Annual Report • Mar 11, 2021
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020
| Kort om Telia Company 4 | |
|---|---|
| 2020 i korthet6 | |
| Styrelseordförandes kommentar10 | |
| Koncernchefens kommentar12 | |
| Trender och strategi14 |
| Koncernutveckling 20 | |
|---|---|
| Utveckling per land 38 | |
| Hållbarhet 48 | |
| Risker och osäkerhetsfaktorer 80 |
| Bolagsstyrningsrapport 90 | |
|---|---|
| Styrelse 104 | |
| Koncernledning 106 |
| Koncernens totalresultatrapporter 108 | |
|---|---|
| Koncernens balansrapporter 109 | |
| Koncernens kassaflödesrapporter 110 | |
| Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital 111 | |
| Koncernens noter 112 | |
| Moderbolagets resultaträkningar197 | |
| Moderbolagets totalresultatrapporter198 | |
| Moderbolagets balansräkningar 199 | |
| Moderbolagets kassflödesanalyser 200 | |
| Förändringar i moderbolagets eget kapital 201 | |
| Moderbolagets noter 202 |
| Hållbarhetsnoter 226 | |
|---|---|
| -- | ---------------------- |
| Styrelsens och verkställande direktörens intygande243 | |
|---|---|
| Revisionsberättelse244 | |
| Revisors rapport över översiktlig granskning av | |
| hållbarhetsredovisningen 248 | |
| Fem år i sammandrag 249 | |
| Alternativa nyckeltal 251 | |
| Definitioner 255 | |
| Årsstämma 2021257 | |
Den reviderade årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar sidorna 20-225 och 243. Den granskade bolagsstyrningsrapporten omfattar sidorna 90-107.
Den av revisorerna översiktligt granskade hållbarhetsinformationen (vilken också utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten) omfattar sidorna 48-79 och 226-242.

Allison Kirkby, Vd och koncernchef
Vi sammanför företag, individer, familjer och samhällen via kommunikationstjänster, teknik, information och underderhållningstjänster. Vår verksamhet har en positiv påverkan på den sociala, ekonomiska och miljömässiga utvecklingen och banar väg för ett inkluderande samhälle där alla kan ta del av digitaliseringen. Vi hjälper människor att hålla kontakten även när det geografiska avståndet är stort. Genom att vara uppkopplade kan de upptäcka, skapa och dela. Detta är vår verksamhet. Vår passion. Allt vi gör handlar om "Reinventing better connected living". Våra värderingar – Dare, Care, Simplify guidar oss i hur vi ska leva upp till vårt syfte i vårt dagliga arbete.
Vi är Telia Company, knutpunkten i det digitala ekosystemet som gör det möjligt för människor, företag och samhällen att få tillgång till allt som är viktigt för dem, på deras villkor - dygnet runt, året om.
20 700 89,2

VI ERBJUDER

Telia Company har sina rötter i Sverige och Finland. Idag står vi stadigt i Norden och Baltikum. Alla våra mobilverksamheter i Eurasien är avyttrade, inklusive Moldcell i Moldavien som avyttrades under första kvartalet 2020. I oktober såldes alla våra aktier i Turkcell Holding.

| SVERIGE SVERIGE | FINLAND | NORGE | |
|---|---|---|---|
| #1 34% #1 49% #1 31% #2 19% |
#2 31% #3 25% #3 20% |
#2 33% #2 11% #2 12% #2 14% |
|
| Ägarandel1 : 100% |
Ägarandel1 : 100% |
Ägarandel1 : 100% |
| DANMARK | ESTLAND | LITAUEN | LETTLAND | TV OCH MEDIA |
|---|---|---|---|---|
| #3 18% #3 7% #5 3% #4 1% |
#1 50% #1 83% #1 51% #2 38% |
#2 29% #1 80% #1 52% #1 37% |
#1 46% |
|
| Ägarandel1 : 100% |
Ägarandel1 : 100% |
Ägarandel1 : 88,2% |
Ägarandel1 : 60,3% |
Ägarandel1 : 100% |
och är lika med konsoliderad andel.
1) Ägarandel definieras som direkt och indirekt ägande dvs effektivt ägande Telia Companys marknadsandelsprognoser är baserade på antal abonnemang.
Fast telefon Bredband TV # Marknadsposition % Marknadsandel Mobil
2020 har varit ett år som präglats av stora förändringar och tuffa utmaningar och då inte minst covid-19. Telia har genom hela pandemin visat motståndskraft, hållit verksamheterna igång och arbetsplatser i drift samt möjliggjort för människor att upprätthålla kontakten med sina nära och kära. Samtidigt har vi rekryterat en ny vd, genomfört flera avyttringar, inlett strategiska 5G-partnerskap, gjort betydande förändringar i koncernledningen samt påbörjat arbetet med att förnya Telias syfte och strategi.

TJÄNSTEINTÄKTER JUSTERAD EBITDA OP. FRITT KASSAFLÖDE UTDELNING



s
Föreslagen utdelning per aktie, SEK (2,45)
NETTOOMSÄTTNING


FLER VIKTIGA HÄNDELSER 2020
2020 I KORTHET

2020
Som första nordiska telekombolag emitterade vi i februari en grön hybridobligation om 500 MEUR som följdes av en 750 MSEK grön senior obligation i juni. Likviden användes primärt till att finansiera mer energieffektiva nät, framförallt genom att byta ut koppar till mer energieffektiv fiber.

FÖRSÄLJNINGEN AV MOLDCELL AVSLUTAD
I maj tillträde Allison Kirkby som vd och koncernchef för Telia Company. Allison har en gedigen erfarenhet från ett flertal positioner inom telekombranschen, senast som vd och koncernchef för TDC Group. Vi genomförde ett flertal förändringar i koncernledningen. Markus Messerer utsågs till SVP och chef för Strategy & Commercial Office och Telia Global, Rachel Samrén som SVP och Chief External Affairs, Governance & Trust Officer, Heli Partanen som SVP och vd för Telia Finland och Dan Strömberg som SVP och chef för LED. Per Christian Mørland utsågs till SVP och ekonomi- och finansdirektör och Rainer Deutschmann som SVP och Group Chief Operating Officer. Den 1 januari 2021 började Per Carleö som SVP och Varumärkeschef.
FÖRSTA STÖRRE 5G-NÄTVERKET TAS I DRIFT I STOCKHOLM

I dessa utmanande tider är det vår högsta prioritet att hjälpa samhället hantera de följdverkningar som följer i spåren av covid-19-pandemin. Alla inom Telia har under året arbetat oförtröttligt med att hålla människor och företag i Norden och Baltikum uppkopplade, informerade och underhållna. Pandemin har satt fokus på det digitala utanförskapet och då särskilt bland äldre med låg kännedom om ny
teknik liksom bland de som på grund av en ojämlik kunskapsnivå saknar uppkoppling eller teknisk utrustning. Telia möter detta genom programmet "Mer digital" som stöttar kommunerna i deras arbete att bygga digital kompetens. Under pandemin har vi också tagit fram ett liknande program riktat mot små och medelstora företag, "Bli digital", för att stötta dem i deras digitaliseringsresor.
Vi tillkännagav vår försäljning av Telia Carrier till Polhem Infra för 9 450, MSEK, en värdefull hävstång för aktieägarna tack vare Telia Carriers långvariga kundrelationer och digitala infrastruktur. Tillsammans med avyttringen av Turkcell Holding och av Moldcell, ger försäljningen oss större möjlighet att strategiskt och operativt koncentrera oss på Norden och Baltikum.

Som ett led i vårt åtagande om noll CO2-utsläpp till 2030 antog vi vetenskapligt baserade mål (Science Based Targets) som ska uppnås till 2025. Målen täcker hela värdekedjan med fokus på leverantörskedjan eftersom vår utvärdering visar att just leverantörskedjan genererar 86 procent av utsläppen, att jämföra med sex procent från den egna verksamheten.


Den extra bolagsstämman beslutade om en extra utdelning till aktieägarna om 0,65 kronor per aktie.

De strategiska partnerskapen med Nokia och Ericsson som ingicks under året innebär att tre av regionens pionjärer inom trådlöst nu kan erbjuda tio miljoner kunder i Sverige, Finland och Estland högkvalitativa nät med 5G- och 4G-teknologi som bas. Telias nät har under den pågående pandemin haft en viktig roll för människors liv och levebröd eftersom de är grundläggande för den digitala ekonomin där innovation, hållbarhet och säkerhet är själva kärnan.
2020 var mitt första helår som styrelseordförande i Telia Company (Telia) – och vilket händelserikt år det har varit! Knappt hade året börjat innan covid-19 drabbade världen och Telias marknader. Som styrelseordförande är jag stolt över hur väl Telia har lyckats hantera de utmaningar pandemin har fört med sig. Våra solida nät har visat sig viktigare än någonsin. De har gjort det möjligt för människor att arbeta effektivt från hemmet och att hålla kontakten på säkert avstånd med vänner, kollegor, nära och kära.
I maj hade jag glädjen att välkomna Telias nya vd Allison Kirkby. Under året fick hon sällskap av ytterligare medlemmar i ledningsgruppen och styrelsen har med stort intresse stöttat Allison och hennes team i arbetet med att lägga grunden för det vi kallar ett Bättre Telia – ett Telia som har en genuin förståelse för sina kunder och ger dem den bästa tänkbara digitala upplevelsen. Att sätta kunden i centrum har alltid varit en av mina ledstjärnor, liksom enkelhet, snabbt verkställande och att leverera ökat aktieägarvärde.
Telia står inför enorma möjligheter. Som den marknadsledande operatören i Norden och Baltikum är vi ytterst välpositionerade att ta ledningen även inom den snabba teknologiska utveckling som sker inom 5G, fiber och digitalisering, samtidigt som vi gynnas av betydande trender såsom kundernas ökande efterfrågan på mer konvergerade och molnbaserade lösningar.
Våra främsta styrkor är storleken och värdet på vår kundbas, både inom konsument- och företagssegmentet, och den ledande kvaliteten på våra mobilnät, vår uppkoppling och våra underhållningserbjudanden. Vi ska förbättra upplevelsen av att vara uppkopplad ytterligare, oberoende av plattform eller
teknologi. Jag vill att vi – och jag säger vi eftersom vi ska göra det tillsammans – bygger vidare på dessa styrkor för att ge våra kunder ännu bättre service och upplevelser, öka våra intäkter och skapa uthållig lönsamhet.
För att lyckas med detta krävs ett nytt arbetssätt. Här kommer alla Telias medarbetare att involveras, från styrelserummet till våra butiker och allt däremellan. Vårt nya syfte, Reinvent better connected living, kommer att vägleda oss tillsammans med en uppdaterad strategi och ett program som ska omvandla Telia till ett mer digitalt, snabbare, bättre och mer kostnadseffektivt företag. Och framför allt kundcentrerat.
Kunderna kräver mer än att vi levererar uppkoppling och digitala upplevelser i världsklass. De vill att vi gör det på ett hållbart sätt. Därför är jag glad att vi i allt större utsträckning har integrerat våra hållbarhetsambitioner i vår strategi och därmed framtidssäkrat företaget, samtidigt som vi erbjuder hållbara lösningar även till våra kunder. Att använda våra teknologier för att leverera hållbara lösningar gynnar samhället i stort och gör det möjligt för Telia att attrahera ännu fler talanger.
"Jag är stolt över hur väl Telia har lyckats hantera de utmaningar pandemin har fört med sig. Våra solida nät har visat sig viktigare än någonsin. De har gjort det möjligt för människor att arbeta effektivt från hemmet och att hålla kontakten på säkert avstånd med vänner, kollegor, nära och kära."

Under pandemin har tilliten till vår uppkoppling hamnat särskilt i fokus och styrelsen har lagt tid på vikten av kritisk nationell infrastruktur och på vårt ansvar gentemot regeringar och samhällen för att säkerställa att våra nät är säkra och tillförlitliga.
En attraktiv ersättning till aktieägarna kommer att vara avgörande framöver. Trots utmaningarna under 2020 lyckades styrelsen återställa den utdelning om 2,45 kronor per aktie som vi ursprungligen föreslog genom att betala en extra utdelning om 0,65 kronor per aktie, vilken godkändes av den extra bolagsstämman i december. Under de kommande åren kommer vi att öka investeringarna för att förbättra kundernas upplevelse, utveckla våra ledande tillgångar inom uppkoppling och säkerställa en uthållig ökning av vårt operationella fria kassaflöde. Det kommer i sin tur att möjliggöra god avkastning till våra aktieägare samtidigt som vi bibehåller en robust kapitalstruktur. Styrelsen har därför föreslagit en uppdaterad utdelningspolicy som innebär att Telia ska dela ut minst 2,00 kronor per aktie med en stark ambition om en låg till medelhög ensiffrig procentuell tillväxt av utdelningen.
Till sist vill styrelsen och jag själv tacka våra aktieägare för att vi har fått förtroendet att leda bolaget under ett exceptionellt år. Jag vill också tacka vår vd och koncernchef Allison Kirkby och alla Telias medarbetare för deras hårda arbete.
Nu är det dags att spänna fast oss inför vår kommande resa – att hantera utmaningarna och utnyttja de enorma möjligheterna – för att skapa ett Bättre Telia. Jag ser fram emot det!
Stockholm 10 mars 2021
KONCERNCHEFENS KOMMENTAR
2020 var mitt första år på Telia, om än inte ett helt år då jag började i maj. Det har varit åtta mycket händelserika och utmanande månader och den största utmaningen var förstås covid-19-pandemin. Hälsan och välbefinnandet för våra kollegor, kunder och partner var och förblir vår främsta prioritet. Trots omständigheterna kunde vi leverera den nödvändiga uppkopplingen med endast mindre störningar. Vi lyckades hålla igång verksamheten och våra arbetsplatser, och gjorde det möjligt för människor att hålla kontakt med sina nära och kära. Telias tjänster, såsom Crowd Insights, bidrog också med information till myndigheter och länder som hjälpt dem att bekämpa pandemin – ett tydligt exempel på hur vår teknik kan nyttjas för allmänhetens bästa.
När jag kom till företaget i maj insåg jag direkt vilka enorma möjligheter en marknadsledande operatör som Telia Company har – som att dra nytta av den snabba teknologiska utvecklingen inom 5G, fiber och digitalisering, och av betydande trender som en ökande efterfrågan på OTT-tjänster och på konvergerade och molnbaserade lösningar. Jag definierade fem områden som Telia ska fokusera på: uppkoppling, konvergens, kundupplevelse, kostnadskontroll och kapitalallokering, och under året gjorde vi framsteg inom samtliga områden.
Vårt nätverksledarskap i Sverige bekräftades genom Umlaut/ P3s undersökning som fastslog, för fjärde året i rad, att Telia har landets bästa nät. Tack vare att vi säkrade det största blocket av 5G-spektrum i den attraktivaste delen av det tillgängliga svenska frekvensbandet kan vi fortsätta stärka och bygga vidare på vår marknadsledande ställning. I Finland täcker vi nu 40 procent av befolkningen med 5G och ser en viktig positiv effekt på den genomsnittliga intäkten per 5G-abonnemang. Vi har även gjort stora framsteg i Norge, både vad gäller 5G-täckning och uppgraderingen av vårt kabelnät.
För att erbjuda våra kunder nätupplevelser i världsklass över 5G, och stärka vår kärnverksamhet ingick vi viktiga partnerskap med Ericsson och Nokia och kopplar därmed samman tre av regionens trådlösa pionjärer. Jag är övertygad om att våra investeringar i 5G kommer att leda till en ny våg av innovationer i Norden och Baltikum.
Konvergens har visat sig öka kundernas lojalitet och livstidsvärde och det har varit den strategiska logiken bakom förvärven av Bonniers Tv- och media-enhet, GET och andra mindre IKT-förvärv vi gjort de senaste åren. Under 2020 fortsatte vi att utöka antalet konvergerade kunder på våra marknader. I Sverige uppgår de nu till totalt 309 000. I Baltikum har vi sett en liknande trend och där kombinerar vi vårt nätverksledarskap med Tv inom konsumentsegmentet och med IKT i företagssegmentet. Och i Norge har vi, efter
att ha slagit ihop GET-varumärket med Telias i september, ett helt konvergerat erbjudande och vågar nu utmana den dominerande operatören. Telias anseende har ökat markant sedan sammanslagningen av de båda varumärkena.
Under året utmanade vi oss själva och vidtog åtgärder för att minska vår kostnadsbas för att motverka effekterna av covid-19 som inneburit minskad roaming, direktsänd sport och lägre reklamintäkter. Sammantaget gjorde vi ett bra arbete men en hel del återstår. Vi har därför tagit fram en ambitiös plan som ska göra oss till en mer flexibel, slimmad och effektivare operatör de närmaste åren – en plan som vi presenterade i detalj vid vår digitala investerarinformation i slutet av januari.
När det gäller kapitalallokering har vi genomfört de strukturförändringar som krävs för att etablera Telia som en fokuserad nordisk och baltisk operatör då vi avyttrat vårt innehav i Turkcell Holding till det statligt ägda Turkey Wealth Fund för 530 MUSD. Transaktionen innebär att Telia helt avvecklar sitt engagemang i Turkiet, samt ett fullständigt och globalt avslut på de ägardispyter och tvister som kopplats till Turkcell och Turkcell Holding. I oktober nådde vi också en överenskommelse med Polhem Infra om försäljning av vår internationella carrier-verksamhet, Telia Carrier för 9 450 MSEK på skuldfri bas. Affären väntas slutföras under första halvåret 2021.
Trots att covid-19 hade en betydande påverkan på våra intäkter under året, främst inom Tv- och media-enheten, visade sig den traditionella telekomverksamheten motståndskraftig. Efter en tuff inledning lyckades vi åstadkomma ett starkt operationellt fritt kassaflöde för helåret, som överträffade den prognos vi lämnade i början av året. Det visar att Telia har en solid och uthållig tillgångsbas och att verksamheten leds av ett engagerat team som lever upp till våra åtaganden gentemot våra kunder, ägare och samhället även i en exceptionell tid som den vi nu upplever.
Vår ambition är dock att vara mer än motståndskraftig i en snabbt föränderlig miljö. Uppkoppling har blivit en del av vår
"i början av 2021 lanserade vi en förnyad strategi som syftar till att skapa "ett bättre telia" som ska bli bättre för våra kunder och de behov som uppstår av att vi lever i en ständigt mer uppkopplad värld."

livsnerv. Det framgår tydligt av att trafiken i våra nät fördubblas vartannat år. Och vår förflyttning till media, underhållning och IKT gör Telia väl positionerat för att erbjuda ett mer komplett, konvergerat utbud av digitala tjänster till den starkt digitaliserade befolkningen i Norden och Baltikum.
Det är bakgrunden till att vi i början av 2021 lanserade en förnyad strategi som syftar till att skapa "ett Bättre Telia" som ska bli bättre för våra kunder och de behov som uppstår av att vi lever i en ständigt mer uppkopplad värld. Vårt nya syfte, Reinvent better connected living, kommer att vägleda oss i det arbetet. Vi ska ändra riktning från en att vara en något passiv facilitator för uppkoppling till en aktiv möjliggörare för ett uppkopplat liv. Och det ska vi göra genom att återuppfinna Telia för att kunna leverera ännu bättre till våra kunder, medarbetare, ägare och samhällena i Norden och Baltikum. Vår förnyade strategi ska återföra Telia till tillväxt och som resultat kommer vi att kunna leverera uthålligt värdeskapande till våra aktieägare framöver.
Till stöd för vår strategi har vi fyra huvudpelare där vi siktar på att överträffa våra konkurrenter:
För att vi ska kunna verkställa vår strategi krävs tre viktiga saker. För det första kommer vår strategi att möjliggöras av ett djärvt och kundupplevelsebaserat transformationsprogram som kommer att resultera i bättre produkter och upplevelser för våra kunder och i 5 GSEK lägre OPEX och CAPEX till 2025.
För det andra ser vi det strategiska värdet av Telias infrastruktur och har bildat en ny affärsenhet, Telia Asset Management, som kommer att äga och förvalta utvalda tillgångar. Det öppnar för möjligheten att ta in externa investerare och påskynda utvecklingen av infrastrukturen. Affärsenheten kommer i förlängningen att möjliggöra bättre avkastning på vårt kapital och synliggöra och öka värdet på vår infrastrukturtillgångar framöver.
Slutligen har vi integrerat vår ambitiösa hållbarhetsagenda i de fyra pelarna i vår strategi. Vi har fastställt utmanande mål för våra prioriterade områden inom miljö – digital inkludering och integritet och säkerhet – samtidigt som vi upprätthåller en stark styrning, en inkluderande arbetsmiljö och höga placeringar i hållbarhetsrankingar.
Sammantaget skapar detta en stark grund från vilken Telia återigen kan växa och leverera hållbart värdeskapande till våra aktieägare, samtidigt som vi bibehåller en robust kapitalstruktur.
Innan jag avslutar vill jag uttrycka min tacksamhet till hela Teliateamet för det hårda arbete och engagemang de visat under ett exceptionellt år när de till största delen arbetat hemifrån. Deras engagemang fyller mig med energi och tillförsikt inför framtiden. Jag vill också tacka våra nära 500 000 aktieägare för det förtroende och stöd ni visat oss.
Det är en ära att få leda Telia och jag är övertygad om att Telia nu har en tydlig färdplan som gör det möjligt för oss att växa, utveckla våra tillgångar och återställa kostnadsbasen, och att leverera ännu bättre till våra kunder, medarbetare, aktieägare och för samhällena i Norden och Baltikum.
Jag hoppas att ni alla känner er lika förväntansfulla inför framtiden som jag!
Stockholm 10 mars 2021
Vd och koncernchef
Teknik, samhällen och företag är under förändring. Det gemensamma för förändringarna är att de leder till ett ökat behov av uppkoppling, något som förstärkts ytterligare av covid-19 pandemin. Norden och Baltikum är ledande inom digitaliseringen som revolutionerar vårt sätt att leva, arbeta och driva företag. Samtidigt medför digitaliseringen utmaningar, som digitalt utanförskap, en omstrukturering av arbetsmarknaden, ökade mängder elektroniskt avfall och att personlig integritet samt trovärdighet blir allt viktigare. Dessa trender gör att Telia Company är väl positionerat för framgång.
Affärsmodeller och processer förändras i snabb takt, delvis drivet av möjligheter inom IT och uppkopplade saker (Internet of Things). Nya aktörer dyker upp i alla branscher och företagen måste anpassa sig till nya krav från kunderna för att överleva och nå sin fulla potential. Det resulterar i ett ökat behov av tjänster som underlättar och möjliggör fortsatt digitalisering.
Streaming håller på att ta över från traditionell mediedistribution och spelplanen förändras med globala företag som i större utsträckning distribuerar innehåll direkt till konsumenten. Den ökande efterfrågan på så kallat originalinnehåll har satt fokus på värdet av egna innehållsrättigheter. Innehållet distribueras via allt fler olika slags enheter, inklusive mobiltelefoner.
Allt större datamängder genereras och används vilket ger upphov till nya möjligheter, som till exempel dataanalystjänster (crowd-based insights). Det finns en efterfrågan på uppkoppling av produkter som ger tillgång till realtidsdata och möjliggör ett smartare och mer hållbart beslutsfattande inom exempelvis transportnäringen och stadsplanering. Det möjliggör också nya affärsmodeller såsom möjligheten att ta betalt för hur mycket man använder en viss produkt, proaktivt underhåll eller att helt enkelt skapa en realtids-återkoppling från användaren till utvecklaren.
Två viktiga drivkrafter för förändring är tillväxten av molnbaserade tjänster, som frikopplar hårdvara från mjukvara, och så kallad tjänstefiering, det vill säga att gå från att leverera produkter till att leverera tjänster. Molnbaserade lösningar ger flexibilitet och skalfördelar. Nya öppna standarder gör tjänster mer kostnadseffektiva men kräver samordning av olika teknologier och tjänster. Molnbaserad mjukvara som tjänst har också fått ett ökat genomslag.
Dataanalys möjliggör storskalig personalisering med hjälp av algoritmer med artificiell intelligens (AI) och maskininlärning på stora datamängder. Det skapar nya möjligheter för intelligent automatisering som ger bättre upplevelser och smartare utnyttjande av resurser. Samtidigt medför det ökade krav på kundintegritet och etik vid datahantering, för att vinna och behålla kundernas förtroende.
Säkerhetshoten mot såväl fysisk som digital infrastruktur ökar. Antalet allvarliga IT-incidenter som kommer upp till ytan ökar i takt med att antalet uppkopplade (och sårbara) enheter ökar. De geopolitiska spänningarna i världen blir mer påtagliga. Detta gör att säkra och pålitliga nät och lösningar blir ännu viktigare. Utvecklingen märks såväl på samhällsnivå, som inom företag och för privatpersoner och skapar en större efterfrågan på säkerhetsrelaterade produkter och tjänster.
Dagens samhällen är ständigt uppkopplade och gränsen mellan den digitala och fysiska tillvaron suddas ut. Människor lever och arbetar på språng. Allt fler processer och prylar blir uppkopplade och behovet av robusta nät ökar. Utvecklingen höjer ribban och leder till nya krav när det gäller tjänster för att vara uppkopplad.
Covid-19-pandemin har ökat osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen och drabbat olika sektorer i olika utsträckning, ökat polariseringen av ekonomin och gett upphov till nya affärsmöjligheter. Pandemin har också lett till ökad ojämlikhet och betonat vikten av digital inkludering som säkerställer att alla har möjlighet att använda digitala tjänster.
Konsumenter och beslutsfattare har allt högre förväntningar på att företag bidrar till samhällsutvecklingen och hanterar sina risker med öppenhet. Klimatförändringar, cirkulära affärsmodeller, mångfald och inkludering, säkerhet, integritet och etisk hantering av data är några av de viktigaste frågorna i vår bransch.
Norden och Baltikum ligger i framkant inom digitalisering och är attraktiva regioner att driva företag i. Med affärs-, teknik- och samhällstrender som alltmer kretsar kring uppkoppling och digitalisering är Telia väl positionerat för att visa vägen i vår region.
Telias roll är att säkerställa att alla är uppkopplade via pålitliga, säkra och moderna nät. Vi ska också underhålla och möjliggöra digitalisering genom att erbjuda tjänster inom moln, uppkopplade saker (IoT), datainsikter och säkerhet, som kompletterar våra tjänster inom uppkoppling.
I januari 2021 lanserade vi vårt nya syfte och vår nya strategi för att skapa ett bättre Telia, som möter de behov som växer fram när vi lever i en värld som blir mer och mer uppkopplad. Vi skall förbättra Telia och ta digital uppkoppling, digitala upplevelser och digitala infrastruktur, till en ny nivå.

Ett bättre uppkopplat liv kan handla om olika saker; till vardags kan det vara streaming, spelande, arbete, studier eller att utföra bankärenden online. Vi påverkar också människors liv genom digitalisering av bland annat industrianläggningar, sjukvård, transporter och utbildning. Genom att förnya oss som företag ska vi erbjuda ännu bättre tjänster för ett uppkopplat liv. Ständiga innovationer och utmaningar ska göra oss till ett bättre Telia för våra kunder, aktieägare och de samhällen där vi är verksamma.

Med utgångspunkt i vårt syfte har vi ambitionen att skapa tillväxt och leverera uthålligt och hållbart värdeskapande för våra aktieägare genom våra fyra strategiska fokusområden, Inspirera (Inspire), Koppla upp (Connect), Transformera (Transform) och Leverera (Deliver).
Vi ska inspirera kunder genom att bygga vidare på de premiumupplevelser vi är kända för och erbjuda värdeskapande som kompletterar och förstärker själva uppkopplingen. Vi kommer att erbjuda våra engagerande mediatjänster på nya och innovativa sätt, för att underhålla kunderna både i och utanför hemmet. Vi kommer att agera på möjligheter som uppkommer i skärningspunkten mellan innovation, digitalisering och hållbarhet för att stötta och möjliggöra digitalisering hos våra företagskunder. Det kommer vi att göra med lösningar som inkluderar IoT, crowd analytics, säkerhetslösningar med mera. Vi kommer också att förenkla interaktionen med våra kunder för att göra det enklare att bli och att fortsätta vara en passionerad Teliakund.
Vi ska koppla upp alla; genom de mest tillförlitliga och effektiva moderna näten, som ska driva digital inkludering, samt säkerställa integritet och säkerhet för kunderna. Vi kommer att fortsätta bygga gigabit-nätverk, inklusive fiber och 5G, där vi kommer att utnyttja modern mjukvarudriven teknik. Vi kommer också att stänga ner gammal teknik och system för att reducera komplexitet och kostnader. Utöver detta så kommer vi selektivt att
använda externa infrastukturpartners för att förbättra effektiviteten och utöka omfattningen på vår nätverksutbyggnad.
Vi ska transformera till digitalt; och därmed avsevärt förenkla vår verksamhet för at bli snabbare, arbeta mer agilt och sänka våra kostnader. Vi ska minska komplexiteten i vår produktportfölj genom att röra oss mot att bli modulbaserade och driva agil utveckling, för att skapa bättre tjänster och upplevelser. På liknande sätt kommer vi också att digitalisera och automatisera våra processer ytterligare med hjälp av AI och maskininlärning. Vi ska också accelerera utvecklingen av våra data och dataanalysförmågor för att förbättra våra produkter, processer, beslut och kundinteraktioner i realtid. Vi ska integrera hållbarhet i våra kärnprocesser, som en del i vår transformation.
Slutligen så ska vi leverera hållbart; och bygger därför en exekveringsmuskel samt använder ett transformationsprogram för att säkerställa framdriften och exekvering av strategin. Vi ska fortsätta att utveckla våra medarbetare med digital fortbildning och ett engagerande ledarskapsprogram för att ge förutsättningarna för att leverera på strategin samt att få individerna att växa. Vi kommer att hålla vår agenda kring miljöfrågor, etik och mänskliga rättighetsfrågor högt, för att leverera på såväl interna ambitioner som externa löften. Detta sammantaget kommer att ge oss de mest lojala kunderna, de mest engagerade anställda, de mest nöjda aktieägarna och ett stärkt samhälle där vi bevarar planeten för kommande generationer.

Telia Companys verksamhetsmodell är baserad på geografiska områden förutom segmentet Tv och media. Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån följande rörelsesegment: Sverige, Finland, Norge, Litauen, Danmark, Estland och Tv och media. I Övrig verksamhet ingår Telia Global (bestående av Division X, Telia Carrier, Global business och Telia Ventures), Telia Finance, verksamheten i Lettland samt koncernfunktioner. Telia Carrier är klassificerad som innehav för försäljning sedan 30 september 2020. Telia Companys ägande i turkiska intressebolaget Turkcell ingick också i Övrig verksamhet, men avyttrades den 22 oktober 2020. Koncernfunktionerna omfattar External Affairs, Governvance och Trust, Corporate affairs
(inklusive fusioner och förvärv), ekonomi och finans (inklusive inköp och fastigheter), Common Products & Services, Strategy & Innovation samt People & Brand. Sedan den 31 december 2015 klassificerades det tidigare affärssegmentet region Eurasien som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet. Efter avyttringen av Moldcell den 24 mars 2020, har Telia Company inga verksamheter klassificerade som avvecklad verksamhet. För ytterligare information om innehav för försäljning och avvecklad verksamhet, se not K35. Om inte annat sägs anges jämförelsevärden i denna rapport inom parentes efter operativa och finansiella utfall och hänvisar till motsvarande post för helåret 2019.
| MSEK, förutom nyckeltal, uppgifter per aktie och förändringar | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 | Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 89 191 | 85 965 | 3,8 |
| Förändring (%) jämförbar bas1 | -3,4 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)1, 4 | 77 342 | 73 455 | 5,3 |
| förändring (%) jämförbar bas | -3,4 | ||
| Justerad² EBITDA1 | 30 702 | 31 017 | -1,0 |
| Förändring (%) jämförbar bas | -3,0 | ||
| Marginal (%) | 34,4 | 36,1 | |
| Justerat² rörelseresultat1 | 11 560 | 13 452 | -14,1 |
| Rörelseresultat | -17 747 | 12 293 | |
| Resultat efter finansiella poster | -21 065 | 9 354 | |
| Nettoresultat från kvarvarande verksamhet | -22 477 | 7 601 | |
| Nettoresultat från avvecklad verksamhet3 | -279 | -341 | -18,0 |
| Totalt nettoresultat | -22 756 | 7 261 | |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | -22 912 | 7 093 | |
| Totalt resultat per aktie (SEK) | -5,60 | 1,70 | |
| Operationellt fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet1 | 12 095 | 12 571 | -3,8 |
| CAPEX1 exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar | 13 640 | 14 113 | -3,3 |
1) Se sektionerna Alternativa nyckeltal och Definitioner.
2) Se avsnittet Justeringsposter.
3) För Avvecklad verksamhet, se not K35.
4) Se not K6.
Nettoomsättningen ökade med 3,8 procent till 89 191 MSEK (85 965) drivet av konsolideringen av Bonnier Broadcasting. Effekten från valutakursförändringar var negativ om 1,9 procent.
Nettomsättnigen på jämförbar bas sjönk 3,4 procent delvis som en följd av lägre försäljning av hårdvara men främst på grund av lägre tjänsteintäkter i alla nordiska marknader såväl som i Tv- och Media-enheten.
Tjänsteintäkter på jämförbar bas minskade 3,4 procent genom en kombination av fortsatt press på intäkter från fast telefoni och andra kopparbaserade intäktsslag, likväl som en följd av covid-19-pandemin vilken hade en negativ påverkan på intäkterna från roaming, tv samt reklam. Totalt hade covid-19 en negativ effekt på tjänsteintäkterna om 2,0 GSEK.
Det totala antalet abonnemang var ökade med 0.1 miljoner till 24,3 miljoner då främst en tillväxt för antalet och mobilbasen kompenserade för en fortsatt minskning av antalet fast telefoniabonnemang.
| Nettoomsättning | Förändring | Förändring | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 | (MSEK) | (%) |
| Sverige | 33 740 | 34 905 | -1 165 | -3,3 |
| Finland | 15 260 | 15 969 | -708 | -4,4 |
| Norge | 13 373 | 14 666 | -1 292 | -8,8 |
| Danmark | 5 464 | 5 675 | -211 | -3,7 |
| Litauen | 4 151 | 4 045 | 106 | 2,6 |
| Estland | 3 321 | 3 333 | -12 | -0,4 |
| Tv och media | 7 429 | 751 | 6 678 | |
| Övrig verksamhet | 8 715 | 8 889 | -174 | -2,0 |
| varav Telia Carrier | 5 235 | 5 388 | -154 | -2,8 |
| varav Lettland | 2 381 | 2 408 | -28 | -1,2 |
| Elimineringar och övrigt | -2 263 | -2 268 | 5 | -0,2 |
| Summa, kvarvarande verksamhet | 89 191 | 85 965 | 3 225 | 3,8 |
Rörelsekostnaderna ökade med 16,7 procent till 87 938 MSEK (75 375) främst som en följd av konsolideringen av Bonnier Broadcasting vilket förvärvades i december 2019 samt en icke-kassaflödespåverkande nedskrivning uppgående till 7 800 MSEK hänförlig till goodwill i Finland.
Inköp av varor och entreprenadtjänster och förändring i varulager ökade med 12,3 procent till 25 016 MSEK (22 269) då konsolideringen av Bonnier Broadcasting
motverkade lägre rörselkostnader i främst Sverige, Finland och Norge.
Personalkostnaderna ökade 6,7 procent som en följd av konsolideringen av Bonnier Broadcasting.
Avskrivningar och nedskrivningar ökade med 47,7 procent till 27 861 MSEK (18 861) delvis drivet av konsolideringen av Bonnier Broadcasting, men främst på grund av den icke kassaflödespåverkande nedskrivningen uppgående till 7 800 MSEK hänförlig till goodwill i Finland.
| Rörelsekostnader | ||
|---|---|---|
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
| Inköp av varor och entreprenadtjänster och förändring i varulager | 25 016 | 22 269 |
| Samtrafik- och roamingkostnader | 5 132 | 5 728 |
| Övriga nätkostnader | 1 957 | 2 369 |
| Personalkostnader | 14 680 | 13 753 |
| Marknadsföringskostnader | 3 343 | 3 262 |
| Övriga omkostnader | 8 671 | 8 017 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 27 861 | 18 861 |
| Delsumma | 86 660 | 74 260 |
| Övriga rörelsekostnader | 1 278 | 1 117 |
| Summa, kvarvarande verksamhet | 87 938 | 75 375 |
Justeringsposter som påverkar rörelseresultatet uppgick till -29 307 MSEK (-1 159) och var främst hänförliga till en nedskrivning av goodwill i Finland, en nedskrivning netto samt en realisationsförlust från försäljningen av Turkcell
främst hänförlig till omklassificerade ackumulerade valutakursförluster och en nedskrivning hänförlig till omvärderingen av de finska fastighetsbolagen. För definition av justeringsposter se avsnitt Definitioner.
| Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
|---|---|
| -508 | -1 000 |
| -10 | -255 |
| -37 | -168 |
| -161 | -227 |
| -17 | -41 |
| -13 | -22 |
| -7 | -5 |
| -64 | -86 |
| -164 | -211 |
| -35 | 15 |
| -7 910 | -151 |
| -20 889 | -8 |
| -29 307 | -1 159 |
| Justerad EBITDA1 MSEK |
Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
Förändring (MSEK) |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 13 506 | 13 932 | -426 | -3,1 |
| Finland | 4 812 | 4 900 | -88 | -1,8 |
| Norge | 6 064 | 6 394 | -330 | -5,2 |
| Danmark | 1 029 | 1 056 | -27 | -2,6 |
| Litauen | 1 497 | 1 430 | 67 | 4,7 |
| Estland | 1 153 | 1 146 | 7 | 0,6 |
| Tv och media | 758 | 108 | 650 | |
| Övrig verksamhet | 1 881 | 2 052 | -171 | -8,3 |
| varav Telia Carrier | 909 | 888 | 21 | 2,4 |
| varav Lettland | 778 | 799 | -21 | -2,6 |
| Elimineringar | – | – | – | – |
| Summa, kvarvarande verksamhet1 | 30 702 | 31 017 | -316 | -1,0 |
1) Se sektionerna Alternativa nyckeltal och Definitioner.
| Rörelseresultat MSEK |
Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
Förändring (MSEK) |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 6 790 | 7 346 | -555 | -7,6 |
| justerat rörelseresultat1 | 6 800 | 7 600 | -800 | -10,5 |
| Finland | -6 328 | 1 489 | -7 817 | |
| justerat rörelseresultat1 | 1 591 | 1 657 | -66 | -4,0 |
| Norge | 1 502 | 1 934 | -432 | -22,3 |
| justerat rörelseresultat1 | 1 663 | 2 184 | -521 | -23,9 |
| Danmark | -25 | -45 | 20 | -44,4 |
| justerat rörelseresultat1 | -8 | -4 | -4 | 111,2 |
| Litauen | 756 | 714 | 42 | 5,9 |
| justerat rörelseresultat1 | 776 | 744 | 31 | 4,2 |
| Estland | 446 | 512 | -65 | -12,7 |
| justerat rörelseresultat1 | 453 | 502 | -48 | -9,6 |
| Tv och media | -120 | -44 | -76 | 172,7 |
| justerat rörelseresultat1 | -55 | 42 | -97 | |
| Övrig verksamhet | -20 770 | 388 | -21 158 | |
| justerat rörelseresultat1 | 340 | 727 | -387 | -53,2 |
| Elimineringar | – | – | – | – |
| Summa rörelseresultat, kvarvarande verksamhet | -17 747 | 12 293 | -30 040 | |
| summa justerat rörelseresultat, kvarvarande verksamhet1 | 11 560 | 13 452 | -1 892 | -14,1 |
1) Se sektionerna Alternativa nyckeltal och Definitioner.
Justerad EBITDA föll 1,0 procent till 30 702 MSEK (31 017) då den positiva effekten från konsolideringen Bonnier Broadcasting, förvärvat i december 2019, motverkades av press på justerad EBITDA i främst de nordiska marknaderna.
Justerad EBITDA på jämförbar bas föll med 3,0 procent främst drivet av Sverige and Tv- och media-enheten. I Sverige föll justerad EBITDA med 3,1 procent då realiserade effektiviseringar inte var tillräckligt för att kompensera för en nedgång av tjänsteintäkter främst hänförligt till lägre tjänsteintäkter från mobil samt fast telefoni och fiberinstallationer. I Tv och media föll justerad EBITDA med 47,9 procent då främst covid-19-pandemin hade en signifikant negativ påverkan på både tv och reklamintäkter. Totalt för koncernen hade covid-19 en negativ effekt på om 1,0 GSEK på justerad EBITDA främst hänförligt till lägre intäkter från roaming, tv och reklamintäkter.
Justerat rörelseresultat föll till 11 560 GSEK (13 452), främst som ett resultat av lägre justerad EBITDA och högre av och nedskrivningar i Norge och Sverige samt försäljningen av ägandet i Turkcell Holding vilket resulterade i ett lägre resultat från intressebolag.
Finansiella poster uppgick till -3 318 MSEK (-2 938) varav -3 161 MSEK (-2 778) hänförliga till räntenettot.
Skattekostnader uppgick till -1 412 MSEK (-1 753). Den effektiva skattesatsen var -6,7 procent (18,7). Den effektiva skattesatsen var främst påverkad av ej avdragsgill realisationsförlust relaterad till avyttringen av Turkcell och ej avdragsgill nedskrivning relaterad till goodwill i Finland.
Totalt nettoresultat uppgick till -22 756 MSEK (7 261) varav -22 477 MSEK (7 601) från kvarvarande verksamhet och -279 MSEK (-341) från avvecklad verksamhet.
Före detta segment region Eurasien (inklusive holdingbolag) klassificerades som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015. Efter avyttringen av Moldcell under 2020 har Telia Company inga verksamheter klassificerade som avvecklad verksamhet.
Goodwill minskade till 63 313 MSEK (75 696) främst på grund av en nedskrivning i Finland om 7 800 MSEK och förändringar i valutakurser.
Övriga immateriella anläggningstillgångar minskade till 23 208 MSEK (26 242), positivt påverkat av CAPEX (investeringar) om 2 911 MSEK, men negativt påverkade av avskrivningar samt förändringar i valutakurser.
Materiella anläggningstillgångar uppgick till 70 893 MSEK (78 163). Materiella anläggningstillgångar minskade på grund av att investeringar motverkades av avskrivningar, förändringar i valutakurser och på grund av att Telia Carrier klassificerats som innehav för försäljning.
Nyttjanderättstillgångar minskade till 14 814 MSEK (15 640), negativt påverkat av avskrivningar samt av att Telia Carrier klassificerats som innehav för försäljning, men positivt påverkat av nya avtal samt omprövade leasingperioder för befintliga avtal.
Andelar i intressebolag och joint ventures, tillgångar för pensionsåtaganden och övriga anläggningstillgångar minskade till 3 445 MSEK (14 567) främst på grund av försäljningen av Telia Company's innehav i Turkcell samt omvärderingar av pensionsåtaganden.
Långfristiga räntebärande fordringar ökade till 11 233 MSEK (10 869) främst på grund av ökade nettoinvesteringar i obligationer och en omvärdering av derivat, delvis motverkat av en omklassificering till Kortfristiga räntebärande fordringar.
Kundfordringar, övriga fordringar och aktuella skattefordringar minskade till 13 815 MSEK (16 738), huvudsakligen på grund av att Telia Carrier klassificerats som innehav för försäljning samt minskade kundfordringsbalanser i de Nordiska marknaderna.
Kortfristiga räntebärande fordringar minskade till 5 486 MSEK (12 300) främst på grund av nettoförsäljning av obligationer delvis motverkat av en omklassificering från Långfristiga räntebärande fordringar.
Likvida medel ökade till 8 133 MSEK (6 116).
Tillgångar som innehas för försäljning ökade till 4 957 MSEK (875) på grund av att Telia Carrier klassificerats som innehav för försäljning, delvis motverkat av försäljningen av Moldcell. Dessa effekter har även påverkat Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning.
Totalt eget kapital minskade till 63 954 MSEK (92 455), negativt påverkat av totalresultatet, utbetalda utdelningar samt återköp av aktier.
Långfristiga lån ökade till 100 239 MSEK (99 899) huvudsakligen till följd av utgivna obligationer, motverkat av amorterad skuld samt en omklassificering till Kortfristiga lån.
Avsättningar för pensioner och övriga långfristiga avsättningar steg till 11 787 MSEK (8 407) främst på grund av omvärdering av pensionsåtaganden, delvis motverkat av Telia Carrier som klassificerats som innehav för försäljning.
Kortfristiga lån minskade till 8 345 MSEK (19 779) huvudsakligen till följd av förfallen skuld och en återbetalning av lån under den revolverande kreditfaciliteten, delvis motverkat en omklassificering från Långfristiga lån.
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder, aktuella skatteskulder och kortfristiga avsättningar uppgick till 28 430 MSEK (29 904).
Ytterligare information återfinns i Koncernens balansrapporter respektive Koncernens kassaflödesrapporter, Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.
Koncernens balansrapporter i sammandrag
| 63 313 | 75 696 | -12 383 | -16,4 |
|---|---|---|---|
| 23 208 | 26 242 | -3 034 | -11,6 |
| 70 893 | 78 163 | -7 270 | -9,3 |
| 1 312 | 1 063 | 249 | 23,5 |
| 14 814 | 15 640 | -826 | -5,3 |
| 3 445 | 14 567 | -11 122 | -76,3 |
| 1 449 | 1 849 | -401 | -21,7 |
| 11 233 | 10 869 | 364 | 3,4 |
| 189 668 | 224 088 | -34 420 | -15,4 |
| 2 706 | 1 990 | 716 | 36,0 |
| 1 918 | 1 966 | -48 | -2,5 |
| 13 815 | 16 738 | -2 923 | -17,5 |
| 5 486 | 12 300 | -6 814 | -55,4 |
| 8 133 | 6 116 | 2 017 | 33,0 |
| 4 957 | 875 | 4 082 | 466,5 |
| 37 014 | 39 984 | -2 970 | -7,4 |
| 226 683 | 264 072 | -37 389 | -14,2 |
| 63 954 | 92 455 | -28 501 | -30,8 |
| 100 239 | 99 899 | 340 | 0,3 |
| 9 845 | 11 647 | -1 802 | -15,5 |
| 11 787 | 8 407 | 3 380 | 40,2 |
| 757 | 1 377 | -620 | -45,0 |
| 122 627 | 121 330 | 1 297 | 1,1 |
| 8 345 | 19 779 | -11 434 | -57,8 |
| 28 430 | 29 904 | -1 474 | -4,9 |
| 3 325 | 604 | 2 721 | 450,4 |
| 40 101 | 50 287 | -10 186 | -20,3 |
| 226 683 | 264 072 | -37 389 | -14,2 |
20
CAPEX exklusive kostnader för nyttjanderättstillgångar föll till 13 782 MSEK (14 355) och CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar föll till 13 640 MSEK (14 113).
De främsta CAPEX-komponenterna var relaterade till investeringar i mobilnäten, kundspecifika installationer samt fiberutrullning. Dessutom gjordes investeringar i licenser och frekvenser i Finland, Norge och Danmark om totalt 142 MSEK.
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar (GSEK)

MSEK
31 dec 2020
Förändring (MSEK)
31 dec 2019
Förändring (%)
Telia Company bedömer att befintliga bankkreditfaciliteter och finansieringsprogram är tillräckliga för nuvarande likviditetsbehov. Telia Companys överskottslikviditet (kortfristiga placeringar, kassa och bank samt vissa värdepapper med löptider överstigande 12 månader men som kan omvandlas till kassa inom 2 dagar) uppgick vid årsskiftet till totalt 16,3 GSEK (20,0 GSEK). Därutöver uppgick totala tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften samt checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till 16,4 GSEK (8,9) vid årets slut. Telia Companys kapitalstruktur skall fortsatt baseras på en solid kreditvärdering, A- till BBB+, på lång sikt. Kreditvärderingen av Telia Company kvarstod oförändrad under 2020. Moody's värdering för långfristig upplåning är Baa1 med en stabil utsikt. Standard & Poor's långfristiga kreditvärdering är BBB+ samt A-2 för kortfristig upplåning, båda med stabila utsikter. Den 29 Januari 2021 återinfördes också ett mål för nettoskuld i relation till Ebitda på 2,0x – 2,5x. Telia Company har som utgångspunkt att lånefinansieringen skall ske genom moderbolaget Telia Company AB och främst under ett EMTN (Euro Medium Term Note) program om 12 GEUR. De huvudsakliga verktygen för extern upplåning beskrivs i noterna K21 och K27.

1) Exklusive justeringsposter.
2) Inkluderar kvarvarande och avvecklad verksamhet samt tillgångar som innehas för försäljning.
3) 2018 omräknad för jämförbarhet.
4) 2016 ej omräknad för IFRS 15.
5) Ökningen 2019 är hänförlig till implementeringen av IFRS 16.
Under 2020 emitterades seniora, icke efterställda obligationer vid tre tillfällen till ett sammantaget värde av 6,8 GSEK. Dessa emissioner gjordes under bolagets befintliga 12-miljarder euro EMTN-program (Euro Medium Term Note). Den 4 februari 2020 emitterade Telia Company en hybridobligation om 500 MEUR (5,3 GSEK) med en löptid på 61,25 år med första lösenmöjlighet efter 6,25 år.
Som en del i Telia Companys hållbarhetsstrategi etablerades under 2019 ett ramverk för att kunna emittera gröna företagsobligationer. I ramverket tydliggörs vilka typer av projekt som kan uppfylla kraven, hur projekten väljs ut, hur emissionslikviden ska hanteras samt hur rapporteringen kommer att göras. Både hybridobligationen om 500 MEUR samt en senior obligation om nominellt 750 MSEK (inkluderad i emissionen under EMTN-programmet nämnd ovan) emitterades under det gröna ramverket under året. Likviden från de gröna obligationerna används till att finansiera mer energieffektiva nät samt till gröna digitala kundlösningar. Bolagets första Green Bond Report publicerades i februari 2021.
Emitterad skuld till ett värde av 11,6 GSEK återbetalades under året, liksom den utnyttjade finansieringen om 750

1) Likviditeten omfattar kassabalanser, depositioner, obligationsplaceringar och outnyttjade kreditfaciliteter.

miljoner EUR (7,9 GSEK) under Telia Companys revolverande kreditfacilitet.
Vid årets utgång var återstående löptid för Telia Company AB:s samlade låneportfölj cirka 6,9 år (6,5). Vid utgången av 2019 samt 2020 hade Telia Company AB inga utestående företagscertifikat.
Kassaflöde från löpande verksamhet uppgick till 28 824 MSEK (27 594) och Fritt kassaflöde uppgick till 15 114 MSEK (12 369), 2019 var påverkat av högre betald CAPEX.
Operationellt fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet minskade till 12 095 MSEK (12 571).
Kassaflöde från investeringsverksamhet uppgick till -3 466 MSEK (-30 543). 2020 var positivt påverkat av avyttringen av Turkcell medan 2019 var påverkat av förvärvet av Bonnier Broadcasting, nettoinvesteringar i kortfristiga placeringar samt högre betald CAPEX.
Kassaflöde från finansieringsverksamhet uppgick till -23 098 MSEK (-14 712). 2020 var påverkat av högre återbetalningar hänförliga till förfallen skuld. 2019 var påverkat ökad belåning, netto, motverkat av förvärvet av Turkcells andel om 41,45 procent i Fintur samt högre återköp av egna aktier.
Ytterligare information återfinns i Koncernens kassaflödesrapporter och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.
Den 17 juni 2020 tecknade Telia Company ett avtal om att sälja sitt innehav om 47,1 procent i Turkcell Holding A.S., som äger 51,0 procent av det noterade bolaget Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S.. Transaktionen slutfördes den 22 oktober 2020, se not K15.
Information om vissa tvister avseende aktier i Turkcell Holding återfinns i not K30.
| Kassaflöde MSEK |
Jan-dec 2020 |
Jan-dec 2019 |
Förändring (MSEK) |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 28 824 | 27 594 | 1 230 |
| Betald CAPEX | -13 710 | -15 224 | 1 514 |
| Fritt kassaflöde | 15 114 | 12 369 | 2 745 |
| varav operationellt fritt kassaflöde, kvarvarande verksamhet1 | 12 095 | 12 571 | -476 |
| Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet | 10 243 | -15 319 | 25 562 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -3 466 | -30 543 | 27 076 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -23 098 | -14 712 | -8 386 |
| Likvida medel vid årets början | 6 210 | 22 591 | -16 381 |
| Periodens kassaflöde | 2 259 | -17 661 | 19 920 |
| varav kvarvarande verksamhet1 | 2 244 | -15 785 | 18 029 |
| Kursdifferenser | -137 | 1 280 | -1 417 |
| Likvida medel vid årets slut | 8 332 | 6 210 | 2 122 |
| varav kvarvarande verksamhet | 8 332 | 6 116 | 2 216 |
1) Omräknad, se not K1.
För information om avslutade förvärv och avyttringar av dotterbolag och intressebolag, se avsnittet Förvärv och avyttringar.
En sammanfattning av Telia Companys betydande förvärv och avyttringar av dotterbolag och intressebolag under
2020 återfinns i tabellen nedan. För ytterligare information om förvärv se noterna K4, K15, K34 och K35.
| Slutförandedatum | Land | Kommentar |
|---|---|---|
| 24 mars 2020 | Moldavien | • Telia Company avslutade avyttringen av 100% av aktierna i Moldcell S.A. till CG Cell Technologies DAC. |
| 1 april 2020 | Finland | • Telia Company slutförde transaktionen med CapMan Infra och förvärvade 40% av aktierna i Valokuitu Kotiin Holding 1 Oy. |
| 22 oktober 2020 | Turkiet | • Telia Company avslutade avyttringen av sitt innehav om 47,1 procent i Turkcell Holding A.S., som ägde 51 procent av det listade bolaget Turkcell Iletism Hizmetleri A.S., till det statligt ägda Turkey Wealth Fund. |
Telia Companys mål är en nettolåneskuld/justerad EBITDA i spannet 2,0–2,5× samt en solid kreditvärdering om A- till BBB+.
Telia Company-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm och Helsinki. Aktiens betalkurs i Stockholm 2020 sjönk 15,6 procent och stängde vid årsskiftet 2020 på 33,96 SEK (40,25). OMX Stockholm 30 Index steg under samma period 5,8 procent och STOXX 600 Telecommunications Index föll 16,0 procent.
Vid årsskiftet 2020 uppgick Telia Companys börsvärde till 138,9 GSEK. Aktien handlades även på andra plattformar utanför Nasdaq Stockholm och Helsinki, med de största volymerna på Chi-X och BATS.
Den 31 december 2020 uppgick Telia Companys emitterade aktiekapital till 13 856 271 299,20 SEK fördelat på 4 089 631 702 aktier med ett kvotvärde om 3,39 SEK per aktie. Ytterligare information återfinns i avsnitten "Aktiekapital" och "Egna aktier" i not K20 i koncernredovisningen. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger, förutom egna aktier, samma rätt att rösta och ta del av bolagets tillgångar. Vid bolagsstämman har varje aktieägare rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie ger en röst.
Den 31 december 2020 innehade Telia Companys finska pensionsstiftelse 366 802 aktier och dess finska personalstiftelse 834 704 aktier i bolaget, representerande totalt 0,03 procent av utestående aktier.
Varken svensk lagstiftning eller Telia Companys bolagsordning begränsar möjligheten att handla med aktier i Telia Company. Telia Company känner inte till några avtal rörande Telia Companys aktier mellan större aktieägare i bolaget.
1) Telia Company anser att den strukturella delen av operationellt fritt kassaflöde utgörs av operationellt fritt kassaflöde minus bidrag från förändringar i rörelsekapital Styrelsen har för närvarande inte bolagsstämmans bemyndigande att emittera nya aktier men har bemyndigande att återköpa maximalt 10 procent av totalt antal utestående Telia Company-aktier före årsstämman 2021. För att fortsatt förse styrelsen med ett verktyg för att anpassa och förbättra Telia Companys kapitalstruktur föreslår styrelsen att årsstämman den 12 april 2021 beslutar om bemyndigande om återköp av egna aktier. Bemyndigandet ska kunna utnyttjas vid ett eller flera tillfällen före årsstämman 2022. Maximalt antal egna aktier som innehas av bolaget får inte överstiga 10 procent av det totala antalet aktier.
Vid en omfattande ägarförändring i Telia Company ("change of control") skulle bolaget kunna tvingas att återbetala vissa lån på kort varsel då vissa av Telia Companys finansieringsavtal inkluderar sedvanliga klausuler om ägarförändringar. För att bli tillämpbara omfattar dessa klausuler i allmänhet även andra villkor, till exempel att ett förändrat ägande måste orsaka negativa förändringar i Telia Companys kreditvärdering.
För 2020 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 2,00 SEK (2,45) per aktie, totalt 8,2 GSEK (10,0). Utdelningen ska delas upp och betalas ut i två delar om 1,00 SEK per aktie i april 2021 och en del om 1,00 SEK per aktie att utbetalas i november 2021. Den föreslagna utdelningen baseras på samtliga aktier per den 31 december 2020 som uppgick till 4 089 631 702. Se även Förslag till vinstdisposition.
| Procent av | ||
|---|---|---|
| Aktieägare | Totalt antal aktier |
totalt antal aktier |
| Svenska staten | 1 614 513 748 | 39,5 |
| BlackRock | 112 598 459 | 2,8 |
| Vanguard | 72 930 825 | 1,8 |
| Swedbank Robur Fonder | 67 683 036 | 1,7 |
| Nordea Fonder | 56 168 917 | 1,4 |
| Handelsbanken Fonder | 50 696 877 | 1,2 |
| Folksam | 36 756 669 | 0,9 |
| Mondrian Investment Partners | 31 345 073 | 0,8 |
| Livförsäkringsbolaget Skandia | 30 277 962 | 0,7 |
| SPP Fonder | 29 990 204 | 0,7 |
| Övriga aktieägare | 1 986 669 932 | 48,6 |
| Totalt antal aktier1 | 4 089 631 702 | 100,0 |
1) Per den 31 december 2020 ägde Telia Company inga egna aktier och det totala
antalet registrerade och utestående aktier uppgick till 4 089 631 702.

n Sverige, 62,3% n USA, 10,2% n Finland, 8,6% n Storbritannien, 1,3% n Norge, 1,0% n Kanada, 0,7%
Kvartalsvis uppdaterad information om aktieägare finns tillgänglig på www.teliacompany.com/ägarstruktur (Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
| 2020 | 2019 |
|---|---|
| 33,96 | 40,25 |
| 42,41 | 44,70 |
| 30,29 | 38,97 |
| 4 089,6 | 4 209,5 |
| 490 434 | 471 959 |
| -5,60 | 1,70 |
| -5,53 | 1,77 |
| 2,00 | 2,45 |
| 67 | 80 |
| 15,36 | 22,14 |
1) För 2020 enligt styrelsens förslag.
2) Baserat på operationellt fritt kassaflöde inklusive utdelningar från intressebolag, netto efter skatt, justerat för gottgörelse på pensioner under fjärde kvartalet 2019. Källor: Euroclear Sweden och Modular Finance.
Utdelning per aktie (SEK)

1) För 2020 enligt styrelsens förslag.
Att skapa kundvärde förutsätter att vi förstår och kan förutse de förväntningar och krav som ställs av kunder. Alla kundens interaktioner med Telia Company påverkar dess uppfattning om och förtroende för oss. För att säkerställa att vi kontinuerligt förstår och förbättrar kundupplevelsen, har vi implementerat ett holistiskt insiktsramverk som inkluderar allt från framtida trender och behov, till uppfattningen av varumärket och den faktiska kundupplevelsen i olika kanaler.
Vårt insiktsramverk är uppbyggt av ett brett spektrum av undersökningar och modeller, som tillsammans bidrar till en helhetsbild av kunden, likväl som djupare förståelse av specifika perspektiv.
En viktig del av vårt insiktsramverk är att kontinuerligt mäta perceptionen av vårt varumärke. Detta hjälper oss att följa vår marknadsposition samt utvecklingen av våra och våra konkurrenters varumärken, vilket ligger till grund för vår varumärkesstrategi.
Vi har en segmenteringsmodell baserad på insikter om de målgrupper vi vill attrahera, för att säkerställa att vi har ett relevant erbjudande. Vi följer även framväxande konsumenttrender, för att vara redo att möta framtida förväntningar likväl som nuvarande.
Den faktiska kundnöjdheten följs kontinuerligt i många olika interaktionspunkter med kunden. Vi använder Net Promoter Score (NPS) för att mäta kundlojalitet och identifierar också löpande de faktorer som har störst möjlighet att förbättra denna.
Genom att kontinuerligt identifiera likheter och skillnader mellan marknader och affärsenheter kan vi urskilja var det finns störst potential att driva fram synergier. För att bidra till ökat kundfokus, kommer vi att fortsätta investera i och utveckla sådana gemensamma områden.
På Telia Company anser vi att alla medarbetare är delaktiga i att driva innovation, oavsett vilken befattning man har. Vi ser gärna att innovation sträcker sig över affärer och verksamheter, från utvecklingen av nya produkter och tjänster till processförbättringar eller förbättring av våra arbetsmetoder.
Division X är den primära enheten för innovation med uppgift att vara spjutspetsen och öka antalet aktiviteter inom nya affärsområden som uppkopplade saker (Internet of Things, IoT) och datainsikter. Enheten för innovation omfattar hela innovationsområdet och driver arbetet tillsammans med och inom hela koncernen. Tillsammans fungerar de som katalysatorer som stödjer och underlättar innovationsarbetet i hela koncernen, som utforskare som omvandlar idéer till nya affärer eller som inkubatorer när det finns ett behov av att skapa helt nya team eller affärsenheter.
Innovationsinitiativen omfattar ett brett spektrum av tilllämpningar för att möta dagens kundbehov, från avancerade lösningar för uppkoppling med stöd av 5G till informationstjänster, där vissa är särskilt inriktade på hållbarhet. Några exempel från 2020 beskrivs nedan.
Inom 5G pågår ett flertal utvecklingsinitiativ, till exempel: Telia bygger och förvaltar ett dedikerat lokalt 5G-redo mobilnät åt gruvbolaget Boliden i Aitik, ett koppardagbrott i norra Sverige. Mobilnätet ska användas för övervakning och styrning av maskiner i gruvdriften. Målet är att förbättra produktiviteten, arbetsmiljön och säkerheten i verksamheten.

En ny självkörande elektrisk 5G-uppkopplad busslinje på Djurgården i Stockholm invigdes av Prins Daniel tillsammans med representanter för staden och branschen. Telia deltar i projektet 5G Ride som syftar till att undersöka hur 5G och kontrolltorn kan underlätta införandet av självkörande eldrivna bussar i stadsmiljöer.
Forsknings- och innovationsprojekt med Konecranes i Finland inom användningen av algoritmer för visionsystem, 360° videoanalys och 5G-teknik för att öka säkerheten och effektiviteten av tung utrustning i hamnarna och framtidens logistikhubbar.
5G-teknik vid köpcentrum i samarbete med Mall of Tripla och byggbolaget YIT i Finland, som via sensorer möjliggör analys av dataflöden, om miljöförhållanden, samt trafikens och kundernas rörelsemönster.
Telia har länge haft en växande bas fast mobilt bredband (FWA) över 4G. Sedan lanseringen av 5G ser vi en ökad efterfrågan på höghastighetsbredband och under 2020 har antalet FWA-abonnemang vuxit tvåsiffrigt för varje kvartal. Under året har Telia lanserat FWA genom en utomhusantenn i kombination med en inomhusrouter på ytterligare marknader och lanserade även 5G FWA i både Norge och Finland.
Crowd insights, det vill säga baserad på stora datamängder, startade som ett utvecklingsprojekt och har nu utvecklats till en mogen produkt som är tillgänglig i hela Norden. Analysverktyget möjliggör insikter baserade på anonymiserad mobildata och används till att skapa smartare och mer hållbar kollektivtrafik och effektivare städer. Under 2020 har verktyget använts som allmän referens för att förklara förändrade rörelsemönster under covid-19-pandemin och har bland annat använts av Folkhälsomyndigheten som stöd i pandemihanteringen.
Telia Smart Family är en digital tjänst som vi har utvecklat från grunden. Det är egentligen en assistent som gör vardagen enklare med hjälp av notiser när barnen kommit hem, en tjänst för att se var familjemedlemmar befinner sig och smarta påminnelser. Appen är också en mjukstart för det smarta hemmet eftersom den gör automatiseringen mer familjevänlig. I Sverige har appen laddats ner 100 000 gånger och vi ser redan ett minskat kundbortfall. Nu lanseras appen i övriga Norden. Varför inte ladda ner den och testa själv?
Oslo Sporveier, kollektivtrafikföretaget som driver tunnelbanan i Oslo, kommer under de närmaste åren att uppgradera systemet för tågstyrning. I stället för att bygga ett eget dedikerat mobilnät har de valt Telia som partner och kommer att använda det befintliga mobilnätet som ryggrad i signalsystemet. Datalänktjänsten kommer att ange tågvagnarnas exakta position vid varje given tidpunkt och skicka informationen vidare till styrsystemet genom
Telias mobilnät, med prioriterad åtkomst och garanterad tillgänglighet.
Detta medför tydliga fördelar för Oslo Sporveier som får en pålitlig och skalbar tjänst, till avsevärt lägre kostnad än om de hade installerat och drivit ett eget dedikerat nätverk. Dessutom är det första gången någonsin som en tunnelbane- eller tågoperatör förlitar sig på det offentliga mobilnätet som en del i sitt signalsystem.
Den 31 december 2020 hade Telia Company 273 "patentfamiljer" i sin portfölj samt 1 370 patent och patentansökningar utan några markanta förändringar jämfört med föregående år. Under 2020 fortsatte Telia Company att modernisera portföljen med fokus på utvecklingsteknologi, såsom smarta hem, säkerhet och autentisering, och 5G/IoT.
Telia Companys FoU-investeringar uppgick under 2020 till SEK 298 miljoner (152) i kvarvarande verksamhet.
Telia Company befinner sig på en förändringsresa mot att bli ett värdeorienterat och syftesdrivet företag. Utgångspunkten för att lyckas med denna förändring är våra gemensamma värderingar, processer och en digitalt driven verksamhetsmodell som möjliggör flexibilitet och skalbarhet så att vi ska kunna leverera värde till våra kunder och intressenter. "Home to your next big opportunity" är vårt löfte till nuvarande och potentiella medarbetare. Vi vet att våra medarbetare drivs av viljan att följa sin egen väg mot nästa stora möjlighet; att växa professionellt och som individ, på en trygg och hälsosam arbetsplats där de känner stark tillhörighet och omger sig med kollegor, verktyg och teknik som skapar möjligheter att påverka de samhällen där vi är verksamma.
Medarbetarstrategin och -agendan har en central roll i omvandlingen av Telia Company. För att leva upp till vårt syfte måste vi vara banbrytande och omvandla såväl kundupplevelse som medarbetarupplevelse. Att attrahera de bästa talangerna och samtidigt som vi radikalt skiftar om våra kompetensprofiler mot automatisering, digitalisering och agila arbetssätt (bland annat) är avgörande. Under året har vi utökat vårt fokus på kontinuerlig innovation och resultat, samt anpassat arbetssätt och organisationens struktur till framtida behov.
Konkurrensen om duktiga medarbetare ökar. För att vara framgångsrika fortsätter vi att fokusera på att attrahera och behålla rätt medarbetare idag och i framtiden. Vi har börjat framtidssäkra vår arbetsstyrka med hjälp av strategisk planering baserad på analyser av kompetenstrender för att säkerställa att vi har den kompetens och de förmågor vi kommer att behöva. Vi har även genomfört aktiviteter för att stärka vårt arbetsgivarvarumärke och rekryteringsinsatser med inriktning på särskilda målgrupper med nyckelkompetens.
Vi har ett ramverk för mångfald och jämställdhet som vägleder oss i vårt arbete. De lokala ledningsgrupperna beslutar om aktiviteter och mål utifrån lokala utmaningar, såsom målet att anställa fler kvinnliga ingenjörer och chefer, samt LGBTQI-initiativ och integrering av flyktingar och invandrare. Läs mer i Hållbarhet, mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering.
Under 2020 har vi arbetat med att anpassa verksamheten och infört åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19, med bibehållen mental och fysisk hälsa för våra medarbetare och fortsatt fokus på engagemang och motivation. Läs mer i Hållbarhet, hälsa och välbefinnande. Vi fortsätter att utvärdera våra lärdomar från covid-19 ur ett medarbetarperspektiv och vilka möjligheter vi kan ta med oss när vi övergår i det "nya normala" genom att utveckla ett "bättre uppkopplat arbetsliv" anpassat till vårt nya syfte.
Telia Companys omvandling mot ett syftesdriven och kundfixerad kultur fortsätter. Under året har vi erbjudit ytterligare stöd till våra medarbetares utveckling inom självledarskap och omfattande stöd för utveckling av team. Sedan lanseringen av vår plattform för lärande och utveckling under 2017 har vi gjort stora insatser för att förbättra den ytterligare med särskilda program som ska stärka kunskapen om ledarskap och självledarskap samt om utveckling av högpresterande team. Sammanlagt har över 10 000 medarbetare deltagit i utbildning i självledarskap och mer än 500 team med över 6 000 medarbetare har deltagit i ett initiativ för teamutveckling.
Under året låg fokus på fortsatt digitalisering av vårt utbildningserbjudande inom ledarskap och kompetensutveckling, med särskilt syfte att säkerställa hållbar leverans under pandemin, samt på att stärka vår professionella kompetensplattform så att vi är förberedda för mer omfattande omskolnings- och utvecklingssatsningar, samt på lanseringen av en ny ledarskapsmodell baserad på 5E.
YouFirst är vårt koncerngemensamma arbetssätt inom medarbetarprestation och utveckling. Det är centralt för att säkerställa att "Vad" och "Hur" värderas och belönas lika. Det säkerställer också att förväntningar och prioriteringar kopplas till strategin, samt utmanande mål och personligt ansvar för resultat. YouFirst är integrerat i det dagliga arbetet genom regelbundna samtal mellan ledare och medarbetare, liksom stöttning och återkoppling till samtliga medarbetare. YouFirst har visat sig vara ett viktigt verktyg för att åstadkomma förändring. Resultatet av medarbetarundersökningar visar att de som har en löpande dialog med sin ledare arbetar bättre mot målen och uppfattar Telia Company som ett innovativt företag som står för ständig förbättring.
Vi vet att ett ökat medarbetarengagemang ger en bättre kundupplevelse, vilket i sin tur leder till bättre resultat för företaget. Under året har vi ändrat vårt arbetssätt för att förstå våra medarbetare och infört en plattform som ger snabbare och enklare insikter som ligger till grund för åtgärder som ökar medarbetarnas engagemang.
Medarbetarnas synpunkter inhämtas genom regelbundna, så kallade pulsundersökningar. Cheferna får snabbt ta del av resultaten som visar deras egna och teamens styrkor och förbättringsområden. Resultaten kan enkelt brytas ned utifrån parametrar som ålder, land och befattning. Vid öppna frågor används AI-baserad naturlig språkbehandling för att bättre sätt fånga medarbetarnas egna ord och förstå vad som driver deras engagemang.
Vi mäter medarbetarnas engagemang och nöjdhet med hjälp av ett standardiserat nyckeltal som möjliggör externa jämförelser. Resultatet på koncernnivå för 2020 var 78/100, vilket är högre än referensvärdet och placerar oss i den översta femtedelen i branschen. Resultatet var särskilt högt när det gäller respektfullt bemötande, karriärvägar och samarbete, men vi såg även att vi kan göra mer för att skapa en bättre kundupplevelse.
Under året deltog medarbetarna i tre pulsundersökningar om sina erfarenheter av att arbeta på distans och hur de upplevde att Telia Company hanterade covid-19-restriktionerna. Läs mer om resultatet i Hållbarhet, hälsa och välbefinnande. I pulsundersökningarna ingick även frågor om mångfald och lika möjligheter. Läs mer i Hållbarhet, mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering.
Younite är Telia Companys volontärprogram med inriktning på hållbarhet. Programmet syftar till att öka kunskapen internt om vår hållbarhetsagenda och att ge våra medarbetare ökad förståelse för den påverkan Telia Company har på våra marknader. En dag per år ges medarbetarna möjlighet att delta i aktiviteter kopplat till digitalisering och vårt bidrag till FN:s globala mål för en hållbar utveckling. Varje kvartal anordnas en koncerngemensam aktivitet med koppling till Telia Companys hållbarhetsagenda i samband med internationellt erkända dagar som Safer Internet Day eller FN:s Global Goals Week. Under 2020 genomfördes bland annat följande aktiviteter som bidrog till FN:s hållbarhetsmål (SDG:er):
Q1: Global spel- och internetsäkerhet (SDG-mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen)
Q2: Välbefinnande för medarbetare under covid-19 (SDG 3: God hälsa och välbefinnande)
Q3: Medborgarforskning för att bidra till FN:s globala hållbarhetsmål (Samtliga SDG:er men särskilt fokus på nummer 13: Bekämpa klimatförändringarna)
Q4: Grundläggande digital utbildning för att främja inkludering (SDG 10: Minskad ojämlikhet)
Även Telia Companys lokala bolag och team anordnar aktiviteter i lokalsamhället utifrån lokala behov och utmaningar och med koppling till koncernens hållbarhetsagenda. Under året deltog mer än 2 700 medarbetare i olika Younite-aktiviteter.
I enlighet med koncernpolicyn för medarbetare har alla medarbetare, oavsett anställningsort eller anställningsform, rätten att välja om de vill representeras av en fackförening i kollektivavtalssyfte. Ingen anställd ska utsättas för diskriminering för att ha utövat denna rättighet. Dessa principer återfinns även i leverantörsuppförandekoden vilket innebär att vi förväntar oss att samtliga leverantörer erkänner rättigheterna. Vid årets slut omfattades 84 (74) procent av medarbetarna av ett kollektivavtal.
Telia Company samarbetar med arbetstagarrepresentanter och lokala fackföreningar i enlighet med lokal lagstiftning och relevanta kollektivavtal. Tillsammans med anställda i Norden och Baltikum har Telia Company etablerat ett European Works Council (EWC). EWC fungerar som ett forum för medarbetarrepresentanter för information och konsultation med koncernledningen i överstatliga frågor. Dessutom samverkar de lokala bolagen med lokala fackföreningar. Under året förekom inga arbetstvister som resulterade i strejk eller strejkvarning.
Under året genomförde Telia Company ett antal omorganisationer som huvudsakligen påverkade medarbetare i Sverige, Norge och Finland. I samtliga fall efterlevde de lokala bolagen relevanta lagkrav när det gäller information till, och konsultation med, fackföreningar.
Anställda vid årets slut Medelantal anställda

Under 2020 minskade det totala antalet anställda till 20 741 vid utgången av året från 20 845 vid utgången av 2019 (i kvarvarande verksamhet).
I kvarvarande verksamhet uppgick det totala genomsnittliga antalet heltidsanställda under 2020 till 20 473 (19 984). Telia Company hade anställda i 23 länder (22).

Könsfördelningen var vid årsskiftet:
För mer information om medarbetare, se Not K32 i koncernredovisningen.
Styrelsen föreslår att årsstämman den 12 april 2021 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till koncernledningen. Med koncernledning avses koncernchefen och övriga medlemmar i ledningsgruppen som rapporterar direkt till koncernchefen. Riktlinjerna skall gälla tills dess att nya riktlinjer har antagits av årsstämman och gäller maximalt i fyra år. En framgångsrik implementering av riktlinjerna säkerställer att bolaget kan attrahera och behålla de bästa individerna som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås och tillvarata bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman. De föreslagna riktlinjerna gäller från och med årsstämmans beslut.
Ersättning till koncernledningen bygger på principen att det är den totala ersättningen som ska beaktas. Den totala ersättningen ska vara konkurrenskraftig men ej marknadsledande. Riktlinjerna ska möjliggöra internationell rekrytering och stödja mångfald inom koncernledningen. Marknadsjämförelser ska göras mot en jämförelsegrupp av bolag av liknande storlek, industri och komplexitet. Den totala ersättningen ska omfatta fast grundlön, pensionsförmån, villkor för uppsägning, avgångsvederlag och övriga
förmåner. Bolaget erbjuder ingen rörlig kontantersättning till koncernledningen. Beträffande anställningsförhållanden, som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses.
Den fasta grundlönen för en medlem av koncernledningen ska baseras på kompetens, ansvar och prestation. För att fastställa en befattnings omfattning och ansvar använder bolaget ett internationellt utvärderingssystem. Jämförelser mot marknadsdata görs på regelbunden basis. Individens prestation följs upp och ligger till grund för den årliga översynen av den fasta lönen. Den individuella prestationen utvärderas och ligger till grund för den årliga lönerevisionen. Prestationen utvärderas i förhållande till hur de årliga, förutbestämda målen har uppnåtts (inklusive finansiella-, medarbetar-, och hållbarhets mål).
Vid beredning av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärdering av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer. Ersättningsutskottet rådgör med koncernchefen och Head of People & Brand gällande anställdas löner och villkor.
Pension och pensionsförmåner ska vara premiebestämda, vilket innebär att en fastställd procentsats av individens årliga grundlön betalas in som pensionspremie, om inte annat anges i lag eller kollektivavtal. Vid fastställande av premiens storlek ska den totala ersättningen beaktas. Premien ska jämföras mot marknadsdata och kan variera beroende på sammansättningen av fast lön och pension. Pensionsåldern är vanligtvis 65 år. Premien till premiebestämd pension kan inte överstiga 40 procent av den fasta årliga grundlönen.
Bolaget tillhandahåller övriga förmåner i enlighet med marknadspraxis vid var gällande tidpunkt. En medlem av koncernledningen kan vara berättigad till förmånsbil, hälsooch sjukvårdsförmån, etc. Sådana övriga förmåner kan inte överstiga 10 procent av den fasta årliga grundlönen. Internationellt anställda medlemmar av koncernledningen, och den som ombeds att flytta till annat land än sitt hemland, kan under en begränsad period komma att erbjudas förmåner kopplade till uppdraget. Sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 25 procent av den fasta årliga grundlönen.
Uppsägningstiden för en medlem av koncernledningen kan vara upp till sex (6) månader (tolv månader (12) för koncernchefen) vid uppsägning från den anställdes sida, och upp till tolv (12) månader vid uppsägning från bolagets sida. I de fall uppsägningen sker från bolagets sida kan individen vara berättigad till avgångsvederlag. Fast grundlön under uppsägningstid och avgångsvederlag kan maximalt motsvara två års fast grundlön.
Avgångsvederlag utgör ej grund för beräkning av semesterlön eller pensionsavsättning. Ersättning under uppsägningstiden och avgångsvederlag ska också reduceras i det fall individen är berättigad till lön från ny anställning eller om individen bedriver egen verksamhet under uppsägningstiden eller under tid då avgångsvederlag betalas ut.
Därutöver kan ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning utgå. Sådan ersättning ska kompensera för eventuellt inkomstbortfall och ska endast utgå i den utsträckning som den tidigare befattningshavaren saknar rätt till avgångsvederlag. Ersättningen ska baseras på den fasta kontantlönen vid tidpunkten för uppsägningen och uppgå till högst 60 procent av månadsinkomsten vid tidpunkten för uppsägningen och utgå under den tid som åtagandet om konkurrensbegränsning gäller, vilket ska vara högst 12 månader efter anställningens upphörande.
Styrelsen har inrättat ett Ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Beslut gällande ersättning hanteras i en väldefinierad process som säkerställer att ingen enskild individ är involverade i beslut gällande sin egen ersättning.
Med tillämpning av de riktlinjer för ersättning som beslutas av årsstämman beslutar styrelsen om koncernchefens samlade ersättningspaket utifrån Ersättningsutskottets rekommendation. Samlade ersättningspaket för koncernledningens övriga medlemmar godkänns av Ersättningsutskottet baserat på koncernchefens rekommendationer.
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i enskilda fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i Ersättningsutskottet uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattat beslut om avsteg från riktlinjerna.
Ersättningsriktlinjerna för 2020 återges i not K32 i koncernredovisningen.
Vid årsstämman som hölls den 2 april 2020 beslutades att införa ett långsiktigt incitamentsprogram som omfattar cirka 200 nyckelpersoner. Koncernledningen omfattas inte av detta program. Ett långsiktigt incitamentsprogram skall förstärka företagets möjligheter att rekrytera och behålla talangfulla nyckelpersoner, skapa ett långsiktigt förtroende för och engagemang i koncernens långsiktiga utveckling, skapa överensstämmelse mellan nyckelpersonernas och aktieägarnas intressen, öka andelen av ersättningen som är kopplad till bolagets prestationer och uppmuntra till aktieägande bland nyckelpersonerna. Programmet belönar prestationer över en tidsperiod om tre år, är maximerat till ett värde av 60 procent av den årliga grundlönen och är aktiebaserat (leverans ska ske i Telia Company AB aktier). Ett villkor för utbetalning från programmet ska vara att nyckelpersonen alltjämt är anställd och inte under uppsägning.
Finansiella mål består av rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och joint ventures (earnings before interest, taxes, depreciation and amortisation, EBITDA) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR). Slutlig tilldelning av Telia Company AB aktier ska till 50 procent baseras på ackumulerad EBITDA och till 50 procent baseras på total avkastning för Telia Company-aktieägare jämfört med motsvarande totalavkastning för aktieägare i en fördefinierad grupp av jämförbara företag.
Maximalt antal prestationsaktier en deltagare kan tilldelas är baserat på 30 procent av deltagarens grundlön och relaterat till aktiekursen. Ackumulerad EBITDA representerar 50 procent av antalet prestationsaktier (eller 15 procent av deltagarens grundlön):
TSR representerar 50 procent av antalet prestationsaktier (eller 15 procent av deltagarens grundlön):
Programmet kan förnyas årligen. 2010–2019 infördes likvärdiga program. Införandet av ett långsiktigt incitamentsprogram förutsätter godkännande av bolagets årsstämma. För ytterligare information om Telia Company:s långsiktiga incitamentsprogram, se not K32 i koncernredovisningen.
Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är Telia Company part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. För ytterligare information om rättsliga och administrativa tvister se not K30.
Moderbolaget Telia Company AB (org.nr 556103-4249), med säte i Stockholm, innefattar koncernledningsfunktioner inklusive koncernens internbanksverksamhet. Moderbolaget har inga utländska filialer.
Nettoomsättningen var 564 MSEK (500) varav 560 MSEK (500) fakturerades till dotterbolag.
Rörelseresultatet minskade till -507 MSEK (1 252). 2019 påverkades av en upplösning av en kortfristig avsättning avseende utredningarna i Uzbekistan, vilket resulterade i en positiv effekt netto om 1 931 MSEK. Finansiella intäkter och kostnader netto uppgick till -8 634 MSEK (6 147) negativt påverkade av nedskrivningar med -14 965 MSEK (-24 016) huvudsakligen hänförlig till dotterbolaget Telia Finland Oyj, motverkade av utdelningar från dotterbolag med 6 269 MSEK (33 027). Resultat före skatt minskade till -5 470 MSEK (12 794) och årets resultat minskade till -6 176 MSEK (12 243).
Anläggningstillgångar minskade till 178 700 MSEK (199 830), huvudsakligen påverkade av nedskrivningar av dotterbolaget Telia Finland Oyj och minskade långfristiga räntebärande koncerninterna fordringar.
Eget kapital minskade till 75 487 MSEK (92 612), påverkad av de beslutade utdelningarna till aktieägarna, återköpta aktier relaterade till återköpspro-grammet och negativt nettoresultat.
Soliditeten var 33,9 (med ett antagande om utdelning 2 kr/aktie) procent (36,0).
Genomsnittligt antal anställda var 267 (271).
Till årsstämmans förfogande står:
| SEK | |
|---|---|
| Fritt eget kapital exklusive årets resultat | 65,950,705,739 |
| Årets resultat | -6,175,792,975 |
| Summa | 59,774,912,764 |
Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:
| Summa | 59,774,912,764 |
|---|---|
| I ny räkning överförs | 51,595,649,360 |
| per aktie till ägarna1 | 8,179,263,404 |
| Ordinarie utdelning om 2,00 SEK | |
| SEK |
1) Baserat på utestående aktier per 31 december 2020.
Utdelningen ska delas upp och betalas ut i två delar, en i april 2021 om 1,00 SEK per aktie och en i november 2021 om 1,00 SEK per aktie.
Styrelsen anser att den föreslagna utdelningen enligt 18 kap 4 § aktiebolagslagen är försvarlig. Efter utgivning av den föreslagna utdelningen kommer bolagets och koncernens kapital att vara tillräckligt med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker. Dessutom bedöms företaget och koncernen ha en tillfredsställande likviditetsnivå, ett konsolideringsbehov som är uppfyllt och en tillfredsställande finansiell ställning.
Styrelsens fullständiga uttalande kommer att ingå i årsstämmans dokumentation.
Dokumentation rörande årsstämman finns tillgänglig på:
www.teliacompany.com
(Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)

Efter invigningen av Sveriges första kommersiella 5G-nät i Stockholm i det tredje kvartalet, så fortsatte utrullningen av 5G under det fjärde kvartalet och vid årsskiftet hade runt 20 städer, från Luleå i norr till Malmö i söder, tillgång till 5G. Dessutom tecknades i det fjärde kvartalet ett femårigt avtal med Ericsson vilket kommer att möjliggöra för Telia att fortsätta rulla ut 5G på ett effektivt sätt och samtidigt genomföra en hållbar digitalisering som erbjuder både ultrasnabb uppkoppling och nya digitala möjligheter för Telias kunder. Dessutom vann Telia utmärkelsen för bästa digitala tvtjänst enligt Svenskt kvalitetsindex (SKI), detta för det sjätte året i rad. Enligt samma studie hade Telia även igen de mest nöjda företagskunderna samt de mest nöjda konsumenterna genom Halebop-varumärket. Slutligen vann Telia för det fjärde året i rad priset för bästa mobilnät enligt det världsledande och oberoende mätföretaget Umlaut (före detta P3).
I konsumentsegmentet växte intäkterna från fast bredband med 3,0 procent drivet av prisjusteringar och intäkterna från mobiltelefoni växte med 1,3 procent. Tillväxten för intäkter från mobiltelefoni samt fast bredband var dock inte tillräckligt för att fullt ut kompensera för en fortsatt press på intäkterna från fast telefoni samt fiberinstallationer, och som ett resultat föll intäkterna i konsumentsegmentet med 1,2 procent. I företagssegmentet fortsatte den hårda konkurrensen vilket resulterade i en fortsatt press på den genomsnittliga intäkten per abonnemang, vilket i kombination med att intäkterna från roaming föll på grund lägre resande på grund av covid-19-pandemin resulterade i att tjänsteintäkterna föll med 3,1 procent, jämfört med ett fall om 1,4 procent föregående år.
Nettoomsättningen föll med 3,3 procent till 33 740 MSEK (34 905) och på jämförbar bas föll nettoomsättningen 3,4 procent relativt jämt fördelat mellan lägre försäljning av hårdvara och fallande tjänsteintäkter.
Tjänsteintäkterna på jämförbar bas föll med 1,8 procent från en fortsatt press på främst fast telefoni och fiberinstallationsintäkter, men även från att intäkterna från mobiltelefoni föll med 1,7 procent. De sistnämnda drivet av fortsatt nedgång för den genomsnittliga intäkten per abonnemang i företagssegmentet, lägre intäkter från samtrafik som en följd av sänkta samtrafiksavgifter samt även lägre intäkter från roaming då covid-19-pandemin hade en negativ påverkan på resandet.
Justerad EBITDA minskade 3,1 procent till 13 506 MSEK (13 932) och justerad EBITDA-marginal förblev relativt oförändrat om 40,0 procent (39,9). Justerad EBITDA på jämförbar bas föll 3,1 procent då realiserade kostnadseffektiviseringar inte var tillräckligt för att motverka den negativa effekten från lägre tjänsteintäkter.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar |
Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 33 740 | 34 905 | -3,3 |
| Förändring (%) jämförbar bas | -3,4 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)2 | 29 734 | 30 274 | -1,8 |
| förändring (%) jämförbar bas | -1,8 | ||
| Justerad EBITDA2 | 13 506 | 13 932 | -3,1 |
| Marginal (%)2 | 40,0 | 39,9 | |
| förändring (%) jämförbar bas | -3,1 | ||
| Justerat rörelseresultat2 | 6 800 | 7 600 | -10,5 |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar2 |
2 806 | 3 548 | -20,9 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 6 246 | 6 132 | 1,9 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 1 306 | 1 123 | 16,3 |
| Fast telefoni | 665 | 853 | -22,0 |
| Bredband | 1 242 | 1 263 | -1,7 |
| Tv | 929 | 861 | 7,9 |
| Anställda1 | 4 504 | 4 724 | -4,7 |
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar minskade till 2 806 MSEK (3 548), främst drivet av lägre investeringar förknippade med fiberutrullningen. De främsta CAPEX-komponenterna var relaterade till utrullningen av fiber samt mobilnätet. Antalet mobilabonnemang ökade under året med
114 000 från en ökning om 183 000 avtalsabonnemang
avseende maskin till maskin-relaterade tjänster, vilket mer än kompenserade för en minskning om 83 000 förutbetalda abonnemang. Tv-abonnemangen ökade med 68 000 främst drivet av adderande av omkring 55 000 abonnemang vilka tidigare inte var redovisade. Antalet fasta bredbandsabonnemang minskade med 21 000 under året.
Utrullningen av 5G accelererade över året och vid årsskiftet hade runt 40 procent av befolkningen tillgång till ultrasnabbt 5G från Telia. Och för att möjliggöra för en fortsatt effektiv utrullning av det bästa tänkbara 5G-nätverket tecknades i det fjärde kvartalet ett femårigt avtal med Nokia. Avseende andra kommersiella aktiviteter så fortsatte Telia att vara lyckosamma i företagssegmentet och ett flertal långa kontrakt säkrades under året genom Telias överlägsna produktportfölj. Kontrakten som avser kunder inom ett flertal olika branscher innehåller utöver uppkoppling även diverse ICT-relaterade tjänster inom områden så som lagring av data och säkerhet.
Efter att ha genomfört den sedvanliga årliga granskningen av redovisade värden har en icke-kassaflödespåverkande nedskrivning uppgående till 7 800 MSEK hänförlig till goodwill i Finland redovisats.
Nettoomsättningen föll 4,4 procent till 15 260 MSEK (15 969) och på jämförbar bas föll nettoomsättningen 3,5 procent främst drivet av press på tjänsteintäkter och till en viss del även lägre försäljning av hårdvara. Effekten från valutakursförändringar var negativ om 0,9 procent.
Tjänsteintäkterna på jämförbar bas föll 2,9 procent då intäkterna från mobila och fasta tjänster föll med 2,6 procent respektive 3,1 procent. Det sistnämnda främst som ett resultat från lägre intäkter från fast telefoni som en följd av nedmonteringen av det fasta kopparnätet, samt lägre tv-intäkter då covid-19-pandemin resulterade i inställda sportevent.
Justerad EBITDA minskade 1,8 procent till 4 812 MSEK (4 900) och den justerade EBITDA-marginalen ökade till 31,5 procent (30,7). Justerad EBITDA på jämförbar bas föll 1,0 procent då realiserade kostnadseffektiviseringar inte var tillräckligt för att fullt ut motverka den negative effekten från lägre tjänsteintäkter.
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar ökade till 1 689 MSEK (1 493), främst drivet av högre investeringar förknippade med mobilnätet inklusive utrullning av 5G.
Antalet mobilabonnemang föll med 19 000 och antalet fasta bredbandsabonnemang föll med 11 000 under året. Antalet tv-abonnemangen minskade under året med 42 000.

| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar |
Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 15 260 | 15 969 | -4,4 |
| Förändring (%) jämförbar bas | -3,5 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)2 | 12 851 | 13 359 | -3,8 |
| förändring (%) jämförbar bas | -2,9 | ||
| Justerad EBITDA2 | 4 812 | 4 900 | -1,8 |
| Marginal (%)2 | 31,5 | 30,7 | |
| förändring (%) jämförbar bas | -1,0 | ||
| Justerat rörelseresultat2 | 1 591 | 1 657 | -4,0 |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar2 | 1 689 | 1 493 | 13,1 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 3 165 | 3 184 | -0,6 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 277 | 270 | 2,6 |
| Fast telefoni | 20 | 23 | -13,0 |
| Bredband | 462 | 473 | -2,3 |
| Tv | 558 | 600 | -7,0 |
| Anställda1 | 2 928 | 2 907 | 0,7 |
Arbetet med att generera kostnadssynergier från förvärvet av Get och TDC Norge fortsatte framgångsrikt under året. Dessutom togs även de nästa stegen att materiellt generera intäktssynergier från förvärvet genom implementeringen av en strategi baserad på ett varumärke samt lanseringen av en ny och förenklad portfölj med mobilabonnemang. Detta i kombination med the pågående moderniseringen av 4G nätet, utrullning av 5G så väl som uppgradering av det fasta nätverket kommer bli viktiga byggstenar för att ytterligare stärka kundupplevelsen likväl som Telias varumärke och position i marknaden.
Nettoomsättningen föll 8,8 procent till 13 373 MSEK (14 666) och på jämförbar bas steg nettoomsättningen 0,1 procent då lägre tjänsteintäkter mer än motverkades av en ökad försäljning av hårdvara. Effekten från valutakursförändringar var negativ om 8,9 procent.
Tjänsteintäkterna på jämförbar bas föll 3,4 procent drivet av både mobila och fasta intäkter. De mobila intäkterna föll från ett minskat antal abonnemang och lägre roamingintäkter då resandet var begränsat på grund av COVID-19 pandemin. De fasta intäkterna föll främst på grund av lägre intäkter från tv vilka föll från ett minskat antal tvabonnemang samt inställda sportevenemang i spåren av COVID-19 pandemin.
Justerad EBITDA minskade 5,2 procent till 6 064 MSEK (6 394) och den justerade EBITDA-marginalen ökade till 45,3 procent (43,6). Justerad EBITDA på jämförbar bas ökade 4,1 procent då kostnadssynergier så väl som generella effektiviseringar mer än kompenserade för minskningen av tjänsteintäkterna.
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar ökade till 2 441 MSEK (2 421).
Antalet mobilabonnemang sjönk med 29 000 drivet av ett minskat antal förutbetalda abonnemang och antalet fasta bredbandsabonnemang ökade med 24 000 under året. Antalet tv-abonnemang minskade under året med 11 000.

| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar |
Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 13 373 | 14 666 | -8,8 |
| Förändring (%) jämförbar bas | 0,1 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)2 | 11 338 | 12 884 | -12,0 |
| förändring (%) jämförbar bas | -3,4 | ||
| Justerad EBITDA2 | 6 064 | 6 394 | -5,2 |
| Marginal (%)2 | 45,3 | 43,6 | |
| förändring (%) jämförbar bas | 4,1 | ||
| Justerat rörelseresultat2 | 1 663 | 2 184 | -23,9 |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar12 | 2 441 | 2 421 | 0,8 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 2 247 | 2 276 | -1,3 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 107 | 85 | 25,1 |
| Fast telefoni | 40 | 49 | -18,4 |
| Bredband | 469 | 445 | 5,4 |
| Tv | 469 | 480 | -2,3 |
| Anställda1 | 1 633 | 1 626 | 0,4 |
I Danmark fortsatte mobilmarknaden att vara utmanande men Telia lyckades ändå väl med abonnemangsintaget och adderade 59 000 abonnemang netto för året. Avseende den operationella och kommersiella delen av verksamheten fortsatte arbetet med att förbättra kundupplevelsen och ytterligare öka effektiviteten, vilket bland annat resulterade i lanseringen av en ny nätbutik samt i att ett stort antal produkter, tjänster och prisplaner stängdes ner.
Nettoomsättningen föll 3,7 procent till 5 464 MSEK (5 675) och på jämförbar bas föll nettoomsättningen 3,0 procent då lägre tjänsteintäkter mer än motverkade en ökad försäljning av hårdvara. Effekten från valutakursförändringar var negativ om 0,7 procent.
Tjänsteintäkterna på jämförbar bas föll 6,0 procent delvis från press på fasta intäkter men främst drivet av att mobilintäkterna minskade 5,2 procent hänförligt till att den genomsnittliga intäkten per abonnemang föll med 6,1 procent, till stor del drivet av lägre intäkter från roaming.
Justerad EBITDA minskade 2,6 procent till 1 029 MSEK (1 056) och den justerade EBITDA-marginalen ökade något till 18,8 procent (18,6). Justerad EBITDA på jämförbar bas minskade 1,6 procent då ett framgångsrikt arbete med att främst minska de operationella kostnaderna inte var tillräckligt för att fullt ut motverka den negativa påverkan från lägre tjänsteintäkter.
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar ökade till 288 MSEK (286).
Antalet mobilabonnemang ökade med 59 000 under året varav 31 000 avseende maskin till maskin-relaterade tjänster. Antalet fasta bredbandsabonnemang sjönk med 13 000 och antalet tv-abonnemangen ökade under året med 8 000.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar |
Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 464 | 5 675 | -3,7 |
| Förändring (%) jämförbar bas | -3,0 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)2 | 3 976 | 4 262 | -6,7 |
| förändring (%) jämförbar bas | -6,0 | ||
| Justerad EBITDA2 | 1 029 | 1 056 | -2,6 |
| Marginal (%)2 | 18,8 | 18,6 | |
| förändring (%) jämförbar bas | -1,6 | ||
| Justerat rörelseresultat2 | -8 | -4 | 111,2 |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar1 , 2 |
288 | 286 | 0,8 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 1 494 | 1 435 | 4,1 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 113 | 82 | 38,4 |
| Fast telefoni | 66 | 72 | -8,3 |
| Bredband | 68 | 81 | -16,0 |
| Tv | 29 | 21 | 38,1 |
| Anställda1 | 731 | 710 | 3,0 |
I konsumentsegmentet fortsatte aktiviteterna runt konvergens vilket resulterade i att andelen bredbandskunder med även en mobil tjänst för första gången nådde över 30 procent. Dessutom ingicks ett strategiskt partnerskap över fem år med Ericsson för att modernisera mobilnätet samt över tid även rulla ut 5G över landet.
Nettoomsättningen steg 2,6 procent till 4 151 MSEK (4 045) och på jämförbar bas steg nettoomsättningen 3,6 procent främst på grund av ökade tjänsteintäkter men till viss del även ökad försäljning av hårdvara. Effekten från valutakursförändringar var negativ om 1,0 procent.
Tjänsteintäkterna på jämförbar bas steg 3,3 procent stöttat av tillväxt för både mobila och fasta intäkter. För mobilintäkterna kom tillväxten som ett resultat från en växande kundbas samt ökad genomsnittlig intäkt per abonnemang, medans de fasta intäkterna främst ökade från en stark utveckling avseende intäkter från tv samt företagslösningar.
Justerad EBITDA ökade 4,7 procent till 1 497 MSEK (1 430) och den justerade EBITDA-marginalen ökade till 36,1 procent (35,4). Justerad EBITDA på jämförbar bas ökade 5,7 procent hänförligt till tillväxten för tjänsteintäkterna.
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar föll till 368 MSEK (424).
Antalet mobilabonnemang ökade med 51 000 under året varav 29 000 abonnemang avseende maskin till maskinrelaterade tjänster. Antalet fasta bredbandsabonnemang sjönk med 2 000 och antalet tv-abonnemangen ökade under året med 9 000.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar |
Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 151 | 4 045 | 2,6 |
| Förändring (%) jämförbar bas | 3,6 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)2 | 3 167 | 3 096 | 2,3 |
| förändring (%) jämförbar bas | 3,3 | ||
| Justerad EBITDA2 | 1 497 | 1 430 | 4,7 |
| Marginal (%)2 | 36,1 | 35,4 | |
| förändring (%) jämförbar bas | 5,7 | ||
| Justerat rörelseresultat2 | 776 | 744 | 4,2 |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar1 , 2 |
368 | 424 | -13,2 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 1 398 | 1 347 | 3,8 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 204 | 175 | 16,7 |
| Fast telefoni | 230 | 261 | -11,9 |
| Bredband | 417 | 419 | -0,5 |
| Tv | 253 | 244 | 3,7 |
| Anställda1 | 1 598 | 1 737 | -8,0 |
Det konvergenta erbjudandet Telia 1 fortsatte att visa en god utveckling och sett över året ökade antalet kunder på erbjudandet med runt 40 procent. Dessutom tecknades ett femårskontrakt med Ericsson avseende 5G-utrullning och tillsammans med Ericsson lanserade även Telia som första operatör 5G i landets tre största städer.
Nettoomsättningen ökade 0,4 procent till 3 321 MSEK (3 333) och på jämförbar bas ökade nettoomsättningen 0,6 procent då tillväxt för tjänsteintäkterna mer än kompenserade för lägre försäljning av hårdvara. Effekten från valutakursförändringar var negativ om 1,0 procent.
Tjänsteintäkterna på jämförbar bas steg 2,0 procent som ett resultat av en stark utveckling för fasta tjänsteintäkter vilka växte med 4,2 procent från en god utveckling för framför allt intäkter från fast bredband, tv samt företagslösningar. Mobilintäkterna växte 0,2 procent stöttat av en växande abonnemangsbas vilken kompenserade för en smärre minskning för den genomsnittliga intäkten per abonnemang som en följd av lägre roamingintäkter.
Justerad EBITDA ökade 0,6 procent till 1 153 MSEK (1 146) och den justerade EBITDA-marginalen ökade till 34,7 procent (34,4). Justerad EBITDA på jämförbar bas ökade 1,6 procent hänförligt till tillväxten för tjänsteintäkterna.
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar föll till 366 MSEK (422).
Antalet mobilabonnemang ökade med 44 000 under året varav 57 000 abonnemang avseende för maskin till maskinrelaterade tjänster. Antalet fasta bredbandsabonnemang sjönk med 2 000 och antalet tv-abonnemangen föll under året med 4 000.

| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar |
Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 321 | 3 333 | -0,4 |
| Förändring (%) jämförbar bas | 0,6 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)2 | 2 627 | 2 600 | 1,0 |
| förändring (%) jämförbar bas | 2,0 | ||
| Justerad EBITDA2 | 1 153 | 1 146 | 0,6 |
| Marginal (%)2 | 34,7 | 34,4 | |
| förändring (%) jämförbar bas | 1,6 | ||
| Justerat rörelseresultat2 | 453 | 502 | -9,6 |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar1 , 2 |
366 | 422 | -13,2 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 1 112 | 1 068 | 4,1 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 353 | 305 | 15,7 |
| Fast telefoni | 226 | 245 | -7,8 |
| Bredband | 242 | 244 | -0,8 |
| Tv | 208 | 212 | -1,9 |
| Anställda1 | 1 463 | 1 568 | -6,7 |
Segmentet Tv och media hade ett utmanade finansiellt år då covid-19-pandemin hade en signifikant negativ påverkan på både tv och reklamintäkterna. På den positiva sidan innebar pandemin även att tv-tittandet överlag ökade, något som tillsammans med ett fortsatt starkt fokus på att fortsätta erbjuda tittarna kvalitetsinnehåll resulterade i ett flertal rekord vad gäller tittande under året. I Sverige exempelvis, noterade Tv och medias reklambaserade tvstationer som ett aggregat de högsta tittarsiffrorna sedan mätningarna startade 1994.
Under året stärkte Tv och media sin portfölj med sporträttigheter från bland annat säkrandet av sändningsrättigheterna till UEFA Champions League i Sverige och Finland för perioden 2021-2024 samt genom att förlänga sändningsrättigheterna till svenska hockeyligan, SHL, till 2030.
Nettoomsättningen uppgick till 7 429 MSEK och nettoomsättningen på jämförbar bas föll 14,5 procent då främst tjänsteintäkterna var starkt påverkade av COVID-19 pandemin. I fallet tv-intäkter som minskade med 12,1 procent var påverkan ett resultat av lägre intäkter från betal-tv vilka föll som en konsekvens av inställda eller framskjutna sportevent som en följd av covid-19-pandemin. Och för reklamintäkterna som föll 15,3 procent var minskningen främst hänförligt till en lägre efterfrågan på tv-reklam, även det främst som ett följd av covid-19-pandemin.
Justerad EBITDA uppgick till 758 MSEK och den justerade EBITDA-marginalen var 10,2 procent. Justerad EBITDA på jämförbar bas föll 47,9 procent som en följd av de minskade tjänsteintäkterna.
CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar uppgick till 356 MSEK.
Antalet direkta tv-abonnemang för betald streamingtjänst (SVOD) växte med 136 000 till 789 000 under året.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar |
Jan–Dec 2020 |
Jan–Dec 20192 |
Change (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 7 429 | 751 | |
| Förändring (%) jämförbar bas | -14,5 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)1 | 7 429 | 711 | |
| förändring (%) jämförbar bas | -14,5 | ||
| Justerad EBITDA1 | 758 | 108 | |
| Marginal (%)1 | 10,2 | 14,3 | |
| förändring (%) jämförbar bas | -47,9 | ||
| Justerat rörelseresultat1 | -55 | 42 | |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar1 | 356 | 13 | |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Tv | 789 | 653 | 20,8 |
| Anställda | 1 484 | 1 261 | 17,7 |
1) Se avsnitten Alternativa nyckeltal och Definitioner.
2) Segmentet Tv och media, som omfattar tidigare Bonnier Broadcastings verksamhet, etablerades i fjärde kvartalet 2019 och således innehåller jämförelseperioderna föregående år en månads utfall.
I Övrig verksamhet ingår Telia Global (bestående av Division X, Telia Carrier, Global Business och Telia Ventures), Telia Finans, verksamheten i Lettland samt koncernfunktionerna. Telia Companys ägande i turkiska intressebolaget Turkcell ingick också i Övrig verksamhet, men avyttrades den 22 oktober 2020. Under året tecknades ett avtal avseende en försäljning av Telia Carrier och transaktionen förväntas att slutföras under det första halvåret av 2021.
Nettoomsättningen minskade 2,0 procent till 8 715 MSEK (8 889) då en tillväxt i Telia Finans mer motverkades av minskade intäkter i främst Telia Carrier och Division X.
Tjänsteintäkterna på jämförbar bas föll 0,3 procent då främst högre tjänsteintäkter i Lettland motverkades av en negativ utveckling för Telia Carrier.
Justerad EBITDA minskade 8,3 procent till 1 1881 MSEK (2 052) och den justerad EBITDA-marginalen sjönk till 21,6 procent (23,1). Justerad EBITDA på jämförbar bas minskade 6,5 procent hänförligt till minskningen av nettoomsättningen samt högre operationella kostnader.
I Telia Carrier föll nettoomsättningen 2,8 procent till 5 235 MSEK (5 338) och nettoomsättningen på jämförbar bas minskade 1,0 procent från lägre tjänsteintäkter. Justerad EBITDA ökade 2,4 procent till 909 MSEK (888) och justerad EBITDA på jämförbar bas ökade 3,7 procent på grund av en fördelaktig utveckling avseende försäljningsmixen.
I Lettland föll nettoomsättningen 1,2 procent till 2 381 MSEK (2 408) och nettoomsättningen på jämförbar bas föll 0,2 procent då lägre försäljning av hårdvara motverkade en ökning för tjänsteintäkterna. Justerad EBITDA föll med 2,6 procent till 778 MSEK (799) och justerad EBITDA på jämförbar bas minskade 1,7 procent då tillväxten i tjänsteintäkter inte kunde kompensera för den negativa effekten från högre kostnader. Antalet mobilabonnemang ökade med 8 000 under året.
Resultat från intressebolag sjönk till -20 073 MSEK (1 150) drivet av en nettonedskrivning om -2 928 MSEK och kapitalförlust om -17 955 MSEK, båda som ett resultat från försäljning av Turkcell Holding.
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar ökade till 5 323 MSEK (5 499) av vilket 0,9 GSEK var relaterat till Telia Carrier och Lettland och 3,6 GSEK till den centrala funktionen Common Services and Products (CPS) och hänfördes till saker som IT-system, mobilnät och produktplattformar, för segmenten att dra nytta av.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar |
Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 8 715 | 8 889 | -2,0 |
| Förändring (%) jämförbar bas | -1,4 | ||
| varav Telia Carrier | 5 235 | 5 388 | -2,8 |
| varav Lettland | 2 381 | 2 408 | -1,2 |
| Justerad EBITDA2 | 1 881 | 2 052 | -8,3 |
| varav Telia Carrier | 909 | 888 | 2,4 |
| varav Lettland | 778 | 799 | -2,6 |
| Marginal (%)2 | 21,6 | 23,1 | |
| Resultat från intressebolag | -20 073 | 1 150 | |
| varav Turkiet | -20 246 | 990 | |
| varav Lettland | 179 | 164 | 9,1 |
| Justerat rörelseresultat2 | 340 | 727 | -53,2 |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderätts tillgångar12 |
5 323 | 5 499 | -3,2 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil Lettland | 1 307 | 1 299 | 0,6 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 341 | 325 | 5,1 |
| Anställda1 | 6 400 | 6 312 | 1,4 |

TELIA COMPANY ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020
Som verksamt inom digitalisering är Telia Companys produkter och tjänster avgörande för att skapa mer hållbara samhällen. Digitaliseringen är en katalysator för innovation och konkurrenskraft. Den banar väg för minskad ojämlikhet och för ett hållbart nyttjande av naturresurser. Genom att sätta människor och planeten i centrum för utvecklingen kan vi minimera riskerna och maximera vårt bidrag till FN:s globala hållbarhetsmål genom att skapa delat värde som gynnar såväl vår verksamhet som de samhällen där vi är verksamma.
Vårt arbete utgår ifrån företagets intressenter för att förstå, hantera och kommunicera vår positiva och negativa påverkan inom ett brett spektrum av frågor. Vi strävar efter att vara helt transparenta och ansvarstagande genom att lyfta fram våra framsteg likväl som våra utmaningar.
För information om risker och riskhantering, se Risker och osäkerhetsfaktorer. För information om hållbarhetsstyrning, se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Koncernövergripande styrningsmodell.
Telia Company är övertygat om att integrering av hållbarhet och ansvarsfullt företagande i hela verksamheten och strategin är en förutsättning för hållbar tillväxt och lönsamhet, vilket i sin tur skapar långsiktigt värde för aktieägare och främjar en hållbar utveckling.
Telia Companys Uttalande rörande väsentlighet

Telia Company arbetar med hållbarhet med utgångspunkt i företagets intressenter, för att förstå och hantera både möjligheter och risker. Vi följer upp och samverkar regelbundet med viktiga intressentgrupper för att säkerställa att våra hållbarhetsprioriteringar är i linje med deras förväntningar.
I centrum för vårt hållbarhetsarbete står åtta fokusområden. Vårt arbete inom mänskliga rättigheter spänner över flera av dessa områden. Läs mer om vårt arbete och våra resultat inom dessa områden i följande kapitel. Dessutom finns ett antal andra frågor, som arbetsvillkor, ansvarsfull skattehantering och elektromagnetiska fält (EMF) som är centrala för att upprätthålla våra intressenters förtroende. Läs mer om vårt arbete med dessa frågor i Hållbarhetsnoterna.
Omvärdering av intressenters förväntningar Vi har sett ett flertal stora förändringar i vår verksamhet liksom i omvärlden på senare år, såsom:
För att säkerställa att vi fångar upp de mest väsentliga möjligheterna och riskerna genomförde vi under året en omfattande väsentlighetsbedömning. Då vi tidigare genomfört ett omfattande arbete för att definiera våra miljömål på noll CO2 och noll avfall låg fokus vid årets bedömning på att förstå sociala trender, påverkan och förväntningar. Arbetet omfattade bland annat:
Resultatet av analysen användes vid framtagandet av årets rapport och som viktig del i arbetet med att utveckla en ny affärsstrategi, som kommer att påverka vårt arbete från 2021 och framåt. Läs mer om den nya strategin i Om företaget.
Resultatet av väsentlighetsbedömningen visar att Telia Companys nuvarande fokusområden fortsatt är relevanta för våra mest betydande intressenter. Vissa områden, som digital inkludering, integritet och säkerhet, har ökat i betydelse. Några av de viktigaste frågorna för våra mest betydande intressentgrupper listas nedan (i alfabetisk ordning).
Partnerskap och samarbeten inom och utanför vår bransch är centrala för att säkerställa att vi får maximal nytta av vårt arbete och att vi arbetar i linje med och bidrar till bästa praxis. Telia Company har åtagit sig att bidra till att att nå globala målet 17: Genomförande och globalt partnerskap. Vi ingår i nationella, regionala och globala partnerskap inom en rad olika områden. Några av de viktigaste är:

GSMA: Den globala telekomindustrins branschorganisation arbetar med utvecklingen av riktlinjer inom ett antal hållbarhetsområden, främst mänskliga rättigheter och klimat. GSMA var drivande i utvecklingen av telekombranschens
utvecklingsplan (sector pathway) för vetenskapligt baserade mål (science-based targets), den hittills enda utvecklingsplanen som anpassats till 1.5°C-målet. Tillsammans med Ericsson bidrog vi med delar av den bakomliggande forskningen.

ETNO: Den europeiska branschorganisationen för telekomoperatörer, där Telia Company ingår i styrelsen, har tagit en ambitiös position inom policyutveckling kopplat till till EU:s gröna giv (Green Deal). Arbetet omfattar utveckling av vägledning
för telekombolag kopplat till EU-taxonomin för hållbara aktiviteter och olika initiativ inom cirkularitet. Vi bidrar även till ETNO:s arbetsgrupper och positionspapper rörande hållbarhet.

Nordic CEOs for a Sustainable Future: Detta initiativ startade 2018 och består av
13 av de största nordiska företagen. Genom ett personligt åtagande från företagens vd:ar syftar initiativet till att omvandla företag för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål och utveckla syftesinriktade affärsmodeller, samtidigt som man lyfter fram nordiska erfarenheter och värderingar. Telia Company är aktivt engagerat i implementeringen av medlemmarnas åtaganden inom klimatförändringar samt mångfald och inkludering.

Global Network Initiative (GNI) är en organisation som sammanför intressenter från ett antal intressentgrupper, bland annat IKT-bolag, människorätts-och pressfrihetsgrupper, akademia och investerare, i syfte att skydda och främja yttrandefrihet och integritet i IKT-branschen globalt. Delat lärande och gemensam påverkan
när regeringar kränker yttrandefrihet och integritet står i centrum för dess arbete. Telia Company sitter i styrelsen och är aktivt i flertalet kommittéer.
Utöver dessa är vi medlemmar i ett flertal organisationer verksamma inom specifika områden. Läs mer i följande kapitel.
Vi behöll och förbättrade våra starka resultat i olika hållbarhetsrankingar och -index, inklusive:

Enligt GSMA:s rapport Mobile Industry Impact ger telekommunikations- och IKT-tjänster ett mätbart positivt bidrag till uppfyllandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG). Men branschen har även en negativ påverkan och risker som behöver hanteras.
Vårt arbete med de globala hållbarhetsmålen baseras på såväl faktisk och potentiell, som nuvarande och framtida, påverkan. Det är också starkt kopplat till förutsättningarna på våra marknader.
Det mål där vår bransch har störst påverkan då uppfyllandet av målet är direkt kopplat till tillgång till telekommunikationstjänster och digitalisering av samhället. Utvecklingen av hållbar infrastruktur bygger på säkra digitala lösningar för övervakning och effektiv styrning.
Att stödja denna utveckling är en viktig del i vår affärsstrategi. Sakernas internet (Internet of Things, IoT), dataanalystjänster och ett ökande antal 5G-baserade lösningar möjliggör smarta, hållbara lösningarinom områden som kollektivtrafik, trafikövervakning och realtidsmätning av luftkvalitet.
Internet ger konsumenter direkt tillgång till tjänster som ersätter fysiska produkter, och bidrar till växande tjänstesektorer. Samtidigt behöver hela branschen omgående ställa om till en utgångspunkt i att erbjuda konsumenter elektronik utifrån ett cirkulärt tankesätt.
Digitala lösningar är avgörande för att skapa ekonomiska system med låga koldioxidutsläpp tack vare ett stort antal möjliga tillämpningar inom transporter, jordbruk, fastigheter, industrin med mera. IKT-branschen måste också ta ansvar för branschens egen negativa klimatpåverkan.
Tillgången till telekommunikation och internet har medfört oöverträffade möjligheter kopplat till tillgång till information och lärande. Men dessa möjligheter medför även risker och negativa effekter, som cyberattacker och spridning av material på nätet som visar sexuella övergrepp på barn – risker som är en utmaning för förverkligandet av mål 16. Dessa risker och negativa påverkan måste hanteras proaktivt med full transparens.
IKT-branschen arbetar allt mer utifrån ekosystem och samverkar med olika intressenter för att frigöra potentialen av digitala lösningar som drivkraft för en hållbar utveckling och för att hantera gemensamma utmaningar inom och mellan branscher.

SVAG

Mellanstark koppling till verksamheten och påverkan

Stark strategisk koppling, stor påverkan

PÅVERKAN
Tabellen nedan ger en översikt över våra fokusområden*, vad vi uppnått under året samt hur vårt arbete bidrar till de globala målen. På efterföljande sidor återfinns mer utförlig information om bland annat ambitioner, mål, arbetssätt och resultat för 2020.
| OMRÅDE | HÖJDPUNKTER UNDER ÅRET | BIDRAG TILL GLOBALA MÅL |
|---|---|---|
| Mänskliga rättigheter¹ | • Stöttade nationella hälsomyndigheter och sjukvården under pandemin, bland annat genom att utöka möjlighe terna till sjukvård på distans • Nådde runt 120 000 personer genom initiativ kopplade till digital inkludering • Publicerade åtaganden som mediaägare, för att stödja och skydda oberoende publicering med ansvarsfullt redaktörsskap som grund |
|
| Miljö | • Antog vetenskapligt baserade mål (Science Based Targets) som täcker hela värdekedjan • Uppnådde klimatneutralitet i vår egen verksamhet genom utsläppsminskningar samt klimatkompensation • Vid årets slut hade leverantörer som stod för 16 procent av leverantörers utsläpp av växthusgaser satt vetenskap ligt baserade mål |
|
| Yttrandefrihet och övervakningsintegritet |
• Transparensrapportering rörande covid-19-relaterade myndighetsförfrågningar och deras potentiella påverkan på användares yttrandefrihet och övervakningsintegritet |
|
| Personlig integritet och informations säkerhet |
• Utökade ISO 27001-certifikatet för informationssäker het. Vid årets slut täckte certifikatet produkter som Telia Touchpoint Plus och Telia ACE samt kritiska informationssäkerhetsprocesser |
|
| Barns rättigheter | • Samverkade med över 7 000 barn via vår Barnpanel på ämnet distansutbildning under pandemin |
|
| Mångfald, lika möjlig heter och icke-diskri minering |
• 38 procent kvinnor i den utökade ledningsgruppen • Som del av arbetet med att implementera ett ramverk för lika lön genomfördes en lönegapsanalys på samtliga marknader • Utnämndes till årets LGBTQI-arbetsgivare i Sverige av Unionen |
|
| Hälsa och välbefinnande |
• Starkt resultat (85/100) i "covid-19-medarbetarindex", som mäter bland annat medarbetarnas bild av fjärrarbete och hur Telia Company hanterat restriktioner |
|
| Ansvarsfulla inköp | • Genomförde cirka 2 500 leverantörsbedömningar och 106 leverantörsrevisioner på plats eller på distans |
|
| Anti-korruption | • Genomförde en omfattande anti-korruptionsriskbedöm ning av den nya Tv- och mediaverksamheten samt anti korruptionsutbildning för dess 400 medarbetare. |
1) Vårt bredare arbete med mänskliga rättigheter spänner över flera fokusområden och listas inte som ett fokusområde i sig.
53
I enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter har Telia Company åtagit sig att respektera mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Genom uppkoppling och digitala lösningar möjliggör vi också förverkligandet av vissa rättigheter och samverkar med affärspartners, regeringar och andra intressenter för att främja mänskliga rättigheter i ett vidare perspektiv.
Förstå: Genom att genomföra löpande konsekvensbedömningar rörande mänskliga rättigheter för att känna till vår påverkan, våra risker och möjligheter
Visa: Genom publicering av rapporter och annan information
Agera: Genom att utifrån våra kunskaper agera för att respektera och främja individers rättigheter
Vårt arbete fokuserar på de områden och frågor inom mänskliga rättigheter som vi identifierat som de mest väsentliga på våra marknader och i vår värdekedja. Dessa överensstämmer med de frågor som identifierats i GSMA:s rapport som de mest betydande för branschen som helhet.
| Område | Mest väsentlig fråga | |
|---|---|---|
| Barns rättigheter | Förekomst av övergreppsmaterial på barn på nätet |
|
| Kundintegritet | Efterlevnad av integritet när kunddata används för avancerad affärsanalys |
|
| Diskriminering | Diskriminering kopplat till bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning eller könsuttryck vid rekrytering, befordringar och uppsägningar |
|
| Yttrandefrihet och övervakningsinte gritet |
Myndigheters övervakning av individer genom direkt tillgång till Telia Companys nätverk och system |
|
| Arbetsrätt | Kränkningar av arbetsrätt, inklusive tvångsarbete och barnarbete, i delar av vår värdekedja |
|
| Frihet i medier | Yttrandefrihet och reglering av innehåll |
Utöver dessa områden finns även andra områden med koppling till mänskliga rättigheter såsom korruption, miljö, frågor kopplade till leverantörskedjan som konfliktmineraler, jämlikhetsfrågor kopplat till digitalt utanförskap och handelssanktioner. Ytterligare information kring hur flera av dessa områden hanteras återfinns i efterföljande avsnitt. För mer information kring riskhanteringen inom dessa områden, se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Risker och osäkerhetsfaktorer.
Under 2020 lämnade Telia Company fullt ut Eurasien samt vår globala verksamhet i och med den aviserade avyttringen av Telia Carrier (i avvaktan på godkännande 2021). Dessa avyttringar har minskat risknivån kopplat till vissa människorättsrisker såsom yttrandefrihet och övervakningsintegritet, samt frågor kring arbetsvillkor i lokala leverantörers verksamheter. Samtidigt har andra människorättsrisker som kundintegritet ökat till följd av teknisk utveckling och digitalisering. Som en följd av förvärvet av Bonnier Broadcasting har vårt riskuniversum utökats med frågor kring mediefrihet.
2019 förvärvade Telia Company det nordiska mediebolaget Bonnier Broadcasting. En konsekvensbedömning gällande mänskliga rättigheter som genomfördes före undertecknandet av avtalet visade att Bonnier Broadcastings ägande i medier medförde nya människorättsrisker såsom reglering av yttrandefrihet och innehåll samt politisk annonsering. Efter undertecknandet av avtalet publicerade Telia Company sina åtaganden rörande att främja och försvara oberoende publicering med ansvarsfullt redaktörskap som grund. Under 2020 har dessa åtaganden varit en viktig utgångspunkt vid integrationen av Bonnier Broadcasting i Telia Company.
Åtagandena utgjorde även grunden för de interna utbildningar som hölls av experter vid Tv- och media-enheten för mer än 400 medarbetare i hela Telia Company, om innebörden av grundlagsskyddad redaktionell frihet och redaktionellt oberoende.
Telia Companys Speak-Up Line, som inkluderar ett klagomålsförfarande (grievance mechanism), är tillgänglig för att såväl medarbetare som externa intressenter ska kunna flagga för oegentligheter utan rädsla för bestraffning eller repressalier och för att erbjuda rättvisa utredningar. Rapporter som rör barns rättigheter samt yttrandefrihet och övervakningsintegritet hanteras av människorättsexperter. Inga sådana rapporter inkom under året. Rapporter som rör medarbetarfrågor som disrkiminering och arbetsvillkor hanteras av personalorganisationen. Läs mer om sådana ärenden under året i Mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering.
Åtaganden gällande mänskliga rättigheter återfinns i den Affärsetiska uppförandekoden. Samtliga medarbetare och resurskonsulter ska känna till Kodens innehåll genom en obligatorisk tvådelars e-utbildning. Av målgruppen om cirka 20 700 medarbetare och resurskonsulter har cirka 18 800 genomfört utbildningens första del och cirka 17 300 den andra delen. Under året utvecklade vi ett särskilt utbildningsprogram kring mänskliga rättigheter för samtliga medarbetare som ska lanseras 2021.
Vi har åtagit oss att där det är relevant genomföra utvärderingar (due diligence) och mer djupgående konsekvensbedömningar rörande mänskliga rättigheter (human rights impact assessments, HRIA), för att bättre förstå lokal och koncernövergripande påverkan samt risker och möjligheter kopplat till individers rättigheter. Mellan 2015 och 2017 genomförde vi lokala konsekvensbedömningar som en del i arbetet med att säkerställa en ansvarsfull avyttringsprocess i Eurasien, samt av Telia Sverige och Telia Litauen för en bättre övergripande förståelse av påverkan, risker och möjligheter i Norden och Baltikum. Sedan dess har vi bedömt risker kopplat till mänskliga rättigheter innan avyttring från marknader i Eurasien, och åtgärder har vidtagits för att hantera de risker som identifierats. Under 2020 gjordes sådana bedömningar vid avyttringen av Moldcell och Telia Carrier. För ytterligare information, se not H21 i Hållbarhetsnoterna.
Under 2019 började vi anpassa vårt arbetssätt inom konsekvensbedömningar till det förändrade risklandskap som nämnts tidigare, med särskilt fokus på affärsutveckling som involverar artificiell intelligens (AI). Telia Company är en av grundarna och medlem i det Stockholmsbaserade AI Sustainability Center (AISC), ett tvärvetenskapligt samarbete som främjar etisk användning av AI. Vi har deltagit i utvecklingen av AISC:s verktyg för identifiering av etiska och människorättsliga risker, vilket vi testade under året på nya affärsmöjligheter kopplat till Crowd insights.
Under året utvecklade vi också i samarbete med den ickevinstdrivande hållbarhetsorganisationen BSR ett verktyg för konsekvensbedömning av barns rättigheter, vilket ska användas vid utveckling av produkter som riktar sig till barn. Läs mer i Barns rättigheter.
För att förstå de potentiella riskerna och möjligheterna kopplade till mänskliga rättigheter som utvecklingen av 5G medför inledde Telia Company en dialog med Ericsson kring deras arbete med en konsekvensbedömning rörande mänskliga rättigheter av 5G-teknologi. Under 2021 avser vi använda oss av kunskaperna från Ericssons arbete när vi fattar betydande affärsbeslut kopplat till 5G.
Trots att vi gjort betydande framsteg de senaste åren när det gäller att definiera och stärka vårt arbete inom mänskliga rättigheter återstår ett flertal utmaningar. Några av dessa gäller förväntningarna på branschen att hantera risker kopplat till situationer där ett telekommunikationsföretag endast har begränsat inflytande. Ett annat utvecklingsområde är att proaktivt bedöma och begränsa människorättsrisker vid utvecklingen av produkter och tjänster. Vår ambition är att erbjuda eller samarbeta inom förbättrande åtgärder (remedy) inom mänskliga rättigheter och under 2021 kommer vi att fördjupa oss inom området.
Våra åtaganden styrs av koncernpolicyn för mänskliga rättigheter.
GSMA:s rapport 2020 Mobile Industry Impact Report: Sustainable Development Goals visar att uppkoppling och digitalisering är viktiga möjliggörare inom mänskliga rättigheter och kan bidra till att påskynda framstegen i förhållande till samtliga av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.
Under pandemin har Telia Companys infrastruktur och lösningar visat sig mer värdefulla än någonsin. Vi har bidragit till att hålla samhällen igång genom att möjliggöra för företag att fortsätta bedriva sina verksamheter digitalt och säkerställa tillgång till offentliga tjänster. Två områden där vårt arbete väsentligt bidrog till att minska de negativa konsekvenserna av covid-19 är sjukvård och digital inkludering.

I samband med att pandemin började påverka sjukvårdssystemen ökade efterfrågan på tjänster inom ehälsa. Ett exempel är tjänsten Telia Health Monitoring, som finns tillgänglig vid 54 kliniker i nio av Sveriges regioner. Med hjälp av tjänsten kan klinikerna bedriva vård på distans och löpande övervaka patienter, inklusive kontakter via chatt och video för stöd och behandling av patienter med kroniska sjukdomar som diabetes. Patienter som använder tjänsten kan mäta sina värden i hemmet och skicka informationen till sin läkare med hjälp av en app, vilket minskar behovet av resor och kontakt med andra. När antalet covid-

19-smittade ökade infördes en särskild vårdplan i tjänsten för att övervaka patienter som satt i karantän i sina hem.
En annan tjänst som vidareutvecklades under pandemin är Telia Crowd Insights, som analyserar aggregerade rörelsemönster med hjälp av information från mobila nätverk. Tjänsten anpassades så att nationella hälsovårdsmyndigheter och andra offentliga aktörer, samt städer och kommuner i Norden och Baltikum, ska kunna bedöma efterlevnaden av reserestriktioner och rekommendationer för social distansering. Tjänsten är framtagen utifrån starka integritetskrav vilket innebär att all data automatiskt anonymiseras och aggregeras innan den används för att skydda den personliga integriteten.
Framöver ser vi stora möjligheter att öka tillgängligheten till vård med hjälp av nya teknik såsom 5G. I samarbete med Ericsson och Karolinska Institutet har vi testat nödhjälpslösningar med hjälp av drönare på landsbygden där ambulans kan dröja flera timmar, samt mobila 5G-uppkopplade mammografibussar som minskar behovet av att resa långa sträckor för att genomgå potentiellt livräddande medicinska undersökningar. Genom dessa lösningar bidrar Telia Company väsentligt till uppfyllandet av mål 3: God hälsa och välbefinnande.

Digitaliseringen omformar samhällen och för med sig både nya möjligheter och risker. De digitalt inkluderade kan utnyttja möjligheterna till sin fulla potential medan de som är exkluderade riskerar att halka efter när samhällstjänster digitaliseras och utbildning och sociala arenor flyttar ut på nätet.
Väsentlighetsbedömningen vi genomförde under året visade att digital inkludering har blivit allt viktigt för flera av våra viktigaste intressentgrupper. Att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig uppkoppling och de rätta digitala färdigheterna är avgörande för att ingen ska hamna på efterkälken. Vårt arbete bidrar till jämlikhet och inkludering så att Norden och Baltikum kan utnyttja digitaliseringens fulla potential, vilket i sin tur stödjer de globala målen 5, 9 och 10.
Exemplen nedan visar på del av vårt arbete under året. Totalt nådde våra initiativ nästan 120 000 individer, bland annat runt 30 000 barn, 65 000 föräldrar och 10 000 seniorer.
• I Sverige och Norge har vi sedan 2017 drivit initiativet Mer digital. Mer digital är ett samarbete med kommuner som vill stärka seniorers digitala färdigheter. Sedan initiativets start har runt 35 kommuner och 10 000 seniorer i Sverige och Norge deltagit, och fler står på tur när pandemirestriktionerna väl kan lättas.
För mer information om vårt fokus och definitioner, se Not H13 i Hållbarhetsnoterna.


För att uppmuntra mer handling mot att nå FN:s globala mål har World Benchmark Alliance bedömt 100 digitala teknikföretag globalt när det gäller deras arbete med digital inkludering. I sin första jämförelserapport som släpptes i december 2020 hamnade Telia Company på 19:e plats av 100.
Studien har bedömt teknikföretagens arbete med att förbättra tillgång till teknik, stärka digitala färdigheter, främja säker användning samt öppen och etisk innovation. Telia Company fick särskilt höga resultat i områden som cybersäkerhet och stöd för barns rättigheter på nätet.

För att kraftfullt hantera klimatkrisen och den ohållbara användningen av naturresurser antog Telia Company 2019 två ambitiösa miljömål: noll CO2 och noll avfall till 2030.
Målet om noll CO2 fokuserar på att uppnå en klimatneutral värdekedja till 2030 och samtidigt möjliggöra för våra kunder att minska sina växthusgaser. Målet om noll avfall fokuserar på vår egen verksamhet inklusive nätutbyggnad och underhåll och att samtidigt möjliggöra för utvecklingen av en cirkulär ekonomi genom våra erbjudanden. För att konkretisera 2030-målen har vi utvecklat mer specifika mål att uppnå till 2022 samt vetenskapligt baserade mål att uppnå till 2025.

Att nå dessa mål kommer att kräva att samtliga medarbetare involveras.
Resan till noll omfattar att vi arbetar med hela värdekedjan för att främja snabb förändring. Vi vet att vi inte kan uppnå våra mål på egen hand och därför har vi åtagit oss att samarbeta med våra leverantörer, kunder och andra partners och vara tydliga med både utmaningar och positiva resultat längs vägen.
Ett strukturerat och proaktivt arbetssätt är nyckeln till resultat. Fyra av sex marknader täcks av ISO 14001-certifiering. Miljökonsekvensbedömningar som täcker energieffektivitet, avfall och växthusgaser infördes under året för vissa investeringar. Omfattningen ska utökas under 2021.

Den pågående pandemin har visat hur kostsam en systemchock kan vara och tydliggjort behovet av att påskynda klimatåtgärder. Under 2020 har EU:s gröna giv och återhämtningsplan efter covid-19 samt nationella initiativ på våra marknader satt ljuset på nödvändigheten med en grön omställning och på digitaliseringens roll för att möjliggöra den.
Under året konkretiserade vi vår väg mot att nå noll koldioxidutsläpp genom att anta mål för 2022 och 2025. För att säkerställa en vetenskapligt förankrad ambitionsnivå formulerade vi vetenskapligt baserade mål (Science Based Targets) för 2025 enligt den utvecklingsplan för att nå 1,5°Cmålet som utvecklats för telekomsektorn. Målen godkändes av Science Based Targets initiative i december.
Utvärdering av våra utsläpp i värdekedjan För att bättre förstå vårt totala koldioxidavtryck och för att kunna fastställa vetenskapligt baserade mål för scope 3 genomförde vi en utvärdering av utsläppen i hela värdekedjan baserat på 2018 data. 2018 uppgick vårt totala koldioxidavtryck till 1 270 000 ton CO2e. Vår egen verksamhet (scope 1 och 2 samt scope 3 kategori 6: tjänsteresor) står för endast sex procent medan 86 procent kan härledas till leverantörskedjan, främst nätutbyggnad, infrastrukturutrustning, mobiltelefoner, produkter för uppkoppling, samt produktion av medieinnehåll. Åtta procent av utsläppen är hänförliga elförbrukningen från när våra kunderna använder våra produkter.
För detaljerad information om scope 3-utsläpp i de mest väsentliga kategorierna, se Not H5 i Hållbarhetsnoterna.

Tack vare väsentliga utsläppsminskningar huvudsakligen kopplade till användningen av 100 procent förnybar el uppnådde vi 2020 klimatneutralitet i vår egen verksamhet (scope 1 och 2 samt scope 3 kategori 6: tjänsteresor), två år före uppsatt mål.
Klimatkompensation användes för att täcka övriga utsläpp från källor som reservkraft, fjärrvärme, tjänsteresor och tjänstebilar medan vi fortsatte arbetet att minska utsläppen. Vi valde att täcka övriga utsläpp med klimatkrediter som industriellt och biologiskt avlägsnar koldioxid från atmosfären. Certifikat för industriell borttagning inhandlades genom puro.earth, för att stödja ny teknik. Certifikaten för biologisk borttagning är certifierade av Verra enligt VCS- och CCBS och stödjer skogsprojekt.
För ytterligare information om växthusgasutsläpp och hur vi implementerar TCFD:s rekommendationer, se not H5 i Hållbarhetsnoterna.
2020 uppnådde vi betyget B i CDP:s klimatbedömning – en tydlig förbättring från betyget D 2018. Vi uppnådde högsta poäng inom ett flertal områden, exempelvis inom styrning och initiativ för utsläppsminskningar. Den största förbättringen var inom redovisning av klimatrelaterade risker och möjligheter. möjligheter. Vi förbättrade även vårt leverantörsbetyg till A-.
Energieffektivisering blir allt viktigare för att kontrollera kostnader och minska miljöpåverkan. Vi arbetar med energieffektivitet på i huvudsak två sätt:
Vårt kortsiktiga energieffektiviseringsmål är att minska energiförbrukningen per abonnemangsekvivalent med 5 procent till 2022 jämfört med 2018 års resultat. Utfallet 2020 blev 30,0 kWh per abonnemangsekvivalent, en förbättring mot 31,3 2019. Utfallet för 2020 är en procent under basårets resultat, vilket visar att vi är på rätt väg att nå målet.
86 procent av utsläppen i vår värdekedja uppstår i leverantörskedjan och därför är nära samverkan med våra leverantörer kritiskt. Vårt arbetssätt bygger på tre delar:
I slutet av 2020 hade leverantörer som motsvarar 16 procent av leverantörers utsläpp satt vetenskapligt baserade mål.
Vi deltar i och bidrar också till initiativ som ska underlätta för företag att anpassa sina verksamheter till 1,5°C-målet, såsom Exponential Roadmap, the 1.5°C Business Playbook och SME Climate Hub. I september bildade Telia Company 1.5°C Supply Chain Leaders tillsammans med Ericsson, BT Group, IKEA och Unilever med målet att verka för kraftiga klimatåtgärder i globala leverantörskedjor. I december anslöt sig även Nestlé, Telefoníca och Ragn-Sells till initiativet.
Som första nordiska telekombolag emitterade Telia Company i februari 2020 sin första gröna hybridobligation om 500 MEUR, följt av en grön obligation om 750 MSEK i juni. Medlen har använts för att finansiera energieffektivisering av de svenska näten genom en övergång från koppar till fiber, samt till gröna digitala lösningar som gör det möjligt för kunder att minska sina utsläpp och spara energi. Läs mer i vår obligationsrapport.

Ett flertal rapporter såsom GSMA:s Enablement Effect visar hur uppkoppling och digitala lösningar ökar resurseffektivitet och minskar växthusgasutsläpp i andra branscher genom ökad effektivitet , till exempel logistikoptimering, eller ersätter fysiska produkter eller resande. Den framtida potentialen är omfattande och långtgående: 5G kommer att möjliggöra för samhällen att skala upp befintliga lösningar och lägga till nya. Digitala lösningar särskilt kopplat till IoT och dataanalys kommer att vara avgörande för mer effektiv användning av naturresurser, fossilfria elnät och mer effektiva transporter och logistik.
Under 2020 utvecklade vi en modell för att uppskatta hur mycket växthusgasutsläpp och energiförbrukning som våra kunder kan minska genom att använda några av våra produkter och tjänster med tydlig sådan potential. Baserat på produkter och tjänster som levererats innan och under 2020 uppskattar vi att dessa produkter och tjänster bidrog
Tele- och videokonferenser, onlinemöten: undvek 447 000 ton CO2e genom fjärrmötestjänster som minskar eller eliminerar behovet av fysiska resor och som dessutom möjliggör säkert arbete från hemmet.
till att minska växthusgasutsläpp med över 490 000 ton, lika mycket som över 3,5 miljoner tur- och returresor med flyg mellan Stockholm och Helsingfors.
Klimatnyttan från vissa tjänster, som uppkopplade elmätare, ska ses i sammanhanget av elen består av en hög andel förnybart på de flesta av våra marknader. Därför är även elbesparingar viktiga att mäta för att förstå fulla nyttan. Vi uppskattar att vi under 2020 hjälpte till att spara nästan 290 GWh el, vilket motsvarar den årliga förbrukningen hos 30 000 genomsnittliga svenska hushåll.
Framgent avser vi utvidga modellen till att täcka fler av våra tjänster samt aktivt medverka i branschsamarbete för att ta fram gemensamma beräkningsmodeller.
Läs mer om modellen, metodologin samt resultaten i not H5 i Hållbarhetsnoterna.
Uppkopplade elmätare: sparade 212 GWh och 24 000 ton CO2e tack vare 900 000 uppkopplade elmätare i Finland, där bättre tillgång till förbrukningsdata bidrar till ändrat beteende.
Uppkopplade bilar, smart logistik, smart kollektivtrafik: undvek 17 000 ton CO2e genom lösningar för eko-körning och positionering samt Telia Sense.

Smarta sensorer som kontrollerar värme, belysning med mera: sparade 75 GWh el och undvek 5 000 ton CO2e tack vare tiotusentals sensorer som optimerar uppvärmning, belysningar och mer.

Tjänsten Telia Smart Building som baseras på Telias IoT-plattform gör det möjligt för kunder att samla data från samtliga system i en fastighet till en enda enhet och finjustera system för värme, ventilation och luftkonditionering i realtid. Detta ger inte bara sänkta kostnader och ett lägre klimatavtryck utan även en bättre upplevelse för de som använder fastigheten.
För att effektivisera fastighetsförvaltningen och erbjuda hyresgästerna en bättre upplevelse arbetar Rikshem, ett av Sveriges största fastighetsbolag, med att digitalisera sina fastigheter med hjälp av uppkoppling och nya digitaliseringslösningar från Telia Company. Rikshem kopplar nu upp samtliga sina 30 000 lägenheter till sensorer som möjliggör övervakning av temperatur och luftfuktighet. Datan samlas in med hjälp av Telias IoT-plattform och görs tillgänglig för Rikshem för samlad övervakning.

Produktionen av förnybar elektricitet från vind- och solkraft fortsätter att växa. Vanliga kraftnät är dock utformade för konstanta energikällor vilket innebär att de inte alltid kan hantera kraftiga fluktuationer i energiproduktion. Digitalisering av kraftnät är en del av lösningen som ger nätägare överblick i realtid av nätkapaciteten per område.
Telia Company bidrar till att digitalisera kraftnät genom att leverera IoT-lösningar till Heimdall Power. Med hjälp av utrustning för smarta nät skickas data från kraftledningar till molnet vilket gör det möjligt att följa nätkapaciteten i realtid. Som ett resultat kan kraftnätskapaciteten öka med 25 procent och el från förnybara källor kan prioriteras över fossila bränslekällor.

Telia Companys Smart Public Transport är en omfattande lösning som erbjuder en rad tjänster som hjälper transportföretag att bli mer effektiva, lönsamma och hållbara.
Nobina, den nordiska marknadsledaren inom kollektivtrafik, har kopplat upp över 3 000 bussar i Sverige med hjälp av Telia Companys lösning. Det som började 2010 med grundläggande mätvärden som bränsleförbrukning och positionering har utökats till att omfatta mer avancerade tjänster som feedback om eco-driving i realtid för förare, effektiv uppvärmning av bussar i depå och realtidsinformation för hantering av bussflottan och en mer effektiv övergripande logistik. Enligt Nobina har enbart tjänsten för eco-driving bidragit till bränslebesparingar på upp till 15 procent.
Smart Public Transport kan kombineras med Telia Companys tjänst Crowd Insights för ännu bättre insyn i passagerarnas beteenden. Data kan visualiseras för att visa exakt var pendlare påbörjar sin resa hela vägen till hur de byter rutt vid stationerna. Användardata är helt anonymiserad och kan inte spåras till enskilda individer.
Dagens icke-cirkulära tankesätt i kombination med en växande befolkning och ökad levnadsstandard medför stora påfrestningar för miljön. Under nästa decennium kommer övergången från en linjär till en cirkulär ekonomi att vara avgörande för om vi ska hålla oss inom gränserna för vad planeten klarar av. I en cirkulär ekonomi ses avfall som en ny resurs och förnybara resurser prioriteras som insatsvara vilket skapar möjligheter för företag som Telia Company att minska såväl utsläpp som avfall. Allt fler beslutsfattare inser detta och Sustainable Brand Index-undersökningar visar att konsumenterna på våra marknader anser att återanvändning och återvinning av mobiltelefoner är den fråga som är viktigast för oss att hantera.
Under 2020 genomförde vi en bedömning av vårt avfallsfotavtryck och en kartläggning av cirkulära möjligheter som är relevanta för vår bransch. Vi såg att det största avtrycket uppstod i början och slutet av värdekedjan, det vill säga vid produkternas utformning och i slutet av livscykeln. Vi utvärderade fem cirkulära affärsmodeller som illustrerar metoder som kan skalas upp. Telia Company kan anta tre olika roller inom området:
Under 2021 kommer vi att fortsätta att utveckla arbetet inom dessa områden. Vi fokuserar på att minska avfallen i vår egen verksamhet inklusive nätutbyggnad och underhåll för att uppnå noll avfall till år 2030. Vi ser också att Telia Company har möjligheter att utveckla cirkulära erbjudanden till kunder och göra det möjligt för dem att med digitaliseringens hjälp minska sina utsläpp, avfall och kostnader.
Återanvända och återvinna nätverksutrustning E-avfall är vårt främsta avfallsflöde att hantera. 2020 uppgick e-avfall till 730 ton, där allt återvanns. Vi arbetar aktivt med att förlänga livslängden på nätverksutrustning, vilket i sin tur hjälper oss minska såväl miljöpåverkan som kostnader. Grunden i arbetetet är ett koncernövergripande program för återanvändning och -försäljning. Använd utrustning återanvänds främst i andra bolag inom koncernen. Det som inte kan återanvändas säljs externt för återanvändning eller återvinning. Under året såldes nästan 120 ton externt.
Återköpsprogram för mobiltelefoner Forskning visar att tillverkningen av en mobiltelefon genererar 86 kilo avfall och 55 kilo växthusgasutsläpp. Återköpsprogram bidrar till att förlänga produkternas livslängd, vilket begränsar sådana utsläpp och avfall.
Genom återköpsprogram kan kunder sälja tillbaka eller lämna in använda enheter i utbyte mot en rabatt när de köper en ny produkt. Mobiltelefoner och andra enheter som är i gott skick rensas på data, renoveras och säljs på andrahandsmarknaden eller i våra egna kanaler. Enheter som inte kan återanvändas skickas till återvinning. Alla marknader har återköpsprogram på plats och under 2020 återköptes åtta procent av det antal telefoner som såldes eller leasades ut. På så vis undveks 6 600 ton växthusutsläpp.
Vid årets slut erbjöds kunder i Estland, Finland, Norge och Sverige renoverade telefoner. Två procent av sålda telefoner under året var renoverade, vilket i sin tur undvek ytterligare 2 000 ton växthusgasutsläpp.
Device as a Service (enhet som tjänst) är ett "payfor-use"-upplägg med försäkrings- och reparationstjänster som valbara tillägg. DaaS erbjuds för närvarande till företagskunder i Finland, Norge och Sverige. Upplägget gör det möjligt för oss att maximera återanvändningen av ett ökande antal enheter genom reparation, uppgradering och återanvändning. Vid serviceavtalets slut garanterar Telia Company att enheterna renoveras på ett säkert sätt och återvinns om det behövs. 2020 såldes 18 procent av alla telefoner som såldes till affärskunder (exklusive Danmark) som en tjänst.
Routrar och TV-boxar erbjuds enbart genom "payfor-use"-upplägg, alltså att Telia Company äger enheten. Vid avtalets slut tar vi tillbaka hårdvaran för renovering och återanvändning. Hårdvaruportföljen är standardiserad över våra marknader vilket innebör att vi kan maximera möjligheterna till renovering och återanvändning.

* En icke-konventionell förfrågan är en förfrågan eller ett krav som kan ha allvarlig påverkan på användares yttrandefrihet eller integritet.
Våra nät och tjänster ger tillgång till information och möjlighet att utbyta idéer på ett sätt som främjar yttrandefrihet, öppenhet, transparens och demokrati. Vi ser en pågående trend där beslutsfattare inför övervakningsmetoder som ett led i kampen mot brottslighet, terrorism, näthat med mera – åtgärder som riskerar att begränsa användarnas yttrandefrihet och övervakningsintegritet.
Telia Company har åtagit sig att respektera användarnas yttrandefrihet och rätt till integritet samtidigt som vi följer lagarna i de länder där vi är verksamma. Vårt arbetssätt utgår ifrån att ha tydliga policyåtaganden samt säkerställa implementeringen genom processer som granskas regelbundet av tredje part. Genom lagstiftning och myndighetsbeslut bestämmer stater omfattningen av övervakning och begränsningar i det fria informationsflödet. Vi följer dessa lagar och regleringar men utmanar förfrågningar som saknar eller bygger på oklara rättsliga grunder. När internationellt erkända mänskliga rättigheter och lokal lagstiftning står i konflikt med varandra försöker vi hitta sätt att lyfta frågan med myndigheter eller i vår publika kommunikation.
Vår koncerninstruktion beskriver de konkreta steg för bedömning och eskalering som ska utföras varje gång ett lokalt bolag tar emot en förfrågan eller krav med potentiellt allvarlig påverkan på användares yttrandefrihet och integritet ("icke-konventionell förfrågan").
Potentiellt icke-konventionella förfrågningar ska bedömas av det lokala bolaget och eskaleras till koncernnivå för slutgiltigt beslut gällande om och hur den ska utmanas för att begränsa människorättsrisker. På detta sätt kan vi följa lokala lagar samtidigt som vi vidtar åtgärder för att respektera och stödja individers rättigheter. Dessutom strävar vi efter att offentliggöra så mycket information som möjligt om förfrågningar.
Även om vår process syftar till att identifiera och begränsa potentiella kränkningar av individers rättigheter beror det faktiska utfallet till stor del på lokala lagar och under utmanande förutsättningar även säkerheten för lokala medarbetare.

Vårt arbete styrs av koncernpolicyn för yttrandefrihet och övervakningsintegritet.
Telia Company är aktiv medlem i Global Network Initiative (GNI), en organisation bestående av IKT-företag, människorätts- och tryckfrihetsgrupper, representanter för akademin och investerare. Nätverkets syfte är att skydda och främja global yttrandefrihet och integritet inom IKT-branschen. Gemensamt lärande och samlad påverkanskraft är grunden för arbetet. Telia Company är styrelsemedlem och deltar i olika kommittéer.
I april släppte GNI rapporten The GNI Principles at Work som innehåller en oberoende utvärdering av Telia Companys och tio andra medlemsföretags arbete för att respektera och stödja yttrandefrihet och integritet. Rapporten omfattar 86 konkreta fallstudier kring medlemsföretagens tillämpning av GNI:s principer.
Som en del av det gemensamma lärandet inom GNI bidrog vi i arbetet på områden som covid-19 och integritet, övervakningslagstiftning i Ryssland samt handelssanktioner och fri kommunikation. GNI:s påverkansarbete under året inkluderade:
Som medlemmar har vi åtagit oss att implementera GNI:s principer genom konkreta åtgärder för att stödja och främja yttrandefrihet och rätten till integritet. Samtliga företag inom GNI genomgår regelbundet en oberoende utvärdering av hur de implementerar principerna. Resultatet av utvärderingarna delas med GNI:s styrelse som gör en slutlig bedömning av medlemsföretagens förbättring över tid.
Den första utvärderingen av Telia Company genomfördes 2018/2019. Mot bakgrund av rapporten fastslog GNI:s styrelse 2019 att Telia Company kontinuerligt arbetar med ständiga förbättringar över tid för att implementera GNI:s principer. Ytterligare information om utvärderingen och resultatet finns på Telia Companys webbplats.
Det främsta förbättringsområdet som noterades i rapporten gällde implementeringen av en formaliserad process för att identifiera risker kopplat till yttrandefrihet och integritet i nya produkter och tjänster. Rätten till kundintegritet anses i allmänhet som grundläggande för rätten till yttrandefrihet. Aspekter kring integritet ingår i vårt integritetsarbete där vi lägger särskild vikt vid hur vi som företag samlar in, hanterar och rensar data. Åtgärderna är viktiga även för att skydda användares rättigheter i samband med myndigheters övervakningsförfrågningar. Läs mer under Personlig integritet och informationssäkerhet.
Vi anser att transparent rapportering gällande myndigheters övervakning och åtgärder för att begränsa yttrandefriheten bidrar till ett starkare skydd av användarnas rättigheter. Genom rapporteringen kan vi informera grupper vars rättigheter riskerar att kränkas samt aktörer i civilsamhället som arbetar för att skydda dessa rättigheter. Därför publicerar vi rapporter rörande myndighetsförfrågningar (Law Enforcement Disclosure Reports, LEDR). Dessa innehåller:
Statistiken återfinns i Not H6 i Hållbarhetsnoterna.
Vår redovisning av nationell lagstiftning rörande yttrandefrihet och övervakningsintegritet inom telekom sker genom vårt bidrag till GNI:s databas över lokal lagstiftning. Databasen ger alla deltagare, inklusive människorätts- och yttrandefrihetsgrupper, ökad förståelse för riskerna för användare, vilket möjliggör ytterligare åtgärder och fortsatt diskussion.
Icke-konventionella förfrågningar under året Under året stängde vi nästan 20 icke-konventionella förfrågningar eller krav på våra marknader. Förfrågningarna gällde områden som ny lagstiftning, blockering av webbsidor och frivilliga åtgärder. Cirka en tredjedel av förfrågningarna rörde covid-19. I cirka tre av fyra fall vidtog vi åtgärder för att främja yttrandefrihet eller integritet på något sätt, till exempel genom kommentarer till lagstiftare, transparens, överklagande av domstolsbeslut eller vädjande att säkerställa att rätsstatens regler följs. Åtgärderna bestämdes i samråd mellan de lokala bolagen och representanter för koncernledningen.

I samband med spridningen av covid-19 under våren begärde EU-kommissionen tillgång till data från operatörer i hela unionen för att bekämpa pandemin. Bland de potentiella riskerna med sådana förfrågningar ingår missbruk eller "överanvändning" av data, det vill säga att den används för andra ändamål eller under en längre period än den definierade. Begäran granskades i detalj och hanterades via den etablerade eskaleringsprocessen som en icke-konventionell förfrågan. Koncernledningen fattade beslutet att godkänna förfrågan och inleda ett samarbete med kommissionen genom att tillhandahålla vår Crowd Insights-lösning.
Telia Crowd Insights använder anonymiserad och aggregerad användardata från våra nätverk för att visualisera och analysera folkmassors rörelsemönster. Den ger information om exempelvis resmönster och ger på så sätt underlag för datadrivet beslutsfattande. Datauppgifterna kan aldrig spåras tillbaka till en enskild individ.
Som svar på förfrågan erbjöds datauppgifterna exklusivt till EU-kommissionen med det uteslutande ändamålet att användas i bekämpningen av covid-19. Samarbetet mellan mobiloperatörerna och
EU-kommissionen att använda mobildata i kampen mot covid-19 har tydliggjorts i ett samarbetsdokument. Dokumentet tydliggör behovet av integritetsskydd och offentlig transparens rörande datainsamling och vidare användning. Telia Company avser fortsätta samverka med EU-kommissionen under avtalet för säkerställa dessa skydd och uppföljning av resultat.
Som ett led i vårt åtagande att vara transparenta har vi under året kontinuerligt publicerat information om covid-19-relaterade initiativ och myndighetsförfrågningar såsom förfrågan från EU-kommissionen, och hur vi har svarat på dessa. Förfrågningar har rört områden som att lämna ut data för att övervaka spridningen av viruset, blockering av hemsidor med till exempel vilseledande information, massutskick av SMS samt initiativ kopplade till ny lagstiftning.

Ambitioner:

Kundintegritet och informationssäkerhet – grunderna för att skydda kundinformation – är tätt sammanlänkade och av yttersta vikt för att bygga och upprätthålla intressenternas förtroende. Varje individ och organisation måste känna att deras uppgifter är trygga i Telia Companys händer och att de endast används som avtalat och enligt deras förväntningar.
Risker kopplade till cyberattacker är en utmaning för vår bransch liksom för samhället i stort. För att hantera sådana risker arbetar vi med både proaktiva och reaktiva åtgärder. Viktiga proaktiva åtgärder är bland annat arbetet med "security by design" samt utbildning i säkerhetsmedvetenhet. Security by design innebär att vi säkerställer att produkter, system och infrastruktur redan från början utvecklas och implementeras med inbyggda säkerhetskontroller för att minimera riskerna kopplat till cybersäkerhet. En särskild rutin för att bedöma och verifiera säkerheten (Security Design Assessment and Validation) tillämpas vid utvecklingen av nya IT-system och kontinuerligt för system som omfattas av ISO 27001-certifieringen.
Vårt koncernövergripande Global Security Operations Centre (GSOC) ansvarar för reaktiva åtgärder genom konstant övervakning och hantering av incidenter kopplat till cybersäkerhet. GSOC är medlem i Forum of Incident Response and Security Teams (FIRST) och är en Trusted Introducer (TF-CSIRT).
Telia Company har infört ett ledningssystem för informationssäkerhet som är certifierat enligt ISO 27001. Ledningssystemet omfattar processerna för koncernens styrning av informationssäkerhet och verksamhetshantering av informationssäkerhetsrisker och deras stödsystem, och specificerar kraven inom informationssäkerhet och relaterad riskhantering inom koncernfunktioner och lokala verksamheter. Externa revisioner genomförs årsvis för att säkerställa att vi har en robust säkerhetsorganisation och åtgärder på plats för ständiga förbättringar rörande ISO 27001-certifieringen. Vi genomför också särskilda informationssäkerhetsrelaterade revisioner av leverantörer som hanterar kunddata och annan affärskänslig information. Läs mer om arbetet med leverantörer i Ansvarsfulla inköp.
Styrningen av informationssäkerhet koordineras av koncernens säkerhetsfunktion och implementeras i verksamheten av lokala säkerhetsansvariga. Koncernens säkerhetschef rapporterar regelbundet till koncernens forum för styrning, etik och efterlevnad samt till styrelsen.
Telia Company har en "privacy by design"-metod för att säkerställa efterlevnad och transparent hantering av personuppgifter i alla nya produkter och tjänster. De viktigaste områdena för metoden är:
• En konsekvensbedömning gällande dataskydd (Data Protection Impact Assessment, DPIA) genomförs innan data bearbetas om bearbetningen medför en sannolik risk för individers rätt och frihet
Vidare har vi infört obligatoriska kontroller i relevanta processer som testas kontinuerligt. Dessa omfattar bland annat att definiera och dokumentera legitima ändamål för databearbetning och säkerställandet av att radering och anonymisering sker.
Vi ser regelbundet över och uppdaterar vår dokumentation kring integritet baserat på bästa praxis, tillämpliga lagar, rättspraxis och myndigheters rekommendationer. Information om hur vi använder kunduppgifter finns tillgänglig på alla relevanta språk.
Ansvaret för kundintegritet delas mellan en integritetsgrupp och koncernenheten för dataskyddsombud (Data Protection Officer's Office). Integritetsgruppen ger juridisk rådgivning och proaktivt stöd till verksamheten inom privacy by design. Koncernenheten för dataskyddsombud har en särskild roll till följd av kraven i dataskyddsförordningen (GDPR) och anses oberoende för att förhindra intressekonflikter. Koncernenheten för dataskyddsombud genomför granskningar och kontroller av efterlevnaden av GDPR och e-integritetsdirektivet, svarar på individers förfrågningar gällande dataskydd och samverkar med myndigheter i kundintegritetsärenden. Chefen för koncernenheten för dataskyddsombud rapporterar regelbundet till till koncernens forum för styrning, etik och efterlevnad samt till styrelsen.
Krav rörande informationssäkerhet anges i koncernpolicyn för säkerhet. Krav kopplade till att respektera och upprätthålla kunders och medarbetares integritet, samt hantering av personuppgifter, styrs av koncernpolicyn för kundintegritet och dataskydd.
Att utöka omfattningen av ISO 27001-certifieringen är ett viktigt steg för att stärka arbetet med informationssäkerhet och leva upp till ökade kundkrav. Under året utökades certifieringen till att även täcka vår molnbaserade växellösning Touchpoint Plus. Vid årets slut omfattade certifieringen centrala informationssäkerhets- och incidenthanteringsprocesser samt produkter som kontaktcentertjänsterna Telia TouchPoint Plus och Telia ACE.
Individer kan utöva sina rättigheter enligt GDPR genom flera olika kanaler. De viktigaste är portaler för självbetjäning där individerna har lätt åtkomst till sina konton och kan utöva sina rättigheter gällande integritet, till exempel korrigering eller borttagnnig av data. De kan även kontakta kundtjänst eller besöka Telias butiker.
Under 2020 mottog vi cirka 3 500 förfrågningar från kunder som begärde en kopia av sina personuppgifter och annan kompletterande information. Detta ger kunderna insikt i hur och varför vi använder deras uppgifter och möjlighet att kontrollera att vi gör det på ett lagligt sätt.
Telia Company arbetar ständigt för att identifiera och förebygga situationer som kan orsaka överträdelser gällande hantering av personuppgifter samt öka medvetenheten och kapaciteten att identifiera misstänka överträdelser. Koncernens bolag följer en gemensam utrednings- och rapporteringsprocess vid samtliga misstänkta överträdelser. Vi rapporterar samtliga överträdelser till tillsynsmyndigheter och informerar individer inom rimlig tid när så är relevant.
2020 kunde vi bekräfta 701 överträdelser på våra marknader. De flesta rörde mänskliga eller tekniska fel som ledde till att persondata visades eller kunde kommas åt på ett otillbörligt sätt, till exempel genom att kunddata av misstag skickades till fel kund. I samtliga rapporterade fall samverkade det lokala bolag med nationella tillsynsmyndigheter för att rätta till misstagen.
Under året förbättrades de interna processerna rörande rapportering och utredning av överträdelser. Ett nytt mer användarvänligt verktyg för att rapportera misstänkta överträdelser infördes.
Vår e-utbildning inom informationssäkerhet är obligatorisk för samtliga medarbetare och utgör grunden för att skapa och upprätthålla en kultur av medvetenhet rörande säkerhet. Utbildningen omfattar praktisk information inom områden som lösenordshantering, rapportering av säkerhetsincidenter, it-säkerhet och fysisk säkerhet.
Utbildning i kundintegritet sker via en obligatorisk e-utbildning för nyanställda. Det finns även särskilda utbildningar för medarbetare som arbetar med direkt hantering av kunddata eller som har direkt kundkontakt, såsom kundtjänst- och butiksmedarbetare samt IT-systemägare. En obligatorisk e-utbildning i dataskydd i det vardagliga arbetet lanserades under året för att ge medarbetare praktisk utbildning.

Telia Company har åtagit sig att erkänna, respektera och stödja barns rättigheter med fokus på skydd, delaktighet och välbefinnande. Vår främsta utmaning handlar om att balansera intressenternas förväntningar om att skydda barn online med att skapa möjligheter för barn att utvecklas, kommunicera, leka, lära och göra sina röster hörda på nätet. Inom detta arbete har vi antagit Barnrättsprinciperna för företag (Children's Rights and Business Principles) som vår vägledning.
Samarbeten med barnrättsorganisationer och branschkollegor är en central del i vår strategi. Vi har undertecknat ett flertal självreglerande branschinitiativ som GSMA Mobile Alliance against Child Sexual Abuse Content, ICT Coalition for Children Online och Alliance to better protect minors online. Genom att delta i dessa initiativ delar vi med oss av våra erfarenheter av att arbeta med barns rättigheter och vår rådgivande Barnpanel.
Telia Company är medgrundare av World Childhood Foundation som verkar för varje barns rätt till en barndom fri från våld och sexuella övergrepp. Samarbetet med Childhood sker inom ett av organisationens fokusområden – barns säkerhet på nätet. Tillsammans har vi utvecklat en e-utbildning om barns rättigheter som är tillgänglig för alla medarbetare och resurskonsulter. Vi samarbetar också kring genomförandet av den årliga rådgivande Barnpanelen. Som en del i GSMA:s samarbete med Child Helpline International stödjer vi också lokala hjälplinjer med anonyma och kostnadsfria telefontjänster för barn.
Utöver samarbeten på koncernnivå samverkar de lokala bolagen regelbundet med lokala barnrättsorganisationer. I Estland fortsatte Telia att i samarbete med en lokal barnrättsorganisation bedriva anti-mobbningskampanjen "Greatest Courage" vars syfte är att uppmuntra åtgärder mot nätmobbning. I Litauen har Telias initiativ "Growing up on the internet" nu genomfört workshops på ämnen som säkerhet på nätet i fem år. Läs mer om dessa initiativ i Mänskliga rättigheter.
Vårt arbete styrs av koncernpolicyn för mänskliga rättigheter. Krav gällande barnarbete i leverantörskedjan styrs av vår leverantörsuppförandekod.
Baserat på FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter samt Barnrättsprinciperna för företag utvecklade vi i samarbete med den ickevinstdrivande hållbarhetsorganisationen BSR ett verktyg för konsekvensbedömning gällande barns rättigheter. Verktyget kommer att användas vid utvecklingen av produkter och tjänster riktade till barn för att identifiera faktisk och potentiell påverkan på mänskliga rättigheter, såväl risker som möjligheter. Under 2020 testades verktyget på "smarta klockor" för barn och kommer att integreras ytterligare i väsentliga affärsprocesser under 2021.
En del av vårt erbjudande för familjer är mjukvara som möjliggör för föräldrar och vårdnadshavare att sätta gränser för barnens skärmtid och blockera webbsajter med olämpligt innehåll. Vår TV-tjänst har en PIN-kodsfunktion som gör det möjligt för föräldrar att begränsa tillgången till exempelvis program med vuxet innehåll eller hyrfilmstjänster.
Vi deltar aktivt i kampen mot spridning av material som skildrar sexuella övergrepp på barn på nätet. Arbetet sker genom åtgärder som blockering och samarbete med branschkollegor, brottsbekämpande myndigheter och frivilligorganisationer som ECPAT och Childhood. Vi blockerar webbsidor som klassats som illegala av brottsbekämpande myndigheter då de innehåller övergreppsmaterial. Eftersom vi främjar ett öppet internet är detta det enda
område där vi tagit aktiv ställning för att frivilligt blockera innehåll.
Vi använder oss även av en teknisk lösning som slår larm om övergreppsmaterial upptäcks i Telia Companys egna it-system. Om sådant innehåll upptäcks görs en polisanmälan och en brottsutredning inleds. Under året gjordes ett antal upptäckter med efterföljande polisutredningar, varav några resulterade i brottsutredningar.
Under årets ökade risken för barn på grund av pandemin. På flera marknader drev de lokala bolagen kampanjer eller stöttade lokala organisationer för att stödja barn som påverkades av covid-19, som:
För att kunna integrera barnrättsperspektivet ytterligare i vår verksamhet och för att kunna vägleda föräldrar behöver vi förstå barnens egna erfarenheter. Varje år anordnar vi därför en rådgivande barnpanel där vi tillsammans med barnrättsorganisationer och i samarbete med skolor ställer frågor till unga internetanvändare om deras liv på nätet. Under 2020 samlade undersökningen in synpunkter från mer än 7 000 barn och ungdomar i Norden och Baltikum om deras erfarenheter av distansundervisning under pandemin.
Ambitioner*:

*Antogs i februari 2021.
Vi ser mångfald och inkludering som avgörande för att skapa en högpresterande, innovativ organisation som förstår och är fortsatt relevant för alla våra kunder. För att säkerställa att alla känner sig säkra, respekterade och rättvist behandlade accepterar vi inte att någon på något sätt diskrimineras, görs till syndabock, trakasseras eller mobbas. Telia Company främjar en kultur av mångfald, inkludering och lika möjligheter och ingen medarbetare ska behandlas annorlunda på grund av kön, könstillhörighet eller -uttryck, etnicitet, religion, ålder, funktionsvariation, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt, facklig tillhörighet, social bakgrund och/eller annan egenskap angiven i lag. Enligt koncernens instruktion för rekrytering ska all rekrytering ske utifrån kompetens, erfarenhet och prestation. I samtliga rekryteringar ska förslaget till slutkandidater omfatta minst en kvinnlig och en manlig kandidat.
Vårt arbete med mångfald, lika möjligheter och ickediskriminering bygger på tre delar:
• Initiativ och partnerskap: Medverka aktivt i lokala mångfaldsnätverk, Nordic CEO Coalition for a Sustainable Future och andra relevanta organisationer
2019 antog Telia Company ett ramverk för könsbalans som utgjorde grunden för mycket arbetet under 2020. I februari 2021 antog koncernledningen ambitioner och mål att nå 2030 som bredare täcker mångfaldsområdet.
Arbetet koordineras av en styrgrupp som rapporterar till koncernledningen. Koncernens mångfaldsansvarig leder ett nätverk av lokala ansvariga för implementering.
Vårt arbete styrs av koncernpolicyn för medarbetare.
Telia Company behöll sin plats i Equileap Gender Equality Ranking. I november tilldelades Telia Company pris som den mest hbtqi-vänliga arbetsplatsen 2020 av Unionen.
"Telia Company tilldelas Unionens hbtqipris 2020 för sitt starka engagemang för en inkluderande arbetsplats där alla medarbetare kan vara sig själva. I en tid då hbtqipersoners rättigheter starkt hotas på vissa håll i Europa står Telia Company upp för sina medarbetares rätt att bestämma över sina kroppar, sin identitet och att älska den de vill, i samhällen där hot och ringaktning fortfarande förekommer."
En e-utbildning inom omedvetet diskriminering erbjuds samtliga medarbetare. Samtliga rekryteringsspecialister utbildades i inkluderande rekrytering för att säkerställa att det första urvalet samt interaktion och intervjuer genomförs med inkludering i fokus. Samma utbildning startade för chefer med rekryteringsansvar, med särskilt fokus på enheter där könsfördelningen är ojämn. Det obligatoriska utbildningsprogrammet för nya chefer utökades till att även omfatta inkluderande ledarskap.
Viktiga HR-processer som rekrytering, medarbetarutvärdering, talanghantering och ersättning reviderades för att bättre främja mångfald och säkerställa lika möjligheter. Som en del av teamutvärderingar på samtliga nivåer i koncernen fick ledare statistik över köns- och åldersbalansen i sina team samt frågor med syftet att identifiera möjligt omedveten diskriminering rörande kön och andra karakteristika såsom ålder och bakgrund.
Som en del i införandet av ett ramverk för lika lön analyserades löneskillnader på samtliga marknader. Resultatet visade att löneskillnader mellan könen förekom i varierande grad på samtliga marknader. Skillnaderna kan till stor del förklaras av könssegregering inom vissa yrkeskategorier (exempelvis fler män inom tekniska områden och fler kvinnor i stödfunktioner) samt av en obalans mellan manliga och kvinnliga medarbetare när det handlar om befordran. Framtida åtgärder för att nå lika lön kommer att fokusera på initiativ kopplat till att rekrytera, stödja och behålla kvinnliga chefer och på att minska könssegregering inom vissa yrkeskategorier.
Under året deltog Telia Company i ett antal partnerskap och initiativ:
Under året erbjöd Telia Sverige, Finland och Norge praktikplatser och mentorskap till invandrare. Totalt resulterade de 21 praktikplatserna och mentorskapen i tio jobberbjudanden.
Under året registrerades cirka 20 rapporter rörande diskriminering och/eller trakasserier. Efterföljande utredningar resulterade i 13 mindre disciplinära åtgärder och två uppsägningar.
För statistik rörande könsbalans bland medarbetare och ledning, se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Medarbetare.

Hälsa och välbefinnande är grundläggande för en positiv medarbetarupplevelse. Syftet med vårt arbete inom hälsa och säkerhet är att säkerställa att alla medarbetare i Telia Company kan prestera sitt bästa i det dagliga arbetet. Detta förutsätter en trygg och hälsosam arbetsplats med arbetssätt som baseras på flexibilitet och balans mellan arbete och fritid.
Våra medarbetare arbetar huvudsakligen i kontors- eller butiksmiljö där de främsta hälsoriskerna rör psykosocialt välbefinnande och ergonomi. Våra största utmaningar handlar där om att säkerställa rätt balans mellan arbete och fritid samt tillräcklig återhämtning mellan perioder av intensivt arbete.
Väsentliga hälso- och säkerhetsrisker återfinns inom arbeten på hög höjd eller elarbete som utförs vid nätutbygganad och underhåll, arbeten som huvudsakligen utförs av entreprenörer. För att minska sådana risker inkluderar vi leverantörsuppförandekoden i samtliga avtal, främjar öppen kommunikation och rapportering från leverantörer och genomför revisioner på plats. Telia Companys verktyg för visselblåsning, Speak-Up Line, är tillgängligt på alla marknader för tredjeparter som entreprenörer för rapportering av incidenter. Under året rapporterades händelser in från entreprenörer på alla marknader. Samtliga fall rörde smärre incidenter utan allvarliga skador.
De lokala bolagen använder en gemensam modell för hälsa och välbefinnande som syftar till att skapa en säker arbetsmiljö och främja balans mellan arbete och fritid. Modellen inkluderar bland annat:
Arbetet samordnas av koncernansvarig för hälsa och välbefinnande. Alla lokala bolag har en eller flera samordnare som rapporterar till den lokala ledningen och till koncernansvarig.
Vårt arbete styrs av koncernpolicyn för medarbetare. Kraven på leverantörer inom hälsa och säkerhet framgår av leverantörsuppförandekoden.
Till följd av hälsomyndigheternas rekommendationer för att begränsa spridningen av covid-19 arbetade majoriteten av medarbetarna hemifrån under långa perioder av året. För att minska risken för smitta bland medarbetarna tog vi fram interna riktlinjer och tillhandahöll obligatorisk utbildning i hur virusspridningen kan begränsas samt när och hur skyddsutrustning bör användas.
Riskerna med att arbeta hemifrån under långa perioder handlar främst om bristen på sociala kontakter samt dålig ergonomi. Vi vidtog ett flertal åtgärder för att begränsa dessa risker, till exempel:
För att få en ökad förståelse för medarbetarnas åsikter genomförde vi tre korta undersökningar där vi frågade dem hur de upplevde att arbeta på distans och hur väl de kunnat utföra sina arbetsuppgifter, hur de ansåg att Telia Company hanterade covid-19-restriktionerna med mera.
Hälsa och välbefinnande på en övergripande nivå mäts som del av medarbetarundersökningen. I undersökningen frågas medarbetarna om de anser att de kan ha en god balans mellan arbete och fritid. 74 procent av respondenterna höll med om påståendet vilket placerar Telia Company nära den översta femtedelen i den externa jämförelsen.
Telia Company ser ledningssystemet ISO 45001 för hälsa och välbefinnande som ett värdefullt verktyg för att säkerställa systematisk utvärdering och uppföljning av risker. Under året behöll de lokala bolagen i Finland och Norge sina ISO 45001-certifieringar och lokala bolag i Estland och Litauen certifierades enligt ISO 45001. Vid årets slut omfattades 40 procent av alla medarbetare av ISO 45001-certifiering. De lokala bolagen i Sverige och Danmark är inte ISO 45001-certifierade men har infört ledningssystem som baseras på samma principer.
Ambitioner:

Arbetet med ansvarsfulla inköp är avgörande för att Telia Company ska kunna uppfylla sina verksamhetsmål samtidigt som man begränsar riskerna gällande kränkningar av mänskliga rättigheter, negativ miljöpåverkan med mera. Vårt arbetssätt syftar till att skapa en riskbaserad livscykelhantering av leverantörernas hållbarhetsarbete.
En särskild funktion för ansvarsfulla inköp är ansvarig för leverantörsutvärderingar och revisioner samt för utvecklingen av styrdokument, verktyg och utbildningar. Dessutom finns områdesexperter i de lokala bolagen eller inom koncernfunktioner till stöd vid revisionerna.
Vi förväntar oss att våra leverantörer följer vår leverantörsuppförandekod som är obligatorisk vid alla avtal. Vissa leverantörer måste även följa våra "svarta och grå listor" över substanser som är förbjudna eller skadliga. Leverantörer som hanterar personuppgifter eller annan känslig data måste också följa kraven gällande säkerhet och integritet som anges i säkerhetsdirektivet (Supplier Security Directive). Samtliga tillämpliga krav gäller även leverantörernas underleverantörer.
Samtliga leverantörer omfattas av en obligatorisk utvärdering innan avtal tecknas och en obligatorisk uppföljning görs under avtalets löptid. Processen som omfattar ett stort antal områden är kontinuerlig vilket innebär att riskbedömningens giltighetstid baseras på de identifierade riskerna, oavsett avtalets längd.
Processen för leverantörsutvärdering utgår ifrån en riskbaserad metod som gör att vi kan fokusera resurserna till leverantörer som potentiellt kan utsätta Telia Company för förhöjda risker. En initial riskbedömning görs för att identifiera högriskfaktorer kopplat till exempelvis handelssanktioner, mutor och korruption eller integritet. Om risken bedöms vara hög genomgår leverantören en fördjupad utvärdering bestående av en självutvärdering i förhållande till leverantörsuppförandekoden och andra relevanta krav samt en databassökning kopplat till exempelvis slutgiltigt ägarskap och sanktioner. Revisioner på plats krävs då större avvikelser identifierats, såsom potentiella överträdelser av mänskliga rättigheter eller arbetsvillkor. Högriskleverantörer som identifieras vid leverantörsutvärdering och leverantörer med kritiska avvikelser som identifierats vid revisioner rapporteras till koncerninköpsledningen för beslut kring mitigerande åtgärder.

Revisioner av leverantörer har en avgörande roll i utvärderingen och den kontinuerliga utvecklingen av leverantörer. Revisionerna resulterar i rapporter med identifierade avvikelser kopplat till våra krav liksom en gemensamt överenskommen handlingsplan för korrigerande åtgärder.
| LEGALT | SOCIALT | ÖVRIGT |
|---|---|---|
| • Företags information • Ägande • Ledning • Anti-korruption |
• Mänskliga rättigheter • Arbetsvillkor |
• Säkerhet • Integritet • Miljö • Hälsa och säkerhet |
| • Handels sanktioner |
Telia Company är medlem i Joint Audit Cooperation (JAC), ett branschsamarbete för telekomföretag som syftar till att utvärdera och utveckla hållbara arbetssätt i de olika leden i branschens globala leverantörskedja. Medlemmarna delar resurser och bästa praxis för att koordinera revisioner och gemensamma krav inom fem områden: arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, miljö, etik och ledningssystem.
Som en del i arbetet för vi dessutom en löpande dialog med leverantörerna under utvärderingsprocessen och vid revisioner. Dialogen ger oss möjlighet att öka leverantörernas medvetenhet och utbilda dem inom hållbarhetsrelaterade frågor. För att ge leverantörerna en grundläggande förståelse för kraven i leverantörsuppförandekoden finns en informationsfilm på Telia Companys webbplats.
Under året genomfördes cirka 2 500 leverantörsutvärderingar. Dessa resulterade i cirka 1 100 fördjupade utvärderingar. Merparten av leverantörerna tilldelades en lägre riskprofil, medan cirka sex procent bedömdes ha en högre riskprofil främst på grund av identifierade avvikelser kopplat till mutor och korruption, arbetsvillkor och integritet.
Under året utbildades cirka 300 medarbetare i leverantörsutvärderingar.
Till följd av restriktioner kopplat till covid-19 utvecklades och infördes en process för revisioner på distans som komplement till revisioner på plats vilket annars är standard. Sammanlagt genomförde Telia Company 106 revisioner under året, främst av direkta leverantörer (tier 1) på distans. De reviderade leverantörerna hade relativt sett bättre resultat inom arbetsvillkor, mänskliga rättigheter samt hälsa och säkerhet. Den största identifierade avvikelsen gällde leverantörernas arbete med att säkerställa att kraven i Telia Companys leverantörsuppförandekod efterlevs i deras egen leverantörskedja. Resultatet stödjer vår ambition att framöver genomföra revisioner även av underleverantörer. Revisionerna kompletterades av ytterligare 78 revisioner av gemensamma leverantörer som genomfördes av andra medlemmar i Joint Audit Cooperation (JAC). Dessa revisioner täckte totalt 120 000 medarbetare.
Några av våra lokala bolag organiserade leverantörsdagar, dit nyckelleverantörer bjöds in för att diskutera arbetet med ansvarsfulla inköp. Telia Sverige arrangerade en stor leverantörsdag i november där stora lokala och internationella entreprenadleverantörer fick lära sig mer om bland annat Telia Companys miljömål och förväntningar på leverantörer. Telia Finland bjöd in sina största leverantörer för att diskutera en rad miljöfrågor, exempelvis utvecklingen av en plan för noll CO2-utsläpp, avfallshantering och logistik.
För information om leverantörsutvärdering och samverkan kopplat till växthusgasutsläpp, se Miljö.
Ambitioner:

Anti-korruptionsprogrammet är ett systematiskt sätt att implementera koncernens efterlevnadsprogram och följa upp de framsteg som görs. Genom programmet kan vi förstå och stärka kontrollen över de korruptionsrisker och -utmaningar som enligt organisationer som Transparency International ses som förhöjda för vår bransch. Läs mer om dessa i avsnittet Risker och osäkerhetsfaktorer.
Anti-korruptionsprogrammet implementeras och utvecklas kontinuerligt med stöd av ett riskbaserat arbetssätt genom:
Anti-korruptionsprogrammet förvaltas av koncernenheten för etik och efterlevnad, som ansvarar för programmets utformning och för koordinering av aktiviteter. Ansvarig fär anti-korruptionsprogrammet följer arbetet och styrningen kopplat till implementeringen.
Den praktiska implementeringen av anti-korruptionsprogrammet hanteras av lokala etik -och efterlevnadsansvariga som även är kontaktpunkter för efterlevnadsaktiviteter inklusive rapportering till den lokala ledningen.
Koncernens enhet för särskilda utredningar, som ingår i koncernenheten för etik och efterlevnad, hanterar internutredningar rörande potentiell korruption, bedrägeri eller andra betydande risker såsom vedergällning. Läs mer om fall under året i Not H20 i Hållbarhetsnoterna.
Vårt arbete styrs av koncernpolicyn för anti-korruption och tillhörande instruktion, kompletterat med tillämpliga riktlinjer.
Under 2019 införde Telia Company en metod för att bedöma implementering vilken möjliggör en övergripande och trovärdig utvärdering och uppföljning av huvudsakliga risker. Bedömningar av antikorruptionsprogrammets implementering genomfördes på samtliga marknader och på koncernnivå. Under 2020 stärktes implementeringen avsevärt jämfört med 2019, främst tack vare förbättrade riskhanteringsprocesser och rapporteringsrutiner.
Organisationen som arbetar med antikorruptionsprogrammet förstärktes för att möjliggöra bättre hantering av betydande riskområden såsom tredjepartshantering, medarbetarnas medvetenhet och intressekonflikter. Under året infördes också ett verktyg och en process för att registrera intressekonflikter.
Bedömningar av korruptionsrisker inriktade på tredjepartshantering (leverantörer, agenter och affärspartners) påbörjades på samtliga marknader och kommer att slutföras i början av 2021. Sådana risker bedömdes som förhöjda under året på grund av minskade intäkter i globala leverantörskedjor till följd av covid-19. Riskutvärderingarna kommer att kompletteras med riktad prövning av tredjeparters efterlevnad.
Under 2020 implementerades anti-korruptionsprogrammet i den nya Tv- och mediaenheten. En noggrann riskutvärdering genomfördes och en särskild utbildning för att öka medvetenheten genomfördes i enheten. Cirka 400 medarbetare utbildades inom antikorruption.
Sammanlagt genomgick cirka 1 200 medarbetare inom identifierade målgrupper särskild utbildning inom anti-korruption. Utbildningen omfattar generell information om vikten av vår nolltolerans gällande korruption och om hur vi säkerställer full efterlevnad av vår policy och tillhörande instruktioner samt information särskilt anpassad till enheterna.
Telia Company verkar på en rad olika geografiska produktoch tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Telia Company har definierat risk som någonting som skulle kunna ha en väsentlig ogynnsam effekt på uppnåendet av Telia Companys mål.
Risker kan vara hot, osäkerheter eller förlorade möjligheter som rör Telia Companys nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.
Telia Company har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera och bedöma samt rapportera affärs- och finansiella risker såväl som etik- och hållbarhetsrisker och osäkerheter, och hantera dessa när så är lämpligt. Telia Companys riskuniversum bestående av fyra kategorier och över trettio riskområden används för att aggregera och kategorisera risker identifierade i hela organisationen inom ramen för riskhantering.
| Strategiska och | Finansiella | Operativa och | Legala och regula |
|---|---|---|---|
| tillväxtrisker | risker | samhällsrisker | toriska risker |
| Risker som kan ha en materiell inverkan på de strategiska mål som uppstår genom interna eller externa faktorer. |
Risker som kan orsaka oförutsedd variabilitet eller volati litet i nettoomsättning, marginaler, vinst per aktie, avkastning eller marknadsvärde. |
Risker som kan påverka eller äventyra genomförandet av affärsfunktioner eller påverka samhället. |
Risker relaterade till juridiska eller statliga åtgärder som kan ha en väsentlig inverkan på uppnåendet av affärsmål. |
Riskhantering är en integrerad del av Telia Companys affärsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer. Risker och osäkerhetsfaktorer som specifikt kan påverkas av Telia Companys verksamhet inkluderar, men kan inte begränsas till, följande:
| Strategiska och tillväxtrisker | |||
|---|---|---|---|
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder | |
| Investeringar i verksamhets omvandling och framtida tillväxt |
Telia Company investerar i dagsläget i verksamhetsomvandling för att bli snabbare och mer flexibla, minska kostnader och kom plexitet för att förbättra konkurrenskraft, möjligheterna att möta kundernas förväntningar, samt stärka våra finansiella resultat. Utöver detta så investerar vi i tillväxt både inom accessnäts affären, media samt ett utökat samarbete med partners för att komplettera våra erbjudanden och därmed kunna möta förändrade kundpreferenser. Verksamhetsomvandlingen och tillväxtinitiativen är beroende av framgång i projekt med kom plexa beroenden, leverantörs- och partnerleveranser, utökning och förflyttning av interna förmågor, konkurrenters reaktioner, samt dynamiken i snabbt skiftande kundbeteende. Tillväxten i accessaffären är också beroende av reglering samt pris vid tilldelning i kommande spektrumauktioner. Potentiell påverkan Hur framgångsrik verksamhetsomvandlingen och tillväxten |
• Program för kostnadsbesparingar och verksamhetsomvandling med tydliga syften och uppföljning för att säker ställa leverans • Utökade förmågor för att jobba tillsammans med partners i både B2B och B2C • Aktiv regleringsbevakning |
blir påverkar hur snabbt vi kan se nya intäkter, och hur snabbt effektivisering kan ge besparingar. Förändrad reglering kan ha en direkt påverkan på intäkter, såväl som delar av vår kostnadsbas, kostnader för spektrum inkluderade.
| Strategiska och tillväxtrisker | ||
|---|---|---|
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder |
| Tillväxt marknader |
I september 2015 tillkännagav Telia Company sitt beslut att minska närvaron i och över tid lämna region Eurasien där betydande investeringar hade gjorts. Telia Company hade också gjort betydande investeringar i Ryssland och Turkiet. De politiska, ekonomiska, legala och regulatoriska systemen i dessa länder har historiskt varit mindre förutsägbara än i mer utvecklade marknader. Karaktären på dessa marknader, inklusive potentiell statlig inblandning, kombinerat med det faktum att Telia Companys tillgångar inte är helägda och att det finns åtaganden och skyldigheter i olika aktieägaravtal, negativt renommé avseende risk kring tillgångarna samt färre potentiella köpare än i mer mogna marknader, gör komplexiteten i dessa försäljningsprocesser hög. |
• Avyttringen av verksamheten i Moldavien avslutades under 2020 efter att ett avtal om försäljning under tecknades i februari 2020. Detta har minskat risken väsentligt • I oktober 2020 slutfördes också avytt ring av intressebolaget Turkcell • Åtgärder för att säkerställa skatte-, legal och regulatorisk efterlevnad på lokal nivå, med översyn på regional och koncernnivå |
| Potentiell påverkan Negativ utveckling eller försvagande av lokala ekonomier eller valutor har tidigare haft en avsevärd negativ effekt på Telia Companys resultat. I Turkiet har Telia Company gjort signifikanta investeringar i intressebolaget Turkcell. Turkiet har historiskt haft en omfattande finansiell turbulens med markant lägre värde på den turkiska liran som konsekvens. Effekten av denna risk har minskat avsevärt eftersom Telia Company, till väsentlig del, har lämnat dessa marknader. |
||
| Förmåga att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare |
Medarbetare är kärnan i allt vi gör på Telia Company och det är alla medarbetare med sina förmågor som möjliggör att vi kan leverera i enlighet med vår strategi. Det är en ökande efterfrågan på talanger inom it- och telekombranschen och konkurrensen ökar. För att säkerställa att vi har rätt kompetens måste Telia Company attrahera, rekrytera och behålla mycket kompetenta medarbetare. Potentiell påverkan Misslyckande att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare med nödvändig kompetens, kan påverka förmågan att utveckla nya eller snabbt växande verksamhetsområden och därigenom leverera enligt strategin. |
• Arbete med att bygga ett starkt varumärke som arbetsgivare för att säkerställa förmågan att attrahera relevanta talanger • Implementera en modern och effektiv global rekryteringsprocess och eta blera kritiska talangpooler • Erbjuda interna utvecklingsmöjligheter • Löpande förbättringar och uppföljning av den årliga medarbetarundersökningen • Processer för hantering av presta tion och talanger för att utveckla och behålla kritiska kompetenser och talanger för framtiden |
| Finansiella risker | ||
|---|---|---|
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder |
| Intressebolag och samägda verksamheter |
Telia Company bedriver en del av sin verksamhet genom intres sebolag, där det största är Turkcell i Turkiet. Den 17:e juni 2020 meddelade Telia Company en överenskommelse om att avyttra sin andel om 47,1 procent i Turkcell Holding, som totalt äger 51,0 procent av det noterade bolaget Turkcell Iletisim Hizmetleri, till det statligt ägda Turkey Wealth Fund för 530 MUSD. Transak tionen genomfördes den 22:a oktober 2020. Telia Company äger också andelar i LMT och Tet, vilka är de ledande lettiska mobil- och fasttelefonioperatörerna. Våra intressebolag äger i sin tur andelar i ett stort antal andra bolag. Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa intressebolag har Telia Companys partners kontroll eller delar kontrollen över kritiska frågor som godkännande av affärsplaner och budgetar, beslut avseende tidpunkt för betalning av beslutade utdelningar, såväl som vetorätter i frågor såsom godkännande av utdelningar, förändring i ägarstrukturen och andra aktieägarrelaterade frågor. Risken för åtgärder som ligger utanför Telia Companys eller dess intressebolags kontroll och som motverkar deras intressen är inneboende i intressebolag och gemensamt styrda verksamheter. Potentiell påverkan Den finansiella utvecklingen i dessa intressebolag kan ha en omfattande påverkan på Telia Companys resultat, kort- och långsiktigt. |
• Bevakning av intressebolagens utveckling • Aktivt styrelsearbete i våra intresse bolag, för att driva frågor som är av stor vikt för Telia Company |
| Nedskriv ningar och omstruk turerings kostnader |
Faktorer som generellt påverkar telekommarknaderna och mark naderna Telia verkar på liksom förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska och samhälleliga miljön kan komma att negativt påverka ledningens förväntningar rörande vissa tillgångars framtida kassaflöden. Telia Company kan då tvingas skriva ned dessa tillgångsvärden vilka omfattar, men inte begränsas till, goodwill och andra övervärden som redovisats i samband med tidigare eller framtida förvärv. Potentiell påverkan Stora negativa förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska och samhälleliga miljön såväl som i Telia Companys affärsplaner kan påverka Telia Companys finansiella ställning och resultat, nedskrivningar och omstruk tureringskostnader negativt vilket kan påverka Telia Companys förmåga att betala utdelning. |
• Ledningen utvärderar och förfinar affärsplanerna löpande och kan fatta beslut om avyttring eller vidta andra åtgärder för att effektivt styra verk samheten enligt affärsstrategin |
| Konkurrens och prispress |
Vår bransch genomgår en historisk transformation och är utsatt för ny och väsentligt ökad konkurrens bland annat från nya typer av konkurrenter som globala storbolag inom underhållning/ streaming, kommunikationslösningar, och IT. Utöver detta är det en fortsatt prispress på tjänsterna. Potentiell påverkan Oförmåga att förutse och reagera på branschförändringar samt att driva förändringsaktiviteter för att möta befintliga och nya krav från marknaden som kan påverka Telia Companys kund relationer, tjänsteutbud och position i värdekedjan. Konkurrens från ett antal källor, inklusive nuvarande och nya marknads aktörer samt nya produkter och tjänster, kan också ha negativ |
• Aktiv bevakning av förändringar i kund- och marknadsbeteende, för att utforma och implementera handlingsplaner • Program och initiativ för verksamhets omvandling och nya affärsmöjligheter i linje med vår affärsstrategi • Ständigt utforska möjligheter nära kärnverksamheten för att skapa nya intäkter samt bredda våra kundrelationer |
För information om förvaltning av kapital och hantering av kredit-, likviditets-, valuta-, ränte- och refinansieringsrisker samt hantering av försäkringsbara risker, se not K27. Pensionsskuldsrisker finns beskrivna i not K22.
inverkan på resultatet.
våra kunder.
| Operativa och samhällsrisker | ||
|---|---|---|
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder |
| Covid-19 | Covid-19-pandemin har en påverkan på Telia Company och dess verksamhet. Telia Company driver nät och levererar tjänster som är kritiska för samhället och våra kunder. Behovet av att tillhanda hålla tillförlitliga och snabba nät för att stödja hemarbete har ökat under pandemin. Telia Company är också starkt beroende av en pålitlig leverantörskedja för att säkra planerad infrastrukturutveck ling och reservdelsförsörjning. |
• Strikta rese- och mötesrestriktioner har införts • Förstärkta skyddsåtgärder på arbetsplatsen har genomförts såsom förbättrade städrutiner, ökad distanse ring, tillgänglighet av handsprit, etc. • En majoritet av medarbetarna arbetar hemifrån |
| Potentiell påverkan Våra medarbetares säkerhet och trygghet är avgörande och en majoritet arbetar hemifrån med undantag för personal i affärskri tiska funktioner. Att säkerställa driften av vår verksamhet, även med ökade sjuktal, är en prioriterad uppgift. Det ökade behovet av nätverkskapacitet i samhället i allmänhet kan leda till störningar och försämrad servicekvalitet. Pandemins påverkan på de globala transport- och produktionssystemen skapar ytterligare belastning på vår leverantörskedja som kan påverka leveranser av planerad infrastruktur och tillhandahållande av reservdelar. Införda begräns ningar i samhället resulterar i minskande intäkter (t.ex. roaming). Den allmänna nedgången i samhällsekonomin kan negativt påverka tjänsteintäkterna samt orsaka ökade kreditförluster eller konkurser, vilket kan leda till ekonomiska förluster. |
• Beredskapsplaner för kritiska funk tioner och tjänster har förberetts för att kunna hantera en situation där verksamheten måste drivas med en minimal bemanning • Riskbedömningar och förberedelse av beredskapsplaner för att säkerställa leverans av varor och tjänster från viktiga leverantörer • Ökad uppföljning av viktiga nyckeltal för att tidigt lindra eventuell negativ påverkan på vårt resultat • Organiserad och samordnad fördel ning av kontorspersonal på våra kontor i linje med rekommendationer från lokala myndigheter |
|
| Säkerhet och nätkvalitet |
Telia Companys förmåga att leverera högkvalitativa och säkra tjänster och nät är avgörande för våra kunder och kritiskt för vår kommersiella framgång. Cyberattacker riktade direkt mot Telia Company och våra kunder blir allt mer sofistikerade och hotar tillgängligheten till data eller vår utrustning och infrastruktur. Potentiell påverkan Bristande förmåga att uppnå eller bibehålla våra kunders kvali tetskrav och förväntningar kan inverka negativt på förmågan att behålla och attrahera kunder och kan också resultera i oförmåga att växa och ligga före konkurrenterna. Om våra skyddsåtgärder inte hindrar eller begränsar en allvarlig säkerhetsincident kan det medföra böter, skadestånd, väsentlig ekonomisk förlust, skada på vårt anseende och förlust av marknadsandelar. |
• Implementering av Telia Companys säkerhetsstrategi som säkerställer att vi håller jämna steg med förändringar i vår omvärld • Investeringar i kunskap, teknik och processer för att förhindra, upptäcka och övervaka olika säkerhetshot • Kontinuerliga förbättringar av ope rativa processer som säkerställer att kundernas och myndigheternas säkerhetskrav uppfylls. • Stärka säkerhetsmedvetenhet och säkerhetskultur • De koncernövergripande krishante ringsorganisationerna sattes under hård press 2020 på grund av covid-19. Fokus var att skydda våra medarbeta re, säkra våra arbetsplatsers säkerhet |
| Operativa och samhällsrisker | ||
|---|---|---|
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder |
| Kundintegritet | Att säkerställa kundintegritet för våra kunders data är avgö rande för vår verksamhet. Stora datamängder genereras i och hanteras av Telia Companys tjänster och nät och vi har ansvar för att skydda dessa mot missbruk, förlust, otillåten spridning och skada. Nya sätt att ansluta till olika tjänster samt datadrivna af färsmodeller ökar komplexiteten för att förstå och behålla kontroll över hur data samlas in och används. Potentiell påverkan Faktiska eller uppfattade ärenden att upprätthålla nätsäkerhet, datasäkerhet och kundintegritet kan leda till en negativ före ställning av Telia Companys hantering av dessa frågor, vilket i sin tur kan ha en negativ påverkan på verksamheten och/eller användarnas integritetsrättigheter. Att inte uppfylla nationella eller EU-lagar och krav kan leda till avsevärda böter. |
• Utföra kontinuerliga granskningar av efterlevnaden av genomförandet av EU:s dataskyddsförordning (GDPR) • Fokusera på nya verktyg för att sä kerställa en än högre nivå av kvalitet, kontroll och medvetenhet • Stärkande av arbetssätten med tydligt mandat och uppgifter för dataskyddsombuden såväl som integritetsadvokaterna • Obligatorisk utbildning i data säkerhet och kundintegritet för alla medarbetare |
| Yttrande frihet och övervaknings integritet |
Risker kopplade till användares yttrandefrihet och kundintegritet utgör väsentliga utmaningar för telekomindustrin. Myndigheter kan komma med förfrågningar som helt eller tydligt saknar laglig grund. Telekomföretag riskerar att bli medskyldiga i kränkningar som rör omfattande och problematiska myndighetsförfrågningar. Telia Company kan enligt lag tvingas att följa sådana förfråg ningar och har, liksom övriga operatörer, begränsade möjligheter att undersöka, utmana eller avvisa sådana ofta strikt konfiden tiella förfrågningar. Potentiell påverkan Faktiskt misslyckande att respektera yttrandefrihet och över vakningsintegritet kan skada rättighetsinnehavare. Faktiskt eller uppfattat misslyckade kan även skada Telia Companys rykte, vilket kan leda till uteslutning från upphandlingsprocesser eller från institutionella investeringar. Nedstänging av nät samt blockering begränsar också kärnverksamheten, vilket kan leda till intäktsbortfall. |
• Strukturerad process för att bedöma och eskalera myndighetsförfråg ningar, inklusive att definiera sätt att utmana förfrågningar för att potentiellt begränsa skada • Bygga inflytande för att kunna påver ka nationell lagstiftning och reglering genom samarbete med andra it- och telekomföretag och intressentorga nisationen Global Network Initiative (GNI) • Transparensrapportering som omfat tar statistik rörande myndighetsför frågningar samt icke-konventionella förfrågningar |
| Skydd av barn | Barn och unga är aktiva användare av Telia Companys tjänster. Barn är särskilt sårbara för hot på nätet som nätmobbning, grooming och olämpligt innehåll. Telia Companys tjänster kan användas för distribution av material som skildrar sexuella övergrepp på barn. Potentiell påverkan Telia Company kan orsaka, bidra till eller kopplas till kränkningar av barns rättigheter om produkter och tjänster samt nätfilter ej utformas och bedöms på rätt sätt. Detta kan resulta i fysisk, känslomässig eller psykologisk skada på barn. Faktiskt eller uppfattat misslyckande att skapa en säker upplevelse för barn och unga på nätet kan negativt påverka Telia Companys varu märke, vilket kan leda till intäktsbortfall. |
• Regelbunden bedömning av hur rele vanta affärsprocesser som marknads föring och produktutveckling påverkar barns rättigheter • Blockering av övergreppsmaterial samt system för att upptäcka och rapportera övergreppsmaterial i vår egen it-miljö • Samarbete inom branschinitiativ på områden som att utveckla bästa praxis och effektiva styrmedel • Skapa förståelse för barns perspektiv på livet på nätet genom en barnpanel |
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder |
|---|---|---|
| Korruption och oetiska affärsmetoder |
Telekomindustrin är särskilt utsatt för flertalet korruptionsrisker kopplade till behovet av myndighetsgodkännanden samt stora investeringar. Områden där korruptionsrisken är särskilt hög omfattar bland annat licensförvärvsprocesser, marknadsregle ring, prissättning, leverantörskedjan, tredjepartshantering och kundhantering. Förvärvs- och avyttringsprocesser kan leda till risk för korruption, förskinging och oetiska affärsmetoder och kräver omfattande bedömning av köpare/säljare. Vissa av de länder där Telia Company är verksamt, huvudsak ligen genom Telia Carrier, klassas av Transparency Internationals Corruption Perceptions Index som högriskländer när det gäller korruptionsrisk. Risken i Telia Companys huvudmarknader i Nor den och Baltikum bedöms som låg eller medelhög. Potentiell påverkan Faktisk eller misstänkt korruption eller oetiska affärsmetoder kan skada uppfattningen om Telia Company. Faktisk korruption kan utöver detta leda till förlust av kunder, böter samt uteslutning från upphandlingsprocesser och investeringsprocesser. Försking ring kan ha väsentlig påverkan på finansiella resultat. Eftersom korruption ofta är ett hinder för mänskliga rättigheter och lika möjligheter kan faktisk korruption eller förskingring leda till att Telia Company förknippas med människorättskränkningar. |
• Anti-korruptionsprogram implemente rat i samtliga delar av företaget • Regelbunden utveckling och test ning av anti-korruptionsrelaterade kontroller, inklusive implementring av åtgärder för att förbättra automatiska kontroller • Bedömning av köpare/säljare samt överlämning av handlingsplaner som täcker bland annat tredjepartsut värdering som del av förvärvs- och avyttringsprocesser • Riktad utbildning och information rö rande anti-korruption till medarbetare särskilt med högriskroller eller som tillhör nyligen förvärvade verksamheter |
| Ansvarsfulla inköp |
Telia Company förlitar sig på ett mycket stort antal leverantörer och underleverantörer, varav många är verksamma i länder eller branscher med utmaningar att upprätthålla etiska affärsmetoder, mänskliga rättigheter, arbetsrätt, hälsa och säkerhet samt miljö ansvar. Trots arbetet med leverantörsutvärderingar och revisioner kan leverantörer och underleverantörer bryta mot Telia Compa nys leverantörskrav och/eller nationella och internationella lagar, regler och konventioner. Vissa leverantörer har tillgång till känslig information såsom persondata för Telia Companys kunder, vilket ökar risker kopplade till säkerhet och integritet. Potentiell påverkan Faktiskt misslyckande av Telia Companys leverantörer att efter leva relevanta krav och lagar kan leda till att leverantörers eller underleverantörers anställdas mänskliga eller arbetsrättsliga rät tigheter riskeras eller kränks. Sådant misslyckande eller uppfattat misslyckande kan även skada kunders eller andra intressenters bild av Telia Company. Brott mot lagar och regler innebär risk för leverantörer och underleverantörer att behöva begränsa eller stänga ner sin verksamhet, vilket negativt kan påverka hur Telia Company levererar sina tjänster. Allvarliga överträdelser eller andra störningar av leverantörsutvärderingar eller själva verk samheter orsakade av restriktioner kan leda till att Telia Company behöver finna nya leverantörer, vilket kan ha negativ inverkan på |
• Säkerhetsdirektiv ingår i avtal där leverantörer hanterar kunddata • Leverantörsuppförandekoden som beskriver våra förväntningar rörande hållbara affärsmetoder inkluderas i samtliga leverantörsavtal. Dessutom inkluderas säkerhetsdirektivet för leve rantör i avtal där leverantörer hanterar känslig information • Standardiserad process för att genomföra riskbaserade leverantörs utvärderingar innan nya eller omför handlade avtal sluts • Regelbunden bedömning och utvär dering av högriskleverantörer • Revisioner, antingen på plats eller fjärrgenomförda, utförda av Telia Company eller genom branschsamar betet Joint Audit Cooperation (JAC) |
inköpskostnader och leveranstider.
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder |
|---|---|---|
| Miljö | Telia Companys verksamhet och värdekedja ger upphov till negativ miljöpåverkan, i synnerhet växthusgasutsläpp och elavfall. Den överlägset största delen av växthusgasutsläppen kommer från leverantörskedjan medan elavfall huvudsakligen rör mobilenheter, routrar, nätverksutrustning etc. som inte längre går att använda. Vi ser ökande krav och förväntningar från kunder, beslutsfat tare, investerare och andra att hantera denna negativa påverkan. Vi ser även ökat tryck rörande lagstiftning och självreglering på både nationell och EU-nivå inom områden som energieffektivitet i datacenter och hur livslängden på elektronik kan förlängas. Telekommunikations- och it-tjänster blir ständigt viktigare för att samhället ska fungera. Klimatförändringarna ökar sannolik heten för, och längden på, extremväder som värmeböljor och åskoväder som kan orsaka svåra störningar. Potentiell påverkan Misslyckande att möta intressenters krav eller förväntningar kan leda till försämrat anseende, att kunder väljer att lämna eller begränsad tillgång till "grönt kapital". Ökande elpriser, tillgång till certifikat för förnybar el samt koldioxidskatt skulle kunna öka de rörliga kostnaderna. Ytterligare extremväder kan leda till behov av ytterligare investeringar i kylning eller för att stärka nätinfra strukturen. Misslyckande att implementera cirkulära affärsmo deller såsom leasingprogram för elektronik som mobiltelefoner och routrar eller återanvändning av nätverksutrustning kan leda till missade möjligheter till både kostnadsbesparingar och yt terligare intäkter. |
• Ambitiösa kort-, mellan och långsik tiga mål rörande växthusgaslutsläpp och avfall, såsom vetenskapligt base rade mål (Science Based Targets) • 100 procent förnybar elanvändning samt klimatkompensation • Certifiering enligt miljöledningssyste met ISO 14001 • Leasingprogram som möjliggör åter användning och återvinning av konsu mentelektronik och nätverksutrustning • Strikta leverantörskrav samt imple mentering av en modell för bedömning av leverantörers klimatprestanda • Utöka omfattningen av processer för nätplanering och kontinuitetshante ring så att dessa omfattar risken för extremväder |
För att bedöma och hantera klimatrelaterade risker implementerar vi TCFD:s rekommendationer. Mer information rörande identifierade övergångs- och fysiska risker samt motverkande åtgärder, se Not H5 i Hållbarhetsnoterna.
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder |
|---|---|---|
| Reglering och licenser |
Telia Company verkar i en starkt reglerad bransch och regle ringar innebär betydande begränsningar avseende hur Telia Company kan utföra sin verksamhet. I ett antal länder anses Telia Companys enheter ha betydande marknadsinflytande i en eller flera telekomdelmarknader. Till följd av detta måste Telia Company erbjuda vissa tjänster med reglerade villkor och priser, vilka kan skilja sig mot hur de annars hade erbjudits. Effekter av regleringsförändringar kan vara både retroaktiva och framåtriktade. |
• Proaktivt arbeta gentemot myndig heter när de utvärderar hur telekom marknader ska regleras och vilka rättsmedel som ska tillämpas |
| Potentiell påverkan Förändringar i reglering som påverkar Telia Companys affärs verksamhet, såväl som beslut av myndigheter eller domstolar inklusive utfärdande, ändringar av telekomlicenser och frekven ser samt ökande krav relaterat till nationell säkerhet kan nega tivt påverka Telia Companys möjlighet att bedriva verksamheten och som en följd av detta, resultatet från verksamheten. |


Telia Company AB är registrerat i Sverige och regleras av aktiebolagslagen (2005:551). Denna lag kräver att styrelsen styr verksamheten på ett sätt som skapar lönsamhet och aktieägarvärde. Telia Company är av den tydliga åsikten att integration av hållbarhet och ansvarsfullt företagande i samtliga delar av företagets verksamhet och strategi är en förutsättning för hållbar tillväxt och lönsamhet, vilket i sin tur skapar långsiktigt aktieägarvärde och bidrar till en hållbar utveckling.
Telia Company har en viktig roll i arbetet att hantera dagens och morgondagens samhälleliga och miljömässiga utmaningar; utmaningar som i sin tur i ökande omfattning definierar förutsättningarna för ekonomisk verksamhet. Företaget har även en förpliktelse att hantera risker och negativ påverkan. Därför har Telia Company antagit en intressentdriven ansats till hållbarhet. Ansatsen bygger på kontinuerlig samverkan med betydande intressentgrupper i syfte att identifiera, förstå och hantera den mest väsentliga nuvarande och framtida påverkan på företagets intressenter, samhället och miljön. Sådan påverkan styr Telia Companys arbete och återspeglar åtagandet att väsentligt bidra till uppfyllandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals). Telia Company utvärderar och redovisar regelbundet arbetet och utvecklingen genom denna kombinerade Års- och hållbarhetsredovisning.
Dessa riktlinjer utgör grunden i den affärsetiska uppförandekoden, som godkänts av styrelsen. Kraven i koden, som sträcker sig bortom lagefterlevnad och som gäller för samtliga medarbetare, beskriver hur vi samverkar med intressenter på ett sätt som säkerställer etiska affärsmetoder och -uppförande.
Denna bolagsstyrningsrapport antogs av styrelsen vid styrelsemötet den 10 mars 2021. Den har tagits fram i enlighet med den svenska koden för bolagsstyrning och årsredovisningslagen samt har granskats av Telia Companys revisorer. Den presenterar en översikt av Telia Companys modell för koncernens styrning och inkluderar styrelsens beskrivning av systemet för intern kontroll samt riskhantering avseende finansiell rapportering.
Enligt styrelsens uppfattning har Telia Company i alla avseenden följt den svenska koden för bolagsstyrning under 2020. Vidare har inga överträdelser av gällande börsregler gjorts eller överträdelse av god praxis på aktiemarknaden rapporterats av Nasdaq Stockholms Disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden.
Uppdaterad information i enlighet med kraven i den svenska koden för bolagsstyrning finns tillgänglig på: https://www.teliacompany. com/en/about-the-company/corporate-governance/(Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna rapport)
Telia Companys huvudsakliga beslutsorgan är:
Telia Company är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under den svenska aktiebolagslagen, Nasdaq Stockholms
TELIA COMPANYS STYRANDE ORGAN PER DEN 10 MARS 2021
Intern revision Aktieägare Ersättningsutskott Styrelse Revisions- och hållbarhetsutskott VD och koncernchef Valberedning Bolagsstämma Externa revisorer Corporate Affairs Brand Finance External Affairs, Governance & Trust Common Products & Services People, Experience & Culture
regelverk för emittenter, den svenska koden för bolagsstyrning , företagets bolagsordning samt andra relevanta svenska och utländska lagar och förordningar. Bolagsstämman är företagets högsta beslutande organ där ägarna utövar sitt inflytande.
Ytterligare information: Aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), värdepappersmarknadslagen (2007:528): www.riksdagen.se, www.regeringen.se, Nasdaq Stockholm (regler för emittenter samt övervakning): www.nasdaq.com/solutions/rules-regulations-stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning och särskilda regler för bolagsstyrning: www.corporategovernanceboard.se
Telia Company har en typ av aktier där varje aktie motsvarar en röst vid bolagsstämman. Per den 31 december 2020 hade Telia Company 490 434 aktieägare.
Svenska staten är den störste aktieägaren vid årsskiftet 2020, med en ägarandel om 39,5 procent av totalt antal aktier. För bolag med svenskt statligt ägande har den svenska regeringen utfärdat en ägarpolicy, som uppställer krav med avseende på bland annat ersättning, hållbart företagande, mångfald och jämställdhet. I bolag där staten inte har ett majoritetsägande verkar staten i dialog med övriga ägare för att främja tillämpning av ägarpolicyn.
Telia Company-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki. Ytterligare information om Telia Company-aktien och ägarstrukturen återfinns i Förvaltningsberättelsen.
Årsstämman 2020 hölls den 12 april 2020 i Stockholm och fattade bland annat beslut om följande:
Telia Global Litauen,
Estland, Danmark Sverige Norge Finland TV & Media
En extra bolagsstämma hölls den 2 december 2020. Stämman, som hölls som en "poströstningsstämma", i enlighet med särskilda tillämpningsföreskrifter med anledning av covid-19, beslutade om en extra utdelning om 0,65 kronor per aktie, i enlighet med styrelsens förslag.
Telia Companys bolagsordning finns tillgänglig på: https:// www.teliacompany.com/en/about-the-company/corporategovernance/articles-of-association/ samt årsstämmoprotokoll och tillhörande dokument på: www.teliacompany.com/en/investors/annual-general-meeting/ (Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna rapport)
Telia Companys valberedning skall bestå av representanter från bolagets fyra röstmässigt största aktieägare vid det månadsskifte som infaller närmast 30 dagar innan utfärdandet av kallelsen till årsstämman, och som dessutom önskar delta i valberedningsarbetet. Valberedningen består för närvarande av:
Årsstämman 2020 har antagit anvisningar för valberedningens arbete, vilket innefattar att:
Valberedningen genomför intervjuer och erhåller information från styrelsens ordförande, övriga styrelseledamöter samt arbetstagarrepresentanter och koncernchefen gällande arbetet i styrelsen, Telia Companys ställning och strategiska inriktning samt övriga relevanta omständigheter samt tar del av en internt utförd skriftlig styrelseutvärdering. Utifrån denna information bedömer valberedningen
hur styrelsen fungerat och de kompetenser som behövs i styrelsen som helhet. Valberedningen har kommit fram till att de kompetenser som för närvarande behövs är erfarenheter från:
Baserat på dessa identifierade kompetensbehov utvärderar valberedningen nuvarande styrelseledamöters kompetenser och styrelsens samlade sammansättning. Valberedningen föreslår styrelseledamöter för stämman med hänsyn till de kompetenser och erfarenheter som behövs i framtiden, mångfald, inklusive kön, yrkesbakgrund i styrelsen och de kompetenser som de nuvarande styrelseledamöterna besitter.
Valberedningen har meddelat att den följer bestämmelserna i den svenska koden för bolagsstyrning samt att den avser att informera om sitt arbete på bolagets webbplats. Valberedningen har i sitt arbete tillämpat regel 4.1 i den svenska koden för bolagsstyrning som sin mångfaldspolicy. Valberedningen har tagit hänsyn till behovet av en väl fungerande styrelsesammansättning präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Valberedningen har särskilt diskuterat jämställdhet i sin strävan att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen och att sätta samman en så kompetent styrelse som möjligt. Styrelsen består i dagsläget av fyra kvinnor och fem män. Årsstämman beslutade att utse styrelseledamöter i enlighet med valberedningens förslag.
Valberedningen utvärderar årligen sin instruktion och lämnar vid behov förslag till förändringar till årsstämman.
Aktieägarna har möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag. Förslag kan sändas med e-post till: [email protected]
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska löpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsens uppgifter innefattar, bland annat, att:
STYRELSENS ÅRLIGA ARBETSCYKEL
Instruktioner för styrelsens arbete anges i dess arbetsordning, vilken granskas och antas en gång per år. Bland annat specificerar arbetsordningen antal ordinarie styrelsemöten, dagordning och vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie styrelsemöten, styrelseordförandens åligganden samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen liksom koncernchefens rapportering till styrelsen. Den innehåller också instruktioner för arbetet i styrelseutskott med bland annat angivande av utskottens åligganden, antalet utskottsmöten, vilka ärenden som ska behandlas vid mötena samt rapportering till styrelsen.
Telia Companys styrelse består av nio ledamöter, valda för ett år i taget av stämman, samt tre arbetstagarrepresentanter från den svenska verksamheten (med tre suppleanter). Lars-Johan Jarnheimer, är styrelsens ordförande. Övriga styrelseledamöter, valda vid årsstämman 2020, är Ingrid Bonde (vice ordförande), Rickard Gustafson, Jeanette Jäger, Nina Linander, Jimmy Maymann, Anna Settman, Olaf Swantee och Martin Tivéus. Olli–Pekka Kallasvuo lämnade styrelsen i april 2020.
I enlighet med riktlinjerna i den svenska koden för bolagsstyrning betraktas samtliga bolagsstämmovalda ledamöter som oberoende i förhållande till bolaget, till koncernledningen och till större aktieägare.
En mer detaljerad presentation av styrelseledamöterna, inklusive mötesnärvaro, ersättningar och innehav av Telia Company-aktier, återfinns i slutet av denna rapport.
Styrelsearbetet följer en årlig cykel, vilket möjliggör för styrelsen att ägna sig åt sina uppgifter på ett lämpligt sätt och att behålla strategiska frågor, utvärdering av risk och värdeskapande högt på agendan.
Styrelsemöten hålls normalt i Solna, Sverige, men styrelsens ambition är att hålla åtminstone ett möte på annan ort för att möjliggöra mer djupgående diskussioner om lokala angelägenheter, göra specifika platsbesök etc.

Den årliga cykeln för styrelsens arbete inleds och avslutas med årsstämman. Under året hålls cirka sju ordinarie möten, inklusive konstituerande styrelsemöte och ett tvådagars strategimöte. På mötena behandlas bland annat följande:
Under 2020 höll styrelsen nio (9) ordinarie möten (varav ett konstituerande) och tre (3) extra möten. På grund av covid-19-restriktioner genomfördes 2020 års möten digitalt. Utöver uppföljning av koncernens löpande verksamhet ägnade styrelsen särskild uppmärksamhet åt:
Vidare utvärderades styrelsen arbete under 2020 och resultatet rapporterades till valberedningen.
För att effektivisera styrelsens arbete har styrelsen tillsatt ett ersättningsutskott och ett revisions- och hållbarhetsutskott. Utskotten tar fram rekommendationer till styrelsen där styrelsebeslut krävs och håller även styrelsen löpande informerad om sitt arbete.
12 ledamöter (varav 3 arbetstagarrepresentanter) Lars-Johan Jarnheimer, styrelseordförande
Revisions- och hållbarhetsutskott 3 ledamöter
• Ingrid Bonde • Jimmy Maymann
• Nina Linander (ordförande)
Ersättningsutskottet
Revisions- och hållbarhetsutskottet
Lars-Johan Jarnheimer är ersättningsutskottets ordförande. Olli-Pekka Kallasvuo lämnade utskottet i April 2020. Under 2020 höll utskottet tre (3) möten. Utskottsarbetet omfattade bland annat följande frågor:
Revisions- och hållbarhetsutskottet hjälper bland annat styrelsen för att uppfylla sina åtaganden gällande finansiell rapportering, intern kontroll, intern och extern revision, hantering av verksamhetsrisker samt att tillse att bolaget har processer för att kunna uppfylla lagar och regler (inklusive lagar och förordningar inom finansiell rapportering, redovisningsstandarder och andra krav för börsnoterade
Nina Linander är revisions- och hållbarhetsutskottets ordförande. Ingrid Bonde valdes in som medlem i utskottet i april 2020 då hon ersatte Lars-Johan Jarnheimer. Under 2020 höll utskottet sju (7) möten. Utskottsarbetet omfattade bland annat följande frågor:
Ersättningsutskottet hjälper bland annat styrelsen genom att förbereda förslag om ersättning och regelbundet följa upp och utvärdera struktur och nivåer för ersättning för den verkställande direktören och andra medlemmar i koncernledningen.
Ersättningsutskottet och revisions- och hållbarhetsutskottet genomförde en självutvärdering av sitt interna arbete under 2020.
Koncernchefen ansvarar för bolagets affärsutveckling samt leder och samordnar den dagliga verksamheten enligt styrelsens instruktioner till koncernchefen och andra beslut fattade av styrelsen.
Koncernledningen som leds av koncernchefen har under 2020 bestått av: koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, chefen för den operationella verksamheten, chefsjuristen och chefen för Corporate Affairs, chefen för Group People and Brand, chefen för Strategy/Innovation och chefen för Global Business, chefen för External Affairs, Governance och Trust Officer, chefen för Telia Sverige, vd för Telia Norge, vd för Telia Finland, chefen för Litauen, Estland och Danmark, samt chefen för Tv och media.
Från 10 mars, 2021 består koncernledningen av koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, chefsjuristen och chefen för Corporate Affairs, chefen för People Experience & Culture, chefen för Strategy & Commercial Office och Telia Global, operativa chefen för Common Products & Services, chefen för External Affairs, Governance & Trust, varumärkeschefen, vd för Telia Sverige, vd för Telia Norge, vd för Telia Finland, chefen för Litauen, Estland och Danmark samt chefen för Tv och media.
Koncernledningen sammanträder månadsvis. Mötena ägnas åt uppföljning av strategisk och verksamhetsmässig utveckling, större förändringsprogram, risker samt andra frågor av strategisk art och av betydelse för koncernen i sin helhet.
Allison Kirkby är sedan maj 2020 koncernchef och verkställande direktör för Telia Company. Innan dess var Christian Luiga ställföreträdande verkställande direktör. En mer detaljerad presentation av koncernledningen, inklusive ersättningar och innehav av Telia Company-aktier, återfinns i slutet av denna rapport.
Telia Companys koncernövergripande styrningsmodell, som godkänts av styrelsen, syftar till att säkerställa att verksamhetens resultat motsvarar fattade beslut. Den är strukturerad så att den uppmuntrar alla medarbetare att inom givna ramar sträva mot samma mål, med en gemensam tydlig förståelse för koncernens syfte, värderingar, roller, ansvarsområden och befogenhet att agera.
Operativa och finansiella mål
2 Sätta ramarna för hur vi agerar
Delegering av ansvar och befogenheter
3 Följa upp våra prestationer
För att ge alla medarbetare en övergripande vägledning har styrelsen godkänt ett uttryck om bolagets syfte: "Bringing the world closer". Den 29 januari 2021 lanserades ett nytt syfte "Reinvent a better connected living" tillsammans med en ny strategi. Styrelsen har antagit strategin som visar riktningen kommande år såväl som årliga operativa och finansiella mål. Operativa och finansiella mål sätts för koncernen som helhet och för varje land och affärsenhet. Läs mer om vår strategi i Vårt företag.
Styrelsen och koncernledningen sätter ramarna för de anställdas agerande. Telia Companys värderingar – "Dare, Care and Simplify" – är en kompass för hur vi ska agera och bete oss i det dagliga arbetet. Grundläggande beståndsdelar är Telia Companys värdegrund, den affärsetiska uppförandekoden, koncernpolicyer, koncerninstruktioner, ramverk för efterlevnad, organisationsstruktur samt delegering av ansvar och befogenheter.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för översyn av hållbarhetsarbete, och beslutar även kring övergripande hållbarhetsinriktning och policyåtaganden. Koncernlednings- och GREC-möten är de huvudsakliga beslutsfora för hållbarhetsrelaterade frågor. Koncernledningen, GREC och styrelsen får kvartalsvisa uppdateringar av hållbarhetsarbetet omfattande fokusområdena inom hållbarhet samt andra relevanta frågor och resultat.
Inom koncernledningen och GREC har Chefen för External Affairs, Governance och Trust Officer, det övergripande ansvaret för hållbarhetsrelaterade frågor. Koncernchefen för hållbarhet som rapporterar till Chefen för External Affairs, Governance and Trust Officer har det övergripande operativa ansvaret för hållbarhetsarbetet. Koncernens etikoch efterlevnadschef som rapporterar till Chefen för External Affairs, Governance and Trust Officer leder koncernens etik- och efterlevnadsfunktion och har operativt ansvar och översyn över efterlevnadsarbetet samt anti-korruptionsprogrammet. Enheten för särskilda utredningar som är del av koncernens etik- och efterlevnadsfunktion ansvarar för översyn av och visselblåsning och liknande ärenden, och genomför tillsammans med andra funktioner utredningar.
Det finns även specifika koordinerings- och beslutsorgan kopplade till de respektive fokusområdena inom hållbarhet. Läs mer i respektive kapitel i förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet. För mer information om Telia Companys hållbarhetsarbete, se förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet samt hållbarhetsnoterna.
Den affärsetiska uppförandekoden, som utfärdats av styrelsen, ger vägledning på hög nivå i ramverk av policyer och instruktioner. Den hjälper till att skapa ett tillvägagångssätt för Telia genom att definiera en gemensam etisk kompass, med tydliga riktlinjer och förväntningar på agerande och genom att lyfta fram att det är ett gemensamt ansvar att affärer görs med integritet. Kodens olika kapitel återspeglar Telia Companys policyer och instruktioner och de tillhandahåller praktisk och utbildande information med hänvisning till vart man kan hitta mer information. Koden gäller för alla på Telia Company - anställda, chefer, styrelseledamöter, underleverantörer, konsulter och frilansare. Koden finns tillgänglig för alla interna och externa intressenter.
Den affärsetiska uppförandekoden granskas årligen och revideras om så är nödvändigt. Revideringen leds av enheten för etik och efterlevnad i samarbete med lämpliga ämnesexperter.
Ramverket för policyer består av de styrande dokumenten koncernpolicyer, koncerninstruktioner och dokumentet "Policy framework description and General Principles for Governance Documents".
Koncernfunktionscheferna säkerställer att nödvändiga policyer och instruktioner utfärdas inom sina respektive ansvarsområden. Alla koncernpolicyer och koncerninstruktioner är bindande för de enheter där Telia Company har ledningsansvar.
Koncernpolicyer godkänns av styrelsen, åtminstone årligen, efter en förberedande granskning av berört styrelseutskott. Koncerninstruktioner beslutas av koncernchefen eller koncernfunktionschef efter att ha granskats i ett GREC-möte eller i ett koncernledningsmöte. Styrelsen har delegerat till koncernchefen att utfärda mer detaljerade styrningsinstruktioner inom områden av övergripande vikt för verksamheten. Koncerninstruktioner granskas och revideras årligen vid behov och godkänns av koncernchefen eller av chefen för berörd koncernfunktion efter att ha granskats i ett GREC-möte eller i ett koncernledningsmöte. Efterlevnad jämförs mot uppställda krav i koncerninstruktionen.
Samtliga gällande koncernpolicyer och -instruktioner sparas och publiceras i en databas för styrdokument som är tillgänglig för alla anställda och vissa kategorier av tillfälligt anställda. Gruppolicyerna är listade nedan.
Koncernpolicyer är offentliga dokument och finns tillgängliga på: www.teliacompany.com/sv/om-foretaget/public-policy/publicpolicy/ (Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna rapport)
För styrnings ändamål är koncernen uppdelad i länder och koncernfunktioner. Koncernfunktioner ansvarar för att driva utvecklingen inom sina respektive områden för att säkerställa effektivitet och gränsöverskridande synergier. Alla länder och koncernfunktioner arbetar i nära samarbete med varandra. De ger råd och vägledning för att upprätthålla hög teknisk och kommersiell kompetens, säkerställa god ledning och regelefterlevnad, användning av skalfördelar samt uppnå ett företag som är hållbart på lång sikt.
Under 2019 implementerades en ny verksamhetsmodell i hela Telia Company i syfte att ytterligare driva skalbarhet, effektivitet och konsolidering över hela företaget genom introduktion av gemensamma produktområden samt gemensamma teknik- och leveransmöjligheter. Från och med den 1 januari 2020 har alla sex länder - Sverige, Finland, Norge, Danmark, Estland och Litauen - införlivats med den nya verksamhetsmodellen.
Affärsområde Tv och media bildades efter Telia Companys förvärv av Bonnier Broadcasting, inklusive TV4, C More och finska MTV under fjärde kvartalet 2019. Affärsområdet är en kombination av en affärsenhet och ett produktområde. Affärsområdets Tv och media verksamhet karaktäriseras som massmediaverksamhet och skyddas av konstitutionell lag om yttrandefrihet. Enligt konstitutionen och koncernpolicyn för medieägareåtaganden fattas alla redaktionella beslut enbart av personal inom den redaktionella verksamheten vilken är skild från andra delar av Telia Company. Detsamma gäller för tystnadsplikten för massmedier inklusive källskydd, integritet och sekretess för redaktionellt arbete och beslut. Koncernpolicyn garanterar att oberoende publicering upprätthålls gentemot Telia Companys ägare, styrelse och ledning.1
1) För mer information, se styrelsens uttalande ang. Telia Company´s roll som media ägare (www. Teliacompany.com)
| Koncernpolicy | Beskrivning |
|---|---|
| Anti-korruption | Att fastställa gemensamma normer avseende etiskt affärsbeteende i koncernen. |
| Elektromagnetiska fält (EMF) | Att säkerställa att Telia Company uppfyller sina åtaganden om att ha en seriös inställning avseende elektromagnetiska fält (EMF). |
| Ersättning | Att ange den strategiska riktningen och klargöra hållningen till utformning och införande av ersätt ningspraxis för medarbetare på alla nivåer. |
| Finansiell styrning | Att fastlägga regler för hur finansiella risker ska hanteras samt motparters kreditbetyg. |
| Hantering av verksamhetsrisker |
Att beskriva ramverket för hantering av verksamhetsrisker |
| Inköp | Att tillhandahålla en referenspunkt och inriktning för inköpsaktiviteter och en tydlig förståelse för inköpsprinciperna. |
| Insiderinformation och insiderhandel |
Att säkerställa etiskt beteende gentemot kapitalmarknaden genom att sätta regler kring handel och rapportering. |
| Kommunikation | Att säkerställa att all kommunikation är noggrann och att den ges på ett professionellt sätt och vid rätt tidpunkt. |
| Kundintegritet och datasäkerhet |
Att respektera och värna kunders integritet och datasäkerhet genom att sätta höga och konsekventa normer. |
| Kvalitet | Att definiera vårt åtagande att alltid tillhandahålla produkter och tjänster av hög kvalitet som uppfyller kundernas behov. |
| Medarbetare | Att ge våra anställda en överblick över bolagets värderingar och förväntningar på medarbetarna samt ge samtliga anställda förutsättningar att agera i enlighet med dessa, i frågor relaterade till medarbetare, hälsa, säkerhet och välmående. |
| Miljö | Att säkerställa proaktiv hantering av miljöpåverkan genom hela livscykeln för leveransen av produkter och tjänster. |
| Mänskliga rättigheter | Att respektera och stödja de mänskliga rättigheterna, att undvika medverkan till kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt att sträva efter att samarbeta för eller avhjälpa kränkningar av de mänskliga rättigheterna. |
| Säkerhet | Att beskriva styrningen liksom kontroll, beredskap samt implementering av säkerhetsåtgärder. |
| Yttrandefrihet och övervakningsintegritet |
Att definiera våra åtaganden vid förfrågningar om eller krav på kommunikationsövervakning som kan ha allvarlig påverkan på yttrandefrihet eller övervakningsintegritet. |
| Medieägaråtaganden | Att definiera Telia Companys åtaganden i förhållande till ett fritt flöde av information, yttrandefri het, massmedias frihet och oberoende och ett öppet och demokratiskt samhälle. Som medieägare bekräftar vi att allt massmedieinnehåll ska skyddas av traditionella redaktionella integritetsprinciper, etablerad journalistisk praxis och suveräniteten hos den ansvariga utgivaren enligt konstitutionell lag om yttrandefrihet. |
Koncernchefen har utfärdat en delegering av ansvar och befogenheter (Delegation of Obligations and Authority – DoA), vilken definierar skyldigheterna för medlemmarna i koncernledningen och beskriver principerna för styrning. I dokumentet finns även generella beskrivningar avseende ansvar och befogenheter samt förväntan på ledande befattningshavare.
Resultatuppföljning är nödvändig för att kunna vidta förbättringsåtgärder och planera för framtiden. Resultatuppföljning görs såväl avseende organisationsenheter som på individnivå. Individuell resultatuppföljning beskrivs i Förvaltningsberättelsen avsnittet Medarbetare.
Koncernchefen fastställer målen för verksamhetens enheter baserade på beslut från styrelsen. För att säkerställa verkställighet har varje chef årliga mål för sin respektive verksamhet. Dessa följs upp varje månad och kompletteras med kvartalsvisa prognoser.
Verksamhetsgenomgångarna hålls varje månad och innefattar såväl finansiell genomgång som genomgång av affärsverksamheten för aktuell rapporteringsperiod och prognosperiod, risker samt operativa mål avseende kundservicenivåer, nätkvalitet m m. Verksamhetsgenomgångarna ger möjlighet till frekvent uppföljning av operativa prestationsnyckeltal (KPI) på landsnivå. Operativa KPI:er är en betydelsefull del av uppföljningen och består av flera mätetal som ger ledningen en god överblick av aktuell
situation och utvecklingen över tid. Ramverket Net Promoter Score (NPS®) används för att följa och förbättra den kundupplevelse som Telia Company presterar.
Vid ländernas verksamhetsgenomgångar deltar koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, COO, koncerncontrollern, chefen för investerarrelationer samt utvalda ledamöter i koncernledningen utöver respektive landschef.
Styrelsen erhåller månatligen rapporter över operativa resultat och på varje ordinarie styrelsemöte presenterar koncernchefen och finansdirektören koncernens verksamhets- och finansiella resultat på en detaljerad nivå. Se även avsnittet Styrelsen.
GREC-kommittén är det primära ledningsorganet för uppföljning av risker och efterlevnad. Ytterligare information återfinns i avsnittet Möten ägnade åt styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC).
Att vara verksam på en rad olika geografiska produktoch tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen medför att Telia Company exponerasför ett stort antal risker och osäkerhetsfaktorer. Telia Company har definierat begreppet risk som allt som kan ge en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av Telia Companys mål.
Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter. Risker och osäkerhetsfaktorer relaterade till verksamhet och hållbarhet samt till aktieägarfrågor beskrivs i Förvaltningsberättelsen avsnittet Risker och osäkerheter och finansiella risker i not K27 i koncernredovisningen.
Telia Companys riskhantering är en fundamental och en väl etablerad komponent av det försvar i tre led för att hantera och kontrollera risker. Riskhantering är en integrerad del av koncernens operativa verksamhet, affärsplaneringsprocess och övervakning av verksamhetsresultat. Risker identifieras och utvärderas kontinuerligt och åtgärder vidtas för att begränsa och övervaka riskerna.
Roller och ansvar i försvarslinjerna inbegriper:
• Tredje linjens försvar: Koncernens internrevisionsenhet ger oberoende och objektiv tillförsäkran avseende riskhantering och intern styrning och kontroll.
Utöver detta ger utomstående parter, som externrevisorerna och regulatoriska myndigheter, tillförsäkran med avseende på specifika lagstadgade krav, till exempel information som presenteras i koncernredovisningen eller rapporteras till Finansinspektionen.
Målsättningen med den kontinuerliga riskhanteringsprocessen är att alla risker som kan hjälpa eller hindra uppfyllandet av Telia Companys mål regelbundet bedöms, åtgärdas och övervakas. Riskhanteringsprocesserna ska vara transparenta, genomförbara och spårbara och Telia Company strävar efter att riskhanteringen ska vara helt integrerad i affärsprocesserna. Ledningen ska försäkra sig om att en personlig känsla för ansvar och en gemensam syn på och medvetenhet om risk skapas hos medarbetarna samt främja ansvarsutkrävande för risker i det dagliga beslutsfattandet. Riskrapporteringen är integrerad i affärsplaneringsprocessen och risker ska granskas på verksamhetsgenomgångarna och eskaleras genom linjeorganisationen.
Ledningen ska aktivt, regelbundet och i rätt tid utvärdera och bedöma risk och efterlevnad för att försäkra sig om att alla medarbetare är medvetna om och vidtar åtgärder för att efterleva gällande krav. Efterlevnad innebär anpassning till såväl externa som interna krav såsom:
Telia Company har antagit en samordnad riskhantering och ett arbetssätt där enheterna för riskhantering, etik och efterlevnad samt internrevision arbetar tillsammans med planering, genomförande och rapportering av efterlevnad. Grundläggande mål för den samordnade riskhanteringen är att säkerställa att riskerna hanteras inom ramen för företagets riskapitit samt att ge styrelsen, ledningen, regulatorer och konsumenter en övergripande syn och tillförsäkran.
GREC och revisions- och hållbarhetsutskottet förses med informationen som samlas in genom den samordnade efterlevnaden. Den samlade informationen från funktionen för efterlevnad stödjer ledningens beslutsfattande genom att ge en helhetssyn av företagets övergripande risker, nuvarande kontrollnivåer samt effektivitet av förmildrande åtgärder.
Det har, för att möjliggöra ett enhetligt och systematiskt arbete med efterlevnadsfrågor, införts ett ramverk för efterlevnad. Ramverket består av sex element som är grundade på en tydlig inriktning från ledningen. Det är utformat för att följa internationell standard och är baserat på principerna förebygga, upptäcka och undersöka. Ramverket används för att säkerställa lämplig styrning av efterlevnad av nyckelrisker i vårt riskuniversum.

Fokus inom efterlevnadsarbetet på de prioriterade riskområdena är för närvarande följande sex områ den, som har identifierats genom riskbedömningar och väsentlighetsanalys:
Risker avseende finansiell rapportering inkluderas då dess kontrollramverk är väl inarbetat och kan användas för andra riskområden.
Revisions- och hållbarhetsutskottet samt styrelsen erhåller halvårsvis en samlad riskrapport, samordnad med styrelsens årliga arbetscykel. Riskerna presenteras ur koncern-, land- eller grupperspektiv inom följande fyra riskkategorier: • Strategiska och tillväxtrisker
Därutöver erhåller revisions- och hållbarhetsutskottet kvartalsvis en samlad rapport över rättstvister med kortfattade detaljer avseende större legala och administrativa processer som är pågående, i vänteläge och hotade. Varje fallbeskrivning innehåller även nominell och uppskattad finansiell påverkan när så är möjligt samt en sannolikhetsgradering. Styrelsen erhåller en sammanfattning över rättvisetvister.
Chefen för funktionen för hantering av verksamhetsrisker (Enterprise Risk Management - ERM) rapporterar till Chief External Affairs, Governance & Trust Officer och agerar som ägare av den koncerngemensamma ERM-processen för att säkerställa en strukturerad hållning avseende riskhantering, efterlevnad och rapportering inom koncernen. Funktionsansvaret omfattar att:
Syftet med Telia Companys enhet för etik och efterlevnad är bland annat att främja en kultur som uppmuntrar ett etiskt uppförande och ett engagemang för efterlevnad samt att hjälpa, ge råd och förse objektiv och rimlig säkerhet att Telia Company hanterar riskerna inom etik och efterlevnad på ett adekvat sätt.
Chefen för etik och efterlevnad rapporterar och eskalerar frågor till chefen för externa affärer, styrning och förtroende. För att säkerställa självständighet finns också en ovillkorlig rätt för chefen för etik och efterlevnad att rapportera och/eller lyfta frågor eller andra ärenden som anses nödvändiga, direkt till revisions och hållbarhetsutskottet, koncernchefen, medlemmar i koncernledningen eller medlemmar av grupp GREC.
GREC-kommitténs syfte är att agera som det främsta styrande organet inom risk och efterlevnad inom Telia Company.
GREC-kommittéer finns etablerade på landsnivå och i vissa utvalda koncernfunktioner samt i dotterbolag (Common Products and Service samt Telia Carrier). GRECmöten hålls, för samtliga nivåer, minst kvartalsvis. Mötena skapar ett forum för att uppdatera ledningen, ha diskussioner, fatta beslut, följa upp motverkande och kontrollaktiviteter samt satsningar inom de olika riskområdena och fokusområdena inom hållbarhet.
På koncernnivå leder koncernchefen GREC-mötena som består av koncernledningen, chefen för hantering av verksamhetsrisker, chefen för etik och efterlevnad samt chefen för internrevision. Syfte, agenda och deltagare på lokala GREC-möten speglar mötena på koncernnivå.
2020 var det sjätte verksamhetsåret för Telia Companys Speak-up line, ett visselblåsarverktyg tillgängligt på elva språk som gör det möjligt för medarbetare och andra att anonymt och konfidentiellt rapportera kränkningar av god redovisningssed, korrekt rapportering eller god intern kontroll liksom bristande efterlevnad av lokal lagstiftning eller brott mot Telia Companys affärsetiska uppförandekod, koncernpolicyer och instruktioner. Telia Company har en koncernövergripande standard för utförande av interna utredningar. Ledstjärnan är säkerställande av att utredningar genomförs på ett objektivt och opartiskt sätt; bedrivs så att fakta snabbt fastställs med ett minimum av störningar för affärsverksamheten eller medarbetares privatliv; samt att säkerställa att sekretess och icke-vedergällning alltid respekteras. Konsoliderade ärenderapporter har presenterats fortlöpande för revisions- och hållbarhetsutskottet under året. Rapporterna innefattade ärenden av betydelse, utvecklingen för pågående utredningar samt slutliga resultat av utredningar.
För mer information om visselblåsarärenden, interna utredningar samt disciplinära beslut under 2020, se not H13 i Hållbarhetsnoterna.
Till läsaren av denna rapport: Om du anser att det finns brister i Telia Companys finansiella rapportering eller om du misstänker oegentligheter inom Telia Company-koncernen kan du anmäla detta till: www.speakupline.ethicspoint.com
Enligt den svenska aktiebolagslagen och den svenska koden för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för intern kontroll över finansiell rapportering. Styrelsen granskar kontinuerligt hur väl de interna kontrollerna fungerar och initierar åtgärder för att främja ständig förbättring av de interna kontrollerna.
Telia Companys ramverk för riskhantering inbegriper intern kontroll över finansiell rapportering och ligger i linje med COSO:s ramverk för intern kontroll. Det omfattar de sammanhängande områdena kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning. För att etablera en konsekvent hållning till och en koncerngemensam syn på risker hänförliga till felaktig finansiell rapportering har koncernövergripande riskregister införts i alla större enheter där Telia Company har ledningsansvar. Internkontrollfunktionen inom koncernfinans är ansvarig för att utveckla och underhålla det it-baserade verktyget för att hantera riskregistren.
Intern kontroll är en integrerad del av Telia Companys bolagsstyrning och styrning av verksamhetsrisker och involverar styrelsen, koncernledningen och övriga medarbetare på alla nivåer inom organisationen. Det är en process som omfattar metoder och processer för att:
Målsättningen för Telia Companys finansiella rapportering är att den ska ligga i linje med högsta professionella standard samt vara fullständig, rättvisande, korrekt, punktlig och begriplig.
De viktigaste delarna i Telia Companys kontrollmiljö är koncernpolicyer med tillhörande koncerninstruktioner och detaljerade koncerndirektiv. Ledare på alla nivåer är ansvariga för att säkerställa att organisationen följer den av koncernchefen utfärdade Delegering av ansvar och befogenheter, de finansiella styrningsdokumenten, ramverket för rapportering samt övriga koncernkrav.
Personal på koncernfinans är ansvariga för att månatligen följa, och om väsentliga, kommunicera förändringar i lagstiftning, noteringskrav samt finansiell rapportering som kan påverka koncernens finansiella instruktioner och direktiv.
Ledningen för varje enhet eller koncernfunktion är ansvarig för att säkerställa att:
Telia Companys enhet för gemensamma ekonomitjänster stöder enhetliga och standardiserade finansiella redovisningsprocesser och kontroller i alla stora helägda affärsenheter.
Telia Company har en riskbaserad inställning till intern kontroll över finansiell rapportering. Hanteringen av risker relaterade till finansiell rapportering är integrerad i det koncerngemensamma ramverket för riskhantering som beskrivs i Ramverk för hantering av verksamhetsrisker (ERM). Därför är bedömning och hantering av risker som kan leda till felaktig finansiell rapportering en naturlig del av det dagliga arbetet där koncernens riskregister används som en grundstomme. Riskbedömning genomförs både från ett uppifrån och ned- och ett nedifrån och upp-perspektiv. Utfallet av riskbedömningarna dokumenteras i koncernens riskregister.
Samtliga verksamhetsprocesser inom Telia Company inkluderar kontroller avseende initiering, godkännande, registrering och redovisning av finansiella transaktioner. Större processer, inklusive relaterade risker och nyckelkontroller, beskrivs och dokumenteras på ett gemensamt och strukturerat sätt, baserat på uppsatta krav i koncernens riskregister. Kontrollerna är antingen automatiserade eller manuella, och är utformade för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att antingen förebygga eller upptäcka större fel i den finansiella informationen samt för att säkerställa bolagets tillgångar. Kontroller för redovisning, värdering och offentliggörande av finansiell information ingår i den finansiella boksluts- och rapporteringsprocessen, inklusive kontroller för it-applikationer som används för redovisning och rapportering.
Koncernpolicyer, instruktioner och direktiv avseende redovisning och rapportering samt genomförandet av interna kontroller är tillgängliga för alla berörda medarbetare via Telia Companys normala interna kommunikationskanaler. Personal på huvudkontorsfunktionerna ägnar sig kontinuerligt åt interna utbildningsinsatser för att säkerställa harmonisering inom viktiga områden såsom intäktsredovisning, skillnaden mellan investeringar och rörelsekostnader, etc.
Telia Company stödjer ett öppet, ärligt och transparent informationsflöde, framför allt i fråga om hur väl de interna kontrollerna fungerar. De som utför kontrollerna uppmanas informera om alla problem relaterade till kontrollerna i sin rapportering, så att eventuella problem kan åtgärdas innan de hinner orsaka fel eller oriktigheter i redovisningen.
Telia Company har infört en strukturerad process för övervakning av hur väl intern kontroll över finansiell rapportering fungerar. Denna process omfattar länder och koncernfunktioner, och består av självutvärderingar av åtgärder för riskminimering. Internkontrollfunktionen inom koncernfinans övervakar processen på månadsbasis.
På uppdrag av koncernledningen genomför internkontrollfunktionen årligen en riskbaserad efterlevnadsgranskning av nyckelriskerna för att bedöma kvaliteten i självutvärderingarna, riskminimeringen och den övergripande interna kontrollmiljön.
Resultatet av självutvärderingen och efterlevnadsgranskningen förmedlas till ledningen för alla berörda enheter och till styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott. Utskottet får också rapporter direkt från såväl de externa revisorerna som från internrevisionen. Rapporterna diskuteras och uppföljningsnoteringar görs av utskottet. Både de externa revisorerna och internrevisionen närvarar på utskottsmötena.
Minst en gång per år träffar hela styrelsen de externa revisorerna, delvis utan ledningens närvaro.
Koncernenheten för internrevision utarbetar oberoende, objektiv tillförsäkran och rådgivningstjänster utformade för att tillföra värde och förbättra Telia Companys verksamhet. Enheten hjälper Telia Company att nå sina mål genom att tillämpa ett systematiskt och disciplinerat tillvägagångssätt för att utvärdera och förbättra effektiviteten i styrningen av
koncernen, riskhantering och internkontroll.
Inriktningen för arbetet inom koncernens internrevision anges i revisionsplanen, vilken för att ta hänsyn till övergripande affärsmål och risker också är avstämd mot koncernens affärsplan och strategi. Revisionsplanen fastställer prioriteringar och resursallokering. Den godkänns av styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott och presenteras löpande för de externa revisorerna.
Revisionsuppdragen diskuteras kvartalsvis med externrevisorerna för att dela riskbedömningar och rön från revisionsarbetet.
Under 2020 utfördes revisioner i koncernfunktioner och i länderna. Viktiga fokusområden var:
Chefen för koncernens internrevisionsenhet rapporterar funktionellt till revisions- och hållbarhetsutskottet och administrativt till chefen för externa affärer, styrning och förtroende.. Resultatet av varje enskilt revisionsuppdrag rapporteras till ansvarig linjechef för reviderat område eller reviderad enhet samt dessutom till chefen för berört funktionsområde och till de externa revisorerna. En sammanfattning av resultaten av revisionsuppdragen rapporteras kvartalsvis till revisions- och hållbarhetsutskottet.
Antal revisorer och uppdrag Enligt bolagsordningen ska Telia Company AB ha minst två men inte fler än tre revisorer och inte fler än samma antal revisorssuppleanter. Årsstämman kan även besluta om endast en revisor, om stämman till revisor utser ett publikt revisionsbolag. Revisorerna rapporterar till aktieägarna på årsstämman.
Uppdraget för de externa revisorerna är att granska Telia Companys årsbokslut och redovisningspraxis såväl som att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I revisorernas uppdrag ingår bland annat att:
Därutöver genomför revisorerna en översiktlig granskning av Telia Companys hållbarhetsredovisning.
Förutom revisionsberättelsen som presenteras för aktieägarna på varje årsstämma avger revisorerna också en rapport över granskningen av andra kvartalets koncernredovisning. Vidare rapporterar revisorerna varje kvartal till revisions- och hållbarhetsutskottet och koncernledningen om hur man genomfört granskningen av Telia Companys bokslut och i november eller december varje år rapporteras om internkontrollen över finansiell rapportering och it. Ytterligare information avseende kontakter mellan styrelsen och revisorerna återfinns i avsnitten Styrelse och Intern kontroll över finansiell rapportering.
När revisorerna skall tillhandhålla tjänster utöver revisionstjänster görs det i enlighet med regler upprättade av revisions- och hållbarhetsutskottet hänförliga till förhandsgodkända tjänster och arvoden. Revisorerna presenterar för revisions- och hållbarhetsutskottet genomförda övriga revisionstjänster, utbetalda arvoden och övriga frågor som avgör revisorernas oberoende kvartalsvis.
Vid årsstämman 2020 valdes Deloitte AB som revisorer till utgången av årsstämman 2021. Deloitte AB har utsett den auktoriserade revisorn Jan Nilsson (född 1962) att vara huvudansvarig revisor. Deloitte AB är ofta anlitad av Telia Companys största ägare, svenska staten, för såväl revisions- som rådgivningsuppdrag. Jan Nilsson äger inga aktier i Telia Company.
Information om arvoden för revisionstjänster och övriga tjänster återfinns i not K33 i koncernredovisningen.


Född 1960. Styrelsens ordförande. Invald till styrelsen 2019. Lars-Johan Jarnheimer är styrelseordförande i Ingka Holding B.V (IKEA), Egmont International Holding AS, Arvid Nordqvist HAB och Polar Music Award Board samt styrelseledamot i SAS AB, Point Properties AB och Elite Hotels. Han var tidigare vd för Tele2 (1999-2008), vice vd och vd för Comviq samt har haft olika befattningar inom H&M. Lars-Johan Jarnheimer är civilekonom. Antal aktier in Telia Company: 20 097
Född 1959. Vice ordförande. Invald i styrelsen 2020. Ingrid Bonde är styrelseordförande i Alecta, Apoteket AB och Hoist Finance samt styrelseledamot i Securitas AB. Ingrid Bonde har varit finansdirektör och ställföreträdande koncernchef på Vattenfall, vd och koncernchef på AMF, generaldirektör på Finansinspektionen, överdirektör på Riksgäldskontoret och finanschef på SAS. Ingrid Bonde är civilekonom.
Antal aktier i Telia Company: 10 000

Född 1964. Invald i styrelsen 2019. Rickard Gustafson är vd och koncernchef i SAS. Dessförinnan hade han olika ledande befattningar inom GE Capital, både i Europa och USA och var 2006–2011 vd på Codan/Trygg-Hansa. Rickard Gustafson är styrelseledamot i FAM AB och i Svenskt Näringsliv. Rickard Gustafson är civilingenjör.
Antal aktier i Telia Company: 14 075
Född 1969. Invald i styrelsen 2020. Jeanette Jäger är vd för Bankgirot och styrelseledamot i ICA-gruppen. Dessförinnan har hon haft flera ledande befattningar på Tieto och hon har även varit produkt- och marknadsdirektör på TDC. Jeanette Jäger har studerat företagsekonomi. Antal aktier i Telia Company: 4 000

Född 1970. Invald i styrelsen 2018. Martin Tivéus är vd för Attendo. Dessförinnan var han Nordenchef på Klarna och han har haft ledande befattningar, bland annat som vd på Avanza och Glocalnet. Martin Tivéus är fil kand.
Antal aktier i Telia Company: 2 550

Född 1960. Agneta Ahlström är ordförande i Unionen-Tele. Antal aktier i Telia Company: 200

Agneta Ahlström Stefan Carlsson Hans Gustavsson
Född 1956. Stefan Carlsson är vice ordförande i Unionen-Tele och ledamot i Unionens förbundsstyrelse. Tidigare har han varit andre vice ordförande i fackförbundet SIF och Unionen. Antal aktier i Telia Company: 0

Född 1954. Hans Gustavsson är ordförande i SEKO klubb Telia. Antal aktier i Telia Company: 110
Suppleanter för arbetstagarrepresentanter
Arja Kovin (född 1964), Unionen-Tele. Antal aktier i Telia Company: 02 Rickard Wäst (född 1964), SEKO klubb Telia Company. Antal aktier i Telia Company:02 Martin Sääf (född 1957), Akademikerna i Telia (AiT). Antal aktier i Telia Company: 1002

Född 1959. Invald i styrelsen 2013. Nina Linander var partner på Stanton Chase International mellan 2006 och 2012 och dessförinnan SVP och treasurychef på Electrolux AB (2001-2005). Nina Linander är idag styrelseordförande för Awa Holding AB och GreenIron H2 AB samt styrelseledamot i Castellum AB, Swedavia AB och Suominen Corporation. Nina Linander är civilekonom och innehar en MBA (IMD).
Antal aktier i Telia Company: 5 700
Jimmy Maymann
Född 1971. Invald i styrelsen 2018. Jimmy Maymann är en dansk entreprenör och investerare med fokus på digital annonsering och teknologi samt ny mediastrategi. Han är styrelseordförande för TV2 Danmark, AirHelp Inc. och för FN:s plattform - UN Live Online samt styrelseledamot i Maternity Foundation. Jimmy Maymann har varit ansvarig för Content & Consumer Brands på mediebolaget AOL och vd för Huffington Post. Jimmy Maymann innhar en EMBA och en Master of Science. Antal aktier i Telia Company: 0

Född 1970. Invald i styrelsen 2016. Anna Settman är vd för Liber AB och styrelseordförande i Dreams Nordic AB. Hon har stor erfarenhet att driva nystartade bolag som grundare av investmentbolaget The Springfield Project samt betydande erfarenhet inom media, främst från Aftonbladet där hon var vd. Anna Settman har studerat strategisk kommunikation och ekonomi vid Berghs School of Communication och har en examen från IFL-programmet vid Handelshögskolan i Stockholm. Antal aktier i Telia Company: 0

Född 1966. Invald i styrelsen 2016. Olaf Swantee har varit vd för Sunrise och dessförinnan vd för det brittiska telekombolaget EE. Innan han började på EE hade han ett flertal befattningar på koncernledningsnivå inom Orange Group samt chefsbefattningar inom Hewlett Packard, Compaq och Digital Equipment Corporation i Europa och USA. Olaf Swantee innehar en MBA. Antal aktier i Telia Company: 1 300
| Befattning | Mötesnärvaro | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Invald år |
Styrelse | Ersättnings utskott |
Revisions- och hållbarhets utskott |
Summa ersättningar (kSEK)1 |
Antal aktier i Telia Company2 |
|
| Lars-Johan Jarnheimer | 2019 | Styrelsens ordförande och ordförande i Ersättningsutskottet |
12/12 | 3/3 | 2/7 | 1 933 | 20 097 |
| Ingrid Bonde | 2020 | Vice styrelseordförande | 9/12 | 5/7 | 755 | 10 000 | |
| Rickard Gustafson | 2019 | 12/12 | 3/3 | 660 | 14 075 | ||
| Jeanette Jäger | 2020 | 9/12 | 456 | 4 000 | |||
| Olli-Pekka Kallasvuo (Lämnade i april 2020) |
2012 | 2/12 | 1/3 | 233 | 35 896 | ||
| Nina Linander | 2013 | Ledamot och ordförande i Revisions- och hållbarhets utskottet |
12/12 | 7/7 | 885 | 5 700 | |
| Jimmy Maymann | 2018 | 12/12 | 7/7 | 760 | 0 | ||
| Anna Settman | 2016 | 11/12 | 610 | 0 | |||
| Olaf Swantee | 2016 | 12/12 | 610 | 1 300 | |||
| Martin Tivéus | 2018 | 12/12 | 610 | 2 550 | |||
| Agneta Ahlström | 2007 | Arbetstagarrepresentant | 10/12 | - | 200 | ||
| Stefan Carlsson | 2009 | Arbetstagarrepresentant | 11/12 | - | 0 | ||
| Hans Gustavsson | 2019 | Arbetstagarrepresentant | 12/12 | - | 110 |
Samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter betraktas som oberoende i relation till bolaget, dess förvaltning samt större aktieägare.
1) Se även not K32 i koncernredovisningen.
2) Antal aktier avser för samtliga eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier i Telia Company. Aktieinnehav per datum för fastställande av denna Års- och hållbarhetsredovisning.




Född 1967. Vd och koncernchef sedan maj 2020. Fram till oktober 2019 var Allison Kirkby koncernchef på TDC Group. Från 2014 till 2018 var hon på Tele2, som vd och koncernchef (2015-2018) och innan dess som finansdirektör. Hon började inom teknik, medie- och telekombranschen 2010, först på Virgin och därefter som finandirektör på Shine Group, en del av 21st Century Fox. Dessförinnan arbetade hon under två decennier på Procter & Gamble i olika finansiella och operationella roller. Allison Kirkby är ledamot i Brittiska BT Group plc samt Fellow of the Chartered Institute of Management Accountants. Antal aktier i Telia Company: 175 000
Född 1962. Senior Vice President och chef för Tv och media sedan december 2019. Vd på TV4 sedan 2011. Innan han började på Telia Company var han vd för Bonnier Broadcasting sedan 2013. Dessförinnan var han vd för affärsenheterna Bonnier Business Press respektive Dagens Industri. Utöver detta har Casten Almqvist stor erfarenhet från olika ledande positioner inom tv-branschen. Casten Almqvist är utbildad journalist. Antal aktier i Telia Company: 20 000
Född 1970. Executive Vice President, chefsjurist och chef för Corporate Affairs. Jonas Bengtsson har varit på Telia Company sedan 2014. Innan han började på Telia Company var han chefsjurist på Tele2 mellan 2007 och 2013. Jonas Bengtsson har nästan 25 års erfarenhet som affärsjurist varav cirka 20 år som chefsjurist i telekombranschen och han har arbetat bland annat på Telenor Sverige, Utfors och Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Jonas Bengtsson är jur. kand. Antal aktier i Telia Company: 23 000
Född 1970. Senior Vice President och operativ chef och chef för Common Products & Services sedan september 2020. Rainer Deutschmann har erfarenhet av att forma och leda företag i den digitala sektorn, inom telekommunikation, B2B och IT-tjänster, TV/media och underhållning samt fintech, i mogna och i tlllväxtmarknader. Han var närmast COO för Dialog Axiata i Sri Lanka och innan dess Chief Product & Innovation Officer på Reliance Jios i Indien och har också haft ledande befattningar i Deutsche Telekom AG och på McKinsey. Rainer Deutschman har också varit Non Executive Director på Sydafrikanska telekombolaget Rain. Han är fil.dr vid University of Technology in Munich. Antal aktier i Telia Company: 0

Född 1972. Senior Vice President och vd för Telia Finland sedan april 2020. Heli Partanen har varit på Telia Company sedan 1998 i olika ledande roller, närmast som chef för den finska konsumentaffären sedan 2016. Heli Partanen har examen från Helsinki Business College. Antal aktier i Telia Company: 8 113

Född 1974. Senior Vice President och chef för External Affairs, Governance & Trust sedan oktober 2020. Innan Rachel Samrén började på Telia Company var hon Chief External Affairs Officer på Millicom. Dessförinnan var hon chef för Business Intelligence på The Risk Advisory Group och har arbetat med företagsbanktjänster på Citigroup. Rachel Samrén har en kandidatexamen i internationella relationer från London School of Economics and Political Science, en magisterexamen i internationella säkerhetsstudier från University of St Andrews och ingår i den rådgivande styrelsen vid University of Miami Herbert Business School's Latin America and Caribbean Initiative. Antal aktier i Telia Company: 0

Född 1958. Senior Vice President och chef för LED (Litauen, Estland och Danmark) och vd för Telia Litauen sedan 2018. Mellan 2016–2018 var Dan Strömberg vd för Telia Eesti, 2013–2015 vd för Omnitel i Litauen och 2009–2012 vd för Telia Danmark. Dan Strömberg har haft flera seniora poster på Telia Company sedan i slutet av 1990-talet.
Antal aktier i Telia Company: 46 018

Född 1965. Senior Vice President och vd för Telia Norge sedan december 2019. Stein-Erik Vellan har varit på Telia Company sedan 2017. Han har arbetat inom Telenor Group sedan 2001 i olika chefspositioner i Norge och internationellt, bland annat som vd för Telenors verksamhet i Indien, Serbien och Bulgarien. Stein-Erik Vellan är styrelseordförande i Onsagers A/S. Han har studerat marknadsföring och är marketing candidate.
Antal aktier i Telia Company: 0
Född 1970. Executive Vice President och chef för People Experience & Culture. Cecila Lundin har varit på Telia Company sedan 2014 och innan dess var hon personalchef på Investment AB Kinnevik. Cecilia Lundin har närmare 20 års erfarenhet av chefsbefattningar inom human resources på Tele2, Billerud AB och Novartis Nordics. Hon har även erfarenhet av olika verksamhetsbefattningar från Ericson och Connecta AB. Cecilia Lundin är civilekonom.
Antal aktier i Telia Company: 1 000
Född 1981. Senior Vice President och chef för Strategy & Commercial Office och Telia Global sedan december 2020. Innan dess var han vd för Alltron, ett av Schweiz främsta e-handelsbolag. Från 2013 till 2018 var han strategichef på Swisscom och innan dess strategichef på Telekom Austria. Markus Messerer har jobbat med teknik och digitalisering sedan 2005. Han är rådgivare och styrelseledamot i onoterade företag och är fil.dr i International management, har en Executive MBA från Harvard Business School och är en CFA charterholder.
Antal aktier i Telia Company: 0
Född 1979. Executive Vice President och ekonomi- och finansdirektör sedan augusti 2020. Innan dess, från 2015 var Per Christian Mørlan CFO för Telia Norge och dessförinnan Senior Financial Advisor för region Europa i Telia Company. Tidigare har han arbetat som CFO på Telenor i Danmark samt haft flera seniora positioner inom Telenor, exempelvis i Malasyia, Thailand och Norge. Per Christian Mørland har en masterexamen från Norges Handelshoyskole.
Antal aktier i Telia Company: 5 379
Född 1969. Executive VIce President och vd för Telia Sverige. Anders Olsson har varit på Telia Company sedan 2016 och innehaft rollen som COO och chef för Global Services and Operations. Innan han började på Telia Company arbetade han på Tele2 i 19 år, varav 14 i koncernledningen. Anders Olsson hade flera ledande befattningar i Tele2, bland annat som EVP CCO och chef för Region Central Europe och Benelux. Anders Olsson är civilekonom. Antal aktier i Telia Company: 155 000
Född 1976. Senior Vice President och varumärkeshcef. Per Carleö började på Telia Company i januari 2021.
| kSEK | Grundlön | Övrig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnader |
Summa ersättning och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Allison Kirkby, koncernchef | ||||||
| sedan 4 maj | 11 886 | 0 | 131 | 4 658 | 16 674 | - |
| Christian Luiga, tillförordnad | ||||||
| koncernchef till 4 maj | 4 931 | 51 | 37 | 1 112 | 6 131 | - |
| Övriga ledamöter i koncern | ||||||
| ledningen (11 personer) | 47 281 | 896 | 1 229 | 13 602 | 63 008 | 25 112 |
Se även not K32 i koncernredovisningen samt förvaltningsberättelsen, avsnittet Ersättning till ledande befattningshavare.
Antal aktier avser för samtliga eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier i Telia Company. Aktieinnehav per datum för fastställande av denna Års- och hållbarhetsredovisning.


| MSEK, förutom uppgifter per aktie | Not | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | |||
| Nettoomsättning | K5, K6 | 89 191 | 85 965 |
| Kostnader för sålda tjänster och varor | K7 | -57 035 | -54 082 |
| Bruttoresultat | 32 156 | 31 884 | |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | K7 | -15 051 | -14 153 |
| Administrationskostnader | K7 | -6 353 | -5 873 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | K7 | -298 | -152 |
| Övriga rörelseintäkter | K8 | 1 080 | 565 |
| Övriga rörelsekostnader | K8 | -9 202 | -1 117 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | K15 | -20 080 | 1 138 |
| Rörelseresultat | K5 | -17 747 | 12 293 |
| Finansiella intäkter | K9 | 275 | 353 |
| Finansiella kostnader | K9 | -3 593 | -3 291 |
| Resultat efter finansiella poster | -21 065 | 9 354 | |
| Skatter | K10 | -1 412 | -1 753 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet | -22 477 | 7 601 | |
| Avvecklad verksamhet | |||
| Årets resultat från avvecklad verksamhet | K35 | -279 | -341 |
| Summa årets resultat | -22 756 | 7 261 | |
| Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat: | |||
| Valutakursdifferenser från kvarvarande verksamhet | K11 | 10 936 | 624 |
| Valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet | K11, K35 | 433 | 146 |
| Övrigt totalresultat från intressebolag | K11, K15 | -111 | 382 |
| Kassaflödessäkringar | K11 | 14 | -93 |
| Kostnad för säkring | -100 | 54 | |
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | K11 | 32 | -28 |
| Skatter avseende poster som kan komma att omklassificeras | K10, K11 | -125 | 361 |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat: | |||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | K11 | 63 | 47 |
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | K11, K22 | -7 166 | -323 |
| Skatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras | K10, K11 | 1 457 | 64 |
| Intressebolags omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | K11, K15 | -12 | 4 |
| Övrigt totalresultat | 5 422 | 1 237 | |
| Summa totalresultat | -17 335 | 8 498 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | -22 912 | 7 093 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | K20 | 156 | 167 |
| Summa totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | -17 237 | 8 161 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | -99 | 337 | |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, totalt | K20 | -5,60 | 1,70 |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, kvarvarande verksamhet | -5,53 | 1,77 | |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, avvecklad verksamhet | K35 | -0,07 | -0,07 |
| MSEK | Not | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Goodwill | K12 | 63 313 | 75 696 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | K12 | 23 208 | 26 242 |
| Materiella anläggningstillgångar | K13 | 70 893 | 78 163 |
| Långfristiga film- och programrättigheter | K14 | 1 312 | 1 063 |
| Nyttjanderättstillgångar | K28 | 14 814 | 15 640 |
| Andelar i intressebolag och joint ventures | K15 | 950 | 10 165 |
| Uppskjutna skattefordringar | K10 | 1 449 | 1 849 |
| Tillgångar för pensionsåtaganden | K22 | 158 | 2 234 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | K16 | 11 233 | 10 869 |
| Övriga anläggningstillgångar | K16 | 2 338 | 2 168 |
| Summa anläggningstillgångar | 189 668 | 224 088 | |
| Kortfristiga film- och programrättigheter | K14 | 2 706 | 1 990 |
| Varulager | K17 | 1 918 | 1 966 |
| Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar | K18 | 13 722 | 16 648 |
| Aktuella skattefordringar | 92 | 90 | |
| Räntebärande fordringar | K19 | 5 486 | 12 300 |
| Likvida medel | K19 | 8 133 | 6 116 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | K35 | 4 957 | 875 |
| Summa omsättningstillgångar | 37 014 | 39 984 | |
| Summa tillgångar | 226 683 | 264 072 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 62 836 | 91 047 | |
| varav tillskjutet kapital | 26 336 | 26 881 | |
| varav reserver och balanserade vinstmedel | 36 500 | 64 166 | |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | K20 | 1 118 | 1 409 |
| Summa eget kapital | 63 954 | 92 455 | |
| Långfristiga lån | K21 | 100 239 | 99 899 |
| Uppskjutna skatteskulder | K10 | 9 845 | 11 647 |
| Avsatt för pensioner och anställningsavtal | K22 | 7 428 | 3 334 |
| Övriga långfristiga avsättningar | K23 | 4 359 | 5 073 |
| Övriga långfristiga skulder | K24 | 757 | 1 377 |
| Summa långfristiga skulder | 122 627 | 121 330 | |
| Kortfristiga lån | K21 | 8 345 | 19 779 |
| Kortfristiga avsättningar | K23 | 555 | 658 |
| Aktuella skatteskulder | 886 | 959 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | K25 | 26 990 | 28 286 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | K35 | 3 325 | 604 |
| Summa kortfristiga skulder | 40 101 | 50 287 | |
| Summa eget kapital och skulder | 226 683 | 264 072 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2020 | Jan–dec 20191 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | -22 756 | 7 261 | |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 27 861 | 19 149 | |
| Avskrivningar film- och programrättigheter | 4 057 | 541 | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar och verksamheter | 400 | -93 | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar | K15 | 20 298 | -773 |
| Pensioner och övriga avsättningar | -1 235 | -715 | |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | 500 | 1 247 | |
| Finansiella poster | 615 | 401 | |
| Skatter | 37 | 892 | |
| Övrigt icke likviditetspåverkande | -70 | 0 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 29 707 | 27 909 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), tillgångar hänförliga till film- och programrättigheter | -1 021 | 72 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), skulder hänförliga till film- och programrättigheter | -127 | 80 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar | 2 909 | 2 646 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), varulager | 4 | -99 | |
| Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder | 1 409 | -2 474 | |
| Förändring av rörelsekapital | 3 173 | 225 | |
| Justering för avskrivningar film- och programrättigheter | -4 057 | -541 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 28 824 | 27 594 | |
| varav hänförligt till avvecklad verksamhet | 22 | -1 983 | |
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar | -13 710 | -15 224 | |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 20 | 89 | |
| Rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument | K34 | -717 | -9 274 |
| Avyttring av verksamheter och övriga egetkapitalinstrument | 5 285 | 6 | |
| Lämnade lån och andra liknande investeringar | -3 704 | -8 175 | |
| Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar | 2 739 | 9 214 | |
| Nettoförändring kortfristiga placeringar | 6 620 | -7 180 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -3 466 | -30 543 | |
| varav hänförligt till avvecklad verksamhet | -5 | 122 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 25 358 | -2 949 | |
| Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader | -1 002 | -5 013 | |
| Köp av innehav utan bestämmande inflytande | – | -3 684 | |
| Utdelning betald till moderbolagets ägare | -10 020 | -9 850 | |
| Utdelning betald till ägare av innehav utan bestämmande inflytande | -240 | -178 | |
| Upptagna lån | 12 026 | 6 308 | |
| Amorterade lån | -15 132 | -7 429 | |
| Nettoförändring av lån med kort löptid | -8 175 | 4 321 | |
| Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar och CSA | -555 | 814 | |
| Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal | 18 233 | 9 910 | |
| Betalda likvida medel avseende återköpsavtal | -18 233 | -9 910 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -23 098 | -14 712 | |
| varav hänförligt till avvecklad verksamhet | -2 | -3 699 | |
| Årets kassaflöde | 2 259 | -17 661 | |
| varav hänförligt till avvecklad verksamhet | 15 | -5 559 | |
| Likvida medel vid årets början | 6 210 | 22 591 | |
| Årets kassaflöde | 2 259 | -17 661 | |
| Kursdifferens i likvida medel | -137 | 1 280 | |
| Likvida medel vid årets slut | K19 | 8 332 | 6 210 |
| varav hänförliga till kvarvarande verksamhet | 8 332 | 6 116 | |
| varav hänförliga till avvecklad verksamhet (Eurasien) | – | 94 |
1) Omräknad, se not K1.
För mer information om kassaflöde se not K31.
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt till skjutet kapital |
Säk rings reserv |
Reserv för säk rings kost nader |
Reserv för verkligt värde |
Valuta kurs reserv |
Om värde rings reserv |
Reserv för infla tionsju steringar |
Eget kapi taltrans aktioner i intresse bolag |
Balan serade vinst medel |
Summa moder bolagets ägare |
Innehav utan bestäm mande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans 31 december 2018 |
13 856 | 17 582 | -183 | 35 | 1 355 | -6 533 | 266 | 3 099 | -2 922 | 70 833 | 97 387 | 5 050 102 438 | ||
| Utdelningar | K20 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | -9 850 | -9 850 | -166 -10 016 | |
| Aktierelaterade ersättningar |
K32 | – | 32 | – | – | – | – | – | – | – | – | 32 | – | 32 |
| Köp och överföring av egna aktier |
K20 | – | -4 974 | – | – | – | – | – | – | – | – | -4 974 | – | -4 974 |
| Köp av innehav utan bestämmande inflytande1 |
K35 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 311 | 311 | -3 831 | -3 520 |
| Innehav utan bestäm mande inflytande från omklassificering till dotterbolag |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 19 | 19 | |
| Indragning av | ||||||||||||||
| egna aktier | K20 | -386 | 386 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Fondemisson | K20 | 386 | – | – | – | – | – | – | – | – | -386 | – | – | – |
| Summa transaktioner med ägare |
– | -4 557 | – | – | – | – | – | – | – | -9 925 | -14 482 | -3 978 | -18 460 | |
| Årets resultat | K20 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 7 093 | 7 093 | 167 | 7 261 |
| Övrigt totalresultat | K11, K20 | – | – | 8 | 87 | 25 | 1 203 | – | – | – | -256 | 1 068 | 169 | 1 237 |
| Summa totalresultat | – | – | 8 | 87 | 25 | 1 203 | – | – | – | 6 838 | 8 161 | 337 | 8 498 | |
| Effekt av Turkcells förvärv av egna aktier |
K15 | – | – | – | – | – | – | – | – | -20 | – | -20 | – | -20 |
| Utgående balans 31 december 2019 |
13 856 | 13 025 | -175 | 123 | 1 380 | -5 330 | 266 | 3 099 | -2 943 | 67 745 | 91 047 | 1 409 | 92 455 | |
| Förändring av redovis ningsprinciper i intressebolag2 |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | -12 | -12 | – | -12 | |
| Justerad ingående balans 1 januari 2020 |
13 856 | 13 025 | -175 | 123 | 1 380 | -5 330 | 266 | 3 099 | -2 943 | 67 733 | 91 035 | 1 409 | 92 443 | |
| Utdelningar | K20 | – | – | – | – | – | – | – | – | – -10 020 -10 020 | -192 -10 212 | |||
| Aktierelaterade ersättningar |
K32 | – | 16 | – | – | – | – | – | – | – | – | 16 | – | 16 |
| Köp och överföring av egna aktier |
K20 | – | -956 | – | – | – | – | – | – | – | – | -956 | – | -956 |
| Indragning av egna aktier |
K20 | -395 | 395 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Fondemisson | K20 | 395 | – | – | – | – | – | – | – | – | -395 | – | – | – |
| Omklassificering av reserv för inflationsjus teringar3 |
– | – | – | – | – | – | – | -3 099 | – | 3 099 | – | – | – | |
| Summa transaktioner med ägare |
– | -545 | – | – | – | – | – | – | – | -7 315 | -10 959 | -192 | -11 151 | |
| Årets resultat | K20 | – | – | – | – | – | – -22 912 -22 912 | 156 -22 756 | ||||||
| Övrigt totalresultat | K11, K20 | – | – | -8 | -160 | 89 11 476 | – | – | – | -5 720 | 5 677 | -255 | 5 422 | |
| Summa totalresultat | – | – | -8 | -160 | 89 | 11 476 | – | – | – | -28 634 | -17 237 | -99 | -17 335 | |
| Effekt av Turkcells förvärv av egna aktier |
K15 | – | – | – | – | – | – | – | – | -2 | – | -2 | – | -2 |
| Utgående balans 31 december 2020 |
13 856 | 12 480 | -183 | -37 | 1 469 | 6 146 | 266 | – | -2 945 | 31 784 | 62 836 | 1 118 | 63 954 |
1) Avser främst köp av Turkcells 41,45 procentiga andel i Fintur. 2) Övergångseffekt av IFRS 15 och 9 avseende Turkcell, som är ett börsnoterat bolag och därför inkluderat med ett kvartals fördröjning 3) Omklassificering av reserv för inflationsjusteringar hänförlig till försäljningen av Turkcell.
| Not | Sida | |
|---|---|---|
| K1. | Redovisningsnorm | 113 |
| K2. | Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden | 115 |
| K3. | Betydelsefulla redovisningsprinciper | 119 |
| K4. | Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen |
131 |
| K5. | Segmentinformation | 132 |
| K6. | Nettoomsättning | 135 |
| K7. | Kostnadsslagsredovisning | 137 |
| K8. | Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 138 |
| K9. | Finansiella intäkter och finansiella kostnader | 138 |
| K10. | Skatter | 139 |
| K11. | Övrigt totalresultat | 143 |
| K12. | Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 144 |
| K13. | Materiella anläggningstillgångar | 148 |
| K14. | Film- och programrättigheter | 150 |
| K15. | Andelar i intressebolag och joint ventures | 151 |
| K16. | Övriga anläggningstillgångar | 154 |
| K17. | Varulager | 154 |
| K18. | Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar | 155 |
| K19. | Räntebärande fordringar och likvida medel | 157 |
| K20. | Eget kapital och resultat per aktie | 158 |
| K21. | Långfristiga och kortfristiga lån | 160 |
| K22. | Avsatt för pensioner och anställningsavtal | 161 |
| K23. | Övriga avsättningar | 165 |
| K24. | Övriga långfristiga skulder | 165 |
| K25. | Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 166 |
| K26. | Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå | 167 |
| K27. | Finansiell riskhantering | 169 |
| K28. | Leasingavtal | 179 |
| K29. | Transaktioner med närstående | 181 |
| K30. | Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister | 182 |
| K31. | Kassaflödesinformation | 183 |
| K32. | Personal | 186 |
| K33. | Arvoden till revisionsföretag | 193 |
| K34. | Rörelseförvärv | 194 |
| K35. | Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning | 195 |
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 10 mars 2021. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget respektive totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 12 april 2021.
De finansiella rapporterna för Telia Company-koncernen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av Europeiska unionen (EU). Därutöver, avseende enbart svenska förhållanden, har Rådet för finansiell rapportering publicerat rekommendationen RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" samt andra uttalanden. Rekommendationen ska tillämpas av företag vars värdepapper vid rapportperiodens slut är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats och specificerar de regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föranleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak användande av historiskt anskaffningsvärde. Närmare beskrivning av övriga tillämpade värderingsgrunder samt av tillämpade redovisningsprinciper lämnas i not K3.
Om inget annat presenteras anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser tolvmånadersperioden 1 januari till 31 december för resultat- och kassaflödes-relaterade poster respektive den 31 december för poster relaterade till finansiell ställning. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
Under 2020 ändrade Telia Company metod för att beräkna diskonteringsränta för de förmånsbestämda pensionsplanerna i den svenska verksamheten. Telia Company justerar inte längre diskonteringsräntan med skillnaden mellan Riksbankens långsiktiga inflationsmål och faktisk marknadsinflation. Telia Company ändrade också mortalitetstabellen som används vid beräkning av pensionsåtagandet. Förändringarna ledde till en nettoökning av pensionsåtagandet och en motsvarande minskning av övrigt totalresultat om sammanlagt 4 387 MSEK under 2020, varav 2 628 MSEK avsåg metod för diskonteringsränta och 1 758 MSEK avsåg mortalitetstabellen, se not K22.
Från den 1 juli 2020 består segmentet Tv och media, utöver de förvärvade Bonnier Broadcastingverksamheterna (TV4/ MTV/C More), även av Telia Companys före detta produktområde Media och Underhållning (tidigare del av Övrig verksamhet).
Det före detta segmentet region Eurasien är klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015 och ingick därför inte i segmentinformationen. Se not K5. För information om avvecklad verksamhet, se not K35.
I första kvartalet 2020 omklassificerades de kvarvarande holdingbolagen i avvecklad verksamhet till kvarvarande verksamhet. Till följd av omklassificeringen har kassaflöde från finansieringsverksamheten för 2019 omklassificerats med -3 684 MSEK från avvecklad verksamhet till kvarvarande verksamhet. Det omklassificerade beloppet hänför sig till kassaflödeseffekten från förvärvet av minoritetsintresset i Fintur under 2019, se not K35. Totalt kassaflöde från finansieringsverksamheten för 2019 är oförändrat.
Som ett resultat av implementeringen av den nya operativa modellen i Norge, Danmark, Litauen och Estland i januari 2020 har CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar och Segmentstillgångar och skulder samt anställda omräknats och presenteras i tabellen nedan.
Intäkter hänförliga till fakturaavgifter avseende både mobila och fasta tjänster har för den historiska perioden omräknats. Detta innebär att intäkter från fakturaavgifter har omklassificerats från mobila och fasta tjänsteintäkter till övriga tjänsteintäkter. Totala tjänsteintäkter är oförändrade.
| 2019 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK, förutom anställda |
Sverige | Finland | Norge Danmark | Litauen | Estland | Tv och media |
Övrig verksamhet Koncernen |
|||
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar |
– | – | -462 | -116 | -102 | -127 | – | 807 | – | |
| Anställda, 31 dec 2019 | -9 | -19 | -248 | -84 | -222 | -228 | – | 810 | – | |
| Fördelning av intäkter, (fakturaavgifter) | ||||||||||
| Mobila abonnemangsintäkter | -348 | -89 | -137 | -67 | -8 | – | – | – | -649 | |
| Övriga mobila tjänsteintäkter | -37 | -75 | – | – | – | – | – | – | -113 | |
| Summa mobila tjänsteintäkter | -385 | -164 | -137 | -67 | -8 | – | – | – | -761 | |
| Övriga fasta tjänsteintäkter | -259 | -99 | – | – | -10 | – | – | – | -368 | |
| Summa fasta tjänsteintäkter | -259 | -99 | – | – | -10 | – | – | – | -368 | |
| Övriga tjänsteintäkter | 644 | 263 | 137 | 67 | 18 | – | – | – | 1 129 | |
| Segmenttillgångar, 31 dec 2019 | – | -7 | -1 181 | -399 | -506 | -262 | – | 2 354 | – | |
| Segmentskulder, 31 dec 2019 | – | – | -324 | -133 | – | – | – | 458 | – |
Per den 1 januari 2020 blev följande ändrade standarder och tokningar tillämpliga:
Därutöver trädde en ändring av IFRS 16 "Leasing covid-19-relaterade hyreslättnader" i kraft under 2020. Ändringen hade ingen väsentlig effekt på de finansiella rapporterna eftersom Telia Company inte har erhållit några väsentliga hyreslättnader på grund av covid-19.
De ändrade standarderna och tolkningarna som är relevanta för Telia Company är i vissa fall redan i linje med tilllämpade tolkningar och har i annat fall inte haft någon eller mycket begränsad inverkan på de finansiella rapporterna.
ler ändrade standarder som träder i kraft den 1 januari 2021 eller senare.
IFRS 17 "Försäkringsavtal", en ny redovisningsstandard som täcker redovisning och värdering, presentation och upplysningar, ersätter IFRS 4 och gäller från 1 januari 2023, förtida tillämpning är tillåten. IFRS 17 gäller för alla typer av försäkringsavtal oavsett vilken typ av bolag som utger dem. Några undantag föreligger. IFRS 17 inför ett huvudalternativ för värdering av försäkringsavtal, kompletterat av en förenklad värderingsmodell samt specifika anpassningar. Värdet av försäkringsavtalet är summan av de framtida kassaflödena, dvs de nuvärdesberäknade, sannolikhetsviktade framtida kassaflödena samt en explicit riskjustering för icke-finansiella risker, och en kontraktsmässig servicemarginal motsvarande ointjänad vinst på kontraktet, vilken redovisas som intäkt under perioden för åtagandet. Kassaflödena omvärderas vid varje rapporteringstillfälle. Telia Company har för närvarande begränsad försäkringsverksamhet och utvärderar eventuella effekter av IFRS 17.
Följande ändringar, vilka kommer att vara tillämpliga för Telia Company, förväntas inte ha någon eller väldigt begränsad påverkan på Telia Companys finansiella rapporter när de tillämpas för första gången:
Övriga publicerade ändringar bedöms inte vara tillämpliga för Telia Company.
I början av mars 2021 hade samtliga ovannämnda standarder, ändrade standarder samt tolkningar antagits av EU, med undantag för IFRS 17, ändring av IFRS 3, ändring av IAS 16, ändring av IAS 37, den årliga förbättringscykeln 2018-2020, ändring av IAS 1, ändringar av IAS 1 och IFRS Practice statement 2 och ändring av IAS 8.
Upprättandet av de finansiella rapporterna kräver att företagsledningen och styrelsen gör uppskattningar och bedömningar som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt därmed sammanhängande upplysningar om eventualposter. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och flera andra antaganden som ledningen och styrelsen bedömer vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder, i de fall dessa inte utan vidare kan fastställas genom information från andra källor. Faktiska utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden skulle göras eller andra förutsättningar vara för handen, med en betydande inverkan på Telia Companys resultat och finansiella ställning.
Företagsledningen anser att följande områden inbegriper de svåraste, mest subjektiva eller mest komplexa bedömningar de måste göra vid upprättande av de finansiella rapporterna.
Information om tillämpade redovisningsprinciper återfinns i berörda avsnitt i not K3.
I en telekomoperatörs verksamhet krävs ledningens bedömning i ett antal fall för att bestämma om och när intäkter skall redovisas.
Huvudman eller agent – brutto- kontra nettoredovisning När koncernen fungerar som en huvudman, redovisas intäkter och betalningar till leverantörer brutto som nettoomsättning respektive rörelsekostnader. Om koncernen säljer varor eller tjänster som en agent (exempelvis försäkring i några länder) redovisas intäkter och betalningar till leverantörer netto under nettoomsättning och representerar den marginal/kommission som intjänats.
Huruvida koncernen anses vara huvudman eller agent i en transaktion baseras på ledningens analys av både den juridiska formen och på innehållet i avtalet mellan koncernen och dess affärspartner, dessa bedömningar påverkar storleken på redovisad nettoomsättning och rörelsekostnader men påverkar inte årets resultat eller kassaflöden.
Kriterier som indikerar att koncernen fungerar som huvudman inkluderar; den har det primära ansvaret för uppfylla åtagandet att tillhandahålla varorna eller tjänsterna, den står för varulagerrisken och koncernen kan i stor utsträckning påverka prissättning eller tillhandahålla ytterligare varor eller tjänster. Om koncernen inte har kontroll över varorna och tjänsterna innan de överförs till kunden, agerar den som en agent. För försäkringstjänster baseras den viktigaste bedömningen på om Telia Company bär försäkringsrisken eller inte. Telia Company bedöms agera som en agent om det inte bär försäkringsrisken. För övriga typer av digitala tilläggstjänster är den viktigaste bedömningen relaterad till om Telia Company har det primära ansvaret för att uppfylla löftet att leverera tjänsten. Vid denna bedömning beaktas bland annat villkoren i kontraktet, det sätt
som tjänsten säljs, interaktionsnivån med kunden före, under och efter leveransen av tjänsten samt den tekniska leveransen av tjänsten.
Vid paketering av produkter och tjänster krävs ledningens bedömning för att identifiera prestationsåtaganden och bestämma fristående försäljningspriser. Intäkter fördelas mellan varor och tjänster som identifierats som separata prestationsåtaganden baserat på deras relativa fristående försäljningspris. Fristående försäljningspris som fastställs för produkter och tjänster kan påverka tidpunkten för redovisning av intäkter. Att fastställa fristående försäljningspris för varje prestationsåtagande kan kräva komplicerade bedömningar om de inte är direkt observerbara. Koncernens bedömning av fristående försäljningspriser som inte är direkt observerbara är huvudsakligen baserade på förväntade kostnader plus en marginal.
Ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten att kontrollera användningen av en identifierad tillgång under en viss tid i utbyte mot ersättning. Betydande bedömning av ledningen krävs för att fastställa om avtalet är ett leasingavtal eller ett serviceavtal. För att avgöra om ett avtal är ett leasingavtal görs en bedömning av om kunden under användningsperioden både har rätten att i allt väsentligt erhålla samtliga ekonomiska fördelarna från användningen av den identifierade tillgången samt rätten att styra användningen av den identifierade tillgången. Framförallt för avtal avseende nätverksrelaterade tillgångar (teknisk yta och teknisk utrustning) där avtalet avser användningen av en del av en större tillgång kräver denna bedömning betydande bedömning och analys av avtalsvillkoren samt fakta och omständigheter, som till exempel tillgångens teknologiska aspekter.
Fastställande av leasingperioden kräver ledningens bedömning då den uppskattade leasingperioden inkluderar leasingavtalets icke-uppsägningsbara period samt både perioder som täcks av förlängningsoptioner, om leasetagaren är rimligt säker att nyttja optionen, och perioder som täcks av uppsägningsoptioner om leasetagaren är rimligt säker att inte nyttja optionen. Gränsen för rimligt säker bedöms vara högre än "mer sannolikt än inte", men lägre än "så gott som säkert" i IAS 37 "Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar". Förlängnings- och uppsägningsoptioner ingår i ett antal av Telia Companys leasingavtal inom alla tillgångsklasser i hela koncernen. Vid fastställandet av leasingperioden beaktar Telia Company alla fakta och omständigheter som skapar ett ekonomiskt incitament att nyttja en förlängningsoption, eller inte nyttja en uppsägningsoption. Exempel på faktorer som beaktas är; strategiska planer, bedömning av framtida teknologiska förändringar, vikten av
den underliggande tillgången för Telia Companys verksamhet och/eller kostnader för att inte förlänga eller inte säga upp leasingavtalet. Cirka 45 procent av Telia Companys leasingskuld avser förlängningsperioder.
De framtida leasingbetalningarna diskonteras med användning av antingen den implicita räntan i avtalet, om denna ränta lätt kan fastställas, eller leasetagarens marginella låneränta. Den marginella låneräntan är definierad som den räntesats som en leasetagare skulle behöva betala för en finansiering genom lån under en motsvarande period, och med motsvarande säkerhet, för att erhålla en tillgång av motsvarande värde som nyttjanderätten i en liknande ekonomisk miljö. För de flesta avtal har Telia Company diskonterat de framtida leasingbetalningarna med den marginella låneräntan. Att fastställa den marginella låneräntan kräver ledningens bedömning. Den marginella låneräntan baseras på Telia Companys externa finansieringsränta per valuta och löptid för den uppskattade leasingperioden. Räntan justeras även för geografiska risker och kreditrisker för dotterbolagen.
För mer information om leasing och redovisade värden se not K28.
För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs väsentliga bedömningar av ledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skattefordringar. I denna process ingår att skatteutfallet i var och en av de jurisdiktioner i vilka Telia Company bedriver verksamhet måste bedömas. Processen omfattar att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att
vissa tillgångar och skulder värderas olika i de finansiella rapporterna och i inkomstskattedeklarationerna. Ledningen måste också bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster.
Verkligt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar, bland annat till följd av framtida förändringar i affärsförutsättningar, nu okända förändringar i skattelagstiftningen eller som resultat av skattemyndigheters eller domstolars slutliga granskning av inlämnade deklarationer. Ytterligare upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder och deras redovisade värden vid rapportperiodens slut återfinns i not K10.
Immateriella, materiella anläggningstillgångar, nyttjanderättstillgångar, film- och programrättigheter och kostnader för att uppfylla ett avtal utgör en väsentlig del av Telia Companys totala tillgångar.
Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av tillgångar innebär att den historiska utvecklingen måste beaktas och att antaganden måste göras med avseende på framtida socioekonomisk och teknisk utveckling liksom på förväntade förändringar i marknadsbeteende.
Under 2020 och 2019 uppgick totala av- och nedskrivningar för immateriella och materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar till 27 861 MSEK respektive 18 863 MSEK. Av- och nedskrivningar för film- och programrättigheter och kostnader för att erhålla ett avtal uppgick till 4 057 MSEK (541) respektive 1 239 MSEK (1 266). Ytterligare upplysningar om immateriella och materiella anläggningstillgångar, nyttjanderättstillgångar, film- och pro-
För närvarande tillämpas följande avskrivningssatser.
| Varumärken | Individuell prövning, minst 10 procent, förutom varumärken med obestämbara nyttjandeperioder |
|---|---|
| Telekomlicenser och frekvenstillstånd, nummerrättigheter | Återstående licensperiod, minst 5 procent |
| Samtrafik- och roamingavtal | Avtalets löptid, baserad på återstående nyttjandeperiod för tillhörande licens |
| Kundkontrakt | Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 20 procent eller individuell prövning |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 20–33 procent eller individuell prövning |
| Byggnader | 2–10 procent |
| Markanläggningar | 2 procent |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | Hyreskontraktets återstående löptid |
| Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar) | 14,5–20 procent |
| Fasta nät | |
| – Kopplings- och transmissionssystem | 10–20 procent |
| – Transmissionsmedia (kabel) | 5–10 procent |
| – Utrustning för specialnät | 10 procent |
| – Tidsbestämda nyttjanderättsavtal | Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande anläggningstillgång |
| – Övriga anläggningar | 2–33 procent |
| Inventarier, verktyg och installationer | 10–33 procent |
| Kundplacerad utrustning enligt serviceavtal | 33 procent, eller avtalets löptid om längre |
| Film- och programrättigheter | 20-100 procent |
| Utgifter för att erhålla ett avtal | Linjärt, baserad på historisk och förväntad churn |
| Nyttjanderätter | Förväntad leasingperiod, 3-50 procent |
gramrättigheter samt kostnader för att erhålla ett avtal vars värde regleras genom avskrivningar samt deras redovisade värden återfinns i noterna K6, K7, K12, K13, K14 och K28.
Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras när nyttjandevärde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader mäts baserat på de till tillgången hänförliga förväntade framtida diskonterade kassaflödena, till exempel avseende faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäktsvolymer, marknadspriser på telekommunikationstjänster, kostnader för att underhålla och utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig information. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott. Kassaflödesprognoserna diskonteras med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad för den relevanta kassagenererande enheten. För Danmark, Norge och Finland avviker försäljningstillväxt och EBITDA-marginalens utveckling i prognosperioden från historisk utveckling. Detta på grund av att Telia Company för prognosperioden har tydliga och fastställda planer avseende försäljningsinitiativ och kostnadsreduceringar netto, som understöds av investeringar i digital transformation. Ytterligare information om goodwill och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K12.
De mest väsentliga antaganden som ledningen måste göra i samband med den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader berör diskonteringsränta, inflation och förväntad livslängd. En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansieringsbehov och årliga pensionskostnader.
Ytterligare upplysningar om gjorda antaganden, känslighetsanalys avseende förändringar i antaganden samt om pensionsförpliktelserna och deras nuvärde vid rapportperiodens slut återfinns i not K22.
Telia Company har vidtagit och kan i framtiden komma att behöva vidta omstruktureringsåtgärder, vilka kräver att ledningen gör viktiga bedömningar avseende kostnader för avgångsvederlag och andra åtgärder för att reducera personalstyrkan, uppsägning av hyres- och leasingavtal och återställning samt andra avvecklingskostnader respektive återvinningsvärden för tillgångar som blir överflödiga eller oanvändbara (se avsnittet "Värdering av immateriella och andra anläggningstillgångar" ovan). Skulle de verkliga utgifterna avvika från de bedömda kan framtida resultatutfall avsevärt påverkas.
Hur eventualtillgångar och eventualförpliktelser ska behandlas fastställs baserat på ledningens syn på det förväntade utfallet i respektive fall. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten.
Ytterligare upplysningar om omstruktureringsavsättningar inklusive deras redovisade värden vid rapportperiodens slut, samt om eventualförpliktelser och rättstvister återfinns i not K23 respektive not K30.
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper klassificeras som innehav för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion snarare än fortlöpande användning. Avgörande för om och när anläggningstillgångar och avyttringsgrupper ska klassificeras som innehav för försäljning kräver uppskattningar från företagsledningen avseende all information och alla omständigheter kopplade till transaktionen, dess parter och marknaden och företag kan komma till olika slutsatser inom ramen för IFRS.
Ett av villkoren som måste vara uppfyllt för klassificering som innehav för försäljning är att försäljningen är mycket sannolik inom ett år. Ett krav för att försäljningen ska anses vara mycket sannolik är att en behörig del av företagsledningen har fattat beslut om en plan för att sälja tillgångarna eller avyttringsgruppen i dess nuvarande tillstånd. I telekombranschen krävs ofta myndighetstillstånd för förvärv. Om förvärvaren är en telekomoperatör på samma marknad behöver ofta ett antal eftergifter accepteras för att få godkännande. Om köparen förväntas vara en telekomoperatör på samma marknad och väsentliga eftergifter är förväntade, anses vanligen inte en försäljning vara mycket sannolik och följaktligen klassificerar Telia Company inte tillgångarna som innehav för försäljning förrän eftergifterna är överenskomna eller accepterade av företagsledningen.
Telia Company har ett arrangemang med flera banker, där bankerna erbjuder Telia Companys leverantörer möjligheten att erhålla tidigare betalning av Telia Companys leverantörsskulder. Leverantörer som nyttjar finansieringsarrangemanget betalar en kreditavgift till banken. Telia Company betalar ingen kreditavgift och ställer inga ytterligare säkerheter eller garantier till banken. Baserat på Telia Companys bedömning anses skulder under leverantörsfinansieringsarrangemang vara nära relaterade till verksamhetsinköp och finansieringsarrangemanget leder inte till någon väsentlig förändring av skuldernas natur eller funktion. Dessa skulder klassificeras därför som leverantörsskulder med separata upplysningar i noterna. Kreditperioden överstiger inte 12 månader och leverantörsskulderna diskonteras därför inte. Leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang uppgick per 31 december 2020 till 8 535 MSEK (5 923). Se not K25.
Covid-19-pandemin har haft en väsentlig påverkan på hur vi lever och arbetar, den globala ekonomin samt de globala finansiella marknaderna.
I det första kvartalet 2020 påverkades Telia Company av covid-19 genom lägre intäkter från betal-tv på grund av sänkta priser, både i segmentet Tv och media och de övriga segmenten till följd av inställd sport samt lägre annonsintäkter. Vidare, till följd av de inställda och uppskjutna sportevenemangen och säsongerna på grund av covid-19, skrevs tillgångar avseende film- och programrättigheter ner med 256 MSEK. Dock var det ingen väsentlig nettoeffekt på EBITDA eller Rörelseresultat från nedskrivningen av sporträttigheterna på grund av de motverkande effekterna från förväntad kompensation och lägre kostnader från sporträttigheter där evenemang och säsonger sköts upp. Ledningens bedömning är att kompensationen kommer att täcka minskningarna av sporträttigheternas värde.
Under det andra kvartalet 2020 påverkades Telia Company av lägre roamingintäkter på grund av reserestriktioner, och lägre intäkter från betal-tv på grund av lägre priser, både i segmentet Tv och media och de övriga segmenten, till följd av inställd och uppskjuten sport samt lägre annonsintäkter. De inställda och uppskjutna sportevenemangen och säsongerna ledde till både lägre intäkter och lägre avskrivning på sporträttigheter. Under andra halvåret av 2020 var Telia Company fortsatt påverkat, men mindre än under det första halvåret. Tjänsteintäkter påverkades negativt främst genom lägre roamingintäkter och annonsintäkter. Den negativa påverkan på tjänsteintäkter för året 2020 är uppskattad till ca 2,0 GSEK och den negativa påverkan på EBITDA såväl som Rörelseresultatet är uppskattad till ca 1,0 GSEK.
De årliga nedskrivningsprövningarna för alla kassagenererande enheter (KGE) resulterade i en nedskrivning av KGE Finland. KGE Tv och media, Norge och Danmark har återvinningsvärden nära deras redovisade värden och är känsliga för förändringar i de långsiktiga planerna eller WACC. Se not K12. Osäkerheten kring covid-19 och hur den andra vågen av pandemin utvecklas innebär en risk också framöver. För 2021 förväntar vi oss en fortsatt gradvis förbättring av annonsintäkterna och den negativa påverkan på roamingintäkterna uppskattas till omkring 0,2 GSEK för det första kvartalet 2021 jämfört med roamingintäkterna för det första kvartalet 2020. För helåret 2021 uppskattar vi att roamingintäkterna kommer att återhämta sig till en liknande nivå som för 2020.
Finansmarknaderna har haft en stark återhämtning från dess låga nivåer under det första halvåret 2020, volatiliteten har normaliserats och likviditeten i de flesta marknader har återhämtats. Telia Companys finansiella riskhantering är i allt väsentligt oförändrad men med ytterligare fokus för att upprätthålla en fortsatt stark likviditetsposition. Även kapitalmarknaden har återhämtat sig och erbjuder finansieringskostnad i nivåer med innan utbrottet av covid-19 för Telia Company-krediten. Refinansieringsbehovet 12 månader framåt är fortsatt begränsat.
Den allmänt ökande kreditrisken under den första delen av året har minskat något och det har inte funnits något behov av att göra några väsentliga ökningar i Telia Companys reserver för förväntade kreditförluster under 2020. För mer information om risker relaterade till utbrottet av covid-19, se "Risker och osäkerheter",
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Telia Company AB och samtliga bolag över vilka Telia Company har bestämmande inflytande. Koncernen har bestämmande inflytande när koncernen exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i ett bolag och kan använda sitt inflytande över bolaget till att påverka sin avkastning. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande kan utnyttjas inklusive potentiella rösträtter som innehas av ett annat bolag beaktas vid bedömning av om Telia Company har bestämmande inflytande eller inte. Telia Company antas ha bestämmande inflytande om koncernen äger majoriteten av aktierna och aktierna har lika rösträtt och ger proportionerlig andel av avkastningen från företaget och relevanta aktiviteter bestäms av majoritetsbeslut. Telia Company antas också ha bestämmande inflytande om Telia Company enligt avtal har rätt att utse majoriteten av styrelsen även om koncernen inte innehar majoriteten av aktierna, se noterna K4 och K20.
Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden, vilken värderar goodwill per förvärvsdatum till verkligt värde av överlämnad köpeskilling plus det värde på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade verksamhet som redovisas i transaktionen, plus i de fall förvärvet görs stegvis verkligt värde för tidigare innehav av eget kapital i den förvärvade verksamheten och minus redovisat värde netto för erhållna tillgångar och övertagna skulder. När summan är negativ redovisas ett förvärv till lågt pris i årets resultat. Kostnader i samband med förvärvet resultatredovisas löpande.
Eventuell villkorad köpeskilling redovisas till verkligt värde per förvärvsdatum. Om den villkorade köpeskillingen är klassificerad som eget kapital görs ingen omvärdering och avräkningen redovisas inom eget kapital. I annat fall redovisas efterföljande förändringar av verkligt värde för den villkorade köpeskillingen i årets resultat. Förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom delvis avyttring av andelar i ett dotterbolag med bibehållet bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner med ägarna, se avsnittet "Innehav utan bestämmande inflytande" nedan.
Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värdejusteringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade bolag ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då bestämmande inflytande förloras.
Intern försäljning och övriga mellanhavanden inom koncernen har eliminerats i koncernredovisningen. Vinster och förluster som uppstår till följd av koncerninterna transaktioner elimineras under förutsättning att en förlust inte påvisar ett nedskrivningsbehov.
Före 2010 behandlades transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som transaktioner med icke närstående. Avyttringar av innehav utan bestämmande
inflytande ledde till kapitalvinster eller kapitalförluster vilka redovisades i årets resultat. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande ledde till goodwill, vilken utgjordes av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den genom transaktionen förvärvade andelen av koncernens redovisade värde på dotterbolagets nettotillgångar. Framåtriktat från och med 2010 redovisas transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som egetkapitaltransaktioner, inklusive förekommande transaktionsrelaterade kostnader. Vinster eller förluster vid avyttring liksom eventuell positiv eller negativ skillnad mellan erlagd köpeskilling och redovisat värde för innehav utan bestämmande inflytande vid förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag redovisas i balanserade vinstmedel. Betald ersättning för en köpoption eller liknande avtal som ger Telia Company rätt att förvärva ett fastställt innehav utan bestämmande inflytande i utbyte mot ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång dras av från balanserade vinstmedel.
Åtaganden att förvärva innehav utan bestämmande inflytande som gjordes före 2010 samt säljoptioner som före 2010 tilldelats ägare till innehav utan bestämmande inflytande i samband med rörelseförvärv (med hänsyn tagen till eventuella efterföljande kapitaltillskott från eller utdelningar till sådana ägare) redovisas som en avsättning för villkorad köpeskilling. I de fall värdet av skulden överstiger värdet på innehavet utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden som goodwill. Senare förändringar av värdet på säljoptionsskulder redovisas som en justering av goodwill. Åtaganden ingångna från och med 2010 anses vara finansiella skulder med efterföljande förändringar i värde redovisat under övriga rörelseintäkter/-kostnader. För varje rörelseförvärv väljer koncernen att värdera eventuellt innehav utan bestämmande inflytande antingen till verkligt värde (goodwill redovisas för innehav utan bestämmande inflytande) eller enbart för proportionell andel av identifierade nettotillgångar (goodwill redovisas enbart för förvärvad andel). Om Telia Company har ett åtagande avseende en säljoption rörande ett minoritetsintresse och en fordran på samma motpart samt aktierna innehas som säkerhet för fordran, då redovisas fordran och skulden och kvittas i koncernens balansrapporter. Förändring i verkligt värde på optionen antas överensstämma med avkastningen på aktierna som innehas som säkerhet, se not K27.
Samarbetsarrangemang är bolag över vilka koncernen genom ingångna avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande. Samarbetsarrangemang klassificeras antingen som gemensam verksamhet eller joint ventures. Gemensamma verksamheter är samarbetsarrangemang där Telia Company har rätt till den gemensamma verksamhetens tillgångar, åtaganden för skulder och redovisar sin andel av intäkter och kostnader post för post i koncernredovisningen. De gemensamma verksamheterna är huvudsakligen uppsatta för att tillhandahålla aktieägarna med produkter och tjänster. Joint ventures å andra sidan är arrangemang där Telia Company har rätt till nettotillgångarna och där investeringen redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se avsnitt om intressebolag nedan). Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värde-justeringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade samarbetsarrangemang ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då gemensamt bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då gemensamt bestämmande inflytande förloras.
Intressebolag är bolag i vilka Telia Company-koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande. Om koncernen direkt eller indirekt (t ex via dotterbolag) äger minst 20 procent av rösterna i investeringsobjektet anses koncernen ha betydande inflytande, såvida inte annat klart kan påvisas. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och upptas inledningsvis till anskaffningsvärde, inklusive förekommande transaktionskostnader. Koncernens andel av nettoresultat i intressebolag redovisas inom rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är telekomorienterad och det ingår i koncernens strategi att kapitalisera kunnande genom satsningar i delägda verksamheter. Andelen av nettoresultatet baseras på senast tillgänglig redovisning för respektive bolag, justerad för eventuella avvikelser i redovisningsprinciper, och med bedömd justering för händelser och transaktioner fram till Telia Companys bokslutsdag.
I posten Resultat från intressebolag och joint ventures ingår också avskrivningar på verkligt värde-justeringar samt övriga koncernmässiga justeringar vid förvärv av intressebolag liksom eventuell efterföljande nedskrivning av goodwill och övriga immateriella tillgångar, samt kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av innehav i sådana bolag. Telia Companys andel av eventuella vinster eller förluster till följd av transaktioner med intressebolag elimineras.
Erhållen utdelning reducerar ett innehavs redovisade värde. Negativa resultatandelar i intressebolag redovisas endast i den utsträckning avtalsbundna förpliktelser att tillskjuta ytterligare kapital föreligger och klassificeras då som Övriga avsättningar.
Koncernens andel av intressebolags egetkapitaltransaktioner som förvärv eller försäljning av egna aktier från tredje part redovisas direkt i eget kapital.
Kassaflöden från löpande verksamhet redovisas med tilllämpning av den indirekta metoden och inkluderar erhållna utdelningar från intressebolag och andra egetkapitalinstrument, betalda eller erhållna räntor (förutom betald ränta aktiverad som del av förvärv eller uppförande av anläggningstillgångar och därför ingående i kassaflöden från investeringsverksamhet), avsättningar, gottgörelse från och tillskott till den svenska pensionsstiftelsen samt betalda eller återbetalda inkomstskatter. Förändringar i icke räntebärande fordringar och skulder redovisas i rörelsekapitalet. I förändring av rörelsekapital ingår också terminalfinansieringsfordringar. Kassaflödet från den löpande verksamheten innehåller också kassaflöden från film- och programrättigheter.
I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår CAPEX, betalningar för förvärvade eller avyttrade joint ventures,
intressebolag, dotterbolag (erhållande eller förlust av bestämmande inflytande), netto efter förvärvade respektive avyttrade likvida medel och övriga egetkapitalinstrument. I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår vidare betalningar avseende leasingfordringar samt förändringar i placeringar med en löptid överstigande 3 månader.
I kassaflöden från finansieringsverksamhet ingår betalda utdelningar till moderbolagets ägare och till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, betalningar från förändringar i ägande av innehav utan bestämmande inflytande samt kassaflöden vid reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon inklusive betalningar för CSA (Credit Support Annex).
I upptagna och amorterade lån ingår kassaflöden från derivat som säkrar sådan upplåning. Vidare innhåller kassaflödet från finansieringsverksamhten återbetalning av leasingskulder.
Likvida medel omfattar kassatillgodohavanden, bankdepositioner och mycket likvida kortfristiga placeringar med löptid på 3 månader eller mindre.
En utländsk enhets kassaflöden omräknas till genomsnittlig valutakurs för rapportperioden, förutom vissa transaktioner såsom utdelningar från intressebolag, betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, förvärv eller avyttringar av dotterbolag och intressebolag samt övriga väsentliga engångstransaktioner vilka omräknas till transaktionsdagens kurs.
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån de sju rörelsesegmenten: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Estland och Tv och media. Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör rapportsegment, Lettland, Telia Carrier, Telia Companys aktieinnehav i intressebolaget turkiska Turkcell (fram till avyttringen) samt koncernfunktioner har sammanförts i Övrig verksamhet. Det före detta segmentet Eurasien klassificeras som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015 och ingick därför inte i segmentinformationen. För ytterligare information se not K5. Segment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet med undantag för koncernintern leasing vilken redovisas som operationell leasing. Vid överföring av betydande verksamheter mellan segment omräknas värden för jämförelseperioder.
De separata finansiella rapporterna för en koncernenhet presenteras i enhetens funktionella valuta, dvs den valuta som används i den primära ekonomiska omgivning i vilken koncernenheten bedriver sin verksamhet, vilket normalt är den lokala valutan. Vid upprättande av de finansiella rapporterna omräknas transaktioner i utländsk valuta till de valutakurser som gäller vid respektive transaktionstidpunkt. Vid slutet av varje rapportperiod omräknas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till gällande slutkurser per detta datum.
Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som finansieringsposter. Kursdifferenser avseende andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat och kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta. I konsolideringssyfte omräknas resultatposter i utlandsverksamheter (dotterbolag, joint ventures och intressebolag samt filialer) till periodens genomsnittskurs.
Om posterna emellertid avser utdelningar, vinster eller förluster vid avyttring av verksamhet eller andra större transaktioner eller om valutakurserna varierade avsevärt under perioden används transaktionstidpunkternas valutakurser. Balansposter, inklusive goodwill samt verkligt värdejusteringar i samband med förvärv av utlandsverksamheter, omräknas till slutkurser vid rapportperiodens slut förutom komponenter i eget kapital, vilka omräknas till historiska kurser. Kursdifferenserna vid omräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare eller till innehav utan bestämmande inflytande, beroende på gällande ägarförhållanden.
När en utlandsverksamhet avyttras återvinns eventuell sammanhängande ackumulerad omräkningsdifferens till årets resultat som del av vinsten eller förlusten på avyttringen, förutom ackumulerade kursdifferenser avseende innehav utan bestämmande inflytande vilka tas bort men ej återvinns till årets resultat. Om Telia Company emellertid skulle avyttra ett innehav utan bestämmande inflytande i en utlandsverksamhet med bibehållet bestämmande inflytande återförs tillhörande andel av det ackumulerade värdet till innehav utan bestämmande inflytande.
För utlandsverksamhet vars funktionella valuta är en valuta i ett höginflationsland, inflationsjusteras − innan de finansiella rapporterna valutaomräknas − icke-monetära tillgångar och skulder samt eget kapital till kursen vid rapportperiodens slut.
Nettoomsättningen utgörs huvudsakligen av mobila tjänsteintäkter inklusive abonnemang, samtrafik och roaming samt fasta tjänsteintäkter inklusive telefoni, bredband, tv, installationsavgifter, annonsintäkter och företagslösningar såväl som intäkter från försäljning av kundutrustning och leasing. Det finns både intäkter från produkter och tjänster som säljs separat och från produkter och tjänster som säljs i paketerade erbjudanden.
Försäljningsintäkter redovisas baserat på en enda principbaserad femstegsmodell som ska tillämpas på alla avtal med kunder. Intäkter fördelas på prestationsåtaganden (hårdvara och tjänster) i förhållande till de enskilda delarnas fristående försäljningspriser. Intäkter redovisas när (vid en viss tidpunkt) eller i takt med att (över tid) prestationsåtagandena uppfylls, vilket fastställs baserat på det sätt som kontroll överförs till kunden.
Intäkter värderas baserat på ersättningen specificerad i ett avtal med en kund och exkluderar belopp som tagits emot för tredje parts räkning. Den utlovade ersättningen i ett avtal med en kund kan inkludera fasta belopp, rörliga belopp eller båda. För rörliga ersättningar används samlad erfarenhet för att beräkna och tillhandahålla den rörliga ersättningen, och intäkter redovisas endast i den utsträckning det är högst sannolikt att en betydande återbetalning inte kommer att inträffa.
Tjänsteintäkter redovisas över tid, i den period tjänsten utförs, utifrån faktisk trafik eller över avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt. Intäkter från telefoni- och datatjänster redovisas när tjänsterna nyttjas av kunden. Abonnemangsavgifter intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för mobiltelefoni, periodiseras som en avtalsskuld och intäktsredovisas i förhållande till verkligt kortutnyttjande.
Intäkter från samtrafik med andra teleoperatörer redovisas när trafiken passerar Telia Companys nät.
Installationstjänster anses i många fall vara separata prestationsåtaganden och intäkter redovisas när eller i takt med att åtagandet uppfylls, beroende på typ av installationstjänst samt hur och när kontrollen överförs till kunden.
För fiber med öppen access installerad i kunders lokaler redovisas icke återbetalningsbara kundavgifter samt tillhörande installationskostnader, inklusive planering, grävning, kabelläggning och delning, montering, anslutning, korskopplingsutrustning och mediakonverterare, när installationen är avslutad. Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när arbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna inte till någon del avser efterföljande tjänster utan enbart täcker anslutningskostnaderna. Belopp som avser tjänster som utförts senare periodiseras.
Telia Company erbjuder sina företagskunder komplexa, långfristiga funktionsavtal, vilka kan innehålla abonnemangstjänster för telefoni- och datakommunikation, installationstjänster kopplade till telefoni- och datakommunikation samt andra skräddarsydda tjänster. Telefonioch datakommunikationstjänster anses vanligen utgöra separata prestationsåtaganden. Intäkter för varje enskilt prestationsåtagande redovisas över den tidperiod som abonnemangstjänsten utförs och prestationsåtagandet uppfylls. Eftersom abonnemangstjänsterna i ett funktionsavtal utförs på måntlig basis, över samma period, redovisas dessa tjänster i praktikten på samma sätt som om de var ett prestationsåtagande. Installationsintäkter i funktionsavtal anses i de flesta fall vara separata prestationsåtaganden och intäkter redovisas när eller i takt med att åtagandet uppfylls, beroende på typ av installationstjänst samt hur och när kontroll överförs till kunden. För de flesta installationstjänster överförs kontroll och intäkt redovisas när installationen är slutförd. Funktionsavtal inkluderar ofta även hårdvara, se nedan. I funktionsavtal ingår också ofta variabla nyttjandebaserade tjänster och tilläggstjänster. Var och en av dessa tjänster utgör separata prestationsåtaganden. Intäkter från nyttjandebaserade tjänster redovisas över den period som tjänsten används i takt med att åtagandet uppfylls och kontroll överförs över tid. Intäkter från tilläggstjänster redovisas när eller i takt med att åtagandet uppfylls, beroende på typen av tilläggstjänst och hur och när kontroll överförs till kunden.
Fakturor för mobila abonnemang, bredband, fast telefoni och andra tjänster betalas normalt månadsvis under kontraktsperioden.
Intäkter från försäljning av kundutrustning redovisas vid den tidpunkt då kontroll överförs till kund, vilket vanligtvis är vid leverans och efter godkännande av kunden. Om kunden har rätt att returnera hårdvaran, justeras den redovisade intäkten för förväntade returer beräknat baserat på historisk data. Hårdvara betalas direkt eller över tid när Telia Company erbjuder kunden finansiering.
Funktionsavtal med företagskunder innehåller ofta hårdvara såsom försäljning eller finansiell leasing av t.ex. utrustning (telefoner/surfplattor/LAN-utrustning etc.). Hårdvaran anses vara separata prestationsåtaganden och intäkter från försäljning av hårdvara redovisas vid den tidpunkt då prestationsåtagandet uppfylls och kontroll har överförts (när hårdvaran har levererats). När hårdvaran hyrs ut till kunden klassificeras uthyrningen vanligen som en finansiell lease och den finansiella leasingintäkten redovisas i enlighet med IFRS 16.
Prestationsåtagandet för annonser uppfylls när annonsen faktiskt publiceras eller visas och intäkterna redovisas vid denna tidpunkt. Intäkterna reduceras för rabatter.
Telia Company paketerar tjänster och produkter till ett samlat kunderbjudande. Erbjudanden kan innefatta leverans av ett flertal produkter, tjänster eller nyttjanderätter till anläggningar ("multiple deliverables"). Telia Company redovisar varje enskild produkt eller tjänst separat om de är distinkta – det vill säga om en produkt eller tjänst är separat identifierbar från andra produkter eller tjänster i det paketerade erbjudandet och om kunden kan dra nytta av den. När transaktionspriset är bestämt för paktererade erbjudanden som innehåller tjänster (exempelvis ett mobilabonnemang), övervägs den kortaste icke uppsägningsbara avtalstiden. När det är tillämpligt, justeras transaktionspriset för finansieringskomponenter och förväntade returer. Det är vanligtvis inga eller få andra rörliga komponenter i transaktionspriset. Transaktionspriset fördelas på varje hårdvara och tjänst vilka redovisas som separata prestationsåtaganden, baserat på deras relativa fristående försäljningspris. För de flesta prestationsåtaganden, är fristående försäljningspriser direkt observerbara. Om fristående försäljningspriser inte är direkt observerbara, beräknas de baserat på förväntade kostnader plus en marginal. I vissa fall inkluderar erbjudanden en icke återbetalningsbar startavgift, exempelvis aktiveringsavgift. Betalningar för sådana avgifter är inkluderade i transaktionspriset. Om de inte är relaterade till uppfyllande av ett prestationsåtagande, fördelas de till andra prestationsåtaganden som identifierats i avtalet.
Vissa paketerade erbjudanden inkluderar leasingkomponenter, exempelvis tv-boxar, såväl som icke-leasingkomponenter, exempelvis abonnemang. För dessa arrangemang fördelas transaktionspriset till både de identifierade leasingkomponenterna och icke-leasingkomponenterna som separata prestationsåtaganden. Leasingkomponenterna redovisas antingen som ett operationellt leasingavtal eller som ett finansiellt leasingavtal beroende på klassificeringen av leasingavtalet (se också avsnittet "leasingavtal,
Telia Company som leasegivare" nedan). Intäkter för icke leasingkomponenter redovisas när eller allt eftersom prestationsåtagandena är uppfyllda.
Hårdvara som bara kan användas tillsammans med tjänster levererade från Telia Company och som inte har någon annan betydande funktion för kunden utöver att leverera tjänsten, exempelvis routers, redovisas inte som ett separat prestationsåtagande. För sådana arrangemang, fördelas transaktionspriset på de identifierade prestationsåtagandena, det vill säga ingen del av transaktionspriset är fördelad till hårdvaran. Ersättning som är erhållen i förskott, när hårdvaran är levererad, redovisas som en avtalsskuld och intäktsredovisas när eller allt eftersom identifierade prestationsåtaganden är uppfyllda.
Om ett avtal med en kund inkluderar en licens som är distinkt, klassificeras löftet att tillhandahålla en licens som antingen en "rätt att få åtkomst till" eller "rätt att använda" Telia Companys immateriella rättighet. En licens är klassificerad som en "rätt att få åtkomst till" om Telia Company kommer att bedriva verksamhet som i väsentlig grad påverkar den immateriella rättigheten, som inte resulterar i en överföring av separata prestationsåtaganden till kunden, och, kunden utsätts direkt för eventuella positiva eller negativa effekter av denna verksamhet. När löftet att tillhandahålla en licens klassificeras som en "rätt att få åtkomst till", redovisas intäkten över tid. När löftet att tillhandahålla en licens klassificeras som en "rätt att använda", redovisas intäkten vid den tidpunkt då kontroll överförs till kunden.
En tredje part är ibland anlitad vid leverans av produkter och tjänster till Telia Companys kunder, exempelvis erbjuder Telia Company flertalet tilläggstjänster till kunder i paketerade erbjudanden.
I arrangemang där Telia Company agerar som huvudman, redovisas intäkter brutto. När Telia Company agerar som en agent och säljer varor och tjänster som tillhandahålls av en annan part, redovisas intäkten netto av den ersättning som Telia Company erhåller efter att ha betalat den andra parten. Vid fakturering till slutkund för innehållstjänster från tredje part, exkluderas belopp som tagits emot för huvudmannens räkning från intäkter. För ytterligare information, se not K2.
Villkoren för kundlojalitetsprogram berättigar kunderna till vissa rabatter ("belöningar") hänförliga till tjänster och varor som tillhandahålls av Telia Company. Kundlojalitetsprogrammet tillhandahåller kunden med en väsentlig rättighet vilken redovisas som ett separat prestationsåtagande. Transaktionspriset fördelas mellan tillhandahållna tjänster och varor, och belöningar baserade på deras relativa fristående försäljningspriser. Det fristående försäljningspriset för belöningarna är beräknat baserat på rabatten som beviljats när belöningen är intjänad och på sannolikheten för inlösen, vilken är baserad på tidigare erfarenhet. En avtalsskuld redovisas tills dess att belöningarna är intjänade eller utgångna.
Några avtal innehåller en finansieringskomponent eftersom betalningstidpunkten ger kunden eller Telia Company en finansieringsfördel. När transaktionspriset för sådana avtal bestäms, justerar Telia Company det utlovade ersättningsbeloppet för effekterna av tidsvärdet av pengar. Telia Company använder den praktiska lättnadsregeln att inte beräkna eller redovisa betydande finansieringskomponenter om perioden mellan överföring av varor och tjänster till en kund och betalning är 12 månader eller kortare.
Telia Company skiljer mellan avtalstillgångar och fordringar baserat på huruvida rätten till ersättning är villkorad av annat än att tid passerar. Avtalstillgångar hänför sig primärt till transaktioner där Telia Company uppfyller ett prestationsåtagande att överföra hårdvara, som är en del av det paketerade erbjudandet till kund, men rätten till betalning för hårdvaran är beroende av att Telia Company uppfyller andra prestationsåtaganden i avtalet, för exempelvis ett mobilabonnemang. Avtalstillgångar överförs till fordringar när rätten blir ovillkorlig, det vill säga när det enda som återstår är att tid passerar innan ersättning förfaller till betalning. Avtalsskulder hänför sig främst till förskottsbetalningar erhållna från kunder såsom förutbetalda kort, förutbetalda abonnemang, lojalitetsprogram och rörliga ersättningar.
Om försäljningsprovisioner och subventioner av hårdvara som ges till återförsäljare för ett specifikt kundavtal förväntas bli återvunna, aktiveras och periodiseras de över den period som Telia Company förväntas tillhandahålla tjänster till kunden. Tillgången (inkluderad i balansräkningen på raden Övriga anläggningstillgångar) skrivs av linjärt. Avskrivningen klassificeras som rörelsekostnader (inom EBITDA) i resultaträkningen. Telia Company tillämpar den praktiska lättnadsregeln att redovisa tillkommande utgifter för att erhålla ett avtal som en kostnad när de uppkommer, om tillgångens avskrivningsperiod är ett år eller kortare.
Telia Companys kostnadsanalys presenteras med en funktionsbaserad klassificering. I funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor ingår samtliga kostnader för sålda tjänster och produkter samt för installation, underhåll och service. I funktionen Försäljnings- och marknadsföringskostnader ingår samtliga kostnader för försäljning och marknadsföring av tjänster och produkter inkluderande kostnader för annonsering, PR, prislistor, återförsäljarprovisioner, kreditupplysning, inkasso m m. Kreditförluster liksom reservering för kreditförluster ingår också. Återvunna kundförluster från tidigare år redovisas som Övriga rörelseintäkter. Funktionen Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU) omfattar kostnader för att utveckla nya eller avsevärt förbättra redan existerande tjänster, produkter, processer eller system. Underhåll och smärre justeringar av redan existerande tjänster, produkter, processer eller system ingår inte i FoU. Aktiviteter knutna till specifika kunduppdrag (skräddarsydda lösningar) redovisas i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor. Av- och nedskrivningar ingår i respektive funktion till den del de avser immateriella och materiella anläggningstillgångar eller nyttjanderättstillgångar använda i funktionen i fråga. Avskrivningar på film- och programrättigheter är inkluderade i funktionen kostnader för sålda tjänster och varor. Avskrivningar på utgifter för att erhålla ett avtal är inkluderade i funktionen administrationskostnader.
Utgifter för annonsering och annan marknadsföring kostnadsredovisas löpande.
Samtliga kostnader för pensionsförmåner förutom räntekomponenten redovisas som personalkostnader. Kostnader för aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument som till exempel Telia Companys Prestationsaktieprogram, utgörs av verkligt värde per tilldelningsdagen för tilldelade egetkapitalinstrument och redovisas som personalkostnader fördelade över intjäningsperioden samt med en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden baseras på bästa möjliga bedömning av antalet egetkapitalinstrument som intjänas. Om nödvändigt revideras bedömningen under intjäningsperioden och en slutgiltig revidering görs vid intjäningsperiodens slut.
Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader redovisas vinster respektive förluster vid försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbolag (jämför avsnittet "Intressebolag" ovan) och vid försäljning och utrangering av immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Här redovisas också nedskrivning av goodwill, statliga stöd, kursdifferenser av rörelsekaraktär, utfall av domstolsutslag i tvister med andra operatörer avseende historiska samtrafik-och roamingavgifter, omstruktureringskostnader och andra liknande poster. Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader de är avsedda att täcka.
Kursdifferenser på transaktioner hänförligt till rörelsen inkluderar även effekter av derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder (ekonomiska säkringar) samt värdeförändring på derivatinstrument för säkring av operativ transaktionsexponering (jämför avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan).
Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden, med undantag för lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång, vilka aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde (se vidare avsnittet "Immateriella och materiella anläggningstillgångar" nedan). Ökade avsättningar till följd av tidseffekter samt ränta på lesaingskulder redovisas som räntekostnader.
I ränteintäkter och räntekostnader ingår också förändringar av verkligt värde på räntekomponenten i valutaränteswappar och förändringar av verkligt värde på ränteswappar. Den initialt beräknade skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde på upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen ("dag 1-vinst") periodiseras fram till förfallodagen och redovisas i Övriga ränteintäkter. Räntekomponenten i förändring av verkligt värde på låneskulder upptagna till verkligt värde och på derivatinstrument som säkrar låneskulder (se avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan) ingår i Övriga ränteintäkter (vinster) respektive Räntekostnader (förluster). Kursdifferenser på finansiella transaktioner inbegriper också förändring av verkligt värde på valutakomponenten i valutaränteswappar och valutaterminer som säkrar valutarisken i externa låneskulder.
Utdelning på egetkapitalinstrument intäktsförs när Telia Companys rätt att erhålla betalning har konstaterats.
Intäkter och kostnader för garantiprovisioner ingår i Övriga ränteintäkter respektive Räntekostnader. I Räntekostnader ingår lånerelaterade bankavgifter samt avgifter till kreditvärderingsinstitut och market makers. Dessutom ingår nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) som en del av finansieringskostnader.
Med inkomstskatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i årets resultat eller i övrigt totalresultat i de fall den hänför sig till transaktioner som redovisats i övrigt totalresultat. Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla belopp, med tillämpande av balansräkningsansatsen, för temporära skillnader mellan i koncernen bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för outnyttjade skattemässiga avdrag eller underskott. Om ett dotterbolag under senare år löpande redovisat skattemässiga underskott, redovisar Telia Company en uppskjuten skattefordran endast i den mån dotterbolaget har tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader eller om det finns andra övertygande belägg som talar för att framtida skattepliktiga överskott kommer att uppstå.
Första gången tillgångar och skulder redovisas, upptas uppskjuten skatt på temporära skillnader enbart om transaktionen är ett rörelseförvärv. Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till dotterbolag, joint ventures och intressebolag redovisas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan skattekonsekvenser. Vissa länder påför dock källskatt på utdelningar. I sådana fall redovisas en uppskjuten skatteskuld beräknad på ej utdelade vinstmedel utifrån den aktuella källskattesatsen. I vissa länder utgår inkomstskatt inte på redovisad vinst utan på betald eller beslutad utdelning. Då aktuell och uppskjuten skatt ska redovisas till skattesatsen för ej utdelade vinstmedel, redovisas i dessa fall inga uppskjutna skatter och aktuell skatt redovisas i den period då beslut om utdelning fattats.
Aktuell och uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är lagstiftade eller i praktiken lagstiftade vid rapportperiodens slut och som för uppskjuten skatt förväntas gälla för den period då den relaterade uppskjutna skattefordran eller skatteskulden regleras. Effekter av förändringar i gällande skattesatser redovisas i den period förändringen i praktiken har lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder nettoredovisas då det föreligger en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och de uppskjutna skatterna avser samma skattesubjekt och samma skattemyndighet.
Av skattemyndigheter beräknad ränta på tillkommande och överskjutande aktuell skatt klassificeras som Räntekostnader respektive Övriga ränteintäkter.
Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av men nedskrivningsbehovet prövas åtminstone årligen. Nedskrivningar återförs inte. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv, baserat på ledningens analys, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment.
Övriga immateriella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt nedskrivningar. Direkta externa och interna utvecklingsutgifter för nya eller avsevärt förbättrade produkter och processer aktiveras, under förutsättning att framtida ekonomiska fördelar är sannolika, att utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Aktiviteter under förstudiefasen samt underhålls- och utbildningsinsatser kostnadsförs löpande.
Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och redovisas skilt från goodwill om de uppfyller kriterierna för en immateriell tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar som förvärvats separat. Verkliga värden för immateriella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Patent och varumärken värderas utifrån diskonterade uppskattade royaltybetalningar som har undvikits genom att patentet eller varumärket varit ägt. Kundrelationer värderas med hjälp av den så kallade "multiperiod excess earnings"-metoden. För övriga immateriella tillgångar bedöms intäkts-, marknads- och kostnadsbaserade metoder vid en omfattande värderingsanalys, där typ av immateriell tillgång, eventuella legala och kontraktsreglerade omständigheter samt tillgängligheten till information avgör vilken/ vilka metoder som slutligen ska användas för att härleda respektive tillgångs verkliga värde.
Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive därtill direkt knutna lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Programvara som används i produktionsprocessen ses som en integrerad del av berörd hårdvara och aktiveras som maskiner och andra tekniska anläggningar. Värdering av pågående nyanläggningar görs till nedlagda kostnader, inklusive ränta under installationstiden. I den utsträckning det finns ett legalt eller informellt åtagande gentemot utomstående, ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av det område där tillgången varit installerad eller uppförd. Utgifter för att ersätta delar av en materiell tillgång ingår i redovisat värde om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma Telia Company till del och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga utgifter för att byta delar kostnadsförs löpande. En förändring av uppskattade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande läggs till och/eller dras ifrån redovisat värde
på berörd tillgång. Till den del förändringen skulle resultera i ett negativt redovisat värde redovisas detta över årets resultat. Avskrivningsförändringen görs framåtriktat. Verkliga värden för materiella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Kommersiella fastigheter värderas normalt med en intäkts- eller marknadsbaserad metod medan teknikbyggnader, maskiner och inventarier normalt värderas med en kostnadsbaserad metod, där verkligt värde härleds utifrån avskrivet återanskaffningsvärde på tillgången.
Aktiverad ränta är beräknad och baseras på koncernens genomsnittliga upplåningskostnad. Om det kan fastställas individuellt aktiveras dock verkliga lånekostnader, till exempel erlagda byggnadskreditivräntor för fastigheter.
Statliga stöd erhållna som gottgörelse för en tillgångs anskaffningsvärde tas inledningsvis upp till verkligt värde, vilket normalt utgörs av mottagen ersättning. Ett statligt stöd minskar redovisat värde för den berörda tillgången och avskrivningarna över tillgångens nyttjandeperiod.
Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill och varumärken med obestämdbar nyttjandeperiod) och på materiella anläggningstillgångar baseras på anskaffningsvärden med avdrag för restvärden med beaktande av beräknade nyttjandeperioder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. Mark skrivs inte av. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten. Avskrivningar görs i huvudsak linjärt.
Licenser för att driva ett specifikt mobilt eller fast nät betraktas som integrerade med nätet och börjar skrivas av först när respektive nät är redo att användas. Avskrivning av nätoberoende licenser för utnyttjande av specifika radiofrekvenser (spektrum) påbörjas när respektive frekvensblock är tillgängligt för nyttjande. Licensavgifter som baseras på framtida tjänster, dvs är kopplade till företagets löpande prestationer aktiveras ej utan kostnadsförs löpande.
Nedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet på goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod och materiella tillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för en enskild tillgång beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Om en sådan analys indikerar att redovisat värde är högre än återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet, görs en nedskrivning med skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet.
Nyttjandevärde mäts som av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflöden (DCF-modell).
Tillgångar och skulder avseende film- och programrättigheter redovisas i balansrapporten när licensperioden börjar, anskaffningsvärdet kan mätas tillförlitligt, innehållet har accepterats av koncernen i enlighet med licensavtalet och filmen eller programmet är tillgängligt för den första visningen/sändningen. Tillgångarna presenteras på separata rader i koncernens balansrapporter, som långoch kortfristiga film- och programrättigheter. Film- och programrättigheter redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Framtida betalningsåtaganden för kontraktuella film- och programrättigheter som inte redovisas i balansrapporten presenteras som kontraktsförpliktelser. Film- och programrättigheter skrivs av över nyttjandeperioden vilken baseras på licensperioden eller antal visningar. Avskrivning på filmoch programrättigheter ingår i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor och klassificeras som rörelsekostnader inom EBITDA. Kassaflöden hänförliga till programrättigheter klassificeras inom löpande verksamheten.
I värderingssyfte indelas finansiella instrument initialt i en av tre kategorier. Klassificeringen avgörs av hur tillgången hanteras (affärsmodell) och karaktären av tillgångens kontraktsenliga kassaflöden. Värderingskategorierna för finansiella tillgångar är följande:
En finansiell tillgång värderas till upplupet anskaffningsvärde om båda av följande villkor är uppfyllda:
En finansiell tillgång värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat om båda av följande villkor är uppfyllda:
En finansiell tillgång värderas till verkligt värde via resultatet om den inte värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Eget kapitalinstrument och derivat ger inte upphov till, på angivna datum, kassaflöden som endast är betalningar av kapital och ränta på utestående kapital och värderas därför till verkligt värde via resultatet. För eget kapitalinstrument som inte innehas för handel finns dock en oåterkallelig
möjlighet att initialt värdera tillgången till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta görs på instrumentbasis. Beloppet som redovisas i övrigt totalresultat överförs inte i ett senare skede till resultatet.
Telia Company gör en bedömning av målet för affärsmodellen för en finansiell tillgång som innehas på portföljnivå, då detta bäst reflekterar hur bolaget bedriver verksamheten samt hur information rapporteras till ledningen. Den information som beaktas omfattar:
Finansiella tillgångar och finansiella skulder upptas, vid första redovisningstillfället, till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader som avser tillgångar eller skulder som innehas för handel kostnadsförs emellertid direkt.
En finansiell tillgång (eller del av en tillgång eller del av en grupp av likartade finansiella tillgångar) tas bort ifrån balansrapporten när Telia Company har överfört de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflödena från den finansiella tillgången och har överfört de väsentligaste riskerna och förmånerna som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången eller har överfört det bestämmande inflytandet över tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansrapporten när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör. Ett byte av ett skuldinstrument, med samma långivare, till ett annat med villkor som är väsentligt annorlunda eller en väsentlig förändring av villkoren för ett befintligt skuldinstrument redovisas som en utsläckning av den gamla finansiella skulden och upptagande av en ny skuld. Skillnaden mellan de redovisade värdena redovisas i årets resultat.
En förlustreserv redovisas för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värderade till värkligt värde via övrigt totalresultat och för avtalstillgångar. Förlustreserven beräknas till ett belopp som motsvarar förväntade kreditförluster för återstående löptid, med undantag för följande, för vilka förlustreserven beräknas till förväntade kreditförluster för de kommande 12 månaderna:
Beräkningen för förlustreserven avseende kundfordringar och avtalstillgångar är alltid baserad på förväntade kreditförluster för återstående löptid när den förenklade metoden under IFRS 9 används. Den allmänna modellen tillämpas för alla andra finansiella tillgångar.
Vid bedömning av huruvida en väsentlig ökning av kreditrisk uppstått sedan det första redovisningstillfället för uppskattning av förväntade kreditförluster tar koncernen hänsyn till rimliga och underbygda uppgifter som är tillgängliga utan orimlig kostnad eller ansträngning.
Förväntade kreditförluster är sannolikhetsvägda uppskattningar av kreditförluster. Kreditförluster värderas som nuvärdet av alla uteblivna kassaflöden, det vill säga skillnaden mellan de kassaflöden som är hänförliga till företaget i enlighet med avtalet och de kassaflöden som koncernen förväntar sig att erhålla.
Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på aktiva marknader baseras på noterade marknadspriser vid rapportperiodens slut. För finansiella tillgångar används de aktuella köpkurserna. Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Ledningen använder en mängd
De bokförda värdena av klasser av finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde fastställs baserat på en verkligt värde-hierarki i tre nivåer.
| Nivå | Bestämning av verkligt värde | Omfattar |
|---|---|---|
| 1 | Noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder |
Huvudsakligen noterade eget kapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller till verkligt värde via resultatet |
| 2 | Ingångsdata som inte är noterade priser ingående i nivå 1 och som kan observeras för tillgången eller skulden, antingen direkt (priser) eller indirekt (härledda från priser) |
Derivat betecknade som säkringsinstrument eller värderade till verkligt värde via resultatet samt upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde |
| 3 | Ingångsdata om tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (icke observerbara ingångsdata) |
Onoterade egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller till verkligt värde via resultatet |
För beräkning av verkligt värde i upplysningssyfte för de tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde används ingångsdata som hänförs till verkligt värde nivå 2.
metoder och gör antaganden baserade på gällande marknadsförutsättningar vid rapportperiodens slut.
För långfristiga skulder används noterade marknadspriser eller handlarkurser för likartade instrument. Andra tekniker, som förväntade diskonterade kassaflöden (DCFanalyser), används för att fastställa verkligt värde för återstående finansiella instrument. I DCF-analyserna används för derivat utan optionalitet den tillämpliga avkastningskurvan under instrumentens räntebindningstid respektive optionsprissättningsmodeller för derivat med optionalitet. Valutaterminer värderas med hjälp av noterade valutakurser och avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser som matchar kontraktets förfallotidpunkt. Ränteswappar värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden, uppskattade och diskonterade utifrån tillämpliga avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser.
För kundfordringar och leverantörsskulder antas redovisat värde efter avdrag för reserver för förväntade kreditförluster, i upplysningssyfte motsvara verkligt värde. Verkliga värden som används i upplysningssyfte för finansiella skulder uppskattas genom diskontering av framtida kontraktsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument med justering för kreditrisk baserat på kända kreditspreadar från börshandlade Telia Company-obligationer. Använda verkliga värden för kategorin finansiella tillgångar som används i upplysningssyfte värderade till upplupet anskaffningsvärde uppskattas genom diskontering av framtida kontraktsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument med justering för kreditrisk baserat på kända kreditspreadar där sådana finns tillgängliga annars på individuella bedömningar.
Finansiella tillgångar och skulder med förfallotidpunkt mer än ett år efter rapportperiodens slut redovisas som långfristiga. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas som kortfristiga.
Finansiella tillgångar och skulder redovisas i respektive tas bort från balansrapporten med tillämpning av likviddagsredovisning. Finansiella skulder redovisas när Telia Company erhåller betalning från motparten och tas bort från balansrapporten när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör.
Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas endast om det föreligger en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och avsikten är att reglera posterna netto eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Eget kapitalinstrument värderas till värkligt värde. Orealiserade vinster och förluster som uppstår från förändringar i verkligt värde innan försäljning redovisas via övrigt totalresultat och ackumuleras i reserven för verkligt värde. Noterade eget kapitalinstrument värderas till det noterade marknadspriset. Telia Companys primära värderingsteknik för onoterade eget kapitalinstrument baseras på den senaste transaktionen för det specifika bolaget om en sådan transaktion nyligen skett. Justeringar av redovisat värde görs för att
återspegla väsentliga förändringar i omständigheterna sedan transaktionsdagen om Telia Company bedömer att förändringen kommer ha väsentlig inverkan på verkligt värde. Det uppskattade verkliga värdet för materiella onoterade eget kapitalinstrument verifieras genom att tillämpa andra värderingstekniker i form av multipelvärdering som ställs i relation till jämförbara bolag på relevanta finansiella och operativa mätvärden.
Innehav i venture capital-bolag värderas till verkligt värde där förändringar redovisas i resultatet. Obligationer värderas till verkligt värde (dvs marknadspriser) där förändringar i verkligt värde redovisas via övrigt totalresultat. Fordringar från egen utlåning, med undantag för kortfristiga fordringar där ränteeffekten är oväsentlig, värderas till upplupet anskaffningsvärde med effektivräntemetoden med hänsyn taget till nedskrivning. Nedskrivning på fordringar från egen utlåning beräknas som skillnaden mellan det redovisade värdet och nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan.
Kortfristiga placeringar med löptider som överstiger 3 månader består av bankinlåning, kortfristiga skuldinstrument utgivna av banker, obligationer och investeringar. Likvida medel inkluderar kassa och bankinlåning samt kortfristiga placeringar med löptider upp till 3 månader, exempelvis kortfristiga skuldinstrument utgivna av banker. Samtliga instrument värderas vid första redovisningstillfället till verkligt värde, därefter redovisas de till antingen verkligt värde via övrigt totalresultat eller till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella skulder (räntebärande lån och annan finansiering), med undantag för korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde redovisas dock till säkrat verkligt värde. Eventuell skillnad mellan utbetalt belopp (efter avdrag för transaktionskostnader) och reglering eller inlösen av upplåningen redovisas över avtalad löptid. Upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen redovisas initialt till verkligt värde, vilket utgörs av nuvärdet efter diskontering till marknadsräntesats. Skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde periodiseras fram till förfallodagen.
Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att emittenten gör en betalning för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig då den angivne gäldenären inte fullgör betalning vid förfall enligt villkoren i ett skuldinstrument. Finansiella garantiavtal värderas initialt som en skuld till verkligt värde justerat för transaktionskostnader som är direkt hänförliga till utställandet av garantin.
Den finansiella garantin värderas därefter till det högsta av reserven vid rapportperiodens slut och det belopp som ursprungligen redovisades.
generellt är 30 dagar och diskonteringseffekten är oväsentlig. En uppskattning av storleken på reserven för förväntade kreditförluster görs vilken reducerar värdet på det redovisade beloppet för kundfordringarna. Nedskrivning av kundfordringar beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden. Kundförluster kostnadsförs när de konstateras och redovisas i resultatrapporten som Försäljnings- och marknadsföringskostnader. Upplupna intäkter redovisas till ett belopp som motsvarar förväntad fakturering.
Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt motsvarar fakturavärdet och värderas därefter till fakturerat belopp, vilket överensstämmer med upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden eftersom betalningsvillkoren generellt är sådana att diskonteringseffekten är oväsentlig.
Leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang är nära relaterade till verksamhetsinköp och finansieringsarrangemanget leder inte till någon väsentlig förändring av skuldernas natur eller funktion. Dessa skulder klassificeras därför som leverantörsskulder men specificeras i upplysningarna. Kreditperioden överstiger inte 12 månader och leverantörsskulderna diskonteras därför inte.
Telia Company använder sig av derivatinstrument, till exempel ränte- och valutaränteswappar, terminsavtal och optioner, i första hand för att kontrollera exponeringen mot fluktuationer i räntesatser och växelkurser. För säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet använder Telia Company även finansiella skulder.
Derivat och inbäddade derivat, när deras ekonomiska egenskaper och risker inte är tydligt och nära relaterade till andra egenskaper hos det så kallade värdkontraktet, värderas till verkligt värde. Derivat med ett positivt verkligt värde redovisas som långfristiga eller kortfristiga fordringar och derivat med ett negativt verkligt värde som långfristiga eller kortfristiga skulder. Swappar, terminsavtal och optioner klassificeras som icke räntebärande, medan ränte- och valutaränteswappar klassificeras som räntebärande poster. Klassificeringen i totalresultatrapporten framgår av avsnitten "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" respektive "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster" ovan.
Säkringsinstrument betecknas antingen som ekonomiska säkringar, se nedan eller som säkringar av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Säkring av en valutarisk i ett bindande åtagande redovisas som en kassaflödessäkring. Säkringsdokumentationen omfattar identifiering av förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten eller transaktionen, riskhanteringsmål och riskhanteringsstrategi avseende olika säkringstransaktioner samt i vad mån det säkringsinstrument som används är högeffektivt vid motverkande av förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till den säkrade posten. För säkringar av verkligt värde redovisas den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på derivatet i årets resultat, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas.
Säkringsredovisning tillämpas inte för derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder i annan valuta (ekonomiska säkringar) eller som initieras i avsikt att styra till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen. Förändringar i verkligt värde på ekonomiska säkringar redovisas som kursdifferenser i årets resultat och motverkar kursdifferenserna på monetära tillgångar och skulder. Förändringar i verkligt värde på portföljstyrningsderivat redovisas i årets resultat som Finansieringskostnader.
Den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på utestående derivat som säkrar prognostiserade kassaflöden redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven i eget kapital till dess att underliggande transaktion avspeglas i årets resultat, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster återvinns till årets resultat. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring redovisas i årets resultat. Skulle dock den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas vinsterna och förlusterna i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången.
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på samma sätt som kassaflödessäkringar. Vinster och förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i valutakursreserven i eget kapital. Den ineffektiva delen av vinster och förluster redovisas i årets resultat. Vinster och förluster redovisade i valutakursreserven återvinns till årets resultat i samband med avyttring av utlandsverksamheten. Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas i årets resultat.
I de fall terminskomponenten i ett terminsavtal eller valutabasisspreaden exkluderas från säkringsförhållandet, redovisas värdeförändringen av den exkluderade komponenten som en säkringskostnad. Värdeförändringen av den exkluderade komponenten redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent av eget kapital.
Återköpstransaktioner, innebär att parterna har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett förutbestämt pris och tidpunkt. Då koncernen under transaktionens löptid förblir exponerad för risker och förmånerar av tillgången kvarstår sålda värdepapper i balansräkningen som finansiell tillgång. Erhållen likvid redovisas som skuld i balansräkningen. Sålt värdepapper redovisas även som ställd säkerhet.
Lager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga omkostnader, hänförs till inneliggande lager enligt den metod som är bäst anpassad för artiklar med likartad beskaffenhet och likartad användning, där majoriteten värderas enligt först in/först ut-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma försäljningen.
Vid bedömning av inkurans tas hänsyn till artiklarnas ålder och omsättningshastighet. Förändringen mellan årets in- och utgående inkuransreserv påverkar i sin helhet Kostnader för sålda tjänster och varor. Verkligt värde för lager anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs utifrån det uppskattade försäljningspriset med avdrag för uppskattad försäljningskostnad och en skälig vinstmarginal.
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avyttringsgrupper klassificeras som innehav för försäljning om deras redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom fortlöpande användning. En anläggningstillgång (eller avyttringsgrupp) värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Ett av de villkor som måste vara uppfyllt för att en tillgång ska klassificeras som innehav för försäljning är att försäljningen är mycket sannolik och att tillgångarna (avyttringsgruppen) är tillgängliga för omedelbar försäljning i sitt nuvarande skick. Ett kriterium för att försäljningen ska anses vara mycket sannolik är att behörig nivå i företagsledningen är bunden till en plan för att sälja anläggstillgångarna i sitt nuvarande skick. I telekombranschen krävs vid förvärv oftast tillstånd från regulatoriska myndigheter. Om köparen är en telekomoperatör på samma marknad måste parterna ofta samtycka till ett antal eftergifter för att få tillståndet. Så länge förväntade väsentliga eftergifter inte är överenskomna eller accepterade av företagsledningen anser inte Telia Company att försäljningen är mycket sannolik och följaktligen redovisas inte tillgångarna som innehav för försäljning. Att bestämma om och när anläggningstillgångar och avyttringsgrupper ska klassificeras som innehav för försäljning kräver uppskattningar från företagsledningen avseende all information och alla omständigheter kopplade till transaktionen, dess parter och marknaden och företag kan komma till olika slutsatserinom ramen för IFRS.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, säkringsreserv, reserv för säkringskostnader, reserv för verkligt värde, valutakursreserv, omvärderingsreserv, reserv för inflationsjusteringar, egetkapitaltransaktioner i intressebolag och balanserade vinstmedel. Som aktiekapital upptas det legalt registrerade aktiekapitalet. Övrigt tillskjutet kapital omfattar tillskott som gjorts av aktieägare i form av överkurser vid nyemission, aktieägartillskott m m. Posten reduceras med återbetalningar till aktieägare i enlighet med särskilt beslutade och kommunicerade kapitalåterföringsprogram (till exempel genom återköp av egna aktier eller extraordinära utdelningar). Säkringsreserven liksom reserven för säkringskostnader och valutakursreserven omklassificeras till årets resultat. Reserv för verkligt värde inkluderar både skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som omklassificeras till årets resultat, och andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat. Kassaflödessäkringar kan också justera ursprungligt anskaffningsvärde för en ickefinansiell tillgång eller skuld. Omvärderingsreserven
används i samband med successiva förvärv gjorda före 2010 och reserven för inflationsjusteringar vid redovisning av verksamheter i höginflationsländer. Egetkapitaltransaktioner i intressebolag avser påverkan på koncernens eget kapital av ett intressebolags återköp av aktier från tredjepart. Allt annat eget kapital är balanserade vinstmedel.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av bolagsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad kontant utdelning kommer att redovisas som skuld omedelbart i samband med att det definitiva beslutet fattas av aktieägarna.
Telia Company tillhandahåller premiebestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner till sina anställda. Inbetalningar till premiebestämda planer utgörs normalt av en procentuell andel av den anställdes lön och kostnadsförs löpande. Telia Company betalar fastställda premier till separata juridiska enheter och har ingen legal eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om inte tillräckliga medel finns för att betala förmånerna. Betalningar till premiebestämda pensionsplaner kostnadsförs i takt med den anställdes tjänstgöring vilken berättigar till förmånen.
Förmånsbestämda pensionsplaner erbjuds till delar av de anställda i Sverige, Finland och Norge och innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Nuvärdet av pensionsförpliktelserna samt pensionskostnaderna beräknas årligen med tillämpning av den så kallade "projected unit credit"-metoden, vilken fördelar kostnaden över den anställdes tjänstgöringsperiod. Pensionskostnaden redovisas i tre komponenter, kostnad avseende tjänstgöring, nettoränta och omvärderingar. Kostnad avseende tjänstgöring redovisas i rörelseresultatet, nettoräntan, baserat på diskonteringsräntan, för pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar, redovisas som finansiell intäkt eller finansiell kostnad i finansiella poster.
Förändringar i aktuariella antaganden, erfarenhetsbaserade justeringar av förpliktelser och avvikelse mot diskonteringsränta avseende avkastningen på förvaltningstillgångarna, resulterar i omvärderingar som redovisas i övrigt totalresultat i slutet av rapporteringsperioden.
Aktuariella antaganden fastställs i slutet av rapporteringsperioderna. Förvaltningstillgångarna i Telia Companys pensionsstiftelser värderas till verkligt värde vid rapporteringsperiodens slut.
I balansrapporten upptagen nettoavsättning eller nettofordran för pensioner och anställningsavtal avser nuvärdet av förpliktelserna vid årets slut efter avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna.
En avsättning redovisas när Telia Company har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten eller om det inte är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning, lämnas istället upplysning om
en eventualförpliktelse under förutsättning att förpliktelsen eller rättstvisten är väsentlig.
Avsättningar värderas enligt företagsledningens bästa bedömning, per rapportperiodens slut, av erforderliga kostnader för att reglera förpliktelsen. Diskontering görs till nuvärde i de fall tidseffekten är väsentlig. Från tid till annan kan outnyttjade delar av avsättningar återföras på grund av att utfallet av vidtagna åtgärder varit bättre än förväntat i termer av kassautflöde.
I de fall det finns ett antal likartade förpliktelser, till exempel åtaganden för produktgarantier, fastställs sannolikheten för ett utflöde genom en sammantagen bedömning av dessa förpliktelser. En avsättning görs även om sannolikheten för ett utflöde kan vara liten för varje enskild förpliktelse inom grupperingen men det är sannolikt att åtminstone något utflöde av resurser krävs för en reglering av samtliga förpliktelser.
I Övriga avsättningar ingår avsättningar för omstruktureringskostnader vilka innefattar ersättningar vid förtida avgång, förlustkontrakt och andra kostnader hänförliga till kostnadsminskningsprogram, program för integrering efter rörelseförvärv, nedläggning av verksamheter etc. Omstruktureringskostnader redovisas huvudsakligen som Övriga rörelsekostnader eftersom de inte utgör kostnader för den ordinarie verksamhet som bedrivs efter beslutstidpunkten.
Ersättningar vid förtida avgång redovisas vid den tidigaste tidpunkten av när Telia Company inte längre kan dra tillbaka erbjudandet om dessa ersättningar eller när Telia Company har gjort ett offentligt tillkännagivande där villkoren för förtida avgång beskrivs liksom antalet anställda som berörs, eller efter att enskilda anställda har blivit underrättade om de specifika villkoren.
Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga utgifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser. Avsättningen redovisas till det beräknade nuvärdet av det lägsta av den förväntade kostnaden för att inte fullfölja kontraktet eller nettokostnaden för att fullfölja kontraktet. Innan en avsättning fastslås görs en nedskrivning av värdet på de tillgångar som är knutna till kontraktet.
Övriga avsättningar inkluderar även garantiåtaganden, miljömässig återställning, rättstvister, förlustkontrakt som inte avser omstruktureringsprogram m m. Dessa avsättningar redovisas beroende på omständigheterna som Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsföringskostnader, Administrationskostnader eller Forsknings- och utvecklingskostnader.
Telia Company redovisar en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld i balansrapporten när den underliggande tillgången är tillgänglig för Telia Company, dvs vid inledningsdatumet. Telia Company tillämpar de praktiska undantagen att redovisa betalningar hänförliga till korttidsleasingavtal och leasingavtal för tillgångar av lågt värde, som en kostnad i resultaträkningen. Telia Company tillämpar inte IFRS 16 för immateriella tillgångar.
Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av leasingavgifterna under den uppskattade leasingperioden som
inte är betalda vid inledningsdatumet. I beräkningen av leasingavgifterna ingår fasta avgifter, inklusive till sin substans fasta avgifter, variabla avgifter som är beroende av ett index eller pris, belopp som förväntas betalas ut enligt restvärdesgarantier och betalningar som är hänförliga till optioner som Telia Company är rimligt säker att nyttja. I samtliga tillgångsklasser är avgifter hänförliga till ickeleasingkomponenter separerade från leasingavgifterna och kostnadsförs när de uppstår.
Den uppskattade leasingperioden inkluderar den icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med både perioder som omfattas av förlängningsoptioner (om det är rimligt säkert att Telia Company kommer att nyttja optionen) och perioder som omfattas av optioner att säga upp avtalet (om det är rimligt säkert att Telia Company inte kommer att nyttja optionen). Att fastställa den uppskattade leasingperioden, inklusive förlängnings- och uppsägningsoptioner kräver väsentliga bedömningar, se not K2.
Leasingskulden omvärderas om det sker ändringar i leasingavtalet eller om det sker ändringar i kassaflödet som är baserade på de ursprungliga kontraktsvillkoren. Förändringar i kassaflöden baserade på ursprungliga kontraktsvillkor uppstår när; Telia Company ändrar sin initiala bedömning huruvida optioner för förlängning och/eller uppsägning kommer att nyttjas, det sker förändringar i tidigare bedömningar ifall en köpoption kommer att nyttjas, leasingavgifter ändras på grund av förändringar i index eller pris, eller om det sker förändringar i bedömningar avseende belopp som förväntas betalas under restvärdegarantier.
Leasingavgifterna är diskonterade med leasingavtalets implicita ränta, eller om den räntan inte lätt kan fastställas, Telia Companys marginella låneränta. För majoriteten av alla leasingavtal använder Telia Company sin marginella låneränta, då den implicita räntan i leasingavtalet vanligen inte lätt kan fastställas.
Vissa leasingavtal, t ex för butiker kan innehålla variabla avgifter som är sammankopplade med försäljningen från butiken. Variabla leasingavgifter redovisas i resultaträkningen i samma period som den händelse som utlöser dessa avgifter inträffar.
Nyttjanderättstillgången värderas initialt till anskaffningsvärde, vilket består av det initiala beloppet för leasingskulden plus eventuella leasingbetalningar gjorda vid eller före inledningsdatumet och eventuella initiala direkta utgifter, med avdrag för eventuella förmåner som mottagits. Eventuella kostnader för återställande som uppskattats med vägledning av IAS 37, är också inkluderade i värderingen av nyttjanderättstillgången. Den tillhörande avsättningen redovisas separat från leasingskulden.
Därefter skrivs nyttjanderättstillgången av linjärt från inledningsdatumet till den tidpunkt som inträffar tidigast av nyttjandeperiodens utgång och den uppskattade leasingperiodens utgång. Eventuell omvärdering av leasingskulden leder i de flesta fall till en motsvarande justering av nyttjanderättstillgången. Om det redovisade värdet på nyttjanderättstillgången redan har reducerats till noll, redovisas den återstående omvärderingen i resultaträkningen. Nyttjanderättstillgången nedskrivningsprövas närhelst händelser eller förändringar i förutsättningar indikerar att det redovisade värdet för en tillgång inte kan återvinnas.
Nyttjanderättstillgångar redovisas på separat rad i balansrapporten och leasingskulder redovisas på raderna långoch kortfristiga lån i balansrapporten.
I resultaträkningen redovisas avskrivningar på nyttjanderättstillgångar inom olika funktioner beroende på typ av leasad tillgång. Räntekostnaden på leasingskulden redovisas som finansiell kostnad. Leasingavgifter hänförliga till leasingavtal av lågt värde och korttidsleasingavtal redovisas inom de olika funktionerna beroende på typ av leasad tillgång.
Återbetalningar av leasingskulder redovisas som kassaflöde från finansieringsverksamheten. Betalningar av ränta samt betalningar av korttidsleasingavtal och leasingavtal av lågt värde redovisas som kassaflöde från den löpande verksamheten.
I de fall när Telia Company är leasegivare, görs en bedömning vid avtalets början för varje leasingavtal, huruvida avtalet är ett finansiellt eller operationellt leasingavtal. För att klassificera varje leasingavtal görs en övergripande bedömning huruvida leasingen i allt väsentligt överför alla risker och fördelar förknippade med ägandet av den underliggande tillgången. Om risker och fördelar i allt väsentligt är överförda, är leasingavtalet ett finansiellt leasingavtal. Om inte, är det ett operationellt leasingavtal. Om ett avtal innehåller både leasingkomponenter och icke-leasingkomponenter, fördelar Telia Company ersättningen på de identifierade komponenterna baserat på relativa fristående försäljningspriser (se avsnittet "intäktsredovisning" ovan).
I de fall Telia Company är en mellanliggande leasgivare, bedöms klassificering av avtal om vidareuthyrning med hänvisning till den nyttjanderätt som uppstår från huvudleasingavtalet.
Telia Company äger tillgångar som hyrs ut till kunder enligt finansiella leasingavtal. Förfallna belopp från leasetagare redovisas som fordringar till ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen i leasingavtalet, vilket är lika med nuvärdet. Initiala direkta utgifter är inkluderade i den initiala värderingen av den finansiella leasingfordran och minskar det intäktsbelopp som redovisas över leasingperioden. Ränteintäkter redovisas över leasingperioden på annuitetsbasis.
Telia Company som operationell leasegivare
Hyresintäkter från operationella leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden för det tillämpliga leasingavtalet. Initiala direkta utgifter uppkomna vid förhandling av ett operationellt leasingavtal adderas till det redovisade värdet av leasingtillgången och redovisas på samma sätt som leasingintäkter.
Telia Companys huvudsakliga rörelsedrivande dotterbolag per 31 december 2020 framgår av "Här är vi verksamma". Dotterbolag i kvarvarande verksamhet med andelar utan bestämmande inflytande redovisas i not K20.
Telia Company gjorde inga förvärv under 2020. Under 2019 förvärvade Telia Company Bonnier Broadcasting och Fello AB. Se not K34 för ytterligare information om förvärvet av Bonnier Broadcasting.
Under 2020 avyttrade Telia Company sitt innehav i Moldcell i Moldavien. För mer information se not K35.
Under 2020 avyttrade Telia Company sitt innehav i Turkcell Holding. För ytterligare information om intressebolag, se not K15.
Telia Company är delägare i fyra samarbetsarrangemang som är klassificerade som gemensamma verksamheter, Svenska UMTS-nät AB (SUNAB) i Sverige, TT-Netværket P/S (TT) i Danmark, Suomen Yhteisverkko Oy i Finland och Springworks International i Övrig verksamhet. Följande bolag är gemensamt ägda nätbolag med Tele2 (SUNAB), Telenor (TT) och DNA (Suomen Yhteisverkko). Springworks International är en teknologiverksamhet som delas med autoSense. Telia Company äger 50 procent av aktierna i SUNAB, TT och Springworks International. Telia Company äger 51 procent av aktierna i Suomen Yhteisverkko, men baserat på aktieägaravtalet är bolaget under gemensamt bestämmande inflytande och styrs gemensamt utifrån principen att parterna är överens.
Den 19 januari 2021 tillkännagavs att Telia Company i Sverige säkrade 120 MHz i 3,5 GHz-bandet för 75 MEUR.
Telia Companys verksamhetsmodell är baserad på geografiska områden med undantag av segmentet Tv och media som bildades i december 2019 i och med förvärvet av Bonnier Broadcasting. Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån rörelsesegmenten: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Estland och Tv och media. Organisationerna är landsbaserade, förutom segmentet Tv och media som är baserat på verksamhetens art. Cheferna för Sverige, Finland, Norge och Tv och media rapporterar direkt till vd, medan chefen för Danmark, Litauen och Estland rapporterar till chefen för Cluster (Litauen, Estland, Danmark) som rapporterar till vd. Övrig verksamhet rapporteras sammanslagen. Sedan den 31 december 2015 var det tidigare segmentet region Eurasien klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet och inkluderades därmed inte i segmentinformationen. Se not K35 för mer information.
• Övrig verksamhet omfattar främst verksamheterna i Lettland, kundfinansieringsverksamheterna, så väl som Common Products & Services och koncernfunktioner. De internationella carrier-verksamheterna inkluderas i Övrig verksamhet, men är klassificerade som innehav för försäljning sedan den 30 september 2020, se not K35. Telia Companys innehav i det turkiska intressebolaget Turkcell ingick också i Övrig verksamhet, men avyttrades den 22 oktober 2020. För ytterligare information, se not K15.
Segmentinformationen baseras på samma redovisningsprinciper som för koncernen som helhet, med undantag för koncernintern leasing vilken redovisas som operationell leasing. Transaktioner mellan segment baseras på marknadsmässiga villkor. Utöver Nettoomsättning och Rörelseresultat är centrala styrnings- och rapporteringsbegrepp EBITDA exklusive justeringsposter, Investeringar i intressebolag och joint ventures, Övriga operativa segmenttillgångar och Operativa segmentskulder (se Definitioner).
Operativa segmenttillgångar består av totala tillgångar minskat med ej rörelserelaterade räntebärande fordringar, lång- och kortfristiga investeringar, tillgångar för pensionsåtaganden, valutaderivat, upplupen ränta, skattefordringar och likvida medel. Operativa segmentskulder består av totala skulder minskat med ej rörelserelaterade räntebärande skulder, avsättningar för pensioner och anställningsavtal, valutaderivat, upplupen ränta och skatteskulder. För information om fördelning av goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod per segment, se not K12.
| Januari-december 2020 eller 31 december 2020 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige Finland | Norge | Dan | mark Litauen Estland | Tv och media |
Övrig verk samhet |
Elimine ringar och |
övrigt Koncernen | |||
| Nettoomsättning | 33 740 | 15 260 | 13 373 | 5 464 | 4 151 | 3 321 | 7 429 | 8 715 | -2 263 | 89 191 | |
| Extern nettoomsättning | 33 581 | 15 026 | 13 356 | 5 385 | 4 089 | 3 223 | 7 429 | 7 103 | – | 89 191 | |
| Justerad EBITDA | 13 506 | 4 812 | 6 064 | 1 029 | 1 497 | 1 153 | 758 | 1 881 | 1 | 30 702 | |
| varav nedskrivningar | – | -58 | – | – | – | – | -198 | – | – | -256 | |
| Justeringsposter | -10 | -9 | -161 | -17 | -13 | -7 | -64 | -227 | – | -508 | |
| Av- och nedskrivningar | -6 706 -11 123 | -4 407 | -1 038 | -718 | -705 | -814 | -2 351 | 0 | -27 861 | ||
| varav nedskrivningar | – | -7 906 | -111 | – | -3 | – | – | -30 | – | -8 050 | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | 0 | -9 | 5 | 1 | -9 | 4 | 1 | -20 073 | – | -20 080 | |
| Rörelseresultat | 6 790 | -6 328 | 1 502 | -25 | 756 | 446 | -120 | -20 770 | 1 | -17 747 | |
| Finansiella poster, netto | -3 318 | ||||||||||
| Skatter | -1 412 | ||||||||||
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet | -22 477 | ||||||||||
| Andelar i intressebolag och joint ventures | 3 | 14 | 30 | 4 | – | 31 | 7 | 861 | – | 950 | |
| Övriga operativa segmenttillgångar | 46 820 | 44 234 | 51 739 | 7 500 | 6 425 | 5 452 | 13 271 | 22 951 | -2 995 | 195 398 | |
| Aktuella och uppskjutna skattefordringar | 1 541 | ||||||||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 23 838 | ||||||||||
| Tillgångar som innehas för försäljning1 | 4 957 | – | 4 957 | ||||||||
| Summa tillgångar | 226 683 | ||||||||||
| Operativa segmentskulder | 12 273 | 4 784 | 5 128 | 1 870 | 1 330 | 971 | 1 900 | 6 452 | -2 987 | 31 720 | |
| Aktuella och uppskjutna skatteskulder | 10 730 | ||||||||||
| Övriga ofördelade skulder | 116 952 | ||||||||||
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning1 |
3 325 | – | 3 325 | ||||||||
| Summa långfristiga och kortfristiga skulder | 162 727 | ||||||||||
| Investeringar, kvarvarande verksamhet varav CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar, kvarva |
4 395 | 3 520 | 3 277 | 493 | 503 | 493 | 371 | 5 941 | 4 | 18 996 | |
| rande verksamhet | 2 806 | 1 689 | 2 441 | 288 | 368 | 366 | 356 | 5 323 | 4 | 13 640 |
Antal anställda 4 504 2 928 1 633 731 1 598 1 463 1 484 6 400 – 20 741
1) Avser de internationella carrier-verksamheterna, se not K35.
| Januari-december 2019 eller 31 december 2019 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige Finland | Norge | Dan | mark Litauen Estland | Tv och media |
Övrig verk samhet |
Avvecklad verksamhet och tillgångar och skulder som innehas för försäljning |
Elimine ringar och |
övrigt Koncernen | ||
| Nettoomsättning | 34 905 | 15 969 | 14 666 | 5 675 | 4 045 | 3 333 | 751 | 8 889 | – | -2 268 | 85 965 |
| Extern nettoomsättning | 34 762 | 15 763 | 14 650 | 5 585 | 3 981 | 3 235 | 711 | 7 278 | – | – | 85 965 |
| Justerad EBITDA | 13 932 | 4 900 | 6 394 | 1 056 | 1 430 | 1 146 | 108 | 2 051 | – | – | 31 017 |
| Justeringsposter | -255 | -168 | -227 | -41 | -22 | 10 | -86 | -211 | – | – | -1 000 |
| Av- och nedskrivningar | -6 332 | -3 247 | -4 232 | -1 061 | -678 | -645 | -65 | -2 603 | – | – | -18 863 |
| varav nedskrivningar | -3 | – | -10 | – | -9 | – | – | -130 | – | – | -153 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures |
0 | 3 | 0 | 1 | -16 | 1 | – | 1 150 | – | – | 1 138 |
| Rörelseresultat | 7 346 | 1 489 | 1 934 | -45 | 714 | 512 | -44 | 387 | – | – | 12 293 |
| Finansiella poster, netto | -2 938 | ||||||||||
| Skatter | -1 753 | ||||||||||
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet |
7 601 | ||||||||||
| Andelar i intressebolag och joint | |||||||||||
| ventures | 3 | 3 | 27 | 3 | 0 | 28 | 6 | 10 095 | – | – | 10 165 |
| Övriga operativa segmenttillgångar1 | 48 689 | 54 300 | 58 342 | 8 575 | 7 207 | 5 769 | 13 671 | 28 683 | – | -2 444 | 222 792 |
| Aktuella och uppskjutna skattefordringar |
1 939 | ||||||||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 28 302 | ||||||||||
| Tillgångar som innehas för försäljning |
875 | – | 875 | ||||||||
| Summa tillgångar | 264 072 | ||||||||||
| Operativa segmentskulder1 | 12 403 | 4 808 | 4 543 | 1 636 | 1 120 | 878 | 2 716 | 9 305 | – | -2 442 | 34 966 |
| Aktuella och uppskjutna skatte skulder |
12 606 | ||||||||||
| Övriga ofördelade skulder | 123 440 | ||||||||||
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning |
604 | – | 604 | ||||||||
| Summa långfristiga och kortfristiga skulder |
171 616 | ||||||||||
| Investeringar, kvarvarande verk samhet1 |
5 881 | 2 141 | 2 869 | 323 | 709 | 489 | 10 929 | 5 865 | – | 8 | 29 214 |
| varav CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nytt janderättstillgångar, kvarvarande verksamhet1 |
3 548 | 1 493 | 2 421 | 285 | 424 | 422 | 13 | 5 499 | – | 8 | 14 113 |
| Antal anställda1 | 4 724 | 2 907 | 1 626 | 710 | 1 737 | 1 568 | 1 261 | 6 312 | 387 | – | 21 232 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
Koncernen genererar intäkter från överförandet av varor och tjänster inom följande väsentliga produkttyper och segment under 2020 respektive 2019. Fasta tjänster innefattar huvudsakligen telefoni-, bredbands-, tv-, och datatjänster. Uppdelning av intäkter har baserats på Telia Companys rapporterbara segment.
| 2020 | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge Danmark | Litauen | Estland | Tv och media |
Övrig verk samhet |
Elimine ringar |
Summa | ||||
| Mobila abonnemangsintäkter | 12 600 | 6 408 | 6 367 | 2 586 | 1 151 | 946 | – | 1 267 | – | 31 325 | |||
| Samtrafik | 520 | 411 | 406 | 225 | 169 | 72 | – | 121 | – | 1 924 | |||
| Övriga mobila tjänsteintäkter | 522 | 569 | 884 | 335 | 39 | 11 | – | 43 | – | 2 403 | |||
| Summa mobila tjänsteintäkter | 13 643 | 7 388 | 7 656 | 3 146 | 1 359 | 1 030 | – | 1 430 | – | 35 652 | |||
| Telefoni | 1 927 | 102 | 138 | 191 | 229 | 115 | – | 2 | – | 2 703 | |||
| Bredband | 4 704 | 706 | 1 260 | 208 | 572 | 583 | 4 | 11 | – | 8 048 | |||
| Tv | 1 810 | 555 | 1 613 | 82 | 364 | 281 | 2 460 | – | – | 7 165 | |||
| Företagslösningar | 2 874 | 2 579 | 439 | 192 | 235 | 249 | – | 87 | – | 6 656 | |||
| Övriga fasta tjänsteintäkter | 3 700 | 1 248 | 74 | 47 | 386 | 356 | 1 | 4 277 | – | 10 088 | |||
| Summa fasta tjänsteintäkter | 15 015 | 5 190 | 3 524 | 719 | 1 786 | 1 585 | 2 464 | 4 375 | – | 34 659 | |||
| Annonsintäkter | – | 2 | – | – | – | – | 4 822 | – | – | 4 825 | |||
| Övriga tjänsteintäkter | 1 075 | 271 | 159 | 110 | 21 | 13 | 142 | 415 | – | 2 206 | |||
| Summa tjänsteintäkter1 | 29 734 | 12 851 | 11 338 | 3 976 | 3 167 | 2 627 | 7 429 | 6 221 | – | 77 342 | |||
| Summa hårdvaruintäkter1 | 3 848 | 2 175 | 2 017 | 1 409 | 922 | 596 | – | 882 | – | 11 848 | |||
| Summa extern nettoomsättning | 33 581 | 15 026 | 13 356 | 5 385 | 4 089 | 3 223 | 7 429 | 7 103 | – | 89 191 | |||
| Internförsäljning | 158 | 234 | 18 | 80 | 63 | 98 | 0 | 1 612 | -2 263 | – | |||
| Summa nettoomsättning | 33 740 | 15 260 | 13 373 | 5 464 | 4 151 | 3 321 | 7 429 | 8 715 | -2 263 | 89 191 |
| 2019 | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige2 | Finland2 | Norge2 | Danmark2 | Litauen2 | Estland | Tv och media |
Övrig verk samhet |
Elimine ringar |
Summa2 | ||
| Mobila abonnemangsintäkter | 12 661 | 6 559 | 7 085 | 2 820 | 1 102 | 947 | – | 1 294 | – | 32 469 | ||
| Samtrafik | 646 | 403 | 485 | 201 | 157 | 72 | – | 126 | – | 2 090 | ||
| Övriga mobila tjänsteintäkter | 564 | 696 | 1 007 | 322 | 42 | 18 | – | 51 | – | 2 700 | ||
| Summa mobila tjänsteintäkter | 13 871 | 7 657 | 8 578 | 3 343 | 1 301 | 1 038 | – | 1 471 | – | 37 259 | ||
| Telefoni | 2 286 | 138 | 187 | 184 | 268 | 124 | – | 0 | – | 3 188 | ||
| Bredband | 4 585 | 735 | 1 359 | 239 | 569 | 575 | 1 | 0 | – | 8 063 | ||
| Tv | 1 843 | 645 | 1 922 | 143 | 326 | 258 | 229 | – | – | 5 366 | ||
| Företagslösningar | 2 808 | 2 551 | 495 | 190 | 216 | 236 | – | 73 | – | 6 568 | ||
| Övriga fasta tjänsteintäkter | 3 773 | 1 340 | 132 | 62 | 398 | 341 | – | 4 400 | – | 10 445 | ||
| Summa fasta tjänsteintäkter | 15 295 | 5 408 | 4 095 | 818 | 1 776 | 1 534 | 230 | 4 474 | – | 33 631 | ||
| Annonsintäkter | – | 4 | – | – | – | – | 473 | – | – | 477 | ||
| Övriga tjänsteintäkter | 1 108 | 289 | 211 | 101 | 18 | 28 | 8 | 324 | – | 2 088 | ||
| Summa tjänsteintäkter1 | 30 274 | 13 359 | 12 884 | 4 262 | 3 096 | 2 600 | 711 | 6 270 | – | 73 455 | ||
| Summa hårdvaruintäkter1 | 4 488 | 2 404 | 1 766 | 1 322 | 886 | 635 | – | 1 008 | – | 12 510 | ||
| Summa extern nettoomsättning | 34 762 | 15 763 | 14 650 | 5 585 | 3 981 | 3 235 | 711 | 7 278 | – | 85 965 | ||
| Internförsäljning | 142 | 206 | 15 | 91 | 64 | 98 | 40 | 1 611 | -2 268 | – | ||
| Summa nettoomsättning | 34 905 | 15 969 | 14 666 | 5 675 | 4 045 | 3 333 | 751 | 8 889 | -2 268 | 85 965 |
1) I all väsentlighet redovisas hårdvaruintäkter vid en viss tidpunkt och tjänsteintäkter över tid.
2) Omräknad, se not K1.
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | Anläggningstillgångar1 | ||||||||
| MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | ||
| Sverige | 41 103 | 46,1 | 37 034 | 43,1 | 59 295 | 33,9 | 61 693 | 31,1 | |
| Finland | 16 801 | 18,8 | 15 998 | 18,6 | 43 800 | 25,0 | 53 892 | 27,2 | |
| Norge | 13 372 | 15,0 | 14 672 | 17,1 | 51 289 | 29,3 | 57 476 | 29,0 | |
| Danmark | 5 417 | 6,1 | 5 604 | 6,5 | 6 419 | 3,7 | 7 084 | 3,6 | |
| Litauen | 4 089 | 4,6 | 3 981 | 4,6 | 6 591 | 3,8 | 6 899 | 3,5 | |
| Estland | 3 226 | 3,6 | 3 263 | 3,8 | 5 033 | 2,9 | 5 273 | 2,7 | |
| Alla övriga länder | 5 185 | 5,8 | 5 413 | 6,3 | 2 609 | 1,5 | 6 029 | 3,0 | |
| Summa | 89 191 | 100,0 | 85 965 | 100,0 | 175 035 | 100,0 | 198 345 | 100,0 |
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist respektive anläggningstillgångar1 fördelade sig per enskilt betydande länder på följande sätt.
1) Anläggningstillgångar avser immateriella och materiella anläggningstillgångar, utgifter för att erhålla ett avtal, långfristiga avtalstillgångar, nyttjanderättstillgångar och långfristiga film- och programrättigheter.
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist fördelade sig per ekonomiskt samarbetsområde på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (EEA) | 86 579 | 83 311 |
| varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU) | 73 311 | 68 606 |
| Övriga Europa | 400 | 533 |
| North-American Free Trade Agreement (NAFTA) | 1 516 | 1 116 |
| Övriga länder | 696 | 1 005 |
| Summa | 89 191 | 85 965 |
Telia Company-koncernen erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på starkt konkurrensutsatta marknader. Detta medför att koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat.
Utgifter för att erhålla ett avtal är tillkommande kostnader för att erhålla ett avtal med en kund som Telia Company inte skulle ha ådragits sig om kontraktet inte hade erhållits. Dessa kostnader är vanligen betalda externa kommissioner, intern kommission eller betald bonus hänförlig till erhållandet av ett nytt avtal. Utgående balans för Utgifter för att erhålla ett avtal uppgick till 1 376 MSEK (1 446). Avskrivningar under 2020 uppgick till 1 257 MSEK (1 266). Andra förändringar under året var främst hänförliga till nya avtal om 1 213 MSEK (1 254). Utgifter för att erhålla ett avtal ingår i Övriga anläggningstillgångar. Avskrivningar klassificeras som rörelsekostnader (inom EBITDA) i resultaträkningen, se not K7.
Avtalstillgångar hänför sig främst till transaktioner där Telia Company uppfyller ett prestationsåtagande att överföra hårdvara, som är en del av ett paketerat erbjudande till kunden, men betalning för hårdvaran är beroende av att Telia Company uppfyller ett annat prestationsåtagande i kontraktet, exempelvis ett mobilabonnemang. Totala avtalstillgångar uppgick till 488 MSEK (485) varav 117 MSEK (96) ingår i Övriga anläggningstillgångar och 370 MSEK (389) ingår i Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar.
Avtalsskulder hänför sig främst till förutbetalda intäkter såsom förutbetalda kort, förutbetalda abonnemang, lojalitetsprogram och rörliga ersättningar. Totala avtalsskulder uppgick till 3 091 MSEK (4 402) varav 10 MSEK (9) ingår i Övriga långfristiga skulder och 3 081 MSEK (4 393) ingår i Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder. Ingående balans för avtalsskulder har i allt väsentligt redovisats som intäkter under året.
För information om intäkter från leasing, se not K28.
Tabellen nedan visar den del av transaktionspriset i långfristiga avtal, som är hänförligt till prestationsåtaganden som är helt eller delvis ouppfyllda per 31 december 2020.
| MSEK, Förväntad intäktsredovisning av ouppfyllda prestationsåtaganden |
2021 | 2022 | 2023 | 2024 och framåt |
Summa 31 dec 2020 |
Summa 31 dec 2019 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Summa ouppfyllda prestationsåtaganden | 10 808 | 4 757 | 1 561 | 995 | 18 122 | 19 919 |
Beloppen i ovan tabell inkluderar inte ouppfyllda prestationsåtaganden där Telia Company har rätt till ersättning från en kund baserat på nedlagd tid.
Rörelsekostnader presenteras i totalresultatrapporten med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster och varor", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Inköp av varor och entreprenadtjänster och förändring i varulager | -25 016 | -22 269 |
| varav avskrivningar på film- och programrättigheter1 | -4 057 | -541 |
| Samtrafik- och roamingkostnader | -5 132 | -5 728 |
| Övriga nätkostnader | -1,957 | -2 369 |
| Personalkostnader (se även not K32) | -14 680 | -13 753 |
| Marknadsföringskostnader | -3 343 | -3 262 |
| varav avskrivningar på utgifter för att erhålla ett avtal | -1 257 | -1 266 |
| Övriga kostnader | -8 671 | -8 017 |
| Avskrivningar och nedskrivningar2 | -19 937 | -18 861 |
| Summa | -78 736 | -74 260 |
1) För förändringar i film- och programrättigheter, se not K14.
2) Avser immateriella och materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar.
Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av konsultkostnader, it-kostnader samt energikostnader.
Avskrivningar och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar per funktion fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Kostnader för sålda tjänster och varor | -16 664 | -15 802 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | -2 021 | -1 835 |
| Administrationskostnader | -1 134 | -1 106 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -118 | -118 |
| Summa funktioner | -19 937 | -18 861 |
| Övriga rörelsekostnader1 | -7 924 | -1 |
| Summa | -27 861 | -18 862 |
1) 2020 inkluderar främst en nedskrivning på -7 800 MSEK relaterad till goodwill i Finland, se not K12, samt en nedskrivning på -110 MSEK hänförlig till omvärderingen av de finska fastighetsbolagen, se not K13.
Avskrivningar på film- och programrättigheter är inkluderade i funktionen kostnader för sålda tjänster och varor. Avskrivningar på utgifter för att erhålla ett avtal är inkluderade i funktionen Försäljnings- och marknadsföringskostnader.
För mer information om avskrivningar och nedskrivningar se noterna K12, K13, K14 och K28. Avskrivningar och nedskrivningar fördelat per rapporterbart segment presenteras i not K5.
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Kapitalvinster | 58 | 31 |
| Kursvinster | 699 | 288 |
| Provisioner, licens- och patentintäkter, m m | 65 | 92 |
| Bidrag | 8 | 11 |
| Vinster/förluster rörelseförvärv | 1 | 1 |
| Återvunna kundfordringar | 21 | 115 |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer | 111 | 0 |
| Erhållna skadestånd | 116 | 28 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 1 080 | 565 |
| Övriga rörelsekostnader | ||
| Kapitalförluster | -153 | -56 |
| Transaktionskostnader i samband med rörelseförvärv | -154 | -98 |
| Avsättningar för förlustkontrakt | 0 | -9 |
| Kursförluster | -564 | -304 |
| Omstruktureringskostnader | -401 | -584 |
| Nedskrivningar | -7 924 | -1 |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer | 0 | -56 |
| Lämnade skadestånd | -6 | -9 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -9 202 | -1 117 |
| Resultateffekt, netto | -8 122 | -551 |
| varav netto kursvinster på derivatinstrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen | 45 | 3 |
2020 inkluderar en nedskrivning på -7 800 MSEK relaterad till goodwill i Finland, se not K12, samt en nedskrivning på -110 MSEK hänförlig till omvärderingen av de finska fastighetsbolagen, se not K13.
Finansiella intäkter och finansiella kostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Ränteintäkter | 100 | 162 |
| Ränteintäkter på finansiell leasing | 91 | 95 |
| Nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) | 1 | 10 |
| Övriga finansiella intäkter | 0 | 4 |
| Förändringar i nuvärdet av fordringar | 83 | 82 |
| Summa finansiella intäkter | 275 | 353 |
| Finansiella kostnader | ||
| Räntekostnader | -3 022 | -2 738 |
| Räntekostnader på leasingskuld | -439 | -436 |
| Förändring i nuvärdet av avsättningar | -73 | -57 |
| Aktiverade ränteutgifter | 109 | 128 |
| Netto kursförluster | -136 | -104 |
| Realisationsförluster på övriga finansiella investeringar | -32 | -84 |
| Summa finansiella kostnader | -3 593 | -3 291 |
| Resultateffekt netto | -3 318 | -2 938 |
Räntekostnader, kursvinster/kursförluster netto och ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, finansiella tillgångar och finansiella skulder fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ränterelaterade kostnader | Kursvinster/ kursförluster netto |
Ränterelaterade intäkter | |||
| Derivat för säkring av verkligt värde | 868 | 488 | – | – | – | – |
| Derivat för säkring av kassaflöde | -451 | -334 | -1 125 | 535 | – | – |
| Derivat till verkligt värde via resultaträkningen | -284 | 132 | 1 042 | -420 | 0 | – |
| Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde | – | – | -2 263 | -358 | 54 | 65 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | -2 637 | -2 842 | 3 093 | -865 | – | – |
| Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
-542 | -230 | -884 | 1 006 | – | – |
| Ränta på leasingskulder och leasingfordringar | -439 | -436 | – | – | 91 | 95 |
| Övrigt | 133 | 176 | 1 | -2 | 46 | 108 |
| Summa | -3 352 | -3 046 | -136 | -104 | 191 | 268 |
Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.
Skatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Skatt redovisad i årets resultat | ||
| Aktuell skatt | -1 364 | -1 861 |
| Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år | 56 | 31 |
| Uppskjuten skatt | 27 | 84 |
| Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år | -130 | -7 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser | 0 | 0 |
| Summa skattekostnad redovisad i årets resultat | -1 412 | -1 753 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Aktuell skatt | -143 | 338 |
| Uppskjuten skatt | 1 475 | 72 |
| Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat | 1 332 | 410 |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | ||
| Uppskjuten skatt | – | – |
| Summa skatt redovisad direkt mot eget kapital | – | – |
Resultat före skatt uppgick till -21 065 MSEK under 2020 respektive 9 354 MSEK under 2019. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Svensk inkomstskattesats | 21,4 | 21,4 |
| Skillnader i skattesats i dotterbolag | 0,2 | -0,8 |
| Källskatt på vinstmedel i dotterbolag och intressebolag | 0,7 | 0,7 |
| Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år | 0,3 | -0,3 |
| Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år | -0,6 | 0,1 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser | 0,0 | -0,1 |
| Resultat från intressebolag | 0,8 | -2,6 |
| Årets underskott samt förändring av temporär skillnad för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats1 | 0,0 | -0,1 |
| Ej avdragsgilla kostnader2 | -29,9 | 1,5 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 0,4 | -0,9 |
| Effektiv skattesats i årets resultat | -6,7 | 18,7 |
| Effektiv skattesats exklusive effekter av intressebolag3 | -158,4 | 20,5 |
1) Inkluderar inte värderingsreserv av uppskjuten skattefordran relaterad till underskott, vilken uppkom som en följd av avyttringen av Moldcell S.A., i det holländska holdingbolaget Fintur Holding B.V.
2) Ej avdragsgilla kostnader för 2020 är främst påverkade av ej avdragsgill kapitalförlust relaterat till avyttringen av Turkcell Holding och ej avdragsgill nedskrivning relaterad till goodwill i segmentet Finland.
3) Ej avdragsgilla kostnader för 2020 är främst påverkade av ej avdragsgill nedskrivning relaterad till goodwill i segmentet Finland.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Ingående redovisat värde | 1 849 | 2 670 |
| Ändrade redovisningsprinciper | – | 89 |
| Justerat ingående redovisat värde | – | 2 759 |
| Förändring redovisad i totalresultatet | 358 | -34 |
| Förvärvad verksamhet | – | 230 |
| Avyttrad verksamhet | -11 | – |
| Kvittning av skatteskulder/-fordringar, övriga omklassificeringar | -188 | -1 141 |
| Förändrade skattesatser | 0 | 0 |
| Kursdifferenser | -81 | 35 |
| Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning | -478 | – |
| Uppskjutna skattefordringar, utgående redovisat värde | 1 449 | 1 849 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Ingående redovisat värde | 11 647 | 11 382 |
| Ändrade redovisningsprinciper | – | 89 |
| Justerat ingående redovisat värde | – | 11 471 |
| Förändring redovisad i totalresultatet | -1 013 | -183 |
| Förvärvad verksamhet | – | 1 302 |
| Avyttrad verksamhet | -10 | 0 |
| Kvittning av skattefordringar/-skulder, övriga omklassificeringar | -188 | -1 141 |
| Förändrade skattesatser | 0 | 0 |
| Kursdifferenser | -381 | 199 |
| Omklassificering till skulder relaterade till tillgångar som innehas för försäljning | -210 | – |
| Uppskjutna skatteskulder, utgående redovisat värde | 9 845 | 11 647 |
Minskningen av uppskjutna skattefordringar 2020 är huvudsakligen relaterad till omklassificering av uppskjutna skattefordringar till tillgångar som innehas för försäljning hänförliga till internationella carrier-verksamheten samt ytterligare nettoredovisning av uppskjutna skattefordringar och skulder i Sverige, Finland och Norge. Minskningen uppvägs delvis av ökade uppskjutna skattefordringar relaterade till omvärderingar av pensionsåtaganden, vilken också
minskade uppskjutna skatteskulder 2020. Uppskjutna skatteskulder har också huvudsakligen minskat på grund av ytterligare nettoredovisning av uppskjutna skattefordringar och skulder i Sverige, Finland och Norge, avskrivningar av övervärden samt förändringar i allokering av köpeskillning avseende tidigare års förvärv.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder allokeras till följande temporära skillnader samt skattemässiga underskottsavdrag.
| 2020 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående redovisat värde |
Förändring redovisad i resultat räkningen |
Förändring redovisad i övrigt total resultat |
Förvärvad/ avyttrad verksamhet |
Omklas sificering till tillgångar som innehas för försäljning |
Kurs diffe renser |
Andra omklassi ficeringar |
Utgående redovisat värde |
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | ||||||||
| Anläggningstillgångar | 2 867 | 1 912 | – | -11 | -242 | 61 | – | 4 587 |
| Avsättningar | 1 442 | 435 | 328 | – | -405 | -38 | – | 1 762 |
| Skulder | 3 028 | -2 508 | – | – | -74 | -102 | – | 344 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
228 | -200 | – | – | -13 | 0 | – | 13 |
| Outnyttjade ränteavdrag | 194 | -37 | – | – | – | -6 | – | 151 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 1 593 | 435 | – | – | -1 024 | -119 | – | 885 |
| Delsumma | 9 351 | 37 | 328 | -11 | -1 758 | -205 | – | 7 742 |
| Värderingsreserv | ||||||||
| Anläggningstillgångar | -113 | -2 | – | – | 15 | 1 | – | -99 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
-5 | 3 | – | – | 0 | – | – | -2 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | -1 273 | -492 | – | – | 818 | 123 | – | -824 |
| Delsumma | -1 391 | -491 | – | – | 833 | 124 | – | -925 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/ -fordringar |
-6 110 | 483 | – | – | 447 | – | -188 | -5 368 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 1 850 | 29 | 328 | -11 | -478 | -81 | -188 | 1 449 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||||||||
| Källskatter dotterbolag och intressebolag1 |
341 | -103 | – | – | 0 | -25 | – | 213 |
| Anläggningstillgångar | 14 825 | -750 | – | -10 | -345 | -348 | – | 13 372 |
| Avsättningar | 987 | 520 | -1 147 | – | -312 | 0 | – | 49 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
98 | -46 | – | – | 0 | -8 | – | 45 |
| Periodiseringsfonder | 1 506 | 28 | – | – | – | – | – | 1 534 |
| Delsumma | 17 757 | -350 | -1 147 | -10 | -657 | -381 | – | 15 213 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/ -skulder |
-6 110 | 483 | – | – | 447 | – | -188 | -5 368 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 11 647 | 133 | -1 147 | -10 | -210 | -381 | -188 | 9 845 |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+)/ skatteskulder (-) |
-9 797 | -104 | 1 475 | -1 | -268 | 300 | 0 | -8 396 |
1) Inkluderar uppskjuten skatteskuld på ej utdelade vinstmedel i Estland och Lettland.
| 2019 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående redovisat värde |
Ändrade redovis nings principer1 |
Justerat ingående redovisat värde |
Förändring redovisad i resultat räkningen |
Förändring redovisad i övrigt total resultat |
Förvärvad/ avyttrad verksamhet |
Kurs diffe renser |
Andra omklassi ficeringar |
Utgående redovisat värde |
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | |||||||||
| Anläggningstillgångar | 2 864 | – | 2 864 | -266 | – | 216 | 53 | – | 2 867 |
| Avsättningar | 1 016 | – | 1 016 | 300 | 106 | 14 | 5 | – | 1 442 |
| Skulder | – | 2 869 | 2 869 | 167 | – | – | -9 | – | 3 028 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
53 | – | 53 | 177 | – | 0 | -2 | – | 228 |
| Outnyttjade ränteavdrag | 169 | – | 169 | 22 | – | – | 3 | – | 194 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 1 490 | – | 1 490 | 23 | – | 49 | 31 | – | 1 593 |
| Delsumma | 5 592 | 2 869 | 8 461 | 423 | 106 | 279 | 81 | – | 9 351 |
| Värderingsreserv | |||||||||
| Anläggningstillgångar | -33 | – | -33 | -80 | – | – | -1 | – | -113 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
-3 | – | -3 | -2 | – | – | - | – | -5 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | -1 214 | – | -1 214 | 35 | – | -49 | -45 | – | -1 273 |
| Delsumma | -1 250 | – | -1 250 | -47 | – | -49 | -46 | – | -1 392 |
| Kvittning av uppskjutna skatte skulder/-fordringar |
-1 672 | -2 780 | -4 452 | -517 | – | – | – | -1 141 | -6 110 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 2 670 | 89 | 2 759 | -141 | 106 | 230 | 36 | -1 141 | 1 849 |
| Uppskjutna skatteskulder | |||||||||
| Källskatter dotterbolag och intressebolag1 |
144 | – | 144 | 214 | – | – | -16 | – | 341 |
| Anläggningstillgångar | 10 328 | 2 869 | 13 197 | 120 | – | 1 302 | 206 | – | 14 825 |
| Avsättningar | 807 | – | 807 | 146 | 34 | – | -1 | – | 987 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
256 | – | 256 | -168 | – | – | 10 | – | 98 |
| Periodiseringsfonder | 1 519 | – | 1 519 | -13 | – | – | 0 | – | 1 506 |
| Delsumma | 13 054 | 2 869 | 15 923 | 299 | 34 | 1 302 | 199 | – | 17 757 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder |
-1 672 | -2 780 | -4 452 | -517 | – | – | – | -1 141 | -6 110 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 11 382 | 89 | 11 471 | -218 | 34 | 1 302 | 199 | -1 141 | 11 647 |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+)/ skatteskulder (-) |
-8 712 | 0 | -8 712 | 77 | 72 | -1 072 | -164 | 0 | -9 798 |
1) Inkluderar uppskjuten skatteskuld på ej utdelade vinstmedel i Estland och Lettland.
Oredovisade uppskjutna skattefordringar, som framgår av värderingsreserven per den 31 december 2020 förväntades förfalla enligt nedan.
| Förväntade förfall, MSEK | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026-2029 Obegränsade | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Oredovisade uppskjutna skattefordringar | 31 | 34 | 38 | 43 | 416 | 230 | 32 | 824 |
| Oredovisade uppskjutna skattefordringar, tillgångar som innehas för försäljning |
0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 818 | 818 |
Oredovisade uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel i dotterbolag, inklusive uppskattad inkomstskatt som utgår på betalda utdelningar, uppgick till 2 MSEK och 4 MSEK per den 31 december 2020 respektive 2019.
Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag i kvarvarande verksamhet avser huvudsakligen nederländska holdingbolags kapitalförluster på lånefordringar relaterade till tidigare ägda dotterbolag, fullt
ut föremål för värderingsreserv. Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag, tillgångar som innehas för försäljning, avser internationella carrierverksamheten och är främst relaterade till nedskrivningar av maskiner och andra tekniska anläggningar som gjordes under 2002. Telia Companys ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag i kvarvarande verksamhet uppgick till 3 593 MSEK för 2020 (6 451).
Underskottsavdrag per den 31 december 2020 förväntades förfalla enligt nedan.
| Förväntade förfall, MSEK | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026-2037 Obegränsade | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skattemässiga underskottsavdrag | 124 | 137 | 152 | 169 | 1 655 | 950 | 406 | 3 593 |
| Skattemässiga underskottsavdrag, tillgångar som innehas för försäljning |
0 | 0 | 10 | 1 | 0 | 201 | 3 635 | 3 847 |
Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Komponent i eget kapital | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|---|
| Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till årets resultat | |||
| Valutakursdifferenser | |||
| Omräkning av utländsk verksamhet, kvarvarande verksamhet | Valutakursreserv | -7 473 | 2 142 |
| Omräkning av utländsk verksamhet, avvecklad verksamhet | Valutakursreserv | -51 | 82 |
| Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande verksamhet |
Innehav utan bestämmande inflytande |
-739 | 32 |
| Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande, avvecklad verksamhet |
Innehav utan bestämmande inflytande |
484 | 137 |
| Överfört till nettoresultat från avyttrade verksamheter | Valutakursreserv | 18 513 | − |
| Säkring av utländsk verksamhet, kvarvarande verksamhet | Valutakursreserv | 635 | -1 551 |
| Säkring av utländsk verksamhet, avvecklad verksamhet | Valutakursreserv | − | -73 |
| Skatteeffekt, kvarvarande verksamhet | Valutakursreserv | -136 | 332 |
| Skatteeffekt, avvecklad verksamhet | Valutakursreserv | − | 16 |
| Summa valutakursdifferenser | 11 233 | 1 117 | |
| varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | -255 | 169 | |
| Övrigt totalresultat från intressebolag | |||
| Kassaflödessäkringar | Säkringsreserv | -19 | 82 |
| Kostnad för säkring | Reserv för säkringskostnader | -81 | 45 |
| Omräkning av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | -12 | 255 |
| Summa övrigt totalresultat från intressebolag | -111 | 382 | |
| Kassaflödessäkringar | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Säkringsreserv | 11 | -99 |
| Överfört till finansiella poster i årets resultat | Säkringsreserv | 2 | 6 |
| Skatteeffekt | Säkringsreserv | -3 | 19 |
| Summa kassaflödessäkringar | 11 | -74 | |
| Kostnad för säkring | |||
| Förändringar i verkligt värde | Reserv för säkringskostnader | -100 | 54 |
| Skatteeffekt | Reserv för säkringskostnader | 21 | -11 |
| Summa kostnad för säkring | -79 | 43 | |
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Reserv för verkligt värde | 32 | -28 |
| Skatteeffekt | Reserv för verkligt värde | -7 | 6 |
| Summa skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | 26 | -22 | |
| Summa övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till årets resultat | 11 079 | 1 446 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not K10) | -125 | 361 | |
| varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | -255 | 169 | |
| Övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat | |||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Reserv för verkligt värde | 63 | 47 |
| Skatteeffekt | Reserv för verkligt värde | − | − |
| Summa andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
63 | 47 | |
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | |||
| Omvärderingar | Balanserade vinstmedel | -7 166 | -323 |
| Skatteeffekt | Balanserade vinstmedel | 1 457 | 64 |
| Summa omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | -5 709 | -260 | |
| Intressebolags omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | Balanserade vinstmedel | -12 | 4 |
| Summa övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat | -5 657 | -209 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not K10) | 1 457 | 64 | |
| Summa övrigt totalresultat | 5 422 | 1 237 | |
| varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande verksamhet | -739 | 32 | |
| varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande, avvecklad verksamhet | 484 | 137 |
Övrigt totalresultat ökade till 5 422 MSEK (1 237). 2020 var främst påverkat av omklassificerade ackumulerade valutakursförluster från avyttringen av Turkcell (se not K15), delvis motverkat av negativa valutakurseffekter i kvarvarande
verksamhet relaterade till EUR och NOK, samt negativa omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner. Se not K22 för omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner.
Säkringsreserven omfattar vinster och förluster på derivat som säkrar ränte- och valutaexponering och hade en nettoeffekt i eget kapital om 11 MSEK per den 31 december 2020 och -74 MSEK per den 31 december 2019. Framtida
vinster eller förluster påverkar årets resultat under 2021, 2022, 2023 och senare då de säkrade posterna förfaller. Se vidare avsnittet "Finansiella instrument" i not K3.
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Goodwill | Övriga immateriella anläggningstillgångar |
|||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 79 898 | 85 111 | 60 476 | 61 622 | |
| Ackumulerade avskrivningar | – | – | -35 646 | -33 627 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | -16 585 | -9 415 | -1 622 | -1 753 | |
| Redovisat värde | 63 313 | 75 696 | 23 208 | 26 242 | |
| varav pågående arbeten | – | – | 2 012 | 1 764 | |
| Ingående redovisat värde | 75 696 | 71 514 | 26 242 | 20 343 | |
| Ändrade redovisningsprinciper¹ | – | – | – | -284 | |
| Justerat ingående redovisat värde | 75 696 | 71 514 | 26 242 | 20 059 | |
| Investeringar | – | – | 2 911 | 3 124 | |
| varav aktiverade räntor | – | – | 28 | 37 | |
| Förvärvad verksamhet | – | 2 655 | – | 6 649 | |
| Justerad förvärvsredovisning Bonnier Broadcasting | -184 | – | -55 | – | |
| Omklassificeringar | – | – | 7 | 487 | |
| Årets avskrivningar | – | – | -4 932 | -4 283 | |
| Årets nedskrivningar | -7 835 | – | -30 | -130 | |
| Kursdifferenser | -4 363 | 1 526 | -850 | 338 | |
| Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning | – | – | -86 | – | |
| Utgående redovisat värde | 63 313 | 75 696 | 23 208 | 26 242 |
1) Omklassificering i samband med implementationen av IFRS 16.
Förvärvad verksamhet under 2019 avsåg främst förvärven av Bonnier Broadcasting och Fello i Sverige. Övriga immateriella anläggningstillgångar från förvärvad verksamhet var främst hänförliga till kundrelationer och varumärken från förvärvet av Bonnier Broadcasting samt kundrelationer från förvärvet av Fello. Under 2020 har förvärvsredovisningen för Bonnier Broadcasting justerats, se not K34 för ytterligare information.
Det redovisade värdet för immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder uppgick till 2 124 MSEK (2 160) och avsåg varumärken som förvärvats som en del av förvärvet av Bonnier Broadcasting. Dessa varumärken är övergripande varumärken under vilka de olika tv- och medieverksamheterna bedrivs. Varumärkena anses vara varaktiga i den meningen att varumärkena förväntas finnas kvar så länge det finns ett kommersiellt intresse från annonsörer, tittare och Telia Company. Dessutom har varumärkena en lång historik, är välkända och etablerade i Sverige och Finland. Därför har de återstående nyttjandeperioderna för
dessa varumärken bedömts vara obestämbara.
Frånsett goodwill, och varumärken från förvärvet i Bonnier Broadcasting, finns det för närvarande inga immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2020. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2. I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader.
Nedskrivningar under 2020 avser goodwill i Finland om 7 800 MSEK, se avsnitt Prövning av nedskrivningsbehov nedan. Utöver detta är 35 MSEK hänförligt till avyttringen av de finska fastighetsbolagen, se vidare not K13.
Redovisat värde för goodwill fördelade sig per rapporterbart segment och kassagenererande enhet med väsentliga goodwillbelopp på följande sätt.
VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Sverige | 2 031 | 1 209 |
| Finland | 25 803 | 34 929 |
| Norge | 25 097 | 27 731 |
| Danmark | 2 223 | 2 307 |
| Litauen | 2 824 | 2 943 |
| Estland | 2 568 | 2 675 |
| Tv och media | 1 503 | – |
| Övrig verksamhet | 1 264 | 1 307 |
| varav Lettland | 1 026 | 1 068 |
| varav Övrigt | 238 | 240 |
| Ofördelat (Bonnier Broadcasting) | – | 2 595 |
| Summa goodwill | 63 313 | 75 696 |
Goodwill från förvärvet av Bonnier Broadcasting har allokerats till kassagenererande enheter och rapporterbara segment, se not K5 och K34 för ytterligare information.
Redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig per tillgångsslag som följer.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Varumärken | 2 245 | 2 292 |
| Telekomlicenser och frekvenstillstånd | 5 210 | 6 097 |
| Kund- och leverantörsavtal, samtrafik- och roamingavtal | 7 911 | 10 170 |
| Aktiverade utvecklingsutgifter¹ | 5 701 | 5 824 |
| Patent m m | 0 | – |
| Övrigt | 150 | 95 |
| Pågående arbete, förskott¹ | 1 991 | 1 765 |
| Summa övriga immateriella anläggningstillgångar | 23 208 | 26 242 |
1) Aktiverade utvecklingsutgifter samt Pågående arbete, förskott avser i huvudsak it-stödsystem för funktionerna försäljning och marknadsföring samt administration.
Goodwill har, i avsikt att kunna pröva nedskrivningsbehov, allokerats till kassagenererande enheter enligt Telia Companys affärsmässiga organisation. Varje land, Tv och media samt Telia Carrier utgör en separat kassagenererande enhet. Redovisade värden för samtliga kassagenererande enheter prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov, eller mer frekvent om det finns indikationer att goodwill har minskat i värde. Baserat på den årliga nedskrivningsprövningen för den kassagenererade enheten Finland har en nedskrivning på goodwill om 7 800 MSEK redovisats under 2020. Känslighetsanalysen för både 2018 och 2019 visade att återvinningsvärdet för Finland var mycket nära det redovisade värdet. Covid-19, ett något svagare underliggande resultat samt ökade nätverksinvesteringar jämfört med den ursprungliga verksamhetsplanen har resulterat i nedskrivningsbehovet av goodwill i Finland. Återvinningsvärdet för den kassagenererade enheten Finland per 31 december 2020 var efter nedskrivningen 41 570 MSEK.
I samband med prövning av nedskrivningsbehov definieras redovisade värden som operativt segmentkapital och allokerade gemensamma tillgångar från koncernfunktionen Common Products and Services med avdrag för uppskjuten skatt på verkligt värdejusteringar och kapitalmässigt justerat för innehav utan bestämmande inflytande i goodwill. I operativt segmentkapital ingår nyttjanderättstillgångar men inte leasingskulder. Se not K5 samt "Definitioner" för definition av operativt segmentkapital.
Återvinningsvärdena (dvs det högre av nyttjandevärde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader) fastställs normalt baserat på nyttjandevärde, framtaget med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar. För Telia Carrier som är klassificerat som tillgångar som innehas för försäljning har återvinningsvärdet fastställts baserat på verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Det verkliga värdet är fastställt baserat på priset i det undertecknade avtalet för Telia Carrier, se not C35.
Beräkningarna av återvinningsvärden baseras alla på bedömningar från företagsledningen, vilka ledningen anser vara rimliga givet den bästa information som finns tillgänglig.
De mest väsentliga antagandena i beräkningarna av nyttjandevärden var försäljningstillväxt, utveckling av EBITDAmarginal, vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC), CAPEX i relation till nettoomsättning och slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde. Leasingkostnader ingår inte i EBITDA och CAPEX för nyttjanderättstillgångar har beaktats i modellen för nedskrivningsprövning. Beräkningarna av nyttjandevärdet baserades på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt deras bedömning avspeglar historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan extern tillgänglig information.
För Danmark, Norge och Finland avviker försäljningstillväxt och EBITDA-marginalens utveckling i prognosperioden från historisk utveckling. Detta på grund av att Telia Company för prognosperioden har tydliga och fastställda planer avseende försäljningsinitiativ och kostnadsreduceringar netto, som understöds av investeringar i digital transformation.
Ledningen anser att nyttjandevärdet baserat på interna affärsplaner ger en mer korrekt bild av värdet för Telia Company, samt en mer långsiktig värdering jämfört med aktuella marknadsvärden som i vissa fall kan vara lägre än de återvinningsvärden som härleds från Telia Companys interna långsiktiga affärsplaner.
Förväntade kassaflöden har diskonterats med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) för den relevanta kassagenererande enheten. WACC härleds från den riskfria räntan i lokal valuta, landets riskpremie, affärsrisken som representeras av uppskattad beta, den lokala aktiemarknadsriskpremien och en uppskattad rimlig lånekostnad över den riskfria räntan. Diskonteringsräntan före skatt kan
normalt inte observeras direkt eller mätas. Den beräknas genom iteration – genom att först göra en DCF-beräkning baserad på kassaflöden efter skatt med en diskonteringsränta efter skatt och sedan bestämma vad diskonteringsräntan före skatt skulle behöva vara för att ge ett nyttjandevärde baserat på diskonterade kassaflöden före skatt som är lika stort som beräknat nyttjandevärdet baserat på DCF-beräkningen efter skatt.
Prognosperioderna, diskonteringsräntor (WACC), och slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som användes för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden varierade för de kassagenererande enheterna på det sätt som presenteras nedan. Ledningen anser att de slutvärden för tillväxt som använts inte i något fall överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för de marknader där Telia Company verkar.
| År/Procent | Sverige | Finland | Norge | Danmark | Litauen | Lettland | Estland Tv och media | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 |
| WACC efter skatt (%) | 4,3 | 4,5 | 4,9 | 4,3 | 5,7 | 5,3 | 5,3 | 7,1 |
| WACC före skatt (%) | 5,6 | 5,8 | 6,3 | 5,7 | 6,8 | 7,5 | 6,4 | 8,5 |
| Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%) |
1,8 | 1,9 | 2,0 | 1,6 | 2,1 | 2,2 | 1,9 | 1,8 |
| År/Procent | 2019 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Finland | Norge | Danmark | Litauen | Lettland | Estland Telia Carrier | ||
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 |
| WACC efter skatt (%) | 4,1 | 4,4 | 5,2 | 3,6 | 5,4 | 5,0 | 5,0 | 5,1 |
| WACC före skatt (%) | 5,3 | 5,5 | 6,7 | 4,9 | 6,3 | 6,9 | 6,0 | 6,9 |
| Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%) |
2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,5 | 2,3 | 2,1 | 2,0 |
Återvinningsvärdena för varumärken med obestämbara nyttjandeperioder i Tv och media har fastställts baserat på verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Varumärkena prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov, eller mer frekvent om det finns indikationer att varumärkena har minskat i värde. Verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader har uppskattats baserat på relief of royalty metoden enligt en avkastningsvärdeansats. Enligt denna metod är verkligt värde på varumärkena beräknad till nuvärdet av royaltybesparingar efter skatt i och med ägandet av varumärkena.
De mest väsentliga antagandena vid beräkningen av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader för varumärkena var försäljningstillväxt, vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC), slutvärde för försäljningstillväxt och royaltyersättning. Försäljningstillväxten över en prognosticerad kassaflödesperiod om tio år är baserad på historiskt utfall och ledningens bedömning av marknadsutvecklingen. På grund av de negativa effekterna hänförliga till covid-19, är en relativt hög tillväxt prognosticerad under de inledande åren av perioden. Den totala försäljningstillväxten förväntas stabiliseras på en långsiktig tillväxtnivå i linje med det långsiktiga inflationsmålet för utvecklade länder. Förväntade kassaflöden från försäljning har diskonterats med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC). WACC var beräknad på samma sätt som beskrivet för goodwill ovan,
men med tillägg för specifika riskfaktorer hänförliga till immateriella anläggningstillgångar jämfört med Tv och medias affärsverksamhet som helhet. Royaltyersättning bestämdes baserat på licensavtal för andra starka varumärken inom medieindustrin och varumärkeskännedom för Tv och medias varumärken. Varumärkesvärderingen är kategoriserad i nivå 3 i verkligt värde hierarkin. (Se not K3 för beskrivning av verkligt värde hierarkierna).
De mest väsentliga antagandena vid beräkningen av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader för varumärkena är presenterade i tabellen nedan.
| År/Procent | 2020 |
|---|---|
| Prognosticerade kassaflödesperioder (år) | 10 |
| Försäljningstillväxt (%) | 1,1-13,4 |
| WACC efter skatt (%) | 9,2 |
| Slutvärde för försäljningstillväxt (%) | 2 |
| Royaltyersättning (vägt genomsnitt) (%) | 2,5-2,7 |
De beräknade återvinningsvärdena för Finland, Norge, Danmark och Tv och media var nära de redovisade värdena per den 31 december 2020. Per den 31 december 2019 var de beräknade återvinningsvärdena nära de redovisade värdena för Finland, Norge och Danmark.
Vid prövningen av nedskrivningsbehov har, utöver de diskonteringsräntor efter skatt (WACC) och de slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som anges ovan, försäljningstillväxt, EBITDA-marginaler och CAPEX i relation till nettoomsättning under de kommande 5 åren varierat på följande sätt för de kassagenererande enheter som är känsliga för rimliga förändringar i antaganden.
| 5-årsperioden/Procent | Finland | Norge | Danmark | Tv och media |
|---|---|---|---|---|
| Försäljningstillväxt, lägsta under perioden (%) | 1,3 | 1,4 | 1,4 | 2,4 |
| Försäljningstillväxt, högsta under perioden (%) | 2,5 | 3,7 | 2,3 | 13,4 |
| EBITDA-marginal, lägsta under perioden (%) | 32,1 | 46,3 | 20,5 | 6,3 |
| EBITDA-marginal, högsta under perioden (%) | 35,3 | 49,5 | 26,5 | 14,2 |
| CAPEX i % av nettoomsättning, lägsta under perioden (%) | 16,0 | 20,6 | 8,9 | 1,7 |
| CAPEX i % av nettoomsättning, högsta under perioden (%) | 17,7 | 28,6 | 22,3 | 3,6 |
| 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|
| 5-årsperioden/Procent | Finland | Norge | Danmark | |
| Försäljningstillväxt, lägsta under perioden (%) | 1,2 | 1,2 | 0,1 | |
| Försäljningstillväxt, högsta under perioden (%) | 2,4 | 3,1 | 0,8 | |
| EBITDA-marginal, lägsta under perioden (%) | 30,3 | 46,8 | 19,6 | |
| EBITDA-marginal, högsta under perioden (%) | 34,2 | 51,4 | 22,8 | |
| CAPEX i % av nettoomsättning, lägsta under perioden (%) | 13,6 | 21,2 | 8,4 | |
| CAPEX i % av nettoomsättning, högsta under perioden (%) | 16,5 | 29,1 | 28,7 |
I den övre delen av nedanstående tabell framgår med hur många procentenheter varje enskilt väsentligt antagande måste förändras, allt annat lika, för att återvinningsvärdet ska motsvara redovisat värde för respektive kassagenererande enhet. Den nedre delen av tabellen visar först effekten i GSEK på de kassagenererande enheternas
återvinningsvärden om diskonteringsräntan (WACC) skulle stiga med enprocentenhet. Slutligen framgår den absoluta förändringen av återvinningsvärdet i GSEK som skulle medföra att detta motsvarar redovisat värde i respektive kassagenererande enhet.
| 2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Procentenheter, GSEK | Finland | Norge | Danmark | Tv och media |
| Försäljningstillväxt varje år under 5-årsperioden (%) | 0,0 | -1,4 | -1,2 | -0,1 |
| EBITDA-marginal varje år under 5-årsperioden och därefter (%) | 0,0 | -2,7 | -1,2 | -0,1 |
| CAPEX i % av nettoomsättning varje år i 5-årsperioden och därefter (%) | 0,0 | 2,5 | 1,1 | 0,0 |
| Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 0,0 | -1,6 | -0,8 | -0,4 |
| WACC efter skatt (%) | 0,0 | 0,7 | 1,1 | 0,0 |
| Effekt av en ökning av WACC med en procentenhet (GSEK) | -6,6 | -8,5 | -1,2 | -1,4 |
| Förändring av återvinningsvärde för att motsvara redovisat värde (GSEK) | 0,0 | -6,4 | -1,3 | 0,0 |
| 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Procentenheter, GSEK | Finland | Norge | Danmark | |
| Försäljningstillväxt varje år under 5-årsperioden (%) | -0,5 | -0,8 | -0,9 | |
| EBITDA-marginal varje år under 5-årsperioden och därefter (%) | -0,3 | -0,9 | -0,7 | |
| CAPEX i % av nettoomsättning varje år i 5-årsperioden och därefter (%) | 0,3 | 0,8 | 0,6 | |
| Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 0,0 | -0,2 | -0,3 | |
| WACC efter skatt (%) | 0,1 | 0,2 | 0,6 | |
| Effekt av en ökning av WACC med en procentenhet (GSEK) | -9,2 | -8,1 | -1,3 | |
| Förändring av återvinningsvärde för att att motsvara redovisat värde (GSEK) | -0,8 | -1,9 | -0,7 |
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 december 2020 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Fastigheter | Varav uthyrda fastigheter |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Varav uthyrda maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier verktyg och installationer |
Varav uthyrda inventarier, verktyg och installationer |
Summa | Varav summa uthyrda1 |
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 6 438 | 7 | 201 275 | 6 662 | 10 168 | 2 051 | 217 881 | 8 720 |
| Ackumulerade avskrivningar | -4 156 | -5 | -132 487 | -4 566 | -6 720 | -1 147 | -143 363 | -5 718 |
| Ackumulerade nedskrivningar | -221 | – | -3 219 | -31 | -203 | – | -3 642 | -31 |
| Förskott | – | – | 17 | – | – | – | 17 | – |
| Redovisat värde | 2 062 | 1 | 65 587 | 2 066 | 3 245 | 904 | 70 893 | 2 971 |
| varav pågående nyanläggningar | – | – | 7 410 | – | – | – | 7 410 | – |
| Ingående redovisat värde | 3 196 | 2 | 71 765 | 2 427 | 3 202 | 928 | 78 163 | 3 357 |
| Investeringar | 52 | – | 9 392 | 623 | 1 428 | 585 | 10 871 | 1 208 |
| varav aktiverade räntor | – | – | 81 | – | – | – | 81 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | – | -529 | 0 | -17 | -12 | -546 | -12 |
| Nedmontering/återställning/ utrangering |
0 | – | 33 | 0 | -4 | 0 | 29 | 0 |
| Förvärvad verksamhet | 0 | – | 0 | – | 0 | – | 0 | – |
| Avyttrad verksamhet | -552 | – | – | – | -1 | – | -553 | – |
| Erhållna bidrag | – | – | 11 | – | – | – | 11 | – |
| Omklassificeringar | -85 | 0 | -470 | -2 | 364 | 24 | -190 | 22 |
| Årets avskrivningar | -265 | 0 | -9 907 | -834 | -1 482 | -582 | -11 653 | -1 417 |
| Årets nedskrivningar | -80 | – | -56 | -2 | -50 | – | -186 | -2 |
| Förskott | – | – | 17 | – | – | – | 17 | – |
| Kursdifferenser | -90 | 0 | -2 729 | -146 | -102 | -38 | -2 922 | -184 |
| Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning |
-114 | – | -1 941 | – | -93 | – | -2 148 | – |
| Utgående redovisat värde | 2 062 | 1 | 65 587 | 2 066 | 3 245 | 904 | 70 893 | 2 971 |
1) Upplysningar om uthyrda tillgångar inkluderar inte tillgångar som i huvudsak används inom Telia Companys egen verksamhet, och där endast en del av tillgången hyrs ut via operationell leasing (främst nätverkstillgångar).
| 31 december 2019 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Fastigheter | Varav uthyrda fastigheter |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Varav uthyrda maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier verktyg och installationer |
Varav uthyrda inventarier, verktyg och installationer |
Summa | Varav summa uthyrda2 |
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 8 940 | 8 | 223 346 | 6 592 | 10 434 | 1 991 | 242 719 | 8 569 |
| Ackumulerade avskrivningar | -5 197 | -6 | -140 242 | -4 142 | -7 025 | -1 063 | -152 464 | -5 188 |
| Ackumulerade nedskrivningar | -547 | – | -11 339 | -23 | -207 | – | -12 093 | -20 |
| Förskott | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Redovisat värde | 3 196 | 2 | 71 765 | 2 427 | 3 202 | 928 | 78 163 | 3 357 |
| varav pågående nyanläggningar | – | – | 6 800 | – | – | – | 6 800 | – |
| Ingående redovisat värde | 3 993 | 2 | 71 532 | 961 | 2 695 | 835 | 78 220 | 1 798 |
| Omklassificering till nyttjanderätts tillgångar1 |
-820 | – | -453 | – | – | – | -1 273 | – |
| Justerat ingående redovisat värde | 3 173 | 2 | 71 079 | 961 | 2 695 | 835 | 76 947 | 1 798 |
| Investeringar | 132 | – | 10 069 | 1 226 | 1 030 | 604 | 11 231 | 1 831 |
| varav aktiverade räntor | – | – | 91 | – | – | – | 91 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | -37 | – | -18 | – | -8 | -5 | -63 | -5 |
| Nedmontering/återställning | -1 | – | 916 | 0 | -1 | 0 | 915 | 0 |
| Förvärvad verksamhet | 1 | – | 16 | 0 | 36 | – | 52 | 0 |
| Avyttrad verksamhet | – | – | – | – | 0 | – | 0 | – |
| Erhållna bidrag | – | – | -1 | – | – | – | -1 | – |
| Omklassificeringar | 154 | – | -1 450 | 928 | 820 | 0 | -474 | 928 |
| Årets avskrivningar | -278 | 0 | -9 812 | -673 | -1 400 | -528 | -11 490 | -1 201 |
| Årets nedskrivningar | -1 | – | -21 | -9 | 0 | – | -22 | -9 |
| Förskott | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Kursdifferenser | 53 | – | 988 | -6 | 29 | 22 | 1 070 | 16 |
| Utgående redovisat värde | 3 196 | 2 | 71 765 | 2 427 | 3 202 | 928 | 78 163 | 3 361 |
1) Omklassificering i samband med implementationen av IFRS 16.
2) Upplysningar om uthyrda tillgångar inkluderar inte tillgångar som i huvudsak används inom Telia Companys egen verksamhet, och där endast en del av tillgången hyrs ut via operationell leasing (främst nätverkstillgångar).
Under 2020 avyttrade Telia Company de finska fastighetsbolagen Kiinteistö Oy Sturenportti och Helsingin Teollisuukatu 13 Oy till YIT Rakennus Oy (YIT) för ett kassaoch skuldfritt värde om 0,6 GSEK. Transaktionen innebär också att Telia Company kommer att hyra nya fastigheter från YIT. Fastighetsbolagen blev i samband med undertecknandet av avtalet klassificerade som tillgångar som innehas för försäljning och omvärderades till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader, vilket resulterade i en nedskrivning om 110 MSEK, varav 35 MSEK avsåg goodwill se not K12. Dessutom har nedskrivningar på 56 MSEK och 50 MSEK redovisats inom maskiner och andra tekniska anläggningar respektive inventarier, verktyg och installationer, till följd av en översyn av värdering av tillgångar främst i den norska verksamheten.
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2020. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2. I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader, se noterna K7 och K8.
Information om avtalsbundna förpliktelser avseende framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar återfinns i not K30.
Telia Companys fastighetsbestånd omfattar omkring 4 000 fastigheter, huvudsakligen i Sverige och Finland. Flertalet är rena teknikfastigheter, använda för telenätsinstallationer, datorinstallationer, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt serviceverksamhet.
Summa redovisat värde för fastigheter fördelade sig på avskrivningsbara/icke avskrivningsbara tillgångar på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Avskrivningsbara fastighetstillgångar (byggnader mm) | 1 695 | 2 710 |
| Icke avskrivningsbara fastighetstillgångar (mark) | 367 | 485 |
| Summa fastigheter | 2 062 | 3 196 |
Redovisat värde för film- och programrättigheter fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | Film- och programrättigheter | ||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 8 540 | 7 510 | |
| Ackumulerade avskrivningar | -6 282 | -5 610 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | -250 | – | |
| Förskott | 2 010 | 1 153 | |
| Redovisat värde | 4 019 | 3 053 | |
| varav långfristig del | 1 312 | 1 063 | |
| varav kortfristig del | 2 706 | 1 990 | |
| Ingående redovisat värde | 3 053 | 110 | |
| Inköp | 5 009 | 465 | |
| Förvärvad verksamhet | – | 3 006 | |
| Årets avskrivningar (inkulderade inom EBTIDA) | -3 801 | -541 | |
| Årets nedskrivningar (inkulderade inom EBTIDA) | -256 | – | |
| Kursdifferenser | 13 | 13 | |
| Utgående redovisat värde | 4 019 | 3 053 |
Avskrivningar av film- och programrättigheter ingår i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor och är klassificerad som Kostnader för film- och programrättigheter (inom EBITDA) i fördelningen av rörelsekostnader per kostnadsslag i not K7.
Till följd av inställda och uppskjutna sportevenemang och säsonger på grund av covid-19 har tillgångar avseende film- och programrättigheter skrivits ner med 256 MSEK under 2020, varav 198 MSEK i segmentet Tv och media och 58 MSEK i Finland (Liiga). Dock innebar nedskrivningen av sporträttigheterna ingen väsentlig nettopåverkan på årets resultat (eller EBITDA) på grund av de motverkande effekterna från förväntad kompensation samt lägre kostnader från sporträttigheter där evenemang och säsonger har sjutits upp. Ledningens bedömning är att den förväntade kompensationen kommer täcka minskningen av sporträttigheternas värde.
Kontraktsförpliktelser avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av film- och programrättigheter, som inte redovisats i balansrapporten, har följande förväntade förfallostruktur.
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Åtaganden för film- och programrättigheter |
|||
| Inom 1-3 år | 8 351 | 6 116 | ||
| Inom 4-10 år | 7 377 | 1 643 | ||
| Summa | 15 728 | 7 760 |
För övriga oredovisade kontraktsförpliktelser, se not K30.
Redovisat värde fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Andelar i intressebolag | 916 | 10 133 |
| Andelar i joint ventures | 34 | 33 |
| Summa redovisat värde | 950 | 10 165 |
Poster redovisade i årets resultat samt i totalresultatet fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2020 | 2019 | ||
| Resultat från intressebolag | 804 | 1 143 | ||
| Nedskrivning | -3 488 | -8 | ||
| Återföring av nedskrivning | 560 | – | ||
| Netto kapitalvinster/förluster vid avyttringar av andelar i intressebolag | -17 962 | 3 | ||
| Resultat från joint ventures | 5 | 0 | ||
| Redovisat i årets resultat | -20 080 | 1 138 | ||
| Övrigt totalresultat från intressebolag | -123 | 386 | ||
| Redovisat i totalresultatet | -20 203 | 1 524 |
Telia Company's väsentliga intressebolag, Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. där såväl ägar- och röstandel som konsoliderad andel uppgick till 24 procent (24 procent) avyttrades under 2020. Turkcell har sin verksamhet som mobiloperatör i Turkiet, Ukraina och Belarus. Turkcell, som i Telia Companys finansiella rapporter redovisades enligt kapitalandelsmetoden fram till avyttringen, är ett börsnoterat bolag och intogs därför med ett kvartals fördröjning med justering för effekter av väsentliga transaktioner eller händelser som inträffat mellan Telia Companys bokslutsdatum och datum för respektive bolags finansiella rapporter.
Den 17 juni 2020 tecknade Telia Company ett avtal om att sälja sitt innehav om 47,1 procent i Turkcell Holding A.S., som äger 51,0 procent av det noterade bolaget Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., till det statligt ägda Turkey Wealth Fund för ett pris om 530 MUSD. Innehavet var från juni 2020 klassificerat som innehav för försäljning och omvärderades till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, vilket var uppskattat till 530 MUSD (4 771 MSEK)
baserat på försäljningspriset i det undertecknade avtalet. Omvärderingen resulterade i en nedskrivning om 3 488 MSEK i det andra kvartalet 2020. På grund av förändringar i valutakurser återfördes 560 MSEK av nedskrivningen under det tredje kvartalet 2020. Transaktionen slutfördes den 22 oktober 2020 och ledde till en realisationsförlust om 17 955 MSEK, varav ackumulerade valutakursförluster som omklassificerats från eget kapital till nettoresultat om 18 019 MSEK. Omklassificering av ackumulerade valutakursförluster hade ingen påverkan på totalt eget kapital. Realisationsförlusten är redovisad på raden Resultat från intressebolag och joint ventures i koncernens totalresultatrapporter. Transaktionen hade en positiv kassaflödeseffekt under 2020 om 4 641 MSEK. Transaktionen innebar ett komplett och globalt avslut på samtliga ägardispyter och tvister hänförliga till Turkcell och Turkcell Holding.
Börsvärdet för Telia Companys innehav per den 31 December 2019 uppgick till 11 399 MSEK.
Följande tabell sammanfattar Turkcells finansiella information, så som den redovisas i bolagets egna finansiella rapporter justerat för verkligt värde-justeringar vid förvärv och skillnader i redovisningsprinciper. Tabellen visar också en avstämning mellan den finansiella informationen och
koncernens bokförda värde på bolagen. Information om övriga, icke väsentliga, intressebolag och joint ventures presenteras inte separat. Telia Company har fyra samarbetsarrangemang som klassificeras som samägda bolag. Ytterligare information om dessa återfinns i not K4.
| Balansrapporter, MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Turkcell | ||
| Anläggningstillgångar | – | 39 782 |
| Omsättningstillgångar | – | 31 535 |
| Långfristiga avsättningar och skulder | − | 23 487 |
| Kortfristiga avsättningar och skulder | – | 20 605 |
| Nettotillgångar (100 procent) | – | 27 224 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | 85 |
| Nettotillgångar efter avdrag för innehav utan bestämmande inflytande | – | 27 309 |
| Justering för skillnader i redovisningsprinciper | – | -58 |
| Justering för förvärv av egna aktier | – | -26 |
| Nettotillgångar efter justering | – | 27 225 |
| Koncernens andel | – | 6 586 |
| Verkligt värde-justeringar | – | 2 607 |
| Redovisat värde för andelar i Turkcell | – | 9 192 |
| Redovisat värde för övriga intressebolag som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp (koncernens andel) |
916 | 940 |
| Redovisat värde för joint ventures (koncernens andel) | 34 | 33 |
| Summa redovisat värde för andelar i intressebolag och joint ventures | 950 | 10 165 |
| Totalresultatrapporter, MSEK | Jan-dec 2020 | Jan-dec 2019 |
|---|---|---|
| Turkcell | ||
| Nettoomsättning | 20 045 | 39 901 |
| Årets resultat | 2 630 | 5 357 |
| Övrigt totalresultat | -508 | 1 595 |
| Totalresultat (100 procent) | 2 122 | 6 952 |
| Totalresultat (koncernens andel) | 513 | 1 682 |
| Turkcells vinst vid försäljning av Fintur, omklassificerad till förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | − | -310 |
| Nedskrivning | -3 488 | − |
| Återföring av nedskrivning | 560 | − |
| Kapitalförlust vid avyttring av Turkcell | -17 955 | − |
| Totalresultat efter justeringar (koncernens andel) | -20 370 | 1 372 |
| Övriga intressebolag som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp | ||
| Nettoomsättning (100 procent) | 2 712 | 2 699 |
| Årets resultat (koncernens andel) | 168 | 149 |
| Totalresultat från intressebolag (koncernens andel) | 168 | 149 |
| Kapitalvinster/förluster från avyttringar i övriga intressebolag | -6 | 3 |
| Joint ventures som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp | ||
| Årets resultat (koncernens andel) | 5 | 0 |
| Totalresultat från joint ventures (koncernens andel) | 5 | 0 |
| Koncernens andel av totalresultat från intressebolag och joint ventures | -20 203 | 1 524 |
| Utdelningar erhållna från Turkcell | − | 198 |
| Utdelningar erhållna från övriga intressebolag | 218 | 168 |
| Summa utdelningar erhållna från intressebolag och joint ventures | 218 | 365 |
Utgående redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Goodwill och verkligt värde-justeringar | 24 | 1 286 |
| Andel i eget kapital | 926 | 8 880 |
| Redovisat värde | 950 | 10 165 |
| Ingående redovisat värde | 10 165 | 9 555 |
| Andel i årets resultat | 809 | 1 138 |
| Andel i övrigt totalresultat för året, pensioner | -12 | 4 |
| Andel i övrigt totalresultat för året, kassaflödessäkring | -19 | 82 |
| Andel i övrigt totalresultat för året, kostnad för säkring | -81 | 45 |
| Andel i övrigt totalresultat för året, valutakursdifferenser | -11 | 255 |
| Nedskrivning | -3 488 | -8 |
| Återföring av nedskrivning | 560 | − |
| Erhållna utdelningar | -218 | -368 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet | 21 | 5 |
| Försäljningar och avyttrad verksamhet | -5 526 | 3 |
| Egetkapitaltransaktioner | − | -20 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande i Fintur¹ | − | 164 |
| Omklassificeringar | 39 | 20 |
| Förändringar i redovisningsprinciper | -12 | − |
| Kursdifferenser | -1 277 | -709 |
| Utgående redovisat värde | 950 | 10 165 |
1) För mer information, se not K35.
Fördelning av redovisat värde per rapporterbart segment återfinns i not K5 och per bolag nedan.
| Kapitalandel i koncernen |
Redovisat värde i moderbolaget |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ägarandel | Antal | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Bolag, organisationsnummer, säte | (%) | aktier | MSEK | |||
| Moderbolagets innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB, 556595-2925, Stockholm |
20 | 400 | 3 | 3 | 1 | 1 |
| Solidtango AB, 556671-5586, Stockholm | 25 | 3 333 | 16 | 16 | 20 | 20 |
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| Kivra Oy, 2918721-9, Helsingfors | 27 | 300 000 | 2 | 7 | 12 | 12 |
| Valokuitu Kotiin Holding 1 Oy, 3101702-4, Helsingfors | 40 | 1 617 335 | 11 | − | 21 | − |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa moderbolaget | 54 | 33 | ||||
| Dotterbolagens innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Mediamätning i Skandinavien MMS AB, 556353-3032, Stockholm | 24 | 5 100 | 6 | 6 | ||
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | ||||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| SK ID Solutions, 10747013, Tallinn | 50 | 32 | 31 | 28 | ||
| SIA Tet, 000305278, Riga | 49 | 71 581 000 | 843 | 876 | ||
| 4T af 1. oktober 2012 ApS, 32348882, Köpenhamn | 25 | – | 6 | 6 | ||
| Suomen Numerot NUMPAC Oy, 1829232-0, Helsingfors | 25 | 3 000 | 2 | 2 | ||
| Strex AS, 985867569, Oslo | 49 | 49 001 | 28 | 26 | ||
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag¹ | 1 | 9 194 | ||||
| Summa koncernen | 950 | 10 165 |
1) För 2019 avsåg 9 192 MSEK Turkcell Holding A.S. som avyttrades 2020.
För ytterligare information avseende intressebolag, se not K29 och not K30.
Verkligt värde för övriga anläggningstillgångar överensstämmer med redovisat värde. Redovisat värde för övriga anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| Redovisat värde | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat1, | 473 | 319 | ||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 18 | 13 | ||
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | 5 296 | 5 450 | ||
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde | 3 989 | 3 335 | ||
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 1 475 | 1 205 | ||
| varav värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 930 | 66 | ||
| varav betecknade som kassaflödessäkring | 1 583 | 2 064 | ||
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26) | 9 776 | 9 117 | ||
| Lånefordringar och fordringar till upplupet anskaffningsvärde | 1 854 | 1 834 | ||
| Finansiella leasingfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 379 | 483 | ||
| Delsumma (se Kategorier – not K26 och Kreditrisk – not K27) | 12 009 | 11 435 | ||
| Utgifter för att erhålla ett avtal | 1 376 | 1 446 | ||
| Avtalstillgångar | 117 | 96 | ||
| Förutbetalda kostnader | 68 | 62 | ||
| Summa övriga anläggningstillgångar | 13 571 | 13 037 | ||
| varav räntebärande | 11 233 | 10 869 | ||
| varav icke räntebärande | 2 338 | 2 168 |
1) För ytterligare information om Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, se not K26.
För lånefordringar och fordringar uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut (verkligt värde-hierarki nivå 2). För lånefordringar och fordringar per den 31 december 2020 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lånefordringar och fordringar | 1 531 | 244 | 39 | 22 | 17 | 1 854 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K26 och avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27. För information om leasing, se not K28.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Produkter till försäljning | 1 872 | 1 910 |
| Övrigt lager och nedlagda kostnader för entreprenader | 46 | 55 |
| Summa | 1 918 | 1 966 |
I övrigt lager ingår inköpt material som huvudsakligen är avsedda att användas för uppförande av Telia Companys egna anläggningar samt för reparation och underhåll. Inga väsentliga belopp är redovisade till nettoförsäljningsvärde.
Summa redovisat värde för kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 21 | 105 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26) | 21 | 105 |
| Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 8 117 | 10 405 |
| Lånefordringar och andra fordringar till upplupet anskaffningsvärde | 2 494 | 3 370 |
| Delsumma (se Kategorier – not K26 och Kreditrisk – not K27) | 10 632 | 13 880 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 500 | 953 |
| Kortfristiga avtalstillgångar | 370 | 389 |
| Förutbetalda kostnader | 1 220 | 1 426 |
| Summa kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar1 | 13 722 | 16 648 |
1) Telia Carrier är klassificerat som innehav för försäljning per 31 december 2020 och är därför inte inkluderad i 2020 års siffror.
För kundfordringar respektive lånefordringar och andra fordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, motsvarar de redovisade värdena verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Lånefordringar och andra fordringar omfattar huvudsakligen upplupna samtals-,
samtrafik- och roamingavgifter. Telia Company erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och produkter på ett antal starkt konkurrensutsatta marknader, vilket medför att koncernens beroende av enskilda kunder och marknader är begränsat.
För kundfordringar respektive lånefordringar och andra fordringar var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Geografiskt område | ||
| Norden | 8 714 | 10 363 |
| Baltikum | 1 652 | 1 867 |
| Övriga länder | 245 | 1 545 |
| Summa redovisat värde | 10 611 | 13 775 |
| Kundsegment | ||
| Konsumenter | 3 572 | 5 076 |
| Företagskunder | 6 337 | 7 450 |
| Andra operatörer | 586 | 1 113 |
| Återförsäljare | 116 | 136 |
| Summa redovisat värde | 10 611 | 13 775 |
Avtalstillgångar är främst hänförliga till de nordiska länderna och företagssegmentet.
Den geografiska koncentrationen till verksamheterna i Norden avspeglar en relativt sett högre andel fakturerade kundavtal. Kunderna faktureras till övervägande del i lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/ nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K26 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27.
Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för förväntade kreditförluster i kundfordringar samt åldersfördelningen hos kundfordringar till:
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Fakturerade kundfordringar | 9 112 | 11 450 |
| Reserv för förväntade kreditförluster i kundfordringar | -995 | -1 045 |
| Summa kundfordringar | 8 117 | 10 405 |
| Ej förfallna kundfordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster | 5 792 | 5 756 |
| Förfallna ej nedskrivna kundfordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster | 2 325 | 4 649 |
| varav mindre än 30 dagar | 1 525 | 3 065 |
| varav 30–180 dagar | 445 | 1 078 |
| varav mer än 180 dagar | 355 | 506 |
| Summa kundfordringar | 8 117 | 10 405 |
Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos lånefordringar och andra fordringar som följer. Reserven för kreditförluster för lån och fordringar anses obetydlig.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster | 2 442 | 2 756 |
| Förfallna ej nedskrivna fordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster | 52 | 614 |
| varav mindre än 30 dagar | 52 | 565 |
| varav 30–180 dagar | 0 | 49 |
| varav mer än 180 dagar | 0 | 0 |
| Summa lånefordringar och andra fordringar | 2 494 | 3 370 |
Det finns inga väsentliga förfallna avtalstillgångar eller väsentlig reservering för förväntade kreditförluster hänförliga till avtalstillgångar.
Se även avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 för information om hur risker i kundfordringar motverkas.
Totala kostnader för kreditförluster på kundfordringar uppgick till 669 MSEK under 2020 och 608 MSEK under 2019. Återvunna kundfordringar var 21 MSEK under 2020 respektive 115 MSEK under 2019. Se not K8 för mer information om återvunna kundfordringar.
Reserven för förväntade kreditförluster i kundfordringar förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 1 045 | 995 |
| Periodens avsättningar för förväntade kreditförluster i fordringar samt avskrivna fordringar | 20 | 262 |
| Förvärvad och avyttrad verksamhet | -2 | -133 |
| Återförda avsättningar | -10 | -95 |
| Kursdifferenser | -31 | 15 |
| Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning | -27 | – |
| Utgående redovisat värde | 995 | 1 045 |
Summa räntebärande fordringar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde | 167 | 382 |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 50 | 77 |
| varav betecknade som säkringar av kassaflöde | 20 | 305 |
| varav som värderas till verkligt värde via resultaträkningen | 97 | – |
| Kortfristiga placeringar med löptid över 3 månader | 2 832 | 8 426 |
| varav obligationer som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat | 2 832 | 8 426 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26) | 2 999 | 8 808 |
| Lånefordringar och fordringar till upplupet anskaffningsvärde | 2 060 | 3 043 |
| Finansiella leasingfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 426 | 448 |
| Summa (se Kategorier – not K26 och Kreditrisk – not K27) | 5 486 | 12 300 |
Räntebärande fordringar har minskat till 5 486 MSEK (12 300), främst på grund av nettoförsäljning av obligationer. Redovisade värden för poster värderade till upplupet anskaffningsvärde anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/ nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K26 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27. För information om leasing, se not K28.
Likvida medel fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader | 419 | 806 |
| varav obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26) | 385 | 800 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde | 34 | 6 |
| Kassa och bank | 7 714 | 5 310 |
| Summa (se Kategorier – not K26 och Kreditrisk – not K27) | 8 133 | 6 116 |
Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K26 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27. Information om spärrade bankmedel återfinns i not K30.
Enligt bolagsordningen för Telia Company AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 8 GSEK och till högst 32 GSEK. Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar. Registrerat aktiekapital har sedan den 31 december 2005 förändrats på följande sätt.
| Registrerat aktiekapital (SEK) |
Registrerat antal aktier |
Kvotvärde (SEK/aktie) |
|
|---|---|---|---|
| Registrerat aktiekapital 31 december 2005 | 14 960 742 621 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2005, 6 september 2006 | -591 279 539 | -184 774 856 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital 31 december 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2011, 19 juli 2011 | -513 191 783 | -160 372 432 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital 31 december 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018 | 13 856 271 299 | 4 330 084 781 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2018 och 2019, 3 maj 2019 | -385 742 099 | -120 544 406 | |
| Fondemission, 3 maj 2019 | 385 742 099 | ||
| Registrerat aktiekapital 31 december 2019 | 13 856 271 299 | 4 209 540 375 | 3,29 |
| Indragning av aktier som återköptes 2020, 15 april 2020 | -394 695 610 | -119 908 673 | |
| Fondemission, 15 april 2020 | 394 695 610 | ||
| Registrerat aktiekapital 31 december 2020 | 13 856 271 299 | 4 089 631 702 | 3,39 |
Vid tidpunkten för årsstämman som hölls den 2 april 2020 ägde Telia Company 119 908 673 egna aktier (120 544 406). Årsstämman godkände en reducering av aktiekapitalet om -395 MSEK (-386) genom indragning av samtliga egna aktier och en motsvarande ökning av aktiekapitalet om 395 MSEK (386) genom fondemission, vilka genomfördes den 15 april 2020 (3 maj 2019).
Det totala erlagda priset för de återköpta aktierna inom återköpsprogrammet under 2020 uppgick till 945 MSEK (4 930) och transaktionskostnader, netto efter skatt, uppgick till 1 MSEK (3).
Under maj 2020 överförde Telia Company via ett aktieswap-avtal med en extern part 380 741 aktier till deltagarna i Långsiktigt incitamentsprogram (LTI) 2017/2020 (1 002 363 aktier till deltagarna i LTI-programmet 2016/2019), till ett genomsnittligt pris om 32,30 SEK per aktie (40,5568 per aktie). Den totala kostnaden för de överförda aktierna var 12 MSEK (41) och transaktionskostnaderna, netto efter skatt, uppgick till 0 MSEK (0).
Totalt reducerade förvärven av egna aktier under återköpsprogrammet och överföringen av aktier under LTI-programmet, övrigt tillskjutet kapital inom eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare med 956 MSEK (4 974).
Per den 31 december 2020 ägde Telia Company inga egna aktier (96 859 759) och det totala antalet registrerade och utestående aktier uppgick till 4 089 631 702 (4 209 540 375 respektive 4 112 680 616).
Finansiell information i sammandrag för dotterbolag i kvarvarande verksamhet med väsentliga innehav utan bestämmande inflytande presenteras nedan. Beloppen som redovisas för varje bolag är baserade på de belopp som ingår i de konsoliderade finansiella rapporterna innan eliminering av interna mellanhavanden och enbart de nettotillgångar i vilka innehav utan bestämmande inflytande har en andel. Övrigt totalresultat innehåller enbart kursdifferenser som uppkommer vid omräkning till SEK.
Innehav utan bestämmande inflytande i Telia Lietuva, AB (tidigare TEO LT, AB) uppgår till 11,8 procent. Koncernen äger 49 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA (LMT). Dock har Telia Company enligt aktieägaravtal majoriteten i LMTs styrelse och bolaget betraktas därför som ett dotterbolag. LMT ägs delvis av intressebolaget SIA Tet vilket minskar innehav utan bestämmande inflytande till 39,7 procent.
Betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande redovisas i not K31 "Kassaflödesinformation".
| DUFTONOTED | ||
|---|---|---|
| OVEIGT | ||
|---|---|---|
| 31 december 2020 MSEK, förutom procent |
Telia Lietuva, AB (tidigare TEO LT, AB), Litauen |
Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland |
Övriga dotterbolag, kvarvarande verksamhet |
Avvecklad verksamhet |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | 4 751 | 1 876 | |||
| Omsättningstillgångar | 1 406 | 651 | |||
| Skulder | |||||
| Långfristiga skulder | -1 374 | -542 | |||
| Kortfristiga skulder | -1 296 | -639 | |||
| Nettotillgångar | 3 488 | 1 345 | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande procent | 11,8 | 39,7 | |||
| Redovisat värde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 413 | 535 | 0 | 170 | 1 118 |
| Nettoomsättning | 4 188 | 1 536 | |||
| Årets resultat | 560 | 396 | |||
| Årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 66 | 157 | – | -66 | 156 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 1 643 | 660 | |||
| Fritt kassaflöde | 1 067 | 379 |
| 31 december 2019 MSEK, förutom procent |
Telia Lietuva, AB (tidigare TEO LT, AB), Litauen |
Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland |
Övriga dotterbolag, kvarvarande verksamhet |
Avvecklad verksamhet |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | ||||||
| Anläggningstillgångar | 4 878 | 1 973 | ||||
| Omsättningstillgångar | 1 557 | 955 | ||||
| Skulder | ||||||
| Långfristiga skulder | -1 464 | -461 | ||||
| Kortfristiga skulder | -1 373 | -1 160 | ||||
| Nettotillgångar | 3 597 | 1 307 | ||||
| Innehav utan bestämmande inflytande procent | 11,8 | 39,7 | ||||
| Redovisat värde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 426 | 519 | 248 | 215 | 1 409 | |
| Nettoomsättning | 4 182 | 1 543 | ||||
| Årets resultat | 622 | 157 | ||||
| Årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 74 | 62 | 66 | -35 | 167 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 1 636 | 821 | ||||
| Fritt kassaflöde | 1 102 | 527 |
| Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 | |
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare (MSEK) | -22 912 | 7 093 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier (1 000-tal), före och efter utspädning | 4 090 367 | 4 172 356 |
| Resultat per utestående aktie (SEK), före och efter utspädning | -5.60 | 1.70 |
| Kontant ordinarie utdelning (för 2020 enligt styrelsens förslag) | ||
| – Per aktie (SEK) | 2.00 | 2.45 |
| – Summa (MSEK) | 8 179 | 10 020 |
Ordinarie utdelning enligt styrelsens förslag för 2019 var 2,45 SEK per aktie. I mars 2020 tillkänagavs att styrelsen beslutat att justera sitt utdelningsförslag till 1,80 SEK per aktie, vilket beslutades på årsstämman i april 2020. I oktober 2020 tillkännagavs att styrelsen beslutat att föreslå en
extra utdelning om 0,65 SEK per aktie, vilket beslutades på en extra bolagsstämma i december 2020. Total utdelning per aktie uppgick till 2,45 SEK per aktie för räkenskapsåret 2019.
Telia Company har följande marknadsfinansieringsprogram.
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntetyp | Genom | ||||||||||
| Ram | Ram Utnyttjat | Rörlig Fast |
snittlig löptid |
Ram Utnyttjat | |||||||
| Program | Egenskaper | valuta | (miljoner) | (miljoner) | |||||||
| Telia Company AB | Euro Medium Term Note (EMTN) |
Obekräftat, Inter nationell, Långfristig |
EUR | 12 000 | 6 304 | 110 | 6 194 | 8,2 | 12 000 | 6 767 | |
| Telia Company AB | SEK Commercial Paper (ECP) |
Obekräftat, Inter nationell, Grön möjlig het, Kortfristig |
SEK | 10 000 | – | – | – | – | – | – |
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde |
Verkligt värde |
Redovisat värde |
Verkligt värde |
|
| Långfristiga lån | |||||
| Räntederivat till verkligt värde | 134 | 134 | 230 | 230 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 134 | 134 | 230 | 230 | |
| Valutaräntederivat till verkligt värde | 3 907 | 3 907 | 2 694 | 2 694 | |
| varav betecknade som säkring av nettoinvesteringar | 1 924 | 1 924 | 1 892 | 1 892 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 1 593 | 1 593 | 647 | 647 | |
| varav till verkligt värde via resultaträkningen | 391 | 391 | 155 | 155 | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26) | 4 041 | 4 041 | 2 924 | 2 924 | |
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 51 628 | 55 249 | 50 945 | 55 574 | |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 31 345 | 41 992 | 32 475 | 42 255 | |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 11 419 | 15 910 | 11 833 | 15 740 | |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 1 042 | 1 042 | 1 508 | 1 420 | |
| Leasingskulder till upplupet anskaffningsvärde | 12 183 | 12 046 | |||
| Summa långfristiga lån (se Kategorier – not K26) | 100 239 | 99 899 | |||
| Kortfristiga lån | |||||
| Räntederivat till verkligt värde | 8 | 8 | 22 | 22 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 8 | 8 | 22 | 22 | |
| Valutaräntederivat till verkligt värde | 143 | 143 | – | – | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 143 | 143 | – | – | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26) | 151 | 151 | 22 | 22 | |
| Utnyttjade checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till upplupet anskaffningsvärde |
213 | 213 | 7 838 | 7 846 | |
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 5 131 | 5 317 | 6 807 | 6 841 | |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | – | – | 1 422 | 1 431 | |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 179 | 179 | 723 | 783 | |
| Leasingskulder till upplupet anskaffningsvärde | 2 671 | 2 968 | |||
| Summa kortfristiga lån (se Kategorier – not K26) | 8 345 | 19 779 |
Verkligt värde avseende lånen ovan relaterar till Nivå 2 i verkligt värde-hierarkin. För en beskrivning av värdering se not K3 avsnittet "Uppskattning av verkligt värde".
Normalt swappas den del av upplåningen som är denominerad i utländsk valuta till SEK. Undantagen utgörs typiskt av upplåning som avser finansiering av koncernens internationella etableringar eller selektiv säkring av utländska nettoinvesteringar.
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not K26 samt information om förfallotidpunkter respektive hantering av likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och finansieringsrisk i not K27.
Telia Company tillhandahåller förmånsbestämda pensionsplaner till flertalet anställda i Sverige, Finland och Norge. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension.
Anställda i Telia Company AB och merparten av dess svenska dotterbolag är berättigade till pensionsförmåner enligt den förmånsbestämda pensionsplanen ITP-Tele (ITP 2-plan). Samtliga anställda födda 1979 och senare omfattas dock av en premiebestämd pensionsplan (ITP 1-plan). Den del av den svenska flerarbetsgivarplanen ITP 2 som tryggas genom betalning av pensionspremier till Alecta redovisas som en premiebestämd plan till följd av avsaknad av den information som erfordras för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan. Telia Companys andel av sammanlagda premier i Alectas ITP 2-plan är 0,06 procent och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i ITP 2-planen uppgår till 0,73 procent. Förväntade avgifter för ITP 2-planen under 2021 uppgår till 47 MSEK.
Telia Companys anställda i Finland äger rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pensioner för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan omfattande ålderspension, sjukpension, arbetslöshetsersättning och dödsfallsersättning (TyEL-pension). Därutöver har vissa anställda rätt till högre pensionsförmåner genom en tilläggspensionsplan. I Finland tryggas en del av pensionen genom avsättning i förskott och resterande del finansieras som direktpension, dvs avgifterna sätts till en nivå som förväntas motsvara ett belopp som är tillräckligt stort för att täcka de förmåner som förfaller till betalning under samma period.
Telia Norge tillhandahåller en förmånsbestämd pensionsplan, som stängdes för nya inträden 2011.
Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensionsstiftelser men säkerställs också genom avsättningar i balansrapporten i kombination med pensionskreditförsäkring.
Medlemmarna i Telia Companys förmånsbestämda planer är ungefär fördelade mellan följande grupper; 24 procent aktiva medlemmar, 39 procent fribrevshavare och 37 procent pensionärer.
Telia Companys anställda i många andra länder omfattas vanligtvis av premiebestämda pensionsplaner. Premierna till de sistnämnda planerna utgör normalt en procentuell andel av den anställdes lön och kostnadsförs löpande.
Totala belopp redovisade i koncernens balansrapporter för pensionsförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge Summa | Sverige | Finland | Norge Summa | ||
| Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser | 26 154 | 8 156 | 497 | 34 807 | 21 326 | 7 054 | 540 | 28 920 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -23 492 | -5 467 | -405 | -29 364 | -23 648 | -5 650 | -417 | -29 715 |
| Överskott (-)/ underskott (+) avseende fonderade pensionsplaner | 2 662 | 2 689 | 92 | 5 443 | -2 322 | 1 404 | 124 | -794 |
| Nuvärde av ofonderade pensionsförpliktelser | 1 827 | – | – | 1 827 | 1 894 | – | – | 1 894 |
| Nettotillgångar (-)/nettoskuld (+) för pensionsförpliktelser | 4 489 | 2 689 | 92 | 7 270 | -428 | 1 404 | 124 | 1 099 |
| varav redovisade som avsättningar | 4 647 | 2 689 | 92 | 7 428 | 1 806 | 1 404 | 124 | 3 334 |
| varav redovisade som tillgångar | -158 | – | – | -158 | -2 234 | – | – | -2 234 |
De totala pensionskostnaderna fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge | Summa | Sverige | Finland | Norge | Summa |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 180 | 210 | 14 | 405 | 149 | 145 | 16 | 310 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år | – | -1 | – | -1 | -27 | -5 | -16 | -48 |
| Vinst/förlust från regleringar3 | – | – | – | – | 7 | 140 | – | 147 |
| Summa pensionskostnader i rörelseresultatet från förmånsbestämda förpliktelser |
180 | 209 | 14 | 403 | 129 | 280 | 1 | 410 |
| Räntekostnader | 477 | 91 | 10 | 578 | 548 | 120 | 14 | 682 |
| Ränteintäkter | -497 | -73 | -8 | -578 | -579 | -103 | -11 | -692 |
| Summa räntenetto i finansiella poster | -19 | 18 | 2 | 0 | -31 | 18 | 3 | -10 |
| Summa pensionskostnader från förmånsbestämda förpliktelser |
161 | 226 | 17 | 404 | 98 | 298 | 3 | 399 |
| Pensionskostnader i rörelseresultatet från premiebestämda planer |
1 200 | 965 | ||||||
| Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) | ||||||||
| Vinst/förlust från förändring i finansiella antaganden1 | 3 085 | 1 059 | 6 | 4 150 | 2 068 | 887 | 11 | 2 966 |
| Erfarenhetsbaserad vinst/förlust | 898 | 238 | -5 | 1 132 | -63 | 4 | -5 | -64 |
| Vinst/förlust från förändring i demografiska antaganden2 | 1 758 | -9 | – | 1 749 | – | -40 | – | -40 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive ränteintäkt) | 153 | -6 | -11 | 135 | -2 058 | -491 | 10 | -2 539 |
| Summa vinster/förluster redovisat i övrigt totalresultat, förmånsbestämda pensionsplaner |
5 894 | 1 282 | -10 | 7 166 | -52 | 360 | 16 | 323 |
Förändring av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser var som följer.
| 2020 | 2019 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge | Summa | Sverige | Finland | Norge | Summa | |
| Ingående balans, nuvärde av pensionsförpliktelser | 23 220 | 7 054 | 540 | 30 813 | 21 545 | 5 353 | 512 | 27 410 | |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 180 | 210 | 14 | 405 | 149 | 145 | 16 | 310 | |
| Räntekostnader | 477 | 91 | 10 | 578 | 548 | 120 | 14 | 682 | |
| Betalda förmåner | -1 019 | -139 | -8 | -1 166 | -1 007 | -116 | -8 | -1 130 | |
| Planöverföring3 | – | – | – | – | – | 380 | – | 380 | |
| Regleringar | – | – | – | – | 7 | 140 | – | 147 | |
| Reduktion av pensionsförpliktelser | – | -1 | – | -1 | -27 | -5 | -16 | -48 | |
| Förvärvade verksamheter | – | – | – | – | – | 105 | 0 | 105 | |
| Omklassificerat till skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning |
-619 | – | – | -619 | – | – | – | – | |
| Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) | |||||||||
| Vinst/förlust från förändring i finansiella antaganden1 | 3 085 | 1 059 | 6 | 4 150 | 2 068 | 887 | 11 | 2 966 | |
| Erfarenhetsbaserad vinst/förlust | 898 | 238 | -5 | 1 132 | -63 | 4 | -5 | -64 | |
| Vinst/förlust från förändring i demografiska antaganden2 | 1 758 | -9 | – | 1 749 | – | -40 | – | -40 | |
| Kursdifferenser | – | -346 | -61 | -407 | – | 80 | 15 | 95 | |
| Utgående balans, nuvärde av pensionsförpliktelser | 27 981 | 8 156 | 497 | 36 634 | 23 220 | 7 054 | 540 | 30 813 |
1) Förlust från förändring i finansiella antaganden i Sverige under 2020 inkluderar en förlust om 2 628 MSEK hänförlig till ändrad metod för beräkning av diskonteringsränta, se avsnitt Väsentliga aktuariella åtaganden nedan.
2) Förlust från förändring i demografiska antaganden i Sverige under 2020 är hänförlig till ändrad dödlighetstabell, se avsnitt Väsentliga aktuariella åtaganden nedan.
3) I Finland har en avgiftsbestämd plan överförts till en förmånsbestämd plan under 2019. Överföringen resulterade i en ökning av pensionsåtaganden respektive
förvaltningstillgångar med 380 MSEK. Överföringen ledde också till en förlust från reglering i resultaträkningen på 140 MSEK.
| 2020 | 2019 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge | Summa | Sverige | Finland | Norge | Summa |
| Ingående balans, verkligt värde förvaltningstillgångar | 23 648 | 5 650 | 416 | 29 715 | 22 259 | 4 533 | 385 | 27 176 |
| Ränteintäkter | 497 | 73 | 8 | 578 | 579 | 103 | 11 | 692 |
| Tillskjutna medel till pensionsstiftelsen | – | 105 | 17 | 122 | – | 87 | 29 | 116 |
| Utbetalda medel från pensionsstiftelsen | -500 | – | – | -500 | -1 247 | – | – | -1 247 |
| Betalda förmåner | – | -139 | -8 | -147 | – | -116 | -8 | -123 |
| Planöverföring1 | – | – | – | – | – | 380 | – | 380 |
| Förvärvade verksamheter | – | – | – | – | – | 101 | – | 101 |
| Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) | ||||||||
| Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive ränteintäkt) | -153 | 6 | 11 | -135 | 2 058 | 491 | -10 | 2 539 |
| Kursdifferenser | - | -229 | -40 | -269 | – | 72 | 10 | 82 |
Utgående balans, verkligt värde förvaltningstillgångar 23 492 5 467 405 29 364 23 648 5 650 416 29 715
1) I Finland har en avgiftsbestämd plan överförts till en förmånsbestämd plan under 2019. Överföringen resulterade i en ökning av pensionsåtaganden respektive förvaltningstillgångar med 380 MSEK. Överföringen ledde också till en förlust från reglering i resultaträkningen på 140 MSEK.
Den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande väsentliga antaganden, angivna som sammanvägda medelvärden för de olika pensionsplanerna. Dessa antaganden är de mest väsentliga i termer av risk för förändringar i Telia Companys pensionsskulder. Diskonteringsräntan avspeglar den räntenivå vid vilken pensionsförpliktelserna skulle kunna lösas i sin helhet och påverkar värdet av de förmånsbestämda pensionsförpliktelserna.
I linje med tidigare år fastställs diskonteringsräntan för Sverige genom referens till marknaden för säkerställda bostadsobligationer. Eftersom åtagandet har en längre löptid än de flesta bostadsobligationer görs en extrapolering av räntekurvan, varpå den läses av motsvarande durationen på Telia Companys pensionsåtagande. Under 2020 ändrade Telia Company metod för att beräkna diskonteringsränta i den svenska verksamheten. Telia Company justerar inte längre diskonteringsräntan med skillnaden mellan Riksbankens långsiktiga inflationsmål och faktisk marknadsinflation. Telia Company ändrade också till DUS14 dödlighetstabell i den svenska verksamheten. Ändringarna ledde till
en total nettoökning av pensionsskulden och motsvarande minskning i övrigt totalresultat om 4 387 MSEK, varav 2 628 MSEK avsåg ändrad metod för diskonteringsränta och 1 758 MSEK avsåg dödlighetstabellen. Diskonteringsräntan för Finland fastställs utifrån förstklassiga företagsobligationer med lång löptid. I Norge fastställs diskonteringsräntan efter samma princip som Sverige.
Faktorerna inflation och ökad livslängd påverkar framtida pensionsutbetalningar och därmed pensionsförpliktelsen. Från 2020 sätter ledningen det långsiktiga inflationsantagandet baserat på en kombination av måltalet som sätts av Sveriges Riksbank, verklig inflation och prognoser. För Finland baseras inflationsantagandet på långfristiga inflationsswappar. För Norge baseras inflationsantagandet främst på estimat från den norska redovisningsnämnden (Norsk regnskapsstiftelse). Se nedan för känslighetsanalys för de väsentliga antaganden som har använts vid beräkning av pensionsförpliktelserna.
I Sverige, har Telia Company inte justerat för löneökningar under 2020 då justeringen inte skulle ha haft en väsentlig påverkan på pensionsskulden.
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Procent, förutom livslängd | Sverige | Finland | Norge | Sammanvägda medelvärden |
Sverige | Finland | Norge | Sammanvägda medelvärden |
| Diskonteringsränta | 1,3 | 0,6 | 1,8 | 1,2 | 2,1 | 1,3 | 2,1 | 1,9 |
| Inflation | 1,8 | 1,4 | 1,5 | 1,7 | 2,0 | 1,4 | 1,4 | 1,9 |
| Livslängd | ||||||||
| förväntad livslängd 65-årig man (år) | 22 | 21 | 22 | 21 | 21 | 21 | 22 | 21 |
| förväntad livslängd 65-årig kvinna (år) | 25 | 25 | 26 | 25 | 24 | 25 | 26 | 24 |
Känsligheten i pensionsförpliktelserna av förändring i antaganden presenteras nedan.
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Påverkan på pensionsförpliktelsen |
Påverkan på pensionsförpliktelsen |
|||||||||
| MSEK | Sverige | Finland | Norge | Summa | Sverige | Finland | Norge | Summa | ||
| Diskonteringsränta +0,5 p.p. | -2 706 | -860 | -45 | -3 610 | -2 085 | -703 | -50 | -2 838 | ||
| Diskonteringsränta -0,5 p.p. | 3 000 | 1 011 | 50 | 4 061 | 2 354 | 820 | 58 | 3 232 | ||
| Inflation +0,5 p.p.1 | 3 051 | 966 | 45 | 4 061 | 2 354 | 791 | 37 | 3 182 | ||
| Inflation -0,5 p.p.1 | -2 713 | -966 | -40 | -3 719 | -2 085 | -710 | -32 | -2 827 | ||
| Livslängd +1 år | 1 209 | 296 | 11 | 1 515 | 1 594 | 235 | 12 | 1 841 |
1) Förändringen i inflation inkluderar pensionsökning och löneökning.
Känslighetsanalyserna baseras på en förändring i ett antagande medan andra antaganden är konstanta. I praktiken är detta osannolikt, och förändringar i vissa antaganden kan vara korrelerade.
Tillgångarna i Telia Companys pensionsstiftelser utgörs av förvaltningstillgångar för pensioner och värderas till verkligt värde. Dessa tillgångar används som huvudsaklig finansieringskälla för pensionsförpliktelserna och finns huvudsakligen i Sverige och Finland. Pensionsstiftelserna investerar tillgångarna på sådant sätt att likviditeten i pensionsstiftelserna är säkrad. Investeringshorisonten är långsiktig och ämnar täcka Telia Companys pensionsåtaganden. Den viktade genomsnittliga löptiden för pensionsförpliktelsen är ungefär 20 år. Investeringsplaner godkänns av pensionsstiftelsernas styrelser. Investeringsverksamheten följer de lager och förordningar som utfärdas av tillsynsmyndigheterna som reglerar pensionsstiftelser.
För den svenska pensionsstiftelsen, som svarar för cirka 80 procent av koncernens totala förvaltningstillgångar, tilllämpar Telia Company ett lägsta fonderingskrav.
Portföljsammansättningen har varit framgångsrik och portföljen har genererat en årlig avkastning om 6,4 procent sedan starten. Per den 31 december 2020 var den strategiska tillgångsfördelningen, som beslutats av styrelsen för den svenska pensionsstiftelsen, 49 procent räntebärande tillgångar, 34 procent aktier och 17 procent alternativa investeringar. Alternativa investeringar består av fastigheter, hedgefonder och "private equity" (onoterade innehav). Den faktiska portföljsammansättningen kan avvika från den strategiska fördelningen inom bestämda risklimiter. Det är viktigt att finna en bra avvägning mellan risk och avkastning. För att hantera stigande volatilitet i marknaderna under våren 2020, orsakad av covid-19 pandemin, minskades tillgångar med hög risk något. Under hösten har portföljsammansättningen återgått till önskad strategisk fördelning.
Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var enligt nedan.
| MSEK | 31 december 2020 | 31 december 2019 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångsslag | Noterat | Onoterat | Summa | Procent | Noterat | Onoterat | Summa | Procent | |
| Egetkapitalinstrument | 9 676 | 451 | 10 126 | 34 | 9 791 | 381 | 10 172 | 34 | |
| Skuldinstrument | 12 784 | 305 | 13 089 | 45 | 13 290 | 580 | 13 870 | 47 | |
| Fastigheter | 364 | 1 574 | 1 937 | 7 | – | 1 678 | 1 678 | 6 | |
| Likvida medel | 458 | – | 458 | 2 | 153 | 494 | 647 | 2 | |
| Alternativa investeringar | 594 | 2 843 | 3 437 | 12 | 207 | 2 838 | 3 045 | 10 | |
| Övrigt | – | 315 | 315 | 1 | – | 303 | 303 | 1 | |
| Summa | 23 876 | 5 488 | 29 364 | 100 | 23 441 | 6 274 | 29 715 | 100 | |
| varav aktier i Telia Company | 12 | – | 12 | 0,04 | 15 | – | 15 | 0,05 |
För svenska företag tryggas pensionsförpliktelserna även genom kreditförsäkring. Det innebär att, skulle nettoavsättningen för pensionsförpliktelser öka kan respektive företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall redovisa avsättning. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig Telia Company att tillskjuta 144 MSEK under 2021.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| 31 december 2020 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Avsättningar för omstrukturering |
Avsättningar för återställning |
Övriga avsättningar |
Summa | ||
| Ingående redovisat värde | 336 | 3 608 | 1 787 | 5 731 | ||
| Årets avsättningar | 438 | 311 | 195 | 944 | ||
| Ianspråktagna avsättningar | -471 | -582 | -31 | -1 085 | ||
| Återförda avsättningar | -37 | -83 | -157 | -277 | ||
| Omklassificeringar | -3 | 13 | -8 | 2 | ||
| Tids- och ränteeffekter | – | 60 | – | 60 | ||
| Kursdifferenser | -5 | -60 | -158 | -223 | ||
| Omklassificerat till skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | -4 | -234 | 0 | -238 | ||
| Utgående redovisat värde | 254 | 3 033 | 1 627 | 4 914 | ||
| varav långfristig del | 61 | 3 033 | 1 265 | 4 359 | ||
| varav kortfristig del | 193 | – | 362 | 555 |
Avsättningarna för omstrukturering motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning och i faktiskt utfall av förhandlingar med underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar. Avsättningar för omstrukturering avser i huvudsak personalminskning till följd av pågående optimering av verksamheten i Norden och koncernfunktioner.
Avsättningar för återställning avser främst hantering av miljöfarligt avfall som uttjänta kreosot- och arsenikimpregnerade telefonstolpar samt nedmontering och återställning av mobila och fasta stationssajter. Återstående avsättningar per den 31 december 2020 förväntas bli fullt utnyttjade
under perioden 2021–2099 beroende på faktorer som förekommande förlängningsvillkor i hyresavtal för sajter och av ledningen beslutade nedtagningsplaner.
Övriga avsättningar inkluderar avsättningar för skadestånd och rättstvister, framtida förlustkontrakt, försäkringstekniska avsättningar, löneskatt på framtida pensionsutbetalningar, uppskattade framtida utgifter för att leva upp till gjorda påståenden om sakförhållanden och utställda garantier, t ex transaktionsgarantier, samt för eventuella rättsliga tvister m m i samband med avyttring och nedläggning av koncernbolag, intressebolag och utomstående bolag samt avsättningar för återköpsåtaganden för såld utrustning på vissa marknader. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2021–2054. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna.
Övriga långfristiga icke räntebärande skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Skuld för danska licensavgifter till upplupet anskaffningsvärde | 171 | 151 |
| Skuld för finska licensavgifter till upplupet anskaffningsvärde | 166 | 163 |
| Övriga skulder till upplupet anskaffningsvärde | 142 | 162 |
| Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – not K26) | 480 | 476 |
| Förskottsbetalda operationella leasingavtal | – | 444 |
| Övriga skulder | 277 | 458 |
| Summa övriga långfristiga skulder1 | 757 | 1 377 |
1) Telia Carrier är klassificerat som innehav för försäljning per 31 december 2020 och är därför inte inkluderad i 2020 års siffror.
För skulder till upplupet anskaffningsvärde motsvarar redovisat värde verkligt värde, då effekten av diskontering till marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut var oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella
instrument indelade i kategorier samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K26 respektive K27.
För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2020 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Senare år | Summa | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde | 255 | 94 | 66 | 16 | 84 | 515 | 480 |
För information om leasingavtal, se not K28.
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som värderas till verkligt värde via resultaträkningen | 526 | 377 |
| Villkorade köpeskillingar till verkligt värde2 | – | 41 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26) | 526 | 418 |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde | 14 312 | 12 697 |
| varav leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang | 8 535 | 5 923 |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde2 | 2 298 | 3 016 |
| Delsumma (se Kategorier – not K26) | 17 136 | 16 131 |
| Övriga kortfristiga skulder | 6 773 | 7 761 |
| Avtalsskulder (Förutbetalda intäkter) | 3 081 | 4 393 |
| Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder1 | 26 990 | 28 286 |
1) Telia Carrier är klassificerat som innehav för försäljning per 31 december 2020 och är därför inte inkluderad i 2020 års siffror.
2) Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde 2019 har justerats så att villkorade köpeskillingar till verkligt värde presenteras separat i tabellen.
För leverantörsskulder och kortfristiga skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värdehierarkin samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K26 respektive K27. Telia Company har ett arrangemang
med flera banker, där bankerna erbjuder Telia Companys leverantörer möjligheten att erhålla tidigare betalning av Telia Companys leverantörsskulder. Leverantörer som nyttjar finansieringsarrangemanget betalar en kreditavgift till banken. Telia Company betalar ingen kreditavgift och ställer inga ytterligare säkerheter eller garantier till banken.
För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2020 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2021 | 2021 | 2021 | 2021 | |
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde | 8 986 | 2 456 | 2 467 | 2 700 | 16 610 |
Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not K27.
Kortfristiga skulder består huvudsakligen av upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och
roamingkostnader, medan övriga kortfristiga skulder huvudsakligen utgörs av mervärdesskatt, förskott från kunder samt upplupna personalkostnader och sociala kostnader. Avtalsskulder (förutbetalda intäkter) avser i huvudsak abonnemangs- och andra telekomavgifter.
Redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig på följande sätt per kategori.
| MSEK | Not | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K16, K19 | 3 129 | 3 651 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 1 066 | 184 | |
| varav derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen | K16, K18, K19 | 1 049 | 170 |
| varav övriga investeringar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | K16 | 18 | 13 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | K16, K19 | 8 986 | 14 995 |
| Summa finansiella tillgångar till verkligt värde | 13 181 | 18 830 | |
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde1 | K16, K18, K19 | 23 078 | 24 899 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori | 36 258 | 43 729 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K21 | 3 802 | 2 791 |
| Derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen | K21, K25 | 917 | 532 |
| Villkorade köpeskillingar | K25 | – | 41 |
| Summa finansiella skulder till verkligt värde | 4 719 | 3 365 | |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde1 | K21, K24, K25 | 121 482 | 132 922 |
| Summa finansiella skulder per kategori | 126 201 | 136 287 | |
1) Finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde 2019 har justerats med 931 MSEK respektive 36 862 MSEK.
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.
| 31 december 2020 | 31 december 2019 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovi | varav | Redovi | varav | ||||||
| MSEK | Not | sat värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | sat värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde | |||||||||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
K16 | 473 | – | – | 473 | 319 | – | – | 319 |
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
K16 | 18 | – | – | 18 | 13 | – | – | 13 |
| Lång- och kortfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
K16, K19 | 8 513 | 7 263 | 1 250 | – | 14 677 | 12 667 | 2 010 | – |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K16, K19 | 3 129 | – | 3 129 | – | 3 651 | – | 3 651 | – |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen | K16, K18, K19 |
1 049 | – | 1 049 | – | 170 | – | 170 | – |
| Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå | 13 181 | 7 263 | 5 427 | 490 | 18 830 | 12 667 | 5 831 | 332 | |
| Finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K21, K25 | 3 802 | – | 3 802 | – | 2 791 | – | 2 791 | – |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen | K21, K25 | 917 | – | 917 | – | 532 | – | 532 | – |
| Villkorade köpeskillingar | – | – | – | – | 41 | – | – | 41 | |
| Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå | 4 719 | – | 4 719 | – | 3 365 | – | 3 323 | 41 |
Inga omföringar mellan Nivå 1, 2 eller 3 gjordes under 2020 eller 2019.
Vid uppskattning av verkligt värde för investeringar som klassificeras i Nivå 3 används betydande icke observerbara indata eftersom det inte finns någon aktiv marknad för dessa investeringar. Då det inte finns några observerbara priser tillgängliga för dessa egetkapitalinstrument, tillämpar Telia Company en marknadsansats för att uppskatta verkligt värde.
Den primära värderingsteknik som Telia Company använder för att uppskatta verkligt värde för onoterade egetkapitalinstrument i Nivå 3 baseras på den senaste
transaktionen för det specifika företaget om en transaktion har skett nyligen. Om det har skett väsentliga förändringar i förutsättningarna mellan transaktionsdagen och balansdagen som, enligt Telia Companys bedömning, skulle kunna ha en betydande påverkan på verkligt värde justeras det redovisade värdet för att återspegla dessa förändringar.
De verkliga värdena för skulder avseende villkorade köpeskillingar har uppskattats med hjälp av en diskonterad kassaflödesmetod, där nuvärdet av de förväntade framtida betalningarna beaktas. Skulder avseende villkorade köpeskillingar per 31 december 2019 var främst relaterade till förvärvet av Fello, vilken betalades under 2020. Andra villkorade köpeskillingar är inte väsentliga.
Tabellen nedan visar förändringar i nivå 3-instrument under året.
| Tillångar, 31 december 2020 | Skulder, 31 december 2020 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utomstående Andelar i utomstående bolag värderade bolag värderade till verkligt värde via till verkligt värde via övrigt totalresultat resultaträkningen |
Summa | Villkorade köpeskillingar |
|
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 319 | 13 | 332 | 41 |
| Förändringar i verkligt värde | 63 | – | 63 | – |
| varav redovisade i övrigt totalresultat | 63 | – | 63 | – |
| Förvärv/kapitaltillskott | 99 | 5 | 104 | – |
| Regleringar | -7 | – | -7 | -41 |
| Valutakursdifferenser | -2 | – | -2 | – |
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 473 | 18 | 491 | – |
| Tillångar, 31 december 2019 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Summa | Villkorade köpeskillingar |
|
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 272 | 13 | 286 | – | |
| Förändringar i verkligt värde | 46 | – | 46 | – | |
| varav redovisade i övrigt totalresultat | 46 | – | 46 | – | |
| Förvärv/kapitaltillskott | 70 | – | 70 | 41 | |
| Avyttringar | -69 | – | -69 | – | |
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 319 | 13 | 332 | 41 |
Telia Companys finansiering och finansiella risker hanteras under styrning och övervakning av styrelsen i Telia Company. Telia Companys finansieringsverksamhet är centraliserad till enheten Group Treasury som fungerar som Telia Companys internbank och ansvarar för hantering av finansiering, kapitalbehov och betalflöden. Group Treasury ansvarar också för koncerngemensam finansiell riskhantering avseende implementering av policyer och instruktioner, identifiering och övervakning av finansiella risker samt implementering av säkringstrategier av dessa risker. De väsentligaste riskerna Group Treasury ansvarar för är kreditrisk, likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och (re)finansieringsrisk. Group Treasury strävar även efter att hantera kostnaderna för riskhanteringen.
Telia Company finansierar sig i huvudsak genom upplåning via marknadsfinansieringsprogram direkt i svensk och internationell penning- och kapitalmarknad. Den kommunicerade finansieringsstrategin är att bibehålla löptiden, diversifiera koncernens finansieringskällor och hålla en betryggande likviditet. Kapitalmarknadsupplåning är den primära finansieringskällan medan bankupplåning betraktas som ett komplement. Detta ökar flexibiliteten och säkerställer tillgång till flera kapitalmarknader för att möjliggöra en så attraktiv prisbild som möjligt. Marknadsfinansieringsprogrammen utgör normalt ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till bankfinansiering. Det fjärde kvartalet 2019 tillkännagav Telia Company ett "Green Bond Framework" som en del av sitt hållbarhetsarbete. I ramverket tydliggörs vilka typer av projekt som kan uppfylla ramverkets krav, hur projekten väljs ut, hur emissionslikviden ska hanteras samt hur rapporteringen kommer att göras. Sustainalytics har gett ett andrahandsutlåtande på ramverket. Den 4 februari 2020 emitterade Telia Company en grön hybridobligation om 500 MEUR med en löptid på 61,25 år med första lösenmöjlighet efter 6,25 år. Kupongen var 1,375 procent och räntekostnaden 1,50 procent. I maj 2020 emitterades 750 MSEK av en 5-årig grön obligation. I februari 2021 släpptes den första rapporten "Green Bond Report".
Telia Companys kapitalstruktur och utdelningspolicy beslutas av styrelsen. En uppdaterad policy meddelades den 29:e januari 2021. Policyn är att dela ut minst 2,00 SEK per aktie med en stark ambition att öka utdelningen med låg till medel ensiffrig procent. Telia Company har som mål att ha en långsiktig kreditvärdering på A- till BBB+ för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv. Dessutom återinfördesden 29:e januari 2021 ett mål om att ha en belåningsgrad på 2,0-2,5x Nettoskuld i förhållande till EBITDA.
Standard & Poor's långsiktiga kreditvärdighet för Telia Company var BBB+ med stabila utsikter under året. De bekräftade sin kreditvärdering om A-2 för kortsiktig upplåning med stabila utsikter. Den långsiktiga kreditvärderingen från Moody's kvarstår på Baa1 med stabila utsikter. De bägge institutens kreditvärdering motsvarar en stark kreditvärdighet och bedöms därför ge Telia Company fortsatt god tillgång till kapitalmarknaderna.
Telia Company är inte föremål för några externt påtvingade kapitalkrav.
Avseende förvaltning av kapital definierar Telia Company kapital som eget kapital och 50 procent av hybridupplåning, vilket är i enlighet med marknadspraxis för denna typ av instrument. Per den 31 december 2020 uppgick Telia Companys kapital till 74 221 MSEK (100 402), varav eget kapital utgjorde 63 954 MSEK (95 455) och 50 procent av hybridupplåning uppgick till 10 267 MSEK (7 947).
Kreditrisk är risken för försenad eller utebliven inkomst eller värde såväl som åsamkad kostnad på grund av motparts konkurs eller oförmåga att uppfylla sina finansiella åtaganden. Det bokförda värdet av Telia Companys instrument med kreditriskexponering är följande.
| MSEK | Not | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|---|
| Övriga anläggningstillgångar exklusive Andelar i utomstående bolag, Utgifter för att erhålla ett avtal, Avtalstillgångar och Förutbetalda kostnader |
K16 | 12 009 | 11 435 |
| Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar exklusive Övriga kortfristiga fordringar, Kortfristiga avtalstillgångar och Förutbetalda kostnader |
K18 | 10 632 | 13 880 |
| Räntebärande fordringar | K19 | 5 486 | 12 300 |
| Likvida medel | K19 | 8 133 | 6 116 |
| Summa | 36 260 | 43 731 |
Vid ingående av finansiella transaktioner som ränte- och valutaränteswappar samt andra derivattransaktioner accepterar Telia Company endast kreditvärdiga motparter med goda kreditbetyg. Telia Company kräver att varje motpart har ett avtal enligt International Swaps and Derivatives Association Inc. (ISDA). Tillåten exponeringsvolym per motpart vid ingående av en finansiell transaktion är beroende av vilket kreditbetyg motparten har.
Den sammanlagda nettomotpartsexponeringen i derivatinstrument per den 31 december fördelades på motpartens kreditvärdering i nedanstående tabell. Erhållen likvid föreskriven i Credit Support Annex enligt ISDA-avtal är avdragen från exponeringen.
Telia Company kan placera överskottslikviditet i bankdepositioner och värdepapper utgivna av banker med en kreditvärdering om minst A- (Standard & Poor's) eller A3 (Moody's). Placeringar kan dessutom göras i värdepapper utgivna av företag med en kreditvärdering om minst BBB+ eller Baa1. Därutöver kan likviditet också placeras i statsobligationer och statsskuldsväxlar utgivna av den svenska, tyska, finska, norska eller danska staten samt svenska kommunobligationer, investeringsfonder och säkerställda tillgångar med en kreditvärdering om AAA/Aaa. Förväntad kreditförlust för bankdepositioner och investeringar till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat bedöms regelbundet och baseras på extern kreditvärdering av motparten eller utgivaren av värdepapperet. Den förväntade kreditförlusten vid rapportperiodens slut anses försumbar och reflekterar den höga kreditvärdigheten hos motparterna. Exponeringen för bankdepositioner och investeringar i värdepapper fördelar sig enligt tabellen nedan.
Vad gäller Telia Companys kundfordringar är motpartsrisken spridd geografiskt och på ett stort antal kunder såväl privatpersoner som företag i olika branscher.
Soliditetsupplysning erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kreditförluster och baseras på koncernintern information om betalningsbeteende om nödvändigt kompletterad med kredit- och affärsinformation från externa källor. Kostnader för kreditförluster i relation till koncernens nettoomsättning uppgick till cirka 0,8 procent under 2020 och 0,7 procent under 2019.
Telia Company tillämpar en förenklad ansats för att beräkna den förväntade kreditförlusten för kundfordringar, vilket betyder att förlustreserven reflekterar förväntad kreditförlust över livstiden för tillgångarna även om kreditrisken inte har ökat väsentligt sedan tillgången redovisades för första gången. Reserven för förväntade kreditförluster beräknas genom en matris baserad på åldern för tillgången och erfarenhet av historiska förluster. Den historiska information som används i matrisen genomgår regelbundna analyser så att den reflekterar information om nuvarande förhållanden och understödjer rimliga framtida förhållanden. För kvantitativ information om förlustreserven för förväntad kreditförlust för kundfordringar, se not K18.
Reserven för förväntade kreditförluster för konsumentfinansieringsfordringar är beräknad på statistik för kreditförluster för varje land. Statistiken är baserad på hur mycket av varje månads utlåning som är föremål för indrivning över livstiden på kontrakten. Den historiska statistiken som används för att beräkna förlustreserven genomgår regelbundna analyser så att den reflekterar information om nuvarande förhållanden och understödjer rimliga framtida förhållanden.
En reserv för förväntade kreditförluster beräknas även för leasingtillgångar. Beräkningen av förlustreserven baseras på riskklassificeringar från en kreditupplysningsföretag som representerar sannolikheten att en motpart kommer få finansiella problem. För att täcka kreditförlusten
| 2020 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Kreditvärderingskategori (S&P/Moody's) |
Kassa och bank |
Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader |
Lång- och kortfristiga placeringar |
Motparts exponering i derivat instrument |
||
| AAA / Aaa | – | – | 6 033 | – | ||
| AA+ till AA- / Aa1 till Aa3 | 4 824 | 234 | 316 | 46 | ||
| A+ till A- / A1 till A3 | 2 890 | 85 | 1 279 | 171 | ||
| BBB+ till BBB- / Baa1 till Baa3 | – | 100 | 500 | – | ||
| Icke-solid nivå (Non-investment grade) | – | – | – | – | ||
| Summa | 7 714 | 419 | 8 128 | 217 |
| 2019 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Kreditvärderingskategori (S&P/Moody's) |
Kassa och bank |
Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader |
Lång- och kortfristiga placeringar |
Motparts exponering i derivat instrument |
||
| AAA / Aaa | – | – | 7 663 | – | ||
| AA+ till AA- / Aa1 till Aa3 | 4 574 | 100 | 4 019 | 37 | ||
| A+ till A- / A1 till A3 | 735 | 706 | 677 | 147 | ||
| BBB+ till BBB- / Baa1 till Baa3 | – | – | 906 | – | ||
| Icke-solid nivå (Non-investment grade) | – | – | – | – | ||
| Summa | 5 310 | 806 | 13 265 | 184 |
tillgången till en extern part. För kvantitativ information om förlustreserven för leasing-
tillgångar, se not K28.
inom leasing finns alternativet att sälja den underliggande
Likviditetsrisk utgör risken att Telia Company kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med likvida medel eller någon annan finansiell tillgång.
Telia Company har internkontrollprocesser och beredskapsplaner för hantering av likviditetsrisk. Den kort- och medelfristiga likviditetshanteringen tar i beaktande förfallotidpunkter för finansiella tillgångar och finansiella skulder samt bedömda kassaflöden från verksamheten.
En centraliserad daglig process för cash-pooling gör det möjligt för Telia Company att hantera över- eller underskottslikviditet efter de faktiska behoven på koncern- och dotterbolagsnivå.
Telia Companys policy är att ha en betryggande likviditetsposition avseende tillgängliga likvida medel och/eller outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter. Telia Company hanterar sin kortfristiga likviditetsrisk (åtaganden som förfaller till betalning under 2021, se tabell Förväntade förfall) med den likviditetsreserv som beskrivs nedan.
Telia Company's leverantörsfinansieringsarrangemang beskrivs i not K25. Ett oväntat avslut av dessa arrangemang skulle temporärt öka likviditetsrisken.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Överskottslikviditet | ||
| Kassa och bank | 7 714 | 5 310 |
| Kortfristiga placeringar1 | 419 | 806 |
| Likvida medel (se även not K19) | 8 133 | 6 116 |
| Kortfristiga placeringar2 (se även not K19) |
2 832 | 8 426 |
| Summa | 10 965 | 14 542 |
| Långfristiga placeringar3 (se även not K16) | 5 296 | 5 450 |
| Summa överskottslikviditet | 16 261 | 19 992 |
| Bekräftade bankkreditlöften | ||
| Revolverande kreditfaciliteter (rambelopp) | 15 036 | 15 664 |
| Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter (rambelopp) | 1 605 | 1 036 |
| Utnyttjade kreditlöften | -213 | -7 838 |
| Summa outnyttjade bekräftade bankkreditlöften | 16 428 | 8 862 |
| Likviditetsposition | 32 689 | 28 854 |
1) Bankdepositioner och värdepapper som förfaller inom 3 månader från förvärvstillfället.
2) Bankdepositioner och värdepapper med förfall mellan 3 och 12 månader. Konverterbara till likvida medel inom 2 dagar, dv s exklusive kortfristiga placeringar som på grund av regelverk inte är konverterbara till likvida medel inom 2 dagar.
3) Långfristiga placeringar med löptid över 12 månader. Konvertibla till likvida medel inom 2 dagar.
Telia Companys bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter, vilka är avsedda för kortfristig finansiering och som likviditetsreserv, fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernenhet | Typ | Egenskaper | Slutförfall | Valuta | Rambelopp | Rambelopp |
| Telia Company AB | Revolverande kreditfacilitet | Bekräftad, syndikerad | September 2023 | EUR | 15 035 | 15 664 |
| Telia Company AB och dotterbolag |
Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter |
Bekräftade, bilaterala | Förlängs årligen | (diverse valutor) |
1 605 | 1 036 |
171 TELIA COMPANY ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020
Per den 31 december 2020 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden för koncernen följande förväntade förfallostruktur. Belopp avseende koncernens räntebärande upplåning och derivat inkluderar amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Hybridobligationen i SEK förfaller 2077, 2078 förfaller hybridobligationen i EUR och 2081 förfaller den gröna hybridobligationen. Telia Company har en option att förtidsinlösa obligationerna. Dessa så kallade
call dates infaller första gången 2022 för obligationen i SEK, 2023 för obligationen i EUR och 2026 för den gröna obligationen i EUR. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I de fall likvidavräkning görs brutto (valutaränteswappar, valutaswappar och valutaterminer) har samtliga värden redovisats brutto.
| Förväntade förfall MSEK |
Not | Jan–mar 2021 |
Apr–jun 2021 |
Jul–sep 2021 |
Okt–dec 2021 |
2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utnyttjade checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter |
-213 | – | – | – | – | – | – | – | – | -213 | |
| Marknadsfinansiering | -732 | -475 | -412 | -5 856 | -14 423 | -13 132 | -8 267 | -8 697 | -50 162 -102 156 | ||
| Övrig upplåning | -176 | -10 | 0 | 0 | -312 | -11 | -602 | – | – | -1 112 | |
| Valutaränte- och ränteswappar | |||||||||||
| Skulder | -365 | -505 | -360 | -8 721 | -8 483 | -12 935 | -13 262 | -7 570 | -28 901 | -81 102 | |
| Fordringar | 288 | 579 | 293 | 8 861 | 8 250 | 12 633 | 13 809 | 7 404 | 28 443 | 80 560 | |
| Valutaswappar och valutaterminer | |||||||||||
| Skulder | -21 713 | -243 | -69 | -17 | – | – | – | – | – | -22 042 | |
| Fordringar | 21 210 | 236 | 66 | 17 | – | – | – | – | – | 21 529 | |
| Finansiella garantier | K23 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Övriga långfristiga skulder | K24 | – | – | – | – | -255 | -94 | -66 | -16 | -84 | -515 |
| Leverantörsskulder och övriga kort | |||||||||||
| fristiga skulder | K25 | -8 986 | -2 456 | -2 467 | -2 700 | – | – | – | – | – | -16 610 |
| Leasingskulder | K28 | -941 | -610 | -621 | -730 | -2 330 | -2 152 | -1 670 | -1 580 | -6 259 | -16 893 |
| Kredit- och fullgörandegarantier | K30 | – | – | – | – | -16 | – | – | – | – | -16 |
| Summa | -11 628 | -3 484 | -3 570 | -9 146 | -17 569 | -15 691 | -10 058 | -10 459 | -56 963 -138 569 |
Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar påverkar koncernens resultat negativt, finansiella ställning och/eller kassaflöden. Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering.
Transaktionsexponering uppkommer i nettot av operativa och finansiella in- och utflöden i valutor. Telia Companys allmänna policy är att säkra merparten av känd operativ transaktionsexponering upp till 12 månader framåt i tiden. Säkring av finansiella flöden görs däremot normalt för hela löptiden, även om denna är längre än 12 månader.
Avseende transaktionsexponering i utländsk valuta har finansdirektören ett tydligt avgränsat avvikelsemandat, vilket är begränsat till motsvarande 10 MSEK och beräknas som en dags Value at Risk (VaR), baserat på utestående långa/korta positioner exponerade för valutafluktuationer. SEK är Telia Companys funktionella valuta. Den upplåning som Telia Company har är därför normalt antingen denominerad i eller swappad till SEK, såvida den inte är kopplad till internationell verksamhet eller använd som säkring av utländska nettoinvesteringar.
Per den 31 december 2020 motsvarade avtalsenliga odiskonterade finansiella kassaflöden, fördelat per valuta, för koncernens räntebärande upplåning, tillgångar och derivat följande förväntade förfallostruktur inklusive amorteringar
och uppskattade räntebetalningar. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta.
| MSEK | Jan–mar 2021 |
Apr–jun 2021 |
Jul–sep 2021 |
Okt–dec 2021 |
2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Senare år |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| AUD Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Räntebärande skulder | -6 | – | -6 | – | -13 | -13 | -13 | -13 | -577 | -641 | |
| Derivat | 6 | – | 6 | – | 13 | 13 | 13 | 13 | 577 | 641 | |
| Netto | 0 | – | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| DKK | Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Räntebärande skulder | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Derivat | -2 890 | – | – | – | – | – | – | – | – | -2 890 | |
| Netto | -3 943 | – | – | – | – | – | – | – | – | -2 890 | |
| EUR | Räntebärande tillgångar | 1 | – | – | – | – | – | – | – | – | 1 |
| Räntebärande skulder | -629 | -362 | -353 | -5 555 | -5 439 | -10 475 | -7 466 | -7 678 | -39 499 | -77 456 | |
| Derivat | 18 250 | 595 | 137 | 4 277 | 1 567 | 9 502 | 6 237 | 4 629 | 252 | 45 446 | |
| Netto | 17 622 | 233 | -216 | -1 278 | -3 827 | -973 | -1 229 | -3 049 | -39 247 | -32 009 | |
| GBP Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Räntebärande skulder | – | – | – | -120 | -120 | -120 | -120 | -120 | -4 783 | -5 383 | |
| Derivat | 4 | – | – | 120 | 120 | 120 | 120 | 120 | 4 782 | 5 386 | |
| Netto | 4 | – | – | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | -1 | 3 | |
| JPY | Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Räntebärande skulder | -8 | – | -8 | – | -1 442 | -8 | -8 | -8 | -908 | -2 390 | |
| Derivat | 8 | – | 8 | – | 1 442 | 8 | 8 | 8 | 908 | 2 390 | |
| Netto | 0 | – | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| NOK Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Räntebärande skulder | -18 | -66 | -6 | -44 | -613 | -113 | -113 | -113 | -4 146 | -5 232 | |
| Derivat | -1 633 | -99 | -67 | -40 | -179 | -2 138 | -6 129 | -1 939 | 20 | -12 204 | |
| Netto | -1 651 | -165 | -73 | -84 | -792 | -2 251 | -6 242 | -2 052 | -4 126 | -17 436 | |
| USD Räntebärande tillgångar | 60 | – | – | – | – | – | – | – | – | 60 | |
| Räntebärande skulder | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Derivat | -222 | 30 | 45 | 17 | – | – | – | – | – | -130 | |
| Netto | -162 | 30 | 45 | 17 | – | – | – | – | – | 70 | |
| Övrigt Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Räntebärande skulder | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Derivat | -162 | -20 | – | – | – | – | – | – | -415 | -597 | |
| Netto | -162 | -20 | – | – | – | – | – | – | -415 | -597 | |
| Summa, netto | 12 761 | 78 | -244 | -1 345 | -4 664 | -3 224 | -7 471 | -5 101 | -43 789 | -52 999 |
Kassaflödet avser valutasäkring av fordringar, skulder och likvida medel i utländska valutor. Valutarisker är även minskade genom koncernens nettoinvesteringar i EUR, se avsnittet "Omräkningsexponering".
Känslighet för transaktionsexponering i verksamheten Telia Companys kunder faktureras till övervägande del i respektive lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler.
Det operativa behovet av att nettoköpa utländsk valuta föranleds därför främst av ett underskott i dessa avräkningar och en begränsad import av utrustning. De huvudsakliga transaktionsexponeringarna kommer från de nordiska verksamheterna och involverar EUR, NOK och DKK.
| Valuta | Påverkan på årets resultat om valutan försvagas med 10 procent 2020 |
Påverkan på årets resultat om valutan försvagas med 10 procent 2019 |
|---|---|---|
| EUR | 2,0 | 1,0 |
| NOK | 9,3 | 0,1 |
| DKK | 1,0 | -0,1 |
| Övriga | -1,5 | 2,6 |
Känslighetanalysen är baserad på exponeringen vid periodens slut och efter säkringsåtgärder.
Omräkningsexponering uppkommer i nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Finansdirektören har mandat att verkställa säkring upp till en specifik andel av omräkningsexponeringen. Telia Companys nettoinvesteringar i utlandsverksamhet fördelade sig per valuta på följande sätt.
| 2020 | 2019 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Netto investering |
Säkrad genom upplåning eller derivat |
Netto | Netto investering |
Säkrad genom upplåning eller derivat |
Netto | |||
| DKK | 2 917 | – | 2 917 | 3 218 | – | 3 218 | |||
| EUR | 47 512 | -17 104 | 30 498 | 56 935 | -20 712 | 36 223 | |||
| GBP | 105 | – | 105 | 107 | – | 107 | |||
| NOK | 28 630 | – | 28 630 | 32 748 | – | 32 748 | |||
| RUB | 75 | – | 75 | 98 | – | 98 | |||
| TRY | – | – | – | 8 793 | – | 8 793 | |||
| USD | 365 | – | 365 | 357 | – | 357 | |||
| Övriga valutor | 625 | – | 625 | 816 | – | 816 | |||
| Summa | 80 229 | -17 104 | 63 125 | 103 072 | -20 712 | 82 360 |
Koncernens eget kapital skulle påverkas positivt med cirka 8,2 miljarder SEK om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga valutor i vilka Telia Company har omräkningsexponering och vice versa. Beräkningen baseras på exponeringen per den 31 december 2020, inklusive säkringar men exklusive eventuella effekter i eget kapital till följd av Telia Companys operativa behov av att nettoköpa utländsk valuta eller vid valutaomräkning av andra poster ingående i årets resultat. Förändringar i exponeringen under 2020 är främst hänförliga till en nedskrivning relaterat till Finland (EUR) och avyttring av aktier i Turkcell Holding (TRY).
Telia Companys finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Den räntebärande upplåningen och finansiella investeringar exponerar koncernen för ränterisk. Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto och/eller kassaflöden negativt. Ränterisken avseende Telia Companys leasingavtal bedöms vara oväsentlig. Leasing omfattas inte av den löpande ränteriskhanteringen och ingår därför inte i avsnittet nedan.
Genomsnittliga räntesatser, inklusive tillhörande säkringsinstrument, för Telia Companys utestående lång- respektive kortfristig upplåning var vid rapportperiodens slut.
| Procent | 31 dec 20201 | 31 dec 20191 |
|---|---|---|
| Långfristig upplåning | 2,57 | 2,61 |
| Kortfristig upplåning | 4,53 | 3,43 |
1) Exklusive leasingskulder.
Nyckeltal för skuldportföljen var vid rapportperiodens slut följande. Angivna belopp avser redovisade värden exklusive leasingskuld.
| MSEK | 31 dec 20201 | 31 dec 20191 |
|---|---|---|
| Duration (ränterisk) | 4,4 | 4,1 |
| Genomsnittlig löptid (år) | 6,9 | 6,5 |
| Kortfristiga lån | 5 674 | 16 811 |
| Långfristiga lån | 88 055 | 87 852 |
| Räntejustering <1 år | 60 159 | 83 731 |
| Räntejustering >1 år | 33 570 | 20 932 |
1) Exklusive leasingskulder.
Telia Companys finanspolicy anger riktlinjer för hantering av räntebindning respektive genomsnittlig löptid för låneskulden och finansiella investeringar. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig större ränteförändring. Koncernens policy är att låneskuldens genomsnittliga löptid normalt ska ligga mellan 1 och 5 år.
I de fall tillgänglig upplåningsform inte motsvarar önskvärd struktur används olika former av derivat till exempel ränteswappar och valutaränteswappar för att anpassa strukturen vad avser räntebindning och/eller valuta.
Per den 31 december 2020 motsvarade räntebindningstiden för Telia Company-koncernens räntebärande tillgångar, skulder och derivat följande räntetyper och förväntade löptider. Angivna belopp avser nominella värden.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2021 |
Apr–jun 2021 |
Jul–sep 2021 |
Okt–dec 2021 |
2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fast ränta | ||||||||||
| Räntebärande tillgångar1 | 1 397 | 100 | 150 | 138 | 1 399 | 771 | 1 315 | 356 | 459 | 6 085 |
| Räntebärande skulder1 | -116 | – | – | -5 052 | -6 938 | -10 222 | -6 783 | -7 466 | -42 841 | -79 417 |
| Derivat | – | – | – | 5 052 | 2 238 | 10 222 | 6 783 | 6 263 | 17 884 | 48 442 |
| Netto | 1 281 | 100 | 150 | 138 | -3 300 | 771 | 1 315 | -847 | -24 498 | -24 890 |
| Rörlig ränta | ||||||||||
| Räntebärande tillgångar1 | 1 458 | – | – | – | – | – | – | – | – | 1 458 |
| Räntebärande skulder1 | -1 100 | -5 000 | – | – | – | – | -601 | – | – | -6 701 |
| Derivat | -34 553 | -14 681 | – | – | – | – | – | – | – | -49 233 |
| Netto | -34 195 | -19 681 | – | – | – | – | -601 | – | – | -54 477 |
| Summa, netto | -32 913 | -19 581 | 150 | 138 | -3 300 | 771 | 714 | -847 | -24 498 | -79 367 |
1) Exklusive leasingfordringar och leasingskulder.
Telia Company har betecknat vissa ränteswappar som kassaflödessäkringar till skydd för förändringar i framtida kassaflöden avseende räntebetalningar på existerande skulder, även inkluderande vissa långfristiga lån som säkrar nettoinvesteringar, se not K21. Säkringsineffektivitet avseende utestående kassaflödessäkringar var försumbar och redovisades i årets resultat. Nettoförändringar av verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat balanseras i en säkringsreserv som en komponent i eget kapital, se not K11. Under 2020 avslutades inga kassaflödessäkringar till följd av att de ursprungligen prognostiserade transaktionerna inte inträffade inom den ursprungligen angivna tidsperioden.
Telia Company hade den 31 december 2020 räntebärande skulder om 93,7 GSEK, redovisat värde, med en löptid om cirka 4,4 år, inklusive derivat. Lån som var exponerade för ränteförändringar under den närmaste tolvmånadersperioden uppgick till cirka 60,1 GSEK, redovisat värde, givet ett antagande om att befintliga låneförfall under denna period refinansieras, och efter beaktande av derivat.
Den exakta effekten på finansnettot av en ränteförändring från denna låneportfölj beror på när i tiden låneförfall inträffar liksom räntejusteringsdatum för lån med rörlig ränta, och att lånevolymen kan variera över tiden, vilket påverkar estimatet.
Vid antagandet att dessa lån omsattes per den 1 januari 2021 till en räntesats som var en procentenhet högre än den som gällde per den 31 december 2020 och att räntesatsen förblev oförändrad vid denna nya nivå under 12 månader, skulle räntekostnaderna efter skatt öka med omkring 472 MSEK. Samtidigt skulle effekten på eget kapital vara en minskning om 50 MSEK på grund av kassaflödessäkringar.
Låneportföljens verkliga värde skulle förändras med cirka 2,3 GSEK om marknadsräntenivån förändrades med en procentenhet, givet samma lånevolym och den räntebindningstid som gällde den 31 december 2020.
I syfte att reducera refinansieringsrisken har koncernen som ambition att sprida låneförfall över en längre period. Koncernens policy är att genomsnittlig kapitalbindningstid på låneskulden skall överstiga 4 år, samt att maximalt 25 procent av upplåningen tillåts förfalla inom 2 år. Per den 31 december 2020 var den genomsnittliga kapitalbindningstiden för Telia Companys upplåning 7,0 år och 13 procent av upplåningen förfaller inom 2 år.
Se not K22 för detaljer rörande pensionsskuldsrisk samt känslighetsanalys.
Försäkringsskyddet regleras av centrala riktlinjer och omfattar ett gemensamt paket av olika egendoms- och ansvarsförsäkringslösningar. Graden av försäkringsskydd beslutas av affärsenheter och andra enheter som är ansvariga för riskbedömningen. Enheten Corporate Insurance inom Telia Company hanterar de koncerngemensamma försäkringslösningarna och använder ett försäkringscaptive, Telia Försäkring AB, som strategiskt verktyg i hantering av försäkringslösningarna. Vissa av de risker som placeras i försäkringsbolaget återförsäkras i den internationella återförsäkringsmarknaden.
Telia Company har ingått ISDA-ramavtal (International Swaps and Derivatives Association) för OTC-derivat, dvs ränte- och valutaderivat, med alla huvudbanker. Dessa ISDA-avtal möjliggör kvittning. CSA-avtal (Credit Support Annex) för finansiella derivattransaktioner får upprättas som en bilaga till respektive ramavtal och redovisas som övriga kortfristiga fordringar/skulder. Under ett CSA-avtal är parterna överens om att veckovis utväxla likviditet grundat på aktuell exponering som faller under avtalet. Överförda medel och upplupen ränta under ett CSA-avtal är inte att betrakta som en säkerhet.
| 31 december 2020 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Bruttobelopp finansiella tillgångar |
Bruttobelopp finansiella skulder |
Netto av finansiella tillgångar i balansräkningen |
Finansiella tillgångar som inte har nettats |
CSA | Netto | ||
| Ränte- och valutaränteswappar | K16, K19 | 4 156 | – | 4 156 | 940 | 861 | 78 | ||
| Valutaswappar och valutaterminer | K16, K18 | 21 | – | 21 | 5 | – | 5 | ||
| Övriga fordringar | 2 | -10 | – | – | – | – | |||
| Summa | 4 179 | -10 | 4 177 | 945 | 861 | 84 |
| 31 december 2020 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Bruttobelopp finansiella skulder |
Bruttobelopp finansiella tillgångar |
Netto av finansiella skulder i balansräkningen |
Finansiella skulder som inte har nettats |
CSA | Netto | |||
| Ränte- och valutaränteswappar | K21 | 4 193 | – | 4 193 | 976 | 909 | 67 | |||
| Valutaswappar och valutaterminer | K24, K25 | 526 | – | 526 | 510 | – | 510 | |||
| Övriga skulder | 7 | -38 | – | – | – | – | ||||
| Summa | 4 726 | -38 | 4 719 | 1 486 | 909 | 577 |
| MSEK | Not | Bruttobelopp finansiella tillgångar |
Bruttobelopp finansiella skulder |
Netto av finansiella tillgångar i balansräkningen |
Finansiella tillgångar som inte har nettats |
CSA | Netto |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ränte- och valutaränteswappar | K16, K19 | 3 717 | – | 3 717 | 1 709 | 1 487 | 222 |
| Valutaswappar och valutaterminer | K16, K18 | 105 | – | 105 | 24 | – | 24 |
| Övriga fordringar | 39 | -29 | 10 | 10 | – | 10 | |
| Summa | 3 861 | -29 | 3 831 | 1 743 | 1 487 | 246 |
| 31 december 2019 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Bruttobelopp finansiella skulder |
Bruttobelopp finansiella tillgångar |
Netto av finansiella skulder i balansräkningen |
Finansiella tillgångar som inte har nettats |
CSA | Netto | ||
| Ränte- och valutaränteswappar | K21 | 2 946 | – | 2 946 | 938 | 773 | 165 | ||
| Valutaswappar och valutaterminer | K24, K25 | 377 | – | 99 | 297 | – | 297 | ||
| Övriga skulder | 23 | -18 | 5 | 5 | – | 5 | |||
| Summa | 3 346 | -18 | 3 329 | 1 240 | 773 | 468 |
Telia Company tillämpar säkringsredovisning vid hedgning (säkring) av ränterisk och valutarisk i finansieringsverksamheten. Telia Companys mål med säkringsstrategierna är att minska osäkerheten i framtida betalningar. Osäkerheten beror på förändringar i räntor och valutakursförändringar mot SEK.
En säkringsrelation kommer vara perfekt matchad genom kritiska kriterier. Det betyder att kriterierna för den säkrade posten och säkringsinstrumentet kommer att vara
identiska. Kriterier som kan användas är nominellt belopp, valuta, förfallodatum, framtida kupongutbetalningar, framtida kupongfixeringsdatum eller räntefixeringsindex.
För att utvärdera om en hedge är fortsatt effektiv beräknas kassaflödet baserat på de kritiska kriterierna och jämförs mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet. Om kassaflödet neutraliseras av säkringsinstrumentet kan säkringen betecknas som fortsatt effektiv.
För mer information om principer för säkringsredovisning se not K3.
| Tillgångar | Skulder | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Instrument | Post i balans räkningen |
Nominellt belopp |
Bokfört belopp |
Förändring av värde under året |
Nominellt belopp |
Bokfört belopp |
Förändring av värde under året |
||
| Verkligt värdesäkringar | ||||||||||
| Ränterisk | Derivat | Lång/kortfristiga fordringar/lån |
52 802 | 1 525 | 243 | 9 936 | 65 | -186 | ||
| Kassaflödessäkringar | ||||||||||
| Valutarisk | Derivat | Lång/kortfristiga fordringar/lån |
8 869 | 52 | -1 588 | 31 089 | 1 812 | 1 165 | ||
| Nettoinvesterings säkringar |
||||||||||
| Valutarisk | Obligationer | Lång/kortfristiga | – | – | – | 18 681 | 15 001 | 4 209 | ||
| Valutarisk | Derivat | fordringar/lån | – | – | – | 7 670 | 1 923 | 31 |
| Tillgångar | Skulder | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Instrument | Post i balans räkningen |
Nominellt belopp |
Redovisat belopp |
Förändring av värde under året |
Nominellt belopp |
Redovisat belopp |
Förändring av värde under året |
| Verkligt värdesäkringar | ||||||||
| Ränterisk | Derivat | Lång/kortfristiga räntebärande ford ringar/lån |
48 495 | 1 282 | 216 | 19 402 | 251 | 44 |
| Kassaflödessäkringar | ||||||||
| Valutarisk | Derivat | Lång/kortfristiga fordringar/lån |
32 467 | 1 641 | 851 | 9 951 | 647 | 381 |
| Nettoinvesterings säkringar |
||||||||
| Valutarisk | Obligationer | Lång/kortfristiga | – | – | – | 18 861 | 19 210 | -31 319 |
| Valutarisk | Derivat | fordringar/lån | – | – | – | 1 892 | 1 892 | 474 |
| Skulder | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Verkligt värdesäkringar, ränterisk |
Totalt Redovisat belopp |
Upplupet värde på skuld |
Ackumulerad värdejustering på säkrad post |
Värdejustering på säkrad post under året |
Ackumulerade värde justeringar på avslutade säkringar |
Ineffektivitet redovisad via resultaträkningen |
||
| Post i balansräkningen | ||||||||
| Lång/kortfristiga lån | 56 759 | 54 393 | 2 366 | 397 | 1 065 | – | ||
| Post i resultaträkningen | ||||||||
| Finansnetto | – | – | – | – | – | -27 |
| MSEK Verkligt värdesäkringar, ränterisk |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt Redovisat belopp |
Upplupet värde på skuld |
Ackumulerad värdejustering på säkrad post |
Värdejustering på säkrad post under året |
Ackumulerade värde justeringar på avslutade säkringar |
Ineffektivitet redovisad via resultaträkningen |
|
| Post i balansräkningen | ||||||
| Lång/kortfristiga lån | 57 752 | 55 783 | 1 969 | 512 | 1 104 | – |
| Post i resultaträkningen | ||||||
| Finansnetto | – | – | – | – | – | 16 |
| Skulder | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Kassafödessäkringar, valutarisk |
Förändring av värde på säkrad post under året |
Säkringsreserv för löpande säkringar |
Säkringsreserv för avslutade säkringar |
Värdejusteringar på säkringar via övrigt total resultat under året |
Ineffektivitet redovisat via resultaträkningen |
Belopp som om klassifierats från säkringsreserv till resultaträkningen |
|||
| Post i balansräkningen | |||||||||
| Lång/kortfristiga lån | |||||||||
| Eget kapital | – | -128 | -3 | – | – | – | |||
| Post i resultaträkningen | |||||||||
| Finansnetto | – | – | – | – | – | -3 | |||
| Övrigt totalresultat | -1 813 | – | – | -1 813 | – | – |
| Skulder | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Kassafödessäkringar, valutarisk |
Förändring av värde på justerad post under året |
Säkringsreserv för löpande säkringar |
Säkringsreserv för avslutade säkringar |
Värdejusteringar på säkringar via övrigt total resultat under året |
Ineffektivitet redovisat via resultaträkningen |
Belopp som om klassifierats från säkringsreserv till resultaträkningen |
|
| Post i balansräkningen | |||||||
| Lång/kortfristiga lån | |||||||
| Eget kapital | – | -212 | 6 | – | – | – | |
| Post i resultaträkningen | |||||||
| Finansnetto | – | – | – | – | – | 6 | |
| Övrigt totalresultat | -382 | – | – | -382 | – | – |
| Tillgångar | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Nettoinvesteringssäkringar, valutarisk |
Förändring av värde på säkrad post under året |
Valutaomräk ningsreserv för löpande säkringar |
Valutaomräk ningsreserv för avslutade säkringar |
Värdejusteringar på säkringar via övrigt total resultat under året |
Ineffektivitet redovisat via resultaträkningen |
Belopp som om klassifierats från säkringsreserv till resultaträkningen |
|
| Post i balansräkningen | |||||||
| Eget kapital | – | 4 081 | – | – | – | – | |
| Post i resultaträkningen | |||||||
| Finansnetto | – | – | – | – | – | – | |
| Övrigt totalresultat | -635 | – | – | -635 | – | – |
| Tillgångar | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Nettoinvesteringssäkringar, valutarisk |
Förändring av värde på säkrad post under året |
Valutaomräk ningsreserv för löpande säkringar |
Valutaomräk ningsreserv för avslutade säkringar |
Värdejusteringar på säkringar via övrigt total resultat under året |
Ineffektivitet redovisat via resultaträkningen |
Belopp som om klassifierats från säkringsreserv till resultaträkningen |
|
| Post i balansräkningen | |||||||
| Eget kapital | – | 4 579 | – | – | – | – | |
| Post i resultaträkningen | |||||||
| Finansnetto | – | – | – | – | – | – | |
| Övrigt totalresultat | 1 623 | – | – | 1 623 | – | – |
Koncernen hyr olika typer av tillgångar, såsom teknisk yta (t ex lokaler för teknik, yta på tak, samlokalisering, plats på torn och datacenter), teknisk utrustning (t ex koppar, svartfiber, IRU, kanalisationer, torn, basstationer och servrar), icke-teknisk yta (t ex kontorslokaler, butiker och parkeringsplatser) samt mark. Övriga leasingavtal avser främst bilar, kontorsutrustning och it-utrustning. Leasingavtal förhandlas på individuell bas och innehåller en stor spridning av olika leasingperioder och villkor. Leasingavtalen innehåller ofta förlängningsoptioner för olika tidsperioder. Leasingskulderna (och nyttjanderättstillgångarna) omfattar den icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med både förlängningsperioder (om Telia Company är rimligt säker på att nyttja förlängningsoptionen) och uppsägningsbara
perioder (om Telia Company är rimligt säker på att inte nyttja uppsägningsoptionen). Fastställande av leasingperioden kräver därför ledningens bedömning, se not K2. Förutom vad gäller korttidsleasingavtal, varierar uppskattade leasingperioder inklusive uppskattade förlängningsperioder och uppsägningsbara perioder mellan 2 och 41 år. Den genomsnittliga nyttjandeperioden för nyttjanderättstillgångar för 2020 varierar mellan 3 och 13 år. Ungefär 45 procent av de totala leasingskulderna (och nyttjanderättstillgångarna) är hänförliga till förlängningsperioder där Telia Company har gjort en bedömning att det är rimligt säkert att förlängningsoptionerna kommer att nyttjas. Denna del av leasingskulderna (och nyttjanderättstillgångarna) avser främst teknisk yta och teknisk utrustning.
Redovisat värde för nyttjanderättstillgångar fördelade sig på fölljande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Nyttjanderättstillgångar | ||
| Teknisk yta | 7 235 | 7 419 |
| Tekninsk utrustning | 2 820 | 3 704 |
| Icke-teknisk yta | 3 613 | 3 416 |
| Mark | 940 | 852 |
| Övrigt | 206 | 248 |
| Summa | 14 814 | 15 640 |
Under 2020 har 1 097 MSEK av nyttjanderättstillgångar hänförliga till Carrier omklassificerats till tillgångar som innehas för försäljning, se not K35. Ökningar av nyttjanderättstillgångar under 2020 uppgick till 4 573 MSEK, (1 719), varav 2 385 MSEK avsåg nya avtal främst hänförliga till
teknisk och icke-teknisk yta samt teknisk utrustning. 2 188 MSEK avsåg ändringar av leasingavtal främst på grund av omprövade leasingperioder för befintliga avtal för teknisk yta och teknisk utrustning.
Redovisat värde för leasingskulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Leasingskulder1 | ||
| Långfristiga | 12 183 | 12 046 |
| Kortfristiga | 2 671 | 2 968 |
| Summa | 14 854 | 15 015 |
1) Ingår i raderna lång- och kortfristiga lån i koncernens balansrapport.
Under 2020 har 692 MSEK av totala leasingskulder hänförliga till Carrier omklassificerats till skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning, se not K35. För förväntad förfallostruktur på leasingskulderna se not K27.
Koncernens totalresultatrapport innehåller följande belopp hänförliga till leasing.
| MSEK, förutom genomsnittlig nyttjandeperiod | Genomsnittlig nyttjande period (år) 2020 |
31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|---|
| Avskrivningar på nyttjanderättstillgångar | |||
| Teknisk yta | 7 | 1 294 | 1 298 |
| Teknisk utrustning | 5 | 815 | 708 |
| Icke-teknisk yta | 6 | 883 | 737 |
| Mark | 13 | 80 | 69 |
| Övrigt | 3 | 132 | 125 |
| Summa avskrivningar | 3 205 | 2 938 | |
| Räntekostnad (ingår i finansiella kostnader) | 441 | 436 | |
| Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal, tillgångar av lågt värde och variabla leasingavgifter1 | 68 | 62 | |
| Summa kostnader | 3 714 | 3 435 |
1) Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal, hyra av tillgångar av lågt värde och variabla leasingavgifter ingår i raderna Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsföringskostnader och Administrationskostnader.
Det fanns inga väsentliga intäkter hänförliga till vidareuthyrning eller sale and leaseback-transaktioner under 2020 eller 2019.
Belopp redovisade i koncernens kassaflödesrapporter Totalt kassautflöde för leasingavtal uppgick under 2020 till 3 490 (3 144) MSEK. Återbetalningar av leasingskulder har redovisats som kassaflöde från finansieringsverksamheten och betald ränta har redovisats som kassaflöde från den löpande verksamheten.
ring inom ramen för Telia Companys produkterbjudande avseende hårdvaror och kundplacerad utrustning.
Löptiden på avtalen i stocken uppgår till cirka 12 kvartal. För nytecknade avtal under 2020 var löptiden 12 kvartal. 72 procent av samtliga avtal löper med fast ränta och 28 procent med rörlig ränta. Flertalet avtal ger möjlighet till förlängning. I Finland tillhandahåller Telia Company enligt ett finansiellt leasingavtal elmätare med sim-kort för automatiserad avsläsning till ett energiföretag som en del av Telia Companys paketerade tjänst. Avtalet har en löptid om 15 år och löper med fast ränta och löper ut 2023.
Leasingportföljen inom Telia Companys kundfinansieringsverksamhet i Sverige, Finland och Norge omfattar finansie-
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Försäljningsvinst | 30 | 39 |
| Finansiella intäkter från nettoinvesteringen i leasingavtalet | 91 | 95 |
| Summa | 121 | 134 |
Leasingfordringar har följande löptider.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Kortare än 1 år | 463 | 494 |
| 1-2 år | 215 | 308 |
| 2-3 år | 88 | 120 |
| 3-4 år | 55 | 57 |
| 4-5 år | 44 | 38 |
| 5 år+ | 8 | 7 |
| Summa odiskonterade leasingfordringar | 874 | 1 024 |
| Ej intjänad finansiell intäkt | -68 | -93 |
| Nettoinvestering i leasingavtalet | 806 | 931 |
Reserv för förväntade kreditförluster på leasingfordringar uppgick den 31 december 2020 till 0 MSEK (0). Kreditförluster på leasingfordringar reduceras av vinster vid försäljning av återlämnad utrustning.
Telia Company som leasegivare, hyr ut olika typer av tillgångar till kunder så som teknisk utrustning och yta (t ex koppar, svartfiber, IRU, kanalisationer och plats på torn). Leasingportföljen innehåller också den internationella carrier-verksamheten och omfattar avtal med andra internationella operatörer samt andra avtal. Avtalstiderna med operatörer varierar mellan 10 och 25 år, med en genomsnittlig avtalslängd om 20 år. För övriga avtal varierar avtalstiderna mellan 3 och 10 år med en genomsnittlig avtalslängd
om cirka 5 år. Utöver detta har Telia Company operationella leasingavtal relaterade till produktutbudet till slutkunder i Sverige och Finland. Avtalstiderna varierar mellan 2 och 5 år, med en genomsnittlig avtalslängd om cirka 3 år. Telia Company har också operationella lesingavtal avseende telefoner i Norge, vilka innhåller en rätt för kunden att byta till en ny telefon genom att återlämna sin existerande telefon och ingå ett nytt leasingavtal. Avtalsperioden är mellan 1 och 2 år. För mer information om tillgångar som är föremål för operationell leasing, se not K13.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Leasingintäkter | 2 780 | 2 341 |
Det var inga väsentliga variabla leasingavgifter hänförliga till operationella leasingavtal under 2020 eller 2019.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Kortare än 1 år | 2 276 | 2 207 |
| 1-2 år | 1 602 | 1 302 |
| 2-3 år | 991 | 1 022 |
| 3-4 år | 701 | 728 |
| 4-5 år | 521 | 551 |
| 5 år+ | 480 | 774 |
| Summa odiskonterade framtida leasingavgifter | 6 570 | 6 585 |
I summa odiskonterade famtida leasingavgifter för 2020 ingår Carrier som är klassificerade som tillgångar som innehas för försäljning med 817 MSEK.
Vid årsskiftet ägde svenska staten 39,5 procent av totala aktier i Telia Company. Resterande 60,5 procent av totala aktierna har ett spritt ägande.
Telia Company-koncernens utbud av tjänster och produkter erbjuds svenska staten, statliga myndigheter och statliga bolag i konkurrens med andra operatörer och på normala kommersiella villkor. Vissa statliga bolag bedriver konkurrerande verksamhet med Telia Company. På motsvarande sätt köper Telia Company tjänster från statligt ägda bolag till marknadsmässiga priser och på i övrigt normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken svenska staten och deras myndigheter eller statliga bolag för en väsentlig andel av Telia Companys nettoomsättning eller resultat.
Den svenska telemarknaden regleras främst av lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och av förordningar, föreskrifter och beslut enligt lagen. Operatörer som är anmälda enligt LEK ska betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektroniska kommunikationer. Telia Companys avgift uppgick till 36 MSEK under 2020 respektive 38 MSEK under 2019. Därutöver betalar Telia Company, i likhet med övriga operatörer, årliga avgifter till Post- och telestyrelsen för myndighetens verksamhet enligt LEK och lagen om radio- och teleterminalutrustning. Telia Company betalade avgifter enligt dessa lagar med 39 MSEK under 2020 respektive 41 MSEK under 2019.
Telia Company säljer och köper tjänster och produkter till och från intressebolag. Dessa transaktioner görs på marknadsmässiga villkor.
I sammandrag fördelade sig transaktioner och balansposter med intressebolag på följande sätt.
| Januari–december eller 31 december |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2020 | 2019 | |
| Försäljning av varor och tjänster | |||
| Operators Clearing House | 3 | 3 | |
| Turkcell | 0 | 1 | |
| Tet (f d Lattelecom) | 1 | 3 | |
| Övriga | 2 | 0 | |
| Summa försäljning av varor och tjänster | 6 | 7 | |
| Köp av varor och tjänster | |||
| Mediamätning i Skandinavien | 23 | 2 | |
| Turkcell | 0 | 3 | |
| Tet (f d Lattelecom) | 4 | 3 | |
| Övriga | 0 | 2 | |
| Summa köp av varor och tjänster | 27 | 9 | |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 2 | 1 | |
| Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 5 | 7 |
Per den 31 december 2020 ägde Telia Companys finska pensionsstiftelse 366 802 aktier och dess finska personalstiftelse 834 704 aktier i Telia Company sammantaget 0,03 procent av totala aktier. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not K22.
Se avsnittet "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i not K32 för ytterligare information.
Vid rapportperiodens slut hade Telia Company inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 20191 |
|---|---|---|
| Kredit- och fullgörandegarantier m m | 16 | 16 |
| Delsumma (se Likviditetsrisk – not K27) | 16 | 16 |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 295 | 294 |
| Summa ansvarsförbindelser | 311 | 309 |
1) 2019 kvarvarande verksamhet.
Kredit- och fullgörandegarantier per den 31 december 2020 hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2021 |
Apr–jun 2021 |
Jul–sep 2021 |
Okt–dec 2021 |
2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kredit- och fullgörandegarantier | - | - | - | - | 16 | - | - | - | - | 16 |
Vissa av koncernens lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. I några av Telia Companys senast tecknade avtal om låneemissioner ingår regler avseende "change of control", vilka tillåter långivarna att på vissa villkor återkalla lånet före avtalad förfallotidpunkt. Bland de villkor som uppställts ingår att en ny ägare får ett bestämmande inflytande över Telia Company, bland annat även medförande en sänkning av Telia Companys officiella kreditvärdering till en icke-solid nivå ("non-investment grade").
För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som Telia Company eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse.
Vid rapportperiodens slut var ställda säkerheter på spärrade bankmedel 43 MSEK (45).
Koncernens oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2020 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar (exklusive film- och programrättigheter) hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntad investeringsperiod MSEK |
Jan–mar 2021 |
Apr–jun 2021 |
Jul–sep 2021 |
Okt–dec 2021 |
2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | 60 | 15 | 2 | 26 | - | - | - | - | - | 104 |
| Materiella tillgångar | 1 631 | 1 323 | 527 | 633 | 870 | 566 | 110 | 78 | - | 5 738 |
| Leasar | 2 | 1 | 1 | 1 | 5 | 16 | 21 | 20 | 129 | 196 |
| Summa (se Likviditetsrisk – not K27) | 1 693 | 1 339 | 530 | 660 | 875 | 582 | 131 | 98 | 129 | 6 037 |
Kontraktsförpliktelser uppgick per den 31 december 2020 till 21 765 MSEK (10 990 vid utgången av 2019, kvarvarande verksamhet), varav 15 728 MSEK (7 760 vid utgången av 2019) avsåg film- och programrättigheter. Ökningen i kontraktsförpliktelser avser till största delen film- och programrättigheter samt modernisering av nätverk i Norge. Se not K14 för ytterligare information.
Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är Telia Company part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån avtalsrättsliga och affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och immaterialrätt.
Förutom här beskrivna tvister är Telia Company eller dess dotterbolag inte part i några domstolstvister, skiljeförfaranden eller regulatoriska tvister som kan förväntas få en väsentlig negativ effekt på koncernens verksamhet, ekonomiska ställning eller resultat.
Under 2005 ingick Telia Company och Çukurova ett avtal om Telia Companys förvärv av aktier i Turkcell Holding A.S. från Çukurova. Då Çukurova därefter inte fullföljde avtalet vidtog Telia Company rättsliga åtgärder. En skiljenämnd inom den internationella handelskammaren (ICC) tillerkände den 1 september 2011 Telia Company ett skadestånd
om 932 MUSD, samt ränta och kostnader, för Çukurovas underlåtenhet att överlämna de Turkcell Holding-aktier som aktieöverlåtelseavtalet krävde. Telia Company har varit involverad i flera rättsliga åtgärder relaterat till detta, inklusive rättsliga åtgärder i strävan att driva in skadeståndet. Den 17 juni 2020 tecknade Telia Company ett avtal om att sälja sitt innehav om 47,1 procent i Turkcell Holding A.S., som äger 51,0 procent av det noterade bolaget Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., till det statligt ägda Turkey Wealth Fund för ett pris om 530 MUSD. Transaktionen innebär även ett komplett och globalt avslut på samtliga ägardispyter och tvister hänförliga till Turkcell och Turkcell Holding.
I september 2019 inleddes ett skiljedomsförfarande i London mot Telia Company och Turkcell under aktieöverlåtelseavtalet avseende försäljningen av dotterbolaget Kcell i Kazakstan 2018. Det totala kravet mot Telia Company och Turkcell uppgår till 66 MUSD (motsvarande 594 MSEK) plus ränta, varav Telia Company:s andel uppgår till 45 MUSD (motsvarande 405 MSEK). Skiljedomsförfarandet är fortfarande i ett tidigt skede och innefattar väsentliga osäkerheter. Under december 2020 har parterna fört diskussioner om förlikning, men ingen överenskommelse har ännu nåtts. Per den 31 december 2020 har en avsättning redovisats. Kostnaden är redovisad inom avvecklad verksamhet, se not K35.
Åtaganden avseende framtida nedmontering av teknisk utrustning och återställning av mark medförde icke-kontanta investeringar om 311 MSEK och 954 MSEK under åren 2020 respektive 2019, se not K23.
Telia Company tillhandahåller och installerar fastighetsnät och erhåller som ersättning en 5–10-årig ensamrätt att leverera tjänster via sådana fastighetsnät. Dessa aktiviteter medförde under 2020 och 2019 icke-kontanta byten om 36 MSEK respektive 112 MSEK.
| MSEK | Jan-dec 2020 | Jan-dec 2019 |
|---|---|---|
| Erhållna utdelningar | 219 | 366 |
| Erhållna räntor | 375 | 344 |
| Betalda räntor | -3 009 | -2 841 |
| Betalda skatter | -1 374 | -911 |
| MSEK | Jan-dec 2020 | Jan-dec 2019 |
|---|---|---|
| Dotterbolag | ||
| Latvijas Mobilais Telefons SIA | -156 | -119 |
| Telia Lietuva, AB | -66 | -59 |
| Övriga dotterbolag | -18 | 0 |
| Summa utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande | -240 | -178 |
| Icke likviditetspåverkande förändringar | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2019 |
Kassa flöden |
Förvärv/ avyttringar |
Nya och förändrade leasing kontrakt |
Föränd ringar i valuta kurser |
Föränd ringar i verkligt värde |
Övriga föränd ringar¹ |
Omklass till Tillg. som innehas för försäljning3 |
31 dec 2020 |
| Långfristiga lån | 99 899 | 7 866 | -27 | 3 925 | -3 257 | 723 | -8 474 | -416 | 100 239 |
| Långfristiga leasingskulder | 12 046 | − | -27 | 3 925 | -414 | − | -2 930 | -416 | 12 183 |
| Långfristiga lån exkl. leasingskulder varav derivat som innehas för |
87 853 | 7 866 | − | − | -2 843 | 723 | -5 544 | − | 88 055 |
| att säkra långfristiga lån | 2 770 | 24 | − | − | 901 | 99 | -144 | − | 3 650 |
| Kortfristiga lån | 19 779 -19 865 | 135 | − | -1 199 | 78 | 9 692 | -275 | 8 345 | |
| Kortfristiga leasingskulder | 2 968 | -2 955 | 135 | − | -104 | − | 2 902 | -275 | 2 671 |
| Kortfristiga lån exkl. leasingskulder varav derivat som innehas för |
16 811 -16 910 | − | − | -1 096 | 78 | 6 790 | − | 5 674 | |
| att säkra kortfristiga lån | 22 | − | − | − | 185 | 18 | -73 | − | 151 |
| Lån avvecklad verksamhet | 124 | -2 | -130 | − | -2 | − | 10 | − | − |
| Långfristiga leasingskulder | 81 | − | -85 | − | -1 | − | 5 | − | − |
| Kortfristiga leasingskulder | 43 | -2 | -45 | − | -1 | − | 5 | − | − |
| Kortfristiga lån | − | − | − | − | − | − | − | − | − |
| Summa skulder från finansieringsverksamheten |
119 803 -12 001 | -23 | 3 925 | -4 458 | 802 | 1 227 | -692 | 108 584 | |
| Tillgångar som innehas för att säkra upplåning2 |
-3 717 | 165 | − | − | -389 | -509 | 245 | − | -4 205 |
| varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån |
-3 269 | -31 | − | − | 585 | -432 | 88 | − | -3 059 |
| varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån |
-382 | 175 | − | − | -56 | -28 | 222 | − | -70 |
| Summa skulder från finansierings verksamheten netto efter avdrag för tillgångar som säkrar upplåning2 |
116 086 -11 836 | -23 | 3 925 | -4 847 | 293 | 1 473 | -692 | 104 379 |
1) Övriga förändringar avser främst omklassificering från långfristiga lån till kortfristiga lån då kvarvarande löptid minskar.
2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning har adderats till tabellen för att tydliggöra att dessa ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.
3) Omklasssificering av leasingskulder Telia Carrier till "Tillgångar som innehas för försäljning".
| ÖVRIGT | |||
|---|---|---|---|
| Icke likviditetspåverkande förändringar | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2018 |
Över gångs effekt IFRS 163 |
Justerad 1 jan 2019 |
Kassa flöden |
Förvärv/ avyttringar |
Nya leasing kontrakt |
Föränd ringar i valuta kurser |
Föränd ringar i verkligt värde |
Övriga föränd ringar¹ |
31 dec 2019 |
| Långfristiga lån | 86 990 | 11 810 | 98 800 | 6 004 | 331 | 1 719 | 1 945 | 942 | -9 842 | 99 899 |
| Långfristiga leasingskulder | 1 363 | 11 810 | 13 173 | − | 330 | 1 719 | 171 | − | -3 347 | 12 046 |
| Långfristiga lån exkl. leasingskulder varav derivat som innehas för |
85 627 | − | 85 627 | 6 004 | 1 | − | 1 774 | 942 | -6 495 | 87 853 |
| att säkra långfristiga lån | 1 954 | − | 1 954 | -30 | − | − | 268 | 604 | -26 | 2 770 |
| Kortfristiga lån | 9 552 | 2 529 | 12 081 | -2 513 | 105 | − | -27 | 23 | 10 110 | 19 779 |
| Kortfristiga leasingskulder | 46 | 2 529 | 2 575 | -2 651 | 105 | − | − | 2 939 | 2 968 | |
| Kortfristiga lån exkl. leasingskulder | 9 506 | − | 9 506 | 138 | − | − | -27 | 23 | 7 171 | 16 811 |
| varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån |
45 | − | 45 | − | − | − | − | -7 | -17 | 22 |
| Lån avvecklad verksamhet | − | 133 | 133 | -14 | − | 16 | 5 | − | -15 | 124 |
| Långfristiga leasingskulder | − | 104 | 104 | − | − | 16 | 4 | − | -42 | 81 |
| Kortfristiga leasingskulder | − | 29 | 29 | -21 | − | − | 1 | − | 34 | 43 |
| Kortfristiga lån | − | − | − | 7 | − | − | − | − | -7 | − |
| Summa skulder från finansieringsverksamheten |
96 541 | 14 472 | 111 013 | 3 477 | 436 | 1 735 | 1 923 | 965 | 254 | 119 803 |
| Tillgångar som innehas för att säkra upplåning2 |
-2 923 | -2 923 | 537 | − | − | -774 | -553 | -4 | -3 717 | |
| varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån |
-2 321 | − | -2 321 | -41 | − | − | -522 | -553 | 169 | -3 269 |
| varav derivat som innehas för | ||||||||||
| att säkra kortfristiga lån | -81 | − | -81 | − | − | − | -135 | 9 | -175 | -382 |
| Summa skulder från finansierings verksamheten netto efter avdrag för tillgångar som |
||||||||||
| säkrar upplåning2 | 93 618 | 14 472 | 108 090 | 4 014 | 436 | 1 735 | 1 149 | 412 | 250 | 116 086 |
1) Övriga förändringar avser främst omklassificering från långfristiga lån till kortfristiga lån då kvarvarande löptid minskar.
2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning har adderats till tabellen för att tydliggöra att dessa ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.
3) Övergångseffekt av IFRS 16.
Telia Company-koncernen omstruktureras löpande genom förvärv och avyttring av egetkapitalinstrument eller verksamheter.
Det totala kassautflödet netto från rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument under 2020 uppgick till 717 MSEK främst hänförligt till en tilläggsköpeskilling (uppskjuten) i samband med förvärvet av Bonnier Broadcasting.
Det totala kassautflödet netto från rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument under 2019 uppgick till 9 274 MSEK och var främst hänförligt till förvärven
av Bonnier Broadcasting och Fello. För information om rörelseförvärv, se not K34.
Det totala kassainflödet från avyttrade verksamheter och övriga egetkapitalinstrument under 2020 uppgick till 5 285 MSEK främst hänförligt till avyttringarna av Turkcell och Moldcell.
Det totala kassainflödet från avyttrade verksamheter och övriga egetkapitalinstrument under 2019 uppgick till 6 MSEK. För ytterligare information om avyttrade verksamheter, se not K15 och K35.
Under 2020 minskade antalet anställda i kvarvarande verksamhet med 104 till 20 741 vid årsskiftet från 20 845 vid årsskiftet 2019. Antal anställda i avvecklad verksamhet minskade med 387 till 0 från 387 vid årsskiftet 2019.
Medelantal heltidsanställda per land fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) |
varav män (%) |
Totalt (antal) |
varav män (%) |
|
| Sverige1 | 7 654 | 63,4 | 7 337 | 64,1 | |
| Finland | 4 144 | 68,1 | 3 890 | 68,1 | |
| Norge | 1 960 | 73,2 | 1 928 | 72,8 | |
| Danmark | 929 | 68,2 | 930 | 67,1 | |
| Litauen | 2 778 | 53,8 | 2 903 | 53,5 | |
| Lettland | 1 018 | 48,3 | 998 | 48,6 | |
| Estland | 1 630 | 55,0 | 1 675 | 54,0 | |
| Ryssland | 34 | 50,0 | 35 | 51,4 | |
| Storbritannien | 58 | 60,1 | 53 | 62,3 | |
| Övriga länder1 | 268 | 72,8 | 235 | 69,0 | |
| Summa, kvarvarande verksamhet | 20 473 | 62,9 | 19 984 | 62,7 | |
| Moldavien | 30 | 33,3 | 224 | 39,3 | |
| Övriga länder | 2 | 100,0 | 7 | 57,1 | |
| Summa, avvecklad verksamhet | 32 | 37,5 | 231 | 39,8 | |
| Summa | 20 505 | 62,8 | 20 215 | 62,5 |
1) 2019 har omräknats då 46 anställda har flyttats från Sverige till Övriga länder.
Under både 2020 och 2019, bedrevs verksamhet i 24 länder varav kvarvarande verksamhet bedrevs i 23 respektive 22 länder under 2020 och 2019.
Ledande befattningshavare fördelade sig på kvinnor och män enligt nedan. Styrelser inkluderar ledamöter i samtliga konsoliderade bolag i Telia Company-koncernen. Med Övriga ledande befattningshavare avses verkställande direktörer samt övriga personer i ledningsgrupper på koncernnivå, regionnivå och bolagsnivå.
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Procent | Styrelser | Övriga ledande befattningshavare |
Styrelser | Övriga ledande befattningshavare |
|
| Kvinnor | 33,8 | 34,4 | 30,1 | 36,6 | |
| Män | 66,2 | 65,6 | 69,9 | 63,4 | |
| Summa, kvarvarande verksamhet | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 | |
| Kvinnor | – | – | – | 77,8 | |
| Män | – | – | 100,0 | 22,2 | |
| Summa, avvecklad verksamhet | – | – | 100,0 | 100,0 |
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 12 077 | 11 503 |
| Sociala kostnader | ||
| Arbetsgivaravgifter | 2 291 | 2 168 |
| Pensionskostnader | 1 648 | 1 433 |
| Summa sociala kostnader | 3 939 | 3 601 |
| Aktiverat eget arbete | -1 221 | -1 105 |
| Övriga personalkostnader | 287 | 338 |
| Summa personalkostnader per kostnadsslag, kvarvarande verksamhet1 | 15 081 | 14 337 |
| Summa personalkostnader, avvecklad verksamhet | 24 | 95 |
1) Varav 401 MSEK (584) redovisade inom Övriga rörelsekostnader. 2019 omräknat.
Löner och andra ersättningar fördelade sig mellan ledande befattningshavare respektive övriga anställda på följande sätt. Rörlig ersättning redovisas som kostnad under respektive år, medan utbetalning görs efterföljande år.
| Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ledande befatt ningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befatt ningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
|
| Löner och andra ersättningar, kvarvarande verksamhet1 | 231 (91) | 11 846 | 139 (88) | 11 363 | |
| Löner och andra ersättningar, avvecklad verksamhet | –(–) | 22 | 11(1) | 79 |
1) Varav ledande befattningshavare 54 MSEK (-) och övriga anställda 267 MSEK (468) redovisade inom Övriga rörelsekostnader. 2019 omräknat.
Pensionskostnaderna för samtliga ledande befattningshavare var 34 MSEK för 2020 och 39 MSEK för 2019.
Under 2020 och 2019 hade Telia Company kostnader för vinstdelning med anställda i sina finska dotterbolag uppgående till 7 MSEK respektive 23 MSEK. Utöver detta vinstdelningssystem tillämpar alla regioner inom Telia Company prestationsbaserad rörlig ersättning för olika grupper av anställda. I Sverige, till exempel, ingår alla fast anställda i system för rörlig ersättning, en typ för säljkåren och en för alla övriga medarbetare.
Årsstämmorna 2010 till 2020 i Telia Company beslutade att införa prestationsaktieprogram (PSP) som omfattar vissa ledande befattningshavare och nyckelpositioner i koncernen. Koncernledningens medlemmar är dock undantagna. Om de förutbestämda prestationskraven, bestående av finansiella mål, uppnås under en definierad prestationsperiod, ges deltagarna i programmen möjlighet att erhålla slutlig tilldelning av Telia Company-aktier (prestationsaktier) till en kostnad av 0 SEK. De finansiella målen inkluderar såväl en miniminivå, som måste uppnås för att någon tilldelning över huvud taget ska göras, som en maximinivå utöver vilken ingen ytterligare tilldelning ska göras. Respektive program ska omfatta totalt högst 2 491 202 (PSP 2017), 2 413 597 (PSP 2018), 2 194 830 (PSP 2019) och 2 355 802 (PSP 2020). Telia Company-aktier, motsvarande cirka 0,06 procent av det totala antalet utestående aktier för PSP 2017, 0,06 procent för PSP 2018, 0,05 procent för PSP 2019 och 0,06 procent för PSP 2020.
Omräkning av slutlig tilldelning av prestationsaktier ska göras i händelse av mellanliggande fondemission, split, företrädesemission och/eller andra liknande händelser.
Finansiella mål består av EBITDA (earnings before interest, tax, depreciation and amortization) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR). Maximalt antal prestationsaktier en deltagare kan tilldelas representerar 30 procent av deltagarens årliga grundlön. Slutlig tilldelning av prestationsaktier ska till 50 procent baseras på ackumulerad EBITDA och till 50 procent baseras på TSR under hela prestationsperioden på tre år. TSR mäts i förhållande till TSR i en av styrelsen fastställd grupp av jämförbara telekombolag.
Deltagande i programmet kräver ingen egen investering av deltagarna i Telia Company-aktier. Det maximala ekonomiska utfallet för en deltagare och det maximala antalet prestationsaktier som slutligt kan komma att tilldelas i ett program ska begränsas till det antal prestationsaktier vars sammanlagda marknadsvärde motsvarar 60 procent av deltagarens grundlön.
PSP 2017 avslutades våren 2020 och slutlig tilldelning har gjorts till de 135 kvarvarande deltagarna i programmet. Tre deltagare fick kontant utbetalning motsvarande värdet av totalt 9 184 aktier. Under maj 2020 överförde Telia Company via ett aktieswap-avtal med en extern part 380 741 aktier till 132 deltagare till ett genomsnittligt pris om 32,30 SEK per aktie. Den totala kostnaden för de överförda aktierna var 12 MSEK och transaktionskostnaderna, netto efter skatt, uppgick till 0 MSEK.
Prestationsaktieprogrammen hade i sammandrag följande omfattning under 2020.
| Prestationsaktieprogram | 2020/2023 | 2019/2022 | 2018/2021 | 2017/2020 |
|---|---|---|---|---|
| Deltagare | ||||
| Antal deltagare per den 31 december 20191 | – | 196 | 174 | 146 |
| Nytillkomna deltagare under 2020 | 210 | – | – | – |
| Avslutade anställningar under 2020 | -5 | -21 | -21 | -11 |
| Slutlig tilldelning under 2020 | – | – | – | -135 |
| Antal deltagare per den 31 december 2020 | 205 | 175 | 153 | |
| Tilldelade aktier | ||||
| Preliminär tilldelning 31 december 2019 | – | 0 | 745 350 | 424 656 |
| Preliminär tilldelning 2020 | 2 418 336 | – | – | – |
| Förverkade aktier | -2 361 657 | – | – | – |
| Återkallade aktier | -56 679 | 0 | -94 791 | -34 729 |
| Slutlig tilldelning | – | – | – | -389 925 |
| Antal tilldelade aktier per den 31 december 2020 | 0 | 0 | 650 559 | – |
1) En deltagare, totalt för alla prestationsaktieprogram, tillhörde avvecklad verksamhet.
Uppskattade verkliga värden per tilldelningsdagen och de antaganden som användes vid uppskattning av måluppfyllelse för prestationsvillkoren var enligt följande.
| Prestationsaktieprogram | 2020/2023 | 2019/2022 | 2018/2021 | 2017/2020 |
|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde per tilldelningsdagen (MSEK) | -11 | 10 | 45 | 35 |
| Använda antaganden (procentsatser) | ||||
| Måluppfyllelse för det EBITDA-baserade prestationsvillkoret | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret baserades på | ||||
| Bedömd volatilitet, Telia Company | 20 | 18 | 20 | 21 |
| Bedömd volatilitet, bolagen i jämförelsegruppen | 16-39 | 14-28 | 16-26 | 17-28 |
| Genomsnittlig ömsesidig korrelation mellan Telia Company och bolagen i jämförelsegruppen |
50 | 41 | 54 | 49 |
| Riskfri ränta | -0,3 | -0,6 | -0,5 | -0,5 |
Vid beräkning av måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret användes en Monte Carlo-simuleringsmodell. Det beräknade värdet för respektive prestationsaktieprogram och sammanhängande sociala kostnader fördelas över prestationsperioden. De totala personalkostnaderna uppgick till följande.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 16 | 32 |
| Sociala kostnader | 4 | 8 |
| Summa personalkostnader, prestationsaktieprogram | 21 | 40 |
Enligt beslut av årsstämman 2020 i Telia Company, utgår årligt arvode till styrelsens ledamöter med 1 825 000 SEK (1 825 000) för ordföranden, 860 000 SEK (860 000) till vice ordföranden och med 610 000 SEK (610 000) för övriga av stämman valda ledamöter. Därutöver utgår årligt arvode
till ledamöterna i styrelsens Revisions- och hållbarhetsutskott med 275 000 SEK (275 000) till ordföranden och med 150 000 SEK (150 000) per person till övriga ledamöter. Vidare utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens Ersättningsutskott med 70 000 SEK (70 000) till ordföranden och med 50 000 SEK (50 000) per person till övriga ledamöter.
| kSEK | Styrelse1 | Revisions- och hållbarhets utskott |
Ersättnings utskott |
Summa ersättningar |
|---|---|---|---|---|
| Styrelse 2020 | ||||
| Lars-Johan Jarnheimer | 1 825 | 38 | 70 | 1 933 |
| Ingrid Bonde, vice ordförande från 2 april | 643 | 112 | 755 | |
| Olli-Pekka Kallasvuo, vice ordförande till 2 april | 220 | 13 | 233 | |
| Rickard Gustafson | 610 | 50 | 660 | |
| Jeanette Jäger från 2 april | 456 | 456 | ||
| Nina Linander | 610 | 275 | 885 | |
| Jimmy Maymann | 610 | 150 | 760 | |
| Anna Settman | 610 | 610 | ||
| Olaf Swantee | 610 | 610 | ||
| Martin Tivéus | 610 | 610 | ||
| Summa | 6 803 | 575 | 133 | 7 511 |
| Revisions- och | ||||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | Styrelse1 | hållbarhets utskott |
Ersättnings utskott |
Summa ersättningar |
| Styrelse 2019 | ||||
| Lars-Johan Jarnheimer, ordförande från 26 november | 177 | 15 | 7 | 199 |
| Marie Ehrling, ordförande till 26 november | 1 628 | 136 | 63 | 1 827 |
| Olli-Pekka Kallasvuo, vice ordförande | 848 | – | 50 | 898 |
| Susanna Campbell till 18 januari | 28 | – | 2 | 30 |
| Rickard Gustafson från 10 april | 442 | – | 36 | 478 |
| Nina Linander | 601 | 268 | – | 869 |
| Jimmy Maymann | 601 | 109 | – | 710 |
| Anna Settman | 601 | 41 | – | 642 |
| Olaf Swantee | 601 | 41 | – | 642 |
| Martin Tivéus | 601 | – | – | 601 |
| Summa | 6 129 | 609 | 159 | 6 897 |
1) Styrelsearvode, ersättning för arbete i Revisions- och hållbarhetsutskottet samt Ersättningsutskottet presenteras ovan i separata kolumner. Ersättningen betalas månatligen. Lars-Johan Jarnheimer, Nina Linander, Jimmy Maymann, Anna Settman, Olaf Swantee och Martin Tivéus omvaldes på bolagsstämman 2020. Nya ledamöter är Ingrid Bonde och Jeanette Jäger. Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar.
Telia Companys koncernledning utgörs av koncernchefen, fyra EVPs och sju SVPs. Dessa övriga medlemmar av koncernledningen rapporterar direkt till koncernchefen. Allison Kirkby tillträdde tjänsten som Telia Companys vd och koncernchef den 4 maj 2020.
Styrelsen föreslår att årsstämman 2020 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till koncernledningen. Med koncernledning avses koncernchefen och övriga medlemmar i ledningsgruppen som rapporterar direkt till koncernchefen. Riktlinjerna ska gälla tills dess att nya riktlinjer har antagits av årsstämman och gäller maximalt i fyra år. En framgångsrik implementering av riktlinjerna säkerställer att Bolaget kan attrahera och behålla de bästa individerna som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås och tillvarata Bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhetsmål1 .
Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman. De föreslagna riktlinjerna gäller från och med årsstämmans beslut.
Ersättning till koncernledningen bygger på principen att det är den totala ersättningen som ska beaktas. Den totala ersättningen ska vara konkurrenskraftig men ej marknadsledande. Riktlinjerna ska möjliggöra internationell rekrytering och stödja mångfald inom koncernledningen. Marknadsjämförelser ska göras mot en jämförelsegrupp av bolag av liknande storlek, industri och komplexitet. Den totala ersättningen ska omfatta fast grundlön, pensionsförmån, villkor för uppsägning, avgångsvederlag och övriga förmåner. Bolaget erbjuder ingen rörlig kontantersättning till koncernledningen.
Beträffande anställningsförhållanden, som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses.
1) För mer information gällande företagets strategi, se https://www.teliacompany.com/sv/om-foretaget/strategi/
Den fasta grundlönen för en medlem av koncernledningen ska baseras på kompetens, ansvar och prestation. För att fastställa en befattnings omfattning och ansvar använder Bolaget ett internationellt utvärderingssystem. Jämförelser mot marknadsdata görs på regelbunden basis. Individens prestation följs upp och ligger till grund för den årliga översynen av den fasta lönen. Den individuella prestationen utvärderas och ligger till grund för den årliga lönerevisionen. Prestationen utvärderas i förhållande till hur de årliga, förutbestämda målen har uppnåtts (inklusive finansiella-, medarbetar-, och hållbarhetsmål).
Vid beredning av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för Bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärdering av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer. Ersättningsutskottet rådgör regelbundet med koncernchefen och Head of People & Brand gällande anställdas löner och villkor.
Pension och pensionsförmåner ska vara premiebestämda, vilket innebär att en fastställd procentsats av individens årliga grundlön betalas in som pensionspremie, om inte annat anges i lag eller kollektivavtal. Vid fastställande av premiens storlek ska den totala ersättningen beaktas. Premien ska jämföras mot marknadsdata och kan variera beroende på sammansättningen av fast lön och pension. Pensionsåldern är vanligtvis 65 år men kan variera beroende regulatoriska krav. Premien till premiebestämd pension ska inte överstiga 40 procent av den fasta årliga grundlönen.
Bolaget tillhandahåller övriga förmåner och program i enlighet med marknadspraxis vid var gällande tidpunkt. En medlem av koncernledningen kan vara berättigad till förmånsbil, hälso- och sjukvårdsförmån, etc. Sådana övriga förmåner ska inte överstiga 10 procent av den fasta årliga grundlönen.
Internationellt anställda medlemmar av koncernledningen, och den som ombeds att flytta till annat land än sitt hemland, kan under en begränsad period komma att erbjudas förmåner kopplade till uppdraget. Sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 25 procent av den fasta årliga grundlönen.
Uppsägningstiden för en medlem av koncernledningen kan vara upp till sex (6) månader (tolv (12) månader för koncernchefen) vid uppsägning från den anställdes sida och upp till tolv (12) månader vid uppsägning från Bolagets sida. I de fall uppsägningen sker från Bolagets sida kan individen
vara berättigad till avgångsvederlag. Fast grundlön under uppsägningstid och avgångsvederlag kan maximalt motsvara två års fast grundlön.
Avgångsvederlag utgör ej grund för beräkning av semesterlön eller pensionsavsättning. Ersättning under uppsägningstiden och avgångsvederlag ska också reduceras i det fall individen är berättigad till lön från ny anställning eller om individen bedriver egen verksamhet under uppsägningstiden eller under tid då avgångsvederlag betalas ut.
Därutöver kan ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning utgå. Sådan ersättning ska kompensera för eventuellt inkomstbortfall och ska endast utgå i den utsträckning som den tidigare befattningshavaren saknar rätt till avgångsvederlag. Ersättningen ska baseras på den fasta kontantlönen vid tidpunkten för uppsägningen, uppgå till högst 60 procent av månadsinkomsten vid tidpunkten för uppsägningen och utgå under den tid som åtagandet om konkurrensbegränsning gäller, vilket ska vara högst 12 månader efter anställningens upphörande.
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid bolagsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Bolaget.
Beslut gällande ersättning hanteras i en väldefinierad process som säkerställer att ingen enskild individ är involverade i beslut gällande sin egen ersättning.
Med tillämpning av dessa riktlinjer beslutar styrelsen om koncernchefens samlade ersättningspaket utifrån ersättningsutskottets rekommendation. Samlade ersättningspaket för koncernledningens övriga medlemmar godkänns av ersättningsutskottet baserat på koncernchefens rekommendationer.
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i enskilda fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose Bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa Bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottet uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.
| kSEK | Fast grundlön |
Övrig ersättning1 |
Övriga förmåner 2 |
Pensions- kostnad3 |
Summa ersättningar och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande4 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernledningen, 2020 | ||||||
| Allison Kirkby, koncernchef från 4 maj | 11 886 | 0 | 131 | 4 658 | 16 674 | – |
| Christian Luiga, koncernchef till 4 maj | 4 931 | 51 | 37 | 1 112 | 6 131 | – |
| Övriga medlemmar av koncernledningen (inklusive 4 EVPs och 7 SVPs) |
47 281 | 896 | 1 229 | 13 602 | 63 008 | 25 112 |
| Summa | 64 098 | 948 | 1 397 | 19 372 | 85 814 | 25 112 |
| Övriga tidigare medlemmar av koncern ledningen |
||||||
| Johan Dennelind, uppsägningstid till 31 januari | 1 567 | 1 392 | 2 | 616 | 3 577 | – |
| Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen (7 personer)5 |
67 203 | 3 229 | 948 | 12 582 | 83 962 | – |
| Tidigare koncernchefer och vVD:ar (8 personer) | 164 736 | |||||
| Summa | 68 770 | 4 620 | 949 | 13 199 | 87 539 | 164 736 |
| Totalsumma | 132 868 | 5 568 | 2 346 | 32 571 | 173 353 | 189 847 |
| kSEK | Fast grundlön |
Övrig ersättning1 |
Övriga förmåner 2 |
Pensions- kostnad3 |
Summa ersättningar och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande4 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernledningen, 2019 | ||||||
| Christian Luiga, koncernchef från 12 september | 4 371 | – | 33 | 1 714 | 6 119 | – |
| Johan Dennelind, koncernchef till 12 september | 13 112 | 325 | 45 | 5 159 | 18 641 | – |
| Övriga medlemmar av koncernledningen (inklusive 3 EVPs, 7 SVPs och 1 övrig medlem) |
55 978 | 2 132 | 1 631 | 15 302 | 75 043 | 1 966 |
| Summa | 73 461 | 2 457 | 1 710 | 22 175 | 99 803 | 1 966 |
| Övriga tidigare medlemmar av koncern ledningen |
||||||
| Johan Dennelind, uppsägningstid från 12 september |
5 694 | 63 | 16 | 2 240 | 8 013 | – |
| Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen (2 personer)5 |
14 358 | 890 | 352 | 2 552 | 18 152 | – |
| Tidigare koncernchefer och vVD:ar (8 personer) | – | – | – | – | – | 168 423 |
| Summa | 20 052 | 953 | 368 | 4 792 | 26 165 | 168 423 |
| Totalsumma | 93 513 | 3 409 | 2 077 | 26 968 | 125 968 | 170 388 |
1) Övrig ersättning för övriga medlemmar av koncernledningen är huvudsakligen semestertillägg och semesterersättning.
2) Övriga förmåner avser bilförmån, förmåner kopplade till utlandstjänst samt ett antal andra beskattningsbara förmåner. Övriga förmåner för både Allison Kirkby och
Christian Luiga avser huvudsakligen bilförmån och sjukvårdsförsäkring.
3) Ytterligare information om pensionsvillkor återfinns nedan.
4) Kapitalvärdet för pensionsåtaganden inkluderar förmånsbestämda planer för åtta tidigare koncernchefer och vVD (lämnade Telia Company före 2020) och en nuvarande SVP.
5) Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen inkluderar personer som har slutat på Telia Company. Avsättning för ersättning under uppsägningstid avseende fast grundlön, förmåner och pensionskostnader samt avsättning för avgångsvederlag ingår i beloppet. Ersättning under uppsägning och avgångsvederlag reduceras med inkomst från annat håll, avsättningen reduceras då.
Kommentarer gällande 2019 återfinns i Års- och hållbarhetsredovisningen 2019. Summering stämmer inte alltid på grund av avrundning.
Telia Company erbjuder ordinarie medlemmar av koncernledningen premiebestämda pensionslösningar. En premiebestämd lösning ger en premie till pensionsplanen bestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön eller som ett fast belopp. Nivån på pensionsförmånen vid pensionsavgång bestäms av betalda premier och avkastningen på investeringarna efter avdrag för förvaltningskostnader.
För förmånsbestämda pensionsplaner är de huvudsakliga orsakerna till förändringen i åtagandet förändringen i diskonteringsränta, utbetalda pensionspremier samt att en ny medlem av koncernledningen omfattas av en förmånsbestämd pension.
Koncernchefens pensionsplan utgör en premiebestämd lösning och ger premier om 14,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 40 procent av den del av grundlönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Dessa ersättningar ger en total pensionspremie för Allison Kirkby som vd på 4 657 796 SEK (utgör 39,2 procent av grundlönen på 11 886 000 SEK). För Christian Luiga ger det en total pensionspremie för 2020 på 1 112 221 SEK (utgör 22,6 procent av grundlönen på 4 930 937 SEK), för perioden som tillförordnad vd.
Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs direkt utan särskilda förbehåll. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av den svenska regeringen och var 66 800 SEK för 2020. Pensionsåldern är rörlig. Premieinbetalningar till pensionsplanen upphör vid pensionsavgång eller tidigare om koncernchefen lämnar företaget av annat skäl.
Övriga medlemmar av koncernledningen baserade i Sverige har premiebestämda pensionslösningar med premier om 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av grundlönen till den del den överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. För två medlemmar av koncernledningen betalas en ytterligare premie om 5 procent och för en medlem av koncernledningen en ytterligare premie om 10 procent av grundlönen. Medlemmar av koncernledningen som omfattas av ITP-planen omfattas även av samtliga kollektivavtalade förmåner kopplade till ITP-planen. En koncernledningsmedlem omfattas av förmånsbestämd pension. Koncernledningsmedlemmar baserade i övriga länder har också premiebestämda pensionslösningar (med undantag för lagstadgade förmånsbestämda pensionslösningar i Finland). För en koncernledningsmedlem utanför Sverige ersätts delar av pensionspremien kontant. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs direkt utan särskilda förbehåll. Pensionsåldern för övriga medlemmar av koncernledningen är 65 år eller rörlig.
Pensionsförmåner som intjänats av tidigare koncernchefer eller tidigare medlemmar av koncernledningen fram till 2008 är säkerställda och beräknade som kapitalvärden (skuld) tills dess att deras livsvariga pensioner är fullt ut betalda av Telia Company. Deras pensioner utbetalas från 60 års ålder. Sedan 2008 erbjuder Telia Company inte några förmånsbestämda pensionsplaner till koncernchefen eller koncernledningen.
Följande arvoden har utgått till revisionsföretag för revision och annan granskning enligt tillämplig lagstiftning samt för rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Arvode har också utgått för fristående rådgivning från koncernens eller andra lokala revisionsföretag inom områdena skatt/juridik och Corporate Finance
samt andra konsulttjänster. Deloitte AB omvaldes till Telia Companys revisionsföretag vid årsstämman. Arvoden till Deloitte var enligt följande. Inget separat arvode har utgått för granskning av delårsrapporter.
Revisionsarvoden till övriga revisionsföretag avser dotterbolag som inte revideras av koncernens revisionsföretag.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Arvoden, kvarvarande och avvecklad verksamhet | ||
| Deloitte | ||
| Revision | 38 | 35 |
| Revisionsnära tjänster | 3 | 1 |
| Skatterådgivning | 1 | 2 |
| Övriga tjänster | 1 | 0 |
| Summa Deloitte | 43 | 38 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Revision | 1 | 2 |
| Revisionsnära tjänster | 0 | 0 |
| Skatterådgivning | 0 | 0 |
| Övriga tjänster | – | 0 |
| Summa Övriga revisionsföretag | 1 | 2 |
Den 2 december 2019 förvärvade Telia Company Bonnier Broadcasting med varumärkena TV4, C More och finländska MTV av Bonnier AB för 9,2 GSEK på kassa- och skuldfri bas, med en tilläggsköpeskilling på maximalt 1 GSEK. Tilläggsköpeskillingen (uppskjuten) baserades på intäktsoch EBITDA-utveckling för perioden 1 juli 2018 till 30 juni 2019 (det vill säga inte en villkorad tilläggsköpeskilling). Per den 31 december 2019 var tilläggsköpeskillingen uppskattad till 800 MSEK. Den preliminära förvärvsredovisningen som presenterades i Års- och hållbarhetsredovisningen
2019 har justerats under 2020. Totalt anskaffningsvärde för förvärvet minskades med -223 MSEK, varav -285 MSEK hänfördes till tilläggsköpeskillingen. Utöver det minskades goodwill med -184 MSEK och verkligt värde på immateriella tillgångar minskades med -55 MSEK (varav kundrelationer med -22 MSEK och varumärken med -32 MSEK). Vidare minskades hänförlig uppskjuten skatteskuld med -9 MSEK och kortfristiga skulder med -7 MSEK
Anskaffningsvärden, verkliga värden på förvärvade nettotillgångar och goodwill för förvärvet presenteras i nedanstående tabell.
| MSEK | Bonnier Broadcasting |
|---|---|
| Anskaffningsvärde | 10 447 |
| varav kontant köpeskilling | 10 447 |
| Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 6 513 |
| varav kundrelationer | 4 072 |
| varav varumärken | 2 128 |
| varav mjukvara | 313 |
| Långfristiga film- och programrättigheter | 1 029 |
| Övriga anläggningstillgångar | 753 |
| Anläggningstillgångar | 8 295 |
| Kortfristiga film- och programrättigheter | 1 977 |
| Övriga omsättningstillgångar | 1 109 |
| Likvida medel | 715 |
| Omsättningstillgångar | 3 802 |
| Summa förvärvade tillgångar | 12 096 |
| Uppskjutna skatteskulder | -1 278 |
| Övriga långfristiga skulder | -349 |
| Långfristiga skulder | -1 627 |
| Kortfristiga skulder | -2 433 |
| Summa övertagna skulder | -4 060 |
| Summa verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | 8 036 |
| Goodwill | 2 410 |
Kassaflödeseffekten netto från rörelseförvärvet var 9 155 MSEK (kontant köpeskilling 9 870 MSEK betalad vid förvärvstillfället minus likvida medel 715 MSEK) i det fjärde kvartalet 2019. Kassaflödeseffekten under 2020 var 577 MSEK, varav 515 MSEK hänfördes till tilläggsköpeskillingen och 61 MSEK hänfördes till det ursprungliga anskaffningsvärdet. Goodwill är bland annat hänförlig till framtida kunder, marknadsposition samt personal. Ingen del av goodwill förväntas bli skattemässigt avdragsgill.
Förvärvsrelaterade kostnader om 170 MSEK har redovisats som övriga rörelsekostnader, varav 15 MSEK under 2020.
Goodwill från förvävet av Bonnier Broadcasting har allokerats till följande kassagenererande enheter och rapporterbara segment:
| MSEK | 31 dec 2020 | Andel, % |
|---|---|---|
| Tv och media | 1 477 | 61 |
| Sverige | 824 | 34 |
| Finland | 109 | 5 |
| Summa | 2 410 | 100 |
Goodwill allokerades proportionellt baserat på det diskonterade nuvärdet av prognostiserade synergier per kassagenererande enhet. Varumärken med obestämbara nyttjandeperioder om 2 128 MSEK allokerades till Tv och media.
Före detta segment region Eurasien (inklusive holdingbolag) klassificerades som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015. Ncell i Nepal avyttrades under 2016 och Tcell i Tadzjikistan avyttrades 2017. Azercell i Azerbajdzjan, Geocell i Georgien, intressebolaget Rodnik i Kazakstan, Ucell i Uzbekistan och Kcell i Kazakstan avyttrades 2018. Moldcell i Moldavien avyttrades den 24 mars, 2020. Efter avyttringen av Moldcell har Telia Company inga verksamheter klassificerade som avvecklad verksamhet.
Före detta segment region Eurasien (inklusive holdingbolag), vilket klassificerades som avvecklad verksamhet, presenteras som ett separat belopp i koncernens totalresultatrapporter. Koncernens kassaflödesrapport presenteras inklusive region Eurasien, men med tilläggsinformation avseende kassaflöden från löpande verksamhet, investerings- och finansieringsverksamhet och fritt kassaflöde för region Eurasien. Anläggningstillgångar samt tillgångar och skulder avseende avyttringsgrupper som klassificeras som innehav för försäljning separat på två rader i koncernens balansrapport. Beloppen för avvecklad verksamhet och innehav för försäljning i koncernens finansiella rapporter presenteras efter eliminering av koncerninterna transaktioner och koncerninterna mellanhavanden.
| MSEK, förutom uppgifter per aktie | Jan-dec 2020 | Jan-dec 2019 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 96 | 603 |
| Kostnader och övriga rörelseintäkter, netto | -79 | -604 |
| Rörelseresultat | 16 | -1 |
| Finansiella poster, netto | -22 | 1 |
| Resultat efter finansiella poster | -6 | 0 |
| Skatter | – | -50 |
| Nettoresultat före omvärdering och realisationsresultat | -6 | -51 |
| Nedskrivningsförlust vid omvärdering till verkligt värde efter försäljningskostnader1 | – | -290 |
| Realisationsförlust vid försäljning av Moldcell i Moldavien (inklusive ackumulerad valutakursförlust i eget kapital för Moldcell omklassificerad till nettoresultatet om -172MSEK)2 |
-193 | – |
| Förlust från nettoförändringar i avsättningar för transaktionsgarantier | -80 | – |
| Nettoresultat från avvecklad verksamhet | -279 | -341 |
| Resultat per aktie från avvecklad verksamhet (SEK) | -0,07 | -0,07 |
| Justerad EBITDA | 30 | 157 |
1) Ej skattemässigt avdragsgill.
2) Ej skattepliktig vinst/förlust.
| Telia Carrier 31 dec 2020 |
Eurasia 31 dec 2019 |
|
|---|---|---|
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar | 86 | 129 |
| Materiella anläggningstillgångar | 2 148 | 327 |
| Nyttjanderättstillgångar | 1 097 | 95 |
| Övriga anläggningstillgångar | 534 | 29 |
| Övriga omsättningstillgångar | 891 | 200 |
| Likvida medel | 199 | 94 |
| Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning | 4 957 | 875 |
| Långfristiga lån | 416 | 81 |
| Långfristiga avsättningar | 848 | 10 |
| Övriga långfristiga skulder | 620 | 131 |
| Kortfristiga lån | 275 | 43 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 166 | 338 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | 3 325 | 604 |
| Nettotillgångar klassificerade som innehav för försäljning | 1 631 | 271 |
Den 14 februari 2020 undertecknade Telia Company ett avtal om att avyttra sitt innehav i Moldcell S.A. (Moldcell) i Moldavien till CG Cell Technologies DAC för ett transaktionspris om 323 MSEK (31,5 MUSD), motsvarande ett kassa- och skuldfritt värde på 0,4 GSEK. Transaktionen var inte föremål för några villkor och slutfördes den 24 mars 2020. Avyttringen resulterade i en realisationsförlust för koncernen om -193 MSEK, varav ackumulerade valutakursförluster som omklassificerats från eget kapital till nettoresultat från avvecklad verksamhet om -172 MSEK. Omklassificeringen av ackumulerade valutakursförluster hade ingen påverkan på eget kapital. Transaktionen hade en positiv effekt på koncernens kassaflöde om 312 MSEK (erhållet pris med avdrag för likvida medel i det avyttrade bolaget).
Den 31 juli 2020 avyttrade Telia Company hela sitt innehav om 12,25 procent i den afganska mobiloperatören Roshan till Aga Khan Fund for Economic Development. Transaktionen medförde inga väsentliga effekter på de finansiella rapporterna.
Den 2 april 2019 förvärvade Telia Company Turkcells minoritetsandel om 41,45 procent i Fintur för ett pris om 353 MEUR (3 684 MSEK), baserat på deras proportionerliga andel av likvida medel i Fintur. Till följd av transaktionen blev Telia Company ensam ägare av Fintur Holdings B.V. (Fintur) och Moldcell i Moldavien fram till avyttringen.
Samtliga effekter hänförliga till förvärvet var redovisade direkt i eget kapital, inklusive Telia Companys andel om 24 procent av Turkcells rapporterade effekter från transaktionen, då den totala transaktionen var hanterad som en transaktion med ägare i deras egenskap av ägare. Transaktionen resulterade i en nettoökning av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare (balanserade vinstmedel) om 295 MSEK och en minskning av eget kapital hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande om 3 815 MSEK i det andra kvartalet 2019. Kassaflödeseffekten från transaktionen (betalat pris) om -3 684 MSEK var redovisad inom finansieringsverksamheten. Kassaflödeseffekten är omklassificerad i jämförelsesiffrorna för 2019, från avvecklad verksamhet till kvarvarande verksamhet på grund av omklassificeringen av holdingbolagen till kvarvarande verksamhet i det första kvartalet 2020.
Amerikanska och nederländska myndigheter har utrett historiska transaktioner rörande Telia Companys etablering i Uzbekistan 2007. Den 21 september 2017 nådde Telia Company en global uppgörelse med amerikanska och nederländska myndigheter avseende utredningarna i Uzbekistan. Som en del av uppgörelsen, accepterade Telia Company att betala böter och förverkande om totalt 965 MUSD, varav 757 MUSD (6 129 MSEK) betalades under det tredje kvartalet 2017.
Den 19 mars 2019 betalade Telia Company den sista återstående delen av det förverkande beloppet, 208,5 MUSD (1 920 MSEK) till den holländska åklagarmyndigheten (Openbaar Ministerie, OM). Den svenska åklagaren har meddelat att överklagandet av Stockholms tingsrätts dom den 15 februari 2019 har återkallats vad gäller talan om förverkande mot Telia Company AB. I och med det har Telia Company uppfyllt alla finansiella förpliktelser i enlighet med de globala förlikningsavtalen och ingen ytterligare förverkandetalan kommer att väckas mot Telia Company av den svenska åklagaren eller av någon annan myndighet i detta ärende. Det var ingen väsentlig effekt på resultatet under 2019.
Den 5 oktober 2020 tecknade Telia Company ett avtal om att sälja sin internationella carrier-verksamhet Telia Carrier till Polhem Infra för 9 450 MSEK på kassa och skuldfri bas. Polhem Infra ägs gemensamt av de svenska pensionsfonderna; Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och Fjärde AP-fonden. Sedan den 30 September 2020 är Telia Carrier klassificerat som innehav för försäljning. Transaktionen förväntas generera en realisationsvinst om cirka 7 GSEK vid slutförande. För 2020 rapporterade Telia Carrier en extern nettoomsättning om 4 352 MSEK, en justerad EBITDA om 909 MSEK samt ett rörelseresultat om 375 MSEK. Under 2020 har -310 MSEK redovisats i Övrigt totalresultat avseende Telia Carrier, varav -180 MSEK hänförligt till valutakursdifferenser och -130 MSEK till omvärderingar av förmånsbestämda pensionsåtaganden.
I samband med avyttringen har Telia Company etablerat ett långsiktigt strategiskt partnerskap med Telia Carrier för att säkerställa fortsatt förmåga att tillhandahålla och utveckla nätverkslösningar till Telias kunder. Transaktionen är föremål för myndighetsgodkännanden (relaterade till t.ex. konkurrens och utländska direktinvesteringar) i bland annat EU och USA och förväntas slutföras under första halvåret 2021.
| MSEK | Not | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | M2 | 564 | 500 |
| Kostnader för sålda tjänster | – | – | |
| Bruttoresultat | 564 | 500 | |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | M3 | -43 | -67 |
| Administrationskostnader | M3 | -792 | -994 |
| Övriga rörelseintäkter | M4 | 194 | 1 943 |
| Övriga rörelsekostnader | M4 | -430 | -131 |
| Rörelseresultat | -507 | 1 252 | |
| Finansiella intäkter | M5 | 9 294 | 34 844 |
| Finansiella kostnader | M5 | -17 927 | -28 698 |
| Resultat efter finansiella poster | -9 140 | 7 399 | |
| Bokslutsdispositioner | M6 | 3 670 | 5 395 |
| Resultat före skatt | -5 470 | 12 794 | |
| Skatter | M6 | -706 | -551 |
| Årets resultat | -6 176 | 12 243 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | -6 176 | 12 243 | |
| Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat | |||
| Kassaflödessäkringar, nettoförändring i verkligt värde | 11 | -99 | |
| Kassaflödessäkringar överfört till finansieringskostnader i årets resultat | 2 | 6 | |
| Kostnad för säkring | -100 | 54 | |
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | 32 | -28 | |
| Skatter avseende poster som kan komma att omklassificeras | 11 | 14 | |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat | |||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | 63 | 47 | |
| Skatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras | – | – | |
| Övrigt totalresultat | M7 | 20 | -6 |
| Summa totalresultat | -6 156 | 12 237 |
| MSEK | Not | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | M8 | 3 | 4 |
| Materiella anläggningstillgångar | M9 | 0 | 0 |
| Uppskjutna skattefordringar | M6 | 110 | 121 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | M11 | 178 588 | 199 705 |
| Summa anläggningstillgångar | 178 700 | 199 830 | |
| Kortfristiga film- och programrättigheter | M10 | 531 | – |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | M12 | 26 960 | 29 884 |
| Aktuella skattefordringar | – | – | |
| Kortfristiga placeringar | M13 | 2 621 | 9 226 |
| Kassa och bank | M13 | 6 000 | 3 649 |
| Summa omsättningstillgångar | 36 111 | 42 759 | |
| Summa tillgångar | 214 811 | 242 589 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 13 856 | 13 856 | |
| Reservfond | 1 855 | 1 855 | |
| Fond för aktiverade utvecklingsutgifter | 1 | 1 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Fond för verkligt värde | 1 520 | 1 500 | |
| Balanserade vinstmedel | 64 431 | 63 157 | |
| Årets resultat | -6 176 | 12 243 | |
| Summa eget kapital | 75 487 | 92 612 | |
| Obeskattade reserver | M6 | 7 002 | 6 246 |
| Avsatt för pensioner och anställningsavtal | M13 | 371 | 379 |
| Uppskjutna skatteskulder | M6 | – | – |
| Övriga avsättningar | M16 | 187 | 196 |
| Summa avsättningar | 557 | 575 | |
| Räntebärande skulder | |||
| Långfristiga lån | M17 | 87 014 | 86 348 |
| Kortfristiga lån | M17 | 41 827 | 53 533 |
| Aktuella skatteskulder | 279 | 19 | |
| Ej räntebärande skulder | |||
| Långfristiga skulder | M18 | 4 | 9 |
| Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | M16, M19 | 2 642 | 3 246 |
| Summa skulder | 131 765 | 143 155 | |
| Summa eget kapital och skulder | 214 811 | 242 589 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | -6 176 | 12 243 | |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 14 975 | 24 098 | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar | 5 | 5 | |
| Pensioner och övriga avsättningar | 197 | -2 019 | |
| Finansiella poster | -293 | 1 696 | |
| Koncernbidrag och bokslutsdispositioner | -3 670 | -5 395 | |
| Skatter | 282 | 231 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 5 319 | 30 860 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), tillgångar hänförliga till film- och programrättigheter | -531 | – | |
| Ökning (-)/Minskning (+) rörelsefordringar | -346 | -1 190 | |
| Ökning (+)/Minskning (-) rörelseskulder | 17 | 1 193 | |
| Förändring av rörelsekapital | -859 | 3 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 4 459 | 30 863 | |
| Förvärvade immateriella och materiella anläggningstillgångar | – | – | |
| Återbetalning av kapital från dotterbolag | – | – | |
| Förvärvade egetkapitalinstrument | -855 | -20 138 | |
| Avyttrade egetkapitalinstrument och avyttrad verksamhet | 81 | 24 976 | |
| Nettoförändring av lämnade lån och andra liknande investeringar | 3 948 | -47 016 | |
| Nettoförändring av kortfristiga räntebärande fordringar | 6 616 | -7 180 | |
| Återbetalning av långfristiga lån | 2 125 | 8 471 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | 11 915 | -40 888 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 16 374 | -10 025 | |
| Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader | -1 003 | -5 013 | |
| Utdelning till aktieägare | -10 020 | -9 850 | |
| Erhållna/lämnade koncernbidrag | 4 748 | 6 137 | |
| Upptagna lån | 12 010 | 14 456 | |
| Amorterade lån | -19 678 | -4 412 | |
| Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar och CSA | -516 | 814 | |
| Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal | 18 233 | 9 910 | |
| Betalda likvida medel avseende återköpsavtal | -18 233 | -9 910 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -14 458 | 2 131 | |
| Årets kassaflöde | 1 916 | -7 894 | |
| Likvida medel vid årets början | 4 449 | 12 222 | |
| Årets kassaflöde | 1 916 | -7 894 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 20 | 121 | |
| Likvida medel vid årets slut | M13 | 6 385 | 4 449 |
| Erhållna utdelningar | 6 269 | 33 027 | |
| Erhållna räntor | 2 434 | 1 339 | |
| Betalda räntor | -2 596 | -2 429 | |
| Betalda skatter | -424 | -319 |
| Fond för aktiverade |
Fond för | Balanse | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktie | Reserv | utvecklings | verkligt | rade vinst | Summa | ||
| MSEK | Not | kapital | fond | utgifter | värde | medel | eget kapital |
| Utgående balans 31 december 2018 | 13 856 | 1 855 | 1 | 1 506 | 77 970 | 95 189 | |
| Utdelning | M14 | – | – | – | – | -9 850 | -9 850 |
| Aktierelaterade ersättningar | M26 | – | – | – | – | 10 | 10 |
| Egna aktier | – | – | – | – | -4 588 | -4 588 | |
| Indragning av egna aktier | -386 | – | – | – | – | -386 | |
| Fondemission | 386 | – | – | – | -386 | – | |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | M8 | – | – | 0 | – | 0 | – |
| Summa totalresultat för året | – | – | – | -6 | 12 243 | 12 237 | |
| Utgående balans 31 december 2019 | 13 856 | 1 855 | 1 | 1 500 | 75 400 | 92 612 | |
| Utdelning | M14 | – | – | – | – | -10 020 | -10 020 |
| Aktierelaterade ersättningar | M26 | – | – | – | – | 7 | 7 |
| Egna aktier | – | – | – | – | -562 | -562 | |
| Indragning av egna aktier | -395 | – | – | – | – | -395 | |
| Fondemission | 395 | – | – | – | -395 | – | |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | M8 | – | – | 0 | – | 0 | – |
| Summa totalresultat för året | – | – | – | 20 | -6 176 | -6 156 | |
| Utgående balans 31 december 2020 | 13 856 | 1 855 | 1 | 1 520 | 58 256 | 75 487 |
| Not | Sida | |
|---|---|---|
| M1. | Redovisningsnorm | 203 |
| M2. | Nettoomsättning | 203 |
| M3. | Kostnadsslagsredovisning | 204 |
| M4. | Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 204 |
| M5. | Finansiella intäkter och finansiella kostnader | 205 |
| M6. | Skatter | 206 |
| M7. | Övrigt totalresultat | 208 |
| M8. | Immateriella anläggningstillgångar | 208 |
| M9. | Materiella anläggningstillgångar | 209 |
| M10. | Film- och programrättigheter | 209 |
| M11. | Övriga finansiella anläggningstillgångar | 210 |
| M12. | Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 213 |
| M13. | Kortfristiga placeringar, likvida medel | 214 |
| M14. | Eget kapital | 214 |
| M15. | Avsatt för pensioner och anställningsavtal | 215 |
| M16. | Övriga avsättningar | 216 |
| M17. | Långfristiga och kortfristiga lån | 217 |
| M18. | Långfristiga skulder | 218 |
| M19. | Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
218 |
| M20. | Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå | 219 |
| M21. | Finansiell riskhantering | 220 |
| M22. | Operationella leasingavtal | 221 |
| M23. | Transaktioner med närstående | 221 |
| M24. | Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister | 222 |
| M25. | Kassaflödesinformation | 223 |
| M26. | Personal | 224 |
| M27. | Arvoden till revisionsföretag | 225 |
De finansiella rapporterna för moderbolaget Telia Company AB har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens utgång är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. I koncernens finansiella rapporter ska sådana företag tillämpa EU:s förordning om internationella redovisningsnormer medan de fortsatt ska
tillämpa årsredovisningslagen vid upprättande av den egna årsredovisningen. RFR 2 anger att som huvudregel ska noterade företag tillämpa IFRS och specificerar de undantag och tillägg som föranleds av lagbestämmelser eller av sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige.
Med nedanstående få undantag tillämpar Telia Company samma värderingsgrunder och redovisningsprinciper som beskrivs i noterna K1 och K3.
| Post | Not | Redovisningstillämpning |
|---|---|---|
| Utlåning till bolag inom kon cernen och kreditvärdighet |
M5, M17 | Telia Company har en intern modell för kreditbedömning av dotterbolag som används vid prissättning av intern utlåning till dotterbolag. Modellen har fyra riskkategorier och har, beroende på riskbedömning, en kreditspridningskurva som adderas till en referensränta vid utlåning till dotterbolag. Modellen är baserad på prissättning av koncernintern utlåning på armlängds avstånd och om kreditspridningskurvan som an vänts representerar en opartisk prissättning av kreditrisken är denna använd vid beräkning av förväntade kreditförluster på koncerninterna fordringar. |
| Koncernbidrag | M6 | Vinstöverföring genom koncernbidrag kan under vissa förutsättningar ske mellan svenska bolag i en koncern. Ett koncernbidrag är normalt en avdragsgill kostnad för givaren och en skattepliktig intäkt för mottagaren. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. |
| Lånekostnader | M5, M8, M9 | Lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång aktiveras ej som en del av tillgångens anskaffningsvärde. |
| Andelar i koncernbolag och intressebolag |
M5, M11 | Andelar i koncernbolag och intressebolag redovisas till anskaffningsvärde inklusive hänförliga transak tionskostnader med avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas medan återbetalning av visst bundet tillskjutet kapital minskar redovisat värde. |
| Avsatt för pensioner och anställningsavtal |
M5, M15 | Pensionsskuld och pensionskostnad redovisas i enlighet med förenklingsregeln för pensioner i RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". |
| Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner |
M6 | Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisas brutto exklusive uppskjuten skatteskuld hän förlig till de temporära skillnaderna. |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | M8 | Motsvarande belopp som har aktiverats som utvecklingsutgifter i balansräkningen som immateriella anläggningstillgångar har redovisats i fond för aktiverade utvecklingsutgifter i eget kapital. |
| Leasingavtal | M22 | Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. |
Om inget annat anges presenteras belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster.
För information av relevans för Telia Company, se not K1.
För information av relevans för Telia Company, se not K2.
Nettoomsättningen avsåg främst koncerngemensamma tjänster till dotterbolag och fördelade sig per enskilt betydelsefulla länder på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Sverige | 280 | 247 |
| Finland | 109 | 102 |
| Norge | 89 | 77 |
| Danmark | 38 | 35 |
| Övriga länder | 49 | 40 |
| Summa | 564 | 500 |
Rörelsens kostnader presenteras i resultaträkningen med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", samt "Administrationskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Övriga nätkostnader | -9 | -18 |
| Personalkostnader (se även not M26) | -632 | -798 |
| Hyres- och leasingavgifter | -3 | -26 |
| Konsulttjänster | -132 | -116 |
| It-kostnader | -7 | -9 |
| Övriga kostnader och netto av koncernintern fakturering | -51 | -92 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -1 | -2 |
| Summa | -835 | -1 061 |
Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Administrationskostnader | -1 | -2 |
| Summa | -1 | -2 |
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Återförda avsättningar1 | - | 1 931 |
| Kursvinster | 83 | 12 |
| Övriga rörelseintäkter | 112 | 0 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 194 | 1 943 |
| Kursförluster | -58 | -41 |
| Realisationsförluster | 0 | 0 |
| Förändring i nuvärde på avsättningar | - | -11 |
| Omstruktureringskostnader - uppsägningskostnader | -86 | -15 |
| Övriga rörelsekostnader | -286 | -63 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -430 | -131 |
| Resultateffekt netto | 235 | 1 812 |
1) Under 2019 gjordes en justering av avsättningen för den globala uppgörelsen med myndigheterna avseende utredningarna i Uzbekistan då Telia Company ABs dotterbolag i Nederländerna, Sonera Holding B.V., betalade den sista delen av uppgörelsen.
Övriga rörelsekostnader 2020 och 2019 avser främst transaktionskostnader samt transaktionsgarantier i samband med rörelseförvärv.
Finansiella intäkter och finansiella kostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Utdelningar från dotterbolag | 6 269 | 33 027 |
| Kapitalvinster från dotterbolag | – | – |
| Utdelningar från intressebolag | – | – |
| Räntor från dotterbolag | 2 188 | 1 777 |
| Övriga ränteintäkter | 47 | 39 |
| Kursvinster, netto | 790 | – |
| Övriga finansiella intäkter | 0 | 1 |
| Summa finansiella intäkter | 9 294 | 34 844 |
| Finansiella kostnader | ||
| Nedskrivningar från dotterbolag | -14 740 | -24 251 |
| Realisationsförluster från dotterbolag | -5 | -5 |
| Nedskrivningar från övriga finansiella investeringar | -8 | -81 |
| Övriga räntekostnader | -3 065 | -2 802 |
| Räntekostnader hänförliga till dotterbolag | -14 | -33 |
| Räntekomponent i pensionskostnader | -15 | -16 |
| Kursförluster, netto | – | -1 449 |
| Övriga finansiella kostnader | -80 | -61 |
| Summa finansiella kostnader | -17 927 | -28 698 |
| Resultateffekt netto | -8 634 | 6 146 |
Nedskrivningar från dotterbolag inkluderar nedskrivningar/reverserade nedskrivningar om 225 MSEK (-235) i enlighet med IFRS 9. För mer information om Nedskrivningar från koncernbolag se noterna M11 och M12.
Detaljer avseende ränterelaterade kostnader, netto kursvinster/kursförluster och ränterelaterade intäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar, obligationer och upplåning fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
Jan–dec 2020 |
Jan–dec 2019 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ränterelaterade kostnader | Netto kursvinster/ kursförluster |
Ränterelaterade intäkter | |||
| Derivat för säkring av verkligt värde | 868 | 488 | – | – | – | – |
| Derivat för säkring av kassaflöde | -452 | -334 | -1 127 | 536 | – | – |
| Derivat till verkligt värde via resultaträkningen | -284 | 132 | 1 086 | -420 | – | – |
| Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde | – | – | -2 133 | -278 | 13 | 2 |
| Obligationer till verkligt värde via övrigt totalresultat | – | – | – | – | 34 | 37 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde1 | -2 637 | -2 842 | 3 093 | -865 | 2 188 | 1 777 |
| Upplåning och andra finansiella skulder | ||||||
| till upplupet anskaffningsvärde1 | -573 | -278 | -130 | -421 | – | – |
| Övrigt1 | -95 | -76 | – | – | – | – |
| Summa | -3 174 | -2 911 | 790 | -1 449 | 2 234 | 1 815 |
1) 2019 omräknat.
Skatt redovisad i totalresultatet fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Skatt redovisad i årets resultat | ||
| Aktuell skatt | -671 | -579 |
| Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år | -6 | 0 |
| Uppskjuten skatt | -30 | 29 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser1 | 1 | -1 |
| Summa skattekostnad redovisad i årets resultat | -706 | -551 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Aktuell skatt | -7 | 6 |
| Uppskjuten skatt | 18 | 8 |
| Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat | 11 | 14 |
| Skatt redovisad direkt i eget kapital | ||
| Uppskjuten skatt | – | – |
| Summa skatt redovisad direkt i eget kapital | – | – |
1) Effekten avser ändrad bedömning när i tiden realisering/reglering av uppskjutna skattefordringar/skulder kommer att ske. Skattesats 21,4 procent används för realisering/ reglering innan 2021, skattesats 20,6 procent används för realisering/reglering från 2021 och framåt.
Resultat före skatt uppgick till -5 470 MSEK 2020 (12 794). Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Svensk inkomstskattesats | 21,4 | 21,4 |
| Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år | -0,1 | 0,0 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser1 | 0,0 | 0,0 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -59,3 | 41,1 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 25,0 | -58,2 |
| Effektiv skattesats i årets resultat | -12,9 | 4,3 |
1) Effekten avser ändrad bedömning när i tiden realisering/reglering av uppskjutna skattefordringar/skulder kommer att ske. Skattesats 21,4 procent används för realisering/ reglering innan 2021, skattesats 20,6 procent används för realisering/reglering från 2021 och framåt.
Ej avdragsgilla kostnader 2020 och 2019 påverkades huvudsakligen av nedskrivningar av dotterbolag. Ej skattepliktiga intäkter 2020 och 2019 utgjordes i huvudsak av utdelningar från dotterbolag. Ej skattepliktiga intäkter 2019 bestod även av upplösningen av avsättning för förlikningsbelopp som föreslagits av myndigheterna i USA och Nederländerna.
| 2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående redovisat värde |
Förändring redovisad i resultat räkningen |
Förändring redovisad i övrigt totalresultat |
Utgående redovisat värde |
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | ||||
| Anläggningstillgångar | 1 | 0 | - | 1 |
| Avsättningar | 124 | 1 | - | 125 |
| Outnyttjade ränteavdrag | 30 | -30 | - | - |
| Delsumma | 156 | -29 | - | 126 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar | -36 | - | 18 | -17 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 121 | -29 | 18 | 110 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||||
| Verkligt värdejustering, kassaflödessäkringar och finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat |
36 | - | -18 | 17 |
| Delsumma | 36 | - | -18 | 17 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | -36 | - | 18 | -17 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | - | - | - | - |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+)/skatteskulder (-) | 121 | -29 | 18 | 110 |
| 2019 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående redovisat värde |
Förändring redovisad i resultat räkningen |
Förändring redovisad i övrigt totalresultat |
Utgående redovisat värde |
|
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | |||||
| Anläggningstillgångar | 2 | 0 | – | 1 | |
| Avsättningar | 126 | -2 | – | 124 | |
| Outnyttjade ränteavdrag | – | 30 | – | 30 | |
| Delsumma | 128 | 28 | – | 156 | |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar | -44 | – | 8 | -36 | |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 85 | 28 | 8 | 121 | |
| Uppskjutna skatteskulder | |||||
| Verkligt värdejustering, kassaflödessäkringar och finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat |
45 | – | -8 | 36 | |
| Delsumma | 45 | – | -8 | 36 | |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | -45 | – | 8 | -36 | |
| Summa uppskjutna skatteskulder | – | – | – | – | |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+)/skatteskulder (-) | 85 | 28 | 8 | 121 |
Ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag eller oredovisade uppskjutna skattefordringar, som skulle ha kunnat utnyttjas under obegränsad tid, fanns ej för åren 2020 och 2019. Oredovisad uppskjuten skatteskuld avseende obeskattade reserver uppgick per den 31 december 2020 till 1 442 MSEK (1 337).
Per den 31 december 2020 och 2019 bestod obeskattade reserver i balansräkningen av periodiseringsfonder totalt uppgående till 7 002 MSEK (6 246).
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Förändring av periodiseringsfonder | -756 | 636 |
| Erhållna koncernbidrag | 4 879 | 5 444 |
| Lämnade koncernbidrag | -453 | -685 |
| Resultateffekt, netto | 3 670 | 5 395 |
Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Komponent i eget kapital | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|---|
| Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till årets resultat |
|||
| Kassaflödessäkringar | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Säkringsreserv | 11 | -99 |
| Överfört till finansiella poster i årets resultat | Säkringsreserv | 2 | 6 |
| Skatteeffekt | Säkringsreserv | -3 | 19 |
| Summa kassaflödessäkringar | 11 | -74 | |
| Kostnad för säkring | |||
| Förändringar i verkligt värde | Reserv för säkringskostnader | -100 | 54 |
| Skatteeffekt | Reserv för säkringskostnader | 21 | -11 |
| Summa kostnad för säkring | -79 | 43 | |
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
|||
| Nettoförändring i verkligt värde | Reserv för verkligt värde | 32 | -28 |
| Skatteeffekt | Reserv för verkligt värde | -7 | 6 |
| Summa skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
25 | -22 | |
| Övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat |
|||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
|||
| Nettoförändring i verkligt värde | Reserv för verkligt värde | 63 | 47 |
| Skatteeffekt | Reserv för verkligt värde | – | – |
| Summa andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
63 | 47 | |
| Summa övrigt totalresultat | 20 | -6 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not M6) | 11 | 14 |
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under året. För tillämpade avskrivningstider, se not K2. I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner, se detta avsnitt i not M6.
Summa utgående redovisat värde för immateriella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| Övriga immateriella anläggningstillgångar |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2019 | ||||
| Ackumulerat anskafningsvärde | 22 | 39 | |||
| Ackumulerade avskrivningar | -19 | -35 | |||
| Redovisat värde | 3 | 4 | |||
| varav pågående arbete | – | 0 | |||
| Ingående redovisat värde | 4 | 6 | |||
| Investeringar | – | 0 | |||
| Avyttringar | – | 0 | |||
| Årets avskrivning | -1 | -2 | |||
| Utgående redovisat värde | 3 | 4 |
Övriga immateriella anläggningstillgångar är främst relaterade till IT-system. Per den 31 december 2020 uppgick bokfört värde för aktiverade utvecklingsutgifter till 1 MSEK (1).
Totalt utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2020 |
31 dec 2019 |
31 dec 2020 |
31 dec 2019 |
31 dec 2020 |
31 dec 2019 |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Summa | ||||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 6 | 6 | – | 17 | 6 | 23 | |
| Ackumulerade avskrivningar | -6 | -6 | – | -17 | -6 | -23 | |
| Redovisat värde | – | – | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Ingående redovisat värde | – | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Årets avskrivningar | – | 0 | 0 | – | 0 | 0 | |
| Utgående redovisat värde | – | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2020. För tillämpade avskrivningstider, se not K2. I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner, se not M6.
Redovisat värde för film- och programrättigheter fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Film- och programrättigheter | |||
| Förskott (förutbetalda) | 531 | – | ||
| Redovisat värde | 531 | – | ||
| varav långfristig del | – | – | ||
| varav kortfristig del | 531 | – | ||
| Ingående redovisat värde | – | – | ||
| Inköp | 531 | – | ||
| Utgående redovisat värde | 531 | – |
Kontraktsförpliktelser avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av film- och programrättigheter, som inte redovisats i balansrapporten, har följande förväntade förfallostruktur.
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Åtaganden för film- och programrättigheter |
|||
| Inom 1-3 år | 2,161 | – | ||
| Inom 4-10 år | 534 | – | ||
| Summa | 2,694 | – |
För övriga oredovisade kontraktsförpliktelser, se not M24.
Redovisat värde förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2020 |
31 dec 2019 |
31 dec 2020 |
31 dec 2019 |
31 dec 2020 |
31 dec 2019 |
31 dec 2020 |
31 dec 2019 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i intressebolag och joint operations |
Andelar i koncernbolag Andelar i och övriga utomstående bolag finansiella tillgångar |
Summa | |||||
| Ingående redovisat värde | 35 | 27 | 267 | 234 | 199 403 | 175 712 | 199 705 | 175 974 |
| Nyemissioner och aktieägartillskott | 13 | 8 | – | – | 12 | 11 549 | 25 | 11 556 |
| Återbetalning av kapital | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Investeringar | 8 | 1 | 100 | 55 | 9 555 | 72 258 | 9 673 | 72 314 |
| Avyttringar | – | – | – | -28 | -8 089 | -30 087 | -8 089 | -30 114 |
| Nedskrivningar | – | – | – | – | -14 965 | -24 066 | -14 965 | -24 066 |
| Omklassificeringar till kortfristiga placeringar | – | – | – | – | -6 643 | -7 017 | -6 643 | -7 018 |
| Övriga omklassificeringar | – | -1 | 10 | – | 293 | 1 | 293 | 1 |
| Förändringar av verkligt värde | – | – | 63 | 6 | -1 475 | 1 053 | -1 411 | 1 059 |
| Utgående redovisat värde | 56 | 35 | 440 | 267 | 178 092 | 199 403 | 178 588 | 199 705 |
Verkligt värde för övriga finansiella anläggningstillgångar överensstämmer med redovisat värde. Nedskrivningar under 2020 var främst hänförlig till nedskrivningar av Telia Finland Oyj uppgående till 14 955 MSEK. 2019 års nedskrivningar var främst hänförliga till nedskrivningar av Telia Finland Oyj uppgående till 22 837 MSEK och TeliaSonera
Kazakhstan Holding B.V. uppgående till 1 180 MSEK. För mer information avseende Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, se not K26. Redovisat värde för övriga finansiella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Redovisat värde | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 31 dec 2019 | |||||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | 422 | 253 | |||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 18 | 13 | |||
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totaltresultat | 5 086 | 4 849 | |||
| Räntederivat och valutaräntederivat till verkligt värde | 3 989 | 3 335 | |||
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 1 476 | 1 205 | |||
| varav värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 930 | 66 | |||
| varav betecknade som säkring av kassaflöde | 1 583 | 2 064 | |||
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M20) | 9 516 | 8 451 | |||
| Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde | 394 | 19 | |||
| Delsumma (se Kategorier – not M20 och Kreditrisk – not M21) | 9 910 | 8 470 | |||
| Andelar i koncernbolag | 111 401 | 126 573 | |||
| Fordringar hos koncernbolag (se not M23) | 57 221 | 64 627 | |||
| Andelar i intressebolag och joint operations | 56 | 35 | |||
| Summa övriga finansiella anläggningstillgångar | 178 588 | 199 705 | |||
| varav räntebärande | 66 690 | 72 822 | |||
| varav icke räntebärande | 111 897 | 126 882 |
För Lånefordringar och kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag), uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser per rapportperiodens slut.
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M20
respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M21. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos dotterbolag.
Andelar i dotterbolag specificeras nedan, medan motsvarande uppgifter om intressebolag och utomstående bolag återfinns i noterna K15 och K16.
| Dotterbolag, organisationsnummer, säte |
Antal aktier |
Redovisat värde (MSEK) | ||
|---|---|---|---|---|
| Ägarandel (%) |
31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||
| Svenska bolag | ||||
| Telia Sverige AB, 556430-0142, Stockholm | 100 | 3 000 000 | 9 389 | 9 224 |
| TV4 Media Holding AB, 556906-0824, Stockholm | 100 | 50 000 | 9 207 | 9 415 |
| Telia Towers AB, 559196-5164, Stockholm | 100 | 133 050 000 | 6 634 | 6 634 |
| Telia Nättjänster Norden AB, 556459-3076, Stockholm | 100 | 68 512 | 3 146 | 3 146 |
| Cygate AB, 556549-8952, Solna | 100 | 61 000 | 765 | 765 |
| TeliaSonera Mobile Networks AB, 556025-7932, Stockholm | 100 | 550 000 | 663 | 663 |
| Telia Finance AB, 556404-6661, Solna | 100 | 45 000 | 659 | 659 |
| Telia Mobile Holding AB, 556855-9040, Stockholm | 100 | 50 000 | 511 | 511 |
| Telia Carrier AB, 556583-2226, Stockholm | 100 | 1 000 000 | 453 | 453 |
| Zitius Service Delivery AB,556642-8339, Göteborg | 100 | 2 079 000 | 353 | 353 |
| Telia Försäkring AB, 516401-8490, Stockholm | 100 | 2 000 000 | 200 | 200 |
| Telia Sverige Net Fastigheter AB, 556368-4801, Stockholm | 100 | 5 000 | 169 | 169 |
| Fält Communications AB, 556556-1999, Umeå | 100 | 31 857 538 | 150 | 150 |
| Telia Asset Finance AB, 556599-4729, Solna | 100 | 1 000 | 22 | 22 |
| Styx012 AB, 556577-9195, Lund | 100 | 100 000 | 13 | 23 |
| Telia Network Sales AB, 556458-0040, Stockholm | 100 | 10 000 | 7 | 7 |
| Fello AB, 556921-7648, Göteborg | 100 | 180 656 | 2 | 105 |
| We Care and Repair Nordic AB, 556989-3679, Stockholm | 100 | 500 | 2 | 2 |
| Styx010 AB, 556669-1704, Umeå | 100 | 8 500 | 2 | 31 |
| Styx011 AB, 556848-4249, Mellerud | 100 | 50 000 | 1 | 14 |
| Styx009 AB, 556426-1716, Lund | 100 | 1 000 | 1 | 5 |
| isMobile AB, 556575-0014, Luleå | 67 | 8 255 975 | 1 | 1 |
| Axelerate Solutions AB, 556988-3076, Stockholm | 100 | 1 000 | 0 | 16 |
| Styx008 AB, 556663-4514, Växjö | - | - | - | 1 |
| Styx007 AB, 556419-9908, Löddeköpinge | - | - | - | 1 |
| Styx006 AB, 559028-4153, Stockholm | - | - | - | 4 |
| Styx005 AB, 556612-1686, Sala | - | - | - | 7 |
| Styx004 AB, 556606-6055, Göteborg | - | - | - | 7 |
| Styx003 AB, 556569-7314, Stockholm | - | - | - | 3 |
| Styx002 AB, 556628-1498, Gnesta | - | - | - | 2 |
| Styx001 AB, 556672-3275, Stockholm | - | - | - | 1 |
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag 0 0
| Dotterbolag, organisationsnummer, säte |
Ägarandel (%) |
Antal aktier |
Redovisat värde (MSEK) | |
|---|---|---|---|---|
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | |||
| Bolag utanför Sverige | ||||
| Telia Finland Oyj, 1475607-9, Helsingfors | 100 | 1 417 360 515 | 31 886 | 46 646 |
| Telia Inmics-Nebula Oy, 2546028-1, Helsingfors | 100 | 46 921 852 | 2 049 | 2 049 |
| Telia Cygate Oy, 0752421-0, Helsingfors | 100 | 1 500 000 | 416 | 416 |
| Telia Carrier Finland Oy, 1649304-9, Helsingfors | 100 | 100 | 98 | 98 |
| Assembly Organizing Oy, 2245136-3, Helsingfors | 80,1 | 1 006 | 23 | 23 |
| Telia Payment Oy, 1636595-2, Hämeenlinna | 100 | 7 673 | 14 | - |
| Telia Communication Oy, 0962834-7, Hämeenlinna | - | - | - | 195 |
| Telia Norge AS, 981929055, Oslo | 100 | 30 000 | 32 675 | 32 675 |
| Telia Carrier Denmark A/S, 24210413, Köpenhamn | 100 | 1 000 | 172 | 172 |
| Telia Company Danmark A/S, 18530740, Köpenhamn | 100 | 14 500 | 32 | 19 |
| Argon A/S, 36462272, Köpenhamn | 100 | 500 000 | 1 | 1 |
| Telia Lietuva, AB, 121215434, Vilnius | 88,2 | 513 594 774 | 4 144 | 4 144 |
| Telia Global Services Lithuania, UAB, 134517169, Vilnius | 100 | 192 414 | 12 | 12 |
| SIA Telia Latvija, 000305757, Riga | 100 | 353 500 | 24 | 24 |
| Telia Carrier Latvia SIA, 40003251354, Riga | 100 | 108 542 | 7 | 7 |
| Latvijas Mobilais Telefons SIA, 50003050931, Riga | 24,5 | 200 165 | 2 | 2 |
| Telia Eesti AS, 10234957, Tallinn | 100 | 137 954 528 | 5 691 | 5 690 |
| Telia Carrier Estonia OÜ, 12606073, Tallinn | 100 | 1 | 11 | 11 |
| Telia Carrier France S.A.S., B421204793, Paris | 100 | 1 366 667 | 482 | 482 |
| Telia Carrier UK Ltd, 02796345, London | 100 | 1 010 000 | 268 | 268 |
| Telia Carrier Germany GmbH, HRB50081, Frankfurt am Main | 100 | 0 | 249 | 249 |
| AO Telia Carrier Russia, 1027809197327, Moskva | 100 | 220 807 825 | 200 | 200 |
| Telia Carrier U.S. Inc., 541837195, Herndon | 100 | 3 000 100 | 136 | 136 |
| Telia Carrier Czech Republic a.s., 26207842, Prag | 100 | 20 000 | 126 | 126 |
| Telia Carrier Austria GmbH, FN191783i, Wien | 99,6 | 0 | 118 | 118 |
| Telia Carrier Netherlands B.V., 34128048, Amsterdam | 100 | 910 | 59 | 59 |
| Telia Carrier Switzerland AG, CHE-105.398.242, Zürich | 100 | 997 | 54 | 54 |
| Telia Carrier Poland Sp.z.o.o., KRS0000018616, Warszawa | 100 | 22 500 | 37 | 37 |
| Telia Carrier Italy S.p.A., 07893960018, Turin | 100 | 530 211 | 17 | 17 |
| Telia Carrier Hungary Kft, 01-09-688192, Budapest | 100 | 0 | 13 | 13 |
| Telia Carrier Turkey Telekomunikasyon L.S., 609188, Istanbul | 99,5 | 55 919 | 8 | 8 |
| Telia Carrier Ireland Ltd., 347074, Dublin | 100 | 27 | 6 | 6 |
| TOV Telia Carrier Ukraine, 34716440, Kiev | 100 | 0 | 6 | 6 |
| Telia Carrier Romania S.R.L., 20974985, Bukarest | 100 | 10 001 | 3 | 3 |
| Telia Carrier Slovakia s.r.o., 36709913, Bratislava | 100 | 0 | 3 | 3 |
| Telia Carrier Belgium S.A., 0469422293, Bryssel | 100 | 50 619 | 3 | 3 |
| Telia Carrier Canada Inc., BC0968600, Vancouver, British Columbia | 100 | 100 | 1 | 1 |
| Telia Carrier Singapore Pte. Ltd., 200005728N, Singapore | 100 | 1 200 002 | 1 | 1 |
| Telia Carrier d.o.o. Beograd-Stari Grad, 21372820, Belgrad | 100 | 0 | 1 | 1 |
| Telia Carrier Communications Mexico S.A. de C.V., TCC1707186Y6, Mexico City | 99,9 | 1 079 200 | 1 | 1 |
| Telia Carrier Croatia d.o.o., 081061252, Zagreb | 100 | 112 500 | 0 | 0 |
| Telia Carrier Japan Godo-Kaisha, 10403018587, Tokyo | 100 | 1 | 0 | 0 |
| TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri A.S., 381395, Istanbul | 99,0 | 79 193 | 10 | 10 |
| Övriga aktiva, vilade och avyttrade bolag | 1 | 1 | ||
| Summa | 111 401 | 126 573 |
I maj 2020 fusionerades det helägda dotterbolaget Telia Communication Oy in i det helägda dotterbolaget Telia Finland Oyj. De helägda dotterbolagen Styx001 AB, Styx002 AB, Syx003 AB, Styx004 AB, Styx005 AB, Styx006 AB, Styx007 AB och Styx008 AB likviderades under år 2020.
För ytterligare information om förvärv se not K34. Telia Danmark är en filial till Telia Nättjänster Norden AB. Telia Companys andelar i nätdelningsverksamheterna i Sverige och Danmark ägs via Telia Sverige AB respektive Telia Mobile Holding AB. Ytterligare 24,5 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA ägs av ett dotterbolag. Telia Company har styrelsemajoritet i Latvijas Mobilais Telefons SIA. Resterande andelar i Telia Carrier Austria GmbH, Telia Carrier Turkey Telekomunikasyon L.S. och Telia Carrier Communications Mexico S. A. de C.V. ägs av Telia Carrier AB. Resterande aktier i TeliaSonera Telekomünikasyon
Hizmetleri A.S. ägs av Telia Finland Oyj som också kontrollerar Sonera Holding B.V. och TeliaSonera UTA Holding B.V.. I samtliga bolag överensstämmer kapitalandel med rösträttsandel.
Övriga aktiva och vilande bolag disponerar ej över koncernmässiga tillgångar av väsentligt värde. Förutom ovan nämnda bolag kontrollerar Telia Company indirekt ett antal rörelsedrivande och vilande dotterdotterbolag.
Redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelar sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Ränteswappar och valutaränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde | 70 | 382 |
| Valutaswappar och valutaterminer värderade till verkligt värde via resutaträkningen | 118 | 104 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M20) | 188 | 487 |
| Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 7 | 32 |
| Lånefordringar och fordringar till upplupet anskaffningsvärde | 0 | 2 |
| Delsumma (se Kategorier – not M20 och Kreditrisk – not M21) | 195 | 521 |
| Fordringar hos koncernbolag (se not M23) | 26 404 | 29 197 |
| varav cashpool och kortfristiga placeringar | 20 366 | 23 076 |
| varav kundfordringar och övriga fordringar | 6 038 | 6 122 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 341 | 145 |
| Förutbetalda kostnader | 20 | 21 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 26 960 | 29 884 |
| varav räntebärande | 20 636 | 23 500 |
| varav icke räntebärande | 6 325 | 6 385 |
Redovisat värde för Kundfordringar samt Lånefordringar och fordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Fordringar hos dotterbolag inkluderar nedskrivningar i enlighet med IFRS 9, se not M5. För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra
fordringar (inklusive fordringar hos intressebolag och joint ventures) var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Geografiskt område | ||
| Sverige | 3 | 11 |
| Övriga länder | 4 | 23 |
| Summa redovisat värde | 7 | 34 |
| Kundsegment | ||
| Övriga kunder | 7 | 34 |
| Summa redovisat värde | 7 | 34 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M20 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M21. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.
Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för förväntade kreditförluster respektive åldersfördelningen hos kundfordringar till följande.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Fakturerade kundfordringar | 7 | 32 |
| Reserv för förväntade kreditförluster i kundfordringar | – | – |
| Summa kundfordringar | 7 | 32 |
| Ej förfallna kundfordringar | 3 | 31 |
| Förfallna ej nedskrivna kundfordringar | 4 | 1 |
| varav 30–180 dagar | 4 | 1 |
| varav mer än 180 dagar | 0 | 0 |
| Summa kundfordringar | 7 | 32 |
Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag) som följer.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 0 | 2 |
| Summa lånefordringar och andra kundfordringar | 0 | 2 |
Inga reserveringar för förväntade kreditförluster gjordes och inga kundfordringar återvanns inom Lånefordringar och andra kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde under 2020 och 2019.
Kortfristiga placeringar och likvida medel var som följer.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar med löptid längre än 3 månader | 2 235 | 8 426 |
| varav obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totaltresultat | 2 235 | 8 426 |
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader | 385 | 800 |
| varav obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totaltresultat | 385 | 800 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde | – | – |
| Summa kortfristiga placeringar | 2 621 | 9 226 |
| Kassa och bank | 6 000 | 3 649 |
| Summa (se Kategorier – not M20 och Kreditrisk – not M21) | 8 620 | 12 875 |
| varav likvida medel | 6 385 | 4 449 |
Likvida medel definieras som summan av Kortfristiga placeringar med löptider t o m 3 månader och balansposten Kassa och bank. Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Per den 31 december 2020 fanns inga spärrade medel på Telia
Companys bankkonton. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M20 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M21.
Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K20).
Till årsstämmans förfogande står:
| SEK | |
|---|---|
| Fritt eget kapital exklusive årets resultat | 65 950 705 739 |
| Årets resultat | -6 175 792 975 |
| Summa | 59 774 912 764 |
Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:
| SEK | |
|---|---|
| Ordinarie utdelning om 2,00 SEK per aktie till ägarna¹ | 8 179 263 404 |
| I ny räkning överförs | 51 595 649 360 |
| Summa | 59 774 912 764 |
¹) Baserat på utestående aktier per den 31 december 2020.
Utdelningen ska delas upp och betalas ut i två delar, en om 1,00 SEK per aktie i april 2021 och en om 1,00 SEK per aktie i november 2021.
Styrelsen anser att den föreslagna utdelningen enligt 18 kap 4 § aktiebolagslagen är försvarlig. Efter utgivning av den föreslagna utdelningen kommer bolagets och koncernens kapital att vara tillräckligt med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker. Dessutom bedöms företaget och koncernen ha en tillfredsställande likviditetsnivå, ett konsolideringsbehov som är uppfyllt och en tillfredsställande finansiell ställning.
Styrelsens fullständiga uttalande kommer att ingå i årsstämmans dokumentation.
De anställda i Telia Company AB omfattas av en av tre kollektivavtalade tjänstepensionsplanerna ITP1, ITP2 eller ITP-Tele. ITP2 och ITP-Tele är förmånsbaserade tjänstepensionsplaner vilket betyder att individen är garanterad pensionsbelopp beräknade som en procentsats baserad på lön. Samtliga anställda födda 1979 eller senare omfattas av ITP1. Merparten av Telia Companys pensionsförpliktelser tryggas genom Telia Pensionsstiftelse. Vissa åtaganden, såsom vissa individuella tilläggspensionsförmåner samt en rättighet enligt anställningsvillkoren för vissa personalkategorier att gå i pension vid 55, 60 eller 63 års ålder, säkerställs genom beskattade reserver i balansräkningen.
Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per rapportperiodens slut, enligt försäkringstekniska grunder.
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar 1 558 Ingående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar 379 Ingående balans, summa pensionsförpliktelser 1 937 Kostnader avseende tjänstgöring under året 11 Räntekostnader, fribrevsuppräkning 105 |
MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|---|
| 1 551 | |||
| 403 | |||
| 1 954 | |||
| 16 | |||
| 94 | |||
| Utbetalning av pensioner | -120 | -125 | |
| Annan förändring av kapitalvärdet -15 |
-3 | ||
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar 1 549 |
1 558 | ||
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar 371 |
379 | ||
| Utgående balans, summa pensionsförpliktelser 1 920 |
1 937 | ||
| varav PRI Pensionsgaranti-pensioner 1 351 |
1 360 |
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde förändrades på följande sätt.
| MSEK, förutom avkastning | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Ingående balans, förvaltningstillgångar | 3 005 | 2 680 |
| Betalning från pensionsstiftelse | -100 | – |
| Årets avkastning | 39 | 325 |
| Utgående balans, förvaltningstillgångar | 2 944 | 3 005 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%) | 1,3 | 12,1 |
Avsättningar för pensioner redovisades i balansräkningen enligt nedan.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Nuvärde av pensionsförpliktelser | 1 920 | 1 937 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -2 944 | -3 005 |
| Övervärde på förvaltningstillgångar | 1 395 | 1 446 |
| Avsatt för pensioner och anställningsavtal | 371 | 379 |
Redovisade pensionskostnader (+)/intäkter (-) fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 11 | 16 |
| Räntekostnader, fribrevsuppräkning | 105 | 94 |
| Avgår räntekostnader redovisade som finansiell kostnad | -15 | -16 |
| Årets avkastning på förvaltningstillgångar | 60 | -325 |
| Avyttrad verksamhet, kapitalvärde | 0 | 0 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | -15 | -3 |
| Förtida avgångspensioner | 1 | 1 |
| Betalning från pensionsstiftelse | -100 | – |
| Kostnader (+)/intäkter (-) för förmånsbestämda pensionsplaner | 47 | -233 |
| Pensionspremier för förmåns- och premiebestämda planer och övriga pensionskostnader | 81 | 88 |
| Löneskatt på pensionskostnader | 20 | 46 |
| Avgår förtida avgångspensioner (inklusive pensionspremier och löneskatt) | ||
| redovisade som omstruktureringskostnader | -2 | -1 |
| Pensionskostnader (+)/intäkter (-) | 99 | 134 |
| Minskning (-)/Ökning (+) av överskott i förvaltningstillgångar | -51 | 318 |
| Redovisade pensionskostnader (+)/intäkter (-) | 94 | 219 |
| varav pensionspremier betalda till ITP-planen | 5 | 8 |
Vid värdering av gjorda utfästelser och beräkning av pensionskostnader tillämpas de försäkringstekniska grunder som fastställts av PRI Pensionsgaranti respektive Finansinspektionen.
Det mest väsentliga beräkningsantagandet är diskonteringsräntan, vilken som ett sammanvägt medelvärde för de olika pensionsplanerna, och i förekommande fall netto efter beräknad avkastningsskatt, var 3,3 procent under 2020 (3,4). Förpliktelserna beräknades utifrån rådande lönenivåer per den 31 december 2020 respektive 2019.
Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var.
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångsslag | MSEK | Procent | MSEK | Procent | |
| Räntebärande värdepapper, likvida medel | 1 436 | 48,8 | 1 411 | 47,0 | |
| Aktier och övriga investeringar | 1 508 | 51,2 | 1 594 | 53,0 | |
| Summa | 2 944 | 100,0 | 3 005 | 100,0 |
Den 31 december 2020 översteg det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna nuvärdet av pensionsförpliktelserna. Såvida inte det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna
under 2021 skulle komma att understiga nuvärdet av pensionsförplitelserna har Telia Company inte för avsikt att tillskjuta några medel till pensionsstiftelsen.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| 31 december 2020 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löneskatt på framtida pensions utbetalningar |
Omstruk turerings - avsättningar |
Övriga avsättningar |
Försäkrings avsättningar |
Summa | ||
| Ingående redovisat värde | 49 | 7 | 211 | 17 | 285 | ||
| Årets avsättningar | 4 | 86 | 161 | – | 251 | ||
| Utnyttjade avsättningar | -1 | -29 | -8 | -2 | -40 | ||
| Omklassificeringar | 1 | – | -32 | 5 | -26 | ||
| Kursdifferenser | – | – | -22 | – | -22 | ||
| Utgående redovisat värde | 53 | 65 | 310 | 20 | 448 | ||
| varav långfristig del | 53 | 20 | 94 | 20 | 187 | ||
| varav kortfristig del | – | 45 | 216 | – | 261 |
För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not M20 för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier.
För löneskatt på framtida pensionsutbetalningar och försäkringsavsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2021–2054. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Omstruktureringsavsättningar avser främst kostnader för övertalig personal. Återstående avsättning per den 31 december 2020 förväntas bli fullt utnyttjad under 2022. Övriga avsättningar inkluderar avsättningar för skadestånd och rättstvister, uppskattade framtida utgifter för att leva upp till åtaganden och utställda garantier, t ex transaktionsgarantier, och för eventuella rättsliga tvister m m i samband med avyttring och nedläggning av koncernbolag.
Information om Telia Companys marknadsfinansieringsprogram återfinns i not K21.
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde Redovisat värde | Verkligt värde | ||
| Långfristiga lån | |||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 51 628 | 55 249 | 50 945 | 55 574 | |
| Räntederivat till verkligt värde | 134 | 134 | 230 | 230 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 134 | 134 | 230 | 230 | |
| Valutaräntederivat till verkligt värde | 3 907 | 3 907 | 2 694 | 2 694 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 1 593 | 1 593 | 647 | 647 | |
| varav till verkligt värde via resultaträkningen | 2 314 | 2 314 | 2 047 | 2 047 | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M20) | 55 669 | 59 290 | 53 870 | 58 498 | |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 31 345 | 41 992 | 32 475 | 42 255 | |
| Delsumma (se Kategorier – not M20) | 87 014 | 101 282 | 86 345 | 100 753 | |
| Summa långfristiga lån | 87 014 | 101 282 | 86 345 | 100 753 | |
| Kortfristiga lån | |||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 5 127 | 5 313 | 6 807 | 6 841 | |
| Räntederivat betecknade som säkringsinstrument | 8 | 8 | 22 | 22 | |
| Valutaräntederivat betecknade som säkringsinstrument | 143 | 143 | – | – | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M20) | 5 278 | 5 465 | 6 828 | 6 863 | |
| Utnyttjad kortfristig kreditfacilitet | – | – | 7 833 | 7 841 | |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | – | – | 1 422 | 1 431 | |
| Delsumma (se Kategorier – not M20) | 5 278 | 5 465 | 16 083 | 16 134 | |
| Lån från dotterbolag (se not M23) | 36 549 | 37 450 | |||
| varav koncernkontoskulder | 36 434 | 35 447 | |||
| varav övriga lån | 115 | 2 003 | |||
| Summa kortfristiga lån | 41 827 | 53 533 |
Beviljade, i sin helhet outnyttjade, belopp på checkräkningskrediter uppgick per den 31 december 2020 till 1 011 MSEK (1 036).
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not M20 och information om förfallotidpunkter och likviditetsrisker i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M21. Se not K21 för ytterligare information om upplåning och om swap-portföljen. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för lån från dotterbolag, vilka innefattar koncernkontoskulder och övriga lån.
Redovisat värde för långfristiga skulder var 4 MSEK (9). För skulder till dotterbolag, se not M23. Inga långfristiga skulder för åren 2020 och 2019 förföll till betalning senare än 5 år efter rapportperiodens slut.
Redovisat värde för kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som värderas till verkligt värde via resultaträkningen | 526 | 377 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M20) | 526 | 377 |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde | 101 | 111 |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde | 12 | 13 |
| Delsumma (se Kategorier – not M20) | 639 | 501 |
| Skulder till dotterbolag (se not M23) | 1 598 | 1 257 |
| Övriga kortfristiga skulder och kortfristiga avsättningar | 404 | 1 489 |
| Summa kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 2 642 | 3 246 |
Redovisat värde för Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om likviditetsrisker återfinns i not M20 respektive i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M21. För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2020 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2021 | 2021 | 2021 | 2021 | |
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde | 112 | 0 | 0 | 0 | 112 |
Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M21.
Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för handel med dotterbolag.
Redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per kategori på följande sätt. Finansiella skulder exkluderar pensionsåtaganden som behandlas i not M15.
| MSEK | Not | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M11, M12 | 3 129 | 3 651 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 1 066 | 183 | |
| varav derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen | M11, M12 | 1 049 | 170 |
| varav investeringar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | M11 | 18 | 13 |
| Lång- och kortfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | M11, M13 | 7 706 | 14 075 |
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | M11, M12, M13 | 84 367 | 94 023 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | M11, M13 | 422 | 253 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori | 96 691 | 112 185 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M17 | 3 802 | 2 791 |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen | M17, M19 | 917 | 532 |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | M17, M19 | 126 360 | 138 316 |
| Summa finansiella skulder per kategori | 131 079 | 141 639 | |
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.
| 31 december 2020 | 31 december 2019 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt | varav | Verkligt | varav | ||||||
| MSEK | Not | värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde1 | |||||||||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
M11 | 422 | – | – | 422 | 253 | – | – | 253 |
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
M11 | 18 | – | – | 18 | 13 | – | – | 13 |
| Lång- och kortfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
M11, M13 | 7 706 | 6 457 | 1 250 | – | 14 075 | 12 066 | 2 010 | – |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M11, M12 | 3 129 | – | 3 129 | – | 3 651 | – | 3 651 | – |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultat räkningen |
M11, M12 | 1 049 | – | 1 049 | – | 170 | – | 170 | – |
| Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå |
12 323 | 6 457 | 5 427 | 440 | 18 163 | 12 066 | 5 831 | 266 | |
| Finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M17 | 3 802 | – | 3 802 | – | 2 791 | – | 2 791 | – |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultat räkningen |
M17, M19 | 917 | – | 917 | – | 532 | – | 532 | – |
| Kontraktsförpliktelser | – | – | – | – | 41 | – | – | 41 | |
| Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå |
4 719 | – | 4 719 | – | 3 365 | – | 3 323 | 41 |
1) Information om verkligt värde-hierarkin och uppskattning av verkligt värde återfinns i not K3.
Inga omföringar mellan Nivå 1, 2 eller 3 gjordes under år 2020 och 2019.
Finansiella tillgångar på nivå 3 förändrades på följande sätt.
| Tillgångar 31 dec 2020 |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Summa | Villkorade köpe skillingar |
|
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 253 | 13 | – | 266 | 41 | |
| Förändringar i verkligt värde | 63 | – | – | 63 | ||
| varav redovisade i övrigt totalresultat | 63 | – | – | 63 | ||
| Förvärv/kapitaltillskott | 96 | 5 | – | 100 | ||
| Avyttringar | 0 | – | – | 0 | ||
| Avräkningar | – | – | – | – | -41 | |
| Övriga omklassificeringar | 10 | – | – | 10 | ||
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 422 | 18 | – | 440 | – |
| Skulder 31 dec 2019 |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Summa | Villkorade köpe skillingar |
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 220 | 13 | – | 234 | – |
| Förändringar i verkligt värde | 46 | – | – | 46 | – |
| varav redovisade i övrigt totalresultat | 46 | – | – | 46 | – |
| Förvärv/kapitaltillskott | 55 | – | – | 55 | 41 |
| Avyttringar | -69 | – | – | -69 | – |
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 253 | 13 | – | 266 | 41 |
Förändringar i verkligt värde i utomstående bolag avser huvudsakligen Volterra Inc, Subspace Inc., Swappie Oy och Soundtrack your brand Sweden AB för 2020 och Aporeto Inc. för 2019. Förvärv 2020 inkluderar köpet av Volterra Inc., Varjo Technologies Oy och Challengermode AB. Avyttringar avser Aporeto Inc. för 2019.
Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Finansiella intäkter och kostnader, se specifikation i not M5. För ytterligare information se not K26.
Information av relevans för Telia Company återfinns i not K27.
Telia Companys exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i egetkapitalinstrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet av följande finansiella instrument (specificerat i respektive not och exklusive fordringar hos dotterbolag).
| MSEK | Not | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|---|
| Övriga finansiella anläggningstillgångar exklusive investeringar och fordringar på dotterbolag och intressebolag och investeringar i övriga utomstående bolag |
M11 | 9 469 | 8 204 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | M12 | 195 | 521 |
| Kortfristiga placeringar, likvida medel | M13 | 8 620 | 12 875 |
| Summa | 18 284 | 21 600 |
Telia Company har en intern modell för kreditbedömning av dotterbolag som används vid prissättning av intern utlåning till dotterbolag. Ytterligare information om denna modell
återfinns i not M1 och information om hantering av kreditrisk av relevans för Telia Company återfinns i not K27.
Likviditetsrisk utgör risken att Telia Company kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. Information om hantering av likviditetsrisk av relevans för Telia Company återfinns i not K27.
Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2020 för räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat (exklusive koncerninterna derivat) motsvarade nedanstående förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Belopp som förfaller inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2021 |
Apr–jun 2021 |
Jul–sep 2021 |
Okt–dec 2021 |
2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utnyttjade checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Marknadsfinansiering Valutaränte- och ränteswappar |
-732 | -475 | -412 | -5 856 | -14 423 | -13 132 | -8 267 | -8 697 | -50 162 | -102 156 |
| Skulder | -365 | -505 | -360 | -8 721 | -8 483 | -12 935 | -13 262 | -7 570 | -28 901 | -81 102 |
| Fordringar | 288 | 579 | 293 | 8 861 | 8 250 | 12 633 | 13 809 | 7 404 | 28 443 | 80 560 |
| Valutaswappar och valutaterminer | ||||||||||
| Skulder | -21 713 | -243 | -69 | -17 | – | – | – | – | – | -22 042 |
| Fordringar | 21 210 | 236 | 66 | 17 | – | – | – | – | – | 21 529 |
| Summa, netto | -1 312 | -408 | -482 | -5 716 | -14 656 | -13 434 | -7 720 | -8 863 | -50 620 | -103 211 |
VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT
Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i noterna M16, M19 och M24.
Telia Company förhyr främst kontorslokaler. Förhyrning sker i huvudsak från utomstående. Villkoren för hyresavtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2020 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2021 |
Apr–jun 2021 |
Jul–sep 2021 |
Okt–dec 2021 |
2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileaseavgifter | 33 | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 | - | - | - | 39 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter 2020 uppgick till 37 MSEK (36).
Vid leverans av tjänster och produkter till respektive från dotterbolag, intressebolag och joint ventures tillämpas sedvanliga affärsmässiga villkor.
Försäljningen till dotterbolag under 2020 var 560 MSEK (500) medan inköp från dotterbolag uppgick till 68 MSEK (26). För information om fordringar och skulder till dotterbolag se noterna M11, M12, M17, M18 och M19.
Telia Company har gjort vissa åtaganden till förmån för koncernbolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not M24.
För beskrivning av vissa övriga transaktioner med närstående hänvisas till not K29.
Vid rapportperiodens slut hade Telia Company inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 |
|---|---|---|
| Borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag | 23 686 | 6 424 |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 38 | 38 |
| Summa ansvarsförbindelser | 23 724 | 6 462 |
Ökningen i borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag är främst relaterad till garantier för pensionsförpliktelser om 12 848 MSEK varav 12 052 MSEK täcks av stiftelsens förvaltningstillgångar och garantier för programrättigheter. Vissa lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. Upplysningar om regler avseende change-of-control i några av Telia Companys senast tecknade avtal om låneemissioner återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K30).
För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som Telia Company eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse. Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer, som ett led i koncernens normala affärsverksamhet, att moderbolaget lämnar garantier för fullgörandet av dotterbolags olika avtalsenliga åtaganden. Vid utgången av rapportperioden fanns ingen indikation på att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Vid rapportperiodens slut fanns inga ställda säkerheter eller övriga oredovisade kontraktsförpliktelser avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar. För ytterligare information se not M10.
För ytterligare information med relevans för Telia Company, se not K30.
Inga icke-kontanta transaktioner förekom under 2020 eller 2019.
| Icke likviditetspåverkande | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2019 |
Kassa flöden |
Förändringar i valutakurser |
Förändringar i verkligt värde |
Övriga för ändringar¹ |
31 dec 2020 |
| Långfristiga lån | 86 348 | 8 251 | -2 843 | 723 | -5 465 | 87 014 |
| Långfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) | 86 348 | 8 251 | -2 843 | 723 | -5 465 | 87 014 |
| varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån | 2 770 | 24 | 901 | 99 | -144 | 3 650 |
| Kortfristiga lån | 53 533 | -16 600 | -1 096 | 78 | 5 911 | 41 827 |
| Kortfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) | 16 083 | -16 600 | -1 096 | 78 | 6 813 | 5 278 |
| varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån | 22 | – | 185 | 18 | -73 | 151 |
| Lån från från dotterbolag | 37 450 | – | – | – | -902 | 36 549 |
| Summa skulder från finansieringsverksamhet | 139 881 | -8 349 | -3 939 | 802 | 445 | 128 841 |
| Tillgångar som innehas för att säkra upplåning2 | -3 717 | 165 | -389 | -509 | 245 | -4 205 |
| varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån | -3 269 | -31 | 585 | -432 | 88 | -3 059 |
| varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån | -382 | 175 | -56 | -28 | 222 | -70 |
| Summa skulder från finansieringsverksamhet netto efter avdrag för tillgångar som säkrar upplåning2 |
136 164 | -8 184 | -4 328 | 293 | 691 | 124 636 |
1) Övriga förändringar avser främst förändring i upplåning från dotterbolag samt omklassificeringar från långt till kort då kvarvarande löptid minskar.
2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning har adderats till tabellen för att tydliggöra att tillhörande kassaflöde ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.
| Icke likviditetspåverkande | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2018 |
Kassa flöden |
Förändringar i valutakurser |
Förändringar i verkligt värde |
Övriga för ändringar¹ |
31 dec 2019 |
| Långfristiga lån | 84 184 | 6 620 | 1 774 | 942 | -7 171 | 86 348 |
| Långfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) | 84 184 | 6 620 | 1 774 | 942 | -7 171 | 86 348 |
| varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån | 1 954 | -30 | 268 | 604 | -26 | 2 770 |
| Kortfristiga lån | 33 943 | 3 700 | -27 | 23 | 15 894 | 53 533 |
| Kortfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) | 5 127 | 3 700 | -27 | 23 | 7 260 | 16 083 |
| varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån | 45 | – | – | -7 | -17 | 22 |
| Lån från dotterbolag | 28 816 | – | – | – | 8 634 | 37 450 |
| Summa skulder från finansieringsverksamhet | 118 127 | 10 320 | 1 747 | 965 | 8 723 | 139 881 |
| Tillgångar som innehas för att säkra upplåning2 | -2 923 | 537 | -774 | -553 | -4 | -3 717 |
| varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån | -2 321 | -41 | -522 | -553 | 169 | -3 269 |
| varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån | -81 | – | -135 | 9 | -175 | -382 |
| Summa skulder från finansieringsverksamhet netto efter avdrag för tillgångar som säkrar upplåning2 |
115 204 | 10 858 | 973 | 412 | 8 719 | 136 164 |
1) Övriga förändringar avser främst förändring i upplåning från dotterbolag samt omklassificeringar från långt till kort då kvarvarande löptid minskar.
2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning har adderats till tabellen för att tydliggöra att tillhörande kassaflöde ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.
Antalet anställda uppgick till 286 per den 31 december 2020 (288). Medelantalet anställda var som följer.
| Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) |
varav män (%) |
Totalt (antal) |
varav män (%) |
|
| Sverige | 267 | 48% | 271 | 48 | |
| Summa | 267 | 48% | 271 | 48 |
Ledande befattningshavare fördelade sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses samtliga styrelseledamöter, verkställande direktören samt de övriga 6 medlemmar (8) av koncernledningen som var anställda i moderbolaget.
| 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Procent | Övriga ledande Styrelsen befattningshavare |
Styrelsen | Övriga ledande befattningshavare |
||
| Kvinnor | 41,7% | 42,9% | 27,3 | 33,3 | |
| Män | 58,3% | 57,1% | 72,7 | 66,7 | |
| Summa | 100,0% | 100,0% | 100,0 | 100,0 |
Totala personalkostnader fördelades på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 440 | 421 |
| varav prestationsaktieprogram | 7 | 10 |
| Sociala kostnader | ||
| Arbetsgivaravgifter | 134 | 129 |
| varav prestationsaktieprogram | 2 | 3 |
| Pensionskostnader | 102 | 220 |
| Summa sociala kostnader | 235 | 349 |
| Övriga personalkostnader | 44 | 43 |
| Summa personalkostnader¹ | 719 | 814 |
1) Varav 86 MSEK (15) redovisade inom Övriga rörelsekostnader. 2019 omräknat.
Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda uppgick till:
| Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
|
| Löner och andra ersättningar¹ | 122 (–) | 318 | 74 (−) | 336 |
1) Varav ledande befattningshavare 54 MSEK (-) och övriga anställda 10 MSEK (11) redovisade inom Övriga rörelsekostnader. 2019 omräknat.
Ledande befattningshavare omfattar styrelsens ledamöter och i förekommande fall tidigare styrelseledamöter (men exkluderar arbetstagarrepresentanter), verkställande direktören och vice verkställande direktören och i förekommande fall tidigare innehavare av dessa poster samt de övriga 6 medlemmar (8) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget.
Pensionskostnader respektive utestående pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare framgår nedan. Det finns inga avtal om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.
| Januari–december eller 31 december |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2020 | 2019 | |
| Pensionskostnader¹ | 25 | 23 | |
| Utestående pensionsförpliktelser | 165 | 168 |
1) Varav 7 MSEK (-) redovisat inom Övriga rörelsekostnader.
Se vidare avsnitten "Prestationsaktieprogram" samt "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i K32.
Följande arvoden har utgått. Kompletterande upplysningar återfinns i not K33.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Arvoden | ||
| Deloitte | ||
| Revision | 7 | 7 |
| Revisionsnära tjänster | 2 | 1 |
| Skatterådgivning | – | – |
| Övriga tjänster | – | – |
| Summa | 9 | 8 |
| Not | Sida | |
|---|---|---|
| H1. | Allmän information | 227 |
| H2. | Hållbarhetsstyrning | 227 |
| H3. | Intressentsamverkan och väsentlighetsanalys | 228 |
| H4. | Mänskliga rättigheter | 229 |
| H5. | Miljö | 229 |
| H6. | Yttrandefrihet och övervakningsintegritet | 233 |
| H7. | Personlig integritet och informationssäkerhet | 234 |
| H8. | Barns rättigheter | 234 |
| H9. | Mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering | 234 |
| H10. | Hälsa och välbefinnande | 235 |
| H11. | Ansvarsfulla inköp | 235 |
| H12. | Anti-korruption | 236 |
| H13. | Digital inkludering | 236 |
| H14. | Lagefterlevnad | 237 |
| H15. | Fackliga relationer | 237 |
| H16. | Barn- och tvångsarbete | 238 |
| H17. | Ansvarsfull skattehantering | 239 |
| H18. | Elektromagnetiska fält (EMF) | 240 |
| H19. | Sponsring, donationer och katastrofhjälp | 240 |
| H20. | Visselblåsarärenden | 241 |
| H21. | Förvärv och avyttringar | 242 |
ning rörande innehåll samt detaljerad information angående hur information tagits fram och definitioner. Ramverket är tillgängligt (på engelska) på www.teliacompany.com/ sustainability/reporting.
Notera följande:
• För att underlätta jämförbarhet innehåller Hållbarhetsnoterna hänvisningar till andra vanliga hållbarhetsrapporteringsramverk. Denna hållbarhetsredovisning ska ej ses som framtagen och utformad i fullständig enlighet med något av dessa ramverk
H1 ALLMÄN INFORMATION
samtliga dotterbolags Global Compact-rapport.
Förvaltningsberättelsens avsnitt Hållbarhet samt Hållbarhetsnoterna utgör tillsammans Telia Companys hållbarhetsredovisning och lagstadgade hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen. Den utgör även Telia Companys och
Hållbarhetsredovisningen har tagits fram i enlighet med
• Informationen omfattar kvarvarande verksamhet, alltså verksamheten i Norden och Baltikum, Telia Carrier samt LMT i Lettland. Under året avyttrades Avvecklad verksamhet; historisk data redovisas när så är relevant för att ge en fullständig bild av Telia Companys resultat över tid
• Väsentlig utelämnad information eller begränsad omfattning av information förklaras i respektive not
Deloitte har anlitats för att genomföra översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen, se Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen för mer information. All information i hållbarhetsredovisningen täcks av den översiktliga granskningen.
Utöver års- och hållbarhetsredovisningen publicerar vi kvartalsvisa hållbarhetsuppdateringar (på engelska) där vi lyfter fram resultat och händelser under kvartalet.
Kommentarer och återkoppling hjälper oss att utveckla vårt hållbarhetsarbete och -redovisning. Kontakta oss på sustainability-group (at) teliacompany.com.
GRI 102-10 Väsentliga förändringar rörande organisationen och dess leverantörskedja
GRI 102-48 Omräkning av information
GRI 102-53 Kontaktinformation för frågor rörande hållbarhetsredovisningen
GRI 102-56 Externt bestyrkande
Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnitten Styrelsen, Koncernchefen och koncernledningen samt Koncernövergripande styrningsmodell för beskrivning av koncernledningens och styrelsens roller och ansvar. Styrning av fokusområdena inom Ansvarsfulla affärer såväl som mänskliga rättigheter beskrivs i respektive delar i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet.
Mer information rörande riskhantering, identifierade risker och osäkerhetsfaktorer samt mildrande åtgärder finns i Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Ramverk för hantering av verksamhetsrisker (ERM) samt i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Risker och osäkerhetsfaktorer. Den Affärsetiska uppförandekoden och andra styrdokument finns tillgängliga på Telia Companys webbplats.
Telia Company har undertecknat eller åtagit sig att följa ett antal internationella ramverk. Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Uttalande rörande väsentlighet och betydande intressenter. Vi är även på koncern- eller lokal nivå medlemmar av diverse branschinitiativ. Läs mer i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Partnerskap och branschsamarbeten.
GRI 102-12 Externa initiativ GRI 102-15 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter GRI 102-16 Värderingar, principer, standarder och normer GRI 102-18 Styrning och organisation GRI 102-26 Högsta styrorgans roll rörande syfte, värderingar och strategi GRI 102-29 Identifiering och hantering av ekonomisk, miljömässig och social påverkan
Telia Company har antagit en intressentdriven ansats till hållbarhet. Ansatsen bygger på kontinuerlig samverkan med betydande intressentgrupper i syfte att identifiera, förstå och hantera den mest väsentliga nuvarande och framtida påverkan på företagets intressenter, samhället och miljön.
Vår redovisning utgår ifrån den dubbla väsentlighetsprincipen som återfinns i EU:s icke-finansiella rapporteringsdirektiv. Viss information i hållbarhetsredovisningen har ej bedömts som väsentlig men ingår ändå i redovisningen då den efterfrågas i olika hållbarhetsutvärderingar.
Samverkan sker med intressenter som generellt sett antingen representerar en större grupp (till exempel enkätrespondenter) eller för att de anses inflytelserika eller viktiga för att förstå vår påverkan samt förväntningarna på oss (till exempel branschorganisationer eller vissa institutionella investerare).
Under året genomfördes en väsentlighetsbedömning vars resultat användes som vägledning i utformningen av den nya affärsstrategin och hållbarhetsansatsen. Läs mer i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Intressentsamverkan och väsentlighet.
Vi samverkar aktivt med både traditionella finansiella analytiker och portföljansvariga samt ESG-analytiker rörande vårt hållbarhetsarbete och -resultat. Viktiga frågor under året var bland annat:
| GRI 102-43 Intressentsamverkan | |
|---|---|
| -- | -------------------------------- |
GRI 102-44 Väsentliga frågor
GRI 102-46 Definiering av hållbarhetsredovisningens innehåll och avgränsningar
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Mänskliga rättigheter för mer information.
GRI 412 Bedömning rörande mänskliga rättigheter
Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter
Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter
Rapporteringsramverket för FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter och företag
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Mänskliga rättigheter
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Miljö för mer information. För mer information om beräkningsmetoder, utsläppsfaktorer med mera, se hållbarhetsrapporteringsramverket. Notera:
| Direkt energiförbrukning (scope 1), | |||
|---|---|---|---|
| GWh | 2020 | 2019 | 2018 |
| Kvarvarande verksamhet | 21 | 26 | 27 |
| Avvecklad verksamhet | - | 2 | 56 |
| Summa | 21 | 28 | 83 |
100 procent av scope 1-energiförbrukningen var icke-förnybar. Runt 80 av scope 1-energiförbrukningen är hänförlig fordonsanvändning, huvudsakligen bensin och diesel. Återstående energiförbrukning är hänförlig reservkraftgeneratorer som använder diesel.
| Indirekt energiförbrukning (scope 2), | |||
|---|---|---|---|
| GWh | 2020 | 2019 | 2018 |
| Kvarvarande verksamhet | 1 195 | 1 147 | 1 122 |
| Avvecklad verksamhet | - | 20 | 297 |
| Summa | 1 195 | 1 167 | 1 419 |
Cirka 95 procent av scope 2-energiförbrukningen var elektricitet, som är 100 procent förnybar. Återstående fem procent är huvudsakligen hänförlig icke-förnybar fjärrvärme.
2020 uppnådde Telia Company klimatneutralitet i sin egen verksamhet (scope 1, 2 och scope 3 kategori 6: tjänsteresor) genom en kombination av utsläppsminskningar, användning av 100 procent förnybar el (Guarantees of Origin och I-REC) samt klimatkompensation av återstående utsläpp. Klimatkompensation täckte scope 1-utsläpp, scope 2-utsläpp ej hänförliga elektricitet samt scope 3 kategori 6, totalt 15 kton CO2e. Växthusgasutsläpp för dessa kategorier 2020 ska anses vara 0 (noll). För att kunna följa absoluta utsläppsminskningar redovisas scope 1- och 2-utsläpp utan klimatkompensation.
| Direkta växthusgasutsläpp (scope 1), | |||
|---|---|---|---|
| kton CO2e | 2020 | 2019 | 2018 |
| Kvarvarande verksamhet | 7 | 7 | 7 |
| Avvecklad verksamhet | - | 0 | 13 |
| Summa | 7 | 7 | 20 |
2020 täcktes 100 procent av scope 1-utsläppen, totalt 7 kton CO2e, av klimatkompensation.
| Indirekta växthusgasutsläpp (scope 2, marknadsbaserade), kton CO2e |
2020 | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | 6 | 37 | 56 |
| Avvecklad verksamhet | - | 10 | 138 |
| Summa | 6 | 47 | 194 |
2020 användes 100 procent förnybar elektricitet vilket innebär att de marknadsbaserade utsläppen från elektricitet var 0. Övriga marknadsbaserade scope 2-utsläpp, totalt 6 kton CO2e, är huvudsakligen hänförliga fjärrvärme. 100 procent av dessa övriga utsläpp täcktes av klimatkompensation.
| Indirekta växthusgasutsläpp (scope 2, platsbaserade), kton CO2e |
2020 | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | 128 | 122 | 136 |
| Avvecklad verksamhet | - | 10 | 138 |
| Summa | 128 | 132 | 274 |
| Övriga indirekta växthusgasutsläpp (scope 3) |
20181 | ||
|---|---|---|---|
| Kton CO² e |
% | ||
| Köpta varor och tjänster; kapitalvaror (katego rierna 1 och 2) |
1 005 | 83,4 | |
| Användning av sålda produkter; nedströms leasade tillgångar (kategorierna 11 och 13) |
100 | 8,3 | |
| Övriga väsentliga kategorier, totalt | 100 | 8,3 | |
| Summa | 1 205 | 100 |
1) Omfattar enbart Kvarvarande verksamhet.
För att få en fullständig bild av vårt totala klimatavtryck och kunna sätta vetenskapligt baserade mål genomförde vi under 2020 en fullständig värdekedjeanalys utifrån 2018-data. Corporate Value Chain (Scope 3) Standard användes för att beräkna samtliga 15 scope 3-utsläppskategorier. De mest väsentliga kategorierna är:
"Övriga väsentliga kategorier" omfattar de nio andra kategorier som bedöms väsentliga. 2020 var växthusgasutsläppen från tjänsteresor 2 (6) kton CO2e. Dessa utsläpp täcktes av klimatkompensation.
2020 lade vi till köldmedia till redovisningen av scope 1-utsläpp. Totala mängden påfylld köldmedia var 1 350 kg av olika sorter. Hänförliga utsläpp var cirka 2 kton CO2e, runt 30 procent av totala scope 1-utsläpp.
Avfall är en betydande miljöaspekt och vi har åtagit oss att minska vår totala avfallsmängd, både farligt och icke-farligt avfall. Läs mer om återvinning, återanvändning och återköpsprogram i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Miljö.
Vatten anses inte vara en väsentlig miljöaspekt. Vår vattenförbrukning är enbart "kontorsförbrukning". Vatten används inte för kylning av nätutrustning eller datacenter på ett sätt som har väsentlig påverkan på vattenkvalitet.
Uträkningsmodellen utvecklades tillsammans med Carbon Trust. Utgångspunkterna för modellens omfattning var GSMA:s Enablement Effect-rapport samt våra affärskundsoch IoT-lösningar. Vi har exkluderat kategorier där våra produkter och tjänster skulle ha mer indirekt påverkan, till exempel kopplade till konsumentanvändning som bodelning eller näthandel och mer grundläggande uppkoppling. Läs mer om metodologin samt underliggande antaganden i ett metodpapper tillgängligt på Telia Companys webbplats. Angående resultaten, notera:
• Beräkningar är generellt baserade på antaganden från marknadsrapporter eller andra studier, inte Telia Companyspecifik kunddata
• Källdata kan vara ofullständig eller strukturerad på ett sätt så att den inte kan användas för beräkning, vilket innebär att total nytta av de produkter och tjänster vi levererar förmodligen är högre än vad som redovisas
• Med tanke på modellens begränsade omfång samt marknadsförutsättningar som nationella utsläppsfaktorer för el ska resultaten inte ses som direkt jämförbara med resultaten från andra operatörers liknande modeller
• Beräknad klimatnytta för fjärrmöten är baserad på studier som genomfördes innan 2020 och speglar därför inte potentiella effekter av reserestriktioner kopplade till covid-19
Telia Company följer noga utvecklingen av EU-taxonomin. Under året har vi tillsammans med andra europeiska operatörer samarbetat i en av ETNO:s arbetsgrupper för att förbättra EU-taxonomins bedömningskriterier för telekombranschen, eftersom dessa i nuvarande form är svåra eller omöjliga att applicera eller fullständigt saknas för delar av vår verksamhet. ETNO:s positionspapper tydliggör organisationens syn på kriterierna och belyser i synnerhet behovet av att utveckla kriterier avseende produkter och tjänster som hjälper andra branscher att minska sin miljöpåverkan, eftersom sådana i nuläget saknas. Framgent kommer ETNO att fortsätta samverka med relevanta intressenter i EU:s institutioner och grupperingar såsom högnivåexpertgruppen för hållbara finanser.
Telia Company ser hantering av klimatförändringarna som en kritisk faktor för framtida framgång för verksamheten, och förstår vikten av att tillhandahålla information till investerare och andra intressenter om hur vi adresserar både risker och möjligheter. Av dessa anledningar ser vi TCFD:s rekommendationer inte bara som rapporteringsrekommendationer utan även som användbar vägledning i hur vi strukturerar vårt arbete.
Styrelsen har strategisk översyn och det yttersta ansvaret för hållbarhetsstyrning, inklusive klimatrelaterade risker och möjligheter. 2019 godkände styrelsen Telia Companys 2030-mål rörande klimat och cirkularitet, och får regelbundna uppdateringar hur arbetet fortskrider.
Koncernens hållbarhetschef har det operativa ansvaret och översyn av miljöarbetet, inklusive klimatrelaterade risker och möjligheter. Hållbarhetschefen rapporterar till SVP, Chief External Affairs, Governance & Trust Officer som sitter i koncernledningen. Koncernledningen är ansvarig för strategiska affärsbeslut inklusive målsättningar. Koncernens forum för styrning, etik och efterlevnad får regelbundna uppdateringar om riskhantering, inklusive klimatrelaterade risker när så är relevant.
Läs mer om hållbarhetsstyrning i Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Koncernövergripande styrningsmodell.
2019 genomförde vi en klimatriskanalys utifrån ett 2025-perspektiv - se tabell på följande sida. Avseende övergångsrisker såg vi under 2020 väsentligt ökande aktivitet gällande lagstiftning, och ökande förväntningar från investerare att redovisa klimatrelaterad information i enlighet med TCFD:s rekommendationer. Avseende fysiska risker såg vi inga väsentliga skillnader.
Vi anser att de huvudsakliga riskerna är marknads-, policy- och lagrelaterade. Vi avser revidera analysen på regelbunden basis och ständigt utvärdera hur effektiva de mitigerande åtgärderna är.
2021 har vi som avsikt att genomföra scenarioanalyser av både fysiska risker och övergångsrisker.
I januari 2021 lanserade Telia Company en ny affärsstrategi inklusive en ny hållbarhetsansats. Hållbarhet är integrerat i strategin, och miljö (klimat och cirkularitet) är ett av tre prioriterade områden. Klimatmålet är att nå noll CO2 genom värdekedjan till 2030. Cirkularitetsmålet, noll avfall till 2030, har påverkan bortom klimatförändringar men kommer också möjliggöra för Telia Company att minska växthusgasutsläpp genom att använda olika cirkulära affärsmodeller, till exempel att förlänga livsstiden på enheter och nätverksutrustning genom återanvändning.
Både risker och möjligheter är med som faktorer i den nya affärsstrategin. Väsentlighetsbedömningen som vi genomförde under 2020 visar tydligt att klimatförändringar är ett av de viktigaste områdena för flera intressentgrupper. Möjligheter bedöms löpande inom ordinarie affärsprocesser och beslutsfattande. 2020 beräknade vi för första gången klimatnyttan av några av de produkter och tjänster vi erbjuder, vilket möjliggör för verksamheten att på ett bättre sätt kunna förstå och kommunicera miljönytta. Vi ser också starkt intresse från konsumenter, där återanvändning och återvinning är den viktigaste frågan för konsumenter på samtliga våra marknader när dessa får rangordna hållbarhetsfrågor.
Vi har ännu inte genomfört en specifik sårbarhets- eller känslighetsanalys av strategin avseende, eller i detalj kvantifierat de finansiella effekterna av, klimatrelaterade risker och möjligheter, men avser att göra så i syfte att bidra till beslutsfattande.
Processer för att identifiera och bedöma klimatrelaterade risker, samt integrering i övergripande riskhantering Klimatrisker omfattas av det övergripande ramverket för riskhantering. Som del av ramverket utvärderas klimatrisker regelbundet. Klimatförändringar ses i nuläget inte som en prioriterad risk i ramverket eftersom vi anser att risken är tillräckligt mitigerad. Styrelsens revisionsutskott får löpande uppdateringar kring risker, inklusive klimatrelaterade risker när så är relevant.
Övergångsrisker anses tillräckligt mitigerade genom företagets omfattande miljöarbete samt andra pågående processer som intressentsamverkan för att förstå intressenters förväntan, public affairs-relaterade aktiviteter för att bevaka kommande lagstiftning och mer. Framgent ser vi ett fortsatt behov av att aktivt delta i nationella och internationella branschorganisationer som ETNO och GSMA, i synnerhet när det gäller kommande lagstiftning och vägledning såsom EU-taxonomin.
Efter att ha genomfört en scenarioanalys kommer fysiska risker att hanteras genom integrering i processer för affärskontinuitetsplanering (business continuity management). Även om de nordiska och baltiska länderna delar övergripande risker kopplat till stigande temperatur, ökad nederbörd och stigande havsnivåer beräknas vissa regioner påverkas mer än andra vilket kan komma att kräva särskilda lokala åtgärder för riskhantering.
Mätetal som används för att bedöma klimatrelaterade risker och möjligheter kopplat till strategi och riskhantering Telia Company har antagit korta, medellånga och långsiktiga klimatrelaterade mål, inklusive resultatindikatorer som vetenskapligt baserade mål (Science Based Targets). Dessutom använder vi oss av externa utvärderingar som Sustainable Brand Index och CDP för att se hur vi värderas av externa intressenter.
Se föregående sidor i denna Not.
Ersättning kopplad till klimatrelaterade resultat Rörlig ersättning är i nuläget inte kopplad till klimatrelaterade resultat.
Notera: koncernledningen har ingen prestationsbaserad ersättning och är exkluderade från program för rörlig ersättning. Klimatrelaterad ersättning ska därför ses som ej applicerbar för koncernledningen.
| Mest väsentliga risker och potentiell påverkan | Mitigerande åtgärder - Befintliga (B) och planerade (P) | |
|---|---|---|
| Övergångsrisker | ||
| Policy och legala | Högre skatter och avgifter på "klimatintensiva" produkter och tjänster - kan leda till ökade kostnader |
Ständigt pågående arbete inom energieffektivitet och åtgärder för att minska växthusgasutsläpp (B) |
| Otydliga tekniska bedömningskriterier i EU-taxonomin - kan leda till utmaningar att möta rapporteringskrav |
Proaktiv samverkan i branschorganisationer som ETNO för att säkerställa utveckling av bättre bedömningskriterier (B) |
|
| Teknik | Krav rörande energieffektivitet och förnybar energi - kan kräva ersättning av teknik såsom reservkraft |
Energieffektivitet och växthusgasutsläpp inkluderade som kriterier vid väsentliga investerings- och leverantörsbeslut (B) |
| Marknadsmässiga | Stigande efterfrågan på förnybar el - kan leda till ökande kostnader kopplat till att köpa certifikat |
Energistyrgrupp har skapats för att fatta strategiska beslut och besluta om åtgärder kopplat till energi (B) |
| Ökande kundförväntningar och -krav rörande att erbjuda klimatsmarta produkter och tjänster, samt produkter och tjänster som hjälper kunder att minska sina utsläpp - kan leda till intäktsförluster eller att vi går miste om intäkter |
Pågående marknadsundersökningar och kundsamverkan (B) Innovation, forskning och utveckling av tjänster med tydlig positiv miljöpåverkan (B) |
|
| Rykte och varumärke | Ökande intressentförväntningar och -krav att minska växt husgasutsläpp från egen verksamhet - kan leda till svagare varumärke, intäktsförluster eller försämrad tillgång till kapital |
Klimatneutralitet uppnått 2020 genom utsläppsminskningar, användning av enbart förnybar el samt klimatkompensation (B) Implementering av vetenskapliga baserade mål (B) |
| Ökande intressentförväntningar och -krav att minska växt husgasutsläpp i leverantörs-/värdekedjan - kan leda till sva gare varumärke, intäktsförluster eller uteblivna investeringar |
Leverantörssamverkan och krav att ta fram handingsplaner för att minska utsläpp, även för underleverantörer (B) Implementering av vetenskapligt baserade mål (B) |
|
| Felaktig information eller uppfattning om IKT-branschens faktiska energiförbrukning och växthusgasutsläpp - kan leda till negativ bild av branschens faktiska miljöpåverkan och potential att minska andras negativa miljöpåverkan |
Delta i akademisk och branschorganisationers forskning, pro aktiv samverkan med viktiga intressenter som lagstiftare (B) |
|
| Fysiska risker | ||
| Närtid/akuta | Extremt väder - värmeböljor | Implementeras i processer för affärskontinuitetsplanering (P) |
| Extremt väder - stormar och nederbörd | Implementeras i processer för affärskontinuitetsplanering (P) | |
| Lång tid/kroniska | Stigande genomsnittlig temperatur | Implementeras i processer för affärskontinuitetsplanering (P) |
| Stigande genomsnittlig nederbörd | Implementeras i processer för affärskontinuitetsplanering (P) |
| GRI 201-2 Finansiella implikationer, risker och möjligheter rörande klimatförändringarna |
|---|
| GRI 302 Energi |
| GRI 303 Vatten |
| GRI 305 Utsläpp |
| GRI 306 Avfall |
| Global Compact princip 7: Stödja försiktighetsprincipen rörande miljöpåverkan |
| Global Compact princip 8: Arbeta för större miljöansvar |
| Global Compact princip 9: Stödja utveckling och spridning av miljövänlig teknik |
| Rekommendationerna från Task Force on Climate Related Financial Disclosures (TCFD) |
| EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Miljö |
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Yttrandefrihet och övervakningsintegritet för mer information. Definitioner av kategorierna som rapporteras nedan återfinns i hållbarhetsrapporteringsramverket.
| Utmanade/avslagna förfrågningar |
||||
|---|---|---|---|---|
| Land | Övervakning | Historisk data | Abonnemangsdata | |
| Danmark | 5 871 (8 547) | 1 947 (2 229) | 8 924 (12 895) | 0 (0) |
| Estland | Direkt tillgång – ingen statistik1 | 19 269 (16 827) | 1 078 670 (851 301)2 | 24 (19)3 |
| Finland | 5 218 (4 767) | 3 230 (2 951) | 10 647 (10 950) | 88 (71) |
| Litauen | Ej tillåtelse att publicera4 | 43 6495 | 55 7805 | 225 |
| Norge6 | 1 603 (1 239) | 6 282 (5 051) | 9 496 (10 426) | 31 (37)7 |
| Sverige | 3 695 (3 658) | 7 137 (5 308) | 2 599 (1 736) | 212 (361) |
1) I Estland används ett system för direkt tillgång i enlighet med lagen. Fram till och med 2018 hade Telia Estland full insikt i antalet förfrågningar. Sedan 2019 har Telia Estland på grund av ett teknikbyte inte längre insyn i siffrorna rörande Övervakning.
2) Inkluderar samtliga förfrågningar rörande abonnemangsdata. För andra länder omfattar denna siffra endast förfrågningar som hanteras av auktoriserade medarbetare, och automatiska förfrågningar som härrör en brottsutredning.
3) 2019 ändrades rapporteringen så att förfrågningar angående abonnenter som är kunder till andra operatörer ej längre omfattas.
4) Telia Company och Telia Litauen har ej fått tillåtelse att sammanställa och publicera egen statistik rörande antalet förfrågningar om övervakning i Litauen. Se sida 10 i den fullständiga rapporten av myndighetsförfrågningar för mer information.
5) Statistiken omfattar enbart andra halvåret 2020.
6) 2018 förvärvade Telia Norge operatören Get. Get är integrerade i statistiken sedan juli 2020.
7) Ogiltiga förfrågningar på grund av administrativa fel i förfrågningen.
Förfrågningar till Telia Carrier på en av ovanstående marknader, om sådana förekommer, vidarebefordras till den lokala Telia Company-operatören och hanteras därmed av den lokala Telia Company-operatören och inkluderas i dess statistik.
Ett flertal faktorer försvårar jämförelsen av statistik rörande myndighetsförfrågningar mellan länder. För att underlätta jämförelse inkluderas föregående års siffror. Telia Company har olika marknadsandelar i olika länder, vilket troligen reflekteras i statistiken. Telia Company har inte kunskap om de olika ländernas myndigheters arbetssätt och prioriteringar, men det är troligt att metoderna skiljer sig åt. Inom koncernen har vi olika interna metoder för att samla in data, vilket medför konsekvenser kopplat till fullständighet och noggrannhet av rapporterad statistik. Notera även att statistiken avser antalet förfrågningar från myndigheter, inte antalet individer som berörs. Inte ens vi som operatör som tillhandahåller informationen har kännedom om
detta. Högst troligt är att statistiken rörande övervakning omfattar fler förfrågningar än antalet individer som berörs. Rörande förfrågningar om basstationstömningar ("cell tower dumps"), alltså förfrågningar som tvingar operatören att bistå med data rörande identitet, aktivitet och plats för samtliga enheter som kopplats upp mot de berörda basstationerna under en bestämd tidsram, är antalet berörda individer av naturliga skäl större än antalet förfrågningar. Beroende på förfrågningens omfattning är Telia Company tvungen att bistå med olika mängd kundinformation. Mängden beror på förfrågningens tidsram samt var basstationerna befinner sig. I tätbefolkade områden är mängden data som omfattas av naturliga skäl högre.
GRI 412 Bedömning rörande mänskliga rättigheter
Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter
Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Personlig integritet och informationssäkerhet för mer information. Eftersom vissa dotterbolags (TV4, CMore och MTV Oy) processer skiljer sig åt från koncernprocesserna rörande
hantering av till exempel personuppgiftsförfrågningar samt överträdelser gällande hantering av personuppgifter inkluderar redovisad statistik ej förfrågningar från dessa bolag.
GRI 418 Kundintegritet
Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter
Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Barns rättigheter för mer information. För mer information om vårt arbete med att avskaffa barnarbete, se not H16.
Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter
Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering för mer information. Statistik rörande könsbalans finns i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Medarbetare.
GRI 102-8 Information rörande medarbetare
GRI 102-22 Ledningens och styrelsens sammansättning
GRI 405 Mångfald och lika möjligheter
GRI 406 Icke-diskriminering
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Socialt- och arbetsgivaransvar
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Hälsa och välbefinnande för mer information. Notera:
• Som resultat av att olika HR-system används saknas jämförbar statistik rörande sjukfrånvaro för Litauen samt LMT i Lettland
Se hållbarhetsrapporteringsramverket för mer information om beräkningsmetoder och definitioner.
| Sjukfrånvaro (%) | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Danmark | 2,6 | 2,6 |
| Estland | 1,4 | 1,4 |
| Finland | 2,1 | 2,1 |
| Norge | 4,2 | 3,8 |
| Sverige | 2,6 | 3,0 |
| Övriga länder1 | 0,9 | 1,4 |
| Viktat genomsnitt, samtliga länder | 2,5 | 2,7 |
1) Telia Carriers verksamhet utanför ovanstående länder.
GRI 403 Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Socialt- och arbetsgivaransvar
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Ansvarsfulla inköp för mer information. Se not H16 för mer information om risker och vårt arbete att avskaffa barn- och tvångsarbete i leverantörskedjan. Processen att integrera leverantörer till de bolag som tidigare tillhörde Bonnier
GRI 204 Inköp
GRI 308 Utvärdering rörande leverantörers miljöansvar
GRI 414 Utvärdering rörande leverantörers sociala ansvar
| Olycksfallsfrekvens | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Danmark | 0,00 | 0,00 |
| Estland | 0,27 | 0,26 |
| Finland | 0,00 | 0,00 |
| Lettland | 0,00 | 0,47 |
| Litauen | 0,60 | 0,39 |
| Norge | 0,97 | 0,47 |
| Sverige | 0,06 | 0,24 |
| Övriga länder1 | 0,00 | 0,00 |
| Viktat genomsnitt, samtliga länder | 0,21 | 0,26 |
1) Telia Carriers verksamhet utanför ovanstående länder.
Under perioden 2018–2020 har inga dödsolyckor där Telia Company-anställda varit inblandade skett. Under 2020 skedde inga allvarliga olyckor eller dödsfall hos entreprenörer som arbetade åte Telia Company.
VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Anti-korruption för mer information.
GRI 205 Anti-korruption
GRI 415 Offentlig politik
Global Compact princip 10: Motverka korruption i alla dess former, inklusive utpressning och mutor
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Anti-korruption
Se Förvaltningsberättensen, avsnittet Hållbarhet, Mänskliga rättigheteter för mer information.
Digital inkludering har hittils inte varit ett specifikt koncernövergripande fokusområde men arbetet med att säkerställa tillgång till tillförlitlig uppkoppling och rätt digitala färdigheter har pågått lokalt i många år. I den nya affärsstrategin som gäller för 2021-2023 kommer digital inkludering att vara ett prioriterat område eftersom digitaliseringen förväntas påverka alla aspekter av våra liv och samhällen de kommande åren. I början av 2021 kommunicerade vi vårt mål att nå en miljon personer med initiativ kopplade till digital inkludering till 2025. Mer information om strategin för att nå målet kommer att presenteras i nästa Års- och hållbarhetsredovisning.
Graden av digitalisering i länderna där vi är verksamma är mycket hög, vilket innebär höga krav på nätkvalitet. Att vara digital inkluderad handlar därför mindre om att ha tillgång till grundläggande digitala tjänster och enheter och mer om om kvalitén på uppkopplingen (t.ex. skillnaden
mellan städer och landsbygd).
När det gäller tillgång till uppkoppling levererar vi 4Gtäckning till över 99 procent av befolkningen på samtliga marknader. Under 2020 lanserade vi kommersiella 5G-nät på samtliga marknader och vid årets slut var 5G-täckningen högst i Finland och Sverige med cirka 25 procent av befolkningen täckt. Målet är att nå över 90 procents 5Gtäckning på samtliga marknader (utom Estland) till 2023.
Som del av nättransformationen investerar vi i att gå från koppar- till fibernät. Totalt har 4 500 000 hem på samtliga marknader tillgång till vår fiber. I områden där fibertillgång inte är ett alternativt levererar vi i ökande takt Fixed Wireless Access (FWA) baserat på 4G- och 5G-näten. Vid årets slut hade 250 000 hem tillgång till FWA.
Under året nådde initiativ på samtliga marknader för att stärka digitala färdigheter nästan 120 000 individer. Med "nådde" menas antalet individer som deltog i workshops eller liknande aktiviteter samt unika besökare på särskilda webbplatser, program eller liknande.
Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter
För mer information om legala processer, se not K30 i koncernredovisningen. Noten omfattar även väsentliga legala processer kopplade till affärsetik, miljö- eller social efterlevnad ifall sådana finns.
GRI 307 Miljömässig lagefterlevnad
GRI 419 Socio-ekonomisk lagefterlevnad
För mer information, se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Medarbetare.
GRI 102-41 Kollektivavtal
GRI 402 Arbetstagar-/arbetsgivarrelationer
GRI 407 Förenings- och kollektivavtalsfrihet
Global Compact princip 3: Respektera rätten till förenings- och kollektivavtalsfrihet
Global Compact princip 6: Bekämpa diskriminering kopplat till anställning
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Socialt- och arbetsgivaransvar
Oberoende konsekvensbedömningar rörande mänskliga rättigheter (human rights impact assessments) som genomfördes på en av våra verksamheter i Norden (Telia Sverige) och en i Baltikum (Telia Litauen) 2017 omfattade även bedömning av sannolikheten för barn- eller tvångsarbete i vår verksamhet på dessa marknader. Sannolikheten bedömdes som mycket låg.
Leverantörskrav rörande barn- och tvångsarbete är del av leverantörsuppförandekoden och därmed obligatoriska vid riskbedömning av leverantörer. Leverantörer förväntas efterleva Telia Companys krav i sin egen verksamhet och i sin leverantörskedja. I Telia Companys kontinuerliga leverantörsriskbedömningar är avvikelser på dessa områden mycket sällsynta.
Barn- och tvångsarbete är del av revisioner på plats som genomförs av tredjepartsexperter på uppdrag av Joint Audit Cooperation (JAC). Under året stod brist på kravefterlevnad kopplat till barn- och tvångsarbete för en låg andel av JAC-revisionernas avvikelser. Dessa avvikelser är mest tydligt kopplade till geografi samt leverantörer längre ner i leverantörskedjan. JAC-medlemmen som är ansvarig för revisionen ansvarar även för att följa upp och säkerställa att leverantören åtgärdar sådana fall av icke-efterlevnad.
I avvaktan på att avyttringen av Telia Carrier slutförs har Telia Company verksamhet i Storbritannien genom ett Telia Carrier-dotterbolag. Ett generellt uttalande rörande UK Modern Slavery Act är tillgängligt på Telia Companys hemsida.
Detta uttalande är ej del av hållbarhetsredovisningen och omfattas ej av den översiktliga granskningen.
GRI 408 Barnarbete GRI 409 Tvångsarbete GRI 412 Bedömning rörande mänskliga rättigheter GRI 414 Utvärdering rörande leverantörers sociala ansvar Global Compact princip 4: Avskaffandet av alla former av tvångsarbete Global Compact princip 5: Avskaffandet av alla former av barnarbete
Skatt är en viktig hållbarhetsfråga med höga förväntningar från våra intressenter. Telia Company är en ansvarsfull skattebetalare som stödjer vikten av att hantera skatt på ett transparent, rättvist och etiskt sätt. I enlighet med vår koncerninstruktion för skatt betalar vi skatt på ett korrekt sätt i alla länder enligt lokal lagstiftning och internationellt överenskomna principer.
| Utöver bolagsskatt genererar Telia Companys verksamhet | |
|---|---|
| miljarder SEK i andra skatter. Det totala skattebidraget (to | |
| tal tax contribution) omfattande både egna och uppburna | |
| skatter uppgick 2020 till 19,1 (17,6) GSEK. | |
| Betald bolagsskatt, MSEK | 2020 | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Danmark | 2 | -15 | -7 |
| Estland | 67 | 79 | 117 |
| Finland | 15 | 23 | 37 |
| Lettland | 1 | 1 | -33 |
| Litauen | 62 | 79 | 65 |
| Norge | 496 | 250 | 382 |
| Ryssland | 5 | 4 | 4 |
| Sverige | 743 | 415 | 416 |
| Turkiet | 1 | 10 | 41 |
| Övriga länder | -18 | 28 | 33 |
| Summa, kvarvarande verksamhet | 1 374 | 875 | 1 054 |
| Azerbajdjzan1 | – | – | 17 |
| Kazakstan1 | – | – | 52 |
| Uzbekistan1 | – | – | 27 |
| Övriga länder | 0 | 36 | 91 |
| Summa, avvecklad verksamhet | 0 | 36 | 188 |
| Summa | 1 374 | 911 | 1 242 |
Totalt skattebidrag

1) Inkluderar till exempel skatter avseende miljö, fastigheter och telekommunikation. Övriga skatter, samt totalt skattebidrag som sådant, inkluderar inte tull eller licenser.
2) Om ett av Telia Companys bolag varit i en återbetalningssituation avseende mervärdesskatt har detta reducerat den totala nettomervärdesskatten. Den betalda nettomervärdesskatten, samt totalt skattebidrag som sådant, fångar inte vår ej avdragna mervärdesskatt.
1) Verksamheten avyttrad 2018.
GRI 203 Indirekt ekonomisk påverkan
Hälsa och säkerhet för våra kunder, medarbetare och entreprenörer kommer i första hand när vi bygger våra mobilnät. Vårt arbete styrs av koncernens EMF-policy. Vi följer lokala myndighetsnormer samt de som utfärdas av Världshälsoorganisationen WHO och följer ICNIRP:s riktlinjer vid byggande av mobilnät och för de mobiltelefoner vi säljer. I den pågående 5G-utrullningen i Norden och Baltikum följer vi ICNIRP:s riktlinjer som uppdaterades under 2020 för att också täcka 5G-frekvenser (5G-spektrum). 5G-tekniken byggs till stor del på samma infrastruktur som tidigare mobilnätsgenerationer som 3G och 4G, och utrustningen som används följer samma strikta EMF-krav
Hänvisningar:
GRI 413 Lokalsamhällen
GRI 416 Konsumentansvar rörande hälsa och säkerhet
I syfte att bygga och stärka bilden av Telia-varumärket har Telia Company implementerat ett varumärkesramverk som består av ett antal partnerskapskategorier. En av kategorierna - sponsring - har även en direkt påverkan på Telia Companys samhällsbidrag.
Sponsring och donationer styrs av en relevant koncerninstruktion. Eftersom sponsring och donationer kan användas som verktyg för korruption omfattar instruktionen strikta krav när det gäller utvärdering (due diligence) och dokumentation. Sponsring och donationer måste dokumenteras på ett sätt som tydliggör deras syfte, och mottagare genomgår utvärdering. Politiska donationer är helt förbjudna.
Den generella principen är att sponsra eller ingå partnerskap med organisationer för att stödja aktiviteter som är långsiktiga samt kopplade till digitalisering och vårt geografiska avtryck. Sponsring avgörs generellt sett av lokala bolag.
efterlevs.
webbplats.
I sällsynta fall gör Telia Company donationer i form av pengar eller tjänster som bidrag till katastrofhjälp eller under andra särskilda omständigheter. Väsentliga finansiella donationer under året gick till de svenska barnrättsorganisationerna Bris och World Childhood Foundation. Läs mer i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Barns rättigheter.
och exponeringsgränser. Under nätplaneringen säkerställer vi att utrustning placeras på ett sådant sätt att vi möter relevanta krav på exponeringsbegränsningar. Vid behov genomför vi mätningar på plats för att säkerställa att kraven
Vi samverkar regelbundet själva och inom branschorganisationer med viktiga intressenter såsom lokala och nationella myndigheter för att svara på frågor från allmänheten och säkerställa att myndigheter har relevant information om hur vi bygger våra nåt enligt EMF-riktlinjer. Mer information om EMF finns på lokala webbplatser samt Telia Companys
Telia Company och lokala bolag är alltid redo att bidra med katastrofhjälp och krisstöd huvudsakligen genom våra nät, produkter och tjänster. Vanliga sätt att stödja är gratis samtal eller trafik för att hjälpa drabbade nå familj och vänner, eller stödja med utökad nätkapacitet för att säkerställa fungerande kommunikation i krisdrabbade områden.
GRI 413 Lokalsamhällen
GRI 415 Offentlig policy
För mer information om visselblåsarprocessen och visselblåsarkanalen Speak-Up Line, se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Ramverk för hantering av verksamhetsrisker. För mer information om människorättsärenden (grievance), se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Mänskliga rättigheter.
Tv- och mediaenheten använder en annan leverantör för visselblåsarärenden. Rapportering och utredningar genomförs i enligt med Telia Companys definierade visselblåsarprocess men Telia Company har ingen insikt i de genomförda utredningarna. Alla visselblåsarärenden från Tv- och mediaenheten ingår i statistiken här.
96 (118) rapporter inkom genom visselblåsarkanalen Speak-Up Line under året. 55 (56) procent av dessa var icke-anonyma. De vanligast förekommande ärendena gällde dåligt ledarskap och bedrägeri. Rapporterna kom från Speak-Up Lineportalen eller e-postadress som är tillgängliga för både anställda och tredjeparter, genom direktkontakt med koncern- eller lokala etik- och efterlevnadsansvariga och genom linjechefer.
Konsoliderade ärenderapporter presenterades fortlöpande för revisionsutskottet under året. Rapporterna omfattade ärenden av särskild betydelse, utvecklingen för pågående utredningar samt slutliga resultat av utredningar.
Under året vidtogs ett antal disciplinära åtgärder. Inga ärenden som hanterades av enheten för särskilda utredningar resulterade i uppsägningar. För mer information
GRI 102-17 Processer rörande etiska ärenden
om ärenden som hanterades av HR-organisationen, se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering.
| Antal visselblåsarärenden | 2020 | 2019 | |
|---|---|---|---|
| Affärsetikrelaterade (t. ex. förskingring, korrup tion), utredda av enheten för särskilda utredningar |
43 | 47 | |
| Medarbetarrelaterade (t.ex. trakasserier, dåligt ledarskap), utredda av koncern- eller lokala HR utredare |
28 | 34 | |
| Övriga eller inkorrekt rapporterade (t.ex. kund- el ler leverantörsklagomål), skickade för hantering av relevant enhet |
25 | 37 | |
| Summa | 96 | 118 | |
| Rapporteringskanal (%) | 2020 | 2019 | |
| Speak-Up Lineportalen | 70 | 63 | |
| Skickat till Speak-Up Lines e-postadress | 16 | 25 | |
| Direktkontakt med ansvariga för etik och efterlev nad på koncern- eller lokal nivå |
12 | 11 | |
| Linjechefer | 2 | 1 | |
| Nyckeltal för interna utredningar (%) Mål |
2020 | 2019 | |
| Visselblåsarärenden stängda inom åtta veckor 80 |
69 | 71 |
Vårt arbete vägleds av handboken för förvärv och avyttringar (M&A). Handboken beskriver M&A-processen och används vid majoritetstransaktioner, både förvärv och avyttringar. Handboken innehåller generell vägledning rörande etik- och efterlevnadsområden.
Med början 2015 har Telia Company över tid avyttrat sina tillgång i tidigare affärsregion Eurasien. Som del av åtagandet att genomföra en ansvarsfull exit har vi med hjälp av både intern och extern expertis genomfört omfattande motpartsbedömningar (Know Your Counterpart due diligence) som omfattat bland annat databaskontroller. Områden som bedömts är bland annat:
Dessutom genomfördes under 2015-2017, innan avyttringar, konsekvensbedömningar avseende mänskliga rättigheter (human rights impact assessments) av våra lokala verksamheter i Eurasien. Mitigerande åtgärder identifierades och genomfördes i den utsträckning det var möjligt. I vissa fall omfattade avyttringen en avsiktsförklaring från köparen rörande mänskliga rättigheter samt kunskapsöverlämning till köparen rörande påverkan, risker och möjligheter kopplade till mänskliga rättigheter.
2020 avyttrades Moldcell i Moldavien vilket blev slutet på avyttringsprocessen från affärsregion Eurasien. Dessutom genomfördes ett antal andra väsentliga avyttringar under året som ledde till att Telia Company nu har begränsat sitt geografiska avtryck till Norden och Baltikum.
Dessutom avyttrade Telia Company sitt minoritetsägande i Roshan i Afghanistan till majoritetsägaren Aga Khan Fund for Economic Development (AKFED) för ett icke-publikt men obetydligt belopp. Eftersom AKFED var majoritetsägare i Roshan och även 2017 köpte Telia Companys andel av Tcell i Tadzjikistan, då omfattande motpartsbedömning genomfördes, genomgick AKFED inte utökad bedömning.
Telia Company avyttrade sitt 100-procentiga ägande i Moldcell i Moldavien till CG Cell Technologies DAC. Innan undertecknandet av avtalet genomförde Telia Company omfattande köparbedömning, även med hjälp av extern expertis, eftersom vissa risker bedöms som förhöjda i regionen. Telia Company arbetade tillsammans extern människorättsexpertis för att ta fram rekommendationer rörande bedömning att genomföra innan, under och efter försäljning. Köparen har åtagit sig att genomföra ett överlämningsmöte där Telia Company delar information om till exempel sina policyer och processer rörande etik och efterlevnad samt resultat och rekommendationer från konsekvensbedömningen rörande mänskliga rättigheter. Mötet ska ske någon gång 2021 (försenades på grund av covid-19-restriktioner).
Telia Company avyttrade sitt 100-procentiga ägande i Telia Carrier till svenska Polhem Infra. Grundläggande motpartsbedömning genomfördes eftersom riskerna bedömdes som små. Som del av ett överlämningsmöte med Polhem Infra fick den nya ägaren en omfattande genomgång av Telia Companys styrningsramverk och pågående arbete kopplat till bland annat tredjepartsutvärdering och projekt kopplade till mänskliga rättigheter. Eftersom Telia Company avser använda Polhem Infra som leverantör kommer företaget att omfattas av samma leverantörskrav som övriga leverantörer.
Under sitt ägarskap har Telia Company regelbundet delat information med Turkcell avseende sitt arbete med att respektera och främja yttrandefrihet och övervakningsintegritet, och lyft vikten av god bolagsstyrning genom sin styrelseplats i Turkcells styrelse.
GRI 412 Bedömning rörande mänskliga rättigheter
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 10 mars 2021
Lars-Johan Jarnheimer Styrelsens ordförande
Ingrid Bonde Styrelsens vice ordförande
Agneta Ahlström Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Stefan Carlsson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant Rickard Gustafson Styrelseledamot
Hans Gustavsson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Jeanette Jäger Styrelseledamot
Nina Linander Styrelseledamot Jimmy Maymann Styrelseledamot
Anna Settman Styrelseledamot
Olof Swantee Styrelseledamot
Martin Tivéus Styrelseledamot
Allison Kirkby VD och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 10 mars 2021
Deloitte AB
Jan Nilsson Auktoriserad revisor
Till bolagsstämman i Telia Company AB (publ) organisationsnummer 556103-4249
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Telia Company AB (publ) för räkenskapsåret 2020-01-01 - 2020-12-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 90-107 och hållbarhetsrapporten på sidorna 48-79 och 226-242. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 20-225 och 243 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 90-107 eller hållbarhetsrapporten på sidorna 48-79 och 226-242. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Det finns en inneboende risk avseende riktigheten i redovisade intäkter givet komplexiteten i systemen som genererar intäkterna samt hur ändrade prismodeller (prisplaner, incitament, rabatter etc.) och nya intäktsströmmar påverkar intäktsredovisningen.
Telia Companys intäkter består av ett antal olika intäktsströmmar såsom trafikavgifter, abonnemangs-, anslutnings- och installationsavgifter, övriga serviceavgifter samt försäljning av kundutrustning. Telia Company kan paketera produkter och tjänster till ett kunderbjudande vilket kan omfatta tillhandahållande eller leverans av flera tjänster, produkter eller rättigheter att använda tillgångar vilket kräver väsentliga uppskattningar och bedömningar av företagsledningen avseende när i tiden, och till vilket belopp intäkterna ska redovisas.
Från och med 2020 inkluderar Telia Companys kunderbjudanden även 12 månaders intäkter från TV och Mediasegmentet. Intäkter från TV och Media består till största delen av annonsintäkter där prestationsåtagandet uppfylls när annonsen faktiskt publiceras eller visas.
Trots att telekommunikationsbranschenn, inom vilken Telia Company framförallt bedriver sin verksamhet, inte har väsentligt påverkats av den pågående Covid-19 pandemin så har många av de branscher som Telia Companys kunder verkar i drabbats negativt, vilket påverkat vissa av Telia Companys intäktsströmmar såsom roaming, annonsintäkter och abonnemangsavgifter. Detta kan påverka redovisningen av intäkter och finansiella tillgångar, särskilt en förhöjd risk för förväntade kundförluster på kundfordringar.
För ytterligare information hänvisas till noterna K1 "Redovisningsnorm", K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper", K6 "Nettoomsättning" och K18 "Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar" i koncernredovisningen.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
• utvärdering av tillämpningen av koncernens redovis-
ningsprinciper avseende genomförd leverans av tjänster, produkter och annonsering samt redovisningsmässiga konsekvenser av nya affärsmodeller i syfte att säkerställa att redovisningsprinciperna varit ändamålsenliga för verksamheten och att de efterlevts;
Telia Company´s goodwill och övriga anläggningstillgångar inklusive film- och programrättigheter utgör en väsentlig del av Telia Companys totala tillgångar. Telia Company ska pröva goodwill tillgångar för nedskrivningsbehov minst årligen och alla tillgångar när händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde för tillgången kan understiga återvinningsvärdet. Bedömning av återvinningsvärde, definierat som det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet, involverar uppskattningar av företagsledningen vad gäller att identifiera och värdera kassagenererande enheter. Företagsledningen bestämmer normalt sett återvinningsvärdet baserat på dess nyttjandevärde. Beräkningar av nyttjandevärde baseras på företagsledningens bedömning av faktorer som försäljningstillväxt, utveckling av EBITDA-marginal, vägd genomsnittlig kapitalkostnad, nivå på framtida investeringar och evig tillväxttakt.
Den långsiktiga påverkan av Covid-19 är fortsatt osäker vilket leder till ytterligare osäkerhet i bedömningen av framtida tillväxttakt och vägd genomsnittlig kapitalkostnad vid beräkningen av återvinningsvärdet.
För ytterligare information hänvisas till noterna K2 "Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden", "K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" och "K14 Film- och programrättigheter" i koncernredovisningen.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av ersättningsrapporten samt sidorna 4-19, 48-79, 226-242 och 249-257 i detta dokument men innefattar inte årsredovisningen, koncernredovisningen och vår revisionsberättelse avseende dessa.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionenswebbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Telia Company AB (publ) för räkenskapsåret 2020-01-01 - 2020-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionenswebbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 90–107 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna 48-79 och 226-242 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. En hållbarhetsrapport har upprättats.
Deloitte AB, utsågs till Telia Company ABs revisor av bolagsstämman 2020-04-02 och har varit bolagets revisor sedan 2014-04-02.
Stockholm den 10 mars 2021 Deloitte AB
Jan Nilsson Auktoriserad revisor
ÖVER ÖVERSIKTLIG GRANSKNING AV TELIA COMPANY AB:S (PUBL) HÅLLBARHETSREDOVISNING
Till Telia Company AB (publ), org.nr 556103-4249.
Vi har fått i uppdrag av företagsledningen i Telia Company AB (publ) att översiktligt granska Telia Company AB:s hållbarhetsredovisning för år 2020. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 47-79 och 226-242 i detta dokument.
Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tilllämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 227 i hållbarhetsredovisningen och i Telia Companys ramverk för hållbarhetsrapportering 2020 (Telia Company Sustainability Reporting Framework) som finns tillgängligt på www. teliacompany. com/sustainability/reporting, företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.
Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Telia Company AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts.
Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.
Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.
Stockholm den 10 mars 2021
Deloitte AB
Jan Nilsson Lennart Nordqvist Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR
| Telia Company-koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiell information | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
| Resultaträkning (MSEK)1, 8 | |||||
| Nettoomsättning | 89 191 | 85 965 | 83 559 | 79 790 | 84 178 |
| Rörelseresultat | -17 747 | 12 293 | 13 238 | 13 768 | 21 090 |
| EBITDA före justeringsposter | 30 702 | 31 017 | 26 540 | 25 151 | 25 836 |
| EBITDA | 30 194 | 30 017 | 25 933 | 25 519 | 29 813 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet | -22 477 | 7 601 | 9 523 | 8 492 | 16 433 |
| Årets resultat från avvecklad verksamhet | -279 | -341 | -6 399 | 1 751 | -9 937 |
| Årets resultat | -22 756 | 7 261 | 3 124 | 10 243 | 6 496 |
| Finansiell ställning (MSEK)2, 8 | |||||
| Anläggningstillgångar | 189 667 | 224 088 | 199 860 | 176 002 | 180 739 |
| Omsättningstillgångar | 37 014 | 39 983 | 47 681 | 69 365 | 74 071 |
| Summa tillgångar | 226 683 | 264 072 | 247 541 | 245 367 | 254 811 |
| Summa eget kapital | 63 954 | 92 455 | 102 438 | 106 517 | 96 059 |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 62 836 | 91 047 | 97 387 | 101 226 | 90 991 |
| Långfristiga skulder | 122 627 | 121 330 | 106 250 | 106 946 | 101 920 |
| Kortfristiga skulder | 40 101 | 50 287 | 38 853 | 31 904 | 56 832 |
| Summa eget kapital och skulder | 226 683 | 264 072 | 247 541 | 245 367 | 254 811 |
| Nettolåneskuld, kvarvarande och avvecklad verksamhet | 78 343 | 88 052 | 55 363 | 33 823 | 50 756 |
| Kassaflöden (MSEK)3 | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 28 824 | 27 594 | 26 696 | 23 204 | 25 970 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -3 466 | -30 543 | -14 041 | -9 750 | -7 428 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -23 098 | -14 712 | -12 446 | -13 905 | -22 491 |
| Årets kassaflöde | 2 259 | -17 661 | 209 | -451 | -3 949 |
| Fritt kassaflöde | 15 114 | 12 369 | 11 902 | 7 164 | 7 267 |
| varav från avvecklad verksamhet | 17 | -2 047 | 347 | -4 640 | 116 |
| Investeringar (MSEK)4 | |||||
| CAPEX | 18 355 | 16 076 | 16 361 | 15 307 | 15 625 |
| Förvärv och övriga investeringar | 641 | 13 140 | 30 186 | 4 973 | 483 |
| Summa investeringar | 18 996 | 29 214 | 46 547 | 22 066 | 16 108 |
| Nyckeltal5, 8 | |||||
| Räntabilitet på eget kapital (%) | neg. | 8,4 | 3,6 | 11,2 | 4,5 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) | neg. | 6,6 | 4,8 | 9,2 | 7,7 |
| Soliditet (%) | 24,6 | 31,3 | 37,3 | 39,4 | 34,0 |
| Nettolåneskuld/EBITDA före justeringsposter | 2,55 | 2,82 | 2,08 | 1,15 | 1,69 |
| Eget kapital per aktie, moderbolagets ägare (SEK) | 15,4 | 22,1 | 23,0 | 23,4 | 20,8 |
| Aktiedata | |||||
| Antal utestående aktier (miljoner) | |||||
| – vid periodens utgång | 4 089,6 | 4 112,7 | 4 230,8 | 4 330,1 | 4 330,1 |
| – genomsnitt, före och efter utspädning | 4 090,4 | 4 172,4 | 4 292,7 | 4 330,1 | 4 330,1 |
| Totalt resultat per aktie före och efter utspädning (SEK)8 | -5,60 | 1,70 | 0,75 | 2,22 | 0,86 |
| Kontant utdelning per aktie (SEK)6 | 2.00 | 2,45 | 2,36 | 2,30 | 2,00 |
| Summa kontant utdelning (MSEK)6 | 8 179 | 10 020 | 9 985 | 9 959 | 8 660 |
| Utdelningsandel (%)7 | 66 | 78 | 85 | 81 | 115 |
1) Sedan den 31 december 2015 är det före detta segmentet region Eurasien klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet och redovisas därför på en rad i koncernens resultatrapport 2020–2016. Resultatinformationen för 2020-2016 ovan avser kvarvarande verksamhet om inget annat anges.
2) Tillgångar och skulder i före detta segmentet region Eurasien redovisas på två rader i koncernens balansrapporter per 31 december 2019, 2018, 2017 och 2016. Sergelbolagen (Sergel) klassificerades som innehav för försäljning från den 30 juni 2016. Telia Carrier klassificerades som innehav för försäljning från den 30 september 2020. I balansräkningsinformationen ovan ingår tillgångar som innehas för försäljning och skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.
3) Kassaflödesinformation presenteras inklusive avvecklad verksamhet.
4) 2020–2016 enbart inklusive kvarvarande verksamhet.
5) Nyckeltal för 2020–2016 baseras på hela Telia Company-koncernen inklusive både kvarvarande och avvecklad verksamhet.
6) För 2020 enligt styrelsens förslag. För 2019 inklusive utdelning beslutad på extra bolagsstämma 2 december 2020.
7) Notera att utdelningspolicyn ändrades under 2017.
8) Enbart 2018 har omräknats för ändrade redovisningsprinciper för film- och programrättigheter under 2019.
| Telia Company-koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Operativ information | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
| Mobila tjänster | |||||
| Abonnemang totalt (1000-tal) | 16 968 | 16 741 | 16 804 | 16 734 | 16 695 |
| varav Sverige | |||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 6 246 | 6 132 | 6 095 | 6 118 | 6 207 |
| Mobil telefoni, churn totalt (%) | 17 | 18 | 19 | 19 | 17 |
| Mobil telefoni, ARPU (SEK)4 | 215 | 214 | 213 | 213 | 209 |
| varav Finland | |||||
| Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal)3 | 3 165 | 3 184 | 3 278 | 3 278 | 3 253 |
| Mobil telefoni, churn totalt (%) Mobil telefoni, ARPU (EUR)4 |
22 | 24 | 24 | 26 | 23 |
| varav Norge | 19 | 18 | 18 | 18 | 17 |
| Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) | 2 247 | 2 276 | 2 324 | 2 345 | 2 211 |
| Mobil telefoni, churn totalt (%) | 24 | 27 | 31 | 32 | 33 |
| Mobil telefoni, ARPU (NOK)4 | 253 | 253 | 251 | 256 | 252 |
| varav övriga länder | |||||
| Mobil telefoni, abonnemang, Danmark (1000-tal) | 1 494 | 1 435 | 1 451 | 1 479 | 1 606 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 1 398 | 1 347 | 1 389 | 1 352 | 1 318 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Lettland (1000-tal) | 1 307 | 1 299 | 1 281 | 1 237 | 1 200 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) | 1 112 | 1 068 | 986 | 925 | 901 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Spanien (1000-tal) | |||||
| Fasta tjänster | 2 900 | 2 925 | 2 916 | 2 512 | 2 559 |
| Bredband, abonnemang totalt (1000-tal) | |||||
| varav | 1 242 | 1 263 | 1 287 | 1 286 | 1 299 |
| Bredband, abonnemang, Sverige (1000-tal) | 462 | 473 | 457 | 464 | 497 |
| Bredband, abonnemang, Finland (1000-tal) | 469 | 445 | 417 | – | – |
| Bredband, abonnemang, Norge (1000-tal) | 68 | 81 | 104 | 114 | 128 |
| Bredband, abonnemang, Danmark (1000-tal) | 417 | 419 | 409 | 410 | 402 |
| Bredband, abonnemang, Litauen (1000-tal) Bredband, abonnemang, Estland (1000-tal) |
242 | 244 | 242 | 238 | 233 |
| 1 247 | 1 503 | 1 855 | 2 182 | 2 565 | |
| Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)1 | |||||
| varav | 665 | 853 | 1 102 | 1 381 | 1 675 |
| Fast telefoni, abonnemang, Sverige (1000-tal) | 20 | 23 | 38 | 50 | 65 |
| Fast telefoni, abonnemang, Finland (1000-tal) | 40 | 49 | 59 | 11 | – |
| Fast telefoni, abonnemang, Norge (1000-tal) | 66 | 72 | 78 | 90 | 101 |
| Fast telefoni, abonnemang, Danmark (1000-tal) | 230 | 261 | 315 | 371 | 417 |
| Fast telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 226 | 245 | 263 | 279 | 307 |
| Fast telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) | 3 235 | 3 071 | 2 400 | 1 778 | 1 688 |
| Tv, abonnemang totalt (1000-tal) varav |
|||||
| Tv, abonnemang, Sverige (1000-tal) | |||||
| Tv, abonnemang, Finland (1000-tal) | 929 558 |
861 600 |
865 553 |
797 508 |
765 489 |
| Tv, abonnemang, Norge (1000-tal) | 469 | 480 | 504 | - | - |
| Tv, abonnemang, Danmark (1000-tal) | 29 | 21 | 24 | 31 | 28 |
| Tv, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 253 | 244 | 242 | 242 | 229 |
| Tv, abonnemang, Estland (1000-tal) | 208 | 212 | 212 | 200 | 177 |
| Tv, abonnemang, Tv och media (1000-tal) | 789 | 653 | – | – | – |
| Personal2 | |||||
| Antal anställda den 31 december | 20 741 | 21 232 | 20 836 | 25 021 | 26 017 |
| Medelantal anställda under året | 20 505 | 20 215 | 23 814 | 24 468 | 24 898 |
| varav i Sverige | 7 654 | 7 383 | 7 525 | 7 955 | 8 109 |
| varav i Finland | 4 144 | 3 890 | 3 899 | 3 463 | 3 276 |
| varav i övriga länder | 8 707 | 8 942 | 12 390 | 13 050 | 13 513 |
| varav kvinnor | 7 607 | 7 581 | 9 461 | 9 990 | 10 227 |
| varav män | 12 898 | 12 634 | 14 353 | 14 478 | 14 670 |
| Löner och ersättningar (MSEK) | 12 077 | 11 034 | 9 918 | 9 661 | 9 534 |
| Arbetsgivaravgifter (MSEK) | 2 291 | 2 080 | 2 134 | 2 144 | 2 056 |
| Löner och arbetsgivaravgifter i % av rörelsekostnader | 16,5 | 17,3 | 14,5 | 15,5 | 13,2 |
| Nettoomsättning per anställd (kSEK) | 4 354 | 4 282 | 3 790 | 3 722 | 3 929 |
| Rörelseresultat per anställd (kSEK) | neg. | 594 | 323 | 907 | 518 |
| Nettoresultat per anställd (kSEK) | neg. | 359 | 131 | 419 | 261 |
1) Fast telefoniabonnemang inkluderar PSTN och VoIP.
2) Personalinformation är baserad på hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar både kvarvarande och avvecklad verksamhet.
3) Som ett resultat av en genomgång under första kvartalet 2018 har ytterligare avtalsabonnemang avseende maskin-till-maskin i Finland inkluderats i rapporteringen.
Endast abonnemangsbasen för 2017 har omräknats.
4) Intäkter från fakturaavgifter har omklassificerats för 2018 och 2019 vilket har påverkat mobil ARPU.
Utöver de finansiella nyckeltal som upprättats i enlighet med IFRS, presenterar Telia Company finansiella nyckeltal som inte definieras enligt IFRS, till exempel EBITDA, Justerad EBITDA, Justerat rörelseresultat, kvarvarande verksamhet, CAPEX, Betald CAPEX, Fritt kassaflöde, Operationellt fritt kassaflöde, Nettolåneskuld, Nettolåneskuld/ Justerad EBITDA (multipel) och Justerad EBITDA-marginal. Dessa alternativa nyckeltal anses vara viktiga resultat- och prestationsindikationer för investerare och andra användare av årsredovisningen. De alternativa nyckeltalen ska ses som ett komplement till, men inte en ersättning för, den finansiella information som upprättats i enlighet med IFRS. Telia Companys definitioner av dessa mått som inte definieras enligt IFRS beskrivs i denna not och i Definitionerna. Dessa termer kan definieras på annat sätt av andra företag och är därför inte alltid jämförbara med liknande mått som används av andra företag.
Från 2021 är tjänsteintäkter, i konstant valuta och exklusive Telia Carrier en del av Telia Companys utsikter, se Utsikter för 2021 i Förvaltningsberättelsen.
| MSEK | Jan–dec 2020 |
|---|---|
| Summa nettoomsättning | 89,191 |
| Exkluderat: hårdvaruintäkter | -11,848 |
| Summa tjänsteintäkter | 77,342 |
| Exkluderat: Telia Carriers externa tjänsteintäkter | -4,352 |
| Tjänsteintäkter exklusive Telia Carrier | 72,991 |
Telia Company anser att EBITDA är ett relevant mått för investerare för att kunna förstå resultatgenerering före investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar. För att underlätta förståelsen av Telia Companys underliggande resultat anser vi att det
också är relevant att analysera Justerad EBITDA. Justeringsposter inom EBITDA specificeras i Förvaltningsberättelsen, avsnitt "Justeringsposter". Från 2021 är justerad EBITDA, i konstant valuta och exklusive Telia Carrier en del av Telia Companys utsikter, se Utsikter för 2021 i Förvaltningsberättelsen.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | -17 747 | 12 293 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | 20 080 | -1 138 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 27 861 | 18 863 |
| EBITDA | 30 194 | 30 017 |
| Justeringsposter inom EBITDA | 508 | 1 000 |
| Justerad EBITDA | 30 702 | 31 017 |
| Exkluderat: Telia Carrier justerad EBITDA | -909 | |
| Justerad EBITDA exklusive Telia Carrier | 29 792 |
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | 16 | -1 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | – | 0 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | – | -3 |
| Realisationsvinst/realisationsförlust vid avyttring | -193 | 0 |
| Förlust från nettoförändringar i avsättningar för transaktionsgarantier | -80 | – |
| EBITDA | -257 | -4 |
| Justeringsposter inom EBITDA | 287 | 161 |
| Justerad EBITDA | 30 | 157 |
Telia Company anser att Justerat rörelseresultat, kvarvarande verksamhet, är ett relevant mått för att kunna förstå resultatgenereringen hos Telia Company. Justeringsposter inom rörelseresultat, kvarvarande verksamhet specificeras i Förvaltningsberättelsen, avsnitt "Justeringsposter".
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | -17 747 | 12 293 |
| Justeringsposter inom rörelseresultat | 29 307 | 1 159 |
| Justerat rörelseresultat, kvarvarande verksamhet | 11 560 | 13 452 |
Telia Company anser att CAPEX och Betald CAPEX måttten nedan är relevanta mått för att förstå koncernens investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar (exklusive goodwill, tillgångar förvärvade genom rörelseförvärv och åtaganden för återställande). Från 2021 är betald CAPEX, exklusive Telia Carrier samt kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar en del av Telia Companys utsikter. Från 2021 är betald CAPEX i förhållande till nettoomsättning exklusive Telia Carrier samt kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar en del av Telia Companys ambitioner för 2021-2023, se Ambition för 2021-2023 i Förvaltningsberättelsen.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | ||
| Investeringar i immateriella tillgångar | 2 911 | 3 124 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 10 871 | 11 231 |
| CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar | 13 782 | 14 355 |
| Investeringar i nyttjanderättstillgångar | 4 573 | 1 721 |
| CAPEX | 18 355 | 16 076 |
| Exkluderat: Nyttjanderättstillgångar | -4 573 | -1 721 |
| Netto av ej betalda investeringar och tilläggsbetalningar från tidigare perioder1 | -77 | 805 |
| Betald CAPEX | 13 705 | 15 160 |
| CAPEX | 18 355 | 16 076 |
| Exkluderat: Investeringar i licenser och frekvenser | -142 | -242 |
| CAPEX exklusive licenser och frekvenser | 18 213 | 15 834 |
| Exkluderat: Investeringar i nyttjanderättstillgångar | -4 573 | -1 721 |
| CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar | 13 640 | 14 113 |
1) Helåret 2019 avser främst frekvenser i Sverige, som köptes 2018 och betalades i början av 2019.
| MSEK Jan–dec 2020 |
|
|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | |
| Betald CAPEX | 13,705 |
| Exkluderat: Betald CAPEX för kostnader för licenser och frekvenser från kvarvarande verksamhet | -172 |
| Exkluderat: Telia Carrier Betald CAPEX | -493 |
| Betald CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar | 13,038 |
| Nettoomsättning | 89,191 |
| Exkluderat: Telia Carriers externa tjänsteintäkter | -4,352 |
| Nettoomsättning exklusive Telia Carrier | 84,839 |
| Betald CAPEX i förhållande till nettoomsättning exklusive Telia Carrier samt kostnader för licenser, frekvenser och nyttjande | |
| rättstillgångar | 15.4 |
Telia Company anser att Fritt kassaflöde är ett relevant mått för investerare för att kunna förstå koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten och efter CAPEX.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 28 824 | 27 594 |
| Betald CAPEX (betalda immateriella och materiella anläggningstillgångar) | -13 710 | -15 224 |
| Fritt kassaflöde, kvarvarande och avvecklad verksamhet | 15 114 | 12 369 |
Telia Company anser Operationellt fritt kassaflöde vara ett relevant mått för att kunna förstå kassaflödena som Telia Company kontrollerar. Från rapporterat fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet avgår utdelningar från intressebolag då dessa är beroende av godkännande av styrelser och årsstämmor i dessa intressebolag. Betalningar för licenser och frekvenser är exkluderade då de vanligtvis hänförs till en längre period än ett år. Operationellt fritt kassaflöde från
kvarvarande verksamhet utgjorde tidigare Telia Companys utsikter och Telia Company avsåg att dela ut minst 80 procent av fritt kassaflöde inklusive utdelningar från intressebolag, netto efter skatt. Från 2021 är utdelningspolicyn uppdaterad, se Utdelningspolicy i Förvaltningsberättelsen. Telia Company anser att den strukturella delen av operationellt fritt kassaflöde utgörs av operationellt fritt kassaflöde minus bidrag från förändringar i rörelsekapital.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten från kvarvarande verksamhet | 28 802 | 29 576 |
| Betald CAPEX från kvarvarande verksamhet | -13 705 | -15 160 |
| Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet | 15 097 | 14 415 |
| Exkluderat: Betald CAPEX för licenser från kvarvarande verksamhet | 172 | 1 161 |
| Exkluderat: Utdelningar från intressebolag från kvarvarande verksamhet | -218 | -365 |
| Exkluderat: Betald skatt på utdelningar från intressebolag från kvarvarande verksamhet | – | 10 |
| Återbetalning av leasingskulder | -2 955 | -2 651 |
| Operationellt fritt kassaflöde | 12 095 | 12 571 |
| Utdelningar från intressebolag netto efter skatt | 218 | 355 |
| Operationellt fritt kassaflöde som utgör basen för utdelning | 12 314 | 12 926 |
Telia Company anser att Nettolåneskuld är ett relevant mått för att kunna förstå koncernens skuldsättning. Nedan presenterad nettolåneskuld är baserad på hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar både kvarvarande och avvecklad verksamhet.
| MSEK | 31 dec 20202 | 31 dec 20192 |
|---|---|---|
| Långfristig upplåning | 100 655 | 99 980 |
| varav leasingskulder, långfristiga | 12 600 | 12 127 |
| Avgår 50 procent av hybridkapital1 | -10 267 | -7 947 |
| Kortfristig upplåning | 8 620 | 19 823 |
| varav leasingskulder, kortfristiga | 2 946 | 3 012 |
| Avgår derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och kortfristig upplåning och därtill kopplade CSA-avtal (Credit Support Annex) |
-4 205 | -3 717 |
| Avgår långfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | -5 297 | -5 450 |
| Avgår kortfristiga placeringar | -2 832 | -8 426 |
| Avgår likvida medel | -8 332 | -6 210 |
| Nettolåneskuld, kvarvarande och avvecklad verksamhet | 78 343 | 88 052 |
1) 50 procent av hybridkapital betraktas, enligt marknadspraxis för denna typ av instrument, som eget kapital och minskar nettolåneskuld.
2) Nettolåneskuld är baserad på hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar nettolåneskulden för avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning.
Derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och kortfristig upplåning och därtill kopplade CSA-avtal (Credit Support Annex) är del av balansräkningsraderna Långfristiga räntebärande fordringar och Kortfristiga räntebärande fordringar. Hybridkapital ingår i balansräkningsraden Långfristiga lån. Långfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat är del av balansräkningsraden Långfristiga räntebärande fordringar. Kortfristiga placeringar är del av balansräkningsraden Kortfristiga räntebärande fordringar.
Telia Company anser att nettolåneskuld i relation till justerad EBITDA är ett relevant mått för att förstå koncernens finansiella ställning.
| MSEK, förutom multipel | Jan–dec 2020 Jan–dec 2019 | |
|---|---|---|
| Nettolåneskuld | 78 343 | 88 052 |
| Justerad EBITDA, kvarvarande verksamhet | 30 702 | 31 017 |
| Justerad EBITDA, avvecklad verksamhet | 30 | 157 |
| Avgår avyttrade verksamheter | -30 | – |
| Justerad EBITDA rullande 12 månader exklusive avyttrade verksamheter | 30 702 | 31 174 |
| Nettolåneskuld/justerad EBITDA (multipel) | 2,55x | 2,82x |
Telia Company anser att Justerad EBITDA i relation till nettoomsättning som ett relevant mått för att förstå koncernens vinstgenerering samt att användas i benchmark-syfte.
| MSEK | Jan–dec 2020 | Jan–dec 2019 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 89 191 | 85 965 |
| Justerad EBITDA | 30 702 | 31 017 |
| Justerad EBITDA-marginal (%), kvarvarande verksamhet | 34,4 | 36,1 |
Extern nettoomsättning relaterad till linjär eller digital mediaannonsering i video-on-demand, media, sponsring och andra typer annonsering.
Genomsnittlig månadsintäkt per abonnemang.
CAPEX med tillägg/avdrag för nettot av betalda investeringar och tilläggsbetalningar från tidigare perioder.
Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta bredbandstjänster.
En förkortning av "Capital Expenditure". Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar, men exklusive goodwill, immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar förvärvade genom rörelseförvärv, film- och programrättigheter och åtaganden för återställning.
CAPEX med avdrag för nyttjanderättstillgångar.
CAPEX avdraget för licenser och frekvenser.
Antal förlorade abonnemang (avtalsabonnemang och förbetalda abonnemang) uttryckt i procent av genomsnittligt antal abonnemang (avtalsabonnemang och förbetalda abonnemang).
En förkortning av "Earnings before Interest Tax Depreciation and Amortization." Motsvarar rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och joint ventures men inklusive avskrivningar och nedskrivningar av film- och programrättigheter.
EBITDA uttryckt i procent av nettoomsättning.
Summan av kassaflöde från löpande verksamhet och betald CAPEX.
Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta företagslösningar avseende nätverk och kommunikation.
Investeringar i goodwill, immateriella och materiella anläggningstillgångar förvärvade genom rörelseförvärv och andra övervärden, aktier och andelar samt åtaganden för återställning.
Försäljning inom koncernen.
EBITDA justerad med justeringsposter inom EBITDA.
Justerad EBITDA i procent av nettoomsättning.
Redovisat eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare minskat med (föreslagen) utdelning. För moderbolaget även inklusive obeskattade reserver netto efter skatt.
Rörelseresultat justerat med justeringsposter inom rörelseresultat.
Justeringsposter omfattar realisationsvinster och realisationsförluster, nedskrivningar, omstruktureringsprogram (kostnader för avveckling av verksamheter och för övertalig personal) eller andra kostnader som till sin natur inte är del av normal daglig verksamhet.
Förändringen i nettoomsättning, externa tjänsteintäkter och justerad EBITDA exklusive effekter från förändringar i valutakurser och baserat på nuvarande koncernstruktur. Det vill säga inklusive effekten av eventuella förvärv och exklusive effekten av eventuella avyttringar i både nuvarande och jämförande period.
Externa intäkter relaterade till försäljning av röst, meddelanden, data och innehållstjänster (inklusive maskin-tillmaskin-relaterade tjänster).
Räntebärande skulder minskade med derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar (och säkrar lång- och kortfristiga lån) samt därtill kopplade Credit Support Annex (CSA), minskade med 50 procent av hybridkapital (som, enligt marknadspraxis för typen av instrument, betraktas som eget kapital), minskade med kortfristiga placeringar, långfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat samt likvida medel.
Nettolåneskuld dividerad med justerad EBITDA rullande 12 månader och exklusive avyttrade verksamheter.
Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet exklusive betald CAPEX för licenser och frekvenser och utdelningar från intressebolag netto efter skatter och inklusive återbetalning av leasingskulder.
Ej räntebärande tillgångar minskade med ej räntebärande skulder, inklusive (föreslagen) utdelning, och ej räntebärande avsättningar.
Resultat per aktie avser vägt genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning med potentiella stamaktier, medan eget kapital per aktie avser antal aktier vid periodens slut. Med resultat avses årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och eget kapital utgörs av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.
Rörelseresultat, inklusive nedskrivningar och vinster/ förluster vid avyttringar, plus finansiella intäkter exklusive kursvinster uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Externa intäkter relaterade till terminering av mobil samtrafik.
Som Operativt kapital, men tillgångar respektive skulder exkluderar poster avseende valutaderivat och upplupna räntor samt uppskjuten och aktuell skatt, vartill skulder även exkluderar (föreslagen) utdelning.
Justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande uttryckt i procent av summa tillgångar.
Externa intäkter avseende försäljning av hårdvara.
Externa intäkter exklusive försäljning av hårdvara/utrustning.
Summa tillgångar minskade med ej räntebärande skulder och avsättningar samt med (föreslagen) utdelning.
Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta telefonitjänster.
Årets aktiekursutveckling och utdelning, i förhållande till aktiekursen vid början av året, uttryckt i procent.
Externa intäkter relaterade till försäljning av tv-tjänster.
Föreslagen utdelning dividerad med fritt kassaflöde inklusive utdelningar från intressebolag, netto efter skatt.
Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta tjänster inklusive fiberinstallation, grossisttjänster och övriga tjänster inom infrastruktur.
Externa intäkter relaterade till besökares roaming, grossisttjänster och övriga tjänster.
I enlighet med internationell standard används följande beteckningar:
| k | tusen | M | miljoner | G | miljarder |
|---|---|---|---|---|---|
| SEK | Svenska kronor | JPY | Japanska yen | ||
| DKK | Danska kronor | NOK | Norska kronor | ||
| EUR | Europeiska euro | TRY | Turkiska lira | ||
| GBP | Brittiska pund | USD | US-dollar |
Telia Companys årsstämma äger rum måndagen den 12 april 2021. Kallelse publicerades på Telia Companys webbplats www.teliacompany.com i början av mars 2021.
För att minska risken för smittspridning av covid-19 genomförs årsstämman genom poströstning, med stöd av tillfälliga lagregler. Någon stämma med möjlighet att närvara personligen eller genom ombud kommer inte att äga rum.
Telia Company välkomnar alla aktieägare att utnyttja sin rösträtt vid årsstämman genom poströstning. Information om de vid årsstämman fattade besluten offentliggörs måndagen den 12 april 2021 så snart utfallet av röstningen är slutligt sammanställt.
Den som önskar att delta i årsstämman genom poströstning ska dels vara införd som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 31 mars 2021, och dels anmäla sitt deltagande genom att ha avgett sin poströst enligt instruktionerna nedan så att poströsten är Euroclear Sweden AB tillhanda senast fredagen den 9 april 2021.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade (inklusive finska aktieägare som är registrerade i det finska värdeandelssystemet hos Euroclear Finland Oy) måste för att få delta i årsstämman omregistrera aktierna i eget namn så att aktieägaren blir införd i aktieboken per avstämningsdagen onsdagen den 31 mars 2021. Sådan registrering, som kan vara tillfällig (s.k. rösträttsregistrering), begärs hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistrering som av aktieägare begärts i sådan tid att registreringen gjorts av förvaltaren senast tisdagen den 6 april 2021 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken.
Aktieägare får utöva sin rösträtt vid årsstämman endast genom att rösta på förhand, s.k. poströstning, enligt 22 § lagen (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor.
Ett särskilt formulär ska användas för poströstningen. Formuläret finns tillgängligt på Telia Companys webbplats www.teliacompany.com. Poströstningsformuläret gäller som anmälan till årsstämman.
Det ifyllda och signerade formuläret måste vara Euroclear Sweden AB (som administrerar formulären å Telia Companys vägnar) tillhanda senast fredagen den 9 april 2021. Formuläret kan skickas per e-post till [email protected] eller per post till Telia Company AB, "Årsstämma 2021", c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm. Aktieägare som är fysiska personer kan även avge poströst elektroniskt genom verifiering med BankID via Euroclear Swedens webbplats, https://anmalan.vpc.se/euroclearproxy.
Aktieägare får inte förse poströsten med särskilda instruktioner eller villkor. Om så sker är rösten (dvs. poströstningen i sin helhet) ogiltig. Ytterligare anvisningar och villkor framgår av poströstningsformuläret.
Om aktieägare är en juridisk person ska registreringsbevis eller annan behörighetshandling biläggas formuläret. Om aktieägare poströstar genom ombud ska fullmakt biläggas formuläret. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets webbplats www.teliacompany.com.
Årsstämman beslutar bland annat om disposition av bolagets vinst och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelseledamöter och beslutar om ersättning till styrelsen. Styrelsen föreslår utdelning med 2,00 kronor per aktie uppdelat på två utbetalningstillfällen om vardera 1,00 krona per aktie och att onsdagen den 14 april 2021 respektive torsdagen den 28 oktober 2021 skall vara avstämningsdagar för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utbetalning från Euroclear Sweden AB ske måndagen den 19 april 2021 respektive tisdagen den 2 november 2021.
Telia Company AB (publ) Postadress: 169 94 Solna Besöksadress Stjärntorget 1, Solna Org.nr: 556103-4249 Säte: Stockholm Telefon: 08 504 550 00 www.teliacompany.com Produktion: Telia Company AB i samarbete med Narva Foto av styrelse och koncernledning: Telia Company


Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.