, 9 | ||||
| GRI 103: Management Approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning |
6, 80–83, 87–88, 93–94, 99 |
||
| GRI 306: Waste 2020 | 306-1 | Generering av avfall och väsentlig avfallsrelaterad påverkan | Information om avfallets påverkan relaterad till värdekedjan är ej till gänglig. Vi undersöker möjligheter att samla in denna information. |
||
| 306-2 | Hantering av väsentlig avfallsrelaterad påverkan | 87–88 | |||
| 306-4 | Avfall som återanvänds, per hanteringsmetod | 87–88 | Information om mängd avfall som | ||
| 306-5 | Avfall som ej återanvänds, per hanteringsmetod | 87–88 | hanteras onsite respektive offsite är ej tillgänglig. Vi undersöker möjlig heter att samla in informationen. |
||
| Leverantörsutvärdering miljö | 7, 8, 9 | ||||
| GRI 103: Management Approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 80–83, 91, 93–94, 99 |
||
| GRI 308: Supplier Environmental Assessment 2016 |
308-1 | Nya leverantörer som granskats avseende miljömässig påverkan | Kvantitativa data ej tillgängliga på grund av insamlingstekniska begränsningar. Åtgärder för att förbättra möjligheterna till rapporte ring av upplysningen är vidtagna. |
| FN:s Global Compacts |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| GRI-standard | Upplysning | Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Utelämnad information | ||
| GRI 400: Sociala standarder | ||||||
| Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen | ||||||
| GRI 103: Management Approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 8–9, 80–83, 84–86, 93–94, 99 |
|||
| GRI 403: Occupational Health and Safety 2018 |
403-1 | Ledningssystem för hälsa och säkerhet | 84–86 | |||
| 403-2 | Riskidentifiering, riskbedömning och incidentundersökning | 84–86 | ||||
| 403-3 | Arbetsrelaterad hälsovård | 84–86 | ||||
| 403-4 | Arbetstagarnas deltagande, samråd och kommunikation om arbetsrelaterad hälsa och säkerhet |
84–86 | ||||
| 403-5 | Utbildningar för arbetstagarna om hälsa och säkerhet | 84–86 | ||||
| 405-6 | Främjande av arbetstagarnas hälsa | 84–86 | ||||
| 403-7 | Förebyggande och lindring av påverkan på hälsa och säkerhet hos affärspartners |
84–86 | ||||
| 403-8 | Antal arbetstagare som omfattas av ett ledningssystem för hälsa och säkerhet |
84–86 | ||||
| 403-9 | Arbetsrelaterade skador och olyckor | 8, 84–86 | Viss information ej tillgänglig, men arbete pågår för att åtgärda detta. |
|||
| 403-10 | Arbetsrelaterade sjukdomar | 86 | Information ej tillgänglig, men risker för sjukdomar beskrivs. Arbete pågår för att åtgärda detta. |
|||
| Utbildning | 1–10 | |||||
| GRI 103: Management Approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 84–86 | |||
| GRI 404: Education 2016 |
404-2 | Program och utbildningar för anställdas utveckling | 84–86 | |||
| Mångfald och jämställdhet | 6 | |||||
| GRI 103: Management Approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 8–9, 80–83, 86–87, 93–94, 99 |
|||
| GRI 405: Diversity and Equal Opportunity 2016 |
405-1 | Mångfald i styrande organ och bland medarbetare | 86–87 | Åldersfördelning redovisas enligt kategorierna i NCC:s mångfaldsmål. |
||
| Icke-diskriminering | 6 | |||||
| GRI 103: Management Approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 8–9, 80–83, 86–87, 93–94, 99 |
|||
| GRI 406: Non discrimination 2016 |
406-1 | Fall av diskriminering och vidtagna åtgärder | 86–87 | |||
| Leverantörsutvärdering socialt | 1–6, 10 | |||||
| GRI 103: Management Approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 80–83, 91, 93–94, 99 |
|||
| GRI 414: Supplier Social Assessment 2016 |
414-1 | Nya leverantörer som granskats avseende social påverkan | Kvantitativa data ej tillgängliga på grund av insamlingstekniska begränsningar. Åtgärder för att förbättra möjligheterna till rapporte ring av upplysningen är vidtagna. |
|||
| Marknadsföring och märkning | 9 | |||||
| GRI 103: Management Approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 80–83, 92, 93–94, 99 |
|||
| Företagspecifika upplysningar: Hållbarhetscertifierade byggnader |
NCC–1 | Typ av hållbarhetscertifieringar, antal och gradering av märkningar | 92 |
NCC AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel vid börsen, Nasdaq Stockholm. NCC AB styrs av och följer svensk bolagsrättslig lagstiftning och andra regelverk som gäller för börsnoterade bolag, bland annat Svensk kod för bolagsstyrning, Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter, och god sed på aktiemarknaden. Denna rapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.
Vid årsskiftet 2020 hade NCC AB ca 40 072 aktieägare med Nordstjernan AB som största enskilda ägare med 16,83 procent av kapitalet och 48,03 procent av rösterna.
Aktieägare får vid bolagsstämma medföra högst två biträden, om aktieägaren gjort föregående anmälan om detta. Bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter, eller om ändring av bolagsordningen, saknas. Aktie av serie A berättigar till tio röster och aktie av serie B till en röst. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning. Kallelseförfarandet till bolagsstämma anges i bolagsordningen.
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå val av ordförande vid årsstämman, val av styrelseordförande och val av styrelseledamöter samt arvoden till dessa. Valberedningen ska även lämna förslag på revisorer och arvode till dessa. Valberedningens arbete följer den instruktion som fastställts av årsstämman. Styrelsen utvärderas inom ramen för valberedningens arbete.
Revisionsutskottet biträder valberedningen vid utvärdering av revisionsarbetet.
Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter som utses av årsstämman för en period om ett år. De anställda är representerade i styrelsen. Under 2020 var sju styrelseledamöter valda av årsstämman. Dessutom ingick tre ordinarie representanter med två suppleanter för de anställda. För information om enskilda styrelseledamöter, se sid 104-105. Styrelsens ordförande är Alf Göransson (för uppgifter om ordförandens ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se sid 104). Ordföranden leder styrelsearbetet och har regelbundet kontakter med vd för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor och är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.
Styrelsens revisionsutskott utgörs av styrelseledamöterna Angela Langemar Olsson, Mats Jönsson och Birgit Nørgaard. Ordförande i revisionsutskottet är Angela Langemar Olsson. Styrelsens projektutskott utgörs av styrelseledamöterna Alf Göransson och Geir Magne Aarstad. Ordförande i projektutskottet är Alf Göransson.
Verkställande direktör i bolaget är Tomas Carlsson (för uppgifter om vd:s ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se sid 106). Styrelsen har upprättat instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen (se även "Styrelsens rapport om intern kontroll", sid 102). Bolaget har inte utsett någon vice vd.
Under 2020 utgjordes NCC:s koncernledning av vd, cheferna för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry och NCC Property Development samt ekonomi- och finansdirektör tillika chef för DOS (Development & Operations Services). För information om ledamöter i koncernledningen, se sid 106-107.
Koncernledningen arbetar i huvudsak med strategiska och andra koncerngemensamma frågor och har som regel möte en gång per månad.
Koncernen är sammansatt av affärsområden. Varje affärsområde leds av en affärsområdeschef och har ett råd för översyn där bland annat vd, ekonomi- och finansdirektören samt chefsjuristen ingår. För vissa beslut krävs godkännande av vd eller styrelsen i NCC AB.
Cheferna för respektive koncernstab har koncernövergripande funktionsansvar för frågor som faller under respektive stabschefs befattning och mandat.
För granskning av bolagets årsredovisning, koncernredovisning, bokföring samt styrelsens och vd:s förvaltning ska på årsstämman utses auktoriserad revisor. Registrerat revisionsbolag kan även utses till revisor i bolaget. Valberedningen nominerar revisorer. Mandattiden för nuvarande revisor är ett år. Bolagets revisor är, fram till slutet av den årsstämma som hålls 2021, PricewaterhouseCoopers AB (PwC). Som huvudansvarig revisor från PwC har auktoriserade revisorn Ann-Christine Hägglund utsetts. För mer information om revisorn, se sid 105.
NCC:s verksamhet kräver en hög grad av delegerat ansvar. I koncernen finns ett gemensamt direktiv som klargör vem som äger rätt att fatta beslut i olika frågor. Områden som regleras, förutom strategiska och organisatoriska frågor, är till exempel investeringar och försäljningar, hyres- och leasingavtal, finansiering, borgensförbindelser, och entreprenadåtaganden. Det finns även en rad andra koncerngemensamma styrande dokument avseende bland annat kommunikation, finans, uppförandekod, miljö och arbetsmiljö.
Antalet pågående projekt i produktion varierar mellan olika år och uppgår till flera tusen. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek och komplexitet. Varje projekt drivs av en projektledare som är ansvarig för produktutformning, inköp, ekonomi, produktion, kvalitet, färdigställande och överlämnande till kund. Större projekt följs upp varje månad av affärsområdeschef, vd och ekonomi- och finansdirektören. Anbud på projekt överstigande 300 MSEK genomgår en särskild anbudsprövning och ska godkännas av ansvarig affärsområdeschef. Anbud på projekt överstigande 500 MSEK genomgår en särskild prövning på koncernnivå och godkänns av vd. I projekt över 1 500 MSEK involveras styrelsens projektutskott. Projekt över 300 MSEK följs också upp via NCC Project Trend Report (PTR) processen. Fastighetsprojekt i egen regi som överstiger en investering på 50 MSEK ska godkännas av vd och investering avseende projekt i egen regi överstigande 150 MSEK ska godkännas av NCC AB:s styrelse. Investeringsbeslut understigande 50 MSEK hanteras av respektive affärsområde.
Angående internrevision, se sid 103, punkt 5, Uppföljning.
Compliance-funktionens ansvar är att granska och utvärdera frågor kring regelefterlevnad inom organisationen för att säkerställa att ledningen och medarbetarna i koncernen efterlever lagar och regler samt etiska riktlinjer inom de främsta riskområdena såsom antikorruption och konkurrensrätt. Compliance-funktionen övervakar även implementeringen av program som säkerställer personuppgiftshantering inom koncernen. Compliance-funktionen ansvarar även för övergripande strategi och koordinering av hållbarhetsfrågor. NCC:s Group Compliance Officer sammanfattar halvårsvis, i en skriftlig Compliance Report, eventuella incidenter och status över pågående utredningar, vilken presenteras för NCC:s styrelse. Funktionen leds av koncernens Group Compliance Officer som rapporterar till chefsjuristen. För mer information, se den separata Hållbarhetsrapporten.
NCC:s arbete med compliance-relaterade frågor sker via NCC Group Compliance Officer tillsammans med utvalda representanter inom varje affärsområde och koncernstaber.
Vd är ytterst ansvarig för NCC:s hållbarhetsarbete. Koncernledningen ansvarar för att sätta och följa upp koncernens hållbarhetsmål. Det operativa hållbarhetsarbetet bedrivs i NCC:s affärsområden. Affärsområdena ansvarar för att sätta upp strategier och aktiviteter för att nå målen. Arbetet koordineras av affärsområdenas hållbarhetschefer. Samverkan sker mellan affärsområdena men också genom andra funktioner i organisationen, exempelvis inköps- och HR-funktioner. Group Sustainability Reporting & Control ansvarar för rapportering, datainsamling och att säkerställa data för kommande krav. NCC:s arbete med compliance-relaterade frågor sker via NCC Group Compliance officer.
Årsstämma 2020 hölls på Norra Latin i Stockholm den 1 april 2020. 189 aktieägare var representerade, personligen eller genom fullmakt, vilket motsvarade 56,4 procent av aktiekapitalet och 69,4 procent av det totala antalet röster. Protokoll från årsstämman finns på www.ncc.se. Vid årsstämman 2020 beslutades bland annat följande: Ingen utdelning lämnas och till årsstämmans förfogande stående vinstmedel i moderbolaget balanseras i ny räkning.
Ny styrelseordförande valdes. Arvode till styrelsen och dess utskott beslutades utgå med totalt 4 650 000 SEK.
Riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning antogs. Vidare beslutades att införa ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (LTI 2020) för ledande befattningshavare och nyckelpersoner.
För att täcka åtaganden enligt LTI 2020 bemyndigade årsstämman styrelsen att, intill nästa årsstämma, få återköpa högst 867 487 B-aktier samt överlåta högst 300 000 B-aktier till deltagarna i LTI 2020.
Överlåtelse ska även kunna ske av högst 500 000 B-aktier på Nasdaq Stockholm för att täcka kostnader, i huvudsak för utdelningskompensation, sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, med anledning av utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2018, LTI 2019 samt LTI 2020).
Resultat- och balansräkningar för 2019 fastställdes och ansvarsfrihet beviljades för styrelsen och den verkställande direktören.
En extra bolagsstämma hölls digitalt den 12 november 2020, genom poströstning, enligt 22 § lagen (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor. Vid den extra bolagsstämman beslutades om utdelning för verksamhetsåret 2019 till aktieägarna om 2,50 SEK per aktie. Dessutom beslutades om en ändring i bolagsordningen, vilken möjliggör för bolaget att genomföra bolagsstämmor genom poströstning och/eller fullmaktsinsamling.
Styrelsen hade under år 2020 sju ordinarie möten, fyra extra möten samt ett konstituerande möte i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, fastställande och uppföljning av verksamhetsmål, affärsplaner, bokslut, större investeringar och försäljningar samt andra beslut som ska behandlas av styrelsen. Under 2020 gjorde styrelsen löpande uppföljningar med anledning av coronaviruset, vilket resulterade i ett förslag om indragen utdelning inför årsstämman. Efter ytterligare bedömningar föreslogs en utdelning inför den extra bolagsstämman. På grund av coronaviruset genomförde styrelsen inte arbetsplatsbesök i samma utsträckning som tidigare år. Andra ledande befattningshavare i NCC har utöver vd och ekonomi- och finansdirektör deltagit vid möten som föredragande och chefsjuristen har varit sekreterare.
Revisionsutskottet ska inom ramen för styrelsearbetet bl.a. övervaka bolagets finansiella rapportering och bereda frågor rörande bolagets finansiella rapportering och revision, se sid. 103 punkt 5, Uppföljning. Utskottet har hållit sju möten 2020 där samtliga ledamöter var närvarande.
Styrelsens projektutskott medverkar i beredning, analys och beslut avseende anbud inom entreprenadverksamheten vid projekt över 1,5
Mdr SEK. Utskottet har under 2020 behandlat fem projekt och hållit fem möten där samtliga ledamöter varit närvarande.
Styrelsens utvärdering av sitt arbete har genomförts genom att samtliga styrelseledamöter ombetts att anonymt besvara en enkät. Resultatet har sedan sammanställts och diskuterats i styrelsen. Underlaget har även redovisats för valberedningen.
Bolaget innehar 764 267 aktier av serie B för att täcka åtaganden enligt de pågående långsiktiga incitamentsprogrammen. Under 2020 har 0 aktier sålts för att täcka kostnader, 0 aktier överförts till deltagarna i LTI 2017 och 234 000 aktier återköpts.
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen inrätta ett ersättningsutskott med uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Om styrelsen, som i NCC:s fall, finner det mer ändamålsenligt, kan hela styrelsen fullgöra ersättningsutskottets uppgifter. Riktlinjer för lön och annan ersättning till koncernledningen beslutas av årsstämman. Vd:s ersättning föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Övriga ledande befattningshavares ersättningar föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande. Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning samt pension och övriga förmåner.
Årsstämman 2020 beslutade om ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (LTI 2020) omfattande vd, bolagsledning samt ytterligare ca 172 befattningshavare inom koncernen. LTI 2020 är ett treårigt program som ger deltagarna rätt till B-aktier givet att vissa prestationsmål nåtts vid programmets slut, det vill säga vid utgången av 2022. Kortfristig rörlig ersättning beslutas av styrelsen. De rörliga ersättningar som kan utgå till vd och andra ledande befattningshavare är kopplade till förutbestämda och mätbara kriterier, vilka utformats i syfte att även främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Därtill tillämpas tydliga gränser för det maximala utfallet av rörliga ersättningar. Styrelsen följer upp och utvärderar tillämpningen av ersättningsprogrammet avseende ledande befattningshavare inom bolaget. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som utöver vd utgör koncernledningen. En specifikation över löner och andra ersättningar avseende styrelse, vd och ledande befattningshavare finns i not 5, sid. 37–40.
Till ledamöter i valberedningen omvaldes vid årsstämman den 1 april 2020 Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande Nordstjernan AB), Anders Oscarsson (aktiechef AMF/AMF Fonder), och Simon Blecher (fondförvaltare Carnegie Fonder) samt invaldes Mats Gustafsson (förvaltare och ägaransvarig vid Lannebo Fonder) med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Anders Oscarsson ersattes, efter önskemål från AMF & AMF Fonder, senare av Peter Guve (förvaltare AMF Fonder). Styrelsens ordförande Alf Göransson är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt. Ersättning har ej utgått till valberedningens ledamöter. Den mångfaldspolicy som valberedningen tillämpar följer artikel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning.
Valberedningens förslag till årsstämman 2021 finns på ncc.se.
Utöver stående punkter som investeringar och försäljningar inom NCC Property Development samt Finans

Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering, i samband med den finansiella rapporteringen, samt vid upprättande av bolagets koncernredovisning. Dessa uppgifter lämnas i detta avsnitt.

NCC genomför metodiskt riskbedömning och riskhantering, som ett led i det interna kontrollarbetet, för att säkerställa att de risker som NCC är utsatt för och som kan påverka den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen, hanteras inom bolagets fastställda processer.
Väsentliga risker som beaktas är bland annat marknadsrisker och operativa risker, samt övriga risker för fel i den finansiella rapporteringen. Vad gäller de senare sker en systematisk och dokumenterad uppdatering en gång per år. Väsentliga risker innefattar främst fel i den successiva vinstavräkningen, samt poster som baseras på uppskattningar och bedömningar, till exempel värderingar av exploateringsmark och pågående utvecklingsprojekt, goodwill och avsättningar.
I NCC följs risker upp på flera olika sätt, bland annat genom:
Hanteringen av finansiella riskpositioner såsom ränte-, kredit-, likviditets-, valuta- och refinansieringsrisker görs inom specialistfunktionen Group Treasury. NCC:s Group Treasury Policy innebär att Group Treasury alltid ska konsulteras och där Group Treasury bedömer det lämpligt, handlägga finansiella ärenden. Risker som också kan påverka rapportering är brott mot NCC:s uppförandekod och brister i försäkringsskydd. Dessa risker följs upp av funktionen Compliance och NCC Försäkring.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen och över den finansiella rapporteringen. En god kontrollmiljö kännetecknas av att företaget har upprättat och efterlever fastställda policys, direktiv, riktlinjer, kontrollramverk, manualer och arbetsbeskrivningar. Dessa ska vara dokumenterade och finnas tillgängliga. I NCC betyder det att styrelsen årligen fastställer en arbetsordning för styrelsens arbete med en instruktion för vd. Verkställande direktören ansvarar enligt instruktionen för att arbetet med den interna kontrollen bidrar till en effektiv kontrollmiljö.
NCC-koncernen är en internationell organisation som styr och bedriver sin verksamhet i en nordisk operationell struktur. Den operativa ledningen i koncernen baseras på ett koncerndirektiv om delegering av behörigheter och intern styrning som styrelsen årligen fastställer. Direktivet anger vilka ärenden som kräver styrelsens godkännande. Detta återspeglas i sin tur i affärsområdenas motsvarande direktiv och attestregler. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av det som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policys, direktiv, riktlinjer, kontrollramverk, instruktioner och övriga manualer. NCC-koncernens legala styrning sker utifrån en enhetlig bolagsstruktur med dotterbolag i varje land.
NCC:s hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer för affärsområdena, Shared Service Centers (SSC) och centrala funktioner.
Kontrollaktiviteterna ska säkerställa såväl effektivitet i koncernens processer, som en god hantering av identifierade risker. För affärsverksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruktur som satts upp. Den fokuserar på viktiga steg i affärsverksamheten som investeringsbeslut, anbudsprövning och starttillstånd. NCC lägger stor vikt vid uppföljning av projekt.
Det är ett starkt fokus på att affärstransaktioner som inkluderas i den finansiella rapporteringen är korrekta.
NCC har sedan ett antal år ett antal SSC-enheter, dels NCC Business Services (NBS), vilken hanterar merparten av den nordiska verksamhetens ekonomiska transaktioner, dels Human Resources Services (HRS) vilken hanterar NCC:s löneadministration för de nordiska länderna. Vidare finns Development & Operations Services (DOS), vilka har ett centralt ansvar för de gemensamma IT-systemen inom NCC.
Funktionerna har som krav att deras processer ska ha kontrollaktiviteter som hanterar identifierade risker på ett för NCC effektivt sätt i förhållande till nedlagd kostnad. Enheterna utvecklar sina processer med hjälp av så kallade kontrollmatriser. En kontrollmatris knyter ihop risk och kontroll samt säkerställer att kontrollen är dokumenterad och att bevis finns på att kontroll har ägt rum.
Information och kommunikation av interna policies, direktiv, riktlinjer, manualer och koder som gäller den finansiella rapporteringen återfinns på NCC:s intranät (MyNCC).
Informationen innehåller vidare metodik, instruktioner och stödjande dokument i form av checklistor och övergripande tidplaner. Det är ett levande regelverk, som regelbundet uppdateras med till exempel nya regelverk avseende IFRS och Nasdaq Stockholm. Det är ekonomioch finansdirektören i NCC som är huvudansvarig. MyNCC innehåller bland annat:
All finansiell rapportering ska följa ovanstående regelverk.
Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemensamt rapporteringssystem, dels med skriftliga kommentarer enligt särskilt fastställda mallar. Regelbundna utbildningsprogram och konferenser hålls för ledning och ekonomipersonal avseende gemensamma principer och ramverk rörande krav som ställs på den interna kontrollen.
Avrapportering av statusen av den interna kontrollen sker årligen vid styrelsemöte i NCC AB. Avrapportering sker även på affärsområdesnivå. Ansvarig för att information och kommunikation av den interna kontrollen är upprättad och effektiv är NCCs ekonomi- och finansdirektör.
Uppföljning för att säkerställa effektiviteten och kvaliteten på den interna kontrollen inom NCC sker på olika sätt. NCC har utvecklat ett system (ramverk) för dokumenterad självutvärdering av intern kontroll. Självutvärderingen genomförs regelbundet för NCC:s affärsområden, staber och koncernkontor och är en del av underlaget för styrelsens bedömning av den interna kontrollen.
Verksamhetssystem, som är affärsområdenas ledningssystem, utvärderas genom affärsområdenas verksamhetsrevisioner, där även eventuella brister åtgärdas. Den interna kontrollen följs via affärsområdesmöten i de olika affärsområdena och där punktinsatser anses behövas utnyttjas ekonomi- och controllerorganisationen eller externa konsulter med rätt kompetens för uppgiften.
NCC har en oberoende internrevisionsfunktion. Funktionen leds av chefen för internrevision och är ansvarig för att tillhandahålla
oberoende och objektiv försäkran och utvärdering av riskhantering och interna kontrollprocesser. Funktionens arbete är planerat i samråd med revisionsutskottet och rapporteringen sker till styrelsen genom revisionsutskottet.
Vid revisionsutskottets möten 2020 har PwC deltagit vid samtliga dessa. Revisionsutskottets uppdrag är bland annat att med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i Bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Styrelsen träffar den externa revisorn minst en gång per år. Därutöver har styrelsens ordförande direktkontakt med externa revisorn vid ett flertal tillfällen under året. Inför dessa möten har synpunkter från revisionen av affärsområden och dotterföretag föredragits på styrelsemöten i respektive affärsområde eller för respektive affärsområdesledning. De synpunkter som framkommer beaktas och följs upp i respektive enhet. NCC:s externa revisor har även översiktligt granskat bolagets niomånadersrapport.
För mer information om kontroll och styrning i NCC, se koncernens webbplats www.ncc.se. Där återfinns bland annat bolagsordning och Uppförandekod.
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN
Till bolagstämman i NCC AB, org.nr 556034-5174
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2020 på sidorna 98–107 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31§ andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Stockholm den 5 mars 2021 PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund Erik Bergh Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Född 1957. Internationell ekonom. Invald år: 2019 (ledamot), ordförande sedan 2020
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Loomis, Hexpol och AxFast, styrelseledamot i Sweco, Attendo, Melker Schörling AB och Sandberg Development Group.
Tidigare erfarenheter bland annat: Koncernchef för Securitas, koncernchef för NCC och koncernchef för Svedala Industri.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja Oberoende gentemot större aktieägare: Ja Närvaro, styrelsemöten: 12 (12)
Total ersättning: 1 061 TSEK Aktieinnehav i NCC AB*: 4 000 B-aktier

Geir Magne Aarstad Styrelseledamot Ledamot i projektutskottet Född 1960. Civ.ing. Invald år: 2017 Övriga uppdrag: Styrelseordförande och partner i GRAA AS. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd för AL Rahhi Contracting Company Ltd (Saudiarabien), vd i Skanska Norge och regionchef i Skanska Norge.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja Oberoende gentemot större aktieägare: Ja Närvaro, styrelsemöten: 12 (12) Total ersättning: 600 TSEK Aktieinnehav i NCC AB*: 5 200 B-aktier genom privat bolag

Viveca Ax:son Johnson Styrelseledamot Född 1963.
Invald år: 2014 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Nordstjernan AB, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Ledamot i Bonava AB, Rosti Group AB, FPG Media AB samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. Tidigare erfarenheter bland annat: Vice ordförande Nordstjernan, ordförande samt olika positioner inom Nordstjernankoncernen. Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja Oberoende gentemot större aktieägare: Nej Närvaro, styrelsemöten: 12 (12) Total ersättning: 500 TSEK Aktieinnehav i NCC AB*: 64 000
(inkl. närstående) samt 25 000 A-aktier och 41 000 B-aktier genom privat bolag

Född 1970. Civ.ek. Invald år: 2020 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i och grundare av Alma Property Partners. Styrelseledamot i Atrium Ljungberg AB och Akka Egendom AB. Tidigare erfarenheter bland annat: Partner och vd för Sveafastigheter AB, partner och chef för Corporate Finance och analys på Leimdörfer. Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja Oberoende gentemot större aktieägare: Ja Närvaro, styrelsemöten: 8 (12) (invald vid årsstämman 1 april 2020) Total ersättning: 363 TSEK Aktieinnehav i NCC AB*: 40 000 B-aktier

Mats Jönsson Styrelseledamot Ledamot i revisionsutskottet
Född 1957. Civ.ing.
Invald år: 2017
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Tengbomgruppen och Lekolar samt styrelseledamot i Bonava, Coor och Assemblin.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncernchef för Coor Service Management, affärsenhetschef i Skanska Services och divisionschef i Skanska Sverige. Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja Oberoende gentemot större aktieägare: Ja Närvaro, styrelsemöten: 12 (12) Total ersättning: 625 TSEK Aktieinnehav i NCC AB*: 20 000 B-aktier

Angela Langemar Olsson Styrelseledamot Ordförande i revisionsutskottet
Född 1970. Civ.ek. Investment Director, Nordstjernan AB. Invald år: 2018
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Sunparadise Group AG. Styrelseledamot i Bonava AB samt Sticklinge Udde AB.
Tidigare erfarenheter, bland annat: CFO, Nordstjernan AB, koncerncontroller, Hufvudstaden AB och Assistant Controller, Swedish Match AB. Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja Oberoende gentemot större aktieägare: Nej Närvaro, styrelsemöten: 12 (12) Total ersättning: 661 TSEK Aktieinnehav i NCC AB*: 5 700 B-aktier

Birgit Nørgaard Styrelseledamot Ledamot i revisionsutskottet Född 1958. Civ.ek. och MBA Invald år: 2017
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i NRSL Holding A/S, NO Invest A/S och Norisol A/S, vice styrelseordförande i NNE A/S, Danska Statens IT Råd och Dansk Vækstkapital I. Styrelseledamot i DSV A/S, WSP Global Inc., RGS Nordic A/S, ABP och Dansk Vækstkapital II. Tidigare erfarenheteter bland annat: Koncernchef i Carl Bro A/S, COO i Grontmij NV samt CFO i Danisco Distillers A/S. Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja Oberoende gentemot större aktieägare: Ja Närvaro, styrelsemöten: 12 (12) Total ersättning: 591 TSEK Aktieinnehav i NCC AB*: 3 000
B-aktier

Karl G. Sivertsson Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Född 1961. Snickare och kranförare. Invald år: 2009 Anställd i NCC sedan 1981. Facklig förtroendevald i NCC.
Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Byggnads region Mellannorrland samt suppleant i Byggnads förbundsstyrelse.
Aktieinnehav i NCC AB*: 200 B-aktier

Karl-Johan Andersson Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Född 1964. Beläggningsarbetare. Invald år: 2011 Anställd i NCC sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för SEKO. Övriga uppdrag: Ordförande klubb SEKO Väg och Ban Skåne. Ordförande i SEKO förhandlingsorganisation NCC. Aktieinnehav i NCC AB*: 0

Harald Stjernström Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Född 1962. Projektchef inom NCC Building, avd Hus Stockholm. Invald år: 2018 Anställd i NCC sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Ledarna. Aktieinnehav i NCC AB*: 0

Bengt Göransson Suppleant Arbetstagarrepresentant Född 1959. Installationsledare. Invald år: 2017 Anställd i NCC sedan 2013. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Unionen. Aktieinnehav i NCC AB*: 0

Mats Johansson Suppleant Arbetstagarrepresentant Född 1955. Byggnadssnickare. Invald år: 2011 Anställd i NCC sedan 1977. Facklig förtroendevald i NCC samt handläggare, arbetsmiljö. Arbetstagarrepresentant från Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i AB Ronneby Industrifastigheter samt vice ordförande Byggnads region Småland/Blekinge. Aktieinnehav i NCC AB*: 510 B-aktier Revisorer – PricewaterhouseCoopers AB Ann-Christine Hägglund Huvudansvarig revisor. Född 1966.
Övriga väsentliga uppdrag: Huvudansvarig revisor i JM, Scandi Standard och Business Sweden.
Auktoriserad revisor. Född 1979. Övriga väsentliga uppdrag: Medpåskrivande revisor i Cloetta AB och Radisson Hospitality AB.
Ann-Marie Hedbeck Född 1972. Jur.kand. Chefsjurist i NCC AB sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: Chefsjurist i NCC Infrastructure och chefsjurist i Skanska AB. Anställd i NCC sedan 2017. Aktieinnehav i NCC AB: 0

Född 1965. Civ.ing. och MBA. Vd och koncernchef sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2018 samt 1991–2012.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd Sweco, chef NCC Construction Sweden och regionchef NCC Construction Väst.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alimak Group AB.
Aktieinnehav i NCC AB*: 59 570 B-aktier och 299 128 köpoptioner B-aktier

Joachim Holmberg Chef för affärsområde NCC Property Development Född 1971. Civ.ing. Chef NCC Property Development sedan 2019. Anställd i NCC sedan 2019. Tidigare erfarenheter bland annat: Chef Skanska Sveriges kommersiella projektutveckling, affärsutvecklingschef Skanska Sveriges kommersiella projektutveckling, distriktschef Skanska Sverige, projektchef Skanska Sverige. Aktieinnehav i NCC AB*: 3 000 B-aktier

Anställd i NCC sedan 2018 samt 1997–2000 och 2006–2017. Tidigare erfarenheter bland annat:
Chef för Development and Operations Services (DOS) inom NCC, vd för Nobelhuset AB. Dessförinnan bland annat vice divisionschef NCC Building, chef för marknad och affärsutveckling på NCC Construction Sverige samt ett antal roller inom entreprenad och produktion. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Aros Bostadsutveckling samt styrelseledamot i Svensk byggtjänst. Aktieinnehav i NCC AB*: 3 000 B-aktier

Född 1975. Civ.ing. Chef NCC Building Sweden från 2018. Anställd i NCC sedan 2014 samt 2005–2011.
Tidigare erfarenheter bland annat: Chef division NCC Building Sverige, vice vd NCC Construction Sverige, chef Projektutveckling Fastighets AB L E Lundberg och vd Byggnads AB L E Lundberg samt affärschef NCC Construction Sverige. Aktieinnehav i NCC AB*: 2 000 B-aktier och 6 311 köpoptioner B-aktier

Susanne Lithander Ekonomi- och finansdirektör samt chef för Development & Operations Services (DOS)
Född 1961. Civ.ek. Ekonomi- och finansdirektör från 2018. Anställd i NCC sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: CFO på Billerud Korsnäs, vd för Mercuri International samt flertal positioner inom Ericsson. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Svedbergs. Aktieinnehav i NCC AB*: 1 935
B-aktier

Catarina Molén-Runnäs Chef för affärsområde NCC Building Nordics
Född 1966. Civ.ing. Chef NCC Building Nordics sedan 2020.
Anställd i NCC sedan 2020. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd Nordic Property Management och CPO Nordic Choice Hotels. Projektoch fastighetsutveckling i Norden och Tyskland under ett flertal år samt en bakgrund från NCC 1988–1999. Aktieinnehav i NCC AB*: 0

Född 1961. Civ.ing. Chef NCC Infrastructure från 2018. Anställd i NCC sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: 20 års erfarenhet från olika chefspositioner inom Skanska, bl a som vice vd Skanska Sverige och ansvarig för väg- och anläggningsverksamheten samt vd för Skanska i Finland. Ytterligare tio års erfarenhet som arbetschef, projekt- och arbetsledare. Aktieinnehav i NCC AB*: 14 957 köpoptioner B-aktier
Koncerrnledningen består från den 1 januari 2021 även av:

Maria Grimberg Kommunikationsdirektör Född 1969. Civ.ek. Kommunikationsdirektör i NCC AB sedan 2019. Anställd i NCC sedan 2019. Tidigare erfarenheter bland annat: Kommunikationskonsult och chef för JKL AB. Övriga uppdrag: Styrelseordförande Insamlingsstiftelsen Operation Smile Sverige. Aktieinnehav i NCC AB*: 2 000
B-aktier

Ann-Marie Hedbeck Chefsjurist Född 1972. Jur.kand. Chefsjurist NCC AB sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2017. Tidigare erfarenheter bland annat: Chefsjurist i NCC Infrastructure samt chefsjurist i Skanska AB. Aktieinnehav i NCC AB*: 0

Marie Reifeldt Personaldirektör Född 1963. Socionom Personaldirektör NCC AB sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2007. Tidigare erfarenheter bland annat: HR-chef för NCC Construction Sverige AB, HR-chef koncern Bravida, personaldirektör Teracom AB, personalchef Stokab AB och personalchef Stockholm Energi Elnät AB. Aktieinnehav i NCC AB*: 1 812 B-aktier
Jyri Salonen var affärsområdeschef för NCC Industry och medlem av koncernledningen t.o.m. 5 november 2020.
Harri Savolainen var inköpsdirektör och medlem av den utökade ledningsgruppen t.o.m. december 2020.
Klaus Kaae är tillförordnad inköpsdirektör från den 1 januari 2021.
NCC lämnar finansiell information för verksamhetsåret 2021 vid följande tillfällen:
| 30 mars | Årsstämma |
|---|---|
| 28 april | Delårsrapport januari–mars |
| 21 juli | Halvårsrapport januari–juni |
| 2 november | Delårsrapport januari–september |
| 2 februari 2022 | Bokslutskommuniké 2021 |
NCC:s delårsrapporter finns att hämta på NCC:s webbplats, www.ncc.se, där all information om NCC-koncernen finns samlad på svenska och engelska. På webbplatsen finns även ett arkiv med delårsrapporter sedan 2009 och årsredovisningar sedan 1996. NCC trycker och distribuerar inte delårsrapporter och årsredovisning.
Under fliken "Investor Relations" finns kursutveckling för NCC:s A- och B-aktie med uppdatering var 15:e minut varje handelsdag samt relevanta nyckeltal. På webbplatsen återfinns NCC:s pressmeddelanden.
Den som vill beställa finansiell information från NCC kan antingen använda beställningsformuläret på webbplatsen www.ncc.se, skicka e-post till [email protected], skriva till NCC AB, 170 80 Solna, eller ringa till NCC AB på telefon 08-585 510 00. Ansvarig för aktieägarfrågor och finansiell information för NCC-koncernen är Maria Grimberg, telefon 070-896 12 88, e-post: [email protected].
Årsstämma hålls den 30 mars 2021 genom poströstning, utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud och utomstående. För mer information angående anmälan om att genom poströstning delta i årsstämman, se kallelse till årsstämman.
Kallelse till årsstämman finns på NCC:s webbplats, www.ncc.se och var införd i Post- och Inrikes Tidningar den 26 februari 2021. Att kallelse skett annonserades i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
NCC AB, Org.nr 556034-5174, säte Solna. Adresser till bolagen i NCC-koncernen finns på www.ncc.se.
På NCC:s hemsida under fliken Investor Relations hittar du all finansiell information kring NCC-koncernen och det som rör dig som är aktieägare i NCC.
| Namn | NCC A | NCC B | Kapital | Röster |
|---|---|---|---|---|
| Nordstjernan | 10 000 000 | 8 251 759 | 16,83% | 48,03% |
| Carnegie Fonder | 6 515 000 | 6,01% | 2,89% | |
| AMF Pension & Fonder | 5 911 498 | 5,45% | 2,62% | |
| Lannebo Fonder | 5 285 939 | 4,87% | 2,35% | |
| Handelsbanken Fonder | 5 127 120 | 4,73% | 2,27% | |
| Livförsäkringsbolaget Skandia | 336 061 | 789 354 | 1,04% | 1,84% |
| ODIN Fonder | 4 075 200 | 3,76% | 1,81% | |
| Vanguard | 146 446 | 2 537 927 | 2,48% | 1,78% |
| Länsförsäkringar Fonder | 3 298 287 | 3,04% | 1,46% | |
| Norges Bank | 4 239 | 2 739 066 | 2,53% | 1,23% |
| Summa 10 största | 10 486 746 | 44 531 150 50,74% 66,28% | ||
| Övriga ägare | 2 508 570 | 50 909 356 | 49,26% | 33,72% |
* Per 31 dec 2020.

På vår prenumerationstjänst kan du prenumerera på den information du önskar få.
Kursinformation finns med 15 minuters fördröjning och du har även möjlighet att se totalavkastning (inklusive återinvesterade utdelningar) och jämföra NCC-aktiens utveckling med nordiska konkurrenter.
Här finns en lista över de analytiker som löpande följer NCC.
KONTAKTPERSON
Maria Grimberg Kommunikationsdirektör Tel: 070-896 12 88 E-post: [email protected]
Läs gärna vår digitala årsredovisning: https://annualreport.ncc.se/
Produktion: NCC och Narva.
Fotografer: Klas Andersson sid 8. Olavur Frederiksen sid 12. Carina Gran: omslag insida, omslag baksida. Jonathan Grevesen sid 14. Marit Hommedal sid 6. Joakim Kröger: omslag, sid 1, 3, 5, 9, 13, 31, 79, 104–107. Erik Mårtensson sid 1, 15. SARC Architects/Studio Lumart sid 16. White arkitekter: sid 7. Tryck: Åtta.45, Stockholm, 2021.


Att nyttja digital information genom projektets skeden ger möjlighet att ta datainformerade beslut och få ett effektivt samarbete med alla parter. Våghuset (se omslagets framsida) har satsat på VDC med bla. samprojektering, databashantering, hantera ärenden i produktion digitalt och spridit kompetens från VDC-Ledare till VDC-koordinatorer och vidare till projektets övriga roller. Ett samarbete som påverkar projektets resultat positivt.

NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden. Som expert på att driva komplexa byggprocesser bidrar NCC till byggande som har en positiv inverkan på kunderna och på samhällets utveckling i stort. Verksamheten omfattar kommersiell fastighetsutveckling, bygg- och infrastrukturprojekt samt produktion av asfalt och stenmaterial. 2020 omsatte NCC 54 miljarder SEK och hade 14 500 anställda.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.