Annual Report • Mar 22, 2021
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2020
lindab | xxxxx
Bra luftkvalitet är avgörande för vår hälsa. Eftersom vi människor tillbringar den största delen av vår tid inomhus, cirka 90 procent eller 629 000 timmar, har vi på Lindab gjort det till vår viktigaste uppgift att utveckla lösningar för ett hälsosamt inomhusklimat i alla slags miljöer.
Källor: EU-kommissionen: "Indoor air pollution".
| Det här är Lindab | 4 |
|---|---|
| Utvecklingen 2020 | 5 |
| VD har ordet | 6 |
| Marknadens drivkrafter | 8 |
| Strategi för lönsam tillväxt | 10 |
| Långsiktiga mål | 14 |
| Förvärv av kvalitetsbolag | 18 |
| Tät dialog med kunder | 20 |
| Kraftfulla investeringar | 22 |
| Decentraliserat ansvar | 24 |
| Geografiska regioner | 28 |
| Tre affärsområden | 29 |
| Hållbarhetsarbetet | 36 |
| Aktien | 44 |
| Bolagsstyrning | 46 |
| Finansiella rapporter | 59–122 |
| Hållbarhetsdata, GRI-index | 123 |
| Årsstämma | 127 |
Hög kunskap inom plåtbearbetning ledde till att vi började serietillverka byggprodukter redan 1959. Sedan dess har ventilationskanaler blivit en av de kärnprodukter som starkt bidragit till våra framgångar genom åren.
Innovationerna Vi lägger stort fokus på att ligga i framkant och samarbetar tätt med våra kunder för att utveckla lösningar som gör skillnad.
24 länder
124 filialer
5 121 medarbetare
För ett bättre klimat Det vi gör har ett överordnat syfte. Vi kallar det "For a better climate", att bidra till ett bättre inomhusklimat och en hållbar utveckling.
4
–6% 10,0% 1,4
Organisk tillväxt Justerad rörelsemarginal1) Nettoskuld/EBITDA
| Nyckeltal | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 9 166 | 9 872 |
| Tillväxt, organisk, % | –6 | 3,1 |
| Justerat rörelseresultat1) 2), MSEK | 916 | 915 |
| Rörelseresultat, MSEK | 846 | 915 |
| Årets resultat, MSEK | 596 | 678 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK | 1 129 | 1 017 |
| Justerad rörelsemarginal1) 2), % | 10,0 | 9,3 |
| Avkastning på eget kapital2), % | 11,6 | 14,3 |
| Avkastning på sysselsatt kapital2), % | 11,5 | 13,6 |
| Nettoskuld/EBITDA, exkl engångsposter2), ggr | 1,4 | 1,6 |
| Resultat per aktie, SEK | 7,80 | 8,89 |
| Utdelning per aktie, SEK | 3,403) | 1,75 |
| Medelantal anställda, antal | 5 121 | 5 202 |
1) Exkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader av väsentlig storlek.
2) Nyckeltalet utgör ett så kallat alternativt nyckeltal som inte är definierat enligt IFRS. För definition, se sidan 122.
3) Föreslagen utdelning.
En ledande marknadsposition, hög lönsamhet och ett starkt kassaflöde har gjort Lindab rustat för förvärv. Under året förvärvades fyra kvalitetsbolag – Thor Duct, Crenna, Ekovent och Aer Faber – som kompletterar erbjudandet inom ventilationssystem på prioriterade marknader. Vi blev dessutom delägare i teknikbolaget Leapcraft.
Vår målsättning har varit att hålla fabriker, distribution och försäljningskanaler öppna så långt det är möjligt. Vi har säkerställt leveranser till kund tack vare över 30 produktionsenheter runt om i Europa. Ökad lokal lagerhållning har minskat leveransriskerna ytterligare. I hela organisationen har rutiner införts för att förhindra smittspridning och öka säkerheten för medarbetarna.
6
Ola Ringdahl, VD och koncernchef
Vi har ett intensivt år bakom oss. Coronapandemin slog till med kraft i Europa under mars månad och de restriktioner som infördes i många länder påverkade vår verksamhet betydligt under våren.
Under sommaren påbörjades en återhämtning, med gradvis ökande byggaktivitet, vilket fortsatte i positiv riktning under hösten. Det är ett styrkebesked att Lindab lyckades öka lönsamheten under året och för första gången nå målet om 10 procents rörelsemarginal trots en minskad försäljning på grund av covid-19.
Det är ett styrkebesked att Lindab lyckades öka lönsamheten under året och nå målet om 10 procents rörelsemarginal trots en minskad försäljning på grund av covid-19."
Vår ledningsfilosofi, med tydlig decentralisering och lokalt ansvar, är en viktig förklaring till att Lindab klarade att ställa om snabbt när pandemin bröt ut. Vi säkerställde smittskyddet för medarbetare och kunder, samtidigt som vi höll igång alla verksamheter. Kostnaderna anpassades snabbt för att trygga både lönsamhet och likviditet. Den robusta försörjningskedjan, med en hög grad egen produktion, gjorde att vi kunde leverera till kunderna genom hela krisen. Våra kunder ska alltid kunna lita på Lindab.
Huvudfokus för Lindab är ventilation, vår största verksamhet med närvaro över hela Europa. Vi ska bli det ledande ventilationsbolaget i Europa, specialiserat på att transportera och fördela luft, för alla slags inomhusmiljöer. Lindab är idag marknadsledande på ventilationskanaler och sätter standarden för täta kanalsystem med tillhörande luftdon. Detta utgör en stark bas för fortsatt tillväxt på våra prioriterade marknader. Lokalt är vi även starka inom andra system till byggindustrin och kan dra fördel av detta för att växa lönsamt.
Lindab koncentrerar sin verksamhet till ett tjugotal länder i Europa. Där vill vi kunna nå en ledande position och uppnå en godtagbar lönsamhet. En konsekvens av detta är att vi avvecklat eller sålt av vår verksamhet i ett tiotal länder. Exempelvis avyttrades slovenska IMP Klima under 2020. Våra åtgärder bidrar till att stärka koncernens lönsamhet och koncentrera resurserna till områden där vi kan skapa mesta möjliga värde.
Förvärv är en viktig del av Lindabs strategi. Vi kommer att fortsätta förvärva välskötta och lönsamma bolag på våra huvudmarknader i Europa. Förvärven kan bidra med produkter som passar väl in i vårt sortiment, eller täcka en geografisk marknad där vi önskar bli starkare. Trots pandemin lyckades vi under 2020 genomföra fyra förvärv inom affärsområdet Ventilation Systems: Ekovent och Crenna i Sverige, Aer Faber i Norge och Thor Duct på Irland. De förvärvade bolagen integreras med varsamhet. Vi tror på en decentraliserad organisation som arbetar nära kunden. Samma filosofi gäller för de förvärvade bolagen. Vi fokuserar på positiva synergier och vill behålla entreprenörskapet som gjort dessa bolag framgångsrika.
Den ökade lönsamheten har gett oss de finansiella musklerna att genomföra det största investeringsprogrammet i Lindabs historia. Sedan två år tillbaka investerar vi målmedvetet i ökad automation, produktionskapacitet och optimerad logistik. Under 2020 investerade vi 425 miljoner kronor i ett femtiotal viktiga projekt. Vi utökar våra produktionslokaler för ventilation på strategiska platser. Vi installerar högautomatiserade produktionslinjer i våra fabriker, såväl regionalt som i Lindabs centrala ventilationsfabriker i Sverige och Tjeckien. Återbetalningstiden är kort och de första investeringarna har redan gett positiva effekter för vår verksamhet. Nuvarande investeringsplan sträcker sig tre år fram i tiden.
Året som gick gav oss tid för eftertanke. Vi har påbörjat ett varsamt arbete med att förtydliga vår strategi för framtiden: "Lindab – for a better climate". Hållbarhet är en central del i strategin. Vi vet att moderna ventilationssystem är nödvändiga för att minska fastigheters energiförbrukning och koldioxidutsläpp till de nivåer som EU beslutat om. Fastighetsägare kommer att behöva fokusera på energieffektivisering under många år framöver, både vid nybyggnation och genom renovering. Europas regeringar kommer att satsa stort för att påskynda transformationen.
Ett bra ventilationssystem förbättrar även inomhusklimatet för de som vistas i byggnaderna. Människor blir allt mer medvetna om att luftkvalitet påverkar deras hälsa och välmående. Detta har fått ännu mer uppmärksamhet under pandemin. Lindab vill bidra till ett hälsosamt inomhusklimat.
Som del av hållbarhetsarbetet gör vi även en stor satsning på en säker arbetsmiljö. Vi investerar i modern teknik, eliminerar riskfyllda moment och utbildar medarbetarna. Under året minskade antalet olyckor med över 40 procent, så vårt arbete börjar visa resultat, men våra ansträngningar fortsätter.
Lindab har tagit viktiga kliv framåt under de senaste åren och vi står väl rustade för framtiden. På kort sikt är marknadsutsikterna dämpade på grund av pandemin och dess följdverkningar. På lång sikt gynnas Lindab av starka underliggande makrotrender, såsom energieffektivisering, gröna byggnader och bra inomhusklimat.
Under 2021 fortsätter vi att fokusera på kundnöjdhet, effektivisering och hållbarhet. Vi vill växa med god lönsamhet. Precis som för framgångarna med att hantera pandemins effekter utgör vår decentraliserade organisation en nyckel för detta. Vi ser att våra investeringar börjar ge effekt i form av vässad konkurrenskraft. Den höga investeringstakten i automation kommer att bibehållas. Vi vill också fortsätta att förvärva kvalitetsbolag som stärker vårt erbjudande på prioriterade marknader.
Jag ser med tillförsikt fram emot att fortsätta bygga ett högpresterande Lindab för framtiden. Tack till alla medarbetare och kunder för era tappra insatser under prövningarnas år 2020.
Grevie, mars 2021
Ola Ringdahl VD och koncernchef
Under 2020 har intresset för hälsosamma inomhusmiljöer ökat betydligt. Nicklas Friberg, ansvarig för Lindab Innovation Hub, berättar om anledningarna till detta.
Vi har länge sett en stark global trend kring hälsa och välmående, bland annat drivet av ett ökat välstånd. Under 2020 förstärktes denna trend av covid-19-pandemin. Människor har vistats betydligt mer inomhus än tidigare, hemmet har även blivit en plats för arbete, lärande och underhållning och därmed väckt frågan om hur hälsosamma bostäderna egentligen är. Dessutom har pandemin lett till ökad kunskap om vad dålig luftkvalitet betyder för risken att drabbas av exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar samt lungproblem, som i sin tur ökar risken att bli allvarligt sjuk i covid-19. Utvecklingen har lett till fler krav på åtgärder för att förbättra utomhusluften i våra städer och mer fokus på luftkvalitet eftersom bra ventilation minskar smittspridning.
Det har accelererat satsningarna på hållbar nybyggnation och renovering, vilket medfört ett ännu större fokus på olika initiativ som sätter människors hälsa i centrum. Europa ligger redan långt framme, med satsningar på att minska byggnaders miljöpåverkan genom krav på klimatneutral nybyggnation och energieffektiv renovering. Det som nu tas med i en större grad är betydelsen av bra ventilation för luftkvaliteten, både i nya och befintliga byggnader. En indikation på att hälsoaspekten snart kanske får lika stor dignitet som att tackla klimatförändringarna.
Det ökar intresset för Lindabs erbjudande. Det kommer satsas stora belopp på att förbättra byggnaders prestanda och luftkvalitet som en konsekvens av exempelvis "European Green Deal", och trycket ökar på fastighetsägare att investera i lösningar som gör inomhusluften hälsosam. Eftersom Europa ligger relativt långt framme vad gäller krav på de produkter som ska användas har Lindab en fördel med ventilationssystem certifierade enligt de högsta täthetskraven. Produkternas höga kvalitet, hållbara material och möjligheten att kunna erbjuda energieffektiva och kompletta inneklimatsystem kommer få allt större betydelse för Lindab framöver. På Lindab Innovation Hub arbetar vi för att öka insikten om betydelsen av bra luftkvalitet, att vi behöver se det ur ett helhetsperspektiv och därmed kunna få igång en dialog för att utveckla ännu bättre lösningar på sikt.
Nicklas Friberg, ansvarig för Lindab Innovation Hub.
Människor bedöms tillbringa cirka 90 procent1) av sin tid inomhus. Under pandemin har denna tid ökat och satt ännu större fokus på bra luftkvalitet, i alla sorts byggnader.
Cirka 400 0002) människor i Europa bedöms varje år dö i förtid som en effekt av dålig luft. Luftföroreningar ökar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar samt lungproblem.
1) EU-kommissionen: "Indoor air pollution". 2) European Environment Agency (EEA): "Air quality in Europe" (2020).
Green Deal är EU-kommissionens färdplan för att göra Europa klimatneutralt till 2050. Den omfattar olika initiativ som ska främja ett effektivt resursutnyttjande genom att ställa om till en miljövänlig, cirkulär ekonomi. För att kunna genomföra satsningarna har en investeringsplan lanserats som omfattar såväl den offentliga som den privata sektorn. Med 40 procent av den nuvarande energiförbrukningen och 36 procent av koldioxidutsläppen är fastigheter en prioriterad sektor för att nå målet. Med fokus på främst energiprestanda lanseras åtgärder och initiativ för såväl nybyggnation som renovering.
Som en del av "den gröna given" har EU klassificerat vilka investeringar som ska anses vara hållbara. Målet är att säkerställa att investeringar sker inom prioriterade områden, såsom resurskrävande fastigheter. EU vill minska beroendet av fossila bränslen för uppvärmning och kylning, hantera de minst energieffektiva byggnaderna, samt renovera offentliga byggnader såsom skolor och sjukhus med syfte att såväl göra dem mindre resurskrävande som att skapa en mer hälsosam inomhusmiljö.
Över 220 miljoner, eller 85 procent av EU:s samtliga byggnader, byggdes före 2001 och bedöms inte vara energieffektiva.
55%
EU:s avser att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent från 1990 fram till 2030. Energieffektivitet är prioriterat.
Bara 1 procent av Europas byggnader genomgår någon form av energirenovering varje år. Planen är att öka takten.
1%
35
Fram till 2030 ska 35 miljoner byggnader renoveras med fokus på energieffektivitet och bättre inomhusklimat.
Källor: EU-kommissionen: "A European Green Deal" (2019) och "Renovation Wave Strategy" (2020).
9
Vi vill skapa ett bättre klimat. De flesta av oss spenderar merparten av vår tid inomhus. Luften vi andas i vårt hem, på vår arbetsplats och i skolan påverkar vårt välbefinnande. Eftersom luft inte syns är det inte alltid vi tänker på den. Men inomhusklimatet är avgörande för hur vi mår, hur mycket vi orkar och om vi håller oss friska. Lindab vill bidra till morgondagens arkitektur och inomhusklimat. Vi vill också bidra till ett bättre klimat för vår planet. Därför utvecklar vi energieffektiva lösningar för hälsosamma inomhusmiljöer.
Vår vision är att bli ledande inom det område där vi är som starkast – ventilation i Europa. Vi fokuserar på "air distribution" och "air diffusion", det vill säga att transportera och fördela luft. Eftersom vi arbetar med högkvalitativa produkter har vi avgränsat vår vision till Europa där kraven på god ventilation är hög och vi kan erbjuda bästa tänkbara tillgänglighet. Vi specialiserar oss på de delar av ventilationssystemet som vi kan bäst. Vi anpassar vårt erbjudande till den lokala marknaden, där vårt kärnerbjudande inom ventilation kommer att vara den tydliga gemensamma nämnaren för samtliga marknader.
Det marknadsledande ventilationsbolaget i Europa, specialiserat på att transportera och fördela luft.
Vår vision:
Vår strategi fokuserar på fem områden som sätter ramar och riktning för verksamheten och som möjliggör för oss att uppnå vår vision och våra mål.
Marknadsledande: Vi ska vara bäst och gärna störst på det vi gör. Lindab fokuserar på utvalda länder i Europa där vi kan skapa starka kundrelationer. Vi fördjupar oss i de delar av vårt erbjudande där vi har hög kompetens och lång erfarenhet. Vår ambition är att vara marknadsledande på att flytta och fördela luft. Produkterna ska hålla hög teknisk nivå och vara kompatibla med övriga delar av ventilationssystemet.
Lokal: Lindab ska vara nära sina kunder och erbjuda det som efterfrågas på varje marknad. Det innebär att erbjudandet ser olika ut i olika delar av Europa, beroende på vad ventilationsinstallatörer och plåtslagare efterfrågar. Vi tror på lokal produktion för att minska transporterna och ge bästa service. I Skandinavien har vi en gedigen verksamhet för plåttak, takavvattning och väggelement som är väl integrerad med ventilationsverksamheten. Det är en framgångsrik lokal anpassning som vi är stolta över.
Effektiv: Genom att tillverka standardiserade produkter kan vi hålla en hög grad av automation. Det leder till säkrare arbetsmiljöer högre effektivitet. Vi ska dra nytta av digitala kanaler till marknaden och systemstöd i vår verksamhet. Lindab tror på ständiga förbättringar inom alla delar av verksamheten.
Kvalitet: Lindab har välkända varumärken som kunderna vet att de kan lita på. Våra produkter håller hög kvalitet och våra medarbetare har rätt kompetens. Vi ska vara en kunnig samarbetspartner som kunderna kan vända sig till med sina ventilations- och byggprojekt.
Pålitlig: Vi levererar det vi lovar i rätt tid. Förtroendet för Lindab har byggts upp genom mångårig entreprenörsanda där varje medarbetare tar ansvar och löser problem när de uppstår. De som är närmast våra kunder vet bäst vad som behöver göras.
Hållbarhet är ett sätt att tänka och arbeta på. Det påverkar hur vi genomför strategin inom alla områden.
Utifrån vårt övergripande syfte, "For a better climate", kan vi göra skillnad på flera plan. Genom att bidra till hälsosamma byggnader kan vi indirekt göra skillnad för många. Vi kan också direkt påverka våra kunders klimatpåverkan genom våra produkter och system. Dessutom ska vår egen verksamhet ligga i framkant ur ett hållbarhetsperspektiv.
Vi har utvecklat en hållbarhetsplan med målsättningar och aktiviteter som styr hur vi arbetar med att genomföra strategin. Allt från de inköp vi gör, till de leveranser och den service vi erbjuder våra kunder. Det handlar om att steg för steg gå mot en cirkulär modell för verksamheten. Vi har mycket kvar att göra men vi är på god väg.
Lindab ställer sig bakom Agenda 2030, FN:s 17 globala mål för en hållbar och rättvis värld. De produkter och lösningar vi utvecklar och säljer, och det sätt vi arbetar på, bidrar främst till tolv av målen. De mål vi bidrar till mest framgår på nästa sida med tydliga kopplingar till våra tre övergripande områden inom hållbarhet.
Inomhusmiljöer har stor betydelse för våra liv, det är i dessa vi spenderar cirka 90 procent av vår tid. För att bidra till bättre inomhusmiljöer arbetar vi med lösningar som får människor att må och prestera bättre. Vi ska sprida budskapet om vikten av ett bra inomhusklimat. Vi ska även påverka branschorganisationer och byggstandarder till att bli än mer hållbara.
Vi bidrar till: Vi bidrar till: Vi bidrar till:
Våra kunder arbetar för att minimera sin klimatpåverkan. De gör det för att de vill bidra till en bättre miljö och för att möta växande krav. Som leverantör ska vi underlätta för kunderna att nå sina mål, bland annat genom att erbjuda ledande energieffektiva produkter och system med hög grad av återvinning. Ny teknik och digitalisering ser vi som centrala i utvecklingen, tillsammans med tekniska samarbeten.
Vi fokuserar på:
För att nå en cirkulär ekonomi och kunna erbjuda kunderna hållbara lösningar ska alla delar av vår värdekedja – inköp, tillverkning och transporter – genomsyras av lösningar för minskad resursanvändning och därmed lägre koldioxidutsläpp. Lindab ska vara en arbetsgivare som är rättvis säker och inkluderande, som bryr sig om medarbetarna såväl som de samhällen vi verkar i. Våra medarbetare ska vara stolta över att arbeta på Lindab.
Vi fokuserar på:
Lindab har långsiktiga finansiella mål för tillväxt, lönsamhet och skuldsättning. Dessutom ska minst 40 procent av nettoresultatet delas ut till aktieägarna varje år. I kombination säkerställer dessa mål att Lindab skapar långsiktiga värden genom väl avvägda satsningar inom prioriterade områden.
Under 2020 påverkades omsättningen av lägre byggaktivitet på grund av effekterna av pandemin. Lindabs omsättning minskade med 5,2 procent för helåret.
uppgå till 10 procent. För 2020 uppnådde Lindab 10 procents marginal för första gången sedan målet sattes 2014. Det var dessutom under ett år med svag konjunktur.
behov. För räkenskapsåret 2020 föreslås en utdelning om 3,40 SEK att betalas ut under två tillfällen, i maj
senaste åren har Lindab legat under den nivån med god marginal. För 2020 uppgick
nettoskulden/EBITDA till 1,4.
och november.
1) Exklusive effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal, uppgick rörelsemarginalen till 9,0 procent för 2019 och 9,7 procent för 2020. 2) Exklusive effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal, uppgick nettoskuld i förhållande till EBITDA till 1,0 för 2019 och 0,8 för 2020.
Lindab arbetar med tre långsiktiga icke-finansiella mål för verksamheten, ett som fokuserar på att öka attraktiviteten som arbetsgivare, ett för att minska de egna koldioxidutsläppen och ett för en bättre arbetsmiljö. Koncernens nya hållbarhetsplan innebär att nya hållbarhetsrelaterade mål lanseras 2021.
3) LTIF = Lost Time Injury Frequency, vilket räknas som antal arbetsplatsolyckor, som orsakar minst 8 timmars frånvaro, i relation till miljontals arbetade timmar.
I Europa tillbringar över 65 miljoner studenter och närmare 4,5 miljoner lärare mellan 170 och 190 dagar varje år i skolmiljö. Upp till 70 procent av den tiden tillbringas i klassrummet där luftkvaliteten ofta inte håller måttet.
Att kunna erbjuda ett bra inneklimat i skolor handlar om att skydda barns hälsa och lärande. Luftkvalitet är nyckeln till detta, men tyvärr ligger ventilationsnivåerna i klassrummen i Europa ofta lägre än såväl nationella som europeiska rekommenderade riktlinjer – och det skadar våra unga. I Svensk Ventilations rapport "I klassrummet står luften still" berättas att det i hälften av Sveriges kommuner finns skolor med brister i ventilation och luftkvalitet. De vanligaste problemen är för låga luftflöden i förhållande till den verksamhet ventilationen är anpassad för samt bristande service och underhåll.
När koldioxidnivån i ett klassrum är för hög får eleverna svårt att behålla koncentrationen och inlärningsförmågan minskar. Studier visar att barns prestation vid dålig inomhusluft försämras mer än dubbelt så mycket jämfört med vuxnas. Smarta, behovsanpassade ventilationssystem känner av luftkvaliteten i rummet och ställer kontinuerligt in det optimala luftflödet. Det ger ett hälsosammare inomhusklimat och sparar samtidigt energi.
Källor: EU-kommissionen: "The Organisation of School Time in Europe" (2019) och "Renovation Wave Strategy" (2020), "Healthy Homes Barometer" (2019), Svensk Ventilation: "I klassrummet står luften still" (2019).
Förvärv är en viktig del av Lindabs strategi. Vi ska förvärva välskötta, framgångsrika bolag som kompletterar vårt erbjudande i valda regioner och produktområden. De förvärvade bolagen får fortsätta att agera självständigt under egna varumärken, samtidigt som de kan dra fördel av Lindabs försäljningsnätverk och centrala resurser i den takt de önskar. Under 2020 har vi genomfört fyra förvärv, två i Sverige, ett i Norge och ett på Irland. Förvärven av Crenna och Ekovent stärker vår position inom ventilation på den svenska marknaden. Vi får ett ännu starkare sortiment av ventilationskanaler med tillbehör i Sverige och fler lösningar inom brandskydd. Med förvärvet av Aer Faber i Norge får vi en stark ställning i Osloregionen och samtidigt tillgång till försäljning och produktion av rektangulära ventilationskanaler. Förvärvet på Irland omfattar Thor Ducts system för brandgaskanaler. Det är ett litet förvärv, men det ger oss kunskap och kontroll över en teknik som är en viktig del av ett ventilationssystem. Under året har vi även förvärvat en minoritetspost i danska Leapcraft som möjliggör gemensam produktutveckling och ger oss tillgång till teknik för analys och övervakning av inomhusklimatet.
| Helägda | Årsomsättning, MSEK |
Lönsamhet jmf med Lindab |
|---|---|---|
| Aer Faber | 53 | Högre |
| Crenna | 118 | Jämförbar |
| Ekovent | 127 | Jämförbar |
| Thor Duct | 15 | Högre |
| Delägda | ||
| Leapcraft | - | - |
| Avyttrade | ||
| IMP Klima | 269 | Lägre |
Lindab förvärvar välskötta bolag med högkvalitativa produkter, goda kundrelationer och hög kompetens. Vi har därför ingen anledning att förändra deras framgångsrika modell utan låter dem, där det är relevant, dra nytta av Lindabs storskaliga inköp, det väletablerade distributionsnätverket och andra centrala resurser."
Lars Christensson, ansvarig för M&A på Lindab
Thor Duct är marknadsledare inom ventilationssystem för hantering av brand- och rökgaser mellan brandceller. Thor Duct är baserat på Irland och licensierar produktion av sin teknologi till ett flertal kunder i Storbritannien och Irland, främst till installatörer med egen produktion. Produkterna är certifierade för användning inom hela EU, men lokal praxis och myndighetskrav gör att Thor Duct fokuserat på Irland och Storbritannien.
Ekovent grundades 1972 och är idag en ledande svensk tillverkare av ventilations- och brandskyddsprodukter med drygt 60 medarbetare. Huvudkontor och två produktionsanläggningar finns i Vellinge utanför Malmö, samt försäljningskontor i Stockholm och Göteborg. I Vellinge finns även Ekovents utvecklingsavdelning med ett avancerat testlabb. Ekovent tillverkar främst produkter för brand- och rökskydd men erbjuder även andra ventilationsprodukter såsom takhuvar, galler, spjäll och fläktar.
Crenna är en ledande tillverkare av högkvalitativa rektangulära ventilationskanaler i Sverige och har marknadens bredaste sortiment av ljuddämpare. Företaget startade 1993 i Enköping och sysselsätter drygt 90 personer. Tillverkning finns i Enköping, Göteborg och Stockholm. Sortimentet omfattar även spjäll, ytterväggsgaller och takhuvar. Crennas premiumkanaler har högsta täthetsklassen, D, och tillverkas och kvalitetskontrolleras av plåtslagare med omfattande hantverksskicklighet.
Norska Aer Faber grundades 2002 och har produktion, lager och butik i Spydeberg sydost om Oslo, samt ytterligare ett lager i Oslo. Bolaget med drygt 20 medarbetare har gjort sig känt för hög tillgänglighet och servicenivå och har en stark position hos ventilationsinstallatörer i Osloregionen. Tillverkningen omfattar främst rektangulära ventilationskanaler.
Leapcraft är baserat i Danmark och erbjuder kunder i Europa prenumerationsbaserade tjänster för analys och övervakning av inomhusklimatet, samt sensorer för inom- och utomhusbruk. Det ger fastighetsägare, konsulter, installatörer och hyresgäster möjlighet att kontinuerligt följa inomhusklimatet och identifiera hur ventilationssystemet behöver justeras.
™
Varje år möter vi tiotusentals kunder, från den lokala plåtslagaren till stora internationella byggkoncerner. Vi hjälper arkitekter och konsulter med råd och programvara som förenklar design och planering, vi förser installatörer och plåtslagare med allt de behöver när de ska montera och installera. Till de som ansvarar för entreprenaden eller systemet ser vi till att vår del av lösningen alltid förenklar processen. Dessutom samarbetar vi med olika kundgrupper kring utveckling av nya produkter och lösningar, med syftet att ligga i framkant och driva utvecklingen i branschen.
Några av de kundgrupper vi har tätast dialog med är de som ansvarar för och installerar våra ventilations- och inneklimatprodukter – ventilationsentreprenörer och ventilationsinstallatörer. Entreprenörerna är ofta större verksamheter, ibland internationella, som har totalansvar för alla delar som rör installationen av ett HVAC-system i en byggnad. De planerar, dimensionerar och beräknar för att sedan, när det ska installeras, använda egna eller inhyrda installatörer. Lindab har ramavtal med stora ventilationsentreprenörer och dedikerade kundansvariga som hjälper dem i deras projekt. Även om ventilationsinstallatören kan tillhöra ett större företag är det vanligast att de driver sin verksamhet i
mindre skala. Det finns dock en tydlig trend mot att projektkompetens och kunskap inom styr, reglering och automation blir allt viktigare, ett resultat av att ventilationssystemen blir mer komplexa, vilket kräver en viss storlek på verksamheten. Oavsett projekt är utmaningen att få ett bra flöde i arbetsprocessen så att väntetiderna blir så korta som möjligt. Projekten blir som mest kostnadseffektiva med kvalitativa produkter där monteringstid, leveranstid och flexibilitet hos leverantören är viktiga faktorer. En framgångsrik installation kräver:
Lindab möter allt detta, med ett varumärke välkänt för hög kvalitet och pålitlighet. Vi hjälper även kunderna med smarta verktyg och andra hjälpmedel som förbättrar deras arbetsmiljö, gör arbetet enklare och säkerställer kvaliteten, såsom mätutrustning och kapbänk. Dessutom tillhör Lindabs produkter och systemlösningar marknadens mest energieffektiva och bidrar till ett hälsosamt inomhusklimat.
Plåtslagaryrket är över tusen år gammalt och inget tyder på att det kommer försvinna, tvärtom – att kunna bearbeta plåt, med sina estetiska, hållbara och miljömässiga egenskaper, har en viktig roll i framtidens byggande. Till skillnad mot ventilationsbranschen finns idag få större plåtslageriföretag. Plåtslagarna arbetar ofta enskilt eller i små lokala firmor. Plåtslagarna vet att Lindabs produkter står för kvalitet, men lika viktig är den service som erbjuds. Lindab ska vara en samarbetspartner i varje enskilt projekt. Dessutom har närheten stor betydelse, att Lindab finns där arbetet genomförs. Trygga och enkla garantier är också viktiga faktorer för samarbetet. I ett led att ytterligare förenkla byggandet erbjuder Lindab även plåtslagarna smarta hjälpmedel och verktyg som gör jobbet enklare, snabbare och mindre krävande för kroppen. Allt från traditionella handverktyg till mätutrustning och innovationer för infästning. En av de viktigaste uppgifterna för Lindab är dock att förse plåtslagarna med produkter som ligger i framkant ur ett hållbarhetsperspektiv.
Att som plåtslagare kunna erbjuda plåtlösningar som ökar energieffektiviteten i en byggnad kan vara avgörande i konkurrensen med andra material och hantverkare.
Våra butiker i Norge och Sverige erbjuder ventilationsinstallatörer och plåtslagare allt de behöver för sina uppdrag – produkter, utrustning och skyddskläder. Traditioner och ett historiskt fokus hos Lindab på plåtbearbetande kunder ligger bakom. Detta innebär också att synergier skapas för inköp och leverans, såväl som för varumärket. I butikerna får båda kundgrupperna även råd och service för planering och dimensionering i samband med större projekt. Våra butiker i Europa i övrigt är främst anpassade till lokala ventilationskunders behov. Våra produkter finns även representerade i byggvaruhandeln i många länder.
Vi har under året investerat 425 MSEK för att stärka effektiviteten och öka produktionskapaciteten. Dessutom leder modernare utrustning till förbättrad säkerhet för våra medarbetare. Vi genomför det största investeringsprogrammet i Lindabs historia.
Antal filialer Central produktion Lokal produktion FoU-center
Ökad automatisering ger kapacitetslyft
Ett omfattande investeringsprogram genomförs vid vår största produktionsenhet, i Karlovarska utanför Prag. Med nya, helautomatiserade linjer för tillverkning av standardiserade ventilations- och inneklimatprodukter erhålls ökad kapacitet, kortare ledtider samtidigt som det minskar klimatpåverkan och ökar säkerheten.
Lindab har över 3 000 medarbetare som arbetar inom produktion och logistik. De investeringar som nu görs ger betydande förbättringar av säkerheten i dessa arbetsmiljöer, bland annat genom utrustning som helt eliminerar manuella och farliga arbetsmoment. Antalet olycksfall på Lindab minskade med 40 procent 2020.
Färdiga kanalsystem är skrymmande att transportera. Att istället kunna färdigställa kanalsystemen lokalt är optimalt ur såväl ett kund- som miljöperspektiv. Under 2020 har vi fortsatt att uppgradera flera av våra lokala produktionsenheter med ny, modern produktionsteknik och utökade lagerutrymmen.
Lindab har utökat tillverkning av rektangulära ventilationskanaler i Danmark och Sverige. Rektangulära kanaler är måttanpassade för varje beställning och ställer andra krav på produktionsprocessen än serietillverkade cirkulära kanaler. Förvärven av Crenna och Aer Faber har bidragit till att öka kunskapen inom området.
Vår enhet i Weimar i centrala Tyskland ska bli nytt distributionscenter för leveranser till våra tyska enheter och kunder. Detta ger säkrare och snabbare leveranser och är bättre för miljön. Satsningen omfattar lager med plats för 8 000 pallar. Vi bygger även ut i Lyon i Frankrike för stärkt distribution på den franska marknaden.
Vid vår centrala produktionsenhet för ventilationsprodukter i Grevie i Sverige pågår en successiv effektivisering och utökning av kapaciteten. Dessutom arbetar vi för att stärka kapaciteten i det angränsande distributionscentret för att möta en växande efterfrågan på de ventilations- och byggprodukter som tillverkas här.
Med fokus på korta beslutsvägar och att ta bort onödiga hierarkier har Lindab utvecklats till en decentraliserad organisation med lokala chefer som tar ansvar både för att kunderna är nöjda och att målen nås. Denna modell har gett ett starkare självförtroende i organisationen, inte minst mot bakgrund av hur framgångsrikt olika utmaningar under pandemin hanterats. I grunden handlar det om tillit till varandra och organisationen.
Vi är en internationell organisation med medarbetare i 24 länder. Utöver Norden har vi stora verksamheter i Tjeckien, Storbritannien, Frankrike och Polen. 80 procent av medarbetarna är verksamma utanför Sverige och karriärmöjligheterna är många.
Medarbetarna har regelbundna utvecklingssamtal och medarbetarundersökningar genomförs kontinuerligt. Formaliserade utvecklingssamtal är ett viktigt verktyg vid utvecklingen av såväl medarbetare som organisation. Kopplat till detta finns successionsplanering som stödjer identifiering och utveckling av personer till nyckelfunktioner. Vid utvecklingssamtal uppmanas medarbetare och chefer att ta fram en individuell utvecklingsplan, bland annat med kurser från Lindab Academy. Genomförda kurser adderas till medarbetarens interna CV, vilket underlättar vid internrekryteringar och tillsättningar av projektroller och ökar medarbetarens interna utvecklingsmöjligheter.
VD Lindab Tjeckien med ansvar för produktionen i Karlovarska, Prag, med över 700 medarbetare.
År 2020 blev ett av de märkligaste jag upplevt. I mars agerade vi snabbt och ställde in affärsresor, förbjöd besök i fabrikerna och de som kunde arbetade hemifrån. Vi köpte in tusentals munskydd och mängder med tvål och desinfektionsmedel. Viktigast var dock att berätta för medarbetarna varför vi gjorde saker och vad som förväntades av oss alla. Efter en lugnare sommar blev situationen med covid-19 akut igen under hösten. Det blev även en tuff period för vår affär, med hög sjukfrånvaro och en överbelastad produktion. Men med en stark teamkänsla och hårt arbete har vi hållit igång såväl våra kundrelationer som våra leveranser."
VD Lindab Danmark och Director of Sales Region West Europe med ansvar för totalt närmare 1 000 medarbetare.
När restriktionerna kom utvecklade vi snabbt en tydlig kommunikation med alla chefer och medarbetare för att göra alla medvetna om hur smittspridning skulle kunna undvikas. Vi gjorde det möjligt att arbeta hemifrån, införde åtgärder för social distansering, extra städning och inte minst så skapade vi en säker arbetsmiljö för de som var kvar i produktionen. Alla chefer har visat ett stort ansvar för reglerna och skapat nya digitala vägar att möta medarbetare och kunder. Tack vare insatserna från alla medarbetare kan vi se tillbaka på ett år som trots viruset uppvisar den lägsta sjukfrånvaron någonsin, och vi har hållit en fortsatt hög servicenivå."
VD Lindab UK med ansvar för cirka 300 medarbetare på 24 orter med 23 filialer och en produktionsenhet.
Från start klargjordes det att byggindustrin i landet skulle hållas igång. Men oro medförde att byggarbetsplatser stängde, vilket påverkade oss negativt. Vi agerade direkt för att kunna stötta våra kunder och samtidigt skydda våra medarbetare och säkra verksamheten. Vi korttidspermitterade personal och stängde sex filialer. De medarbetare som var kvar i arbetet anpassade sig snabbt till nya sätt att arbeta, med digitala kundmöten. Vi har följt riktlinjerna från myndigheterna och säkrat arbetsmiljön för medarbetare och kunder. I takt med ökade aktiviteter har vi åter öppnat alla filialer och permitterade kolleger har återvänt i tjänst."
VD MP3 med ansvar för närmare 100 medarbetare inom produktion och försäljning i Italien.
Såväl Italien som vi på MP3 har fört en tuff kamp mot covid-19. Tidigt införde vi åtgärder för att hålla våra enheter öppna, men fick anpassa oss till myndigheters krav på nedstängning. När vi åter fick öppna kunde vi göra det snabbt och effektivt. Vi i ledningen har löpande informerat om viktiga rutiner att följa. Hälsa och säkerhet har varit i fokus, med regelbundet användande av handsprit, obligatoriska munskydd och mätning av temperatur varje morgon. Vi har organiserat om för att undvika trängsel i produktionen och introducerat smartare sätt att arbeta. Vi avslutar året med nya arbetssätt, stark samarbetsvilja och en tillförsikt inför 2021."
Kundernas framgång bidrar till Lindabs framgång. Detta uppnår vi genom att leda utvecklingen av lösningar inom våra huvudområden.
Vi eftersträvar relationer baserade på ett okomplicerat, ödmjukt och trovärdigt agerande. En viktig del är ett effektivt, snabbt beslutsfattande.
Ordning och reda överallt påverkar såväl effektiviteten som företagets helhetsbild, och bidrar till en känsla av stolthet bland medarbetarna.
Luftomsättningshastigheten i lokaler med höga hygienkrav är vanligtvis 20–40 gånger högre än i en vanlig bostad. Detta för att skapa ett så hälsosamt inomhusklimat som möjligt och minimera risken för smittspridning.
Sjukhus har extra höga krav på ren luft. Rätt ventilation, luftfuktighet och temperatur gör att vården blir så säker som möjligt. Med detta följer att lösningarna är energikrävande. Det måste säkerställas att ventilationen alltid fungerar och att temperaturen i vårdrum aldrig understiger 21 grader. Det krävs nära samarbete mellan vårdinrättningar, ventilationsleverantörer och fastighetsägare för att skapa rätt förutsättningar. En utmaning med sjukhusen i Europa idag är att många är gamla och svåra att renovera för att uppnå bättre ventilation och lägre energianvändning.
Covid-19-pandemin har medfört extra stora utmaningar för vården, med bland annat akuta behov av att anpassa sjukhusen på kort tid till ett stort antal patienter i behov av intensivvård. På Lindab har vi fortsatt att leverera lösningar för energieffektiv luftbehandling till sjukhus och annan vård, såväl vid nybyggnation som renovering.
Källor: Energimyndigheten: "Energieffektiv ventilation för sjukhus" (2017), Energi & Ventilation: "Ventilation och vård – Ett svårt samarbete" (2010), EU-kommissionen: "Renovation Wave Strategy" (2020).
Vi fokuserar våra resurser till de länder och produktområden där vi kan bygga starka positioner och uppnå lönsam tillväxt. Idag är vi närvarande i 24 länder i Europa.
48%1)
18%1)
Lindab är verksamt i hela Norden med Sverige och Danmark som koncernens största marknader. Marknadspositionen är betydande inom de flesta delar av Lindabs erbjudande, framför allt inom ventilation, taksystem och andra utvalda byggprodukter.
Norden
32%1)
Via främst organisk expansion har en betydande verksamhet inom ventilation byggts upp i Västeuropa, med Storbritannien, Frankrike och Tyskland som största marknader. Försäljningen av byggprodukter är liten men växer i särskilda kundgrupper och marknader. Building Systems projektorienterade försäljning sker över hela regionen.
I CEE2) har Lindab historiskt haft en stark position inom byggprodukter. En betydande position har dessutom byggts upp inom ventilation, med Polen som största marknad. I CIS3) innehar Building Systems en nischposition inom kompletta stålbyggnadssystem.
Den prognos över byggaktiviteten 2020 som Euroconstruct presenterade i slutet av året pekade mot en nedgång på 8 procent, i nivå med nedgången vid finanskrisen 2008. Denna gång är det covid-19-krisen som påverkat aktiviteten negativt. Precis som det varit stora variationer i smittspridning och restriktioner har det varit stora variationer i byggaktivitet. Störst nedgångar har noterats i södra Europa medan marknaderna i norr klarat sig bättre. Stimulanspaket, incitament för renoveringar och optimism kring vaccin skapar förväntningar om en återhämtning under kommande år.
1) Andel av koncernens nettoomsättning (övriga marknader 2%).
2) Central and Eastern Europe.
3) Commonwealth of Independent States (forna Sovjetrepublikerna utom Baltstaterna).
4) Källa: Euroconstructs prognos november 2020.
Lindabs produkter och systemlösningar erbjuds utifrån tre affärsområden. Ventilation Systems och Profile Systems delar vissa resurser inom inköp och logistik samt erbjuder produkter via ett gemensamt butiksnätverk i Sverige och Norge. Building Systems drivs som separat bolag med eget varumärke och har en mer projektbaserad affärsmodell än övriga affärsområden.
| Ventilation | Profile | Building | |
|---|---|---|---|
| Systems | Systems | Systems | |
| Andel av koncernens nettoomsättning |
62% | 28% | 10% |
| Andel nettoomsättning per region |
Övriga CEE/CIS 2% 13% Norden 43% Västeuropa 42% |
CEE/CIS 18% Västeuropa 6% Norden 76% |
Övriga Norden 2% 2% Västeuropa CEE/CIS 47% 49% |
| Viktiga kundgrupper | Ventilationsinstallatörer | Plåtslagare | Handelsföretag |
| Ventilationsentreprenörer | Byggentreprenörer | Industriföretag | |
| VVS-konsulter | Återförsäljare | Stadsplanerare | |
| Största varumärken | |||
| Försäljningskanaler | Direktleverans till kund eller distribution via 124 Lindabfilialer och cirka 1 000 återförsäljare. |
Direktleverans till kund eller distribution via 50 Lindabfilialer och cirka 2 000 återförsäljare. |
Projektbaserad försäljning via cirka 300 kontrakterade byggentreprenörer, eller direkt mot nyckelkunder. |
| Marknadssegment | Yrkesbyggnader | Yrkesbyggnader | Yrkesbyggnader |
| Nybyggnation | Nybyggnation | Nybyggnation | |
| Bostäder | Bostäder | Bostäder | |
| Renovering | Renovering | Renovering | |
| Andra större aktörer | Aldes, Fläkt Group, | Areco, BudMat, Kingspan, | Fayat, Goldbeck, |
| i branschen | Swegon, Systemair, Trox | Plannja, Pruszyński, Ruukki | Kingspan, Severstal |
lindab | våra affärsområden
För Ventilation Systems var den lägre byggaktiviteten på grund av pandemin märkbar. Dessutom fick servicetekniker inte tillgång till ventilationsanläggningar i samma utsträckning som tidigare. Under senare delen av året återhämtade sig omsättningen och året avslutades med ett fjärde kvartal med organisk tillväxt. Lönsamheten var något bättre än föregående år, trots minskad försäljning.
Ventilation Systems erbjuder installatörer och andra beställare inom ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme.
Vi investerar i utveckling av nästa generations inneklimatsystem där digitalisering och sensorteknik får större betydelse. Genom Lindab Innovation Hub testas nya produktidéer och samarbeten, och vi arbetar för att förnya och förtydliga standarder för luftkvalitet inomhus. Dessutom uppgraderar och stärker vi kontinuerligt erbjudandet, bland annat med våra produkter för behovsanpassade ventilationssystem.
Vi erbjuder ett brett utbud av kanaler och detaljer som tillsammans lägger grunden till en helhetslösning för transport av luft. Våra kanalsystem består av både cirkulära och rektangulära kanaler, och möter behoven i alla slags byggnader, vid nybyggnation och renovering, för bättre luftkvalitet och högre energieffektivitet. Flera av våra kanalsystem är certifierade för högsta täthetsklass, D.
Vi erbjuder certifierade produkter som brandgasspjäll, fläktar och kanaler som klarar mycket höga temperaturer, och vi utvecklar kompletta brandsäkra systemlösningar för alla typer av byggnader. Brandskydd är oftast nationellt reglerat och det är därför viktigt att ha rätt produkter och lösningar för att kunna certifieras på en marknad. Under året har vi mött nya regler på brandkrav i kanalsystem i Danmark och genom förvärv har vi stärkt positionen i Sverige, Storbritannien och på Irland.
Vi har lång erfarenhet av att utveckla programvara som förenklar ventilations- och inneklimatprojektering, bland annat vårt lättanvända webbverktyg LindQST för produktval och simulering. Under året har vi kopplat ihop LindQST med MagiCAD, som är det dominerande BIM-verktyget för de nordiska marknaderna.
50%
Vår intelligenta lösning för behovsstyrd ventilation, Lindab Pascal, ger 50 procent lägre energianvändning än ett traditionellt tryckstyrt VAV-system.
Lösning för ett produktivt och hälsosamt huvudkontor i Finland
Våra inneklimatlösningar omfattar luftdon, vattenburna klimatsystem och akustik som ger ett behagligt, friskt och produktivt inomhusklimat. Vi erbjuder även kylaggregat, luftkonditionering och värmeväxlare som förflyttar eller reglerar luft. I Helsingfors, Finland, har vi levererat en komplett inneklimatlösning inklusive kanalsystem till K-gruppens nya huvudkontor, ett projekt som haft omfattande krav på hållbara lösningar i alla delar av konstruktionen. Vår lösning skapar ett hälsosamt och produktivt inomhusklimat för de 2 000 personerna i huset samtidigt som det bidrar till högre energieffektivitet.
Profile Systems inledde året med hög tillväxt, vilken mattades av när byggaktiviteten minskade på grund av pandemin. Däremot kunde affärsområdet dra nytta av sin starka ställning i Norden där byggaktiviteten påverkades i mindre omfattning än i övriga Europa. Profile Systems ökade både omsättningen och rörelsemarginalen under året.
Profile Systems erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och vägg samt stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner.
Innovativ och hållbar produktutveckling är centralt för oss på Lindab. Lindab SolarRoof är vår lösning för ett estetiskt plåttak med integrerade solceller. Solcellerna är så tunna att de smälter in i takets design. Under 2020 tilldelades SolarRoof Byggeriets Energipris i Danmark med motiveringen att Lindab har kombinerat en etablerad teknik för plåttak med den senaste tekniken inom solenergi.
Ett vackert och hållbart tak är centralt i alla husprojekt. Lindab är experter på taklösningar och erbjuder plåtslagerimaterial för tak, färdiga takprofiler, taksäkerhet, takavvattning, högprofilplåt och många andra lösningar. Vi erbjuder även olika lösningar för såväl fasader som inner- och ytterväggar. Erbjudandet omfattar sandwichpaneler, fasadkasetter, innerväggsreglar och plåtfasad.
Lindabs byggkomponenter i stålplåt är kvalitetsprodukter, designade och utvecklade i Sverige, med ett stort värde av byggnadsteknisk innovation. Vi erbjuder även ett brett urval av material för att passa alla typer av produktioner och krav, i såväl formatplåt som rullar.
Med våra programvaror hjälper vi kunderna att korta design- och installationsfasen, minimera riskerna och skapa optimala, tillförlitliga konstruktioner på kortast möjliga tid. Lindabs byggkomponenter kan laddas ner som färdiga BIM-objekt att användas i projekteringsarbetet.
2 år
Genom en effektiv produktionsprocess och energi från solen blir våra solpaneler koldioxidneutrala inom två år.
Vi bistår inte bara med produkter till det dagliga arbetet på byggplatsen, utan är även engagerade i större projekt där vi tillsammans med kunderna planerar och levererar. Erbjudandet omfattar ekonomiska, funktionella och miljöanpassade bygglösningar för både bostäder och kommersiella fastigheter. Beroende på behov levereras skräddarsydda eller standardiserade lösningar. Under de senaste åren har vi bland annat levererat över 30 kompletta hallar för sporten padel, den senaste i Båstad i Sverige som utöver fem padelbanor rymmer bistro, lounge, gym, konferens och kontor.
lindab | våra affärsområden
Building Systems har påverkats av att nya byggprojekt startas i mindre omfattning på grund av pandemin. Försäljningen kommer dessutom till stor del från länder som drabbats av omfattande nedstängningar. Arbetet med att öka lönsamheten har varit framgångsrikt och affärsområdet hade en stabil rörelsemarginal trots minskad omsättning.
Building Systems erbjuder skräddarsydda lösningar för bland annat logistik- och industribyggnader samt parkeringshus i Västeuropa och CEE/CIS.
Produktions- och lagerlokal i Strzelin, Polen
Byggnad för ett datacenter i Basel, Schweiz
Logistikhall i Fürstenwalde, Tyskland
Parkeringshus och lekplats i Roskilde, Danmark
Fokus ligger på konkurrenskraftiga och kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem som kräver mindre tid från beställning till byggplatsmontering. De flesta byggnader skräddarsys till den enskilde kundens krav och specifikationer, därmed blir verksamheten projektbaserad. Försäljningen sker främst genom ett nätverk av drygt 300 byggentreprenörer. Building Systems samarbetar även med internationella koncerner med byggnadsprogram för flera projekt. Under 2020 erhölls 210 nya projekt, bland annat levererades nya parkeringshuskoncept, byggnader med koppling till den starka trenden inom e-handel samt produktionshallar till läkemedelsindustrin. För att möta en fortsatt hög efterfrågan på affärsområdets lågenergibyggnader lanserades ett nytt hållbart väggkoncept.
Building Systems har utvecklat ett koncept för arkitektoniska ytor på industribyggnader. Det omfattar en samling smarta detaljer monterade ovanpå panelerna som ger byggnaden en solid teknisk lösning med en estetisk känsla och bra termisk prestanda. Namnet TopFitTM anspelar på en topprodukt som smälter in. Lansering skedde i januari 2021.
Building Systems byggmaterial är återvinningsbart. Dessutom erbjuds så kallade gröna stållösningar, exempelvis i parkeringshusen.
Covid-19-pandemin har bidragit till att en redan hög tillväxttakt inom e-handeln accelererat ytterligare. Building Systems har levererat ett flertal byggnader inom området, bland annat ett 100 000 m2 stort logistikcenter i Tyskland för ett ledande e-handelsbolag. Detta omfattade ett ultramodernt lager, lastnings- och logistikområde, kontor samt parkering för närmare 400 transportfordon. Utmaningen låg i snabbhet och precision i utförandet. Detta infriades genom skräddarsydd och effektiv produktion av alla delar som sedan förbereddes och transporterades till byggplatsen för snabb, precis och stegvis montering av extern part.
Matilda Isaksson, Sustainability Specialist på Lindab, vad var viktigast i hållbarhetsarbetet 2020? 2020 blev ett speciellt år, i början av pandemin var oron stor inom näringslivet att hållbarhetsarbetet skulle avstanna. Det visade sig bli tvärtom. Vi pratar om grön omställning. EU-taxonomin kommer snart träda i kraft och vi har fått se fler innovativa idéer än någonsin. Viktigast för oss på Lindab har varit arbetet med den nya hållbarhetsplanen. Vi har höjt ambitionsnivån avsevärt och ser nu fram emot att göra den till verklighet.
Vi har inlett flera spännande projekt inom produktutveckling som kommer få stor påverkan på våra kunders energianvändning. Vårt koncept för hållbara inköp är på plats och vi har genomfört den första revisionen hos en leverantör i ett högriskland. Koncernens investeringsprogram leder till bättre arbetsmiljö för mina kollegor, men inte bara det, det medför även att produkterna tillverkas mer resurssnålt.
Att implementera planen och ta fram nya mål, genomföra riskanalys, öka transparensen och starta processen för hållbara inköp för alla bolag. Under året kommer vi att delta i FN Global Compacts program SDG Ambition, med syfte att påskynda integrationen av de 17 målen i kärnverksamheten. Intern kommunikation är viktigt för att
Matilda Isaksson är Sustainability Specialist på Lindab.
engagera alla medarbetare och för att öka förståelsen för hur de kan bidra. Vi kommer bara lyckas nå våra mål om vi gör jobbet tillsammans.
Lindab rapporterar sitt hållbarhetsarbete enligt GRI, stödjer FN:s Global Compact och arbetar för Agenda 2030, FN:s globala mål för hållbar utveckling. GRI-index presenteras på sidorna 124–126.
Hållbarhet ska vara en del i varje aktivitet för att säkerställa att vi går i rätt riktning. Därför har vi tagit fram en övergripande plan för hållbarhet som vägleder oss i arbetet. Den omfattar tre delar – Skapa hälsosamma byggnader, Minska kundernas klimatpåverkan och Driva en hållbar verksamhet. Under varje del finns ett antal fokusområden. Dessa hänger ihop och är avgörande för varandras uppfyllelse, precis som alla FN:s hållbarhetsmål måste beaktas för att nå det större syftet.
Dålig luft är en av vår tids största hälsoutmaningar. Med covid-19-pandemin har betydelsen av bra ventilation för hälsosamma inomhusmiljöer blivit ännu viktigare. Vi vill bidra till hälsosamma byggnader som får människor att må bra och prestera bättre. Ett sätt att göra det på är att öka kunskapen om hur viktig kvaliteten på inomhusluft är. Visste du att inomhusluften kan vara fem gånger mer förorenad än utomhusluften? Vi använder 30 kg luft per person och dag, så luften vi andas har en direkt påverkan på vårt välmående. Luftkvalitet borde vara en naturlig del i alla diskussioner om hälsa. Ett annat sätt att bidra till hälsosamma byggnader är att säkerställa att våra produkter inte innehåller farliga ämnen. Samma produkter gör även byggnader mer energieffektiva och miljövänliga.
Lindabs innovationshubb grundades med uppdraget att experimentera fram hållbara lösningar för människors hälsa och prestanda, som optimerar inomhusklimatet och minimerar miljöpåverkan under produkternas livscykel. Vi kommer använda vad vi lärt oss för att öka kunskapen om hälsosamma inomhusmiljöer och för att utveckla ännu bättre produkter.
Läs mer om luft på:
Källor: https://www.gov.uk/government/news/new-film-shows-importance-of-ventilation-to-reduce-spread-of-covid-19, Healthy Homes Barometer 2019, Velux: "The Indoor Generation" (2019), Svensk Ventilation: "Frisk luft ger friska barn" (2014).
Lindab ska vara del av utvecklingen av framtida hälsosamma och energieffektiva byggnader genom att påverka kommande standarder, regelverk och lagar. Vi vill förbättra standarden på inomhusklimatet och göra det obligatoriskt för samtliga byggnader. Detta görs genom att påverka branschorganisationer och standardiseringsorgan med fokus på ventilation och hållbarhet. Vi är aktiva i olika branschinitiativ såsom Byggmaterialindustrierna, Committee European Norm (CEN), Eurovent, REHVA, TightVent Europe och lokala branschorganisationer inom ventilation.
En annan del i att skapa hållbara byggnader är klimatberäkningar för att säkerställa så låg påverkan som möjligt. Environmental Product Declarations (EPD) hjälper kunder att välja de miljövänligaste produkterna. Vi deltar i olika projekt för att ta fram jämförbara EPD:er för våra produkter.
Vi prioriterar samarbete med stålleverantörer som driver utvecklingen mot fossilfritt stål och har bra värden för sin koldioxidintensitet. Stål har många fördelar jämfört med andra material; det har mycket lång livslängd, är obrännbart, uppfyller hygieniska krav samt är 100 procent återvinningsbart. Stålet vi använder ska vara fritt från särskilt farliga ämnen. Det skapar hälsosamma lösningar med en lång livslängd.
Lufttäthet är en kritisk faktor för klimatneutrala byggnader. Täta kanalsystem i täta byggnader i kombination med smarta produkter såsom Lindab UltraLink och Lindab Pascal är rätt väg. Våra kompletta ventilationssystem optimerar luftflödet på ett energieffektivt sätt och gör inomhusluften frisk och hälsosam. Lindab Safe och Lindab Safe Click är de första kanalsystemen som fått Eurovents klassificering för högsta täthetsklass, D. Detta innebär minimalt med läckage. Vi erbjuder även våra kunder olika programvaror i syfte att optimera såväl ventilationssystem som inomhusklimatet vid både nybyggnation och renovering. Teknosim 6 och Pascal Operate var två viktiga lanseringar 2020.
För att uppnå klimatneutralitet i EU 2050 krävs 50 procent lägre CO2-utsläpp från fastigheter till 2030.1)
Mer lufttäta ventilationssystem i Europa kan minska CO2-utsläppen med 4 miljoner ton per år.2)
1) Källa: UN Environment Programme (UNEP): "The 2020 Global Status Report for Buildings and Construction" (2020). 2) Källa: The AIVC (Air infiltration and Ventilation Centre): "Ductwork airtightness – A review" (2020).
Med Leapcraft samarbetar vi kring mätning och analys av inomhusklimat. Leapcrafts sensorer kopplas samman med Lindabs produkter för behovsstyrd ventilation. Kunderna kan kontinuerligt följa inomhusklimatet och identifiera hur systemet behöver justeras. Kostsamma inspektioner undviks. Resultatet blir ett effektivare system med bättre inomhusklimat och lägre miljöpåverkan.
Under 2020 har vi uppdaterat vårt arbete med leverantörsutvärderingar. Leverantörer ska godkänna Lindabs leverantörsprinciper. En utvärdering genomförs och en revision kan även äga rum på plats. Processen anpassas efter riskklassificering av leverantörens land baserat på Corruption Perceptions Index (CPI). Utifrån utvärderingen hjälper vi leverantörer att förbättra sitt kvalitets- och hållbarhetsarbete. I slutet av 2020 genomfördes den första revisionen hos leverantör i ett högriskland. Den nya processen håller på att införas för alla bolag i koncernen. Målet är att endast arbeta med utvärderade leverantörer klassificerade med låg eller medelhög risk.
94%
av totala inköpsvärdet kommer från länder med låg eller medelhög risk.
Ett omfattande investeringsprogram genomförs för närvarande i koncernen. Målet är att öka automatiseringsnivån, effektiviteten och kapaciteten samt förbättra säkerheten för de anställda. En effektivare produktion medför lägre energiförbrukning och CO2-utsläpp per omsatt krona. Andra fokusområden i produktionen omfattar ökad användning av förnybar energi, att minska total energiförbrukning och minska avfallet. Dessutom pågår projekt för att utveckla nya tekniker för att öka andelen återvunnet material i produkterna. Hög kvalitet på produkterna ger högre hållbarhet eftersom livstiden förlängs och behovet av service minimeras.
lägre CO2-utsläpp med biogas i all produktion i Sverige 2020.
En av Lindabs största utsläppskällor är transporter. Som del i vår distributionsstrategi flyttas produktion av skrymmande produkter från centrala till regionala enheter för att komma närmare kunden och minska transportbehovet. Systematiskt arbete pågår för att flytta transporter från lastbil till tåg, vilket ger betydligt lägre CO2-utsläpp. Ett arbete har inletts för utveckling av miljökrav vid upphandling av transporter, ruttplanering för att förbättra fyllnadsgraden och minska tomma returtransporter. I Storbritannien har implementering inletts av vårt nya ruttplaneringsprogram, Transport Manager, vilket ökar fyllnadsgraden och därmed minskar transportbehovet.
lägre CO2-utsläpp vid transport med tåg jämfört med lastbil.
Stina Nordström, Group Health and Safety Manager på Lindab, varför minskar antalet olyckor? Vi hade för några år sedan en alldeles för hög olycksfallsfrekvens jämfört med branschsnittet och var långt ifrån vår nollvision för arbetsskador. Det var tydligt att något behövde göras. Sedan dess har vi ökat fokus på säkerhetsmedvetandet, infört tätare rapportering och fler redskap för analys och aktiviteter på våra enheter, samt investerat i säkrare produktionsutrustning. Det har gett resultat. Olycksfallsfrekvensen1) för 2020 var 40 procent lägre än året innan.
Några aktiviteter som haft extra betydelse? Vi har arbetat med så kallade Safety Alerts, som ökar medvetenheten om riskerna i arbetsmiljön baserat på larm om incidenter och olyckor i liknande arbetsmiljö på annan enhet. För att kunna arbeta ännu mer förebyggande har vi infört rapportering av så kallade osäkra situationer – en grundläggande åtgärd för att öka fokus och hantera risker i sin omgivning. En annan enkel men betydelsefull handling är att det nu blivit obligatoriskt att bära skyddsskor i all vår produktion och logistik.
Stina Nordström är Group Health and Safety Manager på Lindab.
Hur har covid-19-pandemin påverkat arbetet? Jag skulle säga att vi trots pandemin har lyckats hålla ett bra fokus och arbetat ännu intensivare med säkerheten i hela Lindab. Även om många har arbetat på annorlunda sätt, från till exempel hemmet, har vi utvecklat digitala arbetssätt som fungerat väldigt väl.
1) LTIF = Lost Time Injury Frequency, vilket räknas som antal arbetsplatsolyckor med minst 8 timmars frånvaro, i relation till miljontals antal arbetade timmar.
Lindab ska ta ett ansvar för en hållbar utveckling i de lokala samhällen där vi har en betydande verksamhet. Detta görs genom att öka sponsringsinitiativ som syftar till utbildning och aktiviteter för barn och ungdomar och initiativ i samband med hållbarhet. Initiativet "Grönvit hållbarhet" är exempelvis ett samarbete med ishockeyklubben Rögle i Ängelholm, Sverige, med syfte att skapa aktiviteter inom sysselsättning, rörelse och inkludering för barn och vuxna i regionen.
Vi spenderar i genomsnitt 58 år av våra liv hemma. Men hur hälsosam är bostaden? Faktum är att inomhusluften kan vara upp till fem gånger mer förorenad än utomhusluften. Möjligheten att andas frisk luft bör vara självklar för en generation som tillbringar allt mer tid i sina hem.
Varje dag behöver en vuxen människa 1 kg mat, 3 kg vatten och 30 kg luft. Att få in frisk luft i sin bostad och bli av med fukt och värme är viktigt för hälsan, framför allt för en generation som tillbringar allt mer av sin tid inomhus. Men faktum är att i Europa idag lever 80 miljoner vuxna och 28 miljoner barn i ohälsosamma hem. Dessutom visar resultatet att föroreningar såväl som dålig ventilation snabbt kan försämra ett barns hälsa, med ökad risk för astma, allergier och andra luftvägssjukdomar. Ohälsosamma hemmamiljöer resulterar även i ökad frånvaro från både skola och arbete, vilket sätter press på barn, föräldrar och ekonomin.
Kunskapen kring ventilation, inneklimat och luftkvalitet är ofta låg och många husägare är normalt inte medvetna om huruvida inomhusluften är hälsosam eller inte. Vi ser dock att trenden är på väg att förändras, där valet av effektiv ventilation och hållbara material blir allt viktigare. Att bygga tätt och ventilera rätt blir allt viktigare både från ett energi- och välmåendeperspektiv.
Källor: Healthy Homes Barometer 2019, Velux: "The Indoor Generation" (2019), Svensk Ventilation: "Frisk luft ger friska barn" (2014).
Lindabaktien noterades på Nasdaq Stockholm i december 2006. Aktien handlas idag på börsens Mid Cap-lista och ingår i sektorn Industri. Under 2020 steg aktiekursen med 42 procent till 170,40 SEK, vilket gav ett börsvärde på cirka 13,0 miljarder SEK vid årsskiftet.
Lindabaktiens uppgång kan jämföras med Stockholmsbörsens index OMXSPI som under samma period steg med 12,9 procent och sektorn Industri som steg med 13,4 procent. Under året omsattes sammanlagt cirka 54 miljoner (53) Lindabaktier till ett värde av cirka 6,4 miljarder SEK. Lindabaktien handlas på flera börser och handelsplattformar. Den officiella handeln via Nasdaq Stockholm stod för huvuddelen av omsättningen i aktien. Den övriga omsättningen skedde på inofficiella handelsplattformar som BATS Chi-X Europe och Turquoise.
Lindab har endast ett aktieslag av serie A. Varje aktie har en röst och lika stor andel i bolagets resultat. Vid årsskiftet fanns 10 156 (7 967) aktieägare i Lindab. Största aktieägare vid
samma tidpunkt var Lannebo Fonder med 9,3 procent av antalet utestående aktier. Fjärde AP-fonden var näst största aktieägare med 8,9 procent av utestående aktier följt av Handelsbanken Fonder med 7,3 procent. De tio största aktieägarnas andel av utestående aktier uppgick till 49,8 procent. Det utländska ägandet uppgick till 38 procent. Efter att tidigare ha utnyttjat olika återköpsmandat innehar Lindab 2 375 838 egna aktier, som inte ger rätt att rösta eller rätt till utdelning. Innehavet motsvarar 3,0 procent av antalet aktier. Lindabs koncernledning, exklusive närstående, ägde vid årsskiftet 65 585 aktier, 65 000 teckningsoptioner samt 325 000 köpoptioner. Samtliga 110 000 utestående teckningsoptioner har en teckningskurs på 86,40 SEK. Av utestående köpoptioner har 175 000 en lösenkurs på 120,00 SEK och 210 000 en lösenkurs på 101,90 SEK.
För mer information om ersättningar och personaloptionsprogram, bland annat ovanstående tecknings- respektive köpoptionsprogram, se not 6 på sidorna 92–94.
Under 2020 har verksamheter förvärvats som tillför Lindab 313 MSEK i årsomsättning med en lönsamhet i nivå eller över Lindabs finansiella mål. Dessutom har en verksamhet med låg lönsamhet avyttrats, IMP Klima.
Ekovent är en ledande svensk tillverkare av ventilationsoch brandskyddsprodukter och har en årlig nettoomsättning på cirka 120 MSEK med god lönsamhet.
Ticker: LIAB Börs: Nasdaq Stockholm Lista: Mid Cap Sektor: Industri Börsvärde: 13,0 miljarder SEK
• Kursen steg med 42 procent till 170,40 SEK.
Styrelsen föreslår en utdelning om 3,40 SEK (1,75) för räkenskapsåret 2020, att betalas vid två tillfällen, i maj och november. Förslaget är i linje med Lindabs utdelningspolicy om att dela ut minst 40 procent av nettovinsten, med hänsyn tagen till bolagets finansiella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga finansiella behov.
| 2020 | 2019 | ||
|---|---|---|---|
| Aktier | Kapital & röster, % |
Kapital & röster, % |
|
| Lannebo Fonder | 7 115 703 | 9,3 | 9,3 |
| Fjärde AP-fonden | 6 831 307 | 8,9 | 8,2 |
| Handelsbanken Fonder | 5 597 234 | 7,3 | 4,6 |
| AFA Försäkring | 4 014 700 | 5,3 | 5,2 |
| Dimensional Fund Advisors | 3 315 225 | 4,3 | 4,4 |
| Livförsäkringsbolaget Skandia | 2 839 759 | 3,7 | 4,4 |
| Övriga | 46 643 054 | 61,2 | 63,9 |
| Totalt antal utestående aktier1) | 76 356 982 | 100,0 | 100,0 |
1) Totalt antal aktier exkl. Lindabs egna innehav om 2 375 838 aktier (2 375 838). Aktiekapitalet uppgår till 78 732 820 SEK fördelat på 78 732 820 aktier av serie A. Varje aktie har en röst. Lindabs eget innehav saknar rösträtt och rätt till utdelning. Källa: Monitor av Modular Finance AB
Data per aktie
| SEK/aktie om inget annat anges | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie före och efter utspädning1) | 7,80 | 8,89 | 5,16 | 4,54 | 4,02 | 3,99 | 3,71 | 3,05 | 1,61 |
| Utdelning | 3,402) | 1,75 | 1,75 | 1,55 | 1,40 | 1,25 | 1,10 | - | - |
| Direktavkastning, %3) | 1,99 | 1,46 | 2,75 | 2,27 | 1,90 | 1,99 | 1,68 | ET | ET |
| Utdelning i % av resultatet efter skatt1) | 40,3 | 20,0 | 34,0 | 34,1 | 35,0 | 31,0 | 30,0 | ET | ET |
| Börskurs, vid periodens slut | 170,4 | 119,60 | 63,50 | 68,20 | 73,05 | 62,90 | 65,60 | 63,40 | 43,00 |
| Högsta börskurs | 172,9 | 121,00 | 74,50 | 98,00 | 89,60 | 78,35 | 83,70 | 65,20 | 57,95 |
| Lägsta börskurs | 64,3 | 63,80 | 56,10 | 64,75 | 54,50 | 55,95 | 52,35 | 42,17 | 37,17 |
| Eget kapital, efter utspädning | 67,82 | 65,89 | 58,49 | 54,09 | 50,41 | 45,98 | 43,81 | 38,87 | 35,15 |
| Antal utestående aktier | 76 356 982 | 76 331 982 | 76 331 982 | 76 331 982 | 76 331 982 | 76 331 982 | 76 331 982 | 76 331 982 | 75 331 982 |
1) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut. 2) Föreslagen utdelning. 3) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut. ET = Ej tillämplig.
45
Lindab International AB (publ) är ett svenskt publikt bolag, som enligt bolagsordningen ska utveckla, producera och sälja produkter till såväl ventilationsbranschen som byggindustrin. Lindab är noterat vid Nasdaq Stockholm. Lindab tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (Koden).
Peter Nilsson, Lindabs styrelseordförande
Det har varit ett år med stora utmaningar att hantera, främst pandemin men även Brexit som nu blivit ett faktum. För oss i styrelsen har det handlat om att ständigt vara på tårna och ha en tät dialog med Lindabs koncernledning.
Vi har haft ett metodiskt angreppssätt och inte dragit i någon nödbroms vad gäller exempelvis förvärv eller investeringsprogram. Dessutom höll vi fast vid en utdelning på samma nivå som föregående år. Ett styrkebesked mot marknaden.
Vi strävar efter att ha fysiska styrelsemöten, vilket förstås inte alltid var möjligt under 2020. Tack vare vårt nära samarbete i styrelsen har det dock fungerat väldigt bra att ställa om till digitala möten. I våras fick jag välkomna Marcus Hedblom och Staffan Pehrson som nya ledamöter. De tillträdde under en kritisk del av pandemin, men satte sig snabbt in i verksamheten och bidrar med viktig kompetens till styrelsearbetet.
Det har blivit ett allt starkare fokus på hållbarhet på marknaden, till viss del en effekt av pandemin, men framförallt av en tilltagande klimatoro. I Lindabs produkter har det alltid funnits ett starkt fokus på resurseffektivitet, och hållbarhet genomsyrar alla delar av bolagets strategi. Under 2020 har många investerare börjat se på Lindab som en framtidssäkrad investering. En orsak är den taxonomi för hållbara investeringar som tas fram i EU, där Lindabs erbjudande ser ut att kunna möta högt ställda krav. I styrelsen har vi en gedigen erfarenhet inom hållbarhet, från branscher och företag som framgångsrikt hanterar utmaningar kring bland annat utsläpp och resurseffektivitet.
Strategin är satt. Att den fungerar visar utvecklingen 2020. Under ett av de mest omvälvande åren i Lindabs historia har vi fortsatt att investera och gjort förvärv. Stärkt lönsamhet och låg skuldsättning möjliggör en höjd utdelning och fortsatta resurser för att förvärva tillväxt och investera i tillverkning och logistik. De närmaste åren blir viktiga i vårt arbete med att göra Lindab till Europas ledande ventilationsbolag specialiserat på att transportera och fördela luft.
Peter Nilsson Styrelseordförande Bolagsstyrningen i Lindab grundas på bolagsordningen, aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, styrelsens arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) samt andra tillämpliga svenska lagar och regler.
Lindab har 76 356 982 utestående aktier av endast en serie och med lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Utöver detta innehar Lindab 2 375 838 egna aktier av samma serie, vilket innebär att det totala antalet aktier uppgår till 78 732 820. Per den 31 december 2020 fanns 10 156 (7 967) aktieägare i Lindab. De största aktieägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Lannebo Fonder 9,3 procent (9,3), Fjärde AP-fonden 8,9 procent (8,2) och Handelsbanken Fonder 7,3 procent (4,6). De tio största aktieägarna innehade vid årsskiftet 49,8 procent av antalet utestående aktier. Ytterligare information om aktieägare och aktiens utveckling under 2020 finns på sidorna 44–45.
Aktieägares rätt att besluta om Lindabs angelägenheter utövas vid årsstämman eller, i förekommande fall, vid extra bolagsstämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i april–maj i Båstad kommun. Stämman beslutar i de frågor som anges i aktiebolagslagen och Koden inklusive frågor om ändring av bolagsordningen och val av styrelse och revisor.
Årsstämma för räkenskapsåret 2019 hölls den 29 april 2020 på Hotel Skansen, Båstad kommun. Med anledning av myndigheternas rekommendationer under rådande pandemi deltog endast ett fåtal personer fysiskt vid stämman. 252 aktieägare var företrädda vid årsstämman via poströster och dessa representerande 59,2 procent av kapital och röster. Protokollet från årsstämman finns sedan den 7 maj 2020 tillgängligt på bolagets hemsida. Vid årsstämman 2020 fattades bland annat beslut avseende:
– omval av styrelseledamöterna Peter Nilsson, Per Bertland, Sonat Burman-Olsson, Viveka Ekberg och Anette Frumerie
– nyval av Marcus Hedblom och Staffan Pehrson
Årsstämma 2021 kommer att hållas den 5 maj 2021. Med anledning av den fortsatta spridningen av coronaviruset och myndigheternas föreskrifter om undvikande av sammankomster har styrelsen beslutat att årsstämman ska genomföras utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud och utomstående och att aktieägare ska ha möjlighet att utöva sin rösträtt endast per post före stämman. Kallelse till årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kallelse har skett ska annonseras i Dagens Industri. Aktieägare som vill delta i stämman genom poströstning ska dels vara upptagna i bolagets aktiebok sex vardagar före stämman, det vill säga den 27 april 2021, dels anmäla sig genom att avge sin poströst på sätt som anges i kallelsen till årsstämman.
Valberedningen lämnar förslag till årsstämman avseende val av ordförande vid stämman, styrelse, styrelseordförande, revisor, arvode till styrelse och revisor samt sammansättning av valberedning inför nästkommande årsstämma.
Vid årsstämman 2020 beslutades att bolaget ska ha en valberedning bestående av minst fyra medlemmar, varav en ska vara styrelsens ordförande. Valberedningens ordförande ska vara den ledamot som utsetts av den största aktieägaren för det fall valberedningen inte överenskommer annat. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny valberedning konstituerats. En valberedning konstituerades den 25 september 2020 bestående av:
I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram förslag till årsstämman 2021 avseende:
Valberedningen har under 2020 haft två protokollförda möten. Under 2021 har valberedningen haft ett protokollfört möte inför årsstämman 2021.
Aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka e-post till [email protected] eller brev till "Lindabs Valberedning, Att: Ola Ranstam, Lindab International AB, 269 82 Båstad".
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst tio suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs på årsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls därefter. De anställda utser två arbetstagarrepresentanter och två suppleanter att ingå i styrelsen.
Vid årsstämman den 29 april 2020 beslutades att styrelsen ska bestå av sju ledamöter utan suppleanter. VD är föredragande i styrelsen. Delar av koncernledningen deltar vid styrelsemötena. Styrelseledamöternas olika uppdrag framgår på sidorna 52–53.
Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är ändamålsenliga och att det finns en tillfredsställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, interna styrinstrument, att besluta i viktigare frågor och att avge finansiella rapporter samt att utvärdera den operativa ledningen och att tillse att efterträdarplanering finnes. Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten.
Styrelsens arbete regleras av en årlig fastställd arbetsordning. I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets verkställande direktör, ordförandens uppgifter, mötesordning för styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policys.
Antalet styrelsemöten under 2020 uppgick till femton. Vid varje ordinarie sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rapporterats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med revisorn utan närvaro av företagsledningen vid vilket genomgåtts hur samarbetet med företagsledningen för genomförande av revisionen fungerat och därmed sammanhängande frågor. Delar av koncernledningen har varit närvarande vid samtliga styrelsemöten.
Utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete har skett under verksamhetsåret. Utvärderingen har visat på väl fungerande VD- och styrelsearbete.
Vid årsstämman den 29 april 2020 beslutades om oförändrat arvode till styrelsens ordförande samt stämmovalda ledamöter. Det totala arvodet för det ordinarie styrelsearbetet är 3 256 000 SEK fördelat med 856 000 SEK till styrelsens ordförande, 391 250 SEK till envar av de övriga stämmovalda ledamöterna samt 26 250 SEK till envar av de ordinarie fackliga ledamöterna. Dessutom beslutades att det till revisionsutskottets ordförande ska utgå 102 000 SEK och till envar av utskottets ordinarie ledamöter ska utgå 51 000 SEK, samt att till ersättningsutskottets ordförande ska utgå 61 000 SEK och till envar av detta utskotts ordinarie ledamöter ska utgå 31 000 SEK.
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna finansiella rapporteringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer kvaliteten i den externa finansiella rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten och vid genomgångar med revisorerna.
| 5 feb | Bokslutskommuniké, utdelning. |
|---|---|
| Rapport från revisorerna | |
| 15 mars | Årsredovisning, kallelse årsstämma |
| 22 mars | Utdelning |
| 28 april | Delårsrapport |
| 29 april | Konstituerande möte |
| 27 maj | Förvärv |
| 12 juni | Strukturfrågor |
| 16 juni | Avveckling av verksamhet |
| 16 juli | Delårsrapport, förvärv |
| 17 sept | Avyttring av verksamhet |
| 23 sept | Förvärv, investering, strategi |
| 19 okt | Förvärvsstrategi, investering |
| 22 okt | Delårsrapport |
| 26 nov | Förvärv |
| 14 dec | Budget, strategi |
| Namn | Invald år | Bolag | Ägare | Styrelsearvode inkl. utskott, SEK |
Ersättnings utskottsmöten |
Revisions utskottsmöten |
Närvaro styrelsemöten |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Peter Nilsson1) | 2016 | Oberoende | Oberoende | 920 100 | 6/6 | - | 15/15 |
| Per Bertland | 2016 | Oberoende | Oberoende | 423 100 | 6/6 | - | 15/15 |
| Sonat Burman-Olsson | 2011 | Oberoende | Oberoende | 392 100 | - | - | 15/15 |
| Viveka Ekberg | 2016 | Oberoende | Oberoende | 494 100 | - | 8/8 | 15/15 |
| Anette Frumerie | 2017 | Oberoende | Oberoende | 443 100 | - | 8/8 | 14/15 |
| Marcus Hedblom2) | 2020 | Oberoende | Oberoende | 294 800 | 5/5 | 11/11 | |
| Staffan Pehrson2) | 2020 | Oberoende | Oberoende | 260 800 | - | - | 11/11 |
| John Hedberg3) | 2017 | Oberoende | Oberoende | 148 300 | - | 3/3 | 4/4 |
| Bent Johannesson3) | 2016 | Oberoende | Oberoende | 131 300 | - | - | 4/4 |
| Pontus Andersson4) | 1995 | 26 200 | - | - | 15/15 | ||
| Anders Lundberg4) | 2016 | 26 200 | 15/15 | ||||
| Summa | 3 560 100 |
1) Ordförande 2) Invald i styrelsen 29 april 2020, mandattid omfattar 11 möten.
3) Avgick ur styrelsen 29 april 2020, mandattid omfattar 4 möten.
4) Arbetstagarrepresentanter som vid frånvaro ersätts av arbetstagarsuppleanter.
Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott med syfte att fördjupa och effektivisera styrelsens övervakande ansvar avseende intern kontroll, revision, internrevision, riskhantering, redovisning och finansiell rapportering. Revisionsutskottet ska även bereda frågor om upphandling av revision och andra tjänster från revisorn samt bereda vissa redovisnings- och revisionsfrågor som ska behandlas av styrelsen. Fram till årsstämman 2020 bestod revisionsutskottet av Viveka Ekberg, ordförande, samt Anette Frumerie och John Hedberg. Efter årsstämman bestod det av Viveka Ekberg, ordförande, samt Anette Frumerie och Marcus Hedblom. Revisionsutskottets arbete styrs av en arbetsordning som antagits av styrelsen. Utskottet har under 2020 sammanträtt vid åtta tillfällen. Revisorerna har deltagit vid sju tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga och skriftliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som erfordrar styrelsens beslut. Arvodet till revisionsutskottet var oförändrat under 2020. Utskottets ordförande erhöll 102 000 SEK och envar av utskottets ordinarie ledamöter erhöll 51 000 SEK.
Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott som ska bistå styrelsen med förslag i ersättningsfrågor samt löpande följa och utvärdera ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer för verkställande direktören och andra befattningshavare i koncernens högsta ledning. Under 2020 bestod ersättningsutskottet av Peter Nilsson, ordförande, och Per Bertland. Utskottet har under 2020 sammanträtt vid sex tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som erfordrar styrelsens beslut. Arvodet till ersättningsutskottet var oförändrat under 2020. Utskottets ordförande erhöll 61 000 SEK och utskottets ordinarie ledamot erhöll 31 000 SEK.
Lindabs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till koncernledningen löpande under året samt minst en gång årligen till styrelsen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen och beskriva granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.
Vid årsstämman 2020 valdes revisionsbolaget Deloitte AB till bolagets revisor. Auktoriserade revisorn Hans Warén utsågs till huvudansvarig revisor. Hans Warén innehar uppdrag för andra börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig tid inte avsätts till Lindab. Revisionsbolaget Deloitte AB innehar inte uppdrag som gör att deras oberoende kan ifrågasättas. De uppdrag revisorerna haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget, ändrar inte heller denna bedömning.
Revisionsarvodet till Deloitte uppgick för 2020 till 0,4 MSEK för moderbolaget och 7,7 MSEK för koncernen. Arvodena till Deloitte för övriga uppdrag i koncernen uppgick till 0,4 MSEK.
De externa regler som rör Lindabs bolagsstyrning omfattar bland annat Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, regelverket för emittenter för Nasdaq Stockholm samt Koden.
Den interna bolagsstyrningen utgörs bland annat av styrelsens arbetsordning jämte koder och policys antagna av styrelsen samt andra bolagsstyrningsdokument såsom direktiv antagna av koncernledningen. Lindabs bolagsstyrningspolicy och
uppförandekod utgör de två viktigaste övergripande policydokumenten. Lindab har inrättat en bolagsstyrningskommitté vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.
Lindab har en internrevisionsfunktion som upprätthålls av extern part. Funktionens arbete avrapporteras minst en gång per år av den externa parten samt löpande av ekonomi- och finansdirektören till revisionsutskottet, som i sin tur rapporterar till styrelsen. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler.
En viktig del av styrningen av koncernen är Lindabs arbete inom hållbarhet. Genom att bidra till hälsosamma byggnader kan Lindab indirekt göra skillnad för många. Lindab kan också direkt påverka kunders klimatpåverkan genom sina produkter och system. Dessutom ska den egna verksamheten ligga i framkant ur ett hållbarhetsperspektiv, bland annat med fokus på en bra arbetsmiljö och ständiga miljöförbättringar.
Efterlevnad handlar om att tillse att Lindab följer lagar och andra tillämpliga regler samt att verksamheten bedrivs med högt ställda krav på integritet och etik. Inom detta område har Lindab bland annat antagit policys för att motverka alla former av korruption och agerande som strider mot konkurrensrätten.
Ola Ringdahl är VD och koncernchef sedan 18 juni 2018. I koncernledningen ingick under hela 2020, Director of Division Ventilation Systems Olof Christensson, Director of Group Operations Karel Kleinmond, Director of Business Development and M&A Lars Christensson, Director of Sales Region West Europe Mette Brøndum, Director of Sales Region North Europe Joakim Lönnberg, Director of Sales Region Mid Europe Pascal Gelugne, Director of Sales Region East Europe Sorin Badea och Director of Business Area Building Systems Stefaan Sonjeau. Director of Division Profile Systems Bengt Andersson ingick i koncernledningen fram till 1 februari 2020. Ekonomi- och finansdirektör Malin Samuelsson ingick i koncernledningen fram till 26 oktober då hon lämnade bolaget. Madeleine Hjelmberg innehar rollen som tillförordnad Ekonomi- och finansdirektör sedan 26 oktober.
Utgör det regelverk som gäller för Lindabs verksamhet och medarbetare. Lindab har nolltolerans avseende korruption.
Policyn består av ett tydligt ramverk och riktlinjer för en säker arbetsmiljö, med betoning på förebyggande arbete.
Policyn anger regler och principer rörande ersättning till anställda inom Lindabkoncernen. Principerna för ersättning är byggda på Lindabs vision, värderingar, marknadspraxis och gällande lagar och regler.
Innehåller regler för att hindra att otillbörlig handel sker i aktier eller andra finansiella instrument i Lindab av personer som innehar information som inte är känd på marknaden.
Beskriver strategin och riktlinjerna för Lindabs hantering och skydd av immateriella rättigheter.
Innehåller övergripande regler för koncernens IT-användning och styrning. Målet är att säkerställa tillgång till den IT-struktur som krävs för att verksamheten ska bedrivas effektivt.
Säkerställer att omvärlden erhåller en samstämmig och korrekt information om Lindab och dess verksamhet inkluderande finansiella mål, samt att Lindab uppfyller börsens krav på information till aktiemarknaden.
Koncernens och medarbetarnas efterlevnad av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom antagen konkurrensrättspolicy förebyggs överträdelser av konkurrensrättslig lagstiftning.
Styr arbetet med kvalité och miljöfrågor och säkerställer att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön och att produktlösningarna bidrar till att byggnader blir mer energieffektiva.
Riktlinjer för att säkerställa att anställda inom Lindab behandlas lika och att ingen diskrimineras på grund av kön, religion, etnicitet eller av andra liknande skäl.
Definierar regelverket för koncernens hantering av finansiella risker och transaktioner. Dessa frågor hanteras centralt av koncernens treasuryfunktion i syfte att minimera kostnaderna.
För Lindab och samtliga medarbetare är det angeläget att lagar och förordningar samt etiska värderingar respekteras och följs.
Vid årsstämman 2020 fastställdes riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i och ersättningen ska vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att stanna i företaget. Ersättningen kan bestå av fast lön, kort- och långsiktig kontant rörlig ersättning, pension samt övriga förmåner. Fast lön ska vara individuellt fastställd utifrån respektive befattningshavares särskilda ansvarsområden, erfarenhet, kompetens och uppnådda resultat. Den fasta lönen ska utvärderas minst vartannat år.
Kortsiktig kontant rörlig ersättning ska baseras på prestation i relation till fastställda individuella mål som syftar till att främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen. Den kortsiktiga kontanta rörliga ersättningen till verkställande direktören kan maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till maximalt 40 procent av den fasta lönen.
Långsiktig kontant rörlig ersättning ska vara kopplad till finansiella prestationsmål som speglar värdetillväxten i bolaget under en treårsperiod. Långsiktig kontant rörlig ersättning till verkställande direktören kan maximalt uppgå till 70 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till maximalt 40 procent av den fasta lönen. Eventuellt utfall av långsiktig kontant rörlig ersättning förutsätts investeras i aktier eller aktierelaterade instrument (till exempel köpoptioner) för att öka befattningshavarens aktieägande i Lindab och knyta samman aktieägares och ledande befattningshavares intressen.
Pensionen ska vara premiebestämd. Ledande befattningshavare som inte omfattas av ITP-plan ska erhålla högst 30 procent av den årliga fasta lönen i årlig premiebaserad pensionsavsättning. Övriga förmåner ska inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen. Styrelsen äger rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2020 inte utnyttjat detta mandat. Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i tabellen till höger. Därutöver har 11,9 MSEK bokförts för sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner.
Ola Ringdahls fasta ersättning 2020 uppgick till 5 695 226 SEK. Enligt avtal kan Ola Ringdahl vidare erhålla kort och långsiktig kontant rörlig ersättning. Dessutom har Ola Ringdahl rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad Ola Ringdahl erhållit under 2020 framgår av särskild tabell. Anställningen löper med en uppsägningstid om tolv månader från bolagets sida och sex månader från Ola Ringdahls sida. Ola Ringdahl är bunden av en konkurrensklausul under två år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Ola Ringdahl.
I koncernledningen har under hela året ingått verkställande direktören Ola Ringdahl, Director of Division Ventilation Systems Olof Christensson, Director of Group Operations Karel Kleinmond, Director of Business Development and M&A Lars Christensson, Director of Sales Region West Europe Mette Brøndum, Director of Sales Region North Europe Joakim Lönnberg, Director of Sales Region Mid Europe Pascal Gelugne, Director of Sales Region East Europe Sorin Badea och Director of Business Area Building Systems Stefaan Sonjeau. Director of Division Profile Systems Bengt Andersson ingick i koncernledningen fram till den 1 februari 2020. Ekonomi- och finansdirektör Malin Samuelsson ingick i koncernledningen fram till 26 oktober då hon lämnade bolaget. Madeleine Hjelmberg innehar rollen som tillförordnad Ekonomi- och finansdirektör sedan 26 oktober. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit. Anställningsavtalen för nuvarande koncernledning innehåller uppsägningstider om maximalt tolv månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Koncernledningen är bunden av konkurrensklausuler under ett år från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde.
Styrelsen har följt och utvärderat bolagets program för rörliga ersättningar till bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. De rörliga ersättningarna till bolagsledningen har konstaterats vara ändamålsenliga samt i enlighet med de av årsstämman fastställda riktlinjerna. Tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare har likaså varit korrekt och styrelsens bedömning är att ersättningen för ledande befattningshavare ger en bra balans mellan att motivera medarbetarna och att ge kompensation på ett konkurrenskraftigt sätt. De ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer som finns i bolaget är således marknadsmässiga och väl avvägda.
Ersättningar och övriga förmåner till koncernledningen 2020
| Ersättning övrig koncern |
|||
|---|---|---|---|
| SEK | Ola Ringdahl1) | ledning1) | Totalt |
| Fast lön inkl. sem. tillägg | 5 695 226 | 16 793 496 | 22 488 722 |
| Rörlig ersättning | 3 780 944 | 5 041 417 | 8 822 361 |
| Pensioner | 1 693 656 | 3 346 061 | 5 039 717 |
| Förmåner | 118 409 | 315 515 | 433 924 |
| Summa | 11 288 235 | 25 496 489 | 36 784 724 |
| Uppsägningslön inkl. rörlig ersättning, förmåner och pension |
4 243 276 | ||
| Summa | 11 288 235 | 29 739 765 | 36 784 724 |
1) Ersättning till övrig koncernledning avser 9 (10) personer. Ersättningen är exklusive sociala avgifter och särskild löneskatt.
Peter Nilsson, ordf. Per Bertland Sonat Burman-Olsson Viveka Ekberg Anette Frumerie Marcus Hedblom Staffan Pehrson
| Född: | 1962 | 1957 | 1958 |
|---|---|---|---|
| Invald: | 2016 | 2016 | 2011 |
| Beroendeställning: | Oberoende | Oberoende | Oberoende |
| Övriga uppdrag: | Styrelseordförande i Adapteo OYJ och i Unilode Aviation Solution. |
VD och koncernchef för Beijer Ref AB. Styrelseordförande i flera av Beijer Refs dotterbolag och i AB Dendera Holding. Advisor i Small Cap Partners SCP och styrelse ledamot i diverse stiftelser. |
Styrelseledamot i NESTE Corpora tion, Postnord AB och Lantmännen. |
| Tidigare uppdrag: | Vice styrelseordförande i Cramo OYJ, Koncernchef för Sanitec och för Duni AB. Styrelseordförande i Duni AB, Securitas Direct AB och Sanitec Holdings Oy. Chefspositioner inom Swedish Match-koncernen. |
CFO samt COO i Beijer Ref. CFO på Indra AB och Ötab Sport AB, en del av Aritmoskoncernen. |
Koncernchef/VD för COOP Sverige, Vice VD och CFO för ICA Gruppen, Vice President för Electrolux koncernen med ansvar för Globala marknadsstrategier. Styrelseordfö rande i Svensk Dagligvaruhandel, styrelseledamot i Svensk Handel, ICC Sverige, Tredje AP fonden, ICA Banken och iZettle. |
| Huvudsaklig utbildning: | Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. |
Civilekonom, Lunds Universitet. | Civilekonom, Executive MBA, Strategic Man. Oxford och Harvard. |
| Innehav: | 63 350 aktier | 15 000 aktier | 1 214 aktier |
Ersättningsutskott Ersättningsutskottet består av två styrelseledamöter: Peter Nilsson (ordförande) och Per Bertland.
Revisionsutskott
Revisionsutskottet består av tre styrelseledamöter: Viveka Ekberg (ordförande), Anette Frumerie och Marcus Hedblom.
Deloitte AB Huvudansvarig revisor: Hans Warén Född: 1964 Auktoriserad revisor, Deloitte AB, Göteborg. Revisor i Lindab sedan 2014. Lång erfarenhet av börsnoterade bolag.
| Viveka Ekberg | Anette Frumerie | Marcus Hedblom | Staffan Pehrson | |
|---|---|---|---|---|
| 1962 | 1968 | 1970 | 1968 | |
| 2016 | 2017 | 2020 | 2020 | |
| Oberoende | Oberoende | Oberoende | Oberoende | |
| Styrelseledamot i Haldex, Magnolia Bostad, Apotea, SPP Pension & Försäkring, Svolder, Dellner, Iver, Centrum för rättvisa m fl. |
VD i Rikshem AB. | VD och koncernchef för Ovako. Sty relseledamot i Svensk stålindustris intresseorganisation Jernkontoret. Vice ordförande i Arbetsgivarförbun det Stål & Metall. |
VD och koncernchef för NEFAB Group. |
|
| Affärsvärlden. | VD på PP Pension, Nordenchef på Morgan Stanley Investment Manage ment, Associate Partner på Brummer & Partners, chef för SEB Institutio nell Förvaltning, aktieanalytiker på Alfred Berg Fondkommission och |
VD i Besqab AB. Business Unit Presi dent Residential Development Nordic på Skanska (publ), Affärsenhetschef Utland Fastighetsutveckling & Entre prenad på JM AB (publ) samt andra positioner inom JM-koncernen. |
CFO för Ovako. Olika ledande positioner på SAS, bl a Deputy CFO SAS Group, CEO för dotterbolaget Spanair samt CFO för SAS Sverige. |
Olika positioner inom Ericsson Group, bl a VP Product Related Services, VP Solution Area Media, EVP/General Manager Ericsson Inc, Seattle samt ansvarig för Ericsson Ungern. Styrelseledamot i Techno logy Service Industry Association (TSIA) och Swedish Chamber of Commerce i Ungern. |
| Stockholm. | Civilekonom, Handelshögskolan i | Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan. |
Civilingenjör Industriell Ekonomi, Linköpings Universitet. |
Civilingenjör, Uppsala Universitet, Case Western Reserve, USA, Executive MBA, Handelshögskolan i Stockholm. |
| 17 700 aktier | 2 400 aktier | 10 000 aktier | 3 500 aktier | |
Född: 1966 Invald: 1995
Arbetstagarrepresentant Unionen. Anställd sedan 1987 och arbetar för närvarande som utvecklingsingenjör.
Innehav: 250 aktier
Född: 1962 Invald: 2016
Arbetstagarrepresentant LO. Anställd sedan 1997 och arbetar för närvarande heltid som ordförande i verkstadsklubben IF Metall. Innehav: 10 aktier
Medlemmarna kommer från operativa ledningsfunktioner i Sverige, Danmark, Frankrike, Tjeckien, Luxemburg och Rumänien. En bred ledningsgrupp ger mer affärsnära beslut och bidrar till stärkt kunskapsöverföring mellan olika enheter.
1) TO=Teckningsoptioner 2018–2020 2) KO=Köpoptioner 2019–2021, 2020–2022
VD och koncernchef/CEO Anställd sedan 2018. Medlem av koncernledningen sedan 2018. Innehav: 35 000 aktier, 40 000 TO1), 200 000 KO2) Närståendes innehav: 1 000 aktier
Tillförordnad Finans- och Ekonomidirektör/CFO Anställd sedan 2017. Medlem av koncernledningen sedan 2020. Innehav: Inget
Född: 1966 Director of Division Ventilation Systems Anställd sedan 2017. Medlem av koncernledningen sedan 2017.
Innehav: 4 000 aktier, 25 000 TO1)
Director of Business Area Building
Anställd sedan 2019. Medlem av koncernledningen sedan 2019.
Stefaan Sonjeau
Född: 1968
Systems
Arbetslivserfarenhet: Koncernchef Nord-Lock Group 2013–2018. Regional Director på Capio Healthcare 2011–2013. Mellan 2003 och 2011 i ledande positioner inom Crawford som sedan 2011 ingår i Assa Abloy Entrance Systems.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Arbetslivserfarenhet: Redovisningsspecialist, Helsingborgs Stad, VP Financial Control and Taxes på Haldex, Stf CFO, Borgestad Industries, Externredovisnings- och internrevisionschef, Perstorp, Auktoriserad revisor, PwC.
Huvudsaklig utbildning: Magisterexamen ekonomi, Lunds Universitet
Arbetslivserfarenhet: President Affärsområde Engineering Services, Semcon Group. VD ASKO Hushåll AB, Marknads- och försäljningsdirektör Sensel AB, Regional Director Storel AB och Regional Director Noridc Countries Stena Technoworld AB.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Karlstad universitet.
Arbetslivserfarenhet: Vice VD Kundintegrerade lösningar, Carmeuse Europe. Olika positioner inom Baltimore Aircoil Company, bland annat försäljnings- och marknadschef för Europa. Tidigare erfarenhet inkluderar olika ledningsroller inom Eastman Chemical.
Huvudsaklig utbildning: Master of Business Administration vid Vlerick Business School, Leuven (Belgien) och Ing. chemical engineering (kemiteknik), Hoge school Gent, Belgien.
Arbetslivserfarenhet: Affärsutveckling och M&A inom ett brett spektrum av branscher, senast med Nord-Lock Group. Tidigare erfarenhet inkluderar TV4 och Brio.
Huvudsaklig utbildning: Civilingenjör Teknisk fysik, Lunds Tekniska högskola.
Lars Christensson Född: 1971
Innehav: 4 000 aktier
Director of Business Development and M&A
Anställd sedan 2019. Medlem av koncernledningen sedan 2019.
Innehav: 3 000 aktier, 25 000 KO2)
1) TO=Teckningsoptioner 2018–2020 2) KO=Köpoptioner 2019–2021, 2020–2022
Född: 1969
Director of Operations, Division Ventilation Systems
Anställd sedan 2007. Medlem av koncernledningen sedan 2019. Innehav: 2 400 aktier, 20 000 KO2)
Mette Brøndum
Joakim Lönnberg
Director of Sales Region North
Anställd sedan 1991. Medlem av koncernledningen sedan 2019. Innehav: 8 085 aktier, 40 000 KO2)
Född: 1963
Född: 1966
Europe
Director of Sales Region West Europe Anställd sedan 1997. Medlem av koncernledningen sedan 2019. Innehav: 3 800 aktier, 40 000 KO2)
Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom LEGO 1999–2007, närmast som Managing Director LEGO Production CZ. Tidigare erfarenheter inkluderar olika roller inom det tekniska fältet hos General Electric Transportation Systems och Škoda Pilsen, Tjeckien.
Huvudsaklig utbildning: Maskiningenjör, University of West Bohemia, Tjeckien.
Arbetslivserfarenhet: Purchase Manager i Builders Merchant Group. Olika positioner i Lindab sedan 1997 bl.a. Sales- och Marketing Manager, Product Manager, Business Unit Manager, Business Area Manager och Country Manager i Danmark
Huvudsaklig utbildning: Sälj, strategi, affärsutveckling och ledarskap.
Arbetslivserfarenhet: Country Manager, Sales Manager och Product Manager i Lindabkoncernen. Tidigare pilot för Eastern Air Charter och Chief Flight Instructor vid Marlboro Airport, New York, USA.
Huvudsaklig utbildning: Commercial Pilot, Företagsekonomi vid IHM och Företagsekonomi vid Lund Universitet.
Född: 1964 Director of Sales Region Mid Europe Anställd sedan 2007. Medlem av koncernledningen sedan 2019. Innehav: 5 300 aktier
Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom Lennox/Outokumpu 2002–2006, närmast som SVP och General Manager of European operations. Tidigare bland annat VP Business Development i Europa och USA för ABB Fläkt Group 1989–2002.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Bethel College, USA.
Född: 1974
Director of Sales Region East Europe Anställd sedan 1998. Medlem av koncernledningen sedan 2019. Innehav: Inget
Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom finans och controlling i Lindabkoncernen, bland annat Regional Business Controller East Europe, Financial Manager i Ungern och Country Manager i Lettland. Huvudsaklig utbildning: Kandidatexamen vid University of Craiova, fakulteten för ekonomi och företagsekonomi, Rumänien.
Styrelsen i Lindab ansvarar för den interna kontrollen i koncernen, ett ansvar som regleras i Aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer såväl de lagar och regler som gäller för bolag noterade på Nasdaq Stockholm, som de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Beskrivningen i denna rapport har utformats i enlighet med Årsredovisningslagen och redogörelsen är därmed begränsad till intern kontroll avseende finansiell rapportering. Syftet med rapporten är att ge aktieägare och övriga intressenter en förståelse för hur den interna kontrollen är organiserad i Lindab vad beträffar den finansiella rapporteringen.
Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprättats.
För att skapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess utskott. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön åvilar primärt den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner.
Styrelsen har även ett revisionsutskott som beredande forum, vilket bland annat behandlar frågor relaterade till koncernens finansiella rapporter, interna kontroll, internrevision, rapporteringsfrågor och redovisningsprinciper samt konsekvenser av eventuella förändringar av dessa. Revisionsutskottets protokoll delges styrelsen regelbundet och utskottets ordförande avrapporterar löpande vid styrelsemöten. Revisionsutskottet har även en löpande kontakt med bolagets externa revisorer och ansvarar även för att säkerställa revisorernas oberoende, kvalifikationer samt följa överenskommen arvodering.
Den interna kontrollstrukturen inom Lindab bygger på ett ledningssystem baserat på koncernens organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontrollstrukturen spelar även fastställda, styrande dokument så som exempelvis manualer, policys och riktlinjer inklusive antagen Code of Ethics. De styrande dokumenten rörande redovisning och finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen.
Under 2020 har Lindab tillsatt en Financial Compliance Manager för att stärka arbetet med att utveckla, förbättra och ytterligare höja mognadsgraden av intern kontroll inom koncernen. Funktionen arbetar proaktivt med den interna kontrollmiljön och genomför även granskningar med syfte att validera kontrollmiljöns reella funktionalitet. Därtill stödjer Lindabs Financial Compliance Manager även koncernens oberoende internrevisionsfunktion.
I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identifiering och utvärdering av väsentliga risker. Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och göra aktiva ställningstaganden kring identifierade risker, med syfte att antingen acceptera, minimera eller eliminera en potentiell risk utifrån antagen strategi. Lindab har ett program för riskhantering, Lindab Risk Management (LRM), som omfattar alla delar av verksamheten, såväl segment som operativa respektive koncernfunktioner. Syftet är att strukturerat kunna arbeta med att förebygga olika risker och stödja ständiga förbättringar. Återkoppling och genomgång av väsentliga risker sker på årlig basis till styrelsen. Utöver detta sker genomgång av de väsentliga riskerna med koncernledningen två gånger om året.
Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen, till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter, kostnader, bedömningar av komplexa och/eller ändrade affärsförhållanden etc. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker samt för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policys, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner. All riskhantering syftar till att begränsa väsentliga risker och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Utformningen av kontrollaktiviteter syftar till att på ett effektivt sätt hantera de risker som styrelsen och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen. Ändamålsenliga, effektiva och tillförlitliga processer är grundläggande i arbetet att säkerställa efterlevnad av gällande lagar, förordningar och riktlinjer.
Kontrollstrukturen består av tydliga roller i organisationen som möjliggör effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter, vilka syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risk för fel i rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan exempelvis vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar.
En viktig uppgift för Lindabs organisation är att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, även med inriktning på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesser finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Alla rapporterande enheter har en ansvarig controller/ekonomichef, vilken har till ansvar att säkerställa korrekt finansiell rapportering. Den kontinuerliga analys som görs i respektive enhet av finansiell rapportering tillsammans med den analys som görs på koncernnivå, är viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna finansiella kontrollprocessen och ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar. Dessa syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, till exempel genom styrdokument i form av interna riktlinjer, direktiv och policys. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning görs tillgänglig och kända för berörda medarbetare. Genom koncernens intranät (Lindnet) har organisationen tillgång till samtliga centrala styrdokument för intern kontroll och styrning.
Under 2020 implementerades ett nytt visselblåsarsystem, WhistleB, för att öka tillgängligheten för samtliga anställda att anonymt kunna rapportera problem och/eller oegentligheter inom verksamheten. Samtliga anställda fick genomgång och utbildning i systemet för att öka medvetenheten om WhistleB, en information som även delges samtliga nyanställda kontinuerligt.
Styrelsen erhåller regelbundet finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets Kommunikationspolicy som beskriver Lindabs generella principer för informationsgivning.
Koncernens efterlevnad av antagna policys och riktlinjer följs upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.
Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning granskar revisionsutskottet och styrelsen den finansiella rapporteringen. Lindab gör månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. De externa revisorerna avrapporterar sina noteringar till styrelsen från den översiktliga granskningen av tredje kvartalets bokslut respektive granskningen av årsbokslutet och av granskningen av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Vanligtvis deltar revisorerna vid två styrelsemöten per år.
Lindab har identifierat tre huvudsakliga områden (hållbarhet, intern kontroll och efterlevnad) som centrala inom sin bolagsstyrning och har en bolagsstyrningskommitté, vars huvudsakliga ansvarsområde är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.
Lindab har en internrevisionsfunktion integrerad i koncernens centrala finansorganisation och som upprätthålls av extern part. Funktionen rapporterar löpande till delar av Lindabs koncernledning och till revisionsutskottet minst en gång per år. Inriktning och omfattning av internrevisionens arbete fastställs av revisionsutskottet. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler.
Båstad den 14 mars 2021 Styrelsen i Lindab International AB (publ)
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2020 på sidorna 46–57 och för att den är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 Årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med Årsredovisningslagen.
Göteborg den 14 mars 2021 Deloitte AB Hans Warén Auktoriserad revisor
Du tillbringar närmare en tredjedel av ditt liv i sängen eller 27 år, ofta hemma men ibland på hotell. Det är viktigt att du får sömn och vila. Ett ständigt surr eller luft som blåser över ansiktet ger inte en god natts sömn. Faktum är att vi redan vid 0,2 m/s lufthastighet upplever rummet som för torrt.
Källor: Healthy Homes Barometer 2019, Velux: "The Indoor Generation" (2019).
| Förvaltningsberättelse | 60 |
|---|---|
| Utdelning och vinstdisposition | 65 |
| Koncernen | 66 |
| Rapport över totalresultat | 69 |
| Rapport över kassaflöden | 71 |
| Rapport över finansiell ställning | 73 |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 74 |
| Moderbolaget | 74 |
| Resultaträkning | 74 |
| Balansräkning | 75 |
| Kassaflödesanalys | 75 |
| Förändringar i eget kapital | 75 |
| Fem år i sammandrag | 76 |
| Noter | 78 |
| Revisionsberättelse | 118 |
| Avstämningar | 120 |
| Finansiella definitioner | 122 |
Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB (publ.), org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2020.
Lindab International AB utgör moderbolag för Lindabkoncernen. Lindabaktien är noterad på Nasdaq, Stockholm, Mid Cap under kortnamnet LIAB.
Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar för bättre inomhusklimat och förenklat byggande. Produktportföljen innehåller bland annat produkter och hela system för ventilation, kyla/värme, byggprodukter såsom takavvattning, beklädnad av tak och vägg samt hallbyggnader. Lindab erbjuder även kompletta, färdiga stålbyggnadssystem. Samtliga produkter kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande, samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett ökat mervärde för kunden.
Lindabs verksamhet styrs utifrån en matrisorganisation där grunden för den externa rapporteringsstrukturen hänför sig till de olika kunderbjudanden som respektive identifierat affärsområde tillhandahåller. Verksamheten inom Ventilation Systems erbjuder huvudsakligen ventilationsrelaterade produkter samt inneklimatlösningar. Profile Systems är inriktad på produkter och system i tunnplåt för bland annat takavvattning, beklädnad av tak och väggar samt olika stålprofiler. Building Systems marknadsför samt tillverkar kompletta monteringsfärdiga byggnadssystem i stål. Ur ett matrisperspektiv styrs även verksamheten utifrån en geografiskt uppdelad säljorganisation, vilken stöttas av ett antal produkt- och systemområden. Ur ett marknadsperspektiv är koncernens verksamhet framför allt centrerad till Europa samt CEE/CIS-regionen och Lindab har en god marknadsandel i flertalet geografiska områden där koncernen är representerad.
| MSEK om inget annat anges | 2020 | 2019 | Förändring % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 9 166 | 9 872 | –7 |
| Tillväxt, varav: | |||
| Organisk, % | –6 | 3 | |
| Förvärvad/avyttrad, % | 1 | 0 | |
| Valutaeffekt, % | –2 | 3 | |
| Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA1) | 1 284 | 1 315 | –2 |
| Justerat rörelseresultat1) 2) | 916 | 915 | 0 |
| Rörelseresultat | 846 | 915 | –8 |
| Resultat före skatt | 811 | 881 | –8 |
| Årets resultat | 596 | 678 | –12 |
| Resultat per aktie, SEK | 7,80 | 8,89 | –12 |
| Utdelning per aktie, SEK | 3,403) | 1,75 | 94 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 1 129 | 1 017 | 11 |
| EBITDA-marginal,%1) 2) | 14,0 | 13,3 | |
| Justerad rörelsemarginal, %1), 2) | 10,0 | 9,3 | |
| Rörelsemarginal, % | 9,2 | 9,3 | |
| Eget kapital | 5 178 | 5 027 | 3 |
| Nettoskuld1) | 1 640 | 1 771 | –7 |
| Avkastning på eget kapital, %1) 2) | 11,6 | 14,3 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, %1) 2) | 11,5 | 13,6 | |
| Nettoskuld/EBITDA, exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader1) 2) | 1,4 | 1,6 | |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr1) 2) | 0,3 | 0,4 | |
| Medelantal anställda | 5 121 | 5 202 | –2 |
1) Utgör ett så kallat alternativt nyckeltal som inte är definierat enligt IFRS. För definition se sidan 122.
2) Justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader, se tabell sidan 69.
3) Styrelsens förslag till utdelning för 2020. Förslaget är att utdelningen delas upp på två utbetalningstillfällen, i maj respektive november.
Lindabs ambition är att vara värdeskapande för människor och miljö, men koncernens målsättning syftar också till att skapa värde för aktieägare samt övriga intressenter utifrån en affärsmodell där det finns tydliga finansiella mål. Sedan ett flertal år tillbaka har Lindab arbetat mot av styrelsen antagna finansiella mål inom kategorierna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsnivå. Det underliggande syftet med målen är att långsiktigt skapa värde för aktieägarna, stärka Lindabs finansiella ställning och möjliggöra koncernens framtida strategiska satsningar. Aktuella långsiktiga finansiella mål är:
Lindabs utdelningspolicy är att föreslagen utdelning ska motsvara minst 40 procent av bolagets resultat efter skatt, med hänsyn tagen till bolagets finansiella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga finansiella behov.
Lindabs försäljningstillväxt, exklusive valutaeffekter, uppgick under året till –5,2 procent (3,3). Rörelseresultatet utvecklades i positiv riktning och rörelsemarginalen, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader, ökade till 10,0 procent (9,3). Detta är i linje med Lindabs långsiktiga finansiella mål under en konjunkturcykel. Vid utgången av året uppgick nettoskulden i relation till EBITDA till 1,4 (1,6).
Lindabs styrelse föreslår årsstämman att besluta om en utdelning om 3,40 SEK (1,75) per aktie, vilket motsvarar en utdelning om 260 MSEK (134) och cirka 44 procent (20) av redovisat nettoresultat. Förslaget är att utdelningen delas upp på två utbetalningstillfällen, i maj respektive november. Förslaget är i enlighet med uppdaterad utdelningspolicy.
I juni förvärvade Lindab 95 procent av det irländska bolaget Smofir Trading Ltd. Bolagets verksamhet är i huvudsak inriktad på licensiering av certifierade kanalsystem för hantering av brand- och rökgas samt försäljning av komponenter relaterade till dessa system. Teknologin licensieras ut under varumärket Thor Duct. Förvärvet är ett steg för att ytterligare stärka erbjudandet inom ventilation på marknaden i Irland respektive Storbritannien. Bolaget omsätter årligen cirka 21 MSEK.
I juli förvärvade Lindab det svenska bolaget Crenna Plåt AB med tillhörande underkoncern. Koncernen är en ledande tillverkare av högkvalitativa rektangulära ventilationskanaler för den svenska marknaden. Genom förvärvet stärker Lindab sin marknadsposition ytterligare och erbjuder nu ett komplett sortiment för ventilationskanaler samt ventilationstillbehör i Sverige. Crenna omsätter årligen cirka 120 MSEK.
I september avyttrade Lindab det slovenska dotterbolaget Lindab, klima sistemi, d.o.o. med dess tillhörande underkoncern (IMP Klima Group). Verksamheten är primärt inriktad på produktion och försäljning av luftbehandlingsaggregat. Lindab fattade i juni det strategiska beslutet att avveckla IMP Klima Group. Efter avvecklingsbeslutet uppkom en möjlighet till avyttring av IMP Klima Group, vilket resulterade i en försäljning under september månad. Avyttringen och det tidigare beslutet om avveckling var ett led i Lindabs strategiska fokusering på långsiktigt hållbar lönsamhetsutveckling.
I oktober förvärvade Lindab det svenska bolaget Ekovent AB med tillhörande underkoncern. Ekovent är tillverkare av ventilations- och brandskyddsprodukter av hög kvalitet. Genom förvärvet utökas Lindabs erbjudande inom ventilationslösningar ytterligare och Lindab stärker särskilt sin position inom brandskydd på den svenska marknaden. Ekovent omsätter årligen cirka 123 MSEK.
I oktober blev Lindab delägare genom att köpa 36,6 procent i det danska bolaget Leapcraft ApS, expert på avancerad mätning och analys av inomhusklimat.
I december förvärvade Lindab det norska ventilationsbolaget Aer Faber AS. Bolaget har en stark ställning i Oslo-området, vilket är en region där Lindab vill stärka sin närvaro. Aer Faber har en gedigen erfarenhet av rektangulära ventilationskanaler. Förvärvet syftar till att komplettera Lindabs nuvarande verksamhet i Norge, både produkt- och marknadsmässigt. Aer Faber omsätter årligen cirka 50 MNOK.
Under föregående år förvärvades det brittiska ventilationsbolaget Ductmann Ltd., vars verksamhet är inriktad på produktion och försäljning av rektangulära och brandklassade kanaler för ventilationssystem. Förvärvet var ett steg för att ytterligare stärka erbjudandet och produktportföljen i Storbritannien. Vidare så avyttrades det nederländska dotterbolaget Lindab Door B.V. Bolagets verksamhet är huvudsakligen inriktad på följsäljning och montering av industriportar på den inhemska marknaden.
För ytterligare uppgifter om förvärv respektive avyttring, se not 5.
Lindab är drivande i utvecklingen mot ett mer effektivt och resurssnålt byggande. Fokus är bland annat på lösningar som ska öka standardiseringen i byggprojekten, bidra till ett lägre användande av resurser och skapa ett bättre inomhusklimat. Detta innefattar även utveckling av programvara och ny teknik för att underlätta planeringsprocessen för kundernas byggprojekt och installationer. Forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs både i egen regi och tillsammans med leverantörer och universitet, inom bland annat inneklimat, hållfasthet samt hälsooch hållbarhetsaspekter.
Det innovationscenter (Innovation Hub) som Lindab startade under 2019 har under året vidareutvecklat sin verksamhet. Nya kompetenser har tillförts för att komma närmare kunder och slutanvändare i syfte att kunna utveckla nya produkter och tjänster. Ett av fokusområdena är att fortsatt öka kunskapen om hur viktigt inomhusklimatet är för människor, vilket under pandemin har blivit ännu mer tydligt. Därutöver fortsätter arbetet med att i tidiga skeden utvärdera olika tekniklösningar för att minska risker och snabba på utvecklingsprocesserna.
Inom utveckling har Lindab haft fokus på produkter, system och hjälpmedel som ska bidra till energieffektiva byggnader samtidigt som det ska erbjudas ett bra inneklimat. En ny generation av UltraLink med nya funktioner samt uppgraderad tillhörande app har lanserats. Arbetet med nästa generations produkt- och tjänsteplattformar för ännu smartare inneklimatsstyrning pågår för fullt och kommer successivt lanseras under de nästkommande åren. Lindabs IT- lösningar som ska stötta och förenkla i design- och byggprocessen har lanserats med nya funktioner och förbättringar för våra kunder och samarbetspartners. Samtidigt har Lindab jobbat integrerat och målinriktat med hållbara lösningar för framtiden.
Under året har Lindab utvecklat ett stort antal produkter inom sortimenten takavvattning, taksäkerhet och sandwichpaneler. Stort fokus har legat på hållbarhet och våra kunders behov.
För 2020 uppgick kostnader för forskning och utveckling till 64 MSEK (64), varav 42 MSEK (40) var relaterade till Ventilation Systems, 13 MSEK (14) till Profile Systems och 9 MSEK (10) till Building Systems. Antalet anställda inom koncernens avdelningar för produktutveckling uppgick till totalt 61 (67), varav 31 (39) inom Ventilation Systems, 18 (16) inom Profile Systems och 12 (12) inom Building Systems.
För år 2020 uppgick medelantalet anställda inom Lindabkoncernen till 5 121 (5 202), vilket är en minskning med 81 personer. Antalet anställda vid årets slut var 5 078 (5 196), en minskning med 118 personer jämfört med föregående år. Justerat för förvärv och avyttringar har antalet anställda minskat med 77 personer. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 1 007 (1 125), vilket motsvarade 20 procent (22) av samtliga anställda inom koncernen. För ytterligare uppgifter om medeltalet anställda och personalkostnader hänvisas till not 6.
Lindab arbetar löpande för att ha en enhetlig kultur inom organisationen och verkar för ett professionellt arbetssätt genom koncernövergripande riktlinjer och principer, såsom exempelvis implementerad uppförandekod och likabehandlingspolicy. Med syfte att säkerställa en solid plattform för verksamheten samtidigt som medarbetarnas styrkor tillvaratas på bästa möjliga sätt har Lindab standardiserade processer och verktyg för medarbetarsamtal, arbetsbeskrivningar, successionsplaneringar och kompetensutveckling.
De senaste av årsstämman beslutade principerna för ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 6. För styrelsens förslag till riktlinjer, som föreslås gälla från och med nästa årsstämma, se not 6.
För samtliga fast anställda i de svenska bolagen inom Lindab finns ett avtal om att avsättning årligen ska ske till en vinstandelsstiftelse. Dessa avsättningar baseras på resultatet i de svenska koncernföretagen. För år 2020 skedde en avsättning med 7 MSEK (7) inklusive särskild löneskatt. Vid utgången av 2020 hade vinstandelsstiftelsen ett innehav om 497 000 aktier (467 000) i Lindab. Utöver den svenska vinstandelsplanen finns det även en mindre vinstandelsplan i ett av Lindabs franska bolag. Se vidare not 6.
Hållbarhet tas på stort allvar i Lindabs verksamhet. Under 2020 har hållbarhetsarbetet fortsatt. Lindab har upprättat en hållbarhetsredovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative). Hållbarhetsredovisningen har upprättats i en från förvaltningsberättelsen avskild rapport för att uppfylla kraven på lagstadgad hållbarhetsrapport i enlighet med ÅRL (Årsredovisningslagen) 6 kap 11§. Hållbarhetsredovisningens innehåll framgår av det GRI-index och ÅRL-tabellen som presenteras på sidorna 124-126 i denna rapport. Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten återfinns på sidan 126. På sidan 126 finns ett sidindex med hänvisningar till var information om de olika ämnena för hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) går att finna i årsredovisningen.
För Lindab är det prioriterat att aktivt arbeta med att minimera den miljöpåverkan som koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Koncernens kvalitets- och miljöpolicy utgör grunden för hur Lindab ska driva sitt miljöarbete. Som ett led i detta arbete är Lindabs större produktionsenheter certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO 14001.
Lindab arbetar aktivt med produktutveckling och ständiga förbättringar. Målsättningen är att successivt skapa nya produkter, som förbättrar kundernas miljöprestanda och är energieffektiva. Lindabs cirkulära kanalsystem Lindab Safe och Lindab Safe Click är certifierade av Eurovent för högsta täthetsklassen, D, vilken är att betrakta som en tydlig kvalitetsstämpel.
Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen rapporterar till tillsynsmyndigheterna i respektive land enligt lokala regler.
I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsenheten i Grevie. Tillståndet avser anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för oljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 m3. Övriga svenska verksamheter är antingen anmälningspliktiga eller av den typen att de inte omfattas av krav på tillstånd.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt begränsad miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter på fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. Bolaget kontrollerar, följer upp och åtgärdar i samråd med lokala myndigheter. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt. Övrigt avfall återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
Lindabs påverkan på klimatet hänför sig bland annat till energiförbrukning, men även från transporter och förbrukning av råvaror. Flera projekt med fokus på energieffektivisering och minskning av mängden skrot bedrivs inom koncernen.
Se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 46-57.
Att vara utsatt för risker i mindre eller större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och försöka förhindra att dessa risker blir verklighet och ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen är riskförebyggande huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om Lindab inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador.
Koncernens risker har delats in i fyra övergripande riskområden; Operativa risker, Strategiska risker, Finansiella risker och Efterlevnadsrisker. För varje enskild risk bedöms sannolikhet och påverkan på Lindabs verksamhet med påföljande åtgärdsplan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Nedan följer en övergripande beskrivning av koncernens identifierade riskområden.
Lindab köper in stora kvantiteter stål, huvudsakligen i form av tunnplåt, och är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden. Baserat på mångåriga relationer med de viktigaste leverantörerna av stål och tunnplåt har Lindab skapat en inköpsstrategi som gör att bolaget utan mellanhänder kan köpa direkt från stålverken. Lindabs goda relation med stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Lindab köper enbart stål baserat på behov och spekulerar inte i eller säkrar framtida stålpriser.
Lindab har valt att koordinera merparten av stålinköp centralt för att få skalfördelar samt få konkurrenskraftiga priser och villkor gentemot stålverken. En noggrann intern uppföljning sker även för att kunna reagera och anpassa priser gentemot kund, när prisökningar uppstår i inköpsledet som inte kan absorberas av organisationen genom rationaliseringar. En stor volatilitet i inköpspris på stål medför en viss lönsamhetsrisk då kompensation i kundpris kan ske med viss fördröjning.
Lindab kan av olika skäl drabbas av driftstörningar såsom haveri, strejker och andra orsaker utanför koncernens kontroll. Med sin globala närvaro har koncernen goda möjligheter att flytta verksamheter till andra platser om någon enhet skulle slås ut och på så sätt säkerställa att åtagna uppdrag slutförs.
Koncernens globala försäkringsprogram täcker egendomsskador, verksamhetsavbrott samt driftstörningar.
Lindabs försäljning riktar sig till ett stort antal kunder, vilket medför att koncernen är begränsat exponerad gällande enskilda kundförluster. Det finns däremot alltid en risk att kunders finansiella ställning ändras, vilket kan medföra att deras betalningsförmåga kan försämras och det i sin tur kan leda till att Lindab inte får betalt för sålda produkter. För att minimera risken för kundförluster har ett antal bolag inom koncernen försäkrat fordringar mot kundförluster. Vidare arbetar koncernen i möjligaste mån med kreditupplysningar på kunder. Den enskilt största kunden som Lindab säljer till motsvarar 1,9 procent (1,9) av koncernens årsomsättning.
Lindab tillämpar en värderingsmetod för beräkning av reservation för kundförluster, vilken baseras på förväntade kreditförluster. I praktiken innebär detta att koncernen kategoriserar sina utestående kundfordringar i sex olika nivåer beroende på förfallodagar, allt ifrån ej förfallna kundfordringar till fordringar med mer än 360 dagars förfall. Respektive nivå har en förväntad kreditförlustgrad mellan 0,6 procent (0,4) till 95,6 procent (95,4). Utifrån dessa förväntade kreditförlustgrader sker redovisningsmässiga förlustreserveringar. Kreditförlustgraderna är estimerade utifrån koncernens egen historiska erfarenhet, men reflekterar även en framtida förväntan om förändrade betalningsstrukturer utifrån konjunkturläge etc. Utöver de modellbaserade reservationerna för kreditförluster sker även individuell värdering av enskilda kundfordringar så snart det finns indikation på utökad förlustrisk i enskilt engagemang. På så vis arbetar koncernen löpande aktivt för att på bästa möjliga sätt reflektera känd information i total redovisad befarad kreditförlustreserv. För ytterligare information om värdering av kundfordringar, se not 2 och not 25.
Baserat på nämnd värderingsmetod uppgick reserven för förväntade kundförluster till –81 MSEK (–98) vid utgången av räkenskapsåret. Under året har resultatet belastats med kostnader för förväntade och konstaterade kundförluster motsvarande 0,2 procent (0,2) av koncernens totala nettoomsättning, se not 25.
Den finansiella risken kopplad till tvister avser de kostnader som kan uppstå till följd av att koncernen är part i olika legala tvister. Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen ligger hos den legala funktionen inom Lindab som leds av koncernens chefsjurist. Koncernbolagen har under året endast varit inblandade i mindre tvister som är direkt hänförliga till verksamheten.
Inom segment Building Systems görs regelbundet avsättningar för potentiella framtida anspråk. Avsättningarna bygger främst på Building Systems historiska kostnader för olika reklamationer. Härutöver görs inom såväl Ventilation Systems, Profile Systems som Building Systems avsättningar för uppkomna tvister, som bedöms utmynna i risk för betalningsansvar. Garantiavsättningen vid utgången av räkenskapsåret uppgick till –21 MSEK (–18). För ytterligare information, se not 28.
Lindab harmoniserar koncernens affärsprocesser och konsoliderar IS/ IT-system i syfte att etablera en effektiv och hållbar värdekedja som erbjuder olika kund- och marknadssegment leveranser och service till en konkurrenskraftig kostnad.
För att möjliggöra hög tillgänglighet, katastrofberedskap och minimera risken för driftstörning på verksamhetskritiska system har IS/IT- säkerhetslösningar implementerats och tillämpliga grader av redundans i IT-infrastrukturutrustning (kommunikationslinjer, servrar, lagring och serverhallar) etablerats.
Regelbundna riskanalyser, innefattande identifiering, analys samt riskreducerande åtgärder utförs för verksamhetskritiska IS/IT-system.
Lindab möter på de olika marknaderna både ett större antal små lokala företag och ett litet antal relativt stora nationella och multinationella företag. Bland bolagets konkurrenter finns bland andra Ruukki Construction, Tata Steel, Arcelor Mittal Construction, Marley, Balex Metal, Budmat, Pruszynski, Fläkt Woods, Swegon, Systemair, Trox, Goldbeck och Llentab.
För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter. Dessa produkter kan enkelt transporteras. Detta kombineras med lokala mindre produktionsenheter för produkter som kräver lokal anpassning. Lokal produktion sker även i allt större utsträckning för skrymmande produkter, med syfte att minska transportkostnader och få en ökad hållbarhet i processen.
Genom Lindabs välutvecklade distributionsnät kan förändringar, trender och nya krav fångas upp från kunder och ligga till grund för anpassningar av produkter, systemlösningar och tjänster.
Lindabs huvudråvara är stål, huvudsakligen i form av tunnplåt, och Lindabs konkurrenskraft påverkas delvis av förändringar i råvarupriserna. Lindab rationaliserar kontinuerligt produktion, distribution och organisation för att bibehålla konkurrenskraften. Stål har många fördelar framför konkurrerande material såsom plast och betong. Kundkampanjer har också inflytande på kundernas val av produkter. Lindab arbetar för att bygga långsiktiga relationer med kunderna samt att ge mervärde genom att med Lindabs produkter och systemlösningar förenkla byggandet.
Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. Kundernas investeringar kan förändras om den politiska eller ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Lindab har egen verksamhet i 24 länder, vilket balanserar de olika landspecifika riskerna i byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock inte att skydda sig mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande ekonomiska konjunktursituationen i Europa påverkar merparten av Lindabs marknader och har därför en inverkan på Lindab. På samma sätt kan politisk orolighet, nationella restriktioner eller annan instabilitet ha en påverkan på Lindab.
Lindabs affärsverksamhet är sencyklisk med cirka 80 procent av försäljningen riktad mot yrkesbyggnader samt ett produkt- och lösningssortiment där merparten installeras först under ett senare skede i byggprocessen. Över tiden följer byggmarknaden som regel den övergripande BNP-utvecklingen, fast med större fluktuation. Marknaden för yrkesbyggnader ligger ofta något senare i konjunkturcykeln jämfört med bostäder då projekten generellt är större och har längre ledtider.
Under normala konjunkturcykler ger detta Lindab ett visst handlingsutrymme att hantera kapacitetsplaneringen. Vid makroekonomiska kriser, likt finanskrisen 2008, gäller dock snarare det omvända med snabba och betydligt kraftigare svängningar i byggaktiviteten jämfört med den allmänna ekonomin.
Lindabs försäljningsvolymer har under året påverkats till följd av covid-19. Byggaktiviteten har på flertalet marknader begränsats till följd av implementerade restriktioner, vilket resulterat i att vissa byggarbetsplatser har varit helt eller delvis stängda under vissa perioder av året. Byggprojekt har försenats eller skjutits på framtiden och det är oklart hur länge samt i vilken omfattning covid-19 kommer att pågå. Lindabs målsättning har varit att hålla fabriker, distribution och försäljningskanaler öppna så långt det är möjligt. Lindabs kunder värdesätter hög tillgänglighet och leveranssäkerhet. Genom att säkerställa att kritiska leveranser kan genomföras har Lindab stärkt sin konkurrenskraft och kundlojalitet. På Lindabs anläggningar har rutiner införts för att förhindra smittspridning och öka säkerheten för medarbetarna. I de fall covid-19 har konstaterats hos Lindabs medarbetare har åtgärder vidtagits för att förhindra vidare smittspridning. Skyddsutrustning har lagts på lager för att säkerställa tillgången framöver.
Utöver covid-19 har Lindabs försäljningsvolymer i Storbritannien till del påverkats av osäkerheter kring Brexit. Byggaktivitetens nivå i landet var dock under 2020 snarare präglad av pågående pandemin än av Storbritanniens utträde ur EU. Lindab har sedan en tid tillbaka arbetat målmedvetet för att säkerställa tillgång till produkter, inneha relevanta lagernivåer ur ett proaktivitetsperspektiv och arbetat med förebyggande processer utifrån indikerade importhinder i samband med Brexit. Lindab följer regelbundet och noggrant processen relaterad till Brexit för att kunna vidta eventuella nödvändiga åtgärder vid en snabb förändring i byggaktiviteten.
För beskrivning av finansiella risker, se not 3.
Lindab bedriver verksamhet i många olika länder, framför allt i Europa, och upplever generellt att skattelagstiftning och tillämpningen av denna blivit mer komplex. Förutsägbarheten har minskat och det är allt mer angeläget att ha uppdaterade och välfungerande system och processer för hantering av skatter och avgifter.
Inom inkomstskatteområdet fokuseras även på internprissättningsfrågor, som avser de priser som avtalas vid gränsöverskridande transaktioner mellan närstående företag. Internpriserna påverkar intäkter och kostnader och därmed beskattningsbart resultat i de länder där verksamheten bedrivs. Det internationellt vedertagna synsättet är att villkoren ska överensstämma med de som skulle ha avtalats mellan oberoende parter, den så kallade armlängdsprincipen. De flesta länder där Lindab har bolag är medlemmar i OECD. OECD har utfärdat riktlinjer för gränsöverskridande interna transaktioner i multinationella koncerner och Lindab arbetar kontinuerligt med att säkerställa att koncernen följer både dessa riktlinjer och den lokala skattelagstiftningen i respektive jurisdiktion.
Lindab arbetar även med att utveckla och anpassa rutiner för att identifiera risker på skatteområdet och för att kunna hantera dessa på ett ändamålsenligt sätt. Lindab har också löpande kontakt med skatterådgivare för tolkning av skatteregler och bedömning av hur olika frågor ska hanteras. Vid en felaktig hantering kan Lindab drabbas av högre rörelsekostnader eller skattekostnader jämte räntekostnader och straffavgifter.
Koncernen är inte inblandad i några skattetvister som bedöms kunna medföra materiell negativ inverkan på koncernens resultat och ställning.
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs kvalitets- och miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför begränsad direkt miljöpåverkan. I de fall risk för miljöåtagande föreligger görs bedömning om huruvida avsättning erfordras. Under 2020 gjordes inga avsättningar för befarade tillkommande miljöåtaganden. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt och övrigt avfall som återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
För att skydda bolaget och tredje man vid eventuella miljöolyckor har Lindab, där så krävs enligt lokal lagstiftning, miljöförsäkringar och i några fall har de utökats med frivillig miljöansvarsförsäkring. Försäkringarna omfattar skadeståndsskyldighet för skada som består av, eller är en följd av miljöskada.
Lindabs anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas av Lindabs agerande men också av externa intressenter. Lindabkoncernen strävar efter att undvika handlingar som skulle kunna riskera Lindabs goda rykte. Lindab strävar efter att vara en god samhällsmedborgare där koncernen är verksam. En uppförandekod är framtagen och implementerad i koncernen för att säkerställa att samtliga anställda på Lindabs marknader följer god affärssed.
En god och säker arbetsmiljö är en strategiskt viktig fråga i koncernen. Lindab har en arbetsmiljöpolicy med tydligt formulerat ansvar för såväl chefer som medarbetare. Stor vikt läggs vid det förebyggande arbetet som sker i samarbete mellan ledning, medarbetare, skyddsorganisation och företagshälsovård.
Inträffade olyckor, som gett upphov till förlorad arbetstid i minst en dag, följs upp månadsvis och redovisas som LTIF (Lost Time Injury Frequency). Under perioden 2019 till 2020 minskade LTIF från 10,7 till 6,4. Vid allvarliga olyckor, med risk för bestående men, ska koncernchefen informeras inom 24 timmar och uppföljning med korrigerande och förebyggande åtgärder genomföras inom två veckor. Under 2020 inträffade 10 (3) allvarliga olyckor. Lindab följer noggrant upp inträffade skador för att säkerställa att berörda personer får bästa möjliga stöd för att återgå i arbetet.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2020 till 78 732 820 SEK (78 707 820) fördelat på 78 732 820 aktier (78 707 820) av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Lindab innehar 2 375 838 egna aktier (2 375 838), vilket motsvarar 3,0 procent (3,0) av det totala antalet Lindabaktier. Antalet utestående aktier är 76 356 982 (76 331 982).
Vid årsstämman 2020 beslutades om ett köpoptionsprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner i Lindabkoncernen. Med anledning av detta program har 210 000 köpoptioner emitterats samt förvärvats av ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner i Lindab enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda avtal. Varje köpoption ger innehavaren rätt att vid viss tidpunkt sommaren 2023 förvärva en aktie i Lindab till en lösenkurs om 101,90 SEK.
Vid årsstämman 2017, 2018 respektive 2019 beslutades om tecknings-/ köpoptionsprogram för ledande befattningshavare. I det första programmet emitterades 75 000 teckningsoptioner, vilka gav innehavarna rätt att teckna en aktie per option vid viss tidpunkt sommaren 2020 och då till ett lösenpris om 108,80 SEK. I det påföljande programmet emitterades 135 000 teckningsoptioner (varav 25 000 nu i Lindabs eget förvar), vilka ger innehavarna rätt att teckna en aktie per option vid viss tidpunkt sommaren 2021 och till ett lösenpris om 86,40 SEK. I det sistnämnda programmet emitterades 175 000 köpoptioner, vilka ger innehavarna rätt att köpa en aktie per option vid viss tidpunkt sommaren 2022 och till ett lösenpris om 120,00 SEK. För ytterligare uppgifter se not 6.
Under 2020 har 25 000 externt ägda optioner i 2017 års teckningsoptionsprogram utnyttjats för att teckna aktier enligt programmets villkor, vilket föranlett emittering av 25 000 aktier i Lindab International AB till förmån för dessa personer. Teckning av aktier skedde till en teckningskurs om 108,80 SEK/aktie. Övriga ej nyttjade optioner från 2017 års teckningsoptionsprogram har förfallit.
Alla aktier har samma rätt till utdelning och överskott vid likvidation samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Aktier i eget förvar berättigar dock inte till utdelning. Enligt Lindabs bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte överstiga 240 000 000.
Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med avseende på aktiernas överlåtbarhet.
Bolaget hade ett börsvärde på 13 011 MSEK (9 129) och 10 156 aktieägare (7 967) per den 31 december 2020. Lindabs största aktieägare vid årsskiftet var Lannebo Fonder med 9,3 procent (9,3) av antalet utestående aktier. Därefter följer Fjärde AP-fonden 8,9 procent (8,2), Handelsbanken Fonder 7,3 procent (4,6), AFA Försäkring 5,3 procent (5,2), Dimensional Fund Advisors 4,3 procent (4,4) och Livförsäkringsbolaget Skandia 3,7 procent (4,4). De fem största ägarna innehar tillsammans 35,1 procent (31,7) av aktiekapitalet och rösterna. De tio största innehaven utgör 49,8 procent (49,1) av aktierna, Lindabs eget innehav ej medräknat.
Det föreligger inga begränsningar i hur många aktier en aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Lindab känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i deras rätt att överlåta aktierna.
Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid årsstämman. Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Aktiebolagslagen anger vidare att ändringar i bolagsordningen i förekommande fall ska beslutas vid bolagsstämmor.
Lindabs utdelningspolicy anger att föreslagen utdelning ska motsvara minst 40 procent av bolagets resultat efter skatt, med hänsyn tagen till bolagets finansiella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga finansiella behov.
Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 5 maj 2021 beslutar om en utdelning på 3,40 SEK per aktie, vilket är i enlighet med bolagets utdelningspolicy och ger en utdelning om totalt 260 MSEK. Utdelningen föreslås ske vid två tillfällen, med 1,70 SEK per tillfälle. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 7 maj respektive 5 november 2021, varvid utdelning beräknas kunna betalas ut till aktieägarna den 12 maj respektive 10 november 2021.
| SEK | 2020 |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 2 311 092 964 |
| Årets vinst | 11 278 227 |
| Balanserade vinstmedel vid årets slut | 2 322 371 191 |
SEK
| Totalt | 2 322 371 191 |
|---|---|
| I ny räkning balanseras | 2 062 757 452 |
| Till aktieägarna utdelas 3,40 SEK per aktie | 259 613 739 |
Nettoomsättningen uppgick till 9 166 MSEK (9 872), en minskning med 7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den organiska försäljningen minskade med 6 procent och valutaeffekter hade en negativ påverkan på tillväxten med 2 procent. Strukturförändringar bidrog positivt med 1 procent. Den lägre försäljningen var huvudsakligen relaterad till covid-19 och påverkade första halvåret då flera länder införde omfattande restriktioner. Dessa restriktioner resulterade bland annat i nedstängda byggarbetsplatser och byggaktiviteten var generellt lägre. Under andra halvåret skedde en viss försäljningsåterhämtning i takt med att byggaktiviteten successivt ökade, men återhämtningstakten varierade betydligt mellan olika marknader. Nettoomsättningen i utlandet minskade med 12 procent och uppgick till 6 747 MSEK (7 682), vilket motsvarade 74 procent (78) av koncernens totala försäljning.
Lindab har egen verksamhet i 24 länder (31) och hade under 2020 en geografisk fördelning med 48 procent (43) av totalförsäljningen inom Norden, 32 procent (35) inom Västeuropa, 18 procent (21) inom CEE/ CIS samt 2 procent (1) inom övriga marknader.
Den organiska försäljningstillväxten för det större segmentet Ventilation Systems minskade för helåret med 5 procent. Profile Systems hade en organisk tillväxt med 5 procent medan omsättningen i Building Systems organiskt minskade med 26 procent.
Covid-19 har haft betydande påverkan på försäljningsvolymerna i framförallt det mer projektbaserade segmentet, Building Systems, men även Ventilation Systems. I Building Systems har pandemin resulterat i att flera större byggprojekt har senarelagts till nästkommande år tillsammans med att vissa arbetsplatser var helt nedstängda under delar av 2020. Ventilation Systems har också påverkats av nedstängda arbetsplatser till följd av införda restriktioner, vilket haft betydande påverkan på segmentets försäljningsutveckling. Profile Systems organiska försäljningstillväxt är drivet av att Norden är dess huvudsakliga hemmamarknad, vilken har haft mindre påverkan av införda restriktioner än övriga marknader i Europa.
Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer och den högsta nettoomsättningen uppnås normalt under andra halvåret. De största säsongsvariationerna återfinns inom segmenten Profile Systems och Building Systems. Installation av ventilation utförs huvudsakligen inomhus, varför segmentet Ventilation Systems är mindre beroende av säsong och väder.
Bruttoresultatet uppgick till 2 623 MSEK (2 723). Bruttomarginalen ökade till 29 procent (28) av nettoomsättningen.
Övriga rörelseintäkter uppgick till 88 MSEK (69). Denna intäkt var till övervägande del relaterad till kursvinster på operationella rörelsefordringar/ skulder under både 2020 och 2019. Utöver detta har även realisationsresultat vid avyttring av materiella anläggningstillgångar påverkat saldot med 5 MSEK (5) och avyttringen av IMP Klima Group med 4 MSEK (-).
| 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 9 166 | 9 872 | 9 326 | 8 242 | 7 849 |
| Förändring, MSEK | –706 | 546 | 1 084 | 393 | 260 |
| Förändring, % | –7 | 6 | 13 | 5 | 3 |
| Varav | |||||
| Organisk, % | –6 | 3 | 8 | 4 | 4 |
| Förvärvad/avyttrad, % | 1 | 0 | 1 | 0 | 0 |
| Valutaeffekt, % | –2 | 3 | 4 | 1 | –1 |
| 148 | 2 | 157 | 1 | 237 | 2 | 267 | 3 | 243 | 3 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga marknader | ||||||||||
| CEE/CIS | 1 642 | 18 | 2 034 | 21 | 1 834 | 20 | 1 524 | 18 | 1 352 | 17 |
| Västeuropa | 2 973 | 32 | 3 445 | 35 | 3 057 | 33 | 2 699 | 33 | 2 600 | 33 |
| Norden | 4 403 | 48 | 4 236 | 43 | 4 198 | 45 | 3 752 | 46 | 3 654 | 47 |
| MSEK | 2020 | % | 2019 | % | 2018 | % | 2017 | % | 2016 | % |
Försäljnings- och administrationskostnader minskade med 7 procent och uppgick till 1 620 MSEK (1 733), vilket motsvarade 18 procent (18) av nettoomsättningen. Forsknings- och utvecklingskostnader uppgick till 64 MSEK (64), vilket motsvarade 0,7 procent (0,6) av nettoomsättningen.
Övriga rörelsekostnader uppgick till 180 MSEK (80). En stor del av beloppet hänförde sig till kursförluster på operativa rörelsefordringar/ skulder. I posten ingick även engångs- och omstruktureringskostnader med –74 MSEK (-), relaterat till beslut att avveckla IMP Klima Group.
Årets totala avskrivningar, som ingår i kostnaderna per funktion (se not 9), uppgick till 395 MSEK (388), varav 29 MSEK (29) relaterade till immateriella tillgångar och 224 MSEK (214) avsåg nyttjanderättstillgångar relaterade till hyres- och leasingavtal. Utöver detta redovisades nedskrivningar om 43 MSEK främst till följd av beslutade strukturförändringar, varav 32 MSEK avsåg fastigheter. Av årets nedskrivningar var 42 MSEK rapporterade som övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning, varav 40 MSEK klassificerades som engångsposter och omstruktureringskostnader. Under 2019 rapporterades nedskrivningar om 12 MSEK, huvudsakligen relaterat till tidigare förvärvsrelaterade immateriella tillgångar.
Justerat rörelseresultat ökade till 916 MSEK (915). Trots minskad omsättning till följd av covid-19, levererade Lindab däremed ett justerat rörelseresultat i linje med föregående år. Detta berodde huvudsakligen på stärkt bruttomarginal inom samtliga segment samtidigt som de underliggande kostnaderna har minskat jämfört med föregående år, trots minskad försäljning till följd av covid-19 i Building Systems och Ventilation Systems. Justerad rörelsemarginal ökade till 10,0 procent (9,3), vilket är i linje med Lindabs långsiktiga finansiella mål under en konjukturcykel. Rörelseresultatet justerades med engångsposter och omstruktureringskostnader om netto –70 MSEK (-), relaterat till Lindabs avveckling och avyttring av IMP Klima Group. Rörelseresultatet uppgick till 846 MSEK (915) och rörelsemarginalen var 9,2 procent (9,3).
Resultat före skatt uppgick till 811 MSEK (881). I saldot ingick ett finansnetto motsvarande –35 MSEK (–34).
Skattekostnaden för året uppgick till –215 MSEK (–203) och den effektiva skattesatsen var 27 procent (23). Aktuell skatt uppgick till –221 MSEK (–208) och uppskjuten skatt motsvarade 6 MSEK (5). Den genomsnittliga skattesatsen var 20 procent (21). Den har beräknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land.
Den högre effektiva skattesatsen jämfört med den genomsnittliga skattesatsen förklaras främst av erlagd kupongskatt på utdelning och av att Lindab inte kunde tillgodoräkna sig underskottsavdrag fullt ut för att minska den totala skattekostnaden. Den högre effektiva skattesatsen jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av att Lindab inte kunde tillgodoräkna sig underskottsavdrag fullt ut för att minska den totala skattekostnaden. För ytterligare information se not 16.
Årets resultat uppgick till 596 MSEK (678), vilket motsvarar ett resultat efter skatt per aktie (före och efter utspädning) om 7,80 SEK (8,89).
Totalresultatet uppgick till 281 MSEK (746). Totalresultatet inkluderar Övrigt totalresultat, som består av omräkningsdifferenser som uppkommer då utländska verksamheter omräknas till SEK, värdet på säkring av nettoinvesteringar, aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner samt skatt. Omräkningsdifferenser avseende utländska verksamheter tillsammans med säkring av nettoinvesteringar uppgick till –319 MSEK (109) och stod därmed för största delen av förändringen mellan åren. Utvecklingen av omräkningsdifferenser drivs i huvudsak av nettoinvesteringar i utländska dotterföretag.
Koncernen rapporteras från och med 2019 i tre segment, Ventilation Systems, Profile Systems och Building Systems. Fördelningen av nettoomsättning och rörelseresultat per segment framgår av tabellen på sidan 68.
Ventilation Systems erbjuder installatörer och andra beställare inom ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme.
Nettoomsättningen uppgick till 5 654 MSEK (6 018), vilket motsvarade en minskning med 6 procent. Organiskt minskade omsättningen med 5 procent. Valutaeffekter hade en negativ påverkan med 2 procent medan strukturförändringar bidrog positivt med 1 procent.
Under 2020 minskade försäljningen i alla geografiska regioner till följd av covid-19. Lindabs påverkan av covid-19 var främst kopplad till omfattningen av varje lands restriktioner och därmed effekten på byggverksamheten, snarare än förändrad efterfrågan på enskilda produkter. Till följd av covid-19 minskade även den organiska tillväxten på samtliga produktområden förutom brandsäkerhet, som rapporterade god tillväxt.
Norden, som stod för 43 procent av segmentets omsättning, rapporterade en stabil försäljningsutveckling och minskade endast marginellt. Särskilt positiv utveckling hade Norge följt av Finland. I Västeuropa, som representerade 42 procent av Ventilation Systems totala omsättning, var den organiska tillväxten negativ, även om variationen mellan enskilda länder var stor. Av segmentets fyra största marknader inom regionen (Storbritannien, Frankrike, Tyskland samt Irland) rapporterade Frankrike och Irland organisk tillväxt. Storbritanniens försäljning var i nivå med föregående år medan Tyskland minskade något. I CEE/CIS, som stod för 13 procent av segmentets omsättning, minskade försäljningen under helåret i majoriteten av dess marknader, till följd av covid-19 som påverkat den allmänna marknadsutvecklingen för regionen.
Justerat rörelseresultat uppgick till 586 MSEK (609). Justerad rörelsemarginal ökade till 10,4 procent (10,1). Förändringen i det justerade rörelseresultatet förklaras främst av minskad försäljningsvolym, vilken kompenserats av stärkt bruttomarginal och lägre underliggande kostnader.
Profile Systems erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och väggar samt stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner.
Nettoomsättningen uppgick till 2 566 MSEK (2 494), vilket motsvarade en ökning med 3 procent. Organiskt ökade omsättningen med 5 procent medan valutaeffekter hade en negativ påverkan på tillväxten med 2 procent.
Under 2020 ökade försäljningen i den största regionen, Norden, som står för 76 procent av Profile Systems totala nettoomsättning. Försäljningen ökade även i Västeuropa, men påverkan var endast marginell för segmentet som helhet då regionen endast representerar en mindre del av Profile Systems totala försäljning. Försäljningsutvecklingen i CEE/ CIS regionen minskade under året då regionen har påverkats mer betydande av den osäkerhet som är relaterad till covid-19. Den organiska tillväxten var positiv på samtliga produktområden under 2020 för Profile Systems. Särskilt god var den inom takavvattning. Det största produktområdet, beklädnad av tak och väggar, visade också organisk tillväxt.
Den organiska försäljningstillväxten var stark i segmentets största region, Norden, med individuella skillnader mellan dess marknader. Regionens två största marknader, Sverige och Danmark rapporterade organisk tillväxt medan försäljningen minskade i de mindre nordiska marknaderna, Norge och Finland. Västeuropa, som endast representerar 6 procent av segmentets totala försäljning, visade stark organisk tillväxt till följd av god tillväxt i regionens två största marknader, Tyskland och Storbritannien. CEE/CIS, som står för 18 procent av Profile Systems totala nettoomsättning, rapporterade en minskad försäljning. Flertalet av marknader inom CEE/CIS har påverkats av osäkerheten som är förknippad med covid-19.
Justerat rörelseresultat ökade till 318 MSEK (270). Justerad rörelsemarginal ökade till 12,4 procent (10,8). Förbättringen i det justerade rörelseresultat förklaras främst av högre försäljningsvolym, men även stärkt bruttomarginal.
Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem samt egna IT-programvaror som förenklar projekterings- och offertprocessen för både konstruktörer och entreprenörer.
Nettoomsättningen uppgick till 946 MSEK (1 360), vilket motsvarade en minskning med 30 procent. Organiskt minskade omsättningen med 26 procent och valutaeffekter hade en negativ påverkan på tillväxten med 4 procent.
Försäljningsutvecklingen under året var mycket varierad mellan enskilda marknader. Segmentets två största regioner, Västeuropa och CEE/CIS, visade båda minskad försäljningsutveckling under 2020. Generellt kan tilläggas att covid-19 har haft en stor påverkan på flertalet av Building Systems marknader. Detta har bland annat resulterat i att vissa större planerade byggprojekt har senarelagts till nästkommande år, vilket påverkat försäljningen under året. Eftersom Building Systems är i huvudsak en projektbaserad verksamhet är den också generellt mer konjunkturkänslig vid betydande förändringar på byggmarknaden jämfört med Ventilation Systems och Profile Systems.
Av de större marknaderna i Västeuropa minskade försäljningen i framförallt Tyskland och Frankrike, medan Italien och Österrike rapporterade starkt tillväxt. Den lägre försäljningen i CEE/CIS förklaras huvudsakligen av Polen, medan regionens största marknad Ryssland hade ökad försäljning.
Justerat rörelseresultat uppgick till 56 MSEK (85). Justerad rörelsemarginal uppgick till 5,9 procent (6,3). Förändringen i det justerade rörelseresultatet förklaras främst av minskad försäljningsvolym som delvis motverkats av stärkt bruttomarginal och lägre underliggande kostnader.
| MSEK | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
| Ventilation Systems | 5 654 | 6 018 | 5 786 | - | - |
| Profile Systems | 2 566 | 2 494 | 2 474 | - | - |
| Products & Solutions1) | - | - | - | 7 360 | 6 949 |
| Building Systems | 946 | 1 360 | 1 066 | 882 | 900 |
| Övrigt2) | - | - | - | - | - |
| Totalt | 9 166 | 9 872 | 9 326 | 8 242 | 7 849 |
| Rörelseresultat | |||||
| MSEK | 2020 | 2019 | 20183) | 20173) | 20163) |
| Ventilation Systems | 586 | 609 | 472 | - | - |
| Profile Systems | 318 | 270 | 198 | - | - |
| Products & Solutions1) | - | - | - | 590 | 565 |
| Building Systems | 56 | 85 | 9 | –42 | –12 |
| Övrigt2) | –44 | –49 | –45 | –37 | –42 |
| Totalt, justerat för engångsposter och omstruktueringskostnader | 916 | 915 | 634 | 511 | 511 |
| Engångsposter och omstruktureringskostnader | –70 | - | –87 | –19 | –28 |
| Totalt, inklusive engångsposter och omstruktureringskostnader | 846 | 915 | 547 | 492 | 483 |
| Rörelsemarginal | |||||
| Procent | 2020 | 2019 | 20183) | 20173) | 20163) |
| Ventilation Systems | 10,4 | 10,1 | 8,2 | - | - |
| Profile Systems | 12,4 | 10,8 | 8,0 | - | - |
| Products & Solutions1) | - | - | - | 8,0 | 8,1 |
| Building Systems | 5,9 | 6,3 | 0,8 | –4,8 | –1,3 |
| Övrigt2) | - | - | - | - | - |
| Totalt, justerat för engångsposter och omstruktueringskostnader | 10,0 | 9,3 | 6,8 | 6,2 | 6,5 |
| Engångsposter och omstruktureringskostnader | - | - | - | - | - |
| Totalt, inklusive engångsposter och omstruktureringskostnader | 9,2 | 9,3 | 5,9 | 6,0 | 6,2 |
1) 2019 ersattes tidigare Products & Solutions av Ventilation Systems och Profile Systems. Jämförelsetal har omräknats för 2018.
2) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter.
3) 2019 implementerade Lindab IFRS 16 Leasingavtal. Genom tillämpning av lättnadsregler har jämförelsetal från tidigare perioder inte omräknats, varmed det inte finns full jämförbarhet med redovisade tal för 2018 och tidigare.
| MSEK | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 7, 8 | 9 166 | 9 872 |
| Kostnad för sålda varor | 6, 9, 10, 14, 31 | –6 543 | –7 149 |
| Bruttoresultat | 2 623 | 2 723 | |
| Övriga rörelseintäkter | 13, 14 | 88 | 69 |
| Försäljningskostnader | 6, 9, 10, 14, 31 | –1 102 | –1 184 |
| Administrationskostnader | 6, 9, 10, 11, 14, 31 | –518 | –549 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 6, 9, 10, 12, 14 | –64 | –64 |
| Övriga rörelsekostnader | 9, 10, 13 | –180 | –80 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 21 | –1 | - |
| Summa rörelsekostnader | –1 777 | –1 808 | |
| Rörelseresultat | 846 | 915 | |
| Ränteintäkter | 15 | 14 | 21 |
| Räntekostnader | 15 | –45 | –50 |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | 15 | –4 | –5 |
| Finansnetto | –35 | –34 | |
| Resultat före skatt | 811 | 881 | |
| Skatt på årets resultat | 16 | –215 | –203 |
| Årets resultat | 596 | 678 | |
| – hänförligt till moderbolagets aktieägare | 596 | 678 | |
| – hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 0 | - | |
| Resultat per aktie, före och efter utspädning, SEK | 17 | 7,80 | 8,89 |
| MSEK | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 596 | 678 | |
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | |||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer | 5 | –51 | |
| Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda planer | 16 | –1 | 10 |
| Summa | 4 | –41 | |
| Poster som senare kommer återföras i resultaträkningen | |||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | –356 | 131 | |
| Säkring av nettoinvestering | 47 | –28 | |
| Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering | 16 | –10 | 6 |
| Summa | –319 | 109 | |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | –315 | 68 | |
| Totalresultat | 281 | 746 | |
| – hänförligt till moderbolagets aktieägare | 281 | 746 | |
| – hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 0 | - |
| 2020 | Ventilation Systems |
Profile Systems |
Building Systems |
Övrigt1) | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Justerat rörelseresultat | 586 | 318 | 56 | –44 | 916 |
| Engångsposter och omstruktureringskostnader | –702) | - | - | - | –702) |
| Rörelseresultat | 516 | 318 | 56 | –44 | 846 |
| 2019 | |||||
| Justerat rörelseresultat | 609 | 270 | 85 | –49 | 915 |
| Engångsposter och omstruktureringskostnader | - | - | - | - | - |
| Rörelseresultat | 609 | 270 | 85 | –49 | 915 |
1) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter.
2) Rörelseresultatet har justerats med engångsposter och omstruktureringskostnader om netto –70 MSEK. Beloppet var dels relaterat till beslut om avveckling av IMP Klima Group (–74 MSEK), dels till det påföljande beslutet att avyttra koncernen i fråga. Av –70 MSEK avsåg –40 MSEK nedskrivningar av anläggningstillgångar (varav –32 MSEK fastigheter), –15 MSEK nedskrivning av lager, –19 MSEK personalrelaterade avsättningar och 4 MSEK realisationsresultat från avyttringen. Samtliga poster är redovisade under övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader, se not 13.
Kassaflödet från den löpande verksamheten förbättrades jämfört med föregående år och uppgick till 1 129 MSEK (1 017). Förbättringen om 112 MSEK (424) hänförde sig huvudsakligen till rörelsekapitalet med en lägre kapitalbindning i lager om netto 90 MSEK (–16).
Förändringen av rörelsekapital uppgick totalt till 36 MSEK (–92) under året. Vid jämförelse med föregående år var utvecklingen från rörelsekapital främst hänförlig till en lägre kapitalbindning i lager respektive kortfristiga fordringar. De positiva effekterna motverkades bland annat av minskade likvidmässiga förskott från kunder inom segmentet Building Systems. Totalt sett hade förändring i varulager en kassaflödesmässig effekt om 3 MSEK (–87), rörelsefordringar påverkade kassaflödet med 44 MSEK (–20) och de rörelserelaterade skulderna med –11 MSEK (15).
Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs bland annat av av- och nedskrivningar, orealiserade kursdifferenser och avsättningar. Realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av anläggningstillgångar elimineras, eftersom kassaflödeseffekten från avyttring av dessa tillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflödet från investeringsverksamheten.
Redovisade av- och nedskrivningar uppgick till 438 MSEK (400), varav 40 MSEK var relaterad till avvecklingen av IMP Klima Group som klassificeras som engångsposter och omstruktureringskostnader.
Koncernens investeringar i immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar påverkade kassaflödet med –425 MSEK (–278). Den betydande ökningen hade sin huvudsakliga grund i antaget investeringsprogram, med inriktning på automation och kapacitetsökning av produktionsanläggningar. Detta med syfte att uppnå större kapacitet, högre effektivitet och säkrare arbetsmiljö.
Investeringsverksamheten påverkades också av ett positivt kassaflöde om 5 MSEK (12) till följd av avyttrade materiella anläggningstillgångar. I jämförelseperioden ingick en positiv kassaflödeseffekt om 8 MSEK, relaterat till försäljning av mark i Rumänien.
Netto uppgick kassaflödet från investeringsverksamheten till –420 MSEK (–266), exklusive förvärv och avyttring av dotterbolag.
Under året förvärvade Lindab det bestämmande inflytandet i fyra bolag; Smofir Tranding Ltd., Thor Duct, (Irland), Crenna Plåt AB (Sverige), Ekovent AB (Sverige) och Aer Faber AS (Norge). Förvärven reglerades i huvudsak likvidmässigt vid respektive tillträde och resulterade för året i ett ackumulerat likvidmässigt utflöde om 284 MSEK. Utöver detta investerade Lindab även i Leapcraft ApS (Danmark), som sedan förvärvstillfället utgör ett intressebolag i koncernen, se vidare not 21. Förvärv av andelar i intressebolag reglerades till sin helhet vid tillträdet av aktierna. Utöver nya investeringar i dotterbolag respektive intressebolag, påverkades även årets kassaflöde av reglering för tidigare avtalad villkorad tilläggsköpeskilling i samband med köp av A.C. Manufacturing Ltd. (Irland) år 2017. Totalt kassaflöde relaterat till förvärv av koncernoch intressebolag uppgick för året till 310 MSEK. Föregående år var motsvarande likviditetsutflöde 36 MSEK, vilket då i huvudsak avsåg förvärv av Ductmann Ltd., men även en viss villkorad tilläggsköpeskilling kopplad till A.C. Manufacturing Ltd.
Lindab avyttrade under året det helägda dotterbolaget Lindab, klima sistemi, d.o.o. (IMP Klima Group), med verksamhet i Slovenien, Bosnien-Hercegovina, Makedonien, Montenegro och Serbien. Denna försäljning inkluderade även en koncernintern finansiell fordran på bolaget i fråga. Likvidmässigt reglerades avyttringen till del vid tillträdet, till del vid senare tidpunkt under året. Nettomässigt kassaflöde relaterat till försäljningen av IMP Klima Group och tillhörande koncernintern fordran uppgick till 67 MSEK. Föregående år avyttrades det nederländska dotterbolaget Lindab Door B.V., vilket då resulterade i ett nettomässigt likvidflöde om 2 MSEK.
För ytterligare information om företagsförvärv och avyttringar, se not 5.
Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –395 MSEK (–484). Förändringen i utfall jämfört med föregående år hänförde sig huvudsakligen till förändrad upplåning och nyttjande av kreditlimiter. Utdelningen till bolagets aktieägare påverkade kassaflödet med –134 MSEK (–134), det vill säga utdelningen var oförändrad jämfört med föregående år. Däremot reglerades utdelningen vid två tillfällen, i maj respektive november, mot tidigare en gång per år. Beslutet om halvårsvis utbetalning skedde mot bakgrund av den allmänna osäkerhet som förelåg till följd av covid-19.
| MSEK | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 846 | 915 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 9 | 438 | 400 |
| Återläggning av realisationsvinster (–)/förluster (+) rapporterade i rörelseresultatet | −3 | 1 | |
| Avsättningar, ej kassapåverkande poster | 36 | −9 | |
| Justering övriga ej kassapåverkande poster | −4 | −6 | |
| Summa | 1 313 | 1 301 | |
| Erhållen ränta | 13 | 21 | |
| Erlagd ränta | −47 | −46 | |
| Betald skatt | −186 | −167 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 1 093 | 1 109 | |
| Förändring av rörelsekapital1) | |||
| Varulager (ökning – /minskning +) | 3 | −87 | |
| Rörelsefordringar (ökning – /minskning +) | 44 | −20 | |
| Rörelseskulder (ökning + /minskning –) | −11 | 15 | |
| Summa förändring av rörelsekapital | 36 | −92 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 129 | 1 017 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av koncernföretag och intressebolag | 5 | −310 | −36 |
| Avyttring av koncernföretag | 5 | 67 | 2 |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 18 | −27 | −14 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 19 | −398 | −264 |
| Förändring i finansiella anläggningstillgångar | 0 | 0 | |
| Försäljning av immateriella tillgångar | 18 | - | - |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 19 | 5 | 12 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | −663 | −300 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 29 | 90 | 238 |
| Amortering av lån | 29 | −133 | −374 |
| Amortering av leasingrelaterade skulder | 29, 31 | −222 | −214 |
| Emission/återköp av köp-/teckningsoptioner/aktier | 4 | 0 | |
| Utdelning till aktieägare | −134 | −134 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | −395 | −484 | |
| Årets kassaflöde | 71 | 233 | |
| Likvida medel vid årets början | 536 | 289 | |
| Kursdifferens likvida medel | −66 | 14 | |
| Likvida medel vid årets slut | 29 | 541 | 536 |
1) Rörelsekapital, se definition sidan 122.
1) Nyckeltalet utgör ett så kallat alternativt nyckeltal som inte är definierat enligt IFRS. För definition, se sidan 122.
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK, samt i förhållande till nettoomsättning, %2)
2) 2019 implementerade Lindab IFRS 16 Leasingavtal. Genom tillämpning av lättnadsregler har jämförelsetal från tidigare perioder inte omräknats, varmed det inte finns full jämförbarhet med redovisade tal för 2018 och tidigare.
Information om förändringar i sammansättningen av anläggningstillgångar återfinns i kommentarer till Rapporten över kassaflöden på sidan 70.
Varulagret minskade jämfört med föregående år och uppgick till 1 425 MSEK (1468), vilket är en minskning med 3 procent jämfört med föregående år då lagret ökade med 9 procent. Även kundfordringarna minskade jämfört med föregående år och uppgick till 1 278 MSEK (1 349), vilket motsvarade en minskning om 5 procent jämfört med föregående år då de ökade med 2 procent. Varulager och kundfordringar i relation till nettoomsättningen uppgick vid årets slut till 16 procent (15) respektive 14 procent (14).
Likvida medel uppgick vid utgången av året till 541 MSEK (536). I likvida medel ingick spärrade medel med 0 MSEK (0). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 1 977 MSEK (1 942), baserat på en underliggande kreditram på 1 902 MSEK (1 922) per den 31 december 2020.
Koncernens genomsnittliga sysselsatta kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 7 522 MSEK (6 870). Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill uppgick till 11,5 procent (13,6).
Eget kapital uppgick vid utgången av år 2020 till 5 178 MSEK (5 027). Nettot av omräkningsdifferenser, utländska verksamheter och säkring av nettoinvesteringar, exklusive skatt, påverkade eget kapital negativt under året med –309 MSEK (103). Det egna kapitalet ökade med 5 MSEK (–51) exklusive skatt till följd av aktuariella vinster avseende förmånsbestämda pensionsplaner. Utdelning till aktieägare i Lindab International AB uppgick till –134 MSEK (–134), i enlighet med beslut på årsstämman. Eget kapital per aktie uppgick till 67,82 SEK (65,86) vid utgången av året och avkastning på eget kapital uppgick för året till 11,6 procent (14,3).
Nettoskulden uppgick per 31 december 2020 till 1 640 MSEK (1 771). Valutaeffekten minskade nettoskulden med 32 MSEK jämfört med föregående år. Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden. Räntebärande skulder uppgick till 2 241 MSEK (2 356) varav leasingskulder motsvarade 977 MSEK (1 039). Avsättningar till pensioner uppgick till 279 MSEK (283). Räntebärande tillgångar inklusive kassa/bank uppgick till 601 MSEK (585).
Nettoskulden ingår som en del av koncernens finansiella mål. Målet är att nettoskulden1) i relation till EBITDA, exklusive engångs- och omstruktureringsposter, inte ska överstiga 3,0. Nettoskulden i relation till EBITDA uppgick per 31 december 2020 till 1,4 (1,6). Nettoskuldsättningsgraden, det vill säga nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,3 ggr (0,4).
Räntetäckningsgraden, vilket ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor, uppgick till 19,0 ggr (18,8).
Koncernens soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar uppgick till 55,1 procent (53,3).
Den nuvarande kreditramen om 1 400 MSEK med Nordea och Danske Bank samt 50 MEUR med Raiffeisen Bank International löper till tredje kvartalet 2022. Avtalet innehåller kovenanter vilka följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyllde samtliga villkor per den 31 december 2020.
Ställda säkerheter har ökat till 94 MSEK (74) i samband med företagsförvärv. Eventualförpliktelser uppgick till 20 MSEK (21).
1) Genomsnittlig nettoskuld för året.
| MSEK | Not 2020-12-31 2019-12-31 | ||
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Goodwill | 18 | 3 239 | 3 211 |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | |||
| och liknande | 18 | 16 | 10 |
| Patent och liknande rättigheter | 18 | 5 | 7 |
| Övriga immateriella tillgångar | 18 | 91 | 80 |
| Summa immateriella tillgångar | 3 351 | 3 308 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 19 | 720 | 769 |
| Maskiner och inventarier | 19 | 636 | 470 |
| Pågående nyanlägggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
19 | 157 | 135 |
| Nyttjanderättstillgångar | 20, 31 | 953 | 1 009 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 2 466 | 2 383 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Finansiell placering | 27 | 30 | 34 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 22 | 4 | 4 |
| Andelar i intresseföretag | 21 | 19 | 0 |
| Andra långfristiga fordringar | 23 | 3 | 4 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 56 | 42 | |
| Uppskjuten skattefordran | 16 | 76 | 118 |
| Summa anläggningstillgångar | 5 949 | 5 851 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 24 | 1 425 | 1 468 |
| Kundfordringar | 25 | 1 278 | 1 349 |
| Övriga fordringar | 25 | 62 | 75 |
| Aktuell skattefordran | 2 | 3 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
25 | 118 | 141 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna | |||
| intäkter, räntebärande | 25 | 30 | 15 |
| Likvida medel | 541 | 536 | |
| Summa omsättningstillgångar | 3 456 | 3 587 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 9 405 | 9 438 |
| MSEK | Not 2020-12-31 2019-12-31 | ||
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare |
|||
| Aktiekapital | 26 | 79 | 79 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 262 | 2 260 | |
| Omräkningsreserv | 3 | 322 | |
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 2 834 | 2 366 | |
| 5 178 | 5 027 | ||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0 | - | |
| Summa eget kapital | 5 178 | 5 027 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 29 | 976 | 1 001 |
| Skulder avseende leasing | 29, 31 | 745 | 798 |
| Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser |
27 | 279 | 283 |
| Summa räntebärande skulder | 2 000 | 2 082 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjuten skatteskuld | 16 | 92 | 112 |
| Övriga avsättningar | 28 | 24 | 23 |
| Övriga skulder | 8 | 9 | |
| Summa icke räntebärande skulder | 124 | 144 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 124 | 2 226 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 29 | 5 | 3 |
| Checkräkningskredit | 29 | 0 | 25 |
| Skulder avseende leasing | 29, 31 | 232 | 241 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda | |||
| intäkter | 30 | 4 | 5 |
| Summa räntebärande skulder | 241 | 274 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 182 | 292 | |
| Leverantörsskulder | 712 | 763 | |
| Aktuell skatteskuld | 88 | 43 | |
| Övriga avsättningar | 28 | 27 | 26 |
| Övriga skulder | 163 | 129 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 30 | 690 | 658 |
| Summa icke räntebärande skulder | 1 862 | 1 911 | |
| Summa kortfristiga skulder | 2 103 | 2 185 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 9 405 | 9 438 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr och soliditet, %
1) 2019 implementerade Lindab IFRS 16 Leasingavtal. Genom tillämpning av lättnadsregler har jämförelsetal från tidigare perioder inte omräknats, varmed det inte finns full jämförbarhet med redovisade tal för 2018 och tidigare.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserad vinst inkl årets resultat |
Summa | Innehav utan bestämman de inflytande |
Totalt eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2020 | 79 | 2 260 | 322 | 2 366 | 5 027 | - | 5 027 |
| Årets resultat | 596 | 596 | 0 | 596 | |||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | |||||||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer |
4 | 4 | - | 4 | |||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter |
–356 | –356 | 0 | –356 | |||
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | 37 | 37 | - | 37 | |||
| Summa totalresultat | - | - | –319 | 600 | 281 | 0 | 281 |
| Utdelning till aktieägare | –134 | –134 | - | –134 | |||
| Emission av aktier | 0 | 2 | 2 | - | 2 | ||
| Emission av köpoptioner | 2 | 2 | - | 2 | |||
| Transaktioner med aktieägarna | 0 | 2 | - | –132 | –130 | - | –130 |
| Utgående balans per 31 december 2020 | 79 | 2 262 | 3 | 2 834 | 5 178 | 0 | 5 178 |
| Utgående balans 2018 | 79 | 2 260 | 213 | 1 912 | 4 464 | - | 4 464 |
| Ändrade redovisningsprinciper | –49 | –49 | - | –49 | |||
| Ingående balans per 1 januari 2019 | 79 | 2 260 | 213 | 1 863 | 4 415 | - | 4 415 |
| Årets resultat | 678 | 678 | - | 678 | |||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | |||||||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer |
−41 | −41 | - | −41 | |||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter |
131 | 131 | - | 131 | |||
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | −22 | −22 | - | −22 | |||
| Summa totalresultat | - | - | 109 | 637 | 746 | - | 746 |
| Utdelning till aktieägare | −134 | −134 | - | −134 | |||
| Emission av köpoptioner | 0 | 0 | - | 0 | |||
| Transaktioner med aktieägarna | - | - | - | −134 | −134 | - | −134 |
| Utgående balans per 31 december 2019 | 79 | 2 260 | 322 | 2 366 | 5 027 | - | 5 027 |
Moderbolaget är ett holdingbolag som innehar aktierna i Lindab AB, där huvudkontorets funktioner bedrivs. Lindab AB, som är det ursprungliga moderbolaget i Lindabkoncernen, äger också flertalet dotterbolag direkt. Moderbolaget äger också aktierna i Lindab LTIP 17-19 AB. Detta bolag bildades i samband med implementeringen av teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare 2017.
Moderbolagets nettoomsättning uppgick under räkenskapsåret till 5 MSEK (5). Årets resultat uppgick till 11 MSEK (6). Mottagna koncernbidrag från dotterbolag uppgick till 20 MSEK (12).
| MSEK | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 | 5 | |
| Administrationskostnader | 6, 10, 11 | –7 | −7 |
| Övriga rörelseintäkter | 13 | - | - |
| Övriga rörelsekostnader | 13 | - | - |
| Rörelseresultat | –2 | −2 | |
| Resultat från dotterbolag | 15 | 20 | 12 |
| Räntekostnader, koncerninterna | 15 | –4 | −2 |
| Resultat före skatt | 14 | 8 | |
| Skatt på årets resultat | 16 | –3 | −2 |
| Årets resultat1) | 11 | 6 |
1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
| MSEK | Not | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 35 | 3 467 | 3 467 |
| Finansiella räntebärande anläggnings tillgångar |
4 | 5 | |
| Uppskjuten skattefordran | 1 | 1 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 472 | 3 473 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordran på koncernföretag | 21 | 12 | |
| Likvida medel | 0 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 21 | 12 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 493 | 3 485 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital |
|||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 26 | 79 | 79 |
| Reservfond | 708 | 708 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 90 | 90 | |
| Balanserad vinst | 2 222 | 2 346 | |
| Årets resultat1) | 11 | 6 | |
| Summa eget kapital | 3 110 | 3 229 | |
| Avsättningar | |||
| Räntebärande avsättningar | 4 | 5 | |
| Summa avsättningar | 4 | 5 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Skuld till koncernföretag | 373 | 248 | |
| Leverantörsskulder | 0 | - | |
| Aktuell skatteskuld | 4 | 1 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
30 | 2 | 2 |
| Summa icke räntebärande skulder | 379 | 251 | |
| Summa kortfristiga skulder | 379 | 251 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 493 | 3 485 |
| Kassaflödesanalys | ||
|---|---|---|
| -- | ------------------- | -- |
| MSEK | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat | –2 | –2 |
| Avsättningar, ej kassaflödespåverkande | 0 | 0 |
| Erlagd ränta | –4 | –2 |
| Betald skatt | 0 | 0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
–6 | –4 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Rörelsefordringar | 8 | –2 |
| Rörelseskulder | 116 | 127 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 118 | 121 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Mottaget koncernbidrag | 12 | 13 |
| Utdelning till aktieägare | –134 | –134 |
| Emission av aktier/köpoptioner | 4 | - |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –118 | –121 |
| Årets kassaflöde | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets början | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets slut | 0 | 0 |
Se not 26, Eget kapital och antal aktier, för information om aktietransaktioner och mandat godkända av årsstämman.
Se Förvaltningsberättelse, sidorna 60-65, Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 46-57 samt not 3.
1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||||
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond | Överkursfond | Balanserad vinst |
Årets resultat1) |
Totalt eget kapital |
|
| Ingående balans per 1 januari 2020 | 79 | 708 | 90 | 2 352 | 3 229 | ||
| Årets resultat | 11 | 11 | |||||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||
| Utdelning till aktieägare | –134 | –134 | |||||
| Emission av aktier | 0 | 2 | 2 | ||||
| Utgående balans per 31 december 2020 | 79 | 708 | 90 | 2 222 | 11 | 3 110 | |
| Ingående balans per 1 januari 2019 | 79 | 708 | 90 | 2 480 | 3 357 | ||
| Årets resultat | 6 | 6 | |||||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||
| Utdelning till aktieägare | −134 | −134 | |||||
| Utgående balans per 31 december 2019 | 79 | 708 | 90 | 2 346 | 6 | 3 229 |
1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
| MSEK om ej annat anges | 2020 | 2019 | 20181) | 20171) | 20161) |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning och resultat | |||||
| Nettoomsättning | 9 166 | 9 872 | 9 326 | 8 242 | 7 849 |
| Tillväxt, % | –7 | 6 | 13 | 5 | 3 |
| varav organiskt | –6 | 3 | 8 | 4 | 4 |
| varav förvärv/avyttring | 1 | 0 | 1 | 0 | 0 |
| varav valutaeffekter | –2 | 3 | 4 | 1 | –1 |
| Omsättning i utlandet, % | 74 | 78 | 76 | 76 | 74 |
| Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA | 1 284 | 1 315 | 715 | 654 | 657 |
| Av- och nedskrivningar | 438 | 400 | 168 | 162 | 174 |
| Rörelseresultat | 846 | 915 | 547 | 492 | 483 |
| Engångsposter och omstruktureringskostnader2) | –70 | - | –87 | –19 | –28 |
| Justerat rörelseresultat | 916 | 915 | 634 | 511 | 511 |
| Resultat före skatt | 811 | 881 | 531 | 467 | 445 |
| Årets resultat | 596 | 678 | 394 | 347 | 306 |
| Totalresultat | 281 | 746 | 453 | 387 | 433 |
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 129 | 1 017 | 593 | 410 | 499 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –663 | −300 | –105 | –131 | –92 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –395 | −484 | –547 | –360 | –290 |
| Årets kassaflöde | 71 | 233 | –59 | –81 | 117 |
| Operativt kassaflöde | 965 | 918 | 716 | 484 | 544 |
| Sysselsatt kapital och finansiering | |||||
| Balansomslutning | 9 405 | 9 438 | 7 802 | 7 731 | 7 503 |
| Sysselsatt kapital | 7 419 | 7 383 | 5 848 | 5 826 | 5 720 |
| Nettoskuld | 1 640 | 1 771 | 1 052 | 1 305 | 1 396 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 5 178 | 5 027 | 4 464 | 4 129 | 3 848 |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 0 | - | 0 | 1 | 1 |
| Data per aktie | |||||
| Genomsnittligt antal utestående aktier, tusental | 76 340 | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 76 332 |
| Antal utestående aktier, tusental | 76 357 | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 76 332 |
| Resultat per aktie, SEK | 7,80 | 8,89 | 5,16 | 4,54 | 4,02 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 67,82 | 65,86 | 58,49 | 54,09 | 50,41 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK | 14,79 | 13,32 | 7,77 | 5,37 | 6,54 |
| Utdelning per aktie (för 2020 enligt styrelsens förslag), SEK | 3,40 | 1,75 | 1,75 | 1,55 | 1,40 |
| P/E-tal | 21,8 | 13,6 | 12,3 | 15,0 | 18,2 |
| Börskurs vid årets slut, SEK | 170,40 | 119,60 | 63,50 | 68,20 | 73,05 |
| Börsvärde vid årets slut | 13 011 | 9 129 | 4 847 | 5 206 | 5 576 |
| Investeringar | |||||
| Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar | 425 | 278 | 120 | 100 | 125 |
1) 2019 implementerade Lindab IFRS 16 Leasingavtal. Genom tillämpning av lättnadsregler har jämförelsetal från tidigare perioder inte omräknats, varmed det inte finns full jämförbarhet med redovisade tal för 2018 och tidigare.
2) Engångsposter och omstruktureringskostnader för:
– 2020, totalt –70 MSEK, bestående av Lindabs avveckling och avyttring av IMP Klima Group.
– 2019, inga engångsposter eller omstruktureringskostnader.
– 2018, totalt –87 MSEK, bestående främst av utvärdering av strukturella alternativ, omstruktureringskostnader samt åtgärder i samband med kostnadsbesparingsprogram.
– 2017, totalt –19 MSEK, bestående av uppsägningskostnader för koncernchef, utvärdering av strukturella alternativ och governance projekt.
– 2016, totalt –28 MSEK, bestående av kostnadsbesparingsprogram och governance projekt.
| 2020 | 2019 | 20181) | 20171) | 20161) | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal | |||||
| EBITDA–marginal, % | 14,0 | 13,3 | 7,7 | 7,9 | 8,4 |
| Rörelsemarginal, % | 9,2 | 9,3 | 5,9 | 6,0 | 6,2 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 10,0 | 9,3 | 6,8 | 6,2 | 6,5 |
| Vinstmarginal (före skatt), % | 8,8 | 8,9 | 5,7 | 5,7 | 5,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 11,5 | 13,6 | 9,4 | 8,8 | 8,8 |
| Avkastning på eget kapital, % | 11,6 | 14,3 | 9,1 | 8,8 | 8,4 |
| Soliditet, % | 55,1 | 53,3 | 57,2 | 53,4 | 51,3 |
| Nettoskuld / EBITDA, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader | 1,4 | 1,6 | 1,6 | 2,2 | 2,5 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,3 | 0,4 | 0,2 | 0,3 | 0,4 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 19,0 | 18,8 | 21,4 | 14,1 | 11,4 |
| Personal | |||||
| Medelantal anställda | 5 121 | 5 202 | 5 126 | 5 143 | 5 134 |
| varav utomlands | 4 114 | 4 077 | 3 983 | 4 016 | 4 012 |
| Antal anställda vid periodens slut | 5 078 | 5 196 | 5 071 | 5 083 | 5 136 |
| Lönekostnad inklusive sociala avgifter och pensionskostnader | 2 336 | 2 466 | 2 324 | 2 144 | 2 029 |
| Försäljning per medelantal anställd, KSEK | 1 790 | 1 898 | 1 819 | 1 603 | 1 529 |
1) 2019 implementerade Lindab IFRS 16 Leasingavtal. Genom tillämpning av lättnadsregler har jämförelsetal från tidigare perioder inte omräknats, varmed det inte finns full jämförbarhet med redovisade tal för 2018 och tidigare.
För finansiella definitioner, se sidan 122.
| Not | Innehåll | sid |
|---|---|---|
| 01 | Allmän information | 79 |
| 02 | Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper | 79 |
| 03 | Finansiella risker | 85 |
| 04 | Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål |
88 |
| 05 | Företagsförvärv och avyttringar | 90 |
| 06 | Personal och ledande befattningshavare | 92 |
| 07 | Segmentsredovisning | 94 |
| 08 | Intäktsredovisning | 95 |
| 09 | Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion | 96 |
| 10 | Kostnader fördelade på kostnadsslag | 97 |
| 11 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer | 97 |
| 12 | Forskning och utveckling | 97 |
| 13 | Övriga rörelseintäkter och kostnader | 98 |
| 14 | Statliga stöd | 98 |
| 15 | Finansiella intäkter och kostnader | 98 |
| 16 | Skatt på årets resultat | 99 |
| 17 | Resultat per aktie | 100 |
| 18 | Immateriella tillgångar | 101 |
| 19 | Materiella anläggningstillgångar | 103 |
| 20 | Nyttjanderättstillgångar | 104 |
| 21 | Intresseföretag | 105 |
| 22 | Andra långfristiga värdepappersinnehav | 105 |
| 23 | Andra långfristiga fordringar | 105 |
| 24 | Varulager | 105 |
| 25 | Kortfristiga fordringar | 106 |
| 26 | Eget kapital och antal aktier | 107 |
| 27 | Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser | 108 |
| 28 | Övriga avsättningar | 110 |
| 29 | Koncernens upplåning och finansiella instrument | 110 |
| 30 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 113 |
| 31 | Leasing | 113 |
| 32 | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 114 |
| 33 | Transaktioner med närstående | 115 |
| 34 | Händelser efter rapportperioden | 115 |
| 35 | Koncern- och intresseföretag | 116 |
Lindab International AB med säte i Båstad, registrerat i Sverige under organisationsnummer 556606-5446 (Moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) samt dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Huvudkontorets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad.
Denna koncernredovisning har, den 14 mars 2021, godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 5 maj 2021.
Information om koncernens sammansättning vid räkenskapsårets utgång framgår av not 35.
Om ej annat anges avses belopp i MSEK.
Not 02 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), sådana de antagits av EU och Rekommendation 1, Kompletterande redovisning för koncerner, från Rådet för finansiell rapportering.
Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller vissa finansiella instrument som värderas till verkligt värde.
Inga av de nya eller omarbetade standarder, tolkningar och förbättringar som antagits av EU under 2020 har haft någon väsentlig effekt på koncernen.
På finansmarknaderna pågår en referensräntereform som innebär att de befintliga referensräntorna IBOR (Inter Bank Offered Rate) i vissa valutor kommer att bytas ut mot en transaktionsbaserad och i det närmaste riskfri dagsränta. Lindab är exponerad för framtida ändringar i referensräntor kopplat till upplåning i IBOR, däribland den svenska STIBIOR-räntan. Som ett led i referensräntereformen har det bland annat skett ändringar i IFRS 9 och IFRS 7. Dessa ändringar sker i två faser där fas 1 är tillämpbar från och med 1 januari 2020. Fas 1 är främst kopplad till säkringsredovisning avseende ränterisk. Koncernen säkrar inte ränteexponering, enbart valutaexponering, och har därigenom begränsad effekt av ändringarna i fas 1.
Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar vilka ännu inte trätt ikraft Inga nya eller ändrade standarder samt tolkningar som har givits ut av International Accounting Standards Board (IASB) samt IFRS Interpretations Committee (IFRIC) och som träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2021 har tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport.
Fas 2, av ändringarna i bland annat IFRS 9 och IFRS 7 till följd av referensräntereformen, gäller från och med 1 januari 2021. I korthet innebär ändringarna att det gör det möjligt för företag att återspegla effekterna av att övergå från referensräntor som exempelvis STIBOR till andra referensräntor utan att det ger upphov till redovisningsmässiga effekter som inte skulle ge användbar information till användare av finansiella rapporter. Koncernen påverkas av referensräntereformen i huvudsak i exponeringen för IBOR i sin externa upplåning. Principerna om modifiering av finansiella skulder medger ett undantag som innebär att modifieringar som är en direkt effekt av referensräntereformen redovisas genom att uppdatera effektivräntan istället för att leda till omräkning av redovisade belopp. Alla andra modifieringar redovisas i enlighet med befintliga principer för modifieringar och bortbokning i IFRS 9. Bytet till nya referensräntor kan få effekt för Lindab.
Övriga ändrade standarder och nya tolkningar bedöms inte ha väsentlig effekt på koncernens finansiella redovisning.
Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Lindab International AB och de företag över vilka moderföretaget har bestämmande inflytande, dotterföretag. Bestämmande inflytande föreligger när moderföretaget har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet och kan använda sitt inflytande över investeringsobjektet till att påverka sin avkastning.
Moderföretaget gör en ny bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger om fakta och omständigheter tyder på att en eller flera av de faktorer som anges ovan har ändrats.
Konsolidering av ett dotterföretag sker från och med den dag moderföretaget får bestämmande inflytande och fram till den dag det upphör att ha det bestämmande inflytandet över dotterföretaget. Detta innebär att intäkter och kostnader för ett dotterföretag som förvärvats eller avyttrats under innevarande räkenskapsår inkluderas i koncernens resultaträkning samt övrigt totalresultat från den dag moderföretaget får det bestämmande inflytandet fram till den dag moderföretaget upphör att ha det bestämmande inflytandet.
Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moderbolagets ägare.
Redovisningsprinciperna för dotterföretag har vid behov justerats för att överensstämma med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen.
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Överförd ersättning för rörelseförvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade eget kapitalandelar i utbyte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppkommer.
I överförd ersättning ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de tillgångar eller skulder som är följden av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förändringar i verkligt värde för en villkorad köpeskilling som uppkommer på grund av ytterligare information som erhållits efter förvärvstidpunkten om fakta och förhållanden som förelåg per förvärvstidpunkten, kvalificerar som justeringar under värderingsperioden och justeras retroaktivt, med motsvarande justering av goodwill. Alla andra förändringar i det verkliga värdet för en villkorad köpeskilling som klassificeras som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med tillämplig standard. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas inom eget kapital.
Vid rörelseförvärv där summan av överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rapporten över finansiell ställning. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris, negativ goodwill, direkt i resultatet.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balansräkningar för utländska verksamheter, dotterbolag och intressebolag, tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsvaluta. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning.
Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagen räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolide-
ring uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid avyttring av dotterföretag där bestämmande inflytande förloras återförs den ackumulerade omräkningsdifferensen och redovisas i det koncernmässiga resultatet som en del av realisationsresultatet.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt valutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, förs till rapporten över totalresultatet. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga rörelseintäkter och kostnader, not 13, och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader, not 15.
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.
Lindabs verksamhet rapporteras per segment. Rörelsesegmenten rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernens segment består för räkenskapsåret och redovisade jämförelseperiod av följande tre segment, Ventilation Systems, Profile Systems och Building Systems.
Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisningsprinciper som beskrivs i denna not. Normala kommersiella villkor i branschen tillämpas vid transaktioner mellan segmenten. Internpriser mellan koncernens segment sätts utifrån principen om armlängds avstånd, det vill säga mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras inom det segment i vilket tillgången finns samt disponeras.
Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger på i vilket land överföringen av risker och förmåner sker. Redovisning av segment framgår av not 7.
Intäkter redovisas vid den tidpunkt när kontroll över de produkter och tjänster som levererats övergått till motpart i enlighet med avtal. Redovisade intäkter avspeglar då förväntad ersättning i samband med fullgörandet av kontraktuella åtaganden mot kund och motsvarar den ersättning som koncernen bedöms vara berättigad till.
Intäktsströmmarna som finns representerade inom segmenten Ventilation Systems samt Profile Systems är i huvudsak relaterade till att Lindab erbjuder enskilda standardiserade produkter. Ventilation Systems intäkter hänför sig primärt till försäljning av ventilationsprodukter, anpassade tekniska lösningar eller system för ventilation, inneklimat och kyla/värme. Profile Systems intäkter och erbjudande inriktar sig huvudsakligen på byggprodukter såsom takavvattning i stål, beklädnad av tak/vägg, stålprofiler för vägg-, tak- och bärlagskonstruktioner samt hallbyggnader. Inom segmentet Building Systems erbjuds monteringsfärdiga stålbyggnadssystem, vilka kan bestå av enskilda delar eller kompletta lösningar för hela det yttre skalet (det vill säga stommar, väggar, tak och tillbehör). Ibland kan kundanpassningar av system och lösningar även innefatta element av installation och/eller driftsättning, men dessa intäktselement är mycket begränsade och utgör inte en väsentlig del av koncernens omsättning. Eventuella installationstjänster säljs endast i samband med försäljning av produkt och marknadsförs ej som separata tjänster i koncernens produktportfölj.
Försäljning av produkt (enskild eller integrerad) bedöms vara ett prestationsåtagande och intäkten redovisas när prestationsåtagandet har uppfyllts samt kunden fått kontroll över produkten, det vill säga vid en viss tidpunkt (vanligtvis i samband med fysisk leverans till motpart).
När Lindab tillverkar och säljer kompletta byggnadssystem, kan försäljningen vara i form av projektorienterad verksamhet. Intäktsredovisningen sker då i huvudsak vid respektive delleverans i enlighet med vad som regleras i kontraktet och då kunden fått kontroll över produkten.
Eventuella installations-/driftsättningstjänster intäktsförs vanligen när åtagandet slutförts, men tidpunkten kan påverkas av om tjänsten är en separat komponent eller produktintegrerad del utifrån avtalade villkor.
Om det är sannolikt att totala projektkostnader kommer att överstiga totala intäkter redovisas den förväntade förlusten omedelbart som en kostnad.
Vid försäljning av produkter lämnas garantier beroende på produktens karaktär, beskaffenhet och användningsområde. Lämnade garantivillkor täcker i huvudsak endast ursprungligt produktfel. Långa garantitider kan förekomma inom enskilda produktgrupper, men med utgångspunkt i vad garantin täcker samt med krav på hur produkten ska användas/underhållas ses inte lämnade garantier som adderande servicegarantier. Därmed redovisas inte lämnade garantier som separata prestationsåtaganden enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, utan redovisas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
Inom verksamheten förekommer volymrabatt, baserad på försäljning till motpart under fördefinierad period, samt kassarabatter. Intäkter från denna form av försäljning redovisas till avtalat pris netto efter avdrag för eventuella rabatter. Rabatter beräknas utifrån förväntat värdemetoden.
Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den ordinarie verksamheten, såsom nettovinst på sålda anläggningstillgångar och kursvinster av rörelsekaraktär.
Ränteintäkter redovisas med beaktande av upplupen ränta på balansdagen. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.
Vid årsstämman 2020 beslutades om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Enligt antagna riktlinjer ska ersättningsprogrammet för dessa personer bland annat omfatta en långsiktig kontant rörlig ersättningsdel. Denna ersättningsdel ska vara baserad på finansiella prestationsmål som återspeglar värdetillväxten i koncernen och utvärderas över en treårig mätperiod. Ersättningsprogrammet har i allt väsentligt samma utformning som motsvarande program, vilka antogs åren 2017, 2018 och 2019. Samtliga incitamentsprogram redovisas enligt IAS 19 Ersättning till anställda och under intjänandeperioden redovisas de som en kostnad och en kortfristig skuld.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel och utdelningar samt vinster på finansiella instrument som värderas via resultatet. I posten ingår även vinst på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen och vinst när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, räntekomponent hänförlig till förmånsbaserade pensionsplaner, effekter av upplösningar av nuvärdesberäknade avsättningar samt förluster på finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet. I posten ingår även förlust på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen och förlust när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Under finansiella kostnader redovisas även räntekostnader för hyres- och leasingavtal i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal.
Ränteintäkter respektive räntekostnader på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla utdelning fastställts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Låneutgifter kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt IAS 23 Låneutgifter, ska de i så fall aktiveras.
Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomståret. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redovisas på
temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder som i framtiden ska betalas. Värderingen av uppskjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och fordringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bolagen som är beslutade eller aviserade på balansdagen.
Skatteeffekten redovisas på samma sätt som hänförlig transaktion, det vill säga i resultatet, i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och -skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet. Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. Skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och -skulder, se not 16.
Resultat per aktie påverkas inte av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, eftersom sådana saknas. Under de tre senaste räkenskapsåren har teckningsrespektive köpoptioner utställts, vilka framåtriktat påverkar beräkning av resultat per aktie efter utspädning. Teckning av aktier med stöd av option kan ske sommaren 2021 (nyttjanderätt för 135 00 teckningsoptioner, varav Lindab har 25 000 i eget förvar per 31 december 2020), sommaren år 2022 (nyttjanderätt för 175 000 köpoptioner) samt sommaren år 2023 (nyttjanderätt för 210 000 köpoptioner). En option ger rätt att förvärva en aktie i Lindab.
Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för periodens utestående aktier.
Intresseföretag är bolag för vilka moderbolaget har ett betydande men inte ett bestämmande inflytande, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. Enligt denna metod värderas andelen i intresseföretaget till anskaffningsvärde vid förvärvstillfället. Det resultat som uppkommer efter förvärvet i intresseföretaget och som avser koncernens andel, med justeringar för upplösning av förvärvade över- och undervärden, redovisas som en separat post i resultaträkningen på raden Resultat från andelar i intresseföretag.
Lindab har i oktober 2020 förvärvat 36,6 procent av andelarna och rösterna i det danska Leapcraft Aps. Dessa andelar utgör framför allt Lindabkoncernens andelar i intresseföretag. Se vidare not 21.
Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter värderas enligt IFRS 3 Rörelseförvärv. Se även avsnittet om koncernredovisning sidan 79. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar.
För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov bestäms återvinningsvärdet genom att en beräkning av diskonterade framtida kassaflöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt genomförs. Därvid ska beräkningen göras på de lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna. För Lindabkoncernen betraktas de tre segmenten Ventilation Systems, Profile Systems samt Building Systems som den lägsta nivå som goodwill följs upp på och som nedskrivningsprövning utförs på.
Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter- eller intresseföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade enheten.
Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, 3–20 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen.
Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen.
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten
Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet används för att planera eller skapa produktion av nya eller starkt förbättrade processer eller produkter, aktiveras om det bedöms att processen eller produkten är tekniskt och kommersiellt genomförbar. De utgifter som ska aktiveras inkluderar materialkostnader, direkta kostnader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade utvecklingskostnader upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Den bedömda nyttjandeperioden är 3 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen.
Nedan beskrivna redovisningsprinciper avseende materiella anläggningstillgångar avser tillgångar som ägs av koncernen. För aktiverade nyttjanderättstillgångar avseende materiella anläggningstillgångar, hänförliga till hyres- och leasingavtal, se avsnitt för Leasing.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Dessa redovisas till anskaffningsvärdet minskat med de ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen. Inga avskrivningar görs på mark. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redovisade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer.
Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga komponenter och varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nyttjandeperiod, så kallad komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggnader som maskiner och inventarier. Under investeringsåret görs avskrivningar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer från och med tidpunkten då de tas i bruk, eller om detta inte är möjligt, så sker avskrivning för halvt kalenderår utifrån nedanstående redovisade avskrivningssatser.
Följande avskrivningstider har använts Byggnader 20–50 år
| 20 år |
|---|
| 5–15 år |
| 3–5 år |
Prövningar av nedskrivningsbehov för immateriella tillgångar exklusive goodwill görs så snart det uppstår indikationer på att en tillgång har minskat i värde. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock minst årligen oavsett om indikation föreligger. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av nyttjandevärdet och det verkliga värdet reducerat med försäljningskostnader. Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av det beräknade framtida kassaflödet efter skatt. Varje balansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att se om det finns indikationer på att nedskrivningsbehovet har minskat eller inte längre föreligger. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet och om återvinningsvärdet är högre än det redovisade värdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs årligen under fjärde kvartalet, samt när det finns
indikationer om nedskrivningsbehov. Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning av nedskrivning av goodwill sker på samma sätt som för immateriella tillgångar. Nedskrivningar av goodwill återförs dock inte.
Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av nedskrivningar avseende materiella tillgångar sker på samma sätt som för immateriella tillgångar enligt ovan.
Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta omfattar likvida medel, placeringar, långfristiga värdepapper, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Den finansiella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut. Vad gäller kundfordringar specifikt tas dessa upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
Finansiella instrument redovisas initialt till ett anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde vid tidpunkten för anskaffning med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de finansiella instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång vilka redovisas till verkligt värde via resultatet där transaktionskostnader redovisas direkt i resultaträkningen. Efterföljande värdering av instrumentet är beroende på dess karaktär och klassificering.
Klassificering av finansiella tillgångar beror på Lindabs affärsmodell och styrs därmed av syftet med innehavet av den finansiella tillgången samt den finansiella tillgångens kontraktsenliga kassaflöden. Finansiella tillgångar klassificeras utifrån följande kategorier:
Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet.
Upplupet anskaffningsvärde innebär det belopp som tillgången eller skulden ursprungligen redovisades till med avdrag för amorteringar och nedskrivningar samt tillägg för periodisering av den initiala skillnaden mellan anskaffningsvärde och förväntat belopp att erhålla på förfallodagen.
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde är instrument som innehas med syfte att inkassera/reglera avtalsenliga kassaflöden, att de avtalade villkoren anger tidpunkt för förväntat kassaflöde från underliggande instrument och betalningarna endast består av kapitalbelopp samt eventuell räntekomponent. Tillgångarna uppstår som ett led i att likvida medel erläggs till motpart eller som en följd av att koncernen i sin operativa verksamhet förser kund med avtalade varor eller tjänster. Fastställda eller fastställbara betalningsströmmar föreligger för fordringarna, som inte är föremål för handel på en aktiv marknad och där koncernens syfte är att inkassera underliggande kassaflöde.
I upplysningssyfte beräknas verkligt värde för långfristiga fordringar genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kortfristiga fordringar redovisas värdet till nominellt belopp utan diskontering.
Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalats vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Verkligt värde för Lindabs finansiella instrument fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Verkligt värde för noterade placeringar och derivat baseras på aktuella köpkurser och räntor. Om marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda instrument med hjälp av olika värderingstekniker. Effekt av förändring i verkligt värde på tillgångar som värderas enligt denna metodik redovisas i totalresultatet alternativt resultaträkningen i den period de uppkommer.
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via totalresultatet är tillgångar som innehas med syfte att samla avtalsenliga kassaflöden och sälja underliggande finansiella instrument för att uppnå detta, att de avtalade villkoren anger tidpunkt för förväntade kassaflöden från instrumenten i fråga och att betalningarna endast består av kapitalbelopp samt eventuell räntekomponent.
Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via totalresultatet värderas till verkligt värde över resultaträkningen. För koncernen är det huvudsakligen derivattillgångar som inte används i säkringsredovisning och därmed redovisas via resultaträkningen till verkligt värde.
För valutakontrakt, som valutaterminer, beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.
I enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument redovisas förlustreserver för finansiella tillgångar värderade till anskaffningsvärde, vilka reducerar respektive tillgångs värde. Förlustreserverna värderas vid varje balansdag och då till ett belopp som motsvarar de förväntade kreditförlusterna för tillgångarnas återstående löptid. Vad gäller kundfordringar och förekommande leasingfordringar tillämpar Lindab en förenklad matrismodell, vilket innebär att förlustreserven utöver individuell värdering värderas till ett belopp som motsvarar återstående löptid. För metodik vid värdering av kundfordringar, se vidare not 25.
Värdering av förväntade kreditförluster har till syfte att återspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifierbara uppgifter för tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Lindab baserar beräkningen av förväntade kreditförluster på såväl kollektiv som individuell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med information om historiska förluster för likartade tillgångar och motparter samt med en framåtriktad justering. Antagandena för kreditförluster utvärderas och justeras kontinuerligt för att på bästa möjliga sätt återspegla den aktuella situationen och Lindabs förväntan om framtida händelser. Lindab definierar fordringar som kreditförsämrande vid förfall överstigande 90 dagar eller när andra kreditförsämrande faktorer identifierats. Kreditförluster betraktas som fallerade när det företag som Lindab har fordran på har försatts i konkurs. Den finansiella tillgången från rapport över finansiell ställning bokas då bort.
Placering av likvida tillgångar får endast göras i banker med hög kreditvärdighet enligt Lindabs Treasury policy. Historiskt sett har aldrig några kundförluster avseende likvida medel uppstått och bedöms heller ej göra det framöver.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen omfattar i huvudsak derivatskulder som inte används i säkringsredovisning. Resultat från förändring i verkligt värde på finansiella instrument i denna kategori redovisas i resultaträkningen i den period de uppstår.
Till denna kategori hör lån, leasingskulder, övriga finansiella skulder och leverantörsskulder. Andra finansiella skulder värderas efter det första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med hög likviditet vilka snabbt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I rapport över finansiell ställning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.
Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att hantera riskerna i valuta- och ränteexponeringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av valutaswappar samt valutaterminer. Valutarisken i koncernen hanteras genom att valutakontrakt ingås med extern part för de största bruttoflödena i respektive period.
Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats.
Säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter redovisas enligt principerna för säkringsredovisning i IFRS 9 Finansiella instrument. Vid tillämpningen av dessa regler sker dokumentation av det identifierade säkringsförhållandet mellan säkringsinstrumenten och de säkrade posterna samtidigt som det finns ett säkerställande av överensstämmelse med Lindabs riskhanteringspolicy och de mål som finns avseende riskhantering. Vidare ska redovisad säkring i nettoinvestering vara effektiv i sin karaktär och effektiviteten ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt.
Lindab använder lån som säkringsinstrument. Effektivitet i säkring identifieras och utvärderas enligt koncernens riktlinjer när ett enskilt säkringsförhållande ingås. Kraven på effektivitet dokumenteras och säkringsförhållandet analyseras samt redovisas därefter löpande. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bedöms som effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Resultat som redovisats under övrigt totalresultat omförs till resultaträkningen när den utländska verksamheten avyttras.
Koncernens varulager redovisas exklusive internvinster. Upparbetade internvinster inom Lindabkoncernen elimineras på koncernnivå och har därmed ingen påverkan på rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror. Det samma gäller produkter i arbete, vars anskaffningsvärde beräknas utifrån värdet på upparbetade tillverkningskostnader i förädlingsprocessen. I anskaffningsvärdet inkluderas en rimlig andel indirekta tillverkningskostnader baserat på normalt kapacitetsutnyttjande. Egentillverkade varor har värderats till det lägsta av tillverkningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet. Inkurans har således beaktats vid värderingen. Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser.
Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Utdelning till moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se not 26.
Vid årsstämman i april 2020 beslutades om ett köpoptionsprogram för ledande befattningshavare i Lindabkoncernen genom en riktad emission av högst 275 000 köpoptioner. Med anledning av detta program har 210 000 köpoptioner förvärvats av ledande befattningshavare i Lindab enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda avtal. Programmet är således baserat på en marknadsmässig transaktion med närstående och ingen del i programmet är att se som aktiebaserad ersättning. Varje köpoption ger innehavaren en rätt att vid viss tidpunkt i framtiden (juli/augusti 2023) förvärva en aktie i Lindab till avtalad lösenkurs (101,90 SEK). Det under året implementerade köpoptionsprogrammet har i allt väsentligt samma utformning som de tecknings-/köpoptionsprogram som beslutades 2017, 2018 och 2019. Under året har 25 000 externt ägda optioner i 2017 års teckningsoptionsprogram utnyttjats för att teckna aktier enligt programmets villkor, vilket har föranlett emittering av 25 000 aktier i Lindab International AB. Teckning av aktier skedde till en teckningskurs om 108,80 SEK/aktie. Från 2018 års teckningsprogram finns 135 000 utestående optioner, varav 25 000 finns i Lindabs eget förvar per balansdagen, med en teckningskurs på 86,40 SEK som kan utnyttjas sommaren 2021. Från 2019 års köpoptionsprogram finns 175 000 utestående optioner med en teckningskurs på 120,00 SEK som kan utnyttjas sommaren 2022. Värdering av utställda optioner sker enligt Black & Scholes optionsvärderingsmodell och eventuell justering av värdet redovisas mot eget kapital.
För avsättningar tillämpas IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal, där IAS 19 Ersättningar till anställda, tillämpas.
En avsättning redovisas endast när:
Pensionerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuarieberäkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en plan där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att betala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns bland annat i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland.
Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön. De mest omfattande förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige.
Den skuld som redovisas i balansräkningen för förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade projected unit credit method. Nuvärdet av förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av diskonteringsränta som är utfärdad i samma valuta som ersättningarna kommer att utbetalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen. Diskonteringsränta för respektive land fastställs på grundval av marknadsräntan på förstklassiga företagsobligationer. I länder där det inte finns en fungerande marknad för sådana obligationer används räntan för statsobligationer. Beräkningarna baseras på aktuariella antaganden, utvärderade varje kvartal och beräknas som minimum årligen. Diskonteringsräntan för den svenska pensionsförpliktelsen har fastställts genom att använda bostadsobligationers marknadsränta enligt dess avkastningskurva.
Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Löneskatt hänförlig till aktuariella vinster och förluster beaktas i beräkningen av aktuariella vinster och förluster.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till exempelvis särskilda fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning sker i rapporten över finansiell ställning.
Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäkring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden till karaktären är avgiftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring till verkligt värde som förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser. Skulden för kapitalförsäkringen värderas till den bästa uppskattningen av vad som kommer att utbetalas, vilket motsvaras av tillgångens verkliga värde. Avsättning för särskild löneskatt görs beräknad på kapitalförsäkringens redovisade värde.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjänas av de anställda.
IFRS 16 Leasingavtal tillämpas av Lindab från den 1 januari 2019. Denna standard baseras på att samtliga hyres- och leasingavtal redovisas i leasetagarens rapport över finansiell ställning. I IFRS 16 Leasingavtal finns möjlighet att undanta vissa avtal, korta hyres- och leasingavtal samt avtal där underliggande tillgång uppgår till mindre värde. Lindab har valt att tillämpa den av IFRS delgivna lättnadsregeln, vilken innebär att koncernens rapport över finansiell ställning inte inkluderar hyresoch leasingkontrakt med förväntad kortare nyttjandetid än 12 månader samt leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett mindre värde (5 KEUR enligt Lindabs tillämpning). Leasingavgifterna från dessa exkluderade avtal redovisas som en rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.
Lindab utvärderar vid ingången av nya kontrakt om de innehåller leasingkomponenter som ska aktiveras i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Leasingrelaterade avgifter som aktiveras är primärt fasta avgifter respektive variabla index-/prisavgifter samt eventuella relevanta restvärdesgarantier, optionspriser eller termineringsavgifter. Avtal som innehåller både en aktiverbar och en icke aktiverbar avtalskomponent aktiveras till sin helhet om sistnämnda del är av mindre värde.
Aktivering av hyres- och leasingavtal sker initialt till nuvärdet av framtida leasingavgifter, diskonterade utifrån avtalets implicita ränta eller för koncernen fastställda marginella låneräntor utifrån respektive valuta och tillgångsslag. Tillgångsvärdet inkluderar även avgifter erlagda vid eller före inledningsdatumet för leasingavtalet, förekommande initiala direkta utgifter och eventuella beräknade återställandekostnader för vilka det finns redovisade avsättningar i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Vid aktiveringen görs också ställningstagande kring förväntad kontraktstid/nyttjandeperiod av tillgången i fråga inom ramen för befintligt avtal.
Under 2020 införde IASB en temporär lättnad av IFRS 16 Leasingavtal med anledning av covid-19 pandemin. Denna lättnad innebär att leasetagaren, under vissa förutsättningar, inte behöver göra nya beräkningar av leasingskuld och redovisad nyttjandetillgång för eventuella hyresrabatter som erhålls som en direkt följd av covid-19. Erhållna rabatter har med stöd av denna lättnadsregel redovisats direkt mot resultatet i takt med att de har realiserats. Hyresrabatter i koncernen relaterade till covid-19 uppgick under 2020 till 0,3 MSEK.
De materiella tillgångar/nyttjanderätter som ingår i koncernens finansiella ställning i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal redovisas i efterföljande perioder till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar samt justeringar för gjorda omvärderingar. Avskrivning sker linjärt från avtalets startdatum och över den nyttjandetid som är kortast av beräknad ekonomisk livslängd och avtalad leasingtid. Nedskrivningar redovisas i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar.
Vad gäller leasingskulderna som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderas de löpande till upplupet anskaffningsvärde minskat med gjorda leasingbetalningar och med beaktande av den beräknade ränteeffekten. Omvärdering av de leasingrelaterade balansposterna sker löpande utifrån förändringar i ränte-/indexkomponenter, leasingperioder, restvärdesgarantier etc. Den vägda genomsnittliga marginella låneräntan för koncernen per 31 december 2020 var 2,5 procent (2,7).
Lindab tillämpar indirekt metod. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma företagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida medel. Följande definitioner har använts: Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter samt andra verksamheter än investerings- och finansieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning.
Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller koncernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som kan finnas i rapporten över finansiell ställning. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen.
Eventualförpliktelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Se vidare not 32.
Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfylla vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och liknande organ oavsett geografiskt läge. Statliga stöd redovisas vid den tidpunkt då det bedöms rimligt säkert att Lindab uppfyller villkoren som är förknippade med stöden och att stöden kommer att erhållas. Statliga stöd som kompenserar för specifika kostnader redovisas som en kostnadsreduktion över resultaträkningen och klassificeras därmed till samma kategori som den underliggande kostnaden. Statligt stöd som är bidrag av mer generell karaktär redovisas under övriga rörelseintäkter. I de fall stöd erhålls i samband med förvärv av anläggningstillgångar minskas anläggningsvärdet på de förvärvade tillgångarna.
Med anledning av covid-19 har Lindab under året redovisat statliga stöd uppgående till 41 MSEK. De statliga stöden avsåg primärt kompensation för personalrelaterade kostnader och har därmed klassificerats som kostnadsreduktion per kostnadskategori i resultaträkningen. Utöver de statliga stöden har koncernen även erhållit lägre kostnader genom nedsättningar av personalrelaterade avgifter motsvarande 10 MSEK till följd av covid-19. Se vidare not 14.
Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redovisas enligt IAS 24 Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncerninterna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisningskrav. För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 33.
Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rapportering (RFR), RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen innehåller vilka undantag från IFRS som ska beaktas och vilka tillägg som ska göras. Det kan tilläggas att moderbolaget inte innehar några leasingavtal. Skillnaderna mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan:
Moderbolagets resultat- och balansräkning är uppställda enligt Årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, vilken tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter, är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik.
Andelar i koncernföretag redovisas till anskaffningsvärde i moderbolagets finansiella rapporter. Förvärvsrelaterade kostnader för koncernföretag, som kostnadsförs i koncernredovisningen, ingår som en del i anskaffningsvärdet för andelar i koncernföretag hos moderbolaget.
Koncernbidrag till eller från Lindabs koncernföretag redovisas, i enlighet med RFR 2, i moderbolagets resultaträkning.
IFRS 9 Finansiella instrument ska tillämpas även i moderbolaget för nedskrivning av finansiella tillgångar. De fordringar som finns i moderbolaget till koncernbolagen är kortfristiga, varför den förenklade matrismodellen kan tillämpas, se avsnitt om Nedskrivning av finansiella tillgångar. Inga kortfristiga koncernfordringar föranleder förlustreservering.
Finansiella risker omfattar finansiering, likviditet, ränterisker, valutarisker och finansiella kreditrisker. Arbetet med finansiella risker är en integrerad del av Lindabs verksamhet. Samtliga risker hanteras i enlighet med Lindabs fastställda policies. Koncernens Treasuryfunktion ansvarar för dessa risker och stödjer också koncernens bolag vid implementeringen av finansiella policies och riktlinjer. Uppföljning av hur Treasury policyn efterlevs görs regelbundet och avrapporteras till styrelsen.
Med finansieringsrisk avses risken för att finansieringen av koncernens kapitalbehov samt refinansiering av utestående krediter försvåras eller fördyras.
Lindabs totala kreditramar uppgår per den 31 december 2020 till 1 902 MSEK (1 922).
Kreditramarna löper till och med juli 2022.
Lindabs kreditavtal med Nordea/Danske Bank och Raiffeisen Bank International innehåller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller kovenanterna per den 31 december 2020. Enligt koncernens Treasury policy ska alltid en långfristig finansiering finnas på plats 12 månader innan befintlig finansiering förfaller.
Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet.
Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter inom koncernen uppgick vid årets utgång till 1 977 MSEK (1 942), baserat i huvudsak på ovan nämnda kreditramar samt checkkrediter. För finansiella skulder på balansdagen och dess förfallostruktur se tabell "Likviditetssrisk" på sid 86. Samtliga finansiella skulder per 31 december 2020, vilka förfaller inom 12 månader, täcks av disponibla likvida medel och outnyttjade krediter vid tidpunkten i fråga.
Alla förfall på centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaflöde. Ovannämnda kreditavtal säkerställer likviditetsbehovet. Lindabs verksamhet är säsongsbetonad, vilket får effekt på kassaflödet. Under perioden januari–juni är kassaflödet normalt negativt för att sedan vara positivt under juli–december. Enligt koncernens Treasury policy ska koncernen vid varje tillfälle inneha disponibla medel inklusive outnyttjade krediter för att täcka likviditetsbehovet i den löpande verksamheten.
Ränterisk är risk för att förändringar i gällande ränteläge påverkar koncernen negativt.
Lindab är nettolåntagare. Nettoskulden uppgick vid årets utgång till 1 640 MSEK (1 771), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. IFRS 16 Leasingavtal påverkar nettoskulden per 31 december 2020 med 977 MSEK (1 039).
Överskottslikviditet används alltid till amortering av befintliga lån. Räntebindningstiden ska enligt Treasury policyn vara 1 -12 månader. Per 31 december 2020 uppgick den till 3 månader (3). Räntesatsen, beräknad som koncernens räntekostnad i förhållande till genomsnittliga skulder, uppgick till 2,6 procent (2,3).
Valutarisk är risken för negativa effekter på koncernens rapport över totalresultat, kassaflöde och rapport över finansiell ställning på grund av växelkursförändringar:
Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräkningsrisk.
Transaktionsrisk uppstår vid handel i annan valuta än det lokala bolagets funktionella valuta. Ett enskilt bolag kan också ha monetära tillgångar och skulder i annan valuta än den funktionella valutan vilka omräknas till den lokala valutan till balansdagens kurs. Omräkningen av de monetära tillgångarna och skulderna ger upphov till valutakurseffekter, vilka redovisas i rapporten över totalresultatet.
74 procent (78) av koncernens försäljning sker i annan valuta än SEK. Totalt sker försäljning i 11 (14) olika valutor, varav de viktigaste vid sidan av SEK är EUR, DKK, GBP och NOK. Lindabs nettoexponering omräknad till SEK uppgår till cirka 200 MSEK (200) årligen. Av transaktionsexponeringen upptagen i balansräkningen var 6 MSEK (0) säkrat vid årets utgång.
För att minska valutaexponeringen eftersträvas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag är ansvarigt att identifiera sin egen valutaexponering. Vissa speciella order, projekt, investeringar och inköp kan säkras för att skapa visshet om framtida kassaflöden.
Treasuryfunktionen är ansvarig för koncernens övergripande valutaexponering samt fattar tillsammans med CFO beslut och genomför eventuell säkring av dotterbolagens exponering.
Omräkningsrisk
Vid omräkning av utländska dotterbolags rapporter över finansiell ställning i lokal valuta till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens. Resultaträkningen räknas om till årets genomsnittskurs och rapporten över finansiell ställning räknas om till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till övrigt totalresultat. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Sedan 2013 säkras delar av denna exponering.
Lindab AB har valutarisker i sin utlåning och inlåning till koncernbolag, som i huvudsak sker i koncernbolagens lokala valuta.
Koncernens nettoinvesteringar i utländsk valuta uppgick vid utgången av 2020 till 4 689 MSEK (4 338). De största valutorna utgörs av EUR 1 580 MSEK (1 402), DKK 687 MSEK (543), och PLN 449 MSEK (435).1 229 MSEK (1 277) är säkrat via upptagande av lån i utländsk valuta samt valutaswapar.
Lindab AB:s utlåning respektive inlåning i utländsk valuta uppgick vid utgången av 2020 till 540 MSEK (934) respektive 364 MSEK (425).
Valutasäkring av koncernens omräkningsexponering beslutas av CFO, vilket är i enlighet med koncernens Treasury policy. Säkring kan ske med upp till 90 procent av underliggande tillgångs värde. Säkring kan ske via valutaswapar eller lån. Lindab säkrar nettoinvesteringar i EUR och CHF för vilka säkringsredovisning tillämpas. Säkring sker med valutaswapar och lån. Ingen ineffektivitet förekommer i säkringarna.
Valutarisken i dessa mellanhavanden säkras med hjälp av terminskontrakt. Värdering av dessa sker månadsvis och effekten redovisas i finansnettot i rapporten över totalresultatet.
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.
| Per 31 december 2020 | < 3 mån | Mellan 3-12 mån |
Mellan 1-2 år |
Mellan 2-5 år |
> 5 år |
|---|---|---|---|---|---|
| Upplåning (exklusive skulder avseende leasing) | 3 | 11 | 929 | 14 | 40 |
| Skulder avseende leasing | 64 | 190 | 194 | 339 | 264 |
| Derivatinstrument | 73 | 453 | - | - | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 712 | 313 | - | - | - |
| Per 31 december 2019 | < 3 mån | Mellan 3-12 mån |
Mellan 1-2 år |
Mellan 2-5 år |
> 5 år |
| Upplåning (exklusive skulder avseende leasing) | 2 | 34 | 11 | 971 | 37 |
| Skulder avseende leasing | 69 | 195 | 216 | 394 | 253 |
| Derivatinstrument | 232 | 471 | - | - | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 763 | 307 | - | - | - |
De belopp som ingår i tabellen är avtalsenliga odiskonterade kassaflöden. Derivatflödet hänför sig till bruttoflödet av valutaterminer. Likviditetsrisken är begränsad då den täcks av tillgängliga kreditramar och av inflöde av finansiella tillgångar.
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Belopp | Löptid månader |
Belopp | Löptid månader |
|
| Sälj | EUR | –223 | 4 | –393 | 4 |
| Sälj | CHF | –70 | 3 | –80 | 4 |
| Sälj | GBP | –11 | 4 | –37 | 4 |
| Sälj | NOK | –38 | 4 | –19 | 4 |
| Sälj | CZK | –184 | 4 | –172 | 3 |
| Sälj | TRY | - | - | –2 | 4 |
| Sälj total | –526 | –703 | |||
| Köp | EUR | 57 | 2 | 16 | 2 |
| Köp | USD | 70 | 3 | 80 | 3 |
| Köp | CHF | 15 | 3 | - | - |
| Köp | HRK | 6 | 3 | 7 | 4 |
| Köp | CZK | - | - | 18 | 2 |
| Köp | HUF | 16 | 3 | 44 | 3 |
| Köp | RUB | - | - | 133 | 6 |
| Köp total | 164 | 298 | |||
| Netto | –362 | -405 |
Lindab koncernen kvittar ingenting i balansräkningen, då kvittningsrätten är villkorad enligt ISDA-avtal. Kvittningsrätten uppgår till 4 MSEK (3) enligt nedanstående uppställning.
| 2020-12-31 | Tillgångar valutaderivat |
Skulder valutaderivat |
Summa |
|---|---|---|---|
| Belopp redovisade i balans räkningen |
12 | –8 | 4 |
| Finansiella avtal | –4 | 8 | 4 |
| Netto | 8 | 0 | 8 |
| 2019-12-31 | |||
| Belopp redovisade i balans räkningen |
14 | –11 | 3 |
| Finansiella avtal | –3 | 11 | 8 |
| Netto | 11 | 0 | 11 |
| Genomsnittskurs | Balansdagskurs | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | Valuta kod |
2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| Euroland | 1 | EUR | 10,49 | 10,59 | 10,04 | 10,43 |
| Danmark | 1 | DKK | 1,41 | 1,42 | 1,35 | 1,40 |
| Norge | 1 | NOK | 0,98 | 1,07 | 0,95 | 1,06 |
| Polen | 1 | PLN | 2,36 | 2,46 | 2,22 | 2,44 |
| Rumänien | 1 | RON | 2,17 | 2,23 | 2,06 | 2,19 |
| Ryssland | 100 | RUB | 12,83 | 14,62 | 11,06 | 15,07 |
| Schweiz | 1 | CHF | 9,80 | 9,52 | 9,25 | 9,57 |
| Storbritannien | 1 | GBP | 11,81 | 12,07 | 11,09 | 12,21 |
| Tjeckien | 100 | CZK | 39,67 | 41,24 | 38,31 | 40,98 |
| Ungern | 100 | HUF | 2,99 | 3,25 | 2,75 | 3,15 |
| USA | 1 | USD | 9,21 | 9,46 | 8,19 | 9,32 |
| Känslighetsanalys | Resultatpåverkan, MSEK | ||
|---|---|---|---|
| Förändring | 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
| Variation i valuta, försäljning | +/–1 | +/–68 | +/–77 |
| Variation i valuta, inköp råmaterial | +/–1 | +/–31 | +/–36 |
| Variation i valuta, nettotillgångar | +/–1 | +/–35 | +/–31 |
| Variation i valuta, nettoskuld | +/–1 | +/–13 | +/–13 |
| Variationer i ränta, % | +/–1 | +/–15 | +/–16 |
Beräkningarna baseras på 2020 respektive 2019 års volymer och förutsätter att allt annat är oförändrat, till exempel att försäljningspriser ej justeras på grund av stålprisförändring. Beräkningen är exklusive skatteeffekt.
Valutakursutveckling januari–december 2020
Lindab har 74 procent (78) av den totala försäljningen och 76 procent (78) av totala inköp av råmaterial i annan valuta än SEK, vilket innebär att fluktuationer i SEK påverkar koncernens bruttoresultat. Inköp av råmaterial utgör den enda väsentliga valutaexponeringen på kostnadssidan. En variation på +/– 1 procent av SEK påverkar försäljningen med 68 MSEK (77) och inköp av råmaterial med 31 MSEK (36). De viktigaste valutorna utgörs av EUR, DKK, GBP och NOK. USD är också en betydelsefull valuta vad beträffar inköp av råmaterial.
Lindab har nettotillgångar i utländsk valuta uppgående till 4 689 MSEK (4 338). Den största enskilda nettotillgångarna återfinns i EUR följt av DKK, PLN och GBP. 1 229 MSEK (1 277) av nettotillgångarna är säkrade via lån och valutaswapar. En variation på +/– 1 procent av SEK påverkar nettotillgångarna med 35 MSEK (31).
Lindabs nettoskuld uppgår till 1 640 MSEK (1 771). 81 procent (76) av nettoskulden är i andra valutor än SEK. De största exponeringarna i utländsk valuta utgörs av lån i EUR och CHF. En variation på +/– 1 procent av SEK påverkar nettoskulden med 13 MSEK (13) varav 9 MSEK (10) redovisas i övrigt totalresultat.
Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar Lindabs resultat med 15 MSEK (16).
Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens nettoskuld, totalt 6 818 MSEK (6 798).
Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare.
Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa att koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god avkastning och långivare en god trygghet.
Lindab styrs sedan ett antal år tillbaka av långfristiga finansiella mål. Dessa mål är följande:
I december 2019 fastställde styrelsen en ny utdelningspolicy, vilken anger att föreslagen utdelning ska motsvara minst 40 procent av bolagets resultat efter skatt, med hänsyn tagen till bolagets finansiella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga finansiella behov. Lindabs styrelse föreslår till årsstämman en utdelning om 3,40 SEK per aktie för år 2020, fördelat på två utbetalningstillfällen. Se not 26.
För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtaganden gentemot bankerna som följer av kreditavtalen. Kreditavtalen innehåller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad. Lindab uppfyller dessa krav.
Lindabs Treasurypolicy har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad.
En kreditrisk för koncernen är finansiella tillgångar i form av kundfordringar. I den löpande verksamheten hanteras kundkreditrisken av varje enskild affärsenhet
IFRS utgör ett principbaserat regelverk och innehåller under normala omständigheter inte några detaljerade regler, utan utvecklar istället de övergripande principer som ska prägla den finansiella rapporteringen. Detta för med sig att väsentliga uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab, vilka kan ge upphov till specifika konsekvenser i den finansiella rapporteringen. Gjorda bedömningar är centrala för det finansiella utfallet och dessa kombineras med utförliga upplysningar.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet samt andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i Lindabs finansiella rapporter.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Koncernen prövar löpande om något nedskrivningsbehov föreligger i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Prövning av nedskrivningsbehov baseras på en genomgång av återvinningsvärdet. Värdet uppskattas utifrån ledningens beräkningar av framtida kassaflöden, vilka huvudsakligen grundas på interna affärsplaner och prognoser.
Koncernens nedskrivningsprövning av goodwill sker på segmentsnivå, vilket bedöms vara lägsta kassagenererande enhet för löpande monitorering av denna post utifrån högste verkställande beslutfattares perspektiv (se not 2 respektive 18). Per sista december 2020 uppgick redovisad goodwill till 3 239 MSEK (3 211), varav 2 037 MSEK (1 953) avsåg Ventilation Systems, 801 MSEK (841) var relaterat till Profile Systems och 401 MSEK (417) hänförde sig till Building Systems.
och detta sker utifrån av koncernen etablerad policy, rutin och kontroll. Individuella kreditlimiter per kund identifieras utifrån satta riktlinjer och ställningstagande av limit görs utifrån bedömd riskprofil. Det kan även noteras att Lindab i vissa kundrelaterade transaktioner arbetar med förskottsregleringar från motpart, vilket kan ha sin grund i såväl kassaflödesoptimering som kreditriskhantering. Förskott från kund tillämpas primärt vid större projekt inom segmentet Building Systems.
Lindab arbetar aktivt med att bevaka och säkerställa regleringen av utestående kundfordringar. Delar av kundfordringsportföljen omfattas dessutom av kreditförsäkring. Koncernen är begränsat exponerad mot enskilda kunder, då Lindabs största kund står för 1,9 procent (1,9) av koncernens totala nettoomsättning.
För redovisade kundfordringar finns en kreditförlustreserv, vilken utöver individuell värdering motsvarar förväntade förluster utifrån återstående löptid. Utestående fordringar kategoriseras per balansdagen utifrån förfallotidpunkt samt antal dagars dröjsmål. Baserat på detta sker beräkning av förlustreserv utifrån sex olika värderingsnivåer, nivåer som både reflekterar koncernens förlusthistorik och en framåtriktad förväntad kreditförlustjustering utifrån rådande marknadsförhållanden. För metodik vid värdering av kundfordringar och förlustreservens förändring under året, se vidare not 25. Per balansdagen uppgick redovisad kreditförlustreserv till –81 MSEK (–98).
Lindab har även en kreditriskexponering i tillgodohavanden hos banker och finansinstitut. Denna kreditrisk hanteras av koncernens centrala Treasuryfunktion i enlighet med Lindabs Treasurypolicy. Med beaktande av motparternas finansiella ställning samt oberoende värderingsinstituts gradering av dessa, så bedöms den totala kreditriskexponeringen motsvara det redovisade värdet för dessa finansiella tillgångar. Generellt kan även nämnas att koncernens Treasurypolicy specificerar lägsta tillåtna rating, av oberoende värderingsinstitut, för banker som Lindab nyttjar avseende in- och utlåning.
Övriga finansiella tillgångar anses generellt ha en inneboende låg kreditrisk. Värdering sker löpande för att bedöma eventuellt inneboende förlustrisk utifrån objektiva grunder, baserade på historiska erfarenheter och därtill även reflektera bedömda framtida ekonomiska förutsättningar hos motparterna. Individuell värdering tillämpas. Värderingsprocessen hänförlig till övriga finansiella tillgångar är decentraliserad med syfte att säkerställa att bästa möjliga kunskaper tillämpas i bedömningen av eventuell förlustreserv.
Vid prövning av nedskrivningsbehov krävs ledningens bedömningar av olika aspekter, speciellt vad gäller om händelser inträffat som kan påverka goodwillens värde samt att de antaganden som används vid kassaflödesprognoser och diskontering av dessa kassaflöden är rimliga. Förändringarna i de antaganden som är gjorda av ledningen kan resultera i ett annat resultat och en annan framtida finansiell ställning. För ytterligare information om utförd prövning av nedskrivningsbehov av goodwill, se not 18.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper
I samband med redovisning av hyres- och leasingavtal finns vissa inslag av subjektiva uppskattningar och bedömningar, både vad gäller möjlighet/sannolikhet att nyttja förlängnings-, terminerings- och köpoptioner, bedömd nyttjandetid för kontrakt som löpande förlängs om ingen part aktivt säger upp avtalet och faktiskt förväntad nyttjandeperiod av tillgången inom ramen för befintliga avtal. Ur ett väsentlighetsperspektiv är det för koncernen primärt relaterat till hyresavtal för fastigheter, där dessa bedömningar kan få en materiell effekt på den finansiella ställningen. Lindab har en struktur för hur bedömning av dessa komponenter bör ske och vad gäller fastigheter är denna struktur till stor del baserad på fastigheternas huvudsakliga karaktär (produktion, lager, filialer respektive kontor). Riktlinjerna syftar till att på ett rättvisande sätt vägleda och återspegla förväntade nyttjandetider och därmed också värdet av nyttjanderättstillgångarna samt skuldernas redovisade värde i form av framtida leasingavgifter. Detta utifrån vid varje bokslut känd information. I bedömningarna ingår också att i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar pröva tillgångarnas redovisade värde ur ett nedskrivningsperspektiv.
Ytterligare en komponent som påverkar redovisade värden av hyres- och leasingavtal i koncernens finansiella ställning är underliggande diskonteringsfaktorer.
Lindab tillämpar för beräkning av balansvärden bedömd relevant marginell låneränta för respektive valuta och tillgångsslag, allt med syfte att på bästa sätt återspegla hyres- och leasingrelaterade tillgångar samt finansiella åtaganden på ett rättvisande sätt. Den genomsnittliga vägda marginella låneräntan uppgick vid ingången av år 2020 till 2,7 procent och per den sista december 2020 till 2,5 procent.
Ytterligare upplysningar avseende leasingavtal lämnas i not 31.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder redovisas för temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar, vilka är hänförliga till underskottsavdrag, redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumulerade underskotten kan utnyttjas. Koncernens underskottsavdrag är främst hänförliga till länder med lång eller obegränsad nyttjandetid. Lindab redovisar uppskjutna skattefordringar baserat på ledningens bedömningar av framtida skattepliktiga resultat i olika skattejurisdiktioner.
Uppskjutna skattefordringar relaterade till underskottsavdrag uppgick vid 2020 års utgång till 34 MSEK (45), se not 16.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Värdering och bedömningar avseende varulager regleras genom ett internt regelverk, vilket är obligatoriskt att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet är att säkerställa att varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet vid varje tidpunkt.
Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs antagande om utgående artiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods samt uppskattat försäljningsvärde baserat på tillgänglig information. Reserven för inkurans i varulager uppgick per den 31 december 2020 till 76 MSEK (70), se not 24.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Lindab tillämpar i sin värdering för utestående kundfordringar en beräkning om förväntade kundförluster. Värderingsmetoden baseras på en uppskattning av förväntade kreditförluster för samtliga utestående fordringar, inklusive ej förfallna fordringar. Reservationen för förväntade kundkreditförluster beräknas utifrån centrala riktlinjer, som baseras på gjorda bedömningar av förväntade kreditförluster i olika förfallokategorier och utifrån en kombination av historisk erfarenhet samt framtida förväntade förändringar i enskilda kategorier/marknader. Det ska noteras att Lindab särskilt värderat behovet av ändrade uppskattningar och bedömningar under året som en konsekvens av covid-19. Denna värdering har resulterat i viss ökad justering av förekommande beräkningar av förväntade kundkreditförluster till följd av bedömd utökad risk. Utöver beräkningen av kundkreditförlustreserv, utifrån givna reserveringsriktlinjer, sker även individuell bedömning av enskilda materiella kundexponeringar. Denna bedömning görs utifrån omständigheter vilka kan medföra väsentlig påverkan av värderingen, till exempel förändringar i betydande kunders betalningsförmåga och finansiella ställning som är kända på balansdagen. För ytterligare information kring värderingsmetodik, se not 2 respektive not 25. Vid 2020 års slut uppgick reserven för förväntade kundkreditförluster till 81 MSEK (98), se not 25. Av reservationen var 3 MSEK (-) direkt relaterad till utökad befarad kundkreditförlust med anledning av covid-19.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter. Erfarenhetsmässigt har Lindab kommit fram till en gemensam beräkningsprincip för avsättning till garantier. Avsättningen beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt begränsad miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter på fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. I de fall risk för miljöåtaganden föreligger görs en bedömning huruvida avsättning ska göras baserat på känd information, uppfattningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande föreligger samt tillförligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen. Koncernens redovisning av avsättningar innebär att 51 MSEK (49) redovisas som övriga avsättningar per den 31 december 2020, se not 28.
En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga förfaranden. En bedömning görs då av om det finns behov av att redovisa en skuld och om det finns en förpliktelse som en följd av en händelse. Vidare görs en bedömning om det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och om en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras.
Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller inte är en bedömningsfråga. Risktyperna för dessa avsättningar varierar och ledningen gör en bedömning av åtagandenas karaktär och omfattning när den avgör om ett utflöde av resurser är sannolikt eller inte.
Avsättningar och kostnader för ersättningar efter avslutad anställning, huvudsakligen pensioner, är avhängiga de antaganden som görs när skulden räknas fram. Särskilda antaganden och aktuariella beräkningar görs för varje land där Lindab har verksamhet som medför sådana förpliktelser. Antagandena avser diskonteringsräntor, inflation, löneökningstakt, avgångsintensitet, mortalitet och andra faktorer.
Vid fastställande av diskonteringsräntan beaktar Lindab diskonteringsräntan för respektive land uttryckt i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas och som har löptid som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. Andra viktiga antaganden baseras delvis på rådande marknadsvillkor. Lindab utvärderar kvartalsvis tillämpade aktuariella antaganden och gör justeringar av dessa vid behov. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde. För känslighetsanalys, se not 27.
Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick per balansdagen till netto 249 MSEK (249) efter avdrag för förvaltningstillgångar.
Lindab följer utvecklingen kring Brexit löpande och grundligt för att bedöma eventuella effekter i verksamheten och kunna vidta effektiva åtgärder vid en eventuell snabb förändring i byggaktiviteten. Försäljningsvolymerna har påverkats under 2020 både i Storbritannien och Irland till följd av den osäkerhet som Brexit skapat.
Lindab har under året påverkats av den pågående pandemin, vilken bland annat resulterat i lägre försäljning på grund av restriktioner som infördes i flera länder. Dessa restriktioner påverkade indirekt byggaktiviteten och resulterade i vissa fall till och med i nedstängda byggarbetsplatser. Länder som primärt påverkats var Italien, Frankrike, Storbritannien, Polen, Ungern och Tjeckien. Under andra halvåret har viss försäljningsåterhämtning skett i enskilda marknader, men det råder fortfarande osäkerhet kring pandemins utveckling och de restriktioner samt åtgärder som kommer att gälla i Lindabs verksamhetsländer framöver.
Lindabs målsättning är att hålla fabriker, distribution och försäljningskanaler öppna så långt det är möjligt. På Lindabs anläggningar har rutiner införts för att förhindra smittspridning och öka säkerheten för medarbetarna. Lindab har även arbetat aktivt med kostnadsanpassningar i verksamheten för att möta den lägre efterfrågan i enskilda marknader. Målsättningen att upprätthålla verksamheten i möjligaste mån, utifrån enskilda länders individuella förutsättningar och med fokus på att skydda medarbetare och intressenter från covid-19, reflekteras även i de väsentliga bedömningar som skett ur ett finansiellt värderingsperspektiv. Exempelvis har värdering av förväntade kundkreditförluster skett än mer frekvent och i samband med nedskrivningsprövningar har framtida kassaflödesrelaterade prognoser anpassats för att spegla aktuella antaganden utifrån rådande förutsättningar. Utvecklingen av pandemin följs noggrant och Lindab utvärderar kontinuerligt olika scenarier för att kunna anpassa verksamheten till rådande omständigheter.
Den 5 juni 2020 förvärvade Lindab 95 procent av aktier och röster i det irländska bolaget Smofir Trading Ltd. Bolagets verksamhet är i huvudsak inriktad på licensiering av certifierade kanalsystem för hantering av brand- och rökgas samt försäljning av komponenter relaterade till dessa system. Teknologin licensieras ut under varumärket Thor Duct och verksamheten är primärt riktad mot kunder i Irland samt Storbritannien. Förvärvet är ett steg för Lindab att ytterligare stärka erbjudandet inom ventilation på marknaderna i fråga. Smofir Trading Ltd. har sitt säte i Dublin, Irland. Bolaget omsätter årligen cirka 21 MSEK och har en medarbetare.
Förvärvet av Smofir Trading Ltd. reglerades likvidmässigt vid tillträdet och inga tillläggsköpeskillingar förekommer. Det finns en option för Lindab att förvärva resterande 5 procent av bolagets aktier och röster vid senare tillfälle. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill. Denna hänför sig bland annat till den marknadsledande positionen på Irland och i Storbritannien samt de synergier som förvärvet förväntas medföra. Identifierade immateriella tillgångar i Smofir Trading Ltd. hänför sig huvudsakligen till teknologi och licenser. Smofir Trading Ltd. är en del av segmentet Ventilation Systems.
Den 3 juli 2020 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det svenska bolaget Crenna Plåt AB med tillhörande underkoncern. Crennakoncernen är primärt en ledande tillverkare av högkvalitativa rektangulära ventilationskanaler för den svenska marknaden. Genom förvärvet stärker Lindab sin marknadsposition ytterligare och erbjuder nu ett komplett sortiment för ventilationskanaler samt ventilationstillbehör i Sverige. Crenna Plåt AB har sitt säte i Enköping, Sverige. Crennakoncernen omsätter årligen cirka 120 MSEK och har 85 anställda.
Förvärvet av Crenna Plåt AB reglerades huvudsakligen likvidmässigt vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill. Denna hänför sig bland annat till kompetens om rektangulära ventilationsprodukter och en väl etablerad marknadsnärvaro i Sverige inom detta produktområde. Identifierade immateriella tillgångar i förvärvad koncern avser huvudsakligen varumärket Crenna. Crenna Plåt AB med underkoncern är en del av segmentet Ventilation Systems.
Den 18 september 2020 avyttrade Lindab samtliga aktier och röster i det slovenska dotterbolaget Lindab, klima sistemi, d.o.o. med dess tillhörande underkoncern i Bosnien-Hercegovina, Makedonien, Montenegro och Serbien (IMP Klima Group). Dess verksamhet är primärt inriktad på produktion och försäljning av luftbehandlingsaggregat. Försäljningen inkluderade även en koncernintern finansiell fordran på Lindab, klima sistemi, d.o.o.
Lindab fattade i juni 2020 det strategiska beslutet att avveckla IMP Klima Group, vilket för andra kvartalet resulterade i engångsposter och omstruktureringskostnader motsvarande –74 MSEK. I augusti tecknades en avsiktsförklaring med potentiell köpare av bolagen/verksamheten och knappt en månad senare avyttrades IMP Klima Group till extern part. Försäljningen, och det tidigare beslutet om avveckling, av IMP Klima Group är ett led i Lindabs strategi med fokusering på långsiktigt hållbar lönsamhetsutveckling. Avyttringen av IMP Klima Group reglerades till del likvidmässigt vid tillträdet och den resterande delen under fjärde kvartalet. Försäljningen av IMP Klima Group och tillhörande koncernintern finansiell fordran resulterade i ett positivt realisationsresultat om 4 MSEK inklusive beaktande av transaktionsrelaterade kostnader. Realisationsvinsten redovisas under övriga rörelseintäkter och klassificeras därtill som en engångspost. IMP Klima Group omsatte år 2019 cirka 269 MSEK och redovisade ett rörelseresultat om –2 MSEK. Koncernen hade vid avyttringstillfället cirka 226 anställda. IMP Klima Group ingick i segmentet Ventilation Systems.
Den 1 oktober 2020 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det svenska bolaget Ekovent AB med tillhörande underkoncern. Koncernen är en tillverkare av ventilations- och brandskyddsprodukter av hög kvalitet. Genom förvärvet utökas Lindabs erbjudande inom ventilationslösningar ytterligare och koncernen stärker sin position inom brandskydd på den svenska marknaden. Ekovent AB har sitt säte i Vellinge, Sverige. Ekovent-koncernen omsätter årligen cirka 123 MSEK och har 64 anställda.
Förvärvet av Ekovent AB reglerades likvidmässigt vid tillträdet och inga tilläggsköpeskillingar förekommer. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill. Denna hänför sig bland annat till betydande teknisk kompetens om ventilationsprodukter med betoning på rök- och brandskyddsprodukter för den svenska marknaden. Identifierade immateriella tillgångar i förvärvad koncern avser huvudsakligen varumärket Ekovent, patent och licenser. Ekovent AB med underkoncern är en del av segmentet Ventilation Systems.
Den 3 december 2020 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det norska bolaget Aer Faber AS. Bolaget har en gedigen erfarenhet av rektangulära ventilationskanaler och tillverkar samt distribuerar ventilationsprodukter i Oslo-området. Förvärvet syftar till att komplettera Lindabs nuvarande verksamhet i Norge, både produkt- och marknadsmässigt. Aer Faber AS har sitt säte i Spydeberg, Norge. Bolaget omsätter årligen cirka 50 MNOK och har 21 medarbetare.
Förvärvet av Aer Faber AS reglerades huvudsakligen likvidmässigt vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill. Denna hänför sig bland annat till kompetens om rektangulära ventilationsprodukter och en väl etablerad marknadsnärvaro i Oslo-området, en region i vilken Lindab vill stärka sin närvaro ytterligare. Identifierade immateriella tillgångar avser huvudsakligen varumärket Aer Faber. Aer Faber AS är en del av segmentet Ventilation Systems.
Samtliga förvärvade bolag har konsoliderats i Lindab från och med förvärvstidpunkten, det vill säga då Lindab fick ett bestämmande inflytande. Förvärven av Smofir Trading Ltd, Crenna Plåt AB, Ekovent AB och Aer Faber AS har medfört att Lindabs omsättning, ackumulerat från respektive förvärvstidpunkt fram till den 31 december 2020, ökade med 99 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades marginellt. Om samtliga fyra förvärv hade genomförts per den 1 januari 2020 hade koncernens nettoomsättning ökat med cirka 313 MSEK och förvärven hade redovisat en rörelsemarginal i linje med koncernens. Förvärvsrelaterade kostnader för under året genomförda förvärv uppgick till 6 MSEK (1) och dessa ingår i övriga rörelsekostnader.
Förvärven av Crenna Plåt AB och Aer Faber AS inkluderade villkorade tilläggsköpeskillingar om ackumulerat 12 MSEK, vilka utbetalas helt eller delvis beroende på om framtida förväntningar avseende identifierade omsättnings- och resultatnivåer uppfylls under en definierad tidsperiod (maximalt 24 månader). Möjligt odiskonterat belopp för framtida villkorad tilläggsköpeskilling är per balansdagen mellan 0-12 MSEK. Per den 31 december 2020 förväntas maximalt utfall inträffa.
Den 2 april 2019 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det brittiska ventilationsbolaget Ductmann Ltd., vars verksamhet i huvudsak är inriktad på produktion och försäljning av rektangulära och brandklassade kanaler samt ljuddämpare för ventilationssystem. Förvärvet var ett naturligt steg för Lindab att ytterligare stärka erbjudandet inom ventilationssystem i Storbritannien. Ductmann Ltd. har sitt säte i Dudley, Storbritannien. Bolaget omsatte vid förvärvstidpunkten cirka 43 MSEK per år och hade ett 40-tal anställda.
Förvärvet av Ductmann Ltd reglerades i huvudsak likvidmässigt vid tillträdet och inga tilläggsköpeskillingar förekom. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill. Denna hänförde sig bland annat till förväntade synergier, ledningens kompetens om marknaden och en väl etablerad marknadsnärvaro. Identifierade immateriella tillgångar i förvärvat bolag avsåg huvudsakligen kundrelaterade värden. Ductmann Ltd. är en del av segmentet Ventilation Systems.
Den 26 juli 2019 avyttrade Lindab samtliga aktier och röster i det nederländska dotterbolaget Lindab Door B.V., vars verksamhet primärt är inriktad på försäljning och montering av industriportar på den inhemska marknaden. Avyttringen var ett led i Lindabs strategi med fokusering på långsiktigt hållbar lönsamhetsutveckling. Bolaget omsatte vid tidpunkten för avyttringen cirka 30 MSEK per år, redovisade ett marginellt rörelseresultat för verksamheten och hade 14 anställda. Avyttringen av Lindab Door B.V. medförde en koncernmässig realisationsförlust om 4 MSEK vilken redovisas under övriga rörelsekostnader. Lindab Door B.V var en del av segmentet Profile Systems.
Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvens/avyttringarnas inverkan på koncernens likvida medel.
| verksamheter | Förvärvade | Avyttrade verksamheter |
||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället | 314 | 61 | 26 | 3 |
| Villkorad framtida tilläggsköpeskilling | 12 | - | - | - |
| Ovillkorad framtida tilläggsköpeskilling | - | - | 51 | 1 |
| Direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring1) | 6 | 1 | 2 | 0 |
| Summa förvärv/avyttring | 332 | 62 | 79 | 4 |
| Avgår direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring | –6 | –1 | –2 | 0 |
| Sammanlagd överförd ersättning/tilläggsköpeskilling | 326 | 61 | 77 | 4 |
| Verkligt värde för förvärvade/avyttrade nettotillgångar/-skulder | 158 | 46 | 73 | 6 |
| Indirekta kostnader i samband med förvärv/avyttring1) | - | - | - | 2 |
| Goodwill/realiserat resultat1) | 168 | 15 | 4 | –4 |
| Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället | ||||
| Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället | 314 | 61 | 77 | 3 |
| Likvida medel i det förvärvade/avyttrade dotterbolaget | –30 | –28 | –10 | –1 |
| Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv/avyttring | 284 | 33 | 67 | 2 |
1) Indirekt kostnad samt realisationsförlust redovisas i resultaträkningen under övriga rörelsekostnader, medan realisationsvinst redovisas under övriga rörelseintäkter.
Utöver ovanstående redovisad påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv/avyttring, har Lindab under år 2020 även reglerat del av villkorad tilläggsköpeskilling från tidigare förvärv och förvärvat ett intressebolag. Tilläggsköpeskillingen hänförde sig till förvärvet av A.C. Manufacturing Ltd. 2017 som uppgick till 6 MSEK (3) och utbetalades till den tidigare ägaren. Återstående tilläggsköpeskilling hänförlig till förvärvet uppskattas i enlighet med tidigare ha en sannolikhet motsvarande maximalt utfall, varmed resultaträkningen inte påverkats av denna förvärvstransaktion under något av de senaste två räkenskapsåren. Förvärv av intressebolag skedde under fjärde kvartalet 2020 då Lindab förvärvade 36,6 procent av det danska bolaget Leapcraft ApS. Detta bolag utvecklar och säljer avancerad mät- och analysteknik för inomhusklimat, se vidare not 21.
Ingen del av redovisad goodwill är avdragsgill vid inkomstbeskattning.
Verkligt värde på förvärvade tillgångar och skulder överensstämmer i huvudsak med bokfört värde, med undantag för i samband med förvärv identifierade immateriella tillgångar, och förvärvade tillgångars nettovärde är i allt väsentligt samma som dess bruttovärde.
Förvärvade/avyttrade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterade till förvärv/avyttring framgår i nedanstående tabell. Redovisade immateriella tillgångar avsåg för 2020 primärt patent-, licens-, teknologi- och varumärkesrelaterade värden. Föregående år var redovisade immateriella tillgångar huvudsakligen kundrelaterade värden.
| Förvärvade verksamheter |
Avyttrade verksamheter |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Immateriella tillgångar | 27 | 12 | 0 | 0 |
| Materiella anläggningstillgångar | 111 | 1 | 97 | 0 |
| Nyttjanderättstillgångar | 40 | 11 | 0 | - |
| Finansiella anläggningstillgångar | 21 | - | - | - |
| Uppskjuten skattefordran | 0 | - | 0 | - |
| Varulager | 33 | 4 | 5 | 2 |
| Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar | 54 | 11 | 32 | 5 |
| Likvida medel | 30 | 28 | 10 | 1 |
| Summa förvärvade/avyttrade tillgångar | 316 | 67 | 144 | 8 |
| Uppskjuten skatteskuld | –27 | –2 | –2 | - |
| Pensioner | 0 | - | –5 | - |
| Långfristiga skulder avseende leasing | –34 | –10 | –1 | - |
| Långfristiga skulder | –29 | - | –52 | - |
| Kortfristiga skulder avseende leasing | –6 | –1 | 0 | - |
| Kortfristiga skulder | –62 | –8 | –62 | –2 |
| Summa övertagna/avyttrade skulder | –158 | –21 | –122 | –2 |
| Avyttrade finansiella fordringar | - | - | 51 | - |
| Verkligt värde förvärvade/avyttrade nettotillgångar | 158 | 46 | 73 | 6 |
| Goodwill | 168 | 15 | - | - |
| Indirekta kostnader i samband med förvärv/avyttring | - | - | - | 2 |
| Realiserat resultat | - | - | 4 | –4 |
| Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället inklusive framtida villkorad/ovillkorad tilläggsköpeskilling/köpeskilling |
326 | 61 | 77 | 4 |
| Medelantal anställda | 2020-12-31 | 2019-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Män | Kvinnor | Summa | Män | Kvinnor | Summa | |
| Moderbolaget, Sverige | - | - | - | - | - | - |
| Dotterföretag | ||||||
| Sverige | 768 | 239 | 1 007 | 742 | 383 | 1 125 |
| Belgien | 24 | 4 | 28 | 24 | 5 | 29 |
| Bosnien och Hercegovina | 2 | 2 | 4 | 3 | 5 | 8 |
| Danmark | 418 | 108 | 526 | 405 | 116 | 521 |
| Estland | 55 | 12 | 67 | 64 | 15 | 79 |
| Finland | 75 | 15 | 90 | 69 | 17 | 86 |
| Frankrike | 117 | 32 | 149 | 117 | 31 | 148 |
| Irland | 76 | 6 | 82 | 78 | 5 | 83 |
| Italien | 91 | 51 | 142 | 96 | 46 | 142 |
| Kroatien | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Lettland | 12 | 1 | 13 | 12 | 2 | 14 |
| Luxemburg | 150 | 21 | 171 | 160 | 18 | 178 |
| Makedonien | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Montenegro | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 | 2 |
| Nederländerna | 0 | 0 | 0 | 3 | 1 | 4 |
| Norge | 59 | 30 | 89 | 80 | 13 | 93 |
| Polen | 261 | 141 | 402 | 239 | 113 | 352 |
| Rumänien | 80 | 13 | 93 | 76 | 14 | 90 |
| Ryssland | 262 | 64 | 326 | 248 | 57 | 305 |
| Schweiz | 83 | 13 | 96 | 81 | 12 | 93 |
| Serbien | 2 | 2 | 4 | 3 | 3 | 6 |
| Slovakien | 34 | 14 | 48 | 34 | 15 | 49 |
| Slovenien | 104 | 30 | 134 | 178 | 52 | 230 |
| Storbritannien | 284 | 70 | 354 | 283 | 71 | 354 |
| Tjeckien | 613 | 357 | 970 | 684 | 210 | 894 |
| Tyskland | 112 | 25 | 137 | 106 | 26 | 132 |
| Ungern | 142 | 39 | 181 | 141 | 37 | 178 |
| USA | 6 | 0 | 6 | 6 | 0 | 6 |
| Dotterföretag totalt | 3 831 | 1 290 | 5 121 | 3 933 | 1 269 | 5 202 |
| Koncernen totalt | 3 831 | 1 290 | 5 121 | 3 933 | 1 269 | 5 202 |
| Könsfördelning, ledande befattningshavare | 2020-12-31 | 2019-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Män | Kvinnor | Summa | Män | Kvinnor | Summa | |
| Moderbolaget, Sverige | ||||||
| Styrelsen, stämmovalda | 4 | 3 | 7 | 4 | 3 | 7 |
| Styrelsen, arbetstagarrepresentanter | 2 | - | 2 | 2 | - | 2 |
| Koncernen | ||||||
| VD/ledningsgrupp | 8 | 2 | 101) | 9 | 2 | 112) |
1) I koncernledningen har Bengt Andersson ingått fram till februari 2020, Malin Samuelsson har ingått fram till oktober 2020 och Madeleine Hjelmberg har ingått i koncernledningen från oktober 2020.
2) I koncernledningen har Pontus Kallén ingått fram till maj 2019 och Fredrik Liedholm har ingått fram till augusti 2019. Stefaan Sonjeau har ingått i koncernledningen från september 2019 och Lars Christensson har ingått i koncernledningen från november 2019.
| Personalkostnader | 2020 | 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar | Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
| Moderbolaget, Sverige | 3,6 | - | 3,6 | 3,3 | - | 3,3 |
| Dotterföretag totalt | 65,4 | 1 758,6 | 1 824,0 | 80,2 | 1 860,8 | 1 941,0 |
| Koncernen totalt | 69,0 | 1 758,6 | 1 827,6 | 83,5 | 1 860,8 | 1 944,3 |
| Sociala kostnader | ||||||
| Moderbolaget, Sverige | 1,1 | - | 1,1 | 1,1 | - | 1,1 |
| varav pensioner | 0 | - | 0 | 0 | - | 0 |
| Koncernen totalt | 23,0 | 483,9 | 506,9 | 27,6 | 493,1 | 520,7 |
| varav pensioner | 7,3 | 110,7 | 118,1 | 9,3 | 109,1 | 118,4 |
| Summa personalkostnader | 93,1 | 2 242,5 | 2 335,6 | 112,2 | 2 353,9 | 2 466,1 |
Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 279 MSEK (283), utgör 25 MSEK (30) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 25 MSEK (30).
Total under 2020 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till 3 560 KSEK (3 331), enligt nedanstående fördelning.
Vid årsstämman den 29 april 2020 beslutades att arvode till styrelsens ledamöter ska utgå med totalt 3 256 KSEK fördelat på 856 KSEK till styrelsens ordförande, 391 KSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 26 KSEK vardera till arbetstagarrepresentanterna. Arvode till styrelsens ledamöter inom revisionsutskottet ska utgå med 102 KSEK till ordförande och 51 KSEK till envar av revisionsutskottets ordinarie ledamöter. Arvode till styrelsens ledamöter inom ersättningsutskott ska utgå med 61 KSEK till ordförande och 31 KSEK till ersättningsutskottets ordinarie ledamot. Revisions- och ersättningsutskottets sammanlagda arvoden ska ej överstiga 296 KSEK. Totalt kan ersättning utgå med 3 552 KSEK till styrelsen och ledamöter i utskott enligt beslut på stämman 2020.
| KSEK | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Peter Nilsson | 920,1 | 858,0 |
| Per Bertland | 423,1 | 395,3 |
| Sonat Burman-Olsson | 392,1 | 364,3 |
| Viveka Ekberg | 494,1 | 466,3 |
| Anette Frumerie | 443,1 | 415,3 |
| John Hedberg (avgått 2020) | 148,3 | 415,3 |
| Marcus Hedblom (invald 2020) | 294,8 | - |
| Bent Johannesson (avgått 2020) | 131,3 | 364,3 |
| Staffan Pehrson (invald 2020) | 260,8 | - |
| Pontus Andersson | 26,2 | 26,0 |
| Anders Lundberg | 26,2 | 26,0 |
| Summa | 3 560,1 | 3 330,8 |
Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid avslutande av styrelseuppdraget.
| 2020 SEK | Ola Ringdahl1) |
Ersättning övrig koncernledning1) |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Fast lön inkl. sem. ersättning | 5 695 226 | 16 793 496 | 22 488 722 |
| Rörlig ersättning | 3 780 944 | 5 041 417 | 8 822 361 |
| Pensioner | 1 693 656 | 3 346 061 | 5 039 717 |
| Förmåner | 118 409 | 315 515 | 433 924 |
| Summa | 11 288 235 | 25 496 489 | 36 784 724 |
| Uppsägningslön inkl. rörlig ersättning, förmåner och pension |
- | 4 243 276 | - |
| Summa | 11 288 235 | 29 739 765 | 36 784 724 |
| 2019 SEK | Ola Ringdahl1) |
Ersättning övrig koncernledning1) |
Totalt |
| Fast lön inkl. sem. ersättning | 5 607 000 | 18 025 496 | 23 632 496 |
| Rörlig ersättning | 5 178 508 | 8 980 150 | 14 158 658 |
| Pensioner | 1 628 597 | 4 692 969 | 6 321 566 |
| Förmåner | 118 855 | 435 549 | 554 404 |
| Summa | 12 532 960 | 32 134 164 | 44 667 124 |
1) Ersättningen är exklusive sociala avgifter och särskild löneskatt. Ersättning till övrig koncernledning avser 9 (10) personer.
Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön. Den rörliga ersättningen består av ett kort- respektive långsiktigt kontant ersättningsprogram som baseras på uppnådda resultat.
Den maximala kortsiktiga rörliga lönen uppgår till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal kortsiktig rörlig lön uppgående till 50 procent av den årliga fasta lönen. Långsiktig kontant rörlig ersättning uppgår maximalt till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal långsiktig rörlig ersättning uppgående till 70 procent av den årliga fasta lönen. Ola Ringdahls fasta ersättning för 2020 uppgick till 5 695 226 SEK. Rätt till pensionspremie uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har Ola Ringdahl rätt till fri bil och vissa andra förmåner.
2020 års ersättningar till verkställande direktör och övrig koncernledning framgår i tabellen.
Vid uppsägning av Ola Ringdahls anställning löper en uppsägningstid om tolv månader från bolagets sida och sex månader från Ola Ringdahls sida. Under uppsägningstiden har Ola Ringdahl rätt till oförändrad lön och anställningsförmåner med undantag för rörlig ersättning. Ola Ringdahl är bunden av en konkurrensklausul som är giltig under två år från anställningens upphörande under vilken han för tiden har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt av avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Ola Ringdahl.
Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är tolv månader, vid uppsägning från bolagets sida, och sex månader vid uppsägning från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Övriga ledande befattningshavare är bundna av konkurrensklausuler under tolv månader från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde.
Pensionsåldern för samtliga ledande befattningshavare är 65 år.
Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för Ola Ringdahl motsvarande 30 procent av hans årliga bruttolön. Kostnaderna för pensionspremierna under 2020 uppgick till 1 694 KSEK (1 629).
Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner. Pensionen ska följa gällande avtal, vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta ersättningen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer uppgick till sammanlagt 3 346 KSEK (4 693).
Utöver rörlig lön för koncernledningen, föreligger bonusprogram för övriga ledande befattningshavare. Bonusprogram baseras på resultatorienterade mål. Bonus uppgår till 10-40 procent av årslönen, beroende på befattning.
Sedan 1980 gör bolaget årligen avsättningar till en vinstandelsstiftelse för alla fast anställda i Sverige, i enlighet med avtal. Avsättningen baseras på resultatet i de svenska koncernbolagen. Från och med 2019 har villkoren för avsättningen förändrats till viss del för att tydligare reflektera hur hela Lindab uppfyller koncernens långsiktiga finansiella mål med en rörelsemarginal motsvarande 10 procent. Det maximala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med konsumentprisindex (KPI). Årets avsättning till vinstandelsplanen uppgick till 6 979 KSEK (6 705) inklusive särskild löneskatt. Vinstandelsstiftelsens aktieinnehav utgörs av aktier i Lindab. Vid utgången av 2020 ägde stiftelsen 497 000 aktier (467 000) i Lindab. Det finns också en mindre vinstandelsplan i ett av Lindabs franska bolag.
Vid årsstämman 2020 beslutades om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Enligt antagna riktlinjer ska ersättningsprogrammet för dessa personer bland annat omfatta kontant rörlig ersättning. Denna ersättning ska vara baserad på mätbara kriterier, vilka återspeglar fördefinierade finansiella och kvalitativa mål för Lindab. Baserat på beslut av årsstämman har ett långsiktigt incitamentsprogram implementerats. Programmet har en treårig mätperiod och eventuellt utfall av långsiktig kontant rörlig ersättning ska på marknadsmässiga villkor investeras i aktier eller aktierelaterade instrument i Lindab. Total kostnad vid maximalt utfall för den treåriga mätperioden 2020 till 2022 uppskattades till 13 MSEK. Vid årsstämman 2018 respektive 2019 antogs långsiktiga incitamentsprogram, vilka i allt väsentligt har samma utformning som beslutat program. Dessa programs mätperiod är 2018 till 2020 respektive 2019 till 2021.
Vid årsstämman 2020 beslutades om ett köpoptionsprogram för ledande befattningshavare i Lindabkoncernen genom en riktad emission av högst 275 000 köpoptioner. Med anledning av detta program har 210 000 köpoptioner förvärvats av ledande befattningshavare i Lindab enligt marknadsmässig värdering ut-
ifrån fastställda avtal. Varje köpoption ger innehavaren rätt att förvärva en aktie i Lindab till lösenkurs om 101,90 SEK. Förvärv av aktier med stöd av option kan ske efter att Lindab offentliggjort halvårsrapporten för år 2023 och fram till och med den 31 augusti samma år. Vid årsstämmorna 2017, 2018 respektive 2019 beslutades också om tecknings-/köpoptionsprogram för ledande befattningshavare.
Under 2020 har 25 000 externt ägda optioner i 2017 års teckningsoptionsprogram utnyttjats för att teckna aktier enligt programmets villkor, vilket föranlett emittering av 25 000 aktier i Lindab International AB till förmån för dessa personer. Teckning av aktier skedde till en teckningskurs om 108,80 SEK/aktie. Övriga ej nyttjade optioner från 2017 års teckningsoptionsprogram har förfallit. Från 2018 års teckningsoptionsprogram finns 135 000 utestående optioner, varav 25 000 i Lindabs eget förvar, med en teckningskurs på 86,40 SEK som kan utnyttjas sommaren 2021. Från 2019 års köpoptionsprogram finns 175 000 utestående optioner med en teckningskurs på 120,00 SEK som kan utnyttjas sommaren 2022.
Vid årsstämman 2020 fattades beslut om följande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare:
Fast lön och förmåner ska vara individuellt fastställda utifrån ovanstående kriterier och respektive befattningshavares särskilda kompetens, erfarenhet och uppnådda resultat.
Kortsiktig kontant rörlig ersättning utgår efter uppfyllande av individuella och tydligt fastställda mål. Den kortsiktiga rörliga ersättningen utgår som procent av den fasta lönen och har ett fastställt tak ej överstigande 50 procent av den fasta lönen för VD respektive 40 procent för övriga ledande befattningshavare.
Vad avser riktlinjer till ledande befattningshavare för tiden från nästa årsstämma hänvisas till styrelsens kommande förslag inför årsstämman 2021.
| Ventilation Systems |
Profile Systems |
Building Systems |
Övrigt | Totalt | Eliminering | Summa | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Nettoomsättning, externt | 5 654 | 6 018 | 2 566 | 2 494 | 946 | 1 360 | - | - | 9 166 | 9 872 | - | - | 9 166 | 9 872 |
| Nettoomsättning, internt mellan segment |
5 | 4 | 38 | 26 | 0 | 0 | - | - | 43 | 30 | –43 | –30 | 0 | 0 |
| Nettoomsättning, totalt | 5 659 | 6 022 | 2 604 | 2 520 | 946 | 1 360 | - | - | 9 209 | 9 902 | –43 | –30 | 9 166 | 9 872 |
| Justerat rörelseresultat före avskrivningar |
859 | 883 | 388 | 340 | 99 | 131 | –32 | –39 | 1 314 | 1 315 | - | - | 1 314 | 1 315 |
| Avskrivningar och nedskrivningar |
–273 | –274 | –70 | –70 | –43 | –46 | –12 | –10 | –398 | –400 | - | - | –398 | –400 |
| Justerat rörelseresultat | 586 | 609 | 318 | 270 | 56 | 85 | –44 | –49 | 916 | 915 | - | - | 916 | 915 |
| Engångsposter och omstruktureringskostnader |
–701) | - | - | - | - | - | - | - | –701) | - | - | - | –701) | - |
| Rörelseresultat | 516 | 609 | 318 | 270 | 56 | 85 | –44 | –49 | 846 | 915 | - | - | 846 | 915 |
| Finansnetto | –35 | –34 | ||||||||||||
| Resultat före skatt | 811 | 881 | ||||||||||||
| Skatt på årets resultat | –215 | –203 | ||||||||||||
| Årets resultat | 596 | 678 | ||||||||||||
| Anläggningstillgångar, exkl. finansiella tillgångar |
3 820 | 3 586 | 1 164 | 1 204 | 657 | 737 | 176 | 165 | 5 817 | 5 692 | - | - | 5 817 | 5 692 |
| Varulager | 810 | 832 | 504 | 478 | 111 | 158 | - | - | 1 425 | 1 468 | - | - | 1 425 | 1 468 |
| Övriga tillgångar | 981 | 1 081 | 387 | 355 | 71 | 132 | 351 | 341 | 1 790 | 1 909 | –332 | –343 | 1 458 | 1 566 |
| Ej fördelade tillgångar | 705 | 712 | ||||||||||||
| Summa tillgångar | 9 032 | 9 069 | –332 | –343 | 9 405 | 9 438 | ||||||||
| Eget kapital | 5 178 | 5 027 | ||||||||||||
| Övriga skulder | 2 149 | 1 979 | 509 | 655 | 389 | 576 | 67 | 71 | 3 114 | 3 281 | –332 | –343 | 2 782 | 2 938 |
| Ej fördelade skulder | 1 445 | 1 473 | ||||||||||||
| Summa eget kapital och skulder | 3 114 | 3 281 | –332 | –343 | 9 405 | 9 438 | ||||||||
| Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar |
343 | 216 | 56 | 31 | 5 | 22 | 21 | 9 | 425 | 278 | - | - | 425 | 278 |
1)Inkluderar nedskrivningar om 40 MSEK. Se vidare not 9.
Koncernens segment består av Ventilation Systems, Profile Systems och Building Systems. Grunden för uppdelning på segment är de olika kunderbjudanden som respektive affärsområde tillhandahåller. Kunderbjudandena inom respektive segment är enligt följande:
Både Ventilation Systems och Profile Systems verksamheter styrs utifrån geografiskt uppdelade säljorganisationer, vilka stöttas av ett antal produkt- och systemområden med gemensamma produktions- och inköpsfunktioner för respektive affärsområde. Segmentet Building Systems består av en separat integrerad projektorganisation. Övrigt avser ej fördelade poster och omfattar bland annat moderbolagsfunktioner. Lindabs finansiella mål som verksamheten styrs utifrån är tillväxt, lönsamhet, nivå på skuldsättning och utdelningspolicy, se sidan 61.
Segmenten ansvarar för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras resultat beräknas på denna nivå, medan Treasuryfunktionen ansvarar för finansieringen på koncern- och landnivå. Därmed består ej fördelade tillgångar huvudsakligen av pensionstillgångar samt aktuella och uppskjutna skattefordringar. Ej fördelade skulder består huvudsakligen av nettoupplåning, pensionsavsättningar samt aktuella och uppskjutna skatteskulder.
Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultatposter från den del av denna verksamhet som säljs internt fördelas i segmentkonsolideringen till segmenten.
Information om intäkter från externa kunder samt justerat rörelseresultat per rörelsesegment framgår i tabellerna på sidan 68. Internpris mellan koncernens segment sätts utifrån principen om armlängds avstånd, det vill säga mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.
Lindabs verksamhet är inriktad på att utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja produkter inom huvudkategorin Bygg. Produktportföljen består av såväl enskilda artiklar som hela system för ventilation, kyla och värme, samt byggprodukter och bygglösningar såsom takavvattning i stål, beklädnadsprodukter för tak respektive väggar, stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner samt hallbyggnader. I utbudet ingår också kompletta, monteringsfärdiga stålbyggnadssystem. Vid försäljning av dessa stålbyggnadssystem kan ibland ett element av installation inkluderas, men detta är en icke väsentlig del av koncernens omsättning och installationstjänster säljs enbart på förfrågan i samband med materiell produkt.
Baserat på karaktären av de produkter som ingår i Lindabs produktportfölj och de varor som erbjuds på marknaden, så anses ett avtalsenligt prestationsåtagande gentemot kund huvudsakligen leda till en intäktsredovisning vid en viss tidpunkt. Detta sker vanligen i samband med fysisk leverans till motpart då kunden i realiteten får kontroll över produkten. Vid försäljning av större kompletta stålbyggnadssystem, i vilka delleveranser kan förekomma, så sker i allt väsentligt även här intäktsredovisningen vid fysisk leveranstidpunkt och i enlighet med vad som regleras i kontrakt.
Utifrån rådande verksamhetsinriktning och produktportfölj är Lindabs bedömning att intäkter i allt väsentligt redovisas vid viss tidpunkt. De redovisade intäkterna reflekterar då värdet av den ersättning som Lindab netto förväntas vara berättigad till när ett enskilt prestationsåtagande är uppfyllt. Detta innebär att eventuell volymrabatt och/eller förväntat nyttjande av förekommande kassarabatt redovisningsmässigt reducerar det bruttomässiga försäljningspriset vid tidpunkten för intäktsredovisningen. Intäktsreduktion och avsättning för förekommande
Nedan redovisas extern nettoomsättning på Lindabs största marknader baserade på kundens hemvist. Lindabs största kund står för 1,9 procent (1,9) av koncernens totala omsättning, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder.
| Land | 2020 | Procent | Land | 2019 | Procent |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 2 376 | 26 | Sverige | 2 179 | 22 |
| Danmark | 1 065 | 12 | Danmark | 1 035 | 10 |
| Tyskland | 715 | 8 | Storbritannien | 848 | 9 |
| Storbritannien | 655 | 7 | Tyskland | 767 | 8 |
| Norge | 595 | 6 | Norge | 595 | 6 |
| Övriga | 3 760 | 41 | Övriga | 4 448 | 45 |
| Summa | 9 166 | 100 | Summa | 9 872 | 100 |
Anläggningstillgångar avser immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar samt även nyttjanderättstillgångar och är fördelade per enskilt betydelsefulla länder med avseende på produktionskapacitet.
| Land | 2020 | Procent | Land | 2019 | Procent |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 718 | 28 | Sverige | 546 | 22 |
| Tjeckien | 426 | 17 | Tjeckien | 388 | 16 |
| Danmark | 219 | 9 | Danmark | 183 | 7 |
| Storbritannien | 156 | 6 | Luxemburg | 162 | 7 |
| Luxemburg | 138 | 5 | Slovenien | 133 | 5 |
| Frankrike | 118 | 5 | Storbritannien | 123 | 5 |
| Övriga | 803 | 30 | Övriga | 945 | 38 |
| Summa | 2 578 | 100 | Summa | 2 480 | 100 |
| Goodwill | 3 239 | - | Goodwill | 3 211 | - |
| Summa | 5 817 | - | Summa | 5 691 | - |
volymrelaterade rabatter baseras på såväl erfarenhetsmässiga grunder som förväntade utfall utifrån innevarande avtal och indikativa framåtriktade inköpstrender hos enskilda kunder. Samma kriterier utgör grunden för bedömning och redovisning av nyttjande av eventuella kassarabatter, men då med återspegling på förväntade framtida betalningsmönster. Förekomsten av volym- respektive kassarabatter är differentierad mellan såväl olika geografiska marknader som olika kundkategorier och produkter.
Med hänsyn till att Lindab i allt väsentligt redovisar intäkter vid viss tidpunkt, det vill säga huvudsakligen i samband med fysisk leverans till motpart, så är upplupna intäkter per balansdagen av mindre värde. Redovisad nettoomsättning är reducerad med volym-/kassarabatter, för vilka det finns reservationer på balansdagen uppgående till –184 MSEK (–182), se not 30. Detta utgörs av avtalsskulder, vilka vanligtvis regleras inom ett års tid.
Upplysning lämnas ej om ouppfyllda eller delvis ouppfyllda prestationsåtaganden då dessa är del av avtal som löper under 12 månader.
Koncernens intäkter redovisas och utvärderas huvudsakligen utifrån segmentens respektive geografiska marknader. Ventilation Systems intäkter hänför sig huvudsakligen till försäljning av ventilationsrelaterade produkter och inneklimatlösningar, Profile Systems omsättning baseras primärt på olika byggprodukter och byggsystem i tunnplåt samt olika stålprofiler, och Building Systems intäkter genereras väsentligen från försäljning av stålbyggnadssystem. Koncerninterna transaktioner mellan segmenten är marginella, se not 7.
| Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Norden | Västeuropa | CEE/CIS | marknader | Summa | |
| 2 438 | 2 386 | 708 | 122 | 5 654 | |
| 1 942 | 144 | 471 | 9 | 2 566 | |
| 23 | 443 | 463 | 17 | 946 | |
| 4 403 | 2 973 | 1 642 | 148 | 9 166 | |
| 2 433 | 2 609 | 839 | 137 | 6 018 | |
| 1 792 | 144 | 548 | 10 | 2 494 | |
| 11 | 692 | 647 | 10 | 1 360 | |
| 4 236 | 3 445 | 2 034 | 157 | 9 872 | |
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| Avskrivningar | Not | 2020 | 2019 |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 18 | 5 | 6 |
| Patent och liknande | 18 | 3 | 3 |
| IT och övriga immateriella tillgångar | 18 | 19 | 19 |
| Varumärken | 18 | 2 | 1 |
| Byggnader och mark | 19 | 40 | 42 |
| Nyttjanderätter byggnader och mark | 20 | 177 | 166 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 19 | 72 | 74 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 19 | 30 | 29 |
| Övriga nyttjanderätter av materiella anläggningstillgångar | 20 | 47 | 48 |
| Summa | 395 | 388 | |
| Nedskrivningar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 18 | - | 3 |
| IT och övriga immateriella tillgångar | 18 | 2 | 7 |
| Varumärken | 18 | - | 2 |
| Byggnader och mark | 19 | 32 | - |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 19 | 2 | - |
| Inventarier, verktyg och installationer | 19 | 7 | - |
| Summa | 43 | 12 | |
| Summa av- och nedskrivningar per tillgångsslag | 438 | 400 | |
| Totala avskrivningar fördelade per funktion | |||
| Kostnad för sålda varor | 185 | 183 | |
| Försäljningskostnader | 167 | 163 | |
| Administrationskostnader | 37 | 35 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 6 | 7 | |
| Summa | 395 | 388 | |
| Totala nedskrivningar fördelade per funktion | |||
| Kostnad för sålda varor | 1 | - | |
| Försäljningskostnader | - | 12 | |
| Övriga rörelsekostnader | 421) | - | |
| Summa | 43 | 12 | |
| Summa av- och nedskrivningar fördelade per funktion | 438 | 400 |
1) Varav 40 MSEK är rapporterade som engångsposter och omstruktureringskostnader.
Not 10 Kostnader fördelade på kostnadsslag
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Not | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Kostnad för direkt material | 4 156 | 4 594 | - | - | |
| Övriga externa kostnader | 1 266 | 1 403 | 2 | 2 | |
| Kostnader för arbetskraft | 2 406 | 2 549 | 5 | 5 | |
| Av- och nedskrivningar | 9, 18, 19, 20 | 398 | 400 | - | - |
| Övriga rörelsekostnader | 1811) | 80 | - | - | |
| Summa | 8 407 | 9 026 | 7 | 7 |
1) Övriga rörelsekostnader inkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader om -70 MSEK, varav -40 MSEK avser nedskrivningar av anläggningstillgångar.
I koncernens rapport över totalresultat är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, forskningsoch utvecklingskostnader samt övriga rörelsekostnader uppgår totalt till 8 407 MSEK (9 026). Ovan visas en fördelning av dessa kostnader på de viktigaste kostnadsslagen. Kostnader för arbetskraft består av anställd personal, 2 336 MSEK (2 466) och inhyrd personal, 70 MSEK (83). Övriga externa kostnader hänför sig huvudsakligen till produktions-, försäljnings- och administrationsomkostnader.
Not 11 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet ska beviljas styrelsen och verkställande direktören.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Deloitte | ||||
| Revisionsuppdrag | 7,7 | 7,8 | 0,4 | 0,4 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,1 | 0,1 | - | - |
| Skatterådgivning | 0,1 | 0,1 | - | - |
| Övriga uppdrag | 0,2 | 0,2 | - | - |
| Totalt Deloitte | 8,1 | 8,2 | 0,4 | 0,4 |
| Övriga | ||||
| Revisionsuppdrag | 1,6 | 1,1 | - | - |
| Skatterådgivning | 0,7 | 0,4 | - | - |
| Övriga uppdrag | 0,2 | 0,1 | - | - |
| Totalt övriga | 2,5 | 1,6 | - | - |
| Totalt | 10,6 | 9,8 | 0,4 | 0,4 |
Forsknings- och utvecklingskostnader uppgår till 64 MSEK (64) och är direkt kostnadsförda i koncernens rapport över totalresultat, varav 5 MSEK (6) avsåg avskrivningar på balanserade utgifter för utvecklingskostnader. För balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, se not 18.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/-skulder | 68 | 50 | - | - |
| Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar | 5 | 5 | - | - |
| Övrigt1) | 15 | 14 | - | - |
| Summa | 88 | 69 | - | - |
| Kostnader | ||||
| Valutakursdifferenser på rörelseskulder/-fordringar | –70 | −53 | - | - |
| Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar | –4 | −2 | - | - |
| Övrigt2) | –106 | −25 | - | - |
| Summa | –180 | −80 | - | - |
1) Övrigt 2020 inkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader om 4 MSEK avseende realisationsvinst i samband med avyttring av IMP Klima Group.
2) Övrigt 2020 inkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader om –74 MSEK relaterat till beslut att avveckla IMP Klima Group.
Not 14 Statliga stöd
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| Statliga stöd och kostnadsreduktioner | 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
| Statliga stöd som påverkat årets resultat | 40 | 5 | |
| Statliga kostnadsreduktioner som påverkat årets resultat | 10 | 4 | |
| Statliga investeringsstöd, avräknade mot anläggningstillgångar | 1 | - | |
| Summa | 51 | 9 |
Erhållna statliga stöd och kostnadsreduktioner utgörs för år 2020 huvudsakligen av stöd relaterade till covid-19 åtgärder. Erhållna investeringsstöd är relaterade till utbyggnad av fastighet i Frankrike. Statliga stöd och kostnadsreduktioner har främst erhållits i Storbritannien, Frankrike, Luxemburg och Sverige. Statliga stöd som kompenserar för specifika kostnader redovisas som en kostnadsreduktion över resultaträkningen och klassificeras därmed till samma kategori som den underliggande kostnaden. Statliga stöd som är bidrag av mer generell karaktär redovisas under övriga rörelseintäkter och uppgår till 4 MSEK (0).
Not 15 Finansiella intäkter och kostnader
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | Not | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| Erhållet koncernbidrag | - | - | 20 | 12 | |
| Summa | - | - | 20 | 12 | |
| Ränteintäkter | |||||
| Avtalsenlig ränta på finansiella tillgångar | 14 | 21 | - | - | |
| Varav på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | 7 | 6 | - | - | |
| Finansiella intäkter | 14 | 21 | - | - | |
| Avtalsenlig ränta på finansiella skulder | –17 | –20 | - | 0 | |
| Varav på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | –16 | –17 | - | - | |
| För pensioner, netto | 27 | –3 | –4 | - | - |
| Räntekostnader avseende leasingskulder | 31 | –25 | –26 | - | - |
| Till koncernföretag | - | - | –4 | –2 | |
| Övriga finansiella kostnader | –3 | –3 | - | ||
| Finansiella kostnader | –48 | –53 | –4 | –2 | |
| Valutaeffekter vinster/förluster, netto | –1 | –2 | - | - | |
| Finansiella intäkter och kostnader, netto | –35 | –34 | 16 | 10 |
Inkomstskatten i resultaträkningen och rapporten över totalresultat i koncernen består huvudsakligen av följande komponenter.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Resultaträkningen | ||||
| Aktuell skatt | ||||
| Aktuell skatt på årets resultat | –219 | –207 | –3 | –2 |
| Justeringar avseende tidigare år | –2 | –1 | 0 | 0 |
| Summa aktuell skatt | –221 | –208 | –3 | –2 |
| Uppskjuten skatt | ||||
| Uppkomst och återföring av temporära skillnader | 7 | 5 | 0 | 0 |
| Effekter av förändringar i skattesatser i olika länder | –1 | 0 | - | - |
| Summa uppskjuten skatt | 6 | 5 | 0 | 0 |
| Totalt redovisad skattekostnad i resultaträkningen | –215 | –203 | –3 | –2 |
| Övrigt totalresultat | ||||
| Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner | –1 | 10 | - | - |
| Aktuell skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering | –10 | 6 | - | - |
| Totalt redovisad skattekostnad i övrigt totalresultat | –11 | 16 | - | - |
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till 215 MSEK (203) och den effektiva skattesatsen uppgick till 27 procent (23).
Den genomsnittliga skattesatsen var 20 procent (21). Den har beräknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land.
Avvikelsen mellan effektiv och genomsnittlig skattesats uppgick till 7 procentenheter (2). Skillnaden om 7 procentenheter förklaras främst av erlagd kupongskatt på utdelning och av att Lindab inte kunde tillgodoräkna sig underskottsavdrag fullt ut för att minska den totala skattekostnaden. Den högre effektiva skattesatsen jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av att Lindab inte kunde tillgodoräkna sig underskottsavdrag fullt ut för att minska den totala skattekostnaden.
Skattesatsen i Sverige uppgår till 21,4 procent (21,4). De främsta orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk bolagsskattesats och Lindabkoncernens skattesats med utgångspunkt från resultat före skatt framgår av följande tabell.
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | Procent | 2019 | Procent | |
| Resultat före skatt | 811 | 881 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget | –174 | –21,4 | –189 | –21,4 |
| Avstämning mot redovisad skatt | ||||
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | 11 | 1,3 | 7 | 0,7 |
| Ej redovisade underskott, uppkomna under året | –30 | –3,7 | –4 | –0,5 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | –2 | –0,3 | –1 | –0,1 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –12 | –1,5 | –16 | –1,8 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 6 | 0,7 | 7 | 0,8 |
| Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt | –1 | –0,1 | 0 | 0,0 |
| Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag1) | 9 | 1,1 | 22 | 2,5 |
| Omvärdering av övriga uppskjutna skattefordringar | 3 | 0,4 | –4 | –0,5 |
| Övrigt 2) | –25 | –3,1 | –25 | –2,8 |
| Redovisad skattekostnad | –215 | –26,6 | –203 | –23,1 |
1) Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag avser huvudsakligen Tyskland. Detta gäller båda räkenskapsåren.
2) Övrigt avser huvudsakligen kupongskatt på utdelning. Detta gäller både 2020 och 2019.
Uppskjutna skattefordringar- och skulder vid utgången av året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion, framgår av tabellen på nästa sida:
Not 16, forts.
| Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
| Immateriella tillgångar | 2 | 2 | –18 | –9 | –16 | –7 |
| Materiella anläggningstillgångar | 4 | 4 | –50 | –53 | –46 | –49 |
| Finansiella anläggningstillgångar | - | - | - | - | - | - |
| Lager | 16 | 19 | –1 | –1 | 15 | 18 |
| Fordringar | 3 | 3 | –1 | –7 | 2 | –4 |
| Avsättningar | 46 | 50 | 0 | 0 | 46 | 50 |
| Skulder | 1 | 1 | - | - | 1 | 1 |
| Leasing | 8 | 10 | –1 | –1 | 7 | 9 |
| Övrigt | 0 | 1 | –13 | –11 | –13 | –10 |
| Underskottsavdrag | 34 | 45 | - | - | 34 | 45 |
| Periodiseringsfonder | - | - | –46 | –47 | –46 | –47 |
| Summa | 114 | 135 | –130 | –129 | –16 | 6 |
| Kvittning av fordringar /skulder | –38 | –17 | 38 | 17 | - | - |
| Enligt balansräkningen | 76 | 118 | –92 | –112 | –16 | 6 |
| Avstämning av uppskjuten skatteskuld/-fordran, netto | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Vid årets början | 6 | –18 | |
| Ändrade redovisningsprinciper | - | 10 | |
| Redovisat i rapporten över totalresultat | 6 | 5 | |
| Förvärv av dotterbolag | 5 | –27 | –2 |
| Avyttring av dotterbolag | 5 | 2 | - |
| Redovisat i övrigt totalresultat samt i eget kapital: | |||
| - justering förmånsbestämda planer pensioner | –1 | 10 | |
| Omräkningsdifferenser | –2 | 1 | |
| Vid årets slut | –16 | 6 |
| Förfallotider för outnyttjade underskottsavdrag | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
|---|---|---|
| Nästa år | 0 | 2 |
| Om 2-4 år | 0 | 0 |
| Om 5-6 år | 9 | 9 |
| Efter 6 år | 558 | 746 |
| - därav utan förfallotid | 346 | 571 |
| Summa | 567 | 757 |
Uppskjutna skattefordringar för skattemässiga underskottsavdrag redovisas i den utsträckning som det är sannolikt att de kommer att kunna tillgodogöras för att sänka framtida skattepliktiga vinster.
Kvarvarande underskottsavdrag om 567 MSEK (757), skulle kunna ge en uppskjuten skattefordran på 163 MSEK (212). Dessa har dock inte beaktats, då det inte anses möjligt att bedöma om Lindab inom en överskådlig framtid kan utnyttja dessa, alternativt att det inte anses troligt att Lindab kommer att kunna utnyttja dem.
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om cirka 681 MSEK (921), varav 114 MSEK (164) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran om 34 MSEK (45).
Not 17 Resultat per aktie
| Före och efter utspädning | ||
|---|---|---|
| Före och efter utspädning | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 596 | 678 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier, st | 76 340 315 | 76 331 982 |
| Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK per aktie) | 7,80 | 8,89 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderbolaget.
Antalet aktier har ökat med 25 000, då ett teckningsoptionsprogram från 2017 löpte ut under året och 25 000 aktier emitterades i anslutning härtill. Se not 6 och 26.
Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier inklusive de stamaktier som förutsätts bli emitterade. Dessa beräknas utifrån stamaktiernas genomsnittskurs under perioden.
För perioden samt för jämförelseperioden förekommer ingen materiell utspädningseffekt.
| 1 januari–31 december 2020 Ackumulerade anskaffningsvärden |
Not | Balanserade utgifter för utvecklings arbeten |
Patent och liknande |
IT och övriga immateriella tillgångar |
Varumärken | Goodwill | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vid årets början | 53 | 97 | 327 | 68 | 3 211 | 3 756 | |
| Poster avseende förvärv av dotterbolag | 5 | 10 | 2 | 6 | 9 | 168 | 195 |
| Poster avseende avyttring av dotterbolag | 5 | –4 | - | –3 | - | - | –7 |
| Nyanskaffningar | 1 | - | 26 | - | - | 27 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | - | –6 | - | - | –6 | |
| Omklassificeringar | - | - | 0 | - | - | 0 | |
| Årets omräkningsdifferenser | –3 | –1 | –19 | - | –140 | –163 | |
| Vid årets slut | 57 | 98 | 331 | 77 | 3 239 | 3 802 | |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | |||||||
| Vid årets början | –40 | –90 | –255 | –51 | - | –436 | |
| Årets avskrivningar | –5 | –3 | –19 | –2 | - | –29 | |
| Poster avseende avyttring av dotterbolag | 5 | 4 | - | 3 | - | - | 7 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | 2 | - | - | 2 | |
| Omklassificeringar | - | - | 0 | - | - | 0 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 3 | 0 | 15 | 1 | - | 19 | |
| Vid årets slut | –38 | –93 | –254 | –52 | - | –437 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | |||||||
| Vid årets början | –3 | 0 | –7 | –2 | 0 | –12 | |
| Årets nedskrivningar | - | - | –2 | - | - | –2 | |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | 0 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | - | 0 | - | - | 0 | |
| Vid årets slut | –3 | 0 | –9 | –2 | 0 | –14 | |
| Planenligt restvärde vid årets början | 10 | 7 | 65 | 15 | 3 211 | 3 308 | |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 16 | 5 | 68 | 23 | 3 239 | 3 351 | |
| 1 januari–31 december 2019 | |||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||||
| Vid årets början | 49 | 96 | 308 | 68 | 3 144 | 3 665 | |
| Poster avseende förvärv/avyttring av dotterbolag | 5 | - | - | 12 | - | 15 | 27 |
| Nyanskaffningar | 3 | 0 | 11 | - | - | 14 | |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | –1 | - | - | –1 | |
| Omklassificeringar | - | - | –11 | - | - | –11 | |
| Årets omräkningsdifferenser Vid årets slut |
1 53 |
1 97 |
8 327 |
- 68 |
52 3 211 |
62 3 756 |
|
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | |||||||
| Vid årets början | –33 | –86 | –242 | –50 | - | –411 | |
| Årets avskrivningar | –6 | –3 | –19 | –1 | - | –29 | |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | 1 | - | - | 1 | |
| Omklassificeringar | - | - | 11 | - | - | 11 | |
| Årets omräkningsdifferenser | –1 | –1 | –6 | - | - | –8 | |
| Vid årets slut | –40 | –90 | –255 | –51 | - | –436 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | |||||||
| Vid årets början | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Årets nedskrivning | –3 | - | –7 | –2 | - | –12 | |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - | |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | - | 0 | 0 | - | 0 | |
| Vid årets slut | –3 | 0 | –7 | –2 | 0 | –12 | |
| Planenligt restvärde vid årets början | 16 | 10 | 66 | 18 | 3 144 | 3 254 | |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 10 | 7 | 65 | 15 | 3 211 | 3 308 |
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten är till största delen internt genererade aktiverade kostnader för programutveckling och certifikat. Övriga immateriella tillgångar består främst av programvara och kundlista.
Koncernen analyserar minst årligen om det föreligger något nedskrivningsbehov av goodwill, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Grunden för analyserna är finansiella budgetar, prognoser och affärsplaner som godkänts av styrelsen och/eller koncernledningen. Utifrån dessa görs estimeringar och beräkningar. Samtliga nedskrivningsprövningar av goodwill baseras också på antagande om fortsatt drift.
Utvärdering av nedskrivningsbehov avseende goodwill ska baseras på lägsta kassagenererande enhet och motsvara den lägsta nivån i koncernen på vilken goodwillen övervakas i den interna styrningen. För Lindabkoncernen bedöms denna nivå utgöras av de respektive integrerade operativa och rapporterande segmenten, Ventilation Systems, Profile Systems respektive Building Systems. Lindab utförde sin senaste analys av eventuellt nedskrivningsbehov avseende goodwill per den 30 november 2020. Återvinningsbart belopp för de kassagenererande enheterna baserades på beräkningar av bedömt nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgick från uppskattade framtida kassaflöden efter skatt baserade på finansiella budgetar och prognoser samt adderande bedömningar, för respektive segment, för tiden fram till år 2025. Väsentliga antaganden som använts i beräkningarna för nyttjandevärde var förväntad försäljningstillväxt, bruttomarginaler, diskonteringsränta samt antaganden om tillväxt efter prognosperiodens slut.
I antagande om bruttomarginal ingick väsentliga förmodanden av försäljningsvolym, försäljningspriser och råmaterialpriser. Dessa baserades på tidigare historiska utfall samt bedömning av framtida utveckling. När möjlighet funnits, så har bedömning av framtida utveckling även beaktat externa informationskällor, exempelvis information från Euroconstruct för framåtriktade försäljningsprognoser.
Diskonteringsräntan estimerades baserat på en vägd kapitalkostnad efter skatt om 8,5 procent (7,3). Förändringen i diskonteringsränta i jämförelse med föregående år hade sin huvudsakliga grund i ökad marknadspremie, förändrat aktiebetavärde 1,11 (0,94) samt viktning av verkligt värde på eget kapital i relation till koncernens nettolåneskuld. Det underliggande verkliga värdet på Lindabs eget kapital ökade väsentligt under året samtidigt som koncernens nettolåneskuld minskade. Kvoten baseras på rullande 12 månader för att balansera ut viss volatilitet i underliggande värde.
Beräknad diskonteringsränta användes för samtliga kassagenererade enheter i samband med nedskrivningsprövningens diskontering av bedömda framtida kassaflöden efter skatt. Belopp efter skatt användes i beräkningarna både när det gäller kassaflöde och diskonteringsränta eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonteringsränta innehåller en skattekomponent. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsnivåer före skatt som IFRS kräver. Applicerad diskonteringsränta motsvarade en diskonteringsränta före skatt på 10,5 procent (9,0) och baserades på koncernens vägda genomsnittliga skattesats.
Diskonteringsräntan representerar marknadens nuvarande bedömning av risker som är specifika för Lindab, med beaktande av individuella risker i de underliggande tillgångar som inte har tagits med i beräkningarna för kassaflödet. Beräkningen av diskonteringsräntan har baserats på specifika förhållanden i koncernen och kommer från dess vägda genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). WACC tar hänsyn till både skulder och eget kapital. Kapitalkostnaden för eget kapital baseras på den förväntade avkastningen för koncernens investerare. Kostnaden för koncernens skulder baseras på de räntebärande skulder Lindab är förpliktigad att infria. Koncernspecifik risk beaktas genom individuellt beaktad betafaktor. Betafaktorn utvärderas årligen på grundval av allmänt tillgängliga marknadsdata.
Samtliga tre segment bedriver sin verksamhet inom huvudbranschen Bygg med det gemensamma konceptet utveckling, tillverkning, marknadsföring och distribution av produkter och systemlösningar. Även om de geografiska marknaderna viktar något olika, vilket reflekteras i den differentierade tillväxttakten (se påföljande stycke), så bedöms riskprofilen som helhet vara tämligen enhetlig. Därför har samma antaganden tillämpats avseende diskonteringsränta för alla segmenten.
Vad gäller förväntat framtida kassaflöde bortom år 2025 har detta extrapolerats med hjälp av en bedömd genomsnittlig långsiktig tillväxt, terminaltillväxt, på 1,0 procent (1,0) för Ventilation Systems respektive Profile Systems och 1,5 procent (1,5) för Building Systems. Denna långsiktiga tillväxt ska reflektera och vara i nivå med den genomsnittliga tillväxten på de marknader där segmenten är verksamma, allt enligt prognoser för byggbranschens konjunkturinstitut. I antagandet har viktningar gjorts för tillväxtprognosen för de underliggande geografiska marknaderna Norden, Västeuropa och CEE/CIS. Därtill har tillväxttalet differentierats mellan segmenten till följd av att de marknader som Building Systems är verksamt på generellt sett har en högre tillväxttakt än de geografiska områden som Ventilation Systems respektive Profile Systems framför allt förväntas sälja sina produkter på.
För att stödja nedskrivningsprövningen som gjorts av goodwill inom koncernen har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår i beräkningen av nyttjandevärdet visar att återvinningsvärdet överstiger redovisat värde i samtliga tester för såväl Ventilation Systems som Profile Systems och Building Systems. I analysen har en förändring om 1 procentenhet av bruttomarginalen, diskonteringsräntan respektive antagande om tillväxt beaktats. Samtliga känslighetsanalyser visar god marginal till nedskrivningsbehov. Konsekvensen av beräkningarna är att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill vid utgången av 2020 utifrån antagandet om fortsatt drift.
| Fördelad goodwill per segment | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
|---|---|---|
| Ventilation Systems | 2 037 | 1 953 |
| Profile Systems | 801 | 841 |
| Building Systems | 401 | 417 |
| Summa goodwill | 3 239 | 3 211 |
| 1 januari – 31 december 2020 | Byggnader | Maskiner och andra tekniska |
Inventarier, verktyg och |
Pågående ny anläggningar |
Pågående ny anläggningar |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | Not | och mark | anläggningar | installationer | byggnader | maskiner | Totalt |
| Vid årets början | 1 271 | 1 984 | 599 | 15 | 121 | 3 990 | |
| Poster avseende förvärv av dotterbolag | 5 | 113 | 41 | 2 | 0 | 1 | 157 |
| Poster avseende avyttring av dotterbolag | 5 | –145 | –17 | –16 | - | - | –178 |
| Nyanskaffningar | 38 | 221 | 26 | 62 | 51 | 398 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –3 | –29 | –22 | - | - | –54 | |
| Omklassificeringar | 32 | 46 | 7 | –25 | –60 | 0 | |
| Årets omräkningsdifferenser | –87 | –95 | –16 | –2 | –5 | –205 | |
| Vid årets slut | 1 219 | 2 151 | 580 | 50 | 108 | 4 108 | |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | |||||||
| Vid årets början | –500 | –1 621 | –479 | - | - | –2 600 | |
| Årets avskrivningar | –40 | –72 | –30 | - | - | –142 | |
| Poster avseende förvärv av dotterbolag | 5 | –15 | –31 | –2 | - | - | –48 |
| Poster avseende avyttring av dotterbolag | 5 | 26 | 8 | 8 | - | - | 42 |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 27 | 21 | - | - | 49 | |
| Omklassificeringar | –5 | 3 | 2 | - | - | 0 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 34 | 73 | 12 | - | - | 119 | |
| Vid årets slut | –499 | –1 613 | –468 | - | - | –2 580 | |
| Ackumulerade upp- och nedskrivningar | |||||||
| Vid årets början | –2 | –13 | 0 | –1 | 0 | –16 | |
| Årets nedskrivning | –32 | –2 | –7 | - | - | –41 | |
| Poster avseende förvärv av dotterbolag | 5 | 2 | - | - | - | - | 2 |
| Poster avseende avyttring av dotterbolag | 5 | 32 | - | 7 | - | - | 39 |
| Återförda nedskrivningar | - | 0 | - | - | 0 | 0 | |
| Avyttringar och utrangeringar | - | 0 | - | - | - | 0 | |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | - | |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 1 | - | - | - | 1 | |
| Vid årets slut | 0 | –14 | 0 | –1 | 0 | –15 | |
| Planenligt restvärde vid årets början | 769 | 350 | 120 | 14 | 121 | 1 374 | |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 720 | 524 | 112 | 49 | 108 | 1 513 | |
| 1 januari – 31 december 2019 | |||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||||
| Vid årets början | 1 252 | 1 887 | 563 | 5 | 43 | 3 750 | |
| Poster avseende förvärv/avyttring av dotterbolag | 5 | - | 2 | 0 | - | - | 2 |
| Nyanskaffningar | 54 | 62 | 26 | 16 | 113 | 271 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –10 | –33 | –14 | - | - | –57 | |
| Omklassificeringar | –67 | 30 | 17 | –6 | –35 | –61 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 42 | 36 | 7 | 0 | 0 | 85 | |
| Vid årets slut | 1 271 | 1 984 | 599 | 15 | 121 | 3 990 | |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | |||||||
| Vid årets början | –459 | –1 548 | –447 | - | - | –2 454 | |
| Poster avseende förvärv/avyttring av dotterbolag | 5 | - | –1 | 0 | - | - | –1 |
| Årets avskrivningar | –42 | –74 | –29 | - | - | –145 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 2 | 32 | 13 | - | - | 47 | |
| Omklassificeringar | 12 | 0 | –11 | - | - | 1 | |
| Årets omräkningsdifferenser | –13 | –30 | –5 | - | - | –48 | |
| Vid årets slut | –500 | –1 621 | –479 | - | - | –2 600 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | |||||||
| Vid årets början | –4 | –13 | –1 | –1 | 0 | –19 | |
| Årets nedskrivning | - | - | - | - | - | - | |
| Återförda nedskrivningar | - | - | - | - | - | - | |
| Avyttringar och utrangeringar | 2 | - | 1 | - | - | 3 | |
| Omklassificeringar | - | 0 | 0 | - | - | 0 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | 0 | - | - | 0 | |
| Vid årets slut | –2 | –13 | 0 | –1 | 0 | –16 | |
| Planenligt restvärde vid årets början | 789 | 326 | 115 | 4 | 43 | 1 277 | |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 769 | 350 | 120 | 14 | 121 | 1 374 |
| 1 Januari - 31 December 2020 | Nyttjanderätter byggnader |
Övriga nyttjanderätter av materiella |
||
|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början |
Not | och mark 1 065 |
anläggningstillgångar 161 |
Totalt 1 226 |
| Poster avseende förvärv av dotterbolag | 5 | 36 | 4 | 40 |
| Poster avseende avyttring av dotterbolag | 5 | - | 0 | 0 |
| Nya och förändrade nyttjanderättsavtal | 141 | 49 | 190 | |
| Avslutade nyttjanderättsavtal | –24 | –36 | –60 | |
| Omklassificeringar Årets omräkningsdifferenser |
0 –56 |
0 –10 |
0 –66 |
|
| Vid årets slut | 1 162 | 168 | 1 330 | |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||
| Vid årets början | –172 | –45 | –217 | |
| Årets avskrivningar | –177 | –47 | –224 | |
| Avslutade nyttjanderättsavtal | 23 | 25 | 48 | |
| Poster avseende avyttring av dotterbolag | 5 | - | 0 | 0 |
| Omklassificeringar | 0 | 0 | 0 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 13 | 3 | 16 | |
| Vid årets slut | –313 | –64 | –377 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||
| Vid årets början | - | - | - | |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | |
| Avslutade nyttjanderättsavtal | - | - | - | |
| Omklassificeringar | - | - | - | |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | - | |
| Vid årets slut | - | - | - | |
| Planenligt restvärde vid årets början | 893 | 116 | 1 009 | |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 849 | 104 | 953 | |
| Ändrade redovisningsprinciper | ||||
| 1 Januari - 31 December 2019 | 884 | 107 | 991 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Vid årets början | 884 | 107 | 991 | |
| Poster avseende förvärv av dotterbolag | 5 | 11 | 0 | 11 |
| Nya och förändrade nyttjanderättsavtal | 123 | 55 | 178 | |
| Avslutade nyttjanderättsavtal | –38 | –4 | –42 | |
| Omklassificeringar | 67 | 0 | 67 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 18 | 3 | 21 | |
| Vid årets slut | 1 065 | 161 | 1 226 | |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||
| Vid årets början | - | - | - | |
| Årets avskrivningar | –166 | –48 | –214 | |
| Avslutade nyttjanderättsavtal | 3 | 3 | 6 | |
| Omklassificeringar | –7 | 0 | –7 | |
| Årets omräkningsdifferenser Vid årets slut |
–2 –172 |
0 –45 |
–2 –217 |
|
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||
| Vid årets början | - | - | - | |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | |
| Avslutade nyttjanderättsavtal | - | - | - | |
| Omklassificeringar | - | - | - | |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | - | |
| Vid årets slut | - | - | - | |
| Planenligt restvärde vid årets början, efter ändrade redovisningsprinciper | 884 | 107 | 991 | |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 893 | 116 | 1 009 |
Intresseföretag är bolag för vilka moderbolaget har ett betydande men inte ett bestämmande inflytande, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 28 innehav i intresseföretag och joint ventures. Enligt denna metod värderas andelen i intresseföretaget till anskaffningsvärde vid förvärvstillfället. Det resultat som uppkommer efter förvärvet i intresseföretaget och som avser koncernens andel med justeringar för upplösning av förvärvade över- och undervärden redovisas som en separat post i resultaträkningen på raden Resultat från andelar i intresseföretag.
Lindab har i oktober 2020 förvärvat 36,6 procent av andelarna och rösterna i Leapcraft ApS (org.nr. 35 47 27 62) med säte i Köpenhamn, Danmark. Dessa andelar utgör i huvudsak Lindabkoncernens andelar i intresseföretag.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Ingående värde Intresseföretag | 0 | 0 |
| Förvärv av intresseföretag | 19 | 0 |
| Årets andel från intresseföretag | –1 | 0 |
| Bokfört värde vid årets utgång | 18 | 0 |
| Koncern | ||
|---|---|---|
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
| Anskaffningsvärde vid årets början | 4 | 4 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 |
| Vid årets slut | 4 | 4 |
Här redovisas långfristiga innehav av onoterade aktier och andelar. Intresseföretag redovisas separat i not 21. Andra långsiktiga värdepappersinhav om 4 MSEK (4), utgörs framför allt av mindre innehav, ägda av koncernbolag.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
| Anskaffningsvärde vid årets början | 4 | 2 |
| Minskning/ökning | –1 | 2 |
| Vid årets slut | 3 | 4 |
Andra långfristiga fordringar består huvudsakligen av depositioner för hyrda lokaler.
| Not 24 Varulager |
||
|---|---|---|
| Koncern | ||
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
| Råvaror och förnödenheter | 629 | 677 |
| Varor under tillverkning | 55 | 66 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 741 | 725 |
Summa 1 425 1 468
Direkt materialkostnad under året uppgick till 4 156 MSEK (4 594), inklusive 6 MSEK (1) i justering av inkuransreserv. Inkuransreserven för färdigvarulager har ökat med netto 8 MSEK (minskat 2). Reserven för inkurans i varulager uppgår till 76 MSEK (70), vilket motsvarar 5 procent (5) av lagervärdet före avdrag för inkurans. Valutakurseffekter har under året minskat reserven med 4 MSEK (ökat 2). Strukturella förändringar minskade reserven med 5 MSEK (1).
| Koncern | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | Upplupna intäkter1) | Övriga fordringar2) | |||||
| Förfallet antal dagar | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
| Ej förfallet | 1 092 | 1 062 | 45 | 33 | 60 | 71 | |
| < 6 dagar | 118 | 166 | - | - | 0 | 0 | |
| 6 – 90 dagar | 60 | 104 | - | - | 2 | 1 | |
| 90 – 180 dagar | 9 | 12 | - | - | 0 | - | |
| 180 – 360 dagar | 12 | 11 | - | - | 0 | 2 | |
| > 360 dagar | 68 | 92 | - | - | 0 | 1 | |
| Summa | 1 359 | 1 447 | 45 | 33 | 62 | 75 | |
| Reservering för förväntade kundkreditförluster | –81 | –98 | - | - | - | - | |
| Summa | 1 278 | 1 349 | 45 | 33 | 62 | 75 |
1) Upplupna intäkter avser kursvinst på terminskontrakt uppgående till 30 MSEK (15) och rabatter på inköp 15 MSEK (18).
2) Övriga fordringar avser moms uppgående till 39 MSEK (54) och övriga fordringar 23 MSEK (21).
Lindab tillämpar en värderingsmetod för beräkning av kreditförlustreserv för kundfordringar, vilken baseras på förväntade kreditförluster. Metoden med att beräkna förväntade kreditförluster baseras på sex olika nivåer av förfallodagar (se tabell ovan), allt ifrån ej förfallna kundfordringar till fordringar med mer än 360 dagars förfall. Respektive nivå har en förväntad kreditförlustgrad, utifrån vilka redovisningsmässiga förlustreserveringar sker så till vida individuell bedömning inte indikerar annat. Graderingen av kreditförlust per nivå baseras på historiska förlustmönster inom Lindab under en sexårsperiod justerat med en framåtblickande faktor, vilken reflekterar en framtida förväntan om förändrade betalningsstrukturer utifrån konjunkturläge etc. Kreditförlustgraderna för de olika kategorierna är per den 31 december 2020 i intervallet 0,6 - 95,6 procent (0,4 - 95,4). En lägre reservationsnivå än angivna kreditförlustgrader accepteras endast om koncernen har en reell säkerhet eller motsvarande som matchar fordringsbeloppet.
Det ska beaktas att Lindab under 2020 särskilt värderat behovet av ändrade uppskattningar och bedömningar under året relaterat till covid-19. Denna värdering har resulterat i viss justering av förekommande beräkning avseende förväntade kundkreditförluster. Den specifikt ändrade bedömningen av förväntade kreditförluster i utestående kundfordringar har påverkat samtliga värderingsnivåer av förfallodagar, allt ifrån ej förfallna kundfordringar till fordringar med mer än 360 dagars förfall, och resulterat i en negativ effekt motsvarande drygt 3 MSEK i redovisat rörelseresultat.
Minskningen i reservation för förväntade kundkreditförluster grundar sig huvudsakligen på lägre utestående kundfordringar. Samtidigt har förlustgraden för förväntade kreditförluster ökat något. I enlighet med tidigare år skrivs en enskild kundfordring bort vid den tidpunkt då det inte finns någon rimlig förväntan alls om reglering av motpart.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| Förändring i avsättning för förväntade kundkreditförluster | 2020 | 2019 |
| Vid årets början | 98 | 92 |
| Förändring via förvärv/avyttring | –9 | 0 |
| Ökning av avsättning | 21 | 22 |
| Konstaterade förluster | –16 | –12 |
| Återförda avsättningar | –6 | –6 |
| Omräkningsdifferenser | –7 | 2 |
| Vid årets slut | 81 | 98 |
| Koncern | ||
|---|---|---|
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
| Förutbetalda mjukvarulicenser | 19 | 23 |
| Upplupen kursvinst terminskontrakt | 30 | 15 |
| Försäkringskostnader | 10 | 10 |
| Upplupna rabatter på inköp | 15 | 18 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 74 | 90 |
| Summa | 148 | 156 |
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| Övriga fordringar | 2020-12-31 | 2019-12-31 | ||
| Momsfordran | 39 | 54 | ||
| Förskott till leverantörer | 10 | 11 | ||
| Depositioner | 3 | 2 | ||
| Reseförskott | 1 | 1 | ||
| Förskott till anställda | 0 | 0 | ||
| Övriga fordringar | 9 | 7 | ||
| Summa | 62 | 75 |
I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier från och med 2006.
| Antal aktier | Förändring av | Totalt | |||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Åtgärd | Serie A | Serie B | aktiekapital (KSEK) |
aktiekapital (KSEK) |
| 20061) | Antal aktier | 78 707 820 | - | - | 78 708 |
| 20202) | Utnyttjande av optioner | 25 000 | - | 25 | 25 |
| Vid årets slut |
78 732 820 | - | 25 | 78 733 | |
| Antal aktier i eget förvar | –2 375 838 | - | |||
| Totalt antal utestående aktier vid årets slut | 76 356 982 | - |
1) Den 1 december 2006 noterades Lindab på Nasdaq Stockholm, Mid Cap.
2) För ytterligare information se not 33.
Aktiekapitalet om 78 732 820 SEK är fördelat på 78 732 820 aktier.
Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier uppgående till 348 MSEK. Under 2010 förvärvades IVK-Tuote Oy genom att 559 553 aktier i eget förvar överläts till säljarna av bolaget. Under 2012 gjordes en försäljning av 1 000 000 egna aktier, uppgående till 52 MSEK. Antalet aktier i eget förvar sjönk därmed till 2 375 838 och utestående aktier ökade till 76 331 982. Sedan 2012 har aktier i eget förvar varit oförändrat.
Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Omräkningsreserven omfattar även den ackumulerade nettoförändringen av säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Lindab använder valutaswapar och lån som säkringsinstrument.
Den föreslagna utdelningen för år 2019 på 1,75 SEK per aktie, som beslutades av årsstämman den 29 april 2020, har i enlighet med detta beslut utbetalats. Total utbetald utdelning uppgick till 133 580 969 SEK.
| SEK | 2020 |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 2 311 092 964 |
| Årets vinst | 11 278 227 |
| Summa balanserade vinstmedel vid årets slut | 2 322 371 191 |
Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande:
| Summa | 2 322 371 191 |
|---|---|
| I ny räkning balanseras | 2 062 757 452 |
| Till aktieägarna utdelas 3,40 SEK per aktie | 259 613 739 |
| SEK |
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensioner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, till exempel vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda planer för pensioner eller uppsägning. I följande sammanställning av pensionskostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas bland annat genom försäkring i Alecta, i den så kallade ITP2-planen. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2020 och 2019 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket har medfört att det inte varit möjligt att redovisa detta som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 5 MSEK (6). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,02 respektive 0,07 procent (0,03 respektive 0,06).
Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncernen alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (148). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden.
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer uppgår till 104 MSEK (103).
Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner är Lindab huvudsakligen exponerat mot ett antal kategorier av risker. Det avser risker förknippade med den faktiska utbetalningens storlek. Ökad livslängd hos förmånstagarna, vilket påverkar pensionernas löptid, samt inflation som påverkar löne- och pensionskostnader är risker som påverkar den framtida utbetalningens storlek och därmed även skuldens storlek. Diskonteringsräntan som används för att beräkna nuvärdet av pensionsskulden varierar och påverkar därmed skulden. Diskonteringsräntan påverkar även räntekostnaden eller intäkten bland de finansiella posterna samt även kostnaderna för årets intjäning. En annan kategori avser avkastning på investeringar. Pensionsmedel är investerade i olika finansiella instrument där avkastningen är exponerad för marknadsförändringar. Svag avkastning kan reducera investeringarnas storlek och leda till att pensionsmedlen inte räcker för att täcka framtida pensionsutbetalningar.
| Specifikation av förmånsbaserade pensionsförpliktelser m.m. | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
|---|---|---|
| Nuvärde av fonderade förmånsbaserade förpliktelser | 64 | 64 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar för förmånsbaserade förpliktelser | –35 | –36 |
| Nettovärde fonderade planer | 29 | 28 |
| Nuvärdet av ofonderade förmånsbaserade förpliktelser | 220 | 221 |
| Nettoskuld i rapporten över finansiell ställning för förmånsbaserade förpliktelser | 249 | 249 |
| Avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser | 30 | 34 |
| Pensionsskuld enligt rapporten över finansiell ställning | 279 | 283 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser | –30 | –34 |
| Finansiell placering enligt rapporten över finansiell ställning | –30 | –34 |
I rapporten över finansiell ställning redovisas, för förmånsbaserade fonderade planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser.
Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 279 MSEK (283), utgör 25 MSEK (30) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 25 MSEK (30).
Kostnader redovisade i resultaträkningen enligt tabellen nedan inkluderar kostnader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under tidigare år, nettoräntekostnader samt vinster och förluster vid regleringar. Räntenettot redovisas i finansnettot.
| Förändring av förvaltningstillgångar och förmånsbestämda | 2020 | 2019 | ||
|---|---|---|---|---|
| pensionsförpliktelser under året | Tillgångar Förpliktelser | Tillgångar | Förpliktelser | |
| Vid årets början | –36 | 285 | –30 | 226 |
| Pensionskostnader redovisade i resultaträkningen | ||||
| -Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | - | 14 | - | 13 |
| -Räntekostnader/-intäkter | 0 | 3 | –1 | 5 |
| Summa | –36 | 302 | –31 | 244 |
| Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat | ||||
| -Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/-intäkter | 0 | - | –1 | - |
| -Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | - | 2 | - | 0 |
| -Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden | 0 | 0 | 0 | 43 |
| -Erfarenhetsbaserade vinster/förluster | - | –6 | 0 | 1 |
| Summa | 0 | –4 | –1 | 44 |
| Valutakursdifferenser | 1 | –4 | –1 | 3 |
| Poster avseende förvärv/avyttring av dotterbolag | 0 | –5 | - | - |
| Avgifter betalda av arbetsgivaren | –2 | 1 | –4 | 1 |
| Utbetalda pensioner | 2 | –6 | 1 | –7 |
| Vid årets slut | –35 | 284 | –36 | 285 |
Vägd genomsnittlig löptid för den förmånsbaserade pensionsförpliktelsen uppgår till 20,1 år (20,6).
| Mest väsentliga aktuariella antaganden | 2020-12-31 | 2019-12-31 | ||
|---|---|---|---|---|
| Sverige | Övriga | Sverige | Övriga | |
| Diskonteringsränta, % | 1,2 | 0,2-0,9 | 1,5 | 0,2-0,9 |
| Framtida löneökningar, % | 2,5 | 0,0-3,0 | 2,8 | 0,0-3,0 |
| Framtida ökningar av pensioner, % | 1,5 | 0,0-1,8 | 1,8 | 0,0-1,8 |
| Livslängdsantagande | DUS14 | - | DUS14 | - |
Övriga innefattar pensionsplaner i Luxemburg, Italien, Frankrike, Rumänien, Schweiz och Tyskland. 2019 ingick även Slovenien.
Pensionsskuldens fördelning per balansdagen var att 188 MSEK (186) av total förmånsbaserad förpliktelse avsåg pensionsåtagande i Sverige och 61 MSEK (63) var relaterat till övriga länder.
Inverkan på de förmånsbestämda planerna
Valet av diskonteringsränta i Sverige har baserats på den marknadsränta som gäller för bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen.
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ökning i antagande |
Minskning i antagande |
Ökning i antagande |
Minskning i antagande |
||
| Diskonteringsränta | +/– 0,5% | –25 | 29 | –26 | 30 |
| Förändringar i framtida löneökningar | +/– 0,5% | 16 | –13 | 16 | –14 |
| Förändringar i framtida ökningar av pensioner | +/– 0,5% | 17 | –13 | 16 | –14 |
Känslighetsanalysen har baserats på en förändring i antaganden medan alla andra hålls konstanta. Vid beräkning av känsligheten i de förmånsbestämda förpliktelserna för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod, den så kalllade projected unit credit method (PUC), som vid beräkning av pensionsskulden.
| Förvaltningstillgångarnas sammansättning | 2020-12-31 | Procent | 2019-12-31 | Procent | |
|---|---|---|---|---|---|
| Aktier | 7 | 19 | 7 | 19 | |
| Obligationer | 5 | 14 | 5 | 14 | |
| Fastigheter | 3 | 11 | 3 | 8 | |
| Försäkrade pensionsreserver | 15 | 42 | 15 | 43 | |
| Övrigt | 5 | 14 | 6 | 16 | |
| Summa | 35 | 100 | 36 | 100 |
| Löptidsanalys avseende förväntade betalningar för de förmånsbestämda planerna i framtiden | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Inom 12 månader | 12 | 11 |
| Mellan 2 och 5 år | 28 | 34 |
| Mellan 5 och 10 år | 45 | 46 |
| Summa | 85 | 91 |
Bolagets pensionsåtagande för tidigare koncernchefer är klassificerat som avgiftsbaserad plan. Se vidare not 6.
Not 28 Övriga avsättningar
| Koncern | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | Omstrukture ringsreserv |
Garantireserv | Övrigt | Totalt | ||
| Vid årets början | 23 | 18 | 8 | 49 | ||
| Ökning under året | 7 | 16 | 5 | 28 | ||
| Utnyttjat under året | –7 | –11 | –4 | –22 | ||
| Poster avseende förvärv/avyttring av dotterbolag | - | –1 | 0 | –1 | ||
| Valutakursdifferenser | –1 | –1 | –1 | –3 | ||
| Vid årets slut | 22 | 21 | 8 | 51 | ||
| Fördelning i rapporten över finansiell ställning | ||||||
| Övriga långfristiga avsättningar | 15 | 5 | 4 | 24 | ||
| Övriga kortfristiga avsättningar | 7 | 16 | 4 | 27 | ||
| Totalt | 22 | 21 | 8 | 51 | ||
| 2019 | ||||||
| Vid årets början | 34 | 15 | 10 | 59 | ||
| Ökning under året | 6 | 20 | 1 | 27 | ||
| Utnyttjat under året | –17 | –17 | –3 | –37 | ||
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Vid årets slut | 23 | 18 | 8 | 49 | ||
| Fördelning i rapporten över finansiell ställning | ||||||
| Övriga långfristiga avsättningar | 13 | 5 | 5 | 23 | ||
| Övriga kortfristiga avsättningar | 10 | 13 | 3 | 26 | ||
| Totalt | 23 | 18 | 8 | 49 |
Omstruktureringsreserven utgörs av reserver hänförliga till kostnadsbesparingsåtgärder.
Garantiavsättningarna om 21 MSEK (18) innehåller dels uppskattade utgifter i framtiden för fel i levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav.
Building Systems har en gemensam beräkningsprincip för garantiavsättningar som täcker hela garantitiden, vilken spänner över två till tio år. Denna beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader. Den framräknade garantiavsättningen reduceras med faktiska kända reklamationer, 3 MSEK (9), vilka brukar uppkomma i nära anknytning till leveranser. De framtida beräknade garantiavsättningarna uppgår till 7 MSEK (2). Utöver dessa återfinns individuella avsättningar för specifika produkter motsvarande 0 MSEK (0).
Övriga avsättningar avser främst personalrelaterade avsättningar, legala avsättningar samt avsättning för miljöåtagande på 3 MSEK (3). Bedömningen av avsättningen för miljöåtagandet har baserats på känd information, uppfattningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande föreligger samt tillförlitligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till.
Not 29 Koncernens upplåning och finansiella instrument
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Långfristig upplåning | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
| Banklån | 976 | 1 001 | - | - |
| Leasing | 745 | 798 | - | - |
| Kortfristig upplåning | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 5 | 3 | - | - |
| Checkräkningskrediter | 0 | 25 | - | - |
| Leasing | 232 | 241 | - | - |
| Summa upplåning | 1 958 | 2 068 | - | - |
I summa upplåning ingår säkerställda skulder (banklån mot säkerhet) på 59 MSEK (49) och avser finansiering av fastigheter i Schweiz och Sverige. Säkerheten utgörs av pantbrev i fastigheterna och räntan på dessa lån är fast.
Outnyttjade krediter i koncernen inklusive likvida medel uppgick till 1 977 MSEK ( 1 942 ). Moderbolaget har inga outnyttjade krediter.
Enligt koncernens finanspolicy får inte räntebindningstiden vara längre än 12 månader, per den 31 december 2020 uppgick den till 3 månader. Merparten av koncernens upplåning har idag rörlig ränta.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
| SEK | 295 | 302 | - | - |
| EUR | 1 183 | 1 219 | - | - |
| CHF | 151 | 162 | - | - |
| GBP | 131 | 111 | - | - |
| NOK | 73 | 133 | - | - |
| CZK | 57 | 71 | - | - |
| PLN | 34 | 38 | - | - |
| DKK | 19 | 13 | - | - |
| RON | 8 | 8 | - | - |
| RUB | 4 | 8 | - | - |
| HUF | 3 | 3 | - | - |
| 1 958 | 2 068 | - | - |
| Koncern | Moderbolag | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga finansiella skulder |
Kortfristiga finansiella skulder |
Leasing skulder |
Checkräk ningskredit |
Derivat | Totala finansiella skulder inkl. derivat |
Långfristiga finansiella skulder |
Totala finansiella skulder inkl. derivat |
|
| 2019-12-31 | 1 001 | 3 | 1 039 | 25 | 0 | 2 068 | - | - |
| Kassaflöde | –19 | –2 | –222 | –25 | 3 | –265 | - | - |
| Förvärv/Avyttringar | 29 | 4 | 39 | - | - | 72 | - | - |
| Nya och förändrade nyttjanderättsavtal | - | - | 190 | - | - | 190 | - | - |
| Avslutade nyttjanderättsavtal | - | - | –13 | - | - | –13 | - | - |
| Omräkningsdifferenser | –38 | 0 | –46 | - | –9 | –93 | - | - |
| Värdering till verkligt värde | - | - | - | - | - | 0 | - | - |
| Övrigt | 3 | - | –10 | - | 6 | –1 | - | - |
| 2020-12-31 | 976 | 5 | 977 | 0 | 0 | 1 958 | - | - |
| 2018-12-31 | 1 085 | 4 | - | 55 | 0 | 1 144 | - | - |
| Ändrade redovisningsprinciper | - | - | 1 050 | - | - | 1 050 | - | - |
| Kassaflöde | –69 | 2 | –214 | –30 | –39 | –350 | - | - |
| Förvärv/Avyttringar | - | - | 11 | - | - | 11 | - | - |
| Nya och förändrade nyttjanderättsavtal | - | - | 178 | - | - | 178 | - | - |
| Avslutade nyttjanderättsavtal | - | - | –38 | - | - | –38 | - | - |
| Omklassificeringar | –30 | –3 | 33 | - | - | - | - | - |
| Omräkningsdifferenser | 15 | 0 | 22 | - | 5 | 42 | - | - |
| Värdering till verkligt värde | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Övrigt | - | - | –3 | - | 34 | 31 | - | - |
| 2019-12-31 | 1 001 | 3 | 1 039 | 25 | 0 | 2 068 | - | - |
| Verkligt värde via Upplupet resultaträkning anskaffningsvärde |
Verkligt värde | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt redovisat värde | ||||||||
| Finansiella tillgångar | 2020-12-31 | 2019-12-31 2020-12-31 | 2019-12-31 2020-12-31 | 2019-12-31 2020-12-31 | 2019-12-31 | |||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 1 | 1 | - | - | 1 | 1 | - | - |
| Andra långfristiga fordringar | - | - | 3 | 4 | 3 | 4 | - | - |
| Derivattillgångar | 30 | 15 | - | - | 30 | 15 | 30 | 15 |
| Kundfordringar | - | - | 1 278 | 1 349 | 1 278 | 1 349 | - | - |
| Övriga fordringar | - | - | 17 | 5 | 17 | 5 | - | - |
| Upplupna intäkter | - | - | 15 | 18 | 15 | 18 | - | - |
| Likvida medel | - | - | 541 | 536 | 541 | 536 | - | - |
| Summa finansiella tillgångar | 31 | 16 | 1 854 | 1 912 | 1 885 | 1 928 | 30 | 15 |
| Finansiella skulder | 2020-12-31 | 2019-12-31 2020-12-31 | 2019-12-31 2020-12-31 | 2019-12-31 2020-12-31 | 2019-12-31 | |||
| Checkräkningskrediter | - | - | - | –25 | - | –25 | - | –25 |
| Skulder till kreditinstitut | - | - | –981 | –1 004 | –981 | –1 004 | –983 | –1 007 |
| Derivatskulder | –4 | –3 | - | - | –4 | –3 | –4 | –3 |
| Leverantörsskulder | - | - | –712 | –763 | –712 | –763 | - | - |
| Övriga skulder | - | - | –10 | –8 | –10 | –8 | - | - |
| Upplupna kostnader | - | - | –288 | –294 | –288 | –294 | - | - |
| Summa finansiella skulder | –4 | –3 | –1 991 | –2 094 | –1 995 | –2 097 | –987 | –1 035 |
Kundfordringar uppstår i koncernens operativa verksamhet och är ett resultat av att Lindab förser kunder med avtalade varor och tjänster. Kontraktuella betalningsvillkor finns i dessa underliggande avtal, villkor som reglerar tidpunkt för kommande betalningsströmmar. Lindab innehar samtliga kundfordringar med syfte att insamla dessa avtalsenliga och verksamhetsrelaterade kassaflöden utifrån kontraktuella villkor.
Kundfordringar klassificeras utifrån sin karaktär som omsättningstillgångar och värderas initialt till transaktionspriset. Med hänsyn till fordringarnas kortfristiga löptid redovisas dessa även vid efterföljande redovisningstidpunkter till nominellt belopp utan diskontering. Kundfordringarnas bruttomässigt redovisade värde om 1 359 MSEK (1 447) är dock reducerat med en nedskrivning om –81 MSEK (–98) för att reflektera förväntat värde att få reglerat av motparterna. För koncernens redovisningsprinciper avseende nedskrivning och beräkning för reservering av förväntade kundkreditförluster hänvisas till not 25.
Även övriga fordringar och upplupna intäkter uppkommer normalt som följd av transaktion inom koncernens normala verksamhet. Vanligen kan tidpunkt för kommande kassaflöden relaterade till tillgångarna identifieras och vid reglering hänför sig de likvidmässiga flödena till kapitalbelopp samt eventuell ränta på utestående kapitalbelopp. Koncernen innehar de finansiella instrumenten inom dessa kategorier med syfte att inkassera de underliggande kassaflödena hänförliga till tillgångarna vid förfall och de är inte föremål för handel på en aktiv marknad. Ingen materiell kreditreservering finns på övriga fordringar och upplupna intäkter, baserat på historisk erfarenhet och framåtriktad förväntan.
Vid balansdagen uppgår koncernens likvida medel till 541 MSEK (536). Dessa avser bank och tillgodohavanden samt 103 MSEK (155) i kortfristiga placeringar med maximalt 14 dagars löptid. I det redovisade värdet för likvida medel ingår spärrade medel med 0 MSEK (0). Ingen kreditreservering finns på likvida medel, baseras på historisk erfarenhet och framåtriktad förväntan i kombination med de motpartskrav som finns i koncernens Treasurypolicy.
Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde över resultaträkningen. För Lindab är det huvudsakligen derivattillgångar som inte används i säkringsredovisningen som hamnar inom denna kategori. I kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen ingår även vissa tillgångar i form av värdepapper. Den bakomliggande faktorn till klassificeringen är att dessa egetkapitalinstrument inte är strategiska och vid första redovisningstillfället fattades ej heller beslut om att oåterkalleligt redovisa dessa till verkligt värde via övrigt totalresultat. Under året har koncernens resultaträkning påverkats med 0 MSEK (12) avseende vinster/förluster från finansiella tillgångar och skulder värderade tillverkligt värde via resultaträkningen.
Ingen information om verkligt värde lämnas avseende aktier och andelar. Lindab bedömer att ett verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt samt att marknaden för dessa innehav är begränsad.
Verkligt värde för räntebärande skulder lämnas i upplysningssyfte och beräknas genom diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta.
Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av mellanskillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.
För likvida medel, kundfordringar, övriga fordringar, upplupna intäkter, leverantörsskulder, checkräkningskrediter, övriga skulder och upplupna kostnader med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Tabellen på nästa sida visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||||||||
| Derivattillgångar | - | 30 | - | 30 | - | 15 | - | 15 |
| Summa tillgångar | - | 30 | - | 30 | - | 15 | - | 15 |
| Skulder | ||||||||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||||||||
| Derivatskulder | - | –4 | - | -4 | - | –3 | - | –3 |
| Värderade till verkligt värde i upplysningssyfte | ||||||||
| Checkräkningskrediter | - | - | - | - | - | –25 | - | –25 |
| Skulder till kreditinstitut | - | –983 | - | –983 | - | –1 007 | - | –1 007 |
| Summa skulder | - | –987 | - | –987 | - | –1 035 | - | –1 035 |
Det har inte skett någon överföring mellan nivåerna under året. Bolaget har inte kvittat några finansiella instrument i balansräkningen.
Vid utgången av 2020 fanns ingen förpliktelse om att förvärva egna aktier.
Not 30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
| Löne- och semesterskulder | 240 | 216 | - | - |
| Intjänade resultatandelar | 9 | 9 | - | - |
| Sociala kostnader | 122 | 120 | 1 | 1 |
| Bonusskuld till kunder | 184 | 182 | - | - |
| Upplupen kursförlust terminskontrakt | 4 | 5 | - | - |
| Övriga kostnader | 135 | 131 | 1 | 1 |
| Summa | 694 | 663 | 2 | 2 |
Not 31 Leasing
Lindab har från och med den 1 januari 2019 tillämpat den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal, en standard som ersatte IAS 17 Leasingavtal.
Grunden i IFRS 16 Leasingavtal är att samtliga hyres- och leasingavtal ska redovisas i leasetagarens rapport över finansiell ställning, med möjlighet för undantag vad gäller korta hyres- och leasingavtal eller avtal där den underliggande nyttjanderätten uppgår till mindre värde. Lindab har valt att tillämpa angivna lättnadsregler och utifrån detta är den redovisningsmässiga effekten på koncernens finansiella ställning enligt tabell:
| Nyttjanderättstillgångar | Not | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
|---|---|---|---|
| Byggnader och mark | 20 | 849 | 893 |
| Övriga nyttjanderättstillgångar | 20 | 104 | 116 |
| Summa | 953 | 1 009 | |
| Leasingskulder | |||
| Långfristiga skulder avseende leasing | 29 | 745 | 798 |
| Kortfristiga skulder avseende leasing | 29 | 232 | 241 |
| Summa | 977 | 1 039 |
Ovanstående redovisade nyttjanderättstillgångar hänför sig till cirka 1 000 hyresoch leasingkontrakt.
Redovisade nyttjanderätter för hyres- och leasingavtal avseende fastigheter uppgick på balansdagen till ett värde om 849 MSEK (893). Detta saldo hänför sig till avtal avseende såväl produktionsfastigheter som lager, filialer och/eller kontor. De underliggande avtalen innehåller olika villkor, som bedömts och värderats på individuell basis i kombination med förväntad nyttjandetid av den underliggande tillgången inom ramen för respektive befintligt avtal. I denna process har också avtalen/fastigheterna kategoriserats för att säkerställa en bedömnings- och värderingsprocess som reflekterar strategiska aspekter och vid vilken tidpunkt ställningstagande ska göras för enskilda förlängningsoptioner eller motsvarande. De enskilda kontraktens bedömda avtalstid varierar inom intervallet 1-23 år, men det är endast ett fåtal kontrakt som har en förfallotid överstigande 10 år. Ett antal kontrakt innehåller konkreta förlängningsoptioner, men flertalet har också en avtalskonstruktion där förlängning sker löpande om ingen part agerar aktivt. Dessa optioner medför bedömningar som beaktats vid redovisning av leasingskulden. Lindab har beaktat optionsmöjligheter i de hyresavtal där det bedöms rimligt säkert att optionen kommer att nyttjas.
Övriga nyttjanderättstillgångar redovisas till ett ackumulerat värde om 104 MSEK (116). Av detta värde avser till 70 MSEK (81) fordon och resterande belopp hänför sig huvudsakligen till maskiner och inventarier samt IT och annan teknisk utrustning. Durationen för dessa kontrakt är relativt tidsbegränsade och för fordon är den kontraktuella avtalstiden vanligen 3-4 år.
Den nya redovisningsstandarden för hyres- och leasingavtal har resulterat i en annan struktur för resultaträkningen. Detta till följd av att merparten av avtalsrelaterade leasingkostnader tidigare redovisades som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden (dock ej för finansiell leasing). Enligt IFRS 16
Leasingavtal redovisas den huvudsakliga kostnaden för balanserade nyttjanderättstillgångar som avskrivningar respektive räntekostnader. Följande tabell visar fördelning av hyres- och leasingrelaterade kostnader i resultaträkningen för koncernen under år 2020 och 2019:
| Summa | –257 | –249 | |
|---|---|---|---|
| Räntekostnader | 15 | –25 | –26 |
| Avskrivningar | 9, 20 | –224 | –214 |
| Övriga leasingrelaterade kostnader | –8 | –9 | |
| Not | 2020 | 2019 |
Övriga leasingrelaterade kostnader hänför sig till korta hyres- och leasingavtal, leasingavtal där den underliggande nyttjanderätten uppgår till mindre värde samt variabla leasingavgifter som inte inkluderas i värderingen av redovisad leasingskuld. Redovisade variabla leasingavgifter hänför sig primärt till fastighetsskatt.
Redovisade räntekostnader avseende leasingrelaterade skulder uppgår för året till 25 MSEK (26). I detta saldo ingår inte räntekostnader relaterade till hyres- och leasingkontrakt med förväntad nyttjandetid understigande 12 månader, räntekostnader för avtal där den underliggande nyttjanderättstillgången har ett mindre värde eller räntekostnader som bedöms uppgå till mindre värde.
Det totala kassaflödet hänförligt till i balansräkningen redovisade hyres- och leasingavtal uppgår till 247 MSEK (241), varav 25 MSEK (26) avser räntekostnader som redovisas i kassaflödet från den löpande verksamheten. Resterande kassaflöde ingår som en del i koncernens kassaflöde från finansieringsverksamheten. För estimerat förväntat kassaflöde hänförligt till redovisade leasingskulder per balansdagen, se under avsnitt Likviditetsrisk i not 3. Likviditetsrisken hänförlig till leasingskulderna bevakas löpande och integrerat med koncernens övriga finansiella skulder av Lindabs Treasuryfunktion.
Det fanns vid årsskiftet inga ingångna väsentliga hyres- eller leasingavtal, vilka träder i kraft under år 2021.
Under året infördes en tillfällig lättnad av IFRS 16 Leasingavtal på grund av den rådande covid-19 pandemin. Denna lättnad innebär att för reducerade hyresbetalningar som är direkt relaterade till covid-19, behöver leasetagaren inte göra nya beräkningar av leasingskuld och redovisad nyttjanderättstillgång utan kan låta rabatten påverka resultatet direkt. Lindab har under året erhållit rabatter relaterade till covid-19 som redovisats direkt som en reduktion av hyreskostnader på 0,3 MSEK.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
| Fastighetsinteckningar | 94 | 74 | - | - |
| Företagsinteckningar | - | - | - | - |
| Summa | 94 | 74 | - | - |
Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
| Borgensåtagande för ingångna kreditavtal | - | - | 926 | 983 |
| Övriga borgens- och garantiförbindelser | 18 | 19 | - | - |
| Pensionsförpliktelser | 2 | 2 | - | - |
| Summa | 20 | 21 | 926 | 983 |
Befintlig kreditram om 1 400 MSEK med Nordea/Danske Bank och 50 MEUR med Raiffeisen Bank International löper till juli månad år 2022. Kreditavtalen innehåller kovenanter, vilka följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller samtliga villkor i gällande kreditavtal.
Koncernbolag har tecknat borgensåtagande till förmån för Building Systems i Luxemburg i det fall bolaget inte skulle förmå att fullgöra sina åtaganden enligt hyresavtalet. Väsentliga åtaganden enligt tecknat hyresavtal är fullgörande av hyresbetalningar till och med år 2030, återställande av fastigheten för industriellt bruk, underhåll av fastigheten samt ansvar för drift och miljöpåverkan.
I de ingångna leasingavtalen avseende fastigheterna i Båstad och Schweiz har koncernbolag tecknat borgensåtagande för hyresbetalningarnas fullgörande till kontraktens utgång.
Som ett led i koncernens normala affärsverksamheter och enligt normal branschpraxis har koncernen tecknat garantier för fullgörande av olika kontraktsenliga åtaganden gentemot större leverantörer. Ingen indikation fanns vid årsskiftet att dessa lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resultat och ställning. Information måste därför lämnas om dem som kan betraktas som närstående till Lindabkoncernen.
Moderbolaget har direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 35. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dotterbolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt de som följer av avtal med företagsledningen, se not 6.
Nuvarande och tidigare styrelseledamöter, samt koncernledningen, med sina respektive närståendekretsar har varit närstående. Styrelsens, VD/koncernchefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter beträffande pensioner m.m., samt vid uppsägning framgår av noterna 6 och 27.
Intressebolaget Meak B.V. i Nederländerna har sedan tidigare klassificerats som närstående. Detta bolag har likviderats under 2019. Omfattningen av transaktioner med bolaget före likvidationstidpunkten anses vara försumbara, varför de inte specificeras nedan under 2019. I oktober 2020 förvärvades 36,6 procent av andelarna och rösterna i Leapcraft ApS. Även omfattningen av transaktioner med detta intressebolag anses försumbara, varför de inte heller specificeras nedan.
| Nedan specificeras övriga transaktioner med närstående | Koncern | ||
|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2020 | 2019 | |
| Nettoomsättning | 5 | 5 | |
| Lämnade utdelningar och koncernbidrag till moderbolaget | 20 | 12 | |
| Ränteintäkter från moderbolag | –4 | –2 | |
| Kortfristiga fordringar på moderbolag | 373 | 248 | |
| Kortfristiga skulder till moderbolag | 21 | 12 |
Vid årsstämman 2020 beslutades om inrättande av ett köpoptionsprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner. Detta program har samma syfte och huvudsaklig utformning som det köpoptionsprogram som beslöts om 2019 och de två teckningsoptionsprogrammen, vilka beslutades om vid årsstämman 2017 respektive 2018. Med anledning av beslutet på årsstämman 2020 gjordes en riktad emission av högst 275 000 köpoptioner, vilket resulterade i att 210 000 köpoptioner förvärvades av ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Lindab. Förvärv av köpoptioner har skett enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda teckningsavtal och optionerna utgör inte någon aktiebaserad ersättning till närstående.
Under 2020 har 25 000 externt ägda optioner i 2017 års teckningsprogram utnyttjats för att teckna aktier enligt programmets villkor, vilket har föranlett emittering av 25 000 aktier i Lindab International AB.
Vid årsstämman 2019 beslutades om inrättande av ett köpoptionsprogram för ledande befattningshavare. Med anledning av detta beslut emitterades 175 000 köpoptioner av Lindab, vilket i sin tur avyttrade optionerna till ledande befattningshavare. Förvärv av köpoptioner har skett enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda teckningsavtal och optionerna utgör inte någon aktiebaserad ersättning till närstående. För vidare information om Lindabs samtliga köp- respektive teckningsoptionsprogram, se not 6. I not 6 återfinns även information om incitamentsprogram riktat till deltagare i olika ledande befattningar inom koncernen.
Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattningshavare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas i denna not, någon delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin karaktär, villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste tre verksamhetsåren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseende kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgensförbindelser till förmån för någon av dem.
Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga de som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.
Not 34 Händelser efter rapportperioden
Inga väsentliga händelser har inträffat efter rapportperiodens slut.
Koncernen bedriver verksamhet på ett flertal marknader, vilket innebär att koncernen har dotterföretag i många delar av världen. Moderföretag har bestämmande inflytande över ett dotterföretag när det är exponerat för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i dotterföretaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande över dotterföretaget. I princip ägs samtliga dotterföretag direkt, eller indirekt, till 100 procent av moderföretaget Lindab International AB.
| Andel | Bokfört | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutakod | Organisationsnr | Säte | i % | värde | |
| Lindab AB 1) | SEK | 556068-2022 | Båstad, Sverige | 100 | 3 467* |
| Lindab Sverige AB 2) 3) | SEK | 556247-2273 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Crenna Plåt AB 2) 3) | SEK | 556457-3854 | Enköping, Sverige | 100 | |
| Stockholms Trumslagare AB 2) 3) | SEK | 556258-5603 | Enköping, Sverige | 100 | |
| Borgmästarjorden AB 5) | SEK | 556662-1206 | Enköping, Sverige | 100 | |
| Ekovent AB 2) 3) | SEK | 556173-4640 | Vellinge, Sverige | 100 | |
| Eko Ventilation i Vellinge AB 6) | SEK | 556994-3201 | Vellinge, Sverige | 100 | |
| Fastighetsbolaget EKO1 AB 5) | SEK | 556994-3375 | Vellinge, Sverige | 100 | |
| Fastighetsbolaget EKO2 AB 5) | SEK | 556994-3383 | Vellinge, Sverige | 100 | |
| Eko Ventilation ApS 6) | DKK | 36544147 | Söborg, Danmark | 100 | |
| Lindab Steel AB 3) 4) | SEK | 556237-8660 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ventilation AB 3) | SEK | 556026-1587 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Leapcraft ApS 8) | DKK | 35472762 | Köpenhamn, Danmark | 37 | |
| Lindab Ryssland AB 7) | SEK | 556960-0322 | Båstad, Sverige | 0 | |
| Lindab Profil AB 3) | SEK | 556071-4320 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Astron Buildings S.A. 2) 3) 4) | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 0 | |
| Lindab s.r.o. 2) 3) | CZK | 496 13 332 | Prag, Tjeckien | 15 | |
| Lindab SRL 2) 3) | RON | J23/1168/2002 | Ilfov, Rumänien | 0 | |
| U-nite Fasteners Technology AB 2) 3) 4) | SEK | 556286-9858 | Uddevalla, Sverige | 100 | |
| Lindab Fastigheter AB 5) | SEK | 556629-2271 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ryssland AB 7) | SEK | 556960-0322 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab LLC 2) 3) | RUB | 105781261234 | Moskva, Ryssland | 100 | |
| Astron Buildings LLC 2) 3) 4) | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Astron Buildings S.A. 2) 3) 4) | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| Astron Buildings S.A.S. 2) | EUR | RCS 327 258 943 | Bussy-St-Martin, Frankrike | 100 | |
| Astron Buildings s.r.o. 3) | CZK | 633 19 675 | Prerov, Tjeckien | 100 | |
| OOO Astron Buildings LLC 6) | RUB | OGRN 1047796961464 | Moskva, Ryssland | 100 | |
| Astron Buildings Sp. z o.o. 2) | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 1 | |
| Astron Buildings LLC 2) 3) 4) | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Lindab SIA 2) | EUR | 40003602009 | Riga, Lettland | 100 | |
| Lindab d.o.o. 2) | HRK | 80182671 | Zaprešić, Kroatien | 100 | |
| Lindab AS 2) 3) | EUR | 10424824 | Harju Maakond, Estland | 100 | |
| Oy Lindab Ab 2) 3) | EUR | 0920791-3 | Esbo, Finland | 100 | |
| Lindab s.r.o. 2) 3) | CZK | 496 13 332 | Prag, Tjeckien | 85 | |
| LLC Spiro 6) | RUB | 1117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Spiro International S.A. 2) 3) | CHF | CH-217.0.135.550-1 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| LLC Spiro 6) | RUB | 1117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Spiral Helix Inc. 2) 3) | USD | 36-4381930 | Chicago IL, USA | 100 | |
| Lindab SRL 2) 3) | RON | J23/1168/2002 | Ilfov, Rumänien | 100 | |
| Lindab Kft. 2) 3) | HUF | 13-09-065422 | Biatorbagy, Ungern | 100 | |
| Lindab AS 2) 3) | NOK | 929 805 925 | Oslo, Norge | 100 | |
| Aer Faber AS 2) 3) | NOK | 994273728 | Spydeberg, Norge | 100 | |
| Lindab Sp. z o.o. 2) 3) | PLN | KRS 0000043661 | Wieruchow, Polen | 100 | |
| Lindab S.r.l 2) 3) | EUR | 12002580152 | Milano, Italien | 100 | |
| MP3 S.r.l 2) 3) | EUR | 3345850964 | Milano, Italien | 100 | |
| Lindab N.V. 2) 3) | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 100 | |
| Lindab A/S 2) 3) | DKK | 33 12 42 28 | Haderslev, Danmark | 100 | |
| Lindab GmbH 2) 3) | EUR | HRB 2276 AH | Bargteheide, Tyskland | 100 | |
| Astron Buildings GmbH 2) | EUR | HRB 8007 | Mainz, Tyskland | 100 | |
| Astron Buildings Sp. z o.o. 2) | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 99 | |
| Lindab N.V. 2) 3) | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 0 | |
| Lindab AG 2) 3) | CHF | CH-170.3.023.237-3 | Otelfingen, Schweiz | 100 | |
| Lindab Ltd 2) 3) | GBP | 1641399 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| Ductmann Ltd 2) 3) | GBP | 2887867 | Dudley, Storbritannien | 100 | |
| Lindab France S.A.S. 2) 3) | EUR | 312 285 133 | Montluel, Frankrike | 100 | |
| Lindab (IRL) Ltd 2) | EUR | 44222 | Dublin, Irland | 100 | |
| A.C. Manufacturing Ltd 2) 3) | EUR | 311282 | Dublin, Irland | 100 | |
| Smofir Trading Ltd. (Thor Duct) 2) | EUR | 668864 | Dublin, Irland | 95 | |
| Lindab a.s. 2) 3) | EUR | 36 214 604 | Jamník, Slovakien | 100 | |
| Lindab LTIP 17-19 AB 1) | SEK | 559106-9033 | Båstad, Sverige | 100 | 0* |
* Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857 i Lindab AB och 500 i Lindab LTIP 17-19 AB.
1) Koncernfunktioner
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Båstad den 14 mars 2021
Peter Nilsson Ordförande
Per Bertland Styrelseledamot
Viveka Ekberg Styrelseledamot
Marcus Hedblom Styrelseledamot
Pontus Andersson Arbetstagarrepresentant Sonat Burman-Olsson Styrelseledamot
Anette Frumerie Styrelseledamot
Staffan Pehrson Styrelseledamot
Anders Lundberg Arbetstagarrepresentant
Ola Ringdahl Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 14 mars 2021.
Deloitte AB
Hans Warén Auktoriserad revisor
Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ) organisationsnummer 556606-5446
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Lindab International AB (publ) för 2020. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 60-117.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU och Årsredovisningslagen.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och rapport över resultat och rapport över finansiell ställning för koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
I koncernens balansräkning finns per den 31 december 2020 goodwill redovisad om 3 239 Mkr. Denna har uppkommit i samband med tidigare ägarförändringar och förvärv. Värdet på den redovisade goodwillen är avhängigt framtida avkastning och lönsamhet i de kassagenererande enheter goodwillen avser och prövas minst årligen. Företagsledningen baserar sin nedskrivningsprövning på ett flertal antaganden och bedömningar såsom omsättningstillväxt, rörelsemarginalutveckling och kapitalkostnad (WACC) samt andra förhållanden som är komplexa. Felaktiga bedömningar och antaganden kan ge en betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.
Företagsledningen har inte identifierat något nedskrivningsbehov för 2020. För ytterligare information hänvisas till not 2 om koncernens redovisningsprinciper, not 4 om viktiga uppskattningar och bedömningar och not 18 om immateriella tillgångar.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av ersättningsrapporten samt sidorna 1-45 och 120-128 i detta dokument, men innefattar inte årsredovisningen, koncernredovisningen och vår revisionsberättelse avseende dessa.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt Årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens hemsida: https://revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/ revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Lindab International AB (publ) för 2020 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens hemsida: https://revisorsinspektionen. se/rn/showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Deloitte AB utsågs till Lindab International ABs revisor av bolagsstämman den 29 april 2020 och har varit bolagets revisor sedan den 29 april 2014.
Göteborg den 14 mars 2021 Deloitte AB
Hans Warén Auktoriserad revisor
Bolaget presenterar ett antal finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. Dessa alternativa nyckeltal är bland annat avkastning på eget kapital, avkastning på sysselsatt kapital, justerat rörelseresultat, justerad rörelsemarginal, nettoskuldsättningsgrad, nettoskuld/EBITDA, ränteteckningsgrad och EBITDA-marginal. Bolaget anser att dessa mått ger värdefull fördjupad och kompletterande information till investerare och bolagets ledning. De alternativa nyckeltalen används av företagsledningen för att utvärdera utvecklingen i verksamheten och bedöma strategiskt viktiga trender. De ger även ägare, analytiker och
övriga intressenter värdefull kompletterande information om bolagets utveckling. Presenterade alternativa finansiella nyckeltal ska ses som ett komplement snarare än en ersättning för nyckeltal som definieras enligt IFRS. Lindabs definitioner av dessa nyckeltal kan skilja sig från andra företags definitioner av samma begrepp. Nedan presenteras specifikation och avstämning av nyckeltal som inte definieras enligt IFRS och som inte nämns på annan plats i årsredovisningen. Då belopp i tabeller nedan har avrundats till MSEK, summerar inte alltid beräkningen på grund av avrundningar
| MSEK om ej annat anges | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Avkastning på eget kapital | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2018-12-311) | 2017-12-311) | 2016-12-311) |
| Årets resultat | 596 | 678 | 394 | 347 | 306 |
| Genomsnittligt eget kapital | 5 125 | 4 758 | 4 312 | 3 954 | 3 655 |
| Avkastning på eget kapital, % | 11,6 | 14,3 | 9,1 | 8,8 | 8,4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2018-12-311) | 2017-12-311) | 2016-12-311) |
| Balansomslutning1) | 9 405 | 9 438 | 7 802 | 7 731 | 7 503 |
| Uppskjuten skatteskuld | 92 | 112 | 91 | 96 | 95 |
| Övriga avsättningar | 24 | 23 | 23 | 13 | 17 |
| Övriga långfristiga skulder | 8 | 9 | 14 | 19 | 4 |
| Summa långfristiga skulder | 124 | 144 | 128 | 128 | 116 |
| Förskott från kunder | 182 | 292 | 230 | 189 | 158 |
| Leverantörsskulder | 712 | 763 | 788 | 864 | 837 |
| Aktuell skatteskuld | 88 | 43 | 17 | 27 | 34 |
| Övriga avsättningar | 27 | 26 | 36 | 22 | 17 |
| Övriga kortfristiga skulder | 163 | 129 | 134 | 147 | 134 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder |
690 1 862 |
658 1 911 |
621 1 826 |
528 1 777 |
487 1 667 |
| Sysselsatt kapital | 7 419 | 7 383 | 5 848 | 5 826 | 5 720 |
| Resultat före skatt | 811 | 881 | 531 | 467 | 445 |
| Finansiella kostnader | 49 | 55 | 33 | 45 | 49 |
| Summa | 860 | 936 | 564 | 512 | 494 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 7 522 | 6 780 | 5 998 | 5 784 | 5 642 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 11,5 | 13,6 | 9,4 | 8,8 | 8,8 |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar, exklusive förvärv och avyttringar | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 27 | 14 | 16 | 21 | 21 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 398 | 264 | 104 | 79 | 104 |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar, exklusive förvärv och avyttringar | 425 | 278 | 120 | 100 | 125 |
| Engångsposter och omstruktureringskostnader2) | 2020 | 2019 | 20181) | 20171) | 20161) |
| Rörelseresultat | 846 | 915 | 547 | 492 | 483 |
| Ventilation Systems | –70 | - | - | - | - |
| Profile Systems | - | - | - | - | - |
| Products & Solutions3) | - | - | –17 | - | –24 |
| Building Systems | - | - | –25 | - | - |
| Övrigt4) | - | - | –45 | –19 | –4 |
| Justerat rörelseresultat | 916 | 915 | 634 | 511 | 511 |
| Justerad rörelsemarginal och rörelsemarginal | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
| Justerat rörelseresultat Rörelseresultat |
916 846 |
915 915 |
634 547 |
511 492 |
511 483 |
| Nettoomsättning | 9 166 | 9 872 | 9 326 | 8 242 | 7 849 |
| Justerad rörelsemarginal | 10,0 | 9,3 | 6,8 | 6,2 | 6,5 |
| Rörelsemarginal | 9,2 | 9,3 | 5,9 | 6,0 | 6,2 |
| Nettoskuld | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2018-12-311) | 2017-12-311) | 2016-12-311) |
|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande avsättningar till pensioner och | |||||
| liknande förpliktelser | 279 | 283 | 234 | 226 | 211 |
| Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut | 976 | 1 001 | 1 085 | 1 397 | 1 625 |
| Långfristiga räntebärande skulder avseende leasing | 745 | 798 | - | - | - |
| Kortfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut | 5 | 3 | 5 | 4 | 2 |
| Kortfristiga räntebärande skulder avseende leasing | 232 | 241 | - | - | - |
| Kortfristig räntebärande checkräkningskredit | 0 | 25 | 55 | 65 | 29 |
| Kortfristiga räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
4 | 5 | 5 | 4 | 4 |
| Summa räntebärande avsättningar och skulder | 2 241 | 2 356 | 1 384 | 1 696 | 1 871 |
| Räntebärande finansiell placering | 30 | 34 | 38 | 43 | 45 |
| Räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 30 | 15 | 5 | 6 | 12 |
| Likvida medel | 541 | 536 | 289 | 342 | 418 |
| Summa räntebärande tillgångar | 601 | 585 | 332 | 391 | 475 |
| Nettoskuld | 1 640 | 1 771 | 1 052 | 1 305 | 1 396 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2018-12-311) | 2017-12-311) | 2016-12-311) |
| Nettoskuld | 1 640 | 1 771 | 1 052 | 1 305 | 1 396 |
| Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande | 5 178 | 5 027 | 4 464 | 4 130 | 3 849 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 0,3 | 0,4 | 0,2 | 0,3 | 0,4 |
| Nettoskuld / EBITDA | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2018-12-311) | 2017-12-311) | 2016-12-311) |
| Genomsnittlig nettoskuld | 1 824 | 2 052 | 1 318 | 1 474 | 1 695 |
| Justerat rörelseresultat | 916 | 915 | 634 | 511 | 511 |
| Avskrivningar och nedskrivningar, exklusive engångsposter och | 398 | 400 | 168 | 162 | 174 |
| omstruktureringskostnader EBITDA |
1 314 | 1 315 | 802 | 673 | 685 |
| Nettoskuld / EBITDA | 1,4 | 1,6 | 1,6 | 2,2 | 2,5 |
| Organisk tillväxt | 2020 | 2019 | 20181) | 20171) | 20161) |
| Förändring nettoomsättning | –706 | 546 | 1 084 | 393 | 260 |
| varav | |||||
| Organiskt | –550 | 291 | 680 | 287 | 322 |
| Förvärv/avyttring | 35 | 19 | 57 | 3 | 8 |
| Valutaeffekt | –191 | 236 | 347 | 103 | –70 |
| Räntetäckningsgrad | 2020 | 2019 | 20181) | 20171) | 20161) |
| Resultat före skatt | 811 | 881 | 531 | 467 | 445 |
| Räntekostnader | 45 | 50 | 26 | 36 | 43 |
| Summa | 856 | 931 | 557 | 503 | 488 |
| Räntekostnader | 45 | 50 | 26 | 36 | 43 |
| Räntetäckningsgrad | 19,0 | 18,8 | 21,4 | 14,1 | 11,4 |
| Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA | 2020 | 2019 | 20181) | 20171) | 20161) |
| Rörelseresultat | 846 | 915 | 547 | 492 | 483 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 438 | 400 | 168 | 162 | 174 |
| varav engångsposter och omstruktureringskostnader | 40 | - | - | - | - |
| Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA | 1 284 | 1 315 | 715 | 654 | 657 |
| Nettoomsättning | 9 166 | 9 872 | 9 326 | 8 242 | 7 849 |
| EBITDA-marginal, % | 14,0 | 13,3 | 7,7 | 7,9 | 8,4 |
1) 2019 implementerade Lindab IFRS 16 Leasingavtal. Genom tillämpning av lättnadsregler har jämförelsetal från tidigare perioder inte omräknats, varmed det inte finns full jämförbarhet med redovisade tal för 2018 och tidigare.
2) För specifikation över engångsposter och omstruktureringskostnader, se fotnot 2 på sidan 76.
3) Från och med 1 januari 2019 har det tidigare segmentet Products & Solutions delats upp i två nya affärsområden, tillika segment: Ventilation Systems respektive Profile Systems.
4) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till genomsnittligt antal utestående aktier.
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut samt potentiellt tillkommande aktier i enlighet med IAS 33 Resultat per aktie.
Avkastning på eget kapital utgörs av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, uttryckt i procent av genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat före skatt efter återläggning av finansiella kostnader uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
EBITDA-marginal har beräknats som resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av nettoomsättning.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till antalet utestående aktier vid periodens slut.
Poster som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt respektive belopp är av en väsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter och omstruktureringskostnader.
Investeringar i anläggningstillgångar exklusive förvärv- och avyttring av bolag.
Justerat rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Rörelseresultat justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader när belopp är av väsentlig storlek.
Kassaflödet från löpande verksamhet i relation till antal utestående aktier.
Räntebärande avsättningar och skulder minskat med räntebärande tillgångar och likvida medel.
Nettoskuld i relation till eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.
Genomsnittlig nettoskuld i förhållande till EBITDA exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader, baserad på rullande tolvmånaders beräkning.
Omsättning rapporterad till respektive land som produkt eller tjänst har levererats, uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader samt betald skatt men inklusive nettoinvesteringar i immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar.
Försäljningsförändringen justerad för valutaeffekter samt förvärv och avyttringar jämfört med samma period föregående år.
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.
Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader i relation till räntekostnader.
Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder och erhålls från rapporten över finansiell ställning, men justeras i förekommande fall för ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsefordringarna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår övriga ej räntebärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leverantörsskulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Resultat före finansiella poster och skatt.
Resultat före planenliga avskrivningar och nedskrivningar.
Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande, uttryckt i procent av balansomslutning.
Balansomslutning minskat med icke räntebärande avsättningar och skulder.
Resultat före skatt uttryckt i procent av nettoomsättning.
Lindabs mest väsentliga hållbarhetsfrågor har tagits fram utifrån interna analyser av strategiska frågor och drivkrafter i samhället, samt utifrån resultat av intressentdialoger.
Metoden för att definiera väsentliga frågor följer GRI Standards riktlinjer och består av identifiering, prioritering och validering. Arbetet har lett fram till tretton frågor som Lindab valt att fokusera extra på. Dessa har delats in utifrån ekonomisk, miljömässig och social påverkan, i linje med GRI Standards definitioner för rapportering. Lindab uppmuntrar en transparent, löpande och långsiktig dialog med sina intressenter. Förväntningar och förfrågningar från leverantörer, kunder, medarbetare, investerare och samhället i stort bidrar till att sätta agendan för bolagets hållbarhetsarbete.
| Ekonomisk påverkan |
|---|
| Finansiell stabilitet |
| Antikorruption |
| Rättvis konkurrens |
| Miljöpåverkan |
| Materialanvändning i produktion |
| Energiförbrukning |
| Utsläpp av växthusgaser |
| Avfall |
| Leverantörskrav |
| Miljöpåverkan från produkter och tjänster |
| Social påverkan |
| Medarbetares hälsa och säkerhet |
| Mångfald och jämställdhet |
| Innehållsdeklarerade produkter |
Kunders hälsa och säkerhet
| Förbrukning av råmaterial | 2020 | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Plåt, ton | 210 129 | 232 442 | 268 023 |
| Oljor, m3 | 91 | 70 | 68 |
| Färg, ton | 433 | 442 | 474 |
| Lösningsmedel, m3 | 17 | 19 | 16 |
| Gummi, ton | 1 745 | 1 930 | 1 946 |
| Avfall & metallskrot | 2020 | 2019 | 2018 |
| Plåtskrot, ton | 19 458 | 20 114 | 19 689 |
| Farligt avfall, ton | 707 | 744 | 615 |
| Totalt övrigt avfall, ton | 6 921 | 6 868 | 6 094 |
| Återvinningsgrad, % | 88 | 88 | 88 |
| Utsläpp av växthusgaser | 2020 | 2019 | 2018 |
| Totalt, ton | 66 734 | 70 852 | 71 532 |
| Scope 1 | 52 741 | 56 438 | 58 274 |
| Scope 2 (market based) | 13 9931) | 14 4141) | 13 257 |
| Förbrukning av förpackningsmaterial | 2020 2019 |
2018 | |
| Wellpapp, ton | 3 587 | 4 125 | 3 227 |
| Plast, ton | 1 273 | 1 382 | 1 251 |
| Trä, ton | 12 257 | 13 125 | 12 241 |
1) Beräknad enligt "market-based-method" (ursprungsmärkning/residualmix). Om "locationbased-method" (hela mixen) istället använts hade CO2-utsläppen under 2020 uppgått till 12 273 ton och under 2019 till 11 542 ton.
| Energi | 2020 | 2019 | 2018 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Total, MWh | 90 069 | 108 387 | 112 428 | ||
| Direkt energi, MWh | 31 614 | 45 028 | 50 732 | ||
| Indirekt energi, MWh | 58 455 | 63 359 | 61 697 | ||
| 1 MWh=0,0036 TJ | |||||
| Energiförbrukning | |||||
| MWh | MSEK | ||||
| 125 000 | 10 000 | ||||
| 100 000 | 8 000 | ||||
| 75 000 | 6 000 | ||||
| Energiförbrukning 2020 | 50 000 | 4 000 | |||
| Energiförbrukning 2017–2019 | 25 000 | 2 000 | |||
| Nettoomsättning | 0 | 2017 | 2018 | 2019 | 0 2020 |
Energieffektiv produktion och minskat resande tillsammans med lägre affärsaktivitet innebar att energiförbrukningen i absoluta tal minskade med 17 procent under 2020. Utsläppen av växthusgaser minskade med 5,8 procent. Mätt som andel av omsättningen ökade utsläppen med 1,4 procent. Läs mer på sidan 15.
| Viktiga frågor | Redovisade indikatorer |
|---|---|
| Finansiell stabilitet | 201-1 |
| Antikorruption | 205-1, 205-2, 205-3 |
| Rättvis konkurrens | 206-1 |
| Materialanvändning i produktion | 301-1, 301-2 |
| Energiförbrukning | 302-1, 302-2, 302-4 |
| Utsläpp av växthusgaser | 305-1, 305-2, 305-4 |
| Avfall | 306-2 |
| Leverantörskrav | 308-1, 308-2, 414-1, 414-2 |
| Medarbetares hälsa och säkerhet | 403-2 |
| Mångfald och jämställdhet | 405-1 |
| Miljöpåverkan från produkter och tjänster | 416-2 |
| Kunders hälsa och säkerhet | 416-2 |
| Innehållsdeklarerade produkter | 417-1 |
Lindab rapporterar sitt hållbarhetsarbete som en del av företagets årsredovisning. Sedan 2009 tillämpas den internationella organisationen Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för redovisning av hållbarhetsinformation. GRI är världens mest använda ramverk för hållbarhetsrapportering och möjliggör redovisning på ett jämförbart och strukturerat sätt. Årets hållbarhetsrapport, som avser kalenderåret 2020, är upprättad enligt GRI Standards, nivå Core. Översikten till vänster listar de GRI-indikatorer som tillämpats för att spegla de frågor som bedömts vara mest väsentliga för Lindab och som beskrivs på sidan 123. Hänvisningarna i bifogat GRI-index avser sidor i årsredovisningen och för vissa indikatorer lämnas förtydligande kommentarer. Rapporten är inte granskad av tredje part. Den senaste redovisningen publicerades med Lindabs årsredovisning 2019 den 27 mars 2020.
Kontakt: Lindab Group HR/CSR Manager
| GRI standard |
Upplysning | Sidhänvisning | Kommentar |
|---|---|---|---|
| GRI 101: | FOUNDATION 2016 | ||
| GRI 102: | GENERAL DISCLOSURES 2016 | ||
| Organisationsprofil | |||
| 102-1 | Organisationens namn | 60 | |
| 102-2 | Aktiviteter, varumärken produkter och tjänster | 29–35, 60 | |
| 102-3 | Huvudkontorets lokalisering | 60 | |
| 102-4 | Verksamhetens lokalisering | 60, 116 | |
| 102-5 | Ägande och företagsform | 42–43 | |
| 102-6 | Marknader som organisationen är verksam på | 28 | |
| 102-7 | Organisationens storlek | 60, 69–73 | |
| 102-8 | Information om anställda och andra medarbetare | 24, 92 | Anställda per anställningstyp och tjänstgöringsgrad rapporteras ej pga insamlingstekniska begränsningar. |
| 102-9 | Leverantörskedja | 39 | |
| 102-10 | Väsentliga förändringar gällande organisationen och leverantörskedja | ||
| 102-11 | Försiktighetsprincipen | - | Riodeklarationen om försiktighetsprincipen tillämpas. |
| 102-12 | Externa initiativ om hållbarhet som organisationen stödjer/omfattas av | 36 | |
| 102-13 | Medlemskap i organisationer | 37 | |
| Strategi | |||
| 102-14 | Uttalande från VD | 6-7 | |
| Etik och integritet | |||
| 102-16 | Värderingar, principer, standarder och etiska riktlinjer | 25, 64–65 | |
| Styrning | |||
| 102-18 | Bolagsstyrning | 46–57 | |
| Intressentdialog | |||
| 102-40 | Lista över intressentgrupper | 123 | |
| 102-41 | Kollektivavtal | Lindab verkar i länder där kollektivavtal inte är tillåtna. Drygt 45 procent av Lindabs anställda har kollektivavtal, varav samtliga anställda i de nordiska länderna. |
|
| 102-42 | Identifiering och urval av intressenter | 123 | |
| 102-43 | Tillvägagångssätt vid intressentdialog | 123 | |
| 102-44 | Viktiga frågor som lyfts i intressentdialogen | 123 | |
| Om redovisningen | |||
| 102-45 | Enheter som inkluderas i den finansiella redovisningen | 116 | |
| 102-46 | Process för att definiera redovisningens innehåll och hållbarhets områdenas avgränsningar |
123–124 | |
| 102-47 | Lista över väsentliga frågor | 123 | |
| 102-48 | Justeringar av tidigare lämnad information | ||
| 102-49 | Förändringar i redovisningen | 123 | |
| 102-50 | Redovisningsperiod | 124 | |
| 102-51 | Datum för publicering av senaste redovisningen | 124 | |
| 102-52 | Redovisningscykel | 124 | |
| 102-53 | Kontaktperson avseende redovisningen | 124 | |
| 102-54 | Rapportering i enlighet med GRI Standards | 124 | |
| 102-55 | GRI-index | 124-126 | |
| 102-56 | Externt bestyrkande | 126 |
| EKONOMISKA STANDARDER | |||
|---|---|---|---|
| Ekonomiskt resultat | |||
| GRI 103: Management Approach 2016 | |||
| 103-1-3 | Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning | 10-13, 123 | |
| GRI 201: Economic Performance 2016 | |||
| 201-1 | Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde | 10-13, 60 | |
| Antikorruption | |||
| GRI 103: Management Approach 2016 | |||
| 103-1-3 | Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning | 50, 64–65 | |
| GRI 205 Anti-corruption 2016 | |||
| 205-1 | Verksamheter som utvärderats för risker avseende korruption | 50 | |
| 205-2 | Kommunikation kring och utbildning i antikorruptionspolicyer och -rutiner | 50 | |
| 205-3 | Bekräftade fall av korruption och vidtagna åtgärder | - | Inga fall av korruption har bekräftats under året. |
| Konkurrens | |||
| GRI 103: Management Approach 2016 | |||
| 103-1-3 | Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning | 50, 63–64 | |
| GRI 206: Anti-competitive Behavior 2016 | |||
| 206-1 | Antal rättsliga åtgärder för konkurrenshämmande och monopolfrämjande beteende, samt resultat |
- | Lindab har inte behövt vidta några rättsliga åtgärder för konkurrenshämmande/monopolfrämjande åtgärder. |
| MILJÖSTANDARDER | |||
| Material | |||
| GRI 103: Management Approach 2016 | |||
| 103-1-3 | Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning | 12–13, 62 | |
| GRI 301: Materials 2016 | |||
| 301-1 | Materialanvändning | 41, 123 | |
| 301-2 | Andel återvunnet material | 123 | |
| Energi | |||
| GRI 103: Management Approach 2016 | |||
| 103-1-3 | Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning | 12–13, 62 | |
| GRI 302: Energy 2016 | |||
| 302-1 | Energiförbrukning i organisationen | 123 | |
| 302-2 | Intensitet avseende energiförbrukning | 123 | |
| 302-4 | Minskning av energiförbrukning | 39, 41, 123 | |
| Utsläpp | |||
| GRI 103: Management Approach 2016 | |||
| 103-1-3 | Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning | 12–13, 62 | |
| GRI 305: Emissions 2016 | |||
| 305-1 | Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1) | 41, 123 | |
| 305-2 | Indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2) | 41, 123 | |
| 305-4 | Intensitet avseende växthusgasutsläpp | 123 | |
| Avfall och effluenter | |||
| GRI 103: Management Approach 2016 | |||
| 103-1-3 | Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning | 12–13, 62 | |
| GRI 306: Effluents and Waste 2016 | |||
| 306-2 | Avfallsmängd per typ och hanteringsmetod | 41, 123 | |
| Miljömässig bedömning av leverantörer | |||
| GRI 103: Management Approach 2016 | |||
| 103-1-3 | Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning | 39 | |
| GRI 308: Supplier Environmental Assessment 2016 | |||
| 308-1 | Nya leverantörer som analyserats med hjälp av miljömässiga kriterier | 39 | |
| 308-2 | Negativ miljöpåverkan i leveranskedjan och vidtagna åtgärder | 39 | Lindab har inte haft några incidenter i leveranskedjan kring |
| miljöförhållanden som lett till åtgärder. | |||
| SOCIALA STANDARDER | |||
| Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen | |||
| GRI 103: Management Approach 2016 | |||
| 103-1-3 | Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning | 24, 62 | |
| GRI 403: Occupational Health and Safety 2018 | |||
| 403-2 | Identifiering, riskbedömning och utredning av tillbud | 15, 41 | |
| Mångfald och jämställdhet | |||
| GRI 103: Management Approach 2016 | |||
| 103-1-3 | Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning | 41, 50 | |
| GRI 405: Diversity and Equal Opportunity 2016 | |||
| 405-1 | Mångfald i styrande organ och bland medarbetare | 41, 92 |
| Leverantörsutvärdering socialt | |||
|---|---|---|---|
| GRI 103: Management Approach 2016 | |||
| 103-1-3 | Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning | 12–13, 39 | |
| GRI 414: Supplier Social Assessment 2016 | |||
| 414-1 | Nya leverantörer som granskats avseende social påverkan | 39 | |
| 414-2 | Negativ social påverkan i leverantörskedjan samt vidtagna åtgärder | - | Lindab har inte haft några incidenter i leveranskedjan kring arbetsförhållanden som lett till åtgärder. |
| Kunders hälsa och säkerhet | |||
| GRI 103: Management Approach 2016 | |||
| 103-1-3 | Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning | 12–13, 38 | |
| GRI 416: Customer health and safety 2016 | |||
| 416-2 | Efterlevnad gällande produkter och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet |
38 | |
| Marknadsföring och märkning | |||
| GRI 103: Management Approach 2016 | |||
| 103-1-3 | Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning | 12–13, | |
| GRI 417: Marketing and labelling 2016 | |||
| 417-1 | Krav på märkning och information av produkter och tjänster | - | På lindab.com finns produktinformation som krävs enligt företagets rutiner för produktmärkning för varje produkt. |
| Ämne | Policy (inkl. gransknings förfaranden) |
Resultat av policyn |
Risker och riskhantering |
Resultat indikatorer |
|---|---|---|---|---|
| Miljöfrågor | 50, 62 | 41, 123 | 62–65 | 15, 41 |
| Personal | 50, 62 | 24–25 | 62–65 | 15, 24, 92 |
| Sociala förhållanden | 50, 62 | 24–25 | 62–65 | 15, 24, 92 |
| Mänskliga rättigheter | 12, 36 | 12–13, 36–37 | 62–65 | 36–37 |
| Antikorruption | 50, 64 | 125 | 62–65 | 125 |
För beskrivning av Lindabs affärsmodell, se sidan 60.
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2020 på sidorna 36–41 och 123–126 och för att den är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Göteborg den 14 mars 2021 Deloitte AB
Hans Warén Auktoriserad revisor
Årsstämma 2021 för Lindab International AB (publ) hålls den 5 maj 2021. Med anledning av den fortsatta spridningen av coronaviruset och myndigheternas föreskrifter om undvikande av sammankomster har styrelsen beslutat att årsstämman ska genomföras utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud och utomstående och att aktieägare ska ha möjlighet att utöva sin rösträtt endast per post före stämman.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman genom poströstning ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast tisdagen den 27 april 2021, dels anmäla sig genom att avge sin poströst på sätt som anges i kallelsen till årsstämman.
Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier genom bank eller annan förvaltare ska, för att få delta på stämman och utöva sin rösträtt, begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Sådan registrering ska vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast tisdagen den 27 april 2021. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan förvaltare i god tid före denna dag. Rösträttsregistrering som av aktieägare har begärts i sådan tid att registreringen har gjorts av förvaltaren senast torsdagen den 29 april 2021 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken.
Aktieägare som avger sin poströst genom ombud ska utfärda skriftlig daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets hemsida www.lindabgroup.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbeviset för den juridiska personen bifogas.
Rapporter finns tillgängliga i digital form och är nedladdningsbara på vår hemsida www.lindabgroup.com.
Valberedningen föreslår val av styrelseledamöter, val av revisor, val av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor samt utseende av valberedning inför årsstämman 2021.
Inför årsstämman 2021 utgörs valberedningen av
Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 5 maj 2021 Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 20 juli 2021 Delårsrapport januari–september, kvartal 3 27 oktober 2021 Bokslutskommuniké januari–december, kvartal 4 februari 2022 Årsredovisning 2021 mars 2022
© 2021, Lindab AB. är registrerade varumärken av Lindab AB.
Produktion: Lindab och Åkerbergs. Foto: Anders Ebefeldt och Thorn Creative, Mette Ottosson m.fl., vissa bilder används under licens från Shutterstock.com.
Verksamheten hade dock dragits igång några år tidigare av kompanjonerna Lage Lindh och Valter Persson i en liten tunnplåtsverkstad i småländska Lidhult. Med skickliga medarbetare inom plåtbearbetning bestod utbudet av aluminiumlister och fönsterbleck, som sedan utökades med ventilationskanaler i plåt. Efterhand breddades sortimentet till att omfatta kompletta systemlösningar för bygg- och ventilationsbranschen och verksamheten expanderade över hela Europa. Kvaliteter som kundfokus, entreprenörskap, ordning och reda samt omsorg om medarbetarna gjorde att Lage och Valter kunde omvandla en lokal plåtverkstad till en internationell koncern.
Lindab International AB (publ) SE-269 82 Båstad Tel: +46 (0) 431 850 00 www.lindabgroup.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.