Bong

Annual Report • Apr 21, 2021

BONG ÅRSREDOVISNING 2020

Innehåll

• 1 VD har ordet
• 2 Marknaderna och Bongs erbjudande
• 3 Överblick och sammanfattning av Bongs hållbarhetsarbete
• 4 Hållbarhetsrapport
• 7 Femårsöversikt
• 8 Aktien
• 9 Förvaltningsberättelse
• 14 Resultaträkningar för koncernen
• 15 Balansräkning för koncernen
• 16 Förändringar i eget kapital för koncernen
• 17 Kassaflödesanalys för koncernen
• 18 Resultaträkningar för moderbolaget
• 19 Balansräkning för moderbolaget
• 20 Förändringar i eget kapital för moderbolaget
• 21 Kassaflödesanalys för moderbolaget
• 22 Redovisningsprinciper
• 26 Noter

d

• 37 Styrelsens underskrifter
• 38 Revisionsberättelse
• 40 Styrelse och ledning Definitioner Årsstämma 2021

2020 i korthet

• l Nettoomsättningen uppgick till 1 843 MSEK (2 166).
• l Rörelseresultatet uppgick till -19 MSEK (32). Det påverkades av en realisationsvinst om 10 MSEK (2), av strukturkostnader om -15 MSEK (-12) samt nedskrivning av goodwill om -35 MSEK (0).
• l Resultatet efter skatt blev -66 MSEK (-24).
• l Resultatet per aktie uppgick till -0,31 SEK (-0,11).
• l Nettolåneskulden uppgick vid årets slut till 471 MSEK (506).
• l Soliditeten var vid årets slut 30 procent (33).

Bong på en minut

Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor.

Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandel och e-handel och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 1,8 miljarder kronor och har omkring 1 200 anställda i 13 länder.

Bong har starka positioner på flera betydande marknader i Europa och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt utveckling. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm (Small Cap).

NYCKELTAL	2020	Kv 4	Kv 3	Kv 2	Kv 1	2019	2018	2017	2016
Nettoomsättning, MSEK	1 843	505	421	399	518	2 166	2 220	2 095	2 135
Rörelseresultat, MSEK	–19	–8	3	–19	5	32	–52	45	9
Resultat efter skatt, MSEK	–66	–19	–8	–31	–8	–24	–148	–9	297
Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK	31	12	4	1	14	78	–65	43	30
Rörelsemarginal, %1	–1,0	–1,0	–0,8	–1,6	1,0	1,5	–2,3	2,2	0,4
Medelantal anställda1	1 195	1 195	1 213	1 234	1 259	1 334	1 446	1 459	1 556

1 Avser tiden från årets början till periodens slut.

God tillväxt för lätta förpackningar

MARKNADEN OCH BRANSCHEN

Covid-19 pandemin har resulterat i omfattande förändringar i alla länder och på alla våra marknader. Den globala ekonomin har gått in i en lågkonjunktur, alla led i leverantörskedjan har drabbats, och konsumentbeteenden har förändrats i snabb takt, särskilt inom E-handeln.

Efter en drastisk nedgång i försäljningen under andra kvartalet 2020 såg vi en långsam men kontinuerlig återhämtning under andra halvåret. Q4 dominerades av den andra vågen av pandemin med stora nedstängningar i de flesta europeiska länder. Vaccinationer har börjat och vi ser ljus i slutet av tunneln. Däremot kommer det fortfarande ta tid innan alla negativa effekter av pandemin är tydliga.

LÄTTA FÖRPACKNINGAR

Som ett resultat av den ökade efterfrågan av e-handelsförpackningar så ökade våra bubbelpåsar med 28% och våra pappförpackningar med 50% Bongs pappersbärsäckar gynnades av trenden att frångå plastprodukter och ökade med 46 % jämfört med 2019. De stora nedstängningarna under 2020 i större delen av Europa där icke-väsentliga butiker stängdes helt resulterade i en kraftig nedgång för våra presentbärkassar om -13% i detaljhandeln. Den totala ökningen av Bongs Lättar förpackningar under 2020 uppgick till 1,6% (alla siffror valutajusterade jämfört med 2019).

Vi är övertygade om att vår positiva utveckling kommer att fortsätta under 2021 då tillväxtmöjligheterna är fortsatt stora för vårt nya e-handelsförpackningssortiment och andra befintliga produkter i vår portfölj som används

VD har ordet

Under 2020 såg vi ett extremt utmanande ekonomisk klimat som ett resultat av Covid-19-pandemin. Bong lyckades kontrollera sina kostnader och började under fjärde kvartalet att leverera sunda operativa resultat (före nedskrivning av goodwill). Under 2021 kommer nya investeringar i lätta förpackningsprodukter att påskynda vår tillväxt inom detta segment.

inom e-handel. Även våra produkter inom detaljhandeln kommer att fortsätta sin tillväxt. Speciellt presentbärkassar i detaljhandeln bör se en positiv utveckling när butiker öppnar igen och miljövänliga pappersbaserade förpackningsprodukter åter är efterfrågade.

Vi kommer att investera ytterligare i vår produktionskapacitet för lätta förpackningsprodukter under 2021. Vi förväntar oss att denna ytterligare kapacitet kommer att vara igång i början av tredje kvartalet 2021.

KUVERTMARKNADEN

Efter en drastisk nedgång av försäljningen under andra kvartalet 2020 och en långsam men kontinuerlig återhämtning av den europeiska kuvertmarknaden under tredje kvartalet 2020 har vi sett ett Q4 2020 som mer följer den långsiktiga trenden.

Bongs egen utveckling under 2020 inom kuvertförsäljning är i linje med marknadsutvecklingen. Sammantaget minskar försäljningen inom kuvert med 18% jämfört med 2019. Den totala europeiska marknadsstorleken år 2020 uppgick till ca 47 miljarder kuvert enligt den senaste FEPE-statistiken.

RÖRELSERESULTAT

Koncernens valutajusterade omsättning minskade med 14 procent jämfört med föregående år, vilket såklart har påverkats av Covid-19. Bongs bruttomarginal har ökat något under året jämfört med föregående år. Rörelseresultatet under 2020 påverkades negativt av strukturkostnader om 15 MSEK (12) och nedskrivning av goodwill om 35 MSEK (0). Till följd av detta minskade rörelseresultatet till -19 MSEK (32).

MINSKAT KASSAFLÖDE MEN STABIL JUSTERAD NETTO-LÅNESKULD/JUSTERAD EBITDA

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 34 MSEK (100). Justerad nettolåneskuld/justerad EBITDA enligt Bongs obligationslån uppgår till 2,70.

STRUKTURKOSTNADER OCH BESPARINGAR

Den påbörjade omstruktureringen i Storbritannien och Frankrike samt besparingarna i alla länder fortlöper enligt plan. De uppnådda besparingarna hjälpte oss redan under Q3 och Q4 2020, men vi kommer att se fler effekter 2021.

ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR

Under Q2 stängde vi vår fabrik i Estland och flyttade kuvertproduktionen till fabriker i Sverige, Polen och Tyskland.

FOKUS OCH STRATEGI

Vi är övertygade om att vi är på rätt spår med strategiskt fokus på vårt nya sortiment inom e-handelsförpackningar och att vi därmed kommer stärkta ur krisen.

För att stärka och öka tillväxten inom lätta förpackningar kommer vi att göra ytterligare investeringar de kommande åren.

Under 2020 har vi återköpt företagsobligationer till nominellt värde om 21,75 MSEK av vårt obligationslån med nominellt belopp om 210 MSEK. Vår avsikt är att minska detta belopp ytterligare. I februari 2021 återköptes nominellt 1,5 MSEK.

HÅLLBARHET

Hållbarhet är fortfarande en av våra högsta prioriteringar.

På Bong kommer vi att göra vårt yttersta för att utveckla förpackningsprodukter som är tillverkade av förnybara resurser eller återvunnet material och som är återvinningsbara eller återanvändbara.

På alla våra produktionsanläggningar kommer vi att fortsätta våra ansträngningar för att minska utsläpp, vatten och avfall, vilket går hand i hand med vårt fabrikseffektivitetsprogram.

I denna årsredovisning ingår vår hållbarhetsredovisning som också är en rapport över våra framsteg i arbetet med att skydda miljö, mänskliga rättigheter, sociala relationer och hög affärsetik enligt Global Compact. Vi är glada över att bekräfta vårt fortsatta stöd till FN-initiativet och att tillhöra den växande krets av företag och individer som ser hållbarhetsarbete som ett självklart inslag i företagande och affärsliv. Detta är vår fjärde rapport enligt regelverket.

TACK TILL VÅRA ANSTÄLLDA OCH AKTIEÄGARE

Sist men inte minst vill jag särskilt tacka alla våra hårt arbetande och engagerade medarbetare samt våra intressenter och aktieägare för deras stöd under dessa besvärliga tider.

Kristianstad i april 2021 Kai Steigleder

VD

Marknaderna och Bongs erbjudande

Bong är en av de ledande leverantörerna av Lätta förpackningar och Kuvert i Europa som erbjuder lösningar för distribution och skydd av lätta varor, information och reklammaterial.

MARKNADEN FÖR LÄTTA FÖRPACKNINGAR

Lätta förpackningar erbjuder skydd samtidigt som man minskar förpackningsmaterialet, vikten, volymen, storleken och förpackningsavfallet. Marknaden för lätta förpackningar är en fragmenterad marknad med en rad olika konkurrenter i varje undersegment.

E-handel

Tillväxten inom e-handeln har fortsatt i hela Europa under 2020, som ytterligare drivits av onlinehandeln under nedstängningar pga Covid-19. Tillväxten inom E-handel ökade totalt 13% jämfört med 2019 1 . Det största segmentet är mode, där över 180 miljoner Européer handlar online 2 .

Flexibla och lätta förpackningslösningar är idealiska för denna typ av varor eftersom innehållet klarar påfrestningar relativt väl. Genom att använda en flexibel förpackning kan onlinebutiker minska paketets volym och vikt eftersom materialet anpassas till innehållet. Avsändare kan också spara på förpackningsmaterial och fraktkostnader jämfört med traditionella förpackningar som kartonger.

Det finns olika typer av flexibla förpackningslösningar på marknaden, till exempel plastpåsar, bubbelpåsar, vadderade påsar eller kraftpapperskuvert. Baserat på en växande efterfrågan av hållbara lösningar har förpackningsindustrin ökat sitt fokus på förnybara och återvinningsbara material.

BONGS ERBJUDANDE GÄLLANDE LÄTTA FÖRPACKNINGAR

Bong erbjuder ett brett sortiment av lätta förpackningsprodukter för olika distributionskanaler och applikationer såsom e-handel och detaljhandel. Detta inkluderar expanderbara kuvert och påsar i olika material såsom kraftpapper, Tyvek®, bubbelpåsar, vadderade påsar, pappkuvert och wellförpackningar.

Väl anpassade förpackningar för E-handel

Förpackningar måste motstå alla möjliga påfrestningar under transport, såsom stötar, böjningar och väta. För att utöka erbjudandet till e-handeln har Bong utvecklat ett bredare sortiment av e-handelsspecifika förpackningar under varumärket e-Green. Detta är en miljövänlig lösning baserad till 100 procent på starkt kraftpapper som bidrar till att minska volymen, vikten, förpackningsmaterialet samt avfall. e-Green-lösningen är mycket robust, lätt och flexibel samt kan lätt återanvändas för returleverans tack vare två limremsor.

Andra lätta förpackningslösningar är DuPont™ Tyvek®, vilket är ett unikt material som är extremt starkt, beständigt och har låg vikt. Bong har exklusiv rätt att tillverka och marknadsföra kuvert och förpackningar tillverkat av Tyvek® i Europa.

Tilltalande förpackningar inom detaljhandel

Kampen om konsumenternas uppmärksamhet inom detaljhandeln blir allt hårdare. Tilltalande presentförpackningar kan vara ett viktigt verktyg för att öka varumärkeskännedom. Bong erbjuder ett brett sortiment av presentförpackningar och bärkasselösningar, som alla är skräddarsydda för att kommunicera kundens varumärke och värderingar. Bong hjälper sina kunder i "the art of giving".

DEN EUROPEISKA KUVERTMARKNADEN

Enligt FEPE minskade volymen för kuvert på den europeiska marknaden med cirka 16 procent under 2020, medan trenden de senare åren i genomsnitt legat på 6-7%. Denna stora skillnad är ett resultat av Covid-19 pandemin. Den totala europeiska kuvertmarknaden uppskattas till omkring 47 (56) miljarder enheter.

Bong är klar marknadsledare i de nordiska länderna och är störst eller näst störst i nästan alla väst- och centraleuropeiska länder.

Transaktionspost används för distribution av olika dokument som till exempel kontrakt, lönespecifikationer, pensionsbesked och fakturor. De största användarna av kuvert inom transaktionspost är företag inom till exempel telekom, bank, försäkring, finans, energi och vatten. Som en konsekvens av digitaliseringen har kuvertvolymerna för denna typ av användning minskat avsevärt.

Direktreklam har däremot inte påverkats i någon större utsträckning av marknadsnedgången. Denna form av reklam erbjuder högre träffsäkerhet inom målgruppen jämfört med reklam inom tv, radio och tidningar, och är därmed fortfarande av stort intresse för marknadsförare. Direktreklamkampanjer uppnår hög svarsfrekvens till en jämförelsevis låg kostnad, vilket gör tryckta kuvert till ett oumbärligt marknadsföringsverktyg.

BONGS KUVERTERBJUDANDE

Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former och storlekar. Allt från standardiserade kuvert till kundspecifika lösningar med unika karaktärsdrag, med eller utan kundanpassat tryck och prägling, tillverkade av en rad olika material och med många alternativ gällande färg och form.

¹ RetailX: Europe 2020: Ecommerce Region Report 2 Postnord: e-commerce in Europe 2020"

Bongs hållbarhetsarbete¹

ÖVERBLICK OCH SAMMANFATTNING ÖVER RISKER, POLICYER OCH ÅTGÄRDER FÖR BONGS HÅLLBARHETSARBETE ÖVER PRODUKTLIVSCYKELN

	Leverantörsledet	Produktion	Marknadsföring/Försäljning	Distribution	Återvinning
Risker och påverkan	• Negativ miljöpåverkan • Bristande arbetsvillkor • Brott mot mänskliga rättigheter • Korruption och bedrägeri	• Förhöjda utsläpp • Hög förbrukning och nedsmutsning • Arbetsolyckor och upplevd otrygghet på arbetsplatsen	• Korruption och bedrägeri • Missnöjda kunder	• Utsläpp från fordon • Brister i arbetsmiljö hos transportörer	• Bristande återvinningsbarhet
			Risker beträffande sociala förhållanden och personal är sådana som är knutna till arbetsplatsen och till relationen mellan bolag och anställda samt mellan anställda sinsemellan. Risker för korruption och bedrägeri kan avse såväl interna mellanhavanden som relationer mellan Bong och affärspartners.		Till sådana risker hör fysiska arbetsmiljörisker, risker för bristande jämställdhet och risk för diskriminering med avseende på exempelvis kön, etnicitet, ålder, religion och politisk uppfattning.
Policyer			Uppförandekod (Code of Conduct) vilken inkluderar regler och rekommendationer gällande miljö, regelefterlevnad, etik och anti-korruption, kvalitet, arbetsvillkor, likabehandling, mänskliga rättigheter och motverkande av intressekonflikter. Uppförandekoden kompletteras med en Uppförandekod för leverantörer och en Jämställdhets- och mångfaldspolicy.
Hantering av risker som spänner över hela produkt livscykeln		Samtliga anställda ska känna till och ha tillgång till Uppförandekoden och visselblåsarfunktionen.	Rutiner är införda och ansvariga inom respektive affärsenhet utsedda för koncernövergripande utbyte av erfarenheter beträffande hållbarhetsfrågor och "best practice" samt uppföljning.
Hantering av risker specifika för respektive fas av produkt livscykeln	Implementering av Uppförande kod för leverantörer hos större leverantörer centralt och på affärsenhetsnivå.	Fortsatt miljöanpassning av produktionsmetoder, som till exempel effektivisering av maskiner, minskad elförbrukning, ökad användning av vatten baserade metoder som ersätter lim och färger med organiska lösningsmedel, certifieringar av anläggningar.	Miljömärkning av produkter enligt nationella och EU-standarder. Ett större klimatkompenserat erbjudande. Nöjdkundundersökningar.	Öka användningen av välrenommerade transportörer med miljökrav.	Ökat inslag av fullt återvinnings bara kuvert och förpackningar. Främja papperskassar som ersättning för plastkassar.
	1 Se not 36 på sid 35 för upplysningar om den lagstadgade hållbarhetsrapporten.
					HÅLLBARHET

3

Säkerhet, god miljö och sunda affärer

Bong producerar kuvert och lätta förpackningar på basis av finpapper gjort av ursprungsmärkt råvara. I sitt hållbarhetsarbete lägger Bong vikt vid säkerhet för personal, hållbara inköp, lägre förbrukning av energi och insatsvaror, minskning av avfall samt sunda affärer. Under Covid-19 pandemin har de anställdas och kundernas säkerhet och hälsa och säkerhet högsta prioritet.

HÅLLBARHET I CENTRUM FÖR BONG

Bong är en industrikoncern med en omsättning om cirka 2 000 MSEK och omkring 1 200 anställda. I koncernen ingår elva större anläggningar för tillverkning av kuvert och förpackningar.

Tillverkningen, distributionen och användningen av Bongs produkter medför påverkan och risker av skilda slag och olika utsträckning beroende på vilken del av värdekedjan som studeras. Till exempel finns miljöfrågor i alla led – i skogarna där råvaran till finpapperet växer, i tillverkningen och i återvinning och deponi av kuvert och lätta förpackningar. När det gäller sociala frågor har Bong ansvar för säkra fysiska och psykosociala arbetsförhållanden på arbetsplatserna i koncernen och hos betydande underleverantörer i egenskap av inköpare av tjänster och varor.

Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög affärsetik.

RISKER OCH RISKHANTERING

Bongs affärsverksamhet är främst exponerad för marknadsrisker, operativa risker, finansiella risker och hållbarhetsrisker. För en närmare beskrivning av marknadsrisker och operativa risker se sid 11. En detaljerad beskrivning av de finansiella riskerna och hanteringen av dem finns i not 1.

Hållbarhetsrisker

Hållbarhetsrisker gäller miljö, sociala förhållanden och personal, mänskliga rättigheter och affärsetik. Riskerna finns i den egna verksamheten och i till exempel bolagets leverantörskedja. Till grund för styrningen av bolaget ligger bolagets regler, bransch-praxis, lagstiftning och föreskrifter, kollektivavtal och andra normer. Bolagets styrning och kontroll av den egna verksamheten och påverkan på leverantörer via bland annat policyer, inflytandet av branschpraxis och den kontroll som indirekt utövas av lagstiftning och kollektivavtal i de länder där bolaget är verksamt ger stöd för bedömningen att bolagets hållbarhetsrisker totalt sett är jämförelsevis små.

Liksom med koncernens övriga risker sker en bedömning av hållbarhetsriskernas väsentlighet. En risk betraktas som väsentlig om den får allvarliga konsekvenser för till exempel anställdas liv och hälsa, miljö, bolagets anseende samt resultat och finansiella ställning. Riskbegreppet tar hänsyn till både sannolikhet för händelser och värden som kan gå till spillo om de inträffar.

Miljörisker

Den dominerande delen av Bongs tillverkning av kuvert och lätta förpackningar sker i elva anläggningar i Väst- och Centraleuropa.

För tillverkning av kuvert och förpackningar krävs inga tillstånd i enlighet med respektive länders miljölagstiftning. Påverkan från den egna verksamheten i anläggningarna är förhållandevis liten jämförd med påverkan på miljön från bakomliggande led som skogsbruk, tillverkning av finpapper och produktionen av el för konvertering av finpapper. I sin egen tillverkning strävar Bong efter att minimera förbrukning av energi och insatsvaror samt att minska mängden avfall.

Sociala förhållanden och personal

Personalens säkerhet alltid av största vikt för

Bong, men under Covid-19 pandemin har det såklart blivit ännu större fokus. Företaget har vidtagit ett antal olika åtgärder för att mildra kortoch långsiktiga effekter av Covid-19 viruset, med hälsa och säkerhet för anställda och kunder som högsta prioritet. Bong följer utvecklingen noga och anpassar åtgärderna enligt lokala myndigheters råd och föreskrifter.

De allvarligaste riskerna är sådana som skulle kunna medföra svåra skador eller till och med dödsfall. I koncernen är olycksriskerna störst inom tillverkningen. Hantering av till exempel kuvertmaskiner (av vilka koncernen totalt har cirka 150) kräver utbildning och är omgärdad av stränga säkerhetsbestämmelser. Den nationella arbetsmiljölagstiftningen i respektive land kompletteras med lokala säkerhets- och kvalitetsbestämmelser för affärsenheterna vars utformning kan skifta men som har god säkerhet för personal och hög produktkvalitet som gemensamt och överordnat mål. Under 2020 inträffade ingen allvarlig arbetsolycka i någon av koncernens enheter.

Mänskliga rättigheter

Bong betraktar risken för allvarliga överträdelser mot mänskliga rättigheter som liten i såväl den egna verksamheten som hos sina leverantörer. Barnarbete är till exempel förbjudet i lag i de länder där bolaget är verksamt. Bong anställer under inga förhållanden arbetskraft under 15 år.

Affärsetiska risker

Motverkande av korruption sker på flera fronter. Bongs system för intern kontroll och riskhantering syftar bland annat till att minska risken för oegentligheter och korruption. Uppförandekoden inskärper förbud mot bestickning.

Uppförandekod

Uppförandekoden är baserad på FN-initiativet Global Compacts principer om skydd för miljö, mänskliga rättigheter, affärsetik och anständiga arbetsförhållanden. Det syftar till att ytterligare förbättra förutsättningarna för Bong att bidra till en socialt och miljömässigt bättre värld inom ramen för dess aktiviteter. Bongs Uppförandekod ska tillämpas av styrelse, samtliga anställda, leverantörer och övriga externa parter

Uppförandekoden innehåller regler och rekommendationer på följande områden:

• l miljö
• l etik och antikorruption
• l regelefterlevnad
• l kvalitet
• l arbetsvillkor, likabehandling och mänskliga rättigheter
• l motverkande av intressekonflikter.

I uppförandekoden beskrivs också visselpipan för den som anonymt vill göra en anmälan till bolagets ledning om misstänkta överträdelser.

Uppförandekoden är ett levande dokument som revideras när så behövs. Den finns tillgänglig på www.bong.com.

Uppförandekoden för leverantörer

Utöver de övergripande reglerna i Uppförandekoden har leverantörer också att iaktta de mer detaljerade reglerna i Bongs Uppförandekod för leverantörer (Bong's Supplier Code of Conduct)

	Angoulème, Frankrike	Evreux, Frankrike	Derby, Storbritannien	Milton Keynes, Storbritannien	London, Storbritannien	Solingen, Tyskland	Torgau, Tyskland	Erlangen, Tyskland	Gersthofen, Tyskland	Kristianstad, Sverige	Poznan, Polen	Krakow, Polen
PEFC	l	l	l	l	l	l	l
FSC	l	l	l	l	l	l	l	l	l	l	l	l
ISO 14001	l	l	l	l	l	l				l
ISO 9001	l	l	l	l	l	l				l

BONGS PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR OCH DERAS CERTIFIERINGAR

avseende anti-korruption, miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, social hållbarhet med mera. Vid slutet av 2020 hade pappersleverantörer som representerar mer än 90% av Bongs inköp av finpapper skrivit på Bongs uppförandekod för leverantörer.

Jämställdhets- och mångfaldspolicy

Uppförandekoden hänvisar också till Bongs Jämställdhets- och mångfaldspolicy för mer ingående regler. Jämställdhets- och mångfaldspolicyn vägleder bolagets och de anställdas agerande i frågor som rör likabehandling, mångfald på arbetsplatsen, balans mellan arbete och fritid etc.

HÅLLBARHETSARBETET I KORTHET Miljöarbetet

Bong har bedömt att de största möjligheterna att minska koncernens påverkan på miljön ligger i att göra inköp av finpapper från välrenommerade leverantörer med resursbas i Norden samt att vidta åtgärder som syftar till minskad förbrukning av energi och insatsvaror samt lägre avfallsvolymer.

De största anläggningarna är certifierade enligt ISO 14001 och ISO 9001 vilket innebär att miljöarbetet på anläggningarna sker effektivt, att det dokumenteras och följs upp, redovisas och utvärderas. ISO 9001 är en väl etablerad standard för ledningssystem. För en mer detaljerad beskrivning av miljöaspekterna av Bongs verksamhet i alla led, se nedan.

Goda sociala förhållanden

Kollektivavtal är den vanligaste anställningsformen i koncernen. Bolaget anser sig ha goda relationer till fackföreningarna i respektive land. Bong betraktar rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar som en självklarhet.

Alla människors lika värde ska ligga till grund för bolagets relationer till sina anställda och deras relationer sinsemellan. Bolaget diskriminerar inte på basis av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, politisk uppfattning etc. Anställda förväntas bemöta varandra som de själva vill bli bemötta. Allvarliga överträdelser eller misstanke därom har inte kommit till bolagets kännedom under 2020.

Etik och anti-korruption

Alla former av bestickning är oacceptabla. Bong erbjuder inte och tar inte heller emot betalningar, ekonomiska fördelar eller gåvor som strider mot gällande lag eller affärspraxis. Överträdelser eller misstankar om överträdelser har inte kommit till bolagets kännedom under 2020.

MILJÖARBETE I ALLA LED Rå- och insatsvaror

Tillverkning av kuvert och andra pappersprodukter (presentförpackningar och bärkassar till exempel) svarar för den dominerande delen av Bongs verksamhet. De ur hållbarhetssynpunkt viktigaste fysiska resurserna i tillverkningen är insatsvaror - främst finpapper - och elektricitet. Bong har avtal med ett stort antal leverantörer. De viktigaste ur miljösynpunkt är leverantörer av insatsvaror till tillverkningen som svarar för 2/3 av koncernens totala inköp där finpapper utgör merparten (75 procent). Samtliga finpappersleverantörer kan uppvisa full spårbarhet och ursprungskontroll av råvaran. Hårda miljökrav ställs även på leverantörer av lim, färg och fönsterfilm.

Energiförbrukning

Den största miljöpåverkan i tillverkningsprocessen härrör från energiförbrukning som leder till emission av koldioxid. Sedan 2016 har Bong mätt förbrukningen av el i sina kuvert- och förpackningsfabriker. Under 2020 bestod datan av en förändrad mängd fabriker på grund av nedläggningar i Kohila, Estland och Nybro, Sverige där maskiner flyttades till andra Bong-anläggningar. Den förväntade effektivitetsförbättringen slogs ut av effekterna av Covid-19-pandemin: På grund av tillfälliga fabriksstängningar startar produktionen om och mindre produktionskörningar ökade energiförbrukningen per tillverkad enhet med 2% 2020 jämfört med 2019.

Avfall och återvinning av kemikalier

Det papper som blir spill sorteras efter kvalitet och säljs för att ingå som returpapper i olika pappersprodukter. Av anläggningarnas totala avfallsmängd går mer än 90 procent till återvinning. Återstoden går till förbränning eller deponi. Avfallet transporteras bort enligt gällande förordningar. Farligt avfall lagras inte. Mätningar vid anläggningarna visar att avfallsmängden per tillverkad enhet var 3% högre under 2020 jämfört med 2019 men nästan 3% lägre jämfört med 2016. De kemikalier som används i produktionen omhändertas och destrueras på godkänt sätt och överbliven färg samlas upp och återvinns.

Transporter

Tillverkningsenheterna ligger nära kunderna. Bong väljer välrenommerade transportörer som strävar efter att minska koldioxidutsläppen.

Återvinning av produkterna

Alla pappersbruk som hanterar returpapper har inte processer för att ta emot papper som innehåller fönsterfilm och limrester. Bongs rekommendation är att kuvert sorteras som brännbart material. Flertalet av Bongs förpackningar kan återvinnas som pappersförpackning.

CERTIFIERINGAR OCH MÄRKNINGAR

Innebörden av att kuvert och förpackningar är märkta PEFC® och FSC® är att tillverkaren garanterar att produkterna är gjorda av råvara från skogar skötta i enlighet med de krav som ställs av PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) och FSC (Forest Stewardship Council). Certifieringen av Bongs anläggningar innebär att insatsvarans ursprung kan följas och garanteras.

Produktmärkningar

Bongs kuvert säljs på lokala marknader med olika miljömärkningar. För kuvert i Norden är till exempel Svanen en garanti att kuverten är tillverkade av godkända papperskvaliteter, att lim och tryckfärger är vattenbaserade och att fönstret är avskiljbart. Motsvarigheten i Tyskland är Der Blaue Engel och i Frankrike NF Environnement.

Upplysningar hållbarhetsrapport

PLACERING AV LAGSTADGADE UPPLYSNINGAR I HÅLLBARHETSRAPPORT FÖR BONG 20201

Område	Upplysningskrav enligt Årsredovisningslagen	Miljö	Sociala förhållanden och personal	Mänskliga rättigheter	Anti-korruption
Policy	"Hållbarhetsrapporten ska beskriva den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts."	5	5	5	5
Resultat av policyn	"Hållbarhetsrapporten ska beskriva resultatet av policyn."	4	4	4	4
Väsentliga risker	"Hållbarhetsrapporten ska beskriva de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser."	5	Bolaget är exponerat för risker i dessa avseenden men de bedöms inte som väsentliga. De beskrivs på sid 5.	Bolaget är exponerat för risker i dessa avseenden men de bedöms inte som väsentliga. De beskrivs på sid 5.	Bolaget är exponerat för risk beträffande korruption men den bedöms inte som väsentlig. Den beskrivs på sid 5.
Hantering av riskerna	"Hållbarhetsrapporten ska beskriva hur företaget hanterar riskerna".	4, 5	4, 5	4, 5	4, 5
Resultatindikatorer	"Hållbarhetsrapporten ska beskriva centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten."	4	4	4	4
Affärsmodell	"Hållbarhetsrapporten ska beskriva företagets affärsmodell".			4

1 Siffrorna hänvisar till respektive sida i årsredovisningen.

REVISORNS YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORTEN

Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org.nr. 556034-1579

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2020 på sidorna 3-6 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att min (vår) granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

Uttalande

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Malmö den 21 april 2021 PricewaterhouseCoopers AB

Lars Nilsson Patrik Larsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Femårsöversikt

Nyckeltal	2020	2019	2018	2017	2016
Nettoomsättning, MSEK	1 843	2 166	2 220	2 095	2 135
Rörelseresultat, MSEK	–19	32	–52	45	9
Jämförelsestörande poster, MSEK	–	–	–1031	–	430
Resultat efter skatt, MSEK	–66	–24	–148	–9	297
Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK	31	78	–65	40	30
Rörelsemarginal, %	–1,0	1,5	–2,3	2,2	0,4
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,2	1,4	1,4	1,3	1,3
Avkastning på eget kapital, %	neg	neg	neg	neg	neg
Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK	931	983	991	1 095	1 159
Avkastning på sysselsatt kapital, %	neg	3,2	neg	0,2	1,8
Soliditet, %	30	33	38	43	43
Nettolåneskuld, MSEK	471	506	349	294	315
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,14	0,91	0,61	0,42	0,45
Nettoskuld/EBITDA, ggr	4,9	4,2	5,0	3,2	5,2
Medelantal anställda	1 195	1 334	1 446	1 459	1 556
Antal aktier
Antalet utestående aktier vid periodens utgång före utspädning	211 205 058	211 205 058	211 205 058	211 205 058	211 205 058
Antalet utestående aktier vid periodens utgång efter utspädning	211 205 058	211 205 058	211 205 308	251 205 058	251 205 058
Genomsnittligt antal aktier före utspädning	211 205 058	211 205 058	211 205 058	211 205 058	207 417 179
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning	211 205 058	211 205 058	211 205 058	251 205 058	246 533 341
Resultat per aktie
Före utspädning, SEK	–0,31	–0,11	–0,71	–0,06	1,42
Efter utspädning, SEK	–0,31	–0,11	–0,71	–0,06	1,42
Justerat resultat per aktie
Före utspädning, SEK	–0,14	–0,11	–0,22	–0,06	–0,64
Efter utspädning, SEK	–0,14	–0,11	–0,22	–0,06	–0,64
Eget kapital per aktie
Före utspädning, SEK	1,95	2,50	2,70	3,30	3,30
Efter utspädning, SEK	1,95	2,50	2,70	3,30	3,30
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie
Före utspädning, SEK	0,16	0,48	–0,28	0,25	0,26
Efter utspädning, SEK	0,16	0,48	–0,28	0,25	0,26
Övriga data per aktie
Utdelning, SEK	0,001	0,00	0,00	0,00	0,00
Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK	0,59	0,7	1,0	0,95	0,9
P/E-tal, ggr	neg	neg	neg	neg	0,61
Justerat P/E-tal, ggr	neg	neg	neg	neg	neg
Börskurs/Eget kapital före utspädning, %	30	29	35	29	27
Börskurs/Eget kapital efter utspädning, %	30	29	35	29	27
1 Styrelsens förslag

För definitioner, se omslagets insida.

Aktien

Bong-aktien är listad på NASDAQ Stockholms Small Cap-segment. Vid utgången av 2020 uppgick antalet aktier BONGS KURSUTVECKLING 2016–2020 i Bong AB till 211 205 058.

Källa:

Antal omsatta aktier i 1000-tal per månad

2015 2016 2017 2018 2019

OMX Stockholm_PI

OMX Stockholm Small Cap_PI

0,0 0,3 0,6 0,9 1,2 1,5 1,8 2,1 2,4

Bong

KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING

Kursen för Bongaktien sjönk med 19 procent under 2020. Årets högsta betalkurs noterades den 27 januari 2020 och uppgick till 0,85 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 0,48 SEK och noterades den 1 oktober 2020.

OMX Stockholm PI (ett index som avser kursutvecklingen för samtliga noterade aktier på Stockholms-börsen) steg med 11 procent under 2020. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är jämförbara med Bong, steg med 24 procent under året. Under 2020 omsattes Bong-aktier till ett belopp motsvarande 26,6 procent av värdet av den utestående aktiestocken på balansdagen 2020.

AKTIEÄGARE

Antalet aktieägare per den 30 december 2020 uppgick till 2 850 (2 450). Holdham S.A. är Bongs största ägare med 25,0 procent av röster och kapital. Gomobile Nu AB är den näst största ägaren med 14,9 procent av röster och kapital.

Analytiker som följer Bong

Redeye Henrik Alveskog 08-545 013 45 henrik.alveskog@redeye.se

Ägare	Antal aktier	Andel av röster och kapital, %
Holdham S.A.	52 850 282	25,0
Gomobile Nu AB	31 539 202	14,9
Svolder AB	13 726 898	6,5
Försäkringsbolaget, Avanza Pension	11 155 720	5,3
Theodor Jeansson	10 000 000	4,7
Paulsson Advisory AB	9 151 695	4,3

År	Händelse	Förändring av antal aktier Totalt antal aktier Kvotvärde SEK
2013	Nedsättning av aktiekapital	–	17 480 995	1,50
2013	Företrädesemission	69 923 980	87 404 975	1,50
2013	Kvittningsemissioner	69 254 629	156 659 604	1,50
2016	Nedsättning av aktiekapital	–	156 659 604	1,12
2016	Konvertering av konvertibler	27 272 727	183 932 331	1,12
2016	Kvittningsemission	27 272 727	211 205 058	1,12

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2020 – 31 december 2020 för moderbolaget och koncernen ("Bong", "Bolaget" eller "koncernen").

Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 1,8 miljarder kronor och har omkring 1 200 anställda i 13 länder. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap.

MARKNADEN

Covid-19 pandemin resulterade i omfattande förändringar i alla länder och på alla Bongs marknader. Den globala ekonomin gick in i en lågkonjunktur, alla led i leverantörskedjan drabbades, och konsumentbeteenden förändrades i snabb takt. 2020 präglades av pandemin med omfattande nedstängningar i flertalet Europeiska länder. Det kommer ta tid innan alla negativa effekter av pandemin är tydliga.

LÄTTA FÖRPACKNINGAR

Inom lätta förpackningar fortsatte den positiva trenden under 2020 med en valutajusterad försäljningsökning om 1,6 procent eller 8 MSEK.

Den mycket positiva utvecklingen inom pappersbärkassar fortsatte även under 2020 och ökade valutajusterat med 45,5 procent eller 26 MSEK. På grund av det ökade behovet av e-handelsförpackningar ökade försäljningen av Bubble-mailers med valutajusterat 27,8 procent eller 15 MSEK. Med omfattande nedstängningar i de flesta europeiska länderna under 2020, där ickenödvändiga butiker var helt stängda, blev presentpåsar för detaljhandeln återigen negativt påverkade med en valutajusterad försäljningsminskning på 12,7 procent eller 10 MSEK. För att möta den ökade efterfrågan inom Bongs e-handels koncept investerades under året i två nya maskiner.

KUVERT

Råvarukostnaderna har i stort sett varit oförändrade under 2020. Detta gav Bong den nödvändiga tiden att stabilisera försäljningspriser och återfå marginaler genom ökade försäljningspriser till kunder. Påverkan av Covid-19 pandemin renderade i en drastisk försäljningsnedgång under andra kvartalet 2020 och en långsam men kontinuerlig återhämtning av den europeiska kuvertmarknaden under tredje kvartalet, visar fjärde kvartalen återgång till en mer långsiktig trend.

Den valutajusterade försäljningsminskningen uppgick till 18% eller 308 MSEK. Bongs försäljningsminskning är i linje med marknadsutvecklingen.

OMSÄTTNING

Koncernens omsättning under perioden uppgick till 1 843 MSEK (2 166). Valutakursförändringar påverkade omsättningen negativt för perioden med -22 MSEK (57) jämfört med 2019.

Rörelseresultatet minskade till -19 MSEK (32). Koncernens bruttomarginal var något högre än föregående år. Under perioden har rörelseresultatet påverkats positivt av realisationsvinst om 10 MSEK (2) hänförligt till försäljning av maskiner. Vidare påverkades rörelseresultatet negativt av strukturkostnader om 15 MSEK (12) och nedskrivning av goodwill 35 MSEK (0). Valutakursförändringar påverkade rörelseresultatet negativt för perioden med -0,3 MSEK (0,1).

Finansnettot under perioden uppgick till -37 MSEK (-42).

Resultatet före skatt uppgick till -56 MSEK (-10) och det redovisade resultatet efter skatt blev -66 MSEK (-24).

Bongs totala kuvertomsättning uppgick till 1 352 MSEK (1 676). Valutakursförändringar påverkade kuvertförsäljningen negativt med -16 (42) jämfört med motsvarande period 2019.

Bongs totala förpackningsomsättning uppgick till 492 MSEK (490). Valutakursförändringar har påverkat förpackningsförsäljningen negativt med 6 MSEK (12) jämfört med motsvarande period 2019.

KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR

Kassaflödet efter investeringsverksamhet försämrades jämfört med fjolåret och uppgick till 31 MSEK (78). Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringen av rörelsekapitalet blev 27 MSEK (87). Rörelsekapitalet påverkade kassaflödet positivt med 7 MSEK (14).

Strukturprogram påverkade kassaflödet negativt i perioden om -25 MSEK (-9).

FINANSIELL STÄLLNING

Likvida medel uppgick den 31 december 2020 till 110 MSEK (100 MSEK per 31 december 2019). Koncernens outnyttjade krediter uppgick samtidigt till 12 MSEK. Totalt tillgänglig likviditet uppgick därmed till 122 MSEK (117 MSEK per 31 december 2019). Vid utgången av december 2020 uppgick koncernens eget kapital till 412 MSEK (529 MSEK den 31 december 2019). Omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag, omvärdering av pensionsskuld och verklig värdeförändring av derivatinstrument minskade koncernens eget kapital med -51 MSEK. Den räntebärande nettolåneskulden uppgick till 471 MSEK varav pensionsavsättningar uppgår till 236 MSEK och IFRS 16 Leasingkontrakt uppgår till 106 MSEK (506 MSEK den 31 december 2019 varav pensionsavsättningar 239 MSEK och IFRS 16 leasingkontrakt uppgår till 160 MSEK).

Refinansieringsprocessen av Bongs emitterade säkerställda obligationer om 210 MSEK med förfall i oktober 2021 är pågående. Då koncernen nu, trots effekterna av och åtgärder på grund av Covid-19 pandemin, har en bättre ställning utvärderas möjligheter till alternativa lösningar. Processen beräknas vara avslutad under första halvåret 2021.

INVESTERINGAR

Periodens nettoinvesteringar påverkade negativt om -3 MSEK (-23). Bland nettoinvesteringarna ingår investeringar i produktionsanläggning, produktionsutrustning och försäljningar av maskiner.

PERSONAL

Medelantalet anställda uppgick under perioden till 1 195 (1 334). Vid utgången av december 2020 var antalet anställda 1 155 (1 265). Bong har arbetat intensivt med att öka produktiviteten och anpassa bemanningen till rådande marknadssituation och minskningen av antalet anställda är ett resultat av genomförda strukturprogram..

MILJÖ

Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutprodukter som processer. I dagsläget arbetar Bong med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Förutom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras.

För att ytterligare effektivisera miljöarbetet strävar bolaget efter att alla anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna i Solingen i Tyskland, Kristianstad i Sverige, samt Milton Keynes och Derby i Storbritannien, Evreux och Angoulême i Frankrike är certifierade.

Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanen märkning är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment.

FSC®, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Anläggningarna i Erlangen, Solingen, Torgau och Gersthofen i Tyskland, Milton Keynes och Derby i Storbritannien, Angoulême och Evreux i Frankrike, samt Krakow och Poznan i Polen är FSC®-certifierade.

HÅLLBARHETSRAPPORT

Bong har i enlighet med reglerna i Årsredovisningslagen valt att upprätta en hållbarhetsrapport som är skild från Förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 3-6.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas behov av olika kuvert och förpackningslösningar.

MODERBOLAGET

Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt vissa koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till 3,5 MSEK (3,0) och periodens resultat före skatt uppgick till -57 MSEK (-95).

COVID-19

Ett antal olika åtgärder har vidtagits på Bong för att mildra den kort- och långsiktiga effekten av coronaviruset, med hälsa och säkerhet för anställda och kunder som högsta prioritet. Vi följer utvecklingen noga och anpassar vid behov våra åtgärder enligt lokala myndigheters råd och förordningar, samtidigt som vi strävar efter att mildra eventuella störningar i koncernens verksamhet. Koncernens enheter i Storbritannien och Frankrike har blivit mycket negativt påverkade av Covid-19 pandemin. I dessa länder har vidtagits omedelbara strukturförändringar. De i koncernen erhållna statliga bidrag uppgår till 16 MSEK och sänkning av kostnaden för arbetsgivaravgifter uppgår till 2 MSEK. Lån med garanti från staten uppgår till 43 MSEK med en löptid på ett år. Komcernen kan diskretionärt förlänga lånets löptid mellan 1 och 5 år. Lån med garanti från staten uppgår till 8 MSEK med en löptid på 10 år. Koncernen har inga materiella förluster på kundfordringar med anledning av Covid-19. Bong kommer att övervaka utvecklingen för att bedöma eventuella effekter på värderingen av goodwill eller på icke-finansiella tillgångar eller finansiella tillgångar.

Det är för närvarande inte möjligt att förutsäga med tillräcklig sannolikhet under vilken period eller i vilken omfattning Bong kommer få ytterligare påverkan på verksamheten under kommande år vilket även inkluderar nedskrivningar med anledning av värderingar av anläggningstillgångar eller goodwill. Alla länder har gått igenom en djup ekonomisk recession under år 2020 och förutses få en långsam och gradvis återhämtning under år 2021. Bong har skrivit ned goodwill med ett belopp om 35 MSEK.

STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Dessa riktlinjer omfattar befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör, även affärsenhetschef Centraleuropa, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Norden, affärsenhetschef Storbritannien samt affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika, även affärsenhetschef Bong Retail Solutions. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar. Riktlinjerna antogs av årsstämman 2020. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.

RIKTLINJERNAS FRÄMJANDE AV BOLAGETS AFFÄRSSTRATEGI, LÅNGSIKTIGA INTRESSEN OCH HÅLLBARHET

Bolagets affärsstrategi är i korthet följande. Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög affärsetik.

En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer möjliggör att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrenskraftig totalersättning.

Rörlig kontantersättning som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet.

FORMERNA AV ERSÄTTNING M.M.

Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmåner och andra förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.

Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning ska kunna mätas under en period om ett år. Den rörliga kontantersättningen får uppgå till högst 60 procent av den fasta årliga kontantlönen.

Bong AB har, vid tiden för årsstämman den 14 maj 2021, inga ersättningsåtaganden som inte förfallit till betalning utöver löpande åtaganden till ledande befattningshavare.

För verkställande direktören ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara premiebestämda. Rörlig kontantersättning ska inte vara pensionsgrundande. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 30 procent av den fasta årliga kontantlönen. För övriga ledande befattningshavare ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara premie-bestämda om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Rörlig kontantersättning ska vara pensionsgrundande i den mån så följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser som är tillämpliga på befattningshavaren. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 30 procent av den fasta årliga kontantlönen.

Andra förmåner får innefatta bl.a. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring och bilförmån. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 15 procent av den fasta årliga kontantlönen.

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

UPPHÖRANDE AV ANSTÄLLNING

Vid uppsägning från bolagets sida får uppsägningstiden vara högst tolv månader. Fast kontantlön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen för två år för verkställande direktören och ett år för övriga ledande befattningshavare. Vid uppsägning från befattningshavarens sida får uppsägningstiden vara högst sex månader, utan rätt till avgångsvederlag.

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser upphörande av anställning, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

KRITERIER FÖR UTDELNING AV RÖRLIG KONTANTERSÄTTNING M.M. Den rörliga kontantersättningen ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella. De kan också utgöras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Kriterierna ska vara utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, genom att exempelvis ha en tydlig koppling till affärsstrategin eller främja befattningshavarens långsiktiga utveckling. Tillämpade kriterier är finansiella resultatmål som Resultat före skatt och tillväxtmål för Light Packaging vilka båda bidrar till koncernens affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög affärsetik.

När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning avslutats ska bedömas/fastställas i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts. Ersättningsutskottet ansvarar för bedömningen såvitt avser rörlig kontantersättning till verkställande direktören. Såvitt avser rörlig kontantersättning till övriga befattningshavare ansvarar verkställande direktören för bedömningen. Såvitt avser finansiella mål ska bedömningen baseras på den av bolaget senast offentliggjorda finansiella informationen.

LÖN OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR ANSTÄLLDA

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa.

BESLUTSPROCESSEN FÖR ATT FASTSTÄLLA, SE ÖVER OCH GENOMFÖRA RIKTLINJERNA

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna.

FRÅNGÅENDE AV RIKTLINJERNA

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.

HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG

Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång.

ÄGARFÖRHÅLLANDE

Bongs huvudägare, med en ägarandel om mer än 10 procent av röster och kapital, är Holdham S.A. med 25 procent av röster och kapital. GOMOBILE NU AB är den näst största ägaren med 14,9 procent av röster och kapital. Det totala antalet aktier uppgick per den 31 december 2020 till 211 205 058. Samtliga aktier ger samma rättighet. Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag eller bolagsordning. Bong har inte kännedom om förekomst av avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Vid eventuellt offentligt uppköpserbjudande utlöses inga avtal eller överenskommelser som ger väsentlig effekt åt Bongs resultat eller ställning.

TILLSÄTTANDE OCH ENTLEDIGANDE AV STYRELSELEDAMÖTER SAMT ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN

Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.

MÖJLIGHETER OCH RISKER

Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. Nedan redogörs för de faktorer som bedöms kunna ha störst påverkan.

OPERATIVA RISKER OCH MÖJLIGHETER

MARKNADSUTVECKLING

Historiskt utvecklades kuvertmarknaden i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen. Utvecklingen av kuvertmarknaden idag påverkas av den informationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering.

Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen. Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken tenderar att minska i frekvens och omfång över tid. Den administrativa posten som helhet har minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etcetera som en del av digitaliseringen och internets utbredning.

Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e-handel och traditionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt inom sitt förpackningssortiment. Förpackningskunder utgör även en möjlighet för korsförsäljning av kuvert. Över tid förväntas tillväxten inom förpackningsområdet kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer utvecklingen noga och är mycket aktivt inom förpackningar för att skapa kontinuerlig tillväxt.

PORTO- OCH AVGIFTSSYSTEM

Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev- och postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänkningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.

BRANSCHSTRUKTUR OCH PRISKONKURRENS

Den europeiska kuvertmarknaden genomgår kontinuerligt en konsolideringsfas. De tre största kuvertföretagen representerar cirka 70 procent av den totala marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen fragmenterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i branschen har minskat något.

PAPPERSPRISER

Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss eftersläpning.

BEROENDE AV ENSKILDA LEVERANTÖRER OCH/ELLER KUNDER

Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten. Koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 5 procent av den totala omsättningen och de 25 största kunderna svarar för 35 procent av den totala försäljningen.

KAPITALBEHOV OCH INVESTERINGAR

I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktionsutrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effektivitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra sidan leder det låga investeringsbehovet till god kassagenererande förmåga. Maskinparken bestod vid årsskiftet av cirka 150 kuvertmaskiner samt cirka 80 tilltryckspressar. Investeringsbehovet är begränsat de närmaste åren och understiger koncernens avskrivningskostnader.

FINANSIELL RISKHANTERING

Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhantering, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker, ränterisker och likviditetsrisker lämnas i not 1.

TVISTER

Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister.

MILJÖ

Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav

KÄNSLIGHETSANALYS

Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volymutveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas hur Bongs resultat under 2019 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.

	Påverkan resultat efter
Förändring	finansnetto, MSEK
+/– 1%	18 +/–
+/– 1%	1 +/–
+/– 1%	10 -/+
+/– 1%	5 -/+
+/– 1%-enhet	2 -/+

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet hos Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget. Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.

GRUNDERNA FÖR BOLAGSSTYRNINGEN

Bolagsstyrningen inom Bong AB baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket för emittenter på Nasdaq Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste versionen av Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") publicerades i november 2019 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 januari 2020. Bong tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten.

Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på Nasdaq Stockholm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 2 850 aktieägare.

Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.

Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2020

ÄGARINFLYTANDE

Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman.

Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.

Vid Bongs årsstämma den 25 juni 2020 i Malmö deltog 4 aktieägare, representerande 52 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget. Vid stämman var inga styrelseledamöter eller bolagets revisorer närvarande eller representerade med anledning av Covid-19 pandemin.

STYRELSE

Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt förvärv och avyttring av företag och fast egendom.

Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs styrelse bestod sedan årsstämman 2020 av sju stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt en arbetstagarledamot utan suppleant. Styrelsens ordförande är sedan årsstämman 2016 Christian Paulsson. Styrelsens övriga ledamöter var Mikael Ekdahl (vice ordförande), Stéphane Hamelin, Eric Joan, Stefan Lager, Helena Persson samt Per Åhlund. Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.

STYRELSENS ERSÄTTNING

Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK i arvode för 2020 (350). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställs av årsstämman samt för arbete som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 2020 finns i not 4.

BOLAGSSTÄMMOVALDA LEDAMÖTER

Christian Paulsson

Född 1975. Styrelsens ordförande sedan maj 2016 och ledamot sedan 2014. Ledamot i revisionsutskottet och ordförande i ersättningsutskottet. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bachelor of Business Administration, European University Bruxelles. M&A Rådgivare Paulsson Advisory AB, VD Formar Assistans AB, VD Liv ihop AB (publ), Vice VD och VD på affärssystemföretaget IBS AB samt VD på fondkommissionärsfirman Lage Jonason AB, erfarenhet inom Corporate Finance på bland annat Mangold Fondkommission, Alfred Berg/ ABN Amro Fondkommission och Booz & Co.

Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Huntway AB, Paulsson Advisory AB.

Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelseordförande i Liv ihop AB (publ), Styrelseledamot i Hubbr AB, IBS AB, Caperio Holding AB och Apper Systems AB.

Innehav: 9 151 695 aktier genom Paulsson Advisory AB.

Mikael Ekdahl

Född 1951. Styrelseledamot sedan 2001. Ordförande i revisionsutskottet och ledamot i ersättningsutskottet.

Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. och civilekonom, Lunds Universitet. Advokat, tidigare delägare och nu i samarbete med

Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB. Andra pågående uppdrag: Ordförande i Melker Schörling AB, Ordförande i Absolent Group AB, Styrelseordförande Mikael Ekdahl AB. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Ordförande Marko Group AB. Innehav: 60 000 aktier.

Stéphane Hamelin

Född 1961. Styrelseledamot sedan 2010. Ledamot i ersättningsutskottet. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör för Bong AB. Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989. Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Supervisory Bord i Holdham S.A.S

Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. Innehav: 52 850 282 aktier genom Holdham S. A.

Eric Joan

Född 1964. Styrelseledamot sedan 2010. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildad vid École Polytechnique Universitaire de Lille och Harvard Business School. Andra pågående uppdrag: Verkställande direktör för Hamelin Group. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. Innehav: –.

Stefan Lager

Född 1962. Styrelseledamot sedan 2017.

Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildning inom ledarskap och datalogi. Sr. VP Europe and Americas på Beijer Electronics Products AB, VD för PostNord Fulfilment AB, Head of Division Fulfilment Strålfors, Senior Vice president Strålfors.

Andra pågående uppdrag: VD för Beijer Electronics Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Innehav: –.

Helena Persson

Född 1970. Styrelseledamot sedan 2015.

Utbildning och arbetslivserfarenhet: B. Sc. i Human Resources Development and Labour Relations, Lunds Universitet. Innehar en HR-tjänst inom RWE Renewables Sweden AB och har tidigare arbetat med HR i E.ON Sverige AB, HR-konsult, HR Director för Pergo Europe AB, HR Manager på Clinical Data Care samt varit ombudsman för Sveriges Farmacevtförbund och Akademikerförbundet SSR.

Andra pågående uppdrag: –.

Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelsesuppleant i Indus Consulting AB, Styrelseledamot i Declam AB.

Innehav: 50 000 aktier.

Per Åhlgren

Född 1960. Styrelseledamot sedan 2020.

Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Reservofficer i Armen, Rank Kapten. Plutonchef i Svenska FN-bataljonen på Cypern. Tio års erfarenhet från derivathandel i London för Salomon Brothers, Bear Stearns och Deutsche. Medgrundare till Eurotrade Securities som senare förvärvades av Nordnet. Medgrundare till Mangold AB. Andra pågående uppdrag: Ordförande Mangold AB och WESC AB. Styrelseledamot och VD i Runaware Holding AB. Styrelseledamot i det

helägda Investmentbolaget GoMobile NU AB.

Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Ordförande Black Earth Farming samt

styrelsemedlem Ress Capital AB och The Skirt Factory.

Innehav: 31 539 202 aktier genom GoMobile Nu Aktiebolag

ARBETSTAGARLEDAMÖTER

Mats Persson

Född 1963. Arbetstagarrepresentant sedan 2020, suppleant sedan 2001. Representant för Grafiska Personalklubben. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fabriksarbetare Bong Sverige AB. Andra pågående uppdrag: –. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. Innehav: –.

STYRELSENS ARBETSORDNING

Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla.

Under verksamhetsåret 2020 avhöll styrelsen 9 sammanträden utöver det konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD styrelseledamöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om viktiga händelser i bolagets verksamhet.

Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas till någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet.

Under 2020 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor:

• 12 februari Bokslutskommuniké och avrapportering från revisorerna
• 7 april Beslut om uppskjutande av årsstämman
• 14 maj Delårsbokslut Q1 samt
• 25 juni Konstituerande styrelsemöte efter årsstämman 2020
• 15 juli Halvårsbokslut Q2
• 12 november Delårsbokslut Q3
• 9 december Budget 2020

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ANTAL PROTOKOLLFÖRDA MÖTEN 2020

Bong uppfyller Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter.

	Oberoende till bolaget1	Oberoende till större aktieägare1	Närvaro styrelse sammanträden
Christian Paulsson	Ja	Ja	9 st
Mikael Ekdahl	Ja	Ja	10 st
Stephane Hamelin	Nej	Nej	10 st
Eric Joan	Ja	Nej	9 st
Stefan Lager	Ja	Ja	9 st
Helena Persson	Ja	Ja	10 st
Per Åhlgren	Ja	Nej	5 st

1 Bedömningen av styrelseledamöternas oberoende har utförts i enlighet med Koden.

RÖSTRÄTTSBEGRÄNSNINGAR

Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

VALBEREDNING

Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att inför årsstämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansättning. Den av årsstämman 2020 utsedda valberedningen bestod av tre medlemmar: Stéphane Hamelin (Holdham S.A.), Ulf Hedlundh (Svolder AB) och Christian Paulsson (Paulsson Advisory AB). Stéphane Hamelin utsågs till valberedningens ordförande. Eftersom Bongs huvudägare Holdham S.A., Svolder AB och Paulsson Advisory AB representerade cirka 37 procent av rösterna var det naturligt att de fanns representerade i valberedningen. Nämnda aktieägare ansåg det vidare naturligt att en representant från en av de röstmässigt största aktieägarna var ordförande i valberedningen. Valberedningen har behandlat de frågor som följer av Koden och erhållit en styrelseutvärdering av styrelsen. Utvärderingen har genomförts med en enkät som visade att styrelsen har god funktionalitet. Valberedningen har haft ett protokollfört möte samt däremellan löpande kontakt.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Christian Paulsson, ordförande, Mikael Ekdahl och Stéphane Hamelin.

Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen.

Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som omprövas årligen, är beroende av uppnådda resultat för bolaget och för VD. Ersättningsutskottet har under 2020 sammanträtt vid ett tillfälle varvid samtliga ledamöter deltog.

REVISIONSUTSKOTT

Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Mikael Ekdahl, ordförande, och Christian Paulsson.

Utskottet har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse samt särskilt ansvara för att granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revision. Dessutom ska revisionsutskottet godkänna alla tillåtna icke-revisionstjänster, utfärda riktlinjer för tillåtna skatte- och värderingstjänster, övervaka att arvodet för tillåtna icke-revisionstjänster inte överstiger 70%-regeln samt övervaka revisorns bedömning av sin opartiskhet och självständighet. 70%-regeln innebär att arvodet för rådgivningstjänster inte får överstiga 70 procent av de tre senaste årens genomsnittliga revisionsarvode.

Revisionsutskottet har under 2020 sammanträtt tre gånger varvid alla ledamöterna deltog vid sammanträdena.

EXTERNA REVISORER

Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av ett år. Vid årsstämman 2020 valdes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade revisorn Lars Nilsson som huvudansvarig för en mandatperiod om ett år med auktoriserade revisorn Patrik Larsson som revisor. Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av företaget och kvalitén i företagets redovisningshandlingar. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser till styrelsen minst en gång per år samt rapporterar till revisionsutskottet vid samtliga utskottsmöten.

VD OCH KONCERNLEDNING

VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om koncernens utveckling.

VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i kvartalet samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat samt diskutera strategifrågor. Bongs koncernledning har under 2020 bestått av fem personer. Koncernen består av moderbolaget Bong AB och ett flertal dotterbolag vilket redovisas i not 18. Rapporteringen från dotterbolag sker löpande på månadsbasis. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Bongs företagsledning.

ERSÄTTNING TILL KONCERNLEDNING

Årsstämman 2020 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga ersättningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt förväntas av person i koncernedningen efter att utvärdering gjorts av individuella prestationer och bolagets redovisade resultat.

I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den ledande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga ersättningen. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara marknadsmässig.

INTERN KONTROLL

Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering. Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instruktioner för attesträtter.

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL

Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.

ORGANISATION FÖR DEN INTERNA KONTROLLEN

Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.

KONTROLLMILJÖ

Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur, uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i intern kommunikation. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbeskrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsordningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell rapportering, informationspolicy och attestinstruktion.

KONTROLLAKTIVITETER

Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller, avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.

Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och avdelningsnivå. Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner utgör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte att säkerställa den finansiella rapporteringen. Därjämte används ett standardiserat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa konsekvent tillämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering.

RISKBEDÖMNING

Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är definierade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål.

Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av affärsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplanering och prestation. Därutöver genomförs utvärderingar om affärsrisker och riskbedömning rutinmässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att säkerställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärksammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.

UPPFÖLJNING

VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatligen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation.

Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild granskningsfunktion i form av internrevision.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 125 279 602,98 kr, balanseras i ny räkning. Se not 34.

STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN

Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra lönsamheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2020 lämnas till moderbolagets aktieägare. För år 2019 lämnades ingen utdelning.

Resultaträkningar för koncernen

TSEK	Not	2020	2019
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning	2	1 843 062	2 165 824
Kostnad för sålda varor	4–5, 7, 8	–1 528 146	–1 801 762
Bruttoresultat		314 916	364 062
Försäljningskostnader	4–5, 7, 8	–177 342	–192 481
Administrationskostnader	4–7, 8	–148 619	–128 746
Övriga rörelseintäkter	8	70 836	63 197
Övriga rörelsekostnader	8	–78 745	–74 298
Rörelseresultat		–18 954	31 733
Finansiella intäkter	9, 12	381	989
Finansiella kostnader	10, 12	–37 621	–42 879
Summa finansiella intäkter och kostnader		–37 240	–41 890
Resultat före skatt		–56 194	–10 157
Inkomstskatt	11	–9 410	–13 876
ÅRETS RESULTAT		–65 604	–24 032
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		–65 129	–23 568
Innehav utan bestämmande inflytande		–475	–464
Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare	13	–0,31	–0,11
Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare, exklusive jämförelsestörande poster	13	–0,14	–0,11

TSEK	2020	2019
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
Årets resultat	–65 604	–24 032
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning	–10 540	–24 620
	–10 540	–24 620
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar	–221	78
Effekt av utökad nettoinvestering	9 883	–4 546
Valutakursdifferenser	–49 326	21 337
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat	–548	7 087
Övrigt totalresultat efter skatt	–50 752	–664
SUMMA TOTALRESULTAT	–116 356	–24 696
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	–115 881	–24 232
Innehav utan bestämmande inflytande	–475	–464

Balansräkning för koncernen

TSEK	Not	2020-12-31	2019-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
Goodwill	14	463 173	529 906
Övriga immateriella tillgångar	15	4 916	8 554
Summa		468 089	538 460
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggning	16	53 245	54 840
Maskiner och andra tekniska anläggningar	16–17	79 305	96 095
Inventarier, verktyg och installationer	16	17 529	20 692
Pågående nyanläggningar inklusive förskott	18	2 352	3 161
Nyttjanderätter	17	91 433	140 039
Summa		243 864	314 827
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjutna skattefordringar	20	103 371	113 387
Övriga långfristiga fordringar		1 018	1 108
Summa		104 389	114 496
Summa anläggningstillgångar		816 342	967 783
Omsättningstillgångar
Varulager m m	21
Råvaror och förnödenheter		89 229	94 431
Varor under tillverkning		839	1 276
Färdiga varor och handelsvaror		91 526	104 700
Summa		181 594	200 407
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	22	199 914	217 557
Aktuell skattefordran		8 316	15 459
Övriga kortfristiga fordringar	23	34 280	43 242
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	24	42 949	41 417
Summa		285 459	317 675
Likvida medel	25	110 118	99 716
Summa omsättningstillgångar		577 171	617 798
SUMMA TILLGÅNGAR		1 393 513	1 585 581

TSEK	Not	2020-12-31	2019-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	32	236 549	236 549
Övrigt tillskjutet kapital		796 845	796 845
Reserver	31	10 544	52 636
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		–631 663	–557 435
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		412 275	528 595
Innehav utan bestämmande inflytande		–406	76
Summa eget kapital		411 869	528 671
Långfristiga skulder
Upplåning	26	53 106	207 740
Uppskjutna skatteskulder	20	8 337	10 144
Pensionsförpliktelser	27	236 268	239 382
Övriga avsättningar	28	6 451	12 662
Övriga långfristiga skulder	26	69 664	106 193
Summa långfristiga skulder		560 391	576 121
Kortfristiga skulder
Upplåning	26	186 565	0
Leverantörsskulder		175 530	210 597
Aktuell skatteskuld		5 494	9 553
Övriga kortfristiga skulder	23	71 816	82 235
Övriga avsättningar	28	1 828	11 881
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	24	166 585	166 523
Summa kortfristiga skulder		421 253	480 789
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 393 513	1 585 581

Förändringar i eget kapital för koncernen

	Hänförligt till moderbolagets aktieägare
TSEK	Not	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2019		236 549	796 845	34 858	–499 159	495	569 588
Totalresultat
Årets resultat					–23 568	–464	–24 032
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen
Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt					–18 485		–18 485
					–34 708		–34 708
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar, efter skatt				62			62
Effekt av utökad nettoinvestering, efter skatt				–3 610			–3 610
Valutakursdifferenser				21 326		45	21 371
Summa övrigt totalresultat				17 778	–34 708	45	–16 885
Summa totalresultat				17 778	–58 276	–419	–40 917
Transaktioner med aktieägare
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2019	31, 32	236 549	796 845	52 636	–557 435	76	528 671
Ingående balans per 1 januari 2020		236 549	796 845	52 636	–557 435	76	528 671
Totalresultat
Årets resultat					–65 129	–475	–65 604
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen
Förändrade redovisningsprinciper IFRS 16
Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt					–9 099		–9 099
					–9 099		–9 099
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar, efter skatt				–175			–175
Säkring av nettoinvestering, efter skatt				7 847			7 847
Valutakursdifferenser				–49 764		–7	–49 771
Summa övrigt totalresultat				–42 092	–9 099	–7	–51 199
Summa totalresultat				–42 092	–74 228	–482	–116 802
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2020	31, 32	236 549	796 845	10 544	–631 663	–406	411 869

Kassaflödesanalys för koncernen

TSEK	Not	2020	2019
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		–18 954	31 733
Avskrivningar och nedskrivningar		115 625	88 844
Erhållna räntor		160	85
Erlagda räntor		–28 646	–29 925
Erlagda finansiella kostnader		–1 206	–4 357
Skatt, betald		–1 365	4 547
Övriga ej likviditetspåverkande poster	33	–38 759	–4 446
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		26 855	86 481
Förändring av rörelsekapital
Varulager		9 022	–153
Kortfristiga fordringar		8 759	78 707
Kortfristiga rörelseskulder		–10 434	–64 562
Kassaflöde från den löpande verksamheten		34 202	100 473
INVESTERINGSVERKSAMHET
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer		–23 008	–24 888
Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar		19 717	2 226
Kassaflöde från investeringsverksamhet		–3 291	–22 662
Kassaflöde efter investeringsverksamhet		30 910	77 811
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Förändring av checkräkningskredit		–	–116
Förändring övriga långfristiga skulder		33 547	–422
Förändring av leaseskulder		–48 820	–51 251
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		–15 273	–51 789
Årets kassaflöde		15 638	26 022
Likvida medel vid årets början		99 716	72 388
Kursdifferens i likvida medel		–5 236	1 306
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT		110 118	99 716

Resultaträkningar för moderbolaget

TSEK	Not	2020	2019
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning	2	3 533	3 030
Administrationskostnader	5-6, 8	–11 278	–12 238
Övriga rörelseintäkter	8	34	27
Övriga rörelsekostnader	8	–35	–70
Rörelseresultat	3	–7 745	–9 250
Resultat från andelar i dotterbolag	40	–52 434	–90 000
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	9	29 032	27 892
Räntekostnader och liknande resultatposter	10	–25 581	–23 720
Summa finansiella intäkter och kostnader		–48 984	–85 829
Resultat före skatt		–56 729	–95 079
Skatt på årets resultat	11	–	–31 088
ÅRETS RESULTAT		–56 729	–126 166

TSEK	2020	2019
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Årets resultat	–56 729	–126 166
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar	–	–
Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat	–	–
Övrigt totalresultat efter skatt	–	–
SUMMA TOTALRESULTAT	–56 729	–126 166

Balansräkning för moderbolaget

TSEK	Not	2020-12-31	2019-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i dotterbolag	19	370 389	422 822
Uppskjutna skattefordringar	20	–	–
Fordringar hos dotterbolag		424 764	424 764
Summa anläggningstillgångar		795 153	847 586
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos dotterföretag		745	718
Aktuell skattefordran		413	800
Övriga kortfristiga fordringar	23	10	69
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	24	340	185
Summa		1 508	1 771
Kassa och bank		212	154
Summa omsättningstillgångar		1 720	1 925
SUMMA TILLGÅNGAR		796 873	849 511

TSEK	Not	2020-12-31	2019-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	32
Bundet eget kapital
Aktiekapital		236 549	236 549
Fritt eget kapital
Överkursfond		383 264	383 264
Balanserad vinst		–201 259	–75 093
Årets resultat		–56 729	–126 166
Summa fritt eget kapital		125 276	182 005
Summa eget kapital		361 825	418 554
Långfristiga skulder
Upplåning		–	205 779
Summa långfristiga skulder	26	–	205 779
Kortfristiga skulder
Upplåning		186 565	–
Leverantörsskulder		498	197
Skulder till dotterbolag		241 551	218 276
Övriga kortfristiga skulder	23	595	1 214
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	24	5 839	5 491
Summa kortfristiga skulder		435 048	225 177
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		796 873	849 511

Förändringar i eget kapital för moderbolaget

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
TSEK	Not	Aktiekapital	Överkursfond	Balanserad vinst inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2019		236 549	383 264	–75 093	544 720
Totalresultat
Årets resultat				–126 166	–126 166
Summa totalresultat				–126 166	–126 166
Transaktioner med aktieägare
Obligationslån, omvärdering
Summa transaktioner med aktieägare
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2019	31,32	236 549	383 264	–201 259	418 554
Ingående balans per 1 januari 2020		236 549	383 264	–201 259	418 554
Totalresultat
Årets resultat				–56 729	–56 729
Summa totalresultat				–56 729	–56 729
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2020	31,32	236 549	383 264	–257 987	361 825

Kassaflödesanalys för moderbolaget

TSEK	Not	2020	2019
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		–7 745	–9 250
Erhållna räntor		29 033	27 842
Erlagda räntor		–24 126	–21 408
Erlagda finansiella kostnader		–133	–85
Skatt, betald		387	–56
Övriga ej likviditetspåverkande poster	33	–1	49
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital		–2 586	–2 908
Förändring av rörelsekapital
Kortfristiga fordringar		–123	2 914
Kortfristiga rörelseskulder		22 981	–1 292
Kassaflöde från löpande verksamhet		20 272	–1 286
INVESTERINGSVERKSAMHET
Kassaflöde efter investeringsverksamhet		20 272	–1 286
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Upptagna lån		–20 213	–
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		–20 213	–
Årets kassaflöde		59	–1 286
Likvida medel vid årets början		154	1 440
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT		212	154

Redovisningsprinciper

Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike, Polen, Spanien, Schweiz, Rumänien, Italien och Tunisien. Bong har starka marknadspositioner, framför allt i norra Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Denna årsredovisning har godkänts av styrelsen den 23 april 2020 för offentliggörande.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i noterna 11 Skatt, 14 Goodwill och 27 Pensionsförpliktelser

KONCERNREDOVISNING

DOTTERFÖRETAG

Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.

Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare eget kapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.

Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

TRANSAKTIONER MED INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.

Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.

INTRESSEFÖRETAG

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.

Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.

SEGMENTSRAPPORTERING

Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelseresultat regelbundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande beslutsfattare är företagets VD. Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTVALUTA

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringen, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

KONCERNFÖRETAG

Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

EFFEKT AV UTÖKAD NETTOINVESTERING

Moderbolaget i koncernen innehar monetära poster som är fordringar på utlandsverksamheter, dvs utgivna lån till utländska dotterbolag i dotterbolagets respektive valuta. För dessa lån är reglering inte planerad eller kommer troligen inte att ske inom överskådlig framtid varför de i praktiken utgör en del av nettoinvestering i den självständiga utlandsverksamheten. Valutakursdifferenser som uppstår avseende dessa monetära poster redovisas koncernredovisningen i övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultatet vid avyttring av nettoinvesteringen.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk.

FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER HAR TILLÄMPATS:

Byggnader 25–33 år Markanläggningar 20 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 10–15 år Inventarier, verktyg, installationer, fordon och datorutrustning 5–10 år Övriga immateriella anläggningstillgångar 3–8 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

GOODWILL

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/ intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen, vilket för IFRS Värdet-koncernen är rörelsesegmentsnivån (not 3).

PROGRAMVAROR

Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.

NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER F.O.M. 2018

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns upplåning, leverantörsskulder, övriga skulder samt derivat.

KLASSIFICERING OCH VÄRDERING

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Klassificeringen av finansiella tillgångar som är skuldinstrument avgörs av affärsmodellen för portföljen i vilken den finansiella tillgången ingår och karaktären på de avtalsenliga kassaflödena. Bongs affärsmodell för samtliga finansiella tillgångar som är skuldinstrument är att inkassera kapitalbelopp och eventuell ränta på kapitalbeloppet. De avtalsenliga kassaflödena från dessa tillgångar utgörs enbart av kapitalbelopp och ränta varför dessa klassificeras som finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Samtliga finansiella tillgångar klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller identifierats som säkringsinstrument.

Samtliga finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller identifierats som säkringsinstrument.

Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på det sätt som beskrivs nedan. Används derivatinstrument för säkringsredovisning redovisas värdeförändringar på derivatinstrument enligt beskrivningen i avsnitt "Derivat och säkringsredovisning". För derivat som inte ingår i en säkringsrelation, redovisas resultat från derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET

Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet. Denna kategori består av två undergrupper: obligatoriskt redovisad till verkligt värde och andra finansiella tillgångar som koncernen initialt valt att placera i denna kategori, identifierad som redovisad till verkligt värde. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Koncernen har endast använt underkategorin obligatoriskt redovisad till verkligt värde. Tillgångar i denna kategori avser derivat som inte är identifierade som ett säkringsinstrument.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR REDOVISADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE

Tillgångar i denna kategori, värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. I kategorin ingår övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kundfordringar redovisas efter avdrag för förväntade kreditförluster. Diskontering tillämpas inte på grund av den korta löptiden varför upplupet anskaffningsvärde överensstämmer med nominellt belopp.

FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET

Denna kategori består av två undergrupper; finansiella skulder som obligatoriskt redovisas till verkligt värde via resultatet och andra finansiella skulder som koncernen valt att placera i denna kategori. I den första kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat. Skulder i denna kategori avser derivat som inte är identifierade som ett säkringsinstrument.

FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE

Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

NEDSKRIVNINGAR

Alla finansiella tillgångar, förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, prövas för nedskrivning. Vid varje rapporttillfälle beräknar koncernen för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar de förväntade kreditförlusterna för den återstående löptiden. De mest väsentliga finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivningsreglerna är kortfristiga varför koncernen valt att tillämpa den förenklade modellen där förväntade kreditförluster redovisas för tillgångarnas återstående löptid från den dag då de första gången redovisas.

De förväntade kreditförlustnivåerna baserar sig huvudsakligen på en individuell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med kundernas betalningshistorik tillsammans med förlusthistoriken för samma period. Historiska förluster justeras sedan för att ta hänsyn till nuvarande och framåtblickande information om makroekonomiska faktorer som kan påverka kundernas möjligheter att betala fordran. Koncernen har identifierat BNP och arbetslöshetsnivån i länder där försäljning av varor och tjänster sker som relevanta faktorer. Den historiska förlustnivån justeras därför baserat på förväntade förändringar i dessa faktorer. Kundfordringar och avtalstillgångar skrivs bort när det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning. Indikatorer på att det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning inkluderar bland annat att gäldenären misslyckas med återbetalningsplanen eller att kontraktuella betalningar lokalt bedöms som substantiellt försenade.

Kreditförluster på kundfordringar och avtalstillgångar redovisas som kreditförluster – netto inom rörelseresultatet. Återvinningar av belopp som tidigare skrivits bort redovisas mot samma rad i resultaträkningen.

REDOVISNING I OCH BORTTAGANDE FRÅN BALANSRÄKNINGEN

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING

Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra risken för valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisats initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom eget kapital.

KASSAFLÖDESSÄKRINGAR

De valutaderivat som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

VARULAGER

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

AKTIEKAPITAL

Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

UPPLÅNING

Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotterföretag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder i balansräkningen.

INKOMSTSKATTER

Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.

Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tilllämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.

Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

PENSIONER

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland, Frankrike och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 26 Pensionsförpliktelser.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

På den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen.

ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra frivillig avgång.

BONUSPLANER

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

INTÄKTSREDOVISNING

Bong tillämpar femstegsmodellen enligt IFRS 15 för samtliga avtal med kunder. I Bongs avtal med kunder framgår att försäljning av produkt bedöms vara ett prestationsåtagande. Grundprincipen är att intäkter ska avspegla förväntad ersättning i samband med fullgörandet av ett kontraktsenligt åtagande mot kund och motsvara den ersättning som koncernen är berättigad till vid överlåtelse av kontroll till de produkter som levererats till motpart.

Koncernen tillverkar och säljer kuvert och förpackningar till distributörer. Försäljningen redovisas som intäkt när kontrollen för varorna överförs, vilket inträffar när varorna levereras till distributören. Kuvert och förpackningar säljs ofta med individuella rabatt- eller bonusavtal. Intäkten från försäljningen av kuvert och förpackningar redovisas baserat på priset i avtalet, med avdrag för beräknade rabatter eller bonusar. Koncernen har inga avtal med ursprunglig förväntad löptid som överstiger 12 månader, varför upplysning om kontrakterade men ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden inte lämnas.

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.

Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplös ning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upp lånade medlen har använts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.

LEASING

I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Enligt den nya standarden ska leasetagare redovisa åtagandet att betala leasingavgifterna som en leasingskuld i balansräkningen. Rätten att nyttja den underliggande tillgången under leasingperioden redovisas som en nyttjanderättstillgång. Avskrivning på tillgången redovisas i resultatet liksom en ränta på leasing skulden. Erlagda leasingavgifter redovisas dels som betalning av ränta, dels som amortering av leasingskulden.

Standarden undantar leasingavtal med en leasingperiod understigande 12 månader (korttidsleasingavtal) och leasingavtal avseende tillgångar som har ett lågt värde. Standarden medger även en lättnadsregel när det gäller separering av icke-leasingkomponenter från leasingkomponenter. Bong har valt att tillämpa nedanstående lättnadsregler.

Koncernens tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal redovisas i balansräkningen. Åtagandet att betala leasingavgifter redovisas som en leasingskuld i balansräkningen. Rätten att nyttja den underliggande tillgången under leasingperioden redovisas som en nyttjanderättstillgång. Avskrivning på tillgången redovisas i resultatet liksom en ränta på leasing skulden. Erlagda leasingavgifter redovisas dels som betalning av ränta, dels som amortering av leasingskulden.

Koncernen undantar leasingavtal med en leasingperiod understigande 12 månader (korttidsleasingavtal), leasingavtal avseende tillgångar som har ett lågt värde samt separering av icke-leasingkomponenter från leasingkom ponenter.

KORTTIDSLEASINGAVTAL

Ett korttidsleasingavtal är ett leasingavtal med en leasingperiod som är kortare än 12 månader från starten av leasingperioden.

LEASINGAVTAL AV MINDRE VÄRDE

Leasingavtal av mindre värde är ett leasingavtal där den underliggande till gången är av lågt värde. Bedömningen görs utifrån värdet på tillgången när den är ny oavsett tillgångens värde. Leasingavtal av mindre värde definieras utifrån den underliggande tillgångens värde.

LEASINGKOMPONENTER OCH ICKE-LEASINGKOMPONENTER

Enligt huvudregeln i IFRS 16 ska icke-leasingkomponenter redovisas separat från leasingkomponenten och kostnadsföras i resultaträkningen. Dock kan en leasetagare välja att inte separera icke-leasingkomponenter från leasing komponenten och detta val görs baserat på tillgångsslag. Bong har valt att tillämpa denna lättnadsregel.

Bong tillämpar IFRS 16 från 1 januari 2019 och använder den förenklade övergångsmetoden. Leasingavtal med en kvarvarande löptid understigande 12 månader vid tidpunkt för övergång till IFRS 16 klassificeras som korttids leasingavtal i enlighet med lättnadsregeln och kostnadsförs.

Bong har bedömt leasingperioden för leasingavtalen och då beaktat eventuella förlängnings- och eller uppsägningsoptioner enlighet med be stämmelserna i IFRS 16. För det fall det är rimligt säkert att optionen kommer att utnyttjas har detta beaktats i fastställandet av i leasingperioden.

Bongs leasingkontrakt omfattar framförallt hyresavtal. I övrigt omfattas bland annat bilar.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de upp kommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investeringen.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

UTDELNING

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisnings i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för juridiska personer skall til l lämpa samtliga av EU godkända IFRS-regler och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisningen och beskattningen. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.

Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i koncernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

UPPSTÄLLNINGSFORMER

Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende obeskattade reserver och avsättningar.

AKTIER OCH ANDELAR I DOTTERFÖRETAG

Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter.

KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT

Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar. Lämnade koncern bidrag till dotterbolag redovisas, beroende på sambandet mellan redovis ning och beskattning, i resultaträkningen på raden resultat från andelar i dotterbolag. Erhållna koncernbidrag från dotterbolag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovisas därmed som finansiella intäkter på raden resultat från andelar i dotterbolag.

NOT 1 – FINANSIELL RISKHANTERING

Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dagliga verksamhet. Finanspolicyn fokuserar på att minimera eventuella ogynnsamma effekter på koncernens operativa och finansiella resultat till följd av oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.

Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och räntederivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn.

MARKNADSRISK

Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida inköps- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transaktionsexponering) och när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valutakursförändringar (omräkningsexponering) samt den ränterisk som kan innebära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.

(A) VALUTARISK

Under 2020 utgjorde Bongs försäljning i länder utanför Sverige 88 (85) procent. Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 66 (61) procent i EUR, 16 (19) procent i GBP, 12 (15) procent i SEK, samt 6 (5) procent i övriga valutor. Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se nedan under Transaktionsexponering).

(i)Transaktionsexponering

Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden (försäljning och inköp) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella valuta. Dessa valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar dels att värdet av leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder förändras samt risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fakturerade valutaflöden.

Bong bedriver tillverkning på merparten av de huvudmarknader som bearbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns härrör främst från interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan Bongs enheter, externa inköp och försäljningar i utländsk valuta. Koncernens finanspolicy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala finansfunktionen. Denna risk aggregeras normalt sett sedan och säkras främst med terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50 procent och 100 procent av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de kommande tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt. På grund av avtal med obligationsinnehavarna har det inte funnits möjlighet att följa finanspolicyn varför styrelsen beviljat avsteg från den.

Valutaexponeringen i bolaget består av en rad olika valutapar, se tabell nedan. Vid en förändring om 10% hade koncernens resultat på årsbasis, givet samma flöden som 2020, förändrats med +16/-16 MSEK (+16/-16) exklusive valutasäkringar.

	10% förändring
	EUR	SEK
EUR/NOK	–	0,1
EUR/SEK	365,5	3 832,5
EUR/GBP	690,1	7 237,1
EUR/PLN	403,8	4 234,4
EUR/RON	77,4	811,2
Totalt	1 537	16 115

Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot SEK på balansdagen, med alla andra variabler konstanta, skulle transaktionsexponeringen medföra en försämring/förbättring av resultatet med 0,3 MSEK (0,4) till följd av förluster/vinster vid omräkning av kundfordringar och leverantörsskulder.

Vid sensitivitetsberäkningarna i känslighetsanalysen i EUR ovan inkluderas även DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR.

(ii)Omräkningsexponering

Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags tillgångar, skulder och rörelseresultat till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering.

Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala finansfunktionen.

Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent jämfört med balansdagskursen per 31 december 2020, med alla andra variabler konstanta, skulle koncernens finansiella resultat förändrats med +0,2/-0,2 MSEK (+2,0/-2,0), som en följd av omvärdering av dotterbolagens in- och utlåning i Bong International AB. Motsvarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital med +44,4/-44,4 MSEK (+42,1/-42,1) till följd av vinster/ förluster vid omräkning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även poster i DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR. För GBP skulle effekten på det finansiella resultatet bli en förändring med -0,7/+0,7 MSEK (+0,0/-0,0) och eget kapital skulle öka/ minska med +0,7/-0,7 MSEK (+4,4/-4,4).

(B) RÄNTERISK

Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande marknadsräntor.

Koncernens upplåning består vid årsskiftet av seniora säkerställda obligationer till ett belopp om 210 MSEK som gavs ut den 19 oktober 2018 med tre års löptid. Lånet löper med en ränta om STIBOR (3 månaders) plus 10 procent som erläggs kvartalsvis i januari, april, juli samt oktober. Ytterligare upplåning i form av checkräkningskredit finns i mindre omfattning. Koncernen har ingen betydande ränterisk.

KREDITRISK

Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk.

Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs kreditprocess har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning, minimera kreditförlusterna och förbättra kassaflöde och vinst.

Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada.

Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort antal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar tillsammans för 23 procent (24) av den totala försäljningen och de tre största kunderna svarar för 12 procent (11). Kreditrisken minskas också av att Bong i hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer och kunder.

I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, franska, polska och engelska bolag.

För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupplysningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men baseras på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernintern information om historiskt betalningsbeteende.

Under 2020 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till cirka 0,1 procent (0,1).

Mer information om utestående fordringar återfinns i not 21.

Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde.

Vid årsskiftet uppgick den finansiella kreditexponeringen till 110 MSEK, hänförligt till likvida medel (100 MSEK per 31 december 2019) och derivatinstrument med marknadsvärde -0,2 MSEK (-0,1).

LIKVIDITETSRISK

Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina kortsiktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv. Bong har vid var tid leverantörsskulder till icke obetydliga belopp. Den helt övervägande delen förfaller inom 90 dagar. Bong minimerar likviditetsrisken avseende dessa och övriga kortfristiga skulder genom att bland annat ha tillräckliga kassamedel. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv från dotterbolagen.

Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen. Som resultat av rådande Covid-19 pandemi har en del dotterbolag tagit upp extern skuld i

Per 31 december 2020	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing)	210 000
Upplåning med anledning av Covid-19		30	3 456	47 655
Checkräkningskrediter
Skulder avseende finansiell leasing	36 770	25 645	45 326	658
Leverantörsskulder och andra skulder	378 716
Per 31 december 2019	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing)		210 000
Checkräkningskrediter	–	–	–
Skulder avseende leasing	54 099	35 641	58 815	11 737
Leverantörsskulder och andra skulder	385 097

form av lokala stödpaket. Villkoren för majoriteten av dessa paket är att den likviditeten inte får lov att användas till annat än att stödja det lokala bolaget i fråga, varpå centraliseringen av likviditet har påverkats något under året.

Bongs emitterade säkerställda obligationer om 210 MSEK har en treårig löptid och en årlig ränta om STIBOR (3 månader) plus 10 procent. Bong är förpliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade kovenanter. Dessa anger hur stor nettolåneskulden får vara i förhållande till EBITDA. Villkoren för detta ändrades i juni 2020, efter godkännande av obligationsinnahavarna, för att kunna ta upp lån med anledning av Covid-19 pandemin.

Övriga kreditfaciliteter består främst av dotterbolagens lokala checkräkningskrediter i utländska banker. Vid årsskiftet uppgick totala kreditfaciliteter till 222 MSEK (227), varav beviljade outnyttjade krediter till 12 MSEK (17).

Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens lånebehov. Ovanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen samt med antagande om över tiden oförändrad finansieringsstruktur och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder. Derivatinstrument som utgör finansiella skulder ingår i analysen om deras avtalsenliga förfallodagar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för de framtida kassaflödena. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena beräknade till balansdagens marknadsränta och periodens förväntade räntemarginal.

HANTERING AV KAPITAL

Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapitalstruktur som minimerar kostnaderna för kapital.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal, utfall:

Nyckeltal	2020	2019
Soliditet, %	30	33
Nettolåneskuld, MSEK	471	506
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,14	0,91
Nettoskuld/EBITDA, ggr	4.1	4,2

BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Valutakursvinster och -förluster på valutaterminer för kassaflödessäkring per 31 december, vilka redovisats i Övrigt totalresultat, redovisas i resultaträkningen i den period under vilken den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen. Samtliga kassaflödessäkringar bedömdes vara fullt effektiva vid årsskiftet. Vinster och förluster på de säkringar som innehas för handel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter och kostnader. Koncernen nettoredovisar inte finansiella tilgångar och skulder.

NOT 2 – GEOGRAFISK FÖRDELNING AV NETTOOMSÄTTNING OCH ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		2020		2019
Nettoomsättning		Kuvert Förpackningar		Kuvert Förpackningar
Sverige	112 084	53 790	150 536	55 976
Norden och Baltikum	128 938	41 244	152 298	49 099
Centraleuropa	514 312	172 779	589 715	171 831
Frankrike och Spanien	315 031	131 553	397 912	107 524
Storbritannien	216 734	61 875	306 296	76 677
Ryssland/Östeuropa	0	0	0	70
Övriga	64 463	30 259	78 837	29 053
Totalt	1 351 562		491 500 1 675 594	490 230

Anläggningstillgångar	2020	2019
Sverige	126 084	173 958
Norden och Baltikum	3 862	57 312
Centraleuropa	320 579	252 598
Frankrike och Spanien	98 102	229 735
Storbritannien	65 921	138 152
Övriga	97 405	1 532
Totalt	711 953	853 287

NOT 3 – SEGMENTSRAPPORTERING

RÖRELSESEGMENT

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högsta verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören/ koncernchef.

Segmentsrapporteringen för affärsområde omfattar EBITDA före strukturkostnader.

Segmentsrapporteringen är för första gången inkluderad i årsredovisningen för år 2020.

Bong har ändrat segmentsrapporteringen och i årsredovisningen för 2020 omfattas 4 rapporterade segment och återstående part visas som Övriga, jämfört med ett segment för år 2019 och tidigare perioder. Även rapporteringen för år 2019 har omarbetats till de nya segmenten.

SEGMENT INFORMATION

Indelningen i segment är i första hand relaterad till geografiska områden som visas nedan. I segmentet Södra Europa och Norra Afrika är inkluderat en enhet av underordnad betydelse som har liknande struktur relaterat till kunder, produkter och distribution.

Övriga intäkter är i den interna rapporteringen inkluderat som en reduktion av kostnader och är inkluderat i noten för att möjliggöra avstämning mot den legala omsättningen.

Segmenten tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med undantag för redovisningen av försäljning av råmaterial, försäljning av avfall och hyresintäkter. I den interna rapporteringen är dessa poster rapporterade som minskning av kostnader medan i koncernens konsoliderade räkningarna redovisas posterna som omsättning.

Centraleuropa

Segmentet omfattar bolag i Tyskland, Polen, Rumänien och Schweiz.

Södra Europa och norra Afrika

Segmentet omfattar bolag i Frankrike, Belgien, Italien, Spanien och Tunisien.

Norden

Segmentet omfattar bolag i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Då verkställande direktören erhåller separata rapporter för Scandinavien (Sverige, Norge och Danmark) och Finland, har dessa områden aggregerats i ett rapporterande segment då de har liknande struktur relaterat till kunder, produkter och distributionskanaler.

Storbritannien

Segmentet omfattar bolagen i Storbritannien.

Övriga

Segmentet omfattar segment under gränsvärdet för att bli separat rapporterade och är inte aggregerade i något segment nedan och har inte någon liknande karaktär som segmenten ovan.

Nettomsättning och EBITDA innan omstrukturering per segment

			2020		2019
Segment	Externa intäkter	IFRS justeringar	Övriga intäkter	Totalt	EBITDA	Externa intäkter	IFRS justeringar	Övriga intäkter	Totalt	EBITDA
Centraleuropa	678 236	16 577	75 390	770 203	54 784	752 180	21 785	55 097	829 062	51 362
Sydeuropa och Nordamerika	547 175	11 862	37 016	596 053	15 410	632 080	18 662	38 531	689 273	23 455
Norden	296 660	15 723	22 252	334 635	9 215	341 592	18 759	25 849	386 200	10 945
Storbritannien	272 958	3 871	3 386	280 215	–16 328	373 550	7 216	1 170	381 936	–4 532
Konsolidering och eliminering	0	0	–138 044	–138 044	48 863	0	0	–120 647	–120 647	51 233
Totalt	1 795 029	48 033	0	1 843 062	111 368	2 099 402	66 422	0	2 165 824	132 463
Externa intäkter	1 795 029	48 033	0	1 843 062	111 368	2 099 402	66 422	0	2 165 824	132 463
Omstruktureringskostnader					–15 273					–11 885
Avskrivningar och nedskrivningar					–115 625					–88 844
Finansiella intäkter					1 143					989
Finasiella kostnader					–38 383					–42 879
Resultat innan skatt					–56 194					–10 156
Inkomsskatt					–9 410					–13 876
Årets resultat					–65 604					–24 032

NOT 4 – KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG

	2020	2019
Avskrivningar och nedskrivningar (Not 6)	115 626	88 844
Kostnader för ersättningar till anställda (Not 4)	501 519	589 174
Förändringar i lager av färdiga varor
och produkter i arbete	16 863	17 503
Råmaterial	863 612	1 049 397
Transportkostnader	116 336	118 355
Övriga kostnader	240 151	259 716
Summa kostnader för sålda varor,

försäljnings- och administrationskostnader 1 854 107 2 122 989

NOT 5 – ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR

		2020		2019
Medelantal anställda	Antal anställda	varav män	Antal anställda	varav män
Sverige1	108	79	145	108
Tyskland	351	259	372	162
Frankrike	282	196	280	201
Storbritannien	176	104	211	149
Polen	196	123	194	120
Estland	15	0	58	31
Finland	11	3	27	14
Norge	8	4	10	4
Danmark	9	6	9	6
Spanien	11	7	10	7
Belgien	13	6	11	4
Rumänien	5	4	6	4
Tunisien	9	0	1	1
Italien	1	1	0	0
Totalt	1 195	787	1 334	811

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare

	Koncernen				Moderbolaget
	2020		2019			2020		2019
		Totalt varav män		Totalt varav män	Totalt varav	män		Totalt varav män
Styrelseledamöter VD och andra ledande	33	27	39	32	6	5	6	5
befattningshavare	34	32	31	30	1	1	1	1

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda

		Moderbolaget
		2020	2019
	Styrelse och VD	Övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga anställda
Totala ersättningar	1 312	1 047	2 785	2 851

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ANSTÄLLNINGSVILLKOR

STYRELSENS ORDFÖRANDE

Styrelsends ordförande har erhållit 350 TSEK I arvode för 2020 (350). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av årsstämman samt för uppdrag i revisionsutskottet 50 TSEK (50). Något övrigt arvode har inte utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.

ÖVRIGA STYRELSELEDAMÖTER

Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2020 utgått med sammanlagt 950 TSEK (850). Ledamoten Mikael Ekdahl har erhållit 250 TSEK (250). Beloppet utgör styrelsearvode 150 TSEK (150) och arvode för ordförande i revisionsutskottet 100 TSEK (100). Fyra styrelseledamöter har erhållit 150 TSEK vardera och en har erhållit 100 TSEK.

Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode har ej utgått arbetstagarrepresentanterna.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR TILLIKA KONCERNCHEF

För år 2020 har utgått för Kai Steigleder en fast lön inklusive ersättning för semester om 2 689 TSEK samt förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 65 TSEK. Lönen omfattar även arbetet som affärsenhetschef för

Löner, ersättningar och sociala kostnader

			Koncernen							Moderbolaget
		2020			2019			2020			2019
	Löner	Sociala	Varav	Löner	Sociala	Varav	Löner	Sociala	Varav	Löner	Sociala	Varav
	och ersätt	kost	pensions	och ersättningar	kost	pensions	och ersätt	kost	pensions	och ersätt	kost	pensions
	ningar	nader	kostnader		nader	kostnader	ningar	nader	kostnader	ningar	nader	kostnader
Totalt		397 677 103 842	6 483	466 150 123 024		18 539	4 833	1 425	736	5 636	2193	939

1 Varav moderbolaget en anställd man.

Centraleuropa. Utöver fast lön kan, på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål kan rörlig ersättning utgå efter beslut av styrelsen.

Under året har utbetalats en rörlig ersättning om 316 TSEK avseende år 2019. Pensionsåldern är 65 år. Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 12 månader. Vid uppsägning från verställande direktören gäller uppsägningstid av 6 månader.

ÖVRIGA BEFATTNINGSHAVARE I LEDNINGSGRUPPEN

Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fyra personer, har under 2020 utgått en sammanlagd fast lön om 6 922 TSEK (7 273) jämte förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 267 TSEK (616).

Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av visa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 20-30 procent av den fasta lönen. För 2020 har rörlig ersättning på 0 TSEK utgått (0).

Under året har utbetalats rörlig ersättning avseende 2019 om 269 TSEK (713) Pensionsförmåner utgår för de svenska befattningshavarna med villkor som motsvarar allmän pensionsplan. För de utländska befattningshavarna utgår pensionsförmåner enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen.

Under 2020 har pensionspremie utgått med 66 TSEK (72) Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6 – 18 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4 – 12 månader.

BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESS

Inom styrelsen finns en ersättningskomitté i vilken ingår två styrelseledamöter. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.

NOT 6 – ERSÄTTNING TILL REVISORERNA

		Koncernen		Moderbolaget
PwC	2020	2019	2020	2019
Revisionsuppdrag1	3 886	3 294	869	851
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget2	–	11	–	–
Skatterådgivning3	–	40	–0	33
Övriga tjänster4	318	404	316	349
Totalt	4 204	3 749	1 185	1 233
Övriga	2020	2019	2020	2019
Revisionsuppdrag	334	330	–	–
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	484	138	–	–
Övriga tjänster	338	683	102	–
Totalt	1 156	1 151	102	–

1 Varav 1 027 (1 079) avser PwC Sverige 2 Varav 0 (0) avser PwC Sverige

3 Varav 0 (33) avser PwC Sverige

4 Varav 316 (404) avser PwC Sverige

NOT 7 – AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Fördelade per anläggningstillgång	2020	2019
Nedskrivning goodwill	35 067	–
Övriga immateriella tillgångar	5 664	9 066
Byggnader och markanläggningar	44 191	46 498
Maskiner och tekniska anläggningar	19 152	21 618
Inventarier, verktyg och installationer	11 551	11 662
Totalt	115 625	88 844
Fördelade per funktion	2020	2019
Kostnad för sålda varor Försäljningskostnader	65 699 8 293	71 201 8 424
Administrationskostnader	41 633	9 219

NOT 8 – ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
Rörelseintäkter	2020	2019	2020	2019
Valutakursvinster på operativa fordringar och skulder Vinst vid försäljning	61 177	61 832	34	27
av anläggnings tillgångar	9 659	1 365	–	–
Totalt	70 836	63 197	34	27

		Koncernen	Moderbolaget
Rörelsekostnader	2020	2019	2020	2019
Strukturkostnader och övriga avsättningar Valutakursförluster på operativa	–15 273	–11 885	0	–
fordringar och skulder Förlust vid försäljning av anläggnings	–63 472	–62 413	–35	–70
tillgångar Totalt	0 –78 745	0 –74 298	0 –35	– –70

NOT 9 – FINANSIELLA INTÄKTER

		Koncernen		Moderbolaget
	2020	2019	2020	2019
Ränteintäkter	160	85	–	–
Valutakursvinster på finansiella poster	221	904	–	61
Finansiella intäkter, koncernföretag	–	–	29 032	27 842
Totalt	381	989	29 032	27 892

NOT 10 – FINANSIELLA KOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
	2020	2019	2020	2019
Nedskrivning av innehav av andelar i andra företag	–524	–741	–	–
Räntedel i årets pensionskostnader Räntekostnader,	0	–4 872	–	–
övriga Valutakursdifferenser på	–33 320	–30 240	–24 450	–21 292
finansiella poster Övriga finansiella kostnader	762 –4 539	–1 030 –5 996	– –1 131	– –2 428
Totalt	–37 621	–42 879	–25 581	–23 720

NOT 11 – SKATT

		Koncernen		Moderbolaget
	2020	2019	2020	2019
Aktuell skatt	–4 509	–7 257	0	–
Uppskjuten skatt	–4 901	–6 619	0	–31 088
Totalt	–9 410	–13 876	0	–31 088

Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande.

	Koncernen		Moderbolaget
	2020	2019	2020	2019
Resultat före skatt	–56 194	–10 157	–56 730	–126 166
Beräknad svensk inkomst skatt, 21,4% (22)	12 026	2 092	12 140	27 000
Inkomstskatt beräknad enligt nationella skatte satser för respektive land	15 502	5 547	–	–
Skatt avseende: - justering av tidigare års skatt	–	430	–	–
- ej skattepliktiga intäkter/övriga ej avdragsgilla kostnader - utdelning från dotterbolag	4 148	–2 653	–1 250 –10 890	–6 656 –
Utnyttjande av tidigare ej redovisade förlustavdrag	5 015	15 549	–	–
Skatteeffekt av ej redovisat förlustavdrag	–32 483	–3 753	–	–
Skatteeffekt av utnyttjade förlustavdrag	–	–	–	–20 344
Omvärdering av uppskjuten skatt	–		–
- förändring av skattesats	–	–	–
- nedskrivning	–13 618	–31 088	–	–31 088
Skatt enligt resultat räkningen	–9 410	–13 876	–	–31 088

NOT 12 – VALUTAKURSVINSTER/–FÖRLUSTER – NETTO

Valutakursvinster/-förluster har redovisats i resultaträkningen enligt följande	2020	2019
Övriga rörelseintäkter	61 177	61 832
Övriga rörelsekostnader	–63 472	–62 413
Finansiella intäkter	983	904
Finansiella kostnader	–	–1 030
Totalt	–1 312	–707

NOT 13 – RESULTAT PER AKTIE

RESULTAT PER AKTIE

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.

	2020	2019
Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare	–65 129	–23 568
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	211 205	211 205
Resultat per aktie, SEK	–0,31	–0,11

RESULTAT PER AKTIE, EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

De jämförelsestörande posterna om totalt -35 MSEK består av nedskrivning av goodwill. Under 2019 hade Bong inga jämförelsestörande poster. Jämförelsestörandeposter definieras på insidan av omslagets baksida.

	2020	2019
Resultat som är hänförligt till
moderbolagets aktieägare	–65 129	–23 568
Jämförelsestörande poster	35 067	–
Resultat som är hänförligt till
moderbolagets aktieägare	–29 569	–23 568
Vägt genomsnittligt antal
utestående stamaktier (tusental)	211 205	211 205
Resultat per aktie exklusive jämförelsestörande
poster, SEK	–0,14	–0,11

NOT 14 – GOODWILL

Utgående anskaffningsvärden	463 173	529 906
Valutakursdifferenser	–31 666	11 468
Nedskrivning	–35 067	–
Ingående anskaffningsvärden	529 906	518 438
	2020-12-31	2019-12-31

OMFÖRDELNING AV GOODWILL

Med anledning av att koncernen har ändrat segmentsrapporteringen (se not 3) så har även goodwill omfördelats till koncernens olika rörelsesegment som också är de kassgenererande enheter (KGE) som prövning för nedskrivningsbehov sker på från och med 2020. Fördelningen har gjorts baserat på relativa värden och är per 31 december 2020 följande:

246 543
47 994
56 879
16 953
94 804

Under räkenskapsåret innan omfördelning av goodwill gjordes, genomfördes ett nedskrivningstest som påvisade ett nedskrivningsbehov om 35 MSEK. Detta föranleddes av påverkan av Covid-19 pandemin i framförallt Storbritannien. Omfördelningen av goodwill har inte medfört något nedskrivningsbehov för något rörelsesegment då allokeringen skett baserat på relativa värden.

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL

Återvinningsbart belopp för varje separat KGE fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårsperioden extrapoleras och utgår från att kuvertmarknaden i Europa som helhet kommer att ha en begränsad tillväxt. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen.

Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 10,2 procent efter skatt (11,4 procent före skatt). Samma diskonteringsränta är applicerbar på alla segment eftersom risken inte skiljer sig åt mellan dem. Använd tillväxttakt är negativ under de tre första åren i prognosperioden om i genomsnitt -0,4 procent. Därefter har antagits en genomsnittlig tillväxt om 1 procent för de två sista åren. En uthållig tillväxttakt om 1,2 procent har antagits. Föregående år användes en diskonteringsränta om 10,3 procent (13,2 procent före skatt) och en utveckling understigande årets beräkning antogs, med en tillväxt om 1 procent i slutet av femårsperioden.

Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och återspeglar de marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns för branschen.

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redovisningsprinciperna.

Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras. Ledningen har fastställt budgeten baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på framtida marknadsutveckling samt extern information om marknadsutveckling.

För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en uthållig tillväxttakt om 1,2 procent använts. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta efter skatt motsvarande 10,2 procent använts (11,4 procent före skatt). vilket är samma som föregående år. Föregående år användes en diskonteringsränta om 10,3 procent (13,2 procent före skatt).

OMFÖRDELNING AV GOODWILL

• Om antagandet avseende uppskattad tillväxt efter prognosperioden hade varit 0,4 procentenheter lägre så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av de kassagenererande enheterna. Vidare om antagandet avseende tillväxt hade varit 0,5 procentenhet lägre skulle det innebära ett totalt nedskrivningsbehov om 36 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE. Vidare om antagandet avseende tillväxt hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 187 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE.

	Tillväxt 0,5	Tillväxt 1,0
KGE	procentenheter lägre	procentenhet lägre
Centraleuropa	20	103
Sydeuropa och Nordafrika	4	19
Norden	4	22
Storbritannien	1	6
Övrigt	7	37

• Om antagandet avseende fasta kostnader i förhållande till omsättningen hade varit 1,9 procentenheter högre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av de kassagenererande enheterna. Vidare om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 0,5 procentenhet och 1 procentenhet högre skulle det innebära en nedskrivning om 13 MSEK respektive 154 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE.

	Tillväxt 0,5	Tillväxt 1,0
KGE	procentenheter lägre	procentenhet lägre
Centraleuropa	7	85
Sydeuropa och Nordafrika	1	15
Norden	2	18
Storbritannien	0	5
Övrigt	3	31

• Om antagandet avseende bruttomarginal hade varit 0,7 procentenheter lägre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av de kassagenererande enheterna. Vidare om antagandet avseende bruttomarginal hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 41 MSEK på respektive KGE.

KGE	Bruttomarginal 1 procentenhet lägre
Centraleuropa	23
Sydeuropa och Nordafrika	4
Norden	5
Storbritannien	1
Övrigt	8

• Om antagandet avseende den uppskattade vägda kapitalkostnaden hade varit 1 procentenhet högre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av de kassagenererande enheterna.

Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. Det totala beräknade återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet med 119 MSEK beräknat på samtliga KGE.

NOT 15 – ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

	2020-12-31	2019-12-31
Ingående anskaffningsvärden	90 441	93 565
Inköp	275	700
Försäljning/utrangering	–	–5 368
Omklassificeringar	168	–
Valutakursdifferenser	–4 321	1 544
Utgående	86 563	90 441
Ingående ackumulerade avskrivningar	–81 887	–76 486
Försäljningar/utrangeringar	–	5 368
Valutakursdifferenser	5 904	–1 703
Årets avskrivningar	–5 664	–9 066
Utgående ackumulerade avskrivningar	–81 647	–81 887
Utgående planenligt restvärde	4 916	8 554

Posten avser huvudsakligen anpassningar av programvaror.

NOT 16 – MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader, mark och markanläggning	2020-12-31	2019-12-31
Ingående anskaffningsvärden	160 853	154 341
Inköp	83	421
Försäljning/utrangering	–	–2 171
Omklassificeringar	6 489	5 381
Valutakursdifferenser	–9 484	2 881
Utgående anskaffningsvärden	157 941	160 853
Ingående ackumulerade
avskrivningar/nedskrivningar	–106 013	–102 715
Försäljningar/utrangeringar	–	2 171
Valutakursdifferenser	7 264	–1 940
Årets avskrivningar/nedskrivningar	–5 947	–3 529
Utgående ackumulerade avskrivningar	–104 696	–106 013
Utgående planenligt restvärde	53 245	54 840
Varav mark	8 780	8 973
Maskiner och andra tekniska anläggningar	2020-12-31	2019-12-31
Ingående anskaffningsvärden	707 213	679 175
Inköp	11 077	10 098
Försäljning/utrangering	–18 837	–16 475
Omklassificeringar	699	6 659
Valutakursdifferenser	–52 231	27 756
Utgående anskaffningsvärden	647 921	707 213
Ingående ackumulerade avskrivningar	–611 118	–581 003
Försäljningar/utrangeringar	10 468	15 768
Valutakursdifferenser	51 186	–24 265
Årets avskrivningar	–19 152	–21 618
Utgående ackumulerade avskrivningar	–568 616	–611 118
Utgående planenligt restvärde	79 305	96 095

Inventarier, verktyg och installationer	2020-12-31	2019-12-31
Ingående anskaffningsvärden	178 252	171 531
Inköp	3 195	1 949
Försäljning/utrangering	–2 579	–1 471
Omklassificeringar	1 437	–
Valutakursdifferenser	–11 837	6 243
Utgående anskaffningsvärden	168 468	178 252
Ingående ackumulerade avskrivningar	–157 560	–147 540
Försäljningar/utrangeringar	1 127	1 317
Valutakursdifferenser	9 974	–5 566
Omklassificeringar	0	–
Årets avskrivningar	–4 480	–5 781
Utgående ackumulerade avskrivningar	–150 939	–157 560
Utgående planenligt restvärde	17 529	20 692

NOT 17 – NYTTJANDERÄTTER

I balansräkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal.
Tillgångar med nyttjanderätt - Fastigheter		2020-12-31 2019-12-31
Ingående anskaffningsvärden /
Förändrade redovisningsprinciper IFRS 16	166 047	155 279
Nya hyreskontrakt	4 465	4 953
Avslutade hyreskontrakt Valutakursdifferenser	–5 337 –10 151	–74 5 889
Utgående anskaffningsvärden	155 024	166 047
Ingående ackumulerade avskrivningar	–42 852	–
Avslutade hyreskontrakt	3 281	74
Valutakursdifferenser	3 298	43
Årets avskrivningar	–38 244	–42 969
Utgående ackumulerade avskrivningar	–74 517	–42 852
Utgående planenligt restvärde	80 507	123 195
Tillgångar med nyttjanderätt - Övriga		2020-12-31 2019-12-31
Ingående anskaffningsvärden / Förändrade
redovisningsprinciper IFRS 16	22 647	12 108
Nya hyreskontrakt	2 044	10 515
Avslutade hyreskontrakt	–782	–95
Valutakursdifferenser	–988	119
Årets avskrivningar	0	0
Utgående anskaffningsvärden	22 921	22 647
Ingående ackumulerade avskrivningar	–5 803	–
Avslutade hyreskontrakt	384	42
Valutakursdifferenser
Årets avskrivningar	495 –7 071	36 –5 881
Utgående ackumulerade avskrivningar	–11 995	–5 803
Utgående planenligt restvärde	10 926	16 844

Leasingskulder		2020-12-31 2019-12-31
Ingående skulder / Förändrade redovisnings
principer IFRS 16	160 292	189 348
Nya hyreskontrakt	6 509	15 466
Avslutade hyreskontrakt	–3 052	–66
Ränta	5 926	7 855
Valutakursdifferenser	–8 766	6 666
Hyresbetalningar	–54 643	–58 977
Utgående skulder, not 22 och not 25	106 266	160 292

Redovisade belopp i resultaträkningen

I resultaträkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal:

Avskrivningar på nyttjanderätter	2020	2019
Fastigheter	–38 244	–42 969
Övriga	–7 071	–5 881
Summa	–45 315	–48 850
Räntekostnader (ingår i finansiella kostnader)	–5 826	–7 780
Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal	–1 506	–2 044
Utgifter hänförliga till leasingavtal med under liggande lågt värde som inte är korttidsleasingavtal	–366	–558

Redovisade belopp i kassaflödet

Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2020 var -48 819 ( –51 251).

NOT 18 – PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	2020-12-31	2019-12-31
Ingående anskaffningsvärden	3 161	5 453
Under året nedlagda kostnader	8 584	11 720
Omklassificeringar	–8 793	–12 040
Valutakursdifferenser	–600	–1 972
Utgående balans	2 352	3 161

NOT 19 – ANDELAR I DOTTERBOLAG

	2020-12-31	2019-12-31
Ingående anskaffningsvärde	422 821	422 821
Nedskrivningar	–52 434	–
Utgående balans	370 387	422 821

Vid årlig bedömning av värdet på innehav i dotterbolag gjordes nedskrivning av aktierna i Bong GmbH 2020.

Bolag	Organisationsnummer	Säte	Antal aktier	Andel av kapital, %
Bong International AB	556044-3573	Kristianstad, Sverige	1 501 200	100
Bong GmbH	HRB 1646	Solingen, Tyskland	1	100
Bong Sverige AB	556016-5606	Kristianstad, Sverige	804 000	100
Bong UK Ltd	3895897	Milton Keynes, Storbritannien	7 000 000	100
IPC SAS	327 956 199	Angoulème, Frankrike	1 5000	100
Bong SAS	775 695 299	Saint Sébastien de Morsent, Frankrike	100 000	100
Pflueger Lober Kuvert GmbH	HRB 9534	Erlangen, Tyskland	1	100
Bong Packaging S.R.L.	3774701209	Bologna, Italien	1 0000	85
Bong Belgium SA	0453.235.963	Kortrijk, Belgien	25 696	100
Bong Denmark A/S	58154717	Høje-Taastrup, Danmark	5 000	100
Bong Schweiz AG	CHE-135464381	Gossau SG, Schweiz	200	100
Bong Envelo SRL	296556/06.08.2015	Bukarest, Rumänien	100	100
Bong Africa Sarl	1620893G	Tunis, Tunisien	30 000	60
CADIX SAS	518971866	Saint Sébastien de Morsent, Frankrike	7 203 512	100
BONG Caly Swiat Kopert Sp. zo.o.	KRS 286281	Poznan, Polen	8 000	100
Bong S.a.r.l.	329 200 570	Paris, Frankrike	1 000	100
Envel Europa SA	ES-A25422015	Barcelona, Spanien	8 000	100
Bong Grundstucksverwaltung GmbH (BONG)	HRB 8789	Solingen, Tyskland	1	100
Bong Retail Solutions AB	556296-3115	Kristianstad, Sverige	10 000	100
Bong Norge AS	931080687	Vear, Norge	40 000	100
Pflueger Koperty Pologne Sp. zo.o.	KRS 45327	Krakow, Polen	2 300	100
Bong Retail Solutions NV	0826.223.234	Kortrijk, Belgien	4 000	100
Bong Suomi Oy	1487663-6	Pirkkala, Finland	20 050	100
Packaging First Ltd	3838039	Essex, Storbritannien	100	90

1 Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag samt indirekt ägda bolag som inte är vilande. Samtliga dotterföretag konsolideras i koncernen.

NOT 20 – UPPSKJUTEN SKATT

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer: Uppskjuten skatt per temporär skillnad uppgår till:

Uppskjuten skattefordran	2020-12-31	2019-12-31
Förlustavdrag	53 880	67 442
Immateriella anläggningstillgångar	–1 089	2 377
Materiella anläggningstillgångar	2 512	10 374
Pensioner	42 847	40 436
Nyttjanderätter	3 940	5 265
Övriga temporära skillnader	24 208	18 745
Kvittning av uppskjutna skattefordringar i enlighet
med kvittningsavsättningar	–22 927	–31 252
Totalt	103 371	113 387
Uppskjuten skatteskuld	2020-12-31	2019-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	415	1 962
Materiella anläggningstillgångar	12 090	5 449
Pensioner	17 463	21 354
Övriga temporära skillnader	1 296	12 631
Kvittning av uppskjutna skattefordringar i enlighet
med kvittningsavsättningar	–22 927	–31 252
Totalt	8 337	10 144

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga förlustavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster.

Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostnaderna och effektivisera verksamheten. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande förlustavdrag bedöms som goda.

Oredovisade skattefordringar uppgår till 19 550 TSEK (44 602) och merparten är inte tidsbegränsade.

Bruttoförändringar avseende uppskjutna skatter är enligt följande:

Förlustavdrag	2020-12-31	2019-12-31
Vid årets början	67 442	96 669
Valutakursdifferenser	–1 288	3 601
Redovisning i resultaträkningen	–12 274	–32 828
Vid årets slut	53 880	67 442
Materiella anläggningstillgångar	2020-12-31	2019-12-31
Vid årets början	4 925	385
Valutakursdifferenser	–717	2
Omklassificeringar	–13 445	–
Redovisning i resultaträkningen	–341	4 538

Pensioner	2020-12-31	2019-12-31
Vid årets början	19 082	17 809
Valutakursdifferenser	–757	–1 700
Omklassificeringar	4 826	–
Redovisning i resultaträkningen	792	–1 420
Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad
anställning	1 441	4 393
Vid årets slut	25 384	19 082
Immateriella anläggningstillgångar	2020-12-31	2019-12-31
Vid årets början	415	–8 194
Valutakursdifferenser	–253	–188
Omklassificeringar	9 666	–
Redovisning i resultaträkningen	–11 332	8 797
Vid årets slut	–1 504	415
Nyttjanderätter	2020-12-31	2019-12-31
Vid årets början	5 265	5 548
Valutakursdifferenser	–336	219
Redovisning i resultaträkningen	–989	–502
Vid årets slut	3 940	5 265
Övriga temporära skillnader	2020-12-31	2019-12-31
Vid årets början	6 114	–10 577
Valutakursdifferenser	–458	–253
Redovisning i resultaträkningen	626	14 796
Omklassificeringar	18 687	–
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt
totalresultat	–2 057	2 148
Vid årets slut	22 912	6 114

NOT 21 – VARULAGER

Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgick till 863 612 TSEK (1 049 397). Av varulagervärdet har 21 062 TSEK (18 861) värderats till nettoförsäljningsvärde. Varulagret har under året skrivits ned med -979 TSEK (-349).

NOT 22 – KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR

	2020-12-31	2019-12-31
Kundfordringar	207 364	223 180
Avgår reservering för värdeminskning
i fordringar	–7 450	–5 623
Kundfordringar – netto	199 914	217 557
Redovisade belopp, per valuta, för
koncernens kundfordringar	2020-12-31	2019-12-31
SEK	16 536	22 877
EUR	89 515	94 327
GBP	69 379	72 654
Andra valutor	24 484	27 699
Summa	199 914	217 557

Geografisk fördelning av kundfordringar	2020-12-31	2019-12-31
Sverige	26 607	42 200
Övriga Norden och Baltikum	7 286	7 257
Centraleuropa	58 316	65 025
Frankrike och Spanien	37 221	31 748
Storbritannien	70 484	71 327
Summa	199 914	217 557

Förändringar i reserven för osäkra
kundfordringar	2020	2019
Per 1 januari	5 623	6 736
Reservering för osäkra fordringar	5 848	1 774
Fordringar som har skrivits bort
under året som ej indrivningsbara (–)	–2 667	–2 302
Återförda outnyttjade belopp	–595	–834
Valutakursdifferens	–759	249
Per 31 december	7 450	5 623

Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom betalningshistorik.

Summa kundfordringar	199 914	217 557
Grupp 3 befintliga kunder med vissa tidigare uteblivna betalningar där alla uteblivna betalningar har återvunnits fullt ut	5 131	4 571
Grupp 2 befintliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser	194 082	208 122
Grupp 1 nya kunder	701	4 864
Betalningshistorik motparter	2020-12-31	2019-12-31

Per 31 december 2020 var kundfordringar uppgående till 23 897 TSEK (24 072) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:

Åldersanalys	2020-12-31	2019-12-31
Mindre än 3 månader	23 897	24 072
3 till 6 månader	3 256	1 543
Mer än 6 månader	4 154	1 927
Summa	31 307	27 542

För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med bokfört värde.

NOT 23 – ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER

Övriga kortfristiga		Koncernen		Moderbolaget
fordringar	2020-12-31		2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31
Övriga kortfristiga
fordringar	34 280	43 242	9	69
Totalt	34 280	43 242	9	69

Övriga kortfristiga	Koncernen		Moderbolaget
skulder	2020-12-31		2019-12-31 2020-12-31	2019-12-31
Kortfristiga hyres
kontrakt IFRS 16	36 602	54 099	–	–
Övriga kortfristiga
skulder	35 214	28 136	595	1 214
Totalt	71 816	82 235	595	1 214

NOT 24 – UPPLUPNA KOSTNADER/INTÄKTER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER/KOSTNADER

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
	Koncernen		Moderbolaget
	2020-12-31		2019-12-31 2020-12-31	2019-12-31
Förutbetalda räntor	993	217	0	–
Övriga förutbetalda
kostnader	4 595	6 985	340	185
Upplupna leverantörs bonusar	5 113	6 509	–	–
Övriga upplupna intäkter	32 248	27 706	–	–
Totalt	42 949	41 417	340	185

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
	2020-12-31		2019-12-31 2020-12-31	2019-12-31
Lönerelaterade
upplupna kostnader	67 675	64 393	737	258
Upplupna räntor	3 938	4 173	3 818	4 142
Upplupna kundbonusar	43 533	45 252	–	–
Övriga upplupna
kostnader	51 439	52 705	1 284	1 091
Totalt	166 585	166 523	5 839	5 491

NOT 25 – LIKVIDA MEDEL

	Koncernen		Moderbolaget
Likvida medel	2020-12-31	2019-12-31	2020-12-31	2019-12-31
Likvida medel	110 037	99 574	212	154
Varav på spärrat konto	81	142	–	–
Summa	110 118	99 716	212	154

NOT 26 – UPPLÅNING

	Koncernen		Moderbolaget
Långfristiga lån	2020-12-31	2019-12-31	2020-12-31	2019-12-31
Leasingkontrakt
- IFRS 16 m m	69 664	108 154	–	–
Obligations- och konvertibellån	–	205 779	0	205 779
Övriga	53 106
Total	122 770	313 933	0	205 779

Obligationslånet från 2018 redovisas till upplupet anskaffningsvärde vilket innebär att lånets nominella värde 210 MSEK reducerats för anskaffningskostnad som kommer justera lånets redovisade värde vid varje rapporteringstillfälle fram till lånets förfall 2021 då det redovisade värdet kommer uppgå till det nominella värdet. Fullständiga villkor för det seniora obligationslånet framgår av bolagets hemsida www.bong.com

Koncernen			Moderbolaget
Kortfristiga lån	2020-12-31		2019-12-31 2020-12-31	2019-12-31
Checkräkningskrediter	–	–	–	–
Obligationslån	186 565		186 565
Leasingkontrakt
- IFRS 16	36 602	54 099	–	–
Total	223 167	54 099	–	–
Summa upplåning	345 937	368 032	186 565	205 779

Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:

	Koncernen		Moderbolaget
			2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31
Mellan 1 och 2 år	25 675	35 641	0	–
Mellan 2 och fem år	48 782	266 555	–	205 779
Mer än 5 år	48 313	11 737	–	–
Total	122 770	313 933	0	205 779

Vid obligationslånets förfall kommer den bokförda skulden att uppgå till 210 000 TSEK.

Effektiv ränta på balansdagen var som följer:	2020-12-31	2019-12-31
Checkräkningskredit	0,61%	0,25%
Annan upplåning	10,25%	10,19%

Räntenivån är beroende av gällande marknadsränta, lånevaluta, räntebindningstid och finansiella nyckeltal avtalade med koncernens huvudbanker. De gällande nyckeltalen relaterar huvudsakligen till koncernens nettoskuld/ EBITDA.

Summa	36 602	54 099
Andra valutor	3 048	5 617
GBP	14 156	16 473
EUR	15 777	20 530
SEK	3 621	11 479
Redovisade belopp, per valuta, är som följer:	2020-12-31	2019-12-31

Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter:

	2020-12-31	2019-12-31
Rörlig ränta:
– löper ut efter mer än ett år	12 040	16 715
Fast ränta:
löper ut efter mer än ett år	–	–

NOT 27 – PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. De mest omfattande planerna finns i Sverige, Tyskland och Norge och de täcker där i princip samtliga tjänstemän samt viss övrig personal. Pensionsplanerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersättningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen.

Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker.

Knappt hälften av Bongs pensionsskuld avser pensionsplaner som sedan länge varit stängda för nya åtaganden. Detta innebär att dessa successivt kommer att fasas ut helt och hållet. En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planen. Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre skulder. Merparten av pensionsförpliktelserna innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder.

Specifikation av pensionsförpliktelser i balansräkningen

	2020-12-31	2019-12-31
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	259 463	253 460
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–19 681	–18 321
Underskott i fonderade planer	239 782	235 138
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	–3 514	4 243
Utgående balans pensionsskuld	236 268	239 382

Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land redovisas nedan:

2020			Sverige Tyskland Frankrike		Norge Övriga Summa
Nuvärdet av förpliktelsen	129 891 81 300		15 462		2 262 30 548 259 463
Verkligt värde på förvaltnings tillgångar	0	0	0		0 –19 681 –19 681
Summa	129 891 81 300		15 462		2 262 10 867 239 782
2019			Sverige Tyskland Frankrike		Norge Övriga Summa
Nuvärdet av förpliktelsen		113 700 97 803	16 662		2 832 22 463 253 460
Verkligt värde på förvaltnings tillgångar	0	0	–276		0 –18 046 –18 321
Summa	113 700 97 803		16 386	2 832		4 418 235 138
Viktiga aktuariella antaganden Sverige Tyskland Frankrike
2020 Diskonteringsränta						Norge Övriga
(%)		0,90	0,50	0,50	2,30	0,50
Inflation (%)		1,50	1,70	N/A	1,50	N/A
Löneökningar (%)		2,75	N/A	1,50	N/A	1,50
Förväntad livslängd vid 65, män		22	20	N/A	–	20
Förväntad livslängd vid 65, kvinnor		24	24	N/A	–	24
2019			Sverige Tyskland Frankrike			Norge Övriga
Diskonteringsränta (%)		1,50	0,80	0,80	2,30	0,80
Inflation (%)		2,00	1,70	1,70	1,50	1,50
Löneökningar (%) Förväntad livslängd		1,10	N/A	1,50	N/A	1,50
vid 65, män		22	20	–	–	–
Förväntad livslängd vid 65, kvinnor		24	24	–	–	–
Sammansättning av förvaltningstillgångar:					2020	2019
Försäkringsbrev (onoterade)					19 681	18 321
Summa						19 681 18 321
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för

räkenskapsåret 2020 uppgå till 9,8 MSEK.

Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelse uppgår till 14 år.

PENSIONSFÖRSÄKRING I ALECTA

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.

För räkenskapsåret 2020 har koncernen inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig

Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande	Nuvärdet av förpliktelsen	Verkligt värde på förvaltningstillgångar	Summa
Per 1 januari 2019	236 308	20 396	215 912
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	1 717		1 717
Räntekostnader/(intäkter)	3 960	71	3 888
Omvärderingar: - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter) - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden - Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster	– 21 885 –	– – –	– 21 885 –
Valutakursdifferenser	2 133	–116	2 248
Avgifter:
- Arbetsgivaren	–	10 389	–10 389
- Anställda som omfattas av planen	–	–125	–125
Utbetalningar från planen	–	–	–
- Utbetalda ersättningar Regleringar	–12 544 –	–12 544 –	– –
Per 31 december 2019	253 460	18 321	235 138
Per 1 januari 2020	253 460	18 321	235 138
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	2 001		2 001
Räntekostnader/(intäkter)	–		–
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år	–880	21	–901
Omvärderingar:
- Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter)	–	557	–557
- (Vinst)/förlust till följd förändrade demografiska antaganden	62	–	62
- (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden	6 709	–	6 709
- Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster	–	–	–
Valutakursdifferenser	–4 432	–155	–4 277
Avgifter:
- Arbetsgivaren	–	12 222	–12 222
- Anställda som omfattas av planen	–	502	–502
Utbetalningar från planen
- Utbetalda ersättningar	2 544	–11 787	14 331
Regleringar	–	–	–
Per 31 december 2020	259 463	19 681	239 782

att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension

Förväntade avgifter nästa rapportperiod för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 1,6 mkr. Koncernen står för en oväsentlig del av planen.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 175 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 175 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade om den kollektiva konsolideringsnivån överstiger 175 procent. Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att överskott uppstår. Vid utgången av 2020 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (148 procent).

KÄNSLIGHETSANALYS PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende på ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår bland annat den långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångarna samt antagandet om diskonteringsränta. Varje förändring av dessa antaganden, likväl som andra aktuariella antaganden, kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde.

Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är i linje med diskonteringsräntan i enlighet med reviderade IAS reglerna.

Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på de framtida utbetalningarna som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider motsvarande bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. I Sverige beaktar även koncernen räntorna på bostadsobligationer vid fastställandet av diskoteringsräntan.

Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelserna baseras på rådande marknadsvillkor.

Om den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna skulle avvika med 1 procent från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förvaltningstillgångarna vara cirka 0,2 MSEK högre respektive cirka 0,2 MSEK lägre.

Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med +/-0,5 procentenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förpliktelserna vara uppskattningsvis cirka 17 MSEK lägre respektive 15 MSEK högre än det faktiska redovisade värdet.

NOT 28 – ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Omstrukturering	2020	2019
Per 1 januari	24 543	23 258
Redovisat i resultaträkningen:
Omstrukturering
– tillkommande avsättningar	15 273	11 885
Utnyttjat under året	–25 265	–9 230
Övrigt
– tillkommande avsättningar	873	1 630
Utnyttjat under året	-6 698	–3 180
Valutakursdifferens	–447	179
Per 31 december	8 279	24 543
	2020	2019
Långfristig del	6 451	12 662
Kortfristig del	1 828	11 881
	8 279	24 543

I syfte att bibehålla långsiktig konkurrenskraft och återställa lönsamheten till tillfredsställande nivå avsattes 15 MSEK i strukturkostnader under året vilka kommer betalas inom ett år. Strukturprogrammet avser framförallt åtgärder för att anpassa verksamheten till lägre efterfrågan och omfattar åtgärder framförallt i Sverige.

NOT 29 – STÄLLDA SÄKERHETER

Avseende pensionsförpliktelser
	Koncernen		Moderbolaget
	2020-12-31	2019-12-31	2020-12-31	2019-12-31
Företagsinteckningar	57 825	57 825	–	–
Spärrade bankmedel	1 366	–	–	–
Avseende skulder till kreditinstitut
Aktier i dotterbolag	538 283	600 947	370 389	422 822
Företagsinteckningar	–	–	–	–
Fordran på dotterbolag	–	–	210 000	210 000
Omsättningstillgångar	136 559	170 013	–	–
Totalt	734 033	828 785	580 389	632 822

NOT 30 – ANSVARSFÖRBINDELSER

	Koncernen		Moderbolaget
	2020-12-31	2019-12-31	2020-12-31	2019-12-31
Ansvarighet FPG	1 145	1 365	–	–
Bankgaranti	0	0	–	–
Övriga ansvars förbindelser	302	142	–	–
Totalt	1 447	1 507	–	–

NOT 31 – RESERVER

	Säkringsreserv	Omräkningsreserv	Summa reserver
Ingående balans 1 januari 2019	–4 479	39 337	34 858
Kassaflödessäkringar	78	–	78
Effekt av utökad av nettoinvestering	–	–4 546	–4 546
Valutakursdifferens	–	21 337	21 337
Skatteeffekt	–16	924	908
Utgående balans 31 december 2019	–4 417	57 052	52 636
Ingående balans 1 januari 2020	–4 417	57 052	52 636
Kassaflödessäkringar	–221	–	–221
Säkring av nettoinvesteringar	–	9 883	9 883
Valutakursdifferens	–	–49 764	–49 764
Skatteeffekt	46	–2 035	–1 989
Utgående balans 31 december 2020	–4 592	15 136	10 544

NOT 32 – AKTIEKAPITAL OCH ÖVRIGT TILLSKJUTET KAPITAL

AKTIER

Antalet aktier uppgick vid utgången av 2020 till 211 205 058 (2018: 211 205 058) med ett kvotvärde av 1,12 kronor per aktie (2018: 1,12 kronor per aktie).

Per 31 december 2020	211 205	236 549	796 845	1 033 394
Per 1 januari 2020	211 205	236 549	796 845	1 033 394
Per 31 december 2019	211 205	236 549	796 845	1 033 394
Per 1 januari 2019	211 205	236 549	796 845	1 033 394
	Antalet aktier (tusental)	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Summa

NOT 33 – ÖVRIGA EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER I KASSAFLÖDESANALYSER

		Koncernen	Moderbolaget
	2020	2019	2020	2019
Resultat vid avyttring av immateriella tillgångar och
materiella anläggningstillgångar	–10 315	–1 365	–	–
Förändring avsättningar	–25 103	–3 448	–	–
Ej kontantreglerad utdelning	–	–	50 889	–
Ej kontantreglerat koncernbidrag	–		–50 889	90 000
Ej kontantreglerade dotterbolagsmellan havanden	–	–	–	–90 000
Valutakursdifferenser och övrigt	–3 341	367	–1	49
Totalt	–38 759	–4 446	–1	49

NOT 34 – FÖRETAGSFÖRVÄRV

Under året har inga väsentliga företagsförvärv ägt rum.

NOT 35 – UTDELNING

Vid årsstämman den 25 juni 2020 beslutades att inte lämna någon utdelning till aktieägarna avseende 2019. På årsstämman 2021 kommer inte någon utdelning avseende 2020 att föreslås.

NOT 36 – UPPGIFTER OM BONG AB

Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Bong AB är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, (Small Cap).

NOT 37 – HÅLLBARHETSRAPPORT

Bong har i enlighet med reglerna i Årsredovisningslagen valt att upprätta en hållbarhetsrapport som är skild från Förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 3-6 och avser räkenskapsåret 2020. Den omfattar moderbolaget Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad och enheter som konsolideras i koncernredovisningen.

NOT 38 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Transaktioner med dotterbolag till Holdham S.A. vilka räknas som närstående då Holdham S.A. är största ägare i Bong AB.

	2019
61 691	64 080
608	2 467
37 109	40 909
	2020

Bolaget bedömer att det inte föreligger osäkerhet i fordringarna.

NOT 39 – INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG

Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt ledningsfunktioner. Under 2020 har moderbolaget debiterat dotterbolag management fees uppgående till 3 533 TSEK (3 030). Moderbolagets inköp från dotterbolag har uppgått till 2 696 TSEK (2 036).

Prissättningen mellan moderbolaget och dotterbolag sker enligt affärsmässiga principer och till marknadspriser.

NOT 40 – RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG

		Moderbolaget
	2020	2019
Utdelning	50 889	–
Nedskrivning av aktier i dotterföretag	–52 434	–
Lämnade koncernbidrag	–50 889	–90 000
Totalt	–52 434	–90 000

NOT 41 – INFÖRANDE AV NYA REDOVISNINGSPRINCIPER

(A) NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN De standarder, tolkningar och uttalanden som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2020 har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

(B) NYA STANDARDER, ÄNDRINGAR OCH TOLKNINGAR AV BEFINTLIGA STANDARDER SOM INTE HAR TILLÄMPATS I FÖRTID AV KONCERNEN

Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2020 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

NOT 42 – HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång.

NOT 43 – FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 125 279 602,98 kr, balanseras i ny räkning, se not 35.

FORTS. NOT 33

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

			Icke-kassaflödespåverkande poster
	Januari 2020	Kassaflöde	Värdeförändring	Valutakurs förändringar	December 2020
Långfristig upplåning	205 779	33 394	–1 511	–	237 662
Övriga långfristiga skulder	572	153	–	–64	661
Checkräkningskredit	0	–	–	–	–
IFRS 16 - Leasingskulder	160 292	–48 819	–5 208	–	106 266
Summa	366 643	–15 272	–6 719	–64	344 589
Kassa	–99 716	–5 166	–	–5 236	–110 118
Nettolåneskuld	266 927	–20 438	–6 719	–5 300	234 471

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 12 maj 2021 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Kristianstad den 21 april 2021

Mikael Ekdahl Ledamot

Stéphane Hamelin Ledamot

Eric Joan Ledamot

Stefan Lager Ledamot

Helena Persson Ledamot

Mats Persson Ledamot

Per Åhlgren Ledamot

Kai Steigleder Verkställande Direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 21 april 2021

PricewaterhouseCoopers AB

Lars Nilsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Patrik Larsson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org nr 556034-1579

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

UTTALANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bong AB (publ) för år 2020 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 11-13. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 9-37 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 11-13. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

VÅR REVISIONSANSATS Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Särskilt betydelsefullt område

Prövning av antagandet om fortsatt drift

Koncernen gör förlust för räkenskapsåret motsvarande 66 MSEK och har gjort förlust för samtliga räkenskapsår sedan 2010. Koncernen verkar på en, vad avser kuvertförsäljningen, krympande marknad. Koncernen har haft ett kassaflöde från den löpande verksamheten om - 2 MSEK under räkenskapsåren 2015-2020, och har avyttrat tillgångar motsvarande 147 MSEK under motsvarande period. Koncernens obligationslån förfaller i oktober 2021 och koncernen utvärderar möjligheter till alternativa lösningar.

Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Då det finns en ändlig likviditet i koncernen och ändlig möjlighet att sälja tillgångar med ett väsentligt värde har vi fokuserat på huruvida det finns tillräckliga likvida medel för att fortsatt bedriva verksamheten.

För att bedöma riktigheten i att använda antagandet om fortsatt drift i framtagandet av finansiella rapporter har vi fokuserat på att bedöma företagsledningens antaganden och bedömningar vad avser koncernens krav på likviditet för koncernen under de kommande 12 månaderna. Vi har tagit del av och bedömt företagsledningens prognosticerade utgifter mot historiska utfall av företagsledningens prognoser. Vi har även tagit i beaktande upp- och nedsidor i prognosscenariot med tillhörande påverkan och bedömt villkoren för låneskulderna.

Vidare har vi bedömt sannolikheten för att antingen refinansiera obligationslånet eller uppta en alternativ finansiering.

Nedskrivningsprövning av immateriella tillgångar

Per 31 december 2020 uppgår goodwill och övriga immateriella tillgångar till 468 MSEK. Enligt IFRS skall årlig nedskrivningsprövning ske. Detta nedskrivningstest baseras på bedömningar och antaganden som är komplexa och innehåller hög grad av väsentliga bedömningar av företagsledningen. I not 14 framgår hur företagsledningen gjort sin bedömning. Det framgår även att inget nedskrivningsbehov har identifierats baserat på de antaganden som gjorts. Nedskrivningsprövning sker för enskilda segment såsom kassagenererande enheter.

I vår revision har vi tagit ställning till företagsledningens antaganden och bedömningar. Detta har exempelvis skett genom analys av hur väl tidigare års antaganden har uppnåtts. Analys har även skett av eventuella justeringar som har gjorts av antaganden från tidigare år som en följd av utvecklingen av verksamheten samt externa faktorer. Vi har utmanat företagsledningen i de bedömningar som skett kring framtida kassaflöden samt den WACC som använts. Vi har utfört egna känslighetsanalyser för att testa säkerhetsmarginalerna. Vi har testat vilken påverkan förändringar i väsentliga antaganden såsom rörelseresultatet och WACC får på säkerhetsmarginalerna och utifrån dessa tester bedömt risken för att ett nedskrivningsbehov skulle uppstå.

Värdering av uppskjutna skattefordringar

Hänvisning till not 20 - Uppskjuten skatt. Vid utgången av året hade koncernen skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag om 54 MSEK vilka redovisas som uppskjutna skattefordringar. Enligt not 20 framgår att underskottsavdrag beaktas i den mån de förväntas kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. Enligt IFRS skall regelbunden bedömning ske kring sannolikheten att dessa underskott skall kunna utnyttjas av framtida skattemässiga överskott.

Detta område anser vi vara väsentligt i vår revision på grund av den höga komplexitet och den höga grad av bedömning som är kopplad till värderingen av uppskjutna skattefordringar

Vår revision har främst fokuserat på bedömningen huruvida om de underskottsavdrag som beaktats kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. De beräknade framtida vinsterna består till stor del av beräknade rörelseöverskott. Vi har utmanat företagsledningens bedömningar och granskat de underlag som ligger till grund för bedömningen. Analys har skett av de överskott som genererats under året, i förhållande till vilka framtida överskott som kommer krävas för att aktiverade underskott skall kunna utnyttjas. Diskussion har förts kring förändringar i lokala skatteregler. Därutöver har vi bedömt fullständigheten och riktigheten i de upplysningar som finns i not 20.

ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-8 samt 40-42. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

UTTALANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bong AB (publ) för år 2020 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

REVISORNS GRANSKNING AV BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 11-13 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

PricewaterhouseCoopers AB, utsågs till Bong AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 25 juni 2020 och har varit bolagets revisor sedan 1997.

Malmö den 21 april 2021

PricewaterhouseCoopers AB Patrik Larsson

Auktoriserad revisor

Ledning Styrelse

Född 1963. Verkställande Direktör, Affärsenhetschef Centraleuropa.

Anställd sedan 2007, nuvarande befattning sedan 2018.

Utbildning: Master in International Business (MIBS).

Tidigare befattningar: Försäljningschef Smurfit Kappa Group och Group Beiersdorf.

Aktieinnehav i Bong: 42 000 aktier.

Född 1962.

JEFF

Affärsenhetschef Storbritannien. Anställd sedan 1992, nuvarande befattning sedan 2017.

Utbildning: Higher National Diploma in Business Studies.

Tidigare befattningar: VD för Surrey Envelopes Ltd.

Aktieinnehav i Bong: 55 000 aktier.

Direktör för Inköp. Anställd sedan 2006.

Ekonomidirektör (CFO) Bong AB. Ekonomidirektör (CFO) Centraleuropa.

Anställd sedan 2014, nuvarande position sedan 2019.

Utbildning: Master of Science in Management and Economics.

Tidigare befattningar: Fler ledande befattningar inom Schmolz+Bickenbach Group.

Aktieinnehav i Bong: 0 aktier.

Affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika, Affärsenhetschef Bong Retail Solutions.

Anställd sedan 2008, nuvarande befattning sedan 2010.

Utbildning: Kemiingenjör. Tidigare befattningar: Affärschef Europa, Ferro Corporation. Aktieinnehav i Bong: 83 500 aktier.

Född 1973.

Affärsenhetschef Norden. Anställd sedan 2003, nuvarande befattning sedan 2018.

Utbildning: Master of Business Administration.

Tidigare befattningar: Managing Director CEE Countries.

Aktieinnehav i Bong: 0 aktier.

CHRISTIAN PAULSSON Styrelsens ordförande

MIKAEL EKDAHL Styrelseledamot

STÉPHANE HAMELIN Styrelseledamot

ERIC JOAN Styrelseledamot

STEFAN LAGER Styrelseledamot

PER ÅHLGREN Styrelseledamot

MATS PERSSON Styrelseledamot (Arbetstagarrepresentant)

Definitioner

I denna årsredovisning ingår både finansiella nyckeltal baserade på begrepp definierade i IFRS, alternativa nyckeltal, samt övriga, företagsspecifika nyckeltal. Använda nyckeltal och begrepp definieras nedan.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, PROCENT

Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital. För 2016 har resultatet justerats med jämförelsestörande poster finansnetto.

Måttet visar förräntningen av aktieägarnas medel under året och är användbart vid jämförelser av andra investeringar med samma riskprofil.

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, PROCENT

Resultat efter finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. För 2016 har resultatet justerats för jämförelsestörande poster finansnetto.

Måttet visar förräntningen på koncernens totala kapital exklusive icke-räntebärande skulder och är ett avkastningsmått som är oberoende av koncernens skuldsättning. Det kompletterar måttet avkastning på eget kapital.

BÖRSKURS/EGET KAPITAL, PROCENT

Pris per aktie dividerat med eget kapital per aktie.

EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedSkrivningar.

GENOMSNITTLIG BALANSOMSLUTNING

Balansomslutning vid årets ingång plus balansomslutning vid årets utgång delat med två.

GENOMSNITTLIGT EGET KAPITAL

Eget kapital vid årets ingång plus eget kapital vid årets utgång delat med två.

GENOMSNITTLIGT SYSSELSATT KAPITAL

Sysselsatt kapital vid årets ingång plus sysselsatt kapital vid årets utgång delat med två.

JUSTERAT RESULTAT PER AKTIE FÖRE RESPEKTIVE EFTER UTSPÄDNING

Resultatet efter skatt exklusive jämförelsestörande poster dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning.

JUSTERAT P/E-TAL, GGR

Börskurs dividerat med justerat resultat per aktie.

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

Poster av infrekvent natur som är relevanta för att förstå den ekonomiska utvecklingen vid jämförelse av den aktuella perioden med tidigare perioder. Sådana poster kan vara resultat från avyttringar av fastigheter, kostnader för nedläggning eller omstrukturering av större enheter eller aktiviteter samt betydande nedskrivningar. Se not 12 för en redogörelse av jämförelsestörande poster 2018.

KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET, GGR

Nettoomsättning fördelad på genomsnittlig balansomslutning (totala tillgångar). Kapitalomsättningshastighet är ett mått på hur effektivt

koncernen använder sina tillgångar.

NETTOLÅNESKULD

Räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida medel och räntebärande fordringar.

NETTOLÅNESKULD/EBITDA, GGR

Nettolåneskuld dividerat med rörelseresultat före avskrivningar.

Nettolåneskuld/EBITDA är ett mått på koncernens finansiella styrka.

NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD, GGR

Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital. Nettoskuldsättningsgrad är ett mått på koncernens finansiella styrka.

P/E-TAL, GGR

Börskurs dividerat med resultat per aktie.

RESULTAT PER AKTIE FÖRE RESPEKTIVE EFTER UTSPÄDNING

Resultatet efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning.

RÖRELSEMARGINAL, PROCENT

Rörelseresultatet dividerat med nettoomsättningen. Rörelsemarginal är ett lönsamhetsmått. Det mäter hur stor del av varje försäljningskrona som blir kvar efter rörelsens kostnader.

SOLIDITET, PROCENT

Eget kapital dividerat med balansomslutningen. Soliditet är ett mått på koncernens finansiella styrka.

SYSSELSATT KAPITAL

Eget kapital plus räntebärande skulder.

Årsstämma 2021

Med anledning av risken för spridning av Covid-19 och myndigheternas föreskrifter/råd om undvikande av sammankomster har styrelsen beslutat att årsstämman ska genomföras utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud och utomstående och att aktieägare ska ha möjlighet att utöva sin rösträtt endast per post före stämman. Information om de av årsstämman fattade besluten offentliggörs den 12 maj 2021 så snart utfallet av poströstningen är slutligt sammanställt.

RÄTT ATT DELTA OCH ANMÄLAN TILL BOLAGET

Den som önskar delta i stämman genom poströstning ska

• dels vara införd som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken tisdagen den 4 maj 2021,
• dels senast tisdagen den 11 maj 2021 anmäla sig genom att avge sin poströst enligt anvisningar under rubriken Poströstning nedan så att poströsten är Bong AB tillhanda senast den dagen. Observera att anmälan till årsstämman enbart kan göras genom poströstning.

Den som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att ha rätt att delta i stämman, genom förvaltares försorg låta registrera aktierna i eget namn, så att vederbörande är registrerad i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken tisdagen den 4 maj 2021. Sådan registrering kan vara tillfällig (s.k. rösträttsregistrering) och begärs hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistrering som av aktieägare har begärts i sådan tid att registreringen har gjorts av förvaltaren senast torsdagen den 6 maj 2021 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken.

Poströstning

Styrelsen har beslutat att aktieägarna ska kunna utöva sin rösträtt endast genom poströstning enligt 22 § lagen (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor. För poströstningen ska ett särskilt formulär användas. Formulär för poströstning finns på bolagets webbplats, www.bong.com. Ifyllt och undertecknat formulär skickas med post till Bong AB, Att. Mattias Östberg, Box 516, 291 25 Kristianstad eller med e-post till anmalan.arsstamma@bong.com. Ifyllt formulär ska vara Bong AB tillhanda senast den 11 maj 2021. Vidare instruktioner finns i formuläret.

Fullmakter

Om aktieägare poströstar genom ombud ska en skriftlig och daterad fullmakt undertecknad av aktieägaren bifogas poströstningsformuläret. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets webbplats www.bong.com. Om aktieägaren är en juridisk person ska registreringsbevis eller annan behörighetshandling bifogas formuläret.

Utdelning

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årstämman skall besluta att ingen utdelning lämnas för 2020.

Ärenden

På stämman kommer att behandlas de ärenden som enligt lag och bolagsordning ska upptas på stämman samt de eventuella övriga ärenden som upptas i kallensen till stämman.

Kommande rapporter

Årsstämma 2021	12 maj 2021
Delårsrapport januari – mars 2021	12 maj 2021
Delårsrapport januari – juni 2021	15 juli 2021
Delårsrapport januari – september 2021	november 2021
Bokslutskommuniké januari – december 2021	februari 2022

SÄTE OCH HUVUDKONTOR

Bong AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com

BELGIEN

Bong Belgium NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +32 4 77/59 73 83 www.bong.de

Bong Retail Solutions NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +32 56 74 55 10 www.bongretail.com

DANMARK

Bong Danmark A/S Langebjergvænget 18B DK-4000 Roskilde +45 46 56 55 55 www.bong.dk

FINLAND

Bong Suomi Oy Jasperintie 270 C FI-33960 Pirkkala +358 3 241 8111 www.bong.fi

Bong Suomi Oy Niittyvillankuja 3 FI-01510 Vantaa +358 9 565 7910

FRANKRIKE

Bong SAS 1 rue Eugène Hermann FR-27180 Saint Sébastien de Morsent +33 2 32 39 98 01 www.bong.fr

Bong SAS 100 Rue de Lannoy FR-59650 Villeneuve d'Ascq +33 3 20 66 69 99 www.bong.fr

Bong SAS 60 Rue St Lazare FR-75009 Paris +33 1 56 92 39 20 www.bong.fr

IPC SAS

11, Impasse du Mas Prolongée FR-16710 Saint Yrieix sur Charente +33 5 45 95 63 50 www.bong.fr

ITALIEN

BONG PACKAGING S.R.L. Via Pellegrino Antonio Orlandi, 11 IT-40139 Bologna (BO) +39 334 7898571

NORGE

Bong Norge AS Åslyveien 15 NO-3170 Sem +47 33 30 54 00 www.bong.no

Bong Norge AS Hvamveien 4 NO-2026 Skjetten +47 64 83 12 50

POLEN

Pflüger Koperty Sp zo.o. Ul. Zawila 56 PL-30-390 Krakow +48 12 252 02 00 www.pfluger-koperty.pl

Bong Caly Swiat Kopert Sp zo.o. ul. Ustronna 14 PL-60-012 Poznan +48 61 89 93 910 www.bong.pl

RUMÄNIEN

S.C. BONG ENVELO SRL Strada Preciziei, nr. 3W, Corpul C2 Hala Alice de Sablaj, Hala nr. 1 RO-Bucuresti, Sectorul 6 +40 736 372 511

SPANIEN

Envel Europa S.A Plaça Gal·la Placidia 5-7 esc D. 8°1ª ES-08006 Barcelona +34 932 41 88 50 www.enveleuropa.com

Envel Europa S.A Polígono Industrial Campllong C/ Torreblanca 9 ES-25600 Balaguer (Lleida) +34 973 44 38 86

STORBRITANNIEN

Office Products Division Bong U.K. Ltd. (Head Office) Michigan Drive, Tongwell Milton Keynes MK15 8HQ, UK +44 1908 216 216 www.bonguk.com

Bespoke Mailing Division Surrey Envelopes Ltd. Anglers Business Centre Nottingham Road, Spondon Derby DE21 7NJ, UK +44 1332 667 790 www.bonguk.com

Specialist Overprint Division

Surrey Envelopes Ltd. Unit 7 Nelson Trading Estate The Path, Morden Road London SW19 3BL, UK +44 2085 450 099 www.bonguk.com

Packaging First Ltd. Unit 12, Nash Hall The Street, High Ongar Essex CM5 9NL,UK +44 1277 363 656 www.packagingfirst.co.uk

SVERIGE

Bong International AB Uddevägen 3 Box 516 SE-291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com

Bong International AB Stora Nygatan 75 SE-211 37 Malmö +46 40 17 60 00 www.bong.com

Bong Sverige AB Videllsgatan 8 Box 516 SE-291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.se

SCHWEIZ

Bong AG Haldenstrasse 27 CH-9200 Gossau SG +41 71 3 88 79 70 www.bong-ag.ch

TUNISIEN

BONG AFRICA 3 rue Ibn Charaf, TN-Tunis 1002 +21670721251

BONG ÅRSREDOVISNING 2020

TYSKLAND

Bong GmbH Piepersberg 30 DE-42653 Solingen +49 2 12/23 39 10 www.bong.de

Bong GmbH Posthornweg 1 DE-04860 Torgau +49 2 12/23 39 13 00 www.bong.de

Pflüger Lober Kuvert GmbH Am Pestalozziring 14 DE-91058 Erlangen +49 9131 4002-0 www.pflueger-lober.com

Pflüger Lober Kuvert GmbH Beethovenstraße 24-26 DE-86368 Gersthofen +49 821-2 97 88 0 www.pflueger-lober.com