SEB

F3JS33DEI6XQ4ZBPTN862022-01-012022-12-31F3JS33DEI6XQ4ZBPTN862021-01-012021-12-31F3JS33DEI6XQ4ZBPTN862022-12-31F3JS33DEI6XQ4ZBPTN862021-12-31F3JS33DEI6XQ4ZBPTN862021-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862021-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862021-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862021-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMemberiso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:sharesF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862022-01-012022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862022-01-012022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862022-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862022-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862022-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862020-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862020-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862020-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862020-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862020-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862020-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862020-12-31F3JS33DEI6XQ4ZBPTN862021-01-012021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMemberF3JS33DEI6XQ4ZBPTN862020-01-012020-12-31 Vi formar en positiv framtid, med ansvarsfull rådgivning och kapital – idag och för framtida generationer. Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Vårt syfte På SEB har vi alltid varit övertygade om att framtiden är beroende av att goda idéer blir verklighet. Vårt syfte är att forma en positiv framtid, med ansvarsfull rådgivning och kapital – idag och för framtida generationer. Vi har en tydlig ambition att öka takten mot en hållbar framtid för människor, företag och samhälle. Vi vill vara ledande i detta, en katalysator för den hållbara omställningen. Vi har ett långsiktigt perspektiv i allt vi gör, och står vid våra kunders sida i såväl goda som dåliga tider, eftersom vi vet att vår affär bygger på relationer och på det förtroende vi får. Nyckeln till framgång är vårt team med duktiga medarbetare och deras drivkraft att leverera bästa möjliga kundupplevelse. Allt handlar om att skapa värde genom finansiella produkter och tjänster som möter våra kunders behov i en föränderlig värld. Varje dag strävar vi efter att leva upp till vårt syfte, värna om vårt arv och förverkliga vår strategi. Det gör vi genom att skapa värde, agera långsiktigt och bygga positiva relationer. Innehåll Introduktion 2 Detta är SEB 2 Året i korthet 4 Samtal mellan vd och styrelsens ordförande 6 Långsiktigt värdeskapande 10 Strategi 12 Omvärldsläge och trender 14 Strategi och affärsplan 16 Övergripande mål och utfall 20 Vår verksamhet 22 Våra kunder 24 Våra medarbetare 26 Våra aktieägare 28 Vår roll i samhället 30 Hållbarhetsredovisning 32 Förvaltningsberättelse 66 Finansiell koncernöversikt 67 Risk-, likviditets- och kapitalhantering 83 Bolagsstyrning 90 Finansiella rapporter och noter 110 Finansiella rapporter 111 Noter till de finansiella rapporterna 120 Femårsöversikt 203 Förslag till vinstdisposition 205 Styrelsens och vd:s underskrifter 206 Revisionsberättelse 207 Kompletterande hållbarhetsinformation 212 Övrig information 236 Definitioner 236 Sidorna 66206 utgör SEB:s formella årsredovisning. SEB:s hållbarhetsarbete beskrivs i hållbarhetsredovisningen på sidorna 3265 och 212234. Den officiella originalversionen av Års- och Hållbarhetsredovisningen är upprättad på svenska i formatet för enhetlig elektronisk rapportering (ESEF). Se sebgroup.com för SEB:s årsrapportering. Vi fokuserar på fyra huvudområden i vår 2030-strategi … Utdelning Cirka 50 procent av vinsten per aktie Kapitalbuffert 100 till 300 baspunkter över gällande kapitalkrav Räntabilitet på eget kapital Konkurrenskraftig … och vårt bidrag till omställningen. Det bruna Minska kreditexponeringen mot fossila bränslen Det gröna Öka hållbarhetsaktiviteterna Framtiden Bedöma kreditportföljens anpassning till Parisavtalet … och mäter våra framsteg i förhållande till våra långsiktiga finansiella mål ... Högre ambitioner Vi stärker vårt kunderbjudande genom att fortsätta bygga vidare på befintliga styrkor genom extra fokus på och resurser riktade till redan etablerade områden. Strategisk förändring Vi utvärderar behovet av strategisk förändring och utvecklar sättet vi gör affärer inom redan etablerade områden. Strategiska partnerskap Vi samarbetar och ingår partnerskap med externa parter och omprövar hur vi producerar och distribuerar våra produkter och tjänster. Förbättrad effektivitet För att förbättra effektiviteten och ställa om snabbare kommer SEB att fokusera på bland annat automatisering, digitalisering och teknikutveckling. 2 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Introduktion — Detta är SEB Hemmamarknader – vi tillhandahåller ett brett sortiment av produkter till våra kunder Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland och Storbritannien. Geografisk expansion – vi utökar vår verksamhet för stora företagskunder Nederländerna, Schweiz och Österrike. Internationellt nätverk – vi stöttar våra hemmamarknadskunder runt om i världen Beijing, Hongkong, Kiev, Luxemburg, New Delhi, New York, Nice, Sankt Petersburg 1) , São Paulo, Shanghai, Singapore och Warszawa. … med en stark nordeuro- peisk marknadsposition Stora Företag & Finansiella Institutioner Affärs- och investmentbanking-tjänster till stora företag och institutioner i Norden, Tyskland och Storbritannien samt i vårt internationella nätverk. Företag & Privatkunder Heltäckande sortiment av bank- och rådgivningstjänster till privatpersoner och små och medelstora företag i Sverige, samt korttjänster i fyra nordiska länder. Private Wealth Management & Family Office Ledande private banking-erbjudande med global räckvidd riktat till kapitalstarka privatpersoner i Norden. Baltikum Heltäckande sortiment av bank- och rådgivningstjänster till privatpersoner och små och medelstora företag i Estland, Lettland och Litauen. Liv Livförsäkringslösningar till såväl privatpersoner som företag och institutioner främst i Norden och de baltiska länderna. Investment Management Förvaltning och distribution av mandat, SEB-fonder och externa fonder för kunder förmedlade via koncernens divisioner. Vi servar våra kunder genom våra divisioner … Våra kunder och intressenter 2 000 Stora företag 1 100 Finansiella institutioner 400 000 Små och medelstora företag. Av dessa är cirka 292 000 helkunder. 4 000 000 Privatpersoner. Av dessa är cirka 1,5 miljoner helkunder. 16 500 Medarbetare 275 000 Aktieägare Samhället Vi är en viktig del av samhällets infrastruktur och en engagerad samhällsaktör. 1) Se sid. 68 3 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Introduktion — Detta är SEB Viktiga trender och händelser för SEB under 2022 Ett nytt ekonomiskt läge Rysslands invasion av Ukraina innebar ett enormt mänskligt lidande och förändrade även det geopoli- tiska och ekonomiska landskapet. Energipriserna och det globala inflationstrycket ökade. Centralbankerna påskyndade sina penningpolitiska åtstramningar, vilket ledde till minskad riskaptit bland investerare och ökad oro för recession. I likhet med andra centralbanker i världen höjde Riks banken succes- sivt styrräntan till 2,5 procent. Återinförandet av plusräntor, mer normalt i ett historiskt perspektiv, påverkade SEB då pris sättning av inlåning och andra tillgångsslag började finna ett nytt jämviktsläge. Kundernas reaktion på det nya läget Företagskunderna var fortsatt försiktiga. De efter- frågade riskhanteringstjänster och ersatte i allt högre grad obligationsfinansiering med traditionell finansiering. Efterfrågan på krediter drevs av beho- vet av rörelsekapital och rullande kreditfaciliteter, medan aptiten för nya investeringar var dämpad. Det privata sparandet och konsumtionen minskade och efterfrågan på bolån avtog markant på grund av fallande bostadspriser i Sverige. Fortsatt hög kundnöjdhet SEB bibehöll sin ledande position sett bland stora företag och finansiella institutioner i Norden, enligt olika Prospera-undersökningar. I samma undersök- ningar rankades SEB även som nummer ett inom hållbarhetsrådgivning. Enligt Svenskt Kvalitets Index (SKI) rankades SEB som nummer ett bland storban- kerna för företagskunder i Sverige och som nummer två för privatkunder. Hållbarhetsresan fortsätter På SEB:s årliga hållbarhetsevent, Transition in Numbers: Towards Net Zero, rapporterade vi om framstegen mot hållbarhetsmålen och kommunicera- de även nettonollanpassade delmål för finansierade utsläpp för specifika sektorer. Banking-as-a-Service kommersialiseras SEB fick sin första Banking-as-a-Service-kund efter att ha ingått ett strategiskt partnerskap med Humla, en fintech-startup i Axel Johnson-koncernen som fokuserar på innovation inom detaljhandeln. SEB skapade också SEB Embedded, en ny affärsenhet skapad för att kommersialisera konceptet. 18 miljarder kronor överförda till aktieägarna Utöver den ordinarie utdelningen på 12,9 miljarder kronor som betalades ut i mars 2022, genomfördes två aktieåterköpsprogram under året. Aktier för totalt 5 miljarder kronor återköptes. 4 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Introduktion — Året i korthet 0,8 0,6 0,4 0,2 Utveckling och resultat 2000 2010 20222005 2015 70 60 50 40 30 20 10 Mdr kr +5% 2) +3% 2) 32 21 10 65 25 35 +8% 2) 2022 150 100 75 –6% –16% –6% 125 SEB Nordiska konkurrenter (indikation i jämförelsesyfte) Europeiska bankindexet SX7E, senaste publicerade data Intäkter Kostnader Rörelseresultat 1) Exklusive jämförelsestörande poster 2) Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR) SEB:s A-aktie OMXS30 Europeiska bankindexet SX7E Vi är effektiva och lönsamma jämfört med våra konkurrenter 2022 Vår resultatutveckling 1) Aktiekursens utveckling 2022 SEB A-aktie Index 1 januari 2022100 K/I-tal Räntabilitet på eget kapital (%) 2 6 1410 18 Distribuerat värde 2022, Mdr kr Mål och nyckeltal Långsiktiga finansiella mål och utfall 2022 2021 2020 2019 2018 Utdelning på cirka 50 procent av vinst per aktie 12) , procent 51 51 106 0 70 Kärnprimärkapitalrelation på 100300 baspunkter över myndighetskravet 3) , baspunkter 470 590 840 250 270 Konkurrenskraftig avkastning 24) , procent 14,5 13,9 10,3 13,8 13,4 Nyckeltal 2022 2021 2020 2019 2018 K/I-tal 0,39 0,42 0,45 0,44 0,46 Vinst per aktie, kr 1263 1175 728 933 1069 Utdelning per aktie 1) , kr 675 600 820 000 650 Index för hållbarhetsaktiviteter – det gröna 5) 159 100 Index för fossilexponering – det bruna 5) 83 88 1) Enligt styrelsens förslag för 2022. 2) Exklusive jämförelsestörande poster. 3) Finansinspektionens krav beräknat av SEB: 14,2 procent 13,8). 4) Med ett långsiktigt mål på en uthållig avkastning på eget kapital på 15 procent. 5) Se sid. 35. 16% Rörelseintäkter 14% Rörelseresultat 2) 14,5% Räntabilitet på eget kapital 2) 675 Föreslagen utdelning per aktie, kr Utdelning och aktieåterköp till aktieägare Skatter och sociala avgifter Löner, pensioner och förmåner till medarbetare Räntor erlagda till kunder och obligationsinnehavare Betalningar till leverantörer 22 13 18 11 10 Myndighets- avgifter 3 5 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Introduktion — Året i korthet Hur ser ni på det gångna året och konjunkturläget? Johan: Inget har blivit som vi trodde när vi satt här för ett år sedan. Den utlösande faktorn var förstås Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari. Utöver det stora mänskliga lidandet och de frågor som kriget ställer om demokratins spridning i världen, har det lett till negativa makroekonomiska konsekvenser. Stigande energi- och råvarupriser som givit ett högt och brett inflationstryck, som leder till högre räntor, som potentiellt leder till en recession. Marcus: Kriget blottade också Europas stora bero- ende av energi från Ryssland. Det har ytterligare spätt på produktions- och leveransstörningar, och resulterat i betydande ökningar av energipriserna i vår del av världen. Dessutom har den globala penning politiken de senaste åren tillfört historiskt stora mängder likviditet till låga räntenivåer, vilket har bidragit till den snabbt ökande inflationen. Ett år med svåra prövningar och starka insatser Ett år när ingenting blivit som förväntat, med svåra prövningar för världen, samhället och näringslivet. Men också ett år när SEB:s affärsmodell visat sin styrka och medarbetarna stått för enastående insatser i att stötta bankens kunder. Det var några av slutsatserna när styrelsens ordförande Marcus Wallenberg och vd Johan Torgeby möttes för att summera 2022 och blicka framåt. 6 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Introduktion — Samtal mellan vd och styrelsens ordförande Hur har kunderna och banken påverkats av detta? Johan: På företagssidan har effekterna varit ojämna, men helhetsbilden är fortfarande att företagen har visat imponerande motståndskraft. Vi ser dock en försiktighet vad gäller investeringar. Vår utlåning är nu i första hand defensiv och syftar till att säkerställa till- gång till likviditet, snarare än att driva tillväxt. Hushållen är de som har det svårast. Många har svårt att få peng- arna att räcka till då stigande inflation, elpris och räntor tar av konsumtionsutrymmet. Det märks också i våra kundsamtal. Vissa kunder vill pausa sina amorteringar medan andra vill amortera mer istället för att spara. Sammantaget har utvecklingen föranlett att vi på SEB haft mycket hög aktivitet under 2022. Behovet av finansiell rådgivning och tillgång till kapital till ett rimligt pris har blivit mycket tydligt. Vad har ni för kommentar till årets resultat och utdelning? Johan: Vi är nöjda med att vi har lyckats stötta våra kunder på ett bra och meningsfullt sätt. Externa kundnöjdhetsundersökningar visar att vi är ledande i Norden på flertalet områden. Vi har haft hög utlå- ningstillväxt till företag. Det är ju tyvärr av olyckliga anledningar, men vi har lyckats generera ett starkt finansiellt resultat där våra intäkter växer och vi har fått fler kunder. Trots att 2022 på många sätt blivit svårare än vi trodde inledningsvis – realekonomiskt och på grund av krigets efterverkningar – känns det positivt att banken haft ett bra år operationellt. Marcus: Tack vare detta kan vi hålla oss till vår strategi för kapitaldistribution. Den innebär att vi ger runt 50 procent av vinsten i utdelning till våra aktieägare och genomför en del återköp av aktier, samtidigt som vi fortsätter att bibehålla en stark balansräkning. Det tycker vi är en hälsosam ansats som ger oss ökad flexibilitet när vi beaktar de osäker heter som finns framöver. Hur har det svåra omvärldsläget påverkat bankens medarbetare? Marcus: Vi är stolta och tacksamma att vi har så dedikerade, lojala och kompetenta medarbetare som har kunnat leverera stöd till våra kunder. Vi inser både från ledningen och styrelsen vilken extrem utmaning det har varit under de senaste tre åren, först med pandemin och sedan kriget i Ukraina. Johan: Medarbetarna har jobbat mycket hårt. Både privatpersoner och företag har känt en stor oro och vi har försökt hjälpa dem så gott vi kan med sund finansiell rådgivning och förberedelser för 2023. Det gläder oss att årets medarbetarundersökning gav goda resultat och visar på högt engagemang. Men den höga efterfrågan på finansiell rådgivning har också inneburit en hög arbetsbelastning och många svåra samtal. Därför måste vi kontinuerligt arbeta med att skapa bättre förutsättningar för balans mellan arbetsliv och fritid, utveckla mer effektiva arbetsverktyg och ge våra anställda möjligheter till vidareutbildning. Marcus: Särskilt utbildning kommer att bli viktigt framöver. Utmaningarna för att stötta våra kunder i framtiden kommer att vara av en helt ny karaktär och ställa andra krav på kompetens. Vi måste se till att våra egna anställda ges möjligheter att kontinuer- ligt vidareutveckla sig för att vara med i den teknolo- giska utvecklingen och leverera en god kundservice under nya betingelser. ”Vi är stolta och tacksamma att vi har så dedikerade och kompetenta medarbetare, som har stöttat kunderna under tre utmanande år.” Marcus Wallenberg, styrelseordförande 7 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Introduktion — Samtal mellan vd och styrelsens ordförande ”Jag ser 2023 som ett år för många kunder att övervintra. Vi fokuserar på att stötta våra kunder i vått och torrt.” Johan Torgeby, vd och koncernchef Varför är digitalisering så viktigt för SEB? Johan: Vi har spenderat mycket tid, pengar och resurser på digitaliseringsresan de senaste åren. Vi har gjort stora framsteg under 2022 men har mycket kvar att göra. Vi måste fortsätta bygga digital förmåga för att skapa den tillgänglighet på tjänster som kunderna har rätt att förvänta sig. Marcus: Jag tror att artificiell intelligens (AI) kommer att bli ett avgörande hjälpmedel för att lyckas med det Johan pratar om. Det satsas stort på AI i USA och Kina. Europeiska banker och företag måste upp på den banan. Av produktivitetsskäl, men även för att kunna möta kundernas förväntningar på ett person- ligt anpassat, digitalt erbjudande. AI och maskin- inlärning kan också bli ett viktigt vapen i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, som har blivit ett globalt samhällsproblem. Här behövs en bred samver- kan i samhället och glädjande nog ser vi nu ett alltmer positivt klimat för samarbete med myndigheterna. Dessutom kan AI bidra till att effektivi- sera vårt arbete med regelefterlevnad och myndighetsrapportering – ett område i företagets styrning som vi i styrelsen har haft stort fokus på under de senaste åren. För närvarande råder något av en regulatorisk överbelastning, med mängder av åtgärder och krav som staplas på varandra. För att på ett effektivt sätt kunna möta dessa krav behöver vi fullt ut utnyttja digitaliseringens möjligheter. Hur har SEB:s nya hållbarhetsmål påverkat banken? Johan: Vi har ett starkt hållbarhetsåtagande genom UN Global Compact, och Net-Zero Banking Alliance. Våra egna mål och ambitioner – det vi kallar det bruna och det gröna – har varit fantastiskt nyttiga eftersom de har skapat en mobilisering i banken. Tack vare de här två måtten förs det allt fler kund- dialoger där vi försöker vara en positiv kraft i att hjälpa kunderna både med att stärka sitt omställ- ningsarbete, och att finansiera det. Marcus: Vi har tagit stora steg framåt. För att klara av denna nödvändiga omställning är det viktigt att ha en långsiktig attityd. Från styrelsen ser vi det som särskilt viktigt att bankens hållbarhetsarbete drivs på ett faktabaserat sätt. Allt kommer inte gå att lösa omedelbart och vår uppgift är att finnas där för att stötta våra kunder, även de som har en längre omställningsresa framför sig. Det här är ett seriöst och långsiktigt arbete och den indikation vi har fått från kunderna är att de flesta rör sig i rätt riktning. Hur ser ni på bankens strategi i ljuset av den rådande osäkerheten? Johan: I allt väsentligt ligger vår långsiktiga strategi fast. Vi justerar något vilka möjligheter vi ska prio- ritera, men planerar oförändrat stora satsningar på automatisering, förebyggande av ekonomisk brotts- lighet och digitalisering. Vår ambition är att fortsätta öka intäkterna genom att bredda vår geografiska närvaro och utöka antalet kunder i banken. Däremot har de finansiella förutsättningarna förändrats till följd av den höga inflationen, valutaeffekter och löneutvecklingen. Därför behöver vi lägga ökat fokus på effektiviseringsåtgärder. 8 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Introduktion — Samtal mellan vd och styrelsens ordförande Marcus: Strategiskt har vi en bra mix av affärer idag. Med en majoritet av verksamheten som riktar sig till företag och finansiella institutioner och en foku- serad affär gentemot privatpersoner har vi en bra balans. Vår ambition är alltid att stå väl rustade för upp- och nedgångar. Johan: Bankens diversifierade affärsmodell har verk- ligen testats under 2022. De delar av affären som är beroende av stigande tillgångsvärden och hög aktivitet inom börsnoteringar, företagsförvärv och fusioner har haft det tufft. Men det har mer än kom- penserats av ett ökat behov av utlåning, finansiell rådgivning och andra tjänster som hjälper kunderna att hantera risk. Vad är era förväntningar på 2023? Marcus: Vi går sannolikt mot en måttlig lågkonjunktur i delar av världen, men det är svårt att förutspå de fulla konsekvenserna. Det finns även positiva fak- torer som man behöver ta i beaktande. Exempelvis kommer det stora stödpaket i Europa, Kina och sär- skilt USA. Vi har en investeringsvåg i omställningen från den fossilbaserade ekonomin till den gröna. Och vi ser höga investeringsnivåer i USA när företag flyt- tar hem verksamhet och skapar nya arbetstillfällen. Men osäkerheten är mycket stor. Därför har vi strävat efter att ha en stark balansräkning med stark kapitalposition, och att ha en hög likviditet. Det är en viktig lärdom från tidigare svåra tider, att dessa är helt centrala faktorer för att kunna fortsätta stötta våra kunder. Johan: Jag ser 2023 som ett år för många kunder att ”övervintra”. SEB ska komma ur året starkare än vi kom in så att vi långsiktigt kan fokusera på att stötta våra kunder, hushåll och företag, i vått och torrt. På så vis kommer vi också att fortsätta skapa värde för våra aktieägare och för samhället i stort. Stockholm, februari 2023 Marcus Wallenberg, ordförande Johan Torgeby, vd och koncernchef 9 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Introduktion — Samtal mellan vd och styrelsens ordförande Skapa långsiktigt värde Kundfokus, långsiktighet och finansiell styrka utgör grunden för att uppfylla förväntningar från kunder, medarbetare och de samhällen där vi verkar. Ytterst gynnar detta våra aktieägare. Det förtroende som våra intressenter har för oss, ... Som bank har SEB en samhällsviktig roll genom att tillhandahålla infrastruktur för betalningar och transaktioner och genom att fungera som mellanhand för finansierings- och sparandelösning- ar, riskhanteringstjänster och finansiell rådgivning. Inom detta uppdrag är det avgörande att vi alltid förtjänar förtroendet från våra kunder, aktieägare, medarbetare och från samhället. För att upprätthålla detta förtroende är vi hela tiden vaksamma på förändrade regelverk och marknadsförutsättningar samt nya kundbeteenden. Ett starkt affärsmannaskap präglar allt vi gör och vi agerar i enlighet med externa förväntningar och vår höga interna etiska standard. ...vår finansiella styrka tillsammans med ny teknik … SEB:s höga standard utgör grunden för vår finansiella styrka och ger oss den motståndskraft och flexibilitet som behövs för att kunna stödja våra kunder i goda såväl som dåliga tider. Vi fram- tidssäkrar våra system genom att införa ny teknik för att säkra och skydda SEB:s och våra kunders information och för att kunna fortsätta vår kunddrivna innovation. …gör att vi kan skapa långsiktigt kundvärde. Vi förser människor och företag med finansiell rådgivning, produkter och tjänster. Vi är tillgängliga för våra kunder när det passar dem – i mobilappen, på webben, i telefonen och på våra kontor världen över. Vi tror på kombinationen av digitala tjänster och personliga möten och våra medarbetare ger proaktiv och skräddarsydd rådgivning för att uppfylla kundernas specifika behov. Genom att stödja våra kunder och vårda långsiktiga relationer skapar vi värde för dem, för våra aktieägare och för samhället. SEB:s beprövade affärsmodell 10 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Introduktion — Långsiktigt värdeskapande Utdelning och aktieåterköp till förmån för aktieägare 13 mdr kr Räntor erlagda till kunder och obligationsinnehavare 14 mdr kr Löner, pensioner och förmåner som utbetalats till medarbetare 12 mdr kr Skatter och sociala avgifter 8 mdr kr Myndighetsavgifter 2 mdr kr Betalningar till leverantörer 10 mdr kr Genom att uppfylla intres- senternas förväntningar... Kunder – 1,8 miljoner Aktieägare – 275 000 Samhället Medarbetare – 16 500 Våra kunders behov är kärnan i vår verksamhet. Deras högt ställda förvänt- ningar på personlig och digital service, på kvalitativ rådgivning och på hållbara lösningar driver vår affärsutveckling och våra erbjudanden. Se sid. 24. Kapitalet som SEB:s aktieägare har till- fört är en förutsättning för att bedriva vår verksamhet. Våra aktieägare förväntar sig en konkurrenskraftig och uthållig avkastning på sin investering. Många av de större ägarna har ett långsiktigt per- spektiv på sitt engagemang i banken. Se sid. 28. Banker spelar en viktig roll i samhället och är viktiga för att skapa ekonomisk tillväxt och socialt värde – och för att ställa om till ett koldioxidsnålt samhälle. Vi tar stort ansvar för hur vi agerar, så att samhället kan fortsätta att utvecklas på ett hållbart sätt. Se sid. 30. Våra medarbetare bygger och fördjupar relationerna med kunderna. Deras engagemang, kunnande och kontinuerliga lärande är nyckelfaktorer för att framtidssäkra vår verksamhet. Se sid. 26. Genom att tillhandahålla proaktiv rådgivning och ett brett utbud av digitala och personliga tjänster, stödjer vi våra kunders långsiktiga ambitioner och tillför värde i livets alla faser för privatpersoner och i alla utvecklings- stadier för företag och institutioner. Utdelning och en ökning i marknadsvärde över tid bidrar till aktieägarnas ekonomiska trygghet och möjliggör nya investeringar. Aktieåterköp åkar vinsten per aktie, allt annat lika. Genom att integrera miljö-, sociala och styrningsrelaterade aspekter i verksamheten stärker vi vår konkurrens- kraft och minskar långsiktiga risker. SEB förmedlar finansiella lösningar, tillhandahåller betaltjänster och hanterar risker. Sammantaget främjar det ekonomisk tillväxt och välstånd. Vi betalar skatter och avgifter enligt lokala regler och vi tar ansvar i rollen som finansiär och kapitalförvaltare och arbetar proaktivt inom områdena miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Våra medarbetare värdesätter möjlig- heterna till kontinuerligt lärande inom banken. Medarbetarna deltar också i SEB:s många partnerskap för att hjälpa samhällen att utvecklas och blomstra. ...skapas hållbart och .... 2 12 8 13 10 14 ... ekonomiskt värde I snitt 59 miljarder kronor skapat värde per år 20182022 11 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Introduktion — Långsiktigt värdeskapande 12 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Strategi En tydlig riktning i en föränderlig värld Vår 2030-strategi anger riktningen för att utveckla SEB inom viktiga områden, med tjänster och lösningar som skapar värde för alla intressenter i linje med vårt syfte och våra ambitioner. Vår treåriga affärsplan, som uppdateras årligen, säkerställer att vi gör rätt prioriteringar för de kommande åren. Den gör det möjligt för oss att möta våra kunders behov samtidigt som vi bibehåller vår finansiella styrka i en snabbt föränderlig värld med nya geopolitiska och makroekonomiska utmaningar. 13 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Strategi Många politiska händelser påverkade ekonomin För det mesta har politiken mindre betydelse för ekonomin än man kan tro men under 2022 fanns det flera politiska händelser, förutom kriget i Ukraina, som var viktiga för de ekonomiska förutsättningarna. En sådan var den ”minibudget” som den brittiska regeringen presenterade. Den expansiva budgeten med stora ofinansierade skattesänkningar orsaka- de både politiska och ekonomiska reaktioner. Det brittiska pundet och aktiemarknaderna föll, mark- nadsräntorna steg och förväntningarna på komman- de höjningar från Bank of England rusade. Efter en kort men turbulent period, och en intervention från centralbanken, återställdes ett visst lugn på mark- naderna men både premiärministern och finansmi- nistern tvingades avgå. Signalen till andra regeringar var tydlig: Det här är inte rätt tid att gå fram med en expansiv finanspolitik som går på tvärs mot central- bankernas ansträngningar att stävja inflationen. Utöver det brittiska exemplet har det amerikanska kongressvalet, där demokraterna förlorade majori- teten i Representanthuset, påverkat de ekonomiska förutsättningarna. Den kinesiska partikongressen, där makten koncentrerades till president Xi, väntas också få påverkan. Ekonomin bromsar in men recessionen kan bli måttlig Trots ekonomins motståndskraft under 2022 går världen nu mot en inbromsning. Hushållen pressas än hårdare av stigande räntor, höga priser, stigande arbetslöshet och energibrist vilket bidrar till svaga tillväxtutsikter för 2023. Det gäller inte minst i den räntekänsliga svenska ekonomin där hushållens skulder är höga och bostadspriserna faller. Den skyhöga inflationen, som särskilt plågat de baltiska länderna med inflationssiffror långt över det euro- peiska snittet, kommer under 2023 sannolikt att sjunka ner mot normalare nivåer och räntorna når förmodligen en topp under första delen av 2023 för att därefter plana ut. Men riskerna är många, till exempel relaterade till kriget i Ukraina eller till att centralbankerna underskattar ländernas räntekäns- lighet och stramar åt för mycket i sina ansträngning- ar att bromsa inflationen. Med andra ord lär 2023 bli ett minst lika händelserikt år som det 2022 vi nyligen lagt bakom oss. Ett utmanande år till ända Världsekonomin tvingades under 2022 att ta sig an allvarliga och ovanliga utmaningar. Inflationen steg till de högsta nivåerna på flera decennier. Energi- priserna rusade som ett resultat av Rysslands invasion av Ukraina och energikriget mot Europa. De snabbt stigande priserna på drivmedel, el och mat satte press på hushållen, som dessutom drabbades av snabbt stigande räntor i spåren av centralbankernas försök att rå på den snabbt stigande inflationen. Utmaningarna påverkade hus- hållens syn på den ekonomiska framtiden i kraftigt negativ riktning och konsumentförtroendet nådde nya bottennivåer i såväl USA som i euroområdet och i Sverige. Till den globala situationens svårigheter kan dessutom läggas att Kinas problem fortsatte, både i den problemtyngda fastighetssektorn och med återkommande covid19nedstängningar. Överraskande motståndskraft Trots de allvarliga utmaningarna uppvisade stora delar av världsekonomin en överraskande stark motståndskraft. Visst fanns det svackor och undan- tag, men den övergripande bilden var att tillväxten, arbetsmarknaden och företagens lönsamhet gång på gång överraskade åt det positiva hållet. Trots att hushållens framtidstro var på bottennivåer fortsatte de att konsumera och trots att företagens fram- tidstro stadigt föll så fortsatte många av dem att leverera bra vinster. Sammantaget växte till exempel BNP i euroområdet med drygt tre procent, vilket är betydligt bättre än hur det såg ut ett tag. Världen bromsar in till en måttlig recession Medan 2021 präglades av återhämtning i den globala ekonomin efter covid19pandemin vände utvecklingen tvärt under 2022, med kriget i Ukraina, höga energipriser, stigande räntor och inflation. SEB:s chefsekonom kommenterar läget överlag. Jens Magnusson, Chefsekonom, SEB Strategi – 14  SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Strategi — Omvärldsläge och trender Hur påverkas kunderna? – Det ändrade makroekonomiska läget med hög inflation och stigande räntor innebär genomgripande negativa effekter för de flesta kunder. Det är svårt att hitta kunder som inte påverkas på ett negativt sätt. De är mer oroliga för framtiden och får det tuffare rent finansiellt. Det gäller både hushåll och företag, säger Masih Yazdi. Hur påverkas SEB:s affär i det här läget? – Den miljö som har rått de senaste 15 åren med låga räntor och enormt mycket likviditet har gynnat vissa delar av vår affär. När tillgångar stiger i värde gynnas områden som bolån, kapitalförvaltning och pensionsförsäkring. Däremot har de låga räntorna varit negativa för andra delar av vår affär. Det gäller inte minst inlåning där vi inte har kunnat ta betalt för den kostnad som de negativa räntorna har inneburit för oss. Den miljö som präglat det senaste decenniet har också inneburit låg volatilitet vilket har varit negativt för den del av vår affär som handlar om att hjälpa kunder att skydda sig mot olika typer av valuta-, råvaru- och ränterisker. När ingenting rör sig har behovet av sådant skydd varit lågt. Det som sker nu är egentligen en återgång till ett mer normaliserat ränteläge vilket i sig är gynnsamt för en bank. Men resan tillbaka till normalitet är inte lätt och ju jobbigare den blir för kunderna desto mer besvärlig blir den för oss. Vi är beroende av att kun- derna mår bra, att de ska vilja växa, våga investera och komma till oss för att låna kapital eller få hjälp att emittera obligationer. I slutändan handlar det också om att undvika kreditförluster. Så situationen är tudelad. Återgången till ett mer normaliserat ränteläge är i sig positiv, men om omställningen gör för ont för kunderna kommer det att göra ont för oss också. Innebär det försämrade omvärldsläget att SEB lägger om strategin? – Grundtanken när vi lägger vår strategi är att utgå från strukturella faktorer och inte ta så stora cykliska hänsyn. Nu, när vi har analyserat det föränd- rade omvärldsläget har vi försökt bena ut vad som är cykliskt, och alltså hänger ihop med vanliga upp- och nedgångar i ekonomin, och vad som är av mer struk- turell karaktär, säger Masih Yazdi. – Vår bedömning är att en stor del av det förändra- de omvärldsläget beror på cykliska faktorer. Men det finns vissa strukturella förändringar som vi har tagit hänsyn till. Ett exempel är de stigande räntorna som troligen innebär att sparkvoten minskar och att intresset för att spara i aktier därmed minskar. Ett annat område är hållbarhet där vi tror att kriget i Ukraina på kort sikt är negativt för energiomställ- ningen, men på medellång sikt tvärtom kommer att vara en accelerator för förändring. Europa behöver göra sig oberoende av rysk gas och investera mer i fossilfri energiproduktion. Detta snabbar på energiomställningen. Vi har gjort vissa omkalibreringar givet de för- ändringar vi ser, men, i stora drag ligger strategin fast. Vi kommer att fortsätta investera i banken och ta höjd för något högre inflation. Eftersom detta påverkar vår kostnadsbas behöver vi göra lite mer effektiviseringar. Men, i allt väsentligt fortsätter vi enligt vår långsiktiga plan. Stor omställning för kunderna och SEB Vi har återgått till ett mer normalt ränteläge vilket i sig är positivt för en bank. Problemet är resan tillbaka till normalitet efter tio till femton års tid av låga räntor och stigande tillgångsvärden. Det är en omställning som gör ont för många av våra kunder, säger SEB:s ekonomi- och finansdirektör Masih Yazdi i ett samtal om förändringarna. ”I stora drag ligger bankens strategi fast.” Masih Yazdi, Ekonomi- och finansdirektör, SEB Strategi – XXX 15  SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Strategi — Omvärldsläge och trender 2030-strategi och affärsplan 20222024 Vår strategi och affärsplan fokuserar på fyra huvudområden: högre ambitioner, strategisk förändring, strategiska partnerskap och förbättrad effektivitet. Trots det ändrade omvärldsläget under året är våra långsiktiga ambitioner oförändrade. Under 2022 fortsatte ett antal initiativ inom fokusområdena med full kraft. Högre ambitioner Med utgångspunkt i vår starka finansiella ställning, höga kundnöjdhet, förbättrade konkurrensposition, samt expertis på nordiska marknader och håll- barhet kommer vi att öka ambitionen och stärka vår rådgivningskapacitet. Genom extra fokus och resurser kommer vi att fortsätta att bygga vidare på befintliga styrkor. Prioriterade initiativ Expandera företags- och investmentbank-verksamheten. Använda våra plattformar inom depåförvaring och Markets för att bli marknadsledande i Norden. Växa vår sparande- och investeringsaffär i Norden och Baltikum. Tillvarata möjligheter i hållbarhetsområdets supercykel. Framsteg under 2022 Under året fortsatte expansionen av företagsaffären till Nederländerna, Schweiz och Österrike i linje med vår plan, samtidigt som vi utökade vårt stöd till små och medelstora företag i Sverige och Baltikum i oförminskad takt. SEB befäste sin marknadsledande position inom depåförvaring då vissa av våra konkurrenter i Norden drog sig tillbaka från marknaden. Initiativet att växa sparande- och investerings- affären har under 2022 mött motvind i form av stigande räntor, fallande aktiepriser och ökad riskaversion. I Baltikum har vi med hjälp av SEB Robo-Advisor, lanserad under 2021, erbjudit våra privatkunder automatiserad rådgivning. Närmare var tredje ny kund som började investera under 2022 gjorde det med hjälp av vår Robo-Advisor. Efterfrågan på hållbarhetsrelaterade sparprodukter har varit fortsatt hög, vilket avspeglar sig i positiva flöden till fonder med hållbara investeringar som mål (så kallade Artikel 9-fonder). Under året har vi fortsatt att tillvarata möjlig heter i hållbarhetsområdets supercykel. Aktiviteten har varit hög, drivet bland annat av våra kunders investeringar i Artikel 9-fonder och emittering av hållbarhetsrelaterade lån och obligationer. Denna utveckling återspeglas i SEB:s Index för hållbarhets- aktiviteter. Se sid. 35. Vi har utvecklat ett brett utbud av hållbara finansierings- och investeringsprodukter för våra kunder. Till exempel en digital energianalys som hjälper kunderna att sänka elkostnaderna och minska klimatavtrycket, och ett utökat erbjudande vad gäller påverkansinvesteringar. SEB fördubblade investeringskapitalet för SEB Greentech Venture Capital – bankens enhet för investeringar i grön teknologi – från 300 Mkr till 600 Mkr. Sedan starten 2020 har fem investeringar gjorts, den senaste under 2022 i Metry – en startup som erbjuder fastighetsbolag en plattform för hållbarhetsdata. Strategi – 16  SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Strategi — Strategi och affärsplan Strategisk förändring Vi anpassar ständigt vår verksamhet och vårt erbjudande för att förbli relevanta för våra kunder och skapa långsiktigt värde för våra intressenter. Vi kommer att utvärdera behovet av strategisk för- ändring gällande sättet vi bedriver vår verksamhet inom etablerade områden. Prioriterade initiativ Ställa om vår retail-verksamhet till att bli mer digital, med en så kallad mobil-först-strategi, i Sverige och Baltikum. Etablera divisionen Private Wealth Management & Family Office på alla våra hemmamarknader. Vidareutveckla och dra nytta av funktionaliteten och förmågorna inom SEBx. Framsteg under 2022 För att anpassa oss till våra kunders alltmer digitala beteende fortsatte vi under 2022 att utveckla vår servicemodell där vi erbjuder förbokade möten istället för drop-in på våra kontor. Vi har fortsatt att utveckla personlig kommunikation i våra digitala kanaler, så att våra privatkunder exempelvis får notiser vid händelser såsom lågt saldo. Under året lanserade SEB Apple Pay för kunder i Sverige och Baltikum. Ytterligare funktionalitet i den privata mobilappen, såsom digitala avtal och utökad spar- inspiration, bidrog till en förbättrad kundupplevelse. Arbetet med att etablera Private Wealth Manage- ment & Family Office på våra hemmamarknader har fortsatt och vi har sett ett stort inflöde av nya kunder. Vi har utökat vår internationella närvaro inom private banking-segmentet genom partner- skap med Ringkjøbing Landbobank i Danmark, samt genom att etablera ett representationskontor i Nice. Vi har dessutom breddat vårt erbjudande för att möta kundernas efterfrågan på filantropirelaterade produkter och tjänster. Under året har vi fortsatt att dra nytta av de funktionaliteter och förmågor som utvecklas av vår innovationsstudio SEBx. Här blev SEB under året första bank i Norden att lansera ett kommersiellt erbjudande baserat på konceptet Banking-as-a- Service. Den första kunden är Axel Johnson-koncer- nens fintechbolag Humla, som kommer att utveckla finansiella produkter och tjänster på SEBx:s moln- baserade bankplattform. Efterfrågan på liknande tjänster har visat sig vara stor, och till följd av detta beslutade SEB att etablera en ny affärsenhet – SEB Embedded – från och med början av 2023. Strategi – XXX 17  SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Strategi — Strategi och affärsplan Strategiska partnerskap Konkurrensen intensifieras på grund av ökat tempo vad gäller innovation, investeringar och konsolidering på marknaden. För att säkerställa att SEB:s breda utbud av kärnprodukter och tjänster förblir konkur- renskraftiga ser vi partnerskap och samarbeten med relevanta intressenter som en viktig faktor. Prioriterade initiativ Ompröva sättet vi producerar och distribuerar våra produkter och tjänster. Stärka innovation och affärsmöjligheter genom externa partnerskap. Framsteg under 2022 Under året etablerade vi ett partnerskap med Ringkjøbing Landbobank i Danmark. Detta gjorde vi i syfte att utöka vårt erbjudande av private banking-tjänster på den danska marknaden, samtidigt som vi breddar vår räckvidd inom family office-segmentet. Vi har ingått ett strategiskt partnerskap med Insurely, ett svenskt insurtechföretag som vill digitalisera försäkringsbranschen. Syftet är att utforska möjligheterna att ytterligare digitalisera och effektivisera vårt försäkringserbjudande. Utöver dessa samarbeten deltar vi i bransch- gemensamma initiativ exempelvis relaterat till finansiell brottsbekämpning. Här utökade vi under året vårt samarbete med svenska myndigheter för att motverka bedrägerier genom förbättrade processer och ökad informationsdelning mellan banker och myndigheter. Förbättrad effektivitet För att förbättra effektiviteten och öka takten i SEB:s transformationsresa kommer vi att fokusera bland annat på automatisering, digitalisering och teknikutveckling. Prioriterade initiativ Förändra tillvägagångssätt från automatisering till fokus på processer från början till slut. Utvecklas till en fullt ut datadriven organisation. Accelerera teknikutvecklingen. Förstärka regelverkseffektiviteten. Framsteg under 2022 Arbetet med att förbättra effektiviteten har blivit allt viktigare på grund av det inflationsdrivna kostnadstrycket. De första transaktionerna gjordes i SEB:s nya globala betalningsplattform, en viktig milstolpe mot en mer modern och effektiv betalningsinfrastruktur i banken. I vår ambition att utvecklas till en fullt ut data- driven organisation, tillsattes under året en Chief Data and Analytics Officer för att möjliggöra för banken att agera proaktivt på datadrivna insikter om våra kunder. Vi etablerade också vår nya dataorganisation. Arbetet med att accelerera teknikutvecklingen har under året fokuserat på det ökade cyberhotet i spåren av Rysslands invasion av Ukraina. Vi har arbetat proaktivt med hotbildsanalys tillsammans med externa parter, vilket har ökat vår förmåga att analysera cyberkriminella grupperingars attack- mönster och vidta nödvändiga motåtgärder. Under året förstärktes Financial Crime Prevention-funktionen, SEB:s enhet för finansiell brottsbekämpning, med rekrytering av erfarna personer inom områden som finansiell informa- tionsanalys, avancerad analys, artificiell intel- ligens och datahantering, samt sanktions- och transaktionsövervakning. Strategi – Strategi — Strategi och affärsplan 18 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Den omställning som krävs för att möta klimathotet skapar såväl affärsmöjligheter som utmaningar. SEB:s roll är att stötta de kunder som delar bankens långsiktiga syn på hur denna omställning ska ske. Hans Beyer, SEB:s hållbarhetschef, och Nathalie Egenaes, som är hållbarhetsansvarig för divisionerna Företag & Privatkunder och Liv resonerar. Klimatfrågor en viktig del av strategin SEB:s strategi är att vara en ledande katalysator i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Den om- ställning som krävs för att uppnå Parisavtalets mål om att begränsa jordens uppvärmning skapar behov av enorma investeringar och skapar en långsiktig super- cykel. Ur den synvinkeln innebär klimatförändringen inte bara risker utan också möjligheter för banken. – Den enighet som råder i stora delar av samhället om vägen framåt gör att vi ser positivt på utveck- lingen. Men om omställningen misslyckas är det ett hot mot samhället i stort och därmed naturligtvis också för oss som bank genom de externa risker som uppstår i vår kreditportfölj, säger Hans Beyer. Vilken är SEB:s roll i omställningen? – Vi ska bidra med det vi är bäst på, nämligen att stödja de kunder som över tid delar vår långsiktiga syn på hur klimatförändringarna ska bemötas. Vi utvecklar produkter och tjänster som vi tror är i linje med omställningen och vi finansierar de bolag som är med och driver den, säger han. – De stora bolagen spelar en avgörande roll, men SEB verkar också för att göra det möjligt för mindre och medelstora företag och privatpersoner att bidra till omställningen, framhåller Nathalie Egenaes. – De mindre företagen är inte lika mogna, men kommer i ökad utsträckning att mötas av samma krav som de stora bolagen, eftersom de är en del av deras värdekedja. Vi kan hjälpa dem att vara proaktiva genom att identifiera kommande risker och möjligheter. Vi jobbar också med att ta fram rådgivning och finansieringsprodukter anpassade för mindre bolag. Genom våra investeringsprodukter hjälper vi privatpersoner att bidra till omställningen, samtidigt som de exempelvis sparar till pensionen eller andra syften, säger hon. Hur ställer sig kunderna till bankens strategi? Institutionella investerare tycker att strategin är tydlig och bra. Vad gäller tillverkande bolag leder vår hållbarhetsklassificering av deras verksamhet till spännande diskussioner som är lärorika för båda parter. Företagen ser positivt på vårt engagemang och vi har vunnit många nya relationer baserat på den kun- skapsbank vi har byggt upp när det gäller stora bolag. De mindre bolagen och privatkunderna har inte lika stor kunskap om bankens strategi, menar Hans Beyer och Nathalie Egenaes. Den strategi vi har valt möter en ganska förenklad beskrivning av banker och deras ansvar i samhället, vilket är en kommunikativ utmaning. Vi får ägna mer tid framöver åt att förklara strategin för de kunder som inte rimligtvis kan ha samma insikter som stora bolag har. SEB har åtagit sig att bidra till 1,5-graders- målet. Hur ska det gå till? – Vi kommer successivt att bedöma hela vår kredit portfölj utifrån 1,5-gradersperspektivet. I det arbetet analyserar vi kontinuerligt bolagens omställ- ningsplaner för att förstå hur deras planer gentemot Parisavtalet ser ut. Med den informationen bidrar vi till att nå målet genom en kombination av kundernas omställning och hur vi hanterar vår kreditportfölj, säger Beyer. Varför avslutar inte SEB alla relationer med kunder inom fossil energi? Det grundläggande svaret är att vi tror att det är rätt strategi att påverka, genom engagemang, de bolag som över tid verkligen kan förändra den mängd koldioxid som släpps ut i naturen. Det finns ett antal bolag som vi har avslutat relationen med eftersom de inte delar vår vision, men de bolag som gör det stöttar vi. Dagens samhälle klarar inte att avhända sig all form av fossil produktion. Därför är det viktigt att stötta de bolag som över tid kan leverera i linje med Parisavtalet och den efterfrågemodell som finns i samhället. Hans Beyer, SEB:s hållbarhetschef och Nathalie Egenaes, hållbarhetsansvarig för divisionerna Företag & Privat- kunder och Liv Strategi – XXX 19  SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Strategi — Strategi och affärsplan Kunder Kundupplevelse och nöjdhet Prosperas övergripande resultatmätning är en viktig indikator på stora nordiska företags och institutionella kunders nöjdhet. För svenska små och medelstora företag och privatkunder mäts nöjdheten med Svenskt KvalitetsIndex (SKI). Mål Att ha en ledande ställning i utvalda kundsegment. Övergripande mål och utfall De utvalda mätvärdena för den övergripande strategin och affärsplanen återspeglar utvecklingen över tid i förhållande till SEB:s intressenter. Medarbetare Motivation och engagemang Inom SEB görs en årlig undersökning för att mäta medarbetarnas engagemang och deras syn på SEB som arbetsplats. Omkring 90 procent av medarbetarna svarade på enkäten 2022. Mål SEB:s mål är att vara den mest attraktiva arbetsgivaren inom finansbranschen, speciellt inom banksektorn. Utvecklingen mäts genom en årlig medarbetarundersökning. Medarbetarengagemang, index 2022 20212020 80 74 79 77 80 77 SEB Genomsnitt för finansbranschen Förtroende för ledningen, index 2022 20212020 78 72 78 76 78 76 SEB Genomsnitt för finansbranschen Prosperas helhetsintryck Stora företag 1 1 1 1 1 11 Sverige 2 3 2 2 1 11 Norden Finansiella institutioner 1 1 1 1 1 11 Sverige 1 2 1 1 2 11 Norden 1) SEB, Handelsbanken, Swedbank, Nordea, Danske Bank. 2) SEB, Handelsbanken, Swedbank, Nordea. 3) Banker med färre än 300 svarande sammanfattas som en aktör. Kundnöjdhet enligt Svenskt KvalitetsIndex Företag 3 2 3 2 3 11 Konkurrenter i Sverige 1) 2016 2018 2020 2022 2016 2018 2020 2022 5 5 6 5 6 2 3 Alla banker i Sverige 3) Privatpersoner 2016 2018 2020 2022 2016 2018 2020 2022 2 2 2 2 2 22 Konkurrenter i Sverige 2) 8 8 77 8 7 6 Alla banker i Sverige 3) Kommentar Medarbetarna ser sitt arbete som meningsfullt och har en positiv syn på SEB:s strategiska inriktning, inklusive ambitionen att stödja hållbarhetsomställningen. Undersökningen visar också på ett starkt förtroende för SEB:s ledningsgrupp. 20 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Strategi — Övergripande mål och utfall Samhället Finansiella mål Genom den motståndskraft och flexibilitet som en stark kapitalbas, god tillgång till finansiering, hög kreditvärdig- het och kostnadseffektivitet medför, kan SEB skapa värde för aktieägarna under olika marknadsförhållanden. Utdelning i relation till nettoresultatet Mål En årlig utdelning på runt 50 procent av vinst per aktie exklusive jämförelsestörande poster, samt att främst genom aktieåterköp dela ut eventuellt kapitalöverskott över buffertmålet. Aktieägare Hållbarhet SEB har fastställt strategiska ambitioner och mål för att mäta och följa utvecklingen av det strategiska hållbarhetsarbetet och bidrag till samhället. 2020 2022 1) 2021 106 51 51 1) Föreslagen utdelning på 675 kr per aktie. Se sid. 71 för information om aktieåterköp. Procent Kärnprimärkapitalrelation Mål En kärnprimärkapitalrelation (CET 1) som är 100300 baspunkter högre än gällande kapitalkrav från Finansinspektionen. 2022 20212020 12,6 8,4 13,8 5,9 14,2 4,7 Kärnprimärkapitalkrav Buffert över kravet Procent Räntabilitet på eget kapital Mål En konkurrenskraftig avkastning på kapitalet. SEB strävar efter att över tid nå en uthållig avkastning på eget kapital på 15 procent. 9,7 10,3 13,9 13,9 13,8 14,5 2022 20212020 Inklusive jämförelse- störande poster Exklusive jämförelse- störande poster Procent Det bruna Index för fossilexponering – minska kreditexponeringen mot fossila bränslen i energiportföljen. 0 2019 20502035 100 2025 204520402030 Mål 2030: 45–60% minskning Index Värde 2022: 83 20 40 60 80 Net Zero – Världen – utan CCUS Divergent Net Zero – Europa – Remind SEB:s kreditexponeringskorridor för fossila bränslen Det gröna Index för hållbarhetsaktiviteter – öka de genomsnittliga volymbaserade hållbarhetsaktiviteterna. 2021 20302025 Mål 2030: Ökning med 6–8 gånger Index Värde 2022: 159 100 800 200 400 600 300 500 700 Se Hållbarhetsredovisningen sid. 32. Kommentar Genomsnittlig räntabilitet för 2022 för nordiska konkurrenter var 11,9 procent. 21 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Strategi — Övergripande mål och utfall 22  SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Vår verksamhet Bygga förtroende och positiva relationer Ända sedan vi välkomnade vår första kund 1856 har vi haft ett långsiktigt perspektiv. Som ledande bank vet vi att förtroendet för oss är grunden för våra relationer och ytterst för vår verksamhet. Vi står på våra kunders sida i både goda och dåliga tider och vi strävar efter att skapa långsiktigt aktieägarvärde, vara en inkluderande arbetsgivare och bidra till ett hållbart samhälle. 23 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Vår verksamhet Stora företag Vi har varaktiga och unikt starka relationer med våra storföre- tagskunder i Sverige och övriga Norden. Vi stödjer dem i deras verksamhet och internationella expansion och vi finns med som partner i både goda och dåliga tider. SEB har cirka 2 000 stor- företagskunder inom ett brett spektrum av branscher. Många av dem är globala marknadsledare och de flesta har en omfattande internationell verksamhet. I Norden tillhör våra kunder de störs- ta i sina respektive branscher, medan fokus i Tyskland och Stor- britannien ligger på stora företag med en internationell profil. Finansiella institutioner Vi har en stark ställning bland finansiella institutioner på de nordiska marknaderna och ger också internationella kunder tillgång till kapitalmarknader och depåförvaringstjänster samt rådgivning kring kapital, hållbarhet och kapitalförvaltning. SEB betjänar cirka 1 100 finansiella institutioner och fungerar som mellanhand mellan nordiska och globala finansmarknader. Vi erbjuder våra tjänster till pensions- och kapitalförvaltare, hedgefonder, försäkringsbolag, statliga investeringsfonder samt till andra banker, centralbanker och statliga institutioner. Våra fyra kundsegment Alla kunder har sina individuella behov, men smarta digitala lösningar och personliga relationer är viktiga byggstenar inom våra fyra huvudsakliga kundsegment. Våra kunder söker en partner som är proaktiv, ger ansvarsfulla råd och har ett långsiktigt perspektiv. Små och medelstora företag SEB har en etablerad ställning som entreprenörernas och små- företagarnas bank med cirka 400 000 kunder bland små och medelstora företag. Av dessa uppgår antalet helkunder till cirka 188 000 i Sverige och 103 000 i Baltikum. I segmentet ingår cirka 620 större medelstora företag – många med internationell verksamhet – samt kunder i fastighetsbranschen och kunder inom offentlig sektor i Sverige, såsom statliga myndig heter, statligt ägda bolag samt kommuner. Privatpersoner SEB är en av de större bankerna i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Vi har en stark ställning och banken är en av marknads- ledarna inom private banking i Norden. SEB tillhandahåller ett omfattande utbud av produkter och tjänster till privatkunder genom våra tre distributionskanaler (digitalt, distans och personlig) och private banking-tjänster med global räckvidd till kapitalstarka privatpersoner i Norden. Vi har cirka fyra miljoner privatkunder i Sverige och Baltikum. Av dem är runt 500 000 helkunder i Sverige och cirka en miljon i Baltikum. Vi har cirka 32 000 private banking-kunder. Vår verksamhet — Våra kunder 24 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 UPB UPB är en lettisk koncern som består av ett 20-tal företag som tillverkar glas-, stål- och betongkonstruktioner. Mer än 60 procent av försäljningen går på export, främst till de nordiska länderna. Koncernen har cirka 2 000 anställda, varav 400 huvudsakligen arbetar utomlands. – Vår långsiktiga ambition är att utveckla produkter som bidrar till att minska koldioxidavtrycket både i vår egen verksamhet och för våra slutkunder. För att uppnå detta är ett av våra strategiska mål att producera en större andel av konstruktionerna i våra egna fabriker. Dessa monteras sedan på byggplatsen, säger Dainis Bērziš, styrelseordförande UPB. UPB:s relation med SEB inleddes 2016, då företaget sökte finansieringslösningar från SEB för ett antal projekt runt om i världen. Fyra år senare beslutade UPB att byta till SEB som sin husbank. – SEB har visat att de står beredda att lyssna och hitta lösningar för våra behov. Vi behöver en bank som arbetar på samma marknader som vi, som är tillräckligt storskalig och som är öppen för att arbeta med projektbaserad finansiering, säger Bērziš vidare. En annan faktor är gemensamma värderingar, påpekar Nora Kalna, styrelseledamot i UPB. – Vi ser att SEB har samma långsiktiga inriktning som vi. Vi vill ha en bank som står vid vår sida i såväl goda som dåliga tider, säger hon. Våra kunder bidrar till samhällsutvecklingen och vi hjälper dem att förverkliga sina planer och lösa vardagliga utmaningar. Våra kunders nöjdhet och förtroende är kärnfaktorer för SEB. ”SEB har varit beredda att lyssna och hitta lösningar för våra behov.” Dainis Bērziš, styrelseordförande, och Nora Kalna, styrelseledamot i UPB med ansvar bland annat för affärsområdena stål, betong och maskineri. Möt våra kunder Mölnlycke Mölnlycke är en världsledande leverantör av medicinska lös- ningar inom områden som sårvård, operationsrumslösningar, operationshandskar och antiseptika. Bolaget, med huvudkontor i Göteborg, har 8 400 anställda, tillverkning i åtta länder och export till hela världen. Koncernen är organiserad i fyra affärsområden som har ett kundcentrerat helhetsansvar inom hela värdekedjan. Digitalisering och hållbarhet är två strategiska fokusområden. – Vi har jobbat länge med digitalisering för att optimera våra interna arbetssätt. Nu ser vi att den digitala tekniken också blir allt viktigare i vårt kunderbjudande. Målet är att utveckla digitala lösningar som kan förenkla och förbättra vården både ur vårdgivarnas och patienternas perspektiv, säger Susanne Larsson, CFO på Mölnlycke. SEB är en av Mölnlyckes huvudbanker med en relation som sträcker sig långt tillbaka i tiden. – Vi använder SEB löpande på olika ställen i världen inom om- råden som cash management, valuta, finansiering och emittering av obligationer. SEB är också en viktig samtalspartner och råd- givare för oss. Det gäller inte minst inom hållbarhetsområdet där vi får värdefull sparring från SEB när det gäller vår omställning och vad vi kan göra för att positionera bolagets hållbarhets- ambition på finansmarknaden, säger hon. – Jag uppskattar relationen, närheten och tillgängligheten till SEB. Vi får bra bemötande, snabb återkoppling och tillgång till bankens experter när vi behöver det. ”SEB är en viktig samtalspartner och rådgivare, inte minst inom hållbarhet.” Susanne Larsson, CFO, Mölnlycke Vår verksamhet — Våra kunder 25 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Att arbeta på SEB Att arbeta på SEB innebär att vara med och forma framtiden på ett positivt sätt genom att skapa långsiktigt kundvärde och bidra till ett hållbart samhälle. Robert Celsing, personaldirektör, och Ulrika Areskog Lilja, chef för Brand, Marketing and Communication, diskuterar arbetslivet på SEB. Hur skulle du beskriva SEB som arbetsgivare? Robert: SEB:s verksamhet bygger på relationer och det förtroende som vi har fått och därför är våra medarbetare vår viktigaste tillgång. Vår ambition är att attrahera och behålla medarbetare som vill göra en positiv skillnad. Jag är stolt över att kunna säga att vi har lyckats med detta, eftersom vår undersökning av våra medarbetares perspektiv visar på höga nivåer av engagemang, över det finansiella riktmärket. Vår kultur är varm och välkomnande, och medarbetarna uppskattar sina team och sina chefer. Dessutom upplever de att det finns goda möjligheter att utvecklas i sin karriär. Vi är en arbetsgivare som vill stödja våra anställda i såväl goda som dåliga tider. Vi värnar om våra anställdas välbefinnande och strävar efter en bra balans mellan arbete och fritid genom att erbjuda många bra förmåner och flexibilitet att arbeta på distans upp till två dagar i veckan. Ulrika: SEB har en lång historia, ett starkt varumärke och ett ambitiöst syfte, vilket också gör oss till en attraktiv arbetsgivare. År 2022 rankades SEB av yrkesverksamma inom IT som den mest attraktiva arbetsgivaren bland stora banker i Sverige. Interna undersökningar visar att våra anställda har en mycket positiv syn på SEB:s framtid och uppskattar bankens ambitioner att påskynda hållbarhetsomställningen. Möjligheten att bidra till ett högre syfte på SEB tror jag är en viktig dimension för de anställda, idag och i framtiden. Du nämnde SEB:s syfte, hur kommer det till uttryck i det dagliga arbetet? Ulrika: När vi lanserade SEB:s uppdaterade syfte och 2030- strategi inledde vi också en engagerande process med teamdialoger för att få input till SEB:s nya beteenden, som vägleder oss mot vårt syfte. Mer än 10 000 medarbetare deltog i aktiviteterna för att utforma dem, och resultatet blev tre konkreta och uppnåeliga beteenden: skapa värde, agera långsiktigt och bygga positiva relationer. De gäller för hur vi gör affärer, agerar och förhåller oss till varandra och vår omvärld. Genom att förstärka positiva beteenden kan vi fortsätta att bygga på vår fantastiska kultur och på så sätt forma framtiden på ett positivt sätt tillsammans. På tal om kultur, hur arbetar du med inkludering och mångfald på SEB? Robert: En personalstyrka med stor mångfald innebär fler perspektiv, vilket bidrar till innovation, sund riskhantering och gott beslutsfattande. Därför är inkludering och mångfald prioriterade områden för SEB och för mig personligen. Alla är välkomna till SEB och vi uppskattar olika bakgrunder och erfarenheter. Det gläder mig att se att vår engagemangsunder- sökning visar på starkt resultat bland annat när det gäller lika möjligheter och att kunna vara sig själv på jobbet. Alla former av diskriminering är oacceptabla, och vi erbjuder utbildningar för att förebygga och agera mot trakasserier. Vår ledarskapsfilosofi främjar inkludering på flera sätt, och vi arbetar kontinuerligt för att främja mångfald bland annat i rekryteringsprocesser, successionsplanering och tillträde till ledarskapsutbildningar. Hur är det med möjligheterna till utbildning och karriärutveckling på SEB? Robert: Finanssektorn förändras, precis som arbetsmarknaden och våra arbetssätt. Det är därför allt viktigare att vi integrerar kontinuerligt lärande i arbetet. Vårt digitala universitet, SEB Campus, fungerar som en katalysator i detta arbete och under året erbjöd vi kurser och webbseminarier inom kompetenser som vi ser som nödvändiga för framtiden, exempelvis avancerad rådgivning inom hållbarhet. I en så stor och internationell organisation som SEB finns det många möjligheter att växa och utvecklas i din karriär och vi främjar intern rörlighet på olika sätt. Under året har vi gjort förbättringar när det gäller att göra interna lediga tjänster mer synliga och vi har också förenklat rekryteringen, anordnat interna karriärevent och utvecklat vår utvärdering av medarbetarna. På SEB ansvarar du själv för din egen karriärutveckling, men vi vill ge våra anställda bästa möjliga förutsättningar och alla verktyg som behövs för att lyckas. Läs mer om att arbeta på SEB på sid. 44. 26 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Vår verksamhet — Våra medarbetare På SEB kan Anne Kristin Kästner, specialist på hållbar finansie- ring, kombinera sin kunskap om hållbarhet med sitt intresse för ekonomi. Anne började på SEB som sommarpraktikant 2019, och idag arbetar hon i teamet Sustainable Banking. – Som student visste jag att jag ville jobba med hållbarhet inom näringslivet. Eftersom jag redan kände till SEB:s hållbar- hets arbete och banken ansågs vara ledande på området, föll det sig naturligt att söka till SEB. I sin roll som specialist på hållbar finansiering ger Anne råd till institutionella investerare. Hon arbetar också med lösningar för hållbar finansiering för stora nordiska företag. Ett projekt som ligger henne varmt om hjärtat är utvecklingen av SEB:s taxonomi modell, som är en portföljmodell som mäter hållbarhet enligt EU:s hållbarhetsklassificering. Det går snabbt framåt på området för hållbar finansiering, och Anne säger att det alltid finns nya initiativ att hålla ett öga på och nya saker att lära sig. – Jag är mycket stolt över SEB:s hållbarhetsambitioner. Att vara med och hjälpa banken och våra kunder att bli ännu mer hållbara är den mest spännande delen av mitt jobb. Anne gillar de olika utvecklingsmöjligheterna på SEB och att hon får arbeta med människor med olika erfarenheter och perspektiv. – Vissa har arbetat inom banksektorn i över 30 år, och sedan finns det personer med helt andra bakgrunder. Genom att diskutera och dela perspektiv lär vi oss mycket av varandra. På SEB känner Anne sig alltid delaktig och hörd. – Jag känner att jag verkligen kan bidra och göra ett avtryck, vilket gör mitt arbete mycket motiverande. Christina Larsén arbetar som analytiker inom segmentet medel- stora företagskunder och arbetade tidigare som rådgivare och har varit kundansvarig för företag på ett bankkontor i Stock- holm. Möjligheten att följa företagen på deras utvecklingsresa var den mest givande biten. – Som rådgivare spelar vi en viktig roll för att hjälpa företag att växa genom att finansiera investeringar och hjälpa dem att nå ut på nya marknader och skapa effektivare affärsmodeller. I sin nya roll som analytiker arbetar hon fortfarande tätt med kunderna, men nu handlar det om större fastighetsbolag. Många av dem är börsnoterade och har miljarder i omsättning. – Det nuvarande ekonomiska läget innebär naturligtvis att våra kunder står inför svåra tider. Det är en ny verklighet, kanske till och med en lite mer normal verklighet, nu när pengar har ett pris igen. Nu är det ännu viktigare att hjälpa våra kunder att fatta sunda ekonomiska beslut. Vi måste finnas där i såväl goda som dåliga tider och ha ett långsiktigt perspektiv. Därför är det så viktigt att ha nära relationer med våra kunder. Ibland innebär det ganska tuffa samtal, men det är en del av jobbet. Möjligheten att flytta till ett nytt område inom SEB har gett Christina en bredare förståelse för skapandet av kundvärde, och nu samarbetar hon med olika avdelningar inom banken. – Det handlar om mer än att sälja bankprodukter, vi måste verkligen förstå våra kunders behov och agera som en ansvars- full rådgivare längs vägen. Vi försöker också integrera hållbarhet i allt vi gör och diskuterar olika lösningar för grön finansiering. Christina, som parallellt arbetar som intern lärare för att utbilda nya affärsrådgivare på banken, säger att arbetet på SEB handlar om människor. – I slutändan handlar det om att bygga och vårda relationer med kollegor och kunder. Det är det jag tycker bäst om med mitt jobb. Möt våra medarbetare ”I slutändan handlar det om att bygga och vårda relationer.” Christina Larsén Analytiker, fastighetstransaktioner ”Jag är mycket stolt över SEB:s hållbarhetsambitioner.” Anne Kristin Kästner Specialist på hållbar finansiering 27 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Vår verksamhet — Våra medarbetare SEB är en ledande nordeuropeisk finansiell koncern, grundad 1856. Vår ambition är att vara en ledande företags- och invest- mentbank i norra Europa med internationell närvaro. Vi erbjuder även privatpersoner och små och medelstora företag i Sverige och Baltikum produkter och tjänster i digitalt format – med personlig service i livets viktiga stunder. Våra hemmamarknader är de nordiska och baltiska länderna, Tyskland och Storbri- tannien. Genom att samarbeta med våra kunder vill vi vara en ledande katalysator i omställningen till en mer hållbar värld. Lönsam tillväxt genom diversifierad verksamhet och finansiell styrka SEB har en bred kundbas, ett omfattande produkt- och tjänste- utbud och en geografisk spridning som bidrar till en diversifierad affärs- och riskprofil. En hög andel stora företag med export och internationell verksamhet bland kunderna ger ytterligare geografisk diversifiering utöver de nio hemmamarknaderna. I kombination med ett långsiktigt fokus på kunden, en stark riskkultur och noggrann kostnadskontroll, har detta lett till en stabil vinsttillväxt över tid. Vi strävar ständigt efter djupare kundrelationer, kontinuerliga effektivitetsförbättringar och att säkerställa vår framtida konkurrenskraft. Vår starka balans- räkning skapar flexibilitet för framtiden och gör det möjligt för oss att växa tillsammans med våra kunder och stödja dem även i svåra tider. En strategi för att framtidssäkra banken SEB:s 2030-strategi innebär att vi, med utgångspunkt i en stark marknadsposition och finansiell ställning, ökar takten i våra investeringar på ett antal utvalda områden för att utveckla och stärka kunderbjudandet och distributionen. Detta säkerställer vår framtida konkurrenskraft i en bransch som genomgår stora förändringar. Vi strävar efter att öka vår rådgivningskapacitet och bygga vidare på våra befintliga styrkor inom investeringar och sparande. Vi vidareutvecklar redan etablerade områden, till exempel banktjänster och kapitalförvaltning till privatpersoner. Vi fortsätter att arbeta genom partnerskap och samarbete med intressenter och fokuserar på strategiska förutsättningar som teknikutveckling samt effektivitet i fråga om regelverk och processer. En viktig del av framtiden handlar om hållbarhet. Vi är över- tygade om att ett hållbart samhälle är ekonomiskt fördelaktigt för alla våra intressenter och för samhället i stort, och att som bank är vi en del av lösningen. Därför har vi förbundit oss att kontinuerligt anpassa vår affärsstrategi för att bidra till FN:s mål för hållbar utveckling och Paris avtalet. Vi har fastställt klimatrelaterade ambitioner och mål som syftar till att minska vår kreditexponering mot fossila bränslen i energiportföljen, öka våra hållbarhetsaktiviteter när det gäller volymer och utvärdera vår kreditportföljs anpassning till Parisavtalet och fastställa mål för 2030. År 2022 fastställde vi också mål för finansierade utsläpp inom ramen för Net-Zero Banking Alliance (NZBA). Se sid. 16 för 2030-strategin och affärsplanen och sid. 35 för klimatrelaterade mål. Långsiktiga ägare Många av SEB:s stora institutionella investerare har ägt SEB-aktier i över tio år. SEB:s största aktieägare är Investor AB, där SEB är ett av kärninnehaven. Investor AB är norra Europas största investmentbolag, grundat av familjen Wallenberg 1916. SEB:s engagerade och långsiktigt fokuserade aktieägarbas gör det möjligt för oss att se längre än konjunkturcyklerna och ha ett mer långsiktigt perspektiv. Vi har möjlighet att bidra till ekonomin och samhällsutvecklingen genom de utdelningar vi betalar till våra aktieägare. Dessa inkluderar mer än 250 000 privatpersoner, några av Sveriges största pensionsfonder och indirekt även stiftelser som stödjer forskning och utbildning. För mer information om våra aktieägare, se sid. 91. SEB har ett långsiktigt perspektiv och den finansiella styrka som krävs för att skapa lönsam tillväxt och därmed aktieägarvärde. Aktieägarvärde i SEB 28 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Vår verksamhet — Våra aktieägare Långsiktiga finansiella mål I syfte att öka flexibiliteten i kapitalhanteringen har styrelsen fastställt långsiktiga finansiella mål som fokuserar på överföring av kapital till aktieägarna, samtidigt som man upprätthåller en stark finansiell buffert och lönsamhet. 20132022 20182022 2022 260% 62% 1% Totalavkastning Totalavkastning Det aktieägarvärde som skapats kan mätas som totalavkastning, vilket inkluderar återinvesterade utdelningar och förändringar i marknadsvärdet under en viss tidsperiod. För 2022 var totalavkastningen för SEB:s A-aktie 1 procent. SEB betalade en utdelning på 600 kronor per aktie under året och SEB:s aktiekurs sjönk från 12585 till 11995 kronor. Allt annat lika ökar aktieåterköp vinsten per aktie. Under de senaste tio åren har totalavkastningen i SEB:s A-aktie varit 260 procent. Detta kan jämföras med en total- avkastning på i genomsnitt 181 procent för nordiska banker. Se sid. 71 för information om utdelningar och aktieåterköp. Utfallet 2022 för de finansiella målen Mål Utfall 2022 Utdelning Cirka 50 procent av vinsten exklusive jämförelsestörande poster. Aktieåterköp när kapitalbufferten överstiger målet. SEB:s styrelse har föreslagit en utdelning på 675 kronor per aktie för 2022, motsvarande cirka 51 procent av vinsten per aktie exklusive jämförelsestörande poster. Under året återköptes aktier för cirka 5 miljarder kronor inom ramen för aktieåterköpsprogrammen. Kapitalbuffert 100300 baspunkter över Finansinspektionens krav. 470 baspunkter Lönsamhet Generera en konkurrens- kraftig avkastning på ka- pitalet, med en långsiktig ambition att nå en hållbar avkastning på eget kapital på 15 procent. 14,5 procent jämfört med 11,9 procent för nordiska banker och 9,1 procent för europeiska banker. SEB:s långsiktiga finansiella mål beskrivs på sid. 73. Andreas Håkansson har arbetat som bankanalytiker i mer än 20 år. Det innebär att han på nära håll följer ett antal bankers utveckling på så gott som daglig basis. Hur länge har du följt SEB och hur ser du på bankens utveckling under den tiden? – Jag har följt SEB sedan jag började som analytiker. Banken har gått bättre än genomsnittet av bankerna och jag har över tiden varit mer positiv än negativ till aktien. SEB är nog den nordiska bank som jag har varit mest positiv till under längst tid. SEB har relativt sett utvecklats bra under hela tiden även om aktiekursen förstås har gått upp och ner. Vilka är SEB:s största möjligheter och risker? – Den största styrkan för SEB är den långsiktighet som banken tillåts ha från sina ägare. Jag har aldrig sett tecken på att SEB jagar kvartalsresultat eller försöker göra kort- siktiga vinster. Minst lika viktigt är att man också orkar investera för framtiden. Där har det gått lite upp och ner under åren. Under en period hade SEB en extrem kostnadskontroll, som vi nog tyckte var för stor eftersom banken inte tillät sig själv att investera i framtida intäkter. Men, de senaste åren har SEB investerat för att skapa lönsamhet även framöver vilket är positivt. Den största risken för en bank är alltid kreditrisk. I dåliga tider tenderar kreditkvalitén att försämras. Då gäller det att banken har varit långsiktig och inte tagit på sig för mycket risk så att kreditkvaliteten i portföljen bevaras över hela konjunkturcykeln. Var tror du om priset på SEB:s A-aktie den 31 december 2023? – Jag har en riktkurs på 150 kronor för SEB och den ska gälla för 12 månader framåt så jag får väl säga det. Möt en aktieanalytiker ”De senaste åren har SEB investerat för att skapa lönsamhet även framöver – vilket är positivt.” Andreas Håkansson Senior Analyst, Danske Equity Research 29 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Vår verksamhet — Våra aktieägare Varför bankerna är viktiga Utan banker skulle det moderna samhället inte fungera. Våra tjänster och lösningar gör det möjligt för hushåll och företag att få finansiering, investera och hantera betalningar och sparande. I en alltmer kontantlös värld är banker nödvändiga för allt från vardagliga uppgifter som att handla matvaror till de miljardvis transaktioner som äger rum runt om i världen varje dag. Detta möjliggörs av teknologi som utvecklats av SEB och andra banker och som ligger till grund även för gemensamma lösningar såsom Bank-ID och mobila lösningar som Swish. Bankerna gör det också möjligt för kunderna att hantera finan- siella risker. Det värde som bankerna skapar sträcker sig långt bortom rollen som mellanhand på finansmarknaderna. Ett väl fungerande banksystem är en grundläggande förutsättning för samhällets ekonomiska utveckling, och förtroendet för systemet är avgörande för den finansiella stabiliteten. Nya undersökningar visar att allmänheten har ett relativt stort förtroende för bankerna. Att följa ändrade regelverk är en viktig del av att upprätthålla detta förtroende, men det räcker inte. Bankerna måste upprätthålla höga etiska standarder och leva upp till externa förväntningar, oavsett om det handlar om ansvarsfull rådgivning eller förebyggande åtgärder mot ekonomisk brottslighet. Varför bankernas kapital är viktigt Banker som är välskötta och har tillräckligt kapital kan också erbjuda trygghet i kristider. SEB kunde till exempel ge extra krediter till kunder som drabbats under pandemin 20202021 och omförhandla lån under finansiella kriser. Våra finansiella mål är utformade för att skapa motstånds- kraft och flexibilitet och generera långsiktigt aktieägarvärde samt i förlängningen även värde för samhället. Lönsamhet och tillväxt gör det möjligt för oss att tillgodose våra kunders ständigt föränderliga behov. Vår verksamhet genererar också väsentliga intäkter till det offentliga via skatter, sociala avgifter och avgifter till myndigheterna. Se sid. 11. Genom utdelningar till våra största aktieägare, varav många är pensionsfonder, bidrar vi också till människors besparingar och pensioner. Genom Wallenbergstiftelserna bidrar delar av våra utdelningar också indirekt till att finansiera forskning och utbildning. En katalysator för förändring Vårt kanske största bidrag till ekonomisk tillväxt och välstånd kommer från det sätt på vilket vi möjliggör investeringar i framtiden, genom att sammanföra kunder som har mer kapital än de behöver med kunder som inte har tillräckligt med kapital. I den rollen – att sammanföra kapital och idéer – har vi möj- lighet att vara en katalysator för positiv förändring. Sedan SEB grundades 1856 har vi hjälpt till att bana väg för elektrifiering, telekommunikation, automatisering och digitalisering genom att stödja entreprenörer och nya företag. Idag är klimatförändringen den mest angelägna samhälls- frågan och står högst upp på SEB:s hållbarhetsagenda. Vi stödjer våra kunder i hållbarhetsomställningen och skiftar kreditportföljen till mer hållbara verksamheter, vilket minskar den mängd koldioxidutsläpp som vi finansierar. Vi hjälper också till genom att fokusera våra insatser som en aktör i samhället på initiativ som främjar hållbart entreprenör- skap. Genom riskkapital och stöd till entreprenörer och studen- ter möjliggör vi kapitalförsörjning för nya idéer. På SEB är vi mycket stolta över att vara en viktig del av samhällets infrastruktur. Detta återspeglas i vårt syfte att förändra framtiden på ett positivt sätt genom ansvarsfull rådgivning och ansvarsfullt kapital, och det är därför vi är en djupt engagerad samhällsaktör. Vår roll i samhället 30 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Vår verksamhet — Vår roll i samhället Hållbart entreprenörskap För att klara framtidens utmaningar behöver vi som samhälle innovation och framtidstro. SEB driver en rad initiativ för att främja hållbart entreprenörskap och stärka kapitalförsörjningen till nya idéer och initiativ. För andra året i rad anordnade SEB tävlingen The Next Awards för att hylla entreprenörer som utvecklar nya idéer, driver transformation och bidrar till en positiv samhällsutveckling. Finalen hölls i Stockholms Konserthus inför en jury bestående av näringslivsprofiler, entreprenörer och intresseorganisationer. SEB Greentech Venture Capital etablerades med syfte att investera riskkapital i grön teknik med fokus på transformativa idéer som kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2022 fördubblades enhetens investeringskapital till 600 Mkr och ökar ambitionen att hitta investeringar i övriga Norden och Europa. SEB:s Innovation Forum är en plattform där nystartade innovationsbolag med koppling till landets högskolor får möjlig het att möta potentiella investerare i SEB:s nätverk. Sedan Innovation Forum startade 2014 har drygt 110 bolag fått möjlighet att visa upp sig och de inbjudna investerarna har svarat för mellan 40 och 60 procent av deras kapitalanskaffning. Stöd till unga – Mentor SEB har ända sedan 1997 varit partner till den ideella organi- sationen Mentor som genom samarbeten med företag erbjuder skolor olika typer av mentorprogram för att få ungdomar att växa, bli starka och tro på sig själva. Huvuddelen av aktiviteterna riktar sig till skolor i socioekonomiskt eftersatta områden. Varje år når SEB:s medarbetare tusentals ungdomar genom sitt deltagande i Mentors olika program. Volontärskap i krigets skugga Kriget i Ukraina har utlöst en våg av indignation och skapat stor hjälpvilja över hela världen. Inom SEB har medarbetare med stöd från banken deltagit i en rad olika volontärinsatser. Medarbetarna i SEB i Polen hjälpte under våren till att ta emot och inkvartera drygt 35 ukrainska kollegor, med släktingar och ett antal husdjur. På plats i Warszawa kunde de ukrainska kollegorna inrätta nya arbetsplatser i SEB:s lokaler och därmed fortsätta bidra till att hålla i gång SEB:s verksamhet i Ukraina. SEB donerade även en miljon kronor till Röda Korsets hjälp- insatser i Ukraina och initierade samtidigt en personalinsamling där SEB för varje krona som samlades in bidrog med lika mycket upp till 1 Mkr. Därutöver donerade SEB 150 000 euro från de tre baltiska dotterbankerna och matchade insamlingar från medarbetare i Baltikum upp till samma summa. Totalt innebar detta att SEB och bankens medarbetare bidrog med 5 Mkr. CorPower Ocean utvecklar teknik för att utvinna energi från vågorna i de stora världshaven. SEB Greentech Venture Capital investerade i bolaget i början av 2021 och är aktiva i bolagets styrelse sedan dess. Kardiologen och uppfinnaren Stig Lundbäck hade under ett par år funderat över hur hans forskning om hjärtat som en "Dynamic Adaptive Piston Pump" (kolvpump) skulle kunna utnyttjas för att alstra energi ur havsvågor. När Stig Lundbäck sedan mötte serieentreprenören Patrik Möller för omkring tio år sedan tog idéerna om vågenergi fart. Sedan dess har företaget utvecklats till att bli världsledande inom vågenergi. För att vågenergi ska ge ett betydande bidrag till att tackla klimatförändringarna måste tekniken vara framgångsrik i två avseenden: den måste kunna mot- stå havsstormar och den måste generera tillräckligt med energi i förhållande till utrustningens storlek, vikt och kostnad. Enkelt uttryckt kan man säga att Stig Lundbäcks uppfinning adresserar behovet att kunna stå emot havsstormar. Tekniken för energieffektivitet hittade bolaget i Norge. Under de tio åren som gått har bolaget förfinat tekniken och genomfört ett stort antal tester tillsam- mans med flera stora energibolag i Europa. I slutet av 2022 kunde CorPower Ocean ta sin första kommersiella anläggning i drift. Nu pågår arbete för att få tekniken godkänd hos oberoende certifieringsbolag. Målet är att skala upp produktionen och rulla ut tekniken brett från 2026. Om allt går väl kan vågenergi på sikt bidra med lika mycket elektricitet globalt som vattenkraft gör idag. Läs mer på sebgroup.com CorPower Ocean, en Greentech-investering ”En investering i ren energi från haven.” Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 31 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Vår verksamhet — Vår roll i samhället Hållbarhetsredovisning INNEHÅLL Synsätt, ambitioner och påverkan 34 Hållbarhet på SEB 34 Ambitioner och mål 35 Våra väsentliga fokusområden och vår påverkan 37 Fokusområden 38 Hållbar finansiering 38 Hållbart sparande och hållbara investeringar 41 Människor och samhälle 44 Miljöansvar 46 Hantering av leverantörskedjan 47 Affärsetik och uppförande 48 Hållbarhetshantering 49 Hållbarhetsstyrning 49 Policyramverk för hållbarhet 50 Dialog med våra intressenter 52 Utveckling av EU:s regelverk 53 Klimatredovisning 54 Strategi för klimatrelaterade risker 54 Styrning av klimatrelaterade risker samt policyramverk 57 Hantering av klimatrelaterade risker 59 Mätvärden och mål 61 Klimatredovisning för SEB:s investeringsverksamhet 64 Kompletterande hållbarhetsinformation 212 GRI Index 228 Revisionsberättelse 235 32 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning En positiv kraft i omställningen På SEB vill vi vara en positiv kraft i hållbarhetsomställningen. Vår största påverkan kommer från att samarbeta med våra kunder och att stödja dem på deras resa. Genom våra ambitioner och mål strävar vi efter att öka takten mot en hållbar framtid för människor, företag och samhälle. Hållbarhetsredovisning 33 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Vår roll SEB har stora ambitioner för hur vi ska bidra till omställningen. På detta sätt tror vi att vi kan fungera som en katalysator och vara en förändrande kraft i hållbarhetsomställningen: SEB vill vara ledande inom hållbarhetsomställningen. Genom ansvarsfull rådgivning och innovativa produkter och tjänster kan vi fungera som en katalysator för förändring och därmed öka takten mot en hållbar framtid för människor, företag och samhälle. Hållbarhet på SEB SEB anpassar sin affärsstrategi så att den är i linje med och bidrar till Parisavtalet. Vi har undertecknat FN-initiativet Principer för ansvarsfull bankverksamhet och vi har åtagit oss att följa Net-Zero Banking Alliance och Net Zero Asset Managers-initiativet. Som bank spelar vi en viktig roll för att skapa möjligheter att kanalisera de stora investeringar som krävs för att genomföra klimatomställningen. Våra kunder är kärnan i vårt arbete med att bedriva en hållbar verksamhet. Vi samarbetar med privatkunder, företagskunder och institutionella kunder på våra hemmamarknader och i det internationella nätverket. Tillsammans identifierar vi risker och möjligheter kopplade till miljörelaterade, sociala och styrningsrelaterade frågor. Genom att erbjuda våra kunder håll- bara finansierings- och investeringsråd och produkter vill vi göra det möjligt för dem att göra val som bidrar till omställningen. Integrering av strategin SEB:s hållbarhetsstrategi är en central del av SEB:s affärsplan för 20222024 och en hörnsten i SEB:s 2030-strategi. Under 2022 intensifierade vi integreringen av strategin i hela organisa- tionen. En viktig del är våra ambitioner och mål – det bruna, det gröna och det framtida – som lanserades 2021. De integreras i SEB:s beslutsprocesser och vi presenterade våra framsteg 2022. Genom att fokusera på dessa ambitioner och mål vill vi bidra till omställningen genom att både minska den negativa påverkan och öka den positiva påverkan, samtidigt som vi ger en bild av hur våra kunder, över tid, ställer om i linje med Paris- avtalet. Se sid. 35 och 61. I linje med vårt åtagande i Net-Zero Banking Alliance presen- terade vi dessutom nettonoll-anpassade delmål till 2030 för fem sektorer i vår kreditportfölj. Dessa mål är en viktig del av vår strävan att nå nettonoll-utsläpp i vår kreditportfölj 2050. Se sid. 36 och 63. Finansiera omställningen Vi stöder våra kunder, delar med oss av vår kunskap och erbjuder rådgivning samt hållbara finansierings- och investeringsprodukter. Agera som ledare Vi utvecklar innovativa produkter och tjänster och sätter standarder för hur banker kan bidra till ett mer hållbart samhälle. Vara en god samhällsaktör Vi uppfyller vår viktiga roll i samhället och strävar alltid efter att vara aktiva i att bygga för framtiden. Ställa om vår egen verksamhet Vi utvecklar vår egen verksamhet, kommunice- rar våra policyer och mål samt redovisar öppet och löpande vår position och våra framsteg. Under året fortsatte vi att föra en nära dialog med stora företagskunder och finansiella institutioner om hållbarhets frågor. Vi tillhandahöll expertrådgivning och finansierings lösningar som hållbarhetsramverk, gröna och hållbarhetslänkade lån och obligationer. Våra kunders förtroende för oss som rådgivare inom hållbarhet bekräftades i 2022 års Prospera- undersökning bland stora företag och finansiella institutioner i Norden. SEB:s privatkunder i Sverige och Baltikum gynnades av ett utökat erbjudande, både när det gäller finansiering, investeringar och pensionstjänster. SEB Investment Manage- ment utökade sitt erbjudande med ytterligare Artikel 9-fonder, såsom SEB Nordic Future Opportunity Fund. Se sid. 42. Stärka den egna verksamheten SEB:s hållbarhetsstyrning och policyramverk stärktes ytter ligare. Våra två övergripande tematiska policyer, Miljö res- pektive Sociala och mänskliga rättigheter, uppdaterades, bred- dades och fick en tydligare koppling till SEB:s branschpolicyer. Vi fortsatte våra ansträngningar för att minska vår egen miljöpåverkan för att nå vårt mål att vara nära nettonoll år 2045. Vi fokuserar på att minska vår energiförbrukning och begränsa våra flygresor. Flygresorna ökade dock 2022 jämfört med föregående år, vilket är en förväntad effekt av återhämt- ningen efter pandemin. Se sid. 47. Hållbarhetsfaktorer som SEB:s hållbarhetsambitioner och mål ingick som KPI:er i den rörliga ersättningen för högsta ledningen under 2022. Se sid. 50. Stöd till anställda Under året gjordes Tellus, en av SEB utvecklad hubb för externa data om miljö, sociala frågor och styrning (ESG), tillgänglig för medarbetare. Syftet med hubben är att tillhandahålla exakta, spårbara och återanvändbara ESG-data och göra det möjligt för SEB:s kunder att förstå sitt hållbarhetsavtryck. Ytterligare ansträngningar gjordes också för att uppmuntra de anställda att öka sin hållbarhetskompetens. Se sid. 44. 34 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Synsätt, ambitioner och påverkan Ambitioner och mål SEB har utvecklat tre egna mått för att styra vår verksamhet i linje med vår hållbarhetsstrategi och för att mäta våra framsteg i övergången till ett koldioxidsnålt samhälle. Index för fossilexponering – det bruna Index för fossilexponering är ett volymbaserat mått som visar kreditexponeringen mot fossila bränslen i SEB:s energiportfölj. SEB har som mål att minska kreditexponeringen mot fossila bränslen med 4560 procent fram till 2030 jämfört med basåret 2019. Vid utgången av 2022 hade indexet för fossil exponering minskat med 17 procent jämfört med 2019, vilket är i linje med 2030-målet. Resultatet speglar SEB:s strategi att aktivt engage- ra sig med kunder som strävar efter att ställa om sin verksamhet och att stödja dem i deras omställningsplaner. Den fossila kreditexponeringen mot kraftproduktions- och överföringssektorerna ökade under perioden, främst drivet av likviditetsstöd till energiproducenter i den europeiska energi- krisen och omställningsrelaterade investeringsbehov. Ökningen motverkades av en kraftig minskning av kreditexponeringen mot olja & gas. Se sid. 61. Index för hållbarhetsaktiviteter – det gröna Index för hållbarhetsaktiviteter är ett volymbaserat mått som visar våra hållbarhetsaktiviteter inom fyra områden: • hållbarhetsrelaterad finansiering • rådgivning inom hållbara finanser • greentech venture capital-investeringar • hållbart sparande (i enlighet med EU:s förordning om hållbarhetsupplysningar, SFDR) som andel av SEB:s fonderbjudande, eget och externt. Ambitionen är att öka index för hållbarhetsaktiviteter 68 gånger fram till 2030 jämfört med utgångsläget 2021. Vid utgången av 2022 hade indexet ökat med 59 procent. Se sid. 39, 40, 42. Omställningskvot – det framtida Omställningskvoten bygger på SEB:s interna hållbarhets- klassificeringsverktyg (CSC). Baserat på exponeringen i vår kreditportfölj bedömer och klassificerar CSC-verktyget i vilken utsträckning våra kunders omställningsplaner är anpassade till målen i Parisavtalet. I slutet av 2022 var omställningskvoten 69 procent. Detta baserades på kreditexponeringen 2021 och de bedömningar som gjordes 2022. Kvoten ger en insikt i våra kunders framsteg och kan användas för ytterligare analyser och åtgärder för att stödja dem i deras omställning. Se sid. 61. Det bruna – minska kreditexponeringen mot fossila bränslen i energiportföljen 0 2019 20502035 100 2025 204520402030 Mål 2030: 45–60% minskning Index Värde 2022: 83 20 40 60 80 Net Zero – Världen – utan CCUS (avskiljning och lagring av koldioxid) Divergent Net Zero – Europe – Remind SEB:s kreditexponeringskorridor för fossila bränslen inom energiportföljen 2021 20302025 Mål 2030: Ökning med 6–8 gånger Index Värde 2022: 159 100 800 200 400 600 300 500 700 Det gröna – öka den genomsnittliga volymbaserade hållbarhetsaktiviteten Det framtida – spegla våra kunders omställning över tid Paris-anpassad omställning Omställning Paris-anpassad omställning Omställning Hållbar Gradvis förändring Status quo Hållbar 69 % kvoten baserad på 2021 års exponering 35 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Synsätt, ambitioner och påverkan Nettonoll-anpassade sektormål för 2030 2021 var SEB en av grundarna av Net-Zero Banking Alliance (NZBA), ett FN-initiativ som leds av branschen. Genom att ansluta oss till NZBA har vi åtagit oss att anpassa vår kreditportfölj till 1,5°C-scenarier för att nå nettonoll senast år 2050, och att sätta upp delmål för 2030. 2022 presenterade vi fem prioriterade sektorer där vi har satt mål för minskade utsläpp jämfört med utgångsläget 2020. Dessa mål stärker och kompletterar SEB:s ambitioner och mål inom klimatområdet och är en viktig del för att nå nettonoll- utsläpp i kreditportföljen år 2050. Se sid. 6163. Område Beskrivning Utfall 2022 Utfall 2021 Mål 2030 Det bruna Index för fossilexponering som mäter kreditexponeringen mot fossila bränslen i vår energiportfölj (index100, 2019) Index 83 Index 88 Minska med 4560 procent Det gröna Index för hållbarhetsaktiviteter som mäter våra aktiviteter till stöd för hållbar utveckling (index100, 2021) Index 159 Utgångsläge 100 Öka 68 gånger Det framtida Omställningskvot som mäter vår företags- och fastighetskreditportföljs anatomi ur ett klimatperspektiv Index 69 procent 1) Ej tillämpligt Ej tillämpligt Medarbetare Könsfördelning (män/kvinnor): Öka balansen bland högre chefer för att uppnå långsiktigt mål om 5050 +/10 procent Verkställande ledning (VL) 7129 procent 6733 procent Chefer på högre nivå 2) 5842 procent 5644 procent Affärsetik och uppförande Medarbetare som har fullföljt SEB:s globala obligatoriska utbildningar 3) , genomsnitt 95 procent 81 procent Öka mot 100 procent Miljö, egen påverkan Minska totalt CO-utsläpp Brutto, ton: 11 098. Netto, ton: 0 (genom kompensation) 4) Brutto, ton: 9 492 5) . Netto, ton: 0 (genom kompensation) 4) Minska till 17 000 ton 5 procent senast 2025. Mål till 2030 beslutas under 2023 1) Kreditexponeringen per årsslutet 2021 har klassificerats baserat på information insamlad och utvärderad under 2022. 2) Chefer på högre nivå: VL + direktrapporterande till VL. 3) Obligatoriska utbildningar: Uppförandekod, AML och bekämpning av terroristfinansiering, Bedrägeribekämpning, Cybersäkerhet, GDPR, Sexuella trakasserier och Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar. Inkluderar konsulter, exkluderar anställda på tjänst-/föräldraledighet. Se sid. 217218. 4) SEB:s klimatkompensation beskrivs på sid. 47. 5) Värdet rapporterat för 2021 har räknats om, se sid. 223224. Mål och utfall SEB:s ambitioner och mål infördes 2021. De kompletterar de mål som fastställdes 2017 för områdena Våra medarbetare, Affärsetik och uppförande samt Miljö, egen påverkan. Tidpunkten för att uppnå dessa mål är nu synkroniserade till 2030. Sektormål 2030 Olja & gas 1) Mål för minskning av finansierade utsläpp med 55 procent jämfört med utgångsläget 2020 Kraftproduktion Mål för minskning av utsläppsintensiteten med 43 procent jämfört med utgångsläget 2020 Stål Mål för minskning av utsläppsintensiteten med 30 procent jämfört med utgångsläget 2020 Biltillverkning Mål för minskning av utsläppsintensiteten med 60 procent jämfört med utgångsläget 2020 Bolån (Sverige) Mål för minskning av utsläppsintensiteten med 30 procent jämfört med utgångsläget 2020 1) Prospektering, produktion och raffinering. 36 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Synsätt, ambitioner och påverkan Våra väsentliga fokusområden och vår påverkan I enlighet med SEB:s hållbarhetspolicy arbetar vi med ett såväl kortsiktigt som medellångt och långsiktigt perspektiv. SEB har direkt och indirekt påverkan på sina intressenter, och vi är medvetna om att både planeten och samhället, liksom våra intressenter, påverkar vår verksamhet. Vi vill att våra banktjänster ska bidra till omställningen till ett hållbart samhälle. Integrationen av miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade (ESG) aspekter är grundläggande och inkluderar klimat och miljö, mänskliga rättigheter, sociala relationer och antikorruption. Vi strävar efter att integrera dessa aspekter i alla våra aktiviteter, i våra produkter, vår rådgivning och våra processer. Våra väsentliga fokusområden Våra väsentliga fokusområden inkluderar hållbar finansiering, hållbart sparande och hållbara investeringar, innovationer, människor och samhälle samt miljö. Flera grundläggande områden är avgörande för vår långsiktiga prestation, nämligen: finansiell styrka och motståndskraft, riskhantering, affärsetik och uppförande, stark styrning och ett robust policyramverk för hållbarhet. Vi strävar efter att undvika att orsaka, bidra till eller vara direkt kopplade till negativ miljömässig och social påver- kan, och arbetar för att skapa värde för planeten, människorna och samhället genom våra sätt att arbeta. PRB-påverkansanalys av SEB:s kreditportfölj Genom att underteckna FN:s Principer för ansvarsfull bank- verksamhet (PRB) har vi åtagit oss att anpassa vår affärsstrategi till internationella mål som FN:s mål för hållbar utveckling (SDG). Väsentliga påverkansområden, både positiva och negativa, är relaterade till den exponering vi har genom vår finansieringsverksamhet. I linje med vårt åtagande för PRB genomförde SEB under 2021 en analys av vilka SDG-mål som påverkas mest av vår kreditportfölj. Påverkansanalysen utfördes med hjälp av SEB:s eget rådgivningsverktyg, Impact Metric Tool (IMT). Verktyget mäter ESG-faktorer, inverkan på SDG-målen, anpassning till EU:s taxonomi och exponering för klimatrisker. SDG-modulen har utvecklats i samarbete med Kungliga Vetenskapsakademien. Modulen identifierar och mäter finansieringsverksamhets påverkan på SDG:erna från ett sektorperspektiv. Identifierade påverkansområden Påverkansanalysen baseras på SEB:s exponering mot varje sektor i bankens kreditportfölj. Exponeringen kombineras med den påverkan respektive sektor har på SDG:erna, både positiv och negativ. Baserat på detta tillvägagångs- sätt, och med hänsyn till att SEB:s huvudsakliga verksamhet bedrivs i norra Europa, visade analysen att de områden där SEB:s sektorexponering har en potentiell negativ påverkan är klimatförändringar (SDG 13), bio logisk mångfald (SDG 14 och SDG 15) samt sötvatten (SDG 6). De områden med mest betydande potentiell positiv påverkan är Anständiga arbetsvillkor och eko- nomisk tillväxt (SDG 8) och Hållbar industri, innovationer och infrastruk- tur (SDG 9). De största utmaningarna i dessa länder är kopplade till energiförsörjning, bostäder och resurseffektivitet/avfall. Cirkularitet (Hållbar konsumtion och produktion, SDG 12) ingår därför också i SEB:s prioritering. Mål för påverkansområden Under 2022 har SEB aktivt utvecklat arbetet inom de identifie- rade påverkansområdena och har, i linje med åtagandet till PRB, satt upp mål som rör några av påverkansområdena. Indexet för hållbarhetsaktiviteter, det gröna, är ett av dessa mål. Det omfattar hållbarhetsrelaterad finansiering, råd givning och inves- teringar som kommer att bidra till att öka den positiva påverkan och minska den negativa påverkan på flera av de identifierade SDG:erna. Indexet används som ett strategiskt nyckeltal för driva hållbarhetsarbetet i organisationen. SEB fortsätter att utveckla verksamheten, produkterna och tjänsterna och strävar efter att bidra till en positiv utveckling inom ytterligare områden där banken har störst påverkan. Dessa områden rör bland annat energieffektivitet, biologisk mångfald, vatten och omställningen till en cirkulär ekonomi. För SEB:s PRB Reporting and Self-Assessment Template, se sebgroup.com Ytterligare koncernrelaterade hållbarhetsmål Utöver de hållbarhetsmål som iden- tifierats genom PRB-påverkansana- lysen arbetar SEB aktivt för att bidra till Fredliga och inkluderande samhällen (SDG 16), till exempel genom vårt åtagande att förhindra korruption, penningtvätt, cyberbrottslighet och finansiering av terrorism. Dessutom främjar vi Jämställdhet (SDG 5), till exempel genom riktade rådgivningstjänster och investeringsverksamhet. Se sebgroup.com 37 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Synsätt, ambitioner och påverkan Hållbar finansiering SEB vill driva på utvecklingen av marknaden för hållbar finan- siering. Genom våra ambitioner och mål (se sid. 35) vill vi öka den hållbarhetsrelaterade finansieringen och rådgivningen för våra kunder och därigenom skapa positiva miljörelaterade och sociala effekter i samhället. Detta bidrar i sin tur till att om fördela kapitalflöden och öka transparensen för ägare och investerare. Ansvarsfull utlåning och finansiering Ansvarsfull utlåning och finansiering är hörnstenar i vår verk- samhet. Vi har koncernövergripande processer och policyer som definierar hur banken ska ta hänsyn till hållbarhetsrisker i finansieringsverksamheten. Dessa förfaranden syftar till att säkerställa att väsentliga miljörelaterade, sociala och styrnings- relaterade faktorer (ESG-faktorer) identifieras och bedöms, och att de införlivas i analyser och beslut. Med utgångspunkt i ramverket för hållbarhet i kreditanalyser av företagskunder bedömer vi våra kunders risker och möjlig- heter ur ett kort, medellångt och lång siktigt perspektiv. När det gäller företagskunder i sektorer med stor klimat- påverkan väljer vi att både engagera oss och stödja våra kunder i omställningen, där det är möjligt. Men vi kan också komma att avsluta kundrelationer om vi inte delar samma ambitioner. Dessutom har vi en restriktiv inställning till att göra affärer i branscher med hög risk för korruption eller negativ inverkan på mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Stöd i svåra tider Vi strävar alltid efter att stödja våra kunder med skräddarsydd rådgivning och anpassade tjänster för att tillgodose deras specifika behov, även i svåra tider. Under 2022 påverkades många kunder av stigande inflation, ökade energikostnader och högre räntor. Därför har vi ökat våra ansträngningar att bistå våra kunder. Som exempel kan nämnas att ett tvärfunktionellt SEB-team skapades för att förse privat- och företagskunder med aktuell information om hur de exempelvis kan sänka sina energikost- nader samt information om förändringar av styrräntan från Riksbanken, räntesatser och amorteringskrav. Rådgivare och experter delade med sig av sina råd och analyser och informa- tionen förmedlades via kanaler som direkt e-post, mobilappen och webbsidor. Stöd genom dialoger I samverkan med företagskunder och institutionella kunder tar vi hänsyn till väsentliga risker och möjligheter i deras specifika sektor som en integrerad del av dialogen. Med både korta, medellånga och långsiktiga perspektiv diskuterar rådgivare och kunder hållbarhetsambitioner, och vi hjälper till att hitta lämpliga finansieringslösningar utifrån kundernas behov. SEB:s verktyg för hållbarhetsklassificering (CSC) stödjer till- sammans med vårt produkt- och rådgivningsutbud hållbarhets- strategin och utgör grunden för SEB:s omställningskvot. I flera år har verktyget använts i dialogen med våra kunder kring deras omställningsarbete för minskade koldioxidutsläpp. Det har gjort det möjligt för oss att fördjupa förståelsen för våra kunders omställningsplaner och varit avgörande för SEB:s ambition att ligga i framkant inom hållbarhetsrådgivning. Våra dialoger har också bidragit till att befästa SEB:s position som den rådgivare som kunder bland stora företag och finan- siella institutioner föredrar i hållbarhetsfrågor. Detta framgick tydligt i Prosperas undersökningar 2022 där SEB för tredje res- pektive andra året rankades som nummer ett av stora företag respektive finansiella institutioner i Norden. Hållbar rådgivning och erbjudande SEB har ett helhetsperspektiv när det gäller hållbarhetsråd- givning, där vårt produkt- och tjänsteutbud är en integrerad del av diskussionerna. Vårt stöd består av hållbarhetsrelaterad finansiering och rådgivning, och vi har satt upp mål för att öka volymerna inom dessa områden fram till 2030, vilket uttrycks i indexet för hållbarhetsaktiviteter, det gröna. Se sid. 39. Under 2022 ökade den hållbarhetsrelaterade finansieringen med 75 procent jämfört med 2021. När det gäller rådgivning ökade volymerna med 32 procent jämfört med 2021. SEB:s utbud omfattar produkter och rådgivningstjänster med hållbarhetstema, till exempel gröna, sociala och hållbarhetsre- laterade obligationer. Dessa är aktivitetsbaserade och utfärdas för att finansiera projekt med målet att åstadkomma positiva miljömässiga eller sociala förändringar. De prestationsbaserade produkterna, till exempel hållbarhetslänkade obligationer och lån, baseras på om en utgivare eller låntagare inom en viss tid uppnår de hållbarhetsmål som har fastställts. På SEB är vi övertygade om att hållbar finansiering är en av de viktigaste drivkrafterna i omställningen till ett hållbart samhälle. Genom att erbjuda rådgivning, produkter och tjänster inom hållbarhet hjälper vi våra kunder ställa om och uppnå sina mål. 38 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Fokusområden Ledande nordisk rådgivare 2022 hade SEB en ledande ställning på den nordiska rådgiv- ningsmarknaden för hållbarhetsobligationer (gröna, sociala och hållbara). Andelen uppgick till 22 procent 18) av de nordiska bankernas globala transaktioner vilket motsvarar en samman- lagd volym på 7,2 miljarder euro 5,7). Banken var involverad i flera stora transaktioner inom mark- naden för hållbara finanser och gav råd till kunder som ville ta sig an miljörelaterade och sociala utmaningar. SEB var rådgivare till Mercedes-Benz när företaget ytterligare anpassade sina finansieringslösningar till sin hållbarhetsstrategi. SEB fungerade som samordnare och hållbarhetsrådgivare i utvecklingen av ett KPI-koncept för finansiering, och hjälpte Mercedes-Benz att etablera ett hållbarhetslänkat lån (SLL) på 11 miljarder euro, det näst största i Europa. SEB var även rådgivare till Deutsche Post DHL Group kring ett hållbarhetslänkat finansiellt ramverk och hjälpte därmed före- taget att skapa en direkt koppling mellan sina hållbarhets- och finansieringsstrategier. Banken var också hållbarhetsrådgivare när Göteborgs stad blev den första kommunen i Europa som kopplade hållbarhets- mål till sitt lånelöfte (revolving credit facility, RCF) på 8 miljarder kronor – tre klimatrelaterade mål och ett socialt mål. Det sociala målet består av insatser och indikatorer som syftar till att uppnå stadens övergripande mål om att det år 2025 inte ska finnas några bostadsområden i Göteborg som polisen betraktar som ”särskilt utsatta”. Rådgivning kring biologisk mångfald SEB var också rådgivare till det finska pensionsbolaget Ilmarinen om hur data om biologisk mångfald kan integreras i företagets investeringsprocesser. Ilmarinen är en av de första investerarna i Norden som publicerat en färdplan för biologisk mångfald. Gröna val för privatkunder Vi vill också underlätta för våra privatkunder att göra hållbara val och har rutiner för att se till att alla produkter vi erbjuder följer ansvarsfulla affärsmetoder. Se sid. 50. Under 2022 inledde SEB till exempel ett pilotprojekt som syftade till att göra det möjligt för kunderna att få en bättre förståelse för sin energiförbrukning i bostaden. I appen kan kunderna identifiera möjliga energi besparingar och renoverings- åtgärder, till exempel installation av solpaneler eller värmepum- par, och genom SEB få förmånlig finansi ering, exempelvis lån för solpaneler. Dessutom erbjuder vi gröna bolån, där vi under 2022 såg en ökning om 52 procent, till 12 miljarder kronor 7,9). Gröna lån finansierade med gröna obligationer För att finansiera projekt och tillgångar som stödjer ett miljö- mässigt hållbart samhälle utfärdar SEB gröna obligationer. Under året gav SEB ut två gröna obligationer på 1 miljard euro vardera i enlighet med SEB:s ramverk för gröna obligationer som uppdaterades i januari 2022. Ramverket definierar vilka tillgångar som är berättigade till finansiering med gröna obliga- tioner som emitteras av SEB. Det uppdaterade ramverket, vilket är i linje med 2021 års ICMA Green Bond Principles, har gjorts mer inkluderande för att även stödja områden som biologisk mångfald och omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är också anpassat efter de tekniska screeningkriterierna för EU:s taxonomin från december 2021. Den 31 december 2022 uppgick de berättigade gröna till- gångarna inom 2022 års ramverk till 46,6 miljarder kronor, en tillväxt från 29 miljarder kronor i början av året. Inom det tidi- gare ramverket uppgick de gröna tillgångarna till 23,3 miljarder per den 31 december 2021. 20222021 2025 2030 0 750 500 1 000 250 1 000 100 Volym: 198 Mdr kr 175 Index för hållbarhetsaktiviteter – Hållbarhetsrelaterad finansiering 1) Index 1) Bland annat gröna lån, hållbarhetslänkade lån, bolån i Sverige 20222021 2025 2030 0 200 100 300 100 300 Volym: 88 Mdr kr 132 Index för hållbarhetsaktiviteter – Rådgivning inom hållbara finanser 1) Index 1) Rådgivning om bland annat hållbarhetsobligationer och hållbarhetslänkade obligationer 39 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Fokusområden Stöd för grön innovation SEB Greentech Venture Capital (VC), som startade 2020, investerar i grön teknik, med fokus på transformativa idéer som kan få stor betydelse när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser eller förhindra att de planetära gränserna överskrids. År 2022 ökade enheten, vars investeringar ingår i hållbarhetsaktivitetsindex, sina investeringar med 83 procent. Under året hade enheten investerat i sex företag, bland annat EngineZyme, som arbetar med hållbar produktion av molekyler med hjälp av immobiliserade enzymer, till exempel matolja, kemikalier, mRNA etc., och CorPower Ocean som utvecklar vågkraftsteknik. SEB fördubblade investeringskapitalet till SEB Greentech VC, från 300 Mkr till 600 Mkr, vilket ger ökade möjligheter att hitta investeringar i hela Norden och Europa. I Norge stöder SEB ScaleCenter startupbolag som utvecklar hållbara lösningar inom energi-, havs- och resurseffektivitet. Programmet, som är kostnadsfritt, pågår i tolv månader. Deltagarna får tillgång till lokaler i anslutning till SEB:s kontor samt kontinuerlig rådgivning från bankens experter. Bland företagen i ScaleCenter finns Spoor, som utvecklar AI- stödda övervakningssystem för att skydda fåglar och påskynda installationen av havsbaserade vindkraftverk, Geniess, som möjliggör investeringsbeslut om batteriköp, Ocean Oasis, som använder vågkraft för avsaltning av vatten, och Over Easy Solar, som tillverkar vertikala och bifaciala solpaneler. Poseidonprinciperna 2022 redovisade SEB klimatanpassningen av sin låne portfölj för sjöfart för år 2021 i enlighet med Poseidonprinciperna. Poseidon principerna är ett globalt ramverk som syftar till att kvantitativt bedöma och redovisa om finansinstitutens låneport- följer ligger i linje med de klimatmål som fastställts av Inter- national Maritime Organisation (IMO). IMO:s mål är att minska de totala årliga utsläppen av växthusgaser från internationell sjöfart med minst 50 procent fram till 2050, jämfört med 2008 års nivåer. SEB:s resultat visar att poängen för klimatanpassning för ban- kens shippingportfölj för 2021 försämrades något jämfört med föregående rapporteringsår, från 2,5 procent över målet för 2020 till 3,7 procent över målet för 2021. Kryssningssegmentet påverkade resultatet negativt 2021, liksom 2020, eftersom den globala kryssningsflottan var ur drift under en stor del av året på grund av covid19restriktioner. Om passagerarfartygen exkluderas förbättrades SEB:s klimatpoäng till 4,3 procent under 2021 3,8 procent 2020), vilket ligger väl i linje med de antagna klimatmålen. Poseidonprinciperna tillåter undertecknare att rapportera resultatet både för hela shippingportföljen liksom för portföljen exklusive passagerarfartyg, detta med anledning av de extra- ordinära omständigheter som rådde för kryssningsindustrin 2021. Data från rapporteringen enligt Poseidonpriciperna ger värde- fulla insikter om portföljen och gör det möjligt för SEB att föra en mer faktabaserad dialog med kunderna om minskade utsläpp och de gemensamma ansträngningarna för att minska koldioxid- utsläppen inom sjöfartsindustrin. Ekvatorprinciperna För projektfinansiering följer SEB sedan 2007 Ekvatorprinciperna –frivilliga riktlinjer som används av finansiella institutioner för att bedöma den sociala och miljörelaterade påverkan av stora projekt och för att stödja kunderna i att hantera den. 2022 hade vi fyra projektfinansieringstransaktioner enligt Ekvatorprinciperna – tre i kategori B (projekt med potentiellt begränsade negativa miljömässiga och sociala risker) och ett i kategori C (projekt med minimala eller inga miljömässiga och sociala risker). 20222021 2025 2030 0 400 200 600 100 600 Volym: 126 Mkr 183 Index för hållbarhetsaktiviteter – Greentech venture capital-investeringar Index 40 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Fokusområden Hållbart sparande och hållbara investeringar Vårt erbjudande omfattar ett brett utbud av produkter och tjänster, från fonder som förvaltas av SEB Investment Manage- ment (fondbolaget) och externa fonder, till aktier och certifi- kat, diskretionär portföljförvaltning, gröna sparkonton samt pensionstjänster. Vi integrerar miljörelaterade, sociala och styrnings relaterade faktorer (ESG-faktorer) i investerings- processerna. SEB:s ambition är att öka andelen fonder som har hållbara investeringar som mål. Detta inkluderar hela SEB:s fonderbjudande, det vill säga fonder som förvaltas av SEB Investment Management samt externt förvaltade fonder. Ambitionen ingår i SEB:s Index för hållbarhetsaktiviteter. Se sid. 35 och grafen på sid. 42. SEB Investment Management Fondbolaget strävar efter att ha ett omfattande och konkurrens- kraftigt erbjudande som utvärderas kontinuerligt. Fondbolaget strävar efter att integrera hållbarhetsaspekter i alla typer av investeringar och tillgångsklasser. Detta görs genom att investera i företag som har integrerat hållbarhet i sin affärs- modell eller har väldefinierade omställningsplaner, genom att utesluta branscher och företag som inte uppfyller fondbolagets hållbarhetskriterier och genom ett fortlöpande engagemang i investeringsobjekten. SEB Investment Managements förvaltade tillgångar uppgick till 684 miljarder kronor 831) vid utgången av 2022. Mål SEB Investment Management har anslutit sig till Net Zero Asset Managers-initiativet och åtar sig att nå nettonoll-utsläpp av växthusgaser senast 2040 och anpassa alla investeringar till Parisavtalet på aggregerad nivå. För att uppnå detta har fondbo- laget satt upp delmål för att minska utsläppen från fondutbudet med 50 procent senast 2025 och 75 procent senast 2030, jäm- fört med utgångsläget 2019. Dessutom kommer fondbolaget att öka investeringarna i företag som bidrar till hållbara lösningar eller möjliggör omställning (se Index för hållbarhetsaktiviteter, sid. 42) och kommer att stödja företag i deras omställning. Analys genom hållbarhetsmodellen SEB Investment Management investerar i företag som aktivt hanterar ESG-faktorer i sin verksamhet och strävar efter att identifiera bolag som arbetar för att lösa de globala hållbarhets- utmaningarna, till exempel genom att investera i linje med FN:s hållbara utvecklingsmål. Den egenutvecklade hållbarhetsmodel- len (SIMS-S) tilldelar en potentiell investering ett hållbarhetsbe- tyg. Betygsättningen baseras på många parametrar, till exempel hållbarhetsrisker och möjligheter, negativa effekter, anpassning till hållbarhetsmålen och koldioxidavtryck. SIMS-S-modellen ger en översikt över ett företags hållbar- hetsprofil och gör det möjligt för fondbolaget att fokusera på specifika branschrisker och möjligheter, olika produkters och tjänsters hållbarhetsaspekter samt påverkan i förhållande till långsiktigt hållbart värdeskapande. Modellen är ett dynamiskt verktyg som ständigt utvecklas för att anpassas till både veten- skaplig forskning och eventuella ändringar i lagstiftningen. Under året nominerades SIMS-S-modellen till Principles for Responsible Investments PRI Awards 2022 i kategorin Årets initiativ för integrering av ESG. Kriterier för uteslutning SEB Investment Managements fonder investerar inte i bolag som inte respekterar internationella konventioner och riktlinjer. Fonderna utesluter också generellt bolag som producerar fossila bränslen, inklusive okonventionell utvinning, och bolag som producerar el från fossila bränslen. Undantag kan göras för bolag som uppvisar tydliga omställningsplaner, eftersom många av dessa kommer att vara avgörande för att förverkliga den håll- bara omställningen. Läs mer i SEB Investment Managements hållbarhetspolicy på sebgroup.com Aktivt ägarskap SEB Investment Management arbetar aktivt för att påverka de bolag man investerar i och strävar efter att uppnå positiva förändringar. I svenska och nordiska bolag där fondbolaget ofta är en av de största aktieägarna, sker detta direkt genom dialo- ger med bolagens verkställande ledning och styrelse. Dessutom röstar SEB Investment Management på årsstäm- mor och deltar i valberedningar. 2022 röstade fondbolaget vid 680 års- och extrastämmor och deltog i 40 valberedningar i börsnoterade svenska bolag. Under året lanserade SEB Investment Management också en Proxy Voting Dashboard, där resultaten av fullmaktsröstning vid årsstämmor utanför Sverige visas. SEB:s kunder bidrar till att definiera fokusområden och ger värdefull input till engagemangsteman. Varje år görs en under- sökning där kunderna tillfrågas om vilka hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för dem. Resultatet av undersökningen ligger SEB är en av de största institutionella investerarna och kapitalförvaltarna i Norden. Vi erbjuder produkter och tjänster inom sparande och investeringar för privatpersoner, företagskunder och institutionella kunder, som syftar till att bidra till ett hållbart samhälle. Fondbolaget SEB Investment Management AB och SEB Pension och Försäkring AB har omfattande hållbarhetspolicyer som tillämpas på alla investeringar. SEB Investment Management, förvaltat kapital Procent Har hållbara investeringar som mål (Artikel 9) 3 Främjar miljömässiga och sociala egenskaper (Artikel 8) 87 Övrigt 10 41 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Fokusområden Mikrofinansfonder SEB Investment Management var pionjär 2013 när det gäller att erbjuda mikrofinansfonder och är idag en av Europas största fondförvaltare av den här typen av påverkansfonder. Fondbolaget lanserade den tionde mikrofinansfonden 2022, och genom de lokala mikrofinansinstituten når de nuvarande fonderna mer än 20 miljoner entreprenörer 20) i 56 utvecklingsländer 55) med mer än 9 miljarder kronor 7,1) i totala tillgångar under förvaltning. Se SEB Investment Managements Hållbarhetsredovisning 2022 på sebgroup.com till grund för de sju prioriterade engagemangsteman som fond- bolaget arbetar med. Se sid. 52. De sju prioriterade områdena omfattar miljö, socialt ansvar och styrningsfrågor: 1. Klimatförändringar 2. Biologisk mångfald 3. Rent vatten 4. Hållbara samhällen 5. Hantering av leverantörskedjan 6. Ersättning till ledande befattningshavare 7. Effektivitet i styrelser Klimatförändringarna är högt prioriterade av våra kunder, och detta är ett område där SEB Investment Management har ett starkt fokus, till exempel genom engagemanget i Net Zero Asset Managers-initiativet. Se klimatredovisningen sid. 64. Samarbetsinitiativ och partnerledda dialoger SEB Investment Management har, tillsammans med andra investerare undertecknat, eller anslutit sig till, mer än 20 sam- arbetsinitiativ som fokuserar på olika teman. Några exempel är UN PRI (undertecknare sedan 2008), Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC), CDP, Climate Action 100+ och Investors Policy Dialogue on Deforestation (IPDD). Biologisk mångfald är ett prioriterat tema och ett område där engagemanget ökar. Exempelvis har FAIRR-initiativet lett engagemang för antimikrobiell resistens med inriktning på djurproteinindustrin och för avfall och föroreningar med inrikt- ning på boskapsupp födare och agrokemiska företag. Tematiska åtaganden som leds av ISS ESG har fokuserat på 130 företag med stor påverkan inom nettonoll, vatten, biologisk mångfald och jämställdhet. Se SEB Investment Managements Hållbarhetsredovisning 2022 på sebgroup.com Se SEB Investment Managements redovisning om aktivt ägande 2022 på sebgroup.com Utökat fondutbud SEB Investment Management har ett brett utbud av så kallade Artikel 8 och 9-fonder, klassificerade enligt EU:s SFDR (för- ordningen om hållbarhetsupplysningar). Under 2022 stärkte fondbolaget ytterligare utbudet av fonder med hållbarhet som mål, Artikel 9-fonder. Exempelvis introducerades SEB Nordic Future Opportunity Fund, en fond som investerar framför allt i nordiska bolag som skapar lösningar inom fyra investeringsteman – energi- omställning (vindkraft, solenergi, vätgas och energilagring), resurseffektivitet och cirkularitet (materialtillverkning, tjänster för återvinning och avfall), hållbara transporter (elfordon och infrastrukturlösningar), samt hälsosamma samhällen (digitala vårdtjänster, digital utbildning, ren luft). Vid årsskiftet förvaltade SEB Investment Management 13 Artikel 9-fonder, motsvarande 3 procent av de totala förvaltade tillgångarna. 20222021 2025 2030 0 600 400 800 200 100 144 800 2,7% Index för hållbarhetsaktiviteter – Andel hållbart sparande 1) Index 1) Andel av SEB:s fonderbjudande, eget och externt, som har hållbara investeringar som mål, i linje med EU:s Sustainable Finance Disclosure Regulation, SFDR 42 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Fokusområden SEB Pension och Försäkring För livförsäkringsbolaget SEB Pension och Försäkring (Pension & Försäkring) ingår hållbarhet en viktig komponent och integrerad i investeringsanalysen. Företaget utvärderar investeringens inverkan på miljön, människorna och samhället i stort. Detta tillvägagångssätt är i linje med SEB:s övergripande hållbarhets- ambitioner och sker i nära samarbete med fondbolaget SEB Investment Management. Hållbarhetsaspekter ingår i både fondförsäkringsutbudet och den traditionella livförsäkringen. Fondförsäkring och traditionell livförsäkring När det gäller fondförsäkringar främjar de flesta fonder som erbjuds antingen hållbara egenskaper eller har hållbara investe- ringar som mål (fonder enligt Artikel 8 och 9). SEB:s traditionella försäkringar främjar miljörelaterade och sociala egenskaper genom att ha investeringsrestriktioner, integrera hållbarhet i investeringsprocessen och genom att påverka investerings- områdena att stärka sitt hållbarhetsarbete. Under förvaltningsfasen förs en kontinuerlig dialog med investeringsområdena. Minst en gång om året görs en uppfölj- ning av fondbolagens arbete för att främja miljörelaterade och sociala egenskaper. Dessutom har den traditionella försäkrings- produkten förbundit sig till en minsta andel på 5 procent hållbara investeringar. Utveckla rådgivningstjänster Pension & Försäkring utvecklar tjänster för att visualisera hållbarhetseffekten av kundernas investeringar. I rådgivnings- tjänsterna för individuella pensioner är jämställdhet viktigt och vi har utvecklat ett verktyg där kunderna kan se hur deltidsar- bete påverkar pensionen och hur mycket man behöver spara för att kompensera för förlusten. I robottjänsten SEB Bot Advisor kan kunderna ange hållbar- hetspreferenser för sitt sparande, vilket automatiskt beaktas i rådgivningen. 2022 utvecklades tjänsten så att kunderna kan välja ytterligare hållbarhetskriterier, till exempel sektorer, för sitt sparande. Arbetet baserades på EU-direktivet om försäk- ringsdistribution (IDD). Stärkt utbud och ESG-integration För privatkunder erbjuder SEB ett grönt sparkonto där insätt- ningarna används för att finansiera klimatsmarta bostäder och därmed minska Sveriges energiförbrukning. Vid årsskiftet var 259 Mkr 37,7) insatta på de gröna sparkontona. För kunder inom Private Wealth Management & Family Office-divisionen (PWM&FO) stärktes produktutbudet med ytterligare Artikel 9-fonder samt SEB EU Sustainability Certificate, en aktiekorg med 19 europeiska företag som anses vara ledande när det gäller att ta itu med klimatförändringarna. Parametrar som har beaktats är i linje med SEB Investment Managements uteslutningskriterier, FN:s mål för hållbar utveckling, EU:s taxonomi och resurseffektivitet, baserat på information från SEB:s Impact Metric Tool. Under året stärkte PWM&FO ytterligare integrationen av ESG-data och modeller i investeringsprocessen. Förbättrad anpassning mellan SEB:s syn på sektorer och regelverk, såsom förordningen om hållbarhetsupplysningar (SFDR) i kombina- tion med användningen av påverkansindikatorer, hjälper kapital förvaltare att lättare fånga upp möjligheter och hantera hållbarhetsrelaterade risker. Andelen fonder med hållbarhetskategorier i fondutbudet, Pension & Försäkring Svensk fondförsäkring, procent Andel av antal fonder, 134 fonder totalt Har hållbara investeringar som mål (Artikel 9) 10 Främjar miljömässiga och sociala egenskaper (Artikel 8) 77 Övrigt 13 43 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Fokusområden Människor och samhälle Inkludering och mångfald Inkludering och mångfald är prioriterade områden för SEB och vi strävar efter att vara en förebild i alla länder där vi är verksamma. SEB har en policy för inkludering och mångfald, och vi arbetar på ett strukturerat sätt för att aktivt utse kvinnor i ledande befattningar, främja jämställda löner, rekrytera, utveckla och befordra personer med utländsk bakgrund och öka mångfalden i team och ledningsgrupper. Med hjälp av tydliga rutiner säkerställer vi ett brett urval av sökande när tjänster tillsätts, vi fastställer mätvärden och mål för högre ledningsnivåer och följer upp utvecklingen. Vi strävar efter att säkerställa mångfald i SEB:s talangpool och vid successionsplanering. SEB använder digitala samarbetsverktyg som uppfyller tillgänglighetskraven för personer med syn- och hörsel- neds ättning. 2022 erbjöd vi en utbildning för att stärka det inkluderande samarbetet. I bland annat Sverige är vi medlem- mar i Diversity Charter, en ideell förening som arbetar för att främja mångfald på arbetsplatsen. Under 2022 deltog SEB i EU-kommissionens mångfaldsmånad med olika aktiviteter som syftade till att uppmärk- samma betydelsen av mångfald av åsikter på arbetsplatsen. Utbildning för att motverka sexuella trakasserier Sedan 2021 ingår en utbildning mot sexuella trakasserier bland de kurser som är obligatoriska för alla anställda och konsulter på SEB. Syftet är att öka kunskapen om vad som kan betraktas som sexuella trakasserier och att ge de anställda verktyg för att agera om en kollega blir utsatt. Vid utgången av 2022 hade 96 procent av alla medarbetare genomgått utbildningen. Vi tar avstånd från alla former av diskriminering och trakasse- rier och strävar efter att se till att alla anställda, oavsett etniskt eller nationellt ursprung, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, hudfärg, tro, religion, medborgarskap, ålder, funktions- nedsättning, civilstånd eller sexuell läggning, behandlas med respekt och att alla ges lika möjligheter. Detta är lika viktigt i förhållande till kunder och andra intressenter som i förhållande till våra kollegor. Ledarskap och rekrytering Under 2022 fortsatte vi att arbeta med vår ledarskapsfilosofi för att stödja ledare i att driva förändring, främja innovation och bidra till en inkluderande kultur där en mångfald av perspektiv värdesätts. Ramverket för SEB:s ledarskapsfilosofi, Transfor- mative Leadership, bygger på vetenskaplig forskning och har ut- vecklats tillsammans med SEB:s strategiska samarbetspartners, exempelvis IMD Business School. Under året började vi integrera SEB:s nya beteenden – skapa värde, agera långsiktigt och bygg positiva relationer – i ledarskapsfilosofin. Se sid. 26. SEB använder ett rekryteringssystem som gör det möjligt att på ett objektivt sätt granska och matcha kandidater för olika roller innan kandidaten kallas till intervju. Bygga kompetens bland medarbetare Vid det digitala universitetet SEB Campus erbjuds ett brett utbud av kurser i samarbete med såväl interna som externa experter samt internationella högskolor och universitet. Genom kontinuerligt lärande vill vi möjliggöra för anställda att utveckla och anpassa sin kompetens till framtida behov. SEB investerar i att stärka och bredda kompetensen bland medarbetare i alla delar av verksamheten, i alla geografier och inom ett stort antal områden. Från och med 2022 uppmuntras alla anställda att genomgå en hållbarhetscertifiering. Syftet är att lägga grunden för kunskap om hållbara finanser med huvudfokus på hållbarhetsrisker och -möjligheter samt om det växande regelverket kring hållbarhet. Utbildningen är obligato- risk för alla anställda i Sverige med Swedsec-licens. I samarbete med Stockholm Resilience Centre erbjuder SEB en utbildning om klimatförändringar, som är obligatorisk för våra anställda över hela världen. Sedan flera år tillbaka erbjuder vi också utbildning om hållbara finanser, som utvecklats av SEB i samarbete med FN. Genom kontinuerligt lärande strävar vi efter att se till att medarbetare har den kompetens som krävs för att utföra sina jobb och utvecklas. Hållbarhetskompetensen stärks också genom de utbildnings- strukturer som upprättas inom divisionerna. Syftet är att ge en översikt över kategoriserade ämnen och belysa de särskilda kompetensbehov som kan finnas för specifika roller. För att stärka integrationen av hållbarhet i dialogen med kunderna inom Private Wealth Management & Family Office Vi är fast beslutna att göra det möjligt för människor och samhällen att blomstra och växa. Som arbetsgivare och genom våra produkter, tjänster och finansiella kunskaper har vi en direkt och indirekt påverkan på anställda, kunder, leverantörer och människor i samhället. Könsfördelning (män/kvinnor) Procent 1) Innefattar verkställande ledningen (VL) och chefer som direktrapporterar till VL Chefer på högre nivå 1) 5842 Alla chefer 5248 Styrelse 6436 Män Kvinnor 44 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Fokusområden utbildar divisionen dessutom personalen i hållbarhet på olika sätt, bland annat genom e-utbildningar och utbildningar på plats, och ESG-ambassadörer och expertgrupper har inrättats inom kund- och produktorganisationerna för att fortsätta att bygga upp expertis. Hälsa och arbetsmiljö SEB arbetar långsiktigt och förebyggande för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsplats som främjar en god balans mellan arbete och fritid. Sedan 2021 tillämpar SEB en global policy som gör det möjligt för en majoritet av de anställda att välja att arbeta hemifrån upp till två dagar i veckan, efter över- enskommelse med chefen och så länge arbetet kan utföras på ett säkert och hållbart sätt. En undersökning som genomfördes av ett externt undersökningsföretag 2022 visar att de anställda uppskattar SEB:s centrala lokaler i Sverige. Arbetsmiljön upplevs bidra till en känsla av tillhörighet på arbetsplatsen och som en plats där de anställda med stolthet kan välkomna besökare. 2022 var sjukfrånvaron på SEB i Sverige knappt tre procent 2,7). SEB erbjuder flera åtgärder för att främja både fysisk och psykologisk hälsa bland medarbetarna, bland annat digitala utbildningar och föreläsningar om psykologisk hälsa. Sedan flera år har anställda möjlighet att prata anonymt och kostnadsfritt med en legitimerad psykolog. SEB ger riktat bidrag för att stödja våra anställda i Baltikum SEB åtar sig att vara en socialt ansvarsfull arbetsgivare. På grund av den höga inflationen i de baltiska länderna under året gjorde SEB ett riktat bidrag för att underlätta situa tionen för anställda i Baltikum. Detta skedde genom en engångs- betalning till anställda med en lön upp till en viss nivå. Arbetsrätt och fackföreningar Samarbete med arbetstagarrepresentanter som fackliga organisationer och företagsråd är en integrerad del av den dagliga verksamheten och något som uppmuntras. Vi samar- betar genom det europeiska företagsrådet (European Works Council) och med lokala arbetstagarrepresentanter. I Sverige samarbetar SEB med fackföreningarna på arbetsplats-, avdel- nings- och koncernnivå. Fackföreningarna är representerade i SEB:s styrelse. Vi till- lämpar ett antal branschövergripande kollektivavtal och har ingått lokala kollektivavtal för att reglera villkoren för anställda i flera av de länder där vi är verksamma. I situationer där upp- sägningar måste genomföras av organisatoriska skäl arbetar SEB i Sverige enligt en process som fastställts i kollektivavtalen med fackföreningarna. Mänskliga rättigheter och barnarbete SEB bedömer risken för kränkning av mänskliga rättigheter utifrån SEB:s Policy för mänskliga rättigheter liksom internationella överenskommelser. SEB har åtagit sig att följa principerna för att skydda barn och andra utsatta grupper från alla former av exploatering, såsom barnarbete och tvångs- arbete. Genom vår affärsverksamhet kan vi ha en potentiell inverkan på barnarbete och tvångsarbete. Vi strävar därför efter att identifiera och minska vår exponering för risker inom dessa områden. Se SEB:s Policy för mänskliga rättigheter (sebgroup.com) och sid. 51. Engagemang i samhället SEB strävar efter att vara en god samhällsaktör och stöder människor i samhället på olika sätt. I Sverige är vi medlem i Finanskoalitionen mot sexuell exploatering av barn i samarbete med ECPAT Sverige, en barnrättsorganisation som arbetar för att bekämpa sexuell exploatering av barn. Arbetet samordnas av Svenska Bankföreningen och fokuserar på att se över indika- torer för betalningsströmmar gällande bland annat livestreamat övergreppsmaterial. Under året stödde SEB ukrainska flyktingar med banktjänster. På SEB i Estland och Litauen skapades särskilda webbsidor på ukrainska. Redan en vecka efter den ryska invasionen kunde ukrainska medborgare öppna ett bankkonto utan kostnad. Coaching i allmänna ekonomikunskaper I Baltikum stöder SEB:s skolambassadörsprogram gymnasie- elever i deras ekonomikunskaper. Under åtta månader coachar SEB utvalda elever och erbjuder föreläsningar och utbildningar om sparande, investeringar och budgethantering samt om entreprenörskap. Utifrån programmet delar eleverna sedan med sig av sina kunskaper till andra elever. Över 9 000 elever förväntas nås av programmet som startade 2022. 45 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Fokusområden Miljöansvar SEB påverkar miljön både indirekt genom sina affärsrelationer med kunder och direkt genom sin egen verksamhet. Vårt ansvar omfattar den påverkan som vi och våra partners har på såväl levande som icke-levande naturliga system, som klimat, biologisk mångfald, mark, luft och vatten. SEB har under många år haft ett starkt fokus på miljöfrågor, både när det gäller vårt direkta avtryck och i förhållande till våra affärspartners. Klimatförändringen och dess effekter har blivit allt viktigare och vi integrerar nu dessa aspekter i vår verksam- het. Se klimatredovisningen sid. 5465. 2022 publicerade SEB en uppdaterad tematisk miljöpolicy som anger bankens ståndpunkter, tillvägagångssätt och för- valtning när det gäller klimat, sötvatten och biologisk mångfald. Policyn antas av styrelsen och ses över årligen. Se sid. 51. Miljömässiga fokusområden utöver klimatet På SEB har vi åtagit oss att öka vår kunskap och utveckla vårt sätt att arbeta, inte bara när det gäller klimat, utan också vad gäller sötvatten och biologisk mångfald. Dessutom arbetar vi aktivt med den brådskande frågan om resurseffektivitet och cirkularitet genom att hjälpa våra kunder att ställa om från linjära till cirkulära affärsmodeller. Genom vårt nära samarbete och engagemang med kunder, investerare, organisationer i det civila samhället och andra nätverk lär vi oss kontinuerligt och delar insikter om relevanta utmaningar och prioriteringar. Detta arbete leder ofta till konkreta affärstransaktioner med hållbarhetstema, men också till åtgärder och engagemang. Ett exempel är det högnivåmöte om vatten som SEB anordnade i samband med Världsbankens och Internationella valutafondens årsmöte i Washington 2022. Under mötet disku- terades hur finanssektorn kan engagera sig för att ta itu med de strukturella utmaningar som krävs för att lösa de utmaningar som lyftes fram av de forskare som höll föredrag. När det gäller cirkularitet engagerar sig SEB i direkta sam- tal med kunder och samarbetspartners inom olika segment. Tillsammans med branschexperter analyserar vi dessutom sektorer och utvecklar mätvärden och tröskelvärden för att stödja och ge råd till våra kunder när det gäller finansiering av omställningen till mer cirkulära affärsmodeller. Engagemang i biologisk mångfald SEB ökar engagemanget för biologisk mångfald och välkomnar överenskommelsen som uppnåddes vid FN:s konferens om biologisk mångfald (COP15) i Montreal 2022. För att stärka bankens kunskap och fokus på biologisk mångfald har vi gått med i flera initiativ som BIOPATH och Business@Biodiversity Sweden. BIOPATH är ett nyinrättat forsk- ningsprogram, organiserat och som leds av Lunds universitet, med målet att anpassa det finansiella systemet till den biologis- ka mångfaldens behov. I samarbete med andra finansinstitut, företag och den akademiska världen vill SEB ta en aktiv roll i ut- vecklingen av innovativa metoder för att integrera hänsyn till den biologiska mångfalden i befintliga finansiella beslutsprocesser. Business@Biodiversity Sweden är ett växande nätverk av stora företag och banker som vill ligga i framkant i arbetet för biologisk mångfald som en del av sin hållbara affärsmodell. SEB bidrar aktivt till kunskapsutbytet mellan medlemmarna genom att till exempel delta i paneldiskussioner och fysiska workshops. Fondbolaget SEB Investment Management har gått med i Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD) Forum, en internationell sammanslutning som verkar för att öka kunskapen om finansiella risker kopplade till miljöfrågor som land- och vattenanvändning, biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster. För att ytterligare intensifiera samarbetet och kunskapsutbytet med TNFD deltar också banken SEB i två TNFD-pilotarbetsgrupper – om skogsbruk och havsbaserade vindkraftparker – vilka leds av FN. Se SEB Investment Managements Hållbarhetsredovisning på sebgroup.com 46 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Fokusområden Minska SEB:s egen miljöpåverkan SEB har länge arbetat aktivt för att minska sin egen miljö- påverkan. Vi satte vårt första mål 2009, att minska CO- utsläppen från energiförbrukning, papper, företagsbilar och affärsresor med 45 procent från 2008 till 2015. Detta mål överträffades med en minskning på 54 procent. Under de följande åren utökade vi rapporterade utsläppsdata till att omfatta nästan alla geografiska platser vilket täcker 99 procent av våra anställda. 2018 uppdaterade vi utsläpps- faktorerna för att kunna beräkna CO-utsläppen mer exakt, och en ny baslinje för rapporteringen etablerades. 2020 höjdes ambitionen ytterligare och vi satte upp nya mål, med syftet att minska de absoluta CO-utsläppen till nära noll år 2045. Räknat från 2008 är målet att ha minskat utsläppen med 66 procent till 2025, 75 procent till 2030 och nära 100 procent till 2045. 2021 2025 2030 Noll nettoutsläpp av CO framöver Absolut minskning av CO-utsläpp med 66% (jämfört med 2008) Absolut minskning av CO-utsläpp med 75% (jämfört med 2008) Nästan noll absoluta CO-utsläpp 2045 Hantering av leverantörskedjan SEB är övertygat om att det skapar värde både för oss och för våra leverantörer att ha leverantörer med hög prestanda när det gäller miljörelaterade, sociala och etiska aspekter. Vi har upp rättat rutiner för utvärdering och urval av leverantörer, baserade på ekonomiska, miljörelaterade, sociala och styrnings- relaterade aspekter. SEB:s leverantörer kan grovt sett delas in i sex huvud- kategorier: professionella tjänster, IT-utrustning och IT-tjänster, fastighetsförvaltning, HR, banktjänster samt marknads föring och kommunikation. Totalt hade SEB cirka 8 300 leverantörer under 2022 med en total utgift på 10 miljarder kronor. För att identifiera hållbarhetsrisker bland våra leverantörer genomför SEB, när det är applicerbart, en initial granskning via ett riskbedömningsverktyg som tar hänsyn till land, industri- sektor och affärsrelationen. Verktyget, som uppdaterades 2022, ger en samlad bild av leverantörsbasen. Leverantörer som i den första bedömningen identifieras ha en potentiell förhöjd risknivå är föremål för en utökad screening. Riskfaktorerna inkluderar klimat och miljö, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter, affärsetik samt hållbara inköp. Dessa faktorer ska övervägas vid upphandlingsbeslut tillsammans med affärsmässiga aspekter och andra riskfaktorer. Sedan 2014 har nära 250 leverantörer, motsvarande cirka 44 procent av SEB:s totala leverantörskostnader, identifierats som leverantörer med en potentiellt förhöjd risknivå och har därför genomgått den mer omfattande screeningen. Vi övervakar också leverantörernas processer och presta- tioner utifrån relevanta aspekter på liknande sätt som vid den första bedömningen när det är lämpligt. Dessa standarder beskrivs i SEB:s uppförandekod för leverantörer. Under 2023 kommer vi att fokusera ytterligare på leverantö- rer som hjälper oss att minska vår påverkan eftersom vi kommer att införa ett verktyg för att beräkna våra utsläpp från leveran- törer (upstream scope 3). Under de senaste två åren har SEB haft en drastisk minskning av utsläppen från affärsresor, vilket är en tydlig effekt av covid19pandemin. 2022 ökade som förväntat dessa utsläpp, till 6 043 ton 1 050). SEB:s totala CO-utsläpp ökade till 11 098 ton 9 492) vilket är under bankens mål att begränsa utsläppen till 17 000 ton 5 procent till 2025. SEB vidtar flera åtgärder för att uppnå bankens mål, till exem- pel genom att förbättra energieffektiviteten i verksamheten och byggnaderna samt öka användningen av förnybar energi. 2023 kommer SEB att se över metoden för att beräkna CO-utsläpp, för att inkludera en utökad scope 3-rapportering, i linje med våra åtaganden för Net-Zero Banking Alliance (NZBA) och fram- tida utveckling av regelverk. Detta kommer att påverka vårt nuvarande mål att begränsa CO-utsläpp till 2025. Se sid. 62 för information om SEB:s finansierade utsläpp i enlighet med NZBA. Klimatkompensation SEB är klimatneutralt sedan 2021. Detta har möjliggjorts genom att vi kompenserar för de utsläpp som vi inte kan minska på egen hand. Under 2022 kompenserade vi för 2021 års utsläpp till exempel via EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Vi köpte också Sustainable Aviation Fuel från SAS, och via marknadsplatsen Puro.earth förvärvades koldioxidcertifikat (CO-removal certifikates, CORCs). Se Hållbarhetsnoter, sid. 223. 47 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Fokusområden Affärsetik och uppförande SEB har alltid prioriterat att upprätthålla högsta affärsetiska standard, och vi strävar efter att ständigt förbättra proces- ser och rutiner. Vi följer myndighetskrav, globala initiativ och internationella standarder och under åren har vi upprättat egna dokument som styr och stödjer vårt arbete. Uppförandekod SEB:s uppförandekod beskriver SEB:s arbetssätt, bankens ändamål och beteenden, etik och normer för affärsuppförande och ger vägledning om hur anställda ska följa dessa. Uppfö- randekoden omfattar alla anställda inom SEB-koncernen – på alla marknader där vi är verksamma – och hjälper anställda att skapa långsiktiga relationer med kunder och andra intres- senter. Utbildning i SEB:s uppförandekod är obligatorisk för alla 16 500 anställda. Etik kring kunduppgifter Hantering av kunduppgifter är nödvändig för att SEB ska kunna tillhandahålla finansiella tjänster. Samtidigt kan SEB ha en mycket stor inverkan på samhället, både nu och i framtiden, när det gäller hanteringen av kunduppgifter. Skydd av kunduppgifter är av avgörande betydelse. SEB:s etikpolicy för kunduppgifter utgör ett ramverk för an- svarsfull och hållbar hantering av kunduppgifter och hänvisar till dataetik, AI-etik och digital etik. Policyn syftar till att säkerställa förtroendet för banken genom att värna om de mänskliga rättig- heterna, skydda kunderna och säkerställa att kunduppgifter hanteras på ett etiskt och ansvarsfullt sätt. Hantering av kundklagomål Det är viktigt att vi får ta del av kundernas synpunkter på våra tjänster och att det är lätt för kunderna att lämna in klagomål på önskat sätt. När vi tar emot kundklagomål hanterar vi dem snabbt och professionellt. Vi har processer för hur kundklago- mål ska hanteras, hur våra beslut följs upp och hur kunden ska underrättas. SEB har en instruktion för att säkerställa korrekt hantering av kundklagomål. Hantering av kritiska händelser SEB har rutiner för hantering av kritiska händelser som kan uppstå under året och som kan påverka SEB:s intressentgrup- per. SEB:s kontrollfunktioner rapporterar regelbundet till vd, den relevanta vd-kommittén, den relevanta styrelsekommittén samt minst en gång om året till styrelsen. Kritiska händelser kan också tas upp genom SEB:s rutiner för visselblåsning. Anti-korruption SEB arbetar aktivt för att förebygga risken för att utnyttjas för korruption i enlighet med tillämpliga regler och förordningar samt interna regler och etiska standarder. SEB använder inte och tolererar inte olagliga eller oetiska affärsmetoder, och tolererar inte att under några omständigheter bli inblandad i eller förknippad med korruption. SEB:s anti-korruptionspolicy definierar ramverket för anti-korruption inom SEB och fastställer principer för analys av korruptionsrisker och åtgärder för att förhindra korruption. I policyn fastställs dessutom principer för hantering av korruptionsrisker i samband med mellanhänder och andra tredjeparter. Riktlinjer kring lobbyverksamhet och oetisk påverkan SEB har strikta riktlinjer beträffande oetisk påverkan, både inom näringslivet och i samhället i stort. Alla handlingar och beslut ska följa såväl lagar, föreskrifter och andra externa regler som inter- na instruktioner och policyer, exempelvis SEB:s uppförandekod. SEB stödjer inte politiska partier genom donationer eller på annat sätt. Visselblåsning SEB har en visselblåsningsprocess för anmälan av oegentlighe- ter. Om en anställd eller annan person upptäcker eventuellt oe- tiskt eller olagligt beteende ska de rapportera sina iakttagelser, främst till den berörda enheten inom SEB-koncernen, till chefen för Group Compliance eller till chefen för Group Internal Audit. Anmälningar kan göras helt anonymt på svenska eller engelska via den digitala visselblåsartjänsten WhistleB. En beskrivning av SEB:s visselblåsarprocess ingår i SEB:s uppförandekod. Vår syn på skatt SEB är verksamt i mer än 20 länder och stöder många kunder inom internationell handel och globala gränsöverskridande affärsverksamheter. SEB eftersträvar en hög standard för skattestyrning, övervakning av risker och säkerställande av skatteefterlevnad. SEB ser skatt och skattehantering som en viktig del av sitt bidrag till samhällsutvecklingen och arbetar kontinuerligt för att anpassa sig till förändrade förväntningar. De produkter och tjänster som SEB erbjuder påverkar SEB:s och kundernas skattesituation och måste alltid ha en affärsmäs- sig grund. SEB får inte använda, uppmuntra eller främja – eller samarbeta med externa parter för att främja – produkter eller tjänster i strid med skattelagstiftning eller skatteflyktslagstift- ning. SEB har policyer och rutiner på plats, samt arbetar aktivt med riskbedömning, ramverk och kontroller, för att säkerställa överensstämmelse med gällande skattelagar och regler relate- rade till dess verksamhet. Skattepolicyn antas av styrelsen och ses över årligen. För policyer inom de flesta av dessa områden, se sebgroup.com Förtroende för det finansiella systemet och för SEB är avgörande för att SEB ska kunna göra affärer som i sin tur även gynnar kunder, aktieägare, ekonomisk utveckling och samhället i stort. 48 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Fokusområden Hållbarhetsstyrning Modell för hållbarhetsstyrning SEB har skapat en robust modell för hållbarhetsstyrning, med tydliga roller och mandat på olika nivåer, som täcker vår påverkan på ekonomi, miljö och klimat samt människor, inklusive påverkan på socialt välbefinnande och mänskliga rättigheter och andra etiska överväganden. Modellen bestämmer hur vi utformar vår strategi och hur vi arbetar för att genomföra den i praktiken, där Sustainable Banking är den operativa enhet som ansvarar för att samordna och driva företagets övergripande hållbarhetsagenda. SEB Investment Management AB och SEB Pension och Försäkring AB är helägda dotterbolag till SEB och har sin egen styrningsstruktur. Se sebgroup.com. Styrelsens arbete Styrelsen är ytterst ansvarig för ledningen av SEB-koncernens verksamhet och organisation. När det gäller hållbarhet innefatt- ar detta ambitionen, utformningen av en strategi och mål som bidrar till omställningen till ett hållbart samhälle och en organi- sation för att genomföra denna strategi. Styrelsen fullgör detta ansvar genom att godkänna kon- cernens affärsplan, inklusive hållbarhetsstrategi. Styrelsen godkänner också SEB-koncernens hållbarhetspolicy, instruktio- nen för hållbarhetsstyrning för SEB-koncernen, som beskriver modellen för hållbarhetsstyrning, och de tematiska policyerna (Miljö, klimatförändringar, sötvatten och biologisk mångfald samt Sociala och mänskliga rättigheter). Styrelsen godkänner också ingåendet eller upphävandet av avtal eller åtaganden av stor betydelse för SEB-koncernen inom hållbarhetsområdet. SEB:s branschpolicyer godkänns av styrelsens Risk and Capital Committee (RCC). Se sid. 98. Styrelsen uppdateras regelbundet om hållbarhetsfrågor. Frågor som är väsentliga för SEB:s hållbarhetsutveckling tas upp på styrelsens dagordning, tillsammans med en årlig översyn av policyer och instruktioner. Styrelsen fastställer Års- och hållbarhetsredovisningen. Som bank har vi ett ansvar för hur vi bedriver vår verksamhet, vad vi finansierar och vad vi investerar i. Vi säkerställer att våra insatser genomförs och följs i hela koncernen via en tydlig styrningsstruktur och interna policyer i enlighet med våra åtaganden. Genomförande och implementering Verkställande direktören och koncernchefen (vd) ansvarar för att genomföra bolagets hållbarhetsstrategi och införa styrnings- strukturen som fastlagts av styrelsen. Det beslutsfattande organet Group Executive Sustainability Committee (GESC) inrättas och leds av vd och har till uppgift att genomföra bolagets hållbarhetsstrategi. GESC godkänner Modern Slavery Act Transparency Statement och andra instruk- tioner för SEB-koncernen samt frågor som inte godkänns av styrelsen eller RCC. Se sid. 101. Group Risk Committee (GRC), med vd som ordförande, är en koncerngemensam, beslutsfattande kommitté som hanterar alla risktyper på koncernnivå, inklusive hållbarhets- och ryktesrisker. Se sid. 101. Sustainable Banking är ett operativt organ i första linjen som ansvarar för att driva och samordna bolagets övergripande hållbarhetsagenda i nära samarbete med divisionerna, koncern- staber och koncernens supportfunktioner. Chief Sustainability Officer (CSO) leder enheten Sustainable Banking och är även adjungerad medlem i GEC samt medlem i GESC och GRC. Rutiner och kontroller Varje divisionschef och chef för stabs- och supportfunktioner är ansvarig för att säkerställa att rutiner och kontroller finns på plats och för att implementera och följa upp bolagets håll- barhetsmål, strategi och policyer som fastställts av styrelse, vd och GESC. I varje division finns en kommitté för hållbarhetsrisker (Sustainability Business Risk Committee, SBRC). Dessa kommit- téer bedömer och beslutar om nya kunder eller transaktioner utifrån rådande väsentliga hållbarhetsrisker och baserat på SEB:s strategi och policyer, innan den relevanta beslutsinstan- sen fattar beslut om kundintagning eller transaktioner. När en föreslagen transaktion eller ny kund avviker från SEB:s hållbar- hetspolicy, eller medför för stora hållbarhetsrisker lyfts ärendet till divisionens SBRC av kundansvarig (eller motsvarande). Styrelse Vd och koncernchef Group Executive Sustainability Committee SEB:s externa råd för hållbarhetsfrågor (SEB External Sustainability Advisory Board, SESAB) 1) Group Risk Committee Sustainable Banking Stora Företag & Finansiella Institutioner Företag & Privatkunder Baltikum Private Wealth Management & Family Office Liv Investment Management 1) Rådgivning till SEB, inbjuden av vd. Se sid. 101. 49 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Hållbarhetshantering Bedömning av nya produkter Sustainability Product Committee (SPC) administreras av Sustainable Banking och ansvarar för bedömningen av nya produkter. SPC beslutar om rätten för SEB-enheter att använda en hållbarhetsreferens vid marknadsföring eller distribution av produkter eller tjänster, såsom hänvisning till ESG (miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade faktorer), SDG (hållbarhets- målen), EU:s taxonomi samt Artikel 9-fonderna. Environmental and Sustainable Product Steering Committee (ESPSC) är en underkommitté till SPC och beslutar om huruvida tillgångar kan komma i fråga för SEB-koncernens hållbarhetsrelaterade finansieringsprogram. Dessutom finns underkommittéer för hållbarhetslänkade lån och obligationer. SEB:s externa råd för hållbarhetsfrågor, SESAB För att få en god förståelse för riktningen och takten i omställ- ningen mot ett hållbart samhälle, inklusive framtida möjligheter och utmaningar, har SEB:s externa råd för hållbarhetsfrågor (External Sustainability Advisory Board, SESAB) inrättats. SESAB består av externa experter på inbjudan av verkstäl- lande direktören och dess syfte är att förse banken med strategisk information från personer utanför bankbranschen i hållbarhetsfrågor, baserad på akademisk forskning och, när så önskas, kompletterad med industriell erfarenhet. Verkställande direk tören är värd för SESAB:s möten som leds av Chief Sustain- ability Officer. Hållbarhetsfaktorer i ersättningsmodellen SEB ser vikten av att anpassa incitamentsstrukturer till sina hållbarhetsambitioner. Banken har både koncernövergripande och specifika mål för de olika divisionerna och enheterna, in- riktade på miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning, till exempel koldioxidutsläpp, mångfald och regelefterlevnad. Nyckeltal för hållbarhet integreras i ersättningen för medlemmarna i SEB:s verkställande ledning (VL), för chefer som rapporterar till VL och för andra tillämpliga befattningar. Modellerna för individuell rörlig ersättning bygger på finan- siella och icke-finansiella nyckeltal. De icke-finansiella målen beaktar bland annat faktorer som kundnöjdhet, regelefter- levnad samt hållbarhetsarbete avseende till exempel bankens egen miljöpåverkan och integrering av hållbarhetsrisker i affärsmodellen. Sedan 2022 är SEB:s etablerade ambitioner och mål (se sid. 35) en del av kriterierna för potentiell tilldel- ning av programmen, i förekommande fall. Hållbarhet beaktas nu även i det största programmet för rörlig ersättning för alla SEB-anställda. Se sid. 106. Policyramverket vägleder oss i vårt arbete och uttrycker vår syn på viktiga frågor och industrisektorer som anses vara kritiska ur ett miljörelaterat och socialt perspektiv. Policyramverk för hållbarhet SEB:s policyramverk omfattar SEB:s hållbarhetspolicy, två tematiska policyer och ett flertal branschpolicyer. Bolagets hållbarhetspolicy utgör tillsammans med instruktionen för hållbarhetsstyrning ett övergripande ramverk som fastställer ståndpunkter inom hållbarhet, kommittéerna, rollerna och ansvarsområdena. Syftet med hållbarhetspolicyn är att definiera ramverket för hållbarhet inom SEB och tillhandahålla en plattform för Övergripande ramverk Hållbarhetspolicy Instruktion för hållbarhetsstyrning Miljöpolicy Policy för sociala och mänskliga rättigheter Tematiska policyer Gruvor och metallindustri Förnybar energi Rederiverksamhet TransportTobak Skogsbruk Fossila bränslenVapen och försvarsindustrinJordbruk Spel Branschpolicyer hållbarhetsarbetet för alla affärsbeslut, inklusive investeringar och kreditbeslut. Instruktionen för hållbarhets styrning definie- rar ramverket och styrningsmodellen för hållbarhetsarbetet inom SEB. Båda gäller för SEB-koncernen, med undantag för SEB Investment Management, och ska implementeras i alla delar av koncernen, med beaktande av lokala regler där så är relevant. Policyramverket finns tillgängligt på sebgroup.com 50 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Hållbarhetshantering SEB:s tematiska policyer De två tematiska policyer, miljöpolicyn och policyn för sociala och mänskliga rättigheter, genomgick stora upp dateringar under 2022. De utgör grunden för SEB:s arbete för att skydda miljön och respektera mänskliga rättigheter. Dessa policyer fastställer ståndpunkter i specifika frågor, de tematiska negativa konse- kvenserna identifieras och förväntningar och begränsningar för hur vi uppträder anges. Båda riktlinjerna gäller för SEB- koncernen, med undantag för SEB Investment Management, och täcker SEB:s aktiviteter och verksamheten över hela världen. Specifika förväntningar, krav och begränsningar som nämns i dessa två riktlinjer definieras och implementeras ytterligare genom respektive branschpolicyer. Miljöpolicy Syftet med miljöpolicyn är att definiera SEB:s ståndpunkt och förhållningssätt när det gäller klimat, sötvatten och bio logisk mångfald. Policyn beskriver vår hantering av dessa områden utifrån ett påverkansperspektiv och utgör – i kombination med flera frivilliga internationella riktlinjer och konventioner – grunden för SEB:s miljöarbete. Dessutom förklarar policyn vad vi förväntar oss av företag i branscher med potentiell betydande påverkan och hur vi avser att bedöma och samarbeta med kunder för att stödja en omställning. Till exempel förväntar vi oss att företag med bety- dande konsekvenser för vattnet i vattenstressade områden ska ta fram omställningsplaner för mer hållbar vattenanvändning. När det gäller biologisk mångfald förväntar vi oss att företag i sektorer med direkt påverkan senast 2025 ska fastställa ett utgångsläge och mål för att nå biologisk mångfald. Policyn kompletteras av SEB:s branschpolicyer, som reglerar vår syn på specifika nyckelfrågor och industrisektorer som an- ses vara mer kritiska ur ett miljörelaterat och socialt perspektiv. Policy för sociala och mänskliga rättigheter Syftet med policyn för sociala och mänskliga rättigheter är att klargöra SEB:s ställning i frågor om sociala och mänskliga rättigheter samt hantering av mänskliga rättigheter. Policyn beskriver processerna kring bankens åtagande att respektera alla mänskliga rättigheter inom finansiering, investeringar, processer i leverantörskedjan och i SEB:s egen verksamhet. I detta åtagande ingår exempelvis att utföra en noggrann granskning (due diligence) av sociala frågor och mänskliga rättigheter och att samarbeta med intressenter. Vi strävar efter att påverka våra kunder och portföljbolag så att de har relevan- ta system på plats för att kunna kontrollera arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter i förhållande till riskerna. I dessa kontroller ingår att identifiera, bedöma och åtgärda faktisk och potentiell negativ påverkan på mänskliga rättig heter för att undvika att orsaka, bidra till eller vara direkt kopplad till negativ påverkan på mänskliga rättigheter. En av SEB:s åtgärder för att identifiera faktiska och potentiella negativa effekter på mänskliga rättigheter är att göra screening med avseende på kontroverser. Om kontroverser upptäcks bedöms de i förhållan- de till SEB:s ställningstaganden när det gäller god affärssed och mänskliga rättigheter. SEB:s branschpolicyer Syftet med branschpolicyerna är att skapa ett gemensamt ramverk för dialoger med våra kunder och portföljföretag, med fokus på affärsmöjligheter och riskreducering. I bransch- policyerna fastställs förväntningarna på uppförande, efter- levnad av branschstandarder samt begränsningar avseende specifika verksamheter. Branschpolicyerna är också en viktig del av SEB:s ramverk för due diligence-granskning eftersom de innehåller riktlinjer för god branschpraxis som vi förväntar oss att företagen ska följa, liksom våra restriktioner för finansiering och investeringar i vissa verksamheter. Instruktion för införande av hållbarhetspolicyn Syftet med denna instruktion är att definiera ramverket och processen för att implementera de tematiska policyerna och branschpolicyerna och identifiera andra hållbarhetsrelate- rade risker på ett sammanhängande och konsekvent sätt i bankverksamheten. Övriga koncernövergripande policyer SEB har flera andra koncernövergripande policyer som vägleder våra medarbetare i relation till kunder såväl som till kollegor. Se sebgroup.com Engagemang och samarbete SEB förstår vikten av att delta i och stödja internationella åtaganden. Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling är de viktigaste vägledande principerna för SEB. Dessutom har vi undertecknat ett stort antal internationella avtal och åtaganden som vägleder oss i vårt arbete. SEB stödjer: • Parisavtalet • FN:s mål för hållbar utveckling (SDG) • Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna • FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter • ILO:s åtta kärnkonventioner om arbetsförhållanden • Barns rättigheter och affärsprinciper • OECD:s riktlinjer för multinationella företag. SEB har anslutit sig till eller gett sitt offentliga stöd till: • FN:s Global Compact, sedan 2004 • UNEP FI Principer för ansvarsfull bankverksamhet (PRB), sedan 2019. Se sebgroup.com för SEB:s PRB Reporting and Self-Assessment Template • Net-Zero Banking Alliance (NZBA), sedan 2021 • Arbetsgrupp för klimatrelaterad finansiell information (Task Force on Climate Related Financial Disclosure), sedan 2018 • Net Zero Asset Managers-initiativet, sedan 2021 • Principerna för ansvarsfulla investeringar (PRI), sedan 2008 • Ekvatorprinciperna, sedan 2007 • Poseidonprinciperna, sedan 2020. Se fullständig lista på sebgroup.com 51 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Hållbarhetshantering Dialog med våra intressenter Vi interagerar regelbundet med viktiga intressenter för att se till att vi prioriterar de viktigaste frågorna och vi strävar efter att möta våra intressenters behov och förväntningar på ett ansvarsfullt sätt. Intressentgrupper SEB:s huvudsakliga intressentgrupper identifieras utifrån SEB:s affärsverksamhet och speglar bankens roll i och påverkan på samhället. Dessa grupper – kunder, aktieägare och analytiker, anställda och samhället i stort – har olika förväntningar på hur vi bedriver vår verksamhet. Vi interagerar med dem på olika sätt, digitalt via webbsidor och mobilappar, via telefon och regel- bundna fysiska möten, men även genom riktade initiativ som konferenser, kundresor och enkäter. Kunder Stora företagskunder uppskattade SEB:s proaktiva tjänster under den turbulenta tiden, inte minst inom energisektorn. Agila processer utvecklades för att tillgodose ett ökat antal förfrågningar på kort tid. I Prosperas årliga undersökning behöll SEB sin position som den ledande företagsbanken i Norden, och fick toppbetyg på hållbarhetsrådgivning. Se sid. 38. Bland privatkunderna ledde stigande räntenivåer och högre bolåneräntorna till ökad efterfrågan på personlig rådgivning och tjänster. Under året arbetade vi med att stärka processerna för att tillgodose kundernas behov, vilket vid årets slut hade lett till betydligt kortare väntetider och färre kritiska kommentarer. Vi söker aktivt våra privatkunders åsikter i hållbarhetsfrågor, bland annat i den årliga undersökningen bland kunder med fond- och/eller pensionssparande. Resultatet visar att klimat- förändring respektive tillgång till rent vatten och sanitet är de två viktigaste av FN:s 17 mål för hållbar utveckling, vilket är oförändrat från förra årets undersökning. Undersökningen är en del av fondbolagets arbete med aktivt ägande, som beskrivs på sid. 41. Inom divisionen Private Wealth Management & Family Office tillfrågades cirka 2 700 kunder om deras syn på hållbarhet. Tre av fyra lyfte fram energi, klimat, miljö, koldioxidutsläpp, vatten och hav som nyckelområden. Syftet med undersökningen var att bättre integrera hållbarhet i de befintliga kunddialogerna. Investerare, aktieägare och analytiker Huvudfokus låg på det geopolitiska läget med särskilt fokus på energimarknadens utveckling, stigande inflation och en stramare penningpolitik genom stigande räntor, och hur detta påverkar den makroekonomiska utvecklingen och finans- branschen. Rysslands invasion av Ukraina, sanktionerna mot Ryssland och bristen på energiförsörjning ledde till diskussioner om de direkta och indirekta effekterna på SEB. Medarbetare SEB:s medarbetare visar ett starkt engagemang för bankens framtid, vilket till exempel framgår av den årliga medarbetar- undersökningen. Kundfokus och beslutsfattande är några av de områden där det finns utrymme för förbättringar. Policyn för distansarbete väckte också engagemang och resulterade i både positiva och negativa kommentarer. Resultaten från 2021 års undersökning om balansen mellan jobb och fritid visade en klar förbättring. År 2022 introducerade SEB Together Live, ett digitalt live-möte där alla anställda kan ställa frågor direkt till SEB:s högsta ledning. Tre möten hölls under hösten och tusen- tals anställda deltog och ställde frågor i chatten. Samhället – tillsynsmyndigheter, media och icke-statliga organisationer Under 2022 hade tillsynsmyndigheterna fortsatt stort fokus på förebyggande av finansiell brottslighet, som bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessutom engagera- de de sig i hur SEB:s affärsmodell kan påverkas av hållbarhets- aspekter som till exempel kunder i oljerelaterade branscher, klimatstresstester från Europeiska centralbanken och implemen- teringen av EU:s hållbarhetsrelaterade lagar och förordningar. I media var kriget i Ukraina och dess makroekonomiska och geopolitiska effekter det viktigaste ämnet. Centralbankernas räntehöjningar – och effekterna på bolåne- och inlåningsräntor, hushåll och företag samt ekonomin i stort – var ett annat viktigt ämne. Hållbarhet och digitalisering stod fortsatt i fokus. I samband med uppdateringarna av våra tematiska policyer (se sid. 51) fick vi viktig feedback från icke-statliga organisationer och konsumentorganisationer inom mänskliga rättigheter och bio- logisk mångfald. Vi hade även kontakt med icke-statliga organisa- tioner om SEB:s roll i omställningen när det gäller fossila bränslen. Identifiera väsentliga ämnen 2022 års väsentlighetsanalys bygger på en analys som tidigare gjorts av SEB. Den har fokuserat på att uppdatera tidigare infor- mation och ser inga större förändringar jämfört med tidigare år. Analysen omfattar SEB:s faktiska och potentiella påverkan på ekonomi, miljö och samhälle. I enlighet med SEB:s arbetssätt är de väsentliga ämnena nära kopplade till vår affärsverksamhet och kopplade till de områden som vi har identifierat i våra intressentdialoger. De områden som ingår beskrivs ovan på sid. 37 samt i de föregående kapitlen. Under 2023 planerar SEB att göra en grundläggande översyn av sin väsentlighets analys i en- lighet med EU:s kommande direktiv om hållbarhetsrapportering för företag, Sustainability Reporting Directive (CSRD). 52 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Hållbarhetshantering Rapportering enligt EU:s Taxonomiförordning För banker innebär EU:s Taxonomiförordning rapportering av nyckeltal som visar i vilken omfattning bankens tillgångar och tjänster är kopplade till hållbara ekonomiska aktiviteter. Regelverket implementeras stegvis. För räkenskapsår 2022 rapporterar banker andelen tillgångar som omfattas respektive inte omfattas av taxonomin, av totala tillgångar. Se tabell nedan. Tillgångar som omfattas av taxonomin har potential att definieras som förenliga med taxonomin, det vill säga avser hållbara verksamheter. Banker är i hög grad beroende av att kunder och motparter rapporterar i enlighet med taxonomins krav för att banker i sin tur ska kunna fullgöra sin rapporteringsskyldighet. Icke-finansiella företag började rapportera i enlighet med taxonomiförordningen under 2022. I den mån den underliggande rapporteringen saknas eller är bristfällig, återspeglas det även i bankernas rapportering. Rapporteringskraven omfattar inte bolag utanför EU, inte heller mindre onoterade bolag eller mindre bolag utan allmänt intresse, i enlighet med rapporteringsdirektivet NFRD (EU Non-Financial Reporting Directive). För räkenskapsåret 2023 ska banker rapportera det huvud- sakliga nyckeltalet, Green Asset Ratio, GAR, som visar andelen tillgångar som är förenliga med taxonomin, det vill säga ande- len gröna tillgångar. Gröna tillgångar är sådana tillgångar där underliggande verksamheter väsentligt bidrar till minst ett av sex miljömål, inte orsakar väsentlig skada på någon av de andra miljömålen, samt uppfyller sociala minimiskyddsåtgärder. Obligatorisk taxonomirapport 2022 SEB:s obligatoriska taxonomirapport för 2022 omfattar SEB- koncernens bankverksamhet, det vill säga exklusive full konsoli- dering av försäkringsverksamheten. I rapporten inkluderas bolån som tillgångar som omfattas av taxonomin, baserat på underlig- gande säkerheter (fastigheter). Övriga tillgångar, som omfattas av taxonomin respektive inte omfattas av taxonomin, har identifie- rats baserat på kunders taxonomirapportering under 2022. Rapportering i enlighet med den kompletterande delegerade akten för kärnkraft och gas kommer att ske för räkenskapsår 2023, baserat på rapportering från bolag med sådan verksamhet. För SEB:s frivilliga taxonomirapportering och mer information om kvalitativa data, se sid. 213. Utveckling av EU:s regelverk EU har en ambitiös hållbarhetsagenda, som bland annat omfattar klimatmålen att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030 och att vara klimatneutrala till 2050. SEB strävar efter att bidra till att nå målen och arbetar med att implementera regelverken och standarder. EU:s taxonomiförordning, förordningen om hållbarhetsupplys- ningar (SFDR) samt direktivet om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD) är några av de regleringar som stödjer hållbar tillväxt. EU:s taxonomi är ett system för hållbarhetsklassifice- ring av ekonomiska verksamheter som skapar gemensamma definitioner av vad som är ”hållbart”. SEB integrerar EU:s taxo- nomi i sin affärsstrategi, sina processer och i produktutveckling- en. Vi delar med oss av vår expertkunskap för att stödja våra kunder och är sedan flera år aktiva i EU:s plattform för hållbar finansiering, en råd givande expertgrupp till EU-kommissionen för utveckling och tillämpning av EU:s taxonomi. SFDR syftar till att förbättra transparensen i hållbara investerings produkter. Bland annat är kapitalförvaltare skyldiga att rapportera om hur deras fonder tar hänsyn till hållbarhets- risker och hållbarhetsaspekter. Sedan förordningen trädde i kraft 2021 kategoriseras SEB Investment Managements fond- utbud utifrån om fonden har hållbarhet som mål (Artikel 9), främjar hållbara egenskaper (Artikel 8) eller beaktar hållbar- hetsrisker men inte integrerar hållbarhet i investeringsbesluten (Artikel 6). En ökad andel Artikel 9-fonder i SEB:s förvaltade kapital ingår i SEB:s Index för hållbarhetsaktiviteter, se sid. 42. CSRD kommer att öka kraven på företagen att redovisa resultatet av sitt hållbarhetsarbete. CSRD och tillhörande rapporteringsstandarder (ESRS) träder i kraft stegvis från och med räkenskapsåret 2024. SEB följer utvecklingen noga och förbereder sig för de utökade redovisningskraven. Tillgångar 1) 2) Tillgångar Mkr 2022 Andel av tillgångar som omfattas av beräkning, % Andel av totala tillgångar, % Exponeringar som omfattas av taxonomin 3) 708 285 33 22 Exponeringar som inte omfattas av taxonomin 3) 133 698 6 4 Exponeringar mot företag som inte omfattas av NFRD 4) 1 266 067 58 40 Derivatinstrument, säkringsredovisning 237 0 0 Interbanklån betalbara vid anfordran 4 556 0 0 Övriga tillgångar 59 511 3 2 Exponeringar mot stater, centralbanker och överstatliga emittenter 537 327 17 Handelsportfölj (inklusive derivat exklusive säkringsredovisning) 440 448 14 TOTALA TILLGÅNGAR 3 150 129 100 Obligatorisk taxonomirapport 1) Taxonomirapporten avser SEB:s bankverksamhet (exklusive försäkringsverksamheten), i enlighet med förordning (EU) 5752013, Title II, Chapter 2, Section 2. 2) Tillgångarna redovisas till bokfört värde före reservering för förväntade kreditförluster. 3) Redovisas endast i den omfattning taxonomidata rapporterats av underliggande bolag. 4) Bolag som inte omfattas av rappporteringskrav enligt NFRD (direktivet för icke-finansiell rapportering), det vill säga bolag utanför EU eller bolag som inte är större (500 anställda) noterade bolag eller bolag av allmänt intresse. 53 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbarhetsredovisning — Hållbarhetshantering Strategi för klimatrelaterade risker Klimatförändringen har blivit vår generations största och mest brådskande utmaning. SEB har åtagit sig en viktig roll när det gäller att kanalisera de stora investeringar som krävs för att ställa om till ett samhälle med nettonollutsläpp. Vi anpassar vår strategi till Parisavtalet och erbjuder rådgivningstjänster och hållbara finansierings- och investeringslösningar för att hjälpa våra kunder att nå sina klimatrelaterade mål. Våra klimatrelaterade insatser under 2022 för SEB- koncernen, SEB Investment Management AB och SEB Pension och Försäk- ring AB, i enlighet med rekommendationerna från Task Force on Climate-Related Financial Disclosures, TCFD, presenteras på sidor 5465 i Hållbarhetsredovisningen. Övergripande strategi och klimatmål SEB:s klimatstrategi är integrerad i bankens affärsplan och 2030-strategi och den är en integrerad del av vår hållbarhets- strategi, se sid. 34. Att hantera klimatförändringen är både en affärsmöjlighet och en möjlighet att hjälpa våra kunder ställa om till ett samhälle med låga koldioxidutsläpp. Strategin omfattar också hur vi minskar vårt eget koldioxid avtryck och våra risker i samband med klimatförändringar. Vi följer Parisavtalet som undertecknare av FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet samt målen som ställts upp för 2050 av Net-Zero Banking Alliance (NZBA). Det betyder att vi har åtagit oss att anpassa vår kreditportföljs utveckling enligt 1.5 gradersscenariot till nettonollutsläpp senaste 2050 eller tidigare, och att sätta reduktionsmål till 2030. År 2021 utvecklade SEB tre egna mått för att styra vår verk- samhet i linje med vår hållbarhetsstrategi och för att mäta våra framsteg i övergången till ett koldioxidsnålt samhälle. Dessa mått förklaras på sid. 61. För att komplettera dessa ambitioner och mål publicerade vi 2022 våra delmål för 2030 för specifika sektorer i vår kredit- portfölj (NZBA). Målen fokuserar på de områden där banken kan uppnå störst positiv påverkan och omfattar SEB:s utlåning och åtaganden inom sektorerna olja och gas, elproduktion, stål, biltillverkning och svenska bolån. Läs mer om ambitionerna och sektormålen på sid. 36. Påverkan på vår verksamhet Våra ambitioner och NZBA:s sektormål är centrala delar av SEB:s mål att uppnå en kreditportfölj med nettonollutsläpp senast 2050. Vi har börjat integrera våra 2030-mål i vårt beslutsfattande och vår styrning. Genomförandet av vår strategi påverkar våra produkter och tjänster, vår styrning och vår verksamhet. Vi integrerar miljö- och klimataspekter i strategisk planering, affärsutveckling, riskhantering, kreditprövningar och kundvalsprocesser. Exempel på åtgärder under 2022: • Fortsatt bedömning av våra kreditkunder med hjälp av vårt interna hållbarhetsklassificeringsverktyg (Customer Sustain- ability Classification tool, CSC). • Utveckling av våra gröna och hållbara bankprodukter. • Klimatscenarioanalys och stresstester som ett verktyg för att bedöma och kvantifiera de potentiella effekterna av klimat- förändringarna på vår verksamhet. (Se sid. 5960 för detaljer om den scenarioanalys som genomfördes under 2022). • Kreditportföljsgranskningar relaterade till klimatrisker, för att identifiera potentiella koncentrationsrisker, problem- krediter och affärsstrategier i förhållande till framtida verksamhetsmiljöer. • Inkludering av klimatrisker som en del av de årliga kreditpröv- ningarna för kunder i sektorer med förhöjd risk och utökning av omfattningen av dessa bedömningar, både vad gäller sektorer och antalet kunder. • Implementation av nya processer och lösningar för att hantera den ökande komplexiteten och de ökande data- kraven, inklusive att bygga upp tekniska lösningar där så krävs för att stödja bedömnings-, tillsyns-, förvaltnings- och rapporteringsprocesser. • Förbättrad godkännandeprocess av våra kunder med besluts mandat för Group Credits avseende efterlevnad av branschpolicyer och kunder klassificerade som ”bruna” enligt bedömning gjord med hjälp av CSC-verktyget. • Fortsatt integrering av miljörelaterade, sociala och styrnings- relaterade risker (ESG) i ramverket för riskhantering, inklusive förtydligande av roller och ansvar. Hur vi ser på klimatrelaterade risker När vi integrerar klimatrisker i vår övergripande affärsplan och 2030-strategi är det viktigt att vi förstår effekterna av klimat- förändringarna och de lagstiftningsåtgärder som införs för att driva igenom omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. Klimatrelaterade risker kan delas in i två kategorier, fysiska risker och omställningsrisker: • Fysiska risker uppstår på grund av de fysiska effekterna av global uppvärmning och klimatförändringar som till exempel kan reducera värdet på våra säkerheter. • Omställningsrisker uppstår när myndigheter, institutioner och företag arbetar för att påskynda omställningen till en kol- dioxidsnål ekonomi. Detta kan leda till i regulatoriska åtgärder, nya marknadsincitament eller förändringar i efterfrågan och beteende som kan leda till ekonomiska konsekvenser för våra kunder och för SEB. Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 54 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Kreditportfölj, 3,086 Mdr kr Procent Företag 55 Fastigheter 14 Bostadskrediter 22 Hushåll övrigt 2 Offentlig förvaltning 3 Banker 4 SEB står inför både direkta och indirekta risker förknippade med klimatförändringarna. Direkta risker kan uppstå till följd av regulatoriska krav, störningar av vår verksamhet och påverkan på våra produkter och tjänster. De indirekta klimatriskerna, särskilt de som våra kunder utsätts för, anses dock vara de mest väsentliga. Både fysiska risker och omställningsrisker kan Uppföljning av vår kreditportfölj för att identifiera effekter, risker och möjligheter En nyckel för att ta itu med klimatförändringarna är att ställa om stora industriföretag inom sektorer med betydande koldioxid- avtryck. Som framgår av bilden består 55 procent av vår kredit- portfölj av företag, och en stor majoritet av vår indirekta klimat- påverkan härrör från denna del av vår kreditportfölj. Som en långsiktig och viktig finansiell partner till stora nordiska företag har SEB en unik position för att stödja kunderna i omställningen genom att erbjuda rådgivning, innovativ och hållbar finansiering och investeringslösningar. Vi deltar också i omställningen av små och medelstora företagskunder och strävar efter att skapa mervärde för kunderna även i detta segment genom att utnyttja vår erfarenhet från arbetet med omställningen av stora företag. Riskfaktorer Potentiell effekt Tidshorisont Fysisk risk Akuta väderhändelser (främst över- svämningsrelaterade i norra Europa) Lägre säkerhetsvärderingar i fastighetsportföljer i områden med ökad översvämningsrisk. Ökad risk för fallissemang för företag som har anläggningar i områden med ökad översvämningsrisk. Bestående förändringar av vädermönster Lägre säkerhetsvärden i fastighetsportföljer. Ökad risk för fallissemang för företag med globala leverantörskedjor. Omställningsrisk Policy och regelverk Högre koldioxidpriser påverkar återbetalningskapaciteten för företag i koldioxidintensiva sektorer. Teknik Snabbt genombrott för teknik med låga koldioxidutsläpp som leder till att fossilrelaterade tillgångar blir strandade och därmed påverkar både säkerhetsvärden och risken för fallissemang för företag i berörda sektorer (såsom energi, transport, gruvor och metallindustri samt tillverkning). Marknad Förändring av konsumenternas preferenser för koldioxidsnåla alternativ som påverkar affärsmodellerna (exempelvis färre flygresor, minskat konsumtion av kött och mejeriprodukter, energieffektiva bostäder, energieffektiva apparater). Anseende och rättstvister Ökade rättstvister mot företag med vissa miljöproblem, vilket leder till ökade kostnader och ryktesskador som påverkar tillgången till kapital och därmed risken för fallissemang. Kort sikt < 3 år Medellång sikt 310 år Lång sikt > 10 år påverka våra kunders lönsamhet, kassaflöde och tillgångs- värden. Omställningsriskerna är mer överhängande eftersom vi har kunder i industrier där en omställning pågår, medan de fysiska riskerna delvis är mer långsiktiga. SEB:s syn på möjliga effekter av klimatrelaterade risker under olika tidsperspektiv visas i tabellen nedan. Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 55 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 32 procent av SEB:s kreditexponering mot företags- och fast- ighetskunder är mot sektorer med väsentligt koldioxidavtryck. Omställningen inom dessa sektorer kommer att spela en viktig roll för den globala minskningen av koldioxidutsläpp och för att SEB ska kunna uppfylla sina egna långsiktiga mål enligt Paris- avtalet. NZBA:s sektormål är särskilt inriktade på några av dessa sektorer: olja och gas, elproduktion, stål och biltillverk- ning. I linje med vårt ansvar gentemot NZBA planerar vi att sätta upp ytterligare mål för andra sektorer med väsentligt avtryck. Att förstå våra kunders omställningsplaner och ambitioner att minska sina utsläpp är nyckeln för att vi ska kunna leverera på våra sektormål 2030 och i vårt arbete med att anpassa vår stra- tegi till målen för Parisavtalet. Vi använder vårt egenutvecklade CSC-verktyg för att illustrera våra kunders omställningsplaner och att jämföra dem med målen för Parisavtalet. CSC-verktyget använder information som samlats in från våra kunder samt reduktionsvägar för olika industrier utvecklade av tredje part. Detta resulterar i en klassificering enligt fem kategorier: Status quo, Gradvis förändring, Omställning, Paris-anpassad omställ- ning och Hållbar. Verktyget stödjer djupgående kunddialoger om investeringsbehov, möjligheter och risker relaterade till genom- förandet av deras planer. SEB uppdaterar och förfinar kontinuerligt CSC-verktyget allt eftersom datatillgänglighet och kvalitet förbättras. Validering av CSC-verktyget beräknas vara klart under 2023. Klassificeringen enligt en av de fem kategorierna utgör grunden för Omställningskvoten – det framtida, ett av SEB:s klimatrelaterade mått. De fem kundklassificeringskategorier är följande: • Hållbar: Företag med redan hållbar verksamhet och/eller mycket begränsade växthusgasutsläpp. • Paris-anpassad omställning: Företag under omställning och vars omställningsplaner ligger i linje med Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader (nettonoll-utsläpp senast 2050). • Omställning: Företag under omställning och vars omställ- ningsplaner ligger i linje med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader (nettonollutsläpp senast 2070). • Gradvis förändring: Företag under omställning men vars planer inte ligger i linje med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader. • Status quo: Företag som helt saknar eller har begränsade omställningsplaner. Läs mer om Omställningskvoten på sid. 61. Fördelning av SEB:s företags- och fastighetsportfölj med en översiktsbild av SEB:s kreditportfölj ur ett klimatperspektiv 2 113 miljarder kronor motsvarande 68 procent av den totala kreditportföljen per 31 december 2022 Mdr kr 156113 269 4662 107 2846 75 2733 60 14 25 39 279 36 1) Företag med elproduktionsmix som är icke förnybar eller en blandning av icke förnybar och förnybar. 2) Produktion och grossist- och detaljhandel. 3) Utvinning och produktion, oljefältstjänster och offshore. 4) Transport, distribution & lager, raffinaderi, återförsäljning och övrigt. Typ av kreditexponering Utlåning Ansvarsförbindelser, åtaganden och tradingprodukter Transport Elproduktion: icke förnybar/mixad 1) Mat- och dryckrelaterat 2) Bilindustri Kemisk industri Byggnadsindustri Olje- och gasrelaterat: upstream 3) Jordbruk Metall- och gruvindustri Olje- och gasrelaterat: övrigt 4) Textilindustri Cement 5 Väsentligt koldioxidavtryck Oväsentligt koldioxidavtryck Finans och försäkring Tjänstesektor Läkemedel och sjukvård Telekommunikation IT och media Övrigt Mycket begränsat koldioxidavtryck Elproduktion: förnybar Vindturbiner 41385 426 13574 209 2817 46 1619 35 175 22 13 15 139 22 Visst koldioxidavtryck Fastigheter Kapitalvaror Massa och papper Parti- och detaljhandel Konsumtionsvaror Kraftöverföringssystem Skogsbruk 5192 143 37 9760 25 5126 96 13841 32 7341 27 4417 28 3811 6 2923 5 17 279 2515 11 136 7 2533 5 57 116 Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 56 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Styrning av klimatrelaterade risker samt policyramverk SEB har en robust styrningsmodell för hållbarhet, där klimatrelaterade risker är fullt integrerade. Modellen ger roller och mandat på olika nivåer och bestämmer hur vi fastställer vår klimatstrategi och hur vi arbetar för att implementera den i praktiken. SEB har policyramverk för att hantera klimatrisker och för att uppnå våra klimatambitioner och klimatmål. Styrning av klimatrelaterade risker Styrelsen är ytterst ansvarig för att upprätta en hållbarhets- strategi och en organisation för att genomföra denna strategi. SEB:s hållbarhetsstrategi och hållbarhetsaktiviteter är en integrerad del av verksamheten och inkluderas regelbundet på styrelsens dagordning, tillsammans med en årlig genomgång av policyer och instruktioner. Verkställande direktören och koncernchefen (vd) ansvarar för genomförandet av hållbarhetsstrategin och införandet av styrningsstrukturen som fastlagts av styrelsen. Chief Risk Officer är ansvarig för att se till att styrelsens och vd:s avsikter verkställs när det gäller bolagets policyer för risk- hantering och riskkontroll. Detta inkluderar att identifiera, mäta, bedöma, övervaka, hantera, mildra och rapportera alla risker, inklusive ESG-risker. Läs mer om hållbarhetsstyrningen på sid. 49. Klimatrelaterade risker i våra policyramverk Klimatrelaterade risker täcks både av vår hållbarhetspolicy (se sid. 50) och av vårt ramverk för riskhantering: • Vårt policyramverk för hållbarhet ger insyn i de förväntningar och krav vi ställer på våra kunder när det gäller specifika nyckel frågor ur ett miljöperspektiv. Den tillhandahåller riktlinjer för bästa praxis och internationella konventioner och standarder som banken kräver eller uppmanar företag att följa. • Ramverket för riskhantering definierar riskerna och över- gripande mål och ramar för risktagandet i SEB, samt sty- relsens principer för riskhantering och riskkontroll. Detta inkluderar hållbarhetsrelaterade risker. Klimatrelaterade risker i vårt policyramverk för hållbarhet SEB har antagit branschpolicyer som underpolicyer till den tematiska miljöpolicyn, vilken är en del av det övergripande hållbarhetsramverket. Dessa branschpolicyer har upprättats för att säkerställa att utlånings- och investeringsbeslut bidrar till att uppfylla SEB:s övergripande hållbarhetsambitioner. Dessa policyer klargör SEB:s förväntningar, krav och begränsningar när det gäller att tillhandahålla finansiella tjänster till, och investera i, företag som är involverade i vissa verksamheter. I allmänhet förväntar sig SEB att kunder och portföljbolag i dessa sektorer utvecklar omställningsplaner i enlighet med Parisavtalet och har offentliga eller icke-offentliga policyer som återspeglar dessa planer. Branschpolicyer som är särskilt viktiga när det gäller klimatrelaterade risker är: • Fossila bränslen • Gruvor och metallindustri • Transport • Skogsbruk • Jordbruk, fiske, vattenbruk och djurskydd. I bankens policy frö att godkänna nya kunder anges att kunder med en väsentlig negativ klimatpåverkan och utan en trovärdig plan för att hantera övergången till en ekonomi med låga kol dioxidutsläpp ska undvikas. Enligt SEB:s allmänna kreditpolicy ska all utlåning ske i enlighet med branschpolicyer för hållbarhet. Branschpolicyerna publiceras på sebgroup.com Finansiering av fossila bränslen SEB har långsiktiga relationer med företagskunder, inklusive de som bedriver verksamhet inom fossila bränslen. Kundbasen återspeglar till stor del den nationella energi- och industrimixen på SEB:s hemmamarknader (Norden, Baltikum, Tyskland och Storbritannien). Utvinning och förbränning av dessa bränslen måste gradvis minskas och ersättas som en del av omställningen till ett samhälle med låga koldioxidutsläpp. Vi inser att det finns en rad risker som är förknippade med höga nivåer av finansiering av fossila bränslen, inklusive ryktesrisker, eftersom negativa uppfattningar hos investerare, kunder, anställda och andra intressenter beträffande vår finansiering skulle kunna ha en negativ inverkan på SEB. Vår policy för fossila bränslen reglerar finansiering som rör fossila bränslen. SEB har till exempel som mål att avveckla nuvarande kunder med mer än 5 procent av intäkterna från termisk kolbrytning och koleldad kraftproduktion senast 2025 respektive 2030. Det finns ett tidsbegränsat undantag för Tyskland där utfasningen kommer att vara slutförd 2038 i enlighet med den tyska lagstiftningen för utfasning av kolkraft. SEB kommer att undvika att tillhandahålla dedikerad finansiering till, eller investera i, nya projekt eller kapacitetsutbyggnader relaterade till olja och gas i miljökänsliga områden (som Arktis). Banken ska också undvika att ingå nya affärsrelationer med företag som utvinner olja och gas i miljökänsliga områden. År 2030 kommer SEB att ha fasat ut affärsrelationer med olje- och gasbolag där mer än 5 procent av intäkterna kommer från okonventionell olja och gas. Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 57 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Omställningsrisk Fysisk risk Viktiga framsteg Kreditrisk Standarder för energieffektivitet kan leda till betydande anpassnings- kostnader och lägre lönsamhet för företagen, vilket kan leda till en högre risk för fallissemang och lägre värden på säkerheterna. Risken för fallissemang och säkerhetsvärdena kan påverkas inom sektorer eller geografiska områden som är känsliga för fysiska risker, exempelvis på grund av ökad översvämningsrisk. • Utökad och förbättrad bedömning av omställningsrisker för motparter i branscher med stort koldioxidavtryck. • Pilotprojekt med fysisk riskbedömning av motparter i utvalda klimatriskutsatta branscher. • Klimatscenarieanalyser inkluderade i den interna kapitalutvärderingen. Marknadsrisk Faktorer som kan öka omställnings- risken, till exempel koldioxidskatt, kan leda till en prisändring av vär- depapper och derivat för produkter med högt koldioxidinnehåll. Allvarliga fysiska händelser kan leda till plötsliga prisändringar och högre volatilitet på vissa marknader. • Riskidentifiering och väsentlighetsbedömning av klimatriskdrivande faktorers inverkan på marknadsriskmått. Likviditetsrisk En plötslig prisändring av värde- papper, på grund av att tillgångarna blir strandade, kan minska värdet på bankernas högkvalitativa likvida tillgångar och därmed påverka likviditetsreserverna. Likviditetsrisken kan påverkas om kunder (exempelvis försäkrings- bolag och finansinstitut) tar ut stora belopp på grund av extrema väderrelaterade händelser. • Analys av koncentrationsrisken med avseende på insättare utifrån sektorns koldioxidavtryck. • Hållbarhetsklassificering av stora insättare. Icke-finansiell risk Om konsumenternas inställning till klimatfrågor förändras kan det leda till anseende- och ansvarsrisker för banken. Ryktesrisken härrör främst till finansiering eller investe- ringar i kunder som har en väsentlig klimatpåverkan. Bankens verksamhet kan störas på grund av fysiska skador på bankens egendom, filialer och datacenter till följd av extrema väderförhållanden. • Nya bedömningskriterier tillagda för hållbarhetsrapportering i godkännandeprocessen för nya produkter. • Ett avsnitt om klimatrisker har lagts till i instruktionen för kontinuitetshantering. • När det gäller ESG-risker från tredje part har en ny riskmetod lagts till i instruktionen för hantering och kontroll av icke-finan- siella risker i samband med kravet på en uppförandekod för våra leverantörer i upphandlingsförfarandet. Tabellen nedan ger exempel på hur klimatrelaterade risker kan påverka SEB för varje risktyp, med viktiga åtgärder som vi har vidtagit för att bedöma och hantera riskerna under 2022. Klimatrelaterade risker i vårt ramverk för riskhantering ESG-relaterade risker är inkluderade i koncernens riskpolicy. SEB betraktar inte klimatrelaterad risk som en separat risktyp, utan den betraktas istället som en riskfaktor som påverkar flera eller i praktiken alla risktyper, till exempel kredit-, marknads- och likviditetsrisker och icke-finansiella risker. Hanteringen av sådana risker integreras därför i befintliga processer och styrningsstruk- turer för att identifiera, övervaka, mäta och rapportera risker. Omställningsrisker och fysiska risker är inneboende i alla risk- typer, som omfattar både finansiella och icke-finansiella risker. Till exempel kan effekterna av omställningsrisker leda till och öka kreditrisk genom att minska våra kunders rörelseintäkter eller värdet på deras tillgångar, samt utsätta oss för ryktesrisk och/eller risk för juridiska tvister till följd av ökad tillsyn eller allmänhetens negativa inställning. På samma sätt kan fysiska risker medföra ökad kreditrisk genom att minska låntagarnas återbetalningsförmåga eller påverka värdet på säkerheterna. Fysiska risker kan innebära ökade operativa risker för våra anläggningar och anställda. Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 58 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Riskbedömning av kunder För att kunna hanteras effektivt måste klimatrisken identifieras, bedömas och förstås på ett proaktivt sätt. På SEB sker en viktig del av detta arbete i samband med att vi tar emot nya kunder samt vid den årliga granskningen av kreditkunder, genom två processer som stödjer identifiering och bedömning av klimat- risker avseende våra kunder: 1) årlig granskning av efterlevnaden av hållbarhets policyn och klassificering av kundernas hållbarhet, och 2) klimatrelaterad riskbedömning i kreditprocessen. Årlig granskning av efterlevnaden av hållbarhetspolicyn och klassificering av kundernas hållbarhet Under 2022 har vi arbetat för att förbättra processen för kundgodkännande när det gäller efterlevnaden av vår hållbar- hetspolicy och instruktionerna för hållbarhetsstyrning. I början av 2023 fick Group Credits utökat mandat att godkänna kunder i enlighet med instruktioner, samt att delegera nödvändiga relaterade mandat till affärsområdena. Både när nya kunder tas emot och vid den årliga översynen av befintliga kunder, är affärsområdena ansvariga för att kontrollera efterlevnaden och att eskalera följande fall till Group Credits för godkännande: • En kund som bryter mot de begränsningar eller krav som fastställs i policyn för sociala och mänskliga rättigheter eller branschpolicyer. • En kund, eller en kund inom en grupp, som klassificerats som ”brun” i CSC-modellen. Flera av våra branschpolicyer innehåller, som tidigare beskrivits, restriktioner och krav som är specifikt inriktade på klimat- påverkan. Ett företag som klassificeras som brunt i CSC-verktyget bedöms att inte vara i omställning. Den förbättrade processen väntas bli gradvis införd i SEB under 2023. Klimatrelaterad riskbedömning i kreditprocessen Branschomvandling och hållbarhetsrelaterade risker är viktiga delar av SEB:s kreditanalysarbete och kreditprövningsprocess. Under 2022 har arbetet fortsatt med att lansera specifika analyser av klimatomställningsrisker för kunder i vår kreditport- följ. Vi har utökat kraven till att gälla företag verksamma inom ett bredare urval av branscher med ett väsentligt koldioxidav- tryck och ett förfinat analysramverk har introducerats. Fokus ligger på våra kunders exponering för klimatomställningsrisker, deras strategi för att minska dem och de ekonomiska kon- sekvenserna i samband med implementeringen av deras klimatstrategi. Under 2022 har SEB slutfört en omställ- ningsriskanalys av ungefär 135 kunder med en kombinerad kredit exponering på cirka 189 miljarder kronor. Då omställningsrisker bara är en del av de klimatrelaterade riskerna, lanserade SEB under 2022 också ett pilotprojekt för fysisk klimatriskanalys för att undersöka kunder som kan vara särskilt sårbara för översvämningar, torka eller andra fysiska risker, främst inom jordbruk, skogsbruk och textilsektorn. I analyserna av både omställningsrisker och fysiska risker är det yttersta målet att förstå den möjliga konsekvensen för kredit- risken och den riskklass som SEB har tilldelat kunden. Förutom kundanalyser anordnade interna ESG-specialister utbildningstillfällen för kundansvariga och analytiker om ämnen som är nära förknippade med klimatförändringar, nämligen för- lust av biologisk mångfald och vattenrisker, och hur dessa kan påverka företagsutvecklingen. Under sessionerna behandlades bland annat följande ämnen: vilka industrier står för det största trycket på den biologiska mångfalden och vattenresurserna, vilka av dem är mest beroende av naturliga ekosystemtjänster i sin verksamhet och hur håller det regulatoriska landskapet på att förändras? Målet är att bättre integrera risker för biologisk mångfald och vattenrisker i kunddialoger och kreditanalyser. Riskbedömning och övervakning på portföljnivå Portföljanalys Analyser av enskilda företag är en viktig del för att identifiera och bedöma SEB:s klimatrelaterade risker. Därutöver gör SEB också portföljgranskningar av sektorer som står inför särskilt stora klimatrelaterade utmaningar, till exempel olja och gas, bilindustrin och kraftproduktion. Dessa granskningar presente- ras löpande för Group Risk Committee och styrelsens Risk and Capital Committee, där sektorspecifika affärsstrategier och nivåer på riskaptit definieras. Scenarioanalys Att bedöma motståndskraften hos SEB:s kreditportfölj mot konsekvenserna av klimatrelaterade risker är en komplex uppgift, särskilt på grund av de många olika möjliga framtida utvecklingar och det långsiktiga perspektiv som krävs för att genomföra analyserna. För att förstå hur klimatrelaterade risker kan påverka oss och våra kunder genomför vi scenarioanalyser med hänsyn till både nuvarande exponering för dessa risker och framåtblickande bedömningar av potentiella effekter, inklusive de effekter som är förknippade med en ökning av den globala temperaturen med 1,5 eller 2 grader. SEB:s tillvägagångssätt för analys av klimatscenarier är att prioritera insatserna vad gäller affärsaktiviteter som bedöms påverkas mest av klimatförändringarna, med fokus på expone- rade delportföljer och bedömning av kreditrisker. I våra års- och hållbarhetsredovisningar för 2020 och 2021 belyste vi vår utvärdering av omställningsrisker och fysiska risker för vissa urval av vår portfölj. Omställningsriskernas inverkan på olje- och gasportföljerna och energiproducenter utvärderades och den svenska bolåneportföljen analyserades med avseende på potentiella fysiska riskkonsekvenser (över- svämningar). Under 2022 utvärderades ytterligare en del av vår portfölj, den baltiska fastighetsportföljen. Resultaten av denna scenarioanalys presenteras på nästa sida. Hantering av klimatrelaterade risker För att riskerna ska kunna hanteras på ett effektivt sätt måste de förstås väl. På SEB är årliga kundbedömningar samt portfölj- och scenarioanalyser viktiga komponenter för att identifiera, förstå och hantera klimatrisker. Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 59 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Baltisk klimatscenarioanalys En klimatscenarioanalys av den fysiska risken i den baltiska fastighetsportföljen genomfördes under 2022. De fysiska riskerna varierar kraftigt beroende på geografiskt läge och typ av naturfenomen. Översvämningar och stigande havsnivåer anses vara de huvudsakliga källorna till fysiska klimatrelaterade risker i norra Europa, inklusive Baltikum. Därför utökade SEB sitt pilotprojekt inom fysiska risker till att analysera effekterna av potentiella översvämningar och stigande havsnivåer på fastighets- portföljen i Baltikum. Syftet var att bedöma SEB:s riskexponering och de potentiella finansiella konsekvenserna. Oftare förekommande översvämningsrisk kan leda till sjunkan- de fastighetspriser på grund av minskad efterfrågan eller direkta skador på pantsatta fastigheter. Det kan också leda till ökade försäkringskostnader. Metodik För fastigheter som finansieras av SEB skiljer vi på två olika tidshorisonter för översvämningsrisk: akut och kronisk. Fastigheter kopplade till akut översvämningsrisk har identifierats på två sätt: 1) genom att matcha deras läge med riskområden i översväm- ningskartor från myndigheter. Dessa kartor visar vattennära områden som skulle påverkas av en översvämning som statistiskt sett beräknas inträffa en gång vart 100:e år 2) genom att jämföra höjden över havet på fastigheter nära kusten med den högsta havsnivå som uppmätts av mätstationer i närheten. Fastigheter kopplade till kronisk översvämningsrisk identifieras också med hjälp av metod 2, dock under antagande om en ytter- ligare kronisk havsnivåhöjning på grund av den globala uppvärm- ningen. Utifrån en konservativ tolkning av scenarierna i IPCC:s rapport har vi i beräkningen av resultatet antagit en höjning med 1 meter fram till år 2100. Pilotprojektets tillvägagångssätt har begränsningar som är vikti- ga att ha i åtanke när resultatet tolkas. Till exempel bygger simule- ringarna av kronisk översvämning på jämförelser av höjd över havet utan hänsyn till terräng, naturliga hinder eller preventiva skydds- åtgärder nu och i framtiden, vilka rimligen kan förväntas inom ett längre tidsperspektiv, särskilt då medvetenheten om riskerna ökar. Resultat och slutsatser Den preliminära totala bruttokreditexponeringen kopplad till över svämningsrisk baserad på tillgängliga översvämningskartor och data, uppskattas till 350 miljoner euro 3,4 procent av den totala baltiska fastighetsportföljen vid utgången av 2021). Risken kopplad till denna exponering begränsas genom försäkringar samt åtgärder som planeras eller vidtas av kommunerna, till exempel infrastruktur för översvämningsskydd. Bruttoexponering för översvämningsrisk, miljoner euro % av fastighets- exponeringenAkut Kronisk Båda två Estland 18 80 43 3,5 Lettland 18 61 53 6,8 Litauen 25 25 28 1,8 Tabellen visar att den relativa exponeringen mot översvämnings- risk är störst för Lettland. Dock är mer än hälften av denna expo- nering i Lettland kopplad till fastigheter i huvudstaden Riga, där vi kan anta att preventiva skyddsåtgärder kommer sättas alltmer i fokus. Översvämningsrisken är högre för Estland och Lettland då en större andel av SEB:s portfölj i dessa länder befinner sig nära havet; detta främst i de två huvudstäderna. Vi har genomfört flera analyser baserade på olika scenarier, från realistiska till extremt allvarliga, där man inte tar hänsyn till eventuella lindrande åtgärder. Den resulterande ytterligare förlusten från de mest extrema scenarierna är mindre än 0,1 procent av den totala kreditexponeringen i de baltiska länderna och mindre än 0,01 procent av SEB-koncernens totala kreditexponering. Vi är fast beslutna att vidareutveckla vår metodik för bedöm- ning av fysiska risker. Säkerheter som riskerar att översvämmas i Baltikum. Klimatriskdata och redovisning 2022 införde vi systemstöd för klimatbedömning och klassifice- ring med hjälp av CSC-verktyget. Systemet har hittills inte- grerats med frontsystem för divisionen Företag & Privatkunder. Systemet underlättar korrekt klassificering och lagrar även de kunddata som har använts, vilket underlättar uppföljning och portföljanalys. Dessutom har arbetet med att utveckla en ESG-dataplattform fortsatt. Plattformen kommer att fungera som ett centralt arkiv för interna och externa ESG-data och kommer att ha ett gränssnitt mot befintliga interna tillämpningar för att möjliggöra effektiv och konsekvent aggregering, analys, övervakning och redovisning av ESG-relaterade risker och möjligheter i enlighet med redovisningsstandarder och KPI:er. Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 60 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 SEB:s klimatrelaterade ambitioner och mål Index för fossilexponering – det bruna Index för fossilexponering är ett volymbaserat mått som visar vår kreditexponering mot fossila bränslen i energiportföljen. SEB har som mål att minska kreditexponeringen mot fossila bränslen med 4560 procent fram till 2030 jämfört med basåret 2019. Genom att nå detta mål uppfyller eller överträffar vi de mest konservativa 1,5-gradersscenarier från International Energy Agency och Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS). Vid utgången av 2022 hade indexet för fossilexponering minskat med 17 procent jämfört med utgångsläget 2019, vilket är i linje med 2030-målet. Resultatet speglar SEB:s strategi att aktivt engagera sig med kunder som strävar efter att ställa om sin verksamhet och att stödja dem i deras omställningsplaner. Den fossila kreditexponeringen mot kraftproduktions- och överföringssektorerna ökade under perioden, främst drivet av likviditetsstöd till energiproducenter i den europeiska energi- krisen och omställningsrelaterade investeringsbehov. Ökningen motverkades av en kraftig minskning av kreditexponeringen mot olja & gas, upstream (utvinning och produktion, oljefältstjänster och offshore). Index för hållbarhetsaktiviteter – det gröna Index för hållbarhetsaktiviteter är ett volymbaserat mått som visar vår hållbarhetsaktivitet inom fyra områden: hållbar- hetsrelaterad finansiering, rådgivning inom hållbara finanser, greentech venture capital-investeringar och hållbart sparande. Ambitionen är att öka aktiviteten 68 gånger fram till 2030 jämfört med utgångsläget 2021. Vid utgången av 2022 hade indexet för hållbarhetsaktiviteter ökat med 59 procent. För mer information om de fyra områdena, se sid. 39, 40, 42. Omställningskvot – det framtida Omställningskvoten är ett kreditexponeringsrelaterat mått ba- serat på vårt CSC-verktyg. Måttet beräknas genom att dividera kreditexponering klassificerade inom kategorierna Hållbar, Paris-anpassad omställning och Omställning med den totala klassificerade kreditexponeringen. 69% takten baserat på 2021 års exponering Paris-anpassad omställning Hållbar Omställning Gradvis förändring Status quo Paris-anpassad omställning Hållbar Omställning Omställningskvoten omfattar vår kreditexponering mot kunder som är aktiva inom sektorer med ett väsentligt, visst, respektive mycket begränsat koldioxidavtryck inom företags- och fastig- hetskreditportföljen. Kreditexponeringen mot sjöfartsindustrin ingår inte eftersom bedömningen av klimat anpassningen i den specifika portföljen görs i vår redovisning om Poseidonprinciperna. Läs mer om Poseidonprinciperna på sid. 40. Vid utgången av 2022 hade 70 procent av den inkluderade kreditexponeringen bedömts med hjälp av vårt CSC-verktyg. Av den bedömda kreditexponeringen har 71 procent kunnat klas- sificeras, då kvaliteten varit tillräcklig vad gäller rapporterade utsläppsdata och omställningsplaner. Baserat på kreditexponeringen vid utgången av 2021 och bedömningar som genomfördes under 2022 var Omställnings- kvoten 69 procent. Kvoten ger insikt i våra kunders framsteg och kan användas för ytterligare analyser och åtgärder för att stödja dem på deras omställningsresor. SEB samarbetar aktivt med kunderna för att ge råd och hjälpa dem att driva sina klimatambitioner, vilket med tiden bör ha en positiv inverkan på andelen klassificerad exponering. Mätvärden och mål SEB har utvecklat en uppsättning klimatrelaterade mätvärden och mål för att öppet redovisa våra framsteg och för att styra vår verksamhet i linje med vår hållbarhetsstrategi. Mätvärdena är integrerade i våra beslutsprocesser och utvärderas regelbundet genom de kanaler som presenteras tidigare i denna rapport. Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 61 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 SEB:s finansierade utsläpp SEB har åtagit sig att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Finansierade utsläpp utgör den stora majoriteten av SEB:s totala utsläpp av växthusgaser. SEB har utvecklat en metod för att uppskatta de finansierade utsläppen från kreditportföljen. Metoden utgör grunden för beräkningen av SEB:s finansierade utsläpp för 2020 och utvecklingen av sektormålen för 2030. Finansierade utsläpp är de växthusgasutsläpp som SEB finansierar genom sin kreditexponering. Finansierade utsläpp beräknas genom att kundernas eller tillgångarnas utsläpp multipliceras med en tillskrivningsfaktor. Tillskrivningsfaktorn definieras som förhållandet mellan kreditexponeringen och det bokförda värdet av kundens totala tillgångar eller marknads- värdet på de finansierade tillgångarna. Kreditexponering definieras som utlåning för tillgångsbaserad finansiering och utlåning och eventualförpliktelser för annan finansiering. Kreditexponeringen inom ramen för beräkningen av SEB:s utsläppsprofil uppgick till 1 780 miljarder kronor 2020, vilket utgör 79 per cent av den totala kreditexponeringen. Kreditex- ponering till företagssektorer med oväsentligt koldioxidavtryck (till exempel finans och försäkring och tjänster) och till offentlig förvaltning, banker och hushåll–övrigt ingår inte. Kreditexpone- ring till fastighetsförvaltning och hushållens bolån i Baltikum har uteslutits på grund av otillräcklig datakvalitet. Kundernas och tillgångarnas utsläpp omfattar scope 1 och scope 2 för alla sektorer. Scope 3, utsläpp från användning av sålda produkter, inkluderas för utvinnings- och raffinerings- delarna av värdekedjan för fossila bränslen (prospektering och produktion av olja och gas (E&P) och raffinering samt gruvdrift). För att minimera dubbelräkning i värdekedjan för fossila bräns- len har scope 3-utsläpp för andra undersektorer inom olje- och gasindustrin inte tagits med. Scope 3-användning av sålda produkter ingår också för biltillverkningen. SEB:s finansierade utsläpp 2020 miljoner ton C0e Scope 1 & 2 Scope 3 Summa % Företag 13,5 20.3 33,8 99,5 Väsentligt koldioxidavtryck 12,3 20.3 32,6 96,1 Visst koldioxidavtryck 1,1 1) 1,1 3,1 Oväsentligt koldioxidavtryck 0,1 1) 0,1 0,2 Mycket begränsat koldioxidavtryck 0,0 1) 0,0 0,1 Fastighetsförvaltning 0,11 1) 0,1 0,3 Bostadsrättsföreningar 0,01 1) 0,0 0,0 Bolån 0,05 1) 0,1 0,2 Offentlig förvaltning 1) 1) 1) 1) Banker 1) 1) 1) 1) Hushåll – övrigt 1) 1) 1) 1) Summa 13,6 20,3 33,9 100,0 1) Ej tillämpligt När utsläppsdata för en kund eller tillgång saknas uppskattas de finansierade utsläppen genom att multiplicera den underlig- gande kreditexponeringen med ett sektorspecifikt medelvärde för den finansierade utsläppsintensiteten. 15 procent av de finansierade utsläppen för 2020 uppskattades med hjälp av ett medelvärde för den finansierade sektorintensiteten. De finansierade utsläppen från företagssektorn stod för 99,5 procent av SEB:s finansierade utsläpp 2020. Finansierade utsläpp avseende kundernas scope 1- och 2-utsläpp bidrog till 40 procent av SEB:s finansierade utsläpp, där de största bidra- gen kom från sektorer med ett väsentligt koldioxidavtryck som sjöfart, kraftproduktion och cement. Finansierade utsläpp som härrör från kundernas scope 3-utsläpp stod för 60 procent av SEB:s finansierade utsläpp 2020. Olje- och gas verksamhet samt raffinering var den överlägset största bidragsgivaren och stod för 90 procent av de finansierade utsläppen enligt scope 3. Fördelning av finansierade utsläpp 2022 Procent Scope 1 & 2 Scope 3 Rederiverksamhet 22 Kraftproduktion: icke förnybar/mixad 18 Cement 10 Kemisk industri 7 Olja & gas – utvinning, produktion och raffinering 7 Stål 6 Övrigt 30 Olja & gas – utvinning, produktion och raffinering 90 Bilproduktion 5 Gruvdrift 5 Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 62 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 SEB:s sektormål 2030 I linje med vår hållbarhetsstrategi och vårt engagemang i Net-Zero Banking Alliance (NZBA) har SEB under 2022 satt upp 2030-mål för finansierade utsläpp för fem sektorer: prospek- tering och produktion (E&P) av olja och gas samt raffinering, kraftproduktion, stål, biltillverkning och bolån i Sverige. Vårt val av sektorer styrdes av deras bidrag till bankens totala finansierade utsläppsprofil, kvaliteten och tillförlitligheten hos uppgifterna om växthusgasutsläpp och förekomsten av trovärdi- ga och vetenskapligt baserade strategier för koldioxidminskning inom sektorn. 1) Scope 1: direkta utsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av företaget. Scope 2: indirekta utsläpp till följd av el, värme eller ånga som företaget köper. Scope 3: indirekta utsläpp från källor som inte ägs eller kontrolleras av företaget, till exempel från leverantörskedjan. 2) Prospektering och produktion 3) Scope 3: användning av sålda produkter 4) Finansierade utsläpp 5) Scope 3: användning av sålda produkter – från tank till hjul Sektor Utsläppsgränser 1) Mått Utgångsläge 2020 Mål 2030 Olja & gas E&P 2) och raffinering Scope 1 & 2 & 3 3) miljoner ton COe 4) 18,4 8,3 (55%) Kraftproduktion Scope 1 & 2 g COe / kWh 123 70 (43%) Stål Scope 1 & 2 ton COe / ton stål 1,40 0,98 (30%) Biltillverkning Scope 3 5) g COe / km / fordon 153 61 (60%) Bolån – Sverige Scope 1 & 2 kg COe / m 3,12 2,18 (30%) SEB 2030 sektormål – baslinje och mål De finansierade utsläppen för de fem sektorer som omfattas av våra 2030-mål stod för 70 procent av SEB:s totala finansiera- de utsläpp. Våra baslinjer för 2020 års utsläppsintensitet är lägre än globa- la och regionala sektorsgenomsnitt, vilket återspeglar vårt starka utgångsläge och våra kunders framsteg med omställningen. Våra mål för 2030 ligger i linje med eller före relevanta vetenskapligt baserade strategier och mätvärden för koldioxidminskning. I doku- mentet SEB NZBA Methodology 2022 finns detaljerad information om sektormålen och den metod och de riktmärken som använts. Se sebgroup.com Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 63 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Klimatredovisning för SEB:s investeringsverksamhet SEB Investment Management AB Styrning Styrelsen för SEB Investment Management AB (fondbolaget) antog SEB Investment Managements hållbarhetspolicy, som är det ramverk som styr våra ambitioner och integrationen av hållbarhet. Fondbolagets hållbarhets- och ägarstyrningsteam med sju specialister samordnar, kommunicerar och stöder organisationen. Hållbarhetsresurserna och kompetensen är inte begränsade till detta team och det finns flera arbetsgrupper där portföljförvaltare och produktspecialister deltar. Portfölj- förvaltare integrerar hållbarhet i sina analys- och investerings- processer, medan produktförvaltare fokuserar på hållbarhet och samordning mellan olika tillgångsklasser för alla våra pro- dukter. Interna funktioner övervakar kontinuerligt hållbarhets- frågor i samarbete med andra oberoende kontrollfunktioner, till exempel compliance, risktillsyn och internrevision. Fondbolagets uteslutningskommitté fattar beslut om uteslutning och avyttring på grundval av hållbarhetspolicyn. Denna kommitté beslutar också om undantag från policyn, till exempel omställningsbolag. Strategi Fondbolaget strävar efter att anpassa investeringarna till Parisavtalet och att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2040, samtidigt som man inser att vissa sektorer med stora utsläpp är viktiga för att möjliggöra omställningen. Fondbola- get fortsätter att ha ett nära samarbete med bolagen genom aktivt engagemang, deltagande i nomineringskommittéer och utövande av rösträtt. Dessutom omfördelar fondbolaget kapital- flöden till klimattåliga och omställningsbara affärsmodeller och avyttrar innehav i verksamheter som bidrar negativt till klimatförändringarna. Ambitionen är att inte investera i bolag med fossilbaserade affärsmodeller som bidrar negativt till klimat förändringarna. Fondbolaget gör en fullständig genom- gång av investeringarnas klimatpåverkan och övervakar aktivt nya frågor och utvecklingen av regelverk. Engagemang och aktivt ägande är en viktig del av en konstruktiv process för att möjliggöra ett långsiktigt hållbart värdeskapande. Riskhantering I enlighet med hållbarhetspolicyn tillämpar fondbolaget ett strikt förhållningssätt till fossila bränslen. Alla fonder väljer bort bolag som utvinner eller bearbetar fossila bränslen, inklusive okonventionella fossila bränslen, såsom oljesand och djuphavs- borrning. Liknande restriktioner gäller för bolag som genererar eller distribuerar energi som kommer från fossila bränslen. Undantag kan göras för företag som har tydliga mål och trovär- diga omställningsplaner i linje med Parisavtalet. Direkta dialoger med företag är ett viktigt och strategiskt verktyg för att förstå hur företagets verksamhet påverkar klimatet och hur klimat- förändringarna påverkar företaget. Genom påverkansarbetet kan fondbolaget bidra till förändring och stötta företag i att inkludera klimatrelaterade strategier och praxis i sina affärs- modeller. Arbetet görs antingen direkt med företag eller genom investerarsamarbeten. Fondbolaget deltar i dialoger med de bolag som står för de största koldioxidutsläppen globalt genom IIGCC Climate Action 100+ och andra samarbeten som ISS ESG. Mätvärden och mål Fondbolaget undertecknade Montreal Carbon Pledge 2014 och började mäta koldioxidavtrycket för investeringar i noterade aktier. Allt fler företag har börjat redovisa klimatrelaterade uppgifter sedan dess och idag är fler klimatrelaterade uppgifter tillgängliga. Men det finns fortfarande begränsningar i vad som tas med i beräkningarna, vilket kan ge ofullständig insikt om den potentiella framtida exponeringen. Fondbolaget uppmanar företag att ha verifierade mål baserade på vetenskaplig grund. Vi följer kontinuerligt upp våra framsteg och har fastställt följande delmål med basåret 2019 som utgångspunkt: • Senast 2025 uppnå en 50-procentig minskning av finansierade utsläpp av växthusgaser. • Senast 2030 uppnå en 75-procentig minskning av finansierade utsläpp av växthusgaser. Sedan 2021 är SEB Investment Management medlem i Net Zero Asset Managers-initiativet. Fondbolaget genomförde en analys baserad på 95 procent av de börsnoterade aktiefonderna och företagsobligationsfonderna. Med hjälp av scenarioanalys för hållbar utveckling, som ut- vecklats av Internationella energirådet (IEA), är det möjligt att uppskatta en framtida bana för utsläppsminskningar och tem- peraturvärden. Den analys som genomfördes i slutet av 2022 ger en indikativ prognos om en temperaturökning på 1,9 grader år 2050. Medan resultatet fortfarande ligger inom ramen för Parisavtalet, det vill säga att hålla temperaturökning under 2,0 grader, är det längre från vårt mål på 1,5 graders ökning. Enligt vår analys har de finansierade koldioxidutsläppen från basåret 2019 minskat med cirka 50 procent i absoluta tal och minskning- en kan till största delen hänföras till exkludering av bolag som utvinner fossila bränslen och kraftgenerering. Då det fortfa- rande är brist på tillgängliga data och osäkerhet kring kvalitén blir även utfallet och framtida prognos osäkra. SEB Investment Managements mål är fortfarande en temperaturökning på 1,5 grader, och vi arbetar kontinuerligt med fler åtgärder för att nå detta mål. För mer information, se SEB Investment Managements Hållbarhetsredovisning 2022. SEB Investment Management och SEB Pension och Försäkring förvaltar tillgångar för kundernas räkning i SEB-märkta värdepappersfonder och livförsäkringar. Båda dotterbolagen syftar till att minska klimatrelaterade risker och möjliggöra en omställning till hållbara och koldioxidsnåla lösningar. Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 64 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 SEB Pension och Försäkring AB Styrning Dotterbolaget SEB Pension och Försäkring AB (Pension & Försäkring) ingår i SEB:s styrningsstruktur. Hållbarhet är en viktig del av verksamheten inom Pension & Försäkring och samordnas med SEB:s ambitioner inom området. Pension & Försäkring står för god etik, socialt ansvar och om- ställningen till ett koldioxidsnålt och resurseffektivt samhälle. Pension & Försäkring följer den styrande plattform som fastställs i SEB:s policyramverk, företagets hållbarhetspolicy, tematiska policyer och branschpolicyer som uttrycker synen på specifika nyckelfrågor och industrisektorer som anses vara kritiska. Genom att tillämpa detta ramverk blir hållbarhet en integrerad del i alla affärsområden. Strategi Pension & Försäkring är tydlig i sitt arbete med att stödja en långsiktigt hållbar utveckling i sin verksamhet. De viktigaste klimatrelaterade riskerna och möjligheterna med anknytning till verksamheten finns i investeringserbjudandet. Hänsyn till hållbarhetsrisker och möjligheter är en integrerad del av investeringsprocessen och investeringsbesluten. Detta balanseras av hållbarhetsanalyser för att aktivt välja ut fonder och andra tillgångar som presterar bra i fråga om hållbarhet, uteslutning av vissa sektorer och fonder som presterar säm- re i fråga om hållbarhet och aktivt ägande genom dialog med fondbolagen. Vi gör detta med övertygelsen att ett strukturerat fokus på hållbarhet kommer att vara mer framgångsrikt på lång sikt och skapa en bättre framtid för våra kunder. Riskhantering Risken är att göra investeringar i tillgångar som inte är hållbara på lång sikt, vilket kan leda till ekonomiska förluster och skadat anseende. Klimatrisken är en påtaglig och aktuell risk, men i egenskap av livförsäkringsbolag påverkas Pension & Försäkring inte direkt av fysiska risker (varken akuta eller kroniska), vilket är mer relevant för sakförsäkringsbolag eller bolag som er- bjuder skyddsförsäkring. Pension & Försäkring kan utsättas för omställningsrisker som kan leda till förändrade kundbeteenden och påverka värderingarna av traditionella och fondanknutna investeringar, vilket i sin tur skulle leda till minskade inkomster. I linje med Pension & Försäkrings mål, och med ökade risker, är målet att öka mängden hållbara fonder i det fond anknutna erbjudandet och att nå en högre nivå av hållbara investeringar i den traditionella portföljen. Pension & Försäkring kommer konti- nuerligt att utveckla metoderna för att bedöma relevanta risker och är fast beslutet att stödja sina kunder i omställningen till ett koldioxidsnålt och resurseffektivt samhälle. Mätvärden Det övergripande målet är att minska de negativa effekter på klimatet som uppstår genom investeringsverksamheten. Att ute- sluta vissa sektorer och branscher som har en negativ inverkan på miljön bidrar till att minska den negativa inverkan som inves- teringarna har på en hållbar utveckling. Aktivt ägande genom dialog med fondbolag ska leda till att fler fondförvaltare skriver under FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (PRI) som är ett åtagande om ansvarsfulla investeringar som ska leda till ett mer hållbart finansiellt system. Pension & Försäkring kommer bland annat att mäta andelen fonder som främjar miljörelatera- de eller sociala egenskaper eller har en hållbar investering som mål i förhållande till alla fonder, i syfte att öka antalet hållbara fonder. Ett annat exempel är att mäta koldioxidavtrycket från aktieinvesteringar i den traditionella portföljen. Genom ökad till- gång till rapporterade uppgifter och genom fortsatt utveckling av metoderna kommer Pension & Försäkring med tiden att ytter- ligare förbättra anpassningen till den övergripande strategin. Styrelsen Stockholm, 21 februari 2023 Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Organisationsnummer 5020329081 Om Hållbarhetsredovisningen Hållbarhetsredovisningen omfattar SEB-koncernen, det vill säga moderbolaget Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) och dess dotterbolag. SEB rapporterar i enlighet med årsredovisningslagen och Global Reporting Initiative, GRI Standards. Redovisningen är anpassad till TCFD (Task Force on Climate- related Financial Disclosures). Områden som omfattas inkluderar klimat och miljö, mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter och sociala relationer samt antikorruption. Policyn för mångfald i styrelsen beskrivs i bolagsstyrningsrapporten (se sid. 92). SEB har publicerat hållbarhetsrapporter sedan 2007. Denna redovisning omfattar räkenskapsåret 2022. Föregående rapport publicerades i mars 2022. Inga betydande förändringar har gjorts i omfattningen och gränsdragningar. SEB:s revisor EY har yttrat sig om att en lagstadgad hållbarhetsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och har utfört en översiktlig granskning av Hållbarhetsredovisningen enligt GRI Standards. Kontakt: Chief Sustainability Officer, Hans Beyer, tel: 0771 62 10 00, sebgroup.com. Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 65 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Förvaltningsberättelse INNEHÅLL Finansiell koncernöversikt 67 Resultat och lönsamhet 67 Finansiell struktur 69 Styrning med helhetssyn 73 Resultat och affärsvolymer, förklaring 74 Divisioner och koncernfunktioner 76 Geografiska marknader 80 Marknadsandelar och kundkontakter 81 Osäkerhetsfaktorer 82 Risk-, likviditets- och kapitalhantering 83 Bolagsstyrning 90 Styrelse 94 Verkställande ledning 102 Ersättningsrapport 105 Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 66 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 en positiv effekt från depåförvaringsverksamheten vars affärs- volymer ökade när vissa marknadsaktörer fattade ett strate- giskt beslut att lämna marknaden. Bruttoprovisionsintäkterna från fondverksamheten påverkades av lägre affärsvolymer och lägre värderingar på aktiemarknaderna. Resultatbaserade pro- visioner, som aktiveras när avkastningen på fonder överstiger vissa fördefinierade nivåer, minskade till 442 Mkr 675). Aktiviteten i kapitalmarknaderna avtog markant jämfört med 2021. Med stigande räntor föredrog företagskunderna i allt högre grad traditionell bankfinansiering framför att emittera egna värdepapper. Bruttoprovisioner för emissioner och rådgivning minskade med 496 Mkr till 1 458 Mkr. Bruttolåneprovisionerna däremot, som främst var kopplade till finansiering av företags- transaktioner, ökade med 346 Mkr till 3 546 Mkr. Högre aktivitet i finansmarknaderna under året ledde till att provisioner från värdepappershandel och derivat ökade med 6 procent från 2021 till 2 142 Mkr. Livförsäkringsprovisionerna relaterade till fondförsäkrings- verksamheten uppgick netto till 1 009 Mkr 1 207). Nettoresultatet av finansiella transaktioner ökade med 1 079 Mkr till 9 314 Mkr. Den så kallade kreditjusteringen till verkligt värde mäter orealiserade värdeförändringar av motpartsrisk (CVA) och egen kreditvärdighet avseende derivat Finansiell koncernöversikt SEB:s rörelseresultat förbättrades under ett år som präglades av ökande osäkerhet på grund av Rysslands invasion av Ukraina, volatila energimarknader, stigande räntor och högre inflation. Avkastning på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 14,5 procent. Banken har en stark finansiell ställning och styrelsen föreslår en utdelning på 675 kronor per aktie. Resultatet före jämförelsestörande poster ökade med 14 procent till 35 249 Mkr 30 864). Rörelseresultatet ökade med 10 procent till 33 850 Mkr 30 864). Nettoresultatet uppgick till 26 989 Mkr 25 423). Rörelseintäkter Rörelseintäkterna ökade med 8 951 Mkr, eller 16 procent, och uppgick till 64 589 Mkr 55 638). Räntenettot uppgick till 33 443 Mkr, motsvarande en ökning med 28 procent jämfört med 2021 26 097). Det huvudsakliga skälet var effekten av att centralbankerna höjde styrräntorna under året. Riksbankens styrränta ökade från 0,25 till 2,50 procent. Detta påverkade marginalerna på både ut- och inlåning. Kunddrivet räntenetto speglar främst räntenettot från utlåning till och inlåning från allmänheten. Det kunddrivna räntenettot ökade med 7 574 Mkr jämfört med föregående år. Det främsta skälet var att inIåningsmarginalerna ökade när styrräntorna höjdes, både i Sverige och Baltikum. Utlåningsvolymer, varav en del avser kortfristig bryggfinansiering till företagskunder i den makroekonomiska osäkerheten under vintern, bidrog positivt till räntenettot samtidigt som utlåningsmarginalerna var pressade. Räntenettot från övrig verksamhet som inkluderar finansiering och övrig Treasury-verksamhet samt trading minskade med 228 Mkr jämfört med föregående år. Avgifter för insättningsgarantin som hanteras av Riksgälden och redovisas som räntenetto ökade med 76 Mkr till 421 Mkr 345). Provisionsnettot ökade med 2 procent till 21 573 Mkr jämfört med 2021 21 142). Provisionsnettot från betalningsförmedling och kortverk- samhet ökade med 30 procent till 4 565 Mkr 3 512). Aktivi- tetsnivån inom betalningar, och i synnerhet vad gäller kort, återhämtade sig från de låga nivåerna 2021 som orsakades av covid19-pandemin. Bruttoprovisionsintäkterna från fondverksamhet och depå- förvaring, exklusive resultatbaserade provisioner, ökade med 346 Mkr till 9 675 Mkr jämfört med 2021. Ökningen var främst –5 0 5 10 15 20 25 2020 2021 2022 Räntenetto Mdr kr Utlåning till kunder Inlåning från kunder Övrigt Provisionsintäkter, brutto Mdr kr 0 3 6 9 12 15 2020 2021 2022 Betalningar, kort, inlåning, strukture- rad utlåning, garantier och övrigt Värdepappershandel och derivat Depåförvaring och fonder Nyemissioner och rådgivningsprovisioner Livförsäkringsprovisioner Rörelseintäkter Mdr kr 0 10 20 40 2020 2021 2022 30 Provisionsnetto Övriga intäkter, netto Räntenetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Resultat och lönsamhet Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 67 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 (DVA). Denna uppgick till 457 Mkr, en ökning med 156 Mkr jämfört med 2021. Marknadsvärdeförändringen av vissa strategiska innehav uppgick till 107 Mkr för året. Det innebar en negativ förändring av finansnettot med 663 Mkr jämfört med föregående år. Marknadsvärderingseffekter från ränte- och valutaswappar i likviditetshanteringen och obligationsportföljen inom Treasury- verksamheten var positiva. Under 2021 kommunicerades en värderingsvinst från försäljningen av Tink på 514 Mkr och under 2022 realiserades ytterligare en vinst på 262 Mkr från den faktiska försäljningen. Därför var finansnettot 252 Mkr lägre jämfört med förra året. Nettoresultat av finansiella intäkter från division Liv minska- de med 235 Mkr till 810 Mkr. Värderingarna i den traditionella livförsäkringsportföljen påverkades av både högre räntor och nedgången på börsen under året. Därutöver bidrog en återhämt- ning inom den traditionella portföljen starkt under 2021. Övriga intäkter, netto, uppgick till 258 Mkr 164). Posten inklu- derar bland annat orealiserade värderingseffekter och effekter av säkringsredovisning. Rörelsekostnader Rörelsekostnaderna uppgick till 25 044 Mkr 23 245), vilket mot- svarar en ökning med 8 procent. Antalet medarbetare ökade till 16 283 15 551) och personalkostnaderna ökade med 4 procent till 15 980 Mkr. Övriga kostnader ökade med 21 procent, främst relaterat till IT-investeringar, konsultkostnader och ökat resande. Tillsynsavgifterna uppgick till 174 Mkr 170). Kostnadsmålet för 2022 var 24,5 miljarder kronor, baserat på 2021 års valutakurser. Baserat på ett genomsnitt av valutakurser för 2022, var kostnadsmålet för 2022 25,0 miljarder kronor. K/I-talet var 0,39 0,42). Förväntade kreditförluster, netto Förväntade kreditförluster, netto, ökade till 2 007 Mkr 510), vilket motsvarade en förväntad nettokreditförlustnivå på 7 baspunkter 2), till följd av nedrevideringar av de makro- ekonomiska scenarierna och ökade reserver på ett fåtal specifika motparter. Under året ökade portföljreserverna till 2,2 miljarder kronor. Reserver avseende covid19 och oljeportföl- jen upplöstes och nya portföljreserver gjordes för att återspegla riskerna från högre energipriser, leveranskedjeproblematik och inflation samt för eventuella utmaningar i den svenska fastighetssektorn, där många företag anpassar sig till den nya räntemiljön och kapitalmarknaderna. Se ytterligare kommentarer om kreditrisk på sid. 85, och i not 11 och 18. Påförda avgifter Påförda avgifter uppgick till 2 288 Mkr 1 019). Riskskatten som infördes 2022 och appliceras på större banker i Sverige, uppgick till 1 187 Mkr. Myndigheterna tar också ut resolutions- avgifter för att skapa en buffert som ska begränsa systemrisk i en eventuell framtida bankkris. Resolutionsavgifterna ökade till 1 101 Mkr 1 019). Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster uppgick till 1 399 Mkr. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina, är det inte möjligt för SEB att fortsätta bedriva verksamhet i Ryssland och banken skalar därför ner denna. Ryssland har begränsat transaktioner mellan dotter bolag i landet och dess moderbolag i så kallade fientliga stater och begränsat hur mycket kapital som kan överföras till utlandet. En nedskrivning på 1 399 Mkr har gjorts på koncernens tillgångar på cirka 7 miljarder kronor avseende Ryssland. Se not 13. Skatt Skattekostnaden ökade till 6 861 Mkr 5 441) med en effektiv skattesats på 20,3 procent 17,6). Den effektiva skattesatsen ökade på grund av nedskrivningen av koncernens tillgångar av- seende Ryssland samt ett lägre resultat från näringsbetingade aktier som inte beskattas. Se sid. 48 för SEB:s syn på skatt samt not 15. Räntabilitet på eget kapital Räntabilitet på eget kapital minskade till 13,8 per cent 13,9). Räntabilitet på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 14,5 procent 13,9). Övrigt totalresultat Övrigt totalresultat uppgick till 2 198 Mkr 14 783). Förändringen i nettovärdet på den förmånsbestämda pensionsplanen påver- kade övrigt totalresultat med 641 Mkr 14 061). Nettoeffekten från värderingen av de poster i balansräkningen som kan komma att klassificeras om till resultaträkningen, det vill säga kassaflödessäkringar och omräkning av den utländska verksamheten, uppgick till 1 510 Mkr 708). Rörelsekostnader Mdr kr 0 4 8 12 16 20 2020 2021 2022 Personal- kostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivningar Medarbetare, genomsnitt 2022 2021 Befattningar 1) 16 283 15 551 Anställda 2) 16 957 16 347 1) Motsvarar ungefär kontrakterade heltidspositioner, exklusive långfristig frånvaro. 2) Antal medarbetare. Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 68 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Centralbanksinlåning Kundhandel i värdepapper Kundhandel i värdepapper Derivat Derivat Kreditinstitut Kreditinstitut Balansomslutningen per den 31 december 2022 uppgick till 3 533 miljarder kronor 3 304). Utlåning Total utlåning till allmänheten ökade med 219 miljarder kronor under året och uppgick till 2 065 miljarder kronor 1 846). SEB:s kreditportfölj, som omfattar lån, ansvarsförbindelser och derivat, ökade med 258 miljarder kronor till 3 086 miljarder kronor 2 828). Företagsportföljen ökade med 214 miljarder kronor till 1 687 miljarder kronor, delvis på grund av valuta- effekter. Hushållsportföljen (bostadskrediter och hushåll övrigt) var oförändrad med 756 miljarder kronor. Fastighets- förvaltningsportföljerna (kommersiella och bostadsfastigheter) ökade med 15 miljarder till 355 miljarder kronor. Osäkra lån (redovisat bruttovärde för utlåning i steg 3) mins- kade under året med 2 981 Mkr till 6 846 Mkr 9 827). Andelen osäkra lån i steg 3 utgjorde 0,33 procent av totala lån 0,53). Se not 18 och not 40a. Finansiell struktur Övrigt Övrigt Livförsäkring Livförsäkring Likviditetsportfölj Tillgodohavande hos centralbanker Inlåning från hushåll Utlåning till hushåll Eget kapital Kortfristig finansiering Långfristig finansiering Inlåning från företag och offentlig sektor Utlåning till företag och offentlig sektor Likvida tillgångar”Bankboken” Tillgångar Skulder och eget kapital Balansräkningens struktur 31 december 2022 Stabil finansiering Kortfristig finansiering Tillsyn av SEB Myndighetstillsyn är en normal del av den dagliga bankverksam- heten. SEB:s huvudsakliga tillsynsmyndighet är Finansinspek- tionen, men SEB är löpande föremål för ett antal pågående tillsynsaktiviteter i alla länder där banken är verksam. Under 2022 tog Finansinspektionen initiativ till ett 50-tal nya tillsynsärenden avseende moderbolaget (exklusive internatio- nella filialer) och dess svenska dotterbolag. Ytterligare 40 nya tillsynsärenden relaterade till SEB:s internationella filialer på hemmamarknaderna och ett 50-tal tillsynsärenden hanterades av Europeiska centralbanken och andra lokala myndigheter avseen- de dotterbolagen i Baltikum. Alla tillsynsärenden är inte formellt kategoriserade som inspektioner (till exempel olika undersökningar, enkäter, förfrågningar om information, ad hoc-rapporter), men kräver ändå betydande resurser för att säkerställa snabba svar med hög kvalitet. Viktiga händelser och trender under 2022 Första kvartalet • Kvartalet dominerades av Rysslands invasion av Ukraina. Kriget och ökande volatila energipriser till följd av invasionen ledde till betydligt högre ekonomisk osäkerhet, också för SEB:s kunder. • SEB började trappa ner verksamheten i Ryssland, i en anpassning till kundernas planer och behov. • Ett andra aktieåterköpsprogram på 2,5 miljarder kronor för två kvartal tillkännagavs. Andra kvartalet • Med ökande inflationstryck fortsatte centralbankerna att strama åt penningpolitiken och höja räntorna. • SEB ingick i strategiska partnerskap med försäkringsteknikbolaget Insurely och fintechbolaget Leneo och investerade i Metry, ett greentechbolag, för att ytterligare utforska möjligheterna inom digital utveckling. • SEB ingick ett strategiskt partnerskap med Ringkjøbing Landbobank i Danmark för att stärka positionen för division Private Wealth Management & Family Office. Tredje kvartalet • Kundernas sentiment och aktivitet påverkades av högre inflation, stigande räntor och volatila finansmarknader. • Kunder inom alla segment var mer försiktiga med lägre kredi t- efterfrågan och högre efterfrågan på finansiell rådgivning. • SEB tillkännagav nettonollanpassade sektormål för 2030 avseende finansierade utsläpp i kreditportföljen. • SEB öppnade ett representationskontor i Nice för att främja relationer med private banking-kunder från bankens hemmamarknader. • Ett tredje aktieåterköpsprogram på 1,25 miljarder kronor för ett kvartal tillkännagavs. Fjärde kvartalet • SEB fick högst ranking för kundnöjdhet av både nordiska företag och finansiella institutioner för andra året i rad. • Resultatet drevs av hög tradingaktivitet och högre räntor. • SEB genomförde sitt andra årliga hållbarhetsevent. • En nedskrivning på 1,4 miljarder kronor gjordes för SEB:s tillgångar i Ryssland. Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 69 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 In- och upplåning In- och upplåning från allmänheten, en viktig finansierings- källa, uppgick till 1 702 miljarder kronor 1 597). Inlåningen från hushåll ökade med 11 miljarder kronor medan inlåningen från icke-finansiella företag ökade med 20 miljarder kronor under året. Under hela 2022 valde både finansiella och icke-finansiella företag, samt hushåll, bankkonton som säkra investeringsalternativ. Emitterade värdepapper Under 2022 påverkades finansieringsmarknaderna av stigande räntor och ökad volatilitet. SEB var mer aktiv på finansierings- marknaderna än tidigare år, huvudsakligen för att möta regel- verkskrav. Under 2022 tog SEB upp långfristig finansiering till ett belopp motsvarande 130 miljarder kronor 75), inklusive två gröna efterställda kvalificerade obligationer samt 5 miljarder kronor i primärkapitaltillskott. Vid årsskiftet uppgick den långfristiga finansieringen till 474 miljarder kronor. Kortfristig finansiering i form av företagscertifikat och inlåningsbevis uppgick vid årets slut till 353 miljarder kronor 288). De efterställda skulderna uppgick till 29 miljarder kronor. Se sid. 88 och not 40f för information om likviditetshantering. Förvaltat kapital och depåförvaringsvolymer Det förvaltade kapitalet uppgick till 2 123 miljarder kronor 2 682). Marknadsvärdet följde aktiemarknaden och minska- de med 470 miljarder kronor. Nettoflödet av förvaltat kapital uppgick till 89 miljarder kronor. I samband med ett nytt strate- giskt samarbete flyttades 13 miljarder kronor till Ringkjøbing Landbobank. Vissa institutionella investerare flyttade innehav av strategiska skäl. Tillgångar förvaltade av division Investment Management på 684 miljarder kronor (SEB-fonder) ingår i totalt förvaltat kapital. Depåförvaringsvolymen uppgick till 18 208 miljarder kronor 21 847). Marknadsvärdet på tillgångarna förändrades i linje med de finansiella marknaderna. Räntebärande värdepapper Räntebärande värdepapper hålls för att kunna bistå kunderna med riskhantering och handel samt för bankens egen likvidi- tetshantering. Banken är "market maker" i vissa räntebärande värdepapper. Dessa värdepapper ökade 47 miljarder kronor till 253 miljarder kronor 206). Den korta positionen (skuld) i dessa värdepapper uppgick till 24 miljarder kronor 20). SEB:s kredit- riskexponering i hela portföljen som består av räntebärande värdepapper, vissa kreditderivat och terminer var 241 miljarder kronor 177). Se not 19, not 30 och not 40a. Egetkapitalinstrument Banken håller ett lager av egetkapitalinstrument (till exempel aktier) i syfte att erbjuda kunderna riskhantering och handel. Banken upprätthåller även en marknad i dessa instrument. Egetkapitalinstrument uppgick till 67 miljarder kronor 121). Motsvarande korta positioner (skuld) var 21 miljarder kronor 14). Se not 20 och not 30. Försäkringstillgångar och -skulder Försäkringsrörelsens finansiella tillgångar uppgick till 389 miljarder kronor 462). Av detta utgjordes 358 miljarder kronor 424) av finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär placeringsrisken (mestadels fondförsäkring) och övriga tillgångar (mestadels traditionell och riskförsäkring) utgjorde ytterligare 31 miljarder kronor 38). Försäkringsrörelsens åtaganden uppgick till 389 miljarder kronor 459). Av detta utgjordes 358 miljarder kronor 424) av finansiella åtaganden för investeringsavtal (primärt fondför säkring), medan 31 miljarder 35) var åtaganden för försäkringsavtal (primärt traditionell och riskförsäkring). De försäkringsrelaterade åtagandena täcks till största delen av finansiella tillgångar. Se not 28, not 42 och not 43. Derivat Derivatkontraktens verkliga värde redovisas som tillgångar respektive skulder i balansräkningen och uppgick till 188 126) respektive 238 118) miljarder kronor. Volymerna och samman- sättningen av derivaten återspeglar kundernas efterfrågan på derivat för sin hantering av finansiella risker. Banken upprätt- håller en marknad för derivaten och använder derivat i syfte att skydda egna kassaflöden och verkligt värde på tillgångar och skulder från till exempel räntefluktuationer. Se not 21. 2020 2021 2022 0 400 800 1 200 1 600 2 000 Utlåning till allmänheten Mdr kr Hushålls- sektorn Kommuner och regioner Icke finansi- ella företag Finansiella företag In- och upplåning från allmänheten Mdr kr 2020 2021 2022 0 400 800 1 200 1 600 Hushålls- sektorn Kommuner och regioner Icke finansi- ella företag Finansiella företag Förvaltat kapital Mdr kr 2022 2021 2020 Årets början 2 682 2 106 2 041 Inflöde 620 755 499 Utflöde 709 705 512 Värdeförändring 470 526 78 Årets slut 2 123 2 682 2 106 Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 70 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 SEB:s marknadsvärde Mkr 2022 2021 2020 2019 2018 Börsvärde vid årets slut 1) 261 440 276 266 185 485 193 345 188 925 Börsomsättning 2) 97 513 99 952 121 000 106 915 128 241 1) Baserat på aktiekursen 11995 kronor för A-aktier och 12420 kronor för C-aktier på Nasdaq Stockholm. 2) Börsomsättning på Nasdaq Stockholm. Eget kapital Vid ingången av 2022 uppgick eget kapital till 193 miljarder kronor. Utbetald utdelning uppgick till totalt 13 miljarder kronor. Nettoresultatet uppgick till 27 miljarder kronor och övrigt total- resultat ökade eget kapital med 2 miljarder kronor. Vid slutet av 2022 uppgick eget kapital till 205 miljarder kronor. SEB:s aktiekapital var 21 942 Mkr fördelat på 2 179 miljoner aktier. Under 2022, återköpte SEB aktier för totalt 5 miljarder kronor och 15 449 868 A-aktier makulerades. A-aktien berättigar innehavaren till en röst och C-aktien till en tiondels röst. Antal utestående aktier 31 december 2022 A-aktier C-aktier Totalt antal aktier Antal utgivna aktier, 31 dec 2021 2 170 019 294 24 152 508 2 194 171 802 Aktier indragna under året 15 449 868 0 15 449 868 Totalt antal aktier, 31 dec 2022 2 154 569 426 24 152 508 2 178 721 934 Återköpta aktier för aktiebaserade program 1) 27 299 819 0 27 299 819 Återköpta aktier för kapitaländamål 2) 37 983 650 0 37 983 650 Summa utestående aktier 2 089 285 957 24 152 508 2 113 438 465 1) Utnyttjande av bemyndigande från årsstämman 2022 avseende återköp för långfristiga aktieprogram. 2) Utnyttjande av bemyndigande från årsstämman 2022 avseende återköp för kapitaländamål. Sedan 2021 har fyra aktieåterköpsprogram i linje med strategisk planering kommunicerats. Startdatum Slutdatum Belopp (Mdr kr) Antal A aktier Snittkurs per aktie 21 oktober 2021 21 mars 2022 2,5 20 055 133 12466 23 mars 2022 24 oktober 2022 2,5 23 375 979 10695 27 oktober 2022 30 december 2022 1,25 10 508 310 11895 27 januari 2023 3 april 2023 1,25 - - Utdelning En ordinarie utdelning på 600 kronor per aktie distribuerades till aktieägarna under 2022. Utdelningen motsvarade cirka 50 procent av SEB:s nettoresultat för räkenskapsåret 2021. Styrelsen föreslår till årsstämman en utdelning om 675 kronor per A- och C-aktie vilket motsvarar cirka 51 procent av nettoresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, för 2022. Totalt uppgår utdelningen till cirka 14,3 miljarder kronor, beräk- nat på totala antalet emitterade aktier per den 31 december 2022, exklusive eget innehav. Avstämningsdag för utdelningen föreslås till den 6 april 2023. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget kommer aktien att handlas utan rätt till utdelning den 5 april 2023 och utdelningen beräknas betalas ut den 13 april 2023. 0 4 6 8 10 14 2018 2) 2020 4) 2022 5) 2019 3) 2021 2 0 40 60 80 100 140 20 Kr Procent 12012 Resultat per aktie 1) , kr Utdelning per aktie, kr Utdelning i relation till nettoresultatet, % Vinst och utdelning per aktie 1) Exklusive jämförelsestörande poster. 2) Exklusive extraordinär utdelning 2018. 3) Förslaget till utdelning för 2019 återtogs och årsstämman beslöt att ingen utdelning skulle utbetalas. 4) Inklusive ordinarie utdelning 410 kronor per aktie och ytterligare ordinarie utdelning 410 kronor per aktie. 5) En utdelning på 675 kronor per aktie föreslås för 2022. Aktiekursens utveckling SEB A-aktie Index 1 januari 2018100 175 2018 2019 2020 2021 2022 0 75 50 100 125 25 150 SEB:s A-aktie OMXS30 Europeiska bankindexet SX7E Aktiens värde och börshandel Kursen för SEB:s A-aktie var 11995 kronor vid årets slut 12585). Vinsten per aktie var 1263 kronor 1175). SEB-aktien är listad på Nasdaq Stockholm. Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 71 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Nyckeltal 2022 2021 2020 2019 2018 Räntabilitet på eget kapital, % 13,8 13,9 9,7 13,7 16,3 Räntabilitet på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster 1) , % 14,5 13,9 10,3 13,8 13,4 Räntabilitet på totala tillgångar, % 0,7 0,7 0,5 0,7 0,8 Räntabilitet på riskexponeringsbelopp, % 3,2 3,4 2,1 2,7 3,7 K/I-tal 2) 0,39 0,42 0,45 0,44 0,46 Nettoresultat per aktie före utspädning, kr 1263 1175 728 933 1069 Vägt antal aktier 3) , miljoner 2 137 2 164 2 163 2 162 2 164 Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr 1253 1167 723 928 1063 Vägt antal aktier efter utspädning 4) , miljoner 2 153 2 179 2 177 2 175 2 177 Förväntad kreditförlustnivå, netto, % 0,07 0,02 0,26 0,10 0,06 Andel lån i steg 3, brutto, % 0,33 0,53 0,87 0,67 0,50 Andel lån i steg 3, netto, % 0,14 0,22 0,44 0,36 0,30 Likviditetstäckningsgrad 5) , % 143 145 163 218 147 Stabil nettofinansieringskvot 6) , % 109 111 Riskexponeringsbelopp, Mkr 859 320 787 490 725 560 745 637 716 498 Riskexponeringsbelopp, uttryckt som kapitalkrav, Mkr 68 746 62 999 58 045 59 651 57 320 Kärnprimärkapitalrelation, % 19,0 19,7 21,0 17,6 17,6 Primärkapitalrelation, % 20,7 21,4 22,7 20,8 19,7 Total kapitalrelation, % 22,5 23,1 25,1 23,3 22,2 Bruttosoliditetsgrad, % 5,0 5,0 5,1 5,1 5,1 Antal befattningar 7) 16 283 15 551 15 335 14 939 14 751 Depåförvaring, Mdr kr 18 208 21 847 12 022 10 428 7 734 Förvaltat kapital, Mdr kr 2 123 2 682 2 106 2 041 1 699 1) Nedskrivning av koncernens tillgångar avseende Ryssland under Kv4 2022. 2) Jämförelsetalen har omräknats. 3) Vid årsskiftet 2021 uppgick utfärdat antal aktier till 2 194 171 802 och SEB ägde 37 774 605 A-aktier. Under 2022 har SEB återköpt 6 061 021 aktier för de långfristiga aktieprogrammen och 6 364 511 aktier har sålts/delats ut. Under 2022 har SEB återköpt 43 262 222 aktier för kapitalplaneringsändamål och 15 449 868 aktier som hölls för kapitalplaneringsändamål har dragits in. Per den 31 december 2022 uppgick utfärdat antal aktier till 2 178 721 934 och SEB ägde 65 283 469 A-aktier till ett marknadsvärde av 7 831 Mkr. 4) Beräknad utspädning baserad på ett bedömt ekonomiskt värde för de långsiktiga incitamentsprogrammen. 5) Enligt den delegerade förordningen (EU). 6) Enligt CRR2. 7) Medeltal för året. En femårsöversikt över koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar finns på sid. 203204. Se definitioner på sid. 236. Data per aktie 2022 2021 2020 2019 2018 Nettoresultat före utspädning, kr 1263 1175 728 933 1069 Nettoresultat efter utspädning, kr 1253 1167 723 928 1063 Eget kapital, kr 9677 8961 7953 7199 6876 Substansvärde, kr 10341 9800 8599 7842 7474 Förväntade kreditförluster, netto, kr 094 024 283 106 054 Utdelning (A- och C-aktier), kr 675 1) 600 820 2) 000 3) 650 4) Börskurs vid årets slut 5) A-aktie, kr 11995 12585 8450 8808 8610 C-aktie, kr 12420 13120 8770 9150 8640 Högsta kurs under året 5) A-aktie, kr 12975 14185 10490 9938 10270 C-aktie, kr 13820 15500 11200 10220 10360 Lägsta kurs under året 5) A-aktie, kr 9164 8380 5980 7888 7916 C-aktie, kr 9700 8700 6950 8170 8050 Utdelning i relation till årets resultat, % 53,4 51,1 112,6 2) - 3) 60,8 6) Utdelning i relation till årets resultat, exklusive jämförelsestörande poster, % 50,8 51,1 105,9 2) - 3) 69,8 6) Direktavkastning (utdelning i relation till börskurs), % 5,6 1) 4,8 9,7 2) - 3) 7,5 6) P/E-tal (börskurs i relation till resultat) 9,5 10,7 11,6 9,4 8,1 Antal utestående aktier i genomsnitt, miljoner 2 136,7 2 164,1 2 163,1 2 161,7 2 164,4 vid årets slut, miljoner 2 113,4 2 156,4 2 162,0 2 162,7 2 163,9 1) Enligt styrelsens förslag. 2) Ordinarie utdelning 410 kronor per aktie beslutad av ordinarie bolagsstämma och ytterligare ordinarie utdelning 410 kronor per aktie beslutad av en extra bolagsstämma. 3) Förslaget till utdelning för 2019 återtogs och årsstämman beslöt att ingen utdelning ska betalas. 4) Ordinarie utdelning 600 kronor per aktie och extraordinär utdelning på 50 öre per aktie. 5) Källa: Nasdaq Stockholm. 6) Exklusive extraordinär utdelning. Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 72 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Att skapa hållbart värde är en kontinuerlig process i en ständigt föränderlig omvärld. Styrelsen ger förutsättningarna genom att besluta om bankens långsiktiga strategiska inriktning, finan- siella mål, affärsplaner och övergripande risktolerans. Mål för lönsamheten fastställs inom ramen för risktoleransnivån och kapitaltäckningsmålen. För att maximera kund- och aktieägarvärde utvärderas de finansiella konsekvenserna av affärsbeslut och verksamheten styrs proaktivt utifrån följande aspekter: 1. affärsvolymernas tillväxt, sammansättning och risknivå 2. verksamhetens kapital- och likviditetskrav 3. lönsamhet och 4. myndighetskrav. Prissättning i förhållande till risk blir därmed en naturlig del i verksamheten och uppföljning av både lönsamhet och risk- justerad lönsamhet är en viktig del i styrningen. Styrelsens övergripande risktolerans anger inriktningen och nivån på risk, finansiering, likviditetsreserver och kapitalmål. SEB:s huvudsakliga risk är kreditrisk. 2022 har kriget i Ukraina, högre räntor, effekten av högre in- flation och under de senaste åren, klimatrelaterade utmaningar kommit allt mer i fokus, vilket påverkar SEB:s hela riskhantering. Banken strävar efter att löpande kunna identifiera och hantera potentiella framtida risker, till exempel genom att använda stresstester och scenarioanalyser. För att täcka riskerna vid eventuella oförutsedda händelser håller SEB en kapitalbuffert och en likviditetsreserv. All verksamhet bedrivs ansvarsfullt och i enlighet med regel- verk och förväntningar – allt för att upprätthålla intressenternas förtroende. Risk-, likviditets- och kapital- hantering Strategiska, finansiella och operativa planer Riskstrategi och risktolerans Lönsamhets- krav UppföljningPrissättning Långsiktiga finansiella mål I syfte att öka flexibiliteten i kapitalhanteringen är styrelsens långsiktiga finansiella mål att: • årligen dela ut runt 50 procent av vinst per aktie exklusive jämförelsestörande poster, och att främst genom aktieåter- köp dela ut eventuellt kapitalöverskott över buffertmålet • upprätthålla en kärnprimärkapitalrelation som är 100300 punkter högre än gällande kapitalkrav från Finansinspektio- nen, och • skapa en konkurrenskraftig avkastning på kapitalet. Utdelning och aktieåterköp En kombination av årlig utdelning och aktieåterköp är tänkt att öka den finansiella flexibiliteten. Aktieåterköp kommer att användas för distribution av över- skottskapital. Aktieåterköp kommer att övervägas när SEB:s kapitalbuffert överstiger och förväntas fortsätta ligga över buffert- målet i en framåtblickande bedömning. Då aktieåterköp genomförs över tid ger det flexibilitet att anpassa beloppen baserat på den rådande eller den prognostiserade finansiella ställningen. Mål för kärnprimärkapitalrelationen Intervallmålet på 100300 baspunkter ger SEB mer flexibilitet att hantera sin kapitalposition och utöka verksamheten. Avkastningsmål Över tid strävar SEB efter att nå en uthållig räntabilitet på eget kapital på 15 procent. Affärsplan 20222024 och kostnadsmål Bankens strävan är att skapa värde för aktieägarna – genom att öka tillväxten av intäkter, vilket driver tillväxt i vinst per aktie, öka lönsamheten och framtidssäkra verksamheten. Det uppnås genom att kapitalisera på bankens styrkeposition och genom att ytterligare investera i verksamheten, såsom beskrivs i 2030-strategin och i affärsplanen för 20222024. Trots förändringar i omvärlden under året ligger 2030-strategin fast, men ordningsföljden i den treåriga affärsplanen har anpassats. Kostnadsmålet för 2023 är 26,527 miljarder kronor, baserat på 2022 års valutakurser. Intervallet speglar den höga ekono- miska osäkerheten kring inflationen. Divisionernas uppdaterade finansiella ambitioner Divisionernas finansiella ambitioner uppdaterades för att återspegla effekten av flytten av Asset Management Sales från division Stora Företag & Finansiella Institutioner till Investment Management, rapporteringen av resolutionsavgiften utanför totala intäkter vilket förändrade koncernens K/I-tal och införan- det av en riskskatt vilket kräver ett lägre K/I-tal för att kunna uppfylla ambitionen på avkastning på eget kapital. Division Avkastning på allokerat kapital K/I-tal Stora Företag & Finansiella Institutioner 13% 0,45 Företag & Privatkunder 16% 0,40 Private Wealth Management & Family Office 25% 0,50 Baltikum 20% 0,40 Liv 30% 0,45 Investment Management 40% 0,45 Styrning med helhetssyn Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 73 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Det makroekonomiska läget har stor betydelse för kundernas beteende och är därför en av de faktorer som, tillsammans med hur banken agerar, har störst påverkan på bankens verksamhet och resultat. I en positiv ekonomisk utveckling är företag och privat- personer mer benägna att investera och konsumera. Det kan leda till ökad utlåning, fler betalningar och ett större antal företagstransaktioner, med mera, vilket är gynnsamt för räntenettot och provisionsnettot. I en ogynnsam del av konjunkturcykeln, då kunderna sanno- likt är mer försiktiga, kan tillväxten i affärs- och transaktions- volymer avta och kreditförlusterna öka. Å andra sidan säkrar kunderna sina risker i osäkra och volatila lägen, vilket kan öka nettoresultatet av finansiella transaktioner. Resultaträkning, förenklad Mkr 2022 A Räntenetto 33 443 B Provisionsnetto 21 573 C Nettoresultat av finansiella transaktioner 9 314 D Övriga intäkter, netto 258 Summa rörelseintäkter 64 589 Summa rörelsekostnader 25 044 2 3 4 5 Förväntade kreditförluster, netto 2 007 Jämförelsestörande poster och påförda avgifter 3 687 Rörelseresultat 33 850 Skatt 6 861 NETTORESULTAT 26 989 2022 17 Förvaltat kapital Kunder investerar i till exempel fonder 2 123 17 Depåförvaring Banken förvarar värdepapper och förmedlar utdelningar och räntor för kunders räkning 18 208 17 Åtaganden Kunders förhandsbeslutade krediter 882 17 Ansvarsförbindelser Banken tillhandahåller kreditriskhantering till kunder 180 17 Betalningar och cash management Kunder gör betalningar och hanterar sina kontobalanser 17 Korttransaktioner Kunder gör och tar emot kortbetalningar 17 Värdepappers- transaktioner Kunder använder banken som mellanhand i värdepapperstransaktioner, till exempel aktiehandel 17 Företags- transaktioner Företagskunder efterfrågar råd och stöd vid till exempel företagsförvärv eller börsintroduktioner Affärsvolymer utanför balansräkningen (exempel) Mdr kr Resultat och affärsvolymer, förklaring Kundernas finansiella behov är källan till SEB:s affärsvolymer och resultat. Här beskrivs det övergripande förhållandet mellan kunddrivna affärsvolymer, som rapporteras i och utanför balansräkningen, och resultaträkningen samt yttre faktorer. SKULDER OCH EGET KAPITAL 2022 9 Skulder till centralbanker och kreditinstitut 66 873 10 In- och upplåning från allmänheten 1 701 687 11 Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken 357 975 12 Skulder till försäkringstagare 30 984 13 Emitterade värdepapper 795 149 14 Kort position 44 635 – varav egetkapitalinstrument 20 527 – varav räntebärande värdepapper 24 109 15 Derivat 238 048 Övriga finansiella skulder 172 Övriga skulder 92 763 16 – varav förlagslån 28 767 Totalt eget kapital 204 523 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 3 532 810 Affärsvolymer i balansräkningen Mkr TILLGÅNGAR 2022 1 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 377 966 2 Utlåning till centralbanker 73 962 3 Utlåning till kreditinstitut 77 235 4 Utlåning till allmänheten 2 065 271 5 Räntebärande värdepapper 252 611 6 Egetkapitalinstrument 66 594 7 Finansiella tillgångar för vilka kunderna bär investeringsrisken 356 367 8 Derivat 187 622 Övriga tillgångar 75 182 SUMMA TILLGÅNGAR 3 532 810 Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 74 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 A Räntenetto Räntenettot är skillnaden mellan intäkter från utlåning och kostnader för in- och upp- låning. Marginalerna och affärs- volymerna har stor betydelse. Räntemarginalerna skiljer sig åt på olika marknader, främst på grund av olika löptider, risker och konkurrens. B Provisionsnetto Provisionsnettot ökar med ökande affärsvolymer. Provisionerna kan öka på fördel aktiga finansmarknader och med ökade affärsvolymer och vice versa. C Finansnetto Nettoresultatet av finansiella transaktioner omfattar såväl realiserade vinster och förlus- ter i samband med transaktio- ner med värdepapper, valutor och derivat som förändringar i marknadsvärde. Utvecklingen på de finansiella marknaderna har stor betydelse. D Övriga intäkter, netto Övriga intäkter uppstår sporadiskt och har ingen tydlig koppling till makroekonomiska faktorer. Affärs- volymer Lån till kunder skapar ränte- intäkter under lånens löptid. Uppläggningsavgifter på nya lån hanteras som ränta. 1 2 3 4 SEB deltar i, eller leder, syndikeringar av lån, vilket skapar provisionsintäkter och -kostnader. 4 Utlåning SEB håller räntebärande värde- papper för kundhandel och för likviditetshantering. De uppbär ränta under löptiden. 5 14 SEB håller räntebärande värde- papper för kundhandel och för likviditetshantering. Posten påverkas av kundernas aktivi- tetsnivå och marknadsvärdet på innehaven. 5 14 Posten påverkas av försälj- ning av SEB:s eget innehav av räntebärande värdepapper, som hålls i likviditets- och investerings syfte. 5 Ränte- bärande värdepapper SEB erhåller och betalar provisioner i rollen som aktiemäklare. 17 SEB håller egetkapitalinstru- ment för kundhandel och är en motpart i aktieswappar. Posten påverkas av kundhandeln, förändringar i marknadsvärdet, utdelningar och realiserade vinster/förluster. 6 14 Posten påverkas av utdelningar från eget aktieinnehav. 6 Egetkapital- instrument (aktier) Ränterelaterade derivat- instrument som används av SEB för att minska svängningar i resultatet (säkring) ger ränta under löptiden. 8 15 SEB erhåller och betalar provi- sioner vid handel med derivat i vissa fall. 8 15 SEB är motpart för kunder som vill hantera sina risker (till exempel valuta- och ränterisk) med hjälp av derivatinstru- ment. Posten påverkas av kundhandeln och av marknads- värdet på innehaven. 8 15 Marknadsvärdet på de derivat som SEB använder för egna säkringar. 8 15 Derivat Inlåning från kunder ger upp- hov till räntekostnader. 9 10 SEB erhåller provisioner från vissa bankkonton. 9 10 In- och upplåning SEB tillhandahåller sparande i fondförsäkring, depåförsäk- ring och liknande produkter där kunden bär risken. Den investerade volymen genererar provisionsintäkter. Därutöver uppstår distributionskostnader. 7 11 17 SEB tillhandahåller sparande i traditionell pensionsförsäk- ring med viss garanterad avkastning samt sjuk- och vård försäkring och liknande tjänster. SEB investerar främst i egetkapitalinstrument och skuldinstrument för att skydda resultatet av försäkrings- fordringar. 5 6 12 Försäkring och sparande SEB finansierar delvis sin egen verksamhet med hjälp av ränte- bärande kort- och långfristiga värdepapper i vilka ränte- kostnader uppstår. 13 16 Marknadsvärdet inklusive kreditrisk på SEB:s aktieindex- obligationer påverkar posten. 13 Inlösen i förtid av skuld- instrument utgivna av SEB påverkar posten. 13 16 Emitterade värdepapper och efter- ställda skulder Banken tillhandahåller en rad kundtjänster som genererar provisionsintäkter och -kost- nader. De flesta avgifterna är fasta och transaktions- baserade, men vissa beror på marknadsvärden. 17 Affärsvolym utanför balans- räkningen Förhållandet mellan rörelseintäkter och kundernas affärsvolymer Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 75 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Divisioner och koncernfunktioner SEB består av divisioner, supportfunktioner, koncernstaber och vissa specialenheter. Divisionerna Stora Företag & Finansiella Institutioner, Företag & Privatkunder, Private Wealth Management & Family Office och Baltikum har ett direkt kundansvar. Produktansvaret för fond- förvaltning och livförsäkring ligger inom divisionerna Investment Management och Liv. Group Support består av centraliserade och divisions- övergripande funktioner, inrättade främst för att utnyttja skalfördelar i olika transaktioner, processer och IT-tjänster liksom hållbarhetsområdet. Koncernstaberna och koncernkontrollfunktionerna har globalt ansvar och är inrättade för att tillföra värde, stödja verksam- heten och hantera vissa reglerade områden. Divisionerna bär större delen av kostnaderna för de centrala funktionerna, där 39 procent av medarbetarna arbetar. Divisionernas andel av: 1) Rapporterar direkt till styrelsen Vd och koncernchef Vice vd och koncernchef Financial Crime Prevention Sustainable Banking SEB Fintech Venture Capital SEB Greentech Venture Capital Stora Företag & Finansiella Institutioner Technology Group Compliance Företag & Privatkunder Business Support & Operations Chief Risk Officer Private Wealth Management & Family Office Brand, Marketing & Communication Baltikum Human Resources Ekonomi- och finansdirektör Koncernjuridik Liv SEB Embedded Internrevision 1) Investment Management Divisioner Supportfunktioner Koncernstaber Kontrollfunktioner Övrigt SEB:s organisation Rörelseresultat 1) Procent 1) Exklusive koncernfunktioner och elimineringar. Befattningar Procent Stora Företag & Finansiella Institutioner 40 Företag & Privatkunder 31 Private Wealth Management & Family Office 5 Baltikum 13 Liv 5 Investment Management 6 Stora Företag & Finansiella Institutioner 13 Företag & Privatkunder 20 Private Wealth Management & Family Office 3 Baltikum 18 Liv 5 Investment Management 2 Koncernfunktioner inklusive supportfunktioner och staber 39 Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 76 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Stora Företag & Finansiella Institutioner Corporate & Private Customers Affärserbjudande Divisionen betjänar 2 000 stora företag och 1 100 finansiella institutioner och erbjuder rådgivningsbaserade affärs- och investmentbank-tjänster i Norden, Tyskland och Storbritannien samt via det internationella nätverket. Divisionen har ett full - serviceerbjudande som bistår företag med kapital och erbjuder investeringsmöjligheter för pensionsfonder och andra investerare. Kunderna erbjuds kapitalmarknadstjänster (aktier och skuldinstrument); finansiering och rådgivning avseende investment banking (fusioner, förvärv, etcetera); produkter och tjänster för cash management och handelsfinansiering; mäklar- och tradingtjänster; efterhandeltjänster som depåförvaring, risk- och värderingstjänster samt hantering av säkerheter; makroekonomisk analys och värdepappersanalys. Affärserbjudande Divisionen betjänar cirka 498 000 privata helkunder och 188 000 företagshelkunder i Sverige med universalbanks- tjänster via digitala mötesplatser, cirka 80 fysiska mötesplatser och ett kontaktcenter med tillgänglighet dygnet runt. Divisionen har ett brett erbjudande där både privatpersoner och mindre företag erbjuds banktjänster för sin vardagsekonomi och kapitalstarka privatpersoner i Sverige kan ta del av private banking-tjänster med global räckvidd. Dessutom erbjuds medel- stora företag avancerade banktjänster och rådgivning. Divisio- nen utfärdar även kort i Norden under SEB:s eget varumärke liksom för Eurocard och för ett flertal samarbetspartners. Resultatkommentarer 2022 Rörelseresultatet ökade med 26 procent till 10 608 Mkr. Räntenettot var 28 procent högre än 2021, primärt beroende på de högre styr- räntorna. Provisionsnettot ökade med 15 procent när kortverksamheten återhämtade sig och betalprovisioner ökade. Rörelsekostnaderna ökade 6 procent. Med försämrade makroekonomiska utsikter och en portföljdriven reservering ökade förväntade nettokreditförluster med 719 Mkr och den förväntade nettokredit förlustnivån var 8 baspunkter. Rörelseintäkter och -resultat 0 5 10 15 25 20222020 2021 Mdr kr 20 Rörelseintäkter Rörelseresultat Rörelseintäkter och -resultat Rörelseintäkter Rörelseresultat 0 5 10 15 20 20222020 2021 Mdr kr Ambition och utfall 0 4 8 16 -20-21 Avkastning -22 0,30 0,50 0,45 0,35 0,40 12 -20-21-22 K/I Avkastning på allokerat kapital, % K/I-tal Långsiktig ambition Ambition och utfall 0 20 -20-21 Avkastning -22 0,30 0,50 0,45 0,35 0,40 -20-21-22 5 10 15 K/I Avkastning på allokerat kapital, % K/I-tal Långsiktig ambition Divisionschef Jonas Söderberg Divisionschefer 1) Joachim Alpen Jonas Ahlström 1) Den 16 januari 2023 lämnade Joachim Alpen SEB och Jonas Ahlström tog fullt ansvar som divisionschef. Resultatkommentarer 2022 Rörelseresultatet ökade med 16 procent till 13 948 Mkr. Räntenettot var 34 procent högre än 2021, primärt beroende på de högre styr- räntorna. Provisionsnettot växte med 3 procent. Med kapitalmarknader som saktade in var kunderna mindre aktiva och vände sig till traditionell finansiering. Nettoresultatet av finansiella transaktioner ökade primärt på grund av ökad efterfrågan på valuta- och råvarutjänster. Rörelse- kostnaderna ökade med 9 procent och förväntade nettokreditförluster fördubblades med försämrade makroekonomiska utsikter på portfölj- nivå. Förväntade nettokreditförluster var 9 baspunkter. Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 77 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 BaltikumPrivate Wealth Management & Family Office Affärserbjudande Divisionen tillhandahåller heltäckande bank- och rådgivnings- tjänster till privatpersoner och alla företagskundsegment i Estland, Lettland och Litauen, och har betydande marknads- andelar inom viktiga segment och produkter i alla tre länder. Divisionen har 56 kontor i de tre baltiska länderna och betjänar cirka 1 miljon privathelkunder och 103 000 helkunder bland små och medelstora företag. I allt högre utsträckning nyttjar kunderna digitala tjänster som mobilappar, elektronisk dokumentsignering och distansrådgivning via video. Affärserbjudande Divisionen betjänar 17 400 kapitalstarka privatpersoner, entre- prenörer, stiftelser samt professionella family offices och deras familjer och företag i Norden, Tyskland och Storbritannien samt via internationell närvaro i Frankrike, Luxemburg och Singapore. Kunderna erbjuds skräddarsydda finansierings- och investe- ringsprodukter och tjänster, inklusive analys, primärmarknad- stransaktioner och alternativa investeringar. Divisionen erbjuder även heltäckande family office-tjänster, omfattande infrastruktur för banktjänster, rådgivning inom filantropi, stiftelsetjänster och ett brett utbud av icke-finansiella tjänster såsom redovisnings- tjänster, försäkringslösningar och rådgivning inom företags- och familjejuridik. Divisionen erbjuder även professional family offices, ett brett utbud av produkter och tjänster. Resultatkommentarer 2022 Rörelseresultatet ökade med 33 procent i lokal valuta och uppgick till 4 520 Mkr. Räntenettot ökade med 35 procent i lokal valuta, primärt beroende på de högre styrräntorna. Provisionsnettot ökade med 4 procent i lokal valuta, främst beroende på högre aktivitetsnivå inom kort när pandemirestriktionerna lyftes samt inflationseffekter på kortvolymerna. Med bland annat ett föråldrat IT-plattformsprojekt som bokades bort och en engångsbetalning till majoriteten av alla anställda som stöd i det extrema inflationsläget, ökade rörelsekostnaderna med 11 procent i lokal valuta. De förväntade nettokreditförlusterna var positiva då en större återföring översteg nya reserveringar. Resultatkommentarer 2022 Rörelseresultatet ökade med 65 procent to 1 553 Mkr. Räntenettot ökade med 88 procent primärt beroende på att styrräntorna höjts. Provisionsnettot ökade med 5 procent, huvudsakligen förklarat av det starka inflödet av nya kunder och efterfrågan på investeringsrådgivning och tjänster under året. Rörelsekostnaderna ökade med 13 procent, primärt beroende på divisionens internationella expansion. Bland annat etablerades ett representationskontor i Nice, Frankrike. Rörelseintäkter och -resultat Rörelseintäkter Rörelseresultat 0 2 4 6 8 20222020 2021 Mdr kr Rörelseintäkter och -resultat Rörelseintäkter Rörelseresultat 0 2 4 6 8 20222020 2021 Mdr kr Ambition och utfall K/I 0 30 -20-21 Avkastning -22 0,25 0,40 -20-21-22 10 20 0,30 0,35 Avkastning på allokerat kapital, % K/I-tal Långsiktig ambition Ambition och utfall 0 40 -20-21 Avkastning -22 0,20 0,60 -20-21-22 10 20 0,30 0,50 30 0,40 K/I Avkastning på allokerat kapital, % K/I-tal Långsiktig ambition Divisionschef Niina Äikäs Divisionschef William Paus Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 78 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Liv Affärserbjudande Divisionen tillhandahåller livförsäkringsprodukter till 805 000 privatkunder och 97 000 företagskunder som har 402 000 försäkrade. Verksamheten bedrivs främst i Norden och Baltikum via digitala mötesplatser, video rådgivning på distans, fysiska möten samt via kundcenter. Erbjudandet innefattar fondförsäkring, utländsk kapitalförsäkring (portfolio bond) och traditionell försäkring samt vård- och sjukförsäkring. Divisionen strävar efter att erbjuda kunderna rådgivning och lösningar genom hela livet i syfte att förse företag och individer med rätt försäkringsskydd. Resultatkommentarer 2022 Rörelseresultatet minskade med 24 procent till 1 892 Mkr. Provisionsnettot minskade med 9 procent, främst till följd av volatiliteten på de finansiella marknaderna som präglade året. Nettoresultatet av finansiella transaktioner, främst från den traditionella livförsäkringsverksamheten, minskade med 22 procent, även det på grund av ofördelaktiga marknads- förhållanden. Rörelsekostnaderna ökade med 4 procent. Rörelseintäkter och -resultat Rörelseintäkter Rörelseresultat 0 1 2 3 4 20222020 2021 Mdr kr Ambition och utfall 0 60 -20-21 Avkastning -22 0 0,6 -20-21-22 20 40 0,2 0,4 K/I Avkastning på allokerat kapital, % K/I-tal Långsiktig ambition Divisionschef David Teare Investment Management Affärserbjudande Divisionens erbjudande inom kapitalförvaltning består av ett brett spektrum av fonder och skräddarsydda portföljer för såväl institutionella investerare som privat- och private banking- kunder. Verksamheten bedrivs i Norden, Tyskland och Luxem burg. Kapitalförvaltningen täcker aktier, räntor, alter- nativa investeringar och multi-strategiprodukter. Produkterna distri bueras främst via divisionens institutionella kanal, bankens övriga divisioner, men även via externa kanaler. Divisionen strävar efter att vara ledande inom rådgivning och har som mål att fördjupa fokus på hållbara produkter i utbudet för att kunna uppfylla kundernas behov och förväntningar. Divisionschef Javiera Ragnartz Resultatkommentarer 2022 Rörelseresultatet minskade med 18 procent till 1 928 Mkr. Med lägre tillgångsvärden och nettoutflöden från fonder minskade provisions- nettot med 11 procent. Rörelsekostnaderna ökade med 8 procent. Rörelseintäkter och -resultat Rörelseintäkter Rörelseresultat 0 1 2 3 4 20222020 2021 Mdr kr Ambition och utfall 0 80 -20-21 Avkastning -22 0 0,4 -20-21-22 20 60 0,1 0,3 K/I 40 0,2 Avkastning på allokerat kapital, % K/I-tal Långsiktig ambition Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 79 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Geografiska marknader Marknad Kommentar Global med Sverige Johan Torgeby vd och koncernchef Banktjänster för privatpersoner och företag Sverige är SEB:s viktigaste marknad med ett komplett bank-, pensions- och försäkringserbjudande till ett brett spektrum av kunder. Kunderna i Sverige blev alltmer försiktiga under året och efterfrågade i hög grad riskhanteringstjänster och finansiell rådgivning. Estland Allan Parik Landchef Banktjänster för privatpersoner och företag Inflationstakten var bland de högsta i euroområdet. Samtidigt var konsumtionen stark, löneutvecklingen hög och sparandenivåerna bibehölls. SEB utökade sitt hållbarhetsrelaterade erbjudande med flera nya gröna produkter och rådgivningstjänster. Lettland Ieva Tetere Landchef Banktjänster för privatpersoner och företag Den ekonomiska aktiviteten återhämtade sig kraftigt men avtog under senare delen av året på grund av hög inflation och risker relaterade till Rysslands invasion av Ukraina. Låneefterfrågan var hög men mattades av mot slutet av året. SEB fortsatte att öka den digitala tillgängligheten vad gäller nya produkter och lösningar. Litauen Sonata Gutauskaitė- Bubnelienė Landchef Banktjänster för privatpersoner och företag Ekonomin var motståndskraftig trots en kraftig inflationshöjning och utmaningar till följd av Rysslands invasion av Ukraina. SEB fortsatte att stödja kunderna, och därmed ekonomin, genom att öka både utlåning och rådgivning. Danmark Mark Luscombe Landchef Företagsbank Hög kundaktivitet på den danska räntemarknaden och hög efterfrågan från företagskunder på grund av marknadsläget överlag. Hållbarhet förblev en viktig fråga och SEB var djupt involverad i omställningsdialoger med kunder runt skuldkapital och andra finansieringsformer. Norge John Turesson Landchef Företagsbank Kundaktiviteten var hög inom flera segment även om det makro- ekonomiska läget var utmanande. SEB fortsatte att proaktivt stödja kunderna och detta återspeglas i den starka positionen inom företags- och institutionell bankverksamhet och en betydande intäktstillväxt jämfört med tidigare år. Finland Ruut Pihlava Landchef Företagsbank Kundaktiviteten var hög under året, särskilt inom riskhanterings- tjänster och finansiering. Trots det osäkra affärsläget såg vi en fortsatt hög efterfrågan på transaktioner drivna av den gröna omställningen. SEB har en framträdande position inom hållbarhets- kopplad kundrådgivning. Tyskland Jürgen Baudisch Landchef Företagsbank Ekonomin utmanades och osäkerheten saknade motstycke. Kundernas efterfrågan på SEB:s expertis inom valuta- och råvaru- riskhantering var hög. Aktiviteten inom projektfinansiering ökade och företagskunderna arbetade med att minska koldioxidutsläppen, vilket gav SEB ett antal hållbarhetsrelaterade rådgivningsuppdrag. Storbritannien Anders Engstrand Landchef Företagsbank Optimismen ökade när covid19-restriktionerna hävdes men effekterna av Rysslands invasion av Ukraina, inrikespolitisk turbulens och inflation resulterade i ett negativt ekonomiskt läge. Storföretagskunderna fokuserade dock på framtida tillväxt, särskilt inom områdena energiomställning och internationell expansion, vilket stödde fortsatt tillväxt. Övrigt Det internationella nätverket SEB fortsatte att betjäna kunder genom sin närvaro i Luxemburg, Frankrike, Polen, Ryssland 1) , Ukraina, Brasilien, Kina, Hongkong, Indien, Singapore och USA och arbetade för att expandera verksamheten i Nederländerna, Österrike och Schweiz. 1) Se sid. 68. Procent Sverige 51 Estland 7 Lettland 6 Litauen 9 Danmark 2 Norge 2 Finland 2 Tyskland 1 Storbritannien 1 Övriga marknader 5 Koncerngemensam support i Lettland och Litauen 15 Befattningar Procent Sverige 57 Estland 4 Lettland 3 Litauen 7 Danmark 5 Norge 7 Finland 4 Tyskland 5 Storbritannien 2 Övriga marknader 6 Andel av SEB:s rörelseresultat 1) 1) Exklusive jämförelsestörande poster Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 80 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Marknadsandelar och kundkontakter Hushåll, inlåning Hushåll, utlåning Marknadsandelar, Sverige Procent Kundkontakter 2022 2021 2020 Antal syndikerade lån i Norden 85 99 69 Antal aktierelaterade transaktioner i Norden (börsintroduktioner, nyemissioner mm) 26 52 28 Antal förvärvsrelaterade transaktioner i Norden 13 9 10 Internationella Private Banking-kontor 14 12 12 Antal Swish-betalningar via SEB app (miljoner) 102 87 49 Antal bankkontor 137 156 172 Antal bankomater 1) 1 829 2 280 2 293 1) varav 1 100 ägs tillsammans med andra nordiska storbanker. 202220212020 10 15 20 25 202220212020 25 20 15 10 Företag, inlåning Företag, utlåning SEB SHB Swedbank Nordea 202220212020 10 15 20 25 202220212020 10 15 20 25 SEB:s marknadsandelar Procent 2022 2021 Marknad totalt, Mdr kr 2022 Mark- nadstill- växt Utlåning till allmänheten Sverige 14,2 14,6 7 834 7 utlåning till hushåll 12,3 12,7 4 884 3 utlåning till företag 17,4 18,1 2 950 14 Estland 1) 24,3 25,0 280 15 utlåning till hushåll 24,9 25,7 133 17 utlåning till företag 23,8 24,4 147 12 Lettland 1) 20,1 20,6 168 9 utlåning till hushåll 18,3 18,4 66 6 utlåning till företag 21,3 22,2 102 10 Litauen 1) 26,9 29,5 267 19 utlåning till hushåll 27,3 28,1 137 12 utlåning till företag 26,4 31,1 129 28 Inlåning från allmänheten Sverige 15,1 16,9 4 651 12 inlåning från hushåll 11,3 12,2 2 581 7 inlåning från företag 24,1 23,5 1 702 2 Estland 1) 21,7 20,4 308 5 inlåning från hushåll 20,5 21,1 146 10 inlåning från företag 22,8 19,8 162 0 Lettland 1) 20,2 19,9 223 6 inlåning från hushåll 20,3 20,3 124 4 inlåning från företag 20,1 19,5 100 8 Litauen 14) 28,9 28,6 375 5 inlåning från hushåll 29,3 29,6 216 4 inlåning från företag 28,4 27,2 159 7 Börshandel Stockholm 3,3 4,3 10 960 8 Helsingfors 1,4 1,6 3 195 0 Köpenhamn 2,3 2,4 4 918 1 Företagsobligationer, utgivna i kronor 16,6 20,5 136 29 Fonder, total volym 2) Sverige 9,5 9,9 6 067 13 Fondförsäkring, premieinkomster Sverige 3) 13.3 13.5 80 2 Livförsäkring, premieinkomster Sverige 3) 8.7 9.6 355 6 1) Exklusive finansiella institutioner och leasing. Estland, Lettland och Litauen per september 2022. Marknadstillväxt i lokal valuta jämfört med september. 2) Exklusive tredjepartsfonder. 3) Per september 2022. 4) Exklusive den digitala fintech-banken Revolut Bank UAB. Källor: SCB, Fondbolagens förening, Estonian Finantsinspektsioon, Finance Latvia Association, Association of Lithuanian Banks, Försäkringsförbundet, Nasdaq, etc. Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 81 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Händelser efter rapportperiodens slut Den 16 januari 2023 tillkännagavs att Jonas Ahlström, co-head för SEB:s division Stora Företag & Finansiella Institutioner och medlem av verkställande ledningen, får eget ansvar för divisionen. Joachim Alpen, co-head för divisionen Stora Företag & Finansiella Institutioner och medlem i verkställande ledningen, har beslutat att lämna SEB för nya uppdrag utanför banken. Förändringarna trädde i kraft omedelbart. SEB exponeras för kredit-, marknads-, likviditets-, icke-finansiella samt livförsäkringsrisker. Koncernens riskprofil och dess likvi- ditets- och kapitalhantering beskrivs på sid. 8389 samt i not 40 och 41, i Capital Adequacy and Risk Management Report för 2022 liksom i Pillar 3 rapporter som publiceras kvartalsvis (på engelska). Ytterligare information finns i Fact Book (på engelska) som publiceras kvartalsvis. Omprövning av krediterad källskatt i Tyskland SEB och dess dotterbolag är löpande föremål för skatte- revisioner där lokala skattemyndigheter granskar tidigare års deklarationer. Gällande SEB:s helägda tyska dotterbolag DSK Deutsch-Skandinavische Verwaltungs AG (”DSK”, tidigare DSK Hyp AG) har den tyska skattemyndigheten omprövat DSK:s kreditering av källskatt i värdepappersfinansieringsverksam- heten för åren 20082014 och begärt att DSK ska återbetala 936 miljoner euro plus ränta. Ytterligare återkrav kan inte uteslutas. DSK har under åren 20082015 begärt och fått cirka 1 500 miljoner euro i källskatt krediterad mot sin bolagsskatt. DSK har bestritt skatteåterkraven. DSK och SEB anser att DSK:s värdepappersfinansieringsverksamhet som nu granskas av de tyska skattemyndigheterna bedrevs i enlighet med den marknadspraxis, lag och administrativa vägledning som då var tillämpliga. SEB och DSK anser, med stöd av sin externa juridiska rådgivare, att det är mer sannolikt än inte att skattedomstolen i slutändan finner att källskatten har begärts och krediterats korrekt av DSK. Hittills och i enlighet med gällande redovisnings- regler har därför inga avsättningar gjorts på koncernnivå. Rättsprocessen beräknas ta flera år eftersom ärendet för- väntas överklagas till den högsta skattedomstolen. Det kan inte uteslutas att den slutliga utgången i rättsprocessen kan leda till negativa finansiella effekter för SEB-koncernen. Utredning av påstådd grov skatteflykt Åklagaren i Köln, Tyskland, utreder om tidigare och nuvarande anställda vid DSK och SEB, som ett led i DSK:s värdepappers- finansieringsverksamhet, har varit inblandade i påstådd grov skatteflykt. DSK och SEB samarbetar med åklagaren i utredning- en. Såvitt DSK och SEB känner till har inga åtal väckts mot någon av dessa anställda. Det är oklart om brottsutredningen påverkar omprövningen av DSK:s krediterade källskatt som utförs av den tyska skattemyndigheten, enligt ovan. Det kan inte uteslutas att brottsutredningen eller eventuella åtal kan försena ompröv- ningen av krediterad källskatt och leda till negativa finansiella effekter för SEB-koncernen. Tillsynsfrågor SEB omfattas av olika regulatoriska system, lagar och krav i alla de jurisdiktioner där banken bedriver verksamhet. Under de senaste åren har lagar och regleringar i den finansiella sektorn ökat i omfattning och ytterligare skärpts och tillsynsmyndig- heterna har utökat sin tillsyn. Detta är en utveckling som förväntas fortsätta. Behöriga myndigheter genomför regelbun- det granskningar av SEB:s regelefterlevnad, inklusive i områden såsom finansiell stabilitet, transaktionsrapportering, åtgärder mot penningtvätt, investerarskydd och dataskydd. SEB har regler och processer på plats i syfte att efterleva tillämpliga lagar och regleringar och samarbetar och har löpande dialoger med myndigheterna. SEB har fått begäran från myndigheter i olika jurisdiktioner där banken bedriver verksamhet, däribland myndigheter i USA, att tillhandahålla information som rör åt- gärder mot penningtvätt, vilka SEB besvarar i dialog med dessa myndigheter. Det kan inte uteslutas att nuvarande och framtida tillsynsärenden och förfrågningar från myndigheter kan leda till kritik eller sanktioner. Krav från Pensionsmyndigheten i Sverige I maj 2022 framställde den svenska Pensionsmyndigheten ett skadeståndskrav mot SEB i egenskap av förvaringsinstitut åt fondbolaget Gustavia Davegårdh Fonders värdepappersfonder. Kravet uppgår till drygt 470 Mkr samt ränta och gäller transak- tioner som gjordes år 2012. Pensionsmyndigheten anser att SEB har brustit i sina skyldigheter som förvaringsinstitut för fonder- na avseende dessa transaktioner. SEB har bestridit kravet då banken anser sig ha fullgjort sina skyldigheter som förvaringsin- stitut för dessa transaktioner och anser att man inte har något skadeståndsansvar. Följaktligen har ingen reservering för kravet bokförts, i enlighet med tillämpliga redovisningsprinciper. Osäkerhetsfaktorer SEB:s hållbarhetsredovisning SEB:s Hållbarhetsarbete beskrivs på sid. 3265 och 212234. Den lagstadgade hållbarhetsredovisningen som är framtagen i enlighet med årsredovisningslagen återfinns på sid. 3265. Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 82 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Risk-, likviditets- och kapitalhantering Riskhantering är en integrerad del av all bankverksamhet och riskmedvetenheten är djupt förankrad i SEB:s företagskultur. Banken har ett omfattande ramverk för risk-, likviditets- och kapitalhantering som utvecklas löpande för att återspegla aktuella marknadstrender och global utveckling samt upptäcka framväxande risker. Överlag stabil riskprofil under 2022 2022 var ännu ett exceptionellt år. Pandemin hade knappt lagt sig när Rysslands invasion av Ukraina kom som en ny chock för den globala ekonomin. Året präglades av energikris, fortsatta störningar i leveranskedjor, inflation, stigande räntor och en svag krona. Den globala ekonomin visade oväntat stor mot- ståndskraft, även om förtroendet bland företag och hushåll har försvagats. Den ekonomiska tillväxten väntas förbli svag under 2023 innan den börjar återhämta sig 2024. SEB:s övergripande riskprofil var fortsatt stabil under 2022, vilket visar på bankens motståndskraft i turbulenta tider. Kredit- tillväxten var måttlig under året, främst driven av valutaeffekter och kreditefterfrågan från företag. Kreditkvaliteten förblev robust med låga kreditförluster. Likviditets- och kapitalpositio- nerna var starka. Marknadsrisken ökade till följd av betydande volatilitet på de finansiella marknaderna men hanterades inom bankens risktoleransnivåer. Rysslands invasion av Ukraina har haft konsekvenser för icke-finansiella risker. Hantering av operativ motståndskraft, cybersäkerhet och sanktionskontroll har varit avgörande med tanke på bankens nordeuropeiska inriktning, vilket även inklude- rar verksamhet i Baltikum samt mindre dotterbolag i Ryssland och Ukraina. Bankens krishanteringsplaner aktiverades redan före invasionen och kontinuitetsplaner testades och uppdatera- des. En sanktionsgrupp med representanter från såväl affären som regelefterlevnads- och riskfunktionerna inrättades för att ge stöd i sanktionsrelaterade frågor då komplexiteten på området ökade snabbt. Den förhöjda nivån av cyberhot hante- rades genom förbättrad analys av hotbilder och samarbete med strategiska partners för att stärka bankens försvar. Banken har beslutat att skala ned sin verksamhet i Ryssland. Vid slutet av 2022 fanns få tecken på försämrad kreditkvali- tet i kreditportföljen. Under året har fokus varit på att följa upp hushållens och företagens förmåga att hantera högre räntor och energikostnader. SEB har väletablerade processer och lång erfarenhet av att hantera traditionella finansiella risker, med exempelvis tydlig styrning för kreditbeslut, kreditportföljlimiter samt en limitstruktur för marknads- och likviditetsrisker. Banken arbetar proaktivt för att identifiera kunder som visar tidiga tecken på försämrad betalningsförmåga vilket gör det möjligt att agera i ett tidigt skede med stöttande eller andra åtgärder för att minska risken för förluster. Det är SEB:s grundläggande uppfattning att en stark riskkultur är en banks bästa försvar. Riskkultur är de värderingar, över- tygelser och beteenden som avgör hur beslut fattas och risker hanteras. Den gör det möjligt för en organisation att snabbt an- passa sig till förändringar och är avgörande i den operativa mot- ståndskraften. 2022 lanserades ett nytt program av bankens Chief Risk Officer för att ytterligare stärka bankens riskkultur. Programmet riktar sig till alla medarbetare och kommer att vara ett fokusområde även under 2023. SEB:s risktolerans och ramverk för riskhantering Styrelsens risktolerans speglar bankens riskfilosofi. Risktoleran- sen uttrycker styrelsens långsiktiga syn på de typer och nivåer av risker som banken är villig att acceptera för att uppnå sina övergripande affärsmål. Styrelsen har även fastställt specifika risktoleranser som uttrycker dess förväntningar på hantering av väsentliga risker, exempelvis kreditrisk och marknadsrisk. För att följa upp att banken verkar inom styrelsens risktole- rans har styrelsens Risk and Capital Committee (RCC) definierat ett antal risktoleransmått för varje väsentlig risktyp som över- sätter toleranserna till mätbara gränsvärden. SEB:s riskprofil i förhållande till dessa mått och toleranser följs upp regelbundet av CRO-funktionen och rapporteras kvartalsvis till den verkstäl- lande ledningen, Group Risk Committee, RCC samt till styrelsen. Styrelsens risktolerans implementeras genom bankens ramverk för riskhantering som omfattar policyer, instruktioner, limiter, riskindikatorer, kontroller, processer och system. Bankens verkställande direktör har det övergripande ansvaret för att hantera alla risker inom SEB och för att säkerställa att riskprofilen är i enlighet med styrelsens risktolerans och kapital- täckningsmål. Chief Risk Officer har det övergripande ansvaret för att identifiera, mäta, bedöma, övervaka, hantera, mitigera och rapportera risker. För mer information om risk, likviditet och kapitalhantering, se not 40 och 41. Förvaltningsberättelse — Risk-, likviditets- och kapitalhantering 83 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Riskprofil Styrelsens risktolerans i korthet Mått 2022 2021 Kreditrisk och kreditkvalitet Upprätthålla en högkvalitativ kreditportfölj genom en robust kreditkultur som bygger på långsiktiga relationer, kunskap om kunder och fokus på återbetalningsförmåga • Summan av lån, eventualförpliktelser och derivat (Mdr kr) • Förväntade kreditförluster i relation till totala exponeringen (%) • Andelen osäkra lån (%) 3 086 0,07 0,33 2 828 0,02 0,53 Likviditets- och finansieringsrisk Bibehålla en sund likviditetsstruktur, en balanserad andel marknadsfinansiering och en tillräcklig likviditetsreserv för att klara eventuella nettoutflöden i ett stressat scenario. • Högkvalitativa likvida tillgångar i förhållande till ett beräknat nettolikviditetsutflöde under de kommande 30 kalenderdagarna (Likviditetstäckningsgrad) (%) • Tillgänglig stabil finansiering i förhållande till behovet av stabil finansiering över en ettårsperiod (Stabil nettofinansieringskvot) (%) 143 109 145 111 Marknadsrisk Begränsa effekterna av en negativ utveckling av det eko- nomiska värdet och resultatet till följd av marknadsrisker, inklusive värderingsosäkerhet, både på kort och lång sikt. • Statistiskt mått för den största förlust som kan förväntas under en 10-dagarsperiod (VaR) (Mkr) 236 138 Icke-finansiell risk Upprätthålla en låg risk- och förlustnivå för icke-finansiella risker genom ett effektivt ramverk för intern kontroll och genom att säkerställa en strukturerad och konsekvent användning av riskreducerande verktyg och processer för alla väsentliga icke-finansiella risker. • Operationella förluster i relation till totala intäkter (%) 0,31 0,37 Aggregerad risk och kapitaltäckning Upprätthålla tillräcklig kapitalstyrka för att stå emot de samlade riskerna och garantera SEB:s långsiktiga över- levnad och position som finansiell motpart samtidigt som verksamheten ska uppfylla myndighetskrav och ratingmål. • Riskvägda affärsvolymer (riskexponeringsbelopp) (Mdr kr) • Kapital i relation till riskexponeringsbeloppet (kärnprimärkapitalrelation) (%) • Kapital i relation till balansomslutning (bruttosoliditetsgrad) (%) 859 19,0 5,0 787 19,7 5,0 Risk- filosofi Specifika risktoleranser Risktoleransmått Ramverk för riskhantering Styrelsens övergripande risktolerans utgör vägledande principer för risktagande Styrelsen har fastställt specifika risktoleranser och riktlinjer för varje väsentlig risktyp Risktoleranserna kvantifieras i risktoleransmått som antas av Risk and Capital Committee Policyer, riktlinjer, processer och limiter för att verkställa risktoleransen. Antas av Styrelsen, Risk and Capital Committee, Group Risk Committee och andra organ Styrelsens risktolerans Förvaltningsberättelse — Risk-, likviditets- och kapitalhantering 84 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Robust kreditkvalitet med få tecken på försämring SEB har en välbalanserad kreditportfölj (som omfattar lån, eventualförpliktelser och derivat) som huvudsakligen består av nordiska och tyska storföretag och svenska hushåll. Den över gripande kreditkvaliteten var fortsatt robust under 2022, med låga nivåer av förväntade kreditförluster och ett begränsat inflöde av nya problemlån. Den försvagade makroekonomins påverkan på återbetal- ningsförmågan förblev begränsad. Trender i kreditkvaliteten och tidiga varningsindikatorer så som sena betalningar, negativ risk- klassmigrering och konkursstatistik övervakades noga. Särskilda fokusområden inkluderade räntekänslighet och refinansierings- risk i den svenska fastighetsportföljen samt hushållens förmåga att klara av högre levnadskostnader. Sammantaget visade de tidiga varningsindikatorerna begränsade tecken på försäm- ring. Med det sagt pressas både hushåll och företagskunder av stigande energipriser, inflation och räntor och SEB kommer fortsätta att noggrant följa tecken på försämrad kreditkvalitet under 2023. Förväntade nettokreditförluster 2022 uppgick till 2 007 Mkr 510), vilket motsvarar en kreditförlustnivå, netto, på 7 baspunkter 2). Brutto osäkra lån (lån i steg 3) uppgick till 6,8 miljarder kronor 9,8) vid årets slut, vilket motsvarar 0,33 procent av bruttout- låningen 0,53). Reserveringsgraden för lån i steg 3 minskade under året från 58 procent till 57 procent. Sammantaget är SEB väl reserverat med totala förlustreser- veringar på 8,6 miljarder kronor 8,8), av vilka totala reserve- ringar på portföljnivå uppgick till 2,2 miljarder kronor 1,9). Kreditportföljens utveckling Tillväxten i kreditportföljen var främst driven av valutaeffekter och företag. Fastighetsportföljen var i stort sett oförändrad medan bolåneportföljen minskade. Den totala kreditportföljen uppgick till 3 086 miljarder kronor 2 828) vid årsskiftet. Stark tillväxt i företagssegmentet Mer än hälften av SEB:s kreditportfölj utgörs av exponering mot företag. SEB är unikt i jämförelse med sina konkurrenter i det att företagsportföljen främst består av stora företag med hög kreditvärdighet. Det är framför allt nordiska och tyska kunder, i ett stort antal branscher, varav tillverkningsindustrin är den största. Totalt växte företagsportföljen till 1 687 miljarder kronor 1 473) under 2022. Tillväxten drevs framför allt av valutaeffekter, stor efterfrågan bland företag på finansiering av rörelsekapital och derivat. Den var brett fördelad över ett flertal olika sektorer. SEB:s exponering mot små och medelstora före- tag (SME) uppgick till 11 procent 12) av företagsportföljen och är främst koncentrerad till Sverige. Totalt växte SME-portföljen till 189 miljarder kronor 176) under året. Hög kvalitet i den svenska bolåneportföljen Den långvariga uppåtgående trenden i svenska bostadspriser fick ett abrupt slut under 2022. Bostadspriserna sjönk med cirka 15 procent från toppen i mars till följd av snabbt stigande räntor och högre energipriser i kombination med mer osäkra ekono miska utsikter. Den befintliga strukturella bostadsbristen var inte tillräcklig för att mildra pressen på bostadspriser från de högre levnadskostnaderna. SEB:s svenska bolåneportfölj uppgick vid slutet av året till 583 miljarder kronor 594). Portföljen har hög kvalitet med låga kreditförluster. Kredit- beslut baseras på låntagarens återbetalningsförmåga inklusive förmågan att hantera ett stresscenario med högre räntor. I före- kommande fall tar stresscenariot hänsyn till låntagarens andel av bostadsrättsföreningens totala skuld. 20192018 2020 2021 2022 0 20 10 30 40 50 Utveckling av kreditförluster Baspunkter -18 -19 -20 -21 -22 -18 -19 -20 -21 -22 -18 -19 -20 -21 -22 -18 -19 -20 -21 -22 -18 -19 -20 -21 -22 -18 -19 -20 -21 -22 500 0 1 000 1 500 2 000 Företag Hushåll Fastighets- förvaltning Bostadsrätts- föreningar Offentlig förvaltning Banker Kreditportföljens utveckling per kundsegment Mdr kr Förvaltningsberättelse — Risk-, likviditets- och kapitalhantering 85 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Portföljen har en sund belåningsgrad med en viktad genom- snittlig maximal belåningsgrad på 56 procent 50). Ökningen förklaras av prisutvecklingen på bostadsmarknaden eftersom värdering av säkerheter indexeras automatiskt månadsvis. 98 procent av den delen av portföljen med en belåningsgrad över 70 procent amorterar. Solid fastighetsportfölj SEB:s totala fastighetsportfölj uppgick till 426 miljarder kronor vid slutet av 2022 414) och omfattar kommersiella fastighetsbolag, bostadsfastighetsförvaltning och svenska bostadsrättsföreningar. SEB:s kreditexponering mot kommersiella fastighetsbolag består främst av starka nordiska motparter med sunda finan- sieringsstrukturer och diversifierade fastighetsportföljer. Portföljen uppgick till 209 miljarder kronor 188) vid årets slut, med en viktad genomsnittlig belåningsgrad på 45 procent 45). Bankens kreditexponering mot bostadsfastighetsförvalt- ning är framför allt i Sverige och består av privata och offentligt ägda fastighetsbolag med hög kreditkvalitet samt institutionella investerare. Efterfrågan på bostadsfastigheter i Sverige är vanligtvis stabil och oberoende av konjunkturen på grund av den strukturella bostadsbristen. Under 2022 minskade portföljen för bostads- fastighetsförvaltning till 146 miljarder kronor 152). Den viktade genomsnittliga belåningsgraden för portföljen var 46 procent vid årsskiftet 46). SEB har även 72 miljarder kronor 74) i kreditexponering mot bostadsrättsföreningar, en vanlig ägandeform av flerbostadshus i Sverige. Den högre räntemiljön och kostnadsinflationen har nega- tivt påverkat marknadsutsikterna för såväl den kommersiella fastighetssektorn som för bostadsfastigheter genom att sätta press på fastighetsvärderingar och kassaflöden. Effekten för det kommersiella segmentet kommer delvis att kompenseras genom indexklausuler i hyresavtalen, men en utdragen konjunk- turnedgång kan på sikt leda till ökade vakanser och minskade intäkter. Utsikterna varierar mellan olika delsegment, där exempelvis detaljhandelsfastigheter och hotell väntas påverkas genom minskad hushållskonsumtion. Kontorssegmentet kan också komma att bli föremål för ökade vakanser till följd av den fortsatta trenden med hybridarbete samt kostnadsinflation. Dessutom kan både vissa bostads- och kommersiella fastig- hetsbolag stå inför utmaningar relaterade till refinansiering av obligationsförfall de kommande åren, om inte förhållandena på kapitalmarknaden förbättras. Kreditkvaliteten i fastighetsportföljen förblev robust under 2022 med begränsade kreditförluster. På grund av utmaningarna inom fastighetssektorn gjordes en portföljreser- vering avseende fastighetsportföljen om 0,3 miljarder kronor som en försiktighetsåtgärd, trots att de flesta företag kan hante- ra den nya räntemiljön. SEB styr sin exponering mot fastighetssektorn genom en koncernövergripande risktoleransnivå för kommersiella fastig- hetsbolag, begränsningar på volymtillväxt på divisionsnivå, samt genom en strikt kreditpolicy för fastighetsutlåning. Stabil baltisk kreditportfölj SEB:s baltiska kreditportfölj består främst av företags- och hushållskrediter. Litauen utgör SEB:s största marknad i Baltikum vad gäller kreditexponering, följt av Estland och Lettland. Under 2022 utmanades de baltiska ekonomierna av exceptio- nellt hög inflation och stigande energipriser. Sammantaget har effekterna från den geopolitiska osäkerheten och förhöjd infla- tion varit begränsade. Kreditportföljen växte i samtliga segment, särskilt bolån, och ökade till 226 miljarder kronor 194). Detta motsvarar 7,7 procent av den totala kreditportföljen utanför banksektorn, vilket är väl inom den beslutade risktoleransnivån. Kreditkvaliteten var fortsatt stabil med låga kreditförluster. Ökade marknadsrisker på volatila finansiella marknader Marknadsrisk uppstår i SEB:s kunddrivna tradingverksamhet samt inom treasury-funktionen som ansvarar för hanteringen av koncernens finansiering och likviditet. Risken i tradingen mäts som Value-at-Risk (VaR), vilket är en uppskattning av den maximala förlust som SEB förväntas göra, med 99 procents sannolikhet, under en tiodagarsperiod. Ränterisk i bankboken är risken för förlust eller minskning av ekonomiskt värde eller vinst, som uppstår till följd av skillnader i räntebindningstid mellan tillgångar och skulder. Osäkerheten som orsakades av Rysslands invasion av Ukraina och det ökade inflationstrycket, ledde till ökad volatilitet på finansmarknaderna under året. Räntorna steg, kreditspreadar ökade, råvarupriserna rörde sig kraftigt och de globala aktie- marknaderna föll kraftigt. Volatiliteten hanterades genom att minska risken i vissa portföljer samtidigt som man stödde kundernas behov. Till följd av den extrema marknadsvolatiliteten ökade SEB:s marknadsrisk och genomsnittligt VaR (vilket baseras på föränd- ringar i marknadsriskfaktorer under de senaste tolv månaderna) ökade till 236 Mkr 138). Stabila risker inom försäkringsverksamheten SEB:s livförsäkringsverksamhet består framför allt av fondförsäkringar där marknadsrisken kvarstår hos kunden. Under 2022 stod fondförsäkringar för 71 procent av de totala premie inbetalningarna 77). Utöver fondförsäkringar erbjud- er SEB riskförsäkring i Sverige och Baltikum samt traditionell livförsäkring i Sverige. SEB är, i och med de garanterade åtagandena i den tradi- tionella försäkringsportföljen, exponerat mot marknadsrisk. Skillnaden mellan värdet på tillgångarna och de garanterade åtagandena utgör dock en buffert mot volatilitet i intjäningen. Under 2022 minskade denna buffert något till följd av svagare finansiella marknader, vilket endast delvis kompenserades av nya affärsvolymer. Andelen alternativa investeringar har ökat proportionellt under året eftersom värderingarna av traditionella investe- ringsklasser har sjunkit. Andelen alternativa investeringar i de traditionella portföljerna förväntas vara av fortsatt betydande Kreditportföljens geografiska fördelning 1) Procent 1) Fördelning utifrån SEB:s verksamhet Sverige 62 Norden, övrigt 17 Baltikum 7 Tyskland och Storbritannien 11 Övrigt 2 Förvaltningsberättelse — Risk-, likviditets- och kapitalhantering 86 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 storlek och utgjorde vid årets slut cirka 50 40) procent av investeringsportföljen. I allmänhet ökar alternativa investeringar risknivån i en portfölj, detta då värderings-, marknads-, likvidi- tets- och icke-finansiella risker bedöms vara högre än i tradi- tionella investeringsklasser. Dessa risker motverkas främst av en hög grad av diversifiering inom tillgångsslaget såväl som en stark styrnings- och värderingsprocess. Operativ motståndskraft i en utmanande omgivning SEB arbetar med att reducera icke-finansiella risker i den dagliga verksamheten och i bankens processer genom att kontinuerligt utveckla och förbättra styrning och praxis kring riskhantering. Under 2022 var nettoförlusterna från incidenter fortsatt låga på 237 Mkr 219). Den geopolitiska spänningen ökade fokus på icke-finansiella risker, särskilt operativ motståndskraft, cybersäkerhet och sanktionskontroller. Flera åtgärder för att förbättra de interna processerna och systeminfrastrukturen vidtogs som svar på situationen. Bankens krisplaner aktiverades och affärsproces- ser, geografiska koncentrationsrisker och möjligheter att flytta personal utvärderades utifrån olika scenarier för att säkra bankens operativa motståndskraft. Processerna för informa- tionssäkerhet och cyberrisker granskades och en omfattande scenarioanalys med bland annat störningar i bankens tekniska infrastruktur genomfördes. Komplexiteten på området för sanktionskontroll ökade snabbt efter Rysslands invasion av Ukraina. EU, USA och många andra länder reagerade genom att införa sanktioner i en aldrig tidigare skådad omfattning. För att minska risken för överträdelser inrättade SEB en grupp med seniora representanter från affären så väl som regelefterlevnads- och riskfunktionerna för att stödja beslutsfattandet i sanktionskontrollgrupperna och för att under- lätta snabb eskalering till relevanta kommittéer vid behov. Nivån av cyberhot har också höjts under året då cyberattacker har varit en del av krigföringen. SEB har hanterat denna risk genom att förbättra sin analys av hotbilder och samarbeta med strategiska partners för att stärka bankens försvar. Varken SEB eller någon av bankens viktiga partners inom outsourcing utsat- tes för några betydande cyberattacker under 2022. SEB fortsatte att utveckla ramverket för hantering av icke- finansiella risker under året för att mer uttryckligen adressera framväxande riskområden, inklusive cyberrisker, tredje parts- risker, finansiell brottslighet och datahanteringsrisker. Under 2023 kommer implementering av den koncernövergripande molnstrategin att accelerera den tekniska utvecklingen i linje med bankens 2030-strategi. Förebyggande av finansiell brottslighet Genom att vara aktiv på de finansiella marknaderna med ett diversifierat och globalt erbjudande är SEB som bank exponerat för risken att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av ter- rorism (”finansiell brottslighet”). Finansiell brottslighet utgör ett allvarligt hot mot det finansiella systemet och därmed även mot den offentliga sektorn och samhället i stort. SEB arbetar aktivt med att förebygga den risken i enlighet med gällande lagar och regler samt bankens egna instruktioner och riktlinjer. Kunskap, medvetenhet och en stark riskkultur är djupt förankrat i hela organisationen, från styrelsen till enskilda medarbetare. SEB utvecklar kontinuerligt sin förmåga att upptäcka, avskräcka, förebygga och rapportera misstänkt finansiell brottslighet. Arbetet leds av enheten för förebyggande av finan- siell brottslighet för att säkerställa en heltäckande styrning. Under 2022 fortsatte arbetet med att ytterligare förbättra rutiner, processer och systemstöd samt förstärka kontrollerna. Dessutom rekryterades ett antal viktiga specialister. En av de viktigaste förebyggande aktiviteterna är processen för kundkännedom. I denna process samlas information in i syfte att förstå affärsrelationen och hantera eventuella risker kopplade till kunden. Alla kunder bedöms i denna process som upprepas regelbundet. Processen är riskbaserad och utökade kontroller görs för kunder inom områden där banken identi- fierar en högre risk, till exempel för kunder med kopplingar till högriskländer. En annan viktig aktivitet är den bevakning som görs för att upptäcka misstänkta transaktioner eller beteenden. Misstänkt verksamhet anmäls till berörda myndigheter. I sådana fall kommer SEB även att överväga att begränsa, och under vissa omständigheter säga upp, affärsrelationen. 2022 rapporterade SEB fler än 5 400 rapporter om misstänkta aktiviteter till myn- digheter i de länder där banken är verksam. SEB genomför också kontroller för att förhindra betalningar till och från personer eller företag på sanktionslistor. USA och EU införde omfattande sanktioner som en reaktion på Rysslands invasion av Ukraina. För att säkerställa att banken inte bryter mot dessa har SEB utvecklat sin kontrollkapacitet. Bankens samarbete med externa aktörer är en viktig del av det förebyggande arbetet att förhindra finansiell brottslighet. Samarbetet mellan den svenska polismyndigheten och de stora svenska bankerna gällande penningtvätt, SAMLIT, har fortsatt under året med syftet att öka informationsutbytet mellan privat och offentlig sektor. Bedrägerier är en viktig finansieringskälla för annan brottslig verksamhet och SEB:s arbete för att upptäcka och förebygga alla typer av bedrägerier, interna så väl som externa, utvecklas kontinuerligt för att anpassas till nya kriminella beteenden. Under 2022 lanserade SEB och andra svenska storbanker ett nytt partnerskap för förebyggande av bedrägeri som syftar till att minska bedrägerier i det svenska samhället. Banken utbildar löpande personalen för att öka medveten- heten kring riskerna med finansiell brottslighet. SEB:s upp- förandekod och värderingar, obligatoriska utbildningar samt dialoger om etiska och värderingsbaserade dilemman stärker medarbetarens medvetenhet om betydelsen av sitt uppträdan- de. Anställda uppmuntras att rapportera oetiska eller olagliga incidenter, vid behov via en extern oberoende visselblåsar- process. Se sid. 48. Hållbarhetsrisker i kreditanalys och kundkännedomsprocessen Som bank har SEB en viktig roll i samhället genom att tillhan- dahålla krediter och hantera finansiella tillgångar på ett sätt som främjar hållbar ekonomisk tillväxt och välstånd. SEB beaktar hållbarhetsrisker i kreditgivningen och hur de påver- kar kundens återbetalningsförmåga. Hänsyn tas även till hur sådana risker kan komma att påverka SEB:s ambition att vara en hållbar bank. Verktyg för att identifiera, mäta, bedöma, övervaka, hantera, mitigera och rapportera hållbarhetsrisker vidareutvecklas löpande. För mer information om SEB:s hantering av hållbarhetsfrågor, se sid. 32 och för specifik information om hantering av klimatrelaterade risker, se sid. 58. Förvaltningsberättelse — Risk-, likviditets- och kapitalhantering 87 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Likviditetstäckningsgraden (LCR) mäter hur väl SEB:s likvida till- gångar täcker kassautflöden i ett kortsiktigt stressat scenario. Vid årsskiftet var SEB:s LCR 143 procent 145). SEB uppfyller minimikravet på 100 procent på totalnivå samt minimikraven vad gäller LCR för individuella valutor, inklusive euro, dollar och andra signifikanta valutor. Ett högt kreditbetyg är viktigt då det ligger till grund för SEB:s upplåningskostnader. SEB har kreditbetygen AA–/Aa3/A+ med stabila utsikter från Fitch, Moody’s respektive S&P Global. Inga förändringar skedde under året. Kreditbetyg Fitch rankar SEB:s långfristiga seniora upplåning till AA– med stabila utsikter. Kreditbetyget baseras på SEB:s låga riskaptit, dess stabila och väl utförda strategi, en god kreditkvalitet och kapitalisering. Kreditbetyget bekräftades i juli 2022. Sedan oktober 2021 rankar Moody’s SEB:s långfristiga seniora upplåning till Aa3, med stabila utsikter, utifrån bankens goda kreditkvalitet och starka kapitalisering, som förväntas fortsätta uppvisa motståndskraft trots mindre gynnsamma makroekonomiska utsikter. S&P rankar SEB:s långfristiga seniora upplåning till A+ med stabila utsikter. Kreditbetyget är baserat på den låga risken och de stabila verksamhetsvillkoren i Sverige, bankens stabila och diversifierade intjäningsbas och ledande ställning bland nordiska storföretag, en stark kapitalisering och en motståndskraftig lönsamhet trots en förväntad ökande press på intäkter och kreditkvalitet i det ekonomiska läget. I juli 2022 bekräftades kreditbetyget. Moody’s S&P global Fitch Kort 1) Lång 2) Kort 1) Lång 2) Kort 1) Lång 2) P1 Aaa A1+ AAA F1+ AAA P2 Aa1 A1 AA+ F1 AA+ P3 Aa2 A2 AA F2 AA Aa3 A3 AA– F3 AA– A1 A+ A+ Stabila utsikter Stabila utsikter Stabila utsikter 1) Kortfristiga skulder och certifikat. 2) Långfristig senior icke säkerställd upplåning. Likviditetshantering En välbalanserad likviditets- och finansieringsstrategi Tillgång till likviditets- och finansieringsmarknaderna är nödvän- digt under alla omständigheter. SEB:s likviditets- och finansie- ringsstrategi hanteras utifrån tre perspektiv: 1) optimera likviditetsstrukturen i balansräkningen för att säker- ställa att mindre likvida tillgångar har en stabil finansiering, 2) övervaka beroendet av upplåning på finansmarknaderna, samt 3) säkerställa att banken har en tillräcklig likviditetsreserv för att motstå ett svårt stressat scenario. SEB drar nytta av att upprätthålla en diversifierad och stark finansieringsbas och likviditetsposition. Under 2022 påverkades finansieringsmarknaderna av stigande räntor och ökad volatilitet. SEB var mer aktiv på finan- sieringsmarknaderna än tidigare år, huvudsakligen för att möta regelverkskrav. Under 2022 tog SEB upp långfristig finansiering till ett belopp motsvarande 130 miljarder kronor 75), inklusive två gröna efterställda kvalificerade obligationer samt 5 miljar- der kronor i primärkapitaltillskott. Vid årsskiftet uppgick den långfristiga finansieringen till 474 miljarder kronor 474). Kortfristig finansiering i form av företagscertifikat och in- låningsbevis uppgick vid årets slut till 353 miljarder kronor 288). SEB hanterar sina tillgångar och skulder i linje med regel- verkskravet om en stabil nettofinansieringskvot (NSFR) på minst 100 procent. Vid årsskiftet var SEB:s NSFR 109 procent 111), vilket är över minimikravet liksom styrelsens risktolerans för en sund strukturell likviditetsposition. Vid slutet av 2022 uppgick SEB:s likvida tillgångar till 695 miljarder kronor 672). Storleken och sammansättningen av likvida tillgångar utvärderas löpande mot uppskattade behov. 0 50 100 150 200 250 Likviditetstäckningsgrad Core gap kvot Stabil nettofinansieringskvot 2020 2021 2022 Kravet på likviditetstäckningsgrad/Kravet på stabil nettofinansieringskvot 1) Core gap-kvoten rapporterades fram till 2021 då rapporteringskrav för stabil nettofinansieringskvot enligt CRR2 infördes. Likviditetstäckningsgrad, Core gap-kvot och stabil nettofinansieringskvot 1) Procent Förvaltningsberättelse — Risk-, likviditets- och kapitalhantering 88 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Kapitalstyrning En fortsatt stark kapitalposition Trots en stark riskkultur och god riskhantering kan oförutsedda förluster uppstå inom en bankverksamhet. SEB:s kapitalhantering är utformad för att säkerställa att banken har tillräckligt med kapital för att kunna täcka sådana oförutsedda förluster. Styrelsen fastställer SEB:s kapitalmål med hänsyn tagen dels till tillsynsmyndigheters, skuldinvesterares och affärsmotparters krav på finansiell stabilitet, dels till styrelsens syn på kapital- behov och ambition vad gäller kreditbetyget. Dessa krav måste balanseras mot aktieägarnas krav på avkastning. Kapitalkraven som gäller för svenska banker är baserade på EU:s bankpaket infört i svensk lag. Kärnprimärkapitalkravet består av fyra huvuddelar enligt nedan. Kärnprimärkapital som procentuell andel av totalt – krav och utfall riskvägt exponeringsbelopp 2022 2021 Pelare 1 minimikapitalkrav 4,5 4,5 Pelare 2 krav (P2R) 1,4 1,2 Kombinerat buffertkrav 7,4 6,6 Pelare 2 vägledning (P2G) 1,0 1,5 Totalt krav och P2G 14,2 13,8 Kärnprimärkapitalrelation 19,0 19,7 Vid årsskiftet uppgick SEB:s kärnprimärkapitalrelation till 19,0 procent 19,7), vilket innebar en buffert på 470 bas- punkter över myndighetskravet och Pelare 2 vägledning (P2G). Riskexponerings beloppet ökade till 859 miljarder kronor 787), främst på grund av ökningar i företagskreditportföljen, marknadsrisk och valutaeffekter. Årets resultat var starkt, vilket bidrog till att kärnprimärkapitalet ökade till 163 miljarder kronor 155). I samband med 2022 års SREP (översyns- och utvärde- ringsprocess) beslutade Finansinspektionen att koncernens P2G var 1,0 procent 1,5). Därutöver beslutades att P2G för brutto soliditet var 0,45 procent 0,45) av bruttosoliditets- exponeringen, utöver minimikravet för bruttosoliditetskvoten på 3 procent. SEB:s bruttosoliditetskvot var 5,0 procent 5,0) vid slutet av 2022. Finansinspektionens kapitaltäckningskrav för svenska banker är högre än EU:s nivåer och svenska banker är väl kapitaliserade i jämförelse med banker i övriga delar av Europa, både från ett riskbaserat och från ett icke riskbaserat perspektiv. För information gällande styrelsens kapitalrelaterade finansiella mål, se sid. 73. Slutförande av Basel III-ramverket 2017 presenterade Baselkommittén ett reformpaket gällande Basel III-ramverket (kallat Basel IV) som syftar till att minska stora variationer i riskvägda tillgångar (RWA) mellan banker. För detta ändamål föreslog kommittén ett schablongolv för riskvägda tillgångar vilket innebär att riskvägda tillgångar beräknade med interna modeller i sin helhet inte får understiga 72,5 procent av de riskvägda tillgångarna beräknade enligt stan- dardmetoden. Förslaget innehåller, jämfört med det ursprung- liga Basel-regelverket, ett flertal förbättringar med avseende på schablongolvet för riskvägda tillgångar, där reglerna är mer anpassade för den europeiska banksektorn. 2021 offentliggjorde EU-kommissionen ett förslag gällande implementationen av Basel IV i EU-lagstiftningen. De nya bestämmelserna föreslås genomföras den 1 januari 2025, med en femårig gradvis infasning av schablongolvet om 72,5 procent för riskvägda tillgångar fram till 1 januari 2030. Borttagande av interna modeller för operativ risk, restriktioner på interna modeller för kreditrisk och förändrade metoder för marknads- risk är förväntade kravförändringar. Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation Total kapitalrelation Kärnprimärkapitalkrav 0 5 10 15 20 25 2020 2021 2022 Kapitaltäckning Procent 0 200 400 600 800 1 000 2022 2021 2020 Kreditrisk Marknadsrisk Operativ risk Övriga exponeringar Ytterligare riskexponeringsbelopp Utveckling av riskexponeringsbelopp (REA) Mdr kr Förvaltningsberättelse — Risk-, likviditets- och kapitalhantering 89 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Bolagsstyrning För att upprätthålla den viktiga samhällsfunktionen som bank är det av största vikt för SEB att kunder, aktieägare, medarbetare och andra intressenter har ett stort förtroende och hög tillit till bankens verksamhet. Professionella medarbetare som vägleds av principer för ett gott affärsmässigt uppträdande är avgöran- de, liksom upprätthållandet av en sund riskkultur. Med ett robust ramverk för bolagsstyrning, med tydligt definierade roller och ansvar samt intern kontroll, förebyggs även intressekonflikter. Regelverk Som svenskt publikt bankaktiebolag med värdepapper noterade på Nasdaq Stockholm måste SEB följa en mängd olika regelverk. Regelverket för bolagsstyrning omfattar följande externa regelverk: • aktiebolagslagen • årsredovisningslagen • regelverk för emittenter på Nasdaq Stockholm • svensk kod för bolagsstyrning • lagen om bank- och finansieringsrörelse • Finansinspektionens och andra myndigheters regelverk och riktlinjer. SEB tillämpar även ett internt regelverk. Detta omfattar bland annat bolagsordningen som antas av bolagsstämman. Policyer och instruktioner som klargör ansvarsfördelningen inom koncer- nen är verktyg för styrelsen och den verkställande direktören och koncernchefen (vd) i deras styrande och kontrollerande roller. I dessa policyer och instruktioner ingår bland annat: • Arbetsordningen för styrelsen och instruktionerna för styrelsens kommittéer • Instruktioner för verkställande direktören och verkställande ledningen (VL) • Koncernens kreditinstruktion och riskpolicy • Instruktionen för hantering av intressekonflikter • Policy för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism 1) • Uppförandekoden 1) • Ersättningspolicyn • Policy för informationssäkerhet • Hållbarhetspolicy 1) • Policy för inkludering och mångfald 1) • Policyer för lämplighet, mångfald och sammansättning av styrelsen samt den verkställande ledningen (VL) och andra nyckelbefattningar. 1) Se sebgroup.com SEB:s arbete med frågor angående etik och hållbarhet är en integrerad del av verksamheten som regelbundet återfinns på styrelsens dagordning. SEB:s uppförandekod beskriver bankens värderingar, etik och principer för affärsmässigt uppträdande och ger vägledning om hur medarbetarna ska verka enligt värderingarna. Policyer och instruktioner för hållbarhet liksom koncerngemensamma tematiska och sektorpolicyer som behandlar miljörelaterade, sociala och bolagsstyrningsfrågor är också väsentliga. Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och svensk kod för bolags- styrning. SEB strävar efter att följa koden där så är lämpligt och har inga avvikelser att rapportera för 2022. Mer information om SEB:s bolagsstyrning finns på sebgroup.com ”God bolagsstyrning innebär att säkerställa att företag drivs på ett hållbart, ansvarsfullt och så effektivt sätt som möjligt för aktieägarnas räkning. God bolagsstyrning är en integrerad del av SEB:s kärnverksamhet och syftar till att hjälpa våra anställda följa god affärssed och säkerställa en sund riskkultur.” Marcus Wallenberg, styrelseordförande Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 90 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Fördelning av aktier efter storleken på innehav 31 december 2022 Aktiernas fördelning Antal ägare Antal aktier Procent 1500 182 589 30 716 065 1,4 5011 000 38 600 29 434 900 1,4 1 0015 000 43 445 95 605 032 4,4 5 00110 000 5 832 41 684 029 1,9 10 00120 000 2 403 33 711 860 1,6 20 00150 000 1 077 33 243 597 1,5 50 001100 000 295 20 674 158 1,0 100 001500 000 261 58 235 797 2,7 500 0011 000 000 45 32 541 073 1,5 1 000 001– 103 1 802 875 423 82,8 Summa 274 650 2 178 721 934 100,0 Källa: Euroclear och Holdings De största aktieägarna 31 december 2022 Antal aktier Varav C-aktier Andel av kapital, % Andel av röster, % 2022 2021 Investor 456 198 927 4 000 372 20,9 21,0 20,8 Alecta Pensionsförsäkring 126 040 886 5,8 5,8 5,7 Swedbank Robur Fonder 97 460 231 4,5 4,5 4,1 Trygg-Stiftelsen 91 974 674 4,2 4,3 5,0 AMF Pension & Fonder 91 409 002 4,2 4,2 4,1 SEB:s eget aktieinnehav 1) 65 789 373 3,0 3,1 1,7 BlackRock 55 285 658 168 2,5 2,6 2,6 Vanguard 51 601 406 495 823 2,4 2,4 2,0 SEB Fonder 47 998 857 2,2 2,2 2,1 Harding Loevner 42 094 490 1,9 2,0 1,0 Handelsbanken Fonder 34 697 890 21 973 1,6 1,6 1,6 Nordea Fonder 21 220 387 1,0 1,0 1,1 Fjärde AP-fonden 20 367 360 0,9 0,9 1,1 Norges Bank 18 796 545 39 076 0,9 0,9 0,9 Första AP-fonden 18 001 850 0,8 0,8 0,8 1) Se tabellen Antal utestående aktier på sid. 71. Källa: Euroclear och Holdings. Olika röstvärden på A-aktier (röstvärde 1) och C-aktier (röstvärde 0.1) ger mindre skillnader i andel röster från andel kapital. Majoriteten av bankens cirka 275 000 aktieägare är privatpersoner med små innehav. De tio största aktieägarna äger tillsammans 52% av kapital och röster. Aktieägarstruktur Procent Andel av aktiekapitalet den 31 december 2022 Källa: Euroclear och Holdings Svenska aktieägare 74 Institutioner och stiftelser 56 Privatpersoner 12 Övrigt 6 Utländska aktieägare 26 Aktieägare och bolagsstämma Aktieägarna utövar sitt inflytande på bolagsstämman genom att bland annat utse bankens styrelse och extern revisor. SEB har cirka 275 000 aktieägare. SEB:s aktiekapital består av två aktieslag: A- och C-aktier. Varje A-aktie representerar en röst och varje C-aktie en tiondels röst. Årsstämman hålls på svenska i Stockholm. Alla aktieägare som är registrerade i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta på stämman och rösta för samtliga sina aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara har möjlighet att låta sig företrädas genom ombud. Årsstämman 2022 hölls den 22 mars i Stockholms Konserthus. Aktieägarna kunde också utöva sin rösträtt genom poströstning före bolagsstämman i enlighet med bestämmelserna i SEB:s bolagsordning. Antalet aktieägare som var representerade vid bolagsstämman var 1 018, representerande 60 procent av rösterna, och antalet personer som var fysiskt närvarande vid bolagsstämman var 240. De viktigaste besluten som fattades vid stämman var: • fastställande av ordinarie utdelning om 600 kronor per aktie • omval av nio styrelseledamöter och val av två nya styrelseledamöter • omval av Marcus Wallenberg som styrelseordförande • omval av Ernst & Young AB som extern revisor • godkännande av styrelsens ersättningsrapport 2021 • fastställande av tre långfristiga aktieprogram • bemyndigande för styrelsen att besluta om köp och försälj- ning av egna aktier för SEB:s värdepappersrörelse, för de långfristiga aktieprogrammen och för kapitaländamål • bemyndigande för styrelsen att besluta om emission av konvertibler • minskning av aktiekapitalet genom inlösen av aktier och bonusemission genom ökning av aktiekapitalet. Protokollen från årsstämman finns på sebgroup.com Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 91 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Valberedning Valberedningens främsta uppgift är att ta fram förslag till årsstämman avseende ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt extern revisor. Valberedningen nominerar ordförande, styrelsens ledamöter och extern revisor, samt tar fram rekommendationer gällande styrelsearvoden och ersättning för kommittéarbete. Enligt beslut av årsstämman ska valberedningen vara sammansatt av styrelsens ordförande samt representanter för de av bankens fyra största aktieägare som önskar utse en ledamot. En av de oberoende styrelseledamöterna ska adjungeras till valberedningen. Sammansättningen av valberedningen uppfyller kraven i bolagsstyrningskoden. Valberedningen har tillgång till rele- vant information om SEB:s verksamhet samt finansiell och strategisk ställning lämnad av styrelsens ordförande och den adjungerade ledamoten. Styrelsens sammansättning ska vara förenlig med gällande lagar och förordningar samt den policy om lämplighet, mångfald och sammansättning av styrelsen som bankens styrelse har antagit. En viktig princip är att styrelsen ska ha den storlek och sammansättning som är mest ändamålsenlig för banken och som säkerställer att styrelsen kan agera oberoende, utan yttre påverkan eller intressekonflikter. Därför har valberedningen som utgångspunkt för sitt arbete att bedöma i vilken grad styrel- sen uppfyller de krav som kommer att ställas på den till följd av bankens verksamhet, organisation och framtida inriktning. Styrelsens storlek och sammansättning diskuteras och be- döms i termer av lämplig kompetens och erfarenhet, både inom den finansiella sektorn och på de geografiska områden där SEB är verksamt. Ledamöterna ska också ha tillräckligt med tid att utföra sina uppgifter och förstå bankens verksamhet och dess största risker. Valberedningen granskar också utvärderingarna av styrelsens ledamöter och ordförande. Se sid. 97. Valberedningen ska säkerställa mångfald inom styrelsen vad gäller ledamöternas utbildning, yrkesbakgrund och kulturella bakgrund samt ålder, kön och nationellt och etniskt ursprung. Valberedningen ska också se till att styrelsen har förutsättningar att övervaka och hantera SEB:s risker och påverkan i förhållande till ESG-kriterier (miljö, sociala frågor och styrning). Valberedningen diskuterar dessutom successionsfrågor och lägger särskild vikt vid kontinuitet och långsiktighet vad gäller att säkerställa styrelsens kompetens och sammansätt- ning. Valberedningen inför årsstämman 2023 utsågs under hösten 2022. Ingen ersättning har utgått till ledamöterna i valberedningen. Valberedningens förslag till årsstämman 2023, med särskilt yttrande över motivet till förslaget till styrelse, finns på sebgroup.com Valberedningen inför årsstämman 2023 Ledamot Representant för Röster (%) 31 aug. 2022 Petra Hedengran, ordförande Investor 21,0 Magnus Billing Alecta 5,8 Lars Heikensten Trygg-Stiftelsen 4,3 Johan Sidenmark AMF 4,3 Marcus Wallenberg SEB, styrelsens ordförande 35,4 Lars Ottersgård, adjungerad, utsedd av styrelsen. Swedbank Robur Fonder, som var bankens fjärde största ägare utsåg inte någon ledamot till valberedningen. Styrning och ansvarsfördelning SEB:s verksamhet styrs, kontrolleras och följs upp i enlighet med policyer och instruktioner fastställda av styrelsen och vd. Aktieägare vid bolagsstämma (sid. 91) Styrelsen (sid. 93) Styrelsens kommittéer Remuneration & HR Committee (sid. 100) Audit & Compliance Committee (sid. 99) Risk & Capital Committee (sid.98) Utser Rapporterar till Chief Risk Officer (sid. 104) Extern revisor (sid. 104) Valberedningen (sid. 92) Chef för Group Compliance (sid. 104) Chef för Group Risk (sid. 104) Chef för Group Internal Audit (sid. 104) Vd och koncernchef (sid. 100) Vd:s kommittéer Verkställande ledningen (sid. 100) Asset & Liability Committee (sid. 101) Group Risk Committee (sid. 101) Group Executive Sustainability Committee (sid. 101) Group Internal Control and Compliance Committee (sid. 101) Chef för Group Credits (sid. 104) Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 92 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Styrelse Styrelsen har det övergripande ansvaret för organisationen, förvaltningen och den verksamhet som bedrivs i koncernen. Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar dess roll och arbetsformer liksom särskilda instruktioner för styrelsens kommittéer. Styrelsen har bland annat följande uppgifter: • besluta om mål, strategi och ramar för verksamheten samt affärsplan • regelbundet följa upp och utvärdera verksamheten utifrån de av styrelsen bestämda målen och riktlinjerna • ansvara för att verksamheten är organiserad på ett sådant sätt att de bokföringsmässiga riskerna i verksamheten och de finansiella förhållandena i övrigt styrs på ett betryggande sätt • anta policyer och instruktioner för verksamheten • besluta om större förvärv och avyttringar liksom andra större investeringar • utse eller entlediga vd, ledamöter i VL, Chief Risk Officer (CRO) och chefen för internrevision samt besluta om ersättning till dessa • besluta om ett ramverk för beviljande av lån och andra transaktioner till styrelsens ledamöter och övriga personer i ledande ställning i SEB samt deras närstående. Det är också styrelsen som beslutar om sådana transaktioner. Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete och ser bland annat till att ledamöterna löpande får information och utbildning om förändringar i regler för bankens verksamhet och om ansvaret som ledamot i ett noterat finansiellt bolag. Utbildnings- och fördjupningsseminarier arrangeras årligen. Nya ledamöter erbjuds ett utbildningsprogram med information om, och diskussion kring, SEB:s olika verksamheter inklusive kontrollfunktionerna. Styrelseledamöterna utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandattid på ett år. Styrelsen ska sedan årsstämman 2022 bestå av elva årsstämmovalda ledamöter, utan supplean- ter, samt två ledamöter med två suppleanter som arbetstagar- representanter, utsedda av sina respektive arbetstagarorga- nisationer. För att styrelsen ska vara beslutsför måste fler än hälften av ledamöterna vara närvarande vid styrelsemötet. Vd är den enda årsstämmovalda ledamoten som är anställd i banken. Valberedningen har gjort en samlad bedömning av ledamöternas oberoende i förhållande till banken och bankens ledning samt i förhållande till aktieägare som äger 10 procent eller mer av aktierna eller rösterna och funnit att sammansätt- ningen av styrelsen uppfyller kraven i bolagsstyrningskoden. En styrelseledamot får inte delta i behandlingen av ett ärende där ledamoten, eller en närstående part, har ett materiellt intresse som kan stå i konflikt med SEB:s intressen. En styrelse- ledamot ska rapportera befintliga och/eller potentiella intresse- konflikter till ordföranden, exempelvis eventuella närstående parter, andra styrelseuppdrag och finansiella innehav i andra företag. Styrelsen dokumenterar, kommunicerar och hanterar på lämpligt sätt alla faktiska och potentiella intressekonflikter på styrelsenivå, både individuellt och kollektivt. Dessa krav har vederbörligen återspeglats i arbetsordningen för styrelsen och instruktionen om intressekonflikter för SEB-koncernen. Styrelsearbetet följer en årlig plan. Under 2022 hölls 16 styrelsemöten. Vd deltar vid alla styrelsesammanträden utom i ärenden där hinder föreligger på grund av intressekonflikt så som då vd:s arbete utvärderas. Andra medlemmar i VL deltar när så krävs. På styrelsens dagordning 2022 Första kvartalet • Års- och Hållbarhetsredovisning 2021 • Balansräkning, kapital- och utdelningsfrågor • Makroekonomisk genomgång • Successionsplanering för vd och VL • Rapporter från intern och extern revision samt från Group Compliance • Bedömning av effektiviteten och ändamålsenligheten hos SEB:s organisation • Ersättning till vd, VL och kontrollfunktioner • Årlig revidering av instruktioner och policyer för SEB-koncernen, inklusive antagande av en ny policy för fossila bränslen • Uppdatering om digitaliseringen av divisionen Företag & Privatkunder och om SEBx • Uppdatering om Ukraina och Ryssland • Kallelse och förslag till årsstämman • Konstituerande styrelsemöte Andra kvartalet • Makroekonomisk genomgång • Uppdatering om Ukraina och Ryssland • Översikt över SEB:s hemmamarknader och internationella nätverk • Uppdatering om divisionen Private Wealth Management & Family Office i Danmark • HR-uppdatering • IT-marknadsinformation • SEBx uppdatering • Uppdatering – Chief Data and Analytics Officer • Utsikter för investmentbanktjänster • Resolutionsplan för SEB:s USA-verksamhet • SEB:s långsiktiga strategi • Intern kapital- och likviditetsutvärdering (ICAAP och ILAAP) • Besök av Finansinspektionens generaldirektör • Riskseminarium Tredje kvartalet • Fördjupning: möte med SEB:s norska ledning och kunder i Oslo • Genomgång av ramverket för nyckeltal Fjärde kvartalet • Framrullning av affärsplanen 20232026 • Utvärdering av styrelsen • Medarbetarundersökning • Benchmark för HR • Plan för återhämtning och rekonstruktion • Makroekonomisk genomgång • Årsredovisning från stiftelser med förvaltning kopplad till SEB SEB:s kvartalsrapport, samt SEB:s riskposition, kreditkvalitet, kreditportfölj och likviditetsläge finns på styrelsens dagordning varje kvartal. Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 93 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Marcus Wallenberg Sven Nyman Jesper Ovesen Jacob Aarup-Andersen Signhild Arnegård Hansen Anne-Catherine Berner Winnie Fok John Flint Befattning Ordförande sedan 2005 Vice ordförande sedan 2017 Vice ordförande sedan 2014 Ledamot Befattning Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Kommitté Vice ordförande RCC, ACC, RemCo Ledamot RCC Ordförande RCC, ledamot ACC Kommitté Ordförande RemCo Ledamot RemCo Ledamot ACC Invalsår 2002 2013 2004 2022 Invalsår 2010 2019 2013 2022 Född 1956 1959 1957 1977 Född 1960 1964 1956 1968 Utbildning B.Sc. (Foreign Service) Civ.ek. Civ.ek. och MBA M.Sc. (Ekonomi) Utbildning Fil.kand. (Human Resources) och journalistutbildning Civ.ek. och MBA (ledarskap) Bachelor of Commerce. Fellow of CPA Australia och Fellow of Institute of Chartered Accountants in England & Wales. Associate member of Hong Kong Institute of Certified Public Accountants. B.A. (Ekonomi) Andra uppdrag Ordförande i Saab och FAM. Vice ordförande i Investor, EQT samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Ledamot i AstraZeneca Plc. Ledamot i Investor, Ferd Holding AS (Norge), Nobelstiftelsens investeringskommitté, Handelshögskoleföreningen i Stockholm samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. Vd och koncernchef i ISS A/S, Danmark. Ledamot av Danmarks Industriförbunds Permanent Committee on Businesss Policies. Andra uppdrag Ordförande i SnackCo of America Corp. Ordförande i Svensk-Amerikanska Handelskammaren (USA). Ledamot i SOS Barnbyar Sverige och SACC-NY. Ledamot av Ingenjörsvetenskaps- akademien (IVA). Styrelseledamot i Avesco AG (Schweiz), Medicover AB och IIF-koncernen (Infrastructure Investment Fund, tidigare Advenkoncernen). Ett flertal styrelseuppdrag i stiftelser. Styrelseledamot i Geely Holding. Rådgivare till WFAB. Vd i UK Infrastructure Bank. Bakgrund Ordförande i Electrolux, Interna- tionella handelskammaren (ICC) och LKAB. Ledamot i EQT Hol- dings, Stora Enso och Temasek Holdings. Vice vd i Investor och vd och koncernchef i Investor. Ett flertal styrelseuppdrag. Bred erfarenhet inom finansiell verksamhet. Ledande befattningar inom Investor. Vd och grundare av RAM Rational Asset Management, Lancelot Asset Management och Arbitech. Ett flertal styrelseuppdrag. Price Waterhouse. Vice vd och senare koncernchef i Baltica Bank A/S. Vice vd och finanschef i Novo Nordisk A/S. Koncernchef i Kirkbi Group. Finansdirektör på Danske Bank A/S, LEGO Holding A/S och TDC A/S. Ett flertal styrelseuppdrag. Lång erfarenhet från bank- och finansbranschen med ett antal positioner inom Danske Bank-koncernen (Group CFO, chef för Banking Denmark och chef för Wealth Management). Ordförande i bland annat Realkredit Danmark, MobilePay och Danica Pension. Flera befattningar inom investment banking och investment management (Goldman Sachs och Highbridge Capital). Bakgrund Vd i det familjeägda företaget Svenska LantChips. Ordförande i Svenskt Näringsliv. Vice ordförande i Business Europe. Ledamot i Business Sweden, Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning (ESBRI). Ett flertal styrelseuppdrag. Ledamot i Finlands riksdag samt transport- och kommunikationsminister i Finlands regering. Ledamot i Ilmarinen och Soprano Oyi. Ett flertal styrelseuppdrag. Bred erfarenhet inom finansiell verksamhet. Industriell rådgivare och senior advisor till Investor och Husqvarna. Vd och senior partner till EQT Partners Asia Ltd och vd i New Asia Partners Ltd. Styrelseledamot i Volvo Cars Corporation och G4S plc. Group Chief Executive HSBC Holdings PLC. Lång erfarenhet från bank- och finansverksamhet med en rad positioner i HSBC, både i Sydostasien och i Storbritannien. Medlem i the Independent Review Panel on Ring-Fencing Legislation and Proprietary Trading, Storbritannien Nationalitet Svensk Svensk Dansk Dansk Nationalitet Svensk och amerikansk Schweizisk och finsk Brittisk Brittisk Egna och närståendes aktieinnehav 752 000 A-aktier 10 440 A-aktier och 10 200 C-aktier 25 000 A-aktier 6 000 A-aktier Egna och närståendes aktieinnehav 19 004 A-aktier 4 600 A-aktier 3 000 A-aktier Andra innehav Andra innehav Oberoende i förhållande till banken/större aktieägare Ja/nej Ja/nej Ja/ja Ja/ja Oberoende i förhållande till banken/större aktieägare Ja/ja Ja/ja Ja/ja Ja/ja Närvaro styrelse/ kommittémöten 1) 15 av 15 / 27 av 27 15 av 15 / 12 av 12 13 av 15 / 20 av 20 10 av 11 Närvaro styrelse/ kommittémöten 1) 15 av 15 / 7 av 7 14 av 15 / 7 av 7 15 av 15 / 8 av 8 10 av 11 Arvode, styrelsemöten, kronor 3 500 000 1 100 000 1 100 000 850 000 Arvode, styrelsemöten, kronor 850 000 850 000 850 000 850 000 Arvode, kommittémöten, kronor 940 000 450 000 1 015 000 Arvode, kommittémöten, kronor 400 000 200 000 290 000 1) Endast de möten ingår där det varit möjligt att delta utan intressekonflikt. Styrelse Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 94 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Marcus Wallenberg Sven Nyman Jesper Ovesen Jacob Aarup-Andersen Signhild Arnegård Hansen Anne-Catherine Berner Winnie Fok John Flint Befattning Ordförande sedan 2005 Vice ordförande sedan 2017 Vice ordförande sedan 2014 Ledamot Befattning Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Kommitté Vice ordförande RCC, ACC, RemCo Ledamot RCC Ordförande RCC, ledamot ACC Kommitté Ordförande RemCo Ledamot RemCo Ledamot ACC Invalsår 2002 2013 2004 2022 Invalsår 2010 2019 2013 2022 Född 1956 1959 1957 1977 Född 1960 1964 1956 1968 Utbildning B.Sc. (Foreign Service) Civ.ek. Civ.ek. och MBA M.Sc. (Ekonomi) Utbildning Fil.kand. (Human Resources) och journalistutbildning Civ.ek. och MBA (ledarskap) Bachelor of Commerce. Fellow of CPA Australia och Fellow of Institute of Chartered Accountants in England & Wales. Associate member of Hong Kong Institute of Certified Public Accountants. B.A. (Ekonomi) Andra uppdrag Ordförande i Saab och FAM. Vice ordförande i Investor, EQT samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Ledamot i AstraZeneca Plc. Ledamot i Investor, Ferd Holding AS (Norge), Nobelstiftelsens investeringskommitté, Handelshögskoleföreningen i Stockholm samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. Vd och koncernchef i ISS A/S, Danmark. Ledamot av Danmarks Industriförbunds Permanent Committee on Businesss Policies. Andra uppdrag Ordförande i SnackCo of America Corp. Ordförande i Svensk-Amerikanska Handelskammaren (USA). Ledamot i SOS Barnbyar Sverige och SACC-NY. Ledamot av Ingenjörsvetenskaps- akademien (IVA). Styrelseledamot i Avesco AG (Schweiz), Medicover AB och IIF-koncernen (Infrastructure Investment Fund, tidigare Advenkoncernen). Ett flertal styrelseuppdrag i stiftelser. Styrelseledamot i Geely Holding. Rådgivare till WFAB. Vd i UK Infrastructure Bank. Bakgrund Ordförande i Electrolux, Interna- tionella handelskammaren (ICC) och LKAB. Ledamot i EQT Hol- dings, Stora Enso och Temasek Holdings. Vice vd i Investor och vd och koncernchef i Investor. Ett flertal styrelseuppdrag. Bred erfarenhet inom finansiell verksamhet. Ledande befattningar inom Investor. Vd och grundare av RAM Rational Asset Management, Lancelot Asset Management och Arbitech. Ett flertal styrelseuppdrag. Price Waterhouse. Vice vd och senare koncernchef i Baltica Bank A/S. Vice vd och finanschef i Novo Nordisk A/S. Koncernchef i Kirkbi Group. Finansdirektör på Danske Bank A/S, LEGO Holding A/S och TDC A/S. Ett flertal styrelseuppdrag. Lång erfarenhet från bank- och finansbranschen med ett antal positioner inom Danske Bank-koncernen (Group CFO, chef för Banking Denmark och chef för Wealth Management). Ordförande i bland annat Realkredit Danmark, MobilePay och Danica Pension. Flera befattningar inom investment banking och investment management (Goldman Sachs och Highbridge Capital). Bakgrund Vd i det familjeägda företaget Svenska LantChips. Ordförande i Svenskt Näringsliv. Vice ordförande i Business Europe. Ledamot i Business Sweden, Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning (ESBRI). Ett flertal styrelseuppdrag. Ledamot i Finlands riksdag samt transport- och kommunikationsminister i Finlands regering. Ledamot i Ilmarinen och Soprano Oyi. Ett flertal styrelseuppdrag. Bred erfarenhet inom finansiell verksamhet. Industriell rådgivare och senior advisor till Investor och Husqvarna. Vd och senior partner till EQT Partners Asia Ltd och vd i New Asia Partners Ltd. Styrelseledamot i Volvo Cars Corporation och G4S plc. Group Chief Executive HSBC Holdings PLC. Lång erfarenhet från bank- och finansverksamhet med en rad positioner i HSBC, både i Sydostasien och i Storbritannien. Medlem i the Independent Review Panel on Ring-Fencing Legislation and Proprietary Trading, Storbritannien Nationalitet Svensk Svensk Dansk Dansk Nationalitet Svensk och amerikansk Schweizisk och finsk Brittisk Brittisk Egna och närståendes aktieinnehav 752 000 A-aktier 10 440 A-aktier och 10 200 C-aktier 25 000 A-aktier 6 000 A-aktier Egna och närståendes aktieinnehav 19 004 A-aktier 4 600 A-aktier 3 000 A-aktier Andra innehav Andra innehav Oberoende i förhållande till banken/större aktieägare Ja/nej Ja/nej Ja/ja Ja/ja Oberoende i förhållande till banken/större aktieägare Ja/ja Ja/ja Ja/ja Ja/ja Närvaro styrelse/ kommittémöten 1) 15 av 15 / 27 av 27 15 av 15 / 12 av 12 13 av 15 / 20 av 20 10 av 11 Närvaro styrelse/ kommittémöten 1) 15 av 15 / 7 av 7 14 av 15 / 7 av 7 15 av 15 / 8 av 8 10 av 11 Arvode, styrelsemöten, kronor 3 500 000 1 100 000 1 100 000 850 000 Arvode, styrelsemöten, kronor 850 000 850 000 850 000 850 000 Arvode, kommittémöten, kronor 940 000 450 000 1 015 000 Arvode, kommittémöten, kronor 400 000 200 000 290 000 1) Endast de möten ingår där det varit möjligt att delta utan intressekonflikt. Styrelse Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 95 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Lars Ottersgård Helena Saxon Johan Torgeby Befattning Ledamot Ledamot Ledamot (vd och koncernchef) Kommitté Ledamot RCC Ordförande ACC Invalsår 2019 2016 2017 Född 1964 1970 1974 Utbildning Gymnasieingenjör (Elektroteknik), Diploma in Management from The Open University Business School samt ett flertal internutbildningar inom IBM. Civ.ek. Fil.kand. (nationalekonomi) Andra uppdrag Styrelsesuppleant i EKO Respecta. CFO på Investor. Ledamot i Swedish Orphan Biovitrum. Ledamot Nasdaq Inc., Svenska Bankföreningen, the Institute of International Finance, Mentor Sverige AB, IIEB (Institut International d’Études Bancaires), Finsk-svenska Handelskammaren, LUSEM Rådgivande kommittén Lunds universitet. Bakgrund Head of Market Technology, Nasdaq Inc. (USA) Ordförande i styrelsen och VD i Nasdaq Technology AB. Flertal ledande befattningar inom Nasdaq sedan 2008. Försäljningschef för Market Technology vid OMX. Olika chefspositioner inom IBM för Norden och EMEA (Europe, Middle East & Africa). Finansanalytiker på Goldman Sachs och Investor, finansdirektör på Syncron International och Hallvarsson & Halvarsson. Investment manager på Investor. Ledamot Mölnlycke Holding. Robur Asset Management (Swedbank) och Morgan Stanley i London. Co-head division Stora Företag & Finansiella Institutioner. Nationalitet Svensk Svensk Svensk Egna och närståendes aktieinnehav 15 000 A-aktier 12 500 A-aktier 573 703 aktier och aktierätter 2) Andra innehav SEB skuldinstrument (ISIN XS2076169668), nominellt värde 600 000 USD. Oberoende i förhållande till banken/större aktieägare Ja/ja Ja/nej Nej/ja Närvaro styrelse/ kommittémöten 1) 13 av 15 / 8 av 8 15 av 15 / 8 av 8 15 av 15 Arvode, styrelsemöten, kronor 850 000 850 000 Arvode, kommittémöten, kronor 450 000 460 000 1) Endast de möten ingår där det varit möjligt att delta utan intressekonflikt. 2) varav 5 826 A-aktier, 212 239 aktierätter och 355 638 villkorade aktierätter. Styrelse Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 96 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Utsedda av arbetstagarorganisationer Styrelsens sekreterare och chefsjurist Utvärdering av styrelse, vd och verkställande ledning (VL) Styrelsen tillämpar en metod för årlig självutvärdering som bland annat består av en enkät med efterföljande diskussioner inom styrelsen. Genom denna process utvärderas styrelsens, styrelseordförandens och kommittéernas verksamhet och arbetsmetod. I utvärderingen granskas bland annat om: • varje enskild ledamot aktivt deltar i styrelsens och kommittéernas diskussioner • ledamöterna bidrar med självständiga åsikter • atmosfären på mötena främjar öppna diskussioner. Resultatet av utvärderingen presenteras för och diskuteras i styrelsen och i valberedningen. Utvärderingsprocessen och resultatet av denna bidrar till att ytterligare förbättra styrelsearbetet och den hjälper valberedningen att utvärdera lämplig storlek och sammansättning av styrelsen. Marcus Wallenberg deltar inte i utvärderingen av sitt eget arbete, utvärderingen leddes 2022 av vice ordförande Jesper Ovesen. Styrelsen utvärderar löpande vd:s och VL:s arbete, varvid varken vd eller annan medlem av VL deltar. Anna-Karin Glimström Charlotta Lindholm Annika Dahlberg Marika Ottander Befattning Ledamot Ledamot Styrelsesuppleant Styrelsesuppleant Invalsår 2016 2015 2016 2022 Född 1962 1959 1967 1961 Utbildning Universitetsstudier i matematik, statistik och juridik. Jurist Universitetsstudier i arbetsmiljörätt och arbetsrätt. Jurist Facklig representant / Befattning Ordförande i Finansförbundet SEB. Ordförande i Akademikerförbundet i SEB. Client Executive inom division PWM&FO. Förste vice ordförande i Finansförbundet SEB. Vice ordförande Akademikerförbundet i SEB. GDPR-specialist inom division C&PC. Nationalitet Svensk Svensk Svensk Svensk Egna och närståendes aktieinnehav 687 aktierätter, varav 266 aktierätter och 421 villkorade aktierätter. 2 040 aktier och aktierätter, varav 1 353 A-aktier, 266 aktierätter och 421 villkorade aktierätter. 1 267 aktier och aktierätter, varav 580 A-aktier, 266 aktierätter och 421 villkorade aktierätter. 687 aktierätter, varav 266 aktierätter och 421 villkorade aktierätter. Andra innehav Närvaro på styrelsemöten 12 av 15 14 av 15 14 av 14 10 av 10 Kontakta styrelsen Skandinaviska Enskilda Banken AB Styrelsens sekretariat 106 40 Stockholm [email protected] Hans Ragnhäll Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 97 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Styrelsens ersättning Årsstämman beslutar om det sammanlagda arvodet till ledamöterna och om hur arvodet ska fördelas mellan ledamöterna i styrelsen och dess kommittéer. Styrelsearvodet utbetalas löpande under mandatperioden. Efter förslag från valberedningen har styrelsen fastställt en policy om att styrelsens ledamöter bör använda 25 procent av sitt arvode till att köpa och inneha aktier i SEB upp till ett belopp som motsvarar ett årsarvode. Varken vd eller de styrelseleda- möter som är utsedda av arbetstagarorganisationer erhåller något styrelsearvode. Styrelsens kommittéer Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Styrelsen har emellertid inrättat kommittéer för att handlägga vissa frågor och för att bereda sådana frågor för beslut av styrelsen. För närvarande finns tre styrelsekommittéer: Remuneration and Human Resources Committee (RemCo), Audit and Compli- ance Committee (ACC) och Risk and Capital Committee (RCC). Kommittéerna rapporterar regelbundet till styrelsen. En viktig princip är att så många av styrelsens oberoende ledamöter som möjligt ska delta aktivt i kommittéarbetet. Varken vd eller andra befattningshavare i banken ingår i kommittéerna. Styrelsens ordförande är vice ordförande i de tre kommittéerna. Kommit- téerna består inte av samma grupp av ledamöter som utgör en annan kommitté och banken roterar ibland ordförandeskap och ingående ledamöter, med hänsyn tagen till den erfarenhet, kunskap och de färdigheter som behövs, var för sig eller tillsam- mans, i kommittén. Risk and Capital Committee (RCC) Jesper Ovesen Ordförande RCC RCC stödjer styrelsen i dess arbete med att säkerställa att SEB är organiserat och leds på ett sådant sätt att risker inom koncernens verksamhet övervakas och hanteras i enlig- het med styrelsens fastställda risktolerans samt externa och interna regler. RCC följer också kontinuerligt upp koncernens kapital- och likviditetssituation. Huvudfokus 2022 • Uppföljning av SEB:s kapital- och likviditetsposition mot bak- grund av energikrisen, den stigande inflationen och den ryska invasionen av Ukraina, samt av affärsplanen och den ekono- miska prognosen för att säkerställa att banken har en tillräck- lig kapitalisering och likviditetsposition vid varje tidpunkt. • Översyn av kreditportföljen mot bakgrund av energikrisen, den stigande inflationen och den ryska invasionen av Ukraina, med fokus på affärssektorer i omställning samt hållbarhetspolicyer. RCC beslutar om principer och parametrar för att mäta och fördela risk och kapital inom koncernen och övervakar riskhante- ringssystem, risktolerans och strategi, på såväl kort som lång sikt. Kommittén bereder förslag till tillsättande och entledigande av Chief Risk Officer (CRO). Den beslutar även i individuella kredit- ärenden av väsentlig betydelse eller principiell karaktär samt biträder RemCo i att tillhandahålla en risk- och kapital baserad syn på ersättningssystemet. RCC höll 12 möten under 2022. Det är huvudsakligen ekonomi- och finansdirektören som har det övergripande ansvaret för information och presentation av de kapital- och finansieringsärenden som föredras för kommit- tén. CRO har motsvarande ansvar för risk- och kreditärenden. Vd, ekonomi- och finansdirektören och CRO deltar regelbundet i mötena. CRO-funktionen beskrivs på sid. 104. Information om risk-, likviditets- och kapitalhantering finns på sid. 83. Ledamöter i RCC Jesper Ovesen (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande), Sven Nyman och Lars Ottersgård. Tre försvarslinjer för riskhantering Affärsenheterna inom divisionerna, supportfunktionerna och koncern- stabsfunktionerna utgör den första försvarslinjen. Affärsenheterna ansvarar för att rätt pris sätts för transaktioner och att de risker som uppstår under transaktionernas löptid hanteras. Långsiktiga kundrelationer och en sund riskkultur utgör en stabil grund för be- slut om vilka risker som tas. En initial riskbedömning görs för både kunden och den föreslagna transaktionen. Större transaktioner prövas av en kreditkommitté. Det är affärsenheternas ansvar att verksamheten följer tillämpliga koncerngemensamma policyer och instruktioner samt att den stöds av en tydlig beslutsordning. Risk- och compliance-funktionerna utgör den andra försvarslinjen. Dessa enheter är oberoende från affärsverksamheten. Riskfunk- tionen är ansvarig för att identifiera, mäta, följa upp och rapportera risker. Riskerna mäts på både detaljerad och aggregerad nivå. Inter- na mätmetoder har utvecklats för större delen av kreditportföljen samt för marknadsrisk och icke-finansiell risk inklusive regelefter- levnad och banken har fått godkännande av Finansinspektionen att använda dessa för beräkning av kapitaltäckning. Riskerna kontroll- eras med hjälp av limiter på flera nivåer såsom transaktion, enhet och portfölj. Kreditkvaliteten och riskprofilen övervakas löpande, bland annat med hjälp av stresstester. Compliance-funktionen arbetar proaktivt med kvalitetssäkring avseende SEB:s regelefter- levnad. Funktionen hanterar frågor såsom kundskydd, agerande på finansmarknaden, förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism samt myndighetskrav och kontroller. Bankens internrevision utgör den tredje försvarslinjen. Riskhanteringen kvalitetssäkras av internrevision genom regelbunden granskning och utvärdering, för att säkerställa att den är effektiv och ändamål- senlig. Internrevisorerna utvärderas i sin tur av den externa revi- sorn. Baserat på utvärderingar av den tredje försvarslinjen förstärks processerna i första och andra försvarslinjen kontinuerligt. SEB:s ramverk för styrning, i kombination med dess sunda riskkultur och affärsmannaskap, utgör hörnstenarna i en effektiv riskhantering. Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 98 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Audit and Compliance Committee (ACC) Helena Saxon Ordförande ACC ACC stödjer styrelsen i dess arbete med kvalitetssäkring av, och intern kontroll avseende, bankens finansiella redovisning samt rapporteringen till tillsynsmyndig- heterna. ACC följer också upp de interna kontrollernas effektivitet avseende regelefterlevnads- och revisionsfrågor. Huvudfokus 2022 • Uppföljning av pågående AML-utredningar som görs av till- synsmyndigheter i de länder där SEB bedriver sin verksamhet. • Bedömning av kvaliteten på de revisionstjänster som tillhandahålls av den externa revisorn. • Redovisning av verksamheten i Ryssland. Vid behov bereder ACC, för styrelsens beslut, förslag till tillsät- tande eller entledigande av chefen för internrevision. Kommittén håller fortlöpande kontakt med bankens externa och interna revisorer och diskuterar samordningen av deras aktiviteter, samt följer upp att eventuella anmärkningar och påpekanden från revisorerna åtgärdas. Den utvärderar också externrevi- sorns arbete och oberoende. Vid behov har kommittén vidare att ta ställning till vd:s förslag till tillsättande eller entledigande av chefen för Group Compliance. Kommittén granskar dessutom årligen en rapport om visselblåsning från Group Compliance och Group Internal Audit. Mer information om visselblåsarprocessen finns i uppförandekoden. ACC höll 8 möten under 2022. Det är huvudsakligen ekonomi- och finansdirektören, externrevisorn, chefen för internrevision och chefen för Group Compliance som framlägger rapporter för kommitténs övervägande. Utöver dessa deltar vd och CRO regelbundet i mötena. Ledamöter i ACC Helena Saxon (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande), Jesper Ovesen och Winnie Fok. Intern kontroll avseende finansiell rapportering Intern kontroll avseende finansiell rapportering (IKFR) är en väletablerad process som syftar till att ge rimlig försäkran om att den finansiella rapporteringen är tillförlitlig och att minska risken för felaktigheter. IKFR baseras på det ramverk som har etablerats av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) och tillämpas inom SEB i en årlig cykel. Under året utförs följande steg. Utföra riskbedömning och lägesanalys För att kunna identifiera och förstå vilka risker som är rele- vanta och väsentliga för rapporteringsprocessen, analyseras finansiella resultat- och balansräkningar på SEB:s koncern- samt enhetsnivå. Resultaten används för att bestämma vilka enheter, processer och system som ska omfattas av processen för IKFR under det kommande året. Identifiera risker och kontroller Med utgångspunkt i resultatet av riskbedömningen och läges analysen beslutar Group Finance om vilka processer som ska analyseras under det kommande året. De processer som omfattas granskas sedan i workshops där risker och kontroller diskuteras. Utvärdera kontroller Kontrollerna utvärderas löpande under året genom själv- utvärderingar av kontrollägare. På så sätt kan bankens svagheter identifieras, kompenserande kontroller införas och förbättringsåtgärder vidtas. Utvärderingen beskriver väsent- liga finansiella rapporteringsrisker och kommenterar större avvikelser jämfört med tidigare kvartal. Rapportera Resultatet av uppföljningen konsolideras och analyseras för att bedöma den kvarvarande IKFR-risken. Uppföljnings- rapportering sker kvartalsvis till koncernens ekonomi- och finansdirektör i samband med SEB:s externa kvartalsrap- portering. Rapporten bidrar till tydlighet inom SEB, och möjliggör att förbättringsåtgärder kan prioriteras utifrån den återstående risken. Vidare sker rapportering kvartalsvis till Group Internal Audit och årligen till Group Internal Control and Compliance Committee (GICC) samt Audit and Compliance Committee (ACC). Oberoende granskning Utöver denna process utför Group Internal Audit och extern- revision oberoende granskningar av IKFR. Två andra ramverk baserade på COSO tillämpas i samma årliga cykel som beskrivs ovan, nämligen intern kontroll över myndighetsrapportering (IKRR) och intern kontroll över riskrapportering (IKMR). Fokusområde 2022 Utöver det pågående arbetet under 2022 har ett nytt verktyg för poängsättning av kontroller införts för att möjliggöra en mer detaljerad och effektiv övervakning. Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 99 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 På VL:s dagordning 2022 Strategi och affärsplan • Makroekonomisk utveckling • SEB:s långsiktiga strategi och uppföljning av affärsplanen • Diskussioner om kapitalkrav, kreditkvalitet och risk • Uppdatering om strategiska initiativ • Utveckling inom hållbarhet • Diskussioner om kund- nöjdhet, varumärkes- och imageposition samt arbetet med kundundersökningen • Genomgång av process för hantering av kundklagomål Human Resources • Medarbetarundersökning 2022 och Inkludering och mångfald – diskussion om resultat och åtgärder • Genomgång av kompetens- och ledarskapsutveckling • Fördjupning i HR och framtida arbetssätt • SEB:s nya beteenden Tillsynsfrågor • Program för förhindrande av finansiell brottslighet • Riskbedömning av penning- tvätt och finansiering av terrorism • Dataskyddsombudets rapport Affärsområden • Genomgång av bankens verksamhetsområden och hemmamarknader • Uppdatering om Investor World • Kontorsrörelsen i Sverige i omvandling • Uppdatering om Corporate Banking • Uppdatering om Greentech Venture Capital IT • Uppdateringar om Chief Information Officer • Genomgång av, och diskus- sion om IT, innefattande investeringar, säkerhet, agilt arbetssätt och molntjänster • Uppdateringar om Savings, Technology och Business Support & Operations • Partnerskap med Google Cloud • Cybersäkerhetsuppdatering Övrigt • Förberedelser inför årsstämman • Årlig genomgång av policyer och instruktioner, inklusive SEB:s Uppförandekod • Kvartalsrapporter • Utsikter för Investment Banking-tjänster • Media uppdatering • Uppdatering om Investor Relations • Marknadsföringsuppdatering Verkställande direktören Vd, som också är koncernchef, ansvarar för SEB:s dagliga verksamhet i enlighet med styrelsens direktiv. Vd ska säkerställa att SEB är organiserat på ett sådant sätt att det finns en lämplig och transparent styrningsstruktur med en tydlig uppdelning av funktioner och ansvar som säkerställer effektiv och sund styrning av banken. Vd är övergripande ansvarig för SEB:s riskhantering i enlighet med styrelsens policyer och instruktioner samt intentionerna såsom de fast- ställts i styrelsens risktolerans. Styrelsen har fastställt en instruktion för vd:s arbete och roll. Vd rapporterar till styrelsen och avger vid varje styrelsemöte en rapport som bland annat behandlar utvecklingen av verk- samheten utifrån de beslut som har fattats i styrelsen. Vd utser divisionscheferna och cheferna för olika staber och support- funktioner som rapporterar direkt till vd. Verkställande direktören har utsett tre medlemmar av verkställande ledningen till att ha följande ytterligare ansvars- områden: (i) Group Financial Crime Prevention Senior Manager, (ii) Group Outsourcing Senior Manager, och (iii) Group Data Privacy Senior Manager, (gemensamt ”senior managers”). Senior managers har det övergripande ansvaret för genomförandet av regelkraven i SEB-koncernen inom sina respektive ansvarsom- råden. Senior managers ska fortlöpande rapportera till verkstäl- lande direktören om riskerna för att SEB-koncernen inte följer interna och externa regler inom deras respektive ansvarsområde, samt om hanteringen och begränsningen av sådana risker. Vd:s kommittéer Vd har fem huvudsakliga kommittéer till sitt förfogande för att leda den operativa verksamheten. Verkställande ledningen (VL) För att bäst tillvarata hela koncernens intressen samråder vd med VL i frågor av större eller principiell betydelse. VL hanterar bland annat frågor som är av gemensamt intresse för flera divi- sioner, strategifrågor, IT, affärsplaner samt finansiella progno- ser och rapporter. VL höll 23 möten under 2022. VL består av 12 medlemmar förutom vd. Vd har dessutom utsett nio chefer Remuneration and Human Resources Committee (RemCo) RemCo bereder, för beslut av styrelsen, tillsättande av vd och ledamöter i VL. Kommittén utvecklar, följer och utvärderar SEB:s ersättningssystem, incitaments- modeller och riskjustering av dessa, samt utvärderar SEB:s aktiviteter inom lärande, talang- och successionsplanering. Signhild Arnegård Hansen Ordförande RemCo Huvudfokus 2022 • Fördjupning i SEB:s personalstrategi • Implementera hållbarhetsmål för SEB Resultatandel • Uppföljning av utvecklingen av framtida arbetssätt och riktlinjer för distansarbete • Följa utvecklingen av SEB:s nya beteenden. Se kapitlet Ersättningar på sid. 106. RemCo följer och utvärderar tillämpningen av de av bolags- stämman fastställda riktlinjerna för lön och annan ersättning till vd och ledamöterna i VL. En oberoende granskning av revisorn angående efterlevnad av SEB:s ersättningspolicy och tillämpliga regelverk presenteras årligen för kommittén. RemCo granskar, tillsammans med RCC, bankens ersättnings- policy och säkerställer att ersättningsstrukturen tar hänsyn till risker samt kostnad för kapital och likviditet. Genomgången baseras på bland annat en gemensam riskanalys från Group Risk och Group Compliance. Kommittén övervakar också koncernens pensionsåtaganden samt, tillsammans med RCC, åtgärder vidtagna för att trygga koncernens pensionsåtaganden inklusive utvecklingen i bankens pensionsstiftelser. RemCo höll 7 möten under 2022. Det är huvudsakligen vd, tillsammans med chefen för Group HR, som är föredragande i kommittén. Ledamöter i RemCo Signhild Arnegård Hansen (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande) och Anne-Catherine Berner. Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 100 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 till adjungerade medlemmar i VL. De deltar i VL-möten emellanåt för att förmedla expertkunskaper och insikter främst inom sina respektive ansvarsområden. Asset and Liability Committee (ALCO) ALCO, med vd som ordförande och ekonomi- och finans- direktören som vice ordförande, är ett koncernövergripande, beslutande, övervakande och rådgivande organ. ALCO höll 11 sammanträden under 2022 och hanterar bland annat: • finansiell stabilitet – speciellt under de nya regelverken • strategiska kapital- och likviditetsfrågor, inklusive allokering av internkapital och principer för internprissättning. Group Risk Committee (GRC) GRC, med vd som ordförande och Chief Risk Officer som vice ordförande, är en koncerngemensam, beslutsfattande kommitté, som hanterar alla risktyper på koncernnivå, inklusive hållbarhets- och ryktesrisker, i syfte att utvärdera portföljer, produkter och kunder ur ett allsidigt riskperspektiv. GRC höll 54 möten under 2022. GRC har till uppgift att: • fatta viktiga kreditbeslut • säkerställa att alla risker inom koncernens verksamhet är identifierade samt att riskerna mäts, övervakas och rapporteras i enlighet med externa och interna regler • stödja vd i arbetet med att säkerställa att beslut angående koncernens långsiktiga risktolerans följs i affärsverksamheten • säkerställa att styrelsens riktlinjer för riskhantering och risk- kontroll är införda och att erforderliga regler och policyer för risktagande i koncernen upprätthålls och verkställs. Group Executive Sustainability Committee (GESC) GESC, med vd som ordförande och Chief Sustainability Officer som vice ordförande, är en koncerngemensam, beslutsfattande kommitté som hanterar hållbarhetsaktiviteter på koncernnivå. GESC höll 8 möten under 2022. GESC ska be- sluta i följande hållbarhetsrelaterade frågor för att säkerställa SEB-koncernens intressen: • ärenden som ska presenteras för styrelsen • frågor av stor betydelse eller betydelse av principiell natur • frågor som är av gemensamt intresse för flera divisioner, support- eller stabsfunktioner • SEB:s hållbarhetsrelaterade policyer • KPI:er och mål inom hållbarhet i divisionerna. Group Internal Control and Compliance Committee (GICC) GICC, med vd som ordförande och ställföreträdande vd som vice ordförande, är ett rådgivande forum som ska tillse att rapporter från kontrollfunktioner, främst Group Compliance och Group Internal Audit, granskas och att anmälda frågor åtgärdas på lämpligt sätt. GICC höll 8 möten under 2022. SEB:s organisation Vd och koncernchef Divisioner Division Stora Företag & Finansiella Institutioner (LC&FI) Division Företag & Privatkunder (C&PC) Division Private Wealth Management & Family Office Division (PWM&FO) Division Baltikum Division Liv Division Investment Management Supportfunktioner, koncernstaber och kontrollfunktioner SEB:s externa råd för hållbarhetsfrågor (SESAB) SEB har stort behov av att förstå karaktären och snabbheten hos hållbarhetsrelaterade förändringar samt de möjligheter och utmaningar som förändringarna för med sig. Mot bakgrund av detta har SEB etablerat ett rådgivande råd, SESAB, (SEB External Sustainability Advisory Board). SESAB har till syfte att förse banken med strategiska insikter i hållbarhetsfrågor, från personer utanför banksektorn. Insikterna, ska bygga på vetenskaplig forskning och, när så önskas, kompletteras med industriell erfarenhet. SESAB består av externa experter, på inbjudan av vd. Divisioner och affärsområden SEB:s verksamhet är organiserad i divisioner med ett antal affärsområden och affärsenheter. Styrelsen har i en instruktion för intern styrning reglerat verk- samheten i koncernen och fastställt hur koncernens divisioner, inklusive den utländska verksamheten i filialer och dotterbolag, ska styras och vara organiserade. Divisionschefen, eller de för divisionen gemensamt ansvariga divisionscheferna, är över- gripande ansvarig(a) för verksamheten i divisionen. En landchef utses i de länder utanför Sverige, där SEB bedriver verksamhet. Landchefen koordinerar koncernens verksamheter lokalt och rapporterar till en särskilt utsedd ledamot av VL. Se sid. 7680 för information om divisioner och geografiska marknader. Supportfunktioner och koncernstaber Supportfunktioner och koncernstaber är divisionsövergripande funktioner inrättade för att nyttja skalfördelar och stödja affärsverksamheten. Supportfunktionerna stödjer SEB-koncernen genom centra- liserade och divisionsgemensamma funktioner, etablerade främst för att utnyttja skalfördelar inom olika transaktions-, process- och IT-tjänster. Supportfunktionerna är uppdelade i fem enheter: Group Technology, Business Support & Operations, Sustain able Banking, Group Regulatory Affairs Office och SEBx. Koncernstaberna är inrättade för att ge mervärde och stödja verksamheten globalt och för att hantera vissa reglerade områden. Koncernstaberna är uppdelade i fem enheter: CFO function, Group Human Resources, Group Brand, Marketing and Communication, Group Legal och Group Financial Crime Prevention function. Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 101 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Verkställande ledning (från 1 januari 2023) Robert Celsing Mats Holmström Ulrika Areskog Lilja William Paus Jonas Söderberg Befattning Chef för Group Human Resources sedan 2022 Chief Risk Officer sedan 2021 Chef för Group Brand, Marketing and Communication sedan 2021 Vice vd. Chef för division Private Wealth Management & Family Office sedan 2021 Chef för division Företag & Privatkunder sedan 2021 VL-medlem sedan 2022 2021 2021 2018 2021 Anställd i SEB sedan 2007 1990 2021 1992 1999 Född 1967 1968 1975 1967 1976 Utbildning MBA Högre bankutbildning (SEB) Ek.mag. Civ.ek. Kandidatexamen (International Business Administration) Nationalitet Svensk Svensk Svensk Norsk Svensk Egna och närståendes aktieinnehav 133 215 aktier och aktierätter, varav 1 584 A-aktier, 266 aktierätter och 131 365 villkorade aktierätter. 112 337 aktier och aktierätter, varav 23 915 A-aktier, 198 C-aktier, 8 546 aktierätter och 79 678 villkorade aktierätter. 13 400 aktier och aktierätter, varav 13 400 villkorade aktierätter. 261 818 aktier och aktierätter, varav 52 900 A-aktier och 208 918 villkorade aktierätter. 114 702 aktier och aktierätter, varav 31 442 A-aktier, 17 472 aktierätter och 65 788 villkorade aktierätter. Andra innehav 1) Jonas Ahlström är chef för division Stora Företag & Finansiella Institutioner sedan januari 2023. Joachim Alpen lämnade SEB. Förändringar i VL 2022: Peter Kessiakoff var tillförordnad CFO mellan 8 december 2021 och 23 mars 2022. Jeanette Almberg ersatte Nina Korfu-Pedersen som chef för Business Support and Operations. Robert Celsing ersatte Jeanette Almberg som chef för Group Human Resources. Nicolas Moch var Chief Information Officer och medlem av VL fram till 31 december 2022. Johan Torgeby Mats Torstendahl Jonas Ahlström 1) Jeanette Almberg Joachim Alpen 1) Befattning Verkställande direktör och koncernchef sedan 2017 Ställföreträdande vd och koncernchef sedan 2021. Group FCP Senior Manager sedan 2021 Co-head för division Stora Företag & Finansiella Institutioner sedan 2021 Chef för Business Support and Operations sedan 2022. Group Data Privacy Senior Manager sedan 2023 Vice vd. Co-head för division Stora Företag & Finansiella Institutioner sedan 2014 VL-medlem sedan 2014 2009 2020 2016 2014 Anställd i SEB sedan 2009 2009 2005 2008 2001 Född 1974 1961 1978 1965 1967 Utbildning Fil.kand. (nationalekonomi) Civ.ing. Civ.ek. Civ.ek MBA, M.A. (internationella relationer) Nationalitet Svensk Svensk Svensk Svensk Svensk Egna och närståendes aktieinnehav 573 703 aktier och aktierätter, varav 5 826 A-aktier, 212 239 aktierätter och 355 638 villkorade aktierätter. 363 178 aktier och aktierätter, varav 104 218 A-aktier, 62 696 aktierätter och 196 264 villkorade aktierätter. 128 006 aktier och aktierätter, varav 3 596 A-aktier, 33 027 aktierätter och 91 383 villkorade aktierätter. 162 022 aktier och aktierätter, varav 11 135 A-aktier, 34 968 aktierätter och 115 919 villkorade aktierätter. 376 279 aktier och aktierätter, varav 38 266 A-aktier, 109 181 aktierätter och 228 832 villkorade aktierätter. Andra innehav SEB skuldinstrument (ISIN XS2076169668), nominellt värde 600 000 USD. Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 102 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Verkställande ledning (från 1 januari 2023) Masih Yazdi Petra Ålund Niina Äikäs Befattning Ekonomi- och finansdirektör sedan 2020 Chef för Group Technology sedan 2019. Group Outsourcing Senior Manager sedan 2020 Chef för division Baltikum sedan 2021 VL-medlem sedan 2018 2020 2021 Anställd i SEB sedan 2013 2017 2008 Född 1980 1967 1968 Utbildning Civ.ek. M.Sc. (Int. ekonomi) M.Sc. (Tech.) Nationalitet Svensk Svensk Finsk och amerikansk Egna och närståendes aktieinnehav 136 008 aktier och aktierätter, varav 16 099 A-aktier, 9 464 aktierätter och 110 445 villkorade aktierätter. 55 127 aktier och aktierätter, varav 5 892 A-aktier, 2 158 aktierätter och 47 077 villkorade aktierätter. 81 191 aktier och aktierätter, varav 17 968 A-aktier, 267 aktierätter, 33 586 villkorade aktierätter och 29 370 villkorade syntetiska aktierätter. Andra innehav Adjungerade medlemmar i verkställande ledningen Landchefer Jürgen Baudisch Anders Engstrand Mark Luscombe Ruut Pihlava John Turesson Befattning Landchef för SEB Tyskland sedan 2022 Landchef för SEB Storbritannien sedan 2020 Landchef för SEB Danmark sedan 2021 Landchef för SEB Finland sedan 2022 Landchef för SEB Norge sedan 2018 Anställd i SEB sedan 1999 1995 2010 2008 2006 Nationalitet Tysk Svensk Brittisk och dansk Finsk Svensk Divisionschefer Nyckelfunktioner Javiera Ragnartz David Teare Hans Beyer Kristian Skovmand Befattning Chef för division Investment Management sedan 2019 Chef för division Liv sedan 2019 Chief Sustainability Officer sedan 2020 Chef för Investment Banking sedan 2020 Anställd i SEB sedan 2019 2006 2002 2017 Nationalitet Svensk Kanadensisk och brittisk Svensk Dansk Vd utser adjungerade medlemmar i VL. De deltar i VL-möten emellanåt för att förmedla expertkunskaper och insikter främst inom sina respektive ansvarsområden. Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 103 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Kontrollfunktioner Kontrollfunktionerna är globala kontrollfunktioner oberoende av affärsverksamheten. De tre kontrollfunktionerna är i) CRO- funktionen, ii) Group Compliance och iii) Group Internal Audit. CRO-funktionen CRO-funktionen ansvarar för att identifiera, mäta, följa upp och rapportera SEB:s risker och är oberoende från affärsverksamheten. Mats Holmström Chief Risk Officer Bankens Chief Risk Officer (CRO) utses av styrelsen och rap- porterar till vd. CRO håller regelbundet styrelsen, RCC, ACC, VL, ALCO, GESC och GRC uppdaterade om riskfrågor. CRO har ett globalt funktionellt ansvar och CRO:s verksamhet styrs av en instruktion som har antagits av styrelsen. CRO-funktionen är organiserad i tre enheter: Group Risk, Group Credits och CRO Office. Den huvudsakliga uppgiften för Group Risk är att säkerställa att alla risker i SEB:s verksamhet identifieras, mäts, övervakas och rapporteras i enlighet med externa och interna regler. De hanterar även modeller för riskmätning. CRO Office konsoli- derar och analyserar data avseende olika typer av risker och koncernens kreditportfölj samt hanterar allmänna frågor om riskstyrning och riskinformation. Group Credits ansvarar för hantering av kreditprövningsprocessen och vissa individuella kreditbeslut. Group Credits tillser också att policyer fastställda av RCC och styrelsen efterlevs. Verksamheten är reglerad i koncernens kreditinstruktion, som är fastställd av styrelsen. Ordföranden i divisionernas respektive kreditkommittéer har vetorätt i kreditbeslut. Beslut som innebär ett väsentligt undan- tag från bankens kreditpolicy måste hänskjutas till en högre nivå i beslutshierarkin. Chefen för Group Risk och cheferna för Group Credits utses av vd, efter förslag från CRO, och rapporterar till CRO. Mer information om risk-, likviditet och kapitalhantering finns på sid. 83. Group Compliance Koncernens funktion för regelefterlevnad, Group Compliance, har ansvaret för att informera, kontrollera och följa upp frågor inom regelefterlevnad. Gent Jansson Chef för Group Compliance Group Compliance är oberoende från affärsverksamheten. Group Compliance ska lämna råd till affärsverksamheten och ledningen för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med myndighetskrav och därmed främja kundernas, aktie ägarnas och finansmarknadens förtroende för banken. Funktionens särskilda ansvarsområden är: • kundskydd • uppförande på finansmarknaden • förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism • myndighetskrav och kontroller. Chefen för Group Compliance, som utses av vd efter godkännan- de av ACC, rapporterar kvartalsvis frågor inom regelefterlevnad till vd, GICC och ACC samt årligen till RCC och styrelsen. Baserat på analyser av koncernens risker inom detta område fastställer vd, efter godkännande från ACC, en årlig plan för regelefterlev- nad. Instruktionen för Group Compliance antas av styrelsen. Group Internal Audit Group Internal Audit är en koncern- övergripande kontrollfunktion, direkt underställd styrelsen, som har i uppdrag att självständigt och oberoende granska koncernens verksamhet. Styrelsen tillsätter chefen för Group Internal Audit. Björn Rosenkvist Chef för Group Internal Audit Internrevisionens främsta uppgift är att bedöma och lämna försäkran till styrelsen och vd om att bankens styrning, risk- hantering och interna kontroller är effektiva och ändamålsenliga. Arbetet utförs med en riskbaserad ansats i enlighet med den metodik som utarbetats av The Institute of Internal Auditors. ACC fastställer årligen en plan för internrevisionens arbete. Chefen för Group Internal Audit rapporterar slutsatserna av genomförda granskningar, vidtagna åtgärder och status på tidigare rapporterade iakttagelser kvartalsvis till GICC och ACC och rapporterar även årligen till RCC och styrelsen. Internrevisionens arbete genomgår minst vart femte år en kvalitetsutvärdering, som utförs av oberoende part. Intern- revisionsarbetet koordineras med bankens externa revisor avseende granskningen av finansiell rapportering. Bankens externa revisor förlitar sig i viss utsträckning på internrevisionens arbete i sitt uppdrag att granska koncernens finansiella rap- portering. För det krävs att den externa revisorn utvärderar internrevisionens arbete. Slutsatserna av denna utvärdering rapporteras till ACC och Group Internal Audit. Extern revision Revisor Huvudansvarig revisor sedan 2019. Auktoriserad revisor, medlem i FAR sedan 1992 och av FAR licensierad revisor i finansiella företag. Hamish Mabon Revisor, EY Övriga större uppdrag Skanska, Essity och ASSA ABLOY Tidigare större uppdrag Vattenfall, Hexagon, If Skadeförsäkring, SCA och Husqvarna Information om revisor SEB ska enligt bankens bolagsordning ha minst en och högst två revisorer med högst lika många suppleanter. Till revisor får även registrerat revisionsbolag utses. Ernst & Young AB valdes till bankens revisor 2022 för tiden till och med årsstämman 2023. För information om revisionsarvoden, se not 9. Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 104 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Ersättning i SEB Ersättningen till de anställda ska uppmuntra till goda prestationer, ett sunt och ansvarsfullt beteende och ett risk tagande som är i linje med SEB:s beteenden och den risk- toleransnivå som fastställts av styrelsen. Den ska främja de anställdas långsiktiga engagemang för att skapa ett uthålligt värde för kunder och aktieägare. Ersättningen baseras på er- farenhet, ansvar och prestationer. Prestationerna utvärderas utifrån finansiella och icke-finansiella mål, med SEB:s beteenden som utgångspunkt. Ersättningspolicy Ersättning är en viktig del av SEB:s totala erbjudande där målet är att attrahera och behålla ambitiösa medarbetare som är an- gelägna om att ständigt utvecklas och ta till sig nya arbetssätt. SEB:s principer, struktur och beslutsfattande för ersättning framgår av ersättningspolicyn. En viktig del av policyn är betoningen på att ersättningen ska stämma överens med bankens strategi, mål, beteenden och långsiktiga intressen samt kopplingen till individuella prestationer. Målet är att bygga värde för både SEB och aktieägarna och samtidigt främja kundernas bästa, uppmuntra goda prestationer och ett risktagande i linje med styrelsens fastställda toleransnivå samt ett sunt och ansvarstagande beteende baserat på SEB:s beteenden. SEB anammar filosofin om totalersättning där varje medarbe- tares roll, prestation över tid och värdeskapande ska återspeg- las i en lämplig total ersättning. Följaktligen är ersättningen och dess komponenter strukturerade på olika sätt för olika katego- rier av medarbetare för att vara balanserad och ta höjd för både kundernas och aktieägarnas intressen. Ersättningen ska vara konkurrenskraftig på de marknader och inom de segment där SEB är verksamt för att belöna hög presterande medarbetare. SEB:s ersättningsstruktur, processer och utvärderingar ska alltid främja lika möjligheter och säkerställa ett opartiskt, rätt- vist och transparent beslutsfattande om ersättningar. Medarbetarens individuella ersättning ska spegla den kom- plexitet, det ansvar och de ledaregenskaper som krävs i rollen, liksom individens egen prestation. SEB utvärderar löpande medarbetarnas prestation och utveckling utifrån transparenta och individuella finansiella och icke-finansiella mål som är en del av affärsplanen och med SEB:s beteenden som utgångspunkt. Policyn anger också kraven för alla ersättningsbeslut, både överlag och på individnivå. Alla beslut ska godkännas åtmins- tone på en nivå som motsvarar den lönesättande chefens chef (farfarsprincipen). Ersättningsrapport 2022 Ersättningsstruktur SEB:s ersättningsstruktur består huvudsakligen av fast lön, rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Fast lön Fast lön utgör grunden för medarbetarens ersättning. Den fasta lönen ska vara marknadsmässig, spegla kraven på befattningen och medarbetarens varaktiga prestation. SEB genomför årliga kartläggningar i syfte att identifiera och åtgärda eventuella könsrelaterade löneskillnader. Resultatet av kartläggningen publiceras internt. Rörlig ersättning All rörlig ersättning baseras på SEB:s riskjusterade resultat och är anpassad till gällande regelverk avseende den maximala kvoten mellan rörlig ersättning och medarbetarens grundlön, den uppskjutna delen av ersättningen, aktier och fondandelar, liksom rätten att innehålla och reducera ännu ej utbetald ersättning. SEB följer Finansinspektionens föreskrifter om ersättning i finansiella företag, svensk kod för bolagsstyrning samt svenska och interna- tionella regler och riktlinjer i relevanta delar. Enligt föreskrifterna ska SEB identifiera personalkategorier vars yrkesverksamhet har en väsentlig inverkan på SEB:s riskprofil (identifierad personal). Se rapporten Capital Adequacy and Risk Management (kapitaltäckning och riskhantering) för detaljerad information. Modellerna för individuell rörlig ersättning bygger på finansiella och icke-finansiella nyckeltal på koncern-, enhets- och individ- nivå inklusive utvärdering av medarbetarens uppförande. De icke-finansiella målen beaktar bland annat faktorer som kund- nöjdhet, regelefterlevnad samt hållbarhet avseende till exempel bankens egen miljöpåverkan och integrering av hållbarhetsrisker i affärsmodellen. SEB:s ambitioner och mål inom hållbarhet ut- gör en del av kriterierna för potentiell tilldelning under program- men, i förekommande fall. På individnivå är viktiga parametrar till exempel efterlevnad av regler och policyer för risktagande i koncernen, SEB:s uppförandekod, liksom kraven på interna kon- troller inom respektive affärsområde. Prestationen utvärderas över flera år. Personalkostnader, 2022 Mkr Fast lön 10 049 Aktiebaserade program 451 Individuell kontantbaserad rörlig ersättning 428 SEB Resultatandel 533 Sociala avgifter 2 763 Pensioner 1 136 Övriga personalkostnader 619 Summa 15 980 SEB:s konkurrenskraftiga ersättningsstruktur syftar till att attrahera och behålla engagerade och kompetenta medarbetare som bidrar till SEB:s långsiktiga framgång. Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 105 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Kollektiv vinstandel Det största rörliga ersättningsprogrammet är SEB:s kollektiva vinstandelsprogram, SEB Resultatandel 2022. Det omfattar i princip alla bankens medarbetare. Programmets mål kopplas till SEB:s affärsplan och består av de finansiella målen för avkast- ning på eget kapital och SEB:s kostnadsutveckling, vilka också kommuniceras externt, samt de icke-finansiella målen för kund- nöjdhet och hållbarhet. Utfallet för 2022 fastställdes till 66,7 procent 66,7) av maxbeloppet, som i Sverige uppgår till 75 000 kronor. Individuell rörlig ersättning Bankens ledande befattningshavare, andra nyckelpersoner och medarbetare inom vissa affärsenheter där det är marknads- praxis, omfattas av individuell rörlig ersättning. Ambitionen är att en del av ersättningen ska skjutas upp och betalas i SEB-aktier. Aktiebaserad ersättning är ett sätt att attrahera och behålla personal med viktig kompetens. Det ger även ett incitament för medarbetarna att bli aktieägare i SEB, vilket skapar ett lång- siktigt engagemang i linje med aktieägarnas intressen. Finans- branschens regelverk kräver också att rörlig ersättning till en del betalas ut i aktier eller fondandelar. SEB har två individuella aktieprogram: (i) SEB Aktieprogram 2022, för medlemmarna i den verkställande ledningen, vis- sa andra ledande befattningshavare och ett antal andra nyckelpersoner, och (ii) SEB Villkorat Aktieprogram 2022, för medarbetare i vissa affärsenheter. Det senare programmet SEB Villkorat Aktieprogram och SEB Aktieprogram 2022 2021 Villkorat Aktieprogram Aktieprogram Summa Villkorat Aktieprogram Aktieprogram Summa Antal deltagare 320 1 024 1 344 441 1 062 1 503 Tilldelat antal aktier, tusental 1 005 4 067 5 072 926 3 063 3 989 Marknadsvärde 31 december, Mkr 121 488 609 117 385 502 finns, av regelverksskäl, även i en form där utfallet kopplas till utvecklingen av fonder. I båda programmen finns utrymme för riskjustering för såväl nuvarande som framtida risker. Slutligt utfall kan i efterhand reduceras eller helt utgå i enlighet med g äl- lande regelverk, bland annat med beaktande av SEB:s resultat samt det kapital och den likviditet som verksamheten kräver. Cir- ka 12 procent av medarbetarna har individuell rörlig ersättning. Cirka 7 procent av medarbetarna – till exempel medar betare inom investment banking – erhåller rörlig ersättning med en kontant komponent, men endast då det innebär låg eller ingen kvarstående risk för SEB. Rörlig ersättning över en viss nivå ska till viss del alltid vara uppskjuten och kunna återtas. Under 2022 motsvarade individuell kontant rörlig ersättning omkring 3 procent 4) av SEB:s totala personalkostnader. Ersättningspolicy och ersättningsstruktur Aktiebaserade program Group Risk och Group Compliance – tillhandahåller gemensamt riskanalys för granskning av ersättningsstrukturen. Risk and Capital Committee (RCC) – granskar ersättningsstrukturen för att ta hänsyn till SEB:s risker, långsiktiga intjäningsförmåga samt kostnad för likviditet och kapital. Remuneration and Human Resources Committee (RemCo) – övervakar och utvärderar löpande ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna för SEB och föreslår policy för styrelsen. Styrelsen – reviderar och fastställer årligen policyn. RemCo – bereder aktiebaserade program. Styrelsen – föreslår aktiebaserade program till årsstämman. Årsstämman – antar de aktiebaserade programmen. Styrningsmodell för ersättning i SEB För information om årsstämman se sebgroup.com/sv Vinstdelningsprogram (SEB Resultatandel) 2022 1) 2021 2) Antal deltagare 16 400 15 570 Utfall i relation till maxbelopp 3) , % 66,7 66,7 Tilldelat antal aktier, tusental 2 659 2 445 Marknadsvärde 31 december, Mkr 319 308 Totalt utfall per deltagare 4) , kr 50 000 50 000 Utbetalningsår: 1) 2026 2) 2025 3) 75 000 kr i Sverige 4) i Sverige. Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 106 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Ersättning till vd, ställföreträdande vd och medlemmar i verkställande ledningen Årsstämman har fastställt riktlinjer för lön och övrig ersättning till verkställande direktören (vd) och medlemmarna i verkstäl- lande ledningen (riktlinjer). Ersättningen till vd, ställföreträdan- de vd och övriga medlemmar av verkställande ledningen (ledan- de befattningshavare) ska vara i linje med riktlinjerna. Dessutom kan årsstämman – oberoende av riktlinjerna – besluta om bland annat aktiebaserad ersättning. Den totala ersättningen ska återspegla komplexiteten, ansvaret och ledarskapsförmågan som krävs men också medlemmens prestation. Riktlinjerna omfattar grundlön, aktierelaterad ersättning, pen- sion och andra förmåner. Kontantbaserad rörlig ersättning utgår inte till ledande befattningshavare och de har heller inte rätt till SEB Resultatandel. Pensionsplanerna är baserade på en be- stämd premie, utom för en förmånsbestämd andel enligt kollek- tivavtal. Vid uppsägning från SEB:s sida utgår avgångsvederlag om högst 12 månaders lön efter den avtalade uppsägningstiden på maximalt 12 månader. SEB har rätt att från avgångsveder- laget avräkna det som befattningshavaren erhåller i ersättning från annan anställning. SEB följer Finansinspektionens föreskrifter om ersättning i finansiella företag, svensk kod för bolagsstyrning samt svenska och internationella regler och riktlinjer i relevanta delar. Ledande befattningshavare tillhör de som har en väsentlig inverkan på SEB-koncernens riskprofil, i enlighet med relevanta bestämmelser. Rätten att återkräva rörlig ersättning har inte nyttjats under 2022 och det har inte framförts några synpunkter vid årsstäm- morna i samband med tidigare ersättningsrapporter. Långfristiga aktiebaserade program Vd deltar i SEB:s Aktieprogram 20182022 som tilldelades i hans nuvarande befattning och där villkor kvarstår för att kunna utnyttja dem fullt ut. Ställföreträdande vd har inga rörliga ersätt- ningskomponenter i sin nuvarande befattning. Aktieprogrammen är prestationsbaserade med förutbestämda kvantitativa prestationskriterier. Deltagarna tilldelas ett grun- dantal villkorade aktierätter. Varje aktierätt ger rätt till en SEB A-aktie under förutsättning att vissa krav uppfylls. För att aktie- rättigheterna ska kunna utnyttjas krävs normalt fortsatt anställ- ning under en treårsperiod. 50 procent av aktierätten är föremål för en riskjustering tre år efter den inledande tilldelningen och resterande 50 procent efter fem år. Dessa restriktioner följs av en obligatorisk innehavsperiod på ett år. Programmen möjliggör riskjustering för såväl nuvarande som framtida risker och det slutliga resultatet kan därför helt eller delvis upphävas i enlighet med bestämmelserna, bland annat med hänsyn till SEB:s resul- tat och det kapital och den likviditet som krävs i verksamheten. Ytterligare information om de långsiktiga aktieprogrammen, till exempel resultat, deltagarandel och antal emitterade och utestående instrument, finns i not 8c. Styrelsens syn på Aktieprogrammen Styrelsens syn är att Aktieprogrammen fyller sin funktion att attrahera och på lång sikt behålla den mest kvalificerade och engagerade vd och att de stärker det långsiktiga engagemanget i aktieägarnas intresse. Styrelsens övergripande syn på ersättningen till vd, ställföreträdande vd och andra ledande befattningshavare Styrelsen anser att ersättningen till vd, ställföreträdande vd och andra ledande befattningshavare utgör en lämplig balans mellan att motivera de ledande befattningshavarna och att uppnå en långsiktig, välbalanserad och konkurrenskraftig ersättning. Den totala ersättningen till de ledande befattningshavarna under 2022 har varit förenlig med riktlinjerna. Det har inte förekommit några avvikelser vad gäller genomförandet av riktlinjerna och inga undantag från tillämpningen av riktlinjerna under 2022. Om ersättningsrapporten Denna ersättningsrapport (rapporten) innehåller på sid. 107109 en översikt över hur SEB:s riktlinjer för lön och annan ersättning till vd och medlemmarna i verkställande ledningen (riktlinjerna), som antogs av årsstämman 2020, har implementerats under 2022. Rapporten innehåller också information om ersättningen till SEB:s vd och koncernchef (vd) och ställföreträdande vd och koncernchef (ställföreträdande vd). Rapporten har upprättats i enlighet med 8 kap. §§ 53 a och 53 b i aktiebolagslagen 2005551) och de ersättningsregler som är utgivna av Aktiemarknadens självregleringskommitté. Information som krävs enligt 5 kap. 4044 §§ i årsredovis- ningslagen 19951554) finns i not 8c. Information om arbetet som har utförts av Remuneration and Human Resources Commit- tee under 2022 finns i bolagsstyrningsrapporten (se sid. 100). Ersättning till styrelsen omfattas inte av denna rapport. Styrelse- arvoden beslutas årligen av bolagsstämman och framgår av not 8c. Ingen annan ersättning än styrelsearvoden har betalats ut till styrelseledamöterna under 2022. De riktlinjer som antogs av årsstämman 2020 finns på SEB:s webbplats sebgroup.com/sv. Det har inte förekommit några avvi- kelser vad gäller genomförandet av riktlinjerna och inga undantag från tillämpningen av riktlinjerna under 2022. Revisionsberättelsen om att SEB har följt riktlinjerna finns tillgänglig på SEB:s webbplats sebgroup.com/sv Utöver de ersättningar som omfattas av riktlinjerna beslutade årsstämman 2022 att införa långsiktiga aktiebaserade program som finns på SEB:s webbplats sebgroup.com/sv Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 107 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Ersättning till verkställande direktören i aktier 1) De viktigaste villkoren för aktietilldelningsplaner Information om det redovisade räkenskapsåret Ingående balans Under året Utgående balans Specifikation för plan Prestations- period Till- delnings- datum In- tjänings- datum Slut på bevarings- tiden Aktieinnehav i början av året Tillde- lade aktier Intjä- nade aktier Aktier som är föremål för ett prestationsvillkor Aktier tilldelade och ointjänade vid årets slut Aktier som är föremål för en bevarings tid SDP 2018 kv2–kv4 2017 2018 2021 2022 23 478 2 074 25 552 kv2–kv4 2017 2018 2023 2024 23 478 23 478 SDP 2019 2018 2019 2022 2023 35 906 35 906 35 906 2018 2019 2024 2025 35 906 35 906 SDP 2020 2019 2020 2023 2024 37 626 37 626 2019 2020 2025 2026 37 626 37 626 SDP 2021 2020 2021 2024 2025 31 569 31 569 2020 2021 2026 2027 31 569 31 569 SDP 2022 2021 2022 2025 2026 48 579 48 579 2021 2022 2027 2028 48 578 48 578 Summa 257 158 99 231 61 458 294 931 35 906 1) Endast aktier tilldelade i befattningen som verkställande direktör ingår i tabellen. Total ersättning till vd och ställföreträdande vd tusen kronor Fast ersättning Rörlig ersättning 1) Namn och befattning Räken- skapsår Fast lön Övriga förmåner 2) Ettårig rörlig Flerårig rörlig Extraordinära poster Pensions- kostnad 3) Total ersättning Andel fast och rörlig ersättning Johan Torgeby, vd 2021 12 500 181 Ej tillämpligt 2 512 Ej tillämpligt 4 000 19 193 87% 2022 13 500 197 Ej tillämpligt 3 919 Ej tillämpligt 4 400 22 066 82% Mats Torstendahl, ställföreträdande vd 2021 9 500 384 Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ej tillämpligt 1 377 11 261 100% 2022 10 456 320 Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ej tillämpligt 0 10 776 100% 1) Vd har ingen kontantbaserad eller ettårig rörlig ersättning. Endast den rörliga fleråriga ersättning som tilldelas för befattningen som vd är inkluderad. Det under 2022 intjänade programmet för vd beviljades 2019 till ett värde av 2 miljoner kronor. Under 2022 har även utdelningsaktierätter i 2018 års program tilldelats och intjänats. Värdet på de intjä- nade programmen baseras på kursen på SEB:s A-aktie den 1 april 2022 vilken var 10320 kronor. Ställföreträdande vd har inga rörliga ersättningskomponenter i sin nuvarande position. 2) Övriga förmåner består av semesterersättning, bil- och reseförmåner, räntebidrag, försäkringar och måltider. Under 2022 erhöll vd ersättning för personliga resekostnader som uppstått på grund av brådskande affärsärenden. Denna kostnadsersättning ingår inte i beloppet. 3) Pensionskostnaden återspeglar de premiepensionsavgifter som tilldelats för 2022. Räntekostnader för förmånspensionsplaner före utnämningen till verkställande direktör ingår inte. Inga pensionsavsättningar görs för ställföreträdande vd. Riktlinjer Ersättning RemCo – utvärderar om riktlinjerna följs fortlöpande under hela året. Extern revisor – avger ett yttrande till styrelsen, före varje årsstämma, om att SEB har följt de riktlinjer som gällde för det aktuella året. Styrelsen – föreslår ersättningsriktlinjer för årsstämman. Årsstämman – antar ersättningsriktlinjerna. Group Human Resources garanterar RemCo att ersättningen till vd, ställföreträdande vd och andra ledande befattningshavare är konkurrenskraftig och marknadsmässig. RemCo – övervakar och utvärderar löpande ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna för vd, ställföreträdande vd och andra ledande befattningshavare. Styrelsen – beslutar om ersättningen till vd, ställföreträdande vd och andra ledande befattningshavare. Styrningsmodell för ersättning till vd, ställföreträdande vd och andra ledande befattningshavare Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 108 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Tillämpade prestationskriterier för vd:s ersättning Styrelsens uppfattning är att vd:s totala ersättning till stor del bör baseras på fast lön som årligen utvärderas och sätts på en marknadsmässigt konkurrenskraftig nivå, mot bakgrund av vd:s och bankens kort- och långsiktiga prestationer. Samtidigt finns en stark önskan att koppla vd:s lön till aktieägarnas intresse och sträva mot en hållbar och långsiktig överensstämmelse. Följaktligen innehåller vd:s totala ersättning även lön i form av uppskjutna aktier på en rimlig nivå i förhållande till den totala ersättningen, som beskrivs i ovanstående avsnitt. Dessa aktier är begränsade, kopplade till vissa intjänings- och riskjusterings- villkor och följer SEB:s A-akties utveckling utan några hävstångs- strukturer. Även om lönestrukturen ses som huvudsakligen fast, är den faktiska årliga uppskjutna aktietilldelningen, men inte det slutliga utfallet, kopplad till vissa prestationskriterier som be- skrivs i SEB:s treåriga affärsplan. 50 procent av aktierna skjuts upp i minst fyra år, resterande del i minst sex år. Prestationsmåtten för vd:s ersättning har valts ut för att SEB:s strategi ska genomföras och beteenden som ligger i SEB:s långsiktiga intresse ska uppmuntras. Vid valet av mått har Fokusområden Mått Beskrivning Utvärdering Finansiell Rörelseintäkter, kostnad och resultat Mäts som långsiktig utveckling, jämfört med uppsatta mål i affärsplanen samt med konkurrenter Utveckling enligt plan Räntabilitet på eget kapital Utfall i tabellen nedan Kundnöjdhet Externa mätningar Prosperas ranking för stora nordiska företag och institutioner, respektive Svenskt Kvalitetsindex för företag och privatpersoner Nummer 1 och Nummer 2 – enligt plan Miljörelaterade, sociala och styrnings- relaterade faktorer Hållbarhet Hållbarhetsrådgivning enligt Prosperas ranking för Sverige och Norden Nummer 1 – enligt plan Miljö Det bruna (minskning av CO-utsläpp) och det gröna (aktiviteter som stöder en hållbar utveckling) Utveckling enligt plan Medarbetare Medarbetarengagemang och jämn könsfördelning Över snittet för den finansiella sektorn och enligt plan Risk, regelefterlevnad och uppförande Obligatorisk utbildning, genomsnitt Enligt plan mot 100% Totalt Enligt plan hänsyn tagits till de strategiska målen och både de kort- och långsiktiga affärsprioriteringarna för 2022. Utvärderingen av finansiella resultat omfattar faktorer som SEB:s lönsamhet och kostnadskontroll. Utvärderingen av icke-finansiella resultat omfattar utvecklingen av exempelvis kundnöjdhet, medarbetar- nas engagemang och IT- och digitaliseringsagendan. Dessutom omfattar de åtgärder för att stärka SEB:s hållbarhetsarbete och beteende. Utvärderingen av vd görs i ett flerårigt perspektiv utan en relativ viktning av de olika resultatkriterierna, utan snarare en aggregerad och heltäckande utvärdering av utfallet i förhållan- de till den treåriga affärsplanen. Detta stämmer väl överens med ersättningsstrukturen för vd, som bygger på ett förutbe- stämt och kommunicerat totalt mål för den fasta lönen, inklusive tilldelningen av uppskjutna och villkorade aktier, för att säker- ställa anpassning till aktieägarnas intressen på lång sikt. Den faktiska årliga tilldelningen av aktierna förväntas inte avvika från den kommunicerade målnivån, utan möjliggör en justering (både uppåt och nedåt). Det gör det också möjligt att återkräva ersättning i extraordinära situationer. Jämförande information om ändringen av ersättningen och företagets resultat 2022 2021 2020 Resultat Förändring, år till år Förändring, år till år, % Resultat Förändring, år till år Förändring, år till år, % Resultat Johan Torgeby, total ersättning, Mkr 22,1 2,9 3) 15 19,2 2,3 3) 14 16,9 Mats Torstendahl, total ersättning, Mkr 10,8 0,5 3) 4 11,3 Koncernens rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, Mkr 35 249 4 385 3) 14 30 864 10 018 3) 48 20 846 Genomsnittlig ersättning per heltidsekvivalent, Mkr 12) 0,9 0,04 3) 5 0,86 0,02 3) 2 0,84 Koncernens räntabilitet på eget kapital, %, exklusive jämförelsestörande poster 14,5 0,6 4) 4 13,9 3,6 4) 35 10,3 1) Verkställande direktörens ersättning ingår inte, men övriga medlemmar i verkställande ledningen ingår. 2) Ersättningen beräknas utifrån SEB:s svenska anställda 2022 och inkluderar den uppskattade premiepensionsavgiften enligt BTP1-planen för en anställd på genomsnittlig nivå för fast lön, deltagande i SEB Resultatandel, utbetald kortsiktig och investerad långsiktig individuell prestationsbaserad rörlig ersättning 2022 samt det uppskattade värdet av andra förmåner som subventionerade måltider, semesterersättning och hälsofrämjande förmåner. 3) Mkr 4) Procentenheter Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 109 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 110 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not Sida SEB-koncernen Resultaträkning 111 Övrigt totalresultat 112 Balansräkning 113 Förändringar i eget kapital 114 Kassaflödesanalys 115 Moderbolaget Resultaträkning 116 Övrigt totalresultat 116 Balansräkning 117 Förändringar i eget kapital 118 Kassaflödesanalys 119 Noter till de finansiella rapporterna Företagsinformation 120 1 Redovisningsprinciper 120 2 Rörelsesegment 129 3 Geografisk information 131 Resultaträkning 4 Räntenetto 132 5 Provisionsnetto 133 6 Nettoresultat av finansiella transaktioner 134 7 Övriga intäkter, netto 135 8 Personalkostnader 136 8 a Löner och ersättningar 136 8 b Pensioner 137 8 c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen 140 8 d Aktierelaterade ersättningar 142 8 e Antal anställda 144 9 Övriga kostnader 145 10 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar 145 11 Förväntade kreditförluster, netto 145 12 Påförda avgifter 146 13 Jämförelsestörande poster 146 14 Bokslutsdispositioner 146 15 Skatt 146 16 Nettoresultat per aktie 148 Not Sida Balansräkning 17 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 148 18 Utlåning 148 19 Räntebärande värdepapper 155 20 Egetkapitalinstrument 156 21 Derivatinstrument och säkringsredovisning 156 22 Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures 162 23 Immateriella tillgångar 164 24 Materiella tillgångar 165 25 Övriga tillgångar 165 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 166 27 In- och upplåning 166 28 Skulder till försäkringstagare 166 29 Emitterade värdepapper 167 30 Korta positioner 167 31 Övriga skulder 167 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 167 33 Avsättningar 168 34 Efterställda skulder 168 35 Obeskattade reserver 169 36 Tillgångar och skulder till verkligt värde 169 37 Finansiella tillgångar och skulder per klass 173 38 Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor 175 39 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder 176 Övriga noter 40 Riskupplysningar 176 40 a Kreditrisk 177 40 b Marknadsrisk 181 40 c Icke-finansiell risk 183 40 d Affärsrisk 183 40 e Försäkringsrisk 183 40 f Likviditetsrisk 184 40 g Referensräntereformen 190 41 Kapitaltäckning 191 42 Livförsäkringsrörelsen 194 43 Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten 195 44 Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag 195 45 Upplysningar om närstående 196 46 Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal 197 47 Ställda säkerheter 198 48 Eventualförpliktelser 199 49 Leasing 200 50 Omräknade jämförelsetal 200 51 Effekter från implementeringen av IFRS 17 Försäkringsavtal 202 52 Händelser efter balansdagen 202 Femårsöversikt SEB-koncernen 203 Moderbolaget 204 Finansiella rapporter och noter Innehåll 111 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Finansiella rapporter — Resultaträkning Resultaträkning SEB-koncernen Mkr Not 2022 2021 Ränteintäkter 56 150 31 383 Räntekostnader –22 707 –5 286 Räntenetto 4 33 443 26 097 Provisionsintäkter 27 637 26 129 Provisionskostnader –6 064 –4 987 Provisionsnetto 5 21 573 21 142 Nettoresultat av finansiella transaktioner 6 9 314 8 235 Övriga intäkter, netto 7 258 164 Summa rörelseintäkter 64 589 55 638 Personalkostnader 8 –15 980 –15 372 Övriga kostnader 9 –6 986 –5 763 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar 10 –2 078 –2 110 Summa rörelsekostnader –25 044 –23 245 Resultat före kreditförluster och påförda avgifter 39 544 32 393 Förväntade kreditförluster, netto 11 –2 007 –510 Påförda avgifter: riskskatt och resolutionsavgifter 12 –2 288 –1 019 Rörelseresultat före jämförelsestörande poster 35 249 30 864 Jämförelsestörande poster 13 –1 399 Rörelseresultat 33 850 30 864 Skatt 15 –6 861 –5 441 NETTORESULTAT 26 989 25 423 Aktieägarna i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) andel 26 989 25 423 Nettoresultat per aktie före utspädning, kr 16 12:63 11:75 Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr 16 12:53 11:67 1) 2) 1) Varav ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden 50 224 Mkr (27 752). 2) Varav räntekostnader beräknade enligt effektivräntemetoden 26 864 Mkr (5 675). Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. 112 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Finansiella rapporter — Övrigt totalresultat Övrigt totalresultat SEB-koncernen Mkr 2022 2021 NETTORESULTAT 26 989 25 423 Vinster och förluster vid omvärdering under året 102 36 Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året –21 –7 Kassaflödessäkringar 81 29 Omräkning av utländsk verksamhet 399 397 Skatt på omräkningseffekter 1 030 282 Omräkning utländsk verksamhet 1 429 680 Poster som kan omklassificeras till resultaträkningen 1 510 708 Förändring i egen kreditrisk, efter skatt 48 14 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsåtaganden, inklusive särskild löneskatt 5 663 3 745 Vinster och förluster vid omvärdering av förvaltningstillgångar under året –4 871 13 964 Uppskjuten skatt på pensioner –151 –3 648 Förmånsbestämda pensionsplaner 641 14 061 Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen 689 14 075 ÖVRIGT TOTALRESULTAT 2 198 14 783 TOTALRESULTAT 29 187 40 206 1)Förändring i egen kreditrisk från finansiella skulder FVTPL. Aktieägarna i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) andel 29 187 40 206 Den metod som tillämpas för att säkra valutarisk relaterat till investeringar i resultat, vilket inte valutaomräkningen av utländsk verksamhet gör. I koncernen utländska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintäkt) i moder- bolaget. Värdeförändringar på säkringsinstrumenten påverkar skattepliktigt presenteras denna skatteeffekt i Övrigt totalresultat. 1) 113 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Finansiella rapporter — Balansräkning Balansräkning SEB-koncernen Mkr Not 31 dec 2022 31 dec 2021 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 17 377 966 439 344 Utlåning till centralbanker 18 73 962 4 454 Utlåning till kreditinstitut 18 77 235 60 009 Utlåning till allmänheten 18 2 065 271 1 846 362 Räntebärande värdepapper 19 252 611 205 950 Egetkapitalinstrument 20 66 594 120 742 Finansiella tillgångar för vilka kunderna bär investeringsrisken 356 367 422 497 Derivat 21 187 622 126 051 Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures 22 1 365 1 510 Immateriella tillgångar 23 7 280 7 466 Materiella tillgångar 24 1 190 1 212 Nyttjanderättstillgångar 49 4 834 5 079 Aktuella skattefordringar 15 16 312 15 359 Uppskjutna skattefordringar 15 409 675 Pensionsförmånstillgångar 8b 24 188 23 804 Övriga tillgångar 25 16 888 21 001 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26 2 714 2 714 SUMMA TILLGÅNGAR 3 532 810 3 304 230 Skulder till centralbanker och kreditinstitut 27 66 873 75 206 In- och upplåning från allmänheten 27 1 701 687 1 597 449 Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken 28 357 975 424 226 Skulder till försäkringstagarna 28 30 984 34 623 Emitterade värdepapper 29 795 149 730 106 Korta positioner 30 44 635 34 569 Derivat 21 238 048 118 173 Övriga finansiella skulder 172 5 721 Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk 7 456 702 Aktuella skatteskulder 15 2 164 1 384 Uppskjutna skatteskulder 15 10 364 10 354 Övriga skulder 31 37 065 42 886 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 5 827 5 848 Avsättningar 33 1 056 761 Pensionsförmånsskulder 8b 64 445 Efterställda skulder 34 28 767 28 549 Summa skulder 3 328 287 3 111 002 Aktiekapital 21 942 21 942 Andra fonder 21 194 18 996 Balanserad vinst 161 387 152 290 Aktieägarnas eget kapital 204 523 193 228 Eget kapital 204 523 193 228 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 3 532 810 3 304 230 114 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 SEB-koncernen Mkr Andra fonder Förmåns- Omräkning bestämda Kassaflödes- utländsk pensions- Balanserad 2022 Aktiekapital OCA säkringar verksamhet planer vinst Eget kapital Ingående balans 21 942 –223 –18 –561 19 798 152 290 193 228 Nettoresultat 26 989 26 989 Övrigt totalresultat (netto efter skatt) 48 81 1 429 641 2 198 Totalresultat 48 81 1 429 641 26 989 29 187 Utdelning till aktieägarna –12 884 –12 884 Fondemission 154 –154 Indragning av aktier –154 –1 722 –1 876 Aktieprogrammen –167 –167 Förändring i innehav av egna aktier –2 965 –2 965 UTGÅENDE BALANS 21 942 –175 62 868 20 439 161 387 204 523 2021 Ingående balans 21 942 –236 –47 –1 241 5 737 145 788 171 943 Nettoresultat 25 423 25 423 Övrigt totalresultat (netto efter skatt) 14 29 680 14 061 14 783 Totalresultat 14 29 680 14 061 25 423 40 206 Utdelning till aktieägarna –17 740 –17 740 Aktieprogrammen 2) 6) –167 –167 Förändring i innehav av egna aktier 2) 6) –1 015 –1 015 UTGÅENDE BALANS 21 942 –223 –18 –561 19 798 152 290 193 228 3) 4) 5) 1) 2) 2) 1) 6) 1) Utdelning betalad 2021 för 2020 bestod av ordinarie utdelning 4:10 kronor per aktie beslutad av ordinarie bolagsstämma i mars och ytterligare ordinarie utdelning 4:10 kronor per aktie beslutad av en extra bolagsstämma i november 2021. Utdelning betald 2022 för 2021 uppgick till 6:00 kronor per aktie. Föreslagen utdelning för 2022 är 6:75 kronor per aktie. Ytterligare information finns på sid. 71. Utdelningen till aktieägarna är redovisad exklusive utdelning på egna aktier. 2) Under 2021 har SEB återköpt 2 909 266 aktier för de långfristiga aktieprogrammen och 7 517 408 aktier har sålts/delats ut. Under 2021 har SEB återköpt 10 171 296 aktier för kapi- taländamål. Per den 31 december 2021 ägde SEB således 37 774 605 A-aktier. Under 2022 har SEB återköpt 6 061 021 aktier för de långfristiga aktieprogrammen och 6 364 511 aktier har sålts/delats ut. Under 2022 har SEB återköpt 43 262 222 aktier för kapitaländamål och 15 449 868 aktier som hölls för kapitaländamål har dragits in. Per den 31 december 2022 uppgick utfärdat antal aktier till 2 178 721 934 och SEB ägde 65 283 469 A-aktier till ett marknadsvärde av 7 831 Mkr. Värdet av återköpta egna aktier avseende de långsiktiga aktierelaterade program som påverkar eget kapital uppgår till –114 Mkr (361), vid årets slut är värdet som påverkar eget kapital –2 572 Mkr (–2 458). 3) 2 154 569 426 A-aktier (2 170 019 294) med ett nominellt värde på 10:07 kronor per aktie; 24 152 508 C-aktier (24 152 508) med ett nominellt värde på 10:07 kronor per aktie. 4) Information om kapitalkrav finns i not 41 Kapitaltäckning. 5) Förändringar i verkligt värde av finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet som kan hänföras till förändringar i egen kreditrisk. 6) Omräknad efter justering av förändring i innehav av egna aktier. Finansiella rapporter — Förändring i eget kapital Förändring i eget kapital 115 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 SEB-koncernen Mkr 2022 2021 Erhållna räntor 53 194 31 564 Betalda räntor –21 384 –6 266 Erhållna provisioner 27 637 26 129 Betalda provisioner –6 064 –4 987 Erhållet netto av finansiella transaktioner 41 625 –7 588 Övriga inbetalningar i rörelsen 810 6 Betalda administrationskostnader –26 836 –23 694 Betald inkomstskatt –7 034 –14 338 Kassaflöde från resultaträkningen 61 947 825 Ökning (–)/minskning (+) i portföljer 10 887 35 465 Ökning (+)/minskning (–) i emitterade värdepapper 64 558 –17 662 Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut och centralbanker –87 814 –11 136 Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten –218 206 –80 296 Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut –8 410 –36 104 Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten 103 917 226 218 Ökning (–)/minskning (+) i försäkringsportföljer –122 287 Förändringar i övriga tillgångar 4 397 –18 293 Förändringar i övriga skulder –1 321 32 349 Kassaflöde från den löpande verksamheten –70 166 131 652 Försäljning av aktier och obligationer 64 28 Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 12 7 Erhållna utdelningar 0 1 Förvärv/avyttring av aktier och obligationer 145 –238 Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar –1 026 –644 Kassaflöde från investeringsverksamheten –805 –846 Emitterade förlagslån 5 201 5 571 Återbetalda förlagslån –5 422 –10 057 Köpta aktier för kapitaländamål –4 722 –1 362 Betald utdelning –12 884 –17 740 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –17 828 –23 588 PERIODENS KASSAFLÖDE –88 799 107 218 Kassa och likvida medel vid årets början 445 716 331 247 Förändringar i valutakurser likvida medel 26 055 7 251 Periodens kassaflöde –88 799 107 218 KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT 1) 2) 382 972 445 716 Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. 1) Kassa och likvida medel Kassa 2 585 2 157 Tillgodohavanden hos centralbanker 375 381 437 187 Fordringar hos kreditinstitut som utbetalas på anfordran 5 006 6 372 SUMMA 382 972 445 716 2) Varav 9 225 Mkr (7 261) inte tillgängligt för koncernen på grund av lokala centralbanksbestämmelser. Totalt utflöde avseende leasingtillgångar, där SEB är leasetagare, uppgår till 990 Mkr (963). Förändring av skulder i finansieringsverksamheten Ingående balans 28 549 32 287 Kassaflöde –221 –4 487 Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakursförändringar 2 404 1 432 Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakurssäkringar –1 936 –549 Ej kassaflödespåverkande förändringar, upplupna räntor –29 –135 SUMMA SKULDER I FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 28 767 28 549 Finansiella rapporter — Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys 116 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Moderbolaget Mkr Not 2022 2021 Ränteintäkter 48 883 25 895 Leasingintäkter 5 309 5 268 Räntekostnader –23 994 –5 159 Räntenetto 4 30 197 26 004 Erhållna utdelningar 10 447 2 596 Provisionsintäkter 16 925 15 553 Provisionskostnader –4 042 –3 210 Provisionsnetto 5 12 883 12 343 Nettoresultat av finansiella transaktioner 6 5 895 6 125 Övriga rörelseintäkter 7 2 481 1 330 Summa rörelseintäkter 61 904 48 397 Personalkostnader 8 –12 209 –10 830 Övriga kostnader 9 –6 171 –5 377 Administrationskostnader –18 380 –16 207 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar 10 –5 635 –5 644 Summa rörelsekostnader –24 015 –21 851 Resultat före kreditförluster 37 890 26 547 Förväntade kreditförluster, netto 11 –2 119 –744 Nedskrivningar av finansiella tillgångar 22 –6 631 –1 911 Rörelseresultat 29 139 23 892 Bokslutsdispositioner 14 3 300 3 839 Skatt på årets resultat 15 –4 929 –5 332 Övriga skatter 15 –180 352 NETTORESULTAT 27 329 22 751 Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. Moderbolaget Mkr 2022 2021 NETTORESULTAT 27 329 22 751 Vinster och förluster vid omvärdering under året 102 36 Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året –21 –7 Kassaflödessäkringar 81 29 Omräkning av utländsk verksamhet –112 98 Omräkning utländsk verksamhet –112 98 Poster som kan omklassificeras till resultaträkningen: –31 127 ÖVRIGT TOTALRESULTAT –31 127 TOTALRESULTAT 27 298 22 878 Den metod som tillämpas för att säkra valutarisk relaterat till investeringar i utländska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintäkt) i moder- bolaget. Värdeförändringar på säkringsinstrumenten påverkar skattepliktigt resultat, vilket inte valutaomräkningen av utländsk verksamhet gör. I koncernen presenteras denna skatteeffekt i Övrigt totalresultat. Finansiella rapporter — Resultaträkning — Övrigt totalresultat Resultaträkning Övrigt totalresultat 117 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Moderbolaget Mkr Not 31 dec 2022 31 dec 2021 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 17 354 970 371 466 Utlåning till centralbanker 18 16 676 4 127 Utlåning till kreditinstitut 18 101 928 70 207 Utlåning till allmänheten 18 1 839 188 1 641 332 Räntebärande värdepapper 19 227 323 178 441 Egetkapitalinstrument 20 44 645 96 149 Derivat 21 179 144 121 326 Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures 22 61 717 51 231 Immateriella tillgångar 23 1 642 1 714 Materiella tillgångar 24 24 276 26 126 Aktuella skattefordringar 15 1 637 1 915 Uppskjutna skattefordringar 15 145 403 Övriga tillgångar 25 16 384 20 580 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26 3 012 2 818 SUMMA TILLGÅNGAR 2 872 686 2 587 834 Skulder till centralbanker och kreditinstitut 27 106 019 85 276 In- och upplåning från allmänheten 27 1 467 319 1 404 490 Emitterade värdepapper 29 795 149 730 028 Korta positioner 30 44 635 34 569 Derivat 21 229 933 113 497 Övriga finansiella skulder 7 628 6 422 Aktuella skatteskulder 15 1 311 801 Uppskjutna skatteskulder 15 56 0 Övriga skulder 31 25 047 25 610 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 4 000 3 941 Avsättningar 33 909 636 Efterställda skulder 34 27 867 27 649 Summa skulder 2 709 872 2 432 921 Obeskattade reserver 35 15 680 17 137 Aktiekapital 21 942 21 942 Reservfond 12 260 12 260 Fond för utvecklingsutgifter 1 561 1 565 Fond för verkligt värde –384 –353 Balanserad vinst 84 426 79 612 Nettoresultat 27 329 22 751 Eget kapital 147 133 137 776 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2 872 686 2 587 834 Finansiella rapporter — Balansräkning Balansräkning 118 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Moderbolaget Mkr 2022 Bundet eget kapital Fritt eget kapital 4) Eget kapital Aktie- kapital 3) Reservfond Fond för utveck lings - avgifter Kassaflödes- säkringar 5) Omräkning utländsk verksamhet 5) Balanserad vinst Ingående balans 21 942 12 260 1 565 –19 –335 102 363 137 776 Nettoresultat 27 329 27 329 Övrigt totalresultat (netto efter skatt) 81 –112 –31 Totalresultat 81 –112 27 329 27 298 Utdelning till aktieägarna 1) –12 884 –12 884 Fondemission 154 –154 Indragning av aktier –154 –1 721 –1 876 Personaloptionsprogrammen 2) –230 –230 Förändring i innehav av egna aktier 2) –2 965 –2 965 Omföringar –4 18 14 UTGÅENDE BALANS 21 942 12 260 1 561 62 –447 111 755 147 133 2021 Ingående balans 21 942 12 260 1 474 –47 –432 98 671 133 868 Nettoresultat 22 751 22 751 Övrigt totalresultat (netto efter skatt) 29 98 127 Totalresultat 29 98 22 751 22 878 Utdelning till aktieägarna 1) –17 740 –17 740 Personaloptionsprogrammen 2) 6) –229 –229 Förändring i innehav av egna aktier 2) 6) –1 015 –1 015 Omföringar 91 –75 16 UTGÅENDE BALANS 21 942 12 260 1 565 –19 –335 102 363 137 776 1) Utdelning betalad 2021 för 2020 bestod av ordinarie utdelning 4:10 kronor per aktie beslutad av ordinarie bolagsstämma i mars och ytterligare ordinarie utdelning 4:10 kronor per aktie beslutad av en extra bolagsstämma i november 2021. Utdelning betald 2022 för 2021 uppgick till 6:00 kronor per aktie. Föreslagen utdelning för 2022 är 6:75 kronor per aktie. Ytterligare information finns på sidan 71. Utdelningen till aktieägarna är redovisad exklusive utdelning på egna aktier. 2) Under 2021 har SEB återköpt 2 909 266 aktier för de långfristiga aktieprogrammen och 7 517 408 aktier har sålts/delats ut. Under 2021 har SEB återköpt 10 171 296 aktier för kapitaländamål. Per den 31 december 2021 ägde SEB således 37 774 605 A-aktier. Under 2022 har SEB återköpt 6 061 021 aktier för de långfristiga aktieprogrammen och 6 364 511 aktier har sålts/delats ut. Under 2022 har SEB återköpt 43 262 222 aktier för kapitaländamål och 15 449 868 aktier som hölls för kapitaländamål har dragits in. Per den 31 december 2022 uppgick utfärdat antal aktier till 2 178 721 934 och SEB ägde 65 283 469 A-aktier till ett marknadsvärde av 7 831 Mkr. Värdet av återköpta egna aktier avseende de långsiktiga aktierelaterade program som påverkar eget kapital uppgår till –114 Mkr (361), vid årets slut är värdet som påverkar eget kapital –2 572 Mkr (–2 458). 3) 2 154 569 426 A-aktier (2 170 019 294) med ett nominellt värde på 10:07 kronor per aktie; 24 152 508 C-aktier (24 152 508) med ett nominellt värde på 10:07 kronor per aktie. 4) Den utgående balansen motsvarar utdelningsbara medel enligt förordning (EU) No 575/2013 (CRR). 5) Fond för verkligt värde. 6) Omräknad efter justering av förändring i innehav av egna aktier. Finansiella rapporter — Förändringar i eget kapital Förändringar i eget kapital 119 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Moderbolaget Mkr 2022 2021 Erhållna räntor 55 176 28 683 Betalda räntor –25 191 –3 517 Erhållna provisioner 16 803 15 397 Betalda provisioner –3 958 –3 121 Erhållet netto av finansiella transaktioner 46 446 –8 939 Övriga inbetalningar i rörelsen –6 875 –2 086 Betalda administrationskostnader –18 395 –16 089 Betald inkomstskatt –4 724 –3 161 Kassaflöde från resultaträkningen 59 283 7 167 Ökning (–)/minskning (+) i portföljer 5 892 44 689 Ökning (+)/minskning (–) i emitterade värdepapper 65 587 –17 425 Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut –45 630 –5 620 Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten –195 690 –74 918 Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut 20 666 –62 558 Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten 62 489 205 629 Förändringar i övriga tillgångar –22 812 –6 157 Förändringar i övriga skulder 29 757 5 408 Kassaflöde från den löpande verksamheten –20 458 96 216 Erhållna utdelningar 10 319 2 403 Förvärv av aktier och obligationer –10 467 –3 946 Förvärv och materiella anläggningstillgångar –493 –563 Kassaflöde från investeringsverksamheten –641 –2 106 Emitterade förlagslån 4 888 4 961 Återbetalda förlagslån –6 060 –10 124 Köpta aktier för kapitaländamål –2 846 –1 362 Betald utdelning –12 884 –17 740 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –16 902 –24 266 PERIODENS KASSAFLÖDE –38 001 69 845 Kassa och likvida medel vid årets början 376 957 300 673 Förändringar i valutakurser likvida medel 20 083 6 439 Periodens kassaflöde –38 001 69 845 KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT 1) 2) 359 039 376 957 Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. 1) Kassa och likvida medel Kassa 2 2 Tillgodohavanden hos centralbanker 354 968 371 465 Fordringar hos kreditinstitut som utbetalas på anfordran 4 069 5 491 SUMMA 359 039 376 957 2) Varav 6 658 Mkr (5 083) inte tillgängligt för moderbolaget på grund av lokala centralbanksbestämmelser. Förändring av skulder i finansieringsverksamheten Ingående balans 27 649 31 837 Kassaflöde –1 173 –5 164 Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakursförändringar 3 355 1 659 Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakurssäkringar –1 936 –550 Ej kassaflödespåverkande förändringar, upplupna räntor –29 –134 SUMMA SKULDER I FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 27 867 27 649 Finansiella rapporter — Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Finansiella rapporter — Noter 120 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 1 Redovisningsprinciper Väsentliga redovisningsprinciper i koncernen Lag och föreskriftsenlighet Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med internationella redovisnings- standarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU-kom- missionen. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finans in spek - tionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kre- ditinstitut och värdepappersbolag. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rappor- terings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncer- ner samt tillhörande uttalanden, UFR . Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna Koncernredovisningen baseras på upplupna anskaffningsvärden förutom verk- liga värden som tillämpas för finansiella tillgångar som värderas till verkligt vär- de via övrigt totalresultat, finansiella tillgångar och skulder värderade till verk- ligt värde via resultatet inklusive derivat och förvaltningsfastigheter värde rade till verkligt värde. Det redovisade värdet på finansiella tillgångar och skulder som är föremål för säkringsredovisning till verkligt värde har justerats för änd ringar i verkligt värde avseende den säkrade risken. De konsoliderade finansi ella rap- porterna presenteras i miljoner svenska kronor (Mkr) om inget annat anges. Koncernredovisning Dotterföretag Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dess dotterföretag. Dotter- företag är företag över vilka koncernen utövar ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger när koncernen har inflytande över ett in- ves teringsobjekt, är exponerad för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang och har möjlighet att använda sitt inflytande för att påverka av- kastningen. Bestämmande inflytande antas föreligga när moderbolaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger mer än hälften av rösträtterna i ett före- tag om det inte finns bevis för att det är praktiskt möjligt för en annan investera- re att på egen hand styra de relevanta aktiviteterna i företaget. I företag där moderbolaget eller dess dotterföretag innehar mer än hälften av rösträtterna, men på grund av avtal eller lag inte kan utöva bestämmande inflytande omfattas inte av koncernredovisningen. Koncernen bedömer också om den har bestäm- mande inflytande när den äger mindre än 50 procent av rösträtterna. Ett exem- pel på detta är om koncernen har samarbetsavtal med andra innehavare av rösträtter. Storleken på och fördelningen av de andra investerarnas innehav av rösträtter kan också indikera att koncernen har den praktiska möjligheten att styra de relevanta aktiviteterna i investeringsobjektet. När rösträtter inte är avgörande för att bedöma vem som har bestämmande inflytande över ett företag, såsom innehav i vissa fonder eller specialföretag (SPE), beaktas alla fakta och omständigheter vid bestämmandet av om koncer- nen har bestämmande inflytande över investeringsobjektet. I bedömningen huruvida SPEn och andra företag ska konsolideras, görs en analys för att identi- fiera vilken part som har makt över de aktiviteter som mest påverkar företagets avkastning och om den parten är exponerad mot, eller har rättigheter till en väsentlig del av det företagets avkastning. De finansiella rapporterna för moderbolaget och dotterföretagen som kon- solideras avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderbolaget får ett bestämmande inflytande över dotterföretaget, och ingår i koncernredovisningen till den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Företagsförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder. Identifierbara förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförplik- telser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på för- värvsdagen oavsett omfattningen på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan den överförda ersätt- ningen för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om den över- förda ersättningen understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföreta- gets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter, eller grupper av enheter, som förväntas generera kassaflöden. De kassagenererande enheter som good- will fördelas till motsvarar den lägsta nivån inom koncernen där goodwill följs upp i den interna styrningen. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i koncernresultaträkningen och dess andel av nettotillgångarna ingår i eget kapital i koncernbalansräkningen . Intresseföretag och joint ventures Koncernredovisningen omfattar även intresseföretag och joint ventures, det vill säga företag över vilka koncernen har ett betydande eller gemensamt bestäm- mande inflytande, men inte ensam kontroll. Betydande inflytande innebär att koncernen kan delta i de beslut som rör ett företags finansiella och operativa stra- tegier, utan att fastställa eller kontrollera dessa. Ett betydande inflytande an tas föreligga då koncernen direkt eller indirekt innehar mellan 20 och 50 procent av Noter till de finansiella rapporterna Mkr, om inget annat anges. Företagsinformation SEB-koncernen tillhandahåller banktjänster till företag, privatpersoner och inom områdena investeringar och private banking. Koncernen är också verksam inom områdena kapitalförvaltning och livförsäkring. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) är moderbolag i koncernen. Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Moderbolaget är noterat på NASDAQ Stockholms lista för stora företag. Koncernredovisningen för det räkenskapsår som slutar 31 december 2022 har godkänts för publicering av styrelsen 21 februari 2023 och kommer att föreläggas årsstämman 2023 för fastställande. Valutakurser använda för omräkning av väsentliga valutor i koncernbokslutet Resultaträkning Balansräkning 2022 2021 Förändring, % 2022 2021 Förändring, % DKK 1,429 1,364 5 1,494 1,377 9 EUR 10,629 10,145 5 11,112 10,241 9 NOK 1,052 0,998 5 1,056 1,027 3 USD 10,116 8,582 18 10,401 9,036 15 Obligatoriska uppgifter Namn på företaget Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Företagets säte Stockholm Företagets rättsliga form Aktiebolag (publ) Företagets rättsliga hemvist Sverige Adress till företagets huvudkontor Kungsträdgårdsgatan 8, 106 40 Stockholm, Sverige Huvudsakligt verksamhetsställe Sverige Beskrivning av verksamhetens karaktär och av företagets huvudsakliga aktiviteter Bank och Försäkring Namn på moderföretaget Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Finansiella rapporter — Noter r österna i ett företag. Företag där koncernen innehar mindre än 20 procent av Skuldinstrument (Lånefordringar och räntebärande värdepapper) rösterna klassificeras som intresseföretag om koncernen är representerad i dess Klassificeringen görs på grundval av affärsmodellen för förvaltningen av de företagsstyrelse samt deltar i arbetet med företagets strategiska frågor och finansiella tillgångarna och huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast utgörs frågor som rör riktlinjer . Ett joint venture är ett arrangemang där koncernen har av kapitalbelopp och ränta. Affärsmodellen bedöms för homogena portföljer gemensam kontroll, varvid koncernen har rätt till arrangemangets nettotillgång- som identifierats utifrån verksamheten i koncernens divisioner. Bedömningen ar snarare än rättigheter till dess tillgångar och skyldigheter för dess skulder. baseras på scenarier som rimligen kan förväntas inträffa och beaktar hur port- Huvudprincipen är att intresseföretag och joint ventures konsolideras enligt följen utvärderas och rapporteras till ledningen; risker som påverkar portföljens kapitalandelsmetoden. Det innebär att innehavet initialt redovisas till anskaff- resultat och hur dessa risker hanteras; ersättningsmodeller; samt frekvens, ningsvärde. Intresseföretag och joint ventures redovisas därefter till ett värde värde och tidpunkt för försäljningar inklusive skälen till försäljningar. Vid bedöm- som motsvarar koncernens andel av nettotillgångarna . De innehav i intresseföre- ning om kassaflödena endast utgörs av kapitalbelopp och ränta, har kapitalbe- tag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncer- lopp definierats som verkligt värde av skuldinstrumentet vid första redovis- nen dock valt att redovisa som poster till verkligt värde via resultatet utifrån att ningstillfället vilket kan förändras över löptiden om det förekommer återbetal- dessa hanteras och utvärderas baserat på verkligt värde. ningar eller kapitalisering av ränta. Kassaflöden hänförliga till ränta innefattar ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk, likviditetsrisk samt även administra- Segmentrapportering tiva kostnader och vinstmarginal. Om det finns kontraktuella villkor som intro- Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken ducerar en exponering för andra risker eller volatilitet, bedöms kassaflödena den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilken det finns fristå- inte utgöra endast betalningar av kapitalbelopp och ränta. Skuldinstrument in- ende finansiell information tillgänglig. Vidare följer företagets högsta verkstäl- kluderas i följande balansposter Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, lande beslutsfattare upp ett rörelsesegments resultat för att utvärdera resulta- Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten och Räntebärande värde- tet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Affärsdivisionerna papper. Posterna inkluderar instrument i följande värderingskategorier. är identifierade som separata rörelsegrenssegment, med hänsyn till storlek och Verkligt värde via resultatet: Skuldinstrument klassificeras i denna kategori reglerande miljö. Koncernfunktioner består av affärsstöd, Treasury, staber och då kriterierna för att värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt tyska verksamheter under avveckling. För att bestämma rörelsesegment utgör värde via övrigt totalresultat inte är uppfyllda. Detta är fallet om affärsmodellen verkställande direktören SEB:s högsta verkställande beslutsfattare. för portföljen är att innehas för handel, där finansiella tillgångar klassificeras om de innehas i syfte att säljas på kort sikt för att generera vinst. Instrument är Omräkning av utländska valutor obligatoriskt värderade till verkligt värde över resultatet om tillgångarna för- Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valtas och utvärderas baserat på verkligt värde eller om tillgångarna innehavs valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skul- med avsikt att säljas, alternativt om de avtalsenliga kassaflödena inte utgörs av der i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs endast kapitalbelopp och ränta. Instrument som annars skulle värderas till som föreligger på balansdagen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redo- verkligt värde via övrigt totalresultat eller upplupet anskaffningsvärde inklude- visas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktions- ras i denna kategori om koncernen, vid första redovisningstillfället, valt att klas- tillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde sificera till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Verkligtvärdeoptionen kan omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för endast tillämpas om det minskar inkonsekvenser i värdering eller redovisning . värdering till verkligt värde. Verkligt värde via övrigt totalresultat: Skuldinstrument klassificeras i denna Vinster och förluster som uppkommer på grund av valutakursdifferenser, kategori om följande två kriterier är uppfyllda a) affärsmodellens mål kan upp- vid avyttring eller omräkning av monetära poster, redovisas i resultaträkningen. nås både genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden och att sälja tillgångarna Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som b) de avtalsenliga kassaflödena utgörs endast av kapitalbelopp och ränta. finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via Dessa tillgångar värderas till verkligt värde, vinster och förluster som uppstår resultatet ingår som en del av förändringen i verkligt värde. Omräkningsdiffe- till följd av värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras renser avseende icke-monetära poster klassificerade såsom finansiella till- i eget kapital. Den ackumulerade vinsten eller förlusten omklassificeras från gångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat, redovisas i övrigt eget kapital till resultatet när instrumentet tas bort från balansräkningen. totalresultat. Valutakursdifferenser avseende monetära poster som är en del Räntor beräknade med tillämpning av effektivräntemetoden och förväntade av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas i övrigt totalresultat. kreditförluster redovisas i resultatet. I koncernredovisningen räknas resultat- och balansräkningar i koncernföre- Upplupet anskaffningsvärde: Skuldinstrument klassificeras i denna kategori tag med annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta om till om följande två kriterier är uppfyllda a) affärsmodellens mål är att inneha till- svenska kronor. Tillgångar och skulder i utländska koncernföretag omräknas gångarna i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden och b) de avtalsenliga enligt balansdagskursen och intäkter och kostnader i resultaträkningen omräk- kassaflödena utgörs endast av kapitalbelopp och ränta. Det redovisade brutto- nas enligt genomsnittskursen under året. De valutakursdifferenser som uppstår värdet för dessa tillgångar beräknas med effektivräntemetoden och justeras på grund av att posterna i resultat- respektive balansräkningen räknas om till för förväntade kreditförluster . rapporteringsvalutan enligt olika valutakurser redovisas som kursdifferens i övrigt totalresultat. Egetkapitalinstrument Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska koncernföretag liksom Egetkapitalinstrument klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verk- justeringar till verkligt värde av tillgångar och skulder som görs i samband med ligt värde via resultatet. Ett oåterkalleligt val att klassificera egetkapitalinstru- förvärv redovisas som tillgångar och skulder i det utländska koncernföretaget ment (som inte innehas för handel) till verkligt värde via övrigt totalresultat kan och omräknas till valutakursen på balansdagen. göras vid första redovisningstillfället. Detta val har inte tillämpats i koncernen. Finansiella tillgångar och skulder Derivat Finansiella tillgångar redovisas när koncernen blir part i instrumentens kontrak- Derivat ska klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde tuella villkor och värderas vid första redovisningstillfället till verkligt värde. via resultatet (innehas för handel) såvida de inte är identifierade som säkrings- Transaktionskostnader läggs till det verkliga värdet förutom om tillgången avser instrument. Om derivatet är identifierat som säkringsinstrument tillämpas prin- finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet då transaktions- kostnader redovisas i resultatet. En finansiell tillgång tas bort från balansräk- ciperna för säkringsredovisning. ningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella Finansiella skulder tillgången upphör, om företaget i allt väsentligt överför samtliga risker och för- Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet – Kategorin finan- delar som är förknippade med ägandet eller vid en väsentlig modifiering. Över- siella skulder värderade till verkligt värde via resultatet innehåller finansiella låtelse av finansiella tillgångar där huvudsakligen alla risker och fördelar kvar- skulder som innehas för handel och finansiella skulder som koncernen vid första står är återköpstransaktioner och värdepapperslån. Finansiella tillgångar värde- redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). rade till verkligt värde redovisas i balansräkningen på transaktionsdagen med Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen inom nettoresultat undantag för lånefordringar och omvända repor, som redovisas på likviddagen. av finansiella transaktioner med undantag för förändringar i verkligt värde be- Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde redovisas på roende på förändringar i koncernens egen kreditrisk. Sådana förändringar pre- likviddagen . senteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklassificering till resultat- Vid första redovisningstillfället värderas finansiella skulder till verkligt värde. räkningen. Klassificering av finansiella skulder under verkligtvärdeoptionen När det gäller finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet kan ske om ett av följande kriterier är uppfyllt; kontrakten innehåller ett eller redovisas transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet eller flera inbäddade derivat, instrumenten förvaltas och utvärderas baserat på emissionen av den finansiella skulden i resultaträkningen. För övriga finansiella verkligt värde, alternativt om det minskar inkonsekvenser i värdering eller skulder redovisas de direkta transaktionskostnaderna som en minskning av redovisning. Skulder till försäkringstagare och vissa emitterade värdepapper det verkliga värdet. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när de har denna klassificering. Finansiella skulder som innehas för handel är företrä- utsläcks, det vill säga när åtagandet upphör, annulleras eller fullgörs. desvis korta positioner i räntebärande värdepapper och aktier samt derivat- instrument som inte är säkringsinstrument . Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Övriga finansiella skulder – Övriga finansiella skulder innehåller främst kon- Koncernen klassificerar och värderar de finansiella tillgångarna i kategorierna cernens kort- och långfristiga upplåning. Övriga finansiella skulder värderas verkligt värde via resultatet, verkligt värde via övrigt totalresultat, samt upp- löpande efter första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom lupet anskaffningsvärde. Klassificeringen beror på om den finansiella tillgången användande av effektivräntemetoden. Här ingår balansposterna Skulder till är ett skuldinstrument, egetkapitalinstrument eller ett derivat . 121 — SEB Års- och Hållbarhetsre dovisning 2022 centralbanker och kreditinstitut, In- och upplåning från allmänheten samt Emitterade värdepapper . Finansiella rapporter — Noter 122 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 I nbäddade derivat kreditrisken hos varje motpart baserat på nettoexponeringen för dessa risker. En del sammansatta instrument innehåller både derivat och en del som inte är När tillgångar och skulder med köp- och säljkurser har motverkande marknads- derivat. Derivatkomponenten i dessa sammansatta instrument kallas för inbäd- risker används mittkursen för att fastställa verkligt värde på de motverkande dat derivat. Om värdkontraktet är en finansiell tillgång som omfattas av IFRS 9 riskpositionerna. För att återspegla motpartsrisk och egen kreditrisk i OTC-deri- bedöms klassificering av instrumentet i sin helhet och det inbäddade derivatet vat, görs justeringar som baseras på nettoexponeringen för varje motpart. ska inte separeras från värdkontraktet. För övriga sammansatta instrument (där värdkontraktet inte är en finansiell tillgång som omfattas av IFRS 9) ska Nedskrivning av finansiella tillgångar det inbäddade derivatet separeras och redovisas som fristående derivat om Värdering dess ekonomiska egenskaper och risker inte är nära förknippade med värdkon- Nedskrivningsreglerna grundar sig på en modell som tar sin utgångspunkt i traktets ekonomiska egenskaper och risker. Det inbäddade derivatet ska då förväntade kreditförluster. Principen bakom modellen för förväntade kredit- redovisas till verkligt värde via resultatet. Detta är inte tillämpligt om värdkon- förluster är att återspegla försämring eller förbättring av kreditkvaliteten för traktet redovisas till verkligt värde via resultatet. finan siella instrument. Alla finansiella tillgångar värderade till upplupet an- Vissa sammansatta instrument klassificeras som en finansiell skuld värderad skaffningsvärde och verkligt värde via övrigt totalresultat, samt leasingford- till verkligt värde via resultatet (verkligtvärdeoptionen). Detta val innebär att ringar, finansiella garantiavtal, avtalstillgångar och vissa låneåtaganden omfat- hela det sammansatta instrumentet värderas till verkligt värde och att värde- tas av reglerna för förväntade kreditförluster. förändringarna löpande redovisas i resultaträkningen . Förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde och leasingfordringar rapporteras som reserver, det vill säga Finansiella transaktioner som nettoredovisas som en del av värdering av dessa tillgångar i balansräkningen. Reserveringen Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en minskar det redovisade bruttovärdet för en finansiell tillgång. Förväntade kredit- legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga förluster för lånelöften och finansiella garantier redovisas som avsättningar, likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. det vill säga som skuld i balansräkningen. Förändringar i reserver och avsätt- ningar för förväntade kreditförluster redovisas i resultaträkningen som Kredit- Återköpstransaktioner förluster, netto. Med återköpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal där parterna Bedömningen av kreditrisk och uppskattning av förväntade kreditförluster samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepap- ska vara objektiv och sannolikhetsvägd samt beakta all tillgänglig information per till ett i förväg bestämt pris och på avtalat datum. Värdepapper som sålts i som är relevant för bedömningen. I bedömningen vägs rimlig och verifierbar en repotransaktion kvarstår i balansräkningen och redovisas dessutom som information om tidigare händelser, rådande förutsättningar och rimliga och ställd säkerhet för egna skulder när kontantsäkerhet erhålls. Erhållen likvid re- verifierbara prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar som råder vi dovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och upplåning rapporteringstidpunkten. SEB använder både modeller och expertbedömningar från allmänheten. för att uppskatta förväntade kreditförluster. På motsvarande sätt när koncernen köper värdepapper med ett åtagande Modellen för förväntade kreditförluster innebär en trestegsmodell som tar att sälja dem till ett i förväg bestämt pris, så kallad omvänd repotransaktion, sin utgångspunkt i förändring av kreditrisken. En reserv för förväntade kredit- redovisas inte värdepappret i balansräkningen. Den erlagda likviden redovisas förluster som motsvarar förväntade kreditförluster inom de kommande tolv som Utlåning till kreditinstitut eller Utlåning till allmänheten. månaderna (steg 1) redovisas för poster om det inte föreligger en betydande Skillnaden mellan likvid för avista- och terminsledet periodiseras över löp- ökning av kreditrisken sedan det första redovisningstillfället. För de poster där tiden enligt effektivräntemetoden. det föreligger en betydande ökning av kreditrisken sedan det första redovis- ningstillfället (steg 2), eller som befinner sig i fallissemang (steg 3) redovisas Värdepapperslån en reserv som motsvarar förväntade kreditförluster under hela löptiden. Värdepapperslån är säkerställd utlåning eller inlåning av värdepapper. Mark- nadsvärdet på erhållna eller levererade värdepapper övervakas dagligen för Betydande ökning av kreditrisken att kräva eller leverera ytterligare säkerhet. Utbetald kontantsäkerhet bokas Koncernen gör en bedömning vid varje rapportperiods slut huruvida en bety- bort från balansräkningen och en motsvarande fordran redovisas. Erhållen dande ökning av kreditrisken har skett sedan det första redovisningstillfället. kontantsäkerhet redovisas i balansräkningen liksom en motsvarande skuld att Bedömningen om det föreligger en betydande ökning av kreditrisken grundar betala tillbaka vid förfall. Egna värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräk- sig på kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Både historisk och framåtblick- ningen som värdepapper och redovisas som ställd säkerhet. Inlånade värde pap- ande information används vid bedömningen. per tas inte upp som tillgång. Om inlånade värdepapper avyttras (blankning) För avtal upprättade 1 januari 2018 eller senare är den viktigaste indikatorn skuldförs ett belopp som motsvarar värdepapperens verkliga värde. Upplys- sannolikheten för fallissemang under hela löptiden. En kvantitativ indikator be- ningar lämnas om inlånade och utlånade värdepapper som eventual förpliktelser. räknas utifrån förändring i sannolikhet för fallissemang (PD) genom att jämföra den scenariovägda sannolikheten för fallissemang på årsbasis vid rapporte- Modifiering ringstillfället med den scenariovägda sannolikheten för fallissemang på års- Koncernen kan omförhandla lån och ändra avtalsvillkor. Om de nya villkoren basis vid första redovisningstillfället. För avtal upprättade före 1 januari 2018 skiljer sig väsentligt från de ursprungliga villkoren bokar koncern bort den används SEB:s interna riskklassificering vid första redovisningstillfället som ursprungliga finansiella tillgången och redovisar en ny finansiell tillgång. Kon- indikator. cernen gör också en bedömning huruvida den nya finansiella tillgången ska Oberoende av de kvantitativa indikatorerna, inträffar en betydande ökning klassificeras som en osäker finansiell tillgång. Om villkoren inte skiljer sig vä- av kreditrisken då följande inträffar: sentligt resulterar inte modifieringen i en bortbokning utan koncernen redo visar • betalningar är förfallna > 30 dagar men <90 dagar ett nytt bruttovärde utifrån den finansiella tillgångens förändrade kassaflöden • finansiella tillgångar som befinner sig på ”watch-list” och redovisar en modifieringsvinst eller – förlust. • finansiella tillgångar som är ”forborne” (lån där förändring gjorts i avtals- Beräkning av verkligt värde villkoren till följd av kundens finansiella svårigheter). Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle Dessa indikatorer överlappar normalt de kvantitativa indikatorerna för väsent- erhållas för att sälja en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom lig ökning av kreditrisken. en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Om det föreligger en betydande ökning i kreditrisken sedan första redovis- Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad ningstillfället redovisas en reserv för förväntade kreditförluster motsvarande baseras på noterade marknadspriser. Om tillgången eller skulden som värderas förväntade kreditförluster under hela löptiden och det finansiella instrumentet till verkligt värde har en köpkurs och en säljkurs används den kurs mellan köp- flyttas till steg 2. Modellen är symmetrisk, vilket innebär att om det finansiella och säljkursen som under omständigheterna ger mest korrekt bild av det verk- instrumentets kreditrisk minskar och det därmed inte föreligger en betydande liga värdet. försämring i kreditrisk sedan första redovisningstillfället, flyttas den finansiella Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv mark- nad beräknas med hjälp av olika värderingstekniker. Vid användning av värde- tillgången tillbaka till steg 1. ringstekniker används i så stor utsträckning som möjligt observerbara uppgifter. Definition av fallissemang De värderingstekniker som används är exempelvis diskonterade kassaflöden, Finansiella instrument i fallissemang klassificeras till steg 3. SEB tillämpar en tekniker för värdering av optioner, värdering med referens till nyligen genom- definition av fallissemang för redovisningsmässiga syften som motsvarar hur förda transaktioner i samma finansiella instrument och värdering med referens den är definierad i EU:s kapitalkravsförordning, vilket omfattar finansiella till- till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana. När finansiella skulder gångar med betalningar som är förfallna mer än 90 dagar. Alla finansiella till- värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egen kreditvärdighet. gångar i steg 3 anses vara osäkra finansiella tillgångar. Eventuella skillnader mellan transaktionspriset och det verkliga värdet på i nstrument som beräknas utifrån en värderingsteknik periodiseras över trans- Modellering aktionens löptid, om inte beräkningen av verkligt värde i allt väsentligt baseras Förväntade kreditförluster beräknas som en funktion av sannolikheten för fal- på observerbara indata. Om värderingen i allt väsentligt baseras på observer- lissemang (PD), exponeringen vid fallissemang (EAD) och återvinningsgraden bara indata redovisas den så kallade Dag 1 vinsten i resultaträkningen. vid fallissemang (LGD), samt tidpunkt för förlust. Koncernens IFRS 9 metodik Verkligt värde beräknas i regel individuellt för finansiella instrument. Dessut- för beräkning av förväntade kreditförluster utgår, i den möjligaste mån som är om görs värderingsjusteringar på portföljnivå för att täcka marknadsrisken och tillåtet enligt IFRS 9, från befintliga interna riskklassificeringsmodeller (IRK). Finansiella rapporter — Noter 123 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Då syftet med dessa regelverk skiljer sig åt, skiljer sig också beräkningen av på skulder för att säkra valutarisk i nettoinvesteringar i utländsk verksamhet. förväntade kreditförluster och därmed görs nödvändiga justeringar av de para- Koncernen tillämpar olika metoder för säkringsredovisning beroende på syftet metrar som används för IRK för att uppfylla IFRS 9:s krav. IFRS 9 innebär bland med säkringen. annat att anpassa parametrarna i IRK-modellerna som inkluderar hela kredit- – Säkring för värdeförändring av tillgångar eller skulder (säkring av verkligt cykeln och konjunkturnedgångar, till avläsning vid viss tidpunkt och med beak- värde) tande av framåtblickande information. – Säkring för värdeförändring av ränterisken i en portfölj (portföljsäkring) PD motsvarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under – Säkring av högst sannolika framtida kassaflöden från tillgångar eller skulder de kommande 12 månaderna respektive den finansiella tillgångens återstå- (kassaflödessäkring) ende löptid. Det förväntade PD för varje individuellt instrument beaktar tidigare – Säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet (säkring av netto- händelser, rådande marknadsförutsättningar och rimliga och verifierbara prog- noser för framtida ekonomiska förutsättningar. SEB använder specifika PD- investeringar). modeller anpassade till IFRS 9. Modellerna kalibreras utifrån en kombination SEB upphör med säkringsredovisning när: av geografi, tillgångsslag och produkttyp. EAD representerar den förväntade – Derivatinstrumentet har upphört att vara mycket effektivt som säkrings- exponeringen vid fallissemangstillfället. EAD omfattar en uppskattning av den instrument utestående kreditexponeringen vid fallissemangstillfället. För eventualförplik- – Säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in telser inkluderar EAD-uppskattningen eventuellt ytterligare belopp som dras – Den säkrade posten förfaller, säljs, eller betalas tillbaka, eller vid fallissemangstillfället. För IFRS 9 är EAD-modellerna justerade för 12 måna- der eller hela löptiden. LGD motsvarar de kreditförluster som förväntas vid fal- – Den prognostiserade transaktionen inte längre är mycket sannolik. lissemang. LGD tar hänsyn till säkerhetens belopp och kvalitet, liksom sannolik- Säkring av verkligt värde heten för förbättrad kreditkvalitet där kunden återbetalar förfallna belopp och Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda koncernen mot icke återgår till kontraktuella återbetalningar. SEB använder befintliga LGD-modeller önskvärda exponeringar för förändringar i marknadspriser på redovisade till- som är anpassade till IFRS 9. gångar eller skulder. Vid värdering av förväntade kreditförluster använder SEB den maximala av- Vinster eller förluster från omvärdering av säkringsinstrumentet till verkligt talstiden som SEB är exponerat för kreditrisk. För att bestämma den förväntade värde redovisas som Övriga intäkter, netto, i resultaträkningen tillsammans löptiden beaktas alla avtalsvillkor, inklusive möjlighet till förskottsbetalning, med vinster eller förluster hänförliga till värdering till verkligt värde av den och förlängnings- och överlåtelsealternativ. För revolverande krediter, såsom säkrade risken i den säkrade posten. kreditkort och bostadskrediter bygger den förväntade löptiden på historiskt I de fall SEB säkrar verkligt värde avseende ränteexponeringen i en portfölj beteende. Beräkningen baseras på historisk observerbar data och är även be- med finansiella tillgångar eller finansiella skulder, så kallad portföljsäkring av roende av tiden från avtalets tecknande. ränterisk, redovisas den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade pos- ten antingen i en separat post inom tillgångar eller i en separat post inom skulder. Framåtblickande information När säkringsrelationer upphör periodiseras de ackumulerade vinster eller Koncernen använder interna makroekonomiska prognoser till grund för den förluster som justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i resultat- fram åtblickande informationen som används i värderingen av förväntade räkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens återstående kredit förluster. För att säkerställa att uppskattningen av kreditförluster under IFRS 9 är objektiv används minst tre scenarier. Ett av dessa scenarier utgör det löptid. mest sannolika utfallet som också används i den ekonomiska planeringen och Kassaflödessäkring i budgetprocessen, medan de andra utgörs av mer optimistiska eller pessimis- Kassaflödessäkring tillämpas för att säkra framtida räntebetalningar på tillgång- tiska utfall. ar eller skulder med rörlig ränta. Den del av vinst eller förlust på säkringsinstru- Framåtblickande scenarier tas fram av SEB:s makroekonomiska analys- mentet som bestämts vara en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresul tat. avdel ning. Scenarierna godkänns av Group Risk Committee. Ett scenario består Eventuell ineffektivitet redovisas som Övriga intäkter, netto i resultaträkningen. dels av en kvalitativ beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen, dels av Vinst eller förlust på säkringsinstrument som ackumulerats i eget kapital redo- en kvantitativ del, där utvecklingen av de makroekonomiska faktorerna visas visas i resultaträkningen under samma perioder som ränteintäkter och ränte kost- på årsbasis och det nuvarande makroekonomiska läget och prognoser på upptill nader från den säkrade tillgången eller skulden redovisas i resultaträkningen. tre år ingår, samt sannolikheten för att scenarier ska inträffa. Scenarierna gås När kassaflödessäkringar upphör, men framtida kassaflöden fortfarande igenom och uppdateras kvartalsvis. Om det föreligger betydande förändringar beräknas inflyta, kvarstår ackumulerade vinster eller förluster avseende säk- i det makroekonomiska läget skall scenarierna uppdateras oftare. Makroscena- ringsinstrumentet som en separat post i eget kapital tills de säkrade framtida rierna jämförs med flera externa källor med liknande framåtblickande scenarier, kassaflödena inträffar. Ackumulerade vinster eller förluster redovisas sedan till exempel från OECD, IMF, EU, nationella centralbanker, ECB och regeringar/ under räntenettot i resultaträkningen under samma perioder som de tidigare finansdepartement. säkrade ränteflödena redovisas i resultaträkningen. Expertbedömningar Säkring av nettoinvesteringar Koncernen använder både modeller och expertbedömningar för att uppskatta Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda förväntade kreditförluster. Omfattningen av bedömningar som behövs för att koncernen mot valutakursdifferenser till följd av verksamhet i utlandet. Huvud- värdera förväntade kreditförluster beror av utfall från modeller, väsentlighet sakligen används lån i utländsk valuta som säkringsinstrument. Den vinst eller och tillgång till underliggande information. Utfallet från modellerna utgör en förlust på säkringsinstrumentet som är hänförlig till den effektiva delen av säk- vägledning för hur ekonomiska händelser kan påverka nedskrivningsbehovet ringen redovisats i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital som om- av finansiella tillgångar. Expertbedömningar får göras på modellutfall för att räkning av utlandsverksamhet. Den ineffektiva delen redovisas direkt i resultat- införliva uppskattad effekt från faktorer som inte fångas av modellen. Den typen räkningen som Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ackumulerad vinst av bedömningsmässiga justeringar av de modellbaserade förväntade kredit- eller förlust inom eget kapital redovisas i resultaträkningen vid avyttring av ut- förlusterna får göras på betydande motpartsexponeringar. Dessa justeringar landsverksamheten . bestäms av relevant kreditkommitté utifrån den modellerade förväntade kre- ditförlusten. Utöver detta kan det även föreligga ett behov av justeringar på Intäkter portföljnivå, vilka beslutas av Group Risk Committee. Ränteintäkter och räntekostnader Effektivräntemetoden används för att redovisa ränteintäkter och räntekostna- Säkringsredovisning der i resultaträkningen på finansiella tillgångar och finansiella skulder som vär- Derivat används för att ekonomiskt säkra de risker för ränte-, aktie- och valuta- deras till upplupet anskaffningsvärde. kursexponeringar som koncernen är utsatt för. När dessa derivat och de poster Effektivräntemetoden är en metod för beräkning av det upplupna anskaff- som de säkrar uppfyller kraven för säkringsredovisning tillämpar koncernen ningsvärdet för en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning över antingen kassaflödessäkring, säkring av verkligt värde eller säkring av en netto- tiden av ränteintäkter och räntekostnader. Effektivräntan är den ränta som dis- investering i utländsk verksamhet. Koncernen identifierar och dokumenterar konterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella inledningsvis relationen mellan säkrad post och säkringsinstrument liksom säk- instrumentets förväntade löptid till det finansiella instrumentets redovisade ringsstrategi och den risk relationen avser att säkra. Koncernen dokumenterar nettovärde. Beräkningen av effektivräntan innefattar transaktionskostnader, också, den första dagen och sedan löpande, att marknadsvärdet på det derivat de erhållna och erlagda avgifter, som är en integrerad del av effektivräntan . som används uppvisar hög effektivitet både framåtriktat och retrospektivt jäm- fört med marknadsvärdet eller kassaflödet på det instrument derivatet avser Provisionsintäkter och provisionskostnader att säkra. Som en del av den framåtriktade analysen identifierar och dokumen- Intäkter från avtal med kunder redovisas under provisionsintäkter. Koncernen terar koncernen även att sannolikheten för att en prognostiserad transaktion redovisar intäkter vid den tidpunkt kontrollen av varan eller tjänsten är över- inträffar är hög. förd till kunden. Ytterligare information om säkringsredovisning finns i not 21 Derivat- Avgifter som ingår i beräkningen av effektivräntan för ett finansiellt instru- instrument och säkringsredovisning. ment som värderas till upplupet anskaffningsvärde, som exempelvis avgifter för utgivande eller förvärv av en finansiell tillgång, periodiseras över instrumen- Säkringsredovisning tillämpas när derivat används för att minska ränte- och tets förväntade löptid med användande av effektivräntemetoden och presen- valutarisker från finansiella instrument. Dessu tom används säkringsredovisning teras i räntenettot . Finansiella rapporter — Noter Provisionsintäkter och avgifter redovisas så de beskriver överföringen av Immateriella tillgångar utlovade tjänster till kunder till ett belopp som speglar den ersättning som SEB Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde förväntar sig att ha rätt till i utbyte mot dessa tjänster. De viktigaste provisions- efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. I syfte att kunna intäkterna beskrivs nedan. pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseför- Provisionsintäkter och avgifter för förvaring och förvaltning av kunders till- värv, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade gångar redovisas som intäkt under den period då tjänsterna tillhandahålls. Re- av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken sultatbaserade avgifter redovisas när det är mycket sannolikt att en väsentlig good will övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett återföring av redovisad intäkt inte kommer att inträffa, vilket är när prestations- rörelse segment. Goodwill och immateriella tillgångar som ännu inte finns till- kraven är uppfyllda. gängliga för användning testas årligen för nedskrivning och när omständigheter Provisionsintäkter och avgifter från syndikeringar där SEB enbart agerar som indikerar värdenedgång. En nedskrivning redovisas i resultaträkningen när det arrangör redovisas som provisionsintäkt när syndikeringen är färdig och koncer- redovisade värdet för en kassagenererande enhet eller en grupp kassagenere- nen inte har någon del av syndikeringen kvar i balansräkningen eller har behållit rande enheter till vilka goodwill tillskrivs överstiger återvinningsvärdet. Ned- en del av lånet med samma effektivränta som andra deltagare i syndikeringen. skrivningar hän förliga till goodwill återförs inte, oavsett om orsaken till ned- Mäklaravgifter, avgifter och provisioner från affärer som sker på uppdrag av skrivningen har upphört att existera. tredje part som genomförande av förvärv eller köp eller försäljning av verksam- Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och heter, redovisas när transaktionen är genomförd . redovisas separat från goodwill om de uppfyller definitionen av en immateriell Kostnader som är direkt hänförliga till generering av provisionsintäkter redo- tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffnings- visas som provisionskostnader. värdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstid- punkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som Nettoresultat av finansiella transaktioner förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar på finansiella som förvärvats separat . tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet redovisas lö- Övriga immateriella tillgångar värderas till anskaffningsvärde, inklusive pande i resultatet under posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. För direkt hänförliga lånekostnader minus ackumulerade avskrivningar och eventu- finansiella skulder där verkligtvärdeoptionen tillämpats och vid första redovis- ella nedskrivningar. Utvecklingsutgifter för ett enskilt projekt redovisas som en ningstillfället identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet redo- immateriell tillgång, förutsatt att framtida ekonomiska fördelar är troliga, kost- visas förändringar i egen kreditrisk i övrigt totalresultat. nader kan mätas pålitligt och produkten och processen är tekniskt och kommer- siellt genomförbar. Forskningsutgifter kostnadsförs när de uppkommer. Vägled- Utdelningar ningen i IAS 38 Immateriella tillgångar tillämpas på molnbaserade mjukvaru- Utdelningar redovisas när rätten att erhålla betalning är fastställd. lösningar när koncernen får en tillgång som den kan kontrollera, förutsatt att tillgången inte redovisas som ett leasingavtal. Om den molnbaserade mjukva- Övertagen egendom ran inte ger upphov till en immateriell tillgång avseende programvaran och inte Övertagen egendom är egendom som tagits över för skyddande av fordran. SEB heller innehåller ett leasingavtal är rätten att få tillgång till den underliggande avstår i vissa fall från en lånefordran och övertar i stället egendom som ställts molnbaserade programvaran i allmänhet ett serviceavtal där de betalda avgif- som säkerhet för lånet. Övertagen egendom kan bestå av exempelvis finansiella terna kostnadsförs allt eftersom tjänsten erhålls. tillgångar, fastigheter och andra materiella tillgångar. Övertagna tillgångar redo- Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod, dvs alla immateriella visas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som för- tillgångar utom goodwill, skrivs av linjärt över den fastställda nyttjandeperioden värvats på annat sätt. Övertagen egendom värderas vid det första redovisnings- och testas för nedskrivning årligen och när händelser eller förändringar i om- tillfället till verkligt värde. Det verkliga värdet vid det första redovisningstillfäl- ständigheter indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinnings- let blir tillgångens anskaffningsvärde. Den efterföljande värderingen sker enligt bart. En nedskrivning redovisas om det redovisade värdet överstiger tillgång- den princip som gäller för respektive tillgångsslag . ens återvinningsvärde. Internt upparbetade immateriella tillgångar, såsom IT- Materiella anläggningstillgångar utveckling, har en avskrivningstid på mellan 3 och 8 år . Materiella anläggningstillgångar, med undantag för förvaltningsfastigheter i Avsättningar försäkringsverksamheten, redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av linjärt En avsättning redovisas när det finns en befintlig juridisk eller informell förplik- enligt plan över nyttjandeperioden. Avskrivningstiden för byggnader är maxi- telse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av malt 50 år. Avskrivningstiden för övriga materiella anläggningstillgångar är ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en mellan 3 och 8 år. tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Nedskrivningsprövning sker vid indikation på värdenedgång . Avsättningen värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan före skatt som används återspeg- Leasing lar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de Leasetagare eventuella risker som är förknippade med avsättningen. En avsättning för en Leasingavtal redovisas som en nyttjanderättstillgång och en motsvarande omstrukturering redovisas när en omstruktureringsplan har fastställts och till- skuld vid det datum då den leasade tillgången är tillgänglig för användning av kännagivits så att det har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs koncernen. Varje leasingbetalning fördelas mellan skuld- och finansieringskost- av att företaget kommer att genomföra omstruktureringen. Framtida driftför- naden. Finansieringskostnaden belastar resultatet över hyresperioden för att luster ingår inte i avsättningen. ge en konstant periodisk ränta på återstående saldo av skulden för varje period. Avsättning görs för ej utnyttjade lånelöften och liknande faciliteter om det är Leasingbetalningarna diskonteras med hjälp av den ränta som är implicit i hyres- troligt att dessa kommer att användas av en låntagare med ekonomiska svårig- avtalet, om denna ränta kan fastställas eller koncernens marginella upplånings- heter. Förväntade kreditförluster för lånelöften och finansiella garantier redo- ränta. Nyttjanderättstillgången skrivs av linjärt över den kortare av tillgångens visas som avsättningar. Förändringar i reserver och avsättningar för förväntade nyttjandeperiod och hyresperioden. Leasingavgifter innefattar fasta betalningar kreditförluster redovisas i resultaträkningen som Kreditförluster, netto. Avsätt- minus eventuella leasingincitament som kan erhållas och rörliga leasingavgifter ningarna prövas vid varje balansdag och justeras om så krävs. som är beroende av index eller räntesats. Koncernen har valt att inte redovisa nyttjanderättstillgångar och leasing- Finansiella garantier skulder för kortfristiga leasingavtal som har en hyresperiod på 12 månader Utställda finansiella garantier innebär ett åtagande att ersätta innehavaren eller mindre och för leasingavtal avseende tillgångar av lågt värde. Koncernen av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en redovisar leasingbetalningarna som är förknippade med dessa leasingavtal angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. som en kostnad linjärt över leasingperioden . Utställda finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, (vilket oftast motsvaras av den erhållna premien) och därefter till det högsta av det Leasegivare belopp som fastställts i enlighet med den förväntade kreditförlustmodellen Finansiella leasingavtal innebär att de ekonomiska risker och fördelar som är enligt IFRS 9 Finansiella instrument och det belopp som ursprungligen redovisa- förknippade med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförts från lease- des efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar. Avtalsbe- givaren till leasetagaren. I koncernen är i huvudsak samtliga leasingkontrakt loppen enligt finansiella garantier redovisas som eventualförpliktelser. där koncernen är leasegivare finansiella. Finansiella leasingavtal redovisas som utlåning, vilket innebär att leasingintäkterna redovisas i räntenettot. Personalförmåner Pensioner Förvaltningsfastigheter I koncernen finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner Investeringar i fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter och/ varav merparten har förvaltningstillgångar. Förmånsbestämda pensioner är eller värdestegring redovisas som förvaltningsfastigheter. Värderingen och redo- pensionsplaner med fastställd ersättning som de anställda erhåller vid pensio- visningen av sådana fastigheter är olika beroende på vem som innehar dem. neringen beroende på faktorer såsom ålder, anställningstid och ersättningsnivå. Förvaltningsfastigheter som innehas i försäkringsverksamheten, som används Avgiftsbestämda pensionsplaner är pensionsplaner där koncernen betalar en för att matcha skulder som ger en avkastning som är direkt knuten till det verk- liga värdet på specifika tillgångar, inklusive själva förvaltningsfastigheterna, redovisas till marknadsvärde. Innehav av förvaltningsfastigheter i bankverk- samhet värderas till anskaffningsvärde efter planenliga avskrivningar. 124 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 premie till fristående enheter och härefter inte har några ytterligare förpliktelser. Koncernens pensionsförpliktelser avseende förmånsbestämd pension täcks av pensionsstiftelser eller genom försäkringslösninga r . Finansiella rapporter — Noter 125 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas kvartalsvis av oberoende porterats (IBNR-avsättning). Avsättning för oreglerade skador skall även täcka aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. samtliga kostnader för skadereglering. Avsättningen för oreglerade skador dis- De antaganden som gjorts i beräkningarna framgår av not 8 b Pensioner. konteras ej med undantag för avsättningar för skadelivräntor som nuvärdes- beräknas enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder. Alla ändringar i nettopensionsavsättningen (tillgången) redovisas när de upp- står som: (i) kostnad för tjänstgöring samt finansieringskostnad i Resultaträk- Värdering av långfristiga försäkringsavtal (livförsäkring) ningen (ii) effekter av omvärderingar av både pensionsförpliktelser och förvalt- För långfristiga livförsäkringar redovisas en skuld för avtalade förmåner som ningstillgångar i Övrigt totalresultat. förväntas uppstå i framtiden när premierna redovisas. Skulden motsvarar Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den summan av det diskonterade värdet av förväntade förmånsutbetalningar period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser . och administrativa utgifter, med avdrag för alla utestående framtida avtalade premiebetalningar. Skulden för långfristiga försäkringsavtal diskonteras enligt Aktierelaterade ersättningar vedertagna livförsäkringstekniska metoder. Koncernen har flera aktierelaterade incitamentsprogram, under vilka aktie- instrument i SEB tilldelas koncernens anställda. Aktierelaterade incitaments- Förlustprövning program som regleras med aktier berättigar de anställda att få aktieinstrument Svensk aktuariell metod innebär att en förlustprövning av försäkringsavsätt- i SEB. Aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med kontanter berätti- ningarna görs. Detta för att säkerställa att det redovisade värdet på avsättning- gar de anställda att få kontanter baserat på priset eller värdet på aktieinstru- arna är tillräckligt högt med avseende på förväntade framtida kassaflöden. menten i SEB. Det verkliga värdet av dessa rättigheter bestäms genom att an- Avsättningens redovisade värde är värdet på själva avsättningen med avdrag vända lämpliga värderingsmodeller, beakta villkor och förhållanden för tilldel- för alla hänförliga immateriella tillgångar eller förutbetalda anskaffningskost- ningen och koncernens bedömning av hur många rättigheter som slutligen nader. Då detta test utförs används de mest sannolika utfallen av beräknade kommer att intjänas. Detta omvärderas vid varje rapporteringstillfälle. Sociala framtida avtalade kassaflöden samt skaderegleringskostnader och administra- kostnader redovisas över intjänandeperioden och avsättningen för sociala kost- tiva utgifter. Dessa kassaflöden diskonteras och jämförs med avsättningens nader omvärderas vid varje rapporteringstillfälle för att säkerställa att avsätt- ningen är baserad på rättigheternas verkliga värde vid rapporteringstillfället. redovisade värde. Alla underskott redovisas direkt i resultaträkningen. Kostnaden för aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med aktier Intäktsredovisning värderas utifrån det verkliga värdet på aktieinstrumenten den dag de beviljats Premier för försäkringsavtal redovisas som intäkter när de betalas av försäk- och kostnadsförs jämnt fördelat över intjänandeperioden. En motsvarande ringstagarna. För avtal där försäkringsriskpremierna under en period förväntas ökning redovisas i eget kapital. Intjänandeperioden är den period de anställda täcka periodens försäkringsersättningar, redovisas dessa premier som intäkt måste förbli i tjänst i SEB för att deras rättigheter ska tjänas in. För aktierelate- rade incitamentsprogram som regleras med kontanter värderas de erhållna proportionellt under denna period . tjänsterna och den upparbetade skulden till det verkliga värdet av skulden som Kostnadsredovisning kostnadsförs över intjänandeperioden, under vilken de anställda utför tjäns- Kostnader för försäkringsavtal redovisas som kostnader när de uppstår, med terna. Det verkliga värdet av skulden omvärderas löpande och ändringarna undantag för provisioner och andra rörliga anskaffningskostnader som avser redovisas i resultaträkningen till dess skulden regleras. nya avtal och förnyelse av befintliga avtal vilka aktiveras som förutbetalda anskaffningskostnader. Förutbetalda anskaffningskostnader periodiseras och Kortfristiga rörliga ersättningar resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången prövas för nedskriv- Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en ningsbehov i varje period för att säkerställa att avtalets förväntade framtida informell förpliktelse på grund av tidigare praxis. ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Skatter Återförsäkring Koncernens skatt för perioden utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Avtal som ingåtts med återförsäkrare genom vilka kompensation för förluster Aktuella skattefordringar och skulder för innevarande och föregående perioder på avtal utfärdade av koncernen erhålls, klassificeras som avgiven återförsäk- värderas till det belopp som förväntas bli betalt till eller från skattemyndighe- ring. För avgiven återförsäkring redovisas de förmåner som koncernen har rätt terna baserat på de skattesatser och den skattelagstiftning som är antagen till enligt återförsäkringsavtalet som återförsäkrares andel av försäkringstek- eller i allt väsentligt antagits på bokslutsdagen. niska avsättningar. Fordringar på återförsäkrare värderas på samma sätt som Aktuell skatt är skatt som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat. de belopp som är kopplade till återförsäkringsavtalet och i enlighet med villko- Uppskjuten skatt uppstår på grund av temporära skillnader mellan en tillgångs ren för varje återförsäkringsavtal. eller skulds skattepliktiga värde och dess bokförda värde. Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen med undan- Investeringsavtal tag för transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat. Skatt som hänför sig Huvuddelen av koncernens fondförsäkringar (unit linked) klassificeras som till poster som redovisas i övrigt totalresultat redovisas också i övrigt totalre- investeringsavtal där ingen betydande försäkringsrisk överförs från försäk- sultat. Exempel på sådana poster är vinst eller förlust på säkringsinstrument i ringstagaren till koncernen. En mindre del av koncernens fondförsäkrings- kassa flödessäkringar. verksamhet klassificeras som försäkringsavtal. Uppskjuten skattefordran redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Värdering Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har beräknats med 20,6 Investeringsavtal är finansiella förbindelser vars verkliga värde är beroende av procent för Sverige och med respektive lands skattesats för utländska bolag. de underliggande finansiella tillgångarnas verkliga värde. De underliggande till- gångarna är obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet och de till- Försäkringsavtal och investeringsavtal hörande skulderna är identifierade att värderas till verkligt värde via resultatet Försäkringsavtal är avtal där koncernen åtar sig en betydande försäkringsrisk – (verkligtvärdeoptionen). Valet att använda verkligtvärdeoptionen för skulderna definierad som en absolut risk av minst 5 procent av det underliggande värdet görs för att eliminera inkonsekvenser i redovisningen som annars skulle uppstå – för försäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäkringstaga- om olika grunder för värdering användes för tillgångar och skulder. Det verkliga ren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle värdet på de finansiella skulderna avseende fondförsäkringar fastställs med inträffa. Investeringsavtal är finansiella instrument som inte kan definieras som hjälp det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella försäkringsavtal, eftersom de inte överför någon betydande försäkringsrisk skul derna hänförliga till försäkringstagarna är länkade på balansdagen. Om från försäkringstagaren till koncernen. investe ringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden till ett värde som aldrig under stiger återköpsvärdet. Eventuella skillnader mellan tillgångar och Försäkringsavtal skulder beror på inbetalda premier som ännu inte placerats i fonder. Värdeför- Försäkringsavtal är klassificerade som kortfristiga (skadeförsäkring) eller lång- ändringarna i fondförsäkringarna påverkar ej resultatet då de tillfaller försäk- fristiga (livförsäkring). Kortfristig försäkring innefattar sjukförsäkring, invalidi- tetsförsäkring, vårdförsäkring och rehabiliteringsförsäkring. Långfristig försäk- ringstagarna. ring innefattar i huvudsak traditionell livförsäkring. I koncernen redovisas kort- Intäktsredovisning fristiga och långfristiga försäkringsavtal summerat som försäkringsavtal. Belopp som erhållits från och betalats till innehavarna av investeringsavtalen redovisas över balansräkningen som insättningar eller uttag. Avgifter som debi- Värdering av kortfristiga försäkringsavtal (skadeförsäkring) teras för förvaltning av investeringsavtal intäktsförs. Dessa tjänster tillhanda- Avsättningen för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkrings- hålls jämnt fördelade under avtalens löptid. avtal. Avsättningen för ej intjänade premier är normalt tidsproportionell under Kostnadsredovisning försäkringsavtalens löptid. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att Tillkommande utgifter för att erhålla ett avtal med en kund redovisas som en täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna, ökas avsättning för ej in- tillgång om koncernen förväntar sig att få täckning för dessa utgifter. Tillkom- tjänade premier med avsättning för kvardröjande risker. mande utgifter är utgifter för att erhålla ett avtal med en kund som inte koncer- Avsättning för oreglerade skador skall täcka de förväntade framtida utbetal- nen skulle ha ådragit sig om avtalet inte hade erhållits. Dessa kostnader är an- ningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rap- skaffningskostnader i form av försäljningsprovision som betalas för att erhålla Finansiella rapporter — Noter 126 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 i nvesteringsavtal. De förväntas bli återvunna från provisionsintäkter som intjä- (variable fee approach, VFA) och premiefördelningsmetoden (premium alloca- nas på investeringsavtalen. Tillgången prövas för nedskrivningsbehov varje tion approach, PAA). Valet av modell beror på kontraktets löptid. PAA kan til- period för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner lämpas om löptiden (inklusive försäkringsavtalstjänster som uppkommer från överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom försäljningspro- alla premier inom gränsen för avtalet) är ett år eller mindre medan VFA ska til- visioner till mäklare som betalas under investeringsavtalens löptid eller provi- lämpas för försäkringsavtal med direkt resultatandel, det vill säga avtal som i sioner till egen personal som agerar som säljare eller löpande administrations- huvudsak är investeringsrelaterade tjänsteavtal, för vilka koncernen förväntar kostnader, redovisas i den period de inträffar. sig att betala försäkringstagaren en betydande del av investeringsavkastningen baserat på de underliggande poster. I de tre värderingsmodellerna definieras Avtal med diskretionär del avtalsenliga kassaflöden, riskjusterad marginal och diskontering på samma Vissa kontrakt för traditionellt pensionssparande innehåller en diskretionär del. sätt. Koncernen tillämpar alla tre värderingsmodellerna för direktförsäkring Detta innebär att försäkringstagaren kan erhålla, som komplement till garante- och tillämpar GMM och PAA för återförsäkring, varav VFA-modellen tillämpas rade ersättningar, ytterligare ersättningar eller bonus. Dessa avtal redovisas för mer än 90 procent av försäkringsskulden vid årsskiftet 2021. enligt de principer som etablerats för försäkringsavtal. Den garanterade delen och den diskretionära delen av återbäring redovisas som en skuld till försäk- Värdering – Grupper av kontrakt som inte mäts enligt ringstagarna. premiefördelningsmetoden (PAA) GMM- och VFA-modellerna mäter en grupp av försäkringsavtal som summan av: Förändrade redovisningsprinciper • Kassaflöden för åtagande, som omfattar uppskattningar av framtida kassa- Förändringar i redovisningsprinciper som implementerats 2022 flöden, diskonterade till nuvärde för att återspegla tidsvärdet av pengar och Koncernen tillämpar ändringar av IFRS 3 Rörelseförvärv som ersätter en hänvis- finansiella risker, plus en riskjustering för icke-finansiell risk; och ning till den senaste Ramverket för upprättande och presentation av finansiella • En avtalsenlig marginal som representerar den ej intjänade vinst som koncer- rapporter utan att väsentligt ändra kraven. Ändringar i IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förtydligar vilka kostnader som nen kommer att redovisa eftersom den avser återstående försäkringsskydd. ska inkluderas vid redovisning av förlustkontrakt. Som en del av de årliga för- Vid uppskattning av framtida kassaflöden inkluderar koncernen alla kassaflöden bättringarna av IFRS-standarderna 2018–2020 har IASB utfärdat ändring av som ligger inom gränsen för avtalet inklusive: IFRS 9 Finansiella instrument avseende avgifter i testet ”10 procent” för bort- • Premier och hänförliga kassaflöden bokning av finansiella skulder. Ändringen klargör vilka avgifter som inkluderas • Förväntade skador och förmåner, inklusive rapporterade skador som ännu vid bedömning om villkoren för en ny eller modifierad finansiell skuld skiljer sig inte betalats, uppkomna skador som ännu inte rapporterats och förväntade väsentligt från villkoren för den ursprungliga finansiella skulden. De ändrade framtida skador standarderna har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella • Betalningar till försäkringstagare till följd av inbäddade optioner vid återköp rapporter. • Fördelning av kassaflöden hänförliga till den portfölj i vilken avtalet ingår • Kostnader för hantering av skadeanspråk Förändringar i IFRS som ännu inte har tillämpats • Kostnader för handläggning av försäkringar och underhållskostnader, inklu- IFRS 17 Försäkringsavtal sive återkommande provisioner som förväntas betalas ut till mellanhänder Klassificering • En fördelning av fasta och rörliga omkostnader, direkt hänförliga till att Försäkringsavtal är avtal där koncernen påtar sig en betydande försäkringsrisk fullgöra försäkringsavtal från en försäkringstagare genom att gå med på att ersätta försäkringstagaren • Transaktionsbaserade skatter. om en angiven osäker framtida händelse har en negativ påverkan på försäk- ringstagaren. Denna definition avgör vilka avtal som faller inom ramen för Diskonteringsräntor IFRS 17 Försäkringsavtal, snarare än andra redovisningsstandarder. Avtal som De uppskattade framtida kassaflödena ska diskonteras för att återspegla peng- har en juridisk form av ett försäkringsavtal men som inte överför betydande ars tidsvärde och de finansiella riskerna som är hänförliga till dessa kassaflöden, försäkringsrisk och exponerar koncernen för finansiell risk klassificeras som in- vesteringsavtal och följer redovisningen för finansiella instrument enligt IFRS 9 i den mån de finansiella riskerna inte ingår i uppskattningarna av kassaflöden. Finansiella instrument. Majoriteten av koncernens fondförsäkringar faller inom Riskjustering denna kategori. För mer information om gruppens övergång se not 51. Riskjusteringen för icke-finansiell risk för en grupp av försäkringsavtal är den ersättning som krävs för att bära osäkerhet avseende storleken på och tidpunk- Försäkringsavtal ten för kassaflöden som uppkommer från icke-finansiell risk, och bestäms sepa- Avtal där koncernen accepterar betydande försäkringsrisk klassificeras som rat från övriga uppskattningar. försäkringsavtal. Avtal som innehas av koncernen under vilka den överför bety- För avtal som värderas med tillämpning av GMM eller VFA kommer föränd- dande försäkringsrisk från underliggande försäkringsavtal klassificeras som ringen av riskjusteringen hänförlig till tidigare och nuvarande tjänster att redo- återförsäkringsavtal. visas som försäkringsintäkter (exklusive eventuella belopp som allokerats till Vidare utvärderar koncernen sina livförsäkrings- och återförsäkringsproduk- förlustkomponenten) medan förändringar i uppskattningar hänförliga till fram- ter för att avgöra om de innehåller komponenter som måste redovisas enligt en tida tjänster kommer att justera den avtalsenliga marginalen. För avtal som annan IFRS snarare än IFRS 17 (distinkta icke-försäkringskomponenter). Efter värderas med tillämpning av PAA kommer förändringen av riskjusteringen att att ha separerat distinkta komponenter tillämpar koncernen IFRS 17 på alla redovisas som kostnader för försäkringstjänster. återstående komponenter i försäkringsavtalet. Alla hänvisningar till försäkringsavtal i dessa finansiella rapporter gäller för Den avtalsenliga marginalen utfärdade försäkringsavtal, Innehavda återförsäkringsavtal och investerings- Den avtalsenliga marginalen (contractual service margin, CSM) är en komponent avtal med diskretionära resultatandelar (DPF). i tillgången eller skulden för gruppen av försäkringsavtal som motsvarar den ej intjänade vinst som koncernen kommer att redovisa när den tillhandahåller för- Aggregering och redovisning av försäkringsavtal säkringstjänster i framtiden. Ett belopp av den avtalsenliga marginalen för en Försäkringsavtal är aggregerade i grupper för värdering. Grupper av försäk- grupp av försäkringsavtal redovisas i resultaträkningen som försäkringsintäkter rings avtal bestäms genom att identifiera portföljer av försäkringsavtal, som under varje period för att återspegla de försäkringsavtalstjänster som tillhanda- var och en består av avtal som är föremål för liknande risker och som hanteras hålls för gruppen av försäkringsavtal under den perioden. En förlust från olön- tillsammans. Varje portfölj är ytterligare uppdelad i grupper av avtal som utfär- samma försäkringsavtal redovisas i resultaträkningen omedelbart och ingen av- das inom ett kalenderår, dock använder koncernen EU-carve-out av årliga ko- horter för traditionell försäkring i Sverige, då de uppfyller undantagskriterierna. talsenlig marginal redovisas i balansräkningen vid första redovisningstillfället. Vidare kommer inte årliga kohorter att användas på riskförsäkring i Sverige när Efterföljande värdering premiefördelningsmetoden (PPA) tillämpas. Portföljerna delas vidare upp i tre Det redovisade värdet för en grupp av försäkringsavtal vid utgången av varje grupper baserat på förväntad lönsamhet vid ingången: förlustavtal, avtal utan rapportperiod är summan av skulden för återstående försäkringsskydd och skul- betydande risk att bli förlustavtal och resterande avtal. Dessa grupper repre- den för inträffade skador. Skulden för återstående försäkringsskydd omfattar sen terar den aggregeringsnivå vid vilken försäkringsavtal initialt redovisas och (a) de kassaflöden för åtagande som avser framtida tjänster som kommer att mäts. tillhandahållas enligt avtalen under framtida perioder och (b) eventuell kvarva- Grupper av utfärdade försäkringsavtal redovisas initialt från och med den av rande avtalsenlig marginal vid den tidpunkten. Skulden för inträffade skador följande tidpunkter som infaller först: utgörs av de kassaflöden för åtaganden som avser tidigare tjänster som ännu • Början av försäkringsskyddets löptid för gruppen av avtal inte har betalats, inklusive skador som har uppkommit men ännu inte redovisats. • Datum då den första betalningen från en försäkringstagare i gruppen förfaller, Kassaflöden för skulder för inträffade skador och uppkomna kostnader upp- eller när den första betalningen tas emot om det inte finns någon förfallodag dateras av koncernen med aktuella antaganden i slutet av varje rapportperiod, • För en grupp av förlustavtal, så snart fakta och omständigheter tyder på att med hjälp av aktuella uppskattningar av belopp, tidpunkt och osäkerhet för gruppen är förlustbringande. framtida kassaflöden och diskonteringsräntor. Den avtalsenliga marginalen vid rapportperiodens utgång motsvarar den Värdering vinst i en grupp av försäkringsavtal som ännu inte har redovisats i resultatet, Värderingen baseras på tre värderingsmodeller: den grundläggande värde- eftersom den avser framtida tjänster som ska tillhandahållas. ringsmodellen (general measurement model, GMM), rörliga avgiftsmetoden För en grupp av försäkringsavtal är det redovisade värdet för gruppens Finansiella rapporter — Noter 127 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 avtalsenliga marginal vid rapportperiodens utgång lika med det redovisade inspektionens föreskrifter FFFS 2008:25. Vidare tillämpas Rådet för finansiell värdet i början av rapportperioden justerat för följande: rapporterings rekommendation RFR 2 samt tillhörande uttalanden, UFR. • Effekten av eventuella nya kontrakt som lagts till i gruppen Moderbolaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att inter- • För kontrakt som värderas enligt GMM, påförs ränta till det redovisade nationella redovisningsstandarder och tolkningar av dessa, antagna av EU, til- värdet av den avtalsenliga marginalen under rapporteringsperioden, lämpas i den utsträckning det är möjligt enligt svensk lagstiftning på redovis- värderad till diskonteringsräntan vid första redovisningstillfället ningsområdet. I och med att svensk normgivning inte fullt ut är anpassad till • För kontrakt som värderas enligt VFA, justeras förändringen i med storleken IFRS kommer redovisningsprinciperna i moderbolaget till vissa delar att skilja på företagets andel av förändringen i verkligt värde för de underliggande sig från de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernen. Nedan anges de posterna skillnader som är väsentliga för moderbolaget. • De förändringar i kassaflöden för åtaganden som avser framtida tjänst redo- visas genom justering av den avtalsenliga marginalen. Förändringar i kassa- Förändrade redovisningsprinciper flöden för åtagande som avser framtida tjänst redovisas i den avtalsenliga Förändrade och kommande ändringar av redovisningsprinciper för koncernen marginalen i den mån avtalsenlig marginal är tillgänglig. När en ökning av gäller också för moderbolaget. Utöver dessa ändringar och de ändrade redo- kassaflöden för åtagande som avser framtida tjänst överstiger det redovisa- visningsprinciperna för koncernen är redovisningsprinciperna, värderingsgrun- de värdet för den avtalsenliga marginalen, reduceras den avtalsenliga margi- derna och presentationen för moderbolaget i allt väsentligt oförändrade jäm- nalen till noll, överskottet redovisas i kostnader för försäkringstjänster och fört med årsredovisningen för 2021. en förlustkomponent redovisas inom skulden för återstående försäkrings- skydd. När den avtalsenliga marginalen är noll, justerar förändringar i kassa- Uppställningsformer flöden för åtagande som avser framtida tjänst förlustkomponenten i skulden ÅRKL anger uppställningsformer för balans- och resultaträkningen som inte för återstående försäkringsskydd med motsvarighet till kostnader för för- är i överensstämmelse med IFRS. Kreditinstitut och värdepappersbolag som i säkringstjänster. Överskottet av en eventuell minskning av kassaflöden för koncernredovisningen tillämpar internationella redovisningsstandarder (IFRS) åtagande som avser framtida tjänst över förlustkomponenten reducerar antagna av EU har möjlighet att avvika från den uppställningsform som ÅRKL förlustkomponenten till noll och återställer den avtalsenliga marginalen anger för balansräkningen, men inte från den som anges för resultaträkningen. • Effekten av eventuella valutakursdifferenser på den avtalsenliga marginalen • De belopp som redovisas som försäkringsintäkt på grund av överföring av Innehav i dotterföretag och intresseföretag försäkringsavtalstjänster under perioden, fastställt genom den återstående Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde den avtalsenliga marginalen vid rapportperiodens slut (innan någon fördel- med avdrag för eventuell nedskrivning. Erhållna utdelningar redovisas som in- ning görs) över försäkringsskyddets aktuella och återstående löptid. täkt i resultaträkningen. Fusioner av dotterföretag genom absorption redovisas Avtal som värderas enligt premiefördelningsmetoden enligt koncernvärdemetoden. Fusionseffekten redovisas i eget kapital. Koncernen använder premiefördelningsmetoden för att förenkla värderingen Finansiella tillgångar och skulder av grupper av avtal i Sverige, där löptiden för varje avtal i gruppen är högst ett Redovisningsprinciperna i koncernen avseende finansiella tillgångar och skulder år. Vid det första redovisningstillfället av varje grupp av avtal, är skuldens redo- är även applicerbara i moderbolaget, med undantag för finansiella skulder där visade värde de premier som erhållits vid första redovisningstillfället minus verkligtvärdeoptionen tillämpats och vid första redovisningstillfället identifie- eventuella kassaflöden för anskaffning av försäkring som allokerats till gruppen rats som värderade till verkligt värde via resultatet, där värdeförändringar vid det datumet, och justerat för eventuella belopp som följer av borttagandet hänförliga till egen kreditrisk redovisas i resultatet. från rapporten över finansiell ställning av eventuella tillgångar eller skulder som tidigare redovisats för kassaflöden avseende koncernen. Därefter ökas det Leasing redovisade värdet av skulden för återstående försäkringsskydd med eventuella IFRS 16 Leasingavtal tillämpas inte i moderbolaget. När moderbolaget agerar erhållna premier och avskrivningar av kassaflöden för anskaffning av försäk- som leasetagare redovisas leasingavgifter som kostnader på linjärt över hyres- ringsavtal som redovisats som en kostnad och minskas med det belopp som re- perioden (det vill säga som en operationell leasing). När moderbolaget agerar dovisas som försäkringsintäkter för tjänster som tillhandahållits och eventuella som leasegivare redovisas alla leasingavtal som operationella leasingavtal. ytterligare kassaflöden som allokerats efter första redovisningstillfället. För- säkringsintäkter för perioden motsvarar beloppet av förväntade premieinbetal- Pensioner ningar, fördelade på perioden baserat på förfluten tid. Utgifter för försäkrings- Moderbolaget tillämpar tryggandelagen och Finansinspektionens föreskrifter anskaffning kostnadsförs när de uppstår. Koncernen redovisar skulden för upp- som innehåller regler som leder till en annan redovisning av förmånsbestämda komna skador för en grupp av försäkringsavtal till kassaflödena för åtaganden pensionsplaner än de som anges i IAS 19 Ersättningar till anställda. Tillämpning som avser inträffade skador. De framtida kassaflödena diskonteras såvida de av tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Moder- inte förväntas bli betalda inom ett år från det datum då skadorna inträffar. bolagets förmånsbestämda förpliktelser i Sverige täcks av en pensionsstiftelse. Nettokostnaden för betalda pensioner och pensionspremier med avdrag för Övriga förändringar i IFRS som ännu inte har tillämpats kostnadskompensation från pensionsstiftelsen redovisas under personalkost- IASB har utfärdat ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter för att nader i resultaträkningen. Överskott i pensionsstiftelsen redovisas inte som specificera kraven för att klassificera skulder som kortfristiga eller långfristiga. tillgång i moderbolagets balansräkning. Underskott i stiftelsen redovisas som Ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024. skuld i moderbolaget. Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel avseende uppskattningar och bedömningar – ändringar i IAS 8, träder i kraft Goodwill och andra immateriella tillgångar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023. IASB inför en ny definition av I enlighet med IAS 38 skrivs inte goodwill av i koncernens redovisning. I moder- ”redovisningsuppskattningar”. Ändringarna förtydligar skillnaden mellan änd- ringar i redovisningsuppskattningar och ändringar i redovisningsprinciper samt bolaget skrivs goodwill av linjärt i likhet med alla andra immateriella tillgångar. korrigering av fel. Upplysningar om redovisningsprinciper avseende uttalande Skatter om väsentlighet – ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och IFRS I moderbolaget redovisas obeskattade reserver som en egen post i balans- Practice Statement 2: Making Materiality Judgements, som gäller för räkenskaps- räkningen. Obeskattade reserver utgörs av ackumulerade överavskrivningar perioder som börjar den 1 januari 2023. Ändringarna ger vägledning och exem- i enlighet med skatteregler, inklusive den uppskjutna skattekomponenten. pel för att hjälpa bolag att tillämpa väsentlighetsbedömningar avseende upp- I koncernredovisningen redovisas obeskattade reserver under balanserade lysningar om redovisningsprinciper. Ändringarna syftar till att hjälpa företag att vinstmedel och uppskjuten skatteskuld. tillhandahålla upplysningar om redovisningsprinciper som är mer användbara genom att ersätta kravet på att företag ska upplysa om sina “betydande” redo- Bokslutsdispositioner visningsprinciper med ett krav på att upplysa om sina “väsentliga” redovisnings- Nettot av koncernbidrag som tas emot och lämnas redovisas i moderbolaget principer samt ger vägledning om hur företag tillämpar begreppet väsentlighet som bokslutsdisposition. vid beslut om redovisningsprinciper. Uppskjuten skatt hänförlig till tillgångar och skulder som härrör från en transaktion – ändringar av IAS 12 Inkomstskatter, gällande för räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2023. Ändringarna Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens begränsar tillämpningsområdet för undantaget i IAS 12 för redovisning av upp- redovisningsprinciper skjuten skatt vid första redovisningstillfället, så att det inte längre gäller trans- Tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper kräver ibland användning aktioner som ger upphov till lika skattepliktiga och avdragsgilla temporära skill- av uppskattningar och antaganden som har materiell påverkan på de belopp nader. Ingen av ändringarna som är tillämpliga efter 2023, har ännu godkänts som rapporteras i de finansiella rapporterna. Uppskattningarna baseras på av EU. sakkunniga bedömningar och antaganden som ledningen bedömer vara sanna och rättvisande. Ledningen utvärderar dessa bedömningar och antaganden Väsentliga redovisningsprinciper för moderbolaget kontinuerligt. Betydande antaganden och uppskattningar rör nedanstående Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) med organisationsnummer: områden . 502032-9081 har sitt säte i Stockholm. Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finans- Finansiella rapporter — Noter 128 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Konsolidering av ömsesidiga försäkringsföretag och fonder använder både modeller och expertbedömningar för att uppskatta förväntade Inom ramen för livförsäkringsverksamheten inom SEB-koncernen drivs Gamla kreditförluster. Syftet med expertbedömningar är att införliva uppskattad effekt Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer. Företaget konsoli- från faktorer som inte fångas av modellerna. Omfattningen av bedömningar som deras inte mot bakgrund av att koncernen bedömt att man inte har ett bestäm- behövs för att värdera förväntade kreditförluster beror av utfall från beräk nade mande inflytande över företaget. Ett bestämmande inflytande innebär rätten förväntade kreditförluster enligt modellerna, väsentlighet och tillgång till under- att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla liggande information. Modeller, bedömningar och antaganden gås regelbundet ekonomiska fördelar. Livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga prin- igenom av koncernens riskorganisation och godkänns av Group Risk Committee. ciper är inte vinstutdelande. Koncernen anser mot bakgrund av detta att man Not 18 beskriver mer i detalj, utlåning och reserver för förväntande inte kan erhålla ekonomiska fördelar från detta företag. I Gamla Livförsäkrings kreditförluster. AB SEB Trygg Liv finns dessutom särskilda regler för sammansättningen av sty- relsen som innebär att SEB-koncernen inte kan utforma företagets finansiella Goodwill och operativa strategier. Bedömningar krävs för att identifiera de kassagenererande enheterna. Den år- I bedömningen om fonder ska konsolideras görs en analys om koncernen är liga värderingen av eventuella nedskrivningsbehov av goodwill baseras på ett ombud eller en huvudman. Koncernen anses vara en huvudman, och följakt- nyttjandevärde med 5 års prognostiserade kassaflöden. Kassaflöden bortom ligen ha bestämmande inflytande, när den är fondens förvaltare som inte kan 5 år beräknas med utgångspunkt från hållbar tillväxt. bytas ut utan orsak, har rätt till en väsentlig del av avkastningen från fonden Uppskattningen av framtida kassaflöden och beräkningen av räntan som ska genom att äga andelar och tjäna provisionsintäkter, samt har den praktiska diskontera dessa kassaflöden innehåller flera bedömningsområden: framta- möj ligheten att påverka sin avkastning genom att använda sitt inflytande. gandet av prognostiserade kassaflöden för perioder bortom de normala kraven Fonder som förvaltas av koncernen och där företag inom koncernen äger mer för intern rapportering och bedömningen av en lämplig diskonteringsränta för än 20 procent analyseras ytterligare för konsolidering. verksamheten. Försäkringstagarna i SEB:s fondförsäkringsbolag väljer att investera i olika fonder. Fondförsäkringsbolaget köper andelar i de av kunderna valda fonderna. Not 23 beskriver mer i detalj immateriella tillgångar. SEB kan därigenom, för sina kunders räkning komma att stå som ägare till mer än 50 procent av andelarna i fonder, som man själv förvaltar. På grund av de re- Beräkning av försäkringsåtagande gelverk som omgärdar fondverksamhet anser SEB att man inte har en rätt att Beräkningen av koncernens försäkringsåtagande baseras på flera antaganden, utforma fondernas finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekono- både finansiella och aktuariella som räntenivå, dödlighet, hälsotillstånd, kostna- miska fördelar. Detta gäller oavsett om man äger mer eller mindre än 50 procent der, inflation och skatter. Ett av de viktiga finansiella antagandena är den ränta av andelarna i fonderna. Det är försäkringstagarna som bär hela placeringsris- som används för att diskontera framtida kassaflöden. Antagandet om räntenivå ken i fonderna och inte SEB. Försäkringstagarna erhåller därmed den avkastning baseras på regler från varje lokal tillsynsmyndighet. Övriga antaganden baseras som fonderna genererar. SEB erhåller enbart avgifter, till marknadsmässiga vill- kor, för förvaltningen av fonderna. SEB gör den samlade bedömningen att dessa på intern historisk information. fonder som man förvaltar inte ska konsolideras. De andelar som koncernen, för Redovisning av tillgångar för avtalsutgifter, sina kunders räkning, innehar i dessa fonder redovisas dock i balansräkningen. aktiverade anskaffningsvärden SEB redovisar utgifter för att erhålla avtal med kunder som SEB inte hade ådra- Marknadsvärdering av finansiella instrument git sig om avtalet inte hade erhållits som en tillgång. Det är huvudsakligen för- Syftet med en värdering till verkligt värde är att uppskatta det pris till vilket säljningsprovisioner för att erhålla försäkrings- och investeringsavtal. en ordnad transaktion skulle äga rum mellan marknadsaktörer under aktuella Avskrivningstiden för tillgången baseras på antaganden om genomsnittlig marknadsförhållanden vid värderingstidpunkten. Det bästa belägget för verk- ligt värde är ett noterat pris för det värderade instrumentet på en aktivt hand- löptid på avtalen inklusive antaganden om annulleringar. lad marknad. När marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, fast- Marknadsvärdering av förvaltningsfastigheter i försäkringsrörelsen ställs verkligt värde genom att använda en etablerad värderingsteknik. Dessa Förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten marknadsvärderas med värderingstekniker innehåller en grad av bedömningar, vars omfattning beror hjälp av externa värderingsinstitut. Värderingsmetoden utgår från diskonterade på instrumentets komplexitet och tillgängligheten av marknadsbaserad data. framtida kassaflöden. Antaganden om förväntade kassaflöden baseras på När finansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egen antaganden om framtida hyror, vakansgrad, drifts- och underhållskostnader, kreditvärdighet. Beroende på osäkerheten och subjektiviteten i värdering av avkastningskrav och marknadsränta. Gjorda antaganden är i linje med vad finansiella instrument till verkligt värde, är det möjligt att det faktiska utfallet marknaden under rådande omständigheter utgår ifrån. Avkastningskravet det kommande finansiella året skiljer sig från de antaganden som gjorts. baseras på lokala analyser av jämförbara fastighetsförvärv. För några av koncernens finansiella tillgångar och skulder, särskilt för derivatin- strument, finns noterade priser inte tillgängliga och värderingstekniker används Värdering av uppskjutna skattefordringar därför för att bedöma verkligt värde. Som en del av verkligt värde värderingen Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet kan bara görs värdejusteringar för att beakta motparters och den egna kreditrisken när redovisas i den utsträckning de kan kvittas mot framtida beskattningsbar in- derivatinstrument värderas. Metoderna för att bedöma värderingsjusteringar komst och värderingen av uppskjutna skattefordringar påverkas av ledningens revideras kontinuerligt som ett resultat av ändrad marknadspraxis som svar på bedömning av SEB:s framtida lönsamhet, framtida beskattningsbara vinster ändrade regleringar och redovisningspolicys, liksom generell marknadsutveckling. och framtida återföringar av existerande beskattningsbara temporära skillna- Koncernen har en etablerad kontrollmiljö för att bestämma verkliga värden der. Det förväntade utfallet av osäkra skattepositioner rapporteras som det på finansiella instrument som inkluderar en översyn, oberoende från affärssidan, av värderingstekniker och priser. Om principerna för validering inte efterföljs, enskilt mest sannolika utfallet. ska chefen för Group Finance informeras. Undantag som är signifikanta och av Avsättningar och eventualförpliktelser principiell betydelse kräver godkännande från Valuation Committee och från Bedömningar krävs för att bestämma om befintliga juridiska eller informella SEB ARC (Accounting Policy and Financial Reporting Committee). förpliktelser existerar, och för att beräkna sannolikheten, tidpunkten och belop- pet av utflöden av resurser. Då ett utflöde av resurser eller ett negativt utfall I upplysningssyfte klassificeras verkliga värden i en ”verkligtvärde- inte bedöms vara sannolikt, redovisas ingen avsättning, istället lämnas en upp- hierarki” enligt nivån av observerbarhet på använt indata, se not 36. lysning om eventualförpliktelse. Bedömningar av krav som härrör från civil- rättsliga processer, skatte- och myndighetsärenden kräver vanligtvis en högre Analys av nedskrivningsbehov av finansiella tillgångar och goodwill grad av bedömning än andra typer av ärenden på grund av den inneboende Finansiella tillgångar osäkerheten och komplexiteten i ärendena. Vid värdering av förväntade kreditförluster finns det ett antal moment som innehåller en hög grad av bedömning. Uppskattning av förväntade kreditför- Den aktuariella beräkningen av förmånsbestämda pensions skulder luster är till sin natur osäker och träffsäkerheten i dessa uppskattningar är Beräkningen av koncernens kostnad och skulden för förmånsbestämda pen- beroende av flera faktorer, till exempel makroekonomiska prognoser, och inne- sionsplaner baseras på aktuariella, demografiska och finansiella antaganden håller komplexa modeller och bedömningar. som har en väsentlig påverkan på redovisade belopp. Ett av de viktiga finansiella Koncernen gör en bedömning vid varje rapportperiods slut huruvida en bety- antagandena är räntan som används för diskontering av framtida kassaflöden. dande ökning av kreditrisken har skett sedan det första redovisningstillfället, Bedömningen av diskonteringsräntan är föremål för osäkerhet om huruvida för återstoden av löptiden genom att överväga förändring i de viktigaste risk- marknaden för företagsobligationer är tillräckligt djup, av hög kvalitet och också indikatorerna i koncernens riskhanteringsprocess. i samband med extrapolering av avkastningskurvor till relevanta löptider. Dis- Ytterligare ett område som innefattar väsentlig bedömning är beaktandet av konteringsräntan baseras på högkvalitativa företagsobligationer på likvida framåtblickande information och makroekonomiska scenarier. Bedömningen av kreditrisk och beräkningen av förväntade kreditförluster ska avspegla ett objek- tivt och sannolikhetsvägt belopp med beaktande av all tillgänglig information som är relevant för värderingen. I värderingen vägs rimlig och verifierbar infor- mation om tidigare händelser, rådande förutsättningar och rimliga och verifier- bara prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Koncernen använder interna makroekonomiska prognoser till grund för den framåtblickande infor- mation som används i värderingen av förväntade kreditförluster. Koncernen marknader. I Sverige baseras diskonteringsräntan på säkerställda bostadsobli- gationer som är minst AAA-klassade och löptiden är i linje med den bedömda löptiden för pensionsskulden till de anställda. Diskonteringsräntan för förmåns- bestämda pensionsskulder bedöms kvartalsvis och andra antaganden bedöms varje år eller när en väsentlig ändring har skett . Not 8b innehåller en förteckning av de mest avgörande antaganden som använts vid beräkning av pensioner. Finansiella rapporter — Noter 129 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 2 Rörelsesegment SEB-koncernens rörelsesegment Stora Private Företag & Företag & Wealth Finansiella Privat- Mgmt & Investment Koncern- Resultaträkning, 2022 Institutioner kunder Family Office Baltikum Liv Management funktioner Elimi neringar Summa Ränteintäkter 33 382 22 181 2 646 4 516 1 18 102 548 –109 141 56 150 Räntekostnader –19 229 –7 950 –987 –197 –36 –103 455 109 147 –22 707 Räntenetto 14 152 14 231 1 660 4 319 –36 18 –907 6 33 443 Provisionsintäkter 10 184 6 113 1 575 2 576 3 615 7 905 313 –4 642 27 637 Provisionskostnader –2 781 –1 299 –101 –721 –1 065 –4 678 –42 4 624 –6 064 Provisionsnetto 7 402 4 814 1 474 1 854 2 549 3 227 271 –18 21 573 Nettoresultat av finansiella transaktioner 4 992 549 75 723 810 66 2 130 –32 9 314 Övriga intäkter, netto –20 16 2 13 6 3 243 –6 258 Summa intäkter 26 526 19 610 3 211 6 910 3 330 3 314 1 738 –50 64 589 varav internt –13 660 –1 211 1 371 2 682 –38 –3 342 15 520 –1 321 Personalkostnader –4 512 –2 942 –742 –1 332 –719 –581 –5 153 1 –15 980 Övriga kostnader –5 568 –4 346 –828 –816 –696 –794 6 013 49 –6 986 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar –29 –67 –3 –198 –21 –11 –1 750 –2 078 Summa kostnader –10 109 –7 355 –1 573 –2 345 –1 436 –1 386 –890 50 –25 044 Resultat före kreditförluster och påförda avgifter 16 417 12 255 1 638 4 565 1 893 1 929 848 0 39 544 Förväntade kreditförluster, netto –1 251 –785 –16 17 –1 0 27 1 –2 007 Påförda avgifter: riskskatt och resolutions avgifter –1 218 –862 –69 –62 –1 –76 –2 288 Rörelseresultat före jämförelsestörande poster 13 948 10 608 1 553 4 520 1 892 1 928 799 1 35 249 Jämförelsestörande poster –1 399 –1 399 RÖRELSERESULTAT 13 948 10 608 1 553 4 520 1 892 1 928 –600 1 33 850 Allokerat kapital, miljarder kronor 74,1 44,9 3,5 13,4 5,2 2,5 Räntabilitet på allokerat kapital, % 14,5 18,2 33,9 28,6 33,7 61,2 Riskexponeringsbelopp, miljarder kronor 451 224 18 99 67 859 Utlåning till allmänheten 2) , miljarder kronor 829 871 72 183 1 955 In- och upplåning från allmänheten 2) , miljarder kronor 763 472 136 243 1 1 616 Resultaträkning, 2021 Ränteintäkter 10 014 14 362 1 200 3 144 1 –4 5 677 –3 012 31 383 Räntekostnader 564 –3 247 –320 –101 –28 –15 –5 104 2 963 –5 286 Räntenetto 10 578 11 115 881 3 043 –27 –19 574 –48 26 097 Provisionsintäkter 9 789 5 295 1 518 2 321 3 954 8 452 306 –5 507 26 129 Provisionskostnader –2 600 –1 112 –117 –626 –1 166 –4 832 –2 5 470 –4 987 Provisionsnetto 7 189 4 183 1 401 1 695 2 788 3 620 304 –37 21 142 Nettoresultat av finansiella transaktioner 4 743 465 64 345 1 044 28 1 569 –23 8 235 Övriga intäkter, netto 22 15 9 12 48 5 58 –5 164 Summa intäkter 22 532 15 778 2 354 5 096 3 853 3 633 2 505 –114 55 638 varav internt –11 950 –434 900 528 694 –3 859 13 690 431 Personalkostnader –4 115 –2 944 –668 –882 –690 –544 –5 529 1 –15 372 Övriga kostnader –5 106 –3 733 –714 –1 105 –667 –729 6 178 113 –5 763 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar –64 –270 –4 –30 –20 –11 –1 712 –2 110 Summa kostnader –9 286 –6 947 –1 386 –2 017 –1 377 –1 283 –1 063 114 –23 245 Resultat före kreditförluster och påförda avgifter 13 247 8 830 968 3 079 2 476 2 350 1 442 0 32 393 Förväntade kreditförluster, netto –660 –66 –4 216 0 0 7 –3 –510 Påförda avgifter: riskskatt och resolutionsavgifter –594 –321 –21 –62 –1 –20 –1 019 Rörelseresultat före jämförelsestörande poster 11 993 8 444 944 3 233 2 476 2 349 1 429 –3 30 864 Jämförelsestörande poster RÖRELSERESULTAT 11 993 8 444 944 3 233 2 476 2 349 1 429 –3 30 864 Allokerat kapital, miljarder kronor 64,6 44,0 3,1 12,3 5,3 2,4 Räntabilitet på allokerat kapital, % 14,3 14,8 23,1 22,3 43,7 76,1 Riskexponeringsbelopp, Mdr kr 396 220 24 86 61 787 Utlåning till allmänheten 2) , Mdr kr 673 865 67 157 1 763 In- och upplåning från allmänheten 2) , miljarder kronor 732 481 124 200 1 538 1) Resultatandel från intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingår med –24 Mkr (33) i Övriga intäkter netto. Kapitalandelarna uppgår till 790 Mkr (669). 2) Exklusive repor. Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information . 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 130 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 2 fortsättning Rörelsesegment Balansräkning Stora Private Företag & Wealth Mgmt Finansiella Företag & & Family Investment Koncern- 2022 institutioner Privatkunder Office Baltikum Liv Management funktioner Elimineringar Summa Tillgångar 1 856 414 925 525 141 655 284 578 415 027 8 389 5 969 649 –6 068 426 3 532 810 Skulder 1 760 170 864 180 136 006 265 473 407 851 5 609 5 957 429 –6 068 431 3 328 287 Investeringar 49 27 8 87 191 703 1 066 2021 Tillgångar 1 828 562 914 339 126 540 229 349 480 475 6 880 2 723 022 –3 004 935 3 304 230 Skulder 1 747 543 857 684 122 244 212 690 473 063 4 168 2 698 549 –3 004 939 3 111 002 Investeringar 20 44 93 142 3 710 1 013 Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. Moderbolagets rörelsesegment Stora Private Företag & Wealth Mgmt Finansiella Företag & & Family Investment Koncern- 2022 institutioner Privatkunder Office Baltikum Liv Management funktioner Elimineringar Summa Bruttointäkter 47 413 25 728 4 298 15 2 3 171 107 090 –97 776 89 940 Tillgångar 1 771 194 861 391 138 297 623 55 2 154 6 101 647 –6 002 675 2 872 686 Investeringar 43 27 8 680 758 2021 Bruttointäkter 26 924 16 990 3 402 35 2 4 8 065 1 345 56 767 Tillgångar 1 753 705 826 746 146 266 28 100 11 2 820 420 –2 959 442 2 587 834 Investeringar 10 44 687 742 Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. Rörelsesegment Rörelsesegmenten presenteras enligt den interna divisionsrapporteringen. Divi- lösningar och skräddarsydd rådgivning till entreprenörer, kapitalstarka indivi- sionerna verkar utifrån antingen ett kundserviceperspektiv eller ett specifikt der, stiftelser samt family offices. Division Baltikum erbjuder privatpersoner produktansvar. Kundgruppernas karaktär avgör vilken typ av produkter som och mindre företag banktjänster samt förmögenhetsförvaltning i de baltiska erbjuds. Stora företag och Finansiella institutioner erbjuder affärs- och invest- länderna. Division Liv erbjuder liv-, vård- och pensionsförsäkringar. Investment ment banking-tjänster till stora företag och institutioner. Företag & Privatkun- Management erbjuder kapitalförvaltning. Koncernfunktioner omfattar support- der erbjuder banktjänster och förmögenhetsförvaltning till privatpersoner och funktioner, treasury, stabsenheter och verksamhet under avveckling i Tyskland. mindre och medelstora företag. Private Wealth Management & Family Office Eliminering av interna transaktioner mellan segmenten redovisas separat. erbjuder heltäckande banktjänster, tillgång till kapitalmarknader, finansierings- Bruttointäkter per produkt från externa kunder Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Bankverksamhet 54 214 37 431 43 485 28 656 Kapitalmarknader 18 219 12 695 18 771 12 092 Kapitalförvaltning 10 321 10 176 3 277 2 352 Livförsäkrings- och pensionsverksamhet 3 297 3 231 Övrigt 7 310 2 378 24 406 13 667 SUMMA 93 360 65 911 89 940 56 767 Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. Bankverksamhet innefattar lån, leasing, kort- och betalningsprodukter. Kapital- och pensionsverksamhet innefattar fondförsäkring och traditionella försäk- marknader innefattar handel och emissioner på finansiella marknader. Kapital- förvaltning innefattar rådgivning, förvaring och fondförvaltning. Livförsäkrings- ringsprodukter. Övrigt innefattar treasuryverksamhet och övrig verksamhet . Finansiella rapporter — Noter 131 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 3 Geografisk information SEB-koncernen per land 2022 2021 Brutto- Rörelse- Brutto- Rörelse- intäkter resultat Skatt Tillgångar Investeringar intäkter resultat Skatt Tillgångar Investeringar Sverige 90 636 20 166 –3 845 3 137 030 793 45 166 19 289 –3 108 2 904 959 721 Norge 8 252 2 574 –615 287 039 6 3 783 1 699 –416 184 938 2 Danmark 4 682 1 772 –387 207 796 4 1 506 1 405 –300 168 234 1 Finland 3 080 1 476 –304 180 274 3 1 624 1 311 –254 209 980 8 Estland 2 584 1 514 –210 88 174 56 2 128 1 250 –160 78 417 71 Lettland 1 765 893 –13 60 639 32 1 439 738 –19 46 717 29 Litauen 3 802 2 287 –457 149 487 34 2 671 1 554 –310 114 945 101 Tyskland 3 033 1 795 –504 75 446 2 2 276 1 546 –392 82 738 0 Storbritannien 2 898 689 –159 94 241 2 2 089 939 –246 131 297 0 Luxemburg 1 458 466 –97 85 250 2 1 192 234 –49 53 677 0 USA 8 807 428 –35 219 691 962 262 –27 154 268 0 Singapore 899 246 –44 23 199 5 623 138 –25 23 522 1 Polen 297 139 –9 8 569 36 121 46 –7 8 521 0 Irland 454 99 –21 108 038 77 594 243 –37 126 269 64 Ukraina 129 39 –11 1 552 1 57 10 –3 998 1 Kina 357 27 –15 12 418 7 432 101 –47 19 090 3 Hongkong 177 27 4 3 537 118 6 –14 3 519 Ryssland 1 188 –806 –140 5 931 5 374 93 –27 6 663 10 Koncernelimineringar –41 136 18 0 –1 215 499 0 –1 241 1 0 –1 014 523 0 SUMMA 93 360 33 850 –6 861 3 532 810 1 066 65 911 30 864 –5 441 3 304 230 1 013 1) Bruttointäkter i koncernen är definierade som summan av Ränteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter netto enligt IFRS. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerar som försäljningskontor och erhåller provisionsersättningar och volymen bokas i den centrala enheten. 2) Före skatt. 3) För mer information om skatt se not 15 och Hållbarhetsnoter sid. 226–227. 4) Inkluderar Caymanöarna där moderbolaget representeras av en filial som är skattesubjekt i USA och inkomstskatten relaterat till Caymanöarna redovisas därför i USA. Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. Moderbolaget per land 2022 2021 Bruttointäkter Tillgångar Investeringar Bruttointäkter Tillgångar Investeringar Sverige 66 096 2 355 284 680 44 896 2 161 786 642 Norge 5 299 103 272 6 3 163 74 119 2 Danmark 3 005 104 493 4 1 874 96 238 1 Finland 2 259 112 624 3 970 88 790 7 Övriga länder 13 280 197 013 65 5 864 166 901 90 SUMMA 89 940 2 872 686 758 56 767 2 587 834 742 1) Bruttointäkter i moderbolaget är definierade som summan av Ränteintäkter, Leasingintäkter, Utdelningar, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerar som försäljningskontor och erhåller pro visionsersättningar och volymen bokas i den centrala enheten. Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. Principer för internprissättning priserna baseras på SEB:s verkliga eller implicita marknadsbaserade finansie- Internprissättningens mål inom SEB-koncernen är att kunna mäta räntenetto, att styra ränte- och likviditetsrisken och att hantera likviditeten. De interna affärsenheter prissätts marknadsmässigt (armlängds avstånd) . ringskostnad för en specifik ränta respektive löptid. Transaktioner mellan 1) 2) 3) 1) 2) 3) 4) 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 132 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 4 Räntenetto Koncernen Moderbolaget 2022 Genomsnittlig balans Ränta Räntesats Genomsnittlig balans Ränta Räntesats Utlåning till kreditinstitut och centralbanker 818 753 9 376 1,15% 785 412 8 604 1,10% Utlåning till allmänheten 1 884 347 40 785 2,16% 1 688 256 35 028 2,07% Räntebärande värdepapper 8 833 63 0,71% 10 143 108 1,07% Summa räntebärande tillgångar AmC 2 711 932 50 224 1,85% 2 483 812 43 741 1,76% Räntebärande värdepapper 327 469 4 069 1,24% 287 665 3 936 1,37% Utlåning 121 044 1 458 1,20% 122 180 1 469 1,20% Summa räntebärande tillgångar FVTPL 448 513 5 527 1,23% 409 845 5 405 1,32% Summa räntebärande tillgångar 3 160 445 55 751 1,76% 2 893 656 49 146 1,70% Derivat och andra tillgångar 790 421 399 408 717 –264 SUMMA TILLGÅNGAR 3 950 866 56 150 3 302 373 48 882 Skulder till kreditinstitut 168 810 –2 114 –1,25% 207 942 –2 366 –1,14% In- och upplåning från allmänheten 1 908 518 –12 779 –0,67% 1 700 078 –12 338 –0,73% Emitterade värdepapper 814 478 –11 019 –1,35% 814 478 –11 019 –1,35% Efterställda skulder 28 662 –952 –3,32% 27 760 –952 –3,43% Summa räntebärande skulder AmC 2 920 468 –26 864 –0,92% 2 750 258 –26 675 –0,97% In- och upplåning 26 640 –488 –1,83% 26 378 –479 –1,82% Korta positioner räntebärande värdepapper 32 472 –776 –2,39% 32 472 –776 –2,39% Emitterade värdepapper 8 042 –452 –5,62% 7 969 –452 –5,68% Summa räntebärande skulder FVTPL 67 154 –1 716 –2,56% 66 819 –1 708 –2,56% Summa räntebärande skulder 2 987 622 –28 580 –0,96% 2 817 076 –28 382 –1,01% Derivat och övriga skulder 767 627 5 873 349 123 4 389 Eget kapital 195 617 136 174 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 3 950 866 –22 707 3 302 373 –23 994 RÄNTENETTO 33 443 24 889 AVKASTNING NETTO PÅ RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR 1,06% 0,86% 2021 Utlåning till kreditinstitut och centralbanker 577 207 –489 –0,08% 560 946 –577 –0,10% Utlåning till allmänheten 1 690 939 28 178 1,67% 1 510 663 23 333 1,54% Räntebärande värdepapper 10 178 63 0,62% 12 178 96 0,79% Summa räntebärande tillgångar AmC 2 278 324 27 752 1,22% 2 083 788 22 852 1,10% Räntebärande värdepapper 378 782 932 0,25% 336 137 876 0,26% Utlåning 124 081 –286 –0,23% 124 145 –286 –0,23% Summa räntebärande tillgångar FVTPL 502 863 645 0,13% 460 282 590 0,13% Summa räntebärande tillgångar 2 781 187 28 397 1,02% 2 544 069 23 442 0,92% Derivat och andra tillgångar 683 987 2 986 308 348 2 454 SUMMA TILLGÅNGAR 3 465 174 31 383 2 852 417 25 896 Skulder till kreditinstitut 156 670 –145 –0,09% 193 821 –60 –0,03% In- och upplåning från allmänheten 1 611 704 –229 –0,01% 1 432 190 53 0,00% Emitterade värdepapper 775 160 –4 368 –0,56% 775 157 –4 368 –0,56% Efterställda skulder 27 667 –932 –3,37% 26 904 –932 –3,46% Summa räntebärande skulder AmC 2 571 201 –5 675 –0,22% 2 428 072 –5 308 –0,22% In- och upplåning 35 724 166 0,46% 33 058 268 0,81% Korta positioner räntebärande värdepapper 31 220 –18 –0,06% 31 220 –18 –0,06% Emitterade värdepapper 12 033 –597 –4,96% 11 956 –597 –4,99% Summa räntebärande skulder FVTPL 78 977 –449 –0,57% 76 234 –346 –0,45% Summa räntebärande skulder 2 650 178 –6 124 –0,23% 2 504 307 –5 654 –0,23% Derivat och övriga skulder 631 517 840 212 827 495 Eget kapital 183 479 135 283 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 3 465 174 –5 286 2 852 417 –5 159 RÄNTENETTO 26 097 20 737 AVKASTNING NETTO PÅ RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR 0,94% 0,82% Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. Räntenetto Moderbolaget 2022 2021 Ränteintäkter 48 882 25 896 Leasingintäkter 5 309 5 268 Räntekostnader –21 763 –4 207 Riskskatt –1 186 Resolutionsavgifter –1 045 –952 Leasingavskrivningar –4 783 –4 783 SUMMA 25 414 21 221 1) I koncernen omklassificeras leasingintäkter netto till ränteintäkter. I moderbolaget redovisas leasingavskrivningar under rubriken Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar. Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information . 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 133 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 5 Provisionsnetto Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Emissioner 753 1 398 1 079 1 752 Värdepappershandel 1 720 1 663 1 664 1 194 Depåförvaring och fondverksamhet 10 117 10 004 5 054 4 323 Värdepappersprovisioner 12 590 13 064 7 797 7 268 Betalningsförmedling 2 538 2 215 2 190 1 804 Kortverksamhet 4 233 3 170 748 546 Betalningsförmedlingsprovisioner 6 771 5 384 2 938 2 350 Livförsäkringsprovisioner 1 440 1 672 Rådgivning 705 556 746 596 Utlåning 3 546 3 200 3 435 3 079 Inlåning 321 300 2 18 Garantier 708 633 650 600 Derivat 422 352 227 427 Övrigt 1 134 968 1 131 1 214 Övriga provisioner 6 836 6 009 6 190 5 935 Provisionsintäkter 27 637 26 129 16 925 15 553 Värdepappersprovisioner –2 675 –1 985 –2 486 –1 648 Betalningsförmedlingsprovisioner –2 206 –1 872 –971 –859 Livförsäkringsprovisioner –431 –465 Övriga provisioner –753 –664 –585 –703 Provisionskostnader –6 064 –4 987 –4 042 –3 210 Värdepappersprovisioner, netto 9 916 11 079 5 311 5 621 Betalningsförmedlingsprovisioner, netto 4 565 3 512 1 967 1 491 Livförsäkringsprovisioner, netto 1 009 1 207 Övriga provisioner, netto 6 083 5 344 5 605 5 232 SUMMA 21 573 21 142 12 883 12 343 Provisionsintäkter per rörelsesegment Stora Private Företag & Företag & Wealth Mgmt Finansiella Privat- & Family Investment Koncern- Koncernen, 2022 institutioner kunder Office Baltikum Liv Management funktioner Elimineringar Summa Emissioner och rådgivning 1 412 9 37 0 0 0 1 458 Värdepappershandel och derivat 1 800 22 283 32 0 13 – 9 0 2 142 Depåförvaring och fondverksamhet 1 634 1 032 987 207 204 7 825 0 –1 772 10 117 Betalningsförmedling, kortverksamhet, utlåning, inlåning, garantier och övrigt 5 338 5 050 268 2 336 255 67 321 –1 155 12 480 Livförsäkringsprovisioner 3 155 –1 715 1 440 SUMMA 10 184 6 113 1 575 2 576 3 615 7 905 313 –4 642 27 637 Koncernen, 2021 Emissioner och rådgivning 1 907 8 39 0 0 0 0 1 954 Värdepappershandel och derivat 1 640 135 238 43 0 –16 –9 –17 2 014 Depåförvaring och fondverksamhet 1 437 1 121 987 216 238 8 402 1 –2 400 10 004 Betalningsförmedling, kortverksamhet, utlåning, inlåning, garantier och övrigt 4 805 4 031 254 2 062 210 66 314 –1 257 10 485 Livförsäkringsprovisioner 3 505 –1 833 1 672 SUMMA 9 789 5 295 1 518 2 321 3 954 8 452 306 –5 507 26 129 1) Koncernfunktioner omfattar supportfunktioner, treasury, stabsenheter och verksamhet under avveckling i Tyskland. Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. Provisionsintäkterna är uppdelade i större grupper av tjänster kopplade till pri- utlåning och inlåning härrör huvudsakligen från en fastställd tidpunkt. Intäkter mära geografiska marknader och rörelsesegment. Intäkter från emissioner, råd- från notariatverksamhet, fondverksamhet och livförsäkringsverksamhet upp- givning, värdepappershandel, derivat, betalningsförmedling, kortverksamhet, kommer huvudsakligen över tid . 1) Finansiella rapporter — Noter 134 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 6 Nettoresultat av finansiella transaktioner Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat 582 2 387 –1 111 1 762 Skuldinstrument och hänförliga derivat 1 418 558 –5 585 –2 270 Valuta och hänförliga derivat 5 099 3 488 5 613 3 608 Övriga livförsäkringsintäkter, netto 1 981 1 622 Övrigt 235 180 6 978 3 025 SUMMA 9 314 8 235 5 895 6 125 Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. I Nettoresultat av finansiella transaktioner presenteras resultatet fördelat på tradingverksamheten är relativt stabil över tiden, men uppvisar rörelser mellan typ av underliggande finansiellt instrument. Rörelser i treasuryverksamhetens raderna. resultat beror på förändringar i räntor och kredit-spreadar. Nettoeffekten från Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Derivat – motpartsrisk –322 284 –325 281 Derivat – egen kreditrisk 779 16 770 16 Emitterade obligationer – egen kreditrisk –75 –30 SUMMA 457 300 370 266 Koncernen, 2022 FVHFT FVMPL FVDPL Övriga Summa Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat 587 –6 582 Skuldinstrument och hänförliga derivat 4 286 –3 518 650 1 418 Valuta och hänförliga derivat 5 468 –370 5 099 Övriga livförsäkringsintäkter, netto –53 164 1 870 1 981 Övrigt 1 722 –1 487 235 SUMMA 12 012 –3 524 814 12 9 314 Koncernen, 2021 Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat 1 135 1 252 2 387 Skuldinstrument och hänförliga derivat 2 389 –755 –1 077 558 Valuta och hänförliga derivat 3 725 –238 3 488 Övriga livförsäkringsintäkter, netto 2 68 1 552 1 622 Övrigt 180 180 SUMMA 7 432 498 –1 009 1 315 8 235 Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information . Moderbolaget, 2022 FVHFT FVMPL FVDPL Övriga Summa Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat 578 –1 689 –1 111 Skuldinstrument och hänförliga derivat –3 502 –2 797 714 –5 585 Valuta och hänförliga derivat 5 613 5 613 Övrigt 8 595 –130 –1 487 6 978 SUMMA 11 284 –4 616 714 –1 487 5 895 Moderbolaget, 2021 Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat 1 080 681 1 762 Skuldinstrument och hänförliga derivat –320 –776 –1 175 –2 270 Valuta och hänförliga derivat 3 608 3 608 Övrigt 2 926 99 3 025 SUMMA 7 295 4 –1 175 6 125 Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information . Finansiella rapporter — Noter 135 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 7 Övriga intäkter, netto Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Utdelningar 0 1 Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat –24 33 –146 45 Realisationsvinster och förluster på tillgångar och skulder till upplupet anskaffningsvärde 31 12 19 –10 Realisationsvinster och förluster på icke-finansiella tillgångar 4 6 19 15 Realisationsvinster och förluster på aktier 33 1 565 289 Övriga rörelseintäkter 215 112 1 024 991 SUMMA 258 164 2 481 1 330 1) Redovisat separat i resultaträkningen för moderbolaget. Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. Utdelningar Egetkapitalinstrument 0 1 128 193 Utdelningar från koncernföretag 10 319 2 403 SUMMA 0 1 10 447 2 596 Övriga rörelseintäkter Verkligt värdejusteringar i säkringsredovisning –2 –24 –2 –24 Rörelseresultat i sakförsäkringsrörelsen, "run-off" 83 3 Övriga intäkter 134 134 1 026 1 015 SUMMA 215 112 1 024 991 Förändring av verkligt värde i säkringsredovisning Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna 27 741 6 841 27 741 6 841 Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten –27 682 –6 863 –27 682 –6 863 Säkring av verkligt värde 59 –22 59 –22 Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna 3 –1 3 –1 Kassaflödessäkringar – ineffektivitet 3 –1 3 –1 Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna –6 754 –1 198 –6 754 –1 198 Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten 6 690 1 197 6 690 1 197 Säkring av verkligt värde portföljsäkring – ineffektivitet –64 –1 –64 –1 SUMMA –2 –24 –2 –24 1) Finansiella rapporter — Noter 136 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 8 Personalkostnader Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Fast lön –10 049 –9 124 –7 809 –7 013 Kontantbaserad rörlig ersättning –730 –736 –705 –577 Långfristig aktiebaserad ersättning –681 –687 –536 –540 Löner och andra ersättningar –11 461 –10 546 –9 050 –8 131 Sociala avgifter –2 763 –2 848 –2 243 –2 286 Förmånsbestämda pensionsplaner –81 –523 Avgiftsbestämda pensionsplaner –1 055 –966 –460 –27 Förmåner och avgångsvederlag –104 –88 –71 –77 Utbildning och andra personalrelaterade kostnader –516 –401 –385 –309 SUMMA –15 980 –15 372 –12 209 –10 830 1) Pensionskostnaderna i koncernen är redovisade enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Pensionskostnaderna i moderbolaget har beräknats enligt tryggandelagen och Finansinspek- tionens föreskrifter. Engångskostnader för förtida pensioneringar på 141 Mkr (108) belastar bankens pensionsstiftelser. 2) Innefattar kostnader för avgångsvederlag med 42 Mkr (26) för koncernen och 20 Mkr (25) för moderbolaget. 8 a Löner och andra ersättningar Löner och ersättningar Kontantbaserad Långfristig aktiebaserad Fast lön rörlig ersättning ersättning Summa Koncernen 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Ledande befattningshavare –88 –91 –26 –22 –113 –113 Övriga –9 962 –9 033 –730 –736 –656 –665 –11 348 –10 433 SUMMA –10 049 –9 124 –730 –736 –681 –687 –11 461 –10 546 Löner och andra ersättningar Kontantbaserad Långfristig aktiebaserad Fast lön rörlig ersättning ersättning Summa Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Ledande befattningshavare –88 –91 –26 –22 –113 –113 Övriga –7 721 –6 922 –705 –577 –510 –518 –8 937 –8 018 SUMMA –7 809 –7 013 –705 –577 –536 –540 –9 050 –8 131 1) Innefattar verkställande direktör och ordinarie medlemmar i Verkställande ledning. Lån till ledande befattningshavare Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Verkställande direktörer och vice verkställande direktörer 114 160 56 72 Styrelsemedlemmar 323 316 73 78 SUMMA 437 476 129 150 1) Innefattar nuvarande verkställande direktör och ställföreträdande verkställande direktör i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföre- tagen. Totala antalet personer uppgick till 31 (34) av vilka 9 (7) var kvinnor. 2) Innefattar nuvarande styrelseledamöter i moderföretaget och dotterföretagen och suppleanter för dessa. Totala antalet personer uppgick till 101 (104) av vilka 32 (37) var kvinnor. Pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare Utbetald pension 140 104 118 84 Förändring förpliktelse 45 31 22 14 Förpliktelse vid utgången av året 1 054 1 273 606 748 Förpliktelserna är täckta av pensionsstiftelserna eller av banken ägda kapitalförsäkringar. De innefattar nuvarande och tidigare verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretagen, totalt 91 personer (90) . 1) 1) 2) 1) 1) 1) 2) Finansiella rapporter — Noter 137 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 8 b Pensioner Pensionsförpliktelser avtal. Förvaltningstillgångar är separerade från enheterna i specifika pensions- Koncernen har etablerat pensionsplaner i de länder den verkar. Bland pensions- stiftelser. I händelse av ett underskott mot pensionsskulden enligt lokala regler planerna finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. De förmåns- är SEB skyldig att täcka detta genom tillskott till stiftelsen eller försäkra under- bestämda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband skottet. Allokeringen av tillgångarna görs med hänsyn till de olika riskerna i pen- med pensionering och är till största delen finansierade via pensionsstiftelser. sionsåtagandet och beslutas av styrelsen i respektive stiftelse. Tillgångarna I Tyskland transfererades huvuddelen av skulden från SEB under 2018. Den marknadsvärderas. Pensionskostnaderna och avkastningen på förvaltningstill- förmånsbestämda planen i Sverige är stängd för nyanställda och en avgiftsbe- stämd pensionsplan introducerades under 2013. De avgiftsbestämda planerna gångarna rapporteras bland personalkostnader. följer de lokala reglerna i respektive land. För anställda i vissa delar av koncer- Avgiftsbestämda planer nen finns pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare. Då det inte finns till- Avgiftsbestämda planer finns både i Sverige och utomlands. I den svenska räckligt med information för att särredovisa SEB:s andel av skuld/tillgång och numera stängda planen ingår en mindre del avgiftsbestämd pension. De kostnad redovisas dessa planer som avgiftsbestämda pensioner. anställda i Sverige kunde även, över en viss lönenivå, lämna den förmånsbe- stämda planen och ersätta den med en avgiftsbestämd plan. Den nuvarande Förmånsbestämda planer planen för nyanställda är helt avgiftsbestämd. De flesta andra länder har Förmånsbestämda planer finns främst i Sverige och i Tyskland. Oberoende avgiftsbestämda planer utom de baltiska länderna där företaget bidrar till de aktuariella beräkningar enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) görs kvar- anställdas pensioner i en begränsad omfattning. Kostnaden för de avgiftsbe- talsvis för att fastställa pensionsförpliktelserna. Förmånen täcker ålderspen- sion, sjukpension och efter levandepension enligt respektive lands kollektiv- FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN stämda planerna rapporteras bland personalkostnader. 2022 2021 Utländska Utländska Nettobelopp redovisat i balansräkningen Sverige planer Koncernen Sverige planer Koncernen Pensionsförpliktelse vid årets ingång 27 526 944 28 470 31 228 928 32 156 Inlösen, förvärv och omklassificeringar –145 –145 Kostnader tjänstgöring innevarande period 449 6 455 574 6 580 Räntekostnad 438 4 441 280 5 285 Utbetalda pensioner –833 –4 –838 –801 –801 Reglering –266 –266 Förändringar i valutakurser 5 5 –6 –6 Omvärdering av pensionsförpliktelse –5 603 –60 –5 663 –3 755 10 –3 745 Pensionsförpliktelse vid årets utgång 21 976 483 22 459 27 526 944 28 470 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång 51 331 499 51 830 38 515 514 39 029 Inlösen, förvärv och omklassificeringar Beräknad ränta på förvaltningstillgångar 815 815 343 0 343 Gottgörelser –1 181 –4 –1 185 –1 488 –15 –1 503 Förändringar i valutakurser –5 –5 –4 –4 Omvärderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar –4 872 1 –4 871 13 960 4 13 964 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång 46 092 491 46 583 51 331 499 51 830 Förändringar i nettotillgång eller nettoskuld Pensionsförpliktelse vid årets ingång 23 804 –445 23 359 7 287 –414 6 873 Inlösen, förvärv och omklassificeringar 145 145 Total kostnad i personalkostnader –72 –10 –81 –511 –12 –523 Utbetald pension 833 4 838 801 801 Gottgörelser –1 181 –4 –1 185 –1 488 –15 –1 503 Reglering 266 266 Förändringar i valutakurser –9 –9 2 2 Omvärderingsvinster (förluster) 731 61 792 17 716 –7 17 709 NETTOBELOPP REDOVISAT I BALANSRÄKNINGEN 24 115 8 24 123 23 804 –445 23 359 1) Nettot av pensionsskuld och förvaltningstillgångar presenteras i balansräkningen antingen som en tillgång eller skuld beroende på situationen för respektive legal enhet. Under 2022 betalades ett tillskott på 0 Mkr (5) till den tyska pensionsstiftelsen. Tillskott till pensionsstiftelserna kan inte uteslutas 2023 med anledning av osäkerhet i räntenivåer. 1) 1) 1) 1) 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 138 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 8 b fortsättning Pensioner Huvudsakliga aktuariella antaganden 2022 2021 Sverige Utländska planer Sverige Utländska planer Diskonteringsränta 3,8% 3,9% 1,6% 1,3% Inflation 2,0% 2,0% 1,5% 1,8% Uppskattade framtida löneökningar 3,0% 2,0% 3,0% 2,0% Uppskattade framtida ökningar av inkomstbasbeloppet 2,8% 2,8% Diskonteringsräntan baseras på högkvalitativa företagsobligationer med en djup marknad, i Sverige säkerställda bostadsobligationer. De säkerställda obli- gationerna i Sverige har minst AAA i kreditbetyg. Löptiden för de säkerställda obligationerna extrapoleras baserat på swapkurvan. Den extrapolerade löpti- den är förenlig med den uppskattade löptiden för förpliktelserna beträffande ersättningar efter avslutad anställning. Livslängdsantagande för Sverige fast- ställs av Försäkringstekniska Forskningsnämnden (FTN) och baseras på DUS21 för tjänstemän. I Tyskland används Heubeck Sterbetafeln. Den diskonterade löptiden för pensionsskulden är 16 år i Sverige och 15 år i Tyskland. En sänkning av diskonteringsräntan för Sverige med 0,5 procent skulle ge en ökning av den svenska pensionsskulden med 1 829 Mkr medan samma föränd- ring av inflationsantagandet i Sverige skulle ha motverkande effekt och minska skulden med 1 457 Mkr. En motsvarande ökning av diskonteringsräntan ger en lägre skuld om 1 623 Mkr och en ökning av inflationen med 0,5 procent innebär en högre skuld med 1 617 Mkr. En sänkning av antagandet för förväntade fram- tida löneökningar i Sverige med 0,5 procent skulle påverka skulden positivt med 731 Mkr, en ökning skulle få negativ påverkan med 735 Mkr. Den tyska pensionsskulden skulle öka med 23 Mkr om diskonteringsräntan sänktes med 0,5 procent. En ökning med samma procentsats skulle minska skulden med 21 Mkr. Om inflationsantagandet för Tyskland ökar med 0,25 pro- cent ökar pensionsskulden med 3 Mkr, motsvarande minskning skulle blir 3 Mkr vid ett lägre inflationsantagande. En förändring av förväntade framtida löneök- ningar i Tyskland med 0,25 procent skulle med ett högre antagande öka skulden med 13 Mkr och med ett lägre antagande minska skulden med 14 Mkr. Fördelning av förvaltningstillgångar 2022 2021 Sverige Utländska planer Koncernen Sverige Utländska planer Koncernen Likvida medel 838 491 1 329 1 266 499 1 764 Aktier och andelar med noterade priser på en aktiv marknad 27 093 27 093 35 615 35 615 Icke noterade aktier och andelar 9 555 9 555 8 554 8 554 Icke-noterade räntebärande värdepapper 5 051 5 051 2 859 2 859 Fastigheter 3 554 3 554 3 037 3 037 SUMMA 46 092 491 46 583 51 331 499 51 830 Förvaltningstillgångarna innefattar SEB-aktier till ett marknadsvärde på 1 154 Mkr (1 903). Fastigheter i Sverige är nyttjade av koncernen. Poster i Resultaträkningen 2022 2021 Sverige Utländska planer Koncernen Sverige Utländska planer Koncernen Kostnader tjänstgöring innevarande period –449 –6 –455 –574 –6 –581 Räntekostnad –438 –4 –441 –280 –5 –286 Beräknad ränta på förvaltningstillgångarna 815 815 343 0 343 SUMMA I PERSONALKOSTNADER –72 –10 –81 –511 –12 –523 Poster i Övrigt totalresultat Omvärdering av pensionsförpliktelse 5 603 60 5 663 3 755 –10 3 745 varav erfarenhetsbaserade justeringar –2 196 12 –2 196 146 –8 138 varav effekter av förändrade finansiella antaganden 7 647 48 7 707 3 609 –2 3 607 varav effekter av förändrade demografiska antaganden 153 153 Värderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar –4 872 1 –4 871 13 960 4 13 964 Uppskjuten skatt pensioner –151 –151 –3 648 0 –3 648 SUMMA I ÖVRIGT TOTALRESULTAT 580 61 641 14 068 –7 14 061 AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN Nettobelopp redovisat i resultaträkningen 2022 2021 Sverige Utländska planer Koncernen Sverige Utländska planer Koncernen Kostnad i personalkostnader inklusive särskild löneskatt –789 –266 –1 055 –729 –237 –966 Finansiella rapporter — Noter 139 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 8 b fortsättning Pensioner FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I MODERBOLAGET Nettobelopp redovisat i balansräkningen Moderbolaget 2022 2021 Pensionsförpliktelse vid årets ingång 26 437 28 094 Kalkylmässiga pensionspremier 193 199 Räntekostnad och andra förändringar –1 856 –1 191 Förtida pensioneringar 141 108 Utbetalda pensioner –802 –772 PENSIONSFÖRPLIKTELSE VID ÅRETS UTGÅNG 24 113 26 437 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång 49 493 37 109 Avkastning på tillgångar –3 870 13 872 Gottgörelse från pensionsstiftelsen –1 181 –1 488 FÖRVALTNINGSTILLGÅNGARNAS VERKLIGA VÄRDE VID ÅRETS UTGÅNG 44 442 49 493 Pensionsförpliktelsen ovan är beräknad enligt tryggandelagens grunder. Moderbolaget har valt att konsekvent tillämpa diskonteringsräntan fastställd av Finansinspektionen före årsskiftet. Förpliktelsen täcks helt av tillgångarna i stiftelserna och redovisas inte i balansräkningen. Tillgångarna i stiftelsen är främst aktierelaterade 35 208 Mkr (42 479) och till en mindre del ränterelaterade 5 679 Mkr (3 977). I tillgångarna ingår SEB- aktier med ett marknadsvärde på 1 113 Mkr (1 835) och byggnader utnyttjade av koncernen för 3 554 Mkr (3 037). Avkastningen på tillgångarna var –10 pro- cent (33) efter gottgörelse. Poster i Resultaträkningen Moderbolaget 2022 2021 Utbetalda pensioner –802 –772 Gottgörelse från pensionsstiftelsen 1 181 1 488 SUMMA 379 716 Huvudsakliga aktuariella antaganden Bruttoränta 1,0% 0,2% Ränta efter skatt 0,8% 0,2% Pensionsberäkningarna bygger på löne- och pensionsnivå på balansdagen. AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I MODERBOLAGET Nettobelopp redovisat i resultaträkningen Moderbolaget 2022 2021 Kostnad i personalkostnader inklusive särskild löneskatt –460 –27 Pensionsstiftelser Pensionsåtagande Marknadsvärde på tillgången 2022 2021 2022 2021 SEB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse 24 113 26 437 44 442 49 493 SEB Kort AB:s Pensionsstiftelse 1 011 1 100 1 650 1 838 SUMMA 25 124 27 537 46 092 51 331 Finansiella rapporter — Noter 8 c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen Principer för ersättningar förmåner är till exempel bilförmån, hälsofrämjande aktiviteter och hemservice. Principerna för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter Mer information finns på sid. 105–109. av verkställande ledningen har beretts av styrelsen och dess Remuneration and Human Resources Committee och beslutats av årsstämman 2020. Identifierad personal Ersättningsstrukturen för verkställande direktören och de andra leda- möterna i den verkställande ledningen följer SEB:s ersättningspolicy. Ingen Verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande led- ningen är alla anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på SEB:s medlem den i verkställande ledningen har varit berättigad till kontantbaserad riskprofil, enligt definitionen i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna rörlig ersättning sedan 2009. Ersättningen består av tre huvuddelar; fast lön, långfristiga aktiebaserade program och pension och andra förmåner. Andra råd (FFFS 2011:1). Ersättningar till styrelsen 1) , kr 2022 2021 Fast lön Arvode Förmåner Summa Fast lön Arvode Förmåner Summa Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg 4 440 000 4 440 000 4 095 000 4 095 000 Vice ordförande, Sven Nyman 1 550 000 1 550 000 1 410 000 1 410 000 Vice ordförande, Jesper Ovesen 2 115 000 2 115 000 1 930 000 1 930 000 Jacob Aarup-Andersen 850 000 850 000 Signhild Arnegård Hansen 1 250 000 1 250 000 1 175 000 1 175 000 Anne-Catherine Berner 1 050 000 1 050 000 975 000 975 000 John Flint 850 000 850 000 Winnie Fok 1 140 000 1 140 000 1 055 000 1 055 000 Lars Ottersgård 1 300 000 1 300 000 0 Helena Saxon 1 310 000 1 310 000 1 220 000 1 220 000 Verkställande direktör och koncernchef, Johan Torgeby 13 500 000 197 099 13 697 099 12 500 000 180 728 12 680 728 SUMMA 13 500 000 15 855 000 197 099 29 552 099 12 500 000 11 860 000 180 728 24 540 728 1) Antalet styrelsemedlemmar beslutade på årsstämman 2022 är elva (nio) varav sju (fem) män och fyra (fyra) kvinnor. 2) Inkluderar förmånsvärde för till exempel tjänstebil och semesterersättning. 3) Lars Ottersgård har avstått sitt styrelsearvode för 2021. Ersättningar till verkställande ledningen, kr 2022 2021 Fast lön 74 112 233 78 300 985 Förmåner 1 957 492 2 110 538 SUMMA 76 069 726 80 411 523 1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår tretton (fjorton) personer. Vid slutet av året var antalet tretton (fjorton) personer varav nio (nio) män och fyra (fem) kvinnor. Adjungerade medlemmar ingår ej. 2) Inkluderar förmånsvärde för till exempel tjänstebil. Långfristiga aktiebaserade program under ytterligare ett år varefter aktierätterna kan lösas. Varje aktierätt ger I aktieprogrammet tilldelas varje medlem i verkställande ledningen ett indivi- duellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på del tagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB. En förutsättning är normalt att för att erhålla aktierätterna ska deltagaren vara kvar i SEB under programmets tre koncern- division- och individnivå enligt SEB:s affärsplan. Målen sätts årligen första år men vissa undantag finns. En ytterligare förutsättning är att medlem- och är både finansiella, som räntabilitet på eget/allokerat kapital och kostnads- men i verkställande ledningen äger aktier i SEB till ett förutbestämt belopp utveckling, samt icke finansiella, som till exempel kundnöjdhet och hållbarhet motsvarande en årslön efter skatt. Aktierna ska förvärvas senast pro rata bland annat. Den initiala tilldelningen för den verkställande ledningen får inte under den inledande treåriga intjänandeperioden. överskrida 100 procent av fast lön. Verkställande ledningen har ingen tilldelning i aktiematchningsprogrammet Äganderätten till 50 procent av aktierätterna övergår till deltagaren efter 2012–2015 eller i Resultatandelsprogrammet förutom gällande utestående tre års kvalifikationsperiod, 50 procent efter fem års kvalifikationsperiod. Efter aktierätter som intjänats innan tillträde i verkställande ledningen. respektive kvalifikationsperiods slut kvarstår förfoganderättsinkränkningen Långfristiga aktiebaserade program (kostnadsförda belopp för pågående program), kr 2022 2021 Verkställande direktör och koncernchef, Johan Torgeby 5 306 444 4 308 094 Övriga ordinarie ledamöter i verkställande ledningen 20 279 853 17 762 202 SUMMA 25 586 297 22 070 296 1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår tretton (fjorton) personer. Vid slutet av året var antalet tretton (fjorton) personer. Adjungerade medlemmar ingår ej. Några personer i verkställande ledningen har tidigare erhållit aktierätter i AEP-programmet. Motsvarande kostnader och utestående aktierätte r /aktier 140 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 2) 2) 3) 1) 2) 1) inkluderas inte i tabellerna. Finansiella rapporter — Noter 141 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 8 c fortsättning Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen Utestående antal per 2022-12-31 Antal utestående VD och koncernchef, Övriga medlemmar i Första dag för Johan Torgeby verkställande ledningen Summa utnyttjande 2012: Aktiematchningsprogram 28 597 28 597 2015 2013: Aktiematchningsprogram 44 147 44 147 2016 2014: Aktiematchningsprogram 22 628 22 628 2017 2014: Villkorade aktierätter/Aktierätter 5 612 5 612 2018;2020 2015: Villkorade aktierätter/Aktierätter 14 966 34 009 48 975 2019;2021 2016: Villkorade aktierätter/Aktierätter 51 067 102 654 153 721 2020;2022 2017: Villkorade aktierätter/Aktierätter 38 732 136 563 175 295 2021;2023 2018: Villkorade aktierätter/Aktierätter 60 381 240 703 301 084 2022;2024 2019: Villkorade aktierätter 71 813 291 753 363 566 2023;2025 2020: Villkorade aktierätter 75 251 306 574 381 825 2024;2026 2021: Villkorade aktierätter 63 138 280 615 343 753 2025;2027 2022: Villkorade aktierätter 97 157 301 520 398 677 2026;2028 1) Kvalifikationsperioden avslutas efter tre respektive fem år, aktierna är låsta ytterligare ett år. Under året har verkställande direktör och koncernchef utnyttjat aktierätter till ett värde av 0 kr (0). Motsvarande värde för verkställande ledning exklusive verk- ställande direktör är 6 376 767 kr (38 407 139). Pensioner och avgångsvederlag möterna i verkställande ledningen (exklusive verkställande direktören). Pen- Enligt pensionsavtalet för verkställande direktören, är pensionen premiebe- sionsplanerna är oantastbara och premiebaserade, med undantag för en mindre stämd och oantastbar. Avsättningen är bestämd till ett fast belopp. del enligt kollektivavtal för vissa medlemmar i verkställande ledningen som Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid max- anställts i banken före 1 maj 2013. imalt 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 12 månaders lön. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid maxi- Följande gäller beträffande pensionsförmåner och avgångsvederlag för leda- Pensionskostnader (kostnader tjänstgöring innevarande period, räntekostnader, premier till avgiftsbestämda planer), kr malt 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 12 månaders lön. 2022 2021 VD och koncernchef, Johan Torgeby 4 603 121 4 104 268 Övriga medlemmar i verkställande ledningen 21 482 007 20 802 945 SUMMA 26 085 128 24 907 213 1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår tretton (fjorton) personer. Vid slutet av året var antalet tretton (fjorton) personer. Adjungerade medlemmar ingår ej. För information o m mellanhavanden med närstående se not 45 . 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 142 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 8 d Aktierelaterade ersättningar Långfristiga aktiebaserade program 2022 Villkorat aktieprogram Resultatandel Aktieprogram Aktiematchnings- program 1) Utestående vid årets början 2 972 218 10 139 153 18 162 376 87 628 Tilldelade 2) 1 101 125 3 050 911 5 106 126 7 744 Förverkade –44 056 –610 755 –973 274 Inlösta 3) –1 404 457 –2 916 320 –3 540 336 Utgångna –18 098 –13 706 UTESTÅENDE VID ÅRETS SLUT 2 606 732 9 662 989 18 741 186 95 372 varav inlösningsbara 0 2 767 570 94 207 2021 Utestående vid årets början 3 054 979 10 231 276 20 049 853 295 516 Tilldelade 2) 1 349 842 2 960 672 7 230 535 6 950 Förverkade –347 758 –684 363 –4 093 315 Inlösta 3) –1 080 878 –2 368 433 –5 006 697 –214 838 Utgångna –3 967 –18 000 UTESTÅENDE VID ÅRETS SLUT 2 972 218 10 139 153 18 162 376 87 628 varav inlösningsbara 40 203 2 266 457 87 628 1) Värden inkluderar såväl egeninvesterade aktier som matchningsaktier. 2) Inklusive ersättning för utdelning. 3) Vägt genomsnittligt lösenpris inlösta aktiematchnings- och aktieprogram 110:53 kr (108:98). Långfristiga aktiebaserade program totalt Ursprungligt antal innehavare 4) Antal utgivna (maximalt utfall) Utestående optioner 2022 5) Utestående optioner 2021 5) A-aktie per option/aktie Löptid Första dag för utnyttjande 2012: Aktiematchningsprogram 1) 432 7 024 168 28 597 26 275 4 2012–2019 2015 2) 2013: Aktiematchningsprogram 1) 213 3 485 088 44 147 40 563 4 2013–2020 2016 2) 2014: Aktiematchningsprogram 1) 96 1 300 288 22 628 20 790 4 2014–2021 2017 2) 2013: Aktieprogram – aktiereglerat 263 1 361 861 429 47 037 1 2013–2022 2016/2018 3) 2014: Aktieprogram – aktiereglerat 622 1 909 849 110 049 169 201 1 2014–2023 2017/2019 3) 2015: Aktieprogram – aktiereglerat 816 2 603 843 115 840 451 545 1 2015–2024 2018/2020 3) 2016: Aktieprogram – aktiereglerat 874 3 593 155 681 956 1 102 262 1 2016–2025 2019/2021 3) 2016: Aktieprogram – kontantreglerat 500 2 017 622 204 992 2016–2022 2019/2021 3) 2017: Aktieprogram – aktiereglerat 1) 1 373 4 439 824 1 360 297 1 629 690 1 2017–2026 2020/2022 3) 2017: Aktieprogram – kontantreglerat 75 206 125 31 458 29 589 2017–2023 2020/2022 3) 2018: Aktieprogram – aktiereglerat 1) 788 3 785 769 1 791 435 3 549 121 1 2018–2027 2021/2023 3) 2018: Aktieprogram – kontantreglerat 14 97 770 28 184 100 310 2018–2024 2021/2023 3) 2019: Aktieprogram – aktiereglerat 1) 861 4 023 585 3 677 659 3 702 061 2019–2028 2022/2023 3) 2019: Aktieprogram – kontantreglerat 16 109 028 96 560 98 577 2019–2025 2022/2022 3) 2020: Aktieprogram – aktiereglerat 1) 901 4 053 085 3 779 005 3 894 174 2020–2029 2023/2025 3) 2020: Aktieprogram – kontantreglerat 21 129 326 121 271 121 271 2020–2026 2023/2025 3) 2021: Aktieprogram – aktiereglerat 1) 1 040 2 974 455 2 873 922 2 974 455 2021–2027 2024/2026 3) 2021: Aktieprogram – kontantreglerat 22 88 091 88 091 88 091 2021–2030 2024/2026 3) 2022: Aktieprogram – aktiereglerat 1) 1 006 3 952 701 3 870 312 2022–2031 2025/2027 3) 2022: Aktieprogram – kontantreglerat 18 114 718 114 718 2022–2028 2025/2027 3) 2018: Villkorade aktieprogram – aktiereglerat 411 1 378 367 326 550 1 2018–2022 2019/2022 3) 2018: Villkorade aktieprogram – kontantreglerat 28 71 555 15 680 2018–2022 2019/2022 3) 2019: Villkorade aktieprogram – aktiereglerat 413 1 420 596 342 028 692 729 2019–2023 2020/2022 3) 2019: Villkorade aktieprogram – kontantreglerat 29 73 375 16 603 31 898 2019–2023 2020/2022 3) 2020: Villkorade aktieprogram – aktiereglerat 408 1 274 946 604 188 931 825 2020–2024 2021/2023 3) 2020: Villkorade aktieprogram – kontantreglerat 29 74 902 31 227 47 782 2020–2024 2021/2023 3) 2021: Villkorade aktieprogram – aktiereglerat 416 878 843 598 379 878 843 2021–2025 2022/2023 3) 2021: Villkorade aktieprogram – kontantreglerat 25 46 911 25 454 46 911 2021–2025 2022/2023 3) 2022: Villkorade aktieprogram – aktiereglerat 310 980 531 964 693 2022–2026 2023/2024 3) 2022: Villkorade aktieprogram – kontantreglerat 9 24 160 24 160 2022–2026 2023/2024 3) 2018: Resultatandel – aktiereglerat 8 086 1 969 746 1 745 006 1 2018–2021 2022 2018: Resultatandel – kontantreglerat 6 863 1 186 810 991 375 2018–2021 2022 2019: Resultatandel – aktiereglerat 8 137 1 832 363 1 561 388 1 648 425 1 2019–2022 2023 2019: Resultatandel – kontantreglerat 7 159 1 246 304 1 001 084 1 041 404 2019–2022 2023 2020: Resultatandel – aktiereglerat 8 346 1 534 896 1 390 365 1 477 867 1 2020–2023 2024 2020: Resultatandel – kontantreglerat 7 192 852 616 753 821 790 336 2020–2023 2024 2021: Resultatandel – aktiereglerat 8 269 1 547 775 1 451 779 1 547 775 2021–2024 2025 2021: Resultatandel – kontantreglerat 7 302 896 965 845 338 896 965 2021–2024 2025 2022: Resultatandel – aktiereglerat 8 643 1 612 569 1 612 569 1 2022–2025 2026 2022: Resultatandel – kontantreglerat 7 761 1 046 645 1 046 645 1 2022–2025 2026 SUMMA 67 221 226 31 106 279 31 361 375 1) Lösenperioden för medlemmar i den verkställande ledningen förlängs under tiden som de är medlemmar i den verkställande ledningen. 2) Så snart praktiskt möjligt efter prestationsperiodens slut, slutgiltig beräkning och registrering av antal tilldelade matchningsaktier och allokering av antal tilldelade A-aktier, och om applicerbart, matchningsaktierna. 3) Utfallet beräknas så snart som möjligt efter prestationsperiodens slut. För aktiereglerade program övergår äganderätten till aktierna i samband med registreringen, men aktierna hålls inne ytterligare ett år. Kontantreglerade program betalas ut i samband med nästkommande lönekörning. 4) Totalt har ca 2 000 individer (2 000) deltagit i alla programmen, resultatandelsprogrammet exkluderat. 5) Inklusive ytterligare aktierätter som kompensation för utdelning. Finansiella rapporter — Noter 143 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 8 d fortsättning Aktierelaterade ersättningar Långfristiga aktiebaserade program Årsstämman 2022 beslutade om tre långfristiga aktiebaserade program, ett Aktieprogram, ett Villkorat Aktieprogram och ett Resultatandelsprogram. Det första aktieprogrammet introducerades 2012 för verkställande led- ningen och vissa andra ledande befattningshavare och nyckelpersoner med kritiska kompetenser. Deltagarna erhöll ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på koncern- division/affärsenhets- och individnivå. Mål sätts årligen och är både finansiella (avkastning på eget kapital/allokerat kapital och kostnadsutveckling) och icke finansiella (kund- nöjdhet och parametrar som regelefterlevnad, medarbetarengagemang, SEB:s hållbarhetsarbete och riskhantering enligt SEB:s affärsplan). För verkställande ledningen och andra ledande befattningshavare övergår äganderätten till 50 procent av aktierätterna efter tre år, 50 procent efter fem år, så kallade kvalifikationsperioden. För övriga deltagare övergår äganderätten till aktierätten efter tre år. En förutsättning för att deltagaren ska erhålla aktie- rätter är att deltagaren normalt är kvar inom SEB under programmets tre första år. En ytterligare förutsättning för slutligt utfall för verkställande ledningen och deras närmaste medarbetare är att deltagaren äger aktier i SEB till ett i förväg bestämt belopp. Aktierna ska förvärvas senast pro-rata under den inledande treåriga intjänandeperioden. Efter respektive kvalifikationsperiods slut kvar- står förfoganderättsinskränkningen under ytterligare ett år varefter aktierät- terna normalt kan lösas under en treårsperiod. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB. I länderna främst utanför Europa erhåller delta- garna så kallade syntetiska aktier som ger innehavaren rätt att erhålla kontanter justerade för aktieprisutvecklingen under kvalifikationsperioden och därefter justerad för totalavkastningen för SEB A-aktien. I program som startar från och med 2018 kompenseras innehavarna för utdelning endast efter kvalifikationsperioden, i tidigare program kompenseras innehavarna för utdelning som lämnas till aktieägarna under programmets hela löptid. Antalet aktierätter omräknas årligen, efter det att årsstämma hållits, med beaktande av utdelningen och beroende på program. Aktierätterna är inte värdepapper som kan säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per aktierätt i 2022 års program har emellertid beräknats till 78 (82) kronor en kvalifikationsdel på tre år och till 76 (–) kronor för kvalifikationsdel på fyra år, samt 75 (78) för kvalifikationsdel på fem år (baserat på genom- snittlig volymviktad kurs för en SEB A-aktie vid tilldelning). Ett Villkorat Aktieprogram infördes 2018 för att säkerställa en konkurrens- kraftig och attraktiv ersättningsmodell för vissa affärsenheter och för att efter- leva nya regler som införts. Deltagarna är utvalda anställda på nivån under ledande befattningshavare. De beviljas ett individuellt antal aktierätter base- rade på uppfyllandet av förutbestämda mål på koncern-, affärsenhet- och individuell nivå som beskrivs i SEB:s affärsplan. Målen sätts årligen som en blandning av finansiella och icke-finansiella mål. Ägandet av aktierätterna överförs till deltagarna under tre eller fem år, endera i tre eller fem årliga andelar. Aktierätten är föremål för restriktioner i form av vissa villkor, förverkanden och anställningskrav under perioden mellan den ursprungliga tilldelningen och överlåtelsen av äganderätten. Efter överlå- telsen av äganderätten finns ytterligare en inskränkning av förfoganderätten om ett år varefter aktierätterna kan konverteras till aktier och överföras till del- tagaren. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB. Aktie- rätterna är inte värdepapper som kan säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per aktierätt i 2022 års program har emellertid beräknats till 104 (107) kronor för den första årliga andelen, till 97 (–) kronor för de kommande fyra årliga andelarna, samt 100 (99) kronor för de resterande andelarna (baserat på genomsnittlig volymviktad kurs för en SEB A-aktie vid tilldelning). Under 2013 introducerades ett resultatandelsprogram för så gott som alla medarbetare där 50 procent av utfallet betalas ut kontant och 50 procent skjuts upp i tre år och betalas ut i form av SEB A-aktier. Det uppskjutna beloppet erhålls under förutsättning att deltagaren fortfarande är anställd i SEB vid ut betalningstillfället. I Sverige betalas det uppskjutna beloppet ut till den anställde i form av SEB A-aktier, med beaktande av utdelningen. I alla andra länder betalas det uppskjutna beloppet ut kontant, justerat för totalavkast- ningen i SEB:s A-aktie. Det initiala utfallet för programmet är begränsat till ett max-belopp, vilket ändrades 2016, per geografi och baseras på hur väl förut- bestämda mål i SEB:s affärsplan har uppfyllts, både finansiella (avkastning på eget kapital och kostnadsutveckling) och icke finansiella (kundnöjdhet och håll- barhet). Utfallet i 2022 års program var 67 procent (67) av maximalt utfall. Maxbeloppet i Sverige är 75 000 kronor. Tidigare tilldelade program Mellan 2009 och 2014 har aktiematchningsprogram funnits för ett fåtal särskilt utvalda ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Aktiematchningspro- grammet är prestationsbaserat, har en intjänandeperiod på tre år och löses med SEB A-aktier. Alla programmen kräver en egeninvestering. Investeringsbe- loppen är förutbestämda till ett maximalt belopp för varje deltagare. Efter tre år erhåller varje deltagare en SEB A-aktie för varje investerad aktie och därut- över får deltagaren, om de förutbestämda prestationskraven uppfyllts ett antal prestationsbaserade matchningsaktier. Från 2012 regleras programmet med aktierätter med en utnyttjandeperiod om fyra år. 2014 års program stängdes 2017 med 63 procent matchning. Ytterligare information kring programmen finns i tabellen ovan. Finansiella rapporter — Noter 8 e Antal anställda Medeltal anställda Koncernen Moderbolaget 2022 Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa Sverige 4 474 4 236 8 710 3 913 3 594 7 507 Norge 218 154 372 190 115 305 Danmark 205 115 320 164 75 239 Finland 152 126 278 132 106 238 Estland 306 852 1 158 Lettland 619 1 381 2 000 393 641 1 034 Litauen 1 079 1 977 3 056 664 821 1 485 Tyskland 138 92 230 123 85 208 Storbritannien 60 41 101 60 41 101 Polen 79 98 177 79 98 177 Ukraina 17 35 52 Kina 15 26 41 15 26 41 Irland 48 49 97 Luxemburg 78 68 146 73 61 134 Ryssland 20 57 77 Singapore 27 64 91 27 64 91 USA 22 10 32 18 8 26 Hongkong 7 12 19 7 12 19 SUMMA 7 564 9 393 16 957 5 858 5 747 11 605 2021 Sverige 4 268 4 172 8 440 3 719 3 428 7 147 Norge 219 150 369 186 115 301 Danmark 209 118 327 163 77 240 Finland 149 123 272 126 108 234 Estland 299 839 1 138 Lettland 542 1 290 1 832 330 549 879 Litauen 1 017 1 918 2 935 592 763 1 355 Tyskland 142 99 241 121 87 208 Storbritannien 59 40 99 59 40 99 Polen 54 66 120 54 66 120 Ukraina 16 36 52 Kina 14 26 40 14 26 40 Irland 47 48 95 Luxemburg 84 75 159 81 67 148 Ryssland 21 66 87 Singapore 26 64 90 26 64 90 USA 21 11 32 18 8 26 Hong kong 8 11 19 8 11 19 144 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 SUMMA 7 194 9 153 16 347 5 497 5 409 10 906 Finansiella rapporter — Noter 145 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 9 Övriga kostnader Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Lokalkostnader –731 –682 –1 422 –1 294 IT-kostnader –3 669 –3 374 –2 968 –2 483 Resor och representation –268 –85 –233 –59 Konsulter –899 –688 –722 –535 Marknadsföring –327 –268 –212 –143 Informationstjänster –836 –710 –748 –637 Övriga kostnader –257 44 133 –226 SUMMA –6 986 –5 763 –6 171 –5 377 1) Varav lokalhyror inklusive leasingkostnader för lokaler. –1 046 –1 003 2) Netto efter avdrag för kostnader som aktiverats, se även not 23 . Arvoden och kostnadsersättningar till utsedda revisorer och revisionsbolag Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Revisionsuppdrag –29 –26 –15 –15 Revisionsnära rådgivningstjänster –12 –8 –4 –3 Skatterådgivning 0 0 Övriga tjänster –3 –3 –1 Ernst & Young –45 –38 –19 –19 1) Moderbolaget inkluderar även de utländska filialerna. Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bok föringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, översiktlig granskning av ning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskattningsfrågor. Övriga tjänster inne- delårsrapporter, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor fattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsförvärv/ att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revi- sionsnära rådgivning innefattar myndighetsrapportering och tjänster i anslut- 10 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar kontroll . Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Avskrivningar av materiella tillgångar –347 –378 –279 –293 Avskrivningar av leasingobjekt –4 735 –4 783 Avskrivningar av nyttjanderättstillgångar –879 –844 0 Avskrivningar av immateriella tillgångar –660 –681 –541 –550 Nedskrivning av materiella tillgångar 0 0 Nedskrivning av goodwill –179 Nedskrivning av nyttjanderättstillgångar –1 –8 Utrangering och avyttring av immateriella tillgångar –190 –20 –80 –18 SUMMA –2 078 –2 110 –5 635 –5 644 11 Förväntade kreditförluster, netto Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Nedskrivningar eller återföringar – Steg 1 –1 384 –105 –1 216 –138 Nedskrivningar eller återföringar – Steg 2 74 –233 –26 –146 Nedskrivningar eller återföringar – Steg 3 –708 –185 –814 –407 Nedskrivningar eller återföringar –2 018 –523 –2 056 –690 Bortskrivningar och återvinningar Bortskrivningar, totalt –3 086 –2 624 –2 966 –2 170 Återförda reserveringar utnyttjade för bortskrivningar 2 873 2 395 2 825 2 040 Bortskrivningar ej tidigare reserverade –213 –229 –141 –130 Återvinningar på tidigare bortskrivningar 224 242 77 76 Bortskrivningar, netto 11 13 –64 –54 FÖRVÄNTADE KREDITFÖRLUSTER, NETTO –2 007 –510 –2 119 –744 Förväntad kreditförlustnivå, netto, % 0,07 0,02 0,09 0,03 1) 2) 1) Finansiella rapporter — Noter 146 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 14 Bokslutsdispositioner Moderbolaget 2022 2021 Koncernbidrag 1 880 2 349 Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan 1 420 1 490 SUMMA 3 300 3 839 15 Skatt Koncernen Moderbolaget Väsentliga delbelopp av skattekostnaden 2022 2021 2022 2021 Aktuell skatt –6 988 –6 255 –4 929 –5 332 Uppskjuten skatt 58 786 –253 225 Skatt på årets resultat –6 930 –5 470 –5 182 –5 108 Aktuell skatt avseende tidigare år 69 29 73 127 SKATT –6 861 –5 441 –5 109 –4 980 I moderbolaget uppgår övriga skatter till –180 Mkr (352) och består av uppskjuten skatt –253 Mkr (225) och aktuell skatt avseende tidigare år 73 Mkr (127). Sambandet mellan skattekostnad och redovisat resultat Nettoresultat 26 989 25 423 27 329 22 751 Skatt 6 861 5 441 5 109 4 981 Redovisat resultat före skatt 33 850 30 864 32 438 27 732 Aktuell skatt med svensk skattesats om 20,6 procent –6 973 –6 357 –6 682 –5 713 Skatteeffekt av andra skattesatser för verksamhet i utlandet 365 –61 Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader –865 –319 –1 724 –604 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 544 1 040 3 263 984 Skatteeffekt av tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader –134 –558 214 Skatteeffekt av ej tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader 75 0 Aktuell skatt –6 988 –6 255 –4 929 –5 333 Skatteeffekt av uppkomst och återföring av underskottsavdrag, skatteavdrag och temporära skillnader 134 558 –214 Skatteeffekt hänförlig till ändrade skattesatser eller införande av nya skatter –7 Skatteeffekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader –77 234 –39 225 Uppskjuten skatt 58 786 –253 225 Aktuell skatt avseende tidigare år 69 29 73 127 SKATT –6 861 –5 441 –5 109 –4 981 1) Koncernens totala skattekostnad var 6 861 Mkr (5 441). Den effektiva skattesatsen för året var 20,3 procent (17,6). Exklusive jämförelsestörande poster var den effektiva skatte- satsen 19,5 procent (17,6). 1) 12 Påförda avgifter Koncernen 2022 2021 Riskskatt –1 187 Resolutionsavgifter –1 101 –1 019 PÅFÖRDA AVGIFTER: RISKSKATT OCH RESOLUTIONSAVGIFTER –2 288 –1 019 13 Jämförelsestörande poster Koncernen 2022 2021 Förväntade kreditförluster, netto –1 399 Rörelseresultat före jämförelsestörande poster –1 399 Jämförelsestörande poster –1 399 Skatt på jämförelsestörande poster JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER EFTER SKATT –1 399 Tabellen visar på vilka rader Jämförelsestörande poster skulle ha redovisats om de inte presenterats som jämförelse- störande poster. Jämförelsestörande poster 2022 Under nuvarande omständigheter är det inte möjligt för SEB att bibehålla verk- från dotterbolag i Ryssland till moderbolag i så kallade fientliga stater. Maxi- samheten i Ryssland och SEB har därför börjat avveckla den. Detta kommer att malt får en sammanlagd summa av 10 miljoner rubel per kalendermånad över- ske på ett ansvarsfullt och ordnat sätt och i enlighet med regulatoriska och juri- föras utomlands. Under fjärde kvartalet skrevs 1,4 miljarder kronor ner av kon- diska skyldigheter. Ryska federationen har begränsat överföring av bankmedel cernens totala tillgångar om ca 7 miljarder kronor avseende Ryssland. Finansiella rapporter — Noter 147 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 15 fortsättning Skatt Uppskjutna skatteintäkter och skattekostnader redovisade i resultaträkningen Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Överavskrivningar 117 251 Pensionstillgångar, netto 123 246 Underskottsavdrag 10 –4 Övriga temporära skillnader –192 292 –253 225 SUMMA 58 786 –253 225 Aktuella skattefordringar Övriga 16 312 15 359 1 637 1 915 Redovisade i resultaträkningen 16 312 15 359 1 637 1 915 SUMMA 16 312 15 359 1 637 1 915 Uppskjutna skattefordringar Underskottsavdrag 17 7 Pensionstillgångar, netto 2 Övriga temporära skillnader 390 663 –145 398 Redovisade i resultaträkningen 409 670 –145 398 Orealiserat resultat i kassaflödessäkringar 5 5 Redovisade i Eget kapital 5 5 SUMMA 409 675 –145 403 1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Underskottsavdragen i koncernen för vilken uppskjuten skattefordran inte ella skattefordran som inte redovisas uppgår till 4 365 Mkr (2 166). redovisas i balansräkningen uppgår till 15 374 Mkr (8 355) brutto. Dessa redo- Alla underskottsavdrag oavsett om uppskjuten skatt bokförts eller ej saknar visas ej på grund av osäkerhet om möjligheten att utnyttja dem. Detta inklude- tidsbegränsning, men alla underskottsavdrag med undantag av 50 Mkr förfaller rar förluster där beloppet endast kan användas för regional skatt. Den potenti- Aktuella skatteskulder vid ägarbyte. Moderbolaget Koncernen 2022 2021 2022 2021 Övriga 2 164 1 384 1 310 801 Redovisade i resultaträkningen 2 164 1 384 1 310 801 SUMMA 2 164 1 384 1 310 801 Uppskjutna skatteskulder Överavskrivningar 5 235 5 352 Pensionstillgångar och -skulder, netto –711 –588 Övriga temporära skillnader 181 98 Redovisade i resultaträkningen 4 706 4 862 Pensionstillgångar och -skulder, netto 5 458 5 308 Orealiserat resultat i kassaflödessäkringar 201 184 Övriga 56 37 Redovisade i Eget kapital 5 659 5 492 56 37 SUMMA 10 364 10 354 56 37 1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar. I Estland erläggs preliminär inkomstskatt kvartalsvis på vinster med en skatte- till framtida skattekostnader i samband med utdelning från Estland. Från 2018 sats om 14 procent. Erlagd preliminär inkomstskatt kan avräknas mot skatt som betalas ingen inkomstskatt i Lettland såvida vinsten inte delas ut. Ingen upp- ska betalas på belopp som distribueras som utdelning, där skattesatsen är skjuten skatt är redovisad för möjliga framtida skattekostnader på utdelningar mellan 20 och 14 procent. Ingen uppskjuten skatteskuld är upptagen hänförlig från Lettland. Skattesatsen på utdelningar i Lettland är 20 procent . 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 148 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 18 Utlåning Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Utlåning 71 459 3 973 14 172 3 646 Repor 2 504 481 2 504 481 Utlåning till centralbanker 73 962 4 454 16 676 4 127 Utlåning 28 150 29 670 52 583 45 437 Marginalsäkerheter 46 715 24 433 46 976 23 882 Repor 2 370 5 906 2 370 888 Utlåning till kreditinstitut 77 235 60 009 101 928 70 207 Utlåning 1 884 818 1 721 532 1 657 760 1 516 326 Marginalsäkerheter 74 494 43 555 75 001 43 731 Repor 105 960 81 274 106 427 81 274 Utlåning till allmänheten 2 065 271 1 846 362 1 839 188 1 641 332 SUMMA 2 216 468 1 910 824 1 957 792 1 715 665 Utlåning per värderingskategori Koncernen Moderbolaget 2022 FVHFT FVMPL AmC Total FVHFT FVMPL AmC Total Utlåning till centralbanker 2 504 71 459 73 962 2 504 14 172 16 676 Utlåning till kreditinstitut 2 370 74 865 77 235 2 370 99 558 101 928 Utlåning till allmänheten 105 960 1 429 1 957 882 2 065 271 106 427 1 429 1 731 332 1 839 188 SUMMA 110 833 1 429 2 104 206 2 216 468 111 301 1 429 1 845 062 1 957 792 2021 Utlåning till centralbanker 481 3 973 4 454 481 3 646 4 127 Utlåning till kreditinstitut 888 59 121 60 009 888 69 319 70 207 Utlåning till allmänheten 81 274 2 459 1 762 628 1 846 362 81 274 2 459 1 557 598 1 641 332 SUMMA 82 643 2 459 1 825 722 1 910 824 82 643 2 459 1 630 563 1 715 665 17 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Kassabehållning 2 585 2 157 2 2 Kassabehållning hos centralbanker 375 381 437 187 354 968 371 465 SUMMA 377 966 439 344 354 970 371 466 16 Nettoresultat per aktie Koncernen 2022 2021 Aktieägarna i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) andel av nettoresultatet, Mkr 26 989 25 423 Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 2 137 2 164 Nettoresultat per aktie före utspädning, kr 12,63 11,75 Aktieägarna i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) andel av nettoresultatet, Mkr 26 989 25 423 Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner 2 153 2 179 Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr 12,53 11,67 Utspädning Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 2 137 2 164 Justering för vägt genomsnittligt antal ytterligare utestående serie A-aktier efter utspädning, miljoner 16 15 Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner 2 153 2 179 1) Beräknad utspädning baserad på ett bedömt ekonomiskt värde för de långfristiga incitamentsprogrammen. 1) Finansiella rapporter — Noter 149 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 18 fortsättning Utlåning Exponering och reserver för förväntande kreditförluster per steg Tabellen visar redovisat bruttovärde för exponeringar i balansräkningen redo- väntade kreditförluster i relation till total exponering. För kundfordringar visade till upplupet anskaffningsvärde och nominellt belopp för exponeringar används en förenklad metod baserad på förfallna fordringar för att beräkna utanför balansräkningen fördelat per steg med syfte att sätta reserver för för- Koncernen 2022 förväntade kreditförluster för återstående löptid. Reserv för Reserveringsgrad Redovisat bruttovärde/ förväntade Redovisat värde/ för förväntade Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster) Nominellt belopp kreditförluster Netto belopp kreditförluster, % Räntebärande värdepapper 8 866 0 8 866 Utlåning 1 982 103 –2 202 1 979 902 Finansiella tillgångar 1 990 969 –2 202 1 988 767 Finansiella garantier och lånelöften 863 137 –633 862 504 Summa 2 854 107 –2 835 2 851 272 0,10 Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid) Utlåning 69 372 –1 503 67 869 Finansiella tillgångar 69 372 –1 503 67 869 Finansiella garantier och lånelöften 15 136 –162 14 974 Summa 84 508 –1 665 82 843 1,97 Steg 3 (osäker tillgång/förväntade kreditförluster för återstående löptid) Utlåning 6 846 –3 911 2 934 Finansiella tillgångar 6 846 –3 911 2 934 Finansiella garantier och lånelöften 422 –201 221 Summa 7 268 –4 112 3 155 56,58 Totalt Steg 1–3 Räntebärande värdepapper 8 866 0 8 866 Utlåning 2 058 321 –7 616 2 050 705 Finansiella tillgångar 2 067 187 –7 616 2 059 571 Finansiella garantier och lånelöften 878 696 –997 877 699 SUMMA 2 945 883 –8 613 2 937 270 0,29 1) Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar. 2) Varav redovisat bruttovärde 1 589 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 3 Mkr under den förenklade metoden för förväntade kreditförluster för återstående löptid. 3) Varav redovisat bruttovärde 1 769 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 1 481 Mkr för köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovis ningstillfället. Andel lån i steg 3 brutto, % 0,33 Andel lån i steg 3 netto, % 0,14 Koncernen 2021 Reserv för Reserveringsgrad Redovisat bruttovärde/ förväntade Redovisat värde/ för förväntade Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster) Nominellt belopp kreditförluster Netto belopp kreditförluster, % Räntebärande värdepapper 8 544 –1 8 543 Utlåning 1 772 979 –984 1 771 995 Finansiella tillgångar 1 781 523 –985 1 780 538 Finansiella garantier och lånelöften 830 403 –375 830 028 Summa 2 611 926 –1 358 2 610 566 0,05 Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid) Utlåning 62 127 –1 456 60 671 Finansiella tillgångar 62 127 –1 456 60 671 Finansiella garantier och lånelöften 15 873 –198 15 675 Summa 78 000 –1 654 76 346 2,12 Steg 3 (osäker tillgång/förväntade kreditförluster för återstående löptid) Utlåning 9 827 –5 707 4 119 Finansiella tillgångar 9 827 –5 707 4 119 Finansiella garantier och lånelöften 170 –67 103 Summa 9 997 –5 774 4 223 57,76 Totalt Steg 1–3 Räntebärande värdepapper 8 544 –1 8 543 Utlåning 1 844 932 –8 147 1 836 785 Finansiella tillgångar 1 853 477 –8 148 1 845 329 Finansiella garantier och lånelöften 846 446 –640 845 806 SUMMA 2 699 923 –8 786 2 691 135 0,33 1) Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar. 2) Varav redovisat bruttovärde 1 858 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 1 Mkr under den förenklade metoden för förväntade kreditförluster för återstående löptid. 3) Varav redovisat bruttovärde 1 818 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 1 296 Mkr för köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovisningstillfället. Andel lån i steg 3 brutto, % 0,53 Andel lån i steg 3 netto, % 0,22 1) 2) 1) 3) 1) 1) 1) 2) 1) 3) 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 150 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 18 fortsättning Utlåning Moderbolaget 2022 Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster) Redovisat bruttovärde/ Nominellt belopp Reserv för förväntade kreditförluster Redovisat värde/ Netto belopp Reserveringsgrad för förväntade kreditförluster, % Räntebärande värdepapper 10 070 0 10 070 Utlåning 1) 1 776 663 –1 792 1 774 872 Finansiella tillgångar 1 786 733 –1 792 1 784 942 Finansiella garantier och lånelöften 798 287 –512 797 775 Summa 2 585 020 –2 304 2 582 717 0,09 Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid) 2) Utlåning 1) 66 018 –1 168 64 850 Finansiella tillgångar 66 018 –1 168 64 850 Finansiella garantier och lånelöften 12 152 –150 12 002 Summa 78 170 –1 318 76 852 1,69 Steg 3 (osäker tillgång/förväntade kreditförluster för återstående löptid) 3) Utlåning 1) 5 325 –3 236 2 090 Finansiella tillgångar 5 325 –3 236 2 090 Finansiella garantier och lånelöften 408 –197 211 Summa 5 733 –3 433 2 301 59,87 Totalt Steg 1–3 Räntebärande värdepapper 10 070 0 10 070 Utlåning 1) 1 848 007 –6 195 1 841 811 Finansiella tillgångar 1 858 077 –6 195 1 851 881 Finansiella garantier och lånelöften 810 848 –859 809 988 SUMMA 2 668 924 –7 055 2 661 869 0,26 1) Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar. 2) Varav redovisat bruttovärde 1 153 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 3 Mkr under den förenklade metoden för förväntade kreditförluster för återstående löptid. 3) Varav redovisat bruttovärde 1 769 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 1 481 Mkr för köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redo visningstillfället. Andel lån i steg 3 brutto, % 0,29 Andel lån i steg 3 netto, % 0,11 Moderbolaget 2021 Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster) Redovisat bruttovärde/ Nominellt belopp Reserv för förväntade kreditförluster Redovisat värde/ Netto belopp Reserveringsgrad för förväntade kreditförluster, % Räntebärande värdepapper 9 945 –1 9 944 Utlåning 1) 1 581 242 –720 1 580 522 Finansiella tillgångar 1 591 187 –721 1 590 466 Finansiella garantier och lånelöften 780 396 –304 780 092 Summa 2 371 583 –1 024 2 370 558 0,04 Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid) 2) Utlåning 1) 57 331 –1 068 56 263 Finansiella tillgångar 57 331 –1 068 56 263 Finansiella garantier och lånelöften 12 824 –164 12 660 Summa 70 156 –1 233 68 923 1,76 Steg 3 (osäker tillgång/förväntade kreditförluster för återstående löptid) 3) Utlåning 1) 8 056 –4 931 3 125 Finansiella tillgångar 8 056 –4 931 3 125 Finansiella garantier och lånelöften 153 –61 92 Summa 8 209 –4 992 3 217 60,81 Totalt Steg 1–3 Räntebärande värdepapper 9 945 –1 9 944 Utlåning 1) 1 646 629 –6 719 1 639 911 Finansiella tillgångar 1 656 574 –6 719 1 649 855 Finansiella garantier och lånelöften 793 373 –529 792 844 SUMMA 2 449 947 –7 249 2 442 698 0,30 1) Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar. 2) Varav redovisat bruttovärde 1 289 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 1 Mkr under den förenklade metoden för förväntade kreditförluster för återstående löptid. 3) Varav redovisat bruttovärde1 818 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 1 296 Mkr för köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovisningstillfället. Andel lån i steg 3 brutto, % 0,49 Andel lån i steg 3 netto, % 0,19 Finansiella rapporter — Noter 151 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 18 fortsättning Utlåning Utlåning och reserver för förväntade kreditförluster per bransch Denna tabell visar redovisat bruttovärde för utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde och reserver för förväntade kreditförluster i syfte att visa reserver för förväntade kreditförluster i relation till utlåningen. Redovisat Redovisat bruttovärde Reserv för förväntade kreditförluster värde Steg 3 Steg 3 (osäker (osäker Steg 2 tillgång/ Steg 2 tillgång/ Steg 1 (förväntade förväntade Steg 1 (förväntade förväntade (12 månaders kredit- kredit- (12 månaders kredit- kredit- förväntade förluster för förluster för förväntade förluster för förluster för kredit- återstående återstående kredit- återstående återstående Koncernen 2022 förluster) löptid) löptid) Summa förluster) löptid) löptid) Summa Summa Banker 136 927 1 228 24 138 178 –8 –3 –5 –15 138 163 Finans och försäkring 174 176 2 014 99 176 290 –310 –33 –8 –351 175 939 Parti- och detaljhandel 82 032 2 401 188 84 622 –160 –86 –74 –320 84 301 Transport 30 099 833 257 31 189 –50 –36 –37 –122 31 067 Rederiverksamhet 52 884 3 877 1 191 57 951 –21 –23 –1 139 –1 182 56 769 Övrig serviceverksamhet 177 323 9 609 1 326 188 258 –387 –350 –610 –1 348 186 910 Byggnadsindustri 13 720 721 389 14 830 –31 –20 –209 –259 14 571 Tillverkningsindustri 122 266 7 035 1 421 130 723 –182 –150 –992 –1 323 129 400 Jordbruk, skogsbruk och fiske 31 440 1 235 108 32 783 –28 –11 –30 –69 32 714 Utvinning av mineraler, olja och gas 6 020 1 367 12 7 398 –6 –125 –4 –135 7 263 Försörjning av el, gas och vatten 80 639 1 067 32 81 739 –41 –49 –28 –118 81 621 Övrigt 26 978 1 242 51 28 270 –45 –23 –14 –81 28 189 Företag 797 578 31 400 5 074 834 052 –1 261 –906 –3 143 –5 309 828 743 Kommersiell fastighetsförvaltning 182 026 2 205 129 184 361 –360 –46 –36 –442 183 919 Förvaltning av bostadsfastigheter 131 796 2 253 29 134 078 –116 –39 –3 –158 133 920 Fastighetsförvaltning 313 822 4 458 159 318 439 –476 –85 –39 –600 317 838 Bostadsrättsföreningar 62 250 5 702 2 67 955 –2 0 0 –3 67 952 Offentlig förvaltning 19 122 282 5 19 408 –2 –1 –2 –6 19 403 Bostadskrediter 611 346 22 647 671 634 663 –113 –195 –191 –500 634 163 Övrig utlåning 41 059 3 656 912 45 626 –340 –312 –531 –1 184 44 443 Hushåll 652 404 26 303 1 582 680 289 –453 –508 –723 –1 683 678 606 SUMMA 1 982 103 69 372 6 846 2 058 321 –2 202 –1 503 –3 911 –7 616 2 050 705 Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar. Koncernen 2021 Banker 89 669 2 044 5 91 718 –5 –2 –1 –8 91 709 Finans och försäkring 128 994 2 191 88 131 273 –61 –26 –6 –93 131 180 Parti- och detaljhandel 78 198 1 762 192 80 152 –91 –43 –81 –214 79 938 Transport 29 423 1 258 211 30 892 –30 –39 –50 –119 30 773 Rederiverksamhet 43 719 4 460 1 507 49 686 –22 –42 –965 –1 029 48 657 Övrig serviceverksamhet 153 028 7 258 1 556 161 842 –175 –189 –901 –1 264 160 578 Byggnadsindustri 11 286 815 307 12 407 –24 –101 –171 –295 12 112 Tillverkningsindustri 93 694 5 245 1 444 100 384 –82 –186 –961 –1 229 99 155 Jordbruk, skogsbruk och fiske 27 860 655 80 28 595 –22 –9 –27 –58 28 538 Utvinning av mineraler, olja och gas 10 475 1 834 2 182 14 491 –20 –344 –1 538 –1 903 12 589 Försörjning av el, gas och vatten 52 965 409 189 53 562 –24 –30 –90 –144 53 418 Övrigt 48 662 1 087 100 49 850 –36 –47 –37 –120 49 730 Företag 678 305 26 975 7 856 713 136 –587 –1 054 –4 827 –6 468 706 668 Kommersiell fastighetsförvaltning 154 671 2 519 173 157 364 –70 –40 –65 –175 157 189 Förvaltning av bostadsfastigheter 134 485 1 400 31 135 915 –45 –2 –2 –49 135 866 Fastighetsförvaltning 289 156 3 919 204 293 279 –115 –42 –67 –224 293 055 Bostadsrättsföreningar 61 885 6 536 2 68 423 0 0 –1 –2 68 421 Offentlig förvaltning 14 102 239 1 14 342 –1 –4 –1 –5 14 337 Bostadskrediter 599 193 18 767 796 618 756 –79 –140 –241 –460 618 296 Övrig utlåning 40 669 3 648 962 45 279 –196 –214 –569 –979 44 300 Hushåll 639 862 22 414 1 759 664 035 –275 –354 –810 –1 439 662 596 SUMMA 1 772 979 62 127 9 827 1 844 932 –984 –1 456 –5 707 –8 147 1 836 787 Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar . Finansiella rapporter — Noter 152 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 18 fortsättning Utlåning Steg 3 utlåning (osäkra lån) och säkerheter per sektor Tabellen visar redovisat bruttovärde och reserver för förväntade kreditförluster för osäkra lånefordringar (steg 3) i balansräkningen samt erhållna säkerheter för dessa tillgångar. Redovisat Reserv för förväntade Erhållna Koncernen 2022 bruttovärde kreditförluster Redovisat värde säkerheter Banker 24 –5 19 0 Företag 5 074 –3 143 1 932 1 732 Fastighetsförvaltning 159 –39 120 147 Bostadsrättsföreningar 2 0 2 2 Offentlig förvaltning 5 –2 3 0 Hushåll 1 582 –723 859 637 SUMMA 6 846 –3 911 2 935 2 519 2021 Banker 5 –1 4 0 Företag 7 856 –4 827 3 028 4 216 Fastighetsförvaltning 204 –67 137 161 Bostadsrättsföreningar 2 –1 1 2 Offentlig förvaltning 1 –1 1 1 Hushåll 1 759 –810 949 696 SUMMA 9 827 –5 707 4 119 5 076 Exponering per riskklassificeringskategori Tabellen visar redovisat bruttovärde för exponeringar i balansräkningen och nominella belopp för åtaganden utanför balansräkningen fördelat på steg och riskklassificeringskategori. För mer information om kategorier för riskklassificering se not 40. Steg 1 (12 månaders Steg 2 (förväntade Steg 3 (osäker tillgång/ förväntade kreditförluster för förväntade kreditförluster Koncernen 2022 kreditförluster) återstående löptid) för återstående löptid) Summa ”Investment grade” 2 073 720 13 109 2 086 830 Standardbevakning 772 813 54 207 827 020 ”Watch list” 7 573 17 192 24 765 Fallissemang 7 268 7 268 SUMMA 2 854 107 84 508 7 268 2 945 883 Koncernen 2021 ”Investment grade” 2 018 878 20 570 2 039 449 Standardbevakning 585 675 39 970 625 645 ”Watch list” 7 372 17 460 24 832 Fallissemang 9 997 9 997 SUMMA 2 611 926 78 000 9 997 2 699 923 1) Varav redovisat bruttovärde 1 769 Mkr (1 818) och reserv för förväntade kreditförluster 1 481 Mkr (1 296) för köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovisningstillfället. Förändringar i reserver för förväntade kreditförluster Avstämning av förändringar i reserver för förväntade kreditförluster för exponeringar i balansräkningen (Utlåning och Räntebärande värdepapper värderade till upplupet anskaffningsvärde) och åtaganden utanför balansräkningen (Finansiella garantier och Lånelöften). 2022 Koncernen Moderbolaget Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 (12 (förväntade (osäker tillgång/ (12 (förväntade (osäker tillgång/ månaders kredit- förväntade må na ders kredit- förväntade förväntade förluster för kreditförluster för väntade förluster för kredit förluster kredit- åter stående för återstående kredit- återstående för åter stående Utlåning och räntebärande värdepapper förluster) löptid) löptid) Summa förluster) löptid) löptid) Summa Ingående balans 984 1 456 5 707 8 147 721 1 068 4 931 6 719 Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto 302 –270 –404 –372 307 –220 –365 –277 Förändringar till följd av förändrad kreditrisk 848 229 986 2 063 724 258 1 051 2 033 Förändringar till följd av modifieringar 2 11 0 13 11 0 11 Minskning av reservkonto på grund av bortskrivningar –2 873 –2 873 –2 825 –2 825 Förändringar i valutakurser 67 77 495 638 40 52 444 535 SUMMA 2 202 1 503 3 911 7 616 1 792 1 168 3 236 6 195 Finansiella garantier och lånelöften Ingående balans 375 198 67 640 304 164 61 529 Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto 0 –44 –63 –108 –2 –44 –60 –106 Förändringar till följd av förändrad kreditrisk 233 –1 189 421 186 21 188 395 Förändringar till följd av modifieringar 1 1 1 1 Förändringar i valutakurser 25 9 9 43 24 8 8 40 SUMMA 633 162 201 997 512 150 197 859 Summa utlåning räntebärande värdepapper finansiella garantier och lånelöften Ingående balans 1 358 1 654 5 774 8 786 1 024 1 233 4 992 7 249 Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto 302 –315 –467 –480 306 –264 –425 –383 Förändringar till följd av förändrad kreditrisk 1 081 228 1 175 2 485 910 279 1 239 2 427 Förändringar till följd av modifieringar 2 12 0 14 11 11 Minskning av reservkonto på grund av bortskrivningar –2 873 –2 873 –2 825 –2 825 Förändringar i valutakurser 92 86 504 681 64 59 452 576 SUMMA 2 835 1 665 4 112 8 613 2 304 1 318 3 433 7 055 1) Finansiella rapporter — Noter 153 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 18 fortsättning Utlåning 2021 Koncernen Moderbolaget Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 (12 (förväntade (osäker tillgång/ (12 (förväntade (osäker tillgång/ månaders kredit- förväntade månaders kredit- förväntade förväntade förluster för kreditförluster förväntade förluster för kreditförluster kredit- återstående för återstående kredit- återstående för återstående Utlåning och räntebärande värdepapper förluster) löptid) löptid) Summa förluster) löptid) löptid) Summa Ingående balans 973 1 208 7 331 9 512 693 904 6 027 7 624 Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto 355 –91 –351 –87 357 –25 –228 103 Förändringar till följd av förändrad kreditrisk –361 299 759 697 –339 160 781 603 Förändringar till följd av modifieringar 2 6 0 8 5 0 5 Förändringar till följd av metodändringar –1 1 –56 –55 0 0 0 0 Minskning av reserveringar på grund av bortskrivningar –2 395 –2 395 –2 040 –2 040 Förändringar i valutakurser 15 32 419 466 10 24 391 425 SUMMA 984 1 456 5 707 8 147 721 1 068 4 931 6 719 Finansiella garantier och lånelöften Ingående balans 260 176 218 653 179 154 192 525 Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto 68 –43 –113 –88 76 –44 –98 –66 Förändringar till följd av förändrad kreditrisk 41 59 –54 47 44 49 –48 45 Förändringar till följd av modifieringar 1 1 1 1 Förändringar till följd av metodändringar 0 0 –1 0 0 0 Förändringar i valutakurser 6 6 16 28 4 5 16 25 SUMMA 375 198 67 640 304 164 61 529 Summa utlåning räntebärande värdepapper finansiella garantier och lånelöften Ingående balans 1 232 1 384 7 549 10 165 873 1 058 6 219 8 149 Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto 423 –134 –464 –175 433 –69 –327 37 Förändringar till följd av förändrad kreditrisk –320 359 706 744 –294 209 733 648 Förändringar till följd av modifieringar 2 7 0 9 5 0 5 Förändringar till följd av metodändringar –1 2 –56 –55 –1 0 0 –1 Minskning av reserveringar på grund av bortskrivningar –2 395 –2 395 –2 040 –2 040 Förändringar i valutakurser 21 37 435 494 14 29 407 450 SUMMA 1 358 1 654 5 774 8 786 1 024 1 233 4 992 7 249 Utveckling av exponeringar och reserver förbli något positiva. Kopplingarna till den ryska ekonomin har minskat kraftigt Under 2022 ökade bruttovolymer och reserver i Steg 1 till följd av en ökning i de senaste åren. Det innebär att det största hotet kommer från den höga infla- företagsutlåning. Reserverna i Steg 1 och Steg 2 ökade på grund av uppdate- tionen, vilken som högst har legat en bit över 20 procent. Centralbankerna har ringar av de makroekonomiska scenarierna och en nettoökning av portföljreser- fortsatt att höja styrräntorna snabbt, samtidigt som de signalerar behovet av ver. Viss migrering förekom till följd av förändringar i kreditrisk från Steg 1 till ytterligare penningpolitiska åtstramningar. Vår prognos för räntorna har höjts Steg 2 och från Steg 2 till Steg 3. I Steg 3 påverkades bruttovolymer och reser- med 125 punkter för både Feds och Bank of Englands styrräntor, till 4,75 res- ver av bortskrivningar och återbetalningar. Bruttoexponeringar och reserver pektive 4 procent, och med 50 punkter för Europeiska centralbanken och Riks- ökade i alla tre steg till följd av en svagare krona. banken till maximalt 2,75 procent (avser ECB:s inlåningsränta) och vi förväntar Under första kvartalet infördes Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlin- oss att räntesänkningar börjar i slutet av 2023 av Fed och 2024 av andra cen- jer för tillämpningsregler avseende fallissemang under artikel 178 i förordning tralbanker. (EU) nr 575/2013 i moderbolaget. Dessa riktlinjer introducerades i de baltiska dotterbankerna under fjärde kvartalet 2021. Påverkan på förväntade kredit- Basscenario – antaganden 2023 2024 2025 förluster med anledning av introduktionen och införandet av de nya regler som Världen BNP tillväxt 2,3% 3,6% 4,0% medför en längre prövotid efter fallissemang hade inga väsentliga effekter per OECD BNP tillväxt 0,5% 1,9% 2,3% den 31 december 2022. Sverige Framåtblickande information: viktiga makroekonomiska antaganden för BNP tillväxt –1,5% 1,3% 2,3% beräkning av reserver för förväntade kreditförluster Tillväxt i hushållens Makroekonomiska prognoser framtagna av SEB:s makroekonomiska analysav- konsumtion –2,3% 1,2% 2,5% Ränta (STIBOR) 2,85% 2,45% 2,15% delning används som grund till den framåtblickande informationen i beräkning- Prisutveckling för en av reserver för förväntade kreditförluster. För att säkerställa en objektiv bostadsfastigheter –5,0% 5,0% 3,0% uppskattning enligt IFRS 9 används minst tre scenarier med olika sannolikhets- vikt. Basscenariot representerar det mest sannolika utfallet och används även i BNP tillväxt Baltikum 0,1% – 1,1% 3,0% – 3,5% 3,5% den finansiella planeringen och budgetprocessen, medan de övriga scenarierna Tillväxt i hushållens repre senterar ett mer positivt respektive negativt utfall. Sannolikheten för att konsumtion 0,0% – 1,0% 3,2% – 3,5% 3,0% ett scenario inträffar bestäms genom en kombination av statistisk analys och Inflation 8,5% – 9,9% 2,0% – 2,1% 3,0% expert bedömningar. Scenarierna och dess sannolikheter uppdateras kvartals- Nominell lönetillväxt 7,5% – 8,5% 6,5% – 7,5% 6,0% vis eller oftare om det är lämpligt på grund av snabba eller betydande föränd- ringar i ekonomin. Arbetslöshet 6,7% – 7,1% 6,0% – 6,8% 5,8% – 6,3% Under 2022 har scenarierna setts över och uppdaterats för att reflektera de Det negativa scenariot antar en fördjupad energikris i Europa, där en energi- förändrade ekonomiska utsikterna och osäkerhet till följd av utvecklingen av ransonering kan leda till en djupare lågkonjunktur än basscenariot. Central- inflation, energipriser och räntor. Inga förändringar har gjorts i metoden för hur bankernas räntehöjningar börjar påverka riskbilden. Om de underskattar eko- framåtblickande information används i modellerna. De tre scenarierna – bas, positiv och negativ – baseras på olika antaganden om hur snabbt ekonomier till en dramatisk nedgång. Uppsidan är begränsad och ett snabbare slut på nomiernas räntekänslighet och riskerna för finansiella störningar kan det leda kan öppnas upp efter pandemin, samt effekter av inflation och penningpolitik. kriget mellan Ryssland och Ukraina eller oväntat stark anpassningsförmåga I basscenariot för fjärde kvartalet sänktes BNP-prognoserna för 2023 och i Västeuropa kan vara en del av ett positivt scenario. Det är också möjligt att 2024 igen då hushållen är under ökad press från räntor, inflation och energi- priser. Västeuropa går in i en lågkonjunktur med negativ BNP-tillväxt för helåret kraften i inflationsnedgången i ett längre tidsperspektiv underskattas. En längre beskriv ning finns i Nordic Outlook som publicerades i november 2022. 2023 i både euroområdet och Storbritannien. BNP i Sverige förväntas sjunka än I beräkning av reserver per den 31 december 2022 bedömdes sannolikheten mer, med –1,5 procent, 2023, till följd av den relativt starkare återhämtningen för scenarierna till 60 procent (65 procent vid slutet av 2021) för basscenariot, efter pandemin och hushållens räntekänslighet givet den höga andelen bolån 15 pro cent (15) för det positiva scenariot och 25 procent (20) för det negativa med rörlig ränta som pressar konsumtionen. På grund av BNP-nedgången väntas scenario t . arbetsmarknaden försvagas. Liksom EU i stort går nu också de baltiska ekono- mierna in i recession, även om BNP-tillväxtsiffrorna för helåret 2023 väntas Finansiella rapporter — Noter 154 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 De viktigaste antaganden som påverkar reserverna i företagssegmentet och i segmentet för små och mellanstora företag och hushållskunder är följande: Företagssegmentet (i) BNP påverkan på företagens utveckling (ii) Fastighetsprisutveckling påverkan på värdering av säkerheter Segmentet för små och mellanstora företag och hushållskunder: (i) Tillväxt i hushållens konsumtion påverkan på låntagares förmåga att uppfylla sina åtaganden (ii) Prisutveckling för bostadsfastigheter påverkan på värdering av hypotekslån (iii) Arbetslöshet påverkan på låntagares förmåga att uppfylla sina åtaganden (iv) Räntor påverkan på låntagares förmåga att uppfylla sina åtaganden (v) Inflation påverkan på låntagares förmåga att uppfylla sina åtaganden (vi) Nominell löneökning påverkan på låntagares förmåga att uppfylla sina åtaganden Känslighetsanalys av makroekonomiska antaganden likhet för att det positiva scenariot inträffar ha motsatt positiv påverkan. En försämring av den ekonomiska utvecklingen eller en ökning av sannolikheten Om det positiva respektive negativa scenariot skulle tilldelas 100 procent för det negativa scenariot förväntas generellt öka antalet lån som flyttas från sannolikhet, skulle reserverna för de förväntade kreditförlusterna för koncer- steg 1 till steg 2 samt öka de beräknade förväntade kreditförlusterna. Å andra nen minska med 5 procent respektive öka med 6 procent jämfört med det sidan skulle en förbättring av den ekonomiska utvecklingen eller en ökad sanno- viktade scenariot. Reserver för förväntade kreditförluster Skillnad jämfört med under scenario med 100% sannolikhetsvikt sannolikhetsviktade reserverna, % SEB-koncernen Negativt scenario 9 135 6% Positivt scenario 8 157 –5% Stora Företag & Finansiella Institutioner Negativt scenario 5 175 4% Positivt scenario 4 808 –3% Företag & Privatkunder Negativt scenario 2 635 11% Positivt scenario 2 135 –10% Private Wealth Management & Family Office Negativt scenario 158 9% Positivt scenario 135 –8% Negativt scenario 1 174 5% Baltikum Positivt scenario 1 072 –4% Expertbedömning Per den 31 december 2022 uppgick portföljreserver genom expertbedömning SEB använder både modeller och expertbedömning (ECJ) för att beräkna reser- till 2,2 miljarder kronor, varav 0,9 miljarder kronor i divisionen Stora Företag & ver för förväntade kreditförluster. Graden av expertbedömning beror på model- Finansiella Institutioner, 0,8 miljarder kronor i divisionen Företag & Privatperso lernas resultat, materialitet och tillgänglig information och kan användas för ner, 0,5 miljarder i divisionen Baltikum och 0,1 miljarder kronor i divisionen att ta hänsyn till faktorer som inte fångas av modellerna. Portföljreserverna Private Wealth Management & Family Office. bestämdes genom scenarioanalyser på övergripande nivå, inklusive olika sce- narier för migration av hela portföljer, i kombination med analyser av enskilda Bedömning av betydande ökning av kreditrisk större företag och känslighetsanalyser av sektorer speciellt utsatta för den eko- För finansiella tillgångar som genererats den 1 januari 2018 eller senare är nomiska nedgången. Portföljreserverna utvärderas varje kvartal i samband den viktigaste kvantitativa indikatorn förändring av sannolikhet för fallissemang med genomgången av förväntade kreditförluster. (PD) genom att jämföra den scenariovägda sannolikheten för fallissemang på Portföljreserver som gjordes genom expertbedömning under 2020 och 2021 årsbasis vid rapporteringstillfället med den scenariovägda sannolikheten för för covid-19 och oljeportföljen löstes upp under året. Nya portföljreserver gjor- fallissemang på årsbasis vid första redovisningstillfället. För finansiella till- des för att reflektera risker från högre energipriser, problem i leverantörskedjor gångar som registrerats före den 1 januari 2018 är förändringar i SEB:s interna och inflation samt för utmaningar inom den svenska fastighetssektorn när riskklassificering sedan första redovisningstillfället den viktigaste kvantitativa många företag anpassar sig till den nya räntemiljön och kapitalmarknaderna. indikatorn. Kvantitativa indikatorer som signalerar betydande ökning av kreditrisk Finansiella tillgångar genererade före Finansiella tillgångar genererade den 1 januari 2018 den 1 januari 2018 eller senare ”Watch list” 1) 1) ”Investment grade” 2–7 klasser Årligt PD återstående löptid ökas Standardbevakning 1–2 klasser med 200% och ≥ 50 baspunkter 1) När en finansiell tillgång placeras på ”Watch list” placeras den i steg 2 och får automatiskt klassificeringen att en betydande ökning av kreditrisken har skett. Oavsett de kvantitativa indikatorerna bedöms en betydande ökning av kredit- risken ha skett om nedanstående grundläggande indikatorer inträffat: med 1 klass eller mer; – placering i steg 2 av alla finansiella tillgångar vars riskklass har försämrats – en betalning är försenad > 30 dagar men < 90 dagar eller – minskning av gränsvärdet för steg 2 till 30 baspunkters ökning av årsjusterat – den finansiella tillgången är ”forborne” (när de avtalsenliga lånevillkoren har PD för återstående löptid. ändrats eller eftergifter har getts på grund av kundens finansiella problem). Totala förväntade kreditförluster per 31 december 2022 skulle öka med 2,2 De grundläggande indikatorerna sammanfaller ofta med de kvantitativa indika- procent av reserven om alla finansiella tillgångar som försämrats med 1 klass torerna som signalerar en betydande ökning av kreditrisk. placerades i steg 2. Effekten på totala reserver för förväntade kreditförluster av en minskning av gränsvärdet för steg 2 till 30bps är mindre än 0,1 procent. Känslighetsanalys av indikatorerna som signalerar betydande ökning Den relativt ringa förändringen beror på att de grundläggande indikatorerna av kreditrisk placerar en stor andel av dessa finansiella tillgångar i steg 2 oavsett föränd- Förändring i förväntade kreditförluster till följd av ändringar av kvantitativa ringen av de kvantitativa indikatorerna. Dessutom testas effekterna av ogynn- indikatorsnivåer analyseras regelbundet, dessa tester inkluderar följande samma makroekonomiska förändringar på låneportföljen som en del av den re- alter nativa indikatorsnivåer: gelbundna ICAAP processen, som beskrivs mer i detalj i not 41 Kapitaltäckning. Förfallna lån Koncernen Moderbolaget 2021 2022 2022 2021 ≤ 30 dagar 10 715 7 439 6 146 8 759 >30 ≤ 90 dagar 1 458 1 262 1 057 1 342 > 90 dagar 1 213 1 103 708 704 SUMMA 13 386 9 803 7 910 10 805 ”Forborne” lån Summa ”forborne” lån 11 539 8 014 5 338 9 142 varav varken är oreglerade eller osäkra 3 988 3 938 1 890 2 322 1) Enligt EBA:s definition - 1) Not 18 fortsättning Utlåning Finansiella rapporter — Noter 155 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 19 Räntebärande värdepapper Koncernen, 2022 Övriga Svenska Svenska Svenska Övriga svenska Utländska utländska Räntebärande värdepapper per emittent staten kommuner bolåneinstitut emittenter stater emittenter Summa Belåningsbara skuldinstrument Verkligt värde via resultatet, handel 21 852 151 6 022 4 944 32 969 Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet 2 949 2 098 2 316 34 380 19 634 4 494 65 870 Verkligt värde via resultatet 1 256 5 135 496 24 6 911 Summa 26 057 2 248 7 451 34 380 26 152 9 462 105 750 Övriga skuldinstrument Verkligt värde via resultatet, handel 29 644 16 433 5 31 127 77 209 Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet 100 11 531 10 349 1 042 36 379 59 403 Verkligt värde via resultatet 49 55 147 133 383 Upplupet anskaffningsvärde 8 862 8 862 Summa 149 41 230 26 929 1 048 76 501 145 857 Upplupen ränta 1 004 SUMMA 26 206 2 248 48 681 61 309 27 199 85 963 252 611 Koncernen, 2021 Belåningsbara skuldinstrument Verkligt värde via resultatet, handel 6 480 63 4 297 3 061 13 901 Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet 5 780 3 097 2 134 45 874 18 190 3 079 78 154 Verkligt värde via resultatet 1 333 5 831 646 108 7 917 Summa 13 592 3 161 7 965 45 874 23 133 6 247 99 972 Övriga skuldinstrument Verkligt värde via resultatet, handel 11 784 9 518 18 222 39 524 Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet 204 12 629 3 726 6 395 34 051 57 005 Verkligt värde via resultatet 50 1 60 145 257 Upplupet anskaffningsvärde 8 543 8 543 Summa 254 24 414 13 304 6 395 60 962 105 329 Upplupen ränta 649 SUMMA 13 846 3 161 32 380 59 178 29 528 67 209 205 950 1) Belåningsbara skuldinstrument betraktas som sådana endast om de, enligt nationell lagstiftning, accepteras av centralbanker där SEB är etablerat . Moderbolaget, 2022 Övriga Svenska Svenska Svenska Övriga svenska Utländska utländska Räntebärande värdepapper per emittent staten kommuner bolåneinstitut emittenter stater emittenter Summa Belåningsbara skuldinstrument Verkligt värde via resultatet, handel 21 852 151 6 015 4 944 32 962 Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet 1 793 2 098 34 380 7 492 4 488 50 251 Summa 23 645 2 248 34 380 13 506 9 433 83 213 Övriga skuldinstrument Verkligt värde via resultatet, handel 29 644 16 433 31 127 77 204 Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet 10 516 9 053 36 356 55 925 Upplupet anskaffningsvärde 1 204 8 862 10 066 Summa 40 160 26 690 76 345 143 195 Upplupen ränta 915 SUMMA 23 645 2 248 40 160 61 070 13 506 85 778 227 323 Moderbolaget, 2021 Belåningsbara skuldinstrument Verkligt värde via resultatet, handel 6 480 63 4 172 3 028 13 743 Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet 4 214 3 097 45 874 4 454 3 073 60 712 Summa 10 694 3 161 45 874 8 626 6 101 74 455 Övriga skuldinstrument Verkligt värde via resultatet, handel 11 784 9 518 18 222 39 524 Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet 11 695 2 581 5 637 34 022 53 935 Upplupet anskaffningsvärde 1 400 8 544 9 943 Summa 23 479 13 499 5 637 60 787 103 402 Upplupen ränta 583 SUMMA 10 694 3 161 23 479 59 373 14 262 66 889 178 441 1) Belåningsbara skuldinstrument betraktas som sådana endast om de, enligt nationell lagstiftning, accepteras av centralbanker där SEB är etablerat . 1) 1) 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 156 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 20 Egetkapitalinstrument Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Verkligt värde via resultatet, handel 39 657 89 284 39 657 89 284 Verkligt värde via resultatet, obligatoriskt 26 937 31 458 4 988 6 865 SUMMA 66 594 120 742 44 645 96 149 21 Derivatinstrument och säkringsredovisning Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Ränterelaterade 105 539 57 983 96 979 53 157 Valutarelaterade 48 646 36 180 48 727 36 281 Aktierelaterade 3 150 4 283 3 150 4 283 Övriga 30 288 27 605 30 288 27 605 Med positiva stängningsvärden 187 622 126 051 179 144 121 326 Ränterelaterade 122 258 49 910 114 070 45 596 Valutarelaterade 62 409 26 902 62 483 26 541 Aktierelaterade 9 356 8 085 9 356 8 085 Övriga 44 025 33 276 44 025 33 276 Med negativa stängningsvärden 238 048 118 173 229 933 113 497 Med positiva stängningsvärden Med negativa stängningsvärden Koncernen, 2022 Nominellt belopp Bokfört värde Nominellt belopp Bokfört värde Optioner 136 471 2 266 171 916 2 331 Terminer 1 980 108 385 1 582 309 203 Swappar 8 972 587 102 887 9 121 701 119 723 Ränterelaterade 11 089 166 105 539 10 875 926 122 258 varav börshandlade 137 823 86 156 395 80 Optioner 74 495 922 75 413 1 333 Terminer 524 253 14 651 554 440 14 310 Swappar 2 314 103 33 072 2 464 976 46 767 Valutarelaterade 2 912 851 48 646 3 094 830 62 409 varav börshandlade 2 36 Optioner 25 316 1 427 20 135 3 797 Terminer 9 683 302 9 063 350 Swappar 29 504 1 421 31 806 5 209 Aktierelaterade 64 503 3 150 61 004 9 356 varav börshandlade 27 080 992 20 225 3 355 Optioner 3 344 2 022 3 568 5 237 Terminer 4 805 24 016 12 604 37 873 Swappar 3 808 4 249 12 303 914 Övriga 11 957 30 288 28 476 44 025 varav börshandlade 1 757 1 596 SUMMA 14 078 477 187 622 14 060 235 238 048 varav börshandlade 164 904 1 837 176 621 4 067 Koncernen, 2021 Optioner 176 634 1 082 159 785 1 588 Terminer 2 278 354 190 1 967 964 107 Swappar 7 609 998 56 712 7 784 997 48 216 Ränterelaterade 10 064 986 57 983 9 912 747 49 910 varav börshandlade 64 056 30 53 116 38 Optioner 64 129 586 56 244 566 Terminer 532 990 10 283 490 216 7 026 Swappar 1 933 495 25 311 1 842 751 19 309 Valutarelaterade 2 530 614 36 180 2 389 211 26 902 varav börshandlade 2 2 Optioner 29 165 1 603 20 994 3 605 Terminer 10 930 215 12 744 246 Swappar 43 320 2 465 55 685 4 234 Aktierelaterade 83 415 4 283 89 423 8 085 varav börshandlade 34 082 898 22 862 2 934 Optioner 44 194 4 403 47 381 4 181 Terminer 130 995 22 563 128 414 28 511 Swappar 18 832 639 25 545 584 Övriga 194 022 27 605 201 340 33 276 varav börshandlade 70 813 3 006 35 745 3 674 SUMMA 12 873 037 126 051 12 592 721 118 173 varav börshandlade 168 951 3 936 111 722 6 647 Finansiella rapporter — Noter 157 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 21 fortsättning Derivatinstrument och säkringsredovisning Med positiva stängningsvärden Med negativa stängningsvärden Moderbolaget, 2022 Nominellt belopp Bokfört värde Nominellt belopp Bokfört värde Optioner 137 333 2 298 172 916 2 331 Terminer 1 980 108 385 1 582 309 203 Swappar 8 915 472 94 296 9 033 702 111 536 Ränterelaterade 11 032 913 96 979 10 788 926 114 070 varav börshandlade 137 823 86 156 395 80 Optioner 74 128 898 75 024 1 324 Terminer 524 291 14 559 555 089 14 250 Swappar 2 326 519 33 270 2 471 782 46 908 Valutarelaterade 2 924 938 48 727 3 101 895 62 483 varav börshandlade 67 2 36 Optioner 25 316 1 427 20 135 3 797 Terminer 9 683 302 9 063 350 Swappar 29 504 1 421 31 806 5 209 Aktierelaterade 64 503 3 150 61 004 9 356 varav börshandlade 27 080 992 20 225 3 355 Optioner 3 344 2 022 3 568 5 237 Terminer 4 805 24 016 12 604 37 873 Swappar 3 808 4 249 12 303 914 Övriga 11 957 30 288 28 476 44 025 varav börshandlade 1 757 1 596 SUMMA 14 034 311 179 144 13 980 300 229 933 varav börshandlade 27 148 1 751 20 226 3 988 Moderbolaget, 2021 Optioner 186 371 1 108 162 785 1 636 Terminer 2 278 354 190 1 967 005 107 Swappar 7 607 498 51 859 7 546 097 43 853 Ränterelaterade 10 072 223 53 157 9 675 887 45 596 varav börshandlade 64 056 30 53 116 38 Optioner 64 089 540 56 195 529 Terminer 533 086 10 272 490 193 6 690 Swappar 1 939 458 25 470 1 843 472 19 321 Valutarelaterade 2 536 633 36 281 2 389 861 26 541 varav börshandlade 2 2 Optioner 29 165 1 603 20 994 3 605 Terminer 10 930 215 12 744 246 Swappar 43 320 2 465 55 685 4 234 Aktierelaterade 83 415 4 283 89 423 8 085 varav börshandlade 34 082 898 22 862 2 934 Optioner 44 210 4 403 47 381 4 181 Terminer 130 995 22 563 128 414 28 511 Swappar 18 832 639 25 545 584 Övriga 194 037 27 605 201 340 33 276 varav börshandlade 70 813 3 006 35 745 3 674 SUMMA 12 886 308 121 326 12 356 510 113 497 varav börshandlade 168 951 3 906 111 722 6 610 Säkringsredovisning Redovisningsprinciper Referensräntereformen (Interest Rate Benchmark Reform) I samband med att International Accounting Standards Board offentliggjorde Ändringarna i IFRS 9, IAS 39 och IFRS 7 till följd av Referensräntereformen den internationella rapporteringsstandarden IFRS 9 fastslog man att företag – Fas 1 ger tillfällig lättnad från att tillämpa specifika krav på säkringsredovis- har valmöjlighet att fortsätta att tillämpa kraven på säkringsredovisning i IAS 39. Koncernen har valt att fortsätta tillämpa redovisningsprinciperna i ning för säkringsrelationer som direkt påverkas av referensräntereformen. Lättnaderna leder till att referensräntereformen i allmänhet inte bör resultera i IAS 39 avseende säkringsredovisning. att säkringsredovisningen upphör. All ineffektivitet från säkringar redovisas även fortsättningsvis i resultaträkningen. SEB:s säkrade exponering påverkas av reformen av referensräntor för USD LIBOR. Koncernen har analyserat marknadsförväntningarna vid fastställandet av säkringsinstrumentets verkliga värde och nuvärdet av uppskattade kassa- flöden för den säkrade posten . Finansiella rapporter — Noter 158 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Tabellen nedan visar det nominella beloppet och ränterisken för säkringsobjekt Kassaflödessäkringar som kommer att påverkas av IBOR-reformen. Risktal uttrycks som en baspunkts Koncernen innehar en portfölj av utlåning samt in- och upplåning med rörlig ränta parallellskifte av räntekurvan. vilka är exponerade mot fluktuationer i kassaflöde till följd av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk som utgör den designerade riskexponeringen är Verkligt värdesäkringar definierad som den förändring i framtida prognostiserade kassaflöden från av ränterisk Nominellt Tillgång Skuld utlåning samt in- och upplåning med rörlig ränta och som uppstår uteslutande USD LIBOR USD 4,750 mdr USD 0,9m från förändringar i relevanta referensräntor. Koncernen säkrar en andel av sin exponering mot variabilitet i framtida prognostiserade kassaflöden från nämnda För mer information om koncernens projekt avseende övergången till alterna- finansiella tillgångar och finansiella skulder med rörlig ränta. För detta ändamål tiva referensräntor och Referensräntereformen (IBOR) – Fas 2, se not 40 g. ingås ränteswappavtal där koncernen antingen betalar den fasta räntan och erhåller den rörliga räntan eller vice versa. Huruvida koncernen erhåller eller Riskhantering betalar den fasta räntan i swappavtalet är beroende av om volymerna för ut- Styrelsen fastställer hur stor marknadsrisk som är acceptabel genom att sätta låning med rörlig ränta överstiger volymerna för in- och upplåning med rörlig övergripande limiter och generella instruktioner. Risktolerans och limiter sätts ränta eller om motsatt förhållande föreligger. Tillvägagångssättet innebär att för tradingverksamheten, övrig bankverksamhet och pensionsplanerna. Group den rörliga räntan på den säkrade posten ersätts med fast ränta. Ränteflöden Risk Committee fördelar de fastställda mandaten till divisionerna och treasury- från utlåning samt in- och upplåning är prognostiserade att periodiseras över funktionen, som i sin tur fördelar ut erhållna limiter internt. Treasury har det resultaträkningen under perioden 2023 till 2037. övergripande ansvaret för att hantera dessa risker vilka konsolideras på central nivå. Källor till ineffektivitet Effektiviteten i säkringen bedöms utifrån den grad förändringar i verkligt värde Riskkategori och designerad riskexponering (nuvärde) av framtida prognostiserade kassaflöden som uppstår uteslutande Ränterisk är den designerade riskexponering för verkligt värde- samt kassa- från förändringar i relevanta referensräntor motverkas av förändringar i verk- flödessäkringar. Ränterisk uppstår till följd av förändringar i räntor och huvud- ligt värde på säkringsinstrumentet. Möjliga källor till ineffektivitet kan vara delen av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår i den övriga bank- följande; verksamheten när räntebindningsperioderna i tillgångar och skulder, inklusive (i) Avvikelser i väsentliga villkor mellan den säkrade posten (hypotetiskt derivat) derivat, skiljer sig. och säkringsinstrumentets villkor avseende räntebetalningar med rörlig ränta ger upphov till ineffektivitet; Verkligt värde- och portföljsäkringar (ii) Finansieringrelaterade verkligt värde-justeringar (”FVA”, funding vale adjust- Koncernen innehar en portfölj av långfristiga fastförräntade bolån samt lång- ments) på säkringsinstrument där central motpartsclearing ej tillämpas. Mot- fristiga fastförräntade emitterade värdepapper vilka är exponerade mot för- ändringar i verkligt värde till följd av fluktuationer i marknadsräntor. Ränterisk svarande verkligt värde-justeringar förekommer ej på den säkrade posten. som utgör den designerade riskexponeringen är definierad som den förändring i Säkring av nettoinvesteringar verkligt värde på långfristiga fastförräntade bolån och långfristiga emitterade Koncernen säkrar omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar i utländska värdepapper som uppstår uteslutande från förändringar i applicerade diskonte- verksamheter genom upplåning i utländsk valuta. Upplåning i utländsk valuta ringsräntor såsom relevanta IBOR-räntor. Koncernen säkrar en andel av existe- till ett belopp av 64 246 Mkr (51 496) var vid utgången av året definierade rande ränterisk i nämnda fastförräntade finansiella tillgångar och finansiella som säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Ineffektivitet i skulder mot förändringar i verkligt värde. För detta ändamål ingås ränteswappar säkringarna redovisas i Nettoresultat finansiella transaktioner (not 6) . där koncernen betalar det fasta benet och erhåller det rörliga benet för säkring av långfristiga fastförräntade bolån samt ränteswappar där man erhåller den fasta räntan och betalar den rörliga räntan för säkring av långfristiga fastför- räntade emitterade värdepapper. Tillvägagångssättet innebär att den fasta ränta på den säkrade posten ersätt med rörlig ränta. Säkringsutförandet är utförd på post per post för långfristiga fastförräntade emitterade värdepapper samt på en grupp av poster aggregerat utifrån förfallostruktur för långfristiga fastförräntade bolån. Källor till ineffektivitet Effektiviteten i säkringen bedöms utifrån den grad förändringar i verkligt värde som uppstår uteslutande från förändringar i applicerade diskonteringsräntor motverkas av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet. Möjliga källor till ineffektivitet kan vara följande; (i) det diskonterade kassaflödet från de räntebetalningar med rörlig ränta i säkringsinstrumentet saknar motsvarande kassaflöde på den säkrade posten varmed ineffektivitet uppstår; (ii) avvikelser i väsentliga villkor mellan den säkrade posten och säkringsinstru- mentets villkor avseende räntebetalningar med fast ränta (”proxyobligation”) ger upphov till ineffektivitet; (iii) olika tillämpade referensräntor för diskontering av den säkrade posten och säkringsinstrumentet. Exempelvis tillämpningen av antingen säkerställd eller icke säkerställd referensränta beroende på säkerhetskaraktären hos säkrings- instrumentet medan icke säkerställd referensränta tillämpas för den säkrade posten; (iv) Finansieringrelaterade verkligt värde-justeringar (”FVA”, funding vale adjust- ments) på säkringsinstrument där central motpartsclearing ej tillämpas. Mot- svarande verkligt värde-justeringar förekommer ej på den säkrade posten. (v) effekterna av de kommande reformerna avseende USD LIBOR, eftersom dessa kan träda i kraft vid en annan tidpunkt och ha en annan inverkan på den säkrade posten och säkringsinstrumentet. Mer information om dessa reformer anges not 40g. Not 21 fortsättning Derivatinstrument och säkringsredovisning Finansiella rapporter — Noter 159 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 21 fortsättning Derivatinstrument och säkringsredovisning Säkringsinstrument Med positiva stängningsvärden Med negativa stängningsvärden Koncernen, 2022 Nominellt belopp Bokfört belopp Värdeförändring Nominellt belopp Bokfört belopp Värdeförändring Derivat 113 045 86 –4 256 311 512 465 –23 425 Säkringsinstrument för verkligt värde vid säkring av ränterisk 113 045 86 –4 256 311 512 465 –23 425 Derivat 183 850 116 6 656 0 15 34 Säkringsinstrument för verkligt värde vid portföljsäkring av ränterisk 183 850 116 6 656 0 15 34 Derivat 4 739 35 –199 2 312 245 305 Säkringsinstrument för variabilitet av kassaflöde vid ränterisk 4 739 35 –199 2 312 245 305 SUMMA 301 634 237 2 200 313 824 726 –23 087 Koncernen, 2021 Derivat 172 736 633 –1 834 227 068 124 –5 029 Säkringsinstrument för verkligt värde vid säkring av ränterisk 172 736 633 –1 834 227 068 124 –5 029 Derivat 248 600 108 190 0 0 1 007 Säkringsinstrument för verkligt värde vid portföljsäkring av ränterisk 248 600 108 190 0 0 1 007 Derivat 6 305 232 39 3 619 325 –4 Säkringsinstrument för variabilitet av kassaflöde vid ränterisk 6 305 232 39 3 619 325 –4 SUMMA 427 642 973 –1 605 230 687 449 –4 026 Säkring av verkligt värde och portföljsäkring Resultatförd ineffektivitet i Bokfört värde Ackumulerad verkligt värde- Förändring av verkligt värde på säkringsförhållanden Koncernen, 2022 säkrad post justering på säkrad post säkrad post under året under året Resultaträkning Övriga intäkter, netto 59 Balansräkning Emitterade värdepapper 396 694 –20 839 27 741 Verkligt värde-säkring av ränterisk 396 694 –20 839 27 741 59 Resultaträkning Övriga intäkter, netto –64 Balansräkning Utlåning till allmänheten 336 950 Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk –7 456 –6 754 Verkligt värde-säkring för portfölj av ränterisk 336 950 –7 456 –6 754 –64 SUMMA 733 643 –28 295 20 987 –5 Koncernen, 2021 Resultaträkning Övriga intäkter, netto –22 Balansräkning Emitterade värdepapper 395 575 1 244 6 841 Verkligt värde-säkring av ränterisk 395 575 1 244 6 841 –22 Resultaträkning Övriga intäkter, netto –1 Balansräkning Utlåning till allmänheten 370 524 Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk –702 –1 198 Verkligt värde-säkring för portfölj av ränterisk 370 524 –702 –1 198 –1 SUMMA 766 099 542 5 643 –23 Finansiella rapporter — Noter 160 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 21 fortsättning Derivatinstrument och säkringsredovisning Kassaflödessäkringar Utgående balans i Effektivitet i Ineffektivitet i kassaflödesreserven säkringsförhållan- säkringsförhål- Belopp omklassificerat Ackumulerad verkligt det inkluderat i landen inkluderat från kassaflödesreserven värde-justering på Kvarvarande Avvecklade Övrigt totalresul- i resultaträk- för vilket säkringsredo- Koncernen, 2022 säkrad post säkringar säkringar tat under året ningen under året visning tidigare gjorts Resultaträkning Övriga intäkter, netto 3 13 Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar 102 Balansräkning Utlåning till allmänheten samt in- och upplåning från allmänheten –102 Eget kapital Kassaflödessäkringar 30 –93 SUMMA –102 30 –93 102 3 13 Koncernen, 2021 Resultaträkning Övriga intäkter, netto –1 1 Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar 36 Balansräkning Utlåning till allmänheten samt in- och upplåning från allmänheten –36 Eget kapital Kassaflödessäkringar 129 –110 SUMMA –36 129 –110 36 –1 1 Säkringsinstrument Med positiva stängningsvärden Med negativa stängningsvärden Moderbolaget, 2022 Nominellt belopp Bokfört belopp Värdeförändring Nominellt belopp Bokfört belopp Värdeförändring Derivat 113 045 86 –4 256 311 512 465 –23 425 Säkringsinstrument för verkligt värde vid 113 045 86 –4 256 311 512 465 –23 425 säkring av ränterisk Derivat 183 850 116 6 656 0 15 34 Säkringsinstrument för verkligt värde vid 183 850 116 6 656 0 15 34 portföljsäkring av ränterisk Derivat 4 739 35 –199 2 312 245 305 Säkringsinstrument för variabilitet av 4 739 35 –199 2 312 245 305 kassaflöde vid ränterisk SUMMA 301 634 237 2 200 313 824 726 –23 087 Moderbolaget, 2021 Derivat 172 736 633 –1 834 227 068 124 –5 029 Säkringsinstrument för verkligt värde vid 172 736 633 –1 834 227 068 124 –5 029 säkring av ränterisk Derivat 248 600 108 190 1 007 Säkringsinstrument för verkligt värde vid 248 600 108 190 0 0 1 007 portföljsäkring av ränterisk Derivat 6 305 232 39 3 619 325 –4 Säkringsinstrument för variabilitet av 6 305 232 39 3 619 325 –4 kassaflöde vid ränterisk SUMMA 427 642 973 –1 605 230 687 449 –4 026 Finansiella rapporter — Noter 161 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 21 fortsättning Derivatinstrument och säkringsredovisning Säkring av verkligt värde och portföljsäkring Ackumulerad verkligt Förändring av verkligt Resultatförd ineffektivitet Bokfört värde värde-justering på värde på säkrad post i säkringsförhållanden Moderbolaget, 2022 säkrad post säkrad post under året under året Resultaträkning Övriga intäkter, netto 59 Balansräkning Emitterade värdepapper 396 694 –20 839 27 741 Verkligt värde-säkring av ränterisk 396 694 –20 839 27 741 59 Resultaträkning Övriga intäkter, netto –64 Balansräkning Utlåning till allmänheten 336 950 Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk –7 456 –6 754 Verkligt värde-säkring för portfölj av ränterisk 336 950 –7 456 –6 754 –64 SUMMA 733 643 –28 295 20 987 –5 Moderbolaget, 2021 Resultaträkning Övriga intäkter, netto –22 Balansräkning Emitterade värdepapper 395 575 1 244 6 841 Verkligt värde-säkring av ränterisk 395 575 1 244 6 841 –22 Resultaträkning Övriga intäkter, netto –1 Balansräkning Utlåning till allmänheten 370 524 Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk –702 –1 198 Verkligt värde-säkring för portfölj av ränterisk 370 524 –702 –1 198 –1 SUMMA 766 099 542 5 643 –23 Kassaflödessäkringar Utgående balans Effektivitet i Ineffektivitet i Belopp omklassificerat i kassaflödesreserven säkringsförhållan- säkringsförhål- från kassaflödes- Ackumulerad verkligt det inkluderat i landen inkluderat reserven för vilket värde-justering på Kvarvarande Avvecklade Övrigt total- i resultaträk- säkringsredovisning Moderbolaget, 2022 säkrad post säkringar säkringar resultat under året ningen under året tidigare gjorts Resultaträkning Övriga intäkter, netto 3 13 Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar 102 Balansräkning Utlåning till allmänheten samt in- och upplåning från allmänheten –102 Eget kapital Kassaflödessäkringar 30 –93 SUMMA –102 30 –93 102 3 13 Moderbolaget, 2021 Resultaträkning Övriga intäkter, netto –1 1 Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar 36 Balansräkning Utlåning till allmänheten samt in- och upplåning från allmänheten –36 Eget kapital Kassaflödessäkringar 129 –110 SUMMA –36 129 –110 36 –1 1 Finansiella rapporter — Noter 162 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 22 Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Svenska dotterbolag 14 541 14 641 Utländska dotterbolag 25 139 46 009 35 425 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures, strategiska innehav 790 669 616 463 Aktier och andelar i intresseföretag, innehav i riskkapitalverksamheten 550 702 550 702 SUMMA 1 365 1 510 61 717 51 231 varav innehav i kreditinstitut 44 661 34 153 1) Vissa vilande dotterbolag i koncernen är redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Under 2022 gjordes en nedskrivning av SEB Bank i Ryssland med 829 Mkr. (tidigare DSK Hyp AG) med 5 224 Mkr (1 911). En nedskrivning avseende Därtill skrev moderbolaget ned värdet på innehavet i SEB Corporate Bank i Skandinaviska Enskilda Ltd, som är under avveckling, gjordes med 515 Mkr. Ukraina med 63 Mkr och DSK Deutsch-Skandinavische Verwaltungs AG Totalt gjordes nedskrivningar om 6 631 Mkr (1 911) på innehav i dotterbolag. 2022 2021 Svenska koncernföretag Land Bokfört värde Utdelning Ägarandel, % Bokfört värde Utdelning Ägarandel, % Aktiv Placering AB, Stockholm Sverige 38 100 38 100 Enskilda Kapitalförvaltning SEB AB, Stockholm Sverige 0 100 Försäkringsaktiebolaget Skandinaviska Enskilda Captive, Stockholm Sverige 146 100 100 IFA DBB AB, Stockholm Sverige 330 100 330 100 Parkeringshuset Lasarettet HGB KB, Stockholm Sverige 0 99 0 99 Repono Holding AB, Stockholm Sverige 3 227 100 3 227 100 SEB Förvaltnings AB, Stockholm Sverige 5 100 5 100 SEB Internal Supplier AB, Stockholm Sverige 12 100 12 100 SEB Investment Management AB, Stockholm Sverige 541 100 541 100 SEB Kort Bank AB, Stockholm Sverige 3 760 346 100 3 760 277 100 SEB Life and Pension Holding AB, Stockholm Sverige 6 424 1 000 100 6 424 600 100 SEB Strategic Investments AB, Stockholm Sverige 204 100 204 100 Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholm Sverige 0 100 SUMMA 14 541 1 492 14 641 877 Utländska koncernföretag DSK Deutsch-Skandinavische Verwaltungs AG (tidigare DSK Hyp AG), Frankfurt am Main Tyskland 27 496 5 224 100 18 246 100 SEB Bank JSC, St Petersburg Ryssland 0 137 100 829 100 SEB Banka, AS, Riga Lettland 2 242 687 100 1 833 199 100 SEB bankas, AB, Vilnius Litauen 7 525 1 178 100 6 731 477 100 SEB Corporate Bank, PJSC, Kiev Ukraina 75 100 138 100 SEB do Brasil Representacões LTDA, Sao Paulo Brasilien 0 1 100 0 1 100 SEB Leasing Oy, Helsingfors Finland 5 090 100 4 540 61 100 SEB Njord AS, Oslo Norge 0 100 0 100 SEB Pank, AS, Tallinn Estland 3 508 1 027 100 2 617 788 100 SEB Securities Inc, New York USA 72 100 46 100 Skandinaviska Enskilda Ltd, London Storbritannien 0 572 100 446 100 SUMMA 46 009 8 827 35 425 1 526 Uppgifter om koncernföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran. För mer information om dotterbolag, direkt eller indirekt ägda av (via dotterbolag) av Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), under räkenskapsåret och/eller vid utgången av räkenskapsåret, se Hållbarhetsnoter sid. 226–227. Betydande begränsningar i möjligheterna att använda koncernens tillgångar krav håller dotterbolagen kapitalinstrument och andra typer av efterställda och reglera dess skulder skulder. Skandinaviska Enskilda Banken AB (Publ) kan få utdelningar, använda tillgångar och reglera skulder för dotterbolag i koncernen med begränsning av vissa till- Lagstadgade krav synsmässiga, lagstadgade och avtalsbetingade restriktioner. Dessa restriktio- Dotterbolag måste hålla en viss solvensnivå och kan inte dela ut kapital eller ner är: vinster så att solvensen sjunker under denna nivå. Tillsynskrav Kontraktuella krav Dotterbolag under tillsyn ska tillämpa stabilitetsfrämjande kapitalkrav i de Koncernen pantsätter vissa av sina finansiella tillgångar som säkerhet i finan- länder där de är reglerade. Dessa dotterbolag måste hålla en viss nivå av kapi- sierings- och likviditetssyfte. Ianspråktagna tillgångar kan inte överföras inom tal i förhållande till sina exponeringar, vilket begränsar deras möjlighet att dela gruppen. Sådana tillgångar beskrivs vidare i not 47 Ställda säkerheter. ut kontanta medel eller andra tillgångar till moderbolaget. För att möta dessa 1) Finansiella rapporter — Noter 163 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 22 fortsättning Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures – Strategiska innehav Tillgångar Skulder Intäkter Resultat Bokfört värde Ägarandel, % Bankomat AB, Stockholm 3 066 2 626 664 26 66 20 BGC Holding AB, Stockholm 1 297 198 1 206 300 104 33 Cinder Invest AB, Stockholm 443 5 0 –43 110 18 Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm 145 47 299 27 7 18 Getswish AB, Stockholm 131 35 213 6 19 20 Invidem AB (tidigare Nordic KYC Utility AB), Stockholm 58 30 0 –187 122 17 P27 Nordic Payments AB, Stockholm 206 55 11 –218 185 17 Tibern AB, Stockholm 0 0 0 0 3 14 USE Intressenter AB, Stockholm 1 0 0 0 0 28 Moderbolagets innehav 616 Dotterbolagens innehav 41 Justering för andelar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 132 KONCERNENS INNEHAV 790 1) Hämtat från respektive årsredovisning för 2021. 2022 2021 Aktier och andelar i intresseföretag – Innehav i riskkapitalverksamheten Bokfört värde Ägarandel, % Bokfört värde Ägarandel, % Airsonett AB, Ängelholm 25 27 45 30 Apica AB, Stockholm 32 30 138 30 Avidicare Holding AB, Ängelholm 11 33 14 33 Cparta Cyber Defense AB, Stockholm 177 49 97 49 C-Green AB, Solna 0 3 20 0 CorPower Ocean AB, Stockholm 20 3 20 3 EnginZyme AB, Solna 0 7 10 3 InDex Pharmaceuticals Holding AB, Stockholm 23 2 Leasify AB, Stockholm 6 22 6 22 Now Interact Nordic AB, Stockholm 3 11 8 11 NuEvolution AB, Stockholm 0 20 OssDsign AB, Uppsala 46 11 57 12 Scandinova Systems AB, Uppsala 113 22 65 22 Scibase Holding AB, Stockholm 0 4 TSS Holding AB, Stockholm 117 42 198 42 Moderbolagets innehav 550 702 KONCERNENS INNEHAV 550 702 Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran. Strategiska innehav i intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapital- andelsmetoden i koncernredovisningen . Alla innehav av finansiella tillgångar i koncernens riskkapitalverksamhet för- valtas, följs upp och utvärderas baserat på verkligt värde i enlighet med doku- Intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksam- het har koncernen i enlighet med IAS 28 valt att klassificera som poster värde- Verkligt värde på de innehav som handlas på en aktiv marknad baseras på menterade investeringsstrategier och riskmandat. rade till verkligt värde via resultatet. noterade marknadspriser. Verkligt värde för de innehav som inte handlas på Vissa företag där banken innehar mindre än 20 procent av röstandelarna har en aktiv marknad beräknas med hjälp av värderingstekniker som baseras på klassificerats som intresseföretag. Anledningen är att banken är representerad analys av diskonterade kassaflöden, värdering med referens till finansiella i dessa företags styrelser samt deltar i arbetet med företagens strategiska instrument som i allt väsentligt är likadana, värdering med referens till genom- frågor . förda transaktioner i samma finansiella instrument . 1) 1) 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 164 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 23 Immateriella tillgångar Koncernen Moderbolaget Aktiverade Internt Övriga Internt Övriga anskaff- utvecklade immateriella utvecklade immateriella 2022 Goodwill ningsvärden IT-system tillgångar Summa Goodwill IT-system tillgångar Summa Ingående balans 4 582 6 174 6 538 2 600 19 894 1 377 5 843 775 7 995 Förvärv och kapitaliseringar 106 662 11 779 546 546 Omklassificeringar 77 –77 77 –77 Utrangeringar och avyttringar –386 –85 –471 –182 –13 –195 Förändringar i valutakurser 48 196 31 110 385 1 7 8 Anskaffningsvärde 4 630 6 477 6 923 2 559 20 588 1 377 6 285 691 8 354 Ingående balans –5 427 –4 612 –2 389 –12 428 –1 377 –4 168 –735 –6 280 Årets avskrivningar –224 –608 –51 –884 –525 –17 –541 Omklassificeringar –77 77 –77 77 Utrangeringar och avyttringar 196 85 280 103 13 116 Förändringar i valutakurser –166 –15 –95 –276 –1 –5 –6 Ackumulerade avskrivningar –5 818 –5 117 –2 373 –13 308 –1 377 –4 668 –666 –6 712 SUMMA 4 630 659 1 806 186 7 280 0 1 617 25 1 642 1) Goodwill har en obestämbar nyttjandeperiod. Alla övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Avskrivningsplanerna beskrivs i not 1. 2021 Ingående balans 4 699 6 022 6 035 2 875 19 631 1 377 5 420 862 7 659 Förvärv och kapitaliseringar 98 582 4 684 505 0 505 Omklassificeringar –2 –2 Utrangeringar och avyttringar –179 –89 –283 –551 –84 –90 –174 Förändringar i valutakurser 62 54 10 6 132 3 2 5 Anskaffningsvärde 4 582 6 174 6 538 2 600 19 894 1 377 5 843 775 7 995 Ingående balans –5 157 –4 106 –2 559 –11 823 –1 377 –3 737 –769 –5 883 Årets avskrivningar –231 –581 –101 –912 –506 –43 –550 Omklassificeringar 1 1 Utrangeringar och avyttringar 80 272 352 77 79 157 Förändringar i valutakurser –40 –5 –1 –46 –2 –2 –4 Ackumulerade avskrivningar –5 427 –4 612 –2 389 –12 428 –1 377 –4 168 –735 –6 280 SUMMA 4 582 747 1 926 212 7 466 0 1 675 40 1 714 Goodwill Strukturen för kassagenererande enheter (KGE) utgörs av affärsenheterna (AE) kombinerat med geografi för att spegla dess centrala roll i styrning och uppföljning av den kundorienterade organisationen. Ingående Förändringar i Utgående Förändringar i Utgående KGE:er Anskaffningsår balans 2021 valutakurser Nedskrivning balans 2021 valutakurser balans 2022 Kort, Norge & Danmark 2002/2004 852 62 –179 735 48 783 Liv Sverige 1996/1997 2 343 2 343 2 343 Investment Management Sverige 1997/1998 1 504 1 504 1 504 SUMMA 4 699 4 582 4 630 1) KGE:erna presenteras tillsammans eftersom båda förvärven relaterar till Eurocard-affären . Prövning av nedskrivningsbehov 2022 Prognoser och antaganden om kostnad för Eget kapital (KfE) – diskonteringsränta Resultat av prövning av nedskrivningsbehov Diskonteringsräntan som används för koncernen är 10,4 procent före skatt och Den årliga prövningen av nedskrivningsbehov 2022 genomfördes i fjärde kvar- talet. Prövningen resulterade inte i några indikationer på nedskrivningsbehov. fastställs baserat på information från externa källor och tillämpas på alla KGE. Prognoser och antaganden om framtida kassaflöden Känslighetsanalys I känslighetsanalysen ökades diskonteringsräntan med en procentenhet, den Prövningen av nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärdet och genomsnittliga tillväxttakten för resultat före avskrivningar under prognosper- tar sin utgångspunkt i affärsplanen 2023–2025 samt uppskattade kassaflöden ioden minskades med en procentenhet och den långsiktiga tillväxten minskades för 2026–2027. Den långsiktiga tillväxten baseras på en förväntad inflation om med en procentenhet. Med ändringarna i de viktiga antagandena skulle det 2,0 procent. Det allokerade kapitalet erhålls från koncernens interna kapital- redovisade värdet för KGE Kort Norge överstiga återvinningsvärdet. Resultatet allokeringsmodell som anpassats till de nya kapitaltäckningsreglerna inklusive före avskrivningar i början av prognosperioden har minskat jämfört med tidigare ledningens buffert. Kassaflödena i affärsplanen har sin utgångspunkt från den uppskattningar. Den huvudsakliga anledningen var ökad finansieringskostnad senast publicerade Nordic Outlook. De huvudsakliga antagandena är: BNP orsakad av en hastig stigning av ränteläget för norska kronor. Det förhöjda tillväxt i Sverige från 2,9 procent till 1,3 procent över tre år och för övriga ränteläget bedöms sjunka igen under första halvan av prognosperioden. Åter- Norden från 2,2 procent till 2,0 procent; inflation i Sverige 8,2 procent till 2,1 vinningsvärdet för KGE Kort Norge överstiger det redovisade värdet med procent och för övriga Norden från 7,0 procent till 1,8 procent. Reporäntan i Mkr. Återvinningsvärdet skulle vara lika med det redovisade värdet om 224 Sverige antas vara 2,75 procent i slutet av 2024. diskonteringsräntan (KfE) sätts till 11,4 eller om den genomsnittliga årliga- tillväxttakten minskas med nio procentenheter . 1) 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 165 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 23 fortsättning Immateriella tillgångar Prövning av nedskrivningsbehov 2021 Resultat av prövning av nedskrivningsbehov Den årliga prövningen av nedskrivningsbehov 2021 genomfördes i fjärde kvar- talet. Prövningen resulterade inte i några indikationer på nedskrivningsbehov för KGEerna Kort Danmark, Liv Sverige och Investment Management Sverige. För KGEn Kort Norge var återvinningsvärdet 1 396 Mkr vilket var lägre än det redovisade värdet 1 575 Mkr. Därför har en nedskrivning om 179 Mkr redovi- sats i segment Företag & Privatkunder genom en minskning av det redovisade värdet av goodwill. Efter nedskrivningen är det redovisade värdet av goodwill för den här KGE 489 Mkr. Resultatet före avskrivningar har minskat jämfört med tidigare prognoser. Den huvudsakliga anledningen var den fördröjda återhämt- ningen av provisioner från företagskort som en följd av covid-19-pandemin. Resultatet före avskrivningar bedöms kunna vara återhämtat i mitten av den nya prognosperioden. Prognoser och antaganden om framtida kassaflöden Prövningen av nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärdet och tar sin utgångspunkt i affärsplanen 2022–2024 samt uppskattade kassaflöden för 2025–2026. Den långsiktiga tillväxten baseras på en förväntad inflation om 1,5 procent. Det allokerade kapitalet erhålls från koncernens interna kapital allokeringsmodell som anpassats till de nya kapitaltäckningsreglerna inklusive ledningens buffert. Kassaflödena i affärsplanen har sin utgångspunkt från den senast publicerade Nordic Outlook. De huvudsakliga antagandena är: BNP tillväxt i Sverige från 4,6 procent till 2,4 procent över tre år och för övriga Norden från 3,8 procent till 2,2 procent; inflation i Sverige 2,3 procent till 1,5 procent och för övriga Norden från 1,8 procent till 1,7 procent. Reporäntan i Sverige antas vara 0,25 procent i slutet av 2023. Prognoser och antaganden om kostnad för Eget kapital (KfE) – diskonteringsränta Diskonteringsräntan som används för koncernen är 9,5 procent före skatt och fastställs baserat på information från externa källor och tillämpas på alla KGE. Känslighetsanalys I känslighetsanalysen ökades diskonteringsräntan med en procentenhet, den genomsnittliga tillväxttakten för resultat före avskrivningar under prognosperi- oden minskades med en procentenhet och den långsiktiga tillväxten minskades med en procentenhet. Känslighetsanalysen resulterade inte i några indikationer på nedskrivningsbehov för KGEerna Kort Danmark, Liv Sverige och Investment Management Sverige. 25 Övriga tillgångar Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Kundfordringar 1 178 1 838 1 153 1 289 Likvidfordringar 9 858 12 105 9 706 11 432 Övriga tillgångar 5 852 7 057 5 526 7 859 SUMMA 16 888 21 001 16 384 20 580 24 Materiella tillgångar 2022 Koncernen Moderbolaget Inventarier Fastigheter för egen verksamhet Summa Inventarier Leasingobjekt 1) Fastigheter för egen verksamhet Summa Ingående balans 3 189 26 3 215 2 525 39 662 2 42 190 Förvärv och kapitaliseringar 284 2 286 212 5 723 5 935 Omklassificeringar 0 0 0 Utrangeringar och avyttringar –193 –1 –194 –147 –7 810 –7 957 Förändringar i valutakurser 130 4 134 71 71 Anskaffningsvärde 3 411 31 3 442 2 661 37 575 2 40 238 Ingående balans –1 993 –10 –2 003 –1 527 –14 537 –16 064 Årets avskrivningar –347 –1 –347 –279 –4 735 –5 014 Årets nedskrivningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 0 Utrangeringar och avyttringar 189 189 145 4 552 4 697 Förändringar i valutakurser –88 –2 –89 –48 466 418 Ackumulerade avskrivningar –2 239 –12 –2 251 –1 708 –14 254 –15 963 SUMMA 1 172 19 1 190 953 23 321 2 24 276 2021 Ingående balans 3 036 22 3 059 2 296 42 180 2 44 479 Förvärv och kapitaliseringar 304 1 305 237 6 237 –1 6 473 Omklassificeringar –12 0 –12 Utrangeringar och avyttringar –186 0 –187 –58 –8 755 –8 813 Förändringar i valutakurser 48 2 50 50 0 50 Anskaffningsvärde 3 189 26 3 215 2 525 39 662 2 42 190 Ingående balans –1 765 –9 –1 773 –1 250 –15 183 0 –16 434 Årets avskrivningar –377 0 –378 –293 –4 783 –5 076 Årets nedskrivningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 0 Utrangeringar och avyttringar 179 0 179 53 5 105 5 158 Förändringar i valutakurser –30 –1 –31 –36 325 0 288 Ackumulerade avskrivningar –1 993 –10 –2 003 –1 527 –14 537 0 –16 064 SUMMA 1 196 16 1 212 999 25 125 2 26 126 1) I koncernen är leasingobjekt klassificerade som finansiell leasing och redovisas som utlåning. Se not 49 . Finansiella rapporter — Noter 166 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Förutbetalda kostnader 2 150 2 193 2 413 2 168 Upplupna intäkter 561 492 445 364 Övrigt 3 29 153 286 SUMMA 2 714 2 714 3 012 2 818 27 In- och upplåning Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Inlåning 15 377 14 399 15 376 14 398 Repor 749 749 Skulder till centralbanker 16 126 14 399 16 125 14 398 Inlåning 45 706 57 545 85 455 68 759 Marginalsäkerheter 3 341 1 439 2 739 1 341 Repor 1 700 1 824 1 700 778 Skulder till kreditinstitut 50 747 60 808 89 894 70 878 Offentlig förvaltning 19 049 20 276 10 996 Finansiella företag 408 995 368 304 413 867 374 576 Icke-finansiella företag 692 825 672 616 592 901 597 941 Hushåll 449 658 439 281 323 317 325 425 Marginalsäkerheter 119 050 87 854 118 979 87 839 Repor 12 114 7 713 12 114 7 713 Skuldinstrument 1 406 In- och upplåning från allmänheten 1 701 687 1 597 449 1 467 319 1 404 490 SUMMA 1 768 560 1 672 655 1 573 337 1 489 766 1) Varav 0 Mkr (1 406) designerat till verkligt värde via resultatet (FVDPL) för gruppen. Gruppens totala utestående kontraktuella skuld är 0 Mkr (1 250). Skillnaden mellan bokfört värde och kontraktuellt värde, det värde som bolaget är skyldigt att betala innehavarna av obligationerna vid tidpunkten för förfall, är för gruppen 0 Mkr (156). Den ackumulerade effekten för förändring av gruppens egen kreditrisk som en del av det verkliga värdet uppgår till 0 Mkr (–11), varav –11 Mkr (–173) avser 2022 . För skuldinstrument designerade till verkligt värde via resultatet (FVDPL) så Bolaget anser att denna metod på ett korrekt sätt representerar förändringarna fastställs förändringen i verkligt värde hänförlig till förändring i kreditrisk genom i verkligt värde för skuldinstrument hänförligt till förändringar i kreditrisk efter- att först fastställa förändringar som kan tillskrivas förändringar i marknadsför- som bidrag från andra faktorer än förändringar av referensräntan inte anses hållanden som ger upphov till marknadsrisk, från det dras sedan förändringarna vara signifikanta för förändringen i verkligt värde för skuldinstrumen t . från den totala förändringen i verkligt värde av de emitterade obligationerna. Förändringar i marknadsförhållanden som ger upphov till marknadsrisk inklu- derar förändringar i referensräntan. 28 Skulder till försäkringstagarna Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken, Koncernen investeringsavtal 2022 2021 Ingående balans 424 226 332 392 Förändringar i försäkringstekniska avsättningar för investeringsavtal –75 998 89 016 Förändringar i valutakurser 9 746 2 818 SUMMA 357 975 424 226 1) Försäkringstekniska avsättningar där försäkringstagarna bär placeringsrisken. Skulderna och de hänförliga tillgångarna är värderade till verkligt värde via resultatet (FVMPL). 2) Nettot av under året erhållna premier, avkastning på fondplaceringar minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt. Koncernen Skulder till försäkringstagarna 2022 2021 Ingående balans 34 623 29 624 Förändring i övriga försäkringstekniska avsättningar –3 782 4 959 Förändringar i valutakurser 144 39 SUMMA 30 984 34 623 1) Nettot av under året erhållna premier, allokerad avkastning på investeringar minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt. 1) 2) 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 167 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 29 Emitterade värdepapper Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Seniora obligationer 113 754 120 516 113 754 120 439 Seniora obligationer, nedskrivningsbara 53 511 30 250 53 511 30 250 Säkerställda obligationer 274 710 291 478 274 710 291 478 Företagscertifikat/Bankcertifikat 353 175 287 861 353 175 287 861 SUMMA 795 149 730 106 795 149 730 028 1) Varav 7 370 Mkr (10 453) designerat till verkligt värde via resultatet (FVDPL) för gruppen och 7 370 Mkr (10 376) designerat till verkligt värde via resultatet (FVDPL) för moder- bolaget. Gruppens totala utestående kontraktuella skuld är 7 623 Mkr (9 946) och för moderbolaget 7 623 Mkr (9 870). Skillnaden mellan bokfört värde och kontraktuellt värde, det värde som bolaget är skyldigt att betala innehavarna av obligationerna vid tidpunkten för förfall är, för gruppen –253 Mkr (506) och för moderbolaget –253 Mkr (506). Den ackumu- lerade effekten för förändring av gruppens egen kreditrisk som en del av det verkliga värdet uppgår till 5 Mkr (80), varav –75 Mkr avser 2022 (–30). Motsvarande belopp för moder- bolaget är 5 Mkr (80), varav –75 Mkr avser 2022 (–30). För emitterade obligationer designerade till verkligt värde via resultatet (FVD- hänförliga till inbäddade derivat är exkluderade från beräkningen av verkligt PL) så fastställs förändringen i verkligt värde hänförlig till förändring i kreditrisk värde förändringen som ger upphov till marknadsrisk. genom att först fastställa förändringar som kan tillskrivas förändringar i mark- nadsförhållanden som ger upphov till marknadsrisk, från det dras sedan föränd- arna i verkligt värde för emitterade obligationer hänförligt till förändringar i Bolaget anser att denna metod på ett korrekt sätt representerar förändring- ringarna från den totala förändringen i verkligt värde av de emitterade obliga- tionerna. Förändringar i marknadsförhållanden som ger upphov till marknads- kreditrisk eftersom bidrag från andra faktorer än förändringar av referens- räntan inte anses vara signifikanta för förändringen i verkligt värde för emitte- risk inkluderar förändringar i referensräntan. Förändringar i verkligt värde rade obligationer . 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Upplupna kostnader 4 313 5 048 3 072 3 792 Förutbetalda intäkter 1 432 774 846 129 Övrigt 82 25 82 21 SUMMA 5 827 5 848 4 000 3 941 1) 31 Övriga skulder Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Leverantörsskulder 2 372 1 944 1 607 970 Likvidskulder 10 420 6 701 8 699 5 119 Leasingskulder 5 277 5 527 Övriga skulder 18 996 28 714 14 741 19 521 SUMMA 37 065 42 886 25 047 25 610 30 Korta positioner Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Egetkapitalinstrument 20 527 14 405 20 527 14 405 Räntebärande värdepapper 24 109 20 164 24 109 20 164 SUMMA 44 635 34 569 44 635 34 569 Finansiella rapporter — Noter 168 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 33 Avsättningar Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver 27 53 24 48 Reserv för finansiella garantier och lånelöften (not 18) 997 640 859 529 Övriga avsättningar 32 68 26 59 SUMMA 1 056 761 909 636 Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver Ingående balans 53 124 48 59 Avsättningar 10 10 Återföring av outnyttjade reserver –18 Övriga förändringar –26 –63 –24 –21 Förändringar i valutakurser 1 SUMMA 27 53 24 48 Merparten av omstruktureringsreserven avser kostnader för övertalighet och beräknas användas inom tre år. Övriga avsättningar Ingående balans 68 213 59 56 Avsättningar 1 5 1 Ianspråktaget –4 –3 0 Återföring av outnyttjade reserver –18 –147 –18 Övriga förändringar –17 –1 –17 4 Förändringar i valutakurser 2 1 SUMMA 32 68 26 59 Övriga avsättningar består huvudsakligen av kostnader för omorganisation inom koncernen som beräknas utnyttjas inom fyra år och oreglerade fordringar inom alla rörelsesegment . 34 Efterställda skulder Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Förlagslån 15 902 14 726 15 002 13 826 Förlagslån, eviga 14 561 13 555 14 561 13 555 Värdeförändring till följd av säkringsredovisning till verkligt värde –1 790 145 –1 790 145 Upplupen ränta 94 123 94 123 SUMMA 28 767 28 549 27 867 27 649 Förlagslån Ursprungligt Valuta nominellt belopp Bokfört värde Räntesats, % 2021/2031 EUR 500 5 556 0,750 2016/2028 EUR 850 9 446 1,380 Summa Moderbolaget 15 002 Förlagslån emitterade av övriga koncernföretag 900 SUMMA 15 902 Förlagslån, eviga Ursprungligt Valuta nominellt belopp Bokfört värde Räntesats, % 2017 USD 500 5 201 6,880 2019 USD 900 9 361 5,130 SUMMA 14 561 Finansiella rapporter — Noter 169 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 35 Obeskattade reserver Moderbolaget 2022 2021 Överavskrivningar av inventarier och leasingobjekt 15 680 17 100 SUMMA 15 680 17 100 1) I koncernens balansräkning omklassificeras obeskattade reserver som dels uppskjuten skatteskuld och dels bunden kapitaldel i eget kapital. Moderbolaget Överavskrivning Summa Ingående balans 18 590 18 590 Årets upplösning –1 490 –1 490 Utgående balans 2021 17 100 17 100 Årets upplösning –1 457 –1 457 UTGÅENDE BALANS 2022 15 680 15 680 36 Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde 2022 Koncernen Moderbolaget Värderings- Värderings- Värderings- Värderings- Noterade teknik baserad teknik baserad Noterade teknik baserad teknik baserad marknads- på observer- på ej observer- marknads- på observer- på ej observer- värden bara indata bara indata värden bara indata bara indata Tillgångar (Nivå 1) (Nivå 2) (Nivå 3) Summa (Nivå 1) (Nivå 2) (Nivå 3) Summa Utlåning 110 833 1 429 112 262 111 300 1 429 112 729 Räntebärande värdepapper 119 030 123 620 1 095 243 745 97 315 119 938 217 253 Egetkapitalinstrument 45 794 476 20 324 66 594 40 608 443 3 593 44 644 Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken 335 423 11 776 9 169 356 367 Derivatinstrument – ränterelaterade 381 104 571 346 105 298 385 96 012 346 96 743 Derivatinstrument – aktierelaterade 718 2 432 3 150 718 2 432 3 150 Derivatinstrument – valutarelaterade 48 650 48 650 44 48 684 48 728 Derivatinstrument – kreditrelaterade 432 432 432 432 Derivatinstrument – råvarurelaterade 170 29 686 29 856 170 29 686 29 856 Derivatinstrument – säkringsredovisning 237 237 237 237 Innehav i intressebolag 46 504 550 46 504 550 SUMMA 501 563 432 713 32 866 967 142 139 286 409 164 5 872 554 322 Skulder Inlåning 14 563 14 563 14 563 14 563 Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken 337 030 11 776 9 169 357 975 Emitterade värdepapper 7 370 7 370 7 370 7 370 Korta positioner räntebärande värdepapper 13 874 10 235 24 109 13 874 10 235 24 109 Korta positioner egetkapitalinstrument 20 527 20 527 20 527 20 527 Derivatinstrument – ränterelaterade 177 120 965 390 121 532 176 112 785 383 113 344 Derivatinstrument – aktierelaterade 693 8 663 9 356 693 8 663 9 356 Derivatinstrument – valutarelaterade 44 62 366 62 410 44 62 438 62 482 Derivatinstrument – kreditrelaterade 914 914 914 914 Derivatinstrument – råvarurelaterade 78 43 032 43 110 78 43 032 43 110 Derivatinstrument – säkringsredovisning 726 726 726 726 Övriga finansiella skulder 127 45 172 127 45 172 SUMMA 372 549 280 655 9 559 662 763 35 519 260 771 383 296 673 1) Innehav i riskkapitalverksamheten designerade till verkligt värde via resultatet . 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 170 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 N ot 36 fortsättning Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde 2021 Koncernen Moderbolaget Värderings- Värderings- Värderings- Värderings- Noterade teknik baserad teknik baserad Noterade teknik baserad teknik baserad marknads- på observer- på ej observer- marknads- på observer- på ej observer- värden bara indata bara indata värden bara indata bara indata Tillgångar (Nivå 1) (Nivå 2) (Nivå 3) Summa (Nivå 1) (Nivå 2) (Nivå 3) Summa Utlåning 85 032 70 85 102 85 032 70 85 102 Räntebärande värdepapper 95 783 101 575 49 197 407 69 627 98 821 49 168 497 Egetkapitalinstrument 100 548 558 19 635 120 742 90 372 448 5 329 96 149 Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken 404 178 10 545 7 774 422 497 Derivatinstrument – ränterelaterade 189 56 518 303 57 010 189 51 692 303 52 184 Derivatinstrument – aktierelaterade 896 3 385 2 4 283 896 3 385 2 4 283 Derivatinstrument – valutarelaterade 29 36 151 36 180 30 36 251 36 281 Derivatinstrument – kreditrelaterade 639 639 639 639 Derivatinstrument – råvarurelaterade 26 966 26 966 26 966 26 966 Derivatinstrument – säkringsredovisning 973 973 973 973 Innehav i intressebolag 80 622 702 80 622 702 SUMMA 601 704 322 341 28 456 952 501 161 194 304 207 6 375 471 775 Skulder Inlåning 10 169 10 169 8 491 8 491 Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken 405 907 10 545 7 774 424 226 Emitterade värdepapper 10 453 10 453 10 376 10 376 Korta positioner räntebärande värdepapper 499 19 665 20 164 499 19 665 20 164 Korta positioner egetkapitalinstrument 14 388 18 14 405 14 388 18 14 405 Derivatinstrument – ränterelaterade 106 49 027 329 49 461 105 44 713 329 45 147 Derivatinstrument – aktierelaterade 728 7 357 8 085 728 7 357 8 085 Derivatinstrument – valutarelaterade 38 26 864 26 902 39 26 501 26 541 Derivatinstrument – kreditrelaterade 584 584 584 584 Derivatinstrument – råvarurelaterade 32 692 32 692 32 692 32 692 Derivatinstrument – säkringsredovisning 449 449 449 449 Övriga finansiella skulder 4 5 717 5 721 4 5 717 5 721 SUMMA 421 670 173 539 8 103 603 312 15 763 156 562 329 172 653 1) Innehav i riskkapitalverksamheten designerade till verkligt värde via resultatet. Värdering till verkligt värde likhet för fallissemang och återvinningsgrad, på motpartsnivå. Information Syftet med värdering till verkligt värde är att komma fram till det pris till vilket om sannolikhet för fallissemang och återvinningsgrad hämtas från CDS mark- en ordnad transaktion skulle ske mellan marknadsaktörer vid värderingstid- naden. För motparter där denna information saknas eller inte är tillförlitlig punkten på affärsmässiga villkor. på grund av exponeringens natur, tillämpas alternativa metoder där sanno- Koncernen har etablerat en värderingsprocess och en kontrollmiljö för att likheten för fallissemang baseras på generiska kreditindex för specifika fastställa verkliga värden för finansiella instrument där en, från affären, obe- roende översyn av värderingsmodeller och priser ingår. Om principerna för bransch- och/eller kreditbetyg. För effekten av dessa justeringar se not 6. När finansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens validering inte efterlevs ska Head of Group Finance informeras. Avsteg som är egen kreditvärdighet. Mer information om värdering till verkligt värde åter- väsentliga eller av principiell vikt kräver godkännande från GRMC (Group Risk finns i not 37. Measurement Committee) och ARC (Accounting Reporting Committee). För att fastställa verkligt värde för investeringsfastigheter beaktas mark- SEB använder olika metoder för att komma fram till det verkliga värdet för nadsaktörers förmåga att generera ekonomiska fördelar genom att använda finansiella instrument; noterade priser på aktiva marknader, värderingstek- fastigheterna på det maximala och bästa sättet. Det maximala och bästa an- niker som innehåller observerbar indata och värderingstekniker baserade på vändningsområdet för fastigheterna beaktar vad som är fysisk möjligt, lagligt interna modeller. För upplysningsändamål klassificeras finansiella instrument och finansiellt genomförbart. Investeringsfastigheterna i SEB bedöms använ- värderade till verkligt värde i en värderingshierarki som återspeglar observer- barheten på de indata som använts vid värderingarna. Group Risk klassificerar heterna går till kan läsas i Redovisningsprinciperna i not 1. Värderingen av das på det maximala och bästa sättet. Hur värderingen av investeringsfastig- och ser kontinuerligt över klassificeringen av finansiella instrument i hierarkin investeringsfastigheterna genomförs två gånger per år. Värderingarna pre- för verkligt värde. Värderingsprocessen är densamma för finansiella instru- ment i samtliga nivåer. principer som används i alla företag är i överensstämmelse med de regler senteras och fastställs i respektive fastighetsbolags styrelse. De värderings- En aktiv marknad är en marknad där transaktioner sker med tillräcklig som lokala tillsynsmyndigheter (FSA) utfärdat som i sin tur överensstämmer volym och frekvens för att ge kontinuerlig prisinformation. Syftet är att med internationella värderingsprinciper och IFRS. komma fram till det pris till vilket en transaktion skulle kunna ske, utan att Det verkliga värdet på de finansiella skulderna avseende fondförsäkringar ändra eller dela upp instrumentet eller inkludera det i en portfölj, på instru- mentets huvudmarknad. fastställs med hjälp av det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna hänförliga till försäkringstagarna är länkade på Verkligt värde beräknas i regel individuellt för finansiella instrument. Dess- utom görs värderingsjusteringar på portföljnivå för att täcka kreditrisken. För till ett värde som aldrig understiger återköpsvärdet. Eventuella skillnader balansdagen. Om investeringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden att återspegla motpartens och den egna kreditrisken för OTC-derivat görs mellan tillgångar och skulder beror på inbetalda premier som ännu inte place- portföljjusteringar baserat på nettoexponeringen mot varje motpart. Dessa rats i fonder. Värdeförändringarna i fondförsäkringarna påverkar ej resultatet justeringar baseras på uppskattningar av exponering vid fallissemang, sanno- då de tillfaller försäkringstagarna . 1) Finansiella rapporter — Noter 171 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 36 fortsättning Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde Nivå 1: Noterade marknadsvärden Nivå 3 Värderingsteknik med signifikant icke observerbar indata Värderingar i nivå 1 bestäms av ojusterade noterade marknadsvärden för Värderingstekniker i nivå 3 innehåller en signifikant mängd indata som inte identiska instrument på aktiva marknader där noterade priser är lätt tillgäng- är observerbar. Dessa tekniker baseras generellt på extrapolering från obser- liga och representerar aktuella och regelbundet förekommande marknads- verbar indata för liknande instrument, analys av historiska data eller andra transaktioner mellan parter som är oberoende av varandra. analytiska tekniker. Exempel på finansiella instrument i nivå 1 är noterade aktier och skuld- instru ment samt börshandlade derivat. Instrument som handlas på en aktiv optioner med lång löptid för vilka volatiliteten extrapoleras eller derivat som Exempel på finansiella instrument i nivå 3 är mer komplexa OTC derivat, marknad där en eller flera marknadsaktörer tillhandahåller bindande pris- noteringar på balansdagen är också exempel på finansiella instrument som vilka det för närvarande inte finns någon aktiv marknad eller bindande pris- beror på en icke observerbar korrelation. Andra exempel är instrument för klassificeras i nivå 1. noteringar som onoterade aktier, innehav i private equity och förvaltnings- Nivå 2: Värderingsteknik som utgår från observerbar indata fastigheter. Om det verkliga värdet för finansiella instrument innehåller mer än en icke I värderingstekniker i nivå 2 är all väsentlig indata i värderingsmodellerna observerbar indata, aggregeras indata som inte är observerbar för att be- observerbar endera direkt eller indirekt. Värderingstekniker i nivå 2 inklude- rar diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller, nyligen gjorda värde till vilken ett finansiellt instrument klassificeras bestäms baserat på den stämma klassificeringen för hela instrumentet. Nivån i hierarkin för verkligt transaktioner och priser på andra instrument som är övervägande lika. lägsta nivån av indata som är väsentlig för det verkliga värdet i sin helhet. Exempel på observerbar indata är valutakurser, bindande prisnoteringar för värdepapper, marknadsräntor (stibor, etc.), implicita volatiliteter från Väsentliga överföringar och omklassificeringar mellan nivåer observerbara optionspriser med samma löptid och aktuella transaktioner Överföringar mellan nivåer i hierarkin kan ske när det finns indikationer på att som SEB genomfört med en eller flera externa motparter. Indata kan ändras marknadsförutsättningarna har ändrats, exempelvis en ändring i likviditet. från att vara observerbara till att bli icke observerbara under perioden de Värderings-/priskommittén för respektive division beslutar om materiella innehas på grund av till exempel att instrumentet inte längre handlas på en överföringar mellan nivåer. Under första kvartalet genomfördes överföringar likvid marknad. från nivå 1 och nivå 2 till nivå 3 på 0,2 miljarder kronor inom skuldinstrument Exempel på finansiella instrument i nivå 2 är de flesta OTC-derivat som av ukrainska statsobligationer. Inom egetkapitalinstrument genomfördes optioner och ränteswappar baserade på swapränta eller avkastningskurvan överföringar från nivå 1 och nivå 2 till nivå 3 på 0,9 miljarder kronor av Ryss- för räntor i utländsk valuta. Andra exempel är instrument där SEB nyligen land-/Östeuropafonder. Efter en genomgång av hedgefonder, inom egetkapi- genomfört transaktioner med tredje part och instrument för vilka SEB inter- polerar mellan observerbara variabler. talinstrument, skedde en överföring från nivå 3 på 0,5 miljarder kronor. I slutet av tredje kvartalet flyttade cirka 1,5 miljarder kronor i lån till nivå 3 på grund inom nivå 3 finansiella instrument ligger fortfarande inom de traditionella av mindre observerbara marknadsdata. Den största öppna marknadsrisken livförsäkringsportföljerna inom försäkringsverksamheten. Förändringar i nivå 3 Koncernen, 2022 Ingående Omklassi fi- Vinster/ förluster i Försälj- Avräk- Flytt till Flytt från Förändringar i Utgående Tillgångar balans ceringar Resultaträkningen 1) 2) Inköp ningar ningar nivå 3 nivå 3 valutakurser balans Utlåning 70 –66 –94 2 1474 43 1429 Räntebärande värdepapper 49 –12 1 058 –167 167 –49 49 1 095 Egetkapitalinstrument 19 635 30 1 895 3 734 –4 578 –643 251 20 324 Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken 7 774 17 1 643 –1 499 1 054 –497 677 9 169 Derivatinstrument – ränterelaterade 303 288 29 –275 1 346 Derivatinstrument – aktierelaterade 2 –2 Innehav i intressebolag 622 –30 –168 80 504 SUMMA 28 456 1 954 6 544 –6 340 –273 2 695 –1 189 1 021 32 866 Skulder Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken 7 774 12 1 636 –1 499 1 064 –495 677 9 169 Derivatinstrument – ränterelaterade 329 15 29 16 1 390 SUMMA 8 103 27 1 636 –1 470 16 1 064 –495 678 9 559 Koncernen, 2021 Ingående Omklassifi- Vinster/ förluster i Försälj- Avräk- Flytt till Flytt från Förändringar i Utgående Tillgångar balans ceringar Resultaträkningen 1) 2) Inköp ningar ningar nivå 3 nivå 3 valutakurser balans Utlåning –23 92 1 70 Räntebärande värdepapper 0 10 39 49 Egetkapitalinstrument 13 360 3 797 3 994 –2 096 498 –19 101 19 635 Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken 465 –60 4 215 –28 6 373 –3 267 76 7 774 Derivatinstrument – ränterelaterade 425 –56 45 –111 303 Derivatinstrument – aktierelaterade 2 2 Innehav i intressebolag 526 67 120 –91 622 SUMMA 14 776 3 725 8 478 –2 215 –111 6 910 –3 286 179 28 456 Skulder Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken 453 –58 4 208 –25 6 384 –3 265 77 7 774 Derivatinstrument – ränterelaterade 406 –13 45 –110 1 329 SUMMA 859 –71 4 208 20 –110 6 384 –3 265 78 8 103 1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter. 2) Vinster/förluster i resultaträkningen hänförliga till instrument som innehas i balansräkningen per 31 december uppgår till –1 632 Mkr (3 723) . 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 172 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 36 fortsättning Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde Förändringar i nivå 3 Moderbolaget, 2022 Ingående Omklassifi- Vinster/ förluster i Försälj- Avräk- Flytt till Flytt från Förändringar i Utgående Tillgångar balans ceringar Resultaträkningen 1) 2) Inköp ningar ningar nivå 3 nivå 3 valutakurser balans Utlåning 70 –65 –93 2 1 473 42 1 429 Räntebärande värdepapper 49 –49 0 Egetkapitalinstrument 5 329 30 –139 325 –1 559 –643 250 3 593 Derivatinstrument – ränterelaterade 303 288 29 –276 2 346 Derivatinstrument – aktierelaterade 2 –2 0 Innehav i intressebolag 622 –30 –168 80 504 SUMMA 6 375 0 –84 434 –1 654 –274 1 473 –692 294 5 872 Skulder Derivatinstrument – ränterelaterade 329 7 29 16 2 383 SUMMA 329 Moderbolaget, 2021 Ingående Omklassifi- Vinster/ förluster i Försälj- Avräk- Flytt till Flytt från Förändringar i Utgående Tillgångar balans ceringar Resultaträkningen 1) 2) Inköp ningar ningar nivå 3 nivå 3 valutakurser balans Utlåning –23 92 1 70 Räntebärande värdepapper 10 39 49 Egetkapitalinstrument 2 762 1 040 869 –84 643 99 5 329 Derivatinstrument – ränterelaterade 425 –56 45 –111 303 Derivatinstrument – aktierelaterade 2 2 Innehav i intressebolag 526 67 120 –91 622 SUMMA 3 713 1 028 1 138 –175 –111 682 0 100 6 375 Skulder Derivatinstrument – ränterelaterade 406 –13 45 –109 329 SUMMA 406 –13 45 –109 329 1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter. 2) Vinster/förluster i resultaträkningen hänförliga till instrument som innehas i balansräkningen per 31 December uppgår till–388 Mkr (968 Mkr). Känslighet för icke observerbara indata för finansiella instrument i nivå 3 av marginalen för indexreglerade swappar, implicita volatiliteter, kredit sprea- Nedanstående tabell illustrerar den potentiella påverkan på resultatet av den dar eller multipel jämförelse. Det är inte troligt att alla icke observerbara indata relativa osäkerheten på verkligt värde på finansiella instrument som för sin samtidigt skulle ha det mest extrema värdet i intervallet av rimliga möjliga värdering är beroende av icke observerbar indata. Känsligheten för föränd- a lternativ. Det har inte varit några signifikanta ändringar under 2022. Den ringar i icke observerbara indata har bedömts genom att förändra antaganden största öppna marknadsrisken inom Nivå 3 återfinns inom försäkringsverk- i värderingstekniken. Detta illustreras i nedanstående tabell genom ändringar samheten. 2022 2021 Koncernen Tillgångar Skulder Netto Känslighet Tillgångar Skulder Netto Känslighet Derivatinstrument 1) 4) 346 –382 –36 51 303 –325 –22 36 Skuldinstrument 1 429 1 429 214 119 119 6 Egetkapitalinstrument 2) 5) 6) 3 594 3 594 699 4 137 4 137 680 Intresseföretag 504 504 101 1 814 1 814 363 Försäkringsinnehav – Finansiella instrument 3) 4) 6) 7) 16 571 16 571 2 270 14 176 14 176 1 847 1) Volatiliteten för Bermudan-swaptioner är icke observerbar indata. Volatiliteten för vanliga swaptioner används och justeras ytterligare för att återspegla den ytterligare osäker- heten som är förknippad med värderingen av Bermudan-swaptioner. Känsligheten beräknas som en förskjutning av den implicita volatiliteten och aggregeras från varje valuta och löptidsficka. 2) Värderingen är uppskattad inom ett intervall av möjliga utfall. Känslighetsanalysen är baserad på 20 procents förändring av marknadsvärdena. 3) Känsligheten för skuldinstrument är generellt kvantifierad som en förändring av marknadsvärden med 5 procent förutom för så kallade credit opportunity skuldinstrument, 10 procent, och för stressade krediter samt strukturerade krediter, 15 procent. 4) Känsligheten av den implicita volatiliteten med 10 procent. 5) Känslighetsanalysen är baserad på en förändring av marknadsvärdet för hedgefonder 5 procent, riskkapitalinnehav med 20 procent och strukturerade krediter 15 procent. 6) Känsligheten av en förändring av verkligt värde på förvaltningsfastigheter/fastighetsfonder med 10 procent och infrastrukturinvesteringar/infrastrukturfonder med 20 procent. 7) Känsligheten visar på förändringar i värdet på försäkringstillgångarna vilket inte alltid leder till en förändring av koncernens resultaträkning då eventuella överskott inom traditio- nella livförsäkringsportföljer i första hand utnyttjas 1) 1) 3) 2) Finansiella rapporter — Noter 173 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 37 Finansiella tillgångar och skulder per klass Koncernen, 2022 Bokfört värde Verkligt värde Värderings- Värderings- teknik teknik Noterade base rad på baserad på marknads- observerbar ej observer- Säk rings- värden indata bar indata Tillgångar FVHFT FVMPL FVDPL instrument AmC Summa (Nivå 1) (Nivå 2) (Nivå 3) Summa Utlåning 110 833 1 429 2 479 586 2 591 848 27 125 110 998 2 411 651 2 549 773 Skuldinstrument 110 733 125 682 7 330 8 866 252 611 119 030 131 780 1 687 252 497 Egetkapitalinstrument 39 657 26 937 66 594 45 794 476 20 324 66 594 Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken 356 367 356 367 335 423 11 776 9 169 356 367 Derivatinstrument 187 386 237 187 622 1 269 186 007 346 187 622 Övrigt 15 249 15 249 2 585 12 664 15 249 Finansiella tillgångar 448 609 510 416 7 330 237 2 503 701 3 470 292 531 226 441 037 2 455 840 3 428 103 Övriga tillgångar (icke-finansiella) 62 518 SUMMA 448 609 510 416 7 330 237 2 503 701 3 532 810 Skulder In- och upplåning 14 563 1 753 998 1 768 560 190 20 840 1 746 760 1 767 789 Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär investeringsrisken 357 975 357 975 337 030 11 776 9 169 357 975 Emitterade värdepapper 7 370 816 546 823 916 815 940 900 816 840 Korta positioner räntebärande värdepapper 24 109 24 109 13 874 10 235 24 109 Korta positioner eget kapitalinstrument 20 527 20 527 20 527 20 527 Derivatinstrument 237 322 726 238 048 991 236 666 390 238 048 Övrigt 172 7 456 18 243 25 870 183 109 25 580 25 872 Finansiella skulder 296 692 372 801 726 2 588 786 3 259 005 372 795 1 095 566 1 782 799 3 251 160 Skulder till försäkringstagarna 30 984 Övriga skulder (icke-finansiella) 38 298 Summa kapital 204 523 SUMMA 296 692 372 801 726 2 588 786 3 532 810 1) Inkluderar tillgodohavanden hos centralbanker med 375 381 Mkr. Koncernen, 2021 Bokfört värde Verkligt värde Värderings- Värderings- teknik teknik Noterade baserad på baserad på marknads- observerbar ej observer- Säk rings- värden indata bar indata Tillgångar FVHFT FVMPL FVDPL instrument AmC Summa (Nivå 1) (Nivå 2) (Nivå 3) Summa Utlåning 82 643 2 459 2 262 909 2 348 011 24 663 91 611 2 230 006 2 346 280 Skuldinstrument 53 687 135 513 8 207 8 543 205 950 95 783 109 217 920 205 919 Egetkapitalinstrument 89 284 31 458 120 742 100 548 558 19 635 120 742 Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken 422 497 422 497 404 178 10 545 7 774 422 497 Derivatinstrument 125 078 973 126 051 1 115 124 632 305 126 051 Övrigt 16 282 16 282 2 157 14 126 16 282 Finansiella tillgångar 350 692 591 927 8 207 973 2 287 735 3 239 534 628 443 336 563 2 272 766 3 237 772 Övriga tillgångar (icke-finansiella) 64 696 SUMMA 350 692 591 927 8 207 973 2 287 735 3 304 230 Skulder In- och upplåning 8 491 1 678 1 662 486 1 672 655 310 16 554 1 656 239 1 673 103 Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär investeringsrisken 424 226 424 226 405 907 10 545 7 774 424 226 Emitterade värdepapper 10 453 748 202 758 655 764 955 900 765 856 Korta positioner räntebärande värdepapper 20 164 20 164 499 19 665 20 164 Korta positioner eget kapitalinstrument 14 405 14 405 14 388 18 14 405 Derivatinstrument 117 724 449 118 173 872 116 973 329 118 173 Övrigt 5 721 702 14 539 20 961 194 5 823 14 946 20 962 Finansiella skulder 166 505 437 059 449 2 425 227 3 029 240 422 170 934 532 1 680 188 3 036 890 Skulder till försäkringstagarna 34 623 Övriga skulder (icke-finansiella) 47 140 Summa kapital 193 228 SUMMA 166 505 437 059 449 2 425 227 3 304 230 1) Inkluderar tillgodohavanden hos centralbanker med 437 187 Mkr . 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 174 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 37 fortsättning Finansiella tillgångar och skulder per klass Moderbolaget, 2022 Bokfört värde Tillgångar FVHFT FVMPL FVDPL Säkringsinstrument AmC Summa Utlåning 111 301 1 429 2 200 030 2 312 760 Skuldinstrument 110 721 106 533 10 070 227 323 Egetkapitalinstrument 39 657 4 988 60 550 105 195 Derivatinstrument 178 908 237 179 144 Övrigt 12 032 12 032 Finansiella tillgångar 440 586 112 950 237 2 282 682 2 836 454 Övriga tillgångar (icke-finansiella) 36 232 SUMMA 440 586 112 950 237 2 282 682 2 872 686 Skulder In- och upplåning 14 563 1 558 775 1 573 337 Skuldinstrument 7 370 815 646 823 016 Derivatinstrument 229 207 726 229 933 Övrigt 44 808 17 896 62 703 Finansiella skulder 288 577 7 370 726 2 392 316 2 688 990 Övriga skulder (icke-finansiella) 20 883 Summa kapital 162 813 SUMMA 288 577 7 370 726 2 392 316 2 872 686 1) Inkluderar tillgodohavanden hos centralbanker med 354 968 Mkr. Moderbolaget, 2021 Bokfört värde Tillgångar FVHFT FVMPL FVDPL Säkringsinstrument AmC Summa Utlåning 82 643 2 459 2 002 028 2 087 130 Skuldinstrument 53 527 114 970 9 944 178 441 Egetkapitalinstrument 89 284 6 865 50 066 146 215 Derivatinstrument 120 353 973 121 326 Övrigt 13 904 13 904 Finansiella tillgångar 345 806 124 294 973 2 075 942 2 547 015 Övriga tillgångar (icke-finansiella) 40 818 SUMMA 345 806 124 294 973 2 075 942 2 587 834 Skulder In- och upplåning 8 491 1 481 275 1 489 766 Skuldinstrument 10 376 747 301 757 677 Derivatinstrument 113 048 449 113 497 Övrigt 40 290 7 142 47 432 Finansiella skulder 161 829 10 376 449 2 235 718 2 408 371 Övriga skulder (icke-finansiella) 24 549 Summa kapital 154 913 SUMMA 161 829 10 376 449 2 235 718 2 587 834 1) Inkluderar tillgodohavanden hos centralbanker med 371 465 Mkr. SEB har klassificerat sina finansiella tillgångar och skulder i klasser utifrån Investeringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkrings- tillgångarnas och skuldernas karaktär: rörelsen där försäkringstagaren bär risken av ett ingånget avtal (kvalificerar Utlåning och inlåning innefattar finansiella tillgångar och skulder med fasta sig ej som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras eller bestämda betalningar som inte handlas på en aktiv marknad. Utlåning ytterligare i not 42. specificeras ytterligare i not 18 och 40f. Försäkringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörel- Egetkapitalinstrument innefattar aktier, teckningsrätter och liknande sen där SEB bär försäkringsrisken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig som kontraktsmässiga rättigheter mot andra företag. försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare Skuldinstrument innefattar kontraktsmässiga rättigheter att erhålla och i not 42. skyldigheter att erlägga kontanter vid en förutbestämd tidpunkt. Dessa Övrigt innefattar andra finansiella tillgångar och skulder i enlighet med spe cificeras ytterligare i not 19 och 40f. IFRS 9 som Kund- och likvidfordringar och Marginalsäkerhete r. Derivatinstrument innefattar optioner, terminer, swappar och andra derivat- produkter som innehas for handel eller säkringsändamål. Dessa specificeras ytterligare i not 21. 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 175 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 38 Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor Koncernen, 2022 SEK EUR USD GBP DKK NOK Övriga Summa Kassa, tillgodohavanden och utlåning till centralbanker 146 489 181 944 104 492 1 644 7 749 937 8 675 451 928 Utlåning till kreditinstitut 7 662 25 800 35 343 1 067 1 200 1 410 4 753 77 235 Utlåning till allmänheten 1 142 816 513 840 170 723 48 540 78 803 95 614 14 934 2 065 271 Övriga finansiella tillgångar 428 605 267 453 87 275 11 279 24 733 50 415 6 098 875 859 Övriga tillgångar 16 347 42 776 1 075 278 1 220 239 584 62 518 SUMMA TILLGÅNGAR 1 741 919 1 031 814 398 908 62 808 113 704 148 614 35 044 3 532 810 Skulder till centralbanker 45 880 13 225 1 229 748 16 126 Skulder till kreditinstitut 16 020 10 494 8 465 671 10 088 4 042 967 50 747 In- och upplåning från allmänheten 769 603 497 260 265 393 59 299 31 589 51 026 27 517 1 701 687 Övriga finansiella skulder 731 485 339 652 389 227 27 686 17 506 14 802 1 071 1 521 429 Övriga skulder 20 212 9 371 2 089 481 3 725 1 579 840 38 298 Eget kapital 204 523 204 523 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 741 889 857 657 678 398 89 366 63 656 71 449 30 395 3 532 810 Koncernen, 2021 Kassa, tillgodohavanden och utlåning till centralbanker 196 067 149 112 85 308 1 517 2 396 2 847 6 550 443 798 Utlåning till kreditinstitut 7 053 14 596 25 560 1 209 1 074 1 140 9 377 60 009 Utlåning till allmänheten 1 093 327 395 385 148 026 43 181 83 785 64 038 18 620 1 846 362 Övriga finansiella tillgångar 602 696 108 254 96 253 35 863 13 283 29 399 3 618 889 366 Övriga tillgångar 19 994 40 275 2 386 305 1 103 295 339 64 696 SUMMA TILLGÅNGAR 1 919 137 707 623 357 533 82 074 101 642 97 719 38 502 3 304 230 Skulder till centralbanker 16 2 750 6 529 5 103 14 399 Skulder till kreditinstitut 21 867 12 238 11 691 221 7 925 3 415 3 452 60 808 In- och upplåning från allmänheten 791 024 408 979 223 630 54 551 24 780 69 416 25 069 1 597 449 Övriga finansiella skulder 738 501 226 670 336 757 72 438 9 953 6 465 424 1 391 208 Övriga skulder 14 794 12 628 4 980 4 348 2 795 6 550 1 045 47 140 Eget kapital 193 228 193 228 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 759 430 663 265 583 587 131 558 45 451 85 846 35 093 3 304 230 Moderbolaget, 2022 SEK EUR USD GBP DKK NOK Övriga Summa Kassa, tillgodohavanden och utlåning till centralbanker 143 970 95 133 104 384 1 427 7 744 898 1 415 354 970 Utlåning till kreditinstitut 15 001 52 041 35 058 971 4 019 4 728 6 786 118 604 Utlåning till allmänheten 1 118 897 321 801 170 047 48 424 75 949 89 770 14 300 1 839 188 Övriga finansiella tillgångar 227 714 117 350 87 708 11 223 24 156 50 441 5 102 523 695 Övriga tillgångar 1 511 29 411 1 105 170 1 143 2 172 716 36 229 SUMMA TILLGÅNGAR 1 507 093 615 735 398 302 62 216 113 011 148 009 28 320 2 872 686 Skulder till centralbanker 45 879 13 225 1 229 748 0 0 16 125 Skulder till kreditinstitut 18 447 46 426 8 762 717 10 151 4 139 1 250 89 894 In- och upplåning från allmänheten 779 343 267 380 258 819 58 390 31 547 50 828 21 011 1 467 319 Övriga finansiella skulder 370 029 296 378 389 077 27 426 17 220 14 714 808 1 115 652 Övriga skulder 8 215 4 996 2 022 435 3 373 1 044 799 20 883 Eget kapital och obeskattade reserver 162 813 162 813 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 338 893 616 059 671 905 88 197 63 039 70 725 23 868 2 872 686 Moderbolaget, 2021 Kassa, tillgodohavanden och utlåning till centralbanker 196 058 81 147 85 279 1 257 2 384 2 337 3 004 371 466 Utlåning till kreditinstitut 12 490 20 726 25 102 1 117 3 339 4 506 7 053 74 334 Utlåning till allmänheten 1 068 408 225 807 147 521 43 108 81 060 58 385 17 042 1 641 332 Övriga finansiella tillgångar 198 657 83 163 95 708 36 186 13 284 29 397 3 491 459 885 Övriga tillgångar 6 432 27 693 2 368 248 1 002 2 626 447 40 817 SUMMA TILLGÅNGAR 1 482 045 438 536 355 977 81 917 101 070 97 251 31 038 2 587 834 Skulder till centralbanker 16 2 750 6 529 5 103 14 398 Skulder till kreditinstitut 24 774 13 825 16 870 444 8 112 3 712 3 142 70 878 In- och upplåning från allmänheten 800 121 217 452 218 374 54 750 24 710 69 246 19 836 1 404 490 Övriga finansiella skulder 316 104 177 839 336 410 72 097 9 648 6 231 276 918 606 Övriga skulder 6 905 3 117 4 891 173 2 316 6 138 1 010 24 549 Eget kapital och obeskattade reserver 154 913 154 913 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 302 833 414 983 583 075 127 464 44 786 85 327 29 367 2 587 834 Finansiella rapporter — Noter 176 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 39 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder Koncernen 2022 2021 Omsättnings- Anläggnings- Omsättnings- Anläggnings- Tillgångar tillgångar tillgångar Summa tillgångar tillgångar Summa Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 377 966 377 966 439 344 439 344 Utlåning till centralbanker 73 962 73 962 4 454 4 454 Utlåning till kreditinstitut 73 035 4 200 77 235 55 031 4 977 60 009 Utlåning till allmänheten 748 826 1 316 444 2 065 271 616 003 1 230 359 1 846 362 Räntebärande värdepapper 252 611 252 611 205 950 205 950 Egetkapitalinstrument 66 594 66 594 120 742 120 742 Finansiella tillgångar för vilka kunderna bär investeringsrisken 356 367 356 367 422 497 422 497 Derivat 187 622 187 622 126 051 126 051 Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures 1 365 1 365 1 510 1 510 Immateriella tillgångar 884 6 396 7 280 912 6 554 7 466 Materiella tillgångar 347 843 1 190 378 834 1 212 Nyttjanderättstillgångar 879 3 956 4 834 844 4 235 5 079 Aktuella skattefordringar 16 312 16 312 15 359 15 359 Uppskjutna skattefordringar 409 409 675 675 Pensionsförmånstillgångar 24 188 24 188 23 804 23 804 Övriga tillgångar 16 888 16 888 21 001 21 001 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 714 2 714 2 714 2 714 SUMMA 2 199 198 1 333 613 3 532 810 2 055 085 1 249 145 3 304 230 2022 2021 Kortfristiga Långfrsitiga Kortfristiga Långfristiga Skulder skulder skulder Summa skulder skulder Summa Skulder till centralbanker och kreditinstitut 64 618 2 255 66 873 73 119 2 087 75 206 In- och upplåning från allmänheten 1 697 239 4 448 1 701 687 1 591 808 5 641 1 597 449 Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken 17 353 340 622 357 975 19 343 404 883 424 226 Skulder till försäkringstagarna 2 696 28 288 30 984 2 598 32 025 34 623 Emitterade värdepapper 457 280 337 869 795 149 399 882 330 224 730 106 Korta positioner 44 635 44 635 34 569 34 569 Derivat 238 048 238 048 118 173 118 173 Övriga finansiella skulder 172 172 5 721 5 721 Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk 7 456 7 456 702 702 Aktuella skatteskulder 2 164 2 164 1 384 1 384 Uppskjutna skatteskulder 10 364 10 364 10 354 10 354 Övriga skulder 32 771 4 294 37 065 38 297 4 589 42 886 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5 827 5 827 5 848 5 848 Avsättningar 1 056 1 056 761 761 Pensionsförmånsskulder 64 64 445 445 Efterställda skulder 9 221 19 546 28 767 5 500 23 048 28 549 SUMMA 2 579 480 748 807 3 328 287 2 296 944 814 059 3 111 002 Tillgångar och skulder är klassificerade som kortfristiga när de är kassa och brukade i normal verksamhet och förväntas bli realiserade inom tolv månader. tillgodohavanden, innehas för handel, förväntas bli sålda, reglerade eller för- 40 Riskupplysningar Övriga tillgångar och skulder är klassificerade som långfristiga. SEB definierar risk som sannolikheten för en negativ avvikelse från ett förvän- mitigera, rapportera och prissätta kända och okända risker i sin verksamhet tat finansiellt resultat. SEB:s lönsamhet är direkt beroende av förmågan att genom en fastställd riskhanteringsprocess. SEB:s aggregerade riskprofil be- identifiera, mäta, bedöma, övervaka, hantera, mitigera, rapportera och pris- vakas regelbundet och rapporteras till Group Risk Committe (GRC) och till sätta de risker som uppstår i verksamheten och samtidigt hålla tillräcklig likvi- styrelsen. I den årliga interna kapitalbedömningsprocessen utvärderas kon- ditet- och kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser. Styrelsen ansvarar cernens kapitalbehov baserat på riskprofilen och den framtida affärsstrate- för att besluta om den högsta acceptabla risknivån som banken får ta. Styrel- gin, samtidigt som man beaktar kraven på finansiell stabilitet från myndighe- sen sätter genom en risktolerans den långsiktiga synen på risktyper och nivån ter, skuldinvesterare och affärspartners samt aktieägarnas avkastningskrav. på risk, finansieringsstruktur och nödvändiga likviditets- och kapitalbuffertar. Ytterligare upplysningar om SEB:s risk-, likviditet- och kapitalhantering SEB:s huvudsakliga risk är kreditrisk. Andra risker för vilka koncernen är återfinns på sid. 83–89, noterna 18 och 41 samt i SEB:s rapport enligt exponerade är marknadsrisk, icke-finansiella risker, affärsrisk, försäkrings- Pelare 3 ”Capital Adequacy and Risk Management Report” (på engelska, och pensionsrisk samt likviditetsrisk. SEB håller en kapitalbuffert och en likvi- på sebgroup.com). För mer information om risk kopplat till klimatrelate- ditetsreserv för oförutsedda händelser förknippade med dessa risker. SEB rade frågor, se Hållbarhetsredovisningen sid. 32–65 . strävar efter att löpande identifiera, mäta, bedöma, övervaka, hantera, Finansiella rapporter — Noter 177 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 40 a Kreditrisk Definition Kunder med finansiella problem kan få lånevillkoren ändrade till sin fördel. Kreditrisk är risken för förlust till följd av att en kredittagare inte förmår full- Sådana lån kallas ”forborne loans”. Villkorsändringar som föranleder att ett göra sina skyldigheter gentemot SEB. Definitionen omfattar även så kallad lån blir ”forborne” sträcker sig från amorteringsuppskov (den vanligaste åt- motpartsrisk i tradingverksamheten, landrisk, avvecklingsrisk och koncentra- gärden) till omfinansiering med nya villkor och skuldnedskrivning. Om föränd- tionsrisk. ringarna i villkoren är betydande betraktas lånet även som en osäker låneford- Den enskilt största risken inom SEB är kreditrisk som uppstår i bankens ring. En relevant kreditinstans ska godkänna villkorsändringen samt besluta kreditportfölj, vilken består av utlåning och utfärdande av kreditlöften och om lånet kan klassificeras som ”forborne” eller inte. motpartsrisker som uppstår i derivatkontrakt, repor och marginalsäkerhets- kontrakt till kunder såsom företag, finansiella institutioner, offentlig förvalt- För vidare beskrivning av reserveringsmodellen hänvisas till not 1 och 18. ning och privatpersoner. Förutom kreditportföljen består SEB:s kreditexpo- Portföljanalys och stresstester nering av skuldinstrument. Riskorganisationen analyserar regelbundet kreditkvaliteten i den samman- lagda kreditportföljen avseende industri, geografi, riskklass, produkttyp, Riskhantering storlek och andra parametrar. Riskkoncentrationer i både geografiska och Kreditpolitik och kreditbeviljning branschvisa segment och på större enskilda kredittagare analyseras grundligt SEB:s kreditpolitik bygger på principen att all kreditbeviljning är analysbase- både vad gäller direkt och indirekt exponering och i form av säkerheter, garan- rad och står i proportion till kundens kassaflöde och återbetalningsförmåga. tier och kreditderivat. Vid årets slut utgjorde de 20 största företagsexpone- Kunden ska vara känd av banken och syftet med krediten helt införstått. ringarna (inklusive fastighetsförvaltning) 132 procent av primärkapitalet Affärsenheten har det fulla ansvaret för kreditrisken fram till återbetalning. (132). Kreditportföljen stresstestas regelbundet som en del av SEB:s årliga Ett kreditbeslut baseras på en bedömning av kundens kreditvärdighet och interna utvärdering av kapitaltäckningen vilken även omfattar omvända på typ av kreditavtal. I beslutet beaktas både kundens nuvarande och förv- stresstester. Därutöver utförs vid behov särskilda analyser och stresstester äntade framtida finansiella ställning samt det skydd som kan erhållas genom av utvalda sektorer eller delportföljer. SEB genomför regelbundet klimatsce- särskilda avtalsvillkor och säkerheter. Kreditbeviljning tar hänsyn till såväl narioanalyser för att bedöma och kvantifiera potentiella effekter på kreditrisk den aktuella transaktionen som kundens samlade engagemang i banken. till följd av klimatförändringar. Under de senaste åren har scenarioanalyser av Kreditbeslutet inkluderar även en riskklassificering baserad på gjorda analy- olje- och gasportföljen, elproduktionsportföljen, den svenska bolåneportföljen ser. Processen varierar beroende på typ av kund (privatpersoner, företag eller samt de baltiska fastighetsportföljerna genomförts. Baserat på de scenario- finansiella institut), risknivå samt den ansökta kreditens typ och storlek. Obe- analyser som genomförts hittills, inklusive ett 1,5°C-scenario, förväntas den roende och kvalificerad kreditanalys är särskilt viktig när det gäller stora totala portföljpåverkan vara begränsad. företagskunder och besluten fattas vanligtvis av en kreditkommitté. För privat- Se SEB:s klimatrapport på sid. 54 för ytterligare information om scenario- personer och småföretag är kreditbeviljningsprocessen ofta baserad på kre- ditscoringmodeller. Varje större kreditbeslut kräver godkännande av en kredit- analys och därtill relaterade processer för riskbedömning. kommittéordförande som är oberoende av affären. Kreditbeviljning sker i en Riskmätning hierarkisk struktur där Group Risk Committee (GRC) är den högsta beslutsin- Kreditrisk mäts för samtliga exponeringar i både bankboken och handelslagret. stansen, med vissa undantag. Under GRC finns divisionskreditkommittéer och Ett av tillsynsmyndigheterna godkänt internt riskklassificeringssystem (IRK) lokala kreditkommittéer beroende på var kunden finns samt vissa mindre per- används för majoriteten av bankens portföljer och avspeglar risken för betal- sonliga beslutsmandat. Beslutsmandaten för varje nivå sätts med hänsyn till ningsfallissemang (probability of default eller PD). Per 31 december 2022 både kvalitativ och kvantitativ risknivå. täcktes 88 procent av det riskvägda exponeringsbeloppet av IRK-modeller. SEB:s kreditpolicys speglar koncernens syn på hållbarhet såsom den är Riskklassificeringssystemet består av specifika ratingverktyg och PD skalor definierad i Hållbarhetspolicyn, Miljöpolicyn, Policyn för mänskliga rättigheter för varje större företagssegment. Segmenten med större motparter klassifi ce- och Kreditpolicyn för hållbarhet. ESG-relaterade risker, specifika branschpoli- ras på en skala mellan 1–16 medan små och medelstora företag klassificeras cyer och relaterade ställningstaganden beaktas i kreditgivningsprocessen på en skala mellan 1–12. Den högsta riskklassen står för den högsta fallisse- och i kunddialoger. mangsrisken och de tre riskklasserna före fallissemang är så kallade ”watch För mer information om SEB’s hantering av hållbarhetsrelaterade risker list”. För varje riskklass gör SEB genomsnittliga PD skattningar på ett år över i kreditportföljen, se Hållbarhetsredovisningen på sid. 32–65. Bransch- hela konjunkturcykeln. Skattningarna baseras på mer än 20 år av intern såväl policyerna finns specificerade på sid. 51, och finns tillgängliga på som extern statistik. sebgroup.com För privatpersoner och mindre företag använder SEB ett kreditscoringsys- Riskreducering tem för att uppskatta kundens PD. För att uppnå större säkerhet i skattningar- SEB använder flera metoder för att reducera kreditrisken. Valet av metod beror na använder SEB olika kreditscoringmodeller för olika länder och produktom- på vad som är lämpligt i det enskilda fallet för den aktuella produkten eller kun- råden då både datatillgänglighet och kundernas egenskaper normalt varierar den, men hänsyn tas även till legala begränsningar tillsammans med SEB:s erfa- beroende på land och produkt. Exponeringsvägt PD för hela kreditportföljen renhet och kapacitet att hantera och kontrollera metoden i fråga. De viktigaste var 0,47 procent per årsskiftet (0,50). metoderna för att reducera kreditrisk är pantsättning av säker he ter, garantier Riskfördelningen av SEB:s kreditportfölj återfinns på sid. 178. och nettningsavtal. Pantsatta säkerheter utgörs vanligen av fast egendom, företagshypotek och finansiella säkerheter. För stora före tag be gränsas kredit- Motpartsrisk i derivatkontrakt risken normalt genom särskilda villkor i låneavtalen. I trading verksamheten SEB ingår derivatkontrakt framförallt för att erbjuda produkter för att hantera används oftast avtal om dagligt ställande av marginal säker heter för att vid kunders finansiella exponeringar, men också för att skydda kassaflöden och varje tidpunkt begränsa nettot av utestående motparts exponeringar. marknadsvärden på finansiella tillgångar och skulder i egen bok från mark- nadssvängningar. Limiter och uppföljning Motpartsrisk i derivatkontrakt är risken att en motpart inte lever upp till sina För att hantera kreditrisken för varje enskild kund eller kundgrupp upprättas en kontraktuella åtaganden då banken har en fordran på motparten och fordran limit som återspeglar den maximala exponering som SEB är villig att accep tera. motsvarar ett positivt marknadsvärde till SEB:s fördel. Eftersom marknads- Limiter upprättas även för den samlade exponeringen mot länder i vissa risk- värdet fluktuerar under kontraktets löptid måste hänsyn tas till osäkerheten klasser, vissa kundsegment samt för avvecklingsrisker i tradingverksam heten. om framtida marknadsförhållanden. Den förväntade framtida exponeringen SEB ser regelbundet över kreditportföljens kreditkvalitet. Samtliga limiter beräknas antingen genom simulering eller som nuvarande marknadsvärde plus och riskklasser gås igenom minst en gång om året av en kreditbeslutsinstans ett fast schablonvärde där schablonvärdet, som beror på produkttyp och löp- (en kreditkommitté bestående av minst två banktjänstemän som är auktorise- tid, reflekterar eventuella marknadsrörelser för det specifika kontraktet. rade enligt den av styrelsen fastställda kreditinstruktionen för koncernen). Finansinspektionen har godkänt SEB:s simuleringsmodell för beräkning av Svaga eller osäkra fordringar bevakas mer frekvent med syftet att på ett de förväntade framtida exponeringarna (internmetoden) för beräkning av tidigt stadium kunna identifiera engagemang med en högre förlustrisk och att kapi taltäckning av motpartsrisk i repor, räntederivat och FX derivat i moder- tillsammans med kunden arbeta fram en lösning som möjliggör för kunden att bolaget. möta sina finansiella åtaganden och för SEB att undvika eller minska kredit- Motpartsrisken begränsas genom nettningsavtal där samtliga positiva och förluster. På SEB:s huvudmarknader finns lokala enheter som arbetar med negativa marknadsvärden under ett kontrakt kan kvittas på motpartsnivå, problemkrediter. Dessa stöds av en global funktion med övergripande ansvar samt genom avtal om marginalsäkerhet. för hantering av problemengagemang. Motpartsrisk i derivatkontrakt påverkar resultaträkningen genom CVA/ DVA Reserveringar görs för förväntade kreditförluster enligt redovisningsstan- justeringar som reflekterar kreditrisken i derivatpositionerna. Dessa justeringar darden IFRS 9 Finansiella instrument. Principen för den förväntade kreditför- beror på marknadsriskfaktorer såsom räntor, valutor och kreditspreadar. Det lustmodellen är att reflektera utvecklingen av försämringar och förbättringar finns även ett externt kapitalkrav för CVA under Basel III . i det finansiella instrumentets kreditkvalitet. Finansiella rapporter — Noter 178 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 40 a fortsättning Kreditrisk Kreditexponering fördelad per bransch Den totala kreditexponeringen omfattar koncernens kreditportfölj (utlåning, ansvarsförbindelser och motpartsrisker i derivatkontrakt, repor och marginal- säkerhetskontrakt) och skuldinstrument. Motpartsrisker rapporteras baserat på beräkningar av exponeringen vid fallissemang. Exponeringen visas före reserveringar. Skuldinstrument omfattar alla räntebärande instrument till nominella belopp. Innehav av skuldinstrument i Liv och Investment Manage- ment divisionerna ingår inte i kreditexponeringen. Koncernen Utlåning Ansvarsförbindelser och åtaganden Derivatinstrument, repor och marginalsäkerheter Summa 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Banker 26 692 25 218 28 193 27 628 71 654 49 582 126 539 102 428 Finans och försäkring 152 796 122 150 104 852 76 612 57 374 39 951 315 021 238 712 Parti- och detaljhandel 84 618 81 025 59 192 54 982 2 327 1 876 146 137 137 882 Transport 31 163 32 923 25 737 41 084 2 544 1 858 59 443 75 865 Rederiverksamhet 57 955 49 722 15 804 11 826 1 177 1 324 74 936 62 872 Övrig serviceverksamhet 188 524 160 882 156 849 163 545 6 970 4 820 352 343 329 247 Byggnadsindustri 14 802 12 366 24 918 24 307 224 517 39 944 37 190 Tillverkningsindustri 129 863 104 413 197 166 177 434 19 357 9 936 346 386 291 783 Jordbruk, skogsbruk och fiske 33 813 29 275 5 101 9 511 60 282 38 974 39 067 Utvinning av mineraler, olja och gas 7 671 14 784 24 415 31 675 1 950 3 119 34 036 49 578 Försörjning av el, gas och vatten 81 867 64 594 106 298 62 727 46 758 33 449 234 923 160 771 Övrigt 21 924 24 222 22 533 25 029 81 501 44 538 49 752 Företag 804 996 696 355 742 864 678 732 138 822 97 633 1 686 682 1 472 720 Kommersiell fastighetsförvaltning 183 183 156 405 25 087 28 844 580 2 524 208 850 187 774 Förvaltning av bostadsfastigheter 134 079 135 792 11 361 12 972 176 2 794 145 616 151 557 Fastighetsförvaltning 317 262 292 197 36 448 41 816 756 5 318 354 466 339 330 Bostadsrättsföreningar 67 949 68 419 3 620 5 903 2 0 71 571 74 323 Offentlig förvaltning 25 585 15 053 26 747 24 744 39 162 43 663 91 494 83 460 Bostadskrediter 634 663 618 756 36 384 51 499 671 047 670 255 Övrig utlåning 42 930 43 350 41 662 42 419 32 24 84 624 85 794 Hushåll 677 593 662 106 78 046 93 918 32 24 755 672 756 049 Kreditportfölj 1 920 078 1 759 347 915 918 872 742 250 428 196 220 3 086 423 2 828 309 Skuldinstrument 240 657 176 703 SUMMA 3 327 080 3 005 012 Kreditportföljen fördelad per bransch och marknad Den totala kreditportföljen omfattar koncernens utlåning, ansvarsförbindel- ser och motpartsrisker i derivatkontrakt, repor och marginalsäkerhetskon- trakt. Motpartsrisker presenteras baserat på sannolikheten för fallissemang. Exponeringar presenteras före reserveringar. Koncernen, 2022 Sverige Norden Baltikum Tyskland, Storbritannien Övrigt Summa Banker 93 355 16 199 1 068 6 813 9 104 126 539 Finans och försäkring 234 923 23 436 1 144 49 460 6 058 315 021 Parti- och detaljhandel 60 611 31 989 29 349 16 618 7 570 146 137 Transport 19 817 22 603 8 174 8 204 645 59 443 Rederiverksamhet 13 038 35 420 630 17 926 7 922 74 936 Övrig serviceverksamhet 164 248 62 882 10 169 106 369 8 676 352 343 Byggnadsindustri 20 204 5 659 4 914 6 339 2 829 39 944 Tillverkningsindustri 129 108 112 841 16 617 71 407 16 413 346 386 Jordbruk, skogsbruk och fiske 21 802 6 526 9 903 147 595 38 974 Utvinning av mineraler, olja och gas 5 932 25 348 366 999 1 392 34 036 Försörjning av el, gas och vatten 67 452 101 594 17 015 48 605 258 234 923 Övrigt 37 434 3 402 704 841 2 157 44 538 Företag 774 569 431 700 98 985 326 915 54 514 1 686 682 Kommersiell fastighetsförvaltning 127 336 47 039 27 780 6 589 106 208 850 Förvaltning av bostadsfastigheter 140 413 3 140 1 977 86 145 616 Fastighetsförvaltning 267 749 50 180 27 780 8 565 192 354 466 Bostadsrättsföreningar 71 307 264 71 571 Offentlig förvaltning 71 041 6 631 6 883 3 716 3 223 91 494 Bostadskrediter 583 264 770 80 737 6 276 671 047 Övrig utlåning 46 444 25 756 10 274 2 146 84 624 Hushåll 629 708 26 526 91 011 8 422 755 672 SUMMA 1 907 729 531 500 225 727 346 013 75 455 3 086 423 Finansiella rapporter — Noter 179 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 40 a fortsättning Kreditrisk Koncernen, 2021 Sverige Norden Baltikum Tyskland, Storbritannien Övrigt Summa Banker 75 747 12 511 878 3 652 9 641 102 428 Finans och försäkring 168 377 21 131 800 40 302 8 102 238 712 Parti- och detaljhandel 48 839 38 271 24 287 19 729 6 756 137 882 Transport 20 228 36 984 10 268 7 923 462 75 865 Rederiverksamhet 11 306 25 242 887 17 284 8 154 62 872 Övrig serviceverksamhet 185 546 52 988 7 934 76 149 6 630 329 247 Byggnadsindustri 20 183 4 177 4 160 5 494 3 176 37 190 Tillverkningsindustri 115 383 89 088 14 963 57 135 15 214 291 783 Jordbruk, skogsbruk och fiske 24 593 6 248 7 882 92 252 39 067 Utvinning av mineraler, olja och gas 7 459 40 681 337 822 280 49 578 Försörjning av el, gas och vatten 51 218 63 420 12 984 32 895 253 160 771 Övrigt 30 635 1 383 721 16 515 499 49 752 Företag 683 767 379 613 85 223 274 341 49 777 1 472 720 Kommersiell fastighetsförvaltning 120 954 39 012 23 950 3 814 43 187 774 Förvaltning av bostadsfastigheter 147 466 1 698 2 310 83 151 557 Fastighetsförvaltning 268 419 40 710 23 950 6 124 127 339 330 Bostadsrättsföreningar 74 170 152 74 323 Offentlig förvaltning 68 506 4 581 5 400 2 017 2 955 83 460 Bostadskrediter 594 206 786 69 682 5 580 670 255 Övrig utlåning 48 121 25 270 9 150 3 252 85 794 Hushåll 642 328 26 057 78 832 8 832 756 049 SUMMA 1 812 937 463 623 194 283 286 134 71 332 2 828 309 Kreditportföljen per PD-intervall Koncernen, 2022 Kategori PD-intervall S&P/Moody’s 1) Summa, exklusive hushåll Hushåll Banker Företag Fastighets- förvaltning Bostads- rätts- föreningar Offentlig förvaltning Summa Hushåll 2) PD-intervall ”Investment grade” 0 < 0,01% AAA/Aaa 19,1% 0,4% 0,2% 0,0% 75,1% 4,5% 0,01 < 0,03% AA/Aa 44,7% 12,5% 3,6% 0,1% 22,8% 12,7% 0 < 0,2% 65,7% 0,03 < 0,12% A/A 23,0% 22,3% 3,9% 10,1% 0,4% 17,8% 0,2 < 0,4% 19,9% 0,12 < 0,46% BBB/Baa 8,1% 40,1% 36,0% 66,4% 1,5% 37,0% 0,4 < 0,6% 0,2% Standardbevakning 0,46 < 1,74% BB/Ba 1,5% 19,8% 51,9% 23,3% 0,1% 23,7% 0,6 < 1% 6,9% 1,74 < 7% B/B 1,2% 4,0% 4,2% 0,0% 0,1% 3,5% 1 < 5% 5,4% ”Watch list” 7 < 9% B/B 1,2% 0,2% 0,1% 0,0% 0,0% 0,2% 5 < 10% 0,7% 9 < 22% CCC/Caa 1,2% 0,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,2% 10 < 30% 0,2% 22 < 100% C/C 0,1% 0,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,1% 30 < 50% 0,3% Fallissemang 100% D 0,0% 0,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,3% 50 < 100% 0,7% SUMMA 100% 100% 100% 100% 100% 100% SUMMA 100% Koncernen, 2021 ”Investment grade” 0 < 0,01% AAA/Aaa 6,8% 0,7% 0,1% 0,0% 78,5% 4,2% 0,01 < 0,03% AA/Aa 55,2% 10,4% 4,8% 0,1% 14,5% 11,1% 0 < 0,2% 65,7% 0,03 < 0,12% A/A 25,8% 31,6% 7,3% 9,7% 5,4% 24,8% 0,2 < 0,4% 20,4% 0,12 < 0,46% BBB/Baa 7,1% 37,3% 55,7% 84,5% 1,0% 39,7% 0,4 < 0,6% 0,3% Standardbevakning 0,46 < 1,74% BB/Ba 1,5% 14,8% 30,3% 5,6% 0,6% 16,1% 0,6 < 1% 7,1% 1,74 < 7% B/B 1,0% 3,8% 1,6% 0,1% 0,1% 2,9% 1 < 5% 4,8% ”Watch list” 7 < 9% B/B 2,0% 0,2% 0,1% 0,0% 0,0% 0,3% 5 < 10% 0,6% 9 < 22% CCC/Caa 0,7% 0,5% 0,1% 0,0% 0,0% 0,4% 10 < 30% 0,2% 22 < 100% C/C 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 30 < 50% 0,2% Fallissemang 100% D 0,0% 0,7% 0,1% 0,0% 0,0% 0,5% 50 < 100% 0,7% SUMMA 100% 100% 100% 100% 100% 100% SUMMA 100% 1) Uppskattat samband mellan interna PD och extern rating baserat på historiskt fallissemangsutfall. 2) Hushållsexponeringar beräknade enligt intern riskklassificeringsmetod (IRK) uttryckta som exponering vid fallissemang (EAD – exposure at default) . Finansiella rapporter — Noter 180 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 40 a fortsättning Kreditrisk Kreditportfölj säkerställd av garantier, kreditderivat och ställda säkerheter Koncernen Moderbolaget Säkerställd av Säkerställd Varav Säkerställd av Säkerställd Varav garantier och av ställda finansiella garantier och av ställda finansiella 2022 Kreditportfölj kreditderivat säkerheter säkerheter Kreditportfölj kreditderivat säkerheter säkerheter Banker 126 539 1 998 14 165 7 006 124 211 1 998 14 162 7 004 Företag, Fastighetsförvaltning och Bostadsrättsföreningar 2 112 718 30 056 534 806 42 231 1 880 374 29 321 469 300 41 252 Offentlig förvaltning 91 494 1 702 176 82 029 448 Hushåll 755 672 57 602 217 13 917 616 941 521 557 13 717 SUMMA 3 086 423 32 111 1 152 889 63 331 2 703 555 31 319 1 005 467 61 973 2021 Banker 102 428 1 934 11 242 5 256 100 587 1 934 11 240 5 255 Företag, Fastighetsförvaltning och Bostadsrättsföreningar 1 886 373 25 252 476 725 35 451 1 739 226 24 559 426 295 34 839 Offentlig förvaltning 83 460 1 437 0 75 363 505 Hushåll 756 049 23 605 884 11 568 629 915 537 098 11 401 SUMMA 2 828 309 27 209 1 095 288 52 275 2 545 091 26 493 975 138 51 495 1) Endast riskreducerande åtgärder som godtas i kapitaltäckningen ingår i tabellen. Skuldinstrument Vid årsskiftet 2022 uppgick SEB:s kreditexponering i obligationsportföljen till 241 miljarder kronor (177). Här ingår räntebärande värdepapper till nominellt värde, inklusive vissa kreditderivat och ränteterminer. Geografisk fördelning Säkerställda Värdepapperi- Finansiella Stat och kommun Företag obligationer seringar/ABS institutioner Summa 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Sverige 30,5% 38,4% 0,2% 0,3% 20,9% 10,8% 0,0% 0,0% 51,5% 49,6% Tyskland 1,5% 8,1% 0,0% 0,0% 0,3% 0,2% 4,3% 0,2% 6,1% 8,4% USA 3,9% 4,3% 0,1% 0,1% 4,0% 4,4% Norge 4,3% 3,2% 0,2% 0,2% 3,8% 2,9% 1,0% 0,5% 9,3% 6,8% Danmark 1,4% 1,2% 0,0% 0,1% 5,8% 6,6% 0,2% 0,1% 7,4% 7,9% Luxemburg 2,4% 3,4% 0,0% 3,6% 4,8% 6,1% 8,3% Finland 3,5% 2,6% 0,0% 0,0% 0,0% 2,9% 0,0% 0,2% 3,6% 5,7% Baltikum 5,3% 2,4% 5,3% 2,4% Europa, övriga 2,6% 1,9% 0,0% 0,7% 3,3% 1,9% Övriga 3,3% 3,9% 0,0% 0,1% 0,7% 3,4% 4,5% SUMMA 58,7% 69,5% 0,5% 0,6% 30,7% 23,3% 3,6% 4,8% 6,5% 1,8% 100,0% 100,0% Fördelning per kreditrating AAA 43,1% 55,3% 0,0% 0,0% 29,9% 22,8% 3,0% 4,1% 2,6% 0,3% 78,7% 82,5% AA 5,3% 7,6% 0,0% 0,0% 0,3% 2,5% 0,6% 8,1% 8,2% A 5,3% 2,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,6% 0,8% 0,3% 0,1% 6,2% 3,3% BBB 0,1% 0,2% 0,1% 0,2% 0,2% 0,3% BB/B 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% CCC/CC Ingen rating 5,0% 4,1% 0,3% 0,4% 0,5% 0,4% 1,1% 0,6% 6,8% 5,6% SUMMA 58,7% 69,5% 0,5% 0,6% 30,7% 23,3% 3,6% 4,8% 6,5% 1,8% 100,0% 100,0% 1) Huvudsakligen tyska delstater (Bundesländer) . 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 181 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 40 b Marknadsrisk Definition klassificeras dessa obligationer, för kapitaltäckningsändamål, som tillgångar i Marknadsrisk är risken för förluster i värdet av positioner som redovisas på bankboken. Från ett riskhanteringsperspektiv bevakas dock tillgångarna som balansräkningen eller i eventualförpliktelser på grund av negativa förändringar övrig tradingverksamhet. i marknadspriser. Marknadsrisk uppstår vid förändring i räntor, valutakurser, Marknadsrisker uppstår också i bankens livförsäkringsverksamhet samt i kreditspreadar, CVA, råvarupriser och aktiekurser, implicit volatilitet, inflation pensionsåtaganden för anställda till följd av obalanser i marknadsvärdena av eller marknadslikviditet. En tydlig skillnad görs mellan marknadsrisk i trading- likvida tillgångar och skulder. Marknadsrisker i bankens pensionsåtaganden verksamheten, det vill säga risker i handelslagret, och strukturella marknads- risker och risker i räntenettot, det vill säga risker i den övriga bankverksamhe- ten. Positioner i tradingverksamheten har som syfte att handlas och redovisas och i livförsäkringsverksamheten ingår inte i marknadsriskbeloppen nedan. Se not 40 e för information om marknadsrisk i livförsäkringsverksam heten. till marknadsvärde medan positioner i övrig bankverksamhet inte har ett han- Styrelsen fastställer hur stor marknadsrisk som är acceptabel genom att delssyfte och redovisas vanligtvis till upplupet anskaffningsvärde. verksamhet och pensionsplanerna. Group Risk Committee (GRC) delegerar sätta övergripande limiter. Limiter sätts för tradingverksamheten, övrig bank- Riskhantering de fastställda mandaten till divisionerna och treasuryfunktionen, som i sin tur Marknadsrisker i handelslagret uppstår i koncernens kunddrivna handel i finansiella instrument. Tradingverksamheten bedrivs av divisionen Stora enheterna genom ett omfattande ramverk av limiter för VaR, stop-loss samt fördelar ut erhållna limiter internt. Tradingrisker hanteras av de olika trading- Företag & Finansiella Institutioner där SEB är marknadsgarant (market maker) känslighetsanalyser och stresstester. på de internationella valuta-, aktie- och obligationsmarknaderna. Riskorganisationen mäter, följer upp och rapporterar dagligen marknads- Marknadsrisk uppstår också i bankens övriga verksamhet i form av ränte- risknivån inom bankens olika enheter. Riskorganisationen gör även oberoende risk i bankboken till följd av skillnader i räntebindningstid mellan tillgångar och granskningar av positioner värderade till verkligt värde och beräknar kapital- skulder. Treasuryfunktionen har det övergripande ansvaret för att hantera bufferten för värderingsosäkerhet inom ramen för försiktig värdering. Risk- dessa risker, vilka konsolideras centralt. Treasuryfunktionen förvaltar även organisationen är närvarande i handlarrummen och följer upp limiter och likviditetsportföljen som ingår i bankens likviditetsreserv. Marknadsrisken i likviditetsportföljen uppstår genom förändringar i kreditspreadar och räntor i Marknadsrisker rapporteras minst månatligen till GRC och styrelsens Risk and marknadspriser vid stängning samt värderingsprinciper och nya produkter. pantsättningsbara, mycket likvida obligationer. Från och med 1 januari 2018 Capital Committee (RCC). SEB är exponerad mot följande marknadsrisktyper: Risktyp Definierad som risken för förlust eller minskade intäkter till följd av Uppstår i Ränterisk Förändringar i räntor All bankverksamhet Kreditspreadrisk Förändringar i kreditvärdigheten av utgivaren av Bankens obligationsinnehav huvudsakligen till exempel obligationer eller kreditderivat Valutakursrisk Fluktuationer i valutakurser Valutahandel på internationella marknader samt bankverksamhet på olika marknader Aktiekursrisk Fluktuationer i aktiekurser Market making och kundaktivitet i aktier och aktiederivat Råvaruprisrisk Fluktuationer i råvarupriser Kundaktivitet i råvaror Volatilitetsrisk Förändring i den implicita volatiliteten Market making och kundaktivitet i optioner i samtliga tillgångsslag Inflationsrisk Förändring i inflation Obligationsinnehav, tillgångsvärden på balansräkningen Marknadslikviditetsrisk Fluktuationer i marknadslikviditeten i handel av tillgångar Försäljning av tillgångar eller stängning av marknadspositioner CVA-justering Fluktuationer i motpartsrisk baserat på förväntad framtida Derivatkontrakt som inte handlas över en börs (OTC) exponering 1) CVA-justeringen utgörs i princip av kreditrisk, men exponeringen beräknas med hjälp av marknadsriskfaktorer (ränta, valuta, etc.). Riskmätning modell och har valt 99 procents konfidensintervall och en tidshorisont på tio För att mäta marknadsriskexponering använder SEB mått som både syftar till dagar för att mäta, begränsa och rapportera VaR. Modellen aggregerar samt- att uppskatta förluster under normala marknadsförhållanden och mått som liga marknadsrisker och täcker en rad olika riskfaktorer i samtliga tillgångs- fokuserar på extrema marknadsförhållanden. Marknadsrisker under normala slag. SEB använder också ett stressat VaR mått, där VaR beräknas för den förhållanden mäts genom Value at Risk (VaR) och Expected Shortfall (ES) nuvarande portföljen men med marknadsdata från en historiskt turbulent samt specifika mått som är relevanta för olika risktyper. Dessa mått komplet- tidsperiod som omfattar konkursen i Lehman Brothers. VaR modellen valide- teras med stresstester och scenarioanalyser där potentiella förluster under ras genom så kallad back-testing. extrema förhållanden beräknas. Eftersom ingen mätmetod kan täcka alla En begränsning i SEB:s VaR mått är att historiska data används för att be räk na risker vid alla tillfällen används flera metoder och slutsatser dras baserat på eventuella marknadsförändringar vilket gör att inte alla resultat kan för ut ses, en samlad bedömning av resultaten. speciellt inte när marknaderna rör sig snabbt. VaR fångar inte heller upp åtgär- der för att minska risken eftersom modellen antar att portföljen är oför ändrad. Value at Risk och stressat Value at Risk Modellerna för både VaR och stressat VaR är godkända av Finansinspektio- VaR uttrycker den maximala eventuella förlust som kan uppstå under en viss nen för beräkning av legala kapitalkrav för alla generella marknadsrisker i tidsperiod med en viss sannolikhet. SEB använder en historisk simulerings- Value at Risk bankens handelslager i moderbolaget. 2022 Genomsnitt Genomsnitt Risk i handelslagret (99%, 10 dagar) Min Max 31 dec 2022 2022 2021 Råvaruprisrisk 28 162 60 67 57 Kreditspreadsrisk 22 93 70 72 55 Aktiekursrisk 6 63 17 18 23 Valutakursrisk 15 141 52 63 27 Ränterisk 66 339 186 198 104 Volatilitetsrisk 8 92 28 37 14 Diversifiering –63 –508 –201 –218 –142 SUMMA 83 383 212 236 137 Risk i övrig bankverksamhet (99%, 10 dagar) Kreditspreadsrisk 17 182 151 121 47 Aktiekursrisk 28 54 31 35 45 Valutakursrisk 0 8 6 1 8 Ränterisk 113 820 699 546 117 Diversifiering –45 –192 –187 –153 –54 SUMMA 113 871 700 550 163 1) Finansiella rapporter — Noter 182 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 40 b fortsättning Marknadsrisk Expected Shortfall stresstester). Dessutom görs omvända stresstester för hela tradingportföljen Expected Shortfall (ES) är den förväntade förlusten vid en given tidshorisont och på divisions- och enhetsnivå för att identifiera scenarier som kan leda till och under förutsättning att förlusten är större än VaR i ett visst konfidensin- ett visst resultat, till exempel att en stop-loss limit bryts. Denna typ av analys tervall. Medan VaR endast visar förlust i ett visst konfidensintervall, beaktar ger ledningen en uppfattning om de potentiella effekterna av större mark- ES- måttet alla möjliga förluster och mäter den förväntade förlusten av samt- nadsrörelser på enskilda riskfaktorer samt hur ett marknadsscenario kan lig värsta utfall. SEB använder för närvarande ES för att beräkna ekonomiskt på verka en viss portfölj. Risktoleransramverket innehåller limiter på olika kapital för marknadsrisk i tradingverksamheten. stresstestscenarier. Scenarioanalyser och stresstester Specifika riskmått Scenarioanalyser och stresstester är en viktig del i riskhanteringen och kom- VaR måttet och stresstesterna kompletteras med specifika riskmått såsom pletterar VaR måttet. Marknadspositioner testas då under scenarier som inte Delta 1% för ränterisk och Single FX och Aggregated FX för valutakursrisk. fångas upp av VaR och täcker längre tidsperioder. SEB stresstestar sina port- Dessutom används stop-loss limiter inom alla enheter som hanterar risk i mark- följer genom att applicera både extrema marknadsrörelser som faktiskt har nadsvärderade finansiella instrument. Stop-loss limiten är det maximala be- inträffat (historiska stresstester) och extrema men tänkbara marknadsrörel- lopp en enhet kan förlora innan åtgärder måste vidtas för att reducera eller ser som skulle kunna inträffa i framtiden (hypotetiska eller framåtblickande eliminera. Motpartsrisk i derivatkontrakt CVA/DVA-justeringar är känsliga för marknadsrörelser, särskilt i räntor, kre- som erhålls då nuvarande räntor och kreditspreadar stressas med en uppgång ditspredar och valutor. För att bevaka denna känslighet stressar SEB dessa på 100 baspunkter samt där den svenska kronans förstärks med 5 procent tillgångsslag regelbundet och effekten på CVA/DVA beräknas. Detta görs ge- nom att jämföra de ursprungliga CVA/DVA-siffrorna med de CVA/DVA-resultat gentemot alla valutor. 2022 CVA DVA Summa Räntor + 100 baspunkter 81 207 287 Kreditspreadar + 100 baspunkter –1 217 1 569 352 SEK +5% 53 –37 16 2021 Räntor + 100 baspunkter 146 81 228 Kreditspreadar + 100 baspunkter –964 752 –212 SEK +5% 17 –9 8 Ränterisk Ränterisk är risken att värdet på koncernens tillgångar, skulder och ränterela- Tabellen nedan visar känsligheten av en ränteförändring på +100 baspunk- terade derivat påverkas negativt av förändringar i räntor. ter på handelslagret och övrig bankverksamhet per valuta och i olika löptider. Huvuddelen av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår i den övriga Detta beräknas genom att skala upp värdeförändringen till följd av en ränte- bankverksamheten när räntebindningsperioderna i tillgångar och skulder, inklusive derivat, skiljer sig. punkter. förändring på +1 baspunkt för att reflektera en ränteförändring på +100 bas- Handelslagret per löptid 3–12 Koncernen, 2022 < 3 månader månader 1–2 år 2–5 år 5–10 år >10 år Summa EUR –12 –91 137 1 214 –730 –306 212 SEK –43 –616 310 –198 522 –164 –189 USD –45 –16 –57 –48 –19 –36 –221 Övriga –56 343 –254 –801 429 231 –109 SUMMA –156 –380 136 166 202 –275 –307 2021 EUR 61 –162 –81 192 564 –437 137 SEK –16 431 –781 –140 –36 –87 –630 USD –50 –36 86 –58 –21 18 –62 Övriga –47 409 –181 –425 –587 627 –205 SUMMA –52 641 –957 –431 –80 120 –759 Övrig bankverksamhet per löptid 3–12 Koncernen, 2022 < 3 månader månader 1–2 år 2–5 år 5–10 år >10 år Summa EUR 21 –262 –113 –164 –61 3 –575 SEK –262 –335 –238 –472 –317 –35 –1 661 USD –56 –22 24 23 –2 125 91 Övriga –4 –79 –9 –29 –4 0 –124 SUMMA –300 –698 –336 –642 –385 92 –2 269 2021 EUR –20 –321 –72 –215 –25 –4 –658 SEK –302 –357 –199 –553 –152 –19 –1 583 USD –34 339 1 –11 4 143 442 Övriga –8 –127 –5 –44 –3 1 –186 SUMMA –364 –466 –275 –823 –178 120 –1 985 1) per valuta Mkr/100 baspunkter . 1) Finansiella rapporter — Noter 183 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 40 c Icke-finansiell risk Definition Operativ risk, inom SEB benämnd icke-finansiell risk, definieras som risken för förlust till följd av otillräckliga eller ej fungerande interna processer och system (till exempel datorhaverier, misstag, bedrägerier, övriga brister i interna kontroller), mänskliga fel eller yttre händelser (naturkatastrofer, extern brottslighet, m m). Definitionen omfattar risker förknippade med uppförande, regelefterlevnad, legal och finansiell rapportering, risker relaterade till infor- mationssäkerhet och fysisk säkerhet, projektrisk, samt legala risker. Definitio- nen omfattar inte strategisk risk eller ryktesrisk. Riskhantering Icke-finansiella risker uppstår i alla verksamheter inom SEB-koncernen. Ansva- ret för att hantera dessa risker ligger hos samtliga chefer. Genom en effektiv intern kontrollmiljö och genom att säkerställa en strukturerad och konsekvent användning av riskreducerande verktyg och processer strävar SEB efter att upprätthålla en sund riskkultur med låga icke-finansiella risker och låga förlust- nivåer. Alla anställda är skyldiga att registrera riskrelaterade händelser eller inci- denter som sker i koncernen så att risker på ett korrekt sätt kan identifieras, bedömas, hanteras, mitigeras, övervakas och rapporteras. SEB använder ett koncerngemensamt IT-system för att registrera och rapportera riskhändelser, förlustnivåer och annan icke-finansiella riskdata för analys och jämförelser med andra marknadsaktörer. Banken utbildar regelbundet sina medarbetare vilket bland annat inklude- rar obligatoriska utbildningar för all personal gällande informationssäkerhet, bedrägeribekämpning, penningtvätt, ”känn din kund”, EU:s regelverk angående persondata (GDPR) och SEB:s uppförandekod. Dessutom har SEB en formell extern visselblåsarprocess som uppmuntrar anställda att rapportera oegent- ligheter och oetiskt eller olagligt beteende. Alla nya eller ändrade produkter, processer och/eller system – och även omorganisationer – utvärderas i en gemensam process för godkännande av nya produkter (New Product Approval, NPA) i syfte att identifiera potentiella icke-finansiella risker, och för att säkerställa att åtgärder vidtas för att skydda SEB från oavsiktligt risktagande. Alla affärsenheter utför regelbundet en självutvärdering av sin egen risk- exponering (Risk and Control Self Assessments, RCSA) enligt en koncernge- men sam metod. Sådana bedömningar är utformade för att ur ett helhetsper- spektiv identifiera och hantera icke-finansiella risker som finns inom SEB:s olika affärs- och stödprocesser. Eftersom RCSA är självutvärderingar av riskexponeringen är det affären själv som genomför och leder dem. De tilläm- pas i hela organisationen. Den globala digitaliseringen och ökad användning av molntjänster, tredje- partsleverantörer och outsourcing är tydliga trender inom bankindustrin som samtidigt ökar risken för cyberbrottslighet. SEB arbetar proaktivt med att identifiera hotbilder, utveckla hotscenarier och aktiv riskhantering för att han- tera och minimera sådana risker. För att skydda SEB:s immateriella tillgångar, kunddata och annan känslig information från obehörig åtkomst, utvecklar banken löpande sina aktiviteter för att identifiera, bedöma, hantera och åter- hämta sig från cyberbrottslighet. Säkerhetsuppdateringar, systemuppgrade- ringar och säkerhetstester utförs regelbundet i koncernen. Dessutom har SEB antagit en cyberrisk och cybersäkerhetspolicy. Genom att använda principer som ”always verify” och ”least privilege access”, tillsammans med andra tekniska säkerhetsåtgärder, har banken ytterligare skydd för att hantera och övervaka enheter, användare, applikatio- ner och nätverk. Lika viktigt som ”always verify” och ”least privilege access” är det att främja en sund rikskultur och höja säkerhetsmedvetenheten, inte bara hos de anställda utan även bland SEB:s kunder. Detta görs genom utbild- ningar, information och regelbunden kommunikation. När det gäller modellrisk har SEB ett ramverk för att fånga risker inbyggda i modeller och processer runt om i hela banken. För att säkerställa att banken kan fortsätta att tillhandahålla finansiella tjänster till samhället vid större störningar har SEB en strukturerad process för att identifiera kritiska aktiviteter och för att upprätthålla uppdaterade, årligen testade och kommunicerade affärskontinuitetsplaner i hela koncernen. Riskorganisationen– andra försvarslinjen- är ansvarig för att säkerställa att SEB:s icke-finansiella risker identifieras, bedöms, hanteras, mitigeras, över- vakas och rapporteras, samt att dessa risker hanteras i linje med interna och externa regelverk. Väsentliga incidenter och koncernens övergripande icke- finansiella riskexponering – på såväl koncern- och divisionsnivå som på enskil- da marknader där SEB närvarar – analyseras och rapporteras regelbundet till Group Executive Committee (GEC), Group Risk Committee (GRC) och styrel- sens Risk and Capital Committee (RCC) liksom till lokala kommittéer för olika divisioner och affärsområden. 2022 uppgick nettoförlusterna från icke-finan- siella incidenter till 237 Mkr (219). Riskmätning SEB använder Advanced Measurement Approach (AMA) för att beräkna det lagstadgade kapitalkravet för icke-finansiella (även kallade operativa) risker. 40 d Affärsrisk Definition Affärsrisk är risken för lägre avkastning till följd av minskad affärsvolym, pris- press eller konkurrens. I definitionen ingår investeringsrisker förknippade med till exempel företagsköp, större IT-projekt, organisationsförändringar och outsourcingbeslut. Strategisk risk är snarlik affärsrisk, men mer inriktad på storskaliga och strukturella riskfaktorer. Ryktesrisk är risken för att SEB, eller branschen i allmänhet, uppfattas negativt. Riskhantering Affärsrisker, strategiska risker och ryktesrisker utgör en fundamental del av all affärsverksamhet. De regelverk som rör banker och andra typer av finan- siella institut är både omfattande och under konstant utveckling vilket har stor påverkan på branschen som helhet. Samtidigt sker en allt snabbare digi- talisering av banksektorn där nya spelare uppstår på marknaden. Vidare gäller också att arbetet med hållbarhetsfrågor utgör en allt viktigare del av ett bolagets anseende. SEB arbetar på olika sätt med att begränsa, mäta och kontrollera risker relaterade till affärer, strategier och anseende, till exempel genom regelbunden strategisk översyn av koncernens affärsområden, en pro aktiv kostnadskontroll, en mer flexibel IT-utvecklingsprocess, en ambitiös hållbarhetsstrategi och en kontinuerligt aktiv dialog angående tillsynsfrågor. 40 e Försäkringsrisk Definition Försäkringsrisk i SEB består av all risk inom bankens livförsäkringsverksam- het som främst omfattar fondförsäkring och traditionell livförsäkring. De huvudsakliga risktyperna är marknadsrisk och teckningsrisk. Marknadsrisk inom försäkringsverksamheten är risken för förluster från traditionella livförsäkringar med garanterade åtaganden till följd av föränd- ringar i marknadsvärdet av tillgångar och skulder. Dessa förändringar kan orsakas av ränteförändringar, kreditspreadar, aktiekurser, fastighetsvärden, valutakurser och implicit volatilitet. Teckningsrisk avser risk för förlust eller negativa värdeförändringar i för- säkringsskulden (försäkringstekniska avsättningar) på grund av inadekvat prissättning och/eller antaganden för avsättningar. Detta inkluderar faktorer som genomsnittlig dödlighet, livslängd, invaliditet (inklusive risker som upp- står till följd av förändringar i tidpunkten för och storleken av utbetalningar), risk för katastrof (till exempel extrema eller oregelbundna händelser), om- kostnadsrisk och annulleringsrisk (det vill säga risken relaterad till försäk- ringstagarnas beteende). Riskhantering och riskmätning I en fondförsäkring bärs den direkta marknadsrisken av försäkringstagarna. Banken har dock en indirekt exponering mot marknadsrisk genom försäkrings- tagarnas investeringar då en del av framtida intäkter baseras på förvaltade tillgångar. Lönsamheten bevakas i både befintlig och ny affär. Marknadsrisken i den traditionella livförsäkringsverksamheten motverkas genom normal marknadsrisksäkring och följs upp genom riskberäknade ba- lansräkningsmått (ALM) och stresstester. Detta kompletteras med marknads- riskmått såsom VaR och scenarioanalys. I den traditionella verksamheten utgör skillnaden mellan tillgångarnas värde och de garanterade åtagandena, om positiv, en buffert för att täcka eventuell volatilitet i resultatet. Teckningsrisk följs upp genom aktuariell analys och stresstester av det befintliga försäkringsbeståndet. Dödsfalls- och sjukdomsrisker återförsäkras mot stora enskilda skador eller många skador orsakade av samma skadehän- delse. Parametrar för teckningsrisken valideras årligen. Försäkringstagare i vissa produkter har rätt att flytta sitt kapital från SEB, en flytträtt som histo- riskt sett inte har utnyttjats i någon större omfattning. För att kunna möta Finansiella rapporter — Noter 184 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 opla nerade utflöden håller banken en tillräcklig andel likvida placeringar. Vida- re görs också regelbundna kassaflödesanalyser för att motverka denna risk . Committee, liksom till styrelsens Risk and Capital Committee och till styrelser och kommittéer i SEB:s respektive försäkringsbolag. Riskorganisationen ansvarar för mätning och uppföljning av riskerna i SEB:s Solvens II, som trädde i kraft 1 januari 2016, är ett gemensamt regelverk när livförsäkringsverksamhet. Mätning och uppföljning av ALM riskmått, VaR det gäller styrning, intern kontroll och kapitalkrav för försäkringsbolag inom samt scenarioanalyser och stresstester genomförs regelbundet för respektive EU. Solvens II beräkningar utförs regelbundet och rapporteras till tillsynsmyn- försäkringsbolag. Riskorganisationen är också, från ett Solvens II-perspektiv, digheterna på kvartalsbasis. Avseende nuvarande krav från tillsynsmyndig- en del av den oberoende riskhanteringsfunktionen i de olika försäkringsbola- heter, visar beräkningar att SEB:s livbolag är finansiellt starka och motstånds- gen. De viktigaste riskerna rapporteras regelbundet till bankens Group Risk kraftiga mot olika typer av stress. 40 f Likviditetsrisk Definition mellan tillgänglig stabil finansiering och behovet av stabil finansiering. SEB Likviditetsrisk är risken att koncernen inte kan refinansiera existerande till- mäter även samma risk genom den så kallade Core gapkvoten, en kvot mellan gångar eller inte kan möta ökade krav på likviditet. Likviditetsrisk innefattar stabil finansiering (mer än ett års löptid) och illikvida tillgångar (mer än ett års också risken att koncernen tvingas låna till ofördelaktig ränta eller måste löptid). Skillnaden mellan stabil nettofinansieringskvot (NSFR) och den interna sälja befintliga tillgångar med förlust för att kunna fullgöra sina betalnings- Core gapkvoten är att Core gap beräknas på en mer detaljerad nivå med hjälp åtaganden. av intern statistik, vilket leder till att viktningen av den tillgängliga stabila Likviditetshantering och riskmätning finan sieringen och illikvida tillgångar är olika. Styrelsen har fastställt ett omfattande ramverk för hantering av SEB:s likvidi- Beroende av marknadsfinansiering tetskrav och risker på kort och lång sikt. Målet med SEB:s likviditetsriskhante- Ett sätt att mäta motståndskraften vid en försämring av marknaderna är ring är att säkerställa att koncernen har kontroll över sin likviditetsrisksitua- att uppskatta hur länge SEB:s likvida tillgångar skulle räcka om tillgången till tion för att i tid kunna fullgöra sina betalningsåtaganden, i alla förutsägbara kapitalmarknaden inte är tillgänglig. Detta beräknas genom den s.k. förfallan- situationer, utan att detta leder till oväntat högre kostnader. Detta sker genom de finansieringskvoten vilken beräknas som kvoten av bankens likvida till- att SEB håller en likviditetsreserv med tillräckliga mängder omedelbart säljba- gångar i förhållande till marknadsfinansiering och netto interbankinlåning som ra tillgångar i alla relevanta valutor. Hanteringen av likviditetsrisk styrs av limi- förfaller de närmaste månaderna, eller som det antal månader det skulle ta ter som fastställs av styrelsen och allokeras vidare av Group Risk Committee. innan de likvida tillgångarna tar slut i ett scenario där all förfallande finansie- Limiter sätts för koncernen, filialer och vissa legala enheter, samt för expo- ring måste täckas av de likvida tillgångarna. Den främsta fördelen med detta nering i vissa valutor. Det övergripande ansvaret för SEB:s likviditetshantering mått är att endast förfall enligt kontrakt används och att inga antaganden ligger hos treasuryfunktionen som stöds av lokala treasuryenheter på bankens krävs. Detta kan även mätas som en ut/ inlåningskvot exklusive repor. viktigaste marknader. Riskfunktionen mäter och rapporterar regelbundet utnyttjandet av limiter samt resultat av likviditetsstresstester till Group Risk Överlevnadshorisont i ett stressat scenario Committee och styrelsens Risk and Capital Committee. Medan likviditets- En modell för stressade situationer kan byggas på antaganden om en begrän- hanteringen är en fortlöpande process, görs en gång per år en intern utvär- sad kapitalmarknad samtidigt som uttag av inlånade medel, antaganden om dering av likviditetsbehovet för att identifiera eventuella gap mot SEB:s lång- utnyttjade lånelöften och andra händelser som är likviditetskrävande. Detta siktiga likviditetsmål samt för att säkerställa att likviditetsriskhanteringen är mäts genom tillsynsmyndigheternas mått på likviditetstäckningsgrad (Liqui- tillräcklig. dity Coverage Ratio, LCR) där nettoutflöden under en 30-dagarsperiod i ett SEB:s likviditetshantering och balansräkningsstruktur bygger, ur likviditets- stressat scenario ställs i relation till likvida tillgångar. Sedan 1 januari 2018 synpunkt, på tre grundperspektiv: används EU:s definition av LCR. SEB mäter även tiden det tar för likviditets- (i) ett strukturellt likviditetsperspektiv som ställer stabil finansiering reserven att förbrukas i det stressade scenariot, uttryckt som en överlev- i relation till icke likvida tillgångar, nadsperiod. Samma scenario används även för att övervaka utfallen i valuta- (ii) bankens motståndskraft vid den kortfristiga stress som uppstår då dimensionen. Detta för att upptäcka eventuella obalanser och beroenden finansierings- och interbankmarknaderna stängs (en indikator på bankens gentemot valutaswapmarknaden. SEB följer även olika kreditvärderings- beroende av marknadsfinansiering) instituts mått för överlevnad. (iii) motståndskraften vid ett mycket allvarligt scenario där, utöver begrän- sade finansieringsmarknader, banken också förlorar en stor del av sin Intern likviditetsutvärdering inlåning (överlevnadshorisont). Likviditetsrisk motverkas inte primärt av kapital men det finns en koppling mellan bankens kapital- och likviditetsposition. Därför är processen för att Strukturell likviditetsrisk utvärdera likviditetsbehovet (ILU) en del av den interna kapitalutvärderingen För att kunna bibehålla en sund strukturell likviditetsposition bör strukturen (IKU). Likviditetsutvärderingen är konstruerad så att den ska identifiera möj- på skuldsidan återspegla tillgångssidans sammansättning. Ju mer långfristig liga gap mot SEB:s långsiktigt önskvärda likviditetstäckningsmått, med hän- utlåning och andra illikvida tillgångar, desto större behov av stabil finansiering. syn taget till att en effektiv likviditetshantering är en pågående förbättrings- Denna risk mäts genom det regulatoriskt definierade måttet stabil nettofinan- sieringskvot (Net Stable Funding Ratio, NSFR). I denna kvot mäts relationen process . Not 40 e fortsättning Försäkringsrisk Finansiella rapporter — Noter 185 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Likvida tillgångar 2022 2021 SEK EUR USD Övriga Summa SEK EUR USD Övriga Summa Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 143 983 174 553 103 244 12 332 434 113 196 066 143 190 84 041 11 676 434 973 Värdepapper utgivna eller garanterade av stat, centralbank, multilaterala utvecklings- banker och internationella organisationer 50 221 20 614 35 888 13 423 120 147 62 221 18 712 33 472 22 940 137 345 Värdepapper utgivna eller garanterade av kommuner och av offentliga organ 2 231 6 392 22 751 31 374 3 206 679 4 894 10 694 19 473 Säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet 40 398 344 547 44 838 86 126 25 375 46 277 35 174 60 872 Nivå 1 tillgångar 236 833 195 512 146 072 93 344 671 760 286 868 162 627 122 685 80 483 652 663 Värdepapper utgivna eller garanterade av stat, centralbank, kommuner och offentliga organ 1 539 488 2 027 20 752 437 1 209 Säkerställda obligationer av hög kvalitet 7 097 32 1 318 5 584 14 031 2 106 595 140 8 179 11 021 Värdepapper utgivna av företag (lägst rating AA–) 84 85 Nivå 2A tillgångar 7 097 32 2 857 6 072 16 058 2 106 616 976 8 617 12 315 Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet 6 815 6 815 6 341 6 341 Säkerställda obligationer av hög kvalitet 195 195 21 21 Värdepapper utgivna av företag (rating A+ till BBB–) 111 10 121 194 49 243 Nivå 2B tillgångar 6 926 10 195 7 131 6 535 49 21 6 605 Nivå 2 tillgångar 7 097 6 958 2 867 6 267 23 189 2 106 7 151 1 025 8 637 18 919 SUMMA LIKVIDA TILLGÅNGAR 243 930 202 470 148 939 99 611 694 950 288 974 169 777 123 710 89 121 671 582 1) Alla definitioner är i enlighet med Liquidity Coverage Ratio i kapitaltäckningförordningen (CRR). Likviditetsmått 2022 2021 Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) 109% 111% Ut-/inlåningskvot 116% 111% Likviditetstäckningsgrad 143% 145% 1) Not 40 f fortsättning Likviditetsrisk Finansiella rapporter — Noter 186 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 40 f fortsättning Likviditetsrisk Kontraktuella förfall i balansräkningen Tabellerna specificerar kassaflöden baserat på återstående kontraktuella för- inträffar. Beloppen som presenteras är ej diskonterade kassaflöden. Derivat fallotider på balansräkningsdagen baserat på det tidigaste datum koncernen redovisas till verkligt värde. Eventualförpliktelser såsom lånelöften rapporte- kan tvingas betala, oberoende av bedömningar om sannolikheten att det ras vid förfallotidpunkten. Koncernen, 2022 Balansräkning Betalbara på <3 3–12 Diskonte- (kontraktsmässiga förfallotider) anfordran månader månader 1–5 år >5 år Ingen löptid Delsumma ringseffekt Summa Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 377 966 377 966 377 966 Utlåning till centralbanker 65 259 8 728 0 73 987 –25 73 962 Utlåning till kreditinstitut 8 167 59 263 5 611 3 924 643 77 609 –374 77 235 varav repor 2 377 2 377 –7 2 370 Offentlig förvaltning 6 415 18 088 3 079 11 046 5 480 44 109 –1 434 42 675 Hushåll 7 093 13 761 33 802 52 229 708 137 815 023 –96 468 718 555 Företag 66 979 358 788 249 281 574 210 103 845 1 353 103 –49 061 1 304 042 Utlåning till allmänheten 80 488 390 636 286 162 637 485 817 463 2 212 234 –146 963 2 065 271 varav repor 106 533 106 533 –573 105 960 Skuldinstrument 53 833 56 738 128 419 19 688 258 678 –6 067 252 611 varav belåningsbara skuldinstrument 42 653 26 612 25 845 12 799 107 909 –2 159 105 750 varav andra skuldinstrument 10 516 29 787 102 573 6 889 149 765 –3 908 145 857 Egetkapitalinstrument 66 594 66 594 66 594 Derivat 187 622 187 622 187 622 Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken 356 367 356 367 356 367 Finansiella tillgångar till verkligt värde 53 833 56 738 128 419 19 688 610 584 869 262 –6 067 863 195 Övrigt 12 041 614 68 65 62 437 75 226 –44 75 182 varav övriga finansiella tillgångar 12 034 595 6 65 8 12 708 –44 12 664 Summa tillgångar 531 879 524 502 349 126 769 896 837 859 673 021 3 686 283 –153 473 3 532 810 varav upplupna räntor utlåning 4 624 4 624 4 624 varav upplupna räntor skuldinstrument 1 004 1 004 1 004 Skulder till kreditinstitut 30 459 29 266 5 031 792 1 617 67 165 –292 66 873 varav repor 2 457 2 457 –8 2 449 Offentlig förvaltning 14 561 4 458 1 528 111 1 378 22 035 –79 21 956 Hushåll 399 938 33 855 14 365 1 669 6 449 834 –156 449 678 Företag 1 054 544 164 378 10 220 1 188 74 1 230 403 –349 1 230 054 In- och upplåning från allmänheten 1 469 043 202 691 26 113 2 967 1 458 1 702 271 –584 1 701 687 varav inlåning 1 310 604 171 764 22 950 2 770 1 404 1 509 492 –511 1 508 981 varav upplåning 12 446 6 46 12 498 –22 12 476 varav repor 12 134 12 134 –20 12 114 Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken 357 975 357 975 357 975 Skulder till försäkringstagare 701 1 995 8 221 20 034 33 30 984 30 984 Certifikat 140 316 215 501 1 355 818 –2 643 353 175 Säkerställda obligationer 11 563 53 462 209 143 8 715 282 883 –8 173 274 710 Övriga obligationer 12 622 27 354 112 143 20 944 173 063 –5 799 167 264 Emitterade värdepapper 164 501 296 317 321 288 29 659 811 764 –16 615 795 149 Skuldinstrument 37 286 10 418 16 295 27 036 –2 927 24 109 Egetkapitalinstrument 20 527 20 527 20 527 Derivat 238 048 238 048 238 048 Övriga skulder 12 161 7 456 7 629 –1 7 628 Finansiella skulder till verkligt värde 49 447 10 418 16 295 266 030 293 239 –2 928 290 311 Övrigt 10 814 2 566 3 258 2 638 37 373 56 650 –109 56 541 varav övriga finansiella skulder 10 175 1 772 548 529 225 13 249 –109 13 140 varav leasingskulder 292 654 2 236 1 807 4 988 289 5 277 Efterställda skulder 9 451 20 195 1 109 30 755 –1 988 28 767 Eget kapital 204 523 204 523 204 523 Summa skulder och eget kapital 1 499 502 408 022 341 920 367 139 72 810 865 934 3 555 326 –22 516 3 532 810 varav upplupna räntor in- och upplåning 992 992 992 varav upplupna räntor emitterade värdepapper 1 988 1 988 1 988 Eventualförpliktelser Lånelöften 35 382 575 98 453 385 101 15 901 882 065 882 065 Andra finansiella åtaganden 26 363 47 725 47 914 58 356 180 358 180 358 Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser 1 499 537 816 960 488 098 800 154 147 067 865 934 4 617 749 –22 516 4 595 233 1) Inkluderar poster som är tillgängliga över natten (O/N) . 1) Finansiella rapporter — Noter 187 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 40 f fortsättning Likviditetsrisk Koncernen, 2021 Balansräkning Betalbara på <3 3–12 Diskonte- (kontraktsmässiga förfallotider) anfordran månader månader 1–5 år >5 år Ingen löptid Delsumma ringseffekt Summa Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 344 439 344 439 344 Utlåning till centralbanker 3 390 807 256 0 4 454 4 454 Utlåning till kreditinstitut 10 362 38 732 5 925 4 811 156 59 986 23 60 009 varav repor 5 905 5 905 1 5 906 Offentlig förvaltning 53 9 048 4 219 7 597 4 588 25 506 –873 24 633 Hushåll 8 251 13 301 30 499 56 104 667 814 775 969 –72 439 703 530 Företag 65 275 280 879 210 066 505 562 89 780 1 151 562 –33 363 1 118 199 Utlåning till allmänheten 73 579 303 229 244 784 569 263 762 182 1 953 037 –106 675 1 846 362 varav repor 81 613 81 613 –339 81 274 Skuldinstrument 59 387 32 937 94 844 21 827 208 995 –3 045 205 950 varav belåningsbara skuldinstrument 56 463 6 217 31 578 6 744 101 002 –1 030 99 972 varav andra skuldinstrument 2 552 26 451 63 258 15 083 107 344 –2 015 105 329 Egetkapitalinstrument 120 742 120 742 120 742 Derivat 126 051 126 051 126 051 Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken 422 497 422 497 422 497 Finansiella tillgångar till verkligt värde 59 387 32 937 94 844 21 827 669 290 878 286 –3 045 875 241 Övrigt 11 838 1 238 73 508 65 160 78 816 6 78 822 varav övriga finansiella tillgångar 11 790 1 225 7 500 1 13 522 6 13 528 Summa tillgångar 526 675 413 994 285 140 668 991 784 673 734 450 3 413 921 –109 691 3 304 230 varav upplupna räntor utlåning 1 735 1 735 1 735 varav upplupna räntor skuldinstrument 649 649 649 Skulder till kreditinstitut 47 243 21 014 4 871 698 1 399 75 225 –19 75 206 varav repor 1 824 1 824 1 824 Offentlig förvaltning 14 949 2 954 923 119 1 333 20 278 –1 20 277 Hushåll 413 262 19 884 5 412 643 80 439 283 –2 439 281 Företag 1 010 436 117 908 6 601 2 801 151 1 137 897 –6 1 137 891 In- och upplåning från allmänheten 1 438 647 140 746 12 937 3 563 1 564 1 597 457 –9 1 597 448 varav inlåning 1 308 477 118 851 10 433 2 582 1 398 1 441 741 –7 1 441 734 varav upplåning 8 007 4 58 10 8 079 8 079 varav repor 7 713 7 713 7 713 Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken 424 226 424 226 424 226 Skulder till försäkringstagare 690 1 908 8 143 23 852 30 34 623 34 623 Certifikat 113 122 175 639 0 288 761 –900 287 861 Säkerställda obligationer 1 158 68 890 207 396 17 887 295 331 –3 853 291 478 Övriga obligationer 17 868 24 525 78 657 32 158 153 208 –2 441 150 767 Emitterade värdepapper 132 148 269 054 286 053 50 045 737 300 –7 194 730 106 Skuldinstrument 21 409 10 022 11 601 22 053 –1 889 20 164 Egetkapitalinstrument 14 405 14 405 14 405 Derivat 118 173 118 173 118 173 Övriga skulder 172 5 144 405 702 6 423 –1 6 422 Finansiella skulder till verkligt värde 193 5 553 10 427 11 601 133 280 161 055 –1 890 159 165 Övrigt 6 664 2 439 2 726 3 318 46 541 61 689 –10 61 679 varav övriga finansiella skulder 6 102 1 558 291 1 025 56 9 032 –10 9 022 varav leasingskulder 331 664 2 237 1 991 5 223 304 5 527 Efterställda skulder 5 639 24 014 1 112 30 765 –2 216 28 549 Eget kapital 193 228 193 228 193 228 Summa skulder och eget kapital 1 485 890 301 455 302 401 335 625 92 891 797 306 3 315 568 –11 338 3 304 230 varav upplupna räntor in- och upplåning 476 476 476 varav upplupna räntor emitterade värdepapper 1 075 1 075 1 075 Eventualförpliktelser Lånelöften 799 287 857 130 408 348 422 46 450 813 936 813 936 Andra finansiella åtaganden 127 401 11 099 7 693 14 101 160 294 160 294 Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser 1 486 689 716 713 443 908 691 740 153 442 797 306 4 289 798 –11 338 4 278 460 1) Inkluderar poster som är tillgängliga över natten (O/N). 1) Finansiella rapporter — Noter 188 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 40 f fortsättning Likviditetsrisk Moderbolaget, 2022 Balansräkning Betalbara på <3 3–12 Diskonte- (kontraktsmässiga förfallotider) anfordran månader månader 1–5 år >5 år Ingen löptid Delsumma ringseffekt Summa Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 354 970 354 970 354 970 Utlåning till kreditinstitut 36 646 61 977 14 905 5 259 268 119 054 –450 118 604 varav repor 4 887 4 887 –13 4 874 Offentlig förvaltning 6 401 17 273 1 941 5 877 780 32 271 –508 31 763 Hushåll 6 730 8 629 26 013 25 356 632 257 698 985 –81 877 617 108 Företag 60 585 344 744 233 814 511 843 80 099 1 231 086 –40 769 1 190 317 Utlåning till allmänheten 73 716 370 646 261 768 543 076 713 136 1 962 342 –123 154 1 839 188 varav repor 106 979 106 979 –552 106 427 Skuldinstrument 52 463 51 215 112 904 16 629 233 211 –5 888 227 323 varav belåningsbara skuldinstrument 42 544 21 454 12 163 8 565 84 727 –1 514 83 213 varav andra skuldinstrument 9 918 29 761 100 741 8 065 148 484 – 4 374 144 110 Egetkapitalinstrument 106 361 106 361 106 361 Derivat 179 144 179 144 179 144 Finansiella tillgångar till verkligt värde 52 463 51 215 112 904 16 629 285 505 518 717 –5 888 512 829 Övrigt 12 181 5 591 11 394 5 051 12 911 47 129 –34 47 095 varav övriga finansiella tillgångar 10 220 594 0 18 10 832 –34 10 798 Summa tillgångar 465 331 497 267 333 479 672 633 735 085 298 416 3 002 212 –129 526 2 872 686 varav upplupna räntor utlåning 4 104 4 104 varav upplupna räntor skuldinstrument 915 915 Skulder till kreditinstitut 33 694 28 514 4 937 36 373 1 207 104 726 1 293 106 019 varav repor 2 456 2 456 –7 2 449 Offentlig förvaltning 2 499 4 218 1 004 66 1 390 9 177 –126 9 051 Hushåll 290 468 20 680 11 105 1 272 323 525 –188 323 337 Företag 970 394 155 022 9 178 878 1 135 473 –542 1 134 931 In- och upplåning från allmänheten 1 263 361 179 920 21 287 2 216 1 390 1 468 175 –856 1 467 319 varav inlåning 1 263 361 167 287 21 221 2 194 1 352 1 455 416 –522 1 454 894 varav upplåning 12 448 12 448 –23 12 425 varav repor 12 136 12 136 –22 12 114 Certifikat 140 316 215 500 1 355 818 –2 643 353 175 Säkerställda obligationer 11 564 53 462 209 143 8 715 282 883 –8 173 274 710 Övriga obligationer 12 622 27 354 112 143 20 944 173 063 –5 799 167 264 Emitterade värdepapper 164 501 296 317 321 287 29 659 811 764 –16 615 795 149 Skuldinstrument 37 283 10 163 15 283 25 766 –1 657 24 109 Egetkapitalinstrument 20 527 20 527 20 527 Derivat 229 933 229 933 229 933 Övriga skulder 7 628 7 628 7 628 Finansiella skulder till verkligt värde 37 283 10 163 15 283 258 087 283 853 –1 657 282 196 Övrigt 8 974 1 612 657 103 20 023 31 369 –46 31 323 varav övriga finansiella skulder 8 714 1 494 276 1 10 486 –46 10 440 Efterställda skulder 9 459 20 245 29 704 –1 837 27 867 Obeskattade reserver 15 680 15 680 15 680 Eget kapital 147 133 147 133 147 133 Summa skulder och eget kapital 381 946 333 894 390 942 47 642 425 244 2 892 404 –19 718 2 872 686 varav upplupna räntor in- och upplåning 977 977 977 varav upplupna räntor emitterade värdepapper 1 988 1 988 1 988 Eventualförpliktelser Lånelöften 73 464 80 894 364 918 9 105 528 381 528 381 Andra finansiella åtaganden 21 173 44 746 46 517 60 880 173 316 173 316 Operationella leasingåtaganden 231 535 1 964 2 086 4 816 –320 4 496 Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser 476 813 460 068 804 342 119 713 425 244 3 598 916 –20 038 3 578 878 1) Inkluderar poster som är tillgängliga över natten (O/N) . 1) Finansiella rapporter — Noter 189 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 40 f fortsättning Likviditetsrisk Moderbolaget, 2021 Balansräkning Betalbara på <3 3–12 Diskonte- (kontraktsmässiga förfallotider) anfordran månader månader 1–5 år >5 år Ingen löptid Delsumma ringseffekt Summa Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 371 466 371 466 371 466 Utlåning till kreditinstitut 31 138 33 218 5 269 4 683 0 74 309 25 74 334 varav repor 1 368 1 368 1 368 Offentlig förvaltning 33 8 452 3 198 2 771 41 14 496 –177 14 319 Hushåll 7 876 8 303 23 058 31 191 604 773 675 201 –60 464 614 737 Företag 62 405 268 455 191 304 448 856 67 787 1 038 806 –26 531 1 012 275 Utlåning till allmänheten 70 314 285 210 217 560 482 818 672 602 1 728 504 –87 172 1 641 332 varav repor 81 588 81 588 –314 81 274 Skuldinstrument 55 821 29 173 74 865 21 432 181 291 –2 850 178 441 varav belåningsbara skuldinstrument 53 668 3 509 12 948 6 444 76 570 –714 75 856 varav andra skuldinstrument 2 153 25 664 61 917 14 988 104 721 –2 136 102 585 Egetkapitalinstrument 147 380 147 380 147 380 Derivat 121 326 121 326 121 326 Finansiella tillgångar till verkligt värde 55 821 29 173 74 865 21 432 268 705 449 996 –2 850 447 146 Övrigt 13 585 6 002 13 112 5 159 15 693 53 552 4 53 556 varav övriga finansiella tillgångar 11 507 1 224 0 3 12 735 4 12 739 Summa tillgångar 472 918 387 834 258 004 575 479 699 193 284 398 2 677 827 –89 993 2 587 834 varav upplupna räntor utlåning 1 412 1 412 varav upplupna räntor skuldinstrument 583 583 Skulder till kreditinstitut 57 613 19 864 4 751 1 822 1 219 85 269 7 85 276 varav repor 778 778 778 Offentlig förvaltning 3 986 4 723 922 62 1 307 11 000 –3 10 997 Hushåll 314 740 7 757 2 420 445 66 325 427 –2 325 425 Företag 947 014 112 945 6 170 1 951 0 1 068 080 –12 1 068 068 In- och upplåning från allmänheten 1 265 740 125 425 9 512 2 457 1 373 1 404 507 –17 1 404 490 varav inlåning 1 265 740 117 407 9 510 2 455 1 370 1 396 482 1 1 396 483 varav upplåning 8 007 8 007 8 007 varav repor 7 713 7 713 7 713 Certifikat 113 121 175 639 0 288 761 –900 287 861 Säkerställda obligationer 1 158 68 890 207 396 17 888 295 331 –3 853 291 478 Övriga obligationer 17 868 24 449 78 656 32 157 153 131 –2 441 150 690 Emitterade värdepapper 132 148 268 977 286 052 50 045 737 222 –7 194 730 028 Skuldinstrument 19 404 9 688 10 592 20 703 –539 20 164 Egetkapitalinstrument 14 405 14 405 14 405 Derivat 113 497 113 497 113 497 Övriga skulder 6 422 6 422 6 422 Finansiella skulder till verkligt värde 19 404 9 688 10 592 134 324 155 027 –539 154 488 Övrigt 5 283 1 450 148 90 24 020 30 991 –2 30 989 varav övriga finansiella skulder 5 138 1 302 2 0 6 442 –2 6 440 Efterställda skulder 5 645 24 087 29 733 –2 084 27 649 Obeskattade reserver 17 137 17 137 17 137 Eget kapital 137 776 137 776 137 776 Summa skulder och eget kapital 282 739 290 740 324 255 63 319 296 121 2 597 663 –9 829 2 587 834 varav upplupna räntor in- och upplåning 446 446 446 varav upplupna räntor emitterade värdepapper 1 035 1 035 1 035 Eventualförpliktelser Lånelöften 74 322 112 098 332 998 8 728 528 146 528 146 Andra finansiella åtaganden 24 053 42 426 38 580 54 386 159 445 159 445 Operationella leasingåtaganden 239 540 1 934 2 199 4 913 –214 4 699 Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser 381 354 445 804 697 767 128 631 296 121 3 290 166 –10 043 3 280 123 1) Inkluderar poster som är tillgängliga över natten (O/N). Koncernen Moderbolaget Genomsnittlig återstående löptid (år) 2022 2021 2022 2021 Utlåning till kreditinstitut 0,37 0,41 0,29 0,29 Utlåning till allmänheten 4,42 4,69 4,34 4,65 Skulder till kreditinstitut 0,36 0,29 1,25 0,27 Inlåning från allmänheten 0,04 0,03 0,04 0,03 Upplåning från allmänheten 0,14 0,16 0,13 0,13 Certifikat 0,43 0,43 0,43 0,43 Säkerställda obligationer 2,62 2,84 2,62 2,84 Övriga obligationer 3,20 3,71 3,20 3,71 1) 3) Finansiella rapporter — Noter 190 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 40 g Referensräntereformen Översikt SEB-koncernens övergång till alternativa referensräntor Interbankräntor (IBORs) är vanligt förekommande referensvärden för räntor. Det koncernövergripande programmet för övergång till alternativa referens- De används som referensräntor i finansiella produkter som derivat, obligatio- räntor leddes av en styrgrupp och en arbetsgrupp från SEB:s divisioner som ner, lån, strukturerade produkter och bolån, och är basen för beräkningen av samordnade nödvändiga förändringar av system, processer, risk- och värde- produkternas räntebetalningar. Efter den finansiella krisen och i takt med en ringsmodeller, samt hanterar skatte- och redovisningskonsekvenser hänför- försämrad interbankmarknad, i kombination med en nedgång i IBOR:s rele- liga därtill. vans och trovärdighet, efterfrågade globala tillsynsmyndigheter reformer av SEB har anslutit sig till ISDA IBOR 2020 och 2021 Fallbacks Protocol. IBORs. Den exakta tidpunkten för övergången kommer att variera beroende Koncernen har även samarbetat med kunder för att ändra säkerhetsräntorna på valuta och produkt. för säkerställande i Credit Support Annex. Alla LIBORs, förutom vissa USD LIBOR löptider, slutade publiceras vid års- slutet 2021 och ersattes av alternativa referensräntor. USD LIBOR 1m, 3m och Exponeringsöversikt 6m kommer att upphöra att publiceras efter den 30 juni 2023. Nordiska IBORs Tabellen nedan sammanfattar USD LIBOR som omfattas av referensränte- som STIBOR, CIBOR och NIBOR samt EURIBOR förväntas finnas kvar. reformen per den 31 december 2022. Produkt/valuta USD LIBOR Derivat 1 767 425 Tillgångar som ej är derivat (utlåning, bolån, aktier, m m) 71 874 Skulder som ej är derivat 4 257 NOMINELLT EXPONERINGSBELOPP PER VALUTA Koncernen strävar efter att ha avtalat om övergången av återstående äldre rapporteringen till följd av referensräntereformen, inklusive effekterna av för- USD-exponeringar före USD LIBOR upphör i juni 2023 ändringar i avtalsenliga kassaflöden eller säkringsförhållanden till följd av att en referensränta ersätts med en alternativ referensränta. Referensräntereformen – Fas 2 För mer information om referensräntereformen (IBOR) – Fas 1, se not 21 . Ändringarna i IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16 avseende Referens- räntereformen – Fas 2, behandlar frågor som kan påverka den finansiella Finansiella rapporter — Noter 191 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 41 Kapitaltäckning Kapitalstyrning kapital och relevanta nyckeltal. Planen är framåtriktad och inkluderar nuva- SEB tar olika typer av risk i linje med bankens strategiska inriktning och affärs- rande samt kommande affärsvolymer liksom strategiska initiativ. Kapitalpla- plan. För att kunna hantera dessa risker och för att garantera SEB:s långsiktiga nen stresstestas med avseende på eventuella konjunkturnedgångar, strate- överlevnad måste banken hålla tillräckligt med kapital. Samtidigt måste lön- giska riskfaktorer som identifieras i affärsplanen och andra relevanta scena- samheten balanseras mot risktoleransen. Inom ramen för SEB:s kapitalstyr- ning beaktas de följande aspekterna: rier. Kapitalplanen fastställs årligen och uppdateras under året vid behov. Ekonomiskt kapital är en viktig beståndsdel av IKU. Det är ett internt risk- 1. tillsynsmyndigheternas minimikapitalkrav och deras förväntningar att mått som liknar Basel III-regelverket. Ekonomiskt kapital beräknas med ett banker ska verka med en säker marginal över dessa miniminivåer, som konfidensintervall på 99,97 procent vilket motsvarar kapitalkravet för en sätts av EU-direktiv genom svensk lagstiftning om kapitalkrav, 2. kapitalisering som krävs för att uppnå den rating som behövs för att nå mycket hög rating. Koncernens ekonomiska kapital, eller det internt bedömda kapitalbehovet för koncernen (inklusive försäkringsverksamheten) uppgick det antal skuldinvesterare som behövs för att SEB:s verksamhet ska vid årets slut till 102 miljarder kronor (102). kunna bedrivas, SEB har en intern modell för kapitalallokering och för att mäta räntabilitet. 3. kapitalisering som krävs av företagskunder och andra motparter för att Modellen är kalibrerad till SEB:s kapitalmål och liknar myndighetskapitalmåt- banken ska kunna vara verksam i kapitalmarknaderna, inklusive derivat- och valutahandel, och tet genom att det inkluderar kapitalkrav under pelare 2. Tillsynsmyndigheterna utvärderar årligen SEB och dess IKU enligt regel- 4. balans mellan aktieägarnas avkastningskrav och risktagande. omfattar bland annat kapitaltäckning, riskmätningsmodeller och riskstyrning i verket för myndigheternas översyns- och utvärderingsprocess. Utvärdering För att möta förväntningarna från aktieägarna, tillsynsmyndigheterna och samband med 2022 års utvärdering har tillsynsmyndigheten dragit slutsatsen marknadsaktörer är SEB:s kapitalnivå baserad på en uppskattning av samtliga att SEB har tillräckligt kapital och mäter och hanterar risker på ett lämpligt risker i verksamheten. Även framåtblickandeskattningar görs i linje med lång- och kortsiktiga affärsplaner samt förväntad makroekonomisk utveckling. sätt. Vidare används stresstester för att identifiera hur bankens finansiella ställ- ning kan komma att påverkas av olika negativa scenarier. Myndigheternas kapitalkrav Den 29 december 2020 trädde nya kapitalkrav i kraft för svenska banker då Intern kapitalutvärderingsprocess fyra delar: EU:s bankpaket infördes i svensk lag. Kravet på kärnprimärkapital delas in i Den interna kapitalutvärderingen (IKU) omfattar SEB:s interna syn på materi- i) ett Pelare 1 minimikrav på 4,5 procent, ella risker och hur de utvecklas, liksom riskmätningsmodeller, riskhantering ii) ett Pelare 2-krav (P2R), och de faktorer som minskar risken. IKU:n är kopplad till bankens affärsplane- iii) ett kombinerat buffertkrav, och ring och fastställer en strategi för hur lämpliga kapitalnivåer ska upprätthål- las. Den interna kapitalutvärderingen säkerställer att det egna kapitalet, eko- nomiskt kapital, myndigheternas och ratingbolagens kapitalkrav hanteras på iv) ett vägledande Pelare 2-krav (P2G). Vid årets slut uppgick SEB:s krav på kärnprimärkapital till cirka 14,2 procent ett sätt så att bankens överlevnad inte riskeras. Kapitaltäckningen bevakas (13,8) varav 1,4 procent (1,2) var Pelare 2-krav och 7,4 procent (6,6) var löpande och rapporteras till styrelsen. Därmed är IKU sammankopplad med kom binerat buffertkrav. I samband med 2022 års översyns- och utvärderings- SEB:s affärsplanering, interna styrning och kontrollramverk. pro cess (SREP) meddelade Finansinspektionen ett Pelare 2 vägledningskrav SEB:s kapitalplan täcker den strategiska planeringsperioden och prognosti- (P2G) på 1,0 procent för den konsoliderade situationen jämfört med 1,5 pro- serar både krav på ekonomiskt kapital och myndighetskrav samt tillgängligt cent 2021. SEB Konsoliderad situation – Kapitalbaskrav (explicit eller implicit) dec 2022 CET 1 AT1 Tier 2 Total Pelare 1 4,5% 1,5% 2,0% 8,0% Pelare 2 Företagskrediter – Kommersiella fastigheter riskviktsgolv 0,7% 0,0% 0,2% 0,9% Kreditrelaterad koncentrationsrisk 0,3% 0,1% 0,1% 0,5% Ränterisk i bankboken 0,4% 0,1% 0,2% 0,6% Total Pelare 2 1,4% 0,2% 0,5% 2,0% Total ÖUP-kapitalkravsrelation (TSCR) 5,9% 1,7% 2,5% 10,0% Institutsspecifika buffertkrav Kapitalkonserveringsbuffert 2,5% 2,5% Systemriskbuffert 3,1% 3,1% Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut (O-SII) 1,0% 1,0% Kontracyklisk kapitalbuffert 0,8% 0,8% Kombinerat buffertkrav (CBR) 7,4% 7,4% Samlad kapitalkravsrelation (TSCR+CBR) 13,2% 1,7% 2,5% 17,4% Pelare 2 vägledning (P2G) 1,0% 1,0% Samlad kapitalkravsrelation och P2G 14,2% 1,7% 2,5% 18,4% Finansiella rapporter — Noter 192 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 41 fortsättning Kapitaltäckning Kapitaltäckningsanalys Konsoliderad situation Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Tillgängligt kapital och totalt riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapital 162 956 154 821 136 851 131 207 Primärkapital 177 517 168 375 151 413 144 761 Totalt kapital 193 025 181 737 166 708 157 935 Totalt riskvägt exponeringsbelopp (TREA) 859 320 787 490 778 243 712 916 Kapitalrelationer och minimikapitalkrav (som procentandel av TREA) Kärnprimärkapitalrelation (%) 19,0% 19,7% 17,6% 18,4% Primärkapitalrelation (%) 20,7% 21,4% 19,5% 20,3% Total kapitalrelation (%) 22,5% 23,1% 21,4% 22,2% Pelare 1 minimikapitalkrav (%, P1) 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% Pelare 1 minimikapitalkrav (belopp) 68 746 62 999 62 259 57 033 Ytterligare kapitalbaskrav (P2R) för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (som procentandel av TREA) Ytterligare kapitalbaskrav (%, P2R) 2,0% 1,8% 1,7% 1,8% varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter) 1,4% 1,2% 1,2% 1,2% varav: ska utgöras av primärkapital (i procentenheter) 1,6% 1,4% 1,3% 1,4% Total ÖUP-kapitalkravsrelation (%, P1+P2R) 10,0% 9,8% 9,7% 9,8% Total ÖUP-kapitalkravsrelation (belopp) 86 142 77 426 75 777 69 901 Ytterligare buffertkrav samt Pelare 2 vägledning för kärnprimärkapital (som procentandel av TREA) Kapitalkonserveringsbuffert (%) 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (%) 0,8% 0,1% 0,8% 0,1% Systemriskbuffert (%) 3,1% 3,0% Buffert för andra systemviktiga institut (%) 1,0% 1,0% Kombinerat buffertkrav (%, CBR) 7,4% 6,6% 3,3% 2,6% Kombinerat buffertkrav (belopp) 63 391 51 724 25 727 18 339 Samlade kapitalkrav (%, P1+P2R+CBR) 17,4% 16,4% 13,0% 12,4% Samlade kapitalkrav (belopp) 149 533 129 150 101 504 88 204 Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderingsprocessen (%, P1+P2R) 12,4% 13,2% 11,7% 12,3% Pelare 2 vägledning (%, P2G) 1,0% 1,5% Pelare 2 vägledning (belopp) 8 593 11 812 Samlad kapitalkravsrelation och P2G (%) 18,4% 17,9% 13,0% 12,4% Samlad kapitalkravsrelation och P2G (belopp) 158 127 140 962 101 504 88 204 Bruttosoliditetsgrad, krav samt kärnprimärkapital Pelare 2 vägledning (som procentandel av summa bruttosoliditetsexponering) Primärkapital (belopp) 177 517 168 375 151 413 144 761 Summa bruttosoliditetsexponering (belopp) 3 539 598 3 352 452 3 263 128 3 065 713 Bruttosoliditetsgrad (%) 5,0% 5,0% 4,6% 4,7% Totalt ÖUP-bruttosoliditetskrav (%) 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% Samlat bruttosoliditetskrav (%) 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% Samlat bruttosoliditetskrav (belopp) 106 188 100 574 97 894 91 971 Pelare 2 vägledning (%, P2G) 0,5% 0,5% Pelare 2 vägledning (belopp) 15 928 15 086 Samlat bruttosoliditetskrav och P2G (%) 3,5% 3,5% 3,0% 3,0% Samlat bruttosoliditetskrav och P2G (belopp) 122 116 115 660 97 894 91 971 Kapitalbas Konsoliderad situation Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Eget kapital enligt balansräkningen 204 523 193 228 159 583 151 353 Upparbetad utdelning –14 266 –12 938 –14 266 –12 938 Reversering av innehav i egna kärnprimärkapitalinstrument 4 248 1 397 4 249 1 397 Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 194 506 181 687 149 566 139 812 Ytterligare värdejusteringar –1 331 –1 133 –1 289 –1 113 Goodwill –4 308 –4 261 –3 358 –3 358 Immateriella tillgångar –1 236 –1 327 –1 132 –1 196 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet –17 –7 Reserver i verkligt värde relaterade till vinster eller förluster på kassaflödessäkringar –62 18 –62 18 Negativa belopp till följd av beräkningen av förväntade förlustbelopp –24 –23 Vinster eller förluster på skulder som värderas till verkligt värde och beror på ändringar av egen kreditstatus –1 060 –194 –1 050 –205 Förmånsbestämda pensionsplaner –17 712 –17 211 Direkta och indirekta innehav av egna kärnprimärkapitalinstrument –5 799 –2 752 –5 799 –2 752 Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital –31 550 –26 866 –12 715 –8 606 Kärnprimärkapital 162 956 154 821 136 851 131 207 Primärkapitaltillskott 14 561 13 555 14 561 13 555 Primärkapital 177 517 168 375 151 413 144 761 Supplementärkapitalinstrument 15 002 13 826 15 002 13 826 Positiva belopp till följd av beräkningen av förväntade förlustbelopp 1 706 736 1 494 548 Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn –1 200 –1 200 –1 200 –1 200 Supplementärkapital 15 508 13 362 15 295 13 174 TOTALT KAPITAL 193 025 181 737 166 708 157 935 1) För moderbolaget inkluderar Eget kapital kapitalandelen av obeskattade reserver. 2) I det andra kvartalet emitterade SEB ett Tier 1-instrument om 0,5 miljarder USD, vilket ingår i bankens kapitalbas från och med Q2 2022 . 1) 2) Finansiella rapporter — Noter 193 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 41 fortsättning Kapitaltäckning Riskexponeringsbelopp Konsoliderad situation Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Riskex po- Riskex po- Riskex po- Riskex- nerings- nerings- nerings- ponerings- Kreditrisk IRK belopp Kapitalkrav belopp Kapitalkrav belopp Kapitalkrav belopp Kapitalkrav Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker 18 304 1 464 18 374 1 470 9 987 799 10 362 829 Exponeringar mot institut 66 245 5 300 52 833 4 227 65 707 5 257 52 349 4 188 Exponeringar mot företag 407 153 32 572 371 928 29 754 334 983 26 799 308 939 24 715 Hushållsexponeringar 67 811 5 425 66 879 5 350 44 316 3 545 44 205 3 536 varav säkrade genom panträtt i fast egendom 44 643 3 571 43 718 3 497 35 015 2 801 34 274 2 742 varav exponeringar mot små och medelstora företag 6 044 484 5 621 450 2 046 164 2 187 175 varav övriga hushållsexponeringar 17 124 1 370 17 540 1 403 7 256 580 7 744 619 Positioner i värdepapperiseringar 2 036 163 1 976 158 2 036 163 1 976 158 Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod 561 550 44 924 511 989 40 959 457 029 36 562 417 831 33 426 Kreditrisk schablonmetod Exponeringar mot stater eller centralbanker 6 640 531 949 76 Exponeringar mot institut 962 77 937 75 14 168 1 133 11 628 930 Exponeringar mot företag 6 933 555 6 635 531 5 048 404 3 319 266 Exponeringar mot hushåll 14 521 1 162 15 278 1 222 8 285 663 9 001 720 Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter 2 486 199 2 016 161 2 484 199 2 012 161 Fallerande exponeringar 122 10 45 4 98 8 24 2 Exponeringar som är förenade med särskilt hög risk 515 41 845 68 515 41 845 68 Exponeringar i form av andelar i företag för kollektiva investeringar (fond) 1 628 130 1 905 152 1 628 130 1 540 123 Aktieexponeringar 5 540 443 6 770 542 51 432 4 115 43 688 3 495 Övriga poster 9 851 788 9 964 797 3 022 242 2 863 229 Totalt, kreditrisk enligt schablonmetod 49 197 3 936 45 344 3 628 86 680 6 934 74 920 5 994 Marknadsrisk Risker i handelslagret där interna modeller använts 39 876 3 190 26 756 2 140 39 876 3 190 26 756 2 140 Risker i handelslagret där standardmetoder använts 7 251 580 5 021 402 7 226 578 4 975 398 Valutakursrisk 4 153 332 Total marknadsrisk 47 128 3 770 31 778 2 542 47 103 3 768 35 883 2 871 Övriga kapitalkrav Operativ risk enligt internmätningsmetod 50 452 4 036 49 897 3 992 38 923 3 114 39 185 3 135 Avvecklingsrisk 0 0 13 1 0 0 13 1 Kreditvärdighetsjusteringsrisk 12 309 985 9 493 759 12 304 984 9 485 759 Investeringar i försäkringsverksamhet 23 851 1 908 22 527 1 802 23 851 1 908 22 527 1 802 Övriga exponeringar 2 991 239 3 898 312 519 42 528 42 Ytterligare riskexponeringsbelopp 111 841 8 947 112 551 9 004 111 833 8 947 112 544 9 004 Totalt övrigt kapitalkrav 201 444 16 116 198 379 15 870 187 432 14 995 184 282 14 743 SUMMA 859 320 68 746 787 490 62 999 778 243 62 259 712 916 57 033 1) Kapitalkrav 8 procent av riskexponeringsbeloppet enligt förordning (EU) nr 575/2013 (CRR). 2) Ytterligare riskexponeringsbelopp gällande riskviktsgolv för svenska bolån, och från Q3 2021 norska bolån samt för norska företagsexponeringar säkrade i fast egendom enligt Artikel 458, förordning (EU) nr 575/2013 (CRR). Genomsnittlig riskvikt Konsoliderad situation Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Exponeringar mot stater eller centralbanker 2,8% 2,9% 1,9% 1,9% Institutsexponeringar 24,9% 23,5% 24,9% 23,5% Företagsexponeringar 27,3% 27,6% 24,5% 25,0% Hushållsexponeringar 9,3% 9,2% 7,4% 7,3% varav säkrade genom panträtt i fast egendom 6,8% 6,7% 6,1% 5,9% varav exponeringar mot små och medelstora företag 51,0% 50,3% 33,5% 33,8% varav övriga hushållsexponeringar 28,0% 28,5% 40,8% 38,5% Positioner i värdepapperiseringar 16,9% 16,9% 16,9% 16,9% SEB ska också uppfylla de kapitalkrav som gäller för koncerner som bedriver till 219,6 miljarder kronor (202,1) medan de tillgängliga kapitalresurserna var både bank- och försäkringsverksamhet, så kallade finansiella konglomerat. 263 miljarder kronor (250,2). Till dessa totaler bidrog SEB Life and Pension Det samlade kapitalkravet för SEB som finansiellt konglomerat uppgick 2022 Holding AB med Solvens II-siffror från 30 september 2022 . 1) 1) 1) 1) 2) Finansiella rapporter — Noter 194 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 42 Livförsäkringsrörelsen Koncernen Resultaträkning 2022 2021 Premieinkomster netto 4 554 5 025 Intäkter från investeringsavtal – Egna avgifter 1 200 1 383 – Erhållna ersättningar från fondbolag 1 955 2 122 3 155 3 505 Kapitalavkastning, netto –5 304 2 889 Övriga rörelseintäkter 400 417 Summa intäkter, brutto 2 805 11 836 Utbetalda försäkringsersättningar, netto –2 399 –2 094 Förändring i försäkringstekniska avsättningar 3 752 –4 956 Summa intäkter, netto 4 158 4 786 Varav avgifter, netto, från andra enheter inom SEB koncernen 1 613 1 712 Direkta anskaffningskostnader investerings- och försäkringsavtal –766 –830 Förändring av aktiverade anskaffningskostnader –183 –201 –949 –1 032 Erhållna provisioner och vinstandelar från avgiven återförsäkring 121 99 Övriga kostnader –1 436 –1 377 Summa kostnader –2 265 –2 310 Förväntade kreditförluster, netto –1 0 RÖRELSERESULTAT 1 892 2 476 Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. Förändring av övervärden i division Liv Nuvärde av årets försäljning 932 1 280 Avkastning på avtal ingångna under tidigare år 1 536 1 179 Realiserat övervärde på avtal ingångna tidigare år –2 970 –2 501 Faktiskt utfall jämfört med operativa antaganden –323 1 288 Förändring i övervärden från verksamheten, brutto –826 1 246 Årets aktivering av anskaffningskostnader –106 –98 Årets avskrivning på aktiverade anskaffningskostnader 289 299 Årets förändring av aktiverade avgifter –28 –19 Förändring i övervärden från verksamheten, netto –671 1 428 Finansiella effekter av kortsiktiga marknadsfluktuationer –3 948 3 170 Förändring i operativa antaganden –613 677 SUMMA FÖRÄNDRING I ÖVERVÄRDEN –5 232 5 276 Beräkningar av övervärden i livförsäkringsverksamheten baseras på antaganden om den framtida utvecklingen av befintliga försäkringsavtal samt en risk- justerad diskonteringsränta. De viktigaste antagandena (svensk fondförsäkring – som representerar 83 procent (86) av övervärdet). 2022 2021 Diskonteringsränta 6,5% 6,5% Värdeutveckling fondandelar, brutto före avgifter och skatter 4,65% 4,65% Flyttfrekvens 3,80% 3,73% Annullation av löpande premier 7,8% 7,8% Återköp av kapitalförsäkring: inom 1 år från tecknandet / 1–4 år / 5 år / 6 år / därefter 1%/7%/7%/7%/6% 1% / 6% / 9% / 8% / 6% Inflation KPI / Inflation kostnader 2% / 3% 2% / 3% Dödlighet Koncernens erfarenhet Koncernens erfarenhet 1) Med försäljning avses nyteckning och extrapremier på befintliga kontrakt. 2) Den beräknade avvikelsen mellan det faktiska utfallet på existerande kontrakt jämfört med utfall baserat på tidigare antaganden. 2021 var det en stor positiv effekt relaterad till en ny distributionsmodell. 3) Förutbetalda anskaffningskostnader aktiveras och skrivs av enligt plan. Även vissa initiala avgifter aktiveras i balansräkningen och intäktsförs i resultaträkningen under ett antal år. Redovisad förändring i övervärden korrigeras därför med nettoeffekten av periodens förändring av aktiverade anskaffningskostnader och aktiverade avgifter. 4) Antagen årlig värdetillväxt är 4,65 procent (4,65) brutto (före avgifter och skatter). Det verkliga utfallet resulterar i positiva eller negativa avvikelser. 5) Negativ effekt 2022 främst relaterat till förväntad ökad flytt ut. Positiv effekt 2021 från ändrade antaganden gällande utbetalningstid och uppskjutning av utbetalningstidpunkt, lägre återköpsfrekvens och kostnader. Negativ effekt från ökad flytt ut. 6) Beräknade övervärden ingår inte i SEB koncernens resultat- och balansräkning. Redovisat övervärde är netto efter korrigering för aktiverade anskaffningskostnader och avgifter. Sammanfattad finansiell information för Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv Sammanfattning av resultaträkningen 2022 2021 Resultat från livförsäkringsverksamheten 7 961 33 778 Övriga kostnader och bokslutsdispositioner 14 –15 Skatter –290 –170 NETTORESULTAT 7 685 33 594 Sammanfattning av balansräkningen SUMMA TILLGÅNGAR 182 351 195 183 Summa skulder 63 704 77 055 Eget kapital 118 549 118 016 Obeskattade reserver 98 112 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 182 351 195 183 1) SEB äger alla aktier i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv förutom en gyllene andel som ägs av Trygg-Stiftelsen. Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv konsolideras inte in som ett dotterföretag i koncernen, eftersom SEB:s ägarskap i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv inte resulterar i bestämmande inflytande. Innevarande års siffror är ej reviderade . 1) 2) 3) 4) 5) 6) 1) Finansiella rapporter — Noter 195 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 43 Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten Inom fondförsäkringsverksamheten står SEB, för sina kunders räkning, som SEB. Den totala fondförmögenheten i dessa fonder uppgår till 131 556 Mkr ägare till 50 procent eller mer av andelarna i 13 (16) fonder, som förvaltas av (153 299), varav SEB för kunders räkning innehar 94 439 Mkr (110 290). 44 Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag Koncernen Moderbolaget Tillgångar, 2022 Specialföretag Fonder Summa Specialföretag Fonder Summa Utlåning till allmänheten 11 710 11 710 11 710 11 710 Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet 4 326 095 326 099 4 47 51 varav derivat 4 4 4 4 SUMMA 11 714 326 095 337 810 11 714 47 11 761 Skulder In- och upplåning från allmänheten 484 484 484 484 Skulder till verkligt värde 101 101 101 101 varav derivat 101 101 101 101 SUMMA 586 586 586 586 Eventualförpliktelser 1 209 1 209 1 209 1 209 Koncernens maximala exponering för förluster 12 923 22 206 35 129 12 923 47 12 970 1) Investeringar i SEB-förvaltade och externt förvaltade fonder. Tillgångar, 2021 Utlåning till allmänheten 10 355 10 355 10 355 10 355 Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet 1 380 621 380 622 1 44 45 varav derivat 1 1 1 1 SUMMA 10 356 380 621 390 977 10 356 44 10 400 Skulder In- och upplåning från allmänheten 461 0 461 461 461 Skulder till verkligt värde 13 13 13 13 varav derivat 13 13 13 13 SUMMA 474 0 474 474 474 Eventualförpliktelser 1 145 1 145 1 145 1 145 Koncernens maximala exponering för förluster 11 501 23 026 34 527 11 501 44 11 545 1) Investeringar i SEB-förvaltade och externt förvaltade fonder. Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag hänför sig till när koncer- nen har intressen i strukturerade företag som den inte kontrollerar. Ett struk- turerat företag är ett företag som är utformat så att rösträtter och liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn för att fastställa vem som har bestämmande inflytande, exempelvis när rösträtter avser enbart förvalt- ningsuppgifter och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbestäm- melser. Koncernen gör transaktioner med strukturerade företag inom ramen för den ordinarie verksamheten av olika anledningar. Beroende på typen av struk- turerat företag är syftet att stödja kundtransaktioner, att delta i specifika investeringsmöjligheter eller att underlätta uppstart av vissa företag. Koncernen har intressen i följande typer av strukturerade företag: Intressen i fonder Koncernen etablerar och förvaltar fonder för att förse kunder med investe- ringsmöjligheter, SEB anses vara sponsor för dessa fonder. Totalt förvaltat kapital utgör storleken på en fond. Totalt kapital som förvaltas av SEB är 684 miljarder kronor (831). Det totala kapitalet som förvaltas av andra än SEB är inte publikt tillgängligt och anses inte vara nödvändigt för att förstå relate- rade risker, varför det inte presenteras här. I vissa fall underlättar koncernen uppstarten av fonder genom att inneha andelar. Den kan inneha fondandelar i fonder som förvaltas av koncernen eller av en tredje part i investeringssyfte inom livverksamheten. Fonder som förvaltas av koncernen genererar intäkter i form av förvaltningsprovisioner och resultatbaserade provisioner som base- ras på tillgångarna under förvaltning. Intäkterna från kapitalförvaltning redo- visas i not 5. Koncernen kan maximalt förlora det redovisade beloppet för andelar som koncernen innehar. Detta belopp reflekterar inte den sannolika förlusten. 1) 1) Intressen i andra strukturerade företag Koncernen har bidragit till att etablera strukturerade företag för att stödja kundtransaktioner. Syftet med dessa företag är att tillhandahålla en alterna- tiv finansiering och förbättring av likviditeten till säljarna och investeringsmöj- ligheter till investerare genom att de köper tillgångar och finansierar köpen med tillgångarna som säkerhet. Koncernen tillhandahåller seniora kreditfacili- teter som automatiskt förlängs och administration till företagen och erhåller intäkter i form av avgifter och ränteintäkter med marknadsmässiga villkor. Koncernen har också de mest seniora investeringarna i skuldinstrument emitterade av banker, genom specialföretag (SPV) vilkas syfte är att tillhan- dahålla alternativ finansiering till emittenter och investeringsmöjligheter till investerare. SPVna köper tillgångspooler från den utgivande bankens balans- räkning, exempelvis kreditkortslån, huslån, lån till små och medelstora företag och finansierar dessa köp genom att emittera skuldinstrument med tillgång- arna som säkerhet. Dessa värdepapper har flera nivåer av efterställdhet. Den maximala exponeringen för förluster avseende investeringar i andra strukturerade företag är begränsad till det bokförda värdet av investering- arna och kan bara uppstå efter förluster hos kreditgivare med mer juniora exponeringar. Den maximala exponeringen för förluster reflekterar inte san- nolikheten för förlust. Säkringar eller säkerhetsarrangemang är inte beaktade. Totala tillgångar i dessa företag anses inte vara meningsfull information för att förstå närliggande risker och har därför inte presenterats . Finansiella rapporter — Noter 196 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 45 Upplysningar om närstående Koncernen Intresseföretag Nyckelpersoner Övriga närstående Tillgångar/ Tillgångar/ Tillgångar/ Koncernen, 2022 Skulder Räntor Skulder Räntor Skulder Räntor Utlåning till allmänheten 559 15 240 6 55 2 Derivat med positivt stängningsvärde 1 791 Övriga tillgångar 30 In- och upplåning från allmänheten 725 0 46 1 019 8 Övriga skulder 0 Koncernen, 2021 Utlåning till allmänheten 1 557 15 218 3 62 1 Derivat med positivt stängningsvärde 1 373 In- och upplåning från allmänheten 473 9 45 1 313 1 Moderbolaget Intresseföretag Koncernföretag Tillgångar/ Tillgångar/ Moderbolaget, 2022 Skulder Räntor Skulder Räntor Utlåning till kreditinstitut 32 047 79 Utlåning till allmänhet 559 15 14 849 65 Räntebärande värdepapper 1 204 31 Derivat med positivt stängningsvärde 433 Övriga tillgångar 30 1 241 0 SUMMA 589 15 49 774 175 Skulder till kreditinstitut 41 215 –322 In- och upplåning från allmänheten 705 0 14 060 –96 Derivat med negativt stängningsvärde 2 002 Övriga skulder 0 90 –2 SUMMA 705 0 57 367 –420 Moderbolaget, 2021 Utlåning till kreditinstitut 21 495 64 Utlåning till allmänhet 1 557 15 12 963 6 Räntebärande värdepapper 1 401 25 Derivat med positivt stängningsvärde 380 Övriga tillgångar 0 1 184 0 SUMMA 1 557 15 37 423 96 Skulder till kreditinstitut 12 630 59 In- och upplåning från allmänheten 462 9 13 777 13 Derivat med negativt stängningsvärde 456 Övriga skulder 0 66 –4 SUMMA 462 9 26 929 68 Nyckelpersoner ovan syftar på medlemmar i SEB:s styrelse samt verkstäl- ringsbolaget SEB Trygg Liv utifrån marknadspris. SEB har erhållit 164 Mkr lande ledning. Bolag med väsentligt inflytande eller som står under bety- och 327 (115) avseende försäkringsadministration Mkr (402) avseende kapi- dande inflytande av nyckelpersoner i ledande position i SEB samt pensions- talförvaltning. För mer information angående Gamla Livförsäkringsbolaget stiftelser presenteras som Övriga närstående. Investor AB och pensionsstif- SEB Trygg Liv, se not 42. telsen, SEB-stiftelsen, inkluderas i den här kategorin likaså närstående Moderbolaget är närstående sina dotterföretag och intresseföretag. familjemedlemmar till nyckelpersoner. Koncernen har även avtal för försäk- ringsadministration och avtal för kapitalförvaltning med Gamla Livförsäk- ningar om investeringar . Se not 22, Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures, för upplys- Finansiella rapporter — Noter 197 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 46 Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal Relaterade avtal Övriga instrument i Nettobelopp Säkerheter balans räkningen Summa i Brutto- i balans- Ramavtal erhållna/ Netto- som ej lyder under balans- Koncernen, 2022 belopp Kvittade räkningen om nettning ställda belopp nettningsavtal räkningen Derivat 226 517 –38 854 187 664 –140 516 –49 285 –2 137 –41 187 622 Omvända repor 206 328 –95 728 110 600 –14 460 –71 222 24 918 110 600 Värdepapperslån 58 050 58 050 –56 662 1 388 100 58 150 Likvidfordringar 346 –346 0 9 858 9 858 TILLGÅNGAR 491 241 –134 927 356 314 –154 976 –177 170 24 169 9 916 366 230 Derivat 276 547 –38 854 237 693 –140 516 –57 173 40 004 355 238 048 Repor 110 187 –95 728 14 460 –14 460 0 14 460 Värdepapperslån 47 492 47 492 –46 889 602 109 47 601 Likvidskulder 346 –346 0 0 10 420 10 420 SKULDER 434 572 –134 927 299 645 –154 976 –104 062 40 607 10 884 310 528 Koncernen, 2021 Derivat 149 013 –22 956 126 057 –81 580 –43 553 923 –6 126 051 Omvända repor 190 909 –108 261 82 649 –8 491 –74 158 5 018 87 667 Värdepapperslån 26 059 26 059 –25 639 419 180 26 239 Likvidfordringar 12 105 12 105 TILLGÅNGAR 365 981 –131 216 234 764 –90 071 –143 351 1 342 17 298 252 062 Derivat 141 118 –22 956 118 163 –81 580 –34 653 1 930 10 118 173 Repor 117 024 –108 261 8 763 –8 491 273 773 9 537 Värdepapperslån 33 254 33 254 –33 033 221 35 33 289 Likvidskulder 6 701 6 701 SKULDER 291 397 –131 216 160 180 –90 071 –67 686 2 423 7 520 167 700 Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal Relaterade avtal Övriga instrument i Nettobelopp Säkerheter balans räkningen Summa i Brutto- i balans- Ramavtal erhållna/ Netto- som ej lyder under balans- Moderbolaget, 2022 belopp Kvittade räkningen om nettning ställda belopp nettningsavtal räkningen Derivat 217 080 –37 935 179 144 –136 502 –48 948 –6 305 179 144 Omvända repor 207 029 –95 728 111 301 –14 460 –71 222 25 619 111 301 Värdepapperslån 56 662 56 662 –56 662 56 662 Likvidfordringar 346 –346 0 9 706 9 706 TILLGÅNGAR 481 117 –134 009 347 107 –150 962 –176 832 19 314 9 706 356 813 Derivat 267 868 –37 935 229 933 –136 502 –59 175 34 256 229 933 Repor 110 290 –95 728 14 563 –14 563 14 563 Värdepapperslån 46 889 46 889 –46 889 46 889 Likvidskulder 346 –346 0 8 699 8 699 SKULDER 425 394 –134 009 291 385 –151 065 –106 064 34 256 8 699 300 084 Moderbolaget, 2021 Derivat 143 777 –22 451 121 326 –77 709 –43 617 121 326 Omvända repor 190 903 –108 261 82 643 –8 491 –74 158 82 643 Värdepapperslån 25 639 25 639 –25 639 25 639 Likvidfordringar 0 0 11 432 11 432 TILLGÅNGAR 360 319 –130 712 229 608 –86 199 –143 414 11 432 241 040 Derivat 135 948 –22 451 113 497 –77 709 –35 108 680 113 497 Repor 116 751 –108 261 8 491 –8 491 8 491 Värdepapperslån 33 033 33 033 –33 033 33 033 Likvidskulder 5 119 5 119 SKULDER 285 733 –130 712 155 021 –86 199 –68 142 680 5 119 160 140 Tabellen visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ram avtal balansräkningen eller som har potentiella rättigheter förknippade med rätts- om nettning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen ligt bindande ramavtal om nettning eller liknande avtal, tillsammans med rela- är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens eller terade säkerheter. vid betalningsinställelse men inte under normala affärsförhållanden eller Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när SEB arrangemang där SEB inte har intentionen att avveckla instrumenten samti- har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av digt. insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera till- Tillgångar och skulder som varken kvittas eller lyder under nettningsavtal, gången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Återköpsavtal mot centrala exempelvis sådana som bara omfattas av säkerheter, presenteras i kolumnen clearing-motparter som SEB har avtal med samt likvidfordringar och likvid- skulder är exempel på instrument som presenteras netto i balansräkningen. Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under nettningsavtal. Finansiella rapporter — Noter 198 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 47 Ställda säkerheter Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Panter och jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och avsättningar 586 059 541 308 585 547 539 115 Säkerheter ställda för egna skulder till försäkringstagarna 388 959 458 849 Övriga ställda panter och jämförbara säkerheter 62 565 66 226 62 565 65 329 SUMMA 1 037 584 1 066 382 648 113 604 443 Panter och jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och avsättningar Repor 40 110 32 543 40 110 32 270 Tillgångar pantsatta för säkerställda obligationer – bostäder och fastigheter 290 341 293 858 290 341 292 874 Övriga säkerheter 255 608 214 906 255 096 213 970 SUMMA 586 059 541 308 585 547 539 115 1) Överförda tillgångar som inte uppfyller kraven för att tas bort från balansräkningen. Säkerheter ställda för egna skulder till försäkringstagarna Tillgångar pantsatta för försäkringsavtal 30 984 34 623 Tillgångar pantsatta för investeringsavtal1) 357 975 424 226 SUMMA 388 959 458 849 1) Fondandelar Övriga ställda panter och jämförbara säkerheter Obligationer1) 19 180 33 424 19 180 33 424 Värdepappersutlåning 897 Övriga 43 386 31 904 43 386 31 904 SUMMA 62 565 66 226 62 565 65 329 1) Pantsatta men ej utnyttjade obligationer. Redovisade överförda finansiella tillgångar Erhållna säkerheter Överförda tillgångar Skulder hänförliga till tillgångarna hänförliga till tillgångarna Värde- Återköps- Värde- Återköps- Koncernen, 2022 papperslån avtal Övrigt Totalt papperslån avtal Övrigt Totalt Värdepapperslån Aktier 12 154 10 12 164 3 388 3 388 8 906 Skuldinstrument 31 276 6 721 725 38 722 10 480 6 721 17 201 21 527 Finansiella tillgångar som innehas för handel 43 430 6 721 735 50 886 13 868 6 721 20 589 30 433 Koncernen, 2021 Aktier 44 309 1 339 45 648 7 970 7 970 29 535 Skuldinstrument 22 548 4 737 55 27 340 3 242 4 737 7 979 15 888 Finansiella tillgångar som innehas för handel 66 857 4 737 1 394 72 989 11 212 4 737 15 950 45 423 Erhållna säkerheter Överförda tillgångar Skulder hänförliga till tillgångarna hänförliga till tillgångarna Värde- Återköps- Värde- Återköps- Moderbolaget, 2022 papperslån avtal Övrigt Totalt papperslån avtal Övrigt Totalt Värdepapperslån Aktier 12 154 12 154 3 388 3 388 8 906 Skuldinstrument 31 276 6 721 725 38 722 10 480 6 721 17 201 21 527 Finansiella tillgångar som innehas för handel 43 430 6 721 725 50 876 13 868 6 721 20 589 30 433 Moderbolaget, 2021 Aktier 44 194 44 194 7 907 7 907 29 477 Skuldinstrument 22 548 4 737 55 27 340 3 228 4 737 7 966 15 895 Finansiella tillgångar som innehas för handel 66 742 4 737 55 71 534 11 135 4 737 15 873 45 372 1) Bokfört värde och verkligt värde är detsamma. 2) Annat än likvida medel. 3) Övrigt avser tillgångar som ställts som säkerhet för derivathandel, clearing med mera. Ställda säkerheter som pant. Belåningsgraden i relation till marknadsvärdet överstiger inte 75 Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån överförs tillgångar, vilka mot- parten har rätt att sälja eller pantsätta. Övriga överförda tillgångar avser till- gångar som ställts som säkerhet för derivathandel, clearing med mera, där förfoganderätten övergått till mottagaren. Tillgångarna kvarstår i balansräk- ningen eftersom SEB fortfarande står värdeförändringsrisken. Tillgångarnas bokförda värde och marknadsvärde samt därtill knutna skulder och ansvars- förbindelser visas i ovanstående tabell. SEB emitterar säkerställda obligationer med bolån som underliggande säkerheter, i enlighet med nationell lagstiftning. De ställda säkerheterna är i huvudsak lån där enfamiljshus, bostadsrätter eller flerfamiljshus lämnats 1 ) 1) 2) 3) 3) 2) 3) 3) procent. I händelse av SEB:s insolvens har innehavarna av obligationerna för- månsrätt till de registrerade säkerheterna. Erhållna säkerheter SEB erhåller säkerheter i samband med omvända återköpstransaktioner och värdepappersinlåning. Enligt villkoren i finansmarknadens standardavtal kan säkerheterna säljas eller pantsättas på nytt, med villkoret att likvärdiga säker- heter returneras på likviddagen. Mer information om redovisning av återköpstransaktioner och värdepap- perslån återfinns i redovisningsprinciperna . Finansiella rapporter — Noter 199 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 48 Eventualförpliktelser Koncernen Moderbolaget 2022 2021 2022 2021 Ansvarsförbindelser 180 358 160 294 173 316 159 445 Åtaganden 882 065 813 936 815 987 754 551 SUMMA 1 062 423 974 231 989 303 913 996 Ansvarsförbindelser Egna accepter 957 2 190 893 2 079 Finansiella garantier, lämnade 11 209 10 281 14 411 17 998 varav koncerninternt 3 219 7 750 Övriga garantier, lämnade 168 192 147 824 158 012 139 367 varav koncerninternt 1 215 994 Garantiförpliktelser 179 401 158 105 172 424 157 366 SUMMA 180 358 160 294 173 316 159 445 1) SEB värdepapperiserar inte sina tillgångar regelbundet och har inga utestående egna värdepapperiseringar. Övriga ansvarsförbindelser Hittills och i enlighet med gällande redovisningsregler har därför inga avsätt- Moderbolaget har en ansvarsförbindelse att kompensera DSK Deutsch- Skandinavische Verwaltungs AG (”DSK”, tidigare DSK Hyp AG) årliga netto- Rättsprocessen beräknas ta flera år eftersom ärendet förväntas överkla- ningar gjorts på koncernnivå. förluster såvida inte förlusterna kan kompenseras genom uttag från annan gas till den högsta skattedomstolen. Det kan inte uteslutas att den slutliga vinst- eller kapitalreserv. utgången i rättsprocessen kan leda till negativa finansiella effekter för SEB- Moderbolaget har utfärdat ett “irrevocable standby letter of credit” till koncernen. förmån för MasterCard på USD 215 Mkr avseende kortverksamheten i dotterbolagen. Åklagaren i Köln, Tyskland, utreder om tidigare och nuvarande anställda vid Utredning av påstådd grov skatteflykt Tvister DSK och SEB, som ett led i DSK:s värdepappersfinansieringsverksamhet, har Inom ramen för den normala affärsverksamheten är SEB motpart i olika tvis- varit inblandade i påstådd grov skatteflykt. DSK och SEB samarbetar med ter, både i Sverige och i andra jurisdiktioner. SEB bedömer att aktuella tvister åklagaren i utredningen. Såvitt DSK och SEB känner till har inga åtal väckts inte får en väsentlig negativ effekt på koncernens finansiella ställning. omprövningen av DSK:s krediterade källskatt som utförs av den tyska skatte- mot någon av dessa anställda. Det är oklart om brottsutredningen påverkar Omprövning av krediterad källskatt i Tyskland myndigheten, enligt ovan. Det kan inte uteslutas att brottsutredningen eller SEB och dess dotterbolag är löpande föremål för skatterevisioner där lokala eventuella åtal kan försena omprövningen av krediterad källskatt och leda till skattemyndigheter granskar tidigare års deklarationer. Gällande SEB:s hel- ägda tyska dotterbolag DSK Deutsch-Skandinavische Verwaltungs AG (”DSK”, tidigare DSK Hyp AG) har den tyska skattemyndigheten omprövat DSK:s kredi- tering av källskatt i värdepappersfinansieringsverksamheten för åren 2008– I maj 2022 framställde den svenska Pensionsmyndigheten ett skadestånds- Krav från Pensionsmyndigheten i Sverige negativa finansiella effekter för SEB-koncernen. 2014 och begärt att DSK ska återbetala 936 miljoner euro plus ränta. Ytterli- krav mot SEB i egenskap av förvaringsinstitut åt fondbolaget Gustavia gare återkrav kan inte uteslutas. DSK har under åren 2008–2015 begärt och Davegårdh Fonders värdepappersfonder. Kravet uppgår till drygt 470 Mkr fått cirka 1 500 miljoner euro i källskatt krediterad mot sin bolagsskatt. samt ränta och gäller transaktioner som gjordes år 2012. Pensionsmyndig- DSK har bestritt skatteåterkraven. DSK och SEB anser att DSK:s värdepap- heten anser att SEB har brustit i sina skyldigheter som förvaringsinstitut för persfinansieringsverksamhet som nu granskas av de tyska skattemyndighe- terna bedrevs i enlighet med den marknadspraxis, lag och administrativa väg- anser sig ha fullgjort sina skyldigheter som förvaringsinstitut för dessa trans- fonderna avseende dessa transaktioner. SEB har bestridit kravet då banken ledning som då var tillämpliga. SEB och DSK anser, med stöd av sin externa aktioner och anser att man inte har något skadeståndsansvar. Följaktligen har juridiska rådgivare, att det är mer sannolikt än inte att skattedomstolen i slutändan finner att källskatten har begärts och krediterats korrekt av DSK. ingen reservering för kravet bokförts, i enlighet med tillämpliga redovisnings- principer. Åtaganden Koncernen Moderbolaget 2021 2022 2021 2022 Beviljade men ej utbetalade krediter 528 146 549 471 544 344 528 381 varav koncerninternt 0 0 Outnyttjad del av beviljad räkningskredit 107 943 149 710 143 745 112 609 varav koncerninternt 13 526 12 082 Vidareutlåning av inlånade värdepapper 101 737 147 886 101 737 148 068 varav koncerninternt 0 182 Övriga åtaganden 16 725 34 999 24 111 26 929 SUMMA 754 551 882 065 813 936 815 987 Diskretionärt förvaltade tillgångar Diskretionärt förvaltade tillgångar uppgår i moderbolaget till 515 miljarder kronor (509) . 1) Finansiella rapporter — Noter 200 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 49 Leasing Koncernen Leasetagare 2022 2021 Resultaträkning Räntekostnader på leasingskulder (Räntenettot) 78 78 Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal (Övriga kostnader) 14 12 Kostnader hänförliga till leasing av tillgångar av lågt värde (Övriga kostnader) 100 97 Avskrivningar av nyttjanderättstillgångar (Avskrivningar)1) 879 844 TOTAL 1 071 1 032 Balansräkning Nyttjanderättstillgångar – tillkommande 142 328 Nyttjanderättstillgångar – utgående balans2) 4 834 5 079 Leasingskulder (Övriga skulder) 5 277 5 527 1) varav hyresavtal för lokaler 861 Mkr (818) och övrigt (främst IT utrustning) 18 Mkr (26). 2) varav hyresavtal för lokaler 4 822 Mkr (5 049) och övriga (främst IT utrustning) 13 Mkr (30) . Leasegivare Koncernen Finansiella leasingavtal 2022 2021 Odiskonterade förväntade leasingavgifter efter bokslutsdagen för år 1 11 435 10 415 år 2 11 119 9 586 år 3 9 180 9 564 år 4 7 292 5 442 år 5 6 191 5 262 år 6 och senare 26 585 25 229 Summa odiskonterade leasingfordringar 71 800 65 499 Ej intjänad avkastning –5 935 –2 898 NETTOINVESTERING LEASING 65 865 62 601 Avkastning (ränteintäkt) på nettoinvesteringen 1 291 1 028 Leasingportföljen består i huvudsak av fordon, maskiner och anläggningar. Värderingsrisken för restvärden är inte materiell då andrahandsmarknad för tillgångarna finns. 50 Omräknade jämförelsetal Den 28 mars 2022 publicerade SEB omräknade jämförelsetal för åren 2020– I samband med införandet av riskskatt i Sverige har koncernen ändrat presen- 2021 som en följd av omorganisationer, inklusive etableringen av SEB:s divi- tationen av resultaträkningen genom att lägga till en ny rad, Påförda avgifter: sion Private Wealth Management & Family Office. Omräkningen påverkar inte riskskatt och resolutionsavgifter. Inom påförda avgifter ingår även resolu- SEB:s totala resultat eller eget kapital för dessa år. Större omorganisationer tionsavgifter, vilka tidigare rapporterats inom räntenettot. Raden Resultat som återspeglas i de omräknade jämförelsetalen är: före kreditförluster har ändrats till Resultat före kreditförluster och påförda • Private Wealth Management & Family Office, vars affärsverksamhet tidigare avgifter. Syftet med förändringarna är att förtydliga rapporteringen och rapporterats som en del av division Företag & Privatkunder, rapporteras nu underlätta jämförelsen av rörelseresultatet mellan tidsperioder. SEB investe- som en separat division i segmentsrapporteringen. rar i räntebärande värdepapper både för kundaffärer och för likviditetssyften. • Livdivisionens försäljningsorganisation integreras inom division Företag & Dessa värdepapper klassificeras som Verkligt värde via resultatet, handel Privatkunder, vilket förenklar strukturen och ger en större distributions- och Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet, vars förändringar i kraft. verkligt värde redovisas i Nettoresultat av finansiella transaktioner och ränta • Institutional Asset Management flyttas från division Stora Företag & Finan- i Räntenettot. I fortsättningen presenteras periodisering av över- och under- siella Institutioner till division Investment Management för att öka tillväxt- kurser från förvärvstidpunkten för dessa värdepapper i Räntenettot istället takten. för i Nettoresultat av finansiella transaktioner. Utöver det har raden Vinster och förluster från materiella och immateriella tillgångar tagits bort. Föränd- Ändringar i presentationen från 1 januari 2022 omfattar: ringarna i presentationen har inte påverkat koncernens resultat eller eget • En ny rapporteringsrad, påförda avgifter, har tillkommit i resultaträkningen kapital. SEB har, i syfte att återspegla den nuvarande rapporterings- och efter raden förväntade kreditförluster, netto. Inom påförda avgifter ingår beslutsprocessen, ändrat presentationen av rapporterbara rörelsesegment . den nya svenska riskskatten för banker, liksom resolutionsavgifter, vilka tidi- gare rapporterats inom räntenettot. • Raden vinster och förluster från materiella och immateriella tillgångar har tagits bort. • Periodisering av premie eller rabatt för tradingboken och likviditetsport- följen, vilket tidigare rapporterades inom nettoresultat finansiella intäkter, presenteras nu i räntenettot. Finansiella rapporter — Noter 201 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Not 50 fortsättning Omräknade jämförelsetal Resultaträkning – SEB-koncernen Tidigare rapporterat Resolutions- NII Omräknat Mkr 2021 avgifter justering Övrigt 2021 Ränteintäkter 33 225 –1 842 31 383 Räntekostnader –6 904 1 019 600 –5 286 Räntenetto 26 321 1 019 –1 243 26 097 Provisionsintäkter 26 129 26 129 Provisionskostnader –4 987 –4 987 Provisionsnetto 21 142 21 142 Nettoresultat av finansiella transaktioner 6 992 1 243 8 235 Utdelningar 1 1 Andelar i intresseföretags resultat 33 33 Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar 13 5 18 Övriga rörelseintäkter 112 112 Övriga intäkter, netto 159 5 164 Summa rörelseintäkter 54 614 1 019 0 5 55 638 Personalkostnader –15 372 –15 372 Övriga kostnader –5 763 –5 763 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar –2 110 –2 110 Summa rörelsekostnader –23 245 –23 245 Resultat före kreditförluster och påförda avgifter 31 368 1 019 0 5 32 393 Vinster och förluster från materiella och immateriella tillgångar 5 –5 Förväntade kreditförluster, netto –510 –510 Påförda avgifter: riskskatt och resolutionsavgifter –1 019 –1 019 Rörelseresultat 30 864 0 0 0 30 864 Skatt –5 441 –5 441 NETTORESULTAT 25 423 0 0 0 25 423 Aktieägarna i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) andel 25 423 25 423 Resultaträkning – Moderbolaget Tidigare rapporterat NII Omräknat Mkr 2021 justering 2021 Ränteintäkter 27 737 –1 842 25 895 Leasingintäkter 5 268 5 268 Räntekostnader –5 758 600 –5 159 Räntenetto 27 247 –1 243 26 004 Erhållna utdelningar 2 596 2 596 Provisionsintäkter 15 553 15 553 Provisionskostnader –3 210 –3 210 Provisionsnetto 12 343 12 343 Nettoresultat av finansiella transaktioner 4 882 1 243 6 125 Övriga rörelseintäkter 1 330 1 330 Summa rörelseintäkter 48 397 0 48 397 Personalkostnader –10 830 –10 830 Övriga kostnader –5 377 –5 377 Administrationskostnader –16 207 –16 207 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar –5 644 –5 644 Summa rörelsekostnader –21 851 0 –21 851 Resultat före kreditförluster 26 547 0 26 547 Förväntade kreditförluster, netto –744 –744 Nedskrivningar av finansiella tillgångar –1 911 –1 911 Rörelseresultat 23 892 0 23 892 Bokslutsdispositioner 3 839 3 839 Skatt på årets resultat –5 332 –5 332 Övriga skatter 352 352 NETTORESULTAT 22 751 0 22 751 Finansiella rapporter — Noter 202 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 51 Effekter från implementeringen av IFRS 17 Försäkringsavtal Övergång FRA, förutom för avtal utfärdade från 2016 och senare i det baltiska bolaget. IFRS 17 Försäkringsavtal ersätter IFRS 4 Försäkringsavtal för räkenskapsår Om FRA inte är praktisk genomförbar kan koncernen välja att antingen och ska tillämpas från den 1 januari 2023 eller senare. Eftersom standarden använda den modifierade retroaktiva metoden (modified retrospective kräver jämförbar information för den årliga rapportperioden omedelbart före approach, MRA) eller verkligtvärdemetoden (fair value approach, FVA). MRA den första tillämpningsdagen, är övergångsdatumet för IFRS 17 den 1 januari möjliggör förenklingar av FRA, men kräver fortfarande information om de fak- 202 2. IFRS 17 gäller för alla typer av försäkringsavtal samt för vissa finan- tiska historiska kassaflödena från första redovisningstillfället. MRA har tilläm- siella instrument med diskretionära resultatandelar. Införandet av IFRS 17 pats för de fondförsäkringar som utfärdats i Litauen mellan 2010 och 2015 i kommer inte få någon betydande inverkan på klassificeringen av koncernens den baltiska enheten. För de återstående avtalen kommer SEB att tillämpa försäkringsavtal. IFRS 17 fastställer dock specifika principer för redovisning FVA och uppskattar att denna metod används för cirka 92 procent av försäk- och värdering av utfärdade försäkringsavtal och återförsäkringsavtal som ringsavtalen (baserat på skulder per årsskiftet 2021). innehas av koncernen. Vid införandet kommer IFRS 17 påverka värderingen Vid tillämpningen av FVA fastställde koncernen att den avtalsenliga margi- och presentationen av försäkringsavtal och investeringsavtal med diskretio- nalen är skillnaden mellan det verkliga värdet av en grupp av försäkringsavtal, nära resultatandelar. Standarden är inte tillämplig på investeringskontrakt värderade i enlighet med IFRS 13 Värdering till verkligt värde, och kassaflöden utan betydande försäkringskomponent eller diskretionära resultatandelar, för åtagande (fulfilment cash flows, FCF) vid första redovisningstillfället. Det kapitalfrigöringskredit (equity release) och investeringsförvaltningsverk- tillvägagångssätt som koncernen har valt för att erhålla verkligt värde på skul- samhet. der enligt IFRS 13 är att utgå från de försäkringstekniska avsättningar enligt Utgångspunkten för IFRS 17 är den grundläggande värderingsmodellen Solvens II-regelverket, och använda en kapitalkostnadsränta med en något (general measurement model, GMM) som kompletteras med en specifik til- högre nivå jämfört med Solvens II, för på så sätt bättre återspegla den juste- lämpning för avtal med direkta resultatandel, rörliga avgiftsmetoden (vari- ring för vinstmarginal som en köpare skulle kräva. able fee approach, VFA) och en förenklad metod premiefördelningsmetoden Koncernen kommer att räkna om jämförande information för 2022 i rap- (premium allocation approach, PAA) för avtal med kort löptid. VFA kommer porterna för 2023. Övergångseffekterna av att tillämpa IFRS 17 i koncernens tillämpas för mer än 90 procent av försäkringsskulden vid årsskiftet 2021. finansiella rapporter per den 1 januari 2022 kommer att presenteras i rappor- Enligt IFRS 17 omfattar skulderna de uppskattade framtida kassaflödena dis- ten över förändring i eget kapital. Effekten redovisas som en minskning av konterade till räntesatser som återspeglar pengars tidsvärde, de finansiella balanserade vinstmedel med 0,3 miljarder kronor. Ändringarna kommer inte riskerna, riskjustering för icke-finansiell risk och den avtalsenliga marginalen att väsentligt påverka kapitaltäckningen och stora exponeringar. (contractual service margin, CSM). Den avtalsenliga marginalen motsvarar de Presentationen av resultat från försäkringsavtal kommer, som i nuvarande vinster som ännu inte intjänats för varje grupp av avtal och beräknas vid resultaträkningspresentation, fördelas och redovisas på relevanta rader. avtalsstart och redovisas i resultaträkningen när försäkringsavtalstjänsterna Resultat från försäkringstjänster, som består av försäkringsintäkter och kost- tillhandahålles. CSM kan inte vara negativ, vilket innebär att förluster måste nader för försäkringstjänster samt nettokostnader för återförsäkringsavtal redovisas omedelbart i resultaträkningen. Se not 1 för mer information om kommer att presenteras i not. redovisningsprinciper. Det uppkommer inte någon väsentlig påverkan på balansräkningen, även Vid övergången till IFRS 17 ska den fullständiga retroaktiva metoden (Full om den nya standarden även introducerar nya uppskattningar och bedöm- Retrospective Approach, FRA) användas såvida det inte är praktiskt ogenom- ningar som påverkar värderingen av försäkringsskulder. Värderingen av skul- förbart. Denna metod utgår från antagandet att IFRS 17 alltid har tillämpats den för inträffade skador (tidigare utestående skador och inträffade men ej och kräver en fullständig historik fram till övergångsdatumet för data och rapporterade skador) bestäms på en diskonterad sannolikhetsbedömd för- antaganden. Koncernen kommer att tillämpa FRA för avtal som använder PAA väntad uppskattning och inkluderar en explicit riskjustering för icke-finansiell men har i övrigt inte tillräckligt med detaljerad information för att tillämpa risk. Den nya standarden kommer inte att tillämpas i moderbolaget. Utgående balans Övergång till Ingående balans Mkr 31 december 2021 IFRS 17 1 januari 2022 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 344 439 344 Utlåning till centralbanker 4 454 4 454 Utlåning till kreditinstitut 60 009 60 009 Utlåning till allmänheten 1 846 362 1 846 362 Räntebärande värdepapper 205 950 –160 205 791 Egetkapitalinstrument 120 742 2 487 123 229 Finansiella tillgångar för vilka kunderna bär investeringsrisken 422 497 –2 327 420 170 Derivat 126 051 126 051 Övriga tillgångar 78 822 –33 78 788 SUMMA TILLGÅNGAR 3 304 230 –33 3 304 197 Utgående balans Övergång till Ingående balans Mkr 31 december 2021 IFRS 17 1 januari 2022 Skulder till centralbanker och kreditinstitut 75 206 75 206 In- och upplåning från allmänheten 1 597 449 1 597 449 Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken 424 226 –2 406 421 820 Skulder till försäkringstagarna 34 623 2 571 37 194 Emitterade värdepapper 730 106 730 106 Korta positioner 34 569 34 569 Derivat 118 173 118 173 Övriga finansiella skulder 5 721 5 721 Övriga skulder 90 929 81 91 010 Summa skulder 3 111 002 247 3 111 249 Eget kapital 193 228 –280 192 948 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 3 304 230 –33 3 304 197 52 Händelser efter balansdagen Den 16 januari 2023 tillkännagavs att Jonas Ahlström, co-head för SEB:s divi- nen Stora Företag & Finansiella Institutioner och medlem i verkställande sion Stora Företag & Finansiella Institutioner och medlem av verkställande ledningen, har beslutat att lämna SEB för nya uppdrag utanför banken. För- ledningen, får eget ansvar för divisionen. Joachim Alpen, co-head för divisio- ändringarna trädde i kraft omedelbart . 203 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Femårsöversikt — SEB-koncernen SEB-koncernen Resultaträkning Mkr 2022 2021 2020 2019 2018 Räntenetto 33 443 26 097 25 073 24 675 23 212 Provisionsnetto 21 573 21 142 18 063 18 709 18 364 Nettoresultat av finansiella transaktioner 9 314 8 235 7 262 7 617 6 079 Övriga intäkter 258 164 229 857 420 Summa intäkter 64 589 55 638 50 628 51 857 48 076 Personalkostnader –15 980 –15 372 –14 976 –14 660 –14 004 Övriga kostnader –6 986 –5 763 –5 864 –6 623 –7 201 Av- och nedskrivningar –2 078 –2 110 –1 906 –1 662 –735 Summa kostnader –25 044 –23 245 –22 747 –22 945 –21 940 Förväntade kreditförluster, netto –2 007 –510 –6 118 –2 294 –1 166 Påförda avgifter: riskskatt och resolutionsavgifter –2 288 –1 019 –918 –1 725 –2 190 Rörelseresultat före jämförelsestörande poster 35 249 30 864 20 846 24 894 22 779 Jämförelsestörande poster –1 399 –1 000 4 506 Rörelseresultat 33 850 30 864 19 846 24 894 27 285 Skatt –6 861 –5 441 –4 100 –4 717 –4 152 NETTORESULTAT 26 989 25 423 15 746 20 177 23 134 Aktieägarnas andel 26 989 25 423 15 746 20 177 23 134 1) 2022 består av nedskrivning av koncernens tillgångar avseende Ryssland. 2020 består av sanktionsavgift. Jämförelsetalen för 2021 och 2020 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för 2021 för mer information. 2018–2019 har räknats om för ändringar i presentation av resultaträkningen. Balansräkning Mkr 2022 2021 2020 2019 2018 Kassa, tillgodohavanden och övrig utlåning till centralbanker 451 928 443 798 327 409 151 186 242 408 Utlåning till kreditinstitut 77 235 60 009 50 791 46 995 44 287 Utlåning till allmänheten 2 065 271 1 846 362 1 770 161 1 837 605 1 644 825 Övriga finansiella tillgångar 875 859 889 366 855 351 787 341 606 584 Övriga tillgångar 62 518 64 696 36 720 33 521 29 412 SUMMA TILLGÅNGAR 3 532 810 3 304 230 3 040 432 2 856 648 2 567 516 Skulder till centralbanker och kreditinstitut 66 873 75 206 111 309 88 041 135 719 In- och upplåning från allmänheten 1 701 687 1 597 449 1 371 227 1 161 485 1 111 390 Övriga finansiella skulder 1 521 429 1 391 207 1 355 604 1 414 917 1 120 487 Övriga skulder 38 298 47 140 30 349 36 505 51 131 Eget kapital 204 523 193 228 171 943 155 700 148 789 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 3 532 810 3 304 230 3 040 432 2 856 648 2 567 516 Nyckeltal 2022 2021 2020 2019 2018 Räntabilitet på eget kapital, % 13,8 13,9 9,7 13,7 16,3 Räntabilitet på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster, % 14,5 13,9 10,3 13,8 13,4 Nettoresultat per aktie före utspädning, kr 12,63 11,75 7,28 9,33 10,69 K/I-tal 0,39 0,42 0,45 0,44 0,46 Förväntad kreditförlustnivå, netto, % 0,07 0,02 0,26 0,10 0,06 Kärnprimärkapitalrelation 2) , % 19,0 19,7 21,0 17,6 17,6 Primärkapitalrelation 2) , % 20,7 21,4 22,7 20,8 19,7 Total kapitalrelation 2) , % 22,5 23,1 25,1 23,3 22,2 1) Jämförelsetalen för 2021 och 2020 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för 2021 för mer information. 2018–2019 har räknats om för ändringar i presentation av resultaträkningen. 2) Basel III . 1) 1) 204 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Femårsöversikt — Moderbolaget Moderbolaget Resultaträkning Mkr 2022 2021 2020 2019 2018 Räntor netto 30 197 26 004 25 707 23 402 21 860 Provisionsnetto 12 883 12 343 10 698 10 461 10 064 Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 895 6 125 5 297 5 838 4 574 Övriga intäkter 12 929 3 926 3 532 6 930 10 900 Summa intäkter 61 904 48 397 45 234 46 631 47 398 Administrationskostnader –18 380 –16 207 –17 372 –16 345 –15 263 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar –5 635 –5 644 –5 683 –5 749 –5 512 Summa kostnader –24 015 –21 851 –23 055 –22 094 –20 775 Resultat före kreditförluster 37 890 26 547 22 179 24 537 26 623 Förväntade kreditförluster, netto –2 119 –744 –5 550 –2 044 –1 020 Kreditförluster, netto Nedskrivningar av finansiella tillgångar –6 631 –1 911 –220 –741 –2 928 Rörelseresultat 29 139 23 892 16 409 21 752 22 675 Bokslutsdispositioner inkl pensionsavräkning 3 300 3 839 2 390 2 694 2 716 Skatter –5 109 –4 980 –4 185 –4 140 –3 671 NETTORESULTAT 27 329 22 751 14 614 20 305 21 720 Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. Balansräkning Mkr 2022 2021 2020 2019 2018 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 354 970 371 466 294 391 110 104 164 081 Utlåning till centralbanker och kreditinstitut 118 604 74 334 71 027 92 450 120 333 Utlåning till allmänheten 1 839 188 1 641 332 1 569 310 1 601 243 1 410 687 Finansiella tillgångar 523 695 459 885 521 530 472 945 334 801 Övriga tillgångar 36 229 40 817 40 852 41 930 48 373 SUMMA TILLÅNGAR 2 872 686 2 587 834 2 497 110 2 318 672 2 078 275 Skulder till centralbanker och kreditinstitut 106 019 85 276 147 831 126 891 160 022 In- och upplåning från allmänheten 1 467 319 1 404 490 1 198 833 973 834 927 224 Finansiella skulder 1 115 652 918 606 981 523 1 059 727 846 685 Övriga skulder 20 883 24 549 16 427 19 810 10 794 Eget kapital och obeskattade reserver 162 813 154 913 152 496 138 410 133 550 SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL 2 872 686 2 587 834 2 497 110 2 318 672 2 078 275 Nyckeltal 2022 2021 2020 2019 2018 Räntabilitet på eget kapital, % 18,0 15,0 10,4 15,9 18,1 K/I-tal 0,39 0,45 0,51 0,47 0,44 Förväntad kreditförlustnivå, netto, % 0,09 0,03 0,26 0,10 0,07 Kärnprimärkapitalrelation1), % 17,6 18,4 20,3 16,9 16,9 Primärkapitalrelation1), % 19,5 20,3 22,2 20,6 19,3 Total kapitalrelation1), % 21,4 22,2 24,8 23,2 22,2 1) Basel III. 205 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Förslag till vinstdisposition Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står enligt Styrelsen föreslår att årsstämman med Det är styrelsens bedömning att den före- Skandinaviska Enskilda Banken AB:s fastställande av Skandinaviska Enskilda slagna utdelningen är försvarlig med hän- balansräkning: Banken AB:s balansräkning för verksam- syn till de krav som verksamhetens art, hetsåret 2022 beslutar att disponibla omfattning och risker ställer på storleken medel fördelas på följande sätt: av moderbolagets och koncernens eget kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Kr Utdelning till aktieägare: Kr – per A-aktie 6:75 kr 14 543 343 626 Fond för verkligt värde –384 227 137 – per C-aktie 6:75 kr 163 029 429 Balanserad vinst 84 426 008 114 Till ny räkning förs: 1) Moderbolagets eget kapital skulle ha varit 41 999 Mkr högre om tillgångar och skulder inte värderats till verk- Årets resultat 27 329 442 189 – balanserad vinst 96 664 850 111 ligt värde enligt 4 kap 14 § i årsredovisningslagen . Summa 111 371 223 165 Summa 111 371 223 165 1) 206 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Styrelsens och vd:s underskrifter Styrelsens och vd:s underskrifter Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernre- dovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovis- ningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och ger en rele- vant och rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moder- bolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Stockholm 21 februari 2023 Marcus Wallenberg Ordförande Winnie Fok Ledamot John Flint Ledamot Lars Ottersgård Ledamot Sven Nyman Vice ordförande Jesper Ovesen Vice ordförande Helena Saxon Ledamot Anna-Karin Glimström Ledamot Utsedd av de anställda Charlotta Lindholm Ledamot Utsedd av de anställda Johan Torgeby Verkställande direktör och koncernchef Ledamot Hamish Mabon Auktoriserad revisor Vår revisionsberättelse utfärdades den 28 februari 2023 Ernst & Young AB Jacob Aarup-Andersen Ledamot Signhild Arnegård Hansen Ledamot Anne-Catherine Berner Ledamot Revisionsberättelse 207 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Revisionsberättelse Revisionsberättelse Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo- visningen för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2022 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 90–109. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 66–206 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig- het med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap- persbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året en ligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess fi- nansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 90–109. Förvaltningsberättelsen är förenlig med års- redovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträk- ningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den komplet- terande rapport som har överlämnats till moderbolagets revi- sionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetis- ka ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som av- ses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhanda- hållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelse- fulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisning- en för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredo- visningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang. Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revi- sorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse. Till bolagsstämman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org nr 502032-9081 Revisionsberättelse 208 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Reservering av förväntade kreditförluster Beskrivning av området Per den 31 december 2022 uppgår utlåningen till 2 216 468 mkr i koncernen vilket motsvarar 63 procent av koncernens totala tillgångar. Den totala kreditriskexponeringen, inklusive åtagan- den utanför balansräkningen, uppgår till 2 945 883 mkr i kon- cernen. Reservering för förväntande kreditförluster uppgår till 8 613 mkr i koncernen. För att reservera för förväntade kreditförluster använder SEB både modeller och expertbedömningar för att beakta faktorer som modellerna ej tar hänsyn till. Förväntade kreditförluster ska värderas på ett sätt som åter- speglar ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera ett intervall av möjliga utfall och baseras på tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Reserveringen för förväntade kreditförluster kräver att SEB gör bedömningar av viktiga modellantaganden. Till exempel görs bedömningar av kriterier för att identifiera en väsentlig ökning i kreditrisk samt aktuell och framåtblickande information och specifika branschers påverkan på förväntade kreditförluster. Givet användandet av bedömningar vid beräkning av förväntade kreditförluster, kreditriskexponeringens storlek, komplexiteten vid beräkningen, och påverkan på förväntade kreditförluster, har reservering för förväntande kreditförluster ansetts vara ett särskilt betydelsefullt område. Hur detta område beaktades i revisionen Vi har testat utformningen och effektiviteten av nyckelkontroller i kreditprocessen inklusive kreditbeslut, kreditgranskning, rating- klassificering samt identifiering och fastställande av krediter i fallissemang. Vi har även testat kontroller avseende inläsning av modelldata och generella IT-kontroller inklusive behörighetshan- tering för relevanta system. Vi har bedömt modellerna som används inklusive antaganden och parametrar samt kontrollerat modellernas funktionalitet. Vår granskning av parametrar har omfattat sannolikheten för fallissemang, förlust givet fallissemang, exponering vid fallisse- mang och stadieallokering, vilket omfattar parametrar som fast- ställer en väsentlig ökning i kreditrisk på motpartsnivå i enlighet med IFRS 9. För krediter som är föremål för individuell bedöm- ning av SEB har vi bedömt värdet på underliggande säkerheter, inklusive bedömningen av SEB:s expertkreditbedömning. Vidare har vi bedömt SEB:s initiala och aktuella kreditrating för ett stickprov av krediter. Vi har testat att data från under- liggande system som används i modellerna är fullständiga och korrekta. Vi har även bedömt utfall av de modellvalideringar som har utförts och bedömt rimligheten i de makroekonomiska data som används. Vidare har vi bedömt rimligheten i den expert- bedömning som utförts av SEB gällande förväntade kreditför- luster. I vår revision har vi använt våra interna modellspecialister i de granskningsåtgärder vi utfört. Vi har granskat lämnade upplysningar i de finansiella rappor- terna avseende förväntade kreditförluster. Upplysningar och beskrivning av området lämnas i årsredovisningen och koncern- redovisningen i not 1, 11 och 18. Värdering av finansiella instrument till verkligt värde Beskrivning av området SEB har finansiella instrument där ojusterade noterade mark- nadspriser ej är lätt tillgängliga. För sådana instrument bestäms verkligt värde utifrån värderingstekniker som utgår från obser- verbara indata (kategoriseras i nivå 2 enligt IFRS värderingshie- rarki) eller bestäms utifrån värderingstekniker med signifikant icke observerbar indata (kategoriseras i nivå 3 enligt IFRS värderingshierarki). Koncernen har finansiella tillgångar respektive finansiella skulder i nivå 2 om 432 713 mkr respektive 280 655 mkr och finansiella tillgångar respektive skulder i nivå 3 uppgår till 32 866 mkr respektive 9 559 mkr. Finansiella instrument i nivå 2 utgörs främst av utlåning, räntebärande värdepapper och derivatinstrument. Finansiella instrument i nivå 3 utgörs främst av onoterade aktier samt Finansiella tillgångar för vilka försäk- ringstagarna bär risken. Givet komplexiteten vid beräkningar av verkligt värde, balans- posternas storlek samt att det kräver att SEB gör bedömningar och antaganden vid beräkning av verkligt värde har värdering av finansiella instrument där ojusterade noterade marknadspriser som är lättillgängliga saknas ansetts vara ett särskilt betydelse- fullt område. Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken bedöms inte utgöra ett särskilt betydelsefullt område då motsvarande skuld redovisas i balansräkningen. Hur detta område beaktades i revisionen Vi har testat nyckelkontroller i värderingsprocessen, innefattan- de SEB:s bedömning och godkännande av antaganden och meto- der som använts i modellbaserade beräkningar, kontroller avse- ende inläsning av data samt förändringshantering avseende interna värderingsmodeller. Vi har även testat generella IT-kon- troller inklusive behörighetshantering för väsentliga system i värderingsprocessen. Vi har bedömt huruvida SEB:s metod för värdering av finan- siella instrument där ojusterade noterade marknadspriser som är lättillgängliga saknas inklusive klassificering i värderingshie- rarki är i enlighet med IFRS 13. Vidare har vi bedömt antaganden som används vid värdering av finansiella instrument där ojusterade noterade marknadspri- ser som är lättillgängliga saknas. Vi har jämfört värderingsmo- dellerna mot värderingsriktlinjer och branschpraxis. Vi har jäm- fört använda parametrar mot lämpliga referensvärden och priskällor när detta funnits tillgängligt och undersökt betydande avvikelser. Vi har kontrollerat beräkningarna genom att stickprovsvis utföra egna oberoende värderingar. I vår revision har vi använt våra interna värderingsspecialister i de granskningsåtgärder vi utfört. Vi har granskat lämnade upplysningar i de finansiella rappor- terna avseende Värdering av finansiella instrument till verkligt värde. Upplysningar och beskrivning av området lämnas i års- redovisningen och koncernredovisningen i not 1 och 36. Revisionsberättelse 209 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Osäkra skattepositioner Beskrivning av området SEB är skattesubjekt i flera jurisdiktioner och i många fall är den slutliga skatten inte bestämd tills dess den fastställts av relevant skattemyndighet. Följaktligen gör SEB bedömningar av sanno- likheten och storleken av skatteskulder, vilka är föremål för granskning av skattemyndigheter och eventuellt också föremål för rättsliga processer. Givet komplexiteten vid bedömningen, den förväntade tiden till beslut som kan vara flera år och ett brett spektrum av möjliga utfall har osäkra skattepositioner ansetts vara ett särskilt betydelsefullt område. Hur detta område beaktades i revisionen Vi har bedömt huruvida SEB:s metod för bedömning av osäkra skattepositioner är i enlighet med IFRS, inklusive SEB:s bedöm- ning av sannolikheten i särskilda fall. Vi har haft en substans- baserad granskning avseende processen för osäkra skatteposi- tioner och relaterade bedömningar samt bedömning av skatteskulder. I vår revision har vi använt våra interna skatte- specialister i att utvärdera möjliga utfall av pågående skattere- visioner och rättsliga processer. Vi har granskat korrespondens med skattemyndigheter och utlåtanden som SEB har inhämtat från externa juridiska rådgivare. Vi har även självständigt utvärderat skattetvisterna och den redovisningsmässiga hanteringen. Vi har granskat lämnade upplysningar i de finansiella rappor- terna avseende osäkra skattepositioner. Detaljerade upplys- ningar och beskrivning av området lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen i not 1 och 48. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- visningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–65 och 212–234. Det är styrelsen och verkställande direktö- ren som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredo- visningen omfattar inte denna information och vi gör inget utta- lande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncern- redovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig ut- sträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredo- visningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informatio- nen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen inne- håller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovis- ning i kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad gäller kon- cernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrel- sen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en års- redovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis- ningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för be- dömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagan- det om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har nå- got realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrel- sens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bola- gets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredo- visningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp- täcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan för- väntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisors- inspektionens webbplats. Denna beskrivning är en del av revi- sionsberättelsen. Revisionsberättelse 210 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Revisorns granskning av förvaltning och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2022 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt för- slaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns an- svar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncer- nen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsoliderings- behov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situa- tion, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvalt- ningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försum- melse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredo- visning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolags- ordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är för- enligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Revisorns granskning av Esef-rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis- ningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elek- tronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2022. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstad- gade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalande Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt full- gjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rap- porten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmark- naden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransk- ningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen ga- ranti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef- rapporten. Revisionsberättelse 211 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revi- sionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finan- siella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggan de tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta be vis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjlig gör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sty- relsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett utta- lande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rim- ligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflö- desanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 90–109 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi an- ser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra utta- landen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i en- lighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovis- ningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är fören- liga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Ernst & Young AB utsågs till Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 22 mars 2022 och har varit bolagets revisor sedan 26 mars 2019. Stockholm den 28 februari 2023 Ernst & Young AB Hamish Mabon Auktoriserad revisor Kompletterande hållbarhetsinformation Sida Frivillig rapport enligt EU:s Taxonomiförordning 213 Hållbarhetsnoter Finansiell styrka och motståndskraft 214 Hållbara finansierings- och rådgivningstjänster 214 Hållbara investeringar 215 Affärsetik och uppförande 217 Våra medarbetare 219 Samhällsengagemang och sponsring 222 Innovation och entreprenörskap 223 Miljö 223 Inköp 225 Land-för-land rapportering – bolag per land 226 Land-för-land rapportering – bolagsskatt per land 227 SEB:s förhållningssätt till skatt 227 Global Reporting Initiative Hantering av väsentliga ämnen GRI 2022 228 Finansiell styrka och motståndskraft 228 Hållbar finansiering 228 Hållbart sparande och hållbara investeringar 228 Riskhantering 229 Brottsförebyggande åtgärder 229 Våra medarbetare 229 Innovation och entreprenörskap 230 Miljö 230 Inköp 230 GRI Index 231 GRI 2: Generella upplysningar 231 GRI 3: Väsentliga ämnen 232 Innehåll Kompletterande hållbarhetsinformation 212 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Tillgångar 1,2 Redovisat bruttovärde, Mkr,  Redovisat bruttovärde, andel av totala tillgångar, % Varav omfattas av taxonomi, Mkr Varav omfattas av taxonomin, % Andel som omfattas av taxonomi av tillgångar som omfattas av beräkning, % Andel som omfattas av taxonomi av totala tillgångar, % Finansiella bolag  54 864 2 20 583 38 1 1 Banker 53 094 2 20 185 38 1 1 Övriga finansiella bolag 1 771 0 398 22 0 0 Icke-finansiella bolag 152 456 5 58 639 38 3 2 Hushåll 634 663 22 634 663 93 29 20 varav lån säkerställda av bostadsfastigheter 634 663 20 634 663 100 29 20 SUMMA GARTILLGÅNGAR 841 983 27 713 885 85 33 23 Icke-NFRD motparter, EU  974 282 31 Icke-NFRD motparter, utanför EU ) 291 785 9 Derivat, säkringsredovisning 237 0 Interbanklån betalbara vid anfordran 4 556 0 Kassa och kassarelaterade tillgångar 2 585 0 Övriga tillgångar 56 925 2 TILLGÅNGAR I NÄMNAREN GAR 1 330 370 42 TILLGÅNGAR SOM OMFATTAS AV BERÄKNING ) 2 172 353 69 Stater, centralbanker, överstatliga organisationer 537 327 17 Handelsportfölj (inklusive derivat exklusive säkringsredovisning) 440 448 14 TOTALA TILLGÅNGAR 3 150 129 100 ) Både obligatorisk och frivillig taxonomirapportering omfattar SEB:s bankverksamhet, det vill säga exklusive konsolidering av försäkringsverksamheten, i enlighet förordning (EU) No  (CRR), Title II, Chapter , Section . ) Tillgångarna presenteras till redovisat bruttovärde (gross carrying amount). ) NFRD bolag = bolag inom EU som är större ( anställda) noterade bolag eller bolag av allmänt intresse (PIE), som är skyldiga att rapportera taxonomiinformation i sina hållbarhetsrapporter i enlighet med EU:s direktiv för icke-finansiell rapportering (NFRD). ) Icke-NFRD-bolag = motparter utanför EU eller motparter som inte är större ( anställda) noterade bolag eller bolag av allmänt intresse (PIE), som inte är skyldiga att rapportera hållbarhetsrelaterad information enligt NFRD. Raden inkluderar finansiella -, icke-finansiella företag och andra bolag/organisationer samt hushåll (andra än bolån). Frivillig rapport enligt EU:s Taxonomiförordning EU:s Taxonomiförordning är ett klassificeringssystem för identifiering av hållbara ekonomiska aktiviteter. Miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter listas, med detaljerade definitioner och kriterier för när ett företag är hållbart eller miljövänligt. Klassificeringssystemet gör det möjligt för investorer att identifiera och jämföra investeringsmöjligheter från ett hållbarhetsperspektiv, och därigenom omdirigera kapital till hållbara verksamheter och projekt. En verksamhet som omfattas av taxonomin definieras av tekniska screening-kriterier och har potential att väsentligt bidra till ett miljömål och samtidigt inte orsaka väsentlig skada på övriga miljömål. En verksamhet som är förenlig med taxonomin, det vill säga är miljömässigt hållbar, måste väsentlig bidra till minst ett av sex definierade miljömål och samtidigt inte orsaka väsentlig skada mot något av de övriga miljömålen, samt uppfylla specifika sociala skyddsåtgärder. För banker innebär EU:s Taxonomiförordning rapportering av nyckeltal som visar i vilken omfattning bankens tillgångar och tjänster avser hållbara ekonomiska aktiviteter. Det huvudsakliga nyckeltalet för en bank är Green Asset Ratio, GAR, som visar hur stor andelen av bankens tillgångar som är investerade i eller finansierar verksamheter som är förenliga med taxonomin, det vill säga andelen gröna tillgångar. Därtill tillkommer nyckeltal som visar hur stor andel av bankens övriga tjänster som är relaterade till verksamheter som är förenliga med taxonomin. I  års obligatoriska taxonomirapport baseras rapporteringen enbart på taxonomidata som rapporterats av kunder och motparter. SEB har använt omsättningsbaserad taxonomidata som rapporterats av respektive kund eller motpart, för att fastställa hur stor del av respektive kundexponering som avser verksamhet som omfattas av taxonomin. Se SEB:s obligatoriska taxonomirapport på sid.. I den frivilliga taxonomirapporten baseras rapporteringen på både taxonomidata som rapporterats av kunder och motparter och, när sådan saknas, bedömning av om bankens kunders och motparters verksamhet omfattas av taxonomin. Bedömning baseras på verksamheternas NACE-kod, taxonomikompassen, samt bankens kundkännedom. Bolag som omfattas av EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering (NFRD) är skyldiga att rapportera taxonomiinformation. Uppgifter för kategorisering av kunder och motparter som NFRD-bolag respektive icke-NFRD- bolag hämtas från både interna datakällor och externa data- leverantörer. Kunders och motparters rapporterade taxonomidata hämtas från externa dataleverantörer. Hushållens bostadslån har bedömst omfattas av taxonomin baserat på underliggande säkerhet i fastigheter, oavsett geografiskt läge (EU/icke-EU). Billån som beviljats från dagen för upplysningskravets tillämpning,  januari , har ännu inte beaktats i klassificering av SEB. Presentation av kunder och motparter som finansiella, icke-finansiella, hushåll, kommuner, centralbanker, EU/icke-EU, osv, baseras på kundkategoridata i interna datakällor. Rapportering i enlighet med den kompletterande delegerade akten för Kärnkraft och gas kommer att ske för räkenskapsår , baserat på rapporterad taxonomidata från bolag med sådan verksamhet. 213 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Kompletterande hållbarhetsinformation Hållbarhetsnoter Finansiell styrka och motståndskraft Av SEB skapat och distribuerat direkt ekonomiskt värde )    Bruttointäkter (Mkr) 93 359 66 505 67 022 Räntekostnader (Mkr) 22 707 6 904 12 435 Provisionskostnader (Mkr) 6 064 4 987 4 870 Personalkostnader (Mkr) 15 980 15 372 14 976 Anställdas löner och annan ersättning 11 461 10 546 10 231 Anställdas pensionskostnader, förmåner, utbildning och andra personalrelaterade kostnader 1 756 1 978 2 233 Arbetsgivaravgifter 2 763 2 848 2 512 Övriga kostnader (Mkr) 6 986 5 763 5 864 Myndighetsavgifter inklusive avgifter till resolutionsfonder och insättningsgarantier (Mkr) 2 709 1 364 1 248 Skattekostnad (Mkr) 6 861 5 441 4 100 Nettoresultat (Mkr) 26 989 25 423 15 746 Utdelning till aktieägare (Mkr) ) 14 706 13 165 17 740 Resultat återinvesterat i bankverksamheten (Mkr) 12 283 12 258 1 994 Bidrag från myndigheter (Mkr) - - - Ekonomiska bidrag till samhällsinvesteringar (Mkr) 48,2 42,4 42,9 ) Skapat och distribuerat direkt ekonomiskt värde presenteras i enlighet med SEB:s finansiella rapportering. ) Föreslagen utdelning för ett räkenskapsår utbetalas efterföljande år, efter bolagsstämmobeslut. Utdelning sker ej för eget aktieinnehav per avstämningsdagen. Slutlig betald utdelning beaktas (föregående års utdelning/återinvesterade belopp omräknas) efterföljande år. Hållbara finansierings- och rådgivningstjänster Hållbar finansiering    Hållbar finansiering (Mdr kr) ) 54,7 31,9 24,7 varav i enlighet med SEB:s ramverk för gröna obligationer (Mdr kr) ) 46,6 23,3 20,8 Gröna bolån (Mdr kr) 12,0 7,9 4,0 Hållbarhetsrelaterade lån, inklusive eventualförpliktelser (Mdr kr) 131,0 73,1 27,3 Hållbara obligationer – rådgivningstjänster    Aggregerade siffror Hållbara obligationer, sedan start (Mdr euro) 2 471,8 1 817,8 1 090,3 Hållbara obligationer, där SEB varit med-/arrangör, andel globalt (%) 1,9 2,1 3,0 Innevarande år Hållbara obligationer utgivna globalt (Mdr euro) ) 654,0 727,6 431,5 Hållbara obligationer, där SEB varit med-/arrangör, (Mdr euro) 7,2 5,7 5,7 Hållbara obligationer, där SEB varit med-/arrangör, andel globalt (%) 1,1 0,8 1,3 Hållbara obligationer, där SEB varit med-/arrangör, nordisk andel (%) ) 22,0 17,6 23,5 Ekvatorprinciperna    Finansieringstransaktioner av projekt av vilka godkända kategori A -transaktioner (antal) 0 0 0 av vilka godkända kategori B-transaktioner (antal) 3 4 3 av vilka godkända kategori C-transaktioner (antal) 1 4 1 Projektrelaterade företagslån av vilka godkända kategori A -transaktioner (antal) 0 0 1 av vilka godkända kategori B-transaktioner (antal) 0 0 0 av vilka godkända kategori C-transaktioner (antal) 0 0 0 ) Hållbar finansiering inkluderar syftesbaserad hållbar utlåning.  års värden har räknats om. ) Grön finansiering i enlighet med kriterierna i SEB:s ramverk för gröna obligationer: SEB Green Bond Framework  ). ) Hållbara obligationer, exklusive egenutgivna, inkluderar gröna, sociala och hållbara obligationer. Bloomberg League Table är källa till data om hållbara obligationer. ) SEB:s andel av globala transaktioner, alla valutor, av nordiska banker. Kompletterande hållbarhetsinformation 214 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hållbara investeringar Förvaltat kapital    Förvaltat kapital i SEB totalt (Mdr kr) 2 123 2 682 2 106 Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag (Mdr kr) 684 831 672 Principer för ansvarsfulla investeringar (PRI)    Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag utvärderade enligt PRI, andel av förvaltat kapital i SEB totalt (%) 32 31 32 Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag utvärderat enligt PRI, andel av förvaltat kapital i SEB:s fondbolag totalt (%) 100 100 100 SEB:s externa fondförvaltare som har undertecknat PRI, andel (%) 100 100 100 Mätning av koldioxidavtryck CO     Aktiefonder i SEB:s fondbolag där koldioxidavtryck beräknas och har ett officiellt jämförelsetal (%) 87 93 95 Hållbarhetskriterier )    Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag utvärderat med hållbarhetskriterier (Mdr kr) - - 304 Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag, artikel 8 och 9 under SFDR (Mdr kr) ) 616 678 - Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag med hållbarhetskriterier, som andel av förvaltat kapital i SEB:s fondbolag totalt (%) - - 45 Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag, artikel 8 och 9 under SFDR, andel av förvaltat kapital i SEB:s fondbolag totalt (%) ) 90,2 81,6 - Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag med hållbarhetskriterier, andel av förvaltat kapital i SEB totalt (%) - - 14 Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag, artikel 8 och 9 under SFDR, andel av förvaltat kapital i SEB totalt (%) ) 29,0 27,2 - Kriterier för mänskliga rättigheter    Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag med kriterier för mänskliga rättigheter, som andel av förvaltat kapital i SEB:s fondbolag totalt (%) 100 100 100 SEB-fonder förvaltade med kriterier för mänskliga rättigheter, andel av förvaltat kapital SEB totalt (%) 32 31 32 Påverkan och engagemang )    Totalt antal dialoger med portföljbolag (antal) 2 694 3 200 2 089 Andel dialoger med nordiska portföljbolag (%) 5 9 3 Andel dialoger i samarbete med externa parter (%) 98 91 97 Antal företag som är exkluderade ur investeringsportföljen i enlighet med SEB:s riktlinjer för etiska investeringar (antal) 3 791 3 780 1 540 Deltagande i valberedningar (antal) 40 35 33 Teman för engagemang ,)    Mänskliga rättigheter (antal) 619 20 20 Styrning (antal ärenden) 1 053 - - Miljö (antal ärenden/antal delaktiga företag) 682 167 160 Strategi och risk (antal ärenden) 340 - - Palmolja (antal ärenden) - - 25 Kompletterande hållbarhetsinformation 215 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 SEB påverkans- och tematiska fonder Totalt    SEB påverkans- och tematiska fonder, totalt (Mdr kr) 20,9 12,9 12,2 Mikrofinansfonder, inkl SEB Impact Opportunity Fund )    Förvaltat kapital (Mdr kr) 9,0 7,0 8,1 Förvaltat kapital (USDm) 865 781 965 Antal mikrofinansfonder 7 7 7 Antal länder 56 55 60 Antal kunder som nås via mikrofinansinstitut (MFI:s) 20 419 650 19 897 967 22 269 236 Övriga påverkans- och tematiska fonder    Grön obligationsfond (Mdr kr) 1,9 2,5 2,0 SEB Climate Opportunity Fund (Mdr kr) 2,7 - - SEB Equal Opportunity Fund (Mdr kr) 0,8 - - SEB Active Owners Impact Fund (Mdr kr) 0,7 - - SEB Nordic Future Opportunity Fund (Mdr kr) 2,7 - - SEB Climate Focus High Yield Fund (Mdr kr) 0,2 - - Lyxor SEB Impact Fund (Mdr kr) 2,9 3,4 2,1 ) Läs mer om SEB:s hållbara investeringar på sebgroup.com ) Förvaltat kapital definierat som Artikel  eller  enligt SFDR, förordningen om hållbarhetsupplysningar (från  mars ). ) Informationen avser SEB:s fondbolag (SEB IM AB). ) Från  avser antalet proaktiva engagemang dialoger som utförs av intern personal och samarbetspartners (EOS-Federated Hermes och ISS) och avser det totala antalet ärenden som tagits upp med företagen. Flera ärenden tas ofta upp med ett företag. Tidigare års data avser antalet företag med vilka dialog/engagemang förevarit. Engagemang via samarbeten såsom Climate Action + och CDP inkluderas inte längre eftersom SEB-personal inte längre ingår i dessa dialoger. ) All information angående mikrofinansfonder innefattar även SEB Impact Opportunity Fund. SEB Impact Opportunity Fund investerar i huvudsak i mikrofinansinstitut men har ett bredare mandat, till exempel solenergi och utbildning. I likhet med mikrofinansfonderna investerar fonden i nya marknader (emerging and frontier markets). Kompletterande hållbarhetsinformation 216 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Affärsetik och uppförande Efterlevnad, uppförande och rapporterade angelägenheter Efterlevnad av lagar och regelverk    Totalt antal betydande fall av bristande efterlevnad av lagar och regelverk ) 0 - - Andel fall för vilka böter ålades (%) 0 - - Andel fall för vilka icke-monetära sanktioner ålades (%) 0 - - Totalt antal fall av bristande efterlevnad som betalades under rapportperioden 0 - - Det monetära värdet av böter för fall av bristande efterlevnad som betalats under rapportperioden 0 - - Kritiska händelser    Antal kritiska händelser ) 17 13 - Visselblåsning    Antal ärenden av visselblåsning ) 32 31 31 Brottsförebyggande åtgärder Rapporterade misstänkta transaktioner    Antal misstänkta orders och transaktioner som har rapporterats till Finansinspektionen (marknadsmissbruk) 8 13 9 Andel rapporter om marknadsmissbruk som rapporteras från anställda eller externa källor (%) 13 0 3 Andel rapporter om marknadsmissbruk som berör insiderhandel (%) 63 38 8 Antal fall av misstänkt penningtvätt rapporterade till Finanspolisen i Sverige ) 3 155 2 225 1 810 Andel fall av penningtvätt som rapporterats från anställda eller externa källor (%) 76 65 68 Kundsekretess    Konstaterade fall av brott mot kundsekretessen eller förlust av kundinformation ) 13 30 56 Kompetens och medvetenhet Anställda som har genomgått obligatoriska utbildningar (per medarbetarkategori) )    Alla anställda Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%) 93,5 95,1 93,2 Bekämpning av bedrägerier (%) 95,6 97,3 86,9 Cybersäkerhet (%) 93,6 94,5 88,0 Uppförandekod (%) 95,4 97,0 87,0 Dataskyddsförordningen/GDPR (%) 93,8 94,2 70,5 Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%) 95,8 95,5 59,6 Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%) 95,6 93,0 - Verkställande ledningen Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%) 94,7 90,5 78,6 Bekämpning av bedrägerier (%) 84,2 85,7 50,0 Cybersäkerhet (%) 89,5 76,2 64,3 Uppförandekod (%) 89,5 85,7 50,0 Dataskyddsförordningen/GDPR (%) 89,5 85,7 35,7 Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%) 89,5 76,2 35,7 Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%) 89,5 71,4 - Alla chefer Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%) 95,7 94,6 98,4 Bekämpning av bedrägerier (%) 98,0 98,0 90,6 Cybersäkerhet (%) 96,1 95,2 93,3 Uppförandekod (%) 97,7 97,5 90,0 Dataskyddsförordningen/GDPR (%) 96,1 94,3 74,5 Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%) 98,1 95,9 63,8 Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%) 97,8 93,8 - Kompletterande hållbarhetsinformation 217 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Anställda som har genomfört obligatoriska utbildningar (per land/region) )    Sverige Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%) 92,7 93,0 91,5 Bekämpning av bedrägerier (%) 95,2 96,0 84,7 Cybersäkerhet (%) 92,9 92,2 85,7 Uppförandekod (%) 94,9 95,5 84,8 Dataskyddsförordningen/GDPR (%) 93,1 92,4 67,2 Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%) 95,1 93,3 57,1 Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%) 95,0 89,9 - Norden Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%) 93,4 95,4 95,0 Bekämpning av bedrägerier (%) 94,3 97,9 86,9 Cybersäkerhet (%) 92,5 95,7 89,8 Uppförandekod (%) 93,9 98,1 88,1 Dataskyddsförordningen/GDPR (%) 93,1 94,5 74,3 Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%) 94,8 97,2 63,6 Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%) 94,4 95,7 - Baltikum Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%) 96,5 97,9 97,0 Bekämpning av bedrägerier (%) 97,6 99,1 91,6 Cybersäkerhet (%) 96,5 97,6 92,2 Uppförandekod (%) 97,6 99,0 91,3 Dataskyddsförordningen/GDPR (%) 96,6 96,9 75,1 Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%) 98,1 98,5 62,8 Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%) 97,8 97,0 - Övriga världen Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%) 84,9 96,3 88,2 Bekämpning av bedrägerier (%) 89,3 97,5 82,3 Cybersäkerhet (%) 85,2 95,9 85,5 Uppförandekod (%) 89,5 97,3 83,3 Dataskyddsförordningen/GDPR (%) 85,3 95,0 71,7 Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%) 90,0 95,7 62,1 Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%) 90,1 94,4 - ) Betydande fall av bristande efterlevnad av lagar och regelverk: Vid bedömningen av vad som utgör betydande fall av bristande efterlevnad av externa regelverk har två alternativa faktorer beaktats. Den första avser typen av ingripande från tillsynsmyndigheten där bristande efterlevnad av externa regelverk som leder till återkallelse av tillstånd, varning eller anmärkning i enlighet med förfaranden som anges i svenska lagar, mot ett behörigt företag eller filial inom SEB-koncernen, utgör betydande fall av bristande efterlevnad. För ingripanden i utländska jurisdiktioner ska svenska förfaranden tjäna som vägledning för bedömningen. Den andra gäller fall av bristande efterlevnad av regelverk som leder till böter för ett SEB-koncernbolag på över  Mkr (eller motsvarande värde), eller böter under gränsvärdet på  Mkr som är av principkaraktär, som kan påverka SEB-koncernens varumärke negativt eller som i övrigt är av väsentlig betydelse. ) Kritiska händelser rapporteras till de högsta styrande organen (till vd, relevant vdkommitté, relevant styrelsekommitté och till styrelsen), och är definierade som händelser, incidenter eller allvarliga brister som kräver ledningens omedelbara uppmärksamhet. En kritisk händelse kan leda till betydande finansiella förluster, stor påverkan på kund eller SEB:s rykte, och/eller kräver att myndighet för finansiell tillsyn underrättas. GRI kraven på att rapportera antalet kritiska händelser, som inträffat under året, trädde i kraft år . ) Den externa visselblåsningsfunktionen har varit i bruk sedan januari . De rapporterade klagomålen täcker olika områden, såsom brott mot uppförandekoden, bedrägerier, trakasserier och penningtvätt. ) Antalet registrerade SAR fortsätter att öka. Manuella larm ligger fortfarande till grund för större delen av anmälningarna i Sverige, delvis relaterade till det ökade inflödet av tips från bekämpning av bedrägerier. Informationen avser enbart Sverige. ) Inga klagomål från myndigheter eller kunder gällande integritetsöverträdelser eller förluster av kunddata. Det totala antalet incidenter för koncernen som rapporterats till tillsynsmyndigheten. ) Utbildningarna är obligatoriska och ska genomföras antingen årsvis eller vart tredje år av samtliga SEB-anställda inklusive konsulter. Undantagna är anställda som varit tjänstlediga under hela året. Antikorruption är inkluderat i utbildning för uppförandekoden. Upphörande av bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT-utbildningen ändrades från  år till  år . Kompletterande hållbarhetsinformation 218 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Våra medarbetare Information om medarbetare Antal anställda )    Totalt (Antal) 17 714 16 749 16 520 Män (%) 45,2 44,5 44,3 Kvinnor (%) 54,8 55,5 55,7 Medarbetare enligt åldersgrupp )    Alla medarbetare  år (%) 19,3 15,8 13,9  år (%) 56,6 58,1 58,3  år (%) 24,1 26,1 27,8 Alla chefer  år (%) 2,1 2,1 1,9  år (%) 69,6 68,8 68,1  år (%) 28,3 29,1 30,0 Könsfördelning för medarbetare i chefsposition (män/kvinnor)    Styrelse (%) ) 6436 5644 5644 Styrelse inklusive arbetstagarrepresentanter (%) ) 4753 4654 4654 Verkställande ledning (%) ) 7129 6733 6436 Chefer på högre nivå (%) ) 5842 5644 5644 Alla chefer (%) ) 5248 5248 5248 Medarbetare enligt region och anställningsform    Totalt antal medarbetare Fast anställda (%) ) 96 97 96 Tillfälligt anställda (%) ) 4 3 4 Heltid (%) ) 96 95 95 deltid (%) ) 4 5 5 Sverige Fast anställda (%) ) 96,3 96,1 95,6 Tillfälligt anställda (%) ) 3,7 3,9 4,4 Heltid (%) ) 94 93 92 Deltid (%) ) 6 7 8 Övriga nordiska länder Fast anställda (%) ) 97,8 98,2 98,0 Tillfälligt anställda (%) ) 2,2 1,8 2 Heltid (%) ) 94 93 93 Deltid (%) ) 6 7 7 Estland Fast anställda (%) ) 97,9 98,5 98,6 Tillfälligt anställda (%) ) 2,1 1,5 1,4 Heltid (%) ) 94 94 94 Deltid (%) ) 6 6 6 Lettland Fast anställda (%) ) 93,8 94,6 95,6 Tillfälligt anställda (%) ) 6,2 5,4 4,4 Heltid (%) ) 98 98 98 Deltid (%) ) 2 2 2 Litauen Fast anställda (%) ) 98,2 99,1 99,2 Tillfälligt anställda (%) ) 1,8 0,9 0,8 Heltid (%) ) 98 98 99 Deltid (%) ) 2 2 1 Övriga världen Fast anställda (%) ) 93,7 93,6 92,7 Tillfälligt anställda (%) ) 6,3 6,4 7,3 Heltid (%) ) 92 91 90 Deltid (%)  8 9 10 Kompletterande hållbarhetsinformation 219 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Medarbetare enligt kön (män/kvinnor) och anställningsform    Totalt antal medarbetare Fast anställda (%) ) 4555 4456 4456 Tillfälligt anställda (%) ) 4852 4951 5050 Heltid (%) ) 4654 4555 4555 Deltid (%) ) 2476 2575 2476 Sverige Fast anställda (%) ) 5248 5149 5149 Tillfälligt anställda (%) ) 5050 5149 5149 Heltid (%) ) 5347 5347 5248 Deltid (%) ) 3367 3367 3268 Övriga nordiska länder Fast anställda (%) ) 6040 5941 6040 Tillfälligt anställda (%) ) 3664 3367 3565 Heltid (%) ) 6139 6139 6238 Deltid (%) ) 2575 3466 3169 Estland Fast anställda (%) ) 2674 2773 2674 Tillfälligt anställda (%) ) 4852 6535 5050 Heltid (%) ) 2773 2773 2773 Deltid (%) ) 2278 2377 1486 Lettland Fast anställda (%) ) 3268 3070 2971 Tillfälligt anställda (%) ) 4159 4159 3763 Heltid (%) ) 3367 3169 3070 Deltid (%) ) 1882 2179 1684 Litauen Fast anställda (%) ) 3664 3466 3565 Tillfälligt anställda (%) ) 4555 2575 4159 Heltid (%) ) 3664 3466 3565 Deltid (%) ) 2971 1882 1981 Övriga världen Fast anställda (%) ) 5149 5149 5149 Tillfälligt anställda (%) ) 6535 6238 6436 Heltid (%) ) 5446 5545 5644 Deltid (%) ) 2080 2080 1882 Föräldraledighet (Sverige) )    Totalt (Antal dagar) 80 600 82 400 79 900 Män (%) 37 33 31 Kvinnor (%) 63 67 69 Nyanställda )    Totalt (Antal) 3 292 2 338 1 921 Män (%) 49 49 49,0 Kvinnor (%) 51 51 51,0 Enligt åldersgrupp (% av totalt antal anställda)  år (%) 51 50 52  år (%) 31 33 31  år (%) 12 12 11 > år (%) 6 4 6 Per land/region Sverige (%) 52 41 49 Estland (%) 4 5 5 Lettland (%) 15 17 16 Litauen (%) 21 26 22 Övriga nordiska länder (%) 3 3 2 Övriga länder (%) 5 8 5 Kompletterande hållbarhetsinformation 220 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Personalomsättning )    Totalt (%) 12,6 11,0 8,6 Män (%) 13,4 11,9 8,3 Kvinnor (%) 12,0 10,3 9,0 Frivillig personalomsättning (%) ) 10,8 9,9 7,1 Enligt åldersgrupp (% av totalt antal anställda)  år (%) 20 19 14  år (%) 14 13 9  år (%) 10 8 6 > år (%) 10 7 9 Per land/region Sverige (%) 11,0 8,6 6,0 Estland (%) 8,2 8,7 8,1 Lettland (%) 14,3 12,2 11,4 Litauen (%) 16,3 17,6 13,0 Övriga nordiska länder (%) 12,6 9,7 9,1 Övriga länder (%) 16,7 14,0 0,1 Information om ej anställda medarbetare )    Totalt (Antal) 504 - - IT-konsulter 236 - - Affärskonsulter 69 - - Övriga 199 - - Arbetsrätt    Procentuell andel av samtliga anställda som omfattas av kollektivavtal (%) ) 75 75 59 Hälsa och arbetsplats Frånvaro    Frånvaro, andel i förhållande till ordinarie arbetstid Sverige (%) ) 3,36 3,2 3,8 Sjukskrivningar, andel i förhållande till ordinarie arbetstid, Sverige (%) 2,99 2,7 3,3 Män (%) 1,88 1,7 2,1 Kvinnor (%) 4,18 3,8 4,5 Hälsa och arbetsmiljö    Andel dokumenterade årliga arbetsmiljöronder (%) ) 78 81 71 Andel av anställda som omfattas av centrala arbetsmiljökommittén (%) 100 100 100 Andel av anställda som omfattas av lokala arbetsmiljökommittén (%) ) 100 100 100 Lärande och engagemang Lärande och utveckling    Utbildningstimmar i genomsnitt ) Per anställd (timmar) 29 23 15 Män/kvinnor (timmar) 2532 2024 1316 Alla chefer (timmar) 31 23 14 Investeringar i utbildning och utveckling per anställd (SEK) ) 21 793 16 670 11 825 Medarbetare som deltog i ledarskaps-/specialistprogram (antal) ,) 1 669 1 493 1 444 Egen ansökan män/kvinnor (antal) 703966 533842 571781 Nominerade män/kvinnor (antal) 4445 6156 4349 Global Talent Review    Totalt (antal) ,) 2 009 1 942 1 639 Män (%) 54 57 56 Kvinnor (%) 46 43 44 Kompletterande hållbarhetsinformation 221 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Engagemang )    Medarbetarundersökning, Glint Svarsfrekvens medarbetarundersökning (%) 91 90 91 Hur väl trivs du att arbeta på SEB (%) 80 79 80 Jag kan rekommendera SEB som ett mycket bra företag att arbeta på (%) 79 79 80 SEB:s hållbarhetsåtagande är genuint (%) 79 78 79 Jag har bra möjligheter att växa och lära på SEB (%) 79 78 78 Oavsett bakgrund har alla samma möjligheter att lyckas på SEB (%) 76 75 75 Medarbetarna på SEB lever efter företagets värderingar (%) 75 75 74 Ersättning och förmåner    Årlig total kompensationskvot ) 25 22 20 Procentuell ökningskvot ) 3 7 - ) Anställda definierade som antal anställda inklusive både fast och tillfälligt anställda. Historiska data har uppdaterats i enlighet med detta för  och . Ska inte jämföras med anställda i not e. ) Anställda definierade som antal anställda exklusive tillfälligt anställda. Historiska data har uppdaterats i enlighet med detta för  och . ) Suppleanter och ledamöter utsedda av medarbetare är inte inräknade. Se fullständig översikt över styrelsemedlemmar på sid. . ) Inklusive styrelsesuppleanter och arbetstagarrepresentanter. Se fullständig översikt över styrelsemedlemmar på sid. . ) Verkställande ledning . Adjungerade medlemmar ingår ej. ) Chefer på högre nivå innefattar VL och chefer som direktrapporterar till VL. ) Totalt antal anställda som avslutar sin anställning i relation till genomsnittligt antal anställda under året (exklusive anställda som slutar på grund av avyttringar, pensioner och övertalighet). ) Ej anställda definierade som konsulter som huvudsakligen anlitats genom en entreprenör, med tillträde till SEB:s lokaler, beräknat som ett antal medarbetare med ett gällande kontrakt under rapporteringsperioden med startdatum från och med rapporteringsperiodens första dag. Första rapporteringen av dessa uppgifter , därför inga uppgifter för tidigare år. ) Ökning  då Litauen skrivit på kollektivavtal. ) Frånvaro inkluderar sjukfrånvaro och vård av barn. ) Gäller enbart Sverige. Dessutom måste alla juridiska personer inom EU genomföra fortlöpande riskbedömningar. ) Hundra procent inom Europeiska unionen. SEB följer lokal lagstiftning och regelverk i alla länder där vi är verksamma. ) Konsulter och övriga tillfälligt kontraktsanställda ingår inte. ) Program för ansökan: Lead with Impact, SEB Trainees, Tech, Leading Everyday Innovation, Coaching for Leaders, Business Translator, IMD, Leading Digital Acceleration, Change Management for Leaders, Develop your team – Making it last, Storytelling, Virtual facilitation, AI for Business Leaders, Leadership Foundation, Starting a new team – Get to know each other, Starting a new team – Start working together. Program för nominering: Wallenberg Institute, Internal Business Seminar, Art of Transformation, Advanced Specialist Programme. ) SEB genomför årligen en “Global Talent Review”. ) Medarbetarundersökning om GLINT-engagemang genomförs på årsbasis. ) Total årlig ersättning för SEB:s högst betalda person jämfört med den genomsnittliga årliga ersättningen per heltidsanställd exklusive den högst betalda personen. Se sid.  i ersättningsrapporten. Förberedelser för ESRS-kraven pågår. ) Ökningen av total årlig ersättning för SEB:s högst betalda person jämfört med den ökningen av den genomsnittliga årliga ersättningen per heltidsanställd exklusive den högst betalda personen. Se sid.  i ersättningsrapporten. Förberedelser för ESRS-kraven pågår. Samhällsengagemang och sponsring Ekonomiskt bidrag till samhällsengagemang och sponsring    Totalt (Mkr) 48,2 42,4 42,9 Enligt fokusområde ) Entreprenörskap (Mkr) 16,1 13,5 12,7 Inkludering och mångfald (Mkr) 8,9 7,3 5,8 Jämställdhet inkl. finansiell kompetens (Mkr) 8,5 10,3 10,4 Miljö inkl. klimatförändringar (Mkr) 5,6 3,5 1,4 Sport och kultur (Mkr) 7,0 7,1 10,3 Övriga samhällsinvesteringar (Mkr) 2,1 0,6 2,3 Antal personer som fick coaching inom entreprenörskap ) 55 677 44 666 31 274 Antal personer som utbildats i inkludering och mångfald, och/eller jämställdhet (antal) ) 16 611 20 944 5 114 Antal personer engagerade i miljöarbete (antal) ) 39 620 21 345 7 132 Per land Sverige (Mkr) 33,5 32,1 33,3 Estland (Mkr) 3,0 2,9 3,2 Lettland (Mkr) 3,2 2,4 1,7 Litauen (Mkr) 4,5 3,2 3,2 Danmark (Mkr) 0,0 0,0 0,0 Norge (Mkr) 2,6 0,6 0,4 Finland (Mkr) 0,6 0,9 0,7 Övriga (Mkr) 0,7 0,3 0,4 Typ av engagemang Volontärarbete av medarbetare (timmar) ,) 30 767 19 932 22 289 ) En ny strategi och nya fokusområden initierades och implementerades . ) På grund av Coronapandemin under  och  ställdes vissa planerade aktiviteter in, men digitala aktiviteter och möten gjorde det möjligt att nå ett större antal deltagare. Under  har en återgång till normal aktivitetsnivå och möjlighet till både fysiska och digitala möten inneburit ett ökat antal deltagare och volontärtimmar från medarbetare. ) Medarbetares volontärtimmar består av totalt antal medarbetartimmar som rapporteras för varje engagemang. Kompletterande hållbarhetsinformation 222 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Miljö Generella indikatorer    Nettoyta kontorslokaler i kvm som omfattas 357 898 347 352 335 564 Energi    Total energiförbrukning byggnader (MWh) ) 64 469 71 771 64 705 Elförbrukning totalt (MWh) 43 494 42 904 43 481 Värme/kyla (MWh) ) 20 975 28 868 21 225 Förändring i total elförbrukning jämfört med föregående år (MWh) 590 – 577 4 128 Andel elförbrukning i datacenter (%) 33 34 37 Förändring i total elförbrukning jämfört med föregående år (%) 1 – 1 9 Andel förnybar el av total elförbrukning (%) 95 91 91 Total energiförbrukning (MWh/m) 0,18 0,21 0,19 Total energiförbrukning (MWh/anställd) ) 3,8 4,4 4,0 Utsläpp )    Totala koldioxidutsläpp (ton COe) ,,,) 11 098 9 492 10 026 Scope  (ton COe) ) 340 6 6 Scope  (ton COe) ,) 1 220 3 467 2 674 Scope  (ton COe) ,) 9 539 6 020 7 346 Koldioxidutsläpp hänförligt till energiförbrukning i byggnader (ton COe) ) 1 599 2 836 2 525 Koldioxidutsläpp hänförligt till affärsresor (ton COe) 6 043 1 050 2 471 Koldioxidutsläpp hänförligt till pappersförbrukning (ton COe) 786 882 1 160 Koldioxidutsläpp hänförligt till företagsbilar (ton COe) 1 001 907 978 Koldioxidutsläpp hänförligt till avfall (ton COe) ) 321 344 212 Totala koldioxidutsläpp (ton/anställd) ,) 0,65 0,58 0,63 Innovation och entreprenörskap Startups    Antal Greentech investeringar ) 6 4 0 Antal Venture debt investeringar ) 4 4 1 Antal Fintech investeringar ) 15 13 12 Antal ScaleCenter-deltagare ) 10 4 3 Antal startups ) 15 002 18 778 17 399 Greenhouse concept )    Antal kunder som deltagit i Scaleup summit (event) ) - 1 875 718 Antal kunder som deltagit i SEB Talks (ersätt Scaleup club) ) 1 502 900 5 000 Innovation forum ) 677 Partnerevent/-aktivering ) 170 Företagsprogram ) - 32 23 ) Innovativ teknik och/eller företag som i huvudsak är inriktade på att ) minska koldioxidutsläpp (växthusgas) och/eller ) möjliggöra hållbar ekonomi inom de planetära gränserna (enligt Stockholm Recilience Centres definition). ) SEB Venture Debt är investeringar i nystartade företag/tillväxtföretag på SEB:s hemmamarknader. ) Syftet med investeringarna är att investera i företag inom finanstekniksektorn och andra sektorer relaterade till finansbranschen. ) SEB ScaleCenter är en pro bono-inkubator för hållbara tillväxtföretag inom viktiga norska industrier som energi och hav ) Startup definieras som ett företag som inte har något organisationsnummer eller registrerad verksamhet sedan tidigare, men klassificeras som betalningskund. ) Greenhouse concept är en lösning för växande företag. SEB tillhandahåller tjänster och noggrant utvalda partnerskap för att hjälpa företagen att växa. ) Scaleup summit är vilande  på grund av en övergripande granskning av Greenhouse concept. ) SEB Talks ersätter Scaleup club från . ) Se definition i ”Hållbart entreprenörskap” på sid. . ) Event anordnat för företagskunder som går igenom olika stadier av företagstillväxt. ) Affärsprogram är under granskning , består av Scaleup lab, Scaleup Academy och Sustainability business program. Kompletterande hållbarhetsinformation 223 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Utsläppsfaktorer Kategori Källa till utsläpp Datakälla Energy from properties Natural gas ”Greenhouse gas reporting: conversion factors 2021” DEFRA Energi från fastigheter Elektricitet Sverige ”Residualmix” Energimarknadsinspektionen Energi från fastigheter Elektricitet Europa ”European Residual Mixes” AIB Energi från fastigheter Elektricitet Andra länder ”CO emissions from fuel combustion 2017” IEA, Hong Kong, Kina och Singapore: ”Carbon Footprint- Country specific electricity grid greenhouse gas emission factors” Carbon Footprint Energi från fastigheter Elektricitet med källgaranti ”Electricity from Vattenfall's wind farms” EPD International AB ”Electricity from Vattenfall’s Nordic Hydropower” EPD International AB ”Miljövärdering av fjärrvärme” Energiföretagen Energi från fastigheter Fjärrvärme Sverige ”Miljövärdering av fjärrvärme” Energiföretagen Energy from properties District heating Lithuania Association of Central heating providers 2022 April) Energy from properties District heating Latvia Ministry of Evironmental Protection and Development 2021) Energy from properties District heating Estonia Study made by TalTech university based on data from 2020 Energi från fastigheter Fjärrvärme Andra länder ”Internationell granskning av fjärrvärme och fjärrkyla” Werner 2017) Affärsresor Tåg och flyg ”Beräkna miljöpåverkan” NTM Affärsresor Bil ”Drivmedel 2020” Energimydnigheten ”Värmevärden och emissionsfaktorer” Naturvårdsverket ”European Residual Mixes” AIB Inköp Papper ”Klimatpåverkan och energianvändning från livsmedelsförpackningar” Livsmedelsverket Avfall Återvinning, återanvändning, förbränning ”Greenhouse gas reporting: conversion factors 2021” (DEFRA) Resursutnyttjande    Papper Total pappersförbrukning (ton) 539 602 792 Miljömärkt pappersförbrukning (%) 79 80 61 Avfall Generering av avfall (ton) 1 105 806 1 160 Återvunnet eller återanvänt avfall (%) 63 57 64 Avfall efter återvinning och återanvändning (ton/anställd) 0,024 0,021 0,026 Vatten Total vattenförbrukning i byggnader (m) 93 553 89 307 127 202 Total vattenförbrukning (m/anställd) 5,52 5,46 7,95 Affärsresor och företagets bilpark    Affärsresor totalt (miljoner km) 25,8 6,6 14,8 Affärsresor totalt (km/anställd) 1 520 405 923 Flygresor totalt (miljoner km) 22,9 5,7 13,2 Tågresor totalt, Sverige (miljoner km) 2,9 1,0 1,6 Miljöcertifierade företagsbilar, andel av företagets bilpark (%) ) - 62 Miljöcertifierade företagsbilar, andel av företagets bilpark (%) ) 60 43 - )  års siffor har korrigerats för att omfatta uppgifter som tillkommit efter rapporteringsperioden ) Hänvisning till not e, antal anställda. ) SEB-rapporter enligt Greenhouse Gas Protocol. SEB har valt att rapportera enligt GHG-protokollets ekonomistyrningsmetod. Huruvida SEB äger, har finansiellt leasade eller operationellt leasade anläggningar och fordon påverkar om utsläppen visas i scope , scope  eller scope . De utsläpp som omfattas är energiförbrukning i anläggningar, affärsresor (flygresor, tågresor, bilresor), pappersförbrukning och avfall. Väl fastställda utsläppsfaktorer används för utsläppsberäkningarna, från källor som IEA, IVL, AIB, svenska Naturvårdsverket och svenska Energimyndigheten. SEB har valt att rapportera enligt GHG-protokollets marknadsbaserade metod. Om en platsbaserad metod skulle användas skulle utsläppen i scope  ha en koldioxidekvivalent på   ton i stället för   ton COe. ) SEB har anskaffat utsläppsrätter för att kompensera för  års utsläpp. Dessa ingår inte som minskningar i beräkningarna ovan. Nedan anges kompensationer för : EU ETS –   ton COe SAF –  ton COe Puro –  ton COe Ursprungsgarantier –   ton COe Den totala kompensationen uppgår till   ton COe, vilket täcker de beräknade utsläppen på   ton COe för . ) De totala koldioxidutsläppen består av SEB:s egna utsläpp, vilket skiljer sig ifrån GHG-protokollets definitioner av direkta utsläpp som definieras som enbart scope  och . De finansierade utsläppen (GHG-protokollets kategori  Investeringar) finns rapporterade på sid.  i hållbarhetsredovisningen. ) De redovisade värdena för  och  har uppdaterats då i) Estland tillämpade finansiell leasing i stället för operationell leasing, samt ii) uppdaterade utsläppsfaktorer för naturgas i Baltikum. Utsläppsfaktorerna för  har också uppdaterats där det är tillämpligt. ) CO-utsläpp från avfall tillagda för . ) Gammal definition där miljöbilar definieras som bilar med utsläpp lägre än  g COe/km. ) Ny definition, där miljöbilar definieras som bilar med utsläpp lägre än  g COe/km. Kompletterande hållbarhetsinformation 224 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Inköp Leverantörer    Antal leverantörer 8 888 8 313 8 915 Totala inköpskostnader (Mdr kr) 11,3 10,1 10,4 Antal leverantörer granskade och betygsatta av EcoVadis (sedan 2014) 247 232 226 Antal leverantörer granskade och betygsatta av EcoVadis, innevarande år 15 6 2 EcoVadis rating av granskade leverantörer )    Outstanding rating 85100p (%) 1 0 0 Advanced rating 6585p (%) 20 19 15 Confirmed rating 4564p (%) 57 57 60 Partial rating 2544p (%) 23 24 25 No rating 024p (%) 0 0 0 ) För att identifiera hållbarhetsriskerna bland våra leverantörer utför SEB i tillämpliga fall en initial utvärdering av leverantörer med en riskmodell som beaktar land, industrisektor och affärens betydelse. De leverantörer som bedöms ha en hög risknivå i den inledande riskbedömningen får också genomgå en EcoVadis-screening. Dessa leverantörer står för cirka  procent av de totala leverantörskostnaderna. EcoVadis-utvärderingen är inriktad på fyra teman: Miljö, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter, affärsetik samt hållbara inköp. Vilka områden som granskas och deras inbördes viktning beror på företagets verksamhet, storlek och geografisk hemvist. Kompletterande hållbarhetsinformation 225 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Land-för-land rapportering – bolag per land Bolag 1) inom SEB-koncernen, per land 2) Sverige Aktiv Placering AB Enskilda Kapitalförvaltning SEB AB Försäkrings AB Suecia Försäkringsaktiebolaget Skandinaviska Enskilda Captive IFA DBB AB Onyx Leasing AB Parkeringshuset Lasarettet HGB KB Repono Consulting AB Repono Holding AB SEB Förvaltnings AB SEB Internal Supplier AB SEB Investment Management AB SEB Kort Bank AB SEB Life and Pension Holding AB SEB Pension och Försäkring AB SEB Portföljförvaltnings AB SEB Strategic Investments AB Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Skandinaviska Kreditaktiebolaget Suecia Insurance Management AB Norge Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Norge (P.E.) SEB Kort Bank AB, filial i Norge (P.E.) SEB Njord AS Danmark Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Danmark (P.E.) SEB Kort Bank AB, filial i Danmark (P.E.) SEB Investment Management AB, filial i Danmark (P.E.) Finland Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Finland (P.E.) SEB Investment Management AB, filial in Finland (P.E.) SEB Kort Bank AB, filial i Finland (P.E.) SEB Leasing Oy SEB Life International Assurance Company Designated Activity Company, filial i Finland (P.E.) Estland AS SEB Pank AS SEB Liising AS SEB Varahaldus AS Rentacar SEB Life and Pension Baltic SE, filial i Estland (P.E.) Lettland Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Lettland (P.E.) SEB atklātais pensiju fonds, AS SEB banka, AS SEB Life and Pension Baltic SE SEB līzings, SIA IP AS SEB Investment Management ) Land definieras som den skattejurisdiktion där bolagen har sin skattehemvist. ) Bolag innebär företag, filial eller annan legal enhet som är ett skattesubjekt i en skattejurisdiktion. Litauen AB SEB Bankas Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Litauen (P.E). SEB Life and Pension Baltic SE, filial i Litauen (P.E.) UAB SEB investiciju valdymas Tyskland Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Tyskland (P.E.) DSK Deutsch – Skandinavische Verwaltungs AG FVH Frankfurter Vermögens-Holding GmbH SEB Immowert Beteiligungs GmbH SEB Leasing GmbH SEB Stiftung GmbH Storbritannien Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Storbritannien (P.E) SEB UK Pension Trustees Limited Skandinaviska Enskilda Limited Suecia Re & Marine Insurance Co Limited Enskilda Securities Limited Scandinavian Bank Limited USA Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i USA (P.E.) SEB Securities Inc. Suecia Holding Corporation Suecia Insurance Company Irland Eskimo (ABC) Holdings Limited SEB Life International Assurance Company Designated Activity Company Luxemburg Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Luxemburg (P.E.) SEB Life International Assurance Company Designated Activity Company, filial i Luxemburg (P.E.) SEB Investment Management AB, filial i Luxemburg (P.E.) SEB Private Equity Opportunity Management S.A. Kina Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Kina (P.E.) Singapore Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Singapore (P.E.) Ryssland SEB Bank JSC Polen Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Polen (P.E.) SEB Commercial Finance sp. z o.o. Hongkong Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Hong Kong (P.E.) Ukraina JSC SEB Corporate Bank Brasilien SEB do Brasil Representações Kanada Suecia Reinsurance Company Kompletterande hållbarhetsinformation 226 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Land-för-land rapportering – bolagsskatt per land Bolagsskatt, per land Land ) Antal anställda Materiella anläggnings- tillgångar ) Brutto- intäkter, tredje part ) Brutto- inkomst, koncern ) Rörelse- resultat ) Beräknad bolagsskatt ) Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader / ej skattepliktiga intäkter, netto Skatteeffekt av tidigare / ej tidigare redovisade under- skottsavdrag eller skatteavdrag Bolagsskatt innevarande år ) Bolags- skatt, betald ) Sverige 8 710 597 97 395 6 759 20 166 4 483 621 88 3 950 3 556 Norge 372 38 4 087 4 148 2 574 635 0 635 410 Danmark 320 7 3 611 1 069 1 772 376 26 402 412 Finland 278 31 1 644 1 409 1 476 282 22 32 272 273 Estland 1 158 116 2 003 580 1 514 179 34 212 150 Lettland 2 000 70 1 123 642 893 6 0 14 20 11 Litauen 3 056 189 2 386 1 415 2 287 468 32 11 424 310 Tyskland 230 2 1 124 1 896 1 795 528 8 536 366 Storbritannien 101 44 1 005 1 893 689 166 6 172 153 USA 32 1 6 582 2 224 428 145 114 31 41 Irland 97 16 430 25 99 21 0 21 23 Luxemburg 146 4 693 765 466 106 9 97 101 Kina 41 7 334 23 27 18 9 9 15 Singapore 91 5 60 839 246 43 0 43 32 Ryssland 77 23 1 105 83 806 140 140 176 Polen 177 38 128 170 139 27 17 9 9 Hongkong 19 1 63 114 27 5 0 5 9 Ukraina 52 0 138 9 39 10 0 0 11 7 Brasilien Kanada Koncernelimineringar 30 550 10 528 18 SUMMA 16 957 1 190 93 360 0 33 850 7 637 708 59 6 988 6 016 Den huvudsakliga verksamheten i koncernen, oavsett land, är finans- och försäkringsverksamhet. Ovanstående information omfattar rapportperioden . Den information som presenteras bygger på rapporteringskraven enligt GRI . ) Med land avses här skattejurisdiktion, där SEB gruppens bolag har sin skattehemvist. ) Materiella tillgångar utöver likvida medel (det vill säg fastigheter och inventarier). ) Bruttointäkter, externa, avser transaktioner med koncern externa motparter. Bruttointäkter är definierade som summan av Ränteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och övriga intäkter netto enligt IFRS. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/ filialerna fungerar som försäljningskontor och erhåller provisionsersättningar och volymen bokas i den centrala enheten. ) Bruttointäkter, koncerninternt, avser transaktioner med koncernenheter i andra skattejurisdiktioner. ) Rörelseresultat före skatt. ) Beräknad bolagsskatt till skattesats i aktuellt land (skattejurisdiktion). ) Bolagsskatt avser redovisad bolagsskatt för innevarande år, exklusive uppskjuten skatt. För mer information om skatt se not . ) Bolagsskatt som betalades under året, exklusive uppskjuten skatt som betalades under året. SEB:s förhållningssätt till skatter SEB bedriver verksamhet i fler än  länder och ser ett föränderligt skattelandskap från lagstiftare och samhället i stort. Banken gör stora ansträngningar för att säkerställa att gällande skattelagar och förordningar efterlevs i alla länder där SEB verkar. SEB strävar efter en hög standard för styrning, riskuppföljning och skatteefterlevnad. SEB:s förhållningssätt till skatt beskrivs i SEB:s uppförandekod och i SEB- koncernens skattepolicy (se sebgroup.com), i SEB:s United Kingdom Tax Strategy, policy för internprissättning samt andra policyer och instruktioner som har fastställts för väsentliga områden såsom moms, FATCA och CRS. SEB:s skattepolicy antas av styrelsen och ses över årligen. SEB:s ekonomi- och finansdirektören är ansvarig för den finansiella kontrollen, inklusive kontrollmiljö och styrning i SEB-koncernen, vilket även omfattar skattehanteringen. I skatte- och redovisningskommittén, där ekonomi- och finansdirektör och chef för skatt för SEB-koncernen ingår, hanteras kvartalsvis de väsentliga skattefrågor som har tagits upp av styrelsen, ekonomi- och finansdirektören, skatteavdelningen, affärsområden eller externa parter. I linje med SEB:s strävan efter en hög skattestandard har SEB infört ett fler- tal kontroller inom SEB:s ramverk för IKFR (intern kontroll över finansiell rap- portering), som övervakas av styrelsens revisionskommitté (ACC Audit and Compliance Committee). Detta innebär att de interna kontroller och processer som etablerats för att säkerställa tillförlitliga underliggande finansiella data samt tillförlitlig ekonomisk- och skatterapportering, granskas regelbundet. Återkoppling av eventuella identifierade brister är väsentlig för fortlöpande förbättring av processer och kontroller. SEB:s riskhanteringsprocess omfattar en koncerngemensam godkännandeprocess för nya produkter (NPAP) där bl a alla nya eller förändrade produkter gås igenom för att identifiera och hantera eventuella risker. Skatteavdelningen är representerad i denna process för att fånga upp skattefrågor och därigenom säkerställa efterlevnad av skattelagstiftning och förordningar. Nivån för acceptabel skatterisk är låg i SEB. Väsentlig potentiell skatterisk rapporteras till Skatte- och redovisningskommittén. Produkter och tjänster som SEB erbjuder påverkar skattesituationen för SEB och våra kunder och måste alltid vara motiverade av affärsskäl. SEB:s verksamhet drivs i enlighet med tillämpliga skattelagar och förordningar. SEB får inte använda, uppmuntra eller facilitera produkter eller tjänster som står i strid med skattelagstiftning eller skatteflyktslagstiftning. SEB får inte heller samarbeta med externa parter för att facilitera produkter eller tjänster i strid med skattelagstiftning eller skatteflyktslagstiftning. SEB arbetar aktivt med riskbedömning, skatteramverk och kontroller för att säkerställa efterlevnad. Varhelst SEB verkar försöker SEB upprätta och upprätthålla goda relationer med lokala skattemyndigheter och andra myndighetsorgan. SEB sköter alla myn- dighetskontakter professionellt, transparent och i tid, både när det gäller SEB:s egna skatteangelägenheter och rapporteringsskyldigheter gällande kunder. Om skatteregler skiljer sig mellan olika länder/orter söker SEB öppet en globalt acceptabel lösning i dialog med regering och skattemyndighet i respektive land. SEB uppmuntrar också utvecklingen av ett internationellt beskattningsramverk för att undvika dubbelbeskattning. SEB har åtagit sig att uppfylla de ökade förväntningarna på öppenhet och transparens som finns när det gäller skattehantering, och arbetar kontinuerligt för att förbättra omfattningen av kommunikationen kring skatt. Vägledning från nation ella skattemyndigheter och internationella organisationer som OECD är viktigt. SEB har också åtagit sig att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter gente- mot skattemyndigheter, avseende såväl företags- som kundinformation. Detta omfattar lokal rapportering och efterlevnad av tredjepartsförfrågningar samt internationellt informationsutbyte enligt multilateral konvention om ömsesidig administrativ hjälp i skattefrågor, CRS (Common Reporting Standard), FATCA (Foreign Accounts Tax Compliance Act) och DAC (direktiv om administrativt samarbete). Om en anställd upptäcker möjligt oetiskt eller olagligt beteende kan detta rapporteras anonymt via SEB:s digitala visselblåsartjänst WhistleB. Alternativt kan Group Compliance eller internrevision kontaktas direkt. SEB är medlem i Svenska bankföreningen, som representerar banker och finansinstitut etablerade i Sverige. En del av denna förenings arbete är att säkerställa god kvalitet i föreslagna skattelagstiftningar, men också att offentligt förespråka en rimlig skattebehandling av banker och finansinstitut. Kompletterande hållbarhetsinformation 227 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Hantering av väsentliga ämnen GRI 2022 Väsentlighetsanalysen bygger på en analys som tidigare gjorts av SEB. Den har fokuserat på att uppdatera tidigare information och ser inga större förändringar jämfört med tidigare år. Analysen omfattar SEB:s faktiska och potentiella påverkan på ekonomi, miljö och samhälle. Finansiell styrka och motståndskraft Referens Positiv inverkan 1) Som bank spelar SEB en samhällsviktig roll genom att tillhandahålla infrastruktur för betalningar och transak- tioner och genom att fungera som mellanhand för finansierings- och sparandelösningar, riskhanteringstjäns- ter och finansiell rådgivning. Inom detta uppdrag är det avgörande att vi alltid förtjänar förtroendet från våra kunder, aktieägare, medarbetare och från samhället. Vi strävar efter att undvika att orsaka, bidra eller vara direkt kopplade till negativa effekter på människor och miljö från våra aktiviteter, produkter och tjänster. sid. 2, 1011, 19, 34, 37, 214 Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet För att upprätthålla den viktiga samhällsfunktionen som bank är det av största vikt för SEB att kunden, aktieägare, medarbetare och andra intressenter har ett stort förtroende och hög tillit till bankens verksamhet. Vi följer regelverk och hanterar våra risker med ett långsiktigt perspektiv. sid. 5, 11, 8389, 90, 214 Policyer eller åtaganden Som svenskt publikt bankaktiebolag är SEB föremål för en mängd olika regelverk. SEB följer också interna ramverk, policyer och instruktioner som är verktyg för styrelsen, den verkställande direktören och koncernchefen i deras styrande och kontrollerande roller. sid. 4851, 90 Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2) Alla SEB:s aktiviteter hanteras genom ledning, kontroller och uppföljning enligt etablerad bolagsstyrnings- struktur. Våra finansiella mål är utformade för att skapa motståndskraft och flexibilitet och generera långsik- tigt aktieägarvärde och värde för samhället. Årsstämman ger aktieägarna möjlighet att utvärdera styrelsen. sid. 5, 2021, 29, 36, 9193 Intressenters engagemang Vi interagerar regelbundet med våra viktiga intressenter i olika former, digitalt via webbsidor och mobilappar, via telefon och i regelbundna fysiska möten. Vi genomför även flera riktade initiativ såsom bilaterala och multilaterala möten, konferenser, kundresor och enkäter. Den årliga medarbetarunder- sökningen är en viktig kanal för feedback från våra medarbetare. sid. 52, 9091, 222 Hållbar finansiering Referens Positiv inverkan 1) SEB har en avgörande roll genom att agera som mellanhand för finansieringslösningar och finansiell rådgiv- ning, utveckla nya produkter och förbättra vårt utbud till stöd för våra kunders omställning. Vi är övertygade om att hållbar finansiering är en av de viktigaste drivkrafterna i omställningen till en hållbar ekonomi. I både nykundsprocessen och i kreditgivningen beaktar SEB hållbarhetsrisker och hur sådana risker kan komma att påverka SEB:s ambition att vara en hållbar bank och hur de påverkar kundens återbetalningsförmåga. sid. 1619, 30, 3840, 54, 214 Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet Ansvarsfull utlåning och finansiering är hörnstenar i vår verksamhet. Vi har koncernövergripande processer och principer som definierar hur banken ska ta hänsyn till hållbarhetsrisker och andra risker i sin finansierings- verksamhet. Dessa förfaranden syftar till att säkerställa att väsentliga miljörelaterade, sociala och styrnings- relaterade faktorer (ESG-faktorer) identifieras och bedöms, och att de införlivas i analyser och beslut. Verk- tyg för att identifiera, definiera, övervaka, mäta och kontrollera hållbarhetsrisker vidareutvecklas löpande. sid. 38, 4951, 57 Policyer eller åtaganden SEB:s hållbarhetspolicy vägleder oss i vårt arbete och uttrycker vår syn på viktiga frågor och branschsektorer som anses vara kritiska ur ett miljörelaterat och socialt perspektiv. sid. 5051, 57, 87 Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2) SEB vill driva på utvecklingen av marknaden för hållbar finansiering. Genom våra ambitioner och mål vill vi öka den hållbarhetsrelaterade finansieringen och rådgivningen för våra kunder och därigenom skapa positiva miljörelaterade och sociala effekter i samhället. sid. 5, 21, 3536, 39, 214 Intressenters engagemang Vi för en konstant dialog med våra kunder och anpassar vår verksamhet och vårt utbud för att vara relevanta och skapa långsiktigt värde för våra intressenter. Vi fungerar som rådgivare åt våra kunder i deras omställning som skapar en positiv inverkan på samhället. sid. 1920, 2425, 3840, 52 Hållbart sparande och hållbara investeringar Referens Positiv inverkan 1) SEB är en av de största institutionella investerarna och kapitalförvaltarna i Norden. Vi erbjuder spar- och investeringsprodukter och tjänster som syftar till att bidra till ett hållbart samhälle för såväl privatpersoner som företagskunder och institutionella kunder. Fondbolaget strävar efter att anpassa investeringarna till Parisavtalet och att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2040, samtidigt som man inser att vissa sektorer med stora utsläpp är viktiga för att möjliggöra omställningen. sid. 3031, 4142, 64 Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet Fondbolaget strävar efter att integrera hållbarhetsaspekter i alla typer av investeringar och tillgångsklasser. Detta görs genom att investera i företag som har integrerat hållbarhet i sin affärsmodell eller har väldefinierade omställningsplaner, genom att utesluta branscher och företag som inte uppfyller fondbolagets hållbarhetskriterier och genom att fortlöpande engagera oss i investeringsobjekten. SEB fördubblade investeringskapitalet i SEB Greentech Venture Capital under året. sid. 16, 31, 4143, 6465 Policyer eller åtaganden Hållbarhetspolicyn definierar ramverket för hållbarhet inom SEB och utgör en styrande plattform för vårt hållbarhetsarbete för alla affärsbeslut, inklusive investerings- och kreditbeslut. sid. 5051, 57, 64 Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2) SEB Investment Management has anslutit sig till Net Zero Asset Managers-initiativet och åtar sig att bli nettonoll senast 2040 och anpassa alla investeringar till Parisavtalet på aggregerad nivå. Hållbarhetsaktivitetsindex följer utvecklingen av artikel 9-fonder och det kapital som investerats av SEB Greentech Venture Capital. sid. 5, 16, 21, 3536, 4143, 64, 215216 Intressenters engagemang Som kapitalförvaltare har vi höga ambitioner att bidra till en hållbar utveckling genom att investera i företag och andra tillgångar som kan bidra till omställningen till en mer hållbar ekonomi och uppfylla kundernas och tillsynsmyndigheternas förväntningar och krav. Vi efterfrågar regelbundet feedback från våra kunder. Det gör vi till exempel genom den årliga undersökningen bland kunder med fond- och/eller pensionssparande, om vilka hållbarhetsområden relaterade till FN:s hållbarhetsmål de vill att vi ska prioritera. sid. 1920, 2425, 4142, 52 Global Reporting Initiative Kompletterande hållbarhetsinformation 228 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Riskhantering Referens Positiv inverkan 1) Att hantera risker är en integrerad del av bankverksamhet, men samtidigt ger SEB:s produkter och tjänster privatpersoner och företag möjlighet att växa. Digitalisering och hållbarhet samt ökande reglering leder till nya, framförallt icke-finansiella risker som ökar i betydelse. sid. 1719, 38 Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet Riskmedvetenhet är djupt förankrad i SEB:s företagskultur. Banken har ett omfattande ramverk för risk-, likviditets- och kapitalhantering som utvecklas löpande för att återspegla aktuella förutsättningar. SEB:s rykte beror också på vilka typer av kunder SEB associeras med. SEB:s policy för kundgodkännande utgörs av nio principer som representerar vad banken anser vara avgörande kriterier för att godkänna nya och befintliga kunder. Miljömässiga och sociala risker mäts och integreras i de strategiska besluten. sid. 48, 5759, 6465, 8389 Policyer eller åtaganden SEB utvecklar ständigt sitt riskhanteringsramverk för både finansiell och icke-finansiell risk. Genom att kontinuerligt utveckla och förbättra styrning och praxis kring riskhantering arbetar SEB med att reducera icke-finansiella risker, både traditionella och nya framväxande risker, i den dagliga verksamheten och i bankens processer. SEB strävar efter att följa lagar och föreskrifter, såsom ”Lag om bank- och finansieringsrörelse 2004297)” och ”Lag om värdepappersmarknaden 2007528)” sid. 5051, 5760, 90 Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2) SEB:s styrelse beslutar om risktoleransen och styrs i enlighet med vår bolagsstyrningsstruktur. SEB har utvecklat en uppsättning klimatrelaterade mått och mål för att öppet redovisa våra framsteg och för att styra vår verksamhet i linje med vår hållbarhetsstrategi. sid. 3536, 5963 Intressenters engagemang Eftersom det blir allt viktigare att förstå de risker som är kopplade till klimatförändringar är SEB helt inställt på att presentera våra klimatrelaterade insatser i enlighet med rekommendationerna från TCFD. Genom analys av vår kreditportfölj kan vi erbjuda rådgivningstjänster och hållbara finansierings- och investeringslösningar för att hjälpa våra kunder att nå sina klimatrelaterade mål. SEB för en kontinuerlig dialog med tillsynsmyndigheter angående gällande regelverk. sid. 52, 5460 Brottsförebyggande åtgärder Referens Positiv inverkan 1) Genom att vara aktiv på finansmarknaden med ett diversifierat och globalt utbud är SEB som bank exponerad för risken att utnyttjas för korruption, penningtvätt och finansiering av terrorism (”finansiell brottslighet”). SEB arbetar aktivt för att förebygga alla potentiella negativa effekter som kan beröra kunder och samhälle. sid. 48, 87 Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet SEB arbetar löpande med att utveckla sin förmåga att förebygga finansiell brottslighet genom att förbättra rutiner, processer och systemstöd samt förstärka interna kontroller. Banken utbildar löpande personalen för att öka medvetenheten kring riskerna med finansiell brottslighet. Funktionen Förebyggande av finansiell brottslighet (FCP) infördes under 2021 och främjar bankens övergripande styrning och kontroll av åtgärder mot finansiell brottslighet. sid. 18, 48, 87 Policyer eller åtaganden Som offentlig finansiell institution med hög exponering för finansiell brottslighet är SEB föremål för en mängd olika regelverk. Vi utvecklar ständigt våra interna ramverk, policyer och instruktioner för att minska risker kopplade till finansiell brottslighet. sid. 48, 83, 90 Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2) SEB har väletablerade processer för rapportering av misstänkta aktiviteter och angelägenheter. Alla medarbetare bygger upp kompetens och medvetenhet genom obligatoriska utbildningar. sid. 18, 48, 84, 217218 Intressenters engagemang SEB arbetar aktivt för att förebygga risken att utnyttjas för aktiviteter relaterade till finansiell brottslighet. Vi skapar medvetenhet och utbildar medarbetare, identifierar risker hos våra leverantörer och förbättrar ständigt våra kunddialoger och nykundsprocesser. Vidare samarbetar vi med externa parter kring gemensamma bankrelaterade ämnen och för dialog med berörda myndigheter. Sedan 2019 ingår vi i SAMLIT (Swedish Anti-Money Laundering Intelligence Task Force), ett samarbetsforum mellan Sveriges största banker, Svenska Bankföreningen och svenska polisens underrättelseenhet på nationella operativa avdelningen (NOA). sid. 18, 45, 4748, 52, 57, 217218 Våra medarbetare Referens Positiv inverkan 1) SEB:s verksamhet bygger på relationer och det förtroende som vi har fått och därför är våra medarbetare vår viktigaste tillgång. Vår ambition är att attrahera och behålla medarbetare som vill göra en positiv skillnad. Vi är fast beslutna att göra det möjligt för människor och samhällen att blomstra och växa. Som arbetsgivare och genom våra produkter, tjänster och finansiella kunskaper har vi en direkt och indirekt påverkan på anställda, kunder, leverantörer och människor i samhället. Finanssektorn förändras, och det blir därför allt viktigare att vi införlivar kontinuerligt lärande på jobbet och tryggar en säker och hälsosam arbetsplats som främjar god balans mellan arbete och privatliv. sid. 11, 26, 31, 4445 Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet Som arbetsgivare vill SEB trygga en säker och hälsosam arbetsplats där våra anställda kan utvecklas och växa. Inkludering och mångfald är prioriterade områden för SEB och vi strävar efter att vara en förebild i alla länder där vi är verksamma. Inom SEB görs en årlig undersökning för att mäta medarbetarnas engagemang och deras syn på SEB som arbetsplats. Samarbete med arbetstagarrepresentanter som fackliga organisationer och företagsråd är en integrerad del av den dagliga verksamheten och något som uppmuntras. SEB erbjuder flera åtgärder för att främja både fysisk och psykisk hälsa bland medarbetare. Vi uppmuntrar våra anställda att vara aktiva i samhället, och genom partnerskap med Mentor når SEB-medarbetare tusentals unga människor varje år. sid. 26, 34, 4445 Policyer eller åtaganden Att arbeta aktivt med inkludering och mångfald och respektera mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter är en del av SEB:s ansvarsfulla affärspraxis. SEB har en policy för sociala och mänskliga rättigheter samt en policy för inkludering och mångfald, båda antagna av styrelsen. sid. 5051, 92 Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2) SEB:s mål är att bli den mest attraktiva arbetsgivaren inom finansbranschen, särskilt inom banksektorn. Utvecklingen mäts genom den årliga medarbetarundersökningen. sid. 20, 36, 219222 Intressenters engagemang SEB:s anställda visar ett starkt engagemang för bankens framtid, vilket främst framgår av den årliga medarbetarundersökningen. SEB strävar efter att vara en god samhällsaktör och stöder på olika sätt människor i samhället och följer bestämmelserna där vi är verksamma. sid. 2627, 31, 45, 52 Kompletterande hållbarhetsinformation 229 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Innovation och entreprenörskap Referens Positiv inverkan 1) SEB ökar takten i investeringar och samarbeten på ett antal utvalda områden för att utveckla och stärka kundutbudet och distributionen i syfte att säkerställa vår framtida konkurrenskraft i en bransch som genomgår stora förändringar. För att anpassa oss till våra kunders alltmer digitala beteende fortsatte vi under 2022 att utveckla vår servicemodell. Efterfrågan på digitala lösningar och hållbarhetsrelaterade produkter samt ökad reglering leder till nya, framförallt icke-finansiella risker, som ökar i betydelse. sid. 1618, 31, 40 Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet SEB driver en rad initiativ för att stärka hållbart entreprenörskap och främja kapitalförsörjning för nya idéer och initiativ. SEB fördubblade investeringskapitalet för SEB Greentech Venture Capital – bankens enhet för investeringar i grön teknik. Under året har vi fortsatt att dra nytta av de möjligheter som utvecklats av vår innovationsstudio SEBx. SEB var den första banken i Norden att lansera ett kommersiellt utbud baserat på konceptet Banking-as-a-Service i år. Vi har sett en betydande efterfrågan på liknande tjänster, och till följd av detta har SEB beslutat att inrätta en ny affärsenhet, SEB Embedded, i början av 2023. sid. 4, 1618, 31, 40 Policyer eller åtaganden Som en del av SEB:s strategi, är kapital allokerat för att investeras av SEB:s Greentech Venture Capital. SEB:s Innovation Forum är en plattform där företag kan presentera sina innovationer för vidareutveckling. I Norge stöder SEB ScaleCenter nystartade företag som utvecklar hållbara lösningar. sid. 17, 31, 40 Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2) SEB Greentech Venture Capital investerar i grön teknik med fokus på omvandlande idéer som kan få stor betydelse när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser eller förhindra att de planetära gränserna överskrids. Investeringarna utgör en del av hållbarhetsaktivitetsindex. sid. 21, 3536, 40, 223 Intressenters engagemang För att klara framtidens utmaningar behöver vi som samhälle innovation och framtidstro. Vi ser partnerskap och samarbeten med relevanta intressenter som viktiga faktorer för att säkerställa att SEB:s breda utbud av kärnprodukter och -tjänster förblir konkurrenskraftiga. sid. 18, 31, 52 Miljö Referens Positiv inverkan 1) Klimatförändringarna och dess effekter har ökat avsevärt i betydelse, och vi införlivar dessa aspekter i allt vi gör då vi påverkar miljön direkt genom vår egen verksamhet och indirekt genom affärsrelationer med kunder och leverantörer. Vårt ansvar omfattar den påverkan som vi och våra partners har på såväl levande som icke levande naturliga system, som klimat, biologisk mångfald, mark, luft och vatten. Vi strävar efter att vara så effektiva som möjligt och minimera vår påverkan på miljön och samhället. sid. 19, 3031, 34, 4647 Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet Klimatförändringarna den mest angelägna samhällsfrågan, och de står högst upp på SEB:s hållbarhetsagenda. SEB har länge arbetat aktivt för att minska den direkta miljöpåverkan. Sedan 2009 mäter vi utsläpp från energiförbrukning, papper, företagsbilar och affärsresor, och sedan förra året även avfall. SEB vidtar flera åtgärder för att uppnå bankens minskningsmål, till exempel genom att förbättra energieffektiviteten i verksamheter och byggnader, samt genom att öka användningen av förnybar energi och elektrifiera vår bilpark. Vi stöder våra kunder i hållbarhetsomställningen med råd och produkter som omvandlar utlåningsportföljen mot mer hållbara verksamheter, och minskar därmed mängden koldioxidutsläpp som vi finansierar. Genom samarbete med leverantörer har vi som mål att minimera vårt koldioxidavtryck i leverantörskedjan. sid. 19,3031, 4647, 5456, 5960 Policyer eller åtaganden 2022 publicerade SEB en uppdaterad tematisk miljöpolicy som anger bankens ståndpunkter, tillvägagångssätt och förvaltning när det gäller klimat, sötvatten och biologisk mångfald. Genom att gå med i Net-Zero Banking Alliance, NZBA, har vi åtagit oss att anpassa vår kreditportfölj till 1,5 °C-scenarier för att nå netto-noll senast år 2050. sid. 36, 46, 51, 57 Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2) Under 2022 intensifierade vi integreringen av strategin Hållbarhet 2030 i hela organisationen. SEB:s strategi är i linje med Parisavtalet, och vi har satt upp mål som syftar till att minska de absoluta koldioxidutsläppen till nära noll 2045. Huvuddelar i detta är våra ambitioner och mål som lanserades 2021. Genom att fokusera på dessa mätbara ambitioner och mål strävar vi efter att bidra till omställningen genom att både minska den negativa påverkan och öka den positiva påverkan. sid. 21, 3536, 55, 6165, 223224 Intressenters engagemang Vi försöker hela tiden minska våra direkta utsläpp och arbetar aktivt tillsammans inom alla relevanta affärsområden för att minska vår påverkan genom att utvärdera resor, företagsbilar, energianvändning och generering av avfall. Genom vårt nära samarbete och engagemang med kunder, investerare, leverantörer, organisationer i det civila samhället och andra nätverk lär vi oss kontinuerligt och delar insikter om relevanta utmaningar och prioriteringar. sid. 19, 4647, 52 Inköp Referens Positiv inverkan 1) SEB är övertygat om att valet av leverantörer med hög prestanda när det gäller miljörelaterade, samhälleliga och etiska aspekter skapar värde både för oss, samhället i stort och för våra leverantörer. Vi har infört rutiner för att utvärdera och välja leverantörer och entreprenörer för att undvika att orsaka, bidra till eller vara direkt kopplade till negativa effekter på människor och miljö. sid. 47 Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet För att identifiera hållbarhetsrisker bland våra leverantörer (när det är applicerbart), genomför SEB en initial granskning via ett riskbedömningsverktyg som tar hänsyn till land, branschsektor och affärsrelationen. Verktyget, som uppdaterades 2022, ger en samlad bild av leverantörsbasen. sid. 47 Policyer eller åtaganden Vi övervakar leverantörernas processer och prestationer utifrån relevanta aspekter på liknande sätt som vid den första bedömningen när det är tillämpligt. Dessa standarder beskrivs i SEB:s uppförandekod för leverantörer. SEB:s antikorruptionspolicy fastställer principer för hantering av korruptionsrisker förenade med mellanhänder och andra tredje parter. sid. 4748, 90 Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2) Leverantörer är föremål för en årlig uppföljningsprocess och betygsätts. Om en leverantör i den första bedömningen identifieras ha en potentiell förhöjd risknivå blir denna föremål för en utökad screening. sid. 47, 225 Intressenters engagemang Genom dialog och samarbete med leverantörer strävar vi efter att minimera eventuell negativ inverkan på människor och miljö. sid. 52, 225 ) Inkluderar faktisk- och potentiell påverkan samt om det beror på aktiviteterna i sig eller som ett resultat av affärsrelationer. 2) Inkluderar mål och indikatorer för att utvärdera våra framsteg. Kompletterande hållbarhetsinformation 230 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 GRI Index SEB-koncernens hållbarhetsredovisning  har upprättats i enlighet med standarder för Global Reporting Initiative (GRI) och bygger på den senaste versionen av standarderna (oktober ). I indexet nedan redovisas GRI-informationen om identifierade väsentliga ämnen för hållbarhetsredovisningen . Vad gäller redovisningsperiod finns ingen tillgänglig GRI-sektorstandard för finansinstitut eller investeringsbolag. Referenser i tabellen nedan är sidnummer i SEB:s års- och hållbarhetsredovisning  såvida inget annat anges. GRI-standard/ annan källa Upplysning Referensställe Kommentarer Underlåtenhet Utelämnade krav Anledning Förklaring Generella upplysningar GRI 2: Generella upplysningar 2021 21 Organisationsinformation Bakre omslag, 9193, 226 Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) 22 Enheter som ingår i organisationens hållbarhetsredovisning 226 23 Rapporteringsperiod, frekvens och kontakter Bakre omslag, 65 24 Effekt och orsak till omräkning av data/information Kommer att presenteras i samband med den faktiska omräknade informationen. 25 Information angående extern granskning 65, 235 26 Aktiviteter, värdekedja och andra affärsrelationer 1619, 2425, 28, 30, 47, 52 27 Medarbetare 219222 28 Medarbetare som inte är anställda 221 29 Organisationens bolagsstyrning och sammansättning 90104 210 Nominering och val av högsta styrande organ 92 211 Ordförande i högsta styrande organ 93 212 Det högsta styrande organets roll i övervakning och hanteringen av påverkan 93 213 Delegering av ansvar för hantering av påverkan 34, 4950, 54, 57, 59, 6465 214 Det högsta styrande organets roll i hållbarhetsredovisning 49 215 Intressekonflikter 93 216 Förmedling av kritiska händelser 48, 213 217 Kollektiv kunskap inom det högsta styrande organet 49, 101, 217 SEB har SEB External Sustainbility Advisory Board som direkt stöd till VD. 218 Utvärdering av det högsta styrande organets prestationer 9192, 97 219 Ersättningspolicyer 5051, 105 220 Process för bestämmande av ersättning 98, 100, 105109 221 Årlig total kompensationskvot 222 Förberedelser för implemen- teringen av ESRS pågår 222 Uttalande om strategi för hållbar utveckling 16, 19, 3436, 61 223 Policyåtaganden 5051, 90 224 Införlivande av policyåtaganden 5051, 54, 90, 217218 225 Processer för att avhjälpa negativ påverkan 34, 37, 51, 57, 6465 226 Mekanismer för rådfrågning och rapportering av händelser 48 227 Efterlevnad av lagar och regelverk 217 Kompletterande hållbarhetsinformation 231 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 GRI-standard/ annan källa Upplysning Referensställe Kommentarer Underlåtenhet Utelämnade krav Anledning Förklaring Väsentliga ämnen GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 31 Process för fastställande av väsentliga ämnen 37, 52 32 Lista över väsentliga ämnen 37, 228230 SEB:s egen upplysning 3 (Mätning av kund upp- levelse och kundnöjdhet) från 2021 är nu integre- rad i hållbar finansiering och hållbara investe- ringar och rådgivning. Ekonomiskt resultat GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 5, 1619, 2021, 214, 228 GRI 201: Ekonomiskt resultat 2016 2011 Skapat och distribuerat direkt ekonomiskt värde 5, 11, 214 2012 Finansiell påverkan samt övriga risker och möjligheter på grund av klimatförändringar 19, 30, 3843, 5963 Antikorruption GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 48, 229 GRI 205: Antikorruption 2016 2052 Kommunikation och utbildning om policyer och processer för antikorruption 217218 Skatt GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 48, 125, 227 GRI 207: Skatt 2019 2071 Förhållningssätt till skatt 48, 227 2072 Styrning, kontroll och riskhantering av skatt 48, 227 2073 Intressentdialoger och hantering av skatterelaterade frågor 48, 227 2074 Land-för-land rapportering 226227 Energi GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 4647, 230 GRI 302: Energi 2016 3021 Energiförbrukning inom organisationen 223 Utsläpp GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 4647, 230 GRI 305: Utsläpp 2016 3051 Direkta (Scope 1) växthusgasutsläpp 223 3052 Energi indirekta (Scope 2) växthusgasutsläpp 223 3053 Andra indirekta (Scope 3) växthusgasutsläpp 62, 223 3054 Intensitet av växthusgasutsläpp 223 3055 Minskning av växthusgasutsläpp 223 GRI-standard/ annan källa Upplysning Referensställe Kommentarer Underlåtenhet Utelämnade krav Anledning Förklaring 228 Medlemsorganisationer 228 Informationen ofullständig SEB deltar regelbundet i arbetet med i huvudsak tre medlems- kapsorganisationer, Svenska Fondbolagens förening, Bank- föreningen, Europeiska bank- federationen. Information planeras att presenteras i håll- barhetsredovisningen nästa år. 229 Tillvägagångssätt för intressentengagemang 52 230 Kollektivavtal och arbetsrätt 45, 221 Kompletterande hållbarhetsinformation 232 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 GRI-standard/ annan källa Upplysning Referensställe Kommentarer Underlåtenhet Utelämnade krav Anledning Förklaring Avfall GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 4647, 230 GRI 306: Avfall 2020 3062 Hantering av betydande avfallsrelaterad påverkan 224 b-c Information otillgänglig/ ofullständig Datakonsolidering kommer initieras under året. Anställning GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 26, 4445 GRI 401: Medarbetare 2016 4011 Nyanställningar och personalomsättning 220 4013 Föräldraledighet 220 c-d-e Information otillgänglig/ ofullständig Datakonsolidering kommer initieras under året. Arbetsrätt GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 45 GRI 402: Arbetsrätt 2016 4021 Kortaste uppsägningstid vid organisationsförändringar 221 Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 45 GRI 403: Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen 2018 4034 Medarbetares deltagande, konsultation och kommunikation kring hälsa och säkerhet på arbetsplatsen 221 Utbildning GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 44 GRI 404: Utbildning 2016 4041 Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd 221 Mångfald och jämställdhet GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 44 GRI 405: Mångfald och jämställdhet 2016 4051 Mångfald i styrande organ och bland medarbetare 219220 Leverantörer granskande med sociala kriterier GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 47 GRI 414: Leverantörer granskande med sociala kriterier 2016 4141 Nya leverantörer som granskats med sociala kriterier 225 Public policy GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 90 GRI 415: Public Policy 2016 4151 Politiska engagemang och bidrag 48, 90 Sid. 7 i Uppförandekoden Kundsekretess GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 48 GRI 418: Kundsekretess 2016 4181 Konstaterade fall av brott mot kundsekretessen eller förlust av kundinformation 217 Kompletterande hållbarhetsinformation 233 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 GRI-standard/ annan källa Upplysning Referensställe Kommentarer Underlåtenhet Utelämnade krav Anledning Förklaring SEB:s egna upplysningar (Hållbar) finansiering GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 35,36, 3840, 49 GF-FS8 Produktportfölj: Penningvärdet av produkter och tjänster utformade för att bidra till en bättre miljö för respektive affärsområde, uppdelat per syfte (exklusive förvaltat kapital). 214 (Hållbara) investeringar GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 35, 4143, 49, 53, 6465 GF-FS10 Aktivt ägarskap: Antal företag som ingår i förvaltat kapital där påverkan har skett av rapporterande enhet med avseende på miljö och/eller sociala faktorer 214 GF-FS11 Aktivt ägarskap: Procentuell andel av tillgångar som har utvärderats utifrån miljömässiga eller sociala faktorer 214 SEB:s egen upplysning 1 Andel av SEB:s fondbolags investeringsproduktutbud som har hållbarhet som mål eller främjar hållbara egenskaper 214 Innovation och entreprenörskap GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 33 Hantering av väsentliga ämnen 31, 40 SEB:s egen upplysning 2 Medverkan eller bidrag till entreprenörs- och innovationspartnerskap 223 SEB har publicerat sin tredje rapport som undertecknare av Principer för ansvarsfull bankverksamhet i ett separat dokument. I rapporten ger vi vår självbedömning i förhållande till principerna och hänvisar exempelvis till vår Års- och Hållbarhetsredovisning 2022. Se sebgroup.com Principerna för ansvarsfull bankverksamhet Kompletterande hållbarhetsinformation 234 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Revisorns rapport över översiktlig granskning av Skandinaviska Enskilda Banken AB:s hållbarhetsredovisning samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten Inledning Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Skandinaviska Enskilda Banken AB att översiktligt granska Skandinaviska Enskilda Banken AB:s hållbarhetsredovisning för år 2022. Skandinaviska Enskilda Banken AB har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning till sidorna 3265 och 212234 i detta dokument och den lagstadgade hållbarhetsrapporten till sidorna 3265. Styrelsens och företagsledningens ansvar Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier res- pektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan 65 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräknings- principer. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovis- ningen grundad på vår översiktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till informationen i detta dokument, och den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell informa- tion. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FAR:s rekommendation RevR 12 Revisorns ytt- rande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Skandinaviska Enskilda Banken AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en över- siktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan. Uttalanden Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats. Stockholm den 28 februari 2023 Ernst & Young AB Hamish Mabon Charlotte Söderlund Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Till Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org.nr 5020329081 235 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Revisorns rapport över översiktlig granskning 236 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Övrig information Definitioner INKLUSIVE ALTERNATIVA NYCKELTAL 1 Jämförelsestörande poster I syfte att underlätta en jämförelse av rörelsere- sultatet mellan innevarande och tidigare perioder identifieras och beskrivs poster med en väsentlig påverkan som ledningen anser påverkar jämför- barheten eller är relevanta för att förstå det finansiella resultatet till exempel nedskrivning av goodwill, omstrukturering, vinster eller förluster från avyttringar och andra intäkter och kostnader som inte är återkommande. Rörelseresultat Summa resultat före skatt. Nettoresultat Summa resultat efter skatt. Räntabilitet på eget kapital Aktieägarnas andel av nettoresultatet i relation till genomsnittligt ) eget kapital. Räntabilitet på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster Aktieägarnas andel av nettoresultatet, exklusive jämförelsestörande poster och därtill hänförlig skatteeffekt, i relation till genomsnittligt ) eget kapital. Räntabilitet på allokerat kapital Rörelseresultat per division, reducerat med en schablon-skattesats, i relation till genomsnittligt ) allokerat kapital. Räntabilitet på totala tillgångar Aktieägarnas andel av nettoresultatet i relation till genomsnittlig ) balansomslutning. Räntabilitet på riskexponeringsbelopp Aktieägarnas andel av nettoresultatet i relation till genomsnittligt ) riskexponeringsbelopp. K/I-tal Summa rörelsekostnader i relation till summa rörelseintäkter. Nettoresultat per aktie före utspädning Aktieägarnas andel av nettoresultatet i relation till vägt genomsnittligt ) antal aktier före utspädning. Nettoresultat per aktie efter utspädning Aktieägarnas andel av nettoresultatet i relation till vägt genomsnittligt ) antal aktier efter utspädning. Den beräknade utspädningen är baserad på ett bedömt ekonomiskt värde för de långfristiga aktieprogrammen. Substansvärde per aktie Summan av aktieägarnas kapital, samt kapital- delen av eventuella övervärden i innehav av räntebärande värdepapper och övervärden i livförsäkringsverksamheten, i relation till antalet utestående aktier. Eget kapital per aktie Aktieägarnas kapital i relation till antal utestående aktier. Förväntade kreditförluster Sannolikhetsvägda kreditförluster med respektive risk för fallissemang. Reserv för förväntade kreditförluster Reserv för förväntade kreditförluster avseende finansiella tillgångar, kontraktstillgångar, lånelöften och finansiella garantier. Förväntad kreditförlustnivå, netto Förväntade kreditförluster, netto, i relation till summan av årets ingående balanser för ränte- bärande värdepapper, utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut som redovisas till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella garantier och lånelöften, med avdrag för reserver för förväntade kreditförluster. Reserveringsgrad för förväntade kreditförluster Reserver för förväntade kreditförluster i relation till underliggande redovisade bruttovärden på utlåning och räntebärande värdepapper samt nominella belopp för finansiella garantier och lånelöften. Andel lån i steg 3, brutto Redovisat bruttovärde för steg  utlåning (osäkra lån) i relation till redovisat bruttovärde för total utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde (inklusive kund- och likvidfordringar redovisade som övriga tillgångar). Andel lån i steg 3, netto Redovisat värde för steg  utlåning (osäkra lån) i relation till redovisat värde för total utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde (inklusive kund- och likvidfordringar redovisade som övriga tillgångar). I excelfilen Alternativa Nyckeltal, som finns på sebgroup.com, anges hur nyckeltalen beräknas. ENLIGT EUS KAPITALKRAVSFÖRORDNING NR 5752013 CRR Riskexponeringsbelopp Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen, riskvägda enligt kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk och marknadsrisk. Operativa risker beräknas och uttrycks som riskexponeringsbelopp. Gäller endast i den konsoliderade situationen, exklusive försäkringsverksamheten och expone- ringar som har dragits av från kapitalbasen. Kärnprimärkapital Eget kapital exklusive utdelning, uppskjuten skatt, immateriella tillgångar och vissa ytterligare justeringar enligt EU:s Kapitalkravsförordning nr  (CRR). Primärkapital Kärnprimärkapital inklusive vissa särskilt efter- ställda skulder, så kallat primärkapitaltillskott. Supplementärkapital Huvudsakligen efterställda skulder som inte uppfyller kraven för att få medräknas som primärkapitaltillskott. Kapitalbas Summan av primärkapital och supplementärkapital. Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital uttryckt som procent av riskexponeringsbeloppet. Primärkapitalrelation Primärkapital uttryckt som procent av riskexponeringsbeloppet. Total kapitalrelation Kapitalbasen uttryckt som procent av riskexponeringsbeloppet. Likviditetstäckningsgrad (LCR) Högkvalitativa likvida tillgångar i förhållande till ett beräknat nettolikviditetsutflöde under de kommande  kalenderdagarna. ENLIGT EUS KAPITALKRAVSFÖRORDNING NR 8762019 CRR2 OCH EUS DIREKTIV NR 8792019 BRRD II Bruttosoliditetsgrad Primärkapital i förhållande till exponerings- värdet på tillgångar, derivat och poster utanför balansräkningen. Stabil nettofinansieringskvot Tillgänglig stabil finansiering i förhållande till behovet av stabil finansiering. Minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL) Minimikrav avseende kapitalbas och kvalificerade skulder, enligt Riksgälden. ) Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM-mått) är finansiella mått över historisk eller framtida resultatutveckling, finansiell ställning eller kassaflöde som inte definieras i tillämpligt redovisningsregelverk (IFRS) eller i EU:s kapitalkravs-direktiv (CRD IV) / kapitalkravsförordning (CRR). Alternativa nyckeltal används av SEB när det är relevant för att följa upp och beskriva SEB:s finansiella situation och för att ge ytterligare relevant information och verktyg för att möjliggöra en analys av SEB:s finansiella utveckling. Alternativa nyckeltal som beskriver nettoresultat per aktie före utspädning, nettoresultat per aktie efter utspädning, substansvärde per aktie, eget kapital per aktie, räntabilitet på eget kapital, räntabilitet på eget kapital exklusive immateriella tillgångar, räntabilitet på totala tillgångar och räntabilitet på riskexponeringsbelopp ger relevant information om SEB:s resultat i relation till olika investeringsmått. K/I-talet ger information om SEB:s kostnadseffektivitet. Alternativa nyckeltal som baseras på utlåning ger information om reserveringar i relation till kreditrisk. Alla dessa mått kan skilja sig från liknande nyckeltal som presenteras av andra företag. ) Ackumulerat genomsnitt från årets början, beräknat på månadsbasis. ) Genomsnittligt antal beräknat på dagsbasis. Förkortningar IFRS 9 förkortningar FVTPL Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet FVHFT Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet som innehas för handel FVMPL Finansiella tillgångar som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet FVDPL Finansiella tillgångar som klassificerats till verkligt värde via resultatet AmC Upplupet anskaffningsvärde Finansiell information och publikationer Beställ tryckt Års- och Hållbarhetsredovisning på sebgroup.com/investor-relations Prenumerera på digital version (pdf) av finansiell information via pressmeddelande på sebgroup.com/press Digital Års- och Hållbarhetsredovisning En digital introduktion till Års- och Hållbarhetsredovisningen. SEB:s hemsida Finansiell information, rapporter och övrig information om SEB finns på sebgroup.com Års- och Hållbarhetsredovisning – ESEF Års- och Hållbarhetsredovisningen, maskinläsbar enligt ESEF-kraven. Års- och Hållbarhetsredovisning Information om SEB:s verksamhet, finansiella ställning och resultat, samt hållbarhetsarbete. Capital Adequacy & Risk Management Report (Pillar 3) Information (på engelska) om kapitaltäckning och riskhantering enligt myndighetskrav. Principles for Responsible Banking Information (på engelska) om SEB:s självutvärdering i förhållande till principerna. Kvartalsrapporter och Fact Book Kvartalsvis rapportering om SEB:s finansiella ställning och resultat, med ytterligare detaljer i Fact Book (på engelska). Kunder och personer namngivna i denna rapport har samtyckt till och godkänt sitt deltagande. Produktion: SEB och Narva • Tryck: Elanders Sverige AB, 2023 Foto: Superstudio, Joel Sherwood med flera. S V A N E N M Ä R K E T Trycksak 3041 0242 Årsstämman hålls den  april  klockan . i Konserthuset vid Hötorget i Stockholm. Kallelse till årsstämman samt dagordning finns tillgängliga på sebgroup.com Aktieägare som önskar närvara i stämmolokalen personligen eller genom ombud ska: • dels vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena den  mars , • dels senast den  mars  anmäla sig till stämman. Anmälan ska ske på telefon nr     (     utanför Sverige) vardagar mellan kl. .. eller via internet på SEB:s webbplats sebgroup.com eller skriftligen under adress Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), c/o Euroclear Sweden, Box ,   Stockholm. Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person- eller organisationsnummer, telefonnummer och eventuella biträden. Aktieägare som önskar delta i stämman genom poströstning ska: • dels vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena den  mars , • dels senast den  mars  anmäla sig genom att avge sin poströst. Ifyllt och undertecknat poströstningsformulär kan skickas med post till Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), c/o Euroclear Sweden, Box ,   Stockholm eller med e-post till [email protected]. Ifyllt formulär ska vara SEB, c/o Euroclear, tillhanda senast den  mars . Årsstämma Års- och Hållbarhetsredovisning   mars  Årsstämma  april  Kvartalsrapport januari–mars   april  Kvartalsrapport april–juni   juli  Kvartalsrapport juli–september   oktober  Kalender Styrelsen föreslår en utdelning på  kronor per aktie för . Den  april  är föreslagen som avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget kommer aktien att handlas utan rätt till utdelning den  april  och utdelningen beräknas betalas ut av Euroclear Sweden AB den  april . Utdelning Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) — Organisationsnummer 5020329081 Kontaktpersoner Masih Yazdi Ekonomi- och finansdirektör Telefon: 0771 62 10 00 E-post: [email protected] Pawel Wyszynski Chef för Investor Relations Telefon: 070 462 21 11 E-post: [email protected] Malin Schenkenberg Finansiell information Telefon: 070 763 95 31 E-post: [email protected] Ulrika Areskog Lilja Chef för Group Brand, Marketing and Communication Telefon: 0771 62 10 00 E-post: [email protected] Niklas Magnusson Chef Medierelationer & Extern kommunikation Telefon: 070 763 82 43 E-post: [email protected] Huvudkontor Postadress: SEB,   Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan , Stockholm Telefon:    

AI Terminal

More from SEB

Talk to a Data Expert