Annual Report • Apr 12, 2021
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer

| Om Serneke 1 | |
|---|---|
| Året i korthet 2 | |
| Nästa fas för Karlatornet 4 | |
| Ordförande har ordet 6 | |
| VD har ordet 7 | |
| Ett starkare Serneke 9 | |
| Strategi för ökad lönsamhet 10 | |
| Finansiella mål 10 | |
| Omvärld 11 | |
| Tre affärsområden 13 | |
| Serneke Sverige 15 | |
| Serneke Invest 19 | |
| Serneke International 23 |
| Vår syn på hållbarhet 24 |
|---|
| Våra fokusområden 25 |
| Styrning och ramverk 26 |
| En trygg och säker arbetsmiljö 27 |
| En utvecklande arbetsplats 29 |
| Miljömedvetna val 32 |
| Etiskt förhållningssätt |
| och schyssta affärer 34 |
| Aktien 35 |
| Förvaltningsberättelse 37 |
| Risker och riskhantering 41 |
| Bolagsstyrningsrapport 44 |
| Flerårsöversikt54 |
| Finansiella definitioner 56 |
| Finansiella rapporter 59 |
| Noter 73 |
| Revisionsberättelse 103 |

Serneke är en nytänkande byggkoncern med en stark strävan att tillhöra och tillföra något nytt. För kunderna, samhället och nästa generation.
Serneke levererar heltäckande tjänster inom entreprenad och projektutveckling. Målet är att uppfattas som det mest nytänkande, engagerade och dynamiska bolaget i branschen. Fokus ligger på större och mer utmanande projekt där våra konkurrensfördelar gör störst skillnad.
Verksamheten inom Sernekes tre affärsområden, Sverige, Invest och International, präglas av samverkan. Allt arbete bedrivs dessutom i nära samarbete med kunder och partners. Därigenom skapas goda förutsättningar för hög effektivitet, god kontroll och ett bra slutresultat. Entreprenadoch projektutvecklingsverksamheten inom Serneke Sverige är uppdelad i fem geografiska regioner; Väst, Öst, Syd, Norr och Mitt.
Serneke har medarbetare i olika åldrar, med varierande ursprung och olika bakgrund. Men det finns en sak som binder oss samman – viljan att tillhöra och tillföra något nytt. I slutet av 2020 uppgick antalet medarbetare till cirka 1 100.
Samhällsengagemanget genomsyrar allt vi gör. I kraft av vår storlek har vi både möjlighet och ett ansvar att bidra till en mer hållbar utveckling. Genom vår verksamhet bidrar vi till att utveckla städer, orter och samhället i stort. Vi menar dessutom att det går hand i hand med långsiktig tillväxt och god lönsamhet.



bidra till en mer hållbar utveckling menar vi går hand i hand med långsiktig tillväxt och god lönsamhet.
Det gångna året präglades i hög utsträckning av fortsatt arbete med att förbättra lönsamheten och lägga en stabil grund för framtiden. Arbetet omfattade såväl beslut om ny affärsplan som organisatoriska förändringar. Stort fokus låg även på att säkerställa finansieringen av Karlatornet.
I samband med Sernekes kapitalmarknadsdag i slutet av september 2020 presenterades en uppdaterad affärsplan som sträcker sig fram till 2025. I den nya affärsplanen sätts en tydlig strategi med fokus på lönsamhet, stabilitet och en stark företagskultur.
Under året infördes en ny bolagsstruktur, där kärnverksamheterna inom entreprenad och projektutveckling samlades i affärsområde Serneke Sverige. Samtidigt infördes även en ny regionsbaserad organisation. Det övergripande målet är att öka samverkan inom koncernen och samtidigt stärka det lokala entreprenörs- och affärsmannaskapet.
Som ytterligare ett led i detta arbete genomfördes under året förändringar som innebär minskade kostnader framåt. Förändringarna, som berört cirka 100 tjänster, ger full effekt från och med inledningen av 2021.
I slutet av året beslutade Sernekes styrelse att genomföra en nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare. Sammantaget tillförde emissionen, som genomfördes i början av 2021, bolaget cirka 170 Mkr före emissionskostnader.
I slutet av året såldes cirka 15 000 kvadratmeter byggrätter i Karlastaden till fastighetsbolaget Tosito. Överenskommet fastighetsvärde uppgick till 190 miljoner kronor.
I slutet av 2020 genomfördes en strukturaffär med Fastighets AB Balder som utöver att säkerställa finansieringen av Karlatornet även bidrog till att stärka Sernekes finansiella ställning.
I strukturaffären förvärvade Fastighets AB Balder 50 procent av aktierna i JV-bolaget Karlatornet AB. Genom affären säkerställs finansieringen för Karlatornet, som kommer att bli Nordens högsta hus. Enligt en uppdaterad tidplan beräknas inflyttning kunna starta under andra halvåret 2023.
Affären innebär även att Balder förvärvar cirka 100 000 kvadratmeter byggrätter av Serneke, fördelade på totalt tio projekt i huvudsak belägna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I avtalet ingår projektutvecklings- och entreprenaduppdrag för Serneke avseende cirka 1 400 hyreslägenheter och samhällsfastigheter. Transaktionen bedöms ha ett underliggande fastighetsvärde, inklusive investeringsstöd, om cirka 3,2 miljarder kronor och förväntas ge Serneke ett samlat positivt likviditetstillskott om cirka 250 miljoner kronor.
Genom uppgörelsen förvärvar Balder 2 300 000 nyemitterade aktier i Serneke. Emissionen innebär ett likvidtillskott för Serneke om totalt cirka 122 miljoner kronor före emissionskostnader.
NYTT KUNSKAPS- OCH KULTURCENTRUM I FALKENBERG. Under 2020 färdigställdes Falkenbergs nya Kunskaps- och kulturcentrum. Byggnaden rymmer ett nytt bibliotek samt gymnasie- och kulturskola.

Koncernens intäkter för året uppgick till 6 871 Mkr (6 725), vilket var en ökning med 2 procent. Affärsområde Sverige ökade intäkterna med 4 procent till 6 990 Mkr (6 693). Invests intäkter uppgick till 325 Mkr (405), där 190 Mkr (177) avser försäljning av genomförd transaktion.
Koncernens rörelseresultat uppgick till –414 Mkr (–84). Resultatet har påverkats negativt av pågående strukturförändringar, vilka sammantaget medfört engångskostnader om –365 Mkr fördelade på omvärderingar av projektportföljen, ökade reserver för tvister, avveckling av PU-projekt och anläggningsprojekt samt transaktionskostnader för Karlatornet.
Den externa orderingången för året uppgick till 10 639 Mkr (8 601). Tyngdpunkten på erhållna uppdrag under året utgörs till stor del av samhällsfastigheter och bostadsproduktioner. Den externa orderstocken vid utgången av året uppgick till 13 619 Mkr (8 943). Det innebär en ökning om 52 procent jämfört med föregående år.
Under året bedrevs ett omfattande arbete med att minimera risken för smittspridning på kontor och byggarbetsplatser. Det förebyggande arbetet har omfattat ett brett spektrum av åtgärder, bland annat kontinuerliga riskbedömningar av arbetsplatser och arbetsmoment, strikta rutiner kring rengöring och hygien och information om att hålla avstånd. Alla medarbetare inom koncernen som under året haft möjlighet att distansarbeta, har uppmanats att göra så. Fysiska möten har så långt möjligt undvikits och ersatts av digitala.
INTÄKTER, MKR 6 871
ORDERINGÅNG, MKR
RÖRELSERESULTAT, MKR

ORDERSTOCK 31/12 2020, MKR
13 619
–6,0
| 2020 | 2019 |
|---|---|
| 6 871 | 6 725 |
| –414 | –84 |
| –6,0 | –1,2 |
| –15,82 | –3,66 |
| 78,68 | 96,92 |
| 32,5 | 38,0 |
| 20 | 1 224 |
| 1,0 | 56,2 |
| 10 639 | 8 601 |
| 13 619 | 8 943 |

I slutet av februari 2021 lämnade Ola Serneke rollen som VD och koncernchef för Serneke Group. Han lämnade även sin post som ledamot i bolagets styrelse. Ola Serneke fortsätter som ansvarig för bolagets större projekt inom stadsutveckling i rollen som VD för Serneke Invest. Som t.f. VD och konernchef har Michael Berglin (vice VD Serneke Group) utsetts.
I mitten av december förvärvade Fastighets AB Balder 50 procent av aktierna i JV-bolaget Karlatornet AB. Uppgörelsen innebär att finansieringen för projektet säkerställs och byggnationen av Karlatornet fortsätter.
När Karlatornet är uppfört kommer byggnaden vara Nordens högsta byggnad med 73 våningar och 245 meter hög. Karlatornet kommer att omfatta drygt 600 lägenheter, ett Clarion-hotell med cirka 300 rum, drygt 8 000 kvadratmeter kontors- och handelsytor samt en utsiktsplats. Inflyttning beräknas kunna starta under andra halvåret 2023.
I mars 2021 var cirka 80 procent av lägenheterna i Karlatornet sålda. Enligt avtalet med Balder ska Serneke säkerställa de återstående osålda lägenheterna. Balder erhåller samtidigt en option att förvärva Karlatornets hotell och kontorsdelar.
Karlatornets totala budget uppgår till cirka 5,5 miljarder kronor. Samtliga arbeten, inklusive den komplexa grundläggningen, har fram till årsskiftet 2020/2021 genomförts inom budget.
Serneke fortsätter framöver som huvudentreprenör. I december 2020 tecknades ett totalentreprenadavtal med Karlatornet AB
avseende projektets återstående projektutvecklings- och entreprenadarbeten till ett fast pris om cirka 3,2 miljarder kronor.
Fullt färdigställt beräknas det totala projektvärdet som lägst uppgå till 6,4 miljarder kronor.
Efter affären kommer Serneke att kvarstå som ensam ägare till övriga byggrätter i den nya, framväxande Karlastaden. Sammantaget består stadsdelen av cirka 200 000 kvadratmeter utvecklingsbar yta för blandad bebyggelse uppdelad i sju kvarter.
Serneke kommer under 2021 fortsätta arbetet med att fullfölja utvecklingen för resten av stadsdelen, vilket bland annat innebär intensifierade dialoger med potentiella investerare och samarbetsparter.
" Det känns mycket glädjande att få vara del av förverkligandet av ett så unikt stadsutvecklingsprojekt. Att Karlatornet ingår som en del i en långsiktig affär med Serneke, som omfattar nästan 1 400 hyresrätter och drygt 12 000 kvadratmeter kommersiella lokaler, känns extra roligt."
Erik Selin, VD för Balder
" Att få in Balder som delägare i Karlatornet är en optimal lösning för oss, för projektet och för staden. I Balder har vi en stabil och långsiktig partner med stark lokal förankring och med samma starka tro på projektet och utvecklingen av staden som vi."
Ola Serneke, VD för Serneke Invest och initiativtagare till Karlastaden



som kommer att bli Nordens högsta hus.
5
2020 blev ett år ingen av oss hade kunnat förutspå eller planera för. Pandemin svepte in och ställde beslutsfattare, enskilda individer och företag inför prövningar vi aldrig tidigare ställts inför. Sammantaget satte stora utmaningar i såväl omvärlden som internt sin tydliga prägel på styrelsens arbete under det gångna året.
Serneke har sedan starten gjort en på många sätt fantastisk resa. Genom att tänka nytt och utmana befintliga strukturer har bolaget vuxit snabbt och på relativt kort tid etablerat sig som ett av de större entreprenadbolagen i Sverige. Tillväxten har dock skett på bekostnad av lönsamhet – vilket återspeglas tydligt i den finansiella utvecklingen för 2020.
Till styrelsens främsta uppgift i detta läge är att ta fram en långsiktig riktning. Stort fokus under året har varit att, i nära samarbete med företagsledningen, arbeta fram nya mål och en ny strategisk inriktning. Resultatet av detta arbete syns tydligt i den uppdaterade affärsplan som presenterades på kapitalmarknadsdagen i september. Planen sätter ett tydligt fokus på lönsamhet och stabilitet.
Utöver det mer långsiktiga arbetet med att lägga grunden för ett starkare Serneke har vi även haft att hantera den situation vilken resulterade i att Ola Serneke i februari 2021 lämnade rollen som VD och koncernchef, för att istället fortsätta som ansvarig för bolagets större projekt inom stadsutveckling i rollen som VD för Serneke Invest. Förändringen syftar dels till att säkerställa en fortsatt stark utveckling av bolaget, dels till att stärka bolagets förtroende hos kunder, ägare och anställda.
Styrelsens fokus under 2021 kommer till stora delar att ligga på uppföljning av affärsplanen och den åtgärdsplan som tagits fram i syfte att säkerställa lönsamhet och skapa ett starkare Serneke. Givetvis kommer vi även bevaka och analysera utvecklingen av pandemin och dess konsekvenser på entreprenadsektorn.
Externa och interna utmaningar ställer extra höga krav på ett väl fungerande styrelsearbete och en väl fungerande bolagsstyrning. Min och styrelsens ambition är att genom en god och väl anpassad bolagsstyrning säkerställa en sund företagskultur som bidrar till att utveckla koncernen och dess verksamhet – som helhet och som enskilda delar. Till förutsättningarna hör en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan lednings- och kontrollorgan, god ordning och reda i de interna systemen samt transparens gentemot ägare och kapitalmarknad. Här har vi mycket på plats men kommer framöver öka ansträngningarna ytterligare när det gäller rutiner och system som möjliggör kontinuerlig uppföljning av mål, intern kontroll och riskhantering.
Styrelsens arbete bedrivs huvudsakligen genom formella styrelsemöten men också i olika utskott. Det faktum att samtliga ledamöter sitter med i något eller några utskott skapar delaktighet och kontinuitet även mellan de formella mötena.
Till styrelsens främsta uppgifter hör både att stötta koncernledningen och att kritiskt granska dess arbete. För att lyckas med det krävs en öppen och konstruktiv dialog mellan styrelse och ledning. Från styrelsens håll upplever vi att så är fallet. Jag vill här också uttrycka styrelsens uppskattning för det engagemang som visats, och visas, inom hela organisationen. Den entusiasm som, trots stora utmaningar och förändrade arbetsförhållanden, präglat arbetet under det gångna året bådar gott när vi nu blickar framåt.

Jan Johansson, Ordförande Invald i styrelsen vid årsstämman i maj 2020
För Sernekes del var 2020 ett år av stora interna utmaningar i form av svag lönsamhet och ett intensivt arbete med att säkerställa finansieringen av bolagets enskilt största projekt – Karlatornet. Här ger Michael Berglin, sedan februari 2021 tillförordnad VD och koncernchef sin bild av det gångna året och arbetet med att lägga grunden för ett starkare Serneke.
"Det var på många sätt ett både omtumlande och intensivt år. Utöver pandemin och stora utmaningar i omvärlden, har vi brottats med interna utmaningar i form av svag lönsamhet och osäkerhet kring finansieringen av vårt enskilt största projekt, Karlatornet."
"Vi har gjort en rejäl översyn av hela verksamheten, vilket resulterat i att vi under året etablerat en ny organisation, antagit en ny affärsplan och genomfört kostnadsbesparingar. Stor kraft har givetvis även lagts på att säkerställa finansieringen av Karlatornet. Sammantaget innebar utvecklingen under 2020 ett nödvändigt stålbad. Det har varit intensivt och tidvis utmanande, men när vi nu summerar året kan vi konstatera att vi står betydligt stabilare och starkare än för ett år sedan. Vi har en tydlig affärsplan och strategi vi tror stenhårt på, vi har en bättre anpassad organisation och en stabilare finansiell ställning. Därutöver har vi även en rekordstor orderbok med projekt som vi ser fram emot att leverera. Det är inte så att det saknas utmaningar framåt, men vi står nu på en helt annan grund än för ett år sedan."
"Den har påverkat oss på flera olika sätt. Att vi under första kvartalet inte kunde slutföra transaktionen som var tänkt med Karlatornet var en direkt konsekvens av pandemin. Den inställda affären kom sedan att sätta sin prägel på hela året för oss. Därutöver har vi även märkt av en något mer avvaktande inställning när det gäller beslut kring att starta upp nya projekt. Med detta sagt måste vi ändå konstatera att vi varit förskonade i jämförelse med andra branscher som haft en mycket mer direkt påverkan. Utöver ren affärsmässig
påverkan har vi också, lika alla andra, behövt se över våra arbetsformer, där högsta prio givetvis varit att minimera risken för smittspridning på våra byggarbetsplatser och kontor."
"Sedan starten 2002 har Serneke haft ett tydligt och uttalat fokus på tillväxt. Ambitionen har hela tiden varit att utmana de största aktörerna och därigenom förändra spelplanen på entreprenadmarknaden. Denna position har vi nu uppnått, om än på bekostnad av lönsamhet. Här skiftar vi nu fokus. I den nya affärsplanen sätts en tydlig strategi med stort fokus på lönsamhet, stabilitet och en stark företagskultur. Till de viktigare delarna hör att förbättra lönsamheten i entreprenadverksamheten och i högre utsträckning än tidigare prioritera framgångsrika enheter och projekt som passar vår organisation. Vad gäller projektutvecklingsverksamheten ska vi i ökad utsträckning fokusera på transaktionsmöjligheter redan i tidiga skeden."
"Fullt fokus ligger nu på att öka lönsamheten. Långsiktigt skall vår affär uppvisa lönsamhet på en nivå som är högre än konkurrenternas. Det kommer inte ske över en natt, men vår absoluta ambition är att redan under 2021 ha en finansiell utveckling som tydligt markerar att vi rör oss i rätt riktning. För att lyckas med det satsar vi nu stora resurser på att förbättra processer kring bland annat styrning, kontroll och riskhantering. I högre utsträckning än tidigare prioriterar vi också projekt där vi har bevisad erfarenhet och kompetens."

Michael Berglin är sedan februari 2021 tillförordnad VD och koncernchef.
"Det är en perfekt partner för både oss och projektet. Vi känner varandra väl, har samma starka tro på projektet - och delar dessutom samma passion för stadsutveckling."
"Intresset i omvärlden har länge varit stort och nu när finansieringen av Karlatornet är säkrad är det större än någonsin. Vi för nu diskussioner med flera aktörer som vill köpa byggrätter och bli en del av utvecklingen av den nya stadsdelen. I den allmänna debatten blir det ofta Karlatornet som hamnar i fokus, men man ska inte glömma bort att övriga Karlastaden omfattar cirka 200 000 kvadratmeter byggrätter. Här finns en enorm potential. Med sin internationella prägel kommer det bli en stadsdel som vi inte upplevt tidigare."
"Trots en viss osäkerhet kring pandemins långsiktiga effekter, ser vi att efterfrågan på både bostäder och samhällsfastigheter fortsätter att öka. Här har vi ett bra erbjudande och en stark ställning som vi ska bli än bättre på att dra nytta av."
"Vi har inga långsiktiga ägarambitioner. Strategin går ut på att förädla och utveckla de projekt vi har, avyttra dem när rätt tillfälle ges och sedan, successivt och kontinuerligt, fylla på med nya projekt. Tittar man bakåt på tidigare avyttrade projekt kan vi med fog påstå att vi varit duktiga på att se möjligheter andra inte sett. Det är givetvis målet framåt också. Försäljningen av byggrätter till Balder under det gångna året är ett bra exempel på hur vi vill arbeta. Vi identifierar en möjlighet, utvecklar och förädlar projektet, avyttrar det – men kvarstår som entreprenör vid genomförandet."
"Vi har alltid ansett att ett fokuserat hållbarhetsarbete går hand ihand med långsiktig och lönsam tillväxt. Den inställningen är intakt även framöver. Vårt främsta bidrag till en mer hållbar utveckling ligger i vårt samhällsengagemang. Vår verksamhet handlar i grund och botten om att utveckla städer, orter och samhällen. Genom projekten och i kraft av vår storlek har vi både ett ansvar och en möjlighet att göra skillnad. Givetvis arbetar vi även med att minska vår egen direkta och indirekta miljöpåverkan, men det är förmågan att bidra till ett bättre samhälle som utgör vårt främsta bidrag till en mer hållbar utveckling. Vi vill vara med och bidra till ett bättre, mer inkluderande, samhälle, en positiv stadsutveckling – och även en bättre folkhälsa. Vi är övertygade om att detta synsätt är bra både för samhället och de egna affärerna."
"Med vår nya organisation och affärsplan har vi en bra grund att utgå från. Vi vet nu att Karlatornet kommer byggas, vi har den
" Till de viktigare delarna framöver hör att förbättra lönsamheten i entreprenadverksamheten. Vad gäller projektutvecklingsverksamheten ska vi i ökad utsträckning fokusera på transaktionsmöjligheter redan i tidiga skeden.
största orderboken någonsin och vi har internt skiftat fokus till att sätta lönsamhet högst på agendan. Förutsättningarna är bra men för att ta det hela vägen måste vi behålla fokus och verkligen göra jobbet. Det kommer kräva hela organisationens engagemang, men jag är övertygad om att vi kommer lyckas."
Ända sedan starten 2002 har Serneke haft ett tydligt och uttalat fokus på tillväxt. Ambitionen har hela tiden varit att utmana de största aktörerna och därigenom förändra spelplanen på entreprenadmarknaden. I takt med att denna position uppnåtts, skiftas nu fokus mot stabilitet och lönsamhet. Det övergripande målet är att lägga grunden för ett starkare Serneke.
Som ett viktigt led i detta arbete fastställdes under 2020 en ny affärsplan innehållande bland annat ett uppdaterat strategiskt ramverk, nya långsiktiga finansiella mål och en ny organisation. I den nya affärsplanen sätts en tydlig strategi med fokus på lönsamhet, stabilitet och en stärkt företagskultur. Utifrån denna position ska kunderbjudandet utvecklas och ställningen på såväl befintliga som nya marknader stärkas.


nadverksamheten
Genom att säkerställa rätt förutsättningar i alla våra projekt - från urval och anbud till genomförande och färdigställande. Därutöver även ökad kontroll, skärpt riskhantering och effektivare utnyttjande av resurser.
• Balansera bolagets tillväxt Fokus på att stärka närvaron på befintliga orter och prioritera framgångsrika resultatenheter. Även uppstart av internationell verksamhet (projektexport).
Realisera fördelarna med den nya organisationen, nyttja resurser flexibelt inom koncernen och öka den interna samverkan.

Fokusera på styrkorna inom koncernen och hela tiden utveckla erbjudandet i syfte att skapa värde för kunderna. Arbetssättet ska kännetecknas av hög kvalitet och professionalism.

Fortsätta utveckla en kultur som uppmuntrar engagemang och entreprenörskap där affären och viljan att förbättra alltid är i centrum.
6% rörelsemarginal
15% avkastning på eget kapital
30% soliditet
4% rörelsemarginal
10% avkastning på investerat kapital per år under en affärscykel
12% rörelsemarginal
Sernekes verksamhet påverkas av flera större trender i marknad och omvärld. Hit hör givetvis en ökad osäkerhet till följd av pågående pandemin – men också en generellt ökad efterfrågan på totalentreprenader och samverkansavtal, allt striktare upphandlingskrav och en hård konkurrens om erfarna medarbetare.
Pandemin har haft en negativ påverkan på vissa delar av entreprenadmarknaden, framför allt projekt relaterade till handel och kontor. Därutöver märks även en något ökad trögrörlighet i beslut kring nya projekt. Den växande befolkningen i Sverige har dock en fortsatt positiv effekt på byggandet, genom ökad efterfrågan på bostäder, samhällsfastigheter, kommersiella fastigheter samt infrastrukturinvesteringar. Sammantaget uppskattar Boverket att i genomsnitt 64 000 nya bostäder per år behöver byggas under perioden 2018 till 2027 för att möta behovet.
Under senare år har det blivit vanligare med totalentreprenader och samverkansavtal. Vid en totalentreprenad tar byggaren ett helhetsansvar och utför allt från projektering till val och inköp av material och uppförande. Samverkan och partnering är en strukturerad arbetsform som innebär
att byggherre och entreprenör arbetar nära varandra, mot gemensamma mål och med stor förståelse för varandras behov, utmaningar och affär.
Upphandlingskraven har under senare år blivit allt striktare. Från att tidigare huvudsakligen ha fokuserat på pris, ställs idag ofta krav avseende bland annat minimiomsättning och särskilda miljö- och kvalitetscertifieringar. Därutöver ställs ofta även krav på de enskilda projektmedlemmarnas färdigheter.
Konkurrensen om duktiga, erfarna och engagerade medarbetare är hög. Sernekes förmåga att identifiera, utveckla, attrahera och behålla rätt medarbetare, med rätt kompetens och inställning, är helt avgörande för koncernens fortsatta framgång. Medarbetarnas kompetens och prestationer är avgörande för att nå satta mål och fortsätta utvecklas som företag.

Serneke, Castellum och Dom stolsverket tecknade i slutet av 2020 ett totalentreprenadskon trakt för att uppföra en dom stolsbyggnad för Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping. Ordersumman uppgår till 223 miljoner kronor.
Den nya domstolsbyggnaden ska uppföras på Slottskajen vid Munksjön i centrala Jönköping och kommer inrymma Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping. Byggnaden omfattar cirka 9 000 kvadratmeter och kommer innehålla tio förhandlingssalar och omkring 180 arbetsplatser.
"Det känns jättekul att genom den här entreprenaden kunna expandera vår verksamhet i Jönköping ytterligare. Det är ett stort projekt och vi ser fram emot ett bra samarbete med Castellum och Domstolsverket." Peter Andersson, arbetschef på Serneke.
223MKR ORDERVÄRDE
12
Sedan omorganisationen i början av 2020 samlas kärnverksamheterna inom entreprenad och projektutveckling i affärsområde Serneke Sverige. I syfte att renodla verksamheten i koncernen etablerades under året två nya affärsområden, Serneke Invest och Serneke International.

mang, lokalt entreprenörskap och kostnadsansvar. • Ökad samverkan mellan entreprenad och projektutveckling möjliggör synergier.
mogna verksamheten i Sverige för att skapa tydlighet. • Projekt bedrivs initialt med inlånade resurser från
Serneke Sverige.
och styrning till större utvecklingsprojekt med högre
transaktionsrisk och kapitalbindning.

2020 var ett på många sätt utmanande år för Serneke Sverige. Stort fokus under 2021 kommer att ligga på att förbättra lönsamheten. Vi lägger nu stor kraft på att stärka upp processer avseende styrning, riskhantering och uppföljning. Vi ska också bli bättre på att prioritera projekt med rätt förutsättningar för lönsamhet och stabilitet. "
Anders Arfvén VD Serneke Sverige

För Serneke Invests del präglades 2020 i hög utsträckning av arbetet med Karlatornet och strukturaffären med Balder. Tittar vi framåt ska vi fortsätta arbetet med pågående projekt men också processen med att realisera värden i portföljen. Rent organisatoriskt ska vi även tydliggöra gränsdragningen mellan Serneke Sveriges projektutvecklingsverksamhet och Serneke Invest. "
Ola Serneke VD Serneke Invest
Michael Berglin t.f. VD och koncernchef, ansvarig för Serneke International


Sommaren 2020 färdigställdes det nya Campus Eskilstuna som rymmer en yta på 20 000 kvadratmeter och har plats för 4 000 studenter och 300 anställda på Mälardalens Högskola. Projektet byggde vi för Hemsö Fastighets AB.
| Intäkter | Rörelse resultat |
|
|---|---|---|
| Sverige | 6 990 | –331 |
| Invest | 325 | –91 |
| International | 0 | –13 |
| Koncerngemensamt | 88 | 0 |
| Elimineringar | –532 | 21 |
| SUMMA | 6 871 | –414 |
Serneke Sverige bedriver entreprenad inom bygg, anläggning- och infrastrukturrelaterad verksamhet samt projektutvecklingsverksamhet genom utveckling av projekt- och exploateringsfastigheter. Affärsområdet utför entreprenader åt såväl externa kunder som åt affärsområde Invest. Verksamheten är organiserad utifrån fem regioner: Väst, Öst, Syd, Mitt och Norr.
Intäkterna uppgick till 6 990 Mkr (6 693), en ökning med 4 procent. Rörelseresultatet uppgick till –331 Mkr (88) motsvarande en rörelsemarginal om –4,7 procent (1,3). Marginalen har påverkats negativt av den pågående omorganisationen men också av en lönsamhetsanalys av pågående projekt som inneburit nedskrivningar i ett antal projekt.
Den externa orderingången för året uppgick till 10 639 Mkr (8 601). Den externa orderstocken vid utgången av året uppgick till 13 619 Mkr (8 943). Det innebär en ökning om 52 procent jämfört med föregående år. Största delen av orderboken, cirka 75 procent, utgjordes av bostäder.
En stor del av den kraftiga ökningen i såväl orderingång som orderstock förklaras av entreprenadavtal med JV-bolaget Karlatornet AB.
| 2020 | 2019 | |
|---|---|---|
| Intäkter | 6 990 | 6 693 |
| Rörelseresultat, | –331 | 88 |
| Rörelsemarginal, % | –4,7 | 1,3 |
| Orderingång | 10 639 | 8 601 |
| Orderstock | 13 619 | 8 943 |

Serneke Sveriges affärsmodell bygger på intern samverkan, tillvaratagande av operativa och finansiella synergier samt en väl avvägd balans mellan risk och möjlighet till avkastning. Kärnan i verksamheten utgörs av entreprenaduppdrag inom bygg och anläggning. Entreprenadverksamheten är kapitaleffektiv, genererar goda kassaflöden och kännetecknas av en begränsad finansiell risk. Genom samverkan och samarbete kan hela processen, från markanvisning till färdigställd entreprenad, kontrolleras – tids- och kostnadseffektivt samt med rätt kvalitet. Det rörelsekapital som genereras inom entreprenadverksamheten möjliggör finansiering av investeringar i egna, väl riskavvägda, utvecklings- och fastighetsprojekt. Utöver egen avkastning skapar dessa investeringar i sin tur även uppdrag för entreprenadverksamheten.

Entreprenadverksamhetens fokus ligger på större byggentreprenader i storstadsregionerna. Verksamheten innefattar främst uppförande av bostäder samt kommersiella och offentliga fastigheter. I erbjudandet ingår även alla typer av mark- och anläggningsarbeten: markarbeten, grundläggning, infrastruktur, ledningsnät, energianläggningar, hamnentreprenader, industriprojekt och betongentreprenader.
Affärsområdet utför entreprenader åt såväl externa kunder som åt affärsområdet Invest. De externa kunderna utgörs huvudsakligen av kommunala och privata fastighetsbolag, statliga bolag, större projektutvecklingsbolag, industriföretag, stat, kommun och landsting, myndigheter och handelsplatsutvecklare.
Efterfrågan på bostäder och samhällsfastigheter, både från privata och offentliga beställare, var under året fortsatt relativt stabil. Till de enskilt största nya projekten under året hörde avtal med Magnolia Bostad avseende byggandet av drygt 300 nya lägenheter vid Norra Kajen i Sundsvall. Därutöver tecknades flera avtal rörande samhällsfastigheter, bland annat en ny domstolsbyggnad i Jönköping och utbyggnation av Campus vid Universitetssjukhuset i Örebro.
| Typ av uppdrag | Beställare | Ordervärde, Mkr |
|---|---|---|
| Karlatornet | JV Karlatornet AB | 2 900 |
| 194 lägenheter i Kiruna | LKAB | 370 |
| 180 lägenheter i Karlastaden | Tosito | 300 |
| 319 bostäder i Sundsvall | Magnolia Bostad | 405 |
| 117 bostäder i Stockholm | Wallfast | 200 |
| 99 lägenheter i Kungälv | Riksbyggen | 183 |
| Domstolsbyggnad i Jönköping | Castellum/Domstolsverket | 223 |
| Logistikanläggning i Tranås | Höganloft Fastigheter | 105 |
| Utbyggnad av Campus vid Universitetssjukhuset i Örebro |
Örebro Universitet och Region Örebro län |
200 |
| Renovering av Botanhuset i Stockholm |
Statens Fastighetsverk |
70 |
| Typ av uppdrag | Beställare |
|---|---|
| Campus Eskilstuna | Hemsö Fastighets AB |
| Kvarteret Morgonen, Hotell, Lund | Magnolia |
| Kvarteret Fasanen, hyresrätter, Arlöv | Magnolia/Heimstaden |
| KKC Argus, kunskaps- och kulturcenter Falkenberg |
Falkenbergs kommun |
| Hjortsbergsskolan | Ljungby kommun |
| Torpaterassen, bostadsrätter Göteborg HSB | |
| Byggnad 103, kontor, Trollhättan | Kraftstaden Fastigheter AB |
| Merkuriusgatan, bostadsrätter, Göteborg |
Egnahemsbolaget AB |
| Lidl huvudkontor och butik | Barkarby |
| Näsby Slottspark, bostäder | Niam AB |
Under året färdigställdes 275 lägenheter i Arlöv för Magnolia Produktion AB. Totalentreprenaden omfattade byggnation av fem flerbostadshus i vardera sex-sju våningar. (t.v.)
Ett av de entreprenadkontrakt vi tecknade under året var renoveringen av det hundraåriga Botanhuset vid Naturhistoriska Museet i Stockholm. Beställare är Statens Fastighetsverk, SFV. (t.h.)


Serneke Sverige driver även egna PU-projekt, primärt omfattande utveckling av bostäder och kommersiella fastigheter. Projekten, som skapar uppdrag för den egna entreprenadverksamheten, drivs huvudsakligen i egen regi. Projekten kännetecknas av en låg eller begränsad transaktionsrisk. Större och mer kapitalkrävande projekt bedrivs inom Serneke Invest.
Under året bedrevs projekt i alla faser, från planering och byggnation till försäljning av bostäder. Bland årets händelser hörde tilldelningen av hyresavtal för Hälsans Hus i Skövde efter Västragötalandsregionens LOU-upphandling och produktionsstart av BRF Utsikten i Gårdsten/Göteborg. Till andra större händelser hörde försäljningen av Solkvarteret i Hyllie till Lansa Fastigheter. Bostäderna i Solkvarteret är ett egen- utvecklat projekt där ambitionen har varit att ligga i framkant vad gäller smarta lösningar för ett äkta hållbart boende. I avtalet ingår även en totalentreprenad för att bygga de 106 lägenheterna som kommer att upplåtas som hyresrätter och beräknas stå klara i slutet av 2022.
Vid årets slut bedrevs fem produktioner, varav två via joint venture.
| Projekt | Status | |
|---|---|---|
| Cirkustomten, Göteborg Markanvisning | Planarbete | |
| Rosendal, Uppsala | Markanvisning | Programprojektering |
| Anneberg, Kungsbacka Markanvisning | Planarbete | |
| Velocity, Helsingborg | Markanvisning | Försäljning BRF |
| BRF Oceanateljén och BRF Tura, Helsingborg |
(JV med Sundprojekt) | Produktion |


Magasinhusen i norra Borstahusen, Landskrona, är ett av Sernekes första egenutvecklade projekt i region Syd. Under året färdigställdes byggnationen av 99 nya lägenheter i tegel som speglar Landskronas historiska packhus och Borstahusens marina arkitektur.

Under 2020 färdigställdes projektet Trevågor, bestående av 49 lägenheter belägna i Oceanhamnen i centrala Helsingborg. Oceanhamnen ingår i stadsutvecklingsprojektet H+ och är ett av flera områden i Helsingborg som kommer att genomgå omfattande utveckling.

I slutet av 2020 sålde Serneke det prisbelönta bostadsprojektet Solkvarteret i Hyllie i Malmö till Lansa Fastigheter. I avtalet ingår även en totalentreprenad för att bygga de 106 lägenheterna som kommer att upplåtas som hyres rätter, vilka beräknas stå klara i slutet av 2022.
"Det känns riktigt bra att vi nu kan genomföra en affär med Lansa fastigheter och komma igång med ett angeläget projekt med hållbara bostäder som skapar värde för Malmö stad och dess invånare. Vi är glada att vi sålt till en partner vi känner väl och som är stabil, långsiktig och ansvarstagande", säger Jonas Håkansson, affärschef på Serneke.

Affärsområde Invest bedriver utvecklingsprojekt med en högre grad av komplexitet, högre transaktionsrisk och större behov av kapitalbindning än i de projekt som bedrivs på regional nivå. Utöver att generera avkastning vid försäljning av projekt syftar verksamheten till att skapa interna uppdrag för Serneke Sveriges entreprenadverksamhet.
Serneke Invests projektportfölj bestod i slutet av året av ett 40-tal projekt, motsvarande cirka 600 000 kvm, huvudsakligen samhällsfastigheter och hyresrätter.
Intäkterna under året uppgick till 325 Mkr (405), en minskning med 20 procent. Intäkterna består av försäljning av byggrätter i Karlastaden om 190 Mkr. Utöver detta utgörs intäkterna främst av entreprenadintäkter inom tillverkning och montering av stålkonstruktioner samt hotellintäkter från Prioritet Serneke Arena. Minskningen jämfört med föregående år till stor del hänförlig till minskad aktivitet på grund av coronapandemin.
Rörelseresultatet uppgick till –91 Mkr (–134). Det negativa resultatet är främst en konsekvens av transaktionskostnader hänförliga till Karlatornet samt det faktum att hotellverksamhetens intäkter minskat till följd av coronapandemin, där kostnadsbasen inte reducerats i motsvarande mån.
| 2020 | 2019 | |
|---|---|---|
| Intäkter | 325 | 405 |
| Resultatandel i intresseföretag/JV |
14 | 10 |
| Rörelseresultat | –91 | –134 |
| Rörelsemarginal, % | –28,0 | –33,1 |

Avkastning på investerat kapital > 10%
Serneke Invests affärsmodell går ut på att förvärva fastigheter med potential, utveckla dem och sedan avyttra när rätt läge uppstår. Projekten kännetecknas generellt av något högre komplexitet och transaktionsrisk än de utvecklingsprojekt som bedrivs inom Serneke Sverige. Potentiella förvärvsobjekt kan vara antingen fastigheter som utvecklats inom koncernen eller strategiska mark- och fastighetsförvärv som över tid bedöms ha en god potential för framtida utveckling och värdestegring. Utöver egen avkastning skapar dessa investeringar i sin tur även uppdrag för entreprenadverksamheten.

Stort fokus under året låg på att säkerställa finansieringen av Karlatornet. I slutet av året genomfördes en strukturaffär genom vil ken Fastighets AB Balder förvärvade 50 procent av aktierna i JVbolaget Karlatornet AB. Karlatornet kommer genom aktieägarlån från parterna tillsammans med byggnadskreditiv om cirka 3 miljar der kronor från Nordea att vara helt finansierat. Fullt färdigställt beräknas försäljningsintäkterna avseende Karlatornet som lägst uppgå till 6,4 miljarder kronor och den totala projektbudgeten till cirka 5,5 miljarder kronor. Inflyttning beräknas enligt en uppdaterad tidplan kunna starta under andra halvåret 2023.
I slutet 2020 sålde Serneke cirka 15 000 kvadratmeter byggrätter i Karlastaden till fastighetsbolaget Tosito för utveckling av i huvudsak bostäder. Köpeskillingen uppgick till 190 miljoner kronor, motsvarande ett byggrättsvärde om cirka 13 000 kronor per kvadratmeter. Samtidigt ingicks ett entreprenadavtal om uppskattningsvis cirka 300 miljoner kronor.
| Byggrätter i egen balans | 227 621 |
|---|---|
| Byggrätter via joint ventures | 50 000 |
| Avtalade ej tillträdda byggrätter | 359 129 |
| Totalt | 636 750 |
| 594 |
|---|

I Serneke Invest ryms en projektportfölj bestående av såväl befintliga fastigheter som byggrätter avse ende framför allt hyresrätter och samhällsfastighe ter. Under året inleddes en strukturerad process för att successivt avyttra projekten. Genom försälj ningen frigörs kapital, vilket möjliggör investering i nya projekt. Serneke avser kvarstå som delägare till portföljen samt även agera entreprenör till projek ten.
Som ett första steg i avyttringen förvärvade Balder i slutet av året byggrätter om sammanlagt 100 000 kvadratmeter byggrätter, fördelade på totalt 10 pro jekt huvudsakligen belägna i Stockholm, Göteborg och Malmö.
I avtalet ingår projektutvecklings- och entrepre naduppdrag för Serneke avseende färdigställandet av cirka 1 400 hyreslägenheter och även samhällsfastigheter som skola och myndighetsbyggnader.
Transaktionen bedöms ha ett underliggande fastig hetsvärde, inklusive investeringsstöd, om cirka 3,2 miljarder kronor och förväntas ge Serneke ett samlat positivt likviditetstillskott om cirka 250 miljoner kronor. Projekten kommer enligt plan att överlåtas löpande under 2021. Majoriteten av lägenheterna kommer att färdigställas i perioden 2023–2025.
VeloCity, Helsingborg Sege Park, Malmö Kv. Dörren, Växjö Gårdstens Vårdboende, Göteborg Gårdsten Södra, Göteborg Kärna skola, Kungälv Gullön 8, Trollhättan Kv. Haren, Vänersborg Delar av Barkaby City, Järfälla

Serneke och Midroc har tillsammans tecknat en avsiktsförklaring med Trelleborgs kommun rörande utveckling av en ny stadsdel i centrala Trelleborg, med plats för cirka 1 000 nya bostäder, servicelokaler och en ny strand och strandpromenad. Detaljplanen väntas färdigställas under 2021. Exploateringsarbeten och byggstart för de första bostäderna väntas påbörjas under 2022, med inflyttning 2023/2024.

Serneke tecknade under 2020 köpe- och exploateringsavtal för utveckling av sju kvarter om totalt 130.000 kvm BTA i Barkarby, strax utanför Stockholm. I de sju kvarteren planeras för en blandstad med bland annat en inomhusanläggning för skidåkning, andra idrottsanläggningar samt bostäder, lokaler för e-sport, gymoch behandlingscenter, hotell och andra kommersiella verksamheter. I slutet av året förvärvade Balder delar av projektet.

Efter en internationell markanvisningstävling valde Göteborgs stad Serneke som aktör för att utveckla den attraktiva Cirkustomten i Lorensberg, ett stenkast från Avenyn och Götaplatsen i Göteborg. Visionen är att uppföra ca 250 lägenheter, i form av både bostads- och hyresrätter. Därutöver planeras även för publika verksamheter som restauranger, butiker – och möjligen även ett hotell.

Vid Torsplan i centrala Stockholm utvecklar Serneke och KFUM Central ett nytt idrotts- och kulturcenter som bland annat ska rymma en multifunktionell idrottsarena med plats för 2 000 åskådare, en specialhall för gymnastik samt ytterligare en idrottshall och lokaler för kulturverksamhet. Även byggnader för kontor, hotell och gymnasieskola finns i förslaget. Totalt handlar det om byggnader på 40 000 kvadratmeter BTA. Byggnationen är planerad att påbörjas under 2021.

Norrköpings tingsrätt
med tillträde under 2022.
Norrköpings nya tingsrätt uppförs i fyra våningar och med en yta om ca 4 000 kvm . Projektet kommer att miljöcertifieras enligt miljömärkningen BREEAM Excellent. Fastigheten förvärvades 2019 av Vacse,
Tillsammans med arkitektkontoret Semrén & Månsson utvecklar Serneke ett nytänkande förslag till bostäder och service på 50 000 kvadratmeter kring Brunnshögstorget i Lund. I stadsdelen kommer det på sikt bo och arbeta uppemot 40 000 personer. en beräknad byggstart kan ske 2023–2024.

2018 förvärvade Serneke 40 procent av Fjätervålen AB, som driver fjällanläggning i Idrefjällen. Ambitionen är att bevara det som är unikt med Fjätervålen men att utveckla anläggningen och på sikt bli Nordens mest hållbara fjälldestination. Under de närmaste åren är planen bland annat att utveckla en ny sittlift, toppstuga, längdspår, en ny centrumbyggnad med bland annat hotell- och konferensmöjligheter.
Tillsammans med Prioritet Finans äger Serneke Änglagården Holding AB, vars verksamhet består av att äga, förvalta och utveckla Prioritet Serneke Arena, Nordens största multisportanläggning. I anläggningen ryms en skidanläggning inomhus, fullstor fotbollsplan, två idrottshallar, grundskola, idrottsgymnasium, restaurang, konferens, gym, skadeklinik för idrottare och idrottshotell. Sernekes ägarandel uppgår till 40 procent.
Karlastaden Utveckling AB ansvarar för utvecklingen av den nya stadsdelen Karlastaden. Bolaget ägs till 100 procent av Serneke. Visionen är att Karlastaden ska bli en förtätad blandstad med 2000 lägenheter (på sammanlagt 200 000 kvadratmeter) – kontor, butiker, restauranger, vårdcentral, skola med mera. Och mitt i alltihop reser sig det 245 meter höga Karlatornet.
Det Alingsåsbaserade Nybergs Svets AB ingår sedan 2009 i Sernekekoncernen. Verksamheten omfattar bland annat produktion av stålkonstruktioner för byggindustrin, där bolaget är ett av de större i landet, samt trappor och räcken. Sernekes ägarandel uppgår till 100 procent.


I Serneke International samlas koncernens internationella satsningar. Affärsområdet är under uppstart och bestod i slutet av 2020 av en intresseandel i ett entreprenadbolag i Australien samt en begränsad satsning inom projektexport. Satsningarna inom affärsområdet kommer under överskådlig tid inte binda något betydande kapital.
Serneke International ska ses som en plattform för att möjliggöra och realisera en långsiktig satsning på utvalda internationella marknader. Verksamheten är ett första steg mot visionen om att bli ett internationellt bolag, med möjlighet att bidra till ett bättre samhälle. Genom satsningen skapas även attraktiva utvecklingsmöjligheter för Sernekes medarbetare.
Affärsmodellen vilar på två ben, dels investeringar i befintliga entreprenadverksamheter, dels i form av projektexport.
Om rätt tillfälle uppstår kan Serneke komma att investera i befintliga entreprenadverksamheter. Investeringarna ska göras utifrån tydligt fastställda kriterier. Till dessa hör bland annat krav på en sund ekonomi och likartad företagskultur. Förvärvet ska även skapa tydliga fördelar och värden för såväl Serneke som den aktuella verksamheten.
Serneke är sedan 2018 minoritetsägare i Consortium Builders, ett byggbolag med bas i Perth, Australien. Sernekes ägarandel uppgår till 33 procent, med option på majoritetsägarskap. Fokus 2021
Inom ramen för affärsområdets inriktning strävar Serneke även efter att, tillsammans med partners, expandera den internationella närvaron genom projektexport. Huvudsakligt fokus ligger på länder med stora behov av investeringar i infrastruktur, och Serneke avser endast delta i projekt finansierade och försäkrade genom det svenska exportkreditsystemet (Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden).
Serneke kommer inte vara huvudentreprenör, utan agera projektledare och primärt bidra med kunskap inom funktionell design, hållbarhet och kvalitet.
Serneke var i slutet av 2020 involverade i två projekt; ett vattenreningsverk i Ghana och ett färskvattenprojekt i Elfenbenskusten. Båda projekten drivs i nära samarbete med handelshuset Elof Hansson.

• Förberedelser inför och uppstart av de första projekten
• Fortsätta bygga relationer med samarbetspartners och finansiärer
Hållbarhet är inget begrepp vi förhåller oss till, det är ett sätt att vara som genomsyrar allt vi gör. Sernekes grund och historia representerar äkta samhällsengagemang och ett genuint intresse att tänka större än oss själva. Genom vår verksamhet vill vi bidra till att utveckla städer, orter och samhället i stort.
Samhällsengagemanget är kärnan i allt vi gör, när vi bygger bostäder, projekterar nya stadsdelar, utvecklar nya områden, anlägger en arena eller sponsrar en fotbollsklubb.
Vi anser att ett fokuserat hållbarhetsarbete och ett starkt samhällsengagemang går hand i hand med långsiktig tillväxt med god lönsamhet. I kraft av vår storlek har vi både möjlighet och ett ansvar att bidra till en mer hållbar utveckling. Genom vår verksamhet bidrar vi till att utveckla städer, orter och samhället i stort för nästa generation.

Till de centrala delarna i Sernekes hållbarhetsarbete hör ett aktivt samhällsengagemang och att minimera risken för skada på person, miljö och egendom, men också att kontinuerligt minska verksamhetens direkta och indirekta påverkan på miljön. Till andra områden med hög relevans för bygg- och anläggningsindustrin hör frågor relaterade till socialt ansvar, etik och antikorruption. Även här bedrivs ett strukturerat arbete som omfattar all verksamhet som bedrivs inom koncernen.
Denna lagstadgade hållbarhetsrapport lämnas av styrelsen i Serneke Group AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna. Om inget annat anges avser informationen hela Serneke-koncernen, inklusive dotterbolag.

Som komplement till gällande lagstiftning har Sernekes styrelse och bolagsledning tillsammans formulerat och antagit ett ramverk som sätter riktlinjerna för hur Serneke ska agera som ett ansvarsfullt företag och arbetsgivare. Ramverket består av såväl interna regelverk och riktlinjer som anslutning till externa principer och rekommendationer. Nedan presenteras några av de främsta.
I uppförandekoden, som uppdaterades under 2020, beskrivs Sernekes riktlinjer för medarbetare, leverantörer och partners. Här beskrivs även företagets inställning till gåvor och mutor. Den gäller för styrelsen och samtliga anställda inom Serneke. Alla anställda ska följa dess principer i sitt dagliga arbete. Sernekes koncernledning ansvarar för att uppförandekoden efterlevs.
I syfte att tydliggöra regelverk och instruktioner har Serneke, antagit flera policyer. I Inköpspolicyn klargörs etiska ståndpunkter, internt såväl som gentemot leverantörer. I Miljöpolicyn beskrivs Sernekes övergripande inställning till miljöfrågor samt övergripande principer för styrning och uppföljning av miljöarbetet. Arbetsmiljöpolicyn beskriver ramarna för den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. I Mångfalds- och likabehandlingspolicyn beskrivs Sernekes ambitioner avseende jämlikhet-, mångfald- och likabehandlingsfrågor. I Alkohol- och drogpolicyn beskrivs Sernekes syn på alkohol och droger.
Serneke följer både FN:s initiativ Global Compact och den allmänna förklaringen av de mänskliga rättigheterna. Global Compact introducerades 1999 av FN:s före detta generalsekreterare Kofi Annan och är idag, med över 10 000 företagsmedlemmar från 161 länder, det största internationella initiativet för företagsansvar och hållbarhetsfrågor. Företagsmedlemmarna förbinder sig att leva upp till tio principer kring mänskliga rättigheter, miljö, arbetsvillkor och antikorruption, och respektera dessa i hela sin värdekedja.
Serneke följer Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta så kallade kärnkonventioner. Konventionerna handlar om grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet.
Vidare stödjer och respekterar Serneke FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt Internationella arbetsorganisationen ILO:s internationella program för avskaffande av barnarbete (IPEC). Principerna tillämpas genom leverantörsbedömningar och revisioner; uppföljningsverktyg som är direkt kopplade till målen i uppförandekoden. Genom ett nära och långsiktigt samarbete med leverantörer och entreprenörer fångas brister upp och åtgärdas i samverkan.
Utöver ovan nämnda ramverk har Serneke även anslutit sig till ett antal branschgemensamma överenskommelser och riktlinjer. Till dessa hör bland annat "Håll nollan" (samverkan för att förebygga olyckor i byggbranschen), den gemensamma färdplanen för hur bygg- och anläggningssektorn kan möjliggöra en omställning till ett fossilfritt Sverige, Lokal Färdplan Malmö 2030 och en branschgemensam överenskommelse som syftar till att motverka mutor och korruption inom den offentligt finansierade bygg och fastighetssektorn.
Från och med 2020 är det Serneke Sverige som är certifierat enligt ISO 14001:2015 (miljö), ISO 9001:2015 (kvalitet) samt Nyberg Svets (bolag i koncernen) som innehar certifieringen EN 1090:2 (byggstål). Under året genomfördes en större omcertifiering av Serneke Sverige AB gentemot ISO standarderna ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015.

Sernekes operativa verksamhet drivs utifrån en regional struktur. Det löpande hållbarhetsarbetet bedrivs i nära samarbete med beställare och kunder. Genom samverkan och med centrala stöd och stabsfunktioner möjliggörs hög kvalitet och ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte. VD ansvarar för den kontinuerliga rapporteringen gentemot styrelsen.
Bygg- och anläggningsindustrin är föremål för omfattande regelverk och kontinuerlig extern granskning avseende miljömässiga och kvalitetstekniska, miljömässiga, säkerhetsrelaterade och arbetsmiljörättsliga aspekter. Bolagets verksamhetssystem med dess processer och rutiner bidrar till att upprätthålla en hög och jämn kvalitet inom alla aspekter. För att utvärdera och förbättra effektiviteten i verksamhetens processer utförs internrevisioner inom bolaget. Detta skapar också trygghet och kontroll över att verksamheten fungerar som den ska. Till de främsta externa kontrollerna hör revision i samband med ISO-certifiering, revisioner från kunder och beställare, inspektioner av Arbetsmiljöverket och Skatteverket, samt fackföreningarnas arbetsplatskontroller och löpande uppföljning.
All entreprenadverksamhet innehåller arbetsmoment som kan vara förenade med risker för den enskilde medarbetaren. Inom Serneke bedrivs ett omfattande arbete för att skapa arbetsplatser som är trygga och säkra för både egna medarbetare och underentreprenörer. Till grunderna hör att i tidigt skede identifiera och åtgärda risker, men också att lära av de tillbud och olyckor som inträffar.
Det faktum att det allt som oftast förekommer flera olika entreprenörer i ett och samma projekt, påverkar arbetsmiljön och säkerheten på arbetsplatsen. I de allra flesta av projekten har Serneke samordningsansvaret för arbetsmiljön. Detta innebär bland annat ansvar för riskbedömningar och för att säkerställa att allt arbete i projektet utförs säkert, bland annat genom att alla entreprenörer i projekt utför riskbedömningar och arbetsberedningar för de arbeten som ska utföras. Serneke har också ansvar för att samordna de dagliga arbetena så de olika entreprenörerna inte utsätter varandra för risker.
Arbetsmiljörelaterade frågor, fysiska såväl som sociala, utgör en integrerad del i den dagliga verksamheten och drivs från såväl koncern- och regionnivå, som i projekten. På samtliga nivåer sker samverkan kring hälso- och arbetsmiljöaspekter.
Serneke arbetar aktivt med att identifiera risker, både övergripande och i respektive projekt. Arbetet utgår från en årligt återkommande generell riskbedömning där olika typer av verksamhetsrelaterade risker analyseras, bedöms och följs upp. Som underlag används dels insamlade data över riskobservationer, tillbud och olycksfall, dels utfall från medarbetarenkäter och hälsoundersökningar. Utifrån riskanalysen tas sedan handlingsoch åtgärdsplaner fram.
Det under 2019 implementerade systemstödet för rapportering av riksobservationer, tillbud och olycksfall, Informationssystem om Arbetsmiljö (IA), har bidragit till en markant ökning av rapportering av riskobservationer och tillbud i hela bolaget.


Utöver den årliga uppföljningen sker även en strukturerad och återkommande uppföljning av riskobservationer, tillbud och olyckor på både koncern och regionnivå. Inom projekten genomförs alltid riskanalys av samtliga arbetsmoment och åtgärder vidtas för att avhjälpa eller minimera riskerna. Sernekes Kvalitet-, Miljö- och Arbetsmiljöavdelning (KMA) besöker koncernens projekt för att följa upp och identifiera förbättringsområden. Under året etablerades även skyddskommittéer i regionerna, vilka håller regelbundna möten. En gång om året genomförs även samverkansmöten med skyddsombuden för att tillsammans se över rutiner och förbättringsområden.Till följd av covid-19 gick detta dock inte att genomföra under 2020.
27
Sedan 2018 är Serneke anslutet till samverkansprojektet "Håll nollan", med det övergripande syftet att förebygga och eliminera olyckor i byggbranschen. Bakom projektet står ett antal aktörer som på olika sätt är involverade i ett byggprojekts olika faser, både entreprenörer och byggherrar. Till de huvudsakliga fokusområdena hör ledarskap och kultur, kunskap och kompetens, gemensamma arbetssätt och standarder, för såväl kravställare som beställare.
Under 2020 har Serneke till exempel deltagit i projekt med Håll Nollan för att ta fram guider i personlig skyddsutrustning och riskbedömning av arbetsmoment. Serneke deltog också aktivt i Håll Nollans s.k. säkerhetspush, med det primära syftet att visa och lyfta goda exempel kring samarbete och på så sätt förstärka vikten av att arbeta tillsammans för en bra säkerhetskultur.
Under 2020 har rapporteringen av riskobservationer och tillbud ökat markant mot föregående år. Resultatet är ett utslag av flera faktorer såsom förenklade rapporteringsmöjligheter via IAappen, ökad riksmedvetenhet i projekten och ett förbyggande långsiktigt arbetsmiljöarbete. Inrapportering av riskobservationer ökade med 45 procent och tillbudsrapporteringen med 43 procent. De vanligaste riskobservationerna ligger i arbetsmomenten "arbete på höjd" och "schaktningsarbeten". För tillbuden rapporteras mest på arbetsmomenten "Lyft" och "arbete på höjd". Den vanligaste orsaken till olycksfall är "Fall i samma nivå/ snubbla". Antal olyckor med frånvaro för egenanställda och inhyrd personal minskade från 9 till 7. Detta medför ett LTI-ratio (Lost Time Injury) på 4,9 på en miljon arbetade timmar, vilket är en förbättring med 28 procent jämfört med föregående år.

Serneke har ett starkt arbetsgivarvarumärke präglat av ambitiösa, långsiktiga tillväxtambitioner. Detta erbjuder goda möjligheter för medarbetare som vill utvecklas och växa i ansvar.
Sernekes förmåga att identifiera, utveckla, attrahera och behålla rätt medarbetare, med rätt kompetens och inställning, är helt avgörande för koncernens fortsatta framgång. Medarbetarnas kompetens och prestationer är avgörande för att nå satta mål och fortsätta utvecklas som företag.
Konkurrensen om duktiga, erfarna och engagerade medarbetare är hög. På Serneke bedrivs ett kontinuerligt arbete med att utveckla medarbetarerbjudandet. Detta görs dels genom att erbjuda marknadsmässiga anställningsvillkor och förmåner, men också genom att erbjuda goda möjligheter till löpande kompetensutveckling och en stimulerande, säker och hälsosam arbetsmiljö. Utöver omfattande extern rekrytering bedrivs också ett målmedvetet arbete för att möjliggöra intern rörlighet och karriärutveckling.
Stort fokus under året låg på fortsatt arbete med att konsolidera och anpassa organisationen i syfte att bättre möta såväl utmaningar i omvärlden som ett ökat internt fokus på lönsamhet. Till insatserna hörde bland annat etablering av ny organisation och nya affärsområden, men också nedskärningar i personalstyrkan med motsvarande cirka 100 tjänster. Därutöver genomfördes även flertalet åtgärder direkt kopplade till pandemin, bland annat korttidspermitteringar. Antalet anställda i koncernen uppgick i slutet av året till 1 120.
Serneke erbjuder ett stort utbud av löpande kompetensutveckling för all personal. Utöver obligatoriska utbildningar inom exempelvis arbetsmiljö, miljökrav och skydd, erbjuds möjlighet till vidareut-


bildning utifrån befattning och kompetensprofil. Utbildningarna utgår från vår övergripande strategiska utveckling i kombination med en strukturerad kompetensinventering på individnivå. Under senare år har antalet genomförda utbildningstimmar ökat kraftigt, inte minst till följd av ökade satsningar inom entreprenadjuridik och interna verksamhetssystem.
Pandemin medförde under året stora utmaningar när det gäller möjligheten till fysiska möten, vilket bland annat resulterade i att det genomsnittliga antalet utbildningstimmar minskade. Stor kraft lades under året på att möjliggöra digitala utbildningstillfällen.
Under 2020 fortsatte satsningen på Sernekes interna ledarskapsprogram – Serneke Ledarakademi. Under året diplomerades 30 chefer, som genom programmet fått fördjupande kunskaper inom ledarskap och Sernekes ledarskapsstrategi. Därutöver genomförde 15 personer utbildningen "Leda utan personalansvar".
Under året pågick även ett förberedande arbete inför lanseringen av Sernekes trainee- och mentorprogram. Två piloter sjösattes i början av 2021. Traineeprogrammet syftar till att attrahera unga ambitiösa medarbetare med akademisk examen som vill göra karriär i byggbranschen. Programmet varvar arbete i produktion med strategiarbete, kalkyl och inköp. Mentorsprogrammet syftar till att höja kunskapen och kompetensen hos deltagarna genom kunskapsoch erfarenhetsöverföring, samt skapa goda kontakter mellan adepter och mentorer.
Inom Serneke ska alla – oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, ålder, religion eller annan trosuppfattning – ha samma chans vid rekrytering och till utveckling i jobbet. Mångfald och jämställdhet är självklarheter och ett tydligt ställningstagande stärker Sernekes varumärke gentemot både kunder och medarbetare.
Andelen kvinnor i organisationen har sedan 2015 ökat från 10 procent till 18,5 procent. Den uttalade målsättningen är att både män och kvinnor skall vara representerade bland slutkandidaterna i alla rekryteringsprocesser. Målet var att under 2020 nå 40 procent könsfördelning i alla rekryteringar och chefstillsättningar. Utfallet för året blev 20 procent. Arbetet kommer under kommande år intensifieras ytterligare.
Stort fokus läggs på att mäta och följa upp återkoppling och synpunkter från medarbetarna. Sedan 2018 genomförs kontinuerliga, webbaserade pulsmätningar med täta intervall. Uppföljningen möjliggör ökad transparens och ökade möjligheter att snabbt sätta in rätt typ av åtgärd.
Temperaturmätningarna mäter organisationens mående utifrån nio områden, vilka tillsammans skapar en heltäckande definition av den optimala medarbetarupplevelsen - från personlig utveckling och teamkänsla till arbetssituation och ledarskap. Sammantaget ger mätningarna en god bild av hur medarbetarna och organisationen som helhet mår.
På Serneke uppmuntras rörelse. Utöver friskvårdsbidrag ges möjlighet till motion i olika former. Den egna idrottsföreningen Serneke IF arrangerar skidresor, löpträning, yoga och cykling och även möjlighet att delta i många olika motionstävlingar. Serneke har även en intern hälsopromotör med uppgift att fortsätta utveckla det hälsofrämjande arbetet, öka kunskap och förståelse och inspirera till en sund livsstil. Det hälsofrämjande arbetet är också något som bidrar starkt till Sernekes kultur och skapar glädje och gemenskap för medarbetare i olika roller och regioner. Pandemin gjorde att merparten av de planerade större gemensamma aktiviteterna fick skjutas på framtiden. Fokus under året har legat på utomhusaktiviteter i mindre grupper. Under året har flera digitala initiativ genomförts med stort deltagande, bland annat hälsoutmaningen "Healthy from Home Challenge" och " Göteborgsvarvet virtual race".


Tillsammans med uppförandekoden utgör Sernekes kärnvärden övergripande riktlinjer för allt agerande inom före taget. Ett gemensamt förhållningssätt gör det lättare att fatta rätt beslut, samtidigt som det ökar tydligheten mot omvärlden och attraktionskraften bland såväl nuvarande som framtida medarbetare. Kärnvärdena utgör det viktigaste fundamentet i strävan att vara nästa generation byggkoncern.
Serneke strävar efter att kontinuerligt minska resursförbrukningen och miljöpåverkan inom samtliga verksamhetsområden. Arbetet sker på alla nivåer i organisationen och är en integrerad del i all verksamhet inom koncernen, från genomtänkta inköp till sortering och hantering av avfall.
Till bygg- och anläggningsbranschens största hållbarhetsrelaterade utmaningar hör att minska miljöpåverkan från produktion. Byggbranschen använder stora mängder materiella resurser och energi. Enligt Boverkets miljöindikatorer står branschen för cirka 20 procent av växthusgaserna, 30 procent av energianvändningen och 30 procent av allt genererat avfall i Sverige. Inom Serneke bedrivs sedan flera år ett aktivt arbete med kontinuerliga förbättringar inom alla steg i värdekedjan. Arbetet bedrivs inom den egna organisationen, men också i samverkan med kunder, partners och leverantörer.
Miljöpåverkan från bygg- och anläggningsprojekt är dels direkt, det vill säga en effekt av själva projektet, dels indirekt, som konsekvens av drift och användning av fastighet eller byggnad. Serneke strävar efter att minimera miljöpåverkan genom hela värdekedjan, såväl byggfas som drift och slutfas. Genom planering, aktiva val och god dokumentation optimeras miljöprestandan. I egenägda fastigheter bedrivs ett kontinuerligt arbete med att effektivisera energianvändning samt att erbjuda hyresgäster och besökare goda möjligheter till ett miljösmart agerande.
Eventuella miljöolyckor rapporteras i IA-systemet, ett rapportsystem för riskobservationer, tillbud och olyckor. Serneke har en nollvision för allvarliga miljöolyckor i entreprenadverksamheten och denna vision uppnåddes under 2020.
Till de processer med högst klimatpåverkan inom byggskedet hör framställning av byggmaterial, främst cement och stål. Byggnadernas energiförbrukning efter färdigställande bidrar också till klimatpåverkan, men minskar i takt med att byggnaderna blir mer energieffektiva och elproduktionen ställs om till mer förnybara källor.
Sernekes klimatkartläggning omfattar idag scope 1, 2 och 3, där scope 1 och 2 är obligatoriska att redovisa enligt Green House Gas Protocols (GHG). Scope 1 är direkta växthusutsläpp alltså egen förbrukning från fordon och maskiner som Serneke äger eller leasar. Scope 2 är indirekta växthusgasutsläpp från förbrukning av el, fjärrvärme och kyla. Scope 3 är indirekta växthusgasutsläppen, utöver inköpt energi, som sker utanför verksamheten. Scope 3 har Serneke i dagsläget valt att avgränsa till utsläpp kopplat till tjänsteresor (tåg, flyg och hyrbilar).
Redovisningen av produktionsdrivmedel försvåras av att bolaget äger få egna fordon och arbetsmaskiner, utan istället hyr in underentreprenörer inkl. maskin och drivmedel. Detta i kombination med Covid-19 och flera stora affärer, som påverkat alla underliggande nyckelfaktorer, ger ett lågt totalt nyckeltal för klimatpåverkan (0,27). Nyckeltalet är sannolikt inte helt representativt för den faktiska klimatpåverkan, varför fokus framåt är att hitta effektiva mätmetoder för de totala direkta utsläppen och den indirekta klimatpåverkan i Sernekes värdekedja, exempelvis från materialframställning och byggnadernas miljöpåverkan efter färdigställande. På projektnivå har fokus legat på att ta fram en modell för att genomföra klimatkalkyl i projekt. Genom att göra klimatberäkningar tidigt möjliggörs bättre förutsättningar att justera materialval och val av transporter för att få en lägre klimatpåverkan.
Serneke står bakom den nationella färdplanen för klimatneutralt byggande och delar målet om att vara klimatneutrala till 2045. Färdplanen har tagits fram av Sveriges Byggindustrier, branschrepresentanter, forskare och organisationen Fossilfritt Sverige. Syftet är att ena politiker, myndigheter och branschaktörer i visionen om en klimatneutral bransch.
Serneke bedriver ett systematiskt arbete i syfte att minska energianvändningen från verksamheten och minimera påverkan från transporter. Energikartläggning genomförs löpande i alla delar av verksamheten.

LFM30 är ett branschinitiativ och en kraftsamling för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö till år 2030. Malmö är först ut i Sverige med den här typen av lokalt initiativ. Med ett målinriktat lokalt klimatarbete är förhoppningen att skapa ringar på vattnet som gör skillnad nationellt och till och med internationellt. Serneke deltar sedan 2019 aktivt i arbetet med representanter i referens- och arbetsgrupper. Läs mer på http://lfm30.se/.
Sernekes fordonspark omfattar bruksfordon och förmånsfordon. Fordon och arbetsmaskiner för produktion hyrs och upphandlas i projekten. För att minska miljöbelastningen från transporter bedrivs ett arbete som syftar till att succesivt ersätta fossildrivna förmånsbilar med hybridlösningar.
Under 2020 implementerades ett nytt system för energiuppföljning, Pondus Pro. Genom systemet kommer energianvändningen lättare kunna följas upp löpande i verksamheten. Energianvändningen minskade under året med 41 procent, från 5,1 MWh/MSEK 2019 till 3 MWh/MSEK 2020. Till de faktorer som påverkat hör, utöver ett aktivt miljöarbete, konsekvenser av pandemin, färre projekt, avyttrande av flera fastigheter, färre tjänsteresor och en minskad bilpark.
Energianvändningen varierar beroende på bygg- och anläggningsprojektens skede och omfattning, vilket gör det svårt att utläsa trender i statistiken. För att förbättra uppföljningen ytterligare kommer mätning av drivmedelsanvändning från transporter och arbetsmaskiner i produktion vara i fokus framåt.
97 procent av den el som Serneke köpte in under 2020 kom från förnyelsebara källor. På delar av taket på Prioritet Serneke Arena, den fastighet i koncernen (inklusive intresseinnehav) med störst energianvändning, sitter solceller. Totalt producerade arenan 248 MWh el under 2020.
Resursförbrukning och hantering av avfall utgör en av Sernekes högst prioriterade miljöfrågor. Målsättningen för koncernen är att minimera material- och resursförbrukningen och därigenom avfallsmängderna, minska andelen avfall som går till deponi samt öka sorteringen av avfall från byggproduktion. För att nå målen krävs ökad precisionen i beräkningen av materialmängder, val av material med låg negativ miljöpåverkan och att det avfall som genereras hanteras på rätt sätt.
Genom att minst bedöma samtliga kemiska produkter i BASTAs databas säkerställs att farligt innehåll undviks. Under 2020 förde 76 procent av Sernekes byggprojekt, med en projektsumma över 30 MSEK, loggbok i Byggvarubedömningen, SundaHus eller BASTA.
Den 1 augusti 2020 började nya bestämmelser att gälla för den som hanterar bygg- och rivningsavfall. Aktörer som producerar bygg- och rivningsavfall ska bland annat sortera ut vissa avfallsslag och förvara
dem skilda från varandra och från annat avfall. Utsorteringskraven som Serneke följer kommer att ge ökade förutsättningar för att kunna åstadkomma fler cirkulära flöden av material inom bygg- och rivningsverksamheter.
Mängden bygg- och konstruktionsavfall i förhållande till omsättning (1,6) var likvärdig med förgående år. Sorteringsgraden ökade samtidigt som andelen deponi och farligt avfall minskade.
Vi behöver framöver öka och bättre mäta andelen avfall som återanvänds, samt även öka mängden för materialåtervinning. Till viss del återbrukas material redan idag, t. ex. i projektet kring Handelshögskolan i Göteborg där marmorgolvet i de gamla lokalerna kommer att återbrukas i de nybyggda. Vidare behöver mängden brännbart avfall minskas och blandat avfall ska inte förekomma under 2021 utifrån gällande lagkrav.
Genom ett fortsatt strategiskt samarbete med utvalda ramavtalsentreprenörer förstärks arbetet att nå och överträffa lagkraven som gäller för avfallshantering på bygg- och anläggningsprojekt.
Nya byggnader i städer påverkar inte bara stadsbilden utan även förutsättningarna för biologisk mångfald. Genom välutformade byggnader och proaktiva lösningar ges förutsättningar för en bibehållen biologisk mångfald. Serneke strävar efter att göra ett så litet negativt avtryck på naturmiljön som möjligt. Under året påbörjades ett arbete med att utveckla ett erbjudande för hur Sernekes byggnationer i framtiden kan bidra till biologisk mångfald.
Serneke har stor erfarenhet och vana av att arbeta med olika typer av miljöcertifieringar. Inom organisationen finns kvalificerad kompetens inom certifieringssystemen BREEAM, LEED, Svanen och Miljöbyggnad. Genom certifieringarna underlättas det systematiska arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor hela vägen från planering till drift. Effektivare energianvändning vid drift, sundare inomhusklimat samt minskad användning av byggvaror med farliga ämnen är några exempel.
Under 2020 arbetade cirka 60 procent av Sernekes pågående byggprojekt, med projektsumma över 30 MSEK, utifrån kraven i något av ovan nämnda certifieringssystem. Detta är en ökning med 10 procentenheter jämfört med förgående år.


| 2020 | |
|---|---|
| Scope 1 (Direkt energianvändning) | 1 450 |
| Scope 2 (Inköpt energi) | 376 |
| Scope 3 (Tjänsteresor med flyg, tåg och hyrbil) | 31 |
| Totalt växthusgasutsläpp (scope 1+2+3) | 1 856 |
| Totalt CO2 E (ton)/MSEK1) |
0,27 |
1)Redovisningen av produktionsdrivmedel försvåras av att bolaget endast äger få egna fordon och arbetsmaskiner utan istället hyr in underleverantörer inkl maskin och drivmedel. Detta i kombination med Covid, som påverkat alla nyckelfaktorer, ger ett lågt nyckeltal för klimatpåverkan (0,27).
För Serneke är det viktigt att agera etiskt korrekt. Det stärker konkurrenskraften och bidrar till ett högt förtroendekapital.
Serneke respekterar de lagar och regler som gäller på de marknader där verksamhet bedrivs. I den koncerngemensamma uppförandekoden beskrivs de grundläggande principerna för hur chefer och medarbetare i hela organisationen ska agera i sitt dagliga arbete och i kontakter med leverantörer, konkurrenter och andra externa parter.
Nolltolerans råder mot alla former av korruption, vilket inbegriper alla typer av mutor och bestickning. I Sernekes uppförandekod finns även definierat vad som gäller för områden som exempelvis gåvor, droger och alkohol, samt vid eventuella intressekonflikter.
Om en medarbetare upptäcker något som bryter mot Sernekes uppförandekoder, värderingar, policys eller tillämplig lag finns möjlighet att anonymt och via tredje part rapportera missförhållanden via tjänsten WhistleB. Syftet med funktionen är att säkerställa att eventuella oegentligheter kommer till Sernekes kännedom om kommunikationen via närmsta chef eller HR-funktionen av någon anledning inte är möjlig. Under 2020 inkom totalt åtta ärenden, vilka alla behandlades och utreddes i enlighet med fastslagna rutiner.
I december 2015 undertecknade flera ledande aktörer inom den svenska byggbranschen en överenskommelse för att motverka mutor och korruption inom den offentligt finansierade bygg- och fastighetssektorn. Utöver flera rikstäckande byggbolag är Sveriges Byggindustrier, Byggherrarna samt Sveriges Kommuner och Landsting parter i överenskommelsen. Det övergripande syftet med överenskommelsen är att möta omvärldens krav på ökad transparens. Utöver principiella ställningstaganden ger den även konkret vägledning kring bland annat representation och sponsring. Serneke står helhjärtat bakom överenskommelsen och det är obligatoriskt att samtliga tjänstemän genomför den utbildning som Sveriges Byggindustrier erbjuder i ämnet.
På en övergripande nivå regleras inköpsarbetet och relationen till leverantörer av gällande uppförandekod och beslutad inköpspolicy samt miljöpolicy. På projektnivå styrs inköpsarbetet dessutom av definierade krav från kunder och beställare. Det kan röra sig om allt från särskilda material till att projekten på övergripande nivå ska uppfylla specifika bedömningskriterier, t ex SundaHus och Byggvarubedömningen, eller krav på nystartsarbete och praktikanter. Miljöhänseende ska alltid beaktas som en parameter i varje upphandling som genomförs. Serneke har ett antal samarbetsavtal med återkommande leverantörer, där samarbetet följs upp halvårsvis. I den fastställda agendan för detta möte är uppföljning av uppförandekoden en stående punkt.
I bygg- och anläggningsprojekten bedrivs arbetet ofta tillsammans med underentreprenörer och samarbetspartners. För att säkerställa att samtliga upphandlade parter följer de riktlinjer som Serneke och beställaren upprättat är det viktigt med tydlighet i avtalsvillkor och kommunikation tidigt. I underlag för såväl förfrågan som avtal anges bland annat uppförandekod och skydds- och ordningsregler som avtalsvillkor.
Med leverantörsled i flera steg strävar Serneke efter att främja transparens och säkerställa att dessa villkor även är reglerade i avtal med tredje part (leverantörs underleverantör). Genom att föra personalliggare i InfoBric, eller likvärdigt system, säkerställs att samtliga som vistas på arbetsområdet är godkända i enlighet med ID06.
För att uppnå finansiell uthållighet görs kontroller i varje upphandling genom kreditvärderingsverktyg, Skatteverket samt kontinuerlig bevakning av entreprenörers ekonomiska status för att fånga upp förändringar i ett tidigt skede. Finansiell uthållighet uppnås dock även genom en nära relation med entreprenörer samt en god kontinuerlig dialog. Många risker fångas upp genom långsiktigt samarbete med entreprenörer.
Till bolagsstämman i SERNEKE Group AB (publ), org.nr 556669-4153
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för räkenskapsåret 2020 på sidorna 24–34 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Göteborg den 12 april 2021 PricewaterhouseCoopers AB
Ulrika Ramsvik Huvudansvarig revisor Auktoriserad revisor
Konstantin Belogorcev Auktoriserad revisor
Sernekes B-aktie är noterad på Nasdaq Stockholm. Serneke ingår i segmentet Small Cap och tillhör sektorindexen Industrials och Construction & Materials, enligt Nasdaq Stockholms klassificering.
Betalkursen för Sernekes B-aktie sjönk med cirka 7 procent under 2020. Högsta kurs under året nåddes den 20 februari med 89,54 kr och lägsta kursen den 25 mars med 23,64 kr. Kursen vid årets slut motsvarade ett börsvärde om cirka 1 187 Mkr.
Totalt under 2020 omsattes 14 473 101 aktier, vilket motsvarar en omsättningshastighet om 86 procent. Det sammanlagda värdet av handeln i B-aktien uppgick till 831 823 113. Den genomsnittliga dagsomsättningen uppgick till 57 433 aktier eller 3 300 885 kr.
Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2020 till cirka 8 700. Största ägare var vid samma tidpunkt Ola Serneke Holding AB, med 24,72 procent av antalet aktier och 55,16 procent av antalet röster. Näst största ägare var Lommen Holding AB med 16,16 procent av antalet aktier och 12,37 procent av antalet röster. Resterande andel av aktier och röster ägdes av institutionella investerare och privatpersoner i Sverige och utomlands.
Sernekes långsiktiga utdelningspolicy är att dela ut 30 till 50 procent av nettoresultatet efter skatt för föregående räkenskapsår.
Vid årsstämman den 5 maj 2020 beslutades om ett aktiesparprogram för de anställda för åren 2021, 2022 och 2023. Programmen motsvarar i allt väsentligt de årligen återkommande aktiesparprogram som antogs vid årsstämman 2018 och omfattat åren 2018, 2019 och 2020. Deltagande i programmen förutsätter att den anställde förvärvar och behåller aktier av serie B i Serneke under programmets löptid. Deltagarna som behåller sparaktierna under sparperioden om cirka tre år och dessutom är anställd under perioden kommer efter utgången av respektive sparperiod, att för varje sparaktie hänförlig till sådan sparperiod utan kostnad erhålla 0,5 aktier av serie B i Serneke, s.k. matchningsaktier. Deltagare kommer utöver matchningsaktier även att, utan kostnad, kunna erhålla ytterligare aktier av serie B i Serneke, s.k. prestationsaktier under
förutsättningen att deltagaren är anställd i koncernen under hela sparperioden samt att vissa prestationskrav uppfylls.
Det maximala antalet aktier som omfattas av programmen 2021, 2022 och 2023 uppgår till 1 733 472 aktier av serie B motsvarande cirka 7,2 procent av antalet utgivna aktier efter utspädning och cirka 2,4 procent av antalet röster efter utspädning.
Årsstämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att bolagets åtaganden att leverera matchnings- och prestationsaktier enligt programmet ska säkerställas genom att bolaget återköper egna aktier av serie B. Bolaget har idag tillräckligt antal egna aktier av Serie B för att kunna leverera Matchnings- och Prestationsaktier enligt programmet för 2021, vilket innebär att styrelsen vid årsstämman 2020 inte beslutade om förslag på bemyndigande för styrelsen att kunna återköpa aktier under tiden fram till årsstämman 2021. Styrelsen avser att vid behov återkomma med förslag till återköpsbemyndigande vid årsstämmorna 2022 och 2023. Under 2018 köptes totalt 814 987 stycken aktier av serie B till ett värde om 65 Mkr och under 2019 och 2020 har inga aktier återköpts.
Som en del av affären avseende Karlatornet har Balder tecknat sammanlagt 2 300 000 aktier av serie B i Serneke till en teckningskurs om 53 kronor per aktie, vilket innebar ett likvidtillskott för Serneke om totalt cirka 122 Mkr före emissionskostnader. Detta har inneburit att Sernekes aktiekapital har ökat med 230 000 kronor till 2 554 845 kronor. Det totala antalet aktier ökar med 2 300 000 aktier till 25 548 452 aktier.
Den 17 december beslutade Serneke om en fullt garanterad företrädesemission. Teckningsperioden i företrädesemissionen löpte ut den 13 januari 2021 och var fulltecknad och inga garantiåtaganden behövde utnyttjas. Genom företrädesemissionen erhåller Serneke cirka 170 Mkr före emissionskostnader. Till följd av företrädesemissionen kommer Sernekes aktiekapital att öka med 320 478 kronor till 2 875 323 kronor. Det totala antalet aktier kommer att öka med 3 204 780 aktier till 28 753 232 aktier.
| Mkr | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Resultat före utspädning | –15,82 | –3,66 |
| Resultat efter utspädning | –15,82 | –3,66 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier, före utspädning |
22 625 132 22 433 465 | |
| Vägt genomsnittligt antal aktier, efter utspädning |
22 657 467 22 558 676 | |
| Kassaflöde från verksamheten, före utspädning |
–15,56 | –28,75 |
| Kassaflöde från verksamheten, efter utspädning |
–15,56 | –28,75 |
| Eget kapital, före utspädning | 78,68 | 97,13 |
| Eget kapital, efter utspädning | 78,68 | 96,92 |
| Börskurs vid årets slut | 57,6 | 61,7 |
| Utdelning, kr 1) | 0 | 0 |
1) Styrelsens förslag till årsstämman 2021.

| Namn | Aktier av serie A | Aktier av serie B | Totalt antal aktier | Andel aktier, % | Andel röster, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Ola Serneke Holding AB | 3 710 000 | 2 404 205 | 6 114 205 | 24,72 | 55,16 |
| Lommen Holding AB | 540 000 | 3 457 803 | 3 997 803 | 16,16 | 12,37 |
| Christer Larsson i Trollhättan AB | 380 000 | 497 000 | 877 000 | 3,55 | 6,00 |
| Ledge Ing AB | 330 000 | 456 763 | 786 763 | 3,18 | 5,25 |
| Vision Group i väst AB | 250 000 | 551 000 | 801 000 | 3,24 | 4,26 |
| Fastighets AB Balder | – | 2 300 000 | 2 300 000 | 9,30 | 3,21 |
| Svolder Aktiebolag | – | 1 327 609 | 1 327 609 | 5,37 | 1,85 |
| Cliens Fonder | – | 795 000 | 795 000 | 3,21 | 1,11 |
| Försäkringsbolaget Avanza Pension AB | – | 352 886 | 352 886 | 1,43 | 0,49 |
| Michael Berglin | – | 270 781 | 270 781 | 1,09 | 0,38 |
| Totalt, 10 största | 5 210 000 | 12 413 047 | 17 623 047 | 71,25 | 90,07 |
| Övriga aktieägare | – | 7 110 418 | 7 110 418 | 28,75 | 9,93 |
| Totalt | 5 210 000 | 19 523 465 | 24 733 465 | 100,0 | 100,0 |
| Återköp egna aktier | – | 814 987 | 814 987 | ||
| Totalt registrerade aktier | 5 210 000 | 20 338 452 | 25 548 452 |
| Händelse | Förändring av antal aktier |
Aktier av serie A |
Aktier av serie B |
Totalt antal aktier |
Förändring i aktiekapital |
Totalt aktiekapital |
Kvotvärde per aktie |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolaget bildas | 1 000 | 1 000 | 100 000 | 100 | |||
| Nyemission | 4 000 | 5 000 | 400 000 | 500 000 | 100 | ||
| Fondemission / uppdelning | |||||||
| av aktier | 9 995 000 | 5 000 000 | 4 995 000 | 10 000 000 | 500 000 | 1 000 000 | 0,10 |
| Nyemission | 478 000 | 478 000 | 10 478 000 | 47 800 | 1 047 800 | 0,10 | |
| Nyemission | 1 047 670 | 1 047 670 | 11 525 670 | 104 767 | 1 152 567 | 0,10 | |
| Nyemission | 2 717 256 | 360 000 | 2 357 256 | 14 242 926 | 271 725,6 | 1 424 292,6 | 0,10 |
| Nyemission | 286 000 | 286 000 | 14 528 926 | 28 600 | 1 452 892,6 | 0,10 | |
| Utbyte konvertibler | 1 309 586 | 1 309 586 | 15 838 512 | 130 958,6 | 1 583 851,2 | 0,10 | |
| Nyemission | 727 273 | 727 273 | 16 565 785 | 72 727,3 | 1 656 578,5 | 0,10 | |
| Nyemission i samband med | |||||||
| börsintroduktion | 5 681 818 | 5 681 818 | 22 247 603 | 568 181,8 | 2 224 760,3 | 0,10 | |
| Utbyte konvertibler | 467 249 | 467 249 | 22 714 852 | 46 724,9 | 2 271 485,2 | 0,10 | |
| Utbyte konvertibler | 533 600 | 533 600 | 23 248 452 | 53 360 | 2 324 845,2 | 0,10 | |
| Omvandling | 0 | –150 000 | +150 000 | 23 248 452 | 0 | 2 324 845,2 | 0,10 |
| Nyemission | 2 300 000 | 2 300 000 | 25 584 452 | 230 000 | 2 554 845,2 | 0,10 | |
| Nyemission | 3 204 780 | 3 204 780 | 28 753 232 | 320 478 | 2 875 323,2 | 0,10 | |
| Antal aktier | Antal aktieägare |
Antal aktier | Andel av aktier, % |
|---|---|---|---|
| 1–1 000 | 7 989 | 1 309 708 | 6,7 |
| 1 001–10 000 | 625 | 2 309 629 | 11,8 |
| 10 001–100 000 | 108 | 2 996 949 | 15,4 |
| 100 001– | 14 | 12 907 179 | 66,1 |
Källa: Euroclear och Serneke
| Aktieslag | Aktier | Röster |
|---|---|---|
| A-aktier | 5 210 000 | 5 210 000,0 |
| B-aktier | 19 523 465 | 1 952 346,5 |
| Summa | 24 733 465 | 7 162 346,5 |
| Erik Granström, Carnegie | [email protected] |
|---|---|
| Per Holm, Carnegie | [email protected] |
| David Flemmich, Nordea | [email protected] |
| Bertil Nilsson, Jarl Securities1 [email protected] | |
| 1) Uppdragsanalys |
Aktiekapitalet uppgår till 2 875 323,20 kr fördelat på 28 753 232 aktier, var och en med ett kvotvärde om 0,1 kr. Aktie av serie A medför en (1) röst och aktie av serie B medför en tiondels (0,1) röst.
| Namn | Serneke Group B |
|---|---|
| Börs | Nasdaq Stockholm |
| Noterad sedan | 24 november 2016 |
| Notering | Small Cap Stockholm |
| Sektor | Construction & Materials |
| Symbol | SRNKE B |
| Valuta | SEK |
| ISIN-kod | SE0007278841 |
Styrelsen och verkställande direktören för Serneke Group AB (publ), org.nr 556669–4153 avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2020. Serneke Group AB, med säte i Göteborg, är moderbolag i koncernen.
Koncernen erbjuder heltäckande tjänster inom entreprenad och projektutveckling inom privat såväl som offentlig sektor. Sernekes verksamhet fokuseras mot de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö som är koncernens viktigaste marknader även om koncernen också expanderar geografiskt till regionala tillväxtregioner.
| Mkr | jan–dec 2020 |
jan–dec 2019 |
jan–dec 2018 |
jan–dec 2017 |
|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | ||||
| Intäkter | 6 871 | 6 725 | 6 516 | 5 605 |
| Rörelseresultat | –414 | –84 | 595 | 419 |
| Resultat efter finansnetto | –502 | –111 | 558 | 401 |
| Årets resultat | –358 | –82 | 604 | 323 |
| Nyckeltal | ||||
| Tillväxt, % | 2,2 | 3,2 | 16,3 | 40,9 |
| Organisk tillväxt, % | 2,2 | 3,2 | 16,2 | 39,1 |
| Rörelsemarginal, % | –6,0 | –1,2 | 9,1 | 7,5 |
| Soliditet, % | 32,5 | 38,0 | 40,9 | 41,3 |
Serneke levererar heltäckande tjänster inom entreprenad och projektutveckling. Målet är att uppfattas som det mest nytänkande, engagerade och dynamiska bolaget i branschen. Fokus ligger på större och mer utmanande projekt där Sernekes konkurrensfördelar gör störst skillnad.
| Summa | 6 871 | 6 725 |
|---|---|---|
| Elimineringar | –532 | –520 |
| Koncerngemensamt | 88 | 147 |
| International | 0 | 0 |
| Invest | 325 | 405 |
| Sverige | 6 990 | 6 693 |
| Mkr | jan–dec 2020 |
jan–dec 2019 |
| Summa | –414 | –84 |
|---|---|---|
| Elimineringar | 21 | –38 |
| Koncerngemensamt | 0 | 1 |
| International | –13 | –1 |
| Invest | –91 | –134 |
| Sverige | –331 | 88 |
| Mkr | jan–dec 2020 |
jan–dec 2019 |
För perioden januari–december 2020 ökade orderingången till 10 639 Mkr (8 601). Det råder osäkerhet kring marknadsutvecklingen men finns fortfarande en underliggande efterfrågan även om det sker ett visst skifte från de privata bostadsbeställarna till de kommunala i form av mer offentliga lokaler och samhällsfastigheter. Orderstocken uppgick vid utgången av 2020 till 13 619 Mkr, att jämföra med 8 943 Mkr vid utgången av 2019.
Koncernens intäkter för 2020 uppgick till 6 871 Mkr (6 725), en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. Affärsområde Sverige ökade intäkterna med 4 procent till 6 990 Mkr (6 693). Under perioden har fyra bostadsrättsprojekt överlämnats till kund vilket genererade 477 Mkr (84). Affärsområde Invests intäkter uppgick till 325 Mkr (405) och har minskat med 20 procent där 190 Mkr (177) avser försäljning av genomförd transaktion. Minskningen är till stor del hänförlig till minskad aktivitet på grund av coronapandemin.
Koncernens rörelseresultat uppgick till –414 Mkr (–84). Sverige stod för –331 Mkr (88) och Invest stod för –91 Mkr (–134) av rörelseresultatet. Rörelseresultatet har påverkats negativt av pågående strukturförändringar, ökade reserver för tvister, avveckling av PU-projekt och anläggningsprojekt, transaktionskostnader för Karlatornet samt omvärderingar av projektportföljen. Rörelseresultatet har också påverkats av försäljningar av byggrätter i Karlastaden till Tosito om 45 Mkr, försäljning av Karlatornet om 2 Mkr och genomförda försäljningar av bostadsrättsprojekt bidrog med 91 Mkr. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till –6,0 procent (–1,2).
Finansnetto uppgick till –88 Mkr (–27) och har påverkats av försäljningen av Karlatornet om –66 Mkr där aktieägarlånet om 1,4 Mdkr har marknadsvärderats och diskonterats med en ränta uppgående till skillnaden mellan bedömd marknadsränta och avtalad ränta. Under perioden har också låneutgifter aktiverats på projektfastigheter med 59 Mkr (51). Årets redovisade skatt uppgick till 144 Mkr (29) och den positiva skatteeffekten är främst hänförlig till försäljning av Karlatornet om 31 Mkr och försäljning av byggrätter i Karlastaden om 16 Mkr samt förändring av uppskjuten skatt relaterat till underskottsavdrag. Årets resultat uppgick till –358 Mkr (–82).
Soliditeten per den 31 december 2020 uppgick till 32,5 procent (38,0). Likvida medel uppgick vid periodens slut till 234 Mkr (162) och utöver det har koncernen en kreditfacilitet om 500 Mkr varav 88 Mkr av dessa är utnyttjade av ställda garantier. Totala disponibla likvida medel vid periodens slut uppgick till 646 Mkr (692). Koncernen har också outnyttjade beviljade byggnadskrediter om 110 Mkr.
Eget kapital uppgick till 1 946 Mkr (2 179). Förändringen utgörs av årets resultat om –358 Mkr, nyemission om 121 Mkr och aktierelaterad ersättning om 4 Mkr.
Nettolåneskulden uppgick per den 31 december 2020 till 20 Mkr (1224) och förändringen utgörs främst av ökade räntebärande fordringar vilket uppstod i samband med att Serneke och Balder ingick ett aktieöverlåtelseavtal som innebär att Balder förvärvar 50 procent av aktierna i Karlatornet AB (JV-bolaget). JV-bolaget har förvärvat samtliga Karlatornet-tillgångar från Serneke till dess bokförda värde, där projekt och exploateringsfastigheter uppgick till 1 574 Mkr, mot en revers i form av räntebärande aktieägarlån om 1 386 Mkr. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 1,0 procent (56,2).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till –352 Mkr (–645) varav kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet uppgick till 7 Mkr (–593). Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –20 Mkr (211) och föregående års kassaflöde avsåg främst förtidslösen av tilläggsköpeskillingar för Säve flygplats i uppgörelse med Castellum om 300 Mkr.
Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till 444 Mkr (207) och avser i huvudsak lån från Skatteverket på grund av
coronapandemin om 275 Mkr, inbetalda insatser i bostadsrättsföreningar om 300 Mkr, amortering av lån i bostadsrättsföreningar om –307 Mkr samt nyemission om 122 Mkr.
Periodens kassaflöde uppgick till 72 Mkr (–227).
Serneke och Balder ingick den 17 december 2020 ett aktieöverlåtelseavtal innebärande att Balder förvärvar 50 procent av aktierna i Karlatornet AB ("JV-Bolaget"). JV-Bolaget är ett nystartat bolag som har förvärvat samtliga Karlatornet-tillgångar från Serneke till dess bokförda värde om 1,6 Mdkr mot en revers i form av räntebärande aktieägarlån om 1,4 Mdkr. Karlatornet blir fullt finansierat genom ytterligare aktieägarlån från Balder om 500 Mkr samt ett byggnadskreditiv från Nordea om cirka 3 Mdkr. För Balders åtagande att investera 500 Mkr i Karlatornet samt ställa solidarisk borgen för byggnadskreditivet om 3 Mdkr berättigar Balders aktier i JV-Bolaget en fast preferensutdelning om 600 Mkr. Utdelningen erläggs enligt en vattenfallsprincip efter att Nordeas byggnadskreditiv och Balders aktieägarlån plus ränta har återbetalats. När projektet är färdigställt och ovan nämnda lån och utdelning har återbetalts kommer Serneke att återvinna sitt investerade kapital om 1,4 Mdkr plus ränta tillsammans med återstående projektvinst i JV-Bolaget. Återbetalningen förutsätter att underliggande kalkyler fortlöper enligt prognos och om avvikelse skulle uppstå som innebär att disponerade vinstmedel saknas för att möjliggöra utdelningen till Balder har Serneke förbundit sig att omvandla aktieägarlånet till ett villkorat aktieägartillskott. Transaktionen innebar en positiv påverkan på rörelseresultatet om 2 Mkr. Serneke fortsätter som huvudentreprenör och ingick vid affären ett totalentreprenadavtal med JV-Bolaget avseende projektets återstående projektutvecklings- och entreprenadarbeten till ett fast pris om cirka 3,2 Mdkr.
Som en del av affären har Balder tecknat sammanlagt 2 300 000 aktier av serie B i Serneke till en teckningskurs om 53 kronor per aktie, vilket innebar ett likvidtillskott för Serneke om totalt cirka 122 Mkr före emissionskostnader. Detta har inneburit att Sernekes aktiekapital har ökat med 230 000 kronor till 2 554 845 kronor. Det totala antalet aktier kommer att öka med 2 300 000 aktier till 25 548 452 aktier.
Den 18 december 2020 sålde Serneke 15 000 kvadratmeter byggrätter i Karlastaden till fastighetsbolaget Tosito för utveckling av i huvudsak bostäder för 190 Mkr vilket motsvarar ett byggrättsvärde om cirka 13 000 kronor per kvadratmeter.
Från och med årsskiftet har det införts en regionsbaserad organisation med det övergripande målet att öka samverkan inom koncernen och samtidigt stärka det lokala entreprenörs- och affärsmannaskapet. Den nya organisationen tar avstamp i fem regioner: Syd, Väst, Öst, Mitt och Norr. I varje region erbjuds hela Sernekes tjänster inom entreprenadverksamhet och projektutveckling. Inom entreprenadverksamheten bedrivs all bygg, anläggnings- och infrastrukturrelaterad verksamhet och inom Projektutveckling bedrivs utveckling av bostäder och kommersiella fastigheter.
Kärnverksamheterna inom entreprenad och projektutveckling samlades i affärsområde Serneke Sverige. Koncernen förtydligade i samband med kapitalmarknadsdagen i september 2020 Serneke Sveriges strategiska fokus och etableringen av två nya affärsområden, Serneke Invest och Serneke International.
Serneke Invest hanterar koncernens större utvecklingsprojekt och investeringar och inom Serneke International samlas koncernens internationella satsningar.
Förändringarna innebär en ny segmentsredovisning och har i enlighet med IAS 8 justerats retroaktivt. Det innebär att hänförliga poster från tidigare perioder har klassificerats om för korrekt jämförbarhet. Omklassificeringarna har inte medfört några effekter på koncernens tidigare rapporterade nyckeltal.
Den 24 juni godkändes villkoren för att förlänga obligationernas löptid med 18 månader med förfall den 1 december 2022. De nya villkoren innebär bland annat också att ett likviditetsåtagande (finansiell kovenant) tas bort och att 200 Mkr ska amorteras senast 1 juni 2021. De ändrade villkoren finns tillgängliga på bolagets hemsida https://ir.serneke.se/sv/obligationslan.
Den 29 september hölls en kapitalmarknadsdag där en ny affärsplan och strategisk inriktning framöver presenterades. I den nya affärsplanen sätts en tydlig strategi för hur Serneke de närmaste åren ska fokusera på lönsamhet, stabilitet och en fortsatt stark företagskultur. I samband med detta lanserades nya långsiktiga finansiella mål där det tidigare tillväxtmålet har lyfts bort samtidigt som man lagt till ett mål om positivt operativt kassaflöde. Övriga förändringar är att soliditeten har höjts från 25 till 30 procent och koncernens EBIT-marginal har sänkts från 8 till 6 procent. De nya finansiella målen är;
6 procent EBIT-marginal
15 procent avkastning på eget kapital
30 procent soliditet
Under inledningen av året fick coronapandemin spridning över stora delar av världen och hela världsekonomin påverkas. Serneke som arbetsgivare värnar om våra anställda, men naturligtvis också våra kunder, underentreprenörer och leverantörer samt andra samarbetspartners. För Serneke är det viktigt att utifrån ett samhällsperspektiv göra vad vi kan för att hindra smittspridning och hålla i gång vår verksamhet. Sernekes utgångspunkt för begränsning av smittspridning är Folkhälsomyndighetens riktlinjer och instruktioner i Sverige. Under året har det bedrivits ett omfattande arbete med att minimera risken för smittspridning på kontor och byggarbetsplatser. Det förebyggande arbetet har omfattat ett brett spektrum av åtgärder, bland annat kontinuerliga riskbedömningar av arbetsplatser och arbetsmoment, strikta rutiner kring rengöring och hygien och information om att hålla avstånd. Alla medarbetare inom koncernen som under året haft möjlighet att distansarbeta, har uppmanats att göra så. Fysiska möten har så långt möjligt undvikits och ersatts av digitala. Då situationen förändras kontinuerligt följer vi utvecklingen noga och anpassar oss i takt med den. Hela ekonomin påverkas men i vilken omfattning och på vilket sätt det påverkar Sernekes verksamhet i det långa perspektivet är svårt att bedöma. Effekterna i det korta perspektivet är begränsade och har inte haft någon större inverkan på pågående produktioner.
Den 17 december beslutade Serneke om en fullt garanterad företrädesemission. Teckningsperioden i företrädesemissionen löpte ut den 13 januari 2021 och var fulltecknad och inga garantiåtaganden behövde utnyttjas. Genom företrädesemissionen erhåller Serneke cirka 170 Mkr före emissionskostnader. Till följd av företrädesemissionen kommer Sernekes aktiekapital att öka med 320 478 kronor till 2 875 323 kronor. Det totala antalet aktier kommer att öka med 3 204 780 aktier till 28 753 232 aktier.
Serneke och Balder ingick den 17 december 2020 ett avtal om att Serneke säljer byggrätter till Balder genom så kallat forward-funding för ett underliggande fastighetsvärde om totalt cirka 3,2 Mdkr.
Upplägget garanterar Serneke avsättning för projekten till attraktiva villkor med tillhörande entreprenad och utan krav på ytterligare finansiering. De aktuella byggrätterna, omfattande sammanlagt cirka 100 000 kvadratmeter och fördelade på 10 projekt. Ram avtalet om byggrättsförsäljning förväntas ge ett samlat positivt likviditetstillskott om cirka 250 Mkr som faller ut vid respektive projekts tillträdestidpunkt. Fyra projekt hade tillträde 15 januari 2021 och gav en positiv likviditetseffekt om 105 Mkr.
Efter samtal med styrelsen i Serneke Group beslutade Ola Serneke att 24 februari lämna rollen som VD och koncernchef för Serneke Group. Samtidigt lämnade han även sin post som ledamot i bolagets styrelse. Ola Serneke fortsätter som ansvarig för bolagets större projekt inom stadsutveckling i sin roll som VD för Serneke Invest. Michael Berglin, vice VD i Serneke Group, tillträdde som tillförordnad VD och koncernchef. Förändringarna i ledningen för Serneke Group föranleddes av Ola Sernekes aktivitet i diskussionsforum på internet under pseudonym. En extern oberoende granskning tillsatt
av styrelsen konstaterar att inget brott mot reglementen har skett men att agerandet var uttryck för dåligt omdöme.
Serneke har beslutat att se över existerande obligationsfinansiering för att uppnå en stark kassaposition under nästkommande år samt för att uppnå en förfalloprofil som följer de kassaflöden som kommer erhållas fram till färdigställandet av Karlatornet. Som ett led av detta har Serneke givit Carnegie Investment Bank AB och Nordea Bank Abp i uppdrag att under våren 2021 utvärdera en kreditmarknadstransaktion som ett möjligt alternativ i denna översyn.
Pandemin har haft en negativ påverkan på vissa delar av entreprenadmarknaden, framför allt projekt relaterade till handel och kontor. Därutöver märks även en något ökad trögrörlighet i beslut kring nya projekt. Den växande befolkningen i Sverige har dock en fortsatt positiv effekt på byggandet, genom ökad efterfrågan på bostäder, samhällsfastigheter, kommersiella fastigheter samt infrastrukturinvesteringar. Sammantaget uppskattar Boverket att i genomsnitt 64 000 nya bostäder per år behöver byggas under perioden 2018 till 2027 för att möta behovet.
I enlighet med ÅRL 6 kap. 11 § har bolaget valt att upprätta hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten återfinns i årsredovisningen på sidorna 24–34.
Medelantal anställda under 2020 uppgick till 1 184 jämfört med 1 170 under föregående år.
Att behålla befintliga och attrahera nya engagerade och kompetenta medarbetare är en förutsättning för koncernens fortsatta utveckling. Serneke har därför uttalat ett strategiskt mål att uppfattas som branschens mest attraktiva arbetsgivare. Genom kontinuerlig dialog och lyhördhet vill Serneke skapa personliga utvecklingsmöjligheter i en utmanande miljö. Med stimulerande projekt och en tro på våra medarbetares förmåga vill Serneke erbjuda en bolagskultur präglad av stort personligt ansvarstagande och delaktighet.
Med ett systematiskt och prioriterat arbetsmiljöarbete genom samtliga led i processen eftersträvas en trygg och säker arbetsmiljö som stimulerar till personlig utveckling och högt engagemang.
Sernekes styrelse består av sju ledamöter. Under 2020 har styrelsen haft 23 protokollförda möten utöver löpande kontakter. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter genom att fastställa koncernens mål och strategier, säkerställa rutiner och system för uppföljning av de fastslagna målen, fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation samt utvärdera den operativa ledningen. Generellt gäller att styrelsen behandlar frågor som är av väsentlig betydelse för koncernen. Huvudfrågor under året, utöver de frågor som åligger styrelsen att behandla enligt styrelsens arbetsordning, har varit strategiska beslut kring omorganisation, fastighetsaffärer och finansiering. En särskild beskrivning av styrelsens arbete framgår av bolagsstyrningsrapporten.
Enligt aktiebolagslagen ska årsstämman besluta om riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare, för riktlinjerna se bolagsstyrningsrapporten. Med ledande befattningshavare avses Sernekes koncernledning.
Styrelsen kommer på årsstämman 2021 lägga fram ett förslag för beslut gällande dessa ersättningar, innefattande att de ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga. Det fullständiga förslaget kommer att publiceras i samband med kallelse till årsstämman. Nuvarande anställningsvillkor avviker inte från det kommande förslagets principer.
Serneke Group AB:s (publ) verksamhet omfattar i huvudsak koncernledning och koncerngemensamma tjänster. Omsättningen under året uppgick till 88 Mkr (178) och rörelseresultatet –7 Mkr (–14). De minskade intäkterna förklaras av omorganisationen där centrala funktionerna minskar.
Sernekes B-aktie är sedan november 2016 noterad på Nasdaq Stockholm. För vidare information hänvisas till sidan 35, avsnitt Aktien.
Sernekes långsiktiga utdelningspolicy är att dela ut 30–50 procent av nettoresultatet efter skatt för föregående räkenskapsår. Styrelsen föreslår ingen utdelning för räkenskapsåret 2020.
Till årsstämmans förfogande finns följande belopp, kr:
| Summa | 424 183 042 |
|---|---|
| Årets resultat | –114 941 476 |
| Överkursfond | 923 182 653 |
| Balanserat resultat | –384 058 135 |
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande, kr:
| Summa | 424 183 042 |
|---|---|
| Överförs i ny räkning: | 424 183 042 |
| Utdelning | – |
Förmågan att identifiera, utvärdera, hantera och följa upp risker spelar en central roll i ledningen av Serneke. Målsättningen är att implementera koncernens strategi med en genomtänkt och välbalanserad risknivå. Framtida händelser kan påverka affärsverksamheten såväl positivt som negativt.
I Sernekes verksamhet finns flera olika typer av risker, såväl omvärldsrisker som operationella och finansiella risker. De operationella riskerna är kopplade till den dagliga verksamheten och kan gälla anbud eller projektutveckling, bedömning av projektens vinstutveckling, risker kopplade till produktion eller prisutveckling. Operationella risker hanteras av den interna verksamhetsstyrning som har utvecklats inom koncernen. Varje affärsområde hanterar sina
risker utifrån verksamhetsstyrningen och av utvecklade rutiner och processer. Sernekes finansiella risker såsom ränte-, likviditet-, finansiering-, och kreditrisker hanteras centralt i syfte att minimera och kontrollera riskexponeringen.
Det är styrelsens ansvar att säkerställa att korrekt information ges till bolagets intressenter, att bolaget följer lagar och regler samt att bolaget tar fram och implementerar interna policyer och
etiska riktlinjer. En riskanalys för koncernen genomförs årligen i samband med att styrelsen beslutar om uppdateringar av koncernens riskpolicy. VD och ledning ansvarar för efterlevnad av policyer. Närståendetransaktioner och intern kontroll återrapporteras till styrelsen en gång i månaden.
| Risk | Beskrivning av risken | Hantering |
|---|---|---|
| OMVÄRLDSRISKER | ||
| Ekonomisk tillväxt | Entreprenad- och fastighetsbranschen påverkas i stor utsträckning av makroekonomiska faktorer såsom allmän konjunkturutveckling, tillväxt, sysselsättning och prisutveckling för nya bostäder och lokaler, förändringar i infrastruktur, inflation och räntenivåer. Om en eller flera av dessa faktorer skulle utvecklas negativt skulle det kunna ha en väsentlig negativ effekt på Sernekes verksamhet, resultat och finansiella ställning. |
Serneke bevakar den makroekonomiska utvecklingen noggrant och fokuserar kontinuerligt på effektiviseringsarbete och kostnadskontroll. |
| Demografi | Befolkningstillväxt och migrationsströmmar påverkar efterfrågan på bostäder. Serneke strävar efter att vara verksamt i regioner som har en uthållig befolkningstillväxt, exempelvis storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Trots detta finns en risk att förändrade mönster avseende befolkningstillväxt och migrationsströmmar påverkar förutsättningarna för Sernekes verksamhet, vilket skulle kunna ha en negativ effekt på Sernekes verksamhet, resultat och finansiella ställning. |
Serneke följer den demografiska utvecklingen noggrant och strävar efter att vara verksamt i regioner som har en uthållig befolkningstillväxt. |
| Konkurrenssituation | Serneke verkar i en bransch som är utsatt för konkurrens. Sernekes framtida konkurrensmöjligheter är bland annat beroende av Sernekes förmåga att förutse framtida förändringar och snabbt reagera på befintliga och framtida marknadsbehov. Serneke kan tvingas göra kostnads krävande investeringar, omstruktureringar eller prissänkningar för att anpassa sig till en ny konkurrenssituation, vilket skulle kunna ha en negativ effekt på Sernekes verksamhet, resultat och finansiella ställning. |
Serneke fokuserar på att särskilja erbjudandet genom att vara mer innovativa, tänka nytt och annorlunda samt jobba smartare och mer kostnadseffektivt. |
| Risk | Beskrivning av risken | Hantering | |
|---|---|---|---|
| OPERATIVA RISKER | |||
| Risker relaterade till produktionen |
Den viktigaste operativa riskbegränsningen i en entreprenadverksamhet sker normalt i anbudsförfarandet. Anbud som inte är tillräckligt genomarbetade, eller som bygger på felaktiga kalkyler, kan leda till såväl försämrat resultat, försämrad intern kontroll, som ökade kostnader. Risken att planarbetet försenas, detaljplaner inte godkänns eller att bygglov och andra tillstånd erforderliga för nybyggnation eller renovering inte erhålls eller försenas. |
Innan anbud lämnas säkras alltid resurser för att hantera projekten. I lämnade anbud säkerställs alltid att identifierade risker är hanterbara och kalkylerbara. Serneke har de senaste åren skaffat sig erfarenheter från stora och komplexa projekt samt anställt senior kompetens inom riskanalys, kalkyl och projektledning. |
|
| Prisutveckling under projektets produktionstid |
Risken att fastighetsmarknaden utvecklas negativt under pågående projekt, vilket kan göra fastigheter svårsålda. | Eftersträvar alltid försäljning före eller i anslutning till produk tionsstart. Inarbetad process med tydlig analysmodell och beslutsstruktur som beaktar avsättningsmöjligheterna innan en investering sker. |
|
| Risker relaterade till arbetsmiljö och hälsa |
Sernekes verksamet kan orsaka arbetsskador och föranleda olyckor och ohälsa som drabbar Sernekes anställda, underentreprenörer eller andra som på olika sätt påverkas av koncernens verksamhet. Detta kan i sin tur leda till allvarliga kroppsskador, kronisk ohälsa eller i värsta fall dödsfall, och därigenom resultera i försämrad livskvalitet eller förkortad livslängd. Olyckor eller allvarliga tillbud kan även aktualisera skadeståndsansvar och negativ publicitet, vilket kan få en negativ effekt på Sernekes varumärke, verksamhet, resultat och finansiella ställning. Det kan även resultera i böter, straffavgift eller åtal. |
Sernekes rutiner och skydds- och ordningsregler för arbetsmiljö, hälsa och säkerhet innehåller regler om hur medarbetare och annan personal på våra arbetsplatser förväntas bete sig. Detta innefattar utbildning, rapportering av riskobservationer, tillbud och olyckor, riskbedömning, instruktioner om personlig skyddsut rustning och systematisk uppföljning. Därutöver bedrivs internut bildning i systematisk arbetsmiljö för medarbetare i ledande befattningar. |
|
| Miljörisker | Sernekes verksamhet kan medföra negativ påverkan på miljön och/eller skador på människor och ekosystem. Det kan även resultera i kostnads ökningar och resultatförsämring. Olyckor eller allvarliga tillbud kan även aktualisera skadeståndsansvar och negativ publicitet, vilket kan få en negativ effekt på Sernekes varumärke, verksamhet, resultat och finansiella ställning. |
Serneke är certifierade till ISO 14001. Alla medarbetare är utbil dade i miljökunskap. Genom intern miljöexpertis säkerställs att regelverk implementeras och att efterlevnad följs upp. Därutöver sker en kontinuerlig dialog med leverantörer för att minimera ris ker för miljöincidenter. |
|
| Risker relaterade till utveckling av projekt och fastigheter |
Utveckling av projekt och fastigheter i egen regi och tillsammans med samarbetspartners såväl inom bostäder som kommersiella fastigheter, innebär förutom en entreprenadrisk (i förekommande fall) också en utvecklings-, försäljnings- och värderisk. Om dessa risker materialiseras kan det leda till ökad kapitalbindning men även förluster. |
Serneke har en genomarbetad process för att fånga upp risker i projekt som följs upp månadsvis. Vidare har Serneke kompetenta medarbetare som stöds av löpande vidareutbildning och den senaste erfarenheten från branschen. En viktig del är koncernens egna samlade erfarenheter från liknande projekt och de lösningar som utvecklats för speciella situationer. |
|
| Risker relaterade till etik och uppförande |
Ett gott renommé är av stor betydelse för Sernekes framgång. Handlingar som innebär att företaget eller dess företrädare bryter mot etiska koder, interna såväl som externa, avseende förväntat uppträdande mot omvärld, kunder, medarbetare eller andra, riskerar att allvarligt skada företagets varumärke. De kan därigenom även medföra en negativ påverkan på företagets resultat och finansiella ställning. |
Serneke har under 2020 genomfört ett omfattande arbete i att omarbeta bolagets Uppförandekod (Code of conduct) i två upp sättningar – för medarbetare och för leverantörer. Bolaget avser under 2021 genomföra ett program för kommunikation, utbildning och implementering av den nya Uppförandekoden. |
| Risk | Beskrivning av risken | Hantering | |
|---|---|---|---|
| FINANSIELLA RISKER (SE NOT 4 FINANSIELL RISKHANTERING) | |||
| Ränterisk | Sernekes verksamhet finansieras, förutom av eget kapital, genom upplåning. Räntekostnaderna påverkas främst av nivån på aktuella marknads räntor och kreditinstitutens marginaler samt av vilken strategi Serneke väljer för räntebindning. Marknadsräntor påverkas främst av den förvän tade inflationstakten. De kortare räntorna påverkas främst av Riksbankens styrränta, vilken utgör ett penningpolitiskt styrinstrument. I tider med stigande inflationsförväntningar kan räntenivån väntas öka, vilket skulle kunna ha en negativ effekt på Sernekes resultat och kassaflöde. |
Finanspolicyn reglerar hanteringen av Sernekes ränterisk. Rådande ränteläge bevakas löpande. |
|
| Likviditetsrisk | Sernekes betalningsåtaganden består huvudsakligen av kostnader för material och underleverantörer samt personalkostnader. Om Serneke inte skulle ha tillräcklig likviditet för att kunna uppfylla sina betalningsåtaganden skulle det kunna ha en negativ effekt på Sernekes verksamhet, finansiella ställning och resultat. |
Koncernen bevakar löpande sin likviditet med månatlig rapporte ring till styrelse och ledning. Likviditetsplaneringen sker löpande med fokus på det kortsiktiga såväl som långsiktiga behovet. |
|
| Refinansieringsrisk | Med refinansieringsrisk avses risken att finansiering inte kan erhållas eller förnyas vid utgången av dess löptid, eller endast kan erhållas eller för Koncernens externa finansieringsbehov bevakas löpande av nyas till kraftigt ökade kostnader. Bolaget finansierar huvudsakligen sin verksamhet genom eget kapital, upplåning och Bolagets egna kassaflö ledning och styrelse. Koncernens finansverksamhet är centralt den. Det finns risk att ytterligare kapital inte kommer att kunna erhållas, eller endast kan erhållas till villkor som är oförmånliga för Serneke. organiserad vilket ger god överblick över dess finansiella Även om Koncernen för närvarande har tillgång till långsiktig finansiering, kan Serneke i framtiden komma att bryta mot sina finansiella kovenan positioner. ter och andra förpliktelser i kredit och låneavtal på grund av det allmänna ekonomiska klimatet eller störningar på kapital- och kreditmarkna derna. Om bolaget misslyckas med att erhålla nödvändigt kapital i framtiden kan det ha en negativ inverkan på bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat. Om bolaget misslyckas med att refinansiera sina låneavtal eller bara kan erhålla refinansiering av sina låneavtal till avse värt högre kostnader skulle det kunna ha en väsentlig negativ inverkan på bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat. |
||
| Risk avseende åtaganden i låneavtal och obligationslån |
Sernekes upplåning från kreditinstitut och det emitterade obligationslånet innehåller åtaganden. Om något bolag i koncernen skulle bryta mot något eller några av de åtaganden som finns i ett låneavtal eller i obligationsvillkoren kan det leda till att lånet sägs upp, och även att andra låneavtal sägs upp till följd av så kallade cross default-bestämmelser. En sådan uppsägning skulle kunna få en negativ effekt på Sernekes verksamhet, resultat och finansiella ställning. |
Koncernen uppfyllande av lånevillkor och kovenanter bevakas löpande av styrelse och ledning. |
|
| Kreditrisk och motpartsrisk |
Osäkerhet i vår omvärld och på de finansiella marknaderna kan innebära att kunder, leverantörer och underentreprenörer kan få svårigheter med sin finansiering. Vidare kan detta innebära en senareläggning av planerade investeringar samt en svårighet att uppfylla redan ingångna åtaganden. Serneke kan drabbas av kreditförluster som har en negativ effekt på Sernekes verksamhet, finansiella ställning och resultat. |
Koncernens finanspolicy reglerar hantering av kreditrisker och motpartsrisker. Kreditbedömning av varje ny kund görs regel mässigt. Den finansiella situationen för befintliga kunder och leverantörer följs löpande för att på ett tidigt stadium identifiera varningssignaler. |
|
| Risk vid för säljningar av fastigheter och byggrätter |
Vid försäljning av fastigheter och byggrätter kan olika bedömningar och uppskattningar av sannolikheter för olika faktorer, som t ex detaljplane ändringar och kvarstående åtaganden, ge en mycket väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning. Kvarvarande åtaganden kan vidare vara svåra att identifiera till sin art och omfattning. En försäljning kan vara villkorad av att en kommande detaljplan går igenom. Skulle detalj planen inte gå igenom, som koncernen bedömt som mycket sannolikt att den gör, så kan det få en väsentlig påverkan på resultat och ställning. |
Vid samtliga väsentliga försäljningstransaktioner gör ansvariga på affärsområdet tillsammans med CFO en bedömning av kvar stående åtaganden samt andra osäkerheter. Dessa bedömningar uppdateras löpande. |
|
| Risk vid vinstavräkning |
Resultatet vid entreprenader avräknas i takt med färdigställandet, innan slutligt resultat är fastställt. Felaktig beräkning kan leda till Entreprenadprojekten följs upp månadsvis av ledningen. Genom missvisande redovisning och/eller att strategiska beslut tas på felaktiga underlag. tydliga processer för projektstyrning och löpande uppföljning av produktionskalkyler, utfört arbete och slutkostnadsprognoser säkerställs att redovisningen är rättvisande och de strategiska besluten fattas på rätt grunder. |
||
| Tvister | Serneke är verksamt i en bransch där tvister med såväl beställare som underleverantörer förekommer. Större och komplicerade tvister kan vara kostsamma, tids- och resurskrävande och kan komma att störa den normala verksamheten, vilket kan ha en negativ inverkan på Sernekes varumärke, verksamhet, resultat och finansiella ställning. |
Tvister bevakas löpande och följs upp månadsvis av ledningen. Genom ett decentraliserat resultatansvar och ledarskap skapas en kundfokuserad organisation som arbetar nära beställare och underleverantör för att minimera risken för tvister. |
God bolagsstyrning handlar om att säkerställa att bolag sköts hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt. Ett högt förtroendet hos ägare, lagstiftare och i samhället är avgörande för bolagens frihet att förverkliga sina strategier för att skapa värde.
De centrala externa och interna styrinstrumenten för Serneke är den svenska aktiebolagslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), den av stämman fastställda bolagsordningen, styrelsens arbetsordning, instruktioner för styrelsens utskott, VD-instruktionen inklusive instruktion för ekonomisk rapportering samt policyer som fastställs av styrelsen. Reglerna i Koden har analyserats och Serneke efterlever dessa fullt ut.
Sernekes styrelse är ansvarig för Bolagets organisation och förvaltningen av Bolagets angelägenheter. VD ansvarar för att den löpande förvaltningen av Bolaget sker enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Vidare sammanställer VD, i dialog med styrelsens ordförande, dagordning för styrelsemötena och ansvarar i övrigt för att ta fram informations- och beslutsunderlag till styrelsen.
Sernekekoncernen består av 177 dotterbolag. Moderbolag i koncernen är det svenska publika aktiebolaget Serneke Group AB, vars B-aktier är noterade på Nasdaq Stockholm i Small-cap-segmentet sedan den 24 november 2016.
Aktiekapitalet i Serneke representeras av A- och B-aktier. Varje A-aktie berättigar till en röst och varje B-aktie berättigar till en tiondels (0,1) röst. Samtliga aktier medför samma rätt till andel av bolagets tillgångar och vinst. Per den 31 december 2020 uppgick antalet aktieägare till 8 736 (7 332).
Den största ägaren var vid tidpunkten Ola Serneke Holding AB med en ägarandel om 24,72 procent. Den näst största ägaren, Lommen Holding AB, ägde 16,16 procent. De större huvudaktieägarna i Serneke utövar en aktiv ägarroll. Styrelse och koncernledning kontrollerade sammanlagt 68,1 procent av rösterna respektive 42,5 procent av kapitalet i bolaget. Bolagsordningen innehåller inget förbehåll om rösträttsbegränsning.

För ytterligare information om ägarstruktur, handel och kursutveckling, se sidorna 35–36 i årsredovisningen.
Reglerna för sammansättningen av Sernekes valberedning beslutades vid årsstämman 2020. Enligt dessa ska valberedningen bestå av de fyra röstmässigt största aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse en ledamot vardera till valberedningen. Om någon av de fyra röstmässigt största aktieägarna avstår från sin rätt att utse ledamot till valberedningen ska nästa aktieägare i storleksordning beredas tillfälle att utse en ledamot. Dessa fyra ledamöter ska tillsammans med styrelsens ordförande utgöra Sernekes valberedning.
De till röstetalet största aktieägarna ska fastställas på grundval av en av Euroclear Sweden AB tillhandahållen förteckning över registrerade aktieägare per den sista bankdagen i september.
Valberedningen lämnar förslag till årsstämman om förslag till ordförande vid årsstämman, antal stämmovalda styrelseledamöter, ordförande och övriga stämmovalda ledamöter i styrelsen, arvode och annan ersättning till var och en av de stämmovalda styrelseledamöterna och till ledamöter av styrelsens utskott. Valberedningen lämnar vidare förslag till val av revisorer, arvode till revisorerna, principer för valberedningens tillsättning samt instruktion för valberedningen.
Valberedningens sammansättning offentliggjordes den 1 december 2020. Inför årsstämman 2021 består valberedningen av följande ledamöter:
Valberedningen har inför årsstämman 2021 haft 4 protokollförda sammanträden, utöver det har det varit ett flertal uppföljningsmöten och avstämningar via mail, teams och telefon. Valberedningens förslag är tillgängligt på koncernens webbplats, www.serneke.se
Valberedningen har för sitt arbete tagit del av den interna utvärdering av styrelsens arbete som utförts, tagit del av styrelseordförandens redogörelse för styrelsearbetet och bolagets strategi, samt intervjuat enskilda styrelseledamöter. Valberedningen bedömer att de föreslagna ledamöterna sammantaget har den bredd och kompetens som krävs.
Valberedningen har vid utarbetandet av sitt förslag till styrelse tillämpat punkt 4.1 i Koden som mångfaldspolicy varmed valberedningen beaktat att styrelsen, med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt, ska ha en ändamålsenlig sammansättning präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund.
Med beaktande av ovanstående har valberedningen fått ett bra underlag för att bedöma om styrelsens sammansättning är tillfredsställande, om behovet av kompetens, bredd och erfarenhet i styrelsen är tillgodosett samt att lämna förslag om val av revisor.
Aktieägare har haft möjlighet att lämna förslag och synpunkter avseende valberedningens arbete inför årsstämman 2021.
Aktieägares rätt att besluta i Sernekes angelägenheter utövas genom det högsta beslutande organet, årsstämma, eller extra bolagsstämma. Stämman beslutar till exempel om ändringar i bolagsordning, styrelse- och revisorsval, fastställelse av resultat- och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör, disposition av vinst eller förlust, principer för tillsättande av valberedning samt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Enligt Serneke Group AB:s bolagsordning ska kallelse till bolagsstämma ske genom annonsering i post- och inrikes tidningar och på bolagets webbplats. Att kallelse skett ska samtidigt annonseras i Dagens Industri.
För att få delta i bolagsstämma ska aktieägare anmäla sig till Serneke senast den dag som anges i kallelsen till stämman. Denna dag får ej vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och ej infalla tidigare än femte vardagen före stämman. Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman måste framställa en skriftlig begäran till bolagets styrelse. En sådan begäran ska i normala fall vara styrelsen tillhanda senast sju veckor före bolagsstämman.
Årsstämma 2020 hölls den 5 maj 2020 på bolagets huvudkontor i Göteborg. Sammanlagt var 63,0 procent av totalt antal aktier respektive 88,0 procent av totalt antal röster närvarande. Räkenskaperna för 2020 fastställdes och styrelseledamöterna och VD beviljades ansvarsfrihet. Beslut togs också om val av styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt arvode till styrelse och revisorer. Årsstämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen, under tiden fram till nästa årsstämma, med eller utan avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, mot kontant betalning, apportegendom eller genom kvittning, besluta om emission av aktier och/eller konvertibler som innebär utgivande av eller konvertering till sammanlagt högst 5,6 miljoner aktier, vilket motsvarar en utspädning om cirka 20,0 procent av aktiekapitalet och cirka 7,5 procent av rösterna. Stämman beslutade även, i enlighet med styrelsens förslag, om antagande av ett aktiesparprogram för de anställda för åren 2020, 2021 och 2022. För ytterligare information om aktiesparprogrammen, se sid 35 i årsredovisningen.
Årsstämma 2021 kommer att hållas 6 maj 2021 och mot bakgrund av den fortsatta osäkerheten kring Coronapandemin har styrelsen beslutat att årsstämman ska genomföras enbart genom s k poströstningsförfarande. Aktieägare som önskat delta i årsstämman ska dels vara registrerad som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 28 april 2021 och dels senast onsdagen den 5 maj 2021 anmäla sig genom att avge sin poströst.
Sernekes revisorer granskar årsbokslut och årsredovisning samt bolagets löpande verksamhet och rutiner för att sedan uttala sig om redovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorerna ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till årsstämman. Bolagets revisorer rapporterar till styrelsen varje år personligen sina iakttagelser från granskningen och sina iakttagelser av bolagets interna kontroll.
Enligt bolagsordningen ska årsstämman utse minst en och högst två revisorer eller ett eller två auktoriserade revisionsbolag. Vid
årsstämman 2020 valdes det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB med Ulrika Ramsvik som huvudansvarig revisor för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Ulrika Ramsvik är medlem i FAR. Årsstämman beslutade vidare att ersättning till revisorn ska utgå enligt godkänd räkning. För information om ersättning till revisor, se not 9.
Revisorerna har under året deltagit vid fyra möten med styrelsens revisionsutskott och två möten med bolagets styrelse.
Styrelsen är efter årsstämman Sernekes högsta beslutande organ. Det är styrelsen som ska svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter till exempel genom att fastställa mål och strategi, säkerställa rutiner och system för uppföljning av de fastslagna målen, fortlöpande bedöma Sernekes ekonomiska situation samt utvärdera den operativa ledningen. Det är vidare styrelsens ansvar att säkerställa att korrekt information ges till bolagets intressenter, att bolaget följer lagar och regler samt att bolaget tar fram och implementerar interna policyer och etiska riktlinjer. Styrelsen utser även Sernekes verkställande direktör och fastställer lön och annan ersättning till denne utifrån de riktlinjer som stämman antagit.
Styrelsens bolagsstämmovalda ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst nio bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter utan suppleanter. Styrelsens medlemmar presenteras närmare på sid 50-51.
Styrelsens ordförande har till uppgift att tillse att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina åligganden. Ordföranden ska särskilt organisera och leda styrelsens arbete för att skapa bästa möjliga förutsättningar för styrelsens arbete.
Det är ordförandens uppgift att tillse att ny styrelseledamot genomgår erforderlig introduktionsutbildning samt den utbildning i övrigt som styrelseordföranden och ledamoten gemensamt finner lämplig, tillse att styrelsen fortlöpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om bolaget, tillse att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, fastställa förslag till dagordning för styrelsens sammanträden efter samråd
med verkställande direktören, kontrollera att styrelsens beslut verkställs samt tillse att styrelsens arbete årligen utvärderas.
Styrelseordföranden ansvarar för kontakter med ägarna i ägarfrågor och för att förmedla synpunkter från ägarna till styrelsen. Ordföranden ingår inte i koncernledningen och deltar heller inte i det operativa arbetet inom bolaget.
Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som ses över årligen och fastställs på det konstituerande styrelsemötet. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens arbetsformer, arbetsuppgifter, beslutsordning inom bolaget, styrelsens mötesordning, ordförandens arbetsuppgifter samt en lämplig arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktion avseende ekonomisk rapportering och instruktion till verkställande direktör fastställs också i samband med det konstituerande styrelsemötet.
Styrelsens arbete bedrivs också utifrån en årlig sammanträdesplan, som tillgodoser styrelsens behov av information. Sammanträdesplanen ska utformas så att sammanträden sammanfaller med framställningen av kvartalsrapporter, bokslut samt bokslutskommuniké. De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna handhas av styrelsen i dess helhet. Styrelseordföranden och verkställande direktören har vid sidan av styrelsemötena en löpande dialog kring förvaltningen av Serneke.
Styrelsen sammanträder efter en i förväg beslutad sammanträdesplan och ska mellan varje årsstämma hålla minst fem ordinarie styrelsemöten. Utöver dessa möten kan extra möten arrangeras för behandling av frågor som inte kan hänskjutas till något av de ordinarie mötena. Under räkenskapsåret 2020 har styrelsen hållit 23 möten, vilka samtliga protokollförts.
Utvärdering av styrelsen sker inom ramen för valberedningens arbete. Styrelsen gör också en gång per år en utvärdering av sitt arbete inklusive årsplanering.
Styrelsens utvärdering av sitt arbete har genomförts med biträde av extern konsult, genom enkät samt enskilda intervjuer av styrelsens ledamöter och VD. Resultatet av intervjuerna har sedan sammanställts av konsulten och tillställts styrelsen. Valberedningen har också tagit del av utvärderingsrapporten.
Av styrelsens utvärdering framgick att styrelsearbetet har fungerat bra och att synpunkter från utvärderingen avseende 2020 har
beaktats, men att det finns utrymme för vissa ytterligare förbättringar. Utvärderingen visade vidare att styrelsen är en välkomponerad grupp med stort engagemang samt att ledamöterna tillför bred kompetens och har lång erfarenhet från olika områden som är relevanta för Sernekes verksamhet.
Årsstämman 2020 beslutade att arvode till styrelsen skulle utgå med totalt 2 900 000 kronor, varav 750 000 kronor till styrelsens ordförande, 250 000 kronor till varje ledamot som inte är anställd i koncernen samt 100 000 kronor till ordförande i revisionsutskottet och 50 000 kronor till vardera av utskottens övriga ledamöter som inte är anställda i koncernen. Valberedningens förslag till ersättning inför årsstämman 2021 framgår av kallelsen till årsstämman.
Sernekes styrelse har tre ordinarie utskott: revisionsutskott, affärsutskott, samt ersättningsutskott. Det tidigare utskottet för strategi och utveckling avvecklades under 2020. Arbetet som bedrivs i utskotten rapporteras löpande till styrelsen. Utskotten ska ses som arbetsutskott till styrelsen och övertar inte det ansvar som åligger styrelsen som helhet.
Revisionsutskottet har under året utgjorts av Mari Broman, Ludwig Mattsson och Anna Belfrage. Revisionsutskottets huvudsakliga uppgift är att övervaka Sernekes finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet. Revisionsutskottet ska, i samverkan med Sernekes revisor, säkerställa revisionsplanering, uppföljning samt revisionsstatus inför årsredovisning och koncernredovisning samt om slutsatserna i Revisorsnämndens kvalitetskontroll.
Därutöver ska revisionsutskottet övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och särskilt, i förekommande fall, förhandsgodkänna när revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisionstjänster.
Revisionsutskottet utvärderar även revisionsinsatsen och informerar inför revisorsval bolagets valberedning om resultatet av utvärderingen samt biträder valberedningen vid framtagande av förslag till val av revisorer och arvodering av revisionsinsatsen.
Styrelsen anser att kravet på att minst en ledamot ska vara oberoende och ha redovisnings eller revisionskompetens är uppfyllt.
Revisionsutskottet har haft sju protokollförda sammanträden under 2020. I dessa möten har bland annat revisorns granskning av bolagets finansiella rapportering och bolagets interna kontroller avrapporterats och diskuterats.
Ersättningsutskottet består av Jan C Johansson (ordförande), Veronica Rörsgård och Fredrik Alvarsson. Verkställande direktören är föredragande i frågor som inte berör verkställande direktörens villkor.
Ersättningsutskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för villkor och ersättning till bolagets ledande befattningshavare.
Ersättningsutskottet ska årligen utvärdera verkställande direktörens arbete. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättning och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen.
En viktig del av ersättningsutskottets uppgifter är att säkerställa att rätt kompetens finns på koncernens nyckelpositioner. Utskottet gör årligen en genomgång och utvärdering av ledningsorganisationen utifrån specifika kriterier och kravbild för framtida behov. Utvärderingen sker dels i enskilda samtal, dels med VD som föredragande.
Ersättningsutskottet har haft två sammanträden avseende ersättningar samt ett antal avstämningar via telefon och e-post under året.
Sernekes affärsutskott består av Per Åkerman (ordförande), Fredrik Alvarsson och Ludwig Mattsson. Affärsutskottet hanterar entreprenadprojekt, investeringar/avyttringar eller andra affärer som kräver styrelsens engagemang, involvering och beslutsfattande. Det är styrelsens forum som logiskt följer den struktur för riskhantering och affärskultur som utgörs av affärsråd på olika nivåer inom bolaget.
Styrelsens ansvar för den interna kontrollen regleras i aktiebolagslagen, årsredovisningslagen – som innehåller krav på att information om de viktigaste inslagen i Sernekes system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen varje år ska ingå i bolagsstyrningsrapporten – samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden).
Bolaget har upprättat och efterlever en intern kontrollplan som antagits av styrelsen. Planen grundar sig på COSO-ramverkets struktur och innefattar kontinuerlig kontroll av fem kritiska affärsprocesser inom vilka det sedan för respektive process utförs ett antal kontroller av väsentliga aktiviteter och händelser.
Styrelsen ska bland annat se till att Serneke har god intern kontroll och formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs samt att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och de risker som Serneke och dess verksamhet är förknippad med.
Den interna kontrollens övergripande syfte är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska vidare säkerställa att den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs samt att krav på noterade bolag efterlevs. Sernekes policyer och instruktioner utvärderas årligen. Denna rapport om Sernekes interna kontroll är upprättad i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och omfattar huvudsakligen följande komponenter.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. I syfte att skapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen antagit ett antal policyer och styrdokument som reglerar den finansiella rapporteringen. Dessa utgörs huvudsakligen av styrelsens arbetsordning, VD-instruktion, attestordning samt instruktion för finansiell rapportering. Styrelsen har också antagit en särskild attestordning samt en finanspolicy. Bolaget har även en ekonomihandbok som innehåller principer, riktlinjer och processbeskrivningar för redovisning och finansiell rapportering.
Denna handbok uppdateras löpande för att reflektera ändringar i lagkrav, noteringskrav och/eller redovisningsstandarder. I handboken finns även en detaljerad tids- och aktivitetsplan för bolagets boksluts och rapporteringsprocess. Datum för rapporteringstillfällen publiceras i koncernens finansiella kalender, tillgänglig via dess webbplats.
Styrelsen har vidare inrättat ett revisionsutskott som har som huvudsaklig uppgift att övervaka bolagets finansiella ställning, att övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, att hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen samt att granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet. Styrelsen får även rapporter från Sernekes revisor.
Styrelsen får ytterligare information om riskhantering, intern kontroll och finansiell rapportering från revisorn via revisionsutskottet eller vid styrelsemöten med revisorn närvarande.
Sernekes styrelse har i ett särskilt riskutvärderingsdokument identifierat och utvärderat de risker som aktualiseras i bolagets verksamhet samt utvärderat hur riskerna kan hanteras. Inom styrelsen ansvarar primärt revisionsutskottet för att löpande utvärdera bolagets risksituation varefter styrelsen, tillsammans med revisor, även gör en årlig genomgång av risksituationen.
De väsentliga risker som Serneke identifierat är felaktigheter i redovisningen och värdering av pågående projekt, entreprenader, kontroll och dokumentation av IT-risker samt förlust eller förskingring av tillgångar vid försäljningar av dotterbolag och fastigheter. Bolaget har etablerade processer för att förebygga samt upptäcka oegentligheter och bedrägerier som väsentligen kan påverka bolagets finansiella ställning.
Kontrollaktiviteter begränsar identifierade risker och säkerställer korrekt och tillförlitlig finansiell rapportering. Styrelsen ansvarar för den interna kontrollen och uppföljning av bolagsledningen. Detta sker genom både interna och externa kontrollaktiviteter samt genom granskning och uppföljning av bolagets styrdokument. En viktig del i Sernekes kontrollaktiviteter är standardiserade rapporteringsrutiner samt tydliga och dokumenterade arbetsordningar och ansvarsfördelningar. Kontrollerna utförs månadsvis såväl manuellt som automatiskt genom systemstöd, och sammanställs i en rapport till CFO som sedan informerar VD och styrelse om utfallet.
Löpande uppföljning av resultatutfall sker på flera nivåer i koncernen, såväl på bolagsnivå som på koncernnivå. Uppföljning sker mot budget och prognoser. Resultatet analyseras av såväl entreprenadverksamheten som förvaltningsavdelningen som ekonomiavdelningen.
Avrapportering sker till verkställande direktör och styrelse. Enligt styrelsens instruktion till revisionsutskottet ska utskottet årligen ha minst ett möte där bolagets revisorer deltar utan närvaro av anställda i Serneke. Revisorerna ska rapportera om revisionens inriktning och
omfattning samt om revisorernas iakttagelser gjorda vid revisionen och av den interna kontrollen. Revisionsutskottets sammanträden protokollförs och protokoll tillhandahålls till styrelsen.
Effektiviteten vid internrevision är till stor del beroende av bolagets organisationsstruktur och organisationens storlek. Serneke har en relativt liten organisation där såväl finans-, ekonomi- som hyresadministration sköts från bolagets kontor i Göteborg. Uppföljning av resultat- och balansräkning görs månadsvis av såväl de olika funktionerna inom bolaget som av bolagsledningen samt styrelsen. Sammantaget medför detta att det inte anses motiverat att ha en särskild enhet för internrevision.
Efterlevande och effektiviteten i de interna kontrollerna följs upp löpande. Verkställande direktören ser till att styrelsen löpande erhåller rapportering om utvecklingen av bolagets verksamhet, däribland utvecklingen av Sernekes resultat och ställning samt information om viktiga händelser.
Verkställande direktören är i sin roll underordnad styrelsen och har som huvuduppgift att sköta Sernekes löpande förvaltning och dagliga verksamhet. Av styrelsens arbetsordning och instruktionen för verkställande direktören framgår vilka frågor som Sernekes styrelse ska fatta beslut om och vilka beslut som faller på den verkställande direktören. Verkställande direktören tar även fram rapporter och nödvändigt beslutsunderlag inför styrelsesammanträden och är föredragande av materialet vid styrelsesammanträden.
I och med den nya organisationsstruktur som trädde i kraft 1 januari 2020 förändrades koncernledningen i Serneke Group AB till att omfatta Ola Serneke, VD och koncernchef; Michael Berglin, vice VD; Anders Arfvén, VD Serneke Sverige (tillträdde 1 juli 2020); Anders Düring, CFO; Jonas Fjellman, HR-direktör; Robin Gerum, affärsutvecklingschef samt Daniel Modéus, chefsjurist. Se sid 52-53. Ola Serneke lämnar rollen som VD och koncernchef för Serneke Group den 24 februari 2021. Ola Serneke fortsätter som ansvarig för bolagets större projekt inom stadsutveckling i sin roll som VD för Serneke Invest. Michael Berglin, vice VD i Serneke Group, tillträdde som tillförordnad VD och koncernchef.
Under 2020 utbetalades totalt 15,6 Mkr i fast ersättning till bolagets ledande befattningshavare (koncernledningen). Den totala utbetalda bruttoersättningen till verkställande direktören och koncernledningen, inklusive grundlön, pensionsbetalning samt bil- och sjukförsäkringsförmån uppgick under 2020 till 19,4 Mkr, varav 3,9 Mkr utgjorde ersättning till verkställande direktören.
Vid årsstämman den 5 maj 2020 antogs riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare. Med ledande befattningshavare förstås i detta sammanhang verkställande direktören och övriga ledningspersoner i Sernekekoncernen. Riktlinjerna för ersättning gäller även för styrelseledamöter i den omfattning de erhåller ersättning för tjänster utförda åt Sernekekoncernen utanför styrelseuppdraget.
• Utvärdering av VD:s arbete och ledningsgrupp samt planering för framtida behov
Ersättningsutskott
APRIL/MAJ
• Utvärdering av incitamentsprogram
• Revisionsplan
• Utvärdering av intern kontroll och riskhantering
Vid årsstämman 2020 beslutades om följande riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska gälla fram till årsstämman 2024 om inte omständigheter som föranleder ändring dessförinnan inträffar. Riktlinjerna omfattar verkställande direktören och övriga ledningspersoner i Serneke-koncernen. Riktlinjerna för ersättning gäller även för styrelseledamöter i den omfattning de erhåller ersättning för tjänster utförda åt Sernekekoncernen utanför styrelseuppdraget. Ersättning som ingår i riktlinjerna ska omfatta fast lön, övriga förmåner samt pension. Ersättning jämställs med överlåtelse av värdepapper och upplåtelse av rätt att i framtiden förvärva värdepapper från bolaget. Riktlinjerna omfattar inte bolagets incitamentsprogram där ledande befattningshavare erhåller en rätt att förvärva aktier i bolaget i framtiden. För att få en uppfattning om bolagets totala ersättningspaket beskrivs bolagets incitamentsprogram upplysningsvis i ett särskilt avsnitt efter förslaget till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Bolagets övergripande mål är att fortsätta växa, strukturerat och med god lönsamhet. Strategin utgår från koncernens gemensamma styrkor och en förståelse för såväl omvärld som marknad. Målet med ersättningspaketet är att motivera, bibehålla och belöna kvalificerad personal för deras bidrag till att uppnå bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet.
Bolaget ska tillämpa ersättningsnivåer och anställningsvillkor som erfordras för att kunna rekrytera och behålla ledande befattningshavare med hög kompetens och kapacitet att nå uppställda mål, utformade i syfte att främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Ersättning ska utgå i form av fast lön, övriga förmåner samt pension. Rörlig ersättning ska inte utgå. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, med individuell pensionsålder, dock inte lägre än 60 år. Övriga förmåner som kan tillhandahållas är bil- och sjukförsäkringsförmån. Härutöver kan årsstämman besluta om bland annat aktiebaserad ersättning.
Stämmovalda styrelseledamöter ska i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom deras respektive kompetensområde, som inte utgör styrelsearbete. För dessa tjänster ska utgå ett marknadsmässigt arvode vilket ska godkännas av styrelsen.
Uppsägningstiden ska normalt vara sex månader från den ledande befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden och den tid under vilken avgångsvederlag utgår sammantaget ej överstiga tolv månader.
Vid utformningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att inkludera information om den anställdas totala ersättning. Vidare har ersättningens olika komponenter, ersättningens ökning och ökningstakt över tid varit del av ersättningsutskottets och styrelsens underlag vid beslut om utvärdering av riktlinjer för ersättningen och vid bedömningen om riktlinjerna och de begränsningarna som följer av dessa är rimliga.
Bolagets styrelse har inrättat ett ersättningsutskott som har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för villkor och ersättning till bolagets ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet ska årligen utvärdera verkställande direktörens arbete. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättning och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. En viktig del av ersättningsutskottets uppgifter är att säkerställa att rätt kompetens finns på koncernens nyckelpositioner. Utskottet gör årligen en genomgång och utvärdering av ledningsorganisationen utifrån specifika kriterier och kravbild för framtida behov. Utvärderingen sker dels i enskilda samtal, dels med verkställande direktören som föredragande.
Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget till årsstämman för beslut. Bolagets verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare ska inte delta i styrelsens behandling och beslut kring riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i den mån de berörs av dessa beslut.
Styrelsen får tillfälligt besluta att frångå riktlinjerna, helt eller delvis, om det i enskilda fall finns särskilda skäl för det och avsteget från riktlinjerna är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Om sådan avvikelse sker ska information om detta och skälet till avvikelsen redovisas i det förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som presenteras vid närmast följande årsstämma.
Det av styrelsen utsedda ersättningsutskottet bereder och utarbetar förslag till styrelsen för beslut av styrelsen avseende ersättning till verkställande direktören samt övriga medlemmar av koncernledningen.

| Jan C Johansson | Mari Broman | Ludwig Mattsson | Ola Serneke* | |
|---|---|---|---|---|
| Född | 1954 | 1951 | 1983 | 1971 |
| Nationalitet | Svensk | Svensk | Svensk | Svensk |
| Befattning | Styrelseledamot och styrelseordförande sedan 2020. |
Styrelseledamot sedan 2015. Ordförande i revisionsutskottet. |
Styrelseledamot sedan 2012. Ledamot i affärsutskottet och i revisionsutskottet. |
Styrelseledamot sedan 2004 och VD sedan 2008. |
| Utbildning | Jur. kand. | Fil. pol. mag, Göteborgs universitet. | Civilekonom Handelshögskolan Stockholm. | Civilingenjör, Chalmers. |
| Erfarenhet | VD SCA, VD Boliden, Telia, Vattenfall och Shell. | Vice VD, Riksbyggen, styrelseordförande och ledamot i flera fastighetsbolag och branschorgan. |
VD Gavia-koncernen, uppdrag inom Gavia koncernen samt uppdrag inom Lommen-koncernen. |
Grundare av Serneke Group AB. |
| Andra uppdrag | Ordförande OrganoClick, styrelsemedlem i Vinda, OptiGroup, Kährs. Rådgivare till Triton. |
Styrelseordförande IQ Samhällsbyggnad AB. Styrelseledamot Forserum Safety Glass AB, Offentliga hus, Ligna Energy AB och ChromoGenics AB. |
VD och styrelseledamot i Adapta Fastigheter. Styrelseordförande i Lommen Invest AS och styrelseledamot i andra bolag inom Lommen koncernen. Styrelseordförande i Spisa Holding AB och styrelseledamot i Ativo Finans AB, Änglagården Holding AB, Änglagården Fastighetsutveckling AB och GBG Nya Arena Drift och Event AB. |
Styrelseledamot i Änglagården Fastighetsutveck ling AB, Göteborgs Nya Arena drift och event AB. Styrelseledamot och VD i Ola Serneke Invest AB, Landskrona Fröfabriksutvecklings AB. Ledamot i flertalet ekonomiska föreningar, därutöver flertalet uppdrag såsom styrelseordförande, styrelse ledamot eller VD inom bolag inom Serneke koncernen. |
| Stämmo beslutat arvode (styrelse och utskott) |
800 000 kr | 400 000 kr | 350 000 kr | — |
| Innehav i Serneke Group AB, egna och närståendes, dec 2020 |
19 780 aktier av serie B i Serneke Group AB (publ). | 909 aktier av serie B i Serneke Group AB (publ). | 540 000 aktier av serie A och 3 457 803 aktier av serie B i Serneke Group AB (publ). |
3 710 000 aktier av serie A och 2 404 205 aktier av serie B i Serneke Group AB (publ). |
| Oberoende till större aktieägare |
Ja | Ja | Nej | Nej |
| Oberoende till bolaget och dess ledning |
Ja | Ja | Ja | Nej |
| Medlem i utskott | Ersättningsutskott | Revisionsutskott Strategi- och utvecklingsutskott |
Revisionsutskott Affärsutskott |
Ej medlem |
| Mötesnärvaro | Styrelsemöte 13/13 (Fr.o.m. maj 2020) Ersättningsutskott 1/1 (Fr.o.m. maj 2020) |
Styrelsemöte 23/23 Revisionsutskott 7/7 Strategi- och utvecklingsutskott 2/2 |
Styrelsemöte 23/23 Revisionsutskott 7/7 Affärsutskott 8/8 |
Styrelsemöte 23/23 |
*Ledamot i styrelsen och VD för Serneke Group fram till februari 2021

| Veronica Rörsgård | Anna Belfrage | Fredrik Alvarsson | Per Åkerman | |
|---|---|---|---|---|
| Född | 1974 | 1962 | 1969 | 1964 |
| Nationalitet | Svensk | Svensk | Svensk | Svensk |
| Befattning | Styrelseledamot sedan 2020. Ledamot i ersättningsutskottet. |
Styrelseledamot sedan 2019. | Styrelseledamot sedan 2019. | Styrelseledamot och vice styrelseordförande sedan 2020. |
| Utbildning | Civilekonomexamen, internationell Marknadsföring, Mälardalens Högskola och Universitée Jean Moulin III Lyon. |
Civilekonom, Lunds Universitet. | Ingenjör, Lunds Universitet och IFL från Handels högskolan i Stockholm. |
Civilingenjör LTH (Lund). |
| Erfarenhet | Managing Director Pysslingen förskolor (AcadeMedia), tidigare IT och Personaldirektör Skanska AB, Sverigechef Alumni, Styrelsemedlem Aditro. |
T.o.m. maj 2019 Chief Financial Officer (CFO) för Södra Skogsägarna med ansvar även för inköp och IT, tidigare tillförordnad VD för Beijer Electronics, CFO för ABS Group i Cardo-koncernen och dessför innan olika roller inom industriföretag som Dresser Wayne Fueling Systems, Obducat, Lund Eastern Energy och Åkerlund & Rausing. |
VD för CA Fastigheter, Projektutvecklingschef på Hemsö Fastighets AB samt flertalet olika befatt ningar inom NCC, Kungsleden och Vasakronan. |
Flera olika ledande positioner inom Skanska i Sverige och internationellt, bland annat som Executive Vice President för Skanska Sverige och Skanska Polen samt VD för Skanska Industrial Solutions. |
| Andra uppdrag | – | Driver egen konsultverksamhet. Styrelseledamot i CINT AB (publ.), Mycronic AB, NOTE AB, Ellevio AB och Isofol Medical AB. |
Partner och VD för SHH Samhällsfastigheter AB. | Driver egen konsultverksamhet. Styrelseledamot i Zutec Holding (publ.). |
| Stämmo beslutat arvode |
350 000 kr | 300 000 kr | 350 000 kr | 350 000 kr |
| Innehav i Serneke Group AB, egna och närståendes, dec 2019 |
0 aktier | 0 aktier | 0 aktier | 20 200 aktier av serie B i Serneke Group AB (publ). |
| Oberoende till större aktieägare |
Ja | Ja | Ja | Ja |
| Oberoende till bolaget och dess ledning |
Ja | Ja | Ja | Ja |
| Medlem i utskott | Strategi och utvecklingsutskott Ersättningsutskott |
Revisionsutskott | Ersättningsutskott Affärsutskottet |
Strategi och utvecklingsutskott Affärsutskottet |
| Mötesnärvaro | Styrelsemöte 13/13 (fr.o.m.maj 2020) Ersättningsutskott 1/1 Strategiutskott 2/2 |
Styrelsemöte 21/23 Revisionsutskott 7/7 |
Styrelsemöte 23/23 Ersättningsutskott 1/2 Affärsutskottet 8/8 |
Styrelsemöte 13/13 (fr.o.m.maj 2020) Strategiutskott 2/2 Affärsutskott 8/8 |

| Michael Berglin | Ola Serneke | Anders Arfvén | Anders Düring | |
|---|---|---|---|---|
| Född | 1973 | 1971 | 1962 | 1965 |
| Nationalitet | Svensk | Svensk | Svensk | Svensk |
| Befattning | tf VD Serneke Group | VD Serneke Invest | VD Serneke Sverige AB | CFO |
| Anställd sedan | 2012 | 2002 | 2020 | 2017 |
| Utbildning | Byggnadsingenjörsprogrammet, Borås Högskola, 1994 samt Gymnasieingenjör, Sven Eriksons gymnasiet, Borås, 1992 . |
Civilingenjör, Chalmers, 1998. | Byggnadsingenjör | Executive MBA Finance & Accounting, Göteborgs universitet, 1998 och MSc Business Administra tion, Göteborgs universitet, 1990. |
| Erfarenhet | Skadechef Folksam 2000–2012 samt uppdrag inom NCC och Skanska under 1994–2000. |
Grundare av Serneke Group AB. |
Affärsområdeschef Veidekke 2014–2020, Platschef/Arbetschef/Regionchef/divisionschef Peab 1987–2014. |
CFO KappAhl AB (publ.) 2013–2017, CFO Volvo IT 2007–2013, Group Controller & CIO Ballingslöv 2003–2006. Arbetat som konsult på Arthur D. Little och Andersen Consulting, 1990–2003. |
| Andra uppdrag | Flertalet uppdrag inom Serneke-koncernen som styrelseledamot. Därutöver uppdrag som styrelse ledamot i intresseföretag och JV såsom Ängla gården Fastighetsutveckling AB och Göteborgs Nya Arena drift och event AB. |
Styrelseledamot i Änglagården Fastighetsutveck ling AB, Göteborgs Nya Arena drift och event AB. Styrelseledamot och VD i Ola Serneke Holding AB. Ledamot i flertalet ekonomiska föreningar, där utöver flertalet uppdrag såsom styrelseord förande, styrelseledamot eller VD inom bolag inom Serneke-koncernen. |
Styrelseordförande BRA AB, Arcona AB, Stock holms Byggmästareförening, Byggföretagen region Öst, Eric Forss Stiftelse. Styrelseledamot i Reinhold Gustafssons stiftelse. |
|
| Innehav, dec 2020 | 270 781 aktier av serie B i Serneke Group AB (publ). |
3 710 000 aktier av serie A och 2 404 205 aktier av serie B i Serneke Group AB (publ). |
– | 11 780 aktier av serie B i Serneke Group AB (publ). |

| Daniel Modéus | Jonas Fjellman | Robin Gerum | |
|---|---|---|---|
| Född | 1970 | 1979 | 1987 |
| Nationalitet | Svensk | Svensk | Svensk |
| Befattning | Chefsjurist | HR-chef | Affärsutvecklingschef |
| Anställd sedan | 2018 | 2017 | 2017 |
| Utbildning | Jur. kand, Lunds Universitet 1998. | Politicies Magisterexamen, Göteborgs Universitet 2005. |
M.Sc. Finance and Investments, Rotterdam School of Management, 2012, och B.Sc. Busi ness Administration, University of New Hamp shire, 2011. |
| Erfarenhet | Modéus Advokatbyrå 2012–2018, jurist Stock holms Byggmästareföreningen 2007–2011, Advokatfirman Foyen 2005–2007, Celsus Advokatbyrå 2000–2005. |
Ledande befattningar inom HR sedan 2008. 2011–2017 inom IAC Group, senast från en roll som HR Director Europe. |
Corporate Finance på Carnegie Investment Bank 2012–2017 och Private Equity på Liberty Lane Partners 2011. |
| Andra uppdrag | |||
| Innehav, dec 2020 | 10 999 aktier av serie B i Serneke Group AB (publ). |
10 000 aktier av serie B i Serneke Group AB (publ) . |
52 682 aktier av serie B i Serneke Group AB (publ). |
Till bolagstämman i Serneke Group AB (publ), org.nr 556669-4153
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2020 på sidorna 44-53 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Göteborg den 12 april 2021 PricewaterhouseCoopers AB
Ulrika Ramsvik Huvudansvarig revisor Auktoriserad revisor
Konstantin Belogorcev Auktoriserad revisor
| Mkr | 2020 jan–dec |
2019 jan–dec |
2018 jan–dec |
2017 jan–dec |
2016 jan–dec |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Intäkter | 6 871 | 6 725 | 6 516 | 5 605 | 3 978 |
| Rörelseresultat | –414 | –84 | 595 | 419 | 411 |
| Resultat efter finansnetto | –502 | –111 | 558 | 401 | 394 |
| Årets resultat | –358 | –82 | 604 | 323 | 394 |
| Balansräkning | |||||
| Anläggningstillgångar | 2 156 | 661 | 1 094 | 1 682 | 1 160 |
| Omsättningstillgångar | 3 836 | 5 073 | 4 461 | 2 722 | 2 277 |
| Totala tillgångar | 5 992 | 5 734 | 5 555 | 4 404 | 3 437 |
| Eget kapital | 1 946 | 2 179 | 2 272 | 1 821 | 1 469 |
| Långfristiga skulder | 1 058 | 1 435 | 1 289 | 980 | 764 |
| Kortfristiga skulder | 2 988 | 2 120 | 1 994 | 1 603 | 1 204 |
| Summa eget kapital och skulder | 5 992 | 5 734 | 5 555 | 4 404 | 3 437 |
| Order | |||||
| Orderingång | 10 639 | 8 601 | 4 692 | 6 400 | 5 539 |
| Orderstock | 13 619 | 8 943 | 6 382 | 7 965 | 7 041 |
| Personal | |||||
| Medelantal anställda | 1 184 | 1 170 | 1 070 | 942 | 779 |
| INNEHÅLL | ÖVERSIKT | STRATEGI | AFFÄRSOMRÅDEN | HÅLLBARHET | AKTIEN | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | RISKER | BOLAGSSTYRNING | FINANSIELL INFORMATION FINANSIELL INFORMATION |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2020 jan–dec |
2019 jan–dec |
2018 jan–dec |
2017 jan–dec |
2016 jan–dec |
|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal | |||||
| Tillväxt, % | 2,2 | 3,2 | 16,3 | 40,9 | 28,0 |
| Organisk tillväxt, % | 2,2 | 3,2 | 16,2 | 39,1 | 28,0 |
| Rörelsemarginal, % | –6,0 | –1,2 | 9,1 | 7,5 | 10,3 |
| Resultat per aktie, kr, före utspädning | –15,82 | –3,66 | 26,37 | 13,94 | 22,40 |
| Resultat per aktie, kr, efter utspädning | –15,82 | –3,66 | 26,16 | 13,81 | 21,22 |
| Kassaflöde före finansiering | –372 | –434 | –212 | –272 | –156 |
| Kassaflöde från verksamheten per aktie, kr före utspädning | –15,56 | –28,75 | 11,57 | 2,03 | 2,56 |
| Kassaflöde från verksamheten per aktie, kr efter utspädning | –15,56 | –28,75 | 11,48 | 2,01 | 2,42 |
| Rörelsekapital | 848 | 3 237 | 2 467 | 1 119 | 1 073 |
| Sysselsatt kapital | 3 539 | 3 603 | 3 264 | 2 516 | 1 985 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | –11,4 | –2,2 | 21,9 | 21,6 | 31,8 |
| Avkastning på eget kapital efter skatt, % | –17,4 | –3,7 | 29,5 | 19,6 | 41,0 |
| Eget kapital per aktie, kr före utspädning | 78,68 | 97,13 | 101,28 | 78,33 | 64,67 |
| Eget kapital per aktie, kr efter utspädning | 78,68 | 96,92 | 100,47 | 77,73 | 62,83 |
| Soliditet, % | 32,5 | 38,0 | 40,9 | 41,3 | 42,7 |
| Nettolåneskuld | 20 | 1 224 | 552 | 254 | –37 |
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 1,0 | 56,2 | 24,3 | 13,9 | –2,5 |
| Snitt antal aktier före utspädning | 22 625 132 | 22 433 465 | 22 905 389 | 23 169 394 | 17 590 630 |
| Snitt antal aktier efter utspädning | 22 657 467 | 22 558 676 | 23 085 392 | 23 396 120 | 18 567 901 |
| NYCKELTAL | DEFINITION | SYFTE Bolaget anser att nyckeltalet underlättar för investerare som vill bedöma bolagets intjäningsförmåga. |
||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | Inom entreprenadrörelsen redovisas intäkter enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entreprenadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. För projektutveckling redovisas intäkter och resultat av försäljningar av mark och byggrätter per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförs till köparen, vilket normalt sammanfaller med ägandets övergång samt övriga intäkter såsom hyres intäkter. I moderbolaget motsvaras intäkter av fakturerad omsättning av koncerngemensamma tjänster och hyresintäkter. |
|||
| Tillväxt | Periodens intäkter minus föregående periods intäkter dividerat med föregående periods intäkter. |
Bolaget anser att nyckeltalet underlättar för investerare som vill bedöma bolagets förmåga att öka sina intäkter. |
||
| Organisk tillväxt | Periodens intäkter justerad för förvärvad tillväxt minus föregående periods intäkter justerad för förvärvad tillväxt dividerat med föregående periods intäkter justerad för förvärvad tillväxt. |
Bolaget anser att nyckeltalet underlättar för investerare som vill bedöma bolagets förmåga att öka sina intäkter utan att genomföra förvärv av rörelsedrivande bolag. |
||
| Beräkning av organisk tillväxt | jan–dec 2020 jan–dec 2019 |
|||
| Intäkter innevarande period | 6 871 | 6 725 | ||
| Intäkter motsvarande period föregående period | 6 725 | 6 516 | ||
| Intäkter förändring | 146 | 209 | ||
| Justering struktureffekt | – | – | ||
| Total organisk tillväxt | 146 | 209 | ||
| Total organisk tillväxt (%) | 2,2% | 3,2% | ||
| Orderingång | Värdet på nya projekt och förändringar i befintliga projekt under perioden. | Bolaget anser att nyckeltalet underlättar för investerare som vill bedöma bolagets försäljning i entreprenadverksamheten under aktuell period. |
||
| Orderstock | Värdet på bolagets olevererade beställningar i slutet av perioden exklusive samverkansavtal. |
Bolaget anser att nyckeltalet underlättar för investerare som vill bedöma bolagets intäkter i entreprenadverksamheten under kommande perioder. |
||
| Rörelsemarginal | Rörelseresultat dividerat med intäkter. | Bolaget anser att nyckeltalet underlättar för investerare som vill bedöma bolagets lönsamhet. |
||
| Rörelsekapital | Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. | Bolaget anser att nyckeltalet underlättar för investerare som vill bedöma bolagets kapitalbindning i förhållande till dess konkurrenter. |
| NYCKELTAL | DEFINITION | SYFTE | ||
|---|---|---|---|---|
| Sysselsatt kapital | Koncernens balansomslutning reducerat med uppskjutna skattefordringar minus icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. För affärsområden reduceras även nettot av koncerninterna fordringar och skulder. |
Bolaget anser att nyckeltalet underlättar för investerare som vill bedöma det totala kapital som ställts till bolagets förfogande från aktieägare och långivare. |
||
| Beräkning av sysselsatt kapital | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||
| Summa tillgångar | 5 992 | 5 734 | ||
| Andra uppskjutna skattefordringar | –15 | – | ||
| Avdrag för icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skat teskulder |
–2 438 | –2 131 | ||
| Sysselsatt kapital | 3 539 | 3 603 | ||
| Avkastning på sysselsatt kapital |
Resultat efter finansnetto med tillägg för finansiella kostnader dividerat med genom snittligt sysselsatt kapital för perioden. Delårsperioder baseras på rullande 12 månaders resultat. |
Bolaget anser att nyckeltalet underlättar för investerare som vill bedöma bolagets förmåga att skapa avkastning på det totala kapital som ställts till bolagets förfogande från aktie ägare och långivare. |
||
| Beräkning av genomsnittligt sysselsatt kapital | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||
| 31 december 2020 (3 539) + 31 december 2019 (3 602) / 2 | 3 571 | |||
| 31 december 2019 (3 602) + 31 december 2018 (3 264) / 2 | 3 433 | |||
| Beräkning av avkastning på sysselsatt kapital | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||
| Resultat efter finansnetto | –502 | –111 | ||
| Tillägg för finansiella kostnader | 96 | 36 | ||
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 3 571 | 3 433 |
| NYCKELTAL | DEFINITION | SYFTE | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Avkastning på eget kapital |
Periodens resultat i procent av genomsnittligt eget kapital. Delårsperioder baseras på rullande 12 månaders resultat. |
Bolaget anser att nyckeltalet underlättar för investerare som vill bedöma bolagets förmåga att skapa avkastning på det kapital som aktieägarna ställt till bolagets förfogande. |
||||
| Beräkning av genomsnittligt eget kapital | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||||
| 31 december 2020 (1 946) + 31 december 2019 (2 179) / 2 | 2 063 | |||||
| 31 december 2019 (2 179) + 31 december 2018 (2 272) / 2 | 2 226 | |||||
| Beräkning av avkastning på eget kapital | 31 dec 2020 | 31 dec 2019 | ||||
| Periodens resultat | –358 | –82 | ||||
| Genomsnittligt eget kapital | 2 063 | 2 226 | ||||
| Avkastning på eget kapital % | –17,4% | –3,7% | ||||
| Soliditet | Eget kapital inklusive minoritet i procent av balansomslutningen. | Soliditet visar hur stor andel av balansomslutningen som utgörs av eget kapital och har inkluderats för att investerare ska kunna bedöma bolagets kapitalstruktur. |
||||
| Nettolåneskuld | Räntebärande skulder minus likvida tillgångar minus räntebärande fordringar. | Nettolåneskuld är ett mått som bedöms vara relevant för kreditgivare och kreditvärderings institut. |
||||
| Nettoskuld sättningsgrad |
Räntebärande nettolåneskuld dividerat med eget kapital. | Nettoskuldsättningsgrad är ett mått som bedöms vara relevant för kreditgivare och kreditvärderingsinstitut. |
||||
| Eget kapital per aktie, före/efter utspädning |
Totalt eget kapital enligt balansräkning dividerat med antal utestående aktier per bokslutsdagen. Skillnaden mellan före och efter utspädning är koncernens utställda konvertibler. |
Bolaget anser att nyckeltalet ger investerare en bättre förståelse för historisk avkastning per aktie vid bokslutsdagen. |
||||
| Kassaflöde från verk samheten per aktie, före/efter utspädning |
Kassaflöde från löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier under perioden. Skillnaden mellan före och efter utspädning är koncernens utställda konvertibler. |
Bolaget anser att nyckeltalet ger investerare en bättre förståelse för verksamhetens kassaflöde ställt i relation till antalet aktier justerat för förändringar i antalet aktier under perioden. |
||||
| Resultat per aktie, före/efter utspädning |
Periodens resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier under perioden. Skillnaden mellan före och efter utspädning är koncernens utställda konvertibler. |
Bolaget anser att nyckeltalet ger investerare en bättre förståelse för resultatet per aktie. |
| Belopp i Mkr | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Intäkter | 5, 6, 7 | 6 871 | 6 725 |
| Produktions- och förvaltningskostnader | –7 218 | –6 732 | |
| Bruttoresultat | –347 | –7 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –80 | –85 | |
| Resultateffekt av etablering av joint ventures | 2 | – | |
| Resultatandel i intresseföretag och joint ventures | 20 | 11 | 8 |
| Rörelseresultat | 8, 9, 10, 11 | –414 | –84 |
| Finansiella intäkter | 12 | 9 | 12 |
| Finansiella kostnader | 13 | –97 | –39 |
| Finansnetto | –88 | –27 | |
| Resultat efter finansiella poster | –502 | –111 | |
| Skatt | 15 | 144 | 29 |
| Årets resultat | –358 | –82 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | –358 | –85 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0 | 3 | |
| Resultat per aktie | |||
| Resultat per aktie före utspädning, kr | –15,82 | –3,66 | |
| Resultat per aktie efter utspädning, kr | –15,82 | –3,66 | |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier före utspädning, antal aktier | 22 625 132 | 22 433 465 | |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier efter utspädning, antal aktier | 22 657 467 | 22 558 676 |
| 2020 | 2019 |
|---|---|
| –358 | –82 |
| 0 | 0 |
| –358 | –82 |
| –358 | –85 |
| 0 | 3 |
| Belopp i Mkr | Not | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 16 | 24 | 23 |
| Övriga materiella anläggningstillgångar | 18 | 416 | 298 |
| Andelar i intresseföretag och joint ventures | 20 | 148 | 145 |
| Uppskjuten skattefordran | 30 | 15 | – |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 21 | 1 354 | 37 |
| Övriga långfristiga fordringar | 21 | 138 | 97 |
| Avtalstillgångar, långa | 7 | 61 | 61 |
| Summa anläggningstillgångar | 2 156 | 661 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Projekt- och exploateringsfastigheter | 22 | 1 740 | 3 274 |
| Varulager | 23 | 1 | 1 |
| Kundfordringar | 24 | 1 012 | 825 |
| Upparbetade men ej fakturerade intäkter | 7,25 | 420 | 560 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 26 | 35 | 67 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 27 | 394 | 184 |
| Kassa och bank | 234 | 162 | |
| Summa omsättningstillgångar | 3 836 | 5 073 | |
| Summa tillgångar | 5 992 | 5 734 |
| Belopp i Mkr | Not | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 28 | ||
| Aktiekapital | 2 | 2 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 947 | 821 | |
| Omräkningsreserv | –1 | –1 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 998 | 1 357 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 946 | 2 179 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0 | 0 | |
| Summa eget kapital | 1 946 | 2 179 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 29 | 840 | 962 |
| Övriga långfristiga skulder | 29 | 31 | 185 |
| Uppskjuten skatteskuld | 30 | – | 128 |
| Övriga avsättningar | 31 | 187 | 160 |
| Summa långfristiga skulder | 1 058 | 1 435 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 29 | 768 | 461 |
| Leverantörsskulder | 1 058 | 958 | |
| Aktuella skatteskulder | 2 | 12 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 392 | 227 | |
| Fakturerade men ej upparbetade intäkter | 7,25 | 618 | 347 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 32 | 150 | 115 |
Summa kortfristiga skulder 2 988 2 120
| Övrigt tillskjutet | Omräknings | Balanserade vinstmedel inklusive |
Summa eget kapital hänförligt till moder |
Innehav utan bestämmande |
Summa | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i Mkr | Aktiekapital | kapital | reserv | årets resultat | bolagets aktieägare | inflytande | eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2019 | 2 | 807 | –1 | 1 463 | 2 271 | 1 | 2 272 |
| Totalresultat | |||||||
| Årets resultat | –85 | –85 | 3 | –82 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Omräkningsdifferenser | – | – | 0 | – | – | – | 0 |
| Summa övrigt totalresultat, efter skatt | – | – | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa totalresultat | – | – | 0 | –85 | –85 | 4 | –82 |
| Transaktioner med aktieägare: | |||||||
| Transaktion med innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | 4 | 4 | –4 | 0 |
| Ändrad redovisningsprincip, bostadsrättsprojekt | – | – | – | –25 | –25 | – | –25 |
| Aktierelaterad ersättning | – | 15 | – | – | 15 | – | 15 |
| Konvertibelt skuldebrev | – | –1 | – | – | –1 | – | –1 |
| Utdelning | – | – | – | – | – | – | – |
| Återköp av aktier | – | – | – | – | – | – | – |
| Summa transaktioner med aktieägare | 0 | –14 | – | –21 | –7 | 0 | –11 |
| Utgående balans per 31 december 2019 | 2 | 821 | –1 | 1 357 | 2 179 | 0 | 2 179 |
| INNEHÅLL | ÖVERSIKT | STRATEGI | AFFÄRSOMRÅDEN | HÅLLBARHET | AKTIEN | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | RISKER | BOLAGSSTYRNING | FINANSIELL INFORMATION FINANSIELL INFORMATION |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ---------- | ---------- | ---------- | --------------- | ------------ | -------- | ------------------------ | -------- | ---------------- | -------------------------------------------------- |
| Belopp i Mkr | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat |
Summa eget kapital hänförligt till moder bolagets aktieägare |
Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2020 | 2 | 821 | –1 | 1 357 | 2 179 | 0 | 2 179 |
| Totalresultat | |||||||
| Årets resultat | –358 | –358 | 0 | –358 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Omräkningsdifferenser | – | – | 0 | – | – | – | 0 |
| Summa övrigt totalresultat, efter skatt | – | – | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa totalresultat | – | – | 0 | –358 | –358 | 0 | –358 |
| Transaktioner med aktieägare: | |||||||
| Transaktion med innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Aktierelaterad ersättning | – | 4 | – | – | 4 | – | 4 |
| Utdelning | – | – | – | – | – | – | – |
| Nyemission | 0 | 121 | – | – | 121 | – | 121 |
| Återköp av aktier | – | – | – | – | – | – | – |
| Summa transaktioner med aktieägare | 0 | 125 | – | 0 | 125 | 0 | 125 |
| Utgående balans per 31 december 2020 | 2 | 947 | –1 | 998 | 1 946 | 0 | 1 946 |
| Belopp i Mkr | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | –414 | –84 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | 34 | 84 | 55 |
| Erhållen ränta | 8 | 5 | |
| Erlagd ränta | –27 | –28 | |
| Betald inkomstskatt | –10 | 0 | |
| –359 | –52 | ||
| Minskning (+)/ökning (–) av projekt- och exploateringsfastigheter | –491 | –285 | |
| Minskning (+)/ökning (–) av varulager | 0 | 0 | |
| Minskning (+)/ökning (–) av kundfordringar | –182 | 147 | |
| Minskning (+)/ökning (–) av fordringar | 24 | –56 | |
| Minskning (+)/ökning (–) av upparbetat ej fakturerat | 131 | –227 | |
| Minskning (–)/ökning (+) av leverantörsskulder | 100 | –34 | |
| Minskning (–)/ökning (+) av kortfristiga skulder | 155 | 47 | |
| Minskning (–)/ökning (+) av fakturerat ej upparbetat | 270 | –185 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –352 | –645 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av anläggningstillgångar | –8 | –52 | |
| Förvärv av förvaltningsfastigheter | – | –2 | |
| Försäljning av förvaltningsfastigheter | – | 300 | |
| Försäljning av anläggningstillgångar | – | 0 | |
| Försäljning/utdelning intresseföretag | 7 | – | |
| Investeringar i intresseföretag | –5 | –15 | |
| Avyttring/minskning av finansiella tillgångar | –14 | –20 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –20 | 211 |
| INNEHÅLL | ÖVERSIKT | STRATEGI | AFFÄRSOMRÅDEN | HÅLLBARHET | AKTIEN | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | RISKER | BOLAGSSTYRNING | FINANSIELL INFORMATION FINANSIELL INFORMATION |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ---------- | -- | ---------- | ---------- | --------------- | ------------ | -------- | ------------------------ | -------- | ---------------- | -------------------------------------------------- |
| Belopp i Mkr | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Finansieringsverksamheten | |||
| Nyemission | 28 | 122 | – |
| Upptagna lån | 34 | 137 | 446 |
| Amortering av lån | 34 | –375 | –258 |
| Utbetald utdelning | – | – | |
| Förändring av finansieringsverksamheten | 34 | 560 | 19 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 444 | 207 | |
| Årets kassaflöde | 72 | –227 | |
| Likvida medel vid årets början | 162 | 389 | |
| Likvida medel vid årets slut | 234 | 162 |
| Belopp i Mkr | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Intäkter | 6 | 88 | 178 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 8 | –95 | –192 |
| Rörelseresultat | 9, 10, 11 | –7 | –14 |
| Nedskrivning andelar i koncernföretag | 19 | –12 | –45 |
| Finansiella intäkter | 12 | 5 | 3 |
| Finansiella kostnader | 13 | –101 | –49 |
| Finansnetto | –108 | –91 | |
| Bokslutsdispositioner | 14 | – | – |
| Resultat efter finansiella poster och bokslutsdispositioner | –115 | –105 | |
| Skatt på årets resultat | 15 | 0 | 3 |
| Årets resultat | –115 | –102 |
| Belopp i Mkr | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | –115 | –102 | |
| Övrigt totalresultat | – | – | |
| Summa totalresultat | –115 | –102 |
| Belopp i Mkr | Not | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | 18 | 9 | 13 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 9 | 13 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 19 | 306 | 300 |
| Uppskjuten skattefordran | 30 | 13 | 13 |
| Andra långfristiga fordringar | 21 | 3 | 3 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 322 | 316 | |
| Summa anläggningstillgångar | 331 | 329 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Projekt- och exploateringsfastigheter | 22 | 2 | 2 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernbolag | 1 372 | 1711 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 27 | 1 | 2 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 26 | 5 | 13 |
| Summa kortfristiga fordringar | 1 378 | 1726 | |
| Kassa och bank | 115 | 66 | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 495 | 1 794 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 826 | 2 123 |
| INNEHÅLL | ÖVERSIKT | STRATEGI | AFFÄRSOMRÅDEN | HÅLLBARHET | AKTIEN | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | RISKER | BOLAGSSTYRNING | FINANSIELL INFORMATION FINANSIELL INFORMATION |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ---------- | ---------- | ---------- | --------------- | ------------ | -------- | ------------------------ | -------- | ---------------- | -------------------------------------------------- |
| Belopp i Mkr | Not | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 28 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 2 | 2 | |
| Reservfond | 1 | 1 | |
| 3 | 3 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 924 | 803 | |
| Balanserat resultat | –384 | –287 | |
| Årets resultat | –115 | –102 | |
| 425 | 414 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder | 29 | 522 | 699 |
|---|---|---|---|
| Övriga avsättningar | 31 | 2 | 2 |
| Summa långfristiga skulder | 524 | 701 |
Summa eget kapital 428 417
| Kortfristiga räntebärande skulder | 29 | 207 | 10 |
|---|---|---|---|
| Leverantörsskulder | 9 | 22 | |
| Skulder till koncernbolag | 633 | 952 | |
| Aktuella skatteskulder | 1 | 1 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 6 | 6 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 32 | 18 | 14 |
| Summa kortfristiga skulder | 874 | 1 005 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 826 | 2 123 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i Mkr | Aktiekapital | Reservfond | Överkursfond | Balanserad vinst eller förlust inklusive årets resultat |
Summa eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2019 | 2 | 1 | 803 | –301 | 505 |
| Årets resultat | –102 | –102 | |||
| Summa totalresultat | –102 | –102 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Utdelning | – | – | |||
| Återköp av aktier | – | – | |||
| Konvertibelt skuldebrev | –1 | –1 | |||
| Aktierelaterad ersättning | 15 | 15 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | 14 | 14 | |||
| Utgående balans per 31 december 2019 | 2 | 1 | 803 | –389 | 417 |
| Ingående balans per 1 januari 2020 | 2 | 1 | 803 | –389 | 417 |
| Årets resultat | –115 | –115 | |||
| Summa totalresultat | –115 | –115 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Utdelning | – | – | |||
| Nyemission | 0 | 121 | – | 121 | |
| Återköp av aktier | – | – | |||
| Konvertibelt skuldebrev | – | – | |||
| Aktierelaterad ersättning | 5 | 5 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | 0 | 121 | 5 | 126 | |
| Utgående balans per 31 december 2020 | 2 | 1 | 924 | –499 | 428 |
| Belopp i Mkr | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | –7 | –14 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | 34 | 3 | 11 |
| Erhållen ränta | 5 | 3 | |
| Erlagd ränta | –69 | –49 | |
| Betald inkomstskatt | 0 | 0 | |
| –68 | –49 | ||
| Minskning (+)/ökning (–) av projekt- och exploateringsfastigheter | 0 | 1 | |
| Minskning (+)/ökning (–) av fordringar | 348 | –154 | |
| Minskning (–)/ökning (+) av leverantörsskulder | –13 | 1 | |
| Minskning (–)/ökning (+) av kortfristiga skulder | –330 | –22 | |
| 5 | –174 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –63 | –223 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –1 | –4 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 2 | 0 | |
| Investeringar i intresseföretag | – | –5 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 1 | –9 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Nyemission | 28 | 122 | – |
| Upptagna lån | 34 | – | 103 |
| Amortering av lån | 34 | –9 | –115 |
| Utbetald utdelning | 34 | – | – |
| Förändring av finansieringsverksamheten | –2 | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 111 | –12 | |
| Årets kassaflöde | 49 | –244 | |
| Likvida medel vid årets början | 66 | 310 | |
| Likvida medel vid årets slut | 115 | 66 |
Serneke Group AB (publ) ("Serneke") med organisationsnummer 556669-4153 är ett aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Göteborg. Adressen till huvudkontoret är Kvarnbergsgatan 2, 411 05 Göteborg.
Företaget och dess dotterbolags ("koncernen") verksamhet omfattar heltäckande tjänster inom entreprenad och projektutveckling. Serneke arbetar mot såväl den offentliga som den privata marknaden.
Moderbolag i den största koncernen där Serneke Group AB ingår är Ola Serneke Holding AB, organisationsnummer 556659-5764, med säte i Göteborg.
Koncernredovisningen för Serneke har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRIC).
Vidare tillämpar koncernen Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
I koncernredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, utom då det gäller vissa finansiella instrument som är värderade till verkligt värde. Nedan beskrivs de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats.
Följande nya redovisningstandarder och tolkningar tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2020.
IFRS 3 har uppdaterats och en nyhet är att koncernen kan välja att utföra ett "concentration test" som, om det visar på att förvärvet är ett tillgångsförvärv, innebär att ingen ytterligare bedömning krävs. Testet ger dock aldrig svar på frågan om huruvida ett förvärv är ett rörelseförvärv utan kan endast visa på om det är ett tillgångsförvärv. Det här är ett frivilligt test som innebär att om väsentligen hela ("substantially all") det verkliga värdet av bruttotillgångarna som förvärvas kan hänföras till en tillgång eller en grupp av liknande tillgångar utgör förvärvet ett tillgångsförvärv. Om testet genomförs och det inte går att visa på att det är ett tillgångsförvärv måste vidare bedömning göras för att avgöra huruvida förvärvet är ett rörelseförvärv eller ej. Koncernen har inte haft några
förvärv under året och förändringen av IFRS 3 har inte medfört någon skillnad för koncernen.
Inga andra nya eller ändrade redovisningsstandarder eller tolkningar som trädde i kraft 1 januari 2020 har haft en materiell påverkan på koncernens finansiella rapporter.
Det finns inga nya eller ändrade redovisningstandarder eller tolkningar som har publicerats vilka träder i kraft 2021 och senare som bedöms ha en materiell påverkan på Sernekekoncerenens finansiella rapporter.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Serneke Group AB (publ) och de företag över vilka moderbolaget direkt eller indirekt har bestämmande inflytande (dotterbolag). Koncernen har bestämmande inflytande över ett företag när den har inflytande över investeringsobjektet, exponering för, eller rätt till, rörlig avkastning från engagemanget i investeringsobjektet, samt möjlighet att använda inflytandet över investeringsobjektet till att påverka sin avkastning. Koncernens sammansättning framgår av not 19.
Dotterbolag tas med i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten och exkluderas ur koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.
Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moderbolagets ägare och till innehav utan bestämmande inflytande även om detta leder till ett negativt värde för innehav utan bestämmande inflytande.
Redovisningsprinciperna för dotterbolag har vid behov justerats för att överensstämma med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen.
Förändringar i moderbolagets andel i ett dotterbolag som inte leder till en förlust av bestämmande inflytande redovisas som eget kapitaltransaktioner (det vill säga som transaktioner med koncernens ägare). Eventuell skillnad mellan det belopp med vilket innehav utan bestämmande inflytande justeras och det verkliga värdet på den erlagda eller erhållna ersättningen redovisas direkt i eget kapital och fördelas på moderbolagets ägare.
När moderbolaget förlorar bestämmande inflytande över ett dotterbolag, beräknas vinsten eller förlusten vid avyttringen som skillnaden mellan: i) summan av det verkliga värdet för den erhållna ersättningen och det
När det avyttrade dotterbolaget har tillgångar som värderas enligt omvärderingsmetoden eller till verkliga värden och de hänförliga ackumulerade vinsterna eller förlusterna har redovisats i övrigt totalresultat och ackumulerats i eget kapital, ska dessa belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat och ackumulerats i eget kapital redovisas som om moderbolaget hade avyttrat tillgångarna direkt, vilket innebär en omklassificering till resultatet eller direkt överföring till balanserade vinstmedel.
Det verkliga värdet på kvarvarande innehav i det tidigare dotterbolaget vid den tidpunkt då det bestämmande inflytandet förloras betraktas som det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället för en finansiell tillgång enligt IFRS 9 Finansiella instrument: Redovisning och värdering eller, i tillämpliga fall, anskaffningsvärdet vid det första redovisningstillfället för en investering i ett intresseföretag eller sammarbetsarrangemang.
Ett rörelsesegment är en del av ett företag som bedriver affärsverksamhet från vilken den kan få intäkter och ådra sig kostnader, vars rörelseresultat regelbundet granskas av företagets högste verkställande beslutsfattare, och för vilken det finns fristående finansiell information. Företagets rapportering av rörelsesegment överensstämmer med den interna rapporteringen till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som bedömer rörelsesegmentens resultat och beslutar om fördelning av resurser. Företagets bedömning är att koncernledningen utgör den högste verkställande beslutsfattaren.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen redovisas i den valuta som används i den primära ekonomiska miljö där respektive enhet huvudsakligen bedriver sin verksamhet (funktionell valuta). I koncernredovisningen omräknas samtliga belopp till
svenska kronor (SEK), vilket är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas i respektive enhet till enhetens funktionella valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Vid varje balansdag räknas monetära poster i utländsk valuta om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster, som värderas till verkligt värde i en utländsk valuta, räknas om till valutakursen den dag då det verkliga värdet fastställdes. Icke-monetära poster, som värderas till historiskt anskaffningsvärde i en utländsk valuta, räknas inte om.
Valutakursdifferenser redovisas i resultaträkningen för den period i vilka de uppstår, med undantag för transaktioner som utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Vid upprättande av koncernredovisning omräknas utländska dotterbolags tillgångar och skulder till svenska kronor enligt balansdagens kurs. Intäkts- och kostnadsposter omräknas till periodens genomsnittskurs, om inte valutakursen fluktuerat väsentligt under perioden då istället transaktionsdagens valutakurs används. Eventuella omräkningsdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat och överförs till koncernens omräkningsreserv. Vid avyttring av ett utländskt dotterbolag redovisas sådana omräkningsdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsresultatet.
Goodwill utgörs av skillnaden mellan summan av köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar. Vid förvärvstidpunkten redovisas goodwill till anskaffningsvärde och efter det första redovisningstillfället värderas den till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar.
Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov fördelas goodwill på de kassagenererande enheter som förväntas dra nytta av synergierna som uppkommer vid förvärvet. Goodwill ska prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov, eller oftare när det finns en indikation på att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. Om återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet fördelas nedskrivningsbeloppet. Först minskas det redovisade värdet för goodwill som hänförts till den kassagenererande enheten och sedan minskas redovisat värde för goodwill som hänförts till övriga tillgångar i en enhet. En redovisad nedskrivning av goodwill kan inte återföras i en senare period.
Vid försäljning av ett dotterbolag tas kvarvarande redovisat värde på goodwill med i beräkningen av realisationsresultatet.
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Köpeskillingen för rörelseförvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade eget kapitalandelar i utbyte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppkommer.
I köpeskillingen ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de tillgångar eller skulder som är följden av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förändringar i verkligt värde för en villkorad köpeskilling som uppkommer på grund av ytterligare information som erhållits efter förvärvstidpunkten om fakta och förhållanden som förelåg per förvärvstidpunkten, kvalificerar som justeringar under värderingsperioden och justeras retroaktivt, med motsvarande justering av goodwill. Alla andra förändringar i det verkliga värdet för en villkorad tilläggsköpeskilling som klassificeras som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med tillämplig standard.
De identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna samt eventualtillgångarna redovisas till verkligt värde per förvärvstidpunkten med följande undantag:
Eventualförpliktelser som övertagits i ett rörelseförvärv redovisas som om de är befintliga förpliktelser som härrör från inträffade händelser och vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Vid rörelseförvärv där summan av köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rapporten över finansiell ställning. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.
För varje rörelseförvärv värderas tidigare innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget antingen till verkligt värde eller till
värdet av den proportionella andelen av innehavet utan bestämmande inflytande av det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar.
Vid stegvisa förvärv omvärderas de tidigare eget kapitalandelarna i det förvärvade bolaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten (dvs. tidpunkten då bestämmande inflytande erhålls). Eventuell vinst eller förlust redovisas i resultatet. Eventuella förändringar i värdet på de tidigare eget kapitalandelarna som före förvärvstidpunkten redovisats i övrigt totalresultat, omklassificeras till resultatet utifrån samma grund som skulle krävas om dessa andelar hade avyttrats.
När förvärv sker av andelar i dotterbolag utgör förvärvet antingen ett förvärv av rörelse eller förvärv av tillgångar. Ett förvärv av tillgångar föreligger om till exempel det förvärvade bolaget endast äger en eller flera fastigheter med hyreskontrakt, men förvärvet inte innefattar processer som erfordras för att bedriva rörelseverksamhet.
När förvärv av dotterföretag innebär förvärv av nettotillgångar som inte utgör rörelse fördelas anskaffningskostnaden på de enskilda identifierbara tillgångarna och skulderna, baserat på deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Transaktionsutgifter läggs till anskaffningsvärdet för förvärvade nettotillgångar vid tillgångsförvärv. Vid tillgångsförvärv redovisas ingen uppskjuten skatt hänförlig till fastighetsförvärvet. Eventuell förhandlad så kallad skatterabatt minskar fastighetens anskaffningsvärde, vilket medför att värdeförändringarna vid efterföljande värdering påverkas av skatterabatten.
IFRS saknar regler för hur villkorade köpeskillingar ska redovisas vid tillgångsförvärv. För redovisning av villkorade köpeskillingar har Bolaget tillämpat en metod som tar utgångspunkt i motsvarande regler för villkorande köpeskillingar enligt IFRS 3 Rörelseförvärv. Det innebär att villkorade köpeskillingar initialt värderas till verkligt värde och ingår som en del i anskaffningsvärdet för tillgången. Motsvarande belopp redovisas som skuld. Vid förändringar i antaganden om den villkorade köpeskillingen omvärderas skulden. Justeringar i skuldens redovisade värde vid efterföljande redovisningstillfällen redovisas som en motsvarande justering av tillgångens anskaffningsvärde.
Ett intresseföretag är ett företag över vilket koncernen utövar ett betydande inflytande, genom möjligheten att delta i de beslut som rör verksamhetens ekonomiska och operationella strategier. Detta förhållande råder normalt i de fall moderbolaget direkt eller indirekt innehar aktier som representerar 20–50 procent av rösterna.
Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten har rätt till nettotillgångarna i verksamheten.
Intresseföretagen och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas investe-
ringen inledningsvis till anskaffningsvärde och det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av intresseföretagens eller joint ventures vinst eller förlust, efter skatt, efter förvärvstidpunkten. Intresseföretagets/joint ventures redovisning justeras så att de överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper.
När koncernens andel av förlusterna i ett intresseföretag/joint venture motsvarar eller överstiger dess innehav i intresseföretaget/joint venture (inklusive eventuella långsiktiga innehav som, till sin innebörd, utgör del av koncernens innehav i intresseföretaget/joint venture), redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets/joint ventures räkning.
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för investeringen i intresseföretaget/joint ventures. Om så är fallet, beräknar koncernen nedskrivningsbehovet som skillnaden mellan intresseföretagets/joint ventures återvinningsvärde och det redovisade värdet och redovisar beloppet i "Resultatandel i intresseföretag" i resultaträkningen.
Vid transaktioner mellan koncernbolag och intresseföretag/joint venture elimineras den del av orealiserade vinster och förluster som motsvarar koncernens andel av intresseföretaget eller joint venture. Erhållna utdelningar från intresseföretag/joint venture minskar investeringens redovisade värde.
Vid stegvisa förvärv av intresseföretagsandelar sker separata värderingar vid varje förvärvstidpunkt. Goodwill eller övervärden beräknas på respektive förvärv. När tilläggsförvärv innebär att koncernen uppnår bestämmande inflytande av innehavet, sker omvärdering av samtliga andelar till verkligt värde vid tidpunkten för bestämmande inflytande. Se vidare ovan stegvisa förvärv under avsnitt rörelseförvärv.
När koncernen förlorar det bestämmande inflytandet över ett dotterbolag görs en omvärdering av kvarvarande andel till verkligt värde. Eventuell vinst eller förlust kopplad till förlusten av bestämmande inflytande redovisas i resultaträkningen på egen rad.
Intäkter redovisas enligt IFRS 15 enligt en femstegsmodell; I steg ett identifieras kundavtal. Om två eller flera avtal har ingåtts samtidigt med en kund och prissättningen av ett avtal är beroende av ett annat avtal kombineras dessa avtal. En avtalsändring innebär en förändring av ett avtal som har godkänts av avtalsparterna och föreligger när avtalsparterna godkänner en ändring som antingen skapar nya eller ändrar befintliga rättigheter och skyldigheter för parterna i avtalet. En avtalsändring ska redovisas som ett separat avtal när avtalets omfattning ökar på grund av tillägg av utlovade varor eller tjänster som är distinkta och när priset på avtalet stiger med ett ersättningsbelopp som återspeglar företagets fristående försäljningspriser för de ytterligare varor eller tjänster som utlovats. Om parterna inte har godkänt en avtalsändring ska företaget fortsätta att tillämpa standarden på det befintliga avtalet till dess att avtalsändringen godkänts.
I steg två identifieras vilket eller vilka prestationsåtaganden som det avtalas om i kontraktet. Ett prestationsåtagande är ett löfte om att till kunden överföra en vara eller tjänst som är distinkt, eller en serie distinkta varor och tjänster som i allt väsentligt är desamma och följer samma mönster för överföring till kund. En vara eller tjänst är distinkt om kunden kan dra nytta av varan eller tjänsten separat eller tillsammans med andra resurser som finns tillgängliga för kunden och om företagets löfte att överföra varan eller tjänsten till kunden kan särskiljas från andra löften i avtalet.
I steg tre fastställs transaktionspriset. Hänsyn tas till fast avtalat pris, rörlig ersättning, eventuell tilläggsköpeskilling, avdrag, vinstpåslag, rabatter och viten. Det rörliga ersättningsbeloppet uppskattas genom det mest sannolika beloppet vilket är det mest sannolika beloppet i ett intervall av möjliga ersättningsbelopp eller det förväntade värdet vilket är summan av sannolikhetsbedömda belopp i ett intervall av möjliga ersättningsbelopp. Om avtalet innehåller en betydande finansieringskomponent ska transaktionspriset justeras för effekten av pengars tidsvärde.
I steg fyra fördelas transaktionspriset på de olika prestationsåtagandena i avtalet om fler än ett åtagande finns. Det allokerade transaktionspriset för varje enskilt åtagande ska återspegla det ersättningsbelopp som företaget förväntar sig ha rätt till i utbyte mot överföringen av de utlovade varorna eller tjänsterna till kunden, baserat på ett fristående försäljningspris.
Intäkt redovisas, i steg fem, när prestationsåtagandet är utfört, antingen över tid eller vid en specifik tidpunkt, och när kunden får kontroll över tillgången. Intäkten redovisas över tid när kunden samtidigt erhåller och förbrukar de fördelar som tillhandahålls genom företagets prestation, när företagets prestation skapar eller förbättrar en tillgång som kunden kontrollerar eller när företagets prestation inte skapar en tillgång med alternativ användning för företaget och företaget dessutom har rätt till betalning för hittills utförd prestation vilket innefattar nedlagda utgifter inklusive vinstmarginal. Serneke tillämpar inputmetoden konsekvent på liknande prestationsåtaganden och metoden redovisar intäkter på basis av företagets insatser eller input för att uppfylla ett prestationsåtagande i förhållande till total förväntad input för uppfyllandet av prestationsåtagandet. Undantag från denna kostnadsbaserade inputmetod kan vara kostnader som är hänförliga till betydande ineffektivitet i företagets prestation eller när kostnader som uppstått inte står i proportion till förloppet när det gäller att uppfylla åtagandet. Om ett prestationsåtagande inte uppfylls över tid enligt ovan så uppfyller företaget åtagandet vid en viss tidpunkt. Det sker vid den tidpunkt som kunden får kontroll över den utlovade tillgången. Indikatorer för kontroll kan vara att företaget har rätt till betalning för tillgången, kunden har den legala äganderätten till tillgången, företaget har överfört det fysiska innehavet av tillgången, kunden har de betydande risker och fördelar som är förknippade med ägandet av tillgången eller att kunden har godkänt tillgången. Utgifter för att erhålla ett avtal, det vill säga utgifter som företaget inte skulle haft om det inte erhållit avtalet, redovisas som en tillgång endast om företaget förväntar sig att få täckning för de utgifterna. Förlustkontrakt kostnadsförs direkt och avsättning för förlust görs för återstående arbeten och redovisas enligt IAS 37 Avsättningar.
Intäkter från entreprenadavtal redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder antingen genom att prestationsåtagandet uppfylls över tid (d.v.s. successivt) eller vid en tidpunkt. Entreprenadavtalen innebär att entreprenaden utförs på kundens mark där en tillgång skapas som kunden kontrollerar i takt med att tillgången färdigställs. Detta innebär att redovisning av intäkten görs med tillämpning av successiv vinstavräkning (över tid) baserat på entreprenadavtalet. Vid tillämpning av successiv vinstavräkning tillämpas inputmetoden där intäkten redovisas på basis av färdigställandegraden som beräknas som förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete vid rapportperiodens slut och beräknade totala uppdragsutgifter. Omvärderingar av projektens slutprognoser och Ätor som ej bedöms som fristående avtal medför korrigeringar av tidigare upparbetat resultat. Då det är sannolikt att de totala uppdragsutgifterna kommer att överstiga den totala uppdragsinkomsten, ska den befarade förlusten omgående redovisas som en kostnad i sin helhet. En avtalsändring innebär en förändring av omfattning eller pris (eller båda) i ett avtal som har godkänts av avtalsparterna.En avtalsändring ska redovisas som ett separat avtal när avtalets omfattning ökar på grund av tillägg av utlovade varor eller tjänster som är distinkta och när priset på avtalet stiger med ett ersättningsbelopp som återspeglar Sernekes fristående försäljningspriser för de ytterligare varor eller tjänster som utlovats. Om parterna inte har godkänt en avtalsändring ska Serneke fortsätta att tillämpa standarden på det befintliga avtalet till dess att avtalsändringen godkänns.
I fastprisavtal betalar kunden det överenskomna priset vid överenskomna betalningstidpunkter. Om tjänsterna som Serneke levererat överstiger betalningen, redovisas en avtalstillgång. Om betalningarna överstiger de levererade tjänsterna, redovisas en avtalsskuld.
Om avtalet är på löpande räkning baserat på pris per timme och kostnader för material, redovisas intäkten i den utsträckning Serneke har rätt att fakturera kunden. Kunder faktureras efter utfört arbete och ersättningen ska betalas vid fakturering. Om tjänsterna som Serneke levererat överstiger betalningen, redovisas en avtalstillgång. Om betalningarna överstiger de levererade tjänsterna, redovisas en avtalsskuld.
Serneke initierar och ingår avtal med nybildade svenska bostadsrättsföreningar avseende uppförande av bostäder. Villkoren i dessa avtal är sådana att Serneke har ett bestämmande inflytande och därmed kon-
soliderar bostadsrättsföreningarna under byggtiden och fram till slutkundens tillträde, då Serneke inte längre har bestämmande inflytande. Vid slutkundens tillträde avkonsolideras bostadsrättsföreningen och intäkten redovisas. Bostäder som inte ännu tillträtts redovisas som projekt- och exploateringsfastigheter.
Vid avyttring av fastigheter eller byggrätter direkt eller indirekt genom en aktieförsäljning, redovisas i koncernen som intäkt, den underliggande fastighetens eller byggrättens värde. Försäljningsintäkten av fastighetsförsäljningar redovisas vid tillträdet och intäkten värderas till det avtalsenliga transaktionspriset. Normalt förfaller ersättningen till betalning när äganderätten har övergått. Om betalningsvillkoren överstiger 12 månader kan transaktionspriset komma att justeras för effekter av betydande finansieringskomponenter. När avtal inkluderar både försäljningar av fastigheter och byggrätter samt entreprenadavtal för planerad byggnad åt köparen, sker en bedömning om fastighets- och/eller byggrättstransaktionerna respektive entreprenadavtalet är separata prestationsåtaganden. Beroende på avtalets utformning och villkor kan försäljningen ses som ett eller fler prestationsåtaganden. Försäljningsintäkt redovisas per den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Kontroll överförs över tid om säljaren inte har någon alternativ användning av den sålda fastigheten och säljaren har rätt till betalning från kunden för utfört arbete. I sådana fall redovisas intäkten med tillämpning av successiv vinstavräkning. Om något av ovanstående kriterier inte är uppfyllda redovisas intäkten vid en tidpunkt när det är färdigställt och överlämnat till kund samt att det ej finns någon alternativ användning och Serneke har rätt till betalning.
Rörliga ersättningar i form av tilläggsköpeskillingar kan förekomma vid försäljning av fastigheter och byggrätter. Försäljningar av fastigheter och byggrätter kan vara beroende av beslut om framtida detaljplaner. En bedömning sker då av sannolikheten för respektive detaljplan. Försäljningsintäkt och resultat redovisas när sannolikheten bedöms vara mycket hög samt att en fordran avseende den bedömda tilläggsköpeskilling bokas upp tills betalning erhålls. Det förekommer också att fastighetsprojekt säljs med garantier om viss uthyrning och vid försäljningstidpunkten redovisas eventuella hyresgarantier som en reserv i projektet som sedan påverkar den successiva vinstavräkningen positivt i takt med att uthyrning sker.
Bland intäkter redovisas även hyresintäkter, vilket är att beakta som operationella leasingavtal enligt IFRS 16. Hyresintäkter aviseras i förskott och periodiseras linjärt i resultaträkningen baserat på villkoren i hyresavtalen. Förskottshyror redovisas som förutbetalda hyresintäkter. I de fall hyreskontraktet under viss tid medger en reducerad hyra som motsvaras av en vid annan tidpunkt högre hyra, periodiseras denna under kontraktets löptid.
Övriga intäkter avser intäkter som inte klassas som entreprenadintäkter, försäljning av fastigheter och byggrätter eller hyresintäkter så som bland annat hotellintäkter eller intäkter från centrala bolag.
Utdelningsintäkter redovisas när aktieägarens rätt att erhålla betalning har fastställts.
Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran.
Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger en rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag som avser kostnadstäckning periodiseras och intäktsredovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att täcka. Statliga bidrag presenteras som en övrig intäkt i koncernens resultaträkning.
Uppdelning av intäkter redovisas i not 6.
Ersättningar till anställda i form av löner, bonus, betald semester, betald sjukfrånvaro m.m. samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner. Koncernen har inga pensionsplaner som ska redovisas som förmånsbestämda pensionsplaner.
För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat oberoende juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten för när premier erläggs.
Låneutgifter som är direkt hänförbara till inköp, uppförande eller produktion av en tillgång som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, inräknas i tillgångens anskaffningsvärde tills den tidpunkt då tillgången är färdigställd för dess avsedda användning eller försäljning. Ränteintäkter från tillfällig placering av upplånade medel för ovan beskriven tillgång dras av från de låneutgifter som får inräknas i tillgångens anskaffningsvärde. Övriga låneutgifter redovisas i resultatet i den period de uppkommer.
Skattekostnaden utgörs av summan av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Aktuell skatt beräknas på det skattepliktiga resultatet för perioden. Skattepliktigt resultat skiljer sig från det redovisade resultat i resultaträkningen då det har justerats för ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader samt för intäkter och kostnader som är skattepliktiga eller avdragsgilla i andra perioder. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen.
Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan det redovisade värdet på tillgångar och skulder i de finansiella rapporterna och det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder som används vid beräkning av skattepliktigt resultat. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s k balansräkningsmetoden. Uppskjutna skatteskulder redovisas för i princip alla skattepliktiga temporära skillnader, och uppskjutna skattefordringar redovisas i princip för alla avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar redovisas inte om den temporära skillnaden är hänförlig till goodwill eller om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld (som inte är ett rörelseförvärv) och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat.
Uppskjuten skatteskuld redovisas för skattepliktiga temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterbolag, utom i de fall koncernen kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det är sannolikt att en sådan återföring inte kommer att ske inom överskådlig framtid. De uppskjutna skattefordringar som är hänförliga till avdragsgilla temporära skillnader avseende sådana investeringar ska bara redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott och det är troligt att ett sådant utnyttjande kommer att ske inom överskådlig framtid.
Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas, helt eller delvis, mot den uppskjutna skattefordran.
Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras, baserat på
de skattesatser (och skattelagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma myndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.
Aktuell och uppskjuten skatt redovisas som en kostnad eller intäkt i resultaträkningen, utom när skatten är hänförlig till transaktioner som redovisats i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital. I sådana fall ska även skatten redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital. Vid aktuell och uppskjuten skatt som uppkommer vid redovisning av rörelseförvärv, ska skatteeffekten redovisas i förvärvskalkylen.
Bedömning görs huruvida det är sannolikt att skattemyndigheten eller domstol kommer att acceptera skattehanteringen i inkomstdeklarationen, i annat fall uppskattas effekten av osäkerheten och redovisas i de finansiella rapporterna som skatteskuld.
Materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Anskaffningsvärdet består av inköpspriset, utgifter som är direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick att användas samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av plats där den finns. Tillkommande utgifter inkluderas endast i tillgången eller redovisas som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska förmåner som kan hänföras till posten kommer koncernen till godo och att anskaffningsvärdet för densamma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i resultaträkningen i den period då de uppkommer.
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens värde minskat med bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod som uppskattas till:
| – Markanläggning | 25 år |
|---|---|
| – Stomme | 50 år |
| – Tak | 30 år |
| – Inre ytskikt | 10 år |
| – Installationer | 10 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 5–10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 5 år |
| Bilar | 3 år |
Bedömda nyttjandeperioder, restvärden och avskrivningsmetoder omprövas minst i slutet av varje räkenskapsperiod, effekten av eventuella ändringar i bedömningar redovisas framåtriktat.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring, eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Den vinst eller förlust som uppstår vid utrangering eller avyttring av tillgången, utgörs av skillnaden mellan eventuella nettointäkten vid avyttringen och dess redovisade värde, redovisas i resultatet i den period när tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning.
En nyttjanderättstillgång är en tillgång som koncernen enligt ett kontrakt har rätt att använda under en tidsperiod i utbyte mot ersättning, något som benämns som en lease. För att räknas som en nyttjanderättstillgång för koncernen, ska avtalet ge rätt till att kontrollera användningen av en identifierad tillgång där koncernen erhåller alla identifierade finansiella förmåner och rätten att kontrollera användandet av den identifierade tillgången. Koncernen får inte anses ha kontroll över tillgången om leverantören har praktiska möjligheter att ersätta tillgången med alternativa tillgångar under användningsperioden och att det skulle innebära en ekonomisk fördel för leverantören att utöva den rätten.
Koncernen har valt att tillämpa undantaget som innebär att kortfristiga avtal och leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av mindre värde inte anses vara nyttjanderättstillgångar. Betalningar för dessa kontrakt kostnadsförs linjärt i resultaträkningen.
Leasingperioden definieras som den icke-uppsägningsbara perioden, för vilken leasetagaren har rätt att använda en underliggande tillgång, tillsammans med:
Det är framförallt fastighetskontrakt där möjligheter till förlängning eller uppsägning har en väsentlig påverkan på leasingskulden. För fordon och annan utrustning har sådana möjligheter generellt inte inkluderats i leasingperioden, då de underliggande tillgångarna i de flesta fall återlämnas när den ursprungliga leasingperioden är slut.
Nyttjanderättstillgångar ska värderas till sitt nominella värde och består av följande:
Nyttjanderätter skrivs av linjärt över det kortare av nyttjandeperioden och leasingperioden. IFRS 16 fastställer att den implicita räntan för varje leasingavtal ska tillämpas vid beräkning av leasingskulden. Serneke har använt denna ränta när den finns tillgänglig. I de allra flesta fall finns dock inte den implicita räntan tillgänglig. Vid en sådan situation hänvisar IFRS 16 till ett alternativt tillvägagångssätt som innebär att leasetagarens marginella låneränta kan tillämpas. Den marginella låneräntan som Serneke använder uppskattas baserat på Sernekes kontraktslängd, räntemarginal och räntenivå i landet där tillgången hyrs.
Under 2019 gjorde styrelsen en strategisk översyn av koncernens fastigheter. Den nya strategiska inriktningen innebär att avsikten med samtliga fastigheter är att de ska säljas inom en nära framtid efter färdigutveckling, och de tidigare förvaltningsfastigheterna har därmed klassificerats om till projekt- och exploateringsfastigheter.
De fastigheter som förvärvades för en mer långsiktig strategisk utveckling klassificerades som förvaltningsfastighet när koncernens avsikt med innehavet var att förvalta, i syfte att generera hyresintäkter
och ett förvaltningsresultat eller värdeutveckling eller en kombination av båda. Dessa fastigheter redovisas initialt till anskaffningskostnad vid respektive förvärv, men därefter värderas fastigheterna till marknadsvärde i enlighet med IAS 40. Eventuella nedskrivningsbehov reserveras fullt ut när de identifierats. Se vidare not 17.
Förvärv av förvaltningsfastigheter redovisas normalt som tillgång i samband med när tillträdet sker.
De fastigheter som används löpande inom koncernens entreprenadverksamhet rapporteras inom affärsområde Invest och klassificeras som rörelsefastighet när koncernens avsikt med innehavet är administrativa ändamål. Rörelsefastigheterna värderas till historisk anskaffningskostnad med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Eventuella nedskrivningsbehov reserveras fullt ut när det bedöms som sannolikt.
Förvärv av rörelsefastigheter redovisas normalt som tillgång när bindande avtal om förvärv ingåtts.
Vid varje balansdag analyserar koncernen de redovisade värdena för materiella anläggningstillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av eventuell nedskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknar koncernen återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Återvinningsvärdet är det högre värdet av det verkliga värdet minus försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras uppskattat framtida kassaflöde till nuvärde med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuell marknadsbedömning av pengars tidsvärde och de risker som förknippas med tillgången.
Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned till återvinningsvärdet. En nedskrivning ska omedelbart kostnadföras i resultaträkningen.
Då en nedskrivning sedan återförs, ökar tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde till det omvärderade återvinningsvärdet, men det förhöjda redovisade värdet får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen.
Klassificering av finansiella tillgångar görs i följande värderingskategorier:
Klassificeringen beror på bolagets affärsmodell för hantering av finansiella tillgångar och karaktären på de avtalsenliga kassaflödena som tillgången ger upphov till. En finansiell tillgång värderas till upplupet anskaffningsvärde om tillgången innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och kassaflödet vid bestämda tidpunkter endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. En finansiell tillgång värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat om tillgången innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja finansiella tillgångar samt att kassaflödena endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. En finansiell tillgång värderas till verkligt värde via resultatet om den inte värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Investeringar i egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning och värdeförändringar redovisas direkt i resultatet. Undantag kan tillämpas i form av ett oåterkalleligt alternativ att istället redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Det innebär att alla värdeförändringar därefter redovisas i övrigt totalresultat, förutom utdelningsintäkter som redovisas i resultaträkningen.
Alla finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, med undantag av:
Endast när ett företag byter affärsmodell för förvaltning av finansiella tillgångar ska företaget omklassificera alla berörda finansiella tillgångar. Finansiella skulder får inte omklassificeras. Finansiella tillgångar och skulder ska vid första redovisningstillfället värderas till verkligt värde plus eller minus transaktionskostnader vid förvärv av en finansiell tillgång eller finansiell skuld, när det gäller en finansiell tillgång eller finansiell skuld som inte värderas till verkligt värde via resultat. Kundfordringar, som inte har en betydande finansieringskomponent, värderas vid första redovisningstillfället till transaktionspris. Efter det första redovisningstillfället ska finansiella tillgångar och skulder värderas enligt ovan nämnda värderingskategorier.
Finansiella instrument som redovisas i Sernekes finansiella rapporter är likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, leverantörsskulder samt låneskulder. Samtliga finansiella instrument inom Serneke är värderade till upplupet anskaffningsvärde, med undantag av aktieägarlånet mot Karlatornet AB och en mindre post inom andra långfristiga fordringar samt tilläggsköpeskillingar som redovisas under övriga långfristiga skulder (se information i not 4).
En finansiell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller när företaget överför de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflöden från den finansiella tillgången eller behåller de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflöden men påtar sig en avtalsenlig förpliktelse att betala kassaflöden till en eller flera mottagare. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning endast när förpliktelsen i avtalet fullgörs, annulleras eller upphör.
Beräkning görs av förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar och en reserv redovisas som ett avdrag på tillgången. För fordringar utom likvida medel tillämpas den förenklade modellen som innebär att förlustreserven alltid ska värderas till ett belopp som motsvarar återstående löptid. Värderingen av förväntade kreditförluster ska återspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifierbara uppgifter för tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Som grund för att prognosticera förväntade kreditförluster används historisk information i form av erfarenhet av tidigare kreditförluster samt nuvarande och framåtblickande faktorer. Serneke definierar fallissemang som fordringar som är förfallna med mer än 90 dagar och i de fallen görs en individuell bedömning och reservering. För likvida medel bedöms reserven baserat på bankernas sannolikhet för fallissemang och framåtblickande faktorer.
Serneke förvärvar återkommande olika projekt- och exploateringsfastigheter. De fastigheter som förvärvas för att utvecklas inom affärsområde Projektutveckling klassificeras som omsättningstillgångar. Koncernens avsikt är att fastigheterna ska säljas inom en nära framtid efter färdigutveckling, och värderas därmed i enlighet med IAS 2, Varulager. Där ingår direkta produktionskostnader och skälig andel av indirekta kostnader.
Projekt- och exploateringsfastigheter värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärde är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och uppskattade kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma en försäljning.
Förvärv av projekt- och exploateringsfastigheter redovisas normalt som tillgång när bindande avtal om förvärv ingåtts samt där framtida villkorade detaljplaneändringar bedöms som mycket sannolika att verkställas.
Tillkommande utgifter inkluderas endast i det redovisade värdet när det är sannolikt att framtida ekonomiska förmåner som kan hänföras till posten kommer koncernen tillgodo och att anskaffningsvärdet för densamma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt andra tillkommande utgifter redovisas i den period då de uppstår.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU). Nettoförsäljningsvärde är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och uppskattade kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma en försäljning.
Avsättningar redovisas när koncernen har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Det belopp som avsätts utgör den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen, med hänsyn tagen till risker och osäkerheter förknippade med förpliktelsen. När en avsättning beräknas genom att uppskatta de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen, ska det redovisade värdet motsvara nuvärdet av dessa utbetalningar.
Där en del av eller hela det belopp som krävs för att reglera en avsättning förväntas bli ersatt av en tredje part, ska gottgörelsen särredovisas som en tillgång i rapport över finansiell ställning när det är så gott som säkert att den kommer att erhållas om företaget reglerar förpliktelsen och beloppet kan beräknas tillförlitligt.
Vid återköp av egna aktier reduceras eget kapital med betald köpeskilling inklusive eventuella transaktionskostnader.
Utdelningar redovisas som minskning av eget kapital efter det att årsstämman fattat beslut.
Närstående kan utgöras av både bolag och fysiska personer. Närstående bolag definieras som samtliga bolag inom koncernen samt bolag där närstående personer har bestämmande eller betydande inflytande. Närstående fysiska personer definieras som styrelseledamöter, ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa.
Vid inköp och försäljning mellan koncernbolag och från och till närstående fysiska personer, tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.
Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Tillämpning av RFR 2 innebär att moderbolaget så långt som möjligt tillämpar alla av EU godkända IFRS inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt beaktat sambandet mellan redovisning och beskattning.
Avseende IFRS 16 Leasingavtal innehåller RFR 2 ett undantag som medför att leasingkontrakt kan redovisas som operationella leasingkontrakt när moderbolaget är leasetagare och förändringarna med IFRS 16 jämfört med IAS 17 Leasingavtal har inte haft någon påverkan på moderbolaget då Bolaget har valt att använda undantaget i RFR 2 och ej redovisar hyresavtal på balansräkningen.
Det finns inga tillkännagivna ändringar i RFR 2 som gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2020 och senare.
De huvudsakliga skillnaderna mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan:
Moderbolagets resultat- och balansräkning är uppställda enligt Årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens
finansiella rapporter är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik.
Andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde i moderbolagets finansiella rapporter. Förvärvsrelaterade kostnader för dotterbolag, som kostnadsförs i koncernredovisningen, ingår som en del i anskaffningsvärdet för andelar i dotterbolag.
Koncernbidrag redovisas enligt alternativregeln vilket innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition.
Moderbolagets pensionsåtaganden har beräknats och redovisats baserat på Tryggandelagen. Tillämpning av Tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.
Nedan redogörs för viktiga antagandena om framtiden, och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar per balansdagen, som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår.
För att upprätta redovisningen i enlighet med IFRS och god redovisningssed krävs att företagsledningen gör olika antaganden. Bedömningar och uppskattningar som påverkar i bokslutet redovisade tillgångar och skulder, intäkter och kostnader, eventualtillgångar och eventualförpliktelser samt övrig information. Dessa bedömningar och uppskattningar baseras på historisk erfarenhet och förväntningar om framtida händelser som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. I sakens natur ligger att faktiskt utfall kan skilja sig väsentligt från dessa bedömningar och uppskattningar om andra antaganden görs eller andra förutsättningar föreligger eller uppkommer.
skriftlig godkända av beställaren. Risk kan finnas att det slutliga resultatet för ett projekt kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet.
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika typer av finansiella risker. Det är bolagets styrelse som är ytterst ansvarig för exponering, hantering och uppföljning av koncernens finansiella risker. De ramar som gäller för exponering, hantering och uppföljning av de finansiella riskerna fastställs av styrelsen i en finanspolicy som revideras årligen. Styrelsen har möjlighet att besluta om tillfälliga avsteg från den fastställda finanspolicyn. Uppföljning och rapportering sker löpande till styrelsen.
Med likviditetsrisk avses risken att Serneke får problem med att fullfölja sina betalningsskyldigheter till följd av bristande likviditet. För att säkerställa god betalningsberedskap görs löpande likviditetsprognoser, en långsiktig för 12 månader framåt som görs månadsvis och en kortsiktig för den kommande kvartal som görs veckovis. Per årsskifte fanns tillgänglig likviditet enligt nedan.
Den likvida situationen bedöms löpande av styrelsen och koncernledningen. Arbete med försäljningar av koncernens projektportfölj är en del av Sernekes verksamhet och fortgår bl.a. i syfte att balansera kapitalbindning och frigöra likviditet. Styrelsens bedömning är att Serneke agerar utifrån god affärsordning och säkerställer att tillräcklig likviditet erhålls för att säkerställa fortsatt drift.
Med finansieringsrisk avses risken att koncernen inte kan uppbringa tillräcklig finansiering till en rimlig kostnad. Koncernens mål är att ha en genomsnittlig återstående löptid på 18–36 månader.
Kreditfaciliteten hos Nordea om 500 Mkr kan användas till kontokredit eller bankgarantier och löper med sedvanliga kovenanter avseende soliditet samt EBITDA, EBITDA kovenantens första referensdag är 2021-03-31. Vid rapporteringstillfället 31 december 2020 uppfylldes kovenanten.
| Tillgänglig likviditet | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2020-12-31 | 2019-12-31 | |||
| Kassa och bank | 234 | 162 | |||
| Outnyttjade checkräkningskrediter | 412 | 530 | |||
| Summa | 646 | 692 |
forts. Not 4
Med ränterisk avses risken att verkligt värde eller framtida kassaflöden fluktuerar till följd av ändrade marknadsräntor. Koncernens mål är att ha en vägd genomsnittlig räntebindningstid om 24 månader med ett avvikelsemandat på +/–6 månader. Koncernen är huvudsakligen exponerad för ränterisk genom dess lånefinansiering. Lånen löper med rörlig ränta, vilket innebär att koncernens framtida finansiella kostnader påverkas vid ändrade marknadsräntor.
Känslighetsanalys för ränterisker återfinns i not 29.
Valutarisk utgörs av risk att verkliga värden och kassaflöden avseende finansiella instrument förändras när värdet på utländska valutor fluktuerar. Koncernen har i dagsläget begränsat in och utflöde i utländska valutor.
Med kreditrisk avses risken att förlora intäkter på grund av att motparter inte kan fullfölja sina betalningar eller åtaganden.
Sernekes exponering för kreditrisk är huvudsakligen hänförlig till kundfordringar. För att begränsa koncernens kreditrisk görs en kreditbedömning av varje ny kund. Befintliga kunders finansiella situation följs också löpande upp för att på ett tidigt stadium identifiera varningssignaler.
Kreditrisk uppkommer också när bolagets överskottslikviditet placeras i olika typer av finansiella instrument. Överskottslikviditet får enligt finanspolicyn placeras på räntebärande bankkonton eller i räntebärande värdepapper. Enligt finanspolicyn ska kreditrisken vid placering av överskottslikviditet reduceras genom att enbart placera hos motparter med mycket god rating. Vidare anger finanspolicyn att placeringar normalt ska spridas över flera motparter eller emittenter.
Kundfordringarna är spridda på ett stort antal kunder och ingen kund står för en väsentlig del av de totala kundfordringarna. Kundfordringarna är inte heller koncentrerade till ett specifikt geografiskt område. Koncernen bedömer därmed att koncentrationsriskerna är begränsade. Se not 24 för en åldersanalys av utestående kundfordringar samt reserv för förväntade kreditförluster. Kreditkvaliteten i ej förfallna fordringar bedöms vara god.
Koncernens och moderbolagets maximala exponering för kreditrisk bedöms motsvaras av redovisade värden på samtliga finansiella tillgångar och framgår av koncernens balansräkning och noter.
| Summa finansiella skulder | 3 157 | 3 238 | 2 242 | 820 | 176 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Summa icke räntebärande finansiella skulder | 1 729 | 1 729 | 1 729 | – | – | ||
| Övriga skulder | SEK | – | 771 | 771 | 771 | – | – |
| Leverantörsskulder | SEK | – | 958 | 958 | 958 | – | – |
| Summa räntebärande finansiella skulder | 1 428 | 1 509 | 513 | 820 | 176 | ||
| Obligation | SEK | 5,25% | 700 | 755 | 37 | 718 | – |
| Konvertibla skuldebrev | SEK | 2,60% | 8 | 8 | 8 | – | – |
| Skulder avseende leasing | SEK | 1,25% | 243 | 252 | 46 | 61 | 145 |
| Banklån, kortfristiga | SEK | 2,79% | 409 | 420 | 420 | – | – |
| Banklån, långfristiga | SEK | 2,46% | 68 | 74 | 2 | 41 | 31 |
| KONCERNEN 2019 Mkr |
Valuta | Medelränta på balans– dagen, % |
Nominellt belopp ursprunglig valuta |
Belopp SEK, inklusive ränta |
Förfall 2020 |
Förfall 2021–2022 |
Förfall 2023 ff |
| Summa finansiella skulder | 3 964 | 4 110 | 3 206 | 637 | 267 | ||
| Summa icke räntebärande finansiella skulder | 2 375 | 2 375 | 2 375 | – | – | ||
| Övriga skulder | SEK | – | 1 317 | 1 317 | 1 317 | – | – |
| Leverantörsskulder | SEK | – | 1 058 | 1 058 | 1 058 | – | – |
| Summa räntebärande finansiella skulder | 1 589 | 1 735 | 831 | 637 | 267 | ||
| Övriga | SEK | 1,45 | 275 | 277 | 277 | – | – |
| Obligation | SEK | 8,25 | 700 | 801 | 243 | 558 | – |
| Skulder avseende leasing | SEK | 1,25–3 | 368 | 401 | 89 | 65 | 247 |
| Banklån, kortfristiga | SEK | 3,40 | 214 | 221 | 221 | – | – |
| Banklån, långfristiga | SEK | 1,69 | 32 | 35 | 1 | 14 | 20 |
| KONCERNEN 2020 Mkr |
Valuta | Medelränta på balans– dagen, % |
Nominellt belopp ursprunglig valuta |
Belopp SEK, inklusive ränta |
Förfall 2021 |
Förfall 2022–2023 |
Förfall 2024 ff |
Mer information framgår av not 29.
forts. Not 4
I enlighet med IFRS 9, Finansiella instrument, värderas finansiella instrument till antingen upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde beroende på kategoritillhörighet. De poster som varit föremål för värdering till verkligt värde är aktieägarlånet mot Karlatornet AB, finansiella tillgångar som kan säljas samt tilläggsköpeskillingar.
Vid beräkning av verkligt värde på räntebärande fordringar och skulder har diskontering skett av framtida kassaflöden till noterad marknadsränta för återstående löptider. För icke räntebärande tillgångar och skulder, såsom kundfordringar och leverantörsskulder, med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
| Summa finansiella skulder | 23 | – | 3 686 | 3 709 | 3 690 |
|---|---|---|---|---|---|
| Leverantörsskulder | – | – | 1 058 | 1 058 | 1 058 |
| Övriga korta och långa skulder | 23 | – | 1 294 | 1 317 | 1 317 |
| Leasingskuld | – | – | 368 | 368 | 368 |
| Obligation | – | – | 719 | 719 | 700 |
| Skulder till kreditinstitut | – | – | 247 | 247 | 247 |
| Konvertibelt skuldebrev | – | – | – | – | – |
| Finansiella skulder | |||||
| Summa finansiella tillgångar | 1 320 | 2 | 2 292 | 3 614 | 3 614 |
| Kassa och bank | – | – | 234 | 234 | 234 |
| Övriga kortfristiga fordringar | – | – | 814 | 814 | 814 |
| Kundfordringar | – | – | 1 012 | 1 012 | 1 012 |
| Andra långfristiga fordringar | – | 2 | 197 | 199 | 199 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 1 320 | – | 34 | 1 354 | 1 354 |
| Finansiella tillgångar | |||||
| KONCERNEN, 2020 | Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Finansiella tillgångar som kan säljas, verkligt värde via resultaträkningen |
Upplupet anskaffningsvärde |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
| KONCERNEN, 2019 | Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Finansiella tillgångar som kan säljas, verkligt värde via resultaträkningen |
Upplupet anskaffningsvärde |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||||
| Andra långfristiga fordringar | – | 3 | 192 | 195 | 195 |
| Kundfordringar | – | – | 825 | 825 | 825 |
| Övriga kortfristiga fordringar | – | – | 744 | 744 | 744 |
| Kassa och bank | – | – | 162 | 162 | 162 |
| Summa finansiella tillgångar | – | 3 | 1 923 | 1 926 | 1 926 |
| Finansiella skulder | |||||
| Konvertibelt skuldebrev | – | – | 8 | 8 | 8 |
| Skulder till kreditinstitut | – | – | 477 | 477 | 477 |
| Obligation | – | – | 695 | 695 | 700 |
| Leasingskuld | – | – | 243 | 243 | 243 |
| Övriga korta och långa skulder | 23 | – | 748 | 771 | 771 |
| Leverantörsskulder | – | – | 958 | 958 | 958 |
| Summa finansiella skulder | 23 | – | 3 129 | 3 152 | 3 157 |
Finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till verkligt värde i balansräkningen klassificeras i någon av tre nivåer baserat på den information som används för att fastställa det verkliga värdet. I tabellerna nedan framgår koncernens och moderbolagets klassificering av finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde. Under perioderna har det inte skett några väsentliga överföringar mellan nivåerna. Under 2019 har förvaltningsfastigheter klassificerats om till projekt- och exploateringsfastigheter och koncernen har numera inga fastigheter värderat till verkligt värde.
NIVÅ 1 – Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån observerbara (ojusterade) noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundna förekommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd.
NIVÅ 2 – Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baseras på andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs. som prisnoteringar) eller indirekt (dvs. härledda från prisnoteringar).
NIVÅ 3 – Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller där väsentlig indata baseras på icke observerbar data.
Aktieägarlånet mot Karlatornet om 1 386 Mkr har marknadsvärdertas och diskonterats med en ränta uppgående till skillnaden mellan bedömd marknadsränta och avtalad ränta vid första redovisningstillfället utifrån de kraven som ställs i IFRS 10 gällande när ett dotterföretag blir intresseföretag. Värderingen bygger på de observerbara räntor och utdelningar som överenskommits med mer seniora krediterna från Nordea och Balder inom ramen för finansieringen av Karlatornet. Marknadsvärdet på aktieägarlånet mot Karlatornet uppgår till 1 320 Mkr per 31 december 2020. En förändring av diskonteringsräntan med 100 bp skulle öka/minska verkligt värde med 42 Mkr.
Under 2018 gjordes ett tillgångsförvärv av en fastighet till ett underliggande fastighetsvärde om 26 Mkr från Ola Serneke Holding AB. Förvärvet skedde genom ett bolagsförvärv och innefattar även en tilläggsköpeskilling om 10 Mkr som är villkorad att en ny detaljplan för området vinner laga kraft. Det verkliga värdet av tilläggsköpeskillingen uppgår till 10 Mkr.
Sernekes mål för förvaltning av kapital är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet med finansiell stabilitet för att generera skälig avkastning till aktieägarna och nytta till kreditgivare och övriga intressenter.
Kapital definieras som eget kapital och avser det egna kapitalet hänförligt till andelarna i moderbolaget.
Ett av Sernekes finansiella mål är att soliditeten (eget kapital dividerat med balansomslutningen) ska överstiga 30 procent. Det är styrelsens uppfattning att denna nivå är anpassad till Sernekes verksamhet och målet är en del av koncernens strategiska planering. Om soliditeten varaktigt bedöms överstiga ovan nivå, ska kapital överföras till aktieägarna i lämplig form. Koncernens soliditet uppgick vid utgången av 2020 till 32,5 procent (38). Koncernen omfattas av externt ålagda kapitalkrav som framgår av not 29.
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Finansiella tillgångar | |||||||||
| Långfristiga räntebärande fordringar | – | – | – | – | 1 320 | – | 1 320 | – | |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | – | – | – | – | 2 | 2 | 2 | 2 | |
| Summa finansiella tillgångar | – | – | – | – | 1 322 | 2 | 1 322 | 2 | |
| Finansiella skulder | |||||||||
| Övriga korta och långa skulder | – | – | – | – | 23 | 23 | 23 | 23 | |
| Varav tilläggsköpeskillingar | – | – | – | – | 23 | 23 | 23 | 23 | |
| Summa finansiella skulder | – | – | – | – | 23 | 23 | 23 | 23 |
Den information som rapporteras till högste verkställande beslutsfattare, som underlag för fördelning av resurser och bedömning av segmentens resultat, utgörs av koncernens affärsområden. Under inledningen av 2020 gjordes en omorganisation och förändringen innebar ny segmentsredovisning. Sernekekoncernen är sedan dess indelad i tre affärsområden: Sverige, Invest och International. Affärsområdena utgör koncernens rapporterbara rörelsesegment.
Information enligt den nya segmentsredovisningen för räkenskapsåret 2019 har räknats om endast för de poster där kostnaden för att ta fram dessa poster inte är orimlig (i enlighet med IFRS 8). Information som saknas i 2019 års segmentredovisning sammanställd utifrån de nya segmenten markeras med asterisk (*).
Sverige: I Sverige bedrivs entreprenad inom bygg, anläggning- och infrastrukturrelaterad verksamhet samt projektutvecklingsverksamhet genom utveckling av projekt- och exploateringsfastigheter. Affärsområdet utför entreprenader åt såväl externa kunder som åt affärsområde Invest.
Invest: I Invest bedrivs utvecklingsprojekt med en högre grad av komplexitet, högre transaktionsrisk och större behov av kapitalbindning. Affärsområdet skapar interna uppdrag för Serneke Sveriges entreprenadverksamhet.
International: Är det affärsområde som samlar koncernens internationella satsningar. Affärsområdet är under uppstart och består idag av en intresseandel i ett entreprenadbolag i Australien samt en pågående satsning av projektexport.
Koncerngemensamt: Övrig verksamhet redovisas under Koncerngemensamt och består främst av koncernfunktioner.
Respektive affärsområde ansvarar operativt för sin resultaträkning ner till och med rörelseresultat och rörelsemarginal. Internpris mellan koncernens affärsområden är satta utifrån principen om armlängds avstånd. Intern omsättning mellan affärsområdena elimineras på koncernnivå.
I segmentsinformationen framgår respektive affärsområdes tillgångar som följs inom de olika affärsområderna.
| KONCERNEN 2020 Belopp i Mkr |
Sverige | Invest | International | Koncern gemensamt |
Eliminering | Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Extern försäljning | 6 582 | 288 | – | 1 | – | 6 871 |
| Intern försäljning | 408 | 37 | – | 87 | –532 | – |
| Summa intäkter | 6 990 | 325 | – | 88 | –532 | 6 871 |
| Rörelseresultat | –331 | –91 | –13 | 0 | 21 | –414 |
| Finansiella intäkter | 7 | 2 | – | 3 | –3 | 9 |
| Finansiella kostnader | –13 | –73 | – | –13 | 3 | –97 |
| Finansnetto | –6 | –71 | – | –11 | – | –88 |
| Skatt | 89 | 80 | 2 | –23 | –5 | 144 |
| Årets resultat | –248 | –81 | –11 | –35 | 16 | –358 |
| Belopp i Mkr | Sverige | Invest | International | Koncern gemensamt |
Eliminering | Summa segment |
| Tillgångar | ||||||
| Goodwill | 23 | – | – | – | – | 23 |
| 100 | 45 | 2 | –137 | 4 | 15 | |
| Uppskjutna skattefordringar Andelar i intresseföretag och joint ventures |
3 | 160 | 3 | 0 | –18 | 148 |
| 302 | 1 621 | 7 | 48 | –7 | 1 970 | |
| 259 | 1 497 | – | 2 | –18 | 1 740 | |
| 412 | 7 | – | 0 | 1 | 420 | |
| 2 215 | 2 959 | 13 | 1 691 | – 5 202 | 1 676 | |
| Övriga anläggningstillgångar Projekt- och exploateringsfastigheter Upparbetat men ej fakturerat Övriga omsättningstillgångar Summa tillgångar |
3 313 | 6 289 | 25 | 1 605 | – 5 240 | 5 992 |
| ÖVRIG SEGMENTSINFORMATION Belopp i Mkr |
Sverige | Invest | International | Koncern gemensamt |
Eliminering | Summa segment |
Resultatandel intresseföretag och joint ventures –1 14 –1 – 0 11
| INNEHÅLL ÖVERSIKT STRATEGI AFFÄRSOMRÅDEN HÅLLBARHET AKTIEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RISKER BOLAGSSTYRNING |
FINANSIELL INFORMATION FINANSIELL INFORMATION |
|---|---|
| --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | -------------------------------------------------- |
forts. Not 5
| KONCERNEN 2019 | Koncern | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i Mkr Intäkter |
Sverige 6 693 |
Invest 405 |
International 0 |
gemensamt 147 |
Eliminering –520 |
Koncernen 6 725 |
| Rörelseresultat | 88 | –134 | –1 | 1 | –38 | –84 |
| Finansiella intäkter | * | * | * | * | * | 12 |
| Finansiella kostnader | * | * | * | * | * | –39 |
| Finansnetto | * | * | * | * | * | –27 |
| Skatt | * | * | * | * | * | 29 |
| Årets resultat | * | * | * | * | * | –82 |
| Belopp i Mkr | Sverige | Invest | International | Koncern gemensamt |
Eliminering | Summa segment |
| Tillgångar | ||||||
| Goodwill | 23 | – | – | – | – | 23 |
| Andelar i intresseföretag och joint ventures | 1 | 139 | 5 | – | – | 145 |
| Övriga anläggningstillgångar | * | * | * | * | * | 494 |
| Projekt- och exploateringsfastigheter | 643 | 2 629 | – | 2 | – | 3 274 |
| Upparbetat men ej fakturerat | * | * | * | * | * | 560 |
| Övriga omsättningstillgångar | * | * | * | * | * | 1 238 |
| Summa tillgångar | * | * | * | * | * | 5 734 |
| ÖVRIG SEGMENTSINFORMATION Belopp i Mkr |
Sverige | Invest | International | Koncern gemensamt |
Eliminering | Summa segment |
| Avskrivningar | * | * | * | * | * | –50 |
| Resultatandel intresseföretag och joint ventures | –1 | 10 | –1 | – | 0 | 8 |
* Information som saknas i 2019 års segmentredovisning utifrån de nya segmenten
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Jan–dec 2020, Mkr | Sverige | Invest | International | Koncern– gemensamt |
Elimineringar | Total | |
| Entreprenadintäkter | 6 415 | 93 | – | – | –444 | 6 064 | – |
| Försäljning av fastigheter och byggrätter | 553 | 190 | – | – | – | 743 | – |
| Hyresintäkter | 0 | 8 | – | 12 | –12 | 8 | 12 |
| Övriga intäkter | 22 | 34 | – | 76 | –76 | 56 | 76 |
| Totala intäkter | 6 990 | 325 | 0 | 88 | –532 | 6 871 | 88 |
| Tidpunkt för intäktsredovisning: | |||||||
| Vid en tidpunkt | 575 | 224 | – | 76 | –76 | 799 | 76 |
| Över tid | 6 415 | 101 | – | 12 | –456 | 6 072 | 12 |
| Totala intäkter | 6 990 | 325 | 0 | 88 | –532 | 6 871 | 88 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Jan–dec 2019, Mkr | Sverige | Invest | International | Koncern– gemensamt |
Elimineringar | Total | |
| Entreprenadintäkter | 6 388 | 143 | – | – | –373 | 6 158 | – |
| Försäljning av fastigheter och byggrätter | 286 | 180 | – | – | – | 466 | – |
| Hyresintäkter | 0 | 17 | – | – | – | 17 | 0 |
| Övriga intäkter | 19 | 65 | – | 147 | –147 | 84 | 178 |
| Totala intäkter | 6 693 | 405 | 0 | 147 | –520 | 6 725 | 178 |
| Tidpunkt för intäktsredovisning: | |||||||
| Vid en tidpunkt | 305 | 245 | – | 147 | –147 | 550 | 178 |
Över tid 6 388 160 – – –373 6 175 –
| Totala intäkter 6 693 |
405 | 0 | 147 | –520 | 6 725 | 178 |
|---|---|---|---|---|---|---|
Statliga bidrag relaterade till Covid–19 avser stöd avseende korttidsarbete, omställningsstöd och sjuklönekostnader och uppgår till 15 Mkr (0 Mkr). Statliga bidrag presenteras som en övrig intäkt i koncernens resultaträkning. Det finns inga ouppfyllda villkor eller eventualförpliktelser som är knutna till dessa bidrag.
Den externa orderstocken per 31 december 2020 uppgick till 13 619 Mkr och fördelas över tid enligt nedan;

| Följande intäktsrelaterade avtalstillgångar och avtalsskulder |
|---|
| redovisas: |
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
|---|---|---|
| Avtalstillgångar hänförliga till entreprenad avtal |
420 | 560 |
| Avtalstillgångar hänförliga till fastighets försäljningar |
61 | 61 |
| Summa avtalstillgångar | 481 | 621 |
| Avtalsskulder – entreprenadavtal | 618 | 347 |
| Avtalsskulder – fastighetsförsäljningar | – | – |
| Summa avtalsskulder | 618 | 347 |
| AVTALSTILLGÅNGAR | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 621 | 803 |
| Upparbetad intäkt under året, ännu ej fakturerat |
394 | 540 |
| Upparbetad intäkt under året, fakturerat under året |
1 706 | 3 278 |
| Avtalstillgångar som tidigare intäktsförts | – | –90 |
| Fakturering | –2 240 | –3 909 |
| Redovisat värde vid årets slut | 481 | 621 |
Tillgångar som uppkommer från utgifter för att erhålla eller fullgöra ett avtal med kund ingår i Avtalstillgångar och uppgår till 0 Mkr. Avskrivningar uppgår till 0 Mkr och nedskrivningar, vilka belastar projektet, till 0 Mkr.
| Redovisat värde vid årets slut | 618 | 347 |
|---|---|---|
| Upparbetad intäkt under året, fakturerat tidigare år |
–374 | –473 |
| Upparbetad intäkt under året, fakturerat under året |
–3 505 | –1 702 |
| Fakturering | 4 150 | 1 990 |
| Ingående balans | 347 | 532 |
| AVTALSSKULDER | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | ||
| Material | –1 341 | –974 | – | – | |
| Underentreprenörer | –4 118 | –3 865 | – | – | |
| Personal | –965 | –978 | –47 | –94 | |
| Redovisat värde sålda projekt- och exploaterings fastigheter |
–179 | –292 | – | – | |
| Övriga produktionskostnader | –485 | –519 | – | – | |
| Avskrivningar | –71 | –50 | –2 | –3 | |
| Nedskrivningar | – | – | – | – | |
| Övrigt | –139 | –139 | –46 | –95 | |
| Summa | –7 298 | –6 817 | –95 | –192 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | ||
| PwC | |||||
| revisionsuppdrag | 2 | – | 2 | – | |
| revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0 | – | 0 | – | |
| skatterådgivning | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| konsultation | 1 | 4 | 1 | 4 | |
| Summa PwC | 3 | 4 | 3 | 4 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | ||
| Deloitte | |||||
| revisionsuppdrag | – | 2 | – | 2 | |
| revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0 | 1 | 0 | 1 | |
| skatterådgivning | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| konsultation | – | 0 | – | 0 | |
| Summa Deloitte | 0 | 3 | 0 | 3 |
Deloitte var huvudansvarigt revisionsbolag under 2013–2019.
Leasingavtal med Serneke koncernen som leasetagare är framförallt hyresavtal. Utöver hyresavtal har ett antal mindre leasingavtal identifierats, så som exempelvis fordon, maskiner och entreprenadredskap. Nyttjanderättstillgången redovisas under materiella anläggningstillgångar och leasingskulden under långa- och korta räntebärande skulder.
| Resultaträkning | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Avskrivningar på nyttjanderättstillgångar | –65 | –44 |
| Räntekostnader för leasingskulder | –8 | –2 |
| Vinst eller förlust från nyttjanderättstillgångar | 0 | 0 |
| Totala kostnader aktiverade leasingskulder | –73 | –46 |
| Leasingavtal av lågt värde och med kortare livslängd |
–72 | –112 |
| Totala kostnader från icke-aktiverade leasingavtal |
–72 | –112 |
| Totala kostnader från leasingavtal | –145 | –158 |
| Lokaler | Bilar | Maskiner och entrepre nadredskap |
Nyttjande rättstill gångar |
|
|---|---|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 178 | 117 | 1 | 296 |
| Övergångseffekt IFRS 16 | – | – | – | – |
| Inköp | 164 | 40 | – | 204 |
| Avyttring/utrangering | – | –37 | – | –37 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
342 | 120 | 1 | 463 |
| Ingående avskrivningar | –21 | –34 | 0 | –55 |
| Övergångseffekt IFRS 16 | – | – | – | – |
| Avyttring/utrangering | – | 18 | – | 18 |
| Årets avskrivningar | –43 | –22 | 0 | –65 |
| Utgående ackumulerade Avskrivningar |
–64 | –38 | 0 | –102 |
| Utgående redovisat värde | 278 | 82 | 1 | 361 |
forts. Not 10
Årets kostnad för operationella leasingavtal:
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Minimileaseavgifter | 12 | 19 |
| Variabla avgifter | 2 | 2 |
| Summa | 14 | 21 |
På balansdagen hade moderbolaget utestående åtaganden i form av minimileaseavgifter under icke uppsägningsbara operationella leasingavtal, med förfallotidpunkter enligt nedan:
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2020-12-31 2019-12-31 | ||
| Inom ett år | 11 | 13 |
| Mellan 1 och 5 år | 31 | 48 |
| Senare än 5 år | 0 | 0 |
| Summa | 42 | 61 |
De operationella leasingavtalen avser företrädesvis hyra av lokaler inklusive koncernens huvudkontor i Göteborg samt diverse kontorsmaskiner. I beloppet avseende kostnadsförd leasing ingår även engångshyror vilket inkluderar produktionsrelaterade utrustning och verktyg.
| 2020 | 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MEDELANTAL ANSTÄLLDA | Antal anställda |
Varav antal män |
Antal anställda |
Varav antal män |
|
| Moderbolaget | |||||
| Sverige | 35 | 13 | 81 | 34 | |
| Totalt i moderbolaget | 35 | 13 | 81 | 34 | |
| Dotterbolag | |||||
| Sverige | 1 149 | 931 | 1 089 | 916 | |
| Totalt i dotterbolag | 1 149 | 931 | 1 089 | 916 | |
| Totalt i koncernen | 1 184 | 944 | 1 170 | 950 | |
| 2020 | 2019 | ||||
| Soc. kostn. | Soc. kostn. | ||||
| TOTALA LÖNER, | Löner och andra |
(varav pensions |
Löner och andra |
(varav pensions |
|
| ERSÄTTNINGAR M.M. | ersättningar | kostnader) | ersättningar | kostnader) | |
| Moderbolaget | 31 | 14 | 52 | 25 | |
| (5) | (7) | ||||
| Dotterbolag | 625 | 258 | 584 | 241 | |
| (62) | (58) | ||||
| Totalt koncernen | 656 | 272 (67) |
636 | 266 (65) |
|
| FÖRDELNING LEDANDE | Moderbolag | Dotterbolag | |||
| BEFATTNINGSHAVARE PER BALANSDAGEN |
2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | ||||
| Kvinnor: | |||||
| styrelseledamöter | 3 | 3 | 0 | 0 | |
| andra ledande befattningshavare |
0 | 0 | 0 | 0 | |
| Män: | |||||
| styrelseledamöter inkl VD | 5 | 4 | 1 | 4 | |
| andra ledande befattningshavare |
6 | 8 | 0 | 0 | |
| Totalt | 14 | 15 | 1 | 4 |
| ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Uppgifter i Tkr |
||||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | Grundlön/ Arvode |
Övriga förmåner |
Pensions kostnader |
Totalt |
| Styrelseordförande Jan C. Johansson |
533 | – | – | 533 |
| Styrelseordförande Kent Sander ** |
250 | – | – | 250 |
| Styrelseledamot Per Åkerman |
233 | – | – | 233 |
| Styrelseledamot Mari Broman |
383 | – | – | 383 |
| Styrelseledamot Ludwig Mattsson |
333 | – | – | 333 |
| Styrelseledamot Anna-Karin Celsing ** |
92 | – | – | 92 |
| Styrelseledamot & VD Ola Serneke |
3 936 | 11 | – | 3 947 |
| Styrelseledamot Anna Belfrage |
300 | – | – | 300 |
| Styrelseledamot Fredrik Alvarsson |
325 | – | – | 325 |
| Styrelseledamot Veronica Rörsgård |
233 | – | – | 233 |
| Vice VD Michael Berglin | 2 536 | 228 | 790 | 3 554 |
| Andra ledande befattningshavare* |
9 102 | 604 | 2 184 | 11 890 |
| Summa | 18 256 | 843 | 2 974 | 22 073 |
| Varav ersättning från moderbolaget |
15 656 | 734 | 2 936 | 19 326 |
| 2019 | Grundlön/ Arvode |
Övriga förmåner |
Pensions kostnader |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Styrelseordförande Kent Sander |
750 | – | – | 750 |
| Styrelseledamot Mari Broman |
363 | – | – | 363 |
| Styrelseledamot Ludwig Mattsson |
308 | – | – | 308 |
| Styrelseledamot Anna-Karin Celsing |
275 | – | – | 275 |
| Styrelseledamot & VD Ola Serneke |
3 933 | 137 | – | 4 070 |
| Styrelseledamot Anna Belfrage |
200 | – | – | 200 |
| Styrelseledamot Fredrik Alvarsson |
183 | – | – | 183 |
| Vice VD Michael Berglin | 2 734 | 201 | 553 | 3 488 |
| Andra ledande befattningshavare* |
12 583 | 906 | 3 326 | 16 815 |
| Summa | 21 329 | 1 244 | 3 879 | 26 452 |
| Varav ersättning från moderbolaget |
15 498 | 720 | 2 394 | 18 612 |
* Med andra ledande befattningshavare avses de personer förutom verkställande direktören och vice verkställande direktör som ingår i Sernekes koncernledning. Koncernledningen uppgick vid utgången av 2020 till 7 personer (9), inklusive VD.
** Under 2020 lämnade Kent Sander och Anna-Karin Celsing styrelsen. Ersättningar för denna personen har i ovan tabell endast tagits med under perioden de ingick i styrelsen och i egenskap av styrelseordförande och styrelseledamot.
I koncernen finns inga rörliga ersättningar eller andra bonussystem.
I koncernen finns aktiesparprogram för de anställda för åren 2018– 2023. Anställda som har gått med i programmen förvärvar aktier av serie B i Serneke. Om den anställda behåller sparaktierna under sparperioden om cirka tre år och dessutom är anställd under perioden kommer efter utgången av respektive sparperiod, att för varje sparaktie hänförlig till sådan sparperiod utan kostnad erhålla 0,5 aktier av serie B i Serneke, s.k. matchningsaktier. Deltagare kommer utöver matchningsaktier även att, utan kostnad, kunna erhålla ytterligare aktier av serie B i Serneke, s.k. prestationsaktier under förutsättningen att deltagaren är anställd i koncernen under hela sparperioden samt att vissa prestationskrav uppfylls.
Övriga förmåner består till största delen av förmånsvärde på tjänstebil samt bostad.
I koncernen finns endast avgiftsbaserade pensionsplaner.
Mellan bolaget och verkställande direktören finns inga avtal om avgångsvederlag. Detsamma gäller för övriga ledande befattningshavare. Uppsägningstiden ska normalt vara sex månader från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden sammantaget ej överstiga tolv månader.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Ränteintäkter | 4 | 12 | 5 | 3 |
| Valutakursvinster | 5 | 0 | 0 | 0 |
| Övrigt | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa finansiella intäkter | 9 | 12 | 5 | 3 |
Samtliga ränteintäkter är hänförliga till finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Räntekostnader | –28 | –39 | –13 | –12 |
| Räntekostnad hänförlig till obligationslån |
– | 0 | –86 | –37 |
| Räntekostnad hänförlig till omvärdering av aktieägarlån |
–66 | – | – | – |
| Räntekostnad hänförlig till konvertibelt skuldebrev |
0 | 0 | 0 | 0 |
| Valutakursförluster | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Övriga | –3 | 0 | –2 | 0 |
| Summa finansiella kostnader |
–97 | –39 | –101 | –49 |
Samtliga räntekostnader förutom de som är hänförliga till aktieägarlånet är hänförliga till finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella kostnader har påverkats av försäljningen av Karlatornet där aktieägarlånet om 1,4 Mdkr har marknadsvärderats och diskonterats med en ränta uppgående till skillnaden mellan bedömd marknadsränta och avtalad ränta. Detta har haft en effekt på –66 Mkr. I takt med att projektet fortgår enligt prognostiserad kalkyl kommer motsvarande belopp att gradvis påverka räntenettot positivt. Under året uppgick aktiverade låneutgifter på projekt- och exploateringsfastigheter till 59 Mkr (51).
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | ||
| Erhållna koncernbidrag | – | – | |
| Lämnade koncernbidrag | – | – | |
| Summa bokslutsdispositioner | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| AKTUELL SKATT | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| Aktuell skatt på årets resultat |
– | 0 | – | – |
| Justeringar som redovisats innevarande år avseende tidigare års aktuella skatt |
0 | 0 | – | – |
| Summa | 0 | 0 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| UPPSKJUTEN SKATT | 2020 | 2019 | 2020 | |
| 2019 | ||||
| Uppskjuten skatt på underskott |
97 | 25 | 0 | 3 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till temporära skillnader |
47 | 4 | 0 | 0 |
| Summa | 144 | 29 | 0 | 3 |
Inkomstskatt i Sverige beräknas med 21,4 procent (21,4) på årets skattemässiga resultat. Skatt i övriga jurisdiktioner beräknas med den skattesats som gäller för respektive jurisdiktion. Nedan presenteras en avstämning mellan redovisat resultat och årets skattekostnad:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| AVSTÄMNING ÅRETS SKATTEKOSTNAD |
2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| Resultat före skatt | –502 | –111 | –115 | –105 |
| Årets redovisade skatt | 144 | 29 | 0 | 3 |
| Teoretisk skattekostnad | 107 | 24 | 25 | 22 |
| Skillnad | 37 | 5 | –25 | –19 |
| Skillnad förklaras av | ||||
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader |
–25 | –2 | –24 | –19 |
| Skatteeffekt av ej skatte pliktiga intäkter |
72 | 5 | – | – |
| Skatteeffekt inrullade under skott ej bokförda tidigare år |
– | 6 | – | – |
| Skatteeffekt på ej skatte pliktigt resultat avyttrade fastigheter |
– | 0 | – | – |
| Skatteeffekt på resultatandel intresseföretag |
3 | 2 | – | – |
| Skatteeffekt på grund av ny skattesats 20,6 och 21,4 |
–4 | –7 | –1 | – |
| Skatt hänförlig till tidigare år | –9 | 0 | – | – |
| Summa | 37 | 5 | –25 | –19 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärden | 24 | 23 | |
| Inköp | – | – | |
| Årets nedskrivningar | – | – | |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 24 | 23 |
Redovisad goodwill avser Serneke Bygg Öst, 23 Mkr (23). För goodwillvärdet har återvinningsvärdet framtagits genom en beräkning av nyttjandevärdet för den kassagenererade enheten. Beräkningsmodellen bygger på en diskontering av framtida prognostiserade kassaflöden som ställts mot enhetens redovisade värde. De framtida kassaflödena har baserats på 5-årsprognoser framtagna av ledningen. För den kassagenererade enheten har inte något nedskrivningsbehov identifierats enligt IAS 36.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | |||
| Ingående redovisat värde | – | 213 | ||
| Årets förvärv | – | – | ||
| Investeringar | – | 2 | ||
| Omklassificering | – | –215 | ||
| Orealiserade värdeförändringar | – | – | ||
| Försäljning | – | – | ||
| Utgående redovisat värde | – | – |
Under 2019 har förvaltningsfastigheter klassificerats om till projektoch exploateringsfastigheter.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | ||||
| Byggnader och mark | 32 | 33 | – | – |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar |
9 | 8 | – | – |
| Inventarier, verktyg och installationer |
14 | 16 | 5 | 7 |
| Nyttjanderättstillgångar | 361 | 241 | 4 | 6 |
| Utgående redovisat värde | 416 | 298 | 9 | 13 |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| BYGGNADER OCH MARK | 2020-12-31 2019-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 60 | 55 | ||
| Inköp | 0 | 5 | ||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
60 | 60 | ||
| Ingående avskrivningar | –27 | –25 | ||
| Årets avskrivningar | –1 | –2 | ||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –28 | –27 | ||
| Utgående redovisat värde | 32 | 33 | ||
| MASKINER OCH ANDRA | Koncernen | |||
| TEKNISKA ANLÄGGNINGAR | 2020-12-31 2019-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 26 | 24 | ||
| Inköp | 2 | 3 | ||
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | –1 | ||
| Omklassificering | – | 0 | ||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 28 | 26 | ||
| Ingående avskrivningar | –12 | –12 | ||
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | 1 | ||
| Årets avskrivningar | –1 | –1 | ||
| Omklassificering | – | – | ||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –13 | –12 | ||
| Årets nedskrivning | – | – | ||
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –6 | –6 | ||
| Utgående redovisat värde | 9 | 8 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER |
2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
| Ingående anskaffnings | ||||
| värden | 33 | 126 | 12 | 16 |
| Övergångseffekt IFRS 16 | – | –97 | – | –5 |
| Inköp | 6 | 5 | 1 | 1 |
| Omklassificering | – | – | – | – |
| Avyttring/utrangering | –4 | –1 | –3 | 0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
35 | 33 | 10 | 12 |
| Ingående avskrivningar | –17 | –40 | –5 | –4 |
| Övergångseffekt IFRS 16 | – | 27 | – | 1 |
| Omklassificering | – | – | – | |
| Avyttring/utrangering | 0 | 0 | 1 | 0 |
| Årets avskrivningar | –4 | –4 | –1 | –2 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
–21 | –17 | –5 | –5 |
| Utgående redovisat värde | 14 | 16 | 5 | 7 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
| Ingående anskaffnings | ||||
| värden Övergångseffekt IFRS 16 |
296 – |
0 194 |
7 – |
0 5 |
| Inköp | 204 | 140 | 2 | 5 |
| Omklassificering | – | – | – | – |
| Avyttring/utrangering | –37 | –38 | –4 | –3 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
463 | 296 | 5 | 7 |
| Ingående avskrivningar | –55 | 0 | –1 | 0 |
| Övergångseffekt IFRS 16 | – | –27 | – | –1 |
| Omklassificering | – | 0 | – | – |
| Avyttring/utrangering | 18 | 16 | 1 | 1 |
| Årets avskrivningar | –65 | –44 | –1 | –1 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
–102 | –55 | –1 | –1 |
Av nyttjanderättstillgångar hör 278 Mkr till byggnader och mark, 82 Mkr till inventarier, verktyg och installationer och 1 Mkr hör till maskiner och andra tekniska anläggningar.
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 304 | 166 |
| Förvärv av andelar i koncernföretag | – | 92 |
| Försäljning av andelar i koncernföretag | – | –54 |
| Lämnade aktieägartillskott | 18 | 101 |
| Omklassificering till intresseföretag | – | –1 |
| Utgående anskaffningsvärden | 322 | 304 |
| Ingående nedskrivningar | –4 | –4 |
| Årets nedskrivningar | –12 | –45 |
| Återförda nedskrivningar vid försäljning | – | 45 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –16 | –4 |
Moderbolaget Serneke Group AB äger 100 procent av aktierna i sju av sina dotterbolag. Dotterbolagen bedriver kärnverksamheten medan moderbolaget tillhandahåller koncerngemensamma tjänster. Serneke Industri AB bedriver ingen verksamhet. Direktägda dotterbolag redovisas i tabellen. Övriga i koncernen ingående bolag framgår av respektive dotterbolags årsredovisning.
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020–12–31 | 2019–12–31 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| FÖRETAG, ORGANISATIONSNUMMER | Säte | Kapitalandel %* | Kapitalandel %* | Redovisat värde | Redovisat värde |
| Serneke Sverige AB, 556621-6908 | Göteborg | 100% | 100% | 25 | 21 |
| Serneke Projektutveckling AB, 556688-6601 | Göteborg | 100% | 100% | 22 | 22 |
| Serneke Industri AB, 556630-8184 | Göteborg | 100% | 100% | 1 | 1 |
| Karlavagnstornet Holding AB, 556933-8964 | Göteborg | 100% | 100% | 92 | 92 |
| Serneke Fastighet AB, 556982-4914 | Göteborg | 100% | 100% | 166 | 164 |
| Serneke Invest AB, 559161-0273 | Göteborg | 100% | 100% | 0 | 0 |
| Iqine Utveckling AB, 559222-7945 | Göteborg | 0% | 100% | – | 0 |
| Serneke International AB, 559221-9041 | Göteborg | 100% | 100% | 0 | 0 |
| 306 | 300 |
* Tillika rösträttsandel
| BOLAG, ORGANISATIONSNUMMER | Säte | 2020-12-31 Ägarandel * |
2019-12-31 Ägarandel * |
Intressebolag/ Joint Venture |
Värderingsmetod |
|---|---|---|---|---|---|
| Änglagården Holding AB, 556911-1015 | Göteborg | 40,0% | 40,0% | Intressebolag Kapitalandelsmetoden | |
| 7H Bil AB, 556629-2362 | Göteborg | 30,0% | 30,0% | Intressebolag Kapitalandelsmetoden | |
| Herrestads Etablering AB, 556966-0086 | Trollhättan | 20,0% | 20,0% | Intressebolag Kapitalandelsmetoden | |
| Esstate Serneke Älvsjö Holding AB, 559157-0519 | Göteborg | 0% | 50,0% | Joint-venture Kapitalandelsmetoden | |
| Serneke Midroc Holding AB, 559157-8876 | Göteborg | 50,0% | 50,0% | Joint-venture Kapitalandelsmetoden | |
| Fastighets AB Oceanateljén, 559034-3769 | Malmö | 50,0% | 50,0% | Joint-venture Kapitalandelsmetoden | |
| Fastighets AB Österskans, 559165-6953 | Göteborg | 50,0% | 50,0% | Joint-venture Kapitalandelsmetoden | |
| SerSund AB, 559117-6754 | Göteborg | 50,0% | 50,0% | Joint-venture Kapitalandelsmetoden | |
| Fjätervålen AB, 556223-3527 | Göteborg | 46,6 % | 46,6 % | Intressebolag Kapitalandelsmetoden | |
| Sustainio AB, 559196-2765 | Göteborg | 25,0% | 25,0% | Intressebolag Kapitalandelsmetoden | |
| Serneke Malmberg Entreprenad AB, 559186-3427 | Göteborg | 50,0% | 50,0% | Intressebolag Kapitalandelsmetoden | |
| IFK GBG Transferintressenter AB, 559149-1625 | Göteborg | 31,7% | 40,5% | Intressebolag Kapitalandelsmetoden | |
| Consortium Builders Pty Ltd | Perth | 33,0% | 33,0% | Intressebolag Kapitalandelsmetoden | |
| Karlatornet AB, 559185-8526 | Göteborg | 50,0% | 0% | Joint-venture Kapitalandelsmetoden |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | ||
| Ingående värde | 145 | 122 | |
| Förvärv av andelar i intresseföretag | – | 6 | |
| Aktieägartillskott | 4 | 4 | |
| Utdelning | –2 | – | |
| Koncernföretag som övergått till joint venture under året |
0 | 5 | |
| Försäljning av intresseföretag | –10 | 0 | |
| Resultatandel, efter skatt | 11 | 8 | |
| Utgående värde | 148 | 145 |
* När ett moderbolag förlorar det bestämmande inflytandet över ett dotterbolag omvärderas kvarvarande innehav till verkligt värde. Se ytterligare not 2 för väsentliga redovisningsprinciper.
* Tillika rösträttsandel
| Karlatornet AB | Änglagården Holding AB | Övriga | |||
|---|---|---|---|---|---|
| BALANSRÄKNINGEN I SAMMANDRAG | 2020-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
| Summa tillgångar | 1710 | 921 | 934 | 609 | 326 |
| Summa skulder | 1710 | 571 | 613 | 567 | 194 |
| Summa nettotillgångar | 0 | 350 | 321 | 43 | 132 |
| Preferensutdelningsrätt till övriga delägare * | – | – | –7 | – | – |
| Koncernens andel av nettotillgångar | 0 | 122 | 107 | 26 | 38 |
| Karlatornet AB | Änglagården Holding AB | Övriga | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNINGEN I SAMMANDRAG | 2020-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
| Intäkter | 0 | 63 | 68 | 206 | 147 | |
| Årets resultat | –1 | 36 | 36 | –13 | 5 | |
| Koncernens andel av resultatet ** | 0 | 14 | 14 | –3 | –5 |
* Ett avtal mellan delägarna till Änglagården Holding AB: Lommen Holding, Prioritet Finans och Serneke tecknades under 2015, vilket innebar preferensutdelning om 90 Mkr till förmån för de övriga delägarna innan Serneke kan ta del av fria utdelningsbara medel. Under 2016 (13 Mkr) , 2017 (22 Mkr), 2018 (23 Mkr), 2019 (25 Mkr) och 2020 (7 Mkr) har utdelning skett till de övriga delägarna varpå företrädelserätten uppgår till 0 Mkr vid utgången av 2020. Serneke har även ett åtagande i form av driftsgaranti gentemot de andra delägarna i Änglagården Holding AB. Driftsgarantin innebär att Serneke skall kompensera de andra delägarna för allt driftsresultat som understiger
51,6 Mkr på årsbasis fram till 31 december 2020. Driftsgarantin har påverkat årets resultat med –17 Mkr (–8) och utgående avsättning för kvarvarande åtagande uppgår till 19 Mkr.
**Serneke Group AB (publ) har ingått ett garantiåtagande som innebär att delägarna i Änglagården Holding AB är solidariskt ansvariga för det rätta fullgörandet av ränta samt amortering av intressebolagets skulder gentemot kreditinstitutet i det fall intressebolaget inte kan betala. Per sista december 2020 uppgår intressebolagets skuld till kreditinstitut till 406 Mkr (424).
Serneke och Balder ingick den 17 december 2020 ett aktieöverlåtelseavtal innebärande att Balder förvärvar 50 procent av aktierna i Karlatornet AB ("JV-Bolaget").
JV-Bolaget är ett nystartat bolag som har förvärvat samtliga Karlatornet-tillgångar från Serneke till dess bokförda värde om 1,6 Mdkr mot en revers i form av räntebärande aktieägarlån om 1,4 Mdkr. Karlatornet blir fullt finansierat genom ytterligare aktieägarlån från Balder om 500 Mkr samt ett byggnadskreditiv från Nordea om cirka 3 Mdkr. För Balders åtagande att investera 500 Mkr i Karlatornet samt ställa solidarisk borgen för byggnadskreditivet om 3 Mdkr berättigar Balders aktier i JV-Bolaget en fast preferensutdelning om 600 Mkr. Utdelningen erläggs enligt en vattenfallsprincip efter att Nordeas byggnadskreditiv och Balders aktieägarlån plus ränta har återbetalats. När projektet är färdigställt och ovan nämnda lån och utdelning har återbetalts kommer Serneke att återvinna sitt investerade kapital om 1,4 Mdkr plus ränta tillsammans med återstående projektvinst i JV-Bolaget.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | |||||
| Ingående värde | 134 | 614 | 3 | 2 | |
| Tillkommande från etablering av joint ventures |
1 320 | – | – | – | |
| Tillkommande övriga | 63 | 37 | – | 1 | |
| Omklassificering | –4 | –78 | – | – | |
| Reglering | –21 | –439 | – | – | |
| Utgående värde* | 1 492 | 134 | 3 | 3 | |
| * varav räntebärande | 1 354 | 37 | – | – | |
| * varav fordringar på intresse företag och joint ventures |
1 407 | 93 | – | – |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2020-12-31 2019-12-31 | |||
| Råvaror och förnödenheter | 1 | 1 | |
| Summa | 1 | 1 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | 3 274 | 2 507 | 2 | 3 | |
| Inköp | 83 | – | – | – | |
| Omklassificeringar | – | 215 | – | – | |
| Tillkommande genom rörelseförvärv |
– | – | – | – | |
| Investeringar | 660 | 694 | – | – | |
| Förändrad redovisningsprin cip avseende bostadsrätts projekt |
– | 226 | – | – | |
| Nedskrivningar | –50 | –6 | – | – | |
| Försäljningar | –2227 | –362 | – | –1 | |
| Övrigt | – | – | – | – | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
1 740 | 3 274 | 2 | 2 |
Under året har låneränta om 59 Mkr (51) aktiverats.
NOT 25 ENTREPRENADUPPDRAG
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 | ||
| Kundfordringar, brutto | 1 013 | 826 | 0 | 0 | |
| Reserv för förväntade kreditförluster | –1 | –1 | – | – | |
| Summa kundfordringar, netto efter reserv för förväntade kreditförluster | 1 012 | 825 | 0 | 0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
| Reserv för förväntade kreditförluster vid årets början | –1 | –1 | – | – |
| Årets reservering för förväntade kreditförluster | 0 | 0 | – | – |
| Reglerade förväntade kreditförluster | 0 | 0 | – | – |
| Summa reserv för förväntade kreditförluster | –1 | –1 | – | – |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2020-12-31 2019-12-31 | |||
| Uppdragsutgifter och redovisade vinster | 9 594 | 10 745 | |
| Avgår fakturerade belopp | –9 174 | –10 185 | |
| Upparbetade men ej fakturerade intäkter | 420 | 560 | |
| Fakturerade belopp | 10 504 | 7 983 | |
| Avgår uppdragsutgifter och redovisade vinster | –9 886 | –7 636 | |
| Fakturerade men ej upparbetade intäkter | 618 | 347 |
| KONCERNEN | 2020 | 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| ÅLDERSANALYS KUNDFORDRINGAR | Brutto | Reserv för för väntade kredit förluster |
Kund fordringar |
Brutto | Reserv för för väntade kredit förluster |
Kund fordringar |
| Ej förfallna | 745 | 0 | 745 | 555 | 0 | 555 |
| Förfallna 30 dagar | 78 | 0 | 78 | 43 | 0 | 43 |
| Förfallna 31–60 dagar | 19 | 0 | 19 | 42 | 0 | 42 |
| Förfallna 61–90 dagar | 5 | 0 | 5 | 10 | 0 | 10 |
| Förfallna > 90 dagar | 166 | –1 | 165 | 176 | –1 | 175 |
| Summa | 1 013 | –1 | 1 012 | 826 | –1 | 825 |
Reserv för förväntade kreditförluster som redovisas i projekten uppgår till 27 Mkr (27) per 31 december 2020.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | |||||
| Förutbetalda hyror | 15 | 13 | 4 | 7 | |
| Förutbetalda försäkringar | 5 | 4 | – | – | |
| Upplupna intäkter | 7 | 4 | – | – | |
| Övriga förutbetalda kostnader |
8 | 46 | 1 | 6 | |
| Summa | 35 | 67 | 5 | 13 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | ||||
| Fordringar vid försäljningar av projektfastigheter |
160 | 73 | – | – |
| Fordran joint ventures | 179 | – | – | – |
| Övriga kortfristiga fordringar | 55 | 111 | 1 | 2 |
| 394 | 184 | 1 | 2 |
Moderbolagets aktiekapital är uppdelat i två serier av aktier, A och B. Båda serierna ger samma rättigheter, förutom att innehav av aktier i serie A berättigar till en röst per aktie medan innehav av aktier i serie B berättigar till en tiondels röst per aktie.
Vid ingången av 2020 uppgick aktiekapitalet till 2 324 846 kr och antalet aktier uppgick till 23 248 452 stycken varav 5 210 000 A-aktier och 18 038 452 B-aktier. Som en del av affären avseende Karlatornet har Balder tecknat sammanlagt 2 300 000 aktier av serie B i Serneke till en teckningskurs om 53 kronor per aktie, vilket innebar ett likvidtillskott för Serneke om totalt cirka 122 Mkr före emissionskostnader (emissionskostnaderna uppgick till 1 Mkr). Detta har inneburit att Sernekes aktiekapital har ökat med 230 000 kronor till 2 554 845 kronor. Det totala antalet aktier ökar med 2 300 000 aktier till 25 548 452 aktier. Vid utgången av 2020 uppgick aktiekapitalet till 2 554 845 kr och totalt antal aktier uppgick till 25 548 452 stycken varav 5 210 000 A-aktier och 20 338 452 B-aktier.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| LÅNGFRISTIG | 2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | ||||
| Banklån | 32 | 68 | – | – | |
| Konvertibla skuldebrev | – | – | – | – | |
| Leasingskulder | 289 | 199 | 3 | 4 | |
| Obligationslån | 519 | 695 | 519 | 695 | |
| Övriga | 31 | 185 | – | – | |
| Summa | 871 | 1 147 | 522 | 699 |
| Koncernen Moderbolaget |
||||
|---|---|---|---|---|
| KORTFRISTIG | 2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | |||
| Banklån | 214 | 409 | – | – |
| Leasingskulder | 79 | 44 | 1 | 2 |
| Obligationslån | 200 | – | 200 | – |
| Konvertibla skuldebrev | – | 8 | – | 8 |
| Övrigt | 275 | – | 6 | |
| Summa | 768 | 461 | 207 | 10 |
| Summa upplåning * | 1 639 | 1 608 | 729 | 709 |
* All upplåning i koncernen är i svenska kronor.
I summa upplåning ingår banklån och annan upplåning där säkerhet ställts ut med 2 017 Mkr (2 044). Säkerhet för upplåningen utgörs av koncernens fastigheter, företagsinteckningar och pantsatta aktier i dotterbolag. För vidare information avseende säkerheter se not 33.
Koncernens framtida finansiella kostnader påverkas enligt nedan vid en förändrad upplåningsränta givet samma upplåning som vid periodernas utgång.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2020-12-31 2019-12-31 | ||
| Effekt på framtida finansiella kostnader +/– 1% | +16/–16 | +16/–16 |
| Effekt på framtida finansiella kostnader +/– 3% | +48/–48 | +47/–47 |
Serneke Group AB (publ) har en kreditfacilitet hos Nordea som uppgår till 500 mkr, varav 88 Mkr av dessa är utnyttjade till bankgarantier per 2020-12-31. Utöver detta så hade Serneke beviljade outnyttjade byggkrediter om 110 Mkr. Kreditfacilitetsavtalen löper med sedvanlig kovenant som innebär att koncernen ska ha en soliditet om 30 procent samt en EBITDA-kovenant, EBITDA kovenantens första referensdag är 2021-03-31. Vid rapporteringstillfället 31 december 2020 uppfylldes kovenanten.
Banklånen förfaller fram till 2029 och har per 2020-12-31 en genomsnittlig ränta på 3,12 procent per år (2,55).
Exponeringen, avseende banklån, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling är vid rapportperiodens slut följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | ||||
| < 12 månader | 214 | 409 | – | – |
| 12–36 månader | 15 | 40 | – | – |
| > 36 månader | 17 | 30 | – | – |
| Summa | 246 | 479 | – | – |
I augusti 2017 emitterades ett konvertibelt lån, riktat till anställda. Emitterat belopp uppgick till 7 648 923 kr och lånet löpte med 2,6 procent ränta. Räntebetalning skedde 31 december varje år samt vid lånets förfallodag. Lånet löpte till och med 2020-09-08 i den mån konvertering inte skedde innan. Lånet återbetalades 2020-09-08 och ingen konvertering hade skett. Konverteringskursen var 157,70 kr. Marknadsräntan på motsvarande lån utan konverteringsrätt har en ränta som ligger i nivå med räntan på det konvertibla lånet, varför ingen del av den utställda konvertibeln redovisas i eget kapital.
Beslut om att erbjuda samtliga anställda konvertibler har gjorts på marknadsmässiga villkor där varje anställd gavs rätt att teckna sig för konvertibler. Syftet med erbjudandena har varit att skapa ett ökat långsiktigt ekonomiskt engagemang bland Sernekes anställda. De anställda har betalat marknadspris för de erhållna konvertiblerna och programmen är inte förenade med några villkor om fortsatt anställning eller prestationer från de anställdas sida.
Serneke har gjort bedömningen att emissionen har genomförts på marknadsmässiga villkor samt att villkoren i konvertibelprogrammet är utformat på ett sådant sätt att ingen förmån föreligger för de anställda. Således har ingen kostnad, utöver ränta, redovisats relaterat till konvertiblerna.
Konvertibla skuldebrev redovisas i balansräkningen enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | ||||
| Nominellt belopp | – | 8 | – | 8 |
| Skulddel per emissions tidpunkt |
– | –8 | – | –8 |
| Eget kapitaldel | – | 0 | – | 0 |
| Skulddel, per emissions tidpunkt |
– | –8 | – | –8 |
| Effektiv ränta | – | 0 | – | 0 |
| Skulddel per 31 december | – | –8 | – | –8 |
För leasingskulder hänvisas till not 10.
Serneke har en seniort icke-säkerställd obligationsram om 1000 Mkr. Den 24 juni 2020 omförhandlades och godkändes villkoren för att förlänga den utestående obligationen om 700 mkr med en löptid med 18 månader. Ny förfallodag är den 1 december 2022. De nya villkoren innebar även att likviditetsåtagande (finansiell kovenant) togs bort samt att 200 Mkr ska amorteras senast 1 juni 2021. De ändrade villkoren finns tillgängliga på bolagets hemsida https://ir.serneke.se/sv/obligationslan.
Det befintliga obligationslånet har en rörlig ränta om 3 månader STIBOR + 8,25 procent, vid en amortering sjunker räntan till 5,75%. Serneke har noterat obligationslånet på Nasdaq Stockholm.
Lånet löper med finansiella kovenanter beträffande soliditet. Serneke uppfyllde villkoren per 31 december 2020.
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens och moderbolagets temporära skillnader har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar avseende följande poster:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | ||||
| Uppskjutna skatte fordringar |
||||
| Byggnader och mark | 1 | 3 | – | – |
| Underskottsavdrag | 134 | 38 | 13 | 13 |
| Andra uppskjutna skattefordringar |
28 | 25 | – | – |
| Summa uppskjutna skattefordringar |
163 | 66 | 13 | 13 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||||
| Byggnader och mark | – | – | – | – |
| Projekt- och exploaterings fastigheter |
–129 | –184 | – | – |
| Andra uppskjutna skatte skulder |
–19 | –10 | – | – |
| Summa uppskjutna skatteskulder |
–148 | –194 | – | – |
| Summa uppskjutna skattefordringar och skatteskulder, netto |
15 | –128 | 13 | 13 |
Koncernen och moderbolaget redovisar uppskjutna skattefordringar i den utsträckning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.
Koncernen har redovisat uppskjuten skatt på underskott i bolag som har ackumulerade underskott. Underskotten bedöms kunna nyttjas inom koncernen mot framtida vinster. Underskottsavdragen har inga fastställda förfallotidpunkter.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
| Avsättning för åtagande hänförliga till försäljning av fastigheter och byggrätter |
32 | 16 | – | – |
| Avsättning för garantiåtaganden | 38 | 32 | – | – |
| Avsättning för övriga åtaganden | 117 | 112 | 2 | 2 |
| Summa | 187 | 160 | 2 | 2 |
| Avsättning för åtagande hänförlig till försäljning av fastigheter och byggrätter |
Avsättning för garantiåtaganden |
Avsättning för övriga åtaganden |
Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2020 | 16 | 32 | 112 | 160 |
| Tillkommande avsättning | 17 | 58 | 23 | 98 |
| Återförda outnyttjade belopp | –1 | – | –4 | –5 |
| Utnyttjat under året | – | –52 | –14 | –66 |
| Per 31 december 2020 | 32 | 38 | 117 | 187 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 | 2019-12-31 | |||
| Upplupna räntekostnader | 5 | 4 | 5 | 3 |
| Upplupna personal kostnader |
124 | 103 | 6 | 9 |
| Förutbetalda hyresintäkter | 4 | 1 | 3 | 0 |
| Förutbetald intäkt | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Övriga upplupna kostnader | 17 | 7 | 4 | 2 |
| Summa | 150 | 115 | 18 | 14 |
Avser åtaganden villkorade i samband med försäljningar av fastigheter eller byggrätter.
Avser för projekten individuellt beräknade kostnader för att åtgärda fel och brister som kan uppstå under garantiperioden, som normalt är fem år.
Det verkliga värdet på övriga avsättningar motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig.
Avser avsättningar för åtaganden som ej faller inom de andra kategorierna samt för tvister.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| AVSEENDE LÅNGFRISTIG UPPLÅNING |
2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | |||
| Fastighetsinteckningar | 36 | 197 | – | – |
| Spärrmedel | 30 | 30 | – | – |
| Företagsinteckningar | 0 | 0 | – | – |
| Summa | 66 | 227 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| AVSEENDE KORTFRISTIG UPPLÅNING |
2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | |||
| Fastighetsinteckningar | 174 | 122 | – | – |
| Pantsatta aktier i dotterbolag | 1 277 | 1 195 | – | – |
| Spärrmedel | 0 | 0 | – | – |
| Företagsinteckningar | 500 | 500 | 500 | 500 |
| Summa | 1 951 | 1 817 | 500 | 500 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| AVSEENDE FASTIGHETS FÖRSÄLJNINGAR |
2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | |||
Fastighetsinteckningar – – – – Summa – – – –
| Eventualförpliktelser | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| 2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | |||||
| Borgensförbindelser till förmån för koncernbolag |
– | – | 443 | 341 | |
| Borgen och entreprenad garantier för koncernbolag |
– | – | 1 638 | 1 387 | |
| Borgensförbindelser i samband med fastighets försäljningar |
204 | 204 | 1 | 184 | |
| Borgensförbindelser för kreditiv i bostadsrättsförening |
– | – | – | 128 | |
| Borgenförbindelser för för skott- och insatsgarantier i bostadsrättsförening |
230 | 128 | 204 | 204 | |
| Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag * |
454 | 18 | 342 | 19 | |
| Summa | 888 | 350 | 2 628 | 2 263 |
* Serneke Group AB (publ) har, utöver ovan angivna belopp, också ett garantiåtagande som innebär att delägarna i Änglagården Holding AB är solidariskt ansvariga för det rätta fullgörandet av ränta samt amortering av intresseföretagets skulder gentemot kreditinstitutet i det fall intresseföretagets inte kan betala. Per 31 december 2020 uppgår intresseföretagets skuld till kreditinstitut till 406 Mkr (424).
Serneke blir i den löpande affärsverksamheten från tid till annan involverad i tvister eller rättsliga processer. Inom ramen för framförallt entreprenadverksamheterna har Serneke framfört vad som anses vara berättigade krav på beställaren men som beställaren, helt eller delvis, bestrider. I många fall har beställaren också framfört motkrav. I andra ärenden har beställare framfört krav för exempelvis påstådda brister i Sernekes utförande av det beställda arbetet. De sammanlagda beloppen är betydande. Redovisningen speglar Sernekes bästa bedömning av utfallet men det kan inte uteslutas att slutligt utfall kan avvika, i vissa fall väsentligt, från nu gjorda bedömningar.
| JUSTERINGSPOSTER EJ KASSAFLÖDESPÅVERKANDE |
Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | ||||
| Resultatandel i intresseföre tag och joint ventures |
–11 | –8 | – | – |
| Omvärdering vid förvärv av bestämmande inflytande |
– | – | – | – |
| Orealiserade värde förändringar |
– | – | – | – |
| Realisationsresultat fastig heter |
– | 41 | – | – |
| Realisationsresultat | –4 | – | – | |
| Avsättningar | 26 | –40 | – | – |
| Av- och nedskrivningar | 71 | 50 | 2 | 3 |
| Övrigt ej kassaflödes påverkande |
–2 | 16 | 1 | 8 |
| Summa | 84 | 55 | 3 | 11 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Nettoskuld | 2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 | |||
| Likvida medel | 234 | 162 | 115 | 66 |
| Långfristiga räntebärande fordringar |
1 354 | 37 | 0 | 0 |
| Låneskulder – förfaller inom ett år |
–768 | –461 | –207 | –10 |
| Låneskulder – förfaller efter ett år |
–840 | –962 | –522 | –699 |
| Nettoskuld | –20 | –1 224 | –614 | –643 |
| Likvida medel | 234 | 162 | 115 | 66 |
| Långfristiga räntebärande fordringar |
1 354 | 37 | 0 | 0 |
| Bruttoskuld – bunden ränta | –275 | –7 | –6 | –7 |
| Bruttoskuld – rörlig ränta | – 1333 | –1 416 | –723 | –702 |
| Nettoskuld | –20 | –1 224 | –614 | –643 |
| Övriga tillgångar | Skulder hänförliga till finansieringsverksamheten | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Likvida medel | Långfristiga räntebärande ford ringar |
Finansiella leasingavtal som förfaller inom 1 år |
Finansiella leasingavtal som förfaller efter 1 år |
Låneskulder som förfaller inom 1 år |
Låneskulder som förfaller efter 1 år |
Summa |
| Nettoskuld per 1 januari 2020 | 162 | 37 | –44 | –199 | –417 | –763 | –1 224 |
| Kassaflöde* | 72 | –13 | –44 | –15 | 383 | –2 | 381 |
| Valutakursdifferenser | 0 | – | – | – | – | – | 0 |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster | – | 1330 | 9 | –75 | –655 | 214 | 823 |
| Nettoskuld per 31 december 2020 | 234 | 1 354 | –79 | –289 | –689 | –551 | –20 |
* Kassaflöde från finansieringsverksamheten: förändring av finansieringsverksamheten om 560 Mkr är till största delen hänförlig till inbetalda insatser i bostadsrättsföreningar om 300 Mkr samt till lån från Skatteverket på grund av coronapandemin om 275 Mkr.
| Övriga tillgångar Skulder hänförliga till finansieringsverksamheten |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | Likvida medel | Långfristiga räntebärande fordringar |
Finansiella leasingavtal som förfaller inom 1 år |
Finansiella leasingavtal som förfaller efter 1 år |
Låneskulder som förfaller inom 1 år |
Låneskulder som förfaller efter 1 år |
Summa |
| Nettoskuld per 1 januari 2020 | 66 | – | –2 | –4 | –8 | –695 | –643 |
| Kassaflöde | 49 | – | –1 | 0 | –10 | – | 38 |
| Valutakursdifferenser | 0 | – | – | – | – | – | 0 |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster | – | – | 2 | 1 | –188 | 176 | –9 |
| Nettoskuld per 31 december 2020 | 115 | – | –1 | –3 | –206 | –519 | –614 |
Koncernen står under betydande inflytande från Ola Serneke som genom bolag innehar 55 procent (57) av rösterna i moderbolaget Serneke Group AB (publ). Moderbolaget i den största koncernen där Serneke Group AB (publ) ingår är Ola Serneke Holding AB.
Ludwig Mattsson med familj och bolag har ett betydande inflytande över Serneke Group AB (publ) genom sitt innehav av 12 procent (13) av rösterna.
Transaktioner med Michael Berglin anses utgöra närståendetransaktioner då Michael Berglin ingår i koncernledningen för Serneke Group AB. Transaktioner med Limestone Management AB, Per Åkermans konsultbolag, utgör närståendetransaktioner då Per Åkerman är styrelseledarmot i Bolaget.
Ola Serneke är ägare av Ola Serneke Holding AB.
Kvibergs Skidanläggning ägs av Ola Serneke Holding AB
Ludwig Mattsson är styrelseledamot och med familj och bolag har han betydande inflytande över Serneke Group AB.
Lommen Sjöberfälet AB:s huvudägare är Ludwig Mattsson.
Michael Berglin ingår i koncernledningen för Serneke Group AB.
Limestone Management ägs av Per Åkerman som ingår i styrelsen för Serneke Group AB
Utöver ovanstående närståenderelationer har koncernen en närståenderelation med sina intresseföretag. Se not 20.
Utöver de närståenderelationer som anges för koncernen har moderbolaget en närståenderelation med sina dotterbolag. Se not 19.
| KONCERNEN | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Transaktioner med Ola Serneke Holding | ||
| Försäljning till Ola Serneke Holding | 0 | 4 |
| Inköp från Ola Serneke Holding | 0 | 1 |
| Fordran på Ola Serneke Holding | 0 | – |
| Skuld till Ola Serneke Holding | – | – |
| Transaktioner med Kviberg Skidanläggning | ||
| Försäljning till Kviberg Skidanläggning | 4 | – |
| Inköp från Kviberg Skidanläggning | 3 | – |
| Fordran på Kviberg Skidanläggning | 4 | – |
| Skuld till Kviberg Skidanläggning | 0 | – |
| Transaktioner med Ludwig Mattson | ||
| Försäljning till Ludwig Mattson | 3 | 1 |
| Inköp från Ludwig Mattson | – | – |
| Fordran på Ludwig Mattson | – | 1 |
| Skuld till Ludwig Mattson | – | – |
| Transaktioner med Lommen Sjöbefälet | ||
| Försäljning till Lommen Sjöbefälet | 3 | 152 |
| Inköp från Lommen Sjöbefälet | 12 | 12 |
| Fordran på Lommen Sjöbefälet | 1 | – |
| Skuld till Lommen Sjöbefälet | 4 | 1 |
| Transaktioner med Michael Berglin | ||
| Försäljning till Michael Berglin | – | 4 |
| Inköp Från Michael Berglin | – | – |
| Fordran på Michael Berglin | 5 | 5 |
| Skuld till Michael Berglin | – | – |
| Transaktioner med Limestone Management | ||
| Försäljning till Limestone Management | – | – |
| Inköp Från Limestone Management | 2 | – |
| Fordran på Limestone Management | – | – |
| Skuld till Limestone Management | 0 | – |
| Transaktioner med intresseföretag och joint ventures | ||
| Försäljning | 96 | 76 |
| Inköp | 22 | 18 |
Fordran 20 3 Skuld 9 30
Upplysningar om ersättningar till ledande befattningshavare presen-
Ersättningar till ledande befattningshavare
teras i not 11.
Den 17 december beslutade Serneke om en fullt garanterad företrädesemission. Teckningsperioden i företrädesemissionen löpte ut den 13 januari 2021 och var fulltecknad och inga garantiåtaganden behövde utnyttjas. Genom företrädesemissionen erhåller Serneke cirka 170 Mkr före emissionskostnader. Till följd av företrädesemissionen kommer Sernekes aktiekapital att öka med 320 478 kronor till 2 875 323 kronor. Det totala antalet aktier kommer att öka med 3 204 780 aktier till 28 753 232 aktier
Serneke och Balder ingick den 17 december 2020 ett avtal om att Serneke säljer byggrätter till Balder genom så kallat forward-funding för ett underliggande fastighetsvärde om totalt cirka 3,2 Mdkr. Upplägget garanterar Serneke avsättning för projekten till attraktiva villkor med tillhörande entreprenad och utan krav på ytterligare finansiering. De aktuella byggrätterna, omfattande sammanlagt cirka 100 000 kvadratmeter och fördelade på 10 projekt. Ramavtalet om byggrättsförsäljning förväntas ge ett samlat positivt likviditetstillskott om cirka 250 Mkr som faller ut vid respektive projekts tillträdestidpunkt. Fyra projekt hade tillträde 15 januari 2021 och gav en positiv likviditetseffekt om 105 Mkr.
Efter samtal med styrelsen i Serneke Group beslutade Ola Serneke att 24 februari lämna rollen som VD och koncernchef för Serneke Group. Samtidigt lämnade han även sin post som ledamot i bolagets styrelse. Ola Serneke fortsätter som ansvarig för bolagets större projekt inom stadsutveckling i sin roll som VD för Serneke Invest. Michael Berglin, vice VD i Serneke Group, tillträdde som tillförordnad VD och koncernchef. Förändringarna i ledningen för Serneke Group föranleddes av Ola Sernekes aktivitet i diskussionsforum på internet under pseudonym. En extern oberoende granskning tillsatt av styrelsen visade att inget brott mot reglementen har skett men att agerandet var uttryck för dåligt omdöme.
Serneke har beslutat att se över existerande obligationsfinansiering för att uppnå en stark kassaposition under nästkommande år samt för att uppnå en förfalloprofil som följer de kassaflöden som kommer erhållas fram till färdigställandet av Karlatornet. Som ett led av detta har Serneke givit Carnegie Investment Bank AB och Nordea Bank Abp i uppdrag att under våren 2021 utvärdera en kreditmarknadstransaktion som ett möjligt alternativ i denna översyn.
Till årsstämmans förfogande finns följande belopp, kr
| Summa | 424 183 042 |
|---|---|
| Årets resultat | –114 941 476 |
| Överkursfond | 923 182 653 |
| Balanserat resultat | –384 058 135 |
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande:
| Summa | 424 183 042 |
|---|---|
| Överförs i ny räkning, kr: | 424 183 042 |
| Utdelning | – |
Årsredovisningen fastställdes av styrelsen och godkändes för utgivning den 12 april 2021.
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen samt RFR 2 Redovisning för juridiska personer och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en
rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Jan C. Johansson Mari Broman Ludwig Mattsson Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Michael Berglin Veronica Rörsgård Anna Belfrage Verkställande direktör Styrelseledamot Styrelseledamot
Fredrik Alvarsson Per Åkerman Styrelseledamot Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse avseende denna årsredovisning och koncernredovisning har lämnats den 12 april 2021 PricewaterhouseCoopers AB
Ulrika Ramsvik Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Konstantin Belogorcev Auktoriserad revisor
till bolagsstämman i Serneke Group AB (publ) organisationsnummer 556669-4153
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SERNEKE Group AB (publ) för år 2020. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 37–43 samt på sidorna 54–102 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens styrelse i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för räkenskapsåret 2019 har utförts av en annan revisor som lämnat en revisionsberättelse daterad 14 april 2020 med omodifierade uttalanden i Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Koncernens intäkter hänförliga till entreprenadverksamheten uppgår till ca 6,1 (6,2) Mdr SEK. I allt väsentligt härrör intäkterna från entreprenadprojekt och redovisas över tid, det vill säga med tillämpning av successiv vinstavräkning. Det innebär att redovisade intäkter och kostnader i entreprenadprojekt baseras på antaganden och bedömningar om framtida utfall dokumenterade i projektens slutkostandsprognoser. Prognoserna innehåller bl.a. bedömningar av återstående och totala kostnader, fakturerade och bedömda totala intäkter och projektmarginal. Det förekommer att uppdaterade bedömningar krävs även för avslutade projekt. I förekommande fall ingår även bedömningar av till kunden framförda krav för t.ex. ändrings och tilläggsarbeten och bristande anbudsförutsättningar. Inslagen av antaganden och bedömningar innebär att slutliga resultat kan komma att avvika från nu redovisade. Givet det stora inslaget av uppskattningar och bedömningar utgör detta ett för revisionen särskilt betydelsefullt område.
Koncernen lämnar information om risker och riskhantering avseende entreprenadavtal i förvaltningsberättelsen på sida 42–43. Redovisningsprinciper och kritiska bedömningsområden avseende successiv vinstavräkning för entreprenadavtal beskrivs i not 2 Väsentliga redovisningsprinciper, not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar samt i not 25 Entreprenaduppdrag i årsredovisningen.
Vi har även fört en dialog med företagsledningen och revisionsutskottet kring Sernekes bedömningar och de principer, metoder och antaganden på vilka dessa baseras.
Under året har Serneke avyttrat 50 % av aktierna i Karlatornet AB. Det bolaget är i sin tur ett nystartat bolag som har förvärvat samtliga Karlatornet-tillgångar från Serneke till dess bokförda värde om 1,6 Mdkr mot en revers om 1,4 Mdkr.
I samband med försäljningen tecknades ett entreprenadavtal avseende uppförande av fastigheten Karlatornet.
Transaktionen inkluderar flera väsentliga uppskattningar och bedömningar såsom att identifiera prestationsåtaganden, beräkna realisationsresultat försäljning av aktier i dotterbolag samt bedömning av marknadsvärde på långfristig fordran.
Transaktionen avseende Karlatornet utgör den mest signifikanta transaktionen för koncernen. Felaktiga bedömningar kan få en betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.
Koncernen lämnar information om risker och riskhantering avseende bedömningar kring transaktionerna i förvaltningsberättelsen på sida 42–43. Redovisningsprinciper och kritiska bedömningsområden beskrivs i not 2 Väsentliga redovisningsprinciper respektive i not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar.
Under året har Serneke avyttrat tillgångar i form av mark och upparbetade entreprenadutgifter och i samband med sådana försäljningar tecknat entreprenadavtal avseende uppförande av fastighet på avyttrad mark. Sett till belopp och avtalsvillkor har transaktioner varit särskilt betydelsefulla att beakta i revisionen. Transaktioner inkluderar flera väsentliga uppskattningar och bedömningar såsom att identifiera prestationsåtaganden samt allokera erhållen ersättning mellan olika prestationsåtaganden.
Koncernen lämnar information om risker och riskhantering avseende bedömningar kring transaktionerna i förvaltningsberättelsen på sida 42–43. Redovisningsprinciper och kritiska bedömningsområden avseende markförsäljningar beskrivs i not 2 Väsentliga redovisningsprinciper respektive i not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar.
Vid genomförande av granskningen har våra redovisningsspecialister medverkat.
Vår revision har bland annat omfattat följande granskningsåtgärder:
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–36 samt 106. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten för 2020 som vi inhämtade för datumet för denna revisionsberättesle. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra
uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SERNEKE Group AB (publ) för år 2020 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets
bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
PricewaterhouseCoopers AB, Skånegatan 1, 405 32 Göteborg, utsågs till SERNEKE Group AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 5 maj 2020 och har varit bolagets revisor sedan dess.
Göteborg den 12 april 2021 PricewaterhouseCoopers AB
Ulrika Ramsvik Konstantin Belogorcev Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Årsstämma i Serneke Group AB (publ) hålls torsdag den 6 maj 2021. Mot bakgrund av risken för spridning av coronaviruset (Covid-19) och myndigheternas föreskrifter och råd om undvikande av sammankomster, har styrelsen med stöd av tillfälliga lagregler beslutat att årsstämman ska genomföras utan fysisk närvaro genom att aktieägare utövar sin rösträtt endast genom poströstning.
Aktieägare som önskat delta i årsstämman ska dels vara registrerad som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdag den 28 april 2021 och dels senast onsdagen den 5 maj 2021 anmäla sig genom att avge sin poströst.
För att ha rätt att delta i stämman måste en aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier, förutom att anmäla sig till stämman genom att avge sin poströst, låta registrera aktierna i eget namn så att aktieägaren blir upptagen i framställningen av aktieboken per avstämningsdagen onsdagen den 28 april 2021. Sådan omregistrering kan vara tillfällig (s.k. rösträttsregistrering) och begärs hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistrering som gjorts av förvaltaren senast fredagen den 30 april 2021 kommer att beaktas vid framställningen av bolagsstämmoaktieboken.
Styrelsen har beslutat att aktieägare ska kunna utöva sin rösträtt endast genom poströstning enligt 22 § lagen (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor. För poströstning ska ett särskilt formulär användas. Formuläret finns tillgängligt på Bolagets hemsida www.serneke.se. Ifyllt och undertecknat poströstningsformulär kan skickas med post till Serneke Group AB, Att: Inger Svanholm, Box 3194, 400 10 Göteborg eller med e-post till [email protected]. Ifyllt formulär måste vara Bolaget tillhanda senast onsdagen den 5 maj 2021.
Villkor och anvisningar för poströstning framgår av formuläret. Aktieägaren får inte förse poströsten med särskilda instruktioner eller villkor. Om så sker är rösten (dvs. poströstningen i dess helhet) ogiltig.
Om aktieägare poströstar genom ombud ska en skriftlig och daterad fullmakt undertecknad av aktieägaren bifogas poströstningsformuläret. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på Bolagets hemsida www.serneke.se. Om aktieägaren är en juridisk person ska registreringsbevis eller annan behörighetshandling bifogas formuläret.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.