Lindab International

54930085MH6IRQ1JP2272022-01-012022-12-3154930085MH6IRQ1JP2272021-01-012021-12-3154930085MH6IRQ1JP2272021-12-3154930085MH6IRQ1JP2272020-12-3154930085MH6IRQ1JP2272022-12-3154930085MH6IRQ1JP2272021-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272021-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember54930085MH6IRQ1JP2272021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberiso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:shares54930085MH6IRQ1JP2272021-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember54930085MH6IRQ1JP2272021-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember54930085MH6IRQ1JP2272022-01-012022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember54930085MH6IRQ1JP2272022-01-012022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember54930085MH6IRQ1JP2272022-01-012022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember54930085MH6IRQ1JP2272022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember54930085MH6IRQ1JP2272022-01-012022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272022-01-012022-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember54930085MH6IRQ1JP2272020-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272020-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272020-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember54930085MH6IRQ1JP2272020-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember54930085MH6IRQ1JP2272020-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember54930085MH6IRQ1JP2272020-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember54930085MH6IRQ1JP2272021-01-012021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember54930085MH6IRQ1JP2272021-01-012021-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember54930085MH6IRQ1JP2272021-01-012021-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember54930085MH6IRQ1JP2272021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember54930085MH6IRQ1JP2272021-01-012021-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272021-01-012021-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember Energieffektiva lösningar för hälsosamma inomhusmiljöer Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2022 Lindab För ett bättre klimat Lindab | Inledning Vi vill bidra till ett bättre inom hus klimat. Vi vill också bidra till ett bättre globalt klimat. Därför utvecklar vi energieffektiva lösningar för hälsosamma inomhusmiljöer. Lindab | Innehåll Kort om Lindab 4 Utvecklingen 2022 6 VD har ordet 10 Strategiska mål 12 Strategi 15 Trender och drivkrafter 18 Produkter 22 Kunder och geograﬁ 32 Produktion, Investeringar, Förvärv 36 Kompetens 46 Aktien 50 Bolagsstyrningsrapport 52 Risker, TCFD 64 EU:s taxonomi 72 Finansiella rapporter 75 Hållbarhetsrapport, GRI-index 144 Årsstämma 163 Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 64-69 och 75–137. Hållbarhetsrapporten på sidorna 144–161 utgör bolagets och koncernens lagstadgade hållbar- hetsrapport som krävs enligt Årsredovisningslagen. Den är baserad på GRI Standards 2021. Hållbarhetsrappor- ten omfattar även Lindabs TCFD-rapport (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) på sidorna 70–71 och EU:s taxonomiförordning på sidorna 72–74. INNEHÅLL Lindab – För ett bättre klimat 3 Lindab – För ett bättre klimat 4 12 366 Nettoomsättningen ökade med 28 procent till 12 366 MSEK 2022. –23 CO 2 -utsläppen per omsatt miljon krona har minskat med 23 procent sedan 2019. 10,9 Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 10,9 procent 2022. Ledande inom ventilation LINDAB ÄR ETT LEDANDE ventilationsbolag i Europa med lösningar för energieffektiv ventilation och ett hälsosamt inomhusklimat. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet och hållbarhet. I norra och östra Europa har Lindab även ett omfattande erbjudande av tak, väggar och takavvattning. 1959 I över 60 år har Lindab utvecklat ledande lösningar med fokus på kvalitet och hållbarhet. 20 Lindab är etablerat med egen verksamhet i 20 länder i Europa. Lindab | Kort om Lindab KORT OM LINDAB 4 853 Vid årsskiftet hade Lindab 4 853 medarbetare på cirka 170 orter. 5 Lindab | Kort om Lindab Tydlig förvärvsstrategi med förvärv av kompletterande och välskötta bolag. Fokus på resultat med en decentraliserad organisation som arbetar nära kunden. Investeringsprogram för ökad effektivitet, automation och säkerhet. Väletablerade varumärken, hög kvalitet och omfattande distributionsnätverk. Växande marknad driven av ökat fokus på energibesparingar och förbättrat inomhusklimat. Nettoomsättning, region Nettoomsättning, affärsområde 80% 80 procent av omsättningen som omfattas av EU:s taxonomi klassas som hållbar. Vår vision: Att vara det marknadsledande ventilationsbolaget i Europa, specialiserat på att transportera och fördela luft. Norden, 53% Ventilation Systems, 68% Västeuropa, 34% Proﬁle Systems, 32% Centraleuropa, 12% Övriga marknader, 1% 6 Hög försäljningstillväxt 24,3 % 10,9 % 1,6 Valutajusterad tillväxt Justerad rörelsemarginal 1) Nettoskuld/EBITDA SAMMANTAGET BLEV 2022 ett starkt år för Lindab då samtliga ﬁnansiella mål uppfylldes. Målet om 10 procents tillväxt överträffades med god marginal. Rörelsemarginalen översteg 10 procent och nettoskulden var 1,6 gånger EBITDA. Styrelsen föreslår att utdelningen höjs med 30 procent till 5,20 SEK per aktie. Lindab | Utvecklingen 2022 Finansiella nyckeltal 2) 2022 2021 2020 2019 2018 3) Kvarvarande verksamhet Nettoomsättning, MSEK 12 366 9 648 9 166 9 872 9 326 Tillväxt, organisk, % 10,8 17,4 –6,0 3,1 8,3 Justerat rörelseresultat 1) 4) , MSEK 1 347 1 266 916 915 634 Rörelseresultat, MSEK 1 325 1 266 846 915 547 Justerad rörelsemarginal 1) 4) , % 10,9 13,1 10,0 9,3 6,8 Resultat per aktie före utspädning, SEK 12,73 12,53 – – – Medelantal anställda, antal 4 801 4 534 5 271 5 202 5 126 Total verksamhet Resultat per aktie före utspädning, SEK 12,73 7,02 7,80 8,89 5,16 Utdelning per aktie, SEK 5,20 5) 4,00 3,40 1,75 1,75 Avkastning på eget kapital 4) , % 15,8 9,9 11,6 14,3 9,1 Avkastning på sysselsatt kapital 4) , % 14,1 11,0 11,5 13,6 9,4 Nettoskuld/EBITDA, exkl engångsposter 4) , ggr 1,6 1,0 1,4 1,6 1,6 Kassaﬂöde från löpande verksamhet, MSEK 691 704 1 129 1 017 593 1) Exkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader. 2) Samtliga nyckeltal 2018–2020 avser total verksamhet. 3) På grund av ändrade redovisningsregler relaterade till IFRS16 är jämförelsetalen för detta år inte helt jämförbara. 4) Nyckeltalet utgör ett så kallat alternativt nyckeltal som inte är deﬁnierat enligt IFRS. För deﬁnition, se sidan 143. 5) Föreslagen utdelning. 6) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 kEuro samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25 kEuro omfattas. Ventilation Systems  Systems Nyckeltal 2022 Nettoomsättning, MSEK 8 444 Andel av koncernen, % 68 Tillväxt, % 32 Just. rörelsemarginal 4) , % 10,4 Nyckeltal 2022 Nettoomsättning, MSEK 3 922 Andel av koncernen, % 32 Tillväxt, % 20 Just. rörelsemarginal 4) , % 13,4 Affärsområden Nyckeltal hållbarhet 2022 2021 Minskning av CO 2 e-utsläpp (scope 1 och 2), jmf 2019, % –23 –9 Andel av Lindabs leverantörer som utvärderats 6) , % 51 11 Andel förnybara drivmedel vid transport, % 12 — LTIF, antal arbetsplats olyckor per miljoner arbetade timmar 6,5 7,3 Andel av medarbetarna som rekommenderar Lindab som arbetsgivare, % 90 91 UTVECKLINGEN 2022 Q1 Q2 Q3 Q4 Lindab inledde 2022 med ännu ett starkt kvartal. Försäljnings- tillväxten var hög tack vare en kombination av god efterfrågan och prishöjningar. Lindab rapporterade sitt försälj- nings- och resultatmässigt bästa kvartal någonsin, med en kvar- talsvis omsättning över 3 miljarder kronor för första gången. Förvärv bidrog till en hög tillväxt och Lindab ﬂyttade fram posi- tionerna på strategiskt viktiga marknader som Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Året avslutades med hög för- säljningstillväxt och förbättrat kassaﬂöde. Rörelsemarginalen påverkades negativt av hög inﬂation och lägre bruttomarginal. Tillväxt: 30% Just. rörelsemarginal: 12,4% Tillväxt: 27% Just. rörelsemarginal: 12,7% Tillväxt: 30% Just. rörelsemarginal: 11,1% Tillväxt: 26% Just. rörelsemarginal: 7,6% 7 Lindab | Utvecklingen 2022 Viktiga händelser 2022 Utträdet från den ryska marknaden slutförs. Augusti Plafond XD lanseras, en vattenbaserad baffel med många designalternativ. December Maj EnergiSystem Tellus erhåller Lindabs innovationspris för sin teknik för minskad energi- åtgång vid uppvärmning av byggnader. Förvärvet av tyska ventila- tionsbolaget Felderer mer än fördubblar verksamheten i Tyskland. April Januari Förvärv av Alig Ventilation, specialister på ventilation i bostäder. — Lindab etablerar sig i Skellefteå med förvärvet av Nord Trade. Förvärvet av ventilations- bolaget R-Vent gör Lindab till marknad sledare på den nederländska marknaden. Juni Juli Förvärv av danska plåt slagar- grossisten Muncholm. — Förvärv av det svenska ventilationsbolaget Giroventilation. September Förvärv av brittiska DiSYS, specialiserat på brandsäkerhet. — Fire System Pro lanseras, ett automatiskt styrsystem för brandsäkerhet. — Förvärvet av ventilationsbolaget Liftasud ökar omsättningen i Frankrike med 50procent. 8 Lindab | Utvecklingen 2022 32% 20%10,4% 13,4% Total tillväxt Total tillväxtJusterad rörelsemarginal Justerad rörelsemarginal • Lansering av förbättrade versioner av produkter för att förhindra spridning av rök och eld i ventilationssystemet. Lansering av kylbafﬂar med ﬂera designalternativ. Fortsatta lanseringsaktiviteter för Ultra BT för behovsstyrd ventilation. • Förvärv av Alig Ventilation (Sverige), Felderer (Tyskland), R-Vent (Nederländerna), Girovent (Sverige), DiSYS Technologies (Storbritannien) och Liftasud (Frankrike). • Investeringar i exempelvis automatisering av produktions- enheterna i Sverige, Tjeckien, Polen, Storbritannien och Belgien. • Förbättrat erbjudande till plåtslagare i Sverige genom nyrekryteringar och kompetensutveckling, vilket leder till höjd servicenivå. • Takavvattningsprodukter erbjöds i ﬂer färger. • Förvärv av Nord Trade (Sverige) och Muncholm (Danmark). • Investeringar i exempelvis utbyggnad av produktionsenhet i Sverige, automatisering av produktionsenheter i Sverige, Danmark och Ungern och optimering av logistikcentra i Sverige. Aktiviteter 2022 Aktiviteter 2022 Nettoomsättning Andel av koncernen Andel av koncernen Andel hållbar omsättning Andel hållbar omsättning Justerat rörelseresultat Av omfattad omsättning enligt EU-taxonomin Av omfattad omsättning enligt EU-taxonomin 68% 63% 81%  Erbjuder installatörer och andra beställare inom ventilations- branschen inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme samt kanalsystem med tillbehör. Erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och vägg samt stålproﬁler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner. Lindabs verksamhet redovisas i två affärsområden – Ventilation Systems och Proﬁle Systems. Ventilation Systems produkter erbjuds i samtliga länder där Lindab har verksamhet medan Proﬁle Systems produkter främst säljs i norra och östra Europa.  Ventilation Systems Nettoomsättning Justerat rörelseresultat 32% 37% 76% 9 Lindab | Utvecklingen 2022 Lindab – För ett bättre klimat Det är välkänt att byggnaders utformning och deras inomhusklimat kan påverka vår fysiska hälsa. Forskning på senare tid visar att inomhusklimatet även påverkar vårt mentala välbeﬁnnande i hög grad. Källa: Healthy Homes Barometer 2022 10 Lindab | VD har ordet Ett större Lindab med god lönsamhet En stabil plattform att växa från Under mina första år som VD tog vi Lindab genom en större transformation. Decentralisering förde besluten närmare kun- den. Underpresterande enheter såldes av eller stöptes om till lönsamma dotterbolag. Vi skapade ordning och reda i koncer- nen och fokuserade verksamheten till de produktområden och geograﬁer där vi är som starkast. Det skapade ett pålitligt företag som presterade bättre resultat än någonsin, trots utmaningar i form av pandemi och råvarubrist. Fokus på lönsam tillväxt Lindab är nu inne i sin andra fas av förändring, med fokus på lönsam tillväxt. Med den stabila plattform som skapats kan vi fokusera på att växa både omsättning och resultat. Våra ﬁnansiella mål leder till en omsättning på 20 miljarder år 2027, en fördubbling jämfört med 2021. Målet är att rörelsemarginalen ska överstiga 10 procent och över tid kan 12-15 procent vara möjligt. Det är ambitiösa mål, men vi har en tydlig plan för att nå dem. Successiv geograﬁsk expansion Vi är och ska vara ett marknadsledande bolag med produkter av hög kvalitet. Det betyder att vi växer med Europa som bas, eftersom det är på denna marknad som kraven på energieffek- tivitet och högkvalitativa produkter är som högst. Vi utökar med ﬂer länder när vi har tillräcklig kritisk massa för att kunna ta en ledande position, exempelvis genom förvärv. Under 2022 tog vi en marknadsledande position i Nederländerna genom förvärvet av vår samarbetspartner, vilket gav oss en etablerad verksamhet att växa ifrån. Successivt kommer vi att överväga att söka oss utanför Europa, i takt med att efterfrågan på högkvalitativ venti- lation ökar på dessa marknader För ett bättre klimat Efterfrågan på energieffektiva lösningar kommer att vara hög under lång tid framöver. Ventilationssystemen blir allt mer avancerade och teknikinnehållet i våra produkter ökar i snabb takt. Behovsstyrd ventilation som med hjälp av sensorer känner av och styr klimatet i varje enskilt rum är ett exempel på ett område där Lindab har ett ledande produktutbud som innebär många fördelar för såväl fastighetsägare som hyresgäster. Med högre teknikinnehåll i produkterna blir mervärdet för kunden större, differentieringen mot konkurrenterna ännu tydligare och lönsamhetspotentialen för produkten högre. Renoveringstakten av fastigheter behöver öka i Europa och vi ska ﬁnnas där med smidiga lösningar som gör det enkelt att uppgradera beﬁntliga ventilationssystem. Vi har även en stark ställning vid nybygg- nation av energismarta byggnader som vi ska ta till vara och vidareutveckla. Lindab har en stark hållbarhetsproﬁl. Vårt övergripande syfte är att skapa bättre inomhusklimat för människors välbeﬁnnande samti- digt som energiåtgången i fastigheten minskas. Det ger en affär- sidé som bygger på hållbarhet. Dessutom kommer ökade krav på att säkerställa bra arbetsförhållanden i samtliga leverantörsled att gynna Lindab eftersom vi redan har nästintill all produktion och alla inköp i Europa, ett mycket medvetet val. Kraven på hållbara lösningar driver därmed både efterfrågan från kunder och stärker Lindabs proﬁl som en attraktiv partner och arbetsgivare. Ola Ringdahl, VD och koncernchef VENTILATIONSMARKNADEN HAR LYSANDE framtidsutsikter. Människor önskar ett hälsosamt inomhusklimat och efterfrågan på hållbara byggnader ökar. Höga energipriser och krav på minskade utsläpp leder till fokus på energibesparing och renovering av fastigheter. Som ledande ventilationsbolag har Lindab de bästa förutsättningarna att vidareutveckla sin starka position på denna växande marknad. Planen för hur vi ska nå 20 miljarder i omsättning med god lönsamhet är tydlig och vi är på god väg.    VD HAR ORDET 11 Lindab | VD har ordet ﬂuktuationer i råvarupriser. Trots detta växte omsättningen för helåret med 28 procent, varav organisk tillväxt var 11 procent. Rörelsemarginalen höll sig på betryggande 10,9 procent. Samt- liga ﬁnansiella mål uppfylldes under 2022. Världen har upplevt ﬂera år med en utmanande marknad och 2023 ser inte ut att bryta trenden. Vi planerar för lägre efterfrå- gan kortsiktigt, men säkerställer samtidigt att vi är redo att dra nytta av de positiva drivkrafter som ﬁnns på vår marknad. Lindab har en motiverad organisation och en effektiv försörjningskedja. Vår balansräkning är stark och vi har renodlat verksamheten. Investeringsprogrammet bidrar till ökad effektivitet och utsikterna för att göra ytterligare förvärv är goda. Jag ser med tillförsikt fram emot nästa fas med fokus på lönsam organisk och för- värvsdriven tillväxt. De ﬁnansiella målen ligger fast och jag och resten av Lindab är fast beslutna att uppnå dem. Under 2023 tar vi ytterligare steg mot ett växande Lindab med god lönsamhet. Tack till alla som bidragit till att göra 2022 till ett framgångsrikt år för Lindab. Grevie, mars 2023 Ola Ringdahl VD och koncernchef Förvärv av högkvalitativa bolag Förvärv kommer att fortsätta spela en viktig roll i Lindabs fram- tida utveckling. Under 2022 adderade vi åtta bolag till koncernen, motsvarande 1,9 miljarder kronor i årlig omsättning. De förvär- vade bolagens utveckling har varit stark, tack vare en varsam integration i linje med Lindabs decentraliserade modell. Storleken på bolagen vi förvärvar har successivt ökat, en naturlig utveckling i takt med att vi ﬂyttar fram positionerna. Vi är öppna för att göra större förvärv om tillfälle ges, även om ventilationsmarknaden i de ﬂesta fall består av mindre, lokala aktörer. Lindab kommer även fortsättningsvis att prioritera förvärv av bolag som kompletterar oss vad gäller teknik, produkter eller distribution. Investering i effektivitet och automation En annan viktig byggsten i vår strategi är investeringar. Sedan 2019 genomför vi det största investeringsprogrammet i Lindabs historia. Ökad automation leder till högre produktionseffektivitet och en bättre arbetsmiljö. Moderna produktionslinjer gör det möjligt för oss att skala upp kapaciteten för att möta en ökande efterfrågan. Vi väljer investeringsprojekt med kort återbetalnings- tid och tydliga resultat. Det framgångsrika investeringsprogram- met är en viktig anledning till att Lindab idag har en omsättning per medarbetare som är 50 procent högre än den var 2018. De ﬁnansiella målen ligger fast Under 2022 upplevde vi ett starkt första halvår. Under andra halvåret vändes tidigare medvind till motvind i form av höga energipriser och stigande inﬂation. Marginalen pressades av      12 Deﬁnition Mål Utfall Kommentar Årlig tillväxt Målet är att den årliga tillväxten ska uppgå till minst 10procent som en kombination av organisk och förvärvad tillväxt. > 10 % 2018 2019 2020 20222021 Försäljningstillväxten under 2022 uppgick till 24,3 procent exklusive valutaförändringar, vilket överträffar det årliga målet med god marginal. Den organiska tillväxten var 11 procent och förvärv bidrog med 13 procent. Valutaeffekter hade en positiv påverkan om 4 procent. Rörelsemarginal Målet är att rörelsemarginalen ska överstiga 10 procent per år, justerat för engångs- poster och omstruktureringskostnader. > 10 % 2018 2019 2020 2021 2022 Den justerade rörelsemarginalen för helåret blev 10,9 procent, vilket betyder att rörelsemarginalen översteg målet för tredje året i rad. Nettoskuld/EBITDA Målet för nettoskulden är att den inte ska vara högre än tre gånger EBITDA. < 3,0 2018 2019 2020 2021 2022 Nettoskulden/EBITDA ökade till 1,6 under 2022 som ett resultat av större förvärv. Fortsatt låg skuldsättning och stark balansräkning ger Lindab möjlighet att ﬁnansiera investeringar och förvärv. Utdelning Lindab har en stark ﬁnansiell ställning och avser att varje år dela ut minst 40 procent av bolagets resultat efter skatt. Hänsyn ska tas till bolagets ﬁnansiella ställning, förvärvsmöj- ligheter och långsiktiga ﬁnansiella behov. 40 % 2018 2019 2020 2021 2022 Lindab har en hög intjänandeförmåga och dessutom en stark ﬁnansiell ställning. Med det i beaktande föreslår styrelsen en utdelning på 5,20 SEK för verksamhetsåret 2022, en ökning med 30 procent jämfört med föregående år. Långsiktiga mål Finansiella mål 1) STRATEGISKA MÅL 12 Lindab | Strategiska mål 10,9 24,3 1,6 5,20 1) För 2021 redovisas utfallet avseende årlig tillväxt och justerad rörelsemarginal exklusive avyttrad verksamhet, medan nettoskuld/EBITDA redovisas inklusive avyttrad verksamhet. LÅNGSIKTIGA MÅL skapar värden genom satsningar inom prioriterade områden. De ﬁnansiella målen fokuserar på tillväxt, lönsamhet och skuldsättning. Dessutom har Lindab en tydlig ambition att dela ut minst 40 procent av nettoresultatet till aktieägarna. Lindabs hållbar- hetsplan omfattar ﬂera mål, där fem av hållbarhetsmålen fått ökat fokus för att säkerställa en kontinuerlig utveckling i rätt riktning. 13 Hållbarhetsmål 13 Lindab | Strategiska mål Deﬁnition Mål Utfall Kommentar Lägre CO 2 e-utsläpp Vårt mål för koncernens CO 2 e-utsläpp är att minska dessa inom scope 1) 1 och 2 med 50procent fram till 2030 jämfört med 2019, i relation till omsättningen. – 50 % 2019 2020 2021 2022 Lindabs CO 2 e-utsläpp minskade med 23procent till 1,5 ton per omsatt miljon kronor från 2019 till 2022. Utvecklingen beror främst på ökad moder- nisering av Lindabs anläggningar. Under 2022 har en mer omfattande analys av hållbarhetsda- tan gjorts för att anpassas till uppdaterad version av GRI. Historiska siffror har därmed korrigerats. Motiverade medarbetare Det ska kännas bra att arbeta på Lindab. Vi vill att minst 90 procent av våra medar- betare ska kunna rekommendera Lindab som arbetsgivare. Detta mäts i Lindab Pulse Survey varje år. 90 % 2020 2021 2022 Lindab ska vara en arbetsgivare som både kan attrahera nya talanger och behålla rätt kompetens. För 2022 nådde vi 90 procent som skulle rekom- mendera Lindab som arbetsgivare, vilket innebar att målnivån uppnåddes för tredje året i rad. Färre arbetsskador Vi vill minska de arbetsrelaterade skadorna enligt LTIF (antal arbetsplatsolyckor per mil- joner arbetade timmar) till högst 4 år 2026. Vår långsiktiga nollvision för arbetsskador ligger samtidigt fast. < 4,0 2018 2019 2020 2021 2022 Under 2022 minskade LTIF något till 6,7 jämfört med 7,3 föregående år. Inga allvarliga olycks- tillbud förekom. Det nya systemet för tillbuds- rapportering har medfört att ﬂer incidenter rapporterats vilket gör det möjligt att förebygga olyckor innan de inträffar. Leverantörsutvärdering Lindabs leverantörer ska hållbarhets- certiﬁeras på regelbunden basis. Till och med år 2023 ska vi ha certiﬁerat samtliga leverantörer 2) . 100 % 2021 2022 Under 2021 införde Lindab en certiﬁerings- process för de leverantörer som används regel- bundet. Sedan dess har 51 procent certiﬁerats. Från att inledningsvis ha legat på certiﬁering av leverantörer i länder med högst risk ligger nu fokus på certiﬁering av samtliga leverantörer. Miljövänliga transporter Våra produkter transporteras över hela Europa. Vi vill att 100 procent av våra transporter ska använda förnybart bränsle till år 2040. 100 % 12% Inom transporter är Lindab bara i början på en omställning. Av samtliga Lindabs transporter skedde sammanlagt 12 procent med tåg, båt eller med lastbilar med förnybart bränsle. 6,7 –23 90 1) Scope 1, 2 och 3 är klassiﬁceringar av olika kategorier av CO 2 e-utsläpp. Förenklat kan scope 1 och 2 beskrivas som utsläpp kopplat till företagets interna verksamhet som exempelvis produktionsanläggningar och dess elförbrukning. Scope 3 är övriga utsläpp där inköpt stål och användningen av produkterna är de största källorna till utsläpp för Lindab. 2) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 kEuro samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25 kEuro omfattas. 51 14 Lindab | Strategi Lindab – För ett bättre klimat Byggnader står för 40 procent av energi- förbrukningen i Europa. Under de senaste tio åren har förbrukningen minskat med 14 procent, till stor del på grund av sats- ningar på energieffektiva lösningar. Källa: Healthy Homes Barometer 2022 15 Strategi för lönsam tillväxt Vår strategi Vår strategi fokuserar på fem områden som sätter ramar och riktning för verksamheten och som möjliggör för oss att uppnå vår vision och våra mål. STRATEGI Lindab | Strategi Lindab ska vara nära sina kunder och erbjuda det som efterfrågas på varje marknad. Det innebär att erbjudandet ser olika ut i olika delar av Europa, beroende på vad ventilations- installatörer och plåt- slagare efterfrågar. Vi tror på lokal produktion för att minska trans- porterna och ge bästa service. Lokal Vi har hög kompetens inom avancerade pro- duktionsmetoder vilket gör att vi kan tillverka högkvalitativa produkter på ett effektivt sätt. Ökad automation är också ett sätt att öka både effektiviteten och säkerheten. Vi ska dra nytta av digitala kanaler till marknaden och systemstöd i vår verksamhet. Lindab tror på ständiga förbätt- ringar inom alla delar av verksamheten. Effektiv Lindab har välkända varu märken av hög kva- litet. Våra kunder vet att produkterna är lätta att installera och att de går att lita på. Dessutom har vi medarbetare med rätt kompetens, vilket gör oss till en kunnig samarbetspartner som kunderna kan vända sig till med sina ventilations- och byggprojekt. Kvalitet Vi levererar det vi lovar i rätt tid. Kunden ska känna att Lindab alltid har den produkt som behövs på lager. Förtroendet för Lindab har byggts upp genom mångårig entreprenörs- anda där varje med- arbetare tar ansvar och löser problem när de uppstår. De som är närmast våra kunder vet bäst vad som behöver göras. Pålitlig Vi ska vara bäst och gärna störst på det vi gör. Lindab fokuserar på utvalda länder i Europa där vi kan skapa starka kundrelationer. Vi fördjupar oss i de delar av vårt erbjudande där vi har hög kompetens och lång erfarenhet. Produkterna ska hålla hög teknisk nivå och vara kompatibla med övriga delar av ventila- tionssystemet. Marknadsledande VI VILL SKAPA ett bättre klimat. Det gör vi genom att skapa energieffektiva lösningar för hälsosamma inomhusmiljöer. Vår vision är att bli ledande inom det område där vi är som starkast – ventilation i Europa. Vi fokuserar på "air distribution" och "air diffusion", det vill säga att transportera, reglera och fördela luft. Vårt syfte – För ett bättre klimat De ﬂesta av oss spenderar merparten av vår tid inomhus. Luften vi andas är avgörande för hur vi mår, hur mycket vi orkar och om vi håller oss friska. Genom att utveckla energieffektiva ventilationslösningar bidrar vi till ett bättre inomhusklimat som främjar människors hälsa och till ett bättre klimat för vår planet. 16 Lindabs hållbarhetsplan påverkar hur vi genomför strategin inom samtliga områden. Utifrån det övergripande syftet ”För ett bättre klimat” kan vi göra skillnad på ﬂera plan. Inom område "Skapa hälsosamma byggnader" fokuserar vi på hur vi kan bidra till ett bättre samhälle. ”Minska kundernas klimatpåverkan” handlar, bland annat, om hur Lindabs produkter bidrar till högre energieffektivitet. Slutligen har området ”Bedriva en hållbar verksamhet” fokus på hur vår och våra underleverantörers verksamhet kan bli säkrare, mer socialt hållbar och klimateffektiv. Skapa hälsosamma byggnader Fokusområde Mål Sida Vi bidrar framför allt till: Öka kunskapen om hälsosam inomhusluft Öka den allmänna kunskapen och medvetenheten om bra inomhusluft. Öka efterfrågan på hälsosamt inomhusklimat vid val av bostad, kontor eller andra inomhusmiljöer. 20 Driva lagstiftning och bransch- standarder Påverka och driva regler och standarder i branschorganisationer och andra samarbetsorgan på alla våra marknader. Om det inte ﬁnns samarbetsforum i ett land ska vi arbeta för att skapa ett. 20 Minska kundernas klimatpåverkan Fokusområde Mål Sida Vi bidrar framför allt till: Hållbara och energi effektiva lösningar Minska kundernas miljöpåverkan genom våra produkter. Publicera miljövarudeklarationer för globala produkter motsvarande 50 procent av försäljningen till år 2025. Lansera en grön produktlinje 1) senast 2027. 30–31 Digitala hjälp- medel och ny teknik för att optimera energi- användningen Erbjuda uppkopplade produkter för att kunna optimera inomhusklimatet och minska energiförbrukningen. Utveckla smarta produkter med syfte att öka livslängden samt erbjuda bättre kringtjänster. Utöka och förbättra hållbarhetsinformationen i webbshop och digitala produktkataloger under 2023. 30–31 Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning Designa produkter som kan återanvändas, renoveras eller återvinnas. Samarbeta inom branschen för att skapa cirkulära ﬂöden med fokus på att reducera miljöpåverkan. Deﬁniera mätbart mål för cirkularitet under 2023. 30–31 GOD HÄLSA OCH VÄ LBEFINNANDE HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION Lindab | Strategi Hållbarhetsplan med tre tydliga fokusområden Lindab ansluter sig till Science Based Targets I januari 2023 undertecknade Lindab Science Based Targets. Det innebär att Lindab kommer att sätta upp vetenskapligt baserade klimatmål i enlighet med Parisavtalet som sedan kom- mer att veriﬁeras av tredje part. Science Based Targets är ett samarbete mellan CDP, World Resources Institute, WWF och FN:s Global Compact. 1) Produkter designade för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln: vilket innebär förnybara energikällor i produktionen, innovativa CO 2 -reducerade material och 100% återvinningsbart. Bedriva en hållbar verksamhet Fokusområde Mål Sida Vi bidrar framför allt till: Hållbara inköp Tidigt börja använda fossilfritt stål för att minska våra CO 2 e-utsläpp. Få 100 procent av leverantörerna 1) att skriva under uppförande koden senast 2022. Hållbarhetscertiﬁera 100 procent av leverantörerna 1) senast 2023. Deﬁniera ett mål för minskning av utsläpp i scope 3 under 2023. 42–44 Hållbar produktion Minska CO 2 e-utsläppen inom scope 1 och 2 med 50 procent till 2030 jämfört med 2019, beräknat i relation till omsättning. Analysera avfallet till deponi och deﬁniera ett reduceringsmål 2023. Minska andelen metallskrot med 50 procent till 2030, jämfört med 2019. 42–44 Hållbara transporter Använda 100 procent förnybara drivmedel eller elfordon 2040. Enbart använda tjänstebilar som drivs med förnybara drivmedel eller el 2030. Senast 2025 ha 100 procent transportkontrakt med miljömässiga krav. Samarbeta med kunder och leverantörer för att skapa transport lösningar med fokus på att minska miljöpåverkan. 42–44 Attraktiv arbetsgivare Minska antal arbetsplatsolyckor per miljoner arbetade timmar (LTIF) till 4 eller lägre till år 2026. Långsiktig vision om noll olyckor. Ha samma procentandel av kvinnor och män i seniora chefspositioner som i företaget som helhet senast 2030. Ha en personalomsättning på 5–10 procent. Vara rekommenderad som arbetsgivare av minst 90 procent av medarbetarna. 48–49 Samhälls- engagemang Stödja samhällsaktiviteter kopplade till Lindabs verksamhet på de orter där Lindab ﬁnns. Skapa förutsättningar i arbetslivet för att kunna delta i ideella engagemang. 48–49 ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄ XT HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA Vilka steg har Lindab tagit i sitt hållbarhetsarbete under året? Hållbarhetsplanen förbättras hela tiden och vi lägger till allt tuffare deadlines och mer detaljerade mål. Under året har vi fått ordentlig fart på det lokala hållbarhetsarbetet, för det är på lokal nivå som de projekt som gör verklig skillnad händer. Vi har också haft stort fokus på att förbättra kvaliteten i den data som samlas in så att vi har rätt underlag för att fatta beslut om vilka aktiviteter som leder till störst förändring. Vad är fokus för 2023? Vi har gjort ett gediget förberedelsearbete för Science Based Targets innan vi ofﬁciellt gick med i början på 2023. Arbetet med att ta fram de detaljerade planerna som ska veriﬁeras externt är i full gång. Att redovisa utsläpp i alla led är komplicerat och kräver kunskap och struktur på många plan i företaget. Samtidigt förbereder vi för den omfattande lagstiftning inom hållbarhet som träder i kraft 2024. Det är viktigt att effektivisera rapportering så att vi kan fokusera på aktiviteter som förbättrar hållbarheten, och inte bara på att rapportera dem. Matilda Isaksson Hållbarhetsansvarig på Lindab Lindab | Strategi 17 1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 kEuro samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25 kEuro omfattas. 18 Lindab | Trender och drivkrafter 18 TRENDER OCH DRIVKRAFTER Starka drivkrafter MED ÖKAT FOKUS på energieffektiva lösningar som skapar hälsosamt inomhusklimat ﬁnns det starka, positiva drivkrafter på den marknad där Lindab verkar. EU:s Green Deal har ökat fokus på hållbar renovering och nybyggnation med målet att 35 miljoner byggnader i Europa ska renoveras fram till 2030. ”Luftföroreningar är den största miljörisken för hälsan. Den primära orsaken till luftföro reningar är också en stor bidragande orsak till klimatförändringarna.” WHO (Världshälsoorganisationen) 2/3 Två tredjedelar av Europas byggnader är inte energieffektiva och i många av dessa bor låginkomstfamiljer. Energieffektiva renoveringar kan minska hushållens energikostnader och samtidigt förbättra livskvaliteten. 95% Upp till 95 procent av de beﬁntliga byggnaderna i EU förväntas vara kvar 2050 och stå för den överväldigande majoriteten av fastighetsbeståndet. För att kunna nå klimatmålen behöver beﬁntligt fastighets- bestånd göras gröna. 40% Byggnader står för 40 procent av energi förbrukningen och 36 procent av de energirelaterade växthusgasutsläppen inom EU. Varje år är det bara 1 procent av byggnaderna som renoveras för att minska energiförbrukningen. Källor: EU-kommissionen: ”A European Green Deal” (2019), ”Renovation Wave Strategy” (2020), The European Ventilation Industry Association (EVIA) Lindab | Trender och drivkrafter Klimatmålen sätter agendan Med utgångspunkt i det globala Parisavtalet sätts klimatmål världen över. EU avser att bli världens första klimatneutrala kontinent år 2050. Delmål och aktiviteter anpassas till detta, med stort fokus på energieffektivisering. En renoveringsvåg drar fram Då fastighetsbeståndet i Europa är ålderdomligt och nybyggnationen låg ligger fokus på energirenovering för att minska klimatpåverkan. EU vill ha dubblerad renoveringstakt och många länder lanserar planer för detta. Energifrågan brinnande aktuell Energieffektivitet i byggnader bidrar till klimatneutralitet, men också till lägre kostnader. Europas energikris, delvis till följd av kriget i Ukraina, har ökat energipriserna vilket gett ytterligare drivkraft till energieffektivisering. Medvetandet om välmåendet växer EU-kommissionen har lyft fram människors hälsa och välbeﬁnnande som en av de viktigaste sidofördelarna med energieffektivitet. Och pandemin har ökat förståelsen för betydelsen av ett bra inomhusklimat. Tekniken trappar upp tempot Uppkopplade och smarta system för bland annat ventilation, kyla och värme införs i allt snabbare takt även i äldre fastigheter. Investeringen betalar sig snabbt och underhåll av systemet kan ske på distans. 19 Källor: European Commission, 2020, “The European Green Deal Investment Plan and Just Transition Mechanism explained”, European Commission, 2021, “Commission Recommendation on Energy Efﬁciency First: from principles to practice”, Healthy Homes Barometer 2022 20 Lindab | Trender och drivkrafter 20 Öka den allmänna kunskapen och medvetenheten om bra inomhusluft. Öka efterfrågan på hälsosamt inomhusklimat vid val av bostad, kontor eller andra inomhusmiljöer. Påverka och driva regler och standarder i branschorganisationer och andra samarbetsorgan på alla våra marknader. Om det inte ﬁnns ett samarbetsforum i ett land kommer vi att arbeta för att skapa ett. Skapa hälsosamma byggnader Nya krav för bättre klimat De skandinaviska länderna arbetar med att införa lagar för klimatdeklarationer av byggnader, för att minska utsläppen av växthusgaser från konstruktionen och själva byggnaden. Men det ﬁnns skillnader i lagstiftningen. Vissa länder tar hänsyn till hela livscykeln medan andra bara ser till råvaran och produktionen. Lindab arbetar aktivt med att påverka lagstiftningen, då vi ser en stor risk att målen inte uppfylls om enbart tillverk- ningen av produkten beaktas och inte hela livscykeln. För gemensamma standarder Lindab arbetar med att ta fram standardise- rade synsätt, format och metoder för beräk- ning av ventilationsprodukters miljöprestanda under deras livscykel. Lindab deltar i Task Force ‘Environmental Product Declaration’, en specialgrupp inom Eurovent samt CEN TC 156 Ventilation for buildings för att säker- ställa ett harmoniserat tillvägagångssätt, vilket förenklar för både kunder och tillver- kare vid val av produkter. Öka kunskapen om klimatet Lindab arbetar med att öka kunskapen om bra inomhusklimat. Material till skolklasser har tagits fram för att på ett lekfullt sätt öka kunskapen om ren luft. Lindab publicerar även ﬁlmer och sammandrag av vetenskapliga artiklar för att öka medvetenheten och driva på utvecklingen. Exempel på aktiviteter under 2022:                           74% En aktiv aktör på allt ﬂer marknader Lindab har målsättningen att bygga en stark position på varje marknad. I detta ingår även engagemang i regionala och lokala organisationer som bidrar till att skynda på utvecklingen av hållbara byggnader. Under 2022 var Lindab engagerade i mer än 50 forum på europeisk nivå och på 14 av de 20 marknader där vi har verksamhet. Detta vill vi uppnå: Lindabs hållbarhetsplan: Marknad 21 Lindab | Trender och drivkrafter Renovering av en byggnad resulterar i minskade koldioxid utsläpp och högre energibesparing, men även till förbättrad hälsa och välbeﬁnnande för de som använder byggnaden. Källa: Healthy Homes Barometer 2022 Lindab – För ett bättre klimat 22 Lindab | Produkter Renovering Renovering av byggnader är ett av de viktigaste områdena att adressera för att minska energiförbrukningen och är motiverat av både miljömässiga och ekonomiska skäl. Ventilationssystemet är väl integrerat i tak och väggar så det krävs en smidig produkt för att det ska bli så lite åverkan på byggnaden som möjligt. Lindabs rumskontrollsystem Ultra BT möjliggör installation av ett behovsstyrt ventilationssystem i en beﬁntlig byggnad. En del av ventilationskanalen i ett innertak byts ut till en enhet som mäter och anpassar lufttillförseln baserat på luftkvaliteten i rummet. Ultra BT styrs med Bluetooth så installatören kan optimera och förändra systemet genom en app. Genom att gå över till ett behovsstyrt ventilationssystem i en beﬁntlig byggnad kan energi- åtgången minskas med upp till 70 procent. Exempel på energibesparing vid renovering 1) En kontorsfastighet på 5 000 kvm som installerar behovsstyrd ventilation kan spara cirka 24 kWh per kvm vilket motsvarar 120 000 kWh per år. Det skulle betyda en minskning med cirka 64 000 kg CO 2 e. 70% energibesparing vid renovering Vid renovering kan energi besparing om 70 procent uppnås med det behovsstyrda ventilationssystemet Lindab Ultra BT.  PRODUKTER LINDABS VENTILATIONSPRODUKTER har som syfte att förbättra luftkvaliteten inomhus samtidigt som de sänker energiåtgången. I västvärlden spenderar vi upp mot 90 procent av vår tid inomhus, i en miljö där inomhusluften kan vara så mycket som fem gånger mer förorenad än utomhusluften. För att förbättra människors hälsa är ökat fokus på luftkvaliteten nödvändig. Samtidigt går det åt mycket energi för att ventilera en byggnad. Byggnader står för cirka 40 procent av energiåtgången i EU och den största enskilda posten utgörs av uppvärmning, kyla och ventilation. Energieffektiv ventilation som leder till förbättrad inomhusluft bör därför vara ett högprioriterat område. 1) Gjorda antaganden för beräkningen i exemplet ﬁnns tillgängliga på https://www.lindabgroup.com/sv/energibesparingar-exempel. 23 Lindab | Produkter  Driften under en byggnads livslängd står för cirka 73 procent av energiförbrukningen. 73% Genom att titta på energiåtgången under hela byggnadens livs- längd kan nya byggnader designas för att ha så lite miljöpåver- kan som möjligt. En byggnads energiåtgång och klimatpåverkan påverkas framför allt av dess design, materialval och energieffek- tivitet. Om en byggnad i Sverige antas ha en livstid på 50 år går 73 procent av energin åt till drift av byggnaden medan endast 7procent är relaterat till uppförande av byggnaden. Resterande 20 procent är relaterat till fastighetsförvaltning 1) . Eftersom kyla, värme och ventilation är de områden som drar mest energi och även står för den största kostnaden, är utformningen av ventila- tionssystemet centralt för att minska en byggnads energiåtgång. Trots den stora påverkan på både miljön och kostnaden upplever vi att utformningen av ventilationssystem fortfarande inte är en av de centrala punkterna när en byggnad planeras. En ytterligare aspekt som påverkar den totala energiåtgången under byggnadens livslängd är hur enkelt det är att ändra bygg- nadens användningsområde, exempelvis att göra om kontor till bostäder, eller att göra om en handelsfastighet till kontor. Med ett behovsstyrt ventilationssystem i byggnaden kan användningen förändras utan större förändringar av systemet. Det kommer anpassa sig till den nya användningen av fastigheten. Energianvändning under en byggnads livstid 1) Drift, 73% Förvaltning, 20% Nybyggnation, 7% 1) Källa: Boverket, Byggnaders inbyggda energi: en livscykelmodell (KTH) samt Lindabs egna beräkningar. 1 10 20 30 40 50 0 200 400 600 800 1 000 kWh år 24 Lindab | Produkter Nya byggnader i EU har krav på sig att vara nära-nollenergihus, vilket betyder att mycket lite energi ska tillföras för uppvärmning och kyla. Ett nära-noll energihus måste därför vara välisolerat och då behövs effektiv ventilation för att tillföra frisk luft. Vid valet av ventilation kan olika täthetsklasser väljas. Täthetsklass D är den högsta nivån och Lindab var först i världen att få sina produkter certiﬁerade av Eurovent i denna klass. Täthetsklass D är tre gånger så tät som nivå C, vilken i sin tur är tre gånger så tät som klass B och så vidare. I Norden är täthetsklass D vanlig vid nybyggnation, speciellt i hållbarhetscer- tiﬁerade hus. Längre söderut i Europa är den högsta täthets- klassen inte lika efterfrågad eftersom husen inte har samma isoleringsgrad. Genom att välja en högre täthetsklass kan energiåtgången minskas med 8–12 procent. Andra faktorer som påverkar energi åtgången är hur ventilationen installeras samt om ventilationen är anpassad efter hur byggnaden används. Ett behovsstyrt ventilationssystem läser av luftkvaliteten och när- varon i olika delar av byggnaden med hjälp av sensorer och styr friskluft dit den behövs. Jämfört med ett ventilationssystem som har ett konstant ﬂöde kan energi åtgången minskas med 60–80 procent. DCV One är en av Lindabs produkter som gör just detta. Den monteras i inner taket och distribuerar så mycket luft som rummet behöver för att uppnå ett hälsosamt inomhusklimat. Certiﬁeringar av byggnader Det ﬁnns både globala och nationella hållbarhetscerti- ﬁeringar av byggnader. LEED och BREEAM är två av de mest välkända där byggnaden ska uppfylla vissa krav på energiåtgång, inomhusklimat och materialval. Lindab har ett stort utbud av ventilationsprodukter som uppfyller de högt ställda kraven i certiﬁeringen. Exempel på energi besparing vid nybyggnation 1)  80% energibesparing vid nybyggnation En kontorsbyggnad på 5 000 kvm ska uppföras. Om byggherren väljer att installera ett ventilationssystem med högre täthetsklass samt installerar ett behovsstyrt ventilationssystem kan energi åtgången minskas med 21,2 kWh per kvm eller cirka 106 000 kWh per år. Det motsvarar cirka 56 500 kg CO 2 e-utsläpp. DCV One har avancerade sensorer som känner av närvaro och luftkvalitet i rummet och anpassar ventilationen därefter. Fördelningen av försäljning mellan nybygg- nation och renovering varierar beroende på konjunkturen. Sett över en längre tidsperiod sker cirka hälften av försäljningen inom respektive område. Renovering, 50% Nybyggnation, 50% 1) Gjorda antaganden för beräkningen i exemplet ﬁnns tillgängliga på https://www.lindabgroup.com/sv/energibesparingar-exempel. 25 Lindab | Produkter Vanliga orsaker till läckage i ventilationssystem: – att kanalerna inte har tillräckligt bra passform så att det blir läckage i skarvarna – att kanalerna skruvas ihop och sen monteras isär utan att gamla skruvhål tätas – att det uppstår hål i kanalerna av misstag när hantverkare monterar andra produkter intill ventilationen I praktiken är det få ventilationssystem som lever upp till den täthet som produkterna utlovar. Det beror på att läckage har uppstått under installationen. Vid läckage behöver ﬂäkten arbeta mer och behovet av kyla och värme ökar. Ett läckage på 5pro- cent kräver 3 gånger mer kraft för att öka luftﬂödet och leder till att energiåtgången ökar med 16 procent. Lindabs ventilations- detaljer är utformade med en specialdesignad kant och en gum- mipackning som gör att de delvis kompenserar för fel montering. Det gör även att monteringen går snabbare men ändå blir korrekt utförd. Det är svårt att installera ett helt tätt ventilations- system även för en skicklig installatör. Vid en jäm förelse mellan olika täthetsklasser är det 10–20 procents lägre energiåtgång i den högre täthetsklassen när både produktens egenskaper och installationen tas med i beräkningarna. Exempel på korrekt installerad ventilation vid nybyggnation 1)  20% energibesparing vid rätt installation I vårt tidigare exempel med en nyuppförd kontors- byggnad på 5000kvm skulle ett korrekt installe- rat ventilationssystem, utan läckage, medföra en ytterligare minskning av antalet kWh med 3,6 kWh per kvm eller cirka 18 500 kWh per år. Det motsvarar cirka 9 600kg i CO 2 e-utsläpp. 1) Gjorda antaganden för beräkningen i exemplet ﬁnns tillgängliga på https://www.lindabgroup.com/sv/energibesparingar-exempel. 26 De akustiska lösningarna inkluderar ett komplett program av ljuddämpare för ett tyst och behagligt inomhusklimat. Bafﬂar fördelar luften i rummet. Finns i varianter med enbart luft eller en kombination med kyla/värme. Kanaler, såväl cirkulära som rektangulära, transporterar luft till olika delar av fastigheten. Med Lindabs IT-lösningar förenk- las dimensionering, mängdberäk- ning och planering av kompletta, energieffektiva ventilations- och inneklimatsystem. Don, galler och spjäll med tillbehör används för att reglera och kon- trollera klimatet i ett rum. Lindab | Produkter  Ljuddämpare Kanalsystem Programvaror Bafﬂar Spjäll och mätdon Lindab erbjuder ventilationsbranschen allt från enskilda komponenter till marknadens mest energieffektiva systemlösningar. Det skapar ett optimalt inneklimat med betydligt lägre energiförbrukning. Försälj- ningen av ventilationsprodukter utgör 68 procent av omsättningen. Produkterbjudande Fördelning av luft Bafﬂar och ventiler i tak och väggar fördelar och extraherar luft i enskilda rum. Centralt styrsystem Styrning och övervakning av byggnadens totala inomhusmiljö. Lindab har produkter som kommunicerar med det centrala styrsystemet men tillhandahåller inte ett centralt styrsystem för hela byggnaden. 27 Ett rökevakueringssystem kontrollerar förbränningsgaser och leder ut dem ur byggnaden. Med behovsstyrd ventilation säker- ställs rätt inomhusklimat genom att låta det faktiska behovet styra, vilket även ger en optimal energiförbrukning. Sensorer som mäter bland annat temperatur, luftkvalitet och närvaro och som kommunicerar med den behovsstyrda ventilationen. Cirkulära och rektangulära brand- och brandgasspjäll som förhindrar att brand och gaser sprids genom ventilationssystemet. Lindab | Produkter Rökkanaler/rökevakuering Behovsstyrd ventilation Sensorer Brand- och brandgasspjäll Transport av luft Ventilationskanaler, spjäll och ljuddämpare samverkar för att reglera och transportera luft till rätt del av byggnaden. Ventilationsaggregat Tar in luft utifrån och renar, kyler och värmer den för vidare transport in i byggnaden. Lindab fokuserar inte på denna del av ventilationssystemet. Brand- och rökskydd Brandspjäll som förhindrar att branden kan spridas. Dedikerade ventilationskanaler för att transportera bort brandrök. Lindabs fokus: Utanför Lindabs fokus: 28 Lindab | Produkter  Lindabs produkter i stål och tunnplåt omfattar lösningar för tak, väggar och reglar. Byggprodukterna utgör 32 procent av försäljningen och erbjuds framför allt i Norden och i delar av östra Europa. Takavvattningssystem i hög kvalitet för vattenavrinning som är hållbart, ﬂexibelt och lätt att montera. Ett komplett sortiment av tak- säkerhetsprodukter för alla yrkes- grupper som arbetar på tak. Kvalitetsportar i stål och aluminium som är lämpliga inom exempelvis industri, lager eller lantbruk. Takavvattning Taksäkerhet Industriportar Lindabs sandwichelement är till- verkade i tunnplåt med en kärna av stenull. Panelerna har ett brett urval av ytmönster och kulörer. Sandwichpaneler Produkterbjudande Lindab | Produkter Varmförzinkade innerväggsreglar som inte angrips av mögel, håller formen, har låg vikt och är lätta att montera. En estetisk lösning för väggbekläd- nader av hallar, kontorshus och offentliga byggnader. Lindab erbjuder kompletta hallsys- tem för kommersiella fastigheter. Högproﬁler används som bärande konstruktioner på tak med isolering och tätskikt eller oisolerat ytter tak vid behov av större spännvidder. Ett brett utbud av proﬁlerad stålplåt för tak och/eller vägg i många olika kulörer. Innerväggsreglar Fasadkassetter Kompletta hallbyggnader Högproﬁl Byggplåt Ett brett utbud av infästningar, allt från farmarskruv till klamrar och nitar. Infästningar 29 3030 Lindab | Produkter Smart produkt med trådlös styrning Lindab har ett ﬂertal produkter som mins- kar kundernas energiåtgång. Vid renovering kan energiåtgången minskas med upp till 70 procent vid installation av nylanserade Ultra BT. Detta genom att trådlöst mäta luftﬂöde, inneklimat och sen reglera luften i ett rum eller en zon. I ett enskilt projekt blev besparingen 14000 kWh per år, motsvarande 7,5 ton CO 2 tack vare denna produkt. Besparingspotenti- alen är stor med tanke på renoveringsbehovet av det beﬁntliga fastighetsbeståndet. Hållbara IT-lösningar Med Lindabs IT-lösningar förenklas dimensionering, mängdberäkning och planering av energieffektiva ventilationssystem. Under året har en ny plattform för webbshoppen lanserats som ger möjlighet att öka hållbar- hetsdata och produktinfor- mation så att kunden kan göra mer medvetna val. Exempel på aktiviteter under 2022: Cirkularitet i fokus Vi vill öka vår och byggbranschens kunskap om återbruk av ventilations- produkter. Lindab för dialog med andra aktörer i branschen om hur återbruk ska hanteras. Det behövs mer kunskap och tester för att förstå möjligheterna. Ett första pilotprojektet för återbruk av ventilationssystem är på gång. Syftet är att analysera och utvärdera produkternas prestanda efter ﬂera års användning i en byggnad samt testa olika metoder för återbruk. Minska kundernas miljöpåverkan genom våra produkter. Publicera miljövarudeklarationer för globala produkter motsvarande 50 procent av försäljningen till år 2025. Lansera en grön produktlinje senast 2027. Erbjuda uppkopplade produkter för att kunna optimera inomhus klimatet och minska energiförbrukningen. Utveckla smarta produkter med syfte att öka livslängden samt erbjuda bättre kringtjänster. Designa produkter som kan återanvändas, renoveras eller återvinnas. Utöka och förbättra hållbarhetsinformationen i webbshop och digitala produktkataloger under 2023. Samarbeta inom branschen för att skapa cirkulära ﬂöden med fokus på att reducera miljöpåverkan. Deﬁniera mätbart mål för cirkularitet under 2023. Minska kundernas klimatpåverkan Detta vill vi uppnå: Lindabs hållbarhetsplan: Produkter 3131 Lindab | Produkter 11 Ännu ﬂer miljövarudeklarationer på plats Lindab har publicerat elva miljövarudeklarationer, EPD (Environmental Product Decla- ration), som visar produktens totala miljöpåverkan under dess livscykel. Det ﬁnns stor efterfrågan på EPD:er inom Lindabs båda affärsområden, vilket förstärkts ytterligare av klimatdeklarationslagstiftningen i de skandinaviska länderna. För fem år sedan publicerade Lindab sin första EPD. Minska kundernas energi åtgång Pascal System Management ger överblick och möjlighet att ställa in inomhusklimatet. Det behovsstyrda systemet är uppkopplat med Lindabs produkter runt om i byggnaden. Systemet kan styras enligt Lindabs fördeﬁnierade parametrar eller enligt kundens egna inställningar. Ett behovs- styrt system ger betydande energibesparingar för kunden. Pascal ger exempelvis 50procent lägre ﬂäkt energiförbrukning. Pascal har uppdaterats och återlanserats i slutet av 2022. Klimatpåverkan från produkter För såväl Lindab som våra kunder och användare är det viktigt att redovisa klimatpåverkan på produktnivå. I grunden handlar det om att genomföra omfattande livscykelanalyser av beﬁntliga produkter. Dessa ligger sen till grund för utvecklingen av nya och beﬁntliga produkter för att minska dess klimatpåverkan ytterligare. Lindab har börjat inkludera livscykelanalyser som del av utvecklingsprocessen för att ut utvärdera design och material. Energibesparande samarbeten Lindab samarbetar med bolag som är framstående på området för analysjänster för att öka möjligheten att analysera och över- vaka ventilationssystem. Danska Leapcraft är exempel på ett lyckat samarbete där gemensamma lösningar har tagits fram. Data vidarebefordras till en moln baserad plattform där inomhus- klimatet kan analyseras och optimeras, vilket gör det möjligt att förbättra inomhusklimatet samtidigt som energiåtgången sänks. Exempel på aktiviteter under 2022: 40–70% Smarta produkter i kombination med smarta analystjänster kan sänka energi- åtgången med hela 40–70 procent. 32 Lindab | Kunder och geografi Antal försäljningsställen Central produktion Lokal produktion FoU-center 1 1 7 1 1 7 3 3 3 4 4 15 10 10 31 24 2 1 21  KUNDER OCH GEOGRAFI 170 orter i Europa VI FOKUSERAR VÅRA resurser till de länder och produktområden där vi kan bygga starka positioner och uppnå lönsam tillväxt. Idag är vi närvarande i 20 länder i Europa utifrån 170 orter med verksamheter som försäljning, tillverkning, logistik, produktutveckling och kontor. 33 Lindab | Kunder och geografi Andel av koncernens nettoomsättning 1) 53% 34% 12% Andel nettoomsättning per affärsområde Utmärkande för regionen Mogen och välreglerad region som fortfarande främst domineras av ett stort antal lokala aktörer. Mogen region med stora lokala variationer och olika grad av reg- lering, samt ett stort antal aktörer. Region med stor variation i köp- kraft, regleringar och preferenser samt med låg konsolideringsgrad. Försäljningskanaler Direktförsäljning av ventilations- och byggprodukter till kunder via egna butiker och distributions- centra. En låg andel återförsäljare används. Direktförsäljning av ventilations- produkter till kund via egna distributionscentra. En hög andel återförsäljare används. Direktförsäljning av ventilations- och byggprodukter till kund via egna distributionscentra. En låg andel återförsäljare används. Marknadsposition Marknadsledande på air distribu- tion (transport av luft) och bland de ledande leverantörerna på air diffusion (fördelning av luft). Mark- nadsledande på takavvattning och bland de ledande leverantö- rerna av plåttak. Marknadsledande på air distribu- tion (transport av luft) och bland de ledande leverantörerna på air diffusion (fördelning av luft). Marknadsledande på air distribu- tion (transport av luft) och bland de ledande leverantörerna på air diffusion (fördelning av luft). Bland de ledande leverantörerna av takavvattning och plåttak. Andra större aktörer i regionen Fläkt Group, ETS Nord, Swegon, Systemair, Plannja, Rukki, Areco, Arcelor. Trox, Swegon, Systemair, Aldes, Fläktwoods, Vento, Wavin, Polypipe, Kingspan. Trox, Systemair, Rukki, Alnor, Kingspan, Arcelor, Pruszynski. Försäljningsutveckling 2018–2022, MSEK Norden Västeuropa Centraleuropa Ventilation Systems 52% Proﬁle Systems 4% Proﬁle Systems 40% Proﬁle Systems 48% Ventilation Systems 96% Ventilation Systems 60% 2018 2019 2020 2021 2022 4 196 4 225 4 380 6 510 5 296 +23% 2018 2019 2020 2021 2022 2 646 2 753 2 530 4 208 2 842 +48% 2018 2019 2020 2021 2022 1 266 1 387 1 179 1 471 1 351 +9% 1) 1 procent av koncernens omsättning avser Övriga marknader. 34 Lindab | Kunder och geografi Höga standardkrav i Norden Med kallt klimat och välisolerade hus är byggnormer och krav på effektiv ventilation höga. Lindab säljer både ventilations- och byggprodukter med eget ﬁlialnätverk. Skärpta regelsystem i Storbritannien Regler för ventilation har skärpts de senaste åren. Lindab har en stor ventilationsförsäljning med egna distributionscentra, samt säljer takavvattning. Unika förutsättningar i Tyskland Stora kunder med ett par återförsäljare/grossister som styr villkoren. Lindab säljer ventilationsprodukter för projekt över hela landet. Snabb marknadsutveckling i Polen Snabb utveckling det senaste decenniet, men domi- neras fortfarande av många mindre, lokala aktörer. Lindab erbjuder både ventilations- och byggprodukter. Fragmenterat och lägre krav i Frankrike Fragmenterad marknad med lägre reglering jämfört med norra Europa. Lindab säljer ventilationsprodukter via egna distributionscentra. Regionalt anpassat erbjudande Skolor Bra inneklimat och ventilation har stor betydelse för barns lärande och välbeﬁnnande. Arenor Högt ställda krav på energi effektivitet och låg ljudnivå. Vård Mycket höga krav på rätt ventilation, luftfuktighet och temperatur för en säker vård. Kontor Ökad kännedom om hur luftﬂöde, luftkvalitet och rumstemperatur påverkar produktiviteten. Bostäder Förändrade boendevanor gör att behovet av bättre luft och mer bekvämlighet ökar. Hotell Viktiga komfortkrav är frisk luft och att det är tyst och behagligt i rummet. Marint Krav på energieffektivitet och på särskilt certiﬁerade produkter som ska stå emot korrosion. Industri Behov av ventilationslösning som är effektiv, dämpar oväsen och bidrar till en låg energikostnad. Till kunder som kräver olika typer av lösningar 35 Lindab | Kunder och geografi Ventilationsinstallatörer Den kundgrupp vi för tätast dialog med när det gäller ventila- tion är de som ansvarar för och installerar våra ventilations- och inneklimatprodukter – ventilations installatörerna. Oftast är det en ventilationsentreprenör som har totalansvar för alla delar som rör installationen av ventilationssystemet i byggna- den. De planerar, dimensionerar och beräknar för att sedan vid installation använda egna eller inhyrda installatörer. Även om ventilationsinstallatören kan tillhöra ett större företag driver de oftast sin verksamhet i mindre skala. Installatören prioriterar ett bra ﬂöde i arbetsprocessen med högkvalitativa och lättin- stallerade produkter som ﬁnns tillgängliga på lager när det sker ändringar med kort varsel i projektet. Plåtslagaryrket är över tusen år gammalt. Att kunna bearbeta plåt, med sina estetiska, hållbara och miljömässiga egenska- per kommer vara viktigt även i framtidens byggande. Plåtslagarna arbetar ofta enskilt eller i små lokala ﬁrmor. Lindab ska vara en samarbetspartner i varje enskilt projekt. Dessutom har närheten stor betydelse, att Lindab ﬁnns där arbetet utförs. Lindab erbjuder plåtslagarna smarta hjälpmedel och verktyg som gör jobbet enklare, snabbare och mindre krävande för kroppen. En av de viktigaste uppgifterna för Lindab är att förse plåtslagarna med produkter som ligger i framkant ur ett kvalitets- och hållbarhetsperspektiv. Plåtslagare  Varje år möter vi tiotusentals kunder, från stora entreprenörer, regionala familjeföretag till den lokala hantverkaren. Vi förser dem med de produkter och system de behöver när de ska montera och installera. Vi ger dem även råd och expertis när de behöver stöd. Till de som ansvarar för entreprenaden ser vi till att vår del av lösningen alltid förenklar processen. Utöver att montera produkterna handlar en ventilationsinstallatörs dagliga arbete om logistik och samarbete med andra byggaktörer. Lödde Plåt i Skåne har framgångsrikt ägnat sig åt plåtslagaryrket i över femtio år och har ett djupt partnerskap med Lindab. 36 Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv Så skapas värde PRODUKTION, INVESTERINGAR, FÖRVÄRV KOMBINATIONEN AV CENTRAL effektivitet och lokal ﬂexibilitet resulterar i konkurrenskraftiga produkter av hög kvalitet som tillhandahålls nära kunderna via egna butiker och distribu- tionscentra. Investeringar i automation och förvärv av kvalitetsbolag är ytterligare sätt att skapa värde för kunder, aktieägare och medarbetare. Vår värdekedja Proffsbutik Distributör Distributionscenter Plåtslagare Färdig byggnad Återvinning Råmaterial Installatör Eget distributionsnät gör att hög tillgänglighet kan garanteras, via egna butiker och distributions- centra där personal med rätt kompetens kan bistå kunderna. Effektiv lagerhantering av tusen- tals produkter gör att kunden kan vara säker på att Lindab har rätt produkt redo för leverans. Återvinning av stål är effektivt då 100 procent kan återvinnas utan att stålets egenskaper går förlorade. Hög leveransprecision är en avgörande faktor för att leverera till byggprojekt där tidsramar och byggförhållanden kan ändras med kort varsel. Byggarbetsplats 98% Lindabs värdekedja bygger på närhet till kunderna och att erbjuda det som efterfrågas på varje marknad. Genom att ha ett eget distributionsnät och effektiv lagerhållning kan kunden lita på att Lindab kan leverera i tid och med hög precision. I Lindabs butiker och distributionscentra ﬁnns kunniga medarbetare som hjälper kunderna med produktval och teknisk support. Decentraliserat ansvar nära kund kombineras med centrala inköp av stål för att sänka kostnaden och öka effektiviteten. Ett fåtal centrala produktionsenheter tillverkar volymproduk- ter med hög grad av automation. Det ger en kostnadseffektiv process samtidigt som kvaliteten kan garanteras. Lokal pro- duktion av skrymmande produkter minskar transporterna och 37 Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv ”Lindabs kunder uppskattar framförallt vår kvalitet, höga kunskapsnivå och att  Joakim Lönnberg, Director of Region North Europe Centrala inköp av stål Centrala, regionala och lokala inköp av andra varor Central och mer avancerad produktion av produkter lämpliga för transport Lokal produktion nära kunderna Tredjepartsprodukter som säljs lokalt Centrala inköp av råvaror gör inköpsprocessen effektiv och ger Lindab fördelar såsom säkrad tillgång på råvaror. Central produktion ger möjlighet till hög grad av automation och annan avancerad produktionsteknik, vilket leder till kostnadseffektiv tillverkning. Lokal produktion av skrym- mande produkter nära kund ger ﬂexibilitet, lägre transportkost- nader och lägre miljöpåverkan. Lokalt sortiment i butikerna säkerställer att kunden erbjuds de produkter som efterfrågas på respektive marknad. ger dessutom högre service då produkten snabbt är på plats. Sammantaget erbjuder vi kunderna tusentals olika produkter, varav vissa är special anpassade och levereras direkt till bygg- arbetsplatsen. Investeringar har genomförts i både den centrala och lokala produktionen för att öka graden av automation, minska energi- åtgången och höja säkerheten för medarbetarna. Ett ytterligare sätt att skapa värde är via förvärv. Den geograﬁska närvaron och produktutbudet har stärkts med 17 förvärv sedan 2020. Vid årsskiftet fanns Lindab på 170 orter runt om i Europa, varav många med såväl produktion, lager som butik. 38 Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv 30 år till med större presshall I Lindabs presshall i Grevie i Sverige klipps och pressas plåt till ventilationska- naler. Hallen uppfördes redan 1988 och genom löpande förbättringar har antalet pressade enheter kunnat mångdubblas. Men allt har ett tak. Med årlig tillväxt ﬁnns inte tillräcklig kapacitet för att möta efter- frågan, med risk för negativ påverkan på produktivitet och lönsamhet. Därför investerar Lindab i en större utbyggnad som ska garantera fortsatt plåtpressning i ytterligare minst 30 år. Rektangulär satsning Tillverkning av rektangulära kanaler är ofta mindre automatiserad jämfört med cirkulära kanaler. Investeringar genom- fördes under året i bland annat Lindabs belgiska verksamhet samt i Ductmanns anläggning i England för att öka produk- tiviteten, kapaciteten och säkerheten. I Ductmann, som är ett bolag Lindab förvärvade 2019, kommer investeringen leda till dubblerad kapacitet och halverad leveranstid till kund, samtidigt som hög- sta kvalitet på de rektangulära kanalerna garanteras. Automation ger många fördelar Lindab Steel hanterar centrala inköp och distribution av stål inom koncernen. Lindab Steels maskinlinjer för beskär- ning av stål går för fullt och därmed ökar risken för haveri, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för samtliga Lindabs enhe- ter. Investering sker därför i ny utrustning samt i robotteknik för automatiserat verktygsbyte. Det kommer att öka kapa- citeten med över 30 procent, men även ge lägre kostnader för arbetskraft och underhåll, samt minska metallskrotet. 0 100 200 300 400 500 2025202420232022202120202019201820172016 Över 350 miljoner kronor investerade 2022 Investeringsprogrammet har snabb avkastning och omfattar för närvarande cirka 15 större projekt runtom på Lindabs anläggningar i Europa. Totalt sett har 1 457 MSEK investerats sedan 2019, varav 359MSEK under 2022. Exempel på investeringar under året: Kraftfulla investeringar Det största investeringsprogrammet i Lindabs historia fortlöper med goda resultat. Fokus ligger på automation, ökad kapacitet och effektivitet, samtidigt som vi minskar miljöpåverkan och ökar säkerheten. Merparten av investeringsprogrammet har i dagsläget genomförts och investeringarna kommer trappas ner successivt fram till 2025. 39 Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv Lindab – För ett bättre klimat Inomhusluft kan vara fem gånger mer föro- renad än utomhusluft, vilket ger incitament att investera i bättre inomhusklimat på arbetsplatser och i skolor där vi tillbringar en stor del av vår tid. Det är dessutom lönsamt. Källa: https://phys.org/news/2017-05-air-quality-productivity.html 40 Teknologi Kompletterande Strategiskt ProdukterDistribution Förvärv 2020–2021 Förvärv 2022 DiSYS 18 MSEK Muncholm 250 MSEK Girovent 55 MSEK R-Vent 500 MSEK Liftasud 250 MSEK Felderer 700 MSEK Ekovent 130 MSEK KAMI 100 MSEK Klimatek 30 MSEK Tecnovent 20 MSEK Nord Trade 20 MSEK H.A. Helgesen 15 MSEK Crenna 120 MSEK Proﬁlplåt 70 MSEK Alig Ventilation 60 MSEK Thor Duct 15 MSEK Aer Faber 50 MSEK Omsättning anges vid förvärvstillfället. Förvärv av välskötta bolag Förvärv är en viktig del av Lindabs strategi. Ventilationsbranschen består av många små aktörer och vi har som mål att konsolidera branschen. Bolagen som förvärvas är välskötta, framgångs- rika företag vilka kompletterar Lindab inom valda produktområden eller geograﬁska marknader. De förvärvade bolagen fortsätter agera självständigt under egna varumärken samtidigt som de drar nytta av Lindabs försäljningsnätverk och centrala resurser. Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv 41 Med förvärvet av svenska Alig Ventilation AB kompletteras Lindabs utbud med produkter och kompetens för ventilation i mindre bostadsfastigheter. Bolaget hanterar både renovering och nybyggnation. Lindab kompletterar sin verksam- het i Stockholmsregionen med förvärvet av Giroventilation AB. Med förvärvet stärker Lindab både försäljning och produktion av rek- tangulära ventilationskanaler. Norrland är en expansiv region med satsningar som Northvolt och H2 Green Steel. Lindab stärker närvaron i regionen genom förvär- vet av sin distributör av byggpro- dukter i Skellefteå, Nord Trade AB. Med förvärvet av ventilations- bolaget R-Vent Netherlands BV etablerar Lindab egen verksamhet i Nederländerna och blir samtidigt marknadsledande. R-Vent är den ledande distributören av ventila- tionsprodukter i landet. Lindab kompletterar sin verksam- het i Storbritannien med förvärvet av DiSYS Technologies Ltd. Med förvärvet får Lindab tillgång till avancerad teknik för brandskydd i ventilationssystem. Lindab kompletterar sin verksam- het i Danmark med förvärvet av Muncholm A/S, Danmarks ledande grossist för plåtslagare. Muncholm erbjuder hållbara tak- och fasad- lösningar samt maskiner. Med förvärvet av Felderer AG, en av Tysklands största distributörer av ventilationsprodukter, mer än dubblerar Lindab sin omsättning i Tyskland och får samtidigt en starkare ställning i hela landet. Med förvärvet av SAS Liftasud utökar Lindab sitt distributionsnät- verk i Frankrike, stärker tillgången till expertis inom ljuddämpning av ventilationssystem och ökar omsättningen i landet med cirka 50procent. – en del av Lindab Vad hände direkt efter att ni blev förvärvade? Ganska snart lade vi fokus på att utveckla Ekovent med hjälp av synergierna från Lindab. En viktig del var stöd till investeringar för att göra oss starkare, vilket även medfört en förbättrad arbetsmiljö. Vad ser du som centralt i att vara en del av Lindab? Att allt handlar om samarbete, att lära av varandra, och använda varandras styrkor. Vi samarbetar på kundsidan, utnyttjar våra olika försäljningskanaler, optimerar inköpen och har stärkt vår produktutveckling. Dessutom har vi fått ökad insikt i hur viktigt hållbarhet är för värdeskapandet. Ventilationsbolaget Ekovent förvärvades av Lindab i oktober 2020. VD Gabriella Wikander Johansson berättar om vad detta betytt. Årets förvärv Under 2022 gjordes åtta förvärv, varav sex inom ventilation och två inom byggprodukter. Förvärven tillför en sammanlagd årsomsättning om 1 853 MSEK. Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv 4242 Certiﬁering av leverantörer Lindab har under året intensiﬁerat arbetet med att granska och certiﬁera sina leverantörer. För leverantörer i högriskländer granskas alla med en inköpssumma på minst 25 000 EUR, för låg- och medelriskländer gäller minst 100 000 EUR. Lindab har också vidtagit nödvändiga åtgärder för att förbereda sig för EU-direk- tivet Corporate Sustainability Due Diligence (CSDD). Lindabs metod för leveran- törsutvärdering följer processen för due diligence. De kommande åren kommer riskklassiﬁceringen att utökas för att ta hänsyn till ﬂer aspekter. För 2022 var målet att samtliga leverantörer skulle ha skrivit under uppförandekoden. Vid årsskiftet hade 86 procent undertecknat koden och vi arbetar skyndsamt med att säker- ställa att samtliga skriver under uppförandekoden under 2023. Mot fossilfritt stål Att gå över till fossilfritt stål är den enskilda åtgärd på Lindab som får störst effekt på miljön. Vi fortsätter samarbetet med våra stålleverantö- rer för att kunna bli en av de första i Europa att få tillgång till fossilfritt stål. Under året har vi besökt TATA Steel i Nederländerna och HYBRIT-anlägg- ningen i Luleå för att lära oss mer om olika processer. Lindab är volymga- rant åt H2 Green Steel och SSAB (HYBRIT) för att på så sätt främja övergången till mer miljövänligt stål. Hållbara inköp | Exempel på aktiviteter under 2022: Koldioxidtullar Lindab följer införandet av koldioxidtullar noga (Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM). Under 2022 köpte vi endast 5 procent av vårt stål utanför EU. Införandet av tullar är fördelaktigt för Lindab då vi redan prioriterar europeiskt stål med lägre miljöpåverkan. Införandet av tullar kommer att påskynda omställningen för hela stålindustrin och därmed linjera med våra mål kopplade till CO 2 -reducerat stål. 1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 kEuro samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25 kEuro omfattas. Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv Tidigt börja använda fossilfritt stål för att minska våra CO 2 e-utsläpp. Få 100 procent av leverantörerna 1) att skriva under uppförande koden senast 2022. Hållbarhetscertiﬁera 100 procent av leverantörerna 1) senast 2023. Minska CO 2 e-utsläppen inom scope 1 och 2 med 50 procent till 2030 jämfört med 2019, beräknat i relation till omsättning. Deﬁniera ett mål för minskning av utsläpp i scope 3 under 2023. Analysera avfallet till deponi och deﬁniera ett reduceringsmål 2023. Minska andelen metallskrot med 50 procent till 2030, jämfört med 2019. Använda 100 procent förnybara drivmedel eller elfordon i Lindabs transportfordon till 2040. Enbart använda tjänstebilar som drivs med förnybar energi eller el till 2030. Senast 2025 ha 100 procent transportkontrakt med miljömässiga krav. Samarbeta med kunder och leverantörer för att skapa transport lösningar med fokus på att minska miljöpåverkan. Bedriva en hållbar verksamhet Detta vill vi uppnå: Lindabs hållbarhetsplan: Inköp, produktion och transport 4343 Användning av spillvärme Byggnation av en ny presshall i Grevie, Sverige, har projekterats och första spadtaget kommer att tas under 2023. Ett innovativt system för återan- vändning av värmen från maskinerna kommer att installeras. Systemet kommer att värma upp hela Lindabs verksamhet i Grevie, vilket är den största produktionsanläggningen i koncernen. En analys för att hitta ett system för att återanvända spill- värme från färglinjen i Tjeckien pågår. Denna typ av innovativa lösningar är avgörande för att Lindab ska kunna nå sina utsläppsmål. Minskat skrot Ett viktigt sätt för att förbättra resursutnyttjandet är genom ökad kunskap. Under året har Lindab involverat medarbetare för att utifrån bästa praxis hitta sätt att minska metall avfallet. En utbild- ning om hur skrot kan minskas under hela tillverkningsprocessen är under framtagande. Med bättre uppföljning kommer produktions- fel och misstag att minskas och metallavfallet reduceras. Mer solkraft Lindab ökade användningen av fossilfri energi i produktionen, bland annat genom installation av solceller. Vid årsskiftet hade Lindab fyra produktionsanläggningar i två länder som ﬁck en del av sin energiförsörjning från egen solkraft. Ytterligare anläggningar kommer att installera solceller under 2023. Flera av investering- arna ersätter fossila energikällor som olja och kol. Totalt genere- rade Lindabs solceller 136 MWh per år. Hållbar produktion | Exempel på aktiviteter under 2022: Hållbara transporter | Exempel på aktiviteter under 2022: Smartare packning Frakt av ventilationskanaler är skrymmande och styrs dessutom av renhetskrav. Genom att packa kanalerna i varandra ökar lastkapaciteten per lastbil. Metoden är inte revolutionerande i sig, men i Norge har den satts i sys- tem och skräddarsytts för enskilda projekt. Rätt lastat innebär det en halvering av antalet transporter samtidigt som plastavfallet minskar. Norge har infört minskad standardlängd på cirkulära kanaler, vilket gör det möjligt att frakta stora dimensioner stående och mindre liggan- des, vilket sammantaget förbättrar fyllnadsgraden. Transport med biogas till Tyskland På Lindab planeras transport- rutter löpande för att begränsa antalet körda kilometer och minska klimatpåverkan. Lastbil som drivs med gas har satts in för transport av produkter från Jels i Danmark till norra Tysk- land. Med biogas i tanken kan CO 2 e-utsläppen för denna rutt minska med nästan 95 procent. Från lastbil till tåg Ett systematiskt arbete pågår inom Lindab för att ﬂytta transporter från lastbil till tåg, vilket ger betydligt lägre CO 2 e-utsläpp. Rutten från Grevie till Boliden som sker en gång i veckan går nu med biogaslastbilar och tåg vilket minskat utsläppen med nästan 95 procent. Från panelfabriken i Luleå sker projektspeciﬁka leveranser, i snitt två gånger per vecka, med tåg istället för lastbil vilket minskat utsläppen med 90 procent. Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv Utfall Inköp, produktion och transport – 2022 Lindab har som mål att halvera utsläppen av koldioxid för scope 1och 2 från 2019 till 2030. Till och med 2022 har koldioxid- utsläppen minskat med 23 procent per omsatt miljon kronor eller med 16 procent räknat i totalt antal ton. Under 2022 har Lindab börjat mäta utsläpp även i scope 3 för att kunna sätta mål för hur de totala utsläppen ska minska. Scope 3 utgjorde mer än 98 procent av Lindabs totala utsläpp under året. 1) Scope 1, 2 och 3 är klassiﬁceringar av olika kategorier av CO 2 e-utsläpp. Förenklat kan scope 1 och 2 beskrivas som utsläpp kopplat till företagets interna verksamhet som exempelvis produktionsanläggningar och dess elförbrukning. Scope 3 avser övriga utsläpp. Ton CO 2 e 2022 2021 2020 Scope 1 1) 7 792 8 167 8 208 Scope 2 (market based) 1) 8 402 8 772 8 915 Scope 3 1) 1 108 361 – – Utanför scopet 643 653 343 Utsläpp av växthusgaser Andelen certiﬁerade leverantörer har ökat från 11 procent till 51 procent under 2022. Från att inledningsvis ha fokuserat på certiﬁering av leverantörer i länder med högst risk ligger nu fokus på samtliga leverantörer, med målet att 100 procent ska ha certiﬁerats under 2023. Lindab har 97 procent av sina leverantörer i länder med låg eller medelhög risk. 20222021 0 25 50 75 100 Certiﬁerade leverantörer Transporter med förnybart bränsle Lindab har nyligen börjat samla in data för hur stor andel av koncernens transporter som använder förnybart bränsle. För 2022 uppgick andelen till 12 procent. Energiförbrukning Lindabs energiförbrukning per omsatt miljon kronor har minskat med 11 procent från 2019 till 2022. Den främsta anledningen är investeringar i modernare produktionsteknik. Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv 44 Medelriskländer Högriskländer Lågriskländer Icke förnyelsebart Förnyelsebart 2020 2021 20222019 0 2 4 6 8 10 Scope 2 Scope 3 Scope 1 2019 2020 2021 2022 0 0,5 1,0 1,5 2,0 12% Antal MWh per omsatt MSEK CO 2 e Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv 45 Lindab – För ett bättre klimat Lindab – För ett bättre klimat Tack vare digitalisering och sensorteknik kan vi idag mäta olika parametrar i inom- husluften. Det ger möjlighet att optimera luftkvaliteten och energiåtgången på ett långt mer avancerat sätt än tidigare. Engagemang och kompetens KOMPETENS Lindab | Kompetens Lindabs kärnvärden Kundens framgång Jordnära Ordning och reda Kundernas framgång bidrar till Lindabs fram- gång. Detta uppnår vi genom att leda utveck- lingen av lösningar inom våra huvudområden. Vi eftersträvar relationer baserade på ett okom- plicerat, ödmjukt och trovärdigt agerande. En viktig del är ett effektivt, snabbt beslutsfattande. Ordning och reda överallt påverkar såväl effek- tiviteten som företagets helhetsbild och bidrar till en känsla av stolthet bland medarbetarna. Berätta om resan som tog dig till denna roll? Innan jag började på Lindab tog jag examen i företagsekonomi med inriktning organisa- tion och ledarskap, och innan dess arbetade jag som butikschef inom bygghandeln. Idag ansvarar jag för fyra av Lindabs butiker. Jag driver butiksförsäljning, har personalansvar, strukturerar arbetssätt och utvecklar butikskoncept. Det är en tjänst där jag kan dra fördel av min tidigare roll som butikschef såväl som min ekonomiutbildning. Vad värderar du mest med att arbeta på Lindab? Entreprenörskapet. Min roll är ny på Lindab och det har gett mig stora möjligheter att vara med och forma den från grunden. Just detta, att få möjlighet att vara med och påverka och bygga upp en organisation är något som motiverar mig mycket. Vilket råd vill du ge till andra medarbetare på Lindab? Att våga vara öppen och ärlig med vad man vill. Berätta för din chef om dina framtidsvisio- ner och karriärambitioner. Berätta hur vill du utvecklas och var du ser dig själv i framtiden. Gör en plan med din chef och börja arbeta dig framåt, en dag i taget. Det mesta är faktiskt möjligt om vi jobbar för det. Malin Blanck Regionchef Proffsbutik i region Väst sedan juni 2022 VI TROR PÅ DECENTRALISERAT ansvar där varje land snabbt kan anpassa verksamheten. Förtroendet för Lindab har byggts upp sedan 1959 genom entreprenörsanda där varje medarbetare får ta ansvar och lösa problem när de uppstår. Det sätter fokus på genomförande och på att visa resultat. 46 Vår HR-strategi Lindab | Kompetens Lindabs långsiktiga mål är att vara en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och motiverade medarbetare. Vår HR-strategi är kopplad till Lindabs fem övergripande strategiområden och sätter ramar och riktning för att vi ska kunna uppnå vår vision och våra mål. Lokal Vi strävar efter att skapa lokala och globala samarbeten för att kunna öka möjligheterna för våra medarbetare att växa internt inom Lindabkoncernen. Effektiv Genom moderna arbetssätt, en kultur för samarbeten internt och externt samt ett jordnära sätt att tänka, skapar vi säkrare, roligare och effektivare arbetsplatser. Kvalitet Vi ska erbjuda våra medarbetare stöd, utveckling och en trevlig arbetsmiljö med ordning och reda, som bidrar till att skapa motivation och stolthet i företaget. Pålitlig Lindab ska ta ansvar för att ge sina medarbetare bra ledare och de rätta förutsättningarna för en säker, utvecklande och inkluderande arbetsplats. Marknadsledande Genom att ha marknadens mest kompetenta och engagerade medarbetare skapar vi rätt förutsättningar för att vara en del av våra kunders framgångar. 47 Lindab | Kompetens 48 ”Akta dina händer” Under 2022 drev vi kampanjen “Watch your hands!”, då handskador är den typ av skada som är vanligast på Lindab. Kam- panjen var uppdelad i tre faser – i början av året låg fokus på att berätta om fördelarna med skyddshandskar, sedan handlade det om praktisk träning för att i slutet av året fokusera på själva säkerhetskulturen kring ämnet. Ett omfattande material togs fram till alla chefer och det producerades bordspratare och faktablad, kompletterat med lokalt material. Academy snart i varje land Lindab Academy och dess kurser har fortsatt att implementeras i ﬂer delar av Lindab. Klassrums- utbildningar sker bland annat i danska Farum och Grevie. Många enheter anordnar också lokala utbildningar för sina medarbetare, kunder och studenter. Den nyligen uppgraderade e-learning- plattformen fortsatte att rullas ut under 2022 och omfattar nu 15 länder. Målet är att samtliga länder och medarbetare ska ha tillgång till plattformens utbildningar 2023. Utöver generella utbild- ningar inom HR omfattar plattformen 27 ventilations relaterade utbildningar, ett ﬂertal utbildningar i bygg produkter och en allmän säkerhetsutbildning. Fler utbildningar läggs till löpande. Exempel på aktiviteter under 2022: Viktiga samtal Utvecklingssamtal (personal development talk) hålls med alla medarbetare. För tjänstemän genomförs de årligen och för fabriksarbetare vartannat år. Syftet är att skapa tillfälle för chef och medarbetare att kunna ha ett samtal som fokuserar på medarbetarens situation, utveckling och mål. Strävan är att hela tiden utveckla både medarbetaren och verksamheten. Ökat välmående i fokus Ett redan tufft ekonomiskt läge har spätts på med högre energipriser, vilket skapar oro och stress hos många medarbetare. Lindab i Storbritannien har därför valt att utöka det utbud av förmåner som erbjuds till att även inkludera stöd för psykisk hälsa. Medarbetare har sedan tidigare förmånscheckar de kan lösa in mot olika tjänster. Dessa har nu utökats med terapitimmar. Det har lett till ett öppnare samtalsklimat om psykisk ohälsa och en ökad acceptans för att detta är ett område som behöver mer fokus. Minska antal arbetsplatsolyckor per miljoner arbetade timmar (LTIF) till 4 eller lägre till år 2026. Långsiktig vision om noll olyckor. Ha samma procentandel kvinnor och män i seniora chefspositioner som i företaget som helhet senast 2030. Ha en personalomsättning på 5–10 procent. Vara rekommenderad som arbetsgivare av minst 90 procent av med arbetarna. Stödja samhällsaktiviteter kopplade till Lindabs verksamhet på de orter där Lindab ﬁnns. Skapa förutsättningar i arbetslivet för att kunna delta i ideella engagemang. Bedriva en hållbar verksamhet Detta vill vi uppnå: Lindabs hållbarhetsplan: Medarbetare Lindab | Kompetens 49 Utfall Medarbetare – 2022 Attraktiv arbetsgivare Personalomsättning Andel kvinnor Antal medarbetare Arbetsplatsolyckor Medarbetarsamtal Andel kvinnor i lokala ledningsgrupper Fördelning styrelsen Andel medarbetare per land För 2022 nådde vi 90 procent som skulle rekommendera Lindab som arbetsgivare, vilket innebar att vi för tredje året i rad uppnådde målet om 90 procent. Målet är att personalomsättningen ska ligga på 5–10 procent. Under 2022 uppgick den till 6,7 procent vilket är i linje med året innan. Andelen kvinnor var 22 procent i Lindab under 2022, vilket är 1 procentenhet högre än året innan. Kvinnor utgjorde 26 procent av ledningsgrup- perna i Lindab med dotterbolag. Det är något högre än målet att könsfördelningen ska vara samma som i företaget som helhet. I Lindabs styrelse är tre av sju stämmovalda ledamöter kvinnor. Lindab har haft en styrelse med jämn fördelning av kvinnor och män sedan 2016. Under 2022 minskade LTIF 1) något till 6,7 jämfört med 7,3 föregående år. Inga allvarliga olyckstillbud förekom. Målet är att nå ett LTIF under 4 till år 2026. En tät dialog mellan medarbetare och chef är en förut- sättning för hög trivsel. För 2022 genomfördes samtal med 86 procent av tjänstemännen. Målet är 100 procent. I de två länder med ﬂest medarbetare, Sverige och Tjeckien, har Lindab sina största produk- tionsanläggningar. Vid årets slut hade Lindab 4 853 medarbetare i 20 länder. Antalet medarbetare har ökat med 304 personer under 2022. 22% 26% 3+4 Sverige 30% Tjeckien 16% Danmark 11% Storbritannien 8% Polen 7% Övriga 28% 4 853 1) LTIF står för Lost Time Injury Frequency och mäter antalet arbetsplatsolyckor per miljoner arbetade timmar. % LTIF % % 50 AKTIEN Kursutveckling sedan börsintroduktion Kursutveckling 1 december 2006–31 december 2022, SEK Lindab OMXSPI Lindab | Aktien Lindabaktiens nedgång med 60,4 procent kan jämföras med Stockholmsbörsens index OMXSPI som under samma period sjönk med 25,2 procent och sektorn Industri som sjönk med 19,9 procent. Under året omsattes sammanlagt cirka 54 miljoner (49) Lindabaktier till ett värde av cirka 9,9 miljarder SEK (10,7). Lindabaktien handlas på ﬂera börser och handelsplattformar. Den ofﬁciella handeln via Nasdaq Stockholm stod för huvud- delen av omsättningen i aktien. Övrig omsättning skedde på inofﬁciella handelsplattformar som BATS Chi-X Europe och Turquoise. Aktien och ägarna Lindab har endast ett aktieslag av serie A. Varje aktie har en röst och lika stor andel i bolagets resultat. Vid årsskiftet fanns 14483 (14 013) aktieägare i Lindab. Största aktieägare vid samma tidpunkt var Didner & Gerge Fonder med 9,6 procent av antalet utestående aktier. Fjärde AP-fonden var näst största aktieägare med 9,3 procent av utestående aktier följt av Handelsbanken Fonder med 4,7 procent. De tio största aktieägarnas andel av utestående aktier uppgick till 42,0 procent. Det utländska ägandet uppgick till 34,7 procent. Lindab innehade vid års skiftet 2200 838 egna aktier, som inte ger rätt att rösta eller rätt till utdelning. Innehavet motsvarar 2,8 procent av antalet aktier. Under 2022 har 175 000 egna aktier getts ut vid inlösen av köpoptioner. Inlösen av optioner skedde till en lösenkurs om 120,00 SEK. Lindabs koncernledning, exklusive närstående, ägde vid årsskiftet 124 565 aktier och 554 500 köpoptioner. Av samtliga utestående köpoptioner har 210 000 en lösenkurs på 101,90 SEK, 183 950 en lösenkurs på 222,00 SEK och 238050 en lösenkurs på 219,90 SEK. Incitamentsprogram För mer information om ersättningar och personaloptions- program, bland annat ovanstående köpoptionsprogram, se not 6 på sidorna 112–114. Utmanande börsår LINDABAKTIEN NOTERADES PÅ Nasdaq Stockholm i december 2006. Aktien ingår i sektorn Industri och är en del av Nasdaqs Large Cap-segment. Under 2022 sjönk aktiekursen med 60,4 procent till 127,40 SEK, vilket gav ett börsvärde på cirka 10,0 miljarder SEK vid årsskiftet. Lindab har varit börsnoterat sedan december 2006. Under de senaste åren har stora rörelser skett i aktiekursen. 51 2022 2021 Aktier Kapital & röster, % Kapital & röster, % Didner & Gerge Fonder Aktiebolag 7 382 979 9,6 4,7 Fjärde AP-fonden 7 140 534 9,3 9,3 Handelsbanken Fonder 3 597 903 4,7 7,0 AFA Försäkring 2 896 250 3,8 3,1 Livförsäkringsbolaget Skandia 2 661 490 3,5 3,6 Cliens Fonder 2 363 000 3,1 1,2 Övriga 50 599 826 66,0 71,1 Totalt antal utestående aktier 1) 76 641 982 100,0 100,0 SEK/aktie om inget annat anges 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Res. per aktie före utspädning (kvarvarande verksamhet) 1 ) 12,73 12,50 7,25 – – – – – – Res. per aktie före utspädning (total verksamhet) 1 ) 12,73 7,02 7,80 8,89 5,16 4,54 4,02 3,99 3,71 Res. per aktie efter utspädning (total verksamhet) 1 ) 12,70 7,00 7,80 8,89 5,16 4,54 4,02 3,99 3,71 Utdelning 5,20 2 ) 4,00 3,40 1,75 1,75 1,55 1,40 1,25 1,10 Direktavkastning, % 3 ) 4,08 1,24 1,99 1,46 2,75 2,27 1,90 1,99 1,68 Utdelning i % av resultatet efter skatt 1) 40,1 57,1 40,3 20,0 34,0 34,1 35,0 31,0 30,0 Börskurs, vid periodens slut 127,40 321,40 170,40 119,60 63,50 68,20 73,05 62,90 65,60 Högsta börskurs 325,00 325,00 172,90 121,00 74,50 98,00 89,60 78,35 83,70 Lägsta börskurs 110,10 168,30 64,30 63,80 56,10 64,75 54,50 55,95 52,35 Eget kapital, efter utspädning 88,08 73,89 67,82 65,89 58,49 54,09 50,41 45,98 43,81 Antal utestående aktier 76 641 982 76 466 982 76 356 982 76 331 982 76331982 76331982 76331982 76331982 76331982 1) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut. 2) Föreslagen utdelning. 3) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut. ET = Ej tillämplig. Kursutveckling 2022 • Kursen sjönk med 60,4 procent till 127,40 SEK. • Högsta betalkurs var 325,00 SEK den 3 januari och lägsta betalkurs var 110,10 SEK den 25 oktober. • I genomsnitt omsattes 215 630 aktier (194 731) per dag och omsättningshastigheten uppgick till 71 procent (62). • Vid årsskiftet följde 5 (4) analytiker Lindab, varav 3 (3) hade rekommendationen Köp/Öka, 2 (1) rekommendationen Behåll och 0 (0) rekommendationen Sälj/Minska. Sverige, 65 (62) Fondbolag, 26 (31) Övriga, 7 (9) Svenska privatpersoner, 7 (6) Utlandsboende ägare, 35 (36) Pension & försäkring, 25 (18) Lindabs största aktieägare Data per aktie Fördelning av ägande, % Kursutveckling 1 januari–31 december 2022, SEK 1) Totalt antal aktier exkl. Lindabs egna innehav om 2 200 838 aktier (2 375 838). Aktiekapitalet uppgår till 78 842 820 SEK fördelat på 78 842 820 aktier av serie A. Varje aktie har en röst. Lindabs eget innehav saknar rösträtt och rätt till utdelning. Källa: Euroclear Lindab OMXSPI Ticker: LIAB Börs: Nasdaq Stockholm Lista: Large Cap Sektor: Industri Börsvärde: 10,0 miljarder SEK Övriga världen, 35 (38) Det starka nettoresultatet, i kombination med Lindabs goda ﬁnansiella ställning, möjliggör ett förslag om höjd utdelning till 5,20SEK (4,00) för räkenskapsåret 2022. Lindab | Aktien 52 Lindab | Bolagsstyrningsrapport 52 Snabb anpassning är en central del i en decentraliserad affärs- modell. Organisationen har satts på prov ett antal gånger de senaste åren, men har effektivt kunnat hantera såväl pandemins effekter som konsekvenserna på energipriser och inﬂation av det tragiska kriget i Ukraina. Det bottnar i att det ﬁnns ledare ute i organisationen som har ett starkt fokus på affären, då görs det som krävs för att hålla uppe lönsamheten. Fortsatt hårt arbete krävs då vi troligtvis står inför en konjunkturnedgång, vilket kan medföra behov av tuffare beslut. För oss i styrelsen har det känts bra att ha denna struktur på plats, vilket gjort att vi helt kunnat fokusera på att tillsammans med ledningen sätta den långsiktiga agendan för Lindab. Under 2022 omfattade denna ett stort antal förvärv, varav ﬂera betydande. Vi etablerar positioner i nya marknader samt stärker dem i beﬁntliga, för att bättre kunna utnyttja synergier inom olika områden och komplettera erbjudandet, vilket i sin tur bidrar till högre marginaler. Lindabs utökade M&A-team arbetar nära bola- gen i de olika länderna, och har haft möjlighet att vara betydligt mer offensiva än många andra på marknaden, tack vare koncer- nens låga skuldsättning och begränsade investeringsbehov. Ett område vi också stödjer, och driver, är den starka diskussio- nen kring ESG-frågor. Det ﬁnns med vid förvärv, när vi investerar i produktion och logistik och inte minst när vi sätter upp våra mål. Jag kan glädja mig åt att vi under de senaste åren ﬂyttat fram såväl våra positioner som ambitioner inom området, och genom rekrytering av dedikerade specialister runt om i organisationen ﬁnns dessa frågor med i alla sammanhang och på alla nivåer. I början av 2023 lyfte vi blicken ytterligare med vårt besked att ansluta oss till Science Based Targets, genom att ta fram mål och planer som på riktigt bidrar till att minska den globala uppvärmningen och begränsa klimatförändringarna. Det kommer kräva en del arbete men är viktigt, och det stärker dessutom våra marknadspositioner. Jag är nu inne på mitt sjunde år som ordförande och jag kan se tillbaka på en fantastisk utveckling. Från att ha varit under- investerade och försiktiga har jag och övriga i styrelsen nu förmånen att få stödja en verksamhet som ligger i framkant inom sina respektive områden, och där det ﬁnns en tydlig plan att växa vidare. Ventilationsbolaget Lindab ska bli ledande i Europa på att förﬂytta och fördela luft, och den resan har bara börjat. Även i en lågkonjunktur kommer det att ﬁnnas goda möjlig heter att växa lönsamt, både organiskt och via förvärv. I grunden handlar det om att ta rätt beslut runt om i organisatio- nen, oavsett vad det handlar om. Detta utgör kärnan i Lindabs affärsmodell och kommer bidra till fortsatta framgångar. Peter Nilsson Styrelseordförande Styrelseordföranden har ordet BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT En bra struktur på plats DET ÄR FRÄMST TRE FAKTORER som präglar dagens Lindab. En decentraliserad och tydlig prestationskultur, en i det närmaste fullinvesterad verksamhet samt ett starkt fokus på att ha rätt person på rätt plats. Detta lägger en stabil grund och gör det möjligt att fortsätta utvecklas framgångsrikt, även i ett mer osäkert konjunkturläge. 53 Lindab | Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningen i Lindab grundas på bolagsordningen, aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, styrelsens arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) samt andra tillämpliga svenska lagar och regler. Aktieägarna Lindab har 76 641 982 (76 466 982) utestående aktier av endast en serie och med lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Utöver detta innehar Lindab 2 200 838 (2 375 838) egna aktier av samma serie, vilket innebär att det totala antalet aktier uppgår till 78 842 820 (78 842 820). Per den 31 december 2022 fanns 14 483 (14 013) aktieägare i Lindab. De största aktie- ägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Didner & Gerge Fonder 9,6 procent (4,7), Fjärde AP-fonden 9,3 procent (9,3), Handelsbanken Fonder 4,7 procent (7,0) och AFA Försäkring 3,8 procent (3,1). De tio största aktieägarna innehade vid årsskiftet 42,0 procent (42,0) av antalet utestående aktier. Ytterligare infor- mation om aktieägare och aktiens utveckling under 2022 ﬁnns på sidorna 50–51. Bolagsstämman Aktieägares rätt att besluta om Lindabs angelägenheter utövas vid årsstämman eller, i förekommande fall, vid extra bolags- stämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i april–maj i Båstad kommun. Stämman beslu- tar i de frågor som anges i aktiebolagslagen och Koden inklusive frågor om ändring av bolagsordningen och val av styrelse och revisor. Årsstämma 2022 Årsstämma för räkenskapsåret 2021 hölls den 12 maj 2022 på Lindab Experience Center i Grevie. Aktieägare gavs möjlighet att utöva sin rösträtt per post före stämman. 271 aktieägare var före- trädda vid årsstämman och dessa representerande 59,5 procent av kapital och röster. Protokollet från årsstämman ﬁnns sedan den 24 maj 2022 tillgängligt på bolagets hemsida. Vid årsstämman 2022 fattades bland annat beslut avseende: – omval av styrelseledamöterna Peter Nilsson, Per Bertland, Sonat Burman-Olsson, Viveka Ekberg, Anette Frumerie, Marcus Hedblom och Staffan Pehrson – omval av Peter Nilsson som styrelsens ordförande – omval av revisionsbolaget Deloitte AB som bolagets revisor – riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare – köpoptionsprogram för ledande befattningshavare – utdelning om 4,00 SEK per aktie med utbetalning halvårsvis om 2,00 SEK per aktie med avstämningsdag fastställd till den 16 maj och en andra utdelning om 2,00 SEK per aktie med fastställd avstämningsdag den 7 november – bemyndigande för styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier. Årsstämma 2023 Årsstämma 2023 kommer att hållas den 11 maj 2023. Kallelse till årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kal- lelse har skett ska annonseras i Dagens Industri. Aktieägare som vill delta i stämman genom poströstning ska dels vara upptagna i bolagets aktiebok sex vardagar före stämman, det vill säga den 3 maj 2023, dels anmäla sig genom att avge sin poströst på sätt som anges i kallelsen till årsstämman. Valberedning Valberedningen lämnar förslag till årsstämman avseende val av ordförande vid stämman, styrelse, styrelseordförande, revisor, arvode till styrelse och revisor samt sammansättning av valbe- redning inför nästkommande årsstämma. I enlighet med av årsstämman antagen instruktion för valbered- ningen ska bolaget ha en valberedning bestående av minst fyra medlemmar, varav en ska vara styrelsens ordförande. Valbered- ningens ordförande ska vara den ledamot som utsetts av den största aktieägaren för det fall valberedningen inte överenskom- mer annat. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny valberedning konstituerats. En valberedning konstituerades den 7 oktober 2022 bestående av: – Thomas Ehlin, utsedd av Fjärde AP-fonden (ordförande) – Henrik Didner, utsedd av Didner & Gerge Fonder – Anna Sundberg, utsedd av Handelsbanken Fonder – Peter Nilsson, som ordförande i Lindab International AB (publ). VD och koncernledning Styrelse Bolagsstämman Aktieägarna Revisor Valberedning Revisionsutskott Ersättningsutskott Extern styrning Intern styrning Internrevision Hållbarhet Efterlevnad Så här styrs Lindab 54 Lindab | Bolagsstyrningsrapport I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen årligen utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram förslag till årsstämman 2023 avseende: – val av ordförande för årsstämman 2023 – val av styrelse och styrelseordförande – arvode till styrelse, eventuella utskott och revisorer – sammansättning av valberedning inför årsstämma 2024 Valberedningen genomför en årlig utvärdering av styrelsens arbete, styrelseledamöterna och styrelsens sammansättning samt av styrelseordförandens redogörelse. Valberedningen har konstaterat att styrelsen och styrelsearbetet fungerar väl. I syfte att verka för jämställdhet och mångfald inom Lindab har styrelsen antagit en policy om likabehandling som säkerställer att ingen inom Lindab diskrimineras på grund av kön, religion, etnicitet eller av andra liknande skäl. Valberedningens policy är att uppnå mångfald och jämn könsfördelning även i styrelsen och har som mångfaldspolicy tillämpat regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) vid framtagande av sitt förslag till val av styrelseledamöter. Av nu föreslagna styrelseledamöter är tre kvinnor och fyra män (42,9 respektive 57,1 procent). Valbered- ningen anser det angeläget att bolaget fortsatt arbetar aktivt för att främja mångfald i såväl styrelsen som generellt i bolaget. Valberedningen anser att styrelsens sammansättning, med beaktande av vad som anges i punkt 4.1 i Koden, har varit ändamålsenlig med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklings- skede och förhållanden i övrigt samt präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kom- petens, erfarenhet och bakgrund. Valberedningen har slutligen gjort bedömningen att styrelsen uppfyller tillämpliga krav på oberoende som uppställs i Koden. Valberedningen har under 2022 haft två protokollförda möten. Under 2023 har valberedningen haft ett protokollfört möte inför årsstämman 2023. Aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka e-post till [email protected] eller brev till ”Lindabs Valberedning, Att: Ola Ranstam, Lindab International AB, 269 82 Båstad”. Styrelse Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst tio suppleanter. Ledamöterna och supp- leanterna väljs på årsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls därefter. De anställda utser två arbetstagar- representanter och två suppleanter att ingå i styrelsen. Styrelsens sammansättning 2022 Vid årsstämman den 12 maj 2022 beslutades att styrelsen ska bestå av sju ledamöter utan suppleanter. VD är föredragande i styrelsen. Delar av koncernledningen deltar vid styrelsemötena. Styrelseledamöternas olika uppdrag framgår på sidorna 58–59. Ordförandens ansvar Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor. Styrelsens ansvar Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är ändamålsenliga och att det ﬁnns en tillfredsställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, interna styrinstrument, att besluta i viktigare frågor och att avge ﬁnansiella rapporter samt att utvärdera den operativa ledningen och att tillse att efterträdarplanering ﬁnnes. Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten. Styrelsens arbete Styrelsens arbete regleras av en årligt fastställd arbetsordning. I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets verkställande direktör, ordförandens uppgifter, mötesordning för styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policys. Antalet styrelsemöten under 2022 uppgick till tolv. Vid varje ordinarie sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rapporterats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med revisorn utan närvaro av företagsledningen vid vilket genomgåtts hur samarbetet med företagsledningen för genomförande av revisionen fungerat och därmed sammanhängande frågor. Delar av koncernledningen har varit närvarande vid samtliga styrelse- möten. Utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete har skett under verksamhetsåret. Utvärderingen har visat på väl fungerande VD- och styrelsearbete. 10 feb Bokslutskommuniké, utdelning Rapport från revisorerna 18 feb Förvärv 25 mars Årsredovisning, kallelse årsstämma 27 april Delårsrapport 12 maj Investeringar 12 maj Konstituerande möte 12 juni Förvärv 21 juni Förvärv, investeringar, internrevision och kontroll 19 juli Delårsrapport, investeringar 29 sept Investeringar, strategi 24 okt Delårsrapport 9 dec Budget Huvudfrågor vid styrelsemöten 2022 55 Lindab | Bolagsstyrningsrapport Styrelsens ersättning Vid årsstämman den 12 maj 2022 beslutades om följande arvode till styrelsens ordförande samt stämmovalda ledamöter. Det totala arvodet för det ordinarie styrelsearbetet är 4 292 500 SEK fördelat med 1 240 000 SEK till styrelsens ordförande, 500 000 SEK till envar av de övriga stämmovalda ledamöterna samt 26 250 SEK till envar av de ordinarie fackliga ledamöterna. Dessutom beslutades att det till revisionsutskottets ordförande ska utgå 200 000 SEK och till envar av utskottets ordinarie leda- möter ska utgå 100 000 SEK, samt att till ersättningsutskottets ordförande ska utgå 110 000 SEK och till envar av detta utskotts ordinarie ledamöter ska utgå 55 000 SEK. Styrelsens ansvar för den ﬁnansiella rapporteringen Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna ﬁnansiella rappor- teringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer kvaliteten i den externa ﬁnansiella rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bok- slutskommuniké på styrelsemöten och vid genomgångar med revisorerna. Revisionsutskott Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott med syfte att fördjupa och effektivisera styrelsens övervakande ansvar avseende intern kontroll, revision, internrevision, riskhantering, redovisning och ﬁnansiell rapportering. Revisionsutskottet ska även bereda frågor om upphandling av revision och andra tjänster från revisorn samt bereda vissa redovisnings- och revi- sionsfrågor som ska behandlas av styrelsen. Under 2022 bestod revisionsutskottet av Viveka Ekberg, ordförande, samt Anette Frumerie och Marcus Hedblom. Revisionsutskottets arbete styrs av en arbetsordning som antagits av styrelsen. Utskottet har under 2022 sammanträtt vid sju tillfällen. Revisorerna har deltagit vid samtliga tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga och skriftliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som erfordrar styrelsens beslut. Arvodet till revisionsutskottet utgick under 2022 med 200 000 SEK till utskottets ordförande och med 100 000 SEK till envar av utskottets ordinarie ledamöter. Ersättningsutskott Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott som ska bistå styrelsen med förslag i ersättningsfrågor samt löpande följa och utvärdera ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer för verkställande direktören och andra befattningshavare i koncer- nens högsta ledning. Under 2022 bestod ersättningsutskottet av Peter Nilsson, ordförande, och Per Bertland. Utskottet har under 2022 sammanträtt vid sex tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som erfordrar styrelsens beslut. Arvodet till ersättningsutskottet utgick under 2022 med 110 000 SEK till utskottets ordförande och med 55 000 SEK envar till utskottets ordinarie ledamöter. Revisor Lindabs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets årsre- dovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet, till delar av koncernledningen löpande under året och minst en gång årligen till styrelsen. Revi- sorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberät- telsen och beskriva granskningsarbetet och gjorda iakttagelser. Vid årsstämman 2022 valdes revisionsbolaget Deloitte AB till bolagets revisor. Auktoriserade revisorn Harald Jagner utsågs till huvudansvarig revisor. Harald Jagner innehar uppdrag för andra börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig tid inte avsätts till Lindab. Revisionsbolaget Deloitte AB innehar inte uppdrag som gör att deras oberoende kan ifrågasättas. De uppdrag revisorerna haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget, ändrar inte heller denna bedömning. Ersättning till revisorer Revisionsarvodet till Deloitte uppgick för 2022 till 0,5 MSEK för moderbolaget och 8,1 MSEK för koncernen. Arvodena till Delo- itte för övriga uppdrag i koncernen uppgick till 0,6 MSEK. Namn Invald år Bolag Ägare Styrelsearvode inkl. utskott, SEK Ersättnings- utskottsmöten Revisions- utskottsmöten Närvaro styrelsemöten Peter Nilsson 1) 2016 Oberoende Oberoende 1 266 700 6/6 - 12/12 Per Bertland 2016 Oberoende Oberoende 521 700 6/6 - 12/12 Sonat Burman-Olsson 2011 Oberoende Oberoende 468 300 - - 12/12 Viveka Ekberg 2016 Oberoende Oberoende 651 700 - 7/7 12/12 Anette Frumerie 2017 Oberoende Oberoende 560 000 - 7/7 12/12 Marcus Hedblom 2020 Oberoende Oberoende 560 000 - 7/7 12/12 Staffan Pehrson 2020 Oberoende Oberoende 468 300 - - 12/12 Pontus Andersson 2) 1995 26 300 - - 12/12 Ulf Jönsson 2,4) 2022 17 500 - - 5/7 Anders Lundberg 2,3) 2016 8 800 - - 5/5 Summa 4 549 300 Styrelsen och fördelning av dess arvode 1) Ordförande 2) Arbetstagarrepresentanter som vid frånvaro ersätts av arbetstagarsuppleanter. 3) Avgick ur styrelsen 12 maj. Mandattiden omfattar 5 möten. 4) Invald i styrelsen 12 maj. Mandattiden omfattar 7 möten. 56 Lindab | Bolagsstyrningsrapport Extern styrning De externa regler som rör Lindabs bolagsstyrning omfattar bland annat Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, regelverket för emittenter för Nasdaq Stockholm samt Koden. Intern styrning Den interna bolagsstyrningen utgörs bland annat av styrelsens arbetsordning jämte koder, policys antagna av styrelsen samt andra bolagsstyrningsdokument såsom direktiv antagna av koncernchefen. Lindabs uppförandekod utgör det viktigaste övergripande policy dokumentet. Lindab har en bolagsstyr- ningskommitté vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen. Internrevision Lindab har en internrevisionsfunktion som upprätthålls av extern part. Funktionens arbete avrapporteras minst en gång per år av den externa parten till revisionsutskottet samt löpande av Ekonomi- och Finansdirektören. Revisionsutskottet rapporterar i sin tur till styrelsen. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den ﬁnansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler. Hållbarhet En viktig del av styrningen av koncernen är Lindabs arbete inom hållbarhet. Genom att bidra till hälsosamma byggnader kan Lindab indirekt göra skillnad för många. Lindab kan också direkt påverka kunders klimatpåverkan genom sina produkter och system. Dessutom ska den egna verksamheten ligga i framkant ur ett hållbarhetsperspektiv, bland annat med fokus på en bra arbetsmiljö och ständiga miljöförbättringar. Efterlevnad Efterlevnad handlar om att tillse att Lindab följer lagar och andra tillämpliga regler samt att verksamheten bedrivs med högt ställda krav på integritet och etik. Inom detta område har Lindab bland annat antagit policys för att motverka alla former av kor- ruption och agerande som strider mot konkurrensrätten. Policys ses över årligen av styrelsen. Respektive bolag är ansvarig för att implementera policys vilket innefattar att övervaka tillämpningen av policyn och dess effektivitet, utforma lämpliga interna kontrol- ler och tillhandahålla tillräcklig träning. Alla styrelsemedlemmar, ledningsgruppsmedlemmar och medarbetare har tillgång till samtliga policys genom intranätet. Uppdateringar kommunice- ras ut som nyheter och via e-mail. Schemalagd utbildning för medarbetare kopplat till policys genomförs inte för närvarande. Utbildning kopplat till Lindabs policys kommer bli en del av den digitala utbildningsplattformen Lindab Academy.Under året har inte Lindab haft några betydande fall av bristande efterlevnad av lagar och förordningar. VD och koncernledning Ola Ringdahl är VD och koncernchef sedan 18 juni 2018. I koncernledningen ingick under hela 2022, Ekonomi- och Finansdirektör Jonas Arkestad, Director of Operations, Division Ventilation Systems Karel Kleinmond, Director of Business Deve- lopment and M&A Lars Christensson, Director of Sales Region West Europe Mette Brøndum, Director of Sales Region North Europe Joakim Lönnberg, Director of Sales Region Mid Europe Pascal Gelugne och Director of Sales Region East Europe Sorin Badea. Director of Division Ventilation Systems Olof Christensson ingick i koncernledningen fram till 31 augusti 2022 då han på egen begäran valt att säga upp sin anställning på Lindab. Olof Christensson innehade sin befattning tills han lämnade Lindab den 28 februari 2023. Antikorruptionspolicy Utgör det regelverk som gäller för Lindabs verksamhet och medarbetare. Lindab har nolltolerans avseende korruption. Arbetsmiljöpolicy Policyn består av ett tydligt ramverk och rikt- linjer för en säker arbetsmiljö, med betoning på förebyggande arbete. Ersättningspolicy Policyn anger regler och principer rörande ersättning till anställda inom Lindabkoncernen. Principerna för ersättning är byggda på Lin- dabs vision, värderingar, marknadspraxis och gällande lagar och regler. Insiderpolicy Innehåller regler för att hindra att otillbörlig handel sker i aktier eller andra ﬁnansiella instrument i Lindab av personer som innehar information som inte är känd på marknaden. IPR-policy Beskriver strategin och riktlinjerna för Lindabs hantering och skydd av immateriella rättigheter. IS/IT och dataskyddspolicy Innehåller övergripande regler för koncernens IT-användning och styrning. Målet är att säker- ställa tillgång till den IT-struktur som krävs för att verksamheten ska bedrivas effektivt. Kommunikationspolicy Säkerställer att omvärlden erhåller en sam- stämmig och korrekt information om Lindab och dess verksamhet inkluderande ﬁnansiella mål, samt att Lindab uppfyller börsens krav på information till aktiemarknaden. Konkurrensrättspolicy Koncernens och medarbetarnas efterlevnad av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom antagen konkurrensrättspolicy förebyggs över- trädelser av konkurrensrättslig lagstiftning. Kvalitet- och miljöpolicy Styr arbetet med kvalité och miljöfrågor och säkerställer att verksamheten bedrivs med hän- syn till miljön och att produktlösningarna bidrar till att byggnader blir mer energieffektiva. Likabehandlingspolicy Riktlinjer för att säkerställa att anställda inom Lindab behandlas lika och att ingen diskrimine- ras på grund av kön, religion, etnicitet eller av andra liknande skäl. Treasury policy Deﬁnierar regelverket för koncernens hantering av ﬁnansiella risker och transaktioner. Dessa frågor hanteras centralt av koncernens trea- suryfunktion i syfte att minimera kostnaderna. Uppförandekod För Lindab och samtliga medarbetare är det angeläget att lagar och förordningar samt etiska värderingar respekteras och följs. Policys 57 Lindab | Bolagsstyrningsrapport Ersättningsprinciper Vid årsstämman 2022 fastställdes riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö som respektive befatt- ningshavare är verksam i och ersättningen ska vara konkurrens- kraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att stanna i företaget. Ersättningen kan bestå av fast lön, kort- och långsiktig kontant rörlig ersättning, pension samt övriga förmå- ner. Fast lön ska vara individuellt fastställd utifrån respektive befattningshavares särskilda ansvarsområden, erfarenhet, kom- petens och uppnådda resultat. Den fasta lönen ska utvärderas minst vartannat år. Kortsiktig kontant rörlig ersättning ska baseras på prestation i relation till fastställda individuella mål som syftar till att främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen. Den kortsiktiga kontanta rörliga ersättningen till verkställande direktören kan maximalt uppgå till 60 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till maximalt 40 procent av den fasta lönen. Långsiktig kontant rörlig ersättning ska vara kopplad till ﬁnan- siella prestationsmål som speglar värdetillväxten i bolaget under en treårsperiod. Långsiktig kontant rörlig ersättning till verkstäl- lande direktören kan maximalt uppgå till 70 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till maximalt 40 procent av den fasta lönen. Eventuellt utfall av långsiktig kontant rörlig ersättning förutsätts investeras i Lindabaktier för att öka befattningshavarens aktieägande i Lindab och knyta samman aktieägares och ledande befattningshavares intressen. Pensionen ska vara premiebestämd. Ledande befattningshavare som inte omfattas av ITP-plan ska erhålla högst 30 procent av den årliga fasta lönen i årlig premiebaserad pensionsavsätt- ning. Övriga förmåner ska inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen. Styrelsen äger rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2022 inte utnyttjat detta mandat. Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i tabellen till höger. Därutöver har 10,7 MSEK bokförts för sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner. Ersättning till VD Ola Ringdahls fasta ersättning 2022 uppgick till 6 597 411 SEK. Enligt avtal kan Ola Ringdahl vidare erhålla kort och långsiktig kontant rörlig ersättning. Dessutom har Ola Ringdahl rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad Ola Ringdahl erhållit under 2022 framgår av särskild tabell. Anställningen löper med en uppsäg- ningstid om tolv månader från bolagets sida och sex månader från Ola Ringdahls sida. Ola Ringdahl är bunden av en konkur- rensklausul under två år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Ola Ringdahl. Ersättning till koncernledningen i övrigt I koncernledningen har under hela året ingått VD och koncern- chef Ola Ringdahl, Ekonomi- och Finansdirektör Jonas Arkestad, Director of Product Area Ventilation Systems Karel Kleinmond, Director of Business Development and M&A Lars Christensson, Director of Region West Europe Mette Brøndum, Director of Region North Europe Joakim Lönnberg, Director of Region Mid Europe Pascal Gelugne och Director of Region East Europe Sorin Badea. Director of Division Ventilation Systems Olof Chris- tensson ingick i koncernledningen fram till 31 augusti 2022 då han på egen begäran sagt upp sin anställning på Lindab. Olof Christensson innehade sin befattning tills han lämnade Lindab den 28 februari 2023. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit. Anställningsavtalen för nuvarande koncernledning innehåller uppsägningstider om maximalt tolv månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställ- de, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Koncernledningen i övrigt är bunden av konkurrensklausuler under ett år från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde. Utvärdering Styrelsen har följt och utvärderat bolagets program för rörliga ersättningar till bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och gällande ersätt- ningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Tillämpningen av riktlinjerna samt de rörliga ersättningarna till bolagsledningen har konstaterats vara ändamålsenliga och i enlighet med de av årsstämman fastställda riktlinjerna. Styrelsens bedömning är att ersättningen för ledande befattningshavare ger en bra balans mellan att motivera medarbetarna och att ge kompensation på ett konkurrenskraftigt sätt. De ersättningsstrukturer och ersätt- ningsnivåer som ﬁnns i bolaget är således marknads mässiga och väl avvägda. Ersättning till ledande befattningshavare Ersättningar och övriga förmåner till koncernledningen 2022 SEK Ola Ringdahl Ersättning övrig koncern- ledning 1) Totalt Fast lön inkl. sem. tillägg 6 597 411 15 333 267 21 930 678 Rörlig ersättning 5 922 817 7 753 419 13 676 236 Pensioner 1 944 787 3 458 045 5 402 832 Förmåner 145 473 423 587 569 060 Summa 14 610 488 26 968 318 41 578 806 1) Ersättning till övrig koncernledning avser 9 (10) personer. Ersättningen är exklusive sociala avgifter och särskild löneskatt. 58 Styrelse Styrelsens utskott Revisor Ersättningsutskott Ersättningsutskottet består av två styrelseledamöter: Peter Nilsson (ordförande) och Per Bertland. Revisionsutskott Revisionsutskottet består av tre styrelse- ledamöter: Viveka Ekberg (ordförande), Anette Frumerie och Marcus Hedblom. Deloitte AB Huvudansvarig revisor: Harald Jagner Född: 1971 Auktoriserad revisor, Deloitte AB, Göteborg. Revisor i Lindab sedan 2021. Lång erfarenhet av börsnoterade bolag. Lindab | Bolagsstyrningsrapport Peter Nilsson, ordf. Per Bertland Sonat Burman-Olsson Viveka Ekberg Anette Frumerie Marcus Hedblom Staffan Pehrson Född: 1962 1957 1958 1962 1968 1970 1968 Invald: 2016 2016 2011 2016 2017 2020 2020 Beroendeställning: Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Creaspac AB, styrelseordförande i Nilﬁsk A/S. Styrelseordförande i Inwido och Den- dera Holding. Styrelseledamot i Beijer Ref, Fortnox och IV Produkt Partner i Small Cap Partners SCP. Styrelseledamot i Postnord AB, Lantmännen och Raizen S.A. Styrelseledamot i AutoStore, Apotea, Dellner, SPP Pension & Försäkring, m ﬂ. VD i Rikshem AB. VD och koncernchef för Ovako. Styrelseledamot i Svensk stålindustris intresseorganisation Jernkontoret och Arbetsgivarförbundet Stål & Metall. VD och koncernchef för Anticimex Gruppen. Tidigare uppdrag: Vice styrelseordförande i Cramo OYJ, Koncernchef för Sanitec och för Duni AB. Styrelseordförande i Duni AB, Securitas Direct AB och Sanitec Holdings Oy. Chefspositioner inom Swedish Match-koncernen. Styrelse- ordförande i Adapteo OYJ och i Unilode Aviation Solution. VD och koncernchef för Beijer Ref AB. Chefspositioner i Aritmoskon- cernen. Koncernchef/VD för COOP Sverige, Vice VD och CFO för ICA Gruppen, Vice President för Electrolux- koncernen med ansvar för Globala marknadsstrategier. Styrelseordfö- rande i Svensk Dagligvaruhandel, styrelseledamot i Svensk Handel, NESTE Corporation, ICC Sverige, Tredje AP fonden, ICA Banken och iZettle. VD på PP Pension, Nordenchef på Morgan Stanley Investment Manage- ment, Associate Partner på Brummer & Partners, chef för SEB Institutio- nell Förvaltning, aktieanalytiker på Alfred Berg Fondkommission och Affärsvärlden. VD i Besqab AB. Business Unit Presi- dent Residential Development Nordic på Skanska (publ), Affärsenhetschef Utland Fastighetsutveckling & Entre- prenad på JM AB (publ) samt andra positioner inom JM-koncernen. CFO för Ovako. Olika ledande positioner på SAS, bl a Deputy CFO SAS Group, CEO för dotterbolaget Spanair samt CFO för SAS Sverige. VD och koncernchef för NEFAB Group. Olika positioner inom Erics- son Group, bl a VP Product Related Services, VP Solution Area Media, EVP/General Manager Ericsson Inc, Seattle. Styrelseledamot i Techno- logy Service Industry Association (TSIA) och Swedish Chamber of Commerce i Ungern. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Civil ekonom, Lunds Universitet. Civilekonom, Executive MBA, Strategic Man. Oxford och Harvard. Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan. Civilingenjör Industriell Ekonomi, Linköpings Universitet. Civilingenjör, Uppsala Universitet, Case Western Reserve, USA, Executive MBA, Handelshögskolan i Stockholm. Innehav per 31 dec 2022: 127 000 aktier 31 000 aktier 2 237 aktier 18 900 aktier 3 600 aktier 15 000 aktier 15 000 aktier 59 Peter Nilsson, ordf. Per Bertland Sonat Burman-Olsson Viveka Ekberg Anette Frumerie Marcus Hedblom Staffan Pehrson Född: 1962 1957 1958 1962 1968 1970 1968 Invald: 2016 2016 2011 2016 2017 2020 2020 Beroendeställning: Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Creaspac AB, styrelseordförande i Nilﬁsk A/S. Styrelseordförande i Inwido och Den- dera Holding. Styrelseledamot i Beijer Ref, Fortnox och IV Produkt Partner i Small Cap Partners SCP. Styrelseledamot i Postnord AB, Lantmännen och Raizen S.A. Styrelseledamot i AutoStore, Apotea, Dellner, SPP Pension & Försäkring, m ﬂ. VD i Rikshem AB. VD och koncernchef för Ovako. Styrelseledamot i Svensk stålindustris intresseorganisation Jernkontoret och Arbetsgivarförbundet Stål & Metall. VD och koncernchef för Anticimex Gruppen. Tidigare uppdrag: Vice styrelseordförande i Cramo OYJ, Koncernchef för Sanitec och för Duni AB. Styrelseordförande i Duni AB, Securitas Direct AB och Sanitec Holdings Oy. Chefspositioner inom Swedish Match-koncernen. Styrelse- ordförande i Adapteo OYJ och i Unilode Aviation Solution. VD och koncernchef för Beijer Ref AB. Chefspositioner i Aritmoskon- cernen. Koncernchef/VD för COOP Sverige, Vice VD och CFO för ICA Gruppen, Vice President för Electrolux- koncernen med ansvar för Globala marknadsstrategier. Styrelseordfö- rande i Svensk Dagligvaruhandel, styrelseledamot i Svensk Handel, NESTE Corporation, ICC Sverige, Tredje AP fonden, ICA Banken och iZettle. VD på PP Pension, Nordenchef på Morgan Stanley Investment Manage- ment, Associate Partner på Brummer & Partners, chef för SEB Institutio- nell Förvaltning, aktieanalytiker på Alfred Berg Fondkommission och Affärsvärlden. VD i Besqab AB. Business Unit Presi- dent Residential Development Nordic på Skanska (publ), Affärsenhetschef Utland Fastighetsutveckling & Entre- prenad på JM AB (publ) samt andra positioner inom JM-koncernen. CFO för Ovako. Olika ledande positioner på SAS, bl a Deputy CFO SAS Group, CEO för dotterbolaget Spanair samt CFO för SAS Sverige. VD och koncernchef för NEFAB Group. Olika positioner inom Erics- son Group, bl a VP Product Related Services, VP Solution Area Media, EVP/General Manager Ericsson Inc, Seattle. Styrelseledamot i Techno- logy Service Industry Association (TSIA) och Swedish Chamber of Commerce i Ungern. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Civil ekonom, Lunds Universitet. Civilekonom, Executive MBA, Strategic Man. Oxford och Harvard. Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan. Civilingenjör Industriell Ekonomi, Linköpings Universitet. Civilingenjör, Uppsala Universitet, Case Western Reserve, USA, Executive MBA, Handelshögskolan i Stockholm. Innehav per 31 dec 2022: 127 000 aktier 31 000 aktier 2 237 aktier 18 900 aktier 3 600 aktier 15 000 aktier 15 000 aktier Ulf Jönsson Född: 1966 Invald: 2022 Arbetstagarrepresentant IF Metall. Anställd sedan 2003 på Lindab Steel AB och arbetar för närvarande heltid som ordförande i verkstadsklubben IF Metall. Innehav: 0 aktier Pontus Andersson Född: 1966 Invald: 1995 Arbetstagarrepresentant Unionen. Anställd sedan 1987 och arbetar för närvarande som utvecklings- ingenjör. Innehav: 250 aktier Lindab | Bolagsstyrningsrapport 60 Koncernledning Ola Ringdahl Född: 1972 VD och koncernchef/CEO Anställd sedan 2018. Medlem av koncernledningen sedan 2018. Innehav 1) : 100 000 aktier, 300 000 KO 2) Arbetslivserfarenhet: Koncernchef Nord-Lock Group 2013–2018. Regional Director på Capio Healthcare 2011–2013. Mellan 2003 och 2011 i ledande positioner inom Crawford som sedan 2011 ingår i Assa Abloy Entrance Systems. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Karel Kleinmond Född: 1969 Director of Product Area Ventilation Systems Anställd sedan 2007. Medlem av koncern ledningen sedan 2019. Innehav 1) : 4 000 aktier, 12 000 KO 2) Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom LEGO 1999–2007, närmast som Managing Director LEGO Production CZ. Tidigare erfarenheter inkluderar olika roller inom det tekniska fältet hos General Electric Transportation Systems och Škoda Pilsen, Tjeckien. Huvudsaklig utbildning: Maskiningenjör, University of West Bohemia, Tjeckien. Lars Christensson Född: 1971 Director of Business Development and M&A Anställd sedan 2019. Medlem av koncern ledningen sedan 2019. Innehav 1) : 3 000 aktier, 77 000 KO 2) Arbetslivserfarenhet: Affärsutveckling och M&A inom ett brett spektrum av branscher, senast med Nord-Lock Group. Tidigare erfarenhet inkluderar TV4 och Brio. Huvudsaklig utbildning: Civilingenjör Teknisk fysik, Lunds Tekniska högskola. Jonas Arkestad Född: 1963 Finans- och Ekonomidirektör/CFO Anställd sedan 2021. Medlem av koncernledningen sedan 2021. Har sagt upp sig och slutar 30 april 2023. Innehav 1) : 26 500 KO 2) Arbetslivserfarenhet: CFO för Blentagruppen 2019-2021. Många års erfarenhet av ledande positioner inom ﬁnans och redovisning i internationella industriföretag. Har arbetat som CFO på Partner- Tech och Copenhagen Malmö Port. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Örebro universitet. 1) Avser innehav per den 31 december 2022 2) KO = Köpoptioner 2020, 2021, 2022 års program Medlemmarna kommer från operativa ledningsfunktioner i Sverige, Danmark, Frankrike, Tjeckien och Rumänien. En bred lednings grupp ger mer affärsnära beslut och bidrar till stärkt kunskapsöverföring mellan olika enheter. Lindab | Bolagsstyrningsrapport 61 Mette Brøndum Född: 1963 Director of Region West Europe Anställd sedan 1997. Medlem av koncern ledningen sedan 2019. Innehav 1) : 2 300 aktier, 50 000 KO 2) Arbetslivserfarenhet: Purchase Manager i Builders Merchant Group. Olika positioner i Lindab sedan 1997 bl.a. Sales- och Marketing Manager, Product Manager, Business Unit Manager, Business Area Manager och Country Manager i Danmark. Huvudsaklig utbildning: Sälj, strategi, affärsutveckling och ledarskap. Joakim Lönnberg Född: 1966 Director of Region North Europe Anställd sedan 1991. Medlem av koncern ledningen sedan 2019. Innehav 1) : 9 565 aktier, 71 000 KO 2) Arbetslivserfarenhet: Country Manager, Sales Manager och Product Manager i Lindabkoncernen. Tidigare pilot för Eastern Air Charter och Chief Flight Instructor vid Marlboro Airport, New York, USA. Huvudsaklig utbildning: Commercial Pilot, Företagsekonomi vid IHM och Företagsekonomi vid Lund Universitet. Pascal Gelugne Född: 1964 Director of Region Mid Europe Anställd sedan 2007. Medlem av koncern ledningen sedan 2019. Innehav 1) : 5 700 aktier, 16 000 KO 2) Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom Lennox/Outokumpu 2002–2006, närmast som SVP och General Manager of European operations. Tidigare bland annat VP Business Development i Europa och USA för ABB Fläkt Group 1989–2002. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Bethel College, USA. Sorin Badea Född: 1974 Director of Region East Europe Anställd sedan 1998. Medlem av koncern ledningen sedan 2019. Innehav 1) : 2 000 KO 2) Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom ﬁnans och controlling i Lindabkoncernen, bland annat Regional Business Controller East Europe, Financial Manager i Ungern och Country Manager i Lettland. Huvudsaklig utbildning: Kandidatexamen vid University of Craiova, fakulteten för ekonomi och företagsekonomi, Rumänien. 1) Avser innehav per den 31 december 2022 2) KO = Köpoptioner 2020, 2021, 2022 års program Lindab | Bolagsstyrningsrapport 62 Styrelsens rapport om intern kontroll för räkenskapsåret 2022 Styrelsen i Lindab ansvarar för den interna kontrollen i koncernen, ett ansvar som regleras i Aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs ﬁnansiella rapportering följer såväl de lagar och regler som gäller för bolag noterade på Nasdaq Stock- holm, som de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Beskrivningen i denna rapport har utformats i enlighet med Årsre- dovisningslagen och redogörelsen är därmed begränsad till intern kontroll avseende ﬁnansiell rapportering. Syftet med rapporten är att ge aktieägare och övriga intressenter en förståelse för hur den interna kontrollen är organiserad i Lindab vad beträffar den ﬁnansiella rapporteringen. Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som ﬁnns i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprät- tats. Kontrollmiljö och styrinstrument För att skapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den ﬁnansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess utskott. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön åvilar pri- märt den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbun- det till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Styrelsen har även ett revisionsutskott som beredande forum, vilket bland annat behandlar frågor relaterade till koncernens ﬁnansiella rapporter, intern kontroll, internrevision, rapporte- ringsfrågor och redovisningsprinciper samt konsekvenser av eventuella förändringar av dessa. Revisionsutskottets protokoll delges styrelsen regelbundet och utskottets ordförande avrap- porterar löpande vid styrelsemöten. Revisionsutskottet har även en löpande kontakt med bolagets externa revisorer och ansvarar även för att säkerställa revisorernas oberoende, kvaliﬁkationer samt följa överenskommen arvodering. Den interna kontrollstrukturen inom Lindab bygger på ett ledningssystem baserat på koncernens organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt deﬁnierade roller, ansvarsom- råden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontroll- strukturen spelar även fastställda, styrande dokument så som exempelvis manualer, policys och riktlinjer inklusive antagen Code of Ethics. De styrande dokumenten rörande redovisning och ﬁnansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den ﬁnansiella rapporteringen. Under 2022 har Lindab fortsatt arbetet med att utveckla, förbättra och ytterligare höja mognadsgraden av intern kontroll inom koncernen. Bolaget arbetar kontinuerligt proaktivt med den interna kontrollmiljön och genomför även granskningar med syfte att validera kontrollmiljöns reella funktionalitet. Lindab har under året även utvecklat ett nytt självutvärderingsverktyg för arbetet med intern kontroll, ett verktyg som reellt kommer implemente- ras i verksamheten 2023. Riskbedömning I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identiﬁering och utvärdering av väsentliga risker. Lindabs riskhantering består av att identiﬁera, mäta och göra aktiva ställningstaganden kring identiﬁerade risker, med syfte att antingen acceptera, minimera eller eliminera en potentiell risk utifrån antagen strategi. Lindab har ett program för riskhantering, Lindab Risk Management (LRM), som omfattar alla delar av verksamheten, såväl divisioner som regioner och koncernfunktioner. Syftet är att strukturerat kunna arbeta med att förebygga olika risker och stödja ständiga förbättringar. Återkoppling och genomgång av väsentliga risker sker på årlig basis till styrelsen. Utöver detta sker genomgång av de väsentliga riskerna med koncernledningen minst två gånger om året. Beträffande den ﬁnansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen, till exem- pel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter, kostnader, bedömningar av komplexa och/eller ändrade affärsförhållanden etc. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker samt för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policys, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner. All riskhantering syftar till att begränsa vä- sentliga risker och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning. Kontrollaktiviteter Utformningen av kontrollaktiviteter syftar till att på ett effek- tivt sätt hantera de risker som styrelsen och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den ﬁnansiella rapporteringen. Ändamålsenliga, effektiva och tillförlitliga processer är grundläggande i arbetet att säkerställa efterlevnad av gällande lagar, förordningar och riktlinjer. Kontrollstrukturen består av tydliga roller i organisationen som möjliggör effektiv ansvarsfördelning av speciﬁka kontrollaktivi- teter, vilka syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risk för fel i rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan exempelvis vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut så- som förvärv, större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar. En viktig uppgift för Lindabs organisation är att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, även med inriktning på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller avseende den ﬁnansiella rapporteringen. I boksluts- och rappor- teringsprocesser ﬁnns kontroller vad gäller värdering, redovis- ningsprinciper och uppskattningar. Alla rapporterande enheter har en ansvarig controller/ekonomichef, vilken har till ansvar att säkerställa korrekt ﬁnansiell rapportering. Den kontinuerliga ana- lys som görs i respektive enhet av ﬁnansiell rapportering tillsam- mans med den analys som görs på koncernnivå, är viktiga för att säkerställa att den ﬁnansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna ﬁnansiella kontrollprocessen och ansvarar för att den ﬁnansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid. Styrelsens rapport om intern kontroll Lindab | Bolagsstyrningsrapport 63 Information och kommunikation Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar. Dessa syftar till att främja fullständighet och riktighet i den ﬁnan- siella rapporteringen, till exempel genom styrdokument i form av interna riktlinjer, direktiv och policys. Regelbundna uppdate- ringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning görs tillgänglig och kända för berörda medarbetare. Genom kon- cernens intranät (LindNet) har organisationen tillgång till samtliga centrala styrdokument för intern kontroll och styrning. Lindab har ett visselblåsarsystem, WhistleB, för att öka tillgängligheten för samtliga anställda att anonymt kunna rap- portera problem och/eller oegentligheter inom verksamheten. Anställda blir årligen påminda om visselblåsarsystemet och dess tillgänglighet och samtliga nyanställda får genomgång och utbildning av systemet. Styrelsen erhåller regelbundet ﬁnansiella rapporter. Den ex- terna informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets Kommunikationspolicy som beskriver Lindabs generella principer för informationsgivning. Uppföljning Koncernens efterlevnad av antagna policys och riktlinjer följs upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ﬁnansiella situation. Styrelsens ersättnings- utskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, ﬁnansiell rapportering och intern kontroll. Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning granskar revisionsutskottet och styrelsen den ﬁnansiella rappor- teringen. Lindab gör månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. De externa revisorerna avrapporterar sina noteringar till styrelsen från den översiktliga granskningen av tredje kvartalets bokslut respektive granskningen av årsbokslutet och av granskningen av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Vanligtvis deltar reviso- rerna vid två styrelsemöten per år. Lindab har identiﬁerat tre huvudsakliga områden (hållbarhet, in- tern kontroll och efterlevnad) som centrala inom sin bolagsstyrning och har en bolagsstyrningskommitté, vars huvudsakliga ansvars- område är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen. Internrevision Lindab har en internrevisionsfunktion integrerad i koncernens centrala ﬁnansorganisation som upprätthålls av extern part. Funktionen rapporterar löpande till koncernens Ekonomi- och ﬁnansdirektör samt direkt till revisionsutskottet minst en gång per år. Inriktning och omfattning av internrevisionens arbete fastställs av revisionsutskottet. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den ﬁnansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler. Båstad den 26 mars 2023 Styrelsen i Lindab International AB (publ) Revisorsyttrande om bolagsstyrningsrapporten Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ) organisationsnummer 556606-5446 Göteborg 26 mars 2023 Deloitte AB Harald Jagner Auktoriserad revisor Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2022 på sidorna 52–63 och för att den är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen. Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Inter- national Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Uttalande En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 Års redo- visningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är för- enliga med årsredovisningen och koncernredovisningens övriga delar, samt är i överensstämmelse med Årsredovisningslagen. Lindab | Bolagsstyrningsrapport 64 Verksamhetsrisker Risk Trend Hantering Efterfrågan Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av faktorer såsom konjunkturutvecklingen, trender i byggande samt efterfrågan på hälsosamt inomhusklimat. Lindabs affärsverksamhet är sencyklisk med cirka 80 procent av försäljningen riktad mot yrkesbyggnader samt ett produkt- och lösningssortiment där merparten installeras först under ett senare skede i byggprocessen. Över tiden följer byggmarknaden som regel den övergripande BNP-utvecklingen, fast med större ﬂuktuation. Marknaden för yrkesbyggna- der ligger ofta något senare i konjunkturcykeln jämfört med bostäder då projekten generellt är större och har längre ledtider. Under normala konjunkturcykler ger detta Lindab ett visst handlingsutrymme att hantera kapacitetsplaneringen. Vid makroekonomiska kriser, likt ﬁnanskrisen 2008, gäller dock snarare det omvända med snabba och betydligt kraftigare svängningar i byggaktiviteten jämfört med den allmänna ekonomin. Under 2022 har byggaktiviteten successivt försvagats, framför allt i Centraleuropa. Lindab följer konjunkturutvecklingen noga och anpassar verksamheten utifrån uppskattad efter- frågan. Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas även av förändringar i kundernas investerings- planer och produktionsnivåer. Kundernas investeringar kan förändras om den politiska eller ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Lindab hade vid utgången av 2022 egen verksamhet i 20 länder, vilket balanserar de olika landspeciﬁka riskerna i byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock inte att skydda sig mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande ekonomiska konjunktursituationen i Europa påverkar merparten av Lindabs marknader och har därför också en inverkan på Lindab. En ytterligare aspekt är förändrad efterfrågan baserad på energieffektivitet och hållbarhet. Det är tydligt att kunderna alltmer efterfrågar klimatanpassade och cirkulära lösningar, vilket är grundläggande egenskaper i Lindabs produktutveckling. Det ﬁnns emellertid en risk för att Lindab inte håller tillräckligt högt tempo eller bedömer efterfrågan på enskilda tekniker på ett sätt som inte skapar konkurrenskraftiga produkter. Påverkan av politiska beslut Lindabs verksamhet påverkas av politiska beslut och införandet av nya lagar och regler. Lindab tillverkar högkvalitativa ventilationssystem i de högsta täthetsklasserna. Skärpta regleringar av byggstandarder har vanligtvis en positiv påverkan på Lindabs konkurrens- kraft. EU:s Green Deal och Fit for 55 med ökade investeringar i renovering av byggnader samt höjda krav på god inomhusluft bedöms få en positiv påverkan på Lindabs långsiktiga försäljning. Lindab har lanserat och utvecklar ﬂera produkter med syfte att uppgradera och effektivisera beﬁntliga ventilationssystem. Utsläppshandel och införande av koldixoidtullar gör det dyrare med utsläpp av växthusga- ser. Då stålindustrin står för en stor del av de globala utsläppen är detta något som påver- kar Lindab. Stål med lägre utsläppsgrad kommer till en början vara dyrt men med ökade priser för utsläpp kommer gapet till traditionellt stål minska. Lagkrav likt Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM, påskyndar omställningen och har en positiv påverkan för Lindab då bolaget prioriterar stål med lägre utsläpp samt inköp från europeiska tillverkare. RISKER Lindab | Risker Riskhantering RISKER I MINDRE ELLER större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhan- tering består av att identiﬁera, mäta och försöka förhindra att dessa risker blir verklighet och ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen är risk förebyggande huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om Lindab inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador. Koncernens verksamhetsrisker utgörs bland annat av operativa risker, strategiska risker och efterlevnadsrisker. Därutöver hanterar Lindab även ﬁnansiella risker. För varje enskild risk bedöms sannolikhet och påverkan på Lindabs verksamhet med påföljande åtgärdsplan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. 65 Lindab | Risker Forts. Verksamhetsrisker Globala och regionala kriser Krig, pandemier och andra samhällsgenom- gripande kriser kan ha negativ påverkan på efterfrågan av Lindabs produkter, såväl som på Lindab och underleverantörernas förmåga att leverera. Rysslands invasion av Ukraina har skapat ett osäkert läge i världen, med risk för att konﬂik- ten eskalerar ytterligare. Lindab hade ett lågt beroende av Ryssland, Belarus och Ukraina vid krigsutbrottet och har under 2022 avslutat all tidigare verksamhet i Ryssland. Konﬂikten har medfört längre leveranstider samt höjda priser, framför allt på energi och råvaror. Lindabs verksamhet är inte beroende av gas från Ryssland och produktionen är inte så en- ergikrävande att höjda energipriser skulle bli ett allvarligt problem. Lindab har redan idag till- räckligt höga lagernivåer för att kunna kompensera för längre leveranstider och råvarubrist. Lindabs beroende av leverantörer utanför Europa är låg vilket varit en fördel i pandemin, men kan vara en risk i andra krisscenarier. Råvarupriser Lindab köper in stora kvantiteter stål, framför allt tunnplåt, och är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden. Lindab köper in stora kvantiteter stål, huvudsakligen i form av tunnplåt, och är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden. Baserat på mångåriga relationer med de viktigaste leverantörerna av stål och tunnplåt har Lindab skapat en inköpsstrategi som gör att bolaget utan mellanhänder kan köpa direkt från stålverken. Lindabs goda relation med stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Lindab köper enbart stål baserat på behov och spekulerar inte i eller säkrar framtida stålpri- ser. Lindab har valt att koordinera merparten av stålinköpen centralt för att få skalfördelar samt få konkurrenskraftiga priser och villkor gentemot stålverken. En noggrann intern uppföljning sker även för att kunna reagera och anpassa priser gentemot kund, när prisökningar uppstår i inköpsledet som inte kan absorberas av organisationen genom rationaliseringar. En stor volatilitet i inköpspris på stål medför en viss lönsamhetsrisk då kompensation i kundpris kan ske med viss fördröjning samt att innevarande lager kan ha ett högre genomsnittligt värde än beﬁntligt stålpris. Detta har varit fallet under andra halvan av 2022 och förväntas successivt att avta under början av 2023. Lindab har under året implementerat prisökningar för att kompensera för höga stålpriser, vilket påverkat omsättningen positivt. Driftsstörningar Lindab kan drabbas av driftsstörningar såsom haveri, strejk eller brand. Lindab kan av olika skäl drabbas av driftstörningar såsom haveri, strejker och andra orsa- ker utanför koncernens kontroll. Med sin geograﬁskt spridda närvaro har koncernen goda möjligheter att ﬂytta verksamheter till andra platser om någon enhet skulle slås ut och på så sätt säkerställa att åtagna uppdrag slutförs. Lindab har under de senaste åren haft en stabil tillgång till råmaterial, i en tid där det under vissa perioder varit brist på stål och andra insatsvaror. Koncernen har globala försäkringsprogram för att täcka väsentliga egendoms- skador, verksamhetsavbrott samt driftstörningar. En typ av driftsstörning som ökat i sannolikhet är brist på energiförsörjning. Det berör fram- för allt Lindabs centrala produktion i södra Sverige. Den svenska regeringen har varnat för att elförsörjningen kan slås av under perioder men ingen sådan driftstörning har ännu skett. Lindab har central produktion även i Tjeckien där risken för elavbrott kortsiktigt bedöms som lägre. Konkurrens Konkurrens sker framför allt på regional eller lokal nivå. Lindab möter framför allt ett stort antal små lokala och regionala företag. Det ﬁnns även ett litet antal relativt stora nationella och multinationella företag som kan räknas som konkurrenter på delar av erbjudandet. Bland bolagets konkurrenter ﬁnns bland andra Ruukki Construction, Tata Steel, Arcelor Mittal Construction, Marley, Balex Metal, Budmat, Pruszynski, Fläkt Woods, Swegon, Systemair, Trox och Llentab. Ingen av konkurrenterna har ett erbjudande som exakt matchar Lindabs utan är starka inom några överlappande områden. För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centra- la produktionsenheter för volymprodukter. Dessa produkter kan enkelt transporteras. Detta kombineras med lokala mindre produktionsenheter för produkter som kräver lokal anpassning. Lokal produktion sker även i allt större utsträckning för skrymmande produkter med syfte att minska transportkostnader och få en ökad hållbarhet i processen. Genom Lindabs välutvecklade distributionsnät kan förändringar, trender och nya krav fångas upp från kunder och ligga till grund för anpassningar av produkter, systemlösningar och tjänster. Lindabs huvudråvara är stål, huvudsakligen i form av tunnplåt, och Lindabs konkurrenskraft påverkas delvis av förändringar i råvarupriserna. Lindab effektiviserar kontinuerligt pro- duktion, distribution och organisation för att bibehålla konkurrenskraften. Stål har många fördelar framför konkurrerande material såsom plast och betong. Kundkampanjer har också inﬂytande på kundernas val av produkter. Lindab arbetar för att bygga långsiktiga relationer med sina kunder samt att ge mervärde genom att med Lindabs produkter och systemlös- ningar förenkla byggandet. 66 Forts. Verksamhetsrisker Kundexponering Lindab har ett stort antal kunder. Endast ett fåtal kunder gör inköp spritt över ﬂera länder. Lindabs försäljning riktar sig till ett stort antal kunder, där ingen är dominerande. Det betyder att koncernen har begränsad exponering gällande enskilda kundförluster. Det ﬁnns däremot alltid en risk att kunders ﬁnansiella ställning ändras, vilket kan medföra att deras betalningsförmåga kan försämras och det i sin tur kan leda till att Lindab inte får betalt för sålda produkter. För att minimera risken för kundförluster arbetar koncernen i möjligaste mån med kreditupplysningar på kunder. Vidare har ett antal bolag inom koncernen försäkrat fordringar mot kundförluster. Den enskilt största kunden som Lindab säljer till motsvarar 1,8 procent (1,9) av koncernens årsomsättning. Lindab tillämpar en värderingsmetod för beräkning av reservation för kundförluster, vilken baseras på förväntade kreditförluster. I praktiken innebär detta att koncernen kategoriserar sina utestående kundfordringar i sex olika nivåer beroende på förfallodagar, allt ifrån ej förfallna kundfordringar till fordringar med mer än 360 dagars förfall. Respektive nivå har en förväntad kreditförlustgrad mellan 0,5 procent (0,5) till 95,3 procent (95,3). Utifrån dessa förväntade kreditförlustgrader sker redovisningsmässiga förlustreserveringar. Kreditförlust- graderna är estimerade utifrån koncernens egen historiska erfarenhet, men reﬂekterar även en framtida förväntan om förändrade betalningsstrukturer utifrån konjunkturläge och andra viktiga förutsättningar. Utöver de modellbaserade reservationerna för kreditförluster sker även individuell värdering av enskilda kundfordringar så snart det ﬁnns indikation på utökad förlustrisk i enskilt engagemang. På så vis arbetar koncernen löpande aktivt för att på bästa möjliga sätt reﬂektera känd information i total redovisad befarad kreditförlustreserv. För ytterligare information om värdering av kundfordringar, se not 2 och not 25. Baserat på nämnd värderingsmetod uppgick reserven för förväntade kundförluster till –106 MSEK (–69) vid utgången av räkenskapsåret. Under året har resultatet belastats med kostnader för förväntade och konstaterade kundförluster motsvarande 0,1 procent (0,1) av nettoomsättningen, se not 25. Leverantörer Lindab är beroende av ett stort antal leveran- törer. Ett bortfall av viktiga leverantörer kan för- orsaka kostnader och problem i tillverkningen. Leverantörer som inte följer Lindabs uppfö- randekod kan även orsaka problem för Lindab. Lindab har avtal med ett stort antal leverantörer för att minska beroendet av enskilda leve- rantörer. För stål, som är huvudråvara i Lindabs produkter, ﬁnns ett ﬂertal leverantörer från olika delar av världen. Lindab har etablerat en uppförandekod för leverantörer som bland annat behandlar arbetsvillkor, affärsetik samt hälsa och säkerhet. Hundra procent av leverantörer ska certiﬁeras senast år 2023. Leverantörer i högriskländer genomgår revision vartannat år. Övriga revisioner planeras och genomförs utifrån ett riskperspektiv. Lindab strävar aktivt efter att göra inköp från europeiska leverantörer och undvika länder med sämre arbetsvillkor eller icke-demokratiska styren. För ytterligare information om arbetet med leverantörer, se hållbarhetsrapporten på sid 144. Investeringar Lindab genomför ett omfattande investeringsprogram. Lindab har sedan 2019 genomfört bolagets största investeringprogram genom tiderna. Ett beslutsunderlag för en investering har en viss osäkerhet om framtida vinster kommer att uppnås. Lindabs investeringsprogram har uppvisat goda resultat och då investeringarna successivt trappas ner från 2020 till 2025, minskar även investeringsriskerna. Framtida krav på klimatanpassning av verksamheten kan leda till nya investeringar där obeprövad teknik används, vilket skulle kunna utgöra en risk för att investeringar inte uppnår önskad effekt. Förvärv Lindab har genomfört 17 förvärv sedan år 2020. Lindab har genomfört åtta förvärv under 2022 och totalt sjutton förvärv sedan 2020. För varje förvärv ﬁnns det en risk att det förvärvade bolaget inte genomlysts tillräckligt och att ogynsamma situationer upptäcks först under eller efter integrationen. Inget som haft väsentlig påverkan på Lindab eller på det förvärvade bolagens verksamheter har hittills framkommit efter förvärvets genomförande. För varje förvärv som genomförs blir kunskapen högre och risken bedöms därför minska över tid. Kompetens Att attrahera kompetent personal samt behålla nyckelpersoner har betydelse för Lindabs fortsatta framgång. Bristen på arbetskraft blir alltmer påtaglig och arbetet med att vara en attraktiv arbets- givare blir därmed ännu viktigare. Lindab arbetar med riktade insatser för att attrahera kritiska kompetenser och stärka arbetsgivarvarumärket. Genom utbildning, coachning och årliga utvecklingssamtal utvecklas medarbetarnas kompetens. Löner och andra villkor ska vara marknadsanpassade samt kopplas till bolagets affärsmässiga prioriteringar. Lindab eftersträvar goda relationer med de fackliga organisationerna. Lindabs investeringspro- gram automatiserar delar av produktionen vilket till del motverkar brist på arbetskraft inom tillverkningen. Klimatförändringar Klimatförändringar i form av ökad uppvärmning, stormar, torka och andra klimateffekter påverkar Lindabs möjligheter att bedriva sin verksamhet. Fler stormar och översvämningar innebär ökad risk för skador på Lindabs anläggningar samt störningar av transporter av råvaror och färdiga produkter. Fysiska risker ses över kontinuerligt mot bakgrund av ökad påverkan och förekomst av extrema väderförhållanden. Detta görs främst lokalt då anläggningarna har olika geograﬁska förutsättningar. Brist på el eller högre priser på el kommer att påverka Lindabs förmåga att producera produkter till konkurrenskraftiga villkor. Klimatförändringar kan även leda till ökat behov av bra och ener- gieffektiv ventilation samt att mer reparationer av byggnader behövs, vilket i sin tur påverkar Lindabs försäljning av tak och väggar. Lindab | Risker 67 Lindab | Risker Forts. Verksamhetsrisker Miljöpåverkan Lindab har tillverkande verksamhet vilken påverkar miljön. Lindabs kvalitets- och miljöpolicy är ett centralt dokument som tillsammans med hållbar- hetsplanen ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför begränsad direkt miljöpåverkan, men däremot indirekt påverkan i form av växthusgasutsläpp från stålindustrin. De två största insatser Lindab gör för att minska sin miljöpåverkan är att börja använda stål med lägre klimatpåverkan, detta i takt med att det ﬁnns tillgängligt, samt att optimera transporter och övergå till miljövänli- gare transportalternativ. Dessutom pågår en omställning av den egna verksamheten, vilken kommer accelereras i och med att Lindab anslutit sig till Science Based Targets. I de fall risk för miljöåtagande föreligger görs bedömning om huruvida avsättning erfordras. Under 2022 gjordes inga avsättningar för befarade tillkommande miljöåtaganden. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt och övrigt avfall som återvinns till upp emot 35 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning. För att skydda bolaget och tredje man vid eventuella miljöolyckor har Lindab i ett ﬂertal län- der miljöförsäkringar. Försäkringarna omfattar skadeståndsskyldighet för skada som består av, eller är en följd av miljöskada. Lindab arbetar tillsammans med sina leverantörer för att minska miljöpåverkan i värde- kedjan som en del i leverantörsutvärderingen. I leverantörsledet ﬁnns också den största påverkan på biologisk mångfald. Läs mer om Lindabs miljöarbete på sidan 153-157. Förtroenderisker Händelser kan inträffa som skadar förtroen- det för Lindab. Det kan till exempel vara fråga om medarbetare eller leverantörer som inte följer gällande lagar och regler eller Lindabs värderingar. Lindab arbetar löpande med information om gällande regelverk och bolagets värderingar. Lindabs uppförandekod är utarbetad för både medarbetare och leverantörer. Lindab har rutiner utarbetade för plötsliga händelser så som olyckor eller skador i form av brand, natur- katastrofer och andra typer av kriser. Affärsetik Ett oetiskt agerande eller dålig hantering av affärsetiska risker kan skada Lindabs varumärke och rykte på marknaden. Lindabs anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas av Lindabs agerande men ock- så av externa intressenter. Lindabkoncernen strävar efter att undvika handlingar som skulle kunna riskera Lindabs goda rykte. Lindab strävar efter att vara en god samhällsmedborgare där koncernen är verksam. En uppförandekod är implementerad i koncernen för att säkerställa att samtliga medarbe- tare på Lindabs marknader följer god affärssed. Den innefattar bland annat övergripande regler för hur Lindab bedriver sin verksamhet och hur bolagets medarbetare ska uppträda mot varandra och i affärsmässiga relationer. Koden ses över årligen för att den ska fort- sätta att vara relevant. Koden innehåller principer om bland annat affärsetik, relationer till medarbetarna och respekt för mänskliga rättigheter och miljö. Medarbetare uppmanas att anmäla överträdelser. Ett visselblåsarsystem ﬁnns etablerat och misstänkta överträdelser undersöks och hanteras. Hälsa och säkerhet I Lindabs anläggningar kan olyckor och låg säkerhet leda till skador eller dödsfall. Hälso- risker inkluderar även psykisk ohälsa t ex på grund av trakasserier, höga stress nivåer och dålig arbetsmiljö. Den fysiska säkerheten för medarbetarna är ett högprioriterat område och systematiskt ar- bete för att förebygga olyckor genomförs dagligen, framför allt i Lindabs produktionsanlägg- ningar där riskerna är som högst. Sedan ett antal år tillbaka har Lindab intensiﬁerat arbetet kring god arbetsmiljö genom att arbeta med värderingar, beteenden och utbildning. Lindab har en arbetsmiljöpolicy med tydligt formulerat ansvar för såväl chefer som medarbetare. Stor vikt läggs vid det förebyggande arbetet som sker i samarbete mellan ledning, medar- betare, skyddsorganisation och företagshälsovård. Inträffade olyckor, som gett upphov till förlorad arbetstid i minst en dag, följs upp månadsvis och redovisas som LTIF (Lost Time Injury Frequency). Under 2022 uppgick LTIF till 6,7 (7,3). Vid allvarliga olyckor, med risk för bestående men, ska Group Health and Safety Manager och koncernchefen informeras inom 24 timmar. Korrigerande åtgärder vidtas omedelbart och förebyggande åtgärder vidtas så snart som möjligt och följs upp. Under 2022 inträffade 0 (3) allvarliga olyckor. Lindab följer noggrant upp inträffade skador för att säkerställa att berörda personer får bästa möjliga stöd för att återgå i arbetet. Lindabs investeringsprogram som medför en moderniserad maskinpark har också en positiv påverkan på en säkrare arbetsmiljö. En god och säker arbetsmiljö är en strategiskt viktig fråga i koncernen. Hälsa och säkerhet är även en del av Lindabs leverantörsutvärderingsprogram för att skydda människor i Lindabs värdekedja. 68 Forts. Verksamhetsrisker Legala risker Lindab kan bli föremål för kommersiella tvister och andra rättsliga förfaranden. Lindab följer rättsutvecklingen inom relevanta områden för att säkra efterlevnad av regel- verk. En central funktion som leds av koncernens chefsjurist har ansvar för att bevaka och styra den legala riskhanteringen. Koncernbolagen har under året endast varit inblandade i mindre tvister som är direkt hänförliga till verksamheten. Inom Ventilation Systems och Proﬁle Systems görs avsättningar för uppkomna tvister som bedöms mynna ut i betalnings- ansvar. Garantiavsättningen vid utgången av räkenskapsåret uppgick till –6 MSEK (–5). För ytterligare information, se not 28. I början av 2022 infördes globala sanktioner mot Ryssland och Belarus. Dessa sanktioner är komplexa och ändras kontinuerligt. Det medför ökad risk för feltolkningar och felbedöm- ningar och därmed brott mot sanktionerna med legala och ﬁnansiella effekter som följd. Ef- tersom avvecklingen av den ryska verksamheten är slutförd har risken minskat under 2022. Digitalisering Störningar eller felaktigheter i kritiska system kan få en direkt påverkan på produktionen och affärsprocesser. Intrång av obehöriga kan orsaka ekonomiska förluster och andra skador. Den digitala utvecklingen går snabbt och skapar nya förutsättningar. Nya digitala lösningar möjliggör nya tjänster samt förändrar kundernas och investerarnas efterfrågan och beteen- de. Med ökad digitalisering ställs krav på uppkopplade produkter och på kringtjänster där data analyseras. Lindab har nära kontakt med kunder samt med teknikpartners för att säker- ställa att efterfrågade produkter utvecklas samtidigt som Lindabs kompetens på området ständigt höjs. En annan aspekt av digitaliseringen är att mer data och rapportering efterfrågas från externa parter. Det innefattar exempelvis ﬁnansiella data, hållbarhetsdata och produktdata. Ny teknik behöver utnyttjas för att efterfrågan på data inte ska leda till ineffektiv och manuell hantering och reducera tid för värdeskapande aktiviteter. IT-säkerhet Störningar eller felaktigheter i kritiska system kan få en direkt påverkan på produktionen och affärsprocesser. Intrång av obehöriga kan orsaka ekonomiska förluster och andra skador. IT-säkerhetsarbetet omfattar kontinuerlig riskbedömning, införandet av förebyggande åtgärder och användandet av säkerhetsteknologier. För att möjliggöra hög tillgänglighet, katastrofberedskap och minimera risken för driftstörning på verksamhetskritiska system har IS/IT-säkerhetslösningar implementerats och tillämpliga grader av redundans i IT-infrastruk- turutrustning (kommunikationslinjer, servrar, lagring och serverhallar) etablerats. Regel- bundna riskanalyser, innefattande identiﬁering, analys samt riskreducerande åtgärder utförs för verksamhetskritiska IS/IT-system. Med en ökad grad av digitalisering bedöms riskerna inom detta område successivt stiga. Skatter Skattelagstiftningen blir alltmer komplex vilket medför en risk för felaktig hantering. Som ansvarsfull skattebetalare arbetar Lindab kontinuerligt med att säkerställa att tillämpli- ga skattelagar, regler och förordningar följs av bolagen i de jurisdiktioner där koncernen har verksamhet. Lindabs verksamhet genererar skatteintäkter och Lindabs skatteregleringar följer koncernens verksamhet. Respektive bolag i koncernen är ansvarigt för att följa na- tionella och internationella skatteregler samt rapportera till relevanta myndigheter. Från ett centralt perspektiv monitoreras koncernens skattemässiga struktur för att upprätthålla en struktur som är långsiktig samt i enlighet med tillämplig skattelagstiftning. Lindabs verksamhet bedrivs huvudsakligen i många olika länder i Europa, och generellt upplever koncernen att skattelagstiftning och tillämpningen av denna blivit mer komplex. Förutsägbarheten har minskat och det är allt mer angeläget att ha uppdaterade och väl- fungerande system och processer för hantering av skatter och avgifter. Inom inkomstskatteområdet fokuseras även på internprissättningsfrågor, som avser de priser som avtalas vid gränsöverskridande transaktioner mellan närstående företag. Internpriserna påverkar intäkter och kostnader och därmed beskattningsbart resultat i de länder där verksamheten bedrivs. Det internationellt vedertagna synsättet är att villkoren ska överensstämma med de som skulle ha avtalats mellan oberoende parter, den så kallade armlängdsprincipen. OECD har utfärdat riktlinjer för gränsöverskridande interna trans- aktioner i multinationella koncerner och Lindab arbetar kontinuerligt med att säkerställa att koncernen följer både dessa riktlinjer och den lokala skattelagstiftningen i respektive jurisdiktion. Lindab arbetar även med att utveckla och anpassa rutiner för att identiﬁera risker på skatteområdet och för att kunna hantera dessa på ett ändamålsenligt sätt. Lindab har också löpande kontakt med skatterådgivare för tolkning av skatteregler och bedömning av hur olika frågor ska hanteras. Vid en felaktig hantering kan Lindab drabbas av högre rörelsekostnader och skattekostna- der jämte räntekostnader och straffavgifter. Koncernen är inte inblandad i några skattetvis- ter som bedöms kunna medföra materiell negativ inverkan på koncernens resultat och ställning. Lindab | Risker 69 Finansiella risker För ytterligare detaljer kring ﬁnansiella risker, se not 3. Risk Trend Hantering Finansiering Med ﬁnansieringsrisk avses risken för att ﬁnan- sieringen av koncernens kapitalbehov samt reﬁnansiering av utestående krediter försvagas eller fördyras. Lindabs totala kreditramar uppgår per den 31 december 2022 till 3 079 MSEK (2 016). Av kreditramarna löper 1 000 MSEK till och med juni 2024 och resterande kreditfaciliteter om 2 079 MSEK löper till juni 2025. Lindab har två kreditavtal som ingicks 2021, ett med Nordea/Raiffeisen Bank International och ett med Raiffeisen Bank International. Ett tredje kreditavtal ingicks med Nordea 2022. Samtliga kreditavtal innehåller en kovenant i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA, vilken följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller kovenanten per den 31 december 2022. Enligt koncernens Treasury policy ska alltid en långfristig ﬁnansiering ﬁnnas på plats 12 månader innan beﬁntlig ﬁnansiering förfaller. Likviditet Likviditetsrisk deﬁnieras som risken att koncer- nen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet. Alla förfall på centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaﬂöde. Ovannämnda kreditavtal säkerställer likviditetsbehovet. Lindabs verksamhet är säsongsbe- tonad, vilket får effekt på kassaﬂödet. Under perioden januari–juni är kassaﬂödet normalt negativt för att sedan vara positivt under juli–december. Enligt koncernens Treasury policy ska koncernen vid varje tillfälle inneha disponibla medel inklusive outnyttjade krediter för att täcka likviditetsbehovet i den löpande verksamheten. Ränta Ränterisk är risk för att förändringar i gällande ränteläge påverkar koncernen negativt. Överskottslikviditet används till amortering av beﬁntliga lån. Räntebindningstiden ska enligt Treasury policyn vara 1–12 månader. Per 31 december 2022 uppgick den till 4 månader (3). Räntesatsen, beräknad som koncernens räntekostnad i förhållande till genomsnittliga skulder, uppgick till 3,3 procent (2,5). Valuta Valutarisk är risken för negativa effekter på kon- cernens rapport över totalresultat, kassaﬂöde och rapport över ﬁnansiell ställning på grund av växelkursförändringar. Resultatet påverkas när intäkter och kostnader i utländsk valuta omräk- nas till svenska kronor. Rapporten över ﬁnansiell ställning påverkas när tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. För att minska valutaexponeringen med avseende på transaktionsrisk eftersträvas att matcha inﬂöde och utﬂöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag är ansvarigt för att identiﬁera sin egen valuta- exponering. Vissa speciella order, projekt, investeringar och inköp kan säkras för att skapa visshet om framtida kassaﬂöden. För att minska valutarisken i omräkningsexponeringen kan valutasäkring beslutas av CFO, vilket är i enlighet med koncernens Treasury policy. Säkring kan ske med upp till 90 procent av underliggande tillgångs värde. Lindab | Risker 70 TCFD Klimatscenarier LINDAB HAR UNDER 2022 inlett arbetet med att värdera vilka klimatrisker och möjlig heter som kan påverka bolaget, med målet att under nästa år rapportera enligt TCFD:s (Task Force on Climate-Related Financial Disclosures) rekommendationer. I ett första steg redovisas risker och möjligheter för två scenarier samt påverkan på Lindabs ﬁnansiella resultat. Scenario 1 – Dagens takt 70 I det första scenariot ökar växthusgaserna i samma takt som idag. Det leder till stigande havsnivåer, ﬂer dagar med extremväder, ökat antal bränder, hög energiintensitet och stort beroende av fossila bränslen. Lindab | TCFD Processen Lindab gör årligen en riskkartläggning där verksamhetens risker och möj- ligheter analyseras utifrån sannolikhet och påverkan. Denna kartläggning har gradvis utökats till att även innefatta klimatpåverkan. Det är enbart de större riskerna/möjligheterna till följd av ändrat klimat och omställningen till en mer hållbar värld som har bedömts. Styrelsen är ytterst ansvarig för riskbedömningen och tar del av bolagets underlag samt veriﬁerar att bedömningen är rimlig. Risker och möjligheter Finansiell påverkan Energibrist Ökad risk för att el- och kraftförsörjningen inte räcker till vilket även leder till höjda energipriser och högre driftskostnader. Det gör åtgärder för att öka energieffekti- viteten mer lönsamma vilket kan ge höjd efterfrågan på energieffektiv ventilation. Väderpåverkan Med mer extremväder ökar fokus på inom- husmiljön, vilket gynnar Lindabs lösningar för god inomhusluft. Försämrat väder kommer även utsätta byggnader för mer slitage och öka behovet av underhåll. Det är en risk för Lindabs egna fastigheter men skapar möjligheter för ökad försäljning av produkter för tak och väggar. Konkurrens Höjda energipriser leder till ökade kostnader för tillverkning av stål, där framställingen av det fossilfria stålet använder mer energi än övrigt stål. Det ökar risken för priskonkurrens från aktö- rer som inte prioriterar stål med lägre miljöpåverkan. Anpassningsbara fastigheter Ökat krav på inomhusmiljön samt för- ändrade väderförhållanden ställer krav på mer anpassningsbara fastigheter. Det kan leda till ökad efterfrågan på behovsstyrd ventilation som förändrar sig med användningen av fastigheten. – Ökade investeringar i hanteringen av klimatförändringarnas effekter. – Kraftigt ökade drifts- och under- hållskostnader. – Volatila eller ökade energikostnader vil- ket påverkar priset på stål, den enskilt största råvaran för Lindab. – Höjda försäkringskostnader. – Ökad försäljning av klimatsmarta produkter. Scenario 2 – Parisavtalet uppnås Strategier och mål för att hantera klimatrisker och -möjligheter I det andra scenariot uppnås Parisavtalet och utsläppen av växthusgaser halveras till 2030. Ny energi- effektiv teknik införs i stor skala. Regleringar och skatter införs. Marknadens krav på företag förändras. 71 Lindab | TCFD Risker och möjligheter Finansiella effekter Cirkulär ekonomi Krav på nollutsläpp i värdekedjan leder till förändrade affärsmodeller. Cirkulära modeller för ventilationssystem behöver utvecklas när ventilationssystem återbrukas istället för att nya produkter köps in. Med stål som huvudråvara i ventilationsproduk- terna är möjligheten till återbruk hög. Tullar och avgifter Regleringar, skatter och avgifter för koldioxidutsläpp kommer att leda till högre kostnader för stål. Det skapar möjligheter för Lindab att positionera sig med produk- ter tillverkade av fossilfritt stål samtidigt som det ökar kostnaden för inköp av råvara samt övriga driftskostnader. Energieffektiva lösningar Omställningen till energieffektiva lös- ningar kan öka efterfrågan på renovering och smarta ventilationslösningar, vilket gynnar Lindab. Det ökar samtidigt risken för att göra felsatsningar inom ny produktutveckling. Om stålbolagen inte lyckas med omställning till fossilfritt stål kan nya material behöva utvärderas. Obeprövad teknik Risken för olönsamma investeringar ökar när obeprövad teknik behöver användas för att klara klimatomställningen. – Ökade investeringar i klimatomställning. – Ökade kostnader för klimatanpassning. – Ökade drifts- och underhållskostnader. – Ökade kostnader för produktutveckling. – Ökad försäljning av klimatsmarta och hållbara produkter. • Produktutveckling för ökad energieffektivisering och optimerat inomhusklimat. • Utveckling av ett cirkulärt och mer hållbart produkterbjudande. • Vetenskapligt baserade mål för minskat utsläpp av växthusgaser i enlighet med Science Based Targets. • Samarbete med stålleverantörer för att stötta omställningen till fossilfritt stål. • Följa och driva regler och standarder för ett mer hållbart byggande. • Prioritera inköp från europeiska leverantörer med en hållbar verksamhet. • Investeringar i den egna verksamheten för minskad klimatpåverkan. • Arbeta för en mer digital byggbransch. • Samarbeta i värdekedjan med kunder och leverantörer för att påskynda omställningen. 72 Lindabs verksamhet berörs av kriterier för tillverkning av energi- effektiv utrustning till byggnader samt elproduktion med hjälp av solcellsteknik. Ventilation 80 procent av omsättningen från ventilationssortimentet omfat- tas av taxonomin. Enligt Lindabs analys klassas 65 procent av omsättningen som hållbar. Det betyder att 81 procent av de produkter som omfattas är hållbara enligt taxonomins krite- rier. Taxonomien är ett nytt regelverk och kommer att behöva vidareutvecklas över tid. Idag ﬁnns inte kriterier som täcker alla ingående delar i ventilationssystem och därmed tas inte produk- ter med som har stor inverkan på byggnaders energieffektivitet. Fler produkter med innovativ teknologi som bidrar till stora energibesparingar bör tas med. Samtidigt måste branschen arbeta med ta fram ﬂer klassiﬁceringssystem för produkter där detta idag saknas. Under året startade Lindab ett samarbete inom branschorganisationen Svensk Ventilation med syfte att enas om en gemensam tolkning av kriterierna rörande ventila- tion. Rekommendationer för en utveckling av kriterierna kommer att delas med expertgruppen för taxonomin. Lindabs klassiﬁ- cering av omsättningen följer den nya branschgemensamma tolkningen. Detta har gjort att resultatet ändrats något sedan de första preliminära siffrorna publicerades förra året. Detaljerad information Lindab tillverkar produkter som ingår i energieffektiva ventila- tionssystem i byggnader och enligt bedömningen ger en stor del av ventilationssortimentet ett betydande bidrag till att mildra klimatförändringar och uppfyller dessutom kriterierna för att inte göra någon betydande skada (DNSH). Lindab uppfyller också de minimigarantier som anges i de delegerade akterna. Mål 1 – Begränsning av klimatförändringar Smarta produkter som används för att övervaka och styra venti- lationssystem leder till stora energibesparingar och berörs därför av taxonomins tekniska screeningkriterier. Produkter som kan EU:S TAXONOMI EU:s taxonomi LINDABS PRODUKTER MÖJLIGGÖR en hållbar omställning och bidrar till både energieffektivisering och hälsosamt inomhusklimat. Av Lindabs totala omsättning omfattas 61 procent av taxonomin och 49 procent klassas som hållbar enligt taxonomins kriterier. Lindab strävar efter att samtliga produkter som omfattas av taxonomin också ska klassas som hållbara. För närvarande är 80 procent av de produkter som omfattas av taxonomin klassade som hållbara enligt taxonomins kriterier. Lindab | EU:s taxonomi klassiﬁceras avseende prestanda enligt europeiska standarder eller tredjepartscertiﬁering omfattas också. Kanalsystem, med syfte att transportera luften i ventilationssystemet, som uppfyller täthetsklass C eller D anses hållbara. Tillbehör så som upphäng- ning och stödsystem till produkter är också inkluderade om de anses vara del av en hållbar produkt. Andra produkter exempel- vis rumsprodukter som don, vattenburna lösningar och takhuvar omfattas inte av speciﬁk prestandaklassiﬁcering och omfattas därför inte av taxonomin. Lindab hänvisar till Svensk Ventilations branschgemensamma tolkning för en tydligare deﬁnition per produktslag. En del av det omfattade sortimentet anses inte uppfylla kriteri- erna i taxonomin. Exempel är luftkanalsystem i täthetsklass A eller B, samt andra produkter med för låg energieffektivitets- klass. Produkter där det saknas information för att fastställa väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar eller överensstämmelse med DNSH uppfyller inte heller kraven. Mål 2 – Anpassning till klimatförändringar Kriterierna för väsentligt bidrag är inte möjliga att tillämpa på Lindabs ventilationssortiment. Enligt Lindabs analys ﬁnns det inga större risker som påverkar produkternas prestanda. Större delen av produkterna är monterade inomhus och påverkas där- för inte direkt av extremt väder som vind och regn. För produkter som monteras utomhus måste rätt material väljas och installatio- nen måste anpassas till de speciﬁka förhållandena. Byggprodukter 26 procent av omsättningen från byggproduktssortimentet omfattas av taxonomin. Enligt Lindabs analys klassas 20 procent av omsättningen som hållbar. Det betyder att 76 procent av de produkter som omfattas är hållbara enligt taxonomins kriterier. Taxonomin täcker enbart byggprodukter som sänker energiför- brukningen genom att isolera, exempelvis väggar och portar. Traditionella plåttak eller plåtfasader där isoleringen tillförs vid 73 Lindab | EU:s taxonomi montering får därmed inte räknas in. Även andra produktgrupper som takavvattning eller taksäkerhet berörs inte. Det betyder att en stor andel av Lindabs byggprodukter inte berörs av taxonomin idag. Detaljerad information Enligt Lindabs bedömning utifrån de tekniska screeningkriteri- erna ger en mindre del av byggsortimentet ett betydande bidrag till att mildra klimatförändringar och uppfyller kriterierna för att inte göra någon betydande skada (DNSH). Lindab uppfyller också de minimigarantier som anges i de delegerade akterna. Mål 1 – Begränsning av klimatförändringar Lindab gör bedömningen att följande kategorier bör klassas som hållbara enligt taxonomin: portar med U-värde lägre eller lika med 1,2 W/m 2 K, ytterväggssystem med U-värde lägre eller lika med 0,5 W/m 2 K, taksystem med U-värde lägre eller lika med 0,3W/m2K, isoleringsprodukter med ett lambdavärde lägre eller lika med 0,06 W/m 2 K samt elproduktion med hjälp av solcells teknik. En liten del av sortimentet omfattas av taxonomin men anses inte vara anpassat till kraven för begränsning av klimatföränd- ringar på grund av för höga U-värden. Mål 2 – Anpassning till klimatförändringar Ansvaret för klimatanpassning av byggnaden delas med huvud- entreprenören. Lindab ansvarar för att designa och leverera produkter enligt kundens krav för att säkerställa energieffektivitet och motståndskraft mot klimatförändringar. Plåten som Lindab använder följer Eurocode, vilket är Europas gemensamma dimensioneringsregler för bärverk till byggnader och anläggningar, så som broar och hus. Lindab väljer leverantö- rer med högkvalitativa produkter som förlänger livslängden. Inköp av taxonomirelaterade produkter och tjänster Enligt EU:s taxonomi ska även drifts- och kapitalutgifter klassiﬁ- ceras utifrån fastställda kriterier. Utgifter för inköp inom verksam- heter som omfattas av taxonomin, men som inte direkt genererar intäkter, ska redovisas om dessa bidrar till att begränsa klimat- påverkan eller omfattas av taxonomin per deﬁnition. Kapitalutgifter Lindabs redovisning av kapitalutgifter visar de investeringar som skett i kapitaliserade immateriella tillgångar respektive materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar som tillkommit genom rörel- seförvärv, exklusive goodwill, förvärv och avyttring som under året primärt genererat indirekta kapitalutgifter för anläggnings- tillgångar inom kategorin byggprodukter. I beräkningen av kapitalutgifter i enlighet med taxonomin har det justerats för indirekta icke ekonomiska aktiviteter. För ytterligare information om kapitalutgifter, se not 5, 18, 19 och 20. Bedömning av vad som anses omfattas samt vara taxonomiförenligt följer samma struktur som analysen för omsättningen. Driftsutgifter Driftsutgifter avser, enligt taxonomins deﬁnition, främst koncer- nens direkta kostnader för forsknings- och utvecklingsaktivitet, byggnadsrenoveringar, kortfristig leasing samt underhåll och reparationer. I beräkningen av driftsutgifter i enlighet med taxo- nomin har det justerats för indirekta icke ekonomiska aktiviteter. Bedömning av vad som anses omfattas samt vara taxonomiför- enligt följer samma struktur som analysen för omsättningen. 74 Omsättning Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) EKONOMISKA VERKSAMHETER (1) Kod/koder (2) Absolut omsättning (3) Andel av omsättningen (4) Begränsning av klimatförändringar (5) Anpassning till klimatförändringar (6) Vatten och marina resurser (7) Cirkulär ekonomi (8) Föroreningar (9) Biologisk mångfald och ekosystem (10) Begränsning av kli- matförändringar (11) Anpassning till kli- matförändringar (12) Vatten och marina resurser (13) Cirkulär ekonomi (14) Föroreningar (15) Biologisk mångfald och ekosystem (16) Miniskyddsåtgär- der (17) Taxonomi- förenlig andel av omsätt- ningen år N (18) Taxonomi- förenlig andel av omsätt- ningen år N-1 (19) Kategori (möjlig- görande verksam- het eller) (20) Kategori ”(omställ- ningsverk- samhet)” (21) MSEK % % % % % % % Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej % % Möjliggörande Omställning A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) aktiviter Ventilation 3.5 i,l,n,m 5 338 43 43 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 43 N/A Möjliggörande - Proﬁl 3.5 b,c,d,e 4.1 773 6 6 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 6 N/A Möjliggörande - De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) 6 111 49 49 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 49 N/A Möjliggörande - A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Ventilation 3.5 i,l,n,m 1 244 10 Proﬁl 3.5 b,c,d,e 4.1 243 2 Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljö- mässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 1 487 12 Totalt (A.1+A.2) 7 598 61 49 N/A B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 4 765 39 Totalt (A+B) 12 363 100 Kapitalutgifter Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) EKONOMISKA VERKSAMHETER (1) Kod/koder (2) Absolut omsättning (3) Andel av omsättningen (4) Begränsning av klimatförändringar (5) Anpassning till klimatförändringar (6) Vatten och marina resurser (7) Cirkulär ekonomi (8) Föroreningar (9) Biologisk mångfald och ekosystem (10) Begränsning av kli- matförändringar (11) Anpassning till kli- matförändringar (12) Vatten och marina resurser (13) Cirkulär ekonomi (14) Föroreningar (15) Biologisk mångfald och ekosystem (16) Miniskyddsåtgär- der (17) Taxonomi- förenlig andel av omsätt- ningen år N (18) Taxonomi- förenlig andel av omsätt- ningen år N-1 (19) Kategori (möjlig- görande verksam- het eller) (20) Kategori ”(omställ- ningsverk- samhet)” (21) MSEK % % % % % % % Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej % % Möjliggörande Omställning A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) aktiviter Ventilation 3.5 i,l,n,m 144 57 57 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 57 N/A Möjliggörande – Proﬁl 3.5 b,c,d,e 4.1 12 5 5 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 5 N/A Möjliggörande – Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 156 62 62 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 62 N/A Möjliggörande – A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Ventilation 3.5 i,l,n,m 22 9 Proﬁl 3.5 b,c,d,e 4.1 1 0 Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 23 9 Totalt (A.1+A.2) 179 71 62 N/A B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 73 29 Totalt (A+B) 252 100 Driftsutgifter Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) EKONOMISKA VERKSAMHETER (1) Kod/koder (2) Absolut omsättning (3) Andel av omsättningen (4) Begränsning av klimatförändringar (5) Anpassning till klimatförändringar (6) Vatten och marina resurser (7) Cirkulär ekonomi (8) Föroreningar (9) Biologisk mångfald och ekosystem (10) Begränsning av kli- matförändringar (11) Anpassning till kli- matförändringar (12) Vatten och marina resurser (13) Cirkulär ekonomi (14) Föroreningar (15) Biologisk mångfald och ekosystem (16) Miniskyddsåtgär- der (17) Taxonomi- förenlig andel av omsätt- ningen år N (18) Taxonomi- förenlig andel av omsätt- ningen år N-1 (19) Kategori (möjlig- görande verksam- het eller) (20) Kategori ”(omställ- ningsverk- samhet)” (21) MSEK % % % % % % % Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej % % Möjliggörande Omställning A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) aktiviter Ventilation 3.5 i,l,n,m 106 53 53 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 53 N/A Möjliggörande – Proﬁl 3.5 b,c,d,e 4.1 7 4 4 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 4 N/A Möjliggörande – Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 113 57 57 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 57 N/A Möjliggörande – A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Ventilation 3.5 i,l,n,m 19 9 Proﬁl 3.5 b,c,d,e 4.1 5 3 Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 24 12 Totalt (A.1+A.2) 137 69 57 N/A B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 62 31 Totalt (A+B) 199 100 Lindab | EU:s taxonomi 75 Lindab | Finansiella rapporter INNEHÅLL Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse 76 Utdelning och vinstdisposition 81 Koncernen 82 Rapport över totalresultat 85 Rapport över kassaﬂöden 87 Rapport över ﬁnansiell ställning 89 Rapport över förändringar i eget kapital 90 Moderbolaget 91 Resultaträkning 91 Balansräkning 91 Kassaﬂödesanalys 91 Förändringar i eget kapital 92 Fem år i sammandrag 93 Noter 95 Revisionsberättelse 138 Avstämningar 141 Finansiella deﬁnitioner 143 76 Verksamhet Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar för bättre inomhusklimat och förenklat byggan- de. Produktportföljen innehåller bland annat produkter och hela sys- tem för ventilation, kyla/värme, byggprodukter såsom takavvattning, beklädnad av tak och vägg samt hallbyggnader. Samtliga produkter kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötän- kande, samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett ökat mervärde för kunden. Lindabs verksamhet styrs utifrån en matrisorganisation där grunden för den externa rapporteringsstrukturen hänför sig till de olika kunderbju- danden som respektive identifierat affärsområde tillhandahåller. Verk- samheten inom Ventilation Systems erbjuder huvudsakligen ventila- tionsrelaterade produkter samt inneklimatlösningar. Profile Systems är inriktad på produkter och system i tunnplåt för bland annat takavvatt- ning, beklädnad av tak och väggar samt olika stålprofiler. Ur ett matris- perspektiv styrs även verksamheten utifrån en geografiskt uppdelad säljorganisation, vilken stöttas av ett antal produkt- och systemområ- den. Ur ett marknadsperspektiv är koncernens verksamhet framför allt centrerad till Europa och Lindab har en god marknadsandel i flertalet geografiska områden där koncernen är representerad. Förvaltningsberättelse • Nettoomsättningen för 2022 uppgick till 12 366 MSEK (9 648), en ökning med 28 procent (17) jämfört med föregående år. • Justerat rörelseresultat ökade till 1 347 MSEK (1 266). Rörelseresultatet var justerat med engångsposter och omstruktureringskostnader om –22 MSEK (-), relaterat till Lindabs avyttring av verksamheten i Ryssland. • Justerad rörelsemarginal uppgick till 10,9 procent (13,1). • Rörelseresultatet ökade till 1 325 MSEK (1 266) och rörelsemarginalen uppgick till 10,7 procent (13,1). • Årets resultat ökade till 974 MSEK (958) och resultat per aktie efter utspädning uppgick till 12,70 SEK (12,50). Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB (publ.), org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad och adress 269 82 Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2022. Lindab International AB utgör moderbolag för Lindabkoncernen. Aktien är noterad på Nasdaq Stockholm under kortnamnet LIAB. I januari 2022 ﬂyttades Lindab International AB upp från Nasdaq Stockholm, Mid Cap till Nasdaq Stockholm, Large Cap. Kvarvarande och avvecklad verksamhet I december 2021 avyttrade Lindab affärsområdet, tillika segmentet, Building Systems. Det strategiska beslutet att avyttra verksamheten fattades av styrelsen under det tredje kvartalet 2021 och var ett led i Lindabs fortsatta renodling och fokusering på koncernens kärnverk- samhet. Avtal om avyttring ingicks med köparen i slutet av september 2021, ett avtal som i huvudsak var villkorat konkurrensgodkännande i Ryssland. Detta godkännande erhölls under fjärde kvartalet 2021 då även avyttringen slutfördes. I anslutning till beslut och avtal om avyttring, samt Building Systems då befintliga struktur, uppfylldes kriterierna för att verksamheten skul- le klassificeras som en anläggningstillgång som innehas för försäljning och därefter avvecklad verksamhet. Detta är också den klassificering som tillämpas vid upprättandet av denna rapport. Den verksamhet som ägs av Lindab vid utgången av året benämns kvarvarande verksamhet, finansiell rapportering hänförlig till det tidigare ägda segmentet Building Systems klassificeras per definition som avvecklad verksamhet för 2021 och tillsammans utgör dessa båda delar total verksamhet. Avyttringen av Building Systems medförde engångsposter och om- struktureringskostnader för 2021 om –455 MSEK, varav –380 MSEK avsåg nedskrivning av goodwill. Av beloppet belastade –14 MSEK kvar- varande verksamhet och resterande –441 MSEK 2021 års resultat för avvecklad verksamhet. Redovisade engångsposter och omstrukture- ringskostnader var i huvudsak inte kassaflödespåverkande. Kassaflö- det från avyttringen av Building Systems uppgick vid transaktionstill- fället till 159 MSEK. Under 2022 har Lindab inte haft någon avvecklad verksamhet. • Nettoomsättningen för 2022 uppgick till 12 366 MSEK (10 619), en ökning med 16 procent (16) jämfört med föregående år. • Justerat rörelseresultat ökade till 1 347 MSEK (1 297). Rörelseresultatet var justerat med engångsposter och omstruktureringskostnader om –22 MSEK (–456). • Justerad rörelsemarginal uppgick till 10,9 procent (12,2). • Rörelseresultatet ökade till 1 325 MSEK (841) och rörel- semarginalen uppgick till 10,7 procent (7,9). • Styrelsen föreslår en utdelning om 5,20 SEK (4,00) per aktie. Utdelningen ökar därmed med 30 procent. Kvarvarande verksamhet Total verksamhet 77 Finansiella nyckeltal MSEK om inget annat anges 2022 2021 Förändring % Kvarvarande verksamhet Nettoomsättning 12 366 9 648 28 Tillväxt: 28 17 varav organisk, % 11 17 varav förvärv/avyttring, % 13 2 varav valutaeffekt, % 4 –2 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1) 1 808 1 660 9 EBITDA-marginal, % 1) 14,6 17,2 Justerat rörelseresultat 1) 2) 1 347 1 266 6 Rörelseresultat 1 325 1 266 5 Justerad rörelsemarginal, % 1) 2) 10,9 13,1 Rörelsemarginal, % 10,7 13,1 Resultat före skatt 1 238 1 223 1 Total verksamhet Nettoomsättning 12 366 10 619 16 Tillväxt: 16 16 varav organisk, % 10 17 varav förvärv/avyttring, % 3 2 varav valutaeffekt, % 3 –3 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1) 1 808 1 645 10 EBITDA-marginal,% 1) 14,6 15,5 Justerat rörelseresultat 1) 2) 1 347 1 297 4 Rörelseresultat 1 325 841 57 Justerad rörelsemarginal, % 1) 2) 10,9 12,2 Rörelsemarginal, % 10,7 7,9 Resultat före skatt 1 238 802 54 Årets resultat 974 537 81 Resultat per aktie före utspädning, SEK 12,73 7,0 2 81 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 12,70 7,0 0 81 Utdelning per aktie, SEK 5,20 3) 4,00 30 Kassaﬂöde från den löpande verksamheten 691 704 –2 Eget kapital 6 751 5 650 19 Nettoskuld 1) 3 310 1 696 95 Avkastning på eget kapital, % 1) 2) 15,8 9,9 Avkastning på sysselsatt kapital, % 1) 2) 14,1 11,0 Nettoskuld/EBITDA, exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader 1) 2) 1,6 1,0 Nettoskuldsättningsgrad, ggr 1) 2) 0,5 0,3 Medelantal anställda 4 801 5 189 –7 varav avvecklad verksamhet - 655 1) Utgör ett så kallat alternativt nyckeltal som inte är definierat enligt IFRS. För definition se sidan 143. 2) Justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader, se tabell sidan 141. 3) Styrelsens förslag till utdelning för 2022. 78 20222021202020192018 24,3 2) 8,9 -5,2 3,3 19,6 2) 20222021202020192018 1,6 1,6 4) 1,4 4) 1,0 4) 1,6 4) 20222021202020192018 6,8 9,3 3) 10,0 3) 10,9 3) 13,1 2,3) Årlig tillväxt, >10% 1) Justerad rörelsemarginal, >10% Nettoskuld/EBITDA, <3,0 5) 1) Tillväxt exklusive valutaförändringar. 2) Utfallet inklusive avyttrad verksamhet i årlig tillväxt var 13,0 procent för 2022 samt 18,5 procent för 2021. Justerad rörelsemarginal var 12,2 procent för 2021 inklusive avyttrad verksamhet. 3) Exklusive effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal, uppgick rörelsemarginalen till 10,7 procent för 2022, 12,9 procent för 2021, 9,7 procent för 2020 och 9,0 procent för 2019. 4) Exklusive effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal, uppgick nettoskuld i förhållande till EBITDA till 1,2 för 2022, 0,6 för 2021, 0,8 för 2020 och 1,0 för 2019. 5) Justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader. Finansiella mål Lindab har finansiella mål för tillväxt, lönsamhet och skuldsättning. Under 2022 uppfyllde Lindab samtliga finansiella mål. För 2021 redovisas ut- fallet avseende årlig tillväxt och justerad rörelsemarginal exklusive avyttrad verksamhet, medan nettoskuld/EBITDA redovisas inklusive avyttrad verksamhet. Finansiella mål och måluppfyllelse 2022 Lindabs ambition är att vara värdeskapande för kunder och miljö. Koncernens målsättning syftar också till att skapa värde för aktieägare samt övriga intressenter utifrån en affärsmodell där det finns tydliga finansiella mål. Sedan ett flertal år tillbaka har Lindab arbetat mot av styrelsen antagna finansiella mål inom kategorierna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsnivå. Det underliggande syftet med målen är att långsiktigt skapa värde för aktieägarna, stärka Lindabs finansiella ställning och möjliggöra koncernens framtida strategiska satsningar. Lindabs finansiella mål är: • Den årliga tillväxten ska vara minst 10 procent, som en kombination av organisk och förvärvad tillväxt. • Rörelsemarginalen (EBIT) ska överstiga 10 procent per år, justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader. • Nettoskulden ska inte vara högre än tre gånger EBITDA, beräknat utifrån 12 månaders genomsnittliga värden. Lindabs utdelningspolicy är att föreslagen utdelning ska motsvara minst 40 procent av bolagets resultat efter skatt, med hänsyn tagen till bo- lagets finansiella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga finan- sieringsbehov. Lindabs försäljningstillväxt för kvarvarande verksamhet, exklusive va- lutaeffekter, uppgick under året till 24,3 procent (19,6). Rörelsemargi- nalen för 2022, justerat för engångsposter och omstruktureringskost- nader, uppgick till 10,9 procent (13,1). Vid utgången av 2022 uppgick nettoskulden i relation till EBITDA till 1,6 (1,0). Lindabs styrelse föreslår årsstämman att besluta om en utdelning om 5,20 SEK (4,00) per aktie, vilket motsvarar en utdelning om 399 MSEK (306) och cirka 41 procent (57) av redovisat nettoresultat. Förslaget är i enlighet med koncernens utdelningspolicy. Investeringar Lindabs investeringar i immateriella tillgångar och materiella anlägg- ningstillgångar uppgick till 359 MSEK (395). Koncernen genomför för närvarande det störtsta investeringsprogrammet i Lindabs historia. Fokus ligger på ökad automation, effektivitet och utökad produktions- kapacitet. Programmet syftar samtidigt till att minska koncernens mil- jöpåverkan och skapa en säkrare arbetsmiljö för medarbetarna. Inves- teringsprogrammet hänför sig till ett flertal anläggningar i koncernen. Företagsförvärv och avyttringar I januari 2022 slutförde Lindab förvärvet av samtliga aktier och röster i det svenska bolaget Alig Ventilation AB. Verksamheten är primärt inrik- tad på rådgivning och försäljning av ventilationsprodukter till småhustill- verkare, byggentreprenörer och privatpersoner. Förvärvet syftar bland annat till att stärka koncernens kompetens inom ventilation för små- hus. Bolaget omsätter årligen cirka 65 MSEK och har 15 medarbetare. I januari 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det svenska bolaget Nord Trade AB. Bolaget är återförsäljare av Lindabs byggpro- 79 dukter och kommer framöver att bredda sortimentet till att även erbju- da Lindabs ventilationsprodukter. Lindab förstärker sin närvaro i norra Sverige genom förvärvet. Bolaget omsätter årligen cirka 20 MSEK och har två medarbetare. Nord Trade AB är sedan december 2022 fusio- nerat med Lindab Sverige AB. I april 2022 slutförde Lindab förvärvet av samtliga aktier och röster i den tyska ventilationsdistributören Felderer AG. Bolaget är en av Tysk- lands största distributörer av ventilationsprodukter såsom kanaler, ljud- dämpare, bafflar och brandskyddsprodukter. Genom förvärvet stärker Lindab väsentligt sin närvaro i Tyskland samtidigt som ventilationserbju - dandet breddas ytterligare på en marknad som bedöms ha betydande potential för koncernen. Bolaget omsätter årligen cirka 700 MSEK och har 160 medarbetare. I juni 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det neder- ländska bolaget R-Vent Netherlands B.V. Bolaget är en ledande dist- ributör av ventilationsprodukter i Nederländerna och har även en om- fattande egen produktion av cirkulära samt rektangulära kanalsystem med tillbehör. Genom förvärvet etablerar Lindab sig i Nederländerna, en stark och välutvecklad ventilationsmarknad med god utvecklings- potential för koncernen. Bolaget omsätter årligen cirka 500 MSEK och har 140 medarbetare. I juli 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det danska bo- laget Muncholm A/S. Bolaget är specialist på produkter för plåtslaga- re och är ledande inom aluminiumfasader samt självbärande tak. Med förvärvet erhåller Lindab bland annat en viktig direkt försäljningskanal till plåtslagare och arkitekter i Danmark samt ytterligare kompetens re- laterad till denna marknad. Bolaget omsätter årligen cirka 250 MSEK och har 20 medarbetare. I juli 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det svenska bolaget Giroventilation AB. Bolaget är en väletablerad tillverkare av rek- tangulära ventilationskanaler och har en gedigen kunskap inom ventila- tionskonstruktion. Genom förvärvet stärker Lindab både försäljning och produktion av rektangulära ventilationskanaler, primärt i Stockholmsregi- onen. Bolaget omsätter årligen cirka 55 MSEK och har 31 medarbetare. I juli 2022 ingick Lindab avtal om att avyttra samtliga aktier och röster i det ryska bolaget Lindab LLC till den lokala ledningen i bolaget. Avytt- ringen registrerades officiellt i augusti då äganderätten övergick till mot- parten. Lindabs verksamhet i Ryssland är därmed avslutad. Lindab be- slutade redan under årets första kvartal att avsluta sin närvaro i Ryssland och därmed avveckla Lindab LLC. Totala engångsposter och omstruk- tureringskostnader uppgick till –22 MSEK. Lindab LLC har för 2022, fram till avyttringstidpunkten, redovisat en omsättning motsvarande 30 MSEK och hade vid försäljningen 30 medarbetare. I september 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det brit- tiska bolaget Disys Technologies Ltd. Bolaget är specialiserat på avan - cerade brandsäkerhetssystem och har utvecklat produkter som i real- tid styr brand- och rökgasspjäll i ventilationssystem. Genom förvärvet erhåller Lindab ett komplett ventilationserbjudande för brandsäkerhet med både produkter, övervakning och systemunderhåll. Bolaget om- sätter årligen cirka 18 MSEK och har 10 medarbetare. I september 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i de fran- ska bolagen Liftasud SAS och SRA Liftasud SAS. Bolagen är välkända distributörer i Frankrike avseende ventilationsprodukter så som venti- lationskanaler, ljuddämpare, isolering, luftkonditionering och uppvärm- ningssystem. Genom förvärvet förstärker Lindab sin närvaro på den fran- ska marknaden, primärt i området kring Paris, samt utökar tillgången till expertis inom framför allt ljuddämpning av ventilationssystem. Verksam- heterna omsätter årligen cirka 250 MSEK och har 55 medarbetare. SRA Liftasud SAS är sedan december 2022 fusionerat med Liftasud SAS. Under 2021 förvärvades fem bolag; KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB (Sverige), H.A. Helgesen & Sønner AS (Norge), Tecnovent SA (Schweiz), Klimatek Ventilationsmateriel A/S (Danmark) samt Profilplåt i Sverige AB (Sverige). Segmentet Building Systems av- yttrades under 2021. För ytterligare uppgifter om företagsförvärv respektive avyttringar se not 5. Forskning och utveckling Lindab är drivande i utvecklingen mot mer effektiva och resurssnåla byggnader. Fokus är bland annat på lösningar som ska öka standard- iseringen i byggprojekten, bidra till ett lägre användande av resurser och skapa ett bättre inomhusklimat. Detta innefattar även utveckling av programvara och ny teknik för att underlätta planeringsprocessen för kundernas byggprojekt och installationer. Forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs både i egen regi och tillsam- mans med leverantörer och universitet, inom bland annat inneklimat, hållfasthet samt hälso- och hållbarhetsaspekter. Lindabs Innovations- center (Innovation Hub) har under året vidareutvecklat sin verksamhet. Fokus ligger på att tidigt upptäcka nya trender och kommande kund- behov som sedan snabbt omvandlas till kunderbjudanden baserat på en tät koppling mellan affärs- och teknikutveckling. Lindabs forskning och utveckling har under senaste åren ännu tydli- gare riktat in sin verksamhet mot kommande produkt- och system- erbjudanden, vilka svarar mot högt ställda krav på framtida hållbarhet. Lindabs IT-lösningar, som ska stötta och förenkla i design- och bygg- processen, har lanserats med nya funktioner och förbättringar för våra kunder och samarbetspartners. Digitalisering, uppkopplade enheter och erbjudanden med hjälp av mo- dern sensorteknik bedöms spela en än mer framträdande roll i kom- mande produktgenerationer. Övervakning och styrning av inomhuskli- matet förväntas vara en förutsättning för hållbarhet, energieffektivise- ring och hälsosamma och produktiva inomhusmiljöer. För 2022 uppgick kostnader för forskning och utveckling i kvarvaran- de verksamhet till 61 MSEK (53), varav 46 MSEK (41) var relaterade till Ventilation Systems och 15 MSEK (12) till Profile Systems. Antalet an- ställda inom avdelningar för produktutveckling för kvarvarande verk- samhet uppgick till 61 (50), varav 49 (35) inom Ventilation Systems och 12 (15) inom Profile Systems. År 2021 uppgick forsknings- och utveck- lingskostnaderna för avvecklad verksamhet till 12 MSEK och antalet anställda till 12. Personal och personalutveckling För år 2022 uppgick medelantalet anställda inom Lindabkoncernen till 4 801 (5 189), varav kvarvarande verksamhet uppgick till 4 801 (4 534). Antalet anställda vid årets slut för kvarvarande verksamhet var 4 853 (4 549). Justerat för förvärv och avyttringar har antalet anställda i kvar- varande verksamhet minskat med 131 personer jämfört med motsva- 80 rande tidpunkt föregående år. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 1 400 (1 283), vilket motsvarade 29 procent (25) av samtliga anställ- da inom koncernen. För ytterligare uppgifter om medeltalet anställda och personalkostnader hänvisas till not 6. Lindab arbetar ständigt för att ha en enhetlig kultur inom organisatio- nen och verkar för ett professionellt arbetssätt genom koncernövergri- pande riktlinjer och principer, såsom exempelvis implementerad uppför- andekod och likabehandlingspolicy. Med syfte att säkerställa en solid plattform för verksamheten samtidigt som medarbetarnas styrkor till- varatas på bästa möjliga sätt har Lindab standardiserade processer och verktyg för medarbetarsamtal, arbetsbeskrivningar, successions- planeringar och kompetensutveckling. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare De senaste av årsstämman beslutade principerna för ersättning till le- dande befattningshavare framgår av not 6. För styrelsens förslag till riktlinjer, som föreslås gälla från och med nästa årsstämma, se not 6. Vinstandelsstiftelse För fast anställda i ett antal svenska bolag inom Lindab finns ett avtal om att avsättning årligen ska ske till en vinstandelsstiftelse. För år 2022 skedde en avsättning med 9 MSEK (7) inklusive särskild löneskatt. Vid utgången av 2022 hade vinstandelsstiftelsen ett innehav om 463 400 aktier (476 000) i Lindab. Utöver den svenska vinstandelsplanen finns det även en mindre vinstandelsplan i Lindabs franska bolag. Se vidare not 6. Hållbarhetsredovisning Lindab rapporterar sitt hållbarhetsarbete som en del av företagets årsredovisning och i enlighet med den svenska redovisningslagen med utgångspunkt i Direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD). Håll- barhetsredovisningen har upprättats i en från förvaltningsberättelsen avskild rapport för att uppfylla kraven på lagstadgad hållbarhetsrapport i enlighet med ÅRL (Årsredovisningslagen) 6 kap 11§. Hållbarhetsredo- visningens innehåll framgår av det GRI-index som presenteras på si- dorna 149-153 i denna rapport. Revisorns yttrande avseende den lag- stadgade hållbarhetsrapporten återfinns på sidan 162. På sidan 162 finns ett sidindex med hänvisningar till var information om de olika äm- nena för hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) går att finna i årsredovisningen. Miljö Konsekvent miljöarbete För Lindab är det prioriterat att aktivt arbeta med att minimera den miljöpåverkan som koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Koncernens hållbarhetsplan samt kvalitets- och miljöpolicy utgör grunden för hur Lindab ska driva sitt miljöarbete. Som ett led i detta ar- bete är Lindabs större produktionsenheter certifierade enligt kvalitets- ledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO 14001. Produkter Lindab arbetar aktivt med produktutveckling och ständiga förbättring- ar. Målsättningen är att successivt skapa nya produkter, som förbätt- rar kundernas miljöprestanda och är energieffektiva. Lindabs cirkulära kanalsystem ”Lindab Safe” och ”Lindab Safe Click” är certifierade av Eurovent för högsta täthetsklassen, D, vilken är att betrakta som en tydlig kvalitetsstämpel. Miljötillstånd Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen rapporterar till till- synsmyndigheter i respektive land enligt lokala regler. I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsenhe- ten i Grevie. Tillståndet avser anläggning där det förekommer maski- nell metallbearbetning och där total tankvolym för oljor i metallbearbet- ningsmaskinerna är större än 20 m 3 . Övriga svenska verksamheter är antingen anmälningspliktiga eller av den typen att de inte omfattas av krav på tillstånd. Miljöpåverkan Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt begränsad miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamhet där det på en plats identifierats spår av markförorening. Det bedöms troligt att det finns ett källområde under en tidigare produktionshall i Grevie, men de påträffade halterna av föroreningar föranleder inte några åtgärder med beaktande av nuvarande verksamhet på platsen. Lindab arbetar efter ett framtaget kontrollprogram för att kontinuerligt göra uppföljningar av noterade halter i marken. Generellt arbetar koncernen med att kontrol- lera, följa upp och vid behov åtgärda alternativt begränsa identifierade miljörisker. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt. Annat avfall sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning med fokus att minimera avfall till deponi. Klimatpåverkan Lindabs påverkan på klimatet kommer framför allt från värdekedjan, där inköp av råmaterial står för den största delen. Även transporter och skrot står för en betydande del. Lindab har därför ett nära samarbete med leverantörer och kunder för att minska klimatpåverkan. Lindab arbetar med en omställning av den egna verksamheten där minskning av skrot, energieffektivisering, byte till förnyelsebara energi- källor och egenkontrollerade transporter är i fokus. Science Based Targets I december 2022 beslutades att Lindab ska ansluta sig till Science Based Targets för att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Science Based Targets är ett internationellt ramverk för vetenskapligt basera- de klimatmål i linje med Parisavtalets målsättning om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Bolagsstyrning Se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 52-63. Risker och riskhantering Att vara utsatt för risker är en del av affärsverksamheten. Lindabs risk- hantering består av att identifiera, mäta och försöka förhindra att vä- sentliga risker realiseras och koncernen gör ständiga förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen syftar de riskförebyg- gande åtgärderna till att förhindra att risker utvecklas till skador och/ eller förluster. Om Lindab inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador. Det finns olika karaktärer på risker såsom exempelvis operationella verksamhetsrisker, strategiska risker, finansiella risker och efterlev- 81 Till årsstämmans förfogande: SEK 2022 Balanserade vinstmedel 1 805 543 929 Årets vinst 35 952 933 Balanserade vinstmedel vid årets slut 1 841 496 862 Styrelsen föreslår att vinstmedel disponeras enligt följande: SEK Till aktieägarna utdelas 5,20 SEK per aktie 398 538 306 I ny räkning balanseras 1 442 958 556 Totalt 1 841 496 862 nadsrisker. Förmågan att identifiera, utvärdera, hantera och följa upp risker spelar en central roll i styrningen av Lindab. För varje enskild risk bedöms sannolikhet och påverkan på Lindabs verksamhet med påföl- jande åtgärdsplan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Beskrivning av centrala risker och riskhantering härav återfinns på sidorna 64-69 i denna årsredovisning och utgör en del av förvaltningsberättelsen. Aktiekapitalet Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2022 till 78 842 820 SEK (78 842 820) fördelat på 78 842 820 aktier (78 842 820) av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK. Per den 31 december 2022 hade Lindab 2 200 838 egna aktier (2 375 838), vilket motsvarar 2,8 procent (3,0) av det totala antalet Lindabaktier. Antalet utestående aktier var 76 641 982 (76 466 982). Vid årsstämman 2022 beslutades om ett köpoptionsprogram för le- dande befattningshavare i Lindabkoncernen genom en riktad emis- sion av högst 275 000 köpoptioner. Med anledning av detta program har ledande befattningshavare i Lindab tecknat 238 050 köpoptioner under året enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda avtal. Varje köpoption ger innehavaren rätt att förvärva en aktie i Lindab till en lösenkurs om 219,90 SEK. Förvärv av aktier med stöd av option kan ske efter att Lindab offentliggjort halvårsrapporten för år 2025 och fram till och med den 31 augusti samma år. Vid årsstämmorna 2019, 2020 respektive 2021 beslutades också om köpoptionsprogram för ledan- de befattningshavare. Under tredje kvartalet 2022 utnyttjades samtliga 175 000 ägda optioner i 2019 års köpoptionsprogram för att förvärva aktier enligt programmets villkor. Detta medförde att 175 000 egna ak- tier i Lindab International AB skiftades ut vid inlösen av optioner. Inlö- sen av optioner skedde till en lösenkurs om 120,00 SEK per aktie. Från 2020 års köpoptionsprogram finns 210 000 utestående optioner med en lösenkurs på 101,90 SEK som förfaller sommaren 2023. Från 2021 års köpoptionsprogram finns 183 950 utestående optioner med en lösenkurs på 222,00 SEK som förfaller sommaren 2024. Alla aktier har samma rätt till utdelning och överskott vid likvidation samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Aktier i eget förvar berättigar dock inte till utdelning. Enligt Lindabs bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte över- stiga 240 000 000. Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med avseen- de på aktiernas överlåtbarhet. Bolaget hade per den 31 december 2022 ett börsvärde på 9 674 MSEK (24 576) och 14 483 aktieägare (14 013). Lindabs största aktieägare vid årsskiftet var Didner & Gerge Fonder Aktiebolag 9,6 procent (4,7), Fjärde AP-fonden 9,3 procent (9,3), Handelsbanken Fonder 4,7 pro- cent (7,0), AFA Försäkring 3,8 procent (3,1) och Livförsäkringsbolaget Skandia 3,5 procent (3,6). De fem största ägarna hade tillsammans 30,9 procent (31,9) av aktiekapitalet och rösterna. De tio största innehavar- na utgjorde vid årsskiftet 42,0 procent (42,0) av aktierna och rösterna. Lindabs eget innehav av aktier är exkluderat vid beräkningen av samt- liga i stycket angivna procenttal. Det föreligger inga begränsningar i hur många aktier en aktieägare kan representera vid bolagsstämman. Lindab känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid årsstämman. Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Aktiebolagslagen anger vidare att ändringar i bolagsordningen i före- kommande fall ska beslutas vid bolagsstämmor. Utdelning Utdelningspolicy Lindabs utdelningspolicy anger att föreslagen utdelning ska motsvara minst 40 procent av bolagets resultat, med beaktande av Lindabs finan - siella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga finansieringsbehov. Förslag till vinstdisposition för verksamhetsåret 2022 Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 11 maj 2023 beslutar om en utdelning på 5,20 SEK (4,00) per aktie, vilket är i enlighet med bola- gets utdelningspolicy och ger en utdelning om totalt 399 MSEK (306). I bolaget finns totalt 78 842 820 aktier, varav 2 200 838 är återköpta egna aktier. Summa föreslagen utdelning till aktieägare är beräknad på antalet utestående aktier, det vill säga 76 641 982 aktier. Faktiskt utbe- tald total utdelning kan komma att ändras om antalet återköpta aktier ändras innan avstämningsdag(ar) för utdelning. 82 Nettoomsättning och resultat • Nettoomsättningen för 2022 uppgick till 12 366 MSEK (9 648), en ökning med 28 procent (17) jämfört med föregående år. • Justerat rörelseresultat ökade till 1 347 MSEK (1 266). Rörelseresultatet var justerat med engångsposter och omstruktureringskostnader om –22 MSEK (-), relaterat till Lindabs avyttring av verksamheten i Ryssland. • Justerad rörelsemarginal uppgick till 10,9 procent (13,1). • Årets resultat ökade till 974 MSEK (958) och resultat per aktie efter utspädning uppgick till 12,70 SEK (12,50). Nettoomsättning och tillväxt, kvarvarande verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018 Nettoomsättning, MSEK 12 366 9 648 8 220 8 512 8 260 Förändring, MSEK 2 718 1 428 –292 252 900 Förändring, % 28 17 –3 3 12 varav organisk, % 11 17 –2 1 7 varav förvärv/avyttring, % 13 2 0 0 1 varav valutaeffekt, % 4 –2 –1 2 4 Kvarvarande verksamhet • Nettoomsättningen för 2022 uppgick till 12 366 MSEK (10 619), en ökning med 16 procent (16) jämfört med föregående år. • Justerat rörelseresultat ökade till 1 347 MSEK (1 297). Rörelseresultatet var justerat med engångsposter och omstruktureringskostnader om –22 MSEK (–456). • Justerad rörelsemarginal uppgick till 10,9 procent (12,2). • Årets resultat ökade till 974 MSEK (537) och resultat per aktie efter utspädning uppgick till 12,70 SEK (7,00). Total verksamhet Nettoomsättning - kvarvarande verksamhet Nettoomsättningen för den kvarvarande verksamheten uppgick till 12 366 MSEK (9 648), en ökning med 28 procent (17) jämfört med år 2021. Den organiska försäljningen ökade med 11 procent (17) och valutaeffekter hade en positiv påverkan på tillväxten med 4 procent (–2). Strukturförändringar bidrog positivt med 13 procent (2). Omsättningsökningen för året var främst driven av strukturell tillväxt. Under 2022 har Lindab genomfört åtta strategiskt viktiga förvärv som motsvarar cirka 1 900 MSEK i årlig omsättning. Omsättningen har även påverkats positivt till följd av de prisökningar som Lindab implemente- rat för att kompensera för högre energi-, transport- och materialpriser. Nettoomsättningen i utlandet ökade med 32 procent (12) och uppgick till 8 682 MSEK (6 590), vilket motsvarade 70 procent (68) av kvarva- rande verksamhets totala försäljning. Den ökade försäljningen i utlan- det var till stor del driven av förvärv. Lindab hade vid utgången av 2022 egen verksamhet i 20 länder (20). Under året hade kvarvarande verksamhet en geografisk fördelning med 53 procent (55) av den totala försäljningen inom Norden, 34 procent (29) inom Västeuropa, 12 procent (14) inom Centraleuropa samt 1 pro- cent (2) inom övriga marknader. Under 2022 rapporterade Lindab positiv organisk tillväxt under samt- liga kvartal. Det större segmentet Ventilation Systems hade en orga- nisk tillväxt för helåret på 11 procent (14) och Profile Systems ökade organiskt sin omsättning med 10 procent (26). Säsongsvariationer - kvarvarande verksamhet Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer och den högsta nettoomsättningen uppnås normalt under andra halv- året. De största säsongsvariationerna återfinns inom segmentet Profile Systems. Installation av ventilation utförs huvudsakligen inomhus, varför segmentet Ventilation Systems är mindre beroende av säsong och väder. Nettoomsättning per region, kvarvarande verksamhet MSEK 2022 % 2021 % 2020 % 2019 % 2018 % Norden 6 510 53 5 296 55 4 380 53 4 225 50 4 196 51 Västeuropa 4 208 34 2 842 29 2 530 31 2 753 32 2 646 32 Centraleuropa 1 471 12 1 351 14 1 179 14 1 387 16 1 266 15 Övriga marknader 177 1 159 2 131 2 147 2 152 2 Totalt 12 366 100 9 648 100 8 220 100 8 512 100 8 260 100 83 Speciﬁkation av engångsposter och omstruktureringskostnader, kvarvarande verksamhet 2022 2021 Ventilation Systems Proﬁle Systems Övrigt 1) Totalt Ventilation Systems Proﬁle Systems Övrigt 1) Totalt Justerat rörelseresultat 881 526 –60 1 347 822 505 –61 1 266 Engångsposter och omstruktureringskostnader –22 2) - - –22 2) - - - - Rörelseresultat 859 526 –60 1 325 822 505 –61 1 266 1) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter. 2) Rörelseresultatet har justerats med engångsposter och omstruktureringskostnader om netto –22 MSEK. Beloppet var relaterat till avyttring av verksamheten i Ryssland. Bruttoresultatet - kvarvarande verksamhet Bruttoresultatet ökade till 3 458 MSEK (2 948). Bruttomarginalen upp- gick till 28 procent (31) av nettoomsättningen. År 2021 gynnades Lindab av kraftiga förändringar i materialpriser, vilket bidrog till en hög bruttomarginal. Under andra halvåret 2022 var effekten den omvända och sjunkande råvarupriser satte tillfällig press på bruttomarginalen. Övriga rörelseintäkter - kvarvarande verksamhet Övriga rörelseintäkter uppgick till 115 MSEK (73). Denna intäkt var till över- vägande del relaterad till kursvinster på operationella rörelsefordringar/- skulder under både 2022 och 2021. Indirekta kostnader - kvarvarande verksamhet Försäljnings- och administrationskostnader ökade med 23 procent (11) och uppgick till 1 997 MSEK (1 626), vilket motsvarade 16 pro- cent (17) av nettoomsättningen. Forsknings- och utvecklingskostna- der uppgick till 61 MSEK (53), vilket motsvarade 0,5 procent (0,5) av nettoomsättningen. Övriga rörelsekostnader - kvarvarande verksamhet Övriga rörelsekostnader uppgick till 188 MSEK (76). En stor del av be- loppet hänförde sig till kursförluster på operationella rörelsefordringar/- skulder. I posten ingår även engångs- och omstruktureringskostnader med –22 MSEK (-). Avskrivningar och nedskrivningar - kvarvarande verksamhet Årets totala avskrivningar för kvarvarande verksamhet, som ingår i kostnaderna per funktion (se not 9), uppgick till 481 MSEK (391), varav 40 MSEK (30) relaterade till immateriella tillgångar och 259 MSEK (215) avsåg nyttjanderättstillgångar relaterade till hyres- och leasingavtal. Ut- över detta redovisades nedskrivningar om 2 MSEK (3). Årets nedskriv- ningar är rapporterade som övriga rörelsekostnader i koncernens re- sultaträkning och är klassificerade som engångsposter och omstruk- tureringskostnader. Rörelseresultat - kvarvarande verksamhet Rörelseresultatet ökade till 1 325 MSEK (1 266) och rörelsemarginalen var 10,7 procent (13,1). Justerat rörelseresultat ökade till 1 347 MSEK (1 266). Förbättringen av justerat rörelseresultat berodde huvudsak- ligen på stark försäljning och positiva effekter av strukturförändringar inom både Ventilation Systems och Profile Systems. Detta har delvis motverkats av lägre bruttomarginal och att de underliggande kostna- derna ökat jämfört med år 2021. Justerad rörelsemarginal uppgick till 10,9 procent (13,1), vilket är över Lindabs finansiella mål om minst 10 procent (10) justerad rörelsemarginal. Totala engångsposter och omstruktureringskostnader som belastat rörelseresultatet uppgick till –22 MSEK (-), relaterat till Lindabs avytt- ring av verksamheten i Ryssland. Resultat före skatt - kvarvarande verksamhet Resultat före skatt uppgick till 1 238 MSEK (1 223). I saldot ingick ett finansnetto motsvarande –87 MSEK (–43). Skatter - kvarvarande verksamhet Skattekostnaden för året uppgick till –264 MSEK (–265) och den effek- tiva skattesatsen var 21 procent (22). Den genomsnittliga skattesatsen uppgick till 21 procent (20). Aktuell skatt uppgick till –232 MSEK (–269) och uppskjuten skatt motsvarade –32 MSEK (4). År 2021 påverkades den effektiva skattesatsen negativt av att Lindab avyttrade Building Systems, vilket medförde upplösning av intern skat- teunion i Tyskland. Koncernen omvärderade därmed uppskjutna skat- tefordringar hänförliga till tidigare aktiverade underskottsavdrag i Tysk - land. Den effektiva skattesatsen var i linje med den genomsnittliga skat- tesatsen under år 2022. För ytterligare information se not 16. Avvecklad verksamhet Föregående års resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt, hänförde sig till det avyttrade segmentet Building Systems del av koncernens totala resultat. Resultatet om –421 MSEK inkludera- de engångsposter och omstruktureringskostnader, vilka uppgick till –441 MSEK. Dessa kostnader bestod bland annat av nedskrivning good- will till ett värde om –380 MSEK. För funktionsindelad resultaträkning föregående år avseende avvecklad verksamhet, se not 5. Årets resultat och resultat per aktie Årets resultat för kvarvarande verksamhet ökade till 974 MSEK (958), vilket motsvarar ett resultat per aktie efter utspädning om 12,70 SEK (12,50). Årets resultat för total verksamhet ökade till 974 MSEK (537), vilket motsvarar ett resultat per aktie efter utspädning om 12,70 SEK (7,00). Totalresultat - total verksamhet Totalresultatet uppgick till 1 381 MSEK (719). Totalresultatet inkluderar Övrigt totalresultat, som består av omräkningsdifferenser som uppkom- mer då utländska verksamheter omräknas till SEK, värdet på säkring av nettoinvesteringar, aktuariella vinster och förluster avseende förmåns- bestämda pensionsplaner samt skatt. Omräkningsdifferenser avseende utländska verksamheter tillsammans med säkring av nettoinvesteringar uppgick till 343 MSEK (177) och stod därmed för största delen av för- ändringen mellan åren. Utvecklingen av omräkningsdifferenser drivs i huvudsak av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag. Beloppen in- kluderar även reversering mot resultaträkningen av omräkningsdiffe- renser utländska verksamheter, samt i förekommande fall effekter från säkring av nettoinvesteringar i samband med avyttring av verksamhet. 84 Nettoomsättning, rörelseresultat och rörelsemarginal, procent per segment, kvarvarande verksamhet Nettoomsättning MSEK 2022 2021 2020 2019 2018 Ventilation Systems 8 444 6 391 5 654 6 018 5 786 Proﬁle Systems 3 922 3 257 2 566 2 494 2 474 Övrigt 1) - - - - - Totalt 12 366 9 648 8 220 8 512 8 260 Rörelseresultat MSEK 2022 2021 2020 2019 2018 2) Ventilation Systems 881 822 586 609 472 Proﬁle Systems 526 505 318 270 198 Övrigt 1) –60 –61 –44 –49 –45 Totalt, justerat för engångsposter och omstruktueringskostnader 1 347 1 266 860 830 625 Engångsposter och omstruktureringskostnader –22 - –70 - –62 Totalt, inklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 1 325 1 266 790 830 563 Rörelsemarginal Procent 2022 2021 2020 2019 2018 2) Ventilation Systems 10,4 12,9 10,4 10,1 8,2 Proﬁle Systems 13,4 15,5 12,4 10,8 8,0 Övrigt 1) - - - - - Totalt, justerat för engångsposter och omstruktueringskostnader 10,9 13,1 10,5 9,8 7,6 Totalt, inklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 10,7 13,1 9,6 9,8 6,9 1) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter. 2) 2019 implementerade Lindab IFRS 16 Leasingavtal. Genom tillämpning av lättnadsregler har jämförelsetal från tidigare perioder inte omräknats, varmed det inte finns full jämförbarhet med redovisade tal för 2018. Utveckling per segment Koncernens segment består av Ventilation Systems och Profile Systems. I december 2021 avyttrades segmentet Building Systems och det ingår därför inte längre i segmentsinformationen. Segment Ventilation Systems Ventilation Systems erbjuder installatörer och andra beställare inom ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlös- ningar för ventilation, kyla och värme. Nettoomsättningen uppgick till 8 444 MSEK (6 391), vilket motsvarade en ökning med 32 procent (13). Organiskt ökade omsättningen med 11 procent (14). Valutaeffekter hade en positiv påverkan med 5 pro- cent (–3) och strukturförändringar bidrog positivt med 16 procent (2). Under 2022 ökade försäljningen i alla geografiska regioner. Norden, som stod för 40 procent (44) av segmentets omsättning, rapporte- rade en stabil försäljningsutveckling som ökade i samtliga markna- der. I Västeuropa, som representerade 48 procent (42) av Ventilation Systems totala omsättning, var den organiska tillväxten positiv. Av seg- mentets fyra största marknader inom regionen (Storbritannien, Frankrike, Tyskland samt Irland) rapporterade samtliga positiv organisk tillväxt. I Centraleuropa, som stod för 10 procent (12) av segmentets omsättning, ökade försäljningen under helåret, även om variationen mellan enskilda marknader var stor. Särskilt stark tillväxt rapporterades på marknader - na Polen, Ungern, Tjeckien, Estland och Rumänien. Justerat rörelseresultat ökade till 881 MSEK (822). Justerad rörelse- marginal uppgick till 10,4 procent (12,9). Det förbättrade justerade rörelseresultatet förklaras främst av ökad försäljning och positiva effekter från strukturella förändringar, vilket delvis motverkats av högre underliggande kostnader och lägre bruttomarginal. Segment Profile Systems Profile Systems erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och väggar samt stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner. Nettoomsättningen uppgick till 3 922 MSEK (3 257), vilket motsvarade en ökning med 20 procent (27). Organiskt ökade omsättningen med 10 procent (26). Valutaeffekter hade en positiv påverkan med 2 pro- cent (–1) och strukturförändringar bidrog positivt med 8 procent (2). Under 2022 ökade försäljningen i samtliga geografiska regioner. Den största regionen Norden, som står för 80 procent (76) av Profile Systems totala nettoomsättning, rapporterade stark organisk tillväxt. Regionens största marknad Sverige, som i sin tur står för cirka hälften av Profile Systems totala omsättning, rapporterade betydande tillväxt inom samtliga produktområden. Särskilt stark var försäljningsutveck- lingen av större industriprojekt och hallar. I Centraleuropa, som står för 15 procent (19) av segmentets omsättning, minskade försäljningstill- växten i relation till år 2021. Detta till följd av höga jämförelsetal samt generellt lägre efterfrågan under årets andra halvår där större bygg- projekt senarelagts till framtiden. De senarelagda projekten var bland annat en konsekvens av hög kostnadsinflation och osäker omvärlds- situation till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Verksamheten i Väst- europa ökade även den, men påverkan var marginell då regionen en- dast representerar en mindre del av Profile Systems totala försäljning. Justerat rörelseresultat ökade till 526 MSEK (505). Justerad rörelse- marginal uppgick till 13,4 procent (15,5). Det förbättrade justerade rörelseresultatet förklaras främst av ökad försäljning och positiva effekter från strukturella förändringar, vilket delvis motverkats av högre underliggande kostnader och lägre bruttomarginal. 85 MSEK Not 2022 2021 Kvarvarande verksamhet Nettoomsättning 7, 8 12 3 6 6 9 648 Kostnad för sålda varor 6, 9, 10, 14, 31 –8 908 –6 700 Bruttoresultat 3 458 2 948 Övriga rörelseintäkter 13, 14 11 5 73 Försäljningskostnader 6, 9, 10, 14, 31 –1 338 –1 114 Administrationskostnader 6, 9, 10, 11, 14, 31 –659 –512 Forsknings- och utvecklingskostnader 6, 9, 10, 12, 14, 31 –61 –53 Övriga rörelsekostnader 9, 10, 13 –18 8 –76 Resultat från andelar i intresseföretag 10, 21 –2 0 Summa rörelsekostnader –2 133 –1 682 Rörelseresultat 1 325 1 266 Ränteintäkter 15 5 3 Räntekostnader 15 –82 –39 Övriga ﬁnansiella intäkter och kostnader 15 –10 –7 Finansnetto –87 –43 Resultat före skatt 1 238 1 223 Skatt på årets resultat 16 –264 –265 Årets resultat, från kvarvarande verksamhet 9 74 9 58 Avvecklad verksamhet Årets resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt 5 - –421 Årets resultat från avvecklad verksamhet - –42 1 Total verksamhet Årets resultat från total verksamhet 9 74 537 – varav hänförligt till moderbolagets aktieägare 974 537 – varav hänförligt till innehav utan bestämmande inﬂytande - 0 Resultat per aktie, före utspädning, SEK 17 12 ,7 3 7, 0 2 – varav hänförligt till kvarvarande verksamhet 12,73 12 ,5 3 Resultat per aktie, efter utspädning, SEK 17 12 , 70 7, 0 0 – varav hänförligt till kvarvarande verksamhet 12 ,70 12 ,5 0 Koncernens resultaträkning Koncernens rapport över totalresultatet MSEK Not 2022 2021 Årets resultat från total verksamhet 9 74 537 Poster som inte ska återföras i resultaträkningen Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer 27 80 5 Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda planer 16 –16 0 Poster som senare kommer återföras i resultaträkningen Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter 402 14 8 Säkring av nettoinvestering –74 37 Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering 16 15 –8 Övrigt totalresultat, netto efter skatt 4 07 18 2 Totalresultat 1 381 719 – varav hänförligt till moderbolagets aktieägare 1 381 719 – varav hänförligt till innehav utan bestämmande inﬂytande - 0 1) 1) 1) 1) År 2022 inkluderar Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter, en negativ effekt om –3 MSEK (–29) avseende återföring av omräkningseffekter i resultaträkningen i samband med avyttring av verksamhet. År 2021 ingick även en positiv effekt om 69 MSEK i redovisat saldo Säkring av nettoinvestering och en negativ effekt om –15 MSEK i Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering relate - rat till avyttring av verksamhet. Nettoeffekten på koncernens rapport över totalresultat uppgår till –3 MSEK (25). 86 • Kassaflöde före förändring av rörelsekapital ökade med 28 MSEK (303) och uppgick till 1 424 MSEK (1 396). Kassaflöde från den löpande verksamheten var i linje med föregående år och uppgick till 691 MSEK (704). • Kassaflöde relaterat till investeringar i materiella anlägg- ningstillgångar uppgick till –319 MSEK (–375). • Under året genomförde Lindab åtta förvärv. Kassaflöde hänförligt till förvärv av koncern- och intresseföretag uppgick till –983 MSEK (–178). • Under året avyttrades Lindab LLC i Ryssland, vilket genererade ett kassaflöde om –12 MSEK. Föregående år avyttrades segmentet Building Systems, vilket resul- terade i ett nettomässigt kassaflöde om 159 MSEK vid transaktionstillfället. Kassaﬂöde före förändringen av rörelsekapital Kassaflöde före förändring av rörelsekapital förbättrades något jäm- fört med år 2021 och uppgick till 1 424 MSEK (1 396). Förbättringen hänförde sig huvudsakligen till att det underliggande rörelseresultatet stärktes ytterligare. Den avvecklade verksamheten som fanns år 2021 redovisade då ett rörelseresultat som var negativt till betydande värde, men vilket i huvudsak inte var kassaflödespåverkande. Årets positiva kassaflödeseffekt från det förbättrade underliggande rörelseresultatet motverkades till del av koncernens ökade reglering av skatt och ränta, en nettoförändring med –140 MSEK jämfört med år 2021. Förändringen av rörelsekapital uppgick totalt till –733 MSEK (–692) under året. Vid jämförelse med motsvarande period föregående år var utvecklingen från rörelsekapital främst driven av fortsatt hög kapital- bindning i lager, men samtidigt ett i perioden betydande likviditetsut- flöde i relation till koncernens rörelseskulder. Totalt sett hade förändring i varulager en kassaflödesmässig effekt om –352 MSEK (–823), rörel- sefordringar påverkade kassaflödet med –13 MSEK (–492) och de rö- relserelaterade skulderna med –368 MSEK (623). Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 691 MSEK (704). Poster som inte påverkar kassaﬂödet Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs bland annat av av- och nedskrivningar, orealiserade kursdifferenser och avsättningar. Realise- rade vinster och förluster i samband med försäljning av anläggnings- tillgångar elimineras, eftersom kassaflödeseffekten från avyttring av dessa tillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassa- flödet från investeringsverksamheten. Året inkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader uppgående till –22 MSEK (–455), vilka i huvudsak inte har varit kassaflödespåverkande. Redovisade av- och nedskrivningar uppgick till 483 MSEK (804). I fö- regående års belopp avsåg 410 MSEK avvecklad verksamhet, varav 380 MSEK relaterade till nedskrivning av goodwill och klassificerades som engångsposter och omstruktureringskostnader. Kassaﬂöde från investeringsverksamheten Koncernens investeringar i immateriella tillgångar och materiella anlägg- ningstillgångar påverkade kassaflödet med –359 MSEK (–395). Den fortsatt höga investeringstakten var huvudsakligen ett led i koncernens pågående investeringsprogram med satsningar på automation, effekti- visering, kapacitetsökning och säkrare arbetsmiljö. Investeringsverksamheten påverkades av ett positivt kassaflöde om 14 MSEK (10) till följd av avyttrade immateriella tillgångar och materiel- la anläggningstillgångar, under året huvudsakligen hänförligt till försälj- ning av fastigheter i Sverige. Netto uppgick kassaflöde från investeringsverksamheten till –345 MSEK (–385), exklusive förvärv och avyttring av dotterbolag. Företagsförvärv och avyttringar Under året genomförde Lindab åtta förvärvstransaktioner, genom vilka koncernen fick bestämmande inflytande i följande bolag; Alig Venti- lation AB (Sverige), Nord Trade AB (Sverige), Felderer AG (Tyskland), R-Vent Netherlands B.V. (Nederländerna), Muncholm A/S (Danmark), Giroventilation AB (Sverige), Disys Technologies Ltd (Storbritannien) samt Liftasud SAS och SRA Liftasud SAS (Frankrike). Förvärven reg- lerades i huvudsak likvidmässigt vid respektive tillträde och resulte- rade för året i ett ackumulerat likvidmässigt utflöde om –976 MSEK. Utöver nya förvärv påverkades även årets kassaflöde av reglering för tidigare avtalad villkorad tilläggsköpeskilling i samband med förvär- ven av Aer Faber AS (Norge) år 2020, Tecnovent SA (Schweiz) res- pektive Profilplåt i Sverige AB (Sverige) år 2021 och Alig Ventilation AB (Sverige) år 2022. Totalt kassaflöde relaterat till förvärv uppgick för året till –983 MSEK. År 2021 var motsvarande likviditetsutflöde –178 MSEK, vilket då huvudsakligen avsåg förvärven av KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB (Sverige), H.A. Helgesen & Sønner AS (Norge), Tecnovent SA (Schweiz), Klimatek Ventilationsmateriel A/S (Danmark) och Profilplåt i Sverige AB (Sverige). År 2022 avyttrade Lindab samtliga aktier och röster i det ryska dotter- bolaget Lindab LLC, en avyttringstransaktion som resulterade i en kon- cernmässig kassaflödespåverkan om –12 MSEK. År 2021 avyttrades samtliga aktier och röster i affärsområdet, tillika segmentet, Building Systems. Försäljningen reglerades likvidmässigt vid avyttringstillfället och det nettomässiga kassaflödet relaterat till försäljningen av Building Systems uppgick till 159 MSEK. För ytterligare information om företagsförvärv och avyttringar, se not 5. Finansieringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten uppgick till 556 MSEK (–319). I detta saldo ingick likvidmässiga amorteringar med –259 MSEK (–233) avseende leasingrelaterade skulder. Utdelningen till bolagets aktieäga- re påverkade kassaflödet med –306 MSEK (–260). Övriga förändring- ar inom finansieringsverksamheten hänförde sig huvudsakligen till för- ändrad upplåning och nyttjande av kreditlimiter.  87 MSEK Not 2022 2021 Löpande verksamheten Rörelseresultat, kvarvarande verksamhet 1 325 1 266 Rörelseresultat, avvecklad verksamhet 5 - −425 Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar 9 483 804 Återläggning av realisationsvinster (–)/förluster (+) rapporterade i rörelseresultatet –5 −3 Avsättningar, ej kassapåverkande poster 18 8 Justering övriga ej kassapåverkande poster –9 −6 Summa 1 812 1 644 Erhållen ränta 4 8 Erlagd ränta –84 −52 Betald skatt –308 −204 Kassaﬂöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 1 424 1 396 Förändring av rörelsekapital Varulager (ökning – /minskning +) –352 −823 Rörelsefordringar (ökning – /minskning +) –13 −492 Rörelseskulder (ökning + /minskning –) –368 623 Summa förändring av rörelsekapital –733 −692 Kassaﬂöde från den löpande verksamheten 691 70 4 Investeringsverksamheten Förvärv av koncernföretag och intresseföretag 5 –983 −17 8 Avyttring av koncernföretag 5 –12 159 Investeringar i immateriella tillgångar 18 –40 −20 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 19 –3 19 −375 Förändring i ﬁnansiella anläggningstillgångar 0 0 Försäljning av immateriella tillgångar 18 - 1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 19 14 9 Kassaﬂöde från investeringsverksamheten –1 340 −404 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 29 1 332 2 24 Amortering av lån 29 –237 −63 Amortering av leasingrelaterade skulder 29, 31 –259 −233 Emission/inlösen av köpoptioner/aktier 26 13 Utdelning till aktieägare –306 −260 Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamheten 556 −3 19 Årets kassaﬂöde –93 −19 Likvida medel vid årets början 542 5 41 Kursdifferens likvida medel 32 20 Likvida medel vid årets slut 29 481 5 42 1) 2) 1) För information om kassaflöde per kategori 2021 för avvecklad verksamhet (segmentet Building Systems), se not 5. 2) Rörelsekapital, se definition sidan 143.  88 Anläggningstillgångar och investeringar Information om förändringar i sammansättningen av anläggnings- tillgångar återfinns i kommentarer till koncernens rapport över kassa- flöde på sidan 86. Lindab genomför för närvarande det största inves- teringsprogrammet i koncernens historia, vilket också återspeglas i anläggningstillgångar. Programmet syftar till att öka automation och effektivitet, utöka produktionskapacitet, minska Lindabs miljöpåverkan och skapa säkrare arbetsmiljö för medarbetare. Varulager och kundfordringar Varulagret ökade jämfört med föregående år och uppgick till 2 752 MSEK (2 090), vilket var en ökning med 32 procent jämfört med föregå- ende år då lagret ökade med 47 procent. Även kundfordringarna ökade jämfört med föregående år och uppgick till 1 951 MSEK (1 602), vilket motsvarade en ökning om 22 procent jämfört med föregående år då de ökade med 25 procent. Ökningen i såväl lagervärde som kundfordring- ar var bland annat påverkat av höga stålpriser och strategiskt balanse- rade lagernivåer för att bibehålla hög leveranssäkerhet till kunder. De högre nivåerna var även påverkade av genomförda förvärv under 2022. Varulager och kundfordringar i relation till nettoomsättningen uppgick vid årets slut till 22 procent (22) respektive 16 procent (17). Likvida medel Likvida medel uppgick vid utgången av året till 481 MSEK (542). I lik- vida medel ingick spärrade medel med 0 MSEK (0). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 1 737 MSEK (1 948), baserat på en underliggande kreditram på 3 079 MSEK (2 016) per den 31 december 2022. Sysselsatt kapital Koncernens genomsnittliga sysselsatta kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 9 428 MSEK (7 741). Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill uppgick till 14,1 procent (11,0). Eget kapital Eget kapital uppgick vid utgången av 2022 till 6 751 MSEK (5 650). Nettot av omräkningsdifferenser, utländska verksamheter och säkring av nettoinvesteringar, exklusive skatt, påverkade eget kapital positivt under året med 328 MSEK (185). Beloppen inkluderar även reversering mot resultaträkningen, samt i förekommande fall effekter från säkring- ar av nettoinvesteringar, i samband med avyttring av verksamhet. Det egna kapitalet ökade med 80 MSEK (5), exklusive skatt, till följd av ak- tuariella vinster avseende förmånsbestämda pensionsplaner. Utdelning till aktieägare i Lindab International AB uppgick till –306 MSEK (–260), i enlighet med beslut på årsstämman. Eget kapital per aktie uppgick till 88,08 SEK (73,89) vid utgången av året och avkastning på eget kapital uppgick för året till 15,8 procent (9,9). Nettoskuld Nettoskulden uppgick per 31 december 2022 till 3 310 MSEK (1 696). Förändringen av nettoskulden var främst relaterad till utökad belåning till följd av förvärv, högre leasingskulder och ökad kapitalbindning i lager. Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusi- ve räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden. Räntebärande skulder uppgick till 3 820 MSEK (2 270) varav leasingskulder motsvarade 1 212 MSEK (876) och avsättningar till pensioner uppgick till 217 MSEK (270). Rän- tebärande tillgångar inklusive kassa/bank uppgick till 510 MSEK (574). Nettoskulden ingår som en del av koncernens finansiella mål. Målet är att nettoskulden 1) i relation till EBITDA, exklusive engångs- och om- struktureringsposter, inte ska överstiga 3,0. Nettoskulden i relation till EBITDA uppgick per 31 december 2022 till 1,6 (1,0). Nettoskuldsätt- ningsgraden, det vill säga nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,5 ggr (0,3). Räntetäckningsgrad Räntetäckningsgraden, vilket ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor, uppgick till 16,2 ggr (20,0). Soliditet Koncernens soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till totala till- gångar uppgick till 52,1 procent (54,8). Kreditavtal De befintliga kreditavtalen om 1 300 MSEK med Nordea och Raiffeisen Bank International och 70 MEUR med Raiffeisen Bank International för- längdes under året och löper till andra kvartalet 2025. Under året har Lindab även ingått ett nytt kreditavtal om 1 000 MSEK med Nordea, vilket löper till andra kvartalet 2024. Alla avtal innehåller en kovenant vilken följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyllde villkoren per 31 december 2022. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser I samband med avyttringen av Building Systems i slutet av december 2021 hade Lindab fortsatt ansvar för vissa operationella garantiåtagan- den uppgående till 30 MEUR till förmån för Building Systems. Lindab er- höll vid avyttringstillfället en moderbolagsgaranti från köparen av Build- ing Systems, vilken motsvarade värdet av de ovan nämnda garantiåta- gandena. Under första kvartalet 2022 övergick utestående operationel- la garantiåtaganden i allt väsentligt från Lindab till köparen av Building Systems. Per 31 december 2022 kvarstod inga operationella garanti- åtaganden till förmån för Building Systems. Under 2022 har pantbrev i fastigheter och företagsinteckningar mot- svarande 20 MSEK erhållits i retur. Per den 31 december 2022 uppgick ställda säkerheter till 87 MSEK (96) och eventualförpliktelser uppgick till 24 MSEK (21). 1) Genomsnittlig nettoskuld för året. • Soliditeten uppgick till 52,1 procent (54,8). • Nettoskulden uppgick till 3 310 MSEK (1 696). • Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 0,5 ggr (0,3). Finansiell ställning 89 MSEK Not 2022-12-31 2021-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Goodwill 18 3 967 3 014 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande 18 16 14 Patent och liknande rättigheter 18 2 2 Övriga immateriella tillgångar 18 26 4 85 Summa immateriella tillgångar 4 249 3 115 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 19 934 803 Maskiner och inventarier 19 926 710 Pågående nyanlägggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 19 15 4 16 6 Nyttjanderättstillgångar 20, 31 1 156 869 Summa materiella anläggningstillgångar 3 170 2 548 Finansiella anläggningstillgångar Finansiell placering 27 25 28 Andra långfristiga värdepappersinnehav 22 5 4 Andelar i intresseföretag 21 16 18 Andra långfristiga fordringar 23 6 4 Summa ﬁnansiella anläggningstillgångar 52 54 Uppskjuten skattefordran 16 36 82 Summa anläggningstillgångar 7 507 5 799 Omsättningstillgångar Varulager 24 2 752 2 090 Kundfordringar 25 1 951 1 602 Övriga fordringar 25 67 57 Aktuell skattefordran 11 2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 25 18 4 209 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, räntebärande 25 4 4 Likvida medel 4 81 542 Summa omsättningstillgångar 5 450 4 506 SUMMA TILLGÅNGAR 12 957 10 305 MSEK Not 2022-12-31 2021-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktiekapital 26 79 79 Övrigt tillskjutet kapital 2 272 2 272 Omräkningsreserv 523 18 0 Balanserad vinst inklusive årets resultat 3 877 3 119 Summa eget kapital 6 751 5 650 Långfristiga skulder Räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut 29 2 349 1 110 Skulder avseende leasing 29, 31 930 643 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 27 2 17 270 Summa räntebärande skulder 3 496 2 023 Icke räntebärande skulder Uppskjuten skatteskuld 16 15 0 10 7 Övriga avsättningar 28 7 5 Övriga skulder 41 7 Summa icke räntebärande skulder 19 8 119 Summa långfristiga skulder 3 694 2 142 Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut 29 12 4 Checkräkningskredit 29 0 0 Skulder avseende leasing 29, 31 28 2 23 3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 30 10 Summa räntebärande skulder 324 247 Icke räntebärande skulder Förskott från kunder 64 63 Leverantörsskulder 9 74 1 062 Aktuell skatteskuld 11 0 15 8 Övriga avsättningar 28 11 18 Övriga skulder 2 12 14 9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 8 17 816 Summa icke räntebärande skulder 2 188 2 266 Summa kortfristiga skulder 2 512 2 513 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 12 957 10 305  90 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Övrigt Balanserad Innehav utan tillskjutet Omräknings- vinst inkl bestämman- Totalt MSEK Aktiekapital kapital reserv årets resultat Summa de inﬂytande eget kapital Ingående balans per 1 januari 2022 79 2 272 18 0 3 119 5 650 - 5 650 Årets resultat 9 74 9 74 - 9 74 Övrigt totalresultat Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer 80 80 - 80 Uppskjuten skatt hänförligt till förmånsbestämda planer –16 –16 - –16 Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter 402 402 - 402 Säkring av nettoinvestering –74 –74 - –74 Skatt hänförligt till säkring av nettoinvestering 15 15 - 15 Summa övrigt totalresultat - - 343 64 407 - 407 Summa totalresultat - - 343 1 038 1 381 - 1 381 Utdelning till aktieägare –306 –306 - –306 Emission/inlösen av köpoptioner 26 26 - 26 Transaktioner med aktieägarna - - - –280 –280 - –28 0 Utgående balans per 31 december 2022 79 2 272 52 3 3 877 6 751 - 6 751 Ingående balans per 1 januari 2021 79 2 262 3 2 834 5 178 0 5 178 Årets resultat 5 37 537 0 5 37 Övrigt totalresultat Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer 5 5 - 5 Uppskjuten skatt hänförligt till förmånsbestämda planer 0 0 - 0 Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter 14 8 14 8 0 14 8 Säkring av nettoinvestering 37 37 - 37 Skatt hänförligt till säkring av nettoinvestering –8 –8 - –8 Summa övrigt totalresultat - - 177 5 182 0 182 Summa totalresultat - - 177 542 719 0 719 Utdelning till aktieägare –26 0 –260 - −260 Emission av aktier 0 10 10 - 10 Emission av köpoptioner 3 3 - 3 Transaktioner med aktieägarna 0 10 - –257 –247 - –247 Utgående balans per 31 december 2021 79 2 272 18 0 3 119 5 650 - 5 650 Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen 91 Balansräkning MSEK Not 2022-12-31 2021-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 35 3 467 3 467 Finansiella räntebärande anläggnings- tillgångar 5 5 Uppskjuten skattefordran 1 1 Summa anläggningstillgångar 3 473 3 473 Omsättningstillgångar Fordran på koncernföretag 55 26 Likvida medel 0 0 Summa omsättningstillgångar 55 26 SUMMA TILLGÅNGAR 3 528 3 499 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 26 79 79 Reservfond 708 708 Fritt eget kapital Överkursfond 90 90 Balanserad vinst 1 716 1 982 Årets resultat 1) 36 14 Summa eget kapital 2 629 2 873 Avsättningar Räntebärande avsättningar 5 5 Summa avsättningar 5 5 Kortfristiga skulder Icke räntebärande skulder Skuld till koncernföretag 886 615 Aktuell skatteskuld 6 4 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 2 2 Summa icke räntebärande skulder 894 621 Summa kortfristiga skulder 894 621 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 528 3 499 1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder. Eget kapital Se not 26, Eget kapital och antal aktier, för information om aktietrans- aktioner och mandat godkända av årsstämman. Risker, riskhantering och intern kontroll Se Förvaltningsberättelse på sidorna 76-81, Risker på sidorna 64-69 samt not 3 på sidorna 103-106. Kassaﬂödesanalys MSEK 2022 2021 Löpande verksamheten Rörelseresultat –3 –3 Avsättningar, ej kassaﬂödespåverkande 0 0 Erlagd ränta –15 –5 Betald skatt –6 –3 Kassaﬂöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital –24 –11 Förändring av rörelsekapital Rörelsefordringar 1 –1 Rörelseskulder 271 242 Kassaﬂöde från den löpande verksamheten 248 230 Finansieringsverksamheten Mottaget koncernbidrag 25 20 Utdelning från koncernföretag 7 - Utdelning till aktieägare –306 –260 Emission/inlösen av aktier/köpoptioner 26 10 Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamheten –248 –230 Årets kassaﬂöde 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 Likvida medel vid årets slut 0 0 Moderbolaget Moderbolaget är ett holdingbolag som innehar aktierna i Lindab AB, där huvudkontorets funktioner bedrivs. Lindab AB äger övriga i koncernen ingående dotterbolag direkt och indirekt. Moderbolaget ägde fram till 2022 även aktierna i Lindab LTIP 17-19 AB. Moderbolagets nettoomsättning uppgick under räkenskapsåret till 6 MSEK (5). Årets resultat uppgick till 36 MSEK (14). Mottagna kon- cernbidrag från dotterbolag uppgick till 55 MSEK (25). Resultaträkning MSEK Not 2022 2021 Nettoomsättning 6 5 Administrationskostnader 6, 10, 11 –9 –8 Övriga rörelsekostnader 13 0 - Rörelseresultat –3 –3 Resultat från dotterbolag 15 62 25 Räntekostnader, koncerninterna 15 –15 –5 Resultat före skatt 44 17 Skatt på årets resultat 16 –8 –3 Årets resultat 1) 36 14 1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder. 92 Rapport över förändring i moderbolagets egna kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Bundet eget kapital Fritt eget kapital MSEK Aktiekapital Reservfond Överkursfond Balanserad vinst Årets resultat 1) Totalt eget kapital Ingående balans per 1 januari 2022 79 708 90 1 996 2 873 Årets resultat 36 36 Transaktioner med aktieägare Utdelning till aktieägare –306 –306 Emission/inlösen av köpoptioner 26 26 Utgående balans per 31 december 2022 79 708 90 1 716 36 2 629 Ingående balans per 1 januari 2021 79 708 90 2 232 3 110 Årets resultat 14 14 Transaktioner med aktieägare Utdelning till aktieägare –260 –260 Emission av aktier 0 10 10 Utgående balans per 31 december 2021 79 708 90 1 982 14 2 873 1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder. 93 MSEK om ej annat anges 2022 2021 2020 2019 2018 1) Nettoomsättning och resultat, kvarvarande verksamhet Nettoomsättning 12 366 9 648 8 220 8 512 8 260 Tillväxt, % 28 17 –3 3 12 varav organiskt 11 17 –2 1 7 varav förvärv/avyttring 13 2 0 0 1 varav valutaeffekter 4 –2 –1 2 4 Omsättning i utlandet, % 70 68 72 75 74 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1 808 1 660 1 185 1 183 710 Av- och nedskrivningar 483 394 395 353 147 Rörelseresultat 1 325 1 266 790 830 563 Engångsposter och omstruktureringskostnader 2) –22 - –70 - –62 Justerat rörelseresultat 1 347 1 266 860 830 625 Resultat före skatt 1 238 1 223 752 778 533 Nettoomsättning och resultat, total verksamhet Nettoomsättning 12 366 10 619 9 166 9 872 9 326 Tillväxt, % 16 16 –7 6 13 varav organiskt 10 17 –6 3 8 varav förvärv/avyttring 3 2 1 0 1 varav valutaeffekter 3 –3 –2 3 4 Omsättning i utlandet, % 70 71 74 78 76 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1 808 1 645 1 284 1 315 715 Av- och nedskrivningar 483 804 438 400 168 Rörelseresultat 1 325 841 846 915 547 Engångsposter och omstruktureringskostnader 2) –22 –456 –70 - –87 Justerat rörelseresultat 1 347 1 297 916 915 634 Resultat före skatt 1 238 802 811 881 531 Årets resultat 974 537 596 678 394 Totalresultat 1 381 719 281 746 453 Kassaﬂöde, total verksamhet Kassaﬂöde från den löpande verksamheten 691 704 1 129 1 017 593 Kassaﬂöde från investeringsverksamheten –1 340 –404 –663 −300 –105 Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamheten 556 –319 –395 −484 –547 Årets kassaﬂöde –93 –19 71 233 –59 Operativt kassaﬂöde 662 979 965 918 716 Sysselsatt kapital och ﬁnansiering, total verksamhet Balansomslutning 12 957 10 305 9 405 9 438 7 802 Sysselsatt kapital 10 571 7 920 7 419 7 383 5 848 Nettoskuld 3 310 1 696 1 640 1 771 1 052 Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 6 751 5 650 5 178 5 027 4 464 Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inﬂytande - - 0 - 0 1) 2019 implementerade Lindab IFRS 16 Leasingavtal. Genom tillämpning av lättnadsregler har jämförelsetal från tidigare perioder inte omräknats, varmed det inte finns full jämförbarhet med redovisade tal för 2018. 2) Engångsposter och omstruktureringskostnader för: – 2022, totalt –22 MSEK, relaterat till Lindabs avyttring av verksamheten i Ryssland. – 2021, totalt –456 MSEK, relaterat till Lindabs avyttring av Building Systems. Kostnaden redovisas i avvecklad verksamhet. – 2020, totalt –70 MSEK, relaterat till Lindabs avveckling och avyttring av IMP Klima Group. Kostnaden redovisas i kvarvarande verksamhet. – 2019, inga engångsposter eller omstruktureringskostnader. – 2018, totalt –87 MSEK, bestående främst av utvärdering av strukturella alternativ, omstruktureringskostnader samt åtgärder i samband med kostnadsbesparingsprogram. Av kostnaden redovisas –62 MSEK i kvarvarande verksamhet och –25 MSEK i avvecklad verksamhet. Koncernen: Fem år i sammandrag 94 Nyckeltal, kvarvarande verksamhet EBITDA–marginal, % 14,6 17,2 14,4 13,9 8,5 Rörelsemarginal, % 10,7 13,1 9,6 9,8 6,9 Justerad rörelsemarginal, % 10,9 13,1 10,5 9,8 7,6 Vinstmarginal (före skatt), % 10,0 12,7 9,1 9,1 6,5 Nyckeltal, total verksamhet EBITDA–marginal, % 14,6 15,5 14,0 13,3 7,7 Rörelsemarginal, % 10,7 7,9 9,2 9,3 5,9 Justerad rörelsemarginal, % 10,9 12,2 10,0 9,3 6,8 Vinstmarginal (före skatt), % 10,0 7,6 8,8 8,9 5,7 Avkastning på sysselsatt kapital, % 14,1 11,0 11,5 13,6 9,4 Avkastning på eget kapital, % 15,8 9,9 11,6 14,3 9,1 Soliditet, % 52,1 54,8 55,1 53,3 57,2 Nettoskuld/EBITDA, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 1,6 1,0 1,4 1,6 1,6 Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,5 0,3 0,3 0,4 0,2 Räntetäckningsgrad, ggr 16,2 20,0 19,0 18,8 21,4 Personal Medelantal anställda 4 801 5 189 5 271 5 202 5 126 varav utomlands 3 401 3 906 4 114 4 077 3 983 varav avvecklad verksamhet - 655 707 716 701 Antal anställda vid periodens slut 4 853 4 549 5 078 5 196 5 071 varav avvecklad verksamhet - - 692 727 699 Lönekostnad inklusive sociala avgifter och pensionskostnader 2 619 2 503 2 336 2 466 2 324 Försäljning per medelantal anställd, KSEK 2 576 2 046 1 739 1 898 1 819 1) 2019 implementerade Lindab IFRS 16 Leasingavtal. Genom tillämpning av lättnadsregler har jämförelsetal från tidigare perioder inte omräknats, varmed det inte finns full jämförbarhet med redovisade tal för 2018. 2) Styrelsens förslag till utdelning för 2022. För finansiella definitioner, se sidan 143. MSEK om ej annat anges 2022 2021 2020 2019 2018 1) Data per aktie, total verksamhet Genomsnittligt antal utestående aktier, tusental 76 552 76 396 76 340 76 332 76 332 Antal utestående aktier, tusental 76 642 76 467 76 357 76 332 76 332 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 12,70 7,0 0 7, 8 0 8,89 5,16 Eget kapital per aktie, SEK 88,08 73,89 67,82 65,86 58,49 Kassaﬂöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK 9,03 9,22 14,79 13,32 7,77 Utdelning per aktie, SEK 5,20 2) 4,00 3,40 1,75 1,75 P/E-tal 10,0 45,9 21,8 13,6 12,3 Börskurs vid årets slut, SEK 127,4 0 321,40 170,40 119,60 63,50 Börsvärde vid årets slut 9 764 24 576 13 011 9 129 4 847 Investeringar, total verksamhet Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 359 395 425 278 120 95 Noter Not Innehåll sid 01 Allmän information 96 02 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper 96 03 Finansiella risker 103 04 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål 106 05 Företagsförvärv och avyttringar 108 06 Personal och ledande befattningshavare 112 07 Segmentsredovisning 114 08 Intäktsredovisning 115 09 Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion 116 10 Kostnader fördelade på kostnadsslag 117 11 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer 117 12 Forskning och utveckling 117 13 Övriga rörelseintäkter och kostnader 118 14 Statliga stöd 118 15 Finansiella intäkter och kostnader 118 16 Skatt på årets resultat 119 17 Resultat per aktie 121 18 Immateriella tillgångar 122 19 Materiella anläggningstillgångar 124 20 Nyttjanderättstillgångar 125 21 Intresseföretag 126 22 Andra långfristiga värdepappersinnehav 126 23 Andra långfristiga fordringar 126 24 Varulager 126 25 Kortfristiga fordringar 127 26 Eget kapital och antal aktier 128 27 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 128 28 Övriga avsättningar 130 29 Koncernens upplåning och finansiella instrument 131 30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 133 31 Leasing 133 32 Ställda säkerheter och eventualtillgångar/-förpliktelser 134 33 Transaktioner med närstående 135 34 Händelser efter rapportperioden 135 35 Koncern- och intresseföretag 136 96 Lindab International AB med säte i Båstad, registrerat i Sverige under organisa- tionsnummer 556606-5446 (moderbolaget) och dess dotterbolag (sammantaget koncernen) samt dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Huvudkon- torets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad. Denna koncernredovisning har, den 26 mars 2023, godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 11 maj 2023. De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovis- ning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Grund för rapportens upprättande Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), sådana de antagits av EU och Rekommendation 1, Kompletterande redovisning för koncerner, från Rådet för finansiell rapportering. Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skul - der utom vad gäller vissa finansiella instrument som värderas till verkligt värde. Nya eller ändrade IFRS standarder och nya tolkningar 2022 Inga av de nya eller omarbetade standarder, tolkningar och förbättringar som givits ut av International Accounting Standards Board (IASB) eller IFRS Interpre- tations Committee (IFRIC) och antagits av EU under 2022 har haft någon väsent- lig effekt på koncernen. Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar vilka ännu inte trätt ikraft Inga nya eller ändrade standarder samt tolkningar som har givits ut av Interna - tional Accounting Standards Board (IASB) samt IFRS Interpretations Committee (IFRIC) och som träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2023 har tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar, som ännu inte trätt i kraft per sista december 2022, bedöms utifrån känd information inte ha väsentlig effekt på koncernens finansiella redovisning. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Lindab International AB och de företag över vilka moderbolaget har bestämmande inflytande, dotterbolag. Be- stämmande inflytande föreligger när moderbolaget har inflytande över investe- ringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engage- mang i investeringsobjektet och kan använda sitt inflytande över investeringsob- jektet till att påverka sin avkastning. Moderbolaget gör en ny bedömning av om bestämmande inflytande föreligger i de fall fakta och omständigheter tyder på att en eller flera av de faktorer som anges ovan har ändrats. Konsolidering av ett dotterbolag sker från och med den dag moderbolaget får bestämmande inflytande och fram till den dag det upphör att ha det bestämman- de inflytandet över dotterbolaget. Detta innebär att intäkter och kostnader för ett dotterbolag som förvärvats eller avyttrats under innevarande räkenskapsår inklu- deras i koncernens resultaträkning samt övrigt totalresultat från den dag moder- bolaget får det bestämmande inflytandet fram till den dag moderbolaget upphör att ha det bestämmande inflytandet. Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moderbolagets ägare. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har vid behov justerats för att överens - stämma med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktio- ner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncern- interna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen. Rörelseförvärv Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Överförd ersättning för rörelse- förvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar, upp- komna eller övertagna skulder samt emitterade eget kapitalandelar i utbyte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppkommer. I överförd ersättning ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de till- gångar eller skulder som är följden av en överenskommelse om villkorad köpe- skilling. Förändringar i verkligt värde för en villkorad köpeskilling som uppkommer på grund av ytterligare information som erhållits efter förvärvstidpunkten om fakta och förhållanden som förelåg per förvärvstidpunkten, kvalificerar som justeringar under värderingsperioden och justeras retroaktivt med motsvarande justering av goodwill. Alla andra förändringar i det verkliga värdet för en villkorad köpeskilling som klassificeras som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med tillämplig standard. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas inom eget kapital. Vid rörelseförvärv där summan av överförd ersättning, eventuellt innehav utan be - stämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare ak- tieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara för- värvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rapporten över finan- siell ställning. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett för- värv till lågt pris, negativ goodwill, direkt i resultatet. Redovisning av rörelseför- värv framgår av not 5. Avvecklad verksamhet Avvecklad verksamhet är den del av koncernen, vilken klassificeras som att den innehas för försäljning eller är avyttrad. Kriterierna för att uppfylla klassificeringen är att tillgången är tillgänglig för omedelbar avyttring i förevarande skick och att det är mycket sannolikt att en avyttring kommer ske. Redovisningsmässigt pre - senteras en avvecklad verksamhets nettoresultat efter skatt på egen rad i resul- taträkningen, särskild från kvarvarande verksamhets finansiella utfall, med mot- svarande redovisning för jämförelseperioden. I koncernens rapport över finansiell ställning redovisas verksamhet som innehas för försäljning/avvecklad verksamhet särskilt på egen rad på tillgångs- respektive skuldsidan, utan justering av jämfö- relseperioden. I koncernens rapport av kassaflöden finns ej något krav på diffe- rentiering av kvarvarande verksamhet och avvecklad verksamhets kassaflöde. Tillgångar som innehas för försäljning värderas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader, från den tidpunkt då kri- terierna enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och av- vecklade verksamheter uppfylls och fram till dess att tillgången avyttras alterna- tivt ej längre möter standardens krav. Under den tid som en tillgång är klassifice- rad som att den innehas för försäljning får dess anläggningstillgångar inte vara föremål för avskrivning. I september 2021 beslutade och tecknade Lindab ett avtal om att avyttra samt - liga aktier och röster i affärsområdet, tillika segmentet, Building Systems. Base- Information om koncernens sammansättning vid räkenskapsårets utgång fram- går av not 35. Om ej annat anges avses belopp i MSEK. Not 01 Allmän information Not 02 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper 97 rat på beslutet och avtalet samt verksamhetens befintliga struktur bedömdes då alla förutsättningar vara uppfyllda för att redovisa Building Systems som en verk- samhet som innehas för försäljning enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som inne- has för försäljning och avvecklade verksamheter och denna klassificerings- samt värderingsgrund tillämpades vid utgången av tredje kvartalet samma år. Värde- ringen till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försälj- ningskostnader medförde då bland annat en nedskrivning av goodwill motsva- rande 380 MSEK i perioden. Avtalet om avyttring av Building Systems var bland annat villkorat av konkurrens- godkännande i Ryssland. Det godkännandet erhölls av rysk myndighet under fjärde kvartalet 2021, varmed avyttringen slutfördes i slutet av december samma år. Vid utgången av fjärde kvartalet 2021 redovisades därmed Building Systems som en avvecklad verksamhet. Redovisning av avvecklad verksamhet framgår av not 5. Omräkning av utländska dotterbolag och utländsk valuta Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och ba- lansräkningar för utländska verksamheter, dotterbolag och intresseföretag, tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsva- luta. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporte- rande enhetens redovisning. Samtliga tillgångar och skulder i dotterbolagen räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid avytt- ring av dotterbolag där bestämmande inflytande förloras återförs den ackumule- rade omräkningsdifferensen och redovisas i det koncernmässiga resultatet som en del av realisationsresultatet. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt va- lutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av monetära tillgång- ar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i rapporten över totalresultatet. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga rörelsein- täkter och kostnader, not 13, och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader, not 15. Intern prissättning Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner. Segmentsrapportering Lindabs verksamhet rapporteras per segment. Rörelsesegmenten rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernens segment bestod fram till och med räkenskapsåret 2021 av följande tre segment, Ventilation Systems, Profile Systems och Building Systems. Under tredje kvartalet 2021 fattades be - slut om att avyttra Building Systems, varmed segmentet från den tidpunkten re- dovisas som en anläggningstillgång som innehas för försäljning. Avyttringen slut- fördes under december månad samma år, varmed Building Systems redovisas som en avvecklad verksamhet vid utgången av 2021. Efter avyttringen av Building Systems har koncernen två segment, Ventilation Systems och Profile Systems. Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisningsprinciper som beskrivs i denna not. Normala kommersiella villkor i branschen tillämpas vid transaktioner mellan segmenten. Internpriser mellan koncernens segment sätts utifrån principen om armlängds avstånd, det vill säga mellan parter som är obe - roende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen ge- nomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras inom det segment i vilket till- gången finns samt disponeras. Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger på i vilket land överföringen av risker och förmåner sker. Redovisning av segment framgår av not 7. Intäktsredovisning Intäkter redovisas vid den tidpunkt när kontroll över de produkter och tjänster som levererats övergått till motpart i enlighet med avtal. Redovisade intäkter avspeglar då förväntad ersättning i samband med fullgörandet av kontraktuella åtaganden mot kund och motsvarar den ersättning som koncernen bedöms vara berättigad till. Intäktsströmmar Intäktsströmmarna som finns representerade inom segmenten Ventilation Sys - tems samt Profile Systems är i huvudsak relaterade till att Lindab erbjuder enskil- da standardiserade produkter. Ventilation Systems intäkter hänför sig primärt till försäljning av ventilationsprodukter, anpassade tekniska lösningar eller system för ventilation, inneklimat och kyla/värme. Profile Systems intäkter och erbjudan- de inriktar sig huvudsakligen på byggprodukter såsom takavvattning i stål, be- klädnad av tak/vägg, stålprofiler för vägg-, tak- och bärlagskonstruktioner samt hallbyggnader. Inom segmentet Building Systems, vilket redovisas som avveckad verksamhet vid utgången av 2021, erbjöds monteringsfärdiga stålbyggnadssys- tem, vilka kan bestå av enskilda delar eller kompletta lösningar för hela det yttre skalet (det vill säga stommar, väggar, tak och tillbehör). Ibland kunde kundan - passningar av system och lösningar även innefatta element av installation och/ eller driftsättning, men dessa intäktselement var mycket begränsade och utgjor - de inte en väsentlig del av koncernens omsättning. Eventuella installationstjäns- ter såldes endast i samband med försäljning av produkt och marknadsfördes ej som separata tjänster i koncernens produktportfölj. Prestationsåtaganden och tidpunkt för intäktsredovisning Försäljning av produkt (enskild eller integrerad) bedöms vara ett prestationsåta - gande och intäkten redovisas när prestationsåtagandet har uppfyllts samt kun- den fått kontroll över produkten, det vill säga vid en viss tidpunkt (vanligtvis i sam- band med fysisk leverans till motpart). När Lindab tillverkar och säljer kompletta hallar eller byggnadssystem, kan försälj- ningen vara i form av projektorienterad verksamhet. Intäktsredovisningen sker då i huvudsak vid respektive delleverans i enlighet med vad som regleras i kontraktet och då kunden fått kontroll över produkten. Eventuella installations-/driftsättningstjänster intäktsförs vanligen när åtagandet slutförts, men tidpunkten kan påverkas av om tjänsten är en separat komponent eller produktintegrerad del utifrån avtalade villkor. Om det är sannolikt att totala projektkostnader kommer att överstiga totala intäk- ter redovisas den förväntade förlusten omedelbart som en kostnad. Garantier Vid försäljning av produkter lämnas garantier beroende på produktens karaktär, beskaffenhet och användningsområde. Lämnade garantivillkor täcker i huvudsak endast ursprungligt produktfel. Långa garantitider kan förekomma inom enskilda produktgrupper, men med utgångspunkt i vad garantin täcker samt med krav på hur produkten ska användas/underhållas ses inte lämnade garantier som adde - rande servicegarantier. Därmed redovisas inte lämnade garantier som separata prestationsåtaganden enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, utan redovi - sas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Transaktionspris Inom verksamheten förekommer volymrabatt, baserad på försäljning till motpart under fördefinierad period, samt kassarabatter. Intäkter från denna form av för - säljning redovisas till avtalat pris netto efter avdrag för eventuella rabatter. Rabat- ter beräknas utifrån förväntat värdemetoden. Övriga intäkter Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den ordinarie verksamheten, såsom exempelvis nettovinst på sålda anläggningstill- gångar och kursvinster av rörelsekaraktär. Finansiella intäkter Ränteintäkter redovisas med beaktande av upplupen ränta på balansdagen. Er - hållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts. Personalkostnader Incitamentsprogram Principer om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställdes se- nast vid årsstämman 2021, principer som ska framläggas för fastställelse vid års- stämman minst vart fjärde år. Enligt antagna riktlinjer ska ersättningsprogrammet för dessa personer bland annat omfatta en långsiktig kontant rörlig ersättningsdel. Denna ersättningsdel ska vara baserad på mätbara kriterier, vilka återspeglar för- definierade finansiella och kvalitativa mål för Lindab. Baserat på tidigare beslut av årsstämman har ett långsiktigt incitamentsprogram implementerats år 2022, ett program som har en treårig mätperiod. Incitamentsprogrammet har i allt väsent - Not 2, forts. 98 ligt samma utformning som motsvarande program, vilka antogs vid årsstämmor- na 2020 respektive 2021. Samtliga incitamentsprogram redovisas enligt IAS 19 Ersättning till anställda och under intjänandeperioden redovisas de som en kost - nad och en kortfristig skuld. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel och utdelningar samt vinster på finansiella instrument som värderas via resultatet. I posten ingår även vinst på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen och vinst när säkringen inte längre uppfyller villko - ren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultat- räkningen i finansnettot. Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, räntekomponent hänförlig till förmånsbaserade pensionsplaner, effekter av upplösningar av nuvärdesberäk- nade avsättningar samt förluster på finansiella instrument som värderas till verk- ligt värde via resultatet. I posten ingår även förlust på säkringsinstrument av net- toinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen och förlust när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktio- nen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Under finansiella kostnader redovisas även räntekostnader för hyres- och leasingavtal i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Ränteintäkter respektive räntekostnader på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla utdelning fastställts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto . Låneutgifter Låneutgifter kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdig- ställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt IAS 23 Låneutgifter ska de i så fall aktiveras. Inkomstskatter Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomstår- et. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder som ska betalas i framtiden. Värderingen av uppskjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och fordringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bolagen som är beslutade eller avi - serade på balansdagen. Skatteeffekten redovisas på samma sätt som hänförlig transaktion, det vill säga i resultatet, i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att fram - tida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga mot vilka de tempo- rära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatte- skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet. Upp- skjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är san- nolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. För skatt på årets resultat och uppskjutna skatteford - ringar respektive skatteskulder, se not 16. Resultat per aktie Resultat per aktie påverkas inte av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, eftersom sådana saknas i Lindab. Under de fyra senaste räkenskapsåren har däremot köpoptioner utställts, vilka indirekt påverkar beräkning av resultat per aktie efter utspädning. Under tredje kvartalet 2022 utnyttjades samtliga 175 000 köpoptioner i det äldsta optionsprogrammet för att förvärva aktier i Lindab enligt programmets villkor. Vid utgången av 2022 fanns därmed följande tre framåtrik - tade program av förvärvsmöjligheter med stöd av köpoption, förvärvsmöjlighe- ter som påverkar beräkningen av resultat per aktie efter utspädning: Förvärv av aktier med stöd av köpoption sommaren 2023 (nyttjanderätt för 210 000 köp- optioner), sommaren år 2024 (nyttjanderätt för 183 950 köpoptioner) samt som- maren år 2025 (nyttjanderätt för 238 050 köpoptioner). En köpoption ger rätt att förvärva en aktie i Lindab. Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för perio- dens utestående aktier. Intresseföretag Intresseföretag är bolag för vilka moderbolaget har ett betydande men inte ett be- stämmande inflytande, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. Enligt denna metod värderas andelen i intresseföretaget till anskaffningsvärde vid förvärvstillfället. Det resultat som uppkommer efter förvärvet i intresseföretaget och som avser koncernens andel, med justeringar för upplösning av förvärvade över- och undervärden, re- dovisas som en separat post i resultaträkningen på raden Resultat från andelar i intresseföretag. Redovisning av intresseföretag framgår i not 21. Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter värderas enligt IFRS 3 Rörelseförvärv. Se även avsnittet om koncernredovisning sidan 96. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgång- ar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar. För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov bestäms återvin - ningsvärdet genom att en beräkning genomförs av diskonterade framtida kassa- flöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt. Därvid ska beräk- ningen göras på de lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna. För Lindabkoncernen betraktas de redovisade segmenten som den lägsta nivå som goodwill följs upp på och som nedskrivningsprövning utförs på. Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter- eller intresseföretag inkluderar kvar - varande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade enheten. Redovisning av goodwill framgår i not 18. Varumärken, patent och liknande rättigheter Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde mins- kat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den be- dömda nyttjandeperioden, 3–20 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen. Programvara Förvärvade programvarulicenser samt viss kodning respektive anpassning av programvara aktiveras på basis av de utgifter som uppstått då den aktuella pro- gramvaran/funktionaliteten utvecklas samt driftsätts, under förutsättning att kon- cernen har kontroll över den immateriella tillgången i fråga. Dessa aktiverade ut- gifter skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år. Nyttjandeperio- den omprövas minst årligen. Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller tek - nisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår. Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet används för att planera eller skapa produktion av nya eller starkt förbättrade processer eller produkter, aktiveras om det bedöms att processen eller produkten är tekniskt och kommersiellt genom- förbar. De utgifter som ska aktiveras inkluderar materialkostnader, direkta kost- nader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade ut- vecklingskostnader upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Den bedömda nyttjandeperioden är 3-5 år. Nyttjandepe- rioden omprövas minst årligen . Materiella anläggningstillgångar Nedan beskrivna redovisningsprinciper avseende materiella anläggningstillgång- ar avser tillgångar som ägs av koncernen. För aktiverade nyttjanderättstillgång- ar avseende materiella anläggningstillgångar, hänförliga till hyres- och leasingav- tal, se avsnitt för Leasing. Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker, lager och kontor. Dessa redovisas till anskaffningsvärdet minskat med de ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till upp- skattad nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen. Inga avskriv- ningar görs på mark. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas Not 2, forts. 99 på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgång- ars redovisade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer. Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga komponenter och varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nyttjandeperiod, så kallad komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggnader som maskiner och inventarier. Under investeringsåret görs avskrivningar enligt plan på maskiner, in- ventarier, fordon och datorer från och med tidpunkten då de tas i bruk. Följande avskrivningstider har använts Byggnader 15–50 år Markanläggningar 20 år Maskiner och inventarier 5–15 år Fordon och teknisk utrustning 3–10 år Nedskrivningar Prövningar av nedskrivningsbehov för immateriella tillgångar exklusive goodwill görs så snart det uppstår indikationer på att en tillgång har minskat i värde. Ned - skrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock minst årligen oavsett om indikation föreligger. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet översti - ger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av nyttjandevärdet och det verkliga värdet reducerat med försäljningskostnader. Nyttjandevärdet beräk- nas som nuvärdet av det beräknade framtida kassaflödet efter skatt. Varje ba- lansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att se om det finns indikationer på att nedskrivningsbehovet har minskat eller inte läng- re föreligger. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring i de anta- ganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet och om återvin- ningsvärdet är högre än det redovisade värdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts. En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som good- will har allokerats till genomförs årligen under fjärde kvartalet, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Prövningar av behovet av nedskrivning lik - som redovisning av nedskrivning av goodwill sker på samma sätt som för imma- teriella tillgångar. Nedskrivningar av goodwill återförs dock inte. Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av ned- skrivningar avseende materiella tillgångar sker på samma sätt som för immate- riella tillgångar enligt ovan. Finansiella instrument Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell till- gång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta om- fattar likvida medel, placeringar, långfristiga värdepapper, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument. Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsda - gen. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Den finan- siella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning när rätten att erhål- la kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra par - ten. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när åtagan- det uppfyllts, upphävts eller löpt ut. Vad gäller kundfordringar specifikt tas dessa upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Finansiella instrument redovisas initialt till ett anskaffningsvärde motsvarande in - strumentets verkliga värde vid tidpunkten för anskaffning med tillägg för trans- aktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de finansiella instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång vilka redovisas till verkligt värde via resul - tatet där transaktionskostnader redovisas direkt i resultaträkningen. Efterföljan- de värdering av instrumentet är beroende på dess karaktär och klassificering. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Klassificering av finansiella tillgångar beror på Lindabs affärsmodell och styrs därmed av syftet med innehavet av den finansiella tillgången samt den finansiel- la tillgångens kontraktsenliga kassaflöden. Finansiella tillgångar klassificeras uti- från följande kategorier: • Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde • Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via totalresultat • Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet. Upplupet anskaffningsvärde Upplupet anskaffningsvärde innebär det belopp som tillgången eller skulden ur - sprungligen redovisades till med avdrag för amorteringar och nedskrivningar samt tillägg för periodisering av den initiala skillnaden mellan anskaffningsvärde och förväntat belopp att erhålla på förfallodagen. Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde är instrument som innehas med syfte att inkassera/reglera avtalsenliga kassaflöden, att de av - talade villkoren anger tidpunkt för förväntat kassaflöde från underliggande instru- ment och betalningarna endast består av kapitalbelopp samt eventuell räntekom- ponent. Tillgångarna uppstår som ett led i att likvida medel erläggs till motpart eller som en följd av att koncernen i sin operativa verksamhet förser kund med avtala- de varor eller tjänster. Fastställda eller fastställbara betalningsströmmar förelig- ger för fordringarna, som inte är föremål för handel på en aktiv marknad och där koncernens syfte är att inkassera underliggande kassaflöde. I upplysningssyfte beräknas verkligt värde för långfristiga fordringar genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kortfristiga ford- ringar redovisas värdet till nominellt belopp utan diskontering. Verkligt värde Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försälj - ning av en tillgång eller betalats vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad trans- aktion mellan marknadsaktörer. Verkligt värde för Lindabs finansiella instrument fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Verkligt värde för noterade placeringar och derivat baseras på aktuella köpkurser och räntor. Om marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda in - strument med hjälp av olika värderingstekniker. Effekt av förändring i verkligt värde på tillgångar som värderas enligt denna metodik redovisas i totalresultatet alter- nativt resultaträkningen i den period de uppkommer. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via totalresultatet Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via totalresultatet är tillgångar som innehas med syfte att samla avtalsenliga kassaflöden och sälja underliggan- de finansiella instrument för att uppnå detta, att de avtalade villkoren anger tid- punkt för förväntade kassaflöden från instrumenten i fråga och att betalningarna endast består av kapitalbelopp samt eventuell räntekomponent. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvär- de eller verkligt värde via totalresultatet värderas till verkligt värde över resultaträk- ningen. För koncernen är det huvudsakligen derivattillgångar som inte används i säkringsredovisning och därmed redovisas via resultaträkningen till verkligt värde. För valutakontrakt, som valutaterminer, beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den termins- kurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Nedskrivning av finansiella tillgångar I enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument redovisas förlustreserver för finansiel- la tillgångar värderade till anskaffningsvärde, vilka reducerar respektive tillgångs enskilda värde. Förlustreserverna värderas vid varje balansdag och då till ett be - lopp som motsvarar de förväntade kreditförlusterna för tillgångarnas återståen- de löptid. Vad gäller kundfordringar och förekommande leasingfordringar tilläm- par Lindab en förenklad matrismodell, vilket innebär att förlustreserven utöver in- dividuell värdering värderas till ett belopp som motsvarar återstående löptid. För metodik vid värdering av kundfordringar, se vidare not 25. Värdering av förväntade kreditförluster har till syfte att återspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifierbara uppgifter för tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Lindab baserar beräkningen av förväntade kreditförluster på såväl kollektiv som individuell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med in- Not 2, forts. 100 formation om historiska förluster för likartade tillgångar och motparter samt med en framåtriktad justering. Antagandena för kreditförluster utvärderas och juste - ras kontinuerligt för att på bästa möjliga sätt återspegla den aktuella situationen och Lindabs förväntan om framtida händelser. Lindab definierar fordringar som kreditförsämrade vid förfall överstigande 90 dagar eller när andra kreditförsäm - rande faktorer identifierats. Kreditförluster betraktas som fallerade när det före- tag som Lindab har fordran på har försatts i konkurs. Den finansiella tillgången från rapport över finansiell ställning bokas då bort. Placering av likvida tillgångar får endast göras i banker med hög kreditvärdighet enligt Lindabs Treasurypolicy. Historiskt sett har aldrig några kundförluster avse- ende likvida medel uppstått och bedöms heller ej göra det framöver . Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen omfattar i huvudsak derivatskulder som inte används i säkringsredovisning. Resultat från förändring i verkligt värde på finansiella instrument i denna kategori redovisas i resultaträkningen i den period de uppstår. Andra finansiella skulder Till denna kategori hör lån, leasingskulder, övriga finansiella skulder och leveran - törsskulder. Andra finansiella skulder värderas efter det första redovisningstillfäl- let till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden . Likvida medel I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga place- ringar med hög likviditet vilka snabbt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I rapport över finansiell ställ- ning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder . Derivat Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att hantera riskerna i valutaexpo- neringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av valutaswapar samt valutaterminer. Valutarisken i koncernen hanteras genom att valutakontrakt ingås med extern part för de största bruttoflödena i respektive period. Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fal - let, karaktären hos den post som säkrats. Säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter Säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter redovisas enligt princi - perna för säkringsredovisning i IFRS 9 Finansiella instrument. Vid tillämpningen av dessa regler sker dokumentation av det identifierade säkringsförhållandet mellan säkringsinstrumenten och de säkrade posterna samtidigt som det finns ett sä- kerställande av överensstämmelse med Lindabs riskhanteringspolicy och de mål som finns avseende riskhantering. Vidare ska redovisad säkring i nettoinvestering vara effektiv i sin karaktär och effektiviteten ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt. Lindab använder lån och valutaswapar som säkringsinstrument. Effektivitet i säk- ring identifieras och utvärderas enligt koncernens riktlinjer när ett enskilt säkrings- förhållande ingås. Kraven på effektivitet dokumenteras och säkringsförhållandet analyseras samt redovisas därefter löpande. Den vinst eller förlust på säkringsin- strumentet som bedöms som effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten redovisas omedelbart i resultaträkning- en i finansnettot. Resultat som redovisats under övrigt totalresultat omförs till re- sultaträkningen när den utländska verksamheten avyttras. Varulager Koncernens varulager redovisas exklusive internvinster. Upparbetade internvin- ster inom Lindabkoncernen elimineras på koncernnivå och har därmed ingen på- verkan på rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror. Det samma gäller produkter i arbete, vars anskaffningsvär- de beräknas utifrån värdet på upparbetade tillverkningskostnader i förädlings- processen. I anskaffningsvärdet inkluderas en rimlig andel indirekta tillverknings- kostnader baserat på normalt kapacitetsutnyttjande. Egentillverkade varor har värderats till det lägsta av tillverkningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet. In- kurans har således beaktats vid värderingen. Prissättningen vid leveranser mel- lan koncernföretagen sker till marknadspriser. Eget kapital Aktiekapital Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Utdelning Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finan - siella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderbolagets aktieägare. Återköp och inlösen av aktier Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se not 26. Köp- och teckningsoptioner Vid årsstämman 2022 beslutades om ett köpoptionsprogram för ledande be- fattningshavare i Lindabkoncernen genom en riktad emission av högst 275 000 köpoptioner. Med anledning av detta program har 238 050 köpoptioner förvärvats av ledande befattningshavare i Lindab enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda avtal. Programmet är således baserat på en marknadsmässig trans - aktion med närstående och ingen del i programmet är att se som aktiebaserad ersättning. Varje köpoption ger innehavaren en rätt att vid viss tidpunkt i fram- tiden (juli/augusti 2025) förvärva en aktie i Lindab till avtalad lösenkurs (219,90 SEK). Det under året implementerade köpoptionsprogrammet har i allt väsentligt samma utformning som de köpoptionsprogram som beslutades vid årsstämman 2019, 2020 respektive 2021. Under året har samtliga 175 000 ägda optioner i 2019 års köpoptionsprogram utnyttjats för att förvärva aktier enligt programmets villkor. Detta medförde att 175 000 egna aktier i Lindab International AB skiftades ut vid inlösen av optioner. Inlösen av optioner skedde till en lösenkurs om 120,00 SEK/aktie. Från 2020 års köpoptionsprogram finns 210 000 utestående optioner med en lösenkurs på 101,90 SEK som kan utnyttjas sommaren 2023. Från 2021 års köpoptionsprogram finns 183 950 utestående optioner med en lösenkurs på 222,00 SEK som kan utnyttjas sommaren 2024. Värdering av utställda köpoptio- ner sker enligt Black & Scholes optionsvärderingsmodell och eventuell justering av värdet redovisas mot eget kapital. Avsättningar För avsättningar tillämpas IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal där IAS 19 Ersätt- ningar till anställda tillämpas. En avsättning redovisas endast när: • Det finns ett aktuellt legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att en kostnad kommer att uppstå för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning kan göras av åtagandets belopp. • Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen. Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser Pensionerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag, där be- talningarna fastställs utifrån periodiska aktuarieberäkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en plan där företag betalar fastställda avgif - ter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att be- tala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga till- gångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns bland annat i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland. Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Utmär- kande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensions- förmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön. De mest omfattande förmånsbestämda pensions- planerna finns i Sverige. Den skuld som redovisas i balansräkningen för förmånsbestämda planer är nuvär- det av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade pro - jected unit credit method. Nuvärdet av förpliktelsen fastställs genom diskonte- ring av uppskattade framtida kassaflöden med användning av diskonteringsränta som är utfärdad i samma valuta som ersättningarna kommer att utbetalas i med Not 2, forts. 101 löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen. Diskonteringsränta för respektive land fastställs på grundval av marknadsräntan på förstklassiga fö - retagsobligationer. I länder där det inte finns en fungerande marknad för sådana obligationer används räntan för statsobligationer. Beräkningarna baseras på aktu- ariella antaganden, utvärderade varje kvartal och beräknas som minimum årligen. Diskonteringsräntan för den svenska pensionsförpliktelsen har fastställts genom att använda bostadsobligationers marknadsränta enligt dess avkastningskurva. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den pe- riod då de uppstår. Löneskatt hänförlig till aktuariella vinster och förluster beaktas i beräkningen av aktuariella vinster och förluster. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen. Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till exempelvis särskilda fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning sker i rapporten över fi - nansiell ställning. Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäk - ring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden till karaktären är av- giftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring till verkligt värde som förvaltningstill- gångar för avgiftsbaserade förpliktelser. Skulden för kapitalförsäkringen värderas till den bästa uppskattningen av vad som kommer att utbetalas, vilket motsvaras av tillgångens verkliga värde. Avsättning för särskild löneskatt görs beräknad på kapitalförsäkringens redovisade värde. Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjä- nas av de anställda. Leasing Redovisning av leasing baseras på att samtliga hyres- och leasingavtal redovisas i leasetagarens rapport över finansiell ställning. I IFRS 16 Leasingavtal finns möj- lighet att undanta vissa avtal, korta hyres- och leasingavtal samt avtal där under- liggande tillgång uppgår till mindre värde. Lindab har valt att tillämpa den av IFRS delgivna lättnadsregeln, vilken innebär att koncernens rapport över finansiell ställ- ning inte inkluderar hyres- och leasingkontrakt med förväntad kortare nyttjande- tid än 12 månader samt leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett mindre värde (5 KEUR enligt Lindabs tillämpning). Leasingavgifterna från dessa exkluderade avtal redovisas som en rörelsekostnad linjärt över leasingperioden. Lindab utvärderar vid ingången av nya kontrakt om de innehåller leasingkompo - nenter som ska aktiveras i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Leasingrelatera- de avgifter som aktiveras är primärt fasta avgifter respektive variabla index-/pris- avgifter samt eventuella relevanta restvärdesgarantier, optionspriser eller termi- neringsavgifter. Avtal som innehåller både en aktiverbar och en icke aktiverbar avtalskomponent aktiveras till sin helhet om sistnämnda del är av mindre värde. Aktivering av hyres- och leasingavtal sker initialt till nuvärdet av framtida leasing - avgifter, diskonterade utifrån avtalets implicita ränta eller för koncernen fastställ- da marginella låneräntor utifrån respektive valuta och tillgångsslag. Tillgångsvär- det inkluderar även avgifter erlagda vid eller före inledningsdatumet för leasing- avtalet, förekommande initiala direkta utgifter och eventuella beräknade återstäl- landekostnader för vilka det finns redovisade avsättningar i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Vid aktiveringen görs också ställningstagande kring förväntad kontraktstid/nyttjandeperiod av tillgång- en i fråga inom ramen för befintligt avtal. De materiella tillgångar/nyttjanderätter som ingår i koncernens finansiella ställning i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal redovisas i efterföljande perioder till anskaff- ningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar samt jus- teringar för gjorda omvärderingar. Avskrivning sker linjärt från avtalets startdatum och över den nyttjandetid som är kortast av beräknad ekonomisk livslängd och avtalad leasingtid. Nedskrivningar redovisas i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar. Vad gäller leasingskulderna som redovisas i rapporten över finansiell ställning in- kluderas de löpande till upplupet anskaffningsvärde minskat med gjorda leasingbe- talningar och med beaktande av den beräknade ränteeffekten. Omvärdering av de leasingrelaterade balansposterna sker löpande utifrån förändringar i ränte-/index- komponenter, leasingperioder, restvärdesgarantier etc. Den vägda genomsnittliga marginella låneräntan för koncernen per 31 december 2022 var 3,3 procent (2,5). Rapport över kassaﬂöden Lindab tillämpar indirekt metod. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma fö- retagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida medel. Följande definitioner har använts: Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäkts- genererande verksamheter samt andra verksamheter än investerings- och finan- sieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvi- da medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller kon- cernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som kan finnas i rapporten över finansiell ställning. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen. Eventualförpliktelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra fram- tida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kom - mer att krävas. Se vidare not 32. Statliga stöd Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är begrän- sad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriteri- er. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfyl- la vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och liknande organ oavsett geografiskt läge. Statliga stöd redovisas vid den tidpunkt då det be- döms rimligt säkert att Lindab uppfyller villkoren som är förknippade med stöden och att stöden kommer att erhållas. Statliga stöd som kompenserar för specifika kostnader redovisas som en kostnadsreduktion över resultaträkningen och klas- sificeras därmed till samma kategori som den underliggande kostnaden. Statligt stöd som är bidrag av mer generell karaktär redovisas under övriga rörelseintäk - ter. I de fall stöd erhålls i samband med förvärv av anläggningstillgångar minskas anläggningsvärdet på de förvärvade tillgångarna. Upplysningar om närstående Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redo- visas enligt IAS 24 Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncern- interna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisnings- krav. För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 33. Moderbolagets redovisning Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Års- redovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rap- portering (RFR), RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för Årsre- dovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskatt- ning. Rekommendationen innehåller vilka undantag från IFRS som ska beaktas och vilka tillägg som ska göras. Det kan tilläggas att moderbolaget inte innehar några leasingavtal. Skillnaderna mellan moderbolagets och koncernens redovis- ningsprinciper beskrivs nedan: Klassificering och uppställningsformer Moderbolagets resultat- och balansräkning är uppställda enligt Årsredovisningsla- gens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, vilken tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter, är främst redo- visning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik. Not 2, forts. 102 Koncernföretag Andelar i koncernföretag redovisas till anskaffningsvärde i moderbolagets finan - siella rapporter. Förvärvsrelaterade kostnader för koncernföretag, som kostnads- förs i koncernredovisningen, ingår som en del i anskaffningsvärdet för andelar i koncernföretag hos moderbolaget. Koncernbidrag Koncernbidrag till eller från Lindabs koncernföretag redovisas, i enlighet med RFR 2, i moderbolagets resultaträkning. Nedskrivning av finansiella tillgångar IFRS 9 Finansiella instrument ska tillämpas även i moderbolaget för nedskrivning av finansiella tillgångar. De fordringar som finns i moderbolaget på koncernbola- gen är kortfristiga, varför den förenklade matrismodellen kan tillämpas, se avsnitt om Nedskrivning av finansiella tillgångar. Inga kortfristiga koncernfordringar för- anleder förlustreservering. Not 2, forts. 103 Kommentar Lindab har två kreditavtal som ingicks 2021, ett med Nordea/Raiffeisen Bank International och ett med Raiffeisen Bank International. Ett tredje kreditavtal ingicks med Nordea 2022. Samt- liga kreditavtal innehåller en kovenant i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA, vilken följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyllde kovenanten per den 31 december 2022. Enligt koncernens Treasurypolicy ska alltid en långfristig finansiering finnas på plats senast 12 månader innan befintlig finansiering förfaller. Finansiella risker omfattar finansiering, likviditet, ränterisker, valutarisker och fi- nansiella kreditrisker. Arbetet med finansiella risker är en integrerad del av Lindabs verksamhet. Samtliga risker hanteras i enlighet med Lindabs fastställda policies. Koncernens Treasuryfunktion ansvarar för dessa risker och stödjer också koncer- nens bolag vid implementeringen av finansiella policies och riktlinjer. Uppföljning av hur Treasurypolicyn efterlevs görs regelbundet och avrapporteras till styrelsen. Finansiering Risk Med finansieringsrisk avses risken för att finan- sieringen av koncernens kapitalbehov samt re- finansiering av utestående krediter försvåras och/eller fördyras. Exponering Lindabs totala kreditramar uppgick per den 31 december 2022 till 3 079 MSEK (2 016). 1 000 MSEK av kreditramarna löper till och med juni 2024 och resterande kreditfaciliteter om 2 079 MSEK löper till juni 2025. Likviditet Risk Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen inte kan fullfölja sina förpliktelser och/eller drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet. Exponering Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade kre- diter inom koncernen uppgick vid årets utgång till 1 737 MSEK (1 948), baserat i huvudsak på ovan nämnda kreditramar samt checkkrediter. För finansiella skulder på balansdagen och dess förfallostruktur se tabell ”Likviditetsrisk” på sidan 104. Samtliga finansiella skulder per 31 decem- ber 2022, vilka förfaller inom 12 månader och inte möts av kontraktsenligt bruttoinflöde från valuta- swapar, täcktes av disponibla likvida medel och outnyttjade krediter vid tidpunkten i fråga. Kommentar Alla förfall på centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaflöde. Ovan- nämnda kreditavtal säkerställer likviditetsbeho- vet. Lindabs verksamhet är säsongsbetonad, vilket får effekt på kassaflödet. Under perioden januari–juni är kassaflödet normalt negativt för att sedan vara positivt under juli–december. Enligt koncernens Treasurypolicy ska koncernen vid varje tillfälle inneha disponibla medel inklusive outnyttjade krediter för att täcka likviditetsbe- hovet i den löpande verksamheten. Ränta Risk Ränterisk är risk för att förändringar i gällande ränteläge påverkar koncernen negativt. Exponering Lindab är nettolåntagare. Nettoskulden upp- gick vid årets utgång till 3 310 MSEK (1 696), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. IFRS 16 Leasingavtal påver- kar nettoskulden per 31 december 2022 med 1 212 MSEK (876). Kommentar Överskottslikviditet används till amortering av be- fintliga lån. Räntebindningstiden ska enligt Trea- surypolicyn vara 1-12 månader. Per 31 december 2022 uppgick den till 4 månader (3). Räntesat- sen, beräknad som koncernens räntekostnad i förhållande till genomsnittliga skulder, uppgick till 3,3 procent (2,5). Not 03 Finansiella risker 104 Likviditetsrisk Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. Per 31 december 2022 < 3 mån Mellan 3-12 mån Mellan 1-2 år Mellan 2-5 år > 5 år Upplåning (exklusive skulder avseende leasing) 26 82 1 057 1 460 38 Skulder avseende leasing 85 251 267 464 328 Derivatinstrument 827 - - - - Leverantörsskulder och andra skulder 974 477 - - - Per 31 december 2021 < 3 mån Mellan 3-12 mån Mellan 1-2 år Mellan 2-5 år > 5 år Upplåning (exklusive skulder avseende leasing) 3 10 1 074 9 31 Skulder avseende leasing 63 189 187 285 215 Derivatinstrument 111 404 - - - Leverantörsskulder och andra skulder 1 062 435 - - - De belopp som ingår i tabellen är avtalsenliga odiskonterade kassaflöden. Derivatflödet hänför sig till bruttoflödet av valutaterminer. Likviditetsrisken är begränsad då den täcks av garanterade tillgängliga kreditramar, kontraktsenligt bruttoflöde vid förfall av valuaswapar och av inflöde från finansiella tillgångar. Not 3, forts. Valuta Valutarisk är risken för negativa effekter på koncernens rapport över totalresultat, kassaflöde och rapport över finansiell ställning på grund av växelkursförändringar: • Resultatet påverkas när intäkter och kostnader i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. • Rapporten över finansiell ställning påverkas när tillgångar och skulder i ut - ländsk valuta omräknas till svenska kronor. Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräkningsrisk. Transaktionsrisk Risk Transaktionsrisk uppstår vid handel i annan va- luta än det lokala bolagets funktionella valuta. Ett enskilt bolag kan också ha monetära tillgångar och skulder i annan valuta än den funktionella valutan, vilka omräknas till den lokala valutan på balansdagens kurs. Omräkningen av de mone- tära tillgångarna och skulderna ger upphov till valutakurseffekter, vilka redovisas i rapporten över totalresultatet. Exponering 70 procent (68) av försäljningen i kvarvarande verksamhet sker i annan valuta än SEK. Totalt sker försäljning i 10 (11) olika valutor, varav de viktigaste vid sidan av SEK är EUR, DKK, NOK och GBP. Lindabs nettoexponering omräknad till SEK uppgår till cirka 1 000 MSEK (400) årligen. Av transaktionsexponeringen upptagen i balansräk- ningen var 5 MSEK (0) säkrad vid årets utgång. Kommentar För att minska valutaexponeringen eftersträ- vas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag är ansvarigt för att identifiera sin egen valutaexpone- ring. Vissa speciella order, projekt, investeringar och inköp kan säkras för att skapa visshet om framtida kassaflöden. Treasuryfunktionen är ansvarig för koncernens övergripande valutaexponering samt fattar tillsammans med CFO beslut om och genomför eventuell säkring av dotterbolagens exponering. Omräkningsrisk Risk Vid omräkning av utländska dotterbolags rap- porter över finansiell ställning i lokal valuta till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens. Resultaträkningen räknas om till årets genom- snittskurs och rapporten över finansiell ställning räknas om till kursen den 31 december. Omräk - ningsdifferensen förs till övrigt totalresultat. Om - räkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Sedan 2013 säkras delar av denna exponering. Lindab AB har valutarisker i sin ut- och inlåning till respektive från koncernbolag, som i huvudsak sker i koncernbolagens lokala valuta. Exponering Koncernens nettoinvesteringar i utländsk valuta uppgick vid utgången av 2022 till 5 794 MSEK (4 751). De största valutorna utgörs av EUR 2 210 MSEK (1 557), DKK 764 MSEK (714) och GBP 534 MSEK (462). 740 MSEK (739) är säk - rat via upptagande av lån i utländsk valuta samt valutaswapar. Lindab AB:s utlåning respektive inlåning i ut- ländsk valuta uppgick vid utgången av 2022 till 1 226 MSEK (715) respektive 176 MSEK (318). Kommentar Valutasäkring av koncernens omräkningsexpo- nering beslutas av CFO, vilket är i enlighet med koncernens Treasurypolicy. Säkring kan ske med upp till 90 procent av underliggande tillgångs värde. Säkring kan ske via valutaswapar eller lån. Lindab säkrar nettoinvesteringar i EUR och CHF för vilka säkringsredovisning tillämpas. Säkring sker med valutaswapar och lån. Ingen ineffekti - vitet förekommer i säkringarna. Valutarisken i dessa mellanhavanden säkras med hjälp av terminskontrakt. Värdering av dessa sker månadsvis och effekten redovisas i finansnettot i rapporten över totalresultatet. 105 Variation i valuta, försäljning och inköp av råmaterial Lindabs totala verksamhet hade 70 procent (71) av försäljningen och 76 procent (75) av totala inköp av råmaterial i annan valuta än SEK, vilket innebär att fluktu- ationer i SEK påverkar koncernens bruttoresultat. Inköp av råmaterial utgör den enda väsentliga valutaexponeringen på kostnadssidan. En variation på +/– 1 pro- cent för SEK påverkar försäljningen med 86 MSEK (75) och inköp av råmaterial med 47 MSEK (36). De viktigaste valutorna utgörs av EUR, DKK, NOK och GBP. USD är också en betydelsefull valuta vad beträffar inköp av råmaterial. Variation i valuta, nettotillgångar Lindab har nettotillgångar i utländsk valuta uppgående till 5 794 MSEK (4 751). Den största enskilda nettotillgångarna återfinns i EUR följt av DKK, GBP och PLN. 740 MSEK (739) av nettotillgångarna är säkrade via lån och valutaswapar. En variation på +/– 1 procent för SEK påverkar nettotillgångarna med 50 MSEK (40). Variation i valuta, nettoskuld Lindabs nettoskuld uppgår till 3 310 MSEK (1 696). 44 procent (75) av netto- skulden är i andra valutor än SEK. De största exponeringarna i utländsk valu- ta utgörs av lån i EUR och CHF. En variation på +/– 1 procent för SEK påverkar nettoskulden med 15 MSEK (13) varav 8 MSEK (9) redovisas i övrigt totalresultat. Variationer i ränta Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En rän- teförändring med 1 procentenhet påverkar Lindabs resultat med 24 MSEK (15). Följande valutakurser har använts vid omräkning av utländsk a verksamheter Genomsnittskurs Balansdagskurs Land Valuta Valuta- kod 2022 2021 2022 2 021 Euroområdet 1 EUR 10,63 10,14 11,13 10 ,23 Danmark 1 DKK 1,43 1,36 1,50 1 ,38 Norge 1 NOK 1,05 1,00 1,06 1 ,03 Polen 1 PLN 2,27 2,22 2,37 2 ,23 Rumänien 1 RON 2,15 2,06 2,25 2 ,07 Ryssland 100 RUB 14,45 11,64 15,53 12 ,16 Schweiz 1 CHF 10,58 9,38 11,29 9 ,85 Storbritannien 1 GBP 12,47 11,80 12,58 12 ,18 Tjeckien 100 CZK 43,28 39,55 46,07 41 ,05 Ungern 100 HUF 2,72 2,83 2,78 2 ,77 USA 1 USD 10,11 8,58 10,44 9 ,04 Känslighetsanalys Resultatpåverkan, MSEK Förändring procent 2022-12-31 2021-12-31 Variation i valuta, försäljning +/–1 +/–86 +/–75 Variation i valuta, inköp råmaterial +/–1 +/–47 +/–36 Variation i valuta, nettotillgångar +/–1 +/–50 +/–40 Variation i valuta, nettoskuld +/–1 +/–15 +/–13 Variationer i ränta, % +/–1 +/–24 +/–15 Beräkningarna baseras på 2022 respektive 2021 års volymer för total verksamhet och förutsätter att allt annat är oförändrat, till exempel att försäljningspriser ej justeras på grund av stålprisför - ändring. Beräkningen är exklusive skatteeffekt. Valutaterminer 2022-12-31 2021-12-31 Motvärde i MSEK Belopp Löptid månader Belopp Löptid månader Sälj EUR –460 3 –200 3 Sälj CHF –19 3 –42 3 Sälj GBP - - –8 3 Sälj NOK –29 3 –41 4 Sälj CZK –272 3 –220 4 Sälj RUB - - –4 8 Sälj HUF –39 3 - - Sälj PLN –8 3 - - Sälj total –827 –515 Köp EUR 21 3 - - Köp USD - - 77 2 Köp CHF - - 10 2 Köp HRK - - 6 4 Köp CZK 2 3 16 1 Köp HUF 6 3 - - Köp total 29 109 Netto –799 –407 Not 3, forts. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 7 9 11 13 15 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 0 Valutakursutveckling januari–december 2022 2018 2019 2020 2021 2022 0 0 7 9 11 13 15 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Valutakursutveckling 2018–2022 Kvittning av tillgångar och skulder under ISDA-avtal Lindab kvittar ingenting i balansräkningen, då kvittningsrätten är villkorad enligt ISDA-avtal. Kvittningsrätten uppgår till 21 MSEK (8) enligt nedanstående tabell. 2022-12-31 Tillgångar valutaderivat Skulder valutaderivat Summa Belopp redovisade i balans- räkningen 1 20 21 Finansiella avtal –21 –20 –41 Netto –20 0 –20 2021-12-31 Belopp redovisade i balans- räkningen 1 7 8 Finansiella avtal –8 –7 –15 Netto –7 0 –7 GBP/SEK (V. axel) EUR/SEK (V. axel) NOK/SEK (H. axel) GBP/SEK (V. axel) EUR/SEK (V. axel) NOK/SEK (H. axel) 106 IFRS utgör ett principbaserat regelverk och innehåller under normala omständig- heter inte några detaljerade regler, utan utvecklar istället de övergripande prin- ciper som ska prägla den finansiella rapporteringen. Detta för med sig att vä- sentliga uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab, vilka kan ge upphov till specifika konsekvenser i den finansiella rapporteringen. Gjorda be- dömningar är centrala för det finansiella utfallet och dessa kombineras med ut- förliga upplysningar. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet samt andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som av- sevärt kan påverka de belopp som redovisas i Lindabs finansiella rapporter. Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Koncernen prövar löpande om något nedskrivningsbehov föreligger i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Prövning av nedskrivningsbehov baseras på en genomgång av återvinningsvärdet. Värdet uppskattas utifrån led- ningens beräkningar av framtida kassaflöden, vilka huvudsakligen grundas på interna affärsplaner samt finansiella budgetar och prognoser. Koncernens nedskrivningsprövning av goodwill sker på segmentsnivå, vilket be- döms vara lägsta kassagenererande enhet för löpande monitorering av denna post utifrån högste verkställande beslutfattares perspektiv (se not 2 resp- ektive 18). Per sista december 2022 uppgick redovisad goodwill till 3 967 MSEK (3 014). Av detta saldo var 2 896 MSEK (2 113) relaterat till Ventilation Systems och 1 071 MSEK (901) till Profile Systems. Vid prövning av nedskrivningsbehov krävs ledningens bedömningar av olika aspekter, speciellt vad gäller om händelser inträffat som kan påverka goodwil- lens värde samt att de antaganden som används vid kassaflödesprognoser och diskontering av dessa kassaflöden är rimliga. Förändringarna i de antagan- den som är gjorda av ledningen kan resultera i ett annat resultat och en annan framtida finansiell ställning. För ytterligare information om utförd prövning av ned- skrivningsbehov av goodwill, se not 18. Leasingavtal Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper I samband med redovisning av hyres- och leasingavtal finns vissa inslag av sub- jektiva uppskattningar och bedömningar, både vad gäller möjlighet/sannolikhet att nyttja förlängnings-, terminerings- och köpoptioner, bedömd nyttjandetid för kontrakt som löpande förlängs om ingen part aktivt säger upp avtalet och fak - tiskt förväntad nyttjandeperiod av tillgången inom ramen för befintliga avtal. Ur ett väsentlighetsperspektiv är de för koncernen viktigaste avtalen primärt relate- rade till hyresavtal för fastigheter, där dessa bedömningar kan få en materiell ef- fekt på den finansiella ställningen. Lindab har en struktur för hur bedömning av dessa komponenter bör ske och vad gäller fastigheter är denna struktur till stor del baserad på fastigheternas huvudsakliga karaktär (produktion, lager, filialer respektive kontor). Riktlinjerna syftar till att på ett rättvisande sätt vägleda och Not 04 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål Kapitalförvaltning Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens nettoskuld, totalt 10 061 MSEK (7 346). Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flex - ibilitet och för att finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital kan överföras till Lindabs aktieägare. Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens för- måga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa att koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god av - kastning och långivare en god trygghet. Lindab styrs sedan ett antal år tillbaka av finansiella mål. Dessa mål är följande: • Den årliga tillväxten ska vara minst 10 procent, som en kombination av organisk och förvärvad tillväxt. • Rörelsemarginalen (EBIT) ska överstiga 10 procent per år, justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader. • Nettoskulden ska inte vara högre än tre gånger EBITDA, beräknat utifrån 12 månaders genomsnittliga värden. Lindabs utdelningspolicy är att föreslagen utdelning ska motsvara minst 40 procent av bolagets resultat efter skatt, med hänsyn tagen till bolagets finansiella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga finansieringsbehov. Lindabs styrelse föreslår till årsstämman en utdelning om 5,20 SEK (4,00) per aktie för år 2022, se not 26. För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtagan- den gentemot bankerna som följer av kreditavtalen. Kreditavtalen innehåller en kovenant i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA. Lindab uppfyller detta krav per den 31 december 2022. Lindabs Treasurypolicy har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av rikt- linjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella risk- positioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad. Kreditriskhantering En kreditrisk för koncernen är finansiella tillgångar i form av kundfordringar. I den löpande verksamheten hanteras kundkreditrisken av varje enskild affärsenhet och detta sker utifrån av koncernen etablerad policy, rutin och kontroll. Individuella kreditlimiter per kund identifieras utifrån satta riktlinjer och ställningstagande av limit görs utifrån bedömd riskprofil. Det kan även noteras att Lindab i vissa kund- relaterade transaktioner arbetar med förskottsregleringar från motpart, vilket kan ha sin grund i såväl kassaflödesoptimering som kreditriskhantering. Lindab arbetar aktivt med att bevaka och säkerställa regleringen av utestående kundfordringar. Delar av kundfordringsportföljen omfattas dessutom av kredit- försäkring. Koncernen är begränsat exponerad mot enskilda kunder, då Lindabs största kund står för 1,8 procent (1,9) av koncernens nettoomsättning. För redovisade kundfordringar finns en kreditförlustreserv, vilken utöver individuell värdering motsvarar förväntade förluster utifrån återstående löptid. Utestående fordringar kategoriseras per balansdagen utifrån förfallotidpunkt samt antal da - gars dröjsmål. Baserat på detta sker beräkning av förlustreserv utifrån sex olika värderingsnivåer, nivåer som både reflekterar koncernens förlusthistorik och en framåtriktad förväntad kreditförlustjustering utifrån rådande marknadsförhållan - den. För metodik vid värdering av kundfordringar och förlustreservens föränd - ring under året, se vidare not 25. Per balansdagen uppgick redovisad kreditför- lustreserv till –67 MSEK (–69). Lindab har även en kreditriskexponering i tillgodohavanden hos banker och finansinstitut. Denna kreditrisk hanteras av koncernens centrala Treasuryfunktion i enlighet med Lindabs Treasurypolicy. Med beaktande av motparternas finansiella ställning samt oberoende värderingsinstituts gradering av dessa, så bedöms den totala kreditriskexponeringen motsvara det redovisade värdet för dessa finans- iella tillgångar. Generellt kan även nämnas att koncernens Treasurypolicy spe- cificerar lägsta tillåtna rating, av oberoende värderingsinstitut, för banker som Lindab nyttjar avseende in- och utlåning. Övriga finansiella tillgångar anses generellt ha en inneboende låg kreditrisk. Värdering sker löpande för att bedöma eventuellt inneboende förlustrisk utifrån objektiva grunder, baserade på historiska erfarenheter och därtill även reflek- tera bedömda framtida ekonomiska förutsättningar hos motparterna. Individuell värdering tillämpas. Värderingsprocessen hänförlig till övriga finansiella tillgångar är decentraliserad med syfte att säkerställa att bästa möjliga kunskaper tillämpas i bedömningen av eventuell förlustreserv. Not 3, forts. 107 Not 4, forts. återspegla förväntade nyttjandetider och därmed också värdet av nyttjanderätts- tillgångarna samt skuldernas redovisade värde i form av framtida leasingavgifter. Detta utifrån vid varje bokslut känd information. I bedömningarna ingår också att i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar pröva tillgångarnas redovisade värde ur ett nedskrivningsperspektiv. Ytterligare en komponent som påverkar redovisade värden av hyres- och lea- singavtal i koncernens finansiella ställning är underliggande diskonteringsfakto- rer. Lindab tillämpar för beräkning av balansvärden bedömd relevant marginell låneränta för respektive valuta och tillgångsslag, allt med syfte att på bästa sätt återspegla hyres- och leasingrelaterade tillgångar samt finansiella åtaganden på ett rättvisande sätt. Den genomsnittliga vägda marginella låneräntan uppgick vid ingången av år 2022 till 2,5 procent (2,6) och per den sista december 2022 till 3,3 procent (2,5). Ytterligare upplysningar avseende leasingavtal lämnas i not 31 . Uppskjutna skattefordringar Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Uppskjutna skattefordringar och -skulder redovisas för temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar, vilka är hänförliga till underskottsavdrag, redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skat- temässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumulerade underskotten kan utnyttjas. Koncernens underskottsavdrag är främst hänförliga till länder med lång eller obegränsad nyttjandetid. Lindab redovisar uppskjutna skattefordringar baserat på ledningens bedömningar av framtida skattepliktiga resultat i olika skattejurisdiktioner. Uppskjutna skattefordringar relaterade till underskottsavdrag uppgick vid 2022 års utgång till 11 MSEK (16). Se vidare not 16 . Redovisning av varulager Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings- värdet. Värdering och bedömningar avseende varulager regleras genom ett in- ternt regelverk, vilket är obligatoriskt att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet är att säkerställa att varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvär- det och nettoförsäljningsvärdet vid varje tidpunkt. Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs antagande om utgående artiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods samt uppskattat försäljningsvärde base- rat på tillgänglig information. Reserven för inkurans i varulager uppgick per den 31 december 2022 till 106 MSEK (72), se not 24. Förväntade kundkreditförluster Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Lindab tillämpar i sin värdering för utestående kundfordringar en beräkning om förväntade kundförluster. Värderingsmetoden baseras på en uppskattning av förväntade kreditförluster för samtliga utestående fordringar, inklusive ej förfall- na fordringar. Reservationen för förväntade kundkreditförluster beräknas utifrån centrala riktlinjer, som baseras på gjorda bedömningar av förväntade kreditför - luster i olika förfallokategorier och utifrån en kombination av historisk erfarenhet samt framtida förväntade förändringar i enskilda kategorier/marknader. Utöver beräkningen av kundkreditförlustreserv, utifrån givna reserveringsriktlinjer, sker även individuell bedömning av enskilda materiella kundexponeringar. Denna be- dömning görs utifrån omständigheter vilka kan medföra väsentlig påverkan av värderingen, till exempel förändringar i betydande kunders betalningsförmåga och finansiella ställning som är kända på balansdagen. För ytterligare information kring värderingsmetodik, se not 2 respektive not 25. Vid 2022 års slut uppgick reserven för förväntade kundkreditförluster till 67 MSEK (69). Se vidare not 25. Övriga avsättningar Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter. Erfaren- hetsmässigt har Lindab kommit fram till en gemensam beräkningsprincip för av- sättning till garantier. Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt begrän - sad miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter i fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. I de fall risk för miljöåtaganden föreligger görs en bedömning huruvida avsättning ska göras baserat på känd information, uppfatt- ningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande förelig- ger samt tillförligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till. Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen. Kon- cernens redovisning av avsättningar innebär att 18 MSEK (23) redovisas som övriga avsättningar per den 31 december 2022. Se vidare not 28. En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga förfaranden. En bedöm- ning görs då av om det finns behov av att redovisa en skuld och om det finns en förpliktelse som en följd av en händelse. Vidare görs en bedömning om det är tro- ligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera för- pliktelsen och om en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras. Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller inte är en bedömningsfråga. Risktyperna för dessa avsättningar varierar och ledningen gör en bedömning av åtagandenas karaktär och omfattning när den avgör om ett utflöde av resurser är sannolikt eller inte. Pensioner Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Avsättningar och kostnader för ersättningar efter avslutad anställning, huvudsak- ligen pensioner, är avhängiga de antaganden som görs när skulden räknas fram. Särskilda antaganden och aktuariella beräkningar görs för varje land där Lindab har verksamhet som medför sådana förpliktelser. Antagandena avser diskonterings- räntor, inflation, löneökningstakt, avgångsintensitet, mortalitet och andra faktorer. Vid fastställande av diskonteringsräntan beaktar Lindab diskonteringsräntan för respektive land uttryckt i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas och som har löptid som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsför- pliktelsen. Andra viktiga antaganden baseras delvis på rådande marknadsvillkor. Lindab utvärderar kvartalsvis tillämpade aktuariella antaganden och gör justering- ar av dessa vid behov. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde. För känslighetsanalys, se not 27. Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick per balansda- gen till netto 192 MSEK (242) efter avdrag för förvaltningstillgångar. Makroekonomiska faktorer Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Det finns ständigt olika makroekonomiska faktorer vilka påverkar alternativt kan påverka koncernens verksamhet framåtriktat. Graden av potentiell inverkan är beroende på de enskilda faktorernas karaktär i relation till Lindabs verksamhet. Under de senaste två åren har exempelvis möjliga effekter monitorerats, ana- lyserats och reflekterats i verksamhetsstyrningen utifrån Rysslands invasion av Ukraina med påföljande marknadsinstabilitet i ett flertal länder, rådande lokala restriktioner till följd av covid-19, stigande inflation, höga energipriser, turbulent stålprisutveckling samt det konjunkturella läget med en till del lägre byggaktivi - tet inom delar av Europa. Lindabs kontinuerliga utvärdering av faktorer som kan få betydande inverkan på koncernen influerar, förutom verksamhetsstyrningen, även vissa väsentliga bedömningar som skett ur ett finansiellt värderingsperspek- tiv. Bedömda framtida kassaflöden vid nedskrivningsprövningar återspeglar för- väntade framtida utfall, diskonteringsfaktorer reflekterar bedömd underliggande risk och så vidare. Koncernen följer noggrant för verksamheten relevanta mak- roekonomiska faktorers utveckling och utvärderar regelbundet olika scenarier för att med rimlig snabbhet kunna anpassa verksamheten till rådande omständig- heter och även reflektera detta i finansiella ställningstaganden samt värderingar. 108 Förvärv och avyttring 2022 Alig Ventilation AB Den 11 januari 2022 slutförde Lindab förvärvet av samtliga aktier och röster i det svenska bolaget Alig Ventilation AB. Bolaget inriktar sig på ventilation till mindre fastigheter och hanterar både nybyggnation samt renovering. Med förvärvet får Lindab tillgång till ökad kompetens kring ventilation i småhus och andra mindre fastigheter. Dessutom ger förvärvet inarbetade relationer med Sveriges småhus- tillverkare och en direkt försäljningskanal till konsument. Alig Ventilation AB har sitt säte i Mariestad, Sverige. Bolaget omsätter årligen cirka 65 MSEK och har 15 medarbetare. Förvärvet av Alig Ventilation AB reglerades huvudsakligen likvidmässigt vid till- trädet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken primärt hänför sig till ökad kompetens avseende ventilationslösningar för småhus. Identifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer. Alig Ventilation AB är en del av segmentet Ventilation Systems. Nord Trade AB Den 20 januari 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det svenska bolaget Nord Trade AB. Bolaget är återförsäljare av bland annat Lindabs bygg - produkter och kommer framöver att bredda sortimentet till att även erbjuda kon- cernens ventilationsprodukter. Lindab stärker sin närvaro i norra Sverige genom förvärvet av Nord Trade AB och dess etablering på en geografiskt viktig ort. Nord Trade AB har sitt säte i Skellefteå, Sverige. Bolaget omsätter årligen cirka 20 MSEK och har två medarbetare. Förvärvet av Nord Trade AB reglerades huvudsakligen likvidmässigt vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken primärt hänför sig till att Lindab stärker sin geografiska närvaro i norra Sverige. Identifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer. Nord Trade AB är en del av segmentet Profile Systems. Felderer AG Den 29 april 2022 slutförde Lindab förvärvet av samtliga aktier och röster i det tyska ventilationsbolaget Felderer AG. Bolaget är en av Tysklands största distri- butörer av ventilationsprodukter såsom kanaler, ljuddämpare, bafflar och brand- skyddsprodukter. De tillverkar även cirkulära ventilationskanaler i egen regi. Genom att addera Felderer AG till Lindabs verksamhet mer än fördubblar koncernen sin omsättning i Tyskland. Förvärvet kompletterar dessutom Lindab på många sätt och förväntas på ett betydande sätt utöka samt bredda koncernens ventilations- erbjudande på den tyska marknaden, en marknad som bedöms ha stor potential för koncernen framåtriktat. Felderer AG har sitt säte i Feldkirchen, Tyskland. Bo- laget omsätter årligen cirka 700 MSEK och har en rörelsemarginal som i dagslä- get är lägre än Lindabkoncernens rörelsemarginal. Bolaget har 160 medarbetare. Förvärvet av Felderer AG reglerades likvidmässigt vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hän - för sig till att Lindab stärker sin ställning på ett betydande sätt i en för koncernen viktig marknad, erhåller gedigen ventilationskunskap i kombination med omfat - tande lokal marknadskompetens och får möjlighet till framåtriktade köparspeci- fika synergier. Identifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer och varumärket Felderer. Felderer AG är en del av segmentet Ventilation Systems. R-Vent Netherlands B.V. Den 16 juni 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det nederländ- ska bolaget R-Vent Netherlands B.V. Bolaget är en ledande distributör av ventila- tionsprodukter i Nederländerna och har även en omfattande egen produktion av högkvalitativa cirkulära respektive rektangulära kanalsystem med tillbehör. Med förvärvet etablerar Lindab sig i Nederländerna, en stark och välutvecklad ventila- tionsmarknad med god utvecklingspotential för koncernen. R-Vent Netherlands B.V. har sitt säte i Bergschenhoek, Nederländerna. Bolaget omsätter årligen cirka 500 MSEK och har en rörelsemarginal som är i linje med segmentet Ventilation Systems. Bolaget har 140 medarbetare. Förvärvet av R-Vent Netherlands B.V. reglerades likvidmässigt vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab genom förvärvet tydligt etablerar sin närvaro på den holländska marknaden samtidigt som koncernen erhåller omfattande lokal exper- tis avseende så väl marknad som produktion av cirkulära respektive rektangulära kanalsystem. Goodwillen relaterar även till framåtriktade möjliga köparspecifika synergier. Identifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer och va- rumärken. R-Vent Netherlands B.V. är en del av segmentet Ventilation Systems. Muncholm A/S Den 6 juli 2022 slutförde Lindab förvärvet av samtliga aktier och röster i det dans- ka bolaget Muncholm A/S. Bolaget är specialist på produkter för plåtslagare och är ledande inom aluminiumfasader samt självbärande tak. Inom grossistverksam- heten har bolaget även ett omfattande utbud av maskiner och verktyg. Genom förvärvet stärker Lindab sin position ytterligare på den danska marknaden, sam - tidigt som en viktig direkt försäljningskanal till plåtslagare och arkitekter i Danmark erhålls, befintligt produktutbud kompletteras med fler högkvalitativa produkter som passar väl in i Lindabs sortiment och gedigen kompetens fås inom områ- det. Muncholm A/S har sitt säte i Hadsten, Danmark. Bolaget omsätter årligen cirka 250 MSEK och har en rörelsemarginal som är i linje med Lindabkoncernens rörelsemarginal. Bolaget har 20 medarbetare. Förvärvet av Muncholm A/S reglerades huvudsakligen likvidmässigt vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab genom förvärvet erhåller en etablerad direkt försäljningskanal till plåtslagare och arkitekter på den danska marknaden, kompe- tens i relation till dessa viktiga kundgrupper och framåtriktade möjliga köparspeci- fika synergier. Identifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer och varumärket Muncholm. Muncholm A/S är en del av segmentet Profile Systems. Giroventilation AB Den 15 juli 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det svenska bolaget Giroventilation AB. Bolaget är en väletablerad tillverkare av rektangulära ventila- tionskanaler och har en gedigen kunskap inom ventilationskonstruktion. Genom förvärvet stärker Lindab både försäljning och produktion av rektangulära ventila - tionskanaler, primärt i Stockholmsregionen. Giroventilation AB har sitt säte i Stock- holm, Sverige. Bolaget omsätter årligen cirka 55 MSEK och har en rörelsemarginal som är högre än Lindabkoncernens rörelsemarginal. Bolaget har 31 medarbetare. Förvärvet av Giroventilation AB reglerades huvudsakligen likvidmässigt vid tillträ- det. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab genom förvärvet erhåller stärkt marknadspo- sition inom rektangulär ventilation i Stockholmsområdet, får ytterligare kompetens inom rektangulär ventilationskonstruktion och förväntas erhålla synergier i rela- tion till tidigare förvärv i regionen. Identifierad immateriell tillgång avser varumär- ket Giroventilation. Giroventilation AB är en del av segmentet Ventilation Systems. Lindab LLC Den 22 juli 2022 ingick Lindab avtal om att avyttra samtliga aktier och röster i det ryska bolaget Lindab LLC till den lokala ledningen i bolaget. Avyttringen registre - rades officiellt den 1 augusti och äganderätten övergick till motparten. Lindabs verksamhet i Ryssland är därmed avslutad. Lindab beslutade redan under årets första kvartal att avsluta sin närvaro i Ryssland och därmed avveckla Lindab LLC. Totala engångsposter och omstruktureringskostnader uppgick till –22 MSEK. Engångsposter och omstruktureringskostnader är i huvudsak inte kassaflödespå- verkande. Avyttringen resulterade i en negativ kassaflödespåverkan för koncernen om –12 MSEK. Lindab LLC har för 2022, fram till avyttringstidpunkten, redovisat en omsättning motsvarande 30 MSEK och verksamheten hade vid försäljningen 30 medarbetare. Lindab LLC var en del av segmentet Ventilation Systems. Efter avyttringen drivs bolagets verksamhet vidare under annat namn. Disys Technologies Ltd. Den 5 september 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det brittiska bolaget Disys Technologies Ltd. Bolaget är specialiserat på avancerade brand- säkerhetssystem och har utvecklat produkter som i realtid styr brand- och rök- gasspjäll i ventilationssystem. Bolaget erbjuder även underhåll av brandsäker- hetsprodukter i ventilationssystem. Genom förvärvet stärker Lindab ytterligare produktportföljen inom brandsäkerhetsprodukter och skapar ett komplett ven- tilationserbjudande för den brittiska marknaden med avseende på brandsäker- het med både produkter, övervakning och systemunderhåll. Disys Technologies Ltd. har sitt säte i Llanelli, Storbritannien. Bolaget omsätter årligen cirka 18 MSEK och har en rörelsemarginal som är högre än Lindabkoncernens rörelsemarginal. Bolaget har 10 medarbetare. Not 05 Företagsförvärv och avyttringar 109 Not 5, forts. Förvärvet av Disys Technologies Ltd. reglerades likvidmässigt vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab skapar ett komplett ventilationserbjudande för brand- säkerhet i Storbritannien och därmed erhåller en stärkt position på den brittiska marknaden. Förvärvet förväntas även medföra synergier då koncernens befintliga produktportfölj väl kan integreras med det förvärvade bolagets teknologier. Iden- tifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer och teknologi. Disys Technologies Ltd. är en del av segmentet Ventilation Systems. Liftasud SAS och SRA Liftasud SAS Den 13 september 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i de franska bolagen Liftasud SAS och SRA Liftasud SAS. Bolagen är välkända distributörer i Frankrike avseende ventilationsprodukter såsom ventilationskanaler, ljuddäm - pare, isolering, luftkonditionering och uppvärmningssystem. Inom verksamheten finns även betydande kompetens inom ljuddämpning, ett produktområde som växer i betydelse inom erbjudandet för god inomhusmiljö. Genom förvärvet stär- ker Lindab sin närvaro på den franska marknaden, primärt i området kring Paris, samt utökar tillgången till expertis inom ljuddämpning av ventilationssystem. Bo- lagens registrerade säte är i Torcy, Frankrike. Tillsammans omsätter de årligen cirka 250 MSEK och har en rörelsemarginal som är lägre än Lindabkoncernens rörelsemarginal. Bolagen har 55 medarbetare. Förvärven av Liftasud SAS och SRA Liftasud SAS reglerades huvudsakligen lik - vidmässigt vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade för- värven i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab genom förvärven stärker sin ställning betydligt på den franska marknaden. Koncernen erhåller även gedigen expertis inom ljuddämpning av ventilationssystem och lokal marknads- expertis, vilket är viktiga faktorer för fortsatt tillväxt. Identifierade immateriella till- gångar avser främst kundrelationer och varumärket Liftasud. Bolagen är en del av segmentet Ventilation Systems. Generell information om förvärv 2022 Samtliga förvärvade bolag har konsoliderats i Lindab från och med förvärvstid - punkten, det vill säga då Lindab fick ett bestämmande inflytande. Tillsammans har förvärvade bolag under 2022 medfört att Lindabs omsättning, ackumule- rat från respektive förvärvstidpunkt fram till den 31 december 2022, ökade med 1 303 MSEK. Felderer AG bidrog med 516 MSEK och R-vent bidrog med 256 MSEK. Koncernens rörelseresultat ökade med 95 MSEK till följd av genomförda förvärv. Om samtliga förvärv hade genomförts per den 1 januari 2022 hade kon - cernens nettoomsättning ökat med cirka 1 900 MSEK. Förvärvsrelaterade kost- nader för under året genomförda förvärv uppgick till 23 MSEK (4) och dessa ingår i övriga rörelsekostnader. Förvärven av Alig Ventilation AB, Nord Trade AB, Muncholm A/S, Giroventilation AB och Liftasud SAS inkluderade villkorade tilläggsköpeskillingar om ackumulerat 62 MSEK, vilka utbetalas helt eller delvis beroende på om framtida förväntningar avseende identifierade omsättnings- och resultatnivåer uppfylls under en defi- nierad tidsperiod (maximalt 36 månader). Möjligt odiskonterat belopp för framti- da villkorad tilläggsköpeskilling avseende dessa förvärv och tidigare genomförda förvärv uppgick per balansdagen till mellan 0-72 MSEK. Per den 31 december 2022 förväntades 92 procent av maximalt utfall att inträffa. Förvärv och avyttring 2021 KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB Den 7 juli 2021 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det svenska bola - get KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB. Bolagets huvudsakliga verksamhet är produktion och försäljning av premiumtak i plåt, vilka utvecklats specifikt för det nordiska klimatet. Förvärvet kompletterar Lindabs befintliga utbud av plåttak. KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB, har sitt säte i Kalix, Sverige. Bolaget om- sätter årligen cirka 100 MSEK och har 22 medarbetare. Förvärvet av KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB, reglerades huvudsakligen likvid- mässigt vid tillträdet och inga tilläggsköpeskillingar förekommer. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill. Denna hänför sig primärt till kompetens avseende plåttak samt väl fungerande distributionsnätverk i norra Sverige och Norge. Identifierade immateriella tillgångar avser varumärket KAMI. KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB, är en del av segmentet Profile Systems. H.A. Helgesen & Sønner AS Den 22 september 2021 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det norska ventilationsbolaget H.A. Helgesen & Sønner AS. Bolaget är primärt en tillverka- re av rektangulära ventilationskanaler och har ett väl utbyggt logistiknät i västra Norge. Förvärvet syftar till att ytterligare komplettera Lindabs nuvarande verk- samhet i Norge, både produkt- och distributionsmässigt. H.A. Helgesen & Søn- ner AS har sitt säte i Sula, Norge. Bolaget omsätter årligen cirka 15 MSEK och har 9 medarbetare. Förvärvet av H.A. Helgesen & Sønner AS reglerades huvudsakligen likvidmäs- sigt vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill. Denna hänför sig bland annat till kompetens om rektangulära ventila - tionsprodukter och lokalt etablerad marknadsnärvaro i västra Norge. Identifiera- de immateriella tillgångar avser varumärket H.A. Helgesen & Sønner. Bolaget är en del av segmentet Ventilation Systems. Tecnovent SA Den 5 oktober 2021 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det schweizis- ka bolaget Tecnovent SA. Bolagets huvudsakliga verksamhet är produktion och försäljning av ventilationsgaller, takhuvar samt rektangulära ventilationskanaler. Förvärvet kompletterar Lindabs befintliga utbud av ventilationsprodukter på den lokala marknaden och stärker koncernens position i sydöstra Schweiz. Tecno- vent SA har sitt säte i Bioggio, Schweiz. Bolaget omsätter årligen cirka 20 MSEK och har 15 medarbetare. Förvärvet av Tecnovent SA reglerades huvudsakligen likvidmässigt vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill. Denna hänför sig bland annat till lokal expertis kring produktion av rektangulära venti - lationskanaler och en stark marknadsnärvaro i delar av Schweiz där Lindab inte är representerade i betydande omfattning sedan tidigare. Identifierade immate - riella tillgångar avser varumärket Tecnovent. Tecnovent SA är en del av segmen- tet Ventilation Systems. Klimatek Ventilationsmateriel A/S Den 18 november 2021 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det danska bolaget Klimatek Ventilationsmateriel A/S. Bolaget tillverkar både standardisera- de och kundspecifika komponenter till ventilationssystem. Förvärvet syftar till att komplettera Lindabs omfattande utbud av standardiserade ventilationsproduk - ter, men kommer även bidra till koncernens marina verksamhet. Klimatek Venti- lationsmateriel A/S har sitt säte i Skive, Danmark. Bolaget omsätter årligen cirka 30 MSEK och har 22 medarbetare. Förvärvet av Klimatek Ventilationsmateriel A/S reglerades huvudsakligen likvid - mässigt vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken primärt hänför sig till expertis kring kundanpassade ventila - tionsprodukter samt produktion härav. Identifierade immateriella tillgångar avser kundrelationer och varumärket Klimatek. Klimatek Ventilationsmateriel A/S är en del av segmentet Ventilation Systems. Profilplåt i Sverige AB Den 22 november 2021 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det svenska bolaget Profilplåt i Sverige AB. Bolagets huvudsakliga verksamhet är produktion och försäljning av plåttak samt väggplåt. Förvärvet kompletterar Lindabs nuva - rande produktion av dessa artiklar, förbättrar transportmöjligheterna till kunder i norra Sverige och stärker koncernens geografiska närvaro i detta område. Profil- plåt i Sverige AB har sitt säte i Sundsvall, Sverige. Bolaget omsätter årligen cirka 70 MSEK och har 13 medarbetare. Förvärvet av Profilplåt i Sverige AB reglerades huvudsakligen likvidmässigt vid till- trädet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill. Denna hänför sig bland annat till produktkompetens, lokalt etablerad närvaro i en expansiv region och förbättrade transportförutsättningar. Identifierade immate- riella tillgångar avser primärt kundrelationer och varumärket Profilplåt. Profilplåt i Sverige AB är en del av segmentet Profile Systems. Building Systems (Astron) I slutet av december 2021 avyttrade Lindab samtliga aktier och röster i affärs- området, tillika segmentet, Building Systems till det franska byggbolaget Groupe Briand. Det strategiska beslutet att avyttra verksamheten fattades av styrelsen under tredje kvartalet. Försäljningen av segmentet var ett led i Lindabs strategi med renodling och fokusering på koncernens kärnverksamhet. Building Systems verksamhet är inriktad på konstruktion, produktion samt försäljning av komplet- ta stålbyggnadssystem. Avyttringen av Building Systems reglerades likvidmässigt vid tillträdet. I samband med beslut och avtal om avyttring, samt verksamhetens då befintliga struktur, be- 110 Överförd ersättning, goodwill och påverkan på likvida medel Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvens/avyttringarnas inverkan på koncernens likvida medel. Utöver tidigare nämnda redovisad påverkan på koncernens likvida medel vid för - värv/avyttring, har Lindab under år 2022 även reglerat del av villkorad tilläggs- köpeskilling från under året genomförda samt tidigare gjorda förvärv. Dessa reg- lerade tilläggsköpeskillingar hänförde sig till förvärven av Aer Faber AS (Norge) år 2020, Tecnovent SA (Schweiz) respektive Profilplåt i Sverige AB (Sverige) år 2021 och Alig Ventilation AB (Sverige) år 2022. Regleringarna uppgick till 7 MSEK (12) och utbetalades till de tidigare ägarna. Återstående tilläggsköpeskillingar hänförliga till förvärv uppskattas per 31 december 2022 till 92 procent (100) av maximalt utfall. Därmed har resultaträkningen under året påverkats positivt med 6 MSEK (2) relaterat till ändrade bedömningar av utestående tilläggs- köpeskillingar. Dessa transaktionsrelaterade intäkter redovisas som övriga rörelseintäkter. Verkligt värde på förvärvade tillgångar och skulder överensstämmer i huvudsak med bokfört värde, med undantag för fastigheter och i samband med förvärv identifierade immateriella tillgångar, och förvärvade tillgångars nettovärde är i allt väsentligt samma som dess bruttovärde. Ingen del av redovisad goodwill är avdragsgill vid inkomstbeskattning . dömdes samtliga kriterier vara uppfyllda för att redovisa segmentet som en verk- samhet som innehas för försäljning enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som inne- has för försäljning och avvecklade verksamheter. Detta resulterade bland annat i ändrad klassificering av verksamheten i den finansiella rapporteringen samt vär - dering till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försälj- ningskostnader, se vidare not 2. Det medförde bland annat att koncernen i tredje kvartalet redovisade engångsposter och omstruktureringskostnader hänförliga till avyttringen av Building Systems om 432 MSEK, varav 380 MSEK avsåg ned- skrivning av goodwill. Av det då totala beloppet för engångsposter och omstruk- tureringskostnader redovisades 418 MSEK som kostnader i verksamhet som innehas för försäljning och 14 MSEK i kvarvarande verksamhet. Sistnämnda be- lopp var hänförligt till omvärdering av uppskjutna skattefordringar hänförliga till tidigare underskottsavdrag i Tyskland, en omvärdering som var en konsekvens av att koncernens skatteunion i Tyskland avslutas som en följd av avyttringen. Vid utgången av fjärde kvartalet var segmentet avyttrat och Building Systems klassificerades som en avvecklad verksamhet. Redovisade engångsposter och omstruktureringskostnader hänförliga till transaktionen uppgick för året till 455 MSEK, varav 441 MSEK redovisades i kostnader för avvecklad verksamhet och 14 MSEK i kvarvarande verksamhet. Tillkommande engångsposter och omstruk- tureringskostnader under fjärde kvartalet hänförde sig huvudsakligen till fastställt realisationsresultat, vissa ändrade bedömningar i transaktionsrelaterade kostna- der och omräknings-/säkringseffekter hänförliga till avyttrad verksamhet. Omsätt- ningen för Building Systems uppgick år 2021 till 971 MSEK och verksamheten redovisade ett justerat rörelseresultat om 31 MSEK. Vid avyttringstillfället hade Building Systems 684 anställda. Not 5, forts. Förvärvade verksamheter Avyttrade verksamheter 2022 2021 2022 2021 Felderer AG R-vent Nether- lands B.V Övriga förvärv Summa Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället 263 404 454 1 121 204 0 316 Villkorad framtida tilläggsköpeskilling - - 62 62 12 - - Ovillkorad framtida tilläggsköpeskilling - - 4 4 - - - Direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring 1) 2) 10 6 7 23 4 0 24 Summa förvärv/avyttring 273 410 527 1 210 220 0 340 Avgår direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring –10 –6 –7 –23 –4 0 –24 Sammanlagd överförd ersättning/tilläggsköpeskilling 263 404 520 1 187 216 0 316 Verkligt värde för förvärvade/avyttrade nettotillgångar/-skulder 82 137 205 424 106 3 328 Goodwill/realiserat resultat 1) 181 267 315 763 110 –3 –12 Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället 263 404 454 1 121 204 0 316 Likvida medel i det förvärvade/avyttrade dotterbolaget –62 –17 –66 –145 –37 –12 –157 Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv/avyttring 201 387 388 976 167 –12 159 1) Direkta kostnader samt realisationsförlust redovisas i resultaträkningen under övriga rörelsekostnader, medan realisationsvinster redovisas under övriga rörelseintäkter. 2) Av direkta kostnader för genomförda förvärv år 2022 har 20 MSEK belastat övriga rörelsekostnader innevarande år och resterande 3 MSEK belastade år 2021. 111 Resultaträkning, avvecklad verksamhet 2022 2021 Nettoomsättning - 971 Kostnad för sålda varor - –746 Bruttoresultat - 225 Övriga rörelseintäkter - 4 Försäljningskostnader - –86 Administrationskostnader - –85 Forsknings- och utvecklingskostnader - –12 Övriga rörelsekostnader - –471 Summa rörelsekostnader - –650 Rörelseresultat 1) - –425 Finansnetto - 4 Resultat före skatt - –421 Skatt på årets resultat - 0 Årets resultat 2) - –421 Resultat per aktie före utspädning - –5,51 Resultat per aktie efter utspädning - –5,50 Kassaﬂöde, avvecklad verksamhet 2022 2021 Kassaﬂöde från den löpande verksamheten - 38 Kassaﬂöde från investeringsverksamheten - –16 Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamheten - –24 Årets kassaﬂöde - –2 Förvärvade/avyttrade tillgångar och övertagna skulder Förvärvade/avyttrade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterade till förvärv/avyttring framgår i nedanstående tabell. Redovisade identifierade immateriella tillgångar avsåg för 2022 respektive 2021 primärt kund- och varumärkesrelaterade värden. Engångsposter och omstruktureringskostnader, avvecklad verksamhet 2022 2021 Justerat rörelseresultat - 31 Engångsposter och omstruktureringskostnder 1) - –456 Rörelseresultat - –425 Not 5, forts. Förvärvade verksamheter Avyttrade verksamheter 2022 2021 2022 2021 Felderer AG R-vent Nether- lands B.V Övriga förvärv Summa Immateriella tillgångar 24 90 51 165 6 0 36 Materiella anläggningstillgångar 5 14 26 45 33 0 126 Nyttjanderättstillgångar 66 176 77 319 21 0 117 Finansiella anläggningstillgångar 0 - 0 0 - - 0 Andra långfristiga fordringar - - 2 2 - - - Uppskjuten skattefordran - 2 3 5 0 2 13 Varulager 40 51 117 208 35 0 230 Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar 26 76 121 223 43 12 177 Likvida medel 62 17 66 145 37 12 157 Summa förvärvade/avyttrade tillgångar 223 426 463 1 112 175 26 856 Uppskjuten skatteskuld –7 –23 –13 –43 –8 –2 –10 Pensioner - - –2 –2 - - –11 Långfristiga skulder avseende leasing –49 –160 –67 –276 –15 0 –100 Långfristiga skulder –5 - –31 –36 –3 - –19 Kortfristiga skulder avseende leasing –23 –25 –11 –59 –6 0 –24 Kortfristiga skulder –57 –81 –134 –272 –37 –21 –364 Summa övertagna/avyttrade skulder –141 –289 –258 –688 –69 –23 –528 Verkligt värde förvärvade/avyttrade nettotillgångar 82 137 205 424 106 3 328 Goodwill 181 267 315 763 110 - - Realiserat resultat - - - - - –3 –12 Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället inklusive framtida villkorad/ovillkorad tilläggsköpeskilling/köpeskilling 263 404 520 1 187 216 0 316 1) 2021 belastades rörelseresultatet med engångsposter och omstruktureringskostnader om –456 MSEK. Beloppet var en konsekvens av beslutad avyttring och avsåg huvudsakligen nedskrivning av goodwill i samband med att verksamheten värderats till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. 2) 2021 belastades årets resultat med engångsposter och omstruktureringskostnader om –441 MSEK . 112 Könsfördelning, ledande befattningshavare 2022-12-31 2021-12-31 Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa Moderbolaget, Sverige Styrelsen, stämmovalda 4 3 7 4 3 7 Styrelsen, arbetstagarrepresentanter 2 - 2 2 - 2 Koncernen VD/ledningsgrupp 7 1 8 1) 8 1 9 2) 1) I koncernledningen har Olof Christensson ingått fram till september 2022. 2) I koncernledningen har Madeleine Hjelmberg och Stefaan Sonjeau ingått fram till september 2021. Jonas Arkestad har ingått från september 2021 . Personalkostnader 2022 2021 Löner och ersättningar Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp Övriga anställda Summa löner och ersättningar Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp Övriga anställda Summa löner och ersättningar Moderbolaget, Sverige 4,5 - 4,5 3,8 - 3,8 Dotterbolag totalt 80,0 1 952,5 2 032,5 77,8 1 875,0 1 952,9 Koncernen totalt 84,5 1 952,5 2 037,0 81,6 1 875,0 1 956,6 Sociala kostnader Moderbolaget, Sverige 1,5 - 1,5 1,2 - 1,2 varav pensioner 0,0 - 0,0 0,0 - 0,0 Koncernen totalt 29,8 550,5 580,3 27,3 517,7 545,0 varav pensioner 10,0 139,1 149,1 7,2 117,8 125,0 Summa personalkostnader 115,8 2 503,0 2 618,8 110,1 2 392,7 2 502,8 1) 1) För totala personalkostnader för avvecklad verksamhet se not 10 . Medelantal anställda 2022 2021 Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa Moderbolaget, Sverige - - - - - - Dotterbolag Sverige 1 123 277 1 400 1 026 257 1 283 Belgien 22 4 26 22 5 27 Danmark 392 117 509 393 105 498 Estland 54 15 69 63 11 74 Finland 76 19 95 72 18 90 Frankrike 136 41 177 122 36 158 Irland 75 6 81 67 6 73 Italien 82 50 132 91 43 134 Lettland 10 1 11 11 1 12 Luxemburg - - - 130 19 149 Nederländerna 59 12 71 - - - Norge 109 16 125 105 16 121 Polen 221 108 329 252 113 365 Rumänien 85 13 98 85 13 98 Ryssland 13 2 15 245 57 302 Schweiz 95 12 107 86 12 98 Slovakien 33 14 47 33 14 47 Storbritannien 294 71 365 282 69 351 Tjeckien 560 201 761 770 233 1 003 Tyskland 176 43 219 120 26 146 Ungern 120 37 157 118 35 153 USA 6 1 7 6 1 7 Dotterbolag totalt 3 741 1 060 4 801 4 099 1 090 5 189 Varav avvecklad verksamhet - - - 547 108 655 Koncernen totalt 3 741 1 060 4 801 4 099 1 090 5 189 Not 06 Personal och ledande befattningshavare 113 Not 6, forts. Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 217 MSEK (270), utgör 18 MSEK (24) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direk- törer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa upp- går till 18 MSEK (24). Total under 2022 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till 4 549 KSEK (3 807), enligt nedanstående fördelning. Vid årsstämman den 12 maj 2022 beslutades att arvode till styrelsens ledamö - ter ska utgå med totalt 4 293 KSEK fördelat på 1 240 KSEK till styrelsens ordfö- rande, 500 KSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 26 KSEK var- dera till arbetstagarrepresentanterna. Arvode till styrelsens ledamöter inom re- visionsutskottet ska utgå med 200 KSEK till ordförande och 100 KSEK till envar av revisionsutskottets ordinarie ledamöter. Arvode till styrelsens ledamöter inom ersättningsutskott ska utgå med 110 KSEK till ordförande och 55 KSEK till er- sättningsutskottets ordinarie ledamot. Revisions- och ersättningsutskottets sam- manlagda arvoden ska ej överstiga 565 KSEK. Totalt kan ersättning utgå med 4 858 KSEK till styrelsen och ledamöter i utskott enligt beslut på stämman 2022 . Styrelsearvoden inklusive arvode i utskott KSEK 2022 2021 Peter Nilsson 1 266,7 1 039,7 Per Bertland 521,7 444,1 Sonat Burman-Olsson 468,3 400,4 Viveka Ekberg 651,7 535,4 Anette Frumerie 560,0 467,4 Marcus Hedblom 560,0 467,4 Staffan Pehrson 468,3 400,4 Pontus Andersson 26,3 26,3 Ulf Jönsson (invald 2022) 17,5 - Anders Lundberg (avgått 2022) 8,8 26,3 Summa 4 549,3 3 807,4 Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid avslutande av styrelseuppdraget. Ersättning till koncernledning och andra anställningsvillkor 2022 SEK Ola Ringdahl 1) Ersättning övrig koncernledning 1) Totalt Fast lön inkl. sem. ersättning 6 597 411 15 333 267 21 930 678 Rörlig ersättning 5 922 817 7 753 419 13 676 236 Pensioner 1 944 787 3 458 045 5 402 832 Förmåner 145 473 423 587 569 060 Summa 14 610 488 26 968 318 41 578 806 2021 SEK Ola Ringdahl 1) Ersättning övrig koncernledning 1) Totalt Fast lön inkl. sem. ersättning 6 258 939 17 500 527 23 759 466 Rörlig ersättning 7 640 542 10 950 889 18 591 431 Pensioner 1 808 039 2 524 223 4 332 262 Förmåner 128 208 909 978 1 038 186 Summa 15 835 728 31 885 617 47 721 345 1) Ersättningen är exklusive sociala avgifter och särskild löneskatt. Ersättning till övrig koncern- ledning avser 8 (9) personer. Fast och rörlig lön Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön. Den rörliga ersättningen består av ett kort- respektive långsiktigt kontant ersätt- ningsprogram som baseras på uppnådda resultat. Den maximala kortsiktiga rörliga lönen uppgår till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal kortsiktig rörlig lön uppgående till 60 procent av den årliga fasta lönen. Långsiktig kontant rörlig ersättning uppgår maximalt till 40 procent av den an - ställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal långsiktig rörlig ersättning uppgående till 70 procent av den årliga fasta lönen. Ola Ringdahls fasta ersättning för 2022 uppgick till 6 597 411 SEK. Rätt till pensionspremie uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dess - utom har Ola Ringdahl rätt till fri bil och vissa andra förmåner. 2022 års ersättningar till verkställande direktör och övrig koncernledning fram - går i tabellen på denna sida. Regler vid uppsägning Vid uppsägning av Ola Ringdahls anställning löper en uppsägningstid om tolv må- nader från bolagets sida och sex månader från Ola Ringdahls sida. Under upp- sägningstiden har Ola Ringdahl rätt till oförändrad lön och anställningsförmåner med undantag för rörlig ersättning. Ola Ringdahl är bunden av en konkurrens - klausul som är giltig under två år från anställningens upphörande under vilken han för tiden har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt av avstå från kon- kurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Ola Ringdahl. Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är tolv månader, vid upp- sägning från bolagets sida, och sex månader vid uppsägning från den anställ- des sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställ- de, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Övriga ledande befattningshavare är bundna av konkurrensklausuler under tolv månader från anställningens upp- hörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde. Pensioner Pensionsåldern för samtliga ledande befattningshavare är 65 år. Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för Ola Ringdahl motsvarande 30 procent av hans årliga bruttolön. Kostnaderna för pensionspremierna under 2022 uppgick till 1 945 KSEK (1 808). Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner. Pensionen ska följa gällande avtal, vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta ersättningen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer uppgick till sammanlagt 3 458 KSEK (2 524). Bonusprogram Utöver rörlig lön för koncernledningen, föreligger bonusprogram för övriga ledan- de befattningshavare. Bonusprogram baseras på resultatorienterade mål. Bonus uppgår till 10-40 procent av årslönen, beroende på befattning . Vinstandelsplan Sedan 1980 gör Lindab årligen avsättningar till en vinstandelsstiftelse för fast an- ställda i vissa svenska bolag, i enlighet med avtal. Avsättningen baseras på re- sultatet i de svenska koncernbolagen. Sedan 2019 har villkoren för avsättningen förändrats till viss del för att tydligare reflektera hur hela Lindab uppfyller koncer- nens finansiella mål med en rörelsemarginal motsvarande 10 procent. Det max- imala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med konsumentprisindex (KPI). Årets avsättning till vinstandelsplanen uppgick till 8 562 KSEK (7 268) inklusive särskild löneskatt. Vinstandelsstiftelsens aktieinnehav utgörs av aktier i Lindab. Vid utgången av 2022 ägde stiftelsen 463 400 aktier (476 000) i Lindab. Det finns också en mindre vinstandelsplan i Lindabs franska bolag. Incitamentsprogram Principer om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställdes se- nast vid årsstämman 2021. Dessa ska framläggas för fastställelse vid årsstäm- man minst vart fjärde år. Enligt dessa antagna riktlinjer ska ersättningsprogram- met för ledande befattningshavare bland annat omfatta kontant rörlig ersättning. Denna ersättning ska vara baserad på mätbara kriterier, vilka återspeglar för- definierade finansiella och kvalitativa mål för Lindab. Baserat på tidigare beslut av årsstämman har ett långsiktigt incitamentsprogram implementerats år 2022. Programmet har en treårig mätperiod och eventuellt utfall av långsiktig kontant rörlig ersättning ska på marknadsmässiga villkor investeras i aktier eller aktie- relaterade instrument i Lindab. Total kostnad vid maximalt utfall för den treåriga mätperioden 2022 till 2024 uppskattas till 14 MSEK. De långsiktiga incitaments - programmen från 2020 respektive 2021 har i allt väsentligt samma utformning som programmet för 2022 och dessa programs mätperioder är 2020 till 2022 respektive 2021 till 2023. Optionsprogram Vid årsstämman 2022 beslutades om ett köpoptionsprogram för ledande befattningshavare i Lindabkoncernen genom en riktad emission av högst 275 000 köpoptioner. Programmet har i allt väsentligt samma utformning och syfte som tidigare implementerade köpoptionsprogram. Med anledning av detta pro- gram har ledande befattningshavare i Lindab tecknat 238 050 köpoptioner enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda avtal. Varje köpoption ger innehava- ren rätt att förvärva en aktie i Lindab till lösenkurs om 219,90 SEK. Förvärv av ak - 114 Ventilation Systems Proﬁle Systems Övrigt Totalt Eliminering Summa kvarvarande verksamhet 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Nettoomsättning, externt 8 444 6 391 3 922 3 257 - - 12 366 9 648 - - 12 366 9 648 Nettoomsättning, internt mellan segment 4 6 42 30 - - 46 36 –46 –36 - - Nettoomsättning, totalt 8 448 6 397 3 964 3 287 - - 12 412 9 684 –46 –36 12 366 9 648 Justerat rörelseresultat före avskrivningar 1 246 1 118 626 589 –44 –47 1 828 1 660 - - 1 828 1 660 Avskrivningar och nedskrivningar –365 –296 –100 –84 –16 –14 –481 –394 - - –481 –394 Justerat rörelseresultat 881 822 526 505 –60 –61 1 347 1 266 - - 1 347 1 266 Engångsposter och omstruktureringskostnader –22 1) - - - - - –22 1) - - - –22 1) - Rörelseresultat 859 822 526 505 –60 –61 1 325 1 266 - - 1 325 1 266 Finansnetto –87 –43 Resultat före skatt 1 238 1 223 Skatt på årets resultat –264 –265 Årets resultat 974 958 Anläggningstillgångar, exkl. ﬁnansiella tillgångar 5 507 4 067 1 733 1 420 179 176 7 419 5 663 - - 7 419 5 663 Varulager 1 669 1 332 1 083 758 - - 2 752 2 090 - - 2 752 2 090 Övriga tillgångar 1 545 1 179 642 675 444 560 2 631 2 414 –429 –547 2 202 1 867 Ej fördelade tillgångar 584 685 Summa tillgångar 12 957 10 305 Eget kapital 6 751 5 650 Övriga skulder 2 724 2 377 950 1 065 94 102 3 768 3 544 –429 –547 3 339 2 997 Ej fördelade skulder 2 867 1 658 Summa eget kapital och skulder 12 957 10 305 Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar 217 238 118 131 24 14 359 383 - - 359 383 2) 1) Inkluderar nedskrivningar om 2 MSEK. Se vidare not 9. 2) Bruttoinvesteringar i avvecklad verksamhet uppgick till 12 MSEK år 2021. Not 07 Segmentsredovisning Not 6, forts. tier med stöd av option kan ske efter att Lindab offentliggjort halvårsrapporten för år 2025 och fram till och med den 31 augusti samma år. Vid årsstämmorna 2019, 2020 respektive 2021 beslutades också om köpoptionsprogram för ledande be- fattningshavare. Under tredje kvartalet 2022 utnyttjades samtliga 175 000 ägda optioner i 2019 års köpoptionsprogram för att förvärva aktier enligt programmets villkor. Detta medförde att 175 000 egna aktier i Lindab International AB skifta- des ut vid inlösen av optioner. Inlösen av optioner skedde till en lösenkurs om 120,00 SEK per aktie. Vid utgången av 2022 fanns 210 000 utestående optioner med en lösenkurs på 101,90 SEK från 2020 års köpoptionsprogram, som förfal- ler sommaren 2023. Från 2021 års köpoptionsprogram fanns 183 950 utestå- ende optioner med en lösenkurs på 222,00 SEK som förfaller sommaren 2024. Vid utnyttjande av köpoption kan Lindab använda aktier i eget förvar för att av - yttra aktie till innehavaren av köpoption. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Principer om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställdes senast vid årsstämman 2021, principer som ska framläggas för fastställelse vid årsstämman minst vart fjärde år. Enligt dessa principer ska följande gälla för ersättning till ledande befattningshavare: • Total ersättning ska vara marknadsmässig och får bestå av följande kom- ponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmån samt andra förmåner. • Ersättningen ska vara konkurrenskraftig. • Rörlig kontantersättning som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att främja bolagets affärsstrategi samt långsiktiga intressen. • Rörlig kontantersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella, men tydligt koppla an till bolagets fördefinierade finansiella eller kvalitativa mål. De kan vidare utgöras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Prestationsperiod för kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning ska kunna mätas under en period om ett eller flera år. • Den totala rörliga kontantersättningen får uppgå till högst 130 procent för VD och koncernchef samt 100 procent för övriga ledande befattningshavare under mätperioden för sådana kriterier. • För samtliga medlemmar i bolagets ledning (som inte omfattas av kollektiv - avtalad pensionsförmån, ITP-plan) ska pensionspremie på fast kontant lön inte överstiga 30 procent. • Styrelsen har rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2022 ej utnyttjat detta mandat. • Utöver vad som fastställs i riktlinjerna kan årsstämman besluta om exempelvis aktie- eller aktiekursrelaterade ersättningar. Vad avser riktlinjer till ledande befattningshavare för tiden från nästa årsstämma hänvisas till styrelsens kommande förslag inför årsstämman 2023. 115 Land 2022 Procent Land 2021 Procent Sverige 3 684 30 Sverige 3 058 32 Danmark 1 325 11 Danmark 1 054 11 Tyskland 1 045 8 Storbritannien 775 8 Norge 1 020 8 Norge 724 7 Storbritannien 911 7 Frankrike 523 5 Frankrike 690 6 Tyskland 475 5 Finland 459 4 Finland 384 4 Övriga 3 232 26 Övriga 2 655 28 Summa kvarvarande verksamhet 12 366 100 Summa kvarvarande verksamhet 9 648 100 Building Systems, avvecklad verksamhet 971 - Summa total verksamhet 10 619 - Land 2022 Procent Land 2021 Procent Sverige 958 28 Sverige 875 33 Tjeckien 459 13 Tjeckien 422 16 Nederländerna 303 9 Danmark 230 9 Danmark 298 9 Storbritannien 179 7 Frankrike 292 8 Frankrike 169 6 Storbritannien 176 5 Polen 124 5 Tyskland 169 5 Schweiz 114 4 Polen 136 4 Irland 97 3 Övriga 661 19 Övriga 439 17 Summa 3 452 100 Summa 2 649 100 Goodwill 3 967 - Goodwill 3 014 - Summa 7 419 - Summa 5 663 - Segmentinformation Koncernens segment består av Ventilation Systems och Profile Systems. I de- cember 2021 avyttrade Lindab segmentet Building Systems till extern part, se not 5. Building Systems klassificerades som avvecklad verksamhet vid utgång - en av 2021 och därmed lämnas här endast segmentinformation för kvarvarande verksamhet, det vill säga Ventilation Systems och Profile Systems. Grunden för uppdelning på segment är de olika kunderbjudanden som respek - tive affärsområde tillhandahåller. Kunderbjudandena inom respektive segment är enligt följande: • Ventilation Systems erbjuder installatörer och andra beställare inom venti - lationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme. • Profile Systems erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och väggar samt stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner. Både Ventilation Systems och Profile Systems verksamheter styrs utifrån geogra- fiskt uppdelade säljorganisationer, vilka stöttas av ett antal produkt- och system- områden med gemensamma produktions- och inköpsfunktioner för respektive af- färsområde. Övrigt avser ej fördelade poster och omfattar bland annat moderbo- lagsfunktioner. Lindabs finansiella mål som verksamheten styrs utifrån är tillväxt, lönsamhet, nivå på skuldsättning och utdelningspolicy, se sidan 78. Segmenten ansvarar för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras re - sultat beräknas på denna nivå, medan Treasuryfunktionen ansvarar för finansie- ringen på koncern- och landnivå. Därmed består ej fördelade tillgångar huvud- sakligen av pensionstillgångar samt aktuella och uppskjutna skattefordringar. Ej fördelade skulder består huvudsakligen av nettoupplåning, pensionsavsättning- ar samt aktuella och uppskjutna skatteskulder. Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultatposter från den del av denna verksamhet som säljs internt fördelas i konsolideringen till segmenten. Information om intäkter från externa kunder samt justerat rörelseresultat per rö - relsesegment framgår i tabellerna på sidan 84. Internpris mellan koncernens seg- ment sätts utifrån principen om armlängds avstånd, det vill säga mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att trans- aktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns. Geograﬁsk information Nettoomsättning från externa kunder (baserad på hemvist) Nedan redovisas extern nettoomsättning på Lindabs största marknader baserade på kundens hemvist. Presentation sker utifrån kvarvarande verksamhet. Lindabs största kund står för 1,8 procent (1,9) av koncernens nettoomsättning, vilket inne- bär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder. Lindabs verksamhet är inriktad på att utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja produkter inom huvudkategorin Bygg. Produktportföljen består av såväl enskilda artiklar som hela system för ventilation, kyla och värme, samt byggprodukter och bygglösningar såsom takavvattning i stål, beklädnadsprodukter för tak respektive väggar, stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner samt hallbyggnader. Fram till utgången av 2021, då Building Systems avyttrades, ingick också kom- pletta, monteringsfärdiga stålbyggnadssystem under varumärket Astron. Vid för- säljning av dessa stålbyggnadssystem var ibland ett element av installation in- kluderat, men detta har varit en icke väsentlig del av koncernens omsättning och installationstjänster såldes enbart på förfrågan i samband med materiell produkt. Baserat på karaktären av de produkter som ingår i Lindabs produktportfölj och de varor som erbjuds på marknaden, så anses ett avtalsenligt prestationsåta- gande gentemot kund huvudsakligen leda till en intäktsredovisning vid en viss tidpunkt. Detta sker vanligen i samband med fysisk leverans till motpart då kun- den i realiteten får kontroll över produkten. Vid försäljning av större kompletta stålbyggnadssystem, i vilka delleveranser kunde förekomma, så skedde i allt väsentligt intäktsredovisningen vid fysisk leveranstidpunkt och i enlighet med vad som reglerades i kontrakt. Utifrån rådande verksamhetsinriktning och produktportfölj är Lindabs bedömning att intäkter i allt väsentligt redovisas vid viss tidpunkt. De redovisade intäkterna reflekterar då värdet av den ersättning som Lindab netto förväntas vara berätti- gad till när ett enskilt prestationsåtagande är uppfyllt. Detta innebär att eventu- ell volymrabatt och/eller förväntat nyttjande av förekommande kassarabatt re- dovisningsmässigt reducerar det bruttomässiga försäljningspriset vid tidpunk- ten för intäktsredovisningen. Intäktsreduktion och avsättning för förekommande volymrelaterade rabatter baseras på såväl erfarenhetsmässiga grunder som för- väntade utfall utifrån innevarande avtal och indikativa framåtriktade inköpstren- der hos enskilda kunder. Samma kriterier utgör grunden för bedömning och re- dovisning av nyttjande av eventuella kassarabatter, men då med återspegling på förväntade framtida betalningsmönster. Förekomsten av volym- respektive kas- sarabatter är differentierad mellan såväl olika geografiska marknader som olika kundkategorier och produkter. Med hänsyn till att Lindab i allt väsentligt redovisar intäkter vid viss tidpunkt, det vill säga huvudsakligen i samband med fysisk leverans till motpart, så är upplup- na intäkter per balansdagen av mindre värde i relation till koncernens totala om- sättning. Redovisad nettoomsättning är reducerad med volym-/kassarabatter, för vilka det finns reservationer på balansdagen uppgående till –280 MSEK (–231), se not 30. Detta utgörs av avtalsskulder, vilka vanligtvis regleras inom ett års tid. Upplysning lämnas ej om ouppfyllda eller delvis ouppfyllda prestationsåtaganden då dessa är del av avtal som löper under 12 månader och uppgår till mindre värde. Not 08 Intäktsredovisning Not 7, forts. Anläggningstillgångar per land Anläggningstillgångar avser immateriella tillgångar och materiella anläggnings - tillgångar samt nyttjanderättstillgångar och är fördelade per enskilt betydelseful- la länder med avseende på produktionskapacitet. 116 Not 8, forts. Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Total verksamhet Avskrivningar Not 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 18 3 5 - - 3 5 Patent och liknande rättigheter 18 1 4 - - 1 4 IT och övriga immateriella tillgångar 18 30 17 - 2 30 19 Varumärken 18 6 4 - - 6 4 Byggnader och mark 19 46 37 - 2 46 39 Nyttjanderätter byggnader och mark 20 204 167 - 14 204 181 Maskiner och andra tekniska anläggningar 19 101 82 - 7 101 89 Inventarier, verktyg och installationer 19 35 27 - 1 35 28 Övriga nyttjanderätter av materiella anläggningstillgångar 20 55 48 - 4 55 52 Summa 481 391 - 30 481 421 Nedskrivningar Goodwill 18 - - - 380 - 380 Byggnader och mark 19 0 0 - - 0 0 Maskiner och andra tekniska anläggningar 19 2 3 - - 2 3 Inventarier, verktyg och installationer 19 0 - - - 0 - Summa 2 3 - 380 2 383 Summa av- och nedskrivningar per tillgångsslag 483 394 - 410 483 804 Totala avskrivningar fördelade per funktion Kostnad för sålda varor 222 182 - 22 222 204 Försäljningskostnader 217 170 - 5 217 175 Administrationskostnader 39 35 - 3 39 38 Forsknings- och utvecklingskostnader 3 4 - 0 3 4 Summa 481 391 - 30 481 421 Totala nedskrivningar fördelade per funktion Kostnad för sålda varor - 3 - - - 3 Övriga rörelsekostnader 2 1) - - 380 2) 2 1) 380 2) Summa 2 3 - 380 2 383 Summa av- och nedskrivningar fördelade per funktion 483 394 - 410 483 804 1) Varav 2 MSEK är rapporterade som engångsposter och omstruktureringskostnader. 2) Varav 380 MSEK är rapporterade som engångsposter och omstruktureringskostnader . Nettoomsättning per segment och region 2022 Norden Västeuropa Central- europa Övriga marknader Summa Ventilation Systems 3 362 4 032 886 164 8 444 Proﬁle Systems 3 148 176 585 13 3 922 Summa 6 510 4 208 1 471 177 12 366 2021 Ventilation Systems 2 818 2 681 752 140 6 391 Proﬁle Systems 2 478 161 599 19 3 257 Summa kvarvarande verksamhet 5 296 2 842 1 351 159 9 648 Building Systems, avvecklad verksamhet 4 422 535 10 971 Summa total verksamhet 5 300 3 264 1 886 169 10 619 Not 09 Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion Koncernens intäkter redovisas och utvärderas huvudsakligen utifrån segmentens respektive geografiska marknader. Ventilation Systems intäkter hänför sig huvud- sakligen till försäljning av ventilationsrelaterade produkter och inneklimatlösning- ar och Profile Systems omsättning baseras primärt på olika byggprodukter och byggsystem i tunnplåt samt olika stålprofiler. Building Systems intäkter genere - rades väsentligen från försäljning av stålbyggnadssystem. Segmentet Building Systems avyttrades i slutet av december 2021. Koncerninterna transaktioner mellan segmenten är marginella, se not 7. 117 Forsknings- och utvecklingskostnader för kvarvarande verksamhet uppgick till 61 MSEK (53) och var direkt kostnadsförda i koncernens resultaträkning, varav 3 MSEK (5) avsåg avskrivningar på balanserade utgifter för utvecklingskostnader. Not 12 Forskning och utveckling Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Total verksamhet Moderbolag 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Deloitte Revisionsuppdrag 8,1 7,0 - 1,1 8,1 8,1 0,5 0,5 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 0,3 0,0 - - 0,3 0,0 - - Skatterådgivning 0,1 0,1 - - 0,1 0,1 - - Övriga uppdrag 0,2 0,2 - - 0,2 0,2 - - Totalt Deloitte 8,7 7,3 - 1,1 8,7 8,4 0,5 0,5 Övriga Revisionsuppdrag 2,7 1,6 - 0,5 2,7 2,1 - - Skatterådgivning 0,6 0,6 - - 0,6 0,6 - - Övriga uppdrag 0,2 0,3 - 0,1 0,2 0,4 - - Totalt övriga 3,5 2,5 - 0,6 3,5 3,1 - - Summa 12,2 9,8 - 1,7 12,2 11,5 0,5 0,5 Ersättning till revisorer Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redo- visningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen. Not 11 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet ska beviljas styrelsen och verkställande direktören. Forsknings- och utvecklingskostnader avseende avvecklad verksamhet upp- gick år 2021 till 12 MSEK. För balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, se not 18. I koncernens resultaträkning är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, forsknings- och ut- vecklingskostnader, övriga rörelsekostnader samt resultat från andelar i intresse- företag uppgår för kvarvarande verksamhet totalt till 11 156 MSEK (8 455). Ovan visas en fördelning av dessa kostnader på de viktigaste kostnadsslagen. Kostna- der för arbetskraft för kvarvarande verksamhet består av anställd personal, 2 619 MSEK (2 240) och inhyrd personal, 68 MSEK (94). Övriga externa kostnader hän- för sig huvudsakligen till produktions-, försäljnings- och administrationskostnader. Not 10 Kostnader fördelade på kostnadsslag Not Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Total verksamhet Moderbolag 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Kostnad för direkt material 6 217 4 398 - 518 6 217 4 916 - - Övriga externa kostnader 1 581 1 253 - 118 1 581 1 371 3 3 Kostnader för arbetskraft 2 687 2 334 - 263 2 687 2 597 6 5 Av- och nedskrivningar 9, 18, 19, 20 481 394 - 30 2) 481 424 2) - - Övriga rörelsekostnader 13 188 1) 76 - 471 2) 188 1) 547 2) - - Resultat från andelar i intresseföretag 21 2 0 - - 2 0 - - Summa 11 156 8 455 - 1 400 11 156 9 855 9 8 1) Övriga rörelsekostnader inkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader om –22 MSEK. 2) Övriga rörelsekostnader inkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader om –456 MSEK, varav –380 MSEK avser nedskrivning av goodwill . 118 Not 15 Finansiella intäkter och kostnader Not 14 Statliga stöd 2022 avsåg erhållna statliga stöd och kostnadsreduktioner huvudsakligen energistöd i Tjeckien. För 2021 var stöden primärt relaterade till covid-19 åt- gärder och avsåg då främst verksamheterna i Irland, Luxemburg och Sverige. Statliga stöd som kompenserar för specifika kostnader redovisas som en kost - nadsreduktion över resultaträkningen och klassificeras därmed till samma kate- gori som den underliggande kostnaden. Statliga stöd som är bidrag av mer ge- nerell karaktär redovisas under övriga rörelseintäkter . Not 13 Övriga rörelseintäkter och kostnader Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Total verksamhet Moderbolag Intäkter 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/-skulder 84 42 - 1 84 43 - - Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar 6 4 - - 6 4 - - Övrigt 25 27 - 3 25 30 - - Summa 115 73 - 4 115 77 - - Kostnader Valutakursdifferenser på rörelseskulder/-fordringar –122 –49 - –1 –122 –50 - - Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar –1 –1 - 0 –1 –1 - - Övrigt 1) 2) –65 –26 - –470 –65 –496 0 - Summa –188 –76 - –471 –188 –547 0 - 1) Övrigt 2022 inkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader om –22 MSEK relaterat till beslutad avveckling och senare avyttring av verksamheten i Ryssland. Posten inkluderar även förvärvs- relaterade kostnader för under året genomförda förvärv om 23 MSEK, se not 5. 2) Övrigt 2021 inkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader motsvarande –456 MSEK relaterat till avyttringen av Building Systems, varav –380 MSEK avser nedskrivning goodwill. Redovisade engångsposter och omstruktureringskostnader för år 2021 är klassificerade under avvecklad verksamhet. Posten inkluderar även förvärvsrelaterade kostnader för under året genomförda förvärv om 4 MSEK, se not 5. Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Total verksamhet Statliga stöd och kostnadsreduktioner 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Statliga stöd som påverkat årets resultat 3 5 - 3 3 8 Statliga kostnadsreduktioner som påverkat årets resultat 0 3 - - 0 3 Statliga investeringsstöd, avräknade mot anläggningstillgångar 0 - - - 0 - Summa 3 8 - 3 3 11 Not Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Total verksamhet Moderbolag Resultat från andelar i koncernföretag 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Erhållet koncernbidrag - - - - - - 55 25 Erhållen aktieutdelning - - - - - - 7 - Summa - - - - - - 62 25 Finansiella intäkter Avtalsenlig ränta på ﬁnansiella tillgångar 5 3 - 8 5 11 - - Varav på ﬁnansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 2 3 - 0 2 3 - - Summa ﬁnansiella intäkter 5 3 - 8 5 11 - - Finansiella kostnader Avtalsenlig ränta på ﬁnansiella skulder –54 –15 - –1 –54 –16 - - Varav på ﬁnansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde –37 –2 - 0 –37 –2 - - Räntor förmånsbestämda pensioner, netto 27 –4 –3 - 0 –4 –3 - - Räntekostnader avseende leasingskulder 31 –24 –21 - –3 –24 –24 - - Till dotterbolag - - - - - - –15 –5 Övriga ﬁnansiella kostnader –3 –3 - 0 –3 –3 - - Summa ﬁnansiella kostnader –85 –42 - –4 –85 –46 –15 –5 Valutaeffekter vinster/förluster, netto –7 –4 - 0 –7 –4 - - Summa ﬁnansiella intäkter och kostnader –87 –43 - 4 –87 –39 47 20 119 Skattekostnaden för koncernens verksamhet uppgick för året till 264 MSEK (265). Den effektiva skattesatsen för koncernens totala verksamhet uppgick till 21 procent (22) och för den kvarvarande verksamheten var motsvarande skat - tesats 21 procent (22). Den genomsnittliga skattesatsen för koncernens totala verksamhet var 21 procent (19) och för den kvarvarande verksamheten var motsvarande skattesats 21 procent (20). Den genomsnittliga skattesatsen har beräknats genom en väg- ning av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land. För 2022 var den effektiva skattesatsen och den genomsnittliga skattesatsen i linje, medan avvikelsen föregående år uppgick till 3 procentenheter avseende total verksamhet och 2 procentenheter för kvarvarande verksamhet. År 2021 för- klarades skillnaden främst av att Lindab avyttrade Building Systems, vilket med- förde upplösning av koncernens skatteunion i Tyskland. Lindab omvärderade då uppskjutna skattefordringar hänförliga till tidigare aktiverade underskottsav- drag i Tyskland, vilket hade en negativ effekt på den effektiva skattesatsen. Den lägre effektiva skattesatsen för 2022 i relation till föregående år har i huvudsak samma förklaringsgrund. Skattesatsen i Sverige uppgår till 20,6 procent (20,6). De främsta orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk bolagsskattesats och Lindabkoncernens skattesats med utgångspunkt från resultat före skatt framgår av följande tabell . Inkomstskatten i resultaträkningen och rapporten över totalresultat i koncernen består huvudsakligen av följande komponenter . Not 16 Skatt på årets resultat Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Total verksamhet Moderbolag 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Resultaträkningen Aktuell skatt Aktuell skatt på årets resultat –237 –269 - 3 –237 –266 –8 –3 Justeringar avseende tidigare år 5 0 - 0 5 0 0 0 Summa aktuell skatt –232 –269 - 3 –232 –266 –8 –3 Uppskjuten skatt Uppkomst och återföring av temporära skillnader –32 4 - –3 –32 1 0 0 Effekter av förändringar i skattesatser i olika länder 0 0 - - 0 0 - - Summa uppskjuten skatt –32 4 - –3 –32 1 0 0 Totalt redovisad skattekostnad i resultaträkningen –264 –265 - 0 –264 –265 –8 –3 Övrigt totalresultat Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner 1) –16 0 - - Aktuell skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering 1) 15 –8 - - Totalt redovisad skattekostnad i övrigt totalresultat –1 –8 - - 1) Skatt redovisad i övrigt totalresultat presenteras inte för kvarvarande respektive avvecklad verksamhet, utan återspeglar endast hur dessa poster presenteras i koncernens rapport över totalresultatet. 120 Uppskjutna skattefordringar- och skulder vid utgången av året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion, framgår nedan. Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Total verksamhet 2022 Procent 2022 Procent 2022 Procent Resultat före skatt 1 238 - 1 238 Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget –255 –20,6 - - –255 –20,6 Avstämning mot redovisad skatt Effekt av andra skattesatser för utländska bolag 0 0,0 - - 0 0,0 Ej redovisade underskott, uppkomna under året –4 –0,3 - - –4 –0,3 Skatt hänförlig till tidigare år 5 0,4 - - 5 0,4 Ej avdragsgilla kostnader –17 –1,4 - - –17 –1,4 Ej skattepliktiga intäkter 6 0,5 - - 6 0,5 Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt 0 0,0 - - 0 0,0 Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag 1) 0 0,0 - - 0 0,0 Omvärdering av övriga uppskjutna skattefordringar 1 0,1 - - 1 0,1 Övrigt 0 0,0 - - 0 0,0 Redovisad skattekostnad –264 –21,3 - - –264 –21,3 Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Total verksamhet 2021 Procent 2021 Procent 2021 Procent Resultat före skatt 1 223 –421 802 Återläggning nedskrivning goodwill - 380 380 Resultat före skatt, exklusive nedskrivning av goodwill 1 223 –41 1 182 Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget –251 –20,6 8 –20,6 –243 –20,6 Avstämning mot redovisad skatt Effekt av andra skattesatser för utländska bolag 11 0,9 4 9,8 15 1,3 Ej redovisade underskott, uppkomna under året - - –11 –28,0 –11 –0,9 Skatt hänförlig till tidigare år 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Ej avdragsgilla kostnader –11 –0,9 –3 –7, 3 –14 –1,2 Ej skattepliktiga intäkter 1 0,1 0 0,0 1 0,1 Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt 0 0,0 - - 0 0,0 Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag 1) –11 –0,9 3 7, 3 –8 –0,7 Omvärdering av övriga uppskjutna skattefordringar 1 0,1 –1 –2,4 0 0,0 Övrigt –5 –0,4 0 0,0 –5 –0,4 Redovisad skattekostnad –265 –21,7 0 0,0 –265 –22,4 1) Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag avsåg huvudsakligen Tyskland. 2021 påverkades kvarvarande verksamhet av en negativ omvärderingseffekt relaterad till uppskjutna skattefordringar hänförliga till tidigare aktiverade underskottsavdrag. Detta till följd av koncernens beslut att avyttra Buildings Systems, vilket medför en upplösning av intern skatteunion i Tyskland. Den negativa omvärderingsseffekten uppgick till 14 MSE K. Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 Immateriella tillgångar 2 2 –61 –19 –59 –17 Materiella anläggningstillgångar 4 3 –71 –60 –67 –57 Finansiella anläggningstillgångar - - - - - - Lager 12 32 0 0 12 32 Fordringar 2 3 –1 0 1 3 Avsättningar 21 45 0 - 21 45 Skulder 0 0 0 - 0 0 Leasing 11 7 0 0 11 7 Övrigt 2 1 –20 –18 –18 –17 Underskottsavdrag 11 16 - - 11 16 Periodiseringsfonder - - –26 –37 –26 –37 Summa 65 109 –179 –134 –114 –25 Kvittning av fordringar/skulder –29 –27 29 27 - - Enligt koncernens rapport över ﬁnansiell ställning 36 82 –150 –107 –114 –25 Not 16, forts. 121 Resultat per aktie före utspädning Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hän- förligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderbolaget. Antalet utestående aktier ökade under 2022 med 175 000 till följd av att Lindab International AB sålde 175 000 egna aktier till optionsinnehavarna av 2019 års köpoptionsprogram. År 2021 ökade antalet utestående aktier med 110 000 till följd av att ett teckningsoptionsprogram från 2018 löpte ut under året och 110 000 aktier emitterades i anslutning härtill. Se not 6 och 26. Not 17 Resultat per aktie Resultat per aktie efter utspädning Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att det resultat som är hän- förligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier inklusive de stamaktier som förutsätts bli emitterade. Dessa beräknas utifrån stamaktiernas genomsnittliga aktiekurs under perioden. Avstämning av uppskjuten skatteskuld/-fordran, netto Not 2022 2021 Vid årets början –25 –16 Redovisat i resultaträkningen –32 1 Förvärv av dotterbolag 5 –38 –8 Avyttring av dotterbolag 5 0 - Avvecklad verksamhet 5 - –3 Redovisat i övrigt totalresultat samt i eget kapital: - justering förmånsbestämda pensionsplaner –16 0 Omräkningsdifferenser –3 1 Vid årets slut –114 –25 Förfallotider för outnyttjade underskottsavdrag 2022-12-31 2021-12-31 Inom 1 år 1 2 Om 2-4 år 1 1 Om 5-6 år - 0 Efter 6 år 253 230 - därav utan förfallotid 253 230 Summa 255 233 Uppskjutna skattefordringar för skattemässiga underskottsavdrag redovisas i den utsträckning som det är sannolikt att de kommer att kunna tillgodogöras för att sänka framtida skattepliktiga vinster. Vid utgången av året hade koncernen totala underskottsavdrag om cirka 289 MSEK (286), varav 34 MSEK (53) utgjorde underlag för den redovisade uppskjut- na skattefordran om 11 MSEK (16). Kvarvarande ej aktiverade underskottsavdrag om 255 MSEK (233), skulle kunna ge en uppskjuten skattefordran på 80 MSEK (68). Dessa har dock inte beak- tats, då det inte anses möjligt att bedöma om Lindab inom en överskådlig fram- tid kan utnyttja dessa, alternativt att det inte anses troligt att Lindab kommer att kunna utnyttja dem. Not 16, forts. Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Total verksamhet Före och efter utspädning 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 974 958 - –421 974 537 Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier, st 76 551 565 76 395 732 - 76 395 732 76 551 565 76 395 732 Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie) 12,73 12,53 - –5,51 12,73 7,02 Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie) 12,70 12,50 - –5,50 12,70 7,00 122 1 januari – 31 december 2022 Ackumulerade anskaffningsvärden Not Balanserade utgifter för utvecklings- arbeten Patent och liknande rättigheter IT och övriga immateriella tillgångar Varumärken Goodwill Totalt Vid årets början 60 100 238 81 3 014 3 493 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 - - 207 11 763 981 Poster avseende avytring av dotterbolag 5 - - 0 - 0 0 Nyanskaffningar 3 0 37 - - 40 Avyttringar och utrangeringar - - –16 - - –16 Omklassiﬁceringar 0 0 –27 - - –27 Årets omräkningsdifferenser 6 3 32 1 190 232 Vid årets slut 69 103 471 93 3 967 4 703 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början –43 –98 –167 –56 - –364 Årets avskrivningar –3 –1 –30 –6 - –40 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 - - –53 - - –53 Poster avseende avytring av dotterbolag 5 - - 0 - - 0 Avyttringar och utrangeringar - - 16 - - 16 Omklassiﬁceringar 0 - 27 - - 27 Årets omräkningsdifferenser –4 –2 –19 0 - –25 Vid årets slut –50 –101 –226 –62 - –439 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början –3 0 –9 –2 0 –14 Årets nedskrivningar - - - - - - Årets omräkningsdifferenser 0 0 –1 0 - –1 Vid årets slut –3 0 –10 –2 0 –15 Planenligt restvärde vid årets början 14 2 62 23 3 014 3 115 Planenligt restvärde vid årets slut 16 2 235 29 3 967 4 249 1 januari – 31 december 2021 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 57 98 331 77 3 239 3 802 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 1 1 2 3 110 117 Poster avseende avvecklad verksamhet 5 - - –124 - –405 –529 Nyanskaffningar 2 0 18 - - 20 Avyttringar och utrangeringar - - –1 - - –1 Omklassiﬁceringar –1 0 - - - –1 Årets omräkningsdifferenser 1 1 12 1 70 85 Vid årets slut 60 100 238 81 3 014 3 493 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början –38 –93 –254 –52 - –437 Årets avskrivningar –5 –4 –19 –4 - –32 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 0 –1 - - - –1 Poster avseende avvecklad verksamhet 5 - - 115 - - 115 Avyttringar och utrangeringar - - 1 - - 1 Omklassiﬁceringar 1 0 - - - 1 Årets omräkningsdifferenser –1 0 –10 0 - –11 Vid årets slut –43 –98 –167 –56 - –364 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början –3 0 –9 –2 0 –14 Årets nedskrivning - - - - –380 –380 Poster avseende avvecklad verksamhet 5 - - - - 378 378 Årets omräkningsdifferenser 0 - 0 - 2 2 Vid årets slut –3 0 –9 –2 0 –14 Planenligt restvärde vid årets början 16 5 68 23 3 239 3 351 Planenligt restvärde vid årets slut 14 2 62 23 3 014 3 115 Not 18 Immateriella tillgångar 123 Goodwill per segment 2022-12-31 2021-12-31 Ventilation Systems 2 896 2 113 Proﬁle Systems 1 071 901 Summa 3 967 3 014 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten är till största delen internt generera- de aktiverade kostnader för programutveckling och certifikat. IT och övriga im- materiella tillgångar består främst av programvara och förvärvade kundrelationer. Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill Koncernen analyserar minst årligen om det föreligger något nedskrivningsbehov av goodwill, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Grun- den för analyserna är finansiella budgetar, prognoser och affärsplaner som god- känts av styrelsen och/eller koncernledningen. Utifrån dessa görs estimeringar och beräkningar. Samtliga nedskrivningsprövningar av goodwill baseras på an - tagande om fortsatt drift. Utvärdering av nedskrivningsbehov avseende goodwill ska baseras på läg- sta kassagenererande enhet och motsvara den lägsta nivån i koncernen på vil- ken goodwill övervakas i den interna styrningen. För Lindabkoncernen bedöms denna nivå utgöras av de respektive integrerade operativa och rapporterande segmenten, Ventilation Systems respektive Profile Systems. Fram till september 2021 klassificerades även det tidigare segmentet Building Systems som en läg- sta kassagenererande enhet och värderades i enligt med kriterierna i IAS 36 Ned- skrivningar. Till följd av det strategiska beslutet och avtal om avyttring av verk- samheten i september 2021 omklassificerades och värderades hela segmentet, inklusive goodwill, enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försälj- ning och avvecklade verksamheter från och med denna tidpunkt och fram till dess att avyttringen av Building Systems genomfördes i slutet av december samma år. Detta medförde bland annat att koncernen i tredje kvartalet 2021 redovisade engångsposter och omstruktureringskostnader hänförliga till avyttringen av seg- mentet, engångsposter och omstruktureringskostnader som bland annat inklu- derade nedskrivning av goodwill med –380 MSEK. Se vidare not 5. Lindab utförde sin senaste analys av eventuellt nedskrivningsbehov avseen- de goodwill per den 30 november 2022. Återvinningsbart belopp för de två kassagenererande enheterna baserades på beräkningar av bedömt nyttjande- värde. Dessa beräkningar utgick från uppskattade framtida kassaflöden efter skatt baserade på finansiella budgetar och prognoser samt adderande bedöm- ningar, för respektive segment, för tiden fram till år 2027. Väsentliga antagan- den som använts i beräkningarna för nyttjandevärde var förväntad försäljnings- tillväxt, bruttomarginaler, diskonteringsränta samt antaganden om tillväxt efter prognosperiodens slut. För att prognostisera bruttomarginalen har väsentliga antaganden om försäljnings- volym, försäljningspriser och råmaterialpriser gjorts. Dessa baserades på tidigare historiska utfall samt bedömning av framtida utveckling. När möjlighet funnits har bedömning av framtida utveckling även beaktat externa informationskällor, ex- empelvis information från Euroconstruct för framåtriktade försäljningsprognoser. Diskonteringsräntan estimerades baserat på en vägd kapitalkostnad efter skatt till 9,5 procent (8,4). Förändringen i diskonteringsränta i jämförelse med år 2021 hade sin huvudsakliga grund i en beräknad högre kostnad för så väl eget kapi - tal som koncernens skuldsättning, primärt relaterat till den riskfria räntekompo- nentens utveckling. Samtidigt minskade kvoten för verkligt värde på eget kapi- tal i relation till nettolåneskulden något, vilket till del motverkade den riskfria rän- tekomponentens inverkan på slutligt beräknad diskonteringsränta. Det bör no- teras att kvoten för verkligt värde på eget kapital i relation till koncernens net- tolåneskuld baseras på rullande 12 månader för att balansera ut viss volatilitet i underliggande värde. Beräknad diskonteringsränta användes för båda kassagenererande enheter i samband med nedskrivningsprövningens diskontering av bedömda framtida kas- saflöden efter skatt. Belopp efter skatt användes i beräkningarna både när det gäller kassaflöde och diskonteringsränta eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonteringsränta innehåller en skattekomponent. Denna diskon- tering är inte materiellt annorlunda jämfört med diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsnivåer före skatt som IFRS kräver. App- licerad diskonteringsränta motsvarade en diskonteringsränta före skatt på 12,4 procent (10,3) och baserades på koncernens vägda genomsnittliga skattesats. Diskonteringsräntan representerar ett bedömt uppskattat avkastningskrav uti - från de risker som är specifika för Lindab, med beaktande av individuella risker i de underliggande tillgångar som inte har tagits med i beräkningarna för kas- saflödet. Beräkningen av diskonteringsräntan har baserats på specifika förhål- landen i koncernen och kommer från dess vägda genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). WACC tar hänsyn till både skulder och eget kapital. Kapitalkostnaden för eget kapital baseras på en teoretiskt bedömd förväntad avkastning för exter- na intressenter. Kostnaden för koncernens skulder baseras på de räntebäran- de skulder Lindab är förpliktigad att infria. Koncernspecifik risk beaktas genom individuellt beräknad betafaktor. Betafaktorn utvärderas årligen på grundval av allmänt tillgängliga marknadsdata. Både Ventilation Systems och Profile Systems bedriver sin verksamhet inom hu- vudbranschen Bygg med det gemensamma konceptet utveckling, tillverkning, marknadsföring och distribution av produkter samt systemlösningar. Även om de geografiska marknaderna viktar något olika, så bedöms riskprofilen som hel- het vara tämligen enhetlig. Därför har samma antaganden tillämpats avseende diskonteringsränta för båda segmenten. Vad gäller förväntat framtida kassaflöde bortom år 2027 har detta extrapolerats med hjälp av en bedömd genomsnittlig långsiktig tillväxt, terminaltillväxt, på 1,0 procent (1,0) för Ventilation Systems respektive Profile Systems. Denna långsik - tiga tillväxt ska reflektera och vara i nivå med den genomsnittliga tillväxten på de marknader där segmenten är verksamma, allt enligt prognoser från byggbran - schens konjunkturinstitut. I antagandet har viktningar gjorts för tillväxtprognosen för de underliggande geografiska marknaderna Norden, Västeuropa samt Central- europa och en tämligen konservativ tillväxtanpassning har tillämpats. För att stödja nedskrivningsprövningen som gjorts av goodwill inom koncernen har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår i beräkningen av nyttjandevärdet visar att återvinningsvärdet överstiger redovisat värde i samtliga tester för såväl Ventilation Systems som Profile Systems. I ana- lysen har en förändring om 1 procentenhet av bruttomarginalen, diskonterings- räntan respektive antagande om tillväxt beaktats. Samtliga känslighetsanalyser visar god marginal till nedskrivningsbehov. Konsekvensen av beräkningarna är att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill vid utgången av 2022 utifrån antagandet om fortsatt drift . Not 18, forts. 124 1 januari – 31 december 2022 Ackumulerade anskaffningsvärden Not Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående ny- anläggningar byggnader Pågående ny- anläggningar maskiner Totalt Vid årets början 1 327 2 158 583 16 151 4 235 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 53 93 74 0 0 220 Poster avseende avyttring av dotterbolag 5 0 0 0 - - 0 Nyanskaffningar 26 176 45 31 41 319 Avyttringar och utrangeringar –30 –29 –32 - 0 –91 Omklassiﬁceringar 125 12 13 –26 –63 61 Årets omräkningsdifferenser 114 119 23 0 5 261 Vid årets slut 1 615 2 529 706 21 134 5 005 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början –522 –1 561 –456 - - –2 539 Årets avskrivningar –46 –101 –35 - - –182 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 –32 –83 –60 - - –175 Poster avseende avyttring av dotterbolag 5 0 0 0 - - 0 Avyttringar och utrangeringar 17 28 32 - - 77 Omklassiﬁceringar –43 42 –1 - - –2 Årets omräkningsdifferenser –54 –81 –18 - - –153 Vid årets slut –680 –1 756 –538 - - –2 974 Ackumulerade upp- och nedskrivningar Vid årets början –2 –14 0 –1 0 –17 Årets nedskrivning 0 –2 0 - - –2 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 - - - - - - Poster avseende avyttring av dotterbolag 5 - - - - - - Återförda nedskrivningar - - - - - - Avyttringar och utrangeringar 7 2 - - - 9 Omklassiﬁceringar –6 - - - - –6 Årets omräkningsdifferenser 0 –1 0 0 0 –1 Vid årets slut –1 –15 0 –1 0 –17 Planenligt restvärde vid årets början 803 583 127 15 151 1 679 Planenligt restvärde vid årets slut 934 758 168 20 134 2 014 1 januari – 31 december 2021 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 219 2 151 580 50 108 4 108 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 23 51 14 1 0 89 Poster avseende avvecklad verksamhet 5 –107 –212 –19 0 –1 –339 Nyanskaffningar 91 87 37 31 129 375 Avyttringar och utrangeringar –7 –52 –38 - - –97 Omklassiﬁceringar 64 80 0 –67 –89 –12 Årets omräkningsdifferenser 44 53 9 1 4 111 Vid årets slut 1 327 2 158 583 16 151 4 235 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början –499 –1 613 –468 - - –2 580 Årets avskrivningar –39 –89 –28 - - –156 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 –6 –40 –7 - - –53 Poster avseende avvecklad verksamhet 5 37 163 13 - - 213 Avyttringar och utrangeringar 2 48 36 - - 86 Omklassiﬁceringar 1 6 5 - - 12 Årets omräkningsdifferenser –18 –36 –7 - - –61 Vid årets slut –522 –1 561 –456 - - –2 539 Ackumulerade upp- och nedskrivningar Vid årets början 0 –14 0 –1 0 –15 Årets nedskrivning 0 –3 - - - –3 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 –2 –1 - - - –3 Poster avseende avvecklad verksamhet 5 0 0 0 - - 0 Återförda nedskrivningar - 0 - - - 0 Avyttringar och utrangeringar 0 4 - - - 4 Omklassiﬁceringar - 0 - - - 0 Årets omräkningsdifferenser 0 0 0 0 0 0 Vid årets slut –2 –14 0 –1 0 –17 Planenligt restvärde vid årets början 720 524 112 49 108 1 513 Planenligt restvärde vid årets slut 803 583 127 15 151 1 679 Not 19 Materiella anläggningstillgångar 125 1 januari – 31 december 2022 Ackumulerade anskaffningsvärden Not Nyttjanderätter byggnader och mark Övriga nyttjanderätter av materiella anläggningstillgångar Totalt Vid årets början 1 151 187 1 338 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 305 14 319 Poster avseende avyttring av dotterbolag 5 0 0 0 Nya och förändrade nyttjanderättsavtal 176 55 231 Avslutade nyttjanderättsavtal –74 –42 –116 Omklassiﬁceringar –62 0 –62 Årets omräkningsdifferenser 81 12 93 Vid årets slut 1 577 226 1 803 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början –386 –83 –469 Årets avskrivningar –204 –55 –259 Avslutade nyttjanderättsavtal 62 36 98 Poster avseende avyttring av dotterbolag 5 0 0 0 Omklassiﬁceringar 9 0 9 Årets omräkningsdifferenser –21 –5 –26 Vid årets slut –540 –107 –647 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början - - - Årets nedskrivningar - - - Avslutade nyttjanderättsavtal - - - Omklassiﬁceringar - - - Årets omräkningsdifferenser - - - Vid årets slut - - - Planenligt restvärde vid årets början 765 104 869 Planenligt restvärde vid årets slut 1 037 119 1 156 1 januari – 31 december 2021 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 162 168 1 330 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 17 4 21 Poster avseende avvecklad verksamhet 5 –158 –20 –178 Nya och förändrade nyttjanderättsavtal 196 65 261 Avslutade nyttjanderättsavtal –107 –36 –143 Omklassiﬁceringar 0 0 0 Årets omräkningsdifferenser 41 6 47 Vid årets slut 1 151 187 1 338 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början –313 –64 –377 Årets avskrivningar –181 –52 –233 Avslutade nyttjanderättsavtal 65 27 92 Poster avseende avvecklad verksamhet 5 53 8 61 Omklassiﬁceringar 0 0 0 Årets omräkningsdifferenser –10 –2 –12 Vid årets slut –386 –83 –469 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början - - - Årets nedskrivningar - - - Avslutade nyttjanderättsavtal - - - Omklassiﬁceringar - - - Årets omräkningsdifferenser - - - Vid årets slut - - - Planenligt restvärde vid årets början 849 104 953 Planenligt restvärde vid årets slut 765 104 869 Not 20 Nyttjanderättstillgångar 126 Koncern 2022-12-31 2021-12-31 Råvaror och förnödenheter 1 381 1 121 Varor under tillverkning 64 56 Färdiga varor och handelsvaror 1 307 913 Summa 2 752 2 090 Direkt materialkostnad för kvarvarande verksamhet uppgick under året till 6 217 MSEK (4 398), inklusive 23 MSEK i ökad (4 i minskad) justering av inkuransreserv. Inkuransreserven för färdigvarulager har ökat med netto 16 MSEK (3). Reserven för inkurans i totalt varulager uppgick per balansdagen till 106 MSEK (72), vilket motsvarar 4 procent (3) av lagervärdet före avdrag för inkurans. Under året ökade valutakurseffekter den totala inkuransreserven med 6 MSEK (2) och strukturella förändringar ökade reserven med 5 MSEK (minskade med 6). Koncern 2022 2021 Anskaffningsvärde vid årets början 4 4 Avvecklad verksamhet - 0 Årets omräkningsdifferenser 1 0 Vid årets slut 5 4 Koncern 2022 2021 Anskaffningsvärde vid årets början 4 4 Minskning/ökning 2 0 Vid årets slut 6 4 Not 22 Andra långfristiga värdepappersinnehav Här redovisas långfristiga innehav av onoterade aktier och andelar. Intresseföre- tag redovisas separat i not 21. Andra långsiktiga värdepappersinhav om 5 MSEK (4) utgörs framför allt av mindre innehav ägda av koncernbolag. Not 23 Andra långfristiga fordringar Not 24 Varulager Koncern 2022 2021 Ingående värde intresseföretag 18 18 Förvärv av intresseföretag - - Årets resultat från andelar i intresseföretag –2 0 Vid årets slut 16 18 Intresseföretag är bolag för vilka moderbolaget har ett betydande men inte ett bestämmande inflytande, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 pro- cent av röstetalet. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i enlig- het med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. Enligt denna metod värderas andelen i intresseföretaget till anskaffningsvärde vid förvärvstillfället. Det resultat som uppkommer efter förvärvet i intresseföretaget och som avser koncernens andel med justeringar för upplösning av förvärvade över- och un- dervärden redovisas som en separat post i resultaträkningen på raden Resultat från andelar i intresseföretag. Under 2022 och 2021 har inga förvärv eller avyttringar av intresseföretag skett. Lindab har sedan tidigare 36,6 procent av andelarna och rösterna i Leapcraft ApS (org.nr. 35 47 27 62) med säte i Köpenhamn, Danmark. Dessa andelar utgör i huvudsak Lindabkoncernens andelar i intresseföretag . Not 21 Intresseföretag 127 Koncern Kundfordringar Upplupna intäkter 1) Övriga fordringar 2) Förfallet antal dagar 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 Ej förfallet 1 563 1 336 43 22 60 52 < 6 dagar 190 149 - - 0 0 6 – 90 dagar 179 110 - - 0 3 90 – 180 dagar 20 14 - - 2 0 180 – 360 dagar 16 9 - - 0 2 > 360 dagar 50 53 - - 5 0 Summa 2 018 1 671 43 22 67 57 Reservering för förväntade kundkreditförluster –67 –69 - - - - Summa 1 951 1 602 43 22 67 57 1) Upplupna intäkter avser kursvinst på terminskontrakt uppgående till 2 MSEK (2) och rabatter på inköp 41 MSEK (20). 2) Övriga fordringar avser moms uppgående till 20 MSEK (34) och övriga fordringar 47 MSEK (23). Ökningen av övriga fordringar hänför sig primärt till fordran på factoringbolag i under året förvärvat bolag. Lindab tillämpar en värderingsmetod för beräkning av kreditförlustreserv för kund- fordringar, vilken baseras på förväntade kreditförluster. Metoden för att beräkna förväntade kreditförluster baseras på sex olika nivåer av förfallodagar (se tabell ovan), allt från ej förfallna kundfordringar till fordringar med mer än 360 dagars för- fall. Respektive nivå har en förväntad kreditförlustgrad, utifrån vilka redovisnings- mässiga förlustreserveringar sker så till vida individuell bedömning inte indikerar annat. Graderingen av kreditförlust per nivå baseras på historiska förlustmönster inom Lindab under en sexårsperiod justerat med en framåtblickande faktor, vilken reflekterar en framtida förväntan om förändrade betalningsstrukturer utifrån kon- junkturläge och andra väsentliga faktorer. Kreditförlustgraderna för de olika kate- gorierna är per den 31 december 2022 i intervallet 0,5 - 95,3 procent (0,5 - 95,3). En lägre reservationsnivå än angivna kreditförlustgrader accepteras endast om koncernen har en reell säkerhet eller motsvarande som matchar fordringsbeloppet. Den något lägre reservationen avseende förväntade kundkreditförluster jämfört med år 2021, trots större bruttomässiga kundfordringar, grundar sig huvudsakli - gen på att det år 2021 fanns vissa enskilda individuella bedömningar som med- förde ett högre reservationsbehov, bedömningar som inte har samma motsva- righet vid utgången av år 2022. I enlighet med tidigare år skrivs enskilda kund- fordringar bort vid den tidpunkt då det inte finns någon rimlig förväntan alls om reglering av motpart. Under 2022 har resultatet belastats med 10 MSEK (12) avseende reservering för förväntade kundkreditförluster och för årets konstaterade, kostnadsförda kundförluster. Not 25 Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncern 2022-12-31 2021-12-31 Förutbetalda mjukvarulicenser 19 16 Upplupen kursvinst terminskontrakt 2 2 Förutbetalda försäkringar 12 9 Upplupna rabatter på inköp 41 20 Upplupna intäkter 43 24 Övriga förutbetalda kostnader 71 142 Summa 188 213 Förändring i avsättning för förväntade kundkreditförluster Koncern 2022 2021 Vid årets början 69 81 Förändring förvärv/avyttring –2 0 Förändring avvecklad verksamhet - –20 Ökning av avsättning 14 18 Konstaterade förluster –13 –8 Återförda avsättningar –7 –5 Omräkningsdifferenser 6 3 Vid årets slut 67 69 Övriga fordringar Koncern 2022-12-31 2021-12-31 Momsfordran 20 34 Fordran på factoringbolag 16 - Förskott till leverantörer 6 8 Depositioner 2 2 Reseförskott 0 1 Förskott till anställda 1 1 Övriga fordringar 22 11 Summa 67 57 128 År Åtgärd Antal aktier Förändring av aktiekapital (SEK) Totalt aktiekapital (SEK)Serie A Serie B 2006 1) Antal aktier 78 707 820 - - 78 707 820 2020 2) Utnyttjande av teckningsoptioner 25 000 - 25 000 25 000 2021 2) Utnyttjande av teckningsoptioner 110 000 - 110 000 110 000 Vid årets slut 78 842 820 - 135 000 78 842 820 Antal aktier i eget förvar –2 200 838 - Totalt antal utestående aktier vid årets slut 76 641 982 - 1) Den 1 december 2006 noterades Lindab på Nasdaq Stockholm, Mid Cap. Sedan 3 januari 2022 är Lindab noterat på Nasdaq Stockholm, Large Cap. 2) 2017 respektive 2018 inrättades teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare vilka resulterade i att teckningsoptioner utnyttjades och aktier emitterades år 2020 respektive 2021. Efter detta finns inga fler teckningsoptionsprogram utestående. För ytterligare information om utnyttjande av teckningsoptioner, se not 33 . Aktiekapitalet om 78 842 820 SEK är fördelat på 78 842 820 aktier. Aktier i eget förvar Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier uppgående till 348 MSEK. Under 2010 förvärvades IVK-Tuote Oy genom att 559 553 aktier i eget förvar överläts till säljarna av bolaget. Under 2012 gjordes en försäljning av 1 000 000 egna aktier, uppgående till 52 MSEK. Under år 2022 minskade anta - let aktier i eget förvar med 175 000 aktier till följd av att Lindab International AB (publ) sålde egna aktier till optionsinnehavare från 2019 års köpoptionsprogram, se not 33. Efter denna transaktion uppgår antal aktier i eget förvar till 2 200 838. Not 26 Eget kapital och antal aktier I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier från och med 2006. Karaktär och syfte med reserverna inom eget kapital Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräk- ning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Omräkningsreserven omfattar även den ackumulerade nettoför- ändringen av säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Lindab an- vänder valutaswapar och lån som säkringsinstrument. Den föreslagna utdelningen för år 2021 på 4,00 SEK per aktie, som beslutades av årsstämman den 12 maj 2022, har i enlighet med detta beslut utbetalats. Total utbetald utdelning uppgick till 306 217 928 SEK. Förslag till vinstdisposition SEK 2022 Balanserade vinstmedel 1 805 543 929 Årets vinst 35 952 933 Summa balanserade vinstmedel vid årets slut 1 841 496 862 Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande: SEK Till aktieägarna utdelas 5,20 SEK per aktie 398 538 306 I ny räkning balanseras 1 442 958 556 Summa 1 841 496 862 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensio- ner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, till exempel vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbe- stämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda planer för pensioner eller uppsägning. I följande sammanställning av pensions- kostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna. Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas bland annat genom försäkring i Alecta, i den så kallade ITP2-planen. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbe - stämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2022 och 2021 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportio- nella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket har medfört att det inte varit möjligt att redovisa detta som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, re - dovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroen- de av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 4 MSEK (6). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,02 procent (0,00) respektive 0,07 procent (0,06). Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncernen alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alec- tas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 172 procent (172). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgång- ar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstek- niska beräkningsantaganden. Kostnaderna för avgiftsbestämda planer uppgår till 135 MSEK (113). Föregående år avsåg 1 MSEK avvecklad verksamhet, men motsvarande finns inte år 2022. Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner är Lindab exponerat mot ett antal kategorier av risker. Det avser bland annat risker förknippade med den faktiska utbetalningens storlek. Ökad livslängd hos förmånstagarna, vilket påverkar pen- sionernas löptid, samt inflation som påverkar löne- och pensionskostnader är Not 27 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser I bolaget finns totalt 78 842 820 aktier, varav 2 200 838 är återköpta egna aktier. Summa föreslagen utdelning till aktieägare är beräknad på antalet utestående ak - tier, det vill säga 76 641 982 aktier. Faktiskt ubetald total utdelning kan komma att ändras om antalet återköpta aktier ändras innan avstämningsdag(ar) för utdelning. 129 I rapporten över finansiell ställning redovisas, för förmånsbaserade fonderade planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga tillgångar överstigande åta - gandena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknan - de förpliktelser. Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 217 MSEK (270), utgör 18 MSEK (24) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direk- Redovisning i rapporten över ﬁnansiell ställning Speciﬁkation av förmånsbaserade pensionsförpliktelser m.m. 2022-12-31 2021-12-31 Nuvärde av fonderade förmånsbaserade förpliktelser 33 37 Verkligt värde på förvaltningstillgångar för förmånsbaserade förpliktelser –22 –23 Nettovärde fonderade planer 11 14 Nuvärdet av ofonderade förmånsbaserade förpliktelser 181 228 Nettoskuld i rapporten över ﬁnansiell ställning för förmånsbaserade förpliktelser 192 242 Avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser 25 28 Pensionsskuld enligt rapporten över ﬁnansiell ställning 217 270 Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser –25 –28 Finansiell placering enligt rapporten över ﬁnansiell ställning –25 –28 Förändring av förvaltningstillgångar och förmånsbestämda pensionsförpliktelser under året Not 2022 2021 Tillgångar Förpliktelser Tillgångar Förpliktelser Vid årets början –23 265 –35 284 Pensionskostnader redovisade i resultaträkningen -Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 1) - 29 - 14 -Räntekostnader/-intäkter 1) 15 0 4 0 3 Summa –23 298 –35 301 Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat -Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/-intäkter 2 - –1 - -Vinst/förlust till följd av förändrade demograﬁska antaganden - –1 - –1 -Vinst/förlust till följd av förändrade ﬁnansiella antaganden - –94 0 –6 -Erfarenhetsbaserade vinster/förluster - 13 - 3 Summa 2 –82 –1 –4 Valutakursdifferenser –3 8 –2 3 Poster avseende förvärv/avyttring av dotterbolag 5 - 2 - - Poster avseende avvecklad verksamhet 5 - - 14 –25 Avgifter betalda av arbetsgivaren –4 3 –4 1 Utbetalda pensioner 6 –15 5 –11 Vid årets slut –22 214 –23 265 1) Av redovisade kostnader för tjänstgöring under år 2021 avsåg 2 MSEK avvecklad verksamhet. Så väl räntekostnaderna som ränteintäkterna uppgick till 0 MSEK för den avvecklade verksamheten under motsvarande period. Ingen avvecklad verksamhet redovisas för år 2022. risker som påverkar den framtida utbetalningens storlek och därmed även skul- dens storlek. Diskonteringsräntan som används för att beräkna nuvärdet av pen- sionsskulden varierar och påverkar därmed skulden. Diskonteringsräntan påver- kar även räntekostnaden eller intäkten bland de finansiella posterna samt även Mest väsentliga aktuariella antaganden 2022-12-31 2021-12-31 Sverige Övriga Sverige Övriga Diskonteringsränta, % 3,7 1,9 -7,6 2,0 0,3-0,9 Framtida löneökningar, % 3,0 2,0-5,5 3,2 1,0-2,0 Framtida ökningar av pensioner, % 2,0 0,0-2,5 2,2 0,0-1,5 Livslängdsantagande DUS21 - DUS14 - Vägd genomsnittlig löptid för den förmånsbaserade pensionsförpliktelsen uppgår till 17,6 år (20,2). Övriga innefattar huvudsakligen pensionsplaner i Italien, Frankrike och Schweiz. Valet av diskonteringsränta i Sverige har baserats på den marknadsränta som gäller för bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstå- ende löptid på förpliktelsen. Av totala förmånsbaserade pensionsförpliktelser avsåg 150 MSEK (198) pensions- åtagande i Sverige och 42 MSEK (44) var relaterade till övriga länder. törer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa upp- går till 18 MSEK (24). Kostnader redovisade i resultaträkningen enligt tabellen nedan inkluderar kost - nader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under ti- digare år, nettoräntekostnader samt vinster och förluster vid regleringar. Ränte- nettot redovisas i finansnettot . Not 27, forts. kostnaderna för årets intjäning. En annan kategori avser avkastning på inves- teringar. Pensionsmedel är investerade i olika finansiella instrument där avkast- ningen är exponerad för marknadsförändringar. Svag avkastning kan reducera investeringarnas storlek och leda till att pensionsmedlen inte räcker för att täcka framtida pensionsutbetalningar. 130 Löptidsanalys avseende förväntade betalningar för de förmånsbestämda planerna i framtiden 2022-12-31 2021-12-31 Inom 12 månader 12 8 Mellan 2 och 5 år 34 31 Mellan 5 och 10 år 53 43 Summa 99 82 Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de mest väsentliga antagandena Inverkan på de förmånsbestämda planerna 2022-12-31 2021-12-31 Ökning i antagande Minskning i antagande Ökning i antagande Minskning i antagande Diskonteringsränta +/– 0,5% –17 19 –24 27 Förändringar i framtida löneökningar +/– 0,5% 8 –7 13 –10 Förändringar i framtida ökningar av pensioner +/– 0,5% 12 –11 17 –15 Känslighetsanalysen har baserats på en förändring i ett antagande samtidigt som övriga antaganden är konstanta. Vid beräkning av känsligheten i de för- månsbestämda förpliktelserna för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod, den så kallade projected unit credit method (PUC), som vid be- räkning av pensionsskulden . Moderbolaget Bolagets pensionsåtagande för tidigare koncernchefer är klassificerat som av- giftsbaserad plan. Se vidare not 6. Not 27, forts. Omstruktureringsreserven utgörs av reserver hänförliga till kostnadsbespa - ringsåtgärder. Garantiavsättningarna innehåller dels uppskattade utgifter i framtiden för fel i levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav. Övriga avsättningar avser främst personalrelaterade avsättningar och legala avsättningar. Koncern 2022 Omstrukture- ringsreserv Garantireserv Övrigt Totalt Vid årets början 9 5 9 23 Ökning under året 4 0 7 11 Utnyttjat under året –10 0 –8 –18 Poster avseende förvärv/avyttring av dotterbolag - - 1 1 Valutakursdifferenser 0 1 0 1 Vid årets slut 3 6 9 18 Fördelning i rapporten över ﬁnansiell ställning Övriga långfristiga avsättningar - 4 3 7 Övriga kortfristiga avsättningar 3 2 6 11 Totalt 3 6 9 18 2021 Vid årets början 22 21 8 51 Ökning under året 7 14 11 32 Utnyttjat under året –7 –16 –7 –30 Poster avseende avvecklad verksamhet –14 –14 –3 –31 Valutakursdifferenser 1 0 0 1 Vid årets slut 9 5 9 23 Fördelning i rapporten över ﬁnansiell ställning Övriga långfristiga avsättningar - 3 2 5 Övriga kortfristiga avsättningar 9 2 7 18 Totalt 9 5 9 23 Not 28 Övriga avsättningar Förvaltningstillgångarnas sammansättning 2022-12-31 2021-12-31 MSEK Procent MSEK Procent Aktier 7 31 8 35 Obligationer 5 23 6 26 Fastigheter 5 23 4 17 Övrigt 5 23 5 22 Summa 22 100 23 100 131 Koncern Moderbolag Långfristig upplåning 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 Banklån 2 349 1 110 - - Leasing 930 643 - - Kortfristig upplåning Skulder till kreditinstitut 12 4 - - Checkräkningskredit 0 0 - - Leasing 282 233 - - Summa upplåning 3 573 1 990 - - I summa upplåning ingår säkerställda skulder (banklån mot säkerhet) på 47 MSEK (44) och avser finansiering av fastigheter i Schweiz. Säkerheten utgörs av pant- brev i fastigheterna och räntan på dessa lån är fast. Outnyttjade krediter i koncernen inklusive likvida medel uppgick till 1 737 MSEK ( 1 948 ). Moderbolaget har inga outnyttjade krediter. Enligt koncernens finanspolicy får inte räntebindningstiden vara längre än 12Enligt koncernens finanspolicy får inte räntebindningstiden vara längre än 12 må- nader. Per den 31 december 2022 uppgick den till 4 månader (3). Merparten av koncernens upplåning har rörlig ränta. Not 29 Koncernens upplåning och ﬁnansiella instrument Koncernens upplåning fördelad på olika valutor Koncern Moderbolag Belopp i MSEK 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 SEK 1 763 433 - - EUR 1 359 1 056 - - GBP 128 139 - - CHF 124 157 - - NOK 80 80 - - DKK 51 28 - - CZK 46 53 - - PLN 10 32 - - RON 9 8 - - RUB - 2 - - HUF 3 2 - - 3 573 1 990 - - Förändring av skulder i ﬁnansieringsverksamheten Koncern Moderbolag Långfristiga ﬁnansiella skulder Kortfristiga ﬁnansiella skulder Leasing- skulder Check- räknings- kredit Derivat Totala ﬁnansiella skulder inkl. derivat Långfristiga ﬁnansiella skulder Totala ﬁnansiella skulder inkl. derivat 2021-12-31 1 110 4 876 0 0 1 990 - - Kassaﬂöde 1 145 7 –259 0 290 1 183 - - Förvärv/Avyttring 28 1 335 - - 364 - - Nya och förändrade nyttjanderättsavtal - - 231 - - 231 - - Avslutade nyttjanderättsavtal - - –17 - - –17 - - Omräkningsdifferenser 66 0 51 - 82 199 - - Värdering till verkligt värde - - - - - - - - Övrigt - - –5 - –372 –377 - - 2022-12-31 2 349 12 1 212 0 0 3 573 - - 2020-12-31 976 5 977 0 0 1 958 - - Kassaﬂöde 109 –2 –233 0 54 –72 - - Förvärv/Avyttring 2 1 –103 - - –100 - - Nya och förändrade nyttjanderättsavtal - - 261 - - 261 - - Avslutade nyttjanderättsavtal - - –52 - - –52 - - Omräkningsdifferenser 23 0 31 - 3 57 - - Värdering till verkligt värde - - - - - - - - Övrigt - - –5 - –57 –62 - - 2021-12-31 1 110 4 876 0 0 1 990 - - 132 Upplysningar om redovisat och verkligt värde per kategori Verkligt värde via resultaträkning Upplupet anskaffningsvärde Totalt redovisat värde Verkligt värde Finansiella tillgångar 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 Andra långfristiga värdepappersinnehav 0 1 - - 0 1 - - Andra långfristiga fordringar - - 6 4 6 4 - - Derivattillgångar 2 2 - - 2 2 2 2 Kundfordringar - - 1 951 1 602 1 951 1 602 - - Övriga fordringar - - 37 16 37 16 - - Upplupna intäkter - - 41 44 41 44 - - Likvida medel - - 481 542 481 542 - - Summa ﬁnansiella tillgångar 2 3 2 516 2 208 2 518 2 211 2 2 Finansiella skulder 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 Checkräkningskrediter - - 0 0 0 0 - - Skulder till kreditinstitut - - –2 361 –1 114 –2 361 –1 114 –2 361 –1 114 Derivatskulder –21 –10 - - –21 –10 –21 –10 Leverantörsskulder - - –974 –1 062 –974 –1 062 - - Övriga skulder - - –47 –5 –47 –5 - - Upplupna kostnader - - –402 –385 –402 –385 - - Summa ﬁnansiella skulder –21 –10 –3 784 –2 566 –3 805 –2 576 –2 382 –1 124 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Kundfordringar Kundfordringar uppstår i koncernens operativa verksamhet och är ett resultat av att Lindab förser kunder med avtalade varor och tjänster. Kontraktuella be- talningsvillkor finns i dessa underliggande avtal, villkor som reglerar tidpunkt för kommande betalningsströmmar. Lindab innehar samtliga kundfordringar med syfte att insamla dessa avtalsenliga och verksamhetsrelaterade kassaflöden uti- från kontraktuella villkor. Kundfordringar klassificeras utifrån sin karaktär som omsättningstillgångar och värderas initialt till transaktionspriset. Med hänsyn till fordringarnas kortfristiga löptid redovisas dessa även vid efterföljande redovisningstidpunkter till nominellt belopp utan diskontering. Kundfordringarnas bruttomässigt redovisade värde om 2 018 MSEK (12 018 MSEK (1 671) är dock reducerat med nedskrivningar om –67 MSEK (–69) för att reflektera förväntat värde att få reglerat av motparterna. För koncernens redovisningsprinciper avseende nedskrivning och beräkning för reservering av förväntade kundkreditförluster hänvisas till not 25. Övriga fordringar och upplupna intäkter Även övriga fordringar och upplupna intäkter uppkommer normalt som följd av transaktioner inom koncernens normala verksamhet. Vanligen kan tidpunkt för kommande kassaflöden relaterade till tillgångarna identifieras och vid reglering hänför sig de likvidmässiga flödena till kapitalbelopp samt eventuell ränta på ute- stående kapitalbelopp. Koncernen innehar de finansiella instrumenten inom dessa kategorier med syfte att inkassera de underliggande kassaflödena hänförliga till tillgångarna vid förfall och de är inte föremål för handel på en aktiv marknad. Ingen materiell kreditreservering finns på övriga fordringar och upplupna intäkter, ba- serat på historisk erfarenhet och framåtriktad förväntan. Likvida medel Vid balansdagen uppgår koncernens likvida medel till 481 MSEK (542). Dessa avser bank och tillgodohavanden. År 2021 fanns även kortfristiga placeringar om 0 MSEK med maximalt 14 dagars löptid. I det redovisade värdet för likvida medel ingår spärrade medel med 0 MSEK (0). Ingen kreditreservering finns på likvida medel, baserat på historisk erfarenhet och framåtriktad förväntan i kombination med de motpartskrav som finns i koncernens Treasurypolicy. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffnings- värde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde över resultaträkningen. För Lindab är det huvudsakligen derivattillgångar som inte används i säkringsredovisningen som hamnar inom denna kategori. I kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen ingår även vissa tillgångar i form av värdepapper. Den bakomliggande faktorn till klassifice- ringen är att dessa egetkapitalinstrument inte är strategiska och vid första redo- visningstillfället fattades ej heller beslut om att oåterkalleligt redovisa dessa till verkligt värde via övrigt totalresultat. Under året har koncernens resultaträkning påverkats med 0 MSEK (0) avseende vinster/förluster från finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Beskrivning av verkligt värde Andra långfristiga värdepappersinnhav Ingen information om verkligt värde lämnas avseende aktier och andelar. Lindab bedömer att ett verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt samt att marknaden för dessa innehav är begränsad. Räntebärande skulder Verkligt värde för räntebärande skulder lämnas i upplysningssyfte och beräknas genom diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskon- terade till aktuell marknadsränta . Derivat Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av mellanskill- naden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan teck- nas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Övriga ﬁnansiella tillgångar och skulder För likvida medel, kundfordringar, övriga fordringar, upplupna intäkter, leveran- törsskulder, checkräkningskrediter, övriga skulder och upplupna kostnader med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Verkligt värde-hierarkin Tabellen på nästa sida visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna de- finieras enligt följande: • Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1). • Andra observerbara indata för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (det vill säga som prisnoteringar) eller indirekt (det vill säga härledda från prisnoteringar) (nivå 2). • Indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara mark - nadsdata (det vill säga icke observerbara indata) (nivå 3) . Not 29, forts. 133 Grunden i IFRS 16 Leasingavtal är att samtliga hyres- och leasingavtal ska re- dovisas i leasetagarens rapport över finansiell ställning, med möjlighet för un- dantag vad gäller korta hyres- och leasingavtal eller avtal där den underliggande nyttjanderätten uppgår till mindre värde. Lindab har valt att tillämpa lättnadsreg- ler och utifrån detta är den redovisningsmässiga effekten på koncernens finan- siella ställning följande : Koncern Moderbolag 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 Löne- och semesterskulder 242 240 - - Intjänade resultatandelar 13 8 - - Sociala kostnader 123 127 2 2 Bonusskuld till kunder 280 231 - - Upplupen kursförlust terminskontrakt 21 10 - - Övriga kostnader 168 210 0 0 Summa 847 826 2 2 2022-12-31 2021-12-31 Tillgångar Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivattillgångar - 2 - 2 - 2 - 2 Summa tillgångar - 2 - 2 - 2 - 2 Skulder Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivatskulder - –21 - –21 - –10 - –10 Värderade till verkligt värde i upplysningssyfte Checkräkningskrediter - - - - - - - - Skulder till kreditinstitut - –2 361 –2 361 - –1 119 - –1 119 Summa skulder - –2 382 - –2 382 - –1 129 - –1 129 Det har inte skett någon överföring mellan nivåerna under året. Bolaget har inte kvittat några finansiella instrument i balansräkningen. Not 29, forts. Vid utgången av 2022 respektive 2021 fanns ingen förpliktelse om att förvärva egna aktier . Not 30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 31 Leasing Nyttjanderättstillgångar Not 2022-12-31 2021-12-31 Byggnader och mark 20 1 037 765 Övriga nyttjanderättstillgångar 20 119 104 Summa 1 156 869 Leasingskulder Långfristiga skulder avseende leasing 29 930 643 Kortfristiga skulder avseende leasing 29 282 233 Summa 1 212 876 Ovanstående redovisade nyttjanderättstillgångar hänför sig till cirka 1 000 hyres- och leasingkontrakt. Byggnader och mark Redovisade nyttjanderätter för hyres- och leasingavtal avseende fastigheter upp- gick på balansdagen till ett värde om 1 037 MSEK (765). Detta saldo hänför sig till avtal avseende såväl produktionsfastigheter som lager, filialer och/eller kon - tor. De underliggande avtalen innehåller olika villkor, som bedömts och värderats på individuell basis i kombination med förväntad nyttjandetid av den underlig- gande tillgången inom ramen för respektive befintligt avtal. I denna process har också avtalen/fastigheterna kategoriserats för att säkerställa en bedömnings- och värderingsprocess som reflekterar strategiska aspekter och vid vilken tidpunkt ställningstagande ska göras för enskilda förlängningsoptioner eller motsvaran - de. De enskilda kontraktens bedömda avtalstid varierar inom intervallet 1-21 år, men det är endast ett fåtal kontrakt som har en förfallotid överstigande 10 år. Ett antal kontrakt innehåller konkreta förlängningsoptioner, men flertalet har också en avtalskonstruktion där förlängning sker löpande om ingen part agerar aktivt. Dessa optioner medför bedömningar som beaktats vid redovisning av leasing - skulden. Lindab har beaktat optionsmöjligheter i de hyresavtal där det bedöms rimligt säkert att optionen kommer att nyttjas. Övriga nyttjanderättstillgångar Övriga nyttjanderättstillgångar redovisas till ett ackumulerat värde om 119 MSEK (104). Av detta värde avser 76 MSEK (65) fordon och resterande belopp hänför sig huvudsakligen till maskiner och inventarier samt IT och annan teknisk utrustning. Durationen för dessa kontrakt är relativt tidsbegränsad och för fordon är den kontraktuella avtalstiden vanligen 3-4 år. 134 Not 2022 2021 Övriga leasingrelaterade kostnader –13 –8 Avskrivningar 9, 20 –259 –233 Räntekostnader 15 –24 –24 Summa –296 –265 1) 1) För information om avskrivningar och räntekostnader för avvecklad verksamhet relaterad till Building systems, se not 9 respektive 15. Övriga leasingrelaterade kostnader hänför sig i huvudsak till kvarvarande verksamhet. Not 31, forts. Koncern Moderbolag Ställda säkerheter 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 Fastighetsinteckningar 87 87 - - Företagsinteckningar - 9 - - Summa 87 96 - - Koncern Moderbolag Eventualförpliktelser 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 Borgensåtagande för ingångna kreditavtal - - 2 286 1 066 Övriga borgens- och garantiförbindelser 22 19 - - Pensionsförpliktelser 2 2 - - Summa 24 21 2 286 1 066 De befintliga kreditavtalen om 1 300 MSEK med Nordea och Raiffeisen Bank In- ternational och 70 MEUR med Raiffeisen Bank International förlängdes under året med option och löper till andra kvartalet 2025. Under året har Lindab även ingått ett nytt kreditavtal om 1 000 MSEK med Nordea, vilket löper till andra kvartalet 2024. Alla avtal innehåller en kovenant, vilken följs upp kvartalsvis. Lindab upp - fyllde villkoren per 31 december 2022. I samband med avyttringen av Building Systems, i slutet av december 2021, hade Lindab fortsatt ansvar för vissa operationella garantiåtaganden uppgående till 30 MEUR till förmån för Building Systems. Lindab erhöll vid avyttringstillfället en moderbolagsgaranti från köparen av Building Systems, vilken motsvarade vär - det av de ovan nämnda garantiåtagandena. Under första kvartalet 2022 över - gick utestående operationella garantiåtaganden i allt väsentligt från Lindab till kö- paren av Building Systems. Per 31 december 2022 kvarstod inga operationella garantiåtaganden till förmån för Building Systems. I de ingångna leasingavtalen avseende fastigheterna i Båstad och Schweiz har koncernbolag tecknat borgensåtagande för hyresbetalningarnas fullgörande till kontraktens utgång. Som ett led i koncernens normala affärsverksamheter och enligt normal bransch- praxis har koncernen tecknat garantier för fullgörande av olika kontraktsenliga åtaganden gentemot större leverantörer. Ingen indikation fanns vid årsskiftet att dessa lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning. Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut. Not 32 Ställda säkerheter och eventualtillgångar /-förpliktelser Resultaträkning och kassaﬂöden Enligt IFRS 16 Leasingavtal redovisas den huvudsakliga kostnaden för balanserade nyttjanderättstillgångar som linjära avskrivningar respektive räntekostnader. Följande tabell visar fördelning av hyres- och leasing- relaterade kostnader i resultaträkningen för koncernen under år 2022 och 2021: Övriga leasingrelaterade kostnader hänför sig till korta hyres- och leasingavtal, leasingavtal där den underliggande nyttjanderätten uppgår till mindre värde samt variabla leasingavgifter som inte inkluderas i värderingen av redovisad leasing- skuld. Redovisade variabla leasingavgifter hänför sig primärt till fastighetsskatt. Redovisade räntekostnader avseende leasingrelaterade skulder för total verk- samhet uppgår för året till 24 MSEK (24), varav 24 MSEK (21) avsåg kvarvaran- de verksamhet. I detta saldo ingår inte räntekostnader relaterade till hyres- och leasingkontrakt med förväntad nyttjandetid understigande 12 månader, ränte- kostnader för avtal där den underliggande nyttjanderättstillgången har ett mindre värde eller räntekostnader som bedöms uppgå till mindre värde. Det totala kassaflödet hänförligt till i balansräkningen redovisade hyres- och lea- singavtal uppgår till 283 MSEK (257), varav 24 MSEK (24) avser räntekostnader som redovisas i kassaflödet från den löpande verksamheten. Resterande kas - saflöde ingår som en del i koncernens kassaflöde från finansieringsverksamhe- ten. För estimerat förväntat kassaflöde hänförligt till redovisade leasingskulder per balansdagen, se under avsnitt Likviditetsrisk i not 3. Likviditetsrisken hänför- lig till leasingskulderna bevakas löpande och integrerat med koncernens övriga finansiella skulder av Lindabs Treasuryfunktion. Det fanns vid årsskiftet inga ingångna väsentliga hyres- eller leasingavtal, vilka träder i kraft under år 2023. 135 Nedan speciﬁceras övriga transaktioner med närstående Koncern Moderbolaget 2022 2021 Koncernintern nettoomsättning 6 5 Erhållna koncernbidrag från dotterbolag 55 25 Erhållen utdelning från dotterbolag 7 - Koncerninterna räntekostnader –15 –5 Kortfristiga skulder till dotterbolag 886 615 Kortfristiga fordringar på dotterbolag 55 26 Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resul- tat och ställning. Information måste därför lämnas om dem som kan betraktas som närstående till Lindabkoncernen.som närstående till Lindabkoncernen. Närståendekretsen Moderbolaget har direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotter- bolag, se not 35. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dot- terbolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt de som följer av avtal med företagsledningen, se not 6. Nuvarande och tidigare styrelseledamöter samt koncernledningen med sina res- pektive närståendekretsar är/har varit närstående. Styrelsens, VD/koncernchefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter beträf- fande pensioner med mera, samt vid uppsägning framgår av noterna 6 och 27. Sedan 2020 äger Lindab 36,6 procent av andelarna och rösterna i Leapcraft ApS. Omfattningen av transaktioner med detta intresseföretag anses försumbara, var- för de inte heller specificeras nedan. Övriga transaktioner med närstående Vid årsstämman 2022 beslutades om inrättandet av ett köpoptionsprogram för ledande befattningshavare. Programmet har samma syfte och huvudsaklig ut - formning som de köpoptionsprogram vilka årsstämman fattade beslut om 2019, 2020 respektive 2021. Med anledning av beslutet på årsstämman 2022 gjordes en riktad emission av högst 275 000 köpoptioner, vilket resulterade i att 238 050 köpoptioner förvärvades av ledande befattningshavare inom Lindab. Förvärv av köpoptioner har skett enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda avtal och optionerna utgör inte någon aktiebaserad ersättning till närstående. Under år 2022 utnyttjades även samtliga 175 000 ägda optioner i 2019 års köpop- tionsprogram för att förvärva aktier enligt programmets villkor. Detta medförde att 175 000 egna aktier i Lindab International AB såldes vid inlösen av optioner. Vid årsstämman 2021 beslutades om inrättandet av köpoptionsprogram för ledande befattningshavare. Med anledning av beslutet på årsstämman 2021 gjordes en riktad emission av högst 275 000 köpoptioner, vilket resulterade i att 183 950 köpoptioner förvärvades av ledande befattningshavare inom Lindab. Förvärv av köpoptioner har skett enligt marknadsmässig värdering utifrån fast- ställda avtal och optionerna utgör inte någon aktiebaserad ersättning till närstå- ende. Under år 2021 inlöstes även samtliga 110 000 ägda optioner i 2018 års teckningsoptionsprogram för att teckna aktier enligt programmets villkor. Detta medförde en emittering av 110 000 aktier i Lindab International AB, se vidare not 26. Efter inlösen av 2018 års teckningsoptionsprogram finns inte några ytterli- gare teckningsoptionsprogram utestående i Lindab International AB, utan en- dast köpoptionsprogram. För vidare information om Lindabs samtliga uteståen- de köpoptionsprogram, se not 6. I not 6 återfinns även information om incita- mentsprogram riktade till deltagare i olika ledande befattningar inom koncernen. Under tredje kvartalet 2022 avyttrade Lindab sitt ryska dotterbolag Lindab LLC till bolagets lokala ledning. Avyttringen skedde till ett bedömt marknadsvärde med hänsyn till rådande förutsättningar i relation till Rysslands krig mot Ukraina samt de implikationer som situationen fört med sig. Se vidare not 5. Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattningsha- vare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas i denna not, någon delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin karaktär, villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste två verksamhetsåren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseen- de kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgensförbindelser till förmån för någon av dem. Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga de som gäl- ler vid transaktioner på affärsmässig grund. Not 33 Transaktioner med närstående I mars utsågs Lars Ynner till ny Ekonomi- och Finansdirektör på Lindab. Lars kom- mer att tillträda tjänsten den 11 april 2023. Under första kvartalet förvärvade Lindab ventilationsbolagen Raab Lüftungs- technik GmbH (Tyskland) och Irish Ventilation & Filtration Ltd (Irland). Raab Lüft- ungstechnik GmbH är en producent av kvalitativa rektangulära ventilations- kanaler i södra Tyskland. Irish Ventilation & Filtration Ltd är en distributör av ven- tilationsprodukter till underhållsavdelningar på stora internationella företag samt underhållsentreprenörer. De båda bolagen har tillsammans en årlig omsättning om cirka 260 MSEK och 114 medarbetare. Inga övriga väsentliga händelser har inträffat efter rapportperiodens slut. Not 34 Händelser efter rapportperioden 136 Andel i % Bokfört värde Valutakod Organisationsnr Säte Lindab AB 1) SEK 556068-2022 Båstad, Sverige 100 3 467 Lindab Sverige AB 2) 3) SEK 556247-2273 Båstad, Sverige 100 Crenna Plåt AB 2) 3) SEK 556457-3854 Enköping, Sverige 100 Borgmästarjorden AB 5) SEK 556662-1206 Enköping, Sverige 100 Giroventilation AB 2) 3) SEK 556369-8686 Stockholm, Sverige 100 Ekovent AB 2) 3) SEK 556173-4640 Vellinge, Sverige 100 Fastighetsaktiebolaget EKO1 5) SEK 556994-3375 Vellinge, Sverige 100 Fastighetsaktiebolaget EKO2 5) SEK 556994-3383 Vellinge, Sverige 100 Alig Ventilation AB 2) 3) SEK 556489-8707 Mariestad, Sverige 100 Ventilationsbutiken i Mariestad AB 6) SEK 556266-5454 Mariestad, Sverige 100 Lindab Steel AB 3) 4) SEK 556237-8660 Båstad, Sverige 100 Lindab Ventilation AB 3) SEK 556026-1587 Båstad, Sverige 100 Leapcraft ApS 8) DKK 35 47 27 62 Köpenhamn, Danmark 37 Lindab Ryssland AB 6) SEK 556960-0322 Båstad, Sverige 0 Lindab Proﬁl AB 2) 3) SEK 556071-4320 Båstad, Sverige 100 KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB 2) 3) SEK 556193-7086 Kalix, Sverige 100 Proﬁlplåt i Sverige AB 2) 3) SEK 556818-4385 Sundsvall, Sverige 100 Lindab s.r.o. 2) CZK 496 13 332 Prag, Tjeckien 15 Lindab Sales s.r.o. 3) CZK 096 74 063 Prag, Tjeckien 15 Lindab SRL 2) 3) RON J23/1168/2002 Ilfov, Rumänien 0 U-nite Fasteners Technology AB 2) 3) 4) SEK 556286-9858 Uddevalla, Sverige 100 Lindab Fastigheter AB 5) SEK 556629-2271 Båstad, Sverige 100 Luleå LDS Fastighet AB 5) SEK 559398-1060 Båstad, Sverige 100 Lindab Ryssland AB 6) SEK 556960-0322 Båstad, Sverige 100 Lindab SIA 2) EUR 40003602009 Riga, Lettland 100 Lindab d.o.o 6) HRK 80182671 Zaprešić, Kroatien 100 Lindab AS 2) 3) EUR 10424824 Harju Maakond, Estland 100 Oy Lindab Ab 2) 3) EUR 0920791-3 Esbo, Finland 100 Lindab s.r.o. 2) CZK 496 13 332 Prag, Tjeckien 85 Lindab Sales s.r.o. 3) CZK 096 74 063 Prag, Tjeckien 85 Spiro International S.A. 2) 3) CHF CH-217.0.135.550-1 Bösingen, Schweiz 100 Spiro Sweden AB 8) SEK 559300-5019 Båstad, Sverige 100 Spiral Helix Inc. 2) 3) USD 36-4381930 Chicago IL, USA 100 Lindab SRL 2) 3) RON J23/1168/2002 Ilfov, Rumänien 100 Lindab Kft. 2) 3) HUF 13-09-065422 Biatorbagy, Ungern 100 Lindab AS 2) 3) NOK 929 805 925 Oslo, Norge 100 Aer Faber AS 2) 3) NOK 994 273 728 Spydeberg, Norge 100 H.A. Helgesen & Sønner AS 2) 3) NOK 926 931 237 Eidsnes, Norge 100 Lindab Sp. z o.o. 2) 3) PLN KRS 0000043661 Wieruchow, Polen 100 Lindab S.r.l 2) 3) EUR 12002580152 Milano, Italien 100 MP3 S.r.l 2) 3) EUR 3345850964 Milano, Italien 100 Lindab N.V. 2) 3) EUR BE 464.910.211 Gent, Belgien 100 Lindab A/S 2) 3) DKK 33 12 42 28 Haderslev, Danmark 100 Klimatek Ventilationsmateriel A/S 2) 3) DKK 10 20 80 09 Skive, Danmark 100 Muncholm A/S 2) 3) DKK 20 10 61 74 Hadsten, Danmark 100 Lindab GmbH 2) 3) EUR HRB 2276 AH Bargteheide, Tyskland 100 Felderer GmbH 2) EUR HRB 216017 Feldkirchen, Tyskland 100 Lindab N.V. 2) 3) EUR BE 464.910.211 Gent, Belgien 0 Lindab AG 2) 3) CHF CH-170.3.023.237-3 Otelﬁngen, Schweiz 100 Tecnovent SA 2) 3) CHF CH-514.3.014.243-4 Bioggio, Schweiz 100 Lindab Ltd 2) 3) GBP 1641399 Northampton, Storbritannien 100 Ductmann Ltd 2) 3) GBP 2887867 Dudley, Storbritannien 100 Disys Technologies Ltd 2) 8) GBP 4226796 Llanelli, Storbritannien 100 Lindab France SAS 2) 3) EUR 312 285 133 Montluel, Frankrike 100 Liftasud SAS 2) 3) EUR 327 879 300 Torcy, Frankrike 100 Lindab (IRL) Ltd 2) EUR 44222 Dublin, Irland 100 A.C. Manufacturing Ltd 2) 3) EUR 311282 Dublin, Irland 100 Smoﬁr Trading Ltd 2) EUR 668864 Dublin, Irland 100 Lindab a.s. 2) 3) EUR 36 214 604 Jamník, Slovakien 100 R-Vent Netherlands B.V. 2) 3) EUR 24107770 Bergschenhoek, Nederländerna 100 * Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857 i Lindab AB. 1) Koncernfunktioner 5) Fastighetsbolag 2) Säljbolag 6) Vilande bolag 3) Produktionsbolag 7) Holdingbolag 4) Inköpsbolag 8) Utvecklingsbolag Koncernen bedriver verksamhet på ett flertal marknader, vilket innebär att kon- cernen har dotterbolag i många delar av världen. Moderbolag har bestämman- de inflytande över ett dotterbolag när det är exponerat för eller har rätt till rör- lig avkastning från sitt engagemang i dotterbolaget och kan påverka avkast- ningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande över dotterbolaget. I prin- cip ägs samtliga dotterbolag direkt, eller indirekt, till 100 procent av moder- bolaget Lindab International AB. Not 35 Koncern- och intresseföretag 137 Båstad den 26 mars 2023 Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisning- en respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med internatio- nella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respekti- ve god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättel- Vår revisionsberättelse har lämnats den 26 mars 2023. Per Bertland Styrelseledamot Peter Nilsson Ordförande Anette Frumerie Styrelseledamot Sonat Burman-Olsson Styrelseledamot Staffan Pehrson Styrelseledamot Pontus Andersson Arbetstagarrepresentant Viveka Ekberg Styrelseledamot Ola Ringdahl Verkställande direktör Deloitte AB Harald Jagner Auktoriserad revisor Ulf Jönsson Arbetstagarrepresentant Marcus Hedblom Styrelseledamot sen ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i kon- cernen står inför. 138 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ) organisationsnummer 556606-5446 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisning- en för Lindab International AB (publ) för räkenskapsåret 2022-01-01 - 2022-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 64-69 och 75-137 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredo- visningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisan- de bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt Interna- tional Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernre- dovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder be- skrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjäns- ter som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Värdering av goodwill Beskrivning av risk I koncernens rapport över finansiell ställning finns per den 31 decem- ber 2022 goodwill redovisad om 3 967 Mkr. Denna har uppkommit i samband med förvärv. Värdet på den redovisade goodwillen är avhän- gigt framtida avkastning och lönsamhet i de kassagenererande enhe- ter goodwillen avser och prövas minst årligen. Företagsledningen baserar sin nedskrivningsprövning på ett flertal an- taganden och bedömningar såsom omsättningstillväxt, rörelsemargi- nalutveckling och kapitalkostnad (WACC) samt andra förhållanden som är komplexa. Felaktiga bedömningar och antaganden kan ge en bety- dande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. För ytterligare information hänvisas till not 2 om koncernens redovis- ningsprinciper, not 4 om viktiga uppskattningar och bedömningar och not 18 om immateriella tillgångar. Våra granskningsåtgärder Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte be- gränsad till dessa: • Granskning och bedömning av Lindabs rutiner för nedskrivnings- prövning av goodwill och utvärdering av att gjorda antaganden är rimliga, att rutinerna är konsekvent tillämpade och att integritet finns i gjorda beräkningar; • Verifiering av indata i beräkningar mot budget och affärsplaner för prognosperioden; • Test av säkerhetsmarginalerna för respektive kassagenererande enhet genom utförande av känslighetsanalyser; och • Granskning av fullständigheten och riktigheten i relevanta noter till de finansiella rapporterna. Vid genomförandet av utvalda granskningsåtgärder har våra värde- ringsexperter medverkat. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-51, 70-74 och 141-164. Den andra informationen består även av ersättningsrappor- ten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyr- kande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovis- ningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång be- aktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt be- dömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. 139 Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna informa- tion, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsent- lig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rap- portera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncern- redovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncern- redovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansva- rar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagan- det om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens an- svar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiel- la rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredo- visningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra ut- talanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan för- väntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktö - rens förvaltning för Lindab International AB (publ) för räkenskapsåret 2022-01-01 - 2022-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffan- de bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i för- valtningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställan- de direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf- fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, om- fattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncer- nens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bola- gets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets eko- nomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen en- ligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgär- der som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i över- ensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt ut- talande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredo- visningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättnings- skyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Revisorns uttalande om ESEF-rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsenoch verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som 140 möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (ESEF-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Lindab International AB (publ) för räkenskapsåret 2022-01-01 – 2022-12-31. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har ESEF-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revi- sorns granskning av ESEF-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekom- mendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoen- de i förhållande till Lindab International AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktörensom har ansvaret för att ESEF- rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kon- troll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta ESEFrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om ESEF-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att ESEF-rapporten är upprättad i ett for- mat som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sve- rige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller miss- tag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ESEF-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Mana- gement 1, som kräver att företaget utformar, impementerar och hante- rar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avse- ende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att ESEF-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektivite- ten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att ESEF- rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och att avstämning av ESEF-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisning- en och koncernredovisingen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida kon- cernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesana- lys samt noter i ESEF-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av ESEF-förordningen. Deloitte AB, utsågs till Lindab International AB (publ) revisor av bolags- stämman 2022-05-12 och har varit bolagets revisor sedan 2014-04-29. Göteborg den 26 mars 2023 Deloitte AB Harald Jagner Auktoriserad revisor 141  MSEK om ej annat anges Avkastning på eget kapital, total verksamhet 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31 1) Årets resultat 974 547 596 678 394 Genomsnittligt eget kapital 6 180 5 410 5 125 4 758 4312 Avkastning på eget kapital, % 15,8 9,9 11,6 14,3 9,1 Avkastning på sysselsatt kapital, total verksamhet 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31 1) Balansomslutning 1) 12 957 10 305 9 405 9 438 7802 Uppskjuten skatteskuld 150 107 92 112 91 Övriga avsättningar 7 5 24 23 23 Övriga långfristiga skulder 41 7 8 9 14 Summa långfristiga skulder 198 119 124 144 128 Förskott från kunder 64 63 182 292 230 Leverantörsskulder 974 1 062 712 763 788 Aktuell skatteskuld 110 158 88 43 17 Övriga avsättningar 11 18 27 26 36 Övriga kortfristiga skulder 212 149 163 129 134 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 817 816 690 658 621 Summa kortfristiga skulder 2 188 2 266 1 862 1 911 1826 Sysselsatt kapital 10 571 7 920 7 419 7 383 5848 Resultat före skatt 1 238 802 811 881 531 Finansiella kostnader 85 42 49 55 33 Summa 1 323 844 860 936 564 Genomsnittligt sysselsatt kapital 9 428 7 741 7 522 6 780 5998 Avkastning på sysselsatt kapital, % 14,1 11,0 11,5 13,6 9,4 Bruttoinvesteringar i anläggningar, exklusive förvärv och avyttringar, total verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 40 20 27 14 16 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 319 375 398 264 104 Bruttoinvesteringar i anläggningar, exklusive förvärv och avyttringar 359 395 425 278 120 Engångsposter och omstruktureringskostnader 2) , kvarvarande verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018 1) Rörelseresultat 1 325 1 266 790 830 563 Ventilation Systems –22 - –70 - - Proﬁle Systems - - - - - Products & Solutions 3) - - - - –17 Övrigt 4) - - - –45 Justerat rörelseresultat 1 347 1 266 860 830 625 Engångsposter och omstruktureringskostnader 2) , total verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018 1) Rörelseresultat 1 325 841 846 915 547 Engångsposter och omstruktureringskostnader –22 –456 –70 - –87 Justerat rörelseresultat 1 347 1 297 916 915 634 Justerad rörelsemarginal och rörelsemarginal, kvarvarande verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018 Justerat rörelseresultat 1 347 1 266 860 830 625 Rörelseresultat 1 325 1 266 790 830 563 Nettoomsättning 12 366 9 648 8 220 8 512 8 260 Justerad rörelsemarginal 10,9 13,1 10,5 9,8 7,6 Rörelsemarginal 10,7 13,1 9,6 9,8 6,9 Justerad rörelsemarginal och rörelsemarginal, total verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018 Justerat rörelseresultat 1 347 1 297 916 915 634 Rörelseresultat 1 325 841 846 915 547 Nettoomsättning 12 366 10 619 9 166 9 872 9 326 Justerad rörelsemarginal 10,9 12,2 10,0 9,3 6,8 Rörelsemarginal 10,7 7,9 9,2 9,3 5,9 Bolaget presenterar ett antal finansiella mått i årsredovisningen som inte defi- nieras enligt IFRS. Dessa alternativa nyckeltal är bland annat avkastning på eget kapital, avkastning på sysselsatt kapital, justerat rörelseresultat, justerad rörelse- marginal, nettoskuldsättningsgrad, nettoskuld/EBITDA, räntetäckningsgrad och EBITDA-marginal. Bolaget anser att dessa mått ger värdefull fördjupad och kom- pletterande information till investerare och bolagets ledning. De alternativa nyck - eltalen används av företagsledningen för att utvärdera utvecklingen i verksam- heten och bedöma strategiskt viktiga trender. De ger även ägare, analytiker och övriga intressenter värdefull kompletterande information om bolagets utveckling. Presenterade alternativa finansiella nyckeltal ska ses som ett komplement sna- rare än en ersättning för nyckeltal som definieras enligt IFRS. Lindabs definitio- ner av dessa nyckeltal kan skilja sig från andra företags definitioner av samma begrepp. Nedan presenteras specifikation och avstämning av nyckeltal som inte definieras enligt IFRS och som inte nämns på annan plats i årsredovisningen. Då belopp i tabeller nedan har avrundats till MSEK, summerar inte alltid beräkning- en på grund av avrundningar. 142 Nettoskuld, total verksamhet 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31 1) Långfristiga räntebärande avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 217 270 279 283 234 Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut 2 349 1 110 976 1 001 1085 Långfristiga räntebärande skulder avseende leasing 930 643 745 798 - Kortfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut 12 4 5 3 5 Kortfristiga räntebärande skulder avseende leasing 282 233 232 241 - Kortfristig räntebärande checkräkningskredit 0 0 0 25 55 Kortfristiga räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 10 4 5 5 Summa räntebärande avsättningar och skulder 3 820 2 270 2 241 2 356 1384 Räntebärande ﬁnansiell placering 25 28 30 34 38 Räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4 4 30 15 5 Likvida medel 481 542 541 536 289 Summa räntebärande tillgångar 510 574 601 585 332 Nettoskuld 3 310 1 696 1 640 1 771 1 052 Nettoskuldsättningsgrad, total verksamhet 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31 1) Nettoskuld 3 310 1 696 1 640 1 771 1 052 Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inﬂytande 6 751 5 650 5 178 5 027 4 464 Nettoskuldsättningsgrad 0,5 0,3 0,3 0,4 0,2 Nettoskuld / EBITDA, total verksamhet 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31 1) Genomsnittlig nettoskuld 2 851 1 787 1 824 2 052 1318 Justerat rörelseresultat 1 347 1 297 916 915 634 Avskrivningar och nedskrivningar, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 481 424 398 400 168 EBITDA 1 828 1 721 1 314 1 315 802 Nettoskuld / EBITDA 1,6 1,0 1,4 1,6 1,6 Tillväxt, kvarvarande verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018 1) Förändring nettoomsättning 2 718 1 428 –292 252 900 varav organiskt 1 045 1 432 –188 44 520 varav förvärv/avyttring 1 303 179 35 19 57 varav valutaeffekt 370 –183 –139 189 323 Tillväxt, total verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018 1) Förändring nettoomsättning 1 747 1 453 –706 546 1084 varav organiskt 1 044 1 513 –550 291 680 varav förvärv/avyttring 333 179 35 19 57 varav valutaeffekt 370 –239 –191 236 347 Räntetäckningsgrad, total verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018 1) Resultat före skatt 1 238 802 811 881 531 Räntekostnader 82 42 45 50 26 Summa 1 320 844 856 931 557 Räntekostnader 82 42 45 50 26 Räntetäckningsgrad 16,2 20,0 19,0 18,8 21,4 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA, kvarvarande verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018 1) Rörelseresultat 1 347 1 266 790 830 563 Avskrivningar och nedskrivningar 483 394 395 353 147 varav engångsposter och omstruktureringskostnader 2 - 40 - - Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1 808 1 660 1 185 1 183 710 Nettoomsättning 12 366 9 648 8 220 8 512 8 260 EBITDA-marginal, % 14,6 17,2 14,4 13,9 8,5 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA, total verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018 1) Rörelseresultat 1 325 841 846 915 547 Avskrivningar och nedskrivningar 483 804 438 400 168 varav engångsposter och omstruktureringskostnader 2 380 40 - - Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1 808 1 645 1 284 1 315 715 Nettoomsättning 12 366 10 619 9 166 9 872 9326 EBITDA-marginal, % 14,6 15,5 14,0 13,3 7,7 1) 2019 implementerade Lindab IFRS 16 Leasingavtal. Genom tillämpning av lättnadsregler har jämförelsetal från tidigare perioder inte omräknats, varmed det inte finns full jämförbarhet med redovisade tal för 2018. 2) För specifikation över engångsposter och omstruktureringskostnader, se fotnot 2 på sidan 93. 3) Från och med 1 januari 2019 har det tidigare segmentet Products & Solutions delats upp i två nya affärsområden, tillika segment: Ventilation Systems respektive Profile Systems. 4) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter. 143  Nyckeltal deﬁnierade enligt IFRS Resultat per aktie, SEK Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till genomsnittligt antal utestående aktier. Nyckeltal ej deﬁnierade enligt IFRS Antal aktier efter utspädning Vägt genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut samt potentiellt tillkommande aktier i enlighet med IAS 33 Resultat per aktie. Avkastning på eget kapital Avkastning på eget kapital utgörs av årets resultat hänförligt till moder- bolagets aktieägare, uttryckt i procent av genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare. Avkastning på sysselsatt kapital Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat före skatt efter återläggning av finansiella kostnader uttryckt i procent av genom- snittligt sysselsatt kapital. Avvecklad verksamhet Affärsområdet Building Systems. EBITDA-marginal EBITDA-marginal har beräknats som resultat före planenliga avskriv- ningar, före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriel- la tillgångar och nedskrivningar uttryckt i procent av nettoomsättning. Eget kapital per aktie, SEK Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till antalet utestående aktier vid periodens slut. Engångsposter och omstruktureringskostnader Poster som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt respek- tive belopp är av en väsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter och omstruk- tureringskostnader. Investeringar i immateriella/materiella anläggningar Investeringar i anläggningstillgångar exklusive förvärv- och avyttring av bolag. Justerad rörelsemarginal Justerat rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning. Justerat rörelseresultat Rörelseresultat justerat för engångsposter och omstruktureringskost- nader när belopp är av väsentlig storlek. Kassaﬂöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK Kassaflödet från löpande verksamhet i relation till antal utestående aktier. Kvarvarande verksamhet Lindabkoncernen exklusive avvecklad verksamhet. Nettoskuld Räntebärande avsättningar och skulder minskat med räntebärande till- gångar och likvida medel. Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld i relation till eget kapital inklusive innehav utan bestäm- mande inflytande. Nettoskuld/EBITDA Genomsnittlig nettoskuld i förhållande till EBITDA exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader, baserad på rullande tolvmånaders beräkning. Omsättning i utlandet Omsättning rapporterad till respektive land som produkt eller tjänst har levererats, uttryckt i procent av årets nettoomsättning. Operativt kassaﬂöde Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader samt betald skatt men inklusive nettoin- vesteringar i immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar. Organisk tillväxt Försäljningsförändringen justerad för valutaeffekter samt förvärv och avyttringar jämfört med samma period föregående år. P/E-tal Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie. Räntetäckningsgrad Resultat före skatt plus räntekostnader i relation till räntekostnader. Rörelsekapital Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskul- der och erhålls från rapporten över finansiell ställning, men justeras i fö- rekommande fall för ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsefordring- arna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår övriga ej räntebärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leve- rantörsskulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upp- lupna kostnader och förutbetalda intäkter. Rörelsemarginal Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning. Rörelseresultat Resultat före finansiella poster och skatt. Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA Resultat före planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Soliditet Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande, uttryckt i procent av balansomslutning. Sysselsatt kapital Balansomslutning minskat med icke räntebärande avsättningar och skulder. Total verksamhet Kvarvarande verksamhet och avvecklad verksamhet. Vinstmarginal Resultat före skatt uttryckt i procent av nettoomsättning. 144 Lindab | Hållbarhetsrapport Hållbarhetsrapport Väsentlighetsanalys 145 Intressentdialog 146 Externa initiativ 147 Styrning 147 Om hållbarhetsrapporten 148 GRI-index 149 Klimat och miljö 153 Hållbara inköp 158 Attraktiv arbetsgivare 159 Antikorruption och anti-trust 161 Samhällsengagemang 161 Säkra produkter 161 Hantering av kunddata 161 Revisorns yttrande 162 INNEHÅLL 145 Lindab | Hållbarhetsrapport Väsentlighetsanalys Lindab har ett långsiktigt perspektiv i sin verksamhet och hållbarhet är integrerat i företaget och dess affärsmodell. Hållbarhetsplanen presenterar de mest väsentliga frågorna och är framtagen baserad på intressent- dialoger, omvärldsanalyser, sammanfattningar av marknadstrender samt företagets och ledningens strategiska prioriteringar. Lindab tar hän- syn till helheten för att förstå effekterna från verksamheten men också påverkan på bolagets resultat. År 2024 kommer Lindab att genomföra en dubbel väsentlighetsanalys enligt kraven i Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD. Metoden för att deﬁniera de mest väsentliga frågor för 2022 följer GRI:s riktlinjer och innebär att förstå sammanhang, identiﬁera faktiska och potentiella effekter, bedöma betydelsen av dessa och slutligen prioritera. Utvärderingen har resulterat i 32 ämnen som Lindab har valt att rikta ytterligare fokus på. Verkligt materiella frågor förändras inte årligen. Skapa hälsosamma byggnader Minska kundernas klimatpåverkan Driva en hållbar verksamhet Fokusområde Väsentliga frågor 1. Öka kunskapen om hälsosam inomhusluft Hälsosam inomhusluft Etik Ekonomisk prestation Antikorruption Skatt Mänskliga rättigheter Efterlevnad Transparens 2. Driva lagstiftning och branschstandarder Hälsosam inomhusluft Energieffektivisering 3. Hållbara och energieffektiva lösningar Produkternas miljöpåverkan Energieffektivisering Innovation 4. Digitala hjälpmedel och ny teknik för att optimera användningen Digitalisering Kunddata Energieffektivisering 5. Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning Hållbara material Cirkulär design Biodiversitet 6. Hållbara inköp Riskhantering Utvärdering 7. Hållbar produktion Resursanvändning Utsläpp Skrot Avfall Biodiversitet 8. Hållbara transporter Förnyelsebara bränslen Elektriﬁering 9. Attraktiv arbetsgivare Säkerhet och hälsa Mångfald och jämställdhet Utbildning och utveckling Personalomsättning Icke-diskriminering Medarbetarengagemang 10. Samhällsengagemang Samhällsengagemang 146 Lindab | Hållbarhetsrapport Lindab arbetar med en transparent, pågående och långsiktig dialog med intressenter då det är avgörande för hur vi framgångsrikt och proaktivt identiﬁerar problem, trender och förväntningar. Vår dialog med intres- senter sker både strukturerat och ad hoc med hjälp av undersökningar, Intressentdialog webbmöten, social media, fysiska möten och spontana diskussioner. Förväntningar och förfrågningar från bland annat leverantörer, kunder, medarbetare, investerare och samhället i stort bidrar till att sätta agen- dan för hållbarhetsarbetet. Leverantörer Lindab tar in synpunkter från leverantörer via vårt program för ansvarsfulla inköp. Vi ingår långsiktiga partnerskap kring viktiga strategiska frågor, och via lokala inköpskontor sker en tät, daglig dialog. Revisioner på plats ger återkoppling om leverantörernas kvalitets- och hållbarhetsarbete samt en djupare förståelse för gemensamma frågor. Kunder Lindab får återkoppling från sina kunder via aktiviteter som sälj- och marknads- organisationen genomför, allt från diskussioner med nyckelkundsansvariga till dagliga samtal mellan kunder i butiker och kundansvariga lokalt. Lindab anordnar och deltar på olika nätverksträffar. Vi samlar också in information via kundenkäter och kundanalyser. Fastighetsägare En närmare dialog har inletts med fastighetsägare för att gemensamt utföra pilotprojekt för ny teknik och innovationer. Lindab önskar utveckla den direkta dialogen med fastighetsägare framöver för att direkt förstå kraven på våra pro- dukter och system. Medarbetare Lindab för en kontinuerlig dialog med representanter från olika delar av företaget kring bland annat arbetsmiljö. Arbetstagarrepresentanter ingår även i Lindabs styrelse. Vi genomför medarbetarundersökningar och årliga medarbetarsamtal för att kunna driva ständiga förbättringar och utveckla vårt hållbarhetsarbete. Investerare och ägare Vi kommunicerar koncernens strategi och resultat till beﬁntliga och potentiella investerare, analytiker och media. Dialog sker via olika kanaler såsom presenta- tioner av kvartalsrapporter, möten med investerare, seminarier, kapitalmarknads- dag, hemsidan, analysrapporter samt pressmeddelanden. Samhället På de orter där Lindab bedriver verksamhet ﬁnns viktiga intressenter för företaget och deras återkoppling formar vår lokala verksamhet. Samverkan sker genom olika aktiviteter och initiativ, från affärsrelaterade aktiviteter till volontärinsatser, välgörenhetsarbete och sponsring. Lindab har också ett nära samarbete med ﬂera universitet och högskolor. Framtida generationer Även intressenter som inte kan göra sin röst hörd tas i beaktning genom att studera framtidsanalyser och forskning så att framtida generationer får en bättre och säkrare plats att leva på. Icke-statliga organisationer Lindab är aktiv i ﬂera branschorganisationer och samarbetsforum bland annat UN Global Compact. Lokalt och internationellt på EU-nivå är vi aktiva med och driver frågorna för hållbart byggande. Det ger oss också en tidig insikt om kommande trender och lagändringar. 147 Lindab | Hållbarhetsrapport Lindab stöder de tio principerna i FN:s Global Compact, och har del- tagit sedan 2009. Rapportering sker årligen enligt riktlinjerna. Under 2023 kommer Lindab likt övriga bolag att rapportera enligt det nya mer heltäckande formatet. På FN:s Global Compacts webbplats visas Lin- dabs engagemang. Lindab ställer sig bakom Parisavtalet och Agenda 2030, FN:s 17 glo- bala mål för en hållbar och rättvis värld. De produkter och lösningar som utvecklas och säljs, och det sätt Lindab arbetar på, bidrar främst till tolv av målen. I januari 2023 undertecknade Lindab Science Based Targets med syfte att ta nästa steg i hållbarhetsarbetet. Det innebär att Lindab kommer att sätta vetenskapligt baserade klimatmål i enlighet med Parisavtalet samt ett långsiktigt netto-noll mål som veriﬁeras och följs upp av tredje part. Science Based Targets Initiative (SBTi) är ett samarbete mellan CDP, World Resources Institute, WWF och FN:s Global Compact. Lindab har som ambition att rapportera enligt TCFD, Task-force on Cli- mate Related Financial Disclosure. I år har scenarioanalyser genom- Externa initiativ förts, men mer detaljerad rapportering behövs för den ﬁnansiella påver- kan samt att de nytillkomna riskerna och möjligheterna ska bli en del av det övriga riskarbetet. TCFD bildades av Financial Stability Board, ett internationellt organ som strävar efter att stärka och skydda de globala ﬁnansmarknaderna från systemrisker som klimatförändringar. TCFD-re- kommendationerna ger vägledning till rapportering om ekonomiska kon- sekvenser kopplade till klimatrelaterade risker och möjligheter. Lindab deltar aktivt i olika branschorganisationer och forum både på europeisk och lokal nivå med syfte att påskynda och förbättra hållbart byggande med krav på hälsosamt inneklimat. Under 2022 var Lindab engagerade i 56 branschorganisationer och forum på sammanlagt 15 marknader. Lindab är medlem i bland annat följande: • Eurovent • Svensk Ventilation samt andra lokala branschorganisationer för ventilation • Svenska institutet för standarder – tekniska kommittéer för ventilation och fästelement • Tightvent • Stålbyggnadsinstitutet och andra lokala branschorganisationer för stål • Solelforskningscentrum i Sverige (SOLVE) • Passivhaus Trust i UK • LFM 30, Göteborgs klimatplattform och andra lokala initiativ kopplade till hållbart byggande Lindabs hållbarhetsarbete är integrerat i affärsverksamheten. Hållbar- hetsarbetet bidrar till ökad konkurrenskraft, minskade risker och kostna- der samt motiverar medarbetare, attraherar nya talanger och investerare. Lindabs medarbetare spelar en viktig roll för att uppfylla hållbarhetsmå- len. Styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet är anpassat till den decentraliserade organisationen och följer samma struktur som övrig rapportering. För ytterligare beskrivning, se bolagsstyrningsrapporten på sidan 52. Lindabs VD och koncernchef har det övergripande ansva - ret för Lindabs hållbarhetsarbete. Styrelsen är det beslutande organet avseende strategier, policys och mål. På koncernnivå leds hållbarhets- arbetet av en globalt hållbarhetsansvarig i nära samarbete med andra avdelningar så som HR, logistik, kommunikation och ﬁnans. Lindab har inrättat ett hållbarhetsnätverk där regionala hållbarhetsspecialis- ter ingår. Nätverket leds av den globala hållbarhetsansvarige för sam- ordning av utveckling, ledning, styrning och uppföljning av hållbarhets- Styrning arbetet. Ansvaret för implementering av hållbarhetsplanen och målen är delegerat till dotterbolagen som tar fram anpassade lokala hållbar- hetsplaner med speciﬁka mål. Uppföljning sker på bolagsnivå och aggregeras på koncernnivå. Bola- gen utför en egenkontroll och regionala hållbarhetsspecialister en extra kvalitetsgranskning. Koncernens utfall av målen följs upp av den glo- balt hållbarhetsansvarige. Revisionsutskottet för en löpande dialog med kravställning på rapportering. Arbete pågår för att inkludera hållbarhets- redovisningen i internkontrollprocessen. Lindabs Kod för Uppförande tillsammans med andra policys för kvalitet och miljö, antikorruption, arbetsmiljö och likabehandling utgör grunden för hållbarhetsarbetet. Risker kopplade till hållbarhetsområdet ingår i Lindabs totala riskhantering, som presenteras på sidorna 64–71. 148 Lindab | Hållbarhetsrapport Om hållbarhetsrapporten Lindab rapporterar sitt hållbarhetsarbete som en del av företagets års- redovisning och i enlighet med den svenska redovisningslagen med utgångspunkt i direktivet om icke-ﬁnansiell rapportering (NFRD). Håll- barhetsredovisningen har upprättats i en från förvaltningsberättelsen avskild rapport för att uppfylla kraven på lagstadgad hållbarhetsrapport i enlighet med ÅRL (Årsredovisningslagen) 6 kap 11§. Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten återﬁnns på sidan 162. För kalenderår 2024 ska Lindab rapportera enligt Corporate Sustaina- bility Reporting Directive, CSRD, och European Sustainability Reporting Standards, ESRS. Redovisningskraven för hållbarhet genomgår nu en stor förändring. Som en del av förberedelserna har Lindab i år genomfört scenarioanalys enligt TCFD (Task Force on Climate-Related Financial Disclosures) samt rapporterat i enlighet med den nya GRI-standarden (Global Reporting Initiatives). Sedan 2009 har Lindab tillämpat GRI:s riktlinjer för redovisning av hållbarhetsinformation. Lindabs konsoliderade resultatdata som redovisas för hållbarhetsom- rådet omfattar moderbolaget Lindab International AB samt alla dotter- bolag. Dotterbolagen ingår i redovisningen deras första hela verksam- hetsår som del av koncernen. Tabellen nedan visar vilka bolag som ingår i rapporteringen för 2022. Bolag Säte Lindab AB 1) Båstad, Sverige Lindab Sverige AB 2) 3) Båstad, Sverige Crenna Plåt AB 2) 3) Enköping, Sverige Borgmästarjorden AB 5) Enköping, Sverige Ekovent AB 2) 3) Vellinge, Sverige Fastighetsbolaget EKO1 AB 5) Vellinge, Sverige Fastighetsbolaget EKO2 AB 5) Vellinge, Sverige Alig Ventilation AB 2) 3) Mariestad, Sverige Ventilationsbutiken i Mariestad AB 6) Mariestad, Sverige Lindab Steel AB 3) 4) Båstad, Sverige Lindab Ventilation AB 3) Båstad, Sverige Lindab Proﬁl AB 3) Båstad, Sverige KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB 2) 3) Kalix, Sverige Proﬁlplåt i Sverige AB 2) 3) Sundsvall, Sverige Lindab s.r.o. 2) Prag, Tjeckien Lindab Sales s.r.o. 3) Prag, Tjeckien Lindab SRL 2) 3) Ilfov, Rumänien U-nite Fasteners Technology AB 2) 3) 4) Uddevalla, Sverige Lindab Fastigheter AB 5) Båstad, Sverige Lindab SIA 2) Riga, Lettland Lindab AS 2) 3) Harju Maakond, Estland Oy Lindab Ab 2) 3) Esbo, Finland Lindab s.r.o. 2) Prag, Tjeckien Lindab Sales s.r.o. 3) Prag, Tjeckien Spiro International S.A. 2) 3) Bösingen, Schweiz Spiro Sweden AB 7) Båstad, Sverige Utsläpps- och energirapporteringen görs i enlighet med Greenhouse Gas Protocol och Lindab tillämpar operationell kontroll. Denna metod innebär att utsläpp som tillskrivs den rapporterande organisationen baseras på dess rådighet över respektive verksamhetsaktivitet. Om undantag görs, beskrivs och förklaras dessa i enlighet med principen om fullständighet. Förvärv, avyttringar och nedläggningar hanteras enligt riktlinjerna vilket innebär att siffror för historisk prestation räknas om. Förvärvade bolags utsläppsdata adderas till basåret, medan avyttrade bolag räknas bort från basåret. Eventuella stängda enheter är en fort- satt del av målen och basåret, enligt internationellt accepterade regler. Årets hållbarhetsrapport, som avser kalenderåret 2022, är upprättad i enlighet med GRI Standards 2021. Hänvisningarna i bifogat GRI-index avser sidor i årsredovisningen och för vissa väsentliga frågor lämnas förtydligande kommentarer. Rapporten är inte granskad av tredje part. Bolag Säte Spiral Helix Inc. 2) 3) Chicago IL, USA Lindab SRL 2) 3) Ilfov, Rumänien Lindab Kft. 2) 3) Biatorbagy, Ungern Lindab AS 2) 3) Oslo, Norge Aer Faber AS 2) 3) Spydeberg, Norge H.A. Helgesen and Sønner AS 2) 3) Eidsnes, Norge Lindab Sp. z o.o. 2) 3) Wieruchow, Polen Lindab S.r.l 2) 3) Milano, Italien MP3 S.r.l 2) 3) Milano, Italien Lindab N.V. 2) 3) Gent, Belgien Lindab A/S 2) 3) Haderslev, Danmark Klimatek Ventilationsmateriel AS 2) 3) Skive, Danmark Lindab GmbH 2) 3) Bargteheide, Tyskland Lindab N.V. 2) 3) Gent, Belgien Lindab AG 2) 3) Otelﬁngen, Schweiz Tecnovent SA 2) 3) Bioggio, Schweiz Lindab Ltd 2) 3) Northampton, Storbritannien Ductmann Ltd 2) 3) Dudley, Storbritannien Lindab France S.A.S. 2) 3) Montluel, Frankrike Lindab (IRL) Ltd 2) Dublin, Irland A.C. Manufacturing Ltd 2) 3) Dublin, Irland Smoﬁr Trading Ltd. (Thor Duct) 2) Dublin, Irland Lindab a.s. 2) 3) Jamník, Slovakien 1) Koncernfunktioner 2) Säljbolag 3) Produktionsbolag 4) Inköpsbolag 5) Fastighetsbolag 6) Vilande bolag 7) Utvecklingsbolag 149 Lindab | Hållbarhetsrapport GRI innehållsindex Kontakt: Lindabs globala hållbarhetsansvarige Deklaration om användning Lindab har rapporterat i enlighet med GRI Standards för perioden 1 januari 2022 till 31december 2022. GRI 1 använd GRI 1: Foundation 2021 Relevant GRI sektor speciﬁk standard(s) N/A GRI standard/annan källa Upplysning Sidhänvisning Avsteg Avsteg från krav Orsak Förklaring Allmänna upplysningar GRI 2: General Disclosures 2021 2-1 Organisationsproﬁl 32–33, 50-51, 76, not 35, 136 2-2 Enheter som ingår i organisationens hållbarhets- rapportering 148 2-3 Rapporteringsperiod, frekvens och kontaktpunkt 6, 148 2-4 Förändring av information 148 2-5 Extern försäkran 162 2-6 Aktiviteter, värdekedja och andra affärsrelationer 4–5, 22–29, 36–37 2-7 Anställda 112 Lindab rapporterar medel- antalet anställda (FTE) per land samt förändringen i antalet anställda justerat för förvärv och avyttringar. Övriga punkter saknas. Information ej tillgänglig/ ofullständig. Lindab behöver imple- mentera metoder för insamling av data. 2-8 Arbetare som inte är anställda — Samtliga punkter. Information ej tillgänglig/ ofullständig. Lindab behöver imple- mentera metoder för insamling av data. 2-9 Styrningsstruktur och sammansättning 52–63 Kompetenser som är rele- vanta för organisationens inverkan. Representation av intres- senter. Information ej tillgänglig/ ofullständig. Lindab ska se över möjligheterna att redovisa detta. 2-10 Nominering och val av högsta ledningsorgan 53–55 2-11 Ordförande för det högsta styrelseorganet 58–59 2-12 Det högsta styrelseor- ganets roll i att övervaka hanteringen av effekter 54–56, 147 2-13 Delegering av ansvar för att hantera effekter 147 2-14 Högsta styrelseorgans roll i hållbarhetsrapportering 54–56, 147 2-15 Intressekonﬂikt 53–55, 58–59 2-16 Kommunikation av kritiska problem 62, 64–71 2-17 Kollektiv kunskap hos det högsta styrelseorganet 53–55 2-18 Utvärdering av det högsta styrelseorganets prestationer 53–55 2-19 Ersättningspolicyer 55, 57 2-20 Process för att fastställa ersättning 55, 57 2-21 Årlig total ersättningsgrad 112 Information redovisas för VD i samband med årstämma. Information kopplat till övrigas lön saknas. Information ej tillgänglig/ ofullständig. Lindab ska se över möjligheterna att redovisa detta. 2-22 Uttalande om strategi för hållbar utveckling 55, 147 2-23 Policyåtaganden 56–57, 147, 158–159 2-24 Implementering av policy- åtaganden 56 2-25 Processer för att åtgärda negativa effekter 62–63, 64–67, 158, 159–160 150 Lindab | Hållbarhetsrapport GRI standard/annan källa Upplysning Sidhänvisning Avsteg Avsteg från krav Orsak Förklaring 2-26 Mekanismer för att söka råd och väcka oro 56, 62, 159–160 2-27 Efterlevnad av lagar och förordningar 56 2-28 Medlemsföreningar 147 2-29 Förhållningssätt till intressenters engagemang 145–146 2-30 Kollektivavtal 159 Väsentliga frågor GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-1 Process för att bestämma väsentliga frågor 145–146 3-2 Lista över väsentliga frågor 145 Mänskliga rättigheter GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Hantering av väsentliga frågor 16-17, 42–44, 46–49, 57, 64–71, 146, 148, 158–159 GRI 407: Organisations- frihet och kollektiva förhandlingar 2016 407-1 Verksamheter och leverantörer där rätten till organisationsfrihet och kollektiva förhandlingar kan vara hotad 42–44, 158–159 GRI 408: Barn arbete 2016 408-1 Verksamheter och leve- rantörer där betydande risk för barnarbete identiﬁerats 42–44, 158–159 GRI 409: Tvångsarbete 2016 409-1 Verksamheter och leve- rantörer där betydande risk för tvångsarbete eller obligatoriskt arbete identiﬁerats 42–44, 158–159 GRI 411: Ursprungs- befolkningars rättighe- ter 2016 411-1 Kränkningar av ursprungsbefolkningars rättigheter 42–44, 158–159 Etik och efterlevnad GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Hantering av väsentliga frågor 56, 64–71, 146, 148, 158, 161 GRI 205: Antikorruption 2016 205-1 Verksamhet som har riskbedömts gällande korruption 161 205-2 Kommunikation och utbildning i antikorrup- tionspolicies och rutiner 56, 161 Dokumenterad utbildning. Information ej tillgänglig/ ofullständig. Utbildning i Lindabs policys kommer bli en del av den digitala utbild- ningsplattformen Lindab Academy. 205-3 Bekräftade korruptionsfall samt vidtagna åtgärder 161 GRI 206: Konkurrens- hämmande aktiviteter 2016 206-1 Rättsliga åtgärder för konkurrenshämmande beteende och monopol 161 Ekonomisk prestation och skatt GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Hantering av väsentliga frågor 12–13, 53–56, 64–71, 146 GRI 201: Ekonomiskt resultat 2016 201-1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde 12–17, 76 201-2 Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter på grund av klimatförändringar 64–71, 80 De ekonomiska konse- kvenserna av risker och möjligheter innan åtgärder vidtas. Kostnaderna för åtgärder som vidtas för att hantera risken eller möjligheten. Information ej tillgänglig/ ofullständig. Lindab har utökat sin riskanalys och inkluderat scenarier enligt TCFD. Nästa år kommer ytterli- gare ekonomiska effekter att redovisas. GRI 207: Skatt 2019 207-1 Organisationens inställ- ning till skatt 68 207-2 Intressentdialog och hantering av skatte- angelägenhet 68 207-4 Land-för-land-rappor- tering 68 Rapporteringen är inte ofﬁciell utan delas till berö- da skattemyndigheter. Sekretessbegränsningar. Lindab ska utvärdera möjligheterna att redovisa uppgifterna som del av årsredovisningen. 151 Lindab | Hållbarhetsrapport GRI standard/annan källa Upplysning Sidhänvisning Avsteg Avsteg från krav Orsak Förklaring Fokusområde 1: Öka kunskapen om hälsosam inomhusluft GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Hantering av väsentliga frågor 16–17, 18–20, 64–71, 146 Lindab Öka kunskapen om hälsosam inomhusluft 16–17, 18–20 Fokusområde 2: Driva lagstiftning och branschstandarder GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Hantering av väsentliga frågor 16–17, 20, 64–71, 146–148 Lindab Närvaro i branschorganisationer och forum 20, 147 Fokusområde 3: Hållbara och energieffektiva lösningar GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Hantering av väsentliga frågor 16–19, 22–27, 30–31, 64–71, 146 GRI 203: Indirekt ekono- misk påverkan 2016 203-2 Betydande indirekt ekonomisk påverkan 22–27, 30–31, 36–37 GRI 417: Marknadsfö- ring och märkning 2016 417-1 Krav på information och märkning av produkter och tjänster 161 Lindab Miljödeklarationer för produkter 20, 30–31 Fokusområde 4: Digitala hjälpmedel och ny teknik för att optimera användningen GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Hantering av väsentliga frågor 56, 64–71, 68, 146, 161 GRI 418: Kundintegritet 2016 418-1 Underbyggda klagomål gällande överträdelser av kundsekretess och förlust av kunddata 161 Lindab Digitalisera hållbarhets- information 16–17, 30–31 Fokusområde 5: Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Hantering av väsentliga frågor 16–17, 30–31, 64–71, 146, 156–157 GRI 301: Material 2016 301-3 Återanvändning och återvinning av produkter och dess förpacknings- material — Mål för cirkularitet. Information ej tillgänglig/ ofullständig. Lindab kommer att deﬁniera mål kopplat till cirkularitet år 2023. Fokusområde 6: Hållbara inköp GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Hantering av väsentliga frågor 13, 16–17, 42–44, 56, 64–71, 146, 148, 158 GRI 204: Upphandlings- och inköpsrutiner 2016 204-1 Andelen utgifter som läggs på lokala leve- rantörer 136, 158 Lindab Andel leverantörer som utvärde- rats och granskas utifrån miljö och sociala kriterier 44, 158 GRI 308: Leverantörs- bedömning miljö 2016 308-2 Negativ miljöpåverkan i leverantörs kedjan samt vidtagna åtgärder 44, 158 GRI 414: Social leveran- törsbedömning 2016 414-2 Negativ påverkan på arbetsförhållandena i leverantörskedjan samt vidtagna åtgärder 44, 158 Fokusområde 7: Hållbar produktion GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Hantering av väsentliga frågor 13, 16–17, 42–44, 56, 64–71, 146, 148, 154–157 GRI 301: Material 2016 301-1 Materialanvändning i vikt eller volym 156–157 301-2 Användning av återvunnet material 156–157 Lindab mäter idag återvunnen andel i metaller, men genomför inte mätning av övriga materialslag. Information ej tillgänglig/ ofullständig. Metaller utgör det vanligaste materialet i produktionen. Lindab ska se över möjligheten att mäta återvunnet material för andra typer av material framöver. 152 Lindab | Hållbarhetsrapport GRI standard/annan källa Upplysning Sidhänvisning Avsteg Avsteg från krav Orsak Förklaring GRI 302: Energi 2016 302-1 Energianvändning inom organisationen 44, 154–155 302-2 Energianvändning utanför organisationen 44, 154–155 302-3 Energiintensitet 44, 154–155 302-4 Minskad energianvänd- ning 44, 154–155 GRI 304: Biologisk mångfald 2016 2016 304-1 Verksamhetsställen som ägs, hyrs eller förvaltas, i eller i anslutning till, skyddade områden samt områden med rik bio- logisk mångfald utanför skyddade områden 67, 148, 157 GRI 305: Utsläpp till luft 2016 305-1 Direkta utsläpp av växt- husgaser (Scope 1) 44, 154–155 305-2 Indirekta utsläpp av växthusgaser, energi (Scope 2) 44, 154–155 305-3 Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 3) 44, 154–155 305-4 Utsläppsintensitet växt- husgaser 44, 154–155 305-5 Minskning av växthusgas utsläpp 44, 154–155 GRI 306: Avfallshante- ring 2020 306-1 Genererat avfall och bety- dande avfallsrelaterade effekter 43, 156 306-2 Styrning av betydande avfalls relaterade effekter 156 Mål för cirkularitet. Information ej tillgänglig/ ofullständig. Lindab kommer att deﬁniera mål kopplat till cirkularitet år 2023. 306-3 Genererat avfall 148, 156 306-4 Avfall tillåteranvändning och återvinning 156 306-5 Avfall till förbränning och deponering 156 Lindab Betydande utsläpp 156 Fokusområde 8: Hållbara transporter GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Hantering av väsentliga frågor 13, 16–17, 42–44, 56, 64–71, 146, 148, 157 Lindab Truckar 157 Lindab Företagsbilar 157 Lindab Miljökrav för transporter — Samtliga punkter. Information ej tillgänglig/ ofullständig. Miljökrav kommer publi- ceras under 2023. Vissa av bolagen har lokala krav idag. Lindab Egna transporter 157 Lindab Externa transporter 157 Fokusområde 9: Attraktiv arbetsgivare GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Hantering av väsentliga frågor 13, 16–17, 46–49, 56, 64–71, 146, 148, 159–161 GRI 401: Anställning 2016 401-1 Nyanställning och personal omsättning 48–49, 148, 159 Lindab redovisar perso- nalomsättning för kvinnor och män. Personalom- sättning per åldersgrupp saknas. Information ej tillgänglig/ ofullständig. Lindab behöver sätta upp metoder för att mäta personalomsättning per åldersgrupp. 401-3 Föräldraledighet 46–49, 56 Samtliga punkter. Information ej tillgänglig/ ofullständig. Föräldraledighet utgör idag del av tillfällig från- varo. Lindab behöver implementer metod för att särskilja föräldraledighet. GRI 402: Relation anställda/ledning 2016 402-1 Minsta varseltid vid verk- samhetsförändringar 159 GRI 403: Arbetsrelate- rad hälsa och säkerhet 2018 403-1 Styrningssystem för arbets relaterad hälsa och säkerhet 160–161 153 Lindab | Hållbarhetsrapport GRI standard/annan källa Upplysning Sidhänvisning Avsteg Avsteg från krav Orsak Förklaring 403-2 Identiﬁering av faror, riskbedömning och incidenter 160–161 403-3 Arbetsrelaterad hälsovård 160–161 403-4 Anställdas delaktighet, samråd och kommunika- tion kring arbetsmiljö och säkerhet 160–161 Formella kommittéers arbete. Information ej tillgänglig/ ofullständig Arbetet dokumenteras på lokal nivå. Lindab behöver implementera metoder för insamling av data. 403-5 Utbildning av anställda kring arbetsrelaterad hälsa och säkerhet 48, 160–161 Utbildning av anställda mäts inte på central nivå. Information ej tillgänglig/ ofullständig Utbildning dokumenteras på lokal nivå. Lindab behöver implementera metoder för insamling av data. 403-6 Främjande av anställdas hälsa 160–161 403-7 Förebyggande och be- gränsning av arbetsrela- terad hälsa och säkerhet 160–161 403-9 Arbetsrelaterade skador 49, 160–161 Uppdelat resultat mellan anställd och inhyrd personal. Information ej tillgänglig/ ofullständig. Lindab ska se över möj- ligheterna att redovisa ett uppdelat resultat. GRI 404: Utbildning och kompetensutveckling 2016 404-3 Andel anställda som får regelbunden utvärde- ring och uppföljning av prestation och karriär- utveckling 46–48, 159 Lindab Kompetensutveckling 46–48, 159 GRI 405: Mångfald och likabehandling 2016 405-1 Mångfald hos styrelse, ledning och anställda 49,112, 159 405-2 Kvinnors grundlön och ersättning i förhållande till mäns — Samtliga punkter. Information ej tillgänglig/ ofullständig. Lindab behöver imple- mentera metoder för insamling av data. GRI 406: Icke-diskrimi- nering 2016 406-1 Antal fall av diskriminering samt vidtagna åtgärder 159 Lindab Motiverade medarbetare 49, 159 Fokusområde 10 Samhällsengagemang GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Hantering av väsentliga frågor 16–17, 46–49, 56, 64–71, 146, 148 Lindab Samhällsengagemang 161 Klimat och miljö Lindab prioriterar att arbeta aktivt för att minimera miljöpåverkan från koncernens verksamhet och produkter. Som ett led i detta arbete är Lindabs större produktionsenheter certiﬁerade enligt kvalitetslednings- systemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO 14001. 20 företag är certiﬁerade enligt ISO 9001 kvalitetsledningssystem, vilket motsvarar 65,1 procent av försäljningen. 12 företag är certiﬁerade enligt ISO 14001 miljöledningssystem, vilket motsvarar 53,4 procent av försäljningen. Lindab redovisar utsläpp och energiförbrukning i enlighet med Green- house Gas Protocol. Scope 3 står för mer än 98 procent av Lindabs totala utsläpp, vilket innebär att Lindab har störst påverkan på omvärl- den via sina affärsrelationer. Inköpta varor är den kategori som står för störst andel av utsläppen, där stål i sin tur bidrar mest. Läs mer om Lindabs samarbete med stålleverantörer på sidan 42. Även kategori 3.11 Användning av sålda produkter står för en stor del av utsläppen. Ven- tilationsbranschen har påbörjat, likt många andra branscher, en digital resa med ﬂer smarta och uppkopplade produkter för att förbättra energi- effektiviteten och inneklimatet. Dessa produkter kräver också energi för att fungera men en väldigt liten mängd i förhållande till besparingen, läs mer om hur Lindabs produkter bidrar till energieffektivisering på sidan 22–27. Fläktar, aggregat och luftkonditionering som Lindab köper in och säljer vidare står för störst andel av utsläppen i kategori 3.11. Gre- enhouse Gas Protocol inkluderar bara utsläppen från produkterna och det är därmed inte möjligt för Lindab att redovisa besparing av energi i scope 3. Lindabs utsläppsmål täcker idag scope 1 och 2 med basår 2019. När målen antogs 2021 ansågs 2020 inte vara ett bra jämförel- seår på grund av pandemin. Basåret kommer justeras och även inklu- dera scope 3 när Lindab antar veriﬁerade mål enligt SBTi. Tabellen på nästa sida visar ett första resultat av Lindabs scope 3-utsläpp. Beräk- ningar kommer att granskas av tredje part samt förbättras under kom- mande år för att bli mer detaljerade och speciﬁka. Lindab rapporterar enligt operationell kontroll vilket innebär att en del utsläpp och energi som inkluderats tidigare i beräkningar nu exklude- rats. En omberäkning av utsläppen i scope 2 har gjorts baserat på ny information om ursprungscertiﬁerad el, vilket har lett till högre utsläpp 154 Lindab | Hållbarhetsrapport för historiska år. Dessutom har vissa indata justerats på grund av fel- aktigheter i tidigare rapportering. Även nyförvärvade bolags utsläpps- data och förbrukning av resurser har adderats för tidigare år samt avytt- rade bolag har räknats bort. Mer information om nyförvärv och avytt- ringar återﬁnns på sidan 40–41. Emissionsfaktorer som ligger till grund Utsläpp av växthusgaser och energiförbrukning (GRI 305-1, 305-2, 305-3, 305-4, 305-5, 302-1, 302-3, 302-4) Scope 1, 2 och 3. Absoluta utsläpp anges i ton CO 2 -e och intensitet i ton CO 2 -e per omsatt miljon kronor 2022 2021 2020 2019 Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet Scope 1 Inkluderar energiförbränning, köldmedia, bränsle för företagsbilar och övriga fordon som ägs eller kontrolleras Direkta utsläpp 7 792 0,7 8 167 0,9 8 208 0,9 10 063 1,0 Biogena utsläpp 643 0,1 653 0,1 343 0,04 347 0,04 Scope 2 Inkludrar elektricitet och fjärrvärme Market-based method 8 402 0,8 8 772 0,9 8 915 1,0 9 283 0,9 Location-based method 5 638 0,5 5 917 0,6 6 532 0,7 6 844 0,7 Scope 1+2 (market-based) 16 195 1,5 16 939 1,8 17 123 1,9 19 346 2,0 Scope 1+2 (location-based) 13 431 1,2 14 084 1,5 14 740 1,6 16 907 1,7 Scope 3 Inkluderar alla andra indirekta utsläpp 1. Inköpta varor och tjänster 666 855 62 2. Kapitalvaror 2 125 0,2 3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 17 401 2 4. Uppströms transport och distribution 3 302 0,3 5. Avfallshantering 1 870 0,2 6. Tjänsteresor 3 652 0,3 7. Pendlingsresor 2 420 0,2 8. Uppströms hyrda tillgångar Inte relevant 9. Nedströms transport och distribution 4 661 0,4 10. Bearbetning av såld produkt 41 159 4 11. Användning av såld produkt 361 418 34 12. Avfallshantering av sålda produkter 3 497 34 13. Uthyrda tillgångar Inte relevant 14. Franchise Inte relevant 15. Investeringar Inte relevant Scope 3 1 108 361 103 Scope 1+2+3 (market-based) 1 124 556 105 Scope 1+2+3 (location-based) 1 121 792 104 * Utsläpp från egenägda eller fullt kontrollerade lastbilar för 2019 och 2020 antas vara samma som för 2021 på grund av avsaknaden av data. Direkt utsläpp enligt den gamla beräkningsmetoden som exkluderade övriga fordon som ägs eller kontrolleras är för 2022 0,496 kg CO 2 e/MSEK jämfört med 0,825 kg CO 2 e/MSEK. Scope 1 och 2 förändring, % 2022 2021 2020 Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet Scope 1 Jämfört med 2019 –23 –29 –19 –15 –18 –11 Jämfört med föregående år –5 –16 -1 –5 –18 –11 Scope 2 (market based) Jämfört med 2019 –9 –17 –6 –1 –4 4 Jämfört med föregående år –4 –16 –2 –6 –4 4 Scope 1+2 (market based) Jämfört med 2019 –16 –23 –12 –9 –11 –4 Jämfört med föregående år –4 –16 –1 –5 –11 –4 Forts. Klimat och miljö för beräkningarna har hämtats från externa och vedertagna källor så som GaBi, Ecoinvent, Association of Issuing Bodies, Naturvårdsverket, DEFRA, Energiföretagen och Network for Transport Measures (NTM). I vissa fall har leverantörsspeciﬁk data använts från certiﬁkat eller miljö- varudeklarationer (EPD). Scope 1: direkta utsläpp som sker i den egna verksamheten. Scope 2: indirekta utsläpp från produktion av köpt el, ånga, värme och kyla som förbrukas av företaget. Scope 3: alla andra indirekta utsläpp som sker i ett företags värdekedja men som företaget inte äger eller kontrollerar. 155 Lindab | Hållbarhetsrapport Forts. Klimat och miljö 2019 20212020 2022 0 1 2 3 CO 2 e-utsläpp Energiförbrukning Direkt och indirekt energi. Absoluta värden anges i MWh och intensitet i MWh per omsatt miljon kronor. Inkluderar energi- förbrukning på Lindabs anläggningar. Operationell kontroll är inte tillämpad. 2022 2021 2020 2019 Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet Direkt energi Naturgas 15 322 1,4 17 804 1,9 17 863 2,0 19 164 1,9 Diesel 1) 2 136 0,2 2 939 0,3 2 939 0,3 2 939 0,3 Bensin 1) 10 0,001 498 0,1 498 0,1 498 0,1 Gasol (LPG) 229 0,02 414 0,04 562 0,1 1 790 0,2 Eldningsolja 271 0,03 542 0,1 414 0,05 1 237 0,1 Biogas 2 991 0,3 3 197 0,3 1 724 0,2 1 744 0,2 Biodiesel 20 0,002 20 0,002 0 0 0 0 Förnyelsebart 3 011 0,3 3 217 0,3 1 724 0,2 1 744 0,2 Icke förnyelsebart 17 967 1,7 22 198 2,3 22 278 2,5 25 629 2,6 Summa direkt energi 20 978 1,9 25 415 2,7 24 002 2,6 27 373 2,8 Indirekt energi Elektricitet förnyelsebar 20 421 1,9 20 226 2,1 18 001 2,0 17 156 1,7 Elektricitet icke förnyelsebar 21 942 2,0 22 349 2,4 23 464 2,6 24 055 2,4 Fjärrvärme förnyelsebar 6 279 0,6 5 041 0,5 4 516 0,5 4 213 0,4 Fjärrvärme icke förnyelsebar 3 746 0,3 2 748 0,3 2 868 0,3 2 836 0,3 Förnyelsebart 26 700 2,5 25 267 2,7 22 517 2,5 21 368 2,2 Icke förnyelsebart 25 688 2,4 25 097 2,7 26 332 2,9 26 891 2,7 Summa indirekt energi 52 387 4,9 50 364 5,3 48 850 5,4 48 259 4,9 Total energikonsumtion (direkt + indirekt) 73 365 6,8 75 780 8,0 72 852 8,0 75 632 7,7 1) Siffrorna för diesel och bensin 2020 och 2019 inkluderar även företagsbilars förbrukning. Då data inte går att särskilja har samma värden antagits som för 2021. Direkt och indirekt energi förändring, %. Inkluderar energi- förbrukning 2022 2021 2020 Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet Direkt energi Direkt energi: förnyelsebart Jämfört med 2019 73 58 84 93 –1 8 Jämfört med föregående år –6 2) –18 2) 87 79 –1 8 Direkt energi: Icke förnyelsebart Jämfört med 2019 –30 –36 –13 –10 –13 –5 Jämfört med föregående år –19 –29 0 –4 –13 –5 Direkt energi Jämfört med 2019 –23 –30 –7 –3 –12 –5 Jämfört med föregående år –17 –27 6 2 –12 –5 Indirekt energi Indirekt energi: Förnyelsebart Jämfört med 2019 25 15 18 23 5 15 Jämfört med föregående år 6 –7 12 8 5 15 Indirekt energi: Icke förnyelsebart Jämfört med 2019 –4 –12 –7 –3 –2 7 Jämfört med föregående år 2 –10 –5 –9 –2 7 Indirekt energi Jämfört med 2019 9 0 9 9 1 10 Jämfört med föregående år 4 –9 3 –1 1 10 Total energikonsumtion (direkt + indirekt) Jämfört med 2019 –3 –11 0 5 –4 5 Jämfört med föregående år –3 –15 4 0 –4 5 2) De enheter som använder förnyelsebar energi var de som gjorde störst energibesparingar under 2022 därav en minskning jämfört med 2021. Icke förnyelsebartFörnyelsebart 0 2 4 6 8 10 2019 20212020 2022 Lindabs energiförbrukning mins- kade med 11 procent per omsatt miljon kronor från 2019 till 2022. Lindabs CO 2 e-utsläpp minskade 23 procent till 1,5 ton per omsatt miljon kronor från 2019 till 2022. 156 Lindab | Hållbarhetsrapport Skrot och avfall (GRI 306-1, 306-2, 306-3, 306-4, 306-5) Lindab arbetar aktivt med att minska alla typer av avfall med extra fokus på skrot, farligt avfall och deponi. Avfall måste ses som en värde- full resurs med hänsyn till naturresurser och biologisk mångfald. I Lin- dabs verksamheter uppstår mest skrot och avfall vid bearbetning av stålet i produktionen. Den största delen av Lindabs produkter genererar inget eller mycket lite spill under installationsfasen. En del i Lindabs leverantörsutvärdering berör avfallshantering för att säkerställa att resurser nyttjas på bästa sätt under hela värdekedjan. Läs mer om Lindabs arbete för en mer cir- kulär värdekedja på sidorna 36–37. Lindab mäter och beräknar utsläpp för avfall enligt Greenhouse Gas Protocol och Waste-speciﬁc method i följande kategorier: återanvänd- ning, återvinning, förbränning med energiåtervinning, deponi, farligt avfall och kompostering. Data delas av de leverantörer som hanterar och tar hand om Lindabs avfall, vilket också garanterar att hanteringen av avfal- let sker korrekt. Lindab har nära samarbete med avfallsleverantörer för att minska avfall samt förbättra sortering och hantering. andra direkta mätvärden eller försäljnings- och inköpsstatistik. Utöver nedan köper även Lindab komponenter som ingår i produkterna samt färdiga produkter som distribueras vidare. För utsläpp kopplat till inköpta varor och tjänster se sidan 154. Råmaterial. Absoluta värden anges i ton 2022 2021 Metall, ton 158 656 142 197 Isolering, ton 11 355 9 968 Gummi, ton 1 088 1 298 Plast, ton 273 Oljor, ton 7 7 Färg, ton 86 81 Lösningsmedel, ton 14 14 Råmaterial förbrukning i egen verksamhet 171 479 153 565 Förpackningsmaterial. Absoluta värden anges i ton 2022 2021 Kartong, papper 3 048 3 434 Plast 612 746 Trä 10 562 13 223 Metall 312 449 Förbrukning av förpackningsmaterial i egen verksamhet 14 534 17 852 De kartonger som Lindab använder för att förpacka produkter är antingen återbrukade eller består av helt återvunnet material. Lindab arbetar för att öka andelen återvunnen råvara i olika materi- alslag. Krav per materialslag kommer fastställas i Lindabs kommande materialguide. Nedan presenteras den genomsnittliga andelen skrot per metall. Skrot är en bristvara på marknaden och ﬁnns därför endast i begränsad mängd. Studier visar att stålförbrukning år 2050 kommer härstamma från 50 procent skrot och 50 procent jungfruligt material. LIndab samarbetar med sina leverantörer för att öka mängden skrot i inköpt stål. Från 2023 kommer Lindab erbjuda produkter i koldioxidre- Avfall. Absoluta värden anges i ton 2022 2021 2020 Återanvändning 1 288 1 439 1 243 Återvinning 1 675 1 687 1 550 Förbränning (energiåtervinning) 1 544 1 597 1 617 Deponi 1 532 1 761 1 689 Farligt avfall 574 545 639 varav återvinning 174 varav elektronik 10 Kompostering 57 83 38 Avfall från egen verksamhet 5 382 5 673 5 532 Under rapporteringsperioden har inga utsläpp av farliga ämnen som kan skada människor, land, vatten eller biodiversitet inträffat. Lindab arbetar på många sätt för att minska avfallet. Lindabs fabriker arbetar aktivt med substitution där ämnen och material som genere - rar farligt avfall byts ut till bättre alternativ. Under 2022 har bland annat Lindab i Storbritannien bytt skärvätska till ett alternativ som är biolo- giskt nedbrytbar. Lindabs fabrik i Luleå som tillverkar sandwichpaneler testar just nu att skicka tillbaka mineralullsspån till leverantören så att spillet kan bli ny isolering, en första testleverans är skickad. KAMI och färgleverantören Beckers Sweden har tillsammans utvecklat ett cirku- lärt system för restfärg. Den restfärg som uppstår returneras till Beck- ers labb, där färg och konsistens justeras samt konserveras till nästa upplaga som KAMI beställer. En upplaga på 5 000 liter färg innehåller ungefär 1000 liter återanvänd restfärg. Materialanvändning (301-1, 302-1, 303-1) Tabellen redovisar Lindabs mest förekommande råmaterial och förpack- ningsmaterial som köps in av externa leverantörer och används för att producera och leverera produkter. Värdena bygger både på antagan- den och direkta mätvärden. Antaganden bygger på medelvärden från Metallskrot. Absoluta värden anges i ton och intensitet i ton per omsatt miljon kronor 2022 2021 2020 2019 Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet Skrot från egen verksamhet 15 223 1,4 17 054 1,8 17 099 1,9 17 478 1,8 Metallskrot. Förändring skrot, % 2022 2021 2020 Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet Jämfört med 2019 –13 –20 –2 2 –2 6 Jämfört med föregående år –11 –22 –0,3 –4 – – 157 Lindab | Hållbarhetsrapport ducerat stål med cirka 70procent lägre klimatpåverkan än traditionellt tillverkat stål. Materialet består mestadels av återvunnet stål, minst 75 procent, och produceras med 100 procent förnybar energi. Återvunnet material i stål, andel, % Marknadssnitt Inköpt materialmix Stålplåt: färgbelagd, galvaniserad, zinkmagnesium, etc. 20 98 Aluminium 60 2 Rostfritt 75 1 Koppar 97 0,1 Biodiversitet (GRI 304-1) Den biologiska mångfalden spelar en avgörande roll för naturens grund- läggande funktioner, såsom pollinering och rening av luft och vatten. Lindab strävar efter att begränsa inverkan från produkterna under hela livscykeln. Den fas i värdekedjan som styr påverkan mest är utvecklings- och designfasen. Lindabs kommande materialguide kommer fastställa mer detaljerade och hårdare krav för samtliga material och komponen - ter som Lindab arbetar med. Lindab har en relativt liten påverkan på biologisk mångfald sett till den direkta verksamheten. Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen rapporterar till tillsynsmyndigheter i respektive land enligt lokala regler. I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsen - heten i Grevie. Tillståndet avser anläggning där det förekommer maski- nell metallbearbetning och där total tankvolym för oljor i metallbearbet- ningsmaskinerna är större än 20 m 3 . Däremot ﬁnns det stor påverkan i värdekedjan, där gruvindustrin är en bidragande faktor. Därför välkom- nar och stöttar Lindab initiativ som Mining with Nature, en färdplan för biologisk mångfald framtagen av bland annat LKAB, SweMin och Boli- den. Företagen inom svensk gruvindustri ska bidra nettopositivt till bio- logisk mångfald senast 2030 inom alla områden där de är verksamma. Lindab kartlägger om verksamhet bedrivs i närheten av skyddade områ- den. Lindab har verksamhet i 20 länder och på 170 orter, varav två är platser nära skyddat område. Fabriken i Ungern är belägen i närhe - ten av Érd-tétényi-platån. I Uppsala ligger en av verksamheterna nära Gullmarsfjorden och Bredmossen. Vid båda platserna sker tillverkning och verksamheterna anses ha låg risk att påverka områdena negativt. Miljökonsekvens analyser har genomförts och nödvändiga åtgärder har vidtagits för att minimera risken för påverkan. Lindab bedriver verk- samhet där det förekommer spår av markföroreningar. Troligen ﬁnns ett område under den tidigare produktionshallen i Grevie, men de påträf- fade halterna föranleder inte några åtgärder med nuvarande verksam- het. Verksamheten arbetar efter ett framtaget kontrollprogram för upp- följning av föroreningarna. Transporter Lindab arbetar med att ställa om både den egna fordonsﬂottan samt externa uppströms- och nedströmstransporter. Uppströms transporter avser transporter från leverantör till Lindab samt mellan Lindabs olika verk- samheter. Nedströms transporter avser transport från Lindab till kund. Företagsbilar ska gå på el eller förnyelsebart bränsle senast 2030 och övrig transport i värde kedjan 2040. Skrymmande produkter ﬂyttas från centrala till regionala enheter för att komma närmare kunden och minska behovet av transporter. Transporter är en av Lindabs största utsläppskällor. Det är utmanande att samla in speciﬁka data för transporter. Under 2021 och 2022 har data- insamling skett för egna eller fullt kontrollerade lastbilar samt externa uppströms- och nedströmstransporter. För 2022 har mer data samlats in från samtliga bolag jämfört med tidigare år, vilket gjort att utfall från från föregående år inte är jämförbart. Bränsleförbrukning och utsläpp för 2022 bygger både på antaganden och direkta mätvärden. Antaganden bygger på medelvärden från andra direkta mätvärden eller försäljnings- och inköpsstatistik. Där speciﬁka data saknas antas icke förnyelsebara drivmedel enligt försiktighets- principen. Under 2022 användes 1 procent förnyelsebart bränsle eller el i egna eller fullt kontrollerade lastbilar. För externa uppströms- och nedströmstransporter är andelen km transporterade med tåg, båt eller lastbilar med förnybart bränsle 12 procent. En del i Lindabs kommande miljökrav för transportörer kommer både tydliggöra hur vi tillsammans ska sänka utsläppen och speciﬁcera tydli- gare vilken typ av data som behöver rapporteras. Många leverantörer är redan framstående inom detta, medan andra har en bit kvar. En anpas- sad självskattningsenkät för leverantörsutvärderingen av transportörer har tagits fram under året för att kunna utveckla samarbetet ytterligare. Truckar och företagsbilar, andel, % 2022 2021 Truckar som går på el eller förnyelsebara bränslen 90 90 Företagsbilar som går på el, är hybrider eller använder förnyelsebart bränsle 46 35 0 25 50 75 100 2021 El, hybrid, förnybart Diesel, bensin 2022 Drivmedel företagsbilar, andel Andelen företagsbilar som går på el, är hybrider eller använder förnyelsebart bränsle har ökat från 35 till 46 procent. 158 Lindab | Hållbarhetsrapport För att klassas som certiﬁerad har leverantören fått godkänt på samt- liga steg i utvärderingen. En del i utvärderingen är att Lindab del- ger en plan för korrigerande åtgärder, för att bistå leverantörerna med information om hur de kan förbättra sitt arbete med kvalitet och hållbarhet. Ingen certiﬁerad leverantör har kvarstående stora risker. Andel lokalt inköp i förhållande till total inköpsvolym, % 2022 Lokalt inköp 88 Övrigt inköp 12 Totalt 100 Lokalt inköp avser inköp från leverantörer i länder där Lindab har verksamhet. Riskfördelning för inköpsvolym, % 2022 2021 Lågriskländer 78 75 Medelriskländer 19 22 Högriskländer 3 3 Totalt 100 100 Lindab arbetar för att minska risken för negativ påverkan. Den största risken föreligger i leverantörsledet. När incidenter upptäcks informeras dessa vidare till en rådgivande grupp som är ansvariga för att besluta om direkta åtgärder samt besluta om avhjälpning. Inga andra inciden- ter har hittats som lett till att Lindab har behövt vidta åtgärder utöver att delge en plan för korrigerande åtgärder som sedan har godkänts. Inga incidenter som kränkt ursprungsbefolkning har inträffat enligt Lindabs kännedom. Två incidenter har lett till åtgärder utöver plan för korrigerande åtgärder under 2022. En leverantör i ett högriskland har inte accepte- rat revision på plats av Lindab eller tredje oberoende part. Det betyder att Lindab inte kan säkerställa att leverantören uppfyller de ställda kra- ven i uppförande koden trots höga betyg i första delen av utvärderingen. Lindab ser nu över hur leverantören kan bytas ut så fort som möjligt. En annan leverantör är inte villig att signera Lindab Supplier Principles och kan inte presentera en egen Code of Conduct som uppfyller Lindabs krav. Det pågar just nu en diskussion med leverantören för att hitta en lösning, då de fått bra resultat i första delen av utvärderingen. 0 25 50 75 100 2021 2022 Andel certiﬁerade leverantörer, % Andelen certiﬁerade leverantörer har ökat från 11 procent till 51 procent under 2022. Målet är att nå 100 procent 2023. Certiﬁerade leverantörer som andel av inköpsvolym, % 2022 2021 Lågrisk Medelrisk Högrisk Totalt Lågrisk Medelrisk Högrisk Totalt Leverantörer som antagit Lindab Supplier Principles eller med uppförandekod godkänd av Lindab 89 76 84 86 13 22 44 16 Certiﬁerade leverantörer 55 36 26 51 7 21 26 11 76% av total inköpsvolym faller inom scopet för leverantörsutvärdering. Lågriskländer Medelriskländer Högriskländer Hållbara inköp (GRI 204-1, 308-2, 403-7, 407-1, 408-1, 409-1, 411-1, 414-2) Lindabs metod för leverantörsutvärdering följer processen för due dili- gence och består av tre steg, 1. Signering av Lindabs leverantörskod, 2. Självskattningsformulär och slutligen 3. Revision på plats om leve- rantören beﬁnner sig i ett högriskland. Utvärderingen anpassas bero- ende på vilken riskklassiﬁcering leverantören har. Områden som beak- tas i utvärderingen är kvalitet, miljö, säkerhet och hälsa, affärsetik, anti- korruption, mänskliga rättigheter såsom tvångsarbete, föreningsfrihet och barnarbete. För leverantörer i högriskländer granskas alla med en inköps summa på minst 25 000 EUR, för låg- och medelriskländer gäller minst 100 000 EUR. Dessutom granskas strategiska leverantörer även om de skulle ha en lägre inköpssumma. Lindab använder The Corruption Perceptions Index (CPI) för att fast- ställa risk. Fler aspekter kommer adderas till i riskklassiﬁceringen fram- över såsom ﬂer index men även typ av bransch. Detta för att avgöra var en djupare analys än förstaledsleverantörer behöver göras. Riskvärdering av de länder där Lindab har leverantörer 159 Lindab | Hållbarhetsrapport Andel som genomfört medarbetarsamtal, % 2022 2021 2020 Tjänstemän 86 92 51 Arbetare 29 39 50 Personalomsättning (GRI 401-1, 401-2, 401-3, 402-1) Personalomsättning 2022 2021 2020 Pension 17 51 64 Uppsägning 98 244 220 Fri vilja 296 170 305 Totalt 411 465 589 Personalomsättning, % 9,3 14,4 12,1 Personalomsättning, fri vilja, % 6,7 6,8 6,2 Omkring 50 procent av medarbetarna täcks av kollektivavtal. Villkor för medarbetare som inte omfattas av kollektivavtal bestäms enligt lokal lagstiftning och formuleras i anställningskontraktet. Information vid betydande organisationsförändringar delges vanligtvis i god tid till representanter eller direkt till medarbetaren vars anställning påverkas väsentligt. Lindab följer lokal lagstiftning och/eller kollektivavtal. Mångfald och jämställdhet (GRI 405-1, 406-1) Lindab strävar efter att erbjuda moderna och ﬂexibla arbetsplatser som är rättvisa, säkra och inkluderande. Lindabs målsättning är att ha samma procentandel av kvinnor och män i seniora chefspositioner som i före- taget som helhet senast 2030. Andel av kön, % 2022 2021 2020 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Koncernen 22 78 21 79 24 76 Chefsansvar 19 81 18 82 19 81 Lokala lednings- grupper 26 74 22 78 — — Koncernens ledningsgrupp 13 87 11 89 20 80 Styrelsen, vald av bolagsstämman 43 57 43 57 43 57 Styrelsen, arbets- tagarrepresentanter 0 100 0 100 0 100 Siffror i tabellen ovan utgår från not 6. För fördelning av kvinnor och män per land, se not 6. Lindab har nolltolerans mot alla former av trakasserier och diskrimine - ring. I uppförandekoden och likabehandlingspolicyn framgår hur Lin- dab arbetar med dessa frågor. Respektive bolag är ansvariga för att arbeta förebyggande mot diskriminering och trakasserier. De är också ansvariga för att hantera de situationer som uppstår. Inget av de ärenden som anmäldes via visselblåsarsystemet var kopplat till diskriminering. Visselblåsarsystem Lindabs långsiktiga framgång bygger på att göra affärer på ett rättvist och etiskt sätt. Detta beskrivs i vår etiska kod och Lindabs övriga poli- cyer. Visselblåsarsystemet, WhistleB, ökar tillgängligheten för samt- liga medarbetare så att de anonymt kan rapportera problem och/eller Attraktiv arbetsgivare Lindab är beroende av att kunna attrahera, utveckla och behålla kom- petenta medarbetare. Lindab strävar efter att erbjuda en modern och ﬂexibel arbetsplats som också är rättvis, säker och inkluderande. Läs mer om Lindabs arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare på sidan 48. För att mäta hur attraktiv Lindab är som arbetsgivare används regel- bundna pulsmätningar. Undersökningen ökar möjligheterna att göra Lindab ännu bättre, som arbetsgivare och som verksamhet. Lindab Pulse Survey genomfördes två gånger under 2022. Samtliga dotter- bolag utförde en mätning under hösten och kunde också välja att göra en extra mätning under våren. Mätningen är frivillig och sker anonymt. Svarsfrekvensen är något lägre 2022 jämfört med 2021, dock är anta- let medarbetare som är mycket nöjda högre än tidigare år. Motiverade medarbetare andel, % 2022 2021 2020 Svarsfrekvens pulsmätning 47 55 41 Motiverade medarbetare 90 91 92 0 25 50 75 100 2020 2021 2022 Motiverade medarbetare, % För 2022 nådde vi 90 procent som skulle rekommendera Lindab som arbetsgivare, vilket innebar att vi för tredje året i rad uppnådde målet om 90 procent. Mänskliga rättigheter (GRI 407-1, 408-1, 409-1, 411-1) Lindab har ingen egen verksamhet i högriskländer enligt riskbedömning som tillämpas för leverantörer, se sidan 158. Lindab har verksamhet i län- der där kollektivavtal inte är tillåtna, men genom att tillämpa OECD:s riktlin- jer för multinationella företag och FN:s tio vägledande principer i samtliga verksamheter arbetar vi för alla anställdas rättigheter. Under kommande år kommer Lindab utvärdera samtliga egna verksamheter enligt kraven i Corporate Sustainability Due Diligence, CSDD. Under året rapportera- des noll brott mot mänskliga rättigheter inom den egna verksamheten. Kompetensutveckling (GRI 404-2, 404-3) Lindab strävar efter att erbjuda varje medarbetare möjlighet att utvecklas till dennes fulla potential. Tjänstemän erbjuds årliga medarbetarsamtal för att diskutera prestation och arbetstillfredsställelse, deﬁniera områ- den för förbättring och personliga mål. För arbetare erbjuds medarbe- tarsamtal vartannat år. Utbildning och karriärutveckling är en viktig del i dessa samtal där behovet identiﬁeras utifrån önskemålen hos indivi- den och bolaget för att möta framtida utmaningar på bästa möjliga sätt. Alla nyanställda erbjuds introduktionsutbildning och ska ha en personlig introduktionsplan. Lindab erbjuder sommarjobb på kontor och industri- anläggningar vilket ger en bra och viktig bas för Lindabs tillgång till kom- petenta medarbetare, samtidigt som unga erbjuds arbetslivserfarenhet. 160 Lindab | Hållbarhetsrapport oegentligheter inom verksamheten. Systemet tillåter anonyma med- delanden och dialoger samt kan nås från alla enheter. Medarbetare blir årligen påminda om visselblåsarsystemet och dess tillgänglighet och samtliga nyanställda får genomgång och utbildning av systemet. Endast de personer som ansvarar för visselblåsarsystemet, vilket är respektive bolags styrelseordförande och extern jurist, har åtkomst till meddelanden som inkommit genom visselblåsarkanalen. Deras akti- viteter loggas och hanteringen är konﬁdentiell. Vid behov kan personer som tillför expertis inkluderas i utredningen. Dessa personer får tillgång till relevant data och förbinder sig till sekretess. Riktlinjerna och syste- met uppfyller gällande direktiv och lokal lagstiftning. Inrapporterade meddelanden: 12 Meddelanden som uppfyller riktlinjerna för visselblåsning: 2 Meddelanden som ledde till disciplinära åtgärder: 1 Disciplinär åtgärd: ömsesidig uppsägning Säkerhet och hälsa (GRI 403-1, 403-2, 403-3, 403-4, 403-5, 403-9) Lindab har en nollvision för arbetsskador och har en policy för säker- het och hälsa. Genom att involvera medarbetarna skapas en arbets- miljö som främjar säkerheten, bidrar till positivt samarbete och arbets- glädje. Arbetet leds av koncernansvarig för säkerhet och hälsa tillsam- mans med ansvariga per dotterbolag. Alla verksamheter har implementerat rapporteringssystem för säkerhet och hälsa som täcker samtliga anställda. Rapportering av tillbud och olyckor är grundläggande i Lindabs arbete och ska ses som en del av den dagliga verksamheten. Två bolag, Lindab Rumänien och AC Manu- facturing på Ireland, har certiﬁerade ledningssystem. Flera bolag har idag egna ledningssystem och förbereder sig för certiﬁering. Lindab har inget krav på att bolag ska certiﬁeras, utan ser goda effekter och resul- tat av det arbete som genomförs idag. Samtliga bolag arbetar enligt principen: Plan-Do-Check-Act, och iden- tiﬁerar faror och bedömer risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen kontinuerligt. Ansvariga i bolagen har utbildats i hur riskbedömningar genomförs samt hur identiﬁerade risker ska hanteras enligt metoden Åtgärdstrappan. Identiﬁerade risker ska i första hand elimineras, om inte det är möjligt följer andra alternativ såsom minska risken, införa kon - troller och användandet av skyddsutrustning. Graden av hur allvarlig en risk är bestäms med hjälp av utarbetade matriser som tar hänsyn till sannolikhet och allvarlighetsgrad. Alla medarbetare har rätt att avbryta sitt arbete om de anser att situationen är för farlig. Dessutom är det en del av varje medarbetares ansvar att följa instruktioner samt identiﬁera risker för att minimera arbetsplatsolyckor. Alla maskiner inom bolaget ska systematiskt riskbedömas under 2023/2024. Under 2022 hade 29 procent av alla maskiner riskbedömts. Lindab använder ett incident- och olycksrapporteringssystem. Alla med- arbetare har ansvar att rapportera när något är riskabelt eller när en olycka har inträffat. Genom att arbeta proaktivt med att hitta osäkra situationer och hantera dem kan olyckor förhindras. Samtliga bolag har speciﬁka mål avseende rapportering av incidenter. Rapporterade incidenter hanteras likt risker enligt metoden Åtgärdstrappan. Riskhanteringssystemet kan användas för säkerhetsinspektioner och riskbedömningar. Varje chef ansvarar för att ha uppdaterade riskbedömningar och säkerhetsinspek- tioner på sin avdelning. Skyddsombud eller andra berörda medarbe- tare involveras i arbetet. De länder med ﬂest arbetsrelaterade olyckor i förhållande till antalet arbetade timmar är Nederländerna och Ungern. Danmark och Tjeckien har ﬂest arbetsrelaterade olyckor sett till antalet. 2022 2021 Arbetsplatsolyckor anställd och inhyrd personal Antal Frekvens Antal Frekvens Antal rapporterade incidenter 8 702 – 7 218 – Arbetsrelaterade olyckor som lett till dödsfall 0 0 0 0 Arbetsrelaterade olyckor med högkonsekvens (exklusive dödsfall) 0 0 0 0 Registrerade arbetsplatsolyckor med medicinsk vård NLTA (No Lost Time Accident) + LTA (Lost Time Accident) 114 13,2 125 14,7 Arbetsrelaterade olyckor med förlorad arbetstid: antal = LTA (Lost Time Accident), frekvens = LTIF (Lost Time Injury Frequency Rate) 58 6,7 62 7,3 Antal arbetade timmar 8 665 559 – 8 527 623 – Skärskador är den mest vanligt förekommande olyckan både för anställd och inhyrd personal. Inga olyckor har inträffat som kopplats till transpor- ter som Lindab samordnat för medarbetare under året. Samtliga bolag i koncernen har implementerat incident- och olycksrap- porteringssystem. Inga olyckor med mer än 6 månaders frånvaro har rapporterats under 2021 och 2022. Lindab har ett pågående investeringsprogram där ﬂertalet förbättringar gjorts i produktionen för att öka säkerheten. Gamla maskiner har bytts ut och farliga moment och repetitivt arbete har automatiserats. Lindab arbetar med kontinuerliga informationskampanjer för att öka medve- tenheten och kunskapen hos medarbetare. Läs mer om exempel på investeringar på sidan 38. Alla nyanställda får en allmän introduktion och säkerhetsgenomgång samt kompletterande utbildningar kopplat till de speciﬁka arbetsuppgifterna. Vid ändringar av processer genom- förs nya utbildningar med samtliga berörda. Utbildning dokumenteras Forts. Attraktiv arbetsgivare 2018 2019 20212020 2022 0 3 6 9 12 Arbetsrelaterade olyckor, LTIF Under 2022 minskade LTIF något till 6,7 jämfört med 7,3 föregåen- de år. Inga allvarliga olyckstillbud förekom. Målet är att nå ett LTIF under 4 till år 2026. 161 Lindab | Hållbarhetsrapport för att möjliggöra uppföljning. Under 2023 kommer en säkerhetsut- bildning ingå i Lindab Academy som dotterbolagen kan få tillgång till. Lindab arbetar med att stärka förutsättningarna för hälsa med tre per- spektiv: främja, förebygga och efterhjälpa/rehabilitera. Friskvård erbjuds till medarbetare för att inspirera till att behålla, förändra och/eller för- bättra sin personliga hälsostatus, visa vikten av balans i livet samt tyd- liggöra medarbetarens eget ansvar för sin hälsa. Respektive dotter- bolag är ansvariga för att erbjuda friskvård till sina medarbetare. I Sve- rige, där Lindab har störst andel medarbetare, är Lindab ansluten till Falck. De erbjuder tjänster för sjukanmälan och rådgivning av utbildad sjukvårdspersonal. Dessutom erbjuds tillsvidareanställda friskvårds- bidrag. Om skada redan har inträffat utarbetas en rehabiliteringsplan som anpassas efter varje fall. Antikorruption och anti-trust GRI 205-1, 205-2, 205-3 Lindab har nolltolerans mot korruption oavsett form och är starkt enga- gerade i rättvis konkurrens. Lindab ska inte agera på ett sätt som olämp- ligt kan påverka våra marknader. Läs mer om hur Lindab arbetar med policys på sidan 56. Antikorruptions- och antitrustpolicyn har kommun- icerats ut till samtliga bolag genom en etablerad rutin. Lokala lednings- grupper ansvarar för att implementera antikorruption- och antitrustpoli- cyn i sina organisationer. Respektive bolag ansvarar för hur policyn kom- municeras vidare till medarbetare. Samtliga Lindabs verksamheter och medarbetare ska följa gällande konkurrenslagstiftning vid kontakt med kunder och leverantörer i värdekedjan samt med konkurrenter. Om Lin- dab har över 40 procent andel på en speciﬁk marknad ska även hän- syn tas till vår marknadsposition. Leverantörer informeras och utbildas i antikorruption genom Lindabs leverantörsprogram. Enligt Lindabs riskbedömning är risken kopplat till brott mot konkur- renslagstiftningen högre än korruption på grund av vår ledande posi- tion på ﬂera marknader. Lindab använder The Corruption Perceptions Index (CPI) för att utvärdera risken för korruption i våra olika verksam- heter. Lindab har idag verksamhet i länder som klassas som låg eller medelrisk. Nyförvärvade bolag granskas under due diligenceproces- sen för att säkerställa att det inte förkommer eller har förekommit pro- blem med korruption eller konkurrens. Lindab genomför årliga interna revisioner där korruption och konkurrens är två områden som granskas. Lindab har inte drivit eller deltagit i några pågående eller avslutade rätts- liga åtgärder angående konkurrensbegränsande beteende och brott mot antitrust- och monopollagstiftning. Vid varje förvärv görs en due diligence, företagsbesiktning, av bolaget. Inga incidenter kopplade till korruption har inträffat under året. Samhällsengagemang Lindab prioriterar samhällsengagemang med en tydlig koppling till Lin- dabs värderingar, strategiska prioriteringar, kompetens, verksamhet och geograﬁsk närvaro. En hållbar utveckling stöds främst genom ini- tiativ som riktar sig mot barn och ungdomar. I Sverige är Lindab sedan ﬂera år med i Grönvit hållbarhet, vilket är ett samarbete med ishockey- klubben Rögle i Ängelholm, med syfte att skapa aktiviteter inom sys- selsättning, rörelse och inkludering för barn och vuxna. Dessutom erbjuds lokala föreningar i Båstad och Ängelholms kommuner att söka sponsorpengar årligen för att vidareutveckla sin verksamhet. Lindab i Danmark och Storbritannien erbjuder anställda en betalad ledig dag för att engagera sig i ideellt välgörenhetsarbete. I Danmark var det åtta anställda som nyttjade detta under 2022. Under året har Lindab sam- lat in både pengar och förnödenheter till Ukraina. Den polska verksam- heten har haft ett nära samarbete med lokala hjälporganisationer för att få ut förnödenheter till de som behöver det mest. I Rumänien har tak- produkter skänkts till välgörenhetsprojekt med syfte att bygga bostä- der till människor som lever i extrem fattigdom eller renovering av sko- lor. Anställda har hjälpt till att installera produkterna. Säkra produkter (GRI 403-7, 417-1) Lindab tillverkar produkter som är enkla att montera vilket leder till effek- tivt byggande men också säkrare arbetsplatser. Alla produkter uppfyller relevant lagstiftning. Lindab tillhandahåller nödvändig dokumentation för att möjliggöra effektivt och hållbart byggande. I byggvarudeklara- tionen redovisas innehållet för produkterna samt riktlinjer för demon- tering och hantering av produkterna i slutet av livscykeln. Lindab rap- porterar produkter som innehåller särskilt farliga ämnen till SCIP-data- basen. Övrig dokumentation som ﬁnns tillgänglig är exempelvis data- blad, drift och underhåll, deklarationer enligt CE-märkningskrav och- miljövarudeklarationer. Kommande uppdateringen av EUs direktiv Ecodesign for Sustainable Product Regulation (ESPR) innehåller förslag om digitalt produktpass. Detta pass täcker alla stadier av värdekedjan och kommer att uppdate- ras kontinuerligt och följa produkten under hela dess livscykel. Relevant, korrekt och transparent information behövs för att uppfylla både lag- och marknadskrav och för att säkerställa en hållbar hantering av produkter. Hantering av kunddata (GRI 418-1) Lindab hanterar privat kunddata enligt gällande lagstiftning och GDPR. I policyn för IS/IT- och dataskydd framgår hur detta hanteras. Under året har inga incidenter kopplat till kunddata inträffat. 162 Lindab | Hållbarhetsrapport Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ), org.nr 556606-5446 Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2022 och för att den är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen. Företaget har deﬁnierat den lagstadgade hållbarhetsrapportens omfattning på sidan 162. Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. Uttalande En hållbarhetsrapport har upprättats. Göteborg 26 mars 2023 Deloitte AB Harald Jagner Auktoriserad revisor Sidindex Lindabs hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) Ämne Policy (inkl. granskningsförfaranden) Resultat av policyn Risker och riskhantering Resultat- indikatorer Miljöfrågor 56, 153–157 44, 153–157 64–71 13, 44, 153–157 Personal 56, 159–161 46–49, 159–161 64–71 13, 44, 153–157 Sociala förhållanden 56, 158–161 158–161 64–71 158–161 Mänskliga rättigheter 56, 147, 158–159 56, 147, 158–159 64–71 147, 158–159 Antikorruption 56, 161 56, 67,161 64–71 161 För beskrivning av Lindabs affärsmodell, se sidorna 36–37 och 76. 163 Lindab | Årsstämma Årsstämma 2023 Årsstämma 2023 för Lindab International AB (publ) hålls torsdagen den 11 maj 2023 kl. 15.00 på Experience Center i Grevie, Båstads kommun. Anmälan Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 3 maj 2023, dels anmäla sitt deltagande till Lindab International AB (publ) senast fredagen den 5 maj 2023. Anmälan kan göras på följande sätt: – via hemsidan med adress www.lindabgroup.com – per telefon till Lindab, 0431-850 00, eller – per post till Lindab International AB (publ), ”Årsstämma”, 269 82 Båstad Aktieägare som önskar delta i årsstämman genom poströstning ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktie- boken senast onsdagen den 3 maj 2023, dels anmäla sig genom att avge sin poströst på sätt som anges i kallelsen till årsstämman. Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier genom bank eller annan förvaltare ska, för att få delta på stämman och utöva sin rösträtt, begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Sådan registrering ska vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast onsdagen den 3 maj 2023. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan förvaltare i god tid före denna dag. Rösträttsregistrering som av aktieägare har begärts i sådan tid att registreringen har gjorts av förvaltaren senast fredagen den 5 maj 2023 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken. Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda skriftlig daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär ﬁnns tillgängligt på bolagets hemsida www.lindabgroup.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registrerings beviset för den juridiska personen bifogas. Rapporter Rapporter ﬁnns tillgängliga i digital form och är nedladdningsbara på vår hemsida www.lindabgroup.com. Valberedning Valberedningen föreslår val av styrelseledamöter, val av revisor, val av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor samt utseende av valberedning inför årsstämman 2023. Inför årsstämman 2023 utgörs valberedningen av – Thomas Ehlin, Fjärde AP-fonden, valberedningens ordförande – Henrik Didner, Didner & Gerge Fonder – Anna Sundberg, Handelsbanken Fonder – Peter Nilsson, ordförande i Lindab International AB (publ) Finansiell rapportering för räkenskapsåret 2023 Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 3 maj 2023 Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 21 juli 2023 Delårsrapport januari–september, kvartal 3 26 oktober 2023 Bokslutskommuniké januari–december, kvartal 4 februari 2024 Årsredovisning 2023 mars/april 2024 © 2023, Lindab AB. är registrerade varumärken av Lindab AB. Produktion: Lindab och Åkerbergs. ÅRSSTÄMMA Årsstämma Lindab International AB (publ) SE-269 82 Båstad Tel: +46 (0) 431 850 00 www.lindabgroup.com De ﬂesta av oss tillbringar större delen av tiden inom- hus. Inomhusklimatet är avgörande för hur vi mår, hur mycket vi orkar och om vi håller oss friska. Vi på Lindab har därför gjort till vår viktigaste uppgift att bidra till ett inomhusklimat som förbättrar männi- skors liv. Det gör vi genom att utveckla energieffektiva ventilationslösningar och hållbara byggprodukter. Vi vill också bidra till ett bättre globalt klimat genom att arbeta på ett sätt som är hållbart för både människor och miljön. Lindab | För ett bättre klimat

AI Terminal

More from Lindab International

Talk to a Data Expert