Volvo Group

abvolvo-2024-12-31-sv iso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:shares549300HGV012CNC8JD222024-01-012024-12-31549300HGV012CNC8JD222024-01-012024-12-31ifrs-full:OperatingSegmentsMemberabvolvo:IndustriverksamhetenMember549300HGV012CNC8JD222023-01-012023-12-31ifrs-full:OperatingSegmentsMemberabvolvo:IndustriverksamhetenMember549300HGV012CNC8JD222024-01-012024-12-31ifrs-full:OperatingSegmentsMemberabvolvo:FinancialServicesMember549300HGV012CNC8JD222023-01-012023-12-31ifrs-full:OperatingSegmentsMemberabvolvo:FinancialServicesMember549300HGV012CNC8JD222024-01-012024-12-31ifrs-full:EliminationOfIntersegmentAmountsMember549300HGV012CNC8JD222023-01-012023-12-31ifrs-full:EliminationOfIntersegmentAmountsMember549300HGV012CNC8JD222023-01-012023-12-31549300HGV012CNC8JD222024-12-31ifrs-full:OperatingSegmentsMemberabvolvo:IndustriverksamhetenMember549300HGV012CNC8JD222023-12-31ifrs-full:OperatingSegmentsMemberabvolvo:IndustriverksamhetenMember549300HGV012CNC8JD222024-12-31ifrs-full:OperatingSegmentsMemberabvolvo:FinancialServicesMember549300HGV012CNC8JD222023-12-31ifrs-full:OperatingSegmentsMemberabvolvo:FinancialServicesMember549300HGV012CNC8JD222024-12-31ifrs-full:EliminationOfIntersegmentAmountsMember549300HGV012CNC8JD222023-12-31ifrs-full:EliminationOfIntersegmentAmountsMember549300HGV012CNC8JD222024-12-31549300HGV012CNC8JD222023-12-31549300HGV012CNC8JD222022-12-31549300HGV012CNC8JD222022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300HGV012CNC8JD222022-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember549300HGV012CNC8JD222022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300HGV012CNC8JD222022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300HGV012CNC8JD222022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300HGV012CNC8JD222022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300HGV012CNC8JD222023-01-012023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300HGV012CNC8JD222023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember549300HGV012CNC8JD222023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300HGV012CNC8JD222023-01-012023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300HGV012CNC8JD222023-01-012023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300HGV012CNC8JD222023-01-012023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300HGV012CNC8JD222023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300HGV012CNC8JD222023-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember549300HGV012CNC8JD222023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300HGV012CNC8JD222023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300HGV012CNC8JD222023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300HGV012CNC8JD222023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300HGV012CNC8JD222024-01-012024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300HGV012CNC8JD222024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember549300HGV012CNC8JD222024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300HGV012CNC8JD222024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300HGV012CNC8JD222024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300HGV012CNC8JD222024-01-012024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300HGV012CNC8JD222024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300HGV012CNC8JD222024-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember549300HGV012CNC8JD222024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300HGV012CNC8JD222024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300HGV012CNC8JD222024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300HGV012CNC8JD222024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember Ett år med stora produktlanseringar runt om i koncernen VOLVOKONCERNENS ÅRSREDOVISNING Drivande i utvecklingen av framtidens transporter och infrastrukturlösningar Volvokoncernen bidrar till ett ökat välstånd genom att erbjuda transport- och infrastrukturlösningar som lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och motorer för marina och industriella applikationer samt finansiering och tjänster som ökar kundernas drifttid och produktivitet. Volvo grundades 1927 och är i dag drivande i utvecklingen av framtidens hållbara transport- och infrastrukturlösningar. Volvokoncernen har sitt huvudkontor i Göteborg, 102.000 medarbetare och kunder på nästan 180 marknader. År 2024 uppgick nettoomsättningen till 527 miljarder kronor. Volvoaktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Formar den värld vi vill leva i Varje dag använder våra kunder våra produkter och tjänster för att hjälpa till med att sätta mat på våra bord, ta människor till jobbet eller skolan, bygga vägar, hålla våra städer rena och mycket mer, vilket på ett effektivt sätt bidrar till att möta de växande kraven i vår värld. De flesta av Volvokoncernens kunder är verksamma inom transportindustrin eller i bygg- och anläggningsbranschen. Tillförlitligheten och prestandan i våra produkter är viktiga för deras framgång och lönsamhet. Klimatförändringar, befolkningstillväxt och ökande urbanisering förändrar landskapet och förväntningarna på transporter och infrastruktur. I allt vi gör strävar vi efter att överväga hur vi kan minska klimatpåverkan, använda jordens resurser mer effektivt och bedriva affärer mer ansvarsfullt. Tillsammans med våra kunder, partners i leverantörskedjan, regeringar, samhällen och andra intressenter arbetar vi med att utveckla och introducera transport- och infrastrukturlösningar som tar sikte på att nå våra hållbarhetsmål. Att driva välstånd socialt, miljömässigt och ekonomiskt innebär att vi strävar mot vår vision om transport- och infrastrukturlösningar som är 100% säkra, 100% fossilfria och 100% mer produktiva. 1 VOLVOKONCERNEN 2024 INNEHÅLL 2 En global koncern med starka positioner 4 Volvokoncernen 2024 8 Vd-kommentar STRATEGI 12 Vår mission – bidra till ökat välstånd 14 Uthållig utveckling av både tillväxt och lönsamhet 15 Hållbara transport- och infrastrukturlösningar 16 Tydliga prioriteringar för att ligga i framkant 18 Starka tillgångar bas för transformationen 20 Koncernens mål VÅR AFFÄR 22 Hållbarhetspåverkan över värdekedjan 25 Bidra till välstånd för många intressenter 26 2024 – ett intensivt år FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2024 35 Resultatutveckling 38 Finansiell ställning 42 Kassaflödesanalys 44 Förändringar i eget kapital 45 Finansiell styrning 46 Segment 58 Aktien 60 Risker och osäkerhetsfaktorer NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 67 Noter till de finansiella rapporterna MODERBOLAGET 131 Moderbolaget HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR 144 Affärssammanhang 146 Väsentlighetsbedömning 149 Klimat 157 Föroreningar 158 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 160 EU:s taxonomi om hållbara aktiviteter 165 Egen arbetskraft 171 Medarbetare i värdekedjan 175 Berörda samhällen 177 Konsumenter och slutanvändare 178 Affärsetiska frågor BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 184 Bolagsstyrning 190 Styrelsens ledamöter 196 Koncernledning ÖVRIG INFORMATION 200 Förslag till vinstfördelning 201 Revisionsberättelse för AB Volvo (publ) 206 Nyckeltal 209 11-årsöversikt 217 Årsstämma 217 Preliminär finansiell kalender Volvokoncernens formella finansiella rapporter finns på sidorna 34–142 och 200 och är reviderade av bolagets revisorer. Hållbarhetsinformation finns integrerad i sektionerna Överblick, Strategi och Vår affär på sidorna 8–19 och 22–24, samt i hållbarhets- förklaringarna på sidorna 143–182 och har genomgått översiktlig granskning av koncernens revisorer. För information om vilka sidor som utgör Volvokoncernens lagstadgade hållbarhetsrapport, se sidan 34. På omslaget: Volvo Lastvagnars nya serie lastbilar lanserad 2024. æ æ 2 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVERSIKT En global koncern med starka positioner Volvokoncernen är en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner samt marin- och industrimotorer. Koncernen tillhandahåller också kompletta finansiella tjänster och service. Människor – vår viktigaste tillgång Volvokoncernens 102.000 medarbetare är vår viktigaste tillgång. Med vd Martin Lundstedts ord: ”Att lyckas i den här branschen handlar om människor och våra medarbetare gör skillnad.” Starka varumärken Volvokoncernen säljer sina produkter under varumärkena Volvo, Volvo Penta, Rokbak, Renault Trucks, Prevost, Nova Bus och Mack. Vi har också ägande i bland annat SDLG, Milence, Eicher, Dongfeng, cellcentric, Flexis och cespira. Genom att erbjuda produkter med olika varumärken bearbetar koncernen många olika kund- och marknads- segment runt om i världen. Läs mer om våra varumärken här Konkurrenskraftiga produkter och ledande teknik Volvokoncernens produkter är utvecklade för att bidra till effektiva transport- och infrastrukturlösningar och för att erbjuda våra kunder pålitlig drift. Vi driver utvecklingen av elektrifierade fordon och maskiner samt autonoma lösningar till nytta för kunder, samhälle och miljö. Försäljningen av fordon och maskiner bygger en population av produkter som behöver reservdelar och service. Partnerskap och samarbeten med ledande företag Ny teknik utvecklas i snabbare takt än någonsin tidigare. Att ligga i framkant är avgörande för att bli framgångsrik, och det är därför vi har samarbeten och partnerskap med andra ledande företag inom områden som batterier, bränslecellssystem, autonoma fordon, laddningsnätverk för tunga lastbilar och turistbussar samt mjuk- varudefinierade fordonsplattformar. Försäljning på nästan 180 marknader Tillverkning i 17 länder 102.000 medarbetare 527 mdr kr i nettoomsättning Service i världsklass Utöver fordon och maskiner omfattar erbjudandet även olika typer av finansiering, försäkringar, hyrtjänster, reservdelar, reparationer, förebyggande underhåll, serviceavtal och assistanstjänster. Bredden och flexibiliteten i erbjudandet innebär att lösningarna kan skräddarsys efter varje kunds behov för att säkerställa drifttiden och produktiviteten. Serviceaffären bidrar till att balansera upp- och nedgångar i försäljningen av nya produkter och till att förbättra lönsamheten. Att växa service- affären är ett prioriterat område. Starka positioner globalt Tack vare konkurrenskraftiga produktprogram, starka återförsäljare med väl utbyggda servicenät och allt mer kompletta erbjudanden har Volvokoncernen etablerat ledande positioner på en global marknad. Dessa positioner möjliggör skalfördelar i produktutveckling, tillverkning, inköp och finansiella tjänster. 3 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVERSIKT Volvo Lastvagnar | Helt nya Volvo VNL i Nordamerika har en förbättrad bränsle- effektivitet med upp till 10%, tack vare optimerad aerodynamik och ny teknik. 4 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVERSIKT Stabil lönsamhet på lägre volymer • Under 2024, sjönk den valutajusterade nettoomsättningen med 3% till 527 miljarder kronor, varav fordons- försäljningen minskade med 5% och serviceförsäljningen steg med 4%. • Det justerade rörelseresultatet uppgick till 65.718 Mkr (78.155). För mer information om justeringar, se Nyckeltal på sidan 206. • Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 12,5% (14,0). • Stabilitet i lönsamheten – det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 66.611 Mkr (67.301). • Vinsten per aktie uppgick till 24,78 kronor (24,50 ). • Fortsatt starkt operativt kassaflöde på 45,3 miljarder kronor (45,8) i Industriverksamheten. • Avkastning på sysselsatt kapital på 35,8% (36,7) i Industriverksamheten. • Stora lanseringar inom våra affärsområden för att ge kunderna tillgång till förbättrade produkter och lösningar. • Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 8,00 kronor per aktie (7,50) och en extra utdelning på 10,50 kronor per aktie (10,50). Nettoomsättning per intäktsslag, % Nettoomsättning per marknad, % Nettoomsättning per segment, % 5 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVERSIKT Mack Trucks | Sedan 1900 har Mack Trucks bidragit till att driva och bygga Amerika. Idag hjälper deras kvalitetsprodukter och tjänster kunderna att skapa sin egen historia. 6 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVERSIKT Volvokoncernen Nettoomsättning, Mdr kr Justerat rörelse- resultat 1, Mdr kr och justerad rörelsemarginal, % Avkastning på sysselsatt kapital Industri- verksamheten, % Operativt kassaflöde Industriverksamheten, Mdr kr Finansiella nettotillgångar e xkl. avsättningar för pensions- och leasing- skulder Industri- verksamheten, Mdr kr Nyckeltal 2024 2023 Nettoomsättning, Mkr 526.816 552.252 Justerat rörelseresultat1 , Mkr 65.718 78.155 Justerad rörelsemarginal, % 12,5 14,0 Rörelseresultat, Mkr 66.611 67.301 Rörelsemarginal, % 12,6 12,1 Resultat efter finansiella poster, Mkr 67.210 66.726 Periodens resultat, Mkr 50.576 49.932 Resultat per aktie, kronor 24,78 24,50 Utdelning, kronor per aktie²˒ ³ 18,50 18,00 Operativt kassaflöde, Industriverksamheten, Mkr 45.295 45.821 Finansiella nettotillgångar exkl. avsättningar för pensions- och leasingskulder, Industriverksamheten, Mdr kr 85,9 83,4 Avkastning på sysselsatt kapital, Industriverksamheten, % 35,8 36,7 Avkastning på eget kapital, Financial Services, % 13,0 13,0 Avkastning på eget kapital, Volvokoncernen, % 28,5 28,7 Totalt antal anställda 101.595 104.147 Andel kvinnor, % 23 22 Andel kvinnor i ledande befattning, % 29 29 Energianvändning per nettoomsättning, Industriverksamheten, MWh/Mkr 4,5 4,4 Totala koldioxidutsläpp per nettoomsättning, Industriverksamheten, ton/Mkr (scope 1 & 2) 0,5 0,6 Andel inköp av direkt material som kommer från leverantörer som genomfört CSR-självutvärdering, % 94 93 1 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 206. 2 2024: Av styrelsen föreslagen utdelning till årsstämman 2025, varav 8,00 kronor per aktie i ordinarie utdelning och 10,50 kronor per aktie i extra utdelning. 3 2023: 7,50 kronor per aktive i ordinarie utdelning och 10,50 kronor per aktie i extra utdelning. Såvida inte annat anges avser alla jämförelsetal samma period eller samma tidpunkt föregående år. 7 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVERSIKT Segment Nettoomsättning, Mkr Andel av koncernens nettoomsättning, % Justerat rörelseresultat 1, Mkr Justerad rörelse- marginal, % LASTBILAR 360.610 45.826 12,7 Volvo Lastvagnar, Renault Trucks, Mack Trucks, Volvo Autonomous Solutions, Volvo Energy, VE Commercial Vehicles (46% ägarandel), Dongfeng Commercial Vehicles (45%), cellcentric (50%), Milence (33%), Flexis (45%) och Cespira (45%). ANLÄGGNINGSMASKINER 88.305 12.737 14,4 Volvo Construction Equipment, Rokbak och SDLG (70%). BUSSAR 24.544 2.233 9,1 Volvo Bussar och Prevost. VOLVO PENTA 19.852 3.419 17,2 Motorer och drivlinor för marina och industriella applikationer. FINANCIAL SERVICES 26.982 4.042 – Erbjuder finansiella tjänster och finansieringslösningar till återförsäljare och kunder. KONCERNFUNKTIONER OCH ÖVRIGT2 16.548 -2.943 – Nova Bus, Designwerk och koncerngemensamma stödfunktioner. 68 17 5 4 5 1 1 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 206 . 2 Inklusive koncernelimineringar. Mer information om Volvokoncernens segment och hur de redovisas återfinns i Not 6 till koncernens räkenskaper. 8 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVERSIKT Stora produktlanseringar för framtiden och stabilitet i lönsamheten 2024 var ett år då efterfrågan på marknaden normaliserades i takt med att transport- och byggaktiviteten sjönk i många regioner efter ett par år av mycket stark tillväxt. Det var också ett år av fortsatt geopolitisk turbulens. Under dessa utmanande omständigheter fortsatte Volvokoncernen att visa motståndskraft i lönsamheten på lägre volymer efter hårt arbete av engagerade kollegor och affärs- partners i hela värdekedjan. Koncernens nettoomsättning minskade med 3% valutajusterat och uppgick till 526,8 miljarder kronor, där försäljningen av fordon var 5% lägre än under 2023 medan serviceförsäljningen ökade med 4%. Vi genererade ett bra resultat på de lägre försäljningsvolymerna med ett justerat rörelseresultat på 65,7 miljarder kronor (78,2) och en justerad rörelsemarginal på 12,5% (14,0). 2024 var också ett år med betydande nylanseringar inom våra affärsområden för att erbjuda kunderna förbättrade produkter och lösningar som stärker deras konkurrenskraft. Dessutom ingick vi nya partnerskap och samarbeten för att fortsätta driva omvandlingen till mer effektiva och koldioxidneutrala lösningar. Starka positioner på nyckelmarknader Under 2024 var efterfrågan på lastbilar lägre i både Europa och Nordamerika jämfört med de starka marknaderna 2023 medan den var god i Sydamerika. Utnyttjandet av de befintliga lastbilsflottorna var överlag på en bra nivå, vilket bidrog till en fortsatt god utveckling inom serviceverksamheten. Vi har starka positioner med våra olika varumärken på våra stora marknader och 2024 var ett år med stora lanseringar för att ytterligare stärka vår närvaro. Volvo Lastvagnar lanserade en ny serie tunga lastbilar för Europa, Australien och marknader i Asien och Afrika samt en helt ny tung lastbilsplattform för den nordamerikanska marknaden, där Volvo VNL med sovhytt var den första modellen ut. Vi är mycket glada över dessa nya produkter eftersom de ger betydande möjligheter att förbättra energieffektiviteten och kundernas lönsamhet. Vi fortsätter också att utveckla vår närvaro i Nordamerika och har beslutat att utöka kapaciteten där genom att bygga en ny fabrik för hytter och slutmontering för Volvo Lastvagnar och Mack Trucks i Mexiko. Vi planerar att ha anläggningen igång 2026, och den kommer att vara ett starkt komplement till våra huvudanläggningar i Virginia och Pennsylvania i USA. Vi är över- tygade om att den stärkta produktportföljen och leverantörskedjan ger oss stora möjligheter att ta marknadsandelar i Nordamerika. Vår lastbilsverksamhets valutajusterade nettoomsättning minskade med 2% till 360,6 miljarder kronor. Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 12,7% (14,8), påverkad av de lägre volymerna, vår fortsatta satsning på FoU samt extra kostnader kopplade till störningar i leverantörskedjan i Nordamerika och övergången till den nya plattformen där. Efterfrågan på anläggningsmaskiner avtog i de flesta regioner under 2024, inte minst på den viktiga europeiska marknaden då höjda räntor och låg framtidstro bland företagen hämmade bygg- branschen. Den nordamerikanska marknaden höll i sig bättre men efterfrågan var klart lägre än de mycket höga nivåerna under 2023. Under året anpassade vi produktionsvolymerna för att reflektera marknadens efterfrågan och minska lagren i återförsäljarledet. Leveranserna av Volvomaskiner minskade med 27% medan leveranserna från SDLG-varumärket i Kina ökade med 30%. Året markerade Volvo Construction Equipments största produkt- förnyelse hittills, med över 80 nya produkter inklusive ett moder- niserat utbud av grävmaskiner och en utökning av det breda utbudet av elektriska maskiner, bland dem den första elektriska hjulgrävaren. Dessa investeringar i en ny generation av produkter i världsklass visar vårt engagemang för en bransch med långsiktig tillväxt- potential eftersom det finns ett behov av att både expandera och uppgradera befintlig infrastruktur i många länder över hela världen. I linje med de svagare marknaderna minskade Volvo Construction Equipments valutajusterade nettoomsättning med 15% till 88,3 miljarder kronor. Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 14,4% (16,2) påverkad av lägre volymer och en negativ varumärkes- och marknadsmix. Efterfrågan på bussar fortsatte att förbättras på många mark- nader, särskilt för turistbussar i Nord- och Sydamerika. Den valuta- justerade nettoomsättningen ökade med 10% till 24,5 miljarder kronor. Ökade volymer, den bra utvecklingen för turistbussar och serviceverksamheten samt en omstrukturering av affärsmodellen i Europa med fokus på chassier gav stöd åt lönsamheten, och den justerade rörelsemarginalen förbättrades markant till 9,1% (4,7). För Volvo Penta försvagades slutkundernas efterfrågan inom det marina segmentet och det gällde särskilt inom fritidsbåtsmarknaden samtidigt som efterfrågan på industrimotorer och kraftgenererings- lösningar höll sig väl uppe, vilket resulterade i en gynnsam mix mot större motorer. Den valutajusterade nettoomsättningen minskade med 4% till 19,9 miljarder kronor medan den justerade rörelse- marginalen förbättrades till 17,2% (15,4). Inom vår kundfinansieringsverksamhet, Volvo Financial Services, fortsatte kreditportföljen att utvecklas väl. Försenade betalningar och kreditförluster låg på normala nivåer för konjunkturcykeln. Det justerade rörelseresultatet ökade till 4.042 Mkr (3.855) och avkastningen på eget kapital var 13,0% (13,0). 9 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVERSIKT ”När vi blickar framåt växlar vi upp för tillväxt genom att utnyttja vår ledande position och starka tillgångar. Genom att framgångsrikt navigera i transformationen är vi övertygade om att vi kommer att stärka vår marknads- position och ta en större andel av värdet i vår bransch.” 10 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVERSIKT Den ökade stabiliteten i vår lönsamhet var tydlig i den fortsatt goda avkastningen på sysselsatt kapital i Industriverksamheten på 35,8% (36,7). Vi genererade också ett starkt operativt kassaflöde på 45,3 miljarder kronor (45,8). Vi avslutade året med en finansiell nettoställning i Industriverksamheten på 85,9 miljarder kronor (83,4), exklusive pensions- och leasingskulder. Vår starka finansiella ställning gör att vi både kan fortsätta att ge våra aktieägare en god avkastning på sina investeringar och finansiera de aktiviteter som driver omvandlingen av våra branscher till mer hållbara lösningar för framtiden. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 8,00 kronor per aktie (7,50) och en extra utdelning om 10,50 kronor per aktie (10,50). Tydliga prioriteringar för framtiden I transformationen fokuserar vi på vår långsiktiga vision om lösningar som är 100% säkra, 100% fossilfria och 100% mer produktiva. Vi har klimatmål som ligger i linje med vad klimatvetenskapen anser vara nödvändigt för att hålla den globala uppvärmningen på max 1,5 grader Celsius. Vi arbetar också med att stärka våra processer i linje med FN:s Global Compact gällande människor, affärsetik och miljö. Våra produkter och lösningar svarar mot behovet av transport- och infrastrukturlösningar som är säkra, hållbara och mer produktiva och för att påskynda vår tillväxtresa och förbättra vår lönsamhet arbetar vi med flera strategiska prioriteringar. En är att säkra våra starka positioner på nyckelmarknader med regionala värdekedjor. Tack vare våra konkurrenskraftiga produkter, starka återförsäljare med omfattande servicenätverk och stort kommersiellt kunnande har vi etablerat ledande positioner globalt och vi arbetar för att utnyttja vår globala närvaro och storlek för att ta tillvara nya affärsmöjligheter och öka lönsamheten. En annan är att nå den fulla potentialen i vår lönsamma service- verksamhet, vilken är nyckeln till att bygga starka kundrelationer och lojalitet. Återkommande serviceintäkter skapar stabilitet och mot- ståndskraft i vår lönsamhet under hela konjunkturcykeln. Vi har kom- mit långt på detta område, men det finns fortfarande mer att göra både vad gäller marknadsandelar och den fortsatta utvecklingen av tjänsteportföljen för att stödja våra kunders drifttid och produktivitet. Den installerade flottan på nära 3 miljoner fordon och maskiner representerar en betydande potential för vår serviceverksamhet. Vi är fast beslutna att driva på transformation och investera avsevärda resurser i FoU för ett koldioxidneutralt transportsystem, vilket kan ha ett verkligt genomslag på våra kunders ansträngningar att minska deras koldioxidavtryck. Runt om i världen börjar företag röra sig mot nettonollutsläpp med hjälp av Volvokoncernens produkter och tjänster. Vi tror att framtiden kommer att kräva olika tekniker för att möta våra kunders behov och miljökrav. Det är därför vi har en tredelad strategi när det gäller drivlinor. Vi erbjuder redan batterielektriska lösningar och motorer som kan drivas på biogas och vi investerar inom vätgasområdet – för bränslecellsapplikationer och som ett bränsle för förbränningsmotorer. ” Transport och infrastruktur är spännande branscher med långsiktig tillväxt och vi har goda förutsättningar att fortsätta stödja våra kunder med produkter och lösningar som driver deras produktivitet och lönsamhet. 11 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVERSIKT Vi har en stark marknadsposition inom elektriska fordon och maskiner på många marknader och är den klara marknadsledaren i Europa, med en sammanlagd marknadsandel på 70% inom tunga elektriska lastbilar 2024. Vi kommer att utnyttja denna fördel för att förbättra våra positioner på nyckelmarknader. Vi har redan ett av de bredaste utbuden av elektriska lastbilar i branschen utvecklat för att klara en mängd olika transportuppdrag, och i september meddelade Volvo Lastvagnar att de under 2025 kommer att lansera en ny version av Volvo FH Electric för fjärr- transporter. Den nya lastbilen kommer att kunna köra upp till 600 km på en laddning, vilket gör att transportföretag kan använda elektriska lastbilar på medellånga och långa sträckor och köra en hel arbetsdag utan att behöva ladda. Dessutom meddelade vi att vi utvecklar förbränningsmotorer som ska kunna köras på vätgas. Tester på väg inleds 2026, och den kommersiella lanseringen är planerad mot slutet av detta decennium. Dessa lastbilar kan vara ett viktigt steg för att minska koldioxid- utsläppen från tunga transporter. Vi meddelade också att vi bildar ett joint venture tillsammans med Daimler Truck för att bli ledande på mjukvarudefinierade tunga fordonsplattformar. Vi har nyligen sett en avmattning i försäljningen av batteridrivna fordon. Vi avskräcks inte av detta, eftersom vi alltid har trott att utvecklingen inte kommer att vara en rak linje och att det kommer att finnas hinder att övervinna på vägen. Men med tanke på den långsammare tillväxten har vi beslutat att skjuta fram battericells- anläggningen i Mariestad med cirka 12 till 24 månader. Genom att vara disciplinerade i vår kapitalallokering arbetar vi för att maximera Volvokoncernens framtida resultat. Säkrare och mer produktiva lösningar Volvokoncernen har en nollvision när det gäller olyckor för människor som använder Volvos produkter och vi arbetar med både passiva och aktiva säkerhetsåtgärder. Därför var vi mycket stolta när resultaten kom in från den europeiska konsumenttestorganisationen Euro NCAP, som för första gången någonsin hade betygsatt säkerheten hos tunga lastbilar. Volvo FH och Volvo FM fick toppbetyget fem stjärnor och Renault Trucks T fick fyra stjärnor. Volvokoncernen tog därmed de tre första platserna! När det gäller att öka produktiviteten tror vi att autonoma lösningar är en viktig pusselbit. De kan också förbättra säkerheten och minska kostnaderna. År 2024 nådde vår autonoma transport-lösning en betydande milstolpe genom att gå till 24-timmarsdrift på Brönnöy Kalk i Norge, vilket visar på tillförlitligheten och förmågan att hantera kontinuerliga drift i en krävande miljö. Volvo Autonomous Solutions och DHL Supply Chain tog också ett betydande steg mot att förändra godstransporterna med lanseringen av autonom körning i Texas i USA. Verksamheten möjliggörs av en specialbyggd, produktionsklar Volvo VNL Autonomous som drivs av Aurora Driver. I ett inledande skede sker transporterna med en säkerhetsförare ombord. Dags att vidta åtgärder Med tanke på de utmaningar världen står inför på grund av klimat- förändringarna är det dags att transformera transportsystemet för de kommande 100 åren. Utan transport-, mobilitets- och infrastruktur- lösningar skulle det moderna livet inte fungera. Så mycket av vår värld är beroende av att varor kommer dit de ska, att människor kan ta sig till jobbet och att samhällen kan byggas – men vi måste göra det betydligt mer hållbart. Övergången till nollutsläppsfordon och -lösningar är helt enkelt en nödvändighet. Den goda nyheten är att dessa lösningar redan är tillgängliga och i kontinuerlig utveckling, vilket vi visar med avan- cerade batterielektriska lösningar, bränslecellsteknik baserad på vätgas och fordon som kan köras på förnybara bränslen. Vi inser att övergången till ett effektivare och renare transportsystem hänger på fler än bara fordonsbranschen: den är beroende av agerandet från beslutsfattare, statsledare och industriledare. Politiker måste påskynda övergången till transport- och infrastruktur- lösningar med nollutsläpp. Ren energiproduktion, pålitlig laddnings- infrastruktur och effektiva incitament behövs för att påskynda övergången. Denna transformation handlar inte om att byta till en enskild ny produkt eller teknik, det handlar om att accelerera ett paradigmskifte, och vi kan inte göra det ensamma. Tiden för samtal är över. Vi måste öka farten och vi måste börja nu. Verksamma i branscher med långsiktig tillväxt Transport och infrastruktur är spännande branscher med långsiktig tillväxt och vi har goda förutsättningar att fortsätta stödja våra kunder med produkter och lösningar som driver deras produktivitet och lönsamhet. När vi blickar framåt växlar vi upp för tillväxt genom att utnyttja vår ledande position och våra starka tillgångar. Genom att fram- gångsrikt navigera i transformationen är vi övertygade om att vi kommer att stärka vår marknadsposition och ta en större andel av värdet i vår bransch. I detta föränderliga landskap kan vi erbjuda ökat värde för våra kunder och dra fördel av de oöverträffade tillväxt- möjligheter som elektrifiering, autonoma lösningar och nya produk- tivitetstjänster erbjuder. Vi är fokuserade på att leverera på våra strategiska prioriteringar och på att utveckla vår prestationskultur baserat på en decentral- iserad organisation där de som är närmast kunden har befogenhet att fatta beslut och driva på kontinuerliga förbättringar över hela koncernen. I detta arbete har vi en stabil grund med en hög kundnöjdhet och kundrelationer samt stark finansiell ställning, industrisystem, teknik och viktigast av allt rätt människor. Jag vill uttrycka min tacksamhet för allt det hårda arbete som lagts ner av kollegor och partners i leverantörskedjan och till våra kunder över hela världen för ett framgångsrikt 2024. Genom våra gemensamma ansträngningar formar vi den värld vi vill leva i. Martin Lundstedt Vd och koncernchef 12 VOLVOKONCERNEN 2024 STRATEGI Bidra till ökat välstånd med transport- och infrastrukturlösningar Volvokoncernen är fast besluten att bidra till välstånd genom att skapa värde för kunder, intressenter och samhället. Att bidra till välstånd innebär att driva tillväxt och göra bra affärer. Det är i linje med en hållbar utveckling i samhället samtidigt som det levererar en god lönsamhet och avkastning för aktieägarna. Volvokoncernens vision är att vara världens mest eftertraktade och framgångsrika leverantör av transport- och infrastrukturlösningar. Vi strävar efter att ha ledande kundnöjdhet för alla våra varumärken i respektive segment, att vara den mest eftertraktade arbetsgivaren i branschen och att ha en branschledande lönsamhet. Volvokoncernens värderingar – framgång för kunden, tillit, passion, förändring och prestation – vägleder oss och är ett stöd i alla beslut på alla nivåer i organisationen. Vår uppförandekod beskriver hur vi i Volvokoncernen gör affärer – etiskt och i enlighet med lagen. . 13 VOLVOKONCERNEN 2024 STRATEGI Vi har en vision om en framtid med transporter som är 100% säkra, 100% fossilfria och 100% mer produktiva. 100% säkra – på väg mot noll olyckor Vi har en vision om noll olyckor med våra produkter och i vår egen verksamhet. Vi arbetar proaktivt med partners och samhället för att undvika olyckor och mildra konsekven - serna. Säkerhet handlar om att sätta männi- skorna i centrum för allt vi gör. 100% fossilfria – accelerera transformationen till hållbarhet Vår ambition är att nå nettonollutsläpp av växthusgaser i värdekedjan år 2040. Det kommer att ske en stadig övergång till fordon och maskiner som är batterielekt- riska, bränslecellselektriska eller drivs av förbränningsmotorer som går på fossilfria eller koldioxidsnåla bränslen. 100% mer produktiva – ett optimerat transportsystem Genom att öka produktiviteten och effektiviteten är det möjligt att möta ett växande behov av transporter samtidigt som man håller sig inom gränserna för vad vår planet kan bära. Våra lösningar ökar produktiviteten och effektiviteten genom att optimera transportekosystemet med hjälp av lastkonsolidering, kapacitetsdelning och förbättrad effektivitet i maskinparken. 14 VOLVOKONCERNEN 2024 STRATEGI Förbättrad underliggande lönsamhet ... Volvokoncernens lönsamhet har förbättrats avsevärt till en branschledande position de senaste åren. Vi har gradvis och uthålligt förbättrat lönsamheten samtidigt som vi minskat volatiliteten i resultatet och kassaflödet. Tillsammans med förbättrad lönsamhet har Volvokoncernen också åstadkommit en hög avkastning på sysselsatt kapital. Vi har en stark finansiell ställning och har goda förutsättningar att kunna fortsätta investera i ny teknik. God lönsamhet på normaliserade marknader Under 2024 fortsatte vi att bygga en stark koncern med 526,8 miljarder kronor (552,8) i nettoomsättning då efterfrågan på många marknader fortsatte att normaliseras jämfört med de höga nivåerna under 2023. De senaste fem åren har den genomsnittliga årliga tillväxten varit 9%. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 65,7 miljarder kronor (78,2), med en marginal på 12,5% (14,0). Under 2020–2024 var den genomsnittliga justerade rörelsemarginalen 11,0%. Vår lönsamhet avgörs ytterst av hur nära vi arbetar med våra kunder och hur framgångsrika vi är med att skapa trygghet för dem. En bra indikator på detta är utvecklingen av vår serviceförsäljning. Serviceverksamheten växte med 4% under 2024 justerat för valuta och uppgick till 129,6 miljarder kronor, motsvarande 25% av koncernens totala försäljning. Serviceverksamheten bidrar till att balansera svängningarna i försäljningen av nya produkter och till att förbättra lönsamheten över konjunkturcykeln. Den genomsnittliga årliga tillväxten i service- verksamheten har varit 10% de senaste fem åren. Långsiktig tillväxt Volvokoncernen är verksam i branscher med långsiktig tillväxt. Mellan 2020 och 2024 ökade nettoomsättningen från 338,4 mdr kr till 526,8 mdr kr. De senaste fem åren har den genom- snittliga årliga tillväxten varit 9%. God tillväxt i serviceförsäljningen Tillväxt inom serviceverk- samheten är ett prioriterat område. Under 2024 uppgick serviceförsäljningen till 129,6 mdr kr, motsvarande 25% av koncernens totala omsättning. Den genomsnittliga årliga tillväxten i serviceverksamheten har varit 10% de senaste fem åren. 10 % i årlig tillväxt i service- försäljningen de senaste fem åren Förbättrad lönsamhet över konjunkturcykeln Lönsamheten har förbättrats de senaste åren. Under 2024 uppgick det justerade rörelseresultatet till 65,7 mdr kr (78,2), med en justerad rörelsemarginal på 12,5 % (14,0). Åren 2020-2024 var den genomsnittliga justerade rörelsemarginalen 11,3%. 15 VOLVOKONCERNEN 2024 STRATEGI … och växlar upp för tillväxt Volvokoncernen har en stabil grund som har tjänat kunder, ägare och samhället väl. När vi blickar framåt är vi inriktade på att växla upp för tillväxt med målet att utnyttja vår starka position och våra ledande tillgångar. Genom att framgångsrikt navigera i transformationen tror vi att vi kan stärka vår marknadsposition och ta en större andel av värdet i vår bransch. Aktiv i branscher med långsiktig tillväxt Behovet av transporter ökar, drivet av BNP-tillväxt, regionalisering, urbanisering och e-handel. Parallellt driver elektrifiering högre kundvärde och skapar en överflyttning av värde från energisektorn till den kommersiella fordonsindustrin, till exempel när det gäller att det värde som tidigare fanns i form av bränsle till stor del ersätts av värdet i batterier, som levereras av fordonstillverkarna. Tekniskt ledarskap Teknikutvecklingen är central för vår framgång och en viktig bidragande faktor till våra starka positioner i de branscher där vi är verksamma. Vi utmärker oss genom våra högpresterande förbränningsmotorer och drivlinor, och våra produkter bidrar avsevärt till våra kunders framgång genom att tillhandahålla pålitlig drifttid och hög transporteffektivitet. Vi driver utvecklingen av elektrifierade fordon och maskiner samt autonoma lösningar till nytta för kunderna, samhället och miljön. Vår framgång skapas av våra människor Att lyckas i den här branschen handlar om människor, och vår omsorg om människor kommer till liv genom hur vi uppmuntrar livslångt lärande, främjar kompetensutveckling och omskolning, utvecklar talanger och investerar i människor. Vi strävar ständigt efter att utveckla våra kollegors ledaregenskaper och vi vårdar ett värdebaserat ledarskap där våra ledare leder med passion, presterar målmedvetet och transformerar med vision. Ett ledarskap som gör att vi kan frigöra den fulla potentialen hos alla våra medarbetare. Vi uppmuntrar våra medarbetare att agera och leda med en ägares mentalitet. Genom att använda vår befogenhet att agera och hålla oss själva ansvariga lever vi upp till våra löften. 102.000 medarbetare 16 VOLVOKONCERNEN 2024 STRATEGI Tydliga prioriteringar för att ligga i framkant För att påskynda vår tillväxtresa och förbättra lönsamheten fokuserar vi våra ansträngningar i en gemensam riktning som vägleder vårt beslutsfattande. Säkerställa starka positioner på nyckelmarknader 1 med regionala värdekedjor Tack vare konkurrenskraftiga produkter, starka återförsäljare med omfattande servicenätverk och bra affärsmannaskap har Volvokoncernen etablerat ledande positioner globalt. Vi utnyttjar vår globala närvaro och skala för att ta tillvara nya affärsmöjligheter och öka lönsamheten. Vi fokuserar på områden med högst värde- potential och på att vinna där det betyder mest. Starka marknads- positioner möjliggörs av våra regionala värdekedjor som driver leverantörskedjans prestanda, lönsamhet och operativ effektivitet samtidigt som de är nära kunderna. Nå den fulla potentialen i serviceverksamheten 2 Vår serviceverksamhet är mycket lönsam och bygger starka kundrelationer och lojalitet. Återkommande tjänsteintäkter skapar stabilitet och motståndskraft över hela konjunkturcykeln. Vi kommer att fokusera på den outnyttjade potentialen i serviceverksamheten, både vad gäller marknadsandelar och när det gäller att utforma tjänsteerbjudandet för att stärka våra kunders drifttid och produktivitet. Vår stora installerade population på nästan 3 miljoner fordon och maskiner representerar en betydande potential för serviceverksamheten. Leda transformationen 3 Volvokoncernen driver välstånd genom transformationen, både ur ett hållbarhets- och tillväxtperspektiv. Våra elekt- riska lösningar ökar vårt värdeerbjudande till kunderna och svarar upp mot behovet av transport- och infrastrukturlösningar som är säkra, håll- bara och mer produktiva. Vi har en stark marknadsposition inom elektriska fordon och maskiner, med en sammanlagd marknadsandel på 70% för tunga elektriska lastbilar i Europa under 2024, och vi kommer att utnyttja denna fördel för att förbättra våra positioner på nyckelmarknader. Vår ambition är att fortsätta utveckla och kommersialisera ett ledande nollutsläppserbjudande. På många marknader driver vi adoptionen av elektriska fordon och maskiner tillsammans med partners och kunder. Driva produktledarskap och synergier över koncernen 4 Genom vårt mycket konkurrenskraftiga erbjudande av fordon och maskiner skapar vi starka marknadspositioner och levererar högt kundvärde. Vi strävar efter att tänja på tekniska gränser för att möta våra kunders behov, förbli konkurrenskraftiga och driva transformationen. Våra olika verksamheter bygger på samma tekniska och industriella bas och vi uppnår synergier och kostnadseffektivitet över våra branscher. Vår modulära fordons- arkitekturer skapar såväl flexibilitet som kostnads- och kapital- effektivitet inom forskning och utveckling samt i industrisystemet. Ambitionen med koncernens modulära plattform Common Architecture & Shared Technology (CAST) är en kontinuerlig utveckling av en konkurrenskraftig uppsättning modulära produkter och tjänster som är lätta att integrera, möter framtida juridiska, marknadsmässiga och samhälleliga behov samt de unika förvänt- ningarna från varje kund. CAST-systemet stödjer våra olika varumärkes- strategier över disruptiva tekniktrender och låter varje varumärke skapa framgång inom sitt segment. Skapa värde genom portföljhantering 5 Vi har många fantastiska företag med olika profiler i vår portfölj. Vi allokerar aktivt kapital och fokus för att maximera den framtida värdepotentialen för vår koncern. Vi lägger samma fokus på prestanda över portföljen av företag, produkter, tjänster, marknader, projekt och nya satsningar. Genom att vara disciplinerade i vår kapitalallokering arbetar vi för att maximera Volvokoncernens framtida lönsamhet. 17 VOLVOKONCERNEN 2024 STRATEGI Lastbilar • Öka marknadsandelarna i Nordamerika genom nya produkter och stärkt åter- försäljarnätverk och leverantörskedja. • Driva serviceförsäljningen mot sin fulla potential, öka kundernas lojalitet samt stärka lönsamheten och motståndskraften. • Ta tillvara de möjligheter till tillväxt som transformationen skapar genom att vara ledande inom nollutsläppsfordon. • Fortsätta lönsamhetsförbättringarna inom alla affärsområden genom att utnyttja koncernens starka tillgångar och ledande marknadspositioner. Anläggningsmaskiner • Största lanseringen någonsin för att stärka marknadspositionen och stödja stora industriprojekt. • Öka tillväxten inom service, förstärka kundernas produktivitet och maximera drifttiden genom uppkoppling och nya affärsmodeller. • Utveckla nya marknads- och affärsmodeller i samarbete med återförsäljarpartners för att stärka marknadspositionen. • Utnyttja partnerskap och ny teknik för att påskynda transformationsresan. Financial Services • Fortsatt stark tillväxt och god portfölj- utveckling. • Öka kundernas tillgång till nollutsläpps- fordon med skräddarsydda kundfinans- ieringslösningar. • Förbättra helhetserbjudandet till kunder med ledande försäkringslösningar. • Till fullo utnyttja kapaciteten att hantera återkommande intäkter för att stödja varje affärssegments serviceverksamhet att nå sin fulla potential. Bussar • Fokusera på lönsamma segment och marknader för att leverera verkligt affärs- värde för att stödja kundernas framgång och driva kontinuerliga förbättringar. • Accelerera elektromobiliteten genom att fortsätta utveckla och lansera framgångsrika erbjudanden. • Utöka den traditionella servicemarknaden och paketera erbjudanden till lösningar. • Utveckla och kommersialisera nya tjänster och lösningar för att driva lönsam tillväxt och kundlojalitet. Volvo Penta • Stärka positionen inom yachter och kommersiella fartyg med lanseringen av den nya plattformen IPS Professional. • Fortsätta att växa verksamheten inom utvalda off road-segment. • Fortsätta stärka positionen inom noll- utsläppsteknik inklusive delsystem för batterienergilagring. • Förverkliga den fulla potentialen i Nordamerika. • Utöka kundlojalitet och användarupplevelse med attraktiva tjänsteerbjudanden. Våra strategiska prioriteringar stödjer förverkligandet av våra finansiella ambitioner Under det senaste decenniet har Volvokoncernen etablerat en branschledande lönsamhet och tar nu nästa steg på sin strategiska resa. Prioriteringar för våra affärssegment 18 VOLVOKONCERNEN 2024 STRATEGI Driva transformationen Volvokoncernen är fast besluten att driva övergången till ett fossilfritt transportsystem, vilket ger ett verkligt bidrag till våra kunders ansträngningar att minska sina koldioxidavtryck. Runt om i världen börjar företag röra sig mot nettonoll med hjälp av Volvokoncernens produkter och tjänster. Driva transformationen mot nettonoll Vi har satt upp ambitiösa mål för minskningar av utsläppen av växthusgaser som är i linje med Parisavtalet, och många av våra kunder och deras kunder har också förbundit sig till sina egna hållbarhetsmål. Vår ambition är att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2040. Detta kommer att göra det möjligt för våra kunder att ha nettonoll i sina rullande flottor i mitten av seklet eftersom det tar cirka tio år för dem att förnya sina flottor. Vårt utbud av nollutsläppsprodukter och tjänster spelar en viktig roll för att stödja deras resa för att fasa ut fordon och maskiner som drivs med fossila bränslen. Flera teknikspår Vi förstår att vägen till minskade koldioxidutsläpp är unik för varje marknad och för varje kund. Genom att kombinera vår kunskap om våra kunders verksamhet och marknadsförhållanden skapar vi lösningar som inte bara är effektiva, utan också skräddarsydda efter specifika krav. För att möta våra kunders olika behov har vi ett tredelat angreppssätt när det gäller teknik: batteridrivna fordon (BEV), bränslecellsdrivna fordon (FCEV) och fordon med förbränningsmotorer (ICE) som körs på bränslen från förnybara energikällor. Denna strategi säkerställer flexibilitet och motståndskraft i övergången till en hållbar framtid. Vi balanserar våra investeringar mellan BEV, FCEV och ICE för att vara framgångsrika i alla segment, vilket gör det möjligt för våra kunder att vara ledande i övergången till ett koldioxidfritt transportsystem. Övergången till elektriska drivlinor (både batteri- och bränsle- cellsbaserade) är inte begränsad till tunga och medeltunga lastbilar, den omfattar även anläggningsmaskiner, bussar samt marina och industriella krafttillämpningar. Vi tror att framtiden kommer att kräva olika framdrivningstekniker för att möta våra kunders behov och miljökrav. Det är därför vi har en tredelad strategi för våra drivlinor. Vi erbjuder redan batteri- elektriska lösningar och motorer som kan drivas på biodiesel eller biogas och vi satsar på vätgas – för bränslecells- applikationer och som ett bränsle för förbränningsmotorer. Tredelad strategi 19 VOLVOKONCERNEN 2024 STRATEGI Takt i transformationen Redan idag är elektriska lastbilar och anläggningsmaskiner gångbara alternativ ur ett totalkostnadsperspektiv inom vissa segment på vissa marknader. Denna transformation förväntas fortsätta att utvecklas segment för segment och region för region, och takten kommer att bero på en mängd olika faktorer. Utöver tillgängligheten på Volvokoncernens produkt- och tjänste- utbud finns det externa faktorer såsom förekomsten av en välfungerande laddningsinfrastruktur och tillgång till förnybar energiförsörjning som kommer att påverka övergången till elektriska fordon och maskiner. Kundernas efterfrågan på olika marknader kommer också att vara beroende av statliga incitament för investeringar i grön teknik och priset på lösningar baserade på fossila bränslen. Formeln för övergången till elektriska lösningar Partnerskap med ledande företag Ny teknik utvecklas i snabbare takt än någonsin tidigare. Att ligga i framkant är avgörande för att bli framgångsrik, och det är därför vi samarbetar med andra ledande företag. Vi har en strategisk allians med Isuzu Motors och vi har ett sam- arbete med Samsung SDI om batterier. Vi har etablerat cellcentric tillsammans med Daimler Truck för att kommersialisera bränslecells- system för tunga fordon och andra användningsområden, vi arbetar tillsammans med Aurora inom självkörande fordon och vi är ban- brytande med ett europeiskt högpresterande laddningsnätverk för tunga lastbilar och bussar som heter Milence tillsammans med Daimler Truck och Traton Group. Under 2024 slutförde vi och Renault Group etableringen av Flexis, som är ett joint venture för en helt ny generation elektriska skåpbilar. Vi har en andel på 45% i Flexis, där Renault Group äger 45% och CMA CGM Group 10%. Under året lanserades även Cespira. Det är ett joint venture till- sammans med Westport Fuel Systems, där vi äger 45%, med fokus på att utöka den patenterade HPDI-bränslesystemteknologin. Systemet gör det möjligt för förbränningsmotorer att arbeta med koldioxidneutrala eller fossilfria bränslen som biobränslen, e-bränslen eller grönt väte utan att kompromissa med prestanda och effektivitet. Dessutom tecknade vi ett bindande avtal med Daimler Truck om att etablera ett nytt 50/50 joint venture för att utveckla en mjukvaru- definierad fordonsplattform för tunga fordon och för att driva på omvandlingen i branschen. Transaktionen för det gemensamma företaget förväntas slutföras under första halvåret 2025, under förutsättning att alla nödvändiga myndighetsgodkännanden erhålls. Navigera i en föränderlig värld För att lyckas med vår mission måste vi anpassa oss till den föränderliga världen omkring oss. Vi står inför globala krafter som geopolitisk instabilitet, ett alltmer komplext regelverk samt regionalisering, som vi måste möta med flexibilitet och motståndskraft. Takten i transformation är osäker och vi hanterar osäkerheten genom att fatta faktabaserade beslut, vara nära våra kunder och ha ett tydligt fokus på vägen framåt. Parallellt är vi i dialog med beslutsfattare om hur deras beslut kan påverka vår branschs väg framåt och utsläppsresa. Vi kommer att utnyttja den inbyggda flexibiliteten i vårt tekniska och industriella system för att anpassa oss till transformationens takt och fortsätta att göra snabba och balanserade investeringar i linje med kundernas krav. Genom att aktivt förvalta och optimera vår affärsportfölj driver vi värdeskapande i rätt riktning. 20 VOLVOKONCERNEN 2024 STRATEGI Koncernens mål – leverera på våra ambitioner Volvokoncernen har mål för finansiell utveckling samt ambitioner inom områdena hållbarhet, människor och kundnöjdhet. Finansiell utveckling De nuvarande finansiella målen beslutades av styrelsen 2017 och omfattar rörelsemarginal för Volvokoncernen, finansiell nettoställning i Industriverksamheten och avkastning på eget kapital inom Financial Services. Ett tydligt och enkelt mål för rörelsemarginalen stödjer ansträngning- arna med att öka lönsamheten i koncernen genom konjunkturcykeln. Målet stämmer också överens med hur koncernen utmanas och utvärderas internt. En skuldfri balansräkning i Industriverksamheten, exklusive pensions- och leasingskulder, möjliggör för Volvokoncernen att bättre hantera konjunkturcyklerna i en kapitalintensiv bransch och att säkerställa konkurrenskraftiga upplåningskostnader för Financial Services. Rörelsemarginal i Volvokoncernen, % Mål: Volvokoncernens rörelsemarginal ska överstiga 10% mätt över en konjunkturcykel. Resultat: År 2024 uppgick rörelse- marginalen till 12,6% (12,1). Under 2020–2024 var den genomsnittliga rörelsemarginalen 10,8%. År  2024 upp- gick den justerade rörelsemarginalen till 12,5% (14,0). Under 2020-2024 var den genomsnittliga justerade rörelsemarginalen 11,3 %. För mer information om justerad rörelsemarginal, se Nyckeltal på sidan 206 . Finansiell nettoställning i Industri- verksamheten, exklusive pensions- och leasingskulder, Mdr kr Mål: Industriverksamheten ska under normala förhållanden inte ha någon finansiell nettoskuldsättning exklusive avsättningar för pensions- och leasing- skulder. Resultat: Vid utgången av 2024 hade Industriverksamheten finansiella netto- tillgångar på 85,9 miljarder kronor (83,4). Avkastning på eget kapital i Financial Services, % Mål: Financial Services mål är en avkast- ning på eget kapital på 12–15% med en soliditet överstigande 8%. Resultat: År 2024 uppgick avkastningen på eget kapital till 13,0% (13,0) med en soliditet på 8,0% (8,0). Under 2020-2024 var den genomsnittliga avkastningen på eget kapital 10,4%. Exklusive Ryssland och Belarus var avkastningen på eget kapital 13,9% 2023 och 15,4% 2022. Under 2020–2024 var den genomsnittliga avkastningen på eget kapital exklusive Ryssland och Belarus 13,7% . 21 VOLVOKONCERNEN 2024 STRATEGI Klimat – nettonollutsläpp av växthusgaser i värdekedjan 2040 Växthusgasutsläpp från produkternas användning, Mton Volvokoncernen strävar efter att nå nettonollutsläpp av växthusgaser i värdekedjan senast 2040. Vi har förbundit oss till SBTi Business Ambition för 1,5°C och har satt upp vetenskapsbaserade mål i relation till våra utsläpp på vägen mot vårt nettonollmål. Koncernen har också satt upp delmål på vägen. Vårt tillvägagångssätt täcker alla aspekter av vår verksamhet – från utveckling och specifikation till inköp, produktion, distribution och användning. Eftersom de mest betydande utsläppen är i kundernas användningsfas ser vi betydande möjligheter att hjälpa till att minska koldioxidutsläppen i deras verksamhet. För detaljerade rapporter, se Klimat – Handlingsplan och utveckling, sidan 153. Volvokoncernens viktigaste klimatmål, från utgångsvärde 2019, Scope 3 användarfas förutom för Egen verksamhet som är Scope 1-2 LASTBILAR BUSSAR ANLÄGGNINGS- MASKINER VOLVO PENTA EGEN VERKSAMHET Mål 2030 Mål 2030 Mål 2034 Mål 2034 Mål 2030 -40% -40% -30% -37.5% -50% utsläpp per fordonskilometer utsläpp per fordonskilometer absoluta utsläpp absoluta utsläpp absoluta utsläpp Status 2024 Status 2024 Status 2024 Status 2024 Status 2024 –8% –15% –38% +5% –30% s s s s s Ledande kundnöjdhet för alla varumärken Volvokoncernen har en ledande kundnöjdhet på många marknader och segment. Nöjda kunder är mer benägna att förbli lojala och fortsätta att köpa våra produkter eller tjänster. Detta leder i sin tur till tillväxt i affären och långsiktiga intäkter. Vår ambition är att ha ledande kundnöjdhet för alla varumärken och inom alla segment. Genom att regelbundet mäta kundnöjdheten kan vi fatta välgrundade beslut som driver kontinuerliga förbättringar och säkerställer långsiktig framgång. Volvokoncernens engagemangsmått Mål 2030 Strävar efter branschens högsta medarbetarengagemang Volvokoncernen fångar upp de anställdas röst genom Volvo Group Pulse, som kopplar medarbetarnas erfarenhet till affärsresultat och hjälper till att frigöra vår fulla potential. Vår nuvarande engage- mangspoäng på 78 återspeglar en positiv inställning bland anställda till Volvokoncernen som arbetsgivare, vilket placerar oss i den översta kvartilen i GLINTs globala värden. Genom att prioritera engagemang skapar vi en dynamisk arbetsplats som gynnar både våra medarbetare och organisationen. 22 0.5 22 VOLVOKONCERNEN 2024 VÅR AFFÄR Hållbarhet över värdekedjan Vår strategi svarar på en rad hållbarhets- relaterade frågor. Detta innebär att vi beaktar påverkan på omvärlden som en del av hur vi ser på den långsiktiga framgången för vår verksamhet. 1 Affärsmodeller baserade på kundernas behov Volvokoncernen strävar efter att kontinuerligt utveckla affärsmodeller som passar olika kunder och deras specifika användningsbehov. Vi sammanfattar våra viktigaste affärsmodeller i tre varianter. 1 Vi erbjuder drifttid och prestanda med fordon och maskiner som våra kunder tar full äganderätt till. Här tillför vi värde med premiumprodukter och service samt finansieringslösningar. 2 Vi erbjuder kunderna möjlighet till ökat kapacitetsutnyttjande genom affärsmodeller baserade på användning där vi kombinerar produkter och tjänster. Exempel på detta är uthyrningstjänster, operationell leasing och utrustning som en tjänst. 3 Vi erbjuder även produktivitetsbaserade lösningar där vi utvecklar nyckelfärdiga lösningar och där vi driver hela anläggningar eller rutter för vissa segment. Detta kan omfatta etablering av infra- struktur såsom laddning, batteriövervakning och automatisering. Sett till volymer och nettoomsättning ligger den absoluta major- iteten av vår verksamhet inom den första typen av affärsmodell, där ägandet överförs till kunderna. År 2024 stod intäkterna relaterade till den första affärsmodellen för cirka 90% av koncernens netto- omsättning. I övergången mot nettonollutsläpp av växthusgaser ser vi möjligheter att gå mer in i affärsmodeller baserade på nyckelfärdiga helhets- lösningar. I detta skifte ser vi möjligheter att skapa mervärde för våra kunder. UTVECKLING AV PRODUKTER OCH TJÄNSTER LEVERANTÖRS- NÄTVERK VÅRA KUNDER OCH SLUTANVÄNDARE DISTRIBUTION, SERVICE, UNDERHÅLL OCH REPARATIONER PRODUKTION OCH LOGISTIK 23 VOLVOKONCERNEN 2024 VÅR AFFÄR ò Våra kunder och slutanvändare Volvokoncernens affärsområden stödjer kunder inom huvud- segmenten lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina drivsystem och industrimotorer. Kunder och slutanvändare är verksamma inom många branscher. Direkta kunder finns i nyckel- branscherna vägtransporter, kollektivtrafik samt bygg- och infrastrukturutveckling. Vårt mål är att stödja våra kunder genom att tillhandahålla erbjudanden som ökar deras produktivitet, ger säker drift, säkrar drifttiden och ökar bränsleeffektiviteten och på så sätt möjliggör betydande minsk- ningar av växthusgasutsläpp och föroreningar från avgasutsläpp. Ur ett produktlivscykelperspektiv står användningsfasen för över 95% av utsläppen av växthusgaser och är därför en prioritet i våra klimatomställningsaktiviteter. ò Utveckling av produkter och tjänster Kundernas krav och utvecklingen på lagstiftningsområdet ligger till grund för vår produkt- och tjänste- utveckling. Det finns starka trender som automatisering, minskad miljöpåverkan och ökad produktivitet som måste balans- eras med investeringar i utveck- ling av nuvarande tekniker. På kort till medellång sikt är viktiga trender som påverkar vår utveck- lingsportfölj relaterade till avgaser och minskade utsläpp, klimat- omställningen med vår tredelade strategi för att minska koldioxid- utsläppen i användningsfasen och säkerhetsprestanda. ò Leverantörsnätverk Volvokoncernen är beroende av globala och regionala leverantörs- kedjor för att leverera kompo- nenter och delar samt kompletta tjänster och system. Omkring 12.000 leverantörer stödjer Volvokoncernens serietillverkning och totalt består koncernens leverantörsnät av fler än 50.000 leverantörer globalt. När vi utvecklar en robust leverantörsbas tittar vi på ett brett spektrum av påverkan, möjligheter och risker. Vår Uppförandekod för Leverantörspartners lägger grunden för hur vi arbetar. Våra leverantörspartners har en viktig roll i att hjälpa till att utveckla de lösningar som behövs för vår ambition mot nettonoll utsläpp av växthusgaser i värdekedjan. Vår senaste inventering visar att växthusgasutsläpp från leverantörskedjan utgör cirka 4% av våra produkters totala livscykelutsläpp. Fokuserade områden med aktiviteter för att minska utsläppen är aluminium, stål, plast, batterier och elektronik. ò Produktion och logistik Vårt globala industri- och logistik- system strävar efter ständiga förbättringar för att uppfylla kundernas förväntningar och interna mål. Industrisystemet består av såväl kapitalintensiva komponentfabriker som arbets- intensiva monteringsfabriker. Många komponentfabriker till- godoser koncernens behov på global basis, medan monterings- fabrikerna i de flesta fall är belägna nära slutmarknaderna för att tillgodose lokala behov och specifikationer och för att ha korta leveranstider. Volvokoncernen driver tillverknings- och monteringsfabriker i 17 länder på 5 kontinenter. De mest betydande tillverkningsverksam- heterna finns i Sverige, USA, Frankrike, Brasilien, Indien, Belgien och Kina. Vår egen verksamhet består av ett sextiotal större till- verkningsanläggningar över hela världen, se ytterligare information på volvogroup.com. Volvokoncernen driver även FoU-anläggningar, logistikcenter och distributionsanläggningar. Totalt spänner Volvokoncernens anläggningar över 500 enskilda adresser över hela världen. ò Distribution, service, underhåll och reparationer Vårt globala nätverk av åter- försäljare och servicecenter bemannade med kompetent och serviceinriktad personal är nyckelfaktorer för kundnöjdhet och framgång. Koncernens affärsområden stödjer kunderna via effektiva verkstäder och åter- försäljare och genom service- och underhållsavtal. Vi erbjuder olika nivåer av servicekontrakt för att optimera och förlänga produktens livslängd, vilket kan skapa både resurseffektivitet och affärsmöjligheter. Hållbara produkter i kombination med tilläggstjänster kan skapa goda möjligheter att utöka produkternas användbarhet och att sälja begagnade eller återanvända fordon och delar. 24 VOLVOKONCERNEN 2024 VÅR AFFÄR Bidra till välstånd för många intressenter Genom att leverera kundvärde skapar vi också värde för oss själva, våra medarbetare, våra ägare, andra intressenter och för samhället i stort. Vi anser att nyckeln till att bli framgångsrik är att skapa värde för våra kunder genom att bidra till att förbättra deras lönsamhet. Genom att förstå våra kunders prioriteringar och utmaningar kan vi tillhandahålla produkter och tjänster som ökar deras intäkter och minskar deras kostnader. Nyckelområden för att skapa värde för våra kunder är erbjudanden som ökar deras produktivitet, säkerställer drifttiden och ökar bränsleeffektiviteten. Värdeskapande INSIKTER FÖR YTTERLIGARE VÄRDESKAPANDE • Produktivitet • Tillgänglighet • Bränsleeffektivitet • Ökade intäkter • Minskade kostnader TRANSPORT- OCH INFRASTRUKTUR- LÖSNINGAR • Ökade intäkter • Minskade kostnader • Utmärkta produkter och tjänster • Nära kundrelationer • Effektivt arbetssätt Värde för kunder Värde för Volvokoncernen Uthållig lönsamhetstillväxt Uthållig lönsamhetstillväxt För kunder För våra kunder är drifttid allt. Oavsett om det är en kund som äger en enda lastbil eller en lastbilsflotta, om det är en kollektivtrafikleverantör eller en bussägare, en entreprenör eller en stenbrottsägare, hänger deras prestanda på pålitliga produkter och tjänster som uppfyller deras affärsbehov. Omkring 2,1 miljoner lastbilar och 70.000 bussar, som koncernen tillverkat de senaste tio åren, utför transportarbete över hela världen. Våra anläggningsmaskiner utför arbete på byggen över hela världen och vi har levererat drygt 700.000 maskiner de senaste tio åren. Fordon, maskiner och relaterade lösningar utvecklas tillsammans med kunder för att ge värde genom produktivitet, säkerhet och bättre miljöprestanda. 25 VOLVOKONCERNEN 2024 VÅR AFFÄR För aktieägare 37,6mdr kr Volvokoncernen strävar efter att skapa ett ökat värde för sina aktieägare genom en positiv kursutveckling och utbetalning av utdelningar. Under 2019–2024 steg kursen för Volvo B-aktien med 133%. Aktieägarna får i normala fall en viss andel av det fria egna kapitalet i form av en utdelning efter det att verksamheten tillförts nödvändigt kapital för fortsatt utveckling enligt strategierna. Under 2024 fick aktieägarna utdelningar om totalt 36.602 Mkr. Till bolagsstämman 2025 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning om 8,00 kronor per aktie och en extra utdelning om 10,50 kronor per aktie, totalt 37.619 Mkr. Totalavkastningen med återinvesterade utdelningar uppgick för B-aktien till 243% åren 2019-2024. För samhället 37,7mdr kr Våra produkter och tjänster gör att samhällen fungerar. Våra kunder opererar busslinjer så att människor kan komma till jobbet, de transporterar mat och industrivaror och de bygger infrastruktur som vägar och sjukhus. Därutöver skapar vägtransporter också flera miljoner arbetstillfällen runt om i världen. Vi bidrar också till den lokala ekonomin genom att vara en stor arbetsgivare i många samhällen, vilket ger både direkt och indirekt sysselsättning. Under 2024 betalade koncernen 13.177 Mkr i sociala kostnader, 6.110 Mkr i pensionskostnader och 18.439 Mkr inkomstskatter, tillsammans 37.725 Mkr. Vi betalar också bland annat tullar samt fastighets- och energiskatter. För långivare 1,2mdr kr Företag som ska vara långsiktigt konkurrenskraftiga kräver tillgång till kapital för att kunna investera. Volvokoncernen strävar efter att säkerställa att kapitalet används på bästa möjliga sätt och att försäkra långivare med den finansiella styrkan för att säkerställa vinst och återbetalning. Under 2024 betalade Volvokoncernen sina långivare 1.244 Mkr i ränta. För anställda 59,9mdr kr Volvokoncernens 102.000 medarbetare är vår viktigaste tillgång. Medarbetarnas engagemang och en högpresterande företags- kultur, baserad på framgång för kunden, förtroende och passion, är avgörande för att koncernen ska kunna uppfylla sin mission. Koncernen strävar efter att erbjuda konkurrenskraftiga anställnings- villkor och förmåner samt en stimulerande, säker och hälsosam arbetsmiljö. Under 2024 betalade vi 59.890 Mkr i löner och ersättningar. Återinvesterat i Volvokoncernen 44,8mdr kr En betydande andel av det kapital som genereras återförs normalt till verksamheten. Kapitalet används bland annat till investeringar som ska stärka konkurrenskraften och skapa långsiktigt värde för koncernen och dess intressenter. Under 2024 investerade Volvokoncernen 30.957 Mkr i forskning och utveckling samt ytterligare 13.892 Mkr i fastigheter, maskiner och inventarier, inklusive tillgångar under operationella leasar, totalt 44.848 Mkr. För leverantörer 354,5mdr kr En stabil leverantörsbas och professionella partnerskap är avgörande för att kunderna ska bli framgångsrika. Volvokoncernen ger både inkomst och sysselsättning åt ett stort antal företag och många samhällen runt om i världen. Inköpta varor och tjänster är Volvokoncernens enskilt största kostnad och under 2024 köpte vi varor och tjänster för 354.489 Mkr. Vi strävar också efter att påverka våra partners i leverantörskedjan för att säkerställa goda anställningsvillkor och på så sätt bidra till att uppfylla vår mission om att driva välstånd. 26 VOLVOKONCERNEN 2024 VÅR AFFÄR 2024 – ett intensivt år 2024 var ett år med betydande produktlanseringar inom Volvokoncernens affärsområden. Koncernen ingick också nya partnerskap och samarbeten för att fortsätta driva omvandlingen till mer effektiva och koldioxidneutrala lösningar. Volvo Lastvagnar lanserade nya lastbilar globalt I januari presenterade Volvo Lastvagnar en helt ny plattform för tunga lastbilar för den nordamerikanska marknaden parallellt med en ny serie tunga lastbilar för Europa, Australien och marknader i Asien och Afrika. Nya energieffektiva modeller – inklusive lastbilar som körs på el och förnybara bränslen – innebär en betydande uppgradering och breddning av Volvo Lastvagnars erbjudande inom tunga lastbilar globalt och ett viktigt steg för att minska koldioxidavtrycket från produktportföljen. "Det här är ett djärvt drag – vi lanserade nya lastbilar i toppklass som kommer att bli ett riktmärke vad gäller energieffektivitet och minskning av CO2-utsläpp över hela produktsortimentet. Lastbilarna har utvecklats för att påskynda resan mot vårt ambitiösa 2040 nettonollutsläppsmål, men de innebär också högre säkerhet, produktivitet och drifttid för våra kunder”, sade Roger Alm, vd för Volvo Lastvagnar. En ny global produktportfölj som minskar bränsleförbrukning och CO2-utsläpp I koncernens största lansering hittills i Nordamerika introducerades en helt ny energieffektiv plattform som minskar bränsleförbruk- ningen med upp till 10% samtidigt som säkerhetsnivån höjs avsevärt. Den nya plattformen kommer att vara basen för en rad nya modeller under de kommande åren, inom såväl elektriska och förnybara bränsletekniker som effektiva förbränningsmotorer. Först ut var den helt nya Volvo VNL-modellen, som ersätter Volvos mest sålda lastbil på den nordamerikanska marknaden för långdistans- transporter. Produktionen av den nya modellen inleddes mot slutet av det tredje kvartalet. I Europa, Australien, Asien och Afrika lanserades nya Volvo FH Nya Volvo VNL sänker bränsleförbrukningen med upp till 10% Aero – optimerad för energieffektiva tunga transporter. Den nya aerodynamiska Volvo FH Aero sänker energiförbrukningen med upp 27 VOLVOKONCERNEN 2024 VÅR AFFÄR till 5%, besparingar som kommer utöver de betydande bränsle- besparande tekniker som introducerats de senaste åren. Lastbilen lanserades med flera olika framdrivningssystem inklusive el, biogas och diesel. Nya Volvo FH Aero rullades ut marknad för marknad under 2024 och detta fortsätter under 2025. ”Det breda utbudet av lastbilar vi lanserade kommer att göra det möjligt för kunder runt om i världen att minska sina CO 2-avtryck, oavsett var de befinner sig på sin hållbarhetsresa. Utbudet av grön energi varierar från marknad till marknad, och därför måste vi som global lastbilstillverkare erbjuda våra kunder en rad olika avkarbon- iseringslösningar – från effektiva förbränningsmotorer som även kan drivas på förnybara bränslen till elektriska drivlinor, som alla möjliggör övergången till fossilfria transporter”, sade Roger Alm. Volvo Lastvagnars nya erbjudande ska ses mot bakgrund av Volvokoncernens ambition att nå nettonollutsläpp 2040 genom en trevägsstrategi som inkluderar batterielektriska lastbilar, vätgasdrivna bränslecellslösningar samt förbränningsmotorer som drivs på förnybara bränslen. Lanseringen omfattade också företagets första modell utvecklad endast med en batteridriven drivlina, framtagen för stadstransporter. Totalt expanderade Volvo Lastvagnars elektriska erbjudande från sex till åtta modeller och det täcker därmed en stor del av transportbehoven över hela världen. Förvärv av batteriverksamheten från Proterra Inc. och Proterra Operating Company I februari slutförde Volvokoncernen förvärvet av batteriverksamheten från Proterra Inc. och Proterra Operating Company Inc i USA. Förvärvet, som gjordes till en köpeskilling om ca 2,2 miljarder kronor före justering för lagernivå vid tillträdet, inkluderade ett utvecklingscenter för batterimoduler och batteripack i Kalifornien och en monteringsfabrik i Greer i South Carolina. ”Dessa tillgångar och Proterra-teamets förmågor och kompetens är ett utmärkt komplement till våra styrkeområden och gör det möjligt att eskalera vår batterielektriska färdplan ytterligare”, sade Lars Stenqvist, Volvokoncernens Chief Technology Officer. Volvo Bussar lanserade en ny global elektrisk plattform I mars utökade Volvo Bussar sitt globala erbjudande inom elektriska bussar till att även omfatta transporter utanför och mellan städer. Nya Volvo BZR Electric är en global plattform för stads-, intercity- och pendlingsverksamhet. Den erbjuds i flera konfigurationer för att maximera möjligheterna till effektiv, hållbar och lönsam trafik för operatörer runt om i världen. Volvo Bussars låggolvselbussar har varit mycket framgångsrika; de är i daglig drift i 25 länder, och den nya BZR Electric-plattformen bygger på den framgången. Multifunktionell och mångsidig Volvo BZR Electric är en flexibel plattform som kommer med högt golv eller med låg entré, i två- eller treaxliga konfigurationer och med en drivlina med enkla eller dubbla motorer. Den har ett modulärt energilagringssystem där antalet batterier kan anpassas för att matcha olika typer av driftförhållanden. Volvo BZR Electric är baserad på en koncerngemensam elarkitektur, och den innehåller flera komponenter och delsystem som är gemensamma för hela Volvokoncernen, vilket innebär ökad kostnadseffektivitet när det gäller reservdelar, logistik och serviceprogram. Dubbelledbussar på samma plattform Under året lanserades också de första elektriska dubbelledbussarna byggda på plattformen. Dessa bussar kommer att trafikera Curitiba i Brasilien, Bogotá i Colombia och Mexico City i Mexiko. Dubbel- ledbussarna har en 28 meter lång kaross och en kapacitet på upp till 250 passagerare. Förbättrad säkerhet för alla trafikanter Volvo BZR Electric levereras med alla Volvo Bussars aktiva säkerhets- system. Dessa inkluderar flera säkerhetsfunktioner med särskilt fokus på skydd av utsatta trafikanter som cyklister och fotgängare. Ett exempel är kollisionsvarningssystemet. Den reagerar inte bara på fordon, vilket är lagkravet, utan också på fotgängare och cyklister. Säkerhetssystemen överträffar de nya EU-förordningarna, samt lagkraven i de flesta länder utanför EU. Sidokollisionsvarningssystem Grön vätgas 28 VOLVOKONCERNEN 2024 VÅR AFFÄR Grön vätgas Volvokoncernen och Renault Group slutförde bildandet av ett samriskföretag för en helt ny generation elektrifierade skåpbilar : Flexis SAS I mars erhöll Volvokoncernen och Renault Group alla nödvändiga myndighetsgodkännanden och bildade det nya företaget Flexis SAS för nästa generations helt elektriska och mjukvarudefinierade skåpbilar. Det nya företaget, som kommer att vara baserat i Frankrike, ska adressera de växande behoven av hållbar och effektiv stads- logistik. Volvokoncernen och Renault Group planerar att investera 300 miljoner euro vardera under de kommande tre åren. Volvokoncernen och Renault Group äger 45% vardera i Flexis med CMA CGM Group på 10%. Volvo Lastvagnar utökade sitt utbud av biodieseldrivna lastbilar I maj meddelades att alla Volvos lastbilsmodeller kan drivas med 100% biodiesel, vilket erbjuder ytterligare ett förnybart bränsle- alternativ för kunder som vill minska CO2-utsläppen från transporter här och nu. Volvo Lastvagnar har ett av branschens bredaste utbud av förnybara bränslealternativ, inklusive biodiesel, HVO (hydrerade vegetabiliska oljor) och biogas. B100 finns nu för ett brett urval av motorer för modellerna Volvo FL, FE, FM, FMX, FH och FH16. CO2-reduktionen från källa till hjul (“well to wheel”) genom att använda biodiesel är mellan 30% och 70% jämfört med traditionellt dieselbränsle, beroende på vilken typ av råvara som används för att producera bränslet. Volvo Lastvagnar utvecklar lastbilar som drivs med vätgas I maj offentliggjorde Volvo Lastvagnar att man utvecklar lastbilar med förbränningsmotorer som drivs med vätgas. Tester på väg med dessa lastbilar kommer att påbörjas 2026 och en kommersiell lansering är planerad till slutet av detta årtionde. Lastbilar som drivs med grön vätgas innebär ett viktigt steg mot Volvos mål om nettonollutsläpp och att stödja kunder med att nå sina klimatmål. Invigning av World of Volvo – en folkfest med över 3.000 besökare Den 14 april är Volvos födelsedag, och 2024 blev det dubbelt firande när World of Volvo slog upp dörrarna för allmänheten. Premiärdagen lockade fler än 3.000 besökare till Göteborgs nya upplevelsecenter, som ligger centralt i stadens nya evenemangs- distrikt. World of Volvo är ett joint venture mellan Volvokoncernen och Volvo Cars, som med hjälp av en unik skandinavisk arkitektur, i nteraktiva utställningar, spännande dagliga program, underhållande evenemang och unika kulinariska upplevelser strävar efter att bli stadens främsta destination och mötesplats. 29 VOLVOKONCERNEN 2024 VÅR AFFÄR Volvodagarna 2024 Volvo CE presenterade ett nytt ambitiöst produktutbud på Volvodagarna På Volvodagarna i maj 2024 visade Volvo Construction Equipment (Volvo CE) sin ambition att vara ledande inom hållbarhet och produktivitet genom att presentera innovativa lanseringar och ett nytt fokus på helhetslösningar – vilket möjliggör hållbar förändring för kunder på både reglerade och mindre reglerade marknader. ”Bygg- och anläggningsbranschen förändras och vi på Volvo CE vill inte bara ta del av förändringen; vi vill leda den. Volvodagarna 2024 var en milstolpe där vi presenterade vårt mest ambitiösa och största produkt- och tjänsteutbud av både konventionella och elektriska erbjudanden någonsin. Detta representerar en förnyelse av 35% av hela vår produktportfölj”, sade Melker Jernberg, vd för Volvo CE. Ny produktserie i världsklass I linje med Volvo CE:s strategi att möta kundernas varierande behov med flera olika framdrivningstekniker presenterade företaget en ny generation innovativa grävmaskiner, Volvo EC500, EC400 och EC230. Serien, som även omfattar EC210 och ECR145, har utrustats med intelligent teknik i ett nytt elektrohydrauliskt system och ett förbättrat gränssnitt för människa och maskin (Human Machine Interface – HMI), och utvecklats för ökad bränsleeffektivitet, produktivitet, säkerhet och total ägandekostnad. Bland utställningarna på Volvodagarna fanns också en exklusiv förhandstitt på den helt nya A40 som kom senare under året och bygger vidare på Volvo CE:s starka roll som branschpionjär inom dumprar, samt lanseringen av de ramstyrda dumprarna R60 och R70 – en signal att utbudet av lastfordon breddas för kunderna. Precis som andra konventionella Volvo CE-maskiner kan de nya tillskotten i produktportföljen drivas med förnybar HVO100 (hydrerad vegetabilisk olja), som avsevärt minskar koldioxid- utsläppen jämfört med traditionell diesel. Fortsätter att bryta ny mark inom hållbara framdrivningstekniker Utöver en modernisering av sina konventionella erbjudanden levde Volvo CE återigen upp till sitt löfte att leda branschens omställning till utsläppsfria byggarbetsplatser med flera spännande eldrivna introduktioner i det mellanstora segmentet. Vid sidan av redan lanserade elektriska maskiner, som 23-tons grävaren EC230 Electric och elnätsanslutna EW240 Electric MH, presenterade företaget en rad nya batterielektriska maskiner. Dessa inkluderade EWR150 Electric, den första av Volvo CE:s eldrivna grävmaskiner på hjul, och hjullastarna L90 Electric och L120 Electric, som introducerades stegvis från och med slutet av 2024 i begränsade volymer på utvalda marknader. De elektriska produkterna kompletterades av det bredaste utbudet av laddningslösningar hittills med lanseringen av det mobila energi- lagret PU40 för kompaktmaskiner, tillgänglig på utvalda marknader, och ett välkommet komplement till det redan tillgängliga mobila energilagret PU500. Volvo CE:s satsningar på att säkra ett tillförlitligt ekosystem för eldrift visade sig också i den nya digitala appen My Equipment som hjälper kunderna att hantera laddningsprocessen mer effektivt. 30 VOLVOKONCERNEN 2024 VÅR AFFÄR Cespira – ett joint venture med Westport lanserat I juni blev samriskföretaget mellan Volvokoncernen och Westport Fuel Systems om högtrycksinsprutning, Cespira, operativt. Cespiras strategi fokuserar på att utöka tillgången till högtrycksdirektinsprut- ning, så kallad HPDITM-bränslesystemsteknik genom att övervinna hinder för dess införande. Systemet gör det möjligt för förbrännings- motorer att drivas med koldioxidneutrala eller fossilfria bränslen som biobränslen, e-bränslen eller grönt väte utan att kompromissa med prestanda och effektivitet. Dessutom utan betydande förändringar av den befintliga drivlinan. Namnet Cespira kombinerar ”espira”, som betyder ”andas ut”, och ” C ” för ren. Avyttring av Arquus I juli slutförde Volvokoncernen avyttringen av Arquus till John Cockerill Defense. Arquus tillverkar och säljer specialdesignade fordon till försvarsmakten och hade vid tiden för avyttringen cirka 1.200 anställda i Frankrike. Under 2023 stod Arquus för ca 1% av Volvokoncernens intäkter. Transaktionen hade ingen väsentlig påverkan på Volvokoncernens finansiella resultat. Ny lastbilsfabrik i Mexiko Tillväxt i Nordamerika är en strategisk prioritering, och i augusti meddelade koncernen att man kommer att bygga sin nya fabrik för tunga lastbilar i Mexiko i Monterrey. Fabriken kommer att komplet- tera koncernens tillverkning i USA och bidra med ytterligare kapa- citet för att stödja tillväxtplanerna för både Volvo Lastvagnar och Mack Trucks på de amerikanska och kanadensiska marknaderna samt Macks försäljning i Mexiko och Latinamerika. Fabriken förvän- tas vara i drift under 2026. Macks LVO-fabrik i Pennsylvania och Volvos NRV-fabrik i Virginia kommer även fortsättningsvis att vara de huvudsakliga anläggningarna för tunga lastbilar i Nordamerika. Fabriken innebär en investering på omkring 7 miljarder kronor och kommer att fokusera på produktion av tunga lastbilar för Volvo och Mack. Den kommer att vara en komplett monteringsanlägg- ning för tunga lastbilar inklusive tillverkning av hytter. Monterrey ligger strategiskt placerat nära gränsen till USA och har en väl- utvecklad infrastruktur för att stödja försäljningen till sydvästra och västra USA samt till Mexiko och Latinamerika. Förvärv av CVG:s tillverkning av hytter Investeringen är en del av en omfattande satsning för att öka kapaciteten och flexibiliteten i koncernens industriella struktur och leverantörskedja i regionen. Detta inkluderar även förvärvet av Commercial Vehicle Groups (CVG) produktionsanläggning i North Carolina, som tillverkar hytter för Macks tunga och medeltunga lastbilar, för omkring 410 Mkr. Volvo Penta lanserade hybrid- elektrisk framdrivning för yachter och kommersiella fartyg I augusti tillkännagavs att Volvo Penta vid slutet av 2025 kommer att börja begränsad produktion av sin fullt integrerade hybrid-elektriska lösning för större fartyg såsom yachter och kommersiella fartyg. Volvo Pentas hybrid-elektriska lösning understryker företagets engagemang för framtidens marinteknik för både yachter och kommersiella fartyg. Lösningen erbjuder ett fullt integrerat hybrid- elektriskt paket, vilket möjliggör sömlös drift och förbättrad användar- upplevelse. Systemet säkerställer smidiga övergångar mellan drift- lägena, vilket förbättrar prestanda, komfort och driftseffektivitet. Volvo Pentas hybrid-elektriska paket är ett komplett system där Volvo Penta kontrollerar alla delar från styrplats till propeller. Systemet inkluderar Volvo Penta D13 IPS 900/1050/1200/1350 Hybrid, en 160 kW elektrisk marinmotor och Volvo Penta-optimerade batterier, som levererar kraftfull prestanda, god manöverbarhet och effektivitet. El- och dieselmotorerna arbetar parallellt på samma drivaxel, vilket möjliggör helt elektrisk drift, drift i hybridläge och automatiska övergångar mellan de olika lägena. 31 VOLVOKONCERNEN 2024 VÅR AFFÄR Volvo Lastvagnar kommer att lansera elektrisk lastbil med en räckvidd på 600 km I september meddelade Volvo Lastvagnar att nästa generations elektriska lastbil kommer att kunna köra upp till 600 km på en laddning. Räckvidden innebär ett genombrott för fjärrtransporter utan avgasutsläpp. Det kommer att göra det möjligt för åkerier att använda eldrivna lastbilar på medellånga och långa sträckor och att köra en hel arbetsdag utan att behöva ladda. Den nya varianten av Volvo FH Electric kommer att släppas till försäljning under andra halvåret 2025. Fem år av elektriskt ledarskap Det som möjliggör räckvidden på 600 km är Volvos nya drivlineteknik, den så kallade e-axeln, som skapar utrymme för betydligt mer batterikapacitet ombord. Effektivare batterier, ett ytterligare förbättrat batteri- hanteringssystem och övergripande effektivitet hos drivlinan bidrar också till den längre räckvidden. Volvo Lastvagnar är en av de ledande inom medel- tunga och tunga elektriska lastbilar med åtta batteri- elektriska modeller i sin portfölj. Det breda produkt- sortimentet gör det möjligt att elektrifiera många olika segment, som till exempel stads- och regiondistribution, byggtransporter, avfallshantering och snart även fjärr- transporter. Volvo Lastvagnar hade vid s av 2024 levererat 4.791 elektriska lastbilar till kunder i 46 länder runt om i världen sedan de första elektriska lastbilarna lanserades 2019. Dessa lastbilar har kört mer än 141 miljoner kilometer eller 3.535 varv runt jorden. Lastbilarna har dessutom minskat CO2-utsläppen och förbättrat arbetsmiljön för förarna avsevärt. Board of Directors’ Report Ownership and legal form AB Volvo (publ) with corporate identity no 556012-5790 is a limited company and its shares are listed on Nasdaq Stockholm, Sweden. AB Volvo is the parent company of the Volvo Group and is headquartered in Gothenburg, Sweden. The ultimate parent of the Group is AB Volvo with registered office at SE-405 08 Gothenburg, Sweden. Business activities The Volvo Group drives prosperity through transport and infrastructure solutions, offering trucks, buses, construction equipment, power solutions for marine and industrial applications, financing and services that increase our customers’ uptime and productivity. Founded in 1927, the Volvo Group is committed to shaping the future landscape of sustainable transport and infrastructure solutions. The Volvo Group has production in 18 countries and sell its products in almost 190 markets. A significant part of the Group’s operations is in Sweden. Other significant operations are found in the US, Brazil, India, France and China. Statutory sustainability report The Volvo Group has prepared a sustainability report in accordance with the Global Reporting Initiative’s guidelines (GRI Standards 2021) and the non-financial disclosure requirements in the Swedish Annual Accounts Act. The Volvo Group’s sustainability report consists of the Sustainability Notes on pages 163–193 together with all other relevant sustainability disclosures in this Annual Report, see: • Strategy and business model, pages 14–36 • Policies, assessments and results, pages 163–193 • Material risks and mitigation, pages 82–88 and 165–193 • Key performance indicators, pages 165–193 • Taxonomy regulation disclosures, pages 175–178. Events after the balance sheet date No material events have occurred after the end of the financial year that are expected to have a material effect on the Volvo Group’s financial statements. 3.535 varv runt jorden 32 VOLVOKONCERNEN 2024 VÅR AFFÄR 3% lägre bränsle- förbrukning Förbättrad produktivitet och bränsleeffektivitet med Renault Trucks nya modeller I oktober tillkännagav Renault Trucks lanseringen av sina tunga lastbilar med modellår 2025. De nya Renault Trucks T, T High, C och K-modellerna är utvecklade för att optimera energiprestanda, säkerhet och körkomfort. Efter introduktionen av Turbo Compound för två år sedan, som ger bränslebesparingar på upp till 10%, fortsätter Renault Trucks att göra sina fordon mer energieffektiva, med 2025 års tunga modeller som erbjuder ytterligare bränsle- besparingar på upp till 3%. Detta ger åkerierna ökad produktivitet samtidigt som deras miljöavtryck sänks. Olika komponenter i drivlinan, inklusive i motorn, växellådan och axlarna har optimerats, liksom monteringen av klass A+-däck som standard. Dessutom har Renault Trucks T, T High och Renault Trucks E-Tech T-modellerna nu kameror istället för backspeglar, vilket ytterligare förbättrar aerodynamiken och hjälper till att minska bränsleförbrukningen. Detta system är även tillgängligt som tillval på Renault Trucks C, K och Renault Trucks E-Tech C-modeller. För fjärrtransportapplikationer erbjuder Renault Trucks en version optimerad för bränsleförbrukning, kallad Renault Trucks T Smart Racer. Smart Racer, som finns på T- och T High-modellerna, kombinerar en DE13 Turbo-motor med hela utbudet av bränsle- besparande alternativ. Detta resulterar i 14% lägre bränsle- förbrukning och 15% lägre CO2-utsläpp jämfört med en standardmodell. Volvokoncernen och Daimler Truck tecknade bindande avtal om samrisk- företag för att utveckla en mjukvaru- definierad fordonsplattform I oktober tecknade Volvokoncernen och Daimler Truck ett bindande avtal om ett samriskföretag för att utveckla en gemensam mjuk- varudefinierad fordonsplattform och ett operativsystem för lastbilar, som ska utgöra grunden för framtida mjukvarudefinierade kommersiella fordon. Det nya företaget, Coretura, strävar efter att etablera en branschstandard och kommer att ha sitt huvudkontor i Göteborg. Den nya fordonsplattformen kommer att göra det möjligt för Volvokoncernen och Daimler Truck samt andra potentiella framtida kunder till samriskföretaget att tillhandahålla fristående digitala fordonsfunktioner i sina produkter. Samriskföretaget kommer att arbeta med specifikation och upphandling av centraliserade högpresterande styrenheter som är kapabla att hantera stora mängder data och är avsedda för kommersiella fordon. Det nya företaget kommer att utveckla ett operativsystem och verktyg som andra fordonstillverkare kan använda som en bas för att utveckla sina egna digitala fordonsfunktioner. Detta kommer att separera utvecklingscyklerna för programvara och hårdvara och göra det möjligt för kunder att köpa och uppdatera digitala applikationer trådlöst över nätet, vilket i slutänden blir mer effektivt och förbättrar upplevelsen för kunden. Volvokoncernen och Daimler Truck kommer att förbli konkurrenter och fortsätta att differentiera sina kompletta produkt- och tjänste- erbjudanden, inklusive sina respektive digitala lösningar. Transak- tionen för samriskbolaget förväntas slutföras under första halvåret 2025 under förutsättning att alla nödvändiga myndighetsgod- kännanden erhålls. 33 VOLVOKONCERNEN 2024 VÅR AFFÄR Volvo och Renault Trucks fick toppbetyg i säkerhetstest I november kom resultaten från den europeiska konsumenttest- organisationen Euro NCAP (New Car Assessment Program), som för första gången någonsin utvärderade säkerheten hos tunga lastbilar. Volvo FH Aero och Volvo FM fick båda toppbetyget fem stjärnor av fem möjliga samt EuroNCAP:s CitySafe-ackreditering. Renault Trucks T fick fyra stjärnor, vilket placerade den bland de säkraste lastbilarna på marknaden. Därmed tog Volvokoncernen hem de tre första platserna. Helt ny serie av världsledande ramstyrda dumprar I januari 2025 presenterade Volvo Construction Equipment (Volvo CE), marknadsledaren och uppfinnaren av den ramstyrda dumpern, sin största och mest imponerande lansering av ramstyrda dumprar hittills. Den nya serien levererar överlägsen innovation och är utformad för att möta dagens behov av uppkopplade lösningar, produktivitets- prestanda och minskade utsläpp, med människan i centrum. Lanseringen innebär en fullständig översyn av den befintliga, globalt erkända, bästa i klassen-serien av ramstyrda dumprar, nu i storlekar från A25 till A60. En helt ny modell, A50, har introducerats, vilket ökar kundernas möjligheter i det krävande dumpersegmentet. Serien levererar viktiga innovationer, såsom ett nytt elektroniskt system, uppgraderad hytt för överlägsen förarkomfort och säkerhet, samt en egenutvecklad transmission utformad för att anpassa sig till framtida drivlinor. Med över 35% av det totala sortimentet förnyat under de senaste tolv månaderna markerar detta det senaste steget i Volvo CE:s största förnyelse av produktportföljen på årtionden. Volvo startade autonom körning för DHL Supply Chain i Texas I december tog Volvo Autonomous Solutions (V.A.S.) och DHL Supply Chain ett viktigt steg mot att förändra godstransporterna i och med lanseringen av autonom körning i USA. Verksamheten möjliggörs av den specialbyggda, produktions- klara Volvo VNL Autonomous som lanserades på ACT Expo i maj. Volvo VNL Autonomous är byggd med redundanta säkerhets- system och är sömlöst integrerad med Aurora Driver. Starten av verksamheten markerar en kritisk fas i valideringen av hela det ekosystem som krävs för autonoma transporter i stor skala. I detta skede är en säkerhetsförare närvarande för att övervaka prestanda och säkerställa sömlös integration i befintliga logistiska nätverk. Godset transporteras till en början på två linjer, Dallas till Houston och Fort Worth till El Paso. V.A.S. och Waabi tillkännagav strategiskt partnerskap I februari 2025 tillkännagav Volvo Autonomous Solutions (V.A.S.) och Waabi ett strategiskt partnerskap för att leverera säkra och effektiva godstransporter genom att integrera Volvo VNL Autonomous med Waabi Driver. Samarbetet med Waabi bygger på den relation som inleddes 2023, när Volvo Group Venture Capital investerade i Waabi, vilket stärker det gemensamma målet att adressera transportbranschens ökande kapacitetsutmaningar. Waabis nästa generations AV2.0 teknik, baserad på en heltäckande tolkningsbar och verifierbar AI-modell, gör det möjligt för deras virtuella förarsystem, Waabi Driver, att tolka och anpassa sig till olika trafiksituationer. Som en del av partnerskapet mellan de två företagen kommer Waabi Driver att integreras med Volvo VNL Autonomous, Volvos flaggskepp för fjärrtransporter på den amerikanska marknaden. Förvaltnings- 34 VOLVOKONCERNEN 2024 berättelse Ägarstruktur och juridisk form AB Volvo (publ) med organisationsnummer 556012-5790 är ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm i Sverige . AB Volvo är moderbolag i Volvokoncernen och har sitt huvudkontor i Göteborg. Det yttersta moderbolaget för koncernen är AB Volvo med registrerad adress 405 08 Göteborg, Sverige. Affärsverksamhet Volvokoncernen bidrar till ett ökat välstånd genom att erbjuda transport- och infrastrukturlösningar som lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och motorer för marina och industriella applikationer samt finansiering och tjänster som ökar kundernas drifttid och produktivitet. Volvo grundades 1927 och är i dag drivande i utvecklingen av framtidens hållbara transport- och infrastrukturlösningar. Volvokoncernen har produktion i 17 länder och försäljning på nästan 180 marknader. En stor del av koncernens verksamhet finns i Sverige. Andra större verksamheter finns i USA, Brasilien, Indien, Frankrike och Kina. Lagstadgad hållbarhetsrapport Volvokoncernen har upprättat en hållbarhetsredovisning enligt riktlinjerna från Global Reporting Initiative (GRI Standards 2021) och i enlighet med kraven i Årsredovisningslagen. Koncernens hållbarhetsredovisning består av Hållbarhetsförklaringar på sidorna 143–182 tillsammans med andra hållbarhetsupplysningar i denna Årsredovisning, se: • Strategi och affärsmodell, sidorna 12–25 • Policyer, utredningar och resultat, sidorna 143–179 • Väsentliga risker och hantering, sidorna 82–88 och 145–179 • Nyckeltal, sidorna 145–179 • Upplysningar enligt EU:s taxonomiförordning, sidorna 160–164. Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång som bedöms få en väsentlig påverkan på Volvokoncernens finansiella rapporter. 35 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultatutveckling Stabilitet i lönsamheten på lägre försäljning För Volvokoncernen var 2024 ett år där efterfrågan på marknaden normaliserades då frakt- och byggaktiviteten sjönk i många regioner efter ett par år av mycket stark tillväxt. KONCERNENS RESULTATRÄKNING Industriverksamheten Financial Services Elimineringar Volvokoncernen Mkr Not 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Nettoomsättning¹ 6, 7 504.975 533.269 26.982 24.012 -5.140 -5.030 526.816 552.252 Kostnad för sålda produkter¹ -369.672 -391.576 -18.606 -16.385 5.512 5.547 -382.767 -402.414 Bruttoresultat 135.303 141.693 8.375 7.627 371 517 144.049 149.838 Forsknings- och utvecklingskostnader -30.957 -26.645 – – – – -30.957 -26.645 Försäljningskostnader -31.245 -30.380 -3.443 -3.295 – – -34.688 -33.675 Administrationskostnader -7.784 -7.342 -17 -14 – – -7.801 -7.356 Övriga rörelseintäkter och kostnader 8 -971 -11.687 -873 -594 – 2 -1.844 -12.280 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag 5,6 -2.166 -2.568 – – – – -2.166 -2.568 Resultat från övriga aktieinnehav 18 -9 – -5 – – 18 -14 Rörelseresultat 62.198 63.063 4.042 3.719 371 519 66.611 67.301 Ränteintäkter och liknande resultatposter 3.060 3.207 – 1 -371 -518 2.688 2.690 Räntekostnader och liknande resultatposter¹ -1.592 -1.685 – – – 1 -1.592 -1.684 Övriga finansiella intäkter och kostnader 9 -497 -1.581 – – – – -497 -1.581 Resultat efter finansiella poster 63.168 63.005 4.042 3.720 – 2 67.210 66.726 Inkomstskatter 10 -15.542 -15.770 -1.092 -1.024 – – -16.634 -16.794 Periodens resultat * 47.626 47.235 2.949 2.695 – 2 50.576 49.932 * Hänförligt till: AB Volvos ägare 50.389 49.825 Innehav utan bestämmande inflytande 186 107 Resultat per aktie före utspädning, kronor 19 24,78 24,50 Resultat per aktie efter utspädning, kronor 19 24,78 24,50 1 Från 2024 har eliminering av interna ränteintäkter avseende intern finansiering från Volvo Treasury AB till Financial Services omklassificerats från finansnettot till bruttoresultatet. Jämförelsetalen i de finansiella rapporterna för 2023 har följaktligen omräknats, vilket har påverkat rörelseresultatet positivt med 517 Mkr för helåret 2023. Effekten på nyckeltalen är obetydlig. ÖVRIGT TOTALRESULTAT Mkr Not 2024 2023 Periodens resultat 50.576 49.932 Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen: Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 20 -870 -2.400 Omvärdering av aktieinnehav värderade till verkligt värde 19 13 15 Poster som senare kan komma att omklassificeras till resultaträkningen: Valutakursförändringar vid omräkning av utlandsverksamhet 2.898 -2.905 Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag 954 -678 Ackumulerade valutakursförändringar återförda till resultatet -423 -318 Övrigt totalresultat, netto efter inkomstskatter 2.572 -6.285 Periodens totalresultat * 53.147 43.647 * Hänförligt till: AB Volvos ägare 52.755 43.731 Innehav utan bestämmande inflytande 393 -84 36 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nettoomsättning Under 2024 minskade nettoomsättningen med 5 % till 527 miljarder kronor (552). Justerat för valutakursförändringar var minskningen 3%, varav fordonsförsäljningen minskade med 5%. Under året fortsatte efterfrågan att normaliseras där transport- och byggaktiviteten sjönk i många regioner runt om i världen jämfört med de mycket höga nivåerna under 2023. Försäljningen minskade i samtliga segment med undantag för Bussar och i samtliga regioner med undantag för Sydamerika. Serviceförsäljningen höll sig på en bra nivå och ökade med 4%, justerat för valutakursförändringar. Lastbilsverksamhetens nettoomsättning minskade med 2% justerat för valuta, drivet av lägre leveranser på både nya och begagnade lastbilar medan serviceförsäljningen ökade med 3%. För Anläggningsmaskiner minskade den valutajusterade nettoomsättningen med 15%, påverkad av lägre volymer i Europa och Nordamerika, medan volymerna ökade i Kina. Bussars nettoomsättning ökade med 10% justerat för valutakurs- förändringar, framför allt drivet av en ökad efterfrågan på turistbussar. Nettoomsättningen för Volvo Penta minskade med 4%, justerat för valutakursförändringar, då både marin- och industrimotormarknaderna försvagades under året. Volvokoncernens försäljning av försvarsmateriel, såsom definierad i den svenska förordningen om krigsmateriel (1992:1303) paragraf A, uppgick 2024 till 0,36% (0,70) av nettoomsättningen. Nettoomsättning per rörelsesegment Mkr 2024 2023 % Lastbilar 360.610 373.048 -3 Anläggningsmaskiner 88.305 104.981 -16 Bussar 24.544 22.423 9 Volvo Penta 19.852 21.006 -5 Koncernfunktioner och övrigt 16.548 16.809 -2 Elimineringar -4.883 -4.998 – Industriverksamheten 504.975 533.269 -5 Financial Services 26.982 24.012 12 Omklassificeringar och elimineringar -5.140 -5.030 – Volvokoncernen¹ 526.816 552.252 -5 1 Justerat för ändrade valutakurser minskade nettoomsättningen med 3%. Nettoomsättning per geografisk region Mkr 2024 2023 % Europa 216.270 236.101 -8 Nordamerika 162.370 164.825 -1 Sydamerika 56.559 49.165 15 Asien 58.773 66.105 -11 Afrika och Oceanen 32.843 36.056 -9 Volvokoncernen 526.816 552.252 -5 Varav: Fordon 397.193 425.301 -7 Service 129.624 126.951 2 Rörelseresultat Under 2024 uppgick Volvokoncernens justerade rörelseresultat till 65,7 miljarder kronor (78,2), exklusive positiva effekter på totalt 0,9 miljarder kronor hänförliga till händelser av engångskaraktär, ej direkt relaterade till den underliggande affärsverksamheten. Det justerade rörelse- resultatet under 2023 exkluderade en total negativ effekt om 10,9 miljarder kronor. För information om justeringar, se Nyckeltal på sidan 206. Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 12,5% (14,0). 2024 var ett år med lägre försäljning och fortsatt geopolitisk turbulens, samtidigt som branschledande innovationer utvecklades av Volvokoncernen. Jämfört med 2023 påverkades det justerade rörelseresultatet negativt av lägre volymer, en negativ varumärkes- och marknadsmix samt högre FoU-, försäljnings- och administra- tionskostnader, vilka delvis vägdes upp av prisrealisering på service och minskade materialkostnader. Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 66,6 miljarder kronor ( 67,3). Rörelseresultat, Mdr kr Nettoomsättning, Mdr kr Justerat rörelseresultat per rörelsesegment Mkr 2024 2023 Lastbilar 45.826 55.394 Anläggningsmaskiner 12.737 16.993 Bussar 2.233 1.059 Volvo Penta 3.419 3.230 Koncernfunktioner och övrigt -2.943 -2.950 Elimineringar 32 55 Industriverksamheten 61.305 73.782 Financial Services 4.042 3.855 Omklassificeringar och elimineringar 371 519 Volvokoncernens justerade rörelseresultat 65.718 78.155 Justeringar¹ 893 -10.854 Volvokoncernens rörelseresultat 66.611 67.301 1 För mer information om justerat rörelseresultat, se avsnitt för Nyckeltal. Justerad rörelsemarginal % 2024 2023 Lastbilar 12,7 14,8 Anläggningsmaskiner 14,4 16,2 Bussar 9,1 4,7 Volvo Penta 17,2 15,4 Industriverksamheten 12,1 13,8 Volvokoncernens justerade rörelsemarginal 12,5 14,0 Volvokoncernens rörelsemarginal 12,6 12,1 37 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förändring av rörelseresultatet, Volvokoncernen Mdr kr Förändring (exklusive valuta) Valuta- effekt Totalt Rörelseresultat 2023 67,3 Förändring av bruttoresultat Industriverksamheten -4,2 -2,2 -6,4 Förändring av bruttoresultat Financial Services 0,8 – 0,7 Högre kreditförluster -0,3 – -0,3 Försäljning av materiella och immateriella anläggningstillgångar -0,4 – -0,4 Försäljning av koncernbolag¹ 2,4 – 2,4 Högre forsknings- och utvecklingskostnader -4,4 0,1 -4,3 Högre försäljnings- och administrationskostnader -1,8 0,3 -1,5 Resultat från innehav i joint ventures, intresseföretag och övriga aktieinnehav 0,4 – 0,4 Lägre kostnader för skador och tvister² 5,9 – 5,9 Lägre omstruktureringskostnader³ 3,0 – 3,0 Övrigt -0,5 – -0,5 Rörelseresultat 2024 1,1 -1,8 66,6 1 2024 avyttrade Volvokoncernen asfaltsläggarverksamheten ABG och Arquus. Totalt påverkades rörelseresultatet negativt med 1,3 miljarder kronor, varav 1,5 miljarder kronor redovisades under 2023 till följd av en nedskrivning av tillgångar till verkligt värde. 2024 förbättrades rörelseresultatet med 0,2 miljarder kronor genom en partiell återföring av nedskrivningen av Arquus. 2023 avyttrades de ryska enheterna, vilket resulterade i en negativ påverkan på rörelseresultatet om 0,8 miljarder kronor. 2 2023 inkluderades kostnader om 6,0 miljarder kronor hänförliga till krav som en följd av EU-kommissionens förlikningsbeslut 2016 för överträdelse av konkurrensbestämmelser. 3 2023 påverkades Volvokoncernens rörelseresultat negativt av omstruktureringskostnader om 1,3 miljarder kronor inom Bussar och 1,3 miljarder kronor inom Koncernfunktioner och övrigt. Under 2024 har totalt 0,6 miljarder kronor återförts från de här två avsättningarna. Valutakursernas inverkan på rörelseresultatet Volvokoncernen, Jämfört med föregående år Mkr Nettoomsättning¹ -6.962 Kostnad för sålda produkter 4.761 Forsknings- och utvecklingskostnader 96 Försäljnings- och administrationskostnader 300 Övriga 41 Total effekt av valutakursförändringar på rörelseresultatet -1.764 1 Koncernens försäljningsvärde redovisas till månatliga genomsnittskurser. Valutapåverkan på rörelseresultatet Under 2024 påverkade förändrade valutakurser i jämförelse med före- gående år Volvokoncernens rörelseresultat med -1,8 miljarder kronor. Effekten var relaterad till omvärdering av rörelseresultat i utländska dotterföretag med -1,6 miljarder kronor, omvärdering av utestående fordringar och skulder med -0,2 miljarder kronor och nettoflöden i utländsk valuta med 0,1 miljarder kronor. Omvärderingen av rörelse- resultatet påverkades främst av försvagning av BRL. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering om Volvokoncernens transaktionsexponering från operativa nettoflöden, graf 4:5, 4:7 och 4:8, samt valutapåverkan på rörelseresultatet och försäljningen. Kostnader per kostnadsslag, Volvokoncernen Mkr 2024 2023 Materialkostnader (frakt, distribution, garanti) och inköpta tjänster 308.046 332.215 Personalkostnader 79.176 75.364 Avskrivningar 22.548 21.227 Övrigt 46.442 42.311 Total 456.213 471.118 Operativa nyckeltal, Industriverksamheten % 2024 2023 Bruttomarginal 26,8 26,6 Forsknings- och utvecklingskostnader i % av nettoomsättning 6,1 5,0 Försäljningskostnader i % av nettoomsättning 6,2 5,7 Administrationskostnader i % av nettoomsättning 1,5 1,4 Rörelsemarginal 12,3 11,8 Forsknings- och utvecklingskostnader, Industriverksamheten Finansnetto Under 2024 var ränteintäkterna i nivå med föregående år och uppgick till 2,7 miljarder kronor (2,7). Räntekostnaderna var också i nivå med förgående år och uppgick till 1,6 miljarder kronor (1,7). Övriga finansiella intäkter och kostnader uppgick till -0,5 miljarder kronor (-1,6). Förändringen jämfört med 2023 var hänförlig till omvärderingseffekter av finansiella tillgångar och skulder. Läs mer i Not 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader. Inkomstskatter Årets skattekostnad uppgick till 16,6 miljarder kronor (16,8) vilket motsvarar en effektiv skattesats om 24,7% (25,2). Periodens resultat och resultat per aktie Periodens resultat för 2024 uppgick till 50,6 miljarder kronor (49,9). Resultatet per aktie före och efter utspädning uppgick till 24,78 kronor (24,50). 38 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell ställning Solid finansiell ställning Under 2024 förstärkte Volvokoncernen sin finansiella ställning för att möjliggöra att fortsätta investera i teknik som driver transformationen samtidigt som 36,6 miljarder kronor delades ut till aktieägarna. KONCERNENS BALANSRÄKNING - TILLGÅNGAR Industriverksamheten Financial Services Elimineringar Volvokoncernen Mkr Not 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 12 44.189 42.378 151 135 – – 44.340 42.512 Materiella anläggningstillgångar 13 Fastigheter, maskiner och inventarier 79.571 68.393 58 56 – – 79.629 68.449 Tillgångar i operationell leasing 37.226 35.154 22.276 21.318 -14.000 -14.562 45.501 41.910 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i joint ventures och intresseföretag 5 22.496 19.158 – – – – 22.496 19.158 Övriga aktier och andelar 5 1.089 862 18 18 – – 1.107 881 Långfristiga kundfinansieringsfordringar 15 1.533 1.605 134.969 121.987 -1.897 -1.954 134.605 121.638 Pensionstillgångar, netto 20 2.115 2.039 – – – – 2.115 2.039 Långfristiga räntebärande fordringar 16 4.969 3.405 – 950 -1.505 -950 3.464 3.405 Övriga långfristiga fordringar 16 7.018 6.431 322 283 -220 -197 7.120 6.518 Uppskjutna skattefordringar 10 13.889 14.142 1.989 2.044 – – 15.878 16.186 Summa anläggningstillgångar 214.094 193.566 159.784 146.791 -17.623 -17.662 356.254 322.695 Omsättningstillgångar Varulager 17 77.121 75.958 1.238 904 – – 78.359 76.863 Kortfristiga fordringar Kundfinansieringsfordringar 15 923 1.027 123.160 110.822 -1.406 -1.284 122.677 110.565 Aktuella skattefordringar 16 2.277 1.329 1.214 895 – – 3.491 2.223 Räntebärande fordringar 16 4.256 2.784 – – -18 -19 4.238 2.765 Intern finansiering¹ 9.463 10.680 – – -9.463 -10.680 – – Kundfordringar 16 40.005 41.383 1.767 1.827 – – 41.772 43.210 Övriga fordringar 16 22.441 22.173 3.796 3.283 -4.234 -5.084 22.003 20.372 Kortfristiga placeringar 18 218 89 – – – – 218 89 Likvida medel 18 80.505 78.858 6.872 5.785 -2.206 -1.318 85.171 83.326 Tillgångar som innehas för försäljning 3 381 11.960 – – – – 381 11.960 Summa omsättningstillgångar 237.590 246.241 138.047 123.516 -17.328 -18.384 358.309 351.373 Summa tillgångar 451.684 439.807 297.830 270.307 -34.950 -36.046 714.564 674.068 1 Intern finansiering avser intern utlåning från Industriverksamheten till Financial Services. Balansräkning Under 2024 ökade de totala tillgångarna i Volvokoncernen med 40,5 miljarder kronor i jämförelse med årsskiftet 2023. Justerat för valutakursförändringar ökade de totala tillgångarna med 20,9 miljarder kronor. Ökningen var främst i kundfinansieringsfordringar. Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar. Läs mer i Not 17 Varulager. Nettovärdet av tillgångar och skulder som innehas för försäljning uppgick till 0,4 miljarder kronor (3,8) vid årsskiftet 2024 och var hänförligt till planerade fastighetsavyttringar. Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter om tillgångar och skulder som innehas för försäljning. Andelar i joint ventures och intresseföretag uppgick till 22,5 miljarder kronor den 31 december 2024, en ökning med 3,3 miljarder kronor i jämförelse med årsskiftet 2023. Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar. 39 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KONCERNENS BALANSRÄKNING - EGET KAPITAL OCH SKULDER Industriverksamheten Financial Services Elimineringar Volvokoncernen Mkr Not 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 Eget kapital Eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare 19 170.218 156.171 23.831 21.620 – – 194.049 177.791 Innehav utan bestämmande inflytande 11 3.312 2.948 – – – – 3.312 2.948 Summa eget kapital 173.530 159.119 23.831 21.620 – – 197.361 180.739 Långfristiga avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 20 12.606 11.138 99 81 – – 12.706 11.219 Övriga avsättningar 21 12.243 12.902 51 76 – – 12.293 12.979 Summa långfristiga avsättningar 24.849 24.040 150 157 – – 24.999 24.198 Långfristiga skulder Obligationslån 22 109.031 96.970 – – – – 109.031 96.970 Övriga lån 22 29.783 23.779 22.602 19.352 -1.561 -1.599 50.824 41.532 Intern finansiering¹ -126.063 -109.059 113.733 112.231 12.330 -3.173 – – Uppskjutna skatteskulder 10 2.483 2.486 2.295 2.238 – – 4.778 4.725 Övriga skulder 22 54.411 49.600 1.762 1.701 -9.591 -9.759 46.583 41.542 Summa långfristiga skulder 69.645 63.777 140.393 135.522 1.178 -14.531 211.216 184.769 Kortfristiga avsättningar 21 19.653 19.609 37 14 – – 19.690 19.623 Kortfristiga skulder Obligationslån 22 45.460 46.641 – – – – 45.460 46.641 Övriga lån 22 44.698 40.804 14.507 11.861 -912 -1.017 58.292 51.648 Intern finansiering¹ -81.228 -79.494 107.718 89.985 -26.490 -10.491 – – Leverantörsskulder 22 77.607 81.883 920 1.103 – – 78.527 82.987 Aktuella skatteskulder 22 1.916 4.140 1.194 947 – – 3.111 5.087 Övriga skulder 22 75.540 71.130 9.082 9.095 -8.726 -10.007 75.896 70.218 Skulder som innehas för försäljning 3 13 8.157 – – – – 13 8.157 Summa kortfristiga skulder 164.006 173.261 133.420 112.991 -36.129 -21.515 261.298 264.738 Summa eget kapital och skulder 451.684 439.807 297.830 270.307 -34.950 -36.046 714.564 674.068 1 Intern finansiering avser intern utlåning från Industriverksamheten till Financial Services. Nettovärdet av tillgångar och skulder relaterade till pensioner och liknande förpliktelser uppgick till en skuld om 10,6 miljarder kronor den 31 december 2024, en ökning med 1,4 miljarder kronor i jämförelse med årsskiftet 2023. Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Den 31 december 2024 uppgick Volvokoncernens eget kapital till 197,4 miljarder kronor jämfört med 180,7 miljarder kronor vid slutet av 2023. Soliditeten uppgick till 27,6% (26,8). Soliditeten i Industriverksamheten var vid samma tidpunkt 38,4% (36,2). Avkastningen på sysselsatt kapital i Industriverksamheten uppgick till 35,8% (36,7). Avkastning på sysselsatt kapital, Industriverksamheten % 40 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder Industriverksamheten Volvokoncernen Mdr kr 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 Långfristiga räntebärande tillgångar Långfristiga kundfinansieringsfordringar – – 134.605 121.638 Långfristiga räntebärande fordringar 4.969 3.405 3.464 3.405 Kortfristiga räntebärande tillgångar Kundfinansieringsfordringar – – 122.677 110.565 Räntebärande fordringar 4.256 2.784 4.238 2.765 Intern finansiering 9.463 10.680 – – Kortfristiga placeringar 218 89 218 89 Likvida medel 80.505 78.858 85.171 83.326 Tillgångar som innehas för försäljning – 10 – 10 Summa räntebärande finansiella tillgångar 99.411 95.825 350.372 321.798 Långfristiga räntebärande skulder Obligationslån -109.031 -96.970 -109.031 -96.970 Övriga lån -23.759 -18.439 -44.880 -36.219 Intern finansiering 126.063 109.059 – – Kortfristiga räntebärande skulder Obligationslån -45.460 -46.641 -45.460 -46.641 Övriga lån -42.581 -38.920 -56.187 -49.771 Intern finansiering 81.228 79.494 – – Skulder som innehas för försäljning – – – – Summa räntebärande finansiella skulder exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder -13.540 -12.418 -255.558 -229.601 Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder 85.871 83.407 94.814 92.197 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, netto Industriverksamheten Volvokoncernen Mdr kr 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 Långfristig leasingskuld -6.024 -5.340 -5.944 -5.314 Kortfristig leasingskuld -2.117 -1.884 -2.104 -1.877 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto -10.492 -9.099 -10.591 -9.180 Skulder som innehas för försäljning – -397 – -397 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, netto -18.633 -16.720 -18.640 -16.768 Finansiell nettoställning inkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder Industriverksamheten Volvokoncernen Mdr kr 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder 85.871 83.407 94.814 92.197 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, netto -18.633 -16.720 -18.640 -16.768 Finansiell nettoställning inkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder 67.238 66.687 76.174 75.429 Finansiell nettoställning Under 2024 ökade de finansiella nettotillgångarna i Industri- verksamheten exklusive avsättningar för pensions- och leasing- skulder med 2,5 miljarder kronor och uppgick till 85,9 miljarder kronor den 31 december 2024. Förändringen förklaras i huvudsak av det positiva operativa kassaflödet om 45,3 miljarder kronor, vilket motverkades av utdelningen till AB Volvos aktieägare om 36,6 miljarder kronor. Valutakursförändringar ökade de finansiella nettotillgångarna med 1,4 miljarder kronor. Inklusive pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder uppgick Industriverksamhetens finansiella nettotillgångar till 67,2 miljarder kronor den 31 december 2024. Under 2024 ökade avsättningarna för pensioner och liknande förpliktelser samt leasing- skulder med 1,9 miljarder kronor. Förändringen förklaras i huvudsak av negativ omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner om 1,2 miljarder kronor. Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. 41 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förändring av finansiell nettoställning, Industriverksamheten Mdr kr 2024 2023 Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid slutet av föregående period 83,4 73,9 Operativt kassaflöde 45,3 45,8 Investeringar i och försäljningar av aktier och andelar, netto -4,9 -1,2 Förvärv och försäljningar av verksamheter, netto -0,6 -1,4 Kapitalöverföring till/från Financial Services 0,4 -0,9 Valutaeffekt 1,4 -1,2 Utdelning till AB Volvos aktieägare -36,6 -28,5 Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande – -0,5 Övriga förändringar -2,4 -2,7 Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid periodens utgång 85,9 83,4 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid slutet av föregående period -16,7 -12,6 Utbetalning av pensioner som ingår i operativt kassaflöde 1,8 1,3 Omvärdering av förmånsbestämda pensioner och liknande förpliktelser -1,2 -3,2 Kostnader för tjänstgöring samt övriga pensionskostnader -1,3 -1,3 Investeringar, omvärderingar och amorteringar av leasingkontrakt -0,5 -0,9 Överföring pensioner och leasingskulder till avyttrade verksamheter 0,3 – Valutaeffekt -0,6 0,3 Övriga förändringar -0,5 -0,3 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid periodens utgång -18,6 -16,7 Finansiell nettoställning inkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid periodens utgång 67,2 66,7 Volvokoncernens likvida medel uppgick till 85,2 miljarder kronor den 31 december 2024 jämfört med 83,3 miljarder kronor den 31 december 2023. Därutöver fanns beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter uppgående till 58,7 miljarder kronor (52,8) den 31 december 2024. Likvida medel innehöll 2,3 miljarder kronor (2,2) som inte är tillgängliga för användning av Volvokoncernen och 9,6 miljarder kronor (7,6) där andra begränsningar råder, huvudsakligen likvida medel i länder med valutaregleringar eller andra legala restriktioner. Läs mer i Not 18 Likvida medel. Läs mer i Not 22 Skulder om förfallostruktur på kreditfaciliteterna. Finansiella nettotillgångar exkl. avsättningar för pensions- och leasingskulder, Industriverksamheten Mdr kr 42 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kassaflödesanalys Fortsatt starkt operativt kassaflöde Industriverksamheten genererade ett starkt operativt kassaflöde på 45,3 miljarder kronor, vilket var i nivå med föregående år. KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS Industriverksamheten Financial Services Elimineringar Volvokoncernen Mkr Not 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 62.198 63.063 4.042 3.719 371 519 66.611 67.301 Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar 12 4.113 3.050 41 27 – – 4.153 3.078 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar 13 9.161 8.681 26 22 – – 9.187 8.703 Avskrivningar leasingtillgångar 13 4.105 4.442 5.103 5.005 – – 9.208 9.446 Övriga ej kassapåverkande poster 29 1.667 12.655 1.090 1.187 – – 2.757 13.842 Total förändring i rörelsekapital varav -2.405 -10.240 -25.652 -50.423 -241 -369 -28.298 -61.032 Förändring i kundfordringar 3.933 627 76 -418 – – 4.009 209 Förändring i kundfinansieringsfordringar 121 98 -19.352 -44.381 -136 -407 -19.367 -44.690 Förändring i varulager 2.570 -6.733 -358 -701 – – 2.212 -7.434 Förändring i leverantörsskulder -6.564 -4.848 -215 126 – – -6.778 -4.722 Förändring av fordon inom operationell leasing och tillgångar för servicelösningar¹ -857 -1.216 -5.143 -5.326 61 1 -5.939 -6.542 Övriga förändringar i rörelsekapital -1.609 1.833 -660 277 -166 37 -2.435 2.147 Erhållna utdelningar från joint ventures och intresseföretag 168 110 – – – – 168 110 Erhållna räntor och liknande poster 3.122 3.147 – – -371 -518 2.750 2.629 Erlagda räntor och liknande poster -1.258 -1.710 – – 14 35 -1.244 -1.675 Övriga finansiella poster -410 -200 – – – – -410 -200 Betalda inkomstskatter -17.319 -19.570 -1.120 -1.238 – – -18.439 -20.807 Kassaflöde från den löpande verksamheten 63.141 63.430 -16.471 -41.701 -226 -334 46.444 21.396 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -4.416 -5.207 -77 -71 – – -4.493 -5.278 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -13.889 -13.091 -3 -29 – – -13.892 -13.120 Försäljning av im-/materiella anläggningar 460 689 21 4 – – 481 693 Operativt kassaflöde 45.295 45.821 -16.529 -41.796 -226 -334 28.540 3.691 Förvärv av aktier 5 -4.905 -1.558 Försäljning av aktier 5 16 323 Förvärv av verksamheter 3 -3.006 -77 Försäljning av verksamheter 3 2.371 -2.268 Räntebärande fordringar inklusive kortfristiga placeringar -709 -280 Kassaflöde efter nettoinvesteringar 22.306 -169 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 29 342.066 241.958 Återbetalning av lån 29 -327.245 -211.157 Utdelning till AB Volvos aktieägare 19 -36.602 -28.468 Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande -16 -457 Övrigt -74 -55 Förändring av likvida medel exkl. valutakursförändringar 435 1.651 Effekt av valutakursförändringar på likvida medel 1.410 -2.211 Förändring av likvida medel 1.845 -560 Likvida medel vid periodens början 18 83.326 83.886 Likvida medel vid periodens slut 18 85.171 83.326 1 Från 2024 presenteras förändringar av fordon inom operationell leasing och tillgångar för servicelösningar separat i kassaflödesanalysen. Jämförelsetalen för 2023 är omräknade. 43 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Operativt kassaflöde Under 2024 uppgick det operativa kassaflödet i Industriverksamheten till 45,3 miljarder kronor (45,8 ). Det något lägre operativa kassaflödet jämfört med 2023 är främst en effekt av ett lägre rörelseresultat, vilket delvis motverkades av en lägre ökning av rörelsekapital. Rörelse- resultatet påverkades under 2023 av flera kostnader som exkluderats från det justerade rörelseresultatet. Justerade poster som inte har haft någon kassapåverkan är främst inkluderade i övriga ej kassapåverkande poster. Det operativa kassaflödet i Financial Services var negativt och uppgick till 16,5 miljarder kronor (-41,8). Förändringen jämfört med 2023 berodde främst på en lägre ökning av ny affärsvolym i kreditportföljen. Läs mer i Not 29 Kassaflöde om övriga ej kassapåverkande poster Investeringar och avyttringar Industriverksamhetens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick 2024 till 18,3 miljarder kronor (18,3). Lastbilars investeringar i materiella och immateriella anläggnings- tillgångar uppgick till 14,4 miljarder kronor (14,5). De större invest- eringarna var kopplade till produktuppgraderingar såsom Volvo FH Aero och Mack fjärrtransportlastbil samt utveckling av såväl batteri- elektriska och bränslecellselektriska lastbilar med både utvecklings- aktiviteter och anpassningar i fabriker samt nya testanläggningar. Investeringar i återförsäljarnät och verkstäder har främst skett i Europa och avser huvudsakligen uppgraderingar och optimering. Investeringarna inom Anläggningsmaskiner uppgick till 2,1 miljarder kronor (1,7). Produktrelaterade investeringar under året var framförallt relaterade till produktuppgraderingar såsom nya produktserier av grävmaskiner och ramstyrda dumprar samt batterielektriska maskiner med både utvecklingsaktiviteter och anpassningar i fabriker. De större investeringarna i fabrikerna var främst relaterade till ersättnings- investeringar och modifieringar för batterielektriska maskiner. Investeringarna i Bussar var under året 0,5 miljarder kronor (0,3), och i Volvo Penta 0,9 miljarder kronor (1,0). Investeringsnivån i anläggningar, maskiner och inventarier under 2024 var i nivå jämfört med föregående år. Under 2025 förväntas investeringar i maskiner och inventarier fortsättningsvis vara på höga nivåer. Optimering av den industriella strukturen med bland annat uppförandet av den nya fabriken i Mexiko, produktrelaterade investeringar och ersättningsinvesteringar samt återförsäljarinvest- eringar förväntas vara de huvudsakliga områdena. Förvärv och avyttringar av aktier och andelar Under 2024 påverkade förvärvade och avyttrade aktier och andelar kassaflödet negativt med totalt 4,9 miljarder kronor (-1,2), främst på grund av en investering i Flexis, ett nytt joint venture, samt aktie- ägartillskott till andra joint ventures. Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier, och andelar. Förvärv och avyttringar av verksamheter Under 2024 hade förvärvade och avyttrade verksamheter en netto negativ kassaflödeseffekt om 0,6 miljarder kronor (-2,3), främst på grund av förvärvet av en batteriverksamhet från Proterra Inc. och Proterra Operating Company om -2,4 miljarder kronor, delvis motverkat av avyttringen av Arquus om 1,9 miljarder kronor. Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter. Finansiering och utdelning Under 2024 ökade nettoupplåningen med 14,8 miljarder kronor, främst på grund av en ökad affärsvolym i kreditportföljen. Under 2024 betalades utdelningar till AB Volvos aktieägare med totalt 36,6 miljarder kronor (28,5). Dessa bestod av en ordinarie utdelning om 7,50 kronor per aktie och en extrautdelning om 10,50 kronor per aktie. Läs mer i Not 29 Kassaflöde om förändring av lånen. Förändring av likvida medel Under 2024 ökade likvida medel med 1,8 miljarder kronor och uppgick till 85,2 miljarder kronor den 31 december 2024. Läs mer i Not 18 Likvida medel om redovisningsprinciper. Läs mer i Not 29 Kassaflöde om principer för upprättande av kassaflödesanalysen. Investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier, Industriverksamheten Operativt kassaflöde, Industriverksamheten, Mdr kr 44 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förändringar i eget kapital FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL Eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare Mkr Not Aktie- kapital Övriga reserver¹ Omräknings- reserv Balanserade vinstmedel Totalt Innehav utan bestäm- mande inflytande Totalt eget kapital Eget kapital 31 december 2022 2.562 -37 12.667 147.524 162.717 3.519 166.236 Periodens resultat – – – 49.825 49.825 107 49.932 Övrigt totalresultat Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 20 – – – -2.400 -2.400 – -2.400 Omvärdering av aktieinnehav värderade till verkligt värde 5, 19 – 15 – – 15 – 15 Valutakursförändringar vid omräkning av utlandsverksamhet – – -2.713 – -2.713 -191 -2.905 Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag – – – -678 -678 – -678 Ackumulerade valutakursförändringar återförda till resultatet – – -318 – -318 – -318 Periodens övriga totalresultat – 15 -3.031 -3.078 -6.094 -191 -6.285 Periodens totalresultat – 15 -3.031 46.747 43.731 -84 43.647 Transaktioner med aktieägare Utdelning – – – -28.468 -28.468 -457 -28.926 Förändringar avseende innehav utan bestämmande inflytande – – – – – -29 -29 Övriga förändringar – – – -189 -189 – -189 Transaktioner med aktieägare – – – -28.658 -28.658 -486 -29.143 Eget kapital 31 december 2023 2.562 -21 9.636 165.614 177.791 2.948 180.739 Periodens resultat – – – 50.389 50.389 186 50.576 Övrigt totalresultat Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 20 – – – -870 -870 – -870 Omvärdering av aktieinnehav värderade till verkligt värde 5, 19 – 13 – – 13 – 13 Valutakursförändringar vid omräkning av utlandsverksamhet – – 2.692 – 2.692 206 2.898 Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag och intresseföretag – – – 954 954 – 954 Ackumulerade valutakursförändringar återförda till resultatet – – -423 – -423 – -423 Periodens övriga totalresultat – 13 2.268 84 2.365 206 2.572 Periodens totalresultat – 13 2.268 50.473 52.755 393 53.147 Transaktioner med aktieägare Utdelning – – – -36.602 -36.602 -16 -36.618 Förändringar avseende innehav utan bestämmande inflytande – – – – – -21 -21 Övriga förändringar – – – 106 106 8 114 Transaktioner med aktieägare – – – -36.497 -36.497 -28 -36.525 Eget kapital 31 december 2024 2.562 -8 11.904 179.590 194.049 3.312 197.361 1 Läs mer i Not 19 Eget kapital och antal aktier för specifikation av övriga reserver. 45 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell styrning Bibehållet kreditbetyg Målet med Volvokoncernens finansiella styrning är att säkerställa en långsiktigt attraktiv totalavkastning för aktieägarna och en finansiell styrka och flexibilitet som tryggar avkastning och åter- betalning till långivarna. En långsiktigt konkurrenskraftig verksamhet kräver tillgång till kapital för att kunna investera. Den finansiella styrningen säkerställer att kapitalet används på bästa möjliga sätt genom tydligt definierade nyckeltal och mål för industriverksamheten likaväl som för kundfinansieringsverksamheten. Målen för koncernens rörelsemarginal och avkastning på eget kapital för kundfinansieringsverksamheten Financial Services är avsedda att säkerställa avkastningskravet från aktieägarna. Målen om att under normala förhållanden inte ha en finansiell nettoskuld- sättning i industriverksamheten och soliditet i kundfinansierings- verksamheten syftar till att trygga den finansiella stabiliteten. Styrningsprinciper för finansiell flexibilitet För att säkerställa finansiell stabilitet och flexibilitet genom hela konjunkturcykeln har Volvokoncernen en stark likviditetsposition. Utöver likvida medel och kortfristiga placeringar är likviditets- positionen också uppbyggd av beviljade kreditfaciliteter. Både upplåning och utlåning i Financial Services sker i lokal valuta och kundfinansieringsportföljen är matchad både från ett ränte- och ett likviditetsriskperspektiv i enlighet med Volvokoncernens policy. För mer information se Not 4 till koncernens räkenskaper. Diversifierade finansieringskällor Volvokoncernen har en centraliserad portföljhantering av finansiella tillgångar och skulder, lånetransaktioner samt likviditetshantering genom internbanken Volvo Treasury. Koncernens finansiella skulder är uppdelade i två portföljer, en för industriverksamheten och en för kundfinansieringsverksamheten, för att motsvara behoven i de skilda verksamheterna. Genom att ha diversifierade finansierings- källor ökar Volvo Treasury möjligheten att ha kontinuerlig tillgång till kapitalmarknaderna. För att få tillgång till flera kapitalmarknader globalt, använder sig Volvokoncernen av en rad olika instrument för att låna pengar, såsom bilateral bankupplåning, företagsobligationer och certifikat, lån från olika statliga institutioner samt värdepapperisering av tillgångar i kundfinansieringsportföljen, så kallade ABS:er. En allt viktigare del av internbankverksamheten är att hantera ökade finansieringsbehov på nya tillväxtmarknader. Ramverk för grön finansiering Volvokoncernen har ett grönt finansieringsramverk. Ramverket, som uppdaterades under 2024, gör det möjligt att emittera gröna obligationer och andra gröna finansiella instrument. Det gör det också möjligt att identifiera, välja, hantera och rapportera om berättigade projekt och tillgångar i linje med International Capital Market Association Green Bond Principles. Upplånade medel kommer att öronmärkas till projekt inom områden som forskning, utveckling och tillverkning av elektrifierade fordon, maskiner och motorer, vilka inte har några utsläpp av avgaser. Upplåningen kan komma att användas av Volvo Financial Services för att erbjuda gröna lån till kunder som köper koncernens elektriska produkter. Ramverket för grön finansiering har varit föremål för en oberoende extern bedömning av CICERO Shades of Green, som har klassificerat ramverket som mörkgrönt – deras högsta nivå. Volvokoncernens likviditetsposition den 31 december 2024 143,9 Geografiskt diversifierade upplåningsprogram SEK CAD USD EUR JPY AUD Kreditbetyg den 26 februari 2025 Kortsiktigt Långsiktigt Moody’s (Corporate Rating) P-1 A2, stabil S&P (Corporate Rating) A-2 A, stabil R&I (Japan) a-1 AA–, stabil En stark och stabil kreditvärdering är betydelsefull Att vara en stor utgivare av obligationer innebär att det är viktigt att ha ett starkt och stabilt kreditbetyg. Nivån på kreditbetyget är inte enbart av betydelse för långivarna utan också för ett antal andra intressenter när det handlar om att skapa långsiktiga relationer. Ett starkt kreditbetyg påverkar förmågan att attrahera och finansiera kundernas inköp av koncernens produkter samt tilliten från leverantörer på ett positivt sätt. Det ger också tillgång till utökade finansierings- källor och lägre lånekostnader. Volvokoncernen har avtalsförbindelser med två globala kreditvärderingsinstitut, Standard & Poor’s Rating Services (S&P) och Moody’s Investor Services (Moody’s), samt ett nationellt institut R&I (Rating & Investment i Japan. Under 2024 bibehöll S&P sin långsiktiga rating A, stabil, Moody’s bibehöll också sin rating A2, stabil och R&I bibehöll sin rating AA–, stabil. 46 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Lastbilar God lönsamhet på lägre volymer Under 2024 minskade den valutajusterade nettoomsättningen i lastbilsverksamheten med 2% till 360.610 Mkr till följd av lägre leveranser. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 45.826 Mkr, vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 12,7%. Normalisering på marknaderna Under 2024 sjönk den europeiska lastbilsmarknaden jämfört med de höga nivåerna 2023 då fraktvolymer och fraktpriser kom ned från tidigare toppnivåer. Den underliggande efterfrågan drevs främst av ersättningsinvesteringar. Den nordamerikanska marknaden drevs främst av bygg- och anläggningssegmentet medan efterfrågan på fjärrtransportlastbilar var svagare. Många mindre kunder var i ett avvaktande läge och ville ha mer klarhet om fraktmarknadens och räntornas utveckling. Den brasilianska lastbilsmarknaden var på en bra nivå och den inhemska konsumtionen höll sig relativt väl uppe. Efterfrågan dämpades något av kraftiga regn, som påverkade jordbruks- segmentet negativt, och av stigande räntor. I Indien återhämtade lastbilsmarknaden sig efter valet men påverkades negativt av en längre monsunperiod än vanligt, vilken inverkade negativt på både infrastrukturprojekt och gruvdrift. Konkurrensen på den kinesiska fraktmarknaden var fortsatt hård, med överkapacitet i transportbranschen, höga återförsäljarlager och prispress. Försäljningen av LNG-lastbilar, den främsta bidrags- givaren till tillväxten inom det tunga segmentet, avtog. Order och leveranser Under 2024 levererades totalt 219.377 lastbilar från koncernens helägda verksamheter, en minskning med 11% jämfört med 246.272 lastbilar 2023. Leveranserna minskade på alla marknader förutom Sydamerika. Volvokoncernen utökar snabbt sitt utbud av helelektriska lätta, medeltunga och tunga lastbilar. Den totala orderingången för helelektriska lastbilar minskade dock med 10% till 3.318 (3.698) fordon medan leveranserna av helelektriska lastbilar ökade med 6% till 3.717 (3.523) fordon. Erbjudande Volvokoncernen är en världens största tillverkare av tunga lastbilar. Produkterbjudandet omfattar allt från tunga lastbilar för fjärrtransporter och anläggningsarbete till lätta lastbilar för distribution. Erbjudandet omfattar även service och reparationer samt finansiering och leasing. Varumärken • Volvo • Renault Trucks • Mack • Eicher • Dongfeng Trucks Antal anställda 58.458 ( 55.607) Nettoomsättning, Mdr kr Andel av koncernen, % 68 Per marknad, % Per intäktsslag, % Justerat rörelseresultat1 och justerad rörelsemarginal 1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 206. 47 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Leveranser Antal lastbilar 2024 2023 Europa 106.981 129.016 Nordamerika 56.931 60.782 Sydamerika 29.629 22.036 Asien 15.817 21.991 Afrika och Oceanien 10.019 12.447 Totalt 219.377 246.272 Tunga lastbilar (>16 tons) 183.661 198.383 Medeltunga lastbilar (7-16 tons) 15.567 18.863 Lätta lastbilar (<7 tons) 20.149 29.026 Totalt 219.377 246.272 Volvo 133.747 145.395 Renault Trucks 56.898 69.859 Mack 28.044 29.830 Andra varumärken 688 1.188 Totalt 219.377 246.272 Ej konsoliderad verksamhet VE Commercial Vehicles (Eicher) 66.789 67.509 Dongfeng Commercial Vehicle Company (Dongfeng Trucks) 90.639 98.397 Nettoorderingång och leveranser av helelektriska lastbilar Nettoorderingång Leveranser 2024 2023 2024 2023 Volvo 1.213 2.057 1.945 1.863 Renault Trucks 2.057 1.517 1.628 1.636 Tunga och medeltunga 864 821 1.003 624 Lätta 1.193 696 625 1.012 Mack 48 124 144 24 Totalt 3.318 3.698 3.717 3.523 Marknadsutveckling, tunga lastbilar, tusental 2020 2021 2022 2023 2024 Kina 1.619 1.395 672 635 611 Marknadsandelar, tunga lastbilar % Starka positioner globalt Batteri- elektrisk i Europa 1 EU, Norge och Schweiz. 2 Volvokoncernen äger 45,6% i VECV, som tillverkar Eicherlastbilar, och 45,0% i DFCV, som tillverkar Dongfenglastbilar. ☐ 2023 ¢ 2024 48 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God lönsamhet Under 2024 minskade omsättningen i lastbilsverksamheten med 3% till 360.610 Mkr (373.048). Justerat för valutakursförändringar minskade nettoomsättningen med 2%, varav fordonsförsäljningen minskade med 3% och serviceförsäljningen ökade med 3%. Det justerade rörelseresultatet minskade till 45.826 Mkr (55.394), vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 12,7% (14,8). Det justerade rörelseresultatet under 2024 exkluderade en positiv effekt på 140 Mkr. Det justerade rörelseresultatet 2023 exkluderade negativa effekter om 6.501 Mkr. För information om justeringar, se Nyckeltal på sidan 206. Det lägre resultatet 2024 var främst en effekt av lägre leverans- volymer och högre FoU-kostnader, vilka delvis kompenserades av prisrealisering. Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 45.966 Mkr (48.893). Valutakursförändringar påverkade negativt med 1.984 Mkr jämfört med 2023. Viktiga händelser I januari presenterade Volvo Lastvagnar en helt ny tung produkt- plattform för den nordamerikanska marknaden parallellt med den nya Volvo Aero-serien tunga lastbilar för Europa, Australien och marknader i Asien och Afrika. Dessa nya energieffektiva modeller driver produktivitet och lönsamhet för kunderna. I mars slutförde Volvokoncernen, Renault Group och CMA CGM Group bildandet av ett joint venture, Flexis SAS, för en helt ny generation elektriska skåpbilar för stadslogistik. Under Q2 tillkännagavs att Volvo Lastvagnar utvecklar lastbilar med förbränningsmotorer som drivs med vätgas. Tester på väg med dessa lastbilar kommer att påbörjas 2026, och den kommersiella lanseringen är planerad till slutet av detta årtionde. Under Q2 blev det tidigare tillkännagivna samriskföretaget med Westport för bränslesystemstekniken High Pressure Direct Injection operativt. Renault Trucks intensifierade sina åtgärder för att minska koldioxid- utsläppen i sin egen verksamhet genom att elektrifiera sina interna logistikflöden. Det första steget i detta projekt omfattade elektrifiering av transporterna av axlar mellan fabrikerna i Lyon och Bourg-en-Bresse i Frankrike. I juli fortsatte Volvokoncernen och Isuzu Motors att bygga vidare på den strategiska alliansen genom undertecknandet av ett avtal specifikt fokuserat på tunga tekniker. I framtiden planerar Isuzu Motors och UD Trucks att utveckla en gemensam plattform för tunga lastbilar genom att använda Volvokoncernens teknik. I augusti meddelade Volvokoncernen att man kommer att bygga sin nya fabrik för tunga lastbilar i Mexiko i Monterrey. Fabriken kommer att komplettera koncernens tillverkning i USA och bidra med ytterligare kapacitet för att stödja tillväxtplanerna för både Volvo Lastvagnar och Mack Trucks i USA och Kanada samt Mack Trucks försäljning i Mexiko och Latinamerika. Fabriken förväntas vara i drift under 2026. Produktionen av den helt nya Volvo VNL-serien för den nord- amerikanska marknaden inleddes mot slutet av Q3. De nya last- bilarna innebär ett betydande steg framåt i bränsleeffektivitet och produktivitet jämfört med de tidigare modellerna. I september meddelade Volvo Lastvagnar att de kommer att lansera en ny variant av Volvo FH Electric som kommer kunna köra upp till 600 km på en laddning. Detta kommer att göra det möjligt att använda eldrivna lastbilar på medellånga och långa sträckor och Volvo VNL Autonomous Nettoomsättning och rörelseresultat Mkr 2024 2023 Nettoomsättning Europa 165.594 175.203 Nordamerika 105.546 107.975 Sydamerika 44.182 36.897 Asien 25.019 30.617 Afrika och Oceanien 20.268 22.356 Total nettoomsättning 360.610 373.048 Varav Fordon 286.919 300.516 Service 73.690 72.532 Total nettoomsättning 360.610 373.048 Juserat rörelseresultat¹ 45.826 55.394 Justeringar¹ 140 -6.501 Rörelseresultat 45.966 48.893 Justerad rörelsemarginal, % 12,7 14,8 Rörelsemarginal, % 12,7 13,1 1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 206. att köra en hel arbetsdag utan att behöva ladda. Den nya varianten av Volvo FH Electric kommer att släppas till försäljning under andra halvåret 2025. I Q3 ingick Volvokoncernen avtal om att förvärva produktionen av Macks hytter från CVG för att stärka försörjningskedjan. Affären slutfördes i oktober. I november tog Volvo Lastvagnar och Renault Trucks de tre tätpositionerna när Euro NCAP, European New Car Assessment Programme, för första gången utvärderade säkerheten hos tunga lastbilar. Euro NCAP har varit en branschstandard inom området fordonssäkerhet sedan 1997. I december tog Volvo Autonomous Solutions (V.A.S.) och DHL Supply Chain ett viktigt steg mot att förändra godstransporterna i och med lanseringen av autonoma transporter i USA. Verksamheten görs möjlig av den specialbyggda, produktionsklara Volvo VNL Autonomous som drivs av Aurora Driver. Starten av verksamheten markerade en kritisk fas i valideringen av hela det ekosystem som krävs för autonoma transporter i stor skala. I detta skede är en säkerhetsförare närvarande för att övervaka prestanda och säker- ställa sömlös integration i befintliga logistiska nätverk. Godset transporteras till en början på två rutter: Dallas till Houston och Fort Worth till El Paso. 49 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Renault Trucks | Har tillhandahållit hållbara mobilitetslösningar till proffs på vägen sedan 1894. 50 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Anläggningsmaskiner Stabil lönsamhet Volvo Construction Equipment (Volvo CE) bibehöll ett stabilt resultat under ett utmanande år för branschen – samtidigt som man stöttade kunderna med sitt största lanseringsår av nya produkter och tjänster hittills. Bolaget fortsatte också att investera i utveckling och produktion för att stödja omvandlingen till mer hållbara lösningar. Volvo CE:s valutajusterade nettoomsättning var 15% lägre än under 2023. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 12.737 Mkr, vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 14,4%. Stabil utveckling på en marknad med utmaningar Totalt sett minskade efterfrågan utanför Kina stadigt under 2024, medan marknaden i Kina växte. Detta återspeglade en global bransch- trend med ett försvagat ekonomiskt klimat i nästan alla regioner, men särskilt i Europa och Nordamerika. Efter de historiskt höga nivåerna 2023, drevs nedgången på mark- naderna i Europa initialt av försiktighet bland slutkunderna, som tilltog under loppet av året i linje med en något mättad slutmarknad och låg framtidstro bland företagen. Uppskjutna utbytesinvesteringar i hyresflottorna gav en avmatt- ning i Nordamerika under det första kvartalet, vilken fortsatte in i det andra. Vid mitten av året – och trots denna nedgång – låg marknaden kvar på historiskt höga nivåer och började komma ner först mot den senare delen av 2024. Sydamerika var en av regionerna som växte, till stor del drivet av god efterfrågan i Brasilien, Peru och Chile, där det fanns tecken på återhämtning inom olika branscher. Samtidigt började den kinesiska marknaden 2024 med en nedgång på grund av ihållande låga investeringsnivåer, men den växte sedan stadigt från andra kvartalet och framåt, med visst stöd av statliga åtgärder för att stimulera ekonomin. Fortsatt god lönsamhet Under 2024 minskade nettoomsättningen med 16% till 88.305 Mkr (104.981). Justerat för valutakursförändringar minskade netto- omsättningen med 15%, varav maskinförsäljningen minskade med 18% och serviceförsäljningen var på samma nivå som 2023. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 12.737 Mkr (16.993), vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 14,4% (16,2). Det gjordes inga justeringar av rörelseresultatet under 2024. Det justerade rörelseresultatet 2023 exkluderade negativa effekter om 610 Mkr. För information om justeringar, se Nyckeltal på sidan 206. Jämfört med 2023 påverkades resultatet negativt av en ogynnsam varumärkes- och marknadsmix samt lägre volymer samtidigt som prisrealisering, minskade materialkostnader och lägre FoU-kostnader hade positiv effekt. Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 12.737 Mkr (16.383). Valutakursförändringar påverkade positivt med 488 Mkr jämfört med 2023. Erbjudande Volvo CE är ett av de ledande företagen inom utveckling av produkter och tjänster för bygg- och anläggning, utvinning, avfallshantering och materialhantering. Volvo CE tillverkar dumprar, hjullastare, grävmaskiner, väganläggningsmaskiner och kompaktmaskiner. I erbjudandet ingår även tjänster som kundsupportavtal, maskinkontrollsystem, redskap, finansiering och leasing. Varumärken • Volvo • SDLG • Rokbak Antal anställda 14.193 ( 15.028) Nettoomsättning, Mdr kr Andel av koncernen, % 17 Per marknad, % Per intäktsslag, % Justerat rörelseresultat1 och justerad rörelsemarginal 1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 206. 51 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE L120 Electric hjullastare Driver transformationen Volvo CE visad sitt engagemang för den transformation som pågår i branschen, genom att på flera viktiga sätt leverera på sin mission att bygga den värld vi vill leva i. Man fortsatte sin globala utrullning av elektriska maskiner, utökade sin portfölj av medelstora maskiner med nollutsläpp och förbättrade kundernas möjlighet till uppkoppling med utvecklingen av sina smarta tjänstebaserade lösningar. Man påskyndade också viktiga investeringar i sina egna anläggningar för att stödja produktionen av framtida lösningar och fortsatte med banbrytande partnerskap för att driva hållbar och digital förändring. Viktiga händelser Året innebar en av de största produktförnyelserna i företagets historia med ett komplett utbud av konventionella och elektriska produkter och tjänster som lanserades på globala marknader, motsvarande en förnyelse på 35% av hela produktportföljen. Nya serier av konventionella hjullastare, grävmaskiner och ramstyrda dumprar rullades ut till kunder vid stora evenemang på nyckel- marknader. Dessutom introducerade Volvo CE, som en del av sin växande elektriska portfölj, ett utökat utbud av elektriska maskiner i de större klasserna, inklusive de första elektriska medelstora grävmaskinerna samt hjullastarna L90 Electric och L120 Electric. De fick stöd av lanseringen av en rad nya laddningslösningar, inklusive kraftenheterna PU500 och PU40, som hjälper till att säkra ett tillförlitligt elektriskt ekosystem för kunderna. Volvo CE tillkännagav också ett antal investeringar i det industriella systemet för att stödja montering och produktion av elektriska maskiner i Braås och Arvika i Sverige och i Changwon i Sydkorea. Leveranser Antal anläggningsmaskiner 2024 2023 Europa 10.694 16.278 Nordamerika 7.116 9.549 Sydamerika 2.381 2.271 Asien 32.567 28.073 Afrika och Oceanien 3.285 3.893 Totala leveranser 56.043 60.064 Större anläggningsmaskiner¹ 42.364 45.494 Kompakta anläggningsmaskiner² 13.679 14.570 Varav Helelektriska 2.067 895 Totala leveranser 56.043 60.064 Varav Volvo 27.885 38.287 SDLG 27.969 21.462 Varav i Kina 21.265 15.790 1 Grävmaskiner >10 ton, hjullastare >120 hk, ramstyrda dumprar, tipptruckar och väganläggningsmaskiner. 2 Grävmaskiner <10 ton, hjullastare <120 hk, kompaktlastare och grävlastare. Marknadsutveckling inom Volvo CE:s produktkategorier, tusental Nettoomsättning och rörelseresultat Mkr 2024 2023 Europa 26.934 34.228 Nordamerika 23.459 29.590 Sydamerika 4.099 4.101 Asien 26.604 28.150 Afrika och Oceanien 7.208 8.912 Total nettoomsättning 88.305 104.981 Varav Maskiner 72.503 89.009 Service 15.802 15.973 Justerat rörelseresultat¹ 12.737 16.993 Justeringar¹ – -610 Rörelseresultat 12.737 16.383 Justerad rörelsemarginal, % 14,4 16,2 Rörelsemarginal, % 14,4 15,6 1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 206. 52 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bussar Lönsamheten på rekordnivå Under 2024 ökade Volvo Bussars valutajusterade nettoomsättning med 10% till 24.544 Mkr och det justerade rörelseresultatet förbättrades till 2.233 Mkr, vilket motsvarar en justerad rörelse- marginal på 9,1%. Rörelseresultatet och rörelsemarginalen var Volvo Bussars högsta hittills. Fortsatt stark efterfrågan Efterfrågan på bussar var fortsatt stark på många marknader, särskilt inom segmentet för turistbussar, och Volvo Bussars leveranser ökade med 9% till 6.274 enheter, drivet av en god utveckling på de flesta bussmarknaderna, särskilt i Asien, Nordamerika och Mexiko. Fortsatt elektrifiering Övergången till eldrift inom stadsbussar fortsatte med goda framsteg främst drivet av den brittiska marknaden. Londonoperatören Arriva beställde 51 Volvo BZL Electric dubbeldäckare. Transdev i Nederländerna beställde 46 elbussar för att hjälpa till att elektrifiera kollektivtrafiken i Utrecht. Volvos BZR Electric-plattform lanserades globalt i mars. Det mångsidiga elbusschassit kommer användas för stads-, intercity- och pendlingstransporter. Det innehåller flera komponenter och delsystem som är gemensamma för hela koncernen, vilket innebär ökad kostnadseffektivitet för reservdelar, logistik och servicepro- gram. I augusti lanserade Volvo Bussar Volvo BZRT Electric, en helt elektrisk dubbelledad buss baserad på Volvo BZR Electric-platt- formen. Fordonet uppfyller alla krav för Bus Rapid Transit-system (BRT) och har kapacitet för upp till 250 passagerare. Volvo BZRT Electric-bussar började testköras i Brasilien, Colombia och Mexiko. I Europa lanserades ett breddat erbjudande: nya Volvo 8900 Electric baserad på Volvo BZR Electric-plattformen och en uppgraderad Volvo 7900 Electric baserad på Volvo BZL Electric-plattformen. Nettoorderingången för helelektriska bussar minskade dock med 14% till 524 enheter (611), medan leveranserna minskade med 9% till 330 enheter (363). Förbättrad lönsamhet Nettoomsättningen ökade med 9% till 24.544 Mkr (22.423). Justerat för valutakursförändringar ökade nettoomsättningen med 10%, varav fordonsförsäljningen ökade med 11% och service- försäljningen med 8%. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 2.233 Mkr (1.059) motsvarande en justerad rörelsemarginal på 9,1% (4,7), vilket var Volvo Bussars bästa hittills. Under 2024 exkluderades positiva effekter om 200 Mkr från det justerade rörelseresultatet. Under 2023 exkluderades negativa effekter om 1.439 Mkr. För information om justeringar, se Nyckeltal på sidan 206. Erbjudande Nettoomsättning, Mdr kr Varumärken • Volvo • Prevos t Antal anställda 4.988 ( 5.637) Volvo Bussar är en av världens största tillverkare av stads- bussar och turistbussar i premiumsegmentet och ledande inom utvecklingen av hållbara persontransportlösningar. Utbudet omfattar stads-, intercity- och turistbussar samt chassier till- sammans med tjänster för ökad produktivitet, drifttid och säkerhet. Volvo Bussar har försäljning i 70 länder och tillsam- mans med Volvo Lastvagnar ett globalt servicenät med fler än 2.200 återförsäljare och verkstäder. Produktionsanläggningar finns i Europa, Nordamerika och Sydamerika. 5 Andel av koncernen, % Per marknad, % Per intäktsslag, % Justerat rörelseresultat1 och justerad rörelsemarginal 1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 206. 53 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Volvo 7900 Electric Förändringen av affärsmodellen i Europa var en av många faktorer som drev förbättringen. Andra bidragande faktorer var prisrealis- ering, växande serviceförsäljning, gynnsam produktmix samt god kostnadskontroll. Industriell effektivitet hade en negativ inverkan. Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 2.433 Mkr (-380). Valutakursförändringar påverkade negativt med 61 Mkr. Viktiga händelser Utvecklingen mot en ny affärsmodell i Europa fortsatte. Karossfabriken i Polen stängdes under Q1 som planerat. Huvudinriktningen och fokus är att sälja chassier i kombination med en extern kaross. Volvo Bussar påbörjade också en tekniköverföring till en påbyggarpartner för att bygga kompletta stads- och linjetrafikbussar för den europeiska marknaden. Under andra kvartalet lanserade Volvo Bussar en rad smarta säkerhetssystem utformade för att hjälpa förare och ytterligare förbättra säkerheten för passagerare och andra trafikanter. Systemen överträffar de senaste lagkraven i Europa och är till- gängliga globalt. Prevost är en av Nordamerikas största tillverkare av långfärds- bussar och världsledande inom tillverkning av husbilar och special- bussar. Fabriken ligger i Sainte-Claire i Quebec i Kanada. År 2024 firade Prevost 100-årsjubileum. Firandet omfattade en husbilsträff, ett kundevenemang och en fabriksfest som lockade fler än 6.000 besökare. Leveranser Antal bussar 2024 2023 Europa 1.270 1.476 Nordamerika 1.853 1.590 Sydamerika 1.395 1.043 Asien 777 875 Afrika och Oceanien 979 789 Totala leveranser 6.274 5.773 Varav Helelektriska 330 363 Hybrider 69 165 Nettoomsättning och rörelseresultat Mkr 2024 2023 Europa 6.547 7.007 Nordamerika 10.979 9.200 Sydamerika 2.248 2.207 Asien 1.821 1.601 Afrika och Oceanien 2.949 2.408 Total nettoomsättning 24.544 22.423 Varav Fordon 18.738 17.007 Service 5.806 5.416 Juserat rörelseresultat¹ 2.233 1.059 Justeringar¹ 200 -1.439 Rörelseresultat 2.433 -380 Justerad rörelsemarginal, % 9,1 4,7 Rörelsemarginal, % 9,9 -1,7 1 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 206. 54 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Volvo Penta Fortsatt god lönsamhet Under 2024 minskade Volvo Pentas valutajusterade netto- omsättning med 4% till 19.852 Mkr drivet av lägre försäljnings- volymer. Både det justerade och rapporterade rörelseresultatet uppgick till 3.419 Mkr med en rörelsemarginal på 17,2 %. Ett år med minskad efterfrågan Under 2024 mötte Volvo Penta en minskad efterfrågan inom de flesta kundsegment. Marknaden för fritidsbåtar upplevde en betydande nedgång, medan marknaden för kommersiella fartyg höll sig bättre, särskilt i segmentet för besättningstransporter. För kraftgenerering var efterfrågan fortsatt god med en betydande ökning för högeffekts- generatorer. Efterfrågan på marknaden för off highway-applikationer normaliserades med undantag för byggbranschen som var betydligt svagare. Volvo Pentas leveranser minskade med 20% till 35.651 enheter (44.337). Starkt resultat trots utmanande omständigheter Nettoomsättningen minskade med 5% till 19.852 Mkr (21.006). Justerat för valutakursförändringar minskade nettoomsättningen med 4%, varav fordonsförsäljningen minskade med 7% och service- försäljningen ökade med 3%. Trots utmanande marknadsförhållanden genererade Volvo Penta ett starkt finansiellt resultat under 2024. Både det justerade och rapporterade rörelseresultatet uppgick till 3.419 Mkr (3.230), med en rörelsemarginal på 17,2% (15,4). Prisrealisering och en fördelaktig produktmix bidrog positivt till resultatet och kompenserade effekten av lägre volymer och ökade FoU-kostnader. Jämfört med 2023 påverkade valutakurs- förändringar negativt med 110 Mkr. Banbrytande innvationer mot en fossilfri framtid Volvo Penta är verksamt inom två kärnaffärer: Marin (fritidsbåtar, yachter och kommersiella fartyg) och Industri (maskinapplikationer och kraftgenerering, inklusive delsystem till batterienergilagrings- system). Volvo Penta tillhandahåller integrerade lösningar som förbättrar prestanda och effektivitet i sina kunders verksamhet. Med ett starkt engagemang för kundnöjdhet och miljöansvar fokuserar Volvo Penta på innovation, kvalitet och hållbarhet. Företaget siktar på att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser i sin värdekedja till 2040, genom användning av förbränningsmotorer med förnybara bränslen samt elektriska drivlinor inklusive batteri- och bränslecellslösningar. Volvo Penta utnyttjar Volvokoncernens lösningar, intern utveckling och partnerskap. Transformationen omfattar även tjänster och digitala upplevelser. Erbjudande Volvo Penta är en världsledande leverantör av kraftlösningar för industriella och marina applikationer. Målet är att vara den mest framåtsträvande och kundfokuserade leverantören av innovativa och hållbara kraftlösningar. Erbjudandet inkluderar motorer, kraftlösningar och tjänster för industriella off highway- tillämpningar och kraftgenerering samt för fritidsbåtar, yachter och kommersiella fartyg. Lösningarna drivs av förbrännings- motorer, seriella och parallella batterielektriska hybridlösningar samt helt elektriska drivlinor. Varumärken • Volvo Penta Antal anställda 2.180 (2.167) Nettoomsättning, Mdr kr Andel av koncernen, % 4 Per marknad, % Per intäktsslag, % Justerat rörelseresultat1 och justerad rörelsemarginal 1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 206. 55 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BESS – Battery Energy Storage Subsystems Viktiga händelser Under 2024 presenterade Volvo Penta sin intelligenta teknik- och framdrivningslösning, Volvo Penta Inboard Performance System (IPS), för superyachter och kommersiella fartyg, kallad IPS Professional Platform. Tekniken bygger på Volvo Pentas välkända IPS-lösning och elektronisk fartygskontroll, anpassad för större fartyg. Det första fartyget som togs i drift med IPS Professional-plattformen var en besättningstransportbåt, där en helt integrerad IPS kontinuerligt hanterar och optimerar motoranvändningen baserat på realtids- behov under drift. Volvo Penta visade också en installation av IPS i världens första eftermonterade elektriska besättningstransportbåt och ett integrerat hybridkoncept som kombinerar drev och motorer med Volvo Pentas IPS. Dessutom avtäcktes under året världens första yacht där Volvo Pentas hybrid-elektriska paket med Volvo Penta IPS kontrollerar alla delar från styrplats till propeller. En helt elektrisk 4X4 RoRo-traktor, med en drivlina från Volvo Penta, började gå på prov i hamnen i Gent i Belgien. Volvo Penta startade serieproduktion av sitt delsystem för batterienergilagring i fabriken i Vara. Leveranser Antal enheter 2024 2023 Marinmotorer 11.733 16.858 Industrimotorer 23.918 27.479 Totala leveranser 35.651 44.337 Varav Helelektriska 113 104 Nettoomsättning och rörelseresultat Mkr 2024 2023 Europa 9.580 10.787 Nordamerika 4.036 4.070 Sydamerika 854 783 Asien 4.008 3.950 Afrika och Oceanien 1.375 1.417 Total nettoomsättning 19.852 21.006 Varav Motorer 14.278 15.507 Service 5.574 5.499 Juserat rörelseresultat¹ 3.419 3.230 Justeringar¹ – – Rörelseresultat 3.419 3.230 Justerad rörelsemarginal, % 17,2 15,4 Rörelsemarginal, % 17,2 15,4 1 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 206. Volvo Penta tillkännagav en uppföljningsinvestering i Utility- Innovation Group som specialiserar sig på robusta, innovativa energisystem och decentraliserade energilösningar. Denna strategiska investering markerar ett fortsatt engagemang för att driva energiomställningen och bekräftar Volvo Pentas roll som en oberoende leverantör av delsystem för energität batteri- energilagring (BESS) på den växande globala marknaden för energiinfrastruktur. IPS-systemet för superyachter och kommersiella fartyg 56 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Financial Services Stabil finansiell utveckling Volvo Financial Services (VFS) fortsatte att växa de förvaltade till- gångarna och att leverera goda resultat under 2024. Portföljens utveckling var stabil och VFS fortsatte på sin transformationsresa. Det justerade rörelseresultatet steg till 4.042 Mkr (3 855) medan nyfinansieringsvolymen minskade med 1%. Avkastningen på eget kapital uppgick till 13,0% (13,0%). God portföljutveckling Under året uppgick VFS nyfinansieringsvolym till 115,1 miljarder kronor (118,0), en minskning med 3%. Justerat för valuta var volym- minskningen 1%. Antalet finansierade fordon och maskiner från Volvokoncernen var 65.250 (68.027). Den volatila räntemiljön och den starka konkurrensen från banker fortsatte att påverka penetrationen. Även med denna motvind bibehöll VFS en stabil penetration på 29% (27). Jämfört med 2023 växte VFS nettokreditportfölj på valuta- justerad basis med 7% till Mkr 280.405 (254.126). Finansieringen av kreditportföljen matchas vad gäller löptider, räntor och valutor i enlighet med koncernens policy. För mer information, se Not 4. Det justerade rörelseresultatet ökade till 4.042 Mkr (3.855). Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 4.042 Mkr (3.719). Inga justeringar gjordes under 2024. Under 2023 exkluderades negativa effekter på 136 Mkr. För information om justeringar, se Nyckeltal på sidan 206. Det rapporterade rörelseresultat uppgick till Mkr 4.042 (3.719). Valutakursförändringar hade en positiv påverkan på 32 Mkr jämfört med 2023. Avkastningen på eget kapital uppgick till 13,0% (13,0) och soliditeten var 8,0% (8,0) vid årets slut. Kostnaderna för osäkra fordringar uppgick till 1.045 Mkr (612), medan bortskrivningar om 909 Mkr (406) redovisades under 2024, motsvarande 0,17% (0,05). Kreditreserverna uppgick vid utgången av 2024 till 1,29% (1,37) av kreditportföljen. Accelerera hållbara affärslösningar För att snabba på övergången till fossilfria transportlösningar fortsätter VFS att utveckla innovativa nya erbjudanden för kunderna. Ett exempel som lanserades 2024 är Volvo on Demand, ett samarbete mellan VFS och Volvo Lastvagnar som använder principen Truck-as-a- Service (TaaS) för att hjälpa kunderna att lättare anskaffa och integrera elektriska lastbilar i sin verksamhet. Volvo on Demand ger kunderna mycket flexibla alternativ från bara tolv månader, plus den sinnesro som kommer av servicekontraktet Volvo Gold. Försäkringar, ruttplanering samt rådgivning kring laddning, subventioner och incitament kan också ingå, vilket gör Volvo on Demand till ett attraktivt erbjudande för kunder som precis har börjat sin resa mot elektromobilitet. Erbjudande VFS arbetar tillsammans med koncernens varumärken, kunder och återförsäljare för att tillhandahålla ett brett utbud av tjänster och finansiella lösningar som främjar långsiktiga relationer, lojalitet och framgång för kunderna. Med kundfinansiering tillgänglig i 43 marknader världen över, täcker VFS omkring 90% av leveranserna från koncernens varumärken. VFS förvaltar en kundkreditportfölj med fler än 292.000 fordon och maskiner. Antal anställda 1.616 (1.599) Kundkreditportföljens fördelning, % Penetrationsgrad¹, % 1 Andel enheter som finansieras av Volvo Financial Services i förhållande till det totala antalet enheter sålda av Volvokoncernen på de marknader där finansiering erbjuds. 57 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nyckeltal, Financial Services 2024 2023 Antal finansierade enheter 65.250 68.027 Total penetrationsgrad, %¹ 29 27 Ny kundfinansieringsvolym, Mdr kr 115,1 118,0 Kreditportfölj netto, Mdr kr 280 254 Kostnader för osäkra fordringar 1.045 612 Justerat rörelseresultat² 4.042 3.855 Justeringar² – -136 Rörelseresultat 4.042 3.719 Kreditreserver som andel av kreditportföljen, % 1,29 1,37 Avkastning på eget kapital, % 13,0 13,0 1 Andel enheter som finansieras av Volvo Financial Services i förhållande till det totala antalet enheter sålda av Volvokoncernen på de marknader där finansiering erbjuds. 2 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 206. Resultaträkning Financial services 2024 2023 Leasing och finansiella intäkter 26.982 24.012 Leasing och finansiella kostnader -18.606 -16.385 Bruttoresultat 8.375 7.627 Försäljnings- och administrationskostnader -3.460 -3.309 Kostnader för osäkra fordringar¹ -1.009 -610 Övriga rörelseintäkter och kostnader 135 10 Rörelseresultat 4.042 3.719 Ränteintäkter och liknande resultatposter – 1 Resultat efter finansiella poster 4.042 3.720 Inkomstskatter -1.092 -1.024 Periodens resultat 2.949 2.695 1 Kostnader för osäkra fordringar på operationella leasar om 36 (2) Mkr är inkluderade i leasing och finansiella kostnader i bruttoresultatet. 58 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Aktien Totalavkastning på 9% under 2024 Volvoaktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Det finns två aktie- slag, A-aktier och B-aktier. En A-aktie ger en röst på bolagsstämman och en B-aktie en tiondels röst. Utdelningen är densamma för båda aktieslagen. Volvoaktierna ingår i ett stort antal index som samman- ställs av bland andra Dow Jones, FTSE, S&P och Nasdaq Nordic. Volvoaktiens utveckling På Nasdaq Stockholm steg det breda indexet OMXSPI under året med 6% efter att ha stigit med 15% under 2023. Kursen för Volvo A steg med 1% och var vid årets slut 270.20 (267,00) kronor. Lägsta stängningskurs var 251,20 kronor den 19 januari och högsta stängningskurs var 321,00 kronor den 27 mars. Kursen för Volvo B steg med 3% och uppgick vid årets slut till 268,60 (261,70) kronor. Lägsta stängningskurs var 245,40 kronor den 19 januari och högsta stängningskurs var 318,00 kronor den 26 mars. Totalavkastningen var 8% för A-aktien och 9% för B-aktien jämfört med 9% för indexet OMX Stockholm Benchmark GI. Totalt omsattes 0,8 (0,9) miljarder Volvoaktier till ett värde av 213 (187) miljarder kronor på Nasdaq Stockholm med ett genomsnitt per dag på 3,1 (3,4) miljoner aktier. Mätt i värde var Volvoaktierna de näst mest handlade på Nasdaq Stockholm under 2024. Vid slutet av året uppgick Volvos börsvärde till 547 (534) miljarder kronor. Möjlighet till aktiekonvertering Enligt beslut på årsstämman 2011 innehåller bolagsordningen ett konverteringsförbehåll så att aktieägare ges möjlighet att konvertera A-aktier till B-aktier efter begäran till styrelsen. Vid utgången av 2023 fanns 444.986.150 A-aktier utestående. Under 2024 konverterades totalt 1.590 A-aktier till B-aktier. Mer information om förfarandet finns på www.volvogroup.se Utdelning Styrelsen föreslår att 8,00 kronor per aktie i ordinarie utdelning och därutöver 10,50 kronor per aktie i extra utdelning betalas ut för räkenskapsåret 2024. Om bolagsstämman beslutar i enlighet med styrelsens förslag, innebär det att totalt 37.619 Mkr kommer att överföras till aktieägarna. För föregående år betalades en utdelning om 7,50 kronor per aktie och en extrautdelning om 10,50 kronor per aktie, totalt 36.602 Mkr. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Se not 27 för de senaste beslutade riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare. Kommunikation med aktieägarna Dialogen med aktieägare är viktig för Volvokoncernen. Utöver års- stämman och ett antal större aktiviteter riktade till professionella investerare, privata aktieägare och aktiemarknadsanalytiker upprätthålls relationen mellan Volvokoncernen och aktiemarknaden bland annat Resultat, utdelning och direktavkastning 1 Ordinarie utdelning på 6,00 kronor och extra utdelning på 9,00 kronor. 2 Ordinarie utdelning 6,50 kronor, extra utdelning 6,50 kronor och 9,50 kronor per aktie relaterade till likviden från försäljningen av UD Trucks. 3 Ordinarie utdelning på 7,00 kronor och extra utdelning på 7,00 kronor. 4 Ordinarie utdelning på 7,50 kronor och extra utdelning på 10,50 kronor. 5 Ordinarie utdelning på 8,00 kronor och extra utdelning på 10,50 kronor enligt styrelsens förslag till årsstämman 2025. genom press- och telefonkonferenser i samband med offentlig- görandet av delårsrapporter, aktiesparträffar, investerarbesök samt så kallade road shows där representanter för Volvokoncernen reser för att träffa investerare i Europa, Nordamerika och Asien. På www.volvogroup.se är det möjligt att bland annat läsa och ladda ner finansiella rapporter, söka information om aktien och statistik på lastbilsleveranser samt få information om koncernens styrning, exempelvis information som rör årsstämma, styrelse och koncern- ledning och andra områden som bestäms i Svensk kod för bolags- styrning. På webbplatsen finns det också en aktuell lista över de analytiker som bevakar Volvokoncernen samt möjlighet att prenumerera på information från bolaget. Volvo har beslutat att ha bolagsstyrningsrapporten som en från årsredovisningen skild handling enligt 6 kap 8 § i årsredovisnings- lagen och rapporten finns tillgänglig på sidorna 183–199. Avtalsvillkor vid uppköpserbjudanden Bestämmelser om att ett avtal kan förändras eller avslutas om kontrollen över bolaget förändras, så kallade kontrollklausuler, ingår i vissa av de avtal i vilka Renault Trucks har givits rätt att sälja Renault s.a.s. och Nissan Motor Co. Ltd:s lätta lastbilar samt i vissa av koncernens inköpsavtal. En del av AB Volvos långsiktiga finansieringsavtal innehåller bestämmelser som ger långivare rätt att i vissa fall kräva förtida betalning om kontrollen över bolaget förändras. Denna typ av bestämmelser är inte ovanliga i finansieringsavtal. Det är AB Volvos bedömning att det har varit nödvändigt att acceptera dessa bestämmelser för att erhålla finansiering på i övrigt godtagbara villkor. 59 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE De största aktieägarna i AB Volvo Den 31 december 2024 Röst- andel, % Kapital- andel, % Industrivärden 28,0 9,4 Geely Holding 14,7 4,4 AMF Försäkring & Fonder 5,6 3,7 Alecta 4,0 2,7 BlackRock 2,4 3,7 AFA Försäkring 2,3 0,8 Vanguard 2,3 3,5 Swedbank Robur Fonder 1,8 4,5 Fjärde AP-fonden 1,6 0,5 Capital Group 1,1 3,3 Källa: Modular Finance Aktiekapital Den 31 december 2024 Antal aktier 2.033.452.084 varav A-aktier¹ 444.984.560 varav B-aktier² 1.588.467.524 Aktiekapital, Mkr 2.562 Kvotvärde, kronor 1,26 Antal aktieägare 396.699 Privatpersoner 378.163 Juridiska personer 18.536 1 A-aktier ger 1 röst. 2 B-aktier ger 1/10 röst. Kursutveckling, Volvo B-aktien, 2020–2024, kronor Källa: Investis Digital Ackumulerad totalavkastning för Volvos B-aktie, % 11.075% Källa: Investis Digital Diagrammet visar att 1.000 kronor investerade i Volvo B-aktier den 2 januari 1987 hade vuxit till 111.750 kronor vid slutet av 2024 under förutsättning att samtliga utdelningar under åren återinvesterats i Volvo B-aktier. Ägarkategorier, andel av kapital, % Källa: Euroclear Ägande per land, andel av kapital, % Källa: Euroclear Mer detaljerad information om Volvoaktien finns i 11-årsöversiktens aktiestatistik samt i Not 19. 60 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Risker och osäkerhetsfaktorer Kontrollerat risktagande Volvokoncernens affärsområden, lastbilsdivisioner och koncernfunktioner övervakar och hanterar risker i sin verksamhet. Dessutom använder Volvokoncernen en centraliserad Enterprise Risk Management (ERM) rapporteringsprocess, som är ett systematiskt och strukturerat ramverk för rapportering och granskning av identifierade risker, riskbedömningar och åtgärder för att hantera riskerna. Volvokoncernens Enterprise Risk Management-process För Volvokoncernens styrningsmodell, se sidan 184. Styrelsen Revisionskommitté Styrelsen följer upp riskerna och mitigeringsaktiviteterna årligen medan styrelsens revisionskommitté gör det regelbundet genom Volvokoncernens ERM-rapport. Koncernledning Koncernledningen analyserar riktigheten i de rapporterade riskerna och mitigeringsaktiviteterna samt säkerställer att de anpassas till de strategiska och operativa planerna. Enterprise Risk Management-kommitté ERM-kommittén, granskar, analyserar och utmanar sammanställda risker och mitigeringsaktiviteter och säkerställer en första anpassning till koncernens operativa agenda. ERM-kommittén består av Executive Vice President Group Finance, Executive Vice President Legal & Compliance, Vice President Group Treasury, Vice President Group B usiness Control och Senior Vice President Risk Management and Internal Audit. Enterprise Risk Management-funktion Varje affärsområde, lastbilsdivision och koncernfunktion rapporterar sina största risker och mitigeringsaktiviteter till ERM-funktionen, som granskar och sammanställer rapporterade risker i Volvokoncernens ERM-rapport. Business Review-möten I Business Review-möten i varje affärsområde och lastbilsdivision identifieras, analyseras, mitigeras och övervakas de största riskerna. Dessa utgör grunden i ERM-rapporteringen. Ledningsgrupper Ledningsgrupperna inom varje affärsområde och lastbilsdivision samt koncernfunktion är fullt ansvariga för riskhantering och riskmitigering inom deras respektive områden. Risker identifieras, mitigeringsaktiviteter upprättas och övervakning och rapportering av utvecklingen är en del av den dagliga verksamheten. Riskkategorier ERM-processen klassificerar Volvokoncernens risker i fyra kategorier: • Makro- och marknadsrelaterade risker • Verksamhetsrisker • Efterlevnadsrisker • Finansiella risker. På efterföljande sidor presenteras de huvudsakliga risker och osäkerhetsfaktorer som Volvokoncernen står inför inom varje riskkategori. Dessa risker kan separat eller i kombination ha en väsentlig negativ effekt på koncernens verksamhet, strategi, finansiella resultat, kassaflöde, aktieägarvärde eller anseende. För risker på kort sikt, se även segmentsrapporteringen i förvaltnings- berättelsen och Not 2 i den senaste kvartalsrapporten. 61 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Makro- och marknadsrelaterade risker Cyklisk kommersiell fordonsindustri Volvokoncernens kunder är verksamma över hela världen, vissa inom ett enda land och andra över gränser. Många globala och regionala geopolitiska, ekonomiska, regelmässiga, digitala, tekniska, resurs- tillgångsmässiga samt klimat- och energiresurseffektivitetsfaktorer bidrar till en betydande volatilitet i efterfrågan och risk på olika marknader. Liksom många andra kapitalvarubranscher har fordonsbranschen generellt sett varit cyklisk, påverkad av bl.a. BNP-utvecklingen och motsvarande förändringar i efterfrågan på transporter, behovet att ersätta åldrande fordon och maskiner samt förändrade lagar och regler. Även om branschen genomgår en fortsatt förändring av fokus från produkter till tjänster, finns cyklikaliteten i branschen kvar. Fluktuerande efterfrågan på koncernens produkter och tjänster gör det ekonomiska resultatet av verksamheten beroende av koncernens förmåga att snabbt reagera på marknadsförändringar. Oförmåga att anpassa sig till förändrad efterfrågan kan leda till kapacitets- begränsningar eller underutnyttjande av resurser, vilket kan ha en negativ effekt på resultat, kassaflöden och finansiell ställning. Konkurrens Volvokoncernen verkar på marknader som är mycket konkurrensutsatta och möter därför intensiv konkurrens från globala och lokala konkur- renter. Volvokoncernen kommer också att möta konkurrens från nya marknadsaktörer, som försöker erbjuda t.ex. hållbara transporter, ökad logistikeffektivitet, ny teknik och/eller nya affärsmodeller. I denna marknadsmiljö kan det inte finnas någon garanti för att nuvarande eller nya konkurrenter inte kan vara mer framgångsrika än koncernen när det gäller att föra ut nya produkter och tjänste- lösningar på marknaden, att implementera nya tekniker eller samarbets- modeller eller att erbjuda mer attraktivt prissatta produkter, tjänster eller lösningar. Detta skulle kunna resultera i t.ex. minskade vinst- marginaler, förlust av marknadsandelar eller ett behov av att påskynda investeringarna i forskning och utveckling och/eller försäljnings- och marknadsföringskostnader, vilka var och en kan påverka koncernens verksamhet, resultat, marknadsandel och finansiella ställning negativt. Politisk och social osäkerhet Volvokoncernen har försäljning på nästan 180 marknader runt om i världen. Vår verksamhet är föremål för de politiska, ekonomiska och andra riskerna som kommer av att verka i en global miljö, inklusive: • folkhälsokriser, inklusive spridning av smittsamma sjukdomar, såsom covid-19, och andra katastrofala händelser; • säkerhetshot, inklusive krigshandlingar, terrorism, sabotage och andra kriminella eller illvilliga handlingar riktade mot våra eller våra affärspartners anställda, informationssystem, produkter, produktionssystem eller anläggningar; • nya eller ändrade exportkontroller, inklusive licenskrav, handels- politik, skatter, fördrag, statliga regleringar och tullar i olika delar av världen, (inklusive koncernens joint ventures) och • förändringar i allmänna ekonomiska eller politiska förhållanden, inklusive politisk instabilitet, konflikter och frikoppling av ekonomier. Det finns ingen garanti för att konsekvenserna av dessa och andra faktorer relaterade till vår multinationella verksamhet inte kommer att materiellt negativt påverka vår konkurrensförmåga, resultat, finansiella ställning eller anseende. 62 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsrisker Transformation och teknik Den pågående omvandlingen av transport- och fordonsindustrin mot klimatneutrala och hållbara transport- och infrastrukturlösningar innebär olika transformationsrisker för Volvokoncernen. Koncernens framtida affärsframgång beror på dess förmåga att utveckla nya, attraktiva, konkurrenskraftiga, energieffektiva och lönsamma produkter samt att framgångsrikt positionera sig i detta branschskifte. Under- låtenhet att utveckla produkter i linje med kundefterfrågan och regleringar, särskilt med tanke på digitalisering, autonoma lösningar och erbjudanden med lägre koldioxidutsläpp inklusive batteri- elektriska, bränslecellselektriska och förbränningsmotorer som drivs av koldioxidsnåla bränslen kan påverka koncernens verksamhet negativt. De faktorer som driver omvandlingen kommer från olika källor som kanske inte alltid korrelerar. Omfattande och kontinuerligt framväxande regelverk och statliga åtgärder sätter den legala ramen. Sociala attityder och kundpreferenser relaterade till klimatföränd- ringar, relaterade kostnader och övergången till en ekonomi med lägre koldioxidutsläpp är ytterligare faktorer som Volvokoncernen påverkas av. Dessutom influeras investerarnas preferenser, kapital- allokeringar och sentiment i ökande grad av miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga frågor (ESG). Materiella förändringar i dessa faktorer, inklusive förändringstakten för någon av dessa faktorer, såväl som själva omvandlingstakten, kan ha en negativ inverkan på resultatet av strategiska affärsbeslut och i slutändan på Volvokoncernens övergripande verksamhet. Förändringar i investerarnas preferenser och sentiment kan avsevärt påverka relevansen i Volvokoncernens affärsplaner och koncernens finansiella resultat. Efterlevnad av kraven på CO₂, bränsleeffektivitet och utsläpps- kontroll kan leda till ett behov av att påskynda introduktionen av betydande volymer elfordon samt att implementera ytterligare ny teknik för konventionella dieselmotorer. Det finns dock ingen garanti för att sådana nya tekniker och lösningar kan tillverkas och säljas med lönsamhet eller att kunderna kommer att köpa dem i de kvantiteter som behövs för att uppfylla regulatoriska krav. Till exempel har EU infört reviderade, ambitiösa mål för att minska CO2- utsläppen i Europa från tillverkare av tunga fordon, medan andra delar av värdekedjan förblir opåverkade av dessa regler. De uppsatta målen inkluderar, för 2025, en minskning av CO2-utsläppen med 15% jämfört med ett basvärde för 2019 och en minskning med 45% till 2030. Efterlevnaden mäts baserat på utsläppsnivåerna för alla lastbilar i tillämpliga segment som är registrerade 1 juli 2025– 30 juni 2026 för 2025-målet och 1 juli 2030–30 juni 2031 för 2030-målet. Om utsläppen överskrider dessa mål kan betydande böter utdömas specifikt för fordonstillverkarna. Transformationen till elektriska lösningar beror också på externa faktorer som tillgång till battericeller och -teknik eller en fungerande laddningsinfrastruktur och till förnybara energikällor för att driva batterielektriska och bränslecellselektriska produkter. Om utbyggnaden av laddningsinfrastruktur eller tillgången på och kostnaden för förny- bara energikällor, ensamma eller i kombination, är otillräckliga, kan kundernas investeringar i Volvokoncernens elektrifierade produkter ske i långsammare takt än väntat, vilket negativt kan påverka koncernens rörelseresultat, finansiella ställning och hållbarhetsmål. Många av de nya produkterna och teknikerna befinner sig fortfarande i tidiga utvecklingsstadier vilket – tillsammans med avsaknaden av brett accepterade standarder – utgör betydande risker för Volvokoncernen eftersom det krävs att man väljer relevanta tekniker, relevant produktkvalitet och introducerar dem på ett klokt sätt tidsmässigt, samtidigt som man respekterar den breda variationen i mognadsnivå bland marknader och segment över hela världen. Om Volvokoncernen missbedömer, är för sen att upptäcka eller misslyckas med att anpassa sina produkter och tjänster till trender, legala krav och kundkrav på enskilda marknader eller andra förändringar i efterfrågan, kan det ha en väsentlig negativ inverkan på koncernens resultat, finansiella ställning och kassaflöden. Slutligen, om Volvokoncernen inte lyckas med detta teknikskifte (i fråga om timing eller teknikval) kan intjäningsförmågan och den finansiella ställningen påverkas allvarligt. Nya affärsmodeller Transport- och fordonsindustrin står inför ny teknik, nya affärs- modeller, konkurrenter och globala trender som digital transform- ation, vilka tillsammans skapar en mycket disruptiv miljö. Dessa faktorer kommer troligen att skifta Volvokoncernens fokus från att vara en tillverkare av tunga kommersiella fordon till mer av en leverantör av transport- och logistiklösningar. Volvokoncernen har under de senaste åren kontinuerligt investerat i nya affärsmodeller och ny teknik för att kunna erbjuda säkrare, mer hållbara och mer produktiva lösningar till sina kunder. Framöver är det troligt att ett nytt transportlandskap kommer att fortsätta växa fram och påverka stora delar av Volvokoncernens verksamhet och arbetssätt, med risker relaterade till förmågan att svara på specifika kundbehov med skräddarsydda tjänster och tillgången på tekniska innovationer som svarar mot de stora trenderna i branschen (d.v.s. att minska utsläpp och föroreningar, digitalisering, elektromobilitet och autonoma lösningar). Om Volvokoncernen missbedömer, är för sen att upptäcka eller misslyckas med att anpassa sina produkter och tjänster till trender, legala krav och kundkrav på enskilda marknader eller andra förändringar i efterfrågan, kan det ha en väsentlig negativ inverkan på koncernens resultat, finansiella ställning och kassaflöden. En ytterligare risknivå relaterar till behovet av att utvecklas från ett fordons-/produktfokus till ett ekosystemdrivet synsätt, där fordon och infrastrukturer ska utvecklas och implementeras samtidigt. Industrisystemet inklusive leverantörskedjan Volvokoncernens förmåga att leverera i enlighet med marknadens efterfrågan och förväntningar på produktkvalitet är i hög grad bero- ende av att vi i rätt tid får tillgång till material, komponenter och andra viktiga tjänster, samt av vår förmåga att på rätt sätt utnyttja kapaciteten i koncernens olika produktions- och serviceanlägg- ningar. Vårt industrisystem och försörjningskedja har fortsatt att vara ansträngda på många områden under 2024 på grund av t.ex. brist på material och komponenter, brist på transporttjänster, etc. Ytterligare störningar i försörjningskedjan och det industriella systemet kan uppstå från en mängd olika faktorer, inklusive fortsatt eller ytterligare brist på material, leverantörsval, finansiella problem hos underleverantörer, brist på arbetskraft och komponenter, strejker, pandemier, cybersäkerhetsbrott eller naturkatastrofer, som var och en eller i kombination kan resultera i kvalitetsproblem, stopp och andra störningar i produktion och leveranser, vilket kan försämra vår förmåga att möta våra kunders order, och därmed materiellt negativt påverka Volvokoncernens affärsverksamhet och resultat från verksamheten. 63 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Leverantörer och material Det pågående teknikskiftet till elektrifiering och andra nya kund- erbjudanden kommer sannolikt att få branschen och Volvokoncernen att förlita sig mer på nya leverantörer och material. Dessa material kommer att användas i nya applikationer och i olika kvantiteter jämfört med traditionell teknik. Vissa av dessa material kan innebära en ökad risk för försörjningsbegränsningar på grund av brist, geopolitiska störningar, konflikter, mänskliga rättigheter eller miljön. Samtidigt minskar efterfrågan på delar relaterade till den traditionella tekniken, vilket direkt påverkar leverantörernas intäkter. Denna nedgång kan skapa störningar i försörjningskedjan för de traditionella teknikerna och tvinga koncernen att investera i att upprätthålla leverantörernas lönsamhet eller att söka alternativ. Sådana åtgärder kan öka kostnad- erna och försena produktionen Om leverantörer inte följer Volvokoncernens uppförandekod kan det innebära en risk för koncernens anseende. Leverantörer av nya produkter och tekniker kan också vara oförmögna eller ovilliga att investera i kapacitet utan stöd eller åtaganden från koncernen, vilket innebär att investeringar kanske inte sker i tid för att möta efterfrågan, eller att koncernen kan behöva kompensera leverantörer för investeringar om de förväntade volymerna inte förverkligas. Samtidigt kan leverantörer som tillhandahåller mer traditionella produkter förlora affärer och riskera att stängas, vilket kan leda till att Volvokoncernen kan få brist på leverantörer inom ett visst område och därmed ett behov av investeringar i sådana produkter och tekniker. Kostnadsinflation och prisökningar På senare år har koncernen upplevt högre insatskostnader från höjda priser på bl.a. inköpt material, frakt och energi samt högre arbets- kraftskostnader. Trots nuvarande normalisering av marknaderna, kan dessa inflationstrender återkomma med potentiella ytterligare effekter från energikostnader och även inträffa för ytterligare råvaror och material som koncernen köper på världsmarknaden samt på löner och tjänster. Möjligheten att föra över sådana högre kostnader i prisökningar för produkter och tjänster kan begränsas av konkurrens- tryck eller redan avtalade priser till kunder i orderböcker och andra avtal. Om koncernen inte kan kompensera för de högre insatskostnad- erna genom höjda priser på sålda produkter och tjänster kan detta ha en negativ inverkan på koncernens resultat. Informationssäkerhet och digital infrastruktur Verksamheten i många av koncernens affärsprocesser är beroende av pålitliga IT-system och -infrastruktur. Detta gäller t.ex. forskning och utveckling, produktion, logistik och försäljning samt produkter och tjänster som använder uppkoppling och automatiserings- funktioner, där koncernen förlitar sig på sin förmåga att utöka och uppdatera teknologier och infrastruktur för att möta de förändrade behoven i koncernens verksamhet. Om koncernen får problem med digital teknik som stödjer viktiga affärsprocesser kan de uppkomna störningarna få negativa effekter på verksamheten. När koncernen implementerar nya digitala tekniker kan det hända att de inte fungerar som förväntat. Koncernen står också inför utmaningen att stödja sina äldre digitala tekniker och genomföra nödvändiga uppgraderingar. Åtgärder från hotaktörer som försöker utnyttja sårbarheter i koncernens och dess tredjepartstjänsteleverantörers IT-system, processer eller personal kan ge upphov till säkerhetsincidenter som kan påverka sekretessen, tillgängligheten eller integriteten hos informationstillgångar, teknik eller produkter och tjänster. Dessa cybersäkerhetsincidenter kan inkludera utpressningsvirus eller andra skadliga attacker, intrång, utnyttjande av systemsårbarheter, intrång i datasekretess, läckage av konfidentiell eller känslig data och otillåten användning eller modifiering av data. Koncernens system och applikationer, och de från dess tredje- partstjänsteleverantörer har och förväntas fortsätta vara föremål för cybersäkerhetsincidenter. Sådana incidenter kan orsaka allvarlig skada för koncernen och kan materiellt negativt påverka koncernens verksamhet, finansiella resultat, relationer med affärspartners, kreditvärdighet och rykte, och kan resultera i rättstvister eller regulatoriska utredningar eller åtgärder samt ökade kostnader för åtgärdande och efterlevnad. Sammanslagningar och förvärv, partnerskap och avyttringar Förutom Volvokoncernens interna arbete och fokus på organisk tillväxt, gör Volvokoncernen förvärv och avyttringar, liksom ingår i joint ventures, partnerskap och andra former av samarbeten. Detta är viktiga delar i genomförandet av vår strategi. Det kan dock inte finnas någon försäkran om att dessa transaktioner och samarbeten blir eller förblir framgångsrika och inte heller att de kommer att ge förväntade fördelar. Förvärv kan t.ex. ge upphov till eventual- förpliktelser, ökade avskrivningskostnader och nedskrivningar relaterade till goodwill och andra immateriella tillgångar samt oförutsedda svårigheter att integrera en förvärvad enhet. Avyttringar kan medföra risker i t.ex. den operativa delningen eller genom avtals- enliga åtaganden eller legala åtaganden med avseende på den avyttrade verksamheten. Joint ventures och partnerskap kan misslyckas med att prestera som förväntat av olika skäl, inklusive vår eller vår partners felaktiga bedömning av behov och potentiella synergier, resurs- och investerings- behov som överstiger initiala förväntningar och kanske inte passar våra eller vår partners investeringsplaner eller föredragna tilldelningar eller en förändring av strategisk riktning som samarbetet inte tillgodoser. Vidare kan joint ventures och partnerskap begränsa t.ex. vår förmåga att bedriva oberoende verksamhet inom samarbetsområdet och begränsningar i vår eller vår partners operativa och ekonomiska resurser kan begränsa samverkanskapaciteten. Återköpsavtal med garanterade restvärden Volvokoncernen erbjuder ibland kunder att förvärva koncernens produkter med ett restvärdesåtagande, vilket innebär att kunden kan återlämna tillgången vid ett avtalat datum och till ett avtalat pris. De avtalade priserna fastställs inom varje affärsområde, som tar ansvar för att upprätthålla en restvärdesmatris som syftar till att spegla framtida marknadsvärden. Volvokoncernen kommer att ha en restvärdesrisk om fordon som omfattas av restvärdesåtaganden återköps och det verkliga marknadsvärdet på fordonen understiger det bokförda restvärdet. Ett restvärdesåtagande kan också bli en framtida risk i fråga om lager av begagnade fordon om fordonet inte säljs, vilket påverkar kassaflödet negativt. För mer information om restvärdesåtaganden, se Not 13 Materiella anläggningstillgångar. 64 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Människor och kultur Volvokoncernen inser att dess framtida framgång är nära kopplad till dess förmåga att rekrytera, behålla och utveckla kvalificerad personal. Koncernen har åtagit sig att förbättra hälsa och säkerhet inom sin verksamhet, i syfte att avsevärt minska olycksfrekvensen och tillhörande risker. Att utnyttja hela mångfalden av personalstyrkan är avgörande för att möta kundernas krav och hantera det kompetensskifte som krävs för transformation inom specialiserade områden. För att möta de anställdas och andra intressenters förväntningar fokuserar Volvokoncernen på flera nyckelområden: • Hälsa och säkerhet: Utveckla ett systematiskt tillvägagångssätt för att ta itu med mental hälsa och få med hälso- och säkerhets- aspekter också i nya fokusområden, såsom elektromobilitet. • Ledarskap och egenmakt: Implementera ledarskaps- utvecklingsprogram och främja en inkluderande kultur som värdesätter mångfald och kunskapsdelning. • Medarbetarnas engagemang och arbetsvillkor: Förbättra arbetsvillkoren och främja medarbetarnas engagemang genom kontinuerlig social dialog och strategisk planering av personalstyrkan. • Kompetensutveckling: Att ta itu med kompetensluckor genom omskolnings- och kompetensutvecklingsinitiativ och upprätthålla en kultur av ständigt lärande för att stödja organisatorisk utveckling. Underlåtenhet att effektivt hantera dessa områden kan negativt påverka personalens hälsa, säkerhet och välbefinnande, vilket kan leda till rättstvister och ersättningsanspråk. Det kan också skada Volvokoncernens rykte och anseende som arbetsgivare, vilket försämrar dess förmåga att attrahera och behålla den nödvändiga talangen för kundernas framgång och tekniska framsteg. Efterlevnadsrisker Produkt- och verksamhetsrelaterade regleringar Volvokoncernen är föremål för miljö-, arbetsmiljö- och säkerhets- lagar och -förordningar som påverkar verksamheten, anläggningarna, produkterna och tjänsterna i varje jurisdiktion där Volvokoncernen är verksam. Särskilt reglerna om avgasutsläpp, buller, säkerhet och föroreningar från produktionsanläggningar och produkter är omfattande och utvecklas ständigt. Dessa lagar och förordningar resulterar i en ofta komplex, osäker och föränderlig juridisk och reglerande miljö för Volvokoncernens globala verksamheter. Volvokoncernen arbetar aktivt för att säkerställa efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar och strävar efter att samarbeta och vara transparent med alla styrande organ i certifierings- och efterlevnadsprocesser, under utveckling och genom hela livscykeln för koncernens produkter samt i investeringar i produktions- anläggningar, men kan inte garantera att den alltid kommer att vara helt efterlevande. Om Volvokoncernen har misslyckats eller misslyckas med att följa dessa lagar, förordningar och krav kan det leda till kostnader för återkallelser och andra åtgärder, betydande böter och andra sanktioner och ansvar samt skada på ryktet. Ett misslyckande med att uppfylla tillämpliga lagar och förordningar på detta område kan också innebära ett misslyckande med att säker- ställa ett aktuellt och efterlevande produkt- och tjänsteutbud i tid, vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på t.ex. Volvokoncernens verksamhet, rörelseresultat, finansiella ställning och varumärkesvärden. Dessutom blir säkerhetsregler allt viktigare med autonoma fordon i kommersiella tillämpningar. Om regler inte är fastställda, eller inte tillräckligt tydliga, finns det en risk att inte kunna skala upp det autonoma erbjudandet eller att inte följa reglerna. En säkerhets- incident kan ha en skadlig effekt på koncernens varumärkens anseende och möjliga intäkter. En incident i branschen kan också leda till snabbt justerade eller ytterligare regler. Digitala och datarelaterade regleringar I takt med att den digitala transformationen fortskrider har regleringar relaterade till den digitala ekonomin och data blivit allt vanligare. Volvokoncernen omfattas av en bred uppsättning regleringar som rör dataskydd, cyberresiliens, dataåtkomst och överföring, samt andra konsumentskyddsregleringar som styr påverkan av produkter och digitala tjänster på konsumenter, såsom behandling av personuppgifter och användning av artificiell intelligens. Med tanke på koncernens globala närvaro och verksamhet i många olika jurisdiktioner innebär det stora utmaningar att säker- ställa efterlevnad av alla tillämpliga digitala och datarelaterade regleringar. Regelverken skiljer sig avsevärt mellan regioner och är föremål för frekventa förändringar, vilket skapar komplexitet i att upprätthålla efterlevnad konsekvent genom koncernens olika verksamheter, fordon och digitala tjänster. Det kan inte garanteras att alla tillämpliga regleringar kommer att uppfyllas vid alla tidpunkter i varje jurisdiktion. Brott mot dessa regleringar kan leda till betydande juridiska konsekvenser, inklusive regulatoriska utredningar, resulterande i böter, påföljder och potentiella restriktioner på koncernens förmåga att bedriva vissa aktiviteter. Detta kan ha en väsentlig negativ effekt på verksamhetens resultat. Dessutom kan koncernen möta skadeståndskrav från drabbade tredje parter, inklusive kunder, anställda eller andra intressenter. Sådana överträdelser kan också orsaka betydande skada på koncernens rykte, vilket negativt påverkar koncernens varumärke och kundförtroende. 65 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Immateriella tillgångar Volvokoncernen äger eller har på annat sätt rätt till patent, varumärken, ritningar och copyrights som avser de produkter, mjukvara och tjänster som koncernen tillverkar och marknadsför. Dessa rättigheter har utvecklats eller förvärvats under ett antal år och är värdefulla för Volvokoncernens verksamhet. För att dessutom säkra investeringar i FoU har Volvokoncernen en plan för immateriella tillgångar som definierar skapandet och användningen av dess immateriella rättigheter. Handeln med förfalskade varor som andel av den globala handeln har ökat betydligt. Produkter som bryter mot Volvokoncernens immateriella rättigheter är ofta av undermålig kvalitet och innebär risker för koncernen avseende kundernas säkerhet, fordonens prestanda, kvalitet och utsläppsnivåer, som kommer att påverka människors hälsa, klimatet och enskilda varumärkens och koncernens anseende. AB Volvo och Volvo Car Corporation äger gemensamt namnet och varumärket Volvo genom Volvo Trademark Holding AB. AB Volvo har ensamrätt att använda Volvonamnet och varumärkena för sina produkter och tjänster enligt ett licensavtal. På samma sätt har Volvo Car Corporation ensamrätt att använda Volvonamnet och varumärkena för sina produkter och tjänster. Volvokoncernens rättigheter att använda varumärket Renault är begränsade till enbart lastbilsverksamheten och regleras av ett licensavtal med Renault s.a.s., som är ägare till varumärket Renault. Dessutom äger Volvokoncernen flera andra varumärken relaterade till verksamheten. Allt fler partnerskap och joint ventures som involverar immaterialrättsliga arrangemang etableras. Användning i möjlig konflikt med tredje parts immateriella rättighet eller tredje parts obehöriga användning av Volvokoncernens äganderätter, kan ha betydande inverkan på koncernens affärsverksamhet. Rättsliga förfaranden I sin normala verksamhet är Volvokoncernen inblandad i rättsliga förfaranden. Dessa förfaranden kan avse ett antal ämnen, inklusive fordonssäkerhet och andra produktrelaterade anspråk, garantianspråk, kommersiella tvister, immateriella rättigheter, anklagelser om hälso-, miljö- eller säkerhetsfrågor, antitrust-, skatte- eller arbetstvister samt myndighetsförfrågningar och utredningar. Vidare kan AB Volvo och andra företag i koncernen, liksom deras befattningshavare, vara föremål för anspråk på grund av bristande efterlevnad av aktiemarknadsregler, värdepapperslagar och andra tillämpliga regler och förordningar. Kostnaderna för rättsliga förfaranden är betydande och ökar, drivet av bland annat en ökad global reglerings- börda, förändringar i tillsynspraxis, ökade procedurkostnader, oväntade förändringar i regleringsmiljön och en ökad benägenhet i vissa marknader att inleda rättsliga förfaranden för att söka ersättning och/eller uppnå andra mål. Rättsliga förfaranden kan också vara långa, ta resurser i anspråk som kan användas för andra ändamål och är ofta svåra att förutsäga. Det finns ingen försäkran om att avsättningar, där sådana gjorts, för ett visst rättsförfarande kommer att täcka kostnaderna för ett negativt resultat, och inte heller att förfaranden där inga avsättningar gjorts inte ger upphov till några betydande ytterligare kostnader. För information om vissa rättsliga förfaranden där bolag inom Volvokoncernen är inblandade, se Not 21 Övriga avsättningar och Not 24 Eventualförpliktelser. Korruption och konkurrenslagstiftning Korruptionsrisker är främst kopplade till Volvokoncernens försäljnings- aktiviteter och leveranskedja men kan också hänföra sig till administrativa rutiner, såsom licensiering och tillstånd. Detta inkluderar Volvokoncernens anställdas aktiviteter men kan även sträcka sig till verksamheten hos Volvokoncernens affärspartners och mellanhänder. Den övergripande risknivån påverkas därför av försäljningsvolymer, distributionssätt och av att Volvo bedriver affärsverksamhet även på marknader som anses ha en hög risk ur ett korruptionsperspektiv. Potentiella risker för bristande efterlevnad av konkurrenslagstiftningen (till exempel prissamarbete, marknadsdelning, olagligt informations- utbyte, missbruk av dominerande ställning) är i första hand kopplade till anställdas beteende när de interagerar med konkurrenter och andra externa intressenter i olika situationer. Korruptions- och konkurrenslagstiftningsöverträdelser kan innebära allvarliga negativa konsekvenser för affärsverksamheten, inklusive skador på koncernens anseende, rättsliga förfaranden, böter eller fängelse för anställda. Koncernen kan också påverkas av anspråk som tas upp av personer eller företag som påverkats av påstådd icke-efterlevnad. Mänskliga rättigheter Volvokoncernen har åtagit sig att respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter och undvika att orsaka eller bidra till negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna i linje med tillämplig lagstiftning över hela världen och relevanta globala ramverk såsom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGPs). Den regulatoriska miljön som adresserar företagens beteende i relation till mänskliga rättigheter utvecklas snabbt. Ny lagstiftning med strängare gransknings- och rapporteringskrav avseende mänskliga rättigheter har redan antagits och ytterligare lagstiftning växer fram. Volvokoncernen försöker övervaka sin efterlevnad av tillämpliga lagar, policyer och riktlinjer och strävar efter ständiga förbättringar, men det kan inte finnas några garantier för att framtida negativa effekter på mänskliga rättigheter inte kommer att uppkomma i koncernens egen organisation eller i koncernens affärsrelationer eller i värdekedjan. Koncernen strävar efter att hantera negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter som den kan vara inblandad i, men sådana händelser kan påverka koncernens lönsamhet och anseende negativt. 66 VOLVOKONCERNEN 2024 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiella risker Försäkring Volvokoncernen tecknar vanligtvis försäkringsskydd där den är lagligt eller avtalsenligt skyldig att göra det och från tid till annan på annat sätt mot sådana risker, i sådana belopp och på villkor som den anser kommersiellt motiverade. Om försäkringsskydd inte kan erhållas på sådana villkor kan koncernen utsättas för väsentliga oförsäkrade förluster, vilket kan ha en väsentligt negativ effekt på koncernens verksamhet och finansiella ställning. Koncernen är inte helt försäkrad mot effekter från cybersäkerhetsincidenter eller översvämningar, jordbävningar och andra naturkatastrofer. Kreditrisk Volvokoncernen är exponerad mot kreditrisk främst genom sin försäljning till kunder inom Industriverksamheten och genom sina långsiktiga kreditfordringar i kundfinansieringsverksamheten Financial Services. Den totala exponeringen per den 31 december 2024 återfinns i Not 15 Kundfinansieringsfordringar och Not 16 Fordringar. Koncernen har också en finansiell kreditrisk på grund av kortfristiga placeringar hos koncernens närmaste banker och orealiserade resultat från derivat som används för säkring. För mer information, se Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering och Not 15 Kundfinansieringsfordringar. Om flera större kunder, återförsäljare eller en bank i koncernens närhet inte uppfyller sina åtaganden kan koncernen drabbas av betydande förluster. Pensionsåtaganden Volvokoncernen har betydande pensionsåtaganden, varav vissa är i förmånsbestämda planer. Förändringar i antaganden om ränte- och inflationsnivåer, dödlighet, pensionsålder och pensionsgrundande ersättningar kan leda till betydande förändringar av nuvärdet av redan upplupna förpliktelser såväl som kostnaden för nya förpliktelser, vilket påverkar finansieringsnivån för sådana planer. Avkastningen på förvaltningstillgångarna kan också påverka finansieringsnivåerna väsentligt. Förmånsbestämda förvaltningstillgångar förvaltas utanför koncernen med en betydande del av förvaltningstillgångarna exponerade för marknadsrisker som inte helt matchar pensions- förpliktelsen. Se Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser för ytterligare information. Om det råder underskott i förmånsplaner kan Volvokoncernen bli skyldig att ge betydande oväntade kapitaltillskott, vilket skulle påverka kassaflödet och koncernens finansiella ställning negativt. Ränterisker Volvokoncernen är exponerad för ränterisk främst genom netto- finansiella tillgångar i Industriverksamheten samt upp- och utlåning i Financial Services-verksamheten. Med ränterisk avses risken att förändrade räntor påverkar Volvokoncernens nettoresultat och kassa- flöde eller det verkliga värdet av finansiella tillgångar och skulder. Räntefluktuationer kan leda till hårdare konkurrens och minska efterfrågan på koncernens produkter, öka lånekostnaderna och eventuellt minska räntemarginalerna. Volvokoncernens ansträngningar att matcha räntebindningar på finansiella tillgångar och skulder och att minska effekterna av räntefluktuationer genom säkringsaktiviteter kanske inte alltid är framgångsrika eller tillräckliga, vilket kan resultera i negativa effekter på Volvokoncernens resultat, kassaflöde och värdet av finansiella tillgångar och skulder. Valutarisk Volvokoncernens globala verksamhet exponerar koncernen för olika valutaregioner. Valutarisker i Volvokoncernens verksamhet är relaterade till förändringar i värdet av kontrakterade och förväntade framtida betalningsflöden, värdeförändringar på lån och investeringar samt värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländska dotterbolag. Mer än 95% av koncernens intäkter genereras i andra länder än Sverige medan en betydande del av koncernens kostnader genereras i svenska kronor. Volvokoncernen har för närvarande en nettointäktsexponering i utländsk valuta, vilket innebär att en starkare svensk krona generellt sett skulle ha en negativ effekt på Volvokoncernens redovisade resultat. I den mån Volvokoncernen inte kan matcha intäkter och vinster erhållna i en valuta med kostnader och utgifter som betalas i samma valuta, kan valutakurs- fluktuationer ha en negativ inverkan på Volvokoncernens kassaflöde, lönsamhet och balansräkning. Volvokoncernens ansträngningar att minska effekterna av valutakursförändringar genom säkrings- aktiviteter kanske inte alltid är tillräckliga eller framgångsrika, vilket kan resultera i en negativ inverkan på Volvokoncernens resultat och finansiella ställning. Likviditetsrisker Det är av avgörande betydelse för Volvokoncernen att säkerställa en tillräcklig betalningsförmåga över tid, för att kontinuerligt hantera krav och förväntningar från externa intressenter. Plötsliga förändringar i konjunkturcykeln, oförutsedda händelser på finans- marknaderna, förändringar i Volvokoncernens tillgång till finans- marknaderna (särskilt för verksamheten i Financial Services) och förändringar i kundernas aptit på finansiering från koncernen, kan leda till påfrestningar på koncernens likviditetsberedskap eller innebära böter eller andra påföljder. Underlåtenhet att på rätt sätt hantera koncernens likviditetsrisker kan orsaka väsentlig negativ inverkan på intjäningsförmåga och finansiell ställning. Nedskrivningsbehov Volvokoncernen har betydande värden i goodwill och andra immateriella tillgångar på sin balansräkning. Goodwill och aktiverade utvecklings- kostnader som ännu inte används skrivs inte av, varför det finns en risk för nedskrivning om det beräknade återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet. Storleken på övervärdena varierar mellan de olika verksamheterna och de är således i olika grad känsliga för förändringar i omvärldsfaktorer. Instabilitet i marknadens utveckling och volatilitet i räntor och valutor kan indikera ett nedskrivnings- behov. Se Not 12 Immateriella tillgångar. Noter till de finansiella rapporterna 67 VOLVOKONCERNEN 2024 NOT SIDA 1 Redovisningsprinciper 68 2 Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar, kritiska bedömningar och klimatrelaterade risker och möjligheter 70 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter 71 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering 73 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar 80 6 Segmentsrapportering 83 7 Intäkter 85 8 Övriga rörelseintäkter och kostnader 88 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader 88 10 Inkomstskatter 89 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande 91 12 Immateriella anläggningstillgångar 92 13 Materiella anläggningstillgångar 95 14 Leasing 98 15 Kundfinansieringsfordringar 101 16 Fordringar 103 17 Varulager 105 18 Likvida medel 105 19 Eget kapital och antal aktier 106 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 107 21 Övriga avsättningar 113 22 Skulder 115 23 Ställda säkerheter 117 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden 117 25 Transaktioner med närstående 119 26 Statliga stöd 119 27 Personal 120 28 Ersättning till revisorer 125 29 Kassaflöde 125 30 Finansiella instrument 127 68 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 1 Redovisningsprinciper Koncernredovisningen för AB Volvo (publ) och dess dotterföretag är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS Accounting Standards) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) såsom de antagits av Europeiska Unionen (EU). Denna årsredovisning är upprättad i enlighet med IAS 1 Utformning av finansiella rapporter samt den svenska Årsredovisningslagen. Vidare har RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats, utgiven av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Belopp är i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges och beloppen inom parentes avser föregående år. 1:1 Redovisningsprinciper Not IFRS-standard Förvärv och avyttringar 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter IFRS 3, IFRS 10 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter IFRS 5, IFRS 13 Joint ventures 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar IFRS 11, IFRS 12, IAS 28 Intresseföretag 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar IFRS 12, IAS 28 Övriga aktier och andelar 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 28, IAS 32 Rörelsesegment 6 Segmentsrapportering IFRS 8 Intäkter 7 Intäkter IFRS 9, IFRS 15, IFRS 16 Finansiella intäkter och kostnader 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader IFRS 9 Inkomstskatter 10 Inkomstskatter IAS 12 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande IFRS 10, IFRS 12 Produkt- och mjukvaruutveckling 12 Immateriella anläggningstillgångar IAS 36, IAS 38 Goodwill 12 Immateriella anläggningstillgångar IFRS 3, IAS 36, IAS 38 Materiella anläggningstillgångar 13 Materiella anläggningstillgångar IFRS 13, IFRS 16, IAS 16, IAS 36, IAS 40 Leasing 14 Leasing IFRS 16 Varulager 17 Varulager IAS 2 Resultat per aktie 19 Eget kapital och antal aktier IAS 33 Pensioner och liknande förpliktelser 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser IFRS 2, IAS 19 Restvärdesrisker 21 Övriga avsättningar IFRS 15, IAS 37 Produktgarantier 21 Övriga avsättningar IAS 37 Omstruktureringskostnader 21 Övriga avsättningar IAS 19, IAS 37 Utökad garanti och servicekontrakt 21 Övriga avsättningar IFRS 15, IAS 37 Försäkringsverksamhet 21 Övriga avsättningar IFRS 4 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden IAS 37 Transaktioner med närstående 25 Transaktioner med närstående IAS 24 Statliga stöd 26 Statliga stöd IAS 20 Incitamentsprogram 27 Personal IFRS 2, IAS 19 Kassaflödesanalys och operativt kassaflöde 29 Kassaflöde IAS 7 Finansiella instrument 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering IFRS 7, IFRS 9 15 Kundfinansieringsfordringar IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IFRS 16, IAS 32 16 Fordringar IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32 18 Likvida medel IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32 22 Skulder IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32 30 Finansiella instrument IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32 69 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Volvokoncernens redovisningsprinciper Volvokoncernen beskriver de mest väsentliga redovisningsprinciperna i anslutning till varje not i syfte att ge en ökad förståelse av respektive redovisningsområde. Volvokoncernen fokuserar på att beskriva de redovisningsval som koncernen har gjort inom ramen för gällande IFRS-standard och undviker att upprepa paragraftext från standarden, om Volvokoncernen inte anser det vara särskilt viktigt för förståelsen av notens innehåll. Följande symboler RR och BR visar om belopp i noterna återfinns i resultat- alternativt balansräkning. Totalsumman i tabeller och räkningar summerar inte alltid på grund av avrundnings- differenser. Syftet är att varje delrad ska överensstämma med sin ursprungskälla och därför kan avrundningsdifferenser uppstå på total- summan. Se tabell 1:1 för att se i vilken not respektive redovisnings- princip återfinns samt tillämplig IFRS-standard som anses ha en väsentlig påverkan. Koncernens finansiella rapporter Konsolideringsprinciper Koncernens finansiella rapporter omfattar moderbolaget och dotter- företag över vilka moderbolaget innehar bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger när Volvokoncernen exponeras för, eller har rätt, till rörlig avkastning från sitt engagemang i dotter- företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande över företaget. Joint ventures och intresseföretag redovisas genom tillämpning av kapitalandelsmetoden när Volvokoncernen har gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande. Koncerninterna transaktioner likväl vinster på transaktioner med joint ventures och intresseföretag elimineras i koncernredovisningen. Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter. Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar. Läs mer i Not 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande. Omräkning till svenska kronor vid konsolidering av företag som har annan funktionell valuta Varje koncernföretags funktionella valuta bestäms utifrån den primära ekonomiska miljö i vilken företaget bedriver verksamhet. Den primära ekonomiska miljön är vanligen den i vilken företaget primärt genererar och förbrukar likvida medel. Den funktionella valutan är i de flesta fall valutan i det land där företaget är beläget. AB Volvos och Volvokoncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor. Vid upprättandet av koncernredovisningen omräknas poster i resultaträkningarna för utländska dotterföretag till svenska kronor enligt månatliga genomsnittliga valutakurser. Poster i balans- räkningarna omräknas till svenska kronor genom att använda balansdagens valutakurser. Valutakursförändringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Ackumulerade valutakursförändringar som är hänförliga till ett visst dotterföretag, joint venture eller intresseföretag återförs till resultaträkningen som en del av den vinst eller förlust som upp- kommer vid avyttringen av företaget. Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i andra valutor än den funktionella valutan för det rapporterande företaget (utländska valutor) omräknas till den funktionella valutan genom att använda balansdagens kurs. Valuta- kursförändringar avseende operationella tillgångar och skulder hänförs till rörelseresultatet, medan valutakursförändringar avseende räntebärande finansiella tillgångar och skulder hänförs till övriga finansiella intäkter och kostnader. Räntebärande finansiella tillgångar och skulder är de poster som ingår i beräkning av Volvokoncernens finansiella nettoställning (se avsnitt Nyckeltal). De viktigaste valuta- kurserna som har använts i koncernredovisningen anges i tabell 1:2. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering om valutaexponering och valutariskhantering. 1:2 Valutakurser Genomsnittskurs Balansdagens kurs 31 dec Land Valuta 2024 2023 2024 2023 Australien AUD 6,9736 7,0474 6,8599 6,8178 Brasilien BRL 1,9697 2,1263 1,7758 2,0572 Kanada CAD 7,7140 7,8644 7,6371 7,5401 Kina CNY 1,4677 1,4983 1,5065 1,4075 Eurozonen EUR 11,4315 11,4770 11,4657 11,0542 Storbritannien GBP 13,5028 13,1980 13,8332 12,7286 Norge NOK 0,9832 1,0054 0,9683 0,9803 Sydafrika ZAR 0,5770 0,5757 0,5895 0,5383 Sydkorea KRW 0,0078 0,0081 0,0075 0,0077 USA USD 10,5605 10,6134 10,9967 9,9830 Nya redovisningsprinciper 2024 Avtal om leverantörsfinansiering Från och med 1 januari 2024 tillämpar Volvokoncernen ändringarna i IAS 7 och IFRS 7 genom att lägga till kvalitativa och kvantitativa upplysningar om avtal om leverantörsfinansiering. Informationen lämnas i not 22 Skulder. Inga andra nya eller ändrade redovisningsstandarder eller tolkningar som trädde i kraft 1 januari 2024 har haft en väsentlig påverkan på Volvokoncernens finansiella rapporter. Nya redovisningsprinciper 2025 och senare IFRS 18 Presentation and disclosure in financial statements Från och med den 1 januari 2027 träder IFRS 18 Presentation and disclosure in financial statements i kraft. Den nya standarden kommer ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Syftet med IFRS 18 är att förbättra hur företag presenterar sina finansiella rapporter med fokus på resultaträkningen och kassaflödesanalysen. Den nya standarden innehåller även upplysningskrav av företags- ledningens definierade resultatmått och kostnaders karaktär mm. IFRS 18 är ännu inte antagen av EU. Inga andra nya och ändrade redovisningsstandarder och tolkningar som har publicerats och träder i kraft 2025 och senare bedöms ha en väsentlig påverkan på Volvokoncernens finansiella rapporter. 70 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 2 Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar, kritiska bedömningar och klimatrelaterade risker och möjligheter Upprättandet av Volvokoncernens finansiella rapporter kräver att uppskattningar och antaganden görs, vilka kan påverka de redovisade värdena på tillgångar och skulder vid tidpunkten för de finansiella rapporterna. Därutöver påverkas även de redovisade beloppen för nettoomsättning och kostnader för de presenterade perioderna. Volvokoncernen siktar på att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll 2040. Detta gör det möjligt för koncernens kunder att nå sina nettonollmål 2050 då det tar omkring tio år att förnya en rullande flotta. Färdplanen för fossilfri framdrift innefattar en gradvis övergång till batterielektriska fordon, bränslecellselektriska fordon och fordon med förbränningsmotorer som används med koldioxids- nåla bränslen. Övergången medför risker såsom omställningsrisker och fysiska risker likväl som möjligheter. De finansiella effekterna avseende övergången uppstår gradvis och har inte haft någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna per den 31 december, 2024. Läs mer i Hållbarhetsförklaringar om klimatrelaterade risker. Vid upprättandet av de finansiella rapporterna, har ledningen gjort sina bästa bedömningar av vissa belopp som inkluderas i de finansiella rapporterna med hänsyn tagen till dess väsentlighet. Verkligt utfall kan avvika från tidigare gjorda uppskattningar. I enlighet med IAS 1 ska företaget upplysa om de antaganden och andra viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar som, om verkligt utfall inte stämmer, kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar De källor till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar identifierade av Volvokoncernen och som anses uppfylla dessa kriterier presenteras i anslutning till de poster de bedöms kunna påverka. Tabell 2:1 visar var dessa beskrivningar återfinns samt klimatrelaterade risker och möjligheter, om tillämpligt. 2:1 Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Not Klimatrelaterade risker och möjligheter Försäljning med återköpsåtaganden och rörligt försäljningspris 7 Intäkter Uppskjuten skatt och osäkerhet i inkomstskattemässiga behandlingar och tvister 10 Inkomstskatter Nedskrivning av goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar 12 Immateriella anläggningstillgångar Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar och restvärdesrisker 13 Materiella anläggningstillgångar Värdering av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar 14 Leasing Reserv för förväntade kreditförluster 15 16 Kundfinansieringsfordringar Fordringar Nedskrivning av varulager 17 Varulager Antaganden vid beräkning av pensioner och liknande förpliktelser 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar för produktgarantier, övriga avsättningar och avsättningar för rättsliga processer 21 Övriga avsättningar 71 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter Redovisningsprinciper Förvärv Företag ingår i koncernredovisningen från och med förvärvstid- punkten, vilket är när Volvokoncernen erhåller det bestämmande inflytandet över verksamheten. Rörelseförvärv redovisas i enlighet med förvärvsmetoden. De förvärvade identifierbara tillgångarna och övertagna skulderna värderas till verkligt värde. Ett överstigande belopp från köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav jämfört med de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill. Alla förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs. I samband med stegvisa förvärv anses ett rörelseförvärv ha skett när bestämmande inflytande har erhållits. Som en del i att erhålla det bestämmande inflytandet, värderas förvärvade identifierbara netto- tillgångar till verkligt värde och goodwill redovisas. Den tidigare eget kapital-andelen omvärderas till verkligt värde och uppkommen vinst eller förlust, jämfört med redovisat värde, redovisas i resultaträkningen. Volvokoncernen beslutar i samband med varje rörelseförvärv om innehavet utan bestämmande inflytande ska redovisas till verkligt värde eller till den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Transaktioner mellan Volvokoncernen och ägare med innehav utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital så länge som det bestämmande inflytandet över dotterföretaget kvarstår. Avyttringar Avyttrade dotterföretag ingår i koncernredovisningen till och med tidpunkten för avyttringen vilket är när Volvokoncernen förlorar det bestämmande inflytandet över dotterföretaget. En minskning av ägarandelen i ett dotterföretag utan att förlora det bestämmande inflytandet redovisas som en transaktion i eget kapital. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter I en global koncern som Volvokoncernen pågår ständigt processer avseende försäljningar av tillgångar eller grupper av tillgångar till mindre värden. I de fall kriterierna för klassificering som tillgångar och skulder som innehas för försäljning är uppfyllda och tillgången eller gruppen av tillgångar är av väsentligt värde, redovisas tillgången eller gruppen av tillgångar, både omsättnings- och anläggningstillgångar, samt de tillhörande skulderna på separata rader i balansräkningen. Tillgången eller gruppen av tillgångar värderas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Balansposterna och den eventuella resultateffekt som uppstår vid omvärdering till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader redovisas, om hänförligt till Industriverksamheten, vanligen i segmentet Koncern- funktioner och övrigt, annars i segmentet Financial Services. När affären är slutförd sker fördelning till respektive segment. Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar. Läs mer i Not 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande. Läs mer i Not 12 Aktier och andelar i moderbolaget för information om AB Volvos innehav av aktier och andelar i koncernföretag per den 31 december 2024. Periodens förvärv Under 2024 förvärvade Volvokoncernen nettotillgångarna relaterade till batteriverksamheten från Proterra Inc. och Proterra Operating Company Inc., vilket inkluderar ett utvecklingscenter för batterimoduler och batteripack i Kalifornien och en monteringsfabrik i Greer i South Carolina i USA. Med detta förvärv kompletterar Volvokoncernen nuvarande, och påskyndar framtagandet av sitt framtida, batteri- elektriska erbjudande. Förvärvet gjordes till en köpeskilling om 210 miljoner USD (2.169 Mkr) före justering för lagernivå vid tillträdet. Köpeskillingen motsvarar till största del de förvärvade nettotillgång- arna till verkligt värde, främst bestående av maskiner och inventarier, varulager och övervärden relaterat till teknik. Förvärvsrelaterade utgifter uppgick till 85 Mkr och redovisades inom övriga rörelse- intäkter och kostnader. Den förvärvade verksamheten redovisas inom segmentet Lastbilar i Volvokoncernens finansiella rapporter. Volvokoncernen förvärvade även en produktionsanläggning som producerar hytter for Macks tunga och medeltunga lastbilar i North Carolina, USA, från Commercial Vehicle Group Inc. under 2024. Förvärvet gjordes till en köpeskilling om 49 miljoner USD (514 Mkr). Den förvärvade verksamheten redovisas inom segmentet Lastbilar i Volvokoncernens finansiella rapporter. Under 2023 genomförde Volvokoncernen inte några förvärv som, enskilt eller sammantaget, hade någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Den totala påverkan på Volvokoncernens balansräkning och kassa- flödesanalys i samband med samtliga förvärv av verksamheter är inkluderade i tabell 3:1. 3:1 Förvärv 2024 2023 Immateriella anläggningstillgångar 653 15 Materiella anläggningstillgångar 1.220 138 Finansiella anläggningstillgångar 122 – Varulager 1.341 18 Kortfristiga fordringar 116 – Långfristiga skulder -156 -45 Kortfristiga skulder -81 – Förvärvade nettotillgångar 3.215 126 Innehav utan bestämmande inflytande – – Goodwill 105 74 Köpeskilling -3.320 -198 Utestående köpeskilling¹ 79 – Förskottsbetalning² 235 121 Påverkan på koncernens likvida medel -3.006 -77 1 2024 avser främst en utestående köpeskilling relaterat till förvärvet av produktionsanläggningen från Commercial Vehicle Group, Inc. 2 2024 avser återföring av förskottsbetalningen i 2023 avseende förvärvet av en batteriverksamhet från Proterra Inc. och Proterra Operating Company. 2023 inkluderar förskottsbetalning avseende förvärvet från Proterra Inc. och Proterra Operating Company och en återbetald förskottsbetalning avseende ett avbrutet förvärv av en produktionsanläggning för tunga lastbilar i Kina. 72 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Periodens avyttringar Under 2024 genomförde Volvokoncernen avyttringar, vilka främst avsåg försäljningen av Volvo Construction Equipments asfaltsläggar- verksamhet ABG till Ammann Group samt försäljningen av Arquus till John Cockerill Defense. Avyttringen av Volvo Construction Equipments asfaltsläggarverk- samhet ABG genomfördes i maj 2024 och påverkade Volvokoncernens rörelseresultat negativt med 610 Mkr under 2023 till följd av en ned- skrivning av tillgångar till verkligt värde. Avyttringen av Arquus genomfördes i juli 2024 och genererade en positiv kassaflödeseffekt om 1.917 Mkr. Totalt påverkade avyttringen av Arquus Volvokoncernens rörelseresultat negativt med 699 Mkr, varav 880 Mkr redovisades under 2023 till följd av en nedskrivning av tillgångar till verkligt värde, medan en partiell återföring av nedskriv- ningen påverkade rörelseresultatet positivt med 181 Mkr i andra kvartalet 2024. Som ett resultat av John Cockerill Defence's förvärv av Arquus kan en tilläggsköpeskilling på högst 100 miljoner EUR (cirka 1.147 Mkr) betalas till Volvokoncernen, beroende på utveck- lingen av Arquus under åren 2023–2025. Tilläggsköpeskillingen omvärderas kontinuerligt under den specificerade tidsperioden. Vid försäljningstillfället uppskattades det verkliga värdet på tilläggs- köpeskillingen till 45 miljoner EUR (cirka 523 Mkr). Tilläggsköpe- skillingen redovisas som en tillgång till verkligt värde och påverkade den totala realisationsvinsten/förlusten med samma belopp. Under 2024 erhöll Volvokoncernen 176 Mkr (196) i tilläggsköpe- skilling relaterat till försäljningen av UD Trucks till Isuzu Motors som genomfördes 2021. Under 2023 avyttrade Volvokoncernen sina ryska enheter. Avyttringen resulterade i en negativ påverkan på rörelseresultatet om 794 Mkr och en total negativ kassaflödeseffekt på 2.499 Mkr. Den totala påverkan på Volvokoncernens balansräkning, resultat- räkning samt kassaflödesanalys i samband med samtliga avyttringar av verksamheter specificeras i tabell 3:2. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning Tillgångar och skulder som innehas för försäljning uppgick till netto 368 Mkr (3.803) den 31 december 2024, vilka huvudsakligen var hänförliga till planerade avyttringar av fastigheter. Jämförelseåret 2023 var hänförligt till avyttringarna av Arquus till John Cockerill Defense och Volvo Construction Equipments asfaltsläggarverksamhet ABG till Ammann Group som slutfördes under 2024, samt planerade fastighetsavyttringar. Nedskrivningen av tillgångar till verkligt värde avsåg främst avyttringarna av Arquus och asfaltsläggarverksamheten ABG och påverkade Volvokoncernens rörelseresultat negativt med 880 Mkr respektive 610 Mkr under 2023. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning presenteras i tabell 3:3. Förvärv och avyttringar efter periodens slut Volvokoncernen har inte gjort några förvärv eller avyttringar efter periodens slut som har haft en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. 3:2 Avyttringar 2024 2023 Avyttrade nettotillgångar -1.639 -4.448 Varav likvida medel -272 -5.830 Kassaflöde och finansiell nettoställning 2024 2023 Erhållna likvida medel 1.168 3.562 Återbetalning av lån 1.474 – Likvida medel, avyttrade verksamheter -272 -5.830 Påverkan på Volvokoncernens likvida medel 2.371 -2.268 Påverkan på Volvokoncernens finansiella nettoställning 2.766 -1.108 Detaljer avseende avslutade avyttringar 2024 2023 Erhållen och kommande köpeskilling: Likvida medel 993 3.562 Verkligt värde av villkorad köpeskilling 472 – Total köpeskilling vid avyttring 1.465 3.562 Redovisat värde av avyttrade nettotillgångar -1.639 -4.448 Valutakursförändringar återförda till resultatet 423 318 Realisationsvinst/förlust 249 -569 Nedskrivning av tillgångar till verkligt värde redovisad under tidigare år -1.488 – Total realisationsvinst/förlust¹ -1.239 -569 Transaktionskostnader hänförligt till avyttringar uppgick till -127 -25 1 Total finansiell påverkan av genomförda avyttringar, inklusive nedskrivning av tillgångar till verkligt värde vid tidpunkten för omklassificering till tillgångar och skulder som innehas för försäljning. 3:3 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning 31 dec 2024 31 dec 2023 Immateriella anläggningstillgångar – 899 Materiella anläggningstillgångar 381 1.202 Finansiella anläggningstillgångar – 1.858 Varulager – 3.871 Kundfordringar – 3.502 Övriga kortfristiga fordringar – 2.085 Totala tillgångar före nedskrivning av tillgångar till verkligt värde 381 13.417 Nedskrivning av tillgångar till verkligt värde – -1.457 BR Totala tillgångar efter nedskrivning 381 11.960 Avsättningar – 503 Övriga långfristiga skulder 13 2.891 Leverantörsskulder – 1.279 Övriga kortfristiga skulder – 3.484 BR Totala skulder 13 8.157 73 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering Volvokoncernen är genom sin globala verksamhet utsatt för finansi- ella risker i form av ränterisker, valutarisker, kreditrisker, likviditets- risker och övriga prisrisker. AB Volvos styrelse har antagit en finansiell riskpolicy som reglerar hur dessa risker skall kontrolleras och styras och som definierar roller och ansvar inom Volvokoncernen. Den finansiella riskpolicyn fastslår också principer för hur finansiella aktiviteter skall utföras, sätter mandat och styrprinciper för hantering av finansiella risker samt anger vilka finansiella instrument som skall användas för att mildra dessa risker. Viktiga mandat och styrprinciper beskrivs i respektive riskavsnitt. AB Volvos styrelse och revisionskommitté informeras under året regelbundet om utvecklingen av Volvokoncernens finansiella risker och andra ämnen som täcks av den finansiella riskpolicyn. Den finansiella riskpolicyn ses över årligen. Den finansiella riskhanteringen är en integrerad del av Volvokoncernens affärsverksamhet där delar av ansvaret för finansverksamheten och de finansiella riskerna är centraliserat till Volvo Group Treasury, Volvokoncernens internbank. Deras ansvar inkluderar finansiering av Industriverksamheten samt finansiering av kreditportföljen i Financial Services. Volvokoncernens balansräkning presenteras per segment där Volvo Group Treasury är en del av Industriverksamheten och den interna utlåningen från Industriverksamheten till Financial Services redovisas i balansräkningen som intern finansiering. Under 2024 har de finansiella marknaderna varit relativt stabila. Korta marknadsräntor har sjunkit i linje med centralbankernas räntepolitik, medan långa marknadsräntor har fluktuerat mer i enlighet med marknadens förväntningar på inflation och förväntade framtida ränteförändringar. Volvokoncernen har fortsatt utföra finansiella aktiviteter och hanterat risk i enlighet med den finansiella riskpolicyn utan några policyöverträdelser. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper avseende finansiella instrument. Läs mer om finansiell riskhantering i avsnittet finansiell styrning. Läs mer om finansiella risker i avsnittet risker och osäkerhetsfaktorer. FINANSIELLA RISKER KREDITRISKER VALUTARISKER RÄNTERISKER LIKVIDITETSRISKER ÖVRIGA PRISRISKER KASSAFLÖDESRISKER KOMMERSIELL VALUTAEXPONERING KOMMERSIELLA KREDITRISKER RÅVARURISKER PRISRISKER FINANSIELL VALUTAEXPONERING FINANSIELLA KREDITRISKER VALUTAEXPONERING AV EGET KAPITAL FINANSIELLA MOTPARTSRISKER RÄNTERISKER Ränterisker Med ränterisk avses risken att ändrade räntenivåer påverkar Volvokoncernens resultat och kassaflöde (kassaflödesrisk) eller det verkliga värdet av finansiella tillgångar och skulder (prisrisk). Efter att reformen för referensräntor implementerats har marknadsräntor fortsatt att ersättas av riskfria räntor. Övergångsfasen för olika IBOR- räntor förväntas fortsätta ett antal år. Konverteringar hanteras i enlighet med ISDA fallback scenariot och inga väsentliga effekter förväntas i Volvokoncernens resultaträkning. Inga väsentliga IBOR- räntor, där Volvokoncernen hade utestående kontrakt, har upphört under 2024 och det finns heller ingen kommunicerad tidplan för avskaffande av ytterligare väsentliga IBOR-räntor. Policy Att matcha räntebindningstiden för finansiella tillgångar och skulder minskar exponeringen. Ränteswappar används för att förändra/ påverka räntebindningstiden för Volvokoncernens finansiella tillgångar och skulder. Valutaränteswappar möjliggör upplåning i utländska valutor från olika marknader utan att tillföra valutarisk. 74 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Kassaflödesrisker Effekten av ändrade räntenivåer på framtida valuta- och ränteflöden påverkar främst Financial Services och Industriverksamhetens finansi- ella nettoställning. Ränterisken inom Financial Services hanteras med målsättningen att uppnå en matchning mellan räntebindningen på in- och utlåning, i avsikt att eliminera ränterisk. Beräkningen av matchningsgraden exkluderar eget kapital som i Financial Services uppgår till 8%. Vid utgången av 2024 var denna matchningsgrad 97% (101) i Financial Services, vilket är i enlighet med koncernens policy. Utöver tillgångar i Financial Services, bestod räntebärande till- gångar i Volvokoncernen vid utgången av 2024 främst av likvida medel. Den 31 december 2024 var den genomsnittliga räntan på finansiella tillgångar i Industriverksamheten 3,3% (4,6). Minsk- ningen beror på lägre underliggande räntor i många regioner under året. Industriverksamhetens resultat och lönsamhet är nära kopplat till konjunkturcykeln. Till följd av detta är räntebindningstiden på finansiella lån på mellan en och tre månader för att minimera ränterisken. Den genomsnittliga räntesatsen på finansiella skulder i Industriverksamheten, inklusive Volvokoncernens kreditkostnader, uppgick vid årsskiftet till 4,8% (5,7), även här till följd av sänkta underliggande räntor. Tabell 4:1 visar resultateffekt efter finansiella poster på Industri- verksamhetens finansiella nettoställning exklusive leasingskulder och pensioner och liknande förpliktelser, beaktat en genomsnittlig räntebindningstid på tre månader avseende finansiella skulder, om räntenivån stiger med 1 procentenhet. Känslighetsanalysen avseende ränterisk baseras på förenklade antaganden. Det är inte orimligt att marknadsräntorna förändras med en procentenhet på årsbasis. Däremot stiger eller sjunker de i verkligheten oftast inte vid en och samma tidpunkt. I känslighetsanalysen antas vidare en parallell- förskjutning av avkastningskurvan samt att räntor på både tillgångar och skulder påverkas på samma sätt av ändrade marknadsräntor. Effekten av verkliga ränteförändringar kan därmed avvika från den presenterade analysen. Påverkan på eget kapital är resultateffekt efter skatt. Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser avseende känslighetsanalys för de förmånsbestämda förpliktelserna vid förändringar av de tillämpade antagandena för diskonteringsränta och inflation. 4:1 Risk finansiell nettoställning, 31 dec 2024 Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser och leasingskulder Påverkan på resultat efter finansiella poster om räntenivån stiger 1% (Ränterisk) Påverkan på finansiell nettoställning om SEK stärks 10% i förhållande till andra valutor (Valutarisk) Mkr SEK 48.148 521 – EUR 16.454 145 -1.645 USD 9.648 87 -965 GBP 6.772 59 -677 CNY 2.516 31 -252 BRL 1.074 14 -107 Övriga 1.259 19 -126 Totalt 85.871 876 -3.772 Läs mer i avsnittet finansiell ställning om Industriverksamhetens finansiella nettoställning. Prisrisker Exponering för prisrisk till följd av ändrade räntenivåer avser finansi- ella tillgångar och skulder med längre räntebindningstid (fast ränta). Samtliga utestående lån för Industriverksamheten har en kort ränte- bindningstid, vilket gör att prisrisken blir obetydlig. Inom Financial Services matchas finansiella tillgångar och skulder för att minska risk. Volvo Group Treasury har mandat att ta begränsade valuta- och räntepositioner relaterade till Financial Services-portföljen. Detta mandat regleras och begränsas av app- licerbara marknadsrisklimiter. Det finns ett flertal metoder för att definiera marknadsrisk. Volvo Group Treasury använder Value-at-Risk (VaR) som sitt huvudsakliga verktyg för att mäta marknadsrisk (inklusive ränterisk, valutarisk och likviditetsrisk). Volvo Group Treasury beräknar VaR till en konfidensgrad av 97,7% över en dags horisont baserat på historiska värden för volatilitet och korrelation. Det totala VaR-mandatet för Volvo Group Treasury är 150 Mkr, och utnyttjandet mäts på daglig basis. Den 31 december 2024 var VaR-utnyttjandet 20,0 Mkr (20,6). 75 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA VALUTARISKER Valutarisker Balansräkningen kan påverkas av förändringar i olika valutakurser. Valutarisker i Volvokoncernens verksamhet är relaterade till för- ändringar i värdet av kontrakterade och förväntade framtida betalningsflöden (kommersiell valutaexponering), förändringar i värdet av lån och placeringar (finansiell valutaexponering) samt förändringar i värdet av tillgångar och skulder i utländska dotter- företag (valutaexponering av eget kapital). Policy Målet för Volvokoncernens valutariskhantering är att säkerställa kassaflödet från avtalade flöden genom valutasäkring enligt fastställd policy för finansiella risker samt att minimera exponeringen av finansiella poster i Volvokoncernens balansräkning. Nedan redogörs för hur detta arbete sker för kommersiell och finansiell valutaexponering samt för valutaexponering av eget kapital. Kommersiell valutaexponering Transaktionsexponering från kommersiella flöden Volvokoncernen bedriver tillverkning i 17 länder runt om i världen och mer än 95% av försäljningen sker utanför Sverige. Transaktions- exponeringen från kommersiella flöden uppkommer genom interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan produktionsenheter och marknadsbolag, samt externa inköp och försäljningar i utländsk valuta runt om i världen. Då den övervägande delen av verksamheten i Volvokoncernen bedrivs utanför Sverige påverkar rörelser i valuta- kurser i många fall transaktionsflöden i utländsk valuta mot andra valutor än mot SEK. Industriverksamhetens transaktionsexponering från kommersiella flöden för Volvokoncernens viktiga valutor framgår i diagram 4:5. Diagrammet visar transaktionsexponeringen från kommersiella kassaflöden i utländsk valuta, uttryckt som netto överskott/underskott i viktiga valutor. Kommersiella nettoflöden minskade jämfört med föregående år som en effekt av normaliserad efterfrågan på Volvokoncernens produkter och tjänster. Underskott i SEK och KRW beror främst på stora tillverkningskostnader från fabrikerna i Sverige och Sydkorea samtidigt som externa intäkter i utländska valutor är begränsade. Överskottet i GBP är främst relaterat till intern- och externförsäljning till Storbritannien. Överskottet i CAD är främst relaterat till intern- och externförsäljning till Kanada. Överskottet i USD är främst relaterat till intern- och externförsäljning till USA och tillväxtmarknader runt om i världen. Transaktions- exponeringen i Financial Services är begränsad då utlåningen sker i lokal valuta och valutarisken hanteras genom en matchning mellan in- och utlåning. Säkring av Volvokoncernens kommersiella valutaexponering verkställs centralt. Volvokoncernens konsoliderade transaktions- exponering i utländsk valuta är värdet av prognostiserade framtida kassaflöden i utländsk valuta. Volvokoncernen kan säkra den del av det prognostiserade framtida kassaflödet i utländsk valuta som med stor sannolikhet kommer att inträffa. Under 2024 har emellertid endast framtida kassaflöden för specifika ordrar, beslutade från fall till fall, säkrats. I syfte att säkra värdet av avtalade framtida kassaflöden i utländska valutor använder Volvokoncernen terminskontrakt och valutaoptioner. Säkrad andel av avtalade framtida kassaflöden ligger för samtliga perioder inom ramen för Volvokoncernens finansiella riskpolicy. I tabell 4:2 framgår utestående derivat för säkring av kommersiella valutarisker. 4:2 Volvokoncernens utestående derivat för säkring av kommersiella valutarisker, 31 dec 2024 Nominellt belopp, miljoner GBP/SEK USD/IDR USD/SEK Förfalloår 2025 70 -33 33 Förfalloår 2026 5 – – Total lokal valuta 75 -33 33 Genomsnittlig kontraktskurs 13,36 15,99 10,95 Marknadsvärde av utestående derivat, Mkr -25 4 -1 Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om säkringar av valutarisker av framtida kassaflöden och effekterna som redovisats i resultaträkningen. 4:3 Känslighetsanalys Risk valutaexponering 2024 Transaktions- exponering från kommersiella nettoflöden Påverkan på rörelseresultatet om valutan stärks med 10% i förhållande till alla andra valutor (Valutarisk) Mdr kr SEK -59 -5,9 KRW -3 -0,3 GBP 15 1,5 CAD 11 1,1 USD 9 0,9 Känslighetsanalyser för transaktionsexponering I tabell 4:3 framgår påverkan på rörelseresultatet om viktiga valutor för Volvokoncernen förstärks med 10% i förhållande till alla andra valutor. Säkringsredovisning tillämpas inte på säkring av kommersiella kassaflöden i utländsk valuta, vilket innebär att påverkan på eget kapital är påverkan på rörelseresultatet. Känslighetsanalysen för valutarisker baseras på förenklade antaganden. Det är inte orimligt att en valuta förstärks med 10% i förhållande till andra valutor. I verkligheten förändras dock normalt inte alla valutakurser vid en och samma tidpunkt och i samma riktning och den verkliga effekten kan därför avvika från känslighetsanalyserna. Underskottet i trans- aktionsexponering i SEK är främst relaterat till utländska kommersi- ella flöden i GBP, CAD, USD, AUD och NOK gentemot SEK. Omräkningsexponering av rörelseresultatet vid konsolidering av utländska dotterföretag I samband med omräkning av rörelseresultatet i utländska dotterföretag påverkas Volvokoncernens resultat vid förändring av valutakurserna. Volvokoncernen säkrar inte denna risk. I diagram 4:7 framgår omräkningseffekten i viktiga valutor vid konsolidering av rörelse- resultatet för 2024 i utländska dotterföretag i Volvokoncernen. Läs mer i avsnittet om valutaexponering av eget kapital. 76 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Volvokoncernens valutauppföljning Av tabell 4:4 och diagrammen 4:5 till 4:8 framgår valutapåverkan på rörelseresultatet och illustrerar transaktionsexponering och valutapåverkan på rörelseresultatet från kommersiella nettoflöden i utländsk valuta, omräkningseffekt vid konsolidering av rörelse- resultatet av utländska dotterföretag och valutapåverkan på för- säljningen i viktiga valutor. Läs mer om Volvokoncernens transaktionsexponering från kommersiella flöden ovan. Finansiell valutaexponering Lån och placeringar i koncernens dotterföretag görs huvudsakligen i lokala valutor via Volvo Group Treasury vilket minimerar de enskilda företagens finansiella valutaexponering. Volvo Group Treasury använder olika derivatinstrument för att tillhandahålla ut- och inlåning i olika valutor utan att öka Volvokoncernens risk. Volvokoncernens finansi- ella nettoställning påverkas av förändrade valutakurser eftersom finansi- ella tillgångar och skulder är fördelade mellan koncernföretag vilka bedriver sin verksamhet i olika valutor. Av tabell 4:1 framgår påverkan på Industriverksamhetens resultat efter finansiella poster samt finansiell nettoställning exklusive leasing- skulder och pensioner och liknande förpliktelser netto, om SEK förstärks med 10%. Valutaexponering av eget kapital Volvokoncernens redovisade värde av tillgångar och skulder i utländska dotterföretag påverkas av gällande valutakurser då tillgångar och skulder omräknas till SEK. För att minimera valuta- exponering av eget kapital optimeras fortlöpande storleken på eget kapital i utländska dotterföretag med hänsyn till kommersiella och legala förutsättningar. I samband med denna aktivitet kan utbetal- ningar av större interna utdelningar i utländsk valuta bli föremål för säkring. Kurssäkring av eget kapital kan förekomma i fall då ett utländskt dotterföretag bedöms vara överkapitaliserat. Netto- tillgångar i utländska dotter- och intresseföretag och joint ventures uppgick vid utgången av 2024 till 101 miljarder kronor (90). Kurssäkringsbehov avseende investeringar i intresseföretag, joint ventures och övriga företag avgörs från fall till fall. Av nedanstående karta framgår Volvokoncernens nettotillgångar (Mdr kr) fördelat per valuta. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om Volvokoncernens principval gällande säkringsredovisning. Information om vinster och förluster relaterat till säkring av interna utdelningar, se tabell 30:3. Volvokoncernens nettotillgångar i olika valutor, Mdr kr SEK 96,6 CNY 15,6 INR 2,6 KRW 3,1 GBP 6,1 EUR 20,4 USD 26,6 BRL 9,9 Volvokoncernens nettotillgångar i olika valutor (Mdr kr) = n Läs mer i avsnittet valutaexponering av eget kapital ovan. OTHER 16,6 77 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA När Volvokoncernen kommunicerar valutapåverkan på rörelseresultatet är följande faktorer inräknade: 4:4 Volvokoncernens valutauppföljning Valutapåverkan på rörelseresultatet, Volvokoncernen Mkr 2024 2023 Change Nettoflöden i utländsk valuta 63 Realiserat och orealiserat resultat på valutariskkontrakt -87 -16 -71 Orealiserat resultat på kund- och leverantörsskulder i utländsk valuta -49 94 -143 Omräkningseffekt på rörelseresultatet i utländska dotterföretag -1.613 Total valutapåverkan på rörelseresultatet, Volvokoncernen -1.764 Valutapåverkan av nettoflöden i utländsk valuta åskådliggörs i diagram 4:6 och omräkningseffekten vid konsolidering av rörelseresultatet i utländska dotterföretag åskådliggörs i diagram 4:7 för de viktigaste valutorna. 4:5 Transaktionsexponering från kommersiella nettoflöden 2024 och 2023, Mdr kr 4:7 Omräkningseffekt på rörelseresultatet 2024 jämfört med 2023, Mkr ¢ 15 11 9 7 6 5 -4 -3 -59 12 £ 15 10 12 8 8 6 3 -9 -63 11 £ Valutaflöde 2023 ¢ Valutaflöde 2024 Diagrammet visar transaktionsexponeringen från kommersiella kassaflöden i utländsk valuta i Volvokoncernen, uttryckt som netto överskott/underskott i viktiga valutor. Läs mer i avsnittet kommersiell valutaexponering. 4:6 Valutapåverkan på rörelseresultatet från nettoflöden i utländsk valuta 2024 jämfört med 2023, Mkr 418 165 144 48 30 -75 -116 -178 -373 £ Förändring av kurser jämfört med 2024 (Totalt 63 Mkr). Valutapåverkan av nettoflöden i utländsk valuta i Volvokoncernen framgår i ovanstående diagram. -1.271 -103 -76 -46 -25 -24 -22 -17 25 -53 £ Förändring av kurser jämfört med 2024 (Totalt -1.613 Mkr). Omräkningseffekt vid konsolidering av rörelseresultatet i utländska dotterföretag framgår i ovanstående stapeldiagram. 4:8 Valutapåverkan på omsättningen 2024 jämfört med 2023, Mkr -4.115 -196 -635 -323 -317 -308 -218 716 -1.566 £ Förändring av kurser jämfört med 2023 (Totalt -6.962 Mkr). Valutapåverkan på omsättningen från inflöden i utländsk valuta samt omräkningseffekt vid konsolidering av försäljningen i utländska dotterföretag framgår i ovanstående stapeldiagram. 78 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA KREDITRISKER Kreditrisker Med kreditrisk avses risken att Volvokoncernen inte erhåller betalning för redovisade kundfordringar och kundfinansieringsfordringar (kommersiell kreditrisk), att Volvokoncernens placeringar inte kan realiseras (finansiell kreditrisk) samt att en potentiell vinst inte blir realiserad om motparten inte fullföljer sin del av kontraktet vid användning av derivatinstrument (finansiell motpartsrisk). Policy Målet för Volvokoncernens hantering av kreditrisker är att definiera, mäta och följa upp kreditexponeringen för att minimera risken för förluster som härrör sig från krediter till kunder och leverantörer, finansiell kreditrisk, motpartsrisk, samt kundfinansieringsverk- samheten inom Financial Services. Kommersiella kreditrisker Volvokoncernens kreditgivning styrs av koncernövergripande policys och regler för kundklassificering. Kreditportföljen skall vara fördelad mellan olika kundkategorier och branscher. Kreditrisken hanteras genom aktiv kreditbevakning, rutiner för uppföljning och i förekommande fall återtagande av produkter. Vidare bevakas fortlöpande att erforderliga reserveringar sker för förväntade kreditförluster på finansiella fordringar. Riskhanteringsstrategin inom Financial Services presenteras i not 15, Kundfinansieringsfordringar och inom Industriverksamheten i not 16, Fordringar. Dessutom presenteras i not 15 åldersanalys av bruttoexponeringen av utestående kund- finansieringsfordringar och i not 16 åldersanalys av kundfordringar i relation till reserv för förväntade kreditförluster. Kundfinansieringsfordringarna för Volvokoncernen uppgick den 31 december 2024 till netto 257 miljarder kronor (232). Kredit- risken i denna portfölj fördelas mellan ett stort antal enskilda kunder och återförsäljare. Säkerhet utgörs av de finansierade produkterna. I kreditgivningen eftersträvar Volvokoncernen en balans mellan riskexponering och förväntad avkastning. Syndikering av kundfinansi- eringsfordringar görs i syfte att reducera koncentrationsrisken. Per 31 december 2024 uppgick Volvokoncernens kundfordringar till netto 42 miljarder kronor (43). Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om Volvokoncernens koncentration av kreditrisk i Financial Services. Läs mer i Not 16 Fordringar. Finansiella kreditrisker Volvokoncernens finansiella tillgångar förvaltas till största delen av Volvo Group Treasury. Alla placeringar måste uppfylla kraven på hög likviditet och låg kreditrisk. Enligt Volvokoncernens finansiella riskpolicy uppnås detta genom att motparter för både placeringar och derivattransaktioner skall ha erhållit en rating om A- eller bättre, hos något av de väletablerade kreditratinginstituten eller liknande. Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick den 31 december 2024 till 85 miljarder kronor (83), varav merparten i form av bank- kontobalanser. Läs mer i Not 18 Likvida medel. Finansiella motpartsrisker Vid användning av derivatinstrument uppkommer en motpartsrisk vilket innebär att en potentiell förlust inte kan regleras (helt eller delvis) mot en potentiell vinst om motparten inte fullföljer sin del av kontraktet. Volvokoncernen arbetar aktivt med limiter per motpart för att reducera risken för höga nettobelopp mot enstaka motparter. För att minska exponeringen ytterligare ingår Volvokoncernen nettningsavtal, s.k. ISDA-avtal, med alla motparter som kan komma ifråga för derivattransaktioner. Nettningsavtalen innebär att fordringar och skulder kan kvittas i vissa situationer, bl.a. i händelse av motpartens insolvens. Till ISDA-avtal medföljer ofta s.k. Credit Support Annex (CSA) villkor. CSA fastställer villkoren för när parterna är skyldiga att utföra kontantöverföringar sinsemellan för att reducera exponeringen på öppna nettopositioner. Nettningsavtalen har dock ingen påverkan på Volvokoncernens resultaträkning eller finansiella ställning, eftersom ingångna derivattransaktioner redovisas brutto. Tabell 4:9 visar effekterna av nettningsavtal och kontantöverföringar på Volvo- koncernens bruttoexponering i utestående ränte- och valutaderivat per 31 december 2024. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om Volvokoncernens bruttoexponering per typ av derivatinstrument. 4:9 Påverkan från nettningsavtal och kontantöverföringar på Volvokoncernens bruttoexponering i derivat, 31 dec 2024 Bruttoposition Nettningsavtal Kontant- överföringar Nettoposition Förändring Ränte- och valutaderivat rapporterade som tillgångar 5.785 -2.879 -2.210 696 88 % Ränte- och valutaderivat rapporterade som skulder 5.880 -2.879 -2.903 98 98 % 79 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA LIKVIDITETSRISKER Likviditetsrisker Med likviditetsrisk avses risken att Volvokoncernen inte skulle kunna finansiera eller återfinansiera sina tillgångar eller fullgöra sina betalningsåtaganden. Policy Volvokoncernen strävar efter att hålla en god finansiell beredskap genom att ständigt hålla en viss andel av omsättningen i likvida tillgångar, huvudsakligen i form av kassabalanser på banker med en kreditrating på minst A- från ett av de väletablerade kreditratinginstituten eller liknande. En god balans mellan kort och lång upplåning samt avtalade långfristiga kreditfaciliteter är avsett att säkra tillgången till likviditet och således Volvokoncernens betalningsförmåga. Volvokoncernens likvida medel uppgick till 85 miljarder kronor (83) den 31 december 2024. Därutöver finns beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter på 59 miljarder kronor (53). Diagram 4:10 visar förväntade framtida kassaflöden relaterade till finansiella skulder. Kapitalflödet avser förväntade betalningar avseende lån, leasing- skulder och derivat. Förväntat ränteflöde baseras på marknadens förväntade framtida räntor och avser betalningar av räntor på lån, leasingskulder och derivat. Ränteflödet redovisas inom kassaflödet från den löpande verksamheten. De outnyttjade kredit-faciliteternas löptidsfördelning är också inkluderad i not 22 Skulder, i tabell 22:2. Den stora andelen låneförfall under 2025 och 2026 är en effekt av den normala affärsverksamheten i Volvokoncernen, där portföljen inom Financial Services har en kortare förfallostruktur i jämförelse med Industriverksamheten. Financial Services mäter matchningsgraden av in- och utlåningens längd. Beräkningen av matchningsgraden exkluderar eget kapital som uppgick till 8% i Financial Services. Vid utgången av 2024 var denna matchningsgrad 97% (101) vilket är i enlighet med Volvokoncernens policy. Av praktiska och affärsmässiga skäl har Volvo Group Treasury mandat att avvika till en matchningsgrad om 80–120% avseende på portföljen i Financial Services. Vid utgången av 2024 var denna matchningsgrad 95% (91). Vinster och förluster hänförliga till den lägre matchningsgraden påverkar segmentet Koncernfunktioner och övrigt inom Industriverksamheten. Läs mer i Not 14 Leasing om löptidsanalys för långfristiga leasingskulder i tabell 14:4. Läs mer i Not 22 Skulder om löptidsanalys för långfristiga skulder i tabell 22:2. 4:10 Framtida kassaflöden inklusive leasingskulder och derivat relaterade till långfristiga och kortfristiga finansiella skulder¹, Mdr kr £ -103,8 -88,7 -40,2 -11,1 -15,9 -1,2 -2,7 ¢ -11,8 -7,6 -3,5 -1,6 -0,7 -0,1 -0,2 £ Kapitalflöde lån ¢ Ränteflöde 1 Utöver derivat inkluderade i diagram 4:10 innehar Volvokoncernen derivat relaterade till finansiella skulder som redovisas som tillgångar vilka förväntas ge upphov till 3,1 miljarder kronor (2,9) i framtida kapitalflöde och 1,5 miljarder kronor (2,0) i framtida ränteflöde. ÖVRIGA PRISRISKER Övriga prisrisker Råvarurisker Med råvarurisk avses risken att ändrade råvarupriser kan påverka Volvokoncernens resultat. Upphandling av råvaror såsom stål, ädla metaller och el sker regelbundet inom Volvokoncernen varvid pris erhålls på globala marknader. Policy Förändringar i råvarupriserna ingår i Volvokoncernens produkt- kostnadskalkyler. Ökade råvarukostnader påverkar därmed försäljnings- priset för slutprodukterna. Inköpsavtal med råvaruleverantörer kan också vara långsiktiga eller strukturerade på ett sätt som minskar volatiliteten i råvarukostnaderna. 80 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar Redovisningsprinciper Joint ventures Joint ventures är företag i vilka Volvokoncernen har gemensamt bestämmande inflytande tillsammans med en eller flera externa parter. Gemensam kontroll föreligger endast när beslut om relevant verksamhet kräver ett enhälligt samtycke från de parter som delar kontroll. Andelar i joint ventures redovisas i enlighet med kapital- andelsmetoden. Volvokoncernens mest väsentliga innehav i joint ventures är VE Commercial Vehicles, Ltd., (VECV) och cellcentric GmbH & Co. KG (cellcentric). Både innehaven är joint ventures eftersom gemensam överenskommelse krävs i avgörande frågor avseende styrningen. Ägandet i VECV syftar till att stärka Volvo- koncernens marknadsposition i Indien. cellcentrics huvudfokus är att utveckla, producera och kommersialisera bränslecellsystem för användning i tunga lastbilar. Båda innehaven inkluderas i rörelse- segmentet Lastbilar. Under 2024 investerade Volvokoncernen i två nya joint ventures. Flexis SAS skapades tillsammans med Renault Group och CMA CGM Group och syftet är att erbjuda nästa generations helt elektriska och mjukvarudefinierade skåpbilar. Volvokoncernen har förvärvat en andel på 45% i företaget för 2,4 miljarder kronor och förbinder sig att från 2024 investera 300 miljoner EUR under de kommande tre åren, varav 40 miljoner EUR återstår den 31 december 2024. Cespira skapades tillsammans med Westport Fuel System Inc för att påskynda kommersialiseringen och det globala införandet av Westports High Pressure Direct Injection (HPDI) bränslesystem- teknik för fjärrtransporter och terrängapplikationer. Volvokoncernen har förvärvat en andel på 45% i företaget för 374 Mkr, samt ytterligare 45 miljoner USD beroende på företagets utveckling. De nya innehaven ingår i rörelsesegmentet Lastbilar. Intresseföretag Intresseföretag är företag i vilka Volvokoncernen har ett betydande inflytande. En stark indikation på sådant inflytande är när koncernens innehav är mer än 20% men mindre än 50% av röstvärdet. Andelar i intresseföretag redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden. Innehavet i den kinesiska fordonstillverkaren Dongfeng Commercial Vehicles Co., Ltd (DFCV) klassificeras som ett intresseföretag och innehavet inkluderas i rörelsesegmentet Lastbilar. Under 2024, investerade Volvokoncernen i en ägarandel på 22% i VizaLogix, ett mjukvaruföretag som specialiserat sig på digitala, varumärkesneutrala lösningar för maskinövervakning, service och teknisk support i flera branscher. Intressebolaget ingår i rörelse- segmentet Anläggningsmaskiner. Kapitalandelsmetoden Volvokoncernens andel av företagens vinst/förlust som rapporteras enligt kapitalandelsmetoden redovisas som resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag i Volvokoncernens resultaträkning. När det är tillämpligt har resultatet reducerats med avskrivning på övervärden. Effekten från tillämpning av olika redovisningsprinciper har även beaktats. Resultat från företag redovisade enligt kapital- andelsmetoden redovisas i rörelseresultatet då Volvokoncernens investeringar av detta slag är av rörelsekaraktär. Utdelningar från joint ventures och intresseföretag ingår inte i koncernens resultat. Det redovisade värdet på andelar i joint ventures och intresseföretag förändras med Volvokoncernens andel av företagens resultat efter skatt minskat med avskrivning av övervärden och erhållna utdelningar. Värdet av investeringar i joint ventures och intresseföretag påverkas vidare av Volvokoncernens andel av företagens övriga totalresultat samt av valutakursförändringar vid omräkning av företagens eget kapital i Volvokoncernens konsolidering. När kapitalandelsmetoden tillämpas och intresseföretag eller joint ventures redovisar förluster, kan ytterligare nedskrivningar redovisas om nedskrivningsbehov föreligger. Exempelvis är en väsentlig eller långvarig nedgång i verkligt värde av aktierna en indikation på nedskrivningsbehov. Investeringar som redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden kan dock inte uppgå till ett negativt bokfört värde. Volvokoncernens andel av en förlust justeras därför inte om innehavet uppgår till ett negativt värde. Avsättningar görs för ytterligare förluster i den mån Volvokoncernen har en legal eller formell förpliktelse att göra betalningar för ett joint venture eller intresseföretag. Övriga aktier och andelar Under övriga aktier och andelar redovisas aktieinnehav i företag i vilka Volvokoncernen inte har ett betydande inflytande. Det betyder generellt att Volvokoncernens innehav motsvarar mindre än 20% av röstvärdet. Noterade aktier och andelar redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat till följd av att aktierna inte innehas för handel. För onoterade aktier och andelar kan verkligt värde inte fastställas på ett tillförlitligt sätt, dessa värderas därför till upplupet anskaffnings- värde. Intjänad eller betald ränta hänförlig till dessa tillgångar redovisas i resultaträkningen bland finansiella poster i enlighet med effektiv- räntemetoden. Utdelning hänförlig till dessa tillgångar redovisas som resultat från övriga aktieinnehav inom rörelseresultatet. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, om klassificering och värdering av finansiella instrument. 81 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Joint ventures Volvokoncernens innehav av aktier i joint ventures framgår enligt nedan. 5:1 Andelar i joint ventures 31 dec 2024 Procentuellt innehav 31 dec 2024 Redovisat värde 31 dec 2023 Procentuellt innehav 31 dec 2023 Redovisat värde cellcentric¹ 50,0 7.958 50,0 7.786 VE Commercial Vehicles, Ltd., (VECV) 45,6 3.835 45,6 3.131 Flexis 45,0 2.309 – Milence¹ 33,3 634 33,3 377 Cespira 45,0 309 – Övriga innehav i joint ventures² 132 106 Andelar i joint ventures 15.176 11.400 1 Under 2024 har kapitaltillskott på totalt 1.307 Mkr (804) tillförts cellcentric och 432 Mkr (440) tillförts Milence. 2 Övriga innehav i joint ventures inkluderar innehav i World of Volvo AB och Force Réseau. Nedan följer finansiell information i sammandrag för Volvokoncernens joint ventures: 5:2 Resultaträkningar i sammandrag 2024 2023 VECV cellcentric Flexis Övriga joint ventures Totalt VECV cellcentric Flexis Övriga joint ventures Totalt Nettoomsättning 28.596 118 – 1.326 30.041 27.737 204 – 617 28.558 Rörelseresultat¹ 1.455 -2.800 -382 -660 -2.386 1.581 -1.121 – -280 180 Ränteintäkter och liknande resultatposter 230 – 34 3 267 230 – – – 230 Räntekostnader och liknande resultatposter -27 – -1 -86 -114 -61 – – -59 -120 Övriga finansiella intäkter och kostnader 4 -8 – – -4 7 -3 – – 4 Inkomstskatter -315 -13 – – -329 -614 – – – -614 Periodens resultat² 1.347 -2.821 -349 -743 -2.566 1.143 -1.124 – -339 -319 Övrigt totalresultat³ 55 -32 – -2 22 -3 -5 – – -8 Periodens totalresultat 1.402 -2.852 -349 -744 -2.544 1.141 -1.129 – -339 -327 1 Avskrivningar uppgående till 1.616 Mkr (1.325) inkluderas i rörelseresultatet. 2 I periodens resultat från joint ventures ingår avskrivningar av övervärden. 3 Inkluderar den del av övrigt totalresultat som är hänförlig till joint ventures. Valutakursförändringar relaterade till omräkning av joint ventures eget kapital i Volvokoncernen är exkluderade. 5:3 Balansräkningar i sammandrag 31 dec 2024 31 dec 2023 VECV cellcentric Flexis Övriga joint ventures Totalt VECV cellcentric Flexis Övriga joint ventures Totalt Anläggningstillgångar 7.307 15.923 5.562 4.720 33.512 6.172 15.114 – 1.688 22.975 Kortfristiga placeringar och likvida medel 3.033 567 2.607 114 6.320 2.908 675 – – 3.583 Övriga omsättningstillgångar 10.426 903 504 1.563 13.396 8.976 737 – 1.206 10.920 Summa tillgångar 20.765 17.393 8.673 6.397 53.229 18.057 16.527 – 2.894 37.477 Eget kapital¹ 8.410 15.880 5.130 2.797 32.216 6.868 15.537 – 1.313 23.719 Långfristiga finansiella skulder 639 365 6 1.609 2.618 705 287 – 1.391 2.383 Övriga långfristiga skulder 510 459 – 1.287 2.256 390 64 – 22 476 Kortfristiga finansiella skulder 7.499 9 1.147 – 8.654 7.181 11 – – 7.191 Övriga kortfristiga skulder 3.708 681 2.391 704 7.484 2.913 627 – 168 3.709 Summa eget kapital och skulder 20.765 17.393 8.673 6.397 53.229 18.057 16.527 – 2.894 37.477 1 Inkluderar valutakursförändringar hänförliga till omräkning av joint ventures eget kapital i Volvokoncernen. Den 31 december 2024 uppgick den finansiella nettoställningen (exkluderat pensioner och liknande förpliktelser) för joint ventures till 3.021 Mkr (2.664), samt Volvokoncernens andel av eventualförpliktelser i joint ventures uppgick till 112 Mkr (105). Erhållen utdelning under 2024 från VECV uppgick till 142 Mkr (100). 82 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Intresseföretag Volvokoncernens innehav av aktier i intresseföretag framgår enligt nedan. 5:4 Andelar i intresseföretag 31 dec 2024 Procentuellt innehav 31 dec 2024 Redovisat värde 31 dec 2023 Procentuellt innehav 31 dec 2023 Redovisat värde Dongfeng Commercial Vehicles Co., Ltd (DFCV) 45,0 6.726 45,0 7.256 Övriga innehav i intresseföretag¹ 594 501 Andelar i intresseföretag 7.320 7.757 1 Övriga innehav i intresseföretag avser till största del innehavet i Blue Chip Jet II HB. Nedan följer finansiell information i sammandrag för Volvokoncernens intresseföretag: 5:5 Resultaträkningar i sammandrag 2024 2023 DFCV Övriga intresseföretag Totalt DFCV Övriga intresseföretag Totalt Nettoomsättning 40.452 4.357 44.808 40.847 4.364 45.211 Rörelseresultat -1.689 115 -1.573 -3.993 86 -3.907 Periodens resultat¹ -1.871 13 -1.858 -4.723 13 -4.710 Övrigt totalresultat² -28 – -28 -1 – -1 Periodens totalresultat -1.898 13 -1.885 -4.724 13 -4.711 1 I periodens resultat från intresseföretag ingår avskrivningar på övervärden samt interna transaktioner. 2 Innehåller Volvokoncernens andel av intresseföretagens redovisade övriga totalresultat. Valutakursförändringar relaterade till omräkning av intresseföretagens eget kapital i Volvokoncernen är exkluderade. 5:6 Balansräkningar i sammandrag 31 dec 2024 31 dec 2023 DFCV Övriga intresseföretag Totalt DFCV Övriga intresseföretag Totalt Anläggningstillgångar 19.208 1.305 20.513 18.364 1.261 19.625 Omsättningstillgångar 34.253 1.479 35.732 37.182 1.627 38.809 Summa tillgångar 53.461 2.784 56.245 55.546 2.887 58.434 Eget kapital¹ 14.340 912 15.252 15.367 904 16.271 Långfristiga skulder 3.608 696 4.304 3.575 616 4.191 Kortfristiga skulder 35.513 1.176 36.689 36.604 1.368 37.972 Summa eget kapital och skulder 53.461 2.784 56.245 55.546 2.887 58.434 1 Inkluderar valutakursförändringar hänförliga till omräkning av intresseföretagens eget kapital i Volvokoncernen. Under 2024 har ingen utdelning erhållits från DFCV (–). 5:7 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag 2024 2023 Resultat från innehav i joint ventures VECV 615 525 cellcentric -1.404 -575 Flexis -157 – Övriga företag -262 -124 Delsumma -1.208 -174 Resultat från innehav i intresseföretag DFCV¹ -952 -2.240 Övriga företag -6 46 Delsumma -959 -2.194 Omvärdering, nedskrivning och resultat vid avyttring av aktier Övriga företag² – -200 Delsumma – -200 RR Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag³ -2.166 -2.568 1 Resultatet från DFCV inkluderar en internvinsteliminering om netto 37 Mkr (36) samt en justering enligt Volvokoncernens redovisningsprinciper på -92 Mkr (-130). 2 Under 2023 avyttrades de kvarvarande aktierna i WirelessCar Sweden AB och Imatech Marin & Industri AB, vilket resulterade i nedskrivningar och förlust om 132 Mkr respektive 68 Mkr. 3 Inkluderar Volvokoncernens del av avskrivningar på övervärden om 37 Mkr (36) i intresseföretag och joint ventures. Övriga aktier och andelar Redovisat värde av Volvokoncernens innehav av aktier och andelar i övriga företag framgår i tabellen nedan. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, om klassificering och värdering av finansiella instrument. 5:8 Aktieinnehav i noterade och onoterade företag 31 dec 2024 Redovisat värde 31 dec 2023 Redovisat värde Innehav i noterade företag¹ 35 22 Innehav i onoterade företag 1.072 859 BR Övriga aktier och andelar 1.107 881 1 Förändring i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat och uppgick till 13 Mkr (15). 83 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 6 Segmentsrapportering Redovisningsprinciper Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den interna rapporteringen till den högsta verkställande beslutsfattaren. Högsta verkställande beslutsfattare har definierats som Volvos koncernledning och den utökade koncernledningen, vilka fattar strategiska beslut och är ansvariga för fördelning av resurser till rörelsesegmenten och utvärdering av deras finansiella prestation. Volvokoncernen innefattar nio affärsområden: Volvo Lastvagnar, Mack Trucks, Renault Trucks, Volvo Autonomous Solutions, Volvo Energy, Volvo Construction Equipment, Volvo Bussar, Volvo Penta, och Volvo Financial Services. Affärsområdet Arquus avyttrades under 2024. Varje affärsområde ses som ett separat rörelsesegment förutom affärsområdena för lastbilar, Volvo Autonomous Solutions och Volvo Energy vilka ingår i segmentet Lastbilar. Detta segment innefattar även intresseföretagen och joint ventures Dongfeng Commercial Vehicles, VE Commercial Vehicles, cellcentric, Milence, Flexis SAS och Cespira. Lastbilssegmentet har gemensamma funktioner för produktutveckling, inköp och tillverkning vilka är mycket integrerade, och strategisk resursallokering sker till segmentet som helhet. Segmentet Koncernfunktioner och övrigt innefattar Nova Bus, Designwerk och gemensamma affärsstödsfunktioner såsom Volvo Group Digital & IT och Volvo Group Real Estate. Kostnaderna för dessa affärstödsfunktioner delas mellan de olika affärsområdena baserat på utnyttjande i enlighet med Volvokoncernens fastställda principer. 6:1 Redovisning per rörelsesegment 2024 Lastbilar Anläggnings- maskiner Bussar Volvo Penta Koncern- funktioner och övrigt inkl. elimineringar Industri- verksamheten Financial Services Elimi- neringar Volvo- koncernen Nettoomsättning, externa kunder 356.482 87.647 23.093 19.087 14.619 500.928 26.419 -531 526.816 Nettoomsättning, internt 4.128 658 1.451 765 -2.955 4.047 562 -4.610 – RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816 Kostnader -312.491 -75.565 -22.130 -16.433 -13.993 -440.611 -22.940 5.512 -458.039 Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag -2.152 -3 18 – -29 -2.166 – – -2.166 RR Rörelseresultat 45.966 12.737 2.433 3.419 -2.357 62.198 4.042 371 66.611 RR Ränteintäkter och liknande resultatposter 3.060 – -371 2.688 RR Räntekostnader och liknande resultatposter -1.592 – – -1.592 RR Övriga finansiella intäkter och kostnader -497 – – -497 RR Resultat efter finansiella poster 63.168 4.042 – 67.210 Övrig segmentsinformation Avskrivningar och nedskrivningar -16.417 -2.115 -628 -638 2.420 -17.379 -5.170 – -22.548 Omstruktureringskostnader¹ -57 -72 195 -58 413 421 -24 – 397 Intäkter/förluster från avyttringar 81 -17 – – 185 249 – – 249 Anskaffningar av im-/materiella anläggningstillgångar 30.614 4.521 706 947 -5.256 31.531 10.269 – 41.799 BR Andelar i joint ventures och intresseföretag 21.938 62 105 1 390 22.496 – – 22.496 BR Tillgångar som innehas för försäljning – – – – 381 381 – – 381 BR Skulder som innehas för försäljning – – – – -13 -13 – – -13 1 Under 2024 har totalt 572 Mkr återförts från de avsättningar som gjordes 2023. Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar, om avsättningar för omstruktureringskostnader. 84 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 6:2 Redovisning per rörelsesegment 2023 Lastbilar Anläggnings- maskiner Bussar Volvo Penta Koncern- funktioner och övrigt inkl. elimineringar Industri- verksamheten Financial Services Elimi- neringar Volvo- koncernen Nettoomsättning, externa kunder¹ 368.701 104.245 21.116 20.023 15.102 529.188 23.576 -512 552.252 Nettoomsättning, internt 4.347 736 1.307 983 -3.292 4.081 437 -4.518 – RR Nettoomsättning 373.048 104.981 22.423 21.006 11.811 533.269 24.012 -5.030 552.252 Kostnader¹ -321.792 -88.599 -22.810 -17.731 -16.706 -467.639 -20.293 5.549 -482.384 Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag -2.363 – 7 -46 -167 -2.568 – – -2.568 RR Rörelseresultat 48.893 16.383 -380 3.230 -5.062 63.063 3.719 519 67.301 RR Ränteintäkter och liknande resultatposter 3.207 1 -518 2.690 RR Räntekostnader och liknande resultatposter¹ -1.685 – 1 -1.684 Övriga finansiella intäkter och kostnader -1.581 – – -1.581 RR Resultat efter finansiella poster 63.005 3.720 2 66.726 Övrig segmentsinformation Avskrivningar och nedskrivningar -15.180 -2.162 -699 -599 2.467 -16.173 -5.054 – -21.227 Omstruktureringskostnader -46 31 -1.300 – -1.328 -2.643 – – -2.643 Intäkter/förluster från avyttringar -558 -607 – – -898 -2.063 -136 – -2.199 Anskaffningar av im-/materiella anläggningstillgångar 28.450 4.125 534 1.061 -5.950 28.219 10.460 – 38.680 BR Andelar i joint ventures och intresseföretag 18.716 – 93 1 347 19.158 – – 19.158 BR Tillgångar som innehas för försäljning – 357 – – 11.603 11.960 – – 11.960 BR Skulder som innehas för försäljning – -218 – – -7.939 -8.157 – – -8.157 1 Från 2024 har eliminering av interna ränteintäkter avseende intern finansiering från Volvo Treasury AB till Financial Services omklassificerats från finansnettot till bruttoresultatet. Jämförelsetalen i de finansiella rapporterna för 2023 har följaktligen omräknats, vilket har påverkat rörelseresultatet positivt med 517 Mkr för 2023. Effekten på nyckeltalen är obetydlig. 6:3 Redovisning per geografisk region Nettoomsättning¹ Anläggningstillgångar² 2024 2023 2024 2023 Europa 216.270 236.101 97.612 88.083 varav Sverige 11.731 13.384 37.749 31.941 varav Frankrike 41.544 46.061 15.409 14.262 varav Storbritannien 29.206 28.091 6.401 6.485 Nordamerika 162.370 164.825 33.633 27.403 varav USA 134.073 137.856 31.564 25.474 Sydamerika 56.559 49.165 4.133 3.996 varav Brasilien 43.331 35.986 3.571 3.464 Asien 58.773 66.105 5.700 5.474 varav Kina 15.436 14.487 1.958 1.987 Afrika och Oceanien 32.843 36.056 3.250 3.054 Summa 526.816 552.252 144.328 128.010 1 Redovisning av nettoomsättning per geografisk region grundas på var leverans av varor och service har skett. 2 Anläggningstillgångar inkluderar materiella och immateriella anläggningstillgångar utom goodwill. 85 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 7 Intäkter Redovisningsprinciper Industriverksamhetens redovisade nettoomsättning avser intäkter från försäljning av fordon och service. Intäktsredovisning av fordon och service sker när kontrollen har överförts från Volvokoncernen till kunden. Kontroll avser kundens möjlighet att använda fordon eller service i dennes verksamhet och erhålla kassaflöden till följd av användandet. Fordon och service säljs separat såväl som i kombination. I kombinerade kontrakt där fordon och service är separerbara i det avseendet att dessa kan användas oberoende av varandra, fördelas transaktionspriset mellan fordon och service baserat på fristående försäljningspriser enligt prislistor. Financial Services redovisade nettoomsättning avser ränteintäkter relaterat till finansiell leasing och avbetalningskontrakt såväl som intäkter från operationella leasingkontrakt. Ränteintäkter redovisas över underliggande kontraktsperiod och intäkter från operationell leasing redovisas över leasingperioden. Fordon Fordon inkluderar försäljning av nya lastbilar, bussar, anläggnings- maskiner och motorer likväl som försäljning av begagnade lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, släp, överbyggnader och special- fordon. En fabriksgaranti inkluderas som en del i försäljningen. Kunderna kan betala för fordon i samband med försäljningen eller senarelägga betalningen genom att ingå avtal om olika betalnings- lösningar såsom avbetalningsköp och finansiell leasing. Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar om produktgarantier. Intäkter redovisas vid en specifik tidpunkt, då kontrollen av fordonet har överförts till kunden vilket normalt sett är när fordonet har levererats till kunden. Värdet av lämnade rabatter, retur av varor samt rörligt försäljningspris har beaktats som en del av intäkts- redovisningen. I de fall en försäljning av fordon görs i kombination med ett åter- köpsåtagande (s.k. buybacks och tradebacks) är kriteriet för att bedöma huruvida kontroll har överförts baserat på om kunden har ett betydande ekonomiskt incitament att utöva sin rätt att sälja tillbaka fordonet eller inte. Ett betydande ekonomiskt incitament existerar om återköpspriset är högre än förväntat marknadsvärde, d.v.s. nettoförsäljningsvärdet vid slutet av perioden för restvärdes- åtaganden, eller om historiska återköp indikerar att det är sannolikt att kunden kommer att sälja tillbaka fordonet vid slutet av åtagande- perioden. Kontrollen har således inte överförts och transaktionen redovisas som en operationell leasingtransaktion. Intäkten och kostnaden redovisas då över perioden för restvärdesåtaganden i resultaträkningen. En tillgång i operationell leasing, en restvärdes- skuld och en förutbetald leasingintäkt redovisas i balansräkningen. Tillgången skrivs av linjärt över åtagandeperioden och den förut- betalda leasingintäkten intäktsredovisas över samma period. Restvärdesskulden förblir oförändrad fram till slutet av åtagande- perioden. Om fordonet säljs tillbaka vid slutet av åtagandeperioden, återbetalas restvärdesskulden till kunden och fordonet omklassificeras från tillgångar i operationell leasing till varulager. Läs mer i Not 14 Leasing om leaseintäkter för tillgångar i operationell leasing. Läs mer i Hållbarhetsförklaringar och avsnitt Upplysningar enligt EU:s Taxonomiförordning avseende taxonomiförenlig omsättning. I de fall kunden inte bedöms ha ett ekonomiskt incitament att sälja tillbaka fordonet så redovisas transaktionen enligt reglerna för försäljning med returrätt. Intäkter motsvarande försäljningspriset med avdrag för återköpsåtagandet redovisas vid försäljnings- tidpunkten, liksom en proportionell andel av kostnad för såld vara. Kvarvarande intäkt redovisas som återbetalningsskuld, samt resterande kostnad för såld vara redovisas som en returrättstillgång över åtagandeperioden. Om fordonet inte säljs tillbaka, redovisas återbetalningsskulden som intäkt och returrättstillgången som kostnad för såld vara vid slutet av åtagandeperioden. Service Service inkluderar försäljning av reservdelar, underhållsservice, reparationer, utökad garanti, lösningar för uppkopplad teknik, tjänster och lösningar och andra eftermarknadsprodukter. Intäkter redovisas när kontrollen har överförts till kunden vilket är när Volvokoncernen har utfört service och kostnad för utförandet uppstått så att kunden kan dra nytta av levererad service. För reservdelar redovisas intäkten vid en specifik tidpunkt, normalt sett i samband med leverans till kunden. För underhållsservice, lösningar för uppkopplad teknik, tjänster och lösningar och andra eftermarknadsprodukter redovisas intäkter över tid, normalt sett över kontraktsperioden. I de fall betalning sker i förskott avseende servicekontrakt redovisas en avtalsskuld. Service inkluderar även intäkter inom Financial Services relaterat till finansiell leasing, avbetalningskontrakt och operationell leasing. Under 2024 uppgick intäkter från Financial Services till 26.982 Mkr (24.012). Läs mer i Not 6 Segmentsrapportering om nettoomsättningens fördelning per rörelsesegment och geografisk region. Läs mer i Not 14 Leasing om leasingintäkter för tillgångar i operationell leasing och finansiella intäkter på kundfinansierings-fordringar. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Försäljning med återköpsåtaganden När Volvokoncernen säljer fordon med återköpsåtaganden (s.k. buybacks och tradebacks) är bedömningen huruvida kontrollen har överförts från Volvokoncernen till kunden och vid vilken tidpunkt intäkter s ka redovisas kritisk. Bedömningen avser huruvida det föreligger ett betydande ekonomiskt incitament eller inte för kunden att utöva sin rätt att sälja tillbaka fordonet vid slutet av åtagandeperioden. Bedömningen av betydande ekonomiskt incitament utförs i början av kontraktet och utfallet vid slutet av åtagandeperioden kan skilja sig åt jämfört med den initiala bedömningen. Faktorer som tas hänsyn till och som kräver bedömning är uppskattning av förväntat marknadsvärde d.v.s. nettoförsäljningsvärde vid slutet av perioden för restvärdesåtaganden och historiska återköp. Den framtida mixen av fordon och service baseras på kundernas efterfrågan av produkter och lösningar med 86 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA lägre miljöpåverkan. Den gradvisa introduktionen av batterielektriska och bränslecellselektriska produkter, såväl som störningar i leverans- kedjan och produktionen innebär i viss mån osäkerheter i bedömningen av förväntat marknadsvärde. Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar för en beskrivning av restvärdesrisker och bedömningen av marknadsvärde. Rörligt försäljningspris En del försäljningstransaktioner har ett rörligt försäljningspris. Vid bedömning av rörligt försäljningspris används den förväntade värdemetoden och intäkter redovisas när det är mycket sannolikt att en återföring inte kommer att ske. Både den förväntade värdemetoden samt huruvida det är mycket sannolikt kräver bedömning för att göra en uppskattning. Uppskattningarna görs vid ingången av kontraktet med löpande omvärdering vid varje rapportperiod. 7:1 Uppdelning av intäkter Lastbilar Anlägg- nings- maskiner Bussar Volvo Penta Koncern- funktioner och övrigt inkl. elimineringar Industri- verksam- heten Financial Services Elimne- ringar Volvo- koncernen 2024 Nettoomsättning per geografisk region Europa 165.594 26.934 6.547 9.580 2.379 211.034 9.861 -4.625 216.270 Nordamerika 105.546 23.459 10.979 4.036 9.466 153.486 9.025 -141 162.370 Sydamerika 44.182 4.099 2.248 854 -241 51.142 5.581 -164 56.559 Asien 25.019 26.604 1.821 4.008 135 57.587 1.190 -4 58.773 Afrika och Oceanien 20.268 7.208 2.949 1.375 -74 31.725 1.324 -206 32.843 RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816 Nettoomsättning per produktgrupp Fordon 286.919 72.503 18.738 14.278 9.310 401.747 – -4.555 397.193 Service 73.690 15.802 5.806 5.574 2.355 103.228 26.982 -586 129.624 RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816 Tidpunkt för intäktsredovisning Intäktsredovisning av fordon och service vid leverans 336.856 84.915 23.461 19.801 9.314 474.345 – -1.359 472.986 Intäktsredovisning av fordon och service över kontraktsperioden 23.754 3.391 1.083 51 2.351 30.630 26.982 -3.782 53.830 RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816 7:2 Uppdelning av intäkter Lastbilar Anlägg- nings- maskiner Bussar Volvo Penta Koncern- funktioner och övrigt inkl. elimineringar Industri- verksam- heten Financial Services Elimne- ringar Volvo- koncernen 2023 Nettoomsättning per geografisk region Europa¹ 175.203 34.228 7.007 10.787 4.955 232.180 8.727 -4.806 236.101 Nordamerika 107.975 29.590 9.200 4.070 6.280 157.115 7.775 -66 164.825 Sydamerika 36.897 4.101 2.207 783 -144 43.844 5.374 -54 49.165 Asien 30.617 28.150 1.601 3.950 760 65.078 1.027 – 66.105 Afrika och Oceanien 22.356 8.912 2.408 1.417 -40 35.052 1.108 -104 36.056 RR Nettoomsättning 373.048 104.981 22.423 21.006 11.811 533.269 24.012 -5.030 552.252 Nettoomsättning per produktgrupp Fordon 300.516 89.009 17.007 15.507 7.767 429.805 – -4.505 425.301 Service 72.532 15.973 5.416 5.499 4.044 103.464 24.012 -526 126.951 RR Nettoomsättning 373.048 104.981 22.423 21.006 11.811 533.269 24.012 -5.030 552.252 Tidpunkt för intäktsredovisning Intäktsredovisning av fordon och service vid leverans 350.696 101.845 21.503 20.971 7.909 502.924 – -1.116 501.808 Intäktsredovisning av fordon och service över kontraktsperioden 22.352 3.136 920 35 3.902 30.345 24.012 -3.914 50.444 RR Nettoomsättning 373.048 104.981 22.423 21.006 11.811 533.269 24.012 -5.030 552.252 1 Från 2024 har eliminering av interna ränteintäkter avseende intern finansiering från Volvo Treasury AB till Financial Services omklassificerats från finansnettot till bruttoresultatet. Jämförelsen i de finansiella rapporterna för 2023 har följaktligen omräknats, vilket har påverkat rörelseresultatet positivt med 512 Mkr för 2023. Effekten på nyckeltalen är obetydlig. 87 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 7:3 Avtals- och returrättstillgångar 31 dec 2024 Varav förfaller inom 12 månader Varav förfaller efter 12 månader 31 dec 2023 31 dec 2022 Avtalstillgångar 14 – 14 14 3.800 Returrättstillgångar 1.699 304 1.395 1.535 1.857 Reservdelstillgångar 151 102 49 154 201 Summa 1.865 407 1.458 1.702 5.858 Avtalstillgångar redovisas som övriga fordringar och inkluderar redovisade intäkter för utfört arbete som ännu inte har fakturerats. Returrättstillgångar och reservdelstillgångar avser produktkostnaden för de tillgångar som kan komma att returneras till Volvokoncernen. 7:4 Avtals- och återbetalningsskulder 31 dec 2024 Varav förfaller inom 12 månader Varav förfaller efter 12 månader 31 dec 2023 31 dec 2022 Avtalsskulder Förutbetalda intäkter för service 29.075 5.803 23.271 24.916 21.939 Förskott från kunder 4.312 4.300 12 3.623 8.985 Övriga förutbetalda intäkter 2.084 1.903 181 1.460 2.237 Upplupna kostnader avseende återförsäljarbonus och rabatter 8.996 8.983 12 6.952 5.789 Återbetalningsskulder 2.169 629 1.540 2.054 2.483 Summa 46.636 21.619 25.017 39.006 41.433 Avtalsskulder redovisas som övriga skulder och inkluderar förskotts- betalningar från kunder, t.ex. förskott för serviceavtal och utökad garanti, för vilka intäkter redovisas när tjänsten tillhandahålls. Återbetalningsskulder härrör till rätten att returnera en produkt och inkluderar de belopp som förväntas betalas till kunden om fordonet eller reservdelen returneras. I servicekontrakt uppgår intäkter som förväntas redovisas under den återstående kontraktstiden avseende ännu ej levererade tjänster till 38.873 Mkr (34.262) per den 31 december 2024. Ungefär 34% förväntas att intäktsredovisas under 2025 och resterande 66% förväntas intäktsredovisas under 2026–2028. Förändringen av avtals- och återbetalningsskulder är främst hänförlig till ökade förutbetalda intäkter för service. Under 2024 har intäkter redovisats med 26.205 Mkr (26.023) som var inkluderade i avtalsskulderna vid periodens början. 88 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 8 Övriga rörelseintäkter och kostnader 8:1 Övriga rörelseintäkter och kostnader 2024 2023 Vinster/förluster vid försäljning av koncernbolag¹ 249 -2.199 Förändring av reserv samt avskrivningar av osäkra kundfinansieringsfordringar² -1.312 -795 Förändring av reserv samt avskrivningar av övriga osäkra fordringar³ -449 -671 Skador och tvister⁴ -1.191 -7.139 Övriga intäkter och kostnader⁵ 860 -1.477 RR Summa -1.844 -12.280 1 2024 avyttrade Volvokoncernen asfaltsläggarverksamheten ABG och Arquus. Totalt påverkades rörelseresultatet negativt med 1.309 Mkr, varav 1.490 Mkr redovisades under 2023 på grund av nedskrivning av tillgångar till verkligt värde. 2024 förbättrades rörelseresultatet med 181 Mkr genom en partiell återföring av nedskrivningen av Arquus. 2023 avyttrades de ryska enheterna, vilket resulterade i en negativ påverkan på rörelseresultatet med 794 Mkr. Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter. 2 Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar. 3 Läs mer i Not 16 Fordringar. 4 För 2023 inkluderades kostnader om 6.000 Mkr hänförligt till krav som en följd av EU-kommissionens förlikningsbeslut 2016 för överträdelse av konkurrensbestämmelser. Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar. 5 2023 påverkades Volvokoncernens rörelseresultat negativt av omstruktureringskostnader om 1.300 Mkr inom Bussar och 1.270 Mkr inom Koncernfunktioner och övrigt. Under 2024 har totalt 572 Mkr återförts från de här två avsättningarna. Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar. 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader Redovisningsprinciper I övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas orealiserad omvärdering av derivat som används för att säkra ränteexponeringen samt realiserade och orealiserade vinster och förluster från derivat som säkrar framtida kassaflöden i utländsk valuta. Derivaten är värderade till verkligt värde via resultaträkningen och säkrings- redovisning tillämpas ej. Den orealiserade omvärderingen av derivat som använts för att säkra ränteexponering är främst relaterad till skuldportföljen i Industriverksamheten samt kundfinansierings- portföljen i Financial Services, där fluktuerande räntenivåer har stor effekt. Läs mer i Not 1 Redovisningsprinciper om fordringar och skulder i utländsk valuta. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat- räkningen och dess effekt på resultat och kassaflöde. 9:1 Övriga finansiella intäkter och kostnader 2024 2023 Orealiserad omvärdering av derivat som säkrar ränteexponering 389 -736 Realiserade resultat samt orealiserad omvärdering av derivat som säkrar framtida kassaflöden i utländsk valuta -130 105 Finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen 259 -631 Valutakursvinster och förluster på finansiella tillgångar och skulder -145 -956 Finansiella intäkter och kostnader hänförliga till skatter -86 27 Diskonteringseffekter på långfristiga övriga avsättningar och skulder -201 319 Kostnader för Treasuryfunktion, kreditfaciliteter, m.m. -324 -339 RR Summa¹ -497 -1.581 1 Övriga finansiella intäkter och kostnader hänförliga till finansiella instrument uppgick till 114 Mkr (-1.587). Beloppet specificeras i not 30 Finansiella instrument tabell 30:3. 89 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 10 Inkomstskatter Redovisningsprinciper Periodens inkomstskatt omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt beräknas utifrån de skatteregler som är gällande i de länder där koncernbolag är verksamma. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen förutom i de fall då den underliggande transaktionen rapporteras i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital, om så är fallet redovisas inkomstskatten också i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader som upp- kommer mellan det skattemässiga och redovisningsmässiga värdet på tillgångar och skulder samt på skattemässiga underskottsavdrag och skattekrediter. Uppskjutna skattefordringar redovisas om det är sannolikt att beloppen kan nyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Uppskjutna skatteskulder hänförliga till temporära skillnader gällande investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresse- företag redovisas inte i balansräkningen då Volvokoncernen kan styra tidpunkten för återföringen av de temporära skillnaderna avseende ackumulerade utdelningsbara medel och det är sannolikt att en sådan återföring inte kommer att ske inom en överskådlig framtid. Skatteskulder redovisas för troliga inkomstskattekostnader till följd av identifierade skatterisker. När det således är troligt att skattemyndighet eller domstol inte kommer att godta en osäker inkomstskattemässig behandling enligt skattelagstiftningen justeras skatteskulden för uppskattat utfall. Skatteanspråk där justering av skatteskulden ej bedöms erforderlig rapporteras generellt som eventualförpliktelser. Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Uppskjuten skatt Volvokoncernen redovisar uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas efter att en grundlig bedömning gjorts för att säkerställa att det är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga vinster kommer att genereras under kommande år för att möjliggöra att underskottsavdragen kommer kunna utnyttjas. Bedömningen grundar sig på en utvärdering av affärsplaner. Dessutom beaktas kvittningsmöjligheter av skatte- tillgångar och skatteskulder samt det faktum att en signifikant del av underskottsavdragen är hänförliga till länder med lång eller obegränsad nyttjandetid. Uppskjuten skatt avseende underskottsavdrag, skattekrediter eller temporära skillnader som inte bedöms kunna realiseras baserat på gällande affärsplan aktiveras inte. I händelse av att verkligt utfall inte stämmer med affärsplan eller om affärsplanen för kommande tidsperioder justeras kan förändringar behöva göras av uppskjutna skattetillgångar. Detta kan få en påverkan på Volvokoncernens finansiella ställning och periodens resultat. Osäkerhet i inkomstskattemässiga behandlingar och tvister Volvokoncernen utvärderar löpande inkomstskattemässiga ställnings- taganden för att besluta om en skatteskuld eller en eventualförpliktelse skall redovisas. Bedömningen grundar sig på flera faktorer, bland annat förändrade fakta och omständigheter, utvecklingen av ärendet och erfarenheter från liknande fall. Den faktiska utgången av inkomst- skattemässiga ställningstaganden kan avvika från den förväntade utgången och väsentligt påverka framtida finansiella rapporter. Volvokoncernen omfattas av OECD:s modellregler för Pelare Två, en internationell skattereform som syftar till att säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en minimiskatt på inkomster som uppstår i varje jurisdiktion där de är verksamma. Således blir Volvokoncernen skyldig att betala tilläggsskatt på vinster i varje jurisdiktion där den effektiva skattsatsen beräknad enligt GloBE- reglerna understiger minimiskattesatsen på 15%. Lagstiftning om Pelare Två har antagits i Sverige och tillämpas från och med räkenskapsåret 2024. Volvokoncernen tillämpar undantaget för att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar och -skulder relaterade till inkomstskatter från Pelare Två, som anges i tillägg till IAS 12. Aktuell skatt hänförlig till Pelare Två är inkluderad i aktuella skatter för perioden och redovisas inte separat, då beloppet inte har någon väsentlig påverkan på Volvokoncernens skattekostnad. 10:1 Fördelning av inkomstskatter 2024 2023 Aktuella skatter för perioden -15.791 -19.294 Justering av aktuella skatter för tidigare perioder 82 238 Uppskjutna skatter som uppkommit eller återförts under perioden 313 2.209 Justering av uppskjutna skatter för tidigare perioder -1.239 53 RR Summa inkomstskatter -16.634 -16.794 Svensk inkomstskattesats uppgick till 20,6% (20,6) för år 2024. I tabell 10:2 framgår de främsta orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk inkomstskattesats och Volvokoncernens effektiva skattesats med utgångspunkt från resultat efter finansiella poster. 10:2: Avstämning av effektiv skattesats, % 2024 2023 Svensk inkomstskattesats 20,6 20,6 Skillnad mellan inkomstskattesats i Sverige och övriga länder 2,7 2,9 Ej skattepliktiga intäkter -2,4 -1,6 Ej avdragsgilla kostnader 1,2 2,3 Aktuella skatter hänförliga till tidigare perioder -0,3 -0,4 Ej aktiverade uppskjutna skatter 2,2 0,8 Justering av uppskjutna skatter för tidigare perioder 0,3 -0,1 Övriga skillnader 0,4 0,7 Effektiv skattesats för Volvokoncernen 24,7 25,2 Den effektiva skattesatsen för Volvokoncernen, per den 31 december 2024, påverkades framför allt av landsmixen i koncernens intjäning. 90 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 10:3: Specifikation av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder 31 dec 2024 31 dec 2023 Uppskjutna skattefordringar: Outnyttjade underskottsavdrag 2.181 1.676 Andra outnyttjade skatteavdrag 663 705 Internvinster i lager 1.849 1.986 Nedskrivning av varulager 761 590 Reserv för osäkra fordringar 1.450 1.512 Avsättningar för garantiåtaganden 5.537 4.177 F&U amortering och kapitalisering 1.075 560 Leasingskulder 1.529 1.336 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 3.319 3.109 Övriga avsättningar 1.760 2.210 Upplupna kostnader 1.286 980 Övriga avdragsgilla temporära skillnader 6.229 6.283 Uppskjutna skattefordringar före avdrag för ej aktiverade skattetillgångar 27.638 25.125 Ej aktiverade uppskjutna skattefordringar -2.708 -1.199 Uppskjutna skattefordringar efter avdrag för ej aktiverade skattetillgångar 24.930 23.926 Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder -9.052 -7.740 BR Uppskjutna skattefordringar, netto 15.878 16.186 Uppskjutna skatteskulder: Överavskrivningar fastigheter, maskiner och inventarier 2.189 2.042 Överavskrivningar leasingtillgångar 2.647 2.359 Nyttjanderättstillgångar, leasing 1.441 1.280 LIFO-värdering varulager 878 587 Kapitaliserad produkt- och mjukvaruutveckling 3.096 2.892 Obeskattade reserver 929 929 Övriga skattepliktiga temporära skillnader 2.650 2.377 Uppskjutna skatteskulder 13.830 12.465 Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder -9.052 -7.740 BR Uppskjutna skatteskulder, netto 4.778 4.725 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder, netto¹ 11.100 11.461 1 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas i balansräkningen delvis netto efter beaktande av kvittningsmöjligheter. Uppskjutna skatte- fordringar och skatteskulder har värderats efter de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången realiseras eller skulden regleras enligt de skattesatser och skatteregler som har beslutats eller antagits per balansdagen. Totala ej aktiverade uppskjutna skattefordringar uppgick till 2.708 Mkr (1.199 ) per den 31 december 2024, varav 965 Mkr ( – ) bestod av ej aktiverad uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag samt temporära skillnader i Kanada, 834 Mkr (185) på underskottsavdrag och temporära skillnader i Kina samt med 600 Mkr (643) för en skattekredit i Brasilien. Per den 31 december 2024 uppgick Volvokoncernens outnyttjade underskottsavdrag brutto till 8.249 Mkr (6.398). Redovisad uppskjuten skattefordran i balansräkningen hänförlig till underskottsavdrag uppgick netto till 1.008 Mkr (1.498). Av den uppskjutna skattefordran hänförlig till outnyttjade underskottsavdrag hänförde sig 231Mkr (466) till Frankrike. De outnyttjade underskottsavdragen brutto förfaller enligt tabell 10:4. 10:4 Förfallotid, outnyttjade underskottsavdrag, brutto 31 dec 2024 31 dec 2023 Efter 1 år 15 24 Efter 2 år 16 52 Efter 3 år 263 – Efter 4 år 555 207 Efter 5 år 407 521 Efter 6 år eller mer¹ 6.992 5.594 Summa 8.249 6.398 1 Underskottsavdrag med lång eller obegränsad nyttjandetid var i huvudsak hänförligt till Kanada. Underskottsavdrag med obegränsad nyttjandetid uppgick till 3.376 Mkr (2.740) vilket motsvarade 41% (43) av de totala outnyttjade underskottsavdragen. 10:5 Förändring i uppskjutna skattefordringar och -skulder, netto 2024 2023 Uppskjutna skattefordringar och -skulder, netto, ingående balans 11.461 8.717 Redovisat i resultaträkningen -925 2.262 Redovisat i övrigt totalresultat: Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 210 657 Valutakursförändringar 458 -351 Omklassificering till tillgångar och skulder som innehas för försäljning -64 74 Omklassificeringar -40 103 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder, netto, 31 dec 11.100 11.461 Det ansamlade beloppet avseende outdelade vinstmedel i utländska dotterföretag, vilket Volvokoncernen för närvarande har för avsikt att på obestämd tid återinvestera utanför Sverige och för vilket uppskjutna skatter ej har beaktats, var vid årets slut 13 miljarder kronor (19). Outdelade vinstmedel som finns i länder där utdelningen är skattefri har exkluderats. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering hur Volvokoncernen hanterar valutaexponering av eget kapital. 91 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande Redovisningsprinciper Ägare med ett innehav utan bestämmande inflytande har ett begränsat ägande av aktier och röstandel i ett dotterföretag och därmed även en begränsad rätt till dotterföretagets egna kapital. Innehav utan bestämmande inflytandes andel av det egna kapitalet redovisas separat från eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare. Vid förvärv beräknas innehav utan bestämmande inflytande till det verkliga värdet eller till den proportionella andelen av det förvärvade företagets nettotillgångar. Förändringar i ägarandelar som inte resulterar i en förändring av bestämmande inflytande redovisas inom eget kapital. Volvokoncernen har några få icke helägda dotterföretag, varav Shandong Lingong Construction Machinery Co. (Lingong) i Kina är det största företaget med innehav utan bestämmande inflytande. Ägare med innehav utan bestämmande inflytande innehar 30% ägande i företaget. Under 2024 uppgick resultatet för innehavet utan bestämmande inflytande i Lingong till 185 Mkr (86 ). Det ackumulerade beloppet tillhörande innehav utan bestämmande inflytande inom eget kapital i Lingong uppgår till 3.225 Mkr (2.838). Följande tabeller presenterar finansiell information i sammandrag för Lingong. 11:1 Resultaträkning i sammandrag 2024 2023 Nettoomsättning 14.206 11.971 Rörelseresultat 604 223 Periodens resultat 615 286 Övrigt totalresultat¹ 676 -628 Periodens totalresultat¹ 1.291 -342 Utdelning till ägare utan bestämmande inflytande – 450 11:2 Balansräkning i sammandrag 31 dec 2024 31 dec 2023 Anläggningstillgångar 3.121 2.242 Kortfristiga placeringar och likvida medel 6.317 3.567 Övriga omsättningstillgångar 15.626 13.567 Summa tillgångar 25.064 19.375 Långfristiga skulder 2.520 1.398 Kortfristiga skulder 11.794 8.518 Summa skulder 14.314 9.916 Eget kapital hänförligt till: AB Volvos aktieägare¹ 7.525 6.621 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande¹ 3.225 2.838 1 Inkluderar valutakursförändringar hänförliga till omräkning av företagets eget kapital i Volvokoncernen. 92 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 12 Immateriella anläggningstillgångar Redovisningsprinciper Volvokoncernen tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid redovisning av immateriella anläggningstillgångar bestående av goodwill, kapitaliserad produkt- och mjukvaruutveckling samt övriga immateriella tillgångar. Läs mer i Hållbarhetsförklaringar och avsnitt Upplysningar enligt EU:s taxonomiförordning avseende taxonomiförenliga investeringar. Goodwill Goodwill redovisas som en immateriell anläggningstillgång med obestämbar nyttjandeperiod. För ej avskrivningsbara tillgångar såsom goodwill sker, utöver vid indikation, en årlig prövning av ett eventuellt nedskrivningsbehov. Goodwill fördelas och prövas på nivån för kassagenererande enheter vilka är identifierade som Volvokoncernens rörelsesegment. Dock ingår två kassagenererande enheter, Nova Bus och Designwerk i rörelsesegmentet Koncern- funktioner och övrigt. Om det redovisade värdet för den prövade kassagenererande enheten överstiger det beräknade återvinnings- värdet, redovisas skillnaden som en nedskrivning. Återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet bestäms av nyttjandevärdet, vilket är baserat på en diskonterad kassaflödesmodell med en prognos- period om fem år. Värderingen baseras på en finansiell plan vilken är en del av Volvokoncernens finansiella planeringsprocess och representerar företagsledningens bästa bedömning om verksamhetens utveckling. Den pågående omställningen av transportsektorn till nya teknologier och nya tjänstebaserade affärsmodeller ger affärs- möjligheter men medför också omställningsrisker för Volvokoncernen vilka har integrerats i strategin och i affärsplaner. Antaganden om marknadens långsiktiga tillväxt bortom prognosperioden uppgår till 2% (2) och den egna verksamhetens utveckling i förhållande till denna ligger till grund för bedömningen. Volvokoncernen förväntas i modellen bibehålla en stabil kapitaleffektivitet över tid. Andra faktorer som beaktas i beräkningen är rörelseresultat, mix av varor och tjänster, övergången mot elektrifiering och andra klimatneutrala transportlösningar, omkostnader och investeringsbehov. Makro- ekonomiska risker och möjligheter reflekteras i uppskattade framtida kassaflöden för varje kassagenererande enhet. Volvokoncernen använder en diskonteringsränta på 10% (10) före skatt för 2024. Under 2024 har återvinningsvärdet på Volvokoncernens verksam- heter överstigit det redovisade värdet för alla kassagenererande enheter förutom för Designwerk, således har en nedskrivning för Designwerk på 483 Mkr redovisats under 2024. Volvokoncernen har analyserat huruvida en isolerad negativ justering av använda antaganden för diskonteringsränta och rörelseresultat skulle resultera i nedskrivning av goodwill. Känslighetsanalysen inkluderar en ökning av diskonteringsräntan till 30% och en minskning av rörelseresultatet med 30%, dock föreligger inget nedskrivnings- behov för någon av de kassagenererande enheterna (förutom för Designwerk). De operationella faktorer som tillämpats i värderingen baseras på ledningens strategi och kan indikera bättre värden än historiskt utfall för de olika kassagenererande enheterna. Koncernen verkar även i en cyklisk bransch varför utfallet kan variera över tid. Headroom varierar mellan olika kassagenererande enheter och de är i olika grad känsliga för förändringar i ovanstående antaganden. Volvokoncernen följer därför löpande utvecklingen för de kassa- genererande enheter vars headroom är beroende av att Volvo- koncernens bedömningar infrias. Instabilitet i marknadens åter- hämtning och volatilitet i räntor och valutor kan leda till indikation på nedskrivningsbehov. De viktigaste faktorerna som påverkar Volvokoncernens framtida resultatutveckling beskrivs i Volvo- koncernens rörelsesegment samt i avsnittet om Riskhantering. Produkt- och mjukvaruutveckling Utgifter för utveckling av nya produkter och mjukvaror redovisas som immateriella tillgångar om sådana utgifter med hög säkerhet kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för företaget. Immateriella tillgångar skrivs av över dess bedömda nyttjandeperiod. Reglerna innebär att höga krav ställs för att utgifter för utveckling skall redovisas som tillgångar. Till exempel skall det kunna påvisas att det är tekniskt möjligt att färdigställa en ny produkt eller mjukvara så att den kan användas eller säljas innan utgifter för dess utveckling börjar redovisas som en tillgång. Detta innebär vanligen att utgifter endast kapitaliseras under industrialiseringsfasen av ett produkt- utvecklingsprojekt. Övriga kostnader avseende forskning och utveckling redovisas i resultaträkningen när de uppstår. Volvokoncernen har utvecklat en process för att driva produkt- och mjukvaruutvecklingsprojekt. Produkt- och mjukvaruutvecklings- processen är indelad i sex faser (inkluderat vattenfallsmetoden och i viss utsträckning agilt arbetssätt) med fokus på olika delar av projektet. Varje fas börjar och slutar med en avstämningspunkt, så kallad gate, vars kriterier måste uppfyllas för att den beslutande kommittén för projektet skall tillåta att projektet går vidare till nästa fas. Under industrialiseringsfasen förbereds industrisystemet för serieproduktion och produkten lanseras. En betydande del av investeringarna är riktade mot teknik för noll avgasutsläpp, vilken förväntas öka med tiden. Eftersom att övergången kommer att ske gradvis så kommer rullande flottor i transportsektorn mest troligen inkludera olika tekniker för fordon och maskiner som kan drivas av förnybar energi såsom batterielektriska, bränslecellselektriska och förbränningsmotorteknik med bränsle med lägre växthusgasutsläpp. Existerande produkter förväntas därför generera ekonomisk nytta under övergångsperioden och kan användas under resterande livslängd. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar består av varumärken, återförsäljarnätverk, licenser och andra rättigheter. Vid deltagande i industriella projekt i samarbete med andra företag erlägger Volvokoncernen i vissa fall en inträdesavgift för att deltaga, som aktiveras som en immateriell tillgång. 93 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Avskrivning och nedskrivning med bestämbara nyttjandeperioder Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av linjärt över deras bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden, i förekommande fall reducerade med nedskrivningar och bedömda nyttjandeperioder. Avskrivningar redovisas i respektive funktion till vilken de tillhör, varav avskrivningar av produktutveckling redovisas som kostnader för forskning och utveckling i resultaträkningen. Prövning av ett eventuellt nedskrivnings- behov för avskrivningsbara tillgångar sker om det finns indikationer på värdeminskning. Dessutom görs en årlig nedskrivningsprövning av kapitaliserade utvecklingsutgifter för produkter och mjukvaror som ännu inte tagits i bruk genom att beräkna återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde minus försäljnings- kostnader och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov till på egen hand eller från den lägsta kassagenererande enheten som tillgången är hänförd till. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Nedskrivning av goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar Vid nedskrivningsprövning av goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar sker uppskattningar för att bestämma åter- vinningsvärdet för kassagenererande enheter. Återvinningsvärdet baseras på företagsledningens uppskattning av framtida kassaflöden och är i olika grad känslig för förändringar i antaganden och omvärlds- faktorer. Utökade kunderbjudanden med fokus på att gå över till mer hållbara lösningar påskyndar investeringar i forskning och utveckling. Investeringarnas omfattning och bedömningen av framtida nyttjande- perioder är osäker på grund av teknik och infrastrukturutveckling, utsläppsregler, statliga incitament och kundefterfrågan. Även om företagsledningen anser att uppskattade framtida kassaflöden och andra gjorda antagande är rimliga, så föreligger osäkerheter, vilket i hög grad kan påverka gjorda värderingar. 12:1 Immateriella anläggningstillgångar 31 dec 2024 Goodwill Produkt- och mjukvaru- utveckling Övriga immateriella tillgångar Summa Anskaffningsvärde Ingående balans 2024 24.861 58.248 7.360 90.469 Anskaffningar – 4.396 96 4.493 Anskaffningar genom förvärv av verksamheter¹ 105 310 343 758 Avyttringar ¹ -461 -1.492 -901 -2.855 Valutakursförändringar 670 100 220 990 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ 457 1.362 898 2.718 Omklassificeringar och övrigt – -65 28 -37 Anskaffningsvärde, 31 dec 2024 25.633 62.859 8.044 96.535 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Ingående balans 2024 – -43.240 -4.717 -47.957 Avskrivningar – -3.456 -214 -3.670 Nedskrivningar² -483 – – -483 Avyttringar¹ – 1.086 762 1.848 Valutakursförändringar -7 -82 -107 -196 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ – -1.023 -760 -1.782 Omklassificeringar och övrigt – 45 – 45 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2024 -490 -46.670 -5.035 -52.195 BR Redovisat värde, 31 dec 2024 25.143 16.189 3.009 44.340 1 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning 2 Goodwill relaterad till Designwerk har skrivits ner med 483 Mkr. 94 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 12:2 Immateriella anläggningstillgångar 31 dec 2023 Goodwill Produkt- och mjukvaru- utveckling Övriga immateriella tillgångar Summa Anskaffningsvärde Ingående balans 2023 25.636 54.753 7.872 88.261 Anskaffningar – 4.845 433 5.278 Anskaffningar genom förvärv av verksamheter¹ 74 – 15 89 Avyttringar¹ -138 -23 -24 -185 Valutakursförändringar -266 -28 -69 -362 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ -445 -1.327 -868 -2.641 Omklassificeringar och övrigt – 28 2 29 Anskaffningsvärde, 31 dec 2023 24.861 58.248 7.360 90.469 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Ingående balans 2023 – -41.361 -5.356 -46.717 Avskrivningar – -2.874 -150 -3.024 Nedskrivningar – -43 -11 -53 Avyttringar¹ – 17 22 39 Valutakursförändringar – 25 43 67 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ – 996 734 1.730 Omklassificeringar och övrigt – – – – Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2023 – -43.240 -4.717 -47.957 BR Redovisat värde, 31 dec 2023 24.861 15.008 2.643 42.512 1 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning. 12:3 Goodwill per kassagenererande enhet 31 dec 2024 31 dec 2023 Lastbilar 13.609 13.203 Anläggningsmaskiner 9.943 9.620 Bussar 859 853 Volvo Penta 388 371 Övriga kassagenererande enheter¹ 344 814 Summa 25.143 24.861 1 Under 2024 har goodwill relaterad till Designwerk skrivits ner med 483 Mkr. 12:4 Bedömd nyttjandeperiod Varumärken Max 5 år Återförsäljarnätverk 10 år Produkt- och mjukvaruutveckling 3-8 år Övriga immateriella tillgångar 3-5 år 95 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 13 Materiella anläggningstillgångar Redovisningsprinciper Volvokoncernen tillämpar anskaffningsvärdemetoden för värdering av materiella anläggningstillgångar bestående av fastigheter, maskiner, inventarier och förvaltningsfastigheter samt tillgångar i operationell leasing. Byggnader inkluderar rörelsefastigheter och förvaltningsfastigheter. Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter och värdeökning. Förvaltningsfastigheter redovisas till anskaffningsvärde. Upplysningar om förvaltningsfastigheters verkliga värde beräknas internt enligt direktavkastningsmetoden eftersom observerbara marknadsindata inte finns tillgängliga. Avkastningskravet är baserat på faktiska förhållanden på fastighets- marknaden för jämförbara fastigheter med jämförbara lägen. Tillämpad värderingsmetod faller således in under nivå 3 i värderingshierarkin och det har inte skett några förändringar i värderingsmetod under året. Mark inkluderar mark och markanläggningar. Maskiner och inventarier avser produktionsutrustning såsom maskiner, typbundna verktyg och övriga inventarier samt tillgångar för tjänster och lösningar. Tillgångar för tjänster och lösningar tillhandahåller kunderna kapacitets- och produktivitetslösningar, med både fordon och maskiner samt ett brett utbud av tjänster. Pågående nyanläggningar avser anläggningar under uppförande inklusive förskottsbetalningar. En betydande del av investeringarna är riktade mot teknik för noll avgasutsläpp, vilken förväntas öka med tiden. Många monteringsanläggningar kan dock producera både elektriska lastbilar och lastbilar med förbrännings- motorer, vilket begränsar investeringsbehoven för omställning av industrisystemet. Nyttjanderättstillgångar hänförs till leasingkontrakt där Volvokoncernen är leasetagare. Tillgångar i operationell leasing ägs till största del av Volvokoncernen. Dessa transaktioner redovisas i enlighet med reglerna för operationell leasing och består av operationella leasingavtal med kunder inom Financial Services och uthyrningsverksamhet som avser att tillhanda- hålla fordon för uthyrning inom Industriverksamheten. Tillgångar inom uthyrningsverksamheten leasas till viss del av Volvokoncernen och vidareuthyrs sedan till kunder som operationella leasingavtal. Försäljning med återköpsåtaganden inom Industriverksamheten redovisas även som tillgångar i operationell leasing. Läs mer i Not 7 Intäkter om försäljning med återköpsåtaganden. Läs mer i Not 14 Leasing om nyttjanderättstillgångar och tillgångar i operationell leasing. Läs mer i Hållbarhetsförklaringar och avsnitt Upplysningar enligt EU:s taxonomiförordning avseende taxonomiförenliga investeringar. Avskrivning och nedskrivning Byggnader, maskiner, inventarier och förvaltningsfastigheter skrivs av över bedömda nyttjandeperioder. Mark är inte avskrivningsbart. Avskrivningarna redovisas linjärt baserat på tillgångarnas anskaffning- svärde, i förekommande fall reducerade med restvärde, och bedömda nyttjandeperioder. Nyttjanderättstillgångar skrivs i allmänhet av linjärt över leasingperioden. Tillgångar i operationell leasing skrivs av linjärt över kontraktsperioden. Under avtalsperioden justeras det avskrivningsbara beloppet med accelererade avskrivningar och/eller nedskrivningar. Justeringen redovisas i resultaträkningen för att motsvara uppskattat framtida nettoförsäljningsvärde för att kontinuerligt återspegla potentiella restvärdesrisker vid slutet av kontraktstiden. Nettoförsäljningsvärdet påverkas av värdet på tilläggsutrustning, antal körda mil, nuvarande skick, förväntad framtida prisutveckling, förändrade marknadsförhållanden, övergången mot elektrifiering och andra klimatneutrala transportlösningar, alternativa distributionskanaler, ledtider för lager, reparations- och renoveringskostnader, hanterings- kostnader, indirekta kostnader i samband med försäljning av begagnade fordon samt lagkrav. En del av produktionsanläggningarna kan också komma att bli utsatta för ökad risk från extremväder beroende på klimatutvecklingen. Dessa risker bevakas och förväntas inte väsentligt påverka den bedömda av nyttjandeperioden. Avskrivningar redovisas i respektive funktion de tillhör. Prövning av ett eventuellt nedskrivnings- behov sker om det föreligger en indikation på att en anläggningstillgång har minskat i värde genom att beräkna återvinningsvärdet vilket är det högre beloppet av tillgångens nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar Nedskrivningsprövning genomförs om det föreligger indikation på att en materiell anläggningstillgång har minskat i värde. Nedskrivnings- prövningen baseras på en bedömning av återvinningsvärdet för en tillgång, eller den kassagenererande enhet som tillgången tillhör. För att bestämma återvinningsvärdet används uppskattade framtida kassaflöden, vilka baseras på interna affärsplaner och prognoser. Den pågående omställningen inom transportsektorn till ny teknik med elektriska och andra fordon med annan lågutsläppsteknik medför osäkerhet om nuvarande och framtida investeringar i produktionsanläggningar samt bedömda nyttjandeperioder. Utöver det är en del produktionsanläggningar lokaliserade i områden med fysiska klimatrisker och kan på lång sikt vara utsatta för extremväder. Fysiska risker medför osäkerhet vid bedömningen av nyttjandeperioder och indikation på nedskrivning. Även om företagsledningen anser att uppskattade framtida kassaflöden och andra gjorda antagande är rimliga så föreligger osäkerheter vilket i väsentlig grad kan påverka värderingarna. Restvärdesrisker Volvokoncernen är utsatt för restvärdesrisker avseende tillgångar i operationell leasing vilket är risken för att Volvokoncernen i framtiden kan komma att behöva avyttra begagnade fordon med förlust om värdeutvecklingen för dessa produkter är sämre än vad som förutsågs vid kontraktets ingång. Bedömning av restvärdesrisker baseras på en uppskattning av begagnade fordons framtida nettoförsäljnings- värde (verkligt marknadsvärde) och ett minskat värde kan ha en negativ inverkan på Volvokoncernens rörelseresultat. Höga lagernivåer i lastbils- respektive anläggningsmaskinsbranschen och låg efterfrågan kan få en negativ påverkan på priserna på nya och begagnade fordon och maskiner. Det beräknade framtida nettoförsäljningsvärdet för fordonet vid slutet av kontraktsperioden följs kontinuerligt på individuell basis. Vid uppföljning av framtida nettoförsäljningsvärde för varje fordon tar företagsledningen hänsyn till nuvarande begagnat- pris, störningar i leveranskedjan och produktionen samt övergången till elektriska och andra fordon med annan lågutsläppsteknik vilket kan medföra viss osäkerhet i bedömningarna. 96 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Omklassificeringar Omklassificeringar av pågående nyanläggningar, tillgångar för tjänster och lösningar, samt tillgångar i operationell leasing presenteras i tabellerna 13:2 och 13:3. För pågående nyanläggningar sker omklassificering när tillgången är tillgänglig för användning genom att flytta tillgången till respektive kategori inom fastigheter, maskiner och inventarier. Överföringen redovisas inom omklassificeringar och övrigt. För tillgångar för tjänster och lösningar sker omklassificering när tillgången är tillgänglig för att erbjuda kapacitets- och produktivitets- lösningar som en tjänst till kunder. Vidare överförs fordonet från lager till tillgångar för tjänster och lösningar och redovisas som anskaffningar. Vid slutet av avtalstiden överförs fordonet åter till varulager och redovisas som avyttringar. För operationell leasing, uthyrningsverksamhet och försäljning med återköpsåtaganden (s.k. buybacks och tradebacks) uppstår omklassificeringar när fordon säljs eller hyrs ut till kunder. Fordonet överförs från varulager till tillgångar i operationell leasing och redovisas som anskaffningar. Om fordonet återtas vid återköps- åtagandeperiodens eller leasingperiodens slut, överförs fordonet åter till varulager och redovisas som avyttringar. Förvaltningsfastigheter Förvaltningsfastigheternas anskaffningsvärde uppgick på balans- dagen till 96 Mkr (95). Årets omklassificeringar uppgick till – Mkr (–). De ackumulerade avskrivningarna uppgick på balansdagen till 46 Mkr (43), varav 3 Mkr (4) är hänförligt till 2024. Det bokförda värdet uppgick till 50 Mkr (53). Förvaltningsfastigheternas verkliga värde på balansdagen uppgick till 119 Mkr (117) och 97% (97) av förvaltningsfastigheternas uthyrningsbara yta har under året varit uthyrd. Rörelseresultatet har påverkats av hyresintäkter från förvaltningsfastigheter som uppgick till 12 Mkr (12) samt direkta kostnader som uppgick till 1 Mkr (6). 13:1 Bedömd nyttjandeperiod Typbundna verktyg 3-8 år Operationell leasing, uthyrningsverksamhet 3-5 år Försäljning med återköpsåtaganden 3-5 år Maskiner och inventarier 5-20 år Byggnader och förvaltningsfastigheter 20-50 år Markanläggningar 20 år 13:2 Materiella anläggningstillgångar, 31 dec 2024 Fastigheter, maskiner, inventarier och förvaltningsfastigheter Tillgångar i operationell leasing¹ Byggnader Mark och markan- lägg- ningar Maskiner och inven- tarier⁵ Pågående nyanlägg- ningar Nyttjande- rättstill- gångar¹ Operationell leasing² Uthyrnings- verksamhet Försäljning med återköps- åtaganden³ Summa Anskaffningsvärde Ingående balans 2024 39.539 7.764 91.020 16.257 14.938 30.843 5.848 24.712 230.922 Anskaffningar 996 732 3.712 8.844 1.468 10.072 2.742 6.762 35.329 Anskaffningar genom förvärv av verksamheter⁴ 81 54 784 138 163 – – – 1.220 Avyttringar⁴ -1.396 -194 -4.197 -22 -1.915 -10.260 -1.824 -6.320 -26.127 Valutakursförändringar 1.463 219 2.605 390 523 1.376 211 1.152 7.939 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning⁴ 723 123 1.392 17 403 – – – 2.659 Omklassificeringar och övrigt 2.772 373 8.293 -11.073 1.339 -130 -432 2.502 3.643 Anskaffningsvärde, 31 dec 2024 44.180 9.070 103.609 14.552 16.920 31.901 6.546 28.808 255.585 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Ingående balans 2024 -20.834 -1.602 -70.691 -61 -7.882 -9.549 -1.549 -8.395 -120.562 Avskrivningar -1.506 -138 -5.057 – -2.427 -5.046 -844 -2.740 -17.757 Nedskrivningar – – -55 -4 – -36 – -542 -638 Avyttringar⁴ 765 69 3.642 – 1.716 5.284 579 3.398 15.452 Valutakursförändringar -810 -54 -1.826 – -256 -453 -64 -408 -3.870 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning⁴ -323 -31 -1.148 – -262 – – – -1.764 Omklassificeringar och övrigt 20 -5 -19 – 74 59 62 -1.509 -1.317 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2024 -22.688 -1.760 -75.153 -66 -9.036 -9.741 -1.817 -10.196 -130.456 BR Redovisat värde, 31 dec 2024 21.491 7.310 28.458 14.487 7.883 22.160 4.729 18.612 125.131 1 Läs mer i Not 14 Leasing, om nyttjanderättstillgångar och tillgångar i operationell leasing. 2 Operationell leasing består främst av operationella leasingavtal med kunder inom Financial Services. 3 Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden. 4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning. 5 Maskiner och inventarier inkluderar tillgångar för tjänster och lösningar. 97 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 13:3 Materiella anläggningstillgångar, 31 dec 2023 Fastigheter, maskiner, inventarier och förvaltningsfastigheter Tillgångar i operationell leasing¹ Byggnader Mark och markan- lägg- ningar Maskiner och inven- tarier Pågående nyanlägg- ningar Nyttjande -rättstill- gångar¹ Operationell leasing² Uthyrnings- verksamhet Försäljning med återköps- åtaganden³ Summa Anskaffningsvärde Ingående balans 2023 39.685 7.906 91.455 12.273 13.504 31.740 4.744 27.442 228.749 Anskaffningar 961 104 2.420 9.634 1.832 10.267 3.131 4.826 33.176 Anskaffningar genom förvärv av verksamheter⁴ 50 26 16 – 45 – – – 137 Avyttringar⁴ -1.088 -92 -3.032 -7 -1.183 -10.576 -1.816 -6.125 -23.918 Valutakursförändringar -832 -165 -1.390 -281 -330 -617 -116 -326 -4.059 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning⁴ -1.253 -232 -1.508 -17 -391 – – – -3.401 Omklassificeringar och övrigt 2.017 217 3.058 -5.345 1.461 30 -95 -1.105 238 Anskaffningsvärde, 31 dec 2023 39.539 7.764 91.020 16.257 14.938 30.843 5.848 24.712 230.922 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Ingående balans 2023 -21.691 -1.638 -71.224 -3 -7.105 -10.348 -1.553 -8.506 -122.068 Avskrivningar -1.448 -130 -4.600 – -2.363 -4.973 -791 -3.018 -17.323 Nedskrivningar -10 – -95 -58 – -3 – -662 -827 Avyttringar⁴ 1.135 56 2.956 – 1.130 5.591 760 3.131 14.757 Valutakursförändringar 474 26 1.082 – 167 175 17 112 2.054 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning⁴ 654 84 1.195 – 254 – – – 2.187 Omklassificeringar och övrigt 52 1 -5 – 35 9 17 548 658 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2023 -20.834 -1.602 -70.691 -61 -7.882 -9.549 -1.549 -8.395 -120.562 BR Redovisat värde, 31 dec 2023 18.706 6.162 20.329 16.196 7.056 21.295 4.299 16.317 110.359 1 Läs mer i Not 14 Leasing, om nyttjanderättstillgångar och tillgångar i operationell leasing. 2 Operationell leasing består främst av operationella leasingavtal med kunder inom Financial Services. 3 Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden. 4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning. 98 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 14 Leasing Redovisningsprinciper Volvokoncernen som leasegivare Leasingavtal definieras i två kategorier, operationella och finansiella, beroende på avtalens finansiella innebörd. Operationell leasing erbjuds av Financial Services (operationella leasingavtal) och av Industriverksamheten (avtal inom uthyrningsverksamhet). Även försäljning med återköpsåtaganden (s.k. buybacks och tradebacks) redovisas i enlighet med reglerna för operationell leasing när kunden har ett betydande ekonomiskt incitament att lämna tillbaka fordonet och kontrollen därmed inte anses vara överförd till kunden. Operationella leasingavtal redovisas som materiella anläggnings- tillgångar inom tillgångar i operationell leasing och värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Tillgångens anskaffningsvärde utgörs av kostnaden för anskaffningen och eventuella initiala direkta utgifter relaterade till kontraktet. Avskrivning av tillgångar redovisas linjärt över kontraktstiden. Under perioden justeras avskrivningarna via resultaträkningen genom avskrivningar eller nedskrivningar för att överensstämma med det beräknade framtida nettoförsäljningsvärdet och reflektera restvärdesrisken vid slutet av kontraktsperioden. Leasingintäkten är jämnt fördelad över kontraktsperioden och redovisas inom nettoomsättningen. Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden. Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar om restvärdesrisker relaterat till tillgångar i operationell leasing. Finansiell leasing erbjuds av Financial Services. Eftersom Industri- verksamheten tillverkar de fordon som leasas från Financial Services till kunderna agerar Volvokoncernen som en tillverkare som är lease- givare. Följaktligen ger en finansiell leasingtillgång upphov till en vinst som redovisas inom Industriverksamheten. Finansiella leasingkontrakt redovisas som lång- och kortfristiga kundfinansieringsfordringar fram- förallt inom Financial Services. Tillgången värderas till ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen i leasingkontraktet, d.v.s. brutto- investeringen (framtida minimileasingavgifter och ej garanterat restvärde) diskonterad med räntan i det finansiella leasingkontraktet minskat med ej intjänade finansiella intäkter samt reserv för för- väntade kreditförluster. Reserver för förväntade kreditförluster beaktas i värderingen av kundfinansieringsfordringar vid första redovisningstillfället och omvärderas under kontraktsperioden. Leasingintäkten redovisas som ränteintäkt inom nettoomsättningen i Financial Services. Variabla leasingavgifter som inte beror på ett index eller en räntesats redovisas som intäkt när de uppstår. Erhållna betalningar från finansiella leasingkontrakt fördelas mellan ränteintäkter och amortering av fordran. Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om finansiell leasing. Volvokoncernen som leasetagare Leasingavtal redovisas som nyttjanderättstillgångar samt räntebärande leasingskulder i balansräkningen. Leasingskulder redovisas inom övriga lån och värderas till nuvärdet av framtida leasingavgifter. Leasingavgifterna diskonteras med användning av en räntesats som reflekterar vad Volvokoncernen skulle behöva betala för en finansiering genom lån för att förvärva en motsvarande tillgång, med motsvarande säkerhet och motsvarande period. Nyttjanderättstillgångar presenteras som materiella anläggnings- tillgångar och värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kostnaden för en nyttjanderättstillgång omfattar det initiala beloppet av leasingskulden, justerat för leasingavgifter som betalats före inledningsdatumet, efter avdrag för eventuella förmåner som erhållits. Dessutom inkluderas initiala direkta utgifter samt en uppskattning av kostnader för nedmontering, bortforsling eller återställande av den underliggande tillgången. Den leasade tillgången skrivs av linjärt över kontraktsperioden, eller över tillgångens nyttjandeperiod om äganderätten överförs till Volvokoncernen vid slutet av leasing- perioden. Leasingkostnaden redovisas som avskrivning av tillgången inom rörelseresultatet samt som räntekostnader inom finansnettot. Betalningar fördelas mellan erlagd ränta och amortering av leasing- skulden. Leasingavtal med Volvokoncernen som leasetagare är framförallt avtal avseende fastigheter (såsom kontorsbyggnader, lagerlokaler och återförsäljarlokaler), tjänstebilar och produktionsutrustning. För leasing av fastigheter och tjänstebilar utgör servicekomponenterna normalt en betydande del av kontrakten och därför separeras servicen. Servicekomponenterna redovisas som rörelsekostnader och ingår inte i nyttjanderättstillgången och leasingskulden. För andra leasingavtal ingår både den leasade tillgången och servicen i nyttjanderättstillgången och leasingskulden. Om leasingavtalet innehåller variabla leasingavgifter som inte beror på ett index eller en räntesats, eller inkluderar en tillgång med lågt värde eller har en leasingperiod som är tolv månader eller kortare redovisas leasingbetalningarna som rörelsekostnader när de uppstår. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Värdering av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar Vid ingången av leasingavtal görs bedömningar relaterade till avtalets omfattning, leasingperiod och den räntesats som används för att diskontera framtida leasingavgifter vilka påverkar värderingen av leasingskulden och nyttjanderättstillgången. Bedömning av avtalets omfattning inkluderar antaganden huruvida en leasad tillgång och/eller en servicekomponent identifieras i kontraktet. I kombinerade kontrakt fördelas det totala kontraktsbeloppet mellan den leasade tillgången och servicen genom att använda ett fristående marknadspris. 99 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Även vid fastställande av kontraktets leasingperiod krävs en bedömning. Leasingperioden inkluderar den icke uppsägningsbara perioden. Om Volvokoncernen är rimligt säker på att utnyttja en möjlighet att förlänga leasingavtalet eller på att inte utnyttja ett alternativ att säga upp leasingavtalet i förtid, beaktas detta. Kon- trakten innehåller en mängd olika villkor. Förlängningsoptioner samt möjligheten att säga upp kontrakt i förtid avser främst fastighets- kontrakt. Således utvärderas alla relevanta fakta och omständigheter som skapar ett ekonomiskt incitament att inkludera valfria perioder. Vikten av den underliggande tillgången i verksamheten och dess plats, tillgänglighet av lämpliga alternativ, betydande förbättringar på tillgången, hyresnivån under förlängningsperioder jämfört med marknadspriset samt tidigare praxis är exempel på faktorer som inkluderas i analysen. Leasingperioden bestäms på individuell basis och omvärderas om en option utnyttjas. Bedömningar krävs också för att bestämma räntesatsen som används för att diskontera framtida leasingavgifter och om den implicita räntan i leasingkontraktet enkelt kan fastställas och användas eller om Volvokoncernens marginella upplåningsränta skall användas. Volvokoncernen som leasegivare 14:1 Leasingintäkter 31 dec 2024 31 dec 2023 Finansiella leasingavtal Ränteintäkter från kund- finanseringsfordringar 4.523 3.842 Summa 4.523 3.842 Operationella leasingavtal Leasingintäkter från tillgångar i operationell leasing 13.410 12.771 Summa 13.410 12.771 Under 2024, uppgick vinsten från försäljning av fordon föremål för finansiella leasingavtal till 7.898 Mkr (8.713) och redovisades inom Industriverksamheten. Framtida inbetalningar från ej uppsägningsbara finansiella och operationella leasingavtal (minimileasingavgifter exklusive försäljning med återköpsåtaganden) uppgick den 31 december 2024 till 102.454 Mkr (96.596). Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om reserv för förväntade kreditförluster. 14:2 Löptidsanalys för fordringar av leasingavgifter Finansiell leasing Operationell leasing 2025 27.433 6.223 2026 21.370 4.319 2027 15.745 3.042 2028 9.920 1.916 2029 4.638 916 2030 eller senare 5.954 976 Summa odiskonterade leasingavgifter 85.061 17.392 Ej garanterade restvärden 2.125 Ej intjänade ränteintäkter -8.882 Reserv för osäkra fordringar avseende framtida inbetalningar -1.514 Kundfinanseringsfordringar (kort- och långfristiga) 76.790 Volvokoncernen som leasetagare 14:3 Leasingskulder 31 dec 2024 31 dec 2023 Långfristiga leasingskulder 5.944 5.314 Kortfristiga leasingskulder 2.104 1.877 Summa leasingskulder 8.049 7.191 14:4 Löptidsanalys långfristiga leasingskulder, Mkr 1.784 1.270 773 550 434 1.133 eller senare Under 2024, uppgick det totala kassautflödet för leasingavtal till 3.699 Mkr (3.454), med en fördelning på 1.230 Mkr (1.085) inom operativt kassaflöde och 2.469 Mkr (2.369) inom finansierings- verksamheten. 100 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 14:5 Nyttjanderättstillgångar 31 dec 2024 Byggnader Mark och markanlägg- ningar Maskiner och inventarier Tjänstebilar Tillgångar i operationell leasing och uthyrnings- verksamhet¹ Summa Anskaffningsvärde Ingående balans 2024 11.197 679 1.295 1.766 424 15.362 Justeringar av tillkommande nyttjanderättstillgångar² 1.728 49 22 183 28 2.010 Anskaffningsvärde, 31 dec 2024 12.926 728 1.317 1.949 452 17.372 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Ingående balans 2024 -5.904 -167 -787 -1.024 -172 -8.054 Avskrivningar och nedskrivningar -1.651 -37 -230 -508 -51 -2.478 Övriga förändringar 559 -7 261 459 84 1.356 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 dec 2024 -6.996 -211 -756 -1.073 -139 -9.176 Redovisat värde, 31 dec 2024 5.930 517 561 876 313 8.196 31 dec 2023 Byggnader Mark och markanlägg- ningar Maskiner och inventarier Tjänstebilar Tillgångar i operationell leasing och uthyrnings- verksamhet¹ Summa Anskaffningsvärde Ingående balans 2023 9.929 711 1.307 1.557 434 13.938 Justeringar av tillkommande nyttjanderättstillgångar² 1.268 -32 -12 209 -10 1.424 Anskaffningsvärde, 31 dec 2023 11.197 679 1.295 1.766 424 15.362 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Ingående balans 2023 -5.134 -162 -739 -1.070 -182 -7.287 Avskrivningar och nedskrivningar -1.644 -37 -249 -432 -86 -2.449 Övriga förändringar 875 33 201 477 96 1.682 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 dec 2023 -5.904 -167 -787 -1.024 -172 -8.054 Redovisat värde, 31 dec 2023 5.294 513 508 742 252 7.308 1 Avser tillgångar som leasas av Volvokoncernen och sedan vidareuthyrs till kunder som operationella leasingavtal. 2 Justeringar av tillkommande nyttjanderättstillgångar är främst relaterade till nya leasingavtal. 14:6 Redovisat i resultaträkningen 2024 2023 Räntekostnader på leasingskulder inom Financial Services -4 -4 Avskrivningar och nedskrivningar på nyttjanderättstillgångar -2.478 -2.449 Kostnader för korttidsleasingavtal -641 -670 Kostnader för leasing av lågt värde -140 -35 Variabla leasingkostnader -50 -53 Intäkter från vidareuthyrning av nyttjanderättstillgångar 181 157 Vinster eller förluster från sale and leaseback-transaktioner – – Vinster eller förluster från nyttjanderättstillgångar 9 9 Redovisat i rörelseresultatet -3.123 -3.045 Räntekostnader på leasingskulder inom Industriverksamheten -399 -335 Redovisat i finansnettot -399 -335 101 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 15 Kundfinansieringsfordringar Redovisningsprinciper Avbetalningsköp, återförsäljarfinansiering och övriga fordringar inom kundfinansieringsfordringar innehas som en del av en affärsmodell vars syfte är att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De avtalsenliga kassaflödena består enbart av betalningar av kapitalbelopp och ränta och värderas till upplupet anskaffningsvärde i enlighet med effektivräntemetoden. Finansiella leasingkontrakt värderas till upplupet anskaffningsvärde. Läs mer i Not 14 Leasing för mer information om redovisning och klassificering av finansiell leasing. Volvokoncernen använder den förenklade modellen för förväntade kreditförluster för kundfinansieringsfordringar, under vilken reserver för förväntade kundförluster sätts av till ett belopp motsvarande förväntade kreditförluster under fordringens hela löptid. Reserven beaktas redan vid första redovisningstillfället och omvärderas sedan under fordringens löptid. Ränteintäkter hänförliga till kundfinansieringsfordringar redovisas inom nettoomsättningen, huvudsakligen inom Financial Services. Förändringar i reserven för förväntade kreditförluster redovisas inom övriga rörelseintäkter och kostnader . Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Reserv för förväntade kreditförluster Vid bedömningen av reserver för förväntade kreditförluster på kund- finansieringsfordringar är avhängigt de antaganden som görs avseende förfallna betalningar, samt återtagsfrekvens och kvalitetsnivå på åter- tagna säkerheter. En kollektiv bedömning görs för kundfinansieringsfordringar med låg kreditrisk genom användning av en statistisk modell, vintage layer-analys. Den baseras på en kollektiv bedömning av historiska förluster inom en homogen grupp av tillgångar. Tillgångarna grupperas utifrån likartade riskfaktorer exempelvis baserat på typ av kunder, geografisk marknad, ursprunglig kreditrating, typ av säkerhet och tidpunkt för utställande av fordran för att kunna göra en kollektiv bedömning av kreditrisken. Basen för den kollektiva bedömningen är kreditförlusthistorik, vilken justeras med hänsyn till aktuella och förväntade förhållanden i de olika regionerna baserat på ledningens bedömning av makroekonomisk data och portföljspecifika faktorer, exempelvis BNP, oljepriser, arbetslöshetsstatistik etc. När det gäller klimatrelaterade risker som till exempel omställningen till elektriska fordon följs dessa noggrant upp och återspeglas i både aktuella och prognostiserade förhållanden kopplat till kreditrisker. Volvokoncernen har inte identifierat materiella omställningsrisker och fysiska klimat- risker som skulle kräva väsentlig justering av kreditreserven. En individuell bedömning görs för kundfinansieringsfordringar med försämrad kreditrisk, baserat på kundernas finansiella situation och värdet på underliggande säkerheter och garantier. Volvo- koncernen anser att en finansiell tillgång är kreditförsämrad om den uppfyller ett eller flera av följande kriterier; när det föreligger indikationer på att kunden har betalningsproblem, exempelvis en ansökan om konkurs, obehörig överföring av säkerhet, vid överlämnande av säkerhet etc. eller allra senast, när kunden har underlåtit att betala 90 dagar efter att fordran har förfallit till betalning. Riskhanteringsstrategi Med undantag för återförsäljarfinansiering sträcker sig förfallostrukturen på kundfinansieringsfordringar över flera år. Kunderna betalar dock normalt månadsvis under hela löptiden för att minska utestående exponering. Kundfinansieringsfordringarna är säkrade i de finansierade fordonen och maskinerna. I de fall kunden inte kan betala, är det dock inte säkert att värdet på återtagna fordon och maskiner motsvarar det utestående finansierade beloppet. För att minimera denna risk har Financial Services tydliga processer för förvaltning av kreditportföljen, som innefattar konservativa kreditgodkännanden, kontinuerlig uppföljning av enskilda krediter, användandet av både interna och externa resurser för indrivning av förfallna fordringar, segmentsanalyser av kreditportföljen och kontinuerlig uppföljning av de ekonomiska, politiska och industriella förhållanden på respektive marknad. I vissa fall täcks utestående risk dessutom genom handpenning, andra kreditgarantier såsom borgensåtagande, kreditförsäkringar eller säkerheter på annan egendom som tillhör låntagaren, antingen redan vid finansieringstillfället eller när det finns tecken på att kundens betalningsförmåga försämrats. När en kundfinansieringsfordran inte blivit betald 90 dagar efter förfallodagen ställs ett anspråk på att återta det finansierade fordonet eller maskinen. Det finns även situationer där återtag påbörjas tidigare. När säkerheten återtagits, fastställs ett nettoförsäljningspris samtidigt som det finansierade fordonet eller maskinen överförs till varulagret och blir en del av Volvokoncernens normala försäljning av begagnade fordon och maskiner och den förväntade kundförlusten skrivs av. Om återtag ej skett när en kundfinansieringsfordran passerat förfallodagen med mer än 180 dagar skrivs den förväntade kreditförlusten av. Financial Services fortsätter med verkställighetsåtgärder i syfte att erhålla betalning för obetalda kundfinansieringsfordringar som skrivits av. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering, för en beskrivning av kredit-, ränte- och valutarisker. Per den 31 december 2024 uppgick reserven av förväntade kredit- förluster inom Financial Services till 1,29% (1,37) av den totala kreditportföljen inom segmentet. Kreditreserv i förhållande till total kreditportfölj är ett viktigt mätetal för Financial Services och inkluderar operationell leasing och varulager. Reserven för förväntade kredit- förluster på kundfinansieringsfordringarna var i nivå med föregående år och uppgick till 3.649 Mkr (3.635). Detta är främst hänförligt till att en ökning av förväntade kreditförluster motverkades av produkt- mixen inom kreditportföljen, lägre volymer på sämre presterande marknader, samt större upplösningar av reserver hänförliga till konstaterade kundförluster. Under 2024 har kunderna fortsatt att visa goda resultat och har uppfyllt sina betalningsskyldigheter på de flesta marknaderna. Dock påverkar osäkerhet i den geopolitiska och makroekonomiska miljön i vissa regioner kundernas förmåga att fullfölja sina skyldigheter. 102 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 15:1 Långfristiga kundfinansieringsfordringar 31 dec 2024 31 dec 2023 Avbetalningsköp 81.934 74.934 Finansiell leasing 50.374 44.289 Övriga fordringar 2.297 2.415 BR Långfristiga kundfinansieringsfordringar 134.605 121.638 Viktad genomsnittsränta för långfristiga kundfinansieringsfordringar uppgick till 7,01% (6,99) per den 31 december 2024. 15:2 Förfallostruktur långfristiga kundfinansieringsfordringar 50.946 39.151 25.832 13.644 5.032 eller senare 15:3 Kortfristiga kundfinansieringsfordringar 31 dec 2024 31 dec 2023 Avbetalningsköp 43.845 40.814 Finansiell leasing 26.417 22.741 Återförsäljarfinansiering 49.184 43.659 Övriga fordringar 3.230 3.350 BR Kortfristiga kundfinansieringsfordringar 122.677 110.565 Viktad genomsnittsränta för kortfristiga kundfinansieringsfordringar uppgick till 6,79% (6,36) per den 31 december 2024. 15:4 Kreditrisk kundfinansieringsfordringar 31 dec 2024 31 dec 2023 Kundfinansieringsfordringar, brutto 260.930 235.838 Reserv för förväntade kreditförluster på kundfinansieringsfordringar -3.649 -3.635 Varav försämrad kreditrisk -788 -587 Varav låg kreditrisk -2.861 -3.048 Kundfinansieringsfordringar efter avdrag för reserver 257.282 232.203 15:5 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster på kundfinansieringsfordringar 2024 2023 Låg kreditrisk Försämrad kreditrisk Låg kreditrisk Försämrad kreditrisk Ingående balans 3.048 587 6.357 573 Ny reserv redovisad över resultaträkningen 890 590 775 189 Återföring av reserv redovisad över resultaträkningen -128 -53 -81 -87 Upplösning av reserv hänförlig till konstaterade kundförluster – -1.289 – -779 Rörelse mellan låg kreditrisk och försämrad kreditrisk¹ -926 926 -727 727 Valutakursförändringar 63 28 -121 -10 Syndikeringar och övrigt -85 – -92 – Avyttring av de ryska enheterna – – -3.064 -26 Reserv för förväntade kreditförluster på kundfinansierings- fordringar, 31 dec 2.861 788 3.048 587 1 När en fordran övergår till försämrad kreditrisk överförs den avsatta reserven till reserven för försämrad kreditrisk. 15:6 Kundfinansieringsfordringar, bruttoexponering 31 dec 2024 31 dec 2023 Ej förfallna 1–30 dagar 31–90 dagar >90 dagar Totalt Ej förfallna 1–30 dagar 31–90 dagar >90 dagar Totalt Kundfinansieringsfordringar, brutto 242.749 12.448 3.868 1.865 260.930 216.311 14.483 3.715 1.329 235.838 Varav låg kreditrisk 241.906 12.010 3.128 291 257.335 215.128 13.975 2.847 314 232.265 Varav försämrad kreditrisk 843 439 740 1.573 3.595 1.183 508 868 1.015 3.574 103 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Tabell 15:6 visar bruttoexponeringen avseende kundfinansierings- tillgångar inom Volvokoncernen per åldersintervall. Reserven för förväntade kreditförluster under tillgångsportföljens livstid uppgår för kundfinansieringsfordringar med låg kreditrisk till 2.861 Mkr (3.048) och för kundfinansieringsfordringar med försämrad kreditrisk till 788 Mkr (587), inkluderade i tabellerna 15:4 och 15:5. Resterande utestående risk täcks av säkerheter i de finansierade produkterna och, i särskilda fall, även genom andra kreditgarantier såsom borgensåtaganden, kreditförsäkringar, säkerheter på annan egendom som tillhör låntagaren etc. Säkerheter tagna i anspråk och som uppfyller kriterierna för redovisning i balansräkningen uppgår till 594 Mkr (397) per den 31 december 2024. Koncentration av kreditrisk Kundkoncentration De tio största kunderna i Financial Services verksamhet står för 8,6% (6,8) av den totala tillgångsportföljen. Generellt sett är portföljen hänförlig till ett stort antal kunder och kreditrisken kan därför anses vara utspridd på en mängd kunder. Financial Services har under 2024 utfört syndikeringar om 11,6 miljarder kronor (8,8) för att minska koncentrationen av kreditrisk. Koncentration per geografisk marknad Graf 15:7 visar kundkoncentrationen för Financial Services- portföljen uppdelad på geografiska marknader. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering för beskrivning av kreditrisker. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, för information om vinster och förluster upptagna i rörelseresultatet till följd av överförda kundfinansieringsfordringar i tabell 30:3. Läs mer i Förvaltningsberättelsen om utvecklingen inom Financial Services under året. 15:7 Geografisk marknad, andel av kundfinansieringsportföljen (%) 16 Fordringar Redovisningsprinciper Fordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Volvokoncernen använder den förenklade modellen för förväntade kreditförluster på kundfordringar, under vilken reserver sätts av till ett belopp mot- svarande förväntade kreditförluster under fordringens hela löptid. Reserven beaktas redan vid första redovisningstillfället och om- värderas sedan under fordringens löptid. Förändringar i reserver för förväntade kreditförluster av kundfordringar redovisas i övriga rörelseintäkter och kostnader. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument under rubriken borttagande från balansräkningen av finansiella tillgångar om diskontering av finansiella tillgångar. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Reserv för förväntade kreditförluster Kundfordringar är kortfristiga till sin natur och som en följd av detta är även riskbedömningshorisonten kort. En kollektiv bedömning av nedskrivningsbehovet görs för förväntade kreditförluster på kundfordringar med låg kreditrisk. Basen för denna kollektiva bedömning är kreditförlusthistorik vilken justeras med hänsyn till aktuella och förväntade förhållanden. En individuell bedömning av nedskrivningsbehovet görs avseende kundfordringar med försämrad kreditrisk baserat på kundernas finansiella situation. De senaste åren har påverkats av osäkerheter i den geopolitiska miljön, ett högt inflationstryck samt den försvagade marknaden för anläggningsmaskiner i Kina vilket kan påverka Volvokoncernens kunders förmåga att fullfölja sina betalningsförpliktelser och öka risken för att de hamnar på obestånd. Som en följd av detta är bedömnings- arbetet när det gäller avsättningar för förväntade kreditförluster avseende kundfordringar fortfarande i fokus för att säkerställa att avsättningarna återspeglar det aktuella marknadsläget. 104 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Riskhanteringsstrategi Kreditrisker hanteras genom aktiv kreditbevakning och uppföljnings- rutiner i enlighet med Volvokoncernens Kredithanteringsdirektiv. Detta direktiv inkluderar åtgärder att utföra när en kundfaktura ej betalas vid förfallodagen. När en ökad kreditrisk är konstaterad, exempelvis genom en konkurs, eller när en reserv för förväntade kreditförluster på kundfordringar har varit oförändrad i två år och det kan påvisas att alla nödvändiga åtgärder utförts upplöses reserven och fordran skrivs av. Bortsett från vissa undantag är samtliga kundfordringar som skrivits av fortsatt föremål för verkställighets- åtgärder med syfte att erhålla betalning. Som en konsekvens av den vedertagna affärsmodellen inom anläggningsmaskinsbranschen i Kina, med längre betalningstider från kunderna, är en betydande del av Volvokoncernens kundfordringar relaterade till kunder på den marknaden. Den fortsatt svaga marknaden för anläggningsmaskiner i Kina har en negativ påverkan på kunders och återförsäljares lönsamhet. Detta kan påverka deras möjlighet att uppfylla sina förpliktelser gentemot Volvokoncernen vilket därmed väsentligt kan påverka Volvokoncernens finansiella resultat och ställning negativt. Trots nyligen kommunicerade stimulansåtgärder från den kinesiska regeringen är tidshorisonten för återhämtning av den kinesiska marknaden fortfarande osäker. Omförhandlade fordringar är på en lägre nivå än föregående år, med en väsentlig del av exponeringen relaterad till omförhandlade fordringar inom Anläggningsmaskiner i Kina. Omförhandlade fordringar fortsätter att bevakas noggrant vad gäller inkommande betalningar och tecken på försämrad kreditrisk. Per den 31 december 2024 uppgick den totala reserven för förväntade kreditförluster för kundfordringar till 4,52% (3,95) av totala kundfordringar. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering om kreditrisk. 16:1 Långfristiga fordringar 31 dec 2024 31 dec 2023 Övriga räntebärande fordringar¹ 857 902 Ränte- och valutaderivat² 4.095 4.833 Avtals- och returrättstillgångar³ 1.458 1.414 Övriga fordringar 4.174 2.773 Långfristiga fordringar 10.584 9.923 1 Beloppet är den långfristiga delen av övriga räntebärande fordringar i not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1. 2 Beloppet är den långfristiga delen av ränte- och valutaderivat i not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1. 3 Läs mer i Not 7 Intäkter om avtals- och returrättstillgångar. 16:2 Kortfristiga fordringar 31 dec 2024 31 dec 2023 Övriga räntebärande fordringar¹ 3.724 2.331 Aktuella skattefordringar 3.491 2.223 Kundfordringar 41.772 43.210 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4.296 3.837 Mervärdesskatt 6.241 5.777 Ränte- och valutaderivat² 1.689 1.460 Avtals- och returrättstillgångar³ 407 288 Övriga fordringar 9.883 9.444 Kortfristiga fordringar efter avdrag av reserv för förväntade kreditförluster på fordringar 71.504 68.570 1 Beloppet är den kortfristiga delen av övriga räntebärande fordringar i not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1. 2 Beloppet är den kortfristiga delen av ränte- och valutaderivat i not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1. 3 Läs mer i Not 7 Intäkter om avtals- och returrättstillgångar. 16:3 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster på kundfordringar 2024 2023 Ingående balans 1.778 1.501 Ny reserv redovisad över resultaträkningen 529 564 Återföring av reserv redovisad över resultaträkningen -248 -422 Upplösning av reserv hänförlig till konstaterade kundförluster -171 -61 Valutakursförändringar 93 -73 Omklassificeringar och övriga förändringar¹ -2 270 Reserv för förväntade kreditförluster på kundfordringar, 31 dec 1.979 1.778 1 Varav omklassificering från övriga långfristiga fordringar – Mkr (288). 16:4 Åldersanalys kundfordringar 31 dec 2024 31 dec 2023 Ej förfallna 1-30 dagar 31-90 dagar >90 dagar Totalt Ej förfallna 1-30 dagar 31-90 dagar >90 dagar Totalt Kundfordringar brutto 38.523 1.651 800 2.778 43.751 39.758 – 1.046 2.554 44.988 Reserv för förväntade kreditförluster på kundfordringar -369 -63 -67 -1.479 -1.979 -355 – -68 -1.292 -1.778 BR Kundfordringar, netto 38.153 1.588 733 1.298 41.772 39.403 – 978 1.262 43.210 105 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 17 Varulager Redovisningsprinciper Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Om det uppskattade nettoförsäljningsvärdet är lägre än anskaffningsvärdet görs en nedskrivning av varulagret. Anskaffningsvärdet fastställs enligt den så kallade först in-först ut- principen (FIFU) och bygger på en standardkostnadsmetod inklusive kostnader för alla direkta tillverkningskostnader samt hänförlig andel av kapacitets- och andra tillverkningsrelaterade omkostnader. Standardkostnaden ses över regelbundet och justeringar görs utifrån nuvarande förhållanden. Tillverkningskostnader baseras på normalt kapacitetsutnyttjande och allokeras till varulagret medan icke- absorberade kostnader på grund av förändringar i produktionsvolym redovisas i resultaträkningen när de uppkommer. Kostnader för forskning och utveckling, försäljning, administration och finansiella kostnader ingår ej. Nettoförsäljningsvärdet beräknas som försäljningspris reducerat med kostnader hänförliga till försäljningen. Om en nedgång i priset på material som används i tillverkningen av varor indikerar att tillverknings- värdet för den färdiga varan överstiger nettoförsäljningsvärdet används återanskaffningsvärdet för att beräkna nettoförsäljningsvärdet. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Nedskrivning av varulager Beräkningen av nettoförsäljningsvärdet bygger på en uppskattning av ett framtida försäljningspris, vilket påverkas av flera parametrar, såsom marknadens efterfrågan, modelländringar och prisutveckling för begagnade produkter. Övergången till nollutsläppsfordon medför övergångsrisker och osäkerheter som kan ha en väsentlig påverkan på bedömningen av nettoförsäljningsvärdet. Kundernas investeringar i Volvokoncernens elektrifierade produkter kan ske i en långsammare takt än förväntat på grund av olika externa faktorer, och utvecklingen av nya teknologier och lösningar kan leda till teknologisk föråldring av batterielektriska och bränslecellsdrivna produkter som finns i lager. 17:1 Varulager 31 dec 2024 31 dec 2023 Färdiga produkter 42.907 41.129 Produktionsmaterial etc. 35.452 35.734 BR Varulager¹ 78.359 76.863 1 Varulager uppgående till – Mkr (3.871) har omklassificerats till tillgångar som innehas för försäljning. Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter. Det totala lagervärdet, efter gjorda nedskrivningar, var 78.359 Mkr (76.863) per den 31 december 2024. Varulager som redovisats som kostnad för sålda produkter under perioden uppgick till 357.518 Mkr (375.176). 17:2 Förändring av nedskrivning av varulager 2024 2023 Ingående balans 3.918 4.021 Förändring av nedskrivning av varulager redovisad över resultaträkningen 887 903 Utrangeringar -336 -241 Valutakursförändringar 184 -93 Omklassificeringar etc. -16 -671 Nedskrivning av varulager, 31 dec 4.638 3.918 18 Likvida medel Redovisningsprinciper I likvida medel ingår räntebärande värdepapper med hög likviditet vilka lätt kan omvandlas till kassamedel inklusive kortfristiga placeringar med en löptid som understiger tre månader från anskaffningstidpunkten. Räntebärande värdepapper med en löptid som överstiger tre månader från anskaffningstidpunkten redovisas som kortfristiga placeringar. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper avseende finansiella instrument. Likvida medel per 31 december 2024 inkluderade 2,3 miljarder kronor ( 2,2) som inte är tillgängliga för användning av Volvo- koncernen samt 9,6 miljarder kronor (7,6) där andra begränsningar finns, huvudsakligen likvida medel i länder där valutarestriktioner eller andra legala restriktioner föreligger. Därmed är det inte möjligt att omedelbart använda dessa likvida medel i andra delar av Volvo- koncernen, dock finns det vanligtvis inga begränsningar för att använda dessa inom Volvokoncernens verksamhet i respektive land. 18:1 Likvida medel 31 dec 2024 31 dec 2023 Bankkontobalanser 57.623 51.576 Kortfristiga placeringar med en ursprunglig löptid understigande tre månader¹ 5.989 3.735 Placeringslån i bank 21.559 28.015 BR Likvida medel 85.171 83.326 1 I tillägg till detta innehar Volvokoncernen även kortfristiga placeringar med en ursprunglig löptid överstigande tre månader om 218 Mkr (89) i statliga värdepapper per 31 december 2024. 106 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 19 Eget kapital och antal aktier Redovisningsprinciper Beslut om utdelning fattas på årsstämman, eller i förekommande fall under en extra bolagsstämma. Efter att beslutet är fattat minskas eget kapital och utdelningen redovisas som en skuld till aktieägarna i balansräkningen fram tills dess att utbetalningen har ägt rum. AB Volvos årsstämma den 27 mars 2024 beslutade att till aktieägarna dela ut 7,50 kronor (7,00 ) per aktie i ordinarie utdelning och 10,50 kronor (7,00) i extra utdelning per aktie, totalt 18,00 kronor (14,00) per aktie. Under 2024 har Volvokoncernen delat ut 36,6 miljarder kronor (28,5) till aktieägarna. Moderbolagets aktiekapital uppgick till 2.562 Mkr (2.562) den 31 december 2024 och är uppdelat i två serier av aktier, A och B. Båda serierna ger samma rättigheter, förutom att innehav av aktier i serie A berättigar till en röst per aktie medan innehav av aktier i serie B berättigar till en tiondels röst per aktie. Aktiens kvotvärde är 1,26 kronor (1,26). Under 2024 har AB Volvo konverterat totalt 1.590 aktier i serie A till aktier i serie B. Fritt eget kapital i moderbolaget uppgick till 72.410 Mkr (75.848) per den 31 december 2024 . För året 2024 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning om 8,00 kronor per aktie och en extra utdelning om 10,50 kronor per aktie, totalt 18,50 kronor per aktie uppgående till 37,6 miljarder kronor. Läs mer Förändringar i eget kapital i moderbolaget om AB Volvos aktiekapital. 19:1 Förändring av övriga reserver Aktieinnehav värderade till verkligt värde Övriga reserver ingående balans 2024 -21 Omvärdering av aktieinnehav värderade till verkligt värde 13 Avyttring – Övriga reserver, 31 dec 2024 -8 19:2 Information avseende antal aktier 31 Dec 2024 31 Dec 2023 Egna A-aktier – – Egna B-aktier – – Totalt egna aktier – – Egna aktier i % av totalt registrerade aktier – – Utestående A-aktier 444.984.560 444.986.150 Utestående B-aktier 1.588.467.524 1.588.465.934 Totalt utestående aktier 2.033.452.084 2.033.452.084 Totalt registrerade A-aktier 444.984.560 444.986.150 Totalt registrerade B-aktier 1.588.467.524 1.588.465.934 Totalt registrerade aktier 2.033.452.084 2.033.452.084 Genomsnittligt antal utestående aktier 2.033.452.084 2.033.452.084 19:3 Utestående aktier A-aktier B-aktier Totalt 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Utestående aktier ingående balans 444.986.150 444.987.875 1.588.465.934 1.588.464.209 2.033.452.084 2.033.452.084 Omvandlade A-aktier till B-aktier -1.590 -1.725 1.590 1.725 – – Utestående aktier, 31 dec 444.984.560 444.986.150 1.588.467.524 1.588.465.934 2.033.452.084 2.033.452.084 19:4 Information avseende aktier 2024 2023 Antalet utestående aktier 31 december, i miljoner 2.033 2.033 Genomsnittligt antal aktier före utspädning, i miljoner 2.033 2.033 Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, i miljoner 2.033 2.033 Genomsnittligt aktiepris, kr 273,02 218,70 Nettoresultat hänförligt till AB Volvos ägare, Mkr 50.389 49.825 Resultat per aktie före utspädning, kr 24,78 24,50 Resultat per aktie efter utspädning, kr 24,78 24,50 107 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Redovisningsprinciper Volvokoncernens ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensioner, sjukvårdsförmåner och andra ersättningar, erläggs till övervägande del genom fortlöpande betalningar till fristående myndigheter eller organ som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda, det vill säga genom så kallade avgiftsbestämda planer. För avgiftsbestämda planer redovisas kostnaderna för premierna löpande i resultaträkningen. En del ersättningar efter avslutad anställning fullgörs genom så kallade förmånsbestämda planer där förpliktelserna kvarstår inom Volvokoncernen och tryggas primärt av egna stiftelser. Volvokon- cernens största förmånsbestämda planer är hänförliga till tjänstemän i den svenska verksamheten (främst ITP-planen). Andra väsentliga förmånsbestämda planer omfattar dotterföretag i USA, vilket omfattar både pensioner och andra förmåner, såsom sjukvårdsplaner, samt anställda i Storbritannien, Belgien och Frankrike. Aktuariella beräkningar upprättas för samtliga förmånsbestämda planer, utifrån väsentlighet, i syfte att fastställa nuvärdet av Volvokoncernens förpliktelser avseende oantastbara förmåner för nuvarande och tidigare anställda. Aktuariella beräkningar upprättas årligen och baseras på aktuariella antaganden vilka fastställs vid bokslutstidpunkten. Förändringar av förpliktelsernas nuvärde till följd av förändrade aktuariella antaganden samt erfarenhetsbaserade justeringar utgör omvärderingar. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i Volvo- koncernens balansräkning motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltnings- tillgångarna. Alla förändringar i nettopensionsskulden (tillgången) redovisas när de inträffar. Tjänstgöringskostnader och nettoränte- kostnad (intäkt) redovisas i resultaträkningen medan omvärderingar så som aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat. Särskild löneskatt inkluderas i pensionsskulden i de svenska och belgiska planerna. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Antaganden vid beräkning av pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar och kostnader för ersättningar efter avslutad anställning, huvudsakligen pensioner och sjukvårdsförmåner, är beroende av aktuariella antaganden. Särskilda antaganden och aktuariella beräkningar görs för varje förmånsbestämd plan. De mest väsentliga antagandena avser diskonteringsränta och inflation. Inflations- antaganden är generellt satt som ett långsiktigt antagande baserat på analyser av externa marknadsindikatorer. En känslighetsanalys återfinns i graf 20:6 och visar effekten på de förmånsbestämda förpliktelserna om väsentliga antaganden förändras. Det finns också andra antaganden så som löneökningstakt, avgångsintensitet, mortalitet, kostnadstrender för sjukvård och andra faktorer. Antaganden om löneökningstakt avspeglar historisk lönekostnads- utveckling, kort- och långsiktiga framtidsutsikter och förväntad inflation. Takten på pensionsavgångar och mortalitet baseras främst på officiell mortalitetsstatistik. Kostnadstrender för sjukvårdskostnader är baserade på historiska data samt kortsiktiga framtidsutsikter och en bedömning av sannolika långsiktiga trender. Volvokoncernen har en global aktuarie för att säkerställa att en professionell bedömning görs och att de aktuariella antaganden konsekvent utvecklas i varje jurisdiktion. Volvokoncernen ser årligen över aktuariella antaganden och gör justeringar av dessa när detta anses lämpligt. Den faktiska inflationen har sjunkit under året och är nu i stort sett i linje med långsiktiga antaganden på många marknader. Centralbanker har minskat sina penningpolitiska åtstramningar genom att sänka styrräntor och delvis skiftat sitt fokus mot att stödja ekonomisk tillväxt och arbetsmarknaden. Osäkerheten kring den långsiktiga inflationen och de ekonomiska förhållandena kvarstår dock, vilket håller de långa räntorna förhöjda, vilket har lett till betydligt brantare avkastningskurvor. Tillväxtorienterade tillgångsklasser presterade bra jämfört med långsiktiga avkastningsantaganden, medan skuld- matchningsstrategier upplevde volatila och utmanande förhållanden under året. Finansieringsnivåerna för Volvokoncernens fonderade pensionsplaner är fortsatt goda trots volatila förhållanden på finansmarknaderna. I efterföljande tabeller lämnas upplysningar om förmånsbestämda planer. Volvokoncernen redovisar skillnaden mellan utestående förpliktelser och förvaltningstillgångarnas värde, justerat för eventuella tillgångstak, i balansräkningen. Upplysningarna avser tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar, redovisade kostnader under räkenskapsåret samt värdet av förpliktelser och förvaltningstillgångar vid periodens utgång. Dessutom specificeras förändringar av värden på förpliktelser och förvaltningstillgångar under perioden. 108 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 20:1 Tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar 31 dec 2024 31 dec 2023 Sverige Diskonteringsränta, %¹ 3,55 3,45 Inflation, % 2,00 2,00 Förväntad löneökningstakt, % 2,65 2,65 Förväntad livslängd vid pension vid 65 år (Män/Kvinnor) Pension idag (medlem 65 år), antal år 22.3/23.3 22.3/23.3 Pension om 25 år (medlem 40 år idag), antal år 25.2/26.2 25.2/26.2 USA Diskonteringsränta, %¹ 5.10–5.62 4.80–5.02 Inflation, % 2,20 2,50 Förväntad löneökningstakt, % 3,90 3,89 Förväntad livslängd vid pension vid 65 år (Män/Kvinnor) Pension idag (medlem 65 år), antal år 20.9/22.7 20.6/22.4 Pension om 25 år (medlem 40 år idag), antal år 22.7/24.5 22.5/24.2 Storbritannien Diskonteringsränta, %¹ 5,50 4,75 Inflation, % 3,20 3,05 Förväntad löneökningstakt, % 0,00 0,00 Förväntad livslängd vid pension vid 65 år (Män/Kvinnor) Pension idag (medlem 65 år), antal år 22.4/24.2 22.3/24.3 Pension om 25 år (medlem 40 år idag), antal år 22.5/25.7 22.4/25.6 Belgien Diskonteringsränta, %¹ 3,45 3,50 Inflation, % 2,00 2,00 Förväntad löneökningstakt, % 2,88 2,89 Frankrike Diskonteringsränta, %¹ 3,39 3,49 Inflation, % 2,00 2,00 Förväntad löneökningstakt, % 3,01 3,01 1 Diskonteringsräntan för respektive land fastställs på grundval av marknadsräntan på högkvalitativa företagsobligationer. I länder där det inte finns någon fungerande marknad för sådana obligationer används marknadsräntan på statsobligationer. Diskonteringsräntan för den svenska pensionsförpliktelsen har fastställts genom att extrapolera bostadsobligationers marknadsränta enligt dess avkastningskurva. 20:2 Sammandrag av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 31 dec 2024 31 dec 2023 Förpliktelser -54.015 -57.097 Förvaltningstillgångar 43.423 47.917 Avsättning netto för pensioner och liknande förpliktelser -10.591 -9.180 20:3 Pensionskostnader 2024 2023 Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 1.263 1.112 Räntekostnader 2.136 2.176 Ränteintäkter -1.965 -2.102 Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder -11 131 Vinst/förlust avseende regleringar – – Årets kostnader avseende förmånsbestämda pensionsplaner 1.423 1.317 Årets kostnader avseende avgiftsbestämda pensionsplaner 4.687 4.136 Årets pensionskostnader 6.110 5.453 20:4 Årets kostnader avseende förmånsbestämda planer utöver pensionsplaner 2024 2023 Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 75 96 Räntekostnader 173 205 Ränteintäkter -8 -34 Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder -6 1 Vinst/förlust avseende regleringar – – Omvärderingar 209 161 Årets kostnader 444 428 20:5 Genomsnittlig löptid per land Sverige Pensioner USA Pensioner Storbritannien Pensioner Belgien Pensioner Frankrike Pensioner USA Övriga förmåner Genomsnittlig löptid på förpliktelserna, år 20,5 10,0 11,0 11,8 11,6 8,1 I graf 20:6 presenteras en analys av känsligheten i de förmåns- bestämda förpliktelserna avseende förändringar av de tillämpade antagandena för diskonteringsränta och inflation. Känslighets- analysen för diskonteringsräntan baseras på förändring av ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är detta ej troligt och förändring i antagandet kan vara korrelerade. Känslighetsanalysen för en förändring av långsiktig inflation korrelerar med andra inflationskänsliga antaganden. Beroende på planens och förmånens utformning på varje plan kan känslighets- effekten på förpliktelserna variera för de olika antagandena. 109 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 20:6 känslighetsanalys 2024 Påverkan på förpliktelsen, Mkr Om diskonteringsräntan ökar med 0,5% Om diskonteringsräntan minskar med 0,5% Sverige pensioner USA Pensioner Storbritannien Pensioner Belgien Pensioner Frankrike Pensioner USA Övriga förmåner Övriga förmåner Om inflationen minskar med 0,5% Om inflationen ökar med 0,5% Sverige pensioner USA Pensioner Storbritannien Pensioner Belgien Pensioner Frankrike Pensioner USA Övriga förmåner Övriga förmåner — + 20:7 Förpliktelser i förmånsbestämda planer Sverige Pensioner USA Pensioner Stor- britannien Pensioner Belgien Pensioner Frankrike Pensioner USA Övriga förmåner Övriga planer Summa Förpliktelser ingående balans 2023 19.357 16.190 5.465 3.203 2.264 3.132 3.252 52.862 Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar – -6 – – -223 17 -84 -296 Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 513 169 – 173 139 27 188 1.209 Räntekostnader 755 821 276 131 97 152 149 2.381 Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder 16 103 4 – – – 8 132 Regleringar – – – – – – – – Tillskjutna medel från arbetstagare – – – – – 21 69 90 Omvärderingar¹: – Effekter av ändrade demografiska antaganden 192 – -148 – -134 -7 -5 -103 – Effekter av ändrade finansiella antaganden 3.737 437 79 228 220 74 173 4.950 – Erfarenhetsbaserade justeringar -280 -59 -80 -51 81 149 20 -221 Valutakursförändringar – -746 64 -29 -21 -136 -91 -960 Utbetalda ersättningar -644 -1.137 -289 -221 -78 -377 -199 -2.947 Förpliktelser, 31 dec 2023 23.645 15.772 5.370 3.434 2.345 3.051 3.479 57.097 varav Fonderade förmånsbestämda planer -23.246 -15.137 -5.370 -3.434 -8 – -2.408 -49.604 Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar² – – – – -23 -1 3 -21 Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 644 173 – 193 148 24 156 1.338 Räntekostnader 804 792 262 120 88 147 98 2.310 Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder 19 – – – – – -36 -17 Regleringar² – -4.393 – – – – -431 -4.823 Tillskjutna medel från arbetstagare – – – – – 16 25 41 Omvärderingar¹: – Effekter av ändrade demografiska antaganden – – – – 48 6 -1 54 – Effekter av ändrade finansiella antaganden -470 -980 -353 21 24 -101 169 -1.690 – Erfarenhetsbaserade justeringar 437 -38 21 65 69 46 -32 568 Valutakursförändringar – 1.625 477 129 89 305 62 2.687 Utbetalda ersättningar -691 -1.282 -352 -247 -71 -362 -523 -3.527 Förpliktelser, 31 dec 2024 24.388 11.669 5.424 3.716 2.716 3.132 2.970 54.015 varav Fonderade förmånsbestämda planer -24.031 -11.076 -5.424 -3.715 -14 – -1.793 -46.053 1 Av den totala omvärderingen av de förmånsbestämda förpliktelserna, har 1.279 Mkr (-4.462) redovisats i övrigt totalresultat, och -210 Mkr (-164) i resultaträkningen. 2 Regleringen i USA är hänförligt till en konvertering av buy-in försäkringen som ingicks under 2023, till en buy-out under 2024. Nettoeffekten för transaktionen under 2024 var noll. 110 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 20:8 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde i fonderade planer Sverige Pensioner USA Pensioner Stor- britannien Pensioner Belgien Pensioner Frankrike Pensioner USA Övriga förmåner Övriga planer Summa Förvaltningstillgångar ingående balans 2023 18.831 17.218 5.362 2.972 15 42 2.403 46.844 Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar – -6 – – – 16 -39 -28 Ränteintäkter 744 877 272 125 1 – 118 2.136 Regleringar – – – – – – – – Omvärderingar¹ 1.116 211 257 57 – – 7 1.648 Tillgångstak – – -293 – – – – -293 Tillskjutna medel från arbetsgivare -245 – 59 203 – – 120 136 Tillskjutna medel från arbetstagare – 34 – – – – 69 103 Valutakursförändringar – -775 58 -29 – -2 -91 -839 Utbetalda ersättningar -2 -1.131 -289 -221 -1 – -146 -1.791 Förvaltningstillgångar, 31 dec 2023 20.445 16.428 5.426 3.107 14 56 2.440 47.917 Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar – – – – – – – – Ränteintäkter 705 832 265 112 1 – 58 1.973 Regleringar² – -4.393 – – – – -431 -4.823 Omvärderingar¹ -1.055 -836 -522 -37 – – 39 -2.411 Tillgångstak – – 140 – – – 4 144 Tillskjutna medel från arbetsgivare 212 – – 218 – – 96 526 Tillskjutna medel från arbetstagare – 77 – – – – 25 103 Valutakursförändringar – 1.691 481 117 1 6 17 2.313 Utbetalda ersättningar -2 -1.256 -355 -247 – -3 -457 -2.319 Förvaltningstillgångar, 31 dec 2024 20.306 12.545 5.435 3.271 15 59 1.793 43.423 1 Av den totala omvärderingen av förvaltningstillgångarna har -2.266 Mkr (1.356) redovisats i övrigt totalresultat. 2 Regleringen i USA är hänförligt till en konvertering av buy-in försäkringen som ingicks under 2023, till en buy-out under 2024. Nettoeffekten för transaktionen under 2024 var noll. 20:9 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto Sverige Pensioner USA Pensioner Stor- britannien Pensioner Belgien Pensioner Frankrike Pensioner USA Övriga förmåner Övriga planer Summa Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto, 31 dec 2023 -3.201 656 56 -327 -2.330 -2.995 -1.038 -9.180 varav redovisade under rubriken: BR Pensionstillgångar, netto 107 1.689 16 – 7 56 162 2.039 BR Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser -3.308 -1.033 39 -327 -2.338 -3.051 -1.201 -11.219 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto, 31 dec 2024 -4.082 876 11 -445 -2.701 -3.073 -1.177 -10.591 varav redovisade under rubriken: BR Pensionstillgångar, netto 10 1.900 8 – 2 59 135 2.115 BR Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser -4.092 -1.025 3 -445 -2.703 -3.132 -1.312 -12.706 Sverige Den huvudsakliga förmånsbestämda pensionsplanen i Sverige är ITP2-planen, som grundar sig på slutlönen. Planen är delvis stängd, vilket innebär att enbart nyanställda som är födda före 1979 går in i ITP2-lösningen. Volvokoncernens pensionsstiftelse i Sverige bildades 1996 i syfte att trygga av förpliktelser rörande ålderspension till tjänstemän i Sverige enligt ITP-planen. Förvaltningskapitalet i Volvokoncernens svenska pensionsstiftelse placeras huvudsakligen i räntebärande värdepapper och alternativa tillgångar enligt en strategisk allokering som beslutas av stiftelsens styrelse. Den 31 december 2024 uppgick värdet av stiftelsens förvaltningskapital till 20.282 Mkr (20.425), varav 6% (6) var placerat i egetkapitalinstrument. Vid samma tidpunkt uppgick värdet av utfärdade pensionsförpliktelser hänförliga till ITP-planen till 24.018 Mkr (23.231). Svenska företag kan trygga nya pensionsförpliktelser genom avsättningar i balansräkningen eller genom överföring av medel till pensionsstiftelsen. En kreditförsäkring måste dessutom tecknas avseende värdet av utfärdade förpliktelser. Utöver förmåner beträffande ålderspension omfattar ITP-planen även exempelvis kollektiv familjepension vilken Volvokoncernen finansierar genom en försäkring hos försäkringsbolaget Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2024 har Volvokoncernen inte haft tillgång till information från Alecta som möjliggjort redovisning av denna plan såsom en förmånsbestämd plan. Planen har således redovisats såsom en avgiftsbestämd plan. Volvokoncernen beräknar att under 2025 betala premier till Alecta om cirka 233 Mkr. Den kollektiva 111 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA konsolideringsnivån mäter fördelningsbara tillgångar i förhållande till försäkringsåtagandet. Enligt Alectas konsolideringspolicy för förmåns- bestämda försäkringar ska den kollektiva konsolideringsnivån normalt tillåtas variera mellan 125% och 170%. Alectas preliminära konsolid- eringsgrad uppgår till 162% (157). Om konsolideringsnivån ligger under eller överstiger normalintervallet kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning eller att införa premiereduktioner. Volvokoncernens andel av totala sparpremier för ITP2 i Alecta uppgick per den 31 december 2024 till 0,38% (0,25) och andelen av totalt antal aktiva försäkrade uppgick till 1,96% (1,90). I Sverige utgår en förmån till alla anställda, en jubileumsplan, där man tilldelas ett visst antal aktier baserat på tjänstgöringstid om 25, 35 och 45 år. Denna plan redovisas som aktierelaterade ersättningar, där verkligt värde av ersättningsbeloppet bestäms vid tidpunkten för tilldelning. Planen redovisas under övriga skulder. USA I USA har Volvokoncernen avdragsgilla pensionsplaner, sjukvårdsplaner efter pensionering samt pensionsplaner som ger rätt till uppskov med skatten. De avdragsgilla pensionsplanerna fonderas medan övriga planer vanligtvis ej är fonderade. Det finns fem finansierade pensionsplaner varav alla fem är stängda för nya deltagare. Tre av de fem planerna är öppna för framtida pensionsintjäning. Volvo- koncernens dotterföretag i USA tryggar sina pensionsförpliktelser i huvudsak genom överföringar av medel till fristående pensionsplaner. US Retirement Trust förvaltar tillgångarna till de fem planerna. Den strategiska allokeringen av plantillgångarna måste leva upp till placeringsreglementet som beslutats av stiftelsens styrelse. Alla medlemmar i styrelsen utses av företaget, men varje enskild medlem har ett lagstadgat personligt ansvar att i alla lägen utgå ifrån förmåns- tagarnas bästa. Under 2024 har majoriteten av den buy-in försäkring (som ingicks av US Retirement Trust under 2023) konverterats till en buy-out. Konverteringen innebar en reglering av ca. 4,4 miljarder kronor, som minskade både förpliktelserna och förvaltnings- tillgångarna i en av pensionsplanerna i USA. Därav var nettoeffekten för transaktionen noll. Den 31 december 2024 upp-gick det sammanlagda värdet av pensionsförpliktelser i sådana fristående planer till 11.076 Mkr (15.137). Det sammanlagda värdet av förvaltningskapital i dessa planer uppgick vid samma tidpunkt till 12.545 Mkr (16.428), varav 11% (6) var placerat i egetkapital- instrument. Enligt regelverket för tryggande av pensionsförpliktelser föreskrivs vissa miniminivåer avseende värdet på förvaltnings- tillgångar i förhållande till värdet på förpliktelser. Under 2024 överförde Volvokoncernen inga medel till de amerikanska pensionsplanerna. Förvaltningstillgångarnas fördelning på tillgångsslag, 31 december 2023¹ Förvaltningstillgångarnas fördelning på tillgångsslag, 31 december 2024¹ 20:10 Verkligt värde på förvaltningstillgångar 31 dec 2024 31 dec 2023 Likvida medel 826 1.090 Noterade förvaltningstillgångar Egetkapitalinstrument 808 624 Skuldinstrument 33.311 33.698 Derivat – 10 Värdepapper med bakomliggande tillgångar 1.744 6.037 Övriga tillgångar 398 364 Onoterade förvaltningstillgångar Övriga tillgångar 6.575 6.434 Totalt¹ 43.662 48.255 1 Exkluderar tillgångstak om 239 Mkr (340). 112 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Storbritannien I Storbritannien har Volvokoncernen fem förmånsbestämda pensionsplaner, vilka alla är fonderade. Pensionsfonderna utgörs av fristående legala enheter, vilka leds av en professionell förvaltare. Samtliga planer är stängda för nya deltagare och framtida pensions- intjäning. Fördelningen av tillgångarna måste vara i enlighet med den investeringsstrategi som är överenskommen mellan företaget och den professionella förvaltaren. För tre av planerna har Volvokoncernen en oinskränkt rättighet till det redovisade överskottet för den planen eller planerna om en nettotillgång redovisas i balansräkningen när pensionsplanen upphör. För två planer är detta inte fallet i juridiskt mening och därför tillämpas ett tillgångstak i dessa fall. Den 31 december 2024 uppgick det sammanlagda värdet på förpliktelser till 5.424 Mkr ( 5.370). Vid samma tidpunkt uppgick det sammanlagda värdet av förvaltningskapital i dessa planer till 5.435 Mkr (5.426), varav –% (3) var placerat i egetkapitalinstrument. Under 2024 har Volvokoncernen överfört extra medel till pensionsplanerna i Storbritannien med – Mkr (59). Belgien I Belgien har Volvokoncernen fyra traditionella förmånsbestämda planer vilka är baserade på slutlön där alla planer är stängda för nya deltagare. Alla planer är öppna för framtida pensionsintjäning. Två av planerna är fonderade via en extern pensionsfond med en legalt avgränsad Volvo-del och två är fonderade via en gruppförsäkring vilken i Belgien benämns som Branch 21. Förmåner betalas vid pensionering ut som en klumpsumma. Det finns också en öppen avgiftsbestämd pensionsplan samt ett vinstdelningsprogram för vilket utbetalningar sker till en avgiftsbestämd pensionsplan som fonderas av den egna pensionsfonden eller genom gruppförsäkring. Alla avgiftsbestämda planer i Belgien har en lagstadgad minimum- garanti vad gäller avkastning och redovisas därför som förmåns- bestämda planer. Den strategiska allokeringen avseende tillgångarna måste vara i enlighet med investeringspolicyn, föreslagen av Volvo- koncernen och formellt beslutad av styrelsen för pensionsfonden. Den 31 december 2024 uppgick det sammanlagda värdet på förpliktelsen till 3.715 Mkr (3.434). Det sammanlagda värdet av förvaltningskapital i dessa planer uppgick vid samma tidpunkt till 3.271 Mkr (3.107), varav 10% (10) var placerat i egetkapital- instrument. Under 2024 har Volvokoncernen överfört extra medel till pensionsplanerna i Belgien med 218 Mkr (203). Frankrike I Frankrike har Volvokoncernen två typer av förmånsbestämda pensionsplaner, Indemnité de Fin de Carrière (IFC) samt Jubileumsplan. Planerna är ej fonderade. IFC är obligatorisk i Frankrike. Ersättningarna grundar sig på de kollektivavtal som är tillämpliga för bolaget, medarbetarens anställningstid per pensionsdagen och slutlönen. Pension utbetalas enbart om de anställda arbetar för bolaget när de går i pension. Jubileumsplanen utgår från en intern överenskommelse och grundar sig på lång och trogen tjänst vid 20, 30, 35 och 40 års anställning. Den 31 december 2024 uppgick det totala värdet på förpliktelsen till 2.716 Mkr (2.345). Investeringsstrategi och riskhantering Volvokoncernen hanterar allokeringen och investeringen av tillgångarna i pensionsplanerna för att möta de långsiktiga målen. De viktigaste målen handlar om att klara aktuella och framtida pensionsförpliktelser, tillhandahålla tillräcklig likviditet för att klara utbetalningskrav samt att tillhandahålla en total avkastning som maximerar pensionstillgångarna i förhållande till pensionsskulderna. Detta sker genom att maximera avkastningen på tillgångarna utifrån en lämplig risknivå. Det slutliga investeringsbeslutet ligger ofta hos den lokala pensionsförvaltaren, men investeringspolicyn för samtliga planer säkerställer att riskerna i investeringsportföljerna är väl spridda. Den primära långsiktiga riskreducerande aktiviteten är att stänga förmånsbestämda planer och ersätta dessa med avgiftsbestämda planer där detta är möjligt. Risker hänförliga till redan utgivna pensionsförpliktelser, exempelvis livslängd och inflation, samt utköpspremier och tillhörande matchningsstrategier övervakas på löpande basis för att om möjligt minska Volvokoncernens exponering. De senaste åren har några av de förmånsbestämda planerna stängts för nya deltagare och ersatts av avgiftsbestämda pensionsplaner för att minska riskerna för Volvokoncernen. I Sverige bestäms miniminivån på värdet av förvaltningstillgångarna av PRI Pensionsgaranti. Detta är obligatoriskt för att få vara kvar i systemet och kunna få en försäkring för pensionsskulden. Tillskotten motsvarar vanligtvis de pensionsförmåner som beräknas intjänas under det kommande året plus eventuella underskott gentemot miniminivån, såvida planen inte uppvisar ett överskott enligt lokala fonderingsprinciper. I USA fastställs miniminivån på tillskotten till pensionsplanerna av bolaget för att undvika straffavgifter, behålla flexibiliteten samt att undvika omfattande extra finansiell rapportering till de amerikanska pensionsmyndigheterna och till deltagarna i pensionsplanen. Miniminivån på tillskotten motsvarar vanligtvis de förmåner som beräknas intjänas under det kommande året plus en sjundedel av eventuellt underskott, såvida planen inte uppvisar ett överskott enligt lokala fonderingsprinciper. I Storbritannien finns ingen fastställd miniminivå för värdet på förvaltningstillgångarna. Det finns lagkrav på att genomföra en grundlig skuldberäkning var tredje år. För varje separat plan som visar ett underskott fastställs en finansieringsplan som skall säkra en fullständig finansiering av planen inom en rimlig tidsram. Finansieringsplanen skall överenskommas med bolaget och lämnas till tillsynsmyndigheten för godkännande. I Belgien definieras miniminivån på fondering i lag och följs löpande upp av tillsynsmyndigheten FSMA. Ramverket för minimikravet utgår från en diskonteringsränta som baseras på förväntad avkastning på plantillgångarna. Pensionsfonden måste alltid vara fullt fonderad på detta skuldmått. De årliga tillskotten till pensionsfonden följer en tillskottsplan utformad för att ge stabilitet över planens livslängd. Under 2025 beräknar Volvokoncernen överföra cirka 500 Mkr till förmånsbestämda pensionsplaner. 113 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 21 Övriga avsättningar Redovisningsprinciper Avsättningar redovisas i balansräkningen när en legal eller informell förpliktelse föreligger till följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. När dessa kriterier inte uppfylls kan eventualförpliktelser komma att redovisas. Långfristiga avsättningar förväntas till största delen regleras inom 2 till 3 år. Avsättningar för produktgarantier Avsättningar för produktgarantier redovisas som kostnad för sålda produkter och inkluderar kontraktsgaranti och garantikampanjer. Avsättningar för kontraktsgaranti redovisas i samband med att produkterna säljs. Avsättning för kampanjer avseende specifika kvalitetsproblem redovisas i samband med att kampanjen beslutas. Avsättningar för utökad garanti En utökad garanti är en produktförsäkring som säljs till kunden som gäller för en produkt enligt vissa villkor under en bestämd period som en tilläggsförsäkring utöver de kontraktuella garantierna. Avsättningen reflekterar risken att den förväntade kostnaden för att uppfylla villkoren enligt tilläggsförsäkringen överstiger den förväntade intäkten. Avsättningar i försäkringsverksamhet Volvokoncernen har ett internt försäkringsbolag och avsättningar i försäkringsverksamhet är relaterad till skadeanspråk från tredje man till bolag inom Volvokoncernen. Skadereserven inkluderar också en avsättning för ej rapporterade skador baserat på tidigare erfarenhet. Den ej intjänade premiereserven rapporteras inom övriga kortfristiga skulder. Avsättningar för omstruktureringskostnader En avsättning för beslutade omstruktureringsåtgärder redovisas när en detaljerad plan för åtgärdernas genomförande föreligger samt när denna plan kommunicerats till dem som berörs. Ersättningar vid uppsägning till följd av ett frivilligt uppsägningsprogram redovisas som en avsättning och kostnad när den anställde accepterar erbjudandet. Vanligtvis redovisas omstruktureringskostnader som en del av övriga rörelseintäkter och kostnader. Avsättningar för restvärdesrisker Restvärdesrisker innebär att Volvokoncernen i framtiden kan tvingas avyttra begagnade fordon med förlust om värdeutvecklingen för dessa fordon är sämre än vad som förutsågs vid kontraktets ingång. Restvärdesrisker är hänförliga till operationella leasingkontrakt och försäljning med återköpsåtaganden (s.k. buybacks och tradebacks) där Volvokoncernen har ett restvärdesåtagande. Majoriteten av dessa kontrakt redovisas som tillgångar i operationell leasing och returrätts- tillgång i balansräkningen. Eventuella restvärdesrisker redovisas inte som avsättningar utan återspeglas som en reducering av tillgångarna genom accelererande avskrivningar och/eller nedskrivningar. Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar om restvärdesrisker. Återköpsåtaganden som är oberoende i förhållande till försäljnings- transaktionen redovisas inte som tillgångar i operationell leasing eller som returrättstillgång i balansräkningen. De eventuella restvärdes- riskerna avseende dessa kontrakt redovisas som avsättningar. Till den del restvärdesexponeringen inte uppfyller definitionen för avsättning redovisas återstående bruttoexponering under eventualförpliktelser. Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden. Avsättningar för servicekontrakt Servicekontrakt erbjuder förebyggande underhåll till kunden enligt en överenskommen serviceplan. Avsättningen reflekterar risken att den förväntade kostnaden för att tillhandahålla servicetjänster och reparationer i enlighet med servicekontraktet överstiger den förväntade intäkten. Övriga avsättningar Övriga avsättningar består huvudsakligen av avsättningar för tvister gällande rättsliga processer, avsättningar för externt utfärdade kredit- garantier och övriga avsättningar, såvida de inte specificeras separat. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Osäkerheten gällande belopp eller tidpunkt för utflöde av resurser varierar för olika sorters avsättningar. Angående avsättningar för produktgarantier, utökad garanti, restvärdesrisker och servicekontrakt baseras avsättningarna på historisk statistik och uppskattade framtida kostnader, varför det avsatta beloppet i högre grad överensstämmer med det verkliga utflödet av resurser. Angående avsättningar för tvister, som skattefrågor och rättsliga processer, är osäkerheten högre. Avsättningar för produktgarantier Avsättningar för produktgarantier fastställs utifrån historisk statistik med hänsyn till kända förändringar avseende garantianspråk, garantiperioder, genomsnittlig tid från att fel uppstår till dess att garantikrav inkommer till företaget och förväntade förändringar i kvalitetsindex. Det faktiska utfallet av produktgarantier kan avvika från det förväntade utfallet och väsentligt påverka redovisade garantikostnader och avsättningar under kommande tidsperioder. Återbetalning från leverantörer, vilka minskar Volvokoncernens kostnader för garantiåtaganden, redovisas när de anses vara säkra. Övriga avsättningar Volvokoncernen arbetar aktivt för att säkerställa regelefterlevnad av tillämpliga miljölagar och regelverk, vilka ofta är komplexa och osäkra. Om Volvokoncernen misslyckas med att möta klimatrelaterade mål eller miljökrav skulle Volvokoncernen kunna drabbas av betydande böter och andra sanktioner som skulle kunna ha en väsentlig påverkan på den finansiella rapporteringen. 114 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Avsättningar för rättsliga processer Volvokoncernen granskar löpande utvecklingen av väsentliga tvister som företag i koncernen är part i, såväl civil- som skatterättsliga, för att uppskatta behovet av att redovisa avsättningar och eventual- förpliktelser i koncernens finansiella rapporter. Volvokoncernen tar hänsyn till ett antal faktorer när bedömning görs om en avsättning eller en eventualförpliktelse ska redovisas, bland annat vilken typ av rättstvist som är aktuell, storleken på ersättningsanspråk, utvecklingen av tvisten, uppfattningar från juridiska ombud och andra rådgivare, erfarenheter från liknande fall och beslut fattade av Volvokoncernens ledning angående företagets planerade agerande avseende tvisten i fråga. Den faktiska utgången av en rättstvist kan avvika från den förväntade utgången av tvisten. Skillnader mellan faktiskt och förväntat utfall av en tvist kan väsentligt påverka framtida finansiella rapporter och ha en ofördelaktig inverkan på Volvokoncernens rörelseresultat, finansiella ställning och likviditet. Avsättningar för rättsliga processer inkluderas i övriga avsättningar i Tabell 21:1. Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden. 21:1 Avsättningar Redovisat värde 31 dec 2023 Avsätt- ningar Åter- föringar Ianspråk- taganden Förvärvade och avytt- rade verk- samheter² Valutakurs- förändringar Omklassi- ficeringar² Redovisat värde 31 dec 2024 Förväntat utflöde inom 12 månader Förväntat utflöde efter 12 månader Avsättningar för produktgarantier¹ 17.331 13.046 -2.624 -10.004 -94 831 342 18.829 9.660 9.169 Avsättningar för utökad garanti 645 683 -164 -616 – 32 -158 422 267 155 Avsättningar i försäkringsverksamhet 1.037 168 -133 -115 – 61 – 1.018 – 1.018 Avsättningar för omstruktureringskostnader³ 2.155 125 -605 -772 -55 96 -175 769 747 22 Avsättningar för restvärdesrisker 200 367 -204 -219 – 15 24 183 90 94 Avsättningar för servicekontrakt 560 578 -272 -246 – 26 -1 645 321 324 Övriga avsättningar⁴ 10.674 5.366 -1.660 -4.046 -159 158 -218 10.116 8.605 1.510 Summa 32.602 20.333 -5.661 -16.018 -308 1.221 -186 31.983 19.690 12.293 1 Inkluderar en avsättning för komponent i avgasefterbehandlingssystemet, för mer information se nedan. 2 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning. 3 Inkluderar avsättningar för omstruktureringskostnader i Volvo Bussar och Nova Bus, för mer information se nedan. 4 Inkluderar en avsättning hänförlig till krav som en följd av EU-kommissionens förlikningsbeslut 2016 för överträdelse av konkurrensbestämmelser. Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden om EU-kommissionens förlikningsbeslut 2016 för överträdelse av konkurrensbestämmelser. Volvokoncernen har upptäckt att en komponent i avgasefter- behandlingssystemet som används på vissa marknader och modeller kan åldras i förtid, vilket leder till försämrad prestanda avseende utsläppskontroll. Volvokoncernen gjorde en avsättning på 7 miljarder kronor vilket påverkade rörelseresultatet för 2018, relaterat till uppskattade kostnader för att hantera detta. Den negativa kassaflödeseffekten påbörjades under 2019 och kommer fortsätta de kommande åren. Vid utgången av 2024 hade cirka hälften av den initiala reserven utnyttjats. Volvokoncernen kommer löpande se över reservens storlek allteftersom ärendet utvecklas. Volvo Bussar stängde sin karossfabrik i Wroclaw, Polen, under 2024. Omstruktureringskostnader på 1,3 miljarder kronor påverkade rörelseresultatet negativt under 2023, varav omstruktureringsreserv 1,2 miljarder kronor och nedskrivning av tillgångar 0,1 miljarder kronor. Under 2024 återfördes 0,4 miljarder kronor från reserven. Nova Bus upphör med bussproduktionen på den nordamerikanska marknaden och har beslutat att stänga sin tillverknings- och leveransanläggning i Plattsburgh i USA senast 2025. Omstruktur- eringskostnader på 1,3 miljarder kronor påverkade Volvokoncernens rörelseresultat negativt under 2023, varav omstruktureringsreserv 1,0 miljarder kronor, avyttring av goodwill 0,1 miljarder kronor och nedskrivning av tillgångar 0,2 miljarder kronor. Under 2024 återfördes 0,2 miljarder kronor från reserven. 115 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 22 Skulder Redovisningsprinciper Upptagna lån värderas till upplupet anskaffningsvärde genom effektivräntemetoden. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper avseende finansiella instrument. Läs mer i Not 14 Leasing om redovisningsprinciper avseende leasingskulder. Obligationslån och övriga lån Volvokoncernens långfristiga och kortfristiga lån specificeras i tabellerna 22:1 och 22:3 nedan, med utgivna obligationslån listade per valuta. Lån i dotterföretag sker huvudsakligen via Volvo Group Treasury i lokal valuta och därigenom minimeras finansiell valuta- exponering i respektive företag. Volvo Group Treasury använder olika derivatinstrument för att tillhandahålla ut- och inlåning i olika valutor utan att öka Volvokoncernens risk. 22:1 Långfristiga obligationslån och övriga lån Valuta Viktad genomsnittlig ränta 31 dec 2024, % 31 dec 2024 31 dec 2023 Obligationslån EUR 2,99 83.988 67.219 SEK 3,82 15.990 21.440 GBP 5,47 8.284 7.614 USD 2,72 769 698 BR Obligationslån¹ 109.031 96.970 Övriga lån Övriga lån¹ 41.425 33.983 Leasingskulder 5.944 5.314 Omvärdering av utestående derivat till SEK² 3.455 2.236 BR Övriga lån 50.824 41.532 1 Långfristiga lån för vilka säkerheter har ställts uppgick till 9.739 Mkr (4.694). Läs mer i Not 23 Ställda säkerheter. 2 Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1 om den långfristiga delen av utestående ränte- och valutaderivat. 22:3 Kortfristiga obligationslån och övriga lån Valuta Viktad genomsnittlig ränta 31 dec 2024, % 31 dec 2024 31 dec 2023 Obligationslån EUR 2,40 35.011 38.137 SEK 3,69 10.449 6.011 NOK – – 1.568 HKD – – 925 BR Obligationslån¹ 45.460 46.641 Övriga lån Övriga lån¹ 54.887 48.731 Leasingskulder 2.104 1.877 Omvärdering av utestående derivat till SEK² 1.301 1.040 BR Övriga lån 58.292 51.648 1 Kortfristiga lån för vilka säkerheter har ställts uppgick till 3.527 Mkr (1.900). Läs mer i Not 23 Ställda säkerheter. 2 Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1 om den långfristiga delen av utestående ränte- och valutaderivat. 22:2 Förfallostruktur År Obligationslån och övriga lån Ej utnyttjade långfristiga kreditfaciliteter 2026 88.650 34.804 2027 40.228 1.000 2028 11.091 – 2029 15.878 22.931 2030 1.261 – 2031 eller senare 2.748 – Summa 159.855 58.736 Läs mer i Not 14 Leasing, tabell 14:4 för förfallostruktur av långfristiga leasingskulder. Totalt 152.996 Mkr (142.108) i obligationslån och 87.585 Mkr (76.020) i övriga lån i tabellerna 22:1 och 22:3 är avsedda för finansiering av kreditportföljen i Financial Services. Ränterisken inom Financial Services hanteras med målsättningen att uppnå en matchning mellan räntebindningen på in- och utlåning, i avsikt att eliminera ränterisk. Den genomsnittliga räntan på finansiella skulder i Industriverksamheten, inklusive Volvokoncernens kreditkostnader, uppgick vid årsskiftet till 4,8% (5,7). Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering om hur finansieringen av Industriverksamheten respektive Financial Services hanteras och presenteras i Volvokoncernens balansräkning. Den övervägande delen av låneförfall under 2026 är en del av den normala affärsverksamheten i Volvokoncernen, där portföljen för Financial Services har en kortare förfallostruktur i jämförelse med Industriverksamheten. Beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter är så kallade stand-by faciliteter för upplåning. En avgift utgår för beviljade kreditfaciliteter vilken redovisas inom övriga finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen. Läs mer i Not 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader. 116 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Övriga skulder 22:4 Långfristiga övriga skulder 31 dec 2024 31 dec 2023 Förutbetalda leasingintäkter¹ 8.359 6.251 Restvärdesskulder¹ 7.882 7.408 Förutbetalda intäkter för service¹ 23.271 20.359 Återbetalningsskulder¹ 1.540 1.536 Förskott från kunder¹ 12 12 Utestående ränte- och valutaderivat² 1.016 2.100 Övriga skulder 4.503 3.876 BR Övriga skulder 46.583 41.542 1 Läs mer i Not 7 Intäkter, om avtals- och återbetalningsskulder samt försäljning med restvärdesåtaganden. 2 Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1 om den långfristiga delen av utestående ränte- och valutaderivat. 22:5 Kortfristiga övriga skulder 31 dec 2024 31 dec 2023 Leverantörsskulder 78.527 82.987 Aktuella skatteskulder 3.111 5.087 Förskott från kunder¹ 4.300 3.611 Löner och källskatter 16.708 16.939 Mervärdesskatt 5.475 6.167 Upplupna kostnader avseende återförsäljarbonus och rabatter¹ 8.983 6.940 Övriga upplupna kostnader 16.501 14.917 Förutbetalda leasingintäkter¹ 4.244 3.739 Förutbetalda intäkter för service¹ 5.803 4.557 Övriga förutbetalda intäkter¹ 1.903 1.383 Restvärdesskulder¹ 4.291 4.545 Återbetalningsskulder¹ 629 519 Övriga finansiella skulder 371 249 Ränte- och valutaderivat² 109 404 Övriga skulder 6.579 6.248 Övriga skulder 157.533 158.292 1 Läs mer i Not 7 Intäkter, om avtals- och återbetalningsskulder samt försäljning med restvärdesåtaganden. 2 Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1 om den långfristiga delen av utestående ränte- och valutaderivat. Icke-räntebärande kortfristiga skulder inklusive skulder som innehas för försäljning uppgick till 157.546 Mkr (166.052) eller 60% (63) av Volvokoncernens totala kortfristiga skulder. Avtal om leverantörsfinansiering Volvokoncernen har avtal om leverantörsfinansiering med vissa externa finansiärer, som erbjuder leverantörer tidigare betalning av Volvokoncernens leverantörsskulder. Volvokoncernen förlänger inte betalningsvillkoren och betalar inga kreditavgifter, medan leverantörerna kan utnyttja dessa upplägg för att erhålla tidigare betalning. Leveran- törer med längre betalningsvillkor har därför ett större incitament att vara med i dessa upplägg. Intervallet av förfallodatum för skulder inom leverantörsfinansiering är 30-180 dagar efter fakturadatum, varav majoriteten förfaller inom 60-120 dagar. Flera finansiärer är del av leverantörsfinansieringsavtalen och eftersom Volvokoncernen inte förlänger betalningsvillkoren regleras skulderna när de förfaller, därmed uppstår inga likviditetsrisker. I tillägg till detta använder Volvokoncernen utställda bank acceptance drafts för att betala vissa lokala leverantörer i Kina. Utställda bank acceptance drafts förlänger Volvokoncernens betalningsvillkor med ytterligare sex månader. I båda dessa fall är skulderna starkt sammankopplade med den löpande verksamheten och avtalen om leverantörsfinansiering leder inte till nån betydande förändring i dessa skulders natur eller funktion. Skulderna rapporteras därför som leverantörsskulder i balansräkningen och inom den löpande verksamheten i kassaflödes- analysen. Per 31 december 2024, uppgår skulderna inkluderade i dessa avtal till 13% av Volvokoncernens totala leverantörsskulder. 22:6 Avtal om leverantörsfinansiering 31 dec 2024 Redovisat värde Leverantörsskulder som ingår i avtal om leverantörsfinansiering 5.914 - Av vilka leverantörerna erhållit betalning från extern finansiär 5.135 Utställda bank acceptance drafts 4.508 Intervall för förfallodatum Leverantörsskulder som ingår i avtal om leverantörsfinansiering 30-180 Leverantörsskulder betalade genom utställda bank acceptance drafts 270 Leverantörsskulder som inte ingår i avtal om leverantörsfinansiering 30-180 117 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 23 Ställda säkerheter 23:1 Ställda säkerheter 31 dec 2024 31 dec 2023 Tillgångar i operationell leasing – 44 Kundfinansieringsfordringar 14.601 7.605 Likvida medel¹ 394 274 Summa ställda säkerheter 14.994 7.924 1 Läs mer i Not 18 Likvida medel om ej tillgängliga likvida medel. Långfristiga och kortfristiga lån om 13.266 Mkr (6.594) har säkrats genom ställda säkerheter till ett belopp av 14.994 Mkr (7.924). Vid värdepapperisering av tillgångar har lån utgivits, varav 6.681 Mkr (598 ) återstår. Dessa är säkrade med kundfinansierings- fordringar uppgående till 7.305 Mkr (1.016) med lastbilar och anläggningsmaskiner som underliggande säkerhet, samt likvida medel uppgående till 394 Mkr (274) som ej är tillgängliga. En värdepapperiseringsfacilitet används för att finansiera kund- finansieringsfordringar i förberedande syfte för värdepapperisering. Per 31 december 2024 var 6.585 Mkr (5.975) utestående, vilka är säkrade av kundfinansieringsfordringar uppgående till 7.296 Mkr (6.589). Läs mer i Not 22 Skulder. 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden Redovisningsprinciper En eventualförpliktelse redovisas vid en möjlig förpliktelse för vilken det återstår att få bekräftat om företaget har en befintlig förpliktelse som skulle kunna leda till ett utflöde av resurser. Alternativt finns en befintlig förpliktelse som inte uppfyller kriterierna att redovisas som avsättning eller annan skuld i balansräkningen då det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet av förpliktelsen inte kan göras. Finansiella åtaganden är kontraktuella åtaganden till en eventuell kostnad vid en framtida tidpunkt och som inte rapporteras som skulder på balansdagen. 24:1 Eventualförpliktelser 31 dec 2024 31 dec 2023 Kreditgarantier utfärdade för kunder och övriga 2.949 3.806 Skatteanspråk 8.910 6.041 Restvärdesåtaganden 219 152 Övriga eventualförpliktelser 4.890 5.907 Summa eventualförpliktelser 16.969 15.907 Totala eventualförpliktelser uppgick den 31 december 2024 till 16.969 Mkr (15.907). Utställda kreditgarantier uppgick till 2.949 Mkr (3.806). Det redovisade beloppet för kreditgarantier motsvarar bruttoexponeringen och har inte reducerats med hänsyn till värdet av erhållna motgarantier eller andra säkerheter såsom rätten att återta produkter. Värdet av sådana erhållna motgarantier och andra säkerheter, som reducerar exponeringen, är beroende av prisutvecklingen på begagnade produkter samt möjligheten att återta produkter. En betydande del av kredit- garantierna avser kreditgarantier relaterade till kinesiska återförsäljare och slutkunder inom Anläggningsmaskiner. Skatteanspråk uppgick till 8.910 Mkr (6.041) och avser fram- ställda eller förväntade yrkanden mot Volvokoncernen där kriterierna för att redovisa en skatteskuld eller avsättning ej uppfyllts. Globala företag som Volvokoncernen är emellanåt involverade i skatte- processer av varierande omfattning och i olika stadier. Volvo- koncernen utvärderar löpande dessa skatteprocesser. När det är sannolikt att ytterligare skatt skall erläggas och det är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning av utfallet sker erforderlig reservering. Av totala skatteanspråk är 2,2 miljarder kronor (0) relaterat till en revision av indirekt skatt i Brasilien, 1,2 miljarder kronor (1,4) avser en revision av transferpriser i Brasilien och 2,8 miljarder kronor (2,5) avser två revisioner avseende tullar i Indien. Restvärdesåtaganden uppgick till 219 Mkr (152) och avsåg försäljningstransaktioner kombinerade med återköpsåtaganden (buybacks och tradebacks) som är oberoende i förhållande till försäljningstransaktionen och redovisas därför inte som tillgångar i operationell leasing eller som returrättstillgång i balansräkningen. Beloppet motsvarar bruttoexponeringen och har inte reducerats med beräknade nettoförsäljningsvärden avseende begagnade produkter tagna som säkerheter. I den utsträckning begagnade produkter förväntas resultera i en förlust vid försäljning redovisas en avsättning för restvärdesrisken om restvärdesrisken uppfyller definitionen för en avsättning. Läs mer i Not 7 Intäkter om försäljning med återköpsåtaganden. Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar om avsättningar för restvärdesrisker. Övriga eventualförpliktelser uppgick till 4.890 Mkr (5.907) och inkluderar bland annat bud- och prestationsklausuler samt rättsliga processer. 118 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Rättsliga processer I januari 2011 blev Volvokoncernen och andra lastbilsföretag föremål för en utredning av EU-kommissionen gällande eventuell överträdelse av EU:s konkurrensbestämmelser. I juli 2016 meddelade EU-kommissionen ett förlikningsbeslut mot Volvokoncernen och andra lastbilsföretag som slog fast att de deltagit i en överträdelse av konkurrensreglerna som för Volvokoncernens del varade under 14 år mellan 1997 och 2011. Volvokoncernen betalade böter motsvarande 670 miljoner EUR. Som en följd av EU-kommissionens förlikningsbeslut har Volvo erhållit och försvarar sig mot en betydande mängd skadeståndskrav från kunder och andra externa parter som hävdar att de direkt eller indirekt lidit skada på grund av det agerande som omfattas av beslutet. Kraven avser främst lastbilar sålda av Volvokoncernen under den 14 år långa överträdelsen och, i vissa fall, lastbilar sålda under specifika perioder därefter. Vissa krav har även ställts mot Volvokoncernen som avser lastbilar sålda av andra tillverkare. Lastbilstillverkarna som omfattas av förlikningsbeslutet från 2016 är, i de flesta länder, solidariskt ansvariga för skada som orsakats av överträdelsen. Totalt rör det sig om ungefär 3.000 krav som framställts mot koncernen i fler än 20 länder (inklusive EU-länder, Storbritannien, Norge och Israel) av ett stort antal parter som agerar antingen enskilt eller som en del i en större grupp av klagande eller i en grupptalan. Ytterligare krav kan komma att framställas, och tvisterna förväntas i många länder pågå under många år. Antalet lastbilar sålda av koncernen som omfattas av kraven mot Volvokoncernen och andra tillverkare uppgår för närvarande till flera hundra tusen, varvid grunden för kraven är att överträdelsen skulle ha föranlett en prisökning på koncernens lastbilar och att detta direkt eller indirekt medfört skada. Volvokoncernen vidhåller sin bestämda åsikt att agerandet som omfattas av förlikningsbeslutet inte orsakat någon skada för kunder eller andra externa parter, och faktum är att EU-kommissionen inte heller undersökte potentiella effekter av överträdelsen på marknaden. Volvokoncernen anser att de slutpriser som koncernens kunder betalade för sina lastbilar inte påverkades av överträdelsen utan var ett resultat av individuella förhandlingar avseende samtliga inköpsparametrar, bland annat nybilspris men även i förekommande fall anknutna produkter och tjänster sålda tillsammans med nya lastbilar såsom servicekontrakt, finansiering, återköpsåtaganden osv. Tvisternas förlopp har hittills varit blandat med viss negativ utgång. Stor osäkerhet råder dock alltjämt avseende slutgiltig exponering i tvisterna och det är vanligt att utsikter och risker fluktuerar över tid i komplexa tvister som dessa. Det är i nuläget inte möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning av det totala ansvaret som skulle kunna uppkomma till följd av dessa krav givet kravens komplexitet och de olika (och i vissa fall tidiga) stadier processerna befinner sig i. Tvisterna är emellertid av ansenlig omfattning och ett ogynnsamt utfall för några eller samtliga krav kan, beroende på typ och omfattning av sådana utfall, komma att påverka Volvokoncernens finansiella resultat, kassaflöde och finansiella ställning väsentligt. Mot bakgrund av utvecklingen i tvisterna och nuvarande risker har Volvokoncernen för Q2 2023 redovisat en kostnad om 6 miljarder kronor (utöver tidigare redovisade kostnader om 630 Mkr och vid sidan av kostnader för legala ombud), avseende delar av tvisterna som kan uppskattas i nuläget och där ett utflöde av resurser är troligt. Detta motsvarar Volvokoncernens nuvarande uppskattning, som kan komma att ändras allteftersom tvisterna utvecklas. Volvokoncernen är även involverad i ett antal rättsliga processer förutom de som finns beskrivna ovan. Volvokoncernen bedömer det inte som sannolikt att dessa sammantaget medför någon risk för en väsentlig påverkan på Volvokoncernens finansiella ställning. Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar. Finansiella åtaganden Under 2024 etablerade Volvokoncernen och Westport ett joint venture, Cespira, för bränslesystem för högtrycksinsprutning (HPDI). Volvo har förvärvat 45% av aktierna för 374 Mkr, plus upp till ytterligare 45 miljoner USD beroende på företagets utveckling. Volvokoncernen, Renault Group och CMA CGM Group har under 2024 gått samman för att möta de växande behoven av koldioxidsnål och effektiv logistik med en helt ny generation elektrifierade skåpbilar. Ett nytt bolag, Flexis SAS, bildades i början av 2024. Volvokoncernen förbinder sig att från 2024 investera 300 miljoner euro under de kommande tre åren, varav 40 miljoner EUR återstår den 31 december 2024. Under 2022 bildade Volvokoncernen, Daimler Truck och Traton Group joint venture-företaget Milence för laddningsinfrastruktur i Europa. Volvokoncernen förbinder sig att investera 167 miljoner EUR inom några år från bildandet av joint venture-företaget, varav 85 miljoner EUR återstår den 31 december 2024. 119 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 25 Transaktioner med närstående Redovisningsprinciper Volvokoncernen har mellanhavanden med några av dess närstående parter, såsom intresseföretag och joint ventures. Transaktionerna uppstår i den löpande verksamheten och baseras på affärsmässiga villkor och marknadspriser. De består huvudsakligen av försäljning av fordon, reservdelar, maskiner och service, såväl som inköp av reservdelar, motorer och fordon till vidareförsäljning. Transaktioner mellan AB Volvo och dess dotterföretag har eliminerats i koncern- redovisningen och transaktioner med styrelsen och koncern- ledningen består av ersättningar, vilka inte upplyses om i denna not. Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar. Läs mer i Not 27 Personal om ersättningar till styrelsen och koncernledningen. Läs mer i Bolagsstyrningsrapport om styrelsen och koncernledningen. Volvokoncernens transaktioner med närstående parter presenteras i tabell 25:1 och 25:2. 25:1 Försäljning av varor, service samt övriga intäkter Inköp av varor, service samt övriga kostnader 2024 2023 2024 2023 Intresseföretag 1.924 2.549 242 213 Joint ventures 4.126 3.541 1.522 1.380 25:2 Fordringar Skulder 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 Intresseföretag 422 259 115 106 Joint ventures 528 535 213 85 26 Statliga stöd Redovisningsprinciper Statliga stöd är ekonomiska bidrag från statliga och överstatliga organ som erhålls i utbyte mot att Volvokoncernen uppfyller vissa uppställda villkor. De ekonomiska bidragen redovisas i de finansiella rapporterna när rimlig säkerhet föreligger att villkoren kommer uppfyllas och att bidragen kommer erhållas. Bidrag som är hänförliga till tillgångar redovisas vanligen som förutbetalda intäkter i balansräkningen. Bidrag som är hänförliga till resultatet redovisas som förutbetalda intäkter i balansräkningen och intäktsförs så att de möter kostnaden som stödet avser. Om kostnader uppkommit före bidragen har erhållits, men avtal slutits om att erhålla bidragen, redovisas bidragen i resultaträkningen för att möta kostnaderna som stödet avser. Under 2024 har statliga stöd uppgående till 1.523 Mkr (1.057) erhållits och 1.096 Mkr (618) har redovisats i resultaträkningen. Statliga stöd inkluderar erhållna skattelättnader relaterade till produktutveckling med 506 Mkr (373) vilka främst erhållits i Frankrike och USA. Skattelättnader uppgående till 453 Mkr (373) har redovisats i resultaträkningen. Övriga stöd har huvudsakligen erhållits från svenska, kinesiska och amerikanska statliga organ och från EU-kommissionen. 120 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 27 Personal Redovisningsprinciper Incitamentsprogram Volvokoncernen har ett långfristigt och ett kortfristigt incitaments- program som regleras med kontanter. Det långfristiga incitamentsprogrammet (LTI) har en treårig prestationsperiod och innefattar två mätbara prestationsmål, relativ totalavkastning till aktieägarna (relativ TSR) och avkastning på sysselsatt kapital (ROCE). Relativ TSR inkluderar en verkligt värde komponent varför den delen av programmet redovisas som ett aktierelaterat ersättningsprogram. En skuld redovisas och värderas till verkligt värde genom Monte Carlo simulering vid varje rapport- period. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen för varje period tills skulden regleras genom en utbetalning i kontanter. För att beräkna verkligt värde med Monte Carlo simulering, används flertalet parametrar där antaganden görs såsom intjänandeperiod, årlig riskfri ränta, förväntad volatilitet i aktiekurs och TSR-pris. LTI-övergångsprogrammet 2024 (enligt definitionen nedan) har en ettårig prestationsperiod och en treårig inlåsningsperiod och innefattar två mätbara prestationsmål, rörelseresultat och ROCE. Det kortfristiga incitamentsprogrammet (STI) har en ettårig prestationsperiod och innefattar mätbara prestationsmål som exempelvis kan vara relaterade till rörelseresultat, operativt kassaflöde, ROCE eller liknande nyckeltal, eller hållbarhetsmål. Prestationsmålen som omfattas av programmen såsom ROCE, rörelseresultat, operativt kassaflöde eller liknande nyckeltal baseras på bästa uppskattning och redovisas som ersättningar till anställda. Under intjänandeperioden redovisas den totala ersättningskostnaden för incitamentsprogrammen som en kostnad i resultaträkningen och som övriga lång- eller kortfristiga skulder beroende på när i tiden skulden kommer att regleras. Vid slutet av intjänandeperioden motsvarar skulden den faktiska utbetalning som sker i kontanter. Efter implementeringen av det nya långfristiga incitamentsplanen under 2023, samt antagandet av de uppdaterade riktlinjerna för ersättning under årsstämman 2023 har inga nya förslag om uppdatering av riktlinjerna genomförts under 2024. De fastslagna riktlinjerna från 2023 är fortfarande gällande. För mer information om dialogen med aktieägare och röstningsrådgivare hänvisas till ersättningsrapporten som finns tillgänglig på www.volvogroup.com. Riktlinjer avseende ersättning för Volvokoncernens ledning antagna av årsstämman den 4 april 2023 Årsstämman 2023 beslutade om följande riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för Volvokoncernens ledning (ledande befattningshavare). Riktlinjerna är framåtblickande, vilket innebär att de ska tillämpas på avtalade ersättningar, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter att dessa föreslagna riktlinjer antagits av års- stämman 2023. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas separat av bolagsstämman. Riktlinjernas främjande av Volvokoncernens affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet En framgångsrik implementering av Volvokoncernens affärsstrategi och tillvaratagandet av koncernens långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att koncernen kan rekrytera, behålla och utveckla högre chefer. Dessa riktlinjer möjliggör för AB Volvo att kunna erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig totalersättning. Ytterligare information om Volvokoncernens affärs- strategi finns tillgänglig i Volvokoncernens årsredovisning. Ersättningsformer Volvokoncernens ersättning till ledande befattningshavare ska bestå av följande komponenter: grundlön, kortfristig respektive långfristig rörlig ersättning, pensionsförmåner och andra förmåner. Kortfristig ersättning får, såvitt avser den verkställande direktören, uppgå till högst 100% av grundlönen och, såvitt avser övriga ledande befattningshavare, högst 80% av grundlönen. Långfristig ersättning får, såvitt avser den verkställande direktören, uppgå till högst 150% av grundlönen och, såvitt avser övriga ledande befattningshavare, högst 80% av grundlönen. Befintlig och föreslagen långfristig ersättning beskrivs och beslutas om separat av årsstämman 2023. Ytterligare kontantersättning får utgå under extraordinära omständigheter förutsatt att sådana särskilda arrangemang är tidsbegränsade och endast görs på individnivå, antingen i syfte att rekrytera eller behålla ledande befattningshavare, eller som ersättning för extraordinära insatser utanför individens ordinarie uppgifter. Sådan ersättning får inte överstiga ett belopp motsvarande 100% av den årliga grundlönen. Beslut om sådan ersättning ska fattas av styrelsen på förslag av ersättningskommittén. Pensionsförmåner till verkställande direktören ska baseras på en premiebestämd pensionsplan. Den pensionsgrundande lönen ska enbart omfatta grundlön. Pensionsavsättningarna till verkställande direktören hänförliga till den årliga grundlönen ska inte uppgå till mer än 35% av grundlönen. Andra förmåner kan inkludera t.ex. livförsäkring, sjukvårds- försäkring och bilförmån. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmåner får inte uppgå till mer än 3% av verkställande direktörens årliga grundlön. För andra ledande befattningshavare ska utbetalning av pensions- förmåner baseras på en premiebestämd pensionsplan med undantag för de fall där lag eller kollektivavtal kräver en förmånsbestämd pension. Den pensionsgrundande lönen ska inkludera grundlön och, när lag eller kollektivavtal så kräver, rörliga ersättningar. De totala pensions- avsättningarna till andra ledande befattningshavare ska inte uppgå till mer än 35% av grundlönen, om inte en högre procentsats upp- kommer på grund av lag eller kollektivavtal. Andra förmåner kan inkludera t.ex. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring och bilförmån. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmåner får inte uppgå till mer än 10% av den årliga grundlönen för övriga ledande befattningshavare. Ersättning till ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige eller som är bosatta i Sverige men har väsentlig anknytning till eller har varit bosatta i ett annat land än Sverige kan bli vederbörligen anpassad för att följa tvingande regler eller lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses. 121 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Utöver ersättning enligt ovan kan ledande befattningshavare som flyttar med anledning av sin befattning eller som arbetar i flera länder även erhålla ersättning och förmåner som är rimliga med hänsyn till de särskilda omständigheter som följer av sådana arrangemang, varvid hänsyn ska tas till dessa riktlinjers övergripande ändamål samt allmänna riktlinjer och rutiner för gränsöverskridande arbete inom Volvokoncernen. Upphörande av anställning Vid upphörande av en ledande befattningshavares anställning får uppsägningstiden vara högst tolv månader. Grundlönen under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande grundlönen för två år. För ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige eller som är bosatta i Sverige men har väsentlig anknytning till eller har varit bosatta i ett annat land än Sverige får erbjudas uppsägningstid och avgångsvederlag som är skäliga mot bakgrund av de särskilda omständigheterna, varvid hänsyn ska tas till dessa riktlinjers övergripande ändamål samt allmänna riktlinjer och rutiner inom Volvokoncernen. Kriterier för utdelning av rörlig ersättning m.m. Program för långfristig och kortfristig ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier, vilka ska fastställas av styrelsen. Kriterierna – som exempelvis kan vara knutna till EBIT, kassaflöde, avkastning på investerat kapital eller liknande nyckeltal eller hållbarhetsmål – ska vara utformade för att främja Volvokoncernens strategi och långsiktiga värdeskapande samt stärka kopplingen mellan uppnådda prestationsmål och utfall. Bedömningen av i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts ska mätas över perioder om ett eller flera år, beroende på typ av incitamentsprogram. I vilken utsträckning kriterierna för tilldelning av rörlig ersättning har uppfyllts ska fastställas när den relevanta mätperioden avslutats. Styrelsen ansvarar för att fastställa eventuell incitamentsbaserad ersättning till samtliga ledande befattningshavare. Återbetalning och justeringar Ledande befattningshavare som deltar i Volvokoncernens kortfristiga och långfristiga incitamentsprogram är skyldiga att, under vissa omständigheter och under viss tid, återbetala hela eller delar av redan utbetalad ersättning om utbetalningen skett av misstag eller baserats på avsiktligt förfalskad data eller i händelse av en väsentlig justering av Volvokoncernens finansiella resultat. Vidare får styrelsen besluta om ändringar av utbetalningar enligt incitamentsprogram (innan utbetalning skett) när extraordinära omständigheter föreligger eller för att justera för oförutsedda engångshändelser. Lön och anställningsvillkor för anställda Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa riktlinjer har styrelsen beaktat att de förmåner som erbjuds till ledande befattningshavare behöver ligga i linje med de allmänna strukturer som tillämpas för AB Volvos anställda, på nivåer som är konkurrenskraftiga på marknaden. Således har lön och anställningsvillkor för andra anställda inom AB Volvo beaktats genom att information om detta inkluderats i ersättningskommitténs och styrelsens beslutsunderlag vid bedömningen av om dessa riktlinjer och de begränsningar som följer av dem är rimliga. Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna Styrelsen har inrättat en ersättningskommitté. I kommitténs uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid bolagsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättnings- kommittén ska även följa och utvärdera program för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer inom koncernen. Ersättningskommitténs ledamöter är oberoende i förhållande till AB Volvo och dess bolagsledning. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolags- ledningen, i den mån de berörs av frågorna. Frångående av riktlinjerna Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose Volvokoncernens långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa koncernens ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättnings- kommitténs uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättnings- frågor, vilket innefattar eventuella beslut om avsteg från riktlinjerna. Beskrivning av ändringar i riktlinjerna m.m. Under 2022 har bolaget noga övervägt synpunkter framförda av aktieägare och röstningsrådgivare i samband med årsstämman 2022 och på annat sätt under året. Till följd av denna dialog har styrelsen och ersättningskommittén under 2022 gjort en översyn av utformningen av koncernens långfristiga ersättning. Som ett resultat av denna översyn föreslår styrelsen antagande av ett nytt långfristigt incitamentsprogram med en treårig prestationsperiod som implemen- teras med start 2023. Det föreslås att övergången till det nya lång- fristiga incitamentsprogrammet med en treårig prestations-period sker parallellt med en tvåårig utfasning av det befintliga lång- fristiga incitamentsprogrammet. För mer information hänvisas till styrelsens separata förslag om ett nytt långfristigt incitaments- program. För mer information om dialogen med aktieägare och röstnings- rådgivare hänvisas till ersättningsrapporten 2022. 122 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Styrelsens arvode Enligt årsstämmans beslut 2024 skall arvode till styrelsens ledamöter valda vid årsstämman för tiden intill utgången av årsstämman 2025 utgå enligt följande: Styrelsens ordförande tillerkändes 4.100.000 kronor (3.925.000) och övriga av årsstämman valda ledamöter 1.230.000 kronor (1.175.000) med undantag för VD i AB Volvo, tillika koncernchef för Volvokoncernen som ej erhåller något arvode. Därutöver tillerkändes ordföranden i revisionskommittén 600.000 kronor (445.000) och övriga medlemmar av revisionskommittén 325.000 kronor (250.000) var, samt ordföranden i ersättnings- kommittén 175.000 kronor (175.000) och övriga ledamöter i ersättningskommittén 130.000 kronor (130.000) var, samt ordförande i Volvo CE Transformationkommittén 315.000 kronor (300.000) och övriga ledamöter i Volvo CE Transformation- kommittén 210.000 kronor (200.000) var. 27:1 Ersättning till koncernledningen Fast ersättning Rörlig ersättning Kronor Fast lön Övriga förmåner¹ Kortfristig rörlig ersättning Långfristig rörlig ersättning Övriga ersättningar³ Pensionspremier VD och koncernchef 21.713.590 318.521 15.245.034 24.882.542 – 7.475.988 Övriga medlemmar i koncernledningen2 104.844.398 11.680.141 51.999.561 54.307.763 2.300.000 31.048.625 Summa 2024 126.557.988 11.998.662 67.244.595 79.190.305 2.300.000 38.524.613 Summa 2023 119.076.210 4.864.435 94.469.355 106.906.712 – 39.979.978 1 Övriga förmåner består huvudsakligen av bil- och bostadsförmåner, diverse försäkringsförmåner samt kostnader relaterade till expatriater. 2 Koncernledning bestod, utöver VD, av 12 (13) medlemmar vid årets slut. 3 Övriga ersättningar avser ersättning i samband med anställning i koncernen. Långfristig incitamentsplan Långfristig incitamentsplan från 2016 Styrelsen fattade år 2016 beslut om en långfristig kontantbaserad incitamentsplan till Volvokoncernens 300 högsta chefer, inklusive ledande befattningshavare. Under 2022 beslutades det att utöka planen med 100 platser i syfte att attrahera ny, och bibehålla befintlig personal med unik och/eller fördjupad expertkunskap samt färdigheter som är svåra att hitta på den externa marknaden och som är avgörande för Volvokoncernens transformationsresa. För mer information, se Ersättningsformer på sidan 120. Långfristig incitamentsplan från 2023 Under 2023, antog årsstämman en ny långfristig incitamentsplan som innefattar maximalt 600 deltagare avseende koncernens högsta chefer, inklusive ledande befattningshavare och anställda i vissa affärskritiska positioner inom Volvokoncernen. Den nya planen kommer att ersätta den nuvarande långfristiga incitamentsplanen som antogs 2016. Övergången kommer, på grund av den utökade prestationsperioden enligt den nya planen, att äga rum under en tvåårig utfasning av den nuvarande planen genom två långfristiga övergångsprogram för 2023 respektive 2024. Styrelsen beslutade därför under 2024 om ett långfristigt incitamentsprogram för 2024 till 2026 (”LTI-programmet 2024-2026”) vilket utfärdades inom ramen för den långfristiga incitamentsplanen som antogs 2023. Som en del av den tvååriga utfasningen av den nuvarande långfristiga incitamentsplanen beslutade styrelsen även att anta ett långfristigt incitamentsprogram för 2024 (”LTI-övergångsprogrammet 2024”) baserat på villkoren i den långfristiga incitamentsplanen som antogs 2016. LTI-övergångsprogrammet 2024 omfattar endast deltagare som också var inskrivna i det långfristiga incitamentsprogrammet som beslutades av styrelsen 2022. Åtgärder har vidtagits för att säker- ställa att parallell tillämpning av de långfristiga incitamentsprogrammen inte leder till årliga utbetalningar som överstiger den årliga maximala procentsatsen för långfristig rörlig ersättning. Den nya planen har en treårig prestationsperiod följt av en ettårig inlåsningsperiod för de AB Volvo-aktier som deltagarna är skyldiga att förvärva. Vid slutet av inlåsningsperioden får deltagarna avyttra sina aktier. Ledande befattningshavare får dock endast göra det om de uppfyller kravet på att inneha AB Volvo-aktier värda minst två bruttoårslöner för verkställande direktören, och aktier värda minst en bruttoårslön för övriga ledande befattningshavare. Innehavskraven för ledande befattningshavare ska upphöra om den ledande befattnings- havarens anställning upphör och styrelsen får medge andra undantag från kraven efter vad styrelsen bedömer lämpligt. Deltagarna i de långfristiga incitamentsprogrammen måste vara anställda den 31 december det sista året av prestationsperioden för att kvalificera för utbetalning. Deltagare som avslutar sin anställning före det datumet förlorar sin rätt till en (proportionerlig) utbetalning, om de inte lämnar Volvokoncernen under vissa fördefinierade situationer (pension, arbetsoförmåga, avyttring, etc.). Dessa så kallade ”good leaver”-situationer är föremål för godkännande av Ersättnings- kommittén. Den långfristiga incitamentsplanen är kopplad till två förutbestämda mätbara prestationsmål: • AB Volvos treåriga genomsnittliga ROCE enligt en linjär skala (0% vid minimum, 100% vid maximum av skalan; relativ viktning 70%) och • Det relativa treårssnittet för aktieägarnas totalavkastning för AB Volvo B-aktier jämfört med MSCI World Machinery Index enligt en linjär skala (20% vid minimum, 100% vid maximum av skalan; relativ viktning 30%) (relativ TSR) Resultaten för vart och ett av dessa två prestationsmål ska fastställas efter utgången av den aktuella treåriga prestationsperioden. Den totala ersättningskostnaden inklusive sociala avgifter för LTI-programmet 2023-2025 som har påverkat resultaträkningen för 2024 uppgår till 249 Mkr (170) och den totala skulden per 31 december 2024, uppgår till 419 Mkr (170). Den totala ersättnings- kostnaden inklusive sociala avgifter för LTI-programmet 2024- 2026 som har påverkat resultaträkningen för 2024 uppgår till 161 Mkr ( – ) och den totala skulden per 31 december 2024, uppgår till 161 Mkr ( – ). Effekten i resultaträkningen är en uppskattning av utfallet och kommer under treårsperioden att löpande justeras för att reflektera utfallet vid slutet av programmet. Det slutliga utfallet av LTI-programmet 2023-2025 kommer att presenteras i årsredo- visningen för 2025 och det slutliga utfallet av LTI-programmet 2024-2026 kommer att presenteras i årsredovisningen för 2026. 123 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA VD och koncernchefs anställningsvillkor och ersättning Fast lön, kort- och långfristig rörlig ersättning VD och koncernchef har en ersättning som består av en fast årslön och en kort- och långfristig rörlig ersättning. Det kortfristiga incitamentsprogrammet 2024 baserades på koncernens operativa rörelseresultat, operativt kassaflöde samt volym av eldrivna fordon; LTI-programmet 2023-2025 och LTI- programmet 2024-2026 är baserat på relativ TSR och treårigt genomsnittligt ROCE och LTI-övergångsprogrammet 2024 baseras på operativt rörelseresultat och ettårigt ROCE. Det kortfristiga incitamentsprogrammet uppgår till högst 100% av den bonus- grundande lönen. LTI-programmet 2023-2025 (att utbetalas 2026), LTI-programmet 2024-2026 (att utbetalas 2027) och LTI- övergångsprogrammet 2024 (att utbetalas 2025, med förbehåll för godkännande att utdelning betalas ut) uppgår till högst 150% av den bonusgrundande lönen. Åtgärder har vidtagits för att säkerställa att parallell tillämpning av de långfristiga incitamentsprogrammen inte leder till årliga utbetalningar som överstiger den årliga maximala procentsatsen för långfristig rörlig ersättning. För räkenskapsåret 2024 erhöll VD och koncernchef en fast lön inklusive semesterersättning om 21.713.590 kronor (18.072.526) och en kortfristig rörlig ersättning om 15.245.034 kronor (17.271.313). Den kortfristiga rörliga ersättningen utgjorde 71,4% (97,0) av den årliga bonusgrundande lönen. Övriga förmåner, bestående av främst bilförmån och försäkringsförmån uppgick till 318.521 kronor (239.119). VD och koncernchef deltog även i LTI-programmet 2023-2025, LTI-programmet 2024-2026 och LTI-övergångsprogrammet 2024. Under räkenskapsåret 2024, har utfallet för LTI-programmet 2024 uppgått till 24.882.542 kronor (26.699.958) vilket var 116,5% (150,0) av den årliga bonusgrundande lönen. Hela nettobeloppet skall återinvesteras i Volvo B-aktier, som kommer att vara föremål för en inlåsningsperiod om tre år. Någon utdelning av beloppet kommer inte äga rum om årsstämman 2025 beslutar att inte betala ut någon utdelning till aktieägarna för 2024. Då utfallet av både LTI- programmet 2023-2025 och LTI-programmet 2024-2026 mäts över en treårsperiod (d.v.s. fastställt per den 31 december 2025 och 31 december 2026) har inga belopp betalats ut under 2024 för VD och koncernchef. Pensioner VD och koncernchef omfattades av en pensionsförmån i form av en premiebestämd pensionsplan med premier på 35% av den årliga fasta lönen. Det fanns inga ytterligare åtaganden utöver betalning av premierna. Totala pensionspremier för VD och koncernchef uppgick för 2024 till 7.475.988 kronor (6.229.991). Avgångsvederlag VD och koncernchef har tolv månaders uppsägningstid från AB Volvos sida och sex månaders uppsägningstid från sin sida. Vid uppsägning från företagets sida utgår ett avgångsvederlag mot- svarande tolv månadslöner. Om han påbörjar annat arbete under den tid som avgångsvederlag utgår reduceras avgångsvederlaget med 100% av inkomsten från den nya anställningen. Ersättning till koncernledning Fast lön, kort- och långfristig rörlig ersättning Medlemmarna av koncernledningen har en ersättning som består av fast årslön och en kort- och långfristig rörlig ersättning. Det kortfristiga incitamentsprogrammet 2024 baserades på koncernens operativa rörelseresultat, operativt kassaflöde samt volym av eldrivna fordon; LTI-programmet 2023-2025 och LTI- programmet 2024-2026 är baserat på relativ TSR och treårigt genomsnittligt ROCE och LTI-övergångsprogrammet 2024 är baserat på operativt rörelseresultat och ettårigt ROCE. Det kortfristiga incitamentsprogrammet, LTI-programmet 2023-2025 (att utbetalas 2026), LTI-programmet 2024-2026 (att utbetalas 2027) och LTI-övergångsprogrammet 2024 (att utbetalas 2025, med förbehåll för godkännande att utdelning betalas ut) för koncern- ledning exklusive VD, kunde under 2024 uppgå till vardera högst 80% av den bonusgrundande lönen. Åtgärder har vidtagits för att säkerställa att parallell tillämpning av de långfristiga incitaments- programmen inte leder till årliga utbetalningar som överstiger den årliga maximala procentsatsen för långfristig rörlig ersättning. För 2024 uppgick fast lön, inklusive semesterersättning, till 104.844.398 kronor (101.003.684) för övriga koncernledningen exklusive VD. Kortfristig rörlig ersättning uppgick till 51.999.561 kronor (77.198.042) för övriga koncernledningen exklusive VD. Den kortfristiga rörliga ersättningen utgjorde i genomsnitt 55,6% (77,0) av de årliga bonusgrundande lönerna. Övriga förmåner avser tjänstebil, bostad, försäkringar samt kostnader relaterade till expatriater, uppgick till 11.680.141 kronor (4.625.316). Koncernledningen deltog även i LTI-programmet 2023-2025, LTI-programmet 2024-2026 och (i den mån de deltog i det långfristiga rörliga incitamentsprogram som beslutades av styrelsen 2022) LTI-övergångsprogrammet 2024. Under räkenskapsåret 2024 uppgick utfallet av LTI-övergångsprogrammet 2024 till 54.307.763 kronor (80.206.754) för koncernledningen, exklusive VD, vilket var 62,1% (80,0) av de årliga bonusgrundande lönerna. Hela nettobeloppet skall återinvesteras i Volvo B-aktier, som kommer att vara föremål för en inlåsningsperiod om tre år. Någon utbetalning av beloppet kommer inte äga rum om årsstämman 2025 beslutar att inte betala ut någon utdelning till aktieägarna för 2024. Då utfallet av LTI-programmet 2023-2025 och LTI- programmet 2024-2026 mäts över en treårsperiod (d.v.s. fastställt per den 31 december 2025 och 31 december 2026) har inga belopp betalats ut under 2024 för koncernledningen exklusive VD. Pension Under 2024, omfattades medlemmar i koncernledningen som ingår i den svenska pensionsplanen av de pensionsförmåner som följer av kollektivavtal (ITP) samt av Volvo Executive Pension (VEP) plan. VEP är en premiebestämd pensionsplan med premier på 35% av den årliga fasta lönen som överstiger 30 inkomstbasbelopp (2.286.000 kronor för 2024). För VEP fanns det inga ytterligare åtaganden utöver betalning av premierna. Premier för pensioner till koncernledningen exklusive VD uppgick till 31.048.625 kronor (33.749.987) under 2024. Avgångsvederlag Anställningsavtalen för medlemmar av koncernledningen innehåller regler om avgångsvederlag vid uppsägning från företagets sida. Medlemmar bosatta i Sverige har högst tolv månaders uppsägningstid från AB Volvos sida och högst sex månaders uppsägningstid från sin sida. Reglerna innebär att den anställde vid uppsägning från företagets sida, är berättigad till avgångsvederlag motsvarande högst tolv månadslöner. Medlemmar som är bosatta utanför Sverige eller bosatta i Sverige men som har en väsentlig anknytning till annat land eller tidigare har varit bosatta i annat land får erbjudas uppsägningstider och avgångs- vederlag som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är eller har varit bosatta eller till vilket de har en väsentlig anknytning, 124 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA företrädesvis lösningar motsvarande vad som gäller för lednings- personer bosatta i Sverige. Volvokoncernens kostnader för ersättning till koncernledningen Kostnaderna för den totala ersättningen till koncernledningen uppgick till 504 Mkr (493) och avsåg fast lön, rörlig kort- och långfristig ersättning, övriga förmåner och ersättningar för pensioner. De totala kostnaderna för koncernledningen inkluderar också sociala avgifter på löner och förmåner, särskild löneskatt på pensioner samt tillkommande kostnader för övriga förmåner. Av dessa 504 Mkr avser 39 Mkr LTI-programmet 2023-2025 och 24 Mkr avser LTI-programmet 2024-2026 och dessa belopp är en uppskattning av utfallet som löpande kommer att justeras för att återspegla utfallet vid programmets slut. 27:2 Medelantal anställda 2024 2023 Antal anställda Varav kvinnor, % Antal anställda Varav kvinnor, % AB Volvo Sverige 314 49 297 49 Dotterföretag Sverige 24.335 26 23.247 25 Västra Europa (exkl. Sverige) 21.406 19 21.779 18 Östra Europa 4.955 25 6.072 22 Nordamerika 19.681 23 17.908 22 Sydamerika 7.096 21 6.971 19 Asien 10.941 20 10.687 19 Övriga marknader 2.268 20 2.321 20 Volvokoncernen 90.995 22 89.282 21 27:3 Styrelseledamöter och andra ledande befattningshavare 2024 2023 Antal anställda Varav kvinnor, % Antal anställda Varav kvinnor, % AB Volvo Styrelseledamöter¹ 11 36 11 36 VD & koncernchef och andra ledande befattningshavare 13 31 14 29 Volvokoncernen Styrelseledamöter 514 26 532 24 Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 576 29 599 29 1 Styrelseledamöter valda av årsstämman. 27:4 Löner och ersättningar 2024 2023 Mkr Styrelse och VD varav rörlig lönedel Övriga anställda Styrelse och VD varav rörlig lönedel Övriga anställda AB Volvo¹ 89 50 522 84 50 513 Dotterföretag 1.152 386 58.127 1.050 335 55.372 Volvokoncernen 1.241 436 58.649 1.134 384 55.886 27:5 Löner, ersättningar och sociala kostnader 2024 2023 Mkr Löner och ersättningar Sociala kostnader Pensionskos tnader Löner och ersättningar Sociala kostnader Pensionskos tnader AB Volvo² 611 183 138 597 179 129 Dotterföretag 59.278 12.994 5.972 56.422 12.713 5.324 Volvokoncernen³ 59.890 13.177 6.110 57.020 12.891 5.453 1 Inkluderar nuvarande och tidigare styrelseledamöter samt VD och koncernchef. 2 Moderbolagets pensionskostnader för styrelseledamöter och VD framgår av not 3 Administrationskostnader i moderbolagets årsredovisning. 3 Av koncernens pensionskostnader avser 101 Mkr (106) styrelse och VD, inklusive nuvarande och tidigare styrelseledamöter, VD och koncernchef, samt i koncernen andra ledande befattningshavare. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 495 Mkr (618). Kostnaden för icke-monetära förmåner uppgick i koncernen till 4.585 Mkr (4.092) varav till styrelser och verkställande direktörer i koncernföretag 40 Mkr (41). Kostnaden för icke-monetära förmåner i moderbolaget uppgick till 9,7 Mkr (4,9) varav till bolagets styrelse och VD 0,2 Mkr (0,2). 125 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 28 Ersättning till revisorer 28:1 Ersättning till revisorer 2024 2023 Deloitte Revisionsuppdraget 143 140 varav till Deloitte AB 47 45 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 11 9 varav till Deloitte AB 3 3 Skatterådgivning 1 1 varav till Deloitte AB – – Övriga tjänster 89 52 varav till Deloitte AB – – Summa Deloitte 244 202 Revisionsarvode till övriga 5 3 Summa ersättning till revisorer 249 205 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget innebär kvalitets- säkringstjänster som skall utföras enligt författning, bolagsordning, stadgar eller avtal. Beloppet inkluderar en översiktlig granskning av halvårsrapporten. Skatterådgivning innehåller både rådgivning och granskning av efterlevnad inom skatteområdet. Alla andra uppdrag definieras som övriga tjänster. 29 Kassaflöde Redovisningsprinciper Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden. Utländska koncernföretags kassaflöden omräknas till genomsnitts- kurser. Förändringar i koncernstruktur, förvärv och försäljningar redovisas brutto och ingår i kassaflödet från investeringsverksamheten under förvärv av verksamheter och försäljning av verksamheter. Operativt kassaflöde Det operativa kassaflödet är ett mått på hur mycket likvida medel som har genererats av Volvokoncernens ordinarie verksamhet. Det operativa kassaflödet inkluderar även investeringar och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar, vilka ingår i investeringsverksamheten. Läs mer i Not 18 Likvida medel. 29:1 Övriga ej kassapåverkande poster 2024 2023 Reserver för förväntade kreditförluster på fordringar och kundfinansieringsfordringar 1.764 1.398 Resultat vid försäljning av verksamheter¹ -67 710 Orealiserade valutakurseffekter på kundfordringar och leverantörsskulder -83 -150 Orealiserade valutakurseffekter på övriga operativa fordringar och skulder 132 55 Avsättning för incitamentsprogram 2.264 2.619 Resultat vid avyttringar av im-/materiella anläggningstillgångar -23 -422 Resultat vid försäljning av aktier och andelar 34 231 Resultat från innehav i joint ventures och intressebolag 2.166 2.368 Pensionsförmåner intjänade under året 1.338 1.209 Periodisering av försäljning med återköpsåtaganden -4.031 -4.316 Avsättningar för omstruktureringskostnader avseende bussproduktionen i USA för Nova Bus och den europeiska bussverksamheten -572 2.336 Finansiell påverkan relaterat till avyttringen av Arquus och asfaltsläggarverksamheten ABG² -181 1.490 Övriga förändringar³ 16 6.313 Totala övriga ej kassapåverkande poster 2.757 13.842 1 Jämförelsetalen inkluderar finansiell påverkan relaterat till försäljningen av de ryska enheterna. 2 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter. 3 Jämförelsetalen inkluderar kostnader hänförligt till krav som en följd av EU-kommissionens förlikningsbeslut 2016 för överträdelse av konkurrensbestämmelser. 126 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 29:2 Förändring av lån 2024 Kassaflöden Ej kassapåverkande poster 31 dec 2023 Upptagna lån Återbetalning av lån Omklassific- eringar och övriga förändringar¹ Orealiserade valutaeffekter Valutakursfö rändringar 31 dec 2024 Kortfristiga obligationslån och övriga lån 98.289 255.322 -317.468 65.642 -476 2.442 103.752 Långfristiga obligationslån och övriga lån 138.502 85.075 -5.269 -64.029 1.219 4.357 159.855 Ränte- och valutaderivat -3.043 – – – -39 -17 -3.099 Realiserade derivat – – -618 – – – – Kontantöverföringar² – 3.155 -3.890 – – – – Övrigt³ – -1.486 – – – – – Kassaflödespåverkan från förändring av lån 342.066 -327.245 2023 Kassaflöden Ej kassapåverkande poster 31 dec 2022 Upptagna lån Återbetalning av lån Omklassific- eringar och övriga förändringar¹ Orealiserade valutaeffekter Valutakursfö rändringar 31 dec 2023 Kortfristiga obligationslån och övriga lån 72.377 160.207 -206.589 72.517 3.683 -3.906 98.289 Långfristiga obligationslån och övriga lån 138.571 77.472 -153 -71.184 -1.943 -4.261 138.502 Ränte- och valutaderivat -1.730 – – – -1.320 7 -3.043 Realiserade derivat – – -967 – – – – Kontantöverföringar² – 6.111 -3.449 – – – – Övrigt³ – -1.832 – – – – – Kassaflödespåverkan från förändring av lån 241.958 -211.157 1 Inkluderar omvärdering av leasingskulder, vilket inte har haft någon kassaflödespåverkan. 2 Kontantöverföringar för credit support annexes (CSA) används för att reducera exponeringen avseende öppna nettopositioner på ränte- och valutaderivat. Kontantöverföringar för CSAs är också inkluderade i kortfristiga obligationslån och övriga lån, där nettokassaflödet uppgick till 322 Mkr (1.702). Avtalen har dock ingen påverkan på Volvokoncernens resultaträkning eller finansiella nettoställning. 3 Under 2024 justerades 1,5 miljarder kronor (1,8) i nya leasingskulder (inkluderade i övriga lån), som en ej kassapåverkande post. Nettoupplåningen ökade med 14,8 miljarder kronor (30,8), främst på grund av en ökad ny affärsvolym i kreditportföljen. Financial Services utförde syndikeringar om 11,6 miljarder kronor (8,8). Samtliga syndikeringar har påverkat kassaflödet under 2024. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering om credit support annexes (CSA). Läs mer i Not 22 Skulder om obligationslån och övriga lån. 127 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 30 Finansiella instrument Redovisningsprinciper Finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen i enlighet med instrumentets avtalsvillkor. Transaktionskostnader inkluderas i tillgångarnas verkliga värden förutom i de fall då värdeförändringar redovisas över resultaträkningen. Transaktionskostnader i samband med upptagande av lån amorteras över lånets löptid som finansiella kostnader. En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när rätten till kassaflödena från tillgången förfaller, eller när väsentligen alla risker och fördelar förknippade med tillgången har överförts till en extern part. Verkligt värde för finansiella tillgångar fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Om marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda tillgångar med hjälp av olika värderingstekniker. Verkligt värde på finansiella instrument är klassificerade baserat på i vilken utsträckning marknadsdata har använts i beräkningen av verkligt värde. Majoriteten av Volvokoncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde är klassificerade enligt nivå 2. Värdering i nivå 2 sker på marknadsmässiga grunder med hjälp av observerbara marknadspriser som finns tillgängliga vid varje bokslutstidpunkt. Utgångspunkten för räntan är nollkupongskurvan i respektive valuta från vilken det görs en nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden. För valutakontrakt är utgångspunkten terminspåslaget utifrån gällande spotkurs för respektive valuta och framtida tidpunkt. Baserat på gällande terminskurser görs sedan en nuvärdesberäkning per balansdagen. Aktier och andelar är klassificerade enligt nivå 1 för noterade aktier och nivå 3 för onoterade aktier. Köpoptioner är klassificerade enligt nivå 3, baserat på Black & Scholes options- värderingsmodell. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet Volvokoncernens finansiella instrument som innehas för handel värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Som framgår av tabell 30:1 utgörs dessa instrument av derivat som används för att säkra ränta och valuta samt kortfristiga placeringar, vilka presen- teras vidare i not 18 Likvida medel. Derivat som används för att säkra ränteexponering i finansieringen av kundfinansieringsportföljen i Financial Services samt skuld- portföljen inom Industriverksamheten redovisas i denna kategori. Orealiserade vinster och förluster till följd av fluktuationer i de finansiella instrumentens verkliga värden redovisas i övriga finansiella intäkter och kostnader, med undantag för derivat ingångna av Financial Services, vilka redovisas i rörelseresultatet. Volvokoncernen avser att behålla dessa derivat till förfall varför marknadsvärderingen, över tid, inte påverkar finansiellt resultat eller kassaflöde. Finansiella instrument som används för säkring av valutarisk i framtida kassaflöden redovisas också under denna kategori. Vid säkring av kassaflöden för specifika ordrar beslutas klassificeringen av resultateffekten av säkringen från fall till fall. Under 2024 har -87 Mkr (16) redovisats i rörelseresultatet och -130 Mkr (105) i finansnettot. Resultat från säkring av kassaflöden i utländsk valuta från utdelningar och övriga poster betalade till koncernföretag redovisas i rörelseresultatet och uppgick till 14 Mkr (27). Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat I denna kategori inkluderar Volvokoncernen innehav av aktier i noterade företag till följd av att aktierna ej innehas för handel. Förändring i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat och uppgick till 13 Mkr (15). Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar. Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Kundfinansieringsfordringar innehas som en del av en affärsmodell vars syfte är att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De avtalsenliga kassaflödena består enbart av betalningar av kapitalbelopp och ränta och värderas till upplupet anskaffningsvärde i enlighet med effektiv- räntemetoden. I denna kategori inkluderar Volvokoncernen även kundfordringar och innehav av aktier i onoterade företag för vilka ett verkligt värde ej kan fastställas. Det redovisade värdet har analyserats och jämförts med ett beräknat verkligt värde ochär en rimlig upp- skattning av verkligt värde. Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar. Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar. Läs mer i Not 16 Fordringar. Volvokoncernen tillämpar inte säkringsredovisning. 128 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Information angående redovisade och verkliga värden I tabell 30:1, jämförs redovisade och verkliga värden för Volvokoncernens samtliga finansiella instrument. 30:1 Redovisade belopp och verkliga värden för finansiella instrument 31 dec 2024 31 dec 2023 Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Ränte- och valutaderivat¹ Not 16 5.785 5.785 6.293 6.293 Övriga derivat² 564 564 564 564 BR Kortfristiga placeringar Not 18 218 218 89 89 6.567 6.567 6.945 6.945 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Innehav av aktier och andelar i noterade företag Not 5 35 35 22 22 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde BR Kundfordringar Not 16 41.772 41.772 43.210 43.210 Kundfinansieringsfordringar Not 15 257.282 257.282 232.203 232.203 Innehav av aktier och andelar i onoterade företag Not 5 1.072 1.072 859 859 Övriga räntebärande fordringar³ Not 16 4.581 4.581 3.233 3.233 304.707 304.707 279.505 279.505 BR Likvida medel Not 18 85.171 85.171 83.326 83.326 Skulder Not 22 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Ränte- och valutaderivat⁴ 5.880 5.880 5.779 5.779 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde⁵ Långfristiga obligationslån och övriga lån 156.400 156.257 136.267 135.652 Kortfristiga obligationslån och övriga lån³ 102.452 102.476 97.250 97.102 BR Leverantörsskulder 78.527 78.527 82.987 82.987 337.378 337.259 316.503 315.729 1 Volvokoncernens bruttoexponering av derivat redovisade på tillgångssidan har reducerats med 88% (84) till 696 Mkr (1.034) genom nettningsavtal och likvidöverföringar. 2 De indata som används i värderingsmodellen för beräkning av marknadsvärde har varit oförändrade under 2024. 3 Beloppet inkluderar kontantöverföringar för credit support annexes (CSA), där fordran uppgick till 3.032 Mkr (2.297) och skulden uppgick till -2.211 Mkr (-1.889). Avtalen har ingen påverkan på Volvokoncernens resultaträkning eller finansiella nettoställning. 4 Volvokoncernens bruttoexponering av derivat redovisade på skuldsidan har reducerats med 98% (97) till 98 Mkr (183) genom nettningsavtal och likvidöverföringar. 5 I Volvokoncernens balansräkning ingår i finansiella skulder lånerelaterade derivat om -4.755 Mkr (-3.275). Kreditrisken är inkluderad i verkligt värde värderingen av lånen. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering om credit support annexes (CSA). 129 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Borttagande från balansräkningen av finansiella tillgångar Volvokoncernen genomför diskonteringar av finansiella tillgångar i syfte att minimera finansiella risker. En utvärdering görs för att avgöra om väsentligen alla risker och fördelar har blivit överförda till extern part vid diskonteringen. Volvokoncernens avsikt är att inte ingå avtal med diskonteringar om inte väsentligen alla risker och fördelar kan bli överförda till extern part. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten till kassaflöden från tillgången upphört eller när väsentligen alla risker och fördelar överförts. Per den 31 december 2024 fanns inga överförda finansiella tillgångar som inte uppfyllt kraven om bort- tagande från balansräkningen i Volvokoncernen. Fortsatt engagemang i borttagna tillgångar återspeglas i Volvo- koncernens balansräkning som en del av externa kreditgarantier. Dessa är värderade enligt bästa uppskattning och redovisas som avsättning i balansräkningen uppgående till 0,1 miljarder kronor (0,1). Volvokoncernens maximala exponering för förlust motsvaras av den totala regress som är kopplad till överförda och borttagna finansiella tillgångar som är en del av de externa kreditgarantierna, det vill säga det totala belopp som Volvokoncernen skulle behöva betala om kunderna inte kan betala sina skulder. Sannolikheten för att alla kunder försummar sina skulder vid samma tidpunkt anses vara låg. Bruttoexponeringen för Volvokoncernen uppgick till 2,9 miljarder kronor (3,8) relaterat till kreditgarantier utfärdade för kunder och övriga och ingår i Volvokoncernens eventualförpliktelser. Detta belopp har inte reducerats med hänsyn till värdet av erhållna motgarantier eller andra säkerheter såsom rätten att återta produkter. Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar. Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden. I tabell 30:2, följer en sammanställning av utestående derivat som säkrar valuta- och ränterisker. 30:2 Utestående derivatinstrument 31 dec 2024 31 dec 2023 Nominellt belopp Redovisat värde Nominellt belopp Redovisat värde Ränteswappar – fordran 220.579 5.487 232.945 5.932 – skuld 184.569 -5.813 142.572 -5.478 Valutaterminskontrakt – fordran 20.510 285 38.282 361 – skuld 15.735 -55 21.108 -301 Köpta optioner – fordran 459 12 111 – Utställda optioner – skuld 459 -12 – – Summa -95 514 130 VOLVOKONCERNEN 2024 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Vinster, förluster, ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till finansiella instrument Tabell 30:3 presenterar hur vinster och förluster samt ränteintäkter och räntekostnader har påverkat Volvokoncernens rörelseresultat och finansnetto, fördelat på olika kategorier av finansiella instrument. 30:3 Redovisat i rörelseresultatet 2024 2023 Vinst/Förlust Ränte- intäkter Ränte- kostnader Vinst/Förlust Ränte- intäkter Ränte- kostnader Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet Ränte- och valutaderivat¹˒² 59 – -102 -89 – 8 Kortfristiga placeringar 9 – – -1 – – Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Kundfordringar/leverantörsskulder³ -351 – – -785 – – Likvida medel 53 – – -32 – – Kundfinansieringsfordringar⁴ 331 18.154 – 287 15.829 – Innehav av aktier och andelar i noterade företag⁵ – – – – – – Innehav av aktier och andelar i onoterade företag 18 – – -14 – – Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde⁶ – – -11.229 – – -9.837 Påverkan på rörelseresultatet 118 18.154 -11.331 -634 15.829 -9.829 Redovisat i finansnettot⁷˒⁸ 2024 2023 Vinst/Förlust Ränte- intäkter Ränte- kostnader Vinst/Förlust Ränte- intäkter Ränte- kostnader Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet Kortfristiga placeringar -3 5 – -8 5 – Ränte- och valutaderivat¹˒² -1.787 – -1.655 1.165 – -1.411 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Likvida medel 1.130 2.684 – -744 2.685 – Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde 774 – 392 -2.000 – 483 Påverkan på finansnettot⁷˒⁸ 114 2.688 -1.263 -1.587 2.690 -928 1 Upplupen ränta hänförlig till finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår i beloppet för vinster och förluster. 2 Volvokoncernen använder terminskontrakt och valutaoptioner för att säkra framtida kassaflöden i utländsk valuta. I posten ingår både orealiserat och realiserat resultat av valutaderivat. 3 Upplysning om förändring av reserver för förväntade kreditförluster på kundfordringar finns i not 16 Fordringar samt i not 8 Övriga rörelseintäkter och kostnader. Beloppet inkluderar vinster/förluster på -51 Mkr (-58) från omvärdering av fordringar i utländsk valuta relaterat till utdelningar betalade till koncernföretag. 4 Beloppet inkluderar vinster/förluster där tillgångar borttagits ur balansräkningen, där överförda poster om 212 Mkr (144 ) är relaterade till försäljning av kundfinansieringsfordringar och 119 Mkr (143) är hänförliga till intäkter från förtida inlösen. Information om förändringar i reserver för förväntade kreditförluster på kundfinansieringsfordringar finns i not 15 Kundfinansieringsfordringar och not 8 Övriga rörelseintäkter och kostnader. 5 Förändring i verkligt värde för innehav av aktier i noterade företag via övrigt totalresultat uppgick till 13 Mkr (15). Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar. 6 I räntekostnader hänförliga till finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde redovisat i rörelseresultatet ingår även räntekostnader för finansiering av operationell leasing som inte är klassificerat som ett finansiellt instrument. 7 I vinster/förluster, ränteintäkter och kostnader hänförliga till finansiella instrument rapporterade i finansnettot har 114 Mkr (-1.587) redovisats som övriga finansiella intäkter och kostnader. Läs mer i Not 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader. 8 Räntekostnader rapporterade i finansnettot hänförliga till pensioner om -329 Mkr (-238) ingår ej i ovanstående tabell. Moderbolaget AB Volvo 131 VOLVOKONCERNEN 2024 NOT SIDA 1 Redovisningsprinciper 136 2 Intäkter och koncerninterna transaktioner 136 3 Administrationskostnader 136 4 Övriga rörelseintäkter och kostnader 137 5 Resultat från aktier och andelar i koncernföretag 137 6 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag 137 7 Resultat från övriga aktier och andelar 137 8 Räntekostnader och liknande resultatposter 137 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader 137 10 Bokslutsdispositioner 137 11 Inkomstskatter 138 12 Aktier och andelar 139 13 Övriga långfristiga fordringar 141 14 Övriga fordringar 141 15 Obeskattade reserver 141 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 141 17 Långfristiga skulder 142 18 Övriga skulder 142 19 Eventualförpliktelser 142 20 Kassaflöde 142 132 VOLVOKONCERNEN 2024 MODERBOLAGET AB VOLVO Moderbolaget AB Volvo Organisationsnummer 556012-5790. Beloppen inom parentes avser föregående år. Förvaltningsberättelse AB Volvo är moderbolag i Volvokoncernen och har sitt huvudkontor i Göteborg, Sverige. Verksamheten omfattar koncernens huvudkontor med tillhörande staber samt vissa koncerngemensamma funktioner. I resultat från aktier och andelar i koncernföretag ingår utdelningar med 4.168 Mkr (6.897). Bokfört värde av aktier och andelar i koncernföretag uppgick till 72.925 Mkr (71.885), varav 71.906 Mkr (70.872) avsåg aktier i helägda dotterföretag. Dotterföretagens motsvarande egna kapital (inklusive kapitalandel i obeskattade reserver men exklusive innehav utan bestämmande inflytande) uppgick till 181.546 Mkr (160.688). Andelar i joint ventures och intresseföretag uppgick till 8.971 Mkr (8.946), varav 8.963 Mkr (8.938) redovisas enligt kapitalandels- metoden i koncernbokslutet. AB Volvos ägarandel av eget kapital i dessa företag uppgick till 7.892 Mkr (8.529). Finansiell nettoskuld uppgick till 34.317 Mkr (34.147). Eget riskbärande kapital (eget kapital med tillägg av obeskattade reserver) uppgick till  86.309 Mkr (89.748) motsvarande 65% (69) av balansomslutningen. Resultaträkning Mkr Not 2024 2023 Nettoomsättning 2 1.222 1.260 Kostnad för sålda tjänster 2 -1.222 -1.260 Bruttoresultat – – Administrationskostnader 2, 3 -1.039 -1.016 Övriga rörelseintäkter och kostnader 4 -9 74 Rörelseresultat -1.048 -942 Resultat från aktier och andelar i koncernföretag 5 4.468 5.617 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag 6 108 76 Resultat från övriga aktier och andelar 7 – -1 Ränteintäkter och liknande resultatposter 61 38 Räntekostnader och liknande resultatposter 8 -1.497 -1.250 Övriga finansiella intäkter och kostnader 9 -44 -134 Resultat efter finansiella poster 2.048 3.404 Bokslutsdispositioner 10 38.669 48.763 Inkomstskatter 11 -7.553 -7.353 Periodens resultat 33.164 44.814 Övrigt totalresultat Mkr 2024 2023 Periodens resultat 33.164 44.814 Övrigt totalresultat, netto efter inkomstskatter – – Periodens totalresultat 33.164 44.814 133 VOLVOKONCERNEN 2024 MODERBOLAGET AB VOLVO Balansräkning Mkr Not 31 dec 2024 31 dec 2023 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 6 7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i koncernföretag 12 72.925 71.885 Andelar i joint ventures och intresseföretag 12 8.971 8.946 Övriga aktier och andelar 12 2 2 Övriga långfristiga fordringar 13 615 690 Uppskjutna skattefordringar 11 196 205 Summa anläggningstillgångar 82.715 81.735 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Aktuella skattefordringar 11 478 – Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 49.627 47.762 Övriga fordringar 14 254 305 Summa omsättningstillgångar 50.359 48.067 Summa tillgångar 133.074 129.802 Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 2.562 2.562 Reservfond 7.337 7.337 Fritt eget kapital Fria fonder 390 390 Balanserade vinstmedel 38.855 30.645 Periodens resultat 33.164 44.814 Summa eget kapital 82.309 85.748 Obeskattade reserver 15 4.000 4.000 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 16 204 251 Övriga avsättningar – – Summa avsättningar 204 251 Långfristiga skulder 17 Skulder till koncernföretag 615 690 Övriga skulder 108 6 Summa långfristiga skulder 723 696 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 320 201 Övriga skulder till koncernföretag 44.757 35.889 Skatteskuld – 2.254 Övriga skulder 18 760 763 Summa kortfristiga skulder 45.838 39.107 Summa eget kapital och skulder 133.074 129.802 134 VOLVOKONCERNEN 2024 MODERBOLAGET AB VOLVO Kassaflödesanalys Mkr Not 2024 2023 Den löpande verksamheten Rörelseresultat -1.048 -942 Avskrivningar – – Övriga ej kassapåverkande poster 20 286 -67 Total förändring i rörelsekapital varav -18 -2.057 Förändring i kundfordringar -252 -14 Förändring i leverantörsskulder 96 18 Övriga förändringar i rörelsekapital 138 -2.061 Erhållna räntor och liknande poster 61 35 Erlagda räntor och liknande poster -1.492 -1.258 Övriga finansiella poster -43 -120 Erhållna utdelningar från koncernföretag 5 4.161 6.967 Erhållna utdelningar från joint ventures och intresseföretag 6 108 76 Erhållna koncernbidrag 45.263 24.298 Betalda inkomstskatter -10.274 -8.323 Kassaflöde från den löpande verksamheten 37.004 18.609 Investeringsverksamheten Försäljning av im-/materiella anläggningstillgångar – – Förvärv av aktier i koncernföretag 12 -740 -2.230 Avyttring av aktier i koncernföretag 5, 12 – 53 Förvärv av aktier och andelar i övriga företag 12 -25 -1 Räntebärande fordringar 13 75 -94 Kassaflöde efter nettoinvesteringar 36.314 16.337 Finansieringsverksamheten Nya lån 20 288 17.721 Återbetalning av lån 20 – -5.589 Utdelning till AB Volvos aktieägare -36.602 -28.468 Övrigt – -1 Förändring av likvida medel – – Likvida medel vid periodens början – – Likvida medel vid periodens slut – – 135 VOLVOKONCERNEN 2024 MODERBOLAGET AB VOLVO Förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Mkr Aktiekapital Reservfond Överkursfond Balanserade vinstmedel Totalt Totalt eget kapital Enligt balansräkning 31 december 2022 2.562 7.337 390 59.114 59.504 69.403 Periodens resultat – – – 44.814 44.814 44.814 Övrigt totalresultat Övrigt totalresultat för perioden – – – – – – Periodens totalresultat – – – 44.814 44.814 44.814 Transaktioner med aktieägare Utdelning till AB Volvos aktieägare – – – -28.468 -28.468 -28.468 Aktierelaterade ersättningar – – – -1 -1 -1 Transaktioner med aktieägare – – – -28.469 -28.469 -28.469 Enligt balansräkning 31 december 2023 2.562 7.337 390 75.459 75.849 85.748 Periodens resultat – – 33.164 33.164 33.164 Övrigt totalresultat Övrigt totalresultat för perioden – – – – – – Periodens totalresultat – – – 33.164 33.164 33.164 Transaktioner med aktieägare Utdelning till AB Volvos aktieägare – – – -36.602 -36.602 -36.602 Aktierelaterade ersättningar – – – -1 -1 -1 Transaktioner med aktieägare – – – -36.603 -36.603 -36.603 Enligt balansräkning 31 december 2024 2.562 7.337 390 72.020 72.410 82.309 Läs mer i koncernens Not 19 Eget kapital och antal aktier om moderbolagets aktiekapital. 136 VOLVOKONCERNEN 2024 MODERBOLAGET AB VOLVO Noter till de finansiella rapporterna Beloppen inom parentes avser föregående år. 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen för moderbolaget är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554) och RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Enligt RFR 2 skall moderbolaget tillämpa alla International Financial Reporting Standards (IFRS Accounting Standards) antagna av EU, så långt det är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagens regelverk. De ändringar i RFR 2 som gäller för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024, har inte haft någon påverkan på moderbolaget. Det finns inga tillkännagivna ändringar i RFR 2 som gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2025 och senare. Volvokoncernens redovisningsprinciper återfinns i respektive not i koncernens del av årsredovisningen. De huvudsakliga skillnaderna mellan redovisningsprinciperna som tillämpas i Volvokoncernen och moderbolaget beskrivs nedan. Aktier och andelar i koncernföretag och andelar i joint ventures och intresseföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde och prövning av nedskrivningsbehov sker årligen. Vid rörelseförvärv inkluderar moderbolaget i enlighet med RFR 2 utgifter hänförliga till förvärvet i anskaffningsvärdet. Utdelningar redovisas i resultaträkningen. Samtliga aktieinnehav redovisas som finansiella tillgångar och resultatet redovisas inom resultatet från finansiella poster. Moderbolaget tillämpar undantaget i tillämpningen av IFRS 9 som avser redovisning och värdering av finansiella garantiavtal till förmån för dotter och intresseföretag. Moderbolaget redovisar de finansiella garantiavtalen som eventualförpliktelser. RFR 2 innehåller ett undantag hänförligt till IFRS 16 som medför att samtliga leasingkontrakt redovisas som operationella leasing- kontrakt när moderbolaget är leasetagare. Redovisning av koncernbidrag har skett i enlighet med alternativ- regeln i RFR 2. Koncernbidragen redovisas som bokslutsdispositioner. Enligt RFR 2 behöver inte de bestämmelser i IAS 19 som gäller förmånsbestämda pensionsplaner tillämpas i juridisk person. Däremot skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19. I RFR 2 hänvisas till lagen om tryggande av pensionsutfästelse mm (”tryggandelagen”) för bestämmelser om redovisning av avsätt- ningar till pensioner och liknande förpliktelser och redovisning av förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser. Volvokoncernen tillämpar IAS 19 Ersättningar till anställda i sin finansiella rapportering. Detta innebär skillnader som kan vara väsentliga, vid redovisning av förmånsbaserade planer avseende pensioner samt vid redovisning av förvaltningstillgångar placerade i Volvo Pensionsstiftelse. Redovisningsprinciperna för förmånsbaserade planer skiljer sig från IAS 19 främst avseende: • Beräkningen av pensionsskulden enligt svenska redovisningsprinciper tar inte hänsyn till framtida löneökningar. • Diskonteringsräntan för den svenska skuldberäkningen bestäms av PRI Pensionsgaranti respektive Finansinspektionen. • Förändringar i diskonteringsräntan, verklig avkastning på förvaltningstillgångarna och övriga aktuariella antaganden redovisas direkt i resultat- och balansräkningen. • Underskott måste antingen återställas genom inbetalningar eller redovisas som skuld i balansräkningen. • Överskott kan inte redovisas som tillgång men kan i vissa fall gottgöras bolaget för att minska pensionskostnaderna. 2 Intäkter och koncerninterna transaktioner Moderbolagets redovisade nettoomsättning uppgick till 1.222 Mkr (1.260) och avser i huvudsak försäljning av tjänster till koncernföretag 1.222 Mkr (1.246). Intäkter redovisas när kontrollen har överförts till kunden vilket är när moderbolaget har utfört service och kostnad för utförandet uppstått så att kunden kan dra nytta av levererad service. Inköp från koncernföretag uppgick till 579 Mkr (542). 3 Administrationskostnader Personal Löner och ersättningar uppgick till 611 Mkr (597), sociala kostnader till 183 Mkr (179) och pensionskostnader till 31 Mkr (82). Pensionskostnader om 9 Mkr (8) avsåg styrelse och VD. Moderbolaget har utestående pensionsförpliktelser om 3 Mkr (3) till dessa. Antalet anställda var vid årets slut 335 personer (321). Läs mer i Volvokoncernen Not 27 Personal om medelantal anställda, löner och ersättningar inklusive incitamentsprogram samt könsfördelning av styrelse och ledande befattningar. 3:1 Ersättning till revisorer 2024 2023 Deloitte AB – Revisionsuppdraget 30 29 – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 5 2 Summa 35 31 Läs mer i Volvokoncernen Not 28 Ersättning till revisorer om vad som ingår i de olika kategorierna 137 VOLVOKONCERNEN 2024 MODERBOLAGET AB VOLVO 4 Övriga rörelseintäkter och kostnader 4:1 Övriga rörelseintäkter och kostnader 2024 2023 Realiserade och orealiserade valutakursvinster och förluster -14 94 Lämnade gåvor och bidrag -11 -14 Övriga intäkter och kostnader 16 -6 RR Summa -9 74 5 Resultat från aktier och andelar i koncernföretag 5:1 Resultat från aktier och andelar i koncernföretag 2024 2023 Erhållen utdelning VNA Holding Inc., USA 2.364 4.124 Volvo China Investment Co. Ltd., Kina 1.261 2.303 Volvo Group UK Ltd., Storbritanien 172 92 Volvo Group Italia Spa, Italien 151 32 Volvo Norge AS, Norge 99 65 Volvo Danmark A/S, Danmark 92 103 VFS Int Romania Leasing Operational, Rumänien 29 – Volvo Automotive Finance (China) Ltd., Kina – 120 Volvo Malaysia Sdn Bhd., Malaysia – 58 Delsumma 4.168 6.897 Nedskrivning av aktier Volvo Investment AB, Sverige – -1.380 Delsumma – -1.380 Återföring nedskrivning av aktier Volvo Lastvagnar Sverige AB, Sverige 300 – Volvo Group Italia Spa, Italien – 225 Subtotal 300 225 Vinster/förluster vid avyttring aktier UD Trucks Corporation, Japan – 49 Stokov Machinery JSC, Ryssland – -173 Delsumma – -124 RR Resultat från aktier och andelar i koncernföretag 4.468 5.617 6 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag I resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag ingår utdelning från VE Commercial Vehicles Ltd. med 108 Mkr (76). 7 Resultat från övriga aktier och andelar AB Volvo har inte haft några transaktioner från övriga aktier och andelar. 8 Räntekostnader och liknande resultatposter Av räntekostnader och liknande resultatposter, 1.497 Mkr (1.250), avsåg 1.492 Mkr (1.250) räntor till koncernföretag. 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader Bland övriga finansiella intäkter och kostnader ingår valutakursvinster och valutakursförluster med 7 Mkr (126) samt kostnader för kreditbedömning och kostnader för att vara börsnoterad med 23 Mkr (25). 10 Bokslutsdispositioner Koncernbidrag uppgår till netto 38.669 Mkr (45.263) och återföring av periodiseringsfond till – Mkr (3.500). 138 VOLVOKONCERNEN 2024 MODERBOLAGET AB VOLVO 11 Inkomstskatter Inkomstskatter fördelades enligt följande: 11:1 Inkomstskatter 2024 2023 Aktuell skatt för perioden -7.543 -9.778 Justering av aktuella skatter för tidigare perioder – 2.437 Uppskjuten skatt -10 -12 RR Summa inkomstskatter -7.553 -7.353 De främsta orsakerna till skillnaden mellan inkomstskatt enligt gällande skattesats 20,6% och redovisad inkomstskatt för perioden framgår av tabell 11:2. Uppskjuten skatt avser en beräknad skatt på temporära skillnader. Omvärdering av uppskjutna skatter har skett till de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången realiseras eller skulden regleras. Lagstiftningen om Pelare Två har antagits i Sverige och tillämpas från och med räkenskapsår 2024. AB Volvo tillämpar undantaget för att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skulder relaterade till inkomstskatter från Pelare Två, som anges i ändringarna av IAS 12. Den aktuella skattekostnaden avseende Pelare Två inkomstskatter inkluderas i aktuell skattekostnad för perioden och upplyses inte om separat då beloppet inte är materiellt för AB Volvo. Läs mer i Volvokoncernen Not 10 Inkomstskatter avseende Pelare Två. 11:2 Inkomstskatter för perioden 2024 2023 Resultat före skatt 40.717 52.167 Inkomstskatt enligt gällande skattesats -8.388 -10.746 Realisationsvinster/förluster – -25 Skattefria utdelningar 881 1.436 Övriga ej avdragsgilla kostnader -25 -309 Övriga ej skattepliktiga intäkter 73 50 Utländsk källskatt -76 -128 Justering av aktuell skatt för tidigare perioder – 2.437 Övriga skattepliktiga ej bokförda intäkter – -43 Justering av uppskjuten skatt för tidigare perioder 4 5 Aktuell skatt på schablonintäkt -22 -30 Periodens inkomstskatt -7.553 -7.353 11:3 Specifikation av uppskjutna skattefordringar 31 dec 2024 31 dec 2023 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 196 205 BR Uppskjutna skattefordringar 196 205 139 VOLVOKONCERNEN 2024 MODERBOLAGET AB VOLVO 12 Aktier och andelar Aktier och andelar i koncernföretag Under 2024 har aktieägartillskott lämnats till Volvo Automotive Finance (China) Ltd. med 712 Mkr, till VFS Renting Sociedade Unipessoal Lda. med 22 Mkr och till Rental Business Solution S.R.L. med 6 Mkr. En återföring av tidigare gjord nedskrivning i Volvo Lastvagnar Sverige AB har gjorts med 300 Mkr. Under 2023 gjordes nedskrivning av innehavet i Volvo Investment AB med 1.380 Mkr. Den ryska enheten avyttrades med 177 Mkr. Aktieägartillskott lämnades till VFS Latvia SIA med 90 Mkr, till Volvo Autonomous Solutions AB med 1.100 Mkr, till Volvo Group Mexico SA med 543 Mkr och till Volvo Treasury AB med 497 Mkr. Andelar i joint ventures och intresseföretag Under 2024 har ett aktieägartillskott lämnats till World of Volvo AB med 25 Mkr. Under 2023 fanns det inte några transaktioner som påverkade det redovisade värdet av andelar i joint ventures och intresseföretag. Övriga aktier och andelar Det har inte funnits några transaktioner som har påverkat det redovisade värdet av övriga aktier och andelar under 2024 och 2023. 12:1 Förändringar av AB Volvos innehav av aktier och andelar Koncernföretag Joint ventures och intresseföretag Övriga aktier och andelar 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Ingående balans 71.885 70.987 8.946 8.946 2 2 Förvärv/nyteckningar – – – – – – Avyttringar/Inlösen av aktier – -177 – – – – Aktieägartillskott 740 2.230 25 – – 1 Nedskrivningar aktier och andelar – -1.380 – – – -1 Återföring nedskrivning av aktier och andelar 300 225 – – – – BR Redovisat värde, 31 dec 72.925 71.885 8.971 8.946 2 2 12:2 Innehav av andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar 31 dec 2024 31 dec 2024 31 dec 2023 Organisations- nummer Procentuellt innehav¹ Redovisat värde² Redovisat värde Dongfeng Commercial Vehicles Co. Ltd., Kina⁴ – 45,0 7.197 7.197 VE Commercial Vehicles Ltd., Indien³˒ ⁴ – 34,7 1.616 1.616 World of Volvo AB, Sverige⁴ 559233-9849 50,0 150 125 Övriga bolag – 10 10 Summa redovisat värde, joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar 8.973 8.948 1 Procentuellt innehav avser moderbolaget AB Volvos innehav. 2 Avser AB Volvos redovisade värde på sitt innehav. 3 Volvo Lastvagnar AB och AB Volvo äger tillsammans 45,6%. 4 I Volvokoncernen konsolideras bolagen som joint ventures enligt kapitalandelsmetoden. 140 VOLVOKONCERNEN 2024 MODERBOLAGET AB VOLVO AB Volvo äger direkt eller indirekt 289 (289) legala enheter. De direkt ägda enheterna är specificerade i nedanstående tabell. 12:3 Innehav av andelar i koncernföretag   31 dec 2024 31 dec 2023 Organisations nummer Procentuellt innehav¹ Redovisat värde² Redovisat värde² Volvo Lastvagnar AB, Sverige 556013-9700 100 8.711 8.711 Volvo Business Services International AB, Sverige 556539-9853 100 8.134 8.134 Volvo Bussar AB, Sverige 556197-3826 100 3.033 3.033 Volvo Construction Equipment AB, Sverige 556021-9338 100 8.076 8.076 AB Volvo Penta, Sverige 556034-1330 100 586 586 VNA Holding Inc., USA – 100 3.688 3.688 Volvo Financial Services AB, Sverige 556000-5406 100 2.667 2.667 Volvo Treasury AB, Sverige 556135-4449 100 15.241 15.241 Volvo Investment AB, Sverige 556519-4494 100 2.888 2.888 Volvo Lastvagnar Sverige AB, Sverige 556531-8572 100 2.655 2.355 Volvo Fuel Cell Holding AB, Sverige 559275-6729 100 3.000 3.000 Volvo China Investment Co Ltd., Kina – 100 1.302 1.302 Volvo Automotive Finance (China) Ltd., Kina – 100 1.203 491 Volvo Group UK Ltd., Storbritannien³ – 35 350 350 Volvo Group Mexico SA, Mexiko – 100 1.086 1.086 Volvo Group Venture Capital AB, Sverige 556542-4370 100 719 719 Volvo Powertrain AB, Sverige 556000-0753 100 898 898 Volvo Information Technology AB, Sverige 556103-2698 100 1.511 1.511 Volvo Parts AB, Sverige 556365-9746 100 200 200 Volvo Group Insurance Försäkrings AB, Sverige 516401-8037 100 182 182 Volvo Business Services AB, Sverige 556029-5197 100 118 118 Volvo Danmark A/S, Danmark – 100 157 157 VFS Servizi Financiari Spa, Italien⁴ – 25 101 101 Kommersiella Fordon Europa AB, Sverige 556049-3388 100 2.693 2.693 Volvo Norge AS, Norge – 100 50 50 Volvo Malaysia Sdn Bhd., Malaysia – 100 48 48 Volvo Group Italia Spa, Italien⁵ – 65 559 559 Volvo Logistics AB, Sverige 556197-9732 100 385 385 VFS Latvia SIA, Lettland – 100 99 99 VFS Int Romania Leasing Operational, Rumänien – 100 2 2 Volvo Energy AB, Sverige 559285-4169 100 200 200 VFS Renting Sociedade Unipessoal Lda., Portugal – 100 34 12 Rental Business Solution S.R.L., Italien⁴ – 49 8 2 Volvo Autonomous Solutions AB, Sverige 559285-4219 100 2.340 2.340 Övriga bolag – 1 – Summa redovisat värde, koncernföretag⁶ 72.925 71.885 1 Procentuellt innehav avser moderbolaget AB Volvos innehav 2 Avser AB Volvos redovisade värde på sitt innehav. 3 Volvo Lastvagnar AB och AB Volvo äger tillsammans 100%. 4 Volvo Group Italia Spa och AB Volvo äger tillsammans 100%. 5 Renault Trucks (SAS), Volvo Lastvagnar AB, Volvo Bussar AB, AB Volvo Penta och AB Volvo äger tillsammans 100%. 6 AB Volvos andel av dotterföretagens egna kapital (inklusive kapitaldel i obeskattade reserver) utgjorde 181.546 Mkr (160.688). 141 VOLVOKONCERNEN 2024 MODERBOLAGET AB VOLVO 13 Övriga långfristiga fordringar 13:1 31 dec 2024 31 dec 2023 Övriga räntebärande fordringar 615 690 BR Summa övriga långfristiga fordringar 615 690 14 Övriga fordringar 14:1 31 dec 2024 31 dec 2023 Kundfordringar 8 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 36 210 Övriga fordringar 210 88 BR Summa övriga fordringar 254 305 Det finns ingen reserv för osäkra fordringar vid årets utgång. Verkligt värde bedöms inte avvika från redovisat värde. 15 Obeskattade reserver I obeskattade reserver ingår periodiseringsfond med 4.000 Mkr (4.000). 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Moderbolaget har två typer av pensionsplaner, avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer. Avgiftsbestämda planer, där bolaget betalar fasta premier till ett antal olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har bolaget fullgjort sitt åtagande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period den anställde utför sina tjänster. Förmånsbestämda planer, där bolagets åtagande är att erlägga förutbestämda ersättningar till den anställde vid eller efter pension- ering. Dessa planer tryggas genom avsättningar i balansräkningen eller genom överföring av medel till pensionsstiftelse. En kredit- försäkring har dessutom tecknats avseende värdet av utfärdade förpliktelser. Den huvudsakliga förmånsbestämda pensionsplanen är ITP2-planen, som grundar sig på slutlönen. Planen är delvis stängd, vilket innebär att enbart nyanställda som är födda före 1979 har möjlighet att välja ITP2-lösningen. ITP2 i egen regi för bolaget är finansierad genom Volvo Pensionsstiftelse. Pensionsförpliktelsen beräknas årligen på balansdagen, baserad på aktuariella antaganden. De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på gällande lönenivå per respektive balansdag och med en diskonterings- ränta på 2,85% (2,85) avseende ITP2 och 2,4% (1,0) för övriga pensionsskulder. Årliga förräntningsantaganden samt dödlighets- antaganden fastställs av PRI Pensionsgaranti för ITP2 respektive Finansinspektionen för övriga pensionsskulder. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i moderbolagets balansräkning motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid boksluts- tidpunkten, med avdrag för värdet av förvaltningstillgångarna. 16:1 Förpliktelser i förmånsbestämda planer Fonderat Ofonderat Totalt Förpliktelser, ingående balans 2023 889 259 1.148 Kostnader för tjänstgöring 107 2 109 Räntekostnad 28 3 31 Utbetalda ersättningar -29 -14 -43 Förpliktelser, 31 december 2023 995 251 1.245 Kostnader för tjänstgöring 85 -38 47 Räntekostnad 31 5 36 Utbetalda ersättningar -36 -13 -49 Förpliktelser, 31 december 2024 1.075 204 1.279 16:2 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde i fonderade planer Förvaltningstillgångar, ingående balans 2023 1.080 Verklig avkastning på förvaltningstillgångarna 102 Inbetalning och gottgörelse till/från stiftelsen -37 Förvaltningstillgångar, 31 december 2023 1.145 Verklig avkastning på förvaltningstillgångarna -18 Inbetalning och gottgörelse till/från stiftelsen -41 Förvaltningstillgångar, 31 december 2024 1.086 142 VOLVOKONCERNEN 2024 MODERBOLAGET AB VOLVO 16:3 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 31 dec 2024 31 dec 2023 Förpliktelser¹ -1.279 -1.245 Förvaltningstillgångar 1.086 1.145 Överskott (+) / underskott (–) -193 -100 Begränsning av tillgångsvärdet i enlighet med RFR2 (då förvaltningstillgångarna överstiger motsvarande kapitalvärde.) -11 -151 BR Avsättningar netto, för pensioner och liknande förpliktelser² -204 -251 1 Kapitalvärdet för ITP2 uppgår till -1.061 Mkr (–980). 2 Pensionsförpliktelser netto, avseende ITP2 uppgår till – Mkr ( – ). 16:4 Pensionskostnader 2024 2023 Kostnader för tjänstgöring 47 109 Räntekostnad 36 31 Ränteintäkt1 -124 -140 Kostnad för förmånsbestämda pensionsplaner -41 – Kostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner 52 58 Särskild löneskatt / avkastningsskatt² 19 22 Försäkringskostnad FPG 1 2 Redovisad pensionskostnad 31 82 1 Ränteintäkter om netto 31 Mkr (28) redovisas i finansnettot. 2 Kostnad för särskild löneskatt/avkastningsskatt beräknas enligt skattelagstiftning och avsättning görs under kortfristiga skulder. 17 Långfristiga skulder 17:1 Förfallostruktur 2026–2030 719 2031 eller senare 4 BR Summa l ångfristiga skulder 723 18 Övriga skulder 18:1 31 dec 2024 31 dec 2023 Mervärdeskatt 93 84 Löner och källskatter 338 427 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 240 244 Övriga skulder 88 8 BR Summa övriga skulder 760 763 Inga ställda säkerheter har lämnats för de kortfristiga skulderna. 19 Eventualförpliktelser Eventualförpliktelserna uppgick den 31 december 2024 till 425.524 Mkr (365.193) och av dessa var 425.491 Mkr (365.154) lämnade för koncernföretag. Garantier för kreditprogram ingår med belopp som motsvarar kreditramarna och uppgick till 406.986 Mkr (348.080). Hela beloppet lämnades till förmån för koncernföretag. Vid utgången av året uppgick utnyttjat belopp till 223.278 Mkr (205.255), varav för koncernföretag 223.245 Mkr (205.236). 20 Kassaflöde 20:1 Övriga ej kassapåverkande poster 2024 2023 Övriga koncerninterna avsättningar 318 17 Realiserad valutaeffekt avseende utdelningar 7 -70 Övriga förändringar -39 -14 Totala övriga ej kassapåverkande poster 286 -67 20:2 Nettoförändring av lån Långfristiga skulder till koncernföretag Kortfristiga skulder till koncernföretag Lån Volvo Treasury AB Lån/Koncernkonto Volvo Treasury AB 31 december 2022 400 22.044 Kassaflöde nya lån 290 17.432 Kassaflöde återbetalning av lån – -5.589 Övrigt – 13 31 december 2023 690 33.900 Kassaflöde nya lån 75 213 Omklassificering -150 150 Övrigt – 2 31 december 2024 615 34.265 Hållbarhets- förklaringar 143 VOLVOKONCERNEN 2024 SIDA Allmänna upplysningar Affärssammanhang – Produkter och tjänster, verksamhet och värdekedja 144 Väsentlighetsbedömning 146 Integrering av ansvarsfullt företagande 148 Miljöfrågor Klimat 149 Föroreningar 157 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 158 Upplysningar kring EU:s Taxonomi för hållbara aktiviteter 160 Sociala frågor Egen arbetskraft 165 Medarbetare i värdekedjan 171 Berörda samhällen 175 Konsumenter och slutanvändare 177 Affärsetiska frågor Efterlevnad, Antikorruption och konkurrenslagstiftning 178 Politiskt engagemang 179 Kompletterande allmänna upplysningar 180 Om rapporten Dessa hållbarhetsförklaringar innefattar Volvokoncernens samlade hållbarhets- upplysningar. Eftersom många hållbarhetsfrågor är högst strategiska frågor och integrerade i affärsmodellen och verksamheten finns hållbarhetsupplysningar även i andra delar av rapporten och inkluderas med hänvisning. Tillämpade redovisningsstandarder Dessa hållbarhetsförklaringar har upprättats i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Standards 2021, och dess applikationsnivå ”Core”. Terminologin i de europeiska standarderna för hållbarhets- rapportering (ESRS) tillsammans med företagsspecifika ämnen används väsentlighetsbedömningen och i presentationen av hållbarhets- förklaringar. Information relaterad till årsrapporten Kompletterande upplysningar finns på volvogroup.com/se/report2024. Här ingår: • GRI index 2024 • TCFD index • SASB index, Industrial Goods and Machinery • Länder där organisation är verksam • Medlemskap i organisationer • Uppförandekod och aktuella policyer 144 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Allmänna upplysningar För Volvokoncernen handlar hållbarhet handlar om att driva positiv utveckling för människor och att mildra eller undvika negativa effekter på miljön från vår verksamhet, genom vår värdekedja och med våra produkter. Hållbarhet innebär också att bygga en väg framåt för mänskligheten som är rättvis, inkluderande och pro- gressiv. Detta kräver transparenta, kollektiva och målmedvetna åtgärder som omfattar hållbara lösningar för våra kunder, en rättvis omställning som möjliggör positiv utveckling på människors liv, och en kontinuerligt fokus på förbättrad resurseffektivitet. Våra hållbarhets- prioriteringar baseras på analysen av var vi som koncern har störst påverkan på miljö och samhälle och var miljö-, sociala och affärs- etiska frågor påverkar vår lönsamhet. Dessa prioriteringar är grundade i vår väsentlighetsbedömning och utgör även innehållet i denna rapport. Affärssammanhang – Produkter och tjänster, verksamhet och värdekedja Det här avsnittet sammanfattar Volvokoncernens huvudsakliga verksamhet och värdekedja samt hur dessa relaterar till vår väsentlighetsbedömning. Produkter och tjänster Volvokoncernen tillhandahåller en rad produkter och tjänster till kunder på nästan 180 marknader. Vårt produktutbud omfattar nya lastbilar, bussar, maskiner och motorer samt försäljning av begagnade lastbilar, bussar, maskiner, släp, påbyggnader och specialfordon. Tjänsterna inkluderar försäljning av reservdelar, underhållsservice, reparationer, utökad garanti, lösningar för uppkopplad teknik och andra eftermarknadsprodukter. Tjänster inkluderar även försäljning inom Financial Services relaterad till finansiell leasing, avbetalningskontrakt och operationell leasing. En översikt över produkter levererade under elva år finns på sidan 213 . Volvokoncernens större varumärken är Volvo, Volvo Penta, Rokbak, Renault Trucks, Prevost, Nova Bus och Mack. Vi har även ägande i SDLG, Milence, Eicher, Dongfeng, cellcentric, Flexis och Cespira. Koncernens huvudsakliga rörelsesegment presenteras på sidan 7 och 83-84. Mer detaljer om dessa rörelsesegment och uppdel- ningen av försäljning på olika marknader finns på följande sidor: • Lastbilar, sidan 46 • Anläggningsmaskiner, sidan 50 • Bussar, sidan 52 • Volvo Penta, sidan 54 • Financial Services, sidan 56. Koncernens affärsmodell finns vidare förklarad på sidan 22. Betydande marknader och kundgrupper Volvokoncernens affärsområden stödjer kunder inom huvud- segmenten lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina driv- system och industrimotorer. Kunder och slutanvändare finns i många olika branscher. Direktkunder finns i de huvudsakliga branscherna Godstransporter på väg, anläggnings- och infra- strukturbranscherna och kollektivtrafik. Läs mer Nedströms aktiviteter, nästa sida. Volvokoncernen har sitt huvudkontor i Göteborg, och har omkring 102.000 medarbetare. År 2024 uppgick nettoomsättningen till 527 miljarder kronor. Verksamhet och värdekedja Med hänvisning till produkter och tjänster som beskrivs ovan ses Volvokoncernen ofta som en originalutrustningstillverkare (OEM) av kommersiella fordon, anläggningsmaskiner och motorer. Dessa aktiviteter återfinns vanligtvis i avsnitt C i NACE-kodsystemet1 (tillverkning). Dessutom verkar Volvo Financial Services i sektion K i NACE-kodsystemet (ekonomi och försäkring). Koncernen driver tillverknings- och monteringsfabriker i 17 länder på 5 kontinenter. De mest betydande tillverkningsverksamheterna finns i Sverige, USA, Brasilien, Indien, Frankrike och Kina. Vår egen verksamhet består av ett 60-tal större tillverkningsanläggningar över hela världen, se ytterligare information på volvogroup.com. Vi driver även logistikcenter, forsknings- och utvecklingsenheter och distribu- tionscenter. Dessutom omfattar vår egen verksamhet fler än 300 serviceverkstäder och återförsäljare. Totalt spänner Volvokoncernens anläggningar över 500 individuella adresser över hela världen. De mest framstående konsekvenserna, riskerna och möjligheterna kopplade till vår egen verksamhet är relaterade till arbetsmiljö, mång- fald och lika möjligheter samt till klimat och avfallshantering. 1 NACE är en EU-gemensam näringsgrensstandard för att klassificera företag och arbetsställen efter deras ekonomiska aktiviteter. Värdekedja uppströms Uppströms i värdekedjan är våra aktiviteter förknippade med en stor och komplex försörjningskedja. Koncernen är beroende av globala och lokala leveranskedjor för att leverera komponenter, delar och kompletta tjänster och system. Cirka 12.000 leverantörspartners stödjer koncernens serieproduktion och totalt består koncernens leverantörsnät av fler än 50.000 leverantörsplatser i första ledet globalt. Våra inköpsteam, med fler än 2.800 anställda i över 25 länder, tillhandahåller direkta och indirekta inköp för Volvokoncernens verksamheter, varumärken och joint ventures. Vi köper årligen 2,5 miljarder delar som ska levereras till Volvokoncernens fabriker globalt. Enbart för vår lastbilsverksamhet arbetar vi med nära 20.000 leverantörspartners i nivå 1, som levererar 2,1 miljarder delar per år. I allmänhet har högvolymsmaterial som stål, aluminium och polymerer oftare mer regionala och kortare leveranskedjor. Håll- barhetskonsekvenser relaterade till dessa material kan uppstå vid utvinning och raffinering av material i olika stadier i försörjnings- ledet. Generellt gäller att ju mer råvarubaserad en komponent är, desto kortare är försörjningsledet. 145 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Vi har identifierat vissa leverantörer av högriskmaterial som ingår i delar och komponenter. Dessa är viktiga från både sociala och miljömässiga aspekter och inkluderar tenn, tantal, tungsten, guld och kobolt. Vi identifierar också kontinuerligt ytterligare material som exempelvis gummi där ytterligare bedömningar från våra leveranspartners är nödvändiga. De längsta och mest komplexa och globala försörjningskedjorna är i allmänhet elektronik (inklusive batterier och andra elektriska fordonskomponenter). Vi har bättre insyn i våra komplexa försörjnings- nätverk i nivå 1, men synligheten minskar längre upp i försörjnings- kedjan. Våra direkta leverantörer har i sin tur mellan två och femtio leverantörer i andra ledet, och antalet växer därefter exponentiellt bortom de första leden. Vi strävar kontinuerligt efter att lära känna våra försörjningsnätverk och risker som är förknippade med direkta material. Våra inköpsteam för indirekt material samarbetar med 22.000 leverantörspartners över hela världen, som omfattar tjänster, digitala lösningar och IT samt investeringar för Volvokoncernen. Indirekta inköp omfattar ingenjörstjänster, rådgivning, marknadsföring och försäljningstjänster, resetjänster och anläggningstjänster. Indirekt material stödjer vårt industrisystem med underhåll av anläggningar, förbrukningsvaror, produktionsutrustning och material och inhyrd personal. Det omfattar dessutom digitala lösningar och IT med verktyg, tillhörande tjänster och infrastruktur. Tillverkningsverksamheten använder även monteringspartners och leverantörer för delmontering av komponenter och system. Volvokoncernen använder lastbilsmonteringspartners, karosserier och påbyggare för bussar för att utföra vissa monteringsprocesser för slutprodukten. Vi har identifierat ett antal tematiska risker och konsekvenser baserat på bedömning av vanligt förekommande sociala frågor baserat på det globala spridningen av partners vi har inom denna typ av verksamhet. Utöver detta är Volvokoncernen även en stor transportköpare. Som del av transportköpen bedömer vi både miljömässiga och sociala faktorer. Vi arbetar aktivt med att minska växthusgaser från transporter och har även identifierat ett antal viktiga potentiella konsekvenser kopplade till arbetsmiljö inom transportsektorn. Sammanfattningsvis bedöms de huvudsakliga hållbarhetsfrågorna i vår uppströms värdekedja vara arbetsmiljö, miljöpåverkan från utvinning och förädling av råvaror som ingår i inköpta material komponenter samt mänskliga rättigheter kopplade till inköp av material med förhöjda risker. Nedströms aktiviteter Utöver helägda återförsäljare och serviceverkstäder finns ett globalt nätverk med privata återförsäljare, importörer och serviceverkstäder som tillhandahåller kunder och slutanvändare med nya och begagnade produkter, samt reparation och underhåll som bedrivs under Volvokoncernens varumärken. Kunder och slutanvändare finns i många olika branscher. Direktkunder finns i de huvudsakliga branscherna: • Godstransporter på väg: Kör vanligtvis mindre eller större flottor av transportfordon. Huvudkunder är transportköpare och fraktföretag. • Anläggnings- och infrastrukturbranscherna: Ansvariga för t.ex. drift av byggarbetsplatser, stenbrott och gruvor. • Kollektivtrafik: Kommuner och persontransportföretag som driver fordonsflottor eller enskilda fordon. Huvudsakliga hållbarhetskonsekvenser, risker och möjligheter nedströms bedöms vara kopplade till säkerhet för slutanvändare av produkter, klimatpåverkan från sålda produkter, luftföroreningar från användningen av produkter samt ansvarsfull försäljning med syfte att värna om mänskliga rättigheter vid slutanvändning. Utöver dessa frågor har vi identifierat ett antal frågor där vi kan ha både positiv eller potentiellt negativ påverkan på samhällen omkring oss eller omkring våra affärspartners. Dessa är kopplade till antikor- ruption, konkurrenslagstiftning och politiskt engagemang, såsom lobbying och främjande av vissa sakfrågor. INSIKTER FÖR YTTERLIGARE VÄRDESKAPANDE TRANSPORT- OCH INFRASTRUKTUR- LÖSNINGAR Värde för kunder Värde för Volvokoncernen • Nedströms – kunder och slutanvändare. • Distribution, service, underhåll och reparationer. • Utveckling av produkter och tjänster. • Produktion och logistik. • Uppströms – Leverantörsnätverk. Det här är en förenklad version av Volvo- koncernens affärs- och värdeskapande- modell som förklaras på sidan 22-25. Kunder – Drifttid, pålitlighet, produktivitet, säkerhet och miljömässig prestanda. Aktieägare – Aktieprisutveckling och utdelningar. Anställda – Konkurrenskraftiga anställningsvillkor och förmåner, stimulerande arbetsmiljö. Samhället – Lösningar som får samhällen att fungera. Arbetstillfällen och skatter. Leverantörer – Affärer, inkomster och sysselsättning. Långivare – Finansiell styrka för intäkter och återbetalning. Återinvesterat i Volvokoncernen – Investeringar i FoU, fastigheter, maskiner och inventarier. Aktiviteter i värdekedjan Värdeskapande tillsammans med kunder Exempel på resultat för intressenter 146 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Väsentlighetsbedömning Volvokoncernen har tagit fram en strategi som adresserar en mängd hållbarhetsfrågor. För att förstå vikten av dessa frågor har vi bedömt väsentlighet genom det som kallas en dubbel väsentlighets- bedömning. Denna bedömning har hjälpt oss att värdera konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till enskilda relevanta hållbarhets- frågor. I bedömningen har vi utvärderat skala och omfattning för varje enskild konsekvens, samt möjligheten att motverka eller återställa negativa konsekvenser. Resultatet från bedömningen har legat till grund för att bestämma innehållet i denna redovisning. Bedömningen innefattar alla ämnen och delämnen som listas i de europeiska stand- arderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) och företagsspecifika frågor som är relevanta för koncernen. Tabellen nedan återger en förenklad presentation över hur olika frågor värderas baserat på dess konsekvenser, risker och möjligheter. Den indikerar även i vilken del av värdekedjan som konsekvenser sannolikt uppstår. Vissa frågor är primärt väsentliga för dess konsekvenser medan andra är kopplade till risker och/eller möjlig- heter för bolaget. Risker och möjligheter specificeras inte djupare i denna tabell eftersom de är beroende av en rad osäkra faktorer. Detta utvecklas istället i ämnesspecifika upplysningar enligt referenser i tabellen. Väsentliga konsekvenser Värdekedja uppströms Egen verksamhet Nedströms och samhället Risker och möjligheter Läs mer på sidan Miljöfrågor Klimat – växthusgaser i användningsfasen Å Å 153 Klimat – växthusgaser uppströms i värdekedjan u — 154 Klimatförändringar – växthusgaser från egen verksamhet l l 154 Luftföroreningar i användningsfasen u u 157 Resursanvändning – Avfall från egen verksamhet l l 158 Sociala frågor rörande egen arbetskraft Hälsa och säkerhet u l 165 Mångfald l l 167 Kollektiva förhandlingar l — 168 Diskrimineringbekämpning u — 170 Sociala frågor rörande medarbetare i värdekedjan Arbetsvillkor i värdekedjan1 l l l 171 Tvångsarbete l — 171 Barnarbete l — 171 Sociala frågor rörande påverkade samhällen, kunder och slutanvändare Konsekvenser för människor kopplat till produktanvändning2 l u 175 Produkt- och trafiksäkerhet3 l l 177 Ansvarsfullt företagande Affärsetik, företagskultur och korruptionsförebyggande — u 178 Politiskt engagemang u — 179 Å Mycket hög u Hög l Medelhög — Låg * Detaljer om konsekvenser, risker och möjligheter, och tillbörlig aktsamhet i de områden där så är relevant, förklaras tillsammans med information som delges i respektive ämnesstandard på sidorna 149–179. 1 Ämnet kring arbetsvillkor i värdekedjan innefattar en kombination av villkor såsom hälsa, säkerhet, löner, arbetstid, kollektiva förhandlingar och boende. 2 Konsekvenser för människor kopplat till produktanvändning har identifierats som ett företagsspecifikt underämne som redovisas under Påverkade samhällen. 3 Produkt- och trafiksäkerhet har identifierats som ett företagsspecifikt underämne som redovisas under Konsumenter och slutanvändare. Utöver de 16 väsentliga ämnen som identifierats i väsentlighets- bedömningen hanterar Volvokoncernen en mängd hållbarhets- relaterade frågor. En viktig notering att ha med sig är att i princip samtliga frågor och ämnen som tas upp i ESRS kan vara viktiga att hantera eller bevaka i någon del av värdekedjan eller specifika delar av verksamheten. Alla frågor har dock inte ansetts vara väsentliga för redovisning på koncernnivå 2024. Beskrivande sammanfattningar av effekter, risker och möjligheter ingår tillsammans med övrig information i respektive ämnesspecifik standard på sidorna 149–179. Dessa innefattar även information om tillbörlig aktsamhet i de frågor där detta är tillämpligt. Jämfört med vår redovisning 2023 har vi i väsentlighets- bedömningen identifierat luftföroreningar från produkternas användning som ett ämne som ska ingå i redovisningen. Bedömningen har även resulterat i en utökad redovisning av begränsningar av klimatförändringar med mer detaljerad rapport- ering kring växthusgaser från inköpta material och tjänster (scope 3.1). Tidigare redovisningar har även innefattat viss kortfattad information om frågor som kan vara relevanta inom vår sektor, men som inte varit kopplade till väsentliga frågor. Sådan information presenteras istället på volvogroup.com. 147 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Processen med väsentlighetsbedömningen Väsentlighetsbedömningen bygger på en kontinuerlig och iterativ process som beskrivs och illustreras i en förenklad version nedan. Detaljerad information om den typ av data som använts för bedöm- ningen samt olika intressenters roll i processen beskrivs i Komplett- erande noter till Hållbarhetsförklaringar på sidorna 180-182. Tillbörlig aktsamhet Processerna som syftar till tillbörlig aktsamhet baseras på en mängd källor som hjälper till att identifiera områden i värdekedjan med förhöjda risker. Dessa processer belyser och lyfter primärt negativa konsekvenser och var förbättrande insatser behövs. Aktiviteter som mildrar eller motverkar risker kan även bidra till positiva konsekvenser. Bedömning av påverkan på människor och planet Konsekvensbedömningarna bygger på olika informationskällor. Processen utnyttjar input från t.ex. inventeringar av växthusgaser, framträdande mänskliga rättigheter och miljökonsekvensbedömningar. I vissa fall, huvudsakligen relaterade till människorättsliga risker uppströms och nedströms i värdekedjan, är sannolikheten för konsekvenser mycket osäker. Allvarlighetsgraden av den tänkbara konsekvensen prioriteras över andra faktorer i bedömningen. Risker och möjligheter Risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsfrågor har identifierats genom att analysera faktiska risker och övervägande av olika teorier om framtida utveckling. Kvantitativa och kvalitativa egenskaper har identifierats för att bedöma konsekvenser, risker och möjligheter på ett enhetligt sätt över ämnen. Detta inkluderar en skala som definierar låga, medelhöga, höga och mycket höga risker och möjligheter som följer koncernens Enterprise Risk Management (ERM) process där ett liknande format används för att prioritera risker. Konsolidering och justeringar Alla delar av bedömningen konsolideras i en matris med flera dimensioner. Konsekvenser över ett tröskelvärde ingår i tabellen på sidan 146. I denna del av processen nyanseras bedömningen med aspekter som inflytande och länkning till konsekvenser, samt förväntningar på Volvokoncernens engagemang i de olika ämnena. Väsentlig information Relevant och prioriterad information sammanfattas i det sista steget genom att identifiera vilka beskrivande förklaringar och mätetal som ska ingå i redovisningen. Prioriteringar baseras på dialoger med interna och externa experter och intressenter. I denna del av processen nyttjar vi frågeställningar i formella återkommande dialoger, såväl som åter- koppling och förfrågningar från investerare och kunder. Detta utmynnar i en lista över upplysningar som inkluderas i rapporten. Utöver de upplysningar som föreslås i ESRS, eftersträvar vi att även inkludera relevanta företagsspecifika upplysningar. Fortsatt arbete för ökad kunskap inom hållbarhetsfrågor Under 2024 fördjupade vi bedömningarna inom miljökonsekvenser, levnadslöner och ett flertal frågor i värdekedjan kopplade till mänskliga rättigheter. Utvecklingen i denna typ av analyser förväntas kontinuerligt bidra till bättre bedömningar av konsekvenser, risker och möjligheter, vilket kan leda till förändringar i de frågor som omfattas och lyfts i redovisningen. Omfattningen av väsentliga frågor kan påverkas av flera olika faktorer såsom bedömningar för tillbörlig aktsamhet som leder till ökad transparens i värdekedjan, översyn av tröskelvärden för vad som anses väsentligt, utveckling av redovisningspraxis inom vår sektor och sektor-specifika rapporteringsstandarder. Resultatet av väsentlighetsbedömningen och vårt engagemang med intressenter har bidragit till att forma vår strategiska agenda och handlingsplaner för huvudsakliga konsekvenser, risker och möjligheter. I vårt interna arbete kallar vi gemensamt dessa arbetsspår Volvokoncernens Hållbarhetsagenda. Vi samlar ihop och kommunicerar ofta dessa prioriteringar under rubrikerna Människa, Klimat och Resurser. Prioriteringar i agendan har tagits fram i arbetsgrupper med håll- barhetsexperter och ledningsgrupper i koncernens lastbilsdivisioner och affärsområden, och i dialog med koncernledningen, den utökade ledningsgruppen samt styrelsen. Operativt hanteras frågor i separata forum, exempelvis Product Board, People Board och Human Rights Board, där varje forum har representanter från koncernledningen. • Mappning av riskområden i värdekedjan baserat på en mängd olika källor. • Inklusive berörda intressenters perspektiv. • Definitioner om låg, medelhög och väldigt hög påverkan med en gemensam metod. • Inklusive expertis från akademisk forskning och kunskap från ämnesområdesexperter. • Bedömning av risk och möjligheter i linje med koncerngemensam risk- process och scenarier för kort, medelfristig och lång sikt. • Risker och möjligheter inkluderar rykte och regulatoriska intressentperspektiv. • Sammanställning av information. Konsekvenser över ett tröskelvärde inkluderas i tabellen på sidan 146. • Intern och extern intressentåterkoppling nyanserar väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter med förväntan, länkning och inflytande. • Sammanfattade relevanta upplysningar för Årsredovisningen • Inklusive prioritering inom väsentliga frågor mot behov av rapportanvändare. 148 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Integrering av ansvarsfullt företagande Volvokoncernen åtar sig att respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter. Negativ påverkan på mänskliga rättigheter kan potentiellt uppstå inte bara inom vår egen organisation, utan även genom våra affärsrelationer och i värdekedjan. Vi försöker även hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter i de fall då Volvokoncernen är inblandad. Vi fortsätter att stärka och se till att vårt arbete med mänskliga rättigheter är i linje med följande internationella ramverk: • FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna • Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner • FN:s Global Compact • FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter • OECD:s riktlinjer för multinationella företag • Barnrättsprinciperna för företag. Volvokoncernens styrning av mänskliga rättigheter följer vår allokering av verksamhetsansvar och omfattar flera tvärfunktionella styrnings- forum i koncernen. På koncernnivå övervakas den strategiska inrikt- ningen inom hållbarhet av koncernledningen och stöttas av ett antal tvärfunktionella forum med relevanta medlemmar av koncernledningen såsom People Board, Product Board, Human Rights Board och Sustain- ability Council. Mer detaljer kring dessa forum och andra styrnings- relaterade upplysningar återfinns i Bolagsstyrningsrapporten, se sidorna 194-195. Engagemang och konsultation med intressenter Vår process kring tillbörlig aktsamhet innefattar involvering av berörda intressenter. Detta tar sig form i kontinuerliga dialoger med anställda, arbetstagarrepresentanter, människor som arbetar i värdekedjan, kunder, affärspartners och investerare, såväl som med fristående organisationer och expertorganisationer. Syftet är att få in perspektiv från olika intressentgrupper. Vårt förhållningssätt kring konsultationer med rättighetsbärare (och dess representanter) är en del av vårt program för mänskliga rättigheter och är därmed inom ansvaret för Human Rights Board. Implementeringen av vårt människorättsprogram, inklusive konsultation med intressenter, leds av koncernfunktionen Corporate Responsibility tillsammans med ledande befattningshavare vid lastbilsdivisioner, affärsområden och andra koncernfunktioner. Klagomålsmekanismer Medarbetare, representanter för Volvokoncernen och externa intress- enter uppmuntras att rapportera misstänkta överträdelser av vår uppförandekod och andra policyer, inklusive brott mot miljö och mänskliga rättigheter, i de fall koncernen eller någon av dess represent- anter tros vara inblandad. Klagomål kan rapporteras genom interna eller via offentligt tillgängliga visselblåsarkanaler som beskrivs i vår uppförandekod, inklusive Volvokoncernens visselblåsarfunktion. Rapportering kan göras anonymt varhelst så är tillåtet enligt lokal lag. Läs mer Visselblåsning på sidan 179. Det är också möjligt att kontakta arbetsgruppen för visselblåsande och globala utredningar via e-post eller post. Alla sätt att rapportera och ställa frågor hittas enkelt på volvogroup.com tillsammans med vår policy för skyddande av visselblåsare. Tillgång till åtgärdsmekanismer och avhjälpande Volvokoncernen har för avsikt att avhjälpa eller samarbeta kring avhjälpandet av negativ påverkan på mänskliga rättigheter om våra aktiviteter har orsakat eller bidragit till den, samt ta en roll i avhjälpandet av den negativa påverkan på mänskliga rättigheter som kan vara direkt kopplad till vår verksamhet, våra produkter, tjänster eller affärsrelationer. Detta åtagande har formaliserats i vår Människorättspolicy. Koncernens arbete med tillbörlig aktsamhet bygger på ständiga förbättringar. Det är känt att flera aspekter inom hållbarhet som tidigare byggdes på frivilliga initiativ nu utvecklas till obligatoriska förfaranden. Vi tar hänsyn till denna utveckling i takt med att vi utvecklar och formaliserar vårt arbete med att identifiera negativa konsekvenser, vidta åtgärder, följa upp effektivitet, konsultera intressenter och integrera i strategi och styrning. Företagskultur – Volvokoncernens uppförandekod Vårt övergripande arbetssätt kring externa policyåtaganden är att i största möjliga mån omsätta dessa i Volvokoncernens Uppförandekod och därtill kopplade styrande dokument. Denna koncernpolicy sätter därmed ramarna för förväntningar i vår företagskultur och hur vi inom Volvokoncernen ska bedriva affärer: etiskt och lagenligt. Efterlevnad skapar förtroende hos våra kunder och i samhället och kan genom detta bidra till god affärsutveckling för oss och våra kunder. Policyn innehåller grundläggande förväntningar på agerande inom områden som till exempel antikorruption, konkurrenslagstiftning och produktlagstiftning, dataskydd och immateriella tillgångar, mänskliga rättigheter, miljöansvar, samt intressekonflikter. Den innehåller även vår ansats till öppen och ansvarsfull redovisning och rapportering och instruktioner kring hur man kan säga ifrån eller ställa frågor i de fall där problem behöver påtalas eller behandlas. Läs mer i Affärsetik, sidan 178. Volvokoncernens Uppförandekod och relaterade styrdokument återfinns på volvogroup.com. Koncernpolicyer utfärdas av AB Volvos styrelse, koncernledningen eller av andra ledande forum eller befattningshavare beroende på ämne eller delämne. Antagna policyer publiceras och görs tillgängliga internt och, där det bedöms relevant, externt. Implementeringen anpassas efter policyspecifikationer och kan bland annat innefatta riskbedömningar, utbildning, informationspaket, workshops, integration i befintliga ledningssystem eller utveckling av nya system, rapporterings- åtgärder, revisioner och kontroller samt där så är relevant, fullständiga programimplementeringar. I linje med vår decentraliserade verksam- hetsmodell är varje lastbilsdivision och affärsområde vanligtvis ansvarig för att säkerställa efterlevnaden av Koncernens policykrav inom sitt verksamhetsområde. Där koncernpolicyer tillhandahåller minimikrav kan varje lastbilsdivision, affärsområde och koncern- funktion fastställa strängare krav inom sitt område. Nästkommande sektioner i redovisningen innehåller förklaringar om Volvokoncernens hantering av specifika hållbarhetsfrågor. 149 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Klimat Begränsningar av klimatförändringar har bedömts vara den miljöfråga där Volvokoncernen kan bidra med att driva och möjliggöra störst förbättringar. Vi stödjer Parisavtalets målsättningar – att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till väl under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och att ytterligare eftersträva att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C. År 2024 var första året då denna målsättning för globala temperaturer överskreds. Volvokoncernens ambitioner kvarstår alltjämt och vi anser att det mest meningsfulla vi kan göra för den globala klimatomställningen är att bidra till minskade koldioxid- utsläpp inom transportsektorn och andra sektorer i samhället där koncernen är verksam. Konsekvenser, risker och möjligheter Huvudsakliga kopplingar till klimatrelaterade konsekvenser har identifierats genom inventering av utsläpp över värdekedjan. Denna inventering visar att omkring 95% av växthusgaserna utifrån bedömning av produktens livscykel uppstår i användningsfasen (scope 3.11), nära 4% av växthusgaserna kommer från inköpt material och tjänster (scope 3.1) och mindre än 0,5% härrör från egen verksamhet (scope 1 och 2 tillsammans). Dessa kategorier är således i fokus i ambitionen mot nettonoll och inom vår redovisning. Både omställningsrisker och - möjligheter samt fysiska risker har identifierats genom att beakta klimatscenarier, se textrutan nedan. Möjligheter relaterade till klimatomställningen finns inom tillväxt- möjligheter för transportlösningar, fordon och maskiner med noll eller mycket låga avgasutsläpp. Klimatrelaterade osäkerheter kan innefatta både risker och möjligheter som är nära kopplade till Volvokoncernens affärsmodell och strategi. Läs mer om möjligheter i vårt strategiavsnitt på sidan 18 i denna rapport, med exempel och höjdpunkter på sidorna 26-33. Ett antal klimatrelaterade omställningsrisker har identifierats, som är integrerade i koncernens process för bedömning av företagsrisker. Omställningsrisker kan vara väsentliga för koncernen på kort, medellång och lång sikt. Dessa risker, inklusive deras potentiella påverkan, beskrivs i mer detalj på sidorna 60–66 under följande riskkategorier: • Transformation och teknik, sidan 62 • Nya affärsmodeller, sidan 62 • Leverantörer och material, sidan 63 • Produkt- och verksamhetsrelaterade regleringar, sidan 64 Slutsatsen från vår analys av omställningsscenariot som beskrivs i textrutan nedan är att Volvokoncernens strategi är motståndskraftig. Den kräver dock investeringar i både ny teknik och i utveckling av affärsmodeller. Vår scenarioanalys identifierade osäkerheter relaterade till regulatorisk utveckling, kostnad för ny teknik, leverantörsnätverkets beredskap och hur man utvecklar erbjudanden för ökade intäkter. Scenarioanalys för att identifiera risker och möjligheter Vi har identifierat ett antal risker och möjligheter kopplat till vår strategi och affärsmodell i utvecklingen av våra aktiviteter för klimatomställningen. Inom arbetet har vi använt oss av scenarier för att identifiera potentiella klimatrelaterade omställningsrisker och -möjligheter, såväl som fysiska risker . Bedömning av fysiska klimatrisker För att skapa en bättre förståelse för motståndskraften gentemot fysiska risker har vi analyserat fysiska klimatrisker för koncernens huvudsakliga verksamhetsorter utifrån ett antal scenarier baserade på olika utvecklingsbanor (RCP)1 framtagna av IPCC. Genom att ta i beräkning den ekonomiska livslängden och utvecklingscykler har vi tittat närmare på nuvarande risker och utveckling i olika scenarier för 2030 och 2050. I detta arbete användes RCP 2.6, RCP 4.5 och RCP 8.5 för att bedöma potentiell framtida riskexponering. Den senaste analysen för fysiska klimatrisker utfördes 2023. Baserat på denna bedömning identifierades inte betydande risker. Vissa av p latserna kan bli exponerade för ökade risker från fysiska väderfenomen på längre sikt, bland annat beroende på hur klimatet utvecklas. Koncernen avser att löpande följa upp sådana risker och vidta åtgärder för att begränsa dem när detta anses lämpligt. 1 RCP-scenarier är en uppsättning olika scenarier utvecklade av FN:s mellanstatliga klimatpanel för att modellera möjlig utveckling av jordens klimat baserat på växthusgaskoncentrationer i atmosfären. RCP 2.6 är ett scenario med lägre utsläpp och RCP 8.5 det högre scenariot. I vårt arbete med att bedöma omställningsrisker och möjligheter, strävar vi efter att uppfylla de högsta ambitionerna i Parisavtalet om klimatet, vilket är ungefär i linje med RCP 1.9. Bedömning av omställningsrisker och -möjligheter Avseende omställningsrisker och -möjligheter har vi koncentrerat vår resiliensanalys på produkter och marknadserbjudanden. Volvokoncernen servar transport- och infrastruktursektorerna och levererar fordon och maskiner. Vår senaste resiliensanalys genomfördes 2024. I denna analys utgick vi från ett scenario i linje med vårt åtagande för Parisavtalet – att erbjuda lösningar för nettonoll till 2040 för att transportflottor ska vara nettonoll 2050 – vilket är i linje med våra vetenskapliga klimatmål. Ett sådant scenario för 2030 karaktäriseras av: • Klimatregleringar utvecklas på ett orkestrerat sätt över många jurisdiktioner • Investeringar i teknikutvecklingen görs inom supporterande industrier, såsom fossilfria bränslen • Betydande offentliga investeringar riktas mot förnybar energi och nödvändig infrastruktur • Priset på fossila energikällor ökar vilket skapar ett starkare investeringsincitament för produkter med lägre utsläpp. För Volvokoncernen innebär ett sådant scenario att vi förväntas kunna utveckla och sälja en betydande andel fordon och maskiner med noll eller mycket låga avgasutsläpp (ZEV). I resiliensanalysen har vi använt ett scenario på 35% ZEV, vilket är de uppskattade nivåerna av ZEV som behövs för att nå den målsatta minskningen på 40% växthusgasutsläpp per fordonskilometer för lastbilar och bussar till 2030. 150 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR När det gäller teknikutveckling investerar vi i vår tredelade ansats för att minska koldioxidutsläppen i produktportföljen. Betydande ansträng- ningar görs för att minska kostnaderna för koldioxidsnål teknik för att i slutändan göra dessa teknikområden gångbara ur ett totalkostnads- perspektiv. Läs mer Strategi, sidan 18. För utveckling i leveransnätverket investerar vi i verktyg hos leverantörs- partners, i flera tekniker, samt eftersträvar att ha dubbla eller flera alternativ för att säkra nödvändiga leveranser. Vi deltar också i strategiska partnerskap för att säkra de mest kritiska materialen och komponenterna. Läs mer Partnerskap, sidan 19. I området kring regleringar och lagstiftning strävar vi efter att vara en del av en policyutveckling som stödjer Volvokoncernens strategiska färdplan, främst i EU och USA. Läs mer Politiskt engagemang, sidan 179. Inom nya affärsmodeller strävar Koncernens affärsområden efter att utveckla erbjudanden och lösningar för att hjälpa kunderna att nå lägre totalkostnad. Detta görs exempelvis genom att kombinera fordon och maskiner med laddnings- eller energilösningar, ruttoptimering för transporter, reparation och underhåll samt transporttjänster. Läs mer Strategiska prioriteringar sidan 16, och Vår affär, sidan 22. Vetenskapliga klimatmål och policyer År 2010 gick vi med i WWF Climate Savers Program för att delta i och driva på ett brett engagemang för att minska klimatavtrycket inom vår bransch. År 2020 tog vi nästa steg genom vårt åtagande till Business Ambition for 1.5 °C inom Science Based Targets initiative (SBTi). År 2021 validerades våra mål som vetenskapligt baserade av SBTi . På grund av den stora delen av utsläppen som uppstår i produktens användningsfas har vi tagit fram fyra olika mål, ett per rörelse- segment, för denna kategori (scope 3.11) och ett gemensamt mål för egen verksamhet (scope 1 och 2). Rörelsesegment och scope Mål Ambition inom Parisavtalet Lastbilar (Scope 3) Minska utsläpp per fordonskilometer med 40% till 2030 1.5 °C (Volvokoncernens utsläppsbana) Bussar (Scope 3) Minska utsläpp per fordonskilometer med 40% till 2030 1.5 °C (Volvokoncernens utsläppsbana) Anläggningsmaskiner (Scope 3) Minska absoluta utsläpp med 30% till 2030 Väl inom 2 °C Volvo Penta (Scope 3) Minska absoluta utsläpp med 37,5% till 2034 Väl inom 2 °C Egen verksamhet (Scope 1 och 2) Minska absoluta utsläpp med 50% till 2030 1.5 °C För segmenten Lastbilar och Bussar har målen tagits fram genom den så kallade SDA-metoden (Sectoral Decarbonization Approach, läs mer på volvogroup.com). När målen sattes fanns inga givna värden inom SDA-metoden för 1.5-gradsambitionen för lastbilar och bussar. Därför definierade vi egna uppskattade nivåer för hur stor minskningen borde vara för målsättningen att hålla sig inom 1.5 °C ökning av jordens medeltemperatur. Målen blev genom detta satta till 40% minskning av växthusgaser per fordonskilometer får Lastbilar såväl som för Bussar. Absoluta reduktionsmål har satts för Anläggnings- maskiner och för Volvo Penta, vilka har validerats av SBTi att vara i linje med ambitionen väl under 2 °C. Absoluta mål har även satts för scope 1 och 2, vilka har validerats av SBTi att vara i linje med 1.5- gradsambitionen. Utöver sammanfattningen på denna och nästa sida finns mer detaljerad information om drivkrafter för klimatomställningen längre bak i rapporten under rubriken Handlingsplan och utveckling. Policyer Volvokoncernens miljöpolicy är det högsta styrande dokumentet för att minska klimatpåverkan. Policyn kompletteras ytterligare av mer detaljerade styrdokument relaterade till utsläpp av växthusgaser. Detta inkluderar beräkningar, minskning och redovisning av växthusgas- utsläpp. Styrdokumenten inkluderar Volvokoncernens övergripande strategi för nettonoll utsläpp av växthusgaser i värdekedjan senast 2040 och att denna ska stödjas av koncernens lastbilsdivisioner och affärsområden som sätter upp delmål för relevanta utsläpps- kategorier. Dessa delmål ska ses över minst vart femte år eller vid betydande förändringar. Följande prioriteringar gäller för minskningar av växthusgaser för att nå nettonoll utsläpp av växthusgaser i värdekedjan inom alla relevanta utsläppsområden enligt definitionen i GHG-protokollet: 1 Eliminering av växthusgasutsläpp inom värdekedjan genom energieffektivitet och införande av nya koncept och teknologier 2 Ersätta fossila växthusgasutsläpp med biogena växthusgasutsläpp genom användning av hållbar och förnybar biobaserad energi och bränslekällor 3 Att motverka och balansera återstående utsläpp genom t.ex. insamling och lagring av koldioxid i atmosfären (endast som en sista utväg när alla andra alternativ är uttömda). Volvokoncernens högsta ledning är forumet där beslut om veten- skapliga klimatmål och andra koncernmålsättningar fattas. De första vetenskapliga klimatmålen som Volvokoncernen satte godkändes av initiativet Science-Based Targets (SBTi) i juni 2021. 151 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Styrning och incitament Volvokoncernen har inkluderat hållbarhetsmål i sitt incitamentsprogram sedan 2022. Elektriska lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och drivlinor är nyckelaktiviteter för att Volvokoncernen ska nå hållbarhets- mål och åtagande gentemot ambitionen i Parisavtalet. De totala volymerna av elfordon är fortfarande låga i jämförelse med andra fordonsvolymer, vilket gör det svårt att sätta upp intervall för upp- fyllelse. Volvokoncernen fortsätter sina ansträngningar för att öka försäljningen av elfordon, till förmån för Volvokoncernens hållbarhets- prestation, och dessa incitamentsmål syftar till att främja sådan försäljning. Läs mer om Volvokoncernens incitamentsprogram i Not 27, som i sin tur även hänvisar till ersättningsrapporten, tillgänglig på volvogroup.com. Nyckelaktiviteter för klimatomställning och externa beroenden Vår ambition är att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2040. Detta möjliggör för våra kunder att nå flottor med nettonoll- utsläpp vid mitten av århundradet då det tar omkring tio år att ersätta en hel fordonsflotta. Vi arbetar i tre huvudsakliga spår för utfasningen av fossila bränslen i produktutbudet och av kundernas fordon och maskiner: • Batterielektriskt • Bränslecellselektriskt • Förbränningsmotorer som drivs med koldioxidsnåla bränslen såsom vätgas, biobaserad metan och HVO. En schematisk illustration till Volvokoncernens färdplan. Denna fattar tre teknikområden genom batterielektriskt, bränslecellselektriskt och förbränningsmotorteknik för bränslen utan fossila utsläpp. De svarta vertikala pilarna visar en osäkerhet kring framtida preferenser och möjligheter kring framdrivningsalternativ. Utöver teknikutvecklingen och Volvokoncernens erbjudande illustreras den nödvändiga minskningen av koldioxidutsläppen inom energisektorn i bakgrunden, som är en av de viktigare externa faktorerna för att våra industrisegment ska lyckas med omställningen. Transportindustrin är även beroende av ett flertal externa faktorer för att detta scenario ska realiseras. Externa beroenden Transport- och infrastrukturbranscherna är beroende av en mängd externa faktorer för att lyckas med sin del i klimatomställningen. Vi ser att de främsta långsiktiga lösningarna för klimatomställning är elektrifiering och utveckling av annan koldioxidsnål teknik och vi har under se senaste åren introducerat sådana lösningar i samtliga rörelsesegment. Utöver tillgången till produkter och tjänster finns ett antal avgörande externa faktorer såsom en existerande och välfungerande infrastruktur för laddning och tillgång till förnybar energi. Efterfrågan på lösningar med lägre koldioxidutsläpp beror också på incitament för investeringar och användande. Dessa externa beroenden utvecklas vidare i sektionen Strategi i framvagnen i denna Årsredovisning. Läs mer Formeln för övergången till elektriska lösningar, sidan 19. 152 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Investeringar Våra huvudsakliga åtgärder för klimatomställning som innebär kapital- och driftsutgifter är kopplade till produkterbjudanden. Investeringsplanen baseras på en strategisk produktplan som utgör den tredelade ansatsen som beskrivs ovan. Investeringsplanen omfattar både driftsutgifter inom forskning och utveckling såväl som kapital- utgifter till anläggningstillgångar och utrustning. Koncernens invester- ingsplan revideras löpande för att ta med marknadens utveckling i beräkningen. Ett nyckeltal av särskild betydelse kopplat till omställnings- aktiviteter är allokering av medel till forskning och utveckling, som innehåller både driftsutgifter och kapitalutgifter. Volvokoncernens totala investeringar i forskning och utveckling, exklusive effekterna från aktiverade och avskrivna forsknings- och utvecklingskostnader netto, uppgick 2024 till 31,9 miljarder kronor. Koncernens forsknings- och utvecklingsprojekt har delats in i fyra huvudkategorier för att kunna följa utvecklingen översiktligt. På kort sikt förväntas våra omställningsaktiviteter genomföras inom ramen för koncernens produktplan och därtill kopplade investeringar inom FoU och investeringar inom fasta anläggnings- tillgångar och utrustning. Investeringsplanen uppdateras årligen av AB Volvos styrelse som genom detta har översikt och godkänner Volvokoncernens strategiska plan som innefattar färdplanen för produkter och klimatomställning. Koppling till EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter Volvokoncernens nettonollmål är i mångt och mycket i linje med ambitionen med EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter (”taxonomin”). Men då vi valt att inte redovisa aktiviteter som förenliga med taxonomin har vi inte heller tagit fram något koncernmål för att nå en särskild andel förenlighet. Läs mer Upplysningar enligt EU:s Taxonomiförordning, sidan 160. Vad gäller skillnader mellan Volvokoncernens åtgärder i strävan efter fossilfrihet och taxonomin så beaktar den senare inte omställnings- aktiviteter som bränsleeffektivitet, aerodynamik eller optimering av teknik för interna förbränningsmotorer för biobaserade eller syntetiska bränslen, vilka vi ser som viktiga i omställningsfasen. Forsknings- och utvecklingskostnader¹, % 1 Exklusive effekter från aktivering och avskrivning. • Projekt för utsläppssnål och utsläppsfri teknik – direkt förknippade med produkter med låga eller inga avgasutsläpp enligt definitionerna för väsentligt bidrag till klimatnytta i EU:s taxonomiförordning. • Plattforms- och möjliggörande projekt – utveckling av teknik gemensam för både konventionella produkter samt koldioxidsnåla fordon baserade på koncernens modulära arkitektur (CAST). Detta inkluderar utveckling av gemensam teknik som t.ex. gemensam elektrisk arkitektur, lastbilshytter, aerodynamik, uppkopplade lösningar och säkerhetsfunktioner. • Projekt för bränsleeffektivitet och annan miljöförbättring – med syfte att förbättra miljöprestandan hos fordon med förbrännings- motorer, till exempel projekt för bränsleeffektivitet, utsläpps- minskning, biogas och andra utsläppssnåla bränslen. Dessa investeringar är viktiga för omställningen till lägre växthusgasutsläpp. • Neutrala projekt – alla övriga projekt. Vissa av dessa investeringar kan medföra miljöförbättringar, men de har inte bedömts som väsentliga, till exempel kvalitetsförbättringar av en befintlig tillgång eller produkt. 153 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Handlingsplan och uveckling Översikt klimatmål och uppfyllnad Volvokoncernens vetenskapliga klimatmål Utsläpp basår Utsläpp 2024 Utsläpps- utveckling Utsläpps- utveckling (%) Minskning per fordonskilometer, för relevanta mål (%) Interim 2030 mål (2034 mål) 2040-mål Scope 3.11 användningfasen 331 249 -82 -25 % Nettonoll Lastbilar (Mton) 228 175 -53 -23 % -8% -40% per fordons-km Bussar (Mton) 14 10 -4 -30 % -15% -40% per fordons-km Anläggningsmaskiner (Mton) 70 43 -27 -38 % -30% absolut Volvo Penta (Mton) 20 21 1 5 % (-37.5% absolut) Scope 1&2 (Mton) 0,387 0,269 -0,118 -30 % -50% absolut Nettonoll Utsläpp scope 3.11 – Klimatomställning i användningsfasen Huvudsakliga drivkrafter för att minska koldioxidutsläppen i användningsfasen mot målsättningar för 2030 illustreras på höger sida och sammanfattas nedan. Volym och produktmix Introduktionen av fordon med noll eller mycket låga avgasutsläpp (ZEV) beräknas utgöra ungefär hälften av den totala utsläpps- minskningen mot 2030-målet. Denna uppskattning är baserad på ett försäljningsscenario som kan komma att ändras på grund av förändringar i statliga policyer, förordningar, incitament, etc. Volvokoncernen gör betydande investeringar inom detta område. Den faktiska försäljningsmixen och dess effekter är starkt beroende av externa faktorer såsom incitament för lösningar med lägre koldioxidutsläpp, skatter och subventioner på fossila bränslen, tillgång till förnybar energi och stödjande infrastruktur. Se allokering av FoU-utgifter till teknik med noll avgasutsläpp på sidan152. Övergripande energieffektiviseringar av produkter Ungefär en fjärdedel av målet för 2030 förväntas komma från energieffektivitet i nya produkter. Vi investerar i bränsle- effektivitetsåtgärder där de främsta sätten att nå högre total verkningsgrad är i förbränningsmotorn och drivlinan, och i aerodynamik. Se andel av FoU-utgifter till bränsleeffektivitet och andra miljöförbättringsprojekt på sidan152. CO2-intensitet i energin som används för produkternas framdrift CO2-intensiteten (GHG) i energimixen beräknas bidra till cirka en fjärdedel av måluppfyllelsen 2030. En väsentlig del av denna uppfyllelse är beroende av externt utvecklad infrastruktur för att leverera el, etablerade laddstationer för elektrifierade produkter och utvecklad vätgasinfrastruktur för bränslecellselektriska varianter och för förbränningsmotorer. En del av vår handlingsplan är att underlätta detta genom dialog med myndigheter. Volvokoncernen engagerar sig också i en rad partnerskap för att påskynda utvecklingen. Exempel på sådana partnerskap är Milence (för laddning) och Cespira (för fossilfria bränslen), läs mer på sidan 19. Utveckling i omställningsaktiviteter Beräknade växthusgasutsläpp från användning av sålda produkter var 249 miljoner ton 2024, jämfört med 331 miljoner ton 2019. Den beräknade minskningen för totala utsläpp är en kombination av effekter från energieffektivitetsåtgärder, förändringar i försäljnings- volymer och produktmix. Huvudsakliga drivkrafter för klimatomställning i användningsfasen Växthusgasutsläpp Lastbilar Minskningen 2024 uppgick till –8% jämfört med utgångsvärdet 2019 för intensitetsmålet om –40%. Minskningen är främst ett resultatet av lägre växthusgasintensitet i bränslen som används för att driva fordonen och till viss del en ökad del elfordon. Andelen helelektriska lastbilar har ökat till 1,7% av total antalet levererade lastbilar. Men den mest betydande effekten beror på produktmixen. Bussar Resultatet för bussar 2024 var –15% jämfört med utgångsvärdet 2019 för intensitetsmålet om –40%. Minskningen förklaras av en kombination av förbättrat utsläppsintensitet för stadsbussar och mix med högre andel stadsbussar jämfört med långfärdsbussar. Anläggningsmaskiner För anläggningsmaskiner uppgick resultatet 2024 till –38% jämfört med utgångsvärdet 2019 för det absoluta målet. Denna kraftiga minskning beror till största delen av låga försäljningsvolymer på flera marknader jämfört med basåret 2019 och särskilt i Kina. Totalt levererade koncernen precis över 56.000 maskiner 2024, jämfört med närmare 87.000 basåret 2019. Volvo Penta Resultatet för Volvo Penta 2024 var +5% jämfört med basåret 2019 för detta absoluta mål. Resultat över utgångsvärdet förklaras av effekter i produktmixen med en trend mot större motorer och stationära gener- atorer med högre växthusgasintensitet. Totala utsläpp för Volvo Penta var lägre än 2023, vilket förklaras av lägre försäljningsvolymer. 154 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Överlag påverkar lagstiftning, tillgång till energi med låg utsläpps- intensitet och därtill kopplad infrastruktur marknadsförutsättningar och kundefterfrågan. Detta leder i sin tur till varierande utsläppsintensitet i användningen av sålda produkter mellan olika marknader och regioner. Samtidigt, eftersom Volvokoncernen bedriver verksamhet i konjunktur- beroende branscher som är knutna till ekonomisk aktivitet och BNP- utveckling, varierar försäljningsvolymer och mix betydligt från år till år. Tillsammans kan dessa faktorer väsentligt påverka resultatet av beräknade utsläpp. Scope 1 och 2 – Klimatomställning i vår egen verksamhet Den egna verksamheten omfattar produktionsanläggningar, utvecklings- och logistikcenter, kontor och återförsäljare. Det finns två huvudsakliga drivkrafter för att minska utsläppen av växthusgaser från denna kategori – energieffektivitet och användning av fler förnybara energikällor. Energieffektivitet i verksamheten Initiativ för att minska energiförbrukningen med cirka 20 GWh årliga energibesparingar genomfördes under 2024 vilket gör att ackumulerade besparingar motsvarande 70 GWh per år har genomförts sedan 2021. Målet är att genomföra besparingar motsvarande 150 GWh mellan 2021 och 2025. Koncernens verksamheter i Lehigh Valley, Hagerstown och New River Valley i USA har erhållit certifiering för energiledning enligt ISO 50001 och även certifierats Superior Energy Performance (SEP) av Amerikanska Energimyndigheten. Förnybar energi i verksamheten Vi fortsätter att köpa en ökande andel förnybar energi, vilket är en viktig del i vårt nettonollmål för scope 1 och 2. Vi har identifierat ett antal verksamheter som är svårare att avhjälpa, inklusive verksamheter som drivs av fossila energikällor, såväl som verksamheter i regioner med mycket begränsad tillgång till el från källor med låga koldioxid- utsläpp. Arbete pågår för att hitta sätt att byta ut processer och energi- källor som idag använder koks och naturgas. Dessa verksamheter förväntas dock inte äventyra koncernens reduktionsmål för scope 1 och 2 utsläpp till 2030. Framsteg mot målsättning för scope 1 och 2 Utsläppen från egen verksamhet var 30% lägre 2024 jämfört med 2019. Direkta utsläpp (scope 1) minskade med omkring 20% jämfört med 2019 varav det största bidraget kom från en större andel förnybara bränslen vid anläggningar med direkt förbränning för testning och värme. De indirekta utsläppen (marknadsbaserade scope 2) var 2024 omkring hälften av basåret 2019, varav det främsta bidraget kom från en större andel förnybara energikällor. Scope 3.1 – Klimatomställning i uppströms värdekedja Växthusgasutsläpp från inköpta varor och tjänster (scope 3.1) utgör knappt 4% av Volvokoncernens totala inventering av växthusgaser. Elektriskt framdrivna produkter har för närvarande en större andel av koldioxidavtrycket från denna kategori, på grund av växthusgas- intensiteten i de använda materialen. Därför är detta ett område som förväntas öka i betydelse i takt med att volymerna av elektrifierade produkter växer. Volvokoncernen har identifierat fem huvudsakliga råvarutyper, stål och järn, aluminium, batterier, polymerer och elektronik, som utgör majoriteten av växthusgasavtrycket i nuvarande produktutbud. Vart och ett av dessa material och varor har individuella drivkrafter som kan möjliggöra utsläppsminskningar, t.ex. ökad andel återvunnet insatsmaterial, ökad andel förnybar energi i produktions- och förädlingsled, samt introduktion av ny teknik. Under 2024 fortsatte vårt samarbete med leverantörspartners för att utveckla en guide och verktygslåda för klimatomställning. Guiden är främst avsedd att användas mindre små och medelstora leverantörer som kanske inte har intern expertis inom energihantering eller egna strategier för minskade koldioxidutsläpp. I allmänhet ser vi att större leveranspartners av råvaror med hög koldioxidintensitet oftare arbetar mer systematiskt med energiledningssystem och drivs även att minska växthusgasintensiteten från en rad olika intressenter, inklusive tillsynsorgan. Under året har vi fortsatt engagerat leverantörspartners med att säkerställa anpassningen till Volvokoncernens nettonollmålsättning och följt upp implementeringen av färdplaner för klimatomställning i deras leverantörskedja. En nyckelaspekt för att uppnå klimatomställning i vår värdekedja är att bygga upp en tidig efterfrågan på marknaden för koldioxidsnål teknik som ännu inte är tillgänglig i stor skala. Volvokoncernen har identifierat två huvudsektorer som är svåra att avhjälpa, stål och aluminium, där vi kan använda vår köpkraft tillsammans med andra för att bygga upp en kritisk efterfrågan. Som en av grundarna av First Movers Coalition (se informationsrutan nedan) har Volvo- koncernen förbundit sig att minst 10% stål och aluminium som köps in 2030 ska ha mycket låga utsläpp. Vårt sätt att följa upp framsteg inom denna målsättning genom att följa andelen av beräknade volymer år 2030 som omfattas av s.k. offtake-avtal.1 1 Offtake-avtal är ett kontrakt där Volvokoncernen åtar sig att köpa en andel av leverantörspartnerns varor när de finns tillgängliga. Denna typ av överens- kommelse är vanlig i utvecklingsprojekt som kräver betydande kapital- investeringar. First Movers Coalition Klimatomställningen kräver systemisk förändring av många aspekter utanför vårt direkta inflytande. En aspekt är att bygga upp en tidig efterfrågan på marknaden för teknik med låga koldioxidutsläpp som ännu inte är tillgänglig i stor skala. First Movers Coalition (FMC) är en koalition av företag som har bildats under World Economic Forum för att utnyttja sin gemensamma köpkraft för att skapa tidiga marknader för innovativ miljöteknik inom åtta sektorer där det är svårt att minska utsläppen: aluminium, flyg, kemikalier, koldioxidupptag, betong, sjöfart, stål och lastbilar. Dessa sektorer står för 30% av världens utsläpp, en andel som väntas stiga till över 50% i mitten av århundradet om det inte sker snabba framsteg inom innovation av miljöteknik. Vid slutet av 2024 bestod FMC av fler än 100 medlemsföretag. Volvokoncernens åtagande fokuserar på inköp av stål och aluminium. 155 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Detaljerade resultat för energi och utsläpp Denna datasektion innehåller detaljer om energianvändning och växthusgasutsläpp. Tabellerna innehåller årsvärden tillbaka till 2019 inom datapunkter där detta är relevant för att följa framsteg inom målsättningar satta mot utgångsvärdet med det året som utgångsvärde. Längre tidsserier finns även på sidan 215. Historiska data för energi och växthusgasutsläpp har räknats om för förvärv och avyttringar sedan 2019 enligt GHG-protokollet för att inkludera samma omfattning för åren 2019-2024. Utgångsvärdet för scope 1 och 2 har räknats om som ett led i förbättringar av rapportering och konsolidering. Utgångsvärdet för scope 3 kategori 11 har räknats om för att innefattad lätta lastbilar fordon som inte var med i det beräknade utgångsvärdet som gjordes 2019. Metoder för mätning och beräkning av växthusgaser beskrivs på nästa sida. Energianvändning (Kopplat till utsläpp inom scope 1 och 2) Bränsleförbrukning, energianvändning och mix 2024 2023 2019 Bränsle från kolprodukter (GWh) 75 82 79 Bränsle från petroleumprodukter (GWh) 353 381 417 Bränsle från naturgas (GWh) 427 470 566 Inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och från icke-förnybara källor (GWh) 142 172 270 Total energi från icke-förnybara¹ källor (GWh) 998 1.105 1.331 Andel icke-förnybar källor av total energianvändning (%) 44 47 55 Bränsle från förnybara energikällor, inbegripet biomassa (GWh) 72 51 22 Inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och från förnybara källor (GWh) 1.171 1.183 1.046 Egenproducerad förnybar icke- bränsleenergi (GWh) 10 6 7 Total användning förnybar energi (GWh) 1.252 1.241 1.075 Andel förnybara källor av total energianvändning (%) 56 53 45 Total energianvändning (GWh) 2.250 2.345 2.406 1 Volvokoncernen har under åren som presenteras i tabellen aktivt köpt in energi från förnybara källor men inte från kärnkraft. Energi från kärnkraft kan finnas med i energi som del av genomsnittet i energimixen på vissa marknader men anses inte vara väsentligt. Därför redovisas icke-förnybart som ett totalvärde. Energiintensitet Relativ energiförbrukning 2024 2023 2019 Nettoomsättning, Industriverksamheten SEK bn 505 533 418 Energianvändning per nettoomsättning, MWh/SEK M 4,5 4,4 5,8 Energibesparande initiativ En målsättning är att implementera energibesparande aktiviteter 2021 till 2025 som tillsammans sparar 150 GWh energi från 2025 Energibesparingar 2024 2023 2022 2021 Årliga implementerade initiativ GWh 23 14 18 15 Ackumulerade implementerade initiativ GWh 70 47 33 15 Scope 1 och 2 växthusgasutsläpp (CO₂e) Scope 1 och 2 2024 2023 2019 Scope 1 (Kton) 209 228 261 Scope 2, platsbaserade (Kton) 165 170 220 Scope 2, marknadsbaserade (Kton) 60 66 126 Scope 1 och 2 (platsbaserade) per nettoomsättning (tCO₂e/SEK) 0,74 0,75 1,15 Scope 1 och 2 (marknadsbaserade) per nettoomsättning (tCO₂e/SEK) 0,53 0,55 0,93 Utsläpp av koldioxid utanför omfattning 2024 2023 2019 Biogena koldioxidutsläpp (Kton) 18 13 3 Betydande2 växthusgasutsläpp scope 3 (CO 2e) 2024 2023 2019 3.11 Användning av sålda produkter (Mton) 249 272 331 Scope 3 utsläpp per nettoomsättning (tCO₂e/SEK) 0,49 0,51 0,79 2 Den näst störst kategorin inom scope 3 kategori 1: utsläpp från inköp material och tjänster. Mätetal i denna kategori kommer tas med i framtida rapporter i takt med att metoder utvecklas och förfinas. I denna redovisning anges 3.1 som en uppskattad andel av den totala växthusgasinventeringen. Läs mer på nästa sida. Intern koldioxidprissättning I transportbranschen finns det vissa incitament att utveckla lösningar med lägre växthusgasutsläpp. På de flesta marknader är dessa relaterade till att sätta produkter på marknaden med noll eller mycket låga avgasutsläpp. Hittills har Volvokoncernen inte använt intern koldioxidprissättning som ett allmänt verktyg för att driva på förbättringar. När vi tar fram färdplaner för att nå nettonollutsläpp till 2040, tar vi hänsyn till faktiska och möjliga utsläppsregler inklusive kostnaden för koldioxidutsläpp. Vi inkluderar också ett skuggpris på växthusgasutsläpp i inköp av vissa godstransporter. Dessa utsläpp utgör mindre än 1% av koncernens totala inventeringen av växthus- gaser utifrån ett livscykelperspektiv, men kan användas som styrmedel att öka efterfrågan på koldioxidsnåla transporter. 156 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Beräkning av växthusgaser och metoder Växthusgasinventering Koncernens växthusgasinventering uppdaterades 2024 och bekräftar i stort vår tidigare inventering från 2020. Omkring 95 % av utsläppen ur produktlivscykelperspektiv beräknas uppkomma i användningsfasen (scope 3.11), nära 4% i inköpta material och tjänster (3.1) och mindre än <0,5% i den egna verksamheten. Alla andra GHG scope 3 utgör tillsammans mindre än 1% och anses därför ännu inte vara väsentliga i förhållande till vår klimat- omställning och koncernrapportering. Emissions-faktorer som används för scope 1, 2 och 3 inhämtas från internationellt erkända och trovärdiga källor. Basåret för Volvokoncernens mål för utsläppsreducering är 2019, vilken ansågs vara ett lämpligt representativt medelår under processen med att uppdatera koncernens målen som påbörjades 2020. Metod och data insamling för utsläpp inom Scope 1 and 2 Miljöpåverkan och inventering av växthusgaser värderas enligt metoder som anges i Greenhouse Gas Protocol’s Corporate Accounting and Reporting Standard Revised Edition. Detta är ett standardiserat ramverk som används för att kvantifiera och rapportera de sju växthusgaserna som ingår i Kyotoavtalet i koldioxidekvivalenter (CO₂e). Metod och datainsamling för utsläpp under användningsfasen Metodiken för att beräkna utsläpp från användning av sålda produkter har utformats för att uppfylla kraven i relevanta standarder i GHG-protokollet, nämligen GHG Protocol Corporate Standard, GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard och Technical Guidance for Calculating Scope 3 Emissions, som omfattar förväntade livstidsutsläpp från alla tillämpliga produkter som säljs under rapporteringsperioden. Metodik och avgränsningar för målen följer vägledningen för att sätta upp vetenskapligt baserade mål för transporter och kraven för att sätta mål och verktyg utformade av SBTi. Metodiken bygger på aktivitetsdata om produktens årliga användning, antal år i drift, energiförbrukning och tillhörande faktorer för växthusgasutsläpp ”från källa till hjul” för de olika använda energikällorna (diesel, el med mera). Data om användning av produkter förskjuts med sex månader för lastbilar och bussar för att säkerställa korrekt data. I brist på ett standardiserat testförfarande för lastbilar samt andra av Volvokoncernens produkter uppmanas tillverkarna att presentera och motivera sina egna uppskattningar eller simuleringar utifrån bränsleförbrukning och specifika aktivitetsdata. Tillämpade förväntade aktivitetsdata och övriga parametrar förknippas med en viss osäkerhet och kan komma att ändras till följd av införandet av förordningar eller globala, regionala eller nationella politiska förändringar eller förbättrad datakvalitet. Från ett känslighets- perspektiv kan förändringar av någon av parametrarna påverka resultatet, men ändrade antaganden kring antal år produkten används har idag den största påverkan på det beräknade resultatet. Inventering av växthusgaser , % Metod och datainsamling för utsläpp inom inköpa material och tjänster Metoden för att uppskatta utsläpp från köpta varor och tjänster baseras på materialsammansättning och tillhörande emissions- faktorer för innehållet i köpta varor och delar. Beräkningen innefattar emissionsfaktorer för råvaror och deras ursprung. För växthusgasutsläpp som inträffar mellan råvaruutvinning och slutartikel eller komponent har ett standardiserat pålägg använts. Detta är samma andel som används för livscykelanalys. En utgifts- baserad metod används för beräkningen av utsläpp relaterade till tjänster och indirekt material. Beräkningarna används kombinerat för att upprätta ett utgångs- värde, men även för att stödja uppföljning av de viktigaste driv- krafterna för minskade koldioxidutsläpp i leverantörsledet. För 2024 redovisar vi resultatet av vår inventering som en uppskattad andel av de totala växthusgasutsläppen. Under 2025 kommer vi att fortsätta att förfina precisionen med syftet att kunna följa handl- ingsplaner och dess resultat i förhållande till klimatomställning. Avtrycket av växthusgaser för samtliga kategorier uppskattas till 340 Mton för basåret 2019 157 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Föroreningar Volvokoncernen arbetar aktivt för att förebygga och mildra föroreningar som kan uppstå i värdekedjan. I vår bransch är ett av de viktigaste underämnena inom föroreningar relaterat till avgasutsläpp och andra utsläpp från användningen av sålda produkter. Minskning av sådana utsläpp görs genom applikationer för förhindrande av utsläpp, utveckling av efterbehandlingssystem och införande av ny teknik som möjliggör noll eller mycket låga utsläpp. Konsekvenser, risker och möjligheter Vi har i vår väsentlighetsbedömning bedömt föroreningsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter i produktionsverksamheter, produkter och komponenter, samt delar leverantörskedjor. Vårt ISO 14001 certifierade miljöledningssystem täcker cirka 95% av produktionsanläggningarna och 90% av distributions- centra. Volvokoncernens verksamhet som kopplas till miljöpåverkan drivs under miljötillstånd. I Sverige verkar tolv anläggningar under sådana förhållanden. När det gäller vår egen verksamhet mäter och bedömer vi föroreningar baserat på våra krav i miljöledningssystem, inklusive efterlevnad av Volvokoncernens minimikrav. Slutsatsen är att påverkan relaterade till denna typ av utsläpp inte är väsentliga. Uppströms i värdekedjan baserar vi vår väsentlighetsbedömning på revisioner på plats hos leverantörspartners avseende miljöledning och -tillstånd. För material och komponenter bedömer vi förorenings- påverkan genom att granska materialdatablad. Inom forskning och utveckling samt nedströmsanvändning av Volvokoncernens produkter bedömer vi föroreningseffekterna av de utsläpp som förväntas vara ett resultat av våra kunders användning och hantering då produkterna är uttjänta. Vår bedömning har identifierat luftföroreningar i produktens användningsfas som det huvudsakliga väsentliga underämnet inom föroreningar. Luftföroreningar i användningsfasen Föroreningar från produktens användning innefattar en mängd olika föroreningar till exempel kväveoxider, partiklar och buller. Men det är främst utsläpp kväveoxider från förbränningsmotorer som ser som den allra mest väsentliga frågan. Trots att olika typer av applikationer för förhindrande av utsläpp och efterbehandlingssystem har lett till betydande minskningar av kväveoxider de senaste årtiondena, så är det omfattningen av utsläpp som gör detta till en väsentlig fråga. Här tas hänsyn till mängden fordon och maskiner som satts på marknaden i kombination med dess livslängd. Koncernens affärs- områden är också exponerade till flera typer av regleringar och lag- stiftning inom de flesta marknader som koncernen är aktiv inom, som syftar till att ytterligare minska utsläpp. Policyer Volvokoncernen har strikta kvar för att följa all lagstiftning och alla myndighetskrav och interna standarder, inklusive krav gällande utsläpp, säkerhet, skydd, farliga material och komponenter samt buller. Utöver detta sätter Volvokoncernens miljöpolicy riktningen för väsentliga miljöfrågor, innefattande luftföroreningar. Handlingsplan och målsättning Den högsta nivån i mitigeringshierarkin avseende utsläpp till luft är att undvika utsläppen. Detta har blivit möjligt genom utvecklingen av ny teknik som helelektriska fordon och maskiner. Koncernen strävar efter att öka marknadserbjudanden med helelektriska eller andra lösningar med mycket låga utsläpp. Dessutom lägger vi betydande resurser på att minska utsläpp från förbränningsmotorer i linje med lagstiftning och alla myndighetskrav. Fordon, maskiner och motorer måste samtliga leva upp till gradvis striktare krav och hanteringen av detta utgör en väsentlig del av Koncernens aktiviteter inom forskning och utveckling. Under året har Koncernen även engagerat sig inom policyutveckling för att balansera utsläppsregler med incitament teknik med noll avgasutsläpp. Läs mer Politiskt engagemang sidan 179. Under 2024 allokerade Volvokoncernen 8,7 miljarder totala forsknings- och utvecklingskostnader brutto1 till koldioxidsnål teknik, vilket har en förebyggande effekt på luftföroreningar. Dessutom allokerades 3,8 miljarder av kostnader till forskning och utveckling på andra aktiviteter för att minska föroreningar. Detta innefattade inte enbart minskning av kväveoxider utan även buller, partiklar och betydande bränsleeffektivitet. Insatserna för att förbygga och kontrollera utsläpp till luft i kundens användning har även viktiga synergieffekter med klimatomställning. Volvokoncernen engagerar sig även med kunder, transportköpare och myndigheter för att skynda på anpassningen till fordon utan avgasutsläpp. Vi har även engagerat oss i olika partnerskap och joint ventures för att utveckla skalbar infrastruktur inom EU och i USA. Volvokoncernens målsättningar för att introducera teknologier och produkter med noll eller mycket låga avgasutsläpp bidrar både till att möjliggöra klimatomställningen inom transportbranschen, samt att förhindra utsläpp till luft. Avseende minskning av utsläpp från förbränningsmotorer finns krav på efterlevnad av lagstadgade utsläppsmål på en många marknader. Dessa mål gäller för koncernens huvudsakliga rörelse- segment inom kommersiella fordon, maskiner som används utanför väg och motorer. Målnivåerna skiljer sig åt mellan marknader och segment och är strikta. Följaktligen har ytterligare frivilliga mål inte ansetts vara nödvändiga. 1 Exklusive effekter från aktivering och avskrivning. 158 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Som nämnts ovan arbetar Volvokoncernen med ett brett utbud av lösningar för att förhindra och minska utsläpp och föroreningar från produkter under deras användningsfas. Över tid har de lagliga gränsvärdena som föreskrivs av utsläppsregler lett till avsevärt minskade luftföroreningar. När det gäller kväveoxider i EU har utsläppen från en genomsnittlig dieselmotor minskat med 90-95% sedan början av 2000-talet fram till nuvarande Euro VI. Med införandet av Euro VII och liknande bestämmelser i andra juris- diktioner som i Kina och Nordamerika finns det en förväntning om att minska ytterligare 50% från dagens nivåer. Mätvärden som presenteras nedan fokuserar på den högsta nivån i begränsningshierarkin, vilket är att introducera produkter med noll eller mycket låga avgasutsläpp. Levererade produkter med noll eller mycket låga utsläpp¹ 2020 2021 2022 2023 2024 Lastbilar 67 371 1.211 3.523 3.717 % av volymer – 0,2 0,5 1,4 1,7 Bussar 306 442 367 528 399 % av volymer 4,9 9,8 6,3 9,1 6,4 Anläggningsmaskiner 12 321 598 895 2.067 % av volymer – 0,3 0,7 1,5 3,7 Totalt, fordon och maskiner 385 1.134 2.176 4.946 6.183 % av volymer 0,1 0,4 0,7 1,6 2,2 Volvo Penta och andra verksamheter² – 39 24 104 305 % av volymer – – – – – 1 Inklusive helelektriska fordon och maskiner samt andra tekniker som anses vara nollutsläpp enligt definitionen i EU:s förordning om utsläpp av tunga fordon (EU) 2019/1242. För bussar inkluderas i tabellen även elhybrider. 2 Levererade produkter från Volvo Penta är inte lämpligt samla ihop till en totalt procentsats på samma sätt som för andra rörelsesegment utan redovisas enbart som totalt antal levererade produkter. Resursanvändning och cirkulär ekonomi Volvokoncernens ambition är att använda material på bästa möjliga sätt och att minska miljöpåverkan över värdekedjan där vi kan påverka, från materialutvinning till avfallshantering. För att stödja detta driver vi en rad aktiviteter som hjälper till att minska miljöpåverkan genom att öka återvinningsbarheten och undvika avfall. Fokus i denna rapport kretsar kring avfallshantering i vår egen verksamhet. Konsekvenser, risker och möjligheter I vårt arbete om tillbörlig aktsamhet inom resursanvändning genomför vi produktlivscykelanalyser (LCA) för att identifiera konsekvenser resurs- användning och cirkulär ekonomi för koncernens huvudsakliga produkttyper. Dessa LCA:er och vissa miljödeklarationer delas på volvogroup.com per respektive affärsområde för att delge kunder information som del av beslutsunderlag. Uppströms i värdekedjan tar detta hänsyn till exempelvis utvinning och förädling av råvaror och nedströms beaktar bedömningar till exempel konsekvenser från service, underhåll och reparationer och hantering av uttjänta produkter. I den egna verksamheten följer vi mängd och typer av avfall och restprodukter samt hanteringsmetod. Hittills har våra bedömningar identifierat hanteringen av avfall från den egna verksamheten som den främsta väsentliga delfrågan inom resursanvändning och cirkulär ekonomi. Läs mer om vårt miljöledningssystem i det tidigare kapitlet Föroreningar. Avseende resursinflöden så är Volvokoncernen en stor användare av en mängd material som ingår i komponenter. Vissa material är kopplade till klimatpåverkan eftersom de innehåller en väsentlig del nedärvda utsläpp. Handlingsplaner och målsättningar kopplade till denna frågan redovisas som en delfråga i kapitlet Klimat. I arbetet m ed att identifiera miljökonsekvenser har vi även bedömt flera sammankopplade miljöaspekter såsom vatten och biologisk mångfald kopplat till beslut om teknik som tas tidigt i utvecklings- processen. Avfall från egen verksamhet Avfall från verksamheten anses vara materiell eftersom koncernen äger och driver tillverknings- och monteringsanläggningar i flera delar av världen som alla hanterar restprodukter genom olika typer av hanteringsmetoder. Negativa konsekvenser begränsas eftersom återvinning och bortskaffande av avfall har genomförts på ett systematiskt sätt under många år. Vi inför dock förbättringar kontinuerligt för att ytterligare minska avfallet och riktar in oss på olika lager i avfallshierarkin för att göra det. Avfall från verksamheten har också identifierats som viktigt för vissa användare av rapporten. Policyer Volvokoncernens miljöpolicy är det huvudsakliga styrdokumentet relaterat till all miljöpåverkan, inklusive avfallshantering. Denna policy beskrivs ytterligare i Volvokoncernens direktiv om minimikrav kopplat till miljö. Styrdokumenten är gällande för all verksamhet där Koncernen utövar operationell kontroll. Policyer inom området finns även för affärspartners genom Volvokoncernens Uppförandekod för leverantörspartners. Volvokoncernens miljöpolicy och Uppförandekod för leverantörs- partners finns publikt tillgängliga på volvogroup.com. Ytterligare styrande dokument görs tillgängliga för parter och intressenter som behöver implementera kraven. 159 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Handlingsplan och mål Interna krav ställer minimikrav på produktionsplatser, verkstäder och ingenjörscentra i koncernen och fokuserar på att implementera åtgärder relaterade till alla nivåer i avfallshierarkin. Koncernens mål är att undvika att avfall deponeras. Vårt delmål är att uppnå 55 deponifria anläggningar. Vid slutet av 2024 var 31 av verksamheterna certifierade som deponifria. Verksamheter som redan har nått detta mål och är certifierade fria från deponier, implementera kontinuerligt åtgärder som vänder sig till andra lager i hierarkin, vilket hjälper till att upprätthålla sin certifiering som deponifri. Handlingsplaner för avfallshantering, att nå högre upp i avfallshierarkin och minska miljöpåverkan från avfall innefattar: • Miljöriskbedömning för avfallshantering. • Dokumentation av kvantifiering och kartläggning av avfallsfraktioner från produktionsplats till förvaring på anläggningen, transportörer och slutdestination utanför anläggningen. • Inköp i linje med förfarandet inom inköp av indirekta produkter och tjänster avseende avfallshantering. • Program för att identifiera kontinuerliga förbättringsaktiviteter i linje med avfallshierarkin. • Lämplig avfallsförvaring för att minska exponeringen för väder och vind och förhindra utsläpp i miljön. • Hantering av farligt avfall med hänsyn till utsläppskontroll, sekundär inneslutning, brandskydd och personalskydd. • Regelbunden utvärdering av avfallsentreprenörer för att säkerställa att de uppfyller lagkrav gällande avfallstransport, hantering, återvinning, behandling och bortskaffande. Avfall och återvinning, egen verksamhet Ton 2024 2023 Icke-farligt Farligt Totalt Icke-farligt Farligt Totalt Avfall som avletts från bortskaffande genom återvinning 240.658 19.843 260.501 285.763 17.899 303.663 Avfall som avletts från bortskaffande genom annat återvinningsförfarande (inkl kompostering) 3.038 – 3.038 3.006 – 3.006 Avfall som avletts från bortskaffande, totalt 243.696 19.843 263.539 288.769 17.899 306.669 % av total 88 49 83 92 46 87 Avfall bortskaffat genom förbränning med värmeåtervinning 26.150 4.849 30.998 20.828 4.841 25.668 Avfall bortskaffat genom förbränning utan värmeåtervinning 146 1.209 1.355 497 1.183 1.680 Avfall bortskaffat genom annat förfarande 2.627 10.227 12.853 332 10.548 10.880 Avfall till deponi 5.636 4.732 10.368 4.202 4.604 8.806 Avfall till deponi (endast inert material) 193 1 194 191 – 191 Icke-återvunnet avfall 34.752 21.017 55.769 26.049 21.176 47.225 % av total 12 51 17 8 54 13 Totalt 278.448 40.860 319.308 314.818 39.076 353.894 De huvudsakliga avfallsströmmarna från Volvokoncernen är inom metaller som 2024 stod för omkring en tredjedel av vikten avfall och varav den allra största delen återvanns. Återvinning från produktion ligger på en relativt stabil och hög nivå över tid. Runt 4% av vikten var byggavfall och jordmassor av vilket omkring 80% gick till återvinning. Mängden avfall från återvinning och rivning kan variera över tid och beror på investeringstakt och antalet byggprojekt som pågår. Klassificering av avfall styrs efter nationella bestämmelser. Mängden avfall mäts i regel i vikt av leverantörspartner och av Volvo- bolaget i fråga och är i vissa fall estimerat per volymer. 160 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Upplysningar enligt EU:s Taxonomiförordning EU:s taxonomiförordning EU 2020/852 (EU-taxonomin) är ett klassi- ficeringssystem för hållbara ekonomiska aktiviteter i förhållande till EU:s miljömål. Volvokoncernens nettonollmålsättning är i stora drag i linje med EU-taxonomins ambition men Volvokoncernen har beslutat att inte redovisa förenlighet för 2024. Metodik för att identifiera verksamheter som omfattas av taxonomin Volvokoncernen har fastställt att vissa av dess ekonomiska verksam- heter uppfyller kriterierna för att omfattas av den delegerade klimatakten och den ändrade delegerade klimatakten. • 3.3 Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik (lastbilar och bussar) refereras nedan till som CCM 3.3. • 3.18 Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter (delar och komponenter till lastbilar och bussar), refereras nedan till som CCM 3.18 • 3.6 Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik (anläggningsmaskiner och motorer), refereras nedan till som CCM 3.3. • 3.4 Tillverkning av batterier, som är en ny aktivitet 2024 efter förvärvet av Proterra Inc, refereras nedan till som CCM 3.4 Samtliga fyra verksamheter definieras som möjliggörande när det gäller målet begränsning av klimatförändringar och är av strategisk betydelse för Volvokoncernens omställning till nettonollutsläpp av växthusgaser i värdekedjan. Metodik för att identifiera taxonomiförenliga verksamheter För att en ekonomisk verksamhet ska anses vara taxonomiförenlig behöver den bidra väsentligt till minst ett av EU:s sex miljömål och inte orsaka betydande skada för något av de övriga miljömålen. Dessutom måste den utföras i överensstämmelse med vissa minimiskyddsåtgärder i fråga om sociala och styrningsrelaterade aspekter av hållbarhet. Väsentligt bidrag Vi har identifierat ett antal verksamheter, på produktnivå, som uppfyller de tekniska granskningskriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar. Dessa kallas internt för ”potentiellt taxonomiförenliga” och består av lastbilar och bussar med noll avgasutsläpp (CCM 3.3) samt maskiner och annan teknik med noll avgasutsläpp (CCM 3.6). Reservdelar och komponenter till fordon med noll avgasutsläpp (CCM 3.18) och tillverkning av batterier (CCM 3.4) har ännu inte bedömts för taxonomiförenlighet, utan endast för omfattning 2024. Principen Orsaka inte betydande skada Verksamheter som vi ser som potentiellt taxonomiförenliga och därtill förknippad tillverkning och utveckling har utvärderats gentemot varje enskilt kriterium för att inte orsaka betydande skada (DNSH-kriterier). Baserat på DNSH-kriterierna i EU-taxonomin har vi tagit fram detaljerad vägledning för alla relevanta bedömningskriterier. Rapporteringen av förenlighet med kriterier för att inte orsaka betydande skada bygger därför i viss mån på en antagen tolkning av dessa kriterier som är tillämpliga på Volvokoncernens verksamheter. Övergripande finns det utmaningar förknippade med den globala omfattningen av koncernens verksamhet och variationer i den regulatoriska miljön i olika jurisdiktioner. Verksamheter inom EU har prioriterats för att säkerställa förenlighet med DNSH-kriterierna. Verksamheter utanför EU har prioriterats utifrån omsättningens storlek och komplexiteten i att överföra kraven till en lokal kontext. Metoden för att bedöma förenlighet kommer att utvärderas i takt med att regulatorisk vägledning och allmän rapporteringspraxis utvecklas. Sammanfattningsvis har majoriteten av de aktiviteter som identi- fierats som potentiellt förenliga bedömts uppfylla alla kriterier förutom det som kallas Förebyggande och begränsningar av miljöföroreningar. Således redovisas ingen omsättning eller några investeringar som taxonomiförenliga. Anpassning till klimatförändringar Fysiska risker ses över regelbundet som en del av koncernens fastighetsförvaltning och försäkringsprogram. I vår bedömning av förenlighet med DNSH-kriteriet har lokala riskutvärderingar genomförts på relevanta fysiska klimatrisker. Utöver lokala bedömningar har en övergripande inventering av potentiella klimatrisker tagits fram baserad på geografisk placering och platsens möjliga utveckling i olika scenarier som tagits fram av FN:s klimatpanel. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser När det gäller vattenkriteriet har Volvokoncernen identifierat ett begränsat antal verksamheter med direkta utsläpp av industriellt avloppsvatten eller som berörs av vattenrisker, vilka har bedömts relevanta för kriteriet. I dessa fall har miljökonsekvensbedömningar och vattenvårdsplaner granskats. Omställningen till en cirkulär ekonomi Avseende omställningen till cirkulär ekonomi har de utförda bedöm- ningarna identifierat flera exempel på införd praxis, där så är möjligt. Här ingår tillämpning av avfallshierarkin och mål för att minska avfall inom tillverkningsprocesser, såväl som produktutvecklingsprocesser där hänsyn tagits till produktlivslängd, återvinningsbarhet, material- val och andra strategier för att bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi. Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar Volvokoncernen har en utfasningsplan för ämnen som inger betänkligheter och har lagt ett betydande arbete på att bedöma innehållet och användningen av sådana substanser och ämnen i verksamheten och i delar eller komponenter. Kriterierna för förebyggande och kontroll av föroreningar är dock områden där vi har identifierat ett stort tolkningsutrymme i förhållande till EU-taxonomin. Vi arbetar med tillämpningen av dessa kriterier i vår verksamhet och inköp av material och komponenter, parallellt med ett bredare arbete med kontinuerlig utveckling av våra processer för hantering av ämnen och substanser som inger betänkligheter. Baserat på vår nuvarande bedömning har vi beslutat att inte redovisa aktiviteter som förenliga 2024. 161 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem Avseende kriteriet för biologisk mångfald har Volvokoncernen utvärderat påverkan från sina aktiviteter vid enskilda produktions- anläggningar avseende såväl biologisk mångfald som skyddade områden och arter. Volvokoncernens verksamheter bedöms inte ha någon direkt väsentlig påverkan och den mer djupgående bedömningen av biologisk mångfald har därför begränsats till nyligen etablerade verksamheter under utredning eller verksam- heter placerade på ett sådant avstånd att de skulle kunna påverka skyddade områden. Minimiskyddsåtgärder Kriterierna för minimiskyddsåtgärder har bedömts på koncernnivå med slutsatsen att alla koncernens helägda verksamheter och därmed alla ekonomiska verksamheter som identifierats som potentiellt taxonomiförenliga, omfattas av våra koncernövergripande policyer och rutiner. För mer information, se Mänskliga rättigheter på sidan 148, Antikorruption på sidan 178 och Konkurrenslagstiftning på sidan 178. Avseende beskattning så ska koncernen följa skattelagar och regler i samtliga länder där den bedriver verksamhet och eftersträvar att säkerställa att skatter betalas där värden skapas genom att följa gällande regler och riktlinjer för internprissättning såsom dessa utvecklas av OECD och andra normgivande och beslutande organ. Den genomsnittliga bolagsskattesatsen för koncernen har varit 25% de senaste fem åren. Mer information om Volvokoncernens skatte- policy finns på volvogroup.com. Vi har även dragit slutsatsen att Volvokoncernen inte tillverkar eller säljer några fordon eller tillbehör särskilt avsedda att bära eller på annat vis hantera kontroversiella vapen. Rapportering Aktiviteter och investeringar i joint ventures och intresseföretag är inte inkluderade i denna rapport. För mer information om joint ventures se Not 5 på sidan 80. Eftersom Volvokoncernen än så länge bedömer att företagets aktiviteter endast omfattas av målet begränsning av klimatförändringar och då verksamheter inom CCM 3.3, CCM 3.4, CCM 3.6 och CCM 3.18 rapporteras separat i koncernens finansiella konsolideringssystem, ska inga verksam- heter ha dubbelräknats vid beräkningen av de redovisade taxonominyckeltalen. Obligatoriska och frivilliga upplysningar När det gäller verksamheter inom CCM 3.3 anges i Kommissionens tillkännagivande att ”låga koldioxidutsläpp” inte ska beaktas för att fastställa vad som omfattas av taxonomin. Denna tolkning innebär att de flesta av koncernens transportfordon omfattas av taxonomin. För verksamheter inom CCM 3.6 beror omfattningen på syftet med verksamheten, vilken måste ha som mål att avsevärt minska utsläpp av växthusgaser under livscykeln i andra ekonomiska sektorer. Innebörden av detta är att en lastbil eller buss (CCM 3.3) med en förbränningsmotor omfattas av taxonomin, men att en grävmaskin eller dumper (CCM 3.6) med samma typ av motor inte omfattas. För att kunna ge en transparent översikt över alla tillverkningsverksam- heter i Volvokoncernen har vi inkluderat en frivillig upplysning om till vilken grad vår verksamhet skulle omfattas av EU-taxonomin om verksamheter inom CCM 3.6 och CCM 3.3 omfattades på liknande kriterier. Den frivilliga informationen påverkar inte förenlighet med EU-taxonomin, utan endast omfattningen. Investeringsplan (CapEx-plan) Volvokoncernen har en övergripande ambition att minska utsläppen av växthusgaser i sin värdekedja. Utveckling av fordon och maskiner med noll avgasutsläpp är en viktig drivkraft i denna övergripande strategi. En betydande del av investeringarna är riktade mot teknik för noll avgasutsläpp. Dessa kan med tiden öka men är även beroende av marknadens efterfrågan av denna typ av produkter. Investerings- planerna revideras löpande, vilket kan påverka andelen investeringar som kommer att riktas enbart till fordon och maskiner med noll avgasutsläpp eller andra potentiellt förenliga verksamheter. I vår identifiering av potentiellt förenliga investeringar ingår alla investeringar i FoU och materiella anläggningstillgångar som görs för att möjliggöra och utveckla fordon och maskiner som uppfyller den tekniska gransk- ningen. Dessa avser fordon och maskiner med noll avgasutsläpp. Som komplement till denna redovisning upplyser vi även om koncernens totala FoU-investeringar som riktas till fordon och maskiner med noll avgasutsläpp eller mycket låga utsläpp som baseras på kriterierna för väsentligt bidrag, se sidan 152. Den upplysningen innefattar både aktiverad FoU som allokeras till kapitalutgifter och ej aktiverad FoU som allokeras till driftsutgifter. 162 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR NYCKELTAL FÖR OMSÄTTNING Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada DNSH Kod Omsättning Mkr Andel av omsättning 2024, % Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald Minimiskyddsåtgärd er Andel taxonomiförenlig eller omfatad omsättning 2023, % Möjliggörande Omställning Ekonomiska verksamheter A. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1 Miljömässigt hållbara verksamheter (Taxonomiförenliga) Omsättning för taxonomiförenliga (A.1) – – – – – – – – – – – – – – – – Varav möjliggörande – – – – – – – – – – – – – – – – E Varav omställning – – – – – – – – – – – – – – – T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin (men inte är taxonomiförenliga) Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik CCM 3.3 338.861 64 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 62 Tillverkning av batterier CCM 3.4 1.296 – EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik CCM 3.6 2.151 – EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 62.825 12 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 11 Omsättning som omfattas av taxonomin (men inte är taxonomiförenliga) (A.2) 405.133 77 77 – – – – – 73 A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 405.133 77 77 – – – – – 73 B. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättning ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 121.683 23 Kvalitativ information om omsättning Den rapporterade totala omsättningen inkluderar intäkter som redovisats enligt förklaringen i not 7, och inkluderar intäkter från Volvokoncernens industriverksamhet samt från finansiell och operationell leasing. Taxonomiupplysningar avseende omsättning som omfattas av taxonomin inom CCM 3.3 och CCM 3.18 inkluderar intäkter från fordon och tjänster samt reparation, underhåll och reservdelar. Aktiviteter som är omfattade av taxonomin enligt CCM 3.6 inkluderar nettoförsäljning från maskiner med låga koldioxid- utsläpp, det vill säga endast maskiner som möjliggör användning utan avgasutsläpp. Aktiviteter som är omfattade av taxonomin enligt CCM 3.4 inkluderar nettoförsäljning av batterier till externa bolag. * Frivillig information för jämförbarhet Definitionerna för vilka verksamheter som omfattas skiljer sig avsevärt mellan CCM 3.3 och CCM 3.6. Se en utförligare beskrivning på sidan 161. Om 3.6 skulle ha motsvarande kriterier som 3.3 hade andelen av omsättningen som omfattas av taxonomin varit 97%. Summa (A + B) 526.816 100 Andel av omsättning/Total omsättning Taxonomi- förenlighet per miljömål,% Taxonomi- omfattning per miljömål, % CCM – 77 CCA – – WTR – – CE – – PPC – – BIO – – CCM: Begränsning av klimatförändringar – CCA: Anpassning till klimatförändringar – WTR: Vattenresurser och marina resurser – CE: Den cirkulära ekonomin – PPC: Förebyggande och begränsning av föroreningar – BIO: Biologisk mångfald och ekosystem EL: Omfattas | N/EL: Omfattas ej 163 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR NYCKELTAL FÖR KAPITALUTGIFTER Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada DNSH Kod Kapitalutgifter Mkr Andel av kapitalutgifter 2024, % Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald Minimiskyddsåtgärder Andel taxonomiförenlig eller omfattade kapitalutgifter 2023, % Möjliggörande Omställning Ekonomiska verksamheter A. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1 Miljömässigt hållbara verksamheter (Taxonomiförenliga) Omsättning för taxonomiförenliga (A.1) – – – – – – – – – – – – – – – – Varav möjliggörande – – – – – – – – – – – – – – – – E Varav omställning – – – – – – – – – – – – – – – T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin (men inte är taxonomiförenliga) Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik CCM 3.3 34.348 82 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 84 Tillverkning av batterier CCM 3.4 1.418 2 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik CCM 3.6 619 1 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1 Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 205 4 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1 Omsättning som omfattas av taxonomin (men inte är taxonomiförenliga) (A.2) 36.590 88 88 – – – – – 86 A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 36.590 88 88 – – – – – 86 B. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättning ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 5.104 12 Kvalitativ information om kapitalutgifter Upplysningar om kapitalutgifter som omfattas av taxonomin inkluderar kapitalutgifter för produkt- och mjukvaruutveckling och övriga immateriella tillgångar, investeringar i materiella anläggningstillgångar, samt kapitalutgifter för tillgångar i operationell leasing. Gällande CCM 3.3 och CCM 3.18 ingår alla tillägg kopplat till fordon och komponenter. För CCM 3.6 inkluderas endast kapitalutgifter kopplat till maskiner med låga koldioxidutsläpp. För CCM 3.4 innefattas kapitalutgifter som kan hänföras till batterier som säljs externt. Upplysningar om aktiverad produkt- och programvaruutveckling, andra immateriella tillgångar och investeringar i materiella anläggningstillgångar är inkluderade, se Not 12 och 13 (sidorna 92–97). * Frivillig information för jämförbarhet Definitionerna för vilka verksamheter som omfattas är avsevärt olika för CCM 3.3 och CCM 3.6. Se längre beskrivning på sidan 161. Om 3.6 skulle ha motsvarande kriterier som för 3.3 hade kapitalutgifter som omfattas varit av taxonomin varit 98%. Summa (A + B) 41.694 100 Andel av omsättning/Total omsättning Taxonomi- förenlighet per miljömål, % Taxonomi- omfattning per miljömål, % CCM – 88 CCA – – WTR – – CE – – PPC – – BIO – – CCM: Begränsning av klimatförändringar – CCA: Anpassning till klimatförändringar – WTR: Vattenresurser och marina resurser – CE: Den cirkulära ekonomin – PPC: Förebyggande och begränsning av föroreningar – BIO: Biologisk mångfald och ekosystem EL: Omfattas | N/EL: Omfattas ej 164 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR NYCKELTAL FÖR DRIFTSUTGIFTER Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada DNSH Kod Driftsutgifter Mkr Andel av driftsutgifter 2024, % Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald Minimiskyddsåtgärder Andel taxonomiförenlig eller omfattade driftsutgifter 2023, % Möjliggörande Omställning Ekonomiska verksamheter A. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara verksamheter (Taxonomiförenliga) Omsättning för taxonomiförenliga (A.1) – – – – – – – – – – – – – – – – Varav möjliggörande – – – – – – – – – – – – – – – – E Varav omställning – – – – – – – – – – – – – – – T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin (men inte är taxonomiförenliga) Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik CCM 3.3 25.452 80 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 77 Tillverkning av batterier CCM 3.4 213 1 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik CCM 3.6 1.054 3 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 4 Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 154 1 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – Omsättning som omfattas av taxonomin (men inte är taxonomiförenliga) (A.2) 26.873 85 85 – – – – – 81 A. Turnover of Taxonomy eligible activities (A.1+A.2) 26.873 85 85 – – – – – 81 B. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättning ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 4.861 15 Kvalitativ information om driftsutgifter Upplysningarna avseende driftsutgifter som omfattas av taxonomin inkluderar i huvudsak ej kapitaliserade kostnader kopplade till FoU för ny produktutveckling, kostnader för reparation och underhåll av materiella anläggningstillgångar samt kortfristig leasing. När det gäller verksamheter inom CCM 3.3 och CCM 3.18 ingår alla kostnader relaterade till transportfordon, medan det för CCM 3.6 endast ingår kostnader som är relaterade till maskiner med låga koldioxidutsläpp. I detta nyckeltal är FoU den väsentliga delen av relevanta utgifter. Driftsutgifter kopplade till FoU uppgick 2024 till 27,6 miljarder kronor. Som ett komplement till denna rapport redovisar vi andelen av de totala FoU-utgifterna som är riktade mot koldioxidsnåla aktiviteter, baserad på kriterierna för väsentligt bidrag, se sidan 152. Information på sidan 152 inkluderar båda icke- kapitaliserad och kapitaliserad FoU, varav den senare inkluderas i KPI:n kring kapitalutgifter i taxonomirapporten. Den andra delen av driftsutgifter, reparation och underhåll relaterade till anläggningarnas funktion och kortsiktiga hyresavtal, uppgick till cirka 4,1 miljarder kronor. * Frivillig information för jämförbarhet Definitionerna för vilka verksamheter som omfattas är avsevärt olika för CCM 3.3 och CCM 3.6. Se längre beskrivning på sidan 161. Om 3.6 skulle ha motsvarande kriterier som för 3.3 hade kapitalutgifter som omfattas varit av taxonomin varit 99%. Summa (A + B) 31.734 100 Andel av omsättning/Total omsättning Taxonomi- förenlighet per miljömål, % Taxonomi- omfattning per miljömål, % CCM – 85 CCA – – WTR – – CE – – PPC – – BIO – – CCM: Begränsning av klimatförändringar – CCA: Anpassning till klimatförändringar – WTR: Vattenresurser och marina resurser – CE: Den cirkulära ekonomin – PPC: Förebyggande och begränsning av föroreningar – BIO: Biologisk mångfald och ekosystem EL: Omfattas | N/EL: Omfattas ej Obligatorisk information om kärnkrafts- och fossilgasrelaterad verksamhet (Ja/Nej) Kärnkraftsrelaterad verksamhet Fossilgasrelaterad verksamhet Företaget utför, finansierar eller har exponeringar mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränslecykeln. Nej Företaget utför, finansierar eller har exponeringar mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen Nej Företaget utför, finansierar eller har exponeringar mot konstruktion och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för att producera el eller processvärme, inklusive för fjärrvärme eller industriella processer såsom väteproduktion, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa, med bästa tillgängliga tekniker. Nej Företaget utför, finansierar eller har exponeringar mot konstruktion, renovering och drift av kraftvärmeanläggningar som använder fossila gasformiga bränslen. Nej Företaget utför, finansierar eller har exponeringar för säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inklusive för fjärrvärme eller industriella processer såsom väteproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. Nej Företaget genomför, finansierar eller har exponeringar mot konstruktion, renovering och drift av värmealstringsanläggningar som producerar värme/ kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej 165 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Den egna arbetskraften Volvokoncernen strävar efter att skapa en säker, inkluderande och engagerande arbetsmiljö för anställda och arbetskraft. Medarbetar- omsorg kommer praktiskt till uttryck genom att vi prioriterar säkerhet framför allt, i hur vi utvecklar talanger, investerar i människor och skapar en kultur där alla kan nå sin fulla potential. Denna strategi kommer att hjälpa koncernen att förverkliga sitt åtagande– att skapa säkra arbetsplatser, nyttja hela potentialen av våra kompetenser och vår mångfald och driva engagemang, så att vår personal rekommenderar Volvokoncernen som en riktigt bra plats att arbeta på. Konsekvenser, risker och möjligheter Volvokoncernens väsentlighetsbedömning omfattar alla anställda och konsulter inom koncernen, anställda 55 länder. I bedömningen av väsentliga positiva och negativa effekter har detaljer kring frågor som ersättning, anställningspraxis, täckning av förmåner kopplade till socialt skydd, visselblåsarrapporter, mångfaldsmått, tillgången till utbildning och träning, olycksfallsstatistik och täckning av ledningssystem för hälsa och säkerhet, granskats Arbetet har identifierat vissa medarbetare som kan påverkas både negativt och positivt. På vissa marknader bidrar arbetsrättsliga lagar, regler och standarder till att undvika negativa effekter. Konsekvenser och effekterna som vi identifierat som viktigast för egna anställda sammanfattas nedan. Hälsa och säkerhet Vår verksamhet involverar olika processer som medför potentiella effekter kopplat till säkerhet. Koncernen agerar proaktivt för att främja en hälsosam arbetsmiljö, vilket kan leda till möjligheten att vara en eftertraktad arbetsgivare. Om koncernen inte lyckas leva upp till intressenternas förväntningar inom detta område kan det även leda till väsentliga risker. Mångfald Volvokoncernen är verksam på många olika marknader och samman- hang vilket medför både utmaningar och möjligheter kopplat till mångfald. På den positiva sidan finns möjligheten att attrahera och behålla talang, en aspekt som bedöms mer väsentlig än risker inom detta område. Med utgångspunkt i de traditionellt mansdominerade sektorerna som Volvokoncernen är verksam inom har det satts ambitiösa mål för inkludering för att maximera värdet av vår mångfald, vilket i sin tur ökar ämnets väsentlighet för en rad intressenter. Kollektiva förhandlingar och social dialog Kollektiva förhandlingar och därtill kopplade frågor såsom möjlighet till social dialog bedöms vara väsentligt främst för positiva effekter. Detta kommer från uppfattningen att representation och dialog kan bidra till positiv utveckling kopplat till arbetsmiljö och kan bidra till att även minska risker för Volvokoncernen. Diskrimineringsbekämpning För frågor kopplade till diskriminering, inklusive trakasserier, har antalet rapporterade fall av diskriminering samt de potentiella effekterna och erfarenheterna för de drabbade i samband med sådana incidenter beaktats. Sådana fall kan innebära ryktesrisker för Volvokoncernen. Genom att aktivt bekämpa diskriminering kan koncernen också bidra till att skapa bättre arbetsmiljöer för ett stort antal individer. Utöver ovan nämnda delområden har ett antal frågor identifierats, som lokalt har viktig påverkan, så som tillgång till familjerelaterad ledighet, socialt skydd och en rad andra förmåner, men inte i den utsträckning att det utgör en väsentlig påverkan på koncernnivå. Bedömning för tillbörlig aktsamhet utvecklas kontinuerligt, vilket kan identifiera ytterligare ämnen som kan inkluderas i koncernens rapportering. Koncernens verksamhet är beroende av fler än 100.000 anställda och konsulter för att utföra arbetet med att uppfylla koncernens löfte till sina kunder varje dag. Risker relaterade till arbetskraften inkluderar strejker och relaterade stoppdagar, förlorad arbetstid på grund av olyckor och sjukdomar. Vi ser också en viktig möjlighet att attrahera och behålla en professionell och produktiv arbetsstyrka genom att erbjuda rätt förmåner en engagerande och inkluderande arbetsmiljö, samt möjligheter till livslångt lärande och utveckling. Hälsa och säkerhet – policy, mål och handlingsplaner Volvokoncernens policy för hälsa och säkerhet ger direktiv om hur arbetsplatssäkerhet, hälsa och välbefinnande ska hanteras i koncernen. Policyn omfattar både direktanställda och konsulter, samt andra som utför arbete på koncernens område. Varje affärsområde, division och funktion har ansvar för att hantera hälsa, säkerhet och välbefinnande. Volvo Bussar och Volvo Construction Equipment har fortsatt med certifieringen av sina delar av lednings- systemet i enlighet med ISO 45001. I december 2024 hade omkring 60 anläggningar, vilka omfattar omkring 30% av koncernens anställda, valt att certifiera sin verksamhet i enlighet med ISO 45001. Andra affärsområden har utvecklat interna system för hantering av säkerhet i vilka regelbundna bedömningar och coachning finns integrerade som en del av Volvo Group Management System (VGMS), ett koncern- övergripande ledningssystem, och Volvo Performance System (VPS). VGMS täcker samtliga anställda och är baserat på lagkrav och Volvokoncernens minimikrav. Det säkerställer att det finns skriftliga förfaranden, interna kontroller, tydligt ägarskap och förvaltningsrevision, samt att avvikelser avhjälps. Vi arbetar mot en säkerhetsvision om noll olyckor för både våra produkter och för vår verksamhet. Koncernmålet som vi i huvudsak följer upp mot denna målbild är att minska olycksfallsfrekvensen med 50% 2019-2030, se mätetal på nästa sida. Målet sattes i dialog med arbetstagarrepresentanter och följs upp i forumet People Board, där samtliga lastbilsdivisioner och affärsområden inom koncernen representerad av sina högsta ledande befattningshavare. Arbetstagarrepresentanter i arbetsmiljökommittéer utses av de anställda. Arbetsmiljökommittéerna är verksamma på fabriks-, återförsäljar- eller enhetsnivå beroende på typ av affärsområde. Det övergripande målet för kommittéerna är att samla representanter för arbetstagarna och ledningen, att fastställa åtgärder och att gemensamt komma överens om vilka åtgärder som behövs för att förbättra arbetsmiljön. Kommittéerna möts regelbundet och fattade beslut 166 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ska kommuniceras till arbetsstyrkan, åtgärder ska vidtas och följas upp. Kommittéerna kan också vara delaktiga i utredningar om olyckor och incidenter samt stödja ytterligare korrigerande eller förebyggande åtgärder. Den fortsatta utvecklingen av koncernens system och kultur för ökad säkerhet, stöds av ett globalt nätverk med fler än 200 arbetsmiljöexperter som omfattar läkare, sjuksköt- erskor, säkerhetsingenjörer, psykologer och ergonomer som samarbetar för att hitta och dela bästa praxis. Identifiering av riskområden, riskbedömningar och incidentutredningar I Volvokoncernen baseras riskidentifiering på regelbundet genomförda riskbedömningar som involverar hälso- och säkerhetsexperter, chefer och arbetstagarrepresentanter. Dessa bedömningar identifierar potentiella risker som utvärderas under revisioner. Identifierade risker mildras eller elimineras genom åtgärder som tekniska kontroller, reviderade procedurer eller tillhandahållande av personlig skydds- utrustning, enligt en prioriteringsordning för riskhantering. Incidentrapportering uppmuntras aktivt, och koncernens uppförande- kod förbjuder repressalier mot dem som rapporterar problem i god tro. Registrerbara olyckor utreds och korrigerande åtgärder genomförs för att förhindra upprepning. Information om allvarliga incidenter delas inom organisationen och företagsövergripande direktiv kan utfärdas som förebyggande åtgärder. Utbildning spelar en avgörande roll, där medarbetarna får omfattande instruktioner baserat på riskbedömningar av sina specifika arbets- områden. Detta säkerställer att de förstår riskerna och hur man hanterar dem effektivt. Policyn för hälsa och säkerhet är väl synlig, och regel- bunden utbildning förstärker procedurer, roller och ansvar. Utnämnda hälso- och säkerhetssamordnare stödjer chefer och teamledare i att implementera riskhanteringsmetoder på ett konsekvent sätt. Volvokoncernen ser hantering av hälso- och säkerhetsrisker som en pågående process som kräver ständiga förbättringar. Därför utvecklar företaget kontinuerligt systematiska arbetssätt för att hantera allvarliga incidenter och adressera betydande risker. Ergonomi i fokus Ergonomi är ett prioriterat område och det finns ergonomiska riktlinjer för specifika roller. Operatörer, medarbetare och konsulter får utbildning i ergonomi på arbetsplatsen, vilken är skräddarsydd för olika områden, som exempelvis tillverkning eller administration. Inom t.ex. tillverkning tillhandahålls allmänna principer för ett ergo- nomiskt förhållningssätt till utformningen och planlösningen för arbetsstationer. Individuella arbetsstationer utvärderas regelbundet för att hitta förbättringspotential. Många av koncernens arbetsplatser har utbildningscenter som även erbjuder och främjar utbildning kring fokuserade teman inom ergonomi. Företagshälsovård På de flesta organisatoriska enheter erbjuds de anställda företags- hälsovård. Utbudet kan variera mellan olika länder beroende på enheternas särskilda behov, nivån på tillgänglig hälso- och sjukvård samt lokal lagstiftning. I många länder och anläggningar erbjuds hälso- och sjukvård med företagsläkare och sjuksköterskor, psykologer, sjukgymnaster och ergonomer. I vissa länder kan den typen av tjänster levereras av tredje part. Om så är fallet måste de säkerställa skydd av persondata i enlighet med aktuella förordningar. Företagshälsovården spelar en stor roll i att främja hälsa. Dessa tjänsteleverantörer har tillgång till sekretess- belagda databaser och kan tillhandahålla anonymiserade rapporter om relevanta hälsoaspekter såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, stressnivåer, etc. vilka kan ligga till grund för relevanta förebyggande och korrigerande åtgärder. Utbildning i hälsa och säkerhet Samtliga anställda och konsulter utbildas i hälsa och säkerhet och i uppförandekoden som en del av deras introduktionsprogram. Mer specialiserad utbildning erbjuds beroende på ansvarsområde. Särskild utbildning för potentiellt farliga arbeten, som att arbeta med elektricitet eller farliga ämnen, på hög höjd eller heta arbeten, är obligatorisk för medarbetare som arbetar i dessa miljöer och måste repeteras regelbundet. All utbildning sker på arbetstid. Utbildningarnas effekt utvärderas lokalt beroende på organisation och land. Psykisk hälsa Medarbetarnas psykiska hälsa är en av de högsta prioriteringarna i Volvokoncernens hälso- och säkerhetsvision för 2023, med en strävan mot ett proaktivt förhållningssätt på området. Koncernen har utvecklat en tydlig, standardiserad och evidensbaserad vetenskaplig process för att bedöma de psykosociala riskerna på arbetsplatserna och för att förbättra de anställdas psykiska hälsa. Målet är att: • Mäta det mentala hälsotillståndet i organisationen • Identifiera arbetsrelaterade psykosociala risker • Vidta nödvändiga förebyggande åtgärder • Skapa medvetenhet och en stöttande kultur • Främja dialog och skapa förtroende. Arbetsolyckor och olycksfallsfrekvens Volvokoncernen följer olycksfall och olycksfallsfrekvensen på alla anläggningar, inklusive fabriker, verkstäder och kontor globalt. Under 2024 var olycksfallsfrekvensen 4,50 per 1.000.000 arbetade timmar. Data kring hälsa och säkerhet rapporteras in på enhetsnivå och sammanställs på affärsområdes-, lastbilsdivisions- och koncernnivå. Data samlas in på kvartalsvis på koncernnivå. Många olika mätetal följs upp och för olika syften, men olycksfallsfrekvens för olyckor med förlorad tid är det mätetal som följts på koncernnivå över längre tid och där vi satt mål på 50% förbättring 2019-2023. Registrerbara olyckor har införts som en del av anpassningen till Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). Internt följs även andra mätetal upp, såsom som olyckor med allvarliga konsekvenser och total förlorad tid. Mätetal, hälsa och säkerhet 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Olyckor med dödlig utkomst, anställda 0 0 0 0 0 0 Olyckor med dödlig utkomst, konsulter 0 0 0 0 0 0 Olyckor med dödlig utkomst, entreprenörer 0 1 0 0 0 3 Registrerbara olyckor – – – – – 2.260 SEK Frekvens, registrerbara olyckor per 1.000.000 arbetstimmar – – – – – 12,1 Olyckor med förlorad arbetstid 1.004 SEK 675 732 786 879 845 Frekvensen, olyckor med förlorad tid per 1.000.000 arbetstimmar 6,05 4,50 5,15 5,00 5,40 4,50 1 I redovisningar till och med 2023 rapporterade Volvokoncernen olycksfalls- frekvens per 200.000 timmar. Från och med 2024 redovisas dessa istället per 1.000.000 timmar. Historisk data har multiplicerats med fem för jämförbarhet. 167 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Arbetsmiljö direkt kopplade till affärsförbindelser Entreprenörer som utför arbete på koncernens anläggningar omfattas av koncernens vision att vara 100% säkra, vilket innebär att de måste skyddas och vårdas på precis samma sätt som kunder, leverantörs- partners och kollegor. År 2024 togs ett direktiv om hälso- och säkerhetskrav för entreprenörer fram. Syftet är att säkerställa gemen- samma minimikrav vid hantering av entreprenörer och säkerställa ett starkt fokus på att kontrollera och minska riskerna på Volvokoncernens anläggningar. I detta arbete är fyra ämnen i fokus; entreprenörskvalifikation, riskbedömning, utbildning och revision. Granskningar genomförs hos leverantörer kring en mängd hållbarhetsfrågeställningar i enlighet med Volvokoncernens uppförandekod för leverantörer. Hälsa och säkerhet utgör centrala beståndsdelar i denna process. Läs mer Medarbetare i värdekedjan, sidan 171 . Arbetsrelaterad säkerhet, liksom trafiksäkerhet, är viktiga delar i koncernens erbjudande till slutanvändare. Volvokoncernen tillhandahåller kundlösningar och utbildning för att öka säkert beteende och säker användning av produkterna. Läs mer Konsumenter och slutanvändare, sidan 177. Mångfald – policy, mål och handlingsplan Eftersom Volvokoncernen vill attrahera och utveckla ett brett spektrum av människor för att säkra den kompetens som behövs idag och i framtiden finns också betydande möjligheter med mångfald och likabehandling. Övergripande målbilder för mångfald och inkludering är formulerade i Volvokoncernens uppförandekod och stöds i andra relevanta styr- dokument. En nyckelprocess är rekrytering där det är fastställt att för att nå koncernens mål ska ansträngningar göras för att säkerställa en lista av kvalificerade kandidater, inklusive relevanta mångfaldsaspekter. • Alla anställningsbeslut ska baseras på en kandidats förmåga eller prestation, talang, färdigheter och erfarenhet, inte på personliga faktorer som inte är relaterade till jobbkvalifikationer. • Rekryteringsprocessen ska ske på ett rättvist och inkluderande sätt som skapar mångfald och inkludering inom Volvokoncernen. • Intervjupanelen för rekrytering av chefsbefattningar ska bestå av minst en man och en kvinna, där båda ska delta i det slutliga beslutet om urval. Åtgärder för att bli mer inkluderande, och därigenom säkra den mest lämpade för rollen och på så sätt öka mångfalden, integreras i koncernens personalprocesser och system, till exempel inom rekryteringspolicyer och principer, successionsplanering och utbildningar för organisation och team över hela koncernens globala verksamhet. För att ytterligare utveckla inkluderingen i aspekter som kan vara mer lokalt eller regionalt viktiga, stödjer koncernen interna nätverk för, och utbyte av goda exempel genom hela organisationen, på mångfaldsvektorer som kvinnor inom ingenjörsbranschen, HBTQI+, funktionsvariationer, mångkultur samt unga yrkesverksamma. Åtgärder för att minska diskrimineringsrisker är en del av våra övergripande åtgärder för mångfald, inkludering och engagemang. Chefer är ansvariga för att införliva mångfald och inkludering i sin dagliga verksamhet. Teammedlemmar är ansvariga för att värdesätta och uppskatta varandra som kollegor. Det finns ingen central konsolidering av utgifter relaterade till dessa åtgärder – de är inbäddade i nyckelprocesser relaterade till HR och företagskultur. Koncernens arbete med mångfald omfattar ett brett spektrum av aspekter, såsom kultur, ålder, kompetens, bakgrund, kön och sexualitet. Med tanke på att olika regioner och länder har individuella utmaningar är ambitionen att aktivt arbeta med lokalt relevanta och avgörande mångfaldsvektorer. Ur ett globalt perspektiv har könsmässig mångfald identifierats som den främsta strategiska aspekten. Koncernens verksamheter och de sektorer som koncernen verkar inom har traditionellt kännetecknats av en relativt låg representation av kvinnor. Denna utmaning har också uppmärksammats inom teknik- och ingenjörsyrken och utbildning. Volvokoncernen har som mål att senast 2030 nå minst 35% kvinnor i arbetsstyrkan, både generellt och i chefsbefattningar. Anställda på ledningsnivå Anställda, vid årets slut Varav kvinnor % AB Volvo Styrelse 11 36 Ledande befattningshavare och VD:ar 13 31 Volvokoncernen Styrelse 514 26 Ledande befattningshavare och VD:ar 576 29 Chefer 8.419 26 Samtliga anställda 94.007 23 Antal anställda per ålder och kön 2024 Totalt Män Kvinnor Under 30 30-50 Över 50 Alla Under 30 30-50 Över 50 Alla Under 30 30-50 Över 50 Alla Europa 7.869 26.846 18.141 52.856 5.553 19.711 14.744 40.008 2.316 7.135 3.397 12.848 Nordamerika 3.476 9.448 7.620 20.544 2.614 7.250 5.951 15.815 861 2.198 1.669 4.728 Sydamerika 1.548 4.885 901 7.334 1.100 3.856 794 5.750 448 1.029 107 1.584 Asien 2.683 7.066 1.244 10.993 1.897 5.677 1.136 8.710 786 1.389 108 2.283 Afrika och Oceanien 282 1.395 603 2.280 229 1.075 516 1.820 52 320 87 459 Koncernen totalt 15.858 49.640 28.509 94.007 11.393 37.569 23.141 72.103 4.463 12.071 5.368 21.902 168 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Dialogprocessen Volvokoncernen baserar relationen mellan företaget och dess anställda, inklusive arbetstagarrepresentanter, på uppriktighet, öppenhet, rättvisa och kreativitet. Dessa grundläggande principer utvecklades gemensamt med ledamöterna i Global Works Council och vägleder hur vi agerar tillsammans för att manövrera koncernen genom eventuella verksamhetsförändringar. Det är avgörande för Volvokoncernen att säkerställa en bra dialog med alla anställda. En viktig del i denna process är den årliga globala Volvodialogen (Volvo Global Dialogue), till vilken medarbetarrepresentanter från olika länder och marknader bjuds in till dialog med vd och koncern- ledning för att diskutera den aktuella verksamhetssituationen och koncernens strategiska initiativ. Volvo Global Dialogue 2024 ägde rum i december, med ca 40 medarbetarrepresentanter från 20 länder. Frågor från Global Works Council till ledningen innefattade hur Volvokoncernens varumärke uppfattas på tillväxtmarknader, attrahera och behålla talang, hur vi kan värna om en kultur präglad av inkludering och hög prestation samt förberedelser för förändrade arbetsmiljöer. Diskussioner hölls även kring övergången till elektriska lösningar och andra lösningar med låga koldioxidutsläpp, samt utbyte av goda exempel för ökad flexibilitet i koncernens verksamhet. Dessa ämnen återspeglar det gemensamma fokus på att anpassa oss till förändringar och driva på företagets framgång på lång sikt. Vidare har AB Volvos styrelse tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter som utsetts av arbetstagarorganisationerna och som därmed är involverade i koncernens strategiska inriktning. Vid större förändringar inom organisationen informeras arbetstagarrepresentanter och berörda myndigheter, i enlighet med vad som krävs av lagar och avtal. Under 2024 genomfördes åtta informationsmöten med European Works Council (EWC) avseende större förändringar med påverkan på medarbetare i flera europeiska länder. Dessa diskussioner genomförds vid behov och inkluderar EWC vid större förändringar som påverkar medarbetare i minst två länder. Under utvecklingen av joint ventures projekt informerades även EWC inför de sista stegen. Utöver detta genomförs konsultationer med lokala arbetstagarrepresentanter och fackföreningar i olika länder kring föreslagna förändringar och deras specifika påverkan på lokal nivå. Volvokoncernen arbetar i nära dialog med fackföreningar och arbets- tagarrepresentanter för att hitta lösningar som både upprätthåller och stärker den kompetens koncernen behöver, samt minskar negativa sociala konsekvenser av omstruktureringar och omorganisationer. Detta kan omfatta att använda arbetstidsbanker för att minska arbets- tiden, korttidspermittering, förtidspension, ekonomisk kompensation, interna mobilitetsprogram och omställningsprogram via tredje part. Kollektivavtal och social dialog I länder inom EEA med betydande antal anställda Täckningsgrad andel personer (%) Frankrike 100 Sverige 100 Koncernen totalt 71 Per region Europa 89 Nordamerika 51 Sydamerika 89 Asien 13 Afrika och Oceanien 44 Anställda som täcks av arbetstagarrepresentanter I länder inom EEA med betydande antal anställda Täckningsgrad andel personer (%) Sverige 100 Frankrike 100 169 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Uppgifter om personalstyrkan Anställda per kön Antal personer Män 72.103 Kvinnor 21.902 Annat 2 Antal anställda totalt 94.007 Anställda per land eller region Antal personer Sverige 26.162 Frankrike 9.755 Europa (exkl. Sverige och Frankrike) 16.937 USA 15.439 Nordamerika (excl. USA) 5.106 Sydamerika 7.334 Asien 10.994 Afrika och Oceanien 2.280 Antal anställda totalt 94.007 Anställda per typ av anställning, per kön (personer) Män Kvinnor Annat Totalt Tillsvidareanställda 70.486 20.885 2 91.373 Visstidsanställda 1.617 1.017 0 2.634 Heltidsanställda 69.659 20.019 2 89.680 Deltidsanställda 2.444 1.883 0 4.327 Totalt antal anställda 72.103 21.902 2 94.007 Arbetskraft per typ av anställning, per region Europa Nordamerika Sydamerika Asien Afrika och Oceanien Totalt Antal anställda 52.854 20.545 7.334 10.994 2.280 94.007 Tillsvidareanställda 51.728 19.943 7.037 10.456 2.209 91.373 Visstidsanställda 1.126 602 297 538 71 2.634 Heltidsanställda 49.383 19.966 7.250 10.932 2.149 89.680 Deltidsanställda 3.471 579 84 62 131 4.327 Bemannings- företag/konsulter 6.145 609 164 583 87 7.588 Total arbetsstyrka 58.999 21.154 7.498 11.577 2.367 101.595 Antal anställda redovisas i antal personer vid slutet av rapporterings- perioden. I Not 27:2 till det finansiella rapporterna finns uppgifter om medelantal anställda under rapporteringsperioden. Det var inga större förändringar i antal anställda under året. Icke-anställda redovisas i antal personer vid slutet av rapporterings- perioden. Personalomsättning 2024 Totalt Män Kvinnor <30 30-50 >50 Alla <30 30-50 >50 Alla <30 30-50 >50 Alla Europa (%) 13 6 8 8 14 7 8 8 10 6 7 7 Antal 1.033 1.696 1.471 4.200 792 1.302 1.224 3.318 241 394 247 882 Nordamerika (%) 18 10 9 11 18 10 9 11 17 11 9 11 Antal 621 964 718 2.303 476 731 560 1.767 145 233 158 536 Sydamerika (%) 9 4 8 6 9 4 7 5 7 6 15 7 Antal 137 218 70 425 104 154 54 312 33 64 16 113 Asien (%) 15 6 10 9 16 6 11 9 12 7 7 9 Antal 396 423 128 947 298 325 120 743 98 98 8 204 Afrika & Oceanien (%) 17 9 9 10 14 8 8 9 27 11 16 14 Antal 47 123 53 223 33 89 39 161 14 34 14 62 Total (%) 14 7 9 9 15 7 9 9 12 7 8 8 Totalt antal 2.234 3.424 2.440 8.098 1.703 2.601 1.997 6.301 531 823 443 1.797 170 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Diskrimineringsbekämpning och andra frågor kring mänksliga rättigheter Volvokoncernen värdesätter en personalstyrka präglad av mångfald och förväntar sig att anställande chefer följer tillämpliga lagar mot diskriminering. Anställningsbeslut som anställning, lön, titel, befordran, disciplin, uppsägning eller arbetsvillkor ska baseras på en persons förmåga eller prestation, inte på irrelevanta personliga faktorer. I Volvokoncernens uppförandekod definieras diskriminering som händelser där kvalificerade personer missgynnas i sitt arbete på grund av irrelevanta personliga faktorer, till exempel: • kön, könsidentitet eller könsuttryck • ålder • etnisk tillhörighet • nationalitet, hudfärg eller kulturell bakgrund • religion eller trosuppfattning • funktionsnedsättning, genetisk eller hälsorelaterad information, inklusive graviditet • sexuell läggning eller sexuellt uttryck • fackföreningsanslutning. Volvokoncernen har för avsikt att avhjälpa eller samarbeta kring avhjälpandet av negativ påverkan på mänskliga rättigheter om våra aktiviteter har orsakat eller bidragit till den, samt ta en roll i avhjälpandet av den negativa konsekvenser på mänskliga rättigheter som kan vara direkt kopplad till vår verksamhet, våra produkter, tjänster eller affärs- relationer. Detta åtagande är formaliserat i vår policy för mänskliga rättigheter. Under 2024 rapporterades 210 anklagelser under arbetsplats- ärenden till koncernens hjälplinje för visselblåsare. Av dessa var 112 kopplade till diskriminering eller trakasserier, inkluderade i kategorin Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats i samman- ställningen på sidan 179. Alla rapporter utreddes vidare, varav 27 fortfarande pågick den 31 december 2024. 32 av de stängda fallen kunde tillstyrkas. De flesta rapporter ledde till korrigerande åtgärder som utbildning, vägledning, eller förändringar i processer eller rutiner. Utöver detta fanns 19 fall som kan kopplas till sexuella trakasserier under 2024, som finns med i kategorin Överträdelser av privatliv eller integritet. Av dessa kunde sju tillstyrkas och ledde till disciplinära åtgärder och två var fortfarande under utredning vid årets slut. Policy för mänskliga rättigheter Volvokoncernens policy för mänskliga rättigheter fastställer åtagandet att tillämpa tillbörlig aktsamhet för att hantera risker kopplat till arbetsrätt i värdekedjan. Volvokoncernens Uppförandekod, som täcker koncernens medarbetare, innefattar ett flertal arbetsrättsliga frågor, exempelvis nolltolerans mot modernt slaveri, såsom tvångs- arbete, skuldslaveri och människohandel. Policyn beskriver respekten för barns rätt till personlig utveckling och utbildning och förbjuder användning av barnarbete. Volvokoncernens policy för mänskliga rättigheter och Uppförandekod formaliserar tillsammans våra åtaganden och förväntningar på att respektera arbetstagarnas rättigheter. Efterlevnaden av arbetsrättsliga frågor hanteras lokalt av HR-funktioner i divisioner och affärsområden. Dialog och konsultation med personer i arbetskraften genomförs på olika sätt, bland annat via de formella dialogprocesserna som beskrives på sidan 168. Anställda och andra medarbetare är fria att söka vägledning och stöd i alla anställningsrelaterade frågor från flera funktioner, inklusive från erkända fackföreningar och arbetstagarrepresentanter. Koncernens uppförandekod uppmuntrar också specifikt anställda att föra frågor till ledningen och andra nyckelfunktioner, exempelvis HR. Volvokoncernen är verksam på flera marknader med förhöjda risker kopplat till mänskliga rättigheter. Angående tvångsarbete och barnarbete anses dessa frågor inte vara väsentliga inom verksamheten, men redovisas i nästa not i rapporten om Medarbetare i värdekedjan. Koncernen har också en mekanism för hantering av klagomål där alla intressenter kan be om råd eller rapportera problem. Koncern- övergripande rapporteringskanaler erbjuds, inklusive Volvo Group Whistle, som tillhandahålls av en tredje part och är öppna för alla inom eller utanför företaget att ställa en fråga till eller rapportera saker som inte står rätt till i förhållande till Volvokoncernens uppförandekod. Utredningar genomförs internt och övervakas av funktionen Whistleblowing och Global Investigations, som är en oberoende enhet inom Group Compliance som övervakar inflödet av rapporter och utredningsprocessen. Vi kommunicerar regelbundet om våra visselblåsarkanaler internt och tillhandahåller detaljerad information om dessa på vår offentliga webbplats. Som en del av processen för visselblåsning och utredningar följer koncernen upp medvetenheten om och förtroendet för klagomålskanaler. Läs mer Visselblåsningar på sidan 179. 171 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Medarbetare i värdekedjan Volvokoncernen har en global värdekedja som innefattar många leverantörspartners, underleverantörer, distributörer och andra affärspartners. Detta omfattande nätverk ger oss möjlighet att driva positiv utveckling för många människor i vår värdekedja och det kräver ett pågående och robust förhållningssätt för att minska riskerna för negativa konsekvenser. Vi strävar efter att värna om mänskliga rättigheter och främja goda arbetsförhållanden för människor i samtliga delar av vår värdekedja. Konsekvenser, risker och möjligheter Vår bedömning av påverkan, risker och möjligheter omfattar personer som arbetar hos leverantörspartners och underleverantörer längre upp i försörjningsledet, entreprenörer och tjänsteleverantörer som arbetar på Volvokoncernens anläggningar, på våra partners anläggningar, såväl som de som arbetar i vår nedströms värdekedja hos distributörer, återförsäljare, importörer och kunder. Väsentlighetsbedömningen baseras på information från bedömningar för tillbörlig aktsamhet som inkluderar riskbedömningar med hjälp av primära data från självskattningar av potentiella leveranspartners, revisioner i samband med platsbesök och ärenden som rapporterats till Volvokoncernen via klagomålsmekanismer, samt data som finns att tillgå från externa källor. Under 2024 genomfördes en koncernövergripande bedömn- ing av människorättsrisker för att identifiera potentiella risker. Detta har utgjort en viktig input till Volvokoncernens väsentlighetsbedömn- ing i relation till både arbetare i värdekedjan och berörda samhällen. På grund av komplexiteten och storleken på Volvokoncernens värdekedja är tillgången på primärdata om effekterna på arbetare utanför det första och andra ledet begränsad. Väsentlighets- bedömning för konsekvenser i led längre uppströms är därför huvudsakligen baserad på proxydata om potentiella människorätts- och miljörisker per geografi, råvaror och affärsverksamhet. Vi har i riskbedömningen identifierat övergripande potentiella människo- rättsrisker för arbetare i värdekedjan inom tvångsarbete, barnarbete och ett flertal arbetsrättsliga frågor, inklusive flera arbetsvillkor, rimlig levnadsstandard, rätt till liv och säkerhet, frihet från diskrimin- ering och trakasserier och rätten till avhjälpande. I arbetet skiljer vi faktiska konsekvenser, som vi arbetar för att undvika, begränsa eller korrigera, från potentiella konsekvenser, där vi behöver utföra vidare utvärderingar för att förebygga. Arbetsvillkor i värdekedjan För leverantörspartners av direkt och indirekt material samt tjänster, hänför sig konsekvenser som identifierats över tid främst till arbets- rättsliga frågor, inklusive hälsa och säkerhet, löner, arbetstid och kollektiva förhandlingar. Flera av dessa rättigheter är i riskzonen i olika delar av värdekedjan. Volvokoncernens omfattande globala värde- kedja, både uppströms och nedströms, kan också vara kopplade till andra potentiella konsekvenser, till exempel inom säkerhet och boende. Om dessa potentiella negativa konsekvenser i värdekedjan skulle inträffa, kan det även leda till ryktesrisk för Volvokoncernen. Kommande regulatoriska krav om tillbörlig aktsamhet kan även identifiera ytterligare potentiella risker. Tvångsarbete och barnarbete Tvångsarbete och tvångsarbete identifieras som en potentiell risk i vår försörjningskedja uppströms. En del av Volvokoncernens och affärspartners verksamhet är belägen i geografiska områden nära migrantkorridorer där det finns förhöjda risker för tvångsarbete. Våra processer för tillbörlig aktsamhet har ibland identifierat risker relaterade till potentiella fall av tvångsarbete. Dessa frågor har åtgärdats och övervakas kontinuerligt för att förhindra allvarliga incidenter. Barnarbete är en annan identifierad potentiell risk, främst i led längre upp i försörjningskedjor. Vår bedömningar att det är viktigt att utföra och utveckla aktiviteter för tillbörlig aktsamhet för att förhindra, mildra och korrigera sådana negativa konsekvenser. Geografiska områden eller material med förhöjda risker Volvokoncernen har fokus på kritiska mineraler genom sitt program för hållbara mineraler. Detta program strävar efter att förebygga eller mildra potentiella konsekvenser på mänskliga rättigheter för arbetare och för dem som bor i berörda samhällen. Utvinning av mineraler är ett område i försörjningsledet där vi har identifierat förhöjda risker kopplat till barnarbete, tvångsarbete och bristfälliga villkor, och andra mänskliga rättigheter. Trots policyer och kontrakt för att säker- ställa arbetsvillkor i värdekedjan och förebygga förekomst av barn- arbete och tvångsarbete, medför bristen på transparens i komplexa värdekedjor att företag, som är inblandade i högriskmaterial som tenn, tantal, volfram, guld och kobolt, måste fortsätta arbetet för tillbörlig aktsamhet för att förebygga förekomsten av negativa konsekvenser. Kontinuerlig utveckling av tillbörlig aktsamhet Som en del av att ytterligare stärka koncernens processer inom tillbörlig aktsamhet har vi under 2024 arbetat med att definiera känsliga och särskilt utsatta grupper. Detta för att kunna ta fram lämpliga insatser särskilt utvecklade för dessa grupper. Som en del av implementeringen av vårt program för mänskliga rättigheter kommer vi kontinuerligt att stärka våra riskidentifieringsmetoder för att öka vår förmåga att identi- fiera områden i värdekedjan med förhöjda människorättsrisker, och stärka vår förmåga att förebygga, mildra och korrigera negativa konse- kvenser. Utvecklingen av processer för tillbörlig aktsamhet i värdekedjan är byggt på ständiga förbättringar, och vi kommer att fortsätta att kommunicera utvecklingen. Volvokoncernens huvudsakliga aktiviteter för att förebygga, mildra och korrigera negativa konsekvenser för människor i värdekedjan kretsar kring: • Tillbörlig aktsamhet i leverantörsnätverket – med fokus på leverantörspartners med vilka vi har affärskontrakt • Aktiviteter för hållbara mineraler – med fokus på att skapa transparens och tillbörlig aktsamhet i led längre upp i leveranskedjan • Tillbörlig aktsamhet nedströms – med fokus på distributions- och försäljningsled Policyer och engagemang med intressenter Volvokoncernen förlitar sig på en rad nyckelpolicyer när vi identifierar, förebygger, begränsar eller adresserar risker kring potentiella väsentliga negativa effekter på arbetare i värdekedjan. Vår policy för mänskliga rättigheter fastställer vårt åtagande att integrera aktsamhetsbedömningar kring mänskliga rättigheter i affärsverksamheten i linje med internationella ramverk som förklaras på sidan 148. Policyn uttrycker vårt åtagande att genomföra sådana bedömningar i relevanta delar av vår värdekedja. Detta omfattar vår egen verksamhet, vårt leverantörsnätverk och våra affärsrelationer i värdekedjan nedströms. 172 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Volvokoncernens Uppförandekod för leverantörspartners Volvokoncernens Uppförandekod för Leverantörspartners är den policy som etablerar grunden i samarbetet med våra partners för hållbara leveransnätverk och är den relevanta policyn för med- arbetare i värdekedjan. Den baseras på våra åtaganden och ambi- tioner inom områdena människor, resurser, klimat, affärsetik och regelefterlevnad och ger även vägledning i hur dessa kan mötas. Den beskriver hur vi bedriver affärer inom koncernen och våra obliga- toriska krav inom hållbarhet. Den beskriver även förväntningar som vägleder leverantörspartners i deras vidare utveckling av hållbarhets- prestanda och påverkan inom alla delområden i uppförandekoden. Exempel på ämnen som berörs är hur vi tar oss mot nettonoll- utsläpp av växthusgaser till 2040, uppfyller transportbehoven inom planens begränsningar, investeringar i välbefinnande, bemyndi- gande, affärsetik och regelefterlevnad, samt respekt för av mänskliga rättigheter. Inom människorättsfrågor innehåller policyn en mängd arbetsrättsliga frågor såsom nolltolerans mot modernt slaveri, tvångsarbete, skuldslaveri och människohandel. Den understryker även vårt åtagande och respekt för barns rätt till personlig utveckling och utbildning och att vi förbjuder användning av barnarbete. Policyn omfattar krav på leverantörspartners att utföra bedöm- ningar för tillbörliga aktsamhet avseende mineraler och material. Därutöver uttrycker policyn vår respekt för medarbetare i värde- kedjan att utöva sina rättigheter till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar. Policyn vägleds av Automotive Industry Guiding Principles i Drive Sustainability samt ramverk som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och andra internationella ramverk som förklaras i avsnittet om ansvarsfull företagande på sidan 148. Volvokoncernens uppförandekod för leverantörspartners är en del av kontraktet mellan oss och leverantörspartners. Vi utvärderar och förbättrar kontinuerligt uppförandekoden som den globala och övergripande standarden för vårt leverantörsnätverk. Engagemang och eskalering med partners Bedömningar för tillbörlig aktsamhet inom leverantörsnätverket innefattar självskattningar av leverantörer och riktade revisioner på plats. Revisioner prioriteras baserat på hållbarhetsrisker per land, inköp varor, processer eller arbetsområden. Risker bedöms med hjälp av externa verktyg för att ge en global översikt av risker kopplade till mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och affärsetik. Som ett komplement till dessa riskbedömningar kan risker även flaggas genom andra typer av granskningar, utbildningar eller besök hos leverantörspartners och genom Volvokoncernens anonyma åtgärdsmekanism och kanal för visselblåsning. Volvokoncernen genomför de flesta revisioner och granskningar med egna resurser och personal. Inköpspersonal och specialiserade revisorer delar ansvaret för att se till att korrigerande åtgärder vidtas och att identifierade gap stängs. För leverantörspartners självskattningar använder vi ett standardiserat frågeformulär för fordonsindustrin med fokus på hållbarhet i leverantörsnätverket. Self-Assessment Questionnaire (SAQ), som utvecklats inom DRIVE Sustainability, tar hänsyn till hållbarhetsprestanda inom mänskliga rättigheter och arbets- förhållanden, såväl som miljömässig och ansvarsfull försörjnings- kedja. För att säkerställa trovärdigheten i självskattningen, valideras alla svar från potentiella leverantörspartners av en tredje part. Resultatet av SAQ används i urvalsprocessen för leverantörs- partners. För en utvalda partners kommer resultatet av självskatt- ningen att leda till en korrigerande handlingsplan om de faller under en riskgräns eller om ett urval av frågor inte uppfylls. För att driva kontinuerliga förbättringar gäller betyget i tre år och därefter krävs en ny bedömning. Kraven på godkännande av självutvärdering höjs regelbundet för att säkerställa kontinuerlig förbättring av praxis inom aktsamhetsbedömningar. När det gäller partners nedströms i värdekedjan, utför Volvo- koncernen genomlysningar av utvalda aktörer i mellanled, inklusive vissa återförsäljare och andra nedströms affärspartners, i syfte att säkerställa att de följer uppförandekoden och andra relevanta policyer. Vår arbetssätt inom bedömningar för tillbörlig aktsamhet utgörs av en initial riskbedömning, följt av kontinuerlig uppföljning och återkoppling med våra partners. Vi genomför också bedömningar för tillbörlig aktsamhet inom hållbarhet på utvalda affärspartners nedströms i värdekedjan, även här med syftet att identifiera risker och konsekvenser för mänskliga rättigheter, och mildra och åtgärda resultat. Engagemang och konsultation med intressenter Dialoger med arbetare i värdekedjan genomförs vid revisioner på plats hos leverantörspartners. Dessa görs i intervjuformat som en del av standardproceduren vid revisioner. Dessutom granskar vi branschrapporter och samarbetar med en rad organisationer vars syfte är att främja arbetstagares rättigheter. Som en kompletterande mekanism har vi fört dialog med expertorganisationer för att förstå mer om potentiella konsekvenser. I dessa fall representerar experter berörda intressenter. Genom befintliga processer har vi fått insikt om vissa särskilt utsatta grupper av arbetstagare i värdekedjan, t.ex. tjänste- leverantörer som arbetar på våra eller på våra partners anläggningar (städ- och serveringspersonal, vaktmästeri, säkerhetsvakter etc.) och migrantarbetare. Vi har genomfört mer detaljerade bedömningar på vissa marknader där dessa risker är förhöjda. Under 2024 drev vi ett projekt för att ta fram ett konsekvent, skalbart arbetssätt att ha samråd med rättighetsbärare i civil- samhället och fokusgrupper i samhällen, baserat på internationella standarder och framväxande bästa praxis. Syftet med initiativet är att anpassa sig till de nya kraven under EU-direktivet för tillbörlig aktsamhet (CSDDD). Konsultationer med medarbetare i värdekedjan och i samhället har noterats som ett av nyckelområdena för att stärka vårt program för mänskliga rättigheter. Säg ifrån Oegentligheter kan rapporteras till koncernledningen på flera olika sätt. Visselblåsarkanalen Volvo Group Whistle är en extern plattform som är öppen för vem som helst inom eller utanför företaget att ställa frågor eller rapportera problem kopplade till Uppförandekoden. Kanalen hittas enkelt via volvogroup.com, och där finns även koncernens policy för skydd av visselblåsare, vilken förbjuder alla typer av repress- alier mot någon som påtalar problem i god tro, eller som samarbetar i en utredning av en potentiell överträdelse av lagen eller uppförande- koden. Volvokoncernens uppförandekod för leverantörspartners tydliggör att detta kan göras anonymt via visselblåsarkanalen där lokal lagstiftning så tillåter. Läs mer Klagomålsmekanismer sidan 148. 173 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Handlingsplan, mildrande och åtgärder Våra aktiviteter för tillbörlig aktsamhets fokuserar främst på att förebygga att väsentliga negativa konsekvenser uppstår. Kontroller och verifiering i leverantörsledet är nyckelaktiviteter i detta arbete. Tillbörlig aktsamhetsbedömningar hos leverantörspartners Självskattningar av leverantörer är det första steget av bedömnings- processen. Under 2024 ökades antalet potentiella leverantörer och partners som genomförde självskattningar avsevärt, vilket gett oss en bättre översikt av efterlevnaden och hur vi på ett mer effektivt sätt kan följa upp avvikelser. Utöver självskattningar av leverantörs- partners genomförs riskbedömningar av potentiella leverantörs- partners av direktmaterial i högriskländer genom revisioner på plats i inköpsfasen när slutliga leverantörer väljs. Detta gäller även för indirekt material i högriskländer om inköpsvärdet överstiger en viss nivå. Ansvaret för förbättringar och korrigerande åtgärder läggs hos leverantörspartnern. Avvikelser hanteras av ansvarig inköpare tillsammans med revisor tills åtgärder är bekräftade. Revisioner av befintliga leverantörspartners följer samma process. Under 2024 genomfördes 481 revisioner på plats hos potentiella leverantörer och befintliga leverantörspartners för att bedöma, identifiera, och mildra eller åtgärda risker och konsekvenser. Resultatet används vid inköpsbeslut och i utvecklingen av leverantörspartners. Åtgärder ska genomföras inom en rimlig tid för att det långsiktiga samarbetet ska kunna fortsätta. De leverantörer som misslyckas med att hantera kritiska frågor löper risk att inte tilldelas kontrakt eller att deras kontrakt sägs upp. Vi strävar alltid efter att samarbeta med partners för att möjliggöra förbättringar och ser avslut av kontrakt som en sista utväg. Träning och utbildning är en del av tillbörlig aktsamhet i leverantörs- nätverket. I syfte att nå en bred implementering görs detta i samarbete med DRIVE Sustainability, och under 2024 sattes ett speciellt fokus på partners i Kina. Utöver denna typ av utbildning för vi även diskussioner och dialoger hållbarhet med leverantörspartners vid olika typer av event som till exempel Volvo Group Purchasing Summit, affärsuppföljningsmöten och strategiska innovationsdialoger. Leverantörspartners självskattningar (SAQ) 2024 2023 SAQ genomförda 2024, absolut antal 3.547 2.020 Leverantörspartners av direkt material med genomförd SAQ, (% av utgifter) 94 93 Leverantörspartners av direkt material med godkänt SAQ-resultat, (% av utgifter) 85 90 Leverantörspartners av direkt material i högriskländer med genomförd SAQ, (% av utgifter) 96 89 Leverantörspartners av direkt material i högriskländer med godkänt SAQ-resultat, (% av utgifter) 85 86 Revisioner på plats hos leverantörspartners 2024 2023 Leverantörsrevisioner genomförda 481 221 Antal identifierade avvikelser hos leverantörspartners 439 119 Självskattningar och platsrevisioner innefattar samtliga frågor som ingår i Volvokoncernens uppförandekod för leverantörspartners, inklusive social frågor, miljökonsekvenser såväl som affärsetik och styrning. De vanligaste avvikelserna som identifierats genom revisioner på plats hos leverantörspartner var relaterade till områdena ledningens engagemang, hantering av leveranskedjan, miljöledning, och mänskliga rättigheter och affärsetik. Inom ledningens engagemang hänförde sig avvikelser främst till att leverantörspartners har uppförandekoder som inte på ett tillräckligt sätt behandlar riskområden. Avvikelser har också konstaterats när det gäller att förlänga kraven på sociala, miljö- mässiga eller affärsetiska krav till deras respektive leverantörsnät. Inom miljöhantering hänförde sig avvikelser till att miljöpolicy saknas och/eller avsaknad av ett dokumenterat och certifierat miljöledningssystem. Inom området mänskliga rättigheter och affärsetik var avvikelserna främst relaterade till alltför långa arbetstider för anställda och bristande policy eller rutiner för att förbjuda tvångsarbete. 174 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Tillbörlig aktsamhetsbedömningar för hållbara mineraler Avseende inköp där kritiska mineraler är inblandade försöker vi förhindra negativa effekter genom Volvokoncernens program för hållbara mineraler. Aktiviteterna i programmet bygger på femstegsramverket i OECD:s Due Diligence-vägledning för ansvarsfulla försörjningskedjor av mineraler från konfliktdrabbade och högriskområden, samt på verktygen från Responsible Minerals Initiative (RMI). Det är framför allt tenn, tantal, volfram, guld (3TG) och kobolt som står i fokus i vårt program för hållbara mineraler. Dessa material är del av våra globala leverantörsnätverk och används i en mängd material och komponenter. Som en del av programmet identifierar vi leverantörspartners i första ledet som ska omfattas, vars komponenter innehåller ett eller flera av fokusmaterialen. Dessa leverantörspartners rapporterar sina aktiviteter och åtgärder och upplyser om smältverk och raffinaderier (SOR) som används i sina respektive försörjningskedjor för 3TG- och kobolt. Att engagera våra leverantörspartners i programmet för hållbara mineraler är viktigt eftersom deras samarbete gör det möjligt för oss att identifiera, kartlägga och minska potentiella risker i försörjningsnätverket mer effektivt. Sedan programmet startade deltagande bland leverantörspartners ökat med 73% för 3TG och med 94% för kobolt. Volvokoncernen strävar kontinuerligt efter att öka deltagandegraden. Leverantörspartners deltagande gör det möjligt för oss att identifiera SOR kopplade till försörjningsledet uppströms. Genom bedömningar av RMI identifieras SOR som uppfyller kriterierna för inkludering i RMI:s Responsible Minerals Assurance Process (RMAP)-programmet. Dessa aktörer genomgår sedan bedömningar av oberoende tredjeparts- revisorer, godkända av RMI, för att validera deras förenlighet med RMAP-standarder. Reviderade aktörer klassificeras som antingen förenliga eller ej-förenliga såsom rapporterats i tabellen nedan. Andelen som inte redovisas i tabellen är under utredningsstadiet i processen. Ytterligare kritiska råvaror och mineraler som bör omfattas av programmet ses över kontinuerligt. För att vägleda denna process använder vi en lista med fler än 20 identifierade råvaror som ingår i Volvokoncernens lista över de mest kritiska materialen. För närvarande håller vi på att uppdatera programmet för att anpassas till kommande förordningar och branschpraxis. Läs mer om RMI i textrutan nedan. Smältverk och raffinaderier som deltar och förenlighet med standard Leverantörspartners som omfattas Leverantörspartners som medverkar Identifierade smältverk och raffinarerier (SOR) Förenliga SOR (%) Ej förenliga SOR (%) Kobolt 696 474 (68%) 98 52 3 3TG, tenn, tantal, tungsten och guld 654 543 (83%) 602 63 8 Åtgärder och avhjälpande Volvokoncernens generella ansats och åtagande till avhjälpande finns beskrivet på sidan 148. När det gäller händelser i värdekedjan där avhjälpande kan behövas, utreds dessa på lämpligt sätt från fall till fall. I takt med att implementeringen av vårt program för mänskliga rättigheter utvecklas, kommer utredningsprocesser att stärkas ytterligare med tillhörande vägledning och verktyg för att ge möjlighet till avhjälpande. Huvudinsatserna för att förebygga, mildra och åtgärda negativa effekter i värdekedjan har primärt riktats uppströms i försörjnings- ledet. Med tanke på komplexiteten, storleken och riskprofilen hos vårt leverantörsnätverk förväntar vi oss att detta kommer att förbli i fokus. Baserat på våra riskbedömningar ser vi att det också finns tematiska risker för människor i andra delar av vår värdekedja, inklusive nedströms affärspartners. Därför strävar vi efter att utveckla mer robusta processer för tillbörlig aktsamhet i värdekedjan som en del av implementeringen av vårt program för mänskliga rättigheter. Under 2024 har vi drivit ett projekt för gemensamma definitioner kring allvarliga konsekvenser kring mänskliga rättigheter, och därtill strukturerade rapporteringssystem, som ska möjliggöra systematisk uppföljning av allvarliga incidenter i värdekedjan. Systemet kommer utvecklas vidare i takt med implementeringen av vårt program för mänskliga rättigheter. Som en del av programmet är avsikten att införa både aktivitetsbaserade och resultatorienterade mål. Hittills följer vi dessa huvudsakliga aktivitetsbaserade mål: 1 Att leverantörspartners av direkt material i högriskländer har granskats på plats. 2 Att nå full transparens och deltagande av försörjningsledet avseende högriskmineraler 3TG och kobolt. Exempel på industrisamarbeten för hållbara leverantörsnätverk Responsible Minerals Initiative (RMI) är en samarbetsplattform för att hantera frågor kring ansvarsfulla inköp av mineraler i globala leverantörsnätverk. Volvokoncernen arbetar med RMI i syfte att garantera ansvarsfulla och hållbara inköp av tenn, tantal, volfram och guld (de så kallade konfliktmineralerna), liksom av kobolt. Genom RMI kan medlemmar utveckla och få tillgång till verktyg och resurser för att säkerställa regelefterlevnaden och att stötta ansvarsfulla inköp av mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden. DRIVE Sustainability är ett nätverk med 16 ledande företag i fordonsbranschen, som arbetar för att förstärka hållbarheten i fordons- branschen. Detta görs genom att gemensamt agera som en hävstång och av att samarbeta med våra samarbetspartners i leverantörs- nätverk, intressenter och relaterade sektorer för aktiviteter med stor påverkan. Volvokoncernen medverkar aktivt i åtskilliga av initiativets arbetsgrupper för att främja en cirkulär och hållbar värdekedja i fordonsbranschen. I samarbete med DRIVE Sustain- ability har Volvokoncernen under 2024 införskaffat mer djupgående kunskap om nickelutvinning i Indonesien. 175 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Berörda samhällen Volvokoncernens framgång är beroende av människor. När samhällen frodas och utvecklas, gör vår verksamhet det också. Inom Volvo- koncernen ser vi att transport- och infrastrukturlösningar är nyckeln till att driva fram välstånd – varje dag levererar våra produkter mat och medicin, tar barn till skolor, driver bevattningssystem och bygger vägar och byggnader. I det här avsnittet försöker vi inte kvantifiera dessa fördelar, utan fokuserar mer på processerna för tillbörlig akt- samhet som tillämpas för att undvika eller mildra negativa effekter. Konsekvenser, risker och möjligheter Vårt tillvägagångssätt för att bedöma och hantera konsekvenser för samhällen omkring oss utvecklas kontinuerligt. Vi har hittills identifierat ett antal prioriterade områden som vi beskriver nedan där vi fokuserar våra ansträngningar för att minska riskerna för människor i samhällen som berörs av vår verksamhet. Dessa områden med potentiella risker har identifierats eller validerats genom en risk- och mognadsbedömning av mänskliga rättigheter som genomfördes 2024. I takt med förstärk- ningen av processer för bedömningar om tillbörlig aktsamhet för mänskliga rättigheter kommer vi att fördjupa förståelsen för dessa potentiella konsekvenser. Konsekvenser för människor kopplat till produktanvändning Vi har identifierat konsekvenser för människor kopplade till användning av sålda produkter som ett företagsspecifikt ämne relaterat till berörda samhällen. Faktiska negativa effekter är utmanande att identifiera eftersom det finns begränsningar för vad som är möjligt att kontrollera relaterat till distribution och användning av sålda produkter. Detta är ett exempel på hur allvarlighetsgraden i den potentiell påverkan prioriteras över sannolikheten i väsentlighetsbedömningen. Potentiella konsekvenser kan innefatta miljöpåverkan och människors rätt till en ren, hälsosam och hållbar miljö, rätt till liv och säkerhet, rättighetsrisker kopplat till ekonomisk brottslighet, arbetsförhållanden, tvångs- och barnarbete, rätt till mark och egendom och tillgång till gottgörelse. Vi har identifierat att potentiella konsekvenser för samhällen kan uppstå i relation till försäljning till militära slutanvändare och i kommersiella försäljningsavtal till sektorer och geografiska områden med förhöjda risker. Risker kan vara kopplade till dessa affärsaktiviteter, till exempel att människor som bor i ett land som drabbats av konflikt påverkas av användning av militariserade produkter eller andra produkter som säljs till militära slutanvändare. Konsekvenser kan också uppstå i samband med användningen av våra produkter i högrisksektorer med förhöjda risker för mänskliga rättigheter, till exempel i vissa aktiviteter inom gruvdrift eller bygg- och anläggning. Policyer och engagemang med intressenter När vi identifierar, förebygger, mildrar och åtgärdar väsentliga potentiella negativa konsekvenser använder vi flera styrdokument, detta innefattar vår policy för mänskliga rättigheter, uppförandekod, uppförandekod för leverantörspartners samt miljöpolicy med tillhörande direktiv och instruktioner. Vår policy för mänskliga rättigheter anger vårt åtagande att genom- föra bedömningar för tillbörlig aktsamhet i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och fokusera våra ansträngningar på de mest framträdande riskerna för Volvokoncernen. När det gäller samhällspåverkan fokuserar detta arbete på konsekvenser från vår egen verksamhet, samt relevanta bedöm- ningar om tillbörlig aktsamhet för mänskliga rättigheter kopplat till affärspartners aktiviteter. Konsultationer med samhällen I de fall där Volvokoncernen expanderar sin industriella verksamhet, genomförs konsultationer direkt med samhällsrepresentanter såsom miljömyndigheter, lokala myndigheter och individer i lokalsamhället för att tillse att procedurer är i linje med intressenternas förväntningar och regulatoriska krav. Det senaste exemplet är i Mariestad där koncernen har påbörjat etableringen av en ny fabrik. I detta arbete har koncernen fört dialoger med enskilda personer, samråd med lokala icke-statliga organisationer samt lokala myndigheter och regionala miljömyndigheter. På liknande sätt har vi under 2024 utvärderat potentiella människorätts- risker i samband med planering och etablering av vår nya fabrik i Mexiko. Syftet med samrådsprocessen är att identifiera potentiella risker för mänskliga rättigheter relaterade till etableringen av anläggningen och att försöka förebygga negativa konsekvenser på människor kopplat till verksamheten. I denna bedömning ingår också samråd med relevanta ombud för rättighetsbärare. Resultatet från konsultationerna hjälper till att informera beslutsfattandet i projektorganisationen för etableringen. Samråd med lokalsamhällen har hittills huvudsakligen genomförts i relation till specifika projekt. Detta område är under utveckling och vi strävar efter att utveckla ett mer strukturerat förhållningssätt till samråd med rättighetsbärare, inklusive effekten av dessa dialoger, som en del i utrullningen av vårt program för mänskliga rättigheter. Volvokoncernen vägleds av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som uttrycker att företag bör beakta de mänskliga rättigheterna för grupper eller befolkningar som kan ha en ökad risk att vara särskilt utsatta eller marginaliserade. Hittills har vi identifierat särskild utsatthet inom vissa grupper, t.ex. människor som lever i konfliktdrabbade områden, ursprungsbefolkning, kvinnor och unga arbetare och migrantarbetare. I takt med att vi fortsätter att stärka processer inom tillbörlig aktsamhet för koncernen är vårt mål att göra det med särskilt fokus på utsatta grupper för att se till att lämpliga insatser anpassas för specifika risker. När det gäller risker relaterade till olämpligt användande av fordon och maskiner i vissa högrisksektorer och konfliktdrabbade områden, har Volvokoncernen fört dialoger med experter och icke-statliga organisationer med ambition att bättre förstå arten av sådana risker och dess konsekvenser. Koncernens affärsområden genomför ytterligare riskbedömningar i vissa affärer med förhöjda risker för att undvika negativa konsekvenser för människa och miljö. Säg ifrån Alla externa intressenter, inklusive människor i potentiellt berörda samhällen, har möjligheter att lyfta problem till Volvokoncernens ledning. Alla tillgängliga kanaler är lätta att hitta på volvogroup.com, tillsammans med våra policyer för skydd mot repressalier. Som en del av den pågående utrullningen av vårt program för mänskliga rättigheter, strävar vi efter att utveckla ett mer robust tillvägagångssätt för samråd med rättighetsinnehavare, inklusive indikatorer som gör att vi kan mäta effektiviteten i processer. Läs mer Övergripande arbete med klagomålsmekanism kopplat till mänskliga rättigheter på sidan 148. 176 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Handlingsplan, mildrande och åtgärder Volvokoncernen strävar efter att ha en positiv inverkan på samhällen där vi är närvarande. Förutom att skapa jobb, skattebetalningar och en rad bredare fördelar med våra transport- och infrastruktur- lösningar, har vi också identifierat en rad lokala initiativ med det primära syftet att ge positiva effekter på samhällen omkring oss. De mest betydande är relaterade till utbildning och yrkeskompetens- utveckling för att matcha kompetens med sysselsättnings- möjligheter. I denna typ av aktiviteter samarbetar vi med bistånds- organisationer i projekt och partnerskap, främst på tillväxt- marknader, läs mer om detta på volvogroup.com. Denna typ av positiva effekter från lokala initiativ bedöms ännu inte vara väsentliga för konsolidering på koncernnivå, men det är ett område med potential att med tiden bli väsentligt för rapportering och uppföljning på koncernnivå. När det gäller potentiella negativa konsekvenser på samhällen, strävar Volvokoncernen först och främst efter att förebygga eller mildra dessa. Ett exempel är etableringen av vår nya fabrik i Mexiko som nämnts på föregående sida där vi genomför riskbedömningar för att proaktivt identifiera och ta itu med risker kopplade till mänskliga rättigheter som skulle kunna vara förknippade med verksamheten. Hittills har den här typen av utredningar utförts efter behov beroende på det aktuella fallet, men i takt med att vi fortskrider med implementeringen av vårt program för mänskliga rättigheter kommer detta att inkludera stärkande processer samt tillhörande vägledning och verktyg för att tillhandahålla rättsmedel. Läs mer om Volvokoncernens allmänna arbetssätt om åtgärder och avhjälpande och om klagomålsmekanismer på sidan 148. Ansvarsfull försäljning Nedströms i värdekedjan har vi bedömt potentiella konsekvenser på samhällen som ett särskilt viktigt område inom försäljning till militära slutanvändare och försäljning till sektorer med förhöjda risker för fel- användning. Våra processer som syftar till att säkerställa efterlevnad av lagar, sanktioner och exportkontroller används för att förebygga, mildra och åtgärda negativ påverkan av mänskliga rättigheter på människor i samhällen. Vi utvärderar även vissa affärer för risker relaterade till mänskliga rättigheter, miljö och affärsetik. Vid bedömning av kommersiella försäljningsaffärer använder affärsområdena i koncernen externa riskdatabaser och verktyg som Verisk Maplecroft och RepRisk för riskidentifiering. Resultaten utvärderas, beskrivs och eskaleras till relevanta forum inom våra affärsområden. Åtgärder för eventuellt identifierade risker innefattar vanligtvis dialog med kunder med syftet att hjälpa dem att minska dessa. I vissa fall kan vi också samarbeta med andra externa organis- ationer som ambassader eller icke-statliga organisationer. Om riskerna anses vara för höga och potentiella risker inte är möjliga att mildra, kan vi besluta att inte fortsätta med försäljningen. I bedömningar tar vi hänsyn till landsrisknivåer, kundsegment, slutanvändare och avsedd slutanvändning av våra produkter. Styrningsmässigt har koncernens affärsområden ansvaret att utföra dessa bedömningar, med stöd från koncernfunktioner vid behov. Exempel på arbetssätt och bedömningar finns på volvogroup.com Militär försäljning I försäljningsprocessen till militära slutanvändare är Volvokoncernens affärsområden skyldiga att eskalera potentiell försäljning i vissa länder för bedömning av koncernfunktionerna innan de lämnar ett erbjudande. Militära slutanvändare inkluderar väpnade styrkor och andra beväpnade brottsbekämpande myndigheter. Faktorer såsom förekomsten av vapenembargon, väpnade konflikter, politisk instabilitet och risker relaterade till mänskliga rättigheter beaktas i bedömningen. Processen styrs av ett internt direktiv om militär försäljning som är utöver eventuella exportlicenskrav från nationella myndigheter. EU:s gemensamma regler för kontroll av export av militär teknik och utrustning inkluderar flera kriterier avseende respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, som medlemsstaterna förväntas beakta när de beviljar sådana exportlicenser. Beroende på land för slutanvändning kräver affärer antingen ett beslut av Volvokoncernens kommitté för militär försäljning (som består av relevanta medlemmar av den verkställande ledningen) eller en rekom- mendation från koncernfunktionerna till affärsområdet för eget beslut. Delområden som förklaras i andra delar av redovisningen Utöver ovanstående har vi också identifierat frågor som är relevanta för berörda samhällen som förklaras i andra avsnitt av redovisningen. Miljökonsekvenser uppströms i värdekedjan Längre uppströms i värdekedjan har vi bedömt miljö- och sociala konsekvenser som materiella frågor kopplade till mineral- och råvaru- utvinning. Detta inkluderar miljöpåverkan och potentiella risker för lokala samhällen och människors rätt till en ren, hälsosam och hållbar miljö. Vid utvinning av råmaterial har vi identifierat potentiella konsekvenser kopplade till rätten till egendom, samt indirekta potentiella samhällseffekter via människor som arbetar med utvinning (t.ex. tvångsarbete och barnarbete). Huvudsakliga aktiviteter för hållbara mineraler och redovisas i föregående sektion av denna redovisning om Medarbetare i värdekedjan Läs mer Tillbörlig aktsamhetsbedömningar för hållbara mineraler sidan 174. Miljö- och klimatkonsekvenser för samhället Potentiella konsekvenser kan uppstå i relation till vår egen verksamhet inklusive produktion, men även i relation till affärspartners uppströms och nedströms, samt kopplat till användningen av våra produkter. Huvuddelen av vår miljöredovisning finns i avsnitten Klimat, Föroreningar samt Resursanvändning och cirkulär ekonomi. Läs mer Klimat sidan 149, Föroreningar sidan 157, Resursanvändning och cirkulär ekonomi sidan 158. Människorättsprogram I flera avsnitt i denna rapport hänvisar vi till det pågående arbetet med att utveckla Volvokoncernens program för mänskliga rättigheter. I detta utvecklingsarbete har vi under 2024 genomfört ett koncern- övergripande projekt för risk- och mognadsbedömning av mänskliga rättigheter med målen att göra det möjligt för oss att: • Fördjupa vår förståelse om människorättsrisker över Volvokoncernens värdekedja, • Fördjupa mognadsgraden av våra egna ledningssystem för tillbörlig aktsamhet, samt, • Förbereda upplägget och den kontinuerliga integrationen av ett robust, systematiskt och sammanhängande tillvägagångssätt för identifiering och hantering av risker och konsekvenser för mänskliga rättigheter över Volvokoncernens värdekedja. Mer information om framträdande risker och om vårt människorättsprogram finns på volvogroup.com 177 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Konsumenter och slutanvändare Fler än en miljon människor dör årligen till följd av trafikolyckor runt om i världen. Även om tunga fordon endast är inblandade i en mindre del av sådana olyckor bedömer vi att detta är en väsentlig social fråga som vi aktivt fokuserar på. Statistik visar att de flesta olyckor med dödlig utkomst där tunga fordon är inblandade drabbar trafikanter i personbilar och oskyddade trafikanter som till exempel fotgängare och cyklister. Volvokoncernens definition av säkerhet går därför bortom de direkta slutanvändarna och strävar efter att omfatta alla som kommer i kontakt med våra produkter. Konsekvenser, risker och möjligheter Produkt- och trafiksäkerhet är en företagsspecifik fråga kopplat till slutanvändare. Väsentliga konsekvenser kommer från prioriteringen av allvarlighetsgraden av möjliga händelser över sannolikheten att dessa ska inträffa. Positiva konsekvenser kan även uppstå genom säkerhets- funktioner såväl som genom påverkansarbete för att införa aktiv och passiva säkerhetssystems för tunga fordon. Potentiella risker kan uppstå kopplat till efterlevnad kopplat till säkerhetsregler. De mest betydande konsekvenser, risker och möjligheter som rör slutanvändare är kopplade till segmenten lastbilar och bussar då dessa produkter används i höga hastigheter och i områden där oskyddade trafikanter rör sig. Volvokoncernens direkta kunder bedriver ofta verksamheter med transporttjänster. Många stora kunder inom transportbranschen arbetar med trafiksäkerhet som en av sina främsta frågor inom arbetsrelaterad hälsa och säkerhet, vilket kan innebära möjligheter för Volvokoncernen att vara den affärspartner som kan bidra till kundens mål inom säkerhet. Säkerhet är även en del av vårs produktstrategi där vi har för avsikt att vara i framkant och introducera nya lösningar till marknaden som gradvis förbättrar förutsättningar för säkerheten på väg, såväl som på kundernas produktionsplatser. Ett exempel är kollisionsvarnaren med nödbroms för fotgängare och andra oskyddade trafikanter. Volvo Lastvagnar introducerade denna funktion under 2023 och kommer att förbättra systemet kontinuerligt enligt långsiktiga arbetssätt med ständiga förbättringar och strävan efter noll olyckor. Policyer och engagemang med intressenter Volvokoncernens säkerhetspolicy och korrigerande åtgärder grundar sig i vårt åtagande avseende mänskliga rättigheter. Detta åtagande beskrivs mer på sidan 148. Vår vision är noll olyckor med Volvokoncernens produkter och arbetet innefattar produktsäkerhet där vi systematiskt utvärderar risker, agerar för att motverka dessa och genomför förbättringar. Volvokoncernen beaktar värdekedjan i detta arbetet som ser till konsekvenser för kunder, slutanvändare och indirekta intressenter. Koncernens verksamhet och de produkter vi erbjuder riktar sig till många applikationsområden och påverkar en mängd människor, såsom förare, passagerare och operatörer, pendlare, såväl som andra trafikanter som cyklister och fotgängare. Vår säkerhetspolicy definierar våra nyckelområden relaterade till säkerhet: • Produktsäkerhet, som fokuserar på att undvika negativa konsekvenser från potentiella produktdefekter, och, • Trafiksäkerhet, för att öka positiva effekter från säkerhetssystem, påverkansarbete, bildning, kommunikation och utbildning. Under användningsfasen arbetar vi med olycksstatistik och med forskning inom trafikolyckor för att skapa kontinuerligt bättre förståelse kring kunders och användares utmaningar i deras verksamhet. Utöver vår egen forskning kring olyckor genomförs också riktade förfrågningar för ge återkoppling kring hur introducerade system och funktioner fungerar från ett användarperspektiv. En exempel är enkäten om ADAS (avancerade förarstödsystem) till förare inom Europa under 2024 för att utreda användningen och effekterna av förarstöd och mildrande av konsekvenser vid kollisioner. Kunskapen används i produktutveckling för ständiga förbättringar. Insikterna delas även genom kommuni- kation och utbildning på många av Koncernens marknader för att öka medvetenhet och för att främja säker körning. Volvokoncernen arbetar även med akademiska partners och lagstiftare för att främja trafiksäkerhet och att säkrare lösningar tas emot av marknaden. Euro NCAP (European New Car Assessment Programme) meddelade under 2024 sin avsikt att bredda sina säkerhets- bedömningar även till tunga fordon. Då säkerhet är ett av koncernens kärnvärden och med tanke på genomslaget som Euro NCAP haft på personbilar, har vi sett fram emot vad Euro NCAP kan bidra med inom säkerhet för lastbilar. I november 2024 erhöll Volvo Lastvagnar fem stjärnor och CitySafe-ackreditering från Euro NCAP för sina toppsäljande modeller FH Aero och FM. Fem stjärnor betyder bland annat högsta prestanda inom förarstöd och undvikande av kollisioner, vilket leder till ökad säkerhet för föraren och för medtrafikanter. Renault Trucks T, som byggs på samma plattform som Volvo FH och FM, blev tilldelad fyra stjärnor. Handlingsplan, mildrande och åtgärder Produktsäkerhet utgör grunden för koncernens säkerhetsarbete. Även om produktsäkerhet alltid måste ta hänsyn till sammanhang och variabler som inte kan reduceras till ett enskilt uttalande, ser vi generellt att en säker produkt är en som är fri från säkerhetsbrister, uppfyller tillämpliga säkerhetsstandarder och -regler och är säker att använda under sin normala livscykel, allt med tanke på användningar, fördelar, risker och alternativ. Våra nyckelprocesser – från utveckling, via inköp, tillverkning och hela vägen till detaljhandel och service kräver systematisk kvalitetsledning. Målet är att säkerställa säkerheten och kvaliteten på våra produkter under deras livscykel. Alla produktlinjer bedöms proaktivt avseende påverkan vad gäller hälsa och säkerhet, i syfte att säkerställa att de utformas för att vara säkra och för att hitta kvalitetsförbättringar. Kvalitetskontroller finns i huvudsakliga utvecklingsprocesser enligt standardförfaranden inom fordonsbranschen. Leverantörer måste leva upp till de tekniska krav och säkerhetskrav som vi sätter för produkter och komponenter. Tekniska revisioner genomförs för att utvärdera leverantörspartners kvalitetsledningssystem. Målet är att utveckla produkter som hjälper till att förebygga olyckor och i de fall när olyckor ändå inträffar, minska konsekvenserna för förare, passagerare och människor som befinner sig i närheten. Vi försöker även främja säker användning förarutbildning och medvetenhet bland oskyddade trafikanter kopplade till produkter exempelvis med program som Stop, Look, Wave och See and Be Seen. Vi arbetar med att ta fram mätetal för att följa effekten av handlings- planer som leder mot vår målbild i säkerhetspolicyn. Detta arbete är ännu inte klart utan kommer fasas in i redovisningen under de kommande åren. 178 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Affärsetik Complianceprogram Volvokoncernens ambition är att bedriva sin globala verksamhet på ett rättvist och lagenligt sätt. Vi är övertygade om att den bästa grunden för hållbar framgång och det bästa sättet att skydda vårt renommé är att bedriva vår verksamhet i enlighet med tillämpliga lagar och regler och i en transparent och konkurrenskraftig affärsmiljö. Därför har Volvokoncernen tagit fram en uppförandekod som fastställer de grundläggande principerna för vårt sätt att bedriva affärer och olika risker kopplade till regelefterlevnad adresseras och hanteras på olika sätt och i olika former i hela organisationen. I vår väsentlighetsbedömning har vi bedömt att sannolikheten för att negativa effekter för berörda parter ska inträffa är liten. Men om bristande regelefterlevnad ändå skulle inträffa, eller om vi inte informerar om vårt förebyggande arbete, kan detta leda till ryktesrelaterade risker, vilket gör dessa ämnen till väsentliga. Styrning För definierade regelefterlevnadsområden, såsom konkurrens- och antikorruptionslagstiftning, exportkontrollregler och skydd av persondata, övervakar en särskild Group Compliance-funktion genomförandet av ett ledningssystem för regelefterlevnad och rapporterar till relevanta ledningsforum, inklusive revisions- kommittén. Volvokoncernens ledningssystem för regelefterlevnad omfattar bland annat riskbedömningar, policyer, riktlinjer och rutiner, regelbunden kommunikation och utbildning om regelefterlevnad samt kontrollaktiviteter, såsom kontroller av att åtgärderna är effektiva och revisioner. Dessutom har Volvokoncernen implementerat visselblåsarkanaler för hela koncernen som kan användas av interna och externa parter för alla områden inom regelefterlevnad. De olika affärsområdena har etablerat kommittéer för regelefterlevnad där högsta ledningen deltar och funktioner för regelefterlevnad för att hantera implementering av ledningssystem inom respektive organisationer och för att täcka in ytterligare regelefterlevnadsområden, såsom regler för penningtvätt eller emissioner, i den utsträckning som behövs. Under 2024 identifierades inga fall av bristande efter- levnad av väsentliga effekter på Volvokoncernen. Utbildning och kommunikation inom efterlevnad Att bedriva verksamhet i enlighet med gällande lagar och regler är grunden för långsiktig framgång. Utöver detta kommunicerar Volvo- koncernens högsta ledning, Group Compliance och andra interna parter regelbundet vikten av att bedriva affärer på ett etiskt sätt. Volvokoncernen har utvecklat och implementerat en utbildnings- strategi för regelefterlevnad som anpassar efterlevnadsutbildningen till individuella utbildningsbehov på ett riskbaserat sätt. Detta inkluderar för närvarande obligatoriska, grundläggande utbildningar för konkurrenslagstiftning, anti-korruption, exportkontroll och skydd av persondata för en bred målgrupp bland anställda på alla nivåer, samt fördjupad och vanligtvis instruktörsledd utbildning för alla anställda som utför vissa aktiviteter med förhöjda risknivåer. E-utbildningen om uppförandekoden följs upp på årlig basis. Utbildningscykler inom andra grundläggande och fördjupade utbildningar löper vanligtvis över två år. Utöver obligatoriska utbildningsprogram genomför Volvokoncernen även en mängd utbildningsaktiviteter efter behov. Sammanfattning av utbildningar inom lagefterlevnad Typ av utbildning Anställda som deltagit under utbildningscykeln E-utbildning om Uppförandekoden 66.367 Antikorruption (introduktion) 38.408 Konkurrenslagstiftning (introduktion) 38.003 Exportkontroll och sanktioner (introduktion) 39.859 Skydd av personuppgifter (introduktion) 16.517 Antikorruption (fördjupad) 7.439 Konkurrenslagstiftning (fördjupad) 7.319 Exportkontroll och sanktioner (fördjupad) 112 Skydd av personuppgifter (fördjupad) 7.539 Antikorruption Volvokoncernen förbjuder och fördömer strikt alla former av korruption, däribland mutor. Det är inte enbart för att korruption är olagligt, utan också för att det snedvrider marknaden, påverkar den fria konkurrensen och undergräver den sociala utvecklingen. Volvokoncernens anställda på alla nivåer är förbjudna att delta i, eller på annat vis vara inblandade i, någon form av korruption, däribland att erbjuda eller direkt eller indirekt ta emot mutor, olämpliga gåvor, representation eller indirekta betalningar. Volvokoncernen förväntar sig att alla dess affärspartners upprätthåller motsvarande standarder inom antikorruption. Baserat på sina anti-korruptionsriskbedömningar har Volvokoncernen kodifierat specifika anti-korruptionsrelaterade riskreducerande åtgärder i en koncernövergripande anti-korruptionspolicy och tillhörande obligatoriska procedurer. Nyckelkomponenter är ett krav på korrekta och korrekt bokföring och dokumentation, en obligatorisk riskbaserad genomlysning (due diligence) för tredjeparter, förbud mot indirekta betalningar och regler och rutiner för gåvor och representation, ersättning till tredjeparter, sponsring och donationer till välgörenhet. Implementeringen överses av koncernfunktionen Group Compliance och stöds av ett nätverk med ansvariga för regelefterlevnad inom affärsområdena och divisionerna med vägledning, utbildnings- program och interna kontroller. Konkurrenslagstiftning Volvokoncernen förbjuder strikt alla former av agerande som kan bryta mot konkurrenslagstiftningen. Volvokoncernen konkurrerar utifrån sina produkters och tjänsters meriter och litar på att dess produkter och tjänster når framgång på en rättvis och konkurrens- utsatt marknad. Anställda på alla nivåer är förbjudna att delta i, eller på annat vis vara inblandade i, något slags agerande som kan strida mot konkurrenslagstiftning, som till exempel konkurrensbegräns- ande överenskommelser med konkurrenter. Volvokoncernen förväntar sig också att dess affärspartners antar och genomför motsvarande konkurrensrättsliga principer och koncernen inkluderar dessa krav i avtalen. Baserat på interna riskbedömningar har Volvokoncernen kompletterat principerna för rättvis konkurrens i uppförandekoden med en särskild konkurrensrättspolicy, samt detaljerade instruktioner och riktlinjer för bästa praxis. Här ingår riktlinjer för kommersiellt känslig information, branschorganisationer, benchmarking, upprättande och förvar av dokumentation, privata återförsäljare, 179 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR leverantörer och påbyggare, anställningsinformation samt en omfattande handbok om samarbete med konkurrenter. Group Compliance har ansvar för att utforma och utveckla koncernens lagefterlevnadsprogram för konkurrensrätt och överser effektivitet i implementeringen i nära samarbete med utsedda ansvariga inom affärsområdena och divisionerna. Visselblåsningar – rapporter Inom Volvokoncernen är vi övertygade om att en stark kultur där vi inte är rädda för att säga ifrån är en avgörande faktor för företagets framgångar, och kan bidra till att upptäcka missförhållanden och förhindra lagöverträdelser. Vi inbjuder också externa parter, inklusive affärspartners, kunder, leverantörer, återförsäljare, konsulter och tidigare anställda, att rapportera saker som inte verkar stå rätt till. Vi informerar om vårt åtagande för utredningar och rapportering i vår externt tillgängliga policy för skyddande av visselblåsare och utredningar. Denna innefattar åtaganden kring anonym rapportering, konfidentialitet, oberoende och objektivitet i utredningar, återkoppling till den som rapporterat och tydlig vår policy för skydd mot repressalier för rapportering i god tro. Funktionen Whistleblowing and Global Investigations är en oberoende enhet inom Group Compliance som hanterar och överser rapporteringen och utredningsprocessen. Under 2024 fick Group Compliance in 402 fall genom flera olika rapporteringskanaler. Alla rapporter utreddes vidare. Av de 28 ärenden s om förknippas med affärsetik kategoriseras 16 som misstänkt korruption eller intressekonflikt. Tre av dessa kunde styrkas och avslutades efter att lämpliga disciplinära och andra åtgärder vidtagits. Fem ärenden var fortfarande under utredning vid året slut. Ärenden förknippade med diskriminering och trakasserier återfinns i kategorierna Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats och Överträdelser av privatliv eller integritet. Dessa kommenteras separat på sidan 170. Visselblåsarrapporter som lyfts till Group Compliance 2024 2023 Typ av rapport No. % No. % Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats 210 52 168 50 Brott mot bolagets tillgångar 64 16 42 13 Brott mot affärsetik 28 7 36 11 Brott som riskerar miljö, hälsa och säkerhet 15 4 20 6 Överträdelser av privatliv eller integritet 25 6 16 5 Brott mot finansiell integritet 1 <1 1 1 Endast frågor 59 15 49 15 402 100 332 100 Politiskt engagemang Volvokoncernen har en löpande dialog med myndigheter, lagstiftare och beslutsfattare kring relevanta frågeställningar för koncernen och våra kunder. Genom denna typ av engagemang kan koncernen ha en påverkan när den representerar, eller är en del av, ett bredare industri- engagemang i specifika ämnen som beskrivs i detta avsnitt. Policy Dialogen styrs av årliga prioriteringar som godkänns av koncern- ledningen. Volvokoncernen deltar i direkt och indirekt lobby- verksamhet kopplad till lagstiftning och regelverk, främst i EU och USA. Relaterade kostnader redovisas i publika lobbyregister. Volvokoncernen förhåller sig neutral i fråga om politiska partier och deras representanter. Volvokoncernens uppförandekod och relaterade föreskrifter utgör grunden för vår inställning när det gäller påverkan på lagstiftning och regelverk. Koncernens påverkansarbete bygger på nedan vägledande principer och årliga prioriteringar antagna av koncernledningen. Vägledande principer: • I linje med Parisavtalet • Lika villkor genom rättvis och fri handel • Stöttande av teknikneutralitet och globala standarder • Långsiktiga förutsättningar för tydlighet och förutsägbarhet. Handlingsplan Årliga prioriteringar är indelade i tre huvudområden: geopolitik, konkurrenskraft och klimatomställning. Inom det geopolitiska området var syftet att ge våra affärsområden och marknader vägledning om bl.a. säkerhet, försvar, energi och energiinfrastruktur, kritiska råmaterial och komponenter, digital infrastruktur, informationskontroll och handelsfrågor. När det gäller konkurrenskraft var ambitionen att främja lika villkor med harmoniserade regelverk och policyramverk i frågor som rör fordonsstandarder, förutsägbara regler för statligt stöd, innovation och affärsutveckling samt minskad byråkrati. Inom klimatomställningsområdet fokuserade vi under året på att utforma regler som möjliggör en faktabaserad, datadriven och systemisk ansats för att accelerera omställningen till nettonoll- utsläpp genom att förespråka hållbara energisystem, energi- försörjning och utbyggnad av infrastruktur för bränslen och elektricitet och regler för marknadskrafter för nollutsläppsfordon. Under 2024 fortsatte vi även att fokusera på regleringar som påverkar omställningen till nettonollutsläpp och förebyggande av luftföroreningar såsom EU CO2, Euro 7 och US EPA GHG. Volvokoncernen är medlem i ett stort antal branschorganisationer, sammanslutningar och sponsorskap som ger möjligheter att utvärdera och lämna synpunkter på föreslagna förordningar och regleringar. Volvokoncernen anser inte att ett medlemskap innebär att instämma i alla åsikter, men är noga med att åsikterna inte strider mot Volvo- koncernens ambition eller förhindrar dess utveckling. Volvokoncernen utvärderar kontinuerligt sina medlemskap. En icke uttömmande lista över medlemskap finns på volvogroup.com/se/report2024. Volvokoncernen är registrerad i transparensregister i EU och USA under namn Volvo AB respektive Volvo Group North America, LLC. Under 2024 uppgick kostnaderna för lobbying i EU och USA till omkring 15 Mkr. 180 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Kompletterande allmänna upplysningar Följande kompletterande noter innehåller administrativ information och särskilda detaljer om processer och metoder som hänvisas till från andra delar av Hållbarhetsförklaringar för förbättrad läsbarhet. Utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna Konsoliderade hållbarhetsförklaringar Hållbarhetsförklaringarna upprättas på koncernbasis och omfattningen motsvarar koncernens finansiella rapporter om inget annat anges. Omfattning av uppströms och nedströms värdekedja Klimat Omfattningen av klimatrapporteringen baseras på GHG-protokollets standarder för företag. Inventeringen omfattar scope 1 och 2 och alla 15 kategorier av scope 3. Rapporten över växthusgasutsläpp inkluderar individuell rapportering av scope 1, scope 2 och scope 3.11 som tillsammans utgör över 95% av det totala inventeringen av växthusgasutsläpp. Scope 3.1 rapporteras som ett estimat, läs mer på sidan 156. Föroreningar Väsentlighetsbedömningen har beaktat föroreningar i material, från leverantörer och från produkter, inklusive hantering av uttjänta produkter. Avfall Väsentlighetsbedömningen har beaktat de huvudsakliga avfallsströmmarna relaterade till vår värdekedja där vi har inflytande. I de konsoliderade hållbarhetsredovisningarna ingår endast avfall från den egna verksamheten. Egen arbetskraft Vår personal består av direktanställda såväl som konsulter som rapporterar till en chef i Volvokoncernens linjeorganisationen. Entreprenörer som arbetar på Volvokoncernens anläggningar ingår i hälso- och säkerhetsmåtten som specificeras i avsnittet om olycksfall. Mänskliga rättigheter De huvudsakliga upplysningarna om mänskliga rättigheter finns i avsnittet om Medarbetar i värdekedjan och Berörda samhällen. I vår bedömning av sociala konsekvenser i värdekedjan har vi identifierat delar med högra sannolikhet att negativa konsekvenser inträffar. Bedömningar innefattar leverantörer närmare Volvokoncernen, människor som arbetar inom logistik, hos importörer och exportörer, distributörer och privata återförsäljare och serviceverkstäder. Bedömningar innefattar även de som arbetar längre uppströms i värdekedjan och i samhällen omkring verksamheten. Tidshorisonter Hållbarhetsförklaringarna använder de tidshorisonter som antagits i koncernens riskhanteringsprocess för företagsrisker (ERM). Kort sikt är upp till ett år, medellång är upp till tre år och lång sikt upp till tio år. I vissa fall använder koncernen ännu längre tidshorisonter, t.ex. utarbetande av färdplaner på längre sikt. Anledningen med att använda tre år som medellång sikt är relaterat till koncernens investeringsplan som har en tidshorisont på tre år. Mätetal som innehåller uppskattningar För flera mätvärden och datapunkter relaterade till konsekvenser i värdekedjans förlitar sig rapporten på proxydata för att utföra bedömningar om tillbörlig aktsamhet. Avseende utfallsmått används vissa uppskattningar vid beräkningen av växthusgasutsläpp, se avsnittet Klimat för detaljerade förklaringar. Förändringar, korrigeringar och omräkningar Historiska data om växthusgasutsläpp på sidan 155 har räknats om för att ta hänsyn omräknade utgångsvärden sedan 2019. Externt bestyrkande Volvokoncernens hållbarhetsförklaringar har varit föremål för ett begränsat bestyrkande enligt ISAE 3000. Se Revisorns rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen på sidan 205. Koncernens revisorer har också gjort ett lagstadgat yttrande i enlighet med rekommendationen RevR 12. Uppgifter om organisationen Organisationens namn Namnet på bolaget som utfärdar denna rapport är AB Volvo (publ). Bolaget är moderbolag i Volvokoncernen. Ägarstruktur och juridisk form AB Volvo (publ) är ett börsnoterat bolag, och dess aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholms huvudmarknad Kontaktuppgifter Se sidan 217. Rapportperiod och frekvens Redovisningscykeln är årlig. Rapportperioden är från den 1 januari 2024 till den 31 december 2024. Datum för den senaste rapporten var den 29 februari 2024. Datainsamling och interna kontroller AB Volvos styrelse och koncernledning är ytterst ansvariga för kontrollen av Volvokoncernens klimatrelaterade risker, möjligheter och upplysningar om hållbarhet, och är ansvariga för att fastställa den strategiska inriktningen för koncernen. Tvärfunktionella arbetsgrupper konsoliderar och förbereder information för övervägande i det strategiska beslutsfattandet på styrelse- och koncernledningsnivå. Grupper med deltagare från ledningen träffas regelbundet under året med fokus på koncernens klimatmål och hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsrapportering är en aggregering av en mängd olika typer av kvantitativa och kvalitativa data. Kvalitetssäkring av data är en del av det dagliga arbetet för experter inom varje ämne på koncernnivå och i organisationen. Vissa uppgifter är föremål för uppskattningar, och i fall där resultatet kan variera avsevärt har känslighetsanalyser gjorts för att förstå effekterna av förändringar i uppskattningarna. 181 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Viss data konsolideras per geografisk plats, per division eller affärsområde innan den konsolideras på koncernnivå. Annan data konsolideras per land innan den konsolideras på koncernnivå. I så stor utsträckning som möjligt hämtas information från finansiella rapporteringssystem (t.ex. fakturor och försäljningsdata) för att ta stöd i befintliga interna finansiella kontroller. Varje konsoliderad dataström är föremål för kvalitetssäkring i flera instanser. Analytisk granskning görs där data som täcker en viss period jämförs med tidigare rapporterade data för att identifiera potentiella avvikelser. Processen för att samla in kvantitativa miljödata inleds med rapportering på platsnivå med i enlighet med miljöledningssystemet. Uppgifterna kontrolleras internt av ett miljösamordningsnätverk och konsolideras på affärsområdes-, lastbilsdivisions- och koncernnivå. Kvantitativa data för hälsa och säkerhet rapporteras på operativ enhetsnivå och konsolideras på affärsområdes-, lastbilsdivisions- och koncernnivå. Övrig personalrelaterad data rapporteras och kvalitetssäkras per legal enhet, som konsolideras och kvalitetssäkras i ett gemensamt servicecenter samt kontrolleras och granskas på koncernnivå. Efterlevnadsrelaterad information samlas in med hjälp av ett ärendehanteringssystem inom Volvokoncernens rapporterings- kanal för visselblåsning som tillhandahålls av en tredje part. Kvalitativa data samlas in från en rad funktioner som är ansvariga för att driva varje materiellt hållbarhetsämne. 2024 påbörjade Volvo arbete med att identifiera risker relaterade till hållbarhetsrapporteringen tillsammans med gemensamma kontroller för att motverka riskerna. Dessa kommer att inkluderas i Volvos ramverk för intern kontroll, Volvo Internal Control Standard (VICS). Koncernen arbetar för närvarande med att harmonisera och standardisera processerna för intern kontroll över olika dataströmmar. Som framgår av avsnittet ”Intern kontroll över finansiell rapportering” har Volvo en funktion för intern kontroll med syfte att ge stöd till ledningen, vilket gör det möjligt att kontinuerligt tillhandahålla genomarbetade interna kontroller avseende finansiell rapportering. År 2024 förberedde denna funktion sig för att inkludera hållbarhets- rapportering i sitt arbete, som en del av ledningens inkludering av risker och motverkande kontroller i VICS. Som en del av årsredovisnings- processen, inklusive hållbarhetsutlåtandena, granskar revisions- utskottet de viktigaste frågorna relaterade till hållbarhetsrapporteringen. Detta kan bland annat inkludera kritiska uppskattningar eller antaganden. Detaljerad information om väsentlighetsbedömningen Det här avsnittet återger information om metod och arbetssätt för att bedöma konsekvenser, risker och möjligheter i väsentlighets- bedömningen och kompletterar den illustrativa versionen på sidan 147. Risker och möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor har identifierats genom att analysera faktiska risker och överväga olika teorier om framtida utveckling. Analysen omfattar kort, medellång och lång sikt. För områden med hög osäkerhet har scenarier om potentiella utfall använts. Dessa teorierna om risker och möjligheter har utvecklats med hjälp av ett nätverk av hållbarhetsspecialister från olika områden inom Volvokoncernen. Detta arbete är en del av koncernens riskhanteringsprocess. I vissa fall, huvudsakligen relaterade till påverkan på mänskliga rättigheter i värdekedjan uppströms och nedströms, är sannolikheten för faktisk påverkan mycket osäker. I dessa fall prioriteras allvarlighets- graden av potentiella konsekvenser framför andra faktorer i väsentlig- hetsbedömningen. Ett konkret exempel är tvångsarbete och barnarbete i värdekedjan. Faktiska fall är är utmanande att identifiera men vi har bedömt att det finns en viss sannolikhet att de kan förekomma. Även om sannolikheten för en sådan händelse är osäker, gör ämnets allvar detta prioriterat. Ett annat exempel är negativa effekter på säkerhet för slutanvändare som har låg sannolikhet att inträffa, men kan leda till allvarliga konsekvenser om de skulle inträffa. Storleken på finansiella eller strategiska effekter har kategoriserats i en fyragradig skala av låg, medel, hög och mycket hög. Där kvanti- fiering inte varit möjlig eller lämplig har en kvalitativ utvärdering använts utifrån effekternas karaktär. Detta har gjort det möjligt att bedöma kvantitativa och kvalitativa effekter för flera olika frågor i en gemensam skala. Sannolikhet har bedömts för alla identifierade risker och möjligheter efter att ha bedömt en teoretisk storleksordning. Bedömningen av sannolikhet kan användas för att bekräfta eller diskvalificera risker och möjligheter från att vara väsentliga. I denna process kan konsekv- enser på människa eller miljö vara förknippade med flera risker och möjligheter med olika sannolikheter att inträffa. Som ett övergripande tröskelvärde för att bedöma en fråga som väsentlig används medelhög. Men alla sådana bedömningar komplett- eras av kvalitativa bedömningar av inflytande eller koppling till effekter, samt exponering för risker och möjligheter. Beslutsfattande och procedurer med intern kontroll Processen för att bedöma väsentlighet innehåller många kvalitativa och kvantitativa datapunkter, och är inte en strikt matematisk process. Matematisk bedömning används dock för att undvika partiskhet i den övergripande väsentlighetsbedömningen. Som en del av bedömningen utför vi interna kontroller för att säkerställa att både kvantitativ och kvalitativ data är relevant och korrekt. Beslut om frågor som behandlas som väsentliga för koncernen tas sedan i en styrgrupp med representanter från koncernledningen. Processen överses av revisionskommittén vid AB Volvos styrelse. Integrering i den övergripande riskhanteringsprocessen Processen med att identifiera och bedöma risker och möjligheter är integrerad i koncernens övergripande riskhanteringsprocess. Bedömningen görs som en delprocess till koncernens riskhanterings- process (ERM-processen). Denna process stöds av ett tvärfunktionellt forum med representanter från koncernens lastbilsdivisioner och affärsområden som är ansvariga för att hantera risker och möjligheter för respektive område. Prioriterade risker och möjligheter sammanställs av strategiska funktioner i koncernen som rapporterar till koncern- ledningen om föreslagna prioriterade konsekvenser, risker och möjligheter. Parametrar som använts i bedömningen av konsekvenser Volvokoncernens arbete för tillbörlig aktsamhet är baserat på en rad olika processer. Vissa processer är etablerade på koncernnivå genom policyer och implementeras på ett koncerngemensamt sätt, medan andra andra är unika för delar av organisationen. En mängd bedömningsverktyg används för att identifiera risker och påverkan 182 VOLVOKONCERNEN 2024 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR med avsikten att prioritera aktiviteter för att undvika och mildra, utbilda och upplysa, åtgärda och avhjälpa och redovisa utveckling. I processen för utvärdering av konsekvenser har vi beaktat faktiska uppmätta konsekvenser, såväl som potentiella effekter som sannolikt kan inträffa i vår verksamhet eller värdekedja. Klimatrelaterade frågor innefattar data från inventering av växt- husgaser, scenarioanalys av finansiella risker och exponering för väderrelaterade fysiska risker. Föroreningsrelaterade frågor inkluderar inventeringar och bedömningar av användning och risker för ämnen som inger betänkligheter, mätningar av faktiska utsläpp och tillhörande risker. Resursrelaterade frågor innefattar livscykelbedömningar som fokuserar på återvinningsbarhet, mätningar av avfallshantering och återvinning samt genomgångar av använda material. Alla miljörelaterade frågor inkluderar även input från leverantörs- revisioner och självbedömningar och vid behov kompletterade med vanligt förekommande risker från öppen data. Bedömning av vattenrelaterade konsekvenser inkluderade mätning av vattenanvändning och vattenförbrukning, bedömningar av vatten- risker kopplat till tillgång eller utsläpp och bedömningar om vatten- risker i produktens livscykel. Konsekvenser på frågor om biologisk mångfald har bedömts genom att se till landområden som direkt används, verksamhetens närhet till skyddade områden och koppling till olika drivkrafter för förlust av biologisk mångfald i de olika stadierna av produktens livscykel. För sociala konsekvenser relaterade till den egna arbetsstyrkan har vi som huvudsakliga parametrar använt statistik om personalstyrkan, täckning av kollektiva förhandlingar och tillgång till social dialog, olyckor och sjukdomar, ersättningsfrågor, rapporter om visselblåsning och utredningar. För effekter relaterade till medarbetare i värdekedjan har vi använt primärdata från granskningar på platsbesök. Vi har även inkluderat data från riskkartläggning i relation till mänskliga rättigheter i värdekedjan, vilket innehåller såväl geografiska som tematiska områden med förhöjda risker, uppströms i leverantörsnätverket såväl som nedströms hos importörer, serviceverkstäder och distributörer. Konsekvenser på samhällen har utvärderats från insamlad kunskap som erhållits i de senaste industrialiseringsprojekten, aktiviteter inom samhällsengagemang, NGO-rapporter och dialoger med företrädare för potentiellt påverkade människor. Konsekvenser för kunder och slutanvändare har utvärderats genom att se till primärdata från olycksforskning, effekter av med aktiva och passiva fordonssäkerhetsfunktioner och öppen data om fordons- och trafiksäkerhet. Bedömningar relaterade till affärsetik inkluderade utredning och riskbedömning om anti-korruption och andra efterlevnadsrelaterade ämnen, betalningsmetoder och antal sena betalningar till leverantörer, samt aktiviteter och konsekvenser kopplade till påverkansarbete rörande lagstiftning och regelutveckling. Sammantaget, för risker och möjligheter, har vi utvärderat pågående marknads- och regulatoriska färdplaner för att komma fram till om och när vår exponering för risker och möjligheter kan bli väsentlig. I denna process bedöms regleringar som förväntas under kortsiktig utveckling med större sannolikhet. Där det är utmanande att sätta ett monetärt värde på risker och möjligheter används intressenternas återkoppling och uttryck om förväntningar för att bedöma ryktes- risker och möjligheter på ett kvalitativt sätt. Förändringar jämfört med tidigare rapporteringsperiod Under 2024 har processen för att bedöma konsekvenser, risker och möjligheter till viss del gjorts mer detaljerad. Där processen tidigare byggde på mer kvalitativ data, har processen under 2024 förlitat sig mer på kvantitativ data och mer detaljer från processer för tillbörlig aktsamhet som håller på att utvecklas. Denna process kommer fortsätta att utvecklas över tid, vilket kan leda till att ytterligare risker och möjligheter identifieras som väsentliga och inkluderas i hållbarhetsförklaringarna. Intressenters roll i väsentlighetsbedömningen Vi har identifierat en mängd intressenter till Volvokoncernens håll- barhetsarbete och samlar in deras åsikter på olika sätt beroende på vilken typ av relation de har till koncernen. För vissa frågor har det varit lämpligt att söka direkt återkoppling från berörda parter. Viktiga intressenter inom denna kategori är anställda, personer som arbetar i värdekedjan, samt representanter från miljöorganisationer och andra organisationer. Medarbetarnas input har samlats in från revisioner på plats och formella dialoger med arbetstagarrepresentanter, samt utredningar från fall rapporterade till koncernens visselblåsarfunktion. Input från arbetare i värdekedjan samlas in under revisioner på plats hos leverantörer, såväl som genom externt tillgänglig data kring förhöjda människorättsrisker. Utöver sådana ämnesspecifika dialoger har vi också organiserat ett antal rundabordssamtal med experter från fristående organisationer och akademiska forskare för att fånga in synpunkter från intressenter som inte nödvändigtvis vänder sig direkt till Volvokoncernen för råd eller eskalering av klagomål, men som kan beröras av konsekvenser. Dialoger organiseras på olika sätt beroende på ämne och förklaras även i de ämnesspecifika förklaringarna. Vissa konsultationer och dialoger är med formaliserade medan andra förs för ett särskilt ändamål eller vi ett särskilt tillfälle. I implementeringen av vårt program för mänskliga rättigheter har vi funnit att just konsultationer med berörda intressenter är ett område i processen som kan utvecklas. Genom att följa och bidra till akademisk forskning inom miljö, mänskliga rättigheter och andra hållbarhetsfrågor, och genom användning av externa bedömningsverktyg och riskkartor har vi definierat kvalitativa och kvantitativa kategorier för att bedöma allvarlighetsgrad och prioriteringar. Tillsynsmyndigheter anses vara viktigt intressentgrupp vid bedömningen av risker och möjligheter. Koncernen för löpande dialoger med beslutsfattare och vill ta en aktiv roll i utvecklingen av policy inom strategiska områden. Bedömningen av väsentlig information inkluderar nyanser från intressenter om förväntningar kopplade till Volvokoncernens inflytande och koppling till effekter, såväl som sannolikheten att konsekvenser uppstår eller exponering för risker och möjligheter. Finjustering av materiella ämnen och underämnen baseras på insikter som vi fått genom samråd med intressenter, dialoger, förfrågningar och betyg. Återkoppling från rapportanvändare har samlats in genom direkta dialoger med investerare och analytiker. Koncernen bevakar även förfrågningar och bedömningar från kunder och investerare som löpande utvärderar Volvokoncernens arbete som en del av sitt beslutsunderlag i inköps- och investeringsbeslut. Denna typ av återkoppling används i slutsatsen kring vilka upplysningar som ska prioriteras i den slutliga redovisningen (processen för att fastställa upplysningar inom ramen för ESRS). Bolags- styrnings- rapport Volvokoncernen värdesätter sund bolagsstyrning som en viktig grund för att uppnå sina långsiktiga strategiska mål och uppnå en förtroendefull relation till aktieägarna och andra viktiga parter. En hög standard när det g äller öppenhet, tillförlitlighet och etiska värderingar är vägledande principer för Volvokoncernens verksamhet. 183 VOLVOKONCERNEN 2024 AB Volvo, moderbolaget i Volvokoncernen, är ett svenskt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm. AB Volvo tillämpar svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Koden publiceras på www.bolagsstyrning.se, där en beskrivning av den svenska bolagsstyrningsmodellen återfinns. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Koden, som en separat rapport som är skild från årsredovisningen. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av Volvos revisorer. 184 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Aktier och aktieägare Bolagsstämma Valberedning Styrelse VD/Koncernchef Koncernledning och utökad ledningsgrupp Löpande verksamheten Ersättningskommitté Revisionskommitté Transformation Committee Utser val- beredning Föreslår styrelse, revisor och valberedning för nästkommande årsstämma 1 2 4 11 11 5 6 7 3 Revisor 8 Affärsområden/ Lastbilsdivisioner Röstar på bolagsstämma Väljer revisor Väljer styrelse Bereder delar av styrelsens arbete Utser VD/koncernchef Revisorerna genomför en översiktlig granskning av halvårsrapporten samt reviderar årsredovisningen och koncernredovisningen 10 AB VOLVO Internrevision 9 Intern kontroll avseende finansiell rapportering 12 185 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 1 Aktier och aktieägare Volvo har gett ut aktier av två slag: A-aktier och B-aktier. En A-aktie medför rätt till en röst och en B-aktie medför rätt till en tiondels röst vid röstning på bolagsstämma. De två aktieslagen medför samma rätt till bolagets tillgångar och vinst. Ägare av A-aktier har enligt ett särskilt omvandlingsförbehåll i bolagsordningen rätt att begära omvandling av sina A-aktier till B-aktier. Genomförande av sådana omvandlingar sker regelbundet och innebär att det totala antalet röster i AB Volvo minskar. Vid utgången av 2024 hade Volvo 396.699 aktieägare enligt den av Euroclear förda aktieboken. Aktieinnehav i AB Volvo som representerar minst en tiondel av rösterna av samtliga aktier i bolaget är AB Industrivärden med 28,0 procent av rösterna och Geely Holding med 14,7 procent av rösterna. Mer information om Volvos aktie och dess aktieägare återfinns i årsredovisningens förvaltningsberättelse på sidorna 58-59. 2 Bolagsstämma Aktieägarna får utöva sin rösträtt vid bolagsstämmor i AB Volvo. Bolagsstämman är Volvos högsta beslutande organ. Volvos årsstämma kommer att hållas den 2 april 2025 i Konserthuset, Göteborg, Sverige med möjlighet för aktieägare att även utöva sin rösträtt genom att rösta på förhand, så kallad poströstning. Utöver tillämpliga lagar om aktieägares rätt att delta vid bolags- stämmor föreskriver AB Volvos bolagsordning att aktieägare ska (i) anmäla sig (inom viss i kallelsen angiven tid) och (ii) anmäla om aktieägaren avser att ha med sig biträde. Dokumenten från bolags- stämmorna publiceras på Volvos hemsida. 3 Valberedning Valberedningen utses av bolagsstämman. Valberedningen ska fullgöra de uppgifter som åligger valberedningen enligt dess instruktioner från bolagsstämman samt Koden. I enlighet med instruktionen för Volvos valberedning (antagen av årsstämman 2019) ska årsstämman välja fem ledamöter till val- beredningen, varav fyra ska representera de röstmässigt största aktieägarna i bolaget som uttalat sin vilja att delta i valberedningen. Därutöver ska en av ledamöterna vara styrelseordföranden i AB Volvo. Följande personer ingår i valberedningen som lägger fram förslag till årsstämman 2025: • Fredrik Persson, AB Industrivärden • Anders Oscarsson, AMF och AMF Fonder • Carina Silberg, Alecta • Anders Algotsson, AFA Försäkring • Pär Boman, styrelsens ordförande Valberedningen utsåg Fredrik Persson till valberedningens ordförande. 186 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 4 Styrelse Styrelsen har det yttersta ansvaret för Volvos organisation och förvalt- ningen av Volvos verksamhet. Styrelsen ansvarar för koncernens långsiktiga utveckling och strategi, för att fortlöpande kontrollera och utvärdera koncernens verksamhet samt för de övriga uppgifter som följer av aktiebolagslagen och Koden. Sammansättning Under 2024 bestod AB Volvos styrelse av elva stämmovalda leda- möter, samt av tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationerna. Carl-Henric Svanberg var styrelse- ordförande fram till årsstämman 2024. Vid stämman valdes Pär Boman till ny styrelseordförande. Mari Larsson, utsedd av arbetstagar- organisationerna, lämnade också styrelsen i samband med års- stämman 2024 och arbetstagarorganisationerna har utsett Therese Koggdal till ny styrelseledamot. Under avsnittet ”Styrelsens leda- möter” på sidorna 190–191 framgår en mer detaljerad presentation av varje styrelseledamot. Inför årsstämman 2024 meddelade valberedningen att valbered- ningen, i fråga om styrelsens sammansättning, tillämpat vad som föreskrivs i punkten 4.1 i Koden som mångfaldspolicy. Målsätt- ningen är att styrelsen som helhet ska besitta erforderlig bredd avseende såväl bakgrund som kunskap, varvid vikten av en jämn könsfördelning särskilt beaktas. Resultatet av valberedningens tillämpning av mångfaldspolicyn är en styrelse som representerar en bredd avseende såväl yrkesmässiga erfarenheter och kunskaper som geografisk och kulturell bakgrund. 36 procent (fyra av elva) av de stämmovalda ledamöterna är kvinnor. Oberoendekrav Styrelsen i AB Volvo är föremål för de oberoendekrav som följer av Koden. Inför årsstämman 2024 presenterade valberedningen följande bedömning avseende oberoende för de styrelseledamöter som valdes på årsstämman 2024. Matti Alahuhta, Bo Annvik, Jan Carlson, Eric Elzvik, Martha Finn Brooks, Kurt Jofs, Kathryn V. Marinello och Martina Merz bedömdes samtliga vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt i förhållande till bolagets större aktieägare. Pär Boman bedömdes vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen men inte i förhållande till en av bolagets större aktieägare i sin egenskap av vice styrelseordförande i AB Industri- värden. Martin Lundstedt bedömdes, såsom verkställande direktör för AB Volvo och koncernchef för Volvokoncernen, vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare men inte i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Helena Stjernholm bedömdes vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen men inte i förhållande till en av bolagets större aktieägare i sin egenskap av verkställande direktör och koncernchef för AB Industrivärden. Styrelsens arbete under 2024 Styrelsen fastställer varje år en arbetsordning för styrelsearbetet. Av arbetsordningen framgår bland annat hur styrelsens arbete ska fördelas, inklusive ordförandens särskilda roll och uppgifter, instruktioner rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören samt hur den finansiella rapporteringen, hållbarhetsfrågor och andra ärenden till styrelsen ska ske. Styrelsen har dessutom antagit särskilda instruktioner för styrelsens respektive kommittéer, som knyter an till arbetsordningen. Styrelsens arbete bedrivs i första hand inom ramen för formella styrelsemöten samt möten i styrelsens kommittéer. Därutöver upprätthålls en löpande kontakt mellan styrelsens ordförande och koncernchefen för att diskutera den pågående verksamheten och säkerställa att styrelsens beslut verkställs. Under 2024 hölls elva ordinarie styrelsemöten och ett konstitu- erande styrelsemöte. Styrelseledamöternas närvaro vid styrelse- mötena 2024 framgår av tabellen på sidan 189. Bolagets revisor närvarade vid ett styrelsemöte under året. Under 2024 har styrelsen fokuserat både på transformation och lönsamhet för att säkerställa motståndskraft vid lägre volymer. Styrelsen har ägnat mycket tid åt strategiska överväganden avseende bland annat elektrifiering, digitalisering och strategiska samarbeten, såsom den avsedda etableringen av ett samriskföretag med Daimler Truck för att utveckla en gemensam mjukvarudefinierad fordons- plattform. Styrelsen har noga följt marknadens utveckling med särskilt fokus på den nordamerikanska regionen. Bland de ämnen som diskuterats och beslutats av styrelsen avseende Nordamerika kan särskilt följande noteras; beslutet att etablera en lastbilsfabrik i Mexiko för att komplettera tillverkningen i USA och förvärvet av Commercial Vehicle Group's (CVG) produktionsanläggning av hytter i North Carolina, i syfte att öka Mack Trucks tillgång till hytter, samt möjligheterna relaterade till förvärvet av batteriverksamheten från Proterra Inc. och Proterra Operating Company (tillsammans ”Proterra”), som slutfördes i februari 2024 och den nya VNL-lastbilen som lanserades av Volvo Lastvagnar under andra halvåret 2024. Styrelsens ambition är att hålla sig nära verksamheten och styrelsen får löpande uppdateringar avseende utvecklingen av koncernens resultat. Under 2024 har styrelsen, utöver att fokusera på att stärka lönsamheten i Nordamerika och ovan nämnda strategiska inriktningar, även ägnat särskild uppmärksamhet åt flera kärnområden och frågor: • Viktiga investeringar: Styrelsen har satt riktningen för stora investeringar vilka har legat till grund för flera av produktlanseringarna 2024 samt förväntade lanseringar under kommande år. Mot bakgrund av den långsammare övergången till batterielektriska fordon har styrelsen tillstyrkt uppskjutandet av battericellsfabriken i Mariestad, Sverige. • Hållbarhet: Volvokoncernens hållbarhetsarbete och mål är en integrerad del av styrelsens arbete och följs regelbundet upp av styrelsen. • Talangutvärdering och successionsplanering: Styrelsen utvärderar noggrant talang- och successionsplanering inom organisationen. • Kvalitetsgranskning: Grundlig granskning och uppföljning av bolagets kvalitetsarbete. • Externa faktorer: Styrelsen har övervakat makroekonomisk och geopolitisk utveckling med dess utmaningar i leveranskedjan samt inlett proaktiva åtgärder för att hantera dessa frågor. Styrelsen har granskat koncernens plan mot en klimatomställning och dess mål om nettonollutsläpp, liksom den strategi och de framsteg som gjorts inom arbetet med mänskliga rättigheter. Implementering av ny hållbarhetslagstiftning har också stått på agendan, och styrelsen har, som en del av sina återkommande punkter på agendan, tittat på koncernens arbete med regelefter- levnad och visselblåsarprogram, produktregulatorisk efterlevnad samt det pågående hälso- och säkerhetsarbetet. 187 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelsen gör vanligtvis regelbundna besök till bolagets verksamheter runt om i världen för att träffa den lokala ledningen, kunder och leverantörer och för att lära sig mer om de specifika marknadsförutsättningarna i den besökta regionen. Under 2024 besökte styrelsen USA och koncernens produktionsanläggningar i Sverige. Under 2024 beslutade styrelsen om en övergripande finansiell plan och investeringsram för koncernens verksamheter. Dessutom följer styrelsen regelbundet upp koncernens resultat och finansiella ställning och har fortlöpande fokus på riskrelaterade frågor såsom övergripande riskhantering och pågående legala tvister och utred- ningar. Styrelsen föreslog en ordinarie utdelning med 7,50 kronor per aktie och en extra utdelning med 10,50 kronor per aktie som beslutades av årsstämman 2024. Vidare granskar styrelsen regel- bundet ledningens kort- och långsiktiga incitamentsprogram för att säkerställa att de uppfyller sitt syfte och främjar rätt beteende i rådande affärsläge. Utvärdering av styrelsen Styrelsen genomförde under 2024 den årliga utvärderingen av sitt arbete under föregående år. Syftet med utvärderingen är att vidareutveckla styrelsens effektivitet och arbetsmetoder och att bestämma huvudinriktningen för styrelsens kommande arbete. Utöver detta fungerar utvärderingen som ett verktyg för att fast- ställa kraven för den kompetens som behövs i styrelsen, och för att analysera den kompetens som redan finns i den nuvarande styrelsen. En sammanfattning av utvärderingen utgör vidare underlag för valberedningens arbete med att föreslå styrelseledamöter till årsstämman. Vid genomförandet av den årliga utvärderingen ombads styrelse- ledamöterna att, utifrån sitt eget perspektiv, fylla i frågeformulär och bedöma olika områden som rör styrelsens arbete. De områden som utvärderades för 2024 avsåg bland annat styrelsens sammansättning, hantering av och fokus på styrelsemöten, styrelsestöd och kommittéer samt styrelsens hantering av frågor gällande strategi och strategiska prioriteringar, hållbarhet, potentiella risker, successionsplanering och tillsyn av medarbetare. Områdena som omfattas av utvärderingen återspeglar utvecklingen av styrelsens arbete och Volvokoncernen och prioriteringarna framgent. Separata utvärderingar genomfördes för styrelsen som helhet, styrelseordföranden, revisionskommittén, ersättningskommittén och för Transformation Committee. En sammanfattning av resultatet av utvärderingen avseende styrelsen som helhet och av styrelsens ordförande diskuterades av styrelsen, och en sammanfattning av resultatet av utvärderingen av kommittéerna kommer att diskuteras/ diskuterades av varje berörd kommitté. Ersättning till styrelsens ledamöter Årsstämman beslutar om de stämmovalda styrelseledamöternas arvoden. För ytterligare information om styrelsens arvode, som beslutades av årsstämman 2024 återfinns i årsredovisningens not 27 ”Personal” i koncernens noter. Ersättning till styrelsen 2024 (från årsstämman den 27 mars 2024) SEK Styrelsens ordförande 4.100.000 Ledamot1 1.230.000 Ordförande i revisionskommittén 600.000 Ledamot i revisionskommittén 325.000 Ordförande i ersättningskommittén 175.000 Ledamot i ersättningskommittén 130.000 Ordförande i Transformation Committee 315.000 Ledamot i Transformation Committee 210.000 1 Med undantag för VD. 188 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT STYRELSENS KOMMITTÉER Styrelsen har inrättat kommittéer och styrelsekommittéerna är revisionskommittén, ersättningskommittén och Transformation Committee. Valberedningens bedömning av kommittéledamöternas oberoende framgår ovan under avsnittet ”Oberoendekrav”. Kommittéerna rapporterar regelbundet resultatet av sitt arbete genom respektive ordförande till samtliga styrelseledamöter. 5 Revisionskommitté Uppgifter Styrelsen har en revisionskommitté, främst i syfte att utöva tillsyn över koncernens ekonomiska redovisning och rapportering och över revisionen av bokslutet. I revisionskommitténs uppgifter ingår bland annat att svara för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra koncernens finansiella rapportering genom att granska delårsrapporter, årsredo- visning och koncernredovisning. Revisionskommittén har även till uppgift att granska och övervaka juridiska och skattemässiga frågor inom koncernen inklusive fullgörandet av lagar och föreskrifter, som kan ha en väsentlig inverkan på den finansiella rapporteringen. Ytterligare en uppgift för revisionskommittén är att granska och övervaka bolagets revisorers opartiskhet och självständighet. Kommittén har också ansvar för att utvärdera såväl interna som externa revisorers arbete samt i förekommande fall hantera upp- handlingen av revisorstjänster. Revisionskommittén godkänner även i förväg vilka andra tjänster än revision som får upphandlas av bolagets revisorer. Revisionskommittén fastställer vidare riktlinjer för transaktioner med till Volvo närstående bolag och personer. Revisionskommittén ska vidare utvärdera kvaliteten, relevansen och effektiviteten i koncernens system för intern kontroll av den finansiella rapporteringen samt avseende internrevision och risk- hantering. I revisionskommitténs arbete med riskhantering ingår att övervaka koncernens övergripande processer för riskhantering (se sidorna 60-66 för mer information) och koncernens Compliance- program, samt att granska specifika risker, inklusive cyber- och informationssäkerhetsrisker och efterlevnaden av produktrelaterade krav. Revisionskommittén fullgör även de uppgifter som i övrigt åligger en revisionskommitté enligt lag eller dess instruktioner. Slutligen övervakar revisionskommittén den regulatoriska och annan utveckling av hållbarhetsstandarder, och koncernens rapportering inom dessa områden. Sammansättning och arbete under 2024 Vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2024 utsågs följande styrelseledamöter till ledamöter i revisionskommittén: • Eric Elzvik, ordförande i revisionskommittén • Pär Boman • Martha Finn Brooks • Helena Stjernholm Revisionskommittén träffade de externa revisorerna utan ledningens närvaro vid två tillfällen under 2024 i samband med kommitté- mötena. Revisionskommittén har även träffat chefen för intern- revisionen regelbundet i samband med mötena. Revisionskommittén och de externa revisorerna diskuterade bland annat den externa revisionsplanen och synen på riskhantering. Under 2024 höll revisionskommittén tio ordinarie möten. Ledamöternas närvaro vid kommittémötena framgår av tabellen på sidan 189. 6 Ersättningskommitté Uppgifter Styrelsen har en ersättningskommitté i syfte att bereda och besluta i frågor om ersättning till högre chefer i koncernen. Kommittén ska lämna rekommendationer till styrelsen avseende styrelsens beslut om anställnings- och ersättningsvillkor för verkställande direktören i AB Volvo, principerna för ersättningar, inklusive pensioner och avgångsvederlag, till övriga medlemmar i koncernledningen, samt principerna för system beträffande rörlig lön, aktiebaserade incita- mentsprogram, pensioner och avgångsvederlag för andra högre chefer i koncernen. Ersättningskommittén ska även följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar till ledningen, tillämpningen av riktlinjerna avseende ersättning för Volvokoncernens ledning och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i koncernen. Styrelsen ska för varje räkenskapsår upprätta en rapport över den ersättning som omfattas av riktlinjerna. Ersättningsrapporten ska innehålla den totala ersättningen, det vill säga både ersättning som har betalats ut och den som återstår att betala ut, samt redogöra för hur sådan ersättning står i relation till riktlinjerna. Ersättningsrapporten ger också information om ersättningen till AB Volvos verkställande direktör och koncernchef. Ersättningsrapporten ska överlämnas till årsstämman för godkännande. Sammansättning och arbete under 2024 Vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2024 utsågs följande styrelseledamöter till ledamöter i ersättningskommittén: • Pär Boman, ordförande i ersättningskommittén • Matti Alahuhta • Kurt Jofs Under 2024 höll ersättningskommittén tre ordinarie möten. Ledamöternas närvaro vid kommittémötena framgår av tabellen på sidan 189. 189 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 7 Transformation Committee Uppgifter Styrelsen har en Transformation Committee som fokuserar på affärsområdet Volvo Construction Equipments strategiska riktning och transformation. Kommitténs huvudsakliga syfte är att säkerställa att Volvo Construction Equipment blir framgångsrika i transformationen. Sammansättning och arbete under 2024 Vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2024 utsågs följande styrelseledamöter till ledamöter i Transformation Committee: • Kurt Jofs, ordförande i Transformation Committe • Matti Alahuhta • Lars Ask • Pär Boman • Therese Koggdal • Martin Lundstedt • Helena Stjernholm Under 2024 höll Transformation Committee fyra ordinarie möten. Ledamöternas närvaro vid kommittémötena framgår av tabellen nedan. Styrelsens sammansättning samt närvaro under möten 1 januari 2024 – 31 december 2024 Ledamot Styrelse- möten (11 inkl. konsti- tuerande) Revi- sions- kommit- tén (10) Ersätt- nings- kommittén (3) Transfor- mation Committee (4)¹ Pär Boman² 8 5 2 3 Carl-Henric Svanberg³ 3 1 Martin Lundstedt⁴ 11 3 Matti Alahuhta 11 3 4 Bo Annvik 11 Jan Carlson 11 Eric Elzvik 11 10 Martha Finn Brooks 11 9 Kurt Jofs 11 3 4 Kathryn V. Marinello⁵ 11 Martina Merz⁶ 11 Helena Stjernholm⁷ 11 10 4 Totalt antal möten 11 10 3 4 Ledamot Styrelse- möten (11 inkl. konsti- tuerande) Revi- sions- kommit- tén (10) Ersätt- nings- kommittén (3) Transfor- mation Committee (4)¹ Lars Ask, representant för de anställda⁸ 11 3 Therese Koggdal, representant för de anställda⁹ 8 2 Mari Larsson, representant för de anställda3 3 1 Urban Spännar, representant för de anställda 11 Danny Bilger, representant för de anställda 11 Camilla Johansson, representant för de anställda 11 Erik Svensson, representant för de anställda⁷ 11 Totalt antal möten 11 10 3 4 1 Till och med mars 2024 Volvo CE Transformation Committee. 2 Pär Boman gick med i styrelsen, revisionskommittén, ersättningskommittén och Transformation Committee i mars 2024 och har sedan dess deltagit vid samtliga styrelse- och kommittémöten under 2024 med undantag för ett möte med revisionskommittén i oktober 2024 och deltog delvis vid mötet med revisionskommittén i december 2024. 3 Carl-Henric Svanberg och Mari Larsson avgick från styrelsen i mars 2024 och hade dessförinnan deltagit på samtliga styrelsemöten under 2024. 4 Martin Lundstedt gick med i Transformation Committee i mars 2024 och har sedan dess deltagit vid samtliga möten. 5 Kathryn V. Marinello deltog delvis vid styrelsemötet i mars 2024. 6 Martina Merz deltog delvis vid styrelsemötet i december 2024. 7 Helena Stjernholm och Erik Svensson deltog delvis vid styrelsemötet i september 2024. 8 Lars Ask deltog delvis vid styrelsemötet i juni 2024. 9 Therese Koggdal gick med i styrelsen och Transformation Committee i mars 2024 och har sedan dess deltagit vid samtliga styrelse- och kommittémöten under 2024 med undantag för ett möte med Transformation Committee i maj 2024 och deltog delvis vid styrelsemötet i juni 2024. 190 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelsens ledamöter Styrelseledamöter valda av årsstämman Pär Boman Matti Alahuhta Ledamot i ersättningskommittén Ledamot i Transformation Committee Bo Annvik Jan Carlson Eric Elzvik Ordförande i revisionskommittén Martha Finn Brooks Ledamot i revisionskommittén Vald 2024 2014 2023 2022 2018 2021 Födelseår 1961 1952 1965 1960 1960 1959 Utbildning Ingenjörs- och ekonomexamen, Ek dr hc Civilingenjör, fil dr, Helsinki University of Technology Civ ek, Handelshögskolan, Göteborgs universitet Civilingenjör, Teknisk fysik och elektroteknik, Linköpings universitet Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm BA Economics and Political Science, Yale University. MBA International Business from Yale School of Management, Yale University Nuvarande befattningar Styrelseordförande: Svenska Handelsbanken AB och Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening Vice styrelseordförande: AB Industrivärden Styrelseledamot: Skanska AB Styrelseordförande: DevCo Partners Styrelseledamot: Kone Corporation Styrelseledamot (tillsynsstyrelse): Finska Kulturfonden Verställande direktör och koncernchef: Indutrade AB Styrelseledamot: Indutrade AB Styrelseordförande: Autoliv Inc. och Telefonaktiebolaget LM Ericsson Styrelseordförande: Global Connect Group och Deutsche Glasfaser Group Styrelseledamot: Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Landis+Gyr Group AG Övrigt: Senior branschrådgivare till EQT Styrelseledamot: Constellium, CARE USA och RMI Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information Styrelseordförande: Essity AB och Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Verkställande direktör och koncernchef: Svenska Handelsbanken AB Styrelseordförande: Aalto University, IMD, Finlands Näringsliv EK och finländska Teknologi Industrin Vice styrelseordförande: Metso Outotec Styrelseledamot: ABB Ltd., UPM och British Telecom Verkställande direktör och koncernchef: Kone Corporation Verkställande direktör: Nokia Telecommunications och Nokia Mobile Phones Övrigt: Flertalet chefsbefattningar inom Nokiakoncernen, inklusive Chief Strategy Officer Verkställande direktör och koncernchef: Haldex Styrelseledamot: SSAB Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom Volvo Car Corporation, SKF och Outokumpu Styrelseordförande: Veoneer Inc. Verkställande direktör och koncernchef: Autoliv Inc och Veoneer Inc. Verkställande direktör: Autoliv Europe, Autoliv Electronics, Saab Combitech och Swedish Gate Array Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom Autoliv Group, inklusive vice verkställande direktör Engineering, samt hedersdoktor vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet Styrelseledamot: Fenix Marine Services och VFS Global Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom ABBs finansfunktion, inklusive Group CFO, CFO för divisionerna Discrete Automation & Motion och Automation Products samt chef för M&A och New Ventures och Corporate Development Verkställande direktör och koncernchef: Rolled Products och SVP i Alcan Inc. Verkställdande direktör och COO: Novelis Inc. Styrelseledamot: HarleyDavidson, International Paper, Bombardier, Jabil, CARE Enterprise Inc. och privatägda Algeco Scotsman Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom Cummins lastbils- och bussverksamhet, inklusive Global VP of Truck and Bus business Innehav i AB Volvo, eget och närståendes 20.000 B-aktier och 300.000 köpoptioner i B- aktier 146.100 B-aktier 45 A-aktier 10.000 B-aktier 7.475 B-aktier 25.500 amerikanska depåbevis kopplade till Volvo B-aktier (ADRs). Styrelseledamöter utsedda av arbetstagarorganisationer Lars Ask Representant för de anställda, ordinarie ledamot Ledamot i Transformation Committee Utsedd: 2016 (suppleant 2009-2016) Födelseår: 1959 Huvudsaklig arbetslivs- erfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo sedan 1982 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 116 B-aktier Therese Koggdal Representant för de anställda, ordinarie ledamot Ledamot i Transformation Committee Utsedd: 2024 Födelseår: 1976 Huvudsaklig arbetslivs- erfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo sedan 2008 Innehav i AB Volvo, eget och närstående: 1 A-aktier och 6 B-aktier Urban Spännar Representant för de anställda, ordinarie ledamot Utsedd: 2023 Födelseår: 1967 Huvudsaklig arbetslivs- erfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo sedan 1997 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 1.007 A-aktier och 1.790 B- aktier 191 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelseledamöter valda av årsstämman Kurt Jofs Ordförande i Transformation Committee Ledamot i ersättningskommittén Martin Lundstedt Verkställande direktör och koncernchef Kathryn V. Marinello Martina Merz Helena Stjernholm Ledamot i revisionskommittén Ledamot i Transformation Committee Vald 2020 2016 2014 2015 2016 Födelseår 1958 1967 1956 1963 1970 Utbildning Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola BA från State University of New York at Albany, MBA & doktorsexamen från Hofstra University BS från University of Cooperative Education, Stuttgart Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm Nuvarande befattningar Styrelseledamot: Arjeplog Hotel Silverhatten AB Styrelseordförande: Permobil Holding AB Styrelseledamot: Autoliv Inc., Industrikraft i Sverige AB, Svenskt Näringsliv, Internationella handelskammaren (ICC), Sverige och European Automobile Manufacturers’ Association (ACEA CV BOD) Medlem: European Round Table of Industry (ERT) och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Styrelseordförande: Concentrix Verkställande direktör och koncernchef: PODS Styrelseledamot: Siemens AG (avgår från och med februari 2025) och Rio Tinto Verkställande direktör och koncernchef: AB Industrivärden Ordförande: Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Styrelseledamot: AB Industrivärden, Sandvik AB och Svenskt Näringsliv Medlem: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information Styrelseordförande: Tieto, Vesper Holding AB och Höganäs AB Styrelseledamot: Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Feal AB Verkställande direktör: Segerström & Svensson och Linjebuss Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom Telefonaktiebolaget LM Ericsson, inklusive vice verkställande direktör (med ansvar för Telefonaktiebolaget LM Ericsson´s Networks verksamhet) och ABB Ordförande: FN:s rådgivande panel för hållbara transporter Verkställande direktör och koncernchef: Scania AB Styrelseledamot: Concentric AB Övrigt: Ledande befattningar inom Scania Styrelseordförande: Ceridian Corporation och Stream Global Services, Inc. Styrelseledamot: Nielsen, RealPage, General Motors Co., MasterCard US och Ares Acquisition Corporation Verkställande direktör och koncernchef: Ceridian Corporation, Stream Global Services, Inc. och Hertz Global Holdings Övrigt: Flertalet ledande befattningar på Citibank, Chemical Bank New York (nu JP Morgan Chase), First Bank Systems, First Data Corporation, General Electric (inklusive divisionschef General Electric Financial Assurance Partnership Marketing och divisionschef General Electric Fleet Services) och senior rådgivare för Ares Management, LLC Verkställande direktör och koncernchef: thyssenkrupp AG Koncernchef: Chassis Brakes International Verkställande direktör: Bosch Closure Systems Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom Robert Bosch GmbH, inklusive Executive Vice President Sales and Marketing för divisionen Chassis System Brakes kombinerat med ansvar för regionerna Kina och Brasilien samt medlem av ledningsgruppen i Brose Fahrzeugteile GmbH & Co Styrelseledamot: Telefonaktiebolaget LM Ericsson Other: Partner på private equitybolaget IK Partners, konsult för Bain & Company samt flertalet styrelseuppdrag i onoterade bolag Innehav i AB Volvo, eget och närståendes 53.941 B-aktier 330.868 B-aktier och 300.000 köpoptioner i B-aktier 10.000 amerikanska depåbevis kopplade till Volvo B-aktier (ADRs). 10.636 B-aktier 8.000 B-aktier Styrelseledamöter utsedda av arbetstagarorganisationer Styrelsens sekreterare Danny Bilger Representant för de anställda, suppleant Utsedd: 2023 Födelseår: 1965 Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo mellan 1983–1999 och sedan 2007 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 736 A-aktier och 655 B-aktier Camilla Johansson Representant för de anställda, suppleant Utsedd: 2016 Födelseår: 1966 Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo sedan 1997 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 643 A-aktier och 508 B-aktier Erik Svensson Representant för de anställda, suppleant Utsedd: 2023 Födelseår: 1989 Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo sedan 2016 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: Inga aktieinnehav Nina Aresund Styrelsens sekreterare Jur kand. Utsedd: 2023 Födelseår: 1974 Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information: Chef för Legal & Compliance Volvo Construction Equipment, chef för Corporate Legal AB Volvo och Corporate Legal Counsel AB Volvo Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: parties: 17.859 B-aktier 192 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 8 Revision Volvos revisorer väljs av årsstämman. Revisorerna genomför en översiktlig granskning av halvårsrapporten samt reviderar årsredo- visningen och koncernredovisningen. Revisorerna granskar vidare bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten. Revisorerna rapporterar resultatet av sin revision genom revisionsberättelsen och i ett yttrande till bolagsstyrningsrapporten och en rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten samt tillhandahåller ett särskilt yttrande om riktlinjerna för ersättningar till koncernledningen har följts, som de framlägger för årsstämman. På årsstämman 2024 omvaldes det registrerade revisionsbolaget Deloitte AB till revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2025. Huvudansvarig revisor är auktoriserade revisorn Fredrik Jonsson. Information om ersättning som Volvo betalade till revisorerna återfinns i årsredovisningens not 28 ”Ersättning till revisorer” i koncernens noter. 9 Internrevision Volvos funktion för internrevision, Group Internal Audit, förser styrelsen och koncernledningen med oberoende, riskbaserad och objektiv säkringsverksamhet kopplad till effektiviteten av koncernens system för bolagsstyrning, riskhantering och kontroll. Group Internal Audit bistår även med rådgivning från tid till annan. Group Internal Audit hjälper koncernen att uppnå dess mål genom att använda ett systematiskt, disciplinerat tillvägagångssätt för att utvärdera och för att förbättra effektiviteten i riskhantering, kontroll- och styrnings- processer. Group Internal Audit utför internrevisioner av utvalda fokus- områden, identifierade genom en oberoende riskanalys som omfattar involvering av viktiga intressenter, information från tidigare revisioner samt information från övriga säkringsfunktioner inklusive de externa revisorerna. Denna revisionsplan är godkänd av revisions- kommittén. Därutöver kan Group Internal Audit genomföra särskilda uppdrag som efterfrågas av ledningen och revisionskommittén. Revisionerna omfattar bland annat bedömningar om lämpligheten och effektiviteten i de processer inom koncernen som relaterar till verksamhetsstyrning och riskhantering samt utvärderingar avseende efterlevnad av riktlinjer och direktiv. Chefen för Group Internal Audit rapporterar till den verkställande direktören, koncernens chefsjurist och revisionskommittén. För ytterligare information om den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen, se sidorna 198–199 . 193 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 10 Styrningsrapporter och organisationsstruktur Styrdokument En viktig del i styrningen av koncernen är koncernens policies och direktiv, inklusive Koden och policies som rör investeringar, finans- iella risker, redovisning, finansiell kontroll och internrevision. Dessa dokument fastställer enhetliga operationella och finansiella regler för koncernens verksamhet samt ansvars- och befogenhetsstrukturer. Organisationsstruktur Volvokoncernen är uppdelad i fem stabsfunktioner, tre lastbils- divisioner och nio affärsområden. De fem stabsfunktionerna (Group Finance, Group Legal & Compliance, Group People & Culture, Group Communication och Chief Digital Office Organization) har till uppgift att stödja hela organisationen med expertkunskap inom respektive stabsfunktionsområde, att utveckla standarder genom policies, direktiv och riktlinjer såväl som att tillhandahålla tjänster och/eller produkter till hela koncernen. Volvokoncernens lastbilsverksamhet, och i vissa områden även andra affärsområden, stöds av de tre lastbilsdivisionerna: Group Trucks Technology (GTT), Group Trucks Purchasing (GTP) och Group Trucks Operations (GTO). Volvokoncernens affärsverksamhet är organiserad i nio affärsområden: Volvo Lastvagnar, Renault Trucks, Mack Trucks, Volvo Construction Equipment, Volvo Energy, Volvo Bussar, Volvo Penta, Volvo Financial Services (VFS) och Volvo Autonomous Solution (VAS). Därutöver drivs Nova Bus och Proterra som separata juridiska och operativa enheter inom Volvokoncernen. För att stödja strategisk och affärsmässig utveckling har varje affärsområde och lastbilsdivision regelbundna möten (s.k. ”Business Review Meetings (BRM)”), där viktiga beslut fattas av koncern- ledningen och den utökade ledningsgruppen. Dessutom säkerställer tvärfunktionella beslutsforum som People Board, Digital Product & Services Board, Product Board, Quality Board och Sales and Operational Planning samarbete och likriktning. Denna styrmodell gör det möjligt för Volvo att dra nytta av global kapacitet inom produktutveckling, inköp och tillverkning samtidigt som man behåller ett tydligt ledarskap och ansvar inom respektive affärsområde. Målet är konsekventa affärsprinciper som optimerar resultatutvecklingen och kassaflödesgenereringen på kort och lång sikt inom alla affärsområden. Volvo Energy Volvokoncernens organisationsstruktur Per den 31 december 2024 AFFÄRSOMRÅDEN Volvo Penta Volvo CE Mack Trucks Renault Trucks Volvo Lastvagnar Volvo Financial Services Volvo Autonomous Solutions Volvo Bussar LASTBILSDIVISIONER Chief Digital Office Organization Group People & Culture Group Communication Group Finance Group Legal & Compliance Group Trucks Technology Group Trucks Operations Group Trucks Purchasing Medlemmar av koncernledningen Medlemmar av den utökade ledningsgruppen VD och koncernchef BUSINESS UNITS / ENTITIES Business Units Business Entities Head of the office of the President and CEO 194 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 11 Koncernledning och utökad ledningsgrupp Koncernchefen ansvarar för den löpande förvaltningen av Volvo- koncernens verksamhet och har befogenhet att fatta beslut i de frågor som inte kräver godkännande av AB Volvos styrelse. Koncernchefen leder Volvokoncernens verksamhet bland annat genom koncernledningen, den utökade ledningsgruppen, som ordförande för Lastbilsverksamheten och för BRM i affärsområdena och lastbilsdivisionerna och genom de tvärfunktionella forumen. I den ovan beskrivna operativa styrningsmodellen är koncern- ledningen och den utökade ledningsgruppen det högsta operativa beslutsorganet och leds av Volvokoncernens verkställande direktör och koncernchef Martin Lundstedt. Under 2024, består koncern- ledningen av cheferna för koncernens stabsfunktioner, cheferna för affärsområdena Volvo Lastvagnar, Renault Trucks, Mack Trucks och Volvo Construction Equipment samt cheferna för lastbilsdivisionerna. Medlemmarna i den utökade ledningsgruppen inkluderar, förutom koncernledningen, cheferna för Volvo Bussar, Volvo Penta, Volvo Autonomous Solutions (VAS) och Volvo Financial Services (VFS) och rapporterar direkt till koncernchefen. Koncernledningen och den utökade ledningsgruppen träffas regelbundet för att samordna koncernövergripande frågor. Ersättning till koncernledningen Årsstämman i AB Volvo ska, åtminstone vart fjärde år, besluta om riktlinjer för ersättning till koncernledningen, efter förslag från styrelsen. Information om de riktlinjer som antogs av årsstämman 2023 återfinns i not 27 ”Personal” i koncernens noter i årsredovisning. Förändringar i koncernledningen och den utökade ledningsgruppen Den 1 oktober 2024 meddelades att Joachim Rosenberg avgått från sin roll som medlem i Volvos koncernledning, EVP Strategic Initiatives och VD för Volvo Energy. Hans ledningsuppdrag inom koncernen har fördelats på övriga medlemmar i Volvos koncernledning. Hållbarhetsarbete Hållbarhet är en integrerad del av Volvokoncernens strategi och verksamhet, och koncernen förlitar sig på ett integrerat tillväga- gångssätt för att säkerställa att miljömässiga, sociala och styrnings- relaterade frågor beaktas i allt relevant beslutsfattande. Ansvaret för hållbarhetsrelaterade frågor följer i stort koncernens allmänna ledningsstruktur. Styrelseordföranden Pär Boman och verkställande direktör och koncernchef Martin Lundstedt i New River Valley i Virginia. 195 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT På koncernnivå samordnas hållbarhetsarbetet av tvärfunktionella forum och arbetsgrupper med representanter från berörda lastbilsdivisioner och affärsområden. Dessa forum är tilldelade specifika ämnen vilka inkluderar: • Product Board, under ledning av koncernens Chief Technology Officer, övervakar utvecklingen och implementeringen av för koncernen centrala produktplaner, där klimatrelaterade möj- ligheter och risker hanteras i första hand som ett led i omställ- ningen till fossilfria transporter. • People Board, som leds av Executive Vice President People & Culture, som fokuserar på samtliga viktiga medarbetarrelaterade frågor såsom utbildning, hälsa och säkerhet, mångfald, inkludering och talangutveckling. • Environmental Committe, där representanter för koncernfunktioner, lastbilsdivisioner och affärsområden samordnar miljöarbetet med uppdraget att säkerställa ett effektivt arbete med Volvokoncernens miljöpolicy och miljöledningssystem. • Human Rights Board, ledd av Executive Vice President Group Communication, med medlemmar ur koncernledningen, som samordnar implementeringen av koncernens policy och arbete med mänskliga rättigheter. Utöver ovan hanteras de främsta hållbarhetsrelaterade målen, riskerna och möjligheterna av koncernledningen. Ett exempel är Volvokoncernens vetenskapligt baserade klimatmål som regel- bundet följs upp av koncernledningen. För mer information om implementeringen av koncernens hållbarhetsstrategi och hantering av hållbarhetsrisker och möjligheter, se hållbarhetsförklaringar, sidorna 143–182. Verkställande direktör och koncernchef Martin Lundstedt tillsammans med styrelseordföranden Pär Boman, styrelsen och delar av koncernledningen framför den helt nya Volvo VNL och en Mack Anthem under ett besök på Volvokoncernens nordamerikanska campus i Greensboro i North Carolina. 196 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Koncernledning Martin Lundstedt Verkställande direktör och koncernchef Roger Alm Executive Vice President Volvo Group och President Volvo Lastvagnar Nina Aresund Executive Vice President Group Legal & Compliance och General Counsel Mats Backman Executive Vice President Group Finance och CFO Bruno Blin Executive Vice President Volvo Group och President Renault Trucks Andrea Fuder Executive Vice President Volvo Group Trucks Purchasing och Chief Purchasing Officer for Volvo Group Jens Holtinger Executive Vice President Group Trucks Operations Anställd sedan 2015 1989 2007 2023 1999 2017 1995 Medlem i koncernledningen sedan 2015 2019 2023 2023 2016 2017 2020 Födelseår 1967 1962 1974 1968 1963 1967 1970 Utbildning Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola Jur kand. Civilekonom MBA MSc och MBA Civilingenjör, Maskinteknik, Chalmers tekniska högskola Nuvarande befattningar Styrelseordförande: Permobil Holding AB Styrelseledamot: Autoliv Inc., Industrikraft i Sverige AB, Svenskt Näringsliv, Internationella handelskammaren (ICC), Sverige och European Automobile Manufacturers’ Association (ACEA CV BOD) Medlem: European Round Table of Industry (ERT) och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakade mien (IVA)) Sekreterare i AB Volvos styrelse Styrelseledamot: Gränges AB Styrelseledamot: TyskSvenska Handelskammaren Styrelseledamot: Teknikföretagen Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information Ordförande: FN:s rådgivande panel för hållbara transporter Verkställande direktör och koncernchef: Scania AB Styrelseledamot: Concentric AB Övrigt: Ledande befattningar inom Scania Senior Vice President Volvo Trucks Europe, Senior Vice President Volvo Group Trucks Northern Europe, President Volvo Group Trucks Latin America, President Volvo Trucks Latin America och Managing Director Volvo Trucks, Region East Chef för Legal & Compliance Volvo Construction Equipment, chef för Corporate Legal AB Volvo och Corporate Legal Counsel AB Volvo Operating Partner i Triton, CFO för Autoliv Inc. och, därefter, Veoneer Inc., flertalet ledande befattningar inom Sandvik (bland annat som CFO), Outokumpu, Nordea och Boliden Senior Vice President Group Truck Sales South Europe, Senior Vice President för Volvo Group Purchasing och dessförinnan flertalet ledande befattningar inom Renault Trucks Purchasing Inköpschef på Scania, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Volkswagens inköpsorganisation Senior Vice President Europe & Brazil Manufacturing Group Trucks Operations, Vice President Powertrain Production Skövde Plant, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Volvokoncernen Innehav i AB Volvo, eget och närståendes 330.868 B-aktier och 300.000 köpoptioner i B-aktier 398 A-aktier och 51.522 B-aktier 17.859 B-aktier Inget aktieinnehav 59.527 B-aktier 1.600 A-aktier och 92.178 B-aktier 37.603 B-aktier 197 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Melker Jernberg Executive Vice President Volvo Group och President Volvo Construction Equipment Diana Niu Executive Vice President Group People & Culture Scott Rafkin Executive Vice President och Chief Digital Officer för Volvo Group Stephen Roy Executive Vice President Volvo Group och President Mack Trucks Lars Stenqvist Executive Vice President Group Trucks Technology och Volvo Group Chief Technology Officer Kina Wileke Executive Vice President Group Communication Anställd sedan 2018 2005 2001 1996 2016 2008 Medlem i koncernledningen sedan 2018 2019 2020 2023 2016 2018 Födelseår 1968 1966 1969 1963 1967 1974 Utbildning Civilingenjör maskinteknik MBA och kandidatexamen i ekonomi BBA (Bachelors in Business Administration) BSA (Bachelor of Science in Agriculture) MBA Wake Forest University Civilingenjör Magisterexamen i journalistik Nuvarande befattningar Medlem: Kungl. Ingenjörsvetenskaps - akademien (IVA) Styrelseledamot: Internationella Handelskammaren (ICC), Sverige Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information Verkställande direktör och koncernchef: Höganäs AB Övrigt: Executive Vice President, Business Area EMEA på SSAB, Senior Vice President Buses and Coaches på Scania AB, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar på Scania AB Senior Vice President HR Trucks Asia Pacific, Senior Vice President HR Volvo Construction Equipment, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Telefonaktiebolaget LM Ericsson President Volvo Financial Services, CFO Chief Volvo Financial Services, Senior Vice President Global Operations Volvo Financial Services, Senior Vice President Risk Volvo Financial Services, flera ledande befattningar inom Volvo Car Finance North America, och dessförinnan, Business Assurance och Capital Markets Manager Coopers & Lybrand LLC Styrelseordförande: Association of Equipment Manufactures, CE Sector Övrigt: Regionchef North America, Volvo Construction Equipment och, dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Volvokoncernen, inklusive inom Mack Trucks och koncernens nordamerikanska lastbilsorganisation Chef för R&D och CTO på Volkswagen Truck & Bus, Senior Vice President Vehicle Definition R&D på Scania, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Scania Senior Vice President Brand, Communication & Marketing Volvo Penta, Senior Vice President External Corporate Communication Volvo Group, CEO Communication Volvo Group, och dessförinnan, flertalet befattningar inom TV4- Gruppen Innehav i AB Volvo, eget och närståendes 54.804 B-aktier 87.581 B-aktier 46.841 B-aktier 38.577 B-aktier 63.399 B-aktier 344 A-aktier och 33.887 B-aktier 198 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Utökade ledningsgruppen Nils Jaeger President Volvo Autonomous Solutions Anna Müller President Volvo Penta Marcio Pedroso President Volvo Financial Services Anna Westerberg President Volvo Bussar Medlem i den utökade ledningsgruppen sedan 2020 2023 2020 2021 Födelseår 1969 1967 1968 1975 Nuvarande befattningar Styrelseledamot: Alfa Laval AB Styrelseledamot: Stena AB Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information President Volvo Financial Services EMEA, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Deere & Company Senior Vice President Europe North & Central Volvo Trucks, flertalet ledande befattningar på Volvo Trucks, och dessförinnan, Managing Director Ford Motor Company AB Senior Vice President, Americas, Managing Director Brazil and Chile, och Vice President Latin America Markets på Volvo Financial Services, ytterligare ledande befattningar och särskilda uppdrag inom Volvokoncernen i Amerika och Europa, och dessförinnan, flera ledande befattningar, inom försäkrings- och corporate finance Styrelseledamot: Munters Group AB Övrigt: Senior Vice President Volvo Group Connected Solutions, och dessförinnan, President för Volvo Group Venture Capital och Vice President, Product Management Industrial, Volvo Penta 12 Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Syftet med detta avsnitt är att ge aktieägarna och övriga intressenter en förståelse för koncernens interna kontroll beträffande den finansiella rapporteringen. Inledning Volvo har en intern kontrollfunktion som har till syfte att stödja ledningen avseende intern kontroll över den finansiella rapporteringen. Kontroll- funktionens huvudfokus är att säkerställa efterlevnad av direktiv och riktlinjer och att skapa goda förutsättningar för kontrollaktiviteter i väsentliga processer relaterade till den finansiella rapporteringen. Detta uppnås genom att stötta ledningen i att skapa och upprätthålla en effektiv kontrollmiljö som täcker riskfaktorer i processer och kontroll- aktiviteter relaterade till finansiell rapportering. Revisionskommittén informeras regelbundet om resultatet av det arbete som funktionen för intern kontroll bedriver rörande risker och kontrollaktiviteter. Kontrollmiljö Grundläggande för Volvos kontrollmiljö är den företagskultur som är etablerad i koncernen och som ledare och anställda verkar i. Volvo arbetar aktivt med kommunikation och utbildning avseende bolagets värdegrunder som beskrivs i Koden, för att säkerställa att verksam- heten i organisationen genomsyras av god etik och integritet samt är i enlighet med lag. Grundstommen i den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen byggs upp kring koncernens direktiv, riktlinjer och instruktioner samt organisationens ansvars- och befogenhetsstruktur. Principer för Volvos interna kontroll samt direktiv och riktlinjer för den finansiella rapporteringen finns samlade i Volvo Group Management System, ett koncernövergripande ledningssystem som bland annat innehåller koncernens instruktioner, regler och principer. Riskbedömning Risker avseende den finansiella rapporteringen utvärderas och övervakas av koncernledningen och den utökade ledningsgruppen samt styrelsen genom dess revisionskommitté, baserat på bedöm- ningar gjorda av ledningen, genom att identifiera väsentliga risker och hur de ska hanteras och motverkas. Bedömningen av vilken grad av risk som föreligger för att det ska uppstå felaktigheter i den finansiella rapporteringen sker utifrån en rad kriterier, till exempel redovisningsprincipernas komplexitet, värderingsprinciper av tillgångar och skulder, komplexa eller förändrade affärsförhållanden, etc. De identifierade riskerna tillsammans med erforderliga mitigerande kontrollmål samlas i ett ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering, Volvo Internal Control Standard (VICS). Kontrollaktiviteter Förutom styrelsen och dess revisionskommitté utgör lednings- grupperna och andra beslutsorgan i koncernen övergripande kontrollorgan. Affärsprocesserna är designade för att säkerställa att eventuella felaktigheter eller avvikelser i den finansiella rapporteringen förebyggs, upptäcks och korrigeras genom att inkludera kontroll- aktiviteter som svarar mot de kontrollmål som definierats i VICS- ramverket. Kontrollaktiviteter sträcker sig från allt mellan granskning av resultatutfall jämfört med tidigare prognoser och uppskattningar på ledningsgruppsmöten till specifika kontoavstämningar och analyser i de löpande processerna för den finansiella rapporteringen. 199 VOLVOKONCERNEN 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Information och kommunikation Riktlinjer och instruktioner avseende den finansiella rapporteringen uppdateras och kommuniceras löpande från ledningen till samtliga berörda anställda. Koncernens redovisningsfunktion har ett direkt operativt ansvar för den löpande finansiella redovisningen och arbetar för att säkerställa en likformig tillämpning av koncernens riktlinjer, principer och instruktioner för den finansiella rapport- eringen samt att identifiera och kommunicera brister och för- bättringsområden i processer för den finansiella rapporteringen. Uppföljning Det löpande ansvaret för uppföljning ligger inom koncernens redo- visningsfunktion. Därutöver genomför funktionerna för internrevision och intern kontroll granskning och uppföljning i enlighet med vad som anges ovan i avsnittet om Internrevision och i detta avsnitt om Intern kontroll över den finansiella rapporteringen. Mer specifikt bedriver och koordinerar funktionen intern kontroll utvärderings- aktiviteter genom ”Volvo Group Internal Control Program” , vilket syftar till att årligen systematiskt utvärdera kvaliteten av den interna kontrollen över finansiell rapportering. En utvärderingsplan fastställs årligen och presenteras för revisionskommittén. Detta utvärderingsprogram innefattar tre huvudsakliga områden: 1. Koncernövergripande kontroller: Självutvärderingsprocedur som genomförs av ledningsgrupper på såväl affärsområdes-/ koncernfunktion som bolagsnivå. De områden som utvärderas är främst efterlevnad av koncernens finansiella direktiv och policies, framför allt Koden. 2. Processkontroller på transaktionsnivå: Processer relaterade till den finansiella rapporteringen utvärderas genom testning av rutiner/kontroller baserat på ramverket för intern kontroll över finansiell rapportering, Volvo Internal Control Standards (VICS). 3. Generella IT-kontroller: Processer för underhåll, utveckling och behörighetsadministration avseende finansiella applikationer utvärderas genom testning av rutiner/kontroller. Resultat av utvärderingsaktiviteter rapporteras till koncernledningen, den utökade ledningsgruppen samt till revisionskommittén. Under 2024 har funktionen för intern kontroll avlagt rapport till revisions- kommittén vid två tillfällen avseende årsplan, uppföljning av utestående punkter och slutlig bedömning av kontrollmiljön. Göteborg den 26 februari 2025 AB Volvo (publ) Styrelsen Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten Till bolagsstämman i AB Volvo organisationsnummer 556012-5790 Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2024-01-01–2024-12-31 på sidorna 183-199 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IFRS Redovisningsstandarder och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Uttalande En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredo- visningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Göteborg den 26 februari 2025 Deloitte AB Fredrik Jonsson Auktoriserad revisor 200 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION Förslag till vinstfördelning AB Volvo Kronor Kvarstående vinstmedel 39.245.850.776,83 Tillkommer nettoresultat för 2024 33.164.302.639,85 Summa fritt eget kapital 72.410.153.416,68 Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande: Kronor Till aktieägarna utdelas 8,00 kronor per aktie och en extra utdelning med 10,50 kronor per aktie, totalt 37.618.863.554,00 Till nästa år överföres 34.791.289.862,68 Summa 72.410.153.416,68 Som avstämningsdag för rätt att erhålla vinstutdelning föreslås fredagen den 4 april 2025. Med anledning av att styrelsen föreslår att årsstämman den 2 april 2025 beslutar om en ordinarie utdelning med 8,00 kronor per aktie och en extra utdelning med 10,50 kronor per aktie, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap 4 § aktie- bolagslagen. Styrelsen finner att full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen utdelning. Styrelsen finner även att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de parametrar som anges i 17 kap 3 § andra och tredje styckena i aktiebolagslagen. Styrelsen vill därvid framhålla följande: Föreslagen utdelning reducerar bolagets soliditet från 61,9% till 46,8% och koncernens soliditet från 27,6% till 23,6%, beräknat per 31 december 2024. Styrelsen anser denna soliditet vara betrygg- ande med beaktande av den bransch koncernen är verksam inom. Enligt styrelsens uppfattning kommer den föreslagna utdelningen inte att påverka bolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser och bolaget och koncernen har god beredskap att hantera såväl förändringar med avseende på likviditeten som oväntade händelser. Styrelsen anser att bolaget och koncernen har förutsättningar att ta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster. Föreslagen utdelning förväntas inte att negativt påverka bolagets och koncernens förmåga att göra ytterligare affärsmässigt motiverade investeringar i enlighet med styrelsens planer. Utöver vad som ovan anförts har styrelsen övervägt andra kända förhållanden vilka kan ha betydelse för bolagets och koncernens finansiella ställning. Ingen omständighet har därvid framkommit som gör att föreslagen utdelning inte framstår som försvarlig. Om årsstämman fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag kommer 34.791.289.862,68 kronor att återstå av fritt eget kapital, beräknat per 31 december 2024. Enligt styrelsens bedömning kommer bolagets och koncernens egna kapital efter föreslagen utdelning att vara tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, respektive koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, ger en rättvisande bild av företagets respektive koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen respektive koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför. Göteborg den 26 februari 2025 Pär Boman Styrelseordförande Matti Alahuhta Styrelseledamot Bo Annvik Styrelseledamot Jan Carlson Styrelseledamot Eric Elzvik Styrelseledamot Martha Finn Brooks Styrelseledamot Kurt Jofs Styrelseledamot Martin Lundstedt Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot Kathryn V. Marinello Styrelseledamot Martina Merz Styrelseledamot Helena Stjernholm Styrelseledamot Lars Ask Styrelseledamot Therese Koggdal Styrelseledamot Urban Spännar Styrelseledamot Vår revisionsberättelse har avgivits den 26 februari 2025 Deloitte AB Fredrik Jonsson Auktoriserad revisor 201 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION Revisionsberättelse Till bolagsstämman i AB Volvo (publ) organisationsnummer 556012-5790 RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo- visningen för AB Volvo (publ) för räkenskapsåret 2024-01-01 - 2024-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 34-142 och 200 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassa- flöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltnings- berättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncern- redovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den komp- letterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisions- utskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisors- förordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Reserv för förväntade kreditförluster på fordringar i Kina Riskbeskrivning Den försvagade marknaden för anläggningsmaskiner i Kina i kombination med hög konkurrens påverkar kunders och åter- försäljares lönsamhet negativt. En betydande del av Volvo- koncernens kundfordringar är relaterade till kunder på denna marknad, och avsättning till reserver för förväntade kreditför- luster på fordringar kräver att ledningen gör betydande kvalitativa bedömningar, inklusive antaganden om aktuella och framtida marknadsförhållanden samt en individuell bedömning av de största kundernas finansiella resultat och ställning. Det finns en hög grad av osäkerhet och subjektivitet kring omfattningen och varaktigheten av den minskade aktiviteten på marknaden, och den potentiella inverkan på möjligheten att återvinna koncernens fordringar. Volvokoncernen tillämpar en förenklad modell för förväntade kreditförluster på kundfordringar, enligt vilken reserver redovisas till ett belopp motsvarande förväntade kreditförluster under fordringens hela löptid. Reserven beaktas redan vid första redovisningstillfället och omvärderas sedan under fordringens löptid. Redovisnings- principerna för förväntade kreditförluster och ledningens kritiska bedömningar som tillämpats i förhållande till dessa beskrivs vidare i not 16 ”Fordringar” till årsredovisningen. Granskningsåtgärder Våra granskningsåtgärder innefattade, men var inte begränsade till: • Utvärdera utformning och implementation av relevanta interna kontroller. • Bedömning av rimligheten i metodik och modell för förväntade kreditförluster, inklusive granskning av ledningens policy, förfaranden och redovisningsdokumentation. • Erhålla tredjepartsbekräftelser från ett urval av kunder för att validera existensen och värderingen av fordringar. • Utföra revisionsåtgärder för att testa fullständigheten och riktigheten i den underliggande datan och informationen som används i ledningens bedömning av avsättning för förväntade kreditförluster. • Bedöma rimligheten av ledningens antaganden i relation till kreditrisk på portföljnivå såväl som individuell nivå genom granskning av dokumentation som stödjer viktiga antaganden, samt genom att utvärdera ett urval av kunders finansiella ställning. • Bedöma att erforderliga upplysningar lämnats avseende avsättning för förväntade kreditförluster. 202 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION Avsättningar för förluster avseende anspråk från kunder och andra externa parter - EU:s konkurrensutredning Riskbeskrivning I juli 2016 träffade Europeiska Unionen och Volvokoncernen en uppgörelse avseende anklagelser om konkurrensbrott från Europeiska Unionen mot bolaget och andra bolag inom lastvagns- tillverkningsindustrin. Som en följd av förlikningsbeslutet har bolaget mottagit och kan komma att fortsätta att motta ett väsentligt antal skadeståndsanspråk från externa parter och kunder avseende hävdade förluster, direkta eller indirekta, med anledning av det förfarande som förlikning har ingåtts för. Redovisningsprinciperna och ledningens kritiska bedömningar för avsättningar för juridiska tvister beskrivs närmare i not 21 ”Övriga avsättningar” samt not 24 ”Eventualförpliktelser” till koncernredovisningen. Redovisningen och värderingen av avsätt- ningar eller kvantifiering av eventualförpliktelser som bör upplysas om för sådana juridiska tvister är komplicerade, kräver involvering av juridiska experter, och beror på potentiella framtida resultat av skadeståndsanspråk, vilka i nuläget är osäkra. Med anledning av denna komplexitet, är värderingen av denna typ av avsättning eller eventualförpliktelse till stor del påverkad av företagsledningens slutliga bedömningar och uppskattningar. Per 31 december 2024, har bolaget inte kunnat tillförlitligt uppskatta beloppet av en sådan total framtida förpliktelse som skulle kunna uppstå från dessa anspråk, förutom för de avsättningar som gjorts och som beskrivits av Volvo. Granskningsåtgärder Våra granskningsåtgärder innefattade, men var inte begränsade till: • Utvärdera utformning och implementation av relevanta interna kontroller. • Föra diskussioner med ledningen och granska dokumentationen för att bedöma hur bolagets ledning och styrelse utvärderat dessa skadeståndsanspråk och andra frågor som är relevanta för skadeanspråken. • Föra diskussioner med bolagets interna juridikavdelning och med bolagets externa juridiska rådgivare och advokater i syfte att skapa oss en förståelse för fakta, utveckling och bedömning. • Granska domstolsbeslut i relevanta jurisdiktioner. • Granska interna protokoll och dokumentation framtagen för ledning och styrelse för att fastställa förenligheten i all mottagen information. • Utvärdera lämpligheten i bolagets redovisade avsättning. • Bedöma att erforderliga upplysningar lämnats avseende de juridiska processerna. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- visningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-33, 143-182 och 206-217. Den andra informationen består också av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredo- visningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncern- redovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncern- redovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informa- tionen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte inne- håller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovis- ningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/ revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. 203 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för AB Volvo (publ) för år 2024-01-01 - 2024-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt för- slaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fort- löpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bok- föringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska ange- lägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verk- ställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till disposi- tioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolags- lagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvalt- ningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. REVISORNS UTTALANDE OM ESEF-RAPPORTEN Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef- rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden för AB Volvo (publ) för räkenskapsåret 2024-01-01 - 2024-12-31. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till AB Volvo (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls- enliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. 204 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings- åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upp- rättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller till- sammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncern- redovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma gransknings- åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamåls- enligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassa- flödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Deloitte AB, utsågs till AB Volvo (publ)s revisor av bolagsstämman 2024-03-27 och har varit bolagets revisor sedan 2018-04-05. Göteborg den 26 februari 2025 Deloitte AB Fredrik Jonsson Auktoriserad revisor 205 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION REVISORNS RAPPORT ÖVER ÖVERSIKTLIG GRANSKNING AV HÅLLBARHETSREDOVISNING SAMT YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORTEN Till AB Volvo (publ.), org.nr 556012-5790 Inledning Vi har fått i uppdrag av styrelsen och företagsledningen i AB Volvo att översiktligt granska AB Volvos hållbarhetsredovisning för år 2024. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfatt- ning i samband med innehållsförteckningen i årsredovisningen varav den lagstadgade hållbarhetsrapporten definieras på sidan 34. Styrelsens och företagsledningens ansvar Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024. Kriterierna framgår på sidan 143 i årsredo- visningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhets- redovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig gransk- ning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga gransknings- åtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkes- utövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till AB Volvo enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständig- heter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhets- redovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan. Uttalanden Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhets- redovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats. Göteborg den 26 februari 2025 Deloitte AB Fredrik JonssonLennart Nordqvist Auktoriserad revisorSpecialistmedlem i FAR 206 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION Nyckeltal Volvokoncernen använder nyckeltal i syfte att tillhandahålla värdefull information till företagsledning, investerare och analytiker vid analys av koncernens trender och resultatutveckling. Nyckeltalen är inte definierade av IFRS, om inget annat anges, och kan skilja sig från liknande mått som används av andra företag och är därför inte alltid jämförbara. Måtten ska ses som ett komplement till, och inte en ersättning för, den finansiella information som presenteras i enlighet med IFRS. Definitioner samt avstämningar för väsentliga nyckeltal presenteras i årsredovisningen. Om en avstämning inte direkt framgår i de finansiella rapporterna visas en separat avstämning nedan. Rörelseresultat, rörelsemarginal, justerat rörelseresultat och justerad rörelsemarginal Definition rörelseresultat: rörelseresultat är resultat före ränta och skatt, även kallat EBIT (Earnings before interest and tax) och är ett mått på resultatet från den löpande verksamheten. För avstämning se Volvokoncernens resultaträkning. Definition rörelsemarginal: rörelseresultat dividerat med netto- omsättning. Definition justerat rörelseresultat: Justerat rörelseresultat är resultat före ränta och skatt samt väsentliga kostnader eller intäkter av engångskaraktär. Poster av engångskaraktär innebär att de inte är direkt relaterade till den underliggande affärsverksamheten, att de uppstår oregelbundet och med begränsad förutsägbarhet. Exempel på signifikanta engångsposter kan vara resultat från försäljningar av verksamheter eller omstruktureringskostnader. Definition justerad rörelsemarginal: Justerat rörelseresultat dividerat med nettoomsättning. 2024 Kvartal Lastbilar Anläggnings- maskiner Bussar Volvo Penta Koncern- funktioner och övrigt inkl. elim. Industriverk- samheten Financial Services Eliminer- ingar Volvo- koncernen Mkr Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816 Rörelseresultat 45.966 12.737 2.433 3.419 -2.357 62.198 4.042 371 66.611 Tidigare meddelad avsättning för tidigt åldrande av en komponent i avgasefterbehandlingssystemet 2 140 – – – – 140 – – 140 Omstruktureringskostnader avseende den europeiska bussverksamheten 2 – – 200 – – 200 – – 200 Omstruktureringskostnader avseende bussproduktionen i USA för Nova Bus 2 – – – – 372 372 – – 372 Finansiell påverkan relaterat till avyttringen av Arquus 2 – – – – 181 181 – – 181 Year 140 – 200 – 553 893 – – 893 Justerat rörelseresultat 45.826 12.737 2.233 3.419 -2.910 61.305 4.042 371 65.718 Rörelsemarginal, % 12,7 14,4 9,9 17,2 – 12,3 – – 12,6 Justerad rörelsemarginal, % 12,7 14,4 9,1 17,2 – 12,1 – – 12,5 207 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION 2023 Kvartal Lastbilar Anläggnings- maskiner Bussar Volvo Penta Koncern- funktioner och övrigt inkl. elim. Industriverk- samheten Financial Services Eliminer- ingar Volvo- koncernen Mkr Nettoomsättning 373.048 104.981 22.423 21.006 11.811 533.269 24.012 -5.030 552.252 Rörelseresultat 48.893 16.383 -380 3.230 -5.062 63.063 3.719 519 67.301 Tidigare meddelad avsättning för tidigt åldrande av en komponent i avgasefterbehandlingssystemet 1 139 – -139 – – – – – – Omstruktureringskostnader avseende den europeiska bussverksamheten 1 – – -1.300 – – -1.300 – – -1.300 Omstruktureringskostnader avseende bussproduktionen i USA för Nova Bus 2 – – – – -1.270 -1.270 – – -1.270 Kostnader hänförligt till krav som en följd av EU-kommissionens förlikningsbeslut 2016 för överträdelse av konkurrensbestämmelser 2 -6.000 – – – – -6.000 – – -6.000 Finansiell påverkan relaterat till Ryssland 3 -640 – – – -18 -658 -136 – -794 Finansiell påverkan relaterat till avyttringen av asfaltsläggar- verksamheten ABG 4 – -610 – – – -610 – – -610 Finansiell påverkan relaterat till avyttringen av Arquus 4 – – – – -880 -880 – – -880 Year -6.501 -610 -1.439 – -2.168 -10.718 -136 – -10.854 Justerat rörelseresultat 55.394 16.993 1.059 3.230 -2.894 73.782 3.855 519 78.155 Rörelsemarginal, % 13,1 15,6 -1,7 15,4 – 11,8 – – 12,1 Justerad rörelsemarginal, % 14,8 16,2 4,7 15,4 – 13,8 – – 14,0 Försäljningstillväxt justerad för valutakursförändringar Definition: Försäljningsökning justerat för valutakursförändringar, dividerat med nettoomsättning för föregående år. Industriverksamheten Volvokoncernen Mkr 2024 2023 2024 2023 Nettoomsättning 504.975 533.269 526.816 552.252 Ökning/minskning av årets nettoomsättning -28.294 73.566 -25.435 78.773 Valutakursförändringar 6.439 -24.866 6.962 -26.030 Justerad ökning/minskning av årets nettoomsättning -21.855 48.700 -18.474 52.743 Försäljningstillväxt justerad för valutakursförändringar, % -4,1 10,6 -3,3 11,2 Bruttomarginal Definition: Bruttoresultat dividerat med nettoomsättning. Industriverksamheten Volvokoncernen Mkr 2024 2023 2024 2023 Nettoomsättning 504.975 533.269 526.816 552.252 Bruttoresultat 135.303 141.693 144.049 149.838 Bruttomarginal, % 26,8 26,6 27,3 27,0 Resultat per aktie (definierad av IFRS) Definition: Periodens resultat hänförligt till AB Volvos ägare dividerat med genomsnittligt antal aktier för räkenskapsåret. För avstämning se Not 19 Eget kapital och antal aktier. Resultat per aktie efter utspädning (definierad av IFRS) Definition: Periodens resultat hänförligt till AB Volvos ägare dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier adderat med genom- snittligt antal aktier som kan emitteras som en effekt av pågående aktierelaterat incitamentsprogram. För avstämning se Not 19 Eget kapital och antal aktier EBITDA och EBITDA-marginal Definition: EBITDA är rörelseresultatet före avskrivningar på materiella och immateriella tillgångar. Nyckeltalet EBITDA-marginal beräknas av rörelseresultatet med justering för avskrivningar och amorteringar, i förhållande till nettoomsättningen. Industriverksamheten Mkr 2024 2023 Nettoomsättning 504.975 533.269 Rörelseresultat 62.198 63.063 Avskrivningar produkt- och programvaruutveckling 3.416 2.890 Avskrivningar övriga immateriella anläggningstillgångar 697 161 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar 13.266 13.123 Totala avskrivningar 17.379 16.173 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) 79.576 79.237 EBITDA-marginal, % 15,8 14,9 208 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION Avkastning på eget kapital Definition: Periodens resultat dividerat med viktat genomsnittligt eget kapital. Financial Services Volvokoncernen Mkr 2024 2023 2024 2023 Periodens resultat 2.949 2.695 50.576 49.932 Viktat genomsnittligt eget kapital 22.604 20.730 177.737 173.780 Avkastning på eget kapital, % 13,0 13,0 28,5 28,7 Avkastning på operativt kapital Definition: Rörelseresultat dividerat med viktat genomsnittligt operativt kapital. Industriverksamheten Mkr 2024 2023 Rörelseresultat 62.198 63.063 Viktat genomsnittligt operativt kapital 88.415 88.397 Avkastning på operativt kapital, % 70,3 71,3 Avkastning på sysselsatt kapital Definition: Rörelseresultat samt ränteintäkter och liknande resultatposter dividerat med viktat genomsnittligt sysselsatt kapital. Industriverksamheten Mkr 2024 2023 Rörelseresultat 62.198 63.063 Ränteintäkter och liknande resultatposter 3.060 3.207 Rörelseresultat samt ränteintäkter och liknande resultatposter 65.258 66.270 Viktat genomsnittligt sysselsatt kapital 182.340 180.434 Avkastning på sysselsatt kapital, % 35,8 36,7 Soliditet Definition: Totalt eget kapital dividerat med totala tillgångar. Industriverksamheten Volvokoncernen Mkr 2024 2023 2024 2023 Totalt eget kapital 173.530 159.119 197.361 180.739 Totala tillgångar 451.684 439.807 714.564 674.068 Soliditet, % 38,4 36,2 27,6 26,8 Kapitaliserade forsknings- och utvecklingsutgifter, netto Definition: Kapitaliserade forsknings- och utvecklingsutgifter med avdrag för avskrivningar. Volvokoncernen Mkr 2024 2023 Kapitalisering 4.262 4.710 Avskrivning -3.310 -2.688 Kapitaliserade forsknings- och utvecklingsutgifter, netto 951 2.021 Penetrationsgrad Definition: Andelen enheter som finansieras av Financial Services i förhållande till totala antalet enheter sålda av Volvokoncernen på de marknader där finansiering erbjuds. Financial Services Antal enheter 2024 2023 Antal finansierade enheter 65.250 68.027 Antal sålda enheter med erbjudande om finansiering 224.225 251.751 Penetrationsgrad, % 29 27 Finansiell nettoställning Definition: Likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande finansiella fordringar med avdrag för räntebärande skulder, leasing- skulder samt avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. För avstämning se tabell Finansiell nettoställning, vilken presenteras efter Volvokoncernens balansräkning. Den finansiella netto- ställningen presenteras även exklusive avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder. Operativt kassaflöde Definition: Det operativa kassaflödet är ett mått på hur mycket likvida medel som har genererats av Volvokoncernens ordinarie verksamhet. Det operativa kassaflödet inkluderar även investeringar och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar, vilka ingår i investeringsverksamheten. För avstämning se koncernens kassaflödesanalys. 209 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION 11-årsöversikt I 11-årsöversikten är redovisningen baserad på IFRS. Respektive år redovisas med då gällande generellt accepterade redovisningsprinciper. Tidigare år räknas inte om när nya principer införs. Koncernens resultaträkning Mkr 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Nettoomsättning 526.816 552.764 473.479 372.216 338.446 431.980 390.834 334.748 301.914 312.515 282.948 Kostnad för sålda produkter -382.767 -403.443 -361.741 -282.463 -259.319 -326.895 -303.478 -254.581 -231.602 -240.653 -220.012 Bruttoresultat 144.049 149.321 111.737 89.753 79.127 105.085 87.357 80.167 70.312 71.862 62.937 Forsknings- och utvecklingskostnader -30.957 -26.645 -22.526 -18.027 -16.798 -18.539 -15.899 -16.098 -14.631 -15.368 -16.656 Försäljningskostnader -34.688 -33.675 -29.044 -23.959 -26.510 -33.037 -30.890 -28.582 -26.867 -27.694 -27.448 Administrationskostnader -7.801 -7.356 -5.880 -4.870 -4.621 -5.901 -5.798 -5.642 -5.121 -5.769 -5.408 Övriga rörelseintäkter och kostnader -1.844 -12.280 -7.374 246 -5.459 -221 -2.273 -1.061 -3.135 -4.179 -7.697 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag -2.166 -2.568 -1.333 -54 1.749 1.859 1.948 1.407 156 -143 46 Resultat från övriga aktieinnehav 18 -14 132 -15 -3 285 33 135 112 4.609 50 Rörelseresultat 66.611 66.784 45.712 43.074 27.484 49.531 34.478 30.327 20.826 23.318 5.824 Ränteintäkter och liknande resultatposter 2.688 2.690 1.008 358 299 320 199 164 240 257 328 Räntekostnader och liknande resultatposter -1.592 -1.167 -1.205 -1.167 -1.349 -1.674 -1.658 -1.852 -1.847 -2.366 -1.994 Övriga finansiella intäkter och kostnader -497 -1.581 -437 926 -518 -1.345 -870 -385 11 -792 931 Resultat efter finansiella poster 67.210 66.726 45.077 43.190 25.917 46.832 32.148 28.254 19.230 20.418 5.089 Inkomstskatter -16.634 -16.794 -12.108 -9.947 -5.843 -10.337 -6.785 -6.971 -6.008 -5.320 -2.854 Periodens resultat 50.576 49.932 32.969 33.243 20.074 36.495 25.363 21.283 13.223 15.099 2.235 Hänförligt till: AB Volvos aktieägare 50.389 49.825 32.722 32.787 19.318 35.861 24.897 20.981 13.147 15.058 2.099 Innehav utan bestämmande inflytande 186 107 247 456 755 635 466 302 75 41 136 Resultaträkning Industriverksamheten Mkr 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Nettoomsättning 504.975 533.269 459.703 361.062 326.472 418.361 378.320 323.809 291.459 303.582 275.999 Kostnad för sålda produkter -369.672 -391.576 -354.682 -277.048 -252.933 -319.055 -296.109 -248.382 -225.797 -236.311 -217.251 Bruttoresultat 135.303 141.693 105.021 84.013 73.539 99.306 82.210 75.428 65.662 67.271 58.748 Forsknings- och utvecklingskostnader -30.957 -26.645 -22.526 -18.027 -16.798 -18.539 -15.899 -16.098 -14.631 -15.368 -16.656 Försäljningskostnader -31.245 -30.380 -26.066 -21.575 -24.284 -30.483 -28.642 -26.495 -24.946 -25.857 -25.778 Administrationskostnader -7.784 -7.342 -5.867 -4.859 -4.611 -5.887 -5.756 -5.602 -5.081 -5.728 -5.367 Övriga rörelseintäkter och kostnader -971 -11.687 -4.498 300 -3.673 230 -1.828 -640 -2.531 -3.473 -6.931 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag -2.166 -2.568 -1.333 -54 1.749 1.859 1.948 1.407 156 -143 46 Resultat från övriga aktieinnehav 18 -9 132 -15 -4 285 33 135 112 4.610 49 Rörelseresultat 62.198 63.063 44.862 39.783 25.919 46.771 32.067 28.135 18.740 21.312 4.111 210 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION Koncernens balansräkning Mkr 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Immateriella anläggningstillgångar 44.340 42.512 41.544 37.070 34.577 36.668 38.104 35.893 37.916 36.416 37.115 Fastigheter, maskiner och inventarier 79.629 68.449 63.162 54.405 49.113 53.496 55.673 53.348 55.875 53.618 55.181 Tillgångar i operationell leasing 45.501 41.910 43.518 39.969 37.962 43.326 43.103 37.166 34.693 32.531 31.218 Aktier och andelar 23.603 20.039 22.188 21.225 13.436 13.113 11.875 11.225 12.420 12.050 9.839 Varulager 78.359 76.863 75.689 63.916 47.625 56.644 65.783 52.701 48.287 44.390 45.533 Fordringar i kundfinansierings- verksamhet 257.282 232.203 193.928 151.504 128.531 142.982 126.927 109.378 110.821 102.583 99.166 Räntebärande fordringar 7.702 6.170 7.466 3.702 5.880 2.743 3.393 3.501 2.393 2.938 2.555 Övriga fordringar 92.378 90.548 97.590 81.772 73.982 81.432 82.509 72.961 70.814 61.932 68.448 Likvida medel 85.389 83.415 83.979 62.293 85.419 61.660 47.093 36.270 25.172 24.393 33.554 Tillgångar som innehas för försäljning 381 11.960 – – 34.296 32.773 203 51 525 3.314 288 Tillgångar 714.564 674.068 629.064 515.856 510.821 524.837 474.663 412.494 398.916 374.165 382.896 Eget kapital¹ 197.361 180.739 166.236 144.118 148.142 141.678 125.831 109.011 97.764 85.610 80.048 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 12.706 11.219 8.745 12.177 18.430 19.988 16.482 14.476 14.669 13.673 16.683 Övriga avsättningar 31.983 32.602 30.987 28.095 27.335 30.835 32.165 25.477 26.408 27.207 28.010 Räntebärande skulder 263.607 236.791 210.948 153.624 153.424 157.752 135.857 127.676 141.048 132.607 147.985 Övriga skulder 208.895 204.559 212.148 177.842 152.204 164.171 164.328 135.854 118.879 114.495 110.042 Skulder som innehas för försäljning 13 8.157 – – 11.286 10.413 – – 148 573 130 Eget kapital och skulder 714.564 674.068 629.064 515.856 510.821 524.837 474.663 412.494 398.916 374.165 382.896 ¹varav innehav utan bestämmande inflytande 3.312 2.948 3.519 3.073 2.847 3.083 2.452 1.941 1.703 1.801 1.723 Ställda säkerheter 14.994 7.924 3.582 6.742 14.960 21.220 15.988 12.791 10.592 9.428 7.680 Eventualförpliktelser 16.969 15.907 18.201 17.971 13.832 13.732 14.247 15.242 16.056 15.580 15.940 Balansräkning Industriverksamheten Mkr 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Immateriella anläggningstillgångar 44.189 42.378 41.471 36.971 34.423 36.467 37.889 35.716 37.768 36.314 37.010 Fastigheter, maskiner och inventarier 79.571 68.393 63.112 54.356 49.045 53.411 55.631 53.308 55.812 53.554 55.087 Tillgångar i operationell leasing 37.226 35.154 34.109 32.150 29.460 33.794 32.700 24.051 22.752 20.616 19.484 Aktier och andelar 23.585 20.020 22.169 21.209 13.421 13.095 11.866 11.215 12.409 12.042 9.825 Varulager 77.121 75.958 75.382 63.715 47.273 56.080 65.366 52.231 48.080 44.194 45.364 Fordringar i kundfinansierings- verksamhet 2.456 2.632 3.031 2.537 1.695 1.570 1.560 1.358 1.698 11 1.828 Räntebärande fordringar 9.225 6.189 12.918 3.723 6.301 4.916 3.882 4.966 4.415 3.738 2.777 Övriga fordringar 97.208 98.176 103.481 96.758 84.413 99.082 101.347 85.822 75.759 68.223 70.413 Likvida medel 80.723 78.947 76.098 59.603 82.186 57.675 43.907 32.447 20.875 21.210 31.105 Tillgångar som innehas för försäljning 381 11.960 – – 29.362 28.427 203 51 525 3.314 288 Tillgångar 451.684 439.807 431.771 371.022 377.579 384.517 354.351 301.165 280.093 263.216 273.181 Eget kapital 173.530 159.119 147.439 129.619 135.127 127.150 113.144 97.790 86.579 75.151 70.105 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 12.606 11.138 8.690 12.095 18.282 19.850 16.374 14.391 14.608 13.621 16.580 Övriga avsättningar 31.896 32.511 28.485 24.918 23.794 27.055 28.476 22.680 22.545 23.936 25.054 Räntebärande skulder 21.681 19.641 29.735 19.919 35.017 32.326 25.328 27.001 33.944 32.562 48.180 Övriga skulder 211.958 209.239 217.422 184.471 158.721 172.209 171.029 139.303 122.269 117.374 113.131 Skulder som innehas för försäljning 13 8.157 – – 6.638 5.927 – – 148 573 130 Eget kapital och skulder 451.684 439.807 431.771 371.022 377.579 384.517 354.351 301.165 280.093 263.216 273.181 211 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION Koncernens kassaflödesanalys Mdr kr 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Rörelseresultat 66,6 66,8 45,7 43,1 27,5 49,5 34,5 30,3 20,8 23,3 5,8 Avskrivningar 22,5 21,2 20,7 18,7 20,6 20,6 18,4 16,9 16,7 16,8 15,9 Övriga ej kassapåverkande poster 2,8 13,8 7,0 -1,0 1,2 -2,8 9,7 1,4 -0,4 -0,5 6,1 Förändringar i rörelsekapital -28,3 -55,8 -28,7 -17,5 -13,7 -18,2 -23,7 -4,7 -13,9 -9,0 -14,1 Erhållna utdelningar från joint ventures och intresseföretag 0,2 0,1 0,1 0,8 1,1 0,5 – – – – – Finansiella poster och inkomstskatt -17,3 -19,5 -11,6 -10,4 -5,0 -10,1 -7,7 -6,3 -5,7 -4,6 -5,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 46,4 26,7 33,2 33,6 30,6 39,0 31,2 37,6 17,5 25,9 8,7 Investeringar i im-/materiella anläggningstillgångar -18,4 -18,4 -16,7 -12,5 -8,8 -12,0 -10,7 -7,7 -9,5 -8,8 -8,6 Investeringar i leasingtillgångar – -10,3 -9,2 -9,3 -8,6 -10,0 -10,1 -11,5 -10,8 -10,5 -10,1 Försäljning av im-/materiella anläggningstillgångar 0,5 5,7 5,6 5,8 6,3 7,4 6,2 5,4 9,0 6,0 5,0 Förvärv och försäljningar av aktier och andelar, netto -4,9 -1,2 -0,9 -7,4 -0,5 0,1 1,0 2,2 0,2 -2,0 0,1 Förvärv och försäljningar av verksamheter, netto -0,6 -2,4 -0,1 22,0 0,4 1,3 -0,2 0,9 1,4 0,4 7,4 Räntebärande fordringar inklusive kortfristiga placeringar -0,7 -0,3 -0,2 -0,1 1,1 -1,0 0,1 1,6 2,5 3,6 -4,8 Kassaflöde efter nettoinvesteringar 22,3 -0,2 11,8 32,2 20,7 24,9 17,4 28,5 10,4 14,5 -2,3 Nettoförändring av lån 14,8 31,0 34,0 -7,0 7,3 9,3 1,9 -9,0 -2,2 -13,2 6,7 Utdelning till AB Volvos aktieägare -36,6 -28,5 -26,4 -49,8 – -20,3 -8,6 -6,6 -6,1 -6,1 -6,1 Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande – -0,5 – -0,6 -0,8 – – – -0,2 – – Övrigt -0,1 -0,1 – -0,1 -0,1 0,2 – – – – -0,1 Förändring av likvida medel exkl. valutakursförändringar 0,4 1,7 19,2 -25,4 27,1 14,0 10,7 12,8 1,9 -4,8 -1,8 Effekt av valutakursförändringar på likvida medel 1,4 -2,2 2,5 2,3 -3,4 0,5 0,1 -0,7 1,0 -0,4 1,1 Förändring av likvida medel 1,8 -0,6 21,8 -23,1 23,7 14,5 10,8 12,1 2,9 -5,2 -0,7 Operativt kassaflöde Industriverksamheten Mdr kr 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Rörelseresultat 62,2 63,0 44,9 39,8 25,9 46,8 32,1 28,1 18,7 21,3 4,1 Avskrivningar 17,4 16,2 15,9 14,3 15,9 15,8 13,8 12,6 12,6 12,6 12,7 Övriga ej kassapåverkande poster 1,7 12,7 3,4 -1,4 -0,8 -3,6 8,9 0,9 -1,1 -1,1 5,3 Förändringar i rörelsekapital -2,4 -10,2 -2,5 -2,3 -11,0 -0,5 -11,0 -0,2 -14,7 -1,9 -3,3 Erhållna utdelningar från joint ventures och intresseföretag 0,2 0,1 0,1 0,8 1,1 0,5 – – – – – Finansiella poster och inkomstskatt -15,9 -18,3 -10,3 -9,5 -4,2 -9,5 -7,5 -5,6 -5,6 -4,0 -4,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 63,1 63,4 51,4 41,7 25,9 49,0 36,4 35,8 9,9 26,7 14,3 Investeringar i im-/materiella anläggningstillgångar -18,3 -18,3 -16,6 -12,5 -8,7 -11,9 -10,7 -7,7 -9,4 -8,8 -8,6 Investeringar i leasingtillgångar – – – – – -0,1 – -0,1 -0,1 -0,3 -0,5 Försäljning av im-/materiella anläggningstillgångar 0,5 0,7 0,6 0,4 1,4 1,4 0,9 0,4 3,2 0,7 1,1 Operativt kassaflöde 45,3 45,8 35,3 29,4 18,5 38,3 26,6 28,4 3,5 18,3 6,4 212 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION Nyckeltal 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Bruttomarginal, %¹ 26,8 26,6 22,8 23,3 22,5 23,7 21,7 23,3 22,5 22,2 21,3 Forsknings- och utvecklingskostnader i % av nettoomsättning¹ 6,1 5,0 4,9 5,0 5,1 4,4 4,2 5,0 5,0 5,1 6,0 Försäljningskostnader i % av nettoomsättning¹ 6,2 5,7 5,7 6,0 7,4 7,3 7,6 8,2 8,6 8,5 9,3 Administrationskostnader i % av nettoomsättning¹ 1,5 1,4 1,3 1,3 1,4 1,4 1,5 1,7 1,7 1,9 1,9 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA), Mkr¹ 79.576 79.237 60.790 54.080 41.847 62.568 45.858 40.732 31.373 33.886 16.784 EBITDA-marginal, %¹ 15,8 14,9 13,2 15,0 12,8 15,0 12,1 12,6 10,8 11,2 6,1 Kapitaliserad forskning och utveckling, netto, Mkr 951 2.021 2.072 552 -385 1.006 791 -876 90 -550 -1.441 Avkastning på sysselsatt kapital från Industri- verksamheten, % 35,8 36,7 27,4 25,3 14,7 28,4 22,4 — — — — Avkastning på rörelsekapital från Industriverksamheten, % 70,3 71,3 50,8 51,9 29,4 52,3 39,0 32,5 21,5 25,0 4,5 Avkastning på eget kapital, % 28,5 28,7 20,7 23,4 13,8 27,0 21,3 20,8 14,9 18,4 2,8 Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, Mkr¹ 85.871 83.407 73.897 66.227 74.691 62.596 43.926 26.339 -1.151 349 -9.924 Finansiell nettoställning inkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, Mkr¹ 67.238 66.687 61.303 50.356 50.959 37.267 29.101 12.200 -15.679 -13.237 -26.378 Soliditet, % 27,6 26,8 26,4 27,9 29,0 27,0 26,5 26,4 24,5 22,9 20,9 Soliditet Industri- verksamheten, % 38,4 36,2 34,1 34,9 35,8 33,1 31,9 32,5 30,9 28,6 25,7 1 Avser Industriverksamheten. Tillsvidareanställda¹ vid årets slut Antal 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Lastbilar 58.458 55.607 54.046 50.974 56.483 59.142 58.891 55.026 52.154 54.668 58.067 Anläggningsmaskiner 14.193 15.028 14.797 13.847 13.404 13.756 13.419 12.788 13.397 13.889 14.901 Bussar 4.988 5.637 5.325 5.117 6.608 8.324 8.178 7.943 7.353 7.270 6.900 Volvo Penta 2.180 2.167 2.022 1.832 1.798 1.800 1.713 1.622 1.530 1.470 1.422 Koncernfunktioner och övrigt 9.937 10.697 9.900 9.224 7.688 8.015 8.527 8.362 8.277 9.827 10.193 Financial Services 1.616 1.599 1.596 1.546 1.511 1.538 1.401 1.363 1.328 1.340 1.339 Volvokoncernen 91.372 90.735 87.686 82.540 87.492 92.575 92.129 87.104 84.039 88.464 92.822 Tillsvidareanställda¹ vid årets slut Antal 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Sverige 25.660 24.361 22.964 21.022 20.598 21.094 20.887 19.965 19.235 20.412 21.384 Europa, exklusive Sverige 25.905 28.205 28.056 27.378 27.678 29.033 28.807 27.596 26.955 27.662 29.449 Nordamerika 19.943 18.624 17.815 16.956 15.559 17.750 17.845 15.882 14.245 15.534 15.217 Sydamerika 7.037 6.964 6.665 5.860 5.448 5.466 5.228 4.774 4.762 5.380 6.353 Asien 10.618 10.318 9.990 9.305 16.121 16.863 16.888 16.526 16.469 17.046 17.793 Afrika och Oceanien 2.209 2.263 2.196 2.019 2.088 2.369 2.474 2.361 2.373 2.430 2.626 Volvokoncernen 91.372 90.735 87.686 82.540 87.492 92.575 92.129 87.104 84.039 88.464 92.822 1 Exklusive konsulter och tillfälligt anställda. 213 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION Leveranser Antal 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Lastbilar Tunga lastbilar (>16 ton) 183.661 198.383 197.249 170.295 140.652 201.092 193.886 171.963 158.025 176.589 173.650 Medeltunga lastbilar (7–16 ton) 15.567 18.863 15.475 13.907 10.736 12.700 14.065 14.331 15.691 14.749 15.114 Lätta lastbilar (<7 ton) 20.149 29.026 19.834 18.256 15.453 18.977 18.539 16.108 16.708 16.137 14.360 Varav helektriska 3.717 3.523 1.211 371 67 – – – – – – Totalt Lastbilar 219.377 246.272 232.558 202.458 166.841 232.769 226.490 202.402 190.424 207.475 203.124 Anläggningsmaskiner Större anläggningsmaskiner 42.364 45.494 58.110 73.144 65.959 64.558 62.143 48.139 33.054 – – Kompakta anläggningsmaskiner 13.679 14.570 22.799 26.727 27.802 22.327 20.511 15.988 11.252 – – Varav helektriska 2.067 895 598 321 12 – – – – – – Totalt Anläggningsmaskiner 56.043 60.064 80.909 99.871 93.760 86.885 82.654 64.127 44.306 – – Volvo Penta Marinmotorer 11.733 16.858 17.924 17.149 14.842 18.135 20.006 19.565 18.016 19.503 17.413 Industrimotorer 23.918 27.479 27.360 24.839 20.444 21.324 28.499 21.432 19.251 18.635 15.295 Varav helektriska 113 104 24 39 – – – – – – – Totalt Volvo Penta 35.651 44.337 45.284 41.988 35.286 39.459 48.505 40.997 37.267 38.138 32.677 Antal 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Lastbilar Europa 106.981 129.016 113.245 98.600 79.814 104.145 110.349 105.432 97.909 86.448 72.458 Nordamerika 56.931 60.782 56.535 47.629 32.056 62.308 53.877 37.941 39.193 64.507 57.714 Sydamerika 29.629 22.036 31.958 28.718 17.684 23.729 16.146 11.073 9.442 11.069 23.741 Asien 15.817 21.991 19.066 17.842 27.009 29.435 32.276 35.476 31.502 31.979 32.399 Afrika och Oceanien 10.019 12.447 11.754 9.669 10.278 13.152 13.842 12.480 12.378 13.472 16.812 Totalt 219.377 246.272 232.558 202.458 166.841 232.769 226.490 202.402 190.424 207.475 203.124 Varav helelektriska 3.717 3.523 1.211 371 67 – – – – – – Anläggnings- maskiner Europa 10.694 16.278 16.767 20.453 15.762 21.420 19.567 17.519 14.700 12.539 14.174 Nordamerika 7.116 9.549 7.663 6.217 5.025 7.278 7.218 5.685 5.105 5.710 7.127 Sydamerika 2.381 2.271 4.875 4.263 2.335 2.004 2.023 1.372 1.175 2.036 3.669 Asien 32.567 28.073 48.153 65.635 68.232 53.664 50.716 36.254 21.072 22.339 33.648 Afrika och Oceanien 3.285 3.893 3.451 3.303 2.406 2.519 3.130 3.297 2.254 2.094 2.699 Totalt 56.043 60.064 80.909 99.871 93.760 86.885 82.654 64.127 44.306 44.718 61.317 Varav helelektriska 2.067 895 598 321 12 – – – – – – Bussar Europa 1.270 1.476 1.424 1.388 1.565 2.350 2.142 2.645 2.676 2.431 2.221 Nordamerika 1.853 1.590 1.134 1.118 1.644 3.084 2.796 2.973 2.659 2.398 1.590 Sydamerika 1.395 1.043 1.957 726 1.152 1.917 973 784 1.149 1.415 2.985 Asien 777 875 819 585 1.097 1.465 1.451 2.186 1.849 1.656 1.242 Afrika och Oceanien 979 789 481 705 797 915 1.064 805 1.220 925 721 Totalt 6.274 5.773 5.815 4.522 6.215 9.731 8.426 9.393 9.553 8.825 8.759 Varav helelektriska 330 363 240 211 223 – – – – – – Varav hybrider 69 165 127 232 83 – – – – – – 214 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION Export från Sverige Mkr 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Volvokoncernen, totalt 138.491 139.026 132.092 108.538 92.746 118.543 117.887 107.958 91.962 86.731 78.174 Redovisning per rörelsesegment Nettoomsättning Mkr 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Lastbilar Europa 165.594 175.203 137.177 107.798 92.127 112.125 111.237 99.642 91.468 83.767 72.757 Nordamerika 105.546 107.975 92.582 65.308 52.038 85.731 70.233 52.405 51.849 73.017 53.696 Sydamerika 44.182 36.897 38.254 23.569 15.830 23.753 16.021 12.789 10.613 11.624 19.669 Asien 25.019 30.617 23.988 21.359 35.441 37.610 36.664 36.998 33.464 31.589 29.264 Afrika och Oceanien 20.268 22.356 18.535 12.846 12.826 17.427 16.203 14.646 13.256 13.982 15.518 Totalt 360.610 373.048 310.536 230.881 208.262 276.647 250.358 216.480 200.650 213.978 190.904 Anläggnings- maskiner Europa 26.934 34.228 30.194 29.524 23.191 30.300 27.291 22.977 19.739 17.732 17.215 Nordamerika 23.459 29.590 22.294 16.583 13.020 17.404 15.575 12.234 10.724 11.843 10.784 Sydamerika 4.099 4.101 6.491 3.951 2.245 2.532 2.304 1.760 1.414 2.207 3.234 Asien 26.604 28.150 34.228 36.427 39.095 33.932 33.781 25.058 15.765 16.424 18.458 Afrika och Oceanien 7.208 8.912 7.054 5.546 3.902 4.437 5.287 4.468 3.088 2.802 3.164 Totalt 88.305 104.981 100.261 92.031 81.453 88.606 84.238 66.497 50.731 51.008 52.855 Bussar Europa 6.547 7.007 6.034 5.886 5.765 7.369 7.036 7.753 7.861 7.284 6.139 Nordamerika 10.979 9.200 6.521 4.089 8.302 15.543 13.244 12.512 11.345 10.635 6.721 Sydamerika 2.248 2.207 3.154 882 1.793 3.281 1.393 1.148 1.363 1.425 2.559 Asien 1.821 1.601 1.372 1.371 2.397 2.617 2.094 3.135 3.067 2.557 1.892 Afrika och Oceanien 2.949 2.408 1.502 1.423 1.535 2.209 2.060 1.530 1.749 1.678 1.334 Totalt 24.544 22.423 18.583 13.652 19.791 31.019 25.826 26.078 25.386 23.580 18.645 Volvo Penta Europa 9.580 10.787 9.417 7.464 6.064 6.671 7.487 5.727 4.973 4.462 3.779 Nordamerika 4.036 4.070 3.695 2.949 2.532 3.180 2.912 2.456 2.191 2.161 1.584 Sydamerika 854 783 635 474 345 319 299 289 291 365 386 Asien 4.008 3.950 3.302 2.698 2.228 2.439 2.443 2.082 1.891 1.855 1.615 Afrika och Oceanien 1.375 1.417 1.054 851 691 679 599 566 546 562 425 Totalt 19.852 21.006 18.102 14.437 11.891 13.287 13.741 11.119 9.893 9.406 7.790 Koncernfunktioner och övrigt inkl. elimineringar 11.665 11.811 12.221 10.061 5.074 8.802 4.157 3.635 4.799 5.610 5.806 Industriverksamheten 504.975 533.269 459.703 361.062 326.472 418.361 378.320 323.809 291.459 303.582 275.999 Financial Services Europa 9.861 8.727 6.705 5.929 6.116 6.279 6.063 5.431 5.116 5.278 5.120 Nordamerika 9.025 7.775 5.752 4.519 4.907 5.534 4.600 4.234 4.202 4.033 2.999 Sydamerika 5.581 5.374 3.338 1.618 1.380 1.555 1.276 1.368 1.235 1.116 1.122 Asien 1.190 1.027 788 843 1.022 1.010 800 543 476 548 638 Afrika och Oceanien 1.324 1.108 772 528 535 492 332 235 213 224 232 Totalt 26.982 24.012 17.355 13.437 13.960 14.870 13.070 11.812 11.242 11.199 10.111 Elimineringar -5.140 -4.518 -3.579 -2.283 -1.987 -1.252 -555 -873 -787 -2.265 -3.162 Volvokoncernen totalt 526.816 552.764 473.479 372.216 338.446 431.980 390.834 334.748 301.914 312.515 282.948 Varav:¹ Fordon² 397.193 425.301 367.234 282.666 247.397 332.558 299.356 252.063 223.996 237.430 Service 129.624 127.463 92.469 78.396 79.075 85.804 78.963 71.747 67.463 66.152 Financial Services – – 17.355 13.437 13.960 14.870 13.070 11.812 11.242 11.199 Elimineringar – – -3.579 -2.283 -1.987 -1.252 -555 -873 -787 -2.265 1 Från och med 2023 inkluderas Financial Services i Services. 2 Inklusive anläggningsmaskiner och Volvo Penta-motorer. 215 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION Rörelseresultat Mkr 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Lastbilar 45.966 48.893 31.976 27.349 15.764 31.552 19.541 20.383 15.020 19.517 4.157 Anläggningsmaskiner 12.737 16.383 12.907 12.228 9.583 11.910 12.125 7.917 2.246 2.044 652 Bussar 2.433 -380 353 78 -522 1.337 575 928 911 860 92 Volvo Penta 3.419 3.230 2.527 2.092 1.402 1.876 2.341 1.439 1.269 1.086 724 Koncernfunktioner och övrigt -2.389 -5.117 -2.912 -2.017 -322 111 -2.503 -2.534 -679 -2.189 -1.690 Elimineringar 32 55 12 53 12 -14 -13 2 -28 -6 176 Industriverksamheten 62.198 63.063 44.862 39.783 25.919 46.771 32.067 28.135 18.740 21.312 4.111 Financial Services 4.042 3.719 848 3.289 1.564 2.766 2.411 2.192 2.086 2.006 1.712 Elimineringar 371 2 2 2 2 -6 – – – – – Volvokoncernen 66.611 66.784 45.712 43.074 27.484 49.531 34.478 30.327 20.826 23.318 5.824 Rörelsemarginal % 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Lastbilar 12,7 15,4 14,0 14,5 11,8 14,1 17,0 12,9 12,8 11,5 9,3 Anläggningsmaskiner 14,4 11,8 9,8 11,0 7,9 11,2 8,5 8,7 6,4 7,0 1,5 Bussar 9,9 12,1 9,7 11,6 8,1 11,5 8,8 9,1 6,9 7,5 2,1 Volvo Penta 17,2 15,4 14,0 14,5 11,8 14,1 17,0 12,9 12,8 11,5 9,3 Industriverksamheten 12,3 11,8 9,8 11,0 7,9 11,2 8,5 8,7 6,4 7,0 1,5 Volvokoncernen 12,6 12,1 9,7 11,6 8,1 11,5 8,8 9,1 6,9 7,5 2,1 Miljö och sociala mätetal Mer detaljerad information och hållbarhetsstyrning beskrivs vidare i Hållbarhetsförklaringar på sidorna 144-183. Absoluta värden; samt relaterade till omsättningen där det är relevant 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Energiförbrukning (GWh; MWh/Mkr)¹ 2,250; 4.5 2,345; 4.4 2,367; 5.1 2,437; 6.8 2,158; 6.6 2,372; 5.7 2,196; 5.8 2,068; 6.4 2,076; 7.1 2,077; 6.8 2,168; 7.9 Direkta utsläpp, CO₂e scope 1 (1.000 ton; ton/Mkr)¹ 209; 0.4 228; 0.4 243; 0.5 252; 0.7 211; 0.6 250; 0.6 223; 0.6 207; 0.6 211; 0.7 220; 0.6 231; 0.8 Indirekta utsläpp, CO₂e scope 2 (1.000 ton; ton/Mkr) ¹ 60; 0.1 66; 0.1 81; 0.2 115; 0.3 121; 0.4 125; 0.3 198; 0.5 192; 0.6 196; 0.7 192; 0.6 218; 0.8 Indirekta utsläpp, CO₂e scope 3 användning av sålda produkter (Mton) 249 272 294 291 249 331 Farligt avfall (ton; kg/Mkr) 40,860; 81 39,076; 73 36,800; 80 53,314; 148 51,712; 159 50,909; 122 38,601; 102 31,941 ; 99 27,649 ; 95 27,824 ; 92 24,944 ; 90 Nettoomsättning, Industriverksamheten (Mdr kr) 505,0 533,3 459,7 361,1 326,5 418,4 378,3 323,8 291,5 303,6 276,0 Olycksfallsfrekvens (Antal olyckor per 1.000.000 timmar) 4,50 5,40 5,00 5,15 4,50 6,10 6,10 5,00 5,30 6,90 7,95 Könsrepresentation total arbetsstyrka, (% Män/Kvinnor) 77; 23 78; 22 78; 22 79; 21 81; 19 81; 19 81; 19 81; 19 82; 18 Könsrepresentation bland chefer (% Män/Kvinnor) 74; 26 75; 25 76; 24 77; 23 80; 20 80; 20 81; 19 81; 19 82; 18 1 I den här 11-årsöversikten sammanfattas historiskt redovisade siffror från Årsredovisningen respektive år utan omräkningar. På sidan 155 är datapunkter omräknade för att beakta förändrad omfattning som påverkar utgångsvärden för Koncernens klimatmål. 216 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION Aktiestatistik Data per aktie 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Resultat, kr¹ 24,78 24,50 16,09 16,12 9,50 17,64 12,25 10,08 6,47 7,42 1,03 Ordinarie utdelning, kr⁸ 8,00 7,50 7,00 6,50 6,00 – 5,00 4,25 3,25 3,00 3,00 Extra utdelning, kr⁸˒ ⁹ 10,50 10,50 7,00 16,00 9,00 – 5,00 – – – – Aktiekurs vid årets slut, (B-aktien), kr 268,60 261,70 188,48 209,65 193,80 156,90 115,95 152,70 106,40 79,10 84,70 Direktavkastning, (B-aktien), %² 6,9 6,9 7,4 10,7 7,7 – 8,6 2,8 3,1 3,8 3,5 Effektiv avkastning, (B-aktien), %³ 10 46 1 16 24 44 -21 47 38 -3 4 P/E-tal (kurs/resultat), (B-aktien)⁴ 10,8 10,7 11,7 13,0 20,4 8,9 9,5 14,8 16,4 10,7 82,2 EBIT-multipel⁵ 6,9 6,7 7,2 8,3 12,5 6,1 6,5 9,9 11,7 7,7 26,3 Utdelningsandel, %⁶ 74,7 73,5 87,0 140,0 158,0 – 82,0 41,0 50,0 40,0 291,0 Eget kapital, kr⁷ 95 87 80 69 72 68 61 52 47 41 39 Avkastning på eget kapital, % 28,5 28,7 20,7 23,4 13,8 27,0 21,3 20,5 14,9 18,4 2,8 1 Resultat per aktie är beräknat som nettoresultat delat med genomsnittligt antal utestående aktier. 2 Föreslagen utdelning i kronor per aktie dividerad med börskurs vid årets slut. 3 Kursförändring under året plus utdelning dividerad med börskurs vid årets ingång. 4 Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie före utspädning. 5 Marknadsvärde vid årets slut plus finansiell nettoskuld och innehav utan bestämmande inflytande dividerat med rörelseresultat. 6 Kontant utdelning dividerad med resultat per aktie före utspädning. 7 Eget kapital för aktieägare i AB Volvo dividerat med antalet utestående aktier vid årets slut. 8 2024 avser styrelsens förslag till årsstämman 2025. 9 Varav 6,50 kronor per aktie för räkenskapsåret 2021 och 9,50 kronor per aktie avseende utdelning av likviden från försäljningen av UD Trucks utbetalad i juli 2021. Övriga aktiedata 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 Antal ägare vid årets slut 396.699 382.200 374.185 362.144 283.731 250.798 245.663 240.521 237.654 234.989 237.871 Antal utestående A-aktier vid årets slut, miljoner 445 445 445 445 448 456 457 459 472 485 492 Antal utestående B-aktier vid årets slut, miljoner 1.588 1.588 1.588 1.588 1.585 1.577 1.576 1.573 156 1.546 1.537 Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 2.033 2.033 2.033 2.033 2.033 2.033 2.032 2.032 2.031 203 2.028 Årlig omsättning A-aktier, Stockholm, miljoner 31,7 36,7 41,1 88,1 65,7 43,8 51,8 46,7 67,2 51,7 86,3 Årlig omsättning B-aktier, Stockholm, miljoner 745,1 820,2 967,5 1.065,9 1.407,6 1.146,1 1.293,8 1.341,3 1.667,9 2.052,1 2.068,7 De största aktieägarna i AB Volvo 31 december 2024 Antal aktier Röstandel, % Kapitalandel, % Industrivärden 190.700.000 28,0 9,4 Geely Holding 88.474.625 14,7 4,4 AMF Försäkring & Fonder 74.277.298 5,6 3,7 Alecta 53.893.010 4,0 2,7 BlackRock 75.269.662 2,4 3,7 AFA Försäkring 15.609.773 2,3 0,8 Vanguard 70.455.409 2,3 3,5 Swedbank Robur Fonder 91.032.889 1,8 4,5 Fjärde AP-fonden 10.960.288 1,6 0,5 Capital Group 67.953.697 1,1 3,3 Totalt 738.626.651 63,8 36,5 Källa: Modular Finance Aktiefördelning 31 december 2024 Antal aktieägare Röstandel, % Kapitalandel, % 1–1.000 aktier 339.389 2,7 3,2 1.001–10.000 aktier 52.468 5,9 7,1 10.001–100.000 aktier 4.282 3,4 5,0 100.001– 560 88,0 84,7 Totalt 396.699 100,0 100,0 Källa: Euroclear 217 VOLVOKONCERNEN 2024 ÖVRIG INFORMATION Årsstämma den 2 april 2025 AB Volvos årsstämma hålls onsdagen den 2 april 2025. För ytterligare information om årsstämman 2025, se Volvos webbplats, www.volvogroup.se. Volvos valberedning Följande personer är ledamöter i Volvos valberedning: • Fredrik Persson, ordförande i valberedningen, AB Industrivärden • Anders Oscarsson AMF och AMF Fonder • Carina Silberg Alecta • Anders Algotsson AFA Försäkring • Pär Boman, styrelsens ordförande. Samtliga ledamöter utsågs av årsstämman 2024. Valberedningen har bland annat till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, av styrelsens ordförande och i förekommande fall revisorer. Valberedningen föreslår också arvoden till styrelsen. Preliminär finansiell kalender Årsstämma 20252 april 2025 Rapport över det första kvartalet 202523 april 2025 Rapport över det andra kvartalet 202517 juli 2025 Rapport över det tredje kvartalet 202517 oktober 2025 Rapporterna finns tillgängliga på www.volvogroup.se samt på www.volvogroup.com vid publiceringstillfället och sänds också elektroniskt till de aktieägare som anmält att de vill ha Volvokoncernens finansiella information. Historiska tidsserier över Volvokoncernens marknadsinformation och aktiedata publiceras regelbundet på www.volvogroup.se samt på www.volvogroup.com. Kontaktuppgifter Investor Relations: Johan Bartler+46 739 02 21 93 Anders Christensson +46 765 53 59 66 E-mail: [email protected] Corporate Responsibility: Jonas André +46 739 02 63 80 E-mail: [email protected] Aktiebolaget Volvo (publ) 556012-5790 Investor Relations, VGHQ SE-405 08 Göteborg Sweden Tel +46 31 66 00 00 www.volvogroup.com Volvo Construction Equipment presenterade ett nytt ambitiöst produktutbud Läs mer på sidan 29 AB Volvo (publ) • 405 08 Göteborg • Telefon 031 66 00 00 • www.volvogroup.se AB Volvo, Investor Relations och Group Accounting

AI Terminal

More from Volvo Group

Talk to a Data Expert