Svenska Handelsbanken

Annual Report (ESEF) • Feb 27, 2025

NHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-01-012024-12-31NHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-01-012023-12-31NHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-12-31NHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-12-31NHBDILHZTYCNBV5UYZ312022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312022-12-31ifrs-full:SharePremiumMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMemberiso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:sharesNHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-12-31ifrs-full:ReserveOfInsuranceFinanceIncomeExpensesFromInsuranceContractsIssuedExcludedFromProfitOrLossThatWillBeReclassifiedToProfitOrLossMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-01-012024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfInsuranceFinanceIncomeExpensesFromInsuranceContractsIssuedExcludedFromProfitOrLossThatWillBeReclassifiedToProfitOrLossMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-12-31ifrs-full:SharePremiumMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-12-31ifrs-full:ReserveOfInsuranceFinanceIncomeExpensesFromInsuranceContractsIssuedExcludedFromProfitOrLossThatWillBeReclassifiedToProfitOrLossMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312022-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312022-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312022-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312022-12-31ifrs-full:ReserveOfInsuranceFinanceIncomeExpensesFromInsuranceContractsIssuedExcludedFromProfitOrLossThatWillBeReclassifiedToProfitOrLossMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312022-12-31NHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-01-012023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-01-012023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfInsuranceFinanceIncomeExpensesFromInsuranceContractsIssuedExcludedFromProfitOrLossThatWillBeReclassifiedToProfitOrLossMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberNHBDILHZTYCNBV5UYZ312023-12-31ifrs-full:SharePremiumMember 2024Års- och hållbarhetsredovisning Handelsbanken bildades 1871. I dag, drygt 150 år senare, är vi en av världens starkaste banker. Vårt sätt att driva bank bygger på tilltro och respekt för den enskilda människan, såväl kunder som medarbetare. Genom personliga relationer, lång siktighet och en stark lokal förankring skapar vi värde i varje kundmöte. Vår ambition är att ge det bästa erbjudandet inom finansiering, sparande och rådgivning. Med nöjda kunder ser vi goda möjligheter till fortsatt stark affärsutveckling och lönsam tillväxt till låg risk. Våra hemmamarknader är Sverige, Norge, Stor britannien och Nederländerna och vi har även verksamhet i Luxemburg och USA. Sedan 1871 Introduktion Kort information Årsstämma 2025 Handelsbankens årsstämma 2025 hålls onsdagen den 26 mars 2025. Aktieägare som vill delta i årsstämman ska vara registrerade i aktieboken hos Euroclear Sweden AB den 18 mars 2025. Därutöver måste aktieägare antingen anmäla sitt deltagande eller avge sin förhands- röst (poströst) senast den 20 mars 2025. Förvaltarregistrerade aktier måste registreras i eget namn, senast den 20 mars 2025, för att ge rösträtt. Mer information finns på handelsbanken.com/bolagsstamma. Utdelning Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 7,50 kronor per aktie samt en extra utdelning på 7,50 kronor per aktie. Avstämningsdag föreslås till den 28 mars 2025, vilket innebär att aktien handlas utan rätt till utdelning från den 27 mars 2025. Utdelning beräknas skickas ut av Euroclear den 2 april 2025, om stämman godkänner förslaget. Finansiell kalender 2025 5 februari Bokslutskommuniké 2024 26 mars Årsstämma 30 april Delårsrapport januari – mars 2025 16 juli Delårsrapport januari – juni 2025 22 oktober Delårsrapport januari – september 2025 Finansiell information Följande rapporter kan laddas ner från handelsbanken.com: • års- och hållbarhetsredovisningar • delårsrapporter • risk- och kapitalhanteringsrapporter • klimatrapporter • bolagsstyrningsrapporter • ersättningsrapporter • faktaböcker • hållbarhets- och ägarstyrningsrapporter. Distribution Års- och hållbarhetsredovisningen kan beställas genom Investor Relations, telefon 08-701 10 00, eller via handelsbanken.com/ir. Handelsbankens hållbarhetsredovisning 2024 Handelsbankens hållbarhetsredovisning 2024 återfinns på sidorna 259–370 och har upprättats i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS) med undantag för att den presenteras utanför förvaltningsberättelsen och att det är bankens verkställande ledning som är ansvarig för upprättandet. Delar av redovisningen utgör även bankens lagstadgade hållbar- hetsrapport, vilket även inkluderar Taxonomirapporteringen. Redovisningen har granskats av externa revisorer; revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning finns på sidan 372 i Års- och hållbarhetsredovisningen 2024. Svenska Handelsbanken AB (publ) Organisationsnummer: 502007-7862 Styrelsens säte: Stockholm handelsbanken.com This report is also available in English. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 7,50 kronor per aktie (6,50) samt en extra utdelning på 7,50 kronor per aktie (6,50). Ingen annan privatägd bank i världen har högre rating än Handels banken sett till bankernas sammanvägda rating från Fitch, Moody’s och Standard & Poor’s. Handelsbanken erhöll under 2024 utmärkelsen som Årets affärsbank samt Sveriges småföretagsbank i oberoende Finansbarometerns undersökning. Handelsbanken rankas som den säkraste affärsbanken i Europa enligt Global Finance ranking av 500 banker. 35 016 mkr Rörelseresultatet minskade med 4% till 35 016 mkr (36 322). Justerat för jämförelsestörande poster var minskningen 2%. 13,86 kr Resultat per aktie uppgick till 13,86 kr (14,70). 14,6% Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 14,6% (15,9). 40,4% K/I-talet uppgick till 40,4% (37,2). -0,02% Kreditförlustnivån uppgick till -0,02% (0,01). 18,8% Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 18,8% (18,8). Året i korthet Bank på vårt eget sätt Vår människosyn och decentraliserade arbetssätt skapar, tillsammans med vårt unikt långsiktiga perspektiv, kundrelationer som håller genom företagandet och livet. Vi erbjuder våra kunder: En av världens tryggaste banker Finansiell styrka och stabilitet över tid gör Handelsbanken till en bank som kunderna alltid kan räkna med, oavsett konjunktur. Det har bland annat gjort att vi rankas som den säkraste affärsbanken i Europa, och den femte säkraste i världen, av Global Finance. Handelsbanken är den enda stora svenska bank som inte behövt hjälp av vare sig skatte- betalare eller aktieägare vid finanskriser och ingen annan privatägd bank i världen har en bättre sammanvägd rating än Handelsbanken. Samhällsengagemang för kunskap och hållbarhet Vi har lång tradition av engagemang i de samhällen och marknader där vi är verksamma. Vårt samhällsengagemang är fokuserat på att skapa och förmedla kunskap om det vi kan allra bäst – ekonomi. Så bidrar vi till att ge våra kunder bäst förutsättningar att fatta väl underbyggda beslut, och till starka och stabila samhällen. Hos oss är hållbarhet är en integrerad del av vårt långsiktiga sätt att driva bank, och vi stöttar våra kunder i att hantera både möjligheter och utmaningar kopplade till bland annat klimatomställningen. Värde i varje kundmöte För oss startar en långsiktig relation med ett möte mellan människor. Därför ser vi kundmötet som kärnan i Handelsbanken, oavsett om det är vardaglig service via digitala tjänster eller kvalificerad rådgivning vid livets stora händelser. I varje möte kan vi lyssna, lära och säker- ställa att vårt erbjudande möter kundens behov. Det bidrar till bättre beslut och nöjdare kunder. Unik långsiktighet Vi ger alltid våra kunder det långsiktigt bästa rådet, utan att snegla på vad som kortsiktigt är mest lönsamt för banken. Det finns inga volymkrav, budgetar eller centralt bestämda säljmål i banken. Handels banken mäter sin framgång i kundnöjdhet, kostnadseffek- tivitet och lönsamhet. Våra medarbetare som möter kunden inom kontorsrörelsen har inte rörlig ersättning, varken i form av bonus eller provisioner. Det gör oss unikt långsiktiga. Innehåll 1.0 1.0 Inledning 8 1.1 VD-ord 8 2.0 Förvaltningsberättelse, koncernen 10 2.1 Vår bank 12 2.2 Verksamhetens utveckling 18 2.3 Bolagsstyrningsrapport 40 2.4 Förvaltningsberättelse, moderbolaget 58 3.0 Finansiella rapporter 60 3.1 Koncernen 62 Noter, koncernen 68 3.2 Moderbolaget 190 Noter, moderbolaget 198 3.3 Styrelsens och VD:s underskrifter 247 3.4 Revisionsberättelse 248 4.0 Hållbarhet i Handelsbanken 254 4.1 Inledning 256 Hållbarhets redovisning 259 4.2 Allmän information 260 4.3 Miljöinformation 284 4.4 Social information 298 4.5 Bolagsstyrningsinformation 318 4.3 forts. EU-taxonomin – fortsättning 326 4.6 Revisors rapport över översiktlig granskning av Svenska Handelsbanken AB:s (publ) hållbarhetsredovisning 372 5.0 Övrigt 374 5.1 Definitioner och förklaringar 376 5.2 Kontor och kontorschefer 380 1.1 VD-ord1.0 Inledning Ännu mer Handelsbanken Stockholm i februari 2025 Michael Green, verkställande direktör och koncernchef Bäste läsare, Handelsbanken utvecklas som den ska. Vi har under det gångna året stärkt vår konkurrenskraft och därigenom förbättrat förutsättningarna för att fortsätta att nå vårt företagsmål om högre avkastning på eget kapital än jämförbara konkurrenter på våra hemmamarknader. Och – viktigast – våra kunder fortsätter att vara nöjda med sin bank. Ett bokslut redogör för det gångna årets resultat i strikta fakta och exakta siffror. Men bakom siffrorna döljer sig de människor som valt just vår bank som sin bank, och de medarbetare som i tusentals möten skapat värde för våra kunder och därigenom lagt grunden för resultatet. Varför blev då 2024 som det blev? Svaret är att vi varje dag försökt stötta våra kunder ännu lite bättre än dagen innan. Det är så vi bygger vår bank – inte genom att ängsligt jaga den senaste trenden – utan baserat på vår framgångsrika affärsmodell steg för steg göra en bra bank ännu bättre. Arbetet med att förstärka det som särskiljer Handelsbanken har varit mitt fokus under det första året som VD och koncernchef. Också här kan man ställa sig frågan varför? Svaret är enkelt: Vårt adelsmärke – lokal för- ankring med decentraliserat beslutsfattande, kundfokus och tilltron till våra medarbetares vilja och förmåga att ta ansvar och fatta beslut så nära våra kunder som möjligt, ger oss en avgörande fördel i den allt hårdare konkurrensen om kundernas förtroende och affärer. Omställning i fokus Kund- och affärsfokus tillsammans med hög effektivitet är förutsättningar för att vi ska kunna möta våra kunders förväntningar på rådgivning, pro- dukter och mötesplatser med ett konkurrenskraftigt erbjudande. För mig handlar det om sunt förnuft. God effektivitet är en förutsättning för god lönsamhet och därmed möjlighet till att växa långsiktigt med stabil värde- tillväxt. Låga kostnader gör det lättare att ge våra kunder riktigt bra erbju- danden. Och bra erbjudanden och hög service är i sin tur grundläggande för att våra kunder ska vara nöjda med sin bank. Året inleddes därför med att identifiera områden i banken där det fanns behov av förbättringar och därefter vidtogs åtgärder. Eller, om man så vill, ett ökat fokus på att bli ännu mer Handelsbanken. Vi skärpte vårt affärs- fokus ytterligare och effektiviserade banken för att ännu tydligare möta kundernas behov utifrån vår decentraliserade affärsmodell. Vi gjorde om organisationen och förde affärsstödjande funktioner när- mare våra kunder och tog samtidigt bort dubbelarbete. Antalet anställda på centrala enheter har minskats, samtidigt som kollegorna som gör affä- rer och möter kund på våra kontor blivit fler. Successivt ser vi nu resultatet av detta. Resultatet i våra hemmamarknader har förbättrats kvartal för kvartal. Intäkterna steg och under andra halvåret förbättrades även kost- nadseffektiviteten som ett resultat av de strukturella åtgärderna. Under året har vi alltså förstärkt och byggt ut det som fungerar bra och slutat med det som inte skapar värde, precis som det ska vara i Handelsbanken. Bättre effektivitet har gett mer tid för kunden, tid som kunnat användas för bättre kundmöten och fördjupade affärsrelationer med våra kunder. I Handelsbanken är det kontoren som beslutar var och hur vi möter kunderna och hur vi bäst motsvarar deras efterfrågan på att möta oss. Under 2024 har kontorscheferna i delar av Sverige beslutat att öppna mötesplatser på ett 20-tal nya orter för personliga möten med både nya och befintliga kunder. Kundernas förtroende Bankverksamhet är i grunden relativt enkel men inom vissa områden ökar komplexiteten med snabb teknisk utveckling, ständigt ökade regulatoriska krav och en allt mer sammankopplad värld där lokala ekonomier påverkas av omvärldshändelser i realtid. Så i grunden är vår banks verksamhet densamma – lika tidlös som den alltid varit. Det handlar om att ansvarsfullt och tryggt förvalta kapital så förtroendeingivande att det kan omvandlas till utlåning. ” Det handlar om att ansvars- fullt och tryggt för valta kapital så förtroende- ingivande att det kan omvandlas till utlåning.” 8 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 1.1 Inledning VD-ord Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Det är inget litet förtroende. Varenda dag hjälper vi människor att nå finansiella mål och förverkliga idéer och drömmar. För företagaren kan det handla om att kunna investera för att växa. För den unga familjen kan det handla om att köpa bostaden som passar just dem. Och för att hjälpa våra kunder att fatta upplysta beslut bidrar vi med finansiell kunskap och vårt bästa råd för dig som kund. Det är meningsfullt och hedrande. Det är en uppgift stor nog. Vi är en bank, varken mer eller mindre. Och vi försöker inte vara något annat än vad vi i grunden är: en bank som på ett så förtroendeingivande sätt som möjligt förvaltar våra kunders kapital, gör vardagen lite enklare för kunderna och i kraft av vår finansiella stabilitet finns där oavsett konjunktur för att stötta våra kunder – och därigenom dra vårt strå till stacken för en långsiktigt positiv och hållbar samhällsutveckling. Bank på vårt eget sätt Samtidigt är vi inte en bank som andra. Vår särart, som jag ägnat det senaste året åt att förstärka, bygger på tilltro till individen. Det kan låta simpelt men är allt annat än enkelt. Särskilt i en stor organisation är det lätt att vänta på att någon annan ska lösa ett problem eller staka ut en rikt- ning. Men det är inte vårt sätt att driva bank. Tvärtom är det våra medarbetares ansvarstagande som ger oss nöjdare kunder och lägre kostnader. Vårt decentraliserade arbetssätt är inte en organisationskarta – det är en företagskultur som gör det möjligt för oss att över tid generera lönsamhet och en unik finansiell robusthet. Det är ingen slump att vi är den bank som har högst rating vid en sam- manvägning av de ledande kreditvärderingsinstituten Fitch, Moody’s och S&P’s och att vi i Global Finance analys av över 500 banker i hela världen åter blev Europas säkraste affärsbank. Det är inte heller en slump att vi utsågs till Årets affärsbank och Sveriges småföretagsbank, att vårt Private Banking-erbjudande av Prospera rankas som näst bäst i Sverige och att vi enligt SKI:s årliga mätning har nöjdast kunder bland jämförbara banker på samtliga av våra hemmamarknader. Allt är utslag av samma sak – vårt unika sätt att driva bank. Grunden läggs på våra 420 kontor som finns där våra kunder finns och delar deras vardag och verklighet, vilket gör våra beslut bättre. En annan del av vår särart är vår låga risktolerans och vårt oförtrutna arbete med att bygga en robust bank med finansiell styrka och långsiktig uthållighet. Vår affärsmodell tjänar banken väl. Modellen säkerställer både resultatstabilitet och oberoende. Banken har i tider av kraftig makroekono- misk nedgång inte behövt stöd eller garantier från staten eller aktieägarna i form av utspädande nyemissioner. Tvärtom har banken historiskt lånat ut betydande belopp till offentliga institutioner under finansiella kriser. Banken har även i dag omfattande utlåning till offentliga aktörer såsom kommuner, stater och centralbanker och bidrar därigenom till starka och stabila samhällen. Vårt samhällsengagemang Handelsbanken har alltid valt sin egen väg och det har över tid bidragit till finansiell stabilitet, god vinsttillväxt och nöjda kunder. Vår verksamhet vilar på en bred och djup kunskap om ekonomi. Vi vet att våra kunder i ökande omfattning efterfrågar den typen av insikter inom ekonomi och om vad som händer på de finansiella marknaderna. En kund som är upplyst och påläst gör fler och bättre affärer. Vi har därför under året byggt en struktur och fokuserat vårt samhällsengagemang på det vi kan allra bäst – ekonomi. En ny enhet, Foundations and Publishing, har inrättats för att samordna arbetet med att skapa och sprida kunskap i ekonomi- och samhällsfrågor. Förutom av banken fristående forskningsstiftelser, ingår även det obero- ende media huset EFN. Enheten stödjer också bankkontoren i arbetet med att sprida ekonomisk kunskap i lokalsamhället. Avsikten är att sprida insikter som når och gynnar många. Det är så vi bäst skapar värde för våra kunder och samtidigt bidrar med betydande samhällsnytta. Jag vill avslutningsvis rikta ett stort tack till alla de kunder som gett oss förtroendet att vara deras bank, till alla kollegor för hårt arbete under året och till alla aktieägare, för tilltron på Handelsbanken. Vi ska vårda det förtroendet genom att förbättra vår service, förstärka vår lokala beslutskraft, utveckla vårt digitala erbjudande, undvika kostna- der som inte stärker vår konkurrenskraft och framför allt genom att vara lyhörda för våra kunders behov – och hela tiden utveckla banken för att möta och helst överträffa deras förväntningar. Alltid på vårt sätt – personligt, nära och långsiktigt, och alltid med ambitionen att göra jobbet lite bättre, varje dag. Ännu mer Handelsbanken, helt enkelt. 9Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 1.1 2.0 Förvaltningsberättelse, koncernen Förvaltningsberättelse, koncernen 10 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.0 10 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.0 Förvaltningsberättelse, koncernen 10 2.1 Vår bank 12 Idé och mål 12 Vårt arbetssätt 13 Mål och måluppfyllelse 16 2.2 Verksamhetens utveckling 18 Finansiell översikt 2024 18 Verksamhetens utveckling 19 5-årsöversikt koncernen 22 Nyckeltal per år 24 Utveckling per kvartal 25 Segmentinformation 26 Sverige 28 Storbritannien 30 Norge 32 Nederländerna 34 Markets 36 Övriga enheter som inte redovisas i segmenten 37 Aktien och ägarna 38 2.3 Bolagsstyrningsrapport 40 Styrelse 54 Verkställande ledning 57 2.4 Förvaltningsberättelse, moderbolaget 58 Handelsbankens lagstadgade hållbarhetsrapportering uppdelat per område enligt Årsredovisningslagen 6 kap Område Övergripande Miljö Sociala förhållanden och personal Respekt för mänskliga rättigheter Antikorruption Affärsmodell 13–15, 266–268 285 Policy och dess resultat 262–264 287–289 300–301 264, 308 263–264, 319 Risker och riskhantering 79, 119–121 274–277, 286–287 299–301 309–311 320 Mål och resultat 16–17, 278 289–291 304–306 311–312 321 EU-taxonomin 293–295, 326–370 11Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 11Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.1 Vår bank Idé och mål Idé Handelsbanken skapar värde genom unika kundmöten. Genom tilltro till människan, stark lokal förankring och ett decentraliserat arbetssätt skapar vi långsiktiga kund relationer. Genom att driva banken ansvarsfullt, hållbart och med stabila finanser, bygger vi förtroende bland kunder, aktieägare och i vår omvärld. Nöjdare kunder, intäkter som växer snabbare än kostnader och en låg risktolerans skapar en uthållig lönsamhet och förmåga att oberoende av omvärldsläge växa vår affär och vårt kunderbjudande. Mål Handelsbankens mål är att ha högre lönsamhet än genomsnittet för jämförbara konkurrenter på hemmamarknaderna. Handelsbankens lönsamhetsmål syftar till att ge aktieägarna en långsiktigt god värdetillväxt med stigande vinst per aktie över konjunkturcykeln. Med stabila finanser kan banken också stödja sina kunder oavsett läget i omvärlden. Lönsamhet och sund, hållbar verksamhet är avgörande för våra aktieägare som investerat i banken. Dessutom bidrar det till låga finansieringskostnader, god tillväxt och att banken ses som en attraktiv arbetsgivare. Målet ska främst nås genom nöjdare kunder och lägre kostnader än konkurrenterna. 12 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.1 Inledning Förvaltningsberättelse Vår bank Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Vårt arbetssätt Vårt arbetssätt Handelsbanken är en av världens starkaste banker. Vår verk- samhet bygger på en stark lokal förankring, ett decentraliserat arbetssätt, stabila finanser och låg risk. Genom våra kund- möten skapar vi långsiktiga kundrelationer. Det är också i kundmötet som grunden läggs för att utveckla bankens verksamhet i linje med kundens behov. Vi strävar alltid efter att ha det bästa erbjudandet inom finansiering, sparande och rådgivning. Vi driver vår bank ansvarsfullt, hållbart och med omtanke om kunden och samhället. Att driva vår bank på ett ansvarsfullt sätt och med kundens bästa för ögonen är också utgångspunkten för syn på hållbarhet. Vi hjäl- per våra kunder att få god avkastning på spa- rande och tar hänsyn till bland annat sociala frågor, ägarstyrning och miljö i vår kapitalför- valtning. Med våra råd och produkter bidrar vi till att stärka våra kunders förmåga att möta regelverk och krav kopplade till klimatomställ- ning och andra hållbarhetsrisker. För oss är hållbarhet ingenting nytt eller främmande. Det är på det sätt vi drivit vår bank i över 150 år. Stabila finanser Våra stabila finanser är utgångspunkten för att skapa bestående värden för kunder och ägare, samtidigt som vi bidrar till en positiv samhälls- utveckling. Tack vare våra stabila finanser kan vi stötta våra kunder oavsett konjunktur och andra omvärldsfaktorer. Men för att upprätt- hålla våra stabila finanser måste vi också om- famna de möjligheter och hantera de risker som hållbarhet innebär. Vi är en del av sam- hället och vill bidra till en hållbar utveckling. För oss är mötet med kunden centralt. Vi erbjuder personliga kundmöten – oavsett om kunden väljer att kontakta oss digitalt, per tele- fon eller med ett besök på något av våra kontor. Därför finns alltid ett samlat kundansvar på det 13Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.1 kontor som ligger närmast kundens geogra- fiska hemvist. De senaste åren har vi också stärkt de lokala kontorens specialistkompe- tens, samtidigt som de också alltid har tillgång till hela bankens samlade affärsstödjande expertis, inom till exempel finansiell rådgivning, Private Banking och hållbarhet. Att våra kunder har möjlighet att få träffa den som bestämmer är en förutsättning för bra kundmöten och bidrar till snabbare, bättre beslut och nöjdare kunder. Kundens förtroende byggs på lång sikt, men vinns och vårdas vid varje kundmöte. Kundmötet är nyckeln Samtidigt ser vi kundmötet som nyckeln i vårt bidrag till en hållbar samhällsutveckling. Efter- frågan på produkter och tjänster som stöder hållbar omställning växer. Vi arbetar därför kontinuerligt för att utveckla vårt erbjudande, i linje med dessa behov, oavsett om det handlar om finansiering, sparande och investeringar eller rådgivning. Handelsbankens decentraliserade arbets- sätt genomsyrar hela banken. Kontorens själv- ständighet ger en mycket stark lokal förankring och långsiktiga kundrelationer, något som bidragit till att ge banken en särställning som en robust och stabil bank, till gagn för både bankens kunder och samhället i stort. Korta beslutsvägar ger snabbare anpassningsför- måga till olika förändringar på lokala markna- der och möjlighet att snabbt ta tillvara nya affärsmöjligheter. Stöd och kunskap Handelsbanken engagerar sig lokalt genom initiativ och aktiviteter inom föreningslivet och välgörande verksamheter, ofta med fokus på att sprida kunskap om ekonomi i skolor och universitet. Handelsbanken har sedan början av 1960-talet lämnat bidrag till ekonomisk forskning, framförallt genom avsättningar till två fristående forskningsstiftelser: Tore Browaldhs stiftelse samt Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse. Stiftelserna tillhör de viktigaste anslagsgivarna till ekonomisk forsk- ning i Sverige. 2024 beviljades 243 anslag till forskning och kunskapsspridning på lärosäten i hela Sverige, till ett totalt belopp om 265 mil- joner kronor. Vi strävar efter att ge våra kunder bästa möj- liga förutsättningar att fatta välgrundade eko- nomiska beslut, eftersom vi vet att en god förståelse för ekonomi skapar nöjdare kunder. Genom personliga råd på kontoren, snabb hjälp i sociala medier och nyheter via EFN erbjuder vi stöd och kunskap för både små och stora ekonomiska frågor. Jämställdhet, mångfald och en inkluderande kultur är en självklar del av våra grundläggande värderingar och vårt dagliga arbete. Detta ska- par en god och inkluderande arbetsmiljö, där olika bakgrunder, erfarenheter och utbildningar bidrar med värdefulla perspektiv till verksam- heten. Banken har en långsiktig syn på relatio- ner, både till kunder och medarbetare, och varje rekrytering är betydelsefull. Oavsett mötesplats ger vi alltid kunden vårt bästa råd utan att snegla på vad som kortsik- tigt är den mest lönsamma produkten för ban- ken. Med vårt bästa råd bygger vi förtroende- fulla relationer med våra kunder. Produkter och tjänster utvecklas kontinuerligt för att ha ett 14 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.1 Inledning Förvaltningsberättelse Vår bank Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt konkurrenskraftigt erbjudande och därmed förbättra lönsamheten med bibehållen låg risk. Hållbarhet är tydligt integrerat i både i kund- relation och erbjudande. Genom ett strukturerat arbete som tar sin utgångspunkt i bankens idé och arbetssätt är vi robusta i kriser och mer attraktiva att inves- tera i, vara kund hos och arbeta för. Då kan vi stödja kunderna i deras hållbarhetsomställning och bidra till att Sverige når nettonollutsläpp 2045 samt Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till nära 1,5 grader. Oavsett var i banken arbetet utförs ska det vara självklart som medarbetare i Handelsbanken att stå bakom nya hållbarhetsregelverk och andra initiativ för hållbart företagande, till exem- pel Global Compact. Vi arbetar löpande för att minska utsläppen i vår egen verksamhet och erbjuder produkter, tjänster och rådgivning som främjar en hållbar omställning för våra kunder. Våra medarbetare som möter kunden inom kontorsrörelsen har inte rörlig ersättning, vare sig i form av bonus eller provisioner. De har därför inga personliga ekonomiska incitament att försöka övertyga kunden om att en viss tjänst eller produkt passar bäst. Det finns heller inga volymkrav, budgetar eller centralt bestämda säljmål i banken. Istället mäter banken sin framgång i kundnöjdhet, kostnadseffektivitet och lönsamhet. Stabila finanser är en förutsättning för för- mågan att göra alla de affärer banken och våra kunder önskar göra – med goda villkor. Med stabila finanser kan vi stödja våra kunder oav- sett omvärldsläge. Finansiell stabilitet ger inte bara flexibilitet och handlingsfrihet, utan även lägre finansieringskostnader och bidrar där- med till högre lönsamhet. Handelsbanken byg- ger sina finanser på helt kommersiella villkor och har inte behövt finansiellt stöd från staten, centralbanker eller aktieägare under tider av oro på de finansiella marknaderna. Handels- banken är den bank som har högst kreditrating av samtliga jämförbara privatägda banker och högst rating globalt vid en sammanvägning av de ledande kreditvärderingsinstituten Fitch, Moody’s och S&P’s ratings. En av världens säkraste banker Handelsbankens höga placering i Global Finances ranking av världens säkraste banker är en bekräftelse på att vår affärsmodell, som präglas av låg risktolerans och höga kredit- kvalitet, är både hållbar och framgångsrik. Bankens låga risktolerans innebär att vi medvetet undviker att delta i affärer med hög risk, även om ersättningen för ögonblicket är hög. Den låga risktoleransen upprätthålls genom en stark riskkultur som är uthållig över tid och som gäller på alla områden i koncernen. Det är viktigt för banken att kreditgivningen grundas på en bedömning av varje enskild kunds återbetalningsförmåga. Vår kreditpolicy, som bygger på vår låga risktolerans, och vår hållbarhetspolicy lägger grunden för att vi kan vara en bank som inte bara strävar efter bättre lönsamhet utan också hanterar hållbarhet som en integrerad del av vår verksamhet. Detta inkluderar hur vi arbetar med klimatrisker till exempel genom att bedöma effekterna av översvämningsrisker, uppvärmning, företagskunders omställnings- risker och andra hållbarhetsrelaterade utma- ningar som kan påverka såväl våra säkerheter som våra kunders tillgångar. Genom åren har vår modell ständigt testats. I upp- och nedgång, i bra och dåliga tider har vår modell fungerat. Men den är inte – och har aldrig varit – statisk. Vi måste ständigt utveck- las och möta våra kunders behov. Så kommer vi att fortsätta, att med hög effektivitet och lyhördhet, skapa tillväxt och generera god lön- samhet och hög avkastning till våra aktieägare. En uppdelning per område för Handelsbankens upp- rättade lagstadgade hållbarhetsrapport enligt Årsredo- visningslagen 6 kap återfinns i tabellen på sidan 11. 15Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.1 Mål och måluppfyllelse Mål och måluppfyllelse Företagsmål Räntabilitet på eget kapital 1973–2024 1) Handelsbankens mål är att ha högre lönsamhet än genomsnittet för jämförbara konkurrenter på hemmamarknaderna. Måluppfyllelse Bankens bedömning är att Handelsbanken även 2024 uppnådde företagsmålet att ha högre lönsamhet än genomsnittet för jämför- bara konkurrenter på hemmamarknaderna. En preliminär avsättning till resultatandels- systemet Oktogonen avseende resultatåret 2024 gjordes med ett belopp som uppgick till -96 miljoner kronor (-83). 1) För perioden fram till och med 2002 ingår endast svenska banker och under perioden 2003– 2012 endast nordiska banker. 2) Samtliga banker ingående i jämförelse- gruppen hade vid denna årsredovisnings fast- ställande ännu ej publi- cerat sina års bokslut för 2024. Mest nöjda kunder För att uppnå företagsmålet ska banken bland annat ha nöjdare kunder än jämförbara konkurrenter. Kvaliteten på produkter, tjänster och service ska därför minst motsvara och helst överträffa kundernas förväntningar. Utfall Handelsbanken behåller sin stabila och starka position vad gäller kund- nöjdhet, genom att ha nöjdare privat- och företagskunder än genom- snittet för branschen på samtliga hemmamarknader. Nöjda kunder och stabila relationer är ett mått på att bankens sätt att arbeta fungerar. Kostnadseffektivitet Företagsmålet ska också nås genom att kostnadseffektiviteten ska vara högre än i jämförbara konkurrenter. Utfall Handelsbankens omkostnader i relation till intäkter uppgick till 40,4% (37,2). Motsvarande nyckeltal för ett vägt genomsnitt av jämförelse- banker på hemmamarknaderna bedöms uppgå till 40,6% (38,9). Kostnader/Intäkter, 2020–2024 0 20 40 60 80 100 NederländernaNorgeStorbritannienSverige 0 20 40 60 80 100 NederländernaNorgeStorbritannienSverige Handelsbanken Branschgenomsnitt Källa: SKI/EPSI 2024 Handelsbanken Branschgenomsnitt Källa: SKI/EPSI 2024 Handelsbanken Jämförelsebanker på hemmamarknaderna (viktat snitt) 2) Handelsbanken Jämförelsebanker på hemmamarknaderna (viktat snitt) -10 -5 0 5 10 15 20 25 30 -24-22-20-18-16-14-12-10-08-06-04-02-00-98-96-94-92-90-88-86-84-82-80-78-76-74 -92-90 0 10 20 30 40 50 60 70 20242023202220212020 Kundnöjdhet privatkunder 2024 Index Kundnöjdhet företagskunder 2024 Index 16 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.1 Inledning Förvaltningsberättelse Vår bank Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Rating Handelsbanken ska ha en hög rating hos de externa ratinginstituten. Utfall Ingen annan privatägd bank i världen har högre rating än Handels banken sett till bankernas sammanvägda rating från Fitch, Moody’s och Standard & Poor’s. Samtliga av bankens kreditratingar bekräftades på oförändrad nivå under 2024. Kapital Bankens kapitalmål innebär att kärnprimärkapitalrelationen, under normala förhållanden, ska överstiga det kärnprimärkapitalbehov som Finans inspektionen kommunicerar till banken med 1–3 procentenheter. Banken ska även i övrigt uppfylla de kapitalkrav som myndigheterna beslutar om. Utfall Kärnprimärkapitalrelationen uppgick vid utgången av året till 18,8% (18,8). Banken bedömer att det samlade kärnprimärkapitalbehovet enligtFinans inspektionen vid utgången av året uppgick till 14,85%. Kreditkvalitet Handelsbanken har låg risktolerans. Detta innebär att krediternas kvalitet aldrig får åsidosättas för att nå högre volym eller högre marginal. Utfall Kreditförlusterna bestod av nettoåterföringar och uppgick till 601 miljo- ner kronor (-141). I relation till utlåningen uppgick kreditförlusterna till -0,02% (0,01). Under de senaste tio åren, det vill säga sedan 2015, har bankens genomsnittliga kreditförlustnivå uppgått till 0,04%. Det ska jämföras med genomsnittet för övriga stora nordiska banker som under samma period uppgick till 0,09%. Kärnprimärkapitalrelation, 2020–2024 Nordiska bankers rating Handelsbanken Övriga nordiska banker 0 5 10 15 20 25 20242023202220212020 -0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 202420232022202120202019201820172016201520142013201220112010200920082007 Kreditförluster i % av utlåning 2007–2024 % Standard & Poors Fitch Moody´s 31 december 2024 Lång- fristig Kort- fristig Lång- fristig Kort- fristig Lång- fristig Kort- fristig Handelsbanken AA- A-1+ AA F1+ Aa2 P-1 DNB AA- A-1+ Aa2 P-1 Nordea AA- A-1+ AA- F1+ Aa3 P-1 SEB A+ A-1 AA F1+ Aa3 P-1 Swedbank A+ A-1 AA F1+ Aa3 P-1 Danske Bank A+ A-1 AA- F1 A1 P-1 Källa: SNL 17Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.1 2.2 Verksamhetens utveckling Finansiell översikt 2024 Finansiell översikt 2024 13,86 kr Resultat per aktie uppgick till 13,86 kr (14,70). 14,6% Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 14,6% (15,9). 40,4% K/I-talet uppgick till 40,4% (37,2). -0,02% Kreditförlustnivån uppgick till -0,02% (0,01). 18,8% Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 18,8% (18,8). 15 kr Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 7,50 kr per aktie (6,50) samt en extra utdelning på 7,50 kr per aktie (6,50). Stabil lönsamhet till följd av motståndskraftiga intäkter och förbättrad kostnadseffektivitet Rörelseresultatet ökade kontinuerligt från årets första kvartal. Intäkterna ökade, åtgärder vidtogs för förbättrad kostnadseffektivitet och kreditförluståterföringarna steg. Räntenettot var stabilt trots en negativ marginalpåverkan av sänkta centralbanksräntor. En fortsatt stark utveckling inom spar- affären bidrog till att provisionsnettot under året nådde den högsta nivån hittills. För att stärka bankens effektivitet och konkurrenskraft har sedan inledningen av året effektiviseringspotential identifierats, främst inom centrala och affärsstödjande enheter, och löpande åtgärdats. Den totala bemanningen i banken, det vill säga antal anställda och externa resurser, minskade netto i kon- cernen med 778 personer eller 6% sedan utgången av det första kvartalet trots ökad bemanning i kontorsrörelsen till följd av ökad kundaktivitet. Merparten av effektiviseringsinitiativen var genomförda vid utgången av året och dessa har, utöver att sänka kostnadsnivån, ytterligare stärkt bankens kostnadskultur. Ökad lokal närvaro på ett 20-tal nya platser och affärstillväxt med nöjda kunder Banken var under året den största aktören avseende nettoinflöde i den svenska fondmarknaden. Kund- och rådgivningsaktiviteten, gentemot både privat- och företagskunder, ökade under året, och under årets sista kvartal ökade utlåningsvolymerna igen på samtliga hemmamarknader – för första gången under nära 5 år. Kundernas ökade aktivitet och efterfrågan att fysiskt kunna träffa banken lokalt innebar att banken under året utökade tillgängligheten till rådgivning och service på drygt 20 nya platser. Banken fortsatte även att stärka den lokala tillgängligheten till specialister på kontor, exempelvis inom Private Banking och tjänstepension. Oberoende undersökningar visar att även under 2024 hade banken nöjdare kunder än genomsnittet för jämförbara konkurrenter i hem- mamarknaderna, både bland privat- och företagskunder. Banken utsågs även till Årets Affärsbank i Sverige och, för 13:e året i rad, till Sveriges småföretagsbank. Ökad utdelning och stark finansiell position Banken särskiljer sig som en av världens stabilaste banker, vilket återspeglas i att ingen annan privatägd bank i världen har en högre sammanvägd kreditrating från de ledande ratinginstituteten. Förklaringen är en lokalt förankrad, långsiktig och kundnära affärsmodell med låg risktolerans som verkar från en finansiell styrkeposition. Bankens ordinarie måltalsintervall för kärnprimärkapital- relationen är 1–3 procentenheter över myndighetskravet från Finansinspektionen. Givet aktuellt omvärldsläge och för att särskilja banken som en förstklassig motpart och en av världens tryggaste banker föreslås till bolagsstämman en utdelning på en nivå som innebär en kärnprimär kapital- relation knappt under 4 procentenheter över myndighetskravet. Ny bedömning för erforderlig kapitalnivå sker löpande. 18 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Inledning Förvaltningsberättelse Verksamhetens utveckling Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Verksamhetens utveckling Verksamhetens utveckling Rörelseresultatet minskade med 4% till 35 016 mkr (36 322). Justerat för jämförelsestörande poster var nedgången 2%. Intäkterna ökade till 62 345 mkr (62 249). Kostnaderna uppgick till -25 209 mkr (-23 182). K/I-talet uppgick till 40,4% (37,2). Kreditförlustnivån uppgick till -0,02% (0,01). Periodens resultat uppgick till 27 456 mkr (29 114). Resultat per aktie uppgick till 13,86 kr (14,70). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 14,6% (15,9). Kärnprimärkapitalrelationen efter avdrag för utbetald och föreslagen utdelning uppgick till 18,8% (18,8). Intäkter mkr Helår 2024 Helår 2023 För- ändring Räntenetto 46 841 47 578 -2% Provisionsnetto 11 726 11 139 5% Nettoresultat av finansiella transaktioner 3 103 2 661 17% Övrigt 675 871 -23% Summa intäkter 62 345 62 249 0% Räntenettot minskade med 2%, eller 737 mkr, till 46 841 mkr (47 578). Valutakurseffekter bidrog med 163 mkr. Sammantaget bidrog netto effekten av marginaler och finansierings- kostnader med -591 mkr. Lägre affärsvolymer påverkade räntenettot med -380 mkr. Dag- effekten uppgick till 99 mkr. Lägre kostnader för insättningsgarantier påverkade med 10 mkr. Övriga effekter uppgick till -38 mkr. Provisionsnettot ökade med 5% till 11 726 mkr (11 139). Fond-, depå- och övriga kapital- förvaltningsprovisioner ökade med 9% till 7 151 mkr (6 531), varav fondprovisionsintäk- terna ökade med 8% till 5 980 mkr (5 534). Courtageintäkterna ökade med 7% till 449 mkr (420). Betalningsprovisionsnettot ökade med 3% till 1 802 mkr (1 758), varav kortprovisions- nettot uppgick till 995 mkr (1 053). Ut- och inlåningsprovisioner minskade med 12% till 1 017 mkr (1 156). Försäkringsprovisioner ökade till 776 mkr (673). Rådgivningsprovisio- nerna uppgick till 208 mkr (236). Övrigt provi- sionsnetto uppgick till 324 mkr (365). Nettoresultatet av finansiella transaktioner ökade med 17%, eller 442 mkr, till 3 103 mkr (2 661). Den kunddrivna affären i Handels- banken Markets förbättrade resultatet med 129 mkr till 1 220 mkr (1 091). Bidraget från bankens likviditetsportfölj förbättrades med 58 mkr till 253 mkr (195). Realisering av omräk- ningsreserven i det finska dotterbolaget Rahoitus, i samband med likvidering av bola- get, bidrog med 178 mkr. Övrigt nettoresultat av finansiella transaktioner, främst hänförliga till ineffektivitet i bankens säkringsrelationer samt marknadsvärdeförändringar på derivat för hantering av ränte- och valutarisk i bankens finansiering, uppgick till 1 452 mkr (1 375). Försäkringsnettot minskade med -71 mkr till 422 mkr (493). Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning sjönk med -39 mkr och uppgick till 297 mkr (336). Försäkringsresultatet uppgick till 126 mkr (157). Resterande intäktsposter uppgick till 252 mkr (379). Kostnader Personalkostnaderna ökade med 15%, eller 2 089 mkr, till -15 731 mkr (-13 642). Under året uppgick omställningskostnader relaterade till avtal om avslutad anställning till -472 mkr. Avsättning och reservering till Oktogonen upp- gick till -255 mkr (-285), varav -159 mkr avsåg resultatåret 2023. Valutakurseffekter uppgick till -50 mkr. Justerat för omställningskostna- derna, Oktogonen och valutakurseffekter ökade personalkostnaderna med 12%. Ökningen för- klaras av fler medarbetare, årlig lönerevision, växling av externa resurser till anställda och en högre kostnad för intjänande av pensioner med anledning av en lägre diskonteringsränta vid ingången av året jämfört med föregående år. Vid utgången av året uppgick antalet medar- betare till 11 976 personer (12 017) och den totala bemanningen, det vill säga inklusive externa resurser, minskade med 705 personer eller 5% och uppgick till 12 571 (13 276). Minskningen från det första kvartalet var 778 personer, eller 6%. Medelantalet anställda under året ökade med 5% till 12 224 medarbe- tare (11 683). Av ökningen förklaras 4 procent- enheter av fler medarbetare i kontorsrörelsen och 1 procentenheter inom bankens IT-utveck- ling och då via konsultväxling. Övriga kostnader minskade med 4% till -7 474 mkr (-7 796), främst till följd av färre externa resurser. Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar ökade med 15% till -2 004 mkr (-1 743). Kreditförluster mkr Helår 2024 Helår 2023 För- ändring Kreditförluster, netto 601 -141 742 Kreditförluster i % av utlåning till allmänheten -0,02 0,01 Kreditförlusterna bestod av nettoåterföringar och uppgick till 601 mkr (-141), varav 455 mkr avsåg återföring av expertbaserad reservering som vid utgången av året uppgick till 149 mkr (604). Kreditförlustnivån uppgick till -0,02% (0,01). Statliga avgifter Statliga avgifter uppgick till -2 733 mkr (-2 624). Riskskatten uppgick till -1 655 mkr (-1 644). Resolutionsavgiften uppgick till -1 031 mkr (-980). Bank of England Levy uppgick till -47 mkr (-). Skatter Den effektiva skattesatsen i kvarvarande verk- samhet uppgick till 22,3% (23,2). Avvikelsen mot bolagsskattesatsen i Sverige om 20,6% förklaras främst av högre skattesats i den brit- tiska verksamheten samt ej avdragsgilla kost- nader på efterställda skulder. Den effektiva skattesatsen i total verksam- het (inklusive avvecklad verksamhet) uppgick till 22,3% (22,8). 19Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Avvecklad verksamhet Handelsbanken ingick den 31 maj 2023 avtal om avyttring av verksamheten i Finland som rör privatkunder, livförsäkringsrörelsen samt små- och medelstora företag. Affären beträf- fande små- och medelstora företag slutfördes i början av september 2024. Försäljningen av verksamheten rörande privatkunder och liv- försäkringsrörelsen i Finland slutfördes i början av december 2024. Resultatet hänförligt till avvecklad verksam- het efter skatt uppgick till 234 mkr (1 209). Realisationsresultat hänförligt till avyttringen av verksamheten, exklusive försäljningskost- nader, uppgick till 4 mkr (-). Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar i avyttrings- gruppen uppgick till -446 mkr (-). Intäkterna minskade med 19% till 2 284 mkr (2 829), varav räntenettot minskade med 20% till 1 895 mkr (2 368). Kostnaderna ökade med 5% till -1 369 mkr (-1 306). Kreditförlusterna bestod av nettoåterföringar och uppgick till 53 mkr (41). Engångsposter och särskilda poster i rörelseresultatet mkr Helår 2024 Helår 2023 Särskilda poster Oktogonen: justering avsättning föregående år (personalkostnader) -159 -202 Oktogonen: reservering för innevarande år (personalkostnader) -96 -83 Engångsposter Omställningskostnader -472 Återföring av inbetald moms i samband med försäljning av kortinlösen verksamhet (intäkter) 158 Summa -727 -127 Valutakurseffekter Valutakurseffekter jämfört med föregående år mkr Helår 2024 Räntenetto 163 Provisionsnetto 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner 0 Övriga intäkter 0 Summa intäkter 171 Personalkostnader -50 Övriga kostnader -25 Avskrivningar -3 Summa kostnader -78 Kreditförluster, netto -2 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 Statliga avgifter 5 Rörelseresultat 95 Affärsutveckling Medelvolymen utlåning till allmänheten i hemma- marknaderna uppgick till 2 254 mdkr (2 277). Medelvolymen in- och upplåning från all- mänheten i hemmamarknaderna uppgick till 1 253 mdkr (1 255). Totalt förvaltat kapital i koncernen ökade med 16% under året och uppgick vid årets utgång till 1 192 mdkr (1 028), varav 1 107 mdkr (949) var placerat i bankens fonder. Netto flödet i bankens fonder uppgick till 35,1 mdkr (17,3). Av nettoflödet på den svenska fondmarknaden under året placerades 18% iHandelsbankens fonder, och därmed var Handels banken största aktör avseende ny- sparande på den svenska fondmarknaden. Bankens marknadsandel av den totala fond- volymen i Sverige uppgick till 11,6%. Rating mkr Lång- fristig Kort- fristig Counter- party risk rating Standard & Poor’s AA- A-1+ AA- Fitch AA F1+ AA+ Moody’s Aa2 P-1- Aa1 Bankens starka kreditbetyg innebär att ingen annan privatägd bank i världen har en högre sammantagen rating från de tre ledande ratinginstituten. Samtliga av bankens kredit- ratingar har bekräftats på oförändrad nivå under 2024. I juni 2024 ändrade Moody’s bankens utsikter till stabila (negativa). Även utsikterna från Fitch och Standard & Poor’s är stabila. Finansiering och likviditet Handelsbanken har över decennier verkat kon- servativt med en låg riskprofil i finansieringen. Finansieringsstrategin vilar på ett diversifierat och balanserat nyttjande av flera stabila finan- sieringskällor bestående av inlåning från hus- håll, små och medelstora företag och inlåning från icke finansiella företag samt marknads- finansiering diversifierad i olika typer av skuld- instrument i olika valutor. Långfristiga tillgångar finansieras med lång- fristiga stabila skulder i form av stabil marknads- finansiering och långfristig stabil inlåning från all- mänheten. Kortfristiga skulder, i form av övrig inlåning från allmänheten och kortfristig mark- nads-finansiering, matchas av kortfristiga till- gångar samt en likviditetsreserv om 777 mdkr (763 vid utgången av 2023). Av reserven place- ras 92% hos centralbanker och innehav av statsobligationer. Resterande delar placeras till allra största del i innehav i likvida säkerställda obligationer. Ränterisken i obligationsinnehaven säkras med derivat och innehaven marknads- värderas fortlöpande i sin helhet. Bankens låga pantsättningsgrad av tillgång- arna skapar ett outnyttjat emissionsutrymme av säkerställda obligationer, vilket i praktiken verkar som en ytterligare buffert ur ett likviditetspersek- tiv. Den låga pantsättningsgraden innebär dess- utom ett skydd för innehavare av bankens seni- ora obligationer. Kvoten mellan icke pantsatta tillgångar och icke säkerställd marknadsfinan- siering uppgick till 252% (261% vid utgången av 2023). Koncernens Liquidity Coverage Ratio (LCR), beräknad enligt EU-kommissionens delegerade akt, uppgick vid utgången av året till 207% (210% vid utgången av 2023). Net Stable Fun- ding Ratio (NSFR) uppgick vid utgången av året till 124% enligt CRR2 (120% vid utgången av 2023). Totalt under året uppgick emissionsvolymen av obligationer till 161 mdkr (239), varav 121 mdkr (163) i säkerställda obligationer och 34 mdkr (67) i seniora obligationer, varav 17 mdkr i nedskrivningsbar skuld (11). Under året emitte- rades ett tidsbestämt förlagslån om 6 mdkr (9). Av den under året emitterade volymen lång- fristiga obligationer gjordes 29 mdkr under Bankens ramverk för gröna obligationer (22), i fler talet skuldklasser. Kapital Kärnprimärkapitalrelationen efter föreslagen utdelning uppgick vid utgången av året till 18,82%. Banken bedömer att kärnprimär- kapitalkravet, inklusive Pelare 2-vägledning, vid samma tidpunkt uppgick till 14,85% eller 123 mdkr. Kärnprimärkapitalkravet i Pelare 2 20 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Inledning Förvaltningsberättelse Verksamhetens utveckling Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt utgör 1,7 procentenheter (0,5 procentenheter Pelare 2-vägledning och 1,2 procentenheter Pelare 2-krav), motsvarande 14 mdkr. Det kontra cykliska buffertkravet uppgick till 2,0%. Den totala kapitalrelationen uppgick vid utgången av kvartalet till 23,4%. Banken upp- skattar att totalt kapitalkrav, inklusive Pelare 2-vägledning, vid samma tidpunkt uppgick till 19,0%, motsvarande 157 mdkr. Totalkapital- kravet i pelare 2, inklusive Pelare 2-vägledning, utgör 2,3 procentenheter, motsvarande 19 mdkr. Bankens kapitalmål innebär att kärnprimär- kapital-relationen, under normala förhållanden, ska överstiga kärnprimärkapital-kravet, inklusive Pelare 2-vägledning, med 1–3 procentenheter. Bankens kapitalisering låg därmed över mål- intervallet. Finansiell styrka skapar trygghet och förtro- ende samt förutsättningar för tillväxt. För resultat under helåret 2024 föreslås till bolagstämman en utdelning om 15,00 kronor per aktie. Utdelnings- förslaget medför en extra kapitalbuffert på 0,97 procentenheter över det långsiktiga måltalsinter- vallet på 1–3 procentenheter över myndighets- kravet från Finansinspektionen. Nivån särskiljer banken som en förstklassig motpart i osäkra tider och bidrar till att tydliggöra bankens finan- siella särställning som en av världens tryggaste banker enligt de ledande internationella rating- instituten. Den extra bufferten innebär även att banken har utökad kapacitet att, oaktat omvärlds händelser, ta betydande ansvar för kreditförsörjning och växa affären i takt med kundefterfrågan. Banken kommer löpande göra en bedömning av erforderlig buffert givet omvärldsläget. Den 1 januari 2025 infördes de första delarna av Bankpaketet, det vill säga EU:s införande av de sista delarna av Basel 3-överenskommelsen. Banken kommunicerade i samband med kvar- talsrapporten för tredje kvartalet att dag 1-effek- ten bedöms innebära en marginell minskning av riskexponeringsbeloppet. Kapitalsituationen konsoliderad situation mkr 31 dec 2024 31 dec 2023 För- ändring Kärnprimärkapitalrelation (i %) 18,8% 18,8% 0,0 Total kapitalrelation (i %) 23,4% 23,9% -0,5 Totalt riskvägt exponeringsbelopp 825 457 836 790 -1% Kärnprimärkapital 155 345 157 576 -1% Totalt kapital 193 191 200 081 -3% Summa eget kapital 210 027 205 085 2% Den totala kapitalbasen uppgick till 193 mdkr (200) och den totala kapitalrelationen uppgick till 23,4% (23,9). Kärnprimärkapitalet uppgick till 155 mdkr (158) och kärnprimärkapitalrela- tionen till 18,8% (18,8). Periodens resultat ökade kärnprimärkapital- relationen med 3,0 procentenheter. Utbetald och föreslagen utdelning påverkade med -3,5 procentenheter. Volymförändringar påverkade med 0,1 procentenhet. Kreditriskmigrationer hade neutral påverkan och nettoeffekten av olika kreditkvalitet på in- respektive utflöden påverkade med 0,2 procentenheter. Riskvikts- golv påverkade med -0,3 procentenheter. Valutakursförändringar hade neutral påverkan. Försäljning av verksamhet i Finland påverkade med 0,3 procentenheter. Övriga effekter påver- kade med 0,2 procentenheter. Ekonomiskt kapital och tillgängliga finansiella resurser Bankens interna bedömning av kapitalbehovet utgår från bankens kapitalkrav, stresstester samt bankens modell för ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC). Detta ställs i relation till bankens tillgängliga finansiella resurser (Available Financial Resources, AFR). Den av styrelsen fastställda målsättningen är att kvo- ten mellan AFR och EC för koncernen ska överstiga 120%. Vid utgången av året uppgick EC för koncernen till 58,9 mdkr (65,5) och AFR till 225,7 mdkr (239,6). Kvoten mellan AFR och EC var därmed 383% (366%). För konsolide- rad situation uppgick EC till 32,7 mdkr (38,4) och AFR till 215,8 mdkr (232,6). Hållbarhet Under första kvartalet konstaterade den stora undersökningen Sustainable Brand Index att Handelsbanken av konsumenter i Sverige upp- fattades som bankbranschens mest hållbara varumärke. Under andra kvartalet publicerade Handels- banken sin Green Bond Impact Report för 2023, där det konstaterades att bankens gröna obligationer bidrog till att under året minska, och undvika, koldioxidutsläpp om drygt 90 000 ton. Under tredje kvartalet publicerade Handels- banken sin första rapport om bankens arbete och strategi för natur och biologisk mångfald, vägledd av ramverket Taskforce on Nature- related Financial Disclosures (TNFD). EU:s Sustainable Finance Disclosures Regulation (SFDR) innebär att kapitalförvaltare måste vara transparenta med hur deras fonder klassificeras utifrån SFDR. Vid utgången av året redovisades 14 av koncernens fonder, motsvarande 22% av förvaltat kapital, i den högsta kategorin (artikel 9), det vill säga i fon- der som har hållbara investeringar som mål. 107 fonder, motsvarande 74% av förvaltad fondvolym, redovisades i den näst högsta kategorin (artikel 8), det vill säga i fonder som främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper. Affärsvolymerna kopplade till bankens håll- barhetsarbete fortsatte att växa. Jämfört med motsvarande period föregående år ökade volymen gröna lån med 42% till 123 mdkr (87), varav gröna bolån ökade med 17% till 41 mdkr (35). Därutöver ökade de hållbarhetslänkade utlåningsfaciliteterna till 144 mdkr (105). Handelsbankens årsstämma 2025 Årsstämman äger rum den 26 mars 2025. Styrelsen föreslår årsstämman en ordinarie utdelning på 7,50 kronor per aktie (6,50) och en extra utdelning på 7,50 kronor per aktie (6,50). Som avstämningsdag för utdelning föreslår styrelsen den 28 mars 2025, vilket betyder att aktien handlas utan rätt till utdel- ning den 27 mars 2025, och att utdelningen beräknas skickas ut av Euroclear den 2 april 2025. Styrelsen föreslår vidare till årsstämman att nuvarande återköpsprogram om maximalt 120 miljoner aktier förlängs ytterligare ett år samt att årsstämman bemyndigar styrelsen att kunna emittera konvertibla skuldebrev i form av AT1-obligationer, i syfte att anpassa bankens kapitalstruktur till vid var tid rådande kapitalbehov. 21Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 5-årsöversikt koncernen 5-årsöversikt koncernen Koncernens resultaträkning mkr 2024 2023 2022 2021 2020 Räntenetto 46 841 47 578 36 614 30 321 29 963 Provisionsnetto 11 726 11 139 10 981 11 458 9 670 Nettoresultat av finansiella transaktioner 3 103 2 661 1 540 1 699 1 217 Riskresultat försäkring 179 194 Försäkringsnetto 422 493 -11 Övriga utdelningsintäkter 16 3 17 2 53 Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat 27 51 -13 63 18 Övriga intäkter 209 325 1 246 555 137 Summa intäkter 62 345 62 249 50 375 44 277 41 252 Personalkostnader -15 731 -13 642 -13 040 -12 452 -13 907 Övriga kostnader -7 474 -7 796 -6 526 -5 577 -5 245 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -2 004 -1 743 -1 646 -1 814 -1 775 Summa kostnader -25 209 -23 182 -21 212 -19 843 -20 927 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 37 136 39 067 29 163 24 434 20 325 Kreditförluster, netto 601 -141 -47 -43 -649 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 13 20 24 14 5 Statliga avgifter -2 733 -2 624 -2 311 -930 -884 Rörelseresultat 35 016 36 322 26 829 23 475 18 797 Skatter -7 795 -8 417 -5 431 -4 627 -4 240 Årets resultat från kvarvarande verksamhet 27 221 27 905 21 398 18 848 14 557 Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet, efter skatt 234 1 209 280 695 1 031 Årets resultat 27 456 29 114 21 678 19 543 15 588 varav tillhör Aktieägare i Svenska Handelsbanken AB 27 451 29 107 21 676 19 527 15 585 varav hänförligt till kvarvarande verksamhet 27 217 27 898 21 395 18 834 14 556 varav hänförligt till avvecklad verksamhet 234 1 209 281 693 1 029 Innehav utan bestämmande inflytande 5 8 1 16 3 Resultat per aktie, total verksamhet, kr 13,86 14,70 10,95 9,86 7,87 efter utspädning 13,86 14,70 10,95 9,86 7,87 Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 13,75 14,09 10,81 9,51 7,35 efter utspädning 13,75 14,09 10,81 9,51 7,35 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr 0,12 0,61 0,14 0,35 0,52 efter utspädning 0,12 0,61 0,14 0,35 0,52 5-årsöversikt för moderbolaget presenteras på sidorna 196–197. 22 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Inledning Förvaltningsberättelse Verksamhetens utveckling Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Koncernens totalresultat mkr 2024 2023 2022 2021 2020 Årets resultat 27 456 29 114 21 678 19 543 15 588 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Förmånsbestämda pensionsplaner 344 -2 226 3 049 6 820 1 523 Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 207 63 41 62 -583 Skatt på poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen -77 439 -642 -1 401 -256 varav förmånsbestämda pensioner -36 450 -622 -1 398 -267 varav egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -41 -11 -19 -3 11 Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen 475 -1 724 2 448 5 481 684 Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar 160 614 -2 640 -1 970 -1 124 Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 6 25 -60 6 7 Försäkringsavtal 66 -396 793 Årets omräkningsdifferens 1 758 -1 078 2 312 3 201 -4 269 varav säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet -230 31 -297 -910 848 Skatt på poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen -52 113 -15 595 93 varav kassaflödessäkringar -33 -127 544 406 274 varav skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -1 -5 6 -1 -1 varav säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet 47 -6 61 190 -180 varav skatt på omräkningsdifferens -65 251 -626 Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen 1 937 -722 390 1 832 -5 293 Summa övrigt totalresultat 2 412 -2 447 2 838 7 313 -4 609 Årets totalresultat 29 868 26 667 24 516 26 856 10 979 varav tillhör Aktieägare i Svenska Handelsbanken AB 29 870 26 662 24 516 26 840 10 976 Innehav utan bestämmande inflytande -2 5 1 16 3 Koncernens balansräkning mkr 2024 2023 2022 2021 2020 Tillgångar Kassa och centralbanker 542 542 482 453 480 472 292 839 418 968 Utlåning till övriga kreditinstitut 18 922 19 294 9 411 21 745 21 920 Utlåning till allmänheten 2 291 479 2 282 151 2 299 202 2 161 235 2 269 637 Räntebärande värdepapper 220 114 249 215 165 475 133 855 143 699 Tillgångar som innehas för försäljning 74 506 178 590 191 916 421 417 1 657 Övriga tillgångar 391 611 326 088 307 242 315 673 279 407 Summa tillgångar 3 539 173 3 537 792 3 453 718 3 346 764 3 135 288 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut 84 280 90 143 81 693 83 034 124 723 In- och upplåning från allmänheten 1 310 739 1 298 480 1 318 925 1 286 637 1 229 763 Emitterade värdepapper 1 550 027 1 523 481 1 474 801 1 353 768 1 310 737 Skulder som innehas för försäljning 10 623 63 721 68 938 133 922 Efterställda skulder 37 054 43 117 42 404 32 257 41 082 Övriga skulder 336 424 313 763 272 932 275 415 257 510 Eget kapital 210 027 205 085 194 024 181 731 171 473 Summa skulder och eget kapital 3 539 173 3 537 792 3 453 718 3 346 764 3 135 288 23Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Nyckeltal per år Nyckeltal per år Koncernens nyckeltal 2024 2023 2022 2021 2020 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter, kvarvarande verksamhet, mkr 37 136 39 067 29 163 24 434 20 326 Kreditförluster, netto, kvarvarande verksamhet, mkr 601 -141 -47 -43 -649 Rörelseresultat, kvarvarande verksamhet, mkr 35 016 36 322 26 829 23 475 18 797 Årets resultat från total verksamhet, mkr 27 456 29 114 21 678 19 543 15 588 Årets resultat från kvarvarande verksamhet, mkr 27 221 27 905 21 398 18 848 14 557 Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet, mkr 234 1 209 280 695 1 031 Balansomslutning, mkr 3 539 173 3 537 792 3 453 718 3 346 764 3 135 288 Eget kapital, mkr 210 027 205 085 194 024 181 731 171 473 Räntabilitet på eget kapital, total verksamhet, % 14,6 15,9 12,8 11,8 10,0 Räntabilitet på eget kapital, kvarvarande verksamhet, % 14,5 15,3 12,6 11,4 9,3 Räntabilitet på totalt kapital, % 0,75 0,81 0,61 0,58 0,47 K/I-tal kvarvarande verksamhet, % 40,4 37,2 42,1 44,8 50,7 Kreditförlustnivå, kvarvarande verksamhet, % -0,02 0,01 0,00 0,00 0,02 Resultat per aktie, total verksamhet, kr 13,86 14,70 10,95 9,86 7,87 efter utspädning 13,86 14,70 10,95 9,86 7,87 Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 13,75 14,09 10,81 9,51 7,35 efter utspädning 13,75 14,09 10,81 9,51 7,35 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr 0,12 0,61 0,14 0,35 0,52 efter utspädning 0,12 0,61 0,14 0,35 0,52 Ordinarie utdelning per aktie, kr 7,50 1) 6,50 5,50 5,00 4,10 Total utdelning per aktie, kr 15,00 1) 13,00 8,00 5,00 8,42 Justerat eget kapital per aktie, kr 105,91 103,48 98,14 90,87 84,90 Antal aktier per 31 december, miljoner 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 varav utestående 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 efter utspädning 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 Kärnprimärkapitalrelation, % enligt CRR 18,8 18,8 19,6 19,4 20,3 Primärkapitalrelation, % enligt CRR 20,2 20,6 21,5 21,1 21,9 Total kapitalrelation, % enligt CRR 23,4 23,9 23,8 23,3 24,3 Medelantal anställda total verksamhet 12 703 12 216 12 030 12 240 12 563 varav kvarvarande verksamhet 12 224 11 683 10 954 11 039 11 354 1) Utdelning enligt styrelsens förslag. För definitioner av alternativa nyckeltal hänvisas till sidan 376 och för beräkning av dessa nyckeltal hänvisas till Faktaboken som finns tillgänglig på handelsbanken.se/ir. 24 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Inledning Förvaltningsberättelse Verksamhetens utveckling Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Utveckling per kvartal Utveckling per kvartal Koncernens utveckling per kvartal mkr 2024:4 2024:3 2024:2 2024:1 2023:4 Ränteintäkter 40 206 42 746 44 180 43 993 45 665 Räntekostnader -28 461 -30 983 -32 434 -32 406 -33 443 Räntenetto 11 745 11 763 11 746 11 587 12 222 Provisionsintäkter 3 475 3 352 3 307 3 118 3 145 Provisionskostnader -409 -384 -369 -364 -346 Provisionsnetto 3 067 2 966 2 939 2 754 2 800 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 147 626 580 750 579 Försäkringsresultat 37 21 41 27 24 Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning -6 108 97 98 183 Försäkringsnetto 30 129 138 125 207 Övriga utdelningsintäkter 13 1 0 2 1 Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat -50 3 6 68 -17 Övriga intäkter 73 55 49 32 64 Summa intäkter 16 025 15 545 15 457 15 318 15 854 Personalkostnader -3 981 -3 825 -3 990 -3 935 -3 531 Övriga kostnader -1 860 -1 632 -1 926 -2 056 -2 152 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -523 -498 -504 -479 -402 Summa kostnader -6 363 -5 956 -6 420 -6 470 -6 086 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 9 662 9 589 9 037 8 848 9 768 Kreditförluster, netto 232 141 133 95 -52 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 3 2 4 4 6 Statliga avgifter -719 -671 -663 -680 -664 Rörelseresultat 9 177 9 061 8 511 8 267 9 057 Skatter -1 976 -2 024 -1 921 -1 874 -2 093 Årets resultat från kvarvarande verksamhet 7 201 7 037 6 590 6 393 6 965 Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet, efter skatt -354 173 204 211 280 Årets resultat 6 848 7 210 6 794 6 604 7 244 varav tillhör Aktieägare i Svenska Handelsbanken AB 6 845 7 210 6 793 6 603 7 240 Innehav utan bestämmande inflytande 3 0 1 1 6 Resultat per aktie, total verksamhet, kr 3,46 3,64 3,43 3,33 3,66 efter utspädning 3,46 3,64 3,43 3,33 3,66 Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 3,64 3,55 3,33 3,23 3,51 efter utspädning 3,64 3,55 3,33 3,23 3,51 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr -0,18 0,09 0,10 0,11 0,14 efter utspädning -0,18 0,09 0,10 0,11 0,14 25Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Segmentinformation Segmentinformation Segmentinformation 2024 mkr Sverige Stor- britannien Norge Neder- länderna Markets Övrigt Justeringar och elimineringar Totalt Räntenetto 29 003 10 729 5 162 1 967 -17 -3 46 841 Provisionsnetto 9 066 869 695 188 621 288 11 726 Nettoresultat av finansiella transaktioner 959 225 80 18 1 220 602 3 103 Försäkringsnetto 423 -1 422 Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat 27 27 Övriga intäkter 84 15 21 3 3 99 225 Summa intäkter 39 535 11 837 5 957 2 176 1 826 1 015 62 345 Personalkostnader -5 073 -3 579 -1 307 -611 -985 -4 428 252 -15 731 Övriga kostnader -1 173 -841 -517 -145 -509 -4 290 -7 474 Internt köpta och sålda tjänster -4 899 -1 445 -809 -322 72 7 404 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -773 -378 -106 -58 -145 -520 -24 -2 004 Summa kostnader -11 918 -6 242 -2 739 -1 136 -1 567 -1 834 228 -25 209 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 27 617 5 595 3 217 1 040 259 -819 228 37 136 Kreditförluster, netto 377 139 72 2 0 12 601 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 8 0 5 0 0 13 Statliga avgifter -2 033 -47 -411 -132 -25 -86 -2 733 Rörelseresultat 25 969 5 686 2 883 910 234 -893 228 35 016 Resultatutdelning 371 49 61 0 -423 -58 Rörelseresultat efter resultatutdelning 26 339 5 736 2 943 910 -189 -951 228 35 016 Interna intäkter 5 009 4 045 -10 458 -152 -156 1 712 K/I-tal, % 29,9 52,5 45,5 52,2 111,7 40,4 Kreditförlustnivå, % -0,02 -0,06 -0,02 0,00 0,00 -0,02 Utlåning till allmänheten 1 589 948 246 790 320 705 104 604 15 335 20 496 2 297 878 In- och upplåning från allmänheten 848 854 289 072 97 713 44 743 711 29 671 -25 1 310 739 Allokerat kapital 123 381 27 866 22 684 5 690 1 831 5 915 22 660 210 027 Räntabilitet på allokerat kapital, % 17,3 17,1 10,4 13,0 -9,1 14,5 Medelantal anställda 4 764 2 842 993 425 470 2 729 12 224 Principer för redovisning av segment samt beskrivning av de poster som visas i kolumnerna Övrigt och Justeringar och elimineringar framgår av not K46. I kolumnen Övrigt ingår allokerat kapital hänförligt till avyttringsgruppen i Finland. 26 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Inledning Förvaltningsberättelse Verksamhetens utveckling Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Segmentinformation 2023 mkr Sverige Stor- britannien Norge Neder- länderna Markets Övrigt Justeringar och elimineringar Totalt Räntenetto 30 222 11 010 4 624 1 941 -50 -170 47 578 Provisionsnetto 8 460 845 659 198 592 385 11 139 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 185 253 79 17 1 091 37 2 661 Försäkringsnetto 494 0 493 Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat 51 51 Övriga intäkter 214 13 5 1 1 94 328 Summa intäkter 40 575 12 121 5 366 2 157 1 634 397 62 249 Personalkostnader -4 783 -3 149 -1 103 -537 -954 -3 519 403 -13 642 Övriga kostnader -1 353 -907 -493 -136 -461 -4 446 -7 796 Internt köpta och sålda tjänster -4 738 -1 414 -708 -277 17 7 120 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -665 -310 -97 -59 -131 -457 -24 -1 743 Summa kostnader -11 538 -5 780 -2 401 -1 009 -1 530 -1 303 379 -23 182 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 29 037 6 340 2 965 1 148 104 -906 379 39 067 Kreditförluster, netto -142 -51 37 13 3 -141 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 14 -1 6 0 20 Statliga avgifter -1 919 -393 -113 -20 -179 -2 624 Rörelseresultat 26 990 6 289 2 615 1 048 83 -1 082 379 36 322 Resultatutdelning 406 52 47 0 -421 -83 Rörelseresultat efter resultatutdelning 27 395 6 340 2 662 1 048 -338 -1 165 379 36 322 Interna intäkter 5 767 2 999 -8 567 -98 667 -768 K/I-tal, % 28,2 47,5 44,4 46,8 126,1 37,2 Kreditförlustnivå, % 0,01 0,03 -0,01 -0,01 0,01 Utlåning till allmänheten 1 600 862 230 692 313 267 97 110 12 467 38 553 -1 142 2 291 808 In- och upplåning från allmänheten 854 313 260 595 90 206 35 945 26 243 31 204 -25 1 298 480 Allokerat kapital 123 899 25 856 23 339 5 177 1 686 6 904 18 224 205 085 Räntabilitet på allokerat kapital, % 18,2 21,2 9,4 16,9 -17,6 15,3 Medelantal anställda 4 695 2 707 828 388 479 2 587 11 683 Principer för redovisning av segment samt beskrivning av de poster som visas i kolumnerna Övrigt och Justeringar och elimineringar framgår av not K46. I kolumnen Övrigt ingår allokerat kapital hänförligt till avyttringsgrupperna i Finland. Under andra kvartalet 2024 genomfördes en omorganisation för att skapa en ännu mer effektiv och affärsnära organisation. Delar av centrala personal-, ekonomi- och informations- avdelningarna och enheten för att förhindra finansiell kriminalitet, som tidigare ingick i Övrigt, samt delar av affärsstödet som tidigare ingick i Handelsbanken Markets, har överförts till Handelsbanken Sverige. Verksamheterna i Luxemburg och New York, det vill säga verksamheter utanför hemmamarknaderna, har överförts från Handelsbanken Markets till Övrigt. Utöver detta har delar av Handelsbankens IT-avdelning, som tidigare redovisats i Övrigt, överförts till Handelsbanken Markets. Jämförelsesiffrorna i segmentsredovisningen är omräknade med anledning av omorganisationen. 27Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Sverige Sverige Resultat per kvartal mkr 2024:4 2024:3 2024:2 2024:1 Totalt 2024 Totalt 2023 För änd- ring, % Räntenetto 7 056 7 292 7 328 7 327 29 003 30 222 -4 Provisionsnetto 2 358 2 294 2 290 2 124 9 066 8 460 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner 209 171 249 330 959 1 185 -19 Försäkringsnetto 30 129 139 125 423 494 -14 Övriga intäkter 32 13 26 13 84 214 -61 Summa intäkter 9 685 9 900 10 031 9 919 39 535 40 575 -3 Personalkostnader -1 292 -1 259 -1 269 -1 253 -5 073 -4 783 6 Övriga kostnader -314 -235 -303 -321 -1 173 -1 353 -13 Internt köpta och sålda tjänster -1 152 -1 125 -1 295 -1 327 -4 899 -4 738 3 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -228 -182 -180 -183 -773 -665 16 Summa kostnader -2 985 -2 801 -3 047 -3 085 -11 918 -11 538 3 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 6 699 7 099 6 984 6 835 27 617 29 037 -5 Kreditförluster, netto 183 99 29 66 377 -142 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 2 2 2 2 8 14 -43 Statliga avgifter -509 -508 -505 -511 -2 033 -1 919 6 Rörelseresultat 6 375 6 692 6 510 6 392 25 969 26 990 -4 Resultatutdelning 94 103 80 94 371 406 -9 Rörelseresultat efter resultatutdelning 6 468 6 796 6 589 6 486 26 339 27 395 -4 Interna intäkter 900 1 289 1 414 1 406 5 009 5 767 -13 K/I-tal, % 30,5 28,0 30,1 30,8 29,9 28,2 Kreditförlustnivå, % -0,03 -0,02 -0,01 -0,01 -0,02 0,01 Utlåning till allmänheten 1 589 948 1 592 838 1 598 205 1 598 891 1 589 948 1 660 862 -4 In- och upplåning från allmänheten 848 854 845 130 857 522 850 864 848 854 854 313 -1 Allokerat kapital 123 381 118 793 114 065 127 599 123 381 123 899 0 Räntabilitet på allokerat kapital, % 16,7 18,2 18,3 16,1 17,3 18,2 Medelantal anställda 4 655 4 852 4 790 4 760 4 764 4 695 1 Affärsvolymer, Sverige Medelvolymer mdkr 2024 2023 Föränd- ring, % Utlåning till allmänheten 1) 1 593 1 625 -2 varav hushåll 967 981 -1 varav hypotekslån 940 948 -1 varav företag 626 644 -3 varav hypotekslån 452 439 3 In- och upplåning från allmänheten 836 848 -1 varav hushåll 480 483 -1 varav företag 356 365 -2 1) Exklusive utlåning till Riksgälden. 28 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Inledning Förvaltningsberättelse Verksamhetens utveckling Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Resultatutveckling Rörelseresultatet minskade med 4% till 25 969 mkr (26 990). Räntabiliteten uppgick till 17,3% (18,2). K/I-talet uppgick till 29,9% (28,2). Intäkterna minskade med 3% till 39 535 mkr (40 575). Kostnaderna ökade med 3% till -11 918 mkr (-11 538). Räntenettot minskade med 4% till 29 003 mkr (30 222). Lägre affärsvolymer påverkade med -416 mkr. Nettot av förändrade marginaler och finansieringskostnader påverkade med -809 mkr. Dageffekt bidrog med 59 mkr. Lägre avgifter för insättningsgarantin bidrog med 9 mkr och övriga effekter i räntenettot påverkade med -62 mkr. Provisionsnettot ökade med 7% till 9 066 mkr (8 460). Fondprovisionsintäkterna ökade med 10% till 5 211 mkr (4 747). Provisions- intäkterna från depå och övrig kapitalförvalt- ning ökade 20% till 870 mkr (725). Courtage och övriga värdepappersprovisioner ökade med 6% till 164 mkr (154). Försäkringsprovi- sionerna ökade med 13% till 756 mkr (670). Provisionsintäkterna från ut- och inlåning samt garantier uppgick till 734 mkr (826). Betalnings- provisionsnettot ökade med 3% till 1 344 mkr (1 300), varav kortprovisionsnettot uppgick till 871 mkr (916). Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgick till 959 mkr (1 185). Försäkringsnettot uppgick till 423 mkr (494). Övriga intäkter uppgick till 84 mkr (214). Personalkostnaderna ökade med 6% till -5 073 mkr (-4 783). Ökningen förklaras av årlig lönerevision samt en ökning i medelantalet anställda med 1% till 4 764 (4 695) till följd av fler anställda i kontorsrörelsen med anledning av högre kundaktivitet. Övriga kostnadsposter ökade med 1% till -6 845 mkr (-6 756). Kreditförlusterna bestod av nettoåterföringar om 377 mkr (-142) och kreditförlustnivån upp- gick till -0,02% (0,01). Statliga avgifter uppgick till -2 033 mkr (-1 919), där riskskatten uppgick till -1 220 mkr (-1 199) och resolutionsavgiften uppgick till -812 mkr (-719). Affärsutveckling Handelsbanken befäste positionen som företa- garnas bästa bank, enligt den oberoende undersökningen Finansbarometern, som åter- igen utsåg Handelsbanken till ”Årets affärs- bank” och för 13:e året i rad till ”Sveriges små- företagarbank”. I Svenskt Kvalitetsindex (SKI) stora under- sökning av kundnöjdheten inom bankbran- schen framgick att av de stora aktörerna har Handelsbanken högst betyg från kunderna. Av privatkunderna fick banken indexvärdet 69,9 vilket kan jämföras med andra banker som fick betyg mellan 66,8 – 68,5 och branschsnittet på 69,0. Företagskunderna gav Handelsbanken indexvärdet 70,4 jämfört med andra banker som fick betyg mellan 65,9 – 70,4 och bransch- snittet på 69,1. Den totala medelvolymen utlåning minskade med 2% till 1 593 mdkr (1 625). Utlåning till hushåll minskade med 1% till 967 mdkr (981) och utlåning till företag minskade med 3% till 626 mdkr (644). Den totala medelvolymen inlåning minskade med 1% och uppgick till 836 mdkr (848). Inlåning från hushåll minskade med 1% till 480 mdkr (483) medan inlåning från företag minskade med 2% till 356 mdkr (365). Totalt förvaltat kapital i Sverige ökade till 1 040 mdkr (888) vid utgången året, varav för- valtad fondvolym ökade till 974 mdkr (837). Nettoflödet i bankens fonder i Sverige uppgick under året till 37,9 mdkr (17,4). Av nettoflödet på den svenska fondmarknaden under året placerades 18% i Handelsbankens fonder, och därmed var Handelsbanken största aktör avse- ende nysparande på den svenska fondmark- naden. Bankens marknadsandel av den totala fondvolymen i Sverige uppgick till 11,6%. 29Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Storbritannien Storbritannien Resultat per kvartal mkr 2024:4 2024:3 2024:2 2024:1 Totalt 2024 Totalt 2023 Föränd- ring, % Räntenetto 2 736 2 680 2 688 2 625 10 729 11 010 -3 Provisionsnetto 216 229 220 204 869 845 3 Nettoresultat av finansiella transaktioner 63 52 53 57 225 253 -11 Övriga intäkter 15 0 0 0 15 13 15 Summa intäkter 3 029 2 960 2 962 2 886 11 837 12 121 -2 Personalkostnader -915 -913 -884 -867 -3 579 -3 149 14 Övriga kostnader -174 -221 -232 -214 -841 -907 -7 Internt köpta och sålda tjänster -355 -349 -363 -378 -1 445 -1 414 2 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -96 -94 -104 -84 -378 -310 22 Summa kostnader -1 540 -1 576 -1 583 -1 543 -6 242 -5 780 8 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 1 489 1 384 1 379 1 343 5 595 6 340 -12 Kreditförluster, netto -18 41 61 55 139 -51 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 0 0 0 0 -1 Statliga avgifter -47 -47 Rörelseresultat 1 423 1 425 1 440 1 398 5 686 6 289 -10 Resultatutdelning 12 15 10 12 49 52 -6 Rörelseresultat efter resultatutdelning 1 436 1 440 1 449 1 411 5 736 6 340 -10 Interna intäkter 1 094 1 052 998 901 4 045 2 999 35 K/I-tal, % 50,6 53,0 53,3 53,2 52,5 47,5 Kreditförlustnivå, % 0,02 -0,07 -0,10 -0,10 -0,06 0,03 Utlåning till allmänheten 246 790 239 989 238 072 241 089 246 790 230 692 7 In- och upplåning från allmänheten 289 072 279 614 273 510 266 148 289 072 260 595 11 Allokerat kapital 27 866 26 456 25 518 26 399 27 866 25 856 8 Räntabilitet på allokerat kapital, % 16,4 17,3 18,0 17,0 17,1 21,2 Medelantal anställda 2 829 2 866 2 852 2 821 2 842 2 707 5 Affärsvolymer, Storbritannien Medelvolymer m pund 2024 2023 Föränd- ring, % Utlåning till allmänheten 17 865 18 621 -4 varav hushåll 5 120 5 520 -7 varav företag 12 745 13 101 -3 In- och upplåning från allmänheten 20 592 20 365 1 varav hushåll 5 300 5 441 -3 varav företag 15 292 14 924 2 30 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Inledning Förvaltningsberättelse Verksamhetens utveckling Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Resultatutveckling Rörelseresultatet minskade med 10% till 5 686 mkr (6 289). I lokal valuta minskade resultatet med 12%. Räntabiliteten uppgick till 17,1% (21,2). K/I-talet försämrades till 52,5% (47,5). Intäkterna minskade med 2% till 11 837 mkr (12 121). Valutakurseffekten uppgick till 266 mkr och i lokal valuta minskade intäkterna med 5%. Kostnaderna ökade med 8% och uppgick till -6 242 mkr (-5 780). I lokal valuta ökade kostnaderna med 6%. Räntenettot minskade med 3% till 10 729 mkr (11 010). Valutakurseffekten uppgick till 240 mkr och i lokal valuta minskade räntenet- tot med 5%. Lägre affärsvolymer påverkade med -78 mkr. Nettot av förändrade marginaler och finansieringskostnader minskade ränte- nettot med 451 mkr. Dageffekten bidrog med 28 mkr. Övriga effekter påverkade räntenettot med -20 mkr. Provisionsnettot ökade med 3% till 869 mkr (845). I lokal valuta var provisionsnettot oför- ändrat. Provisionsintäkterna från fond-, depå- och kapital-förvaltningsaffären inklusive cour- tage och rådgivning ökade med 3% till 444 mkr (433). Provisionsnettot från betalningar ökade med 4% och uppgick till 293 mkr (281). Personalkostnaderna ökade med 14% och uppgick till -3 579 mkr (-3 149). I lokal valuta ökade personalkostnaderna med 11%. Ökningen förklaras av årlig lönerevision och en ökning i medelantal anställda med 5% till 2 842 (2 707). Ökningen i medelantal anställda förklaras främst av fler medarbetare i kontors- rörelsen, inom IT- och verksamhetsutveckling samt inom förebyggande arbete mot finansiell kriminalitet. Övriga kostnadsposter ökade med 1% till -2 664 mkr (-2 631). I lokal valuta minskade övriga kostnadsposter med 1%, vilket delvis förklaras av tidigare nämnda förändringar kring Bank of England Levy. Statliga avgifter, vilka utgörs av kostnaden för Bank of England Levy, uppgick till -47 mkr (-). Kreditförlusterna bestod av nettoåterföringar om 139 mkr (-51). Kreditförlustnivån var -0,06% (0,03). Affärsutveckling Enligt EPSI:s årliga undersökning av kundnöjd- het i bankbranschen hade Handelsbanken – precis som tidigare år – de nöjdaste kunder av de redovisade bankerna i Storbritannien. Privatkunderna gav Handelsbanken indexvär- det 84,2 att jämföras med branschsnittet på 75,0. Företagskunder gav banken indexvärdet 81,9 att jämföras med branschsnittet på 67,1. Den totala medelvolymen utlåning minskade med 4% till 17,9 md GBP (18,6). Utlåning till hushåll minskade med 7% till 5,1 md GBP (5,5) och utlåning till företag minskade med 3% till 12,7 md GBP (13,1). Den totala medelvolymen inlåning ökade med 1% till 20,6 md GBP (20,4). Inlåning från hushåll minskade med 3% till 5,3 md GBP (5,4) och inlåning från företag ökade med 2% till 15,3 md GBP (14,9). Det förvaltade kapitalet i Handelsbanken Wealth & Asset Management ökade till 4,5 md GBP (4,3) vid utgången av året. Nysparandet uppgick netto till -31 m GBP (60). 31Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Norge Norge Resultat per kvartal mkr 2024:4 2024:3 2024:2 2024:1 Totalt 2024 Totalt 2023 Föränd- ring, % Räntenetto 1 365 1 324 1 274 1 199 5 162 4 624 12 Provisionsnetto 189 175 175 156 695 659 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner 20 18 22 20 80 79 1 Försäkringsnetto 0 -1 -1 0 Övriga intäkter 13 4 3 1 21 5 320 Summa intäkter 1 586 1 523 1 473 1 375 5 957 5 366 11 Personalkostnader -331 -340 -313 -323 -1 307 -1 103 18 Övriga kostnader -106 -99 -146 -166 -517 -493 5 Internt köpta och sålda tjänster -198 -204 -206 -201 -809 -708 14 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -26 -26 -27 -27 -106 -97 9 Summa kostnader -662 -669 -691 -717 -2 739 -2 401 14 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 923 854 782 658 3 217 2 965 8 Kreditförluster, netto 62 -6 44 -28 72 37 95 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 2 0 1 2 5 6 -17 Statliga avgifter -104 -102 -102 -103 -411 -393 5 Rörelseresultat 883 746 726 528 2 883 2 615 10 Resultatutdelning 19 15 17 10 61 47 30 Rörelseresultat efter resultatutdelning 901 761 744 537 2 943 2 662 11 Interna intäkter -2 542 -2 556 -2 691 -2 669 -10 458 -8 567 -22 K/I-tal, % 41,2 43,5 46,4 51,8 45,5 44,4 Kreditförlustnivå, % -0,07 0,01 -0,04 0,04 -0,02 -0,01 Utlåning till allmänheten 320 705 314 893 323 467 316 793 320 705 313 267 2 In- och upplåning från allmänheten 97 713 97 118 98 455 92 367 97 713 90 206 8 Allokerat kapital 22 684 22 303 21 622 23 689 22 684 23 339 -3 Räntabilitet på allokerat kapital, % 12,6 10,8 10,9 7,2 10,4 9,4 Medelantal anställda 1 006 1 021 980 966 993 828 20 Affärsvolymer, Norge Medelvolymer md nkr 2024 2023 Föränd- ring, % Utlåning till allmänheten 323,8 306,3 6 varav hushåll 133,6 114,3 17 varav företag 190,2 192,0 -1 In- och upplåning från allmänheten 97,1 97,0 0 varav hushåll 41,5 32,4 28 varav företag 55,7 64,6 -14 32 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Inledning Förvaltningsberättelse Verksamhetens utveckling Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Resultatutveckling Rörelseresultatet ökade med 10% till 2 883 mkr (2 615). Valutaeffekten på rörelseresultatet uppgick till -49 mkr och i lokal valuta ökade rörelseresultatet med 13%. Räntabiliteten ökade till 10,4% (9,4). K/I-talet uppgick till 45,5% (44,4). Intäkterna ökade med 11% till 5 957 mkr (5 366). I lokal valuta ökade intäkterna med 13%. Kostnaderna ökade med 14% och uppgick till -2 739 mkr (-2 401). I lokal valuta ökade kostnaderna med 17%. Räntenettot ökade med 12% till 5 162 mkr (4 624). Valutakurseffekten uppgick till -89 mkr och i lokal valuta ökade räntenettot med 14%. Förändrade affärsvolymer bidrog med 48 mkr. Nettot av förändrade marginaler och finansie- ringskostnader bidrog med 582 mkr. Dageffekt bidrog med 10 mkr. Övriga effekter påverkade med -13 mkr. Provisionsnettot ökade med 5% till 695 mkr (659). I lokal valuta ökade provisionsnettot med 8%. Provisionsintäkterna från fond-, depå- och övrig kapitalförvaltning, courtage, rådgivning och försäkringar ökade med 10% till 390 mkr (356). Nettot av betalningar mins- kade med 5% och uppgick till 178 mkr (187). Nettoresultatet av finansiella transaktioner ökade till 80 mkr (79). Försäkringsnettot uppgick till -1 mkr (0) och Övriga intäkter ökade till 21 mkr (5). Personalkostnaderna ökade med 18% till -1 307 mkr (-1 103). I lokal valuta var ökningen 21%. Ökningen förklaras av årlig lönerevision samt en ökning med 20% i medelantal anställda till 993 (828). Ökningen i antalet anställda för- klaras främst av fler anställda inom digital verk- samhetsutveckling och inom förebyggande mot finansiell kriminalitet. Övriga kostnadsposter ökade med 10% och uppgick till -1 432 mkr (-1 298). I lokal valuta var ökningen 13%. Ökningen förklaras främst av investeringar i förstärkt digitalt erbjudande och tillgänglighet för befintliga och nya privat- kunder. Kreditförlusterna bestod av nettoåterföringar om 72 mkr (37). Kreditförlustnivån uppgick till -0,02% (-0,01). Statliga avgifter uppgick till -411 mkr (-393), varav riskskatten uppgick till -234 mkr (-230) och resolutionsavgiften uppgick till -177 mkr (-163). Affärsutveckling EPSI:s årliga undersökning av kundnöjdhet på den norska bankmarknaden visade återigen att Handelsbanken har betydligt nöjdare kunder än branschsnittet. Av privatkunderna fick ban- ken indexvärdet 74,9 att jämföra med bransch- snittet på 66,8. Av företagskunderna fick ban- ken indexvärdet 70,0 att jämföra med branschsnittet på 66,1. Den totala medelvolymen utlåning ökade med 6% till 323,8 md nkr (306,3). Utlåning till hushåll ökade med 17% till 133,6 md nkr (114,3) och utlåning till företag minskade med 1% till 190,2 md nkr (192,0). Den totala medelvolymen inlåning ökade marginellt och uppgick till 97,1 md nkr (97,0). Inlåning från hushåll ökade med 28% till 41,5 md nkr (32,4) och inlåning från företag mins- kade med 14% och uppgick till 55,7 md nkr (64,6). Totalt förvaltat kapital ökade till 53 mdkr (42) vid utgången av året, varav förvaltad fond- volym ökade till 51 mdkr (40). Nettoflödet i bankens fonder i Norge uppgick till 7,1 mdkr (1,5). 33Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Nederländerna Nederländerna Resultat per kvartal mkr 2024:4 2024:3 2024:2 2024:1 Totalt 2024 Totalt 2023 Föränd- ring, % Räntenetto 493 496 498 480 1 967 1 941 1 Provisionsnetto 60 43 42 43 188 198 -5 Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 4 3 6 18 17 6 Övriga intäkter 1 1 0 1 3 1 200 Summa intäkter 558 545 544 529 2 176 2 157 1 Personalkostnader -153 -152 -159 -147 -611 -537 14 Övriga kostnader -30 -31 -43 -41 -145 -136 7 Internt köpta och sålda tjänster -85 -79 -81 -77 -322 -277 16 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -15 -14 -15 -14 -58 -59 -2 Summa kostnader -283 -276 -298 -279 -1 136 -1 009 13 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 276 267 247 250 1 040 1 148 -9 Kreditförluster, netto 0 1 0 1 2 13 -85 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Statliga avgifter -33 -33 -33 -33 -132 -113 17 Rörelseresultat 243 235 214 218 910 1 048 -13 Resultatutdelning 0 0 0 0 0 0 0 Rörelseresultat efter resultatutdelning 243 235 214 218 910 1 048 -13 Interna intäkter -50 -43 -18 -41 -152 -98 -55 K/I-tal, % 50,7 50,6 54,8 52,7 52,2 46,8 Kreditförlustnivå, % 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -0,01 Utlåning till allmänheten 104 604 100 599 100 330 101 278 104 604 97 110 8 In- och upplåning från allmänheten 44 743 42 393 39 658 41 148 44 743 35 945 24 Allokerat kapital 5 690 5 517 5 334 5 688 5 690 5 177 10 Räntabilitet på allokerat kapital, % 13,6 13,5 12,8 12,1 13,0 16,9 Medelantal anställda 431 430 426 415 425 388 10 Affärsvolymer, Nederländerna Medelvolymer m euro 2024 2023 Föränd- ring, % Utlåning till allmänheten 8 848 8 664 2 varav hushåll 4 900 4 891 0 varav företag 3 947 3 773 5 In- och upplåning från allmänheten 3 704 3 537 5 varav hushåll 828 679 22 varav företag 2 876 2 858 1 34 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Inledning Förvaltningsberättelse Verksamhetens utveckling Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Resultatutveckling Rörelseresultatet minskade med 13% till 910 mkr (1 048). Även i lokal valuta minskade rörel- seresultatet med 13%. Räntabiliteten uppgick till 13,0% (16,9) och K/I-talet uppgick till 52,2% (46,8). Intäkterna ökade med 1% till 2 176 mkr (2 157). Kostnaderna ökade med 13% till -1 136 mkr (-1 009). Valutaeffekterna på såväl intäkter som kostnader var marginella. Räntenettot ökade med 1% till 1 967 mkr (1 941). Valutakurseffekten på räntenettot upp- gick till -7 mkr och i lokal valuta ökade ränte- nettot med 2%. Förändrade affärsvolymer bidrog med 66 mkr. Nettot av förändrade mar- ginaler och finansieringskostnader påverkade med -37 mkr. Dageffekten bidrog med 2 mkr. Övriga effekter bidrog med 2 mkr. Provisionsnettot minskade med 5% till 188 mkr (198), vilket helt förklaras av lägre performance fees i Optimix som uppgick till 14 mkr (31). Provisionsintäkterna från fond-, depå- och övrigt kapitalförvaltningsnetto samt courtage minskade med 3% till 192 mkr (198). Personalkostnaderna ökade med 14% och uppgick till -611 mkr (-537). Ökningen förklaras av årlig lönerevision samt en ökning i medel- antalet anställda med 10% till 425 (388), främst till följd av fler medarbetare inom förebyg- gande arbete mot finansiell kriminalitet samt expansion av verksamheten. Övriga kostnadsposter ökade med 11% till -525 mkr (-472). Ökningen förklaras i huvudsak av ökad IT-utveckling, affärstillväxt och generell kostnadsinflation i köpta tjänster. Kreditförlusterna bestod av nettoåterföringar om 2 mkr (13). Kreditförlustnivån uppgick till 0,00% (-0,01). Statliga avgifter uppgick till -132 mkr (-113), varav riskskatten uppgick till -73 mkr (-70) och resolutionsavgiften uppgick till -58 mkr (-43). Affärsutveckling Enligt EPSI:s årliga undersökning av kundnöjd- het i bankbranschen hade Handelsbanken – precis som tidigare år – de nöjdaste kunder avde redovisade bankerna i Nederländerna. Privatkunderna gav Handelsbanken index- värdet 78,6 att jämföras med branschsnittet på 68,2. Företagskunder gav banken indexvärdet 78,4 att jämföras med branschsnittet på 66,2. Den totala medelvolymen utlåning ökade med 2% till 8,8 md euro (8,7). Utlåning till hus- håll ökade marginellt till 4,9 md euro (4,9) och utlåning till företag ökade med 5% till 3,9 md euro (3,8). Den totala medelvolymen inlåning ökade med 5% och uppgick till 3,7 md euro (3,5). Inlåning från hushåll ökade med 22% till 0,8 md euro (0,7) och inlåning från företag ökade med 1% och uppgick till 2,9 md euro (2,9). Det förvaltade kapitalet i Optimix, inklusive egna fonder, ökade till 2,2 md euro (2,0) vid utgången av perioden. Nysparandet i Optimix uppgick under året till -47 m euro (-31). 35Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Markets Markets Resultat per kvartal mkr 2024:4 2024:3 2024:2 2024:1 Totalt 2024 Totalt 2023 Föränd- ring, % Räntenetto 8 -9 -5 -11 -17 -50 -66 Provisionsnetto 195 159 126 141 621 592 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner 327 279 287 327 1 220 1 091 12 Övriga intäkter 1 1 0 1 3 1 200 Summa intäkter 530 430 409 457 1 826 1 634 12 Personalkostnader -252 -240 -240 -253 -985 -954 3 Övriga kostnader -124 -123 -151 -111 -509 -461 10 Internt köpta och sålda tjänster 1 20 52 -1 72 17 324 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -36 -38 -38 -33 -145 -131 11 Summa kostnader -411 -380 -378 -398 -1 567 -1 530 2 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 119 49 32 59 259 104 149 Kreditförluster, netto 0 0 0 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 0 Statliga avgifter -6 -6 -2 -11 -25 -20 25 Rörelseresultat 113 43 29 49 234 83 182 Resultatutdelning -118 -112 -97 -96 -423 -421 0 Rörelseresultat efter resultatutdelning -5 -69 -67 -48 -189 -338 -44 Interna intäkter -206 -55 -78 183 -156 667 K/I-tal, % 99,8 119,5 121,2 110,2 111,7 126,1 Kreditförlustnivå, % 0,00 0,00 0,00 Utlåning till allmänheten 15 335 18 978 13 071 12 436 15 335 12 467 23 In- och upplåning från allmänheten 711 34 354 31 415 54 751 711 26 243 -97 Allokerat kapital 1 831 1 575 1 673 1 495 1 831 1 686 9 Räntabilitet på allokerat kapital, % -0,9 -13,9 -12,9 -10,1 -9,1 -17,6 Medelantal anställda 448 464 486 485 470 479 -2 Resultatutveckling Rörelseresultatet ökade till 234 mkr (83). Intäk- terna ökade med 12% till 1 826 mkr (1 634). Kostnaderna ökade med 2% till -1 567 mkr (-1 530). Räntenettot uppgick till -17 mkr (-50). Provisionsnettot ökade med 5% till 621 mkr (592). Nettoresultat av finansiella transaktioner ökade med 12% till 1 220 mkr (1 091). Personalkostnaderna ökade med 3% till -985 mkr (-954), vilket förklaras av årlig löne- revision. Medelantalet antällda minskade till 470 (479). Övriga kostnadsposter uppgick till -582 mkr (-575). Statliga avgifter uppgick till -25 mkr (-20). 36 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Inledning Förvaltningsberättelse Verksamhetens utveckling Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Övriga enheter som inte redovisas i segmenten Övriga enheter som inte redovisas i segmenten Resultat per kvartal mkr 2024:4 2024:3 2024:2 2024:1 Totalt 2024 Totalt 2023 Föränd- ring, % Räntenetto 88 -21 -37 -33 -3 -170 -98 Provisionsnetto 50 66 86 86 288 385 -25 Nettoresultat av finansiella transaktioner 524 102 -35 11 602 37 Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat -50 3 6 68 27 51 -47 Övriga intäkter 22 39 20 18 99 94 5 Summa intäkter 636 190 38 151 1 015 397 156 Personalkostnader -1 101 -975 -1 187 -1 165 -4 428 -3 519 26 Övriga kostnader -1 113 -923 -1 052 -1 202 -4 290 -4 446 -4 Internt köpta och sålda tjänster 1 792 1 734 1 893 1 985 7 404 7 120 4 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -115 -138 -135 -132 -520 -457 14 Summa kostnader -537 -302 -481 -514 -1 834 -1 303 41 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 99 -112 -444 -362 -819 -906 -10 Kreditförluster, netto 6 6 -2 2 12 3 300 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 0 0 0 0 0 Statliga avgifter -21 -22 -22 -21 -86 -179 -52 Rörelseresultat 84 -129 -466 -382 -893 -1 082 -17 Resultatutdelning -7 -22 -9 -20 -58 -83 -30 Rörelseresultat efter resultatutdelning 76 -149 -476 -402 -951 -1 165 -18 Interna intäkter 804 313 375 220 1 712 -768 Utlåning till allmänheten 20 496 27 055 29 956 27 752 20 496 38 553 -47 In- och upplåning från allmänheten 29 671 86 337 115 789 116 815 29 671 31 204 -5 Allokerat kapital Finland 5 915 6 168 6 143 6 731 5 915 6 904 -14 Medelantal anställda 2 696 2 706 2 762 2 753 2 729 2 587 5 Nedan redovisas resultatposter hänförliga till enheter som inte redovisas i segmenten, inklusive koncernens IT-avdelning, avsättningar till Oktogonen samt centrala affärsstödjande enheter. Resultatutveckling Rörelseresultatet förbättrades till -893 mkr (-1 082). Intäkterna ökade till 1 015 mkr (397). Kostnaderna ökade till -1 834 mkr (-1 303). Personalkostnaderna ökade med 26% till -4 428 mkr (-3 519). Avsättning till Oktogonen uppgick till -255 mkr (-285), varav -159 mkr avsåg resultatåret 2023. Resterande personal- kostnadsökning förklaras av ökat antal anställda, årlig lönerevision samt en högre kostnad för intjänande av pensioner med anledning av en lägre diskonteringsränta vid ingången av året jämfört med föregående år. Medelantalet anställda ökade med 5% till 2 729 (2 587), varav 2 008 (1 883) på bankens IT-avdelning. Övriga kostnader minskade med 4% till -4 290 mkr (-4 446). Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar uppgick till -520 mkr (-457). 37Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Aktien och ägarna Aktien och ägarna Handelsbankens aktie har handlats på Stockholmsbörsen sedan 1871, vilket gör bankens aktie tillden äldsta av de i dag noterade aktierna på Stockholmsbörsen. Handelsbankens aktie finns i två aktieslag: serie A och serie B. A-aktien är den helt domi- nerande serien och svarar för drygt 98 procent av samtliga aktier, vad gäller både antalet aktier och omsättning. Aktier av serie A har en röst vardera medan en aktie av serie B har en tion- dels röst. De båda aktieslagen har samma rätt till utdelning. Aktiekapital per aktie uppgår till 1,55 kronor. Det totala antalet aktier uppgick vid årsskiftet till 1 980 028 494 (1 980 028 494). Aktiekapitalet uppgick därmed till 3 069 mkr (3 069). Börshandel Handelsbankens aktie har handlats på Stock- holmsbörsen sedan 1871, och sedan flera år tillbaka handlas aktien på flera olika mark- nadsplatser. Under året svarade Nasdaq Stockholm för 33% av den totala handeln med A-aktien och 67% av handeln med B-aktien. Avövriga marknadsplatser var the Chicago Board Options Exchange (Cboe) störst och svarade för 49% av den totala handeln med A-aktien, medan London Stock Exchange svarade för 13%. Handelsbankens aktie ingår sedan många år tillbaka i flera olika hållbarhetsindex. Utdelning Bankens policy gällande utdelning är att utdelningsnivån inte ska leda till att kapital- relationerna underskrider en nivå om 1 pro- centenhet över Finansinspektionens kom- municerade krav. På den ordinarie årsstämman den 20 mars 2024 beslöt aktieägarna, i enlighet med styrel- sens förslag, att till aktieägarna utdela 13 kro- nor per aktie, varav 6,50 kronor i ordinarie utdelning. Styrelsen föreslår att årsstämman 2025 beslutar om en ordinarie utdelning på 7,50 kro- nor per aktie (6,50), och en extra utdelning på 7,50 kronor per aktie (6,50). Det kompletta för- slaget till vinstutdelning framgår på sidan 202. Skapat aktieägarvärde Handelsbankens börsvärde uppgick per den 31december 2024 till 227 mdkr (217). Under Handelsbankens aktie 2024 2023 2022 2021 2020 Resultat per aktie, total verksamhet, kr 13,86 14,70 10,95 9,86 7,87 efter utspädning 13,86 14,70 10,95 9,86 7,87 Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 13,75 14,09 10,81 9,51 7,35 efter utspädning 13,75 14,09 10,81 9,51 7,35 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr 0,12 0,61 0,14 0,35 0,52 efter utspädning 0,12 0,61 0,14 0,35 0,52 Ordinarie utdelning per aktie, kr 7,50 1) 6,50 5,50 5,00 4,10 Total utdelning per aktie, kr 15,00 1) 13,00 8,00 5,00 8,42 Utdelningstillväxt, ordinarie utdelning, % 15,4 1) 18,2 10 22 Börskurs A-aktien, den 31 december, kr 114,20 109,45 105,10 97,86 82,60 Börskurs B-aktien, den 31 december, kr 148,70 130,20 122,20 107,80 92,20 Högsta börskurs under året, kr 125,95 112,80 106,45 107,35 112,30 Lägsta börskurs under året, kr 95,22 84,14 84,46 82,10 72,12 Kursutveckling, % 4 4 7 18 -18 Totalavkastning, % 16 12 13 29 -18 Direktavkastning, % 2) 13,1 1) 11,9 7,6 5,1 10,2 Justerat eget kapital per aktie, kr 105,91 103,48 98,14 90,87 84,90 Börskurs/eget kapital, % 108 106 107 108 97 Genomsnittlig dagsomsättning på Nasdaq OMX (antal aktier) Serie A 5 101 123 5 395 478 4 249 523 4 150 923 5 225 498 Serie B 108 764 154 095 107 544 105 539 120 754 P/E-tal 8,2 7,4 9,6 9,9 10,5 Börsvärde, mdkr 227 217 209 194 164 Antal konverterade aktier från konvertibellån 2014, miljoner Antal aktier per den 31 december, miljoner 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 Innehav av återköpta egna aktier, miljoner Innehav av egna aktier i handelslager, miljoner Antal utestående aktier per den 31 december, miljoner 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 Utspädningseffekt ultimo, miljoner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Antal utestående aktier efter utspädning, miljoner 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 efter utspädning 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1) Utdelning enligt styrelsens förslag. 2) Total utdelning per aktie i relation till A-aktiens börskurs vid årets slut. 38 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 Inledning Förvaltningsberättelse Verksamhetens utveckling Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt året ökade börsvärdet således med 10 mdkr (8) samtidigt som banken lämnade 25,7 mdkr iutdelning (15,8). Under den senaste femårs- perioden har Handelsbanken lämnat 68 mdkr iutdelning samtidigt som börsvärdet ökat med27 mdkr. Kursutveckling Den svenska aktiemarknaden (OMX Stockholm 30-index) steg under året med 4%. Stockholmsbörsens bankindex ökade med 7%. Handelsbankens A-aktie stängde på 114,20 kronor (109,45), vilket var en uppgång med 4%. Inklusive utdelning uppgick den totala avkastningen till 16%. Återköp av aktier Vid årsstämman i mars 2024 bemyndigades styrelsen att återköpa maximalt 120 miljoner aktier fram till årsstämman 2025. Detta mandat utnyttjades inte under 2024. Ägarstruktur Under de senaste fem åren har antalet aktie- ägare i Handelsbanken ökat från drygt 120 000 till över 220 000 aktieägare. Under samma period har andelen utländskt ägande i banken minskat från 48% till 38%. Tre fjärdedelar av ägarna ägde färre än 1 001 aktier. De 1,4% av aktieägarna vars innehav översteg 20 001 aktier vardera, ägde tillsammans 88% av aktie- kapitalet. De största svenska aktieägarna 31 december 2024 Antal aktier % av röster % av kapital Industrivärden 228 200 000 11,5 11,7 Stiftelsen Oktogonen 159 225 141 8,0 8,2 Lundberg-gruppen 90 575 000 4,6 4,6 Handelsbankens Fonder 44 807 037 2,3 2,3 SEB Fonder 33 034 172 1,7 1,7 Swedbank Robur Fonder 22 476 359 1,1 1,2 J. Wallanders & T. Hedelius stiftelse,T. Browaldhs stiftelse 18 160 000 0,9 0,9 Avanza Fonder 17 312 485 0,9 0,9 Storebrand Fonder (SPP Fonder) 15 211 511 0,8 0,8 Avanza Pension 14 970 737 0,8 0,8 Carnegie Fonder 14 759 996 0,7 0,8 Länsförsäkringar Fonder 14 651 747 0,7 0,8 1:a AP-fonden 14 461 106 0,7 0,7 Folksam 14 394 159 0,7 0,7 Nordea Fonder 13 105 438 0,7 0,7 Aktieinnehav per aktieägare 31 december 2024 Antal aktier Aktieägare Antal Aktieinnehav Antal A-aktier Antal B-aktier % av aktiekapitalet % av röster 1–500 aktier 137 698 15 028 109 4 617 265 1,0 0,8 501–1 000 aktier 27 896 17 982 882 3 819 326 1,1 0,9 1 001–5 000 aktier 39 863 83 137 999 10 308 844 4,7 4,3 5 001–20 000 aktier 11 796 103 091 555 8 068 034 5,6 5,3 20 001– aktier 3 016 1 725 536 620 8 437 860 87,6 88,6 Totalt 220 269 1 944 777 165 35 251 329 100,0 100,0 Aktierna fördelade på aktieslag 31 december 2024 Aktieslag Antal % av kapital % av röster Snittkurser/ belopp återköpt Aktiekapital Serie A 1 944 777 165 98,22 99,82 3 014 404 606 Serie B 35 251 329 1,78 0,18 54 639 560 Totalt 1 980 028 494 100,00 100,00 3 069 044 166 50 75 100 125 150 175 OMX Stockholm / Banks - SS OMX Stockholm 30 SHB A dec -24dec -23dec -22dec -21dec -20dec -19 SHB A OMX Stockholm 30 OMX Stockholm/Banks PI Kursutveckling fem år Index 100 = 31 december 2019 0 5 10 15 24232221201918171615 Ordinarie utdelning Extra utdelning 2024 enligt styrelsens förslag. Aktieutdelning de senaste 10 åren Kronor per aktie 39Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.2 2.3 Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport Handelsbanken är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier ärnoterade på Nasdaq Stockholm. Styrelsen lämnar här 2024 års bolagsstyrningsrapport. Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Handelsbanken tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning utan avvikelser. Bolagsstyrningen i Handelsbankenkoncernen Bolagsstyrningen i Handelsbankenkoncernen syftar till att skapa en ändamålsenlig och tyd- lig organisationsstruktur som säkerställer att verksamheten kan bedrivas på ett effektivt och sunt sätt och i enlighet med externa och interna regler samt gör det möjligt att effektivt övervaka och hantera de risker som uppstår. En tydlig ansvarsfördelning tillgodoser beho- vet av intern kontroll, riskkontroll och regel- efterlevnad och är även en förutsättning för att det ska vara möjligt att följa upp verksam- heten på bästa sätt ur ett affärsperspektiv. God bolagsstyrning ska genomsyra hela verksamheten och berör därför alla anställda i koncernen. Grunden för bolagsstyrningen är de mål och styrdokument som utfärdas av styrelsen och den verkställande direktören. Handels- bankens företagskultur, arbetssätt och ersätt- ningssystem är också viktiga för en väl funge- rande bolagsstyrning, liksom förmågan att hantera de risker som uppkommer i verk- samheten. Riskhanteringen behandlas utförligt i ett separat riskavsnitt i not K2 på sidorna 80–122, i bankens Pelare 3-rapport och mer kortfattat idenna bolagsstyrningsrapport. Bankens mål, idé och kultur Handelsbankens mål är att ha högre lönsam- het än genomsnittet för jämförbara konkurren- ter på hemmamarknaderna. Bankens lön- samhetsmål syftar till att ge aktieägarna en långsiktigt god värdetillväxt med stigande vinst per aktie över konjunkturcykeln. Med stabila finanser kan banken också stödja sina kunder oavsett läget i omvärlden. Hög lönsamhet och sund, hållbar verksamhet är avgörande för aktieägare som investerat i banken. Dessutom bidrar det till låga finansieringskostnader, god tillväxt och att banken ses som en attraktiv arbetsgivare. Målet ska främst nås genom att banken har nöjdare kunder och lägre kostna- der än konkurrenterna. Handelsbanken skapar värde genom unika kundmöten. Genom tilltro till människan, stark lokal förankring och ett decentraliserat arbets- sätt skapar banken långsiktiga kundrelationer. Genom att driva banken ansvarsfullt, hållbart och med stabila finanser bygger banken förtro- ende bland kunder, aktieägare och omvärld. Nöjda kunder, intäkter som växer snabbare än kostnader och en låg risktolerans skapar en uthållig lönsamhet och förmåga att obero- ende av omvärldsläge växa bankens affär och kunderbjudande. Handelsbanken utgår alltid från den enskilda kunden, oavsett vilket kundsegment kunden tillhör, i vilken kanal kunden möter banken eller vilken produkt kunden har behov av. Handels- banken eftersträvar alltid långsiktig kundlön- samhet och det är kundens behov som avgör affären med kunden, inte vilka produkter som för tillfället har högst lönsamhet. Kunden väljer själv vilken distributionskanal som passar bäst för situationen. Det kontor som är närmast beläget kundens geografiska hemvist har det samlade ansvaret för kunden. Handelsbankens decentraliserade arbets- sätt innebär att varje del av verksamheten bär det fulla ansvaret för sin verksamhet, utifrån den ansvarsfördelning och de anvisningar som slås fast i styrdokument. Arbetet präglas av till- tro och respekt för såväl kunder som anställda. Banken har en ambition att utveckla respektive medarbetares kompetens och skapa förutsätt- ningar för långvariga anställningar. All verk- samhet inom koncernen ska präglas av hög etisk standard. 40 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 Inledning Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Regelverk Svenska bankers verksamhet regleras i lag och bankverksamhet får bara bedrivas efter tillstånd från Finansinspektionen. Regelverken för bankens verksamhet är omfattande. Till de mer centrala regelverken hör: • aktiebolagslagen • lagen om bank- och finansieringsrörelse • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kredit- institut och värdepappersföretag (CRR) • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk • lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag • lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism • lagen om värdepappersmarknaden • omfattande lagreglering av fonder och försäkringsrörelse Därutöver finns även ett flertal föreskrifter, rikt- linjer och allmänna råd av central betydelse från Finansinspektionen och andra myndigheter. Handelsbankens huvudprincip för verksam- het utanför Sverige är att tillämpa såväl de svenska regelverken som värdlandets regler, om de är strängare eller kräver avvikelser från svenska regler. Handelsbanken tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning utan avvikelser. Koden finns tillgänglig hos Kollegiet för svensk bolags- styrning, bolagsstyrning.se. Handelsbanken tillämpar även ett internt regel- verk. I styrdokument som utfärdas av styrelsen och den verkställande direktören anges de vik- tigaste och mest grundläggande principerna och där sätts även ramarna för koncernens verksamhet, inklusive kraven för att säkerställa intern kontroll över verksamheten. Dessa styr- dokument kompletteras av andra interna regler som ger närmare instruktioner och vägledning för hur verksamheten ska bedrivas. I styrelsens policyer ingår bland annat: • Policy om styrning och styrdokument • Kreditpolicy • Policy för riskkontroll • Policy för operativa risker • Kapitalpolicy • Finanspolicy • Kommunikationspolicy • Policy för hållbarhet • Policy för etik • Policy för hantering av intressekonflikter • Policy mot korruption • Policy för ersättning • Policyer för lämplighetsbedömning • Policy för den interna revisionsverksamheten • Policy för hantering och rapportering av händelser av väsentlig betydelse • Policy för anlitande av externa revisorer • Policy för regelefterlevnad • Policy för klagomålshantering • Policy för anställdas affärer i finansiella instrument • Redovisningspolicy • Policy för produkter och tjänster • Policy om åtgärder mot finansiell kriminalitet En sammanfattning av styrelsens policyer finns att läsa på handelsbanken.com. Vissa policyer finns även tillgängliga i sin helhet där. Mer information Mer om bolagsstyrning i Handels- banken finns att läsa på handels- banken.com. Där finns bland annat följande information: • tidigare års bolagsstyrningsrapporter från och med 2008 • tidigare års hållbarhetsrapporter från och med 2010 • bolagsordning • information om valberedningen • protokoll från bolagsstämmor från och med 2012. 41Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 Struktur för bolagsstyrning 1. Aktieägare och bolagsstämma Aktieägares rätt att besluta i bankens ange- lägenheter utövas på bolagsstämman, som är bankens högsta beslutande organ. Varje år hålls en årsstämma som bland annat utser styrelse, styrelsens ordförande och revisorer. 2. Valberedning Valberedningen är aktieägarnas organ för beredning av förslag till årsstämman på styrel- seordförande och övriga ledamöter i styrelsen, samt om arvode till ordförande och övriga ledamöter. I enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning lämnar valberedningen även förslag till val av revisorer och arvode till revisorerna. Årsstämman beslutar hur val- beredningen ska utses. 3. Externa revisorer Externa revisorer utses av årsstämman för en period som sträcker sig till utgången av nästa årsstämma. Revisorerna är ansvariga inför aktieägarna. De granskar och lämnar en revisionsberättelse över bland annat årsredo- visningen, inklusive denna bolagsstyrnings- rapport, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorerna rapporte- rar dessutom muntligen och skriftligen till styrelsens revisions utskott hur revisionen har bedrivits. Revisorerna lämnar även en sam- manfattande redogörelse för revisionen till styrelsen i dess helhet. 4. Styrelsen Styrelsen ansvarar för bankens organisation och förvaltar bankens angelägenheter för aktieägarnas räkning. Styrelsen ska fortlö- pande bedöma bankens ekonomiska situation och se till att banken är organiserad så att bok- föringen, medelsförvaltningen och bankens ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen fastställer policyer och instruktioner för hur detta ska utföras, samt fastställer en arbetsordning för styrelsen och en instruktion för verkställande direktören. Av dessa styrdokument framgår hur ansvar och befogenheter fördelas mellan styrelsen som helhet, utskott, kommittéer, styrelsens ordförande och verkställande direktören. Styrelsen utser bland annat verkställande direktören, vice verkställande direktörer, Chief Risk Officer, Chief Compliance Officer och Chief Audit Executive samt beslutar om anställningsvillkor för bland annat dessa per- soner. Ordföranden ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete och informerar valbered- ningen om resultatet av utvärderingen. 5. Kreditkommitté 9. UK-kommitté 4. Styrelsen 2. Valberedning 3. Externa revisorer 11. Verkställande direktör 1. Aktieägare och bolagsstämma 6. Revisionsutskott 8. Ersättningsutskott7. Riskutskott Aktieägare Extern granskning Övriga kommittéer Kontrollfunktioner Styrelsen och utskott Väljer/utser/initierar Informerar/rapporterar 10. Handelsbanken Internal Audit 12. Handelsbanken Risk Control 13. Handelsbanken Compliance 42 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 Inledning Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt 5. Kreditkommitté Styrelsen har inrättat en kreditkommitté som beslutar i sådana kreditärenden som belopps- mässigt överstiger den beslutande limit som styrelsen har delegerat till annan enhet. Ärenden av särskild betydelse, liksom krediter till styrelse- ledamöter och vissa personer iledande ställning beslutas av hela styrelsen. 6. Revisionsutskott Styrelsens revisionsutskott övervakar den finansiella rapporteringen genom att granska viktiga redovisningsfrågor och andra förhållan- den som kan påverka den finansiella rapporte- ringens kvalitativa innehåll. Utskottet övervakar även effektiviteten i bankens och koncernens interna kontroll, internrevision och riskhante- ring av den finansiella rapporteringen samt de externa revisorernas opartiskhet ochsjälvstän- dighet. Utskottet tar även del av rapport om koncernens arbete med, respektive rapporte- ring av, hållbarhetsfrågor. Därutöver utvärderar utskottet revisionsinsatsen och lämnar en rekommendation till valberedningen i fråga omval av revisorer. Revisionsutskottet tar även del av rapporter från bankens interna och externa revisorer. 7. Riskutskott Styrelsens riskutskott övervakar effektiviteten iHandelsbankenkoncernens riskkontroll och riskhantering. Utskottet bereder beslut i styrel- sen om bland annat bankens riskstrategi och risktolerans samt behandlar rapporter från Handelsbanken Compliance och Handelsban- ken Risk Control. Utskottet tar även självt beslut avseende exempelvis de betydande delarna av bankens riskklassificerings- och estimeringsprocesser kopplade till internmetoden. 8. Ersättningsutskott Styrelsens ersättningsutskott utvärderar de ledande befattningshavarnas anställnings- villkor mot bakgrund av gällande marknads- villkor. I utskottets uppgifter ingår också bland annat att bereda styrelsens förslag till års- stämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, att följa och utvärdera tillämpningen av dessa riktlinjer liksom att bereda styrelsens beslut om ersättningar och andra anställningsvillkor för bland annat de ledande befattningshavarna samt Chief Audit Executive. Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare presenteras på sidan 51. Utskottet gör även en bedömning av Handels bankens ersättningspolicy och ersätt- ningssystem. 9. UK-kommitté Styrelsens UK-kommitté följer upp verk- samheten i Handelsbanken plc. 10. Handelsbanken Internal Audit Handelsbanken Internal Audit granskar själv- ständigt och oberoende koncernens verksam- het och redovisning. En central uppgift är att bedöma och verifiera processer för riskhante- ring, intern kontroll och bolagsstyrning. Chief Audit Executive utses av styrelsen. 11. Verkställande direktör Verkställande direktören utses av styrelsen attleda Handelsbankens löpande verksamhet. För verkställande direktören gäller, förutom instruktioner från styrelsen, reglerna i aktie- bolagslagen och en rad andra författningar om bland annat bankens bokföring, medels- förvaltning och kontroll över verksamheten. 12. Handelsbanken Risk Control Handelsbanken Risk Control ansvarar för att kontrollera att alla väsentliga risker i koncernen identifieras och hanteras av berörda funktioner samt för att analysera och rapportera riskerna. Chief Risk Officer är direkt underställd verk- ställande direktören och är chef för Handels- banken Risk Control. 13. Handelsbanken Compliance Handelsbanken Compliance ansvarar för att övervaka och kontrollera regelefterlevnad, ge råd och stöd om åtgärder som kan vidtas av verksamheten för att säkerställa regelefter- levnad samt rapportera om väsentliga brister och risker. Chief Compliance Officer är direkt underställd verkställande direktören och är chef för Handelsbanken Compliance. 43Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 Aktieägare och bolagsstämma Aktieägares rättigheter Handelsbanken hade vid utgången av 2024 drygt 220000 aktieägare. Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas på bolagsstämman, vid årsstämman eller extra bolagsstämma. I Handelsbanken finns aktier i två serier, A och B. Serie A är den helt domine- rande serien och svarade vid utgången av 2024 för drygt 98 procent av alla utestående aktier. Aktie av serie A respektive av serie B ger rätt till samma andel av vinsten. Aktie av serie A har en röst och aktie av serie B har en tion- dels röst. En aktieägare som vill få ett ärende behand- lat vid årsstämman måste komma in med en skriftlig begäran till styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. När en sådan begäran ska vara styrelsen till- handa framgår på handelsbanken.com. På årsstämman fattar bankens aktieägare en rad beslut av stor vikt för bankens styrning. Aktieägarna fattar bland annat beslut om: • fastställande av resultat- och balansräkning • vinstdisposition • ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören när det gäller det gångna räken- skapsåret • antalet styrelseledamöter och revisorer i banken samt val av styrelseledamöter och revisorer • arvoden till styrelseledamöter och revisorer • riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare. Därutöver fattar aktieägarna på en bolags- stämma beslut om eventuell ändring av ban- kens bolagsordning. Bolagsordningen är det grundläggande styrande dokumentet för ban- ken, där det bland annat framgår vilken verk- samhet banken ska bedriva, gränser för aktie- kapitalets storlek, aktieägarnas rätt att delta på bolagsstämma och vilka ärenden som ska förekomma på årsstämman. Bolagsordningen anger även att antalet styrelseledamöter ska vara lägst åtta och högst 15. De väljs för ett år i taget. Information inför bankens bolagsstämmor publiceras på handelsbanken.com. Där finns också protokoll från tidigare bolagsstämmor både på svenska och på engelska. Aktieägare med större innehav En aktieägare hade vid utgången av 2024 mer än tio procent av rösterna: AB Industrivärden med 11,7 procent. Utförliga uppgifter om bankens största svenska aktieägare finns på sidan 39. Årsstämman 2024 Handelsbankens årsstämma ägde rum den 20mars 2024. 1 697 aktieägare var företrädda på stäm- man. De representerade cirka 54,6 procent av alla röster i banken. Ordförande vid stämman var advokat Patrik Marcelius. På stämman fattade aktieägarna beslut om bland annat följande: • En ordinarie utdelning om 6,50 kronor per aktie och en extra utdelning om 6,50 kronor per aktie, samt att återstående del av dispo- nibelt belopp balanseras i ny räkning. • Bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av högst 120 miljoner aktier i banken samt avyttring av aktier. • Bemyndigande för styrelsen att besluta om emission av konvertibla primärkapitalinstru- ment. • Ändring av bolagsordningen varigenom föreskrift om rösträttsbegränsning togs bort. • Ändring i riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. • Styrelsen ska bestå av nio ledamöter utan suppleanter. • Omval av åtta styrelseledamöter och nyval av Louise Lindh som styrelseledamot för tiden intill slutet av nästa årsstämma. • Val av Pär Boman till ordförande i styrelsen. • Arvoden ska betalas till styrelsens ledamöter med 3 900 000 kronor till styrelsens ordfö- rande, 1 110 000 kronor till vice ordföranden och 795 000 kronor till övriga ledamöter. För utskottsarbete ska ersättning om 475 000 kronor betalas till varje ledamot i kreditkom- mittén, riskutskottet respektive revisions- utskottet, 450000 kronor till varje ledamot i UK-kommittén samt 140 000 kronor till varje ledamot i ersättningsutskottet. Vidare beslu- tades att arvodet till respektive utskotts ordförande ska vara 600 000 kronor i risk- utskottet och revisionsutskottet, 140000 kronor i ersättningsutskottet, 540000 kronor i kreditkommittén, och 510000 kronor i UK-kommittén. Styrelseledamöter som är anställda i Handelsbanken ska inte erhålla något arvode. • Till revisorer omvaldes Pricewaterhouse- Coopers AB och Deloitte AB för tiden intill slutet av den årsstämma som ska hållas 2025. Revisorer Magnus Svensson Henryson har varit auktori- serad revisor sedan 2001 och är huvudansva- rig revisor för PricewaterhouseCoopers AB i Handels banken sedan 2024. Han är även revisor i bland annat Bure Equity, Embracer, Holmen, L E Lundbergföretagen och Hufvud- staden. Magnus Svensson Henryson är född 1969. Malin Lüning har varit auktoriserad revisor sedan 2008 och är huvudansvarig revisor för Deloitte AB i Handelsbanken sedan 2023. Hon är även revisor i bland annat SBAB och Söder- berg & Partners. Malin Lüning är född 1980. Valberedning På årsstämman 2022 beslutade aktieägarna att fastställa en instruktion för hur valbered- ningen ska utses. Enligt beslutet ska instruk- tionen gälla till dess den ändras av en senare årsstämma. Av instruktionen framgår bland annat att valberedningen ska bestå av fem ledamöter: styrelsens ordförande och en representant för var och en av de fyra största ägarna i banken den 31 augusti året före det år som årsstämman hålls. I valberedningen ska det dock inte ingå någon representant för företag som utgör en betydande konkurrent inom något av bankens huvudområden. Det är styrelseordförandens uppgift att kontakta de största ägarna för att 0 400 800 1 200 1 600 2 000 202420232022202120202019 0 20 40 60 80 100 Antal närvarande/företrädda aktieägare Andel röster Närvaro på årsstämman 2019–2024 Antal % 44 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 Inledning Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt dessa ska utse varsin representant att tillsam- mans med ordföranden utgöra valberedningen. 2025 års valberedning presenteras i tabellen nedan. Representant Ägare Röstandel i % per den 31 aug 2024 Helena Stjernholm, ordförande Industrivärden 11,71 Maria Sjöstedt Stiftelsen Oktogonen 8,17 Claes Boustedt Ägargruppen Lundberg 4,65 Anna Magnusson Första AP-Fonden 0,72 Pär Boman, styrelseordförande Uppgifter om valberedningens sammansättning har funnits tillgängliga på handelsbanken.com sedan den 19 september 2024. Valberedningens uppgift är att inför årsstäm- man den 26 mars 2025 lämna förslag på val av ordförande under årsstämman, förslag på ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, styrelsearvode till ordföranden och övriga ledamöter samt ersättning för utskottsarbete. Valberedningen ska även lämna förslag om val av och arvode till revisorer. Valberedningen tar i sitt arbete hänsyn till styrelsens mångfaldspolicy. Av den policyn framgår att det för att främja oberoende åsikter och ett kritiskt ifrågasättande är eftersträvans- värt att styrelsen präglas av en mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompe- tens, erfarenhet och bakgrund, samt en jämn könsfördelning. Vid framtagandet av sitt för- slag till årsstämman tar valberedningen del av relevanta delar av styrelsens policy för lämplig- hetsbedömning av styrelseledamöter och verk- ställande direktör. Till grund för förslaget lägger valberedningen även den utvärdering av styrel- sen som styrelsens ordförande ombesörjer. Styrelse Sedan aktieägarna på årsstämman 2024 utsett Pär Boman till styrelsens ordförande, utsågs Fredrik Lundberg till vice ordförande på det konstituerande styrelsesammanträdet i anslut- ning till årsstämman. Styrelsen utsåg samtidigt ledamöter i kreditkommittén, revisionsut skottet, riskutskottet, ersättningsutskottet och UK- kommittén. Uppgifter om styrelsen lämnas på sidorna 54–56. Styrelsens sammansättning Styrelsen har under räkenskapsåret 2024 bestått av nio stämmovalda ledamöter. Vid styrelseval föreslår valberedningen leda- möterna. I enlighet med tillämplig lagstiftning ingår därutöver två ledamöter och två supple- anter som är arbetstagarrepresentanter i styrelsen. Styrelsens ledamöter har en bred och omfattande erfarenhet från näringslivet. Flera av ledamöterna är eller har varit verkställande direktörer i större företag och flertalet har uppdrag som ledamöter i styrelser för större företag. Flera ledamöter har arbetat i bankens styrelse under lång tid och är väl förtrogna med bankens verksamheter. Valberedningens förslag, inklusive dess motiveringar, från tidigare årsstämmor finns tillgängliga på handels banken.com. Det genomförs lämplighetsbedömningar av enskilda styrelseledamöter och styrelsen som helhet. Lämplighetsbedömning av styrelsen genomförs minst årligen men också inför för- ändringar i dess sammansättning och när det är särskilt påkallat. Den säkerställer att styrel- sen har de kunskaper, färdigheter och erfaren- heter som krävs för att fullgöra sitt uppdrag, inkluderande bland annat att fastställa strate- gier och risktoleranser samt att förstå och utmana bankledningens beslut och förslag utifrån dess konsekvenser. Under räkenskapsåret 2024 uppgick ande- len kvinnor i bankens styrelse till 44 procent av de stämmovalda ledamöterna medan andelen stämmovalda ledamöter med annat geogra- fiskt ursprung än det land där Handelsbanken har sitt säte uppgick till 11 procent. Andelen av de stämmovalda ledamöterna som var obero- ende i förhållande till banken, bankledningen och större aktieägare uppgick till 78 procent. Svensk kod för bolagsstyrning innehåller bestämmelser om att majoriteten av de bolagsstämmovalda ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till banken och bank- ledningen, samt att minst två av de oberoende ledamöterna ska vara oberoende även i förhål- lande till aktieägare som kontrollerar tio pro- cent eller mer av aktier eller röster i banken. Styrelsens sammansättning uppfyller kraven på oberoende enligt koden. Styrelsearbetets grunder De grundläggande bestämmelserna om upp- giftsfördelningen mellan styrelse, styrelsens utskott, ordförande, verkställande direktör och Handelsbanken Internal Audit är i enlighet med aktiebolagslagen och Svensk kod för bolags- styrning och kommer till uttryck i styrelsens arbetsordning samt i styrelsens instruktioner till verkställande direktören och till Chief Audit Executive. Styrelseordförande Av styrelsens arbetsordning framgår bland annat att ordföranden ska se till att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina skyldigheter. I detta ligger att organisera och leda styrelsens arbete samt att skapa bästa möjliga förutsättningar för arbetet. Dess- utom ska ordföranden se till att styrelsens ledamöter löpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om bankens verksamhet och att nya ledamöter får lämplig introduktion och utbildning. Ordföranden ska stå till förfogande som rådgivare och diskussionspartner till verk- ställande direktören, men också bereda styrel- sens utvärdering av verkställande direktörens arbete. Till ordförandens uppgifter hör också att vara ordförande i kreditkommittén, ersätt- ningsutskottet och UK-kommittén samt att vara ledamot i revisionsutskottet och riskut- skottet. Därutöver är det ordförandens uppgift att se till att styrelsens arbete utvärderas varje år. Styrelseutvärderingen 2024 har skett genom enkäter och samtal mellan ordföranden och varje ledamot. Vice ordföranden har ombesörjt utvärderingen av ordföranden. Utfallet av ut- värderingen har redovisats och diskuterats i styrelsen. Ordföranden har även informerat valberedningen om styrelseutvärderingen. Ordföranden ansvarar för kontakterna med de större ägarna i ägarfrågor. I styrelsen förekommer i övrigt ingen annan regelbunden arbetsfördelning än vad som följer av arbetet i styrelsens utskott och kommittéer. Styrelsens arbete Styrelsen är bolagets högsta förvaltningsorgan och ansvarar för att fastställa övergripande mål och strategi för bolaget. Inom ramen för sitt uppdrag behandlar styrelsen flera viktiga ären- den under året. Detta innefattar bland annat återkommande ärenden för att säkerställa en sund riskhantering och tillförlitlig finansiell rapportering. Vidare behandlas andra ärenden som följer av externa regulatoriska krav, till exempel fastställande av bankens interna kapital- och likviditetsutvärdering (ICAAP/ ILAAP) och återhämtningsplan. Styrelsen mot- tar och granskar även kvartalsvis rapportering från bolagets kontrollfunktioner. Det är en viktig del i styrelsens kontroll och övergripande arbete för att säkerställa att bolaget sköts på 45Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 Sammanställning av frågor i fokus i styrelsens utskott och kommittéer (exklusive kreditkommittén) Utskott/Kommitté Ledamöter Uppgifter Övriga frågor i fokus 2024 Revisionsutskottet Ulf Riese (ordförande) Jon Fredrik Baksaas Hans Biörck Pär Boman Revisionsutskottets arbetsuppgifter omfattar bland annat följande: • övervaka den finansiella rapporteringen samt effektiviteten i bankens interna kontroll, internrevision och riskhantering av finansiell rapportering • lämna rekommendationer och förslag om den finansiella rapporteringen • bereda styrelsens beslut om en revisionsplan för Handelsbanken Internal Audits arbete och beakta rapporter från Handelsbanken Internal Audit • ha regelbunden kontakt med externrevisorerna som rapporterar till utskottet avseende viktiga omständigheter som framkommit vid den lagstadgade revisionen • hålla sig informerad om revisionen av årsredovisning och koncernredovisning och om Revisorsinspektionens kvalitetskontroll • biträda valberedningen i fråga om förslag till revisor och därvid lämna en rekommen- dation om val av revisorer • informera styrelsen om resultatet av revisionen och om på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet • granska och övervaka de externa revisorernas opartiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisor tillhandahåller bolaget andra tjänster än revision • ta del av rapport om koncernens arbete med, respektive rapportering av, hållbarhets- frågor • ta del av rapportering om produktivitetsmått m m avseende väsentliga produkter och processer samt effektmål och styrsystem avseende väsentliga IT-investeringar. Alla delårsrapporter och bokslutskommunikéer gås igenom av revisionsutskottet. Före- dragande är verkställande direktören, Chief Financial Officer, Chief Audit Executive samt huvudansvariga från de revisionsbolag som årsstämman utsett till revisorer. Utskottets ledamöter har även möjlighet att ställa frågor till Chief Audit Executive och externreviso- rer utan närvaro av bankledningen. Styrelsens rapport om internkontroll av den finansiella rapporteringen finns på sidan 52. Revisionsutskottet har under året ägnat sig åt sedvanligt arbete kring finansiell rapporte- ring, revision m m. Utskottet har även behandlat ärenden angå- ende ledningsförändringar samt bankens hållbarhetsarbete och anpassning till CSRD. Riskutskottet Kerstin Hessius (ordförande) Hans Biörck Pär Boman Ulf Riese Hélène Barnekow Riskutskottets arbetsuppgifter omfattar bland annat följande: • behandla rapporter från och föredragningar av Chief Risk Officer (CRO) och Chief Compliance Officer • bereda styrelsens beslut om fastställande av den interna kapital- och likviditets- utvärderingen • behandla validering och utvärdering av det interna riskklassificeringssystemet • bereda styrelsens beslut om risktolerans och riskstrategi • behandla utvärdering av de riskberäkningsmetoder som används för limitering av finansiella risker, beräkning av kapitalkrav och beräkning av ekonomiskt kapital • bereda styrelsens beslut om fastställande av Handelsbankens återhämtningsplan. Chief Risk Officer och Chief Compliance Officer föredrar sina rapporter för riskutskottet. Utskottets ledamöter har även möjlighet att ställa frågor till Chief Risk Officer och Chief Compliance Officer utan närvaro av bankledningen. Närvarande vid riskutskottets möten är även bankens verkställande direktör och Chief Financial Officer. De tre försvarslinjerna för riskhantering beskrivs på sidorna 48–49. Under året har riskutskottet återkommande behandlat frågor om risktolerans, bland annat avseende kredit-, motparts- och likviditetsrisk och utvecklingen av bankens IRK-modeller. Där- utöver har utskottet diskuterat risk- och compliance frågor rörande bland annat IT-säkerhet, DORA och operativa risker, samt arbete mot penningtvätt. Utskottet har även diskuterat det ekonomiska läget och dess effekter på bankens verksamhet och risker. Ersättningsutskottet Pär Boman (ordförande) Jon Fredrik Baksaas Hans Biörck Bland ersättningsutskottets uppgifter ingår att göra en oberoende bedömning av ban- kens ersättningspolicy och ersättningssystem. Vidare bereder ersättningsutskottet bland annat ersättningsärenden som ska beslutas av styrelsen och årsstämman. Sedan aktie- ägarna på årsstämman beslutat om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, beslutar styrelsen om ersättning bland annat till dessa och cheferna för kontrollfunktio- ner som utgörs av Handelsbanken Internal Audit, Handelsbanken Risk Control samt Handelsbanken Compliance. Ersättningsutskottet utvärderar årligen riktlinjerna samt ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Handelsbanken i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Styrelsens Ersättningsrapport finns tillgänglig på handelsbanken.com. Ersättningsutskottet har ägnat sig åt sedvanligt arbete rörande ersättningsfrågor. Därutöver har utskottet behandlat ärenden om tillsättningar av högre chefer. UK-kommittén Pär Boman (ordförande) Ulf Riese Michael Green Carl Cederschiöld Kommittén för den brittiska verksamheten mottar kvartalsvis information om den brit- tiska verksamhetens utveckling och ställning, samt årligen information om affärsplan för den brittiska verksamheten m m. UK-kommittén har följt verksam- heten i Handelsbanken plc avse- ende finansiell rapportering och affärsläge. 46 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 Inledning Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt ett ansvarsfullt sätt med ett sunt risktagande och god regelefterlevnad. Vidare behandlar styrelsen återkommande ärenden om exem- pelvis bankens kreditrisker och kreditförluster samt om kapitalutvärdering, IT-system, IT- säkerhet, revision, hållbarhet och bankens arbete mot penningtvätt och bedrägerier. Där- utöver rapporteras vad som förekommit på ersättnings-, risk- respektive revisionsutskot- tens möten på det styrelsesammanträde som följer närmast efter respektive utskottssam- manträde. Vid det konstituerande styrelsemötet som hålls efter årsstämman utser styrelsen sin vice ordförande samt ledamöter och ordförande till de olika styrelseutskotten. Vid mötet fastställer styrelsen även de policyer och andra interna styrdokument som reglerar styrning och intern kontroll i banken. Styrelsen har under 2024 haft tolv möten inklusive två längre strategimöten. Utskotts- och kommittéarbete Kreditkommittén Kreditkommittén bestod av styrelsens ordfö- rande (Pär Boman, som även är ordförande i kommittén), vice ordförande (Fredrik Lundberg), verkställande direktören (Michael Green), Chief Credit Officer (Per Beckman) samt sex av styrelsen utsedda styrelseleda- möter (Jon Fredrik Baksaas, Stina Bergfors, Hans Biörck, Kerstin Hessius, Ulf Riese och Louise Lindh). Kreditkommittén sammanträder i regel en gång i månaden för beslut i kreditärenden över en viss limitnivå och som inte på grund av ärendets betydelse eller lagkrav ska avgöras av styrelsen i dess helhet. Land- och länsche- fer liksom Head of Handelsbanken Global Banking har under 2024 föredragit ärenden från de egna enheterna i kreditkommittén, och deltagit som åhörare till övriga ärenden, i syfte att få en god bild av styrelsens syn på risk. Kreditärenden som beslutas av styrelsen i sin helhet föredras av Chief Credit Officer. Kredit- instruktionen medger att verkställande direk- tören och Chief Credit Officer fattar beslut i kreditärenden mellan kreditkommitténs möten om dröjsmål med beslut skulle innebära en olägenhet för banken eller kredittagaren. Kreditkommittén har under 2024 haft tio möten. Revisionsutskottet Revisionsutskottet bestod av styrelsens ordförande (Pär Boman) och tre av styrelsen utsedda styrelseledamöter (Jon Fredrik Baksaas, Hans Biörck och Ulf Riese). De senare är oberoende i förhållande till större ägare respektive i förhållande till banken och bankledningen. Ulf Riese utsågs till utskottets ordförande. Revisionsutskottet har under 2024 haft nio möten. Riskutskottet Riskutskottet bestod av styrelsens ordförande (Pär Boman) och fyra av styrelsen utsedda sty- relseledamöter (Hans Biörck, Kerstin Hessius, Ulf Riese och Hélène Barnekow). De senare är oberoende i förhållande till större ägare res- pektive i förhållande till banken och bankled- ningen. Kerstin Hessius utsågs till utskottets ordförande. Riskutskottet har under 2024 haft nio möten. Ersättningsutskottet Ersättningsutskottet bestod av styrelsens ord- förande (Pär Boman, som även är ordförande i utskottet) och två av styrelsen utsedda styrel- seledamöter (Jon Fredrik Baksaas och Hans Biörck). De senare är oberoende i förhållande till banken, bankledningen och större ägare. Ersättningsutskottet har under 2024 haft åtta möten. UK-kommittén UK-kommittén bestod av styrelsens ordfö- rande (Pär Boman, som även är ordförande för kommittén), verkställande direktören (Michael Green), Chief Financial Officer (Carl Cederschiöld) och en av styrelsen utsedd styrelse ledamot (Ulf Riese). UK-kommittén har under 2024 haft fyra möten. Bankens ledning Verkställande direktör Under räkenskapsåret 2024 har Michael Green varit verkställande direktör och koncernchef för Handelsbanken. Michael Green är född 1966 och hans akademiska meriter utgörs av kurser i företagsekonomi, nationalekonomi och juridik. Michael Green började som företags- rådgivare på kontoret i Göteborg 1994 och har därefter bland annat arbetat som chef för den amerikanska verksamheten, chef för Handels- banken i västra Sverige och chef för Capital Markets. År 2020 utsågs Michael Green till ansvarig för Handelsbanken i Sverige. Utöver sin anställning i Handelsbanken är Michael Green styrelseledamot i Stockholms Handels- kammare, ICC Sveriges överstyrelse samt Svenska Bankföreningen. Michael Greens eget och närståendes innehav av aktier i Handels- banken uppgick den 31 december 2024 till 111 405, varav 85 000 A-aktier i direkt innehav och 26 405 i indirekt innehav via resultatan- delssystemet Oktogonen. Varken Michael Green eller hans närstående har några väsent- liga aktieinnehav, eller andra delägarskap, i bolag som banken har betydande affärsförbin- delser med. Beslutsfattande Ansvar och befogenheter i Handelsbanken under verkställande direktör tilldelas som utgångspunkt enskilda befattningshavare, snarare än grupper och kommittéer. Kollektiva beslut förekommer dock i form av kreditbeslut som fattas i kreditkommittéer och landstyrel- ser. Vid sådana beslut krävs enighet hos leda- möterna. Verkställande direktörens forum Verkställande direktören har till sitt för- fogande flera forum för hantering av olika frågor, däribland verkställande ledning och risk- och compliancekommittén. Verkställande ledning Den 1 april 2024 antog Handelsbanken en ny ledningsstruktur med en verkställande ledning, som ersatte tidigare koncernledning, för att löpande koordinera den strategiska styrningen av koncernen, behandla operativa koncern- övergripande frågor och övriga frågor av stor vikt ur ett koncernperspektiv. Inför beslut av verkställande direktören eller andra befatt- ningshavare i sådana frågor sker regelmässigt behandling i verkställande ledning. För mer information om medlemmar i verkställande led- ning och tidigare koncernledningen se sidan 57. Risk- och compliancekommittén Risk- och compliancekommittén är inrättad av verkställande direktören för uppföljning av riskhantering inom olika områden samt för- 47Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 djupade diskussioner kring bankens över- gripande risksituation inför behandlingen avvissa frågor i riskutskottet och styrelsen. Risk-och compliancekommittén består för- utom avverkställande direktören bland annat av chefer för affärsstödjande enheter och kontrollfunktioner. Verksamhetsstruktur Handelsbankens övergripande organisations- struktur utgår från en geografisk styrmodell. Banken har sedan lång tid ett decentraliserat arbetssätt där viktiga affärsbeslut fattas lokalt, nära kunden. Kundansvaret är geografiskt, vilket innebär att alla kunder i koncernen tillhör ett fysiskt kontor oavsett vilka produkter eller tjänster kunden har behov av eller vilken kanal kunden väljer. Handelsbankenkoncernens hemmamarkna- der är Sverige, Norge, Storbritannien och Nederländerna, men koncernen bedriver även verksamhet på andra marknader. Utanför Sverige bedrivs verksamheten huvudsakligen via filialer förutom i Storbritannien där det finns dotterbolag för den brittiska verksamheten. Under 2021 togs beslut om att inleda en process för att avyttra verksamheten i Finland. Under 2023 träffades avtal om avyttring av den finska privatkundsaffären, SME-verksamheten och livförsäkringsrörelsen. Dessa transaktioner slutfördes under 2024. Handelsbankens åter- stående verksamhet i Finland hanteras i en separat försäljningsprocess. Utgångspunkten är att landansvariga (land- chefer) har det samlade ansvaret för bankens verksamhet i det landet. Ansvaret omfattar bland annat ett distributionsansvar för produk- ter och tjänster samt ett kundansvar. Den verk- ställande direktören har motsvarande ansvar för verksamheten inom Sverige. Affärsverksamheten i länderna stöds av ett antal enheter med koncernövergripande ansvar. Produktansvariga enheter utgör ett centralt affärsstöd för ett visst produktområde. Pro- duktansvaret inkluderar att i enlighet med en koncerngemensam godkännandeprocess utveckla, förvalta och avveckla produkter och tjänster samt samordna och stödja distributio- nen av produkterna och tjänsterna. Funktionsansvariga enheter har ett koncern- övergripande ansvar för ett visst område. Funktionsansvaret omfattar att tillse att arbetet inom området fungerar väl och bedrivs i enlig- het med externa och interna regler. Ansvaret omfattar även vägledning och stöd för det specifika området. Tre försvarslinjer för riskhantering Handelsbanken har tre försvarslinjer för risk- hantering, uppföljning och kontroll av bankens risker. De beskrivs närmare nedan. Första försvarslinjen Affärsverksamheten och de enheter som stödjer affärsverksamheten utgör den första Verkställande direktör Väljer/utser/initierar Kontrollfunktioner Handelsbanken Internal Audit Handelsbanken Risk Control Handelsbanken Compliance Handelsbanken Global Banking Handelsbanken Netherlands Handelsbanken Norway Handelsbanken UK Swedish Branch Network Handelsbanken HR Handelsbanken Finance Handelsbanken Foundations and Publishing Handelsbanken Credit Handelsbanken Communication Handelsbanken Sustainability Handelsbanken Savings and Financing Handelsbanken Operations Handelsbanken Markets Handelsbanken Legal Affärsstödjande enheter Affärsdrivande enheter Styrelsen Handelsbanken IT Informerar/rapporterar 48 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 Inledning Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt försvarslinjen och ansvarar för att hantera och begränsa riskerna i verksamheten i enlighet med externa och interna regler. Verkställande direktören har delegerat till sina direkt under- ställda chefer att säkerställa att det finns ruti- ner, system och processer som krävs för att bedriva verksamheten i enlighet med externa och interna regler för intern kontroll, risk- kontroll och regelefterlevnad inom respektive enhet. Dessa chefer kan i sin tur delegera det operativa ansvaret att uppfylla kraven till che- fer som är underställda dem. Ansvaret innebär bland annat att det ska finnas ändamålsenliga instruktioner och rutiner för verksamheten och att efterlevnaden av dessa rutiner ska följas upp regelbundet. Ansvaret för intern kontroll, riskkontroll och regelefterlevnad är således en integrerad del av chefsansvaret på alla nivåer i banken. Andra försvarslinjen Kontrollfunktionerna Handelsbanken Risk Control och Handelsbanken Compliance utgör den andra försvarslinjen. Båda funktionerna är oberoende och organisatoriskt separerade från den verksamhet de ska övervaka och kontrollera. Handelsbanken Compliance Handelsbanken Compliance identifierar, över- vakar, kontrollerar och rapporterar om regel- efterlevnadsrisker inom koncernen. Här ingår att kontrollera och bedöma ändamålsenlighe- ten och effektiviteten avseende de rutiner och åtgärder som vidtagits för att minimera risken för att tillämpliga regler inte följs. Därutöver ger Handelsbanken Compliance råd och stöd kring regelefterlevnad till personal, verkstäl- lande direktör och styrelse samt informerar löpande berörda enheter om de risker som kan uppkomma i verksamheten till följd av bristande regelefterlevnad. Handelsbanken Compliance övervakar också risknivån i för- hållande till den av styrelsen fastställda risk- toleransen för regelefterlevnadsrisker. I funktionen ingår den centralt funktions- ansvariga enligt tillämpliga regler om penning- tvätt och finansiering av terrorism (CFA) och dataskyddsombudet enligt tillämpliga regler om dataskydd och hantering av personupp- gifter (DPO). Chief Compliance Officer utses av styrelsen och rapporterar direkt och löpande till verk- ställande direktören samt kvartalsvis även till riskutskottet och styrelsen om regelefterlevna- den i koncernen. Här ingår också CFA:s rap- portering avseende risker kopplade till finan- siell kriminalitet, liksom DPO:s rapportering av dataskyddsrisker. Handelsbanken Risk Control Handelsbanken Risk Control identifierar, mäter, analyserar och rapporterar koncernens alla väsentliga risker. Här ingår att övervaka och kontrollera koncernens riskhantering och bedöma om Handelsbankens ramverk för risk- hantering är effektivt och ändamålsenligt. Han- delsbanken Risk Control övervakar också att riskerna och riskhanteringen lever upp till ban- kens riskstrategi och ligger inom av styrelsen fastställd risktolerans. Chief Risk Officer utses av styrelsen och rapporterar direkt och löpande till verkstäl- lande direktören och styrelsen. Chief Risk Officer har under 2024 närvarat vid samtliga sammanträden i riskutskottet och vid flertalet sammanträden i styrelsen och styrelsens kreditkommitté. En mer utförlig beskrivning av bankens riskhantering och kontroll framgår i not K2 på sidorna 80–122 samt i bankens Pelare 3- rapport. Tredje försvarslinjen Den tredje försvarslinjen utgörs av Handels- banken Internal Audit, styrelsens kontrollorgan. Chief Audit Executive utses av och rapporterar till styrelsen. Handelsbanken Internal Audit har i uppdrag att självständigt och oberoende granska kon- cernens verksamhet och redovisning. I gransk- ningen ingår att bedöma, utvärdera och veri- fiera bankens processer för riskhantering, intern kontroll och bolagsstyrning. Uppdraget grundas på en av styrelsen fastställd policy och utförs utifrån en riskbaserad metodik i enlighet med internationellt accepterade nor- mer utgivna av Institute of Internal Auditors (IIA). Planerade revisionsinsatser dokumente- ras varje år i en revisionsplan som fastställs av styrelsen. Slutsatsen av Handelsbanken Inter- nal Audits granskning, de åtgärder som ska vidtas och statusen för dessa avrapporteras regelbundet till revisionsutskottet och årligen till styrelsen i sin helhet. Chief Audit Executive är även mottagare av ärenden som rapporteras i Handelsbankens särskilda system för vissel- blåsare. Handelsbanken Internal Audit är regelbun- det föremål för oberoende extern kvalitets- utvärdering. Därutöver gör bankens externa revisorer årligen en kvalitetsutvärdering av Handelsbanken Internal Audits arbete. Ersättningsprinciper i Handelsbanken Ersättningspolicyn innehåller bankens principer för ersättningar till anställda. Av policyn framgår att Handelsbankens ersättningssystem ska vara ändamålsenligt med bankens affärsmål och affärskultur, vilken baseras på en sund och hållbar verksamhet som beaktar hög etik, god ordning och regelefterlevnad hos medarbetare. Ersättningar ska även utformas så att de främjar en sund och effektiv hantering av hållbarhets- risker. Ersättningar ska vara marknadsanpas- sade och möjliggöra för Handelsbanken att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kom- petenta medarbetare samt att säkerställa god chefs försörjning och därmed bidra till att uppnå Handelsbankens företagsmål. Handelsbanken har generellt en låg risktolerans och anser att fast ersättning bidrar till en sund verksamhet och därför ska tillämpas som huvudregel. Till bankens ledande befattningshavare och till medarbetare som fattar beslut om krediter eller limiter, eller arbetar inom bankens kontrollfunk- tioner, ges fast ersättning tillsammans med möj- ligheten till ytterligare ersättning från det kollek- tiva resultatandelssystemet Oktogonen. Detta gäller även för medarbetare som bedöms ha enväsentlig inverkan på bankens riskprofil, ibanken benämnda som risktagare. Ersättningspolicyns huvudprincip är att ersättning ska betalas som fast ersättning. Policyn medger dock att rörlig ersättning kan betalas. Styrelsen beslutar om det totala beloppets storlek. Handelsbanken är i vissa länder part i kollek- tivavtal om generella anställningsvillkor och pensionsvillkor. Policyn har inte någon inverkan på rättigheter och skyldigheter enligt kollektiv- avtal och påverkar inte skyldigheter enligt till- lämplig avtals- och arbetsrätt. 49Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 Handelsbanken HR tillser att ersättningar i Handelsbanken tillämpas i enlighet med externa och interna regler. De oberoende kon- trollfunktionerna övervakar och analyserar ersättningssystemet, och rapporterar väsent- liga risker och brister till styrelsens ersättnings- utskott och riskutskott. Nedan följer en närmare beskrivning av fast och rörlig ersättning i Handelsbanken. Övriga uppgifter om ersättning som banken lämnar i enlighet med gällande föreskrifter framgår av not K8 på sidorna 126–131 samt i bankens ersättningsrapport som är tillgänglig på han- delsbanken.com. Där lämnas även upp gifter om belopp för löner, pensioner och andra för- måner samt lån till ledande befattningshavare. Fast ersättning Banken har en långsiktig syn på medarbetar- nas anställning. Ersättning för utfört arbete fastställs individuellt för varje medarbetare och betalas i form av fast kontant lön, sedvanliga löneförmåner och pension. Som huvudregel fastställs lönen lokalt i löne- samtal mellan medarbetaren och dennes chef. Denna ordning har tillämpats med stor fram- gång under många år och innebär att chefer på alla nivåer regelbundet deltar i löneprocessen och tar ansvar för bankens lönepolitik och den egna enhetens personalkostnadsutveckling. Lönen baseras på i förväg kända lönegrun- dande faktorer: arbetets art och svårighets- grad, kompetens, prestationsförmåga och uppnådda arbetsresultat, ledarskap och med- arbetaren som bärare av bankens kultur. Banken är i Sverige och i vissa andra länder part i kollektivavtal om generella anställnings- villkor under anställningstiden och pensions- villkor efter uppnådd pensionsålder. Bankens lönepolitik syftar till att bankens konkurrens- kraft och lönsamhet ska utvecklas positivt och att banken ska attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbe- tare samt säkerställa en god chefsförsörjning. En god lönsamhets- och produktivitetsut- veckling i banken skapar förutsättningar för en positiv löneutveckling för bankens medar- betare. Rörlig ersättning Resultatandelssystemet Oktogonen omfattar samtliga anställda i Handelsbankenkoncernen. Avsättningen klassificeras som rörlig ersättning och baseras på att lönsamhetsmått kopplade till Handelsbankens företagsmål är uppfyllda och styrelsens samlade bedömning avseende bankens utveckling. Utbetalning sker i huvud- sak kontant till medarbetaren, alternativt till ett pensionssparande, en sparplan eller som en kombination. Prestationsbaserad rörlig ersättning tilläm- pas med stor försiktighet och i mycket begrän- sad omfattning och erbjuds endast till medar- betare inom verksamheterna kapitalmarknad samt fond- och kapitalförvaltning. Prestations- baserad rörlig ersättning inom dessa verksam- heter kan endast ges till medarbetare som ingår i enheter vars resultat byggs upp av pro- visioner eller sådana förmedlingsaffärer som sker utan tagande av kredit-, marknads- eller likviditetsrisk för banken. Prestationsbaserad rörlig ersättning erbjuds inte till medarbetare som i sin yrkesutövning har en väsentlig inver- kan på bankens riskprofil. Av koncernens anställda har 1,1 procent möjlighet att erhålla prestationsbaserad rörlig ersättning. Totalt avsatt belopp för prestationsbaserad rörlig ersättning under ett år till medarbetare i Handels bankenkoncernen får inte överstiga 0,4 procent av bankens kärnprimärkapital. För 2024 avsattes totalt 49 miljoner kronor till prestationsbaserad rörlig ersättning, vilket motsvarar cirka 0,4 procent av den totala löne- summan och cirka 0,03 procent av bankens kärnprimärkapital. Prestationsbaserad rörlig ersättning baseras på Handelsbankens lönegrundande faktorer och ska utformas så att den inte uppmuntrar till osunt risktagande. Det resultat som ligger till grund för prestationsbaserad rörlig ersättning riskjusteras och belastas med faktiska kostna- der för det kapital och den likviditet som verk- samheten kräver. Prestationsbaserad rörlig ersättning betalas som huvudregel endast kon- tant. I dotterbolag som bedriver fondverksamhet och i Handelsbanken Wealth & Asset Manage- ment Ltd utbetalas den prestationsbaserade rör- liga ersättningen helt eller delvis i fondandelar. Huvudregeln för prestationsbaserad rörlig ersättning är att den ska vara föremål för upp- skjutande med minst 40 procent i minst fyra år. Prestationsbaserad rörlig ersättning som upp- går till särskilt höga belopp skjuts upp med 60 procent. Utbetalning av och äganderätten till rörlig ersättning tillfaller den berättigade först efter utgången av uppskjutandeperioden. Upp- skjuten ersättning kan bortfalla eller nedjusteras om det visar sig att förluster eller ökade risker och kostnader uppstår under uppskjutandeperi- oden eller i det fall utbetalning skulle bedömas oförsvarbar med hänsyn till bankens finansiella situation. Ingen medarbetare kan få en högre prestationsbaserad rörlig ersättning än 100 pro- cent av sin fasta ersättning. Handelsbanken följer Finansinspektionens föreskrifter om ersättningssystem vilka bland annat innehåller bestämmelser om utformning av och beslut om ersättningspolicy. I ersätt- ningsutskottets beredning och bedömning av styrelsens ersättningspolicy och bankens ersättningssystem deltar såväl chefer för berörda sakområden som Chief Risk Officer och Chief Compliance Officer. Ersättning till ledande befattningshavare Aktieägarna beslutar på årsstämman om rikt- linjer för ersättning till verkställande direktören, vice verkställande direktör och övriga medlem- mar i verkställande ledning. Styrelsen beslutar om ersättning till de befattningshavare som omfattas av årsstäm- mans ersättningsriktlinjer (tillsammans 9 aktu- ella personer per den 31 december 2024). Styrelsen beslutar också om ersättning till bland annat Chief Audit Executive. Ledande befattningshavare i Handelsban- ken är ledamöter i styrelsen, verkställande direktören, vice verkställande direktörer, och övriga medlemmar i verkställande ledning. 50 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 Inledning Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare inom Svenska Handelsbanken AB Dessa riktlinjer ska tillämpas på ersättning till verkställande direktören, vice verkställande direktör samt övriga medlemmar i verkstäl- lande ledningen (nedan ”ledande befatt- ningshavare”). Riktlinjerna omfattar även eventuell ersättning till styrelseledamöter utöver styrelsearvode. Riktlinjerna ska tillämpas på nya avtal och ska inte påverka sådan ersättning till ledande befattningshavare som bestämts tidigare. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman. Handelsbankens mål är att ha högre lön- samhet än genomsnittet för jämförbara kon- kurrenter på hemmamarknaderna. Målet ska främst nås genom nöjdare kunder och lägre kostnader än konkurrenterna. Handelsbankens affärsstrategi återfinns i årsredovisningen. För att bidra till bankens mål ska ersättningar spegla en långsiktig syn på anställningar i banken och även överensstämma med bankens generellt lågarisktolerans. Principer för ersättning till anställda i Handelsbanken Handelsbankens principer för ersättningar till anställda har legat fast under lång tid. I policy för ersättningar i Handelsbanken- koncernen har styrelsen fastställt att bankens ersättningssystem ska vara förenligt med bankens affärsmål och affärskultur, vilken baseras på en sund och hållbar verksamhet. Ersättningspolicyn fastställer vidare att fasta ersättningar är ändamålsenliga för en sund och hållbar verksamhet och tillämpas därför som huvudregel. Rörlig ersättning till- lämpas med stor försiktighet. Ersättning för utfört arbete fastställs individuellt och utgår i form av fast kontant lön, avsättning till pension samt sedvanliga löneförmåner (vilka t.ex. kan utgöras av bilförmån, tjänstebo- stad, sjukförsäkring och hushållsnära tjäns- ter). Lönen baseras på i förväg kända löne- grundande faktorer såsom de finns uttryckta i ersättningspolicyn. Med beaktande av ovan synsätt ska den sammanlagda ersättningen till en anställd vara marknadsanpassad, könsneutral och möjliggöra för Handelsbanken att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetenta anställda samt säkerställa en god chefsför- sörjning. Ersättning till ledande befattningshavare Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa riktlinjer har Handelsbankens ersätt- ningspolicy och ovan principer för ersättning till anställda beaktats vilket bidrar till ban- kens affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. • De samlade totala ersättningarna ska vara marknadsmässiga. • Ersättning ges i form av fast kontant lön, avsättning till pension och sedvanliga löneförmåner. • De ledande befattningshavarna omfattas, på samma villkor som alla anställda i banken, av resultatandelssystemet Oktogonen. • Pensionsförmåner är premiebaserade och kan per år uppgå till högst 35 procent av årlig fast kontant lön och kan utgå utöver kollektivavtalad pensionsplan. Övriga löneförmåner kan per år totalt högst uppgå till 35 procent av årlig fast kontant lön. • Anställningsavtal ingås att gälla tills vidare eller på viss tid. Uppsägningstiden är från befattningshavarens sida sex månader och från Handelsbankens sida högst tolv månader. Om banken säger upp avtalet senare än fem år efter inträde i gruppen ledande befattningshavare, utgör uppsäg- ningstiden högst tjugofyra månader. Här- utöver utgår ingen avgångsersättning. Andra tider kan följa av kollektivavtal eller arbetsrättsliga regler. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra för- måner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses. Arvode till styrelseledamöter Bankens stämmovalda styrelseledamöter ska i särskilda fall kunna arvoderas för tjäns- ter inom deras respektive kompetensområde (inklusive styrelseuppdrag i annat koncern- företag), som ej utgör styrelsearbete i banken. Sådana åtaganden kommer att hanteras enligt tillämpliga interna regler och med vederbörlig hänsyn till potentiella intresse- konflikter. För dessa tjänster ska utgå ett marknadsmässigt arvode. Information om eventuell ersättning för sådana tjänster ska inkluderas i årsredovisningen och ersätt- ningsrapporten. Beslutsprocessen Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrel- sens beslut om förslag till riktlinjer för ersätt- ning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer när det uppkommer behov av väsentliga föränd- ringar, dock minst vart fjärde år, och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsut- skottet ska även följa och utvärdera tillämp- ningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersätt- ningsstrukturer och ersättningsnivåer i banken. Ersättningsutskottets ledamöter är oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Vid utskottets möten närva- rar även verkställande direktören, dock inte vid behandling av och beslut i ersättnings- relaterade frågor som rör verkställande direktören själv. Frångående av riktlinjerna Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå rikt- linjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bankens långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa bankens ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsut- skottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågan, vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna. Nedan anges riktlinjerna som antogs på årsstämman den 20 mars 2024. 51Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 Styrelsens rapport om intern kontroll av den finansiella rapporteringen Redogörelsen för Handelsbankens process för intern kontroll av den finansiella rapporteringen grundar sig på det ramverk som tagits fram av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) vilket omfattar komponenterna kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunika- tion samt uppföljning. Processen har utformats för att säkerställa att bankens principer för finansiell rapportering och intern kontroll efter- levs, samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, till- lämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag. Kontrollmiljö För att säkerställa en tillförlitlig finansiell rap- portering tar Handelsbankens process för intern kontroll av den finansiella rapporteringen sin utgångspunkt i kontrollmiljön. Kontrollmil- jön utgör grunden för övriga komponenter i processen och den har beskrivits tidigare i bolagsstyrningsrapporten, det vill säga organi- sationsstruktur, ansvarsfördelning och sty- rande dokument. En viktig del av kontrollmiljön är att beslutsvägar, befogenheter och ansvar är tydligt definierade och kommunicerade samt att styrande dokument fastställda av styrelsen och verkställande direktören ger tydlig vägledning och efterlevs. Riskbedömning Riskbedömning syftar till identifiering, hante- ring och uppföljning av de risker som kan påverka den finansiella rapporteringen. Han- delsbanken Finance ansvarar för att utföra en riskbedömning på koncernnivå för att identi- fiera vilka enheter som bedöms väsentliga att kontrollera i syfte att minska risken för väsent- liga fel i den finansiella rapporteringen. Enheter som Handelsbanken Finance bedömt ska omfattas av processen är ansvariga för att upprätta en övergripande dokumentation av sin process för intern kontroll av den finansiella rapporteringen. Den övergripande dokumenta- tionen ska beskriva vilka processer som gene- rerar enhetens mest väsentliga balans- och resultatposter, risker, bokslutsrutiner samt vilka kontrollaktiviteter som identifierats. De identi- fierade kontrollaktiviteterna utförs sedan varje kvartal för att säkerställa att den finansiella rapporteringen i allt väsentligt är korrekt. En viktig del av bankens totala riskbedöm- ning är de självutvärderingar som årligen utförs inom moderbolaget och dotterbolagen. Risker i den finansiella rapporteringen är en del av denna totalanalys. Handelsbankens riskhante- ring i övrigt beskrivs i detalj i not K2 på sidorna 80–122 samt i bankens Pelare 3-rapport. Kontrollaktiviteter Olika kontrollaktiviteter finns inbyggda i hela processen för finansiell rapportering. Handelsbanken Finance har det övergri- pande ansvaret för den finansiella rapporte- ringen, koncernredovisning och koncernbok- slut samt för ekonomiska och administrativa styrsystem. I enhetens ansvar ingår även koncernens likviditet, internbank, kapitalbas, skatteanalys samt den koncerngemensamma myndighetsrapporteringen. Handelsbanken Finance har ett övergri- pande ansvar för att det finns en ändamålsen- lig process för avrapportering av intern kontroll av den finansiella rapporteringen. För de enhe- ter som Handelsbanken Finance bedömt ska omfattas av processen för intern kontroll av den finansiella rapporteringen identifieras kontrollaktiviteter som syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser i den finansiella rapporteringen. Handelsbanken Finance har fastställt ett antal finansiella kon- trollaktiviteter vilka är kopplade till huvudboken och själva bokslutsprocessen som samtliga ekonomiavdelningar inom moderbolaget och dotterbolagen ska utföra vid varje kvartals- bokslut. Dessa innefattar till exempel avstäm- ningar och kontroller av redovisade belopp samt analyser av resultat och balansräkningar. Utöver finansiella kontrollaktiviteter ansvarar enheter utvalda av Handelsbanken Finance för att identifiera och utvärdera operativa kon- trollaktiviteter. Dessa innefattar kontroller som utförs i till exempel affärsprocesser och system vilka bedöms väsentliga att utföra för att minska risken för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen. De ekonomiansvariga på res- pektive enhet ansvarar för att kontrollaktivite- terna i den finansiella rapporteringen för deras enhet är ändamålsenliga, det vill säga att de är utformade för att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser, samt att de står i överensstämmelse med styrande dokument och instruktioner. Vid varje kvartalsbokslut intygar enheterna till Handelsbanken Finance att kontrollaktiviteter har utförts samt att deras balans- och resultaträkning är korrekta. Base- rat på Handelsbanken Finances uppföljning av enheternas inrapportering avrapporterar Chief Financial Officer status av den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen till revisionsutskottet vid varje kvartalsbokslut. Chief Financial Officer ansvarar för att inrätta och upprätthålla en värderingskommitté. Kom- mitténs roll är att stödja beslutsfattandet inom värderings- och redovisningsfrågor. Kommittén behandlar värdering av finansiella tillgångar och skulder, inklusive derivat, som värderas till verkligt värde, samt finansiella garantier. Värderingen avser såväl egna innehav som sådana som hålls för annans räkning. Kommit- tén ska säkerställa att värderingen följer externa regelverk, styrande dokument och gällande marknadspraxis. En hög informationssäkerhet är en förutsätt- ning för en god intern kontroll av den finan- siella rapporteringen. Därför finns regler och styrande dokument för att säkerställa tillgäng- lighet, riktighet, sekretess och spårbarhet i informationen i affärssystemen. Information och kommunikation Banken har informations- och kommunika- tionsvägar som syftar till att främja fullständig- het och riktighet i den finansiella rapporte- ringen. Handelsbanken Finance ska säkerställa att instruktioner av betydelse för den finansiella rapporteringen görs kända och tillgängliga för berörd personal. Koncernens övergripande redovisningsinstruktion och särskilda rutin- beskrivningar för bokslutsarbetet och proces- sen Intern kontroll av den finansiella rapporte- ringen kommuniceras till berörda medarbetare via koncernens intranät. Det system som används för finansiell rapportering omfattar hela koncernen. Uppföljning Uppföljning av att regelverk i form av interna styrdokument med påverkan på den finansiella rapporteringen efterlevs sker av respektive ekonomiavdelning inom banken då ansvaret för intern kontroll är en integrerad del av chefsansvaret. Handelsbanken Risk Control ansvarar för att identifiera, kontrollera och rapportera risker för fel i bankens antaganden och bedömningar som ligger till grund för bankens finansiella rapportering. Handelsbanken Risk Control beskrivs ytterligare på sidorna 43 och 49. Handelsbanken Internal Audit har till uppgift att granska den interna styrningen och kontrol- len samt utvärdera tillförlitligheten i koncer- nens finansiella rapportering. Handelsbanken Internal Audit beskrivs ytterligare på sidorna 43 och 49. Som ett led i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen har styrelsen inrättat ett revisionsutskott. Utskottet behand- lar bland annat kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som banken lämnar. Utskottet övervakar också effektiviteten i internkontrollen, internrevisionen och proces- sen för intern kontroll av den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet beskrivs närmare på sidan 43. Koncernens informations- och kommunika- tionsvägar följs kontinuerligt upp för att säker- ställa att de är ändamålsenliga för den finan- siella rapporteringen. 52 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 Inledning Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Styrelse Styrelse Valda av årsstämman 1) Per den 20 februari 2025. 2) Ersättningar till styrelsen som redovisas är beslutade av årsstämman och avser årsarvodet från årsstämman 2024 till årsstämman 2025. Summan av ersättningar till styrelsen uppgår till 20345000 kr. 3) Tillträdde utskottet i mars 2024. 4) Tillträdde som styrelseledamot och medlem av utskottet i mars 2024. 5) Avser indirekt innehav av aktier i Handelsbanken via resultatandelssystemet Oktogonen. Namn Pär Boman Ordförande Fredrik Lundberg Vice ordförande Jon Fredrik Baksaas Ledamot Hélène Barnekow Ledamot Stina Bergfors Ledamot Invald år 2006 2002 2003 2022 2021 Född 1961 1951 1954 1964 1972 Nationalitet Svensk Svensk Norsk Svensk Svensk Befattning och väsentliga styrelse uppdrag 1) Ordförande i AB Volvo  Vice ordförande i AB Industrivärden  Ledamot i Skanska AB  Ordförande i Pensionskassan SHB, Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse. VD och koncernchef i L E Lundbergföretagen AB  Ord- förande iHolmen AB, Hufvud- staden AB och AB Industri- värden  Ledamot i L E Lundbergföretagen AB ochSkanska AB. Ordförande i DNV Group AS  Ledamot i Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Scale Leap Capital AS. Ordförande i Mindler AB och Storytel AB  Ledamot i GN Store Nord A/S. Ledamot i H&M Hennes & Mauritz AB samt Tele2 AB. Bakgrund 2006–2015 VD och koncern- chef i Handelsbanken. Koncernchef i L E Lundberg- företagen AB sedan 1981  Verksam inom Lundbergs sedan 1977. 2008–2016 Ledamot i GSM Association, ordförande 2013– 2016  2002–2015 Telenorkon- cernen, VD och koncernchef  1989–2002 Telenorkoncernen, olika uppdrag inom ekonomi, ekonomistyrning och ledning  1988–1989 Aker AS  1985– 1988 Stolt Nielsen Seaway AS  1979–1985 Det Norske Veritas, Norge och Japan. 2018–2022 VD Microsoft Sverige  2014–2018 VD m fl chefsroller Telia Sverige  2009–2014 Olika marknads- chefsroller inom EMC Corporation (UK och USA)  2001–2009 Olika marknads- chefsroller m m inom Sony Ericsson Mobile Communica- tions (USA, UK, Sverige)  1999–2001 Marknadschef inom Novo Nordisk (Danmark)  1995–1999 Olika chefsroller inom Ericsson  1993–1995 Marknadschef inom Microsoft Corporation (Malta)  1991– 1993 Projektledare/konsult vid Dagligvaruleverantörers för- bund, DLF. 2013–2018 Medgrundare och VD m fl roller United Screens  2008–2013 Country Director, Google och Youtube  2004– 2007 VD m fl roller, Carat  2000–2004 Director m fl roller, OMD Worldwide  1999–1999 Account Manager, TV3 Sweden, Modern Times Group. Utbildning Ingenjörs- och ekonom- examen, ek dr h c. Civilekonom och civilingenjör, dr h c mult. Civilekonom och PED från IMD. Civilekonom. Civilekonom, fil dr h c. Ersättning 2024 2) 6 040 000 kr 1 585 000 kr 1 885 000 kr 1 270 000 kr 1 270 000 kr Kredit kommittén Deltagande Ordförande 10/10 10/10 9/10 – 10/10 Revisions utskott Deltagande 9/9 – 8/9 – – Ersättnings utskott Deltagande Ordförande 8/8 – 8/8 – – Riskutskott Deltagande 9/9 – – 6/9 3) – UK-kommittén Deltagande Ordförande 4/4 – – – – Styrelsemöten Deltagande 12/12 12/12 12/12 12/12 12/12 Egna och närståendes aktieinnehav den 31december 2024 165 682, varav 130 000 A-aktier i direkt innehav och 35 682 i indirekt innehav 5) 82 275 000 A-aktier 3 800 A-aktier 1 000 A-aktier 4 300 A-aktier Beroende/ oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Ej oberoende i förhållande till större aktieägare (vice ord- förande i AB Industrivärden). Oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Ej oberoende i förhållande till större aktieägare (ordförande iAB Industrivärden). Oberoende i förhållande till banken, bankledningen och större aktieägare. Oberoende i förhållande till banken, bankledningen och större aktieägare. Oberoende i förhållande till banken, bankledningen och större aktieägare. 54 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 Inledning Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Namn Hans Biörck Ledamot Kerstin Hessius Ledamot Louise Lindh Ledamot Ulf Riese Ledamot Invald år 2018 2016 2024 2020 Född 1951 1958 1979 1959 Nationalitet Svensk Svensk Svensk Svensk Befattning och väsentliga styrelse uppdrag 1) Ordförande i Skanska AB. Ordförande i Hemsö Fastighets AB  Ledamot i Lumera AB. Ordförande i J2L Holding AB och Fastighets AB L E Lundberg  Ledamot i L E Lundbergföretagen AB, Hufvudstaden AB och Holmen AB. Ledamot i Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse. Bakgrund 2001–2011 Skanska, vice VD och CFO  1998–2001 Autoliv, CFO  1997–1998 Egen verksamhet  1977–1997 Olika positioner inom Esselte. 2004–2022 Tredje AP-fonden, VD  2001–2004 Stockholms- börsen, VD  1999–2000 Sveriges Riksbank, vice riksbankschef  1998 Danske Bank, VD Asset Management  1990–1997 ABN Amro Bank/Alfred Berg  1989– 1990 Finanstidningen  1986–1989 Riksgälden  1985–1986 Sveriges Riksbank  1984–1985 Stats- kontoret. 2017–2024 VD Fastighets AB L E Lundberg  2005–2017 Olika befattningar; bland annat VD-assistent, Vice VD samt Regionchef, Fastighets AB L E Lundberg  2003–2005 Revisorsassistent, KPMG. Innehaft olika positioner i Handels- banken  2016–2018 Senior Advi- sor  2007–2016 CFO  2004–2007 Chef Handelsbanken Kapitalför- valtning  2004 vice VD i Handels- banken  Anställd i Handelsbanken 1983. Utbildning Civilekonom. Civilekonom. Civilekonom. Civilekonom. Ersättning 2024 2) 2 360 000 kr 1 870 000 kr 1 270 000 kr 2 795 000 kr Kredit kommittén Deltagande 10/10 10/10 8/10 4) 10/10 Revisions utskott Deltagande 9/9 – – Ordförande 9/9 Ersättnings utskott Deltagande 8/8 – – – Riskutskott Deltagande 9/9 Ordförande 9/9 – 9/9 UK-kommittén Deltagande – – – 4/4 Styrelsemöten Deltagande 12/12 12/12 9/12 4) 12/12 Egna och närståendes aktieinnehav den 31december 2024 10 000 A-aktier 47 213 A-aktier 3 051 000 A-aktier 200 000 A-aktier Beroende/ oberoende Oberoende i förhållande till banken, bankledningen och större aktieägare. Oberoende i förhållande till banken, bankledningen och större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken, bankledningen och större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken, bankledningen och större aktieägare. Styrelse forts. 55Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 Namn Anna Hjelmberg Arbetstagarrepresentant Lena Renström Arbetstagarrepresentant Stefan Henricson Arbetstagarrepresentant, suppleant Mikael Almvret Arbetstagarrepresentant, suppleant Invald år 2020 2020 2020 2023 Född 1969 1965 1970 1969 Nationalitet Svensk Svensk Svensk Svensk Befattning och väsentliga styrelse uppdrag 1) Ordförande i Finansförbundets koncernklubb, Handelsbanken  Ledamot i Pensionskassan SHB. Ordförande i Finansförbundets SE-klubb. Ledamot i Finansförbundets SE-klubb. Styrelseordförande Akademiker- föreningen i Handelsbanken. Bakgrund Försäkringshandläggare Handels- banken Liv, fackliga förtroende- uppdrag i Handelsbanken- koncernen. Rådgivartjänster inom Handels- bankens kontorsrörelse. Chefs- och rådgivartjänster vid kontor och regionala huvudkontor iHandels banken. Specialist, systemägare och verk samhetsutvecklare inom anti penningtvättsområdet, utlandsverksamheten och Trading. Utbildning Ekonomiskt gymnasium. Civilekonom. Ekonomiskt gymnasium. Civilekonom. Ersättning 2024 2) 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Kredit kommitté Deltagande – – – – Revisions utskott Deltagande – – – – Ersättningsutskott Deltagande – – – – Riskutskott Deltagande – – – – UK-kommittén Deltagande – – – – Styrelsemöten Deltagande 11/12 12/12 12/12 12/12 Egna och närståendes aktieinnehav den 31 december 2024 0 0 38 784, varav 38 784 i indirekt innehav 3) 29 527, varav 29 527 i indirekt innehav 3) Beroende/ oberoende Ej oberoende till banken och bank ledningen (anställd). Oberoende i förhållande till större aktieägare. Ej oberoende till banken och bank ledningen (anställd). Oberoende i förhållande till större aktieägare. Ej oberoende till banken och bank ledningen (anställd). Oberoende i förhållande till större aktieägare. Ej oberoende till banken och bank ledningen (anställd). Oberoende i förhållande till större aktieägare. 1) Per den 20 februari 2025. 2) Ersättningar till styrelsen som redovisas är beslutade av årsstämman och avser årsarvodet från årsstämman 2024 till årsstämman 2025. Summan av ersättningar till styrelsen uppgår till 20345000 kr. 3) Avser indirekt innehav av aktier i Handelsbanken via resultatandelssystemet Oktogonen. Styrelse forts. 56 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 Inledning Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Verkställande ledning Verkställande ledning Verkställande ledning 1) Namn Befattning Född Anställd Aktieinnehav Per Beckman Chief Credit Officer, tillika vice verkställande direktör 1962 1993 Aktieinnehav 20 170, varav 20 170 i indirekt innehav 5) Carl Cederschiöld 2) Chief Financial Officer, tillika vice verkställande direktör 1973 1998 Aktieinnehav 34526, varav 16 600 A-aktier i direkt innehav 6) och 17 926 i indirekt innehav 5) Pernilla Eldestrand 3) Chief Communication Officer 1969 1989 Aktieinnehav 40 987, varav 40 987 i indirekt innehav 5) Michael Green Koncernchef och verkställande direktör 1966 1994 Aktieinnehav 111 405, varav 85 000 A-aktier i direkt innehav 6) och 26 405 i indirekt innehav 5) Maria Hedin Chief Risk Officer 1964 2010 Aktieinnehav 6 592, varav 246 B-aktier i direkt innehav 6) och6 346 i indirekt innehav 5) Dan Lindwall Responsible for subsidiaries and group-wide matters 1965 2000 Aktieinnehav 7 356, varav 7 356 i indirekt innehav 5) Cecilia Lundin Chief Human Resources Officer 1970 2023 Aktieinnehav 55, varav 55 B-aktier i direkt innehav 6) Anton Romare Keller 4) Chief Information Officer 1982 2007 Aktieinnehav 12 766, varav 2 772 A-aktier i direkt innehav 6) och 9 994 i indirekt innehav 5) 1) Tabellen visar verkställande ledning per den 20 februari 2025. Fram till den 31 mars 2024 utgjorde verkställande ledning av bankens koncernledning, som bestod av förutom verkställande direktören (Michael Green) även Chief Financial Officer (Carl Cederschiöld), Chief Information Officer (Mattias Forsberg), Chief Credit Officer (Per Beckman), Chief Human Resources Officer (Cecilia Lundin), Head of Capital Markets (Dan Lindwall), Chief Sustainability and Climate Officer (Catharina Belfrage Sahlstrand), Chief Strategy Officer (Martin Noréus), Head of Products and Offerings (Anna Possne), Chief Risk Officer (Maria Hedin), Landchefen för Norge (Arild Andersen) och VD Handelsbanken plc (Mikael Sörensen). Adjungerade till koncernledningen varChief Legal Officer (Martin Wasteson) och Chief Compliance Officer (Monika Bergström). Den 31 juli 2024 lämnade Mattias Forsberg verkställande ledningen i samband med att han frånträdde sin tjänst som Chief Information Officer. Catharina Belfrage Sahlstrand lämnade den 21 januari 2025 verkställande ledning i samband med att hon frånträdde tjänsten som ChiefSustainability Officer. 2) Sedan den 21 januari 2025 även tillförordnad Chief Sustainability Officer. 3) Tillträdde den 1 oktober 2024. 4) Tillträdde den 1 augusti 2024. 5) Avser indirekt innehav av aktier i Handelsbanken via resultatandelssystemet Oktogonen per den 31 december 2024. 6) Direkt innehav av aktier avser eget och närståendes innehav av aktier i Handelsbanken per den 31 december 2024. 57Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.3 2.4 Förvaltningsberättelse, moderbolaget Förvaltningsberättelse, moderbolaget Utveckling i moderbolaget Moderbolagets räkenskaper omfattar delar av den verksamhet som organisatoriskt ingår i kontorsrörelsen i och utanför Sverige, Markets samt centrala affärsstödjande enheter. Även om Handelsbankens affärer till över- vägande del utgår från och samordnas av de lokala bankkontoren, ligger en betydande del av affärsvolymerna juridiskt utanför moder- bolaget i helägda dotterbolag, i synnerhet bolåneinstitutet Stadshypotek AB och Han- delsbanken plc. Utvecklingen i moder bolaget är därmed inte att likställa med utvecklingen av affärsverksamheten i koncernen som helhet. För information om avyttring av verksam- heten i Finland, se inledningen till Not M46. Moderbolagets rörelseresultat ökade med 15 procent till 32 454 miljoner kronor (28 110) jämfört med föregående år huvudsakligen till följd av högre erhållna utdelningar. Den främsta förklaringen till att erhållna utdelningar ökade med 36 procent till 21 673 miljoner kronor (15 957) är att moderbolaget erhållit utdelning från dotterbolaget Handelsbanken plc om cirka 8 200 miljoner kronor. Vidare ökade pos- ten nettoresultat av finansiella transaktioner. Den främsta förklaringen till att nettoresultatet av finansiella transaktioner ökade med 65 pro- cent till 2 880 miljoner kronor (1 745) är att bankens innehav av förlagslån emitterade av dotterbolaget Stadshypotek, som värderas till verkligt värde i balans- och resultaträkningen, har påverkats positivt av minskade spreadar i marknaden. Räntenettot minskade med 2 pro- cent till 25 416 miljoner kronor (25 946). Provi- sionsnettot ökade med 4 procent till 4 771 mil- joner kronor (4 573). Årets resultat ökade med 24 procent till 27 659 miljoner kronor (22 363). Moderbolagets egna kapital har sedan årsskif- tet 2023 ökat till 160 189 miljoner kronor (158 431). För moderbolagets 5-årsöversikt, se sidorna 196–197. Riskhantering Handelsbanken har en låg risktolerans som upprätthålls genom en stark riskkultur som är uthållig över tid och som gäller för alla områ- den i koncernen. För närmare beskrivning av bankens exponering mot risker och hante- ringen av dessa, se not K2. Principer för ersättning till l edande befattningshavare Handelsbankens principer för ersättning till ledande befattningshavare framgår av not K8 samt avsnittet Ersättning till ledande befatt- ningshavare i Bolagsstyrningsrapporten, se sidan 51. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står enligt balans- räkningen för Handelsbanken vinstmedel på sammanlagt 151 454 miljoner kronor. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: Till aktieägarna utdelas per aktie 15,00 kronor, varav 7,50 kronor i ordinarie utdelning (13,00 kronor varav 6,50 kronor i ordinare utdelning för 2023) 29 700 Till nästa år överförs 121 754 Summa disponerat 151 454 Styrelsen har bedömt att storleken på den föreslagna utdelningen, totalt 29 700 miljoner kronor, är försvarlig med hänsyn tagen till verk- samhetens art, omfattning, konsolideringsbe- hov, risker, likviditet och ställning i övrigt såväl i moder bolaget som ikoncernen. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet med netto 4 630 miljoner kronor. Moderbolagets och den konsoliderade situ- ationens kapitalisering vid årsskiftet, minskad med föreslagen utdelning baserad på genom- förda konverteringar och andra väsentliga förändringar efter årsskiftet, översteg kraven enligtförordning (EU) 575/2013 och direktiv 2013/36/EU samt övriga relevanta krav som myndigheterna fastställt för banken. Aktien Aktierna fördelade på aktieslag 31 december 2024 Aktieslag Antal % av kapital % av röster Serie A 1 944 777 165 98,22 99,82 Serie B 35 251 329 1,78 0,18 Totalt 1 980 028 494 100,00 100,00 En aktieägare hade vid utgången av 2024 mer än 10 procent av rösterna: AB Industrivärden. Utförliga uppgifter om bankens största svenska aktieägare finns på sidan 39. För ytterligare information om aktieägare och bolagsstämma, se information som börjar på sidan 44. Vid årsstämman i mars 2024 bemyndigades styrelsen att återköpa maximalt 120 miljoner aktier fram till årsstämman i mars 2025. Detta mandat utnyttjades inte under 2024. För ytter- ligare information om aktien och ägarna, se information som börjar på sidan 38. Övrigt Handelsbanken har ett långsiktigt perspektiv på sin verksamhet och hållbarhet är djupt för- ankrat i både företagskultur och arbetssätt. Hållbarhet är inte bara ett uttalat engagemang för miljö eller samhällsfrågor, utan något som ska vara integrerat i alla delar av affären och organisationen. För mer information om håll- barhet i Handelsbanken, se information som börjar på sidan 254. Handelsbanken arbetar för att det decentra- liserade arbetssättet och tron på individen ska genomsyra verksamheten. För utförligare beskrivning av bankens bolagsstyrning, se information som börjar på sidan 40. 58 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 2.4 Inledning Förvaltningsberättelse Moderbolaget Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt 3.0 Finansiella rapporter Finansiella rapporter 60 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.0 3.0 Finansiella rapporter 60 3.1 Koncernen 62 Resultaträkning 62 Totalresultat 63 Balansräkning 64 Förändring i eget kapital 65 Kassaflödesanalys 66 Noter, koncernen 68 3.2 Moderbolaget 190 Resultaträkning 190 Totalresultat 191 Balansräkning 192 Förändring i eget kapital 193 Kassaflödesanalys 194 5-årsöversikt 196 Noter, moderbolaget 198 3.3 Styrelsens och VD:s underskrifter 247 3.4 Revisionsberättelse 248 61Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Koncernen Resultaträkning Resultaträkning, koncernen mkr Not 2024 2023 Ränteintäkter K3 171 125 159 805 varav ränteintäkter enligt effektivräntemetoden samt räntor på derivat i säkringsredovisning 150 587 133 602 Räntekostnader K3 -124 284 -112 227 Räntenetto 46 841 47 578 Provisionsintäkter K4 13 252 12 559 Provisionskostnader K4 -1 526 -1 421 Provisionsnetto 11 726 11 139 Nettoresultat av finansiella transaktioner K5 3 103 2 661 Försäkringsresultat 126 157 Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning 297 336 Försäkringsnetto K6 422 493 Övriga utdelningsintäkter 16 3 Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat K20 27 51 Övriga intäkter K7 209 325 Summa intäkter 62 345 62 249 Personalkostnader K8 -15 731 -13 642 Övriga kostnader K9 -7 474 -7 796 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar K25, K26 -2 004 -1 743 Summa kostnader -25 209 -23 182 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 37 136 39 067 Kreditförluster, netto K10 601 -141 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar K11 13 20 Statliga avgifter K12 -2 733 -2 624 Rörelseresultat 35 016 36 322 Skatter K35 -7 795 -8 417 Årets resultat från kvarvarande verksamhet 27 221 27 905 Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet, efter skatt K14 234 1 209 Årets resultat 27 456 29 114 varav tillhör Aktieägare i Svenska Handelsbanken AB 27 451 29 107 varav hänförligt till kvarvarande verksamhet 27 217 27 898 varav hänförligt till avvecklad verksamhet 234 1 209 Innehav utan bestämmande inflytande 5 8 Resultat per aktie, total verksamhet, kr K13 13,86 14,70 efter utspädning K13 13,86 14,70 Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr K13 13,75 14,09 efter utspädning K13 13,75 14,09 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr K13 0,12 0,61 efter utspädning K13 0,12 0,61 62 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Totalresultat Totalresultat, koncernen mkr 2024 2023 Årets resultat 27 456 29 114 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Förmånsbestämda pensionsplaner 344 -2 226 Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 207 63 Skatt på poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen -77 439 varav förmånsbestämda pensioner -36 450 varav egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -41 -11 Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen 475 -1 724 Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar 160 614 Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 6 25 Försäkringsavtal 66 -396 Årets omräkningsdifferens 1 758 -1 078 varav säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet -230 31 Skatt på poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen -52 113 varav kassaflödessäkringar -33 -127 varav skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -1 -5 varav säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet 47 -6 varav omräkningsdifferens -65 251 Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen 1 937 -722 Summa övrigt totalresultat 2 412 -2 447 Årets totalresultat 29 868 26 667 varav tillhör Aktieägare i Svenska Handelsbanken AB 29 870 26 662 Innehav utan bestämmande inflytande -2 5 Årets omklassificeringar till resultaträkningen framgår av Förändring i eget kapital. För perioden januari–december 2024 uppgick övrigt totalresultat till 2 412 mkr (-2 447) efter skatt. Förmånsbestämda pensionsplaner har påverkat positivt under perioden med 308 mkr (-1 776) efter skatt. Pensionsförpliktelserna har ökat trots att diskonteringsräntan, avseende det svenska pensionsåtagandet, uppgår till 3,6% jämfört med 3,5% vid förra årsskiftet. Ökningen beror på ändrade antaganden som ökat förpliktelserna. Förvaltningstillgångarnas värdeförändring är dock positiv varför nettot är positivt för året. Omräkningen av den utländska verksamheten hade en positiv effekt uppgående till 1 740 mkr (-833) efter skatt vilket är en följd av att den svenska kronan försvagats sedan årsskiftet mot de flesta valutor i de länder koncernen har verksamhet i. 63Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Balansräkning Balansräkning, koncernen mkr Not 2024 2023 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 529 995 476 171 Övrig utlåning till centralbanker K15 12 547 6 282 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m K18 172 606 199 128 Utlåning till övriga kreditinstitut K16 18 922 19 294 Utlåning till allmänheten K17 2 297 878 2 291 808 Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring -6 399 -9 657 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K18 47 508 50 087 Aktier och andelar K19 14 746 12 216 Andelar i intresseföretag och joint ventures K20 860 657 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken K21 287 984 244 893 Derivatinstrument K22 47 069 30 110 Immateriella tillgångar K25 8 426 8 567 Fastigheter och inventarier K26 4 803 4 777 Aktuella skattefordringar 100 203 Uppskjutna skattefordringar K35 157 358 Pensionstillgångar K8 13 102 11 699 Tillgångar som innehas för försäljning K14 74 506 178 590 Övriga tillgångar K27 11 896 10 276 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K28 2 468 2 331 Summa tillgångar K41 3 539 173 3 537 792 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut K29 84 280 90 143 In- och upplåning från allmänheten K30 1 310 739 1 298 480 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken K31 288 263 245 100 Emitterade värdepapper K32 1 550 027 1 523 481 Derivatinstrument K22 15 956 34 238 Korta positioner K33 1 007 2 364 Försäkringsskulder K34 7 808 8 407 Aktuella skatteskulder 957 1 211 Uppskjutna skatteskulder K35 3 744 3 969 Avsättningar K36 378 601 Skulder som innehas för försäljning K14 10 623 63 721 Övriga skulder K37 15 376 14 882 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K38 2 935 2 990 Efterställda skulder K39 37 054 43 117 Summa skulder K41 3 329 146 3 332 706 Innehav utan bestämmande inflytande 6 8 Aktiekapital 3 069 3 069 Överkursfond 8 758 8 758 Reserver K40 18 659 16 239 Balanserad vinst 152 085 147 905 Årets resultat, tillhörande aktieägare i Svenska Handelsbanken AB 27 451 29 107 Summa eget kapital 210 027 205 085 Summa skulder och eget kapital 3 539 173 3 537 792 64 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Förändring i eget kapital Förändring i eget kapital, koncernen 2024 Övriga reserver Förmåns- Balanserade bestämda Kassa- Verkligt värde Omräkning vinstmedel Innehav utan Aktie- Överkurs- pensions- flödes- via övrigt Försäkrings- utländsk inkl årets bestämmande mkr kapital fond planer säkringar totalresultat avtal verksamhet resultat inflytande Totalt Ingående eget kapital 2024 3 069 8 758 11 963 181 197 396 3 502 177 011 8 205 085 Årets resultat 27 451 5 27 456 Övrigt totalresultat 308 127 171 66 1 747 -7 2 412 varav omklassificering inom eget kapital -3 -811 -814 Årets totalresultat 308 127 171 66 1 747 27 451 -2 29 868 Omklassificerat till balanserat resultat 814 814 Utdelning 1) -25 740 -25 740 Aktierelaterad ersättning till anställda i Handelsbanken plc 2) 54 54 Säkring av aktierelaterad ersättning 2) -54 -54 Förändring i innehav utan bestämmande inflytande Utgående eget kapital 2024 3 069 8 758 12 271 308 369 462 5 249 179 535 6 210 027 2023 Övriga reserver Förmåns- Balanserade bestämda Kassa- Verkligt värde Omräkning vinstmedel Innehav utan Aktie- Överkurs- pensions- flödes- via övrigt Försäkrings- utländsk inkl årets bestämmande mkr kapital fond planer säkringar totalresultat avtal verksamhet resultat inflytande Totalt Ingående eget kapital 2023 3 069 8 758 13 739 -307 126 793 4 332 163 510 3 194 024 Årets resultat 29 107 8 29 114 Övrigt totalresultat -1 776 488 71 -396 -831 -3 -2 447 varav omklassificering inom eget kapital 49 -284 -235 Årets totalresultat -1 776 488 71 -396 -831 29 107 5 26 667 Omklassificerat till balanserat resultat 235 235 Utdelning 1) -15 840 -15 840 Aktierelaterad ersättning till anställda i Handelsbanken plc 2) 79 79 Säkring av aktierelaterad ersättning 2) -79 -79 Förändring i innehav utan bestämmande inflytande Utgående eget kapital 2023 3 069 8 758 11 963 181 197 396 3 502 177 011 8 205 085 1) Utdelning utbetald 2024 avseende 2023 uppgick till 13 kr per aktie. Utdelning utbetald 2023 avseende 2022 uppgick till 8 kr per aktie. 2) Från och med intjänandeåret 2020 omfattas samtliga anställda i Handelsbanken plc av ett program för aktierelaterad ersättning (Share Incentive Plan (”SIP”)). 65Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys, koncernen mkr 2024 2023 Löpande verksamhet Rörelseresultat 35 016 36 322 Resultat hänförligt till avvecklad verksamhet, före skatt 307 1 394 varav inbetalda räntor 178 825 162 813 varav utbetalda räntor -127 203 -112 316 varav inbetalda utdelningar 191 47 Justering från löpande verksamhet till investeringsverksamhet 1 767 varav till Avyttring av verksamhet och dotterbolag 1 767 Justering för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultat och resultat hänförligt till avvecklad verksamhet Kreditförluster -576 254 Orealiserade värdeförändringar -89 -1 095 Av- och nedskrivningar 2 435 1 748 Betalda inkomstskatter -8 519 -7 681 Förändring i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Övrig utlåning till centralbanker 19 598 475 Utlåning till övriga kreditinstitut 374 -9 882 Utlåning till allmänheten 25 303 27 892 Räntebärande värdepapper och aktier 26 332 -80 826 Skulder till kreditinstitut -6 596 8 752 In- och upplåning från allmänheten -14 402 -26 249 Emitterade värdepapper 26 545 48 680 Derivatinstrument, nettopositioner -35 153 11 559 Korta positioner -1 260 209 Fondlikvidfordringar och fondlikvidskulder -2 027 7 396 Övrigt -24 526 4 178 Kassaflöde från löpande verksamhet 44 529 23 125 Investeringsverksamhet Avyttring av verksamhet och dotterbolag 17 147 Förvärv av och tillskott till intresseföretag och joint ventures -175 -53 Försäljning av aktier och andelar 6 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -949 -832 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 398 326 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -678 -957 Kassaflöde från investeringsverksamhet 15 748 -1 517 Finansieringsverksamhet Amortering efterställda skulder -13 371 -8 351 Emission efterställda skulder 5 704 8 635 Utbetald utdelning -25 740 -15 840 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -33 407 -15 556 Årets kassaflöde 26 870 6 052 Likvida medel vid årets början 476 181 475 882 Kassaflöde från löpande verksamhet 44 529 23 125 Kassaflöde från investeringsverksamhet 15 748 -1 517 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -33 407 -15 556 Kursdifferens i likvida medel 26 957 -5 753 Likvida medel vid årets slut 530 009 476 181 Kassaflödesanalysen har upprättats i enlighet med den indirekta metoden, vilket innebär att rörelseresultat och resultat hänförligt till avvecklad verksamhet har justerats för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar, t ex avskrivningar och kreditförluster. Kassaflödesanalysen i tabellen ovan inkluderar avvecklad verksamhet i Finland, se not K14. 66 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Förändring av skulder i finansieringsverksamheten mkr 2024 2023 Ingående balans 43 117 42 404 Kassaflöde -7 667 284 Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakursförändringar 1 908 -770 Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakurssäkringar -16 1 153 Ej kassaflödespåverkande förändringar, upplupna räntor -287 46 Summa skulder i finansieringsverksamheten 37 054 43 117 Avyttring av verksamhet och dotterbolag mkr 2024 Köpeskilling Total köpeskilling 18 843 Fordran köpare -1 696 Erhållen likvid 17 147 Tillgångar och skulder som avyttrats Utlåning till allmänheten 34 119 Andra tillgångar 6 Summa tillgångar 34 124 In- och upplåning från allmänheten 15 170 Andra skulder 40 Summa skulder 15 210 Kassaflöde från löpande verksamhet -1 766 Köpeskillingen erhålls i sin helhet i likvida medel. Kassaflödesanalys, koncernen, forts. 67Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Noter, koncernen Noter, koncernen K1 Väsentliga redovisnings principer 69 K2 Risk- och kapitalhantering 80 K3 Räntenetto 123 K4 Provisionsnetto 123 K5 Nettoresultat av finansiella transaktioner 125 K6 Försäkringsnetto 125 K7 Övriga intäkter 125 K8 Personalkostnader 126 K9 Övriga kostnader 132 K10 Kreditförluster 132 K11 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 139 K12 Statliga avgifter 139 K13 Resultat per aktie 139 K14 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning samt avvecklad verksamhet 140 K15 Övrig utlåning till centralbanker 142 K16 Utlåning till övriga kreditinstitut 143 K17 Utlåning till allmänheten 143 K18 Räntebärande värdepapper 144 K19 Aktier och andelar 144 K20 Andelar i intresseföretag och joint ventures 145 K21 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 145 K22 Derivatinstrument 146 K23 Säkringsredovisning 147 K24 Kvittning av finansiella instrument 152 K25 Immateriella tillgångar 153 K26 Fastigheter och inventarier 155 K27 Övriga tillgångar 156 K28 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 156 K29 Skulder till kreditinstitut 156 K30 In- och upplåning från allmänheten 157 K31 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 157 K32 Emitterade värdepapper 158 K33 Korta positioner 158 K34 Försäkringsskulder 159 K35 Skatter 164 K36 Avsättningar 166 K37 Övriga skulder 166 K38 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 167 K39 Efterställda skulder 167 K40 Specifikation av förändringar i eget kapital 168 K41 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 169 K42 Värdering av finansiella instrument till verkligt värde 171 K43 Ställda och mottagna säkerheter samt överförda finansiella tillgångar 174 K44 Eventualförpliktelser 175 K45 Leasing 176 K46 Segmentinformation 177 K47 Geografisk information 179 K48 Tillgångar och skulder i valuta 180 K49 Innehav i icke-konsoliderade strukturerade företag 181 K50 Upplysningar om närstående 182 K51 Händelser efter balansdagen 182 K52 Kapitaltäckning 183 68 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt K1 Väsentliga redovisnings principer Innehåll 1. Lag- och föreskriftsenlighet 2. Förändrade redovisningsprinciper 3. Förändringar i IFRS som ännu inte tillämpats 4. Finansiella instrument 5. Principer för värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde 6. Kreditförluster 7. Säkringsredovisning 8. Försäkringsverksamhet 9. Tillgångar som innehas för försäljning samt redovisning av avvecklad verksamhet 10. Eget kapital 11. Intäkter 12. Ersättningar till anställda 13. Väsentliga bedömningar och uppskattningar 1. Lag- och föreskriftsenlighet Grunder för redovisningen Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med de Internationella Redovisningsstandarder (IFRS ®) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. Därutöver tillämpas de till- lägg som följer av lagen 1995:1559 om årsredo- visning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 om årsredovis- ning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I koncernredovisningen tillämpas även RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncer- ner och uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Redovisningen pre- senteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Moderbolagets redovisnings- principer framgår av not M1. Avgivande, fastställelse av årsredo vis- ningen samt företagsinformation Svenska Handelsbanken Aktiebolag års- och koncernredovisning avseende perioden 2024-01-01–2024-12-31 godkändes för utfär- dande av styrelsen och verkställande direktö- ren den 20 februari 2025 och blir föremål för fastställelse på årsstämman den 26 mars 2025. Moderbolaget Svenska Handelsbanken AB (publ) har sitt säte i Stockholm med adress Kungsträdgårdsgatan 2, 106 70 Stockholm, Sverige. Handelsbanken är ett kreditinstitut som erbjuder finansiella tjänster och produkter på hemmamarknaderna Sverige, Storbritannien, Norge och Nederländerna. Verksamheten beskrivs ytterligare i Förvaltningsberättelsen. 2. Förändrade redovisnings principer De förändringar i redovisningsreglerna som började gälla den 1 januari 2024 har inte haft någon påverkan på Handelsbankens finan- siella rapporter, kapitaltäckning, stora expone- ringar eller andra förhållanden enligt tillämpliga rörelseregler. De redovisningsprinciper och beräknings- metoder som tillämpats av koncernen under räkenskapsåret överensstämmer med de prin- ciper som tillämpades i Års- och hållbarhets- redovisningen för 2023. 3. Förändringar i IFRS som ännu inte tillämpats Presentation och upplysningar i finansiella rapporter (IFRS 18) I april 2024 publicerade IASB den nya standar- den IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter som ersätter IAS 1 Utform- ning av finansiella rapporter. Under förutsätt- ning att IFRS 18 antas av EU, och den tidpunkt för ikraftträdande som IASB föreslagit inte ändras, kommer standarden att tillämpas från och med räkenskapsåret 2027. IFRS 18 med- för nya krav på utformningen av och upplys- ningarna i finansiella rapporter, med särskilt fokus på struktur i resultaträkningen och upp- lysningarna kring ledningens resultatmått. Standarden förväntas inte medföra några finansiella effekter för Handelsbanken eftersom IFRS 18 inte medför nya värderingsprinciper utan fokuserar på presentation och upplys- ningar i de finansiella rapporterna. Banken har påbörjat ett arbete med att analysera effek- terna av den nya standarden . Ändringar i klassificering och värdering av finansiella instrument (IFRS 9 och IFRS 7) I maj 2024 publicerade IASB ändringar avse- ende klassificering och värdering av finansiella instrument i IFRS 9 och IFRS 7. Under förut- sättning att ändringarna antas av EU, och den tidpunkt för ikraftträdande som IASB föreslagit inte ändras, kommer ändringarna i standar- derna att tillämpas från och med räkenskaps- året 2026. Ändringarna i IFRS 9 innebär främst förtydliganden vid bedömning av om avtals- enliga kassaflöden i finansiella tillgångar, som inkluderar villkor som är beroende av framtida händelser, uppfyller kriterierna för enbart kapi- talbelopp och ränta (SPPI-kriterierna). Ändring- arna ger i huvudsak vägledning vid bedömning av om SPPI-kriterierna är uppfyllda för en håll- barhetslänkad utlåning. I vissa fall ger en oför- utsägbar händelse upphov till avtalsenliga kas- saflöden som uppfyller SPPI-kriterierna, såväl före som efter förändringen av kassaflödena, men karaktären på den oförutsägbara händel- sen är inte direkt relaterad till grundläggande utlåningsrisker och kostnader. Ett exempel är en hållbarhetslänkad utlåning där räntan enligt avtalsvillkoren justeras utifrån låntagarens minskning av koldioxidutsläpp. I ett sådant fall är SPPI-kriterierna uppfyllda endast om de avtalsenliga kassaflödena i samtliga möjliga scenarier inte väsentligen skiljer sig från en finansiell tillgång med identiska avtalsenliga kassaflöden, men utan en sådan oförutsägbar händelse. Det förtydligas vidare att avtals- enliga kassaflöden inte uppfyller SPPI-kriteri- erna om de är indexerade utifrån en variabel som inte utgör grundläggande utlåningsrisker och kostnader, till exempel följer ett aktieindex eller råvaruprisindex, eller om de representerar en andel i låntagarens intäkter eller vinst, även om sådana villkor skulle vara vanligt förekom- mande på marknaden. Ändringarna i IFRS 7 innebär bland annat att kvalitativa och kvantitativa upplysningar ska lämnas om effekten av avtalsvillkor som kan förändra beloppet för de avtalsenliga kassa flödena beroende på om en oförutsebar händelse, som inte är direkt relaterad till för- ändringar i grundläggande utlåningsrisker och kostnader, inträffar eller inte inträffar. Upplys- ningskraven omfattar finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde över övrigt totalresultat samt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. 69Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Ändringarna i IFRS 9 förtydligar även tidpunk- ten för den initiala redovisningen av finansiella tillgångar och skulder samt tidpunkten för bort- tagande av finansiella tillgångar och skulder från rapporten över finansiell ställning. Änd- ringarna inkluderar även ett valfritt undantag som innebär att finansiella skulder som regle- ras via ett elektroniskt betalningssystem kan tas bort från rapporten över finansiell ställning innan förpliktelsen är utsläckt, dvs innan för- pliktelsen enligt avtalet fullgörs, annulleras eller upphör, under förutsättning att vissa i regel- verket angivna kriterier är uppfyllda. Banken har påbörjat ett arbete med att ana- lysera effekterna av förändringarna i IFRS 9 och IFRS 7. I nuläget är bedömningen att för- ändringarna inte kommer få någon väsentlig inverkan på Handelsbankens finansiella rap- porter, kapitaltäckning, stora exponeringar eller andra förhållanden enligt tillämpliga rörelse- regler. Övriga kommande förändringar i redovisningsregelverk Övriga kommande förändringar i redovisnings- regelverken som är utfärdade för tillämpning bedöms inte få någon väsentlig inverkan på Handelsbankens finansiella rapporter, kapital- täckning, stora exponeringar eller andra för- hållanden enligt tillämpliga rörelseregler. 4. Finansiella instrument (IFRS 9 Finansiella instrument, IAS 32 Finansiella instrument: klassificering) Redovisning och bortbokning Köp och försäljning av aktier samt penning- och kapitalmarknadsinstrument på avista- marknaden redovisas på affärsdagen. Mot- svarande gäller för derivat. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas normalt på likviddagen. Finansiella tillgångar tas bort från balans- räkningen när de avtalsenliga rättigheterna till de kassaflöden som härrör från tillgången upp- hör eller när samtliga risker och fördelar för- knippade med tillgången överförs till någon annan. En finansiell skuld tas bort från balans- räkningen när förpliktelsen fullgjorts, upphör eller annulleras. Värderingskategorier Finansiella tillgångar delas in i någon av följande värderingskategorier: 1. upplupet anskaffningsvärde 2. verkligt värde via övrigt totalresultat 3. verkligt värde via resultaträkningen a) obligatoriskt b) verkligt värdeoptionen . Utgångspunkten för att klassificera finansiella tillgångar i respektive värderingskategori är företagets affärsmodell för förvaltning av till- gångarna och tillgångens avtalsenliga villkor. Finansiella skulder delas in i någon av föl- jande värderingskategorier: 1. upplupet anskaffningsvärde 2. verkligt värde via resultaträkningen a) obligatoriskt b) verkligt värdeoptionen. Finansiella skulder ska som huvudregel redovi - sas till upplupet anskaffningsvärde. Undan- taget är finansiella skulder som obligatoriskt ska värderas till verkligt värde via resultaträk- ningen, exempelvis derivat, samt skulder som vid första redovisningstillfället oåterkalleligen identifierats att värderas till verkligt värde (verkligt värdeoptionen). Finansiella tillgångar respektive skulder som redovisas på samma rad i balansräkningen kan klassificeras i olika värderingskategorier, se not K41. Vid första redovisningstillfället redovisas alla finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. För finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen förs transaktionskostnader direkt till resultat- räkningen vid anskaffningstillfället. För övriga finansiella instrument räknas transaktionskost- nader in i anskaffningsvärdet. Bedömning av affärsmodell för finansiella tillgångar Bedömning av affärsmodellen för förvaltningen av finansiella tillgångar är avgörande för upp- delningen i värderingskategorier. För att fast- ställa affärsmodell har Handelsbanken delat in de finansiella tillgångarna i portföljer utifrån hur de styrs, rapporteras och utvärderas av bankens ledning. När affärsmodell bestäms för respektive portfölj beaktas faktorer såsom angivna riktlinjer och mål med en portfölj och hur dessa genomförs i verksamheten, de risker som påverkar portföljens resultat och hur dessa risker hanteras samt frekvens, volym, orsak och tidpunkt för försäljningar. Bedömning av finansiella tillgångars avtalsenliga villkor Bedömningen av om avtalsenliga kassaflöden enbart är betalningar av kapitalbelopp och ränta, och därmed förenliga med ett grund- läggande lånearrangemang, har betydelse för uppdelningen i värderingskategorier. Vid denna bedömning definieras kapitalbeloppet som den finansiella tillgångens verkliga värde vid första redovisningstillfället. Ränta definieras som ersättning för pengars tidsvärde, kredit- risk, andra grundläggande utlåningsrisker (till exempel likviditetsrisk) och kostnader (till exempel administrativa kostnader) samt vinst- marginal. Om den finansiella tillgången har avtalsvillkor som kan ändra tidpunkten eller beloppen i de avtalsenliga kassaflödena, modifierar ersättningen för pengars tidsvärde, medför hävstångseffekt eller extra kostnader vid förskottsbetalning och förlängning bedöms kassaflödena inte enbart bestå av kapital- belopp och ränta. Banken erbjuder företagskunderna hållbar- hetslänkade låneavtal, vilka innehåller incita- ment för låntagaren att uppnå förbättringar inom förbestämda hållbarhetsmål genom en justering av räntan utifrån låntagarens uppfyl- lelse av hållbarhetsmålen. Den skillnad som föreligger jämfört med en icke hållbarhets- länkad utlåning är att räntan justeras med en i avtalet fastställd procentsats (mellan i huvud- sak 1,5–5,0 räntepunkter) utifrån låntagarens uppfyllelse av dennes hållbarhetsmål. De håll- barhetsrelaterade målen är således specifika för respektive låntagare. Banken har utvärderat de hållbarhetslänkade låneavtalen och de avtalsenliga kassaflödena bedöms endast utgöras av betalningar av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbelopp. De avtal- senliga kassaflödena bedöms därmed vara förenliga med ett grundläggande lånearrange- mang och de hållbarhetslänkade låneavtalen redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde En finansiell tillgång ska värderas till upplupet anskaffningsvärde om båda följande villkor är uppfyllda: • Syftet med affärsmodellen är att erhålla avtalsenliga kassaflöden. • De avtalsenliga kassaflödena är enbart betalningar av kapitalbelopp och ränta. Finansiella tillgångar i värderingskategorin består av utlåning och innehav i räntebärande värdepapper. Dessa tillgångar är föremål för nedskrivningsprövning . Finansiella skulder i värderingskategorin består i huvudsak av skul- der till kreditinstitut, in- och upplåning från all- mänheten samt emitterade värdepapper. Upplupet anskaffningsvärde utgörs av det diskonterade nuvärdet av alla framtida betal- ningar hänförliga till instrumentet där diskonte- ringsräntan utgörs av instrumentets effektiv- ränta vid anskaffningstillfället. Räntor och kreditförluster redovisas i posterna Räntenetto respektive Kreditförluster. Ränteskillnadser- sättning för förtidsinlöst utlåning, realisations- resultat som genereras vid återköp av egna emitterade värdepapper samt valutakurs- effekter redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. K1 forts. 70 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Verkligt värde via övrigt totalresultat En finansiell tillgång ska värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat om båda följande villkor är uppfyllda: • Syftet med affärsmodellen är både att erhålla avtalsenliga kassaflöden och att sälja tillgången. • De avtalsenliga kassaflödena är enbart betalningar av kapitalbelopp och ränta. I värderingskategorin redovisas räntebärande värdepapper i bankens likviditetsportfölj som uppfyller ovanstående villkor. Dessa tillgångar är föremål för nedskrivningsprövning . Ränte- intäkter redovisas i räntenettot. Valutakurs- effekter och kreditförluster redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Orealiserade värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och omklassificeras till resultat räkningen vid försäljning i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner. Vid första redovisningstillfället är det tillåtet att oåterkalleligen klassificera egetkapital- instrument som inte innehas i handelssyfte till verkligt värde via övrigt totalresultat. Denna värderingsprincip tillämpas för vissa aktieinne- hav i företag som utför stödjande verksamhet för banken, exempelvis andelar i clearing- organisationer och infrastruktursamarbeten på bankens hemmamarknader. Efterföljande värde- förändringar, såväl orealiserade som realise- rade inklusive valutakursresultat, redovisas i övrigt totalresultat. Realiserade värdeföränd- ringar omklassificeras inom eget kapital till balanserade vinstmedel, det vill säga inte till resultaträkningen. Endast utdelningsintäkter från dessa innehav redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt Om en finansiell tillgång inte uppfyller villkoren för värdering till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat, ska den värderas till verkligt värde via resultat- räkningen. Finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel klassificeras alltid till verkligt värde via resultaträkningen, liksom finansiella tillgångar som förvaltas och utvär- deras baserat på verkliga värden. Denna värderingskategorin består i huvudsak av noterade aktier, fondandelar, ränte bärande värdepapper samt derivat. Räntor, utdelningar, valutakurseffekter samt orealiserade och reali- serade värdeförändringar redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. För redovisning av derivat i säkringsredovisning, se punkt 7 . Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen Vid första redovisningstillfället finns en möjlig- het att oåterkalleligen identifiera en finansiell tillgång såsom värderad till verkligt värde via resultaträkningen, om detta eliminerar eller i betydande utsträckning minskar inkonsekven- ser i värdering eller redovisning som annars skulle uppkomma vid värdering av tillgången. Motsvarande möjlighet finns att vid första redovisningstillfället oåterkalleligen identifiera en finansiell skuld såsom värderad till verkligt värde via resultaträkningen, om något av föl- jande villkor är uppfyllda: • Det eliminerar eller i betydande utsträckning minskar inkonsekvenser i värdering eller redovisning som annars skulle uppkomma vid värdering av skulden. • En grupp av finansiella skulder, eller en grupp av både finansiella tillgångar och finansiella skulder, förvaltas och utvärderas baserat på verkligt värde i enlighet med en dokumenterad riskhanterings- eller investe- ringsstrategi. Intern information om dessa instrument tillhandahålls bankens ledning baserat på verkliga värden. Denna värderingsprincip tillämpas för att und- vika inkonsekvens vid värderingen av tillgångar och skulder som utgör motpositioner till varan- dra och förvaltas på portföljbasis, till exempel skulder till följd av fondförsäkringsavtal och vissa innehav i likviditetsportföljen som säkras med ekonomiska säkringar. Orealiserade och realiserade värdeförändringar redovisas i pos- ten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ränta redovisas i räntenettot. Omklassificeringar av finansiella instrument Finansiella tillgångar omklassificeras i regel inte efter det första redovisningstillfället. Omklassi- ficering är tillåten om banken i sällsynta fall skulle byta affärsmodell för förvaltningen av en portfölj av finansiella tillgångar . Omklassifi- cering av finansiella skulder är inte tillåtet efter det första redovisningstillfället. Finansiella garantier och lånelöften Utställda finansiella garantier innebär ett åta- gande att ersätta innehavaren av ett skuld- instrument (lån och räntebärande värdepapper) för förluster denne ådrar sig på grund av att en angiven låntagare inte fullgör betalning vid för- fall enligt avtalsvillkoren, exempelvis en kredit- garanti. Det verkliga värdet på en utställd garanti motsvaras vid utfärdandet av den mot- tagna premien. Vid första redovisningstillfället redovisas den mottagna premien för garantin som en skuld i balansposten Upplupna kost- nader och förutbetalda intäkter. Därefter värde- ras garantin till det högre av den periodiserade premien och reserven för den förväntade för- lusten. Premier för utställda finansiella garantier periodiseras i provisionsnettot över garantins löptid. Därutöver redovisas det totala garante- rade beloppet hänförligt till utställda garantier som en ansvarsförbindelse utanför balans- räkningen, se not K44. Lånelöften redovisas som ett åtagande utanför balansräkningen fram till lånets likvid- dag, se not K44. Erhållna avgifter för lånelöften periodiseras i provisionsnettot över åtagandets löptid, såvida det inte är mycket sannolikt att löftet kommer att infrias då avgiften ingår i lånets effektivränta. Finansiella garantier och oåterkalleliga lånelöften är föremål för ned- skrivningsprövning. Sammansatta finansiella instrument Ett sammansatt finansiellt instrument består av en derivatkomponent, ett så kallat inbäddat derivat, och ett värdkontrakt som inte är ett derivat. Om värdkontraktet i ett sammansatt finansiellt instrument är en finansiell skuld ska ett inbäddat derivat skiljas från värdkontraktet och redovisas som ett derivat om samtliga nedanstående villkor är uppfyllda: • Det inbäddade derivatets ekonomiska egen- skaper och risker är inte nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenska- per och risker. • Ett separat instrument med samma villkor som det inbäddade derivatet skulle uppfylla definitionen på ett derivat. • Det sammansatta finansiella instrumentet värderas inte till verkligt värde via resultat- räkningen. Följaktligen avskiljs inte derivat inbäddade i finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Exempelvis särredovisas det inbäddade deri- vatet i emitterade aktieindexobligationer och andra strukturerade produkter. Inbäddade derivat i finansiella tillgångar sär- redovisas ej. Finansiella tillgångar med inbäd- dade derivat beaktas i sin helhet vid bedöm- ningen av om avtalsenliga kassaflöden endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta. Värdet av konverteringsrätten i emitterade konvertibla skuldebrev särredovisas som eget kapital. Värdet av konverteringsrätten fastställs vid emissionstillfället som skillnaden mellan det verkliga värdet på det konvertibla skulde- brevet som helhet minskat med det verkliga värdet på skuldkomponenten. Konverterings- rättens redovisade värde justeras inte under skuldebrevets löptid. Skuldkomponenten vär- deras och redovisas till verkligt värde i balans- räkningen vid emissionstillfället. Under löp tiden redovisas skuldkomponenten till upplupet anskaffningsvärde baserat på ursprunglig effektivränta . K1 forts. 71Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Återköpstransaktioner Med återköpsavtal, eller repotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Värde papper som säljs i en repotransaktion (återköpsavtal) kvarstår i balansräkningen under transaktionens löptid eftersom koncer- nen under transaktionens löptid är exponerad emot värdepapprets värdeförändringsrisk. Det sålda värdepappret redovisas därutöver utanför balansräkningen som ställd säkerhet, se not K43. Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och upplåning från allmänheten. Värdepapper som köps i en repotransaktion (omvända åter- köpsavtal) redovisas på motsvarande sätt, det vill säga värdepappret redovisas inte i balans- räkningen under transaktionens löptid. Den erlagda likviden redovisas beroende på mot- part som Övrig utlåning till centralbanker, Utlåning till övriga kreditinstitut eller Utlåning till allmänheten. Mottagna panter som sålts vidare under återköpsavtal redovisas som åtagande utanför balansräkningen, se not K44. Värdepapperslån Värdepapper som lånats ut kvarstår i balans- räkningen då koncernen fortsatt är exponerad mot värdepapprets värdeförändringsrisk och redovisas därutöver utanför balansräkningen som Ställd säkerhet, se not K43. Inlånade värdepapper tas inte upp i balansräkningen, såvida de inte säljs (så kallad blankning). Om de säljs redovisas ett värde motsvarande det avyttrade värdepapprets verkliga värde som skuld. Inlånade värdepapper som vidare- utlånats redovisas som åtagande utanför balansräkninge, se not K44. Derivatinstrument Samtliga derivat redovisas i balansräkningen och värderas till verkligt värde. Derivat med positiva verkliga värden redovisas på tillgångs- sidan i posten Derivatinstrument. Derivat med negativa verkliga värden redovisas på skuld- sidan i posten Derivatinstrument. Realiserade och orealiserade vinster och förluster på derivat redovisas i resultaträkningen i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner. För redo- visning av derivat i säkringsredovisning, se punkt 7. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas netto i balansräkningen om banken har avtalsmässig rätt till kvittning, i den löpande verksamheten och i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera till- gången och reglera skulden. Ytterligare upp- lysningar om kvittning av finansiella tillgångar och skulder lämnas i not K24 . 5. Principer för värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde (IFRS 13 Värdering till verkligt värde ) Verkligt värde definieras som priset till vilken en tillgång skulle kunna säljas eller en skuld över- föras i en normal transaktion mellan oberoende marknadsaktörer. För finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad likställs verkligt värde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv betrak- tas en sådan marknad där noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en reglerad marknad, handelsplats, tillförlitlig nyhetstjänst eller motsvarande, och där pris- uppgifterna lätt kan verifieras genom regelbun- det förekommande transaktioner. Det aktuella marknadspriset motsvaras av den kurs mellan köp- och säljkursen som under omständighe- terna ger mest korrekt bild av det verkliga vär- det. För grupper av finansiella instrument som förvaltas på basis av bankens nettoexponering för marknadsrisk likställs det aktuella mark- nadspriset med det pris som skulle erhållas eller betalas vid en avyttring av nettopositionen. När tillförlitliga uppgifter om marknadspris saknas för finansiella instrument, bestäms verkligt värde med hjälp av värderingsmodeller. De värderingsmodeller som används bygger på indata som i allt väsentligt kan verifieras med marknadsobservationer, exempelvis marknadsräntor och aktiekurser. Vid behov görs en justering för andra variabler som en marknadsaktör förväntas ta i beaktande vid prissättningen. De antaganden som används vid värdering baseras på marknadspraxis och kontrolleras löpande av riskkontrollfunktionen samt mot motparters värdering. Räntebärande värdepapper Räntebärande värdepapper utgivna av stater och svenska bostadsobligationer värderas med hjälp av aktuella marknadspriser. Före- tagsobligationer värderas med värderings- tekniker som baseras på marknadsräntor för motsvarande löptid med justering för kredit- och likviditetsrisk. Värderingen kontrolleras regelbundet för att säkerställa att den avspeg- lar gällande marknadspris. Kontrollerna utförs främst genom inhämtning av prisnoteringar från flera oberoende prisställare och genom avstämning mot nyligen genomförda transak- tioner i samma eller likvärdiga instrument. Aktier och andelar Aktier noterade på en aktiv marknad värderas till marknadspris. Vid värdering av onoterade aktier och andelar styrs valet av värderings- modell av vad som bedöms lämpligt för det enskilda instrumentet. Innehav av onoterade aktier består i huvudsak av aktier i företag som utför stödjande verksamhet åt banken. Onote- rade aktier är i allt väsentligt klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Sådana innehav värderas i regel till bankens andel av substansvärdet i bolaget. För onoterade aktier för vilka bolagsavtalet reglerar det pris till vilket aktierna kan avyttras, värderas innehaven till det i förväg bestämda avyttringspriset. Derivat Derivat som handlas på en aktiv marknad vär- deras till marknadspris. Merparten av koncer- nens derivatkontrakt, däribland ränteswappar och olika typer av linjära valutaderivat, värde- ras med värderingsmodeller som bygger på marknadsräntor och andra marknadspriser. Värderingen av icke-linjära derivatkontrakt som inte handlas aktivt bygger även på en rimlig skattning av marknadsbaserade indata, exem- pelvis volatilitet. Vid modellvärdering av derivat förekommer i vissa fall differenser mellan transaktionspriset och det värde som räknats fram med hjälp av en värderingsmodell vid det första redovis- ningstillfället. Sådana skillnader orsakas av att den tillämpade värderingsmodellen inte fullt ut fångar upp alla komponenter som påverkar derivatets värde. Orealiserade resultat på grund av positiva skillnader mellan transak- tionspris och det värde som räknas fram med hjälp av en värderingsmodell (så kallade dag 1-resultat) utgörs av bankens vinstmarginal och ersättning för att täcka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Orealiserade positiva dag 1-resultat förs inte till resultatet vid det första redovisningstillfället, utan perio- diseras över derivatets löptid. Tillgångar och skulder där kunden står värdeförändringsrisken Tillgångar där kunden står värdeförändrings- risken består i huvudsak av fondandelar i fond- försäkringsavtal. Sådana fondandelar värderas till fondens aktuella marknadsvärde (NAV). Till- gångarna motsvaras av skulder för vilka kun- den står värdeförändringsrisken. Värderingen av dessa skulder speglar värderingen av till- gångarna. Med hänsyn till att försäkringstagarna och fondandelsägarna har förmånsrätt i till- gångsmassan, saknas skäl för att justera vär- deringen för kreditrisk. Tillgångar och skulder där kunden står värdeförändringsrisken har i allt väsentligt kategoriserats som värderade till verkligt värde via resultaträkningen . K1 forts. 72 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt 6. Kreditförluster (IFRS 9 Finansiella instrument) Förväntade kreditförluster Reglerna om nedskrivning i IFRS 9 omfattar finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värde- rade till verkligt värde via övrigt totalresultat samt finansiella garantier och oåterkalleliga lånelöften, och baseras på en modell för redo- visning av förväntade kreditförluster. Enligt denna ska reserven spegla ett sannolikhets- vägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad sannolika utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är till- gänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. I bedömningen beaktas historiska, nuvarande och framåtblick- ande faktorer. De tillgångar vars nedskrivnings- behov ska prövas delas in i följande tre steg, beroende på graden av kreditförsämring: • Steg 1 omfattar finansiella tillgångar utan betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället. • Steg 2 omfattar finansiella tillgångar med betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället, men där det vid rap- porteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är kreditförsämrad. • Steg 3 omfattar finansiella tillgångar för vilka objektiva omständigheter har identifierats för att fordran är kreditförsämrad. För Steg 1 ska reserveringar som motsvarar förväntade förluster orsakade av fallissemang som förväntas inträffa inom tolv månader redo- visas. I Steg 2 och Steg 3 ska reserveringar som motsvarar den förväntade förlust som förväntas inträffa vid fallissemang någon gång under tillgångens hela återstående löptid redovisas. För avtal i Steg 1 och Steg 2 finns en kon- cerngemensam central process med modell- baserad beräkning. Processen inleds med att det för samtliga avtal bedöms om det skett en betydande ökning av kreditrisken sedan första redovisningstillfället (avtalets ingående). För utförligare beskrivning av betydande ökning av kreditrisk, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Reser- verna i de olika nedskrivningsstegen beräknas på individuell basis. För avtal i Steg 3 sker manuell beräkning med undantag för en min- dre portfölj av homogena fordringar som har modellberäknad reservering i Steg 3. Vid varje rapporteringstillfälle avgörs på avtalsnivå om ett avtal ska bli föremål för en modellbaserad beräkning eller en manuell beräkning. Beräkningarna av förväntade kreditförluster påverkas i första hand av riskparametrarna sannolikhet för fallissemang (PD), exponering vid fallissemang (EAD) och förlustandel vid fallissemang (LGD). Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, EAD och LGD fram till avtalets förväntade slutförfallodag. Dessa tre riskparametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten alter- nativt sannolikheten för att kreditexponeringen inte har fallerat eller blivit återbetald i förtid. De beräknade förväntade kreditförlusterna dis- konteras sedan tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprungliga effektivräntan och sum- meras. Summan av kreditförluster för Steg 1 beräknas med sannolikheten för fallissemang under de kommande 12 månaderna. För Steg 2 och Steg 3 beräknas kreditförluster med sanno likheten för fallissemang under tillgångens återstående löptid. Modellbaserad beräkning Beräkningen av de förväntade kreditförlusterna tar hänsyn till minst tre makroekonomiska sce- narier (ett neutralt, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska riskfaktorer såsom arbetslöshet, styr-/central- banksräntor, BNP, inflation och fastighetspriser, uppdelade per land. De olika scenarierna används för att justera riskparametrarna. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas en sannolik- het, och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. För utförligare information om modellerna för att beräkna förväntade kreditförluster för avtal i Steg 1 och Steg 2 och för förklaring av begrepp såsom PD, EAD och LGD, förväntad löptid, betydande ökning av kreditrisk och makroekonomisk information, se not K2 avsnitt Kreditrisk. För känslighetsanalys för förväntade kreditförluster, se not K10. Manuell beräkning Tillgångar i Steg 3 prövas för nedskrivning på individuell basis och beräkningen är manuell. Denna prövning genomförs löpande och vid varje rapporteringstillfälle av affärsansvarigt bankkontor (kund- och kreditansvarig enhet) och beslutas av lokal eller central kredit- avdelning. Nedskrivningsprövning utförs då det finns objektiva omständigheter som tyder på att motparten inte kommer att kunna fullfölja sina kontraktsenliga åtaganden i enlighet med defi- nitionen på fallissemang. Sådana objektiva omständigheter kan exempelvis vara försenad betalning, utebliven betalning eller indikation på osannolik betalning. I nedskrivningsprövningen uppskattas de framtida kassaflödena och säkerhetens värde (inklusive garantier). Hänsyn tas normalt till minst två möjliga framåtblickande scenarier för förväntade kassaflöden baserade på både motpartens återbetalningsförmåga och säker- heternas värde. Utfallet av dessa scenarier sannolikhetsviktas och diskonteras med for- drans ursprungliga effektivränta. De scenarier som används kan innehålla såväl makroekono- miska som avtalsspecifika faktorer, utifrån vad som bedöms ha påverkan på den enskilda motpartens återbetalningsförmåga och säker- heternas värdeutveckling. Vid bedömningen tas hänsyn till den enskilda motpartens speci- fika egenskaper. Nedskrivning görs om det beräknade återvinningsvärdet understiger bok- fört värde. Expertbaserad beräkning Expertbaserad beräkning görs för kreditför- luster för att införliva uppskattad effekt från faktorer som inte bedömts ha fångats av modellen (Steg 1 och Steg 2) eller som inte har tagits hänsyn till manuellt (Steg 3). De modellbaserade beräkningarna är konstrue- rade med ambitionen att göra en så precis skattning som möjligt av de enskilda bidragen till reserveringsbehovet. Det är dock mycket svårt att med generella modeller fånga alla de säregenskaper som karaktäriserar ett enskilt avtal. Därför görs en manuell analys av de avtal som ger de största bidragen till reserve- ringsbehovet. Den manuella analysen syftar till att, baserat på expertkunskap om de enskilda krediterna, bedöma om den modellbaserade eller manuella beräkningen ska ersättas med en expertbedömd beräkning. En expert- bedömd beräkning kan medföra både högre och lägre reserveringsbehov än den ursprung- liga beräkningen. Expertbaserad beräkning kan även utföras på en mer aggregerad nivå för att justera de modellbaserade beräkningarna för en del- portfölj eller motsvarande. Dessa justeringar fördelas proportionellt över de ingående avta- len. En expertbedömd beräkning kan medföra både högre och lägre reserveringsbehov än den ursprungliga beräkningen. Redovisning och presentation av kreditförluster • Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde redovisas i balansräk- ningen till sitt nettobelopp, efter avdrag för förväntade kreditförluster. • Poster utanför balansräkningen (finansiella garantier och oåterkalleliga lånelöften) redo- visas till sitt nominella belopp. Reserveringar för förväntade kreditförluster avseende dessa instrument redovisas som en avsätt- ning i balansräkningen. • Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat är redovisade till verkligt värde i balansräkningen. Reser- veringar för förväntade kreditförluster avse- ende dessa instrument redovisas i verkligt värdereserven i eget kapital och minskar således inte redovisat värde på instrumentet. K1 forts. 73Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 • För finansiella tillgångar värderade till upp- lupet anskaffningsvärde och för poster utan- för balansräkningen redovisas periodens kreditförluster (förväntade och konstaterade) i resultaträkningen på raden Kreditförluster. Raden Kreditförluster utgörs av periodens reserveringar för förväntade kreditförluster med avdrag för återföringar av tidigare utförda reserveringar, periodens bortskriv- ningar och periodens återvinningar. • För finansiella tillgångar värderade till verk- ligt värde via övrigt totalresultat redovisas periodens kreditförluster (förväntade och konstaterade) i resultaträkningen på raden Nettoresultat av finansiella transaktioner. • Bortskrivningar utgörs av konstaterade kredit- förluster med avdrag för återföringar av tidi- gare gjorda reserveringar för förväntade kreditförluster i Steg 3 och kan avse hela eller delar av en finansiell tillgång. Bortskrivning sker när det inte bedöms finnas någon rea- listisk möjlighet till återbetalning. Efter bort- skrivningen kvarstår normalt kraven mot låntagare och eventuella borgensmän, vilka som regel drivs vidare genom efterbevakning. Efterbevakning vidtas inte i vissa situationer, exempelvis i de fall konkursförvaltare lämnat slutlig redovisning av utdelning i konkurs, när ett ackordsförslag antagits eller när en fordran eftergivits i sin helhet. Fordringar som efterges i samband med omstrukture- ring av finansiella tillgångar redovisas alltid som konstaterade kreditförluster. • Betalningar som tillkommer banken för bort- skrivna finansiella tillgångar intäktsredovisas som återvinningar. Ytterligare information om kreditförluster lämnas i not K10. Fallissemang/Kreditförsämrad tillgång Bankens definition av fallissemang överens- stämmer med kapitaltäckningsförordningens (CRR) definition, vilken innebär att motparten antingen är mer än 90 dagar sen med en betal- ning eller att det gjorts en bedömning att mot- parten inte kommer att kunna betala kontrakts- enligt. En sådan bedömning innebär att det ses som mer sannolikt att kredittagaren inte kommer att kunna betala än det motsatta. Bedömningen av detta görs utifrån all tillgäng- lig information om kredittagarens betalnings- förmåga. Hänsyn tas till obeståndssignaler som bristande likviditet, försenade och inställda betalningar, betalningsanmärkningar eller andra tecken på bristande betalningsförmåga. Andra signaler kan vara att kredittagaren för- sätts i konkurs eller att beslut tas om en bety- dande anståndsåtgärd som innebär att värdet på bankens fordran mot kredittagaren minskar. Sannolikheten för fallissemang beräknas inför varje rapporteringstillfälle och ingår vid bedömningen av om det skett en betydande ökning av kreditrisken sedan första redovis- ningstillfället och vid beräkningen av förväntad kreditförlust för finansiella tillgångar i Steg 1 och Steg 2. Kreditförsämrad finansiell tillgång, vilket är exponering i Steg 3, definieras som exponering i fallissemang. Det medför att bedömningen för redovisningssyften är i linje med den som an- vänds i koncernens kreditriskhantering. Ränta Redovisning av ränteintäkter hänförliga till poster i balansräkningen som ingår i Steg 1 och Steg 2 bygger på bruttoredovisning, vilket innebär att ränteintäkter redovisas till sitt fulla belopp i räntenettot. Ränteintäkter avseende motsvarande poster i Steg 3 redovisas netto, det vill säga efter beaktande av nedskriv- ningen. Ränteeffekter som uppstår till följd av diskonteringseffekter då perioden fram till förväntad inbetalning minskar, resulterar i en upplösning av tidigare reserverade belopp och redovisas som ränteintäkt i enlighet med effektivräntemetoden. Värdering av egendom som övertagits för skyddande av fordran Vid första redovisningstillfället redovisas över- tagen egendom till verkligt värde i balansräk- ningen. Övertagen egendom (inklusive över- tagna leasingobjekt) som förväntas avyttras inom en snar framtid, tas vid efterföljande vär- dering upp till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för kostnader för försäljning. Onoterade aktieinnehav som övertas för skyddande av fordran redovisas normalt till verkligt värde via resultaträkningen. Modifierade finansiella tillgångar Ett lån anses vara modifierat när de villkor och bestämmelser som styr kassaflöden ändras jämfört med det ursprungliga avtalet till följd av åtgärder i form av anståndsåtgärder eller affärsmässiga omförhandlingar. Anstånds- åtgärder är villkorsändringar i samband med omstruktureringar eller andra finansiella lätt- nadsåtgärder. Dessa villkorsändringar utförs för att säkerställa full återbetalning eller för att maximera återbetalningen av det utestående lånebeloppet för låntagare som har, eller står inför, finansiella svårigheter. Affärsmässiga omförhandlingar är villkorsändringar som inte är relaterade till en låntagares finansiella svårig- heter, till exempel ändringar i kassaflödet för ett lån på grund av förändringar i marknads- förhållanden för amorteringar eller ränta. Om kassaflöden från en finansiell tillgång klassificerad till upplupet anskaffningsvärde har modifierats, men tillgångens kassaflöden inte blir väsentligt annorlunda, resulterar nor- malt inte modifieringen i att den finansiella till- gången tas bort från balansräkningen. I det fal- let omräknas redovisat bruttovärde utifrån den finansiella tillgångens förändrade kassaflöden, och justeringsbeloppet redovisas i resultat- räkningen. Eftersom modifieringar utförs av olika anled- ningar finns inget ovillkorligt samband mellan modifieringar och bedömd kreditrisk. När en finansiell tillgång beviljats anståndsåtgärd och kvarstår i balansräkningen klassificeras den till Steg 2 eller Steg 3, baserat på utfallet av den bedömning som utförs i samband med anstånds åtgärden. Bedömningen omfattar kontroll av om det finns behov av reservering för kreditförlust eller annan omständighet som innebär klassificering till Steg 3. Om en finansiell tillgång modifieras på ett sätt som medför väsentligt förändrade kassa- flöden tas den modifierade finansiella till- gången bort från balansräkningen och ersätts med ett nytt avtal. I dessa fall utgör datumet för modifieringen första redovisningstillfället för det nya avtalet och detta datum används vidare vid beräkning av förväntade kredit- förluster samt vid bedömning av huruvida det föreligger en betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället. 7. Säkringsredovisning (IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering) Handelsbanken har valt att fortsätta tillämpa säkringsredovisningsreglerna i IAS 39, i enlig- het med övergångsbestämmelserna i IFRS 9. Koncernen tillämpar olika metoder för säk- ringsredovisning beroende på syftet med säk- ringen. Som säkringsinstrument används deri- vat, i huvudsak ränte- och valutaränteswappar. Vid säkringar av valutakursrisker kopplade till nettoinvesteringar i utländska enheter används skulder i respektive utländsk enhets funktio- nella valuta som säkringsinstrument. Som en del av koncernens säkringsstrategier delas värdet på säkringsinstrument i vissa fall upp och ingår i fler än en säkringsrelation. Ett och samma säkringsinstrument kan därmed säkra olika risker. Sådan uppdelning görs endast om de säkrade riskerna tydligt kan identifieras, om effektiviteten kan mätas tillförlitligt och om den totala värdeförändringen på instrumentet ingår i någon säkringsrelation. Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda resultateffekter på grund av exponeringar för förändringar i marknadspriser. Säkringar av verkligt värde tillämpas för enskilda tillgångar och skulder samt för portföljer av finansiella instrument. Säkrade risker i säkringsrelationer till verkligt värde består av ränterisk i ut- och upplåning till fast ränta. Säkringsinstrumenten i dessa säkringsrelationer består av ränte- swappar. Vid säkring av verkligt värde värderas såväl säkringsinstrumentet som den säkrade risken till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas direkt i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. När portföljsäkring tillämpas redovisas värdet på K1 forts. 74 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt den säkrade posten på en separat rad i balans- räkningen i anslutning till Utlåning till allmän- heten. Då säkringar av verkligt värde avslutas i förtid periodiseras den upparbetade värde- förändringen på den säkrade posten i Netto- resultat av finansiella transaktioner under åter- stående löptid. Avslutas säkringar av verkligt värde i förtid, och den säkrade posten inte längre kvarstår, återförs den upparbetade värde- förändringen direkt i Nettoresultat av finansiella transaktioner. Kassaflödessäkring används för att hantera exponeringar för variationer i kassaflöden hän- förliga till förändringar i rörlig ränta på ut- och upplåning. Den förväntade löptiden för sådan ut- och upplåning är i regel betydligt längre än räntebindningstiden som är kort. Kassaflödes- säkring används även för att säkra valutakurs- risken i framtida kassaflöden hänförliga till ut- och upplåning. Även valutakursrisker hän- förliga till koncerninterna monetära poster kan omfattas av denna typ av säkring, i den mån de ger upphov till valutaexponeringar som inte elimineras vid upprättande av koncernredovis- ningen. Derivat som är säkringsinstrument i kassaflödessäkringar värderas till verkligt värde. I den mån derivatets värdeförändring är effektiv, det vill säga motsvaras av framtida kassaflöden hänförliga till den säkrade posten, redovisas den som en komponent i övrigt total- resultat och i säkringsreserven i eget kapital. Ineffektiva delar av derivatets värdeförändring redovisas i resultaträkningen i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner. Då kassa- flödessäkringar avslutas i förtid periodiseras den ackumulerade värdeförändringen, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i Netto- resultat av finansiella transaktioner under den period de säkrade kassaflödena förväntas inträffa. Avslutas kassaflödessäkringar i förtid, och de säkrade kassaflödena inte längre för- väntas inträffa, omklassificeras den ackumule- rade värdeförändringen i säkringsreserven till Nettoresultat av finansiella transaktioner. Säkringar av nettoinvesteringar i utlands- verksamheter tillämpas för att skydda koncer- nen mot valutakursdifferenser till följd av verk- samhet i utlandet. Som säkringsinstrument används lån i utländsk valuta. Den säkrade posten i dessa säkringar utgörs av expone- ringen i utländsk valuta hänförlig till det redo- visade värdet avseende den första delen av netto tillgångarna i en utlandsverksamhet. Lån i utländsk valuta som säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas i koncernen till valutakursen på balansdagen. Den effektiva delen av valutakursdifferenser på sådana lån redovisas som en komponent i övrigt total- resultat och i omräkningsreserven i eget kapital. Ineffektiva delar av säkringar av nettoinveste- ringar i utlandsverksamhet redovisas i resultat- räkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. För ytterligare information se not K23 Säk- ringsredovisning. 8. Försäkringsverksamhet Klassificering Handelsbankens försäkringsavtal kan innehålla riskförsäkringsmoment, sparförsäkringsmoment eller båda. Klassificering som försäkringsavtal eller investeringsavtal görs utifrån de enskilda försäkringsmomenten (sparförsäkringsmoment/ riskförsäkringsmoment) i avtalen eftersom de har olika ekonomisk innebörd. Traditionella liv- försäkringsavtals sparförsäkringsmoment, risk- försäkringar samt riskförsäkringsmoment som separerats ut ur sammansatta traditionella liv- försäkringsavtal och fondförsäkringsavtal över- för betydande försäkringsrisk och klassificeras, värderas och redovisas som försäkringsavtal. Sparförsäkringsmomentet i fondförsäkringsav- tal och depåförsäkringsavtal klassificeras som investeringsavtal och redovisas enligt IFRS 9. Försäkringsavtalens aggregeringsnivå Handelsbanken har identifierat portföljer med försäkringsavtal med utgångspunkt från de försäkringsrisker de exponerar banken för. För traditionella livförsäkringsavtals sparför- säkringsmoment har samtliga avtal bedömts lönsamma. Vidare är avtalen tecknade långt tillbaka i tiden och produkten är stängd för nyteckning varför bara en portfölj och grupp har identifierats. För riskförsäkringar och risk- försäkringsmoment utgör respektive försäk- ringsprodukt en portfölj. Då samtliga avtal har bedömts lönsamma har bara en grupp per portfölj identifierats. Ytterligare uppdelning av dessa grupper har gjorts baserat på att avtal som tecknats med mer än ett års mellanrum inte ska ingå i samma grupp. Värdering av försäkringsavtal Handelsbanken tillämpar den generella model- len vid värderingen av skulden för återstående försäkringsskydd för traditionella livförsäkrings- avtals sparförsäkringsmoment. Skälet till att den generella modellen tillämpas är att dessa avtal har en avtalsgräns som är väsentligt längre än ett år samt att de höga förmånerna i avtalen leder till att de icke villkorade utbetal- ningar av tilläggsbelopp, som är de som varie- rar med avkastningen på underliggande till- gångar, inte förväntas utgöra en betydande andel av de totala utbetalningarna. I den gene- rella modellen värderas skulden för återstå- ende försäkringsskydd som summan av det förväntade nuvärdet av framtida kassaflöden, en riskjustering och en avtalsenlig marginal. Handelsbanken har inte identifierat några förlust avtal. För skulden för inträffade skador värderas skulden som summan av det förväntade nuvärdet av framtida kassaflöden och en risk- justering. Skulder med en förväntad avveck- lingstid som är kortare än tolv månader dis- konteras dock inte. För utförligare beskrivning av förväntade nuvärdet av framtida kassa- flöden, riskjustering och avtalsenlig marginal, se not K34. Handelsbanken tillämpar premiefördelnings- metoden vid värderingen av skulden för åter- stående försäkringsskydd för riskförsäkringar och för riskförsäkringsmoment som separerats ut ur sammansatta traditionella livförsäkrings- avtal och fondförsäkringsavtal samt för återför- säkringsavtal. Skälet till att premiefördelnings- metoden tillämpas är att dessa avtal har en avtalsgräns på maximalt ett år. Skulden för återstående försäkringsskydd diskonteras inte utan värderas till erhållna, men ännu ej intjä- nade premier. Erhållna premier redovisas som intäkt linjärt över tid i takt med att försäkrings- skyddet tillhandahålls. Handelsbanken har inte identifierat några förlustavtal. Redovisning av försäkringsavtal och innehavda återförsäkringsavtal I balansräkningen redovisas skulden för åter- stående försäkringsskydd samt skulden för inträffade skador i posten Försäkringsskulder. Tillgångar och skulder avseende innehavda återförsäkringsavtal redovisas i posterna Övriga tillgångar respektive Övriga skulder. I resultat- räkningen presenteras nettoresultatet från försäkringsavtal samlat på raden Försäkrings- netto. I Försäkringsnettot ingår posterna För- säkringsresultat och Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning. Raden Försäkringsresultat innehåller intäkter och kostnader hänförliga till försäkringsavtal, även rörelsekostnader. Raden Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning redovisas enligt IFRS 9, men ingår i för- säkringsnettot eftersom tillgångarna är hän- förliga till sådana avtal som redovisas som försäkringsavtal. I övrigt total resultat redovisas effekterna av ändrad diskonteringsränta vid vär- deringen av sparförsäkrings momentet i traditio- nell livförsäkring, vilken ackumuleras i posten Försäkringsavtal inom eget kapital. Vid över- gången till IFRS 17 uppgick beloppet i övrigt totalresultat till noll. Redovisning och värdering av investeringsavtal Sparförsäkringsmomentet i fondförsäkrings- avtal och depåförsäkringsavtal utgör investe- ringsavtal. Dessa avtal samt tillhörande place- ringstillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen. I balansräkningen redovisas dessa poster som Tillgångar respektive Skulder där kunden står värdeförändringsrisken. I resul- taträkningen redovisas premieavgifter, kapital- avgifter samt övriga administrativa avgifter från investeringsavtal i posten Provisionsintäkter. Även anskaffningskostnader redovisas direkt i resultaträkningen. Värdeförändringar på till- gångar och skulder redovisas i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner. K1 forts. 75Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 9. Tillgångar som innehas för försäljning samt redovisning av avvecklad verksamhet (IFRS 5) Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter Anläggningstillgångar eller en grupp av till- gångar, ibland tillsammans med därtill hän- förliga skulder, (avyttringsgrupp) klassificeras som att de innehas för försäljning när det redovisade värdet i huvudsak kommer att åter- vinnas genom försäljning och när försäljning är mycket sannolik. Om klassificeringen sker som tillgång som innehas för försäljning tillämpas särskilda värderingsprinciper. Dessa innebär i huvudsak att, med undantag för bland annat finansiella tillgångar och skulder (se punkt 4), tillgångar som innehas för försäljning och avyttringsgrupper värderas till det lägsta av det redovisade värdet och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Därmed görs inte några avskrivningar på materiella eller immateriella tillgångar som innehas för försälj- ning. Eventuella nedskrivningar och efterföl- jande omvärderingar redovisas direkt i resultat- räkningen. En vinst redovisas dock inte till den del som den överstiger tidigare redovisade ackumulerade nedskrivningar. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning särredo- visas i koncernens balansräkning fram till för- säljningstidpunkten. Som avvecklad verksamhet redovisas själv- ständig verksamhet av väsentlig karaktär som är klart avskiljbar från koncernens övriga verk- samhet och som antingen har avyttrats eller klassificerats som att den innehas för försälj- ning med tillämpning av de principer som beskrivits ovan. Redovisning som avvecklad verksamhet innebär att verksamhetens resultat särredovisas på egen rad i resultaträkningen skilt från övriga resultatposter. Resultatet från avvecklad verksamhet består av resultatet efter skatt av avvecklade verksamheter, det resultat efter skatt som uppstår vid värdering till verkligt värde med avdrag för försäljnings- kostnader av de tillgångar som innehas för för- säljning/avyttringsgrupper som ingår i avveck- lade verksamheter, samt realiserat resultat från avyttring av avvecklade verksamheter. För upplysningar om tillgångar respektive skulder som innehas för försäljning samt avvecklad verksamhet se not K14. 10. Eget kapital Eget kapital består av de komponenter som beskrivs i det följande. Aktiekapital Handelsbankens aktie finns i aktieslag A res- pektive B. A-aktien berättigar innehavare till en röst och B-aktien till en tiondelsröst. De båda aktieslagen har samma rätt till utdelning. Överkursfond Överkursfonden består dels av optionskom- ponenten av emitterade konvertibla skuldebrev och dels av det belopp som vid emission av aktier och vid konvertering av konvertibla skulde brev överstiger de emitterade aktiernas kvotvärde. Övriga reserver Förmånsbestämda pensionsplaner I posten Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas aktuariella vinster och förluster på pensionsförpliktelsen samt avkastning på förvaltningstillgångarna som överstiger eller understiger diskonteringsräntan. Kassaflödessäkringar I posten Kassaflödessäkringar (Säkrings- reserven) redovisas orealiserade värdeföränd- ringar på derivatinstrument som utgör säkrings- instrument i kassaflödessäkringar till den del säkringen är effektiv, det vill säga motsvaras av framtida kassaflöden hänförliga till den säkrade posten. Verkligt värde via övrigt totalresultat I posten Verkligt värde via övrigt totalresultat (Verkligt värdereserven) redovisas orealiserade värdeförändringar på finansiella tillgångar klas- sificerade till verkligt värde via övrigt totalresul- tat. Vidare består posten av reserveringar för förväntade kreditförluster på skuldinstrument klassificerade till verkligt värde via övrigt total- resultat. Realiserade värdeförändringar på skuldinstrument klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat omklassificeras från posten verkligt värde via övrigt totalresul- tat till resultaträkningen. Realiserade värdeför- ändringar på egetkapitalinstrument klassifice- rade till verkligt värde via övrigt totalresultat omklassificeras från posten verkligt värde via övrigt totalresultat till balanserade vinstmedel. Försäkringsavtal I posten Försäkringsavtal redovisas effekter av ändrad diskonteringsränta vid värderingen av sparförsäkringsmomentet i traditionell liv- försäkring. Omräkning utländsk verksamhet I posten Omräkning utländsk valuta (Omräk- ningsreserven) redovisas orealiserade valuta- kurseffekter som uppstår till följd av omräkning av utländska enheter till koncernens rapporte- ringsvaluta. Därutöver redovisas effektiva delar för säkringar av nettoinvesteringar i utlands- verksamhet i posten samt omräkningsdifferen- ser hänförliga till icke-monetära poster som klassificeras till verkligt värde via övrigt total- resultat. Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Balanserade vinstmedel består av intjänat resultat från innevarande och tidigare räken- skapsår. Utdelning och återköp av egna aktier redovisas som avdrag från balanserade vinst- medel. Realiserade resultat hänförliga till egetkapi- talinstrument klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat omklassificeras från posten verkligt värde via övrigt totalresultat till balanserade vinstmedel. Innehav utan bestämmande inflytande Innehav utan bestämmande inflytande utgörs av den andel av koncernens nettotillgångar som inte direkt eller indirekt ägs av moderföre - tagets stamaktieägare. Innehav utan bestäm- mande inflytande redovisas som en separat andel av eget kapital. 11. Intäkter Räntenetto Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i räntenettot i resultaträkningen, med undantag för räntor hänförliga till finansiella instrument som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultaträkningen vilka redovisas i Nettoresultat av finansiella transaktioner där den samlade aktiviteten i handelslagret redovisas. Ränteintäkter och räntekostnader för finan- siella instrument som värderas till upplupet anskaffningsvärde beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden eller, om så anses lämpligt, med tillämpning av en metod som resulterar i ett belopp som utgör en rimlig uppskattning av vad en beräkning grundad på effektivräntemetoden skulle ge. Effektivräntan innefattar avgifter som anses vara en integrerad del av effektivräntan för ett finansiellt instrument (vanligen avgifter som kompenserar för risk). Effektivräntan motsvarar den ränta som används för att diskontera avtalsenliga framtida kassaflöden till redovisat värde på den finansiella tillgången eller skulden. K1 forts. 76 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt I räntenettot redovisas även räntor från derivat som ingår i säkringsredovisning och räntor från derivat i ekonomiska säkringar, eftersom dessa säkrar poster vars ränteflöden redovisas i ränte- nettot. Utöver ränteintäkter och räntekostnader ingår avgift för statlig insättningsgaranti i ränte nettot. Provisionsnetto Provisionsintäkter redovisas vid den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av tjänsten är överförd till kunden. Den totala intäkten fördelas för varje tjänst, och intäktsföringen beror på om tjänsterna är uppfyllda vid en viss specifik tidpunkt eller över tid. Provisionsintäkter i form av exempel- vis förvaltningsavgifter inom kapitalförvalt- ningen redovisas normalt över tid i takt med att dessa tjänster utförs. Provisionsintäkter i form av exempelvis courtage, kortavgifter och betalningsprovisioner redovisas generellt när tjänsten utförts, det vill säga vid en viss speci- fik tidpunkt. När intäkten inkluderar en rörlig ersättning, till exempel rabatt, återbäring eller prestationsbaserade delar, redovisas intäkten först när det är högst troligt att ingen återbetal- ning av beloppet kommer att ske. Utlånings- avgifter som inte ingår i effektivräntan redovisas som provisionsintäkter. Provisionskostnader är transaktionsberoende och är direkt relaterade till transaktioner vars intäkter redovisats som Provisionsintäkter. Nettoresultat av finansiella transaktioner I posten Nettoresultat av finansiella transaktio- ner redovisas den resultatpåverkan som upp- står vid värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultaträkningen och vid realisation av finansiella tillgångar och skulder (med undantag för egetkapitalinstru- ment klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat). • Resultat från finansiella instrument till upp- lupet anskaffningsvärde består av realiserade vinster och förluster på finansiella tillgångar och skulder klassificerade till upplupet an- skaffningsvärde, såsom till exempel ränte- skillnadsersättning för förtidsinlöst utlåning och realisationsresultat som genereras vid återköp av egna emitterade värdepapper. • Resultat från finansiella instrument till verkligt värde via övrigt totalresultat består av reali- serade vinster och förluster på ränte bärande värdepapper klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Realiserade vinster och förluster omklassificeras från övrigt totalresultat till Nettoresultat av finansiella transaktioner i samband med avyttring/ försäljning. Vidare består posten av kredit- förluster (förväntade och konstaterade) på dessa tillgångar . • Resultat från finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värde- optionen, består av orealiserade och realise- rade värdeförändringar på finansiella till- gångar och skulder som vid första redovis- ningstillfället identifierats som värderade till verkligt värde via resultaträkningen. • Resultat från finansiella instrument till verk- ligt värde via resultaträkningen, obligato- riskt, består av orealiserade och realiserade värdeförändringar samt utdelningsintäkter och räntor (med undantag för räntor som härrör från derivat som säkrar poster vars ränteflöde redovisas i räntenettot) på finan- siella tillgångar och skulder som innehas för handel eller som förvaltas och utvärderas på basis av verkliga värden. • Säkring av verkligt värde består av orealise- rade och realiserade värdeförändringar på säkringsinstrument respektive säkrad risk- komponent i finansiella tillgångar och skulder som är säkrade poster i säkringar till verkligt värde. Ineffektivitet i kassaflödes säkringar består av de värdeförändringar på säkrings- instrumentet som inte motsvaras av framtida kassaflöden hänförliga till den säkrade posten. • Vinster och förluster som uppkommer till följd av omräkning av monetära poster i utländsk valuta (det vill säga annan valuta än den funktionella valutan), samt icke-monetära poster i utländsk valuta som värderas till verkligt värde, till gällande stängningskurs per balansdagen. Resultatet vid omräkning till balansdagens stängningskurs av finan- siella tillgångar och skulder i utländsk valuta som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas således i Nettoresultatet av finan- siella transaktioner. • Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning avgår från Netto- resultat av finansiella transaktioner eftersom den ingår i Försäkringsnettot. Utdelning Utdelningar på aktier som klassificerats till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen i posten Övriga utdelnings- intäkter. Utdelningar på aktier som klassifice- rats till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Eventuella utdelningar från intresseföretag och joint ventures minskar det redovisade värdet på andelar i intresseföretag och joint ventures. 12. Ersättningar till anställda (IAS 19 Ersättningar till anställda) Personalkostnader Som personalkostnader redovisas löner, pen- sionskostnader och andra former av direkta personalkostnader inklusive social avgifter, särskild löneskatt på pensionskostnader och andra former av lönebikostnader. Eventuella ersättningar i samband med avslutad anställ- ning skuldförs vid avtalets ingång och periodi- seras över återstående tjänstgöringstid. Redovisning av pensioner Ersättningar till anställda efter anställningens upphörande utgörs i banken av pensionsför- pliktelser som klassificeras som antingen pre- miebestämda planer eller förmånsbestämda planer. För de premiebestämda planerna beta- lar banken fastställda premier till en utomstå- ende juridisk enhet och värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. För dessa planer har banken inga ytterligare förpliktelser efter att premier beta- lats. Premier för premiebestämda planer redo- visas i resultaträkningen som personalkostnad i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt banken. Övriga pensionsförpliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer. Vid förmåns- bestämd pensionslösning utgår en pension baserad på lön och anställningstid, vilket innebär att banken bär alla väsentliga risker för fullgörandet av pensionsförpliktelsen. För beräkningen av pensionsförpliktelser och kostnader hänförliga till dessa tillämpas Projected Unit Credit Method och nuvärdet av pensionsåtagandet redovisas som pensions- förpliktelse. För majoriteten av de förmåns- bestämda pensionsplanerna har koncernen avsatt förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser och pensionskassa eller motsvarande för att täcka förpliktelsen. Som pensionsnetto i balansräkningen redovisas pensionsförpliktel- serna minskade med förvaltningstillgångarnas verkliga värde. I resultaträkningen redovisas pensionskostnaden för förmånsbestämda planer som personalkostnad vilken utgörs av kostnad för under året intjänad pensionsrätt, räntekostnad på pensionsförpliktelsen samt ränteintäkt på förvaltningstillgångarna. Beräk- ningen av pensioner intjänade under året utgår från en beräknad slutlön och är föremål för aktuariella antaganden och avser årets andel av den beräknade slutliga totala pen- sionsutbetalningen. För beräkning av årets räntekostnad och ränteintäkt används samma räntesats, aktuell företagsobligationsränta (räntan vid årets början) för en löptid motsva- rande återstående tid till utbetalning av pen- sionsskulden. I övrigt totalresultat redovisas K1 forts. 77Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 aktuariella vinster och förluster på pensions- förpliktelsen som uppstår på grund av att verkligt utfall avviker från gjorda antaganden samt skillnaden mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstill- gångarna. Beräkningen av kostnader och åtaganden med anledning av koncernens förmånsbe- stämda planer är förenad med ett flertal be- dömningar och antaganden som kan ha en betydande inverkan på redovisade belopp. En utförligare beskrivning av dessa antagan- den och bedömningar lämnas i punkt 13 och i not K8. 13. Väsentliga bedömningar och uppskattningar Tillämpningen av koncernens redovisnings- principer innebär i vissa fall att företagsled- ningen måste göra bedömningar (utöver de som gäller uppskattningar) som får en väsent- lig inverkan på redovisade belopp. Redovisade belopp påverkas dessutom i ett antal fall av antaganden om framtiden och uppskattningar. Antaganden och källor till osäkerhet i upp- skattningar innebär alltid en risk för en juste- ring av det redovisade värdet för tillgångar och skulder. De bedömningar, antaganden om fram- tiden och uppskattningar som görs speglar all- tid företagsledningens bästa och mest rimliga uppfattning och är kontinuerligt föremål för granskning och validering. Nedan följer en beskrivning av de bedöm- ningar, antaganden om framtiden och upp- skattningar som har haft en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Koncernredovisning Ett strukturerat företag är ett företag som bildats för att uppnå ett begränsat och väldefinierat syfte, där rösträtten inte är den avgörande fak- torn för att avgöra om bestämmande inflytande föreligger. Handelsbankens innehav i strukture- rade företag är begränsade till innehav i fonder. Fonder för vilka banken är kapitalförvaltare och där banken äger mer än 50% av andelarna konsolideras. Bankens innehav i fonden redo- visas till verkligt värde på raden Aktier och andelar i balansräkningen. Resterande andel av fondens verkliga värde konsolideras och redovisas på raderna Tillgångar respektive Skulder där kunden står värdeförändrings- risken i balansräkningen. Ägande mellan 20 och 50% konsolideras i vissa fall om omstän- digheterna gör gällande att banken har ett bestämmande inflytande, exempelvis genom att fonden har ett brett förvaltningsmandat och genererar en hög andel variabel avkastning. Innehav till följd av fondförsäkringsavtal bedöms inte medföra att koncernen är expo- nerad emot variabel avkastning. Dessa inne- hav exkluderas i bedömningen av om det före- ligger bestämmande inflytande över fonden. Andelar i fonder till följd av fondförsäkrings- avtal redovisas som Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken medan korresponde- rande skuld för fondförsäkringsavtalen redovi- sas som Skulder där kunden står värdeföränd- ringsrisken. För ytterligare information om innehav i icke- konsoliderade strukturerade företag, se not K49. Finansiella instrument värderade till verkligt värde Vid kategorisering i nivå 1, nivå 2 eller nivå 3 av finansiella instrument värderade till verkligt värde erfordras bedömningar med avseende på graden av transparens gällande marknads- data som använts vid värderingen. Finansiella instrument som värderas till aktuellt marknads- pris på en aktiv marknad ingår i nivå 1. Finan- siella instrument som värderas utifrån värde- ringsmodeller som bygger på indata som i allt väsentligt kan verifieras med marknadsobser- vationer ingår i nivå 2. Finansiella instrument som värderas utifrån värderingsmodeller som i väsentlig utsträckning påverkas av indata som inte går att verifiera med externa mark- nadsdata ingår i nivå 3. Bedömningar har såle- des utförts i syfte att identifiera för vilka finan- siella instrument det saknas en aktiv marknad. Vidare har bedömningar gjorts vid val av vilka värderingsmodeller som ska tillämpas samt med avseende på vilken indata som ska användas i värderingsmodellerna. Utgångspunkten är att indata som används i värderingsmodellerna i allt väsentligt kan veri- fieras med marknadsobservationer, exempelvis noterade priser på aktier och räntor. I de fall indata i en värderingsmodell i väsentlig utsträck- ning inte kan verifieras med externa marknads- data är det erforderligt för företagsledningen att tillämpa egna antaganden och uppskatt- ningar vid beräkning av det verkliga värdet. Bankens innehav i finansiella tillgångar klassifi- cerade i nivå 3 utgör dock endast en ringa andel av totala finansiella tillgångar som värde- ras till verkligt värde. Banken har en etablerad kontrollmiljö för att fastställa verkliga värden på finansiella instrument som bland annat inklu- derar att en översyn av värderingsmodeller och marknadspriser utförs av riskkontrollfunktionen. Redovisade värden avseende finansiella instru- ment värderade till verkligt värde framgår av not K42 Värdering av finansiella instrument till verkligt värde. För mer information om väsentliga bedöm- ningar vid värdering av finansiella instrument till verkligt värde samt tillämpade antaganden, se not K1 avsnitt 5 Principer för värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt not K42 Värdering av finansiella instrument till verkligt värde. Klassificering av försäkringsavtal och beräkning av försäkringsskuld Enligt IFRS 17 är utgångspunkten för tillämp- ningen av standarden det juridiska försäkrings- avtalet och om detta anses överföra bety- dande försäkringsrisk. Banken har bedömt att klassificering som försäkringsavtal eller inves- teringsavtal ska utföras utifrån de enskilda för- säkringsmomenten (sparförsäkringsmoment/ riskförsäkringsmoment) i avtalen eftersom de har olika ekonomisk innebörd. En separation av spar- och riskförsäkringsmoment ger den mest korrekta redovisningen, då enbart den sistnämnda överför betydande försäkringsrisk. Bankens bedömning är att det skulle få en marginell effekt på bankens finansiella ställning eller resultat om samtliga sammansatta fond- försäkringsavtal redovisats enligt IFRS 17, till följd av avtalens korta avtalsgränser. Avtalen avser långfristigt sparande men har enligt den redovisningsmässiga bedömningen korta avtalsgränser (upp till ett år) då de löpande kan prisjusteras. Vid beräkning av det förväntade nuvärdet av framtida kassaflöden för försäkringsskulden används antaganden om framtiden, vilka med- för att beräkningen är förknippad med osäker- het. Redovisade värden avseende försäkrings- skulder framgår av not K34 Försäkringsskulder. För mer information om väsentliga bedöm- ningar samt de antaganden och uppskatt- ningar som tillämpats vid beräkningen av för- säkringsskulder, samt dess beslutsprocess, se not K34 Försäkringsskulder. Aktuariell beräkning av förmånsbestämda pensionsplaner Beräkningen av koncernens kostnader och för- pliktelser för förmånsbestämda pensioner byg- ger på ett flertal aktuariella, demografiska och finansiella antaganden som företagsledningen bedömt har betydande inverkan på redovisade belopp. En förteckning över de mest väsentliga antagandena som använts vid beräkningen av årets avsättning framgår av not K8 Personal- kostnader. Diskonteringsräntan för förmåns- bestämda pensioner bedöms kvartalsvis och andra antaganden bedöms årligen eller när en väsentlig ändring har skett. Diskonteringsräntan som banken använder vid beräkningen baseras på ett antal först- klassiga likvida företagsobligationer med olika löptider. För företagsobligationer med löptider som överensstämmer med den uppskattade genomsnittliga löptiden för pensionsförpliktel- sen, vilken för närvarande uppgår till 20 år, fast ställs diskonteringsräntan utifrån marknads- räntor. I syfte att skapa en stabil bas av obliga- tioner, när det inte finns ett tillräckligt stort urval av företagsobligationer med löptid mot- svarande pensionsskuldens, används även företagsobligationer med kortare löptid än pensionsskulden som bas vid fastställandet av diskonteringsräntan. För dessa fastställs dis- K1 forts. 78 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt konteringsräntan med utgångspunkt från en räntekurva. Räntekurvan är byggd som en spread över den svenska swapkurvan. Spreaden, som är baserad på företagsobliga- tioner exklusive egna emissioner, appliceras på swapkurvan. På detta sätt modelleras en räntekurva, utifrån vilken en 20-årig ränta kan härledas. Redovisade värden avseende pen- sionsförpliktelser framgår av not K8 Personal- kostnader. En känslighetsanalys av koncernens pen- sionsförpliktelse för varje betydande aktuariellt antagande, som visar hur förpliktelsen skulle ha påverkats av rimligt möjliga förändringar i dessa antaganden, framgår av not K8 Personal- kostnader. Kreditförluster Väsentliga bedömningar, antaganden om framtiden och uppskattningar har utförts vid beräkning av förväntade kreditförluster. Värde- ringen av förväntade kreditförluster är till sin natur förknippad med viss osäkerhet. Områ- den med hög grad av bedömningar och upp- skattningar beskrivs nedan under respektive rubrik. Framåtblickande information i makroekonomiska scenarier Handelsbanken övervakar löpande den makro- ekonomiska utvecklingen med särskilt fokus på hemmamarknaderna. Denna bevakning sker bland annat för att ta fram de makroeko- nomiska scenarier som ligger till grund för den framåtblickande information som används i den modellbaserade beräkningen av förvän- tade kreditförluster. Förmågan hos bankens kunder att uppfylla sina kontraktsenliga betal- ningar varierar med den makroekonomiska utvecklingen. Det innebär att den framtida makroekonomiska utvecklingen har en påver- kan på bankens syn på reserveringsbehov för förväntade förluster. Beräkningen av reserve- ringsbehovet för förväntade kreditförluster utgår från det neutrala scenariot enligt ban- kens enhet för makroanalys. Eftersom förlusterna kan påverkas mer av en framtida försämring av den ekonomiska utvecklingen än av en motsvarande förbätt- ring, använder banken minst två alternativa scenarier för att fånga icke-linjära aspekter på de förväntade kreditförlusterna. Dessa alter- nativa scenarier motsvarar tänkbara, men väsentligt sämre respektive bättre, utveckling än det neutrala scenariot. Baserat på bankens förlusthistorik under det senaste decenniet kompletterat med erfarenhetsbedömningar har de mest väsentliga makroekonomiska risk- faktorerna valts ut. Dessa makroekonomiska riskfaktorer ingår sedan i bankens kvantitativa statistiska modeller för prognoser av migratio- ner, fallissemang, förlustandelar och expone- ring. De makroekonomiska riskfaktorerna inkluderar arbetslöshet, styr-/centralbanks- räntor, BNP, inflation och fastighetspriser. Bankens affärsmodell, att ge krediter till kun- der med stark återbetalningsförmåga, gör att sambanden mellan den makroekonomiska utvecklingen och reserveringsbehovet inte all- tid är framträdande. För en utförligare beskriv- ning av makroekonomisk information, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Beräkningen av förväntade kreditförluster tillämpar framåtblickande information i form av makroscenarier. En förändring i de makroeko- nomiska scenarierna, eller i de vikter som till- lämpas, påverkar både bedömningen av bety- dande ökning av kreditrisk och uppskattningen av den förväntade kreditförlusten. Redovisade värden avseende reserver för förväntade kredit- förluster framgår av not K10 Kreditförluster. För en beskrivning samt utfallet av känslighets- analyser, se not K10 Kredit förluster. Betydande ökning av kreditrisk Banken gör en bedömning på avtalsnivå vid varje rapportperiods slut av om en betydande ökning av kreditrisken har skett sedan det för- sta redovisningstillfället. För en utförligare beskrivning av betydande ökning av kreditrisk, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Modellbaserad beräkning De kvantitativa modeller som ligger till grund för beräkningen av förväntade kreditförluster för avtal i Steg 1 och Steg 2 utgår från flera antaganden och bedömningar. Ett viktigt anta- gande är att de relationer som kan mätas mel- lan makroekonomiska riskfaktorer och risk- parametrar på historiska data är representativa för framtida händelser. De kvantitativa modeller som tillämpas baseras på cirka 10 års historik, men historiken varierar med produkt och region beroende på tillgång till historiska utfall. De kvantitativa modellerna är konstruerade med hjälp av ekonometriska modeller under antagande att observationerna är oberoende betingat av de valda riskfaktorerna. Det inne- bär att riskparametrarna kan förutses utan snedvridande effekter. Vidare görs ett urval av de mest väsentliga makroekonomiska risk- faktorerna baserat på de enskilda makroeko- nomiska riskfaktorernas förklaringsförmåga på de enskilda riskparametrarna. När makro- ekonomiska riskfaktorer väljs ut och modellen specificeras görs en avvägning mellan enkel- het, förklaringsförmåga och stabilitet. I nuläget har inga klimatrelaterade makroekonomiska riskfaktorer inkluderats i modellerna, men fråge- ställningen bedöms fortlöpande. Klimatrelate- rade och vissa andra miljörelaterade risker bedöms i kreditprocessen och inkluderas i den interna ratingen på motpartsnivå, vilken utgör en riskfaktor som påverkar beräkningen av framåtblickande sannolikheter för riskpara- metrarna PD, LGD och EAD. För en utförligare beskrivning av modeller och validering av modeller, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Manuell och expertbaserad beräkning Tillgångar i steg 3 prövas för nedskrivning på avtalsnivå och beräkningen är manuell. Vid nedskrivningsprövningen utförs väsentliga bedömningar bland annat med avseende på framtida kassaflödena, vilka scenarier som ska tillämpas, sannolikheten för att de olika scena- rierna ska inträffa och för att bedöma säker- heternas värde. För en utförligare beskrivning av manuell beräkning, se punkt 6 rubrik Manu- ell beräkning samt not K2 avsnitt Kreditrisker. Expertbaserad beräkning görs på modell- utfall för avtal i Steg 1 och Steg 2, för att inför- liva uppskattad effekt från faktorer som inte bedömts ha fångats av modellen samt för manuellt bedömda i Steg 3. Expertbaserade beräkningar utförs utifrån expertkunskap om enskilda krediter och/eller delportföljer, vilket innefattar att väsentliga bedömningar utförs. För en utförligare beskrivning av expertbaserad beräkning, se punkt 6 rubrik Expertbaserad beräkning. Övriga bedömningar Hållbarhetsrisker Vid upprättandet av årsredovisningen har väsentliga bedömningar utförts med avseende på i vilken omfattning hållbarhetsrisker, främst klimatrelaterade och vissa andra miljörelate- rade risker, har påverkat de finansiella rappor- terna samt de uppskattningar och antaganden som tillämpats. Bedömningen är att det i allt väsentligt är förväntade kreditförluster som potentiellt påverkas av klimat- och andra miljö- relaterade risker (se ovan Kreditförluster). Banken utför fortlöpande bedömningar av om det skulle kunna föreligga någon potentiell påverkan avseende hållbarhetsrisker på andra områden i de finansiella rapporterna, vilka främst utgörs av värdering av finansiella instru- ment till verkligt värde samt avsättningar och eventualförpliktelser. Vid bedömningen har något behov av att beakta hållbarhetsrisker för andra områden än förväntade kreditförluster inte identifierats. Sammantaget är bankens bedömning att hållbarhetsrisker inte har haft någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna för 2024. K1 forts. 79Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K2 Risk- och kapitalhantering Handelsbankens låga risktolerans är en central del i bankens affärsidé. Den låga risktoleransen tillsammans med ett decentraliserat arbets sätt, stabila finanser och hållbart ansvarstagande är grunden i Handelsbankens långsiktiga kund- relationer. Informationen i denna not inkluderar avytt- ringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning respektive Skulder som innehas för försäljning samt utgör avvecklad verksamhet, se not K14. Motståndskraftig riskhantering Handelsbanken har en kapital- och likviditets- planering som syftar till att säkerställa bankens fortlevnad under såväl normala tider som under stressade förhållanden. Det resulterar i en stark kapital- och likviditetssituation med kontinuer- lig tillgång till de finansiella marknaderna via bankens kort- och långfristiga finansierings- program. Banken har en stor likviditetsreserv av hög kvalitet, vilket ger en god motståndskraft mot eventuella störningar på de finansiella mark- naderna. Handelsbanken Treasurys likviditets- portfölj, som är en del av bankens likviditets- reserv, har en låg riskprofil och består i huvud- sak av tillgodohavanden i centralbanker, stats obligationer och säkerställda obligationer. Därutöver finns ett mycket omfattande outnytt- jat emissionsutrymme avseende säkerställda obligationer i Stadshypotek. Likviditetsreserver hålls i alla för banken väsentliga valutor. En bibehållen verksamhet kan därmed upprätt- hållas under en betydande tid även i en extrem situation med stängda marknader. Den totala likviditetsreserven inklusive det outnyttjade emissionsutrymmet täcker bankens likviditets- behov i ett stressat scenario i mer än tre år. Bankens kapitalsituation är fortsatt stark. Under året har en god intjäning och låga kredit- förluster bidragit till detta. Banken utför särskilda stresstester, som bland annat tar hänsyn till det makroekono- miska och geopolitiska läget, rådande mark- nadssituation och påverkan från klimatföränd- ringar för att tidigt kunna agera om likviditets- eller kapitalsituationen skulle försämras. Det geopolitiska säkerhetsläget har ökat risken för olika typer av attacker mot kritisk infrastruktur i samhället. Bankens säkerhets- avdelning följer händelseutvecklingen och riskbedömer löpande olika scenarier. Risktolerans Handelsbanken har en låg risktolerans som vilar på en övergripande strategi att undvika eller minimera risk och därigenom vara en stabil affärspartner till kunderna oavsett kon- junktur eller marknadssituation. Den låga risk- toleransen utgör grunden för det ramverk för riskhantering som tillämpas i banken. Ram- verket består av de strategier, processer, limi- ter, kontroller och rapporteringsrutiner som kommer till uttryck genom styrdokument på olika nivåer inom koncernen. Bankens affärsmodell fokuserar på att ta och hantera kreditrisker i kontorsrörelsen där målet är att etablera långsiktiga relationer med kunder som har god återbetalningsförmåga och stark finansiell ställning. Kvalitetskravet får aldrig åsidosättas till förmån för högre kredit- volymer, högre pris eller marknadsandelar. Handelsbankens kreditförlustnivå har under de senaste decennierna varit väsentligt lägre än genomsnittet hos övriga nordiska banker. Bankens utgångspunkt är att ingen kredit ska medföra en förlust. Detta förhållningssätt är helt styrande för kontorens kreditgivning och uppföljning av krediter. För att hålla bankens exponering mot mark- nads- och likviditetsrisker inom den låga risk- toleransen ska sådana risker endast före- komma som ett naturligt led i kundaffärer, i samband med bankens finansiering och likvi- ditetshantering och i dess roll som marknads- garant. Riskerna begränsas genom att ränte- bindningstider och kassaflöden i olika valutor matchas, öppna positioner säkras och genom en betryggande likviditetsreserv av hög kvalitet. En konsekvens av bankens låga tolerans för marknadsrisk är att en jämförelsevis låg andel av bankens resultat kommer från nettoresultat av finansiella transaktioner. I linje med den låga risktoleransen strävar banken efter att så långt som möjligt förebygga operativa risker och regelefterlevnadsrisker. Även risktoleransen för hållbarhetsrisker är låg och riskerna hanteras som en integrerad del av bankens traditionella riskområden. -0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 242322212019181716151413121110090807 Handelsbanken Övriga nordiska banker Kreditförluster i % av utlåning 2007–2024 % 0 5 10 15 20 25 2423222120191817 1) 16 1) 15 1) 14 1) 13121110090807 1) Exklusive poster av icke återkommande karaktär. Nettoresultat av finansiella transaktioner som andel av vinst 2007–2024 % 80 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Risker i Handelsbanken Risk Beskrivning Kreditrisk Risken att banken drabbas av ekonomisk förlust som följd av att bankens motparter inte kan fullfölja sina kontraktsenliga förpliktelser. Kreditrisk inkluderar även motpartsrisk i samband med affärer för valuta-, ränte-, råvaru- och aktiemarknaderna, dvs risk att motparten inte kan fullfölja sitt åtagande . Marknadsrisk Riskerna härrör från pris- och volatilitetsförändringar på de finansiella marknaderna. Marknadsriskerna delas in i ränterisker, aktiekursrisker, valutakursrisker och råvaruprisrisker. Likviditetsrisk Risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster. Operativ risk Risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen inkluderar legal risk, modellrisk och risk inom informations- och kommunikationsteknik (IKT-risk). Regelefterlevnadsrisk Risk som är förknippad med att banken inte följer externa och interna regelverk, accepterad marknadspraxis och relevanta standarder som är tillämpliga på bankens tillståndspliktiga verksamhet, och de följder som detta i sin tur kan leda till i form av sanktioner, väsentlig finansiell förlust eller förlust av anseende för banken. Ersättningsrisk Risken för förlust eller annan skada som uppkommer till följd av ersättningssystemet. Försäkringsrisk Risken i en försäkrings utfall, som beror på den försäkrades livslängd eller hälsa. Hållbarhetsrisk Risken för ekonomiska förluster eller skadat anseende på grund av faktorer relaterade till miljö och klimat, socialt ansvar inklusive mänskliga rättigheter och arbetsvillkor samt bolagsstyrningsfrågor. Hållbarhetsrisker är en integrerad del av bankens traditionella riskområden ovan och kan uppkomma både i den egna verksamheten och genom bankens affär som kreditgivning och investeringar. Riskstrategi I bankens verksamhet uppkommer olika risker som identifieras, mäts, hanteras och rapporte- ras på ett systematiskt sätt inom koncernens alla delar. Handelsbankens restriktiva förhåll- ningssätt till risk innebär att banken medvetet undviker att delta i affärer med hög risk även om den förväntade ersättningen för tillfället kan vara hög. Riskstrategin bygger på en stark riskkultur som är uthållig över tid och som gäller på alla områden i koncernen. Riskkulturen genom- syrar hela bankens arbete och är väl förankrad hos alla medarbetare. Banken präglas av en tydlig ansvarsfördelning där varje del av affärs- verksamheten bär det fulla ansvaret för sina affärer och för att riskerna hanteras. Ett resultat av detta är en hög riskmedvetenhet och försik- tighet i affärsverksamheten. Den decentralise- rade affärsmodellen är dock kombinerad med både en centraliserad kreditprocess och starka interna kontroller. Den låga risktoleransen av- speglas också i synen på ersättning. Huvud- principen är fast ersättning eftersom detta bi- drar till den långsiktighet som är en central del av Handelsbankens affärsmodell. Inte heller medarbetare som i sin yrkesutövning har en väsentlig inverkan på bankens riskprofil erbjuds prestationsbaserad rörlig ersättning. Kreditgivningen har stark lokal förankring, där den nära kundrelationen och lokala känne- domen verkar för låga kreditrisker. Därutöver ska koncernen vara välkapitaliserad i förhål- lande till verksamhetens risker och hålla likvida tillgångar för att klara sina betalningsförpliktel- ser när dessa förfaller, även i en situation av finansiell stress där upplåning på de finansiella marknaderna inte är möjlig. Handelsbanken eftersträvar på så sätt en affärsmodell som är oberoende av förändringar i konjunkturen. Det restriktiva förhållningssättet till risk över tid innebär att banken är en stabil och uthållig affärspartner till kunderna oavsett konjunktur och marknadssituation. Det bidrar både till god riskhantering och till att en hög servicenivå kan upprätthållas även när verksamheten och de marknader som banken verkar på utsätts för påfrestningar. Samma principer för bankens inställning till risk gäller i alla länder där banken är verksam. För en närmare beskrivning av bankens hantering av olika riskområden, kapi- tal och likviditet, se respektive enskilt avsnitt i denna not. Handelsbankens riskhantering och riskkontroll Affärsverksamheten Kapital- och likviditetsplanering Handelsbanken Risk Control Handelsbanken Compliance Handelsbanken Internal Audit K2 forts. 81Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Riskorganisation Handelsbanken tillämpar principen med tre försvarslinjer för hantering, uppföljning och kontroll av bankens risker. Affärsverksamheten och de enheter som stödjer affärsverksamheten utgör den första försvarslinjen och ansvarar för att hantera och begränsa riskerna i verksam- heten i enlighet med externa och interna regler. Kontrollfunktionerna Handelsbanken Risk Control och Handelsbanken Compliance utgör den andra försvarslinjen och övervakar och kontrollerar koncernens risker, verksamhetens arbete och hur gällande regler efterlevs. Tredje försvarslinjen utgörs av Handelsbanken Internal Audit som granskar bankens hela verksamhet inklusive riskhantering, kontrollfunktionernas arbete och bolagsstyrningen. För ytter ligare beskrivning av bankens tre försvarslinjer för riskhantering hänvisas till Handelsbankens Bolagsstyrningsrapport, sidorna 40–58. Handelsbankens styrelse har det övergri- pande ansvaret för bankens riskhantering och fastställer interna regler för detta. Styrelsen fastställer policyer och VD fastställer riktlinjer, vilka beskriver hur olika risker ska hanteras och rapporteras. Styrelsen har inrättat en kredit- kommitté (bestående av VD och Chief Credit Officer samt ett antal styrelseledamöter) som beslutar i vissa kreditärenden samt en UK- kommitté (bestående av styrelsens ordförande, VD, CFO och ytterligare en styrelseledamot) för uppföljning av verksamheten i Storbritannien. Styrelsen har även inrättat risk-, revisions- och ersättningsutskott som bland annat är beredande i frågor som ska beslutas av styrel- sen. Riskutskottet fattar även beslut avseende exempelvis de betydande delarna av bankens riskklassificerings- och estimeringsprocesser kopplade till internmetoden. Risk-, revisions- och ersättningsutskotten består endast av sty- relseledamöter. Därtill har VD inrättat en Risk- och Compliancekommitté för uppföljning av riskhantering inom olika områden samt fördju- pade diskussioner kring bankens övergripande risksituation inför behandlingen av vissa frågor i riskutskottet och styrelsen. För en mer detal- jerad beskrivning av kommittéerna och utskot- tens arbete hänvisas till Handelsbankens Bolagsstyrningsrapport på sidorna 40–58. Där- utöver har banken ytterligare kommittéer såsom CFO:s Asset and Liability Committee (ALCO) med tillhörande underkommittéer för likviditet, kapital, ekonomistyrning och värdering . Rapportering och uppföljning av risk- och kapitalsituationen Koncernens risker, förutom regelefterlevnads- riskerna (se nedan), har under 2024 rapporte- rats av CRO minst kvartalsvis till VD, risk- utskottet och styrelsen. Rapporterna har även föredragits i VD:s Risk- och Compliance- kommitté. Koncernriskrapporterna beskriver och analyserar bankens riskprofil och innehål- ler CRO:s bedömning av koncernens väsent- liga risker och en bedömning av om det finns väsentliga brister i verksamheten att rappor- tera och åtgärda. Koncernriskrapporterna omfattar även framåtblickande riskbedöm- ningar och ska möjliggöra en bedömning av om Handelsbanken uppfyller den risktolerans och den riskstrategi som styrelsen fastställt. Koncernriskrapporterna utformas i enlighet med styrelsens Policy för riskkontroll. Utöver nämnda koncernriskrapporter lämnar Handels- banken Risk Control och Handelsbanken Credit löpande och årsvis rapporter avseende bankens kreditrisksituation (inklusive mot- partsrisker) och internmetod (IRK) till verkstäl- lande ledningen, VD:s Risk- och Compliance- kommitté, riskutskottet och styrelsen samt till styrelserna i relevanta dotterbolag. Denna rap- portering omfattar bland annat volymutveckling och krediter med förhöjd risk. Rapporteringen inkluderar utvärderingar av de interna risk- klassificeringsprocesserna, utvärderingar av bankens IRK-modeller samt observationer från valideringen av bankens IRK-modeller. Limitutnyttjandet för marknads- och likvidi- tetsrisker sammanställs och kontrolleras dag- ligen av Handelsbanken Risk Control. Limit- överträdelser rapporteras omgående till den som har beslutat om limiterna. Likviditetsrisken sammanställs och rapporteras dagligen till CFO och VD samt till styrelsen vid varje ordina- rie styrelsemöte. Likviditetskommittén med Head of Handelsbanken Treasury som ord- förande sammanträder inför varje ordinarie styrelsemöte och i övrigt vid behov. Där före- dras den aktuella likviditetssituationen, resultat av stresstester, scenarioanalyser och annan information som är relevant för bedömningen av koncernens likviditetssituation. Bankens kapitalsituation rapporteras vecko- vis till CFO och VD. I händelse av att något gränsvärde passeras eller om Head of Handels- banken Capital Management eller CFO av annan anledning bedömer det som lämpligt, ska förslag till lämpliga åtgärder presenteras för VD. Utifrån ett medel- och långsiktigt perspektiv sammanfattas kapitalsituationen kvartalsvis i kapitalkommittén. Handelsbanken Capital Management gör en fullständig upp- datering av kapitalprognosen kvartalsvis eller vid signifikanta förändringar i banken . Kapitalsituationen, utnyttjandet av marknads- risklimit samt likviditetssituationen rapporteras till styrelsen åtminstone kvartalsvis. Operativa risker och inträffade incidenter rapporteras löpande från kontor och avdel- ningar i hela koncernen till Handelsbanken Risk Control som bevakar dem. Handels- banken Risk Control rapporterar i sin tur ope- rativa risker och inträffade incidenter till VD, styrelsens riskutskott och till styrelsen. Årligen utvärderas risker i ersättningssystemet och rapportering sker till styrelsens ersättnings- och riskutskott. Rapporteringen av operativa risker inkluderar information om väsentliga händelser, större förluster, viktiga proaktiva åt- gärder och en aggregerad riskbedömning på koncernnivå. Utöver detta följer Handels banken Risk Control upp att beslutade åtgärder genom- förs. Regelefterlevnadsrisker har under 2024 rapporterats av Chief Compliance Officer minst kvartalsvis till VD, styrelsens riskutskott och styrelsen. Rapporteringen har inkluderat regelefterlevnadsrisker kopplade till finansiell kriminalitet, liksom dataskyddsrisker. Rappor- terna har även föredragits i VD:s Risk- och Compliancekommitté . K2 forts. 82 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Styrelsens riskdeklaration och riskförklaring Styrelsen har beslutat om följande riskdeklaration och riskförklaring. Riskdeklaration: Handelsbanken har tillfredsställande arrang- emang för riskhantering vilka är ändamåls- enliga i förhållande till bankens affärsmål, den risktolerans och riskstrategi som styrelsen beslutat om för verksamheten och bankens övergripande riskprofil. Riskförklaring: Handelsbankens affärsmål är att ha högre lönsamhet än genomsnittet för jämförbara konkurrenter på hemmamarknaderna. Målet ska främst nås genom nöjdare kunder och lägre kostnader än konkurrenterna. Handels- banken är en bank med stark lokal förankring och ett decentraliserat arbetssätt. Bankens låga risktolerans innebär att den övergripande riskprofilen ska vara låg. Kon- cernen ska vara väl kapitaliserad i förhål- lande till riskerna, uppfylla de krav som myn- digheter ställer och hålla likvida tillgångar för att klara sina betalningsförpliktelser, även i situationer av finansiell stress på kort och lång sikt. Banken ska också ha ett ändamåls- enligt skydd och en förmåga att hantera inci- denter i händelse av angrepp, störning eller avbrott mot bankens kritiska verksamhet. Risktoleransen och riskstrategin understöd- jer Handelsbankens strävan att ha en affärs- modell som är oberoende av förändringar i konjunkturcykeln. Banken har och ska ha låga kreditrisker. Handelsbankens tolerans för kreditrisker återspeglas i en förväntan om att banken ska ha en god kapacitet för kreditgivning även i en allvarlig lågkonjunktur utan hjälp av statligt stöd. Detta uppnås bland annat genom den starka lokala förankringen och de nära kundrelationerna. Krediternas kvali- tet får aldrig åsidosättas för att nå högre volym eller högre marginal. Banken är selek- tiv i sitt kundurval med krav på att kredit- tagare har en god återbetalningsförmåga. Till följd av detta har kreditportföljen en tydlig koncentration till riskklasser där sannolik- heten för förlust är låg. Det konsekventa till- vägagångssättet återspeglas i bankens över tid låga kreditförlustnivåer, vilka för år 2024 uppgick till -0,02% (0,01) i relation till utlå- ningen till allmänheten. För att säkerställa att banken är väl kapita- liserad i förhållande till riskerna och har en god likviditetssituation, fastställer styrelsen bankens risktolerans för kapitalisering och likviditet. När risktoleransen för kapitalisering beslutas, ställs kapitalmått dels i relation till de lagstadgade kraven, dels i relation till Handelsbankens bedömda kapitalbehov uti- från bankens modell för ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC), som i ett samlat mått fångar koncernens risker. Risktoleransen för bankens likviditetsrisk beslutas, dels genom krav på att banken under stressade förhållanden ska ha tillräcklig likviditetsreserv i form av likvida och pantsättningsbara till- gångar inklusive likviditetsskapande åtgärder för att under fastställda tidsperioder kunna fortsätta sin rörelse, dels genom krav på det ackumulerade nettot mellan in- och utgående kassaflöden i olika tidsintervall. Kärnprimärkapitalrelationen ska under nor- mala förhållanden överstiga det av Finans- inspektionen kommunicerade samlade kärn- primärkapitalbehovet med minst 1 procent- enhet. Bruttosoliditeten ska överstiga det av Finansinspektionen kommunicerade sam- lade kapitalbehovet med minst 0,6 procent- enheter. Kvoten mellan AFR (Available Financial Resources) och EC ska överstiga 120%. Bankens bedömning av Finansinspektio- nens kärnprimärkapitalkrav vid utgången av 2024 var 14,9% (14,8), inklusive Finans- inspektionens vägledning inom ramen för Pelare 2 på 0,5%, och bankens bedömning av bruttosoliditetskravet var 3,5% (3,5) inklu- sive Finansinspektionens vägledning inom ramen för Pelare 2 på 0,5%. Vid utgången av 2024 uppgick bankens kärnprimärkapitalrelation till 18,8% (18,8) och kvoten mellan AFR och EC till 383% (366). Banken ska ha ackumulerade positiva nettokassaflöden under minst ett år med beaktande av likviditetsreserven och under antagandet att delar av den icke tidsbundna inlåningen från hushåll och företag försvinner under första månaden. Handelsbankens samlade likviditetsreserv inklusive likviditets- skapande åtgärder innebär att likviditets- behovet täcks i mer än tre år under dessa stressade förhållanden. Bankens riskprofil är i enlighet med den risktolerans och riskstrategi som fastställts av styrelsen. K2 forts. Kreditrisk Kreditrisk definieras som risken att banken drabbas av ekonomisk förlust som följd av att bankens motparter inte kan fullfölja sina kontraktsenliga förpliktelser. Kreditriskstrategi Handelsbankens kreditprocess är centralise- rad och gemensam för hela koncernen, men de enskilda affärsbesluten är decentraliserade. Kreditprocessen grundar sig i övertygelsen att en decentraliserad organisation med lokal förankring ger hög kvalitet i kreditbesluten. Banken är en relationsbank där kontoren håller löpande kontakt med kunden, vilket ger en djup kunskap om varje enskild kund och en kontinuerligt uppdaterad bild av kundens eko- nomiska situation. Handelsbanken är inte en massmarknads- bank utan är selektiv i kundurvalet, vilket inne- bär att kunderna ska ha en hög kreditkvalitet. Kvalitetskravet åsidosätts aldrig till förmån för högre kreditvolymer eller för att erhålla högre avkastning. Banken undviker även att delta i finansiering där det förekommer komplicerade kundkonstellationer, komplexa och svårförstå- eliga affärsupplägg eller höga ESG-risker. När banken bedömer kreditrisken hos en viss kund bedöms i första hand kredittagarens återbetalningsförmåga. I bedömningen analy- seras dels kundens finansiella ställning samt dels de risker som kunden är utsatt för och som kan komma att påverka stabiliteten i kun- dens finansiella ställning över tid. En del av risk analysen består i att banken bedömer hur kunden påverkas av ESG-risker, inklusive kli- matrisker, såväl fysiska som omställningsrisker. Ett av de första stegen i bedömning av åter- betalningsförmågan är att analysera vilken bransch kunden tillhör. Vi behöver förstå vilka utmaningar och risker som branschen står inför innan vi börjar att analysera vår enskilda kund. En svag återbetalningsförmåga kan aldrig kom- penseras med att banken erbjuds goda säker- heter. Säkerheter kan dock reducera bankens förlust väsentligt om kredittagaren inte kan full- följa sina förpliktelser. Krediter ska därför nor- malt vara betryggande säkerställda. Kontorets lokala förankring och nära relation med kunden innebär att kontoret snabbt kan identifiera och agera vid eventuella problem. Detta medför att banken i många fall kan agera snabbare än vad som hade varit möjligt vid en mer centraliserad hantering av problemkredi- ter. Kontoret har också det fulla ekonomiska ansvaret för kreditgivningen. Kontoret hanterar 83Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 således de problem som uppstår när en kund brister i betalningsförmåga och kontoret bär eventuella kreditförluster. Vid behov får det lokala kontoret stöd från lokal kreditavdelning och från centrala avdelningar. Bankens arbets- sätt leder till att alla som gör affärer förknippade med kreditrisk tillägnar sig ett väl etablerat syn- sätt för denna typ av risk. Detta synsätt utgör en viktig del av bankens kultur. De beskrivna arbets- och synsätten är viktiga anledningar till att banken över en lång tid redovisat mycket låga kreditförluster. Kreditorganisationen I Handelsbankens decentraliserade organisa- tion bär varje kundansvarigt kontor det fulla kreditansvaret. Kund- och kreditansvar ligger på kontorschefen eller de medarbetare som kontorschefen utser på det lokala kontoret. I Handelsbankens decentraliserade organi- sation ingår också att underlaget för kredit- beslut alltid utarbetas av det kreditansvariga kontoret oavsett om det slutgiltiga beslutet fattas på kontoret, på läns- eller landsnivå, i styrelsens kreditkommitté eller av styrelsen. Underlaget för kreditbeslut innehåller bland annat allmän och ekonomisk information om kredittagaren, en bedömning av dennes åter- betalningsförmåga, krediter och kreditvillkor samt värdering av säkerheter. För landstyrelse, styrelsens kreditkommitté och styrelsen avser beslutet kreditlimitens totalbelopp och eventuellt utrymme för blanko- krediter. För kredittagare vars sammanlagda krediter överstiger 5 mkr fattas kreditbeslutet i form av kreditlimit. Vid krediter till privatperso- ner mot säkerhet i bostad inträder limitplikten för belopp över 12 mkr. Krediter till bostads- rättsföreningar mot säkerhet i bostadsfastighet blir limitpliktiga för belopp över 12 mkr. Beviljade kreditlimiter gäller i normalfallet ett år. Under vissa förutsättningar kan kreditlimiter till bostadsrättsföreningar gälla maximalt tre år. Vid förlängning av kreditlimiter är kravet på beslutsordning detsamma som för en ny kredit limit. Kontorschefer och de flesta medarbetare på kontor har personliga beslutandelimiter som gör det möjligt för dem att besluta om krediter till de kunder som de ansvarar för. Vid beslut om större kreditlimiter finns även beslutsinstanser på läns- och landsnivå samt central nivå. Varje högre beslutandenivå tillför ytterligare kreditkompetens. På varje beslutan- denivå finns rätt att avstyrka kreditlimiter inom såväl den egna beslutandenivån som kredit- limiter som annars skulle beslutats på högre beslutandenivåer. Samtliga kreditbeviljare i hela beslutsprocessen, oavsett nivå, måste vara eniga för att ett positivt kreditlimitbeslut ska komma till stånd. Finns minsta tveksamhet hos någon kreditbeviljare avslås kreditansökan. De största krediterna har beretts av Handels- banken Credit och beslutas av styrelsen eller den kreditkommitté som styrelsen inrättat. Utan tillstyrkan av kreditansvarig kontorschef kan dock ingen kreditansökan processas vidare i banken, förutom de kreditbeslut som fattas genom maskinella modeller . Beslutsgången när det gäller krediter och kredit- limiter illustreras av figur Kreditprocessen och beslutandenivåer i Handelsbanken. I figuren visas även procentuell andel av antal kredit- limitbeslut och beslutade belopp fördelade på olika beslutandenivåer. I Handelsbankens decentraliserade organi- sation, där en stor andel av antalet kredit- och kreditlimitbeslut fattas på de enskilda konto- ren, är det viktigt att det finns en väl funge- rande eftergranskningsprocess som säker- ställer att besluten håller en hög kvalitet. Kontorschefen kvalitetsgranskar medarbetar- nas beslut och lokala kreditavdelningen kvali- tetsgranskar beslut fattade av kontorschefer. Syftet med kvalitetsgranskningen är att säkerställa att bankens kreditpolicy och interna instruktioner efterlevs, att kreditkvaliteten upp- rätthålls och att kredit- och kreditlimitbeslut vittnar om gott kreditomdöme och sund affärs- mässighet. En motsvarande granskning av kvaliteten utförs även av kreditlimitbeslut som fattas av högre beslutandenivåer i banken. Kreditlimiter som beviljas av länschef tillsam- mans med kreditchef eller landskreditkommit- téer och landstyrelser granskas av Handels- banken Credit, som även bereder och granskar kreditlimiter som beslutas av styrelsen eller den kreditkommitté som styrelsen inrättat. Handelsbanken Credit säkerställer också att kreditbedömningarna i hela koncernen sker på ett enhetligt sätt och att kreditgivningen utförs i enlighet med den kreditpolicy som styrelsen har fastställt. Kontorsnivå Lands-/länsnivå Central nivå Kreditprocessen och beslutandenivåer i Handelsbanken Fördelning av fattade kreditlimitbeslut 2) Andel av antal limiter 69% 29% 2% Andel av limitbelopp 12% 30% 58% 1) Beslutar endast om ärendet bedöms vara av särskilt eller allmänt intresse samt krediter till styrelseledamöter och vissa ledande befattningshavare. 2) Exklusive stat- och banklimiter som beslutas på central nivå, samt Handelsbanken plc. Beslut Propå Kund- ansvarig Kontors- chef Lokal kredit- avdelning, kreditexpert Länschef med kredit- chef eller Landskredit- kommitté Land- styrelse Handels- banken Credit Styrelsens kredit - kommitté Styrelsen 1) K2 forts. 84 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Kreditexponeringar, geografisk fördelning 2024 Stor- Neder- Övriga mkr Not Sverige britannien Norge Finland länderna länder Summa Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 63 478 125 771 4 160 14 203 650 132 936 530 009 Övrig utlåning till centralbanker K15 3 352 9 195 12 547 Utlåning till övriga kreditinstitut K16 17 552 372 49 3 396 551 18 923 Utlåning till allmänheten K17 1 616 388 246 788 320 698 75 362 104 604 8 246 2 372 086 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m K18 172 606 172 606 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K18 47 508 47 508 Derivatinstrument K22 47 042 27 47 069 Summa 1 967 926 372 931 334 103 75 379 308 650 141 759 3 200 749 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser K44 341 667 56 293 62 680 2 018 2 970 32 640 498 268 varav ansvarsförbindelser 25 955 6 949 4 666 985 78 17 121 55 754 varav åtaganden 315 712 49 344 58 014 1 032 2 892 15 520 442 514 Summa 341 667 56 293 62 680 2 018 2 970 32 640 498 268 Summa poster i och utanför balansräkningen 2 309 594 429 224 396 782 77 397 311 620 174 400 3 699 017 Kreditexponeringar, geografisk fördelning 2023 Stor- Neder- Övriga mkr Not Sverige britannien Norge Finland länderna länder Summa Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 67 895 113 645 4 776 10 128 696 161 159 476 181 Övrig utlåning till centralbanker K15 3 464 1 131 1 687 25 863 32 145 Utlåning till övriga kreditinstitut K16 17 467 766 208 3 335 519 19 297 Utlåning till allmänheten K17 1 639 614 230 671 313 265 144 563 97 110 8 993 2 434 217 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m K18 199 128 199 128 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K18 50 087 50 087 Derivatinstrument K22 29 961 149 30 110 Summa 2 007 615 346 214 319 937 170 438 226 141 170 820 3 241 165 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser K44 321 298 47 077 61 722 23 911 3 094 28 883 485 985 varav ansvarsförbindelser 28 601 6 439 3 807 3 907 100 15 266 58 120 varav åtaganden 292 697 40 638 57 915 20 004 2 995 13 616 427 865 Summa 321 298 47 077 61 722 23 911 3 094 28 883 485 985 Summa poster i och utanför balansräkningen 2 328 914 393 291 381 658 194 349 229 235 199 703 3 727 150 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. Med geografisk fördelning avses det land där exponeringarna är redovisade . Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, geografisk fördelning 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Sverige 1 570 355 43 122 3 633 -73 -135 -514 1 616 388 Storbritannien 231 215 12 856 2 968 -88 -95 -68 246 788 Norge 312 409 7 536 956 -31 -55 -117 320 698 Finland 63 063 11 795 897 -16 -43 -334 75 362 Nederländerna 103 335 1 255 19 -1 -1 -3 104 604 Övriga länder 8 213 16 52 0 0 -35 8 246 Summa 2 288 590 76 580 8 525 -210 -328 -1 071 2 372 086 Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, geografisk fördelning 2023 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Sverige 1 549 709 88 182 2 862 -143 -458 -538 1 639 614 Storbritannien 209 855 19 130 2 084 -162 -196 -40 230 671 Norge 300 653 12 348 527 -73 -96 -94 313 265 Finland 131 957 11 636 1 522 -44 -66 -442 144 563 Nederländerna 91 603 5 505 9 -3 -1 -3 97 110 Övriga länder 8 922 47 58 -1 0 -33 8 993 Summa 2 292 700 136 848 7 064 -426 -819 -1 150 2 434 217 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 . K2 forts. 85Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Ecster Dotterbolaget Ecster AB har erbjudit betallös- ningar via utvalda säljföretag samt konsument- finansiering i Sverige och Finland. Bolagets verksamhet är under avveckling sedan februari 2023. Ingen ny kreditgivning eller nyutlåning sker sedan våren 2024 och kreditstocken är sedan dess en ren ”runoff”-portfölj . Kreditportföljen Bankens kreditportfölj presenteras i detta avsnitt med utgångspunkt från sammanställda balansräkningsposter. I avsnittet Kapitalkrav för kreditrisker presenteras kreditportföljen med utgångspunkt från CRR. Med utgångspunkt från koncernbalans- räkningen kategoriseras krediter i utlåning till allmänhet respektive utlåning till kreditinstitut samt poster utanför balansräkningen fördelade på produkttyp. När begreppet exponering används avses summan av poster i och utan- för balansräkningen. Utlåning till allmänheten är den dominerande posten. Se tabell Kredit- exponeringar, geografisk fördelning. Handelsbanken eftersträvar att dess histo- riskt låga kreditförlustnivå i förhållande till andra banker ska bestå och därmed bidra till Handelsbankens lönsamhetsmål samt till att bibehålla en god finansiell ställning. Handels- banken granskar kontinuerligt kreditportföljens Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelad per sektor och bransch 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Privatpersoner 1 144 251 23 713 5 017 -52 -67 -588 1 172 274 varav hypotekslån 992 020 18 724 2 406 -15 -23 -58 1 013 054 varav övriga lån säkerställda i bostad 129 982 3 957 1 437 -5 -5 -93 135 273 varav övriga lån till privatpersoner 22 249 1 032 1 174 -32 -39 -437 23 947 Bostadsrättsföreningar 275 905 7 019 123 -1 -9 -8 283 029 varav hypotekslån 263 786 4 545 46 -1 -4 -7 268 365 Fastighetsförvaltning 690 119 37 156 2 565 -99 -113 -108 729 520 Tillverkningsindustri 29 983 1 634 45 -5 -6 -26 31 625 Handel 24 545 493 107 -8 -7 -69 25 061 Hotell- och restaurangverksamhet 6 873 819 144 -4 -7 -23 7 802 Person- och godstransport till sjöss 243 2 0 0 0 0 245 Övrig transport och kommunikation 5 602 164 18 -2 -2 -15 5 765 Byggnadsverksamhet 12 471 3 083 260 -16 -83 -143 15 572 Elektricitet, gas och vatten 9 903 5 11 -1 0 -3 9 915 Jordbruk, jakt och skogsbruk 20 888 883 93 -4 -6 -11 21 843 Övrig serviceverksamhet 13 943 892 44 -7 -7 -17 14 848 Holding-, investment- och försäkringsbolag, fonder m m 27 465 386 6 -5 -2 -4 27 846 Stat och kommun 1 483 94 0 -1 1 576 varav Riksgälden 1 547 1 547 Övrig företagsutlåning 24 916 237 92 -6 -18 -56 25 165 Summa 2 288 590 76 580 8 525 -210 -328 -1 071 2 372 086 Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelad per sektor och bransch 2023 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Privatpersoner 1 158 428 28 771 4 159 -143 -132 -589 1 190 494 varav hypotekslån 991 247 21 664 1 592 -38 -43 -44 1 014 378 varav övriga lån säkerställda i bostad 139 030 5 631 1 310 -44 -40 -93 145 794 varav övriga lån till privatpersoner 28 151 1 476 1 257 -61 -49 -452 30 322 Bostadsrättsföreningar 283 134 11 367 13 -4 -20 -9 294 481 varav hypotekslån 265 549 5 291 12 -1 -1 -8 270 842 Fastighetsförvaltning 648 688 81 834 1 984 -130 -249 -159 731 968 Tillverkningsindustri 19 210 4 150 72 -24 -105 -46 23 257 Handel 30 214 671 108 -13 -9 -62 30 909 Hotell- och restaurangverksamhet 4 333 1 803 101 -4 -9 -6 6 218 Person- och godstransport till sjöss 1 289 1 0 0 0 1 290 Övrig transport och kommunikation 11 985 178 18 -5 -2 -15 12 159 Byggnadsverksamhet 14 238 4 429 281 -56 -264 -93 18 535 Elektricitet, gas och vatten 15 941 33 7 -2 0 -3 15 976 Jordbruk, jakt och skogsbruk 20 390 1 507 81 -7 -8 -3 21 960 Övrig serviceverksamhet 20 965 818 143 -11 -9 -85 21 821 Holding-, investment- och försäkringsbolag, fonder m m 23 154 878 12 -6 -5 -3 24 030 Stat och kommun 12 278 64 0 0 12 342 varav Riksgälden 6 748 6 748 Övrig företagsutlåning 28 453 344 85 -21 -7 -77 28 777 Summa 2 292 700 136 848 7 064 -426 -819 -1 150 2 434 217 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 . K2 forts. 86 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt kvalitet i syfte att identifiera och begränsa nedskrivningsbehov. Banken strävar vid kredit- givningen aldrig efter att uppnå bestämda volymer eller marknadsandelar inom olika branscher eller dylikt, utan banken ska vara selektiv i kundurvalet och kreditkunderna ska vara av hög kvalitet. Kvalitetskravet får aldrig åsidosättas för att nå hög kreditvolym. Det här framgår av bankens kreditpolicy som årligen fastställs av styrelsen. De makroekonomiska förutsättningarna har efter tidigare års höga inflation och stigande räntor i viss mån normaliserats, vilket åter- speglas i de modellbaserade reserveringarna i steg 1 och steg 2. Banken har utifrån klimatscenarier gjort analyser av fysiska klimatrisker, med fokus på översvämningsrisker, i kreditportföljens fastig- hetsexponeringar i bankens fyra hemmamark- nader. Dessa har indikerat en begränsad expo- nering för dessa risker. Det kan noteras en generell högre risk för översvämning i UK än i övriga hemmamarknader. Se vidare avsnitt ESRS 2 IRO-1 E1. Scenarioanalyser har gjorts av hur införande av energieffektiviseringskrav på byggnader kan påverka fastighetsbolag i bankens kreditport- följ i Sverige och Norge, samt svenska hushåll. Dessa analyserar påverkan på säkerhetens värde och visar på låg risk för kreditförluster med anledning av dessa omställningsrisker. Se vidare avsnitt ESRS 2 IRO-1 E1. Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, geografisk fördelning per sektor och bransch 2024 Stor- Neder- Övriga mkr Sverige britannien Norge Finland länderna länder Summa Privatpersoner 922 364 69 358 140 493 1 539 33 772 4 748 1 172 274 varav hypotekslån 902 318 110 712 24 1 013 054 varav övriga lån säkerställda i bostad 2 888 66 714 27 987 132 33 070 4 482 135 273 varav övriga lån privatpersoner 17 158 2 644 1 794 1 383 702 266 23 947 Bostadsrättsföreningar 221 688 29 186 32 155 283 029 varav hypotekslån 218 047 28 154 22 164 268 365 Fastighetsförvaltning 333 378 156 845 128 021 40 222 70 035 1 019 729 520 Tillverkningsindustri 25 313 2 923 2 579 35 1 774 31 625 Handel 16 537 2 577 4 815 102 8 1 022 25 061 Hotell- och restaurangverksamhet 2 011 3 390 2 340 60 1 7 802 Person- och godstransport till sjöss 228 12 5 245 Övrig transport och kommunikation 4 549 568 250 353 45 5 765 Byggnadsverksamhet 6 945 2 023 6 597 1 6 15 572 Elektricitet, gas och vatten 6 137 322 3 226 115 115 9 915 Jordbruk, jakt och skogsbruk 19 877 1 743 223 0 21 843 Övrig serviceverksamhet 9 260 3 757 1 411 366 15 39 14 848 Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m 24 167 2 847 593 36 202 1 27 846 Stat och kommun 660 177 739 1 576 varav Riksgälden 1 547 1 547 Övrig företagsutlåning 23 274 423 782 52 37 597 25 165 Netto utlåning till allmänheten 1 616 388 246 788 320 698 75 362 104 604 8 246 2 372 086 varav total reservering för förväntade kreditförluster (Steg 1–3) -722 -250 -203 -393 -5 -35 -1 608 Brutto utlåning till allmänheten 1 617 110 247 038 320 901 75 755 104 609 8 282 2 373 695 Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, geografisk fördelning per sektor och bransch 2023 Stor- Neder- Övriga mkr Sverige britannien Norge Finland länderna länder Summa Privatpersoner 928 455 67 678 119 527 39 633 29 800 5 401 1 190 494 varav hypotekslån 905 229 92 266 16 883 1 014 378 varav övriga lån säkerställda i bostad 3 548 64 882 25 603 17 145 29 555 5 061 145 794 varav övriga lån privatpersoner 19 678 2 796 1 658 5 605 245 340 30 322 Bostadsrättsföreningar 220 222 28 339 45 920 294 481 varav hypotekslån 211 610 27 672 31 560 270 842 Fastighetsförvaltning 330 257 144 438 139 703 50 114 66 462 994 731 968 Tillverkningsindustri 16 511 1 457 2 634 1 036 1 1 618 23 257 Handel 23 205 2 213 4 397 335 2 757 30 909 Hotell- och restaurangverksamhet 2 310 3 482 349 17 60 6 218 Person- och godstransport till sjöss 1 162 13 4 111 1 290 Övrig transport och kommunikation 9 497 428 1 215 557 461 1 12 159 Byggnadsverksamhet 7 226 1 812 9 054 431 7 5 18 535 Elektricitet, gas och vatten 9 946 303 3 619 1 997 111 15 976 Jordbruk, jakt och skogsbruk 20 049 1 511 240 156 4 21 960 Övrig serviceverksamhet 14 229 4 231 2 527 807 22 5 21 821 Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m 19 857 2 946 506 623 96 2 24 030 Stat och kommun 10 238 222 1 882 12 342 varav Riksgälden 6 748 6 748 Övrig företagsutlåning 26 451 159 929 944 88 206 28 777 Netto utlåning till allmänheten 1 639 614 230 671 313 265 144 563 97 110 8 993 2 434 217 varav total reservering för förväntade kreditförluster (Steg 1–3) -1 139 -399 -264 -552 -7 -35 -2 395 Brutto utlåning till allmänheten 1 640 753 231 070 313 529 145 115 97 117 9 028 2 436 612 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. K2 forts. 87Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Säkerheter I bankens kreditpolicy framgår att krediter normalt ska vara betryggande säkerställda. En svag återbetalningsförmåga kan aldrig kompenseras med att banken erbjuds goda säkerheter. Säkerheter kan dock reducera bankens förlust väsentligt om kredittagaren inte kan fullfölja sina förpliktelser. Banken begränsar kreditrisken genom att bland annat ta in säkerheter från kunderna. De främsta sätten att reducera kreditrisk i banken är pantsättning av fast egendom såsom bostads- fastigheter och övriga fastigheter, företagshypo- tek, garantier (inklusive borgen) och användning av nettningsavtal (se vidare Motpartsrisker). Grundprincipen vid fastighetsfinansiering är att krediter ska vara säkerställda med pant i fastigheter. För exponeringar med fastigheter som säkerhet beräknas en belåningsgrad, Loan To Value (LTV), genom att dividera kredit- exponeringen med säkerhetens värde. Banken följer interna rekommendationer och externa regelverk som bland annat begränsar hur mycket som är möjligt att låna med fastighet som säkerhet. Fastigheternas värde kontrolle- ras minst årligen och baseras på ett uppskattat marknadsvärde. Om marknadsvillkoren för- ändrats avsevärt sker kontroll oftare. Då det som regel blir aktuellt att ta säkerheter i anspråk först sedan kredittagaren drabbats av allvarliga betalningssvårigheter inriktas värderingen av säkerheter på det värde säkerheterna förvän- tas ha vid en försäljning under ogynnsamma omständigheter i samband med en obestånds- situation. Vid långfristiga kreditåtaganden utan säker- het till företag avtalar banken ofta med kunden om särskilda kreditvillkor som ger rätt till om- förhandling eller uppsägning vid ogynnsam utveckling. Under speciella omständigheter kan banken köpa kreditderivat eller finansiella garantier som kreditriskskydd för fordringar. Detta före- kommer dock inte inom bankens ordinarie kredit givning. En mindre del av utlåningen till kreditinstitut är omvända repor. En omvänd repa är en åter- köpstransaktion som innebär att banken repar in (köper) räntebärande värdepapper eller aktier med särskild överenskommelse att värde pappret ska säljas tillbaka till ett visst pris vid en viss tidpunkt. Omvända repor betraktas av banken som säkerställd utlåning. Säkerheterna specificerade i tabell Kredit- exponeringar, fördelad per säkerhet, är endast sådana som används i kapitalkravsberäkningen för kreditrisker. Kreditexponeringar, fördelad per säkerhet 2024 Stat, Bostads- Övriga kommun och Finansiella Objekt Övriga mkr Not fastigheter 1) fastigheter landsting 2) Borgen 3) säkerheter säkerheter säkerheter Blanko Summa Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 530 009 530 009 Övrig utlåning till centralbanker K15 12 547 12 547 Utlåning till övriga kreditinstitut K16 18 923 18 923 Utlåning till allmänheten K17 1 780 542 384 401 40 257 7 015 12 419 16 513 6 080 124 859 2 372 086 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m K18 170 604 2 002 172 606 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K18 3 784 43 724 47 508 Derivatinstrument K22 391 1 138 6 853 383 87 38 217 47 069 Summa 1 780 933 385 539 764 054 7 398 12 506 16 513 6 080 227 725 3 200 749 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser K44 86 470 61 944 26 041 2 778 10 319 563 6 943 303 210 498 268 varav ansvarsförbindelser 262 556 2 401 188 777 596 50 974 55 754 varav åtaganden 86 208 61 388 23 640 2 590 9 542 563 6 347 252 236 442 514 Summa 86 470 61 944 26 041 2 778 10 319 563 6 943 303 210 498 268 Summa poster i och utanför balansräkningen 1 867 403 447 483 790 095 10 176 22 825 17 076 13 023 530 935 3 699 017 Kreditexponeringar, fördelad per säkerhet 2023 Stat, Bostads- Övriga kommun och Finansiella Objekt Övriga mkr Not fastigheter 1) fastigheter landsting 2) Borgen 3) säkerheter säkerheter säkerheter Blanko Summa Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 476 181 476 181 Övrig utlåning till centralbanker K15 32 145 32 145 Utlåning till övriga kreditinstitut K16 19 297 19 297 Utlåning till allmänheten K17 1 802 548 381 314 83 954 12 275 13 072 18 300 7 181 115 573 2 434 217 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m K18 197 348 543 1 237 199 128 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K18 3 838 239 46 010 50 087 Derivatinstrument K22 442 43 29 625 30 110 Summa 1 802 548 381 314 793 908 13 057 13 115 18 300 7 181 211 742 3 241 165 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser K44 71 689 57 200 27 281 3 325 12 720 376 7 504 305 890 485 985 varav ansvarsförbindelser 525 1 061 2 239 228 918 795 52 354 58 120 varav åtaganden 71 164 56 139 25 042 3 097 11 802 376 6 709 253 536 427 865 Summa 71 689 57 200 27 281 3 325 12 720 376 7 504 305 890 485 985 Summa poster i och utanför balansräkningen 1 874 237 438 514 821 189 16 382 25 835 18 676 14 685 517 632 3 727 150 1) Inklusive bostadsrätter. 2) Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 3) Inkluderar ej statsgarantier. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 . K2 forts. 88 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Poster i och utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelad per säkerhet 2024 Brutto Reserver mkr Not Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 530 003 Stat, kommun och landsting 1) 530 003 Övrig utlåning till centralbanker K15 12 547 Stat, kommun och landsting 1) 12 547 Utlåning till övriga kreditinstitut K16 18 872 55 -1 -3 Stat, kommun och landsting 1) Borgen 2) Blanko 18 872 55 -1 -3 Utlåning till allmänheten K17 2 288 590 76 580 8 525 -210 -328 -1 071 Bostadsfastigheter 3) 1 722 581 52 800 5 560 -76 -119 -204 Övriga fastigheter 372 266 10 995 1 474 -59 -86 -189 Stat, kommun och landsting 1) 33 223 7 026 24 -1 -15 0 Borgen 2) 6 778 242 -2 -3 Finansiella säkerheter 11 680 743 1 -2 -3 0 Objekt 15 734 774 68 -17 -30 -16 Övriga säkerheter 5 423 634 167 -4 -23 -117 Blanko 120 905 3 366 1 231 -49 -49 -545 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m K18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K18 13 259 -2 Summa 2 863 270 76 635 8 525 -213 -331 -1 071 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser K44 292 278 6 282 159 -39 -90 -26 varav ansvarsförbindelser 54 384 1 315 55 -6 -12 -26 Bostadsfastigheter 3) 233 23 6 0 0 -5 Övriga fastigheter 539 15 2 0 0 -1 Stat, kommun och landsting 1) 2 391 10 0 0 Borgen 2) 166 22 0 0 Finansiella säkerheter 693 79 4 0 0 0 Objekt Övriga säkerheter 509 73 13 0 -1 -6 Blanko 49 853 1 093 30 -6 -11 -14 varav åtaganden 237 894 4 967 104 -33 -78 0 Bostadsfastigheter 3) 85 291 882 34 -8 -2 0 Övriga fastigheter 60 816 551 21 -3 -3 0 Stat, kommun och landsting 1) 23 632 5 3 0 0 0 Borgen 2) 2 555 35 0 -4 Finansiella säkerheter 9 430 113 0 -1 Objekt 554 9 0 0 Övriga säkerheter 5 721 604 22 -2 -18 0 Blanko 49 895 2 768 24 -20 -50 0 Summa 292 278 6 282 159 -39 -90 -26 Summa poster i och utanför balansräkningen 3 155 548 82 917 8 684 -252 -421 -1 097 1) Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 2) Inkluderar ej statsgarantier. 3) Inklusive bostadsrätter . K2 forts. 89Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Poster i och utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelad per säkerhet 2023 Brutto Reserver mkr Not Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 476 162 Stat, kommun och landsting 1) 476 162 Övrig utlåning till centralbanker K15 32 145 Stat, kommun och landsting 1) 32 145 Utlåning till övriga kreditinstitut K16 19 289 11 -1 -1 Stat, kommun och landsting 1) Borgen 2) Blanko 19 289 11 -1 -1 Utlåning till allmänheten K17 2 292 700 136 848 7 064 -426 -819 -1 150 Bostadsfastigheter 3) 1 711 455 87 744 4 001 -155 -313 -184 Övriga fastigheter 349 131 31 606 994 -109 -174 -134 Stat, kommun och landsting 1) 78 564 5 040 365 -2 -13 0 Borgen 2) 8 979 3 330 2 -5 -31 0 Finansiella säkerheter 12 252 829 2 -6 -5 0 Objekt 17 165 1 158 64 -27 -43 -17 Övriga säkerheter 6 322 868 302 -15 -65 -231 Blanko 108 832 6 273 1 334 -107 -175 -584 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m K18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K18 12 709 -2 Summa 2 833 004 136 859 7 064 -429 -820 -1 150 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser K44 284 693 11 262 164 -94 -203 -42 varav ansvarsförbindelser 56 464 1 596 60 -11 -40 -22 Bostadsfastigheter 3) 439 78 8 0 -3 -4 Övriga fastigheter 998 62 1 0 -1 0 Stat, kommun och landsting 1) 2 168 70 1 0 -1 0 Borgen 2) 147 80 0 -1 Finansiella säkerheter 802 113 3 0 -1 0 Objekt Övriga säkerheter 699 88 7 0 -3 0 Blanko 51 211 1 105 40 -11 -30 -18 varav åtaganden 228 229 9 666 104 -83 -163 -20 Bostadsfastigheter 3) 69 911 1 207 46 -11 -6 -18 Övriga fastigheter 54 519 1 613 8 -7 -12 0 Stat, kommun och landsting 1) 24 955 86 0 0 Borgen 2) 2 296 800 -1 -6 Finansiella säkerheter 11 612 186 3 0 -1 0 Objekt 353 21 2 0 -1 0 Övriga säkerheter 5 860 841 8 -8 -49 -1 Blanko 58 723 4 912 37 -56 -88 -1 Summa 284 693 11 262 164 -94 -203 -42 Summa poster i och utanför balansräkningen 3 117 697 148 121 7 228 -523 -1 023 -1 192 1) Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 2) Inkluderar ej statsgarantier. 3) Inklusive bostadsrätter. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 . K2 forts. 90 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Kreditriskkoncentrationer Handelsbankens kontor är starkt fokuserade på att etablera långsiktiga relationer med kun- der som har hög kreditvärdighet. Om ett kontor identifierar en bra kund ska kontoret kunna göra affärer med kunden oavsett om banken som helhet har en stor exponering mot den bransch som kunden representerar. Som en konsekvens av det har banken relativt stora koncentrationer i enskilda sektorer. Banken följer dock kreditportföljens utveckling och kvalitet och beräknar koncentrationer mot olika typer av branscher och geografiska områden. Banken mäter och följer också exponeringar mot större enskilda motparter. Särskilda limiter tillämpas för att begränsa den maximala kredit- exponeringen mot enskilda motparter som ett komplement till kreditriskbedömningen. Om en koncentration i kreditportföljen avseende sektor eller motpart kan antas utgöra en förhöjd risk, följs denna koncentration upp. Koncentrations- risker fångas upp i bankens beräkning av eko- nomiskt kapital för kreditrisker och i de stress- tester som görs i den interna kapitalutvärde- ringen och som en del av uppföljningen av bankens risktolerans. Finansinspektionen beräknar också ett särskilt kapitalkravspåslag i Pelare 2 för koncentrationsrisker i kreditport- följen. Därigenom säkerställs att banken är väl kapitaliserad med hänsyn också till koncentra- tionsrisker. Om koncentrationsriskerna skulle bedömas vara för stora har banken både möj- lighet och förmåga att vidta olika riskreduce- rande åtgärder. Handelsbanken har, utöver bolån och utlå- ning till bostadsrättsföreningar, en betydande utlåning till fastighetsförvaltning om 730 mdkr (732). Med fastighetsförvaltning avses här alla företag som riskklassificeras som fastighets- bolag. Det är vanligt förekommande att kon- cerner verksamma i andra branscher har dotter bolag som förvaltar de fastigheter som koncernen bedriver verksamhet i, och även sådana fastighetsbolag anses här tillhöra fastig- hetsförvaltning. Den underliggande kreditrisken i sådana fall är dock inte enbart fastighetsrela- terad eftersom motpartens återbetalningsför- måga bestäms av annan verksamhet än fastig- hetsförvaltningen. Därutöver riskklassificeras privatpersoner med större fastighetsinnehav som fastighetsbolag. En mycket stor del av fastighetsutlåningen är säkerställd i fastigheter med låg belånings- grad vilket minskar bankens risk för kreditför- luster. En stor del av fastighetsutlåningen sker dessutom till statliga fastighetsbolag, kommu- nala bostadsbolag och annan bostadsrelate- rad verksamhet där låntagarna genomgående har starka och stabila kassaflöden och däri- genom mycket hög kreditvärdighet. En stor del Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, Fastighetsförvaltning 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Utlåning i Sverige Statligt ägda fastighetsbolag 11 200 0 11 200 Kommunalt ägda fastighetsbolag 8 378 132 0 0 8 510 Bostadsfastighetsbolag 149 035 12 928 159 -7 -21 -20 162 074 varav hypotekslån 140 174 12 436 155 -6 -21 -17 152 721 Övrig fastighetsförvaltning 147 033 4 415 191 -5 -8 -32 151 594 varav hypotekslån 84 124 2 301 65 -2 -4 -10 86 474 Summa 315 646 17 475 350 -12 -29 -52 333 378 Utlåning utanför Sverige Storbritannien 147 258 8 151 1 567 -70 -58 -3 156 845 Norge 124 504 3 073 500 -15 -8 -33 128 021 Finland 32 794 7 318 148 -1 -17 -20 40 222 Nederländerna 68 898 1 139 -1 -1 70 035 Övriga länder 1 019 0 1 019 Summa 374 473 19 681 2 215 -87 -84 -56 396 142 Summa fastighetsförvaltning inom utlåning till allmänheten 690 119 37 156 2 565 -99 -113 -108 729 520 Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, Fastighetsförvaltning 2023 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Utlåning i Sverige Statligt ägda fastighetsbolag 11 306 0 11 306 Kommunalt ägda fastighetsbolag 7 311 515 0 0 7 826 Bostadsfastighetsbolag 129 563 30 200 64 -7 -68 -13 159 739 varav hypotekslån 121 606 28 574 56 -6 -64 -7 150 159 Övrig fastighetsförvaltning 131 093 20 222 164 -11 -30 -52 151 386 varav hypotekslån 72 794 10 836 63 -3 -17 -21 83 652 Summa 279 273 50 937 228 -18 -98 -65 330 257 Utlåning utanför Sverige Storbritannien 129 672 13 876 1 132 -87 -129 -26 144 438 Norge 133 310 6 364 91 -22 -12 -28 139 703 Finland 44 389 5 249 522 -2 -9 -35 50 114 Nederländerna 61 056 5 408 -1 -1 66 462 Övriga länder 988 11 0 -5 994 Summa 369 415 30 897 1 756 -112 -151 -94 401 711 Summa fastighetsförvaltning inom utlåning till allmänheten 648 688 81 834 1 984 -130 -249 -159 731 968 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 . K2 forts. 91Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 av utlåningen till fastighetssektorn är således till bolag med mycket låg sannolikhet för finan- siella svårigheter. Bankens exponering mot fastighetssektorn finns specificerad i tabeller nedan. Andelen exponeringar hänförliga till fastig- hetsmotparter (fastighetsbolag och bostads- rättsföreningar) som har en sämre rating än bankens riskklass 5 (normal risk) är låg. 94,6% (93,8) av total fastighetsutlåning i Sverige åter- finns i riskklass 5 eller bättre. Motsvarande uppgift avseende fastighetsutlåningen i Norge uppgår till 98,6% (97,9), och i Finland 96,2% (97,3). Storbritanniens och Nederländernas kapitalkrav beräknas med schablonmetoden som har föreskrivna riskvikter, vilket innebär att riskklasserna inte är relevanta för kapitalkravs- beräkningen. Av de motparter som återfinns i sämre riskklasser än normalt återfinns huvud- delen i riskklasserna 6–7 och endast små voly- mer i de högre riskklasserna 8–9. För informa- tion om Handelsbankens riskklassificering, se not K2 avsnitt Beräkning av kapitalkrav för kreditrisker. Handelsbankens utlåning till fastighetsbolag har under det senaste året minskat. I lokal valuta har portföljen i Sverige, Storbritannien och Nederländerna vuxit, medan portföljerna i Norge och Finland har minskat. Handels- banken har samma strikta krav på återbetal- ningsförmåga, belåningsgrader och säkerhets- kvalitet på samtliga marknader . Utlåning till allmänheten, Fastighetsförvaltning, typ av säkerhet och land (Brutto) 2024 2023 Kommersiella Kommersiella fastigheter fastigheter Stat och Bostads- och övriga Stat och Bostads- och övriga mkr Utlåning kommun 1) fastigheter säkerheter Blanko Utlåning kommun 1) fastigheter säkerheter Blanko Sverige 333 471 20 219 182 053 124 229 6 972 330 438 19 667 182 787 118 746 9 238 Storbritannien 156 976 3 81 792 72 696 2 485 144 680 6 80 478 63 178 1 018 Norge 128 077 23 18 454 102 125 7 475 139 765 24 19 345 111 245 9 151 Finland 40 260 28 962 5 204 6 071 23 50 160 30 360 7 598 11 683 519 Nederländerna 70 037 47 527 22 428 82 66 464 47 829 18 594 41 Övriga länder 1 019 445 574 999 431 557 11 Summa 729 840 49 207 335 475 328 123 17 037 732 506 50 057 338 468 324 003 19 978 1) Bolag ägda av stat och kommun/fastighetsutlåning garanterad av stat och kommun. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 . Utlåning till allmänheten, Fastighetsförvaltning, riskklass och land 2024 mkr Sverige Storbritannien Norge Finland Nederländerna Övriga länder Summa % Riskklass 1 11 282 601 7 978 19 861 2,72 2 72 529 10 041 4 391 86 961 11,92 3 121 031 70 408 12 424 203 863 27,93 4 72 310 33 565 5 683 111 558 15,29 5 38 125 11 704 8 241 58 070 7,96 6 16 035 944 679 17 658 2,42 7 1 132 297 77 1 506 0,21 8 176 2 95 273 0,04 9 336 9 543 888 0,12 Fallissemang 350 500 148 998 0,14 Schablonmetoden 1) 165 156 976 6 1 70 037 1 019 228 204 31,27 Summa 333 471 156 976 128 077 40 260 70 037 1 019 729 840 100 Utlåning till allmänheten, Fastighetsförvaltning, riskklass och land 2023 mkr Sverige Storbritannien Norge Finland Nederländerna Övriga länder Summa % Riskklass 1 10 967 637 11 895 23 499 3,21 2 71 060 16 990 5 590 93 640 12,78 3 108 232 71 103 14 488 193 823 26,46 4 78 149 39 482 11 985 129 616 17,69 5 41 524 8 554 4 760 54 838 7,49 6 16 619 2 571 510 19 700 2,69 7 3 137 299 176 3 612 0,49 8 129 2 145 276 0,04 9 390 9 20 419 0,06 Fallissemang 228 91 522 841 0,11 Schablonmetoden 1) 3 144 680 27 69 66 464 999 212 242 28,97 Summa 330 438 144 680 139 765 50 160 66 464 999 732 506 100 1) Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 . K2 forts. 92 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Utlåning till allmänheten, Fastighetsförvaltning, riskklass och säkerhet 2024 Utlåning Säkerhet Bostads- Kommersiella Stat och Övriga mkr fastigheter fastigheter kommun 1) säkerheter Blanko Riskklass 1 19 861 5 388 3 076 9 959 680 758 2 86 961 43 464 23 159 17 683 101 2 554 3 203 863 66 445 118 702 10 464 1 345 6 906 4 111 558 47 466 57 610 4 227 184 2 071 5 58 070 28 188 22 547 5 924 726 688 6 17 658 12 918 3 039 500 24 1 177 7 1 506 989 404 7 106 8 273 87 123 47 2 14 9 888 419 57 400 3 9 Fallissemang 998 345 633 1 19 Schablonmetoden 1) 228 204 129 766 95 382 3 318 2 735 Summa 729 840 335 475 324 732 49 207 3 391 17 037 Utlåning till allmänheten, Fastighetsförvaltning, riskklass och säkerhet 2023 Utlåning Säkerhet Bostads- Kommersiella Stat och Övriga mkr fastigheter fastigheter kommun 1) säkerheter Blanko Riskklass 1 23 499 6 349 4 293 11 704 369 784 2 93 640 43 522 29 089 18 782 140 2 107 3 193 823 68 451 107 695 8 984 464 8 229 4 129 616 49 143 67 137 7 120 811 5 405 5 54 838 27 943 21 952 2 577 662 1 704 6 19 700 11 414 7 424 376 13 473 7 3 612 2 230 1 257 54 8 63 8 276 87 68 118 3 9 419 350 51 5 13 Fallissemang 841 228 240 336 3 34 Schablonmetoden 1) 212 242 128 751 81 861 6 461 1 163 Summa 732 506 338 468 321 067 50 057 2 936 19 978 1) Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 . Beräkning av kapitalkrav för kreditrisker Riskklassificeringssystem Kapitalkravet för kreditrisk beräknas enligt schablonmetoden och internmetoden i enlig- het med förordning (EU) nr 575/2013 (CRR). Schablonmetoden innebär att riskvikterna vid beräkningen av kapitalkrav för kreditrisk är föreskrivna i regelverket. Internmetoden inne- bär att institut vid beräkningen av kapitalkrav för kreditrisk skattar riskparametrar genom användning av egna IRK-modeller (IRK, interna riskklassificeringssystem). Vid tillämpningen av internmetoden finns två olika metoder: den grundläggande internmetoden och den avan- cerade internmetoden. I den grundläggande internmetoden beräknas sannolikhet för fallis- semang (PD) med bankens egna IRK-modeller medan förlustandel vid fallissemang (LGD) och konverteringsfaktor (KF) är givna av regelver- ket. KF används vid beräkning av exponerings- belopp för åtaganden utanför balansräkningen. I den avancerade internmetoden beräknas utöver sannolikhet för fallissemang (PD) även LGD och KF med bankens egna IRK-modeller. Handelsbankens interna riskklassificerings- system (IRK), eller med andra ord internmeto- den, består av ett antal olika system, metoder, processer och rutiner som stödjer Handels- bankens klassificering och kvantifiering av kreditrisk. Vid kreditbedömningen av kunder åsätts kunderna en rating. Den ratingen styr, tillsam- mans med andra riskklassificeringskriterier, hur exponeringar hänförs till internmetodens indel- ning i riskklasser. Vad avser hållbarhet beaktas den i ratingprocessen för företag. Ratingens två dimensioner är risken för finansiella påfrestningar (A) och motpartens finansiella motståndskraft vid sådana påfrest- ningar (B). Dessa graderas i en femgradig skala från mycket låg risk till mycket hög risk. Ratingen omvandlas till en intern riskklass vid tillämpning av internmetoden (A+B-1) för företags- och institutsexponeringar samt för exponeringar mot stater och centralbanker (statsexponeringar). För myndigheter och kommuner sätts dock riskklassen som det minsta av (A+B) eller 9. En kommun med samma rating som en stat får alltså en risk- klass sämre än staten. Detta för att ta hänsyn till att risken för myndigheter och kommuner är högre än för statsexponeringar. Ratingen för hushållsexponeringar sätts bara i en dimension, enligt en femgradig skala, och omvandlas inte direkt till en riskklass som för företagsexponeringar, utan de olika expo- neringarna sorteras i ett antal mindre grupper, beroende på vissa faktorer. Exempel på sådana faktorer är vilken typ av kredit det gäller, mot- partens betalningsskötsel och om det finns en eller flera låntagare. För var och en av de mindre grupperna beräknas en genomsnittlig fallissemangsandel, och baserat på denna sorteras grupperna in i någon av de tio risk- klasserna. Olika modeller används för expo- neringar mot privatpersoner respektive mot små företag (som också räknas till kategorin hushålls exponeringar), men principen är den- samma. K2 forts. 93Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Internmetodens riskklasser är således olika skalor mellan 1 och 10. En klar majoritet av bankens exponeringar ligger i riskklass 1–4, vilket betyder att den genomsnittliga risknivån i kreditportföljen är väsentligt lägre än den nivå som bedöms vara normal risk. Riskklass 5 motsvarar normal risk och riskklass 10 avser fallerade motparter. Exponeringsklasser Antalet exponeringsklasser är avhängigt vilken metod som används vid beräkning av kredit- risk. Exponeringar som ska beräknas enligt schablonmetoden kan hänföras till 17 olika exponeringsklasser medan det för internmeto- den finns sju exponeringsklasser. Den övergripande indelningen i expone- ringsklasser enligt internmetoden är stats-, instituts-, företags-, hushålls- och aktieexpo- neringar samt positioner i värdepapperise- ringar. Härtill kommer så kallade motpartslösa exponeringar, det vill säga tillgångar där det inte krävs någon prestation från motparten, exempelvis materiella anläggningstillgångar. Till statsexponeringar hänförs exponeringar mot stater, centralbanker, statliga myndigheter och kommuner. Till institutsexponeringar hän- förs exponeringar mot motparter som är defi- nierade såsom banker och övriga kreditinstitut samt vissa värdepappersbolag. Hushållsexponeringar innefattar dels expo- neringar mot privatpersoner, dels exponeringar mot enskilda näringsidkare och företag där den totala exponeringen inom koncernen upp- går till högst 5 mkr (exklusive bostadskrediter). Hushållsexponeringar delas upp i två under- grupper: fastighetskrediter och övriga hus- hållsexponeringar. Till företagsexponeringar hänförs expone- ringar mot icke-finansiella företag bestående av juridiska personer som har en total expone- ring inom koncernen som överstiger 5 mkr (exklusive bostadsfinansiering) eller där företa- gets omsättning överstiger 50 mkr samt enskilda näringsidkare med en total expone- ring inom koncernen som överstiger 5 mkr. Förutom vanliga icke-finansiella företag ingår i exponeringsklassen även försäkringsbolag, bostadsrättsföreningar samt exponering i form av så kallad specialfinansiering. Till aktieexponeringar hänförs bankens inne- hav i aktier som inte utgör en del av handels- lagret. Vid indelningen i exponeringsklasser enligt schablonmetoden hänförs bankens volymer till någon av exponeringsklasserna multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisatio- ner, institut, företag, hushåll, exponering med säkerheter i fastigheter, fallerande expone- ringar, övriga poster samt aktier. Kreditexponeringar per riskklass 2024 Poster utanför Poster i balansräkningen balansräkningen Kassa och Utlåning tillgodo- Övrig Ränte - Utlåning till till övriga havanden hos utlåning till Derivat bärande Ansvars- mkr allmänheten kredit institut centralbanker centralbanker instrument värde papper förbindelser Åtaganden Summa Riskklass 1 482 720 4 337 404 232 12 547 19 948 164 741 8 605 54 529 1 151 659 2 545 789 4 967 16 974 52 362 16 836 109 889 746 817 3 560 238 218 5 673 909 16 783 117 450 701 271 4 235 433 2 1 385 7 006 45 701 289 527 5 107 202 57 287 3 787 18 985 130 318 6 26 641 40 103 6 304 33 088 7 29 152 50 927 7 226 37 355 8 931 33 5 207 6 171 9 8 185 6 2 795 10 986 Fallissemang 4 109 37 58 4 204 Schablonmetoden 1) 371 686 9 342 125 771 2 712 2 102 1 631 74 370 587 614 Summa 2 372 086 18 923 530 003 12 547 47 069 220 114 55 754 442 514 3 699 010 Kreditexponeringar per riskklass 2023 Poster utanför Poster i balansräkningen balansräkningen Kassa och Utlåning tillgodo- Övrig Ränte - Utlåning till till övriga havanden hos utlåning till Derivat bärande Ansvars- mkr allmänheten kredit institut centralbanker centralbanker instrument värde papper förbindelser Åtaganden Summa Riskklass 1 541 178 97 362 536 31 014 5 988 193 697 5 333 54 492 1 194 335 2 555 325 17 131 13 612 54 399 20 548 105 764 766 779 3 548 122 1 803 5 160 1 119 20 053 110 167 686 424 4 268 250 1 1 830 8 440 51 496 330 017 5 80 479 3 257 1 612 21 136 103 487 6 35 688 2 61 161 6 463 42 375 7 36 405 120 690 5 928 43 143 8 1 490 43 3 368 4 901 9 8 656 13 2 422 11 091 Fallissemang 3 398 28 127 3 553 Schablonmetoden 1) 355 226 260 113 645 1 131 3 082 1 199 66 502 541 045 Summa 2 434 217 19 297 476 181 32 145 30 110 249 215 58 120 427 865 3 727 150 1) Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 . K2 forts. 94 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Metoder för riskklassificeringen För att kvantifiera bankens kreditrisker beräk- nas sannolikhet för fallissemang (PD), expone- ring vid fallissemang (EAD) och förlustandel vid fallissemang (LGD). Fallissemang inträffar när kredittagaren är mer än 90 dagar försenad med en väsentlig betalning eller när banken bedömer att det är osannolikt att kredittagaren kommer att fullfölja sina åtaganden mot ban- ken. PD-värdet uttrycks som ett procenttal, där exempelvis ett PD-värde på 0,5% innebär att en kredittagare av 200 med samma PD-värde väntas fallera inom ett år. Företagsexponeringarna delas in i fyra mot- partstyper och statsexponeringar i två mot- partstyper baserat på den affärsbedömnings- mall som används för motparten. PD beräknas individuellt för varje riskklass och motpartstyp. För exponeringar som kapitaltäcks enligt den grundläggande internmetoden tillämpas före- skrivna värden för LGD. Vilket föreskrivet värde som får användas styrs av vilken säkerhet som finns för respektive exponering. Även för hushållsexponeringar beräknas en genomsnittlig fallissemangsandel för var och en av riskklasserna. Olika modeller används för exponeringar mot privatpersoner respektive mot småföretag (som också räknas till katego- rin hushållsexponeringar), men principen är densamma. För hushållsexponeringar och för expone- ringar mot företag som exempelvis medelstora företag, fastighetsbolag och bostadsrätts- föreningar fastställs LGD från bankens egen förlusthistorik. För exponeringar mot stora företag som kapitaltäcks med den avancerade internmetoden fastställs LGD baserat på historiska förluster och externa observationer. För hushållsexponeringar med fastighetssäker- het i Sverige och för fastighetsexponeringar mot medelstora företag, fastighetsbolag och bostads rättsföreningar (företag) tillämpas olika LGD-värden beroende på säkerhetens belå- ningsgrad. För övriga exponeringar styrs LGD- värdet av faktorer som kan bero på förekomst av, och värde på, säkerhet, produkttyp eller liknande. För varje exponeringsklass beräknas PD för var och en av de riskklasser som avser icke- fallerade motparter eller avtal. PD grundar sig på beräkningar av hur stor andelen fallisse- mang varit historiskt för olika typer av expone- ringar. Den genomsnittliga fallissemangsande- len justeras därefter med olika marginaler, till exempel av försiktighetsskäl. Vid fastställande av LGD beaktas att risk- måttet ska återspegla förlustandelen under ekonomiskt ogynnsamma förhållanden, vilket benämns Nedgångs-LGD. För företagsexpo- neringar inom internmetoden med egna skatt- ningar av LGD och KF nedgångsjusteras LGD med beaktande av bankens observerade för- luster under krisåren 1991–1996. I många fall baseras LGD på fastighetens belåningsgrad. Eftersom fastigheternas värde och därmed även belåningsgraden vanligtvis varierar med konjunkturen innebär detta att även kapital- kravet kommer att uppvisa ett visst konjunk- turberoende. För övriga säkerheter avseende hushållsexponeringar nedgångsjusteras observerat LGD med en faktor som beror på PD och produkttyp. Poster i balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelat per riskklass 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 821 158 1 815 -2 -2 2 643 271 2 834 -9 -3 3 556 715 6 345 -15 -6 4 229 582 5 883 -24 -6 5 91 880 15 748 -29 -55 6 17 336 9 382 -13 -27 7 17 930 11 326 -2 -52 8 222 723 0 -14 9 335 7 889 -1 -38 Fallissemang 4 842 -733 Schablonmetoden 1) 484 841 14 690 3 683 -118 -128 -338 Summa 2 863 270 76 635 8 525 -213 -331 -1 071 Poster i balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelat per riskklass 2023 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 885 295 1 982 -5 -3 2 604 664 4 633 -19 -6 3 546 591 8 169 -42 -14 4 246 184 23 991 -78 -16 5 61 640 32 578 -35 -151 6 17 908 17 968 -23 -101 7 24 235 12 481 -7 -184 8 220 1 306 -1 -35 9 303 8 428 -1 -73 Fallissemang 4 240 -839 Schablonmetoden 1) 445 964 25 323 2 824 -218 -237 -311 Summa 2 833 004 136 859 7 064 -429 -820 -1 150 1) Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 . K2 forts. 95Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 När exponeringsbeloppet ska beräknas sker vissa justeringar av den bokförda expone- ringen. Exempel på detta är revolverande krediter, där banken avtalar med kunden om att denne får låna upp till ett visst belopp i framtiden. Denna typ av åtaganden är en kre- ditrisk som också ska kapitaltäckas. Normalt betyder det att den beviljade krediten justeras med en viss konverteringsfaktor för den del av krediten som inte är utnyttjad vid rapporte- ringstillfället. När det gäller vissa produktklas- ser för företagsexponeringar och för instituts- exponeringar är konverteringsfaktorerna bestämda av regelverket, men för hushålls- exponeringar och vissa produktklasser för stora företag, medelstora företag, fastighets- bolag och bostadsrättsföreningar använder banken egenberäknade konverteringsfaktorer. Vilken konverteringsfaktor som används styrs framför allt av vilken produkt som avses, men även utnyttjandegrad kan spela in. Kapitalkravet för aktieexponeringar i intern- metoden beräknas enligt den förenklade risk- viktsmetoden. Riskparametrarna (PD, EAD, LGD) används förutom vid kapitalkravsberäkningen även för beräkning av kostnaden för kapital i varje en- skild affär och vid beräkning av ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC). Vad avser bankens IRK modeller, som använder historisk data för att generera skatt- ningar av risk, saknar banken i nuläget tillräck- ligt med historisk data för att inkludera hållbar- hetsrisker som riskdrivare. Hållbarhetsrisker beaktas dock för företag vid åsättande av den interna rating som ligger till grund för PD-risk- klass. Arbete pågår där ambitionen är att inklu- dera hållbarhetsrisker som riskdrivare i fram- tida IRK modeller när tillräcklig historisk data finns tillgängligt. Kvalitetssäkring av kreditriskmodellen Banken utför årligen en översyn av riskklassifi- ceringssystemen. Översynen tar sikte dels på att den interna ratingen som ligger till grund för bankens riskklassificering tillämpas på ett konsistent, korrekt och ändamålsenligt sätt (utvärdering), dels på att de modeller som används kvantifierar risk på ett tillfredsstäl- lande sätt (validering). Beräkning av förväntade kreditförluster Reglerna om nedskrivning i IFRS 9 omfattar finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värde- rade till verkligt värde via övrigt totalresultat samt finansiella garantier och oåterkalleliga löften. I detta avsnitt redogörs huvudsakligen för de processer och metoder som tillämpas i Handelsbankens modellbaserade beräkningar av reserver för förväntade kreditförluster. Bedömningar av förväntade kreditförluster utförs på avtalsnivå där avtalets och motpar- tens egenskaper styr klassificering och kvanti- fiering av reserveringsbehovet. Bedömningen baseras antingen på en modellberäkning eller en manuell beräkning där val av metod främst beror på om avtalet anses vara kreditförsämrat. För redovisning och värdering av förväntade kreditförluster samt definitioner, se not K1 avsnitt 6 Kreditförluster . Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelat per riskklass 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 480 909 1 815 -2 -2 2 542 966 2 833 -7 -3 3 553 914 6 345 -15 -6 4 229 581 5 882 -24 -6 5 91 590 15 695 -28 -55 6 17 296 9 382 -13 -24 7 17 880 11 326 -2 -52 8 222 723 0 -14 9 335 7 889 -1 -38 Fallissemang 4 842 -733 Schablonmetoden 1) 353 897 14 690 3 683 -118 -128 -338 Summa 2 288 590 76 580 8 525 -210 -328 -1 071 Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelat per riskklass 2023 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 539 204 1 982 -5 -3 2 550 714 4 633 -16 -6 3 540 009 8 169 -42 -14 4 244 353 23 991 -78 -16 5 48 097 32 567 -35 -150 6 17 844 17 968 -23 -101 7 24 115 12 481 -7 -184 8 220 1 306 -1 -35 9 302 8 428 -1 -73 Fallissemang 4 237 -839 Schablonmetoden 1) 327 842 25 323 2 827 -218 -237 -311 Summa 2 292 700 136 848 7 064 -426 -819 -1 150 1) Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 . K2 forts. 96 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Modellbaserade beräkningar för avtal i Steg 1 och Steg 2 Handelsbankens koncerngemensamma cen- trala process för modellbaserade beräkningar av förväntade kreditförluster består av ett antal olika processer och metoder som stödjer kvanti fiering av reserveringsbehovet i Steg 1 och Steg 2. I de modellbaserade beräkningarna tas hän- syn till historisk, aktuell och framåtblickande data. Historisk data ligger till grund för modell och parameterkonstruktion, aktuell data är rapporteringstillfällets aktuella balanser (som omfattas av beräkningskraven) och framåt- blickande data är de makroekonomiska scena- rier som tillämpas för att beräkna framtida risk- parametrar och exponeringar. Modellerna baseras på samma historiska riskdata som i IRK-modellerna och således utgår redovisningen och kapitalkravsberäk- ningarna från samma grundläggande förlust- historik. I likhet med hur riskklassificerings- systemet påverkar kapitaltäckningsberäk- ningarna så utgör den interna ratingen (från vilken riskklassificeringen härleds) en väsent- lig del i modellerna för beräkning av förvän- tade kreditförluster. Beräkningarna påverkas i första hand av riskparametrarna sannolikhet för fallissemang (PD), exponering vid fallisse- mang (EAD) och förlustandel vid fallissemang (LGD). Den förväntade kreditförlusten i en framtida period erhålls genom att multiplicera nuvärdet av exponeringen vid fallissemang (EAD) med sannolikheten för fallissemang (PD) och med förlustandel vid fallissemang (LGD). Till skillnad från kapitaltäckningsregel- verkets kreditförlustberäkning, som även den använder riskparametrarna PD, EAD och LGD, utgår kreditförlustskattningen i IFRS 9 från framåtblickande aktuella bedömningar. Då regelverken har olika syften skiljer sig beräk ningsmodellerna åt både vad gäller risk- parametersättning och konstruktion. För pre- sentation av huvudsakliga skillnader mellan IFRS 9 och IRK, se tabell Skillnader mellan IFRS 9 och IRK . Makroekonomisk information Beräkningarna avseende modellbaserad bedömning av betydande ökning av kreditrisk och förväntade kreditförluster utförs med modeller för de respektive riskparametrarna (PD, EAD och LGD). För att säkerställa att beräkningarna tar hänsyn till icke-linjära aspekter används för exponeringar utanför Storbritannien tre framåtblickande makroeko- nomiska scenarier (ett neutralt, ett negativ och ett positivt) i modellerna. För exponeringar i Storbritannien används fyra scenarier (ett neu- tralt, två negativa och ett positivt). Respektive scenario inkluderar väsentliga makroekono- miska riskfaktorer som arbetslöshet, BNP, fastighetspriser, styr-/centralbanksräntor och inflation, uppdelade per land. De väsentliga makroekonomiska riskfaktorerna har identifie- rats från bankens historik och relationen till riskparametrarna är skattade på samma histo- riska material. De olika scenarierna används för att justera de aktuella riskparametrarna. Varje makroekonomiskt scenario representerar Poster utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelat per riskklass 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 33 043 52 0 0 2 58 035 204 -4 0 3 47 901 266 -5 -1 4 42 364 351 -7 -1 5 16 483 1 329 -11 -29 6 6 060 346 -2 -8 7 5 686 2 466 -1 -21 8 5 063 176 -2 -2 9 2 647 153 -1 -4 Fallissemang 94 -26 Schablonmetoden 1) 74 996 939 65 -6 -24 0 Summa 292 278 6 282 159 -39 -90 -26 Poster utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelat per riskklass 2023 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 31 681 76 0 0 2 64 466 152 -10 0 3 66 056 468 -16 -1 4 31 261 989 -23 -2 5 8 668 5 754 -8 -73 6 6 015 528 -3 -17 7 5 199 1 379 -3 -58 8 3 034 295 -1 -16 9 2 149 199 -2 -12 Fallissemang 96 -41 Schablonmetoden 1) 66 164 1 422 68 -28 -24 -1 Summa 284 693 11 262 164 -94 -203 -42 1) Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 . K2 forts. 97Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 en av banken beslutad sannolikhet. Dessa sannolikhetsfördelningar är i nuläget 70% (70) för det neutrala scenariot och 15% (15) för det positiva samt 15% (15) för det negativa scena- riot. För exponeringar i Storbritannien är vik- terna 60% (60) för det neutrala scenariot, 5% (5) för det positiva och 20% (20) för det nega- tiva scenariot samt 15% (15) för det kraftigare negativa scenariot. Som förväntade kreditför- luster redovisas ett sannolikhetsvägt genom- snitt av de förväntade kreditförlusterna för respektive scenario. Alla makroscenarier tas fram av bankens enhet för ekonomisk analys som ansvarar för all ekonomisk analys som levereras av Handels- banken, både för internt och externt bruk. Dessa makroekonomiska scenarier avser regionspecifika 30-åriga prognoser för Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, Euro-området, USA och världen. Banken applicerar inga spe- cifika scenarier relaterat till hållbarhetsrisker i beräkningarna av förväntade kreditförluster men effekten av denna typ av risker, primärt klimatrelaterade risker, är delvis inkluderade i de applicerade makroekonomiska scenarierna. En förändring i de makroekonomiska scenari- erna, eller i de vikter som tillämpas, påverkar både bedömningen av betydande ökning av kreditrisk och uppskattningen av den förvän- tade kreditförlusten. Scenarierna uppdateras kvartalsvis av bankens enhet för ekonomisk analys och presenteras för beslutsfattarna innan de tillämpas i beräkningarna av förvän- tade kreditförluster. Portföljsegmentering I den modellbaserade bedömningen används statistiska modeller. Dessa är framtagna för olika segment i portföljen där respektive seg- ment avser riskmässigt likartade exponeringar och riskparametrarna kan skattas baserat på en gemensam uppsättning riskfaktorer. För hushållsexponeringar är portföljsegmente- ringen baserad på produkttyp och för övriga exponeringar är den baserad på motpartstyp. Segmenten har identifierats genom statistisk analys och expertbedömningar. För hushålls- exponeringar finns följande nio portföljseg- ment; exponeringar med säkerhet i bostads- fastighet för privatpersoner, revolverande krediter inklusive kreditkortsexponeringar för privatpersoner respektive små företag, övriga exponeringar för privatpersoner respektive små företag, kortkrediter avseende säljfinan- siering för privatpersoner respektive små företag, samt avbetalningslån avseende sälj- finansiering för privatpersoner respektive små företag. För övriga exponeringar finns följande sex segment; fastighetsbolag, bostadsrätts- föreningar, övriga stora icke-finansiella företag, övriga icke-finansiella företag, stater samt finansiella företag och banker. Inom respektive portföljsegment klassificeras avtalen ytterligare till så kallade tillståndsklas- ser baserat på riskfaktorer som intern rating, betalningshistorik, landtillhörighet, säkerhets- typ och belåningsgrad. Tillståndsklasserna är framtagna baserat på statistisk analys av his- toriska utfall. För varje tillståndklass används statistiska modeller för migration mellan till- stånden för att beräkna framåtblickande sanno- likheter för riskparametrarna PD, LGD och EAD. En viktig riskfaktor för tillståndsklasserna är motpartens interna rating som sätts vid kredit- beslutstillfället och uppdateras minst årligen eller om det finns tecken på att motpartens återbetalningsförmåga har ändrats. Klimatrela- terade och vissa andra miljörelaterade risker bedöms i kreditprocessen och påverkar den interna ratingen på motpartsnivå. Det finns till- ståndsklasser för icke-fallerade, fallerade och förtidslösta exponeringar. Exponeringar mot hushåll klassas i nio tillståndsklasser och övriga exponeringar i tolv tillståndsklasser. Betydande ökning av kreditrisk Betydande ökning av kreditrisk avspeglar risken för fallissemang och är ett mått som mäter avtalets relativa förändring av kreditrisk sedan första redovisningstillfället. För beräkning av betydande ökning av kreditrisk används inom Handelsbanken samma underliggande model- ler som vid beräkning av förväntade kreditför- luster och hänsyn tas till historisk, nuvarande och framåtblickande information. I bedöm- ningen beaktas inte säkerheter. Vid varje rap- porteringstillfälle inleds den koncerngemen- samma centrala modellbaserade processen med att samtliga avtal bedöms med avseende på om det skett en betydande ökning av kredit- risken sedan första redovisningstillfället (avta- lets ingående). Denna bedömning avgör sedan huruvida avtalet får en förväntad kreditförlust beräknad på tolv månaders horisont (Steg 1) eller för avtalets hela återstående löptid (Steg 2). En viktig del som påverkar kreditförlust- reservens storlek är således vilka faktorer och trösklar som definieras som utlösande för överföring av tillgångar från Steg 1 till Steg 2. Bankens definition av betydande ökning av kreditrisk som är avgörande för att förflytta avtalen till Steg 2 grundar sig på såväl kvalita- tiva som kvantitativa faktorer. Den kvantitativa indikator som i första hand används för att bedöma förändring i kredit- risken är den relativa förändringen mellan instrumentets första redovisningstillfälle och aktuell rapporteringstidpunkt i sannolikheten för fallissemang (PD) under avtalets återstå- ende löptid. I de fall det har krävts orimlig kostnad och ansträngning för att kunna fastslå PD vid ett instruments första redovisningstillfälle, har för- ändringar i motpartens eller avtalets interna rating eller riskklassificering sedan första redo- visningstillfället använts för att bedöma bety- dande ökning av kreditrisken. För avtal som redovisas för första gången den 1 januari 2018 eller senare baseras prognoserna av fallisse- mangsrisken på tre scenarier. För avtal som redovisats före den 1 januari 2018 tillämpas samma kriterier men baseras på ett scenario som utgår från bankens senast publicerade ekonomiska analys vid tidpunkten för det för- sta redovisningstillfället. Det huvudsakliga kriteriet för att ett avtal be- döms ha fått en betydande ökning av kredit risk och förflyttas till Steg 2 enligt Handels bankens definition är att den beräknade återstående fallissemangsrisken (PD) vid rapporteringstillfäl- let är större än 2,5 gånger motsvarande fallisse- mangsrisk vid första redovisningstill fället. Gräns- värdet om 2,5 är baserat på statistisk analys av bankens historiska data och jämför ökningen i den återstående risken att motparten fallerar relativt motsvarande förväntade risk vid avtalets första redovisnings tillfälle. Därutöver finns det andra kvalitativa faktorer som banken bedömt medför en betydande ökning av kredit risk, till exempel att mot parten har betalningar som är mer än 30 dagar försenade eller att motparten har erhållit eftergifter till följd av försämrad kredit värdighet. Om det föreligger en betydande ökning av kreditrisken sedan första redovisningstillfället redovisas en reserv motsvarande förväntade kreditförluster för hela tillgångens återstående löptid och det finansiella instrumentet flyttas till Steg 2. Modellen är symmetrisk, vilket innebär att om det finansiella instrumentets kreditrisk minskar och det därmed inte längre föreligger en betydande försämring i kreditrisk sedan för- sta redovisningstillfället flyttas den finansiella tillgången tillbaka till Steg 1. Modeller för riskparametrar och förväntad löptid Riskparametrarna PD, LGD och EAD beräknas för varje avtal och framtida tidpunkt, baserat på statistiska modeller. Dessa modeller bygger så långt som möjligt på de relationer mellan de väsentliga riskfaktorer och relevanta riskutfall som kan identifieras i bankens egen förlust- historik. De flesta riskparametrar som kvantifi- eras baseras på cirka tio års intern data. I de fall banken saknar tillräckligt med information, till exempel på grund av få fallissemang, sker komplettering med hjälp av extern information. De historiska utfallen analyseras med avse- ende på samvariation med avtals-, motparts- och regionspecifika riskfaktorer, som till exem- K2 forts. 98 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Skillnader mellan IFRS 9 och IRK Riskparameter IRK IFRS 9 PD, Sannolikhet för fallissemang Genomsnittlig risk för fallissemang inom tolv månader över en kon- Konjunkturberoende (kortsiktig, ”point in time”) risk för fallissemang junkturcykel, inklusive statistiska säkerhetsmarginaler och regelverks- inom tolv månader. ”Livstids-PD” avser risken för fallissemang under golv. avtalets förväntade återstående löptid. LGD, Förlustandel vid fallissemang Maxvärdet av förväntad förlustandel på exponering vid fallissemang Konjunkturberoende förväntad förlustandel på exponering vid fallis- inom tolv månader på lång sikt och vid en konjunkturnedgång, inklu- semang. LGD justeras baserat på framåtblickande makroekonomiska sive statistiska säkerhetsmarginaler och regelverksgolv. Kvantifiering scenarier. av förlust för företagsexponeringar baseras på återvinningar inom tolv månader samt kvarstående reserver (24 månader för hushållsexpone- ringar). EAD, Exponering vid fallissemang Maxvärdet av förväntad exponering vid fallissemang inom tolv måna- Konjunkturberoende förväntad exponering vid fallissemang inom der på lång sikt och vid en konjunkturnedgång, inklusive statistiska tolv månader. EAD justeras efter avtalsvillkor och framåtblickande säkerhetsmarginaler och regelverksgolv. makroekonomiska scenarier och uppdateras för varje kommande tolvmånadersperiod. Löptid Avtalets kontraktuella löptid med beaktande av kundens option Den förväntade löptiden. Avtalets kontraktuella löptid med beak- på förlängning. tande av sannolikhet för förtidslösen. Prognoshorisont Tolv månader. Upp till tolv månader för avtal i steg 1 respektive återstående löptid för avtal i steg 2–3. Diskontering Prognosticerade förluster diskonteras inte till rapporteringstidpunkten. Prognosticerade förluster diskonterade till rapporteringstidpunkten Vid kvantifiering av återvinningsgrad diskonteras observerade återvin- med avtalets kontraktuella ränta vid rapporteringstillfället . ningar till fallissemangstidpunkten med den genomsnittliga kostnaden för eget kapital. pel produkttyp, intern rating, ålder som kund, säkerhetstyp, belåningsgrad, arbetslöshet ränte nivåer och BNP-tillväxt. De riskfaktorer som identifieras som väsentliga för en viss riskparameter inkluderas i modellen och det historiska sambandet kvantifieras. Sannolikhet för fallissemang (PD) PD motsvarar sannolikheten för att en kund eller ett avtal kommer att hamna i fallisse- mang vid en given tidpunkt under den till- gångens återstående löptid. PD för tolv måna- der motsvarar sannolikheten för fallissemang under de kommande tolv månaderna. PD för återstående löptid motsvarar sannolikheten för fallissemang under tillgångens återstående löptid (maximalt 30 år). Vid rapporteringstill- fället prognostiseras framtida PD baserat på framåtblickande makroscenarier och aktuell avtals- och motpartsinformation. Den prog- nostiserade fallissemangsrisken tar hänsyn till utvecklingen av scenarier och sannolikheten för migration mellan olika tillståndsklasser över tid. Modellerna beräknar årsvisa migra- tions- och fallissemangssannolikheter där migrationsmodellen ger sannolikheten att avtalet befinner sig i en given tillståndsklass med en given fallissemangsrisk framåt i tiden. Avtalets förväntade PD för ett givet år beräk- nas av sannolikhetsvägda PD över alla tänk- bara tillståndsklasser och scenarier. Förväntat PD för återstående löptid baseras på de års- visa förväntade fallissemangsprognoserna och sannolikheten för att avtalet förtidslöses. En försämring av en ekonomisk framtidsutsikt baserad på prognostiserade makroekono- miska riskfaktorer för varje scenario, eller en ökning i att sannolikheten för att det negativa scenariot ska inträffa, resulterar normalt sett i ett högre PD. Exponering vid fallissemang (EAD) EAD avser förväntad kreditexponering vid fallissemangstidpunkten. Vid rapporteringstill- fället prognostiseras framtida exponeringar vid fallissemang baserat på nuvarande amorte- ringsplaner, sannolikhet för förtidslösen och förväntat utnyttjande av exempelvis kredit- utrymmen, finansiella garantier och lånelöften. EAD prognostiseras på årsbasis och utgör det belopp på vilket förluster och återvinningar sker vid framtida fallissemang. Förväntad löptid Ett instruments förväntade löptid är relevant för både bedömningen av betydande ökning av kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar i PD under förväntad återstående löptid, såväl som för värderingen av förväntade kreditför- luster för tillgångens förväntade återstående löptid. Den förväntade löptiden beaktas i beräkningen av återstående PD genom att väga de prognosticerade årsvisa PD-värdena under avtalets kontraktuella löptid med sanno- likheten att avtalet inte förtidslöses innan fallis- semang inträffar. Sannolikheten för förtidslösen av avtalet baseras på en statistisk analys och på ban- kens interna historik cirka tio år bakåt och ingår som en komponent i modellen för EAD. I analysen har potentiella riskfaktorer i form av avtals-, motparts- och makroekonomiska risk- faktorer analyserats. De riskfaktorer som iden- tifieras som väsentliga inkluderas i modellen. För revolverande krediter utan förfallodag, till exempel kreditkort, tillämpas en 30-årig löptid från rapporteringstillfället. Även för bolån med ränteomsättningsperiod på högst tre månader tillämpas en 30-årig löptid från rapporterings- tillfället. Utgående från detta appliceras sanno- likhet för förtidslösen enligt ovan. Förlustandel vid fallissemang (LGD) LGD speglar den ekonomiska förlustandel som banken förväntar sig vid ett fallissemang. De viktigaste riskfaktorerna vid beräkning av LGD är säkerhetsvärdet, säkerhetstypen och mot- partens egenskaper. Framåtblickande makro- ekonomiska riskfaktorer återspeglas i LGD- beräkningarna genom deras inverkan på säkerhetsvärdet och belåningsgraden. Kvanti- fieringen av förlusten delas in i en sannolikhet för att motparten tillfrisknar utan att orsaka banken några ekonomiska förluster, och en återvinningsgrad då motparten inte tillfrisknar. Återvinningsgraden påverkas av belånings- graden på så sätt att högre belåningsgrader är associerade med lägre återvinningsgrader. Säkerhetsvärdet för fastigheter, och därmed belåningsgraden och återvinningsgraden, påverkas av prisutvecklingen på fastigheten så att ett förväntat framtida prisfall på fastig- heter driver upp belåningsgraden och den förväntade förlustandelen vid fallissemang. Skillnader mellan IFRS 9 och IRK Handelsbankens IFRS 9-modeller bygger på samma historiska data och samma över gri- pande modellansats som bankens IRK-model- ler där riskparametrarna PD, LGD och EAD modelleras. Då regelverken har olika syften K2 forts. 99Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 skiljer sig beräkningsmodellerna åt både vad gäller riskparametersättning och konstruktion och i vissa fall används separata modeller för att uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvud- sakliga skillnaderna mellan IFRS 9 och IRK presenteras i tabellen Skillnader mellan IFRS9 och IRK. Validering av IFRS 9 modeller och modellbaserade beräkningar Återkommande validering av modellerna och av dess ingående riskparametrar utförs enligt fastställda principer av Handelsbanken Risk Control, oberoende från enheter som ansvarar för utveckling av modellerna. Valideringen syftar till att säkerställa att de modellbaserade beräkningarna på flera aggregeringsnivåer uppvisar god prognosförmåga, utan oväntade avvikelser mellan prognoser och senast till- gängliga utfall. Dessutom verifieras att indata som används i beräkningarna är av god kvali- tet, samt att modellernas utformning är lämplig för ändamålet. Resultatet av valideringen rap- porteras till Chief Credit Officer, CRO och CFO. Inga betydande avvikelser med signifikant effekt på bankens reserveringar identifierades i den senaste valideringen, som utfördes under 2023. Manuell beräkning för avtal i steg 3 Tillgångar i Steg 3 prövas för nedskrivning på individuell nivå och beräkningen är manuell (med undantag för mindre portfölj av homo- gena fordringar som har modellberäknad reservering i Steg 3). Denna prövning genom- förs löpande och vid varje rapporteringstillfälle av affärsansvarigt bankkontor (kund- och kre- ditansvarig enhet) och beslutas på länsnivå och av landskreditkommitté eller Handels- banken Credit. Nedskrivningsprövning utförs när det finns objektiva omständigheter som tyder på att motparten inte kommer att kunna fullfölja sina kontraktsenliga åtaganden i enlighet med defi- nitionen på fallissemang. Sådana objektiva omständigheter kan exempelvis vara försenad eller utebliven betalning, eller identifierad indi- kation för osannolikhet för betalning. I nedskrivningsprövningen uppskattas de framtida kassaflödena och säkerhetens värde (inklusive garantier). Hänsyn tas till normalt minst två möjliga framåtblickande scenarier med förväntade kassaflöden baserade både på motpartens återbetalningsförmåga och på säkerheternas värde. Utfallet av dessa scena- rier sannolikhetsviktas och diskonteras med fordrans ursprungliga effektivränta. De scena- rier som används kan innehålla såväl makro- ekonomiska som avtalsspecifika faktorer, utifrån vad som bedöms ha påverkan på den individuella motpartens återbetalningsförmåga och säkerheternas värdeutveckling. Vid bedömningen tas hänsyn till den enskilda motpartens specifika egenskaper. Nedskriv- ning görs om det beräknade återvinnings- värdet understiger bokfört värde. Governance och intern kontroll För att beräkna förväntade kreditförluster för avtal i Steg 1 och Steg 2 använder sig Handels- banken av en koncerngemensam central pro- cess med internt utvecklade statistiska model- ler (modellbaserad beräkning). För avtal i Steg 3 sker manuell beräkning. Beskrivningen nedan avser i huvudsak de modellberäknade reserverna för förväntade kreditförluster. Denna process omgärdas av en samling interna kon- troller, vilka beskrivs nedan. I processens steg sker också olika godkännanden/fastställanden, vilket skapar en struktur för governance, och även den beskrivs nedan. Kontroll av indata vid rapportering Vid varje rapporteringstillfälle kontrolleras att den information som utgör grunden för beräkningarna av förväntade kreditförluster är korrekt och komplett. Detta sker genom maskinella avstämningar av inläst data från levererande källor. Vidare görs en rimlighets- bedömning där systembalanser jämförs med föregående rapporteringstillfälles balanser. De balanser som används stäms slutligen av mot huvudboksvolymer. Modeller Innan en ny kvantitativ modell tas in i det över- gripande modellsystemet genomgår den vali- dering och godkänns för användning av Chief Credit Officer. I de kvantitativa modeller som ligger till grund för beräkningen av förväntade kredit- förluster ingår flera antaganden och bedöm- ningar. Exempel på antaganden är att de rela- tioner som kan mätas mellan makroekono- miska riskfaktorer och riskparametrar på historiska data är representativa för framtida händelser, samt att avtals förväntade löptid kan baseras på historiskt data om beteenden. Huruvida dessa historiska samband och deras representativitet i framtiden påverkas av klimat- relaterade risker bedöms i arbetet med model- lerna. Till dags dato har inga sådana klimat- relaterade faktorer inkluderats specifikt i modellerna men frågeställningen bedöms fort- löpande. Ett urval av de mest väsentliga makro- ekonomiska riskfaktorerna görs baserat på de enskilda makroekonomiska riskfaktorernas för- klaringsförmåga på de enskilda riskparame- trarna. När makroekonomiska riskfaktorerna väljs ut och modellen specificeras görs en avvägning mellan enkelhet, förklaringsförmåga och stabilitet. Samtliga antaganden och avväg- ningar är presenterade för och beslutade av Chief Credit Officer. Eventuella expertbedömda förändringar på reserven avseende modellberäknade avtal i Steg 1 och Steg 2 tillstyrks av CFO och beslu- tas av Chief Credit Officer innan de tillämpas. Makroekonomiska scenarier De makroekonomiska scenarierna tas fram av bankens enhet för ekonomisk analys baserat på en instruktion från Chief Credit Officer. I denna instruktion framgår önskade makro- ekonomiska riskfaktorer, geografiska områden som ska ingå samt antal scenarier och sanno- likhetsfördelningen mellan dessa. Inför varje rapportering presenteras aktuella makroekonomiska scenarier för Chief Credit Officer och CFO, vilka godkänner scenarierna för användning i rapporteringsprocessen. Reserveringsbeloppens storlek De totala beräknade reserverna i Steg 1 och Steg 2 tillstyrks av CFO och beslutas av Chief Credit Officer. Beräknade reserver i Steg 3 föreslås av affärsansvarigt bankkontor (kund- och kreditansvarig enhet) och beslutas på länsnivå och av landskreditkommitté eller central enhet beroende på reservens storlek. Av kreditreserver i Steg 3 som beslutas lokalt eftergranskas/kvalitetsgranskas ett urval av Handelsbanken Credit. Därutöver utför Handels banken Risk Control vid varje rappor- teringstillfälle en oberoende granskning av ett urval av de kreditreserver i Steg 3 som beslu- tas centralt . K2 forts. 100 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Kontrollfunktionernas roll Handelsbanken Risk Control fastställer princi- per för validering och säkerställer att validering av modeller utförs. Vid varje rapporteringstill- fälle genomförs en oberoende granskning av ett urval av de kreditreserver i Steg 3 som beslutas centralt. Handelsbanken Risk Control beskrivs närmare på sidorna 43 och 49. Handels banken Internal Audit granskar beräk- ningen av förväntade kreditförluster som ett led i deras uppdrag att självständigt och obe- roende granska den interna styrningen och kontrollen samt utvärdera tillförlitligheten i koncernens finansiella rapportering. Handels- banken Internal Audit beskrivs närmare på sidorna 43 och 49. Motpartsrisker Motpartsrisker uppkommer när banken har ingått derivatkontrakt eller kontrakt för lån av värdepapper med en motpart. Kapitaltäcknings- reglerna behandlar således förutom derivat också repor och aktielån som motparts risker. Vid beräkningen av såväl kapitalkrav som ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC) beaktas motpartsexponeringarna utifrån de exponeringsbelopp som kapitaltäcknings- reglerna ställer upp. Handelsbanken tillämpar schablonmetoden för motpartsrisk (SA-CCR) vid beräkning av exponeringsbelopp på deri- vatkontrakt för kapitaltäckningsändamål. Mot- partsrisken är att betrakta som en kreditrisk, där exponeringens storlek styrs av marknads- värdet på kontraktet. I det fall det finns ett positivt värde på kontraktet betyder ett fallis- semang hos motparten en potentiell förlust för banken. Reducering av motpartsrisk Motpartsrisk förekommer från affärsdag fram till leverans och innebär att banken kan drabbas av en avvecklingskostnad om motparten inte kan fullfölja sitt åtagande. Denna risk finns i alla derivattransaktioner och i värdepappers- affärer där banken inte på förhand har säkrat betalning. Storleken på motpartsexponeringarna begränsas genom kreditlimitering i den ordina- rie kreditprocessen. Exponeringarnas storlek kan variera kraftigt med anledning av prisför- ändringar på den underliggande tillgången. För att beakta risken att exponeringen kan öka, görs vid kreditlimiteringen tillägg till värdet på den aktuella exponeringen. Exponeringarna beräknas och följs upp dagligen . Motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om så kallad close-out nettning, det vill säga kvittning av positiva och negativa värden i alla derivattransaktioner med en och samma mot- part. Nettningsavtalen kompletteras med avtal om ställande av säkerheter för nettoexpone- ringen (Credit Support Annex, CSA), vilket ytterligare reducerar kreditrisken. I huvudsak används kontanter som säkerhet för dessa transaktioner, men även statspapper förekom- mer. Till följd av den höga andelen kontanter är koncentrationsriskerna i säkerhetsmassan begränsade. Majoriteten av Handelsbankens avtal inne- håller close-out nettning och avtalen med de största exponeringarna, vilket är till finansiella institut, innehåller även CSA. Även derivat som clearas via så kallade centrala motparter ger upphov till kapitalkrav. Centrala motparter är clearinghus som går in som motpart till både köpare och säljare i olika transaktioner och som därmed övertar ansva- ret för att fullfölja parternas förpliktelser. Alla som använder en central motpart måste lämna säkerheter för alla transaktioner. I de flesta fall är riskvikten för centralt clearade derivat betydligt lägre än för andra typer av derivat. K2 forts. 101Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Marknadsrisk Riskerna härrör från pris- och volatilitetsförändringar på de finansiella marknaderna. Marknadsriskerna delas in i ränterisker, aktie kurs risker, valuta kursrisker och råvaru- prisrisker. De finansiella marknaderna har under året präglats av ett antal makroekonomiska faktorer såsom centralbankernas inflationsbekämpning och återhämtningstakten i världsekonomin. I augusti utlöste den japanska centralbankens beslut att höja policyräntan betydande volatilitet på de globala marknaderna. Volatiliteten stabili- serades kort därefter men på en högre nivå än under första halvan av 2024. Indikationer på världsekonomins hård- eller mjuklandning har tidvis orsakat högre volatilitet i marknaden. Under hösten stod utfallet av det amerikanska presidentvalet i fokus. Även det spända geo- politiska läget har bidragit till fortsatt osäkerhet. Bankens riskutnyttjande har hållits lågt under året i linje med risktoleransen och påverkan på verksamheten har således varit begränsad. I Handelsbankens verksamhet uppstår marknadsrisker i bankboken primärt till följd av ränte- och valutapositioner, som uppstår i bankens in- och utlåningsverksamhet. I de fall dessa positioner inte kan matchas perfekt upp- står marknadsrisk. Utöver kunddrivna positio- ner kan marknadsrisker därtill ha sitt ursprung från positioner som krävs för bedrivande av bankverksamhet, exempelvis Handelsbanken Treasurys likviditetsportfölj. Marknadsrisker i handelslagret uppstår primärt inom Handelsbanken Markets för att möta kunders efterfrågan på finansiella instru- ment med exponering mot ränte-, valuta-, aktie- eller råvarumarknaderna. Utöver detta kan marknadsrisker även uppstå till följd av bankens market maker-funktion. I tillägg till ovan uppstår även marknads- risker som en del av Handelsbanken Livs verksamhet. Marknadsriskerna i Handelsban- ken Liv behandlas i ett särskilt avsnitt i denna not. De upplysningar som lämnas i detta avsnitt avser således riskerna exklusive Handels banken Liv. Marknadsriskstrategi Handelsbanken har en restriktiv syn på mark- nadsrisker. Marknadsrisker i bankens affärs- verksamhet tas i all väsentlighet endast som ett led i att lösa kunders placerings- och risk- hanteringsbehov. Marknadsrisker ska begrän- sas genom att matcha kassaflöden och ränte- bindningstider, säkra öppna positioner och vidta andra riskbegränsande åtgärder. Marknadsriskerna i Handelsbanken är mot denna bakgrund mycket låga. En konsekvens av de låga marknadsriskerna är att en låg andel av bankens resultat kommer från netto- resultat av finansiella transaktioner. Organisation Handelsbankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens hantering av marknads- risker och fastställer policydokument för detta. Dessa policyer konkretiseras i riktlinjer av VD och instruktioner från CFO. Inom dessa ramar bär varje del av affärsverksamheten ansvaret för sina affärer och för att samtliga risker hanteras. Riskerna som uppstår i samband med finansiering och likviditetshantering är dock centraliserad till Handelsbanken Treasury under CFO och Handelsbanken Markets han- terar större delen av riskerna i handelslagret. Kontrollfunktionerna övervakar att verksam- heten bedrivs inom bankens risktolerans och rapporterar riskerna till styrelse och verkstäl- lande ledning. Bankens limitsystem begränsar hur stor exponeringen mot marknadsrisker får vara. Mätmetoder och limiter fastställs av styrelsen. CFO har det funktionella ansvaret för likviditet och finansiering; under CFO har Head of Handels banken Treasury ansvaret för kon- cernens likviditet och finansiering. Ansvaret omfattar att hantera koncernens ränte-, valuta- kurs- och likviditetsrisker i bankverksamheten. Limiterna för ränte-, valutakurs- och likviditets- risk fördelas av VD och CFO till Head of Handels banken Treasury, som i sin tur fördelar dessa till de affärsdrivande enheterna. Limiter för aktiekursrisk och råvaruprisrisk fördelas av CFO till Handelsbanken Markets. VD och CFO beslutar även om komplette- rande riskmått, intradagslimiter och närmare riktlinjer. De kompletterande limitmåtten syftar till att minska bankens känslighet för volatili- tetsförändringar på de finansiella marknaderna samt begränsa riskerna i specifika innehav och likviditetsrisken per valuta. Vidare begränsar de kompletterande limitmåtten riskerna ur ett löptidsperspektiv. Marknadsriskerna och utnyttjande av limiter rapporteras löpande till styrelsen, VD och CFO. Styrelsen VD CFO Handelsbanken Treasury Handelsbanken Markets Handelsbanken Finans Stadshypotek Handelsbanken plc Ecster Lokala treasury enheter Beslutandenivåer för marknads- och likviditetsrisker K2 forts. 102 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Marknadsrisker i Handels banken Marknadsriskerna mäts med flera olika metoder. De känslighetsmått som används visar vilka värdeförändringar som uppstår av fördefinie- rade förändringar i priser och volatiliteter. Vidare används även positionsrelaterade risk- mått och sannolikhetsbaserade Value at Risk- modeller (VaR). VaR För de handelslagerklassificerade portföljerna inom Handelsbanken Markets och Treasury beräknas Value at Risk (VaR). VaR är ett sanno- likhetsbaserat mått och uttrycker i kronor de förluster från riskpositioner som inte förväntas överstigas på grund av rörelser i underliggande marknader över en specificerad innehavspe- riod och en given konfidensnivå. VaR beräknas med historisk simulering och mäts för enskilda riskfaktorer, riskslag och på portföljnivå med 99% konfidensnivå och en innehavsperiod på en dag. Detta innebär att banken, i förväntan, kommer att göra en förlust som överstiger VaR- utfallet för en av 100 handelsdagar. Modellen medför att olika riskslag kan behandlas på ett enhetligt sätt, vilket möjliggör en jämförelse mellan riskslag och att dessa kan aggregeras till en total marknadsrisk. Den samlade risken i handelslagerklassificerade portföljer var vid årsskiftet 5 mkr (12). VaR redovisas löpande till styrelsen, VD och CFO. VaR-modellen använ- der historiskt observerade utfall och fångar därmed inte alla potentiella utfall, till exempel vid extrema, snabba marknadsrörelser. Beräk- ningarna kompletteras därför med stresstester där portföljerna testas mot scenarier som grundar sig på händelser på de finansiella marknaderna sedan 1994, utfallet för dessa stresstester uppgick vid årsskiftet till 61 mkr (52). Även resultaten av dessa stresstester redovisas löpande till styrelsen, VD och CFO. Value at Risk för handelslagret – Handelsbanken Markets och Treasury 1) Totalt Aktier Räntor Valuta Råvaror mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Genomsnitt 9 14 0 1 10 14 1 2 0 0 Maximum 15 22 2 5 16 23 3 7 0 0 Minimum 5 8 0 0 5 8 0 1 0 0 Årsskifte 5 12 0 0 5 13 1 1 0 0 1) Handelslagerklassificerade portföljer omgärdas av särskilda instruktioner och riktlinjer. Värsta utfall i stresstest av handelslagret – Handelsbanken Markets och Treasury mkr 2024 2023 Genomsnitt 61 51 Maximum 217 139 Minimum 16 15 Årsskifte 61 52 Ränterisk Ränterisken mäts på flera sätt inom banken. Generell ränterisk mäts dagligen och limiteras som absolutsumman av de minst gynnsamma förändringarna i verkligt värde per valuta vid momentana parallellskift uppåt eller nedåt på en procentenhet för samtliga räntor. Vid års- skiftet uppgick bankens totala generella ränte- risk till 1 274 mkr (1 069). Räntebindningstid för inlåning som saknar kontraktuell löptid fast- ställs enligt intern metod. Utgångspunkten för sådan inlåning är den uppskattade räntebind- ningstiden, där längre räntebindningstid tilläm- pas för den del som på underlag av observa- tioner kan anses vara såväl stabil som icke räntekänslig. Riskmåttet omfattar såväl mark- nadsvärderade som icke marknadsvärderade räntebärande poster och är därför inte lämpligt för att bedöma resultateffekter på balans- och resultaträkningen. Kompletterande mått och limiter fångar istället detta för respektive affärstyp. Specifik ränterisk mäts och limiteras med känsligheten för förändringar i kreditspreadar, det vill säga skillnaden mellan det aktuella innehavets ränta och räntan på en statsobliga- tion med motsvarande löptid. Denna risk upp- kommer inom Handelsbanken Markets och i Treasurys likviditetsportfölj. Risken mäts och limiteras utifrån olika ratingkategorier och beräknas som den minst gynnsamma mark- nadsvärdeförändringen vid en baspunkts för- ändring uppåt eller nedåt av samtliga kredit- spreadar. Detta görs för varje enskild motpart och utfallen absolutsummeras. Total specifik ränterisk uppgick vid årsskiftet till 5 mkr (6). Hur riskerna utvecklas vid hypotetiska för- ändringar av olika räntekurvor, så som kurv- vridning- och basisrisk, mäts och följs upp löpande. Ränterisk i handelslagret Handelslagret utgörs av Handelsbanken Markets och en handelslagerklassificerad portfölj hos Handelsbanken Treasury. Vid års- skiftet uppgick den generella ränterisken i handelslagret till 34 mkr (46) och den specifika ränterisken till 1 mkr (2). Den icke-linjära ränte- risken, exempelvis en del av risken i ränte- optioner, mäts och limiteras med fördefinierade stresscenarier som uttrycks i matriser. Det innebär att risken mäts som förändringar i underliggande marknadsräntor och volatilite- ter. För handelslagret mäts risken även med VaR och andra riskmått som kompletteras med olika stresscenarier. K2 forts. 103Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Ränterisk i övrig verksamhet Ränterisken uppstår som ett resultat av att utlåningen delvis löper med annan räntebind- ningstid än finansieringen. Ränterisk hanteras till stor del genom ränteswappar. Ränterisk uppstår även i Handelsbanken Treasurys likvi- ditetsportfölj och hanteras genom obligations- terminer och ränteswappar. Vid årsskiftet upp- gick den generella ränterisken i övrig verksam- het till 1 291 mkr (1 061) och den specifika ränterisken till 4 mkr (4) . 1) Risken för 2023 skiljer sig från tidigare rapporterat värde på grund av en metodförändring . För att uppskatta effekten av ränteförändringar på resultaträkningen mäts även räntenettorisk. Räntenettorisk mäts som den minst gynn- samma förändringen av räntenettot över en tolvmånadersperiod vid en förändring av mark- nadsräntorna med plus eller minus en procent- enhet. Denna effekt speglar de skillnader som finns i räntebindningstider och volymsamman- sättning mellan tillgångar, skulder och derivat utanför handelslagret med antagandet att balansräkningens storlek är konstant. I beräk- ningen fastställs räntebindningstid för inlåning som saknar kontraktuell löptid enligt intern metod. Detta görs på basis av historiska observationer och endast den del som är såväl stabil som inte räntekänslig justeras. Räntenettorisken uppgick vid årsskiftet till 2 141 mkr (3 808) 1) . Generell ränterisk i övrig verksamhet (förändring i verkligt värde vid värsta utfallet av parallellskift av samtliga räntor med en procentenhet) mkr 2024 2023 1) SEK 670 392 EUR 124 285 NOK 94 12 USD 161 290 GBP 236 68 Övriga valutor 6 13 Summa 1 291 1 061 1) Från och med 2024 ingår DKK under Övriga valutor. Av denna anledning skiljer sig siffran för Övriga valutor 2023 . Räntebindningstider för tillgångar och skulder 2024 Tabellen visar räntebindningstiden för ränterelaterade tillgångar och skulder per 2024-12-31. Upp till mkr 3 månader 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år Över 5 år Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 542 556 542 556 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 147 668 2 424 930 62 898 6 195 220 115 Utlåning till kreditinstitut 18 921 1 1 18 923 Utlåning till allmänheten 1 638 434 104 460 146 645 426 091 56 456 2 372 086 Övriga tillgångar 385 493 385 493 Summa tillgångar 2 733 071 106 886 147 575 488 989 62 651 3 539 173 Skulder till kreditinstitut 53 893 28 596 1 110 659 270 84 528 In- och upplåning från allmänheten 1 099 711 64 466 57 425 91 305 7 573 1 320 481 Emitterade värdepapper 459 018 157 583 222 691 662 642 85 146 1 587 081 Övriga skulder 547 083 547 083 Summa skulder 2 159 706 250 645 281 226 754 606 92 989 3 539 173 Poster utanför balansräkningen -380 326 3 823 26 343 355 666 35 859 41 366 Räntebindningstider för tillgångar och skulder 2023 Upp till mkr 3 månader 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år Över 5 år Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 508 326 508 326 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 182 277 1 011 1 609 58 374 5 944 249 215 Utlåning till kreditinstitut 19 297 19 297 Utlåning till allmänheten 1 623 097 110 023 165 208 474 768 61 121 2 434 217 Övriga tillgångar 326 737 326 737 Summa tillgångar 2 659 735 111 034 166 817 533 141 67 064 3 537 792 Skulder till kreditinstitut 83 062 3 416 3 125 326 1 195 91 124 In- och upplåning från allmänheten 1 072 730 65 816 38 907 172 535 49 1 350 037 Emitterade värdepapper 439 292 182 444 224 314 615 376 105 173 1 566 599 Övriga skulder 530 033 530 033 Summa skulder 2 125 116 251 676 266 346 788 237 106 416 3 537 792 Poster utanför balansräkningen -347 183 17 665 48 978 260 653 54 713 34 827 Tillgångar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning respektive Skulder som innehas för försäljning, se not K14 . K2 forts. 104 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Aktiekursrisk Bankens aktiekursrisk uppstår främst i Handels banken Markets genom kundhandel och i bankens egna aktieinnehav. Risken mäts som marknadsvärdeföränd- ringen i bankens totala aktiepositioner vid momentan förändring i aktiepriser och vola- tiliteter med +/-10% respektive +/-25%. Vid årsskiftet uppgick det värsta utfallet av denna risk till 66 mkr (40). Den största exponeringen i aktier kommer från den brittiska marknaden. Aktiekursrisk i handelslagret Aktiekursrisken i Handelsbanken Markets upp- kommer vid kundgenererade affärer. Handels- banken har market maker-åtaganden i värde- papper, aktiederivat och börshandlade fonder. Aktiekursrisk uppkommer primärt genom dessa åtaganden. Banken limiterar och mäter aktiekursrisken i Handelsbanken Markets med matriser. För- delen med metoden är att den fångar upp aktie- kursrisken inklusive den icke-linjära risken på ett ändamålsenligt sätt. Såväl VaR som andra riskmått och stresscenarier används som kom- plement i mätningen av aktiekursrisken. Vid års- skiftet uppgick VaR för aktiekursrisk i handels- lagret till 0 mkr (0). Aktiekursrisk utanför handelslagret Koncernens aktieinnehav utanför handelslagret utgörs bland annat av Nivå 3-aktier som i huvudsak består av olika typer av bankgemen- sam verksamhet med anknytning till bankens affär. Innehaven är klassificerade som verkligt värde via övrigt totalresultat och värderas till verkligt värde i balansräkningen. Värdering sker som regel till bankens andel av substans- värdet i bolaget, alternativt till det pris den senaste transaktionen genomfördes. Aktie- kursrisken är låg. Aktiekursrisk Förändring i aktiepris Förändring i volatilitet 2024 2023 mkr -25% 0% 25% -25% 0% 25% 10% 70 69 67 55 58 60 -10% -66 -64 -62 -40 -37 -35 Aktieexponeringar utanför handelslagret mkr 2024 2023 Innehav klassificerade som verkligt värde via övrigt totalresultat 804 601 varav Nivå 1 och 2 642 445 varav Nivå 3 162 156 Innehav klassificerade som verkligt värde via övrigt totalresultat 804 601 varav näringsbetingade 271 256 varav övrigt innehav 533 345 Verkligt värdereserv vid årets ingång 273 221 Orealiserad marknadsvärdeförändring under året för kvarvarande samt nya innehav 170 52 Realiserat till följd av försäljningar och avvecklingar under perioden -3 0 Verkligt värdereserv vid årets utgång 440 273 Inbegripet i supplementärt kapital 0 0 K2 forts. 105Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Råvaruprisrisk Handeln med råvaror bedrivs uteslutande inom Handelsbanken Markets. Exponering i råvaru- relaterade instrument uppkommer endast till följd av kunddriven handel på de internationella råvarumarknaderna. Råvaruprisrisk, såväl linjär som icke-linjär, mäts som absolutsumman av risken för alla råvaror där banken har expone- ring. Råvaruprisrisken var vid årsskiftet 1 mkr (0), mätt som den maximala förlusten vid pris- förändringar upp till 20% i underliggande råva- ror och volatilitetsförändringar upp till 35%. Vid årsskiftet uppgick VaR för råvaruprisrisk till 0 mkr (0). Övriga marknadsrisker Marknadsrisk uppkommer även inom bankens pensionssystem (pensionsrisk). Risken består av risken för värdeförändringar på pensions- tillgångarna som tryggar bankens pensions- åtaganden, samt av förändringar i diskonte- ringsräntor som påverkar nuvärdet av pensions- åtaganden. Värdering till verkligt värde Affärsverksamheten ansvarar för att värde- ringen av finansiella instrument är korrekt och Handelsbanken Risk Control ansvarar för att värderingarna valideras. Valideringsansvaret inbegriper att tillse kontroll av marknadsdata som används till värderingen och se till att denna kontroll sker oberoende av risktagarna. Källor för marknadsdata är oberoende från affärsverksamheten. I de fall där marknadsdata erhållits från affärsverksamheten sker dokumen- terade kontroller av rimlighet och mot externa källor. Verifiering av marknadspriser och mark- nadsdata till modeller ska ske åtminstone varje månad men sker i all väsentlighet även dag ligen. Värderingsmodeller valideras av Handelsbanken Risk Control som är obero- ende av den som utvecklat modellen. Värde- ringskommittén, vars syfte är att samordna värderingsfrågor i Handels bankenkoncernen, fyller en viktig funktion för att säkerställa, och verka för, att värderingen är korrekt och följer gällande marknadspraxis. Värderingen av finansiella instrument som värderas till verkligt värde sker enligt IFRS 13. Se not K42 för närmare information om de till- gångar och skulder som värderas till verkligt värde samt för ytterligare information om ban- kens värderingsprocess. Försiktig värdering I enlighet med värderingsreglerna i kapitaltäck- ningsregelverket, gör Handelsbanken kvartals- vis en justering av kapitalbasen avseende osäker heten i värderingen av positioner värde- rade till verkligt värde. Justeringen syftar till att bedöma vad kapitalbasen minst är värd för banken med 90% säkerhet vid en försäljning eller stängning av positionerna. Justeringen beräknas som skillnaden mellan en försiktig värdering och det redovisade värdet som är det mest sannolika värdet. Justeringen base- ras på bedömningar om bland annat osäkerhet i marknadsdata, koncentrerade positioner och modellrisker. K2 forts. Valutakursrisk Då banken har utlåning i flera olika valutor, uppkommer en valutaexponering av strukturell natur då koncernens räkenskaper är uttryckta i svenska kronor. Denna strukturella risk hante- ras genom en avvägning mellan att antingen reducera valutakursförändringars påverkan på kapitalrelationerna eller eget kapital. Styrelsen har fastställt den maximala påverkan på eget kapital som den strukturella valutapositionen får ge upphov till i säkringen av kärnprimär- kapitalrelationen, samt begränsat maximal tillåten position och känslighet i kärnprimär- kapitalrelationen till följd av valutakursrörelser . De övriga valutakursförändringar som påverkar bankens egna kapital framgår av tabellen För- ändring i eget kapital Koncernen på sidan 65. Bankens direkta valutakursexponering upp- står till följd av kunddriven intradaghandel på de internationella valutamarknaderna. Handeln bedrivs inom Handelsbanken Markets. För denna valutakursrisk har styrelsen, VD och CFO fastställt VaR-limiter. En viss valutaexponering uppstår även i den vanliga bankverksamheten som ett led i hante- ring av kundflöden och inom finansierings- verksamheten i Handelsbanken Treasury. För dessa risker har styrelsen, VD och CFO fast- ställt positionslimiter. Vid årsskiftet uppgick den aggregerade nettopositionen till 162 mkr (337), exklusive strukturella valutapositioner. Denna valutakursrisk är inte beroende av trend- utvecklingen av en enskild valuta eller grupp av valutor, då positionerna är mycket korta och uppkommer i hanteringen av kunddrivna flöden. Den samlade valutakursrisken i övrig verksamhet var 12 mkr (20), mätt som en påverkan på bankens redovisade resultat vid en momentan förändring av den svenska kronan med 5% . Valutakänslighet i övrig verksamhet (Värsta utfall +/-5% förändring av SEK mot respektive valuta) mkr 2024 2023 1) EUR 8 18 NOK 3 2 USD 0 2 GBP 3 2 Övriga valutor 3 4 1) Risken för 2023 skiljer sig från tidigare rapporterat värde på grund av en metodförändring. 106 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Finansiering och likviditetsrisk Risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster. Finansieringsstrategi Handelsbanken har låg tolerans för likviditets- risker, såväl totalt sett såsom i enskilda valutor. Ambitionen är att ha god tillgång till likviditet, låg resultatvariation och stor kapacitet att även i svåra tider kunna tillgodose kundernas finan- sieringsbehov. Det sker genom att upprätthålla god matchning av ingående och utgående kassaflöden över tid i alla för banken väsent- liga valutor och genom att upprätthålla stora likviditetsreserver av god kvalitet. Banken mini- merar på det sättet de ekonomiska riskerna i finansieringen och kan därmed upprätthålla stabil och långsiktig finansiering till de affärs- drivande enheterna. Banken eftersträvar en balanserad använd- ning av inlånings- och marknadsfinansiering. Vidare eftersträvas en bredd i finansieringspro- grammen och deras användning. Därigenom säkerställs att banken kan bedriva sin kärn- verksamhet intakt under en lång period även om de finansiella marknaderna skulle ha omfattande störningar. Resultatet av detta arbete är en väl matchad balansräkning där illikvida tillgångar finansieras med stabil finansiering. De illikvida tillgångarna utgörs av krediter till hushåll och företag. Dessa krediter utgör bankens kärnverksamhet. Den långsiktiga stabila finansieringen av dessa till- gångar utgörs av säkerställda obligationer emitterade av Stadshypotek, seniora obligatio- ner emitterade av Handelsbanken, inlåning från hushåll och viss inlåning från företag, efter- ställda skulder och eget kapital. En balansräkning är en ögonblicksbild av tillgångar och skulder. För att säkerställa ban- kens åtaganden gentemot kunder och investe- rare är det viktigt med ett framåtblickande perspektiv i finansierings- och likviditetsrisk- hanteringen. Balansräkningen är därför struk- turerad så att den reala ekonomins aktörer i form av företag och hushåll och deras behov av krediter kan understödjas även under en långvarig stress på de finansiella marknaderna. De kortfristiga skulderna täcks med god mar- ginal av de kortfristiga tillgångarna. I figur Balansräkningens sammansättning ur ett löp- tidsperspektiv beskrivs balansräkningen i ett stressat scenario där 20% av inlåningen antas försvinna inom ett år och all tillgång till ny mark- nadsfinansiering försvinner. Trots stressen beräknas korta tillgångar vid årets slut väsent- ligt överstiga korta skulder. Effekten av en långvarig kris skulle bli en krympt balansräk- ning med bibehållen kärnverksamhet där volymen korta tillgångar successivt används för att återbetala förfallande korta skulder. Skulle en kris bli än mer allvarlig finns det likvi- ditetsskapande åtgärder förberedda för att stödja verksamheten ytterligare. Marknadens förtroende för Handelsbanken är högt och marknaden bedömer att Handels- bankens kreditrisk är låg. Banken särskiljer sig som en av världens stabilaste banker, vilket återspeglas i att ingen annan privatägd bank i världen har en högre sammanvägd kreditrating från de ledande ratinginstituten. Det höga för- troendet återspeglas även av att banken har haft fortsatt tillgång till samtliga av banken önskade finansieringsmarknader till rimliga vill- kor jämfört med bankens konkurrenter. Ett viktigt inslag i finansieringsstrategin är att ha en god spridning mellan olika typer av finansieringskällor i olika marknader, valutor och typer av upplåningsinstrument. På så vis reduceras betydelsen av enskilda marknader eller finansieringskällor. Merparten av den långfristiga marknadsfinansieringen utgörs av emissioner av säkerställda obligationer genom Stadshypotek. Denna finansiering görs i såväl svenska som norska kronor som i euro. Banken har en geografiskt väldiversifierad lång fristig senior utlandsfinansiering och har under året emitterat betydande volymer av obligationer i amerikanska dollar och euro. De viktigaste finansieringskällorna är inlåning från hushåll och företag samt säkerställda och seniora obligationer. Den korta finansieringen utgörs primärt av inlåning från finansiella företag och Balansräkningens sammansättning ur ett löptidsperspektiv, mdkr 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 Kortfristiga tillgångar, 1 433 mdkr Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Obligationer och övriga likvida värdepapper inklusive derivat Utlåning till banker < 1 år Återbetalda och amorterade lån inom 1 år 1) Utlåning till allmänhet 1–5 år Utlåning till allmänhet > 5 år Övriga tillgångar Kortfristiga skulder, 1 107 mdkr Skulder till banker < 1 år Emitterade säkerställda obligationer < 1 år Övriga emitterade värdepapper < 1 år Inlåningsstress: 20% av inlåning försvinner Övriga skulder < 1 år inklusive derivat Emitterade värdepapper > 1 år Återstående inlåning efter inlåningsstress Övriga skulder Eget kapital Tillgångar Skulder 1) Enligt amorteringsplaner, kontraktuella förfall och ytterligare återbetalningar av lån enligt prognos. K2 forts. 107Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K2 forts. institutioner samt emissioner av bankcertifikat (CP) och inlåningsbevis (CD). Handels banken Treasury förfogar över ett antal olika finansie- ringsprogram för marknadsfinansiering. Under dessa program emitteras obligationer, inlå- ningsbevis och bankcertifikat såväl i bankens namn som för Stadshypotek och Handelsban- ken plc. Finansieringsprogrammen säkerställer en väl diversifierad tillgång till finansiering med avseende på olika valutor, antal investerare, skuldtyper och geografisk spridning. Organisation Handelsbanken har en decentraliserad affärs- modell, men all finansiering och likviditetshan- tering i koncernen är centraliserad till Handels- banken Treasury. Inget kontor, län, distrikt eller landsorganisation tillåts ta likviditetsrisk. Finansierings- och likviditetshanteringen styrs av policyer fastställda av styrelsen som också beslutar om limiter. Dessa policyer konkretise- ras i instruktioner från CFO. Instruktionerna fastställer bland annat limiter, finansieringens sammansättning och riktvärden i samband med störningar på finansieringsmarknaderna. Vidare kanaliseras alla likviditetslimiter ut i verksamheten via Handelsbanken Treasury. Handelsbanken Treasury ansvarar också för bankens likviditetsreserv, inklusive de panter som måste hållas i olika betalnings- och clea- ringsystem och övervakar likviditetsflödena under dagen för att säkerställa att banken har tillräckligt med säkerheter i betalningssyste- men för att fullfölja bankens betalningsför- pliktelser. Storleken på panter i clearingsystemen sätts utifrån den omfattning som banken bedömer behövs för bankens åtagande både vid nor- mala och vid stressade förhållanden. Vid för- ändringar av dessa förhållanden justeras stor- leken av panter och likviditet, och vid kris- situationer kan också panter omfördelas och likviditetsreserven utnyttjas. Verksamheten säkerställer också marginalkrav från centrala och bilaterala motparter avseende derivat- exponeringar. Banken säkerställer likviditeten på bankens centralbanks- och nostrokonton för förväntade betalnings- och avvecklings- åtaganden genom aktiv likviditetsplanering och övervakning i samtliga valutor . Marknadsfinansiering – samman sättning Handelsbanken har under året emitterat totalt 157 mdkr (227) i långfristig marknadsfinansie- ring fördelat över bankens viktigaste finansie- ringsvalutor. En viktig komponent i den lång- fristiga marknadsfinansieringen är emissioner av säkerställda obligationer. Valutafördelningen över den utestående stocken visas i tabell Marknadsfinansiering säkerställda obligationer per valuta. Kortfristig upplåning sker företrä- desvis genom emissioner av bankcertifikat och inlåningsbevis i Europa och USA. Denna upp- låning kompletteras av tidsbestämd inlåning från stora företag, finansiella såväl som icke- finansiella. I anslutning till finansieringsverk- samheten har banken fortsatt att möta investe- rare i samma omfattning som tidigare, upp- daterat upplåningsprogram och även i övrigt bibehållit förutsättningarna för en obligations- upplåning på relevanta globala upplånings- marknader. Detta har möjliggjort att finansie- ringsverksamheten kunnat genomföras som normalt under året. Långfristig marknadsfinansiering – förfallostruktur Avser emitterade värdepapper per 2024-12-31 med en långfristig 1) ursprunglig löptid mdkr 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 >2032 Säkerställda obligationer 100 114 178 134 112 39 2 3 Seniora obligationer 31 44 49 37 9 0 1 0 Seniora icke-prioriterade obligationer (SNP) 0 20 6 11 11 11 9 10 Efterställda skulder 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga 3 0 0 0 0 0 0 0 1) Långfristig löptid motsvarar en löptid lika med eller överstigande ett år och en månad. Kortfristig marknadsfinansiering per valuta 2024 Avser fördelningen av valutor 2024-12-31 för emitterade värde papper med en kortfristig 2) ursprunglig löptid. mdkr Procent Belopp SEK 0 0 EUR 32 202 USD 62 383 Övriga 6 35 2) Kortfristig löptid motsvarar en löptid understigande ett år och en månad. Långfristig marknadsfinansiering per instrument 2024 Avser fördelning per instrument 2024-12-31 för emitterade värde papper med en långfristig 4) ursprunglig löptid. mdkr Procent Belopp Säkerställda obligationer 73 683 Seniora obligationer 18 170 Seniora ickeprioriterade obligationer 9 78 Övriga 0 3 4) Långfristig löptid motsvarar en löptid lika med eller överstigande ett år och en månad. Marknadsfinansiering säkerställda obligationer per valuta 2024 Avser fördelningen av valutor 2024-12-31 för emitterade säkerställda obligationer. mdkr Procent Belopp SEK 82 561 EUR 14 94 Övriga 4 28 Långfristig marknadsfinansiering per valuta 2024 Avser fördelningen av valutor 2024-12-31 för emitterade värde papper med en långfristig 3) ursprunglig löptid. mdkr Procent Belopp SEK 60 561 EUR 27 249 USD 8 74 Övriga 5 50 3) Långfristig löptid motsvarar en löptid lika med eller överstigande ett år och en månad. 108 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Pantsatta tillgångar och säkerhetspooler Ytterligare ett viktigt led i Handelsbankens likviditetshantering är att hålla betydande voly- mer av outnyttjade säkerheter som kan använ- das vid störningar på finansmarknaderna. En förutsättning för att kunna ställa mer säker- heter är att banken förfogar över outnyttjade säkerheter i utgångsläget. Banken upprätt- håller därför betydande volymer av icke-pant- satta tillgångar som skulle kunna användas som säkerhet vid emission av säkerställda obligationer och likvida värdepapper med mycket hög kreditvärdighet. Banken är restriktiv med att ingå avtal, till exempel CSA-avtal, som stipulerar att banken under vissa kriterier kan tvingas att ställa säker heter till en motpart. Sådana avtal ingås generellt enbart med kreditinstitut. Ställda kontantsäkerheter enligt CSA-avtal för ute- stående derivat uppgick till 4 800 mkr (18 705). För mer information om bankens intecknade tillgångar, se tabell Assets pledged i Handels- bankens Fact Book. Utöver att säkerställa bankens likviditet bidrar det restriktiva arbets- sättet till att begränsa i vilken utsträckning bankens seniora långivare blir efterställda de långivare som investerar i säker ställda obliga- tioner, så kallad subordinering. För att bedöma graden av subordinering mellan investerare av icke-säkerställd finansie- ring och säkerställd finansiering är det volymen och kreditkvaliteten på de icke-pantsatta till- gångarna som är relevant. Handelsbankens restriktiva syn på risktagande gör att de icke- pantsatta tillgångarna har en hög kvalitet. Eftersom Handelsbanken vill ha en balanserad användning av säkerställda och seniora obli- gationer finns en betydande volym hypoteks- lån som inte är pantsatta. Tabell Tillgångar som ej är intecknade/ pantsatta visar att volymen icke-pantsatta till- gångar för Handelsbanken utgör 252% (261) av den utestående volymen icke-säkerställd upplåning. Den helt dominerande delen av de pantsatta tillgångarna utgörs av Stadshypoteks cover pooler, vilka består av hypotekslån som ställs som säkerhet för utestående säkerställda obli- gationer. Dessutom har banken ett frivilligt så kallat OC (over-collateralisation), det vill säga extra tillgångar utöver de som behövs för att täcka de emitterade obligationerna och utöver de 2% som lagstiftningen kräver, på 8% som ingår i poolen. Dessa extra tillgångar finns i poolen i händelse av att värdet på hypoteks- lånen skulle sjunka till en sådan nivå att ytter- ligare tillgångar behövs för att matcha volymen utestående obligationer. Vid en bedömning av risken för att ytterligare tillgångar blir nödvändiga att skjuta till, är belå- ningsgraden på hypotekslånen i cover poolen central. Ju lägre belåningsgrad, desto mindre risk för att ytterligare hypotekslån krävs i poolen vid prisfall på fastighetsmarknaden. Handels- bankens genomsnittliga volymviktade belå- ningsgrad, LTV-max, uppgick i den svenska poolen till 54,3% (54,0) och i den norska poolen till 58,5% (58,4). Detta visar att banken klarar betydande prisfall på underliggande fastighets- tillgångar innan ytterligare hypotekslån måste tillföras poolerna. De tillgångar som banken valt att hålla utanför cover poolerna återfinns i tabell Tillgångar som ej är intecknade/pant- satta och kan användas för emissioner av säkerställda obligationer om så skulle vara nödvändigt. Tillgångar som ej är intecknade/pantsatta 2024 2023 Ackumulerad andel Ackumulerad andel av icke säkerställd av icke säkerställd mdkr IPT (NEA) 1) upplåning, % 2) IPT (NEA) upplåning, % Kontanter samt behållning hos centralbanken 538 57 505 55 Likvida obligationer i likviditetsportföljen 3) 239 82 258 83 Utlåning till hushåll inkl derivat 439 466 varav hypotekslån 302 114 325 118 varav utlåning med säkerhet i fastighet 2 114 2 118 varav övrig hushållsutlåning 135 128 139 133 Utlåning till företag inkl derivat 1 166 1 168 varav hypotekslån 493 180 455 182 varav utlåning till bostadsrättsföreningar exkl hypotekslån 64 187 83 191 varav utlåning till fastighetsbolag exkl hypotekslån – riskklass 1–3 256 214 250 219 – riskklass 4–5 190 234 192 239 – varav riskklass > 5 10 235 16 241 varav övrig företagsutlåning – riskklass 1–3 95 245 100 252 – riskklass 4–5 49 250 61 259 – riskklass > 5 9 251 11 260 Utlåning till kreditinstitut inkl derivat 3 5 – riskklass 1–3 2 252 4 260 – riskklass > 3 1 252 1 260 Övrig utlåning 0 252 5 261 Övriga tillgångar 0 252 0 261 Summa 2 385 252 2 407 261 Pantsatta tillgångar utan underliggande skuld 4) 69 70 Pantsatta tillgångar med underliggande skuld 1 085 1 062 Summa tillgångar, koncernen 3 539 3 538 1) IPT: Icke-intecknade/pantsatta tillgångar. NEA: Non encumbered assets. 2) Emitterad kort och lång icke-säkerställd upplåning samt skulder till kreditinstitut. 3) Avser i centralbank pantsättningsbart värde. 4) Överpantsättning i Cover pool (OC) och medel avsatta för Operational Continuity in Resolution krav i UK (from 2021) . K2 forts. 109Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Cover pool-data Sverige Norge mkr 2024 2023 2024 2023 Stadshypotek summa utlåning, allmänheten 1 407 203 1 394 877 146 185 125 975 Tillgängliga tillgångar för cover pool 1 298 858 1 281 717 137 562 117 137 Ianspråktagna tillgångar i cover pool 671 531 692 099 78 979 73 414 Fyllnadssäkerheter, spärrat konto 500 300 500 120 Max-belåningsgrad %, vägt genomsnitt enligt ASCB:s definition 1) 54,32 54,02 58,55 58,43 Belåningsgrad, fördelning 0–10% 22,0 22,6 21,6 21,5 10–20% 20,0 19,9 19,4 19,4 20–30% 17,5 17,2 17,0 16,9 30–40% 14,7 14,4 14,4 14,3 40–50% 11,3 11,2 11,6 11,6 50–60% 7,8 7,9 8,5 8,7 60–70% 5,0 5,1 5,6 5,7 70–75% 1,6 1,7 1,9 1,9 Lånestorlek, vägt genomsnitt, kronor 809 200 820 600 3 035 345 2 822 572 Lånelivslängd, vägt genomsnitt, antal månader 2) 80,0 76,0 26,0 29,0 Räntebindningstider, fördelning Rörlig ränta, % 61,1 51,2 91,9 95,0 Bunden ränta, % 38,9 48,8 8,1 5,0 1) Association of Swedish Covered Bond issuers. 2) Beräknat från lånets beviljandedatum . Likviditetsrisk Banken hanterar en stor mängd in- och utgå- ende kassaflöden i sin verksamhet. För att begränsa risken i likviditetshanteringen har banken ett robust risktoleransramverk med både limiter och kvalitativt uttryckta mål för likviditetsrisk. Handelsbanken Risk Control ansvarar för riskmätningen och rapporterar riskutnyttjandet dagligen till VD och CFO samt löpande till styrelsen. Likviditetsplaneringen bygger på en analys av kassaflöden för respektive valuta. Generellt gäller att exponeringen tillåts vara större i valu- tor med hög likviditet än i valutor där likvidite- ten är låg. Finansieringsstrategin bygger på att illikvida tillgångar finansieras stabilt och lång- siktigt och att en positiv likviditetsposition (kassaflöden tillsammans med likvida till- gångar) ska upprätthållas även under stres- sade förhållanden. Styrningen av bankens likviditetssituation baseras därför på stresstester vilka utförs på såväl aggregerad nivå som enskilt i de för banken väsentliga valutorna. Stresstesterna säkerställer att banken har tillräcklig likviditet i både det korta och långa perspektivet givet olika stressade scenarier och likviditetsska- pande åtgärder. Stresstesterna utförs med såväl marknadsvid som idiosynkratisk stress på en daglig basis. De kompletteras även med scenarioanalyser som tar kraftiga bostadsprisfall i beaktande. I stresstesterna antas att banken inte har tillgång till mark- nadsfinansiering samtidigt som delar av inlå- ningen från hushåll och företag successivt försvinner under den första månaden. Vidare antas att banken fortsätter att bedriva sin kärnverksamhet genom att utlåningen till hus- håll och företag förlängs vid förfall och att kunderna delvis nyttjar utställda löften och kreditfaciliteter. Stresstesterna utgår från att likviditetsreser- vens kassatillgångar används och att värde- papper omedelbart kan ge likviditet genom belåning, i första hand via marknaden och som sista utväg i centralbanker. Därutöver kan banken skapa likviditet genom att nyttja emissionsutrymme av säker- ställda obligationer samt aktivera övriga likvidi- tetsskapande åtgärder för att successivt ge likviditet till banken. Volymen och kvaliteten på outnyttjade säkerheter ska vara sådan att de vid en krissituation kan ge banken den likvi- ditet som är nödvändig. Under dessa förutsätt- ningar är banken likvid i mer än tre år. Banken har således en stor motståndskraft mot omfat- tande och långvarig stress. I tabellerna Förfalloanalys för finansiella till- gångar och skulder redovisas icke diskonte- rade kassaflöden för de kontrakterade betal- ningsåtaganden inklusive ränteflöden som ska erläggas senast inom de angivna tidsinterval- len. I tabellen redovisas innehav i obligationer och andra räntebärande värdepapper i det tidsintervall i vilket de kan omsättas till likviditet vid en eventuell belåning eller försäljning. Vidare redovisas tillgångar, skulder och ränte- flöden som förfaller i de tidsintervall som mot - 300 600 900 1 200 2025-01-01 2025-01-17 2025-02-04 2025-02-19 2025-03-06 2025-03-24 2025-05-13 2025-11-30 2026-11-28 Stresstest av likviditeten inklusive likviditetsskapande åtgärder – ackumulerad likviditetsposition mdkr K2 forts. 110 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt svarar kontraktsenliga förfallodatum. Finan- siella garantier, lånelöften och outnyttjade räkningskrediter redovisas i sin helhet i tids- intervallet upp till 30 dagar. Totalt utestående belopp för dessa åtaganden representerar inte nödvändigtvis framtida finansieringsbehov. För derivatinstrument redovisas kassaflöden netto, med tillägg av bruttoflöden, i den separata tabellen Derivat. Likviditetstäckningskvoten LCR (Liquidity Coverage Ratio) uttrycker kvoten mellan bankens likviditets buffert och nettokassaflöden i ett mycket stressat scenario under en 30- dagarsperiod. Kravet gäller på aggregerad nivå och kvoten ska uppgå till minst 100%. Finans- inspektionen ställer även krav på LCR i en- skilda valutor inom ramen för översyn och ut- värderingsprocessen i Pelare 2. Vid årsskiftet uppgick koncernens aggregerade LCR till 207% (210), vilket visar att banken har stor motståndskraft mot kortsiktiga störningar på finansierings marknaden. Minimikravet för det strukturella likviditets- måttet NSFR (Net Stable Funding Ratio), rela- tionen mellan tillgänglig stabil finansiering och behovet av stabil finansiering, innebär att banken ska ha tillräcklig stabil finansiering för att täcka sina finansieringsbehov över en längre tidsperiod, under både normala och stressade förhållanden. Minimikravet gäller på aggregerad nivå och kvoten ska uppgå till minst 100%. Vid utgången av 2024 uppgick NSFR till 124% (120) på koncernnivå. Prissättning av likviditetsrisk En viktig del av likviditetsriskhanteringen är att inlåning och utlåning internt prissätts med hänsyn till de likviditetsrisker de ger upphov till. När banken tillhandahåller ett lån med lång löptid skapas ett behov av att införskaffa ytter- ligare långfristig finansiering, vilket normalt är dyrare än kortfristig finansiering. Detta är till följd av att investeraren som köper bankens långfristiga obligationer normalt kräver en högre kompensation för löptiden. Detta beak- tas i bankens interna prissättning vilket sker genom det pris som interna enheter i banken får betala för den finansiering de erhåller från Handelsbanken Treasury. Den interna prissätt- ningen är viktig för att skapa rätt incitament och undvika att ett osunt risktagande uppstår. Banken har under lång tid arbetat med löptids- baserade internräntor som säkerställer att priset på kontraktsnivå tar höjd för den finan- sieringskostnad och likviditetsrisk avtalet gett upphov till. Liquidity coverage ratio (LCR) – delkomponenter mkr 2024 2023 Högkvalitativa likviditetstillgångar 772 623 758 587 Kassautflöden 419 464 424 831 Inlåning från allmänheten och småföretag 59 319 55 996 Osäkrad kapitalmarknadsfinansiering 278 914 255 923 Säkrad kapitalmarknadsfinansiering 2 452 4 266 Övriga kassautflöden 78 779 108 646 Kassainflöden 45 871 63 449 Inflöden från fullt presterande exponeringar 33 911 40 108 Övriga kassainflöden 11 960 23 341 Liquidity coverage ratio (LCR), % 207 210 Delkomponenterna definieras i enlighet med Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61. Net stable funding ratio (NSFR) – delkomponenter mkr 2024 2023 Tillgänglig stabil finansiering 2 143 849 2 101 503 Kapitalposter och kapitalinstrument 219 139 208 436 Inlåning från allmänheten 708 715 709 447 Kapitalmarknadsfinansiering 1 212 274 1 179 688 Övriga skulder 3 722 3 931 Behov av stabil finansiering 1 734 333 1 758 065 Summa av högkvalitativa likvida tillgångar 7 019 6 063 Tillgångar som är intecknade för en återstående löptid på ett år eller mer i en säkerhetsmassa 499 810 487 444 Icke nödlidande lån och värdepapper 1 136 619 1 178 603 Övriga tillgångar 68 494 63 915 Poster utanför balansräkningen 22 391 22 040 Net stable funding ratio (NSFR), % 124 120 K2 forts. 111Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 För inlåningsvolymer avser kolumn ”Ospecificerad löptid” inlåning som är betalbar på anfordran. Tabellen innehåller ränteflöden vilket innebär att balansraderna inte är avstämningsbara mot koncernens balansräkning. Löptidstabeller utan ränteflöden inklusive löptidstabeller i valuta återfinns i Fact Book på handelsbanken.com/irsv. Förfalloanalys för finansiella tillgångar och skulder 2024 Upp till 31 dagar– 6–12 Ospecificerad mkr 30 dagar 6 månader månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år löptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 542 808 542 808 Belåningsbara statsskuldförbindelser 1) 172 606 172 606 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2) 47 508 47 508 Utlåning till kreditinstitut 16 704 163 161 588 793 865 19 274 varav omvända repor 11 291 11 291 Utlåning till allmänheten 76 230 327 674 238 805 299 417 462 128 1 293 888 2 698 142 varav omvända repor 17 995 17 995 Övrigt 20 056 365 437 385 493 varav aktier och andelar 14 746 14 746 varav fordringar på fondlikvider 5 310 5 310 Summa tillgångar 875 911 327 837 238 966 300 005 462 921 1 294 754 365 437 3 865 831 Skulder till kreditinstitut 38 239 33 459 1 462 120 904 349 11 192 85 726 varav repor varav inlåning från centralbanker 12 943 247 13 190 In- och upplåning från allmänheten 88 382 163 368 8 871 2 064 1 203 179 1 059 731 1 323 798 varav repor Emitterade värdepapper 3) 91 156 383 727 303 623 194 999 578 061 78 764 1 630 331 varav säkerställda obligationer 377 13 204 100 840 126 656 449 922 45 219 736 218 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig löptid understigande ett år 41 693 172 414 56 211 270 318 varav företagscertifikat (CP:s) med ursprunglig löptid understigande ett år 48 020 158 976 142 232 349 227 varav bankcertifikat (CD:s) och företagscertifikat (CP:s) med ursprunglig löptid överstigande ett år 2 876 718 3 594 varav Senior Non-preferred-obligationer 918 729 20 937 31 425 32 600 86 609 varav seniora obligationer och övriga värdepapper med ursprunglig löptid över ett år 429 32 818 2 327 47 990 99 678 1 120 184 363 Efterställda skulder 849 799 1 647 29 918 11 707 44 920 Övrigt 4 039 219 329 626 1 258 572 540 040 547 083 varav korta positioner 1 007 1 007 varav fondlikvidskulder 2 865 2 865 Summa skulder 221 816 581 622 315 084 199 456 611 345 91 571 1 610 963 3 631 858 Poster utanför balansräkningen Finansiella garantier och ej utnyttjade lånelöften 442 514 Derivat 2024 Upp till 31 dagar– 6–12 mkr 30 dagar 6 månader månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år Summa Summa derivat inflöde 234 647 488 324 107 772 155 359 253 407 82 081 1 321 590 Summa derivat utflöde 232 617 477 157 106 862 147 381 242 625 75 086 1 281 728 Netto 2 030 11 167 910 7 978 10 782 6 995 39 862 K2 forts. 112 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Förfalloanalys för finansiella tillgångar och skulder 2023 mkr Upp till 31 dagar– 6–12 Ospecificerad 30 dagar 6 månader månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år löptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 508 710 508 710 Belåningsbara statsskuldförbindelser 1) 199 274 199 274 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2) 50 435 50 435 Utlåning till kreditinstitut 17 401 521 788 1 304 3 129 2 306 25 448 varav omvända repor 9 623 9 623 Utlåning till allmänheten 92 630 327 172 258 418 279 380 465 330 1 227 112 2 650 042 varav omvända repor 17 404 17 404 Övrigt 17 847 308 890 326 737 varav aktier och andelar 12 218 12 218 varav fordringar på fondlikvider 5 629 5 629 Summa tillgångar 886 297 327 693 259 207 280 683 468 458 1 229 417 308 890 3 760 646 Skulder till kreditinstitut 39 546 35 766 1 783 703 381 1 001 13 115 92 295 varav repor varav inlåning från centralbanker 11 741 20 288 32 029 In- och upplåning från allmänheten 72 616 188 060 33 509 4 994 1 623 157 1 049 740 1 350 699 varav repor Emitterade värdepapper 3) 73 317 437 143 271 904 145 936 569 336 94 931 1 592 568 varav säkerställda obligationer 336 54 466 76 896 104 626 390 687 55 744 682 756 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig löptid understigande ett år 28 975 127 206 46 503 202 684 varav företagscertifikat (CP:s) med ursprunglig löptid understigande ett år 47 841 225 686 136 389 409 916 varav bankcertifikat (CD:s) och företagscertifikat (CP:s) med ursprunglig löptid överstigande ett år 99 19 024 14 117 33 240 varav Senior Non-preferred-obligationer 557 414 970 37 871 25 674 65 486 varav seniora obligationer och övriga värdepapper med ursprunglig löptid över ett år 109 27 489 2 886 35 008 121 494 11 500 198 487 Efterställda skulder 14 022 565 1 353 20 192 14 367 50 499 Övrigt 7 750 220 377 654 1 383 638 519 013 530 035 varav korta positioner 2 366 2 366 varav fondlikvidskulder 5 210 5 210 Summa skulder 193 229 675 212 308 139 153 640 592 916 111 093 1 581 867 3 616 096 Poster utanför balansräkningen Finansiella garantier och ej utnyttjade lånelöften 427 865 Derivat 2023 Upp till 31 dagar– 6–12 mkr 30 dagar 6 månader månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år Summa Summa derivat inflöde 130 988 462 290 124 514 93 751 265 217 89 804 1 166 564 Summa derivat utflöde 131 898 468 845 127 404 92 031 252 501 81 931 1 154 610 Netto -910 -6 555 -2 890 1 720 12 716 7 873 11 954 1) Av beloppet (exklusive räntor) har 138 235 mkr (169 372) en återstående löptid som understiger ett år. 2) Av beloppet (exklusive räntor) har 6 865 mkr (3 334) en återstående löptid som understiger ett år. 3) Av beloppet (exklusive räntor) har 750 403 mkr (758 321) en återstående löptid som understiger ett år. Tillgångar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning respektive Skulder som innehas för försäljning, se not K14 . K2 forts. 113Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Likviditetsreserven För att säkerställa att banken har tillräckligt med likviditet för att stödja kärnverksamheten även under stressade finansiella förhållanden håller banken betydande likviditetsreserver i alla för banken relevanta valutor. Likviditets- reserven som är oberoende av finansierings- och valutaväxlingsmarknaderna kan vid var tid ge likviditet till banken. Likviditetsreserven består av flera olika delar. Kassa, tillgodohavanden och övrig ut- låning till centralbanker är delar som omedel- bart kan ge likviditet till banken. Vidare består reserven av likvida värdepapper som stats- obligationer, säkerställda obligationer och andra värdepapper av mycket god kredit- kvalitet som är likvida och belåningsbara i centralbanker. Även dessa kan ge banken likviditet omedelbart. Resterande delar av likviditets reserven består av outnyttjat emis- sionsutrymme av säkerställda obligationer och övriga likviditetsskapande åtgärder. Tillgodohavanden i centralbanker samt värdepappersinnehav i likviditetsreserven – marknadsvärde 2024 mkr SEK EUR USD Övrigt Summa Tillgångar nivå 1 252 323 210 426 142 411 171 044 776 204 Kassa samt centralbanksreserver 62 533 204 795 132 563 138 239 538 130 Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer 154 706 5 516 9 848 3 115 173 185 Värdepapper emitterade av kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 19 19 Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet 35 066 115 29 690 64 871 Tillgångar nivå 2 912 163 121 1 196 Tillgångar nivå 2A 909 121 1 030 Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 95 95 Säkerställda obligationer med hög kvalitet 909 27 936 Företagsvärdepapper (lägsta rating AA-) Tillgångar nivå 2B 2 163 165 Värdepapper med bakomliggande tillgångar Säkerställda obligationer med hög kvalitet Företagsvärdepapper (rating A+ till BBB-) 2 163 165 Aktier (större aktieindex) Summa likvida tillgångar 253 235 210 590 142 411 171 165 777 401 Tillgodohavanden i centralbanker samt värdepappersinnehav i likviditetsreserven – marknadsvärde 2023 mkr SEK EUR USD Övrigt Summa Tillgångar nivå 1 282 713 162 484 165 828 151 125 762 150 Kassa samt centralbanksreserver 66 978 157 868 160 806 119 288 504 940 Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer 181 594 4 556 5 022 1 758 192 930 Värdepapper emitterade av kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 209 209 Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet 33 932 60 30 079 64 071 Tillgångar nivå 2 207 280 502 120 1 109 Tillgångar nivå 2A 207 221 502 120 1 050 Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 36 36 Säkerställda obligationer med hög kvalitet 207 221 502 84 1 014 Företagsvärdepapper (lägsta rating AA-) Tillgångar nivå 2B 60 60 Värdepapper med bakomliggande tillgångar Säkerställda obligationer med hög kvalitet Företagsvärdepapper (rating A+ till BBB-) 60 60 Aktier (större aktieindex) Summa likvida tillgångar 282 920 162 764 166 330 151 245 763 259 K2 forts. 114 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Operativ risk Operativ risk är risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna pro cesser, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen inkluderar legal risk, modellrisk och risk inom informa tions- och kommunikationsteknik (IKT-risk). Styrelsen fastställer Handelsbankenkoncernens risktolerans för operativa risker. Handels- banken har låg tolerans för operativa risker, samtidigt som operativ risk oundvikligen före- kommer i all verksamhet. Handelsbanken ska så långt som möjligt sträva efter att förebygga dessa risker. De operativa förlusterna ska vara låga. En operativ risk som skulle leda till allvar- liga konsekvenser för banken, bankens kunder eller det finansiella systemet i händelse av inci- dent, måste sänkas till en lägre risknivå. Risk- begränsande åtgärder ska vidtas så att risken blir acceptabel. Förluster till följd av en opera- tiv riskhändelse kan täckas av försäkringar eller andra lösningar. Riskbedömningar utförs genom att bedöma konsekvens och sannolik- het att händelser inträffar på en skala graderad från 1 till 5. Den bedömda konsekvensen till- sammans med den bedömda sannolikheten att händelsen inträffar avgör vilka risksänkande åtgärder som krävs. Risken är utanför bankens risktolerans om det saknas åtgärdsplan eller om riskkontrollen bedömer att åtgärderna tar för lång tid eller inte fortlöper enligt fastlagd tidplan. Verkställande direktören beslutar om limiter för operativa risker. Handelsbankens redovisade operativa för- luster, som omfattar förväntade och erkända förluster, som överstiger 25 000 kronor samt eventuella återvinningar, uppgick under 2024 till 119 mkr (102). Organisation Ansvaret för att identifiera, bedöma och hantera operativa risker är en integrerad del i chefs- ansvaret på alla nivåer i Handelsbanken- koncernen. Bankens decentraliserade arbets- sätt och kostnadsmedvetenhet främjar en god hantering av operativa risker, vilket leder till en vaksamhet mot potentiella förlustrisker i dag- liga rutiner och händelser. Operativa risker hanteras i affärsverksam- heten och hanteringen kontrolleras av risk kon- trollen. Till chefernas hjälp med hanteringen av operativa risker finns särskilt ut sedda lokala koordinatorer för operativ risk (lokala OpRisk- koordinatorer). De lokala OpRisk-koordinato- rerna ansvarar för att stödja affärsverksam- heten i deras arbete med operativa risker, incidenthantering, riskindikatorer, åtgärds- planer, limiter och rapportering. Handelsbanken Riskkontroll ansvarar för att regelbundet utvärdera verksamhetens olika metoder, processer och rutiner för att identi- fiera, bedöma, hantera och rapportera opera- tiva risker samt kontrollera att de följer upp att beslutade åtgärder genomförs. Handels- banken Riskkontroll ansvarar också för att tillse att risker utvärderas innan beslut fattas om nya eller väsentligt förändrade produkter, tjänster, marknader, processer och IT-system samt vid större förändringar i koncernens verksamhet och organisation. Handelsbanken Riskkontroll ansvarar vidare för att på koncern- nivå identifiera, bedöma, analysera och rap- portera alla väsentliga operativa risker och deras utveckling till ledning och styrelse. Risk- rapporteringen till ledning och styrelse innehål- ler även information om väsentliga incidenter och riskbegränsande åtgärder. Metoder för att identifiera, bedöma och hantera operativa risker Affärsverksamheten äger och ansvarar för att hantera risker förknippade med den dagliga operativa verksamheten i enheten. Banken övervakar utvecklingen av operativ risk utifrån bland annat följande kategorier av operativ risk: • brister i handläggning och processer • avbrott/störning i verksamhet/system • kunder, produkter och affärspraxis • extern brottslighet • skada på materiella tillgångar • anställningsförhållanden och arbetsmiljö • interna bedrägerier. De koncerngemensamma metoderna för att identifiera, bedöma och hantera operativa risker är incidentrapportering, riskindikatorer och självutvärdering av operativa risker. Incidentrapportering Rapportering av incidenter med förlust över- stigande 25 000 kronor är obligatoriskt. Andra incidenter som visar på operativa risker ska också rapporteras och riskfakta ska samlas in. Riskindikatorer Riskindikatorer tillämpas för att varna om ökad operativ risk. Om ett gränsvärde för en riskindi- kator överskrids ska en riskanalys genomföras som underlag för bedömning av eventuella riskhanterande åtgärder. För vissa riskindikato- rer fastställs gränsvärde av VD. Självutvärdering av operativa risker Den koncernövergripande processen för ope- rativ risk ger stöd för en systematisk riskinven- tering inom enheternas ansvarsområden och används för att bedöma identifierade operativa risker enligt en koncerngemensam bedöm- ningsskala, dokumentera i ett riskregister och rapportera operativa risker. Processen utförs 1b Lokal koordinator för operativ risk 2 Handelsbanken Risk Control 3 Handelsbanken Internal Audit 1a Affärsverksamheten Erfarenhetsutbyte Tre försvarslinjer K2 forts. 115Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 regelbundet på alla enheter. Riskbedömningen kan även vara händelsedriven och utförs vid allvarliga incidenter, överskridande av gränsvärde eller limit eller vid allvarlig extern händelse. ORX Banken är medlem i ORX (Operational Risk- data eXchange Association). ORX främsta syfte är att deltagande banker utbyter anony- miserade data om incidenter som inneburit operativa förluster. ORX har också en viktig funktion att standardisera och kvalitetssäkra data om operativa risker. Det sker betydande forskningsarbete om metoder inom ämnet operativ risk, och ORX utgör ett viktigt forum för erfarenhetsutbyte. IT-verksamhet i Handelsbanken koncernen Tillgänglighet och säkerhet i bankens IT-tjäns- ter är en förutsättning för bankens verksamhet. Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen av banktjänster innebär att området ökar i betydelse. VD fastställer riktlinjer avseende övergripande mål och strategi för IT-verksam- het i Handelsbankenkoncernen. Operativa risker inom detta område hanteras enligt samma rutiner som i övriga delar av banken, med tillägg av särskilda rutiner för att hantera specifika typer av risker inom området, till exempel: • övervakning av IT-system i produktion • hantering av IT-incidenter • hantering av nya eller förändrade IT-system • hantering av cyberrisker • genomförande av säkerhetstester • genomförande av riskanalyser av IT-system • granskning av uppdragsavtal och övriga leverantörsavtal med avseende på IT och säkerhet • kontinuitetshantering av IT-system. Säkerhet och dataskydd Säkerhetsarbetet i Handelsbanken syftar bland annat till att värna om trygghet, säkerhet och integritet för såväl medarbetare som kunder samt att skydda kundernas och bankens till- gångar och koncernens goda namn och rykte. Känslig information om kunder och kundrela- tioner hanteras löpande i en banks verksam- het. Handelsbankens arbete med informa- tionssäkerhet och dataskydd har som över- gripande mål att skydda informationen utifrån tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet och spårbarhet. Information och affärs system ska finnas tillgängliga utifrån verksamhetens affärs- krav. VD fastställer riktlinjer för säkerhet och dataskydd i Handelsbanken. Samtliga med- arbetare i banken har ansvar att följa regler för skydd av information och varje chef ansvarar för att regler avseende säkerhet och dataskydd efterlevs inom sitt ansvarsområde. Banken har ett systematiskt dataskydds- och säkerhetsar- bete som svarar upp mot krav samt eventuella hot och risker och i detta finns rutiner för att hantera förändringar i IT och den fysiska miljön som kan ha en negativ påverkan. Om det skulle uppstå brister i hanteringen, eller om informa- tionen felaktigt skulle läckas, kan det leda till allvarliga konsekvenser, som försämrat förtro- ende för banken eller ekonomiska förluster. Inom ramen för det systematiska arbetet pågår ett strukturerat arbete med att öka medveten- heten hos våra medarbetare och kunder om hot och risker inom säkerhet, till exempel genom föreläsningar, utbildningar och informations- insatser. Säkerhet och dataskydd omfattar administrativa lösningar som regler och instruk- tioner, tekniska säkerhetslösningar, fysiskt skydd samt skydd av säkerhetskänslig verk- samhet och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Arbetet med säkerhet och dataskydd bedrivs utifrån ett ledningssystem för informationssäker- het i enlighet med internationella standarder som exempelvis ISO 27001. Handelsbankens arbete med informationssäkerhet är certifierat enligt ISO 27001. Bankens ledningssystem för informations- säkerhet bygger på ISO 27001 tillsammans med Standard of Good Practice utarbetad av Information Security Forum (ISF), som är en organisation där flera av världens största före- tag ingår som medlemmar, som kontrollbiblio- tek. Arbetet med dataskydd, informations- och IT-säkerhet bedrivs systematiskt och banken arbetar med detta utifrån ett processperspek- tiv, där analysen har en central roll. Riskanaly- serna genomförs enligt olika metodiker från ISF:s Information Risk Analysis Methodology (IRAM2), samt Privacy Impact Analysis (PIA). Handelsbankenkoncernens fysiska säkerhet innefattar brandskydd, process och rutin avse- ende hot mot och skydd av anställda, rese- säkerhet, skalskydd, bankens försäkringsskydd avseende ansvars- och egendoms försäkring samt omvärldsbevakning och instruktioner. Instruktioner inom koncernen för att hantera risker relaterade till området fysisk säkerhet innebär bland annat krav på att utrymnings- genomgång genomförs minst årligen och följs upp via den årliga arbetsmiljöundersökningen. Finansiell kriminalitet Banken arbetar kontinuerligt för att minimera risken för att bankens kunder, produkter eller tjänster utnyttjas som ett led i finansiell krimi- nalitet. Finansiell kriminalitet innefattar pen- ningtvätt, finansiering av terrorism, skattebrott, korruption, bedrägerier och brott mot interna- tionella sanktioner. Arbetet hanteras av en central avdelning som rapporterar till bankens K2 forts. Fördelning av antal förluster över 25 tkr, 2020–2024 % Brister i handläggning och processer 55 Avbrott/störning i verksamhet/system 6 Kunder, produkter och affärspraxis 4 Extern brottslighet 34 Skada på materiella tillgångar 0 Anställningsförhållanden och arbetsmiljö 1 Interna bedrägerier 0 Fördelning av förlustbelopp över 25 tkr, 2020–2024 % Brister i handläggning och processer 45 Avbrott/störning i verksamhet/system 6 Kunder, produkter och affärspraxis 25 Extern brottslighet 24 Skada på materiella tillgångar 0 Anställningsförhållanden och arbetsmiljö 0 Interna bedrägerier 0 116 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt särskilt utsedde befattningshavare med kon- cernövergripande ansvar för arbetet med att motverka finansiell kriminalitet i enlighet med lagen om penningtvätt och finansiering av ter- rorism. Utgångspunkter för detta arbete mot finansiell kriminalitet är bland annat bankens låga risktolerans samt de externa regelverk som reglerar finansiell kriminalitet i de länder där banken är verksam. Banken har även en särskild central complianceavdelning för finan- siell kriminalitet, även den med koncernöver- gripande ansvar, som övervakar och är rådgi- vande i bankens arbete att motverka finansiell kriminalitet. Avdelningen leds av bankens cen- tralt funktionsansvarige. För ytterligare infor- mation om bankens arbete att motverka finan- siell kriminalitet hänvisas till Handelsbankens Bolagsstyrningsrapport på sidorna 40–58. Förändringshantering Hantering av förändringar innefattar nya eller väsentligt förändrade produkter, tjänster, mark- nader, processer och IT-system samt större förändringar i koncernens verksamhet och organisation. I bankens instruktioner och god- kännandeprocess för förändringshantering beskrivs de aktiviteter och aktörer som ingår i processen, samt hur och när kontrollfunktio- nerna ska involveras. Processen omfattar även krav på att riskanalys ska genomföras och exempelvis beakta områden så som finansiell kriminalitet, miljö och klimat, informations- säkerhet och datakvalitet. Beslut relaterat till förändringen ska även dokumenteras. Väsentliga processer Med väsentliga processer avses de processer som är väsentliga för att stödja bankens kritiska verksamhet. De genomgår årligen och vid väsent liga förändringar en översyn av aktuali- tet, uppdateras vid behov samt riskanalyseras. Identifieringen av de väsentliga processerna är grundläggande för omfattningen av bankens kontinuitetsplanering, det vill säga vilka delar av verksamheten som ska prioriteras vid stör- ningar och avbrott. Kontinuitetsplanering och kris hantering Syftet med bankens kontinuitetsplanering och krishantering är att tillse att banken har en god beredskap för fortsatt verksamhet även i en oförutsägbar situation. Det innebär att förberedande åtgärder behöver vidtas för att lindra verkningarna av en allvarlig störning i affärsverksamheten så att den kan fungera på en godtagbar nivå under den tid en störning pågår. Av VD:s riktlinjer för kontinuitetsplane- ring och krishantering samt av komplette- rande instruktioner framgår att det varje år ska utföras konsekvensanalyser för att slå fast vilka verksamheter och IT-system som är så kritiska att de behöver upprätta kontinuitets- planer. I kontinuitetsplanerna ingår att både planera för hur verksamheten ska upprätthållas medan störningen pågår och hur verksamheten ska kunna återgå till normala rutiner. När det gäller väsentliga processer ska planerna innehålla den längst tillåtna tiden för avbrott. Det finns en central krisstab för hela koncernen. Där- utöver ska krisstaber finnas i vissa dotterbolag och enheter. Arbetet i krisstaber ska bedrivas enligt särskilda krishandböcker. Kontinuitetsplaner och krishandböcker ska revideras minst årligen. Planerna ska testas minst varje år och krisövningar hålls av de enheter som har skyldighet att utse krisstaber. Arbetet utvärderas årligen och rapporteras till styrelsen, som även får information om ban- kens strategi för kontinuitetshanteringen. Handelsbanken deltar även i FSPOS (Finan- siella sektorns privat-offentliga samverkan) frivilliga arbete för att stärka sektorns förmåga att hantera störningar och avbrott. Under 2024 genomfördes ingen övning inom ramen för FSPOS. Leverantörsavtal Banken har en särskild process för hantering av leverantörsavtal, inklusive uppdragsavtal, inom koncernen. Utgångspunkten är att ban- ken ska tillämpa ett riskbaserat arbetssätt, med beaktande av bankens låga risktolerans, i såväl bedömning inför beslut om leverantörs- avtal som i administrationen av dem. VD har utfärdat riktlinjer som anger förutsättningar och krav för bland annat uppdragsavtal avseende verksamhet av väsentlig betydelse. Riktlinjerna gäller i hela Handelsbankenkoncernen och omfattar även dotterbolagen i koncernen. Anseenderisk, uppföranderisk och utbildning Anseenderisk är risken för förluster till följd av att förtroendet för banken skadas. Detta kan ske exempelvis på grund av bristande etik, olämpligt agerande, bristfällig information eller ogenomtänkt utveckling av nya eller ändrade produkter. Handelsbanken hanterar och mini- merar anseenderisken i sin verksamhet genom aktiv omvärldsbevakning med därtill relevanta åtgärder vid behov, samt genom att bedriva verksamheten enligt hög etisk standard. Under 2024 har tre utbildningar varit obligatoriska för samtliga medarbetare i koncernen: Finansiell kriminalitet, Dataskyddsförordningen (GDPR) och Säkerhetsutbildning – Cybersäkerhet. Där- utöver finns andra lokalt anpassade obligato- riska utbildningar inom bankens olika enheter. Handelsbankens låga risktolerans avspeglas även i synen på ersättning till anställda. Banken anser att fast ersättning bidrar till en sund verk- samhet och fast ersättning tillämpas därför som huvudregel. Regelefterlevnadsrisk Regelefterlevnadsrisker är risker förknippade med bristande regel- efterlevnad. Med regelefterlevnad (även benämnt compli- ance) avses iakttagande och efterlevnad av externa och interna regelverk, accepterad marknadspraxis och relevanta standarder som tillsammans är tillämpliga på bankens tillstånds- pliktiga verksamhet. Regelefterlevnadsrisk är risk förknippad med att banken inte följer an- givna regelverk och de följder som detta i sin tur kan leda till i form av sanktioner, väsentlig finansiell förlust eller förlust av anseende för banken. Handelsbanken har låg tolerans för regelefterlevnadsrisker och ska så långt möjligt förebygga sådana risker och prioritera det arbete som behöver utföras för att skyndsamt åtgärda identifierade risker. En regelefterlev- nadsrisk är utanför risktoleransen om funktio- nen för regelefterlevnad bedömer att risknivån är hög eller kritisk och det saknas en adekvat åtgärdsplan, eller om det sker väsentliga av- vikelser från åtgärdsplanen. K2 forts. 117Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Organisation Ansvaret för regelefterlevnad i verksamheten är en integrerad del i chefsansvaret på alla nivåer i koncernen och vilar på respektive enhet och avdelning. Även funktionsansvariga och produktansvariga har ett särskilt ansvar att se till att arbetet inom respektive ansvarsom- råde bedrivs i enlighet med interna och externa regler inom hela koncernen, inklusive ett ansvar att följa upp efterlevnaden av de koncernöver- gripande instruktioner som de utfärdar inom sina områden. Handelsbanken Legal ansvarar för att det finns juriststöd i verksamheten och för erforderliga juridiska bedömningar, inklu- sive slutgiltiga regelverkstolkningar, åt andra enheter samt för att samordna arbetet kring juriststöd och juridiska bedömningar på central och lokal nivå. I Handelsbankenkoncernen ska chefer och medarbetare ha en god kännedom om och förståelse för de krav som externa och interna regler ställer och de risker som är förknippade med bristande regelefterlevnad, inklusive söka stöd från Handels banken Legal eller lokal juristenhet för erforderliga juridiska bedömningar. Funktionen för regelefterlevnad är den kon- trollfunktion som ansvarar för att identifiera, övervaka, kontrollera och rapportera regelefter- levnadsrisker såvitt avser bankens tillstånds- pliktiga verksamhet. Funktionen leds av en Chief Compliance Officer och är organiserad i dels Handelsbanken Compliance, där även lokala enheter för regelefterlevnad som huvud- regel ingår, dels lokala enheter i vissa dotter- bolag. I Handelsbanken Compliance ingår dessutom särskilt utpekade roller såsom cen- tralt funktionsansvarig (CFA) enligt tillämpliga regler om penningtvätt och finansiering av ter- rorism och dataskyddsombudet (DPO) enligt tillämpliga regler om dataskydd och hantering av personuppgifter. Riskbaserat arbete Regelefterlevnadsfunktionens arbete bedrivs riskbaserat. Det sker i praktiken genom att funktionen årligen gör en övergripande risk- bedömning med syfte att identifiera inom vilka områden funktionen ska fokusera sina aktivi- teter. Chief Compliance Officer rapporterar kvartalsvis den aktuella risksituationen i kon- cernen till den verkställande direktören, risk- utskottet och styrelsen. Här ingår också CFA:s och DPO:s rapportering. Risk i ersättningssystemet Ersättningsrisk utgörs av risken för förlust eller annan skada som uppkommer till följd av ersättningssystemet. Ersättningssystemet Ersättningar i Handelsbanken fastställs indivi- duellt för varje medarbetare vid tillträde i ny befattning och i lokala lönesamtal. Ersätt- ningen ska, med beaktande av för Handels- banken bindande kollektiva avtal eller mot- svarande lokala standardiserade avtal eller överenskommelser, baseras på bankens modell för lönesättning och de där angivna lönegrundande faktorerna: arbetets art och svårighetsgrad, kompetens, prestationsför- måga och uppnådda arbetsresultat, ledar- skap, marknaden samt uppgiften som bärare av bankens kultur. Denna ordning har tilläm- pats under många år och innebär att chefer på alla nivåer regelbundet deltar i löneproces- ser och tar ansvar för bankens lönepolitik och den egna enhetens personalkostnads- utveckling. För att säkerställa att Handelsbanken har ett väl utformat ersättningssystem hanteras risker i ersättningssystemet som ett separat riskslag för vilket hanteringen följer samma ansvarsför- delning som för andra typer av risker. Handels- banken har låg tolerans för ersättningsrisker och eftersträvar aktivt att hålla dessa risker på en låg nivå. Prestationsbaserad rörlig ersätt- ning tillämpas med stor försiktighet och erbjuds inte till medarbetare som i sin yrkes utövning har en väsentlig inverkan på bankens riskprofil. Under 2024 har avsättning för prestations- baserad rörlig ersättning gjorts med 49 mkr (49). Organisation och ansvar Principerna för bankens ersättningssystem fastställs i ersättningspolicyn som beslutas av styrelsen. Mer detaljerade riktlinjer och tillämp- ningsföreskrifter beslutas av verkställande direktören. Handelsbanken Compliance gran- skar att dessa styrdokument överensstämmer med regelverk på området. Ansvaret för att identifiera och hantera ersättningsrisker vilar på varje ansvarig chef i verksamheten. Handels- banken Risk Control tillser att ersättningssys- temet och dess tillämpning årligen utvärderas ur ett riskperspektiv. Utvärderingen ska också innehålla en analys av ersättningssystemets påverkan på bankens risk-, kapital- och likvidi- tetssituation. Prestationsbaserad rörlig ersättning 2024 2023 Avsättning prestationsbaserade rörliga ersättningar 1) , mkr 49 49 Löner och arvoden, mkr 11 375 10 168 Antal personer som har möjlighet att tjäna in prestationsbaserad rörlig ersättning 2) 137 132 Medelantal anställda 12 703 12 216 Avsättning prestationsbaserad rörlig ersättning som andel av totala löner och arvoden, % 0,4 0,5 Avsättning prestationsbaserad rörlig ersättning som andel av kärnprimärkapitalet, % 0,03 0,03 Antal personer som har möjlighet att tjäna in prestationsbaserad rörlig ersättning som andel av medelantal anställda, % 1,1 1,1 1) Beloppen redovisas exklusive socialavgifter. Beloppen fastställs efter publicering av årsredovisningen. 2) Antal personer som tilldelas prestationsbaserad rörlig ersättning fastställs efter publicering av årsredovisningen. Av de 132 personer som hade möjlighet att tjäna in prestationsbaserad rörlig ersättning 2023, fick 110 personer tilldelning. K2 forts. 118 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Risker i ersättningssystemet Bedömningen är att Handelsbankens ersätt- ningspolicy och ersättningssystem genererar låga risker, harmoniserar med bankens låga risktolerans samt stöder bankens långsiktiga intressen. Ersättningssystemets påverkan på bankens finansiella risk-, kapital- och likvidi- tetssituation är låg. Totalt avsatt belopp för prestationsbaserad rörlig ersättning under ett år till anställda i Handelsbankenkoncernen får inte överstiga 0,4% av Handelsbankenkoncer- nens kärnprimärkapital. Underlaget för beräk- ning av prestationsbaserad rörlig ersättning riskjusteras utifrån bedömning av nuvarande och framtida risker. Det finns regler för upp- skjutande av utbetalning av rörlig ersättning och för att helt eller delvis nedsätta tilldelad uppskjuten rörlig ersättning. För mer detaljerad information och statistik om bankens ersättningssystem, se bolagsstyr- ningsrapport och not K8 i årsredovisningen. Risk i försäkringsrörelsen Risken i försäkringsrörelsen består främst av marknadsrisker och försäkringsrisker. Handelsbanken bedriver livförsäkringsverk- samhet i dotterbolaget Handelsbanken Liv. Handelsbanken Livs avtal består av fond- och depåförsäkringsavtal, riskförsäkringar i form av främst sjukförsäkring, premiebefrielseförsäk- ring och dödsfallsförsäkring samt traditionella livförsäkringsavtal. Handelsbanken Liv har låg risktolerans och följer bankens principer för hantering av risk. Risker i försäkringsrörelsen består huvudsakli- gen av marknadsrisker och försäkringsrisker. För en beskrivning av bankens riskhantering, riskorganisation samt rapportering och uppfölj- ning av risk, se inledning av denna not samt respektive enskilt riskavsnitt i denna not. Handelsbanken Livs riskpolicy beskriver de risker bolaget är exponerat för, definierar sty- relsens tolerans för dessa risker samt principer och regler för hur riskhantering ska ske. Princi- per för att identifiera, värdera, åtgärda och rapportera risker regleras också i policyn. Handels banken Livs placeringspolicy begrän- sar exponeringen mot finansiella risker och ger övergripande anvisningar om tillgångarnas förvaltning givet åtagandena till försäkrings- tagarna och lagstadgade krav. Vidare ger den anvisningar om hur styrning och kontroll av placeringarna ska utföras samt hur den totala risknivån i tillgångarna ska hanteras. Tillgång- arna ska placeras på ett aktsamt sätt så att risker kan identifieras, mätas, analyseras och rapporteras. Försäkringsrörelsens risker rapporteras till Handelsbanken Livs styrelse och VD, bankens styrelse och VD samt Handelsbanken Risk Control . Marknadsrisk Marknadsrisk avser den samlade risken att för- ändringar i riskfaktorer inom finansiella mark- nader, till exempel förändringar i räntor, aktie- priser och valutakurser, resulterar i värdeför- ändringar på bolagets placeringstillgångar och/eller dess åtaganden. Marknadsrisk upp- står främst i traditionell livförsäkring samt indi- rekt från fond- och depåförsäkringsavtal där försäkringstagarna står värdeförändringsrisken men där bankens provisionsintäkter påverkas av värdet på de förvaltade tillgångarna. För en beskrivning av väsentliga marknads- risker som uppstår i traditionell livförsäkring och riskförsäkring som redovisas enligt IFRS 17, se not K 34. Kreditrisk Kreditrisk uppstår främst i traditionell livförsäk- ring. För beskrivning av kreditrisker som upp- står i traditionell livförsäkring som redovisas enligt IFRS 17, se not K34. Likviditetsrisk Likviditetsrisk uppstår främst i traditionell liv- försäkring. För beskrivning av likviditetsrisker som uppstår i traditionell livförsäkring som redovisas enligt IFRS 17, se not K34. Försäkringsrisk Med försäkringsrisk avses risk, annan än finan- siell risk, som överförs från den försäkrade till Handelsbanken Liv. Försäkringsrisker uppstår främst i traditionell livförsäkring och riskförsäk- ringar. För en beskrivning av väsentliga försäk- ringsrisker som uppstår i traditionell livförsäk- ring och riskförsäkring som redovisas enligt IFRS 17, se not K34 . Externa kapitalkrav Handelsbanken Liv tillämpar Solvens 2-regel- verket, som är ett riskbaserat regelverk, för fastställande av kapitalbas och kapitalkrav i syfte att säkerställa att försäkringsbolaget har tillräckligt kapital för fullföljande av sina åtaganden mot dess försäkringstagare även under oförutsedda negativa händelser. Handels banken Liv tillämpar den av regelver- ket föreskrivna standardformeln för hela dess försäkringsbestånd. Kvoten mellan kapitalbas och kapitalkrav ska vid var gällande tid med god marginal överskrida 1. Per den 31 decem- ber 2024 uppgick solvenskapitalkravet till 12 849 mkr (11 559) och kapitalbasen till 28 431 mkr ( 26 174), vilket resulterade i en solvenskvot om 2,21 (2,26). Per den 31 decem- ber 2024 uppgick minimikapitalkravet till 3 212 mkr (2 890). Minst en gång per år gör Handels- banken Liv en egen risk- och solvensbedöm- ning (ORSA) för att prognosticera det framtida kapitalbehovet utifrån givna scenarion och stresstester. Hållbarhetsrisker Risken för ekonomiska förluster eller skadat anseende på grund av faktorer relaterade till miljö och klimat, socialt ansvar inklusive mänskliga rättigheter och arbets- villkor samt bolags styrningsfrågor. Hållbarhetsrisker uppkommer genom påver- kan på de traditionella riskslagen från håll- barhetsrelaterade riskfaktorer som (1) miljö och klimat inklusive fysisk klimatförändring, omställning till en hållbar ekonomi och biolo- gisk mångfald, (2) socialt ansvar inklusive mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, jämställd- het och informationssäkerhet för persondata samt (3) bolagsstyrning inklusive bekämpning av korruption och mutor. Bankens hållbarhets- risker uppkommer huvudsakligen indirekt genom bankens affärer som kreditgivning och investeringar. Hållbarhetsriskstrategi I Handelsbankens policy för hållbarhet fastslår styrelsen att ett ansvarsfullt agerande är en grundförutsättning för långsiktigt värdeska- pande i Handelsbanken och för att bibehålla förtroendet för banken. Genom att integrera hållbarhetsperspektivet i hela verksamheten säkerställs att koncernen bedriver en verk- K2 forts. 119Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 samhet som är finansiellt sund, miljömässigt och socialt hållbar och som bidrar till en håll- bar utveckling. Hållbarhetsrisker ska hanteras i linje med Handelsbankens allmänt låga risk- tolerans och följa risktoleransen för de risk- slag där hållbarhetsrisker är en integrerad del av riskbedömningen. Styrelsens policy ligger till grund för ett antal riktlinjer utfärdade av den verkställande direk- tören som närmare reglerar hur Handelsbanken- koncernen ska agera i relation till miljö- och klimatförändring, skog och lantbruk, mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, vapen- och försvarsindustrin, tobaksindustrin, finansiell kriminalitet, leverantörsavtal, hantering av skatt samt säkerhet och dataskydd. Handelsbankens huvudsakliga verksamhet är kreditgivning och hållbarhetsaspekter är en viktig del i bankens kreditpolicy. Där fastslås att hållbarhetsrisker från miljö- och klimatmäs- siga, sociala och styrningsrelaterade faktorer ska vara en integrerad del av bedömningen av kreditrisken. Av kreditpolicyn framgår också att kreditgivningen ska vara ansvarsfull och mot- svara högt ställda krav på god etik. Handelsbanken ska möjliggöra och skapa förutsättningar för våra kunder att göra håll- bara val genom bankens produkter, tjänster och rådgivning. Organisation Styrelsen och den verkställande direktören anger de grundläggande principerna och ramarna för koncernens hållbarhetsarbete. Det funktionella ansvaret för hållbarhet i Handels- bankenkoncernen har den verkställande direk- tören delegerat till bankens Chief Sustainability and Climate Officer (CSO) som ingår i bankens verkställande ledning. CSO leder en koncern- övergripande specialistfunktion, Handels- banken Sustainability, som samordnar håll- barhetsarbetet och stödjer verksamheten i att integrera hållbarhet i sin verksamhet samt i att identifiera väsentliga hållbarhetsrisker. Handelsbankens hållbarhetsarbete sker decentraliserat där affärs- och verksamhets- beslut fattas. Ansvaret för att identifiera och hantera relevanta hållbarhetsrisker är därför en integrerad del i chefsansvaret på alla nivåer i Handelsbankenkoncernen. Koordinering av bankens enheter sker bland annat genom Handelsbankens hållbarhetsråd där bankens CSO är ordförande och där beslutsfattare från affärsverksamheten och centrala avdelningar deltar. Inom ramen för hållbarhetsrådets arbete identifieras och adresseras affärsmöjligheter samt hållbarhetsrisker och andra potentiella problemställningar proaktivt. Bankens CSO följer upp och rapporterar kvar- talsvis till verkställande direktören och styrel- sen om bankens övergripande hållbarhetsar- bete. Minst halvårsvis avrapporteras kon- cernens risker inom hållbarhetsområdet även i den verkställande direktörens risk- och compliancekommitté. Hantering av hållbarhetsrisker i Handelsbanken Arbetet med att hantera hållbarhetsrisker följer bankens decentraliserade modell och det är bankens affärsverksamheter som bär det huvudsakliga ansvaret för att identifiera håll- barhetsrisker och att dessa hanteras inom ramen för etablerade riskhanteringsprocesser. Genom att inkludera hållbarhetsrisker i ban- kens förändringsprocess kan väsentliga håll- barhetsrisker förhindras att tillkomma och påverka banken negativt. Vid kreditgivning är hållbarhetsaspekter, inklu- sive fysiska klimatrisker och omställningsrisker, en integrerad del i bankens underlag och beslutsprocess. I bedömningen ska kundens hållbarhetsarbete och de hållbarhetsrisker som kan tänkas vara förknippade med kundens verksamhet eller kreditens ändamål utvärde- ras, inklusive risken förknippad med kundens anseende. Under året har ytterligare stöd för informationsinhämtning och bedömning av håll- barhetsrisker introducerats. Föreligger osäker- het eller tveksamhet hos någon av de som bereder eller beslutar om krediten avslås kre- diten, se sidorna 83–84 för en beskrivning av kreditprocessen. En stor del av Handelsbankens utlåning är säkerställd med fastigheter. Fysisk klimatrisk kan orsaka skador och minska värdet på fast- igheter, öka kostnaderna för reparationer och försäkringar eller minska inkomsten som gene- reras från fastigheter som används för uthyr- ning eller annan verksamhet. På liknande sätt K2 forts. Olika typer av hållbarhetsrisker Handelsbanken beaktar hållbarhetsrisker vid bedömningen av samtliga traditionella riskslag. Nedan följer en exemplifierande beskrivning av hur hållbarhetsrisker potenti- ellt skulle kunna påverka bankens verksam- het och kunder negativt. Sammantaget är bankens bedömning att hållbarhetsrisker har störst potentiell påverkan inom kredit- risker. Därför beskrivs hållbarhetsrisker i K2-noten endast under avsnittet om kredit- risker och inte under avsnitten för övriga riskslag. • Kreditrisk Hållbarhetsrelaterade risker och händel- ser kan, beroende på i vilken utsträckning de kan hanteras preventivt, resultera i att kundens finansiella ställning samt värdet på kreditens säkerhet försvagas. Fysiska klimatrisker kan orsaka skador på materi- ell egendom och omställningsrisk från nya regleringar kan medföra anpassnings- kostnader. Även brister hos bankens kun- der i miljömässiga, sociala och legala avseenden kan föranleda ökade kredit- risker. • Likviditetsrisk En ökad grad av hållbarhetsrelaterade ris- ker för bankens tillgångsmassa kan riskera försämra bankens finansieringsmöjlighet eller öka kostnaden för finansieringen. Återställanden efter akuta fysiska klimat- risk händelser eller andra typer av händelser kopplade till hållbarhetsfaktorer skulle kunna leda till osedvanligt stark utlånings- tillväxt och därmed ökat finansieringsbehov för banken. • Marknadsrisk Större hållbarhetsrelaterade risker kan leda till en negativ värdeförändring på finansiella tillgångar som exempelvis aktier och obli- gationer i pensionssystemet. Bankens han- tering av marknadsrisker kan påverkas av försämrad marknadslikviditet och ökad volatilitet på grund av osäkerhet om fram- tiden. På nationell nivå kan ränteläget och valutakursen påverkas av hur landet förvän- tas drabbas av exempelvis akuta och kro- niska klimathändelser och bedömningen av landets vilja och förmåga att ställa om. • Operativa risker inklusive anseenderisk Operativa förluster kan uppkomma med anledning av händelser till följd av exempel- vis bristande informationssäkerhet för per- sondata eller väderrelaterade störningar i verksamheten. Risken för försämrat anse- ende och försämrad kundnöjdhet kan öka om banken eller de kunder som finansieras brister ur ett hållbarhetsperspektiv. Ett sådant fall skulle kunna vara om banken upplevs göra sig skyldig till grönmålning i produkter och hållbarhetsmål. • Regelefterlevnadsrisk Bristande regelefterlevnad på hållbarhets- området kan leda till sanktioner eller förlust av anseende för banken. 120 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt kan omställningsrisk medföra anpassnings- kostnader för energieffektivisering eller minska fastighetens värde om investeringen uteblir. Genom att stödja kunderna med bland annat finansiering och rådgivning kan banken arbeta tillsammans med kunderna för att hantera klimatriskerna. Bankens finansiella motståndskraft mot klimatrisker analyseras bland annat genom scenarioanalyser inklusive stresstester för exponeringar som är säkerställda med fastig- heter. För fysiska klimatrisker har exponeringen mot främst översvämningsrisk från vattendrag och stigande havsnivåer undersökts. Analysen indikerar en begränsad exponering mot dessa risker. Det kan noteras en generellt högre risk för översvämning i Storbritannien än i övriga hemmamarknader. För omställningsrisk har den förändrade kreditrisken för bankens kun- der undersökts med anledning av att EU-direk- tivet Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) ställer krav på energieffektivisering av fastigheter. Analysen av regelverkets potenti- ella påverkan på säkerheternas värden visar på låg risk för kreditförluster. Vidare analyserar stresstester hur omställningen till en makro- ekonomi med nettonollutsläpp påverkar kredit- risken för bankens kunder. Även denna analys indikerar låga kreditförluster. För en utförligare beskrivning av scenarioanalyserna och deras resultat, se avsnitt ESRS 2 IRO-1 E1 på sidan 274–276 i hållbarhetsredovisningen. Ytterligare information om hållbarhetsrisker finns även i avsnittet ESG Prudential disclosures i bankens Pelare 3 rapport. Ekonomiskt kapital Handelsbankens modell för beräkning av ekonomiskt kapital fångar i ett mått koncernens samlade risker och anger det kapital som med en mycket hög sannolikhet ska täcka oväntade förluster eller värdeminskningar. Handelsbanken Risk Control har ansvaret för att bedriva en heltäckande bevakning av koncernens olika risker. Ett instrument i den bevakningen är bankens modell för ekono- miskt kapital (Economic Capital, EC). EC- modellen utgör även del i bankens bedömning av internt kapitalbehov som rapporteras kvar- talsvis till styrelsen. Denna bedömning syftar till att säkerställa att koncernen vid varje tid- punkt har tillräckligt med kapital i förhållande till koncernens samtliga risker. Koncernper- spektivet innebär att det ekonomiska kapitalet även innefattar risker i försäkringsrörelsen och risker i bankens pensionsåtaganden. Beräkningen av EC görs med ett års tids- horisont och en konfidensnivå som speglar en acceptabel risknivå och önskad rating. Styrel- sen har beslutat att beräkningen av ekono- miskt kapital ska göras på 99,97% konfidens- nivå, vilket fångar en för banken extremt ogynnsam händelse. EC utgör skillnaden mellan utfallet under ett genomsnittligt år – med positivt resultat och god värdeutveckling av bankens tillgångar – och utfallet vid 99,97% konfidensnivå. I sammanräkningen av EC beaktas diversi- fieringseffekter mellan de olika riskslagen. Kapitalbehovet för samtliga risker är således lägre än summan av det ekonomiska kapitalet för varje individuell risk för sig, eftersom ris- kerna delvis är oberoende av varandra. Det kapital och de andra finansiella resur- ser som utgör en buffert som kan absorbera negativa utfall benämns tillgängliga finan- siella resurser (Available Financial Resour- ces, AFR). AFR är Handelsbankens eget kapital med tillägg av andra finansiella vär- den i och utanför balansräkningen som är tillgängliga för att täcka förluster med ett års tidshorisont. Koncernen arbetar med ett aktieägarper- spektiv på risk- och kapitalsituationen. Genom modellen för ekonomiskt kapital erhålls en samlad bild av koncernen som ger förutsätt- ningar för att optimera risk- och kapitalsitua- tionen utifrån aktieägarens perspektiv. Utfallet från beräkningarna spelar en viktig roll i den interna styrningen av banken och när nya affä- rer eller strukturförändringar övervägs. Kreditrisken är beräknad med hjälp av en simulering av utfall avseende fallissemang för koncernens samtliga motparter och expone- ringar. Marknadsriskerna består av risken i han- delslagerklassificerade tillgångar, ränterisk i övrig verksamhet, marknadsrisker i försäk- ringsrörelsen och av risken i aktieinnehav i övrig verksamhet. Risken i pensionsåtagandena består i huvudsak av risken för att de tillgångar som finns inom ramen för tryggandet av bankens förmånsbestämda pensioner ska minska samt att värdet på dessa åtaganden är räntekänsligt. Huvuddelen av pensionsutfästelserna finns i Sverige och tryggas där i en pensionsstiftelse och i en tjänstepensionsförening. De övriga riskerna består av operativ risk, affärsrisk, fastighetsrisk och försäkringsrisk. Affärsrisken är relaterad till oväntade resultat- förändringar inom respektive affärsområde. Dessa kan exempelvis uppstå på grund av att efterfrågan eller konkurrensen förändras på ett oväntat sätt, med minskade volymer och pres- sade marginaler som följd. Fastighetsrisken fångar risken att de fastigheter som banken äger faller i värde. EC uppgick vid årsskiftet till 58,9 mdkr (65,5), där kreditriskerna står för huvuddelen av den totala risken. Den av styrelsen fastställda mål- sättningen är att kvoten mellan AFR och EC ska överstiga 120%. Kvoten var vid årsskiftet 383% (366), vilket visar att banken är väl kapi- taliserad i förhållande till sina totala risker. Finansinspektionen har inom ramen för sin samlade kapitalbedömning av banken kommit till samma slutsats. Den redovisade risk- och kapitalsituationen är en ögonblicksbild, även om det i riskberäk- ningarna ingår försiktighetsmarginaler för vari- ationer i konjunkturen. För en slutlig bedöm- ning av koncernens kapitalbehov måste också hänsyn tas till den stress- och scenarioanalys som genomförs inom ramen för bankens kapital- planering. K2 forts. 0 50 100 150 200 250 ECAFR Sammanställning av AFR och EC inklusive diversifiering 2024 mdkr Risk i pensionsåtaganden Icke-finansiella risker Marknadsrisk Kreditrisk 121Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Kapitalplanering Handelsbankens kapitalplanering syftar till att säkerställa att koncernen vid varje tidpunkt har rätt mängd tillgängliga finansiella resurser. Kapitalbehovet är en funktion av koncernens risker, förväntade utveckling, regelverk och måltal, Handelsbankens modell för ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC) samt stress- tester. Bankens kapitalbehov rapporteras veckovis till CFO och VD och minst kvartalsvis till styrelsen. Som en del av den proaktiva kapitalplane- ringen finns en beredskaps- och handlingsplan med konkreta åtgärder som kan vidtas om banken behöver förbättra sin kapitalposition. Syftet med beredskaps- och handlingsplane- ringen är att säkerställa att det finns ett var- ningssystem som upptäcker potentiella hot i ett tidigt skede och att koncernen är förberedd att skyndsamt kunna genomföra åtgärder, om så måste ske. Minst årligen upprättas en långsiktig kapital- plan som syftar till att ge en övergripande bild av koncernens nuvarande kapitalsituation, en prognos över den förväntade kapitalutveck- lingen och utfallet i olika scenarier. Dessa sce- narier är utformade så att de väsentligt avviker från den förväntade utvecklingen och harmo- nierar således med koncernens låga risktole- rans. Kapitalplanen innehåller också förslag på hur kapitalsituationen ska kunna behållas på en tillfredsställande nivå i ett starkt negativt omvärldsscenario, utifrån både ett reglerings- och ett aktieägarperspektiv. Kapitalplaneringen är uppdelad i ett kortsik- tigt och ett medellångt till långsiktigt prognos- arbete. Den del av kapitalplaneringen som utgörs av kortsiktiga prognoser på upp till två år är främst inriktad på att bedöma rådande resultatutveckling och utveckling av kapital- kravet. Prognosarbetet är nödvändigt för att löpande kunna anpassa kapitalbasens storlek och sammansättning. Kapitalplanering görs genom en löpande analys av volym-, risk- och resultatutveckling samt genom bevakning av händelser som kan påverka kapitalbehov och kapitalmängd. Det kortsiktiga prognosarbetet omfattar alla del- komponenter som utgör koncernens kapital- bas, och kapitalbehovet inkluderar, förutom regleringsmässiga minimikrav och buffertar, även kapitalkravet enligt regelverkets Pelare 2 samt bruttosolidititetskravet och minimikravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL). I detta arbete ingår också att i ett kortsiktigt perspektiv utföra olika känslighetsanalyser av den förväntade utvecklingen av kapitalkravet och kapitalbasen för att vid behov vara beredd att påverka kapitalbasens storlek och sam- mansättning genom till exempel marknads- operationer. Resultatet av den kortsiktiga analysen utgör grunden för de eventuella kapitaloperationer som genomförs, och resultatet rapporteras veckovis till CFO och VD och vid behov till sty- relsen. Analysen utgår från ett försiktigt grund- scenario med beslutspunkter i närtid om hur den befintliga intjäningsförmågan klarar av att bära olika volymförändringar och andra effek- ter som väntas påverka kapitalsituationen. Den veckovisa rapporteringen innehåller även känslighetsanalyser utifrån olika marknads- faktorer som kan komma att påverka grund- prognosen. Den del av kapitalplaneringen som utgörs av medellånga till långsiktiga prognoser syftar till att säkerställa dels att de lagstadgade kapital- kraven uppfylls, dels att koncernens tillgäng- liga finansiella resurser (Available Financial Resources, AFR) vid varje tidpunkt med margi- nal täcker alla risker beräknade enligt modellen för EC. Även den långsiktiga prognosen innehåller en bedömning av utvecklingen av bankens samlade kapitalbehov över perioden: minimi- kraven, de kombinerade buffertkraven, Pelare 2-kravet, bruttsoliditetskravet samt MREL- kravet. Syftet är att prognostisera den förvän- tade utvecklingen och bedöma huruvida ban- kens motståndskraft är tillfredsställande i olika scenarier. Planeringsperioden är minst fem år och beaktar utvecklingen i hela koncernen. Basen för den långsiktiga kapitalprognosen är ett grundscenario som ges av den förvän- tade utvecklingen under de kommande fem åren beträffande resultat, volymtillväxt, finan- siella antaganden, som exempelvis kreditför- luster, samt utveckling på aktie-, fastighets- och räntemarknaden. Grundscenariot ställs sedan mot utfallen i ett antal konjunktur- och krisscenarier. Stresscenarierna har fastställts efter analys av de historiska sambanden mel- lan olika makroekonomiska variablers påver- kan på de finansiella marknaderna och har valts utifrån de scenarier som kan förväntas påverka Handelsbanken mest negativt. Rådande makroekonomiska miljö som är en kombination av geopolitiska risker, ett förhöjt ränteläge, en svag konsumtion, ett svalt före- tagsklimat och en försvagad svensk arbets- marknad är faktorer som är inkluderade i bankens prognos och analyseras ur bankens perspektiv. Kärnprimärkapitalrelationen uppgick vid utgången av 2024 till 18,8% (18,8). Kvoten mellan AFR och EC uppgick till 383% (366) vid samma tidpunkt. Således överstiger AFR det bedömda interna kapitalbehovet (EC) med mycket god marginal. Bankens starka position framhävs ytterligare av resultatet av de olika framåtblickande stress- scenarier som utförs, vilket visar på att Handels- bankens långsiktiga kapitalisering är mycket stabil ur ett ekonomiskt och legalt perspektiv. Kapitalplaneringen följer även den reglerings- mässiga utvecklingen och bedömer effekten och behoven till följd av nya tillkommande krav. Koncernens måltal för regleringsmässigt kapital Målen för bankens kapitalisering fastställs löpande av styrelsen. En hörnsten i den interna kapitalbehovsbedömningen av den reglerings- mässiga kapitalsituationen är stress- och sce- narioanalyser av bankens situation både i det långa och i det korta perspektivet. De scena- rier som används grundas i första hand på bankens interna risktolerans samt på krav som kommer direkt av regelverket eller andra myn- dighetskrav. Utöver den interna bedömningen av kapitalbehovet har Finansinspektionen kommunicerat att svenska bankers måltal, oaktat bankernas interna beräkningar, inte får understiga det av Finansinspektionen fram- räknade samlade bedömda kapitalbehovet. Banken har beaktat detta vid fastställandet av måltalen för den regleringsmässiga kapitali- seringen. Styrelsen har beslutat att kärnprimärkapital- relationen, som är det mest relevanta måttet för styrningen av banken enligt nuvarande regler, under normala förhållanden ska uppgå till mellan 1 och 3 procentenheter över det av Finansinspektionen kommunicerade samlade kärnprimärkapitalkravet. Övriga kapitaldelar (primärkapitalrelation och total kapitalrelation) ska minst uppgå till 1 procentenhet högre värde än det samlade kapitalbehovet som Finansinspektionen har kommunicerat för dessa delar. Bruttosoliditetsgraden ska uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finans- inspektionens kapitalkrav. Vidare ska banken uppfylla samtliga övriga kapitalkrav från myn- digheter. I tillägg har styrelsen beslutat att ”utdelningsnivån ska inte leda till att kapital- relationerna underskrider en nivå om en pro- centenhet över Finansinspektionens kommuni- cerade krav”. Banken bedömer att Finansinspektionens kärnprimärkapitalkrav vid utgången av det fjärde kvartalet uppgick till 14,9%. K2 forts. 122 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt K3 Räntenetto mkr 2024 2023 Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut och centralbanker 34 514 29 262 Utlåning till allmänheten 104 409 91 518 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 8 491 8 110 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 362 2 076 Derivatinstrument 23 545 32 227 Övriga ränteintäkter 354 853 Summa 173 675 164 046 Avgår ränteintäkter redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner -2 550 -4 242 Summa ränteintäkter 171 125 159 805 varav ränteintäkter enligt effektivräntemetoden samt räntor på derivat i säkringsredovisning 150 587 133 602 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut och centralbanker -3 362 -3 768 In- och upplåning från allmänheten -42 684 -35 195 Emitterade värdepapper -53 716 -45 983 Derivatinstrument -25 760 -28 562 Efterställda skulder -1 611 -1 615 Avgift insättningsgaranti -236 -246 Övriga räntekostnader -505 -513 Summa -127 874 -115 881 Avgår räntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner 3 591 3 654 Summa räntekostnader -124 284 -112 227 varav räntekostnader enligt effektivräntemetoden samt räntor på derivat i säkringsredovisning -115 886 -100 238 Räntenetto 46 841 47 578 På raderna Derivatinstrument ingår räntenetto som är hänförligt till tillgångar och skulder som säkras. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och räntekostnader. K4 Provisionsnetto mkr 2024 2023 Courtage och övriga värdepappersprovisioner 449 420 Fonder 5 980 5 534 Depå och övrig kapitalförvaltning 1 171 997 Rådgivning 208 236 Försäkringar 776 673 Betalningar 2 879 2 811 Ut- och inlåning 1 017 1 156 Garantier 191 196 Övriga provisionsintäkter 582 536 Summa provisionsintäkter 13 252 12 559 Värdepapper -318 -243 Betalningar -1 077 -1 053 Övriga provisionskostnader -131 -124 Summa provisionskostnader -1 526 -1 421 Provisionsnetto 11 726 11 139 123Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Provisionsintäkter per segment 2024 Stor- Neder- Capital Justeringar och mkr Sverige britannien Norge länderna Markets Övrigt elimineringar Totalt Courtage och övriga värdepappersprovisioner 164 9 13 15 254 11 -17 449 Fonder 5 211 345 226 74 181 -57 5 980 Depå och övrig kapitalförvaltning 870 40 131 103 1 26 1 171 Rådgivning 50 1 179 8 -30 208 Försäkringar 756 1 19 1 -1 776 Betalningar 2 262 332 283 1 1 2 879 Ut- och inlåning 636 151 120 10 3 100 -3 1 017 Garantier 98 14 36 1 43 -1 191 Övriga provisionsintäkter 559 4 4 1 314 2 -302 582 Summa provisionsintäkter 10 557 945 832 207 752 373 -413 13 252 Provisionsintäkter per segment 2023 Stor- Neder- Capital Justeringar och mkr Sverige britannien Norge länderna Markets Övrigt elimineringar Totalt Courtage och övriga värdepappersprovisioner 154 5 11 11 244 15 -20 420 Fonder 4 747 336 231 92 193 -65 5 534 Depå och övrig kapitalförvaltning 725 42 110 95 26 -1 997 Rådgivning 50 1 184 2 -1 236 Försäkringar 670 3 1 -1 673 Betalningar 2 209 326 270 1 5 2 811 Ut- och inlåning 726 143 114 9 2 165 -2 1 156 Garantier 100 13 40 1 41 1 196 Övriga provisionsintäkter 521 4 4 1 292 1 -287 536 Summa provisionsintäkter 9 853 919 784 209 721 450 -376 12 559 Provisionsintäkter avser intäkter från avtal med kunder. Intäkter från Courtage och övriga värdepappersprovisioner, Rådgivning, Betalningar samt Ut- och Inlåning redovisas huvudsakligen när tjänsterna utförs, det vill säga vid en viss tidpunkt. Intäkter från Fonder, Depå och övrig kapitalförvaltning, Försäkringar och Garantier redovisas huvudsakligen i takt med att dessa tjänster utförs, det vill säga linjärt över tid. Förvaltat kapital mdkr 2024 2023 Fonder, exkl PPM och fondförsäkring 788 668 PPM 93 79 Fondförsäkring 227 204 avgår externa fonder -1 -2 Summa fonder 1 107 949 Strukturerade produkter 3 3 Depåförsäkring 62 52 avgår bankens fonder och strukturerade produkter -35 -27 Traditionell försäkring 6 6 avgår bankens fonder och strukturerade produkter -6 -6 Diskretionärt och Institutionellt kapital, exkl försäkring 398 349 avgår bankens fonder och strukturerade produkter -343 -298 Summa förvaltat kapital, exkl värdepapper i depå 1 192 1 028 Värdepapper i depå, exkl fonder 810 712 Värdepapper i depå, exkl fonder, avseende Handelsbankens närstående stiftelser m m 36 35 K4 forts. 124 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt K5 Nettoresultat av finansiella transaktioner mkr 2024 2023 Upplupet anskaffningsvärde 605 668 varav lån 169 95 varav räntebärande värdepapper 0 varav emitterade värdepapper 435 573 Verkligt värde via övrigt totalresultat 0 -1 varav räntebärande värdepapper – förväntade kreditförluster 0 0 varav räntebärande värdepapper – omklassificerat från övrigt totalresultat 0 -1 Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen -112 670 varav räntebärande värdepapper -112 670 Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt inkl valutakurseffekter 2 949 1 494 varav tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning 297 336 Säkringsredovisning -43 166 varav nettoresultat säkringar av verkligt värde -59 82 varav ineffektivitet i kassaflödessäkringar 15 83 Summa 3 399 2 997 Avgår avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning -297 -336 Nettoresultat av finansiella transaktioner 3 103 2 661 Den ackumulerade värdeförändring som beror på förändringar av kreditrisk från det första redovisningstillfället för finansiella tillgångar som klassificerats till verkligt värde över resultaträkningen, verkligt värdeoptionen, uppgår till -5 mkr (113). K6 Försäkringsnetto mkr 2024 2023 Försäkringsintäkter 1 186 1 169 Kostnader för försäkringstjänster 1) -992 -958 Resultat från försäkringstjänster 194 211 Resultat från innehavda återförsäkringsavtal -1 -10 Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal -67 -44 Försäkringsresultat 126 157 Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning 297 336 Försäkringsnetto 422 493 1) Anskaffningskostnader redovisas direkt i resultaträkningen och uppgår till -13 mkr (-13). K7 Övriga intäkter mkr 2024 2023 Hyresintäkter 16 14 Andra rörelseintäkter 1) 193 311 Summa 209 325 1) Under 2024 intäktsfördes återbetalning av moms hänförlig till tidigare år, vilket påverkar andra rörelseintäkter med 52 mkr. Under 2023 intäktsfördes återbetalning av moms hänförlig till försäljningen av kortinlösenverksamheten, vilket påverkade andra rörelseintäkter med 141 mkr. I övrigt består andra rörelseintäkter av olika mindre poster respektive år. 125Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K8 Personalkostnader mkr 2024 2023 Löner och arvoden -10 744 -9 532 Socialavgifter -2 599 -2 343 Pensionskostnader 1) -1 701 -1 112 Avsättning till resultatandelssystem -96 -83 Andra personalkostnader -591 -572 Summa -15 731 -13 642 1) Komponenterna i redovisade pensionskostnader framgår av tabellen Pensionskostnader . Löner och arvoden mkr 2024 2023 Ledande befattningshavare 1) -141 -158 Övriga -10 603 -9 374 Summa -10 744 -9 532 1) Ledande befattningshavare i moderbolaget samt vd:ar, vice vd:ar och styrelser i dotterbolag (i genomsnitt 51 personer). Personalkostnader hänförliga till avvecklad verksamhet i Finland framgår av not K14 . Könsfördelning 2024 2023 % Män Kvinnor Män Kvinnor Ledande befattningshavare exkl styrelser 65 35 62 38 varav i moderbolaget 56 44 53 47 varav i dotterbolag 71 29 68 32 Styrelser 62 38 59 41 varav i moderbolaget 54 46 46 54 varav i dotterbolag 64 36 62 38 Medelantal anställda 2024 2023 Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Sverige 7 462 3 639 3 823 7 285 3 530 3 755 Storbritannien 3 095 1 717 1 378 2 923 1 632 1 291 Norge 1 056 557 499 888 460 428 Nederländerna 458 292 166 415 265 150 USA 53 30 23 53 30 23 Luxemburg 53 29 24 51 27 24 Polen 14 3 11 16 4 12 Övriga länder 33 14 19 52 23 29 Summa 12 224 6 281 5 943 11 683 5 971 5 712 Medelantal anställda hänförliga till avvecklad verksamhet i Finland framgår av not K14. Ersättningar 1) över en miljon EUR Antal personer 2024 2023 Lönesteg 1,0–1,5 m euro 5 1 Lönesteg 1,5–2,0 m euro 1 1 Summa 6 2 1) Inklusive intjänad pension och andra löneförmåner. 126 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Ersättningar 1) till risktagare 2) , segment 2024 2023 mkr Ersättning Antal personer Ersättning Antal personer Handelsbanken Sverige 441 288 440 295 Handelsbanken Storbritannien 413 187 391 192 Handelsbanken Norge 120 53 111 55 Handelsbanken Nederländerna 88 45 87 46 Handelsbanken Markets 69 17 104 24 Övrigt 386 119 306 119 Avvecklad verksamhet 3) 142 38 101 37 Summa 1 659 747 1 540 768 1) Intjänade ersättningar inklusive pension och andra löneförmåner har kostnadsförts i sin helhet. 2) Anställda vars arbetsuppgifter i tjänsten väsentligt kan påverka bankens riskprofil enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 923/2021. Risktagare eller annan särskilt reglerad personal med rörlig ersättning kan finnas i dotterbolag vars ersättningspolicy följer annan EU-förordning eller av Finansinspektionen publicerad föreskrift. 3) Avvecklad verksamhet i Finland. Ersättningar 1) till risktagare 2) 2024 2023 Verkställande Övriga Verkställande Övriga ledning 3) risktagare ledning 3) risktagare Intjänade fasta ersättningar, mkr 87 1 510 122 1 393 Intjänade prestationsbaserade rörliga ersättningar, mkr Intjänade övriga rörliga ersättningar, mkr 0 62 0 25 Summa 87 1 572 122 1 418 Antal personer som enbart fått fast ersättning 25 1 23 Antal personer som har möjlighet att få både fast och prestationsbaserad ersättning Antal personer med både fast och rörlig ersättning 10 712 15 729 Summa antal personer 10 737 16 752 Garanterade kostnadsförda rörliga ersättningar i samband med nyanställning, mkr Utfästa garanterade rörliga ersättningar i samband med nyanställning, mkr 1) Intjänade ersättningar inklusive pension och andra löneförmåner har kostnadsförts i sin helhet. Prestationsbaserade rörliga ersättningar tilldelas på individuell nivå under räkenskapsåret efter intjäningen och betalas ut eller skjuts upp i enlighet med bankens policy för rörliga ersättningar. Under 2024 har inga anställda, identifierade som risktagare på grund av sina arbetsuppgifter, tjänat in prestationsbaserad rörlig ersättning. Utöver ovan har för 2024 en anställd identifierats som risktagare på grund av sin ersättningsnivå, med en ersättning uppgående till 4,9 mkr. Eventuell tilldelning av prestationsbaserad rörlig ersättning avseende intjänandeår 2024 kommer ske under våren 2025. För 2023 identifierades en anställd som risktagare på grund av sin ersättningsnivå, och har tilldelats prestationsbaserad rörlig ersättning om totalt 0,9 mkr varav 0,4 mkr har utbetalats 2024. All prestationsbaserad rörlig ersättning betalas ut kontant eller i finansiella instrument. Beloppen redovisas exklusive socialavgifter. Förfoganderätten över uppskjutna ersättningar övergår till den anställde vid utbetalningstillfället. Övrig rörlig ersättning avser utbetalning av resultatandelssystemet Oktogonen och utfästa avgångsvederlag. Utbetalning av resultatandelssystemet Oktogonen uppgår till 12 mkr (21). Beloppet är exklusive socialavgifter. Totalt utfästa avgångsvederlag under året uppgår till 50 mkr (4) varav det enskilt högsta uppgår till 7,2 mkr (1,4). Under året har avgångsvederlag till 13 (6) risktagare betalats ut med 28 mkr (11). Garanterad rörlig ersättning förekommer inte. 2) Anställda vars arbetsuppgifter i tjänsten väsentligt kan påverka bankens riskprofil enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 923/2021. Risktagare eller annan särskilt reglerad personal med rörlig ersättning kan finnas i dotterbolag vars ersättningspolicy följer annan EU-förordning eller av Finansinspektionen publicerad föreskrift. 3) Enligt Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1. Ersättningar till anställda Information om ersättningsprinciper till samt- liga anställda i Handelsbankenkoncernen beskrivs närmare i bolagsstyrningsrapporten på sidan 49–50. Enligt Finansinspektionens föreskrift FFFS 2011:1 och enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 575/2013 samt (EU) 923/2021 ska banker identifiera anställda vars arbets- uppgifter har en väsentlig inverkan på bankens riskprofil. Handelsbanken har identifierat 748 (769) medarbetare med sådana arbetsuppgif- ter och benämner dem risktagare. I tabellerna ovan redogörs för Handelsbankenkoncernens ersättningar till dessa risktagare enligt upplys- ningskrav i ovan nämnda regelverk. Under 2024 har Handelsbankenkoncernen inga anställda, vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på bankens riskprofil, som har tjänat in prestationsbaserad rörlig ersättning. Handelsbanken har för räkenskapsåret 2024 gjort en avsättning till resultatandelssystemet Oktogonen om 96 mkr (83). Resultatandelssystemet Oktogonen Resultatandelssystemet Oktogonen omfattar samtliga anställda i Handelsbankenkoncernen. Avsättningen klassificeras som rörlig ersättning och baseras på att lönsamhetsmått kopplade till Handelsbankens företagsmål är uppfyllda och styrelsens samlade bedömning avseende bankens utveckling. Utbetalning sker i huvud- sak kontant till medarbetaren alternativt till ett pensionssparande, sparplan eller som en kombination. Aktierelaterade ersättningar Samtliga anställda i Handelsbanken plc omfat- tas av ett program för aktierelaterad ersättning Share Incentive Plan (SIP), vilken följer lagstift- ningen i Storbritannien. Ersättningen regleras med aktier i moderbolaget Handelsbanken AB. En SIP erfordrar att en brittisk stiftelse används för att hantera programmet för den aktierelate- rade ersättningen för företagets räkning. En stiftelse har därför etablerats och stiftelsen administreras av en förvaltare. Stiftelsen för- värvar och allokerar aktier till de anställda samt innehar de tilldelade aktierna för de anställdas räkning. De anställda måste behålla sina tillde- lade aktier i stiftelsen i minst fem år, annars kan det uppstå skattemässiga konsekvenser för de anställda. Utdelning som erhålls under perio- den som aktierna kvarstår i stiftelsen tillfaller de anställda. Förutsättningarna för avsättning till SIP och intjänandevillkoren är desamma som för avsättning till resultatandelssystemet Oktogo- nen. Intjänandeperioden är således föregående räkenskapsår. Se avsnitt Ersättningsprinciper i Handelsbanken. Styrelsen i Handelsbanken plc fattar beslut om den slutliga avsättningen till incitamentsprogrammet SIP. Under verksamhetsåret 2024 har aktierela- terade ersättningar om 54,7 mkr (78,6) kost- nadsförts avseende intjänandeåret 2023, vilka K8 forts. 127Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 redovisats som en ökning av det egna kapita- let. Bankens kostnad för den aktierelaterade ersättningen kan därefter inte förändras. Ersättningarna har reglerats genom att stiftel- sen förvärvat 531 263 aktier (891 271) i Handels banken AB på marknaden till ett genomsnittligt marknadspris om 100,3 kr per aktie (91,8), vilka tilldelats de anställda. I kon- cernen utgör dessa förvärv säkringar av aktie- relaterad ersättning, vilka har minskat det egna kapitalet. Se Förändring i eget kapital. Ersättningar till ledande befattningshavare Ledande befattningshavare i Handelsbanken är ledamöter i styrelsen, verkställande direktö- ren, vice verkställande direktör samt övriga medlemmar i verkställande ledningen, se även bolagsstyrningsrapporten sidorna 54–57. Ersättningar till ledande befattningshavare i moderbolaget följer av årsstämman 2024 fast- ställda ersättningsriktlinjer, se även sidan 51. Upplysningar om ersättningar, pensionsför- pliktelser samt om krediter till och inlåning från ledande befattningshavare i Handelsbanken lämnas på dessa sidor. Det gäller även för dot- 1) Verkställande direktören i Handelsbanken plc ingick även i koncernledningen till och med 31 mars 2024. terbolagens verkställande direktörer, vice verk- ställande direktörer och styrelseledamöter. Ersättning till ledande befattningshavare i Handelsbankenkoncernen utgår endast i form av fast lön och avsättning till pension samt sedvanliga förmåner som till exempel tjänste- bil. Som en del av ersättningen kan banken även tillhandahålla en tjänstebostad efter sär- skilt styrelsebeslut. De ledande befattnings- havarna omfattas, på samma villkor som alla anställda i banken, av resultatandelssystemet Oktogonen. Prestationsbaserad rörlig ersätt- ning förekommer inte. Ledande befattningsha- vare som är anställd i banken har rätt att växla lön till pension på samma villkor som gäller för alla medarbetare. Styrelseledamöter som inte är anställda i banken eller i bankens dotterbolag har endast erhållit arvode enligt årsstämmans beslut. Styrelseledamöter som är anställda i banken eller bankens dotterbolag erhåller ersättning och pensionsförmåner med anledning av sin anställning. Inga ytterligare ersättningar eller pensionsförmåner utgår på grund av styrelse- uppdraget. Information om arvode till styrelse- ledamöter i moderbolaget finns på sidorna 54–57 i bolagsstyrningsrapporten. Den pensionskostnad som banken anger i nedanstående ersättningsupplysningar för ledande befattningshavare utgörs av service cost enligt IAS19 avseende förmånsbestämda pensioner, avtalad premie för premiebestämda pensioner och eventuell pensionspremie som växlats från lön. Arvoden från externa styrelseuppdrag för bankens räkning har levererats in till banken. Ersättningar till ledande befattningshavare i dotterbolag Arvode till styrelseledamöter i dotterbolag, 21 personer (20), vilka inte är anställda i ban- ken eller dess dotterbolag uppgår till 15,9 mkr (17,9). Verkställande direktörer 1) och vice verkstäl- lande direktörer i dotterbolag, 13 personer (15), har år 2024 erhållit fasta löner efter växling till pension om 45,6 mkr (48,3). Övriga löneförmå- ner utgör 7,7 mkr (6,2) och pensionskostnaden uppgick till 6,4 mkr (6,0). Före växling till pen- sion uppgick pensionskostnaden till 4,9 mkr (4,6), vilket motsvarar 10,4% (9,2) av lönen. Rörlig ersättning i form av resultatandelssyste- met Oktogonen uppgick till 0,2 mkr (0,4). Ersättning utges inte till verkställande direk- törer och vice verkställande direktörer i dotter- bolag vilka har en annan huvudsaklig arbets- uppgift i Handelsbanken. K8 forts. Ersättning till verkställande direktör, vice verkställande direktör och verkställande ledning Fast ersättning Rörlig ersättning Pensionskostnader Fast och rörlig Förmåns- och premie- ersättning inklusive Andel fast ersättning/ bestämda planer pensionskostnader total ersättning Grundlön Förmåner mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Verkställande direktör Michael Green 1) 14,0 0,1 0,0 4,9 19,0 100% Carina Åkerström 2) 14,5 0,6 0,0 5,1 20,2 100% Vice verkställande direktör Carl Cederschiöld 3) 8,4 7,8 0,2 0,2 0,0 0,0 2,3 2,0 10,9 10,0 100% 100% Per Beckman 4) 9,6 7,5 0,3 0,3 0,0 0,0 3,4 2,3 13,3 10,1 100% 100% Övrig verkställande ledning 5) 34,5 61,4 2,2 4,9 0,1 0,3 7,8 14,1 44,6 80,7 100% 100% Genomsnittligt antal personer; vd, vvd, verkställande ledning 10 15 Antal personer per december; vd, vvd, verkställande ledning 9 15 Pensionskostnaden avser pensionsintjäning i förmånsbestämda pensionsplaner i enlighet med IAS19 alternativt betald premie för premiebestämda pensionsplaner. Intjänad förmånsbestämd pension är oantastbar och tryggas i bankens pensionsstiftelse eller försäkras i bankens pensionskassa. Vid avgång ur tjänst före pensionsålder erhålls fribrev på intjänad förmåns- och/eller premiebestämd pension. Utbetalning av rörlig ersättning i form av resultatandelssystemet Oktogonen har gjorts 2024. Före lokal skatt och socialavgifter uppgick beloppet till 20 499 kronor (34 194) per anställd. 1) Tillträdde som verkställande direktör 2024-01-01. Premiebestämd pension om 35% av lönen under tiden som verkställande direktör. Tidigare intjänad förmånsbestämd pension är lagd i fribrev. 2) Avgick som verkställande direktör 2023-12-31. Premiebestämd pension om 35% av lönen under tiden som verkställande direktör. Tidigare intjänad förmånsbestämd pension är lagd i fribrev. 3) Förmånsbestämd pension enligt kollektivavtal i kombination med en premiebestämd pension som uppgår till 30% av lönen över 30 inkomstbasbelopp. Den förmånsbestämda pensionen är fullt intjänad vid 65 år. 4) Premiebestämd pension om 35% av lönen från och med 18 oktober 2023, dessförinnan 30%. Tidigare intjänad förmånsbestämd pension är fullt intjänad och lagd i fribrev. 5) Övriga ledande befattningshavare, anställda i banken, erhåller en förmånsbestämd eller en premiebestämd pension enligt kollektivavtal i kombination med en premiebestämd pension som uppgår till som mest 35% av lönen överstigande lönetak i kollektivavtal. Den förmånsbestämda pensionen är fullt intjänad vid 65 år. Belopp för grundlön och pension anges före eventuell löneväxling. Bland övrig verkställande ledning har två anställda växlat 1,6 mkr från lön till pension . 128 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Pensioner Pensionsförpliktelser, netto mkr 2024 2023 Pensionsförpliktelser 31 683 31 097 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 44 785 42 796 Pensionsnetto 13 102 11 699 Utöver pensionsförpliktelserna och förvaltningstillgångarna i tabellen ovan finns inom Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse avsättningar som gjorts under åren 1989-2004 till en särskild kompletterande pension (SKP). I den ingår förvaltningstillgångar vars marknadsvärde uppgår till 6 666 mkr (7 355). SKP:n medför en utfästelse för banken uppgående till samma belopp som förvaltningstillgångarna. En del av denna utfästelse, 5 150 mkr (5 651), är villkorad. Pensionskostnader mkr 2024 2023 Pensioner intjänade under året 1) -510 -398 Pensioner intjänade under tidigare år 1 Ränta på pensionsförpliktelserna -1 099 -1 111 Ränta på förvaltningstillgångar 1 535 1 678 Pensionskostnader, förmånsbestämda planer -74 170 Pensionskostnader, premiebestämda planer 2) -1 236 -957 Socialavgifter, premiebestämda planer 2) -391 -325 Summa pensionskostnader -1 701 -1 112 1) Utöver beräknad service cost ingår engångsposter hänförliga till bankens omställningsarbete. 2) Pensionskostnader hänförliga till avvecklad verksamhet i Finland framgår av not 14. K8 forts. Pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare Pensionsförpliktelsen 1) för verkställande direk- tören, Michael Green, intjänad före tillträdet som verkställande direktör och nu lagd i så kallat fribrev uppgick till 64,5 mkr per den 31 december 2024. Pensionsförpliktelsen för vice verkställande direktören, Per Beckman, upp- gick till 109,8 mkr (105,7) per den 31 december 2024, för vice verkställande direktören Carl Cederschiöld uppgick pensionsförpliktelsen till 10,8 mkr (10,0) per den 31 december 2024 och för övriga ledande befattningshavare i moder- bolaget, 6 personer (12), till 54,1 mkr (121,2). Pensionsförpliktelserna i Handelsbanken- koncernen för samtliga nuvarande och tidigare ledande befattningshavare uppgick till 2 667 mkr (2 649) per den 31 december 2024 varav pensionsförpliktelserna för samtliga nuvarande och tidigare ledande befattningshavare i 1) Pensionsförpliktelser avser belopp som banken enligt IAS19 reserverar för utbetalning av framtida förmånsbestämda pensioner. Storlek på förpliktelsen beror på finansiella och demografiska antaganden vilka kan ändras mellan åren. moderbolaget uppgick till 2 466 mkr (2 458) per den 31 december 2024. Antal personer som omfattas av dessa förpliktelser är i kon- cernen 82 (87), varav 66 är pensionärer (65). Motsvarande antal för moderbolaget är 66 (71), varav 57 är pensionärer (56). Krediter till och inlåning från ledande befattningshavare Krediter till ledande befattningshavare i moder- bolaget uppgick per den 31 december 2024 till 1,7 mkr (16,3) i moderbolaget och till 121,4 mkr (123,5) i dotterbolagen. Inlåning till moder- bolaget från dessa personer uppgick till 537,7 mkr (474,2). Bankens ränteintäkter från dessa personer för krediter i moderbolaget uppgick för 2024 till 0,0 mkr (0,1) och i dotterbolagen till 4,0 mkr (3,3). Erlagd ränta till dessa personer för inlåning i moderbolaget uppgick till 24,5 mkr (18,9). Krediter till ledande befattningshavare i dotter- bolagen uppgick per den 31 december 2024 i Handelsbankenkoncernen till 142,8 mkr (112,7). Villkor för krediter och inlåning för ledande befattningshavare som är anställda i Handels- bankenkoncernen är i enlighet med samma principer som för alla andra medarbetare i koncernen. Alla krediter beviljas efter kredit- prövning. 129Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Pensionsförpliktelser mkr 2024 2023 Ingående balans 31 097 26 419 Pensioner intjänade under året 476 433 Pensioner intjänade under tidigare år -1 Ränta på pensionsförpliktelserna 1 099 1 111 Betalda förmåner -1 335 -1 248 Aktuariella vinster (-)/förluster (+) 191 4 355 Valutaeffekt 155 28 Utgående balans 1) 31 683 31 097 1) I utgående balans per den 31 december 2024 har värdesäkring enligt inflationsantagande medräknats för den svenska pensionsförpliktelsen. I utgående balans per den 31 december 2023 har 2024 års värdesäkring om 6,48% medräknats för den svenska pensionsförpliktelsen. Effekten av att inkludera beslutad värdesäkring ökade pensionsskulden med 938 mkr per den 31 december 2023. Förvaltningstillgångar mkr 2024 2023 Ingående balans 42 796 39 294 Ränta på förvaltningstillgångar 1 535 1 678 Tillskjutna medel från arbetsgivaren 1 005 924 Ersättning till arbetsgivaren -842 -786 Utbetalda medel direkt till anställd -417 -399 Aktuariella vinster (+)/förluster (-) 535 2 129 Valutaeffekt 173 -44 Utgående balans 44 785 42 796 Avkastning på förvaltningstillgångar mkr 2024 2023 Ränta på förvaltningstillgångar 1 535 1 678 Aktuariella vinster (+)/förluster (-) 535 2 129 Verklig avkastning 2 070 3 807 Fördelning av förvaltningstillgångar mkr 2024 2023 Noterade aktier och fondandelar 1) 36 271 32 860 Icke-noterade aktier och andelar 1 2 179 Noterade räntebärande värdepapper 7 178 6 991 Övriga förvaltningstillgångar 1 335 766 Summa 44 785 42 796 1) Fondandelarna uppgår till 27 068 mkr (24 568) varav räntefonder 20 387 mkr (18 797). I förvaltningstillgångarna ingår varken aktier eller obligationer utgivna av Svenska Handelsbanken AB (publ) på balansdagen. Aktuariella vinster (-)/förluster (+), pensionsförpliktelser mkr 2024 2023 Ändringar i demografiska antaganden 98 6 Ändringar i finansiella antaganden -698 2 842 Erfarenhetsbaserade justeringar 791 1 507 Summa 191 4 355 K8 forts. 130 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Framtida kassaflöden mkr Utfall 2024 Prognos 2025 Betalda förmåner -1 335 -1 218 Tillskjutna medel från arbetsgivaren 1 005 1 200 Förmånsbestämd pension intjänas huvudsakligen av anställda i Sverige. Av den totala pensionsförpliktelsen avser 29 724 mkr (29 053) den svenska planen och 1 902 mkr (1 986) den för nyintjäning stängda planen i Storbritannien. Därutöver finns förmånsbestämda planer av mindre omfattning kvar i Norge. Dessa är med hänsyn till sin storlek oväsentliga och redogörs därför inte för närmare. Av de totala förvaltningstillgångarna avser 42 708 mkr (40 721) den svenska planen och 2 077 mkr (2 075) den stängda planen i Storbritannien. I Sverige utgår ålderspension från och med 65 års ålder enligt pensionsavtal mellan BAO och Finansförbundet/SACO-förbunden med 10% av årslönen, upp till 7,5 inkomstbasbelopp. På lönedel i inkomstbasbeloppsintervall 7,5–20 utgår ålderspension med 65% och i inkomstbasbeloppsintervall 20–30 med 32,5% av årslönen. På lönedel överstigande 30 inkomstbasbelopp utgår ingen ålderspension. Från och med den 1 mars 2020, tjänar alla nyanställda och anställda som då var yngre än 25 år in pension i en premiebestämd pensionsplan. Anställda före den 1 mars 2020 påverkas inte utan är fortsatt medlemmar i den förmånsbestämda pensionsplanen. Pensionsplanerna är externt fonderade, där förvaltningstillgångarna innehas av pensionskassa, stiftelser eller liknande juridiska personer. Dessa verksamheter regleras av nationella bestämmelser och praxis, vilka även reglerar förhållandet mellan koncernen och förvaltaren (eller motsvarande) av förvaltningstillgångar, samt sätter ramar för hur förvaltningstillgångar får placeras. I Sverige är det främst tryggandelagen och lagen om tjänstepensionsföretag som är tillämplig. I Storbritannien tillämpas nationell lagstiftning avseende pension och skatt. Väsentliga antaganden Sverige Storbritannien 2024 2023 2024 2023 Diskonteringsränta, % 3,6 3,5 5,4 4,5 Förväntad löneökning, % 3,5 3,5 Pensionsuppräkning, % 2,0 2,0 3,0 3,0 Inkomstbasbelopp, % 3,0 3,0 Inflation, % 2,0 2,0 3,1 3,0 Personalomsättning, % 4,5 5,0 Förväntad återstående livslängd vid pension, år 22,8 22,8 24,0 24,0 Genomsnittlig duration (Macaulay), år 14,6 14,8 13,0 14,0 Antaganden om framtida löneökningar, inflation m fl bygger på den förväntade långsiktiga utvecklingen och är förenade med osäkerhet i uppskattningarna. Antaganden är satta för att på lång sikt återspegla de ekonomiska utsikterna samt för att vara sinsemellan konsistenta. Beräkningen av pensionsförpliktelserna för anställda i Sverige bygger på DUS23 som är på marknaden vedertagna antaganden om livslängd baserade på statistik framtagen av Svensk Försäkring. Känslighetsanalys Påverkan på pensionsförpliktelsen, mkr Ändring i Ökad pensionsförpliktelse Minskad pensionsförpliktelse antagande 2024 2023 2024 2023 Diskonteringsränta, % 0,5 2 480 2 480 -2 206 -2 202 Förväntad löneökning, % 1,0 972 954 -824 -791 Pensionsuppräkning, % 0,5 1 574 1 552 -1 466 -1 444 Förväntad återstående livslängd vid pension, år 1,0 1 006 985 -1 010 -988 Känslighetsanalysen ovan baseras på att ett antagande förändras och övriga antaganden är konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och förändringar i vissa antaganden kan vara korrelerade. Vid beräkningen av känsligheten i pensionsförpliktelsen för förändringar i väsentliga antaganden, har samma metod använts för att beräkna pensionsförpliktelsen som den som använts för den redovisade pensionsförpliktelsen. Metoden beskrivs närmare i bankens redovisningsprinciper (se not K1, avsnitt 12). Jämfört med årsredovisningen 2023 har det inte skett några förändringar i de metoder som använts vid upprättandet av känslighetsanalysen. Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner är banken exponerad för ett antal risker. De viktigaste riskerna beskrivs nedan: Tillgångsvolatilitet: Pensionsförpliktelsen beräknas med hjälp av en diskonteringsränta som baseras på företagsobligationer. Om förvaltningstillgångar genererar sämre avkastning än diskonteringsräntan är risken för att underskott uppstår låg eftersom förvaltningstillgångarna har ett övervärde. I förvaltningstillgångarna ingår aktier och aktiefonder, vilka förväntas ge högre avkastning än företagsobligationer på lång sikt, samtidigt som de ger högre volatilitet och risk på kort sikt. Med anledning av pensionsförpliktelsens långsiktiga karaktär anser banken att en betydande andel aktier är lämplig för att hantera planerna effektivt. Förändringar i obligationsräntor: Om företagsobligationsräntorna sjunker så kommer pensionsförpliktelsen att öka. Detta kommer dock delvis att kompenseras genom att värdet av de obligationer som ingår i förvaltningstillgångarna kommer att öka. Inflationsrisk: Pensionsförpliktelserna är kopplade till inflationen. Högre inflation kommer att leda till att pensionsförpliktelsen ökar. Värderingen av förvaltningstillgångarna påverkas inte direkt av inflationen i någon väsentlig utsträckning. Om inflationen ökar så kommer det sannolikt att leda till ett ökat underskott i pensionsplanerna. Förväntad livslängd: Syftet med pensionsplanerna är att generera pension som sträcker sig över de anställdas livstid. Detta innebär att om den förväntade livslängden ökar så kommer pensionsförpliktelsen att öka. Matchning av tillgångar och skulder: Placering av tillgångar utgår ifrån utfästelsernas sammansättning och förväntade utveckling. Den övergripande målsättningen är att placerings- tillgångarnas avkastning på medellång och lång sikt minst ska motsvara pensionsförpliktelsens utveckling. En andel av tillgångarna har investerats i aktier, men investeringar har även gjorts i räntebärande instrument och likvida medel. En betydande andel aktier anses lämplig för att hantera planerna effektivt. Fondering: Lägsta fonderingskrav skiljer sig åt mellan planer, men där sådana krav är baserade på kollektivavtal eller internt fastställd policy så är fonderingskravet normalt att pensions- förpliktelsen värderad till lokala krav ska täckas fullt ut. Fonderingsnivån övervakas löpande. Banken anser att den nuvarande avgiftsnivån är lämplig. K8 forts. 131Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K9 Övriga kostnader mkr 2024 2023 Fastigheter och lokaler -708 -686 IT-relaterade kostnader -3 374 -3 379 Kommunikation -263 -284 Resor och marknadsföring -282 -299 Köpta tjänster -2 052 -2 355 Materialanskaffning -146 -188 Andra kostnader -648 -605 Summa -7 474 -7 796 Ersättning till revisorer och revisionsbolag 1) PricewaterhouseCoopers AB Deloitte AB mkr 2024 2023 2024 2023 Revisionsuppdraget -39 -40 -8 -8 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget -5 -5 -2 -2 Skatterådgivning Övriga tjänster -3 -1 1) Beloppen i tabellen är exklusive moms . K10 Kreditförluster mkr 2024 2023 Förväntade kreditförluster på poster i balansräkningen Årets reservering Steg 3 -377 -328 Steg 3 reservering tidigare år som återförts 111 209 Summa förväntade kreditförluster i Steg 3 -266 -119 Årets nettoreservering Steg 2 485 -112 Årets nettoreservering Steg 1 218 39 Summa förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 703 -72 Summa förväntade kreditförluster på poster i balansräkningen 438 -192 Förväntade kreditförluster på poster utanför balansräkningen Årets nettoreservering Steg 3 1 8 Årets nettoreservering Steg 2 111 -39 Årets nettoreservering Steg 1 54 8 Summa förväntade kreditförluster på poster utanför balansräkningen 166 -23 Bortskrivningar Årets konstaterade kreditförluster 1) -290 -260 Utnyttjad andel av tidigare reserverat i Steg 3 213 185 Summa bortskrivningar -77 -75 Återvinningar 74 149 Kreditförluster, netto 601 -141 varav utlåning till allmänheten 435 -120 1) Av årets konstaterade kreditförluster omfattas 114 mkr (99) av efterbevakning. 132 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt mkr 2024 2023 1) Förväntade kreditförluster i Steg 3 i och utanför balansräkningen -264 -111 Förändring i modellbaserad reservering för Steg 1 och Steg 2: Uppdatering av makroekonomiska scenarier och riskfaktorer 179 206 Flytt av exponeringar i utsatta branscher från Steg 1 till Steg 2 1) 9 2 Förändring i fallissemangsrisk i ingående portfölj (netto ratingförändringar) -60 -483 Effekt av exponeringsförändring (befintliga, nya och avslutade exponeringar) 138 49 Övrigt i Steg 1 och Steg 2 139 112 Avgår avvecklad verksamhet 8 -7 Modellbaserade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 413 -121 Expertbaserad reservering Expertbaserad reservering -149 -617 Avgår till avvecklad verksamhet 0 13 Expertbaserad reservering i kvarvarande verksamhet -149 -604 Expertbaserade kreditförluster Steg 1 och Steg 2 (förändring i reservering jämfört med föregående år) 455 17 2) Förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 i och utanför balansräkningen 868 -104 3) Bortskrivningar -77 -75 4) Återvinningar 74 149 Kreditförluster, netto (1+2+3+4) 601 -141 1) Expertbaserad bedömning av signifikant ökning av kreditrisk. Reserveringsbehovet har minskat under 2024. Ett flertal faktorer har bidragit till minskningen av modellberäknad reserv, där de viktigaste är effekten av förändringen i värdena på de fram- åtblickande makroekonomiska riskfaktorerna samt minskade exponeringar. Detta motverkas i viss mån av negativ ratingmigration i kund- stocken. Utöver detta har ett antal mindre fak- torer sammantaget bidragit till minskningen av reserveringsbehovet under året. Banken har under året tillämpat en expertba- serad reservering baserad på ökade kreditris- ker kopplade till osäkerheter som ej bedöms fullt ut fångas av bankens riskmodeller. Dessa osäkerhetsfaktorer är främst kopplade till mak- roekonomiska förutsättningar och potentiell betydande förändring i efterfrågebilden. Med anledning av utmaningarna att vid utgången av året uppskatta hur ovan nämnda osäkerhets- faktorer påverkar kreditrisken på individuell företagsnivå har banken analyserat behovet av en expertbaserad stress på branscher med risk för extra känslighet och kommit fram till ett tillkommande reserveringsbehov om 149 mkr (604) i kvarvarande verksamhet och 149 mkr (617) inklusive avvecklad verksamhet. Processen för nedskrivningsprövning för avtal i Steg 3 har inte ändrats utan följer sed- vanlig rutin med individuell bedömning. K10 forts. 133Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Poster i och utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 1) Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 530 003 Övrig utlåning till centralbanker 12 547 Utlåning till övriga kreditinstitut 18 872 55 -1 -3 Utlåning till allmänheten 2 288 590 76 580 8 525 -210 -328 -1 071 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 13 259 -2 Summa 2 863 270 76 635 8 525 -213 -331 -1 071 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser 292 278 6 282 159 -39 -90 -26 varav ansvarsförbindelser 54 384 1 315 55 -6 -12 -26 varav åtaganden 237 894 4 967 104 -33 -78 0 Summa 292 278 6 282 159 -39 -90 -26 Poster i och utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning 2023 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 1) Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 476 162 Övrig utlåning till centralbanker 32 145 Utlåning till övriga kreditinstitut 19 289 11 -1 -1 Utlåning till allmänheten 2 292 700 136 848 7 064 -426 -819 -1 150 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 12 709 -2 Summa 2 833 004 136 859 7 064 -430 -820 -1 150 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser 284 693 11 262 164 -94 -203 -42 varav ansvarsförbindelser 56 464 1 596 60 -11 -40 -22 varav åtaganden 228 229 9 666 104 -83 -163 -20 Summa 284 693 11 262 164 -94 -203 -42 1) Bruttovolym i Steg 3 där ingen reservering gjorts på grund av säkerheter uppgår till 6 016 mkr (4 781). Informationen i denna not inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning samt utgör avvecklad verksamhet, se not K14. Nyckeltal kreditförluster, % Utlåning till allmänheten 2024 2023 Kreditförlustnivå ack -0,02 0,01 Total reserveringsgrad 0,07 0,10 Reserveringsgrad Steg 1 0,01 0,02 Reserveringsgrad Steg 2 0,43 0,60 Reserveringsgrad Steg 3 12,56 16,28 Andel utlåning i Steg 3 0,31 0,24 K10 forts. 134 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Förändringsanalyser Förändring av reserv för förväntade kreditförluster, poster i balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning 2024 2023 mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Reserv vid årets ingång -430 -820 -1 150 -2 400 -480 -723 -1 257 -2 459 Bortbokningar 63 114 125 303 37 89 211 337 Bortskrivningar 0 1 263 264 0 1 213 214 Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk -38 297 -68 191 -219 140 -96 -175 Förändringar i modell/riskparametrar -32 -16 -48 Valutaeffekt m m -7 -15 -9 -32 2 2 1 5 Nyutgivna eller förvärvade tillgångar -17 -8 -7 -33 -34 -33 -8 -75 Förflyttning till Steg 1 -27 63 1 37 -40 56 1 17 Förflyttning till Steg 2 49 -150 4 -96 169 -503 6 -328 Förflyttning till Steg 3 192 188 -229 151 167 166 -221 111 Reserv vid årets utgång -213 -331 -1 071 -1 614 -430 -820 -1 150 -2 400 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster, utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning 2024 2023 mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Reserv vid årets ingång -426 -819 -1 150 -2 395 -475 -722 -1 257 -2 454 Bortbokningar 63 114 125 302 36 89 211 337 Bortskrivningar 0 1 263 264 0 1 213 214 Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk -37 294 -68 189 -219 140 -96 -176 Förändringar i modell/riskparametrar -32 -16 -48 Valutaeffekt m m -7 -15 -9 -32 2 2 1 5 Nyutgivna eller förvärvade tillgångar -17 -8 -7 -32 -34 -33 -8 -75 Förflyttning till Steg 1 -27 63 1 37 -40 56 1 17 Förflyttning till Steg 2 49 -145 4 -93 169 -502 6 -326 Förflyttning till Steg 3 192 188 -229 151 167 166 -221 111 Reserv vid årets utgång -210 -328 -1 071 -1 608 -426 -819 -1 150 -2 395 Reserver för förväntade kreditförluster i tabellerna ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning. Förändring av reserv för förväntade kreditförluster, poster utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning 2024 2023 mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Reserv vid årets ingång -94 -203 -42 -340 -103 -169 -82 -353 Bortbokningar 17 21 38 17 28 44 Bortskrivningar Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk 43 107 17 167 8 19 39 65 Förändringar i modell/riskparametrar -6 -6 -13 Valutaeffekt m m 1 -1 1 1 1 2 Nyutgivna eller förvärvade tillgångar -10 -3 -13 -13 -7 -20 Förflyttning till Steg 1 -2 7 5 -8 9 2 Förflyttning till Steg 2 4 -25 -21 8 -82 -74 Förflyttning till Steg 3 2 6 8 3 4 7 Reserv vid årets utgång -39 -90 -26 -155 -94 -203 -42 -340 Förändringsanalysen visar nettoeffekten på reserven i angivet steg per förklaringspost under perioden. Effekten av bortbokningar och bortskrivningar beräknas på ingående balans. Effekten av omvärdering till följd av förändringar i modell/riskparametrar samt valutaeffekt m m beräknas innan eventuell förflyttning av nettobeloppet mellan steg. Nyutgivna eller förvärvade tillgångar och förflyttade belopp mellan stegen redovisas efter att effekten av övriga förklaringsposter beaktats. Förflyttningsraderna anger effekten på reserven i angivet steg. K10 forts. 135Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Förändring av bruttovolymer, poster i balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning 2024 2023 mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Volym vid årets ingång 2 833 004 136 859 7 064 2 976 927 2 902 686 91 350 5 716 2 999 751 Bortbokningar -199 493 -17 154 -1 596 -218 243 -502 323 -11 577 -1 035 -514 935 Bortskrivningar -22 -6 -318 -346 -15 -4 -275 -294 Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk -47 420 -2 860 -321 -50 600 -6 008 -8 429 -558 -14 995 Valutaeffekt m m 41 365 2 008 135 43 508 -13 018 -453 4 -13 467 Nyutgivna eller förvärvade tillgångar 193 925 3 187 72 197 184 513 644 7 138 84 520 866 Förflyttning till Steg 1 99 595 -99 432 -164 80 202 -80 136 -66 Förflyttning till Steg 2 -55 756 56 648 -892 -140 432 140 793 -361 Förflyttning till Steg 3 -1 929 -2 615 4 544 -1 731 -1 823 3 554 Volym vid årets utgång 2 863 270 76 635 8 525 2 948 430 2 833 004 136 859 7 064 2 976 927 Förändring av bruttovolymer, utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning 2024 2023 mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Volym vid årets ingång 2 292 700 136 848 7 064 2 436 612 2 374 713 91 349 5 716 2 471 778 Bortbokningar -194 324 -17 154 -1 596 -213 075 -149 007 -11 317 -1 035 -161 359 Bortskrivningar -22 -6 -318 -346 -15 -4 -275 -294 Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk -37 281 -557 -321 -38 159 -12 871 -9 463 -558 -22 892 Valutaeffekt m m -7 484 2 008 135 -5 341 -14 823 -394 4 -15 213 Nyutgivna eller förvärvade tillgångar 190 744 3 187 72 194 004 157 370 7 138 84 164 592 Förflyttning till Steg 1 99 590 -99 426 -164 79 336 -79 270 -66 Förflyttning till Steg 2 -53 404 54 297 -892 -140 272 140 632 -361 Förflyttning till Steg 3 -1 929 -2 615 4 544 -1 731 -1 823 3 554 Volym vid årets utgång 2 288 590 76 580 8 525 2 373 695 2 292 700 136 848 7 064 2 436 612 Poster i balansräkningen i tabellerna ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning. Förändring av bruttovolymer, poster utanför balans räkningen som är föremål för nedskrivningsprövning 2024 2023 mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Volym vid årets ingång 284 693 11 262 164 296 119 314 586 12 533 274 327 393 Bortbokningar -43 837 -1 717 -24 -45 579 -48 128 -3 188 -138 -51 453 Bortskrivningar -1 0 1 0 Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk 37 596 -1 931 -62 35 602 -24 479 2 095 -45 -22 428 Valutaeffekt m m -45 203 52 3 -45 148 -3 010 -59 -1 -3 070 Nyutgivna eller förvärvade tillgångar 57 369 355 0 57 724 43 406 2 270 2 45 678 Förflyttning till Steg 1 5 855 -5 851 -3 10 321 -10 319 -2 Förflyttning till Steg 2 -4 164 4 174 -11 -7 962 7 971 -9 Förflyttning till Steg 3 -29 -62 90 -41 -42 83 Volym vid årets utgång 292 278 6 282 159 298 719 284 693 11 262 164 296 119 Förändringsanalysen avseende bruttovolymer visar, i likhet med analysen av reserv, effekten av valda förklaringsposter på volymerna i angivet steg. Posterna för förflyttning mellan stegen och ”Nyutgivna eller förvärvade tillgångar” anger beloppen i angivet steg vid periodens utgång. Övriga poster anger effekten i det steg som var gällande vid periodens ingång. K10 forts. 136 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Känslighetsanalyser Makroekonomisk prognos i ECL-beräkningarna och känslighetsanalys Beräkningen av förväntade kreditförluster tillämpar framåtblickande information i form av makroscenarier. Den förväntade kreditförlusten är ett sannolikhetsvägt genomsnitt av de beräknade prognoserna över tre scenarier. Prognosen i det neutrala scenariet vägs med 70% (70), medan en uppgång i ekonomin vägs med 15% (15) och en nedgång i ekonomin med 15% (15). För exponeringar i Storbritannien har även ett fjärde, kraftigare negativt scenario applicerats från och med 2022. Sannolikhetsviktningen för kraftigt negativt/negativt/neutralt/positivt scenario för Storbritannien är 15%/20%/60%/5% (15/20/60/5). Dessa har legat till grund för beräkningar av förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 per den 31 december 2024. Negativt scenario Neutralt scenario Positivt scenario Makroekonomiska riskfaktorer 2025 2026 2027 2025 2026 2027 2025 2026 2027 BNP-tillväxt Sverige -2,75 0,80 2,81 2,11 2,71 2,16 3,85 3,60 1,96 Storbritannien -3,58 -0,47 2,35 1,42 1,53 1,70 3,02 2,33 1,50 Storbritannien, kraftigt negativt scenario -6,08 -2,47 2,70 Norge -3,45 -0,34 2,25 1,55 1,66 1,60 3,15 2,46 1,40 Finland -3,50 -0,40 2,05 1,50 1,60 1,40 3,10 2,40 1,20 Euro-området -3,89 -0,58 2,15 1,11 1,42 1,50 2,71 2,22 1,30 USA -2,83 0,01 2,45 2,17 2,01 1,80 3,77 2,81 1,60 Arbetslöshet Sverige 10,02 10,32 10,54 8,32 7,92 7,54 7,62 6,92 6,84 Storbritannien 6,45 7,03 7,50 4,75 4,63 4,50 4,05 3,63 3,80 Storbritannien, kraftigt negativt scenario 6,75 8,63 8,50 Norge 3,90 4,60 5,30 2,20 2,20 2,30 1,50 1,20 1,60 Finland 9,70 9,90 10,00 8,00 7,50 7,00 7,30 6,50 6,30 Euro-området 8,38 8,93 9,50 6,68 6,53 6,50 5,98 5,53 5,80 USA 6,08 6,90 7,30 4,38 4,50 4,30 3,68 3,50 3,60 Styrräntan Sverige 4,50 4,50 3,75 2,25 2,25 2,25 1,50 1,25 1,25 Storbritannien 6,00 6,00 4,75 3,75 3,75 3,25 3,00 2,75 2,25 Storbritannien, kraftigt negativt scenario 0,50 0,50 0,50 Norge 5,75 5,25 4,00 3,50 3,00 2,50 2,75 2,00 1,50 Finland 4,25 4,25 3,50 2,00 2,00 2,00 1,25 1,00 1,00 Euro-området 4,25 4,25 3,50 2,00 2,00 2,00 1,25 1,00 1,00 USA 5,88 5,38 4,25 3,63 3,13 2,75 2,88 2,13 1,75 Fastighetsprisutveckling, bostadsfastigheter Sverige -4,51 -4,44 4,14 3,24 3,25 3,53 7,06 7,40 4,99 Storbritannien -4,90 -4,59 -1,41 0,30 1,02 1,61 4,48 5,29 5,28 Storbritannien, kraftigt negativt scenario -8,07 -8,41 -1,77 Norge -0,59 0,55 5,58 9,59 8,14 4,90 11,57 9,50 3,93 Finland -4,08 -1,48 1,99 1,47 2,07 2,77 5,18 3,54 3,20 Euro-området 0,70 3,92 5,05 3,20 3,42 3,40 3,91 3,52 2,60 Fastighetsprisutveckling, kommersiella fastigheter Sverige -10,15 -3,37 4,19 1,45 3,88 4,51 8,42 10,22 6,28 Storbritannien -11,89 -8,46 0,74 -1,02 -1,44 0,76 10,80 7,96 1,82 Storbritannien, kraftigt negativt scenario -15,91 -8,15 6,05 Norge -15,53 -8,28 1,08 -1,93 -1,03 0,65 3,73 4,09 2,00 Finland -10,56 -5,14 2,13 -1,24 0,62 2,29 3,96 5,60 3,68 Euro-området -13,40 -6,38 2,60 -0,68 0,67 2,54 4,62 5,85 4,15 Känslighetsanalys makroscenarier Tabellen visar procentuell ökning respektive minskning av reserven för förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 per den 31 december om det negativa respektive positiva scenariot tilldelats sannolikheter om 100%. Effekten av att sätta sannolikheten av det kraftigt negativa scenariot för Storbritannien till 100% är inte inkluderat i totalen. 2024 2023 Procentuell ökning av Procentuell minskning av Procentuell ökning av Procentuell minskning av % reserv vid negativt scenario reserv vid positivt scenario reserv vid negativt scenario reserv vid positivt scenario Sverige 32,98 -14,39 27,45 -15,70 Storbritannien 32,43 -30,87 21,13 -29,56 Storbritannien, kraftigt negativt scenario 37,19 29,99 Norge 37,79 -14,98 33,68 -18,20 Finland 15,66 -6,40 8,52 -5,06 Nederländerna 47,07 -18,81 36,85 -22,53 USA 77,81 -28,43 57,50 -36,86 Övriga länder 25,02 -10,66 23,51 -12,04 Totalt 31,81 -19,08 23,58 -18,51 K10 forts. 137Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Känslighetsanalys betydande ökning av kreditrisk Tabellen nedan visar hur reserven för förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 per den 31 december påverkas om det gränsvärde som tillämpas för kvoten mellan återstående kreditrisk beräknat vid rapportering och första redovisningstillfället var satt till 0,5 enheter lägre respektive högre än det tillämpade gränsvärdet 2,5. En minskning av gränsvärdet med 0,5 enheter skulle öka antalet lån som överförs från Steg 1 till Steg 2 och också öka reserven för förväntade kreditförluster. En ökning av gränsvärdet med 0,5 enheter skulle ha motsatt effekt. Banken använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma betydande ökning av kreditrisk. För utförligare information, se not K2 avsnitt Kreditrisk. Förändring av den totala reserven för Steg 1 och Steg 2, % Tröskelvärde 2024 2023 2 4,35 3,50 2,5 0,00 0,00 3 -2,73 -1,93 Kreditexponeringar som är föremål för nedskrivningsprövning per pd-intervall Poster i balansräkningen fördelat på pd-intervaller 2024 2023 Bruttovolym, mkr Bruttovolym, mkr pd-värde 1) Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 0,00 till <0,15 2 455 914 12 858 2 427 046 33 598 0,15 till <0,25 231 936 6 235 60 030 6 941 0,25 till <0,50 98 830 9 222 262 839 20 169 0,50 till <0,75 11 920 1 754 26 082 13 431 0,75 till <2,50 56 774 21 807 47 566 20 675 2,50 till <10,00 7 683 21 950 8 842 35 625 10,00 till <100 214 2 808 599 6 421 100 (fallissemang) 8 525 7 064 Summa 2 863 270 76 635 8 525 2 833 004 136 859 7 064 Utlåning till allmänheten fördelat på pd-intervaller 2024 2023 Bruttovolym, mkr Bruttovolym, mkr pd-värde 1) Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 0,00 till <0,15 1 962 994 12 849 1 964 166 33 595 0,15 till <0,25 185 384 6 231 48 581 6 940 0,25 till <0,50 78 994 9 216 212 711 20 167 0,50 till <0,75 9 527 1 753 21 108 13 430 0,75 till <2,50 45 379 21 791 38 494 20 673 2,50 till <10,00 6 141 21 934 7 156 35 622 10,00 till <100 171 2 806 485 6 420 100 (fallissemang) 8 525 7 064 Summa 2 288 590 76 580 8 525 2 292 700 136 848 7 064 Poster utanför balansräkningen fördelat på pd-intervaller 2024 2023 Bruttovolym, mkr Bruttovolym, mkr pd-värde 1) Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 0,00 till <0,15 195 904 541 209 059 1 674 0,15 till <0,25 24 404 188 15 570 166 0,25 till <0,50 39 409 676 40 923 1 157 0,50 till <0,75 21 092 433 7 365 3 623 0,75 till <2,50 10 699 1 413 10 234 2 186 2,50 till <10,00 589 2 757 1 437 1 933 10,00 till <100 181 274 105 522 100 (fallissemang) 159 164 Summa 292 278 6 282 159 284 693 11 262 164 1) Avser tolvmånaders pd-värde vid rapporteringstillfället. Tillgångar övertagna för skyddande av fordran mkr 2024 2023 Lös egendom 2 2 Redovisat värde 2 2 Lös egendom består i allt väsentligt av återtagna leasingobjekt. Värderingsprinciper för tillgångar och skulder som övertagits för skyddande av fordran beskrivs i not K1. K10 forts. 138 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt K11 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar mkr 2024 2023 Inventarier 13 20 Summa 13 20 K12 Statliga avgifter mkr 2024 2023 Riskskatt -1 655 -1 644 Resolutionsavgift -1 031 -980 Bank of England Levy -47 Summa -2 733 -2 624 Riskskatten uppgår till 0,06% (0,06) av beskattningsunderlaget som baseras på summan av kreditinstitutets skulder vid ingången av beskattningsåret. Resolutionsavgiften uppgår till 0,05% (0,05) av avgiftsunderlaget med tillägg för en riskjusteringsfaktor. Avgiftsunderlaget baseras på institutets skulder två år före avgiftsåret. Bank of England Levy infördes 2024 för att finansiera Bank of Englands kostnader för penningpolitik och finansiell stabilitet. Avgiften baseras på bankens proportionella andel av totala kvalificerade skulder bland avgiftspliktiga brittiska institutioner. K13 Resultat per aktie 2024 2023 Årets resultat tillhörande aktieägarna i Svenska Handelsbanken AB, mkr 27 451 29 107 Genomsnittligt antal under året konverterade aktier, miljoner Genomsnittligt innehav av egna aktier i handelslager, miljoner Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 1 980,0 1 980,0 Genomsnittlig utspädningseffekt antal aktier, miljoner Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning, miljoner 1 980,0 1 980,0 Resultat per aktie, total verksamhet, kr 13,86 14,70 efter utspädning 13,86 14,70 Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 13,75 14,09 efter utspädning 13,75 14,09 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr 0,12 0,61 efter utspädning 0,12 0,61 Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att ta hänsyn till effekterna av en konvertering av utestående konvertibla skuldebrev. Det innebär att genomsnittligt antal aktier justeras med potentiella stamaktier och att årets resultat justeras med årets räntekostnad på utestående konvertibla skuldebrev efter skatt. 139Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K14 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning samt avvecklad verksamhet Tillgångar och skulder i bankens verksamhet i Finland utgör tillgångar och skulder som inne- has för försäljning i enlighet med IFRS 5, vilka är hänförliga till två olika avyttringsgrupper. Under det tredje kvartalet 2024 genomfördes en delavyttring av den första avyttringsruppen till Oma Sparbank Abp, vilken utgörs av den finska verksamheten som avser små och medel stora företag. Under det sista kvartalet 2024 avyttrades den resterande delen av den första avyttringsgruppen, vilken omfattar pri- vatkunder inklusive kapitalförvaltning och pla- ceringstjänsterna samt livförsäkringsrörelsen, till S-banken Abp respektive försäkringsaktie- bolaget Fennia Liv. Den verksamhet som därefter kvarstår i Finland utgör den andra avyttringsgruppen. Följande enheter i Finland ingår i den andra avyttringsgruppen och i den avvecklade verksamheten: Handelsbanken AB (publ) filial i Finland och Handelsbanken Asuntoluottopankki Stadshypotek AB (publ) filial i Finland. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning mkr 2024 2023 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 14 10 Övrig utlåning till centralbanker 25 863 Utlåning till övriga kreditinstitut 1 3 Utlåning till allmänheten 74 209 142 409 varav hushåll 816 39 561 varav företag 73 393 102 847 Aktier och andelar 2 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 9 586 Immateriella tillgångar 123 Fastigheter och inventarier 467 Övrigt 282 128 Summa 74 506 178 590 Skulder Skulder till kreditinstitut 247 980 In- och upplåning från allmänheten 9 742 51 556 varav hushåll 235 17 434 varav företag 9 507 34 122 Försäkringsskulder 3 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 9 586 Avsättningar 182 195 Övrigt 451 1 401 Summa 10 623 63 721 I omräkningsreserven ingår ett belopp uppgående till ackumulerat 749 mkr (1 022) hänförligt till omräkning av tillgångar och skulder som innehas till försäljning, vilken ingår i omräknings- reserven som presenteras i Förändring eget kapital Koncernen. Köpeskillingen kvarstår i säljande enheter och avyttringarna föranleder därmed inte någon omklassificering av omräknings- reserven till resultaträkningen. Försäljningsprocessen fortgår med inriktning på resterande verksamhet avseende utlåning till företag. Finland har tidigare utgjort eget rörelsesegment. 140 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Intäkter, kostnader och resultat avvecklad verksamhet mkr 2024 2023 Räntenetto 1 895 2 368 Provisionsnetto 376 406 Nettoresultat av finansiella transaktioner -8 29 Försäkringsnetto 15 17 Övriga intäkter 5 9 Summa intäkter 2 284 2 829 Personalkostnader -790 -841 Övriga kostnader -580 -464 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar 0 Summa kostnader -1 369 -1 306 Kreditförluster, netto 53 41 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar -1 -1 Statliga avgifter -131 -97 Årets resultat hänförligt till Finland före skatt 835 1 467 Skatter 1) -178 -200 Årets resultat hänförligt till Finland efter skatt 657 1 267 Övriga kostnader hänförliga till avvecklad verksamhet 2) -11 -73 Nedskrivningar hänförliga till avvecklad verksamhet 3) -446 Skatter 1) 92 15 Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet inklusive tillkommande kostnader efter skatt 291 1 209 Realisationsresultat vid försäljning av avyttringsgrupper som utgör avvecklad verksamhet Realisationsresultat före skatt -71 Skatter 1) 14 Realisationsresultat efter skatt -57 Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet efter skatt 234 1 209 Väsentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka är eliminerade och inte ingår i ovanstående resultatposter 4) : Intäkter 36 100 Kostnader -113 -101 1) I skatteraderna ingår aktuell skatt uppgående till -107 mkr (-649). 2) Det tillkommer vissa kostnader i Sverige till följd av att den avvecklade verksamheten ska avyttras, vilka hänförs till avvecklad verksamhet. Exempelvis konsult- och juristkostnader. 3) Värdering av respektive avyttringsgrupp till det lägsta av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och redovisat värde har föranlett en nedskrivning, vilken är hänförlig till anläggningstillgångar. 4) Endast externa intäkter och kostnader ingår i resultatet från såväl kvarvarande som avvecklad verksamhet. Den avvecklade verksamheten har väsentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka således är eliminerade i redovisningen. Eliminering av interna transaktioner hänförliga till räntenettot mellan avvecklad verksamhet i Finland och Treasury justeras och därmed presenteras interna ränteintäkter och interna räntekostnader i kvarvarande respektive avvecklad verksamhet. Provisionsintäkter per produkt avvecklad verksamhet mkr 2024 2023 Courtage och övriga värdepappersprovisioner 4 9 Fonder 5 7 Depå och övrig kapitalförvaltning 28 41 Rådgivning Försäkringar 73 77 Betalningar 264 213 Ut- och inlåning 38 85 Garantier 13 19 Övriga provisionsintäkter 7 11 Summa provisionsintäkter 433 463 K14 forts. 141Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Personalkostnader avvecklad verksamhet mkr 2024 2023 Löner och arvoden 1) -631 -636 Socialavgifter -15 -22 Pensionskostnader -102 -104 Andra personalkostnader -42 -79 Summa -790 -841 1) Varav 2,2 mkr (5,5) till ledande befattningshavare (verkställande direktör och styrelse i dotterbolag). Medelantal anställda avvecklad verksamhet 2024 2023 Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Finland 479 220 259 533 249 284 Summa 479 220 259 533 249 284 Kassaflödesanalys avvecklad verksamhet mkr 2024 2023 Kassaflöde från löpande verksamhet 17 592 4 611 Kassaflöde från investeringsverksamhet 17 152 -8 Årets kassaflöde från avvecklad verksamhet 34 744 4 604 K15 Övrig utlåning till centralbanker mkr 2024 2023 Övrig utlåning till centralbanker i utländsk valuta 12 547 6 282 Reservering för förväntade kreditförluster Summa övrig utlåning till centralbanker 12 547 6 282 Medelvolymer mkr 2024 2023 Övrig utlåning till centralbanker i svenska kronor 0 Övrig utlåning till centralbanker i utländsk valuta 8 167 6 196 Summa 8 167 6 196 K14 forts. 142 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt K16 Utlåning till övriga kreditinstitut mkr 2024 2023 Utlåning i svenska kronor Banker 1 176 263 Övriga kreditinstitut 757 -1 Summa 1 934 261 Utlåning i utländsk valuta Banker 14 952 16 910 Övriga kreditinstitut 2 040 2 126 Summa 16 992 19 035 Reservering för förväntade kreditförluster -4 -2 Summa utlåning till övriga kreditinstitut 18 922 19 294 varav omvända repor 11 274 9 623 varav ställda kontantsäkerheter 3 427 5 470 Medelvolymer mkr 2024 2023 Utlåning till övriga kreditinstitut i svenska kronor 1 764 1 212 Utlåning till övriga kreditinstitut i utländsk valuta 36 577 42 394 Summa 38 342 43 607 varav omvända repor 15 230 16 812 K17 Utlåning till allmänheten mkr 2024 2023 Utlåning i svenska kronor Hushåll 967 670 974 473 Företag 599 142 599 233 Riksgälden 1 547 6 748 Summa 1 568 359 1 580 454 Utlåning i utländsk valuta Hushåll 274 056 250 008 Företag 456 826 463 345 Summa 730 882 713 353 Reservering för förväntade kreditförluster -1 363 -2 000 Summa utlåning till allmänheten 2 297 878 2 291 808 varav finansiell leasing 12 410 13 954 varav omvända repor 17 977 17 404 varav ställda kontantsäkerheter 1 751 13 395 Medelvolymer, exkl Riksgälden mkr 2024 2023 Utlåning till allmänheten i svenska kronor 1 574 095 1 597 310 Utlåning till allmänheten i utländsk valuta 731 157 738 482 Summa 2 305 252 2 335 792 varav omvända repor 25 480 23 110 143Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K18 Räntebärande värdepapper 2024 2023 Redovisat Verkligt Nominellt Redovisat Verkligt Nominellt mkr värde värde värde värde värde värde Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 172 606 172 606 168 407 199 128 199 128 197 474 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1) 47 508 47 508 31 524 50 087 50 087 36 442 Summa 220 114 220 114 199 931 249 215 249 215 233 916 1) Obligationer och andra räntebärande värdepapper som är föremål för nedskrivningsprövning uppgår till 13 259 mkr (12 709). Dessa är värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Reservering för förväntade kreditförluster redovisad i reserv verkligt värde i eget kapital uppgår till -2 mkr (-2). Räntebärande värdepapper fördelade på emittent 2024 2023 Redovisat Verkligt Nominellt Redovisat Verkligt Nominellt mkr värde värde värde värde värde värde Stat 172 606 172 606 168 407 199 128 199 128 197 474 Kreditinstitut 10 428 10 428 6 662 9 733 9 733 7 856 Bostadsinstitut 31 653 31 653 20 728 34 378 34 378 24 446 Övrigt 5 427 5 427 4 134 5 975 5 975 4 141 Summa 220 115 220 115 199 931 249 215 249 215 233 916 Medelvolymer mkr 2024 2023 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 257 685 258 785 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 59 973 55 713 Summa 317 658 314 497 K19 Aktier och andelar mkr 2024 2023 Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 13 942 11 615 Verkligt värde via övrigt totalresultat 804 601 Summa aktier och andelar 14 746 12 216 Innehav klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat mkr 2024 2023 Visa Inc 517 330 VIPPS A/S 58 60 Övriga innehav 229 211 Summa 804 601 Handelsbanken klassificerar ovanstående aktieinnehav till verkligt värde via övrigt totalresultat då dessa inte innehas i handelssyfte. Utdelningarna på dessa aktier uppgår till till 16 mkr (3) och redovisas i resultaträkningen som Övriga utdelningsintäkter. Under året har banken avyttrat 41 st andelar i SWIFT till ett värde av 3 mkr (0) mkr. För information om orealiserat och realiserat resultat för egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat se Förändring av eget kapital Koncernen . 144 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt K20 Andelar i intresseföretag och joint ventures Handelsbanken har inga enskilda väsentliga innehav i intresseföretag eller joint ventures. Det finns vissa företag som anses strategiska för bankverksamheten i koncernen då de utför stödjande verksamheter, såsom exempelvis betalningstjänster. Samtliga innehav är onoterade. Andelar i intresseföretag och joint ventures mkr 2024 2023 Redovisat värde vid årets början 657 561 Andel av årets resultat, före skatt 33 89 Skatt -6 -37 Aktieägartillskott 175 53 Utdelning -8 Redovisat värde vid årets slut 860 657 Resultat från intresseföretag och joint ventures mkr 2024 2023 Årets resultat 27 51 Övrigt totalresultat Årets totalresultat 27 51 Intresseföretag Redovisat värde, mkr Organisationsnummer Säte Antal aktier Röstandel, % 2024 2023 Bankomat AB 556817-9716 Stockholm 150 20,00 88 96 BGC Holding AB 556607-0933 Stockholm 25 542 25,54 454 428 Dyson Group plc 1) 00163096 Sheffield 74 733 672 24,01 3 8 Finansiell ID-teknik BID AB 556630-4928 Stockholm 12 735 28,30 106 25 Getswish AB 556913-7382 Stockholm 10 000 20,00 115 23 USE Intressenter AB 559161-9464 Stockholm 2 448 24,48 0 0 Summa 767 581 1) Ägarandel 27%. Joint ventures Redovisat värde, mkr Organisationsnummer Säte Antal aktier Röstandel, % 2024 2023 P27 Nordic Payments Platform AB 559198-9610 Stockholm 12 500 20,84 87 71 Tibern AB 559384-3542 Stockholm 4 000 14,29 6 5 Summa 93 76 K21 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken mkr 2024 2023 Fondförsäkringstillgångar 273 725 230 905 Aktier 13 484 13 067 Övriga tillgångar 774 921 Summa 287 984 244 893 145Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K22 Derivatinstrument Nominellt belopp/löptid Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden mer än 1 år mkr upp till 1 år upp till 5 år mer än 5 år 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Derivat för handel Ränterelaterade kontrakt Optioner 6 844 18 668 9 544 35 056 35 186 166 262 238 393 FRA/terminer 752 147 19 300 771 447 397 991 347 255 310 237 Swappar 391 243 1 139 066 359 632 1 889 941 1 724 316 28 593 35 286 29 273 34 844 Valutarelaterade kontrakt Optioner 19 498 233 16 19 747 25 693 58 158 89 237 Terminer 64 075 5 523 55 69 653 62 370 1 058 1 196 619 1 146 Swappar 662 204 45 523 789 708 516 529 307 16 891 8 006 5 386 17 177 Aktierelaterade kontrakt Optioner 4 789 606 32 5 427 4 882 229 194 113 114 Terminer 281 281 215 2 5 2 2 Swappar 7 369 1 391 8 760 5 962 299 101 232 306 Råvarurelaterade kontrakt Optioner 19 19 17 6 19 23 Terminer 134 1 135 180 1 6 4 18 Kreditrelaterade kontrakt Swappar 275 3 836 60 4 171 3 069 164 193 147 82 Summa 1 908 859 1 234 147 370 147 3 513 153 2 789 188 47 808 45 668 36 432 54 579 Derivat för marknadsvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Optioner 41 1 Swappar 85 665 505 543 103 729 694 937 695 631 15 686 17 227 11 679 16 007 Valutarelaterade kontrakt Swappar 1 046 1 046 983 83 25 Summa 85 665 506 589 103 729 695 983 696 655 15 769 17 253 11 679 16 007 Derivat för kassaflödessäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar 33 836 41 374 7 226 82 436 147 207 2 078 3 029 954 2 228 Valutarelaterade kontrakt Swappar 29 395 186 800 37 283 253 478 321 590 25 558 16 381 1 222 6 649 Summa 63 231 228 174 44 509 335 914 468 797 27 636 19 410 2 176 8 877 Summa derivatinstrument 2 057 755 1 968 910 518 385 4 545 050 3 954 640 91 213 82 331 50 287 79 463 Varav börshandlade derivat 133 129 70 400 155 148 274 419 Varav OTC-derivat clearade via CCP 3 013 450 2 661 973 44 503 52 627 34 664 45 845 Varav OTC-derivat ej clearade via CCP 1 398 471 1 222 267 46 555 29 556 15 349 33 199 Kvittade belopp totalt -2 368 886 -2 310 691 -44 144 -52 221 -34 331 -45 225 Nettobelopp 2 176 164 1 643 949 47 069 30 110 15 956 34 238 Valutafördelning av marknadsvärden SEK -297 599 39 951 -3 889 371 486 USD 437 043 -25 673 103 653 -350 125 EUR 174 889 163 098 -6 713 -13 839 Övriga -223 120 -95 045 -42 764 71 941 Summa 91 213 82 331 50 287 79 463 I noten presenteras derivatkontrakt brutto. Kvittade belopp består av det kvittade marknadsvärdet och tillhörande nominella belopp på kontrakt för vilka det finns en legal rätt och avsikt att reglera avtalade kassaflöden netto (däribland clearade kontrakt). Dessa kontrakt nettoredovisas i balansräkningen per motpart och valuta. Positiva skillnader mellan det värde som räknats fram med en värderingsmodell vid det första redovisningstillfället och transaktionspriset (dag 1-resultat) periodiseras över derivatets löptid. Vid årsskiftet uppgick sådana ännu ej resultatförda dag 1-resultat till 500 mkr (472). 146 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt K23 Säkringsredovisning Koncernens övergripande mål för riskhantering och säkringsredovisning är att säkra risken för variationer i verkliga värden respektive fram- tida kassaflöden hänförliga till ut- och upp- låning med avseende på förändringar i räntor och valutakurser. För att uppnå detta använder koncernen derivat. Säkringsredovisning tilläm- pas för att koncernens riskhanteringsstrategi ska avspeglas i de finansiella rapporterna. För information om koncernens hantering av mark- nadsrisker, se not K2. Nedan beskrivs koncer- nens säkringsstrategier samt de olika typer av säkringsredovisning som tillämpas uppdelat per riskkategori. För en beskrivning av redovis- ningsprinciperna för säkringsredovisning, se not K1. Säkring av verkligt värde Ränterisk i ut- och upplåning till fast ränta Syftet med denna säkringsstrategi är att minska risken för förändringar i verkligt värde avse- ende ut- och upplåning till fast ränta, till följd av förändringar i marknadsräntor. Den säkrade risken definieras som referensräntan i respek- tive valuta, vilken utgör en observerbar kom- ponent i räntan. De säkrade posterna utgörs av utlåning till allmänheten till fast ränta och emitterade värdepapper till fast ränta. Säk- ringsinstrumenten utgörs av ränteswappar, i vilka fast ränta betalas och rörlig ränta erhålls respektive ränteswappar i vilka fast ränta erhålls och rörlig ränta betalas. Effektivitetsmätning Säkringarnas effektivitet mäts genom att jäm- föra förändringen i verkligt värde avseende den säkrade risken i ut- och upplåning med ränte- swapparnas värdeförändring. Effektivitets- mätningen utförs såväl prospektivt som retro- spektivt. Prospektivt genom att skifta ränte- och diskonteringskurvor och retrospektivt tillämpas regressionsanalys. Effektiviteten testas vid ingången av säkringsrelationen samt löpande kvartalsvis. Kriterier vid effektivitetsmätning För att kvalificera för säkringsredovisning ska kvoten mellan förändringen i verkligt värde avseende den säkrade risken i den säkrade posten och derivatet vara inom intervallet 80–125%. I de fall detta kontrolleras genom regressionsanalys ska följande kriterier vara uppfyllda för att bestämma ett effektivt säk- ringsförhållande: • Linjens lutning ska vara inom intervallet 0,8 <b <1,25 och • R2 ska vara > 0,96. Ineffektivitet Ineffektivitet beräknas genom att jämföra för- ändringen i verkligt värde för ränteswappen med verkligt värde för den säkrade risken i ut- respektive upplåning från ingången av säk- ringen till periodens utgång. Den huvudsakliga förklaringen till ineffektivitet i dessa säkringsrelationer är förändringar i verkligt värde med avseende på den rörliga räntan i ränteswappen, vilken ej motsvaras av en värdeförändring avseende den säkrade risken i ut- eller upplåningen. Portföljsäkring av verkligt värde med avseende på ränterisk Ränterisk i utlåningsportföljer till fast ränta Säkringsstrategin syftar till att minska risken för förändringar i verkligt värde avseende utlå- ningsportföljer till fast ränta, till följd av föränd- ringar i marknadsräntor. Den säkrade risken definieras som förändringar i verkligt värde avseende en del av en utlåningsportfölj till fast ränta, med avseende på förändringar i en r eferensränta i respektive valuta. Den säkrade posten utgörs av ett belopp i valuta som är bestämt utifrån en utlåningsportfölj till fast ränta. Utlåningsportföljen delas in i ränteom- sättningsperioder. Det säkrade beloppet fast- ställs baserat på den ränterisk som banken önskar säkra i de utvalda ränteomsättnings- perioderna. Säkringsinstrumenten utgörs av ränteswappar, i vilka rörlig ränta erhålls och fast ränta betalas. Ett eller flera säkringsinstrument definieras i respektive ränteomsättningsperiod. För en beskrivning av effektivitetsmätning och ineffektivitet hänvisas till avsnittet om Säkring av verkligt värde ovan. Säkringsinstrument i säkring av verkligt värde 2024 2023 mkr Upp till 1 år 1–5 år Över 5 år Upp till 1 år 1–5 år Över 5 år Ränterisk Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta Nominellt belopp 42 694 455 479 73 920 56 277 374 593 93 942 Genomsnittlig fast ränta % 2,09 2,74 2,21 2,00 2,53 2,47 Valutaränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta Nominellt belopp 1 046 983 Genomsnittlig fast ränta % 3,69 3,69 Summa 42 694 456 525 73 920 56 277 375 576 93 942 147Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Säkringsinstrument samt ineffektivitet i säkring av verkligt värde 2024 mkr Redovisat värde Förändring i säkringsinstrument verkligt värde Nominellt som använts Ineffektivitet belopp för att beräkna som redovisas säkringsinstrument Tillgångar Skulder ineffektivitet i resultaträkningen Ränterisk Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 572 093 8 882 11 422 4 664 -74 Valutaränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 1 046 83 0 6 Summa 573 139 8 965 11 422 4 664 -68 Portföljsäkring av verkligt värde Ränterisk Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta 122 844 6 803 258 -3 248 9 Summa 122 844 6 803 258 -3 248 9 Säkringsinstrument samt ineffektivitet i säkring av verkligt värde 2023 mkr Redovisat värde Förändring i säkringsinstrument verkligt värde Nominellt som använts Ineffektivitet belopp för att beräkna som redovisas säkringsinstrument Tillgångar Skulder ineffektivitet i resultaträkningen Ränterisk Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 524 812 7 127 15 971 17 711 155 Valutaränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 983 25 54 7 Summa 525 795 7 152 15 971 17 765 162 Portföljsäkring av verkligt värde Ränterisk Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta 170 819 10 100 36 -7 034 -80 Ränteoptioner (cap) 41 1 -5 0 Summa 170 860 10 101 36 -7 039 -80 Redovisat värde avseende säkringsinstrument ingår i posten Derivatinstrument i balansräkningen. Ineffektivitet som redovisas i resultaträkningen ingår i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Säkrade poster i säkring av verkligt värde 2024 Ackumulerad justering till verkligt Förändring i värde som ingår i det redovisade värdet verkligt värde Redovisat värde säkrad post för den säkrade posten som använts för att beräkna mkr Tillgångar Skulder Skulder Tillgångar ineffektivitet Ränterisk Emitterade värdepapper och efterställda skulder till fast ränta 567 278 -6 595 -4 733 Summa 567 278 -6 595 -4 733 Portföljsäkring av verkligt värde 1) Ränterisk Utlåning till allmänheten till fast ränta -6 399 -6 399 3 258 Summa -6 399 -6 399 3 258 Säkrade poster i säkring av verkligt värde 2023 Ackumulerad justering till verkligt Förändring i värde som ingår i det redovisade värdet verkligt värde Redovisat värde säkrad post för den säkrade posten som använts för att beräkna mkr Tillgångar Skulder Skulder Tillgångar ineffektivitet Ränterisk Emitterade värdepapper och efterställda skulder till fast ränta 508 810 -11 412 -17 603 Summa 508 810 -11 412 -17 603 Portföljsäkring av verkligt värde 1) Ränterisk Utlåning till allmänheten till fast ränta -9 657 -9 657 6 954 Räntetak i utlåning till rörlig ränta -1 -1 5 Summa -9 658 -9 658 6 959 1) Den underliggande utlåningsportföljens nominella volym uppgick per 2024-12-31 till 122 844 mkr (170 867). Det finns inget upplupet belopp för justeringar av säkring av verkligt värde som kvarstår i balansräkningen för säkrade poster som inte längre justeras för förändringar i verkligt värde varken i år eller föregående år. K23 forts. 148 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Kassaflödessäkring Ränterisk i ut- och upplåning till rörlig ränta Syftet med denna säkringsstrategi är att minska osäkerheten i framtida in- och utbetalningar av räntor till följd av förändringar i rörliga räntor, och istället erhålla respektive betala en fast ränta som är känd vid ingången av säkringen. Den säkrade posten utgörs av mycket sanno- lika framtida in- och utbetalningar avseende ränterörlig utlåning till allmänheten respektive emitterade värdepapper med rörlig ränta. Den säkrade risken definieras som en rörlig refe- rensränta i respektive valuta, vilken utgör en observerbar komponent i räntan. Säkrings- instrumenten utgörs av ränteswappar, i vilka fast ränta erhålls och rörlig ränta betalas respektive fast ränta betalas och rörlig ränta erhålls. Valutakursrisk i upplåning Säkringsstrategin syftar till att minska osäker- heten i framtida räntebetalningar till följd av förändringar i valutakurser och istället betala en ränta i den funktionella valutan, som är känd vid tidpunkten för ingången av säkringen. Den säkrade posten utgörs av mycket sanno- lika framtida räntebetalningar och återbetal- ningar av nominella belopp hänförliga till emit- terade värdepapper i en annan valuta än den funktionella valutan. Den säkrade risken utgörs av risken för förändringar i dessa framtida betalningar till följd av förändringar i valutakur- ser mellan upplåningsvalutan och den funktio- nella valutan. Säkringsinstrumenten utgörs av valutarelaterade derivat. Valutakursrisk i internlån till eller från utlandsverksamhet Intentionen med denna säkringsstrategi är att minska risken för volatilitet hänförlig till valuta- kursrörelser avseende ett internlån, till eller från en utlandsverksamhet. Den säkrade pos- ten utgörs av det nominella beloppet avseende ett internlån mellan koncernens finansavdel- ning och en utländsk verksamhet, utgiven i den funktionella valutan för den utländska verksam- heten. Den säkrade risken utgörs av risken för förändringar i kassaflöden hänförliga till ränte- betalningar samt återbetalningar av nominellt belopp, till följd av skillnader i valutakurser mellan internlånets valuta och moderbolagets funktionella valuta, svenska kronor. Säkringsin- strumenten utgörs av valutarelaterade derivat. Effektivitetsmätning Effektiviteten testas vid ingången av säkrings- relationen samt löpande kvartalsvis. Säkringar- nas effektivitet testas såväl prospektivt som retrospektivt. Prospektivt genom att skifta ränte- och diskonteringskurvor. Retrospektivt, i de fall villkoren avseende den säkrade risken och säkringsinstrumentet inte överensstämmer fullständigt, genom regressionsanalys. Med fullständigt menas att kassaflöden och diskon- teringsfaktorer i var tid är identiska. Vid mät- ning av effektivitet representeras den säkrade risken av ett så kallat hypotetiskt derivat (PEH), vilket ska matcha de kritiska villkoren i den säkrade posten. Det verkliga värdet avseende det hypotetiska derivatet (PEH) är noll vid ingången av säkringsrelationen. Vid effektivi- tetsmätning jämförs förändringen i verkligt värde avseende det hypotetiska derivatet (PEH) med derivatets förändring i verkligt värde. Kriterier vid effektivitetsmätning För att kvalificera för säkringsredovisning ska kvoten mellan förändringen i verkligt värde avseende den säkrade risken i den säkrade posten, vilken representeras av det hypote- tiska derivatet (PEH), och derivatet vara inom intervallet 80–125%. I de fall detta kontrolleras genom regressionsanalys ska följande kriterier vara uppfyllda för att bestämma ett effektivt säkringsförhållande: • Linjens lutning ska vara inom intervallet 0,8 <b <1,25 och • R2 ska vara > 0,96. Ineffektivitet Ineffektiviteten beräknas genom att jämföra förändringen i verkligt värde avseende den säkrade risken i den säkrade posten, vilken representeras av det hypotetiska derivatet (PEH), med derivatets förändring i verkligt värde. Ineffektivitet föreligger om derivatets förändring i verkligt värde överstiger värdeför- ändringen för det hypotetiska derivatet (PEH) i absoluta belopp. De huvudsakliga förklaringarna till ineffekti- vitet i dessa säkringsrelationer är skillnader i marknadsräntor och valutakurser mellan tid- punkten för ingången av säkringsrelationen och affärstidpunkten för derivatet. Ineffektivite- ten förklaras också av förändringar i verkligt värde hänförligt till vissa räntekomponenter i derivatet som inte ingår i den säkrade risken. K23 forts. 149Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Säkringsinstrument i kassaflödessäkring 2024 2023 mkr Upp till 1 år 1–5 år Över 5 år Upp till 1 år 1–5 år Över 5 år Ränterisk Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta Nominellt belopp 8 338 12 627 6 078 13 568 17 253 8 645 Genomsnittlig fast ränta % 0,47 0,72 0,77 0,38 0,64 0,67 Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta Nominellt belopp 25 498 28 746 1 148 53 260 53 368 1 113 Genomsnittlig fast ränta % 2,13 1,35 1,54 1,89 1,73 1,54 Valutakursrisk Valutarelaterade derivat EUR/SEK Nominellt belopp 10 865 43 747 1 089 16 075 42 777 12 048 Genomsnittlig valutakurs EUR/SEK 0,0975 0,0913 0,0970 0,0971 0,0926 0,0928 Valutarelaterade derivat EUR/NOK Nominellt belopp 2 758 75 390 31 183 5 146 57 144 29 127 Genomsnittlig valutakurs EUR/NOK 0,1008 0,0953 0,0932 0,1049 0,0962 0,0834 Valutarelaterade derivat USD/GBP Nominellt belopp 1 076 989 Genomsnittlig valutakurs USD/GBP 1,3157 1,3157 Valutarelaterade derivat USD/NOK Nominellt belopp 8 923 36 864 2 066 40 077 Genomsnittlig valutakurs USD/NOK 0,1064 0,1027 0,0509 0,0958 Valutarelaterade derivat USD/SEK Nominellt belopp 3 646 11 551 5 011 75 356 14 514 4 775 Genomsnittlig valutakurs USD/SEK 0,1016 0,1003 0,1105 0,0880 0,0782 0,1105 Valutarelaterade derivat AUD/EUR Nominellt belopp 2 872 10 353 13 016 Genomsnittlig valutakurs AUD/EUR 1,5287 1,5451 1,5415 Valutarelaterade derivat övriga valutapar Nominellt belopp 331 7 820 384 8 096 Summa 63 231 228 174 44 509 165 855 247 234 55 708 Säkringsinstrument samt ineffektivitet i kassaflödessäkring 2024 mkr Nominellt belopp säkrings- instrument Redovisat värde Förändring i Värdeförändring säkringsinstrument verkligt värde avseende säkrings- Omklassificerat som använts instrumenten Ineffektivitet från säkrings- för att beräkna som redovisas i som redovisas i reserven till Tillgångar Skulder ineffektivitet övrigt totalresultat resultaträkningen resultaträkningen Ränterisk Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta 27 043 1 785 -708 -702 -6 Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 55 392 293 954 1 496 1 496 154 Valutakursrisk 1) Valutarelaterade derivat EUR/SEK 55 701 3 061 114 -143 -144 1 1 Valutarelaterade derivat EUR/NOK 109 331 11 893 39 -498 -521 23 10 Valutarelaterade derivat USD/GBP 1 076 50 6 6 Valutarelaterade derivat USD/NOK 45 787 7 249 80 79 1 Valutarelaterade derivat USD/SEK 20 208 2 829 94 96 -2 Valutarelaterade derivat övriga valutapar 21 376 476 1 069 22 24 -2 9 Summa 335 914 27 636 2 176 349 334 15 174 K23 forts. 150 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Säkringsinstrument samt ineffektivitet i kassaflödessäkring 2023 mkr Nominellt belopp säkrings- instrument Redovisat värde Förändring i Värdeförändring säkringsinstrument verkligt värde avseende säkrings- Omklassificerat som använts instrumenten Ineffektivitet från säkrings- för att beräkna som redovisas i som redovisas i reserven till Tillgångar Skulder ineffektivitet övrigt totalresultat resultaträkningen resultaträkningen Ränterisk Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta 39 466 2 600 1 -1 928 -2 014 86 Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 107 741 429 2 227 3 499 3 499 226 Valutakursrisk 1) Valutarelaterade derivat EUR/SEK 70 900 3 011 310 -158 -157 -1 Valutarelaterade derivat EUR/NOK 91 417 8 286 608 -370 -372 2 Valutarelaterade derivat GBP/SEK 2 2 Valutarelaterade derivat USD/GBP 989 30 7 7 Valutarelaterade derivat USD/NOK 42 143 3 133 1 048 -22 -19 -3 Valutarelaterade derivat USD/SEK 94 645 1 322 3 951 -103 -103 0 Valutarelaterade derivat AUD/USD 7 7 Valutarelaterade derivat övriga valutapar 21 496 599 732 15 16 -1 27 Summa 468 797 19 410 8 877 949 866 83 252 1) Vid analys utifrån ett säkringsredovisningssyfte beaktas omvandlingen till moderbolagets funktionella valuta, svenska kronor, genom att nominella derivatben imputeras i säkringsrelationerna. De imputerade derivatbenen är inte inkluderade i de nominella volymerna i tabellerna ovan. Redovisat värde avseende säkringsinstrument ingår i posten Derivatinstrument i balansräkningen. Ineffektivitet som redovisas i resultaträkningen ingår i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Omklassificerat till resultaträkningen ingår i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner och avser kassaflödessäkring som är avslutad i förtid . Säkrade poster i kassaflödessäkring 2024 2023 Belopp som kvarstår Belopp som kvarstår Förändring i säkringsreserven Förändring i säkringsreserven i värde som från säkrings- i värde som från säkrings- använts för förhållanden där använts för förhållanden där att beräkna Säkrings- säkringsredovisning att beräkna Säkrings- säkringsredovisning mkr ineffektivitet reserv inte längre tillämpas ineffektivitet reserv inte längre tillämpas Ränterisk Emitterade värdepapper till rörlig ränta 702 1 647 2 014 2 351 Utlåning till allmänheten till rörlig ränta -1 496 -699 618 -3 499 -2 043 771 Valutakursrisk Emitterade värdepapper och efterställda skulder EUR samt internlån GBP och NOK 665 -1 094 529 -432 Emitterade värdepapper och efterställda skulder USD samt internlån EUR, GBP och NOK -181 488 58 115 317 68 Emitterade värdepapper samt internlån övriga valutor -24 46 -2 -25 35 -2 Summa -334 388 674 -866 228 837 K23 forts. 151Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K24 Kvittning av finansiella instrument 2024 Återköpsavtal samt utlåning av mkr Derivat värdepapper Totalt Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 91 213 33 499 124 712 Kvittade belopp -44 144 -3 735 -47 879 Redovisat värde i balansräkningen 47 069 29 764 76 833 Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal -4 787 -4 787 Mottagna finansiella säkerheter -37 378 -29 721 -67 099 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen -42 165 -29 721 -71 886 Nettobelopp 4 904 43 4 947 Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 50 287 3 736 54 023 Kvittade belopp -34 331 -3 735 -38 066 Redovisat värde i balansräkningen 15 956 1 15 957 Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal -4 787 -4 787 Ställda finansiella säkerheter -3 554 -1 -3 555 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen -8 341 -1 -8 342 Nettobelopp 7 615 7 615 2023 Återköpsavtal samt utlåning av mkr Derivat värdepapper Totalt Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 82 331 32 141 114 472 Kvittade belopp -52 221 -4 628 -56 849 Redovisat värde i balansräkningen 30 110 27 513 57 623 Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal -7 781 -7 781 Mottagna finansiella säkerheter -18 880 -27 513 -46 393 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen -26 661 -27 513 -54 174 Nettobelopp 3 449 3 449 Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 79 463 4 631 84 094 Kvittade belopp -45 225 -4 628 -49 853 Redovisat värde i balansräkningen 34 238 3 34 241 Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal -7 781 -7 781 Ställda finansiella säkerheter -17 305 -3 -17 308 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen -25 086 -3 -25 089 Nettobelopp 9 152 9 152 Derivatinstrument kvittas i balansräkningen när det återspeglar bankens förväntade kassa- flöden vid regleringen av två eller flera avtal. Återköpsavtal och omvända återköpsavtal mot centrala clearingmotparter kvittas i balansräk- ningen när det återspeglar bankens förväntade kassaflöden vid regleringen av två eller flera avtal. Det inträffar när banken har både en avtalsmässig rätt och avsikt att reglera avta- lade kassaflöden netto. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontant- säkerheter om 11 617 mkr (11 268) vilka härrör från balansräkningsposten In- och upplåning från allmänheten. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 1 804 mkr (4 272) vilka härrör från balans- räkningsposten Utlåning till allmänheten. Den kvarvarande motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om nettning vid betal- ningsinställelse, det vill säga nettning av posi- tiva och negativa värden i alla derivattransak- tioner med en och samma motpart i en konkurssituation. Banken har som policy att teckna nettningsavtal med alla bankmotparter. Nettningsavtalen kompletteras med avtal om ställande av säkerheter för nettoexponeringen. I huvudsak används kontanter som säkerhet, men även statspapper förekommer. Säkerheter för återköpsavtal samt in- och utlåning av värde- papper utgår i regel i form av kontanter eller andra värdepapper. 152 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt K25 Immateriella tillgångar 2024 Varumärken och Kund- Internt utvecklad mkr Goodwill andra rättigheter kontrakt programvara Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid ingången av året 4 356 3 718 6 453 168 11 697 Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 680 680 Avyttringar och utrangeringar -302 -302 Valutaeffekt 4 36 37 77 Anskaffningsvärde vid utgången av året 4 360 3 754 6 867 168 12 152 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -309 -2 691 -131 -3 132 Avyttringar och utrangeringar 302 302 Årets avskrivningar -37 -786 -33 -856 Årets nedskrivningar -3 -3 Valutaeffekt -17 -21 -38 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året 0 0 -363 -3 199 -164 -3 727 Redovisat värde 4 360 3 391 3 668 3 8 426 Under året har utvecklingskostnader uppgående till 2 994 mkr (3 238) kostnadsförts. 2023 Varumärken och Kund- Internt utvecklad mkr Goodwill andra rättigheter kontrakt programvara Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid ingången av året 4 397 3 714 6 000 164 11 278 Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 958 3 961 Avyttringar och utrangeringar -496 -496 Valutaeffekt -41 4 -9 -46 Anskaffningsvärde vid utgången av året 4 356 3 718 6 453 168 11 697 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -271 -2 507 -99 -2 877 Avyttringar och utrangeringar 496 496 Årets avskrivningar -37 -681 -33 -751 Årets nedskrivningar -1 -1 Valutaeffekt -1 2 1 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året 0 0 -309 -2 691 -131 -3 132 Redovisat värde 4 356 3 409 3 762 37 8 567 Immateriella tillgångar med Goodwill obestämbar nyttjandeperiod mkr 2024 2023 2024 2023 Handelsbanken Sverige 3 341 3 331 3 Handelsbanken Storbritannien 198 183 Handelsbanken Norge 639 655 Handelsbanken Nederländerna 183 177 Handelsbanken Capital Markets 10 3 Summa 4 360 4 356 3 3 153Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod Immateriella tillgångar med obestämbar nytt- jandeperiod redovisas till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella nedskrivningar. Koncernens immateriella tillgångar med obe- stämbar nyttjandeperiod utgörs främst av goodwill. Nedskrivningsprövning sker årligen i samband med bokslutet eller när det finns en indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningsprövning görs genom en beräkning av tillgångens återvinningsvärde, det vill säga det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga värdet med avdrag för försäljnings- kostnader. Så länge återvinningsvärdet över- stiger redovisat värde är nedskrivning inte befogad. Nedskrivningar redovisas direkt i resultaträkningen. Nedskrivningsprövning av goodwill Redovisad goodwill har uppstått vid rörelse- förvärv och härrör till övervägande del från tradi- tionell bankverksamhet på Handelsbankens hemmamarknader. I syfte att pröva goodwill för nedskrivning allokerades den vid förvärvstid- punkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. En kassagenererande enhet är den minsta identifierbara grupp av tillgångar som ger upphov till kassaflöden som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar. I banken är de kassa genererande enheterna rörelsesegment och goodwill följs upp på rörelsesegmentnivå, se tabell där goodwill är fördelad på rörelse- segment. Vid nedskrivningsprövningen beräknas nyttjandevärdet för respektive kassa genererande enhet genom diskontering av förväntade framtida kassaflöden samt slutvärde. Som slutvärde används det prog- nostiserade substansvärdet för respektive kassa genererande enhet. Tidigare gjorda nedskrivningar av goodwill återförs inte. De förväntade framtida kassaflödena för de första fem åren bygger på prognoser för riskvägda volymer, intäkter, kostnader samt kreditförluster. Prognoserna baseras främst på en intern bedömning av antaganden om den framtida intäkts- och kostnadsutvecklingen, konjunkturutvecklingen och förväntad ränte- utveckling. Efter den första femårsperioden görs en prognos baserad på ett antagande om långsiktig tillväxttakt. Antagandet om kassa- flödestillväxt baseras på historisk real BNP- utveckling samt Riksbankens långsiktiga infla- tionsmål. Årets nedskrivningsprövning bygger på ett antagande om en långsiktig tillväxttakt på 2% (2). Den totala prognosperioden är 20 år vilket motiveras av att banken har för avsikt att bedriva verksamhet på hemmamarknaderna långsiktigt. De förväntade framtida kassa- flödena har diskonterats med en ränta som baseras på riskfri ränta samt riskjustering mot- svarande marknadens genomsnittliga avkast- ningskrav. Diskonteringsräntan uppgick vid årets nedskrivningsprövning till 6,5% (8,2) efter skatt. Motsvarande ränta före skatt uppgick till 9,2% (11,9). Samma diskonteringsränta har använts för samtliga rörelsesegment. Vid årets nedskrivningsprövning bedömdes skillnaden mellan återvinningsvärde och bok- fört värde på goodwill vara betryggande. Det beräknade nyttjandevärdet på goodwill är känsligt för ett antal antaganden som har betydelse för förväntade kassaflöden samt diskonteringsräntan. De antaganden som har störst betydelse för beräkningen är antagan- den om ränte- och konjunkturutveckling samt antaganden om framtida intäkts- och kostnads- utveckling. Ingen rimlig möjlig förändring av väsentliga antaganden skulle påverka det redovisade värdet på goodwill. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod Immateriella tillgångar för vilka det går att fast- ställa en bedömd nyttjandeperiod är föremål för avskrivning. Avskrivningen sker linjärt över nyttjandeperioden. För närvarande innebär det att kundrelationer skrivs av på 20 år och att internt utvecklad programvara vanligen skrivs av på fem år. I vissa infrastrukturprojekt bedöms nyttjandeperioden vara längre än fem år. För sådana investeringar är avskrivnings tiden upp till 15 år. Varumärken som är föremål för avskriv- ning skrivs av på fem år. Avskrivningstiden prövas individuellt, dels vid nyanskaffning, dels fortlöpande vid indikation på att nyttjande- perioden kan ha ändrats. Immateriella till- gångar med bestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivning när det finns indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskriv- ningsprövning görs enligt samma principer som för immateriella tillgångar med obestäm- bar nyttjandeperiod, det vill säga genom en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. K25 forts. 154 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt K26 Fastigheter och inventarier Fastigheter och inventarier mkr 2024 2023 Fastigheter 3 864 3 960 Inventarier 937 815 Egendom övertagen för skyddande av fordran 2 2 Summa 4 803 4 777 Fastigheter mkr 2024 2023 Anskaffningsvärde vid ingången av året 1 844 1 753 Ny- och ombyggnation 90 91 Avyttringar och utrangeringar -25 Valutaeffekt 1 0 Anskaffningsvärde vid utgången av året 1 910 1 844 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -588 -551 Årets avskrivningar enligt plan -38 -37 Årets nedskrivningar -38 Avyttringar och utrangeringar 25 Valutaeffekt 0 0 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året -639 -588 Redovisat värde 1 271 1 256 Redovisat värde nyttjanderätter 2 593 2 704 Summa redovisat värde 3 864 3 960 Inventarier mkr 2024 2023 Anskaffningsvärde vid ingången av året 2 098 1 996 Anskaffningsvärde på tillkommande under året 475 425 Avyttringar och utrangeringar -296 -326 Årets nedskrivning -37 Valutaeffekt 65 3 Anskaffningsvärde vid utgången av året 2 305 2 098 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -1 313 -1 300 Årets avskrivningar enligt plan -359 -324 Avyttringar och utrangeringar 291 315 Årets nedskrivning 28 Valutaeffekt -44 -4 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året -1 397 -1 313 Redovisat värde 908 785 Redovisat värde nyttjanderätter 29 30 Summa redovisat värde 937 815 Koncernens materiella anläggningstillgångar består av fastigheter (rörelsefastigheter) och inventarier samt nyttjanderätter. Dessa värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivningarna sker utifrån tillgångarnas bedömda nyttjandeperioder och en linjär avskrivningsplan tillämpas. De bedömda nyttjandeperioderna prövas årligen. Någon väsentlig förändring av nyttjandeperioderna har inte skett under 2024. Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 2–10 år. För fastigheter tillämpas separata avskrivningsplaner för olika delkomponenter. För stomme bedöms nyttjandeperioden vara 100 år och resterade delkomponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 10 och 35 år. Nyttjandeperioden för nyttjanderätterna som främst består av hyrda lokaler bedöms vara densamma som leasingavtalets löptid. Information om korresponderande leasingskuld redovisas i not K45 Leasing. Nedskrivningsprövning av materiella anläggningstillgångar sker när det finns indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Någon indikation på nedskrivningsbehov per balansdagen fanns inte för materiella anläggningstillgångar. 155Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K27 Övriga tillgångar mkr 2024 2023 Fondlikvidfordringar 5 310 5 610 Återförsäkringstillgångar 21 27 Övrigt 6 565 4 640 Summa 11 896 10 276 K28 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter mkr 2024 2023 Upplupna intäkter 1 397 1 218 Förutbetalda kostnader 1 071 1 114 Summa 2 468 2 331 K29 Skulder till kreditinstitut mkr 2024 2023 Skulder i svenska kronor Banker 13 573 7 222 Övriga kreditinstitut 7 552 8 444 Summa 21 125 15 666 Skulder i utländsk valuta Banker 62 965 73 389 Övriga kreditinstitut 190 1 088 Summa 63 155 74 477 Summa skulder till kreditinstitut 84 280 90 143 varav repor 0 varav erhållna kontantsäkerheter 32 374 20 078 Medelvolymer mkr 2024 2023 Skulder till kreditinstitut i svenska kronor 18 658 22 050 Skulder till kreditinstitut i utländsk valuta 126 481 143 309 Summa 145 140 165 359 varav repor 173 177 156 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt K30 In- och upplåning från allmänheten mkr 2024 2023 Inlåning i svenska kronor Hushåll 366 270 361 462 Företag 281 519 275 307 Riksgälden 1 1 Summa 647 789 636 769 Inlåning i utländsk valuta Hushåll 121 999 100 321 Företag 291 665 279 549 Summa 413 665 379 871 Summa inlåning från allmänheten 1 061 454 1 016 640 Upplåning från allmänheten Upplåning i svenska kronor 160 748 176 875 Upplåning i utländsk valuta 88 537 104 966 Summa upplåning från allmänheten 249 285 281 841 Summa in- och upplåning från allmänheten 1 310 739 1 298 480 varav repor 1 2 varav erhållna kontantsäkerheter 3 941 5 137 varav inom försäkringsrörelsen 107 115 Medelvolymer mkr 2024 2023 Inlåning från allmänheten Inlåning från allmänheten i svenska kronor 615 463 676 110 Inlåning från allmänheten i utländsk valuta 396 857 411 677 Summa 1 012 320 1 087 787 Upplåning från allmänheten Upplåning i svenska kronor 209 103 175 907 Upplåning i svenska kronor, försäkringsrörelsen 115 116 Upplåning i utländsk valuta 261 891 222 857 Summa 471 109 398 880 varav repor 7 042 8 978 K31 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken mkr 2024 2023 Fondförsäkringsskulder 226 268 192 952 Depåförsäkringsskulder 61 977 51 989 Övriga fondskulder 17 159 Summa 288 263 245 100 157Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K32 Emitterade värdepapper 2024 2023 mkr Redovisat värde Nominellt belopp Redovisat värde Nominellt belopp Certifikat Certifikat i svenska kronor 536 509 1 099 1 055 varav verkligt värde obligatoriskt 536 509 1 099 1 055 Certifikat i utländsk valuta 620 794 351 863 606 147 418 067 varav upplupet anskaffningsvärde 620 717 351 790 605 740 417 676 varav ingår i säkring av verkligt värde 0 0 15 500 15 745 varav verkligt värde obligatoriskt 77 73 407 391 Summa 621 331 352 372 607 246 419 122 Obligationslån Obligationslån i svenska kronor 559 652 563 444 568 496 572 069 varav upplupet anskaffningsvärde 559 652 563 444 568 496 572 069 varav ingår i säkring av verkligt värde 270 721 267 918 216 156 218 968 Obligationslån i utländsk valuta 369 044 370 857 347 739 353 432 varav upplupet anskaffningsvärde 369 044 370 857 347 739 353 432 varav ingår i säkring av verkligt värde 261 351 266 598 243 902 253 894 Summa 928 696 934 301 916 235 925 501 Summa emitterade värdepapper 1 550 027 1 286 673 1 523 481 1 344 623 mkr 2024 2023 Emitterade värdepapper vid årets ingång 1 523 481 1 474 801 Emitterade 1 060 981 1 251 086 Återköpta -54 766 -72 561 Förfallna -1 035 785 -1 124 075 Valutaeffekter m m 56 115 -5 771 Emitterade värdepapper vid årets utgång 1 550 027 1 523 481 Medelvolymer mkr 2024 2023 Emitterade värdepapper i svenska kronor 572 209 528 045 Emitterade värdepapper i utländsk valuta 1 030 025 1 013 598 Summa 1 602 234 1 541 643 K33 Korta positioner mkr 2024 2023 Korta positioner värderade till verkligt värde Aktier 621 520 Räntebärande värdepapper 386 1 844 Summa 1 007 2 364 Medelvolymer mkr 2024 2023 Korta positioner i svenska kronor 15 433 15 301 Korta positioner i utländsk valuta 220 209 Summa 15 653 15 510 158 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt K34 Försäkringsskulder Försäkringsskulder 2024 Skuld för Skuld för Skuld för Skuld för återstående Skuld för återstående inträffade skador – inträffade skador försäkrings- inträffade försäkrings- Nuvärde av framtida Riskjustering mkr skydd (GMM) skador (GMM) skydd (PAA) kassaflöde (PAA) (PAA) Totalt Ingående balans 8 129 0 8 260 9 8 407 Försäkringsintäkter – GMM -610 -610 varav förväntade kostnader för försäkringstjänster -557 -557 varav avskrivning av avtalsenlig marginal -35 -35 varav avskrivning av riskjustering -19 -19 Försäkringsintäkter – PAA 1 -576 -575 Kostnader för försäkringstjänster 550 428 1 979 Resultat från försäkringstjänster -610 550 -576 428 1 -207 Finansiella intäkter och kostnader via resultaträkningen 62 4 66 Finansiella intäkter och kostnader via övrigt totalresultat -66 -66 Kassaflöden – inbetalda premier 14 574 588 Kassaflöden – utbetalningar -550 -430 -980 Valutaeffekt 0 0 Utgående balans 7 530 0 6 262 10 7 808 Försäkringsskulder 2023 Skuld för Skuld för Skuld för Skuld för återstående Skuld för återstående inträffade skador – inträffade skador försäkrings- inträffade försäkrings- Nuvärde av framtida Riskjustering mkr skydd (GMM) skador (GMM) skydd (PAA) kassaflöde (PAA) (PAA) Totalt Ingående balans 8 269 0 9 259 8 8 546 Försäkringsintäkter – GMM -588 -588 varav förväntade kostnader för försäkringstjänster -530 -530 varav avskrivning av avtalsenlig marginal -39 -39 varav avskrivning av riskjustering -20 -20 Försäkringsintäkter – PAA 1 -581 -580 Kostnader för försäkringstjänster 528 418 1 947 Resultat från försäkringstjänster -588 528 -581 418 1 -221 Finansiella intäkter och kostnader via resultaträkningen 37 6 0 43 Finansiella intäkter och kostnader via övrigt totalresultat 396 396 Kassaflöden – inbetalda premier 15 580 595 Kassaflöden – utbetalningar -528 -423 -951 Valutaeffekt -1 -1 Utgående balans 8 129 0 8 260 9 8 407 159Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Försäkringsskulder GMM – per komponent 2024 Nuvärde av framtida Avtalsenlig mkr kassaflöde Riskjustering marginal Totalt Ingående balans 7 138 351 641 8 129 Förändringar relaterade till framtida tjänster 62 -5 -57 0 Förändringar relaterade till tjänster innevarande period -5 -20 -35 -60 Förändringar relaterade till tidigare tjänster Resultat från försäkringstjänster 57 -25 -92 -60 Finansiella intäkter och kostnader via resultaträkningen och övrigt totalresultat -12 3 5 -4 Kassaflöden -536 -536 Utgående balans 6 646 329 554 7 530 Försäkringsskulder GMM – per komponent 2023 Nuvärde av framtida Avtalsenlig mkr kassaflöde Riskjustering marginal Totalt Ingående balans 7 192 385 693 8 269 Förändringar relaterade till framtida tjänster 43 -27 -16 0 Förändringar relaterade till tjänster innevarande period -1 -20 -39 -60 Förändringar relaterade till tidigare tjänster Resultat från försäkringstjänster 42 -47 -55 -60 Finansiella intäkter och kostnader via resultaträkningen och övrigt totalresultat 417 13 3 433 Kassaflöden -513 -513 Utgående balans 7 138 351 641 8 129 Avkastningskurvor som används för diskontering Inlåst avkastningskurva, % Aktuell avkastningskurva, % Löptid 2024 2023 2024 2023 1 år 0,89 0,75 2,25 3,02 2 år 0,95 0,82 2,27 2,78 5 år 0,92 0,88 2,41 2,25 10 år 1,61 1,37 2,65 2,24 20 år 2,57 2,43 2,94 2,76 Dödlighetstabell Återstående livslängd i år, från 65 års ålder Kohort Kvinna Man 1940 23,9 22,2 1950 24,6 21,8 1960 25,3 23,3 1970 25,8 24,0 1980 26,2 24,4 Avtalsenlig marginal Andel av avtalsenlig marginal som förväntas återstå, % Tidpunkt 2024 2023 2023 100 2024 100 94 2025 94 88 2030 67 63 2040 29 27 2050 10 9 K34 forts. 160 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Bankens försäkringsrörelse bedrivs av Handels- banken Liv. Balansposten försäkringsskulder består av försäkringsavtal som överför bety- dande försäkringsrisk från försäkringstagarna till Handelsbanken Liv och utgörs av traditio- nella livförsäkringsavtal samt riskförsäkringar i form av främst sjukförsäkring, premiebefrielse- försäkring och dödsfallsförsäkring tecknade av mindre företag och privatpersoner i Sverige. Några riskkoncentrationer utöver att samtliga försäkringar är tecknade i Sverige har inte identifierats. Försäkringsverksamheten i Danmark och Norge avyttrades 2022 respek- tive 2023. Försäkringsverksamheten i Finland avyttrades under 2024. Ingående försäkrings- skulder hänförliga till Finland ingår inte ovan utan har i balansräkningen omklassificerats till Skulder som innehas för försäljning, se not K14. Försäkringsskulden utgörs av summan av skulden för återstående försäkringsskydd och skulden för inträffade skador. För riskförsäk- ringar och riskförsäkringsmoment som redo- visas enligt Premiefördelningsmetoden (PAA) värderas skulden för återstående försäkrings- skydd till erhållna, men ännu ej intjänade pre- mier. För traditionella livförsäkringsavtals spar- försäkringsmoment som redovisas enligt den generella modellen (GMM) innehåller skulden för återstående försäkringsskydd kassaflöden för åtaganden som avser framtida tjänster samt den del av den avtalsenliga marginalen som ännu inte intäktsförts. Skulden för inträffade skador innehåller kassaflöden för åtaganden som avser tidigare tjänster. Kassaflöden för åtaganden utgörs av det förväntade nuvärdet av framtida kassaflöden samt en riskjustering. Det övergripande syftet med nedanstående avsnitt är att beskriva skuldens beståndsdelar; det förväntade nuvärdet av framtida kassaflö- den, riskjustering och avtalsenlig marginal. För mer information om klassificering och värde- ring av försäkringsavtal, se not K1 avsnitt 8. Förväntade nuvärdet av framtida kassaflöden Det förväntade nuvärdet av framtida kassa- flöden hänförliga till ingångna försäkringsavtal beräknas med hänsyn tagen till olika utfalls sannolikhet och diskontering. Framtida kassa- flöden innefattar premier, skadeersättningar samt skadeanspråks- och administrations- kostnader hänförliga till fullföljande av försäk- ringsavtal. Beräkningen görs genom att kassa- flöden projiceras med hjälp av relevanta antaganden och information om respektive försäkringsavtal. Antaganden vid beräkning av det förväntade nuvärdet av framtida kassaflöden Vid beräkning av det förväntade nuvärdet av framtida kassaflöden används antaganden vil- ket medför att beräkningen är förknippad med osäkerhet. För skulden för återstående försäk- ringsskydd och för skulden för inträffade ska- dor tillämpas samma antaganden där det är relevant. Tillämpade antaganden är baserade på intern historik, branschstatistik och mark- nadsläget. Handelsbanken Liv analyserar löpande hur känslig försäkringsskulden är för förändring i olika antaganden och hur den fak- tiska utvecklingen skiljer sig från den antagna. Framtagandet av antaganden följer en beslu- tad process där Handelsbanken Livs aktuarie- avdelning (första försvarslinjen) ansvarar för att löpande eller vid behov se över och ta fram förslag på ändring av antaganden. Aktuarie- funktionen (andra försvarslinjen) granskar och yttrar sig om förslaget. Beslut om ändring av antaganden fattas därefter av Handelsbanken Livs vd. Beslut om ändrade antaganden rap- porteras till bankens värderingskommitté. De två mest väsentliga antagandena är framtida dödlighet och den avkastningskurva som används för att diskontera framtida kassa- flöden. Ytterligare väsentliga antaganden är bland annat antaganden om framtida adminis- trationskostnader och antaganden om annulla- tion som till exempel flytt och återköp. Antagande om dödlighet Antaganden om framtida dödlighet är base- rade på branschstatistik och intern historik. Antagandet anges som ettåriga dödsfallssan- nolikheter per ålder och årskohort och är där- med för omfattande för att kunna presenteras i en tabell. I tabell visas istället dödlighets- antagandet i form av förväntad återstående livslängd från 65 års ålder. Antagande om avkastningskurva Den aktuella avkastningskurvan som används för att diskontera framtida kassaflöden är baserad på observerbara marknadspriser för ränteswappar upp till tio år justerade för kredit- risk. Avkastningskurvan för löptider längre än tio år fastställs genom konvergens med den så kallade Smith-Wilsonmetodiken mot en lång- siktig terminsränta. Aktuell långsiktig termins- ränta uppskattats till 3,30% (3,45). Konver- genstiden har uppskattats till tio år (tio). De finansiella marknadsscenarierna är marknads- konsistenta, baseras på antagande om arbitra- gefrihet och är förenliga med de relevanta risk- fria räntesatser som används för diskontering. Den aktuella avkastningskurvan och den inlåsta avkastningskurvan (dvs den avkastningskurva som fastställdes vid övergångs tillfället) som har använts vid diskontering av försäkrings- skulden listas i tabell. Riskjustering Riskjustering motsvarar den kompensation banken kräver för att ta på sig osäkerheten i framtida kassaflöden till följd av ingångna för- säkringsavtal avseende icke-finansiell risk. För att säkerställa god solvens i Handelsbanken Liv har denna kompensation fastställts som den riskmarginal som Handelsbanken Liv före- skrivs att hålla i enlighet med Solvens 2-regel- verket. Riskjusteringen beräknas således med en kapitalkostnadsmetod där framtida kapital- kostnader projiceras med en kapitalkostnads- ränta på 6% (6) och sedan diskonteras kapital- kostnaderna till ett nuvärde. Riskjusteringen uppgick 2024 till 340 mkr (361). Utifrån ett antagande om att det förväntade nuvärdet av framtida kassaflöden följer en normalfördelning motsvarar detta en konfidensnivå på ett års sikt motsvarande cirka 99,86% (99,90), värde- rad med aktuell avkastningskurva. I resultat- räkningen redovisas riskjusteringen uppdelat på resultat från försäkringstjänster respektive finansiella intäkter och kostnader. Avtalsenlig marginal Med avtalsenlig marginal avses den ej intjä- nade vinst som banken kommer att redovisa när försäkringsskydd tillhandahålls i framtiden. Vid övergången till IFRS 17 uppstod en avtal- senlig marginal för sparförsäkringsmoment i traditionella livförsäkringsavtal vilken utgjordes av skillnaden mellan det verkliga värdet och summan av det förväntade nuvärdet av fram- tida kassaflöden och riskjusteringen. Traditio- nella livförsäkringsavtal nytecknas inte och därmed uppstår inte någon ytterligare avtal- senlig marginal till följd av nya avtal efter över- gången till IFRS 17. Handelsbanken har bedömt att både de avkastningsrelaterade tjänsterna och tjänsterna kopplade till tillhanda- hållande av försäkringsskydd utförs linjärt över tid. Försäkringsskyddsenheter har därför valts på ett sådant sätt att upplösningen av den avtalsenliga marginalen ska efterlikna en linjär upplösning. I tabell visas förväntad upplös- ningstakt av den avtalsenliga marginalen. Väsentliga förändringar och händelser under året Under året har antagandet om flytt och återköp för traditionella livförsäkring setts över, men inte resulterat i några förändrade antaganden . K34 forts. 161Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Känslighetsanalys 2024 mkr Påverkan på tillgångar Påverkan på Påverkan på Total påverkan på Påverkan på som innehas för för- försäkringsnettot övrigt totalresultat eget kapital försäkringsskulden säkringstagarnas räkning Ökat Minskat Ökat Minskat Ökat Minskat Ökat Minskat Ökat Minskat Riskvariabler Scenario antagande antagande antagande antagande antagande antagande antagande antagande antagande antagande Dödlighetsrisk 1) +/-10% förändring i förväntad dödlighet 7 -8 -2 0 5 -8 -5 8 Avvecklingsrisk +/-10% förändring i avvecklingstakt 11 -13 11 -13 -11 13 Annulationsrisk +/-1 procentenhets förändring i annulationstakt 2 -3 -6 6 -3 3 3 -3 Administrations- +/-10% förändring i kostnad kostnadsrisk för administration -2 2 2 -2 0 0 0 0 Generell ränterisk +/-1 procentenhets parallellskift av relevanta räntor -90 89 443 -606 352 -517 -452 616 -99 100 Specifik ränterisk +/-1% förändring av värdet (spreadrisk) på innehav med spreadrisk 34 -34 -4 3 31 -31 4 -3 35 -35 Aktiekursrisk +/-10% förändring av värdet på aktier 61 -61 -3 2 58 -59 4 -3 62 -62 Valutakursrisk +/-10% förändring av andra valutor mot SEK 89 -89 -8 5 81 -84 9 -6 90 -90 Känslighetsanalys 2023 mkr Påverkan på tillgångar Påverkan på Påverkan på Total påverkan på Påverkan på som innehas för för- försäkringsnettot övrigt totalresultat eget kapital försäkringsskulden säkringstagarnas räkning Ökat Minskat Ökat Minskat Ökat Minskat Ökat Minskat Ökat Minskat Riskvariabler Scenario antagande antagande antagande antagande antagande antagande antagande antagande antagande antagande Dödlighetsrisk 1) +/-10% förändring i förväntad dödlighet 7 -8 -1 -1 6 -9 -6 9 Avvecklingsrisk +/-10% förändring i avvecklingstakt 10 -12 10 -12 -10 12 Annulationsrisk +/-1 procentenhets förändring i annulationstakt 3 -3 -5 6 -3 2 3 -2 Administrations- +/-10% förändring i kostnad kostnadsrisk för administration -2 2 1 -1 -1 1 1 -1 Generell ränterisk +/-1 procentenhets parallellskift av relevanta räntor -103 101 521 -687 419 -585 -530 697 -112 112 Specifik ränterisk +/-1% förändring av värdet (spreadrisk) på innehav med spreadrisk 35 -35 -3 3 32 -32 3 -3 35 -35 Aktiekursrisk +/-10% förändring av värdet på aktier 82 -83 -2 2 81 -81 3 -3 84 -84 Valutakursrisk +/-10% förändring av andra valutor mot SEK 48 -48 -2 2 46 -46 3 -3 49 -49 1) I känslighetsanalysen ovan ingår hela försäkringsskulden förutom skulden för återstående försäkringsskydd för försäkringsavtal värderad med PAA metoden eftersom denna är värderad till erhållna, men ännu ej intjänade premier. En förändrad riskvariabel skulle därmed inte få någon omedelbar påverkan på denna skuld annat än att premien framåt hade höjts ifall den bedömts vara otillräcklig. Riskerna och känsligheten i beståndet med traditionell livförsäkring och riskförsäkring har kvantifierats i ovanstående tabell som den effekt rimligt möjliga förändringar av väsentliga riskvariabler skulle få på försäkringsnettot, övrigt totalresultat, eget kapital, försäkringsskulden och tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning. Känslighetsanalysen har baserats på att en riskvariabel förändras och övriga riskvariabler är konstanta. I praktiken är det osannolikt att endast en riskvariabel förändras eftersom förändringar i vissa riskvariabler kan vara korrelerade. Vid beräkningen av känsligheten för förändringar i väsentliga riskvariabler, har samma metod använts som för den redovisade försäkringsskulden. Känslighetsanalysen har upprättats med samma metod båda åren. Tillgångar i traditionell livförsäkring som innehas för försäkringstagarnas räkning mkr 2024 2023 Aktiefonder 1) 619 532 Räntefonder 1) 4 979 5 326 Private Equity 1) 16 18 Likvida medel 49 36 Summa 5 663 5 912 1) Redovisas som Aktier och andelar, se not K19. K34 forts. 162 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Duration Räntefonder Traditionell livförsäkring Nuvärde av framtida kassaflöden mkr 2024 2023 2024 2023 0–1 år 3 233 2 754 518 565 1–5 år 1 446 2 171 1 796 1 929 5–10 år 195 281 1 701 1 805 >10 år 105 120 2 630 2 840 Summa 4 979 5 326 6 646 7 138 Risker i försäkringsavtal Genom försäkringsavtal är banken främst exponerad för marknadsrisk, kreditrisk, likvidi- tetsrisk och försäkringsrisk. De mest väsent- liga riskerna beskrivs nedan. Marknadsrisk Marknadsrisk avser den samlade risken att förändringar i riskfaktorer inom finansiella marknader, till exempel förändringar i räntor, aktiekurser och valutakurser, resulterar i värde- förändringar på placeringstillgångar och/eller åtaganden. Ränterisk Generell ränterisk uppstår i traditionell livför- säkring till följd av skillnad i duration mellan placeringstillgångarna och försäkringsskulden. Durationen på skulden är lång, varför ränte- känsligheten vid en förändring av diskonte- ringsräntan är betydande. Durationen på placeringstillgångarna är kort, varför ränte- känsligheten vid en förändring av marknads- räntan är begränsad. Handelsbanken Liv har valt kort duration på placeringstillgångarna till följd av traditionell livförsäkrings utformning. Specifik ränterisk (spreadrisk) uppstår inom traditionell livförvaltning i innehav i räntefonder vid förändring av kreditspreadar, det vill säga skillnaden mellan det aktuella innehavets ränta och räntan på en statsobligation med motsva- rande löptid. Placeringstillgångarna redovisas och värde- ras till verkligt värde via resultatet, obligatoriskt se not K5 och not K6. För att undvika volatilitet i resultaträkningen för traditionell livförsäkring redovisas effekter av ändrad diskonterings- ränta i Övrigt totalresultat, vilka består av skill- naden mellan skulden diskonterad med inlåst avkastningskurva och skulden diskonterad med aktuell avkastningskurva. Aktiekursrisk Aktiekursrisk uppstår inom traditionell livför- valtning till följd av placeringar i främst aktie- fonder. Traditionella livförsäkringsavtal ger en möjlighet för försäkringstagaren att erhålla ytterligare förmån, utöver garanterad, om den faktiska avkastningen överstiger nivån på den garanterade. Detta medför att Handelsbanken främst är exponerad för nersidan av aktiekurs- risken. Vid årsskiftet var exponeringen mot aktiekursrisk i beståndet med traditionell livför- valtning 635 mkr (550). Valutakursrisk Valutakursrisk uppstår inom traditionell livför- valtning främst till följd av placeringar i fonder med underliggande tillgångar i främst euro och amerikanska dollar. Exponeringen begränsas vid behov genom valutaderivat. Vid årsskiftet var nettoexponeringen i euro 417 mkr (301) och amerikanska dollar 457 mkr (173). Kreditrisk Kreditrisk uppstår inom traditionell livförvalt- ning i innehav i räntefonder. Risken är begrän- sad eftersom underliggande innehav i fonderna får ha som lägst kreditbetyg BBB- (investment grade) eller motsvarande. Likviditetsrisk Likviditetsrisker uppstår främst till följd av att traditionell livförsäkring ger försäkringstagaren en möjlighet att flytta sitt försäkringskapital till en annan försäkringsgivare. Risken hanteras genom en daglig uppföljning av kommande utbetalningar samt begränsas genom att place- ringstillgångarna i stor utsträckning placeras i värdepappersfonder med mycket god likviditet. Försäkringsrisk Med försäkringsrisk avses risk, annan än finan- siell risk, som överförs från den försäkrade till Handelsbanken Liv. De mest väsentliga försäk- ringsriskerna beskrivs nedan. Dödsfallsrisk Risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av förändrad dödlighet. Dödsfallsrisk uppstår främst i döds- fallsförsäkringar. Ökad dödlighet leder till att värdet av försäkringsåtagandena ökar. Livsfallsrisk Risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av förändrad dödlighet. Livsfallsrisk uppstår i traditionella livförsäkringsavtal där försäkringstagaren erhåller en garanterad förmån som kan vara livsvarig. Minskad dödlighet leder till att värdet av försäkringsåtagandena ökar. Avvecklingsrisk Risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av förändrad takt för tillfrisknande. Avvecklingsrisk uppstår främst i sjukförsäkringar. Minskad avveckling leder till att värdet av försäkringsåtagandena ökar. Annullationsrisk Risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av förändringar i flytt- och återköpsfrekvens. Annullationsrisk uppstår främst i traditionella livförsäkrings- avtal, där hela beståndet har flytträtt. Administrationskostnadsrisk Risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av förändrade kostnader för administration av försäkrings- avtal. Administrationskostnadsrisk uppstår främst i traditionella livförsäkringsavtal. Ökade administrationskostnader leder till att värdet av försäkringsåtagandena ökar. K34 forts. 163Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Hantering och begränsning av risker Handelsbanken Liv har låg risktolerans och följer bankens principer för hantering av risk. Riskerna hanteras primärt genom att Handels- banken Liv håller tillräckligt med kapital för att kunna fullfölja åtagandena mot försäkrings- tagarna även under oförutsedda negativa händelser. För ytterligare information se not K2 avsnitt Risker i försäkringsrörelsen. Handelsbanken Livs placeringspolicy begränsar exponeringen mot finansiella risker och ger övergripande anvisningar om tillgång- arnas förvaltning givet åtagandena till försäk- ringstagarna och lagstadgade krav. Vidare ger den anvisningar om hur styrning och kontroll av placeringarna ska utföras samt hur den totala risknivån i tillgångarna ska hanteras. Tillgångarna ska placeras på ett aktsamt sätt så att risker kan identifieras, mätas, analyseras och rapporteras. Handelsbanken begränsar sin exponering mot försäkringsrisker på flera sätt. Medicinsk riskbedömning utifrån den försäkrades hälso- tillstånd görs i vissa fall innan dödsfalls- och sjukförsäkringar beviljas. Premiesättningen grundar sig på antaganden om hur stora kost- naderna för inträffade försäkringshändelser förväntas bli, med tillbörliga försiktighetsmargi- naler, och ses över löpande för att säkerställa dess tillräcklighet för att täcka förväntade kostnader. För att undvika volatilitet i resultat- räkningen återförsäkras de största dödsfalls- försäkringarna och sjukförsäkringarna enligt fastställda limiter för självbehåll, se not K27 för återförsäkringstillgångar och not K37 för åter- försäkringsskulder. K35 Skatter Redovisade skattekostnader i resultaträkningen mkr 2024 2023 Aktuell skatt -7 814 -8 452 Uppskjuten skatt 53 118 Skatt hänförlig till tidigare år -34 -83 Summa skattekostnader kvarvarande verksamhet -7 795 -8 417 Summa skattekostnader avvecklad verksamhet -72 -185 Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad enligt svensk gällande skattesats mkr 2024 2023 Resultat före skatt 35 016 36 322 Skatt på resultat före skatt med svensk skattesats -7 213 -7 482 Bokförd skatt i koncernen -7 795 -8 417 Skillnad -582 -935 Skillnaden förklaras av skatteeffekt avseende följande poster: Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader -23 -16 Ej avdragsgill kostnad på efterställda skulder -515 -583 Annan skattesats i försäkringsrörelse 316 297 Ej skattepliktiga reavinster och utdelningar 0 9 Annan skattesats i utlandet -487 -565 Skatt tidigare år -34 -83 Övrigt 161 6 Summa -582 -935 K34 forts. 164 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Uppskjutna skattefordringar 2024 Redovisat Ingående över resultat- Redovisat i övrigt Utgående mkr balans räkningen totalresultat Valutaeffekt Kvittning balans Säkringsinstrument 546 -191 355 Fastigheter och inventarier 0 0 0 Pensioner 347 92 439 Övrigt 401 -95 306 Kvittning -936 -7 -943 Summa 358 -3 -191 0 -7 157 Uppskjutna skatteskulder 2024 Redovisat Ingående över resultat- Redovisat i övrigt Utgående mkr balans räkningen totalresultat Valutaeffekt Kvittning balans Utlåning till allmänheten 1) 1 878 -211 1 667 Säkringsinstrument 448 -69 -204 64 239 Immateriella tillgångar 65 2 67 Fastigheter och inventarier 91 27 118 Pensioner 2 212 215 36 15 2 478 Övrigt 211 -86 -7 118 Kvittning -936 -7 -943 Summa 3 969 -122 -168 72 -7 3 744 1) Varav leasing 1 622 mkr (1 845) . Uppskjutna skattefordringar 2023 Redovisat Ingående över resultat- Redovisat i övrigt Utgående mkr balans räkningen totalresultat Valutaeffekt Kvittning balans Säkringsinstrument 996 -450 546 Fastigheter och inventarier 19 -19 0 Pensioner 370 -23 347 Övrigt 204 189 8 401 Kvittning -936 -936 Summa 1 589 130 -450 8 -936 358 Uppskjutna skatteskulder 2023 Redovisat Ingående över resultat- Redovisat i övrigt Utgående mkr balans räkningen totalresultat Valutaeffekt Kvittning balans Utlåning till allmänheten 1) 2 207 -329 1 878 Säkringsinstrument 764 -316 448 Immateriella tillgångar 78 -13 65 Fastigheter och inventarier 95 -4 91 Pensioner 2 466 231 -449 -36 2 212 Övrigt 4 207 211 Kvittning -936 -936 Summa 5 614 92 -765 -36 -936 3 969 1) Varav leasing 1 845 mkr (2 207). Upplysning Pelare 2 En initial bedömning av Pelare 2-reglernas effekt på banken har genomförts och kommer löpande utvärderas. Handelsbanken tillämpar undantaget i IAS 12, vilket innebär att koncernen varken redovisar eller lämnar upplysningar om uppskjutna skattefordringar och -skulder relaterade till inkomstskatter till följd av Pelare 2. Alla länder där Handelsbanken bedriver verksamhet, med undantag för USA, har antagit EU-direktivet till Pelare 2 och nationell lagstiftning har eller kommer implementeras. Handelsbanken är inte verksam i lågbeskattade länder och samtliga länder där verksamhet bedrivs har en skattesats som överstiger 20%. Handelsbanken har uppskattat att de effektiva skattesatserna överstiger 15% i alla jurisdiktioner där den är verksam, varmed ingen skatt redovisats i räkenskaperna relaterad till lagstiftningen enligt andra pelaren. Handelsbankens bedömning är att reglerna inte kommer att få någon väsentlig inverkan på Handelsbankens finansiella rapporter. Ej redovisade uppskjutna skattefordringar och underskott Uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag och andra framtida avdragsgilla temporära skillnader redovisas enbart om det är sannolikt att den kan nyttjas inom en överskådlig framtid. Ej redovisade uppskjutna skattefordringar finns lokalt i Stadshypotek AB och uppgår till 124 mkr (113). K35 forts. 165Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K36 Avsättningar Avsättningar 2024 Avsättningar för förväntade kreditförluster på poster Omstrukturerings- Övriga mkr utanför balansräkningen 1) reserv 2) avsättningar 3) Summa Avsättningar vid årets ingång 299 43 258 601 Avsatt under året 159 159 Ianspråktaget -17 -24 -41 Återfört -177 -177 Nettoförändring av förväntade kreditförluster -165 -165 Avsättningar vid årets utgång 135 27 216 378 Avsättningar 2023 Avsättningar för förväntade kreditförluster på poster Omstrukturerings- Övriga mkr utanför balansräkningen 1) reserv 2) avsättningar 3) Summa Avsättningar vid årets ingång 280 87 225 591 Avsatt under året 121 121 Ianspråktaget -44 -8 -52 Återfört -80 -80 Nettoförändring av förväntade kreditförluster 20 20 Avsättningar vid årets utgång 299 43 258 601 1) För ytterligare information, se not K10 och K44. 2) Avsättningen för omstruktureringskostnader avser kostnader relaterade till bankens omställning. 3) Under Övriga avsättningar redovisas de belopp som avsatts för reglering av de anspråk som riktats mot banken. K37 Övriga skulder mkr 2024 2023 Fondlikvidskulder 2 865 5 192 Leasingskuld 2 751 2 857 Återförsäkringsskulder 128 126 Övrigt 9 632 6 708 Summa 15 376 14 882 166 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt K38 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter mkr 2024 2023 Upplupna kostnader 2 055 1 902 Förutbetalda intäkter 880 1 087 Summa 2 935 2 990 K39 Efterställda skulder Förändring av efterställda skulder mkr 2024 2023 Efterställda skulder vid årets ingång 43 117 42 404 Emitterade 5 673 8 753 Förfallna -13 369 -8 326 Valutaeffekter m m 1 633 286 Efterställda skulder vid årets utgång 37 054 43 117 Medelvolymer mkr 2024 2023 Efterställda skulder i utländsk valuta 35 603 42 200 Specifikation, efterställda skulder Ursprungligt Ursprunglig Första möjliga nominellt belopp i Konvertibelt/ Utestående Emissionsår Förfall förfallodag datum för inlösen Valuta respektive valuta Ej konvertibelt Räntesats, % belopp 2020 Evigt 1), 2) 2027-03-01 USD 500 Konvertibelt 3) 4,375 5 229 2020 Evigt 1), 2) 2031-03-01 USD 500 Konvertibelt 3) 4,750 4 584 2022 Tidsbunden 4) 2033-06-01 2028-06-01 EUR 500 Ej konvertibelt 3,250 5 748 2022 Tidsbunden 4) 2032-08-23 2027-08-23 GBP 500 Ej konvertibelt 4,625 6 722 2023 Tidsbunden 4) 2034-08-16 2029-08-16 EUR 750 Ej konvertibelt 5,000 9 053 2024 Tidsbunden 4) 2036-11-04 2031-11-04 EUR 500 Ej konvertibelt 3,625 5 718 Summa efterställda skulder 37 054 1) Efterställt samtliga instrument utom aktier, närmast högre är tidsbundna efterställa skulder. 2) Inlösenbart vid varje påföljande ränteomsättningsdag efter första inlösendatum. 3) Skulderna konverteras till stamaktier i Svenska Handelsbanken AB om Svenska Handelsbanken AB:s kärnprimärkapitalrelation understiger 5,125% eller om den konsoliderade situationens kärnprimärkapitalrelation understiger 8,0%. 4) Efterställt samtliga seniora skulder . 167Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K40 Specifikation av förändringar i eget kapital Förändring av reserv kassaflödessäkringar mkr 2024 2023 Reserv kassaflödessäkringar vid årets ingång 181 -307 Effektiv del av förändringen i verkligt värde Ränterisk 794 1 486 Valutakursrisk -460 -619 Omklassificerat till resultaträkningen 1) -174 -252 Skatt -33 -127 Reserv kassaflödessäkringar vid årets utgång 308 181 Förändring av reserv verkligt värde mkr 2024 2023 Reserv verkligt värde vid årets ingång 197 126 Orealiserade värdeförändringar – egetkapitalinstrument 167 51 Realiserade värdeförändringar – egetkapitalinstrument 3 0 Orealiserade värdeförändringar – skuldinstrument 5 19 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster – skuldinstrument 0 0 Omklassificerat till balanserade vinstmedel – egetkapitalinstrument 2) -3 0 Omklassificerat till resultaträkningen – skuldinstrument 3) 0 0 Reserv verkligt värde vid årets utgång 369 197 Förändring av reserv omräkning utländsk verksamhet mkr 2024 2023 Reserv omräkning utländsk verksamhet vid årets ingång 3 502 4 332 Förändring av omräkningsdifferens hänförlig till filialer 266 -855 Förändring av omräkningsdifferens hänförlig till dotterbolag 2 539 297 Omklassificerat till resultaträkningen 4) -248 9 Omklassificerat till balanserade vinstmedel 5) -811 -284 Reserv omräkning utländsk verksamhet vid årets utgång 5 249 3 502 1) Skatt som omklassificerats till resultaträkningen hänförlig till denna post 35 mkr (52). 2) Skatt som omklassificerats till balanserade vinstmedel hänförlig till denna post - mkr (-). 3) Skatt som omklassificerats till resultaträkningen hänförlig till denna post 0 mkr (0). 4) Skatt som omklassificerats till resultaträkningen hänförlig till denna post -70 mkr (-2). 5) Skatt som omklassificerats till balanserade vinstmedel hänförlig till denna post 8 mkr (19). 168 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt K41 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 2024 Verkligt värde via resultaträkningen Verkligt Derivat Verkligt värde Upplupet Summa värde- identifierat som via övrigt anskaffnings- redovisat Verkligt mkr Obligatoriskt optionen säkringsinstrument totalresultat värde värde värde Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 530 009 530 009 530 009 Övrig utlåning till centralbanker 12 547 12 547 12 547 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 4 862 167 745 172 607 172 606 Utlåning till övriga kreditinstitut 18 923 18 923 18 632 Utlåning till allmänheten 2 372 086 2 372 086 2 365 414 Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring -6 399 -6 399 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 10 329 23 920 13 259 47 508 47 508 Aktier och andelar 13 942 804 14 746 14 746 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 287 984 287 984 287 984 Derivatinstrument 21 340 25 729 47 069 47 069 Övriga tillgångar 13 11 903 11 916 11 916 Summa 338 470 191 665 25 729 14 063 2 939 069 3 508 995 3 508 431 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 860 Icke finansiella tillgångar 29 317 Summa tillgångar 3 539 173 Skulder Skulder till kreditinstitut 84 527 84 527 84 592 In- och upplåning från allmänheten 1 320 481 1 320 481 1 320 543 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 288 263 288 263 288 263 Emitterade värdepapper 614 1 549 413 1 550 027 1 545 408 Derivatinstrument 14 583 1 373 15 956 15 956 Korta positioner 1 007 1 007 1 007 Övriga skulder 12 15 687 15 700 15 700 Efterställda skulder 37 054 37 054 38 263 Summa 16 216 288 263 1 373 3 007 162 3 313 015 3 309 732 Icke finansiella skulder 16 131 Summa skulder 3 329 146 169Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 2023 Verkligt värde via resultaträkningen Verkligt Derivat Verkligt värde Upplupet Summa värde- identifierat som via övrigt anskaffnings- redovisat Verkligt mkr Obligatoriskt optionen säkringsinstrument totalresultat värde värde värde Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 476 181 476 181 476 181 Övrig utlåning till centralbanker 32 145 32 145 32 145 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 3 534 195 594 199 128 199 128 Utlåning till övriga kreditinstitut 19 298 19 298 19 272 Utlåning till allmänheten 2 434 217 2 434 217 2 415 484 Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring -9 657 -9 657 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 13 550 23 827 12 709 50 087 50 087 Aktier och andelar 11 617 601 12 218 12 218 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 254 401 78 254 479 254 479 Derivatinstrument 13 618 16 492 30 110 30 110 Övriga tillgångar 27 10 282 10 309 10 309 Summa 296 747 219 421 16 492 13 310 2 962 544 3 508 514 3 499 412 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 657 Icke finansiella tillgångar 28 620 Summa tillgångar 3 537 792 Skulder Skulder till kreditinstitut 91 124 91 124 91 287 In- och upplåning från allmänheten 1 350 036 1 350 036 1 349 338 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 254 609 78 254 687 254 687 Emitterade värdepapper 1 506 1 521 975 1 523 481 1 497 333 Derivatinstrument 27 399 6 840 34 238 34 238 Korta positioner 2 364 2 364 2 364 Övriga skulder 27 15 712 15 739 15 739 Efterställda skulder 43 117 43 117 43 227 Summa 31 296 254 609 6 840 3 022 042 3 314 787 3 288 213 Icke finansiella skulder 17 919 Summa skulder 3 332 706 Tillgångar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning respektive Skulder som innehas för försäljning, se not K14. K41 forts. 170 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt K42 Värdering av finansiella instrument till verkligt värde Finansiella instrument värderade till verkligt värde 2024 mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 4 778 84 4 862 Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen 167 745 167 745 Verkligt värde via övrigt totalresultat Obligationer och andra räntebärande värdepapper Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 9 610 719 10 329 Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen 23 920 23 920 Verkligt värde via övrigt totalresultat 11 752 1 507 13 259 Aktier och andelar Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 13 340 586 16 13 942 Verkligt värde via övrigt totalresultat 548 94 161 803 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 285 122 2 845 17 287 984 Derivatinstrument 52 47 017 47 069 Summa 516 867 52 852 194 569 913 Skulder Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 285 400 2 845 17 288 263 Emitterade värdepapper 614 614 Derivatinstrument 39 15 916 15 955 Korta positioner 992 15 1 007 Summa 286 431 19 390 17 305 839 Finansiella instrument värderade till verkligt värde 2023 mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 3 498 36 3 534 Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen 195 594 195 594 Verkligt värde via övrigt totalresultat Obligationer och andra räntebärande värdepapper Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 13 245 305 13 550 Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen 23 827 23 827 Verkligt värde via övrigt totalresultat 11 158 1 551 12 709 Aktier och andelar Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 11 096 503 18 11 617 Verkligt värde via övrigt totalresultat 310 135 156 601 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 251 504 2 820 77 254 401 Derivatinstrument 92 30 016 2 30 110 Summa 510 325 35 366 253 545 944 Skulder Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 251 712 2 820 77 254 609 Emitterade värdepapper 1 506 1 506 Derivatinstrument 47 34 189 2 34 238 Korta positioner 2 364 2 364 Summa 254 123 38 515 79 292 717 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning respektive Skulder som innehas för försäljning, se not K14. 171Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Värderingshierarkin Finansiella instrument värderade till verkligt värde har i tabellerna kategoriserats med avse- ende på hur de värderats och graden av trans- parens kring marknadsdata som använts vid värderingen. Kategoriseringen framgår som nivå 1–3 i tabellerna. Finansiella instrument som värderas till ett direkt och likvitt mark- nadspris kategoriseras som nivå 1. Dessa finansiella instrument består främst av stats- papper och andra räntebärande värdepapper som handlas aktivt, noterade aktier samt korta positioner i motsvarande tillgångar. I nivå 1 ingår även merparten av de fondandelar och andra tillgångar som är kopplade till fondför- säkringskontrakt och liknande avtal samt mot- svarande skulder. Finansiella instrument som värderas med värderingsmodeller som i allt väsentligt bygger på marknadsdata kategori- seras som nivå 2. I nivå 2 ingår främst ränte- bärande värdepapper samt ränte- och valuta- relaterade derivat. Finansiella instrument vars värdering i väsentlig utsträckning påverkas av indata som inte går att verifiera med externa marknadsuppgifter kategoriseras som nivå 3. I nivå 3 ingår onoterade aktier, vissa innehav i riskkapitalfonder samt vissa derivat. Som grund för indelningen ligger den värde- ringsmetod som använts på balansdagen. Om kategorin för ett specifikt instrument har för- ändrats i jämförelse med föregående balans- dag (2023-12-31) har instrumentet flyttats mellan nivåerna i tabellen. Det föreligger inga väsentliga förflyttningar mellan nivåerna under året. Årets förändringar av innehav i nivå 3 redovisas i en separat tabell, se nedan. Innehav i nivå 3 består främst av onoterade aktier. Koncernens innehav av onoterade aktier består till övervägande del av andelar i företag som utför stödjande verksamhet för banken. Det kan exempelvis röra sig om andelar i clearingorganisationer och infra- struktursamarbeten på Handelsbankens hemmamarknader. Sådana innehav värderas i regel till bankens andel av substansvärdet i bolaget, alternativt till det pris till vilket den senaste transaktionen genomfördes. Onote- rade aktier är i allt väsentligt klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Värde- förändringar på dessa innehav redovisas därmed i övrigt totalresultat. Vissa innehav i riskkapitalfonder kategoriseras som nivå 3. De värderas med värderingsmo- deller som huvudsakligen bygger på relativvär- dering av jämförbara noterade företag i samma bransch. Det resultatmått som jäm förelsen bygger på justeras för faktorer som stör jäm- förelsen mellan investeringen och jämförelse - bolaget. Därefter beräknas värdet på basis av vinstmultiplar, exempelvis P/E-tal och EV/EBITA. Merparten av dessa innehav utgör placerings- tillgångar i koncernens försäkringsrörelse. Vidare kategoriseras derivatkomponenten i vissa av bankens emitterade strukturerade obligationer och dess tillhörande säkrande derivat i nivå 3. För dessa derivat har interna antaganden väsentlig påverkan för beräk- ningen av det verkliga värdet. Säkrande derivat i nivå 3 är handlade under CSA-avtal, där marknadsvärdena stäms av och säkerställs på daglig basis med bankens motparter. Årets realiserade värdeförändringar på finansiella instrument i nivå 3 som redovisas i resultaträkningen uppgår till 1 mkr (1). Förändring av innehav i finansiella instrument i nivå 3 2024 Tillgångar där Skulder där kunden står kunden står Aktier Derivat- Derivat- värdeföränd- värdeföränd- mkr och andelar tillgångar skulder ringsrisken ringsrisken Redovisat värde vid årets ingång 174 2 -2 77 -77 Nyanskaffningar 1 Återköp/avyttrat -5 Förfallet Orealiserad värdeförändring i resultaträkningen -6 -2 2 -60 60 Orealiserad värdeförändring i övrigt totalresultat 13 Förflyttning från nivå 1 eller 2 Förflyttning till nivå 1 eller 2 Redovisat värde vid årets utgång 177 17 -17 Förändring av innehav i finansiella instrument i nivå 3 2023 Tillgångar där Skulder där kunden står kunden står Aktier Derivat- Derivat- värdeföränd- värdeföränd- mkr och andelar tillgångar skulder ringsrisken ringsrisken Redovisat värde vid årets ingång 173 39 -39 525 -525 Nyanskaffningar Återköp/avyttrat -1 Förfallet Orealiserad värdeförändring i resultaträkningen 2 0 0 -448 448 Orealiserad värdeförändring i övrigt totalresultat Förflyttning från nivå 1 eller 2 -37 37 Förflyttning till nivå 1 eller 2 Redovisat värde vid årets utgång 174 2 -2 77 -77 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning respektive Skulder som innehas för försäljning, se not K14. En förändring i icke observerbara indata bedöms ej föranleda betydande högre eller lägre värdering av innehaven i nivå 3 varför någon känslighetsanalys ej lämnas. K42 forts. 172 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Skillnader mellan transaktionspris och det värde som räknas fram med hjälp av en värderingsmodell Som framgår av redovisningsprinciperna i not K1 periodiseras väsentliga positiva skillnader mellan det värde som räknats fram vid det för- sta redovisningstillfället och transaktionspriset (så kallat dag 1-resultat) vid modellvärdering av derivat. Orealiserade resultat på grund av positiva skillnader mellan transaktionspris och det värde som räknas fram med hjälp av en värderingsmodell (så kallade dag 1-resultat) utgörs av bankens vinstmarginal och ersätt- ning för att täcka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Principen innebär att en periodiseringseffekt om 164 mkr (113) redovisats i nettoresultat av finansiella trans- aktioner under året. Vid utgången av året upp- gick sammanlagda ännu ej resultatförda dag 1-resultat till 500 mkr (472). Principer för upplysningar om verkligt värde på finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Upplysningar om verkligt värde på finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaff- ningsvärde lämnas i not K41 och i tabellen nedan. Dessa instrument består i allt väsentligt av utlåning samt in- och upplåning. För betal- ningsmedel samt kortfristiga fordringar och skulder har det redovisade värdet bedömts vara en godtagbar estimering av det verkliga värdet. Fordringar och skulder med förfallodag alternativt tidpunkt för nästkommande ränte- omsättning som infaller inom 30 dagar, har definierats som kortfristiga. Värderingen av utlåning till fast ränta base- ras på aktuell marknadsränta med justering för antagande om marknadsmässig kredit- och likviditetsriskpremie. Premien har antagits vara lika med genomsnittlig marginal för nyutlåning vid mättidpunkten. Räntebärande värdepapper har värderats till aktuellt marknadspris i den mån ett sådant funnits tillgängligt. Upplåning samt räntebärande värdepapper för vilka marknadsprisinformation inte funnits har vär- derats med en värderingsmodell som bygger på marknadsdata i form av priser eller räntor för liknande instrument. I tabellen har den värdering som ligger till grund för uppgifterna om verkligt värde på finansiella instrument som redovisas till upplu- pet anskaffningsvärde kategoriserats i den värderingshierarki som beskrivits ovan. Betal- ningsmedel samt inlåning har likställts med kontanter och kategoriserats som nivå 1. I nivå 1 redovisas även räntebärande värdepapper (tillgångar och skulder) för vilka det finns ett aktuellt marknadspris. Utlåning för vilken anta- gandet om kredit- och likviditetspremie väsentligt påverkat upplysningen om verkligt värde har kategoriserats som nivå 3. Övriga instrument är kategoriserade som nivå 2. Verkligt värde på finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde 2024 mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 530 009 530 009 Övrig utlåning till centralbanker 12 547 12 547 Utlåning till övriga kreditinstitut 4 305 13 966 362 18 633 Utlåning till allmänheten 27 977 1 137 2 336 300 2 365 414 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Summa 574 838 15 103 2 336 662 2 926 603 Skulder Skulder till kreditinstitut 39 764 44 828 84 592 In- och upplåning från allmänheten 1 312 915 7 628 1 320 543 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Emitterade värdepapper 917 859 626 936 1 544 795 Efterställda skulder 38 263 38 263 Summa 2 270 538 717 655 2 988 193 Verkligt värde på finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde 2023 mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 476 181 476 181 Övrig utlåning till centralbanker 32 145 32 145 Utlåning till övriga kreditinstitut 5 876 13 038 358 19 272 Utlåning till allmänheten 41 120 828 2 373 537 2 415 485 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 78 78 Summa 555 400 13 866 2 373 895 2 943 161 Skulder Skulder till kreditinstitut 31 858 59 430 91 287 In- och upplåning från allmänheten 1 341 888 7 449 1 349 338 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 78 78 Emitterade värdepapper 857 720 638 107 1 495 827 Efterställda skulder 43 227 43 227 Summa 2 231 544 748 213 2 979 757 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning respektive Skulder som innehas för försäljning, se not K14. K42 forts. 173Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K43 Ställda och mottagna säkerheter samt överförda finansiella tillgångar För egna skulder ställda säkerheter mkr 2024 2023 Kontanter 14 590 27 456 Statspapper och obligationer 2 401 5 691 Utlåning till allmänheten 750 510 765 513 Aktier 5 806 5 869 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 289 253 256 168 Övrigt 1 336 1 820 Summa 1 063 896 1 062 518 varav panter som fritt kan återkallas av banken 15 18 Övriga ställda säkerheter mkr 2024 2023 Kontanter 256 1 370 Statspapper och obligationer 87 535 63 619 Aktier 2 546 4 411 Summa 90 336 69 399 varav panter som fritt kan återkallas av banken 77 729 52 061 Med Övriga ställda säkerheter avses säkerheter som ställts för förpliktelser som ej redovisas i balansräkningen . Överförda finansiella tillgångar redovisade i balansräkningen 2024 2023 Redovisat Redovisat värde Redovisat Redovisat värde mkr värde motsvarande skuld värde motsvarande skuld Aktier, värdepappersutlåning 2 674 106 1) 4 237 112 1) Statspapper och obligationer, repor 1 077 0 4 464 2 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 17 17 159 159 Summa 3 768 124 8 860 273 1) Mottagen kontantsäkerhet . Ställda säkerheter Ställda säkerheter är redovisade som tillgångar i balansräkningen. Ställda säkerheter i form av räntebärande värdepapper består i huvudsak av värdepapper som ställts som säkerhet i centralbanker och andra kreditinstitut, för betalningssystem, värdepappershandel och clearing samt värdepapper som sålts under bindande återköpsavtal (repor). Ställda säker- heter i form av aktier består av utlånade aktier och aktier i försäkringsrörelsen. Utlåning till allmänheten som ställts som säkerhet utgörs till största delen av den regist- rerade säkerhetsmassan till förmån för inneha- vare av säkerställda obligationer emitterade av Stadshypotek. Säkerhetsmassan består av hypotekslån som lämnats mot pant i huvud- sakligen småhus, fritidshus, flerbostadshus och bostadsrätter med belåningsgrad inom 75% av marknadsvärdet. I händelse av bola- gets obestånd har innehavarna av de säker- ställda obligationerna förmånsrätt enligt lagen om säkerställda obligationer och förmånsrätts- lagen i de pantförskrivna tillgångarna. Om till- gångarna i säkerhetsmassan vid tiden för ett konkursbeslut uppfyller de villkor som upp- ställts i lagen, ska de hållas åtskilda från kon- kursboets övriga tillgångar och skulder. Inne- havarna av obligationerna erhåller då fortsatt kontraktsenliga betalningar enligt obligations- villkoren fram till förfall. Tillgångar där kunden står värdeförändrings- risken består i huvudsak av fondandelar under fondförsäkringsavtal i Handelsbanken Liv i vilka försäkringstagarna har förmånsrätt. Mottagna säkerheter Mottagna säkerheter redovisas inte i balans- räkningen. Vid omvända återköpsavtal och aktielån mottas värdepapper som kan säljas eller pantsättas vidare till tredje part. Det verk- liga värdet av mottagna värdepapper under omvända återköpsavtal och avtal om aktielån uppgick till 44 246 mkr (43 196) vid räken- skapsårets slut, varav säkerheter till ett värde av 7 858 mkr (12 528) sålts eller pantsatts vidare. Information om mottagna panter för utlåning och andra mottagna säkerheter fram- går av not K2. 174 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Överförda finansiella tillgångar redovisade i balansräkningen Överförda finansiella tillgångar är redovisade som tillgångar i balansräkningen, men för dessa har rätten till framtida kassaflöden direkt eller indirekt överförts till en extern motpart. Merparten av de överförda finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen består av räntebärande värdepapper som sålts under bindande återköpsavtal samt utlå- nade aktier. I normalfallet regleras villkoren för bindande återköp och aktielån i ramavtal som ingåtts mellan banken och respektive motpart. Bindande återköpsavtal innebär försäljning av ett värdepapper med förbindelse om åter- köp till ett fastställt pris vid en förutbestämd framtida tidpunkt. Säljaren av värdepappret är därmed fortsatt exponerad för risken för värdeförändringar under avtalets löptid. Sålda värdepapper under återköpsavtal kvarstår till marknadsvärde i balansräkningen under avta- lets löptid. Mottagen köpeskilling redovisas som skuld till motparten. Enligt standardvillko- ren i återköpsavtal övergår äganderätten till det sålda värdepappret helt från säljare till köpare, vilket innebär att köparen har rätt att vidare- sälja, återpantsätta eller på annat sätt förfoga över de köpta värdepappren. Enligt standardavtalen för aktielån kvarstår exponeringen för värdeförändring i den utlå- nade aktien hos långivaren. Utlånade aktier kvarstår därmed i balansräkningen under lånets löptid. Säkerheter för utlånade aktier utgår i regel i form av kontanter eller andra värdepapper. Mottagen kontantsäkerhet redo- visas som skuld i balansräkningen. På samma sätt som för återköpsavtal innebär det standard- avtal som används för aktielån att låntagaren under lånets löptid har rätt att vidaresälja, åter- pantsätta eller på annat sätt förfoga över de lånade aktierna. Som övriga överförda finansiella tillgångar redovisas statspapper, obligationer och aktier som ställts som säkerhet för värdepappers- handel, clearing med mera och där förfogan- derätten över värdepappret övergått till motta- garen. Som överförda finansiella tillgångar redovisas även vissa tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken. Dessa tillgångar består av portföljer av finansiella instrument till vilka banken har formell äganderätt, men där de risker som är förknippade med tillgångarna liksom rätten till framtida kassaflöden överförts till en tredje part. Värderingen av dessa till- gångar speglar värderingen av den motsva- rande skuldposten. K44 Eventualförpliktelser mkr 2024 2023 Ansvarsförbindelser Garantiförbindelser, krediter 8 135 8 184 Garantiförbindelser, övriga 45 697 47 557 Oåterkalleliga remburser 665 203 Övrigt 1 256 2 177 Summa 55 754 58 120 varav föremål för nedskrivningsprövning 55 754 58 120 Åtaganden Kreditlöften 333 969 317 926 Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 100 717 96 359 Övrigt 7 828 13 580 Summa 442 514 427 865 varav föremål för nedskrivningsprövning 242 965 237 999 Summa eventualförpliktelser 498 268 485 985 Reservering för förväntade kreditförluster redovisad som avsättning, se not K36. 155 340 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelserna består i huvudsak av olika typer av garantiförbindelser. Kreditgarantier ges till kunder för att garantera åtaganden i andra kredit- och pensionsinstitut. Övriga garantier utgörs främst av kommersiella garantier såsom anbudsgarantier, garantier avseende förskottsbetalningar, garantier under ansvarstiden och exportrelaterade garantier. Ansvarsförbindelser omfattar också outnyttjade oåterkalleliga importremburser och bekräftade exportremburser. Dessa transaktioner ingår i bankens tjänster och är till stöd för bankens kunder. I tabellen anges garantiernas nominella belopp. Tvister Bolag inom koncernen är föremål för krav i ett antal tvistemål som drivs i allmän domstol. Bankens polska verksamhet har en portfölj av bolån som är utställda i schweizerfranc respektive euro, vilken uppgick till ca 100 mkr vid årets utgång. Det föreligger en osäkerhet i polsk rätt avseende tillämpningen av olika kreditvillkor som involverar utländsk valuta. Nämnda rättsutveckling kan leda till att vissa avtalsvillkor i bankens polska verksamhet inte kan tillämpas såsom avsett och att vissa kunder ska ersättas. Det är i nuläget inte praktiskt möjligt att uppskatta de eventuella finansiella effekterna på banken eller sannolikheten för olika utfall och därav lämnas ingen upplysning om eventualförpliktelse. Bedömningen är att de övriga tvistemålen i allt väsentligt kommer att utfalla till koncernens fördel. Tvistebeloppen bedöms inte kunna få en väsentlig inverkan på koncernens ställning eller resultat och därav lämnas ingen upplysning om eventualförpliktelse. K43 forts. 175Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K45 Leasing Handelsbanken som leasegivare Finansiella leasingavtal mkr 2024 2023 Finansiella intäkter från nettoinvesteringen 611 593 Variabla leasingavgifter 539 519 Fördelning av odiskonterade leasingfordringar på förfallotidpunkter samt nettoinvestering mkr 2024 2023 Upp till 1 år 2 876 2 725 1 år till 2 år 2 542 3 480 2 år till 3 år 2 984 2 805 3 år till 4 år 2 455 1 861 4 år till 5 år 1 120 2 076 Över 5 år 2 508 3 303 Summa odiskonterade leasingfordringar 14 485 16 250 Ej intjänade finansiella intäkter -957 -1 292 Nettoinvestering 13 528 14 958 Samtliga avtal där koncernen är leasegivare har definierats som finansiella leasingavtal. Sådana leasingavtal redovisas som utlåning i balansräkningen, initialt till ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen. Förändringen mellan åren beror på minskade leasingvolymer, avseende avveckling av leasingportfölj. Leasingobjekten består huvudsakligen av fordon och maskiner. Samtliga leasingavtal har garanterade restvärden. Vid utgången av året fanns i koncernen ett leasingengagemang som hade ett redovisat värde överstigande 1 mdkr. Handelsbanken som leasetagare Poster i resultaträkningen mkr 2024 2023 Räntekostnader leasingskulder -74 -67 Summa 1) -74 -67 Av- och nedskrivning nyttjanderätter Fastigheter -702 -628 Inventarier -14 -14 Summa 2) -716 -642 Kostnader för korttidsleasing -35 -38 Kostnader för leasingavtal i vilka den underliggande tillgången är av lågt värde -52 -41 Variabla leasingavgifter som inte ingår i beräkningen av leasingskulder -175 -167 Summa 3) -262 -246 Totala kostnader för leasingavtal -1 052 -955 Poster i balansräkningen mkr 2024 2023 Nyttjanderätter 4) Fastigheter 2 593 2 704 Inventarier 29 30 Summa 2 622 2 734 Tillkommande nyttjanderätter 5) 392 350 Leasingskulder 6) 2 751 2 857 Totala kassautflöden för leasingavtal -1 034 -980 1) Ingår i resultatposten Räntekostnader. 2) Ingår i resultatposten Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar, varav -12 mkr (39) avser nedskrivning. 3) Ingår i resultatposten Övriga kostnader. 4) Nyttjanderätter ingår i balansposten Fastigheter och inventarier. 5) Under året nya leasingkontrakt som ingår i nyttjanderätter. 6) Leasingskulder ingår i balansposten Övriga skulder. 176 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Återstående löptider avseende leasingskulder mkr 2024 2023 Upp till 6 månader 377 369 6 månader till 1 år 320 353 1 år till 2 år 607 610 2 år till 5 år 1 201 1 265 Över 5 år 474 500 Summa 2 979 3 097 Bankens leasingavtal utgörs huvudsakligen av hyreskontrakt avseende lokaler. Därutöver omfattar leasingavtalen främst multifunktionsskrivare, persondatorer och diverse övriga kontorsinventarier. Huvuddelen av hyreskontrakten avseende lokaler har en avtalstid mellan tre till tio år. Vissa av bankens hyreskontrakt för lokaler innehåller en möjlighet till förlängning av avtalstiden, vilken innebär att hyreskontraktet förlängs för en angiven period om kontraktet inte sägs upp vid en specifik tidpunkt. Det förekommer även hyreskontrakt avseende lokaler som innehåller en möjlighet för banken att säga upp hyreskontraktet i förtid. Vid fastställande av leasingperiodens längd för hyreskontrakt inkluderas möjligheter att förlänga ett leasingkontrakt, eller avsluta ett leasing kontrakt i förtid, endast vid mycket hög grad av sannolikhet att dessa kommer att utnyttjas. Banken har ingått leasingavtal som är kortare än tolv månader och leasingavtal i vilka den underliggande tillgången är av lågt värde, vilka kostnadsförs i enlighet med undantaget i IFRS 16 Leasingavtal, och därmed inte ingår i leasingskulder och nyttjanderätter. K46 Segmentinformation Segmentinformation 2024 Justeringar Stor- Neder- och mkr Sverige britannien Norge länderna Markets Övrigt elimineringar Totalt Räntenetto 29 003 10 729 5 162 1 967 -17 -3 46 841 Provisionsnetto 9 066 869 695 188 621 288 11 726 Nettoresultat av finansiella transaktioner 959 225 80 18 1 220 602 3 103 Försäkringsnetto 423 -1 422 Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat 27 27 Övriga intäkter 84 15 21 3 3 99 225 Summa intäkter 39 535 11 837 5 957 2 176 1 826 1 015 62 345 Personalkostnader -5 073 -3 579 -1 307 -611 -985 -4 428 252 -15 731 Övriga kostnader -1 173 -841 -517 -145 -509 -4 290 -7 474 Internt köpta och sålda tjänster -4 899 -1 445 -809 -322 72 7 404 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -773 -378 -106 -58 -145 -520 -24 -2 004 Summa kostnader -11 918 -6 242 -2 739 -1 136 -1 567 -1 834 228 -25 209 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 27 617 5 595 3 217 1 040 259 -819 228 37 136 Kreditförluster, netto 377 139 72 2 0 12 601 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 8 0 5 0 0 13 Statliga avgifter -2 033 -47 -411 -132 -25 -86 -2 733 Rörelseresultat 25 969 5 686 2 883 910 234 -893 228 35 016 Resultatutdelning 371 49 61 0 -423 -58 Rörelseresultat efter resultatutdelning 26 339 5 736 2 943 910 -189 -951 228 35 016 Interna intäkter 1) 5 009 4 045 -10 458 -152 -156 1 712 K/I-tal, % 29,9 52,5 45,5 52,2 111,7 40,4 Kreditförlustnivå, % -0,02 -0,06 -0,02 0,00 0,00 -0,02 Utlåning till allmänheten 1 589 948 246 790 320 705 104 604 15 335 20 496 2 297 878 In- och upplåning från allmänheten 848 854 289 072 97 713 44 743 711 29 671 -25 1 310 739 Allokerat kapital 123 381 27 866 22 684 5 690 1 831 5 915 22 660 210 027 Räntabilitet på allokerat kapital, % 17,3 17,1 10,4 13,0 -9,1 14,5 Medelantal anställda 4 764 2 842 993 425 470 2 729 12 224 1) Interna intäkter som ingår i Summa intäkter består av intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment och Övrigt. Eftersom ränteintäkter och räntekostnader redovisas netto som en intäkt innebär det att interna intäkter bland annat innehåller nettot av intern finansieringskostnad mellan segmenten och Övrigt. I kolumnen Övrigt ingår allokerat kapital hänförligt till avyttringsgruppen i Finland . K45 forts. 177Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Rörelsesegmenten redovisas i enlighet med IFRS 8 Rörelsesegment, vilket innebär att segmentinformationen presenteras på motsvarande sätt som tillämpas internt i styrningssyfte. Handelsbankens verksamhet presenteras uppdelat på segmenten Sverige, Storbritannien, Norge, Nederländerna samt Markets. Kontorsrörelsen i Handelsbanken tillhandahåller ett fokuserat erbjudande inom finansiering, betalning, finansiella rådgivnings- tjänster samt sparande och pension. I land- segmenten ingår förutom kontorsrörelsen även kapitalförvaltnings- och försäkringsverk- samheten. Varje land följs upp som en fristå- ende resultatenhet och styrs av en landchef. I Sverige och Storbritannien är kontorsrörelsen under landchefen organiserad i län respektive distrikt. Segmentet Markets är bankens invest- mentbank, vilket bland annat inbegriper värde- pappershandel och investeringsrådgivning. Segmentens resultat visas före och efter intern resultatutdelning. Den interna resultatutdel- ningen innebär att kundansvarig enhet tilldelas allt resultat som härrör från dess kunders transaktioner med banken, oavsett inom vilket segment transaktionen är genomförd. Dess- utom redovisas intäkter och kostnader för internt utförda tjänster netto på raden Internt köpta och sålda tjänster. Transaktioner mellan segmenten redovisas huvudsakligen enligt självkostnadsprincipen. I kolumnerna Övrigt samt Justeringar och elimineringar visas pos- ter som inte hör till något specifikt segment eller elimineras på koncernnivå. I kolumnen Övrigt ingår till övervägande del finansförvalt- ning och centrala affärsstödjande enheter. Vidare ingår bankens internationella verksam- het utanför hemmamarknaderna och transak- tioner hänförliga till reserveringen för resultat- andelssystemet Oktogonen. I kolumnen Justeringar och elimineringar redovisas bland annat justeringar för personalkostnader. I jus- teringar för personalkostnader ingår skillnaden mellan koncernens pensionskostnader beräk- nade enligt IAS 19 Ersättningar till anställda och lokalt beräknade pensionskostnader. Interna intäkter består främst av interna rän- tor och provisioner. I segmentens resultaträk- ningar ingår dessutom interna poster i form av ersättningar för interna tjänster. Interndebite- ring sker huvudsakligen enligt självkostnads- principen. I kontorsrörelsen består tillgångarna till största delen av utlåning till allmänheten och skulderna av inlåning från allmänheten samt intern upplåning. Tillgångarna i kolumnen Övrigt består till övervägande del av internut- låning till de olika segmenten, medan skul- derna framförallt består av extern upplåning. Det allokerade kapitalet för segmenten över- ensstämmer med kapitalfördelningen enligt den interna styrmodellen. Segmentinformation 2023 Justeringar Stor- Neder- och mkr Sverige britannien Norge länderna Markets Övrigt elimineringar Totalt Räntenetto 30 222 11 010 4 624 1 941 -50 -170 47 578 Provisionsnetto 8 460 845 659 198 592 385 11 139 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 185 253 79 17 1 091 37 2 661 Försäkringsnetto 494 0 493 Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat 51 51 Övriga intäkter 214 13 5 1 1 94 328 Summa intäkter 40 575 12 121 5 366 2 157 1 634 397 62 249 Personalkostnader -4 783 -3 149 -1 103 -537 -954 -3 519 403 -13 642 Övriga kostnader -1 353 -907 -493 -136 -461 -4 446 -7 796 Internt köpta och sålda tjänster -4 738 -1 414 -708 -277 17 7 120 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -665 -310 -97 -59 -131 -457 -24 -1 743 Summa kostnader -11 538 -5 780 -2 401 -1 009 -1 530 -1 303 379 -23 182 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 29 037 6 340 2 965 1 148 104 -906 379 39 067 Kreditförluster, netto -142 -51 37 13 3 -141 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 14 -1 6 0 20 Statliga avgifter -1 919 -393 -113 -20 -179 -2 624 Rörelseresultat 26 990 6 289 2 615 1 048 83 -1 082 379 36 322 Resultatutdelning 406 52 47 0 -421 -83 Rörelseresultat efter resultatutdelning 27 395 6 340 2 662 1 048 -338 -1 165 379 36 322 Interna intäkter 1) 5 767 2 999 -8 567 -98 667 -768 K/I-tal, % 28,2 47,5 44,4 46,8 126,1 37,2 Kreditförlustnivå, % 0,01 0,03 -0,01 -0,01 0,01 Utlåning till allmänheten 1 600 862 230 692 313 267 97 110 12 467 38 553 -1 142 2 291 808 In- och upplåning från allmänheten 854 313 260 595 90 206 35 945 26 243 31 204 -25 1 298 480 Allokerat kapital 123 899 25 856 23 339 5 177 1 686 6 904 18 224 205 085 Räntabilitet på allokerat kapital, % 18,2 21,2 9,4 16,9 -17,6 15,3 Medelantal anställda 4 695 2 707 828 388 479 2 587 11 683 1) Interna intäkter som ingår i Summa intäkter består av intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment och Övrigt. Eftersom ränteintäkter och räntekostnader redovisas netto som en intäkt innebär det att interna intäkter bland annat innehåller nettot av intern finansieringskostnad mellan segmenten och Övrigt. I kolumnen Övrigt ingår allokerat kapital hänförligt till avyttringsgrupperna i Finland. Under andra kvartalet 2024 genomfördes en omorganisation för att skapa en ännu mer effektiv och affärsnära organisation. Delar av centrala personal-, ekonomi- och informations- avdelningarna och enheten för att förhindra finansiell kriminalitet, som tidigare ingick i Övrigt, samt delar av affärsstödet som tidigare ingick i Handelsbanken Markets, har överförts till Handelsbanken Sverige. Verksamheterna i Luxemburg och New York, det vill säga verksamheter utanför hemmamarknaderna, har överförts från Handelsbanken Markets till Övrigt. Utöver detta har delar av Handelsbankens IT-avdelning, som tidigare redovisats i Övrigt, överförts till Handelsbanken Markets. Jämförelsesiffrorna i segmentsredovisningen är omräknade med anledning av omorganisationen. K46 forts. 178 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Intäkter per produktområde mkr 2024 2023 In- och utlåning privat 20 935 21 554 In- och utlåning företag 27 139 27 956 Betalningar netto 1 802 1 758 Kapitalförvaltning fonder 7 151 6 531 Pension och Försäkring 901 830 Investmentbankstjänster 3 226 1 907 Övrigt 1 192 1 714 Summa 62 345 62 249 K47 Geografisk information Geografisk information 2024 Årets resultat hänförligt till avvecklad varav materiella varav verksamhet Anläggnings- anläggnings- mkr Intäkter Rörelseresultat Skatt aktuell skatt efter skatt Tillgångar tillgångar tillgångar Sverige 40 307 23 330 -4 478 -4 648 3 148 069 5 447 2 805 Storbritannien 12 710 6 748 -1 882 -1 877 425 253 1 692 999 Norge 5 837 2 968 -844 -871 381 499 1 125 560 Nederländerna 2 296 1 072 -397 -398 310 052 260 199 USA 664 515 -87 -84 389 127 81 81 Luxemburg 300 134 -31 -31 13 319 4 4 Danmark 39 28 -10 -10 6 0 0 Polen -23 -91 0 209 0 Finland 234 100 630 -6 -43 Goodwill och övriga koncernövervärden 4 452 4 452 24 Elimineringar 216 310 -66 6 -1 233 444 174 174 Summa 62 345 35 016 -7 795 -7 913 234 3 539 173 13 228 4 803 Geografisk information 2023 Årets resultat hänförligt till avvecklad varav materiella varav verksamhet Anläggnings- anläggnings- mkr Intäkter Rörelseresultat Skatt aktuell skatt efter skatt Tillgångar tillgångar tillgångar Sverige 39 928 24 034 -5 256 -5 127 3 127 776 6 226 3 111 Storbritannien 13 260 7 577 -2 085 -2 064 414 494 1 561 908 Norge 5 360 2 898 -685 -807 362 139 910 540 Nederländerna 2 368 1 321 -341 -341 230 677 256 222 USA 673 540 -80 -144 374 811 85 85 Luxemburg 320 179 -38 -38 14 930 10 10 Frankrike 2 -5 2 2 Polen -75 -172 315 1 1 Danmark 9 -4 78 78 857 Finland 1 209 181 766 409 343 Goodwill och övriga koncernövervärden 4 477 4 477 24 Elimineringar 405 -47 -12 -30 -1 174 452 -590 -467 Summa 62 249 36 322 -8 417 -8 472 1 209 3 537 792 13 344 4 777 Intäkter, rörelseresultat, årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet efter skatt samt tillgångar som presenteras i den geografiska informationen består av interna och externa intäkter, kostnader och tillgångar i respektive land. Den geografiska fördelningen av intäkter och kostnader är baserad på det land där transaktionen är genomförd och är inte jämförbar med redo- visningen av segmentinformationen. Med skatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Ytterligare geografisk information lämnas i not M17 avseende koncernföretag och deras säte samt i not K8 avseende medelantal anställda per land. Då Finland redovisas som Tillgångar och skulder som innehas för försäljning samt avvecklad verksamhet framgår mer detaljerad information för Finland i not K14. K46 forts. 179Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K48 Tillgångar och skulder i valuta 2024 Övriga mkr SEK EUR NOK GBP USD valutor Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 63 478 203 777 4 160 125 771 132 799 23 530 009 Övrig utlåning till centralbanker 3 352 9 195 12 547 Utlåning till övriga kreditinstitut 1 930 3 047 10 924 617 2 218 188 18 923 Utlåning till allmänheten 1 567 637 219 855 325 257 249 285 7 583 2 469 2 372 086 varav företag 598 763 155 273 185 593 179 980 7 423 1 565 1 128 597 varav hushåll 967 327 64 582 139 665 69 305 160 904 1 241 943 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 152 122 8 971 74 11 440 172 606 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 34 053 555 12 900 0 47 508 Övriga ej valutafördelade poster 385 493 385 493 Summa tillgångar 2 204 712 439 557 362 511 375 673 154 039 2 681 3 539 173 Skulder Skulder till kreditinstitut 21 125 34 762 27 340 485 337 479 84 528 In- och upplåning från allmänheten 808 538 100 333 103 939 282 784 21 170 3 718 1 320 481 varav företag 330 706 85 798 58 033 206 315 17 598 2 896 701 346 varav hushåll 477 832 14 535 45 906 76 469 3 572 822 619 136 Emitterade värdepapper 560 189 447 647 28 294 35 214 456 621 22 062 1 550 027 Efterställda skulder 20 519 6 722 9 814 37 054 Övriga ej valutafördelade poster, inkl eget kapital 547 083 547 083 Summa skulder och eget kapital 1 936 934 603 261 159 573 325 205 487 942 26 258 3 539 173 Valutafördelade övriga tillgångar och skulder (netto) 163 620 -202 929 -50 508 333 936 23 579 Nettoposition i valuta -84 8 -40 34 1 -80 2023 Övriga mkr SEK EUR NOK GBP USD valutor Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 67 895 128 820 4 776 113 645 160 935 109 476 181 Övrig utlåning till centralbanker 29 326 1 687 1 131 32 145 Utlåning till övriga kreditinstitut 259 5 772 9 671 873 2 299 423 19 297 Utlåning till allmänheten 1 579 316 287 783 319 815 234 892 9 330 3 081 2 434 217 varav företag 598 485 185 869 201 140 167 456 9 171 2 016 1 164 137 varav hushåll 974 083 101 914 118 675 67 436 159 1 065 1 263 332 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 181 752 7 561 36 9 778 1 199 128 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 36 868 486 12 223 509 50 087 Övriga ej valutafördelade poster 326 737 326 737 Summa tillgångar 2 192 827 459 749 348 209 350 541 182 852 3 614 3 537 792 Skulder Skulder till kreditinstitut 15 666 50 097 18 093 346 6 835 87 91 124 In- och upplåning från allmänheten 814 008 140 586 110 296 257 177 24 238 3 732 1 350 037 varav företag 335 161 110 747 75 871 190 553 20 797 2 801 735 931 varav hushåll 478 848 29 839 34 424 66 624 3 441 931 614 106 Emitterade värdepapper 569 595 407 148 27 016 37 930 459 581 22 211 1 523 481 Efterställda skulder 0 22 740 6 258 14 120 43 117 Övriga ej valutafördelade poster, inkl eget kapital 530 033 530 033 Summa skulder och eget kapital 1 929 302 620 570 155 404 301 711 504 774 26 030 3 537 792 Valutafördelade övriga tillgångar och skulder (netto) 160 527 -192 764 -48 850 321 918 22 493 Nettoposition i valuta -294 41 -20 -4 77 -200 Bankens syn på valutarisktagande framgår av not K2. Tillgångar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning respektive Skulder som innehas för försäljning, se not K14. 180 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt K49 Innehav i icke-konsoliderade strukturerade företag Innehav i fonder mkr 2024 2023 Tillgångar 1) Aktier och andelar 6 365 5 928 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 273 071 240 092 Summa innehav i strukturerade företag som inte konsolideras 279 436 246 020 1) Varav - mkr (9 586) ingår i avyttringsgrupperna i Finland som har omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 . Ett strukturerat företag är ett företag som har utformats så att röster eller liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn vid avgöran- det av vem som har det bestämmande infly- tandet i företaget, exempelvis när rösträtten endast avser administrativa uppgifter och relevanta aktiviteter regleras genom avtal. Handelsbankens innehav i icke-konsoliderade strukturerade företag är begränsade och utgörs av fondandelar. Innehav i fondandelar genom fondförsäkringsavtal Fondandelar ägs främst genom fondförsäk- ringsavtal hos Handelsbanken Liv. Försäk- ringstagaren väljer hur sparandet ska placeras, inom ramen för de villkor som föreligger i för- säkringsavtalet, och har risken för fondande- larnas värdeförändring. Av Handelsbanken förvaltade fonder inom fondförsäkring står banken för sina kunders räkning som ägare till 50% eller mer av andelarna i 11 (10) fonder. Den totala fondförmögenheten i dessa fonder uppgår till 211 517 mkr (159 625 ) där Handels- banken för sina kunders räkning innehar 132 626 mkr (102 152 ). Bedömningen är att kon- cernens innehav i fondandelar till följd av fond- försäkringsavtal med kunder inte medför att koncernen är exponerad mot rörlig avkastning. Dessa innehav exkluderas således i bedöm- ningen av om det föreligger bestämmande inflytande över en fond. Fondandelar som ägs genom fondförsäkringsavtal konsolideras såle- des inte och utgör därmed icke-konsoliderade strukturerade företag. Innehaven redovisas som Tillgångar där kunden står värdeföränd- ringsrisken och korresponderande skuld till försäkringstagarna redovisas i balansposten Skulder där kunden står värdeförändringsris- ken. Koncernens totala innehav i fondandelar som ägs genom fondförsäkringsavtal presen- teras på raden Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken i tabellen ovan. Andra innehav i fondandelar Koncernen äger vidare fondandelar som utgör placeringstillgångar i traditionell livförsäkring inom Handelsbanken Liv samt i egenskap av market maker. Fonder för vilka banken är kapi- talförvaltare och där banken äger mer än 50% av andelarna konsolideras. Ägande mellan 20 och 50% konsolideras i vissa fall om omständigheterna gör gällande att banken har ett bestämmande inflytande, exempelvis genom att fonden har ett brett förvaltnings- mandat och genererar en hög andel variabel avkastning. Bankens innehav i fonden redovi- sas till verkligt värde på raden Aktier och ande- lar i balansräkningen. Resterande andel av fondens verkliga värde konsolideras och redo- visas i balansposterna Tillgångar respektive Skulder där kunden står värdeförändringsris- ken. Det förelåg inga innehav i fondandelar som uppfyllde kriterierna för konsolidering per 2024-12-31 respektive 2023-12-31. Koncer- nens innehav i fondandelar inom traditionell livförsäkring samt i egenskap av market maker utgjorde således icke-konsoliderade strukture- rade företag och presenteras på raden Aktier och andelar i tabellen ovan. Den maximala exponeringen för förlust hän- förlig till innehaven i icke-konsoliderade struk- turerade företag är det redovisade värdet på innehaven. De totala tillgångarna för dessa företag anses inte som meningsfull information för att förstå de relaterade riskerna och har därför inte presenterats. 181Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 K50 Upplysningar om närstående Fordringar på och skulder till närstående Intresseföretag och joint ventures Övriga närstående mkr 2024 2023 2024 2023 Utlåning till allmänheten 434 334 Övriga tillgångar 23 30 8 13 Summa 457 364 8 13 In- och upplåning från allmänheten 919 311 1 214 1 159 Summa 919 311 1 214 1 159 Närstående – intäkter och kostnader Intresseföretag och joint ventures Övriga närstående mkr 2024 2023 2024 2023 Ränteintäkter 19 22 Räntekostnader -10 -3 -163 -149 Provisionsintäkter 1 1 Provisionskostnader -202 -223 Övriga intäkter 19 18 Övriga kostnader -205 -177 -179 -182 Summa -397 -380 -323 -313 Siffrorna ovan omfattar total verksamhet. Specifikation över intresseföretagen och joint ventures samt information om aktieägartillskott till intresseföretag finns i not K20. Intresseföretagens och joint ventures verksamhet består i att utföra olika typer av tjänster som har anknytning till bankens verksamhet. I gruppen Övriga närstående ingår följande företag: Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Personalstiftelse och Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening (Pensionskassan). Företagen anlitar Svenska Handelsbanken AB för sedvanliga bank- och redovisningstjänster. Moderbolagets svenska dotterbolag har betalat pensionspremier avseende förmånsbestämda pensioner till Pensionskassan uppgående till 73 mkr (81). Pensionskassans utfästelser till anställda i dotterbolag garanteras av moderbolaget, det vill säga om Pensionskassan inte skulle kunna betala sina åtaganden så är moderbolaget skyldigt att ta över och betala åtagandet. Pensionskassans förpliktelser uppgår till 7 494 mkr (7 000). Svenska Handelsbanken AB har begärt ersättning av Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse uppgående till 762 mkr (720) avseende pensionskostnader samt av Svenska Handelsbankens Personalstiftelse uppgående till 28 mkr (44) för personalfrämjande åtgärder. Information om krediter till ledande befattningshavare samt om ledande befattningshavares villkor och ersättningar i övrigt framgår av not K8. K51 Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen. 182 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Kapitalpolicy Banken har som mål att upprätthålla en betryggande kapitalnivå som svarar mot de risker som koncernens verksamhet innebär och som överstiger de minimikrav som lagen föreskriver. En god kapitalnivå behövs för att kunna hantera situationer med finansiell påfrestning, men även andra händelser såsom förvärv och kraftig volymtillväxt. Kapitalkravsregler Enligt kapitaltäckningsreglerna, förordning (EU) nr 575/2013 (CRR) och direktiv 2013/36/EU (CRD IV), ska banken ha kärnprimärkapital, pri- märkapital och en total kapitalbas som minst motsvarar kraven i förhållande till det totala riskvägda exponeringsbeloppet för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Utöver att hålla kapital enligt minimikravet ska banken hålla kärnprimärkapital för att uppfylla det kombinerade buffertkravet som i Sverige utgörs av summan av en kapitalkonserverings- buffert, en cyklikalitetsbuffert, en systemrisk- buffert samt en buffert för övriga systemviktiga institut. Banken har även ett minimikapitalkrav i pelare 2. Pelare 2-kravet är ett individuellt krav beslutat av Finansinspektionen och ska täcka risker som inte fullt ut fångas av regel- verkets minimi- och kombinerade buffertkrav. Till dessa krav tillkommer även en vägledning i pelare 2 beslutat av Finansinspektionen, vilket är myndighetens syn på vilken lägsta buffert banken åläggs hålla i tillägg till det beslutade kapitalbehovet. Banken ska dessutom göra en intern kapitalutvärdering. Handelsbankens kapitalpolicy anger riktlinjerna för den interna kapitalutvärderingen. Banken omfattas även av ett kapitalkrav på nivån finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, se nedan Kapitaltäck- ning för det finansiella konglomeratet. Vidare ska resolutionsmyndigheten, som i Sverige är Riksgäldskontoret, fastställa ett minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL) för banken, se nedan Minimikravet för nedskrivningsbara skulder. Banken har under 2024, med god marginal, uppfyllt samtliga av de lagstadgade minimi- och buffertnivåerna. Detaljerad infor- mation om bankens kapitalbas och kapital- krav finns i not K2, Risk- och kapitalhantering, samt i Handelsbankens publikation Risk and Capital – Information according to Pillar 3, se handelsbanken.com/irsv. I denna publika- tion återfinns även fullständig information kring villkoren avseende Handelsbankens samtliga kapitalbas- och kvalificerade skuldinstrument. Notera att informationen i denna årsredovis- ning är framtagen per 31 december 2024 och att per den 1 januari 2025 inträder regelverks- ändringar i form av nya CRR regler samt det s.k. ”bankpaketet”. Beskrivning av konsoliderad situation Den regleringsmässiga konsolideringen (kon- soliderad situation) består av moderbolaget samt dotter- och intresseföretag som också ingår i koncernens redovisning, se tabell EU LI3 Översikt över skillnader mellan olika kon- solideringar (enhet per enhet). De bolag som ingår i koncernredovisningen men som inte ingår i den konsoliderade situationen framgår också av tabell EU LI3. Precis som i koncern- redovisningen konsolideras intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i den reglerings- mässigt konsoliderade situationen. Samtliga dotterbolag som omfattas av regelverket ingår i konsoliderad situation. Handelsbanken har inga dotterbolag där den faktiska kapitalbasen underskrider föreskriven kapitalbas. Beskrivning av kapitalbasen för konsoliderad situation Kapitalbasen består av primärt respektive supplementärt kapital. Det primära kapitalet delas in i kärnprimärkapital samt övrigt primär- kapital. Kärnprimärkapitalet utgörs i huvudsak av aktiekapital, upparbetade vinstmedel samt övriga reserver i de bolag som ingår i kon- solideringen. Övrigt primärkapital utgörs av utgivna primärkapitaltillskott. Det supplemen- tära kapitalet består huvudsakligen av förlags- lån. Från kapitalbasen görs därefter vissa avdrag. Avdragen görs huvudsakligen från kärnprimärkapitalet. För bankens riskhantering är det viktigt att såväl koncernen som den reg- leringsmässiga konsolideringen riskmässigt kan ses som en enhet. För att risker ska kunna hanteras effektivt i koncernen kan kapital behöva omfördelas mellan de olika företagen i koncernen. Banken har generellt sett möjlighet att omfördela kapital mellan koncernens bolag, inom ramen för de begränsningar som följer av lagstiftning, till exempel kapitaltäckningskrav och bolagsrättsliga begränsningar. Banken ser i övrigt inga materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen eller återbetalning av skulder mellan moder- bolaget och dess dotterföretag. Primärkapital Primärkapitalet utgörs av kärnprimärkapital respektive övrigt primärkapital. Kärnprimärkapital Kärnprimärkapitalet utgörs till största delen av aktiekapital, upparbetade vinstmedel samt övriga reserver i de bolag som ingår i den reg- leringsmässiga konsolideringen. I och med att koncernens försäkringsbolag inte ingår i kon- solideringen, se tabell EU LI3, ingår inte upp- arbetade vinstmedel i dessa bolag i kärn primär- kapitalet. De poster som ska exkluderas från kärnprimärkapitalet är främst goodwill och andra immateriella tillgångar samt kapitaltill- skott till försäkringsbolag i koncernen eller vissa uppskjutna skattefordringar som övers- tiger 10% av kärnprimärkapitalet. Summan av kapitaltillskott och uppskjutna skattefordringar får heller inte överstiga 15% av kärnprimär- kapitalet. Eftersom varken kapitaltillskotten till försäkringsbolagen i koncernen eller de upp- skjutna skattefordringarna överstiger tröskel- värdet, belastar dessa inte kärnprimärkapitalet. Neutralitetsjustering görs för påverkan som kassaflödessäkringar har haft på eget kapital. Dessutom ska en prisjustering beräknas och vid behov göras för försiktig värdering av instrument som värderas till verkligt värde. Institut som har tillstånd att använda interna riskklassificeringsmodeller ska göra ett avdrag för skillnaden mellan förväntad kreditförlust enligt internmetoden och gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster i det fall de förvän- tade kreditförlusterna överstiger gjorda reser- veringar. Avdrag ska även göras för netto- värdet av redovisade övervärden i pensions- tillgångar. Avdraget får emellertid minskas med ett belopp som motsvarar bankens rätt till ersättning för pensionskostnader från Handels- bankens Pensionsstiftelse. Vidare görs ett avdrag för tillstånd att inneha egna aktier i egenskap av marknadsgarant. Avdraget ska motsvara det högsta marknadsvärdet tillstån- det omfattar. Slutligen görs ett avdrag för investeringar i värdepapperiseringar, en juste- ring för effekten av förändringar i egen kredit- risk i derivat samt ett avdrag för otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar . K52 Kapitaltäckning 183Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Övrigt primärkapital Övrigt primärkapital utgörs av instrument som uppfyller kraven för primärkapitaltillskott. Bland annat ska tillskotten ha evig löptid och kunna förtidsinlösas tidigast efter fem år och först efter att tillstånd utfärdats av tillsynsmyn- digheten. Det nominella värdet ska kunna skri- vas ned eller konverteras till aktier för att skapa kärnprimärkapital vid en förutbestämd nivå på kärnprimärkapitalet, och räntebetalningarna ska ovillkorligen kunna ställas in. Bankens samtliga primärkapitaltillskott upp- går till 11,0 mdkr, emitterades under 2020 och uppfyller kraven enligt CRR. I det fall utdel- ningsbara medel saknas måste kupongutbe- talningar ställas in för primärkapitaltillskott. Supplementärkapital Det supplementära kapitalet utgörs av förlags- lån med en löptid om minst fem år. Kapitalkrav Kreditrisk Kapitalkravet för kreditrisk beräknas enligt schablonmetoden och internmetoden enligt CRR. För internmetoden finns två olika meto- der: internmetoden med egen skattning av PD men utan egna skattningar av LGD och KF (den grundläggande internmetoden) och internmetoden med egna skattningar av PD, LGD och KF (den avancerade internmetoden). Handelsbanken tillämpar den grundläg- gande internmetoden för exponeringar mot institut, statsexponeringar, vissa produkt- och säkerhetstyper avseende företagsexpone- ringar samt för vissa exponeringar i dotter- bolagen Stads hypotek AB och Handelsbanken Finans AB. Den avancerade internmetoden tillämpas för merparten av exponeringarna mot stora före- tag, medelstora företag, fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar samt i Stadshypotek AB och Handelsbanken Finans AB. Detsamma gäller för hushållsexponeringar i Sverige, Norge och Finland samt i dotterbolagen Stadshypotek och Handelsbanken Finans. Kapitalkravet för aktieexponeringar i internmetoden beräknas enligt förenklad riskviktsmetod. Kreditrisken för samtliga exponeringar i Handelsbankens dotterbolag Handelsbanken plc beräknas på solo- och konsoliderad nivå i enlighet med schablonmetoden. Internmetoden omfattade vid årsskiftet 75% (74) av det totala riskvägda exponeringsbelop- pet för kreditrisk. För resterande kreditrisk- exponeringar beräknas kapitalkravet enligt schablonmetoden. Den genomsnittliga riskvikten för expone- ringar godkända för internmetoden ökade under året och uppgick till 11,9% (9,7). Den genomsnittliga riskvikten inklusive riskvikts- golven enligt Pelare 1 för bolån i Sverige och Norge samt för företagsexponeringar med pant i fastigheter i Norge blir 19,1% (17,7). Kreditkvaliteten är god. Av Handelsbankens företagsexponeringar var 96,9% (96,9) kunder med en bedömd återbetalningsförmåga som var normal, eller bättre än normal, det vill säga hade en riskklassificering mellan 1 och 5 i ban- kens tiogradiga skala för riskklassificering. Marknadsrisker Kapitalkravet för marknadsrisker beräknas för bankens konsoliderade situation. Kapitalkravet för ränterisker och aktiekursrisker beräknas dock endast för positioner i handelslagret. Vid beräkning av kapitalkravet för marknadsrisker tillämpas schablonmetoden. Operativ risk Handelsbanken använder schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativa risker. Kapitalkravet enligt schablonmetoden beräknas genom att en i regelverket bestämd faktor multipliceras med den genomsnittliga rörelseintäkten under de tre senaste verksam- hetsåren. Olika faktorer tillämpas för olika affärssegment. Det totala kapitalkravet för operativa risker för konsoliderad situation uppgick vid utgången av 2024 till 6 841 mkr (6 017). Kapitaltäckning för det finansiella konglomeratet Institut och försäkringsföretag som ingår i ett finansiellt konglomerat ska ha en kapitalbas som är tillräckligt stor med hänsyn till kapital- kravet för det finansiella konglomeratet. Kapi- talbasen och kapitalkravet för det finansiella konglomeratet har beräknats i enlighet med avräknings- och totalmetoden (metod 2, bilaga 1, direktiv 2002/87/EG). Det finansiella konglo- meratets sammanlagda kapitalbas överstiger det finansiella konglomeratets kapitalkrav . Minimikravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) Krishanteringsdirektivet (EU) nr 2014/59 (BRRD) infördes i Sverige genom lagen (2015:1016) om resolution. Regelverket inne- håller sätt att hantera banker i kris och möjlig- gör för myndigheter att, inom dessa ramar, ta kontroll över, omstrukturera och sälja av hela eller delar av en bank. Detta utan att likvidera eller försätta banken i konkurs. Som tillägg till ovan åtgärder i kris, innebär regelverket en möjlighet att skriva ned vissa skuldinstrument för att återkapitalisera en krisutsatt bank. Som en del av detta regelverk infördes ett minikrav på kapitalbas och kvalifierade skulder (MREL) från och med den 1 januari 2018. Kra- vet beslutas i bankens resolutionsplan som upprättas av Riksgälden i samarbete med Finansinspektionen. Kravet består av ett för- lustabsorberingsbelopp och ett återkapitalise- ringsbelopp. MREL ska uttryckas som en riskvägd kvot samt en bruttosoliditetskvot. Det kombinerade buffertkravet ska uppfyllas med kärnprimär- kapital (utöver det kärnprimärkapital som används till MREL) och ett obligatoriskt efter- ställningskrav införs. För att uppfylla kravet på efterställning har en ny typ av skuldinstrument införts i svensk lagstiftning från december 2018. Dessa efterställs nuvarande seniora skuldinstrument, men rankas högre än kapital- basinstrument vid ett resolutionsförfarande. Handelsbanken har emitterat denna typ av efterställda skuldinstrument sedan 2019. De nya kraven var fullt infasade den 1 januari 2024. För 2025, uppgår Handelsbankens totala MREL-krav avseende riskvägt belopp till 26,8% och avseende bruttosoliditet till 6,0% på konsoliderad nivå. På motsvarande sätt uppgår efterställningskravet till 19,7% respek- tive 6,0%. Handelsbanken uppfyller samtliga MREL krav. K52 forts. 184 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt EU LI3 – Översikt över skillnader mellan olika konsolideringar (enhet per enhet) Tabellen visar konsolideringsgrund för företag som omfattas av den konsoliderade situationen vid årets slut. 2024 Metod för Metod för konsolidering enligt tillsynsregler konsolidering Kapital- Varken Organisations- Ägarandel enligt redo- Fullständig Proportionell andels- konsolide rad Beskrivning nummer % visningsregler konsolidering konsolidering metoden eller avdragen Avdragen av enheten Svenska Handelsbanken AB (publ) 502007-7862 Ej tillämpligt Moderbolag N/A Kreditinstitut Handelsbanken Finans AB (publ) 556053-0841 100 Fullständig X Kreditinstitut konsolidering Stadshypotek AB (publ) 556459-6715 100 Fullständig X Kreditinstitut konsolidering Svenska Intecknings Garanti AB Sigab (inaktiv) 556432-7285 100 Fullständig X Icke-finansiella konsolidering företag Handelsbanken Fonder AB 556418-8851 100 Fullständig X Övriga finansiella konsolidering företag AB Handel och Industri 556013-5336 100 Fullständig X Icke-finansiella konsolidering företag Ecster AB (publ) 556993-2311 100 Fullständig X Kreditinstitut konsolidering Handelsbanken plc 11305395 100 Fullständig X Kreditinstitut konsolidering Handelsbanken Wealth and Asset 04132340 100 Fullständig X Övriga finansiella Management Limited konsolidering företag Handelsbanken Nominees Limited (inaktiv) 2299877 100 Fullständig X Icke-finansiella konsolidering företag Handelsbanken Second Nominees Limited 3193458 100 Fullständig X Icke-finansiella (inaktiv) konsolidering företag Handelsbanken ACD Limited 4332528 100 Fullständig X Icke-finansiella konsolidering företag Svenska Property Nominees Limited (inaktiv) 2308524 100 Fullständig X Icke-finansiella konsolidering företag Optimix Vermogensbeheer N.V. 33194359 100 Fullständig X Övriga finansiella konsolidering företag Add Value Fund Management B.V. 19196768 80 Fullständig X Övriga finansiella konsolidering företag Optimix Beheer en Belegging B.V. (inaktiv) 33186584 100 Fullständig X Icke-finansiella konsolidering företag Handelsbanken Markets Securities, Inc. 11-3257438 100 Fullständig X Övriga finansiella konsolidering företag Handelsbanken Rahoitus Oy 0112308-8 100 Fullständig X Övriga finansiella konsolidering företag Handelsbanken Fastigheter AB 556873-0021 100 Fullständig X Icke-finansiella konsolidering företag Rådstuplass 4 AS 910508423 100 Fullständig X Icke-finansiella konsolidering företag Handelsbanken Ventures AB 556993-9357 100 Fullständig X Icke-finansiella konsolidering företag Bidtruster AB 556993-9084 100 Fullständig X Icke-finansiella konsolidering företag Bankomat AB 556817-9716 20 Kapitalandels- X Icke-finansiella metoden företag BGC Holding AB 556607-0933 25,54 Kapitalandels- X Icke-finansiella metoden företag Finansiell ID-teknik BID AB 556630-4928 28,3 Kapitalandels- X Icke-finansiella metoden företag USE Intressenter AB 559161-9464 24,48 Kapitalandels- X Icke-finansiella metoden företag Getswish AB 556913-7382 20 Kapitalandels- X Icke-finansiella metoden företag P27 Nordic Payments Platform AB 559198-9610 20,84 Kapitalandels- X Icke-finansiella metoden företag Invidem AB 559210-0779 16,7 Kapitalandels- X Icke-finansiella metoden företag Tibern AB 559384-3542 14,3 Kapitalandels- X Icke-finansiella metoden företag Handelsbanken Liv Försäkring AB 516401-8284 100 Fullständig X Försäkringsenhet (koncern exkl. Handelsbanken Fastigheter AB) konsolidering Svenska Re S.A. RCS Lux B-32053 100 Fullständig X Försäkringsenhet konsolidering Handelsbanken Skadeförsäkrings AB 516401-6767 100 Fullständig X Försäkringsenhet konsolidering SHB Liv Försäkringsaktiebolag 2478149-7 100 Fullständig X Försäkringsenhet konsolidering Svenska RKA International Insurance 556324-2964 100 Fullständig X Försäkringsenhet Services AB (inaktiv) konsolidering K52 forts. 185Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 2024 Metod för Metod för konsolidering enligt tillsynsregler konsolidering Kapital- Varken Organisations- Ägarandel enligt redo- Fullständig Proportionell andels- konsolide rad Beskrivning nummer % visningsregler konsolidering konsolidering metoden eller avdragen Avdragen av enheten Dyson Group plc 00163096 27 Kapitalandels- X Icke-finansiella metoden företag Dyson Industries Ltd 1187031 100 X Icke-finansiella företag Beepart Ltd 177682 100 X Icke-finansiella företag Pickford Holland & Company Ltd 128414 100 X Icke-finansiella företag EFN Ekonomikanalen AB 556930-1608 100 Fullständig X Icke-finansiella konsolidering företag Notera: Dessa bolag är utanför konsoliderad situation: Handelsbanken Liv Försäkrings AB, SHB Liv Försäkringsaktiebolag, Svenska RKA International Insurance Services AB, Handelsbanken Skadeförsäkrings AB, EFN Ekonomikanalen AB, Svenska Re S.A. Dyson Group plc, Dyson Industries Ltd, Beepart Ltd och Pickford Holland & Company Ltd . EU LI2 – Huvudsakliga källor till skillnader mellan exponeringsbelopp enligt tillsynskrav och bokförda värden i finansiella rapporter Tabellen visar skillnaden mellan bokförda värden enligt konsolideringen enligt tillsynskrav och exponeringsbelopp som beaktas för tillsynsändamål. 2024 Poster som är föremål för Kreditris k- Värde papper- Motparts- Marknads- mkr Summa ramen iserings ramen kreditrisk ramen risk ramen 1 Belopp för tillgångars bokförda värde enligt konsolideringen enligt tillsynskrav (enligt mall LI1) 3 279 370 3 085 357 117 764 337 75 912 2 Belopp för skulders bokförda värde enligt konsolideringen enligt tillsynskrav (enligt mall LI1) 16 837 16 837 3 Totalt nettobelopp enligt konsolideringen enligt tillsynskrav 3 262 533 3 085 357 117 764 337 59 075 4 Belopp utanför balansräkningen 480 832 480 832 5 Skillnader i värderingar 6 Skillnader på grund av olika nettningsregler, utöver de som redan är inbegripna på rad 2 -41 351 -4 787 -36 564 7 Skillnader på grund av beaktande av avsättningar 1 155 1 155 8 Skillnader på grund av användning av kreditriskreducerande metoder -24 954 42 145 -67 099 9 Skillnader på grund av kreditkonverteringsfaktorer -296 793 -296 793 10 Skillnader på grund av värdepapperisering med risköverföring 11 Andra skillnader -12 827 -12 827 12 Exponeringsbelopp som beaktas för tillsynsändamål 3 368 595 3 312 696 33 051 337 22 511 K52 forts. 186 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt EU INS2 – Information från finansiella konglomerat om kapitalbas och kapitaltäckningskvot mkr 2024 2023 1 Det finansiella konglomeratets extra kapitalbaskrav (belopp) 12 482 11 559 2 Det finansiella konglomeratets kapitaltäckningskvot (i %) 127,0 128,7 EU KM1 – Mall för nyckeltal Nyckeltal 2024 2024 2023 Tillgänglig kapitalbas (belopp) 1 Kärnprimärkapital 155 345 157 576 2 Primärkapital 166 296 172 603 3 Totalt kapital 193 191 200 081 Riskvägda exponeringsbelopp 4 Totalt riskvägt exponeringsbelopp 825 457 836 790 Kapitalrelationer (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) 5 Kärnprimärkapitalrelation (i %) 18,8 18,8 6 Primärkapitalrelation (i %) 20,2 20,6 7 Total kapitalrelation (i %) 23,4 23,9 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) EU 7a Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (i %) 1,8 2,0 EU 7b varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter) 1,2 1,3 EU 7c varav: ska utgöras av primärkapital (i procentenheter) 1,4 1,5 EU 7d Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingsprocessen (i %) 9,8 10,0 Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) 8 Kapitalkonserveringsbuffert (i %) 2,5 2,5 EU 8a Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå (i %) 9 Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (i %) 2,0 1,9 EU 9a Systemriskbuffert (i %) 3,2 3,2 10 Buffert för globalt systemviktigt institut (i %) EU 10a Buffert för andra systemviktiga institut (i %) 1,0 1,0 11 Kombinerat buffertkrav (i %) 8,7 8,6 EU 11a Samlade kapitalkrav (i %) 18,5 18,6 12 Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderingsprocessen (i %) 13,1 13,1 Bruttosoliditetsgrad 13 Totalt exponeringsmått 3 368 806 3 390 498 14 Bruttosoliditetsgrad (i %) 4,9 5,1 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (som en procentandel av det totala exponeringsmåttet) EU 14a Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (i %) EU 14b varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter) EU 14c Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och utvärderingsprocessen (i %) 3,0 3,0 EU 14d Krav på bruttosoliditetsbuffert (i %) EU 14e Samlat bruttosoliditetskrav (i %) 3,0 3,0 Likviditetstäckningskvot 15 Totala högkvalitativa likvida tillgångar (viktat värde – genomsnitt) 962 211 895 982 EU 16a Likviditetsutflöden – totalt viktat 603 635 617 192 EU 16b Likviditetsinflöden – totalt viktat 75 835 88 942 16 Totala nettolikviditetsutflöden (justerat värde) 527 801 528 250 17 Likviditetstäckningskvot (i %) 183,4 172 Stabil nettofinansieringskvot 18 Total tillgänglig stabil finansiering 2 143 849 2 101 503 19 Totalt behov av stabil finansiering 1 734 333 1 758 065 20 Stabil nettofinansieringskvot (i %) 123,6 120 K52 forts. 187Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 EU OV1 – Översikt över totala riskvägda exponeringsbelopp Tabellen visar riskvägda exponeringsbelopp (REA) för kreditrisk, motpartsrisk, marknadsrisk och operativ risk per utgången av 2024 och föregående år. Kreditrisk är beräknad enligt schablonmetoden, den grundläggande internmetoden och den avancerade internmetoden. Marknadsrisk och operativ risk är beräknade enligt schablonmetoden. Totala Totala riskvägda exponeringsbelopp kapitalbaskrav mkr 2024 2023 2024 1 Kreditrisk (exkl motpartskreditrisk) 706 444 726 276 56 516 2 varav schablonmetoden 196 867 183 549 15 749 3 varav den grundläggande internmetoden (F-IRB) 51 667 53 702 4 133 4 varav klassificeringsmetoden EU 4a varav aktier enligt den enkla riskviktade metoden 2 922 2 240 234 5 varav den avancerade internmetoden (A-IRB) 234 160 278 625 18 734 5a varav riskviktsgolv 220 828 208 160 17 666 6 Motpartskreditrisk 10 985 11 827 879 7 varav schablonmetoden 8 194 8 507 656 8 varav metoden med interna modeller EU 8a varav exponeringar mot en central motpart 266 268 21 EU 8b varav kreditvärdighetsjustering 2 127 2 463 170 9 varav andra motpartskreditrisker 398 589 32 10 Ej tillämpligt 11 Ej tillämpligt 12 Ej tillämpligt 13 Ej tillämpligt 14 Ej tillämpligt 15 Avvecklingsrisk 16 Värdepapperiseringsexponeringar utanför handelslagret (efter tillämpning av taket) 17 varav intern kreditvärderingsmetod för värdepapperisering 18 varav extern kreditvärderingsmetod för värdepapperisering (inbegripet internbedömningsmetoden) 19 varav schablonmetoden för värdepapperisering EU 19a varav 250%/avdrag 20 Positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk (marknadsrisk) 22 511 23 471 1 801 21 varav schablonmetoden 22 511 23 471 1 801 22 varav metoden för interna modeller 23 Operativ risk 85 517 75 216 6 841 EU 23a varav basmetoden EU 23b varav schablonmetoden 85 517 75 216 6 841 EU 23c varav internmätningsmetoden 24 Belopp under trösklarna för avdrag (föremål för riskviktning på 250%) 25 Ej tillämpligt 26 Ej tillämpligt 27 Ej tillämpligt 28 Ej tillämpligt 29 Summa 825 457 836 790 66 037 K52 forts. 188 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Hållbarhet Övrigt Tabellen visar kapitalkrav för marknadsrisker enligt schablonmetoden per utgången av 2024. Marknadsrisk som behandlas enligt schablonmetoden Kapitalkrav mkr 2024 2023 Direkta produkter Ränterisk (allmän och specifik) 277 243 Aktiekursrisk (allmän och specifik) 1 3 Valutakursrisk 1 514 1 615 Råvarurisk 0 0 Optioner Förenklad metod Delta-plus-metod Scenariometod 9 16 Värdepapperisering (specifik risk) Summa kapitalkrav för marknadsrisk 1 801 1 878 Krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) MREL kravet uttryckts som en andel av kapitalbas och kvalificerade skulder i förhållande till riskexponeringbeloppet respektive bruttosoliditet (SFS 2015:1016). Bankens krav bestäms en gång per år av Riksgälden och slutligt krav har fasats in linjärt under en övergångsperiod från 1 januari 2022 till 1 januari 2024. Krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) % 2024 2023 Riskvägt MREL krav 27,1 23,8 Tillgänglig kapitalbas och kvalificerade skulder 40,9 39,6 Icke-riskvägt MREL krav 6,0 5,5 Tillgänglig kapitalbas och kvalificerade skulder 12,1 11,9 Krav på kapitalbas och efterställda kvalificerade skulder (MREL) % 2024 2023 Riskvägt efterställningskrav 20,0 16,8 Tillgänglig kapitalbas och efterställda kvalificerade skulder 24,0 22,0 Icke-riskvägt efterställningskrav 6,0 5,5 Tillgänglig kapitalbas och efterställda kvalificerade skulder 8,0 7,6 K52 forts. 189Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.1 3.2 Moderbolaget Resultaträkning Resultaträkning, moderbolaget mkr Not 2024 2023 Ränteintäkter M3 125 879 121 993 Leasingintäkter M3 1 650 1 739 Räntekostnader M3 -102 112 -97 786 Erhållna utdelningar M4 21 673 15 957 Provisionsintäkter M5 6 208 5 955 Provisionskostnader M5 -1 437 -1 382 Nettoresultat av finansiella transaktioner M6 2 880 1 745 Övriga rörelseintäkter M7 3 953 4 230 Summa rörelseintäkter 58 693 52 452 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader M8 -12 865 -11 456 Övriga administrationskostnader M9 -7 745 -7 453 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar M21, M22 -2 258 -2 334 Summa kostnader före kreditförluster -22 867 -21 243 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 35 825 31 208 Kreditförluster, netto M10 446 58 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar -2 163 -1 524 Statliga avgifter M11 -1 655 -1 633 Rörelseresultat 32 454 28 110 Bokslutsdispositioner M12 336 Resultat före skatter 32 790 28 110 Skatter M29 -5 131 -5 747 Årets resultat 27 659 22 363 190 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt Totalresultat Totalresultat, moderbolaget mkr 2024 2023 Årets resultat 27 659 22 363 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 198 63 Skatt på poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen -39 -11 varav egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -39 -11 Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen 159 52 Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar -767 -1 571 Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 6 25 Årets omräkningsdifferens -219 -1 289 varav säkring av nettotillgångar i utlandsverksamhet 0 5 Skatt på poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen 88 522 varav kassaflödessäkringar 158 324 varav skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -1 -5 varav säkring av nettotillgångar i utlandsverksamhet 0 -1 varav skatt på omräkningsdifferens -69 204 Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen -892 -2 313 Summa övrigt totalresultat -733 -2 262 Årets totalresultat 26 926 20 100 Årets omklassificeringar till resultaträkningen framgår av Förändring i eget kapital. 191Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Balansräkning Balansräkning, moderbolaget mkr Not 2024 2023 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 404 238 362 536 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m M15 172 606 199 128 Utlåning till kreditinstitut M13 996 917 1 007 992 Utlåning till allmänheten M14 524 171 600 997 Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring -6 399 -9 657 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M15 53 569 50 791 Aktier och andelar M16 8 952 6 170 Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag samt joint ventures M17 67 591 68 986 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 2 087 1 948 Derivatinstrument M18 52 686 39 019 Immateriella tillgångar M21 3 023 3 211 Fastigheter, inventarier och leasingobjekt M22 5 875 6 673 Aktuella skattefordringar Uppskjutna skattefordringar M29 159 374 Övriga tillgångar M23 18 097 20 789 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter M24 1 481 1 386 Summa tillgångar M36 2 305 053 2 360 344 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut M25 169 394 176 143 In- och upplåning från allmänheten M26 1 050 028 1 109 471 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 2 087 1 948 Emitterade värdepapper m m M27 840 866 806 167 Derivatinstrument M18 30 312 46 269 Korta positioner M28 1 007 2 364 Aktuella skatteskulder 244 831 Uppskjutna skatteskulder M29 55 336 Avsättningar M30 423 624 Övriga skulder M31 10 792 11 374 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter M32 2 070 2 399 Efterställda skulder M33 37 054 43 117 Summa skulder M36 2 144 333 2 201 046 Obeskattade reserver M34 531 867 Aktiekapital 3 069 3 069 Överkursfond 8 758 8 758 Andra fonder M35 8 164 9 063 Balanserad vinst 112 540 115 178 Årets resultat 27 659 22 363 Summa eget kapital 160 189 158 431 Summa skulder och eget kapital 2 305 053 2 360 344 192 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt Förändring i eget kapital Förändring i eget kapital, moderbolaget Bundet eget kapital Fritt eget kapital mkr Aktiekapital Reservfond Fond för internt utvecklad programvara Överkurs- fond Säkrings- reserv 1) Verkligt värde- reserv 1) Omräknings- reserv 1) Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Totalt Ingående eget kapital 2024 3 069 2 682 3 140 8 758 2 284 197 761 137 541 158 431 Årets resultat 27 659 27 659 Övrigt totalresultat -609 164 -288 -733 varav omklassificering inom eget kapital -3 -570 -573 Årets totalresultat -609 164 -288 27 659 26 926 Omklassificerat till balanserat resultat 573 573 Utdelning -25 740 -25 740 Fond för internt utvecklad programvara -155 155 Utgående eget kapital 2024 3 069 2 682 2 984 8 758 1 675 361 473 140 187 160 189 Bundet eget kapital Fritt eget kapital mkr Aktiekapital Reservfond Fond för internt utvecklad programvara Överkurs- fond Säkrings- reserv 1) Verkligt värde- reserv 1) Omräknings- reserv 1) Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Totalt Ingående eget kapital 2023 3 069 2 682 3 010 8 758 3 531 126 1 847 130 864 153 887 Årets resultat 22 363 22 363 Övrigt totalresultat -1 247 71 -1 086 -2 262 varav omklassificering inom eget kapital -284 -284 Årets totalresultat -1 247 71 -1 086 22 363 20 100 Omklassificerat till balanserat resultat 284 284 Utdelning -15 840 -15 840 Fond för internt utvecklad programvara 129 -129 Utgående eget kapital 2023 3 069 2 682 3 140 8 758 2 284 197 761 137 541 158 431 1) Ingår i fond för verkligt värde. 193Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys, moderbolaget mkr 2024 2023 Löpande verksamhet Rörelseresultat 32 454 28 110 varav inbetalda räntor 125 803 117 862 varav utbetalda räntor -102 528 -94 660 varav inbetalda utdelningar 21 673 15 957 Justering från löpande verksamhet till investeringsverksamhet 2 602 -335 varav till Likvidation av dotterbolag -335 varav till Avyttring av verksamhet och dotterbolag 2 602 Justering för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet Kreditförluster -427 -4 Orealiserade värdeförändringar -128 -588 Av- och nedskrivningar 4 079 3 856 Koncernbidrag att erhålla -8 945 -11 340 Betalda inkomstskatter -5 627 -5 188 Förändring i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Utlåning till kreditinstitut 11 074 17 672 Utlåning till allmänheten 54 020 29 748 Räntebärande värdepapper och aktier 20 556 -80 961 Skulder till kreditinstitut -6 749 6 526 In- och upplåning från allmänheten -44 290 -27 800 Emitterade värdepapper 34 699 154 Derivatinstrument, nettopositioner -29 536 22 834 Korta positioner -1 260 209 Fondlikvidfordringar och fondlikvidskulder 216 7 077 Övrigt -17 289 5 413 Kassaflöde från löpande verksamhet 45 449 -4 615 Investeringsverksamhet Avyttring av verksamhet och dotterbolag 2 167 Likvidation av dotterbolag 336 Förvärv av och tillskott till intresseföretag och joint ventures -175 -53 Försäljning av aktier och andelar 6 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -4 365 -5 219 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 3 534 3 263 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -459 -682 Kassaflöde från investeringsverksamhet 707 -2 355 Finansieringsverksamhet Amortering efterställda skulder -13 371 -8 351 Emission efterställda skulder 5 704 8 635 Utbetald utdelning -25 740 -15 840 Utdelningar från koncernföretag 11 338 16 249 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -22 069 692 Årets kassaflöde 24 087 -6 278 Likvida medel vid årets början 362 536 376 010 Kassaflöde från löpande verksamhet 45 449 -4 615 Kassaflöde från investeringsverksamhet 707 -2 355 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -22 069 692 Kursdifferens i likvida medel 17 615 -7 196 Likvida medel vid årets slut 404 238 362 536 Kassaflödesanalysen har upprättats i enlighet med den indirekta metoden, vilket innebär att rörelseresultatet har justerats för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar, till exempel avskrivningar och kreditförluster. Likvida medel definieras som kassa och tillgodohavanden hos centralbanker. 194 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt Förändring av skulder i finansieringsverksamheten mkr 2024 2023 Ingående balans 43 117 42 404 Kassaflöde -7 667 284 Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakursförändringar 1 908 -770 Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakurssäkringar -16 1 153 Ej kassaflödespåverkande förändringar, upplupna räntor -287 46 Summa skulder i finansieringsverksamheten 37 054 43 117 Avyttring av verksamhet och dotterbolag mkr 2024 Köpeskilling Total köpeskilling 4 638 Fordran köpare -2 471 Likvid 2 167 Tillgångar och skulder som avyttrats Utlåning till allmänheten 19 957 Andra tillgångar 5 Summa tillgångar 19 963 In- och upplåning från allmänheten 15 170 Andra skulder 23 Summa skulder 15 193 Kassaflöde från löpande verksamhet -2 602 Köpeskillingen erhålls i sin helhet i likvida medel. Kassaflödesanalys, moderbolaget, forts. 195Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 5-årsöversikt 5-årsöversikt, moderbolaget Resultaträkning mkr 2024 2023 2022 2021 2020 Räntenetto 25 416 25 946 18 230 13 502 13 456 Erhållna utdelningar 21 673 15 957 16 953 17 611 15 937 Provisionsnetto 4 771 4 573 5 167 5 230 5 692 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2 880 1 745 820 1 808 1 869 Övriga rörelseintäkter 3 953 4 230 4 841 3 576 2 790 Summa rörelseintäkter 58 693 52 452 46 011 41 727 39 744 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader -12 865 -11 456 -11 990 -10 242 -11 689 Övriga administrationskostnader -7 745 -7 453 -7 415 -6 002 -5 684 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -2 258 -2 334 -2 459 -2 803 -2 672 Summa kostnader före kreditförluster -22 867 -21 243 -21 864 -19 047 -20 045 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 35 825 31 208 24 148 22 680 19 699 Kreditförluster, netto 446 58 -41 -55 -477 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar -2 163 -1 524 -2 305 -1 180 -79 Statliga avgifter -1 655 -1 633 -1 331 -366 -385 Rörelseresultat 32 454 28 110 20 471 21 079 18 758 Bokslutsdispositioner 336 -160 227 743 Resultat före skatt 32 790 28 110 20 311 21 306 19 501 Skatter -5 131 -5 747 -4 856 -4 618 -4 275 Årets resultat 27 659 22 363 15 455 16 688 15 226 Utdelning för året 29 700 1) 25 740 15 840 9 900 16 666 1) Enligt styrelsens förslag. Totalresultat mkr 2024 2023 2022 2021 2020 Årets resultat 27 659 22 363 15 455 16 688 15 226 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 198 63 41 62 -583 Skatt på poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen -39 -11 -19 -3 11 varav egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -39 -11 -19 -3 11 Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen 159 52 22 59 -572 Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar -767 -1 571 3 411 246 -1 677 Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 6 25 -61 6 7 Årets omräkningsdifferens -219 -1 289 1 326 1 034 -2 184 varav säkring av nettotillgångar i utlandsverksamhet 0 5 -83 -63 -256 Skatt på poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen 88 522 -1 251 -39 420 varav kassaflödessäkringar 158 324 -703 -51 365 varav skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -1 -5 6 -1 -1 varav säkring av nettotillgångar i utlandsverksamhet 0 -1 17 13 56 varav omräkningsdifferens -69 204 -572 Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen -892 -2 313 3 425 1 247 -3 434 Summa övrigt totalresultat -733 -2 262 3 447 1 306 -4 006 Årets totalresultat 26 926 20 100 18 902 17 994 11 220 196 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt Balansräkning mkr 2024 2023 2022 2021 2020 Tillgångar Utlåning till allmänheten 517 772 591 340 621 110 609 948 566 158 Utlåning till kreditinstitut 996 917 1 007 992 1 025 664 986 897 953 650 Räntebärande värdepapper 226 175 249 919 166 117 134 861 145 648 Övriga tillgångar 564 189 511 092 549 998 498 428 459 407 Summa tillgångar 2 305 053 2 360 344 2 362 889 2 230 134 2 124 863 Skulder och eget kapital In- och upplåning från allmänheten 1 050 028 1 109 471 1 137 272 1 173 172 1 021 130 Skulder till kreditinstitut 169 394 176 143 169 617 153 490 193 054 Emitterade värdepapper 840 866 806 167 806 013 679 808 657 520 Efterställda skulder 37 054 43 117 42 404 32 257 41 082 Övriga skulder 46 990 66 147 52 829 46 481 68 305 Obeskattade reserver 531 867 867 706 933 Eget kapital 160 189 158 431 153 887 144 220 142 839 Summa skulder och eget kapital 2 305 053 2 360 344 2 362 889 2 230 134 2 124 863 Nyckeltal % 2024 2023 2022 2021 2020 Kärnprimärkapitalrelation, enligt CRR 31,4 29,8 29,4 30,2 31,7 Primärkapitalrelation, enligt CRR 34,2 33,4 32,9 33,4 34,6 Total kapitalrelation, enligt CRR 41,0 39,9 37,2 37,4 38,8 Räntabilitet på totalt kapital 1,13 0,90 0,63 0,72 0,65 För definitioner av alternativa nyckeltal hänvisas till sidan 376 och för beräkning av dessa nyckeltal hänvisas till Faktaboken som finns tillgänglig på handelsbanken.com/irsv. 5-årsöversikt, moderbolaget, forts. 197Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Noter, moderbolaget Noter, moderbolaget M1 Väsentliga redovisnings principer 199 M2 Risk- och kapitalhantering 201 M3 Räntenetto 206 M4 Erhållna utdelningar 206 M5 Provisionsnetto 207 M6 Nettoresultat av finansiella transaktioner 207 M7 Övriga rörelseintäkter 207 M8 Personalkostnader 208 M9 Övriga administrations kostnader 209 M10 Kreditförluster 210 M11 Statliga avgifter 215 M12 Bokslutsdispositioner 215 M13 Utlåning till kreditinstitut 215 M14 Utlåning till allmänheten 216 M15 Räntebärande värdepapper 216 M16 Aktier och andelar 217 M17 Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag samt joint ventures 217 M18 Derivatinstrument 219 M19 Säkringsredovisning 220 M20 Kvittning av finansiella instrument 223 M21 Immateriella tillgångar 224 M22 Fastigheter, inventarier och leasingobjekt 224 M23 Övriga tillgångar 226 M24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 226 M25 Skulder till kreditinstitut 226 M26 In- och upplåning från allmänheten 227 M27 Emitterade värdepapper 228 M28 Korta positioner 228 M29 Skatter 229 M30 Avsättningar 230 M31 Övriga skulder 230 M32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 231 M33 Efterställda skulder 231 M34 Obeskattade reserver 232 M35 Specifikation av förändringar i eget kapital 232 M36 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 233 M37 Värdering av finansiella instrument till verkligt värde 235 M38 Ställda och mottagna säkerheter samt överförda finansiella tillgångar 237 M39 Eventualförpliktelser 238 M40 Pensionsförpliktelser 238 M41 Tillgångar och skulder i valuta 240 M42 Upplysningar om närstående 241 M43 Förslag till vinstdisposition 242 M44 Aktieinformation 242 M45 Händelser efter balansdagen 242 M46 Upplysningar om tillgångar och skulder som innehas för försäljning 243 M47 Kapitaltäckning 245 198 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M1 Väsentliga redovisnings principer Lag- och föreskriftsenlighet Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med lagen 1995:1559 om årsredovis- ning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 om årsredo- visning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Moderbolaget tillämpar också RFR 2 Redovis- ning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporte- ring. I enlighet med Finansinspektionens all- männa råd tillämpar moderbolaget så kallad lagbegränsad IFRS. Det innebär att de interna- tionella redovisningsstandarder och tolkningar av dessa standarder som har antagits av EU har tillämpats i den utsträckning som det är möjligt inom ramen för nationella lagar och föreskrifter samt sambandet mellan redovis- ning och beskattning. Sambandet mellan moder bolagets och koncernens redovisnings- principer Moderbolagets redovisningsprinciper överens- stämmer i stora delar med koncernens. I det följande redogörs endast för de områden där moderbolagets principer skiljer sig från kon- cernens. I allt övrigt hänvisas till redovisnings- principerna för koncernen i not K1. Presentation Moderbolaget tillämpar de uppställningsformer för resultat- och balansräkning som följer av ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Det innebär främst följande skillnader i förhål- lande till den uppställning som tillämpas av koncernen: • Fordringar på centralbanker som är direkt disponibla på anmodan redovisas i moder- bolagets balansräkning som utlåning till kreditinstitut. I koncernens balansräkning redovisas de i posten Övrig utlåning till centralbanker. • Broker- och börskostnader redovisas i moderbolaget som Provisionskostnader. • Erhållna utdelningar redovisas på särskild rad i moderbolagets resultaträkning. • Resultat vid avyttring av materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas i moderbolaget som övrig intäkt eller kostnad. • Obeskattade reserver redovisas i moder- bolaget i en egen balanspost. I koncernen delas de upp i egen kapitalandel respektive skatteskuld. Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet Anläggningstillgångar med begränsad nyttjan- deperiod skrivs av över nyttjandeperioden i enligt med Årsredovisningslagen under tiden dessa är klassificerade som att de innehas för försäljning. Någon särredovisning av netto- resultat efter skatt från avvecklad verksamhet sker inte i moderbolagets resultaträkning. I balansräkningen görs inte heller någon särskild uppdelning av tillgångar respektive skulder som innehas för försäljning. För upplysningar om tillgångar respektive skulder som innehas för försäljning samt avvecklad verksamhet se not M46. Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag samt joint ventures Aktier och andelar i dotterföretag och intresse- företag samt joint ventures värderas till anskaffningsvärde. Varje balansdag prövas alla innehav för att bedöma om de behöver skrivas ner. I de fall värdet har minskat sker nedskrivning till koncernmässigt värde. Even- tuella nedskrivningskostnader klassificeras i resultaträkningen som Nedskrivning av finan- siella tillgångar. Utdelningar på aktier i dotter- och intresseföretag samt joint ventures redo- visas som intäkt i resultaträkningen i posten Erhållna utdelningar. Säkringsredovisning Verkligt värde säkring tillämpas med avseende på valutakursrisken hänförlig till aktier i utländ- ska dotterföretag. Den säkrade posten utgörs av den första delen av det nominella beloppet avseende investeringen i aktier i respektive utländskt dotterföretag. Säkringsinstrumenten utgörs av upplåning i moderbolaget som finan- sierar investeringen. Vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet redovisas i resultaträk- ningen tillsammans med förändringen av valu- takursrisken på den delen av investeringen i dotterföretaget som utgör säkrad post. Finansiella garantier Finansiella garantier i form av borgensförbin- delser till förmån för dotter- och intresseföretag samt joint ventures redovisas i moderbolaget som en avsättning i balansräkningen, i den utsträckning moderbolaget har ett befintligt åtagande och betalning sannolikt krävs för att reglera åtagandet. 199Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Utdelningar I posten Erhållna utdelningar redovisas alla erhållna utdelningar i moderbolaget, inklusive utdelningar från dotterföretag, intresseföretag och joint ventures, samt erhållna koncern- bidrag. Anteciperad utdelning redovisas endast om moderbolaget har beslutanderätt över utdelningens storlek och beslutet har fattats innan publiceringen av de finansiella rapporterna. Redovisning av pensioner Moderbolaget tillämpar inte bestämmelserna i IAS 19 om redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Istället sker beräkning av kal- kylmässig pensionskostnad i moderbolaget enligt Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter. Det innebär framförallt skillnader i fråga om hur diskonte- ringsräntan fastställs och att beräkningen av framtida förpliktelse inte tar hänsyn till anta- ganden om framtida löneökningar. Redovisad nettokostnad för pensioner beräknas som summan av utbetalda pensioner, pensionspre- mier samt avsättning till pensionsstiftelse, med avräkning för eventuell gottgörelse från pen- sionsstiftelse. Årets nettokostnad för pensioner redovisas som Personalkostnad i moderbola- gets resultaträkning. Överskjutande belopp till följd av att förvalt- ningstillgångarnas värde överstiger beräknade pensionsförpliktelser redovisas inte som en till- gång i moderbolagets balansräkning. Under- skott redovisas som en skuld. Skatter I moderbolaget redovisas obeskattade reser- ver som en egen post i balansräkningen. Obeskattade reserver består av en komponent som utgör uppskjuten skatteskuld och en komponent som utgör eget kapital. M1 forts. 200 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M2 Risk- och kapitalhantering Handelsbankenkoncernens riskhantering beskrivs i not K2. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras nedan. Kreditexponeringar, geografisk fördelning 2024 mkr Not Sverige Norge Finland Neder- länderna Övriga länder Summa Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 63 478 4 160 14 203 650 132 936 404 238 Utlåning till kreditinstitut M13 941 967 9 279 45 175 27 470 996 917 Utlåning till allmänheten M14 192 541 174 513 44 267 104 604 8 246 524 171 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m M15 172 606 172 606 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M15 53 569 53 569 Derivatinstrument M18 52 659 27 52 686 Summa 1 476 820 187 952 89 456 308 281 141 678 2 204 187 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser M39 640 350 66 668 5 555 2 970 32 640 748 183 varav ansvarsförbindelser 36 986 9 758 4 408 78 17 121 68 352 varav åtaganden 603 364 56 910 1 147 2 892 15 520 679 832 Summa 640 350 66 668 5 555 2 970 32 640 748 183 Summa poster i och utanför balansräkningen 2 117 170 254 620 95 011 311 250 174 319 2 952 370 Kreditexponeringar, geografisk fördelning 2023 mkr Not Sverige Norge Finland Neder- länderna Övriga länder Summa Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 67 895 4 776 10 128 696 161 159 362 536 Utlåning till kreditinstitut M13 916 839 3 889 86 818 24 422 1 007 992 Utlåning till allmänheten M14 224 971 187 290 82 633 97 110 8 993 600 997 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m M15 199 128 199 128 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M15 50 791 50 791 Derivatinstrument M18 38 870 149 39 019 Summa 1 498 494 195 956 169 460 225 830 170 724 2 260 463 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser M39 600 656 65 326 25 629 3 094 28 883 723 588 varav ansvarsförbindelser 38 592 7 412 7 406 100 15 266 68 775 varav åtaganden 562 065 57 915 18 223 2 995 13 616 654 813 Summa 600 656 65 326 25 629 3 094 28 883 723 588 Summa poster i och utanför balansräkningen 2 099 150 261 282 195 089 228 924 199 606 2 984 051 Vid geografisk fördelning avses det land där exponeringarna är redovisade. 201Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Utlåning till allmänheten, fördelad per sektor och bransch 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Privatpersoner 82 332 1 722 844 -5 -9 -280 84 604 Bostadsrättsföreningar 12 119 2 473 77 -1 -5 -1 14 662 Fastighetsförvaltning 286 035 13 418 720 -19 -29 -78 300 047 Tillverkningsindustri 25 974 1 517 33 -4 -3 -22 27 495 Handel 20 766 354 77 -6 -6 -67 21 118 Hotell- och restaurangverksamhet 3 593 97 25 -1 -1 -22 3 691 Person- och godstransport till sjöss 222 1 0 0 0 0 223 Övrig transport och kommunikation 3 344 109 17 -1 -1 -15 3 453 Byggnadsverksamhet 9 783 1 911 184 -18 -47 -110 11 703 Elektricitet, gas och vatten 6 712 4 11 0 0 -3 6 724 Jordbruk, jakt och skogsbruk 3 039 78 69 -1 -1 -9 3 175 Övrig serviceverksamhet 7 238 428 30 -3 -3 -16 7 674 Holding-, investment- och försäkringsbolag, fonder m m 18 399 83 5 -3 -1 -3 18 480 Stat och kommun 8 509 86 0 -1 8 594 Övrig företagsutlåning 12 348 158 63 -1 0 -40 12 528 Summa 500 413 22 439 2 155 -63 -107 -666 524 171 Utlåning till allmänheten, fördelad per sektor och bransch 2023 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Privatpersoner 94 920 3 819 1 129 -11 -26 -301 99 530 Bostadsrättsföreningar 17 585 6 076 2 -3 -19 -1 23 640 Fastighetsförvaltning 292 358 26 999 727 -33 -38 -104 319 909 Tillverkningsindustri 15 773 3 568 65 -17 -83 -50 19 256 Handel 26 721 558 77 -10 -7 -62 27 277 Hotell- och restaurangverksamhet 1 647 340 13 -2 -3 -5 1 990 Person- och godstransport till sjöss 1 264 1 0 0 0 0 1 265 Övrig transport och kommunikation 5 435 132 17 -4 -2 -15 5 563 Byggnadsverksamhet 12 966 3 508 232 -47 -203 -94 16 362 Elektricitet, gas och vatten 12 191 20 3 -2 0 -3 12 209 Jordbruk, jakt och skogsbruk 3 148 278 7 -2 -3 -3 3 425 Övrig serviceverksamhet 13 338 280 112 -6 -4 -84 13 636 Holding-, investment- och försäkringsbolag, fonder m m 18 232 747 10 -5 -3 -3 18 978 Stat och kommun 9 219 46 0 0 9 265 Övrig företagsutlåning 28 436 236 82 -1 -1 -61 28 691 Summa 553 233 46 608 2 476 -143 -392 -786 600 997 M2 forts. 202 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt Kreditexponeringar, fördelad per säkerhet 2024 mkr Not Bostads- fastigheter 1) Övriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2) Borgen 3) Finansiella säkerheter Objekt Övriga säkerheter Blanko 4) Summa Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 404 238 404 238 Utlåning till kreditinstitut M13 220 340 776 577 996 917 Utlåning till allmänheten M14 150 723 206 065 64 421 4 685 11 802 4 450 5 967 76 058 524 171 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m M15 170 604 2 002 172 606 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M15 9 845 43 724 53 569 Derivatinstrument M18 1 662 19 51 005 52 686 Summa 150 723 206 065 871 110 4 685 11 821 4 450 5 967 949 366 2 204 187 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser M39 81 415 51 074 28 156 5 070 10 274 1 651 6 939 563 605 748 183 varav ansvarsförbindelser 4 591 1 034 5 856 2 482 782 1 360 596 51 651 68 352 varav åtaganden 76 824 50 040 22 300 2 588 9 492 291 6 343 511 954 679 832 Summa 81 415 51 074 28 156 5 070 10 274 1 651 6 939 563 605 748 184 Summa poster i och utanför balansräkningen 232 138 257 139 899 266 9 755 22 095 6 101 12 906 1 512 971 2 952 370 Kreditexponeringar, fördelad per säkerhet 2023 mkr Not Bostads- fastigheter 1) Övriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2) Borgen 3) Finansiella säkerheter Objekt Övriga säkerheter Blanko 4) Summa Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 362 536 362 536 Utlåning till kreditinstitut M13 146 096 861 896 1 007 992 Utlåning till allmänheten M14 174 762 218 542 68 222 9 705 12 470 4 564 7 034 105 697 600 997 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m M15 197 348 543 1 237 199 128 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M15 4 542 239 46 010 50 791 Derivatinstrument M18 442 43 38 534 39 019 Summa 174 762 218 542 779 186 10 487 12 513 4 564 7 034 1 053 374 2 260 463 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser M39 68 295 47 250 30 099 5 659 12 705 1 529 7 510 550 541 723 588 varav ansvarsförbindelser 4 345 1 187 6 298 2 563 941 1 445 802 51 194 68 775 varav åtaganden 63 950 46 063 23 801 3 096 11 764 84 6 708 499 347 654 813 Summa 68 295 47 250 30 099 5 659 12 705 1 529 7 510 550 541 723 588 Summa poster i och utanför balansräkningen 243 057 265 792 809 285 16 146 25 218 6 093 14 544 1 603 915 2 984 051 1) Inklusive bostadsrätter. 2) Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 3) Inkluderar ej statsgarantier. 4) I denna kolumn ingår moderbolagets interna utlåning och åtaganden till koncernens dotterbolag. För poster i balansräkningen uppgår den interna utlåning till 971 615 mkr (969 085) och för poster utanför balansräkningen uppgår den till 295 867 mkr (272 990). Marknadsrisk Marknadsrisker mkr 2024 2023 2) Ränterisk 1 303 1 015 Valutakursrisk 1) 11 21 Aktiekursrisk 66 40 Råvaruprisrisk 1 0 1) Värsta utfall av +/-5% förändring av SEK. 2) Resultatet för Valutakursrisk 2023 skiljer sig från tidigare rapporterat resultat på grund av en metodförändring. M2 forts. 203Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Likviditetsrisk Förfalloanalys för finansiella tillgångar och skulder 2024 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar– 6 månader 6–12 månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år Ospecificerad löptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 416 820 416 820 Belåningsbara statsskuldförbindelser 1) 172 606 172 606 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2) 53 569 53 569 Utlåning till kreditinstitut 121 107 192 692 101 814 159 244 272 893 218 597 1 066 347 varav omvända repor 12 681 12 681 Utlåning till allmänheten 60 252 112 400 77 324 88 920 113 920 216 082 668 898 varav omvända repor 17 995 17 995 Övrigt 12 011 141 541 153 552 varav aktier och andelar 8 952 8 952 varav fordringar på fondlikvider 3 059 3 059 Summa tillgångar 836 364 305 093 179 138 248 163 386 813 434 679 141 541 2 531 791 Skulder till kreditinstitut 57 520 60 930 14 544 9 512 2 782 284 26 955 172 527 varav repor varav inlåning från centralbanker 12 943 247 13 190 In- och upplåning från allmänheten 59 735 117 791 5 663 2 047 1 180 80 865 759 1 052 255 varav repor Emitterade värdepapper 3) 87 467 347 492 199 811 69 342 131 914 33 924 869 950 varav säkerställda obligationer varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig löptid understigande ett år 38 703 150 653 53 589 242 946 varav företagscertifikat (CP:s) med urspringlig löptid understigande ett år 48 020 158 976 142 232 349 227 varav bankcertifikat (CD:s) och företagscertifikat (CP:s) med ursprunglig löptid överstigande ett år 2 876 684 3 560 varav Senior Non-preffered-obligationer 918 729 20 937 31 425 32 600 86 609 varav seniora obligationer och övriga värdepapper med ursprunglig löptid över ett år 429 32 818 2 327 47 990 99 678 1 120 184 363 Efterställda skulder 849 799 1 647 29 918 11 707 44 920 Övrigt 3 854 203 856 207 710 varav korta positioner 1 007 1 007 varav fondlikvidskulder 2 847 2 847 Summa skulder 208 576 527 062 220 818 82 548 165 795 45 995 1 096 570 2 347 363 Poster utanför balansräkningen Finansiella garantier och ej utnyttjade lånelöften 679 832 Derivat 2024 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar– 6 månader 6–12 månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år Summa Summa derivat inflöde 235 249 494 452 123 672 182 922 317 801 95 749 1 449 845 Summa derivat utflöde 232 889 482 784 123 544 177 014 310 440 90 447 1 417 118 Netto 2 360 11 668 128 5 908 7 361 5 302 32 727 M2 forts. 204 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt Förfalloanalys för finansiella tillgångar och skulder 2023 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar– 6 månader 6–12 månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år Ospecificerad löptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 393 647 393 647 Belåningsbara statsskuldförbindelser 1) 199 274 199 274 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2) 51 139 51 139 Utlåning till kreditinstitut 133 126 146 061 109 699 180 809 289 090 200 645 1 059 430 varav omvända repor 12 814 12 814 Utlåning till allmänheten 84 139 120 676 101 812 86 585 130 577 135 960 659 749 varav omvända repor 17 404 17 404 Övrigt 11 687 127 213 138 900 varav aktier och andelar 6 170 6 170 varav fordringar på fondlikvider 5 517 5 517 Summa tillgångar 873 011 266 737 211 511 267 394 419 668 336 605 127 213 2 502 138 Skulder till kreditinstitut 61 503 61 039 15 566 18 034 1 100 845 23 169 181 256 varav repor varav inlåning från centralbanker 11 741 20 288 0 32 030 In- och upplåning från allmänheten 49 223 154 131 34 483 5 224 1 813 49 872 513 1 117 435 varav repor Emitterade värdepapper 3) 67 987 355 316 188 573 34 198 150 702 35 090 831 866 varav säkerställda obligationer varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig löptid understigande ett år 22 677 97 987 43 918 164 582 varav företagscertifikat (CP:s) med ursprunglig löptid understigande ett år 45 106 212 756 128 562 386 423 varav bankcertifikat (CD:s) och företagscertifikat (CP:s) med ursprunglig löptid överstigande ett år 99 17 960 12 857 30 916 varav Senior Non-preferred-obligationer 557 414 970 35 826 24 236 62 003 varav seniora obligationer och övriga värdepapper med ursprunglig löptid över ett år 105 26 056 2 823 33 228 114 876 10 855 187 942 Efterställda skulder 14 022 565 1 353 20 192 14 367 50 499 Övrigt 7 456 217 991 225 447 varav korta positioner 2 366 2 366 varav fondlikvidskulder 5 090 5 090 Summa skulder 186 169 584 507 239 187 58 809 173 808 50 352 1 113 673 2 406 504 Poster utanför balansräkningen Finansiella garantier och ej utnyttjade lånelöften 654 813 Derivat 2023 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar– 6 månader 6–12 månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år Summa Summa derivat inflöde 131 607 475 360 139 129 113 350 325 912 115 717 1 301 075 Summa derivat utflöde 132 193 478 909 142 440 111 676 317 825 109 313 1 292 356 Netto -586 -3 549 -3 311 1 674 8 087 6 404 8 719 1) Av beloppet (exklusive räntor) har 138 235 mkr (169 372) en återstående löptid som understiger ett år. 2) Av beloppet (exklusive räntor) har 6 865 mkr (3 334) en återstående löptid som understiger ett år. 3) Av beloppet (exklusive räntor) har 621 170 mkr (600 589) en återstående löptid som understiger ett år. För inlåningsvolymer avser kolumn ”Ospecificerad löptid” inlåning som är betalbar på anfordran. Tabellen innehåller ränteflöden vilket innebär att balansraderna inte är avstämningsbara mot moderbolagets balansräkning. M2 forts. 205Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 M3 Räntenetto mkr 2024 2023 Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut och centralbanker 63 520 53 689 Utlåning till allmänheten 30 160 29 289 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 8 491 8 110 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 362 2 076 Derivatinstrument 23 545 32 227 Övriga ränteintäkter 350 843 Summa 128 428 126 235 Avgår ränteintäkter redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner -2 550 -4 242 Summa ränteintäkter 125 879 121 993 varav ränteintäkter enligt effektivräntemetoden samt räntor på derivat i säkringsredovisning 105 951 96 383 Leasingintäkter 1 650 1 739 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut och centralbanker -7 030 -7 233 In- och upplåning från allmänheten -39 102 -34 262 Emitterade värdepapper -37 968 -34 978 Derivatinstrument -19 019 -22 409 Efterställda skulder -1 611 -1 618 Avgift insättningsgaranti -245 -256 Övriga räntekostnader -728 -683 Summa -105 703 -101 440 Avgår räntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner 3 591 3 654 Summa räntekostnader -102 112 -97 786 varav räntekostnader enligt effektivräntemetoden samt räntor på derivat i säkringsredovisning -93 705 -85 787 Räntenetto 25 416 25 946 Avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 1) -1 330 -1 471 Samlat räntenetto inklusive avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 24 085 24 475 1) Redovisas i posten Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar. På raderna Derivatinstrument ingår räntenetto som är hänförligt till tillgångar och skulder som säkras. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och räntekostnader. M4 Erhållna utdelningar mkr 2024 2023 Utdelningar på aktier och andelar 184 41 Utdelningar från intresseföretag 8 Utdelningar från koncernföretag 1) 12 544 4 568 Erhållna koncernbidrag 8 945 11 340 Summa 21 673 15 957 1) Varav 1 261 mkr (1 142) avser utdelning på kärnprimärkapitallån som Stadshypotek har klassificerat som eget kapitalinstrument. 206 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M5 Provisionsnetto mkr 2024 2023 Courtage och övriga värdepappersprovisioner 436 421 Fonder 125 109 Depå och övrig kapitalförvaltning 1 060 905 Rådgivning 152 180 Betalningar 2 813 2 686 Ut- och inlåning 785 846 Garantier 191 202 Övriga provisionsintäkter 646 606 Summa provisionsintäkter 6 208 5 955 Värdepapper -227 -227 Betalningar -1 074 -1 042 Övriga provisionskostnader -136 -113 Summa provisionskostnader -1 437 -1 382 Provisionsnetto 4 771 4 573 Provisionsintäkter avser intäkter från avtal med kunder. Intäkter från Courtage och övriga värdepappersprovisioner, Rådgivning, Betalningar samt Ut- och Inlåning redovisas huvudsakligen närtjänsterna utförs, det vill säga vid en viss tidpunkt. Intäkter från Fonder, Depå och övrig kapitalförvaltning, Försäkringar och Garantier redovisas huvudsakligen i takt med att dessa tjänster utförs, det vill säga linjärt över tid. M6 Nettoresultat av finansiella transaktioner mkr 2024 2023 Upplupet anskaffningsvärde 30 -66 varav lån 30 -66 varav räntebärande värdepapper 0 Verkligt värde via övrigt totalresultat 0 -1 varav räntebärande värdepapper – förväntade kreditförluster 0 0 varav räntebärande värdepapper – omklassificerat från övrigt totalresultat 0 -1 Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen -112 670 varav räntebärande värdepapper -112 670 Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt inkl valutakurseffekter 3 013 1 065 Säkringsredovisning -51 77 varav nettoresultat säkringar av verkligt värde -56 -7 varav ineffektivitet i kassaflödessäkringar 5 84 Summa 2 880 1 745 M7 Övriga rörelseintäkter mkr 2024 2023 Hyresintäkter 8 7 Andra rörelseintäkter 1) 3 945 4 223 Summa 3 953 4 230 1) Under 2024 sålde Svenska Handelsbanken AB verksamheten i Finland som omfattar små och medelstora företag till Oma Sparbank Abp, vilket påverkar andra rörelseintäkter med 96 mkr. Vidare intäktsfördes återbetalning av moms hänförlig till tidigare år under 2024, vilket påverkar andra rörelseintäkter med 52 mkr. Under 2023 likviderades Handelsbanken fondbolags- förvaltning AB, vilket påverkade andra rörelseintäkter med 335 mkr under 2023. Vidare intäktsfördes återbetalning av moms hänförlig till försäljningen av kortinlösenverksamheten under 2023, vilket påverkade andra rörelseintäkter med 141 mkr. I posten ingår även ersättning för tjänster som moderbolaget sålt till dotterbolag respektive år. 207Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 M8 Personalkostnader mkr 2024 2023 Löner och arvoden -7 940 -7 115 Socialavgifter -2 113 -1 914 Pensionskostnader 1) -2 267 -1 824 Avsättning till resultatandelssystem -96 -83 Andra personalkostnader -449 -520 Summa -12 865 -11 456 1) Uppgift om pensionskostnaderna visas i not M40. Löner och arvoden mkr 2024 2023 Ledande befattningshavare 1) , 19 personer (24) -85 -109 Övriga -7 855 -7 006 Summa -7 940 -7 115 1) Ledande befattningshavare inklusive styrelse. Könsfördelning 2024 2023 % Män Kvinnor Män Kvinnor Styrelse 54 46 46 54 Ledande befattningshavare exkl styrelse 56 44 53 47 Medelantal anställda 2024 2023 Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Sverige 7 132 3 468 3 664 6 899 3 330 3 569 Norge 1 056 557 499 888 460 428 Finland 472 217 255 525 246 279 Nederländerna 422 262 160 380 237 143 USA 50 29 21 50 29 21 Luxemburg 53 29 24 51 27 24 Polen 14 3 11 16 4 12 Övriga länder 2 0 2 4 1 3 Summa 9 201 4 565 4 636 8 813 4 334 4 479 Information om principer avseende ersättningar till ledande befattningshavare i moderbolaget finns i not K8. 208 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M9 Övriga administrations kostnader mkr 2024 2023 Fastigheter och lokaler -1 359 -1 311 IT-relaterade kostnader -3 435 -3 383 Kommunikation -209 -215 Resor och marknadsföring -222 -209 Köpta tjänster -1 628 -1 776 Materialanskaffning -126 -157 Andra kostnader 1) -766 -402 Summa -7 745 -7 453 varav kostnader avseende operationell leasing Fasta leasingavgifter och leasingavgifter som följer ett index -1 107 -1 048 Variabla leasingavgifter -109 -100 Summa -1 216 -1 148 1) Under 2024 sålde Svenska Handelsbanken AB verksamheten i Finland som omfattar privatkunder till S-Banken Abp, vilket påverkade andra kostnader med -227 mkr. Operationell leasing är främst hänförlig till verksamhetens normala avtal avseende kontorslokaler och kontorsutrustning. Hyreskostnader avseende lokaler har normalt en variabel avgift knuten till inflation och fastighetsskatt. Avtalade, ej uppsägbara, framtida operationella leasingavgifter fördelade på förfallotidpunkter mkr 2024 2023 Inom 1 år -871 -961 Mellan 1 och 5 år -2 656 -2 873 Senare än 5 år -2 868 -3 188 Summa -6 395 -7 022 Ersättning till revisorer och revisionsbolag 1) PricewaterhouseCoopers AB Deloitte AB mkr 2024 2023 2024 2023 Revisionsuppdraget -10 -11 -7 -7 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget -1 -1 -2 -2 Skatterådgivning Övriga tjänster -2 -1 1) Beloppen i tabellen är exklusive moms. 209Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 M10 Kreditförluster mkr 2024 2023 Förväntade kreditförluster på poster i balansräkningen Årets reservering Steg 3 -215 -278 Steg 3 reservering tidigare år som återförts 141 237 Summa förväntade kreditförluster i Steg 3 -74 -41 Årets nettoreservering Steg 2 272 23 Årets nettoreservering Steg 1 82 63 Summa förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 354 86 Summa förväntade kreditförluster på poster i balansräkningen 280 45 Förväntade kreditförluster på poster utanför balansräkningen Årets nettoreservering Steg 3 16 39 Årets nettoreservering Steg 2 114 -47 Årets nettoreservering Steg 1 34 -4 Summa förväntade kreditförluster på poster utanför balansräkningen 164 -13 Bortskrivningar Årets konstaterade kreditförluster 1) -173 -184 Utnyttjad andel av tidigare reserverat i Steg 3 156 155 Summa bortskrivningar -17 -29 Återvinningar 19 55 Kreditförluster, netto 446 58 varav utlåning till allmänheten 284 71 1) Av årets konstaterade kreditförluster omfattas 33 mkr (44) av efterbevakning. Poster i och utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 1) Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 404 231 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut 996 521 55 -1 -3 Utlåning till allmänheten 500 413 22 439 2 155 -63 -106 -666 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 13 259 -2 Summa 1 914 424 22 494 2 155 -66 -109 -666 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser 573 979 5 736 115 -34 -67 -26 varav ansvarsförbindelser 66 761 1 525 66 -6 -9 -25 varav åtaganden 507 218 4 211 49 -28 -58 -1 Summa 573 979 5 736 115 -34 -67 -26 Poster i och utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning 2023 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 1) Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 362 516 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut 1 008 104 11 -1 -1 Utlåning till allmänheten 553 233 46 608 2 476 -143 -392 -786 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 12 709 -2 Summa 1 936 562 46 619 2 476 -146 -393 -786 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser 547 062 10 415 122 -69 -181 -42 varav ansvarsförbindelser 66 910 1 794 71 -11 -41 -22 varav åtaganden 480 152 8 621 51 -58 -140 -20 Summa 547 062 10 415 122 -69 -181 -42 1) Bruttovolym i Steg 3 där ingen reservering gjorts på grund av säkerheter uppgår till 1 038 mkr (1 142). 210 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt Nyckeltal kreditförluster, utlåning till allmänheten % 2024 2023 Kreditförlustnivå ack -0,05 -0,01 Total reserveringsgrad 0,16 0,22 Reserveringsgrad Steg 1 0,01 0,03 Reserveringsgrad Steg 2 0,47 0,84 Reserveringsgrad Steg 3 30,90 31,74 Andel utlåning i Steg 3 0,28 0,28 Förändringsanalyser Förändring av reserv för förväntade kreditförluster, poster i balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning 2024 2023 mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Reserv vid årets ingång -146 -393 -786 -1 326 -211 -401 -934 -1 546 Bortbokningar 35 52 97 183 14 60 190 264 Bortskrivningar 0 0 156 156 0 0 155 155 Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk -26 242 -35 181 7 92 -86 13 Förändringar i modell/riskparametrar 11 16 27 Valutaeffekt m m 4 0 -5 -1 5 5 2 12 Nyutgivna eller förvärvade tillgångar -6 -2 -6 -15 -14 -14 0 -29 Förflyttning till Steg 1 -6 13 0 7 -18 14 -4 Förflyttning till Steg 2 13 -50 3 -34 42 -205 5 -158 Förflyttning till Steg 3 67 29 -90 6 18 40 -117 -59 Reserv vid årets utgång -66 -109 -666 -841 -146 -393 -786 -1 326 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster, utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning 2024 2023 mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Reserv vid årets ingång -143 -392 -786 -1 321 -207 -400 -934 -1 542 Bortbokningar 35 52 97 183 14 60 190 264 Bortskrivningar 0 0 156 156 0 0 155 155 Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk -26 239 -35 178 6 91 -86 12 Förändringar i modell/riskparametrar 11 16 27 Valutaeffekt m m 4 0 -5 -1 5 5 2 12 Nyutgivna eller förvärvade tillgångar -6 -2 -6 -15 -14 -14 0 -29 Förflyttning till Steg 1 -6 13 0 7 -18 14 -4 Förflyttning till Steg 2 13 -46 3 -30 42 -204 5 -157 Förflyttning till Steg 3 67 29 -90 6 18 40 -117 -59 Reserv vid årets utgång -63 -106 -666 -836 -143 -392 -786 -1 321 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster, poster utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning 2024 2023 mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Reserv vid årets ingång -69 -181 -42 -292 -66 -136 -82 -283 Bortbokningar 11 16 27 9 23 32 Bortskrivningar 0 0 0 0 Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk 28 106 16 151 1 8 39 48 Förändringar i modell/riskparametrar -5 -7 -12 Valutaeffekt m m 2 0 2 1 1 3 Nyutgivna eller förvärvade tillgångar -9 -1 -10 -10 -5 -16 Förflyttning till Steg 1 -2 6 4 -6 6 0 Förflyttning till Steg 2 4 -18 -14 6 -73 -67 Förflyttning till Steg 3 1 4 5 1 2 3 Reserv vid årets utgång -34 -67 -26 -127 -69 -181 -42 -292 Förändringsanalysen visar nettoeffekten på reserven i angivet steg per förklaringspost under perioden. Effekten av bortbokningar och bortskrivningar beräknas på ingående balans. Effekten av omvärdering till följd av förändringar i modell/riskparametrar samt valutaeffekt med mera beräknas innan eventuell förflyttning av nettobeloppet mellan steg. Nyutgivna eller förvärvade tillgångar och förflyttade belopp mellan stegen redovisas efter att effekten av övriga förklaringsposter beaktats. Förflyttningsraderna anger effekten på reserven i angivet steg. M10 forts. 211Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Förändring av bruttovolymer, poster i balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning 2024 2023 mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Volym vid årets ingång 1 936 562 46 619 2 476 1 985 658 2 017 811 30 717 2 613 2 051 142 Bortbokningar -63 903 -8 034 -487 -72 425 -408 159 -4 927 -352 -413 437 Bortskrivningar -3 -3 -166 -172 -2 -1 -180 -183 Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk -26 449 -8 228 -170 -34 846 -25 648 -6 079 -263 -31 990 Valutaeffekt m m 18 622 164 19 18 805 -11 605 -679 -6 -12 290 Nyutgivna eller förvärvade tillgångar 41 098 924 31 42 053 389 363 3 027 27 392 416 Förflyttning till Steg 1 29 940 -29 930 -9 18 644 -18 636 -8 Förflyttning till Steg 2 -20 888 21 331 -444 -43 588 43 693 -105 Förflyttning till Steg 3 -556 -349 905 -254 -497 751 Volym vid årets utgång 1 914 424 22 494 2 155 1 939 073 1 936 562 46 619 2 476 1 985 658 Förändring av bruttovolymer, utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning 2024 2023 mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Volym vid årets ingång 553 233 46 608 2 476 602 318 605 933 30 716 2 613 639 263 Bortbokningar -58 856 -8 034 -487 -67 378 -55 518 -4 667 -352 -60 536 Bortskrivningar -3 -3 -166 -172 -2 -1 -180 -183 Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk -22 121 -5 925 -170 -28 216 6 937 -7 112 -263 -438 Valutaeffekt m m -20 713 164 19 -20 530 -11 350 -620 -6 -11 977 Nyutgivna eller förvärvade tillgångar 38 031 924 31 38 986 33 136 3 027 27 36 190 Förflyttning till Steg 1 29 935 -29 925 -9 17 780 -17 773 -8 Förflyttning till Steg 2 -18 536 18 980 -444 -43 429 43 534 -105 Förflyttning till Steg 3 -556 -349 905 -254 -497 751 Volym vid årets utgång 500 413 22 439 2 155 525 007 553 233 46 608 2 476 602 318 Förändring av bruttovolymer, poster utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning 2024 2023 mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Volym vid årets ingång 547 062 10 415 122 557 599 561 940 10 002 245 572 187 Bortbokningar -39 772 -1 467 -16 -41 255 -37 475 -2 684 -129 -40 289 Bortskrivningar 0 0 -1 -2 0 0 -1 -1 Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk 57 586 -1 816 -49 55 721 -17 252 3 524 -31 -13 759 Valutaeffekt m m -46 434 -33 1 -46 466 -3 253 -88 -1 -3 342 Nyutgivna eller förvärvade tillgångar 53 930 303 0 54 233 40 638 2 163 1 42 802 Förflyttning till Steg 1 5 373 -5 372 -1 9 892 -9 891 0 Förflyttning till Steg 2 -3 743 3 747 -4 -7 397 7 404 -7 Förflyttning till Steg 3 -22 -41 63 -30 -16 46 Volym vid årets utgång 573 979 5 736 115 579 830 547 062 10 415 122 557 599 Förändringsanalysen avseende bruttovolymer visar, i likhet med analysen av reserv, effekten av valda förklaringsposter på volymerna i angivet steg. Posterna för förflyttning mellan stegen och ”Nyutgivna eller förvärvade tillgångar” anger beloppen i angivet steg vid periodens utgång. Övriga poster anger effekten i det steg som var gällande vid periodens ingång. M10 forts. 212 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt Känslighetsanalyser Makroekonomisk prognos i ECL-beräkningarna och känslighetsanalys Beräkningen av förväntade kreditförluster tillämpar framåtblickande information i form av makroscenarier. Den förväntade kreditförlusten är ett sannolikhetsvägt genomsnitt av de beräknade prognoserna över tre scenarier. Prognosen i det neutrala scenariet vägs med 70% (70), medan en uppgång i ekonomin vägs med 15% (15) och en nedgång i ekonomin med 15% (15). Dessa har legat till grund för beräkningar av förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 per den 31 december 2024. Makroekonomiska riskfaktorer Negativt scenario Neutralt scenario Positivt scenario 2025 2026 2027 2025 2026 2027 2025 2026 2027 BNP-tillväxt Sverige -2,75 0,80 2,81 2,11 2,71 2,16 3,85 3,60 1,96 Norge -3,45 -0,34 2,25 1,55 1,66 1,60 3,15 2,46 1,40 Finland -3,50 -0,40 2,05 1,50 1,60 1,40 3,10 2,40 1,20 Euro-området -3,89 -0,58 2,15 1,11 1,42 1,50 2,71 2,22 1,30 USA -2,83 0,01 2,45 2,17 2,01 1,80 3,77 2,81 1,60 Arbetslöshet Sverige 10,02 10,32 10,54 8,32 7,92 7,54 7,62 6,92 6,84 Norge 3,90 4,60 5,30 2,20 2,20 2,30 1,50 1,20 1,60 Finland 9,70 9,90 10,00 8,00 7,50 7,00 7,30 6,50 6,30 Euro-området 8,38 8,93 9,50 6,68 6,53 6,50 5,98 5,53 5,80 USA 6,08 6,90 7,30 4,38 4,50 4,30 3,68 3,50 3,60 Styrränta Sverige 4,50 4,50 3,75 2,25 2,25 2,25 1,50 1,25 1,25 Norge 5,75 5,25 4,00 3,50 3,00 2,50 2,75 2,00 1,50 Finland 4,25 4,25 3,50 2,00 2,00 2,00 1,25 1,00 1,00 Euro-området 4,25 4,25 3,50 2,00 2,00 2,00 1,25 1,00 1,00 USA 5,88 5,38 4,25 3,63 3,13 2,75 2,88 2,13 1,75 Fastighetsprisutveckling, bostadsfastigheter Sverige -4,51 -4,44 4,14 3,24 3,25 3,53 7,06 7,40 4,99 Norge -0,59 0,55 5,58 9,59 8,14 4,90 11,57 9,50 3,93 Finland -4,08 -1,48 1,99 1,47 2,07 2,77 5,18 3,54 3,20 Euro-området 0,70 3,92 5,05 3,20 3,42 3,40 3,91 3,52 2,60 Fastighetsprisutveckling, kommersiella fastigheter Sverige -10,15 -3,37 4,19 1,45 3,88 4,51 8,42 10,22 6,28 Norge -15,53 -8,28 1,08 -1,93 -1,03 0,65 3,73 4,09 2,00 Finland -10,56 -5,14 2,13 -1,24 0,62 2,29 3,96 5,60 3,68 Euro-området -13,40 -6,38 2,60 -0,68 0,67 2,54 4,62 5,85 4,15 Känslighetsanalys makroscenarier Tabellen nedan visar procentuell ökning/minskning av reserven för förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 per den 31 december om det negativa respektive positiva scenariot tilldelats sannolikheter om 100%. 2024 2023 % Procentuell ökning av reserv vid negativt scenario Procentuell minskning av reserv vid positivt scenario Procentuell ökning av reserv vid negativt scenario Procentuell minskning av reserv vid positivt scenario Sverige 34,36 -13,92 32,00 -18,85 Norge 38,99 -15,32 34,77 -18,92 Finland 23,84 -8,85 17,11 -9,88 Nederländerna 47,07 -18,81 36,85 -22,53 USA 77,81 -28,43 57,50 -36,86 Övriga länder 25,02 -10,66 23,51 -12,04 Totalt 35,11 -13,91 30,81 -17,78 M10 forts. 213Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Känslighetsanalys betydande ökning av kreditrisk Tabellen nedan visar hur reserven för förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 per den 31 december påverkas om det gränsvärde som tillämpas för kvoten mellan återstående kreditrisk beräknat vid rapportering och första redovisningstillfället var satt till 0,5 enheter lägre respektive högre än det tillämpade gränsvärdet 2,5. En minskning av gränsvärdet med 0,5 enheter skulle öka antalet lån som överförs från Steg 1 till Steg 2 och också öka reserven för förväntade kreditförluster. En ökning av gränsvärdet med 0,5 enheter skulle ha motsatt effekt. Banken använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma betydande ökning av kreditrisk. Förändring av den totala reserven för Steg 1 och Steg 2, % Gränsvärde 2024 2023 2 3,70 1,85 2,5 0,00 0,00 3 -1,23 -1,66 Kreditexponeringar som är föremål för nedskrivningsprövning per pd-intervall Poster i balansräkningen fördelat på pd-intervaller 2024 2023 Bruttovolym, mkr Bruttovolym, mkr pd-värde 1) Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 0,00 till <0,15 1 736 862 4 800 1 744 372 11 553 0,15 till <0,25 63 081 827 48 221 3 315 0,25 till <0,50 65 393 5 591 74 720 7 488 0,50 till <0,75 12 519 515 25 901 6 757 0,75 till <2,50 34 226 3 943 39 106 4 142 2,50 till <10,00 2 265 5 490 3 928 10 047 10,00 till <100 79 1 328 314 3 316 100 (fallissemang) 2 155 2 476 Summa 1 914 424 22 494 2 155 1 936 562 46 619 2 476 Utlåning till allmänheten fördelat på pd-intervaller 2024 2023 Bruttovolym, mkr Bruttovolym, mkr pd-värde 1) Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 0,00 till <0,15 454 000 4 788 498 329 11 550 0,15 till <0,25 16 489 825 13 776 3 315 0,25 till <0,50 17 093 5 578 21 346 7 486 0,50 till <0,75 3 272 513 7 399 6 756 0,75 till <2,50 8 946 3 933 11 172 4 141 2,50 till <10,00 592 5 477 1 122 10 045 10,00 till <100 21 1 325 90 3 316 100 (fallissemang) 2 155 2 476 Summa 500 413 22 439 2 155 553 233 46 608 2 476 Poster utanför balansräkningen fördelat på pd-intervaller 2024 2023 Bruttovolym, mkr Bruttovolym, mkr pd-värde 1) Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 0,00 till <0,15 390 514 511 411 184 1 666 0,15 till <0,25 47 418 173 29 689 152 0,25 till <0,50 76 469 645 77 603 1 095 0,50 till <0,75 41 147 309 10 839 3 526 0,75 till <2,50 16 918 1 041 15 960 1 625 2,50 till <10,00 1 129 2 785 1 726 1 852 10,00 till <100 385 272 60 500 100 (fallissemang) 115 122 Summa 573 979 5 736 115 547 062 10 415 122 1) Avser tolvmånaders pd-värde vid rapporteringstillfället. Tillgångar övertagna för skyddande av fordran mkr 2024 2023 Lös egendom 2 2 Redovisat värde 2 2 M10 forts. 214 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M11 Statliga avgifter mkr 2024 2023 Riskskatt -1 240 -1 257 Resolutionsavgift -415 -375 Summa -1 655 -1 633 Riskskatten uppgår till 0,06% (0,06) av beskattningsunderlaget som baseras på summan av kreditinstitutets skulder vid ingången av beskattningsåret. Resolutionsavgiften uppgår till 0,05% (0,05) av avgiftsunderlaget med tillägg för en riskjusteringsfaktor. Avgiftsunderlaget baseras på institutets skulder två år före avgiftsåret. M12 Bokslutsdispositioner mkr 2024 2023 Förändring av överavskrivning inventarier och leasingobjekt 336 Summa 336 Ingen förändring avseende bokslutsdispositioner gjordes under 2023. M13 Utlåning till kreditinstitut mkr 2024 2023 Utlåning i svenska kronor Banker 1 126 238 Övriga kreditinstitut 1) 766 772 740 628 Summa 767 898 740 866 Utlåning i utländsk valuta Banker 26 656 46 719 Övriga kreditinstitut 202 367 220 409 Summa 229 023 267 128 Reservering för förväntade kreditförluster -4 -2 Summa utlåning till kreditinstitut 996 917 1 007 992 varav omvända repor 12 665 12 815 varav ställda kontantsäkerheter 3 377 5 430 varav efterställda 73 749 77 146 Medelvolymer mkr 2024 2023 Utlåning till kreditinstitut i svenska kronor 464 990 497 218 Utlåning till kreditinstitut i utländsk valuta 546 171 549 519 Summa 1 011 160 1 046 737 varav omvända repor 18 767 18 717 1) Varav18 045 mkr (22 079) avser kärnprimärkapitallån som Stadshypotek har klassificerat som eget kapitalinstrument. 215Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 M14 Utlåning till allmänheten mkr 2024 2023 Utlåning i svenska kronor Hushåll 18 721 19 870 Företag 127 799 143 285 Riksgälden 1 547 6 748 Summa 148 067 169 903 Utlåning i utländsk valuta Hushåll 93 460 110 270 Företag 283 480 322 144 Summa 376 940 432 414 Reservering för förväntade kreditförluster -836 -1 321 Summa utlåning till allmänheten 524 171 600 997 varav omvända repor 17 977 17 404 varav ställda kontantsäkerheter 1 751 13 395 varav efterställda 0 1 142 Medelvolymer, exkl Riksgälden mkr 2024 2023 Utlåning till allmänheten i svenska kronor 167 905 193 609 Utlåning till allmänheten i utländsk valuta 420 454 453 155 Summa 588 359 646 764 varav omvända repor 25 480 23 110 M15 Räntebärande värdepapper 2024 2023 mkr Redovisat värde Verkligt värde Nominellt värde Redovisat värde Verkligt värde Nominellt värde Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 172 606 172 606 168 407 199 128 199 128 197 474 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1) 53 569 53 569 37 550 50 791 50 791 37 151 Summa 226 175 226 175 205 957 249 919 249 919 234 625 1) Obligationer och andra räntebärande värdepapper som är föremål för nedskrivningsprövning uppgår till 13 259 mkr (12 709). Dessa är värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Reservering för förväntade kreditförluster redovisad i reserv verkligt värde i eget kapital uppgår till -2 mkr (-2). Räntebärande värdepapper fördelade på emittent 2024 2023 mkr Redovisat värde Verkligt värde Nominellt värde Redovisat värde Verkligt värde Nominellt värde Stat 172 606 172 606 168 407 199 128 199 128 197 474 Kreditinstitut 10 428 10 428 6 662 9 733 9 733 7 856 Bostadsinstitut 37 713 37 713 26 754 35 083 35 083 25 155 Övrigt 5 427 5 427 4 134 5 975 5 975 4 141 Summa 226 175 226 175 205 957 249 919 249 919 234 625 Medelvolymer mkr 2024 2023 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 257 685 258 785 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 59 973 55 713 Summa 317 658 314 498 216 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M16 Aktier och andelar mkr 2024 2023 Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 8 258 5 669 Verkligt värde via övrigt totalresultat 694 501 Summa aktier och andelar 8 952 6 170 Innehav klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat mkr 2024 2023 Visa Inc 517 330 VIPPS A/S 58 60 Övriga innehav 119 111 Summa 694 501 Handelsbanken klassificerar ovanstående aktieinnehav till verkligt värde via övrigt totalresultat då dessa inte innehas i handelssyfte. Utdelningarna på dessa aktier uppgår till 16 mkr (3) och redovisas i resultaträkningen som Övriga utdelningsintäkter. Under året har banken avyttrat 41 st andelar i SWIFT till ett värde av 3 mkr (0) mkr. För information om orealiserat och realiserat resultat för egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat se Förändring av eget kapital Moderbolag. M17 Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag samt joint ventures Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag samt joint ventures mkr 2024 2023 Koncernföretag, icke-noterade 67 101 68 674 Intresseföretag, icke-noterade 369 215 Joint ventures, icke-noterade 120 97 Summa 67 591 68 986 217Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Koncernföretag Organisations- nummer Säte Antal aktier Ägarandel, % Redovisat värde, mkr 2024 2023 Handelsbanken Finans AB 1) 556053-0841 Stockholm 1 550 000 100 6 396 6 942 Stadshypotek AB 1) 556459-6715 Stockholm 162 000 100 26 870 26 870 Handelsbanken Fonder AB 556418-8851 Stockholm 15 000 100 2 2 Handelsbanken Liv Försäkrings AB 516401-8284 Stockholm 100 000 100 6 189 6 189 SHB Liv Försäkringsaktiebolag 2478149-7 Helsingfors 100 Handelsbanken Fastigheter AB 556873-0021 Stockholm 100 Ecster AB 556993-2311 Stockholm 50 000 100 1 750 1 750 Handelsbanken plc 1) 11305395 London 5 050 401 100 25 029 24 520 Handelsbanken Wealth & Asset Management Limited 04132340 London 1 319 206 100 Optimix Vermogensbeheer N.V 33194359 Amsterdam 10 209 100 734 712 Add Value Fund Management BV 19196768 Amsterdam 80 Övriga dotterbolag EFN Ekonomikanalen AB 556930-1608 Stockholm 100 100 0 0 AB Handel och Industri 556013-5336 Stockholm 100 000 100 12 12 Handelsbanken Markets Securities, Inc. 11-3257438 New York 1 000 100 43 39 Handelsbanken Rahoitus Oy 0112308-8 Helsingfors 37 026 871 100 1 561 Handelsbanken Skadeförsäkrings AB 516401-6767 Stockholm 1 500 100 31 31 Rådstuplass 4 AS 910508423 Bergen 40 000 100 0 0 Svenska Re S.A. RCS Lux B-32053 Luxemburg 20 000 100 35 35 Handelsbanken Ventures AB 556993-9357 Stockholm 50 100 10 11 Summa 67 101 68 674 1) Kreditinstitut. Förteckningen över koncernföretag omfattar direktägda dotterbolag samt större dotterbolag till dessa. Intresseföretag Organisations- nummer Säte Antal aktier Ägarandel, % Redovisat värde, mkr 2024 2023 Bankomat AB 556817-9716 Stockholm 150 20,00 67 67 BGC Holding AB 556607-0933 Stockholm 25 542 25,54 81 81 Dyson Group plc 00163096 Sheffield 74 733 672 27,00 24 22 Finansiell ID-teknik BID AB 556630-4928 Stockholm 12 735 28,30 86 24 Getswish AB 556913-7382 Stockholm 10 000 20,00 111 21 USE Intressenter AB 559161-9464 Stockholm 2 448 24,48 0 0 Summa 369 215 Joint ventures Organisations- nummer Säte Antal aktier Röstandel, % Redovisat värde, mkr 2024 2023 P27 Nordic Payment Platform AB 559198-9610 Stockholm 12 500 20,84 115 92 Tibern AB 559384-3542 Stockholm 4 000 14,29 5 5 Summa 120 97 M17 forts. 218 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M18 Derivatinstrument Nominellt belopp/löptid Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden mkr upp till 1 år mer än 1 år upp till 5 år mer än 5 år 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Derivat för handel Ränterelaterade kontrakt Optioner 6 844 18 668 9 544 35 056 35 267 166 263 238 394 FRA/terminer 752 147 19 300 771 447 397 991 347 255 310 237 Swappar 461 098 1 752 432 429 678 2 643 208 2 421 363 40 477 49 415 41 208 48 983 Valutarelaterade kontrakt Optioner 19 498 233 16 19 747 25 693 58 158 89 237 Terminer 64 075 5 523 55 69 653 62 370 1 058 1 196 619 1 146 Swappar 683 933 177 741 26 308 887 982 716 068 24 930 14 827 13 424 23 997 Aktierelaterade kontrakt Optioner 4 789 606 32 5 427 4 882 229 194 113 114 Terminer 281 281 215 2 5 2 2 Swappar 7 369 1 391 8 760 5 962 299 101 232 306 Råvarurelaterade kontrakt Optioner 19 19 17 5 19 22 Terminer 134 1 135 180 1 6 4 18 Kreditrelaterade kontrakt Swappar 275 3 836 60 4 171 3 069 164 193 147 82 Summa 2 000 443 1 979 731 465 712 4 445 886 3 673 076 67 732 66 618 56 404 75 538 Derivat för marknadsvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar 63 665 226 507 69 854 360 026 414 502 9 424 11 911 6 970 9 393 Valutarelaterade kontrakt Swappar 1 046 1 046 983 83 25 Summa 63 665 227 553 69 854 361 072 415 485 9 507 11 937 6 970 9 393 Derivat för kassaflödessäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar 20 908 13 727 6 078 40 713 79 813 2 072 2 961 46 78 Valutarelaterade kontrakt Swappar 18 530 120 692 24 524 163 746 228 210 17 519 9 724 1 222 6 486 Summa 39 438 134 419 30 602 204 459 308 023 19 591 12 685 1 269 6 563 Summa derivatinstrument 2 103 546 2 341 703 566 168 5 011 417 4 396 584 96 830 91 240 64 643 91 494 varav börshandlade derivat 133 128 70 400 155 148 274 419 varav OTC-derivat clearade via CCP 3 013 450 2 172 236 44 503 52 627 34 664 45 845 varav OTC-derivat ej clearade via CCP 1 864 839 2 153 948 52 172 38 465 29 705 45 230 Kvittade belopp -2 368 886 -2 310 691 -44 144 -52 221 -34 331 -45 225 Nettobelopp 2 642 531 2 085 893 52 686 39 019 30 312 46 269 Valutafördelning av marknadsvärden SEK -295 713 54 626 -40 467 333 073 USD 437 043 -25 673 104 150 -350 125 EUR 178 621 157 332 93 770 73 140 Övriga -223 121 -95 045 -92 810 35 406 Summa 96 830 91 240 64 643 91 494 I noten presenteras derivatkontrakt brutto. Kvittade belopp består av det kvittade marknadsvärdet och tillhörande nominella belopp på kontrakt för vilka det finns en legal rätt och avsikt att reglera avtalade kassaflöden netto (däribland clearade kontrakt). Dessa kontrakt nettoredovisas i balansräkningen per motpart och valuta. Positiva skillnader mellan det värde som räknats fram med en värderingsmodell vid det första redovisningstillfället och transaktionspriset (dag 1-resultat) periodiseras över derivatets löptid. Vid årsskiftet uppgick sådana ännu ej resultatförda dag 1-resultat till 500 mkr (472). 219Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 M19 Säkringsredovisning Säkringsinstrument i säkring av verkligt värde 2024 2023 mkr Upp till 1 år 1–5 år Över 5 år Upp till 1 år 1–5 år Över 5 år Ränterisk Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta Nominellt belopp 20 694 176 443 40 045 44 464 156 862 42 357 Genomsnittlig fast ränta % 2,45 3,01 2,89 2,21 2,84 2,61 Valutaränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta Nominellt belopp 1 046 983 Genomsnittlig fast ränta % 3,69 3,69 Summa 20 694 177 489 40 045 44 464 157 845 42 357 Säkringsinstrument samt ineffektivitet i säkring av verkligt värde 2024 mkr Nominellt belopp säkringsinstrument Redovisat värde säkringsinstrument Förändring i verkligt värde som använts för att beräkna ineffektivitet Ineffektivitet som redovisas i resultaträkningenTillgångar Skulder Ränterisk Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 237 182 2 621 6 712 2 993 -71 Valutaränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 1 046 83 0 6 Summa 238 228 2 704 6 712 2 993 -65 Portföljsäkring av verkligt värde Ränterisk Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta 122 844 6 803 258 -3 248 9 Summa 122 844 6 803 258 -3 248 9 Säkringsinstrument samt ineffektivitet i säkring av verkligt värde 2023 mkr Nominellt belopp säkringsinstrument Redovisat värde säkringsinstrument Förändring i verkligt värde som använts för att beräkna ineffektivitet Ineffektivitet som redovisas i resultaträkningenTillgångar Skulder Ränterisk Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 243 683 1 811 9 357 7 932 66 Valutaränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 983 25 54 7 Summa 244 666 1 836 9 357 7 986 73 Portföljsäkring av verkligt värde Ränterisk Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta 170 819 10 100 36 -7 034 -80 Summa 170 819 10 100 36 -7 034 -80 Redovisat värde avseende säkringsinstrument ingår i posten Derivatinstrument i balansräkningen. Ineffektivitet som redovisas i resultaträkningen ingår i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. 220 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt Säkrade poster i säkring av verkligt värde 2024 Redovisat värde säkrad post Ackumulerad justering till verkligt värde som ingår i det redovisade värdet för den säkrade posten Förändring i värde som använts för att beräkna ineffektivitetmkr Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Ränterisk 1) Emitterade värdepapper och efterställda skulder till fast ränta 231 475 -5 727 -3 059 Summa 231 475 -5 727 -3 059 Portföljsäkring av verkligt värde 1) Ränterisk Utlåning till allmänheten till fast ränta -6 399 -6 399 3 257 Summa -6 399 -6 399 3 257 Säkrade poster i säkring av verkligt värde 2023 Redovisat värde säkrad post Ackumulerad justering till verkligt värde som ingår i det redovisade värdet för den säkrade posten Förändring i värde som använts för att beräkna ineffektivitetmkr Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Ränterisk 1) Emitterade värdepapper och efterställda skulder till fast ränta 233 072 -8 786 -7 913 Summa 233 072 -8 786 -7 913 Portföljsäkring av verkligt värde 1) Ränterisk Utlåning till allmänheten till fast ränta -9 657 -9 657 6 954 Summa -9 657 -9 657 6 954 1) Den underliggande utlåningsportföljens nominella volym uppgick per 2024-12-31 till 122 844 mkr (170 819 mkr). Det finns inget upplupet belopp för justeringar av säkring av verkligt värde som kvarstår i balansräkningen för säkrade poster som inte längre justeras för förändringar i verkligt värde varken i år eller föregående år. Säkringsinstrument i kassaflödessäkring 2024 2023 mkr Upp till 1 år 1–5 år Över 5 år Upp till 1 år 1–5 år Över 5 år Ränterisk Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta Nominellt belopp 7 588 12 627 6 078 13 568 16 503 8 645 Genomsnittlig fast ränta % 0,35 0,72 0,77 0,38 0,60 0,67 Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta Nominellt belopp 13 321 1 099 26 765 14 332 Genomsnittlig fast ränta % 3,58 3,98 2,61 3,61 Valutakursrisk Valutarelaterade derivat EUR/NOK Nominellt belopp 2 758 45 538 19 512 35 857 17 514 Genomsnittlig valutakurs EUR/NOK 0,1008 0,0958 0,0896 0,0954 0,0728 Valutarelaterade derivat USD/GBP Nominellt belopp 1 076 989 Genomsnittlig valutakurs USD/GBP 1,3157 1,3157 Valutarelaterade derivat USD/NOK Nominellt belopp 8 923 36 864 2 066 40 077 Genomsnittlig valutakurs USD/NOK 0,1065 0,1027 0,0509 0,0958 Valutarelaterade derivat USD/SEK Nominellt belopp 3 646 11 551 5 011 75 356 14 513 4 776 Genomsnittlig valutakurs USD/SEK 0,1017 0,1003 0,1105 0,0880 0,0782 0,1105 Valutarelaterade derivat AUD/EUR Nominellt belopp 2 872 10 353 13 016 Genomsnittlig valutakurs AUD/EUR 1,5287 1,5451 1,5415 Valutarelaterade derivat övriga valutapar Nominellt belopp 331 15 310 8 574 15 473 Summa 39 439 134 418 30 601 126 329 150 760 30 934 M19 forts. 221Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Säkringsinstrument samt ineffektivitet i kassaflödessäkring 2024 mkr Nominellt belopp säkrings- instrument Redovisat värde säkringsinstrument Förändring i verkligt värde som använts för att beräkna ineffektivitet Värdeförändring avseende säkrings- instrumenten som redovisas i övrigt totalresultat Ineffektivitet som redovisas i resultaträkningen Omklassificerat från säkrings- reserven till resultaträkningen Tillgångar Skulder Ränterisk Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta 26 293 1 779 -695 -689 -6 Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 14 420 293 46 97 97 70 Valutakursrisk 1) Valutarelaterade derivat EUR/NOK 67 808 6 888 39 -280 -293 13 Valutarelaterade derivat EUR/SEK 7 490 27 114 -8 -8 0 Valutarelaterade derivat USD/GBP 1 076 50 6 6 Valutarelaterade derivat USD/NOK 45 787 7 249 81 79 2 Valutarelaterade derivat USD/SEK 20 208 2 829 95 97 -2 Valutarelaterade derivat övriga valutapar 21 376 476 1 069 22 24 -2 9 Summa 204 458 19 591 1 268 -682 -687 5 79 Säkringsinstrument samt ineffektivitet i kassaflödessäkring 2023 mkr Nominellt belopp säkrings- instrument Redovisat värde säkringsinstrument Förändring i verkligt värde som använts för att beräkna ineffektivitet Värdeförändring avseende säkrings- instrumenten som redovisas i övrigt totalresultat Ineffektivitet som redovisas i resultaträkningen Omklassificerat från säkrings- reserven till resultaträkningen Tillgångar Skulder Ränterisk Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta 38 716 2 580 1 -1 831 -1 917 86 Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 41 097 381 77 751 751 80 Valutakursrisk 1) Valutarelaterade derivat EUR/NOK 53 371 4 335 445 -194 -196 2 Valutarelaterade derivat EUR/SEK 15 566 305 310 -12 -12 0 Valutarelaterade derivat USD/GBP 989 30 8 8 Valutarelaterade derivat USD/NOK 42 143 3 133 1 048 -22 -20 -2 Valutarelaterade derivat USD/SEK 94 645 1 322 3 951 -103 -103 0 Valutarelaterade derivat AUD/USD 7 7 -1 Valutarelaterade derivat övriga valutapar 21 496 599 732 15 17 -2 27 Summa 308 023 12 685 6 563 -1 381 -1 465 84 106 1) Vid analys utifrån ett säkringsredovisningssyfte beaktas omvandlingen till moderbolagets funktionella valuta, svenska kronor, genom att nominella derivatben imputeras i säkringsrelationerna. De imputerade derivatbenen är inte inkluderade i de nominella volymerna i tabellerna ovan. Redovisat värde avseende säkringsinstrument ingår i posten Derivatinstrument i balansräkningen. Ineffektivitet som redovisas i resultaträkningen ingår i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Omklassificering till resultaträkningen ingår i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner och avser kassaflödessäkring som avslutats i förtid. Säkrade poster i kassaflödessäkring 2024 2023 mkr Förändring i värde som använts för att beräkna ineffektivitet Säkrings- reserv Belopp som kvarstår i säkringsreserven från säkringsförhållanden där säkrings- redovisning inte längre tillämpas Förändring i värde som använts för att beräkna ineffektivitet Säkrings- reserv Belopp som kvarstår i säkringsreserven från säkringsförhållanden där säkrings- redovisning inte längre tillämpas Ränterisk Emitterade värdepapper till rörlig ränta 689 1 641 1 917 2 333 Utlåning till allmänheten till rörlig ränta -97 329 297 -751 298 366 Valutakursrisk Emitterade värdepapper och efterställda skulder EUR samt internlån GBP och NOK 301 -395 208 -107 Emitterade värdepapper och efterställda skulder USD samt internlån EUR, GBP och NOK -182 488 58 115 317 68 Emitterade värdepapper AUD -2 -2 -7 -2 -2 Emitterade värdepapper och internlån övriga valutor -24 48 -17 37 Summa 687 2 109 353 1 465 2 876 432 M19 forts. 222 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M20 Kvittning av finansiella instrument 2024 mkr Derivat Återköpsavtal samt utlåning av värdepapper Totalt Finansiella anläggningstillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 96 830 34 890 131 720 Kvittade belopp -44 144 -3 735 -47 879 Redovisat värde i balansräkningen 52 686 31 155 83 841 Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal -4 787 -4 787 Mottagna finansiella säkerheter -37 378 -31 112 -68 490 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen -42 165 -31 112 -73 277 Nettobelopp 10 521 43 10 564 Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 64 643 3 736 68 379 Kvittade belopp -34 331 -3 735 -38 066 Redovisat värde i balansräkningen 30 312 1 30 313 Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal -4 787 -4 787 Ställda finansiella säkerheter -3 554 -1 -3 555 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen -8 341 -1 -8 342 Nettobelopp 21 971 0 21 971 2023 mkr Derivat Återköpsavtal samt utlåning av värdepapper Totalt Finansiella anläggningstillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 91 240 35 332 126 572 Kvittade belopp -52 221 -4 628 -56 849 Redovisat värde i balansräkningen 39 019 30 704 69 723 Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal -7 781 -7 781 Mottagna finansiella säkerheter -18 880 -30 704 -49 584 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen -26 661 -30 704 -57 365 Nettobelopp 12 358 0 12 358 Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 91 494 4 631 96 125 Kvittade belopp -45 225 -4 628 -49 853 Redovisat värde i balansräkningen 46 269 3 46 272 Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal -7 781 -7 781 Ställda finansiella säkerheter -17 305 -3 -17 308 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen -25 086 -3 -25 089 Nettobelopp 21 183 0 21 183 Derivatinstrument kvittas i balansräkningen när det återspeglar bankens förväntade kassaflöden vid regleringen av två eller flera derivat. Det inträffar när banken både har en avtalsmässig rätt och avsikt att reglera avtalade kassaflöden netto. Den kvarvarande motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om nettning vid betalningsinställelse, det vill säga nettning av positiva och negativa värden i alla derivattransaktioner med en och samma motpart i en konkurssituation. Banken har som policy att teckna nettningsavtal med alla bankmotparter. Nettningsavtalen kompletteras med avtal om ställande av säkerheter för nettoexponeringen. I huvudsak används kontanter som säkerhet, men även statspapper förekommer. Säkerheter för återköpsavtal samt in- och utlåning av värdepapper utgår i regel i form av kontanter eller andra värdepapper. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 11 617 mkr (11 268) vilka härrör från balansräkningsposten In- och upplåning från allmänheten. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 1 804 mkr (4 272) vilka härrör från balansräkningsposten Utlåning till allmänheten. 223Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 M21 Immateriella tillgångar 2024 mkr Internt utvecklad programvara Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid ingången av året 5 478 164 5 643 Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 413 45 458 Avyttringar och utrangeringar -345 -345 Valutaeffekt -7 0 -7 Anskaffningsvärde vid utgången av året 5 538 210 5 749 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -2 300 -131 -2 433 Avyttringar och utrangeringar 345 345 Årets avskrivningar enligt plan -597 -40 -637 Årets nedskrivningar 0 0 Valutaeffekt -2 0 -2 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året -2 554 -171 -2 726 Redovisat värde 2 984 39 3 023 Under året har utvecklingskostnader uppgående till 2 553 mkr (2 883) kostnadsförts. 2023 mkr Inkråms- goodwill Internt utvecklad programvara Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid ingången av året 531 5 361 164 6 056 Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 684 684 Avyttringar och utrangeringar -531 -554 -554 Valutaeffekt -12 -12 Anskaffningsvärde vid utgången av året 0 5 478 164 6 174 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -531 -2 283 -99 -2 913 Avyttringar och utrangeringar 531 554 554 Årets avskrivningar enligt plan -575 -33 -608 Årets nedskrivningar 0 Valutaeffekt 3 3 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året 0 -2 300 -131 -2 964 Redovisat värde 0 3 178 33 3 211 I moderbolaget görs avskrivningar på inkråmsgoodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod i enlighet med bestämmelserna i ÅRKL. De kundrelationer som förvärven gett upphov till, och därmed nyttjandeperioden för inkråmsgoodwill, är erfarenhetsmässigt mycket långa. Avskrivningstiden är satt till 20 år. M22 Fastigheter, inventarier och leasingobjekt Fastigheter, inventarier och leasingobjekt mkr 2024 2023 Fastigheter 30 26 Inventarier 616 544 Leasingobjekt 5 227 6 101 Egendom övertagen för skyddande av fordran 2 2 Summa 5 875 6 673 224 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt Fastigheter mkr 2024 2023 Anskaffningsvärde vid ingången av året 57 54 Ny- och ombyggnation 6 3 Anskaffningsvärde vid utgången av året 63 57 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -31 -29 Årets avskrivningar enligt plan -2 -2 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året -33 -31 Redovisat värde 30 26 Inventarier mkr 2024 2023 Anskaffningsvärde vid ingången av året 1 383 1 338 Anskaffningsvärde på tillkommande under året 371 332 Avyttringar och utrangeringar -328 -277 Valutaeffekt 5 -10 Anskaffningsvärde vid utgången av året 1 431 1 383 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -839 -861 Årets avskrivningar enligt plan -288 -253 Avyttringar och utrangeringar 315 270 Valutaeffekt -3 5 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året -815 -839 Redovisat värde 616 544 Leasingobjekt mkr 2024 2023 Anskaffningsvärde vid ingången av året 10 055 10 548 Anskaffningsvärde på tillkommande under året 1 864 2 669 Avyttringar och utrangeringar -3 206 -2 986 Valutaeffekt m m -38 -176 Anskaffningsvärde vid utgången av året 8 675 10 055 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -3 954 -4 520 Årets avskrivningar enligt plan -1 332 -1 471 Årets nedskrivningar 11 24 Avyttringar och utrangeringar 1 807 1 940 Valutaeffekt 20 73 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året -3 448 -3 954 Redovisat värde 5 227 6 101 Fördelning av framtida leasingavgifter på förfallotidpunkter mkr Inom 1 år Mellan 1 och 5 år Senare än 5 år Summa 2024 Fördelning av framtida leasingavgifter 1 222 4 015 467 5 704 2023 Fördelning av framtida leasingavgifter 1 696 4 158 409 6 263 Leasingobjekten består huvudsakligen av fordon och maskiner. Leasingobjekten skrivs av under leasingavtalets löptid enligt annuitetsmetoden. Summan av räkenskapsårets intäktsförda leasingavgifter uppgår till 317 mkr (268) varav den variabla delen av leasingintäkten uppgår 302 mkr (268). Moderbolagets materiella anläggningstillgångar består av fastigheter (rörelsefastigheter), inventarier och leasingobjekt. Dessa värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivningarna sker utifrån tillgångarnas bedömda nyttjandeperioder. För fastigheter och inventarier tillämpas en linjär avskrivningsplan. Någon väsentlig förändring av nyttjandeperioderna har inte skett under 2024. De bedömda nyttjandeperioderna prövas årligen. Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 2–10 år. För fastigheter tillämpas separata avskrivningsplaner för olika delkomponenter. För stomme bedöms nyttjandeperioden vara 100 år och resterade delkomponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 10 och 35 år. Moder- bolaget redovisar finansiella leasingavtal som operationella leasingavtal. Leasingobjekten som huvudsakligen består av fordon och maskiner skrivs av under leasingavtalets löptid enligt annuitetsmetoden. Nedskrivningsprövning av materiella anläggningstillgångar sker när det finns indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Någon indikation för nedskrivningsbehov per balansdagen fanns inte för materiella anläggningstillgångar. M22 forts. 225Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 M23 Övriga tillgångar mkr 2024 2023 Fondlikvidfordringar 3 059 5 517 Övrigt 15 038 15 272 Summa 18 097 20 789 M24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter mkr 2024 2023 Upplupna intäkter 608 538 Förutbetalda kostnader 873 849 Summa 1 481 1 386 M25 Skulder till kreditinstitut mkr 2024 2023 Skulder i svenska kronor Banker 13 573 7 222 Övriga kreditinstitut 18 289 19 320 Summa 31 862 26 542 Skulder i utländsk valuta Banker 62 928 73 142 Övriga kreditinstitut 74 605 76 459 Summa 137 533 149 601 Summa skulder till kreditinstitut 169 394 176 143 varav repor 0 varav erhållna kontantsäkerheter 32 374 20 078 Medelvolymer mkr 2024 2023 Skulder till kreditinstitut i svenska kronor 21 411 27 383 Skulder till kreditinstitut i utländsk valuta 202 335 233 225 Summa 223 746 260 608 varav repor 173 177 226 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M26 In- och upplåning från allmänheten mkr 2024 2023 Inlåning i svenska kronor Hushåll 366 230 361 646 Företag 298 938 291 500 Riksgälden 1 1 Summa 665 169 653 146 Inlåning i utländsk valuta Hushåll 58 748 60 310 Företag 134 534 155 898 Summa 193 283 216 207 Summa inlåning från allmänheten 858 451 869 353 Upplåning i svenska kronor 160 641 176 759 Upplåning i utländsk valuta 30 936 63 360 Summa upplåning från allmänheten 191 577 240 119 Summa in- och upplåning från allmänheten 1 050 028 1 109 471 varav repor 1 2 varav erhållna kontantsäkerheter 3 708 4 924 Medelvolymer mkr 2024 2023 Inlåning från allmänheten Inlåning från allmänheten i svenska kronor 631 708 691 097 Inlåning från allmänheten i utländsk valuta 211 316 235 155 Summa 843 024 926 252 Upplåning från allmänheten Upplåning från allmänheten i svenska kronor 209 103 175 907 Upplåning från allmänheten i utländsk valuta 210 737 191 818 Summa 419 840 367 725 varav repor 7 042 8 978 227Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 M27 Emitterade värdepapper 2024 2023 mkr Redovisat värde Nominellt belopp Redovisat värde Nominellt belopp Certifikat Certifikat i svenska kronor 536 509 1 099 1 055 varav verkligt värde obligatoriskt 536 509 1 099 1 055 Certifikat i utländsk valuta 591 217 351 863 578 821 391 189 varav upplupet anskaffningsvärde 591 140 351 790 578 414 390 799 varav ingår i säkring av verkligt värde 0 0 15 500 15 745 varav verkligt värde obligatoriskt 77 73 407 391 Summa 591 753 352 372 579 920 392 244 Obligationslån Obligationslån i svenska kronor 2 951 2 834 2 668 2 622 varav upplupet anskaffningsvärde 2 951 2 834 2 668 2 622 Obligationslån i utländsk valuta 246 162 248 676 223 578 229 835 varav upplupet anskaffningsvärde 246 162 248 676 223 578 229 835 varav ingår i säkring av verkligt värde 196 755 199 455 185 172 191 582 Summa 249 113 251 511 226 247 232 457 Summa emitterade värdepapper 840 866 603 883 806 167 624 701 mkr 2024 2023 Emitterade värdepapper vid årets ingång 806 167 806 013 Emitterade 873 882 1 004 310 Återköpta -4 101 -2 103 Förfallna -881 213 -985 938 Valutaeffekter m m 46 131 -16 115 Emitterade värdepapper vid årets utgång 840 866 806 167 Medelvolymer mkr 2024 2023 Emitterade värdepapper i svenska kronor -2 996 -8 378 Emitterade värdepapper i utländsk valuta 872 771 860 275 Summa 869 775 851 897 M28 Korta positioner mkr 2024 2023 Korta positioner värderade till verkligt värde Aktier 621 520 Räntebärande värdepapper 386 1 844 Summa 1 007 2 364 Medelvolymer mkr 2024 2023 Korta positioner i svenska kronor 15 433 15 301 Korta positioner i utländsk valuta 220 209 Summa 15 653 15 510 228 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M29 Skatter Redovisade skattekostnader i resultaträkningen mkr 2024 2023 Aktuell skatt -4 961 -6 004 Uppskjuten skatt -158 270 Skatt hänförlig till tidigare år -12 -13 Summa -5 131 -5 747 Redovisade skattekostnader i resultaträkningen mkr 2024 2023 Resultat före skatt 32 789 28 110 Skatt på resultat före skatt med svensk skattesats -6 755 -5 791 Bokförd skatt -5 131 -5 747 Skillnad 1 624 44 Skillnaden förklaras av skatteeffekt avseende följande poster Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader -36 2 Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder -515 -583 Ej skattepliktiga reavinster och utdelningar 2 584 941 Nedskrivning av aktier i dotterbolag -446 -314 Övrigt 37 -2 Summa 1 624 44 Uppskjutna skattefordringar 2024 mkr Ingående balans Redovisat över resultaträkningen Redovisat i övrigt totalresultat Kvittning Utgående balans Pensioner 291 113 404 Övrigt 422 -239 183 Kvittning -339 -89 -428 Summa 374 -126 -89 159 Uppskjutna skatteskulder 2024 mkr Ingående balans Redovisat över resultaträkningen Redovisat i övrigt totalresultat Kvittning Utgående balans Fastigheter och inventarier 9 1 0 10 Säkringsinstrument 593 -159 434 Övrigt 73 -35 38 Kvittning -339 -89 -428 Summa 336 -35 -159 -89 54 Uppskjutna skattefordringar 2023 mkr Ingående balans Redovisat över resultaträkningen Redovisat i övrigt totalresultat Kvittning Utgående balans Pensioner 304 -13 291 Övrigt 313 109 422 Kvittning -339 -339 Summa 617 96 -339 374 229Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Uppskjutna skatteskulder 2023 mkr Ingående balans Redovisat över resultaträkningen Redovisat i övrigt totalresultat Kvittning Utgående balans Fastigheter och inventarier 11 -2 9 Säkringsinstrument 915 -322 593 Övrigt 267 -204 10 73 Kvittning -339 -339 Summa 1 193 -206 -312 -339 336 Ej redovisade uppskjutna skattefordringar och underskott Uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag och andra framtida avdragsgilla temporära skillnader redovisas enbart om det är sannolikt att de kan nyttjas inom en överskådlig framtid. Skatt på underskottsavdrag i utländska filialer har en begränsad livstid på 5 år och uppgår till 50 MSEK, underskottet saknar värde då underskottet även beskattats i huvudkontorslandet. M30 Avsättningar Avsättningar 2024 mkr Avsättning för förväntade kreditförluster på poster utanför balansräkningen 1) Omstrukturerings- reserv² ) Övriga avsättningar 3) Summa Avsättningar vid årets ingång 292 22 310 624 Avsatt under året 154 154 Ianspråktaget -5 -156 -161 Återfört -29 -29 Nettoförändring av förväntade kreditförluster -165 -165 Avsättningar vid årets utgång 127 17 279 423 Avsättningar 2023 mkr Avsättning för förväntade kreditförluster på poster utanför balansräkningen 1) Omstrukturerings- reserv² ) Övriga avsättningar 3) Summa Avsättningar vid årets ingång 283 158 204 646 Avsatt under året 191 191 Ianspråktaget -136 -57 -193 Återfört -28 -28 Nettoförändring av förväntade kreditförluster 9 9 Avsättningar vid årets utgång 292 22 310 624 1) För ytterligare information, se not M10 och M39. 2) Avsättningen för omstruktureringskostnader avser kostnader relaterade till bankens omställning. 3) Under Övriga avsättningar redovisas de belopp som avsatts för reglering av de anspråk som riktats mot banken. M31 Övriga skulder mkr 2024 2023 Fondlikvidskulder 2 847 5 090 Övrigt 7 945 6 285 Summa 10 792 11 374 M29 forts. 230 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter mkr 2024 2023 Upplupna kostnader 1 477 1 444 Förutbetalda intäkter 593 955 Summa 2 070 2 399 M33 Efterställda skulder Förändring av efterställda skulder mkr 2024 2023 Efterställda skulder vid årets ingång 43 117 42 404 Emitterade 5 673 8 753 Förfallna -13 369 -8 326 Valutaeffekter m m 1 633 286 Efterställda skulder vid årets utgång 37 054 43 117 Medelvolymer mkr 2024 2023 Efterställda skulder i utländsk valuta 35 603 42 200 Specifikation, efterställda skulder Emissionsår Förfall Ursprunglig förfallodag Första möjliga datum för inlösen Valuta Ursprungligt nominellt belopp i respektive valuta Konvertibelt/ Ej konvertibelt Räntesats, % Utestående belopp 2020 Evigt 1), 2) 2027-03-01 USD 500 Konvertibelt 3) 4,375 5 229 2020 Evigt 1), 2) 2031-03-01 USD 500 Konvertibelt 3) 4,750 4 584 2022 Tidsbunden 4) 2033-06-01 2028-06-01 EUR 500 Ej konvertibelt 3,250 5 748 2022 Tidsbunden 4) 2032-08-23 2027-08-23 GBP 500 Ej konvertibelt 4,625 6 722 2023 Tidsbunden 4) 2034-08-16 2029-08-16 EUR 750 Ej konvertibelt 5,000 9 053 2024 Tidsbunden 4) 2036-11-04 2031-11-04 EUR 500 Ej konvertibelt 3,625 5 718 Summa 37 054 1) Efterställt samtliga instrument utom aktier, närmast högre är tidsbundna efterställa skulder. 2) Inlösenbart vid varje påföljande ränteomsättningsdag efter första inlösendatum. 3) Skulderna konverteras till stamaktier i Svenska Handelsbanken AB om Svenska Handelsbanken AB:s kärnprimärkapitalrelation understiger 5,125% eller om den konsoliderade situationens kärnprimärkapitalrelation understiger 8,0%. 4) Efterställt samtliga seniora skulder. 231Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 M34 Obeskattade reserver mkr 2024 2023 Ackumulerade överavskrivningar inventarier och leasingobjekt 531 867 Summa 531 867 M35 Specifikation av förändringar i eget kapital Förändring av säkringsreserv mkr 2024 2023 Säkringsreserv vid årets ingång 2 284 3 531 Kassaflödessäkring Effektiv del av förändringen i verkligt värde Ränterisk -592 -1 165 Valutakursrisk -96 -299 Omklassificerat till resultaträkningen 1) -79 -106 Skatt 158 324 Säkringsreserv vid årets utgång 1 675 2 284 Förändring av verkligt värdereserv mkr 2024 2023 Verkligt värdereserv vid årets ingång 197 126 Orealiserade värdeförändringar – egetkapitalinstrument 159 51 Realiserade värdeförändringar – egetkapitalinstrument 3 0 Orealiserade värdeförändringar – skuldinstrument 5 19 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster – skuldinstrument 0 0 Omklassificerat till balanserade vinstmedel – egetkapitalinstrument 2) -3 0 Omklassificerat till resultaträkningen – skuldinstrument 3) 0 0 Verkligt värdereserv vid årets utgång 361 197 Förändring av omräkningsreserv mkr 2024 2023 Omräkningsreserv vid årets ingång 761 1 847 Förändring av omräkningsdifferens 282 -811 Omklassificerat till resultaträkningen 4) 0 9 Omklassificerat till balanserade vinstmedel 5) -570 -284 Omräkningsreserv vid årets utgång 473 761 1) Skatt som omklassificerats till resultaträkningen hänförlig till denna post 16 mkr (22). 2) Skatt som omklassificerats till balanserade vinstmedel hänförlig till denna post - mkr (0). 3) Skatt som omklassificerats till resultaträkningen hänförlig till denna post 0 mkr (0). 4) Skatt som omklassificerats till resultaträkningen hänförlig till denna post 0 mkr (-2). 5) Skatt som omklassificerats till balanserade vinstmedel hänförlig till denna post 8 mkr (19). 232 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M36 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 2024 Verkligt värde via resultaträkningen mkr Obligatoriskt Verkligt värdeoptionen Derivat identifierat som säkrings- instrument Verkligt värde via övrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- värde Summa redovisat värde Verkligt värde Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 404 237 404 237 404 237 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 4 862 167 745 172 606 172 606 Utlåning till kreditinstitut 18 045 978 872 996 917 996 629 Utlåning till allmänheten 524 171 524 171 520 796 Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring -6 399 -6 399 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 16 389 23 920 13 259 53 569 53 569 Aktier och andelar 8 258 694 8 952 8 952 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 2 087 2 087 2 087 Derivatinstrument 34 946 17 740 52 686 52 686 Övriga tillgångar 13 18 084 18 097 18 097 Summa 84 599 191 665 17 740 13 954 1 918 965 2 226 924 2 229 660 Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag samt joint ventures 67 591 Icke finansiella tillgångar 10 539 Summa tillgångar 2 305 053 Skulder Skulder till kreditinstitut 169 394 169 394 169 459 In- och upplåning från allmänheten 1 050 029 1 050 028 1 049 999 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 2 087 2 087 2 087 Emitterade värdepapper 614 840 253 840 866 841 682 Derivatinstrument 29 088 1 225 30 312 30 312 Korta positioner 1 007 1 007 1 007 Övriga skulder 12 10 780 10 792 10 790 Efterställda skulder 37 054 37 054 38 263 Summa 30 721 2 087 1 225 2 107 510 2 141 540 2 143 599 Icke finansiella skulder 2 792 Summa skulder 2 144 332 233Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 2023 Verkligt värde via resultaträkningen mkr Obligatoriskt Verkligt värdeoptionen Derivat identifierat som säkrings- instrument Verkligt värde via övrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- värde Summa redovisat värde Verkligt värde Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 362 536 362 536 362 536 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 3 534 195 594 199 128 199 128 Utlåning till kreditinstitut 22 079 985 913 1 007 992 1 007 967 Utlåning till allmänheten 600 997 600 997 600 369 Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring -9 657 -9 657 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 14 255 23 827 12 709 50 791 50 791 Aktier och andelar 5 669 501 6 170 6 170 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 1 871 78 1 948 1 948 Derivatinstrument 29 183 9 836 39 019 39 019 Övriga tillgångar 27 20 762 20 789 20 789 Summa 76 618 219 421 9 836 13 210 1 960 629 2 279 713 2 288 717 Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag samt joint ventures 68 986 Icke finansiella tillgångar 11 645 Summa tillgångar 2 360 344 Skulder Skulder till kreditinstitut 176 143 176 143 176 307 In- och upplåning från allmänheten 1 109 471 1 109 471 1 109 002 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 1 871 78 1 948 1 948 Emitterade värdepapper 1 506 804 661 806 167 806 692 Derivatinstrument 39 781 6 489 46 269 46 269 Korta positioner 2 364 2 364 2 364 Övriga skulder 27 11 347 11 374 11 374 Efterställda skulder 43 117 43 117 43 227 Summa 43 678 1 871 6 489 2 144 817 2 196 853 2 197 183 Icke finansiella skulder 4 193 Summa skulder 2 201 046 M36 forts. 234 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M37 Värdering av finansiella instrument till verkligt värde Finansiella instrument värderade till verkligt värde 2024 mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 4 778 84 4 862 Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen 167 745 167 745 Verkligt värde via övrigt totalresultat Utlåning till kreditinstitut 18 045 18 045 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 15 671 719 16 389 Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen 23 920 23 920 Verkligt värde via övrigt totalresultat 11 752 1 507 13 259 Aktier och andelar Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 7 671 586 8 258 Verkligt värde via övrigt totalresultat 439 94 161 694 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 2 069 17 2 087 Derivatinstrument 52 52 634 52 686 Summa 234 097 73 669 179 307 945 Skulder Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 2 069 17 2 087 Emitterade värdepapper 614 614 Derivatinstrument 39 30 272 30 312 Korta positioner 992 15 1 007 Summa 3 101 30 901 17 34 020 Finansiella instrument värderade till verkligt värde 2023 mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 3 498 36 3 534 Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen 195 594 195 594 Verkligt värde via övrigt totalresultat Utlåning till kreditinstitut 22 079 22 079 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 13 950 305 14 255 Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen 23 827 23 827 Verkligt värde via övrigt totalresultat 11 158 1 551 12 709 Aktier och andelar Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 5 166 503 5 669 Verkligt värde via övrigt totalresultat 210 135 156 501 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 1 794 77 1 871 Derivatinstrument 92 38 925 2 39 019 Summa 255 289 63 534 235 319 058 Skulder Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 1 794 77 1 871 Emitterade värdepapper 1 506 1 506 Derivatinstrument 47 46 221 2 46 269 Korta positioner 2 364 2 364 Summa 4 205 47 727 79 52 010 Redogörelse för tillämpade principer återfinns i not K42. 235Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Förändring av innehav i finansiella instrument i nivå 3 2024 mkr Aktier och andelar Derivat- tillgångar Derivat- skulder Tillgångar där kunden står värdeföränd- ringsrisken Skulder där kunden står värdeföränd- ringsrisken Redovisat värde vid årets ingång 156 2 -2 77 -77 Nyanskaffningar Återköp/avyttrat -5 Förfallet Orealiserad värdeförändring i resultaträkningen -3 -2 2 -60 60 Orealiserad värdeförändring i övrigt totalresultat 13 Förflyttning från nivå 1 eller 2 Förflyttning till nivå 1 eller 2 Redovisat värde vid årets utgång 161 0 0 17 -17 Förändring av innehav i finansiella instrument i nivå 3 2023 mkr Aktier och andelar Derivat- tillgångar Derivat- skulder Tillgångar där kunden står värdeföränd- ringsrisken Skulder där kunden står värdeföränd- ringsrisken Redovisat värde vid årets ingång 152 39 -39 525 -525 Nyanskaffningar Återköp/avyttrat Förfallet Orealiserad värdeförändring i resultaträkningen 4 0 0 -448 448 Orealiserad värdeförändring i övrigt totalresultat Förflyttning från nivå 1 eller 2 Förflyttning till nivå 1 eller 2 -37 37 Redovisat värde vid årets utgång 156 2 -2 77 -77 En förändring i icke observerbara indata bedöms ej föranleda betydande högre eller lägre värdering av innehaven i nivå 3 varför någon känslighetsanalys ej lämnas. Verkligt värde på finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde 2024 mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 404 237 404 237 Utlåning till kreditinstitut 16 802 961 420 362 978 584 Utlåning till allmänheten 27 977 1 137 491 681 520 795 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Summa 449 016 962 557 492 043 1 903 616 Skulder Skulder till kreditinstitut 39 763 129 695 169 458 In- och upplåning från allmänheten 1 042 371 7 628 1 049 999 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Emitterade värdepapper 243 710 597 359 841 069 Efterställda skulder 38 263 38 263 Summa 1 325 844 772 945 2 098 789 Verkligt värde på finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde 2023 mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 362 536 362 536 Utlåning till kreditinstitut 36 854 948 676 358 985 888 Utlåning till allmänheten 42 262 828 557 279 600 369 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 78 78 Summa 441 730 949 504 557 637 1 948 871 Skulder Skulder till kreditinstitut 31 857 144 449 176 307 In- och upplåning från allmänheten 1 101 553 7 449 1 109 002 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 78 78 Emitterade värdepapper 194 404 610 782 805 186 Efterställda skulder 43 227 43 227 Summa 1 327 892 805 907 2 133 800 M37 forts. 236 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M38 Ställda och mottagna säkerheter samt överförda finansiella tillgångar För egna skulder ställda säkerheter mkr 2024 2023 Kontanter 6 961 20 707 Statspapper och obligationer 2 401 5 691 Aktier 129 143 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 17 Övrigt 779 737 Summa 10 287 27 278 varav panter som fritt kan återkallas av banken 15 18 Övriga ställda säkerheter mkr 2024 2023 Kontanter 256 239 Statspapper och obligationer 87 535 63 619 Aktier 2 546 4 411 Övrigt 508 399 Summa 90 845 68 667 varav panter som fritt kan återkallas av banken 77 724 52 056 Med Övriga ställda säkerheter avses säkerheter som ställts för förpliktelser som ej redovisas i balansräkningen. Mottagna säkerheter Som en del av ingångna omvända återköpsavtal och värdepapperslån har koncernen accepterat säkerheter som kan säljas eller pantsättas vidare till tredje part. Det verkliga värdet av sådana accepterade säkerheter uppgick till 45 637 mkr (46 389) vid räkenskapsårets slut, varav säkerheter till ett värde av 9 250 mkr (15 721) var sålda eller pantsatta till tredje part. Överförda finansiella tillgångar redovisade i balansräkningen 2024 2023 mkr Redovisat värde Redovisat värde motsvarande skuld Redovisat värde Redovisat värde motsvarande skuld Aktier, värdepappersutlåning 2 674 106 1) 4 237 112 1) Statspapper och obligationer, repor 1 077 0 4 464 2 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 17 17 159 159 Summa 3 768 123 8 860 273 1) Mottagen kontantsäkerhet. 237Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 M39 Eventualförpliktelser mkr 2024 2023 Ansvarsförbindelser Garantiförbindelser, krediter 15 898 15 688 Garantiförbindelser, övriga 51 333 52 885 Oåterkalleliga remburser 665 203 Övrigt 455 Summa 68 351 68 775 varav föremål för nedskrivningsprövning 68 352 68 775 Åtaganden Kreditlöften 291 399 284 120 Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 97 846 96 781 Övrigt 1) 290 587 273 912 Summa 679 832 654 813 varav föremål för nedskrivningsprövning 511 478 488 824 Summa eventualförpliktelser 748 183 723 588 Reservering för förväntade kreditförluster redovisad som avsättning, se not M30. 127 292 1) I raden Övrigt ingår interna likviditetsgarantier till dotterbolag på 282 918 mkr (260 581). Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelserna består i huvudsak av olika typer av garantiförbindelser. Kreditgarantier ges till kunder för att garantera åtaganden i andra kredit- och pensionsinstitut. Övriga garantier utgörs främst av kommersiella garantier såsom anbudsgarantier, garantier avseende förskottsbetalningar, garantier under ansvarstiden och exportrelaterade garantier. Ansvarsförbindelser omfattar också outnyttjade oåterkalleliga importremburser och bekräftade exportremburser. Dessa transaktioner ingår i bankens tjänster och är till stöd för bankens kunder. I tabellen anges garantiernas nominella belopp. Tvister Handelsbanken är föremål för krav i ett antal tvistemål som drivs i allmän domstol. Bankens polska verksamhet har en portfölj av bolån som är utställda i schweizerfranc respektive euro, vilken uppgick till ca 100 mkr vid årets utgång. Det föreligger en osäkerhet i polsk rätt avseende tillämpningen av olika kreditvillkor som involverar utländsk valuta. Nämnda rättsutveckling kan leda till att vissa avtalsvillkor i bankens polska verksamhet inte kan tillämpas såsom avsett och att vissa kunder ska ersättas. Det är i nuläget inte praktiskt möjligt att uppskatta de eventuella finansiella effekterna på banken eller sannolikheten för olika utfall och därav lämnas ingen upplysning om eventualförpliktelse. Bedömningen är att de övriga tvistemålen i allt väsentligt kommer att utfalla till bankens fördel. Tvistebeloppen bedöms inte kunna få en väsentlig inverkan på bankens ställning eller resultat och därav lämnas ingen upplysning om eventualförpliktelse. M40 Pensionsförpliktelser mkr 2024 2023 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 34 475 33 580 Pensionsförpliktelser 30 028 29 377 Pensionsnetto 1) 4 447 4 203 1) Vid negativt Pensionsnetto redovisas inte underskott som en skuld i balansräkningen eftersom överskottet i Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening kan nyttjas för att täcka moderbolagets pensionsförpliktelser, samt att delar av utfästelsen är villkorad. I Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening uppgår pensionsförpliktelserna till 7 494 mkr (7 000) och marknadsvärdet av tillgångarna till 16 718 mkr (16 323). Överskottet i Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening uppgår således till 9 224 mkr (9 324). Förvaltningstillgångarna innehas av Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse och liknande juridiska personer avseende utländska utfästelser. Pensionsförpliktelser har beräknats enligt Finansinspektionens föreskrifter, vilket innebär att skuld i Sverige är beräknad enligt tryggandelagen, och motsvarande utländska pensionsförpliktelser har beräknats utifrån lokal reglering. Av det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna i Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse avser 6 666 mkr (7 355) avsättningar som gjorts under åren 1989–2004 till en särskild kompletterande pension (SKP). I förpliktelserna ingår utfästelse avseende SKP med samma belopp som förvaltningstillgångarnas verkliga värde. En del av denna utfästelse, 5 150 mkr (5 650), är villkorad. Pensionskostnader mkr 2024 2023 Utbetalda pensioner -1 813 -1 600 Pensionspremier -840 -667 Socialavgifter -376 -276 Ersättning från pensionsstiftelse 762 720 Summa pensionskostnader -2 267 -1 823 Nästa års förväntade utbetalda pensioner avseende förmånsbestämda pensionsplaner uppgår till 1 200 mkr. Kostnaderna för pensionspremier innehåller premier för BTPK (premiebestämd pension) med 141 mkr (147). 238 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt Förvaltningstillgångar mkr 2024 2023 Ingående balans 33 580 31 667 Avkastning 1 657 2 633 Ersättning från pensionsstiftelse -762 -720 Utgående balans 34 475 33 580 Procentuell avkastning på förvaltningstillgångar 5% 8% Pensionsförpliktelser mkr 2024 2023 Ingående balans 29 377 31 616 Teknisk avgift 784 792 Ränta 649 367 Värdesäkring 1) 1 293 2 361 Förtida pensionering 32 230 Utbetalda pensioner -1 778 -1 633 Ändrade antaganden 2) -97 -4 671 Värdeförändring villkorad förpliktelse 432 622 Annan förändring av kapitalvärdet -664 -307 Utgående balans 30 028 29 377 1) Effekten av värdesäkring av pensioner har sjunkit eftersom indexeringen sänkts från 10,84% per den 1 januari 2023 till 6,48% per den 1 januari 2024. 2) Minskningen avseende ändrande antaganden avser främst höjd diskonteringsränta under 2023 jämfört med oförändrad diskonteringsränta under 2024. Fördelning av förvaltningstillgångar mkr 2024 2023 Aktier och fondandelar 1) 32 937 31 919 Räntebärande värdepapper 1 409 1 499 Övriga förvaltningstillgångar 2) 129 162 Summa 34 475 33 580 1) Fondandelarna är till största del placerade i räntefonder och uppgår till 20 898 mkr (20 270). 2) I övriga förvaltningstillgångar ingår både likvida medel och en skuld avseende ännu ej utbetald gottgörelse. I Sverige gäller från och med den 1 mars 2020 att alla nyanställda och anställda då yngre än 25 år tjänar in pension i en premiebestämd pensionsplan. Anställda före den 1 mars 2020 påverkas inte utan omfattas fortsatt av den förmånsbestämda pensionsplanen som följer pensionsavtalet mellan BAO och Finansförbundet/SACO-förbunden. Ålderspension från och med 65 års ålder utgår med 10% av årslönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp. På lönedel i intervallet 7,5–20 inkomstbasbelopp utgår ålderspension med 65% och i intervallet 20–30 inkomstbasbelopp med 32,5% av årslönen. På lönedel överstigande 30 inkomstbasbelopp utgår ingen ålderspension. Avseende den svenska pensionsförpliktelsen beräknas värdet av pensionsförpliktelserna per balansdagen enligt Tryggandelagens försäkringstekniska grunder. De mest väsentliga beräkningsantagandena är dödligheten och diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan är 1,8% (1,8) efter avdrag för skatt och omkostnader. Utländska pensionsförpliktelser är beräknade enligt lokala redovisningskrav. M40 forts. 239Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 M41 Tillgångar och skulder i valuta 2024 mkr SEK EUR NOK GBP USD Övriga valutor Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 63 478 203 777 4 160 0 132 799 23 404 238 Utlåning till kreditinstitut 767 895 54 290 103 585 67 840 3 090 218 996 917 Utlåning till allmänheten 147 696 184 436 178 195 4 556 6 889 2 399 524 171 varav företag 127 518 121 090 149 366 4 555 6 730 1 498 410 757 varav hushåll 18 631 63 346 28 829 1 160 901 111 867 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 152 122 8 971 74 11 440 172 606 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 40 114 555 12 900 0 53 569 Övriga ej valutafördelade poster 153 552 153 552 Summa tillgångar 1 324 855 452 029 298 915 72 396 154 218 2 640 2 305 053 Skulder Skulder till kreditinstitut 31 862 54 230 36 262 41 027 5 331 682 169 394 In- och upplåning från allmänheten 825 810 97 993 103 480 2 829 16 438 3 478 1 050 028 varav företag 348 126 84 749 57 649 2 263 14 282 2 771 509 840 varav hushåll 477 684 13 244 45 831 566 2 156 707 540 188 Emitterade värdepapper 3 487 353 013 47 5 637 456 621 22 062 840 866 Efterställda skulder 20 519 6 722 9 814 37 054 Övriga ej valutafördelade poster, inkl eget kapital 207 710 207 710 Summa skulder och eget kapital 1 068 869 525 754 139 789 56 215 488 204 26 222 2 305 053 Valutafördelade övriga tillgångar och skulder (netto) 73 752 -159 117 -16 205 334 007 23 582 Nettoposition i valuta 27 8 -23 21 1 33 Bankens syn på valutarisktagande framgår av not K2. 2023 mkr SEK EUR NOK GBP USD Övriga valutor Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 67 895 128 820 4 776 0 160 935 109 362 536 Utlåning till kreditinstitut 740 864 98 670 77 867 87 385 2 859 347 1 007 992 Utlåning till allmänheten 169 249 222 221 192 392 5 383 8 753 2 999 600 997 varav företag 142 718 139 758 166 117 5 331 8 594 1 945 464 463 varav hushåll 19 783 82 463 26 275 52 159 1 053 129 785 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 181 752 7 561 36 9 778 1 199 128 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 37 572 486 12 223 509 50 791 Övriga ej valutafördelade poster 138 900 138 900 Summa tillgångar 1 336 232 457 758 287 294 92 768 182 835 3 456 2 360 344 Skulder Skulder till kreditinstitut 26 542 54 242 25 438 58 238 11 103 580 176 143 In- och upplåning från allmänheten 829 905 140 722 110 182 5 153 20 062 3 449 1 109 471 varav företag 351 212 112 056 75 816 4 535 17 668 2 677 563 964 varav hushåll 478 693 28 666 34 366 618 2 394 771 545 508 Emitterade värdepapper 3 767 310 003 0 10 604 459 581 22 211 806 167 Efterställda skulder 0 22 740 6 258 14 120 43 117 Övriga ej valutafördelade poster, inkl eget kapital 225 445 225 445 Summa skulder och eget kapital 1 085 659 527 707 135 619 80 253 504 865 26 240 2 360 344 Valutafördelade övriga tillgångar och skulder (netto) 69 794 -151 632 -12 536 322 019 22 856 Nettoposition i valuta -155 43 -21 -11 72 -72 240 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M42 Upplysningar om närstående Fordringar på och skulder till närstående Dotterbolag Intresseföretag och joint ventures Övriga närstående mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Utlåning till kreditinstitut 965 998 959 034 Utlåning till allmänheten 1 142 434 334 Derivat 5 617 8 909 Övriga tillgångar 9 020 13 361 23 30 8 13 Summa 980 635 982 446 457 364 8 13 Skulder till kreditinstitut 84 975 85 791 In- och upplåning från allmänheten 18 726 20 145 919 311 1 214 1 159 Derivat 14 356 12 060 Övriga skulder 98 83 Summa 118 155 118 079 919 311 1 214 1 159 Eventualförpliktelser 295 867 272 990 7 494 7 000 Derivat, nominella värden 461 984 438 479 Närstående – intäkter och kostnader Dotterbolag Intresseföretag och joint ventures Övriga närstående mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Ränteintäkter 34 559 28 525 19 22 Räntekostnader -4 842 -5 129 -10 -3 -163 -149 Provisionsintäkter 1 1 Provisionskostnader -202 -223 Övriga intäkter 3 673 3 566 19 18 Övriga kostnader -410 -452 -205 -177 Summa 32 980 26 510 -397 -380 -144 -131 Specifikation över dotterbolagen, intresseföretagen och joint ventures finns i not M17. Intresseföretagens och joint ventures verksamhet består av att utföra olika typer av tjänster i anknytning till de finansiella marknaderna. I gruppen övriga närstående ingår följande företag: Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Personalstiftelse och Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening (Pensionskassan). Företagen anlitar Svenska Handelsbanken AB för sedvanliga bank- och redovisningstjänster. Upplysningar om aktieägartillskott till koncern- och intresseföretag lämnas i not M17. Pensionskassans utfästelser till anställda i dotterbolag garanteras av moderbolaget, det vill säga om Pensionskassan inte skulle kunna betala sina åtaganden så är moderbolaget skyldigt att ta över och betala åtagandet. Pensionskassans förpliktelser uppgår till 7 494 mkr (7 000). Svenska Handelsbanken AB har begärt ersättning av Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse uppgående till 762 mkr (720) avseende pensionskostnader samt av Svenska Handelsbankens Personalstiftelse uppgående till 28 mkr (44) för personalfrämjande åtgärder. Information om krediter till ledande befattningshavare samt om ledande befattningshavares villkor och ersättningar i övrigt framgår av not K8. 241Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 M44 Aktieinformation Aktieslag 31 december 2024 Antal % av kapital % av röster Aktiekapital Kvotvärde Serie A 1 944 777 165 98,22 99,82 3 014 404 606 1,55 Serie B 35 251 329 1,78 0,18 54 639 560 1,55 1 980 028 494 100,00 100,00 3 069 044 166 M45 Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen. M43 Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår en utdelning om 15 kronor varav 7,50 kronor i ordinarie utdelning (13 kronor för 2023, varav 6,50 kronor i ordinarie utdelning). Styrelsens förslag till vinstdisposition finns på sidan 58. 242 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M46 Upplysningar om tillgångar och skulder som innehas för försäljning Tillgångar och skulder i bankens verksamhet i Finland utgör tillgångar och skulder som inne- has för försäljning i enlighet med IFRS 5, vilka är hänförliga till två olika avyttringsgrupper. Under det tredje kvartalet 2024 genomfördes en delavyttring av den första avyttringsruppen till Oma Sparbank Abp, vilken utgörs av den finska verksamheten som avser små och med- elstora företag. Under det sista kvartalet 2024 avyttrades den resterande delen av den första avyttringsgruppen, vilken omfattar privatkunder inklusive kapitalförvaltning och placeringstjäns- terna samt livförsäkringsrörelsen, till S-banken Abp respektive försäkringsaktiebolaget Fennia Liv. Den verksamhet som därefter kvarstår i Finland utgör den andra avyttringsgruppen. Följande enheter i Finland ingår i den andra avyttringsgruppen och i den avvecklade verk- samheten: Handelsbanken AB (publ) filial i Finland och Handelsbanken Asuntoluottopankki, Stadshypotek AB (publ) filial i Finland. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning mkr 2024 2023 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 14 10 Övrig utlåning till centralbanker 25 863 Utlåning till övriga kreditinstitut 1 3 Utlåning till allmänheten 44 267 82 633 varav hushåll 792 22 325 varav företag 43 475 60 307 Immateriella tillgångar 37 66 Fastigheter och inventarier 6 18 Övrigt 2 645 135 Summa 46 969 108 727 Skulder Skulder till kreditinstitut 247 980 In- och upplåning från allmänheten 9 742 51 556 varav hushåll 236 17 434 varav företag 9 507 34 122 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Avsättningar 182 187 Övrigt 268 968 Summa 10 440 53 692 I omräkningsreserven ingår ett belopp uppgående till ackumulerat 443 mkr (832) hänförligt till omräkning av tillgångar och skulder som innehas till försäljning, se Förändring i eget kapital Koncernen. Värdering av respektive avyttringsgrupp till det lägsta av verkligt värde, efter avdrag för försäljningskostnader, och redovisat värde har ej föranlett någon nedskrivning. 243Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Avvecklad verksamhet Intäkter, kostnader och resultat avvecklad verksamhet Finland mkr 2024 2023 Räntenetto 3 169 3 504 Provisionsnetto 306 324 Nettoresultat av finansiella transaktioner 15 29 Försäkringsnetto Övriga intäkter 4 9 Summa intäkter 3 493 3 866 Personalkostnader -779 -830 Övriga kostnader -623 -510 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -39 -35 Summa kostnader -1 440 -1 375 Kreditförluster, netto 54 44 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar -1 -1 Statliga avgifter -102 -70 Årets resultat hänförligt till Finland före skatt 2 004 2 464 Skatter -79 -81 Årets resultat hänförligt till Finland efter skatt 1 925 2 384 Övriga kostnader hänförliga till avvecklad verksamhet 1) -11 -73 Skatter 2 15 Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet inklusive tillkommande kostnader efter skatt 1 916 2 326 Realisationsresultat vid försäljning av avyttringsgrupper som utgör avvecklad verksamhet före skatt -131 Skatter 26 Realisationsresultat efter skatt -105 Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet efter skatt 1 811 2 326 Väsentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka är eliminerade och inte ingår i ovanstående resultatposter 2) : Intäkter -12 0 Kostnader -117 -115 1) Det tillkommer vissa kostnader i Sverige till följd av att den avvecklade verksamheten ska avyttras, vilka hänförs till avvecklad verksamhet. Exempelvis konsult- och juristkostnader. 2) Endast externa intäkter och kostnader ingår i resultatet från såväl kvarvarande som avvecklad verksamhet. Den avvecklade verksamheten har väsentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka således är eliminerade i redovisningen. Eliminering av interna transaktioner hänförliga till räntenettot mellan avvecklad verksamhet i Finland och Treasury justeras och därmed presenteras interna ränteintäkter och interna räntekostnader i kvarvarande respektive avvecklad verksamhet. Kassaflödesanalys avvecklad verksamhet mkr 2024 2023 Kassaflöde från löpande verksamhet -2 168 3 Kassaflöde från investeringsverksamhet 2 172 -8 Årets kassaflöde från avvecklad verksamhet 4 -4 M46 forts. 244 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt M47 Kapitaltäckning EU KM1 – Mall för nyckeltal Nyckeltal 2024 2023 Tillgänglig kapitalbas (belopp) 1 Kärnprimärkapital 123 977 125 618 2 Primärkapital 134 928 140 644 3 Totalt kapital 161 824 168 123 Riskvägda exponeringsbelopp 4 Totalt riskvägt exponeringsbelopp 394 451 421 681 Kapitalrelationer (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) 5 Kärnprimärkapitalrelation (i %) 31,4 29,8 6 Primärkapitalrelation (i %) 34,2 33,4 7 Total kapitalrelation (i %) 41,0 39,9 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) EU 7a Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (i %) 1,2 1,2 EU 7b varav ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter) 0,7 0,7 EU 7c varav ska utgöras av primärkapital (i procentenheter) 0,9 0,9 EU 7d Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingsprocessen (i %) 9,2 9,2 Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) 8 Kapitalkonserveringsbuffert (i %) 2,5 2,5 EU 8a Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå (i %) 9 Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (i %) 2,0 1,9 EU 9a Systemriskbuffert (i %) 10 Buffert för globalt systemviktigt institut (i %) EU 10a Buffert för andra systemviktiga institut (i %) 11 Kombinerat buffertkrav (i %) 4,5 4,4 EU 11a Samlade kapitalkrav (i %) 13,7 13,6 12 Tillgängligt ärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderingsprocessen (i %) 26,2 24,6 Bruttosoliditetsgrad 13 Totalt exponeringsmått 1 544 065 1 609 855 14 Bruttosoliditetsgrad (i %) 8,7 8,7 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (som en procentandel av det totala exponeringsmåttet) EU 14a Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (i %) EU 14b varav ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter) EU 14c Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och utvärderingsprocessen (i %) 3,0 3,0 EU 14d Krav på bruttosoliditetsbuffert (i %) EU 14e Samlat bruttosoliditetskrav (i %) 3,0 3,0 Likviditetstäckningskvot 15 Totala högkvalitativa likvida tillgångar (viktat värde – genomsnitt) 842 356 790 916 EU 16a Likviditetsutflöden – totalt viktat 578 624 595 524 EU 16b Likviditetsinflöden – totalt viktat 154 650 174 788 16 Totala nettolikviditetsutflöden (justerat värde) 423 974 420 736 17 Likviditetstäckningskvot (i %) 201,6 192 Stabil nettofinansieringskvot 18 Total tillgänglig stabil finansiering 1 306 165 1 320 193 19 Totalt behov av stabil finansiering 1 159 673 1 211 510 20 Stabil nettofinansieringskvot (i %) 112,6 109 245Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 EU OV1 – Översikt över totala riskvägda exponeringsbelopp Tabellen visar riskvägda exponeringsbelopp (REA) för kreditrisk, motpartsrisk, marknadsrisk och operativ risk per utgången av 2023 och föregående år. Creditrisk är beräknad enligt schablonmetoden, den grundläggande internmetoden och den avancerade internmetoden. Marknadsrisk och operativ risk är beräknade enligt schablonmetoden. Totala riskvägda exponeringsbelopp Totala kapitalbaskrav mkr 2024 2023 2024 1 Kreditrisk (exkl motpartskreditrisk) 327 669 359 282 26 214 2 varav schablonmetoden 145 115 148 672 11 609 3 varav den grundläggande internmetoden (F-IRB) 45 550 47 163 3 644 4 varav klassificeringsmetoden EU 4a varav aktier enligt den enkla riskviktade metoden 2 905 2 182 232 5 varav den avancerade internmetoden (A-IRB) 106 076 139 864 8 486 5a varav riskviktsgolv 28 023 21 401 2 243 6 Motpartskreditrisk 10 980 11 827 878 7 varav schablonmetoden 8 189 8 507 655 8 varav metoden med interna modeller EU 8a varav exponeringar mot en central motpart 266 268 21 EU 8b varav kreditvärdighetsjustering 2 127 2 463 170 9 varav andra motpartskreditrisker 398 589 32 10 Ej tillämpligt 11 Ej tillämpligt 12 Ej tillämpligt 13 Ej tillämpligt 14 Ej tillämpligt 15 Avvecklingsrisk 16 Värdepapperiseringsexponeringar utanför handelslagret (efter tillämpning av taket) 17 varav intern kreditvärderingsmetod för värdepapperisering 18 varav extern kreditvärderingsmetod för värdepapperisering (inbegripet internbedömningsmetoden) 19 varav schablonmetoden för värdepapperisering EU 19a varav 1 250%/avdrag 20 Positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk (marknadsrisk) 9 224 11 003 738 21 varav schablonmetoden 9 224 11 003 738 22 varav metoden för interna modeller 23 Operativ risk 46 577 39 569 3 726 EU 23a varav basmetoden EU 23b varav schablonmetoden 46 577 39 569 3 726 EU 23c varav internmätningsmetoden 24 Belopp under trösklarna för avdrag (föremål för riskviktning på 250%) 25 Ej tillämpligt 26 Ej tillämpligt 27 Ej tillämpligt 28 Ej tillämpligt 29 Summa 394 451 421 681 31 556 Marknadsrisk som behandlas enligt schablonmetoden Tabellen visar kapitalkrav för marknadsrisker enligt schablonmetoden per utgången av 2024. Kapitalkrav mkr 2024 2023 Direkta produkter Ränterisk (allmän och specifik) 277 243 Aktiekursrisk (allmän och specifik) 1 3 Valutakursrisk 451 618 Råvarurisk 0 0 Optioner Förenklad metod Delta-plus-metod Scenariometod 9 16 Värdepapperisering (specifik risk) Summa kapitalkrav för marknadsrisk 738 880 M47 forts. 246 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Moderbolaget Hållbarhet Övrigt 3.3 Styrelsens och VD:s underskrifter Styrelsens och VD:s underskrifter Härmed försäkras att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, att moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med Lag om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) samt RFR 2 Redovisning för juridiska personer, att års- och koncernredovisningen ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de övriga företag som ingår i koncernen står inför. STOCKHOLM DEN 20 FEBRUARI 2025 Pär Boman Fredrik Lundberg styrelseordförande vice ordförande Jon Fredrik Baksaas Hélène Barnekow Stina Bergfors styrelseledamot styrelseledamot styrelseledamot Hans Biörck Kerstin Hessius Anna Hjelmberg styrelseledamot styrelseledamot styrelseledamot Louise Lindh Lena Renström Ulf Riese styrelseledamot styrelseledamot styrelseledamot Michael Green verkställande direktör 247Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.3 3.4 Revisionsberättelse Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Svenska Handelsbanken AB (publ), org.nr 502007-7862 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Svenska Han- delsbanken AB (publ) för år 2024 med undan- tag för hållbarhetsrapporten på sidan 15och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 40–57. Bolagets årsredovisning och koncernredovis- ning ingår på sidorna 10–247 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovis- ning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rätt- visande bild av moderbolagets finansiella ställ- ning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Koncernredovis- ningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap- persbolag och ger en i alla väsentliga avseen- den rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrap- porten på sidorna 40–57 och hållbarhetsrap- porten på sidan 15. Förvaltningsberättelsen är förenlig med års- redovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolags- stämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredo- visningen och koncernredovisningen är för- enliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbola- gets revisionsutskott i enlighet med Revisors- förordningens (537/2014) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisions- sed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revi- sorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moder bolaget och koncernen enligt god revi- sorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moder företag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revi- sionen av årsredovisningen och koncernredo- visningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlas inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovis- ningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisio- nen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang. Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisions- berättelse. Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Reservering för förväntade kreditförluster Detaljerade upplysningar och beskrivning av området lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen. Kreditriskexponeringar och dess hantering beskrivs i not K2. Koncernens redovisade förväntade kreditförluster specificeras i not K10. Upplysningar avseende moderbolaget finns i not M2 och M10. För området relevanta redovisningsprinciper för koncernen beskrivs i not K1, avsnitt 6 och avsnitt 13. Av not M1 framgår att moderbolagets redovisningsprinciper avseende kreditgivning och reserveringar för förväntade kreditförluster överens- stämmer med koncernens redovisningsprinciper. Per den 31 december 2024 uppgår utlåning till allmänheten till 2 297 878 mkr (524 171) i koncernen (moderbolaget) vilket motsvarar 65% (23%) av totala tillgångar. Den totala kredit- riskexponeringen, inklusive åtaganden utanför balansräkningen, uppgår till 3 699 017 mkr (2 952 370). Reservering för förväntade kreditförluster för utlåning till allmänheten uppgår till 1 609 mkr (836) varav 538 mkr (169) baseras på modell- och expertbaserade beräkningar (Steg 1 och 2) och 1 071 mkr (666) på manuella beräkningar (Steg 3). Banken utför expertbaserade juste- ringar för modellberäknade reserver i Steg 1 och 2 för att beakta effekter från faktorer som inte bedöms fångas upp av modellen. Förlustreserven ska värderas på ett sätt som återspeglar ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera ett intervall av möjliga utfall och baseras på tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Reserveringen kräver att Banken gör bedömningar och antaganden av exempelvis kriterier för att identifiera en väsentlig ökning i kreditrisk och metoder för att beräkna förväntade kreditför- luster. Givet komplexiteten vid beräkningen och att det kräver att Banken gör bedömningar och antaganden med väsentlig påverkan på redovisade belopp har värdering av reserven för förväntade kreditförluster ansetts vara ett särskilt betydelsefullt område. Vi har utvärderat huruvida Bankens bedömning av sannolikhet för fallissemang, förlust vid fallissemang, exponering vid fallissemang och förväntad kreditförlust samt väsentlig ökning av kreditrisk är i enlighet med IFRS 9. Vi har erhållit förståelse för och testat utformningen av nyckelkontroller i kreditprocessen inklusive kreditbeslut, kreditgranskning, ratingklassificering samt identifiering och faststäl- lande av krediter som bedöms vara i fallissemang. Vi har även testat kontroller avseende inläsning av modelldata och generella IT-kontroller inklusive behörighetshantering. Vidare har vi granskat bankens initiala och aktuella kreditrating för ett stickprov av krediter. Vi har testat att data från underliggande system som används i modellen är fullständig och korrekt. Vi har granskat och bedömt modellen som används inklusive antagande och para- meter samt kontrollerat modellens funktionalitet. Vi har granskat och rimligheten i den makro- ekonomiska data som används. Vi har även bedömt rimligheten i de manuella justeringar, inklusive add-ons, som utförts av Banken. I vår revision har vi använt våra interna modell- specialister för att bistå oss i de granskningsåtgärder vi utfört. Vi har även granskat att lämnade upplysningar i de finansiella rapporterna angående reservering för förväntade kreditförluster är ändamålsenliga. 248 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.4 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Revisionsberättelse Hållbarhet Övrigt Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Värdering av finansiella instrument där marknadspriser saknas Detaljerade upplysningar och beskrivning av området lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen. Finansiella instrument värderade till verkligt värde beskrivs i not K42 för koncernen och M37 för moderbolaget. För området relevanta redovisningsprinciper för koncernen beskrivs i not K1, avsnitt 5 på sid 72. Av not M1 framgår att moderbolagets redovisnings- principer avseende finansiella instrument värderade till verkligt värde överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper. Banken har finansiella instrument där aktuella marknadspriser saknas varför verkligt värde bestäms utifrån värderingsmodeller som bygger på marknadsdata. Dessa finansiella instru- ment kategoriseras i nivå 2 enligt IFRS värderingshierarki. Svenska Handelsbanken har även i viss omfattning finansiella instrument vars värdering till verkligt värde bestäms utifrån värde- ringsmodeller där värdet påverkas av indata som inte går att verifiera med externa marknads- uppgifter. Dessa finansiella instrument kategoriseras i nivå 3 enligt IFRS värderingshierarki. Koncernen (moderbolaget) har finansiella tillgångar och finansiella skulder i nivå 2 om 52 852 mkr (73 669) respektive 19 390 mkr (30 901). Finansiella tillgångar och skulder i nivå 3 uppgår till 194 mkr (179) respektive 17 mkr (17). Finansiella instrument i nivå 2 utgörs främst av derivatkontrakt, däribland ränteswappar och olika typer av linjära valutaderivat, fondandelar, samt räntebärande instrument. Dessa instru- ment värderas med värderingsmodeller som bygger på marknadsräntor och andra marknads- priser. Finansiella instrument i nivå 3 utgörs främst av onoterade aktier i gemensamägda bolag och placeringstillgångar i försäkringsrörelsen. Givet komplexiteten vid beräkningar och att det kräver att Banken gör bedömningar med väsentlig påverkan på redovisade belopp har värdering av finansiella instrument där marknadspriser saknas bedömts vara ett särskilt betydelsefullt område. Vi har utvärderat huruvida Bankens metod för värdering av finansiella instrument där mark- nadspriser saknas inklusive klassificering i värderingshierarki är i enlighet med IFRS 13. Vi har testat nyckelkontroller i värderingsprocessen, innefattande bankens fastställande och godkännande av antaganden och metoder som använts i modellbaserade beräkningar, kontroller av datakvalitet samt förändringshantering avseende interna värderingsmodeller. Vi har även testat generella IT-kontroller inklusive behörighetshantering. Vidare har vi bedömt de metoder och antaganden som används vid värdering av finan- siella instrument där marknadsvärden saknas. Vi har jämfört värderingsmodellerna mot värderingsriktlinjer och branschpraxis. Vi har jämfört använda antaganden med lämpliga referensvärden och priskällor och undersökt betydande avvikelser. Vi har kontrollerat rimlig- heten i beräkningarna genom att stickprovsvis utföra egna oberoende värderingar. I revisio- nen har vi använt våra interna värderingsspecialister för att bistå oss i utvalda gransknings- åtgärder. Vi har även granskat att lämnade upplysningar i de finansiella rapporterna angående värdering av finansiella instrument till verkligt värde är ändamålsenliga. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan infor- mation än årsredovisningen och koncernredo- visningen och återfinns på sidorna 1–9 och 254–382. Även ersättningsrapporten för räken- skapsåret 2024 utgör annan information. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra informa- tion. I samband med vår revision av årsredovis- ningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genom- gång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rappor- tera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovis- ning i kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder såsom de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsre- dovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämp- ligt, om förhållanden som kan påverka förmå- gan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finan- siella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säker- het om huruvida årsredovisningen och kon- cernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revi- sionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Fel- aktigheter kan uppstå på grund av oegentlig- heter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professio- nellt skeptisk inställning under hela revisionen. 249Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.4 Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utfor- mar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revi- sionsbevis som är tillräckliga och ändamåls- enliga för att utgöra en grund för våra uttal- anden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentlig- heter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentlig- heter kan innefatta agerande i maskopi, för- falskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma gransknings- åtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • utvärderar vi lämpligheten i de redovisnings- principer som används och rimligheten i sty- relsens och verkställande direktörens upp- skattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • drar vi en slutsats om lämpligheten i att sty- relsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncern redo vis- ningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huru- vida det finns någon väsentlig osäkerhets- faktor som avser sådana händelser eller för- hållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa upp- märksamheten på upplysningarna i årsredo- visningen och koncern redovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modi- fiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser base- ras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten. • utvärderar vi den övergripande presentatio- nen, strukturen och innehållet i årsredovis- ningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händel- serna på ett sätt som ger en rättvisande bild. • inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärs- aktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inrikt- ning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett utta- lande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla rela- tioner och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovis- ningen, inklusive de viktigaste bedömda ris- kerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydel- sefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direk- törens förvaltning för Svenska Handelsbanken AB (publ) för år 2024 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl- lande direktören ansvarsfrihet för räkenskaps- året. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdel- ningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekono- miska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekono- miska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överens- stämmelse med lag och för att medelsförvalt- ningen ska skötas på ett betryggande sätt. 250 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.4 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Revisionsberättelse Hållbarhet Övrigt Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvalt- ningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovis- ning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bola- get, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revi- sionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk in- ställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det inne- bär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åt- gärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som under- lag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Revisorns granskning av Esef-rapporten Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjlig- gör enhetlig elektronisk rapportering (Esef- rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Svenska Handels banken AB (publ) för år 2024. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalanden Vi har utfört granskningen enligt FARs rekom- mendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Svenska Handelsbanken AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt full- gjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är till- räckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedö- mer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säker- het om Esef-rapporten i allt väsentligt är upp- rättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esefrapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsent- lig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretagen tillämpar International Standard on Quality Management 1, som krä- ver att företagen utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklu- sive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutöv- ningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrol- len som är relevanta för hur styrelsen och verk- ställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ända- målsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effekti- viteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamåls- enligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsak- ligen validering av att Esef-rapporten upprät- tats i ett giltigt XHTML-format och en avstäm- ning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. 251Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.4 Vidare omfattar granskningen även en bedöm- ning av huruvida koncernens resultat-, balans- och eget kapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef- förordningen. Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolags- styrningsrapporten på sidorna 40–57 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovis- ningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekom- mendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt min- dre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncern- redovisningens övriga delar samt är i överens- stämmelse med lagen om årsredovisning i kredit institut och värdepappersbolag. Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för hållbar- hetsrapporten på sida 15 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024. Vår granskning har skett enligt FARs rekom- mendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrap- porten har en annan inriktning och en väsent- ligt mindre omfattning jämfört med den inrikt- ning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. En hållbarhetsrapport har upprättats. PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, utsågs till Svenska Handels- banken AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 20 mars 2024 och har varit bolagets revi- sor sedan 29 mars 2017. Deloitte AB, Rehnsgatan 11, 113 57 Stock- holm, utsågs till Svenska Handelsbanken AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 20 mars 2024 och har varit bolagets revisor sedan 22 mars 2023. Stockholm den 26 februari 2025 PricewaterhouseCoopers AB Deloitte AB Magnus Svensson Henryson Malin Lüning Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 252 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 3.4 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Revisionsberättelse Hållbarhet Övrigt 4.0 Hållbarhet i Handelsbanken Hållbarhet i Handelsbanken 254 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.0 4.0 Hållbarhet i Handelsbanken 254 4.1 Inledning 256 Hållbarhets redovisning 259 4.2 Allmän information 260 ESRS 2 Allmänna upplysningar 261 Datapunkter relaterade till annan EU-lagstiftning 280 4.3 Miljöinformation 284 ESRS E1 Klimatförändringar 285 EU-taxonomin 293 ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem 296 4.4 Social information 298 ESRS S1 Den egna arbetskraften 299 ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan 308 ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare 313 Företagsspecifik – Bidra till samhället 316 4.5 Bolagsstyrningsinformation 318 ESRS G1 Ansvarsfullt företagande 319 Företagsspecifik – Motverka finansiell kriminalitet 322 Företagsspecifik – Finansiell stabilitet 324 4.3 forts. EU-taxonomin – fortsättning 326 4.6 Revisors rapport över översiktlig granskning av Svenska Handelsbanken AB:s (publ) hållbarhetsredovisning 372 255Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.1 Inledning Nya regelverk för hållbarhet Ny hållbarhetslagstiftning har succesivt imple- menterats på olika områden, främst – men inte bara – kopplade till EU:s ambition att göra Europa till den första klimatneutrala kontinen- ten. Handelsbanken erbjuder sina kunder finansiella produkter, tjänster och rådgivning som skapar förutsättningar för dem att göra hållbara val, förhålla sig till gällande regelverk och förbereda sig för kommande lagstiftning. Handelsbankens Hållbarhetsredovisning för 2024 återfinns på sidorna 259–370 och har upprättats i enlighet med European Sustaina- bility Reporting Standards (ESRS) med undan- tag för att den presenteras utanför förvaltnings- berättelsen. Delar av redovisningen utgör även bankens lagstadgade hållbarhetsrapport. Handelsbanken har länge integrerat hållbar- het som en naturlig del av sin verksamhet, med fokus på långsiktigt ansvarstagande och nära kundrelationer. De fem koncernövergripande hållbarhetsmålen, som togs fram baserat på FNs globala initiativ Principles for Responsible Banking (PRB), har spelat en viktig roll i att driva bankens hållbarhetsarbete framåt. Vi är stolta över hur dessa mål har bidragit till att stärka vårt arbete, affärsutveckla produkter och tjänster, bygga processer och arbetssätt och positionera oss som en ansvarsfull aktör. Med nya lagar och regler inom hållbarhetsom- rådet ser banken nu ett behov av att ännu mer anpassa målsättningarna till sina kärnvärden och unika arbetssätt. Bankens mål är att uppnå bättre lönsamhet än genomsnittet för banker på våra hemma- marknader. För att nå detta mål används två medel: lägre kostnader och nöjdare kunder än våra konkurrenter. Genom att integrera hållbar- hetsarbetet ytterligare i dessa grundpelare kan banken bidra till en långsiktigt stabil och ansvarsfull utveckling som gagnar kunder, samhället och miljön. Bankens ambition är att säkerställa att verk- samheten fullt ut kan stödja våra kunder i deras omställning i linje med rådande veten- skap och klimatmålen i våra hemmamarknader och EU. Vårt mål är att tillhandahålla kapital och likviditet för att möta kundernas finansie- ringsbehov samt erbjuda produkter, tjänster och rådgivning som skapar förutsättningar för en hållbar omställning. Handelsbanken ska därmed stärka möjligheten att integrera håll- barhet i alla kundmöten, oavsett var och hur våra kunder väljer att möta oss. Science Based Targets initiative (SBTi) är ett fristående initiativ som hjälper företag att sätta vetenskapligt baserade klimatmål i linje med Parisavtalet. Enligt deras generella metod är bedömningen i nuläget att våra kunders fastig- heter som banken har pant i ska uppnå en schablonmässigt indikerad utsläppsminskning om 56 procent för bostadsfastigheter och 53 procent för kommersiella fastigheter tom 2030 (basår 2021), baserat på portföljens marknads- och fastighetsfördelning. Banken följer utvecklingen på pantportföljen kontinuer- ligt för att säkerställa en för banken effektiv finansieringsstruktur och för att utvärdera tak- ten mot en klimatneutral portfölj. Handelsban- ken har en hög ambition för att möjliggöra finansiering till kreditvärdiga fastighetsägare och därigenom stödja deras omställning. Genom ändamålsenliga produkter, tjänster och rådgivning samt genom att säkerställa tillräck- ligt kapital och likviditet säkerställer banken sin förmåga att främja nödvändig energieffektivi- sering och utsläppsminskningar. Banken foku- serar framåt på att förbättra både analys och erbjudande för att löpande kunna bidra ännu mer till kundernas omställning. Fastighetssektorn står dock inför betydande utmaningar för att uppnå önskad omställning. Handelsbanken är i en god position att vara ledande i att stödja deras utveckling. Bankens tidigare hållbarhetsmål kommer inte längre stå som separata prioriteringar utan istället integreras i bankens kärnverksamhet. Fokus i arbetet ligger precis som tidigare på attstödja kunderna i deras omställningsresa genom tre centrala områden: utlåning, kapital- förvaltning och betalningstjänster. Det innebär att vårt hållbarhetserbjudande, såsom bland annat ansvarsfull kreditgivning och jämställd rådgivning, integreras fullt ut i bankens verk- samhet – i kundmötet, i vår produktutveckling, i olika lokala initiativ och i vår kunskapsför- medling. Genom rådgivning och information ökar vi våra kunders finansiella kunskap och skapar därmed förutsättningar för att de ska kunna fatta välgrundade ekonomiska beslut. Integrationen ökar därmed bankens förutsätt- ningar att ännu bättre möta våra kunders indi- viduella behov. Genom att vara nära markna- den och kunderna stärker Handelsbanken sitt hållbarhetsarbete, samtidigt som banken upp- rätthåller sina unika egenskaper – långsiktiga relationer, stark kostnadsmedvetenhet och lågt risktagande. Handelsbanken ser det som en naturlig förflyttning som ytterligare stärker rollen som långsiktig och stabil partner i en föränderlig värld. Förutom att banken har att beakta de regel- verk som omfattar finanssektorn vill Handels- banken också höja de egna ambitionerna på hållbarhetsområdet, inte minst vad gäller verk- samhetens egna direkta klimatpåverkan. Inledning 256 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Inledning Övrigt Ett hållbart arbetssätt En hörnsten i Handelsbankens affärsmodell är att genom ett kundnära, mycket decentralise- rat arbetssätt hantera kreditansökningar. Efter noggrann bedömning och analys, där lokal för- ankring och god marknadskännedom väger tungt, beslutar det lokala bankkontoret om kre- diten kan beviljas eller inte. Bankens finansie- ring sker med hjälp av upplåning och eget kapital. Utöver detta erbjuder banken sina kun- der att köpa och förvärva värdepapper och sparprodukter av olika slag. Slutligen sköter banken betalningsförmedling, framför allt i Sverige. Handelsbankens värdekedja beskrivs närmare på sidan 267. I bankverksamhet uppstår en rad olika risker. En bank som hanterar dessa risker brist- fälligt blir snabbt ett problem för sina kunder och ägare. Historiskt har detta ofta skett med så omfattande konsekvenser att samhälle, centralbanker och i förlängningen skattebeta- larna tvingats gå in med betydande belopp för att återställa ett fungerande banksystem. Handels banken har aldrig varit i behov av stöd från vare sig centralbanker eller skattebeta- lare. Vi vill vara en långsiktig, stabil och till- gänglig aktör – inte en del av problemet, utan alltid en del av lösningen. Handelsbankens robusta motståndskraft mot kriser har upp- nåtts över lång tid, genom låg risktolerans och stabila finanser, tillsammans med hög kunskap och kompetens inom kredithantering och stark företagskultur. Lång erfarenhet av utlåning Handelsbanken har över 150 års erfarenhet av att hantera förändringar i kreditriskens karak- tär, exempelvis vid teknologiskiften. Det sker på lokal nivå, men inom ramen för en bank- gemensam kreditpolicy. När en kredit beviljas utgår banken från att relevanta tillståndsgivande myndigheter har fattat beslut i enlighet med gällande regelverk och att de utfärdar tillstånd och licenser så att offentligt uppsatta målsättningar på hållbar- hetsområdet uppfylls. Förutom att bedöma kreditrisken säkerställer banken att nödvän- diga tillstånd finns på plats och beaktar hur länge de gäller. Bankens roll är inte att granska lagstiftning eller myndighetsbeslut eftersom det skulle innebära en konfliktrisk med demo- kratiskt stiftade lagar och regler. Banken inte- grerar idag klimatrisker i kreditbedömningen och den övergripande riskhanteringen, i enlig- het med krav från Finansinspektionen, läs mer i K2 noten på sidorna 119–121. Handels- banken bedriver också utlåning till offentliga aktörer såsom kommuner, län och regioner, stater och centralbanker och bidrar också därigenom till byggandet av starka och stabila samhällen. Handelsbanken redovisar också, i enlighet med Taxonomiförordningen (EU 2020/852), hur verksamheter och finansiering bidrar till de sex miljömålen i taxonomin, exempelvis begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar. Bankens taxonomirapportering återfinns på sidorna 293–295 samt 326–370. Ett omfattande sparerbjudande Handelsbanken erbjuder sina kunder möjlighet att investera i ett stort utbud av obligationer, aktier och fonder. Bankens egna produkter, i huvudsak fonder, har tagits fram baserat på vad banken ser som de mest efterfrågade investeringsmöjligheterna, vilket innebär att utbudet primärt styrs av kundernas behov och önskemål. Samma princip som vid utlåning – att förhålla sig till gällande lagar och regler – gäller också för inlåning och andra investerings- tjänster. Precis som alltid i Handels banken utformas utbudet av produkter och tjänster utifrån kundernas behov. Alla värde papper som erbjuds handlas på reglerade marknadsplatser, som Nasdaq. Banken har löpande kontakt med olika börser för att säkerställa att noteringsavta- len är utformade så att kunder kan känna sig trygga med att deras investeringar motsvarar en faktisk tillgång, och att relevant information om emittenter finns tillgänglig för att fatta väl- grundade investeringsbeslut. Snabba och säkra betalningar Idag sker betalningar huvudsakligen elektro- niskt, vilket är både snabbt och resurseffektivt. En av bankens viktigaste prioriteringar är att säkerställa att betalningssystemen är skyd- dade från att utnyttjas i kriminella syften. Detta inkluderar att arbeta proaktivt för att förhindra att betalningsflöden används för penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra illegala aktiviteter. Framåtblick Handelsbanken står väl rustad att stötta sina kunder i deras arbete med att anpassa sig och sin verksamhet till både nuvarande och kommande lagstiftning. I enlighet med kraven i ESRS har banken genomfört en dubbel väsentlighetsanalys (DVA) som finns att läsa på sidorna 273–277. Sammanfattningsvis så ser Handelsbanken som sitt samhällsansvar att säkerställa god kreditförsörjningskapacitet samt att erbjuda kunder relevanta investe- ringsmöjligheter och motverka kriminellas åtkomst till betaltjänster. Samtidigt är det naturligt för banken att stödja sina kunder i deras omställningsarbete genom nära dialog och rådgivning i frågor som rör EU:s mål om nettonollutsläpp. Det är en naturlig förlängning av bankens affärsmodell, där långsiktighet och kundnytta står i fokus. Företag 257Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.1 Vårt samhällsengagemang Vårt mångåriga samhällsengagemang, med stöd till oberoende kunskapsspridning, forsk- ning om ekonomi och stöd till lokala initiativ och aktiviteter inom föreningslivet, är en del av vårt annorlunda sätt att driva bank, baserat på långa personliga kundrelationer och en stark lokal förankring. Vi vill bidra till styrka och stabilitet i de samhällen där vi är verksamma. Det är där förutsättningarna är mest gynn- samma för oss. Kunskap kärnan i Handelsbankens samhälls engagemang Handelsbankens verksamhet vilar på en djup och bred kunskap om ekonomi. Banken ser att kunder med goda ekonomikunskaper oftare tar genomtänkta och bättre beslut och därmed utgör en lägre kreditrisk. Därför är det naturligt att Handelsbanken vill bidra till att stärka kunskapen inom ekonomi genom utbildning och forskning. Det är också viktigt för banken att dessa kunskaper, tillsammans med andra insikter ochanalyser om ekonomi och samhälle, når utbrett och opartiskt – utan påverkan från banken eller andra intressen. I såväl stiftelse- form som i sitt dagliga arbete stödjer Handels- banken forskning och spridning av kunskap. Mer än 1 200 forskare med minst doktorsnivå finansieras på olika sätt inom ramen för dessa initiativ. Ett oberoende mediahus har också byggts upp för att sprida nya kunskaper, insikter och analyser genom böcker, tidskrifter, TV och poddar. Samarbeten sker med relevanta kun- skapscenter för att skapa fler plattformar för generera och sprida kunskap. Vetenskaplig undervisning är ett område som banken satsar extra resurser på de kommande åren, och flera pågående projekt kommer att resultera i olika former av läromedel. Under 2024 uppgick forskningsanslagen från de av Handelsbanken stödda stiftelserna till 265 miljoner kronor, med fokus främst på forskning inom företags- och nationalekonomi. Handelsbanken ser en stor möjlighet att göra skillnad i samhället inom forskning och spridning av ny kunskap. Handelsbanken avser därför att koncentrera sitt samhällsenga- gemang till forskning, med ambitionen att sprida nya insikter som kan nå och gynna många. Det är så banken skapar störst värde för sina kunder och bidrar samtidigt till bety- dande samhällsnytta. Samtidigt är Handels- banken en starkt decentraliserad organisation, 1) Årsredovisningen, not K47. djupt förankrad på sina lokala marknader. Det är kontoren som bäst känner till lokala behov, bäst vet hur de stöttar utvecklingen på sina orter och väljer hur deras samhällsengage- mang bäst kanaliseras lokalt. Handelsbanken som skattebetalare Handelsbanken är en ansvarsfull skattebeta- lare som bidrar tillsamhällen i de länder där banken är verksam. Detta sker genom att inne- hålla, betala och redovisa skatt för egen del, förmedarbetare samt för kunders räkning, i enlighet med nationella och internationella lagar och regler. Dessa intäkter till det offent- liga har folkvalda beslutsfattare sedan att för- dela till gemensamma nyttigheter. En av Sveriges största skattebetalare Handelsbankens resultat före skatter och statliga avgifter uppgick 2024 till 38,2 mdkr. Detta skapade värde fördelades enligt följande: • 7,9 mdkr i totala skatter, vilket gör Handels- banken till en av de största betalarna av bolagsskatt i Sverige • 2,9 mdkr i resolutionsavgift och övriga statliga avgifter • 29,7 mdkr i föreslagen utdelning till aktie ägarna Transparent och ansvarsfull skattebetalare Handelsbanken följer OECD:s Transfer Pricing Guidelines, vilket innebär att koncernens resul- tat beskattas där värde skapas. Som ett led i detta upprättar banken en land-för-land-rap- port som bland annat innehåller information om resultat och betald skatt per land. Denna rapport lämnas in till skattemyndigheten i Sve- rige som därefter delar rapporten med skatte- myndigheterna i de övriga länder där banken bedriver verksamhet. Som finansiellt institut under Finansinspektionens tillsyn är Handels- banken ålagd att publicera geografisk informa- tion per land uppställt i enlighet med FFFS 2008:25. Denna publika redovisning ger i allt väsentligt motsvarande information som den land-för-land-rapport ovan som delas med skattemyndigheter. 1) I samtliga länder där Handelsbanken är eta- blerad bedriver banken reell verksamhet och har vinster från lokal affärsverksamhet för vilka banken beskattas lokalt enligt normala lokala skatteregler. Detta gäller även för bankens verksamhet i Luxemburg, som således inte omfattas av sådana lokala luxemburgska skatteregimer som ger rätt till lägre skatt. Ramverk för Handelsbankens hantering avskatter Handelsbankens ramverk för hantering av skatter består av Handelsbankens policy för hållbarhet, Handelsbankens policy för etik samt Handelsbankens VD-riktlinje för hante- ring av skatter. Dessa utgör en viktig utgångs- punkt för bankens arbete med skattefrågor och finns publicerad på bankens externa h emsida. Enligt ramverket tar Handelsbanken avstånd från skatteflykt och bankens hantering av skatt ska följa lokala och internationella lagar och regler på skatteområdet samt dess ändamål. En grundläggande princip är att de transaktio- ner banken genomför inom ramen för sin egen verksamhet samt de transaktioner som banken genomför eller medverkar i gentemot kunder alltid ska ha ett affärsmässigt syfte. Banken ska inte, vare sig inom ramen för den egna verksamheten eller gentemot kunder, genom- föra eller medverka i konstlade transaktioner där något av de huvudsakliga syftena är att erhålla skattefördelar i strid med skatteregler- nas ändamål. Vid tveksamhet ska banken avstå från att medverka. Innehållna skatter för kunder och anställda 2024, 11 492 mkr % Innehållen skatt för kunder 63 Innehållen skatt för anställda 37 Bolagsskatt och avgifter 2024, 14 829 mkr % Bolagsskatt 53 Socialavgifter 18 Resolutionsavgift, insättningsgaranti, riskskatt 20 Ej avdragsgill ingående moms 10 258 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Inledning Övrigt Hållbarhets redovisning Hållbarhets- redovisning 259Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Allmän information Allmän information Upplysningskrav ESRS 2 Allmänna upplysningar Grund för utarbetande 261 BP-1: Allmän grund för utarbetandet av hållbarhets- rapportering 261 BP-2: Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 261 Styrning 262 GOV-1: Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 262 GOV-2: Information som lämnas tilloch hållbarhets- frågor som behandlas av Handelsbankens förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 264 GOV-3: Integration av hållbarhetsrelaterade resultat iincitamentssystem 265 GOV-4: Förklaring om tillbörlig aktsamhet 265 GOV-5: Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 265 Strategi 266 SBM-1: Strategi, affärsmodell och värdekedja 266 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter 268 SBM-3: Väsentlig påverkan, riskeroch möjligheter och derasförhållande till strategi ochaffärsmodell 268 Hantering av påverkan, risker och möjligheter 273 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 273 ESRS 2 IRO-1 E1:Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig klimat relaterad påverkan, risker och möjligheter 274 ESRS 2 IRO-1 E4:Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem 277 IRO-2: Upplysningskrav i ESRS som omfattas av Handelsbankens hållbarhetsredovisning 277 Mått och mål 278 Datapunkter relaterade till annan EU-lagstiftning Datapunkter relaterade till annan EU-lagstiftning 280 260 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Allmän information Övrigt ESRS 2 Allmänna upplysningar I detta avsnitt redovisas grunden för hur håll- barhetsarbetet är strukturerat samt de styr- ningsprocesser och strategier som stödjer bankens roll på finansmarknaden. Bankens hållbarhetsarbete är integrerat i samtliga delar av verksamheten, inklusive utlåning, kapitalför- valtning och rådgivning och styrs av Handels- bankens övergripande principer och strategi kring långsiktighet, tilltro till människan, lokal förankring och låg risktolerans. ESRS 2 Allmänna upplysningar Grund för utarbetande BP-1:Allmän grund för utarbetandet av hållbarhets rapportering Handelsbankens hållbarhetsredovisning 2024 återfinns på sidorna 259–370 och har upprät- tats i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS) med undantag föratt den presenteras utanför förvaltnings- berättelsen och att det är bankens verkstäl- lande ledning som är ansvarig för upprättan- det. Delar av redovisningen utgör även bankens lagstadgade hållbarhetsrapport, vilket även inkluderar Taxonomirapporteringen, och definieras i tabellen på sidan 11. Hållbarhets- redovisningen syftar till att stärka bankens hållbarhetsarbete, förbättra rapporteringen och säker ställa ökad transparens gentemot externa intressenter. Hållbarhetsredovisningen har sammanställts på koncernnivå i enlighet med de finansiella rapporterna. De dotterbolag som ingår i kon- cernen och som hänvisar upp till koncernens hållbarhetsredovisning är Handelsbanken Finans AB, Stadshypotek AB, Handelsbanken Fonder AB, Ecster AB och Handelsbanken Liv Försäkring AB. Rapporten täcker både Handels- bankens egna verksamhet och uppströms- och nedströmsaktiviteter i värdekedjan. Mer infor- mation om värdekedjan finns i avsnittet SBM-1Strategi, affärsmodell och värdekedja på sidan 266. Ingen information om immateriella rättig- heter, know-how eller innovationsresultat har utelämnats. Detta gäller även information om eventuella framtida utvecklingar eller pågå- ende förhandlingar. BP-2:Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter En av förändringarna från tidigare år är att hållbarhetsredovisningen upprättats i enlighet med ESRS, med undantaget att hållbarhetsre- dovisningen presenteras utanför förvaltnings- berättelsen. Detta har inneburit nya processer för utarbetandet av hållbarhetsredovisningen och även kopplat till framtagandet utav ban- kens väsentliga hållbarhetsfrågor och mål- sättningar, se mer information på sidan 278. De koncernövergripande hållbarhetsmålen, baserade på FN:s Principles for Responsible Banking (PRB), har varit viktiga för bankens hållbarhetsarbete. Med nya regelverk ser ban- ken ett ökat behov av att anpassa målsättning- arna till sina kärnvärden och arbetssätt. Detta innebär ingen förändring i bankens grundläg- gande arbetssätt utan snarare en ytterligare integrering av hållbarhetsarbetet i bankens affärsstrategi. Tidigare koncerngemensamma hållbarhetsmål behandlas inte längre separat utan vävs samman med bankens övergripande företagsmål: att uppnå bättre lönsamhet än genomsnittet för jämförbara konkurrenter på hemmamarknaderna, vilket ska nås genom lägre kostnader och nöjdare kunder. Läs mer om de tidigare hållbarhetsmålen på sidan 278. De tidsperspektiv som har använts är i linje med ESRS definitioner, kort sikt är ett år, med- ellång sikt mellan ett till fem år, och lång sikt mer än fem år. I de fall där uppskattningar av värdekedja och/eller osäkerheter i mätetal eventuellt förekommer, framgår det vid den information som presenteras. Det gäller även eventuella förändringar i jämförande information. Följande information införlivas genom hänvisning till andra delar av förvalt- ningsberättelsen: • Bidra till samhället (ESRS 2 MDR-M) • Finansiell stabilitet (ESRS 2 MDR-M). Bankens rapportering enligt Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD), är för 2024 en del av hållbarhetsredovisningen, det innebär att viss information under avsnittet E1 klimatförändringar härrör från TCFD. En del av informationen under avsnittet E4 biologisk mångfald kommer från bankens Nature and Biodiversity Progress report som publicerades för första gången under 2024, delvis vägledd Allmän information Handelsbankens Hållbarhetsredovisning 2024 har utgått från European Sustainability Reporting Standards (ESRS) och syftar till att skapa insikt om bankens påverkan inom områdena miljö, sociala frågor och bolagsstyrning, och hur dessa aspekter kan påverka bankens utveckling. 261Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 av Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD). Handelsbanken har tidi- gare hållbarhetsrapporterat i enlighet med GRI och vissa mätetal enligt ESRS motsvarar tidi- gare använda GRI indikatorer. Taxonomirap- porteringen är en del av den lagstadgade håll- barhetsrapporten. Information som har koppling till andra EU-lagstiftningar presenteras i tabellen Förhållande till annan EU lagstiftning på sidorna 280–283. Styrning GOV-1:Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Styrelsen är Handelsbankens högsta förvalt- ningsorgan och ansvarar för att fastställa över- gripande mål och strategi för banken. Styrel- sen har under 2024 bestått av nio stämmo- valda ledamöter. Utöver dessa ingår två arbetstagarrepresentanter och två suppleanter som representerar arbetstagarna, i enlighet med svensk lag. Samtliga ledamöter är icke- verkställande. Flera ledamöter har arbetat i bankens styrelse under lång tid och är väl för- trogna med bankens verksamhet. Strukturen för bolagsstyrning i Handelsbanken inklusive styrelsens roller och tidigare erfarenheter beskrivs ytterligare i Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 40–57. Under räkenskapsåret 2024 uppgick andelen kvinnor i bankens styrelse till 44 procent av de stämmovalda ledamöterna medan andelen stämmovalda ledamöter med annat geografiskt ursprung än Sverige uppgick till elva procent. Andelen av de stämmovalda ledamöterna som var oberoende i förhållande till banken, bankledningen och större aktie- ägare uppgick till 78 procent. Styrelsens leda- möter har en bred och omfattande erfarenhet från näringslivet. Flera av ledamöterna är eller har varit verkställande direktörer eller CFO i större företag och flertalet har uppdrag som ledamöter i styrelser för större företag. Styrel- sen har tillgång till relevant hållbarhetsexpertis genom de specialister som är anställda i orga- nisationen, inklusive en dedikerad enhet för hållbarhet och klimat. Därmed har styrelsen förståelse för affärsverksamhetens strategiska och operativa utmaningar och kan fatta infor- merade beslut i hållbarhetsfrågor. Kompeten- sen och expertisen som finns tillgänglig för att hantera hållbarhetsfrågor är direkt relaterad till bankens verksamhet och väsentliga risker och möjligheter inom hållbarhetsområdet. Bankens Chief Sustainability and Climate Officer (CSO) ingår i den verkställande ledningen och rap- porterar kvartalsvis till styrelsen och VD om hållbarhetsarbetets framsteg och utveckling, inklusive frågor som är av särskild angelägen- het för banken. Urval av styrdokument Styrdokument Fastställd av Publik Klimat- förändringar Biologisk mångfald Den egna arbetskraften Arbets- tagare i värdekedjan Konsumen- ter och slut- användare Bidra till samhället Ansvarsfullt företagande Motverka finansiell kriminalitet Finansiell stabilitet Kreditpolicy för Handelsbanken koncernen Styrelsen Nej • • • Policy för ersättning i Handelsbanken- koncernen Styrelsen Nej • Policy för etik i Handelsbankenkoncernen Styrelsen Ja • • • • Policy för Handelsbankenkoncernen omåtgärder mot finansiell kriminalitet Styrelsen Ja • Policy för hantering av intressekonflikter iHandelsbankenkoncernen Styrelsen Ja • Policy för hållbarhet i Handelsbanken- koncernen Styrelsen Ja • • • • • • Policy för klagomålshantering i Handelsbankenkoncernen Styrelsen Nej • Policy för operativa risker i Handelsbankenkoncernen Styrelsen Nej • • Policy mot korruption Styrelsen Ja • • Handelsbankens riktlinje – Miljö och klimatförändring VD Ja • • Mänskliga rättigheter och arbets- förhållanden – Handelsbankens riktlinjer VD Ja • • • Riktlinjer för arbetsmiljö i Handelsbankenkoncernen VD Ja • Riktlinjer för Handelsbankens erbjudande inom skogs- och lantbruk VD Ja • Riktlinjer för leverantörsavtal i Handelsbankenkoncernen VD Nej • Riktlinjer för säkerhet och dataskydd iHandelsbankenkoncernen VD Nej • Riktlinjer för åtgärder mot finansiell kriminalitet i Handelsbankenkoncernen VD Nej • Policy om styrning och styrdokument Styrelsen Nej • • Finanspolicy för Handelsbankenkoncernen Styrelsen Nej • Kapitalpolicy för Handelsbankenkoncernen Styrelsen Nej • 262 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Allmän information Övrigt Styrelsen utfärdar övergripande policyer som styr hela koncernens verksamhet, och fungerar som ramverk för både ledningens och anställ- das arbetsprocesser. Dessa policyer revideras årligen, men kan vid behov uppdateras oftare för att säkerställa att banken snabbt kan rea- gera på förändrade omvärldsförhållanden eller nya risker. Till exempel beskriver Handelsbankens kreditpolicy bankens risktolerans och ban- kens riskstrategi avseende kreditrisker. Genom denna policy säkerställs att bankens låga risk- tolerans för kreditförluster upprätthålls över tid. Policyn tydliggör bland annat att hållbarhets- risker och relaterade miljö- och klimatmässiga, sociala och styrningsrelaterade faktorer ska vara en integrerad del av bedömningen av kre- ditrisken. I kreditpolicyn framgår att Handels- bankens kreditgivning ska vara ansvarsfull och motsvara högt ställda krav på god etik och att banken sätter kunden i centrum – inte bankens produkter och tjänster. Bankens uppgift är att tillfredsställa kundens behov och inte att sälja enskilda tjänster. Riskhanteringen stärks ytterligare genom policyn för riskkontroll, där de grundläg- gande principerna för oberoende övervakning och kontroll av koncernens riskhantering fast- ställs. Denna policy betonar att alla väsentliga risker som banken exponeras för, eller kan för- väntas exponeras för, måste identifieras och hanteras på ett systematiskt och transparent sätt. Detta återspeglas i hur affärsenheterna är ansvariga för att övervaka sina respektive risker och hur detta följs upp genom bankens interna kontrollfunktioner. Policy för etik fastslår att alla anställda i Handelsbanken ska agera på ett sätt som upp- rätthåller förtroendet för banken. All verksam- het inom koncernen ska präglas av en hög etisk standard. Diskriminering, kränkande sär- behandling, sexuella trakasserier eller andra former av trakasserier på grund av kön, köns- överskridande identitet eller uttryck, etnisk till- hörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller på annan grund får inte förekomma inom banken, vare sig internt mot och mellan anställda eller gentemot kunder, leverantörer och andra externa parter. Policyn beskriver även hur anställda och andra intressenter ska agera vid misstanke om oegentligheter eller andra missförhållanden. Handelsbanken har ett etablerat visselblåsarsystem, där anmäl- ningar kan göras anonymt. Identitet och per- sonuppgifter ska alltid skyddas, och ingen form av missgynnande behandling av den som rapporterat missförhållanden får förekomma. Handelsbankens policy mot korruption betonar vikten av att förebygga och aldrig acceptera korruption i någon form. Policyn omfattar alla typer av korrupt beteende, inklu- sive mutor, trolöshet mot huvudman och otill- börlig användning av sin ställning för att uppnå fördelar för sig själv eller andra. Alla anställda inom koncernen, liksom andra som represen- terar banken, förväntas i all sin verksamhet agera på ett sätt som upprätthåller förtroendet Styrelsen Verkställande direktör Handelsbanken SustainabilityHållbarhetsrådet Green Finance Committee Sustainability Home MarketsSustainability taskforce Väljer/utser/initierar Informerar/rapporterar Hållbarhetsstyrning i Handelsbanken Första kvartalet Andra kvartalet Tredje kvartalet Fjärde kvartalet Omvärldsanalys av regelverks- och omvärldshändelser. Hållbarhet från tillsynsmyndig- heters perspektiv. Genomgång nya regler mot grönmålning. Hållbarhet i en ny organisations - struktur. Status implementering av CSRD. Integrering av hållbarhetsrisker i portföljförvaltning och investerings- och försäkrings rådgivning. Hållbarhetsrådets arbete 2024 263Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 för Handelsbanken och ska undvika att delta i handlingar som kan innebära otillbörlig påver- kan eller korruption. Banken följer rekommendationerna i Näringslivskoden, som utgivits av Institutet mot mutor, och regelverken om mutor och otill- börlig påverkan gäller i alla sammanhang, inklusive gåvor, representation och evenemang. Gemensamma godkännandeprocessen för nya och förändrade produkter styrs av ban- kens Policy för produkter och tjänster och sker i enlighet med en fastställd checklista, där produktens egenskaper, risker och övrig relevant information specificeras. Denna pro- cess är utformad för att säkerställa att ban- kens hållbarhetsfrågor beaktas i produkt- utvecklingen. Policyn för hållbarhet fastställer inrikt- ningen på bankens hållbarhetsarbete och för- tydligar bankens syn på hållbarhet. Policyn omfattar all verksamhet i förhållande till såväl medarbetare, kunder som leverantörer och andra samarbetspartners. Den fastslår att håll- barhetsfrågor ska integreras i hela bankens verksamhet och att banken ska sträva efter att minimera negativ påverkan på miljö och sam- hället. Denna policy återspeglar bankens strä- van att bedriva en verksamhet som stöder en övergång till en växthusneutral ekonomi. Poli- cyn beskriver även att Handelsbanken ska värna mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter och inte medverka till överträdelser av dessa. Jämställdhet, mångfald och inklude- rande kultur ska vara en del av Handels bankens grundläggande värderingar. Handelsbanken ska inte acceptera korruption, penningtvätt eller finansiering av terrorism och intresse- konflikter ska hanteras. Syftet med Policy om styrning och styr- dokument är att tydliggöra den övergripande organisationen och beskriva de mål, styrdo- kument och ansvarsfördelningar som ligger till grund för styrningen i koncernen. Policyn lyf- ter fram Handelsbankens mål, idé och före- tagskultur, där tilltro till människan, stark lokal förankring och ett decentraliserat arbetssätt är centrala delar. Banken strävar efter att skapa värde genom personliga möten och långsiktiga kundrelationer. Detta kompletteras av ett arbetssätt och ersättningssystem som stödjer en ansvarsfull och riskmedveten verksamhet. Genom att bedriva bankverksamheten ansvarsfullt, hållbart och med stabila finanser bygger Handelsbanken förtroende bland kun- der, aktieägare och övriga intressenter. Nöjda kunder är en förutsättning för uthållig lönsam- het och förmågan att utveckla bankens affär och kunderbjudande, oavsett förändringar i omvärldsläget. Policyn fungerar därmed som ett ramverk för en välfungerande styrning och en grund för att skapa värde, och bidra till det samhälle där banken verkar. Bankens VD utfärdar också riktlinjer och anvis- ningar för att komplettera styrelsens policyer. Dessa styrdokument omfattar många områ- den, från åtgärder mot finansiell kriminalitet till riktlinjer inom mänskliga rättigheter, miljö- och klimatförändringar. Sammanfattningsvis visar dessa policyer och riktlinjer hur styrelsens och ledningens ansvar för att hantera påverkan, risker och möjligheter är integrerat i Handelsbankens styrningsstruktur. Genom ett omfattande ram- verk av policyer, riktlinjer och instruktioner säkerställs att alla delar av organisationen har tydliga och effektiva processer för att över- vaka, hantera och rapportera risker och möjlig- heter. En sammanfattning av bankens styrdo- kument finns att läsa på handelsbanken.com. Vissa policyer och riktlinjer finns även tillgäng- liga i sin helhet där. Handelsbankens hållbarhetsarbete sker decentraliserat där affärs- och verksamhets- beslut fattas. Handelsbankens Chief Sustaina- bility and Climate Officer (CSO) leder hållbar- hetsarbetet och rapporterar direkt till VD. CSO ansvarar för att säkerställa att hållbarhetsarbe- tet bedrivs enligt interna och externa regler och att identifierade hållbarhetsrisker hanteras. Funktionen rapporterar även hållbarhetsfrågor till styrelsens revisionsutskott och samordnar bankens hållbarhetsarbete via Hållbarhetsrådet. CSO är ordförande i bankens Hållbarhets- råd, vilket etablerades 2010. Rådets uppgift är att analysera och, vid behov, samordna kon- cernens hållbarhetsarbete. Inom ramen för Hållbarhetsrådets arbete identifieras och adresseras potentiella problemställningar samt affärsmöjligheter proaktivt. Rådet består av beslutsfattare från både affärsverksamheten och centrala avdelningar, varav flera även ingår i bankens verkställande ledning. Hållbarhets- rådet sammanträder minst tre gånger per år och oftare vid behov. Under 2024, i samband med implemente- ringen av CSRD, har en styrgrupp etablerats som komplement till Hållbarhetsrådet. Styr- gruppen består av bankens CSO, CFO samt bankens tidigare Chief Strategy Officer, numera Head of Financial Crime Prevention. Styrgruppen har det övergripande ansvaret för att fatta gränsdragnings-, prioriterings- och inriktningsbeslut i implementeringen av CSRD. CSO har vid ett flertal tillfällen rapporterat till styrelsens revisionsutskott, både gällande identifierade väsentliga hållbarhetsfrågor och de hållbarhetsmål som tagits fram i linje med rapporteringskraven. Hanteringen av hållbarhetsfrågor och risker är integrerad i bankens riskhantering, som föl- jer en struktur med tre försvarslinjer. Detta beskrivs ytterligare i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 48–49 och omfattar affärsverksam- hetens ansvar (första linjen), riskkontroll (andra linjen), samt oberoende granskning (tredje lin- jen). För mer information om hanteringen av hållbarhetsrisker se not K2 på sidorna 119– 121, samt i bankens rapport Risk and Capital Information according to Pillar 3. CSO rapporterar löpande till styrelsen eller relevanta utskott om framstegen i bankens hållbarhetsarbete, hur väl de hållbarhetsmål som har upprättats i linje med ESRS uppnås och de strategiska frågor som aktualiseras av dessa. Revisionsutskottet har en central roll i att övervaka implementeringen av CSRD och anpassning och utveckling av hållbarhetsmål för styrelsens räkning. Dessa mål och framsteg övervakas regelbundet för att säkerställa att de är i linje med bankens övergripande affärsmål och riskhantering. GOV-2:Information som lämnas tilloch hållbarhetsfrågor som behandlas av Handelsbankens förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan Rapportering gällande bankens övergripande hållbarhetsarbete, inklusive viktiga frågor rela- terade till regelverk, policyer och åtgärder sker kvartalsvis till styrelsen, eller det utskott som styrelsen anvisar, och till VD av CSO. Eventu- ella väsentliga avvikelser rapporteras också, vilket bland annat avser framsteg i hållbarhets- arbetet. Under 2024 har inga väsentliga avvi- kelser rapporterats. Handelsbankens styrelse tar hänsyn till påverkan, risker och möjligheter inom ett antal centrala hållbarhetsområden primärt genom de styrdokument som utfärdas av styrelsen, bland annat gällande övergripande strategi, transaktioner och riskhantering. I dessa styr- dokument framgår de grundläggande princi- perna för verksamheten, och de sätter ramarna för bankens hållbarhetsarbete inklusive hur banken ska hantera hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter. Dessa styrdokument kompletteras med mer detaljerade interna reg- ler som ger instruktioner och vägledning kring hur hållbarhetsarbetet ska bedrivas i praktiken. Följande punkter har behandlats av Handels- bankens styrelse eller relevanta utskott under 2024: • Styrning: Bankens policyer, riktlinjer och organisation har utvärderats, och styrelsen har informerats om bankens klimatomställ- ningsplan. • CSRD och dubbel väsentlighetsanalys: Handelsbanken har genomfört en dubbel väsentlighetsanalys för att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är av största vikt för banken. • Hållbarhetsmål enligt CSRD: Definition av mål och intern beredning, inklusive tidplan, i samband med nya krav enligt CSRD. 264 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Allmän information Övrigt • Hållbarhetsmål enligt PRB: Rapportering och uppfyllnad av de hållbarhetsmål bankens VD antog 2021 med anledning av Handelsbankens anslutning till Principles for Responsible Banking (PRB). • Jämställd ekonomi: Uppdaterade mål kring jämställd rådgivning, särskilt i fråga om finansiell hälsa och upplevd kunskap. • Externa initiativ och åtaganden: Betydande externa initiativ och åtaganden som påverkar bankens hållbarhetsarbete. • Åtaganden avseende fossila bränslen: Bankens åtaganden kopplat till att minska exponeringen mot fossila bränslen. • Grönmålning: Risker relaterade till att ban- ken beskriver sina verksamheter och pro- dukter som mer hållbara än de faktiskt är. GOV-3:Integration av hållbarhetsrelaterade resultat iincitamentssystem Handelsbankens ersättningssystem är utfor- mat med syftet att främja en sund och hållbar verksamhet och är kopplat till bankens affärs- mål och kultur. Det omfattar fast ersättning, pension, samt vissa löneförmåner. Rörlig ersättning tillämpas generellt med stor försik- tighet i Handelsbanken och tillämpas inte för ledamöter i bankens förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan. Därför finns det ingen bety- dande andel av den rörliga ersättningen som ärdirekt kopplad till hållbarhetsmål. Resultat- andelssystemet Oktogonen omfattar bankens verkställande ledning på samma villkor som alla övriga anställda och syftar till att belöna långsiktig, stabil och hållbar verksamhet. I bankens ersättningspolicy betonas vikten av hållbarhet genom att anpassa ersättningen till bankens affärsstrategi och policyn är utfor- mad för att säkerställa att hållbarhetsaspekter är en integrerad del av företagets affärsmodell. Det finns inte specifika hållbarhetsmål som är kopplade till rörlig ersättning, utan fokus är att främja långsiktiga intressen och en hållbar affärsmodell genom att tillämpa fasta ersätt- ningar som huvudregel. Eftersom ersättningen utgörs av fasta ersättningar, och rörlig ersätt- ning tillämpas mycket försiktigt, bedöms hållbarhetsrelaterade resultat huvudsakligen genom bankens allmänna principer för sund och hållbar verksamhet snarare än specifika prestationsmått eller referensvärden. Beslutsprocessen för ersättningssystemet sker genom bankens ersättningsutskott, som är ansvarigt för att bereda förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen beslutar om eventuella ändringar i riktlinjerna och ska minst vart fjärde år upprätta nya riktlinjer om det finns behov av väsentliga förändringar. Utskottet utvärderar även hur riktlinjerna följs och ser över ersättningsstruk- turer och nivåer. Vid behov kan styrelsen besluta om att avvika från riktlinjerna för att säkerställa Handelsbankens långsiktiga intressen. Läs mer om Handelsbankens syn på rörlig ersättning och bankens ersättningspolicy i Bolagsstyrningsrapporten på sidan 49 och i Handelsbankens Ersättningsrapport på handelsbanken.com. GOV-4:Förklaring om tillbörlig aktsamhet I tabellen Tillbörlig aktsamhet presenteras en kartläggning över hur de ingående delarna i tillbörlig aktsamhet för miljön och människor hanteras i Handelsbanken samt var i hållbar- hetsrapporten dessa upplysningar återfinns. Tillbörlig aktsamhet Grundläggande delar i tillbörlig aktsamhet Upp lysnings- krav Sida a) Tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell ESRS 2 GOV-2 264 ESRS 2 GOV-3 265 ESRS 2 SBM-3 268 b) Samarbete med påverkade intressenter ESRS 2 SBM-2 268 ESRS 2 IRO-1 273 ESRS 2 MDR-P 301, 309, 313 c) Identifiera och bedöma negativa konsekvenser för miljön och människor ESRS 2 IRO-1 273 ESRS 2 SBM-3 268 d) Åtgärder för att behandla negativa konsekvenser för miljö och människor Miljö: 287, 297 Social: 302, 314, 316 Bolagsstyrning: 320, 322, 324 e) Uppföljning av åtgärdernas ändamålsenlighet Miljö: 289, 297 Social: 304, 311, 315, 316 Bolagsstyrning: 321, 323, 325 GOV-5:Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Handelsbanken Sustainability har det övergri- pande ansvaret för hållbarhetsrapporteringen inkluderat ansvar för att det finns ändamåls- enliga processer för de identifierade riskerna. För att minimera riskerna och öka kvaliteten samt spårbarheten i bankens hållbarhetsrap- portering har Handelsbanken förbättrat sina processer i samband med övergången till rap- portering enligt ESRS. Ansvarsfördelningen har förtydligats för de interna intressenterna som bidrar med information, och striktare krav på spårbarhet har införts för datakällor och dokumenterade underlag, inklusive utökade krav på interna kontroller av inrapporterad information där så bedömts som lämpligt. För exempelvis information hänförlig till taxonomi- rapporteringen har det införts krav på dualitet för avstämning av information, vilken i sin tur är hämtad från system med sedan tidigare etablerade kontrollfunktioner. Handelsbankens interna kontrollprocess för hållbarhetsrappor- tering bygger på en tydligt definierad ansvars- fördelning och styrdokument, där beslutsvägar, befogenheter och ansvar inom hållbarhets- området är noggrant fastställda och kommu- nicerade. Handelsbanken Sustainability och Handelsbanken Finance ansvarar för att identifiera och utvärdera operativa kontroll- aktiviteter kopplade till hållbarhets- och taxo- nomirapporteringen, där kontroller inom affärs- processer och system bedöms som väsentliga för att minska risken för betydande fel i håll- barhetsrapporteringen. Största risken för betydande fel är att operativa fel begås vid framtagandet av information till rapporte- ringen. 265Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Strategi SBM-1:Strategi, affärsmodell och värdekedja Handelsbankens verksamhet bygger på en grundläggande respekt för och tilltro till den enskilda individen. Kundrelationen utgör kär- nan i verksamheten, där banken följer kun- derna genom olika livsskeden och utformar sina affärsmodeller utifrån deras behov. Ban- kens strategi innebär att hållbarhet integreras i ett decentraliserat arbetssätt med ett fokus på riskbegränsning och ett långsiktigt perspektiv på kundrelationer. Detta omfattar att tillhanda- hålla produkter och tjänster inom utlåning, investeringar och rådgivning som är anpas- sade till kundernas hållbarhetskrav. Bankens mål är att uppnå bättre lönsamhet än genomsnittet för banker på våra hemma- marknader. För att nå detta mål används två medel: lägre kostnader och nöjdare kunder än våra konkurrenter. Genom att integrera håll- barhetsarbetet ytterligare i dessa grundpelare kan banken bidra till en långsiktigt stabil och ansvarsfull utveckling som gagnar kunder och samhället. Att hållbarhetsarbetet leder till nöjda kunder styrks i kundundersökningar utförda av EPSI/SKI, där hållbarhet och samhällsansvar lyfts fram som en viktig faktor. Samtidigt bidrar en god hantering av hållbarhetsrisker till lägre kostnader genom att motverka exempelvis kreditförluster. Ett hållbart samhälle förutsätter ett finansiellt system som är skyddat från missbruk. Därför ingår bekämpning av penningtvätt och finan- siering av terrorism som centrala delar av Agenda 2030 och de Globala målen. Handels- banken betraktar det förebyggande arbetet mot finansiell kriminalitet som en grundläg- gande förutsättning för att säkerställa en trygg och stabil bankverksamhet. Handelsbankens hemmamarknader är Sverige, Storbritannien, Norge och Nederlän- derna. Banken har också verksamhet i Luxem- burg och USA. Vid utgången av 2024 hade Handelsbanken 424 kontor och mötesplatser. Uppgifter om Handelsbankens anställda, inklusive antalet anställda per hemmamarknad presenteras i avsnitt S1-6 Uppgifter om Handels- bankens anställda, se sidan 305. Under 2021 togs beslut om att inleda en process för att avyttra verksamheten i Finland. Under 2023 träffades avtal om avyttring av den finska privatkundsaffären, SME-verksam- heten och livförsäkringsrörelsen. Dessa trans- aktioner slutfördes under 2024. Handels- bankens återstående verksamhet i Finland hanteras i en separat för säljningsprocess. Handelsbankens kunder är både privatper- soner och företag, med särskilt fokus på fast- ighetsbolag samt ägarledda bolag. Handels- banken erbjuder främst utlåning, kapitalförvalt- ning och betalningslösningar av olika slag och utvecklar kontinuerligt sina hållbara produkter och tjänster för att ha ett konkurrenskraftigt erbjudande och därmed förbättra lönsamheten med bibehållen låg risk. Inom finansiering erbjuder Handelsbanken bland annat: • Gröna lån till företag: Riktade främst till fastighetsbolag och företag som finansierar projekt med tydliga miljöfördelar, exempelvis energieffektiva byggnader, förnybar energi eller miljöförbättrande åtgärder. • Hållbarhetslänkade lån: Dessa lån är anpas- sade för företag där lånevillkoren är kopp- lade till att kunden uppnår specifika hållbar- hetsmål. Dessa lån är särskilt relevanta för större företag som aktivt arbetar med att integrera hållbarhet i sin affärsmodell. • Klimat- och energilån: Anpassade för inves- teringar som syftar till att minska energiför- brukning eller implementera lösningar som minskar klimatpåverkan. Dessa lån riktar sig både till företag och privatpersoner. • Gröna bolån: För privatpersoner som äger en bostad som uppfyller höga miljökrav. Handelsbanken har ett stort utbud av fonder för kunder att välja bland. För kunder som vill investera i fonder med hållbarhetsfokus erbju- der Handelsbanken bland annat: • Artikel 9-fonder: Fonder som har hållbara investeringar eller minskning av koldioxid- utsläpp som mål, och som riktar sig till privat- och företagskunder som efterfrågar en tydlig hållbarhetsprofil i sina investeringar. • Artikel 8-fonder: Fonder som främjar miljö- relaterade eller sociala egenskaper och vän- der sig till både privat- och företagskunder. Handelsbanken har den största påverkan på hållbar utveckling, både i en positiv och nega- tiv riktning, via sin affärsverksamhet: genom att finansiera kunders projekt och verksamhet samt genom att förvalta deras kapital. Handelsbanken ser att i frågor som miljö, klimat, biologisk mångfald, mänskliga rättighe- ter och inkludering har banken störst möjlighet till positiv påverkan genom att stötta kunderna i deras omställningsresa. Genom att bistå kun- derna, såväl stora som mindre företag och privatkunder att bli mer hållbara, blir Handels- banken hållbar. Den decentraliserade arbets- modellen och den lokala förankringen ger Handels banken möjlighet att anpassa sig till hållbarhetsrelaterade krav och förändringar på marknaden. Banken står inför en fortsatt omställning till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Detta omfattar att hantera risker kopplade till både klimatförändringar och den globala omställningen mot hållbar energianvänd- ning. Banken måste säkerställa att finansie- ringen av fastighetssektorn, som står för en stor del av dess utlåning, sker i linje med kommande krav på energieffektivisering och klimat anpassning. Handelsbanken vill möta kundernas ökade förväntningar på finansbranschens hållbar- hetsarbete. Handelsbanken ser en fortsatt stark efterfrågan på gröna och hållbarhets- länkade finansieringsprodukter, samt hållbara investeringsalternativ. För att genomföra detta har Handelsbanken intensifierat sitt arbete med att erbjuda gröna lösningar och investeringsmöjligheter genom att utveckla och utöka sitt gröna erbjudande. Utlåning till allmänheten, sektor- och branschfördelade 31 december 2024 mdkr Andel av total utlåning, % Privatpersoner 1 172 49,4 Bostadsrättsföreningar 283 11,9 Fastighetsförvaltning 730 30,8 Tillverkningsindustri 32 1,3 Handel 25 1,1 Hotell- och restaurangverksamhet 8 0,3 Person- och godstransport tillsjöss 0 0,0 Övrig transport och kommunikation 6 0,3 Byggnadsverksamhet 16 0,7 Elektricitet, gas och vatten 10 0,4 Jordbruk, jakt och skogsbruk 22 0,9 Övrig serviceverksamhet 15 0,6 Holding-, investment-, försäkrings- bolag, fonder m m 28 1,2 Stat och kommun 2 0,1 Övrig företagsutlåning 25 1,1 Summa 2 372 100 Utlåning till allmänheten 2024 – Geografisk fördelning % Sverige 68,1 Storbritannien 10,4 Norge 13,5 Finland 3,2 Nederländerna 4,4 Övriga länder 0,3 Summa 100 Utlåning till allmänheten 2024 – Sektor % Privatpersoner 49,4 Företag 38,6 Bostadsrättsföreningar 11,9 Stater och kommuner 0,1 Summa 100 266 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Allmän information Övrigt Att kartlägga och förstå företagets värdekedja är avgö- rande iett hållbarhetssammanhang, särskilt inom ramen för det dubbla väsentlighetsperspektivet enligt CSRD. Här identifieras påverkan, risker och möjligheter både uppströms, nedströms och i egen verksamhet, samt de effekter detta har på företagets intressenter. Handelsbankens värdekedja kan delas in i tre huvudsakliga värdekedjor; utlåning, kapitalförvaltning och betalningar vilka tillsammans utgör bankens sam- lade affärsverksamhet. Utlåning uppströms avser de finansierings källor som möjliggör bankens kreditgiv- ning, där insatsvaran främst består av emitterade obli- gationer och inlåning från allmänheten. Nedströms utgörs utlåningen av de produkter som erbjuds kun- derna, såsom bolån, privatlån, fastighets utlåning och övrig företagsutlåning. Utlåningen består vidare av utlåning till kunder inom den offentliga sektorn, såsom kommuner, län och regioner samt stater och central- banker. Kapitalförvaltning omfattar uppströms aktivite- ter där kundernas sparande och insättningar i spar- produkter, såsom fonder utgör grunden. Dessa medel investeras sedan nedströms genom till exempel fon- dernas köp av aktier, obligationer och andra tillgångar i företag över hela världen. När det gäller betalningar inkluderar den uppströms insättningar på betalnings- konton samt den teknisk infrastruktur och de tjänste- leverantörer som möjliggör transaktionsflöden och bankens anslutning till betaltjänstleverantörer och kortnätverk. Nedströms handlar betalningarna om genomförandet av transaktioner för kunders köp och fakturor där banken agerar förmedlare. Bankens egna verksamhet utgörs av interna processer, rutiner och IT-system som stödjer affärsflöden och relaterade akti- viteter. Dessa hanteras av bankens medarbetare med fokus på stabilitet, effektivitet, låg risk och långsiktiga kundrelationer. De affärsaktiviteter som utförs inom denna värdekedja skapar värde som fördelas mellan bankens aktieägare och samhället genom skatter och statliga avgifter, samtidigt som en del av värdet kom- mer medarbetare till godo i form av ersättning, och en annan del åter investeras i verksamheten för att stödja dess långsiktiga utveckling. Utlåning Utlåning uppströms omfattar de finansieringskällor som möjliggör bankens kreditgivning. Detta inkluderar emitte- rade obligationer och inlåning från allmänheten. Utlåning nedströms omfattar de konsekvenser och effekter som uppstår från bankens utlåning hos kunderna och i samhället, som stater, kommuner och centralbanker. Produkter som bolån, fastighetsutlåning och övrig utlåning till företag och offentlig sektor är exempel på utlåning nedströms i värdekedjan. Kapitalförvaltning Kapitalförvaltningen uppströms inkluderar kundernas sparande och insättningar i olika sparprodukter, såsom fonder. Kapitalet investeras vidare nedströms genom till exempel fondernas köp av aktier, obligationer och andra tillgångar i olika bolag. Här blir bankens roll att erbjuda kunder rådgivning och investeringar där kunden genom sitt val av produkt har möjlighet att beakta hållbarhetsaspekter samt påverkan på samhället. Betalningar Betalningar uppströms består av insättningar av kunders medel på betalningskonton, samt tekniska infrastruktur och tjänsteleverantörer som möjliggör transaktionsflödena och bankens anslutning till betal- tjänstleverantörer och kortnätverk. Nedströms består det av genomförande av betalningar för kunders köp och fakturor, där banken förmedlar transaktioner med fokus på säkerhet och effektivitet. Handelsbankens värdekedja Lönsamma affärer med långsiktiga kundrelationer och lågt risktagande Kontor Medarbetare IT Tillstånd och tillsyn Kapital Inlåning/sparande Finansiering Inköp Medarbetare Påverkar medarbetare genom löner, trygghet och utveckling. Samhället Bidrar till samhället med finansiell stabilitet, lokal närvaro, kunskap, via skatter, utlåning till stater, kommuner och centralbanker, samt indirekt via produkter och tjänster. Planeten Klimatet och miljön Påverkan på klimat och miljö direkt via egna utsläpp, indirekt via affärsförbindelser. Utlåning Kapitalförvaltning Betalningar Arbets- kraft Skatt Vinst Löner Statliga avgifter Privatkunder Företagskunder Offentlig sektor Bolag Allmänheten Detta omfattar produkter såsom gröna lån, som finansierar projekt med miljöfördelar, och hållbarhetslänkade lån, där villkoren kopplas till låntagarens uppfyllnad av specifika hållbar- hetsmål. Inom kapitalförvaltningen erbjuder Handelsbanken ett brett utbud av fonder, inklusive fonder som redovisas som artikel 9, fonder som har hållbara investeringar eller minskning av koldioxidutsläpp som mål eller artikel 8, fonder som främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper. Handelsbanken har också utvecklat digitala verktyg, exempelvis Energikollen, som hjälper kunder att energieffektivisera sina fastigheter och Hållbarhetskollen som ger bankens före- tagskunder möjlighet att automatiskt räkna ut sina koldioxidutsläpp utifrån sin bokföring. Bankens exponering mot fossila bränslen är sedan länge minskade och utgör idag en ytterst begränsad andel av bankens totala utlåning. Banken arbetar kontinuerligt med att fortsätta minska exponeringen och har minskat sin utlåning till fossilsektorn med 87 procent sedan 2021. För mer information om bankens utlåning, se tabell Utlåning (brutto) till TCFD sektorer under avsnitt ESRS 2 IRO-1 E1 på sidan 276. Genom att kombinera en långsiktig affärs- strategi med ansvarsfulla lösningar bidrar Handels banken till att påskynda den hållbara omställningen inom de sektorer och markna- der som är mest kritiska för att nå bankens kli- mat- och hållbarhetsambition. 267Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Intressentdialoger Intressenter Hur intressenter engageras och dialoger sker Syfte med dialoger Medarbetare • Årlig verksamhetsplan som kopplas till medarbetarens mål genom planerings- och utvecklingssamtal (PLUS). Koncernövergripande arbetsmiljöundersökning. • Medarbetarerepresentanter i styrelsen. • Arbetsmiljö- och säkerhetsforum bestående av arbetsgivar- ochpersonalrepresentanter. • Att varje anställd ska ha en individuell handlingsplan som följs uppunder året och som ligger till grund för löneförhandlingar. • Säkerställa att medarbetarnas perspektiv och intressen beaktas vid strategiska beslut på högsta nivå. • Främja en säker och hälsosam arbetsmiljö genom kontinuerlig dialog och uppföljning mellan arbetsgivare och medarbetare. Kunder • Dagliga möten, både rådgivning och kundsupport. Möten sker fysiskt på kontoren, via telefon, digitalt och på sociala medier. • Löpande kundundersökningar. • Ha nöjdare kunder än jämförbara konkurrenter. • Upprätthålla en nära relation med kunderna och anpassa tjänsterna efter deras behov. • Säkerställa att kundernas behov och frågor hanteras snabbt ocheffektivt i samtliga kanaler. • Samla in feedback för att bättre förstå kundernas förväntningar ochförbättra bankens produkter och tjänster. Ägare och investerare • Årsstämma. • Kvartals- och årsrapporter presenteras med efterföljande investerarsamtal. • Enskilda investerarmöten. • Presentera finansiella resultat och låta aktieägarna rösta om viktiga frågor. • Informera om företagets resultat och strategi, följt av samtal medinvesterare för att svara på frågor. • Möjlighet att diskutera specifika frågor, som hållbarhet. Myndigheter och lagstiftare • Löpande dialog med till exempel tillsynsmyndigheter, centralbanker och regelverksorgan. • Säkerställa efterlevnad av lagar och regler samt bidra till utvecklingen av nya regelverk för en stabil och hållbar finanssektor. Fackliga organisationer • Löpande dialog med fackliga organisationer på nationell nivå samtvia European Works Council om gemensamma gränsöverskridande frågor. • Regelbundna möten för att diskutera arbetsmiljöfrågor och genomföra riskbedömningar. • Säkerställa samarbete om arbetsvillkor, arbetsmiljö och strategiska frågor, både på nationell och internationell nivå. • Främja en trygg arbetsmiljö. Samhälle • Samarbete kring lokala samhällsprojekt. • Partnerskap med NGO:er. • Bidrag till forskning via stiftelser. • Erbjuda oberoende journalistik genom dotterbolaget EFN. • Stödja och bidra till samhällsutveckling genom lokala initiativ. • Samarbeta med ideella organisationer för att driva sociala och miljömässiga frågor framåt. • Främja forskning och högre utbildning inom ekonomi och samhälle genom bidrag från bankens stiftelser. • Sprida kunskap om ekonomi för att ge människor bättre förutsättningar att fatta välgrundade ekonomiska beslut och därigenom förbättra deras ekonomiska och sociala situation. Leverantörer • Kontinuerlig dialog. • Implementering av uppförandekod. • Övervakning av nyckeltal. • Stärker hållbarhetsarbetet hos banken och deras leverantörer. • Säkerställer efterlevnad av bankens höga etiska och sociala standarder. SBM-2:Intressenters intressen och synpunkter Handelsbankens huvudsakliga intressenter är kunder, medarbetare, ägare och investerare, fackliga organisationer samt det övriga sam- hället, vilket innefattar exempelvis intresse- organisationer, myndigheter och lagstiftande organ. Dessa intressentgrupper har identifie- rats utifrån deras betydande påverkan på, eller påverkan av, bankens verksamhet. Banken upprätthåller även en kontinuerlig dialog med andra intressentgrupper, såsom aktieanalytiker, branschorganisationer, håll- barhetsanalytiker, ideella organisationer, inter- nationella organisationer, kommuner och regi- oner, leverantörer, press och media, studenter samt utbildningsinstitutioner, inklusive skolor och universitet. För information om hur Han- delsbanken hanterar synpunkter från arbets- tagare i värdekedjan se avsnitt S2-2 påsidan 309. För Handelsbanken innebär ansvarsfullt företagande att banken uppfyller förväntning- arna hos dessa intressenter och agerar på ett sätt som upprätthåller deras fortsatta förtro- ende. Utifrån de dialoger som förs med nyck- elintressenter bildar Handelsbanken sig en djupare förståelse av deras synpunkter och förväntningar på bankens hållbarhetsarbete. Dessa insikter vävs in i bankens strategi och affärsmodell, där hållbarhet integreras i det decentraliserade arbetssättet och styrs av en långsiktig omsorg om kunderna och fokus på låga risker. Genom att aktivt lyssna på kunder, investerare och andra samhällsaktörer kan banken anpassa sina erbjudanden, riktlinjer och processer för att möta både affärsmäs- siga och hållbarhetsrelaterade utmaningar. Genom att integrera intressenternas perspek- tiv i den löpande strategiutvecklingen kan banken säkerställa att dess affärsmodell är anpassad till förändrade förutsättningar, kundpreferenser och regulatoriska krav. I de fall där påverkade intressenter har synpunkter eller när andra externa faktorer som har bäring på koncernens hållbarhetsarbete och affärsverksamhet framkommer, ingår det i den ordinarie rapporteringsprocessen att CSO informerar bankens styrelse. SBM-3:Väsentlig påverkan, riskeroch möjligheter och derasförhållande till strategi ochaffärsmodell 13 hållbarhetsfrågor, som presenteras i tabell IRO definitioner och beskrivningar, har identi- fierats som väsentliga för Handelsbanken genom den dubbla väsentlighetsanalysen, läs mer om processen bakom resultatet i avsnittet IRO-1 på sidan 273. Dessa frågor kommer att behandlas i avsnitten E1 klimatförändringar, E4 biologisk mångfald, S1 den egna arbetskraf- ten, S2 arbetstagare i värdekedjan, S4 konsu- menter och slutanvändare, G1 ansvarsfullt företagande samt de företagsspecifika frå- gorna Bidra till samhället, Motverka finansiell kriminalitet och Finansiell stabilitet. Sammanfattningsvis har banken både en direkt och indirekt påverkan på miljön, män- niskor och samhället inom dessa områden. En välskött och ansvarsfull bank kan ha en bety- dande positiv påverkan på samhällsekonomin, inte bara genom direkta ekonomiska effekter 268 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Allmän information Övrigt såsom inbetalning av bolagsskatt, utan även genom indirekta effekter. Till vem och under vilka förutsättningar banken lånar ut pengar kan göra skillnad, både för individen och samhället. Handelsbanken ser att i frågor som miljö, klimat, biologisk mångfald, mänskliga rättigheter och inkludering har banken störst möjlighet till positiv påverkan genom att stötta kunderna i deras omställningsresa. Därför bedriver Handelsbanken ett aktivt arbete för att stötta och accelerera sina kunders hållbara utveckling. Det sker genom dialog och rådgiv- ning, inom ramen för finansiering, i diskussio- ner kring sparande och i byggandet av kund- relationer. Även om bankverksamhet har en relativt liten direkt påverkan på miljö och klimat, arbe- tar banken kontinuerligt med att effektivisera energianvändningen, minska onödig pappers- förbrukning och minska resor med bil och flyg, och satsar istället på digitala lösningar och dis- tansmöten för att reducera klimatavtrycket. Dessa digitala lösningar hjälper även kunderna att minska sin klimatpåverkan. Handelsbanken ser i nuläget inga väsentliga förändringar i affärsmodellen, värdekedjan, strategin eller beslutsfattandet som ett resultat av identifierade positiva och negativa påver- kan, risker och möjligheter. Dessa aspekter hanteras kontinuerligt inom ramen för det dagliga arbetet, där löpande bedömningar och anpassningar sker vid behov. Banken vidtar åtgärder för att hantera de identifierade positiva och negativa påverkan, risker och möjligheter inom olika områden, men ser för närvarande inget behov av större strategiska förändringar. De åtgärder som har identifierats för respektive ESRS område och de företags- specifika frågorna presenteras mer ingående i de senare avsnitten av hållbarhetsredovisningen. Banken har en robust strategi och affärs- modell som är väl positionerad för att hantera väsentlig påverkan och risker samt dra nytta av identifierade möjligheter. Genom att arbeta med långsiktiga affärsrelationer, ett lågt riskta- gande och kostnadsmedvetenhet kan banken hantera de utmaningar som uppstår i samband med hållbarhetsfrågor, såsom klimatföränd- ringar och sociala risker. Handelsbanken ser förebyggande av direkta och indirekta risker som en del av hållbarhetsarbetet. Banken är medveten om att sociala och miljömässiga frågor kan öka kredit-, investerings- och anse- enderisker avsevärt. Därför integreras hållbar- hetsrisker i vanliga processer och rutiner. För mer information om den kvantitativa resiliensen inom ramen för arbetet med klimat- förändringar se avsnittet ESRS2 SBM-3 E1 Klimatförändringar på sidan 286. I tabellen IRO definitioner och beskrivningar presenteras resultatet av den dubbla väsentlig- hetsanalysen och visar var i Handelsbankens affärsmodell de identifierade frågorna finns. Det klargör om påverkan, risker och möjlighe- terna relaterade till hållbarhetsfrågorna åter- finns i bankens egna verksamhet eller om de äruppströms eller nedströms i bankens värde- kedja. Sammanställning väsentlig påverkan, risk och möjlighet ESRS Väsentlig hållbarhetsfråga Väsentlig påverkan, risk och möjlighet Värdekedja Uppströms (U) Nedströms (N) 1) Tidshorisont E1 Anpassning till klimat förändringar Potentiell positiv påverkan Potentiell negativ påverkan Risk Möjlighet Kapitalförvaltning & utlåning Kapitalförvaltning & utlåning Utlåning Utlåning U & N U & N N N Kort/medel/lång Kort/medel/lång Lång Kort/medel/lång E1 Begränsning av klimat förändringar Faktisk positiv påverkan Faktisk negativ påverkan Risk Möjlighet Kapitalförvaltning & utlåning Kapitalförvaltning & utlåning Utlåning Utlåning U & N U & N N N Kort/medel/lång Kort/medel/lång Lång Lång E1 Energi Potentiell positiv påverkan Faktisk negativ påverkan Betalning, egen verksamhet & utlåning Betalning, egen verksamhet & utlåning U & N U & N Kort/medel/lång Kort/medel/lång E4 Direkta påverkansfaktorer som leder till biologisk mångfald Faktisk negativ påverkan Kapitalförvaltning N Lång S1 Arbetsvillkor (den egna arbetskraften) Faktisk positiv påverkan Faktisk negativ påverkan Egen verksamhet Egen verksamhet Kort/medel/lång Kort/medel/lång S1 Likabehandling och lika möjligheter föralla (den egna arbetskraften) Faktisk positiv påverkan Potentiell negativ påverkan Egen verksamhet Egen verksamhet Kort/medel/lång Kort/medel/lång S2 Arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan Potentiell positiv påverkan Potentiell negativ påverkan Kapitalförvaltning, leverantörer & utlåning Kapitalförvaltning, leverantörer & utlåning U & N U & N Medel/lång Kort/medel/lång S4 Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och slutanvändare Potentiell positiv påverkan Potentiell negativ påverkan Risk Betalning & utlåning Betalning & kapitalförvaltning Betalning, kapitalförvaltning & utlåning N U & N U & N Kort/medel/lång Kort/medel/lång Kort/medel/lång - Företagsspecifik Bidra till samhället Faktisk positiv påverkan Möjlighet Egen verksamhet, kapitalförvaltning & utlåning Egen verksamhet, kapitalförvaltning & utlåning U & N U & N Kort/medel/lång Kort/medel/lång G1 Företagskultur Faktisk positiv påverkan Möjlighet Egen verksamhet Egen verksamhet Kort/medel/lång Kort/medel/lång G1 Korruption och mutor Faktisk positiv påverkan Faktisk negativ påverkan Egen verksamhet Egen verksamhet Kort/medel/lång Kort/medel/lång - Företagsspecifik Motverka finansiell kriminalitet Faktisk positiv påverkan Potentiell negativ påverkan Risk Betalning, egen verksamhet & utlåning Betalning & egen verksamhet Betalning & utlåning N N N Kort/medel/lång Kort/medel/lång Kort/medel/lång - Företagsspecifik Finansiell stabilitet Faktisk positiv påverkan Möjlighet Egen verksamhet & utlåning Egen verksamhet & utlåning U & N U & N Kort/medel/lång Kort/medel/lång 1) U = uppströms och N = nedströms. 269Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Miljöinformation E1 Klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Definition Påverkan, risk, möjlighet Beskrivning Informera och stötta kunderna gällande fysisk klimatrisk Potentiell positiv påverkan Banken kan positivt bidra till kundernas anpassning till klimatförändringen genom produkter, tjänster och rådgivning, såväl inom finansiering och investering. Finansiera/investera i projekt med hög klimatrisk Potentiell negativ påverkan Banken kan potentiellt ha negativ påverkan genom att finansiera verksamheter eller investera i bolag som har verksamhet på platser som visar sig olämpliga på grund av ett förändrat klimat. Ej hanterad klimatrisk kan utgöra en finansiell risk Finansiell risk På framförallt lång sikt kan klimatförändringar innebära nya och ökade risker för geografiska områden, branscher och sektorer som är relevanta för banken, inte minst översvämningsrisk kopplad till bankens säkerheter i fastigheter. Sänkt fysisk klimatrisk kräver investeringar Finansiell möjlighet För att bibehålla eller reducera risker kopplat till ett förändrat klimat kan investeringar komma attkrävas, vilka kan finansieras av Handelsbanken vilket normalt medför en affärsmöjlighet. Begränsning av klimatförändringar Definition Påverkan, risk, möjlighet Beskrivning Möjliggöra omställning Faktisk positiv påverkan Banken kan via sina produkter och tjänster snabba på och effektivisera kundernas omställning, genom att stötta kunderna i att fatta långsiktigt hållbara investeringsbeslut och finansiera klimatsmarta lösningar. Finansiera/investera i företag med alltför hög klimatpåverkan Faktisk negativ påverkan Banken kan ha negativ påverkan genom att finansiera verksamheter eller investera i bolag som inte reducerar sin klimatpåverkan i den takt som krävs. Ej hanterad omställningsrisk kan utgöra en finansiell risk Finansiell risk Omställningen till nettonollutsläpp av växthusgaser kommer kräva investeringar och reducerade utsläpp. Om bankens kunder är oförmögna att ställa om, eller inte kan bära kostnaderna för nödvändiga investeringar, så kan omställningen innebära finansiell risk för banken på framförallt lång sikt. Finansiera klimatsmarta investeringar Finansiell möjlighet Omställningen till nettonollutsläpp av växthusgaser kommer i många fall kräva ökade investeringar, inte minst i fastighetssektorn där banken har många kunder, vilket kan medföra ökade affärsmöjligheter för banken. Energi Definition Påverkan, risk, möjlighet Beskrivning Energiomställning Potentiell positiv påverkan Energiomställning omfattar både energieffektivisering och användandet av förnybar energi. Uppströms och i egen verksamhet kan det t.ex. handla om köp av förnybar energi. Nedströms kan det t.ex. handla om att erbjuda finansieringslösningar som möjliggör eller uppmuntrar till kunders energiomställning, eller att investera i bolag som bidrar med lösningar för energiomställning. Energianvändning Faktisk negativ påverkan Energianvändning i hela bankens värdekedja riskerar att ha negativ påverkan. Särskilt fossil energianvändning bidrar till klimatförändring, geopolitiska spänningar och förlust av natur och biologisk mångfald. E4 Biologisk mångfald ochekosystem Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald Definition Påverkan, risk, möjlighet Beskrivning Investera i bolag med aktiviteter där den biologiska mångfalden påverkas negativt Faktisk negativ påverkan Handelsbankens negativa påverkan sker främst indirekt i värdekedjan. Det kan ske genom investering i verksamheter som bidrar negativt till klimatförändringar, förändrad markanvändning, direkt exploatering, invasiva främmande arter, miljöföroreningar, och andra påverkansfaktorer. 270 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Allmän information Övrigt Social information S1 Den egna arbetskraften Arbetsvillkor för egna anställda Definition Påverkan, risk, möjlighet Beskrivning Trygga arbetsvillkor och god arbetsmiljö Faktisk positiv påverkan Banken strävar efter att vara en trygg arbetsgivare genom att erbjuda marknadsmässiga villkor och förmåner för att främja långsiktig anställning. Grunden för villkor utgår från kollektivavtal, lagar, regler eller andra lokala överenskommelser. Banken skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö där medarbetarna ska må bra, utvecklas och fungera optimalt i sitt arbete samt ha balans i livet. Risk för arbetsmiljörelaterade incidenter Faktisk negativ påverkan I bankens verksamhet finns det risk för att arbetsmiljörelaterade incidenter uppstår. Likabehandling och möjligheter för alla Definition Påverkan, risk, möjlighet Beskrivning Kompetensutveckling Faktisk positiv påverkan Banken skapar förutsättningar för varje medarbetare att utveckla sin kompetens i takt med verksamhetens behov och önskemål. Främjar mångfald Faktisk positiv påverkan Handelsbanken strävar efter att spegla mångfalden i de samhällen där banken verkar samt att uppnå och bibehålla en jämn könsfördelning i olika roller och delar av banken. Genom att ha en inkluderande kultur kan banken på bästa sätt ta tillvara fördelarna som jämställdhet och mångfald innebär. Osakliga löneskillnader Potentiell negativ påverkan Osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män är en orättvisa och kan påverka anställdas ekonomiska ställning nu och i framtiden. Detta kan även påverka arbetsmiljön och medarbetarnas engagemang negativt. Dessutom kan osakliga löneskillnader skada bankens rykte, minska attraktiviteten som arbetsgivare och leda till svårigheter att behålla och rekrytera kompetenta medarbetare, vilket i sin tur kan påverka bankens långsiktiga framgång. S2 Arbetstagare i värdekedjan Arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan Definition Påverkan, risk, möjlighet Beskrivning Främja goda arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan Potentiell positiv påverkan Banken kan verka för att främja arbete för goda arbetsvillkor i värdekedjan. Påverkan kan ske genom ett strukturerat arbetssätt i förhållande till bankens leverantörer och de företag banken finansierar och investerar i. Affärsförbindelser med bolag där bristande hantering av arbetsvillkor kan förekomma Potentiell negativ påverkan Banken kan potentiellt även ha negativ påverkan genom att finansiera verksamheter, investera i bolag eller ingå avtal med leverantörer som brister i sin hantering av arbetsvillkor för sina arbetstagare. S4 Konsumenter och slutanvändare Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och slutanvändare Definition Påverkan, risk, möjlighet Beskrivning Aktivt och dynamiskt säkerhetsarbete Potentiell positiv påverkan Ett aktivt och dynamiskt säkerhetsarbete svarar upp mot eventuella hot som identifieras och säkerställer att det finns rutiner för att hantera förändringar i IT-miljön så att inga brister uppstår och möjliggör genomförande av olika transaktioner. Störning i tjänsteleverans Potentiell negativ påverkan Störningar i tjänsteleveransen för kund kan orsakas antingen direkt eller indirekt som en följd av en cyberattack eller bristande rutiner vid införande av förändringar i IT-miljön. Läckage av kunduppgifter Potentiell negativ påverkan Läckage av kunduppgifter, såsom personuppgifter, kan orsakas som en följd av till exempel en cyberattack eller bristande rutiner. Böter eller sanktioner Finansiell risk Om det skulle uppstå brister i hanteringen av kunduppgifter, eller väsentliga störningar i tjänsteleveransen, kan det leda till böter eller sanktioner. Företagsspecifik Bidra till samhället Bidra till samhället Definition Påverkan, risk, möjlighet Beskrivning Ansvarsfull och lokal bankverksamhet skapar värde och tillväxt genom tillgång till god rådgivning och kapital Faktisk positiv påverkan Banken bidrar positivt genom ansvarsfull riskhantering, rådgivning och kreditgivning som främjar ekonomisk tillväxt. Den lokala närvaron ger en djupare kundförståelse, vilket möjliggör stöd i olika företagande- och livsfaser. Dessutom stärker banken samhällsekonomin genom skatter och avgifter. Ansvarsfull bankverksamhet med närhet till kunder skapar kundnöjdhet, distributionskraft och affärsmöjligheter och därmed intäkter Finansiell möjlighet Genom att bidra med ansvarsfulla banktjänster och lokal närvaro kan banken attrahera och behålla kunder, stärka sitt varumärke, skapa långsiktiga affärsmöjligheter och ha en stark grund för att distribuera våra produkter och tjänster. 271Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Bolagsstyrningsinformation G1 Ansvarsfullt företagande Företagskultur Definition Påverkan, risk, möjlighet Beskrivning Stark företagskultur Faktisk positiv påverkan Vårt decentraliserade arbetssätt med tilltro och respekt för individen genomsyrar hela vår företagskultur. Våra medarbetare ges stort ansvar och stora befogenheter att ta beslut i alla typer av frågor som rör kunden. Den starka företagskulturen skapar delaktighet, en tydlig struktur för utveckling och ger varje medarbetare möjlighet att påverka bankens verksamhet. Attraherar talanger Finansiell möjlighet Bankens starka företagskultur kan vara en stark bidragande faktor till att fler talanger söker sig till Handelsbanken som arbetsgivare och till en låg personalomsättning. Genom intern rekrytering sprids vårt arbetssätt, och kulturen stärks i alla delar av verksamheten. När medarbetarna utvecklas, utvecklas banken. Det kan leda till finansiella möjligheter. Korruption och mutor Definition Påverkan, risk, möjlighet Beskrivning Motverkar korruption och mutor Faktisk positiv påverkan Handelsbanken värnar om en hög etisk standard, vilket inkluderar aktivt arbete med att förhindra mutor och korruption. Risk för incidenter kopplade till korruption och mutor Faktisk negativ påverkan I Handelsbankens verksamhet finns det risk för incidenter kopplade till korruption och mutor, där vissa specifika roller är mer riskutsatta. Företagsspecifik Motverka finansiell kriminalitet Motverka finansiell kriminalitet Definition Påverkan, risk, möjlighet Beskrivning Bidrar till att motverka finansiell kriminalitet i samhället Faktisk positiv påverkan Finansiell kriminalitet är fortsatt ett stort problem för samhället och det behövs mer samarbete och utbyte av information för att bekämpa det. Som en del av finanssektorn har banken en möjlighet tillsammans med andra aktörer att motverka den negativa påverkan som finansiell kriminalitet innebär. Risk för incidenter kopplat till finansiell kriminalitet Potentiell negativ påverkan Risken för incidenter där bankens kunder, produkter eller tjänster utnyttjas som ett led i finansiell kriminalitet. Risk för intäktsbortfall och/eller böter Finansiell risk Minskat förtroende för banken med färre kunder och eventuella böter i de fall banken brister i sitt arbete. Företagsspecifik Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Definition Påverkan, risk, möjlighet Beskrivning Bidra till finansiell stabilitet Faktisk positiv påverkan Genom att ha stabila finanser och bedriva bankverksamhet med låg risktolerans och långsiktighet bidrar Handelsbanken till finansiell stabilitet. Finansiell stabilitet möjliggör affärer med befintliga och nya kunder Finansiell möjlighet Med stabila finanser, låga kreditförluster och solid hantering av sin verksamhet skapar banken förutsättningar att göra affärer med våra kunder och stödja dem oavsett omvärldsläge och långsiktigt. Det ger också möjlighet att attrahera kunder och investerare som värdesätter en bank med en affärsmodell som präglas av låg risktolerans och stabilitet. 272 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Allmän information Övrigt Hantering av påverkan, risker och möjligheter IRO-1:Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter Under hösten 2023 påbörjade Handelsbanken en dubbel väsentlighetsanalys och det slutliga resultatet av analysen fastställdes under 2024. Metodiken och genomförandet baserades på kraven i ESRS och den implementeringsguide som EFRAG tillhandahöll, som vid tidpunkten för genomförandet av väsentlighetsanalysen var i utkastformat 1) . Syftet med analysen var att identifiera och förstå vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga för banken, baserat på påverkan, risker och möjligheter. Den dubbla väsentlighetsanalysen utgår från två dimensioner: väsentlig påverkan samt finansiell väsentlighet. Väsentlig påverkan innebär att bedöma hur företagets verksamhet och hantering av hållbarhetsfrågor påverkar omvärlden, inklusive samhället, människor och klimatet. Denna bedömning täcker både fak- tisk och potentiell, positiv och negativ påver- kan. Finansiell väsentlighet syftar till att analy- sera hur olika hållbarhetsfrågor påverkar företagets finansiella ställning och resultat, med fokus på risker och möjligheter över kort, medel och lång sikt. Metoden för analysen byggde i huvudsak på en kvalitativ ansats. Detta motiverades dels av bristen på fullständig och tillförlitlig data samt avsaknaden av vedertagna modeller för att bedöma olika hållbarhetsfrågors karaktär, i motsats till mer etablerade modeller för exem- pelvis bedömning och monitorering av finan- siella risker. Metoden för den dubbla väsentlig- hetsanalysen kommer att utvecklas över tid i takt med att bland annat kvaliteten på modeller och data förbättras. Den dubbla väsentlighetsanalysen tog avstamp i de hållbarhetsfrågor som tidigare rapporterats enligt principerna i Global Reporting Initiaive (GRI), samt de väsentliga frågor som definieras i ESRS på underämnes- nivå. Därutöver inkluderades sektorspecifika hållbarhetsfrågor identifierade av bland andra Sustainability Accounting Standards Board (SASB) och andra hållbarhetsfrågor av rele- vans för banksektorn. Väsentlighetsanalysen omfattade samtliga värdekedjor inom Handelsbanken, vilket inne- bär att aspekter beaktades i bankens utlåning i olika sektorer, investeringar av kunders spa- 1) Draft ESRG 1 Double materiality conceptual guidelines for standard-setting Working paper, January 2022. rande, betalningsförmedling, leverantörer samt den påverkan som uppstår i bankens egna verksamhet på samtliga hemmamarknader. Dessa aspekter beaktades även vid bedöm- ningen av affärsetiska frågor. Bedömningen av påverkan, risker och möjligheter uppströms och nedströms avgränsades till ett första led då bankens främsta möjligheter till påverkan i allt väsentligt sker i relationen i det första ledet, dvs i direkt dialog med kunder och leverantö- rer, men också då tillgången till relevant data bedömdes inte var tillräcklig för analys i flera led. Detsamma gäller ur ett risk- och möjlig- hetsperspektiv. Väsentlighetsanalysen har inte resulterat i att banken har identifierat någon förhöjd risk kopplat till geografiska aspekter eller affärsförbindelser. Däremot är finansiell kriminalitet ett område som generellt sett är förknippat med förhöjd risk inom banksektorn. Banken har sedan länge etablerade rutiner och processer på plats för att motverka detta. En del av analysen var att bedöma hållbar- hetsfrågorna utifrån de delar i bankens affärs- modell som speglar långsiktighet, låg risktole- rans och nöjda kunder. Banken har även beaktat sin egna verksamhet och var den bedrivs. Den verksamhet banken bedriver innebär liten direkt påverkan i jämförelse med den indirekta påverkan banken har via exem- pelvis utlåning till kunder. Därför beaktades inte Handelsbankens verksamhetsställen med avseende på direkt påverkan på miljön med avseende på upplysningskraven i ESRS E2, E3 samt E5. Inte heller bankens kunders verk- samhetsställen har beaktats med avseende på dessa upplysningskrav då tillgången till relevant och fullständig information inte var tillgänglig för att kunna genomföra någon sådan analys. För att skapa en kvantitativ grund för bedömningen av eventuella väsentliga håll- barhetsfrågor användes data om bankens utlåning till allmänheten, med sektors- och branschspecifik fördelning per geografiskt område. För bankens huvudsakliga kapitalför- valtningsvolymer användes portföljdata för att kartlägga investeringssektorer och geografisk spridning. För värdekedjan betalningar använ- des inte någon motsvarande kvantitativ grund utan bedömningen baserades på bankens affärsmodell och geografiska närvaro i allmänhet. Arbetet med väsentlighetsanalysen har letts av Handelsbanken Sustainability och beaktar hela bankens verksamhet och dess olika värdekedjor och utgör grunden för Handels- bankens hållbarhetsrapportering 2024. Ett flertal centrala staber, stödfunktioner och pro- duktägare har involverats för att säkerställa att flera perspektiv på hållbarhetsfrågorna, både utifrån risk- och påverkansperspektiv samt affärsmöjligheter beaktades. Den styrgrupp som ansvarar för implementeringen av CSRD har också varit delaktig i analysprocessen. Bankens interna kontrollfunktioner har gran- skat metodiken, antaganden och processen för väsentlighetsbedömningen. Det slutliga resultatet av analysen fastställdes under 2024. Genom att bankens CSO deltog i väsentlig- hetsanalysen säkerställdes att de möjligheter som identifierats som väsentliga vid behov kan vidarebefordras till relevanta affärsutvecklings- enheter och till bankens verkställande ledning för vidare beredning och åtgärder. I samband med den dubbla väsentlighets- analysen genomfördes ett flertal intressent- dialoger med olika intressentgrupper som påverkas av bankens verksamhet. Dessa dia- loger omfattade intressenter, såsom kunder, anställda, ägare och icke-statliga organisatio- ner (NGO). Syftet med dialogerna var dels att validera resultatet av analysen, men också att samla in synpunkter och åsikter kring de håll- barhetsfrågor som identifierats som väsentliga. Sekventiellt genomfördes intressentdialogerna efter grundarbetet med att identifiera bankens väsentliga hållbarhetsfrågor varför utgångs- punkten för dialogerna i huvudsak var en vali- dering av resultatet. Resultatet av dialogerna ledde inte till några förändringar av vilka håll- barhetsfrågor som ansågs vara väsentliga för banken att rapportera på. De synpunkter som inkom under dialogerna kommer att användas som underlag i arbetet med att uppdatera väsentlighetsanalysen inför framtida hållbar- hetsrapportering. Väsentlig påverkan Bedömningen av väsentlig påverkan på människor och miljö i Handelsbankens dubbla väsentlighetsanalys genomfördes för att identi- fiera både faktisk och potentiell påverkan av bankens verksamhet i olika delar av värdeked- jan. För denna bedömning användes de befint- liga processerna för tillbörlig aktsamhet inom respektive värdekedja. För faktisk positiv påverkan bedömdes skala och omfattning. Vid bedömningen av negativ påverkan bedömdes även allvarlighets- graden, som baserades på skala, tillämpnings- område och återställbarhet. Potentiell påver- kan bedömdes utifrån sannolikheten för att de skulle inträffa, där positiv påverkan graderades enligt skala, omfattning och sannolikhet, medan negativa konsekvenser bedömdes utifrån sanno likhet i kombination med allvarlighetsgrad. Samtliga faktorer användes för att beräkna ett samlat värde av bedömningen för varje hållbarhetsfråga, som sedan jämfördes mot tröskelvärden för att avgöra väsentlig påver- kan. De faktorer som graderades enligt fem- gradiga kvalitativa och kvantitativa skalor var: 273Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 • Skala: Bedömning av omfattningen av bankens påverkan, graderat från minimal till absolut påverkan. • Tillämpningsområde: Bedömning av i vilken utsträckning bankens intressenter påverkas, inklusive spridning och frekven- sen av händelsen, graderat från minimal till global påverkan. • Sannolikhet: Bedömning av sannolikheten för att en påverkan ska ske, graderat från väldigt osannolik till väldigt hög sannolikhet. • Återställbarhet: För negativ påverkan bedömdes hur enkelt det var att åtgärda eller återställa skadan, graderat från mycket lätt att åtgärda till icke-återställbar. Finansiell väsentlighet Den dubbla väsentlighetsanalysen tog hänsyn till det ömsesidiga beroendet mellan väsentlig påverkan och finansiell påverkan genom att först bedöma väsentlig påverkan och därefter utföra en analys av risker och möjligheter. På så sätt säkerställdes att den väsentliga påver- kan blev en central del av bedömningen av eventuella finansiella risker och möjligheter. Bedömningen av finansiell väsentlighet gjor- des med fokus på hur hållbarhetsrisker och affärsmöjligheter kan påverka bankens finan- siella ställning och resultat, samt sannolikheten för att dessa inträffar. Bedömningen skedde med både kvalitativa och kvantitativa skalor. För att stärka kopplingen till den finansiella rapporteringen tillämpades monetära tröskel- värden som grund för att kvantifiera den finan- siella påverkan. Detta innebar att varje hållbar- hetsfråga som bedömdes åsattes en poäng baserad på en multiplikation av den bedömda finansiella påverkan och sannolikheten för att den skulle inträffa, vilket därefter ställdes mot ett tröskelvärde för att avgöra väsentlighet. De använda faktorerna graderades enligt följande: • Sannolikhet: Sannolikheten för att påverkan ska ske graderades på en femgradig skala, från väldigt osannolik till väldigt hög sanno- likhet. • Finansiell påverkan: Den finansiella påver- kan bedömdes på en femgradig skala, där minimal påverkan till kritisk påverkan grade- rades utifrån monetära tröskelvärden kopp- lade till bankens balans- och resultaträkning samt riskhanteringsprocesser. För att fastställa lämpliga beloppsgränser för Handelsbanken i bedömningen av finansiell väsentlighet, kopplades de till begreppsappa- rat för väsentlighetsnivåer som beskrivs i EFRAGs guide 1) . Banken använde sig av redan etablerade monetära tröskelvärden, som till exempel de som används för att bestämma vad som utgör väsentlig påverkan på balans- och resultaträkningen. Dessutom användes 1) Draft ESRG 1 Double materiality conceptual guidelines for standard-setting Working paper, January 2022. beloppsgränser som tillämpas i koncerns risk- kontrollfunktion för att mäta risker inom olika riskslag. Dessa beloppsgränser kopplades sedan till bankens resultaträkning för att avgöra vad som är väsentligt för den finansiella ställningen på koncernnivå. Informationen sammanställ- des för att fastställa de slutliga monetära beloppsnivåerna som graderades på en skala, vilket sedan användes vid bedömningen av finansiella risker och möjligheter. Bankens koncernriskkontrollfunktion deltog i väsentlighetsanalysen för bedömning av påverkan, risker och möjligheter. Genom deras deltagande säkerställdes att analysen av risker kopplat till finansiell väsentlighet anknöt till bankens befintliga riskhanteringsprocesser och att bankens låga risktolerans beaktades i bedömningen. I denna bedömning utvärdera- des hållbarhetsrisker i ett bredare perspektiv där dessa risker ses som integrerade i andra riskslag, såsom kreditrisk, finansiella risker och regelefterlevnadsrisker. Bankens arbete med att hantera hållbarhetsrisker sker inom ramen för bankens decentraliserade modell, där affärsverksamheterna ansvarar för att identi- fiera och hantera hållbarhetsrisker genom etablerade riskhanteringsprocesser och till- hörande verktyg. För mer information om ban- kens riskhantering, se not K2 Risk- och kapi- talhantering på sidan 80. För att säkerställa att väsentlighetsbedöm- ningen fortsätter att vara relevant planeras den årliga uppdateringen av den dubbla väsentlig- hetsanalysen genomföras inför 2025 års rap- portering. Den dubbla väsentlighetsanalysen resulte- rade i identifieringen av de 13 väsentliga håll- barhetsfrågor som presenteras under avsnittet SBM-3, se sidan 269. De övriga hållbarhetsfrå- gorna som omfattas av resterande ESRS har inte bedömts som väsentliga då Handelsban- ken inte har någon väsentlig direkt påverkan, via den egna verksamheten eller i värdekedjan, på dessa. ESRS 2 IRO-1 E1:Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig klimat relaterad påverkan, risker och möjligheter Fastställandet av väsentlig påverkan, risker och möjligheter avseende klimatförändringar har följt samma process och metod som över- gripande arbetsgång för att fastställa övriga hållbarhetsfrågor. Se avsnitt IRO-1 på sidan 273. Utlåning För en bank ligger den huvudsakliga klimatris- ken i affärsledet, snarare än i leverantörsledet eller den interna verksamheten. Handels- bankens huvudsakliga verksamhet är kreditgiv- ning och en stor andel av den totala utlåningen är säkerställd med fastigheter. Handelsbanken har därför valt att främst fokusera analysen av fysiska klimatrisker och omställningsrisker på risker relaterade till fastigheter inom kreditrisk- området. Fysisk klimatrisk kan orsaka skador på fastigheter vilket kan minska värdet på fastig- heten eller minska de intäkter som genereras från fastigheten om den används för uthyrning eller annan verksamhet. På liknande sätt kan omställningsrisk, orsakad av exempelvis nya regleringar med krav på energieffektivisering av fastigheter, medföra anpassningskostnader eller minska säkerheternas värde om investe- ringar uteblir. I båda fallen av klimatrisk skulle kreditrisken potentiellt kunna försämras genom påverkan på återbetalningsförmågan eller säkerhetens värde. Bedömningen av potentiell negativ finansiell påverkan på banken kopplad till klimatrisker i den dubbla väsentlighetsanalysen baserades på en intern analys av översvämningsrisker i Sverige. Under 2024 har ytterligare klimatsce- narioanalyser genomförts vars resultat bekräf- tat utfallet av den dubbla väsentlighetsanalysen och därmed inte föranlett någon förändring avseende väsentliga hållbarhetsfrågor. För definitioner av kort, medel och långt tidsper- spektiv som har använts se BP-1 – Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporte- ring på sidan 261. Fysisk klimatrisk kan härröra från flera olika faktorer, såsom översvämningar, stormar, torka, bränder, jordskred och sättningar. För att bedöma dessa risker kan stresstester genom- föras med utgångspunkt i klimatscenarier. På grund av brist på relevant scenariodata och viss fastighetsspecifik data är det för närva- rande inte möjligt att göra kvantitativa bedöm- ningar av alla identifierade risker. Den sam- manlagda exponeringen, för icke-finansiella företag, mot de faktorer som analyserats finns tillgänglig i bankens rapport Risk and Capital Information according to Pillar 3, tabell ESG 5. Banken har fokuserat sin analys av fysiska klimatrisker på översvämningsrisk. En upp- skattning av översvämningsrisken från både vattendrag och havsnivåhöjning samt i vissa fall ytvatten har genomförts på bankens fyra hemmamarknader för utlåning till allmänheten, varav en hög andel är säkerställd med fastig- het. Den baseras på klimatscenariodata med målsättning att komma så nära RCP 8.5 som möjligt och med långa tidshorisonter fram till 2050–2100. De scenarier för fysisk klimatrisk som använts i analysen för respektive hemma- marknad beskrivs i tabellen Applicerade sce- narier – Utlåning på sidan 275. Till exempel beräknas översvämningsrisken från hav i Sverige genom att fastställa den högsta havs- 274 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Allmän information Övrigt nivån som historiskt inträffat med 100 års mellan rum. Denna nivå justeras därefter utifrån klimatscenariot RCP 8.5 för år 2100, samtidigt som landhöjningen beaktas. Data från SMHI används för att uppskatta framtida havsnivå- höjning, medan data från MSB används för att identifiera de geografiska områden som skulle påverkas av den nya havsnivån. Tabellen Fysisk risk- Utlåning på sidan 275 visar Handelsbankens totala utlåning till all- mänheten i de fyra hemmamarknaderna, följt av vilken andel av exponeringen som har en fastighetssäkerhet som är utsatt för översväm- ningsrisk från vattendrag och havsnivåhöjning. Beroende på skillnader i scenariodata, bedöms de två riskerna separat i Sverige och Norge medan de bedöms tillsammans i Storbritannien och Nederländerna. Osäkerheten i denna analys bedöms gene- rellt vara stor, främst på grund av osäkerheter i indatamaterialet, såsom klimatscenarier och översvämningsdata för olika geografiska områden. De scenariodata som Handelsban- ken har använt härrör dessutom från flera olika leverantörer och innehåller delvis varierande antaganden och modeller. Därmed är de kvan- titativa bedömningarna inte helt enhetliga mel- lan länderna och bör därför ses som indikativa snarare än direkt jämförbara. Analysen gör inte heller någon åtskillnad mellan olika nivåer av översvämning. Analysen indikerar att bankens fastighets- säkerheter i Sverige har begränsad exponering mot översvämningsrisk från både vattendrag och hav, delvis för att landhöjningen kompen- serar för havsnivåhöjningen. För Norge är exponeringen mot översvämningsrisk från hav något större men fortfarande begränsad. Nederländerna har utbyggda skyddsanord- ningar mot översvämningar och analysen visar på en begränsad exponering, trots att stora delar av landet ligger under havsnivån. Risken för översvämning är generellt sett större i Stor- britannien än i övriga hemmamarknader, vilket även reflekteras i Handelsbankens expone- ringar. Risken för översvämningar är större redan i dag och förväntas öka ytterligare som en följd av klimatförändringarna. Det är den klimatrelaterade ökningen som visas i tabellen för Storbritannien. Risken kan dock vara över- skattad, eftersom analysen för Storbritannien bygger på postnummerområden för fastig- heters placering, till skillnad från de övriga hemmamarknaderna där enskilda fastigheters koordinater används. Analysen visar storleken på exponeringen mot översvämningsrisk, men uppskattar inte risken för kreditförluster, då dessa beror på låntagarens finansiella ställning, fastighetens sårbarhet och försäkringsskydd. Handelsban- ken bedömer kreditrisken för enskilda motpar- ter genom en intern rating. En analys över hur exponeringarna med översvämningsrisk förde- lar sig mellan ratingstegen visar att volymerna är små för de sämre ratingstegen. Risken för kreditförluster med anledning av översväm- ningsrisk bedöms därför som begränsad. I samband med samhällets omställning till en hållbar ekonomi kan regleringar avseende exempelvis energiprestanda och utsläpp av växthusgaser samt ny teknik och allmänhetens preferenser medföra finansiella risker, så kall- lade omställningsrisker. Handelsbanken bedömer att banken inte har någon väsentlig exponering mot verksamheter som är direkt oförenliga med omställningen till en klimatneutral ekonomi. Banken har en rela- tivt begränsad exponering mot sektorer som ofta anses vara svåra att ställa om, så som stål, cement och petrokemi. För mer informa- tion om bankens sektorexponering avseende utlåning, se tabell på sidan 266. Banken har dock exponering mot sektorer där betydande investeringar kommer att krävas för att uppnå klimatneutralitet, exempelvis fastighetssek- torn. Bankens utlåning till privatpersoner består till övervägande del av bostadslån med fastighet som säkerhet. Omställningsrisker från fastighetsfinansie- ring bedöms därför vara centralt i utvärde- ringen av Handelsbankens exponering mot omställningsrisker. För att utvärdera dessa omställningsrisker har Handelsbanken utfört scenarioanalyser för både tvingande energi- effektivisering av fastighetssäkerheter samt för hur klimatomställningens påverkan på sam- hällsekonomin kan komma att påverka ban- kens kunder. EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda, Energy Performance of Buil- dings Directive (EPBD), ställer krav på energi- effektivisering av kommersiella fastigheter samt genomförande av landspecifika planer för bostäder. De investeringar som krävs för att öka byggnadens energiprestanda kan finansie- ras av Handelsbanken, vilket medför en affärs- möjlighet. I vissa undantagsfall, där kunden har en ansträngd ekonomi, kan kreditrisken öka genom att värdet på fastigheten som utgör säkerheten för lånet försämras om investe- ringen uteblir. Fysisk risk – Utlåning SEK m Sverige Norge Stor- britannien Neder- länderna Utlåning 1 614 796 320 219 260 363 104 739 varav säkerställd med fastighet 1 480 946 300 751 241 200 104 049 Översvämning vattendrag 10 582 525 0,7% 0,2% 7 040 477 Översvämning havsnivåhöjning 7 832 5 322 2,7% 0,5% 0,5% 1,7% Applicerade scenarier – Utlåning Risktyp Hemma- marknad Klimat scenario Tids- horisont Datakälla Geografisk position Frekvens Översvämning från vattendrag Sverige Förväntat klimat vid slut av tidshorisont 2100 MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) Geografiska koordinater 1/200 Havsnivåhöjning Sverige RCP 8.5 2100 MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) Geografiska koordinater 1/100 Översvämning från vattendrag Norge Förväntat klimat vid slut av tidshorisont 2100 NVE (The Norwegian Water Resouces and Energy Directorate) Geografiska koordinater 1/200 Havsnivåhöjning Norge RCP 8.5 2080–2100 Kartverket Geografiska koordinater 1/200 Översvämning från vattendrag, havsnivåhöjning och ytvatten Storbritannien RCP 8.5 2100 JBA Risk Management Postnummer Flera Översvämning från vattendrag, havsnivåhöjning Nederländerna Warm High (WH) 2050 Klimaat effect atlas (Climate Impact Atlas) Geografiska koordinater 1/300 275Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Utlåning (brutto) till TCFD sektorer 31 december 2024 SEK m Energi 7 649 Olja och gas 367 Kol 0 Elkraft 7 283 Transport 3 188 Lufttransport, godstrafik och rymdfart 12 Lufttransport, passagerartrafik 0 Sjötransport 324 Järnvägstransport 638 Vägtransport, lastbilar, bussar och arbetsmaskiner 1 946 Bilar och komponenter 268 Material och byggnader 747 018 Metaller och gruvverksamhet 1 652 Kemikalier 1 859 Byggmaterial (utom träprodukter) 397 Kapitalvaror 64 Fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet 743 046 Jordbruk, livsmedel, skogsbruk och skogs- produkter 29 728 Drycker 678 Jordbruk 12 881 Livsmedel 3 786 Papper, trä och skog 12 383 Totalt 787 584 Scenarioanalyser för att uppskatta effekterna av regelverksförändringar relaterade till energi- effektivisering av fastigheter har gjorts för utlå- ning till svenska och norska fastighetsbolag samt svenska hushåll. Analyserna indikerar låga kreditförluster med anledning av omställ- ningsrisker. Analyserna baseras på scenarier med 5-års tidshorisont där varje motpart ana- lyseras, baserat på dess individuella resultat- och balansräkning, för att undersöka om den nya ekonomiska situationen orsakar fallisse- mang och vilken eventuell kreditförlust som då skulle uppstå. Analyserna utgår från ett för- väntat eller stressat makroscenario framtaget av Handelsbanken. Det förväntade makro- scenariot baseras på bankens publicerade ekonomiska prognoser medan det stressade makroscenariot motsvarar ett kraftigt recessi- onsscenario. För att utvärdera omställningsris- ken antas att investeringar behöver göras i motpartens fastigheter för att uppnå energi- klasser i linje med regelverkets krav på energi- prestanda. Analyserna undersöker effekten av att fastighetssäkerhetens värde minskar med ett belopp motsvarande investeringskostna- den. Analyserna indikerar låga kreditförluster ibåde det förväntade och stressade scenariot. Data om energiklasser för enskilda fastighe- ter kommer från genomförda energideklaratio- ner. Energiklassificeringen varierar beroende på tidpunkt och land där den genomförts. Fastigheter som saknar energiklass tilldelas modellerade energiklasser baserat på bankens övriga fastighetssäkerheter. De investerings- kostnader per kvadratmeter som antagits för olika fastighetstyper baseras på expertmyn- digheters bedömningar. Scenarioanalysen för att utvärdera klimat- omställningens påverkan på samhällsekonomin och i förlängningen bankens kunder, baseras på ett makroekonomiskt scenario framtaget avNetwork for the Greening of the Financial System (NGFS). Scenariot benämns Net Zero 2050 och baseras på införandet av en klimat- politik där världen förbinder sig att nå netto noll växthusgasutsläpp till 2050 och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 ºC. I scena- riot är införandet av kostnader för växthusgas- utsläpp centralt och i analysen antas att mot- parter betalar för de växthusgasutsläpp som dess fastigheter ger upphov till. Data för utsläpp hämtas från energideklarationer och estimat från Partnership for Carbon Accoun- ting Financials (PCAF). Baserat på samma omfång och metodik med påverkan på mot- partens resultat- och balansräkning samt med5-års tidshorisont som tidigare beskrivits, förväntas låga kreditförluster uppstå i detta scenario. Vid utlåning genomför banken en individuell kreditprövning av varje kund baserat på kun- dens förutsättningar. Denna metod, som benämns Affärsbedömning, inkluderar en kre- ditriskbedömning där återbetalningsförmåga och säkerheter utvärderas. I kreditriskbedöm- ningen integreras även relevanta hållbarhets- risker, vilka analyseras och bedöms eftersom de kan påverka både återbetalningsförmågan och säkerhetens värde. Klimatscenarier eller scenarioanalyser används inte i kreditproces- sen. Klimatrelaterade fysiska risker och klimat- relaterade omställningsrisker som kan påverka kunder i bankens kreditportfölj på olika tidsho- risonter beskrivs i bankens instruktioner för kreditriskbedömning. Vilka risker som är rele- vanta för kreditrisken hos en enskild kund beror på den bransch kunden verkar inom samt övriga förhållanden i kundens verksam- het. Det kundansvariga kontoret ansvarar för att identifiera och analysera de risker som är relevanta för kreditriskbedömningen. En kund kan vara mer eller mindre exponerad för en risk och även mer eller mindre känslig för dess påverkan. En avstämning sker mot de riktlinjer som VD fastställer avseende affärsrelationer med vissa branscher. Klimatrelaterade fysiska risker och omställ- ningsrisker är viktiga hållbarhetsaspekter som beaktas vid kreditriskbedömning av olika kun- der, exempelvis fastighetsbolag. Vid bedöm- ningen analyseras bland annat risken för kli- matrelaterade skador på fastigheter samt krav på energieffektivisering av byggnader i fastig- hetsbeståndet. Hur omfattande dessa risker är för kunden och kundens förmåga att hantera dem är centrala faktorer i bankens kreditrisk- bedömning för varje enskilt fall. Banken har använt underlag från expertmyndigheter och omvärldsbevakning för att identifiera de möj- ligheter som banken har i samband med kli- matomställningen. Vid utvärderingen av de affärsmöjligheter som omställningen innebär har banken under- sökt förändringar i klimatregleringar och poli- cyer, med fokus på områden som berör användning av fossila bränslen, förnybar energi och fastighetssektorn. Banken har även analyserat potentiella teknologiska framsteg inom förnybar energi, energieffektivitet och koldioxidinfångning, vilka skapar möjligheter att finansiera innovativa projekt. Vidare har banken beaktat marknadsförändringar, såsom förändrade konsument- och investerarprefe- renser mot hållbara metoder, som kan skapa finansiella möjligheter för företag som övergår till en lågutsläppsekonomi. Ett exempel är EU-direktivet Renovation Wave och Energy Performance of Buildings Directive (EPBD), som skapar affärsmöjligheter för banker inom fastighetssektorn. EPBD syftar till att förbättra byggnaders energiprestanda och minska växthusgasutsläppen genom att sätta minimistandarder och mål för både nya och befintliga byggnader. Enligt Europeiska kommissionen uppskattas årliga investeringar om mer än 300 miljarder euro att krävas för att nå energieffektiviseringsmålen för 2030, inklu- sive målen för byggnadsrenovering. Ökade investeringar i energieffektivitet i fastigheter kan leda till ökade affärsvolymer för banken, tack vare dess starka marknadsposition, med en betydande andel utlåning till sektorn, i kombination med goda och långsiktiga kundrelationer. Fastighetsbranschen är generellt sett expo- nerad för klimatrelaterade fysiska risker. Bran- schen är även exponerad för omställningsris- ker, bland annat drivna av EPBD som påverkar lagstiftningen kring minimistandarder för energi- prestanda (MEPS). Det är dock mycket få kun- der i bankens portfölj där kreditrisken bedöms som hög på grund av dessa typer av hållbar- hetsrisker. Handelsbanken integrerar scenarioanalys för att utvärdera de potentiella effekterna av omställningshändelser på verksamheten. Banken använder scenarier utvecklade av bland annat Internationella Energy Agency (IEA) och ramverk som Net Zero Banking Alliance (NZBA) för att bedöma hur väl dess portfölj överensstämmer med 1,5-gradersmålet samt för att identifiera risker och möjligheter kopp- lade till klimatomställningen. Kapitalförvaltning Den dubbla väsentlighetsanalysen beaktade primärt analyser från ISS ESG för Handelsban- ken Fonders investeringsportfölj avseende såväl fysisk risk som omställningsrisk. För 276 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Allmän information Övrigt fysiska klimatrisker analyseras nuvarande och framtida riskexponering för sex av de mest kostsamma fysiska klimathoten: kustöver- svämningar, torka, värmeböljor, flodöversväm- ningar, tropiska cykloner och skogsbränder. Framtida riskexponering sträcker sig till 2050 och bedöms för både ett sannolikt scenario, Representative Concentration Pathway (RCP) 4,5, motsvarande en temperaturökning på 1,7-3,2°C till 2100 och ett värsta fall-scenario RCP 8,5, motsvarande en temperaturökning på 3,2-5,4°C till 2100, baserat på två scenarier från IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5). De potentiella effekterna av klimathoten i varje scenario simuleras med hjälp av avancerade vetenskapliga klimatmodeller. Riskerna bedöms sedan med avseende på företags- specifik geografisk exponering av både intäktsströmmar och tillgångar. Detta kvanti- fieras i termer av operativa risker, exempelvis affärsavbrott och reparationskostnader, samt marknadsrisker. Den finansiella risken som härrör från dessa operativa risker och mark- nadsrisker används i en framåtblickande vär- dering för att härleda företagets fysiska värde vid risk, det vill säga den uppskattade föränd- ringen i aktiekursen till följd av påverkan av fysiska klimatrisker (Physical Value at Risk, PVaR). I ett troligt scenario förutspås en ökning av PVaR från 0,08 procent till 0,50 procent för Handelsbanken Fonders samlade portfölj, jäm- fört med 0,55 procent för ett globalt brett jäm- förelseindex. I ett värsta-fall scenario kan PVaR för Handelsbanken Fonders portfölj stiga till 0,76 procent, vilket fortfarande är lägre än det globala riktmärket på 0,84 procent. Denna uppskattning fångar inte alla viktiga klimatrela- terade fysiska risker, och ett verkligt värsta fallscenario skulle sannolikt ha en större påver- kan på portföljerna än vad som uppskattas. Analysen visar varierande risknivåer över portföljens exponering mot olika sektorer där tillverkande sektorer visar den högsta potenti- ella riskexponeringen, med en nuvarande PVaR på 0,04 procent som kan öka till 0,40 procent i värsta fall-scenariot. De sektorsspe- cifika resultaten möjliggör för Handelsbanken Fonder att identifiera områden med högre klimatriskexponering och ta hänsyn till detta i sina riskhanteringsstrategier. Omställningsrisker och möjligheter identifie- ras också genom en modell från ISS ESG uti- från Net Zero 2050-scenariot (NZE2050) från International Energy Agency’s World Energy, vilket motsvarar en temperaturökning på 1,5°C. Risker och möjligheter bedöms utifrån ett långsiktigt (2050) scenario, även om effek- terna förväntas realiseras gradvis både på kort och medellång sikt. Genom förändringar i efterfrågan och kostnader uppskattar modellen den finansiella effekten och härleder företagets övergångsvärde vid risk, TVaR, till följd av omställningsrelaterade händelser. Modellen omfattar tre typer av övergångsrisker: • Politiska övergångsrisker: Förändringar i kostnader och intäkter till följd av förändrade politiska miljöer. • Marknadsrisker: Effekter av koldioxidpriser för relevanta sektorer. • Teknologiska risker: Förändringar i relativa priser och efterfrågan på fossila bränsletek- nologier samt koldioxidsnåla teknologier. Analysen visar att Handelsbanken Fonders Transition Value at Risk (TVaR) för investerings- portföljen uppgår till 2,41 procent. Detta är lägre än motsvarande värde 4,57 procent för det oscreenade globala jämförelseindexet, vil- ket indikerar att Handelsbanken Fonders port- följ potentiellt är mindre utsatt för övergångs- risker jämfört med den bredare marknaden vid övergången till en lågutsläppsekonomi. Likt för fysiska risker utgörs den största delen av risk- exponeringen av bolag inom tillverkning, totalt sett 1,73 procent. Sektorn för el-, gas-, ång- och luftkonditioneringsförsörjning visar ett negativt TVaR (-0,21 procent), vilket indikerar möjligheter i omställningen och att bolagen som utgör sektorexponeringen skulle påverkas positivt med en värdeökning. Läs mer i fond- bolagets klimat- och naturrapport som årligen publiceras på handelsbankenfonder.se. ESRS 2 IRO-1 E4:Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem Fastställandet av påverkan, risker och möjlig- heter för biologisk mångfald och ekosystem grundar sig på den kvalitativa analys som genomförts inom ramen för bankens dubbla väsentlighetsanalys. Mer information om pro- cessen för att ta fram och bedöma Handels- bankens påverkan, risker och möjligheter beskrivs i avsnittet IRO-1 på sidan 273. Handelsbanken har identifierat att de direkta påverkansfaktorerna som leder till förlust av biologisk mångfald utgör ett väsentligt ämne utifrån ett påverkansperspektiv i den dubbla väsentlighetsanalysen. Detta baseras på den indirekta påverkan från bankens investerings- aktiviteter i dess nedströms värdekedja, samt insikten om den brådskande biologiska mång- faldskrisen och behovet av att företag, inklu- sive finansiella institutioner som Handelsban- ken, spelar en proaktiv roll i att skydda och återställa den naturliga miljö som är grundläg- gande för ekonomier, samhällen och för stabili- tet. De fysiska platser, där Handelsbanken bedriver egen verksamhet, är huvudsakligen belägna i sedan länge utvecklade stadsområ- den vilka kan antas vara platser som inte är belägna i eller i närheten av områden som är känsliga för biologisk mångfald varför den egna verksamheten inte bedömts som väsent- lig. De direkta drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald är: markanvändning, kli- matförändringar, resursanvändning, förore- ningar och invasiva arter. Det bör noteras att metoder för att bedöma och utvärdera natur och biologisk mångfald i finansiella termer fortfarande utvecklas. Detta gör det utmanande att kvantifiera risker och möjligheter vid bedömningen av den potenti- ella finansiella väsentligheten av biologisk mångfald. Detsamma gäller för bedömningen av beroenden, övergångs- och systematiska risker i värdekedjan som inte fullt ut kan bedö- mas innan bättre metoder finns tillgängliga, till exempel för att bedöma värdekedjans beroen- den av naturresurser och ekosystemtjänster. Baserat på Handelsbankens fokus på låga ris- ker, samt att påverkan och beroendet av biolo- gisk mångfald huvudsakligen är indirekt genom bankens utlåning och investeringar, drogs slutsatsen att finansiella konsekvenser inom detta område är osannolika för Handels- banken inom de tidsperspektiv som har bedömts, och därför ansågs detta inte vara väsentligt ur ett finansiellt perspektiv. Berörda samhällen har inte konsulterats i bedömningen. IRO-2:Upplysningskrav i ESRS som omfattas av Handelsbankens hållbarhetsredovisning En förteckning över de upplysningskrav som hållbarhetsredovisningen innehåller, baserat på resultatet av Handelsbankens dubbla väsent- lighetsanalys och väsentlighetsbedömningen på datapunktsnivå, återfinns under inledningen av respektive ämnesområde. Se sidan 260 för ESRS 2, sidan 284 för E1 och E4, sidan 298 för S1, S2 och S4 och den företagsspecifika frå- gan Bidra till samhället, samt sidan 318 för G1 och de företagsspecifika frågorna Motverka finansiell kriminalitet och Finansiell stabilitet. En beskrivning av bankens fastställande av väsentlig information som ska lämnas avse- ende IRO:er presenteras i avsnittet IRO-1, se sidan 273. Väsentlighetsbedömningen på datapunktsnivå utgick ifrån regelverket och innebar bland annat en bedömning av väsent- ligheten av respektive datapunkt för använda- ren. Förteckning över datapunkter som tillhan- dahålls från annan EU-lagstiftning återfinns på sidorna 280–283. 277Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Mått och mål I samband med arbetet att rapportera enligt ESRS, avslutar Handelsbanken att rapportera på de hållbarhetsmål som antogs 2021, och tidigare styrde bankens hållbarhetsarbete. Dessa mål har spelat en viktig roll i bankens hållbarhetsstrategi för att styra och mäta ban- kens påverkan inom affärsområdena; investe- ring, finansiering och rådgivning. För att säkerställa transparens och följa principen om väsentlighet rapporterar Handels- banken här det slutgiltiga utfallet av de tidigare målen. Denna information ger en bild av fram- steg under 2024, samt skapar en brygga till de nya målen. Handelsbanken anser att denna slutrapportering är av vikt för bankens intres- senter då den ger en överblick av prioriteringar och prestationer under 2024, och den ligger till grund för bankens utveckling framåt. Informa- tionen kompletterar rapporteringen av de nya målen och förstärker Handelsbankens ambi- tion att upprätthålla transparens och ansvars- tagande i sitt hållbarhetsarbete. Handelsbankens tidigare hållbarhetsmål har varit att vara och uppfattas som den mest håll- bara aktören bland jämförbara konkurrenter. Därutöver har Handelsbanken haft hållbar- hetsmål inom tre områden; investering, finan- siering och rådgivning, samt ett mål för netto- nollutsläpp av växthusgaser för Handels- bankens verksamhet inklusive relevanta delar av utlånings- och investeringsportföljen. Banken har utvecklat flertalet nya produkter och tjäns- ter för att möta kundernas behov. Se avsnitt SBM-1: Strategi, affärsmodell och värdekedja på sidan 266 för exempel på produkter och tjänster. Jämfört med föregående år ökade volymen gröna lån 1) med 42 procent till 123,4 miljarder kronor (87,2), varav gröna bolån 1) Kriterier för gröna lån enligt bankens gröna obligationsramverk handelsbanken.com/handelsbankens-green-bonds, linjerade med 2021 ICMA Green Bond Principles och anpassade till, meninte fullt linjerade med, EU-taxonomin. ökade med 16 procent till 40,6 miljarder kronor (35,0). Därutöver uppgick de hållbarhetslänkade utlåningsfaciliteterna till 144,0 miljarder kronor (105,4), varav dragna lån 66,2 miljarder kronor. Vad gäller det nettonollmål och delmål för 2030 som banken har jobbat utifrån se tabel- ler på sidan 291 för Handels bankens totala växthusgasutsläpp uppdelade på scope 1, scope 2 och scope 3, samt för finansierade utsläpp. Handelsbanken Fonder kommer även fort- sättningsvis att följa investeringsportföljernas linjering med Parisavtalets klimatmål i form av nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2040 samt hur fonderna bidrar till Agenda 2030. Utöver tabellen Minskningsmål för växthus- gasutsläpp på sidan 289, rapporterar Handels- banken Fonder även framstegen i sin Hållbar- hets- och påverkansrapport som är tillgänglig på handelsbankenfonder.se För bankens mål inom rådgivning återfinns en slutrapport, Spargapet – här är vi nu, på bankens hemsida, handelsbanken.com. Inom området rådgivning går Handels banken vidare och kommer att satsa på att öka kunskapen hos bankens kunder inom området finansiell hälsa. Under 2024 har webinarier och kund- event arrangerats kring ämnet. Under 2025 avser banken att fortsätta stärka rådgivarnas kunskap kring ämnet samt publicera ytterligare information till kunderna. Under 2024 har Handelsbanken arbetat med att se över och anpassa de befintliga hållbar- hetsmålen till gällande regelverk och rapporte- ringskrav liksom till bankens affärsmodell och arbetssätt. I Handelsbankens strävan att inte- grera hållbarhet i alla aspekter av verksamhe- ten har banken arbetat systematiskt med att ta fram och fastställa hållbarhetsmål och rappor- tera i linje med kraven i ESRS. Mer detaljerad information om de nya målen återfinns under respektive väsentlig hållbarhetsfråga. Proces- sen har enbart involverat interna intressenter och utförts i nära samarbete med olika verk- samhetsspecialister, vilket har säkerställt att målen både är relevanta för banken och genomförbara, med hänsyn till relevanta ESRS. Arbetet bygger på utfallet av bankens dubbla väsentlighetsanalys, och processen inleddes med en genomgång av de befintliga hållbarhetsmålen. Utifrån detta togs förslag på hålbarhetsmål fram, som därefter itererades i verksamheten för att möjliggöra en bredare diskussion och insamling av synpunkter från olika avdelningar. 0 20 40 60 80 Bank 10Bank 9Bank 8Bank 7Bank 6Bank 5Bank 4Bank 3Bank 2Handels- banken Bank 1 Vägt snitt hållbarhetsundersökningar 1 Branschgenomsnitt 65,3 1) Utifrån ett vägt snitt av hållbarhetsbetygen för jämförbara konkurrenter på våra hemmamarknader i fyra globala hållbar- hetsundersökningar omräknat till en skala 0–100 för alla fyra undersökningar. 278 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Allmän information Övrigt Datapunkter relaterade till annan EU-lagstiftning Datapunkter relaterade till annan EU-lagstiftning Datapunkter relaterade till annan EU-lagstiftning Tabellen förhållande till annan EU-lagstiftning visar på de datapunkter i hållbarhets redo vis- ningen som härrör från annan EU-lagstiftning. Hänvisningar görs till SFDR, Pelare III, Refe- rensvärdesförordningen, och EU:s klimatlag. Förhållande till annan EU-lagstiftning Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar 1) Referens i tredje pelaren 2) Referens i referens - värdesförordningen 3) Referens i EU:s klimatlag 4) Väsentlig / Ej väsentlig Sida ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816 5) , bilaga II Väsentlig 262 ESRS 2 GOV-1 Procentandel oberoende styrelse ledamöter punkt 21 e Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentlig 262 ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 265 ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genom- förandeförordning (EU) 2022/2453 6) , tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om sociala risker Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 7) , bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1. Väsentlig 285 ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförord- ning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatföränd- ringsrelaterad omställningsrisk: Expone- ringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 12.1 d-g och artikel 12.2 Väsentlig 285 ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförord- ning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatföränd- ringsrelaterad omställningsrisk: anpass- ningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6 Väsentlig 289 ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38 Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E1-5 Energiförbrukning och energimix punkt 37 Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I Väsentlig 290 ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig 280 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Allmän information Övrigt Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar 1) Referens i tredje pelaren 2) Referens i referens - värdesförordningen 3) Referens i EU:s klimatlag 4) Väsentlig / Ej väsentlig Sida ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt 44 Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomför- andeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställnings- risk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1 Väsentlig 291 ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomföran- deförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – kli- matförändringsrelaterad omställnings- risk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 Väsentlig 292 ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1. a. Ej väsentlig b. Väsentlig 292 ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a ESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genom- förandeförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändrings- relaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Ej väsentlig ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser punkt 67 c Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genom- förandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatomställnings- risk utanför handelslagret: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet Ej väsentlig ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimat- relaterade möjligheter punkt 69 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1 Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1 Ej väsentlig ESRS E3-1 Vattenresurser och marina resurser punkt 9 Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-4 Total vattenförbrukning i m 3 per nettoinkomst av egen verksamhet punkt 29 Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – IRO 1 – E4 Punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig 281Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar 1) Referens i tredje pelaren 2) Referens i referens - värdesförordningen 3) Referens i EU:s klimatlag 4) Väsentlig / Ej väsentlig Sida ESRS 2 – IRO 1 – E4 Punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – IRO 1 – E4 Punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E4-2 Hållbara mark-/ jordbruksmetoder/-policyer punkt 24 b Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I Väsentlig 296 ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Väsentlig 297 ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I Väsentlig 296 ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Väsentlig 300 ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentlig 301 ESRS S1-1 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 301 ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 302 ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentlig 307 ESRS S1-16 Överdrivet hög VD-lön punkt 97 b Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 307 ESRS S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 307 ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig 282 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Allmän information Övrigt Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar 1) Referens i tredje pelaren 2) Referens i referens - värdesförordningen 3) Referens i EU:s klimatlag 4) Väsentlig / Ej väsentlig Sida ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Väsentlig 308 ESRS S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan punkt 18 Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 308 ESRS S2-1 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Väsentlig 308 ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentlig 308 ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 310 ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S3-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Väsentlig 313 ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Väsentlig 313 ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 d Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Väsentlig 321 ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 321 1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar) (EUT L 317 9.12.2019, s. 1). 2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (kapitalkravsförordningen, CRR) (Text av betydelse för EES) (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1). 3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1). 4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1). 5) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller redogörelsen i referensvärdesdeklarationen för hur faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning beaktas i alla referensvärden som tillhandahålls och offentliggörs (EUT L 406, 3.12.2020, s.1). 6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 av den 30 november 2022 om ändring av de tekniska genomförandes tandarder som fastställs i genomförandeförordning (EU) 2021/637 vad gäller offentliggörande av miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsrisker (EUT L 324,19.12.2022, s.1.). 7) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimistandarder förEU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet (EUT L 406, 3.12.2020, s. 17). 283Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.2 4.3 Miljöinformation Miljöinformation Upplysningskrav ESRS E1 Klimatförändringar Strategi 285 E1-1: Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 285 ESRS 2 SBM-3: Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 286 Hantering av påverkan, risker och möjligheter 287 E1-2: Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 287 E1-3: Åtgärder och resurser med avseende på klimat förändringspolicyer 287 Mått och mål 289 E1-4: Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 289 E1-5: Energianvändning och energimix 290 E1-6: Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 290 E1-7: Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter 292 E1-8: Intern koldioxidpris sättning 292 EU-taxonomin Taxonomirapportering 293 Metodbeskrivning Bankverksamhet 293 Metodbeskrivning Kapitalförvaltning 294 Metodbeskrivning Försäkringsverksamhet 295 ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem Strategi 296 E4-1: Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell 296 ESRS 2 SBM-3: Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 296 Hantering av påverkan, risker och möjligheter 296 E4-2: Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 296 E4-3: Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 297 Mått och mål 297 E4-4: Mål för biologisk mångfald och ekosystem 297 284 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Miljöinformation Övrigt ESRS E1 Klimatförändringar Miljöinformation Handelsbanken arbetar systematiskt för att minska sin klimatpåverkan och bidra till den globala omställningen mot en koldioxidsnål ekonomi, samtidigt som banken utvecklar sitt arbete för att minska negativ påverkan på biologisk mångfald. I detta avsnitt redovisas hur Handelsbanken påverkar och påverkas av klimat- och natur- relaterade förändringar. Utöver det presenteras bankens hantering och framsteg gällande miljö- och klimatfrågor, inklusive minskning av utsläpp från den egna verksamheten samt bankens indirekta påverkan genom finansie- rade utsläpp, investeringsportföljernas påver- kan, och åtgärder för att förebygga, mildra och hindra den negativa påverkan på biologisk mångfald. Genom att integrera klimat och miljö i affärsbeslut och riskhantering stärker Handels- banken sin roll som en långsiktig och hållbar aktör på finansmarknaden. Strategi E1-1: Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Under 2023 publicerade Handelsbanken sin Omställningsplan, som kommer att uppdateras under 2025. Omställningsplanen bygger på bankens unika företagskultur och ambition att bidra till uppfyllandet av EU:s klimatmål, natio- nella klimatmål i respektive hemmamarknad samt Parisavtalets mål att begränsa uppvärm- ningen till nära 1,5°C. Omställningsplanen beskriver hur Handelsbanken ska arbeta med klimatfrågan. Den fokuserar främst på att ban- ken ska samarbeta och stödja sina kunder och portföljbolag i deras omställning mot nettonoll- utsläpp av växthusgaser, vilket blir avgörande för Handelsbankens bidrag till samhällets omställning. Banken har utvecklat flera pro- dukter och kan erbjuda sina kunder incitament i lånevillkor och praxis samt kontakter till både tekniska och lokala experter inom teknisk råd- givning och supporttjänster. Handelsbanken använder dessa verktyg för att driva positiv förändring och kommer att fortsätta arbeta för att öka deras effektivitet i framtiden. Arbetet med att implementera bankens omställnings- plan bedrivs decentraliserat och kan komma att kräva ytterligare resurser, baserat på de behov som eventuellt identifieras. Detta är en del av den pågående verksamhetsutveckling som kommer att fortgå under de kommande åren. Med utgångspunkt i bankens decentralise- rade arbetssätt ska samtliga hemmamarknader och berörda affärsområden arbeta i linje med koncernens hållbarhetsarbete och omställ- ningsplanen ska integreras i de årliga verksam- hetsplaneringarna. Ambitionen är att prioritera aktiviteter som ger störst positiva effekter i den reala ekonomin, såsom minskade utsläpp av växthusgaser. Varje hemmamarknad har en styrkommitté som samlar relevanta beslutsfattare och lokala hållbarhetsexperter. Dessa kommittéer utveck- lar de nationella färdplanerna samt styr och samordnar genomförandet av aktiviteterna. Precis som på koncernnivå ska de nationella färdplanerna ha ett effektfokus. De nationella färdplanerna fastställer bland annat vilka akti- viteter, affärsutvecklingar, utbildningar och kundgrupper som kommer att prioriteras under omställningsprocessen. Framgångsrik omställ- ning för Handelsbanken bygger på lokal imple- mentering, affärsintegration och decentraliserad utveckling och ägande. De aktiviteter som iden- tifieras i de nationella färdplanerna ska integre- ras i relevanta enheters affärsplaner. Färd- planerna kommer att uppdateras regelbundet. Implementeringen av de nationella färd- planerna koordineras av Handelsbanken Sustainability genom den koncerngemen- samma Task force on Climate, som samlar representanter från varje hemmamarknad. Arbetsgruppen leds av Chief Sustainability and Climate Officer (CSO), som ingår i verk- ställande ledningen och regelbundet rapporte- rar om utveck lingen till Handelsbankens sty- relse, VD och verkställande ledning. Handelsbankens aktie är inkluderad i EU Paris-aligned Benchmarks. ESRS E1 Klimatförändringar Sammanställning väsentlig påverkan, risk och möjlighet Väsentlig hållbarhetsfråga Väsentlig påverkan, risk och möjlighet Värdekedja Tidshorisont Anpassning till klimatförändringar Potentiell positiv påverkan Potentiell negativ påverkan Risk Möjlighet Kapitalförvaltning & utlåning Kapitalförvaltning & utlåning Utlåning Utlåning Kort/medel/lång Kort/medel/lång Lång Kort/medel/lång Begränsning av klimatförändringar Faktisk positiv påverkan Faktisk negativ påverkan Risk Möjlighet Kapitalförvaltning & utlåning Kapitalförvaltning & utlåning Utlåning Utlåning Kort/medel/lång Kort/medel/lång Lång Lång Energi Potentiell positiv påverkan Faktisk negativ påverkan Betalning, egen verksamhet & utlåning Betalning, egen verksamhet & utlåning Kort/medel/lång Kort/medel/lång 285Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 ESRS 2 SBM-3: Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Handelsbankens strategi, affärsmodell och sätt att bedriva bank, bygger på en kombina- tion av lokal förankring, långsiktiga kundrela- tioner, lågt risktagande, ett decentraliserat arbetssätt, fokus på stabila finanser och håll- barhet. Klimatförändringar och omställningen till en koldioxidsnål ekonomi innebär nya risker och möjligheter för banken. Detta innebär att banken fortsatt behöver utveckla verksamhe- ten, till exempel i form av ökad kompetens, nya produkter och tjänster, fördjupade kunddialoger och förbättrade processer för att fånga, mäta och hantera risker och möjligheter kopplade till klimatförändringen. Detta är inget nytt för Handels banken utan ett arbete som pågått och utvecklats under många år och som kom- mer att fortsätta. Banken gör bedömningen att grundstenarna i dess sätt att bedriva bank är väl lämpade för att hantera de nya risker och möjligheter som klimatförändringar och omställningen medför samt att den verksam- hetsutveckling som kommer behöva ske kan göras inom ramen för bankens etablerade arbetssätt. Utlåning Handelsbankens huvudsakliga verksamhet är kreditgivning och en stor del av den totala utlå- ningen är säkerställd med fastigheter. Banken har därför valt att huvudsakligen fokusera sin analys av fysiska klimatrisker och omställnings- risker på risker relaterade till fastigheter inom kreditriskområdet. Bankens motståndskraft mot klimatrisker analyseras bland annat genom stresstester, vilka har genomförts per 31 december 2024. För fysiska klimatrisker har exponeringen mot främst översvämningsrisk från vattendrag och stigande havsnivåer undersökts. Detta har gjorts för samtliga fyra hemmamarknader, Sverige, Storbritannien, Norge och Neder- länderna, under klimatscenarios och med långa tidshorisonter fram till 2050–2100. För omställningsrisk har den förändrade risken för kreditförluster per motpart undersökts med anledning av att EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda, Energy Perfor- mance of Buildings Directive (EPBD), ställer krav på energieffektivisering av fastigheter. Detta har gjorts för fastighetsbolag i Sverige och Norge samt hushåll i Sverige under ett recessionsscenario framtaget av Handels- banken och med en medellång tidshorisont på 5 år. Ett stress-test har även genomförts för hur klimatomställningens påverkan på samhällsekonomin kan komma att påverka bankens kunder. Det utgår från Network for Greening the Financial System (NGFS) mak- roscenario Net Zero 2050 och inkluderar även kostnader för de växthusgasutsläpp som kun- dens fastigheter ger upphov till. För en utförli- gare beskrivning av stresstesterna och deras resultat, se ESRS 2 IRO-1 E1 på sidan 274 om processen för att identifiera och bedöma klimat risker. Kapitalförvaltning Handelsbanken har, som en del av det finan- siella systemet och förvaltare av kunders besparingar, en roll i att möjliggöra samhällets omställning till en hållbar utveckling. Handels- bankens kapitalförvaltning består av fondbola- gen Handelsbanken Fonder, Handelsbanken Wealth & Asset Management (HWAM) och Optimix, livbolaget Handelsbanken Liv samt diskretionär förvaltning. HWAM är sedan 2013 ett helägt dotterbolag till Handelsbanken i Storbritannien. Det har varit ägt av Handels- banken plc sedan 2018 och bedriver förmö- genhetsförvaltning åt dotterbolagets kunder. Optimix Vermogensbeheer NV är ett holländskt förvaltningsbolag och ett helägt dotterbolag till Handelsbanken. Optimix verkar under eget varumärke och ansvarar för all kapitalförvalt- ning som bedrivs för Handelsbankens räkning i Nederländerna. Handelsbanken Fonder, HWAM och Optimix förvaltar sammanlagt cirka 1 107 miljarder kro- nor, vilket utgör cirka 93 procent av det totala förvaltade kapitalet inom Handelsbanken. Handelsbankens dotterbolag Handelsbanken Liv har genom sina försäkringar till stor del valt Handelsbanken Fonders produkter. Detta gäl- ler även för delar av Handelsbankens diskretio- nära förvaltning, vilket gör att mycket av den rapportering som Handelsbanken Fonder gör också blir en del av dessa verksamheters värde- kedja. Här presenteras risker och möjligheter kopplat till klimatförändringar i förhållande till strategi och affärsmodell, med fokus på det dotterbolag som har störst påverkan, Handels- banken Fonder. Handelsbanken Fonder förval- tar drygt 1 058 miljarder kronor, vilket utgör cirka 89 procent av det totala förvaltade kapi- talet inom Handelsbanken. Som ett verktyg för att identifiera och bedöma klimatrelaterade risker och möjlighe- ter använder Handelsbanken Fonder scenario- analys för att stresstesta investeringsportföl- jerna med avseende på olika framtida klimat- scenarier. Analyserna har genomförts per 31 december 2024. Analysen för fysiska klimat- risker beräknar nuvarande och framtida risk- exponering för sex av de mest kostsamma fysiska klimatriskerna utifrån både ett sanno- likt scenario (Representative Concentration Pathway (RCP) 4,5), och ett värsta-fall scena- rio (RCP 8,5) och långa tidshorisonter fram till 2050. Riskerna bedöms sedan med avseende på företagsspecifik geografisk exponering för både intäktsströmmar och tillgångar. Detta kvantifieras i termer av operativa risker och marknadsrisker. Handelsbanken Fonders samlade investeringsportfölj uppvisar en stark motståndskraft, och står sig väl jämfört med ett oscreenat globalt jämförelseindex. Analy- sen visar varierande risknivåer över portföl- jens exponering mot olika sektorer. Dessa sektorsspecifika insikter gör det möjligt för Handelsbanken Fonder att identifiera områden med högre klimatriskexponering och anpassa riskhanteringsstrategierna därefter. En stress- test fångar dock inte alla väsentliga klimat- relaterade fysiska risker, och ett faktiskt värsta fallscenario skulle sannolikt ha en större påverkan på Handelsbanken Fonders portföl- jer än vad som uppskattas. För mer detaljerad beskrivning av stresstesterna för fysisk klimat- risk, se avsnitt ESRS2 IRO-1 E1 på sidan 274. Omställningsrisker och möjligheter bedöms mot ett långsiktigt scenario fram till 2050, även om effekterna förväntas realiseras gradvis både på kort och medellång sikt. Analysen sker uti- från Net Zero 2050-scenariot (NZE2050) från International Energy Agency’s World Energy Outlook-serie, vilket motsvarar en temperatur- ökning på 1,5°C. Analysen för omställningsris- ker identifierar tre typer av omställningsrisker: politiska risker, marknadsrisker och teknolo- giska risker. Genom förändringar i efterfrågan och kostnader uppskattas den finansiella effekten, vilket resulterar i en bedömning av företagets omställningsrisk. Handels banken Fonders investeringsportfölj uppvisar i stresstesterna en stark motståndskraft, alter- nativt låg exponering, mot omställningsrisker – både sett till den bedömda risken som helhet och i jämförelse med ett globalt oscreenat jäm- förelseindex. För mer detaljerad beskrivning av stresstesterna för omställningsrisk, se avsnitt ESRS2 IRO-1 E1 på sidan 274. En nyckelfaktor för Handelsbanken Fonders motståndskraft mot omställningsrisker är exkluderingsstrategin avseende fossila bräns- len. Handelsbanken Fonder exkluderar företag som är involverade i prospektering, produktion och raffinering av fossila bränslen, med en övre gräns på fem procent av intäkterna för sådan verksamhet. Handelsbanken Fonder utesluter också företag där mer än 50 procent av intäk- terna kommer från tjänster relaterade till fossila bränslen. För kraftgenerering baserat på fos- sila bränslen har fondbolaget en restriktiv håll- ning och tillämpar specifika omställningskrite- rier för bolag verksamma inom denna sektor. 286 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Miljöinformation Övrigt Därför utgör andra sektorer, såsom tillverkning, den största exponeringen mot övergångsrisker i Handelsbanken Fonders portfölj. Handelsbanken Fonder integrerar scenario- analysen i sina investeringsprocesser för att bygga motståndskraft i portföljerna, stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi och leverera långsiktigt värde till kunderna. De resultat som erhålls från scenarioanalysen för fysiska- och omställningsrisker kan integreras i investeringsbeslutsprocesser på flera sätt, exempelvis inom riskhantering där resultaten från scenarioanalysen används för att identi- fiera och kvantifiera de potentiella klimatrelate- rade riskerna i investeringsportföljerna. Denna information används för att utveckla riskredu- ceringsstrategier och justera portföljalloke- ringar vid behov. Sektoruteslutning är den för- sta försvarslinjen i riskhanteringsprocessen. Handelsbanken Fonder tillämpar exkludering främst när en sektor har höga hållbarhetsrisker, inte är förenlig med en långsiktigt hållbar kapi- talförvaltning, och när förmågan att påverka ett företag att anpassa sig till en hållbar utveckling bedöms som begränsad. Handelsbanken Fonder för dialoger med bolag för att förstå deras strategier för hantering av klimatrisker, uppmuntra antagandet av bästa praxis och stödja deras övergångsarbete. Integreringen sker på olika sätt beroende på förvaltningsinriktning. Inom aktiv förvaltning integreras analysen av hållbarhetsrisker, men också bedömningen och hanteringen därutav, i investeringsprocesserna. Inom passiv förvalt- ning sker klimatriskhantering i produktutveck- lingen och genom ägarstyrning. Givet den regelbaserade naturen i passiva investeringar är det valet av index i produktutvecklingen som inkluderar hållbarhetsfaktorer. Att välja Paris Aligned Benchmarks är ett verktyg för att identifiera och hantera högutsläppande port- följbolag, vilket i sin tur är en strategi för att hantera klimatrisker. Inom den aktiva alloke- ringsförvaltningen sker hantering av klimatrela- terade risker i urvalsprocessen av portföljför- valtare genom att integrera klimatrelaterade risker och möjligheter tillsammans med bre- dare hållbarhetsmått i utvärderingsprocessen för portföljförvaltare. Handelsbanken Fonder bedriver en aktiv ägarstyrning för såväl aktivt som passivt för- valtade fonder, till exempel genom att rösta på bolagsstämmor, där hållbarhetsrelaterade frå- gor ofta behandlas. I Norden, men främst i Sverige deltar Handelsbanken Fonder även i ett stort antal valberedningar. Fondbolaget är av uppfattningen att respektive styrelse ska vara väl insatt i och kunna etablera strategier för bolaget som innebär långsiktigt hållbar verksamhet. Handelsbanken Wealth and Asset Management och Optimix har ännu inte genomfört klimat- baserade resiliensanalyser. Hantering av påverkan, risker och möjligheter E1-2: Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna De styrdokument som främst adresserar bankens väsentliga hållbarhetsfrågor kopplat till klimatförändringar och energi är: • Policy för hållbarhet, för mer information se sidan 264 • Kreditpolicy, för mer information se sidan 263 • Riktlinjer för miljö- och klimatförändring. Bankens policy for hållbarhet, antagen av ban- kens styrelse, kompletteras av VD:s riktlinjer avseende miljö- och klimatförändring. Riktlin- jerna omfattar hela Handelsbankenkoncernen och ska fungera som vägledning för besluts- fattande. Riktlinjerna och policyn för hållbarhet publiceras på bankens hemsida. Enligt Handels bankens Riktlinje gällande miljö och klimatförändring ska bankens utsläpp av växthusgaser minska över tid i linje med 1,5-gradersmålet. Handelsbanken har utveck- lat specifika kriterier för affärsrelationer med bolag inom fossil energi, i linje med Internatio- nal Energy Agency's (IEA) Net Zero 2050-sce- nario. Enligt dessa kriterier ska banken bland annat inte inleda nya affärsrelationer med, finansiera eller investera kunders medel i före- tag verksamma inom kolbrytning, eller finan- siera ny utvinning av olja och gas. För mer information om bankens kriterier och definition av omställningsbolag, se Sektorramverk – Fossil energi på handelsbanken.com. Handels- banken ska vidare i sin affärsverksamhet ta hänsyn till risker kopplade till omställningen och fysisk klimatförändring, där sådana risker bedöms som relevanta. Handelsbanken för- väntar sig att företag med vilka banken har affärsrelationer driver sin verksamhet i linje med de långsiktiga målen i Parisavtalet, exem- pelvis genom att övergå till förnybar energipro- duktion och förbättra energieffektiviteten. I Riktlinje för miljö- och klimatförändringar hänvisas till flera internationella initiativ som exempelvis UN Global Compact, Ekvator- principerna, Principles for Responsible Banking som banken beaktar i sitt arbete kring klimat- anpassning och energi. Utöver de koncerngemensamma styrdoku- menten finns, för Handelsbankens dotterbolag Handelsbanken Fonder, en policy för aktieäga- rengagemang och ansvarsfulla investeringar. Policyn syftar till att fastställa riktlinjer för både fondbolagets ägarstyrning och dess arbete med ansvarsfulla investeringar. För mer infor- mation om policyn se avsnitt S2-1 sidan 308. E1-3: Åtgärder och resurser med avseende på klimat- förändringspolicyer Handelsbanken arbetar för att stödja sina kun- der och portföljbolag i deras resa mot netto- nollutsläpp av växthusgaser. En viktig del i detta arbete är att utveckla och anpassa pro- dukter som underlättar och stöttar deras om- ställning. Detta, i kombination med Handels- bankens egna insatser för att minska sin klimat- påverkan, är centralt för bankens bidrag till klimatomställningen. Detta avsnitt redogör för de aktiviteter som Handelsbanken har genomfört under året samt för planerade insatser med målet att stötta kunderna i deras klimatomställning. Dessa aktiviteter bedöms vara bland de mest centrala i bankens klimatarbete och deras effekt utvär- deras på en aggregerad nivå. För att säker- ställa fortsatt relevans ses aktiviteterna regel- bundet över och vidareutvecklas. Egen verksamhet Arbetet med energieffektivisering är en avgö- rande faktor för att minska bankens egna ut- släpp. Banken har under året genomfört ett antal åtgärder för att minska energikonsumtio- nen, till exempel genom att påbörja utbytet av lysrör och lågenergilampor mot LED där omkring 1 600 armaturer ska återbrukas genom ombyggnad till LED. Under året har banken etablerat en hållbarhetsgrupp för system förvaltning och utveckling som ska arbeta med att ta fram åtgärder för att effektivi- sera IT-systemen, vilket ska leda till ett minskat behov av hårdvara och lägre energiförbruk- ning. Banken har genomfört utbildningar för IT-avdelningens medarbetare för att öka med- vetenheten om digitalt och elektroniskt avfall samt hur hanteringen av detta kan bidra till att minska klimatavtrycket. Som en del av bankens omställningsplan kommer banken under nästa år att arbeta med att samla sitt stöd för att identifiera och genom föra aktiviteter inom den egna verk- samheten. Detta arbete har delvis redan inletts genom en översyn av befintliga aktiviteter och processer. 287Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 I Norge har arbetet med att certifiera bank- kontoren med den norska miljömärkningen Miljøfyrtårn fortsatt och under året har totalt 23 kontor certifierats. Det innebär att miljö- och klimatarbetet ska följas upp och integreras i styrningen. Målet är att samtliga 39 bank- kontor i Norge ska vara certifierade till 2027. Under året har banken fastställt ett mål om att minska energianvändningen per kvadrat- meter med i genomsnitt minst 2,5 procent per år på bankens huvudkontor och interna avdel- ningar. Utfallet för 2024, och genomsnittet per år hittills, var en ökning med 1,9 procent. Ban- ken har sedan 2018 köpt 100 procent förnybar el för bankens verksamhet. Målet är att fortsatt upprätthålla den nivån. Utlåning Som finansiell institution kan Handelsbanken påverka sina kunders affärsbeslut, inklusive hur de tar sig an omställningen till nettonoll- utsläpp. Banken har tillgång till flera verktyg, såsom rådgivning, utbildning och incitament kopplade till lånevillkor. Som en del av detta arbete lanserades under 2024 nya produkter för att stödja kundernas omställning. I Norge och Storbritannien introducerades gröna om- ställningslån, med syftet att förbättra energi- effektiviteten i fastigheter. Dessutom lanserades i Norge ett grönt lån för byggnation av fastig- heter som uppfyller kriterierna för grön finan- siering enligt bankens finansierings ramverk för gröna obligationer. För att möjliggöra en mer strukturerad bedömning av kunders hållbarhetsarbete lan- serade banken i Storbritannien under året ett digitalt verktyg för att samla in information om kunders planer, framsteg och risker kopplade till hållbarhet. Verktyget används i kundmöten med både befintliga och nya kunder och riktar sig initialt till fastighetskunder, med planer på att utvidga användningen till övriga företags- kunder framöver. I Sverige lanserades under året tjänsten Hållbarhetskollen, som hjälper företag att beräkna sina koldioxidutsläpp baserat på bok- föringen. Tjänsten stödjer företag i att möta de ökade kraven på att redovisa sitt klimatavtryck och ger samtidigt en tydlig översikt över var utsläppen uppstår. Dessutom erbjuder tjänsten konkreta förslag på åtgärder för att minska utsläppen. För att ytterligare stärka stödet till kunder i deras omställning har banken lagt stort fokus på kunskapshöjande insatser för kontors- anställda. Dessa åtgärder syftar till att förbättra rådgivningen och öka medarbetarnas förmåga att hantera hållbarhetsfrågor i kundmöten. I Storbritannien har detta inkluderat införandet av hållbarhetsrådgivare som stödjer kontors- rådgivare i att hantera mer komplexa håll- 1) Det totala förvaltade kapitalet var vid utmärkelsen i maj 120 miljarder kronor och vid årsskiftet cirka 145 miljarder kronor. Denna volym avser det totala förvaltade fondkapitalet, inte rensad volym för egna innehav som anges i texten ovan. barhetsfrågor i kunddialoger. I Sverige har månadsmöten för hållbarhetsansvariga inom kontorsrörelsen införts. Dessa möten syftar till att sprida kompetenshöjande information, ge inspiration samt etablera kunskaper om regel- verk och aktuella omvärldsfrågor. Som en bank med betydande utlåning till fastighetssektorn lägger Handelsbanken stor vikt vid att erbjuda verktyg som stödjer fastig- hetskunder i arbetet med energieffektivisering. Ett exempel är den digitala tjänsten Energi- kollen, som Handelsbanken Sverige erbjuder sina bolånekunder och sedan 2024 även ägare av flerbostadshus. Tjänsten hjälper kunder att identifiera energieffektiviserande åtgärder anpassade efter bostadens specifika förut- sättningar. I samarbete med ett svenskt teknikkonsult- bolag har banken genomfört utbildningar om fysiska klimatrisker, vilket har ökat den interna kompetensen och möjliggjort mer kvalificerade samtal med större fastighetskunder kring kli- matutmaningar och möjliga lösningar. Genom partnerskapet erbjuds även fördjupad expertis till kunder som behöver ytterligare vägledning. Med dessa insatser strävar Handelsbanken efter att minska utsläppen kopplade till fastig- hetsrelaterad utlåning och samtidigt stödja kunderna i att uppfylla regelverk som Energy Performance of Buildings Directive (EPBD). Under året har banken även ytterligare för- tydligat instruktioner kring bedömningen av klimatrisker, fysiska- och omställningsrisker, i kreditprocessen för företag. Syftet är att väg- leda organisationen i arbetet med att identi- fiera, analysera och på ett enhetligt sätt bedöma de hållbarhetsrisker som är relevanta för kreditriskbedömningen. I Nederländerna har banken även uppdaterat den lokala kredit- instruktionen för att säkerställa att ny fastig- hetsutlåning bidrar till bankens omställnings- plan. Under det kommande året planerar banken att fortsätta utveckla produkter och tjänster som stödjer kundernas omställning samt vida- reutveckla ordinarie processer för att följa upp och engagera kunder i hållbarhetsfrågor. Ett viktigt fokusområde framöver är att uppmuntra och stödja kunder i att ta fram trovärdiga och ambitiösa omställningsplaner. Sådana planer kommer i allt högre grad att krävas, särskilt från kunder och portföljbolag inom sektorer där banken kan ha störst påverkan. Banken avser också att ytterligare integrera klimatfrågor i sina ordinarie processer för fast- ighetsrelaterad utlåning, med särskilt fokus på byggnaders energiklass. Dessa initiativ är en del av bankens arbete för att identifiera möjlig- heter, utvärdera färdriktningen och bidra till klimat omställningen. Kapitalförvaltning Handelsbanken Fonder integrerar uppsatta klimatmål och dess utfall i investeringsproces- sen och utvecklar och erbjuder produkter som är i linje med sina utsläppsmål, som till exem- pel indexfonder som följer Paris Aligned Benchmarks. Handelsbanken Global Index Criteria som tillhör denna kategori av fonder, blev i maj 2024 uppmärksammad av Bloom- berg som världens största artikel 9 fond 1) . Per årsskiftet uppgick det förvaltade kapitalet i fonden till drygt 108 miljarder kronor. Handels- banken Fonder för dialoger med portföljbolag om deras klimatmål och omställningsplaner. Även inom bankens kapitalförvaltning tilläm- pas koncernens miljö- och klimatriktlinje gäl- lande bland annat kol, vilket innebär att inga nya affärsförbindelser eller investeringar görs i företag som bedriver kolbrytning eller bygger nya kolkraftverk. Utöver det som fondbolaget enligt policyn för aktieägarengagemang och ansvarsfulla investeringar väljer bort, erbjuder fondbolaget fonder i två olika nivåer av exkludering; bas respektive utökad nivå (Criteria). Läs mer under ”Följ vårt arbete” på handelsbankenfonder.se. Handelsbanken Fonder tillämpar utökade exkluderingskriterier på 99,4 procent av fond- bolagets förvaltade kapital, vilket begränsar investeringar i företag som är involverade i utvinning, produktion eller distribution av fos- sila bränslen, inklusive kol, olja och naturgas. Fondbolagets riskkontrollfunktion övervakar dagligen att exkluderingskriterier efterlevs i fondbolagets investeringar. Företag där mer än 5 procent av intäkterna kommer från produktion eller distribution av fossila bränslen och mer än 50 procent från relaterade tjänster exkluderas, undantaget de bolag som klassas som omställningsbolag, läs mer om omställningsbolag under ”Följ vårt arbete” på handelsbankenfonder.se. Nivån av hållbara investeringar framgår av fondbestämmelserna för respektive fond och återrapporteras årligen i enlighet med SFDR- regelverket, vilket bidrar till transparens gente- mot kunderna och redovisar fondens investe- ringar och den eventuella hållbarhetsinrikt- ningen. Under året har Handelsbanken Fonder identi fierat de bolag som står för 70 procent av fondbolagets finansierade utsläpp och som ännu inte uppvisar att de är i linje med netto- noll utsläpp. Av dessa bolag har Handels- banken Fonder under 2024 fört klimatdialog med 13 stycken. Handelsbanken Fonder har under 2024 varit med i olika internationella klimatdialoginitiativ. 288 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Miljöinformation Övrigt Minskningsmål för växthusgasutsläpp Basår Målår Metric Target Inkluderade scope Förändring sedan föregående år Förändring sedan basår Scope 1 + 2 – Egen verksamhet 2021 2030 tCO 2 e -50% Scope 1 + 2 -4% -23% Scope 3.15 – Kapitalförvaltning Investeringar 2020 2030 tCO 2 e/EVIC -50% 1) Scope 1 + 2 + 3 -18% -31% 1) Målet omfattar förvaltat kapital inom Handelsbanken Fonder, vilket motsvarar 89% av totalt förvaltat kapital. Handelsbanken Fonder bedriver en aktiv ägarstyrning avseende såväl aktivt som pas- sivt förvaltade fonder. Det mest direkta sättet att bedriva ägarstyrning är att rösta på bolags- stämmor. Under stämmosäsongen 2024 har fondbolaget röstat på 1275 stämmor. Inför stämmorna 2024 deltog fondbolaget i 66 val- beredningar. Genom sitt deltagande i val- beredningar har fondbolaget en påverkan på vilka styrelser som stämmorna väljer. Inom Handelsbanken Wealth and Asset Management pågår arbete med att vidare- utveckla bolagets hållbarhetsstrategi vilket innefattar exkluderingskriterierna i bolagets policy för ansvarsfulla investeringar. Arbetet med detta bedöms vara klart under 2025. Under året har Handelsbanken Wealth and Asset Management höjt minimigränsen i sina Ansvarsfulla Fonder, så att dessa ska inves- tera minst 70 procent (65 procent i en av fonderna) av sin portfölj i tillgångar som upp- visar positiva miljömässiga och/eller sociala teman. Inom Optimix pågår arbete med att vidare- utveckla bolagets hållbarhetsstrategi. Mått och mål E1-4: Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna För att bidra till uppfyllandet av EU:s klimatmål, bankens hemmamarknaders respektive natio- nella klimatmål samt Parisavtalets mål att be- gränsa uppvärmningen till nära 1,5°C fordras att bankens kunder reducerar sina utsläpp i linje med uppställda mål för respektive bransch inom EU och i dessa länder. Handels bankens ambition är att genom produkter, tjänster och rådgivning stötta sina kunder i deras omställ- ningsresa. Handelsbanken har som mål att minska sina absoluta Scope 1 och 2-utsläpp med 50 procent till 2030 från 2021 års nivå. Basåret har valts utifrån rekommendationer från the Science Based Targets initiative (SBTi) för hur basår bör sättas. Utöver det absoluta reduk- tionsmålet har banken också satt mål för elupphandling, vilket innebär att 100 procent förnybar el ska fortsätta att köpas fram till 2030. Att arbeta med energieffektivisering är avgö- rande för att Handelsbanken ska minska sin klimatpåverkan i den egna verksamheten, vil- ket innebär att använda mindre energi för att uppnå samma resultat. Målsättningen är att minska energianvändningen per kvadratmeter i huvudkontoret och interna avdelningar med i genomsnitt minst 2,5 procent per år under perioden 2023 till 2030. Genom att minska energiförbrukningen i byggnader och anlägg- ningar kan Scope 1- och Scope 2-utsläpp reduceras. Målet är anpassat till nationella och internationella mål, och överstiger EU:s energi- besparingskrav för offentliga byggnader och nivån som fastställts i Sveriges nationella bidrag. Målet är inte vetenskapligt baserat, men energieffektivisering är en erkänd metod för att minska klimatutsläpp. Intressenter har inte deltagit i fastställandet av målet, som antogs 2024 och kommer att följas upp årligen. Handelsbanken har även satt ett strävans- mål för klimatanpassning, där banken aktivt bidrar till att sprida kunskap om klimatanpass- ningsåtgärder. Informationsspridning kan ske genom utskick och dialog med kunder om klimatanpassning. Utlåning Handelsbanken kommer under 2025 genom- föra en djupare analys av verksamhetsområdet utlåning utifrån de förutsättningar som gäller för respektive hemmamarknad. Analysen ska resultera i en beskrivning av hur bankens affärsmodell stödjer klimatomställningen och hur bankens tillgångsmassa förväntas utveck- las över tid. Banken strävar efter att ytterligare integrera klimatriskfaktorer i nuvarande meto- der och processer för riskhantering. För mer information, se avsnitt IRO-1 på sidan 273 samt K2 på sidan 119. Handelsbanken avser att i hållbarhetsredovisningen för 2025 redo- visa hur bankens omställningsplan är i linje med EU:s klimatlag i samband med att hållbar- hetsredovisningen inkluderas i förvaltnings- berättelsen i enlighet med kraven i ESRS. Upp- följning av de klimatmål för utlåning som har varit gällande under 2024 rapporteras i avsnit- tet Allmän information på sidan 278. Bankens viktigaste verktyg för att reducera finansierade utsläpp är att stötta kunder och portföljbolag i deras omställningsresa. Detta inkluderar produkter, tjänster och stöd till kun- der och portföljbolag för att uppmuntra ambiti- ösa omställningsstrategier och planer anpas- sade för att uppnå nettonollutsläpp. Handelsbanken har strikta kriterier för utlå- ning till högutsläppande sektorer som olja, gas och kol. Banken finansierar inte nya kolgruvor, olje- eller gasutvinningsprojekt eller företag starkt involverade i fossilbränsleinfrastruktur, då sådan verksamhet inte anses vara i linje med en global minskning av koldioxidutsläpp i linje med 1,5-gradersmålet. Undantag kan göras för bolag som klassificeras som omställ- ningsbolag, vilket bland annat kräver tydliga och trovärdiga planer för koldioxidminskning. Kapitalförvaltning För att möta våra kunder med relevanta pro- dukter som stödjer en omställning samt beak- tande av väsentliga hållbarhetsrisker i investe- ringsbesluten har Handelsbanken Fonder utvecklat ett delmål att minska koldioxidav- trycket för investeringsportföljen mätt i tCO 2 e per EVIC (Enterprise value including cash) för portföljbolagen, med 50 procent till år 2030, baserat på 2020 års nivå. Målet omfattar samt- liga utsläpp i bolagens värdekedja, det vill säga Scope 1, 2 och 3. Basåret har valts utifrån data- tillgång, där 2020 är det tidigaste möjliga året där uppdaterad Scope 3 data från fondbolagets dataleverantör finns tillgängligt. Handelsbanken Fonder rapporterar finansie- rade växthusgasutsläpp, koldioxidavtryck och växthusgasintensitet för investeringar i aktier och företagsobligationer, inklusive både direkta och indirekta investeringar via fond-i- fond strukturer. Handelsbanken Fonder genomför en över- syn av sina utsläppsmål vart femte år, vilket påbörjades 2024. Fondbolaget fortsätter att löpande utveckla och säkerställa ett relevant produkterbjudande utifrån kundefterfrågan samt att arbeta mot sina utsläppsmål i linje med Handelsbankens övergripande omställ- ningsplan. Som en del av detta fortsätter fond- bolaget se över exkluderingskriterierna i pro- dukterbjudandet för att säkerställa att de är anpassade efter kunders behov och önskemål samt möjliggör en effektiv hantering av hållbar- hetsrisker. 289Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 E1-5: Energianvändning och energimix Energianvändning och energimix 2023 2024 Total användning av fossil energi (MWh) 42 791 39 539 Andel fossila källor i total energi användning (%) 60 59 Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa (inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas osv) (MWh) 436 317 Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor (MWh) 27 533 26 594 Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi (MWh) 1) 55 61 Total användning av förnybar energi (MWh) 28 024 26 973 Andel förnybara källor i total energianvändning (%) 40 41 Total energianvändning (MWh) 70 815 66 512 1) Avser egenproducerad solenergi. Handelsbanken har inte tecknat några avtal om att köpa kärnenergi på någon av sina marknader. Kärnenergi kan dock ingå i den lokala energimix som Handelsbanken förbru- kar, men andelen har inte beräknats separat utan ingår i den totala energivolymen. På samma sätt kan förnybar energi, främst i form av förnybar fjärrvärme, ingå i den energi som köps på den lokala marknaden. Så länge energin inte är ursprungsmärkt som förnybar, har den i redovisningen klassats som fossil. E1-6: Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Handelsbanken beräknar och redovisar utsläpp från sina fyra hemmamarknader, uppdelat på egen verksamhet, utlåning och investeringar inom kapitalförvaltning. Den övervägande majoriteten av utsläppen ligger i värdekedjan genom bankens finansierade utsläpp. Egen verksamhet Utsläpp från aktiviteter inom den konsoliderade koncernen sorteras under tre olika scope, beroende på bankens operativa kontroll över de specifika aktiviteterna. Scope 1 omfattar direkta utsläpp från läckage av kylmedel, sta- tionär förbränning av bränslen som används för värmeproduktion och reservgeneratorer, samt mobila utsläpp från servicefordon. Scope 2 omfattar indirekta utsläpp från inköpt el, värme och kyla i både ägda och leasade anlägg- ningar. Scope 3 omfattar indirekta utsläpp från delar av koncernens försörjningskedja, läs mer i tabellen innehåll Scope 3 på sidan 290. Klimatberäkningarna baseras på GHG- protokollet, en internationellt erkänd standard. I första hand används primärdata direkt från leverantören. Om primärdata saknas, beräknas resultatet utifrån angränsande enheters utsläpp eller, om data helt saknas, baserat på genomsnittliga uppgifter eller estimat. Under- liggande data, till exempel energiförbrukning i kWh, multipliceras med en emissionsfaktor för att få fram en utsläppssiffra. Emissionsfakto- rerna kan komma från nationella myndigheter, branschorgan eller licenserade datakällor. Innehåll Scope 3 Scope 3-kategori Inkluderad? Andel primärdata Motivering och metod 3.1 Inköpta varor och tjänster Delvis 1) 90% Omfattar de mest väsentliga leverantörerna inom områdena IT-utrustning, pappersförbrukning och vattenförbrukning. Utsläpp från molntjänster är utelämnade på grund av databrist. 3.2 Kapitalvaror Nej n/a Handelsbanken driver eller kontrollerar inte några kapitalvaror i någon betydande utsträckning ur ett GHG-redovisningsperspektiv. 3.3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter Delvis 1) 66% Omfattar överförings- och distributionsförluster från elkonsumtion. Uppskattas med hjälp av emissionsfaktorer. Andra källor inom denna kategori, t.ex. WTT-utsläpp (Well-to-Well), är hittills utelämnade. 3.4 Transport och distribution uppströms Delvis 1) 88% Omfattar post- och transporttjänster internt och till kund. 3.5 Avfall som genereras i verksamheten Nej n/a Som leverantör av finansiella tjänster genererar banken inte betydande avfall. För det avfall som uppstår i det dagliga arbetet finns det få praktiska sätt att mäta detta, och resultatet skulle sannolikt inte vara väsentligt för banken. 3.6 Tjänsteresor Ja 98% Omfattar tjänsteresor med tåg, bil och flyg samt hotellvistelser. Taxiresor och andra tjänsteresor ingår inte. 3.7 Anställdas pendling Nej 1) n/a Denna kategori är väsentlig men banken har ännu inte antagit en metod för att estimera den. 3.8 Leasade tillgångar uppströms Nej n/a Handelsbanken leasar inte tillgångar uppströms i någon större utsträckning ur ett GHG- redovisningsperspektiv. 3.9 Transport i senare led Nej n/a Alla distributionstjänster för att kommunicera med kunder redovisas under transport och distribution uppströms. Utsläpp från kunders transport till kontoren ingår inte, då detta är svårt att mäta och majoriteten av kundaktiviteterna sker digitalt. 3.10 Bearbetning av sålda produkter Nej n/a Handelsbanken säljer inte fysiska produkter som behöver bearbetas i någon betydande utsträckning ur ett GHG-perspektiv. 3.11 Användning av sålda produkter Nej n/a Handelsbanken säljer inte fysiska produkter i någon betydande utsträckning ur ett GHG-perspektiv. 3.12 Slutbehandling av sålda produkter Nej n/a Handelsbanken säljer inte fysiska produkter som behöver slutbehandling i någon betydande utsträckning ur ett GHG-perspektiv. 3.13 Tillgångar som leasas i senare led Nej 1) n/a Den här kategorin kan komma att inkluderas framöver i takt med att utsläppsberäkningarna för investering och finansiering utvecklas. 3.14 Franchiseavtal Nej n/a Handelsbanken har inte några franchiseavtal. 3.15 Investeringar Delvis 1) 59% Utsläpp från utlåning beräknas för bankens fastighetsrelaterade utlåning, vilket representerar 88% av bankens totala utlåning. För investeringar beräknas utsläpp på 94% av den del av totalt förvaltat kapital där det är möjligt att beräkna utsläpp genom etablerade beräkningsmetoder. Denna del utgör i sin tur 95% av totalt förvaltat kapital inom kapitalförvaltningen. Banken avser utöka beräkningarna för att täcka en större del av låneportföljen, med fokus på högutsläppande sektorer. 1) Handelsbanken har som ambition att fortsätta utveckla sin Scope 3-redovisning. 290 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Miljöinformation Övrigt Totala växthusgasutsläpp uppdelade på scope 1, scope 2 och scope 3 Retroaktivt År för delmål och mål 2021 2023 2024 % 2024/2023 2025 2030 2040 Årligt mål i % / Basår Scope 1-växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 (tCO 2 e) 339 154 143 -7 -50% för Scope 1+2. Procentandel scope 1- växthus- gasutsläpp från reglerade utsläpps- handelssystem (%) 0 0 0 0 Scope 2-växthusgasutsläpp Platsbaserade bruttoväxthusgas- utsläpp inom scope 2 (tCO 2 e) 5 567 4 644 4 468 -4 Marknadsbaserade bruttoväxthus- gasutsläpp scope 2 (tCO 2 e) 2 718 2 295 2 205 -4 -50% för Scope 1+2. Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 (tCO 2 e) 41 775 535 43 351 634 46 059 746 6 1 Inköpta varor och tjänster 3 764 3 149 2 714 -14 2 Kapitalvaror 3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ingår inte i scope 1 eller scope 2) 650 665 669 1 4 Transport och distribution i tidigare led 119 83 119 42 5 Avfall genererat i verksamheter 6 Tjänsteresor 417 3 024 2 489 -18 7 Anställdas pendling 8 Tillgångar som leasas i tidigare led 9 Transport i senare led 10 Bearbetning av sålda produkter 11 Användning av sålda produkter 12 Slutbehandling av sålda produkter 13 Tillgångar som leasas i senare led 14 Franchiseavtal 15 Investeringar 41 770 585 1) 43 344 713 2) 46 053 756 3) 6 För mål inom Scope 3.15, se tabell Minskningsmål för växthus- gasutsläpp under avsnitt E1-4. Totala utsläpp av växthusgaser Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO 2 e) 41 781 441 43 356 431 46 064 357 6 Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO 2 e) 41 778 592 43 354 082 46 062 094 6 1) Utsläppsberäkningar inom investeringar per 2021 inkluderar utlåning samt Handelsbanken Fonder. 2) Utsläppsberäkningar inom investeringar per 2023 inkluderar utlåning, Handelsbanken Fonder, Optimix och HWAM. 3) Utsläppsberäkningar inom kapitalförvaltningen per 2024 omfattar all kapitalförvaltning. Finansierade utsläpp Utsläppsintensitet Exponering (m SEK) 1) Täckninggrad 2) Andel primärdata Totalt finansierade utsläpp (tCO 2 e) 2021 2023 2024 % 2024 /2023 Scope 3.15 Investeringar Utlåning (Scope 1, 2) Bolån 1 150 961 100% 57% 302 972 9,6 kgCO 2 e/m 2 8,5 kgCO 2 e/m 2 8,2 kgCO 2 e/m 2 -4% Kommersiella fastigheter 932 492 100% 81% 486 815 14,1 kgCO 2 e/m 2 12,0 kgCO 2 e/m 2 12,0 kgCO 2 e/m 2 0% Investeringar (Scope 1, 2, 3) 1 192 000 94% 44% 45 263 969 45,1 tCO 2 e/ m SEK 3) 44,8 tCO 2 e/ m SEK 4) 38,0 tCO 2 e/ m SEK 5) -15% Beräknat genom dataleverantör 6) 39 509 895 Estimerat 6) 5 754 074 Totala utsläpp av växthusgaser i Scope 3.15 Investeringar 46 053 756 1) Exponering avser on-balance för utlåning samt assets under management (AUM) inom kapitalförvaltningen. 2) Täckningsgraden inom kapitalförvaltning beräknas utifrån den del av totalt förvaltat kapital där det är möjligt att beräkna utsläpp genom etablerade beräkningsmetoder. Denna del utgör i sin tur 95% av totalt förvaltat kapital inom kapitalförvaltningen. 3) Utsläppsberäkningar inom investeringar per 2021 inkluderar utlåning samt Handelsbanken Fonder. 4) Utsläppsberäkningar inom investeringar per 2023 inkluderar utlåning, Handelsbanken Fonder, Optimix samt HWAM. 5) Utsläppsintensiteten per 2024 omfattar all kapitalförvaltning. 6) Majoriteten av de rapporterade utsläppen har beräknats med data från Kapitalförvaltningens dataleverantörer. För en mindre del av portföljen där data har saknats har utsläppen estimerats baserat på den mest granulära datan som Handelsbanken har tillgänglig för den beräknade delen av portföljen. För mål kopplat till bankens Scope 3.15, se tabell Minskningsmål för växthusgasutsläpp i avsnitt E1-4. 291Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 Handelsbanken använder förnybar energi avseende sin elkonsumtion genom att köpa 92 procent ursprungsgarantier från vattenkraft, 4 procent från solenergi och 4 procent från vindkraft. Bankens biogena utsläpp kommer främst från två källor: Scope 1-utsläpp från använd- ning av förnybar gas, genom inköp av biogas, samt Scope 2-utsläpp från inköp av fjärrvärme som eldas med organiska material. Endast biogena utsläpp från biogas redovisas, då den emissionsfaktor som används för fjärrvärme i Scope 2-beräkningarna inte separerar biogena och fossila utsläpp. Eventuella biogena utsläpp i Scope 3 är inte beräknade. De biogena utsläppen inom Scope 1 uppgick till 63 ton CO 2 e år 2024. Redovisning av egenproducerad solenergi är nytt för 2024 vilket även har ändrat jäm förelse- data för 2023 avseende platsbaserade utsläpp inom Scope 2 (+ 3 ton). Utlåning Utsläpp från utlåning beräknas för bankens fastighetsrelaterade utlåning, vilket represen- terar 88 procent av bankens totala utlåning. Banken avser utöka beräkningarna för att täcka en större del av låneportföljen, med fokus på högutsläppande sektorer. Beräk- ningen av finansierade utsläpp för utlånings- portföljen täcker fastighetsportföljen, det vill säga utlåning säkerställd med fastighets- säkerhet. Utsläppsberäkningen för basåret och efterföljande beräkningar har utförts i enlighet med metodologin från Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) vilket ger en standardiserad metod och bidrar till transparens och jämförbarhet av redovisade finansierade utsläpp. Beräkningarna baseras på energideklarationer (EPCs) där dessa finns tillgängliga. I avsaknad av energideklarationer används estimat från PCAF baserat på land- och byggnadstypnivå. Emissionsfaktorer hämtas från publika och pålitliga källor, och i de fall där uppgifter om en byggnads energimärkning eller specifika upp- värmningskällor saknas används estimat från PCAF. För fullständig metod, vänligen se Metoddokument finansierade utsläpp – utlåning på handelsbanken.com. Kapitalförvaltning För investeringar beräknas utsläpp på 94 pro- cent av den del av totalt förvaltat kapital där det är möjligt att beräkna utsläpp genom eta- blerade beräkningsmetoder. Denna del utgör i sin tur 95 procent av totalt förvaltat kapital inom kapitalförvaltningen. Majoriteten av de rapporterade utsläppen har beräknats med data från fondbolagens olika dataleverantörer. För Handelsbanken Fonder sker dessa beräkningar genom data och metoder från ISS ESG och omfattar investeringsobjektens Scope 1, 2 och 3-utsläpp. Utsläppsberäkning- arna baseras på ägarandelen i varje investe- ring, beräknat genom att jämföra investering- ens storlek med företagets företagsvärde inklusive kassa (EVIC). Dessa metoder är i linje med definitionerna av Principal Adverse Impact Indicators 1, 2 och 3 i tabell 1 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplys- ningar (SFDR). De växthusgaser som Handels- banken Fonder använder i sina beräkningar är de som finns definierade i Kyotoprotokollet. Utsläppen för HWAM och Optimix beräknas genom data och metoder från Morningstar respektive Clarity AI och omfattar investerings- objektens Scope 1, 2 och 3-utsläpp. För en mindre del av portföljen där det är möjligt att beräkna utsläpp genom etablerade beräkningsmetoder men där data från data- leverantörerna har saknats har utsläppen esti- merats baserat på den mest granulära datan som Handelsbanken har tillgänglig för den beräknade delen av portföljen. Handelsbankens dotterbolag Handels- banken Liv har genom sina försäkringar till stor del valt Handelsbanken Fonders produkter. Detta gäller även för delar av Handelsbankens diskretionära förvaltning, vilket gör att mycket av den rapportering som Handelsbanken Fonder gör också blir en del av dessa verk- samheters värdekedja. För resterande del av förvaltat kapital inom Handelsbanken Liv och Handelsbankens diskretionära förvaltning har utsläppen estimerats utifrån den beräknade utsläpps intensiteten i Handelsbanken Fonder. De totala rapporterade utsläppen inom kapi- talförvaltning, inklusive utsläpp beräknade genom dataleverantörer och därutöver estime- rade utsläpp, uppgår till 45 263 969 tCO 2 e. E1-7: Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter För att uppnå målen i Parisavtalet räcker det inte att de globala utsläppen minskar kraftigt; koldioxid måste också avskiljas från atmosfären och lagras (Carbon Capture and Storage, CCS). Detta kallas ibland för kolkrediter, negativa utsläpp eller upptagsprojekt. För att stötta utvecklingen av CCS har Handelsbanken inves- terat i kolkrediter från Puro.earth enligt Puro- standarden. Certifikaten kallas för CORCs. Under 2024 köpte och annullerade banken 172 ton koldioxid från olika biokolsleverantörer i Europa. Kolkrediterna har inte avräknats från bankens totala utsläpp eller koldioxidmål. Bio- kol är en biogen kolsänka som binder koldioxid från atmosfären genom en pyrolysprocess, där biomassa omvandlas till biokol vid höga tem- peraturer utan syre. Enligt Puro-standarden resulterar detta i en mycket långvarig kolbind- ning med en varaktighet på över 100 år, vilket minimerar risken för icke-permanens. Generellt anses biokol vara en naturbaserad lösning, särskilt om det tillverkas av organiskt material och används för att förbättra jordens bördighet och vattenhållande förmåga. Banken gjorde inga andra köp av kolkrediter, vilket innebär att 100 procent köptes från upptagsprojekt inom EU och från en erkänd standard. Projektet räk- nas inte som justeringar enligt artikel 6 i Paris- avtalet. Till en mindre del bidrog Handelsbanken indirekt till finansiering av kolkrediter genom ett lokalt energiavtal i Sverige där leverantören klimatkompenserar för levererad fjärrvärme. Klimatkompenserad volym för 2024 var inte tillgänglig vid rapportens färdigställande, men uppskattat på volymen för 2023 handlar det om mindre än 80 ton. Klimatkompensationen sker genom erkända standarder. Handelsbanken har ännu inte en utvecklad strategi för hur banken ska neutralisera de utsläpp som är oundvikliga. Banken har inte heller några befintliga planer, innehav eller avtal som omfattar koldioxidkrediter som ska annulleras. E1-8: Intern koldioxidpris sättning Handelsbanken tillämpar inte intern koldioxid- prissättning inom något av sina verksamhets- områden. Växthusgasintensitet baserad på nettointäkter 1) Växthusgasintensitet per nettointäkt 2023 2024 Förändring sedan föregående år Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt (ton CO 2 e/m SEK) 247,44 245,45 -1% Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt (ton CO 2 e/m SEK) 247,42 245,44 -1% 1) Uppgift om total nettointäkt anges för konsoliderad situation med definition baserat på 4a§ Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. 292 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Miljöinformation Övrigt EU-taxonomin EU-taxonomin Taxonomirapportering EU:s taxonomiförordning är ett klassificerings- system som definierar vilka aktiviteter som anses vara miljömässigt hållbara. Taxonomin utgör ett gemensamt ramverk och medför informationskrav på både bolags- och produkt- nivå för att underlätta för investerare att identi- fiera miljömässigt hållbara investeringar. Handels banken omfattas av EU:s taxonomi och använder den som ett av flera verktyg för att utvärdera miljömässig hållbarhet i bankens verksamhet. I linje med Parisavtalet och målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, arbetar Handelsbanken för en omställ- ning till en växthusgasneutral ekonomi. Arbetet sker via bankens kunder, genom att stötta dem i deras omställning med hjälp av de produkter och rådgivningstjänster som banken erbjuder. Genom att fortsätta utveckla produkter och tjänster som bidrar till denna omställning, arbetar banken för att möta taxonomins krav och syfte. Detta skapar också goda förutsätt- ningar att framöver öka andelen taxonomilinje- rade tillgångar ur ett strategiskt perspektiv. Handelsbanken har redan anpassat sitt finansieringsramverk för gröna obligationer, vilket möjliggör finansiering av fler projekt som främjar energieffektivisering och klimatanpass- ning. Ramverket är baserat på EU:s taxonomi och följer i hög grad taxonomins tekniska scre- eningkriterier för att väsentligt bidra till miljö- målen. Under året har Handelsbanken lanserat produkter och incitamentsstrukturer som syftar till att öka andelen tillgångar som uppfyller kra- ven i finansieringsramverket vilket i sin tur ökar volymen av taxonomiförenliga tillgångar. För att ytterligare stötta kundernas klimat- arbete har banken utvecklat verktyg som ger fastighetsägare information om energiförbätt- rande åtgärder för att minska klimatpåverkan. Banken erbjuder även små och medelstora företag möjligheten att mäta sina utsläpp och få rekommendationer om hur dessa kan minskas. Enligt Non-financial reporting directive (NFRD) ska företag av allmänt intresse, med fler än 500 anställda, rapportera i enlighet med EU:s taxonomiförordning (EU) 2020/852. I sin lagstadgade hållbarhetsrapport ska finansiella institutioner rapportera i vilken omfattning tillgångarna finansierar ekono- miska aktiviteter som är förenliga med EU:s taxonomi. Handelsbanken är ett finansiellt konglomerat med verksamhet inom ett flertal affärsområden. Banken ska enligt regelverket och svar från EU-kommissionen redovisa andelen gröna tillgångar i de olika delarna av gruppens verksamhet. För att öka läsbarhet, transparens samt ge en god överblick över andelen gröna tillgångar har Handelsbanken valt att redovisa förenlighet med taxonomin för bankverksamhet inom konsoliderad situa- tion, separat för affärssegmentet försäkring samt sammanräknat för koncernen. En sam- manfattande tabell har placerats inom detta avsnitt. För detaljerad information om i vilken grad taxonomikraven uppfylls per miljömål och affärssegment genom rapportering i de mallar som föreskrivs av förordningen hänvi- sas till avsnitt 4.3 forts. EU taxonomin – fort- sättning på sidan 326. Genom att rapportera enligt konsoliderad situation ges en rättvi- sande bild av koncernens tillgångar samtidigt som dubbelräkning undviks. Övriga tillgångar, från icke-finansiell verksamhet, är minimala och ger ingen påverkan på bankens samman- räknade gröna tillgångar. Handelsbankens andel gröna tillgångar beräknas utifrån energiprestanda för hushålls- exponeringar mot fastighet inom banken och utifrån andelen gröna tillgångar hos våra före- tagsmotparter i kreditportfölj och kapital- förvaltning inom banken samt inom livförsäk- ringsverksamheten. Beräkningarna är beroende av tillförlitlig data, såsom energi deklarationer och bedömning av fysisk risk för finansierade fastigheter och publicerade nyckeltal från våra företagsmotparter. Banken arbetar kontinuer- ligt för att förbättra tillgång och kvalitet på data, i syfte att öka andelen gröna tillgångar. Arbetet består bland annat av att öka till- gången på information i form av energideklara- tioner för fastigheter på bankens samtliga marknader så att förenlighet med taxonomin kan bedömas fullt ut. Bankens rapporterade nyckeltal för året innebär en ökning av andelen gröna tillgångar jämfört med räkenskapsåret 2023. För avtal i balansräkningen inom bankverk- samheten beror ökningen framförallt på att byggnadsår nu i större utsträckning finns till- gängligt för fastigheter i Nederländerna, vilket gör det möjligt att beräkna taxonomiförenlighet för dessa, samt att andelen fastigheter som bedöms utsatta för fysisk risk har minskat med mer granulär data från en ny leverantör. Dessutom finns i år publicerade nyckeltal för taxonomiförenlighet för finansiella motparter tillgängliga och kan användas i beräkningen. Även hos våra icke-finansiella motparter har taxonomiförenligheten generellt ökat under året. Innehaven i portföljerna som bidrar mest till kapitalförvaltningens hållbarhetsbidrag har bedömts med hjälp av innehavs- och flödes- analys där årets nivåer jämförts med föregå- ende år. Mellan åren har förändringar i totala portföljens bidrag påverkats av dels inflöden i större indexfonder som investerar i stora börs- noterade nordiska och europeiska bolag inom fastighetssektorn såväl som industrisektorn och kraftförsörjning. Dels av att försäkrings- verksamhetens volymer särredovisade i egna tabeller vilket medför lägre total portfölj och lägre hållbarhetsnivåer. Totala nivåerna på håll- barhetsbidragen rimmar med totala portföljens värden som också motsvarar en diversifierad portfölj med bred exponering. Bolagsinne- haven med störst bidrag återfinns i våra största fonder och portföljer och går igen i såväl aktiva som passiv förvaltning. Två sammanvägda nyckeltal för koncernen, en omsättningsbaserad och en kapitalutgifts- baserad KPI, beräknas genom att vikta respek- tive affärssegments KPI med dess andel av koncernens totala intäkter. Definitionen av olika tillgångsslag i taxono- mirapporteringen utgår från den delegerade rapporteringsakten (EU) 2021/4987 samt regelverket för finansiell rapportering (EU) 2021/451. Metodbeskrivning Bankverksamhet Bankverksamhetens föreskrivna nyckeltal redovisas för avtal i balansräkningen, finan- siella garantier och kapitalförvaltning. Andelen tillgångar vid periodens slut, samt inflödet av nya tillgångar under året som omfattas av och uppfyller EU-taxonomins tekniska gransknings- kriterier för alla sex miljömål redovisas i de föreskrivna mallarna för kreditinstitut. Rappor- teringen avseende tillgångar i handelslagret samt avgifter och kommission för investerings- aktiviteter som uppfyller taxonomins kriterier kommer, i enlighet med regelverkskraven, att redovisas först för räkenskapsåret 2025. 293Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 Handelsbankens huvudsakliga KPI är Green Asset Ratio (GAR), som visar andelen täckta tillgångar vid periodens slut som uppfyller taxonomins kriterier. För kreditexponeringar i balansräkningen innebär det att redovisningen av andelen gröna tillgångar omfattar den pro- portion av täckta tillgångar (nämnaren) som finansierar ekonomiska aktiviteter som är för- enliga med de kriterier som fastställs i EU:s taxonomi (täljaren). Beräkningen av andelen hållbara tillgångar för Handelsbankens företagsportfölj baseras på både finansiella och icke-finansiella mot- parters rapporterade siffror från föregående räkenskapsår (2023). Icke-finansiella företag som omfattas av rapporteringsskyldighet i enlighet med NFRD redovisar hur stor andel av deras verksamhet som omfattas av och är för- enlig med EU:s taxonomikrav, både som en andel av omsättningen och som andel av kapi- talutgifter. Dessa båda nyckeltal används i rap- porteringen av finansiella företag, vilket innebär att andelen hållbara tillgångar beräknas och redovisas två gånger. För första gången redovisade icke-finan- siella företag under 2023 även andelen av deras verksamhet som täcks av taxonomins fyra sista miljömål, som inkluderar vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär eko- nomi, föroreningar samt biologisk mångfald och ekosystem. Förenlighet med taxonomins kriterier för dessa miljömål kommer att redovi- sas för första gången av icke-finansiella före- tag för räkenskapsåret 2024, vilket finansiella institut sedan använder i sin rapportering året därpå. I årets rapportering inkluderar banken även bolag med rapporteringsskyldighet enligt NFRD i EES-länder, vilket har en mycket liten effekt. Exponeringsbelopp för allmän finansiering multipliceras med de rapporterade nyckeltalen från motparter. För obligationer och finansie- ring med ett känt syfte ska uppgifter baserade på de specifika underliggande tillgångarna användas och erhållas direkt från motparten. Redovisningen av gröna obligationers överen- stämmelse med EU-taxonomins kriterier är fort- farande under utveckling och därför viktas säker- ställda obligationer med motpartens nyckeltal, vilket innebär en konservativ bedömning. Bankens portfölj med finansiering med känt syfte omfattar exponeringar där de finansie- rade ekonomiska aktiviteterna är kända och där specifika kriterier för hållbar finansiering regleras i avtalet. Tillgångarna inkluderar spe- cialutlåning och vissa tillgångar i bankens gröna register, som är i linje med bankens gröna ramverk för obligationer. Om uppgifter från motparten saknas, inkluderas dessa exponeringar endast i nämnaren vid beräk- ningen av andelen gröna tillgångar. Finansiering av lokala myndigheter, utom bostadsfinansiering och specialutlåning, ingår inte i täljaren i beräkningen av andelen gröna tillgångar. Hushållsexponeringar med fastighet som säkerhet och finansiering av motorfordon bedöms enligt gällande kriterier i taxonomin. Andra typer av hushållsfinansiering bedöms inte täckas av eller vara förenliga med taxonomin. Hushållsexponeringar med fastighet som säkerhet bedöms vara taxonomiförenliga baserat på byggnadens energiprestanda, samt om de inte bedöms vara utsatt för fysisk risk orsakad av klimatförändringar. Bedömningen av fysisk risk görs med samma tröskelvärden och externa klimatdata som används i Pelare 3 för rapportering av fysisk risk. Säkerheter som är utsatta för fysisk risk bedöms inte vara för- enliga med taxonomin, vilket är en konservativ bedömning. Denna bedömning tar inte hänsyn till eventuella anpassningsplaner eller andra mitigerande åtgärder, då tillgängligheten till kvalitativ information avseende dessa faktorer är begränsad. I Sverige är byggnader taxonomiförenliga om de är byggda innan 2021 med energiklass A samt de som är energideklarerade enligt BBR 29, vars energiprestanda understiger de nationella tröskelvärden som motsvarar de bästa 15 procenten. Dataunderlag för bedöm- ning av byggnader byggda innan 2021, som inte är energideklarerade enligt BBR 29, finns tillgängligt hos Boverket, men är för närva- rande inte tillgängligt för kreditinstitutioner. För övriga länders hushållsexponeringar mot fast- igheter byggda innan 2021 saknas underlag och studier som uppfyller regelverkskriterierna för att beräkna den bästa energiprestandan. Därför kan endast byggnader med energiklass A användas i dessa fall. Detta medför att en betydande del av kreditportföljen inte kan bedömas fullt ut i enlighet med taxonomins gränsvärde för topp 15 procent. Hushållsexponeringar mot fastigheter byggda efter 2021, där energiprestanda ska vara minst 10 procent lägre än de nationella tröskelvärden för nära nollenergibyggnader, kan endast bedömas i Sverige. I övriga länder saknas tillräcklig information för att bedöma taxonomiförenligheten. Sammantaget leder dessa databrister till en mycket konservativ rapportering från banken, vilket innebär att andelen gröna tillgångar rapporteras lägre än de faktiska förhållandena skulle motivera. Banken arbetar aktivt för att få tillgång till nödvändig data för att kunna beräkna en mer rättvisande andel av gröna tillgångar. Inga estimat är tillåtna i den obligatoriska rapporteringen, vilket innebär att exponeringar mot företag som inte är skyldiga att rapportera inte kan bedömas utifrån taxonomin. Expone- ringar mot företag som inte har rapporterat, inom och utanför EU, inkluderas därför endast i nämnaren vid beräkningen av andelen gröna tillgångar. Tillgångar som innehas för försälj- ning inkluderas i kategorin ”övriga tillgångar” och ingår därmed också enbart i nämnaren. Flöde för finansiella garantier och tillgångar i balansräkningen definieras som de avtal som har tecknats under det gångna året. Detta tillvägagångssätt gör det möjligt att bedöma andelen hållbara tillgångar i ny finansiering som tillkommit under året, utan påverkan av amorterings- eller valutaeffekter. Redovis- ningen av tillgångar som omfattas av taxono- min per sektor utgör en summering av expone- ringar mot alla icke-finansiella företag som har rapporterat inom ramen för NFRD och EU:s taxonomi, summerat på motpartens huvud- sakliga NACE-kod. Bankens rapportering som kreditinstitut baseras på den konsoliderade situationen enligt definitionen i CRR, vilket beskrivs när- mare i not K21 på sidan 183. Handelsbankens livbolag ingår inte i den konsoliderade situatio- nen, men tas upp här i enlighet med kapital- andelsmetoden, se not K1 på sidan 69. För att undvika dubbelräkning inkluderas tillgångar i balansräkningen mot livbolaget enbart i näm- naren. Andelen gröna tillgångar i livbolaget redovisas separat i nästa avsnitt på sidan 366. Taxonomirapporteringen för finansiella garantier och tillgångar i balansräkningen baseras på data från Bankens interna system, som även används för kapitalkravsrapportering samt för flera tabeller i årsrapporten. Dessa uppgifter är av god kvalitet, utan kända brister, och används även i annan rapportering. Upp- gifter om företags rapporteringsskyldighet enligt NFRD och deras rapporterade nyckeltal erhålls från externa leverantörer, och informa- tionen om rapporteringsskyldighet stäms av mot uppgifter i bankens interna system. En process för insamling av information kring tax- onomikriterier för finansiering med känt syfte kommer att implementeras nästa år. Därför ingår dessa exponeringar inte i täljaren i årets beräkning av andelen gröna tillgångar. Metodbeskrivning Kapitalförvaltning Redovisning och beräkning av andelen hållbara tillgångar inom det förvaltade kapitalet omfat- tar kapitalförvaltningens fonder och diskretio- nära volymer exklusive försäkringsverksam- hetens volymer som i år redovisas i separat. 294 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Miljöinformation Övrigt Förteckning taxonomitabeller Konsoliderad taxonomiredovisning koncern enligt artikel 8 i taxonomiförordningen Sida Handelsbankens centrala resultatindikatorer i enlighet med EU:s taxonomi, koncern Omsättning och kapitalutgift 326 Taxonomiredovisning kreditinstitut enligt artikel 8 i taxonomiförordningen Sammanställning av centrala resultatindikatorer 328 Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar Omsättning och kapitalutgift 330 Andelen gröna tillgångar – Sektorsinformation Omsättning och kapitalutgift 338 Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i stocken Omsättning och kapitalutgift 346 Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i flödet Omsättning och kapitalutgift 354 Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen Omsättning och kapitalutgift, i stocken och flöde 358 Centrala resultatindikatorer för avgifts- och provisionsintäkter från andra tjänster än utlåning och kapitalförvaltning Redovisning räkenskapsår 2025 Centrala resultatindikatorer för handelslagerportföljen Redovisning räkenskapsår 2025 Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter kreditinstitut, i enlighet med (EU) 2022/1214 Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter Omsättning och kapitalutgift, i balansräkning och utanför balansräkning 360 Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare) Omsättning och kapitalutgift, i balansräkning och utanför balansräkning 360 Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) Omsättning och kapitalutgift, i balansräkning och utanför balansräkning 362 Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin Omsättning och kapitalutgift, i balansräkning och utanför balansräkning 364 Försäkringsverksamhet i livbolaget enligt artikel 8 i taxonomiförordningen Andelen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, taxonomiförenliga verksamheter i förhållande till totala investeringar 366 Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter livbolaget, i enlighet med (EU) 2022/1214 Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter Omsättning och kapitalutgift 368 Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare) Omsättning och kapitalutgift 368 Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) Omsättning och kapitalutgift 369 Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin Omsättning och kapitalutgift 370 Handelsbankens nyckeltal i enlighet med EU:s taxonomi, koncern Affärssegment Intäkt Centrala resultatindikatorer i enlighet med EU-taxonomin, 2024-12-31 MSEK Andel % Central resultatindikator (KPI) Omsättnings- baserad KPI Omsättnings- baserad KPI, viktad Kapitalutgifts- baserad KPI Kapitalutgifts- baserad KPI, viktad Bankverksamhet Kreditportfölj 179 336 95,5 Andel gröna tillgångar (GAR) 3,4 3,2 3,5 3,3 Finansiella garantier 94 0,1 Andel gröna tillgångar (GAR) 0,6 0,0 0,5 0,0 Kapitalförvaltning 5 381 2,9 Andel gröna tillgångar (GIR) 1,5 0,0 2,0 0,1 Försäkring 2 921 1,6 Andel gröna tillgångar (GIR) 3,2 0,1 0,2 0,0 Konsoliderat, koncern 187 732 100,0 Konsoliderat nyckeltal (KPI), koncern 3,3 3,4 Beräkningen görs genom genomlysning av innehaven till värdepappersnivå vilket innebär att fondinnehav klassificeras utifrån underlig- gande tillgångar. Andelen hållbara tillgångar baseras på företagens redovisade nyckeltal, andel av omsättning och kapitalutgifter, och aggregeras sedan på portföljnivå. Rapporte- ringen bygger på data från bankens interna port följsystem, vilka används för övrig finan- siell rapportering och bedöms ha god kvalitet. Uppgifter om fond- och portföljinnehavens rapporterade nyckeltal inhämtas från en extern dataleverantör och bolagsdata som är till- gängliga för marknaden vid portföljdatumet används vid beräkningen av de aggregerade värdena. Metodbeskrivning Försäkringsverksamhet Handelsbanken Livs resultatindikatorer base- ras på bolagets balansräkning per årsskiftet. Innehav i värdepappersfonder har genomlysts i så stor utsträckning som det är praktiskt genomförbart. Handelsbanken Livs utgångs- punkt har varit att klassificera fondinnehaven baserat på fondernas underliggande tillgångar. Upplysningarna i tabellerna har baserats på siffror från föregående räkenskapsår (2023) som har publicerats av företag som omfattas av upplysningskravet enligt taxonomins artikel8. Då taxonomin har ett succesivt ikraft- trädande kommer det att dröja ett antal år innan samtliga resultatindikatorer är imple- menterade fullt ut. Handelsbanken Liv tar i det löpande implementeringsarbetet hänsyn till utgivna vägledningar från EU-kommissionen. Externa data leverantörer har primärt använts för att ta fram upplysningar till tabellerna. Handelsbanken Liv har i de fall där extern data saknats använt sig av egen analys baserad på övriga externa datakällor. I delar av tabellen där datatillgängligheten inte varit fullgod pågår ett arbete till nästa års rapportering med att komplettera med ytterligare information om portföljens gröna investeringar. 295Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem Strategi E4-1: Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell Motståndskraften i den egna verksamheten för att hantera bankens negativa påverkan på biologisk mångfald bedöms vara hög eftersom bankens huvudsakliga egna verksamhet inte är beroende av naturresurser. I bankens värde- kedja, där negativ påverkan på biologisk mång- fald har identifierats nedströms inom kapital- förvaltningen, är strategin att aktivt stödja och accelerera hållbar utveckling. Detta, i kombina- tion med bankens låga och integrerade risk- tolerans, utgör en solid utgångspunkt för mot- ståndskraft mot förlust av biologisk mångfald. Motståndskraften bedömdes som en del av Handelsbankens Nature och Biodiversity Progress Report 2023, publicerad under 2024. Mer exakta modeller för att kunna bedöma fysiska risker, omställningsrisker och system- risker i värdekedjan över olika tidshorisonter är under utveckling. Handelsbanken samarbetar med andra intressenter, bland annat genom forskningsprogrammet Mistra BIOPATH som arbetar för att utveckla metoder för att inte- grera natur och biologisk mångfald i finansiell planering. Handelsbanken har ännu inte definierat en detaljerad övergångsplan för biologisk mång- fald men eftersom klimatförändringarna är en väsentlig drivkraft bakom förlusten av biologisk mångfald är bankens klimatomställningsplan en central del av arbetet inom detta område. Läs mer om bankens omställningsplan för klimat i avsnittet E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna på sidan 285. ESRS 2 SBM-3: Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Den huvudsakliga påverkan på biologisk mångfald och ekosystem härrör från bankens kapitalförvaltning som främst görs via bankens fondbolag. En utmaning är att platsspecifikt bedöma var den faktiska påverkan sker. Till exempel kan ett företags huvudkontor vara beläget i ett enskilt land medan produktionen är spridd över hela världen. Leveranskedjorna är ofta globala och svåra att kartlägga utan mer specifika upplysningar från varje enskilt företag, men bedömningen är att det föreligger en negativ påverkan på biologisk mångfald genom investering i verksamheter som bidrar negativt till klimatförändringar, förändrad mark- användning, direkt exploatering, invasiva främ- mande arter, miljöföroreningar, och andra påverkansfaktorer. För mer övergripande information om kopp- lingen mellan bankens identifierade hållbar- hetsfrågor se avsnitt SBM-3 på sidan 269. Hantering av påverkan, risker och möjligheter E4-2: Policyer för biologisk mångfald och ekosystem De styrdokument som adresserar bankens väsentliga hållbarhetsfrågor för de direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald är: • Policy för hållbarhet, för mer information se sidan 264 • Riktlinjer för miljö och klimatförändring • Riktlinjer för Handelsbankens erbjudande inom skogs- och lantbruk. Innehållet i dessa styrdokument betonar hur biologisk mångfald är ett viktigt ämne för Handels banken att integrera i sin verksamhet inklusive kapitalförvaltning. De beskriver den nära kopplingen mellan biologisk mångfald och miljö- och klimatförändringar, samt hållbar utveckling i samhället. I riktlinjerna för miljö- och klimatförändring uttrycker banken sin strä- van att minimera de negativa effekterna på miljö och klimat. Bidrag till direkta påverkans- faktorer benämns inte i riktlinjerna, men klimat och resursanvändning är två områden som särskilt berörs. Där beskrivs även att banken genom sina affärsförbindelser vill uppmuntra till hållbara affärsmodeller som tar hänsyn till biologisk mångfald och som strävar efter att minimera skada och bidrag till negativ utveck- ling. I miljö- och klimatriktlinjen adresseras även de sociala konsekvenserna av negativ påverkan på biologisk mångfald. I takt med att biologisk mångfald minskar, bland annat som en konsekvens av ökat användande av jordens begränsade naturresurser, ökar riskerna för såväl miljö och klimat som för människor, före- tag och samhällen. När ekosystemtjänster hotas till följd av denna negativa påverkan kan samhällseffekter uppstå, till exempel genom påverkan på livsmedelsförsörjningen. Som stöd för arbetet med biologisk mångfald hän- visar banken i sin riktlinje för miljö- och klimat- förändringar till flera internationella initiativ som exempelvis UN Global Compact, Ekvator- principerna, Principles for Responsible Banking (PRB), Principles for Responsible Investment (PRI), Principles for Sustainable Insurance (PSI) och Konventionen om biologisk mångfald (CBD). Den sistnämnda syftar till att naturre- surser ska användas på ett hållbart sätt. I riktlinjerna för Handelsbankens erbjudande inom skogs- och lantbruk beskrivs specifikt hur dessa sektorer globalt är en av de främsta orsakerna till förlust av biologisk mångfald. Förändrad markanvändning, som är en av de påverkansfaktorer som leder till förlust av bio- logisk mångfald, utgör även en av de största källorna till globala utsläpp av växthusgaser. Ett långsiktigt hållbart skogs- och lantbruk är därför en möjliggörare för att främja biologisk mångfald och ett stabilt klimat. Riktlinjerna för skogs- och lantbruk omfattar förväntningar avseende mark- och jordbruks- metoder inom detta affärsområde, men rikt- linjerna omfattar inte specifikt avskogning. Sammanställning väsentlig påverkan, risk och möjlighet Väsentlig hållbarhetsfråga Väsentlig påverkan, risk och möjlighet Värdekedja Tidshorisont Direkta påverkansfaktorer som leder till biologisk mångfald Faktisk negativ påverkan Kapitalförvaltning Lång 296 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Miljöinformation Övrigt Hållbara metoder för havsrelaterad hållbarhet nämns inte uttryckligen, men bankens all- männa riktlinje för miljö och klimat omfattar även förväntningar som är applicerbara för marina verksamheter. E4-3: Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem Under 2024 har Handelsbanken genomfört ett antal nyckelåtgärder för att förebygga, mildra och avhjälpa den negativa påverkan banken kan antas ha på biologisk mångfald. Kompen- sering för förlust av biologisk mångfald har inte implementerats i Handelsbankens åtgärder men kan förekomma indirekt i bankens värde- kedja. De åtgärder som hittills vidtagits har inte inkluderat ursprunglig och traditionell kunskap eller naturbaserade lösningar. Här följer ett utdrag av de mest relevanta åtgärderna och aktiviteterna som genomfördes under 2024. För att mäta och bidra till positiv förändring samarbetar Handelsbanken med olika delar av samhället och värdekedjan i arbetet med bio- logisk mångfald. Mistras forskningsprojekt BIOPATH, där Handelsbanken är lead-partner, samlar inflytelserika aktörer från näringslivet tillsammans med forskare inom ekonomi och ekologi, med syfte att gemensamt verka för att stoppa och vända förlusten av biologisk mång- fald. Nya och befintliga tillvägagångssätt kart- läggs, utvärderas och utvecklas för att kunna integrera biologisk mångfald i finansiella beslutsprocesser. Banken är också medlem i Business@Biodiversity Sweden, en kunskaps- plattform för utbildning och erfarenhetsutbyte kring biologisk mångfald. Handelsbanken Fonder har varit medlem i Nature Action 100+ sedan 2023. Initiativet syf- tar till att påverka de 100 företag globalt som anses vara mest systemviktiga för att vända trenden av natur- och biodiversitetsförlust till 2030. Dessa företag påverkar förlusten av livs- miljöer, överexploatering av mark samt förore- ning av mark och vatten. Några av de sektorer som initialt är i fokus inkluderar bioteknik och läkemedel, kemikalier samt livsmedelsindu- strin. Handelsbankens strategi att engagera sig i initiativ och forskning, som till exempel Mistra BIOPATH och Nature Action 100+, är en kontinuerlig åtgärd. Under 2024 har Handelsbanken arbetat med att utveckla sin rapporteringsförmåga avse- ende naturrelaterade upplysningar. I augusti 2024 publicerade banken sin första fristående rapport om natur och biologisk mångfald med vägledning från Task Force on Nature-related Financial Disclosures (TNFD:s) rekommenda- tioner. Ambitionen är att rapporten ska använ- das för att vidareutveckla och fördjupa analy- sen av negativ och positiv påverkan på biologisk mångfald och ekosystem, även inom affärs- områden och sektorer som idag inte är väsent- liga inom ramen för bankens väsentlighets- analys men som på sikt skulle kunna bli viktiga för banken och dess kunder. Som en betydande investerare och ägare har Handelsbanken Fonder både ett ansvar och en möjlighet att engagera sig med företag för att påverka dem att agera ansvarsfullt och bedriva sin verksamhet på ett hållbart sätt. Under 2024 har Handelsbanken Fonder adres- serat biologisk mångfald i flera dialoger. Syftet har varit att uppmuntra företag att öka sin kun- skap, rapportering och transparens kring frå- gor som rör aktiviteter med potentiellt negativ påverkan på biologisk mångfald, både inom deras direkta verksamhet och i deras värde- kedjor. I sin senaste Klimat- och naturrapport har Handelsbanken Fonder för första gången rapporterat vägledd av rekommendationerna från TNFD med syfte att integrera naturrelate- rade risker och möjligheter i sina investerings- beslut. Mått och mål E4-4: Mål för biologisk mångfald och ekosystem Mått för biologisk mångfald, och natur, är ännu inte lika etablerade som koldioxidavtrycksmått inom klimatrapportering vilket än så länge gör det svårt att kvantifiera och målsätta ett exakt bidrag till förlusten av biologisk mångfald, sär- skilt på portföljnivå. Därför har banken definie- rat ett delmål som baseras på påverkansdialog vilket är ett av de viktigaste hållbarhetsverktygen finansiella aktörer kan använda för att arbeta med sin indirekta påverkan i värdekedjan. Målet är att mellan år 2025 och år 2030 årligen genom bankens kapitalförvaltning bedriva 20 påver- kansdialoger om biologisk mångfald med utvalda portföljbolag i prioriterade sektorer. Genom detta mål vill Handelsbanken minska sin indirekta påverkan på biologisk mångfald och ekosystem, vilket är i linje med bankens förväntning i riktlinjen för miljö och klimat- förändring. Delmålet är absolut och omfattar hela ban- kens investerarverksamhet på alla marknader. Basåret för målet är 2025 varför baslinjevärde hittills saknas. Målet kommer att följas upp årligen för att säkerställa att antalet dialoger som är målsatta kommer att hållas. Bankens metod för att säkerställa målets efterlevnad från att det träder ikraft, vilket sker år 2025, är att dokumentera varje påverkansdialog för att i slutet av varje rapporteringsperiod under målets löptid kunna mäta om bankens fram- steg är i linje med den planerade målsättningen. Dialogerna kan omfatta alla nivåer av begränsningshierarkin (undvika, minimera, återställa och kompensera). Kompensering för biologisk mångfald är inte relevant för att uppnå målet. Påverkansdialog är ett etablerat verktyg, men målet har inte en direkt veten- skapligt baserad koppling till biologisk mång- fald. Bankens nya målsättning inom biologisk mångfald och ekosystem är framtagen för att utveckla sitt arbete, sprida kunskap, och skapa förutsättningar för att bidra till att upp- fylla de målsättningar som presenteras i det globala Kunming-Montreal-ramverket antaget av FN för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Ekologiska trösklar har inte använts vid framtagandet av målet, men bankens ambition är att påverkansdialogerna med utvalda motparter ska ge stöd i arbetet med att minska bankens bidrag till påverkans- faktorer som leder till förlust av biologisk mångfald, samt att skapa en grund för hur banken fortsatt ska fokusera sitt arbete kopp- lat till ämnet tillsammans med sina motparter. 297Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 4.4 Social information Social information Upplysningskrav ESRS S1 Den egna arbetskraften Strategi 299 ESRS 2 SBM-3:Väsentliga påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 299 Hantering av påverkan, risker och möjligheter 300 S1-1: Policyer för den egna arbetskraften 300 S1-2: Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående påverkan 301 S1-3: Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka de egna arbetstagarna kan uppmärksamma problem 302 S1-4: Åtgärder avseende väsentlig påverkan på den egna arbetskraften, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 302 Mått och mål 304 S1-5: Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas, och väsentliga risker och möjligheter hanteras 304 S1-6: Uppgifter om Handelsbankens anställda 305 S1-7: Uppgifter om icke-anställda i Handelsbankens egna arbetskraft 305 S1-8: Kollektivavtalstäckning och social dialog 305 S1-9: Mångfaldsindikatorer 306 S1-10: Tillräckliga löner 306 S1-11: Socialt skydd 306 S1-13: Mått för utbildning och kompetensutveckling 306 S1-14: Mått för arbetsmiljö 307 S1-15: Mått för balans mellan arbete och fritid 307 S1-16: Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 307 S1-17: Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter 307 ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan Strategi 308 ESRS 2 SBM-3:Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 308 Hantering av påverkan, risker och möjligheter 308 S2-1: Policyer för arbetstagare ivärdekedjan 308 S2-2: Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående påverkan 309 S2-3: Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem 309 S2-4: Åtgärder avseende väsentlig påverkan för arbets- tagare i värde kedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värde - kedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 309 Mått och mål 311 S2-5: Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 311 ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare Strategi 313 ESRS 2 SBM-3:Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 313 Hantering av påverkan, risker och möjligheter 313 S4-1: Policyer för konsumenter och slutanvändare 313 S4-2: Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående påverkan 313 S4-3: Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem 314 S4-4: Åtgärder avseende väsentlig påverkan på konsumenter och slutanvändare, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller konsumenter och slut användare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 314 Mått och mål 315 S4-5: Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 315 Företagsspecifik – Bidra till samhället Strategi 316 Hantering av påverkan, risker och möjligheter 316 Mått och mål 316 298 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Social information Övrigt ESRS S1 Den egna arbetskraften Strategi ESRS 2 SBM-3:Väsentliga påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Handelsbankens värderingar och starka före- tagskultur är av central betydelse för bankens framgång och utgör en grundförutsättning för att banken ska förbli en attraktiv arbetsgivare. Bankens verksamhetsidé bygger på tilltro och respekt för individen – såväl kund som med- arbetare. Det decentraliserade arbetssättet skapar delaktighet, ger varje medarbetare ett stort ansvar och möjlighet att påverka. Genom att samarbeta, utvecklas, och skapa lösningar tillsammans, främjas bankens för- måga att nå sitt övergripande mål. En väsent- 1) Med anställda avses alla bankens anställda exklusive externa konsulter. Mer information om bankens anställda, se S1-6 på sidan 305. 2) Med medarbetare avses alla bankens anställda samt externa konsulter. Mer information om externa konsulter, se S1-7 på sidan 305. lig del i denna samverkan är Handelsbankens traditionellt goda relationer med fackliga par- ter, som är en del av företagskulturen. Banken främjar alla anställdas 1) rätt att ansluta sig till fackföreningar eller arbets tagarorganisationer. Handelsbankens styrka bygger på alla med- arbetares 2) samlade kompetens. Medarbetar- nas utveckling är en förutsättning för bankens fortsatta framgång och är avgörande för ban- kens förmåga att ha nöjda kunder. Alla medar- betare erbjuds kontinuerlig kompetensutveck- ling i takt med verksamhetens, kundernas och omvärldens förändrade behov, i enlighet med gällande policyer och regelverk. Givet att banken är en stor arbetsgivare och verkar på flera marknader kan bankens verk- samhet innebära att medarbetare riskerar att utsättas eller påverkas av händelser som kan skapa otrygghet eller brist på respekt på arbets- platsen. Handelsbanken arbetar aktivt för att säkerställa att alla medarbetare upplever trygg- het och respekt. En god och inkluderande arbetsmiljö är avgörande för medarbetarnas hälsa och välbefinnande och är en förutsätt- ning för bankens långsiktiga lönsamhet. Genom att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med olika bakgrunder, perspektiv och erfarenheter stärker banken sin förmåga att förstå och möta kundernas behov och anpassa sig till ett samhälle i ständig förändring. Handelsbanken har en långsiktig syn på anställningar och strävar efter att vara en att- raktiv arbetsgivare genom att erbjuda mark- nadsmässiga anställningsvillkor för samtliga anställda. Osakliga löneskillnader utgör en del av ett större samhällsproblem, där strukturella utma- ningar vad gäller löneskillnader mellan könen kräver ett långsiktigt åtagande från både före- tag och samhället i stort. Banken bedriver ett aktivt och systematiskt arbete i hela organisa- tionen för att identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader, som utgör en del i arbetet med att uppnå jämställda löner. Sammantaget bedömer banken att identifie- rad positiv och negativ påverkan som kopplats till arbetsvillkor samt lika behandling och lika möjligheter för alla, inte beror på Handels- bankens strategi eller affärsmodell, utan att banken är en stor arbetsgivare och verkar på flera marknader. Social information Handelsbanken strävar efter att skapa en inkluderande och hållbar arbetsmiljö med lika möjligheter för alla medarbetare. Samtidigt tar banken ansvar för arbetstagare i värdekedjan genom att integrera dessa frågor i sina affärsbeslut och genom riktlinjer för mänskliga rättigheter samt en uppförandekod för leverantörer. I detta avsnitt redovisas påverkan, risker och möjligheter som banken har på den sociala hållbarheten, via egna medarbetare, arbets- tagare i värdekedjan och bankens kunder, inbegripet uppsatta mål och hur banken styr och hanterar detta för att förstärka positiv påverkan och minimera negativ påverkan och risker. För konsumenter och slutanvändare säkerställer banken skydd av personuppgifter och datasäkerhet genom strikta riktlinjer och tekniska lösningar. Handelsbanken arbetar kontinuerligt med att skydda kunders uppgif- ter, transaktioner och IT-miljö, i enlighet med internationella standarder och lagstiftning. ESRS S1 Den egna arbetskraften Sammanställning väsentlig påverkan, risk och möjlighet Väsentlig hållbarhetsfråga Väsentlig påverkan, risk och möjlighet Värdekedja Tidshorisont Arbetsvillkor (den egna arbetskraften) Faktisk positiv påverkan Faktisk negativ påverkan Egen verksamhet Egen verksamhet Kort/medel/lång Kort/medel/lång Likabehandling och lika möjligheter för alla (den egna arbetskraften) Faktisk positiv påverkan Potentiell negativ påverkan Egen verksamhet Egen verksamhet Kort/medel/lång Kort/medel/lång 299Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 Hantering av påverkan, risker och möjligheter S1-1:Policyer för den egna arbetskraften De styrdokument som hanterar den positiva och negativa påverkan som Handelsbanken har för arbetsvillkor samt likabehandling och möjligheter för alla medarbetare är: • Policy för ersättning • Riktlinjer för arbetsmiljö • Policy för etik, för mer information sesidan263 • Policy för hållbarhet, för mer information sesidan 264 • Riktlinjer för mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden. Dessa, tillsammans med det övergripande Ramverket för jämställdhet, mångfald och inkludering i Handelsbanken, utgör grunden för bankens styrdokument som stödjer medar- betarnas arbetsprocesser och bankens arbete för att minimera den negativa påverkan och förstärka den positiva påverkan. Samtliga styr- dokument gäller alla medarbetare i Handels- bankenkoncernen. För mer information om styrdokumenten, se tabell ”Urval av styrdoku- ment” på sidan 262. Det huvudsakliga innehållet i de styrdoku- ment som hanterar påverkan på Handels- bankens medarbetare visar att banken har till syfte att skapa en sund, god och trygg arbets- plats som ska präglas av tilltro och respekt och där alla medarbetare ska få möjlighet att må bra och utvecklas. Handelsbanken arbetar aktivt för att främja goda arbetsvillkor för bankens medarbetare. Av policy för ersättning framgår att Handels- bankens ersättningssystem ska vara ända- målsenligt och i linje med bankens affärsmål och affärskultur, som vilar på en sund och hållbar verksamhet där hög etik, god ordning och regelefterlevnad är centralt för medarbe- tarnas agerande. Ersättningar ska även utfor- mas för att främja en sund och effektiv hante- ring av hållbarhetsrisker. Handelsbanken har en långsiktig syn på medarbetarnas anställ- ning, och ersättningar ska vara marknads- anpassade, jämställda, könsneutrala samt möjliggöra för banken att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. Dessutom ska ersättningssystemet säkerställa god chefsförsörjning och därmed bidra till att uppnå Handelsbankens företagsmål. Handelsbanken har generellt en låg risk- tolerans, vilket återspeglas i bankens syn på ersättningar. Fast ersättning anses bidra till ensund verksamhet och ska därför tillämpas som huvudregel. Den fasta ersättningen består huvudsakligen av grundlön, sedvanliga löne- förmåner och pension. Prestationsbaserad rör- lig ersättning tillämpas med stor försiktighet och erbjuds inte till medarbetare som i sin yrkesutövning har en väsentlig inverkan på bankens riskprofil. För mer information om ersättning till ledande befattningshavare se avsnitt GOV-3 på sidan 265. Handelsbanken är i vissa länder part i kol- lektivavtal om generella anställningsvillkor och pensionsvillkor. Policyn påverkar inte rättig- heter och skyldigheter enligt kollektivavtal eller andra avtals- och arbetsrättsliga bestämmelser. Group HR säkerställer att ersättningar inom Handelsbanken tillämpas i enlighet med såväl externa som interna regelverk. De oberoende kontrollfunktionerna övervakar och analyserar ersättningssystemet och rapporterar väsent- liga risker och brister till styrelsens ersättnings- utskott och riskutskott. Riktlinjer för arbetsmiljö beskriver de över- gripande målen, ansvaret och processen förHandelsbankens arbetsmiljöarbete. Det övergripande målet för arbetsmiljöarbetet i Handels banken är att säkerställa att med- arbetarna mår bra, utvecklas och fungerar optimalt. En god och inkluderande arbetsmiljö bidrar till medarbetarnas hälsa och välbefin- nande, vilket i sin tur är en nödvändig förut- sättning för bankens långsiktiga lönsamhet. Alla medarbetare inom Handelsbanken ska känna sig respekterade och trygga på arbets- platsen. Riktlinjen belyser att arbetsmiljöarbetet ska bedrivas systematiskt och baseras på ett antal friskfaktorer, grundade i Handelsbankens kul- tur och värderingar: respekt, trygghet, stolthet, kompetens, balans, kommunikation, säkerhet och fysisk arbetsmiljö. Detta arbete säkerställs genom regelbundna undersökningar, riskbe- dömningar, åtgärdsplaner, kontroller av genom- förda åtgärder, uppföljning samt rapportering. De identifierade åtgärderna för att upprätt- hålla och utveckla en god och inkluderande arbetsmiljö samt motverka risker för ohälsa ska följas upp löpande och integreras i arbets- miljöplanen, som utgör en del av den årliga verksamhetsplanen. VD har, på uppdrag av styrelsen, det över- gripande ansvaret för bankens arbetsmiljö och delegerar specifika arbetsmiljöuppgifter till ansvariga chefer som säkerställer att arbets- miljöarbetet genomförs i det dagliga arbetet. Chefen för Group HR ansvarar för att utfärda de instruktioner som ska följas av de chefer som ålagts arbetsmiljöuppgifter. Alla medarbe- tare har ett ansvar att delta i arbetsmiljöarbetet och ta ansvar för sin egen hälsa. En kontinuer- lig dialog mellan chef och medarbetare är också central för att tidigt upptäcka signaler på ohälsa och säkerställa att medarbetarnas arbetssituation är hållbar över tid. Handelsbanken strävar efter att skapa en hälsosam och säker arbetsmiljö, vilket är en central del av bankens åtaganden för mänsk- liga rättigheter och arbetsförhållanden. Banken framhåller vikten av långsiktiga affärsrelationer och lågt risktagande, vilket indirekt bidrar till trygg anställning genom att skapa stabila och hållbara arbetsförhållanden. Handelsbanken erkänner medarbetarnas rätt att själva besluta om de vill representeras av fackföreningar och respekterar deras rätt att förhandla om kollek- tivavtal. För att hantera den positiva och negativa påverkan inom ramen för likabehandling och lika möjligheter för alla medarbetare belyser styrdokumenten att Handelsbanken strävar efter att skapa en inkluderande kultur med tilltro och respekt för varje individ. Policy för etik fastslår att alla anställda i Handelsbanken ska agera på ett sätt som upp- rätthåller förtroendet för banken. All verksam- het inom koncernen ska präglas av en hög etisk standard, och all ekonomisk rådgivning ska alltid utgå från kundens behov. Vid osäker- het om vad som är etiskt godtagbart ska frå- gan tas upp med närmaste chef. Diskrimine- ring, kränkande särbehandling, sexuella trakasserier eller andra former av trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller på annan grund får inte förekomma inom banken, vare sig internt mot och mellan anställda eller gentemot kun- der, leverantörer och andra externa parter. Policyn beskriver även hur anställda och andra intressenter ska agera vid misstanke om oegentligheter eller andra missförhållanden. Handelsbanken har ett etablerat visselblåsar- system, där anmälningar kan göras anonymt. Identitet och personuppgifter ska alltid skyd- das, och ingen form av missgynnande behand- ling av den som rapporterat missförhållanden får förekomma. Det är varje chefs ansvar att säkerställa att policyn följs i den dagliga verksamheten och att den beaktas i interna instruktioner inom respektive verksamhetsområde. Anställda ska ges möjlighet att löpande diskutera etiska frå- gor, och etiska aspekter ska integreras i interna utbildningar som ett naturligt inslag. Det är även varje chefs ansvar att säkerställa att utomstående uppdragstagare informeras om och förbinder sig att följa denna policy. Riktlinjer för mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden kompletterar och förtydli- gar förhållningssättet vad gäller mänskliga rät- tigheter och grundläggande arbetsvillkor och betonar vikten av ansvarsfullt agerande som en grund för långsiktigt värdeskapande, så väl för den egna arbetskraften som för arbetsta- gare i värdekedjan samt även i övriga affärs- relationer, inklusive konsumenter och slut- användare. Banken åtar sig att följa FN:s 300 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Social information Övrigt vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt nationella handlingsplaner och arbetar strukturerat för att värna om mänskliga rättigheter och goda arbetsförhållanden som en naturlig del av såväl den egna verksamhe- ten som Handelsbankens affärsrelationer. Ban- ken strävar efter kontinuerliga förbättringar inom detta område och ska undvika och åtgärda negativ påverkan på mänskliga rättig- heter. Det görs utifrån bankens rutiner, som utgår från riktlinjer och policyer, som beskrivs i S1-3, se sidan 302. Riktlinjen belyser bankens ställningstagande avseende bland annat dis- kriminering, kränkande särbehandling, jäm- ställdhet och mångfald för alla medarbetare. Handelsbanken accepterar inte någon form av barnarbete, slavarbete eller människohandel inom koncernen eller via affärsförbindelser ochverkar aktivt för att förhindra förekomsten av sådana företeelser i koncernen samt hos företag med vilka banken har affärsrelationer. Handels banken stödjer ett antal internationella initiativ, däribland FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s kärnkonventioner för att främja hållbar utveckling. Information om samtal och dialog med bankens medarbetare finns i S1-2 och S1-4 på sidorna 301 och 302. Ramverket för jämställdhet, mångfald och inkludering är centralt för Handelsbankens arbete i strävan efter att vara en jämställd arbetsplats, ta tillvara på mångfaldens fördelar och skapa en inkluderande kultur. Ramverket fastställs av Chief Human Resources Officer och gäller för hela koncernen och är ett kom- plement till övriga styrdokument. Arbetet med jämställdhet, mångfald och inkluderande kultur är en del av Handels- bankens grundläggande värderingar och före- tagskultur, vilket ska vara en självklar och integrerad del av det dagliga arbetet. Samtliga verksamhetsplaner innehåller mål och aktivi- teter som främjar jämställdhet, mångfald och en inkluderande kultur och följs upp löpande. Dessa aktiviteter utgår från bankens roll som arbetsgivare, men också ur ett kund- och samhällsperspektiv. Genom att främja mång- fald kan banken bättre möta sina kunders olika förväntningar och behov. Jämställdhet i Handelsbanken innebär att alla medarbetare i banken, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, möjligheter och förutsätt- ningar att utvecklas och bidra till bankens utveckling. Målsättningen är att på bästa sätt tillvarata och respektera varje medarbetares kompetens, erfarenhet och värde så att de kan utvecklas både som individer och i sin yrkes- roll. Handelsbanken eftersträvar att uppnå och bibehålla en jämn könsfördelning i olika roller och delar av banken. Mångfald inom Handelsbanken omfattar individers olika kompetenser och arbetslivs- erfarenheter, olika sätt att tänka och lösa pro- blem, socioekonomisk bakgrund, utseende och personliga förutsättningar. Det inkluderar även olikheter relaterade till kön, könsöverskri- dande identitet eller uttryck, ålder, etnisk bak- grund, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning samt annan diskrimineringsgrund. Banken ska spegla mångfalden i de sam- hällen där banken verkar i. Handelsbanken har som målsättning att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med olika bakgrund och perspektiv. Mångfald är en viktig del av bankens framgång och är nära samman- kopplad med lönsamhet. Genom att främja en inkluderande kultur kan Handelsbanken på bästa sätt ta tillvara de fördelar som jämställd- het och mångfald innebär. För att uppnå bankens mål för jämställdhet, mångfald och inkluderande kultur, lägger ban- ken extra fokus på chefsförsörjning och rekry- tering, kompetensutveckling, hälsa och arbets- miljö, balans mellan arbetsliv och privatliv samt lika lön mellan kvinnor och män. S1-2:Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående påverkan Handelsbankens decentraliserade arbetssätt skapar delaktighet och ger varje medarbetare ett stort eget ansvar samt möjlighet att påverka verksamheten. Varje chef ansvarar för att föra en nära och regelbunden dialog med sina medarbetare samt med fackliga representanter eller personalrepresentanter i den dagliga verksamheten. Genom denna kontinuerliga dialog skapas möjlighet att identifiera tidiga signaler, exempelvis rörande arbetsmiljön, och säkerställa att medarbetarna mår bra och utvecklas i sina roller. Utöver den nära dialogen i vardagen har Handelsbanken en etablerad struktur för att utveckla verksamheten och medarbetarna med utgångspunkt från kund och affär. Denna process kallas för Hjulet och innebär att samt- liga anställda aktivt deltar i att ta fram sin enhets mål och aktiviteter för det kommande året i en gemensam verksamhetsplan. Som en del av Hjulet ska varje anställd regelbundet, minst en gång per år, ha ett individuellt plane- rings- och utvecklingssamtal (PLUS) med sin chef, vilket resulterar i en individuell handlingsplan. Hjulet speglar samspelet mellan verksamheten och utveckling av bankens anställda. Chefer och anställda arbetar gemensamt för att skapa den egna enhetens verksamhetsplan varje år. Därefter genomförs planerings- och utvecklingssamtal (PLUS) som utgör länken mellan verksamhetsplanen och den anställdes mål. Resultatet blir att alla har en individuell handlingsplan som följs upp kontinuerligt under året och ligger till grund för årets lönesamtal mellan chef och anställd. L ö n e s a m t a l V e r k s a m h e t s p l a n e r i n g P L U S Kund I n d i v i d u e l l a u p p f ö l j n i n g a r H a n d l i n g s p l a n V E R K S A M H E T S P L A N Hjulet – samspelet mellan verksamheten och bankens anställda 301Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 PLUS-samtalet omfattar en genomgång av nuläget, arbetsmiljön, verksamhetsplanen samt den anställdes arbete och utveckling i nuvarande arbetsroll och framtida karriärmöj- ligheter. Genom samtalet kring nuläge och arbetsmiljö får den anställda och chefen en gemensam bild av den aktuella arbetssituatio- nen, inklusive en diskussion om enhetens arbetsmiljö i enlighet med bankens kultur och värderingar. Målet är att säkerställa att alla medarbetare mår bra, utvecklas och fungerar optimalt samt upprätthåller en god balans mel- lan yrkesliv och privatliv. Som en del av den fortlöpande dialogen med medarbetare och arbetstagarföreträdare har varje chef ansvar för att, i samverkan med sina medarbetare och facklig representant eller personalrepresentant, regelbundet genomföra arbetsmiljöundersökningar som baseras på bankens friskfaktorer. För en av dessa friskfak- torer, avseende kommunikation, som inklude- rar frågor om den nära och kontinuerliga dialogen mellan chef och medarbetare, visar resultatet att 92 (92) procent av medarbetarna svarar positivt på frågorna. Mer information om det systematiska arbetsmiljöarbete och bankens koncerngemensamma arbetsmiljö- undersökning finns beskrivet i avsnitt S1-4 på sidan 302. Handelsbankens traditionellt goda relationer och samverkan med fackliga parter är en vär- defull del av bankens kultur och en integrerad del av bankens arbetssätt. Utöver de frågor som hanteras i dialog med fackliga organisationer på nationell nivå i respektive land, finns även Handelsbankens European Works Council (EWC). Mer information om EWC återfinns i avsnitt S1-8 på sidan 305. Bankens kontakter med medarbetarna sker både direkt med dem och med arbetstagarre- presentanter i den dagliga verksamheten. Det förs även en ständigt pågående och nära dia- log mellan chefer och fackliga företrädare eller personalrepresentanter. Dialogen, som ofta är informell och som sker på ett tidigt stadium som utgångspunkt, baseras på nationell lag- stiftning eller de processer som regleras i ingångna lokala avtal om formerna för sam- verkan och omfattar bland annat organisations- förändringar, personal- och rehabiliterings- ärenden, nya produkter och rutiner samt chefstillsättningar. I Sverige, Storbritannien, Norge och Nederländerna finns även lands- specifika forum för samverkan och som träffas minst varje kvartal. Syftet med samverkans- dialogerna är att säkerställa medbestämmande på alla nivåer inom banken samt att nationell lagstiftning tillika centrala och lokala kollektiv- avtal efterföljs. Genom arbetstagarrepresen- tanterna i styrelsen säkerställs även dialog och kunskapsutbyte i alla skeden av beslutspro- cessen, och att den egna arbetskraftens per- spektiv beaktas på styrelsenivå. S1-3:Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka de egna arbetstagarna kan uppmärksamma problem En god och inkluderande arbetsmiljö är avgö- rande för medarbetarnas hälsa och välbefin- nande, vilket i sin tur utgör en förutsättning för Handelsbankens långsiktiga lönsamhet. Den koncernövergripande arbetsmiljöunder- sökningen, som är en del av bankens system- atiska arbetsmiljöarbete och omfattar samtliga medarbetare, mäter medarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön. I undersökningen ingår bland annat frågor om medarbetarnas kännedom om hur man ska agera vid kränkande särbehand- ling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier samt vid hot- eller våldssituationer. I årets undersökning svarar 96 (96) procent av medarbetarna att de har god kännedom om hur man ska agera vid sådana händelser. För mer information om hur det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp i respektive land, se avsnitt S1-4 på sidan 302. Banken har tydliga rutiner och riktlinjer för att hantera ohälsa, sjukdom och andra arbets- miljöincidenter. Alla anställda omfattas av lokal företagshälsovård eller motsvarande och det finns samarbetsavtal med externa leverantörer för att tillhandahålla expertis inom arbetsmiljö- området. Samtliga arbetsmiljöincidenter ska rapporte- ras i bankens interna system, WEIN. Detta inkluderar arbetsskador, olycksfall, arbetssjuk- domar, tillbud, kränkande särbehandling eller trakasserier, samt hot mot person. Incidenter rapporteras gärna i samråd med personal- representant och ansvarig chef eller överställd chef, som utreder orsakerna och vidtar åtgär- der för att förhindra att händelserna upprepas. Om möjligt ska den drabbade delta i utred- ningen och dennes synpunkter beaktas. WEIN är tillgängligt för alla medarbetare via bankens intranät. Alla medarbetare genomgår årligen en obli- gatorisk säkerhetsutbildning som omfattar fysisk säkerhet och information om WEIN. Handelsbanken värnar om en respektfull kultur, hög etisk standard och ett klimat där alla kan diskutera, reagera och agera om något strider mot bankens värderingar. Alla medarbe- tare i Handelsbanken ska känna sig respekte- rade och trygga på sin arbetsplats. Att agera och vidta åtgärder när något är fel är en viktig del av bankens kultur. För att upprätthålla förtroendet för banken uppmuntras medarbetare och andra intressen- ter att rapportera misstänkta oegentligheter eller missförhållanden, exempelvis ekonomisk brottslighet, penningtvätt eller allvarliga miss- förhållanden i arbetsmiljön. Primärt ska medarbetaren rapportera till närmaste chef eller till högre chef inom egen eller annan enhet. Om detta inte är lämpligt kan Handelsbankens visselblåsarsystem, som hanteras av en extern part med garanterat identitetsskydd så långt det är lagligt möjligt, användas. Visselblåsarsystemet följer extern lagstiftning och skyddar den som rapporterar från repressalier, i enlighet med bankens policy för etik. Handelsbankens visselblåsarsystem och relaterade rutiner är beskrivna i bankens policy för etik och systemet är tillgängligt både via intranätet och bankens publika hemsida för både interna och externa intressenter. Det innebär både medarbetare i Handelsbanken och i värdekedjan, leverantörer, kunder och andra intressenter. En uppföljning av medarbe- tarnas kännedom om och förtroende för visselblåsarsystemet planeras att inkluderas i den koncernövergripande arbetsmiljöunder- sökningen. Genom den kontinuerliga dialogen i den dagliga verksamheten och i PLUS-samtalet mellan chef och medarbetare skapas förut- sättningar att fånga synpunkter från medarbe- tare gällande hantering av eventuell negativ påverkan. S1-4:Åtgärder avseende väsentlig påverkan på den egna arbetskraften, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Handelsbanken strävar efter att vara en attrak- tiv arbetsgivare och erbjuder marknadsmäs- siga anställningsvillkor för alla anställningsfor- mer, både för visstids- och tillsvidareanställ- ningar. Under året uppgick andelen tillsvidare- anställda till 94 procent. Utöver lagstadgade krav och kollektivavtal, tillhandahåller banken förmåner som syftar till att främja långsiktig anställning, jämställdhet och delaktighet i bankens resultat. Handelsbanken vill på ett flexibelt sätt möta medarbetarnas behov under olika faser i livet. Kollektivavtal utgör grunden för de villkor ban- ken erbjuder för både visstids- och tillsvidare- anställda. Mer information om ersättningar till bankens anställda finns i avsnitt S1-10 på sidan 306. Banken erbjuder olika typer av marknads- mässiga förmåner till både visstids- och tillsvi- dareanställda inom koncernen, vilka varierar mellan länder beroende på lokala förutsätt- ningar. Handelsbanken ska underlätta för alla anställda att förena förvärvsarbete med föräld- raskap. Utöver de regler som gäller för föräld- 302 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Social information Övrigt raledighet enligt nationella socialförsäkrings- system bidrar Handelsbanken på de flesta av sina marknader med kompletterande ersätt- ning. Detta innebär att anställda i samband med föräldraledighet även erhåller ersättning i enlighet med lokala bestämmelser (utöver den allmänna föräldraförsäkringen) under en viss tidsperiod. Anställda som är föräldralediga har även rätt till lönesamtal på samma sätt som övriga anställda. Handelsbanken erbjuder också krediter till särskilda villkor för anställda, främst för bostads- finansiering. Villkoren för dessa krediter varie- rar mellan länderna beroende på lokala om- ständigheter och utgör i flera fall en beskatt- ningsbar förmån. Pensioner är en central del av den totala ersättningen till anställda i Handelsbanken. Pensionsvillkoren är konkurrenskraftiga och anpassade till gällande lagstiftning och regel- verk i de länder där banken är verksam. Inom ramen för tjänstepensionsplaner kan det ingå ålderspension, sjukpension och efterlevande- skydd. De pensionslösningar som erbjuds anställda kan vara förmånsbestämda, premie- bestämda eller en kombination av båda. Oktogonen är Handelsbankens system för kollektiv vinstdelning, som bygger på ett gemensamt företagsmål där alla anställda bidrar till bankens framgångar. Handels- bankens företagsmål är att ha högre lönsam- het än genomsnittet för jämförbara konkurren- ter på hemmamarknaderna. En förutsättning för avsättning till resultatandelssystemet är att Handelsbanken uppfyller sitt företagsmål. Avsättning sker efter styrelsens samlade bedömning avseende bankens utveckling. Utbetalning sker direkt till den enskilde anställde antingen kontant, till ett pensions- sparande, en sparplan eller en kombination av dessa. Handelsbanken främjar samtliga anställdas rätt att ansluta sig till fackföreningar eller arbetstagarorganisationer. Information om andelen anställda som omfattas av kollektiv- avtal finns i avsnitt S1-8 på sidan 305. Utöver kollektivavtal förekommer även andra former av avtal och samverkan med lokala arbetstagarorganisationer. I Storbritannien, Norge och Nederländerna finns exempelvis så kallade Work Councils. De frågor som diskute- ras i samverkan med dessa parter på nationell nivå omfattar bland annat uppföljning av verk- samheten, arbetsmiljö, kompetensutveckling och ersättningar. Handelsbanken bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete som omfattar både den fysiska, organisatoriska och sociala arbets- miljön. Detta arbete bygger på en årlig pro- cess som utgår från ett antal friskfaktorer baserade på bankens kultur och värderingar. Arbetsmiljöarbetet är en naturlig del av den dagliga verksamheten och omfattar regel- bundna undersökningar av arbetsmiljön, riskbedömningar, åtgärder av identifierade brister samt uppföljning av att genomförda åtgärder har fått önskad effekt. Arbetsmiljö- arbetet bedrivs i enlighet med lokal lagstift- ning och regelverk i respektive land där banken är verksam och omfattar samtliga medarbetare. Varje chef har ansvar för att, i samverkan med sina medarbetare och fack- lig representant eller personalrepresentant, regelbundet genomföra arbetsmiljöunder- sökningar som bygger på bankens friskfakto- rer. Dessa friskfaktorer är respekt, trygghet, stolthet, kompetens, balans, kommunikation, säkerhet och fysisk arbetsmiljö samt inklude- ring och engagemang som två tillhörande kategorier. Baserat på arbetsmiljöundersök- ningens resultat och en gemensam riskbe- dömning utformas en arbetsmiljöplan med aktiviteter som blir en del av enhetens verk- samhetsplan för aktuellt år. Dessa aktiviteter följs upp löpande under aktuellt år för att bibehålla och utveckla en god och inklude- rande arbetsmiljö samt motverka risker för ohälsa. Identifierade risker hanteras genom anpassade förbättringsåtgärder. Varje land följer upp det systematiska arbetsmiljöarbetet genom arbetsmiljö- och säkerhetsforum som inkluderar både arbets- givar- och personalrepresentanter. Forumet utvärderar bland annat resultaten från genom- förda arbetsmiljöundersökningar på aggrege- rad nivå, sjukfrånvaro samt inrapporterade arbetsmiljöincidenter. Identifierade risker han- teras under aktuellt år genom anpassade åtgärder som följs upp regelbundet. Den koncerngemensamma arbetsmiljö- undersökning för 2024 visade ett resultat på 5,1 (5,1) på en skala mellan 1–6, där ett är lägst och sex är högst. Handelsbanken erbjuder bidrag till frisk- vårds- och fritidsaktiviteter samt organiserar hälsofrämjande initiativ löpande. Handelsbanken arbetar aktivt och systema- tiskt för att säkerställa jämställda löner och åtgärda osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män i alla delar av verksamheten. Detta arbete sker såväl löpande som vid specifika tillfällen såsom rekryteringar, i samband med lönerevision och vid återkomst från föräldra- ledighet. Inom den svenska, norska och neder- ländska verksamheten genomförs årliga löne- kartläggningar för att åtgärda eventuella skillnader. I samband med den årliga lönerevi- sionen genomförs även informationsinsatser för lönesättande chefer i Sverige, Storbritannien, Norge och Nederländerna där bland annat jämställda löner är ett centralt område som diskuteras. Vid de årliga lönesamtalen har lönesättande chef möjlighet att göra lönejuste- ringar inte bara baserat på prestation, utan även för att säkerställa att lönenivåer är jäm- ställda och rättvisa ur ett könsperspektiv. I Sverige och Norge har arbetet med jämställd lönesättning bedrivits i nära samarbete med de fackliga organisationerna under en längre tid. Mer information om löneskillnader mellan män och kvinnor återfinns i avsnitt S1-16 på sidan 307. Handelsbankens styrka bygger på medar- betarnas samlade kompetens. När medarbe- tarna utvecklas, utvecklas även banken. En väl inarbetad struktur säkerställer att varje anställd, i dialog med sin chef, ges förutsättningar att utveckla sin kompetens i linje med verksam- hetens och kundernas behov och önskemål. Kompetensutvecklingsaktiviteter baseras på gällande policyer, regelverk samt med beak- tande av förändringar i omvärlden. Detta bidrar till att medarbetarna kontinuerligt växer och aktivt medverkar till Handelsbankens långsik- tiga framgång. En central del av medarbetar- nas utveckling är lärandet i det dagliga arbetet, där alla medarbetare tar ansvar för både sin egen och verksamhetens utveckling. Handelsbanken erbjuder ett brett utbud av utbildningar och program på olika nivåer för att stärka medarbetarnas kompetens. Bankens digitala lärandeplattform används för att följa upp och spåra deltagandet i formella kurser och program. Utöver dessa erbjuds medarbe- tarna möjlighet att delta i kurser via externa utbildningsplattformar, anpassade utifrån indi- viduella mål och handlingsplaner. Handelsbanken tillhandahåller ett flertal koncerngemensamma utbildningar. För att säkerställa efterlevnad av regelverk och branschstandarder har flera utbildningar under 2024 varit obligatoriska för samtliga medarbe- tare, exempelvis: • Utbildning om finansiell kriminalitet, med fokus på åtgärder mot penningtvätt, finan- siering av terrorism och relaterade brott som skatteflykt och bedrägeri. • Säkerhetsutbildning som omfattar fysisk säkerhet och cybersäkerhet. • Utbildning om Dataskyddsförordningen (GDPR). Resultat för utbildningen om finansiell krimi- nalitet, se bolagsstyrningsinformation i G1 på sidan 321. Programmet ”Handels banken Leadership” erbjuds ledare som varit chef i ett till två år och syftar till att skapa en gemen- sam grund för ledarskap och ledarskapsut- veckling. Under året har 183 ledare genomfört programmet. Alla nya chefer i Sverige, Storbritannien och Norge tilldelas en studieplan för kompetens- utveckling under sitt första år som chef eller ledare, med fokus på bland annat lönesamtal, arbetsrätt och kompetensbaserad rekrytering. I Nederländerna genomgår samtliga nya chefer ett särskilt utbildningsprogram och erbjuds även individuell ledarskapsutbildning. 303Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 Utbildningen Hållbarhet i finansbranschen fungerar som en grundstomme för att utbilda olika yrkesroller inom bank, finans och försäk- ringsbranschen om hållbarhet. Det övergri- pande målet med utbildningen är att skapa kännedom och medvetandegöra de aktiviteter som krävs för att uppnå en omställning till en hållbar framtid. Utbildningen innehåller exem- pelvis områden kring internationella och euro- peiska initiativ och regelverk, klimatrisker, tax- onomi- och disclosureförordningen samt regler om rådgivning och produktstyrning. I Handels- banken är utbildningen obligatorisk för samt- liga medarbetare och konsulter som har upp- drag som sträcker sig längre än sex månader. Utbildningen lanserades under 2021 och sedan dess genomförts av 96,2 procent av alla anställda. I Sverige har 3 990 rådgivare genomfört en kunskapsuppdatering inom hållbarhet under året. Ämnen som ingick var hållbarhetsrapportering, mångfald och inkludering samt grönmålning. Handelsbanken eftersträvar en god och inkluderande arbetsmiljö. Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs regelbundna undersökningar av den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Alla potentiella risker i verksamheten bedöms och resultaten från arbetsmiljöundersökningarna utgör underlag för dessa riskbedömningar. Vidare bedöms risker som uppmärksammas i det dagliga arbetet, liksom risker som identifie- ras i samband med arbetsmiljöincidenter. Alla identifierade risker och planerade åtgärder dokumenteras i den årliga arbetsmiljöplanen. Handelsbanken tolererar inte någon form av kränkande särbehandling, diskriminering eller trakasserier, inklusive sexuella trakasserier. Sådant beteende strider mot bankens kultur och grundläggande värderingar. Varje individ har rätt att bli bemött och behandlad med tilltro och respekt, och samtliga medarbetare har ett ansvar att förhindra och agera mot alla former av oacceptabelt beteende som de observerar eller får kännedom om. Varje enhet och land följer regelbundet upp rapporterade incidenter som dokumenteras och utreds via bankens interna system för arbetsmiljöincidenter, WEIN, i syfte att förbättra rutinerna och förhindra framtida incidenter. Jämställdhet, mångfald och inkludering utgör centrala delar av Handelsbankens grundläggande värderingar. Mångfald är en viktig faktor för bankens framgång och utgör en nyckel till nytänkande och innovation, vil- ket i sin tur är nära kopplat till bankens lön- samhet. Genom att attrahera, rekrytera, ut- veckla och behålla medarbetare med olika bakgrund, perspektiv och erfarenheter stärker Handels banken sin förmåga att förstå kunder- nas behov och anpassa sig till ett samhälle i ständig förändring. Banken strävar efter att spegla mångfalden i de samhällen där den verkar och att uppnå eller bibehålla en jämn könsfördelning i olika roller och delar av verksamheten. En inklude- rande kultur är avgörande för att tillvarata de fördelar som jämställdhet och mångfald inne- bär. För att uppnå målen inom jämställdhet, mångfald och inkludering läggs extra fokus på områden som chefsförsörjning och rekrytering, kompetensutveckling, hälsa och arbetsmiljö, balans mellan arbetsliv och privatliv samt jäm- ställd lönesättning. Under hösten 2024 genomfördes en interna- tionell satsning i att utbilda bankens Talent Acquisition-partners på samtliga hemmamark- nader i kompetensbaserad rekrytering, vilket är ett viktigt verktyg för att främja mångfald. Detta tillvägagångssätt syftar till att skapa en struktu- rerad rekryteringsprocess där varje kandidats kompetens utvärderas objektivt i förhållande till uppsatta krav, vilket bidrar till att utmana stereo- typa föreställningar och stärka transparensen och rättvisan i rekryteringsprocessen. För att samordna och driva frågorna om jämställdhet, mångfald och inkludering inom koncernen har ett Diversity Council etablerats, där representanter från olika delar av organisa- tionen deltar. Dessutom finns lokala kommit- téer och forum för mångfald i Sverige, Stor- britannien, Norge och Nederländerna som arbetar för att främja dessa frågor på respek- tive marknad. Handelsbanken i Sverige är även medlem i nätverket Diversity Charter Sweden för att ytterligare fokusera på mångfald inom arbetslivet. Andelen kvinnor av alla anställda i Handels- banken uppgick till 49 procent, och andelen kvinnor av samtliga chefer var 44 procent. Handelsbanken i Norge och Storbritannien har anslutit sig till Women in Finance Charter, vilket innebär ett åtagande att främja en jäm- nare könsfördelning inom den finansiella sek- torn. Målet i Storbritannien är att 40 procent av cheferna ska vara kvinnor senast år 2026. Som en del av detta arbete har banken utvecklat ett program för att öka representationen av kvin- nor i ledande roller, särskilt inriktat på kvinnor som tagit längre karriäruppehåll. I Norge har banken under året fokuserat på mångfald och inkludering inom ramen för ledarskaps- och medarbetarutbildningar. I Storbritannien upp- gick andelen chefer som är kvinnor 2024 till 30 procent och i Norge till 42 procent. Mer information om könsfördelningen inom banken finns i avsnitten S1-5 och S1-9 på sidorna 304 och 306. Mått och mål S1-5:Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas, och väsentliga risker och möjligheter hanteras Handelsbanken ska vara en arbetsplats där samtliga medarbetare har likvärdiga rättigheter, möjligheter och förutsättningar att utvecklas och aktivt bidra till bankens utveckling och framgång. En god och inkluderande arbets- miljö är en grundläggande förutsättning för att medarbetarna ska må bra, utvecklas och fungera optimalt. Samtliga mått och mål är satta av Handels- banken och processen har enbart involverat interna intressenter och utförts i nära samar- bete med olika verksamhetsspecialister. Den egna arbetskraften eller arbetstagarrepresen- tanter har inte involverats i målformuleringarna. Måtten i tabellen har rapporterats i tidigare hållbarhetsredovisning, men inte formulerats Mål – den egna arbetskraften Mål Målnivå och mätetal 2024 1) Jämställda löner – Banken strävar efter att uppnå jämställda löner inom alla delar av banken. Genomsnittlig lön, män i relation till kvinnor, samtliga anställda, % 2) Sverige 17 Storbritannien 25 Norge 13 Nederländerna 19 Totalt 20 God och inkluderande arbetsmiljö – Arbetsmiljön i banken ska upplevas som god och inkluderande av minst 90% av medarbetarna, mätt i årlig arbetsmiljöundersökning. Samtliga medarbetare, % 93 3) Jämn könsfördelning – Bankens målsättning är att ha en per- sonalstyrka med jämn könsfördelning, där minst 40% är kvinnor eller män, för samtliga anställda och chefer. Målsättningen är att uppnå och/eller bibehålla jämn köns- fördelning inom dessa roller till år 2026. Fördelning kvinnor/män, % Samtliga anställda Chefer 49/51 44/56 1) Uppgifter är framtagna utifrån ny beräkningsgrund i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS) ochdärmed saknas jämförelsesiffror, då tidigare uppgifter inte ger en jämförbarhet med innevarande år. 2) Objektiva faktorer som förklarar löneskillnader (som komplexitet i arbetsuppgifter och erfarenhet) har inte beaktats. 3) Resultatet för 2023 uppgick till 93%. För mer information om målprocessen, se sidan 278. 304 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Social information Övrigt som mål. Följande mål har nu satts upp för att hantera bankens påverkan, risker och möjlig- heter. Framsteg mäts därmed från år 2024 som basperiod och därefter kommer banken genomföra analys, utvärdera trender och eventuella lärdomar eller om förbättringar bör göras. Målet för god och inkluderande arbets- miljö mäts årligen och målet för jämn könsför- delning är satt till år 2026. Strävansmålet för jämställda löner syftar till att följa upp den ambition som återges i ban- kens policy för ersättning. Detta är inte satt som ett mätbart mål, då arbetet med att uppnå jämställda löner kräver långsiktiga åtaganden från både företag och samhället i stort. Där- med är den sammanlagda bedömningen att det är mer ändamålsenligt att arbetet sker med kontinuerlig uppföljning och utvärdering, men samtidigt är anpassningsbart i enlighet med kollektivavtal samt gällande och kommande lagstiftning. Mer information om hur banken arbetar med att uppnå jämställda löner finns i S1-4, se sidan 302. S1-6:Uppgifter om Handelsbankens anställda Antal anställda uppdelat i män och kvinnor Könstillhörighet Antal anställda (antal personer) Män 6 713 Kvinnor 6 578 Annat - Ej angivet - Totalt anställda 13 291 Antal anställda är antal personer som ligger till grund för beräkning av FTE. Beräkning är ett genomsnitt under året. Könstillhörighet är utifrån juridisk tillhörighet. Antalet anställda på hemmamarknader Land Antal anställda (antal personer) Sverige 7 851 Storbritannien 3 184 Norge 1) 1 098 Nederländerna 1) 508 1) Representerar färre än 10% av Handelsbankens totala antalet anställda. Antal anställda är antal personer som ligger till grund för beräkning av FTE. Beräkning är ett genomsnitt under året. Under 2024 uppgick personalomsättningen i koncernen till 7,5 procent och 993 anställda avslutade sin anställning i Handelsbanken. I antal anställda som avslutade sin anställning ingår inte 272 avgångar avseende avyttrad verksamhet i Finland under 2024. För mer information se not K8 i Årsredovis- ningen på sidan 126. S1-7:Uppgifter om icke-anställda i Handelsbankens egna arbetskraft Medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda 2024 2023 Antal externa konsulter 1) 960 1 161 1) Majoriteten av externa konsulter arbetar med IT-relaterade aktiviteter. Uppgifter om medarbetare i den egna arbets- kraften som inte är anställda sammanställs varje månad av respektive land och avser konsulter som är kontrakterade per den sista dagen i föregående månad. Konsulter beräk- nas som heltidsekvivalenter vilket definieras som FTE baserat på kontraktets omfattning- och informationen sammanställs av bankens konsultupphandling i Sverige. När samtliga siffror för föregående år är inrapporterade tas ett medelvärde fram som gäller antalet medar- betare i den egna arbetskraften som inte är anställda inom koncernen. S1-8:Kollektivavtalstäckning och social dialog Andelen av alla anställda i banken som omfat- tas av kollektivavtal uppgick till 70 procent, vilket avser anställda i Sverige, Norge, Finland och Luxemburg. Även anställda som inte är fackligt anslutna omfattas av kollektivavtalets villkor, men de företräds inte av arbetstagaror- ganisationen i individuella frågor. Kollektivavta- len utgör grunden för de villkor banken erbju- der både visstids- och tillsvidareanställda. Förutom frågor som hanteras i dialog med fackliga organisationer eller work councils på nationell nivå i respektive land, antingen utifrån samverkansavtal eller nationell lagstiftning, finns också Handelsbankens European Works Council (EWC). EWC har sedan 1990-talet fungerat som forum för information och dialog kring bankens gemensamma och gränsöver- skridande frågor, exempelvis arbetsmiljö och framtida utveckling. Arbetet är formaliserat genom ett samverkansavtal för EWC och består av representanter från verkställande ledning och personalrepresentanter från Sverige, Norge, Storbritannien, Nederländerna, Finland och Luxemburg. Forumet sammanträ- der som huvudregel vid fyra ordinarie möten per år och mellan de ordinarie mötena pågår även dialog mellan banken och personalrepre- sentanterna, utifrån en upprättad process för interaktion som säkerställer informationsflödet mellan verksamheten och EWC. Anställda efter avtalstyp uppdelat i män och kvinnor Kvinna Man Övriga 1) Uppgift saknas Totalt Antal anställda 2) 6 320 6 480 - - 12 800 Antal tillsvidare anställda 2) 5 980 6 175 - - 12 155 Antal tillfälligt anställda 2) 88 68 - - 156 Antal behovsanställda 2) 252 237 - - 489 1) Kön enligt vad som anges av de anställda själva. 2) Antal anställda avser antal personer som ligger till grund för beräkning av FTE. Antal tillfälligt anställda avser antal visstids- anställda med månadslön. Antal behovsanställda avser antal visstidsanställda med timkontrakt. Uppgifter är per 2024-12-31. 305Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 S1-9:Mångfaldsindikatorer Mångfaldsindikatorer 2024 Fördelning kvinnor/män, antal Verkställande ledning 1) 4/5 Fördelning kvinnor/män, % Verkställande ledning 1) 44/56 Fördelning ålder, antal Samtliga anställda < 30 år 2 005 30–50 år 5 903 > 50 år 4 892 Chefer < 30 år 31 30–50 år 961 > 50 år 846 Verkställande ledning 1) < 30 år 0 30–50 år 2 > 50 år 7 Fördelning ålder, % Samtliga anställda < 30 år 15,7 30–50 år 46,1 > 50 år 38,2 Chefer < 30 år 1,7 30–50 år 52,3 > 50 år 46 Verkställande ledning 1) < 30 år 0 30–50 år 22,2 > 50 år 77,8 1) Bankens högsta ledning är verkställande ledning, som ersatt tidigare koncernledning, som löpande koordinerar den strategiska styrningen av koncernen, behandlar operativa koncernövergripande frågor och övriga frågor av stor vikt ur ett koncernperspektiv. Inför beslut av verkställande direktören eller andra befattningshavare isådana frågor sker regelmässigt behandling i verk- ställande ledning. För mer information om medlemmar iverkställande ledning och tidigare koncernledning, sesidan 57 i Bolagsstyrningsrapporten. S1-10:Tillräckliga löner De anställdas totala ersättning i Handels- banken ska vara marknadsanpassad, köns- neutral och bidra till att stärka bankens konkurrenskraft och lönsamhet. Genom att erbjuda attraktiva ersättningar strävar banken efter att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare samt säker- ställa en god chefsförsörjning. Detta fastslås i bankens ersättningspolicy, som beslutas av styrelsen. Bankens ersättningsutskott genom- för årligen en bedömning av policyn och ersättningssystemet samt rapporterar resulta- tet av denna bedömning till styrelsen. Handelsbanken tillämpar individuella löner, som fastställs genom årliga lönesamtal mellan chef och anställd. Villkor och förmåner kan variera inom koncernen beroende på lokala marknadsförutsättningar eller kollektivavtal som gäller i respektive land. Samtliga anställda i Handelsbanken erhåller en tillräcklig lön som ligger i nivå med gängse referenslöner, vilket regleras genom kollektivavtal och/eller lokal lagstiftning. S1-11:Socialt skydd Samtliga anställda i Handelsbanken omfattas av socialt skydd mot inkomstbortfall vid sjuk- dom, arbetslöshet, arbetsskada, föräldraledig- het och pension. Detta regleras antingen genom kollektivavtal eller i enlighet med lokal lagstiftning. S1-13:Mått för utbildning och kompetensutveckling Kontinuerligt lärande på Handelsbanken hand- lar inte bara om formell utbildning, utan om attständigt lära och utvecklas genom det dag- liga arbetet. Genom problemlösning, feedback och samarbete med kollegor byggs en kultur där lärande är en naturlig del av vardagen. Handelsbankens ledare har en avgörande roll i att skapa en miljö som främjar utveckling, där medarbetare förväntas ta ansvar för både sin egen och verksamhetens utveckling. Fokus på kompetensutveckling är avgö- rande för att upprätthålla en hög standard, säkerställa regulatorisk efterlevnad och bygga en hållbar arbetskraft rustad att möta både framtidens krav och möjligheter. Mer informa- tion om utbildning och kompetensutveckling finns i avsnitt S1-4 på sidan 302. Samtliga av bankens anställda omfattas av regelbunden utvärdering av sin prestation. I årets arbetsmiljöundersökning anger 97 (96) procent att de har haft utvecklingssamtal med sin närmaste chef minst en gång per år. Mer information om utvecklingssamtal, kallat PLUS, finns i avsnitt S1-2 på sidan 301. Genomsnittliga registrerade utbildningstimmar per anställd, uppdelat på kön, timmar 1) 2024 Kvinnor 22,8 Män 21,7 1) Avser utbildningar som slutförts via Handelsbankens utbildningsplattformar. Andel medarbetare som deltog i prestationsutvärdering och utvecklings samtal, uppdelat på kön, % 2) 2024 Kvinnor 97 Män 96 Vill ej uppge 94 Annat 100 2) Avser andel av bankens medarbetare som svarat positivt på frågan ”Min närmaste chef har PLUS-samtal med mig en gång per år” i bankens koncerngemensamma arbets- miljöundersökning. Nämnare för beräkningen är antalet respondenter som besvarat arbetsmiljöundersökningen. Kollektivavtalstäckning och social dialog på hemmamarknaderna Kollektivavtalstäckning Social dialog Täckningsgrad Anställda i EES (för länder med > 50 anställda som representerar > 10 % av det totala antalet anställda) Anställda – utanför EES (uppskattning för regioner med > 50 anställda som representerar > 10 % av det totala antalet anställda) Företrädare på arbetsplatsen (endast EES) (för länder med > 50 anställda som representerar > 10 % av det totala antalet anställda) 0–19% Nederländerna 1) Storbritannien 20–39% 40–59% 60–79% 80–100% Sverige, Norge 1) Sverige, Norge 1) , Nederländerna 1) 1) Representerar färre än 10% av Handelsbankens totala antalet anställda. 306 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Social information Övrigt S1-14:Mått för arbetsmiljö Arbetet gällande arbetsmiljö bedrivs utifrån lokal lagstiftning och regelverk, för varje land där banken har verksamhet. Samtliga medar- betare omfattas av Handelsbankens arbets- miljöundersökning, som banken har definierat som sitt arbetsmiljösystem i syfte att förebygga arbetsrelaterade skador. Mer information om det systematiska arbetsmiljöarbetet och den koncerngemensamma arbetsmiljö under sök- ningen, som genomförs årligen, återfinns i avsnitt S1-4 på sidan 302. Se ytterligare mätetal för hälsa och arbets- miljö i avsnittet S1-5 på sidan 304. S1-15:Mått för balans mellan arbete och fritid Handelsbanken vill på ett flexibelt sätt möta anställdas behov under olika faser i livet. 100 procent av bankens anställda har rätt till ledighet av familjeskäl, vilket regleras genom lokal lagstiftning och/eller kollektivavtal. Under 2024 nyttjade 19 procent av bankens anställda möjligheten till ledighet av familje- skäl. Av dessa var 56 procent kvinnor och 44 procent män. I totalt nyttjande ingår Neder- länderna, men enligt nationell lagstiftning är det inte tillåtet att rapportera uppdelat på kön. S1-16:Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) Genomsnittlig lön, män i relation till kvinnor, samtliga anställda, % 1) 2024 2) Sverige 17 Storbritannien 25 Norge 13 Nederländerna 19 Totalt 20 Årlig total ersättningskvot 2024 2) Total ersättningskvot (högst betalda personen i förhållande till median för samtliga anställda exkl högsta ersättningen) 22 1) Objektiva faktorer som förklarar löneskillnader (som komplexitet i arbetsuppgifter och erfarenhet) har inte beaktats. 2) Uppgifter är framtagna utifrån ny beräkningsgrund i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS) och därmed saknas jämförelsesiffror, då tidigare uppgifter inte ger en jämförbarhet med innevarande år. S1-17:Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter Under 2024 anmäldes 73 ärenden kopplade till diskriminering inklusive trakasserier via bankens huvudsakliga koncerngemensamma och lokala kanaler. Antalet anmälda klagomål kopplade till arbetsvillkor samt likabehandling och lika möjligheter för alla uppgick till 233. Majoriteten av de anmälda ärendena som är kopplade till diskriminering inklusive trakasserier och arbetsvillkor samt likabe- handling och lika möjligheter för alla, avser händelser där personer utanför banken är inblandade och utsatt bankens medarbetare för situationer som skapat otrygghet eller brist på respekt på arbetsplatsen. Samtliga anmälda ärenden hanteras enligt bankens rutiner och riktlinjer. Alla anmälda ärenden utreds och åtgärder vidtas för att förhindra att händelserna upprepas. För mer informa- tion om bankens rutiner och de kanaler genom vilka medarbetare kan uppmärk- samma problem, se S1-3 på sidan 302. Under rapporteringsperioden har Handels- banken betalat ut 81 043 kronor i ersättningar, viten eller böter kopplade till incidenter och klagomål som redovisats ovan. För mer infor- mation om Handelsbankens personalkostna- der, se not K8 i Årsredovisningen på sidan 126. 307Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan Strategi ESRS 2 SBM-3:Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Den identifierade positiva och negativa påver- kan Handelsbanken har på arbetstagare i vär- dekedjan kan beröra samtliga medarbetare i värdekedjorna för bankens utlåning, investe- ringar och leverantörsförhållanden, inklusive eventuella medarbetare i joint ventures i leve- rantörskedjan. Denna påverkan beror inte på bankens strategi eller affärsmodell utan på att banken bedriver verksamhet inom finans- sektorn. Hantering av påverkan, risker och möjligheter S2-1:Policyer för arbetstagare ivärdekedjan De styrdokument som adresserar bankens väsentliga påverkan för arbetstagare i värde- kedjan är: • Policy för hållbarhet, för mer information se sidan 264 • Kreditpolicy, för mer information sesidan263 • Riktlinjer för mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, för mer information se sidan 300 • Riktlinjer för leverantörsavtal. Bankens riktlinjer för mänskliga rättigheter och arbetsförhållande är ett komplement till Policyn för hållbarhet och syftar till att förtyd- liga Handelsbankens förhållningsätt gällande mänskliga rättigheter och grundläggande arbetsvillkor. Handelsbanken accepterar inte någon form av barnarbete, slavarbete eller människohandel och ska arbeta för att förhin- dra förekomsten av sådant i leverantörsked- jan och i andra företag med vilka Handels- banken har affärsrelationer, via exempelvis kreditgivning, övrig finansiering, kapitalför- valtning, rådgivning, produktutveckling och inköp. För mer information om innehållet och bankens åtaganden i riktlinjen se avsnitt S1-1 på sidan 300. Riktlinjer för leverantörsavtal i koncernen specificerar hur banken ska hantera leveran- törsavtal. All upphandling sker enligt en pro- cess som beskrivs närmare i bankens instruk- tionssamling. Huvudprincipen är att banken tillämpar ett riskbaserat arbetssätt med beak- tande av bankens låga risktolerans. Hållbar- hetsrisker, såsom miljö- och klimatrelaterade, sociala (inbegripet arbetstagare i värdekedjan) och styrningsrelaterade faktorer, är en integre- rad del av riskhanteringen för att identifiera leverantörer med en negativ påverkan på hållbarhet. Riktlinjerna tillämpas i leverantörsrelationer där en leverantör kontinuerligt levererar tjäns- ter eller produkter, eller utför funktioner åt ban- ken. Dessa riktlinjer gäller för hela Handels- bankenkoncernen och i tillämpliga delar för dotterbolag, om inte avvikelser krävs på grund av bindande regler utanför Sverige eller för dotterbolag. I sitt hållbarhetsarbete med leve- rantörer har banken en uppförandekod som har utvecklats med hänsyn till bankens hållbar- hetsstrategi samt internationellt vedertagna standarder. Uppförandekoden och arbetet med den beskrivs ytterligare under avsnitt S2-4. Banken har löpande dialoger med sina leverantörer där hållbarhet är ett fokusområde. I dessa dialoger undersöks bland annat om leverantören har kollektivavtal, en policy för arbetsmiljö, riktlinjer mot korruption samt hantering av miljöpåverkan. Som stöd för detta arbete hänvisar banken i sin Riktlinje för mänskliga rättigheter och arbetsvillkor till flera internationella initiativ och riktlinjer som är relevanta i upphandlingsprocessen, inklusive UN Global Compact, OECD:s riktlinjer för multin ationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och ILO:s kärnkonventioner. Utöver dessa internationella riktlinjer följer Handelsbankens dotterbolag lokal lagstiftning, såsom Modern Slavery Act i Storbritannien och Åpenhetsloven i Norge. Mer information finns på Handelsbankens hemsidor i respek- tive land. All kapitalförvaltning i Handelsbanken base- ras på samma värdegrund, som är förankrad i bankens företagskultur och stöds av ett ram- verk baserat på internationella normer och konventioner. Under avsnitten S2-4 och S2-5 beskrivs hur de olika dotterbolagen inom investeringsområdet arbetar med mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, med fokus på det dotterbolag som har störst påverkan, Handels- banken Fonder. Definitionen av arbetstagare inom kapitalförvaltningen gäller främst arbets- tagare i portföljbolag men kan där information finns även omfatta arbetstagare hos underle- verantörer till portföljbolagen. Handelsbanken Fonder, Handelsbanken Wealth and Asset management (HWAM) och Optimix förvaltar sammanlagt cirka 1 107 mil- jarder kronor, vilket utgör cirka 93 procent av det totala förvaltade kapitalet inom Handels- banken. För en kort beskrivning av HWAM och Optimix, se avsnitt ESRS 2 SBM-3 E1 på sidan 286. Handelsbankens dotterbolag Handelsban- ken Liv har genom sina försäkringar till stor del valt Handelsbanken Fonders produkter. Detta gäller även för delar av Handelsbankens disk- tretionära förvaltning, vilket gör att en stor del av den rapportering som Handelsbanken Fon- der gör blir en del av dessa verksamheters vär- dekedja. För beskrivning av kapitalförvaltning- ens värdekedja, se ESRS 2 SBM-3 E1 på sidan 286. Handelsbanken Fonders policy för aktie- ägar engagemang och ansvarsfulla investe- ringar innefattar dels fondbolagets ägarstyr- ning, dels ansvarsfulla investeringar. Hållbarhet är en integrerad del av investeringsanalysen och vilar på tre ben; välja bort, välja in och påverka. Policyn för ansvarsfulla investeringar baseras på internationella normer inom områ- den som miljö, mänskliga rättigheter, arbets- villkor, korruption samt kontroversiella vapen. Fondbolaget har genom Handelsbanken undertecknat FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UN PRI) och stöder även FN- initiativet Global Compact. Dessa initiativ och riktlinjer, tillsammans med de värderingar som återspeglas i bankens företagskultur, utgör en gemensam och tydlig grund för Handelsbanken Fonders kapitalförvaltning. Sammanställning väsentlig påverkan, risk och möjlighet Väsentlig hållbarhetsfråga Väsentlig påverkan, risk och möjlighet Värdekedja Tidshorisont Arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan Potentiell positiv påverkan Potentiell negativ påverkan Kapitalförvaltning, leverantörer & utlåning Kapitalförvaltning, leverantörer & utlåning Medel/lång Kort/medel/lång 308 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Social information Övrigt Policyn gäller för fondbolagets förvaltning och fondernas direkta investeringar i svenska och utländska aktier och företagsobligationer. Vid indirekta investeringar, för att hantera exem- pelvis likviditet eller regionallokering, gäller att policyn tillämpas i så stor utsträckning som möjligt. För externa fonder, i fondbolagets fondandelsfonder, gäller denna policy fullt ut, men de externa fonderna är inte bundna att använda samma analysverktyg som Handels- banken Fonder. Policyn omfattar likaså den investeringsrådgivning som fondbolaget till- handahåller. Resultatet av fondbolagets arbete med ägarstyrning och ansvarsfulla investeringar rapporteras minst årligen till fondbolagets sty- relse och löpande till fondbolagets VD. Policyn uppdateras och fastställs av styrelsen minst en gång per år. Den fungerar även som vägled- ning för de företag som fondbolaget investerar i och som kommunikationsverktyg för befint- liga och potentiella fondandelsägare. Policyn publiceras på fondbolagets hemsida, handels- bankenfonder.se. Fondbolaget anser att hänsyn till hållbar- hetsrisker och integrering av hållbarhetspres- tanda över tid bidrar till en positiv inverkan på avkastningen, samtidigt som det främjar en mer hållbar utveckling i samhället. I policyn betonas även fondandelsägarnas intressen, och att förvaltningen av fonderna alltid sker i deras gemensamma intresse. Alla beslut och åtgärder syftar till att uppnå bästa möjliga avkastning för fondandelsägarna, med hänsyn till fondernas målsättningar och placerings- restriktioner. Policyn tar också hänsyn till port- följbolagen, och beskriver hur fondbolaget utö- var ägarstyrning och påverkar bolagen för att främja hållbara och ansvarsfulla affärsmetoder. Samhället i stort utgör också en intressent, och genom att integrera hållbarhetsrisker och håll- barhetsfaktorer i investeringsprocessen säker- ställer fondbolaget att samhällets intressen beaktas. Även anställda och styrelseledamöter är intressenter, och policyn beskriver hur ersättningssystem och incitamentsprogram ska utformas för att stödja fondbolagets mål. Genom att beakta dessa intressenter säker- ställer fondbolaget att policyn integrerar både ekonomiska och hållbarhetsmässiga aspekter isin förvaltning. Handelsbanken Wealth & Asset Management (HWAM) förvaltar elva multi-asset fonder, varav fyra, de Ansvarsfulla Fonderna, omfattas av HWAM:s policy för ansvarsfulla investeringar. Policyn grundar sig på fyra underliggande till- vägagångssätt för att bedöma och övervaka investeringar. Dessa är integrering av ESG- faktorer, negativ screening, investeringar som visar positiva miljö- och/eller sociala teman och påverkan. En kommitté för ansvarsfulla investeringar, som inkluderar externa leda- möter, är ansvarig för att oberoende granska policyn för ansvarsfulla investeringar. Optimix är anslutna till FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (PRI). Optimix policy för ansvarsfulla investeringar väljer bort bolag som inte respekterar kriterier avseende miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och anti- korruption. Det inkluderar kränkningar av arbetstagares rättigheter, tvångsarbete, barn- arbete och inskränkningar av rätten till kollek- tiva förhandlingar i enlighet med FN Global Compact. Optimix policy för ansvarsfulla investeringar omfattar såväl diskretionär förvaltning som Optimix fonder och ägs av ”Headof investments”. S2-2:Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående påverkan Ett strukturerat arbete för att värna mänskliga rättigheter och goda arbetsförhållanden ska vara en del i Handelsbankens affärsrelationer. Handelsbanken engagerar sig inte i direkt dia- log med medarbetare i sina värdekedjor utan arbetar genom etablerade processer för att beakta deras perspektiv. För närvarande finns inga planer på att införa direktkontakt med dessa medarbetare, då banken har utvecklat andra åtgärder för att hantera konsekvenser för medarbetare i värdekedjan. Exempel på dessa åtgärder inkluderar periodisk screening av de bolag banken investerar i för att identi- fiera negativ påverkan för arbetstagare i värde- kedjan genom sin kapitalförvaltning, check- listor som används i kredit bedömnings pro- cesser samt en uppförandekod för bankens leverantörer. För mer information om bankens rutiner och åtgärder inom detta område, se avsnitt S2-4 på sidan 309. S2-3:Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem Handelsbankens process och system för vissel- blåsare beskrivs mer ingående i avsnitt S1-3 på sidan 302. Den är tillgänglig att använda även för arbetstagare i bankens värdekedja och nås via bankens hemsida. S2-4:Åtgärder avseende väsentlig påverkan för arbetstagare i värde- kedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värde kedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Handelsbanken har identifierat möjligheter att påverka medarbetare i värdekedjorna indirekt genom sina aktiviteter inom utlåning, investe- ringar och leverantörsförhållanden. Åtgärder för att hantera dessa påverkansmöjligheter är integrerade i varje värdekedja. I riktlinjer för leverantörsavtal i Handelsban- ken framgår att banken tillämpar ett risk- baserat arbetssätt, med hänsyn till sin låga risktolerans. Innan avtal ingås genomför ban- ken en företagsbedömning (due diligence) för att säkerställa att leverantören uppfyller ban- kens krav på etiska regler och hållbarhetsreg- ler, i linje med bankens uppförandekod för leverantörer. Leverantören ska svara på frågor om policyer finns på plats rörande mänskliga rättigheter, barn- och tvångsarbete och arbets- miljö med fokus på hälsa och säkerhet. Dess- utom inhämtas extern hållbarhetsdata för att stödja leverantörsutvärderingen. I sitt hållbarhetsarbete med leverantörer har banken identifierat möjligheter att påverka arbetstagare i leverantörsled genom att ställa krav på leverantörer i enlighet med bankens uppförandekod. Uppförandekoden används främst för större leverantörer i Sverige, och på senare tid har den även implementerats på övriga hemma- marknader. Koden har utvecklats med hänsyn till bankens hållbarhetsarbete samt internatio- nellt vedertagna standarder, såsom FN:s Global Compact, med fokus på mänskliga rättig- heter, arbetsvillkor, miljö- och anti-korruption. I vissa fall kan banken välja att granska och acceptera en leverantörs egen uppförandekod om det är motiverat. Användningen av uppfö- randekoden tydliggör leverantörernas ansvar, exempelvis genom krav på att eliminera och motverka människohandel, nutida slaveri och tvångsarbete samt att de inte får vara inblan- dade i barnarbete eller kränkningar av mänsk- liga rättigheter. Arbetet med uppförandekoden genomförs löpande och systematiskt genom dialoger med leverantörerna samt periodiska uppföljningar. Handelsbanken har ingått ett avtal med en internationell leverantör av hållbarhetsdata för att ytterligare stärka sin förmåga att utvärdera och följa upp både nya och befintliga leveran- törer. Leverantören tillhandahåller också ett riskklassificeringsverktyg, vilket ger banken möjlighet att bedöma leverantörer utifrån risker kopplade till specifika verksamhetsområden 309Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 eller geografiska områden. De nya rutinerna kommer att integreras i bankens befintliga rikt- linjer och instruktioner. Tjänsten har börjat användas under 2024 och banken fortsätter att ansluta fler leverantörer under 2025. Som en del av bankens riskbaserade arbetssätt genomförs regelbundna uppfölj- ningar av leverantörsavtalen. Omfattningen och uppföljningsfrekvens anpassas efter avta- lets omfattning och risknivå. Avtal med hög risk följs upp minst en gång per år. Eventuella brister som identifieras vid uppföljningen ska dokumenteras i en åtgärdsplan, åtgärdas ome- delbart samt följas upp, med hänsyn till ban- kens uppsägningsrätt och avvecklingsplan. Om avtalets risk, karaktär eller omfattning för- ändras väsentligt görs en ny bedömning och riskklassificering av avtalet. Även vid omför- handlingar av avtal följs processen för leveran- törsavtal. Handelsbanken kreditpolicy utgör grunden för bankens kreditprocess, som tillämpas inom hela koncernen och på alla marknader där banken är verksam. Kreditprocessen är stabil och förändras inte beroende på konjunktur- cykeln. Banken har en låg risktolerans och affärsmodellen bygger på att ta och hantera kreditrisker genom kontorsrörelsen. Kund- ansvarigt kontor bär huvudansvaret för att bereda och bedöma kreditrisker av sina kunder enligt interna instruktioner och rutiner, med stöd från bankens kreditorganisation. Bedöm- ningen av hållbarhetsrisker är en integrerad del av kreditriskbedömningen. Samtliga krediter omprövas årligen. Vid kreditriskbedömningen analyseras bland annat kredittagarens återbetalningsförmåga, och en viktig del av riskanalysen är att bedöma hållbarhetsrisker. Dessa omfattar miljö- och kli- matrisker, sociala risker samt bolagsstyrnings- risker. Till exempel ställer banken, i samband med kreditbedömning och den årliga förnyel- sen av kreditlimiter för större företag, frågor om deras policyer och rutiner för att följa upp frå- gor som arbetsvillkor och mänskliga rättighe- ter. Denna information ingår som en del i den samlade bedömningen av hur hållbarhetsrisker kan påverka kreditrisken. I Handelsbankens kreditpolicy framgår att banken ska vara försiktig med att bevilja kredi- ter till verksamheter där den negativa påverkan av hållbarhetsrisker, inklusive sociala faktorer, på kreditrisken bedöms vara för stor. Om håll- barhetsriskerna anses påverka kreditrisken i alltför hög grad, ligger affären utanför bankens risktolerans. I sådana fall omprövas både kre- dit- och affärsstrategi med kunden. En specifik åtgärd som syftar till att förhindra negativa konsekvenser och samtidigt skapa positiva effekter för medarbetare i värdekedjan är initiativet Hållbar Byggbransch. Detta är ett branschinitiativ framtaget i samarbete mellan de svenska storbankerna med syfte att mot- verka ekonomisk kriminalitet och främja arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor inom byggsektorn. Inom ramen för finansiering till byggsektorn tillämpas ett särskilt avtalsvillkor för krediter över en viss gräns, med syfte att standardisera branschspecifika krav. Avtalsvillkoren baseras på fyra huvudsakliga krav på kontrollsystem och projektrapporter: obligatorisk föranmälan på byggarbetsplatser (med kontroll och god- kännandeprocess innan tillträde för företag och enskilda medarbetare), svensk F-skatt samt kontroll av skatteskulder och arbetsgivar- avgifter, samt fysiska arbetsplatskontroller. Vid tillämpning av dessa särskilda avtalsvill- kor åtar sig kredittagaren att tillhandahålla banken minst årliga rapporter från de kontroll- system som används, vilket ger banken insyn och översikt över hela värdekedjan på byggar- betsplatsen. Dessutom ska kredittagaren säkerställa att minst en oannonserad fysisk arbetskontroll genomförs årligen av en obero- ende tredjepart. Om brister upptäcks, förs en dialog mellan banken och kredittagaren för att fastställa en åtgärdsplan. Genom denna rapportering och uppföljning har banken möjlighet att, i dialog med kredit- tagaren påverka hela värdekedjan – från kredit- tagaren själv till underentreprenörer och leve- rantörer – i en mer positiv riktning. Den ökade transparensen genom rapporte- ring från kontrollsystem och fysiska arbets- platskontroller ger Handelsbanken ett verktyg för att proaktivt identifiera potentiella risker och tidigt skapa dialog med kredittagaren. Syftet med denna dialog är både att driva en positiv förändring och att motverka en eventu- ell negativ utveckling. Utöver att tillämpa de särskilda avtalsvillkoren, ger dessa verktyg banken en grund för en dialog med samtliga kredittagare inom byggsektorn, med målsätt- ningen att påverka hela värdekedjan i en mer hållbar riktning. Detta initiativ är en del av bankens hållbar- hetsarbete inom finansieringsområdet och har bidragit till en konkretisering av arbetet, vilket på sikt kan påskynda önskade förändringar. Ökad transparens är ett första steg mot att framöver kunna sätta mätbara mål, baserade på de krav som ställs i de särskilda avtals- villkoren. Handelsbanken Fonder har löpande dialo- ger, både direkta och gemensamma, med bolag inom sektorer och värdekedjor med för- höjda risker kring mänskliga rättigheter och arbetsrätt, såsom gruvnäringen, klädindustrin, byggsektorn och livsmedelsbranschen. En stor del av de gemensamma dialogerna för Handelsbanken Fonders räkning hanteras av en extern part och fokuserar på misstänkta normöverträdelser. Varje sådan dialog målsätts och följs upp med avseende på bolagens transparens, implementering av relevanta poli- cyer och processer samt vidtagna åtgärder för att hantera eventuella överträdelser. Dessa dialoger ger fondbolaget möjlighet att identi- fiera och hantera potentiella och faktiska kon- sekvenser som påverkar arbetstagare i port- följbolagen. Handelsbanken Fonder deltar även aktivt i investerarnätverk och samarbeten med fokus på mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Som en del av detta arbete har fondbolaget under flera år deltagit i tematiska påverkans- dialoger mot nutida slaveri genom Sustainaly- tics. Detta arbete har fokuserat på 20 företag inom bygg- och klädindustrin, med syftet att få dessa företag att anta strategier för betalning av levnadslöner, stärka rätten till facklig anslut- ning samt säkerställa rättvisa upphandlings- processer för att identifiera risker i hela leve- rantörskedjan. Dialogprojektet avslutades i januari 2024 och har lett till att flera företag har stärkt sina processer gentemot leverantörer, och att ett företag har förbättrat sin policy för mänskliga rättigheter. Läs mer om initiativ och samarbeten i Handelsbanken Fonders publikation Investerar- initiativ och samarbeten som finns publicerad på handelsbankenfonder.se Dialoger kopplat till mänskliga rättigheter och arbetsrätt Under 2024 förde Handelsbanken Fonder 62 direkta dialoger samt 144 gemensamma dialo- ger om mänskliga rättigheter och arbetsrätt. En central åtgärd i Handelsbanken Fonders arbete är att systematiskt följa upp de bolag som fondbolaget investerar i med avseende på överträdelser av normbrott, inklusive arbets- rättsliga överträdelser. Denna genomlysning sker dagligen och vid upptäckt av eventuella signaler hanteras dessa enligt fondbolagets fastställda processer. Ytterligare åtgärder som Handelsbanken Fonder kan vidta omfattas av ett aktivt ägar- styrningsarbete. Som aktieägare har fondbola- get möjlighet att påverka bolag genom aktiv ägarstyrning, både för aktivt och passivt förvaltade fonder. Några av de mest direkta sätten att påverka bolagen är genom represen- tation i valberedningar och röstning på bolags- stämmor. Ett exempel är fondbolagets lång- siktiga arbete för att främja jämn köns för delning i valberedningsgruppen, vilket har resulterat i framsteg över tid. Handelsbanken Fonder investerar i ett stort antal bolag spridda över flera geografiska marknader. Genom att rösta på bolagsstäm- mor har fondbolaget möjlighet att påverka bolagens riktning i relevanta frågor. I linje med fondbolagets hållbarhetsarbete ger Handels- banken Fonder principiellt stöd till aktieägar- motioner som främjar hållbart företagande och större transparens i bolagens rapportering om mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Under 310 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Social information Övrigt 2024 har Handelsbanken Fonder röstat på 1275 bolagsstämmor totalt och 150 där mänskliga rättigheter och arbetsrätt funnits med på agendan. Under 2024 har Handelsbanken Fonder fortsatt sitt arbete med fokus på mänskliga rättigheter, inklusive arbetstagares rättigheter, genom dialoger med portföljbolag. Som en del av detta arbete har fondbolaget påbörjat en översyn för att tydliggöra och prioritera dialo- ger med de bolag där risk för bristande hante- ring av mänskliga rättigheter, inklusive arbets- tagares rättigheter, har identifierats. Handelsbanken Fonder publicerar också ”Redogörelse för investeringsbesluts huvud- sakliga negativa konsekvenser för hållbarhets- faktorer”, även kallat PAI Statement. I denna redogörelse för hela fondbolagets investe- ringsportfölj redovisas bland annat särskilda indikatorer som rör arbetstagares rättigheter. För den senaste versionen av PAI statement, se handelsbankenfonder.se. Handelsbanken Fonder deltar i flera samar- beten med andra investerare, där arbetstaga- res rättigheter står i fokus. Ett exempel är fondbolagets engagemang i Investor Integrity Forum, ett initiativ där svenska investerare till- sammans med Transparency International Sverige arbetar för att bygga kunskap och föra dialog med utvalda företag inom byggsektorn. Syftet är att följa upp och säkerställa arbets- tagares rättigheter och säkerhet, särskilt med fokus på riskerna i långa underentreprenad- skedjor. Genom detta samarbete har kunskaps- nivån höjts, vilket har lett till förbättrade dis- kussioner och dialoger mellan investerare och företag om dessa utmaningar. Handelsbanken Fonders funktion för risk- kontroll genomför dagliga genomlysningar av fondernas innehav för att säkerställa att bola- gen inte bekräftats bryta mot internationella normer kopplat till arbetstagares rättigheter. Om det finns indikationer på att ett bolag riske- rar att bryta mot arbetstagares rättigheter, inleds en dialog med de prioriterade bolagen. De bolag som bekräftas bryta mot internatio- nella normer exkluderas från fondbolagets till- gängliga investeringsunivers. Vid utgången av 2024 hade 71 bolag bekräf- tats bryta mot internationella normer, varav 8 specifikt bröt mot arbetstagares rättigheter. Under 2024 tillkom inga nya fall. Enpublik lista över dessa bolag finns till gänglig på fondbola- gets hemsida, handelsbankenfonder.se. Utöver finansiella kriterier integrerar den an- svarige förvaltaren miljö-, sociala- och bolags- styrningsfrågor (ESG) i analysen och investe- ringsbesluten. Detta inkluderar arbetstagares rättigheter som en viktig del av hållbarhets- analysen, som syftar till att identifiera både ris- ker och möjligheter i bolagens affärsmodeller. Hållbarhetsarbetet utgår från tre huvud sakliga metoder: att välja in investeringar, välja bort in- vesteringar och att bedriva ett aktivt påver- kansarbete. HWAM:s policy för ansvarsfulla investe- ringar utgör ett ramverk, där ett mål bland andra, är att sträva efter att begränsa de effekter som HWAM:s portfölj av Ansvarsfulla Fonder har eller kan ha på arbetstagare i de företag som fonderna investerar i. HWAM:s Ansvarsfulla Fonder investerar vanligtvis i andra fonder som förvaltas av en tredje part. HWAM utvärderar de investeringar som de Ansvarsfulla Fonderna gör enligt fyra områden för att säkerställa att investeringarna följer HWAM:s policy för ansvarsfulla investeringar. Dessa är integrering av ESG-faktorer hos tredjepartsförvaltare, negativ screening, investeringar som visar positiva miljö- och/ eller sociala teman samt påverkansprocesser hos tredjepartsförvaltare. En del av HWAM:s negativa screening inkluderar screening mot internationella normer och konventioner. HWAM screenar sin portfölj med Ansvarsfulla Fonder mot FN:s Global Compacts principer gällande mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption (”principerna”). Port- följen med Ansvarsfulla Fonder genomlyses månadsvis för att säkerställa att inga innehav bryter mot dessa principer. Om ett brott mot screeningen mot dessa principer uppstår, kan HWAM föra dialog med tredjepartsförvaltare för att åstadkomma förändring, och om så inte sker kan innehavet komma att avyttras. HWAM genomför också årliga utvärderingar av portföljen med Ansvarsfulla Fonder för att säkerställa att alla innehav är i linje med HWAM:s policy för ansvarsfulla investeringar. Inga innehav i de Ansvarsfulla Fonderna exkluderades på grund av brott mot princi- perna under 2024. Optimix för dialog med externa förvaltare kring integreringen av ESG-faktorer, rapporte- ring om hållbarhet och i förekommande fall om de framsteg som uppnås. Optimix genomlyser sina investeringsportföljer kvartalsvis med hjälp av Sustainalytics för att säkerställa att bolagen efterlever FN:s Global Compact. Bolag som inte uppfyller FN:s Global Com- pacts normer exkluderas. Optimix redovisar sin exkluderingsstrategi och åtgärder i års- rapporterna för fonderna. Under 2024 har inga allvarliga incidenter rapporterats och inga diskussioner har förts med externa förvaltare gällande arbetstagare i värdekedjan. Då det inte har skett några normbaserade överträdel- ser under året har det inte skett någon försälj- ning av värdepapper av detta skäl. Mått och mål S2-5:Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Processen för att ta fram mål inom arbetsta- gare i värdekedjan beskrivs i generella termer under avsnittet Allmän information, se sidan 278. Varken arbetstagare i värdekedjan eller utsedda företrädare har varit med i formule- ringen av eller kontrollen av målen. Givet att målen är framtagna under 2024 har framsteg eller lärdomar inte analyserats. Handelsbanken engagerar sig inte i direkt dialog med arbetstagare i sina värdekedjor utan arbetar genom etablerade processer för att beakta deras perspektiv. Målsättningar har fastställts i enlighet med dessa upparbetade processer och målnivå utgår från bankens låga risktolerans. Handelsbanken ställer tydliga krav på leve- rantörernas hållbarhetsåtaganden genom sin uppförandekod, som reflekterar bankens Valberedningar och bolagsstämmor Ägarstyrning 2024 2023 2022 2021 2020 Valberedningar 66 68 70 47 41 Andel valberednings- platser vi tillsatt med kvinnor, % 74 75 73 79 71 Bolagsstämmor 1) 1 275 977 1 163 1 019 647 Varav svenska bolag 364 311 302 338 238 Varav utländska bolag 911 666 861 681 409 1) Den 1 april 2020 överfördes fonderna som tidigare förvaltades av Xact Kapitalförvaltning till Handelsbanken Fonder AB. Röstning vid bolagsstämmor Sverige 364 USA 260 Norge 72 Brasilien 64 Finland 50 Kina 50 Danmark 41 Indien 37 Japan 34 Taiwan 30 Övriga 273 311Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 hållbarhetsarbete och policyer samt internatio- nellt vedertagna standarder inom området. Sedan några år tillbaka har banken etablerat en mätning av den procentuella andelen leve- rantörer i Sverige, med en årlig inköpsvolym som överstiger 5 miljoner kronor, som har undertecknat bankens uppförandekod eller presenterat en egen kod som banken granskat och godkänt. Banken följer upp mätningen genom att föra register över avtal och leveran- törer som undertecknat uppförandekoden, och ett separat register över de leverantörer som har presenterat en egen kod som banken granskat och godkänt. För 2023 rapporterade banken ett utfall på 85 procent. Rutinen hante- ras internt utan externa kontroller. Denna mätning är konkret och ger banken ett tydligt och effektivt mått på hur hållbarhetskraven efterlevs. Från och med 2024 har Handelsbanken satt ett nytt mål där 90 procent av leverantörerna med årlig inköpsvolym över 5 miljoner kronor ska ha undertecknat bankens uppförandekod eller fått sin egen kod godkänd av banken. Detta utvidgade mål omfattar alla bankens hemmamarknader, vilket gör det icke jämför- bart med föregående års utfall. Mätningen kommer att utföras årligen och avser andel leverantörer (inköpt volym i procent). Utfallet för 2024 blev 83,3 procent. Utlåning Kreditpolicyn ger vägledning för Handels- bankens kreditverksamhet och sätter ramarna för bankens risktolerans. En aspekt som be- skrivs i kreditpolicyn är att banken ska vara försiktig med kreditgivning till verksamheter där hållbarhetsrisker och relaterade sociala faktorer har en betydande negativ påverkan påkreditrisken. Vid bedömning av en företags- kunds återbetalningsförmåga ingår en framåt- blickande bedömning av hållbarhetsrisker, inklusive miljö-, klimat-, sociala och bolags- styrningsrisker. Från och med 2024 ska banken årligen genomföra en utsökning av exponeringar mot företag där hållbarhetsrisker drivet av sociala faktorer, bedömts vara högre än normalt vid kreditriskbedömningen. Denna utsökning ställs i relation till bankens totala exponering. Mät- ningen utförs av Handelsbanken Credit. Handelsbanken har satt ett mål att andelen utlåning där sociala hållbarhetsriskers påver- kan på kreditrisken bedöms vara högre än nor- mal ska vara noll procent. För 2024 uppfylldes detta mål. Kapitalförvaltning Handelsbanken strävar efter att förhindra eller begränsa negativ påverkan på mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter i de bolag som bankens kapitalförvaltning investe- rar i. Detta sker genom regelbundna genom- lysningar av portföljbolagen för att identifiera bolag som inte uppfyller internationella normer och konventioner. Handelsbanken Fonder förväntar sig att portföljbolag respekterar mänskliga rättigheter och arbetar i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Portföljbolagen förväntas också rapportera transparent om identifierade risker och åtgär- der för att hantera dem. Alla bolagsinnehav i Handelsbanken Fonder genomlyses regelbundet för att identifiera bolag som inte uppfyller internationella normer och konventioner för miljö, mänskliga rättighe- ter, arbetsvillkor och korruption. Detta innebär att varje bolagsinnehav granskas för att upp- täcka eventuella brott eller kränkningar av internationella normer baserade på FN-initiati- vet Global Compacts fyra huvudområden. Handelsbanken Fonder exkluderar investe- ringar i företag som, enligt fondbolagets bedömning, har bekräftats bryta mot inter- nationella normer och konventioner. Detta inkluderar bolag som kränker arbetstagares rättigheter. För mer information om vilka bolag som valts bort på dessa grunder, se handelsbankenfonder.se Fondbolagets riskkontrollfunktion övervakar dagligen att exkluderingskriterier efterlevs i fondbolagets investeringar. Eventuella avvikel- ser rapporteras löpande till fondbolagets sty- relse och VD som en del av riskkontrollfunktio- nens löpande arbete. För 2024 var andelen förvaltat kapital i fonder med negativ screen- ing, avseende bolag som bryter mot internatio- nella normer och konventioner, 99,8 procent. Handelsbanken Fonder använder sig av ett oberoende hållbarhetsdataföretag, ISS ESG, för att genomföra normbaserad screening av sina innehav. ISS ESG granskar företags inblandning i verifierade eller misstänkta kränkningar av internationella normer och kon- ventioner, samt hur företagen hanterar dessa anklagelser. Deras process omfattar datain- samling från medie- och expertkällor globalt. Vid anklagelser om brott mot internationella normer genomförs en fördjupad analys för att bedöma allvaret i situationen, kategoriserat från potentiellt till mycket allvarligt. Företagets respons och åtgärder bedöms på en fyrgradig skala från obefintliga till trovärdiga åtgärder. ISS ESG använder ett trafikljussystem för att utvärdera anklagelser om normbrott och ger betyg på en skala från 1 till 10, där 1 indikerar ingen anklagelse och 10 representerar ett all- varligt, verifierat brott utan tillräckliga åtgärder. Denna bedömning bygger på information från tillförlitliga källor, inklusive mellanstatliga organ, myndigheter och företaget självt. Beroendet av offentliggjorda anklagelser kan vara en begränsning eftersom det kan inne- bära att vissa normbrott inte upptäcks om de inte rapporteras. Flera av de faktorer som ingår i den negativa screeningen redovisas årligen i Handelsbanken Fonders Redogörelse för investeringsbesluts huvudsakliga negativa konsekvenser för håll- barhetsfaktorer (PAI). För utfall och mer infor- mation, se den senaste rapporten på handels- bankenfonder.se. De fyra Ansvarsfulla Fonderna som omfattas av HWAM:s policy för ansvarsfulla Investe- ringar genomlyses månadsvis, där HWAM använder data från en extern dataleverantör, Morningstar Sustainalytics, för att säkerställa att inga innehav bryter mot FN:s Global Com- pacts principer. Utfallet presenteras månadsvis för HWAM:s kommitté för ansvarsfulla Investe- ringar. De övriga sju fonderna som förvaltas avHWAM omfattas inte av samma screening. Islutet av 2024 utgjorde screenade tillgångar 9,0 procent av HWAM:s totala förvaltade kapital. Optimix genomlyser sina investeringsport- följer kvartalsvis med hjälp av Sustainalytics för att säkerställa att bolagen efterlever FN:s Global Compact. Optimix investerar inte i aktier och obligationer från bolag som inte föl- jer FN:s Global Compact. Optimix redovisar sin exkluderingsstrategi och åtgärder i årsrappor- terna för fonderna. De normbaserade exklude- ringarna tillämpas på såväl direkta investe- ringar i aktier och företagsobligationer i fonder som i diskretionära portföljer. Alla aktier och företagsobligationer genomlyses och för 2024 var andelen normscreenat kapital 51,6 procent av det totala förvaltade kapitalet i fonder. 312 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Social information Övrigt ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare Strategi ESRS 2 SBM-3:Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Arbetet med Handelsbankens informationssä- kerhet och dataskydd syftar till att skydda kun- dernas uppgifter, integritet, transaktioner och bankens IT-miljö, samt att utöva kontroll för utlagd IT-verksamhet. VD fastställer riktlinjer som omfattar övergripande mål och strategi för IT-verksamheten inom Handelsbanken- koncernen. För ytterligare information se K2 noten i Årsredovisningen, Operativ Risk/ IT-verksamhet i Handelsbankenkoncernen; Säkerhet och Dataskydd på sidan 116. Hantering av påverkan, risker och möjligheter S4-1:Policyer för konsumenter och slutanvändare De styrdokument som adresserar bankens väsentliga påverkan och den finansiella risken, vilka är identifierade för området konsumenter och slutanvändare är: • Policy för klagomålshantering • Policy för operativa risker • Riktlinjer för säkerhet och dataskydd • Riktlinjer för mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden. I Handelsbankens policy för operativa risker, som fastställs av styrelsen och där IT-risker och informationssäkerhetsrisker ingår, framgår tydligt att banken har en låg risktolerans för operativa risker. Banken ska, i så stor utsträck- ning som möjligt, arbeta proaktivt för att före- bygga dessa risker för att minska potentiella förluster. Policyn kompletteras av specifika riktlinjer fastställda av VD, vilka fokuserar på säkerhet och dataskydd inom Handelsbanken- koncernen. Riktlinjen för säkerhet och dataskydd omfat- tar krav på både administrativa lösningar såsom regler och instruktioner, samt tekniska säker- hetslösningar, fysiskt skydd och skydd av säkerhetskänslig verksamhet och säkerhets- skyddsklassificerade uppgifter. Dessa säker- hetslösningar ska stå i proportion till de nega- tiva konsekvenser som en otillräcklig säkerhet eller felaktig behandling kan medföra, med hänsyn till bankens låga risktolerans och beho- vet att skydda kundernas personliga integritet. Av riktlinjen för säkerhet och dataskydd föl- jer att alla medarbetare i banken är ansvariga för att följa reglerna för skydd av information och kundernas personliga integritet, och varje chef har ansvar för att säkerställa efterlevnad av reglerna inom sitt ansvarsområde. Årliga utbildningar för säkerhet och dataskydd syftar till att påminna medarbetarna om deras ansvar inom detta område. Enligt Handelsbankens policy ska klagomål från kunder hanteras skyndsamt och i enlighet med gällande regler för det specifika klagomå- let. Varje klagomål tas på största allvar och ses som en möjlighet att rätta till fel eller missför- stånd. Bankens mål med klagomålshantering är att den som framför ett klagomål ska vara mycket nöjd med hur klagomålet hanterats. VD fastställer riktlinjer för klagomålshantering. Av Handelsbankens riktlinjer för mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden framgår att banken ska verka för att förhindra eller be- gränsa negativ påverkan på mänskliga rättig- heter som genom affärsförbindelser är sam- mankopplade med koncernens verksamhet, produkter eller tjänster. För mer information om innehållet och bankens åtaganden i riktlinjen se avsnitt S1-1 på sidan 300. S4-2:Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående påverkan Handelsbanken lägger stor vikt vid att vara tillgänglig för kunderna – att finnas där när kunden behöver banken. Lokal närvaro i kom- bination med digitala lösningar gör det möjligt att alltid erbjuda personliga kundmöten med rådgivning, oavsett om kunden vill besöka ett lokalt kontor eller använda digitala kanaler. Kunder i Sverige kan också kontakta banken dygnet runt via telefon på Personlig service där kunden legitimerar sig med personlig kod eller ett av Handelsbanken verifierat Mobilt BankID. Handelsbankens kommunikation till kund och slutanvändare ska vara förtroende- skapande, korrekt, saklig och lättbegriplig ochpräglas av öppenhet, tillgänglighet och snabbhet. Dessa principer beskrivs i Handels- bankens kommunikationspolicy och gäller inte enbart under normala förhållanden utan även i krissituationer och omfattar även opla- nerade händelser som exempelvis avbrott på grund av IT-fel som påverkar kunder. För att upprätthålla hög kvalitet, skapa en gemensam struktur och underlätta för alla användare, finns instruktioner och mallar för kontinuitets- planering, som också omfattar kommunika- tion av IT-störningar, inom banken. Dessa skauppdateras löpande, dock minst en gång per år. Om en personuppgiftsincident sker som anses ha haft en stor påverkan på en eller flera privatpersoner ska dessa informeras om hän- delsen. En bedömning görs från fall till fall men generellt gäller att kundansvarigt kontor kon- taktar kunden om det gäller enstaka kunder. Kontoret får information via Privacy Officer när detta ska göras. Vid klagomål ska kunden i första hand vända sig till den som hanterade ärendet eller det lokala bankkontoret. För vidare behandling finns särskilt utsedda klagomålsansvariga på varje hemmamarknad, med kontaktuppgifter tillgängliga på bankens hemsida. Sammanställning väsentlig påverkan, risk och möjlighet Väsentlig hållbarhetsfråga Väsentlig påverkan, risk och möjlighet Värdekedja Tidshorisont Informationsrelaterade konsekvenser för konsu- menter och slutanvändare Potentiell positiv påverkan Potentiell negativ påverkan Risk Betalning & utlåning Betalning & kapitalförvaltning Betalning, kapitalförvaltning & utlåning Kort/medel/lång Kort/medel/lång Kort/medel/lång 313Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 S4-3:Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem Handelsbanken strävar efter att kunder som framför klagomål ska vara mycket nöjda med bemötandet från banken. Klagomål kan skickas in via e-post, telefon och brev. Klagomål be- handlas i enlighet med regelverk och riktlinjer, omsorgsfullt och så snabbt som möjligt, med en formell bedömning av sakfrågan. Om kun- den begär det kan ett skriftligt svar ges. Om klagomålet inte kan tillmötesgås, ges kunden en motivering. Om kunden inte är nöjd med bankens beslut och vill överklaga, kan denne som konsument vända sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) i Sverige, eller motsvarande instans på övriga hemmamarknader, och Handelsbanken åtar sig att medverka i deras behandling av tvister. Information om klagomålshantering finns tillgänglig på bankens hemsida. I syfte att säkerställa en effektiv klagomåls- process utbildas personalen regelbundet i hantering av klagomål och kvartalsvis mäts antal klagomål per kanal för fortsatt god till- gänglighet. För de fall klagomål på processen inkommer följs dessa upp och vid behov görs justeringar. S4-4:Åtgärder avseende väsentlig påverkan på konsumenter och slutanvändare, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller konsumenter och slut- användare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Förutsättningarna inom säkerhet förändras ständigt, och därför är det viktigt att Handels- banken upprätthåller ett säkerhetsarbete som snabbt svarar upp mot hot som identifieras. Det är viktigt att det finns rutiner för att hantera förändringar i IT-miljön så att inga brister upp- står. Om brister ändå skulle uppstå eller om information sprids felaktigt, kan konsekven- serna bli allvarliga, såsom negativa konse- kvenser för kunder, försämrat förtroende för banken eller ekonomiska förluster. För att minska risken för sådana negativa konsekvenser genomför Handelsbanken konti- nuerligt utvärderingar och tar ställning till nya hot inom området. Detta omfattar omvärlds- bevakning av hot och risker kopplade till infö- randet av nya teknologier som AI-funktionali- tet, uppdatering av interna instruktioner och arbetssätt samt ökad medvetenhet hos med- arbetare och nyckelpersoner inom specifika riskområden. Kontinuerlig uppföljning av inträf- fade händelser, både internt och externt, ökar bankens möjlighet att vidta rätt åtgärder vid rätt tidpunkt. Handelsbanken deltar och samarbetar i internationella forum för cybersäkerhet, inklu- sive medlemskap i Trusted Introducer, ett europeiskt nätverk för IT-säkerhet och Forum of Incident Response and Security Teams (FIRST). Banken deltar även i svenska Bank- föreningens säkerhetskommitté och är medlem i det svenska Nationella Cybersäkerhetscen- trets (NCSC) finansforum. Genom dessa sam- arbeten strävar banken efter att stärka cyber- säkerheten inom finanssektorn och öka Sveriges motståndskraft mot cyberhot. Dess- utom har Handelsbanken ett fördjupat cyber- säkerhetssamarbete med två andra storbanker i Sverige, vilket inleddes 2022, och under 2024 startades en gemensam arbetsgrupp med fokus på AI-säkerhet. Den volatila geopolitiska situationen är en del av en banks vardag, och som ett svar på detta etablerade Handelsbanken 2023 ett kon- cept för sin operativa motståndskraft. Detta koncept avser bankens förmåga att upprätt- hålla kritisk verksamhet vid störningar, avbrott eller angrepp. De centrala områden som sam- verkar för att stärka den operativa motstånds- kraften inkluderar god hantering av operativa risker, kontinuitetshantering, incidenthantering, samt IT- och säkerhetsaktiviteter som förebyg- ger och hanterar både inre och yttre störningar, angrepp och avbrott. Dessutom ställs krav på att leverantörer uppfyller samma krav på infor- mationssäkerhet som den verksamhet som drivs i bankens egen regi. Under 2024 har ban- ken ytterligare fokuserat på att utveckla sina förmågor för att upprätthålla den operativa motståndskraften, särskilt den digitala mot- ståndskraften i enlighet med nya EU-lagstift- ningen DORA (Digital Operational Resilience Act). Bankens arbete med säkerhet och hantering av känslig information styrs av både internatio- nell och nationell lagstiftning. Arbetet med informationssäkerhet bedrivs i enlighet med den internationella standarden ISO/IEC 27001, där flera av bankens områden är certifierade och genomgår årlig revidering. De certifierade områdena enligt ISO/IEC 27001:2022 omfattar, förutom bankens ledningssystem för informa- tionssäkerhet (ISMS) och informationssäker- hetsorganisationen, även Group IT Risk Mana- gement, Information Security Risk Analysis Process, Data Protection (GDPR) och Continu- ity & Crisis Management. Dessutom ingår tre processer inom IT-produktion, IT Change Management, IT Incident Management och IT Event Management. För 2023 rapporterade banken att fyra processer ingick. Skillnaden består i att processen IT Continuity Manage- ment nu ingår i Continuity & Crisis Manage- ment och därmed fortfarande ingår i certifie- ringen. Den årliga revisionen för 2024 visade att banken uppnått högsta möjliga kvalitets- standard inom dessa områden. Bankens ISMS bygger på kontrollramverket Standard of Good Practice, som har utarbetats av Information Security Forum (ISF), en organi- sation där flera av världens största företag är medlemmar. Säkerhetsarbetet bedrivs syste- matiskt och processtyrt, där riskanalyser genomförs med metodik från bland annat ISF:s Information Risk Analysis Methodology (IRAM2). Arbetet med dataskydd ska följa dataskydds- förordningen (GDPR) och andra tillämpliga lagar och regler inom området. Detta arbete bedrivs kontinuerligt, systematiskt och med ettriskbaserat angreppssätt, samtidigt som spårbarhet upprätthålls. Utvärderingar, analy- ser och bedömningar av potentiella risker och konsekvenser ska genomföras och dokumen- teras noggrant. Under 2024 har Handelsban- ken inlett arbetet med att införa ett för bättrat systemstöd för governance, risk och compli- ance (GRC). Det huvudsakliga målet med ett GRC-system är att skapa en enhetlig, gemen- sam struktur för dokumentation av verksamhe- tens processer och instruktioner. När det gäller integritetsfrågor innebär detta särskilt att sys- temet stödjer registrering av personuppgifts- behandlingar, genomförande av konsekvens- bedömningar samt hantering av privacy-relaterade riskanalyser. Koncernens klagomålsansvariga rapporte- rar regelbundet till styrelsen, verkställande ledningen och produktägarna om inkomna klagomål. Dessa rapporter inkluderar informa- tion om både enskilda och upprepade klago- mål samt ger indikationer på områden där för- bättringar kan behövas. Se avsnitt S4-3 på sidan 314 för hantering i de fall en kund anser sig drabbad av väsentliga negativa kon se- kvenser i samband med framförande av klago- mål. 314 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Social information Övrigt Mått och mål S4-5:Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Handelsbankens övergripande målsättning inom området Konsumenter och slutanvändare är att värna om trygghet, säkerhet och integri- tet för såväl medarbetare som kunder samt att skydda bankens tillgångar. Samtidigt ska ban- ken leverera tillförlitliga och säkra tjänster med hög tillgänglighet, vilket är avgörande för att upprätthålla förtroendet och stabiliteten inom det finansiella systemet. Andelen medarbetare som genomfört cybersäkerhetsutbildning uppgår till 96,6 pro- cent för 2024. Målsättningen är att 95 procent av alla medarbetare ska genomföra utbild- ningen årligen. Detta är en del av Handels- bankens arbete för att säkerställa att medarbe- tarna har nödvändig kunskap om cybersäkerhet och därmed kan bidra till att upprätthålla en säker och motståndskraftig verksamhet. Mått- tet, som anges i procent och tas med i denna rapport för första gången, är en beräkning av andelen medarbetare, av totalen, som fått den årliga cybersäkerhetstutbildningen tilldelad till sig före den 1 december och slutfört utbild- ningen före årsskiftet. Målet på 95 procent är ett internt satt mål utan avstämning med externa intressenter. Bedömningen är att en hög procentsiffra visar på god kännedom om bankens säkerhetskrav vilket borgar för färre säkerhetsincidenter. Rutinen hanteras internt utan extern kontroll. Tillgängligheten till bankens självbetjänings- tjänster uppgick till 99,41 procent under 2024. Målsättningen är att tillgängligheten ska vara minst 99,30 procent. Detta är ett centralt mål för att säkerställa att kunderna alltid har åtkomst till bankens tjänster och att kundnöjdheten upprätthålls genom hög tillgänglighet och drift- säkerhet. Måttet, som anges i procent och tas med i denna rapport för första gången, är en beräkning av andelen ’upptid’ i förhållande till total tid (’upptid’+’nedtid’), mätt och uppföljt på månadsbasis, men redovisas här som ett sammanvägt resultat för helåret. Statistiken bygger på uppgifter som är manuellt angivna i bankens system för incidentrapportering. Målet på 99,30 procent är ett internt satt mål utan avstämning med externa intressenter. Syftet med målet är att synliggöra och medve- tandegöra bankens driftstabilitet, likväl som avvikelser, för verksamheten eller andra intres- senter. Ett högt värde visar på god tillgänglig- het till bankens olika onlinetjänster vilket bor- gar för en högre kundnöjdhet. Rutinen hanteras internt utan extern kontroll. Under 2024 har 28 incidenter (31) avseende kundintegritet eller bristande hantering av kunddata rapporterats. Ingen (0) av dessa har inkommit via myndigheter. Totalt 21 (13) var klagomål från kunder och bedömdes av säker- hetschefen som underbyggda och där ett fåtal kunders data röjts. Inga (0) identifierades internt. Samtliga fall har hanterats med berörda parter. De här uppgifterna inbegriper inte ären- den enligt GDPR som redovisas separat nedan. Föregående års jämförelsetal har justerats från 13 till 31 då rapporterat utfall i hållbarhetsredo- visningen 2023 avsåg en nettosiffra. För bättre jämförbarhet rapporteras utfallet 2024 och jämförelsesiffran för 2023 med samma metod (brutto). Måttet som anges i antal är en sum- mering av antalet kundklagomål som rör kund- integritet eller bristande hantering av kunddata rörande konfidentialitet och integritet. Måttet är inte målsatt, men redovisas för transparens. Det finns ingen plan för att målsätta antal inci- denter då banken arbetar med ständiga för- bättringar. Varje incident granskas för sig och åtgärder vidtas för att förhindra framtida lik- nande händelser. Rutinen hanteras internt utan extern kontroll. Under 2024 har totalt 640 (612) personupp- giftsincidenter inrapporterats internt. Av dessa har 17 (17) incidenter bedömts vara anmäl- ningspliktiga enligt GDPR och har rapporterats till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Samt- liga incidenter har hanterats i enlighet med bankens processer och rutiner. Måtten som anges i antal är en summering av antal person- uppgiftsincidenter som rapporterats internt och en summering av hur många som anmälts till IMY, mätt över helåret. Måttet är inte mål- satt, men redovisas för transparens. Det finns ingen plan för att målsätta antal incidenter då banken arbetar med ständiga förbättringar. Varje incident granskas för sig och åtgärder vidtas för att förhindra framtida liknande hän- delser. Rutinen hanteras internt utan extern kontroll. Handelsbanken strävar efter att aktivt före- bygga och begränsa incidenter genom robusta säkerhetsåtgärder och kontinuerlig uppföljning av processer för att säkerställa att kunders information hanteras säkert och korrekt. Varje incident granskas och åtgärder vidtas för att förhindra framtida liknande händelser. 315Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 Företagsspecifik – Bidra till samhället Företagsspecifik – Bidra till samhället Strategi Långsiktiga affärsrelationer och lågt risktagande är hörnstenar i Handelsbankens företags- och affärskultur. Hållbarhet är därför sedan lång tid tillbaka en naturlig del av Handelsbankens verksamhet, inklusive rollen som en ansvarsfull skattebetalare. Banken strävar efter att bidra till de samhällen där verksamheten bedrivs, vilket åstadkoms genom en decentraliserad affärsmodell med lokala kontor som fungerar som nav för kundrelationer. En försäljning av krediter som leder till osund skuldsättning påverkar alltid kunden negativt. Handelsbanken har en låg risktolerans, vilket gör att banken medvetet avstår från affärer med hög risk, även om kunden är villig att betala högre ränta. Genom att arbeta nära kunderna och förstå deras behov kan skapa långsiktiga kundrelationer, vilket inte bara ger trygghet åt kunderna utan även bidrar till ett mer stabilt och välmående samhälle. Kundrelationer byggs upp genom personliga möten i kombination med innovativa digitala tjänster och lösningar. Detta möjliggör att ban- ken genom sin affärsmodell över tid kan bidra till ökat välstånd i de samhällen där Handels- banken har verksamhet. Handelsbanken bidrar genom sin stabila och ansvarsfulla affärsmetod till en hållbar ekonomisk utveckling, samtidigt som banken främjar ett effektivt och säkert betalsystem och utvecklar nya digitala lös- ningar för framtiden. Genom rådgivning ges inte bara möjligheten att ge kunder ekonomisk vägledning, utan också att utbilda dem i viktiga privatekonomiska frågor såsom bostadsfinan- siering, pensionssparande och investeringar. Under 2024 bildades Handelsbanken foun- dation and publishing som samordnar bankens samhällsengagemang. Det inkluderar stöd till oberoende forskning och kunskapsspridning inom ekonomi och samhällsfrågor, samt eko- nomikanalen EFN som är ett oberoende, helägt dotterbolag. EFN:s uppdrag är att producera oberoende ekonomijournalistik för att sprida kunskap om ekonomi och samhälle till en bre- dare publik, vilket stärker människors förmåga att fatta egna, välgrundade ekonomiska beslut. Hantering av påverkan, risker och möjligheter De styrdokument som adresserar hållbarhets- frågan bidra till samhället är: • Policy för etik, för mer information se sidan 263 • Policy om styrning och styrdokument, för mer information se sidan 264. Dessa policyer styr hur Handelsbanken hante- rar den företagsspecifika hållbarhetsfrågan bidra till samhället, där banken har en faktisk positiv påverkan som i sin tur kan skapa finan- siella möjligheter. Bankens idé och arbetssätt utgör grunden för hur denna påverkan hante- ras och möjligheterna realiseras, genom åtgär- der som löpande implementeras i hela koncern- ens verksamhet. Banken bidrar till samhället genom att erbjuda ansvarsfulla och hållbara finansiella tjänster som stöder ekonomisk stabilitet och utveckling. Det decentraliserade arbetssättet gör det möjligt att möta lokala behov och snabbt identifiera affärsmöjligheter, samtidigt som det bygger långsiktiga kundrelationer. Banken bidrar även direkt till samhället genom utlåning till offentlig sektor, inklusive stater, centralbanker, kommuner och län. För en redo- visning av utlåning till allmänheten se tabellen Utlåning till allmänheten, sektor- och bransch- fördelade på sidan 266. Genom sin lokala närvaro och närhet till kunden får banken också en ökad förståelse för kundernas behov, vilket gör det möjligt att stödja dem i olika livssituationer och företa- gande. Banken bidrar även till samhället genom inbetalningar av skatter och avgifter, vilket stärker samhällsekonomin. En finansiellt hållbar och lönsam bank är avgörande, inte bara för att skapa avkastning för aktieägarna och generera skatteintäkter, utan också för att återstående vinster kan åter- investeras i verksamheten. Genom att skapa ekonomiskt värde kan Handelsbanken växa och möta kundernas framtida behov, exempel- vis genom att möjliggöra långsiktig kredit- givning. De åtgärder som hanterar den positiva påverkan och möjligheterna är löpande åtgär- der och är en del av den dagliga verksamheten i syfte att bland annat upprätthålla en hög kundnöjdhet. Mått och mål Handelsbankens mål är att sträva efter att bedriva en ansvarsfull bankverksamhet som bidrar till samhället. Handelsbanken har 420 kontor på bankens fyra hemmamarknader. Det lokala kontoret har alltid kundansvaret, oavsett hur, var och när kunden kontaktar banken. Kontorens själv- ständighet ger en mycket stark lokal förank- ring. Korta beslutsvägar ger också en snab- bare anpassningsförmåga till olika förändringar på lokala marknader och möjlighet att snabbt ta tillvara nya affärsmöjligheter. Med kontorets goda kundkännedom kan banken identifiera och prioritera de områden som har störst värde för våra kunder, och därmed för sam- hället och banken. För en relationsbank som Handelsbanken är nöjda kunder grundläggande för att kunna fort- sätta bedriva en bankverksamhet som kan bidra till samhället, därför är mätningar av kundnöjdheten mycket viktiga i Handelsban- ken, och kundnöjdheten följs upp av egna och publika undersökningar. EPSI Rating Group, där även Svenskt Kvalitetsindex (SKI) ingår, genomför och validerar årligen oberoende mätningar av kundnöjdhet på alla bankens hemmamarknader. Banken ska nå företagsmå- let att ha högre lönsamhet än genom snittet för jämförbara konkurrenter på hemmamarkna- derna genom att bland annat hanöjdare kunder än konkurrenterna. Handelsbanken kommer inte sätta upp nya mål eller mätetal utöver de som redan är etablerade och regelbundet följs upp gällande kundnöjdhet då dessa är utvalda för att stödja bankens företagsmål. Det finns inga specifika basår eller måltal för hur Han- delsbanken bidrar till samhället utöver mät- ningen av kundnöjdhet genom EPSI/SKI som genomförts kontinuerligt sedan 1989, vilket ger Sammanställning väsentlig påverkan, risk och möjlighet Väsentlig hållbarhetsfråga Väsentlig påverkan, risk och möjlighet Värdekedja Tidshorisont Företagsspecifik – Bidra till samhället Faktisk positiv påverkan Möjlighet Egen verksamhet, kapitalförvaltning & utlåning Egen verksamhet, kapitalförvaltning & utlåning Kort/medel/lång Kort/medel/lång 316 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Social information Övrigt ett stabilt och långsiktigt underlag för att följa upp och förbättra arbetet. För 2024 behåller banken sin stabila och starka position vad gäl- ler kundnöjdhet, för mer information om under- sökningen se sidan 16. Nöjda kunder är ett mått på att bankens sätt att arbeta med att bidra till samhället fungerar. En försäljning av krediter, som bygger upp en osund skuldsättning hos hushåll och före- tag slår alltid hårdast mot kunden. Handels- banken har en låg risktolerans. Bankens strikta förhållningssätt till risk gör att banken medve- tet avstår från att delta i affärer med hög risk, även om kunden är villig att betala en hög ränta. Kreditförlustnivån ger en bild av hur ansvarsfullt en bank sköter sin verksamhet. För mer information om kreditförslutnivån se avsnitt Finansiell Stabilitet på sidan 324. Handelsbanken bidrar till samhället i de länder där banken bedriver verksamhet både genom att betala skatter och avgifter, och genom att betala in skatter till lokala skatte- myndigheter för medarbetare och för kunders räkning. Se avsnitt Banken som skattebetalare på sidan 258 för mer information om hur Handelsbanken har bidragit till samhället via skatter och avgifter. 317Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.4 4.5 Bolagsstyrningsinformation Bolagsstyrningsinformation Upplysningskrav ESRS G1 Ansvarsfullt företagande Hantering av påverkan, risker och möjligheter 319 G1-1: Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 319 G1-3: Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 320 Mått och mål 321 G1-4: Fall av korruption och mutor 321 Företagsspecifik – Motverka finansiell kriminalitet Styrning 322 Hantering av påverkan, risker och möjligheter 322 Mått och mål 323 Företagsspecifik – Finansiell stabilitet Styrning 324 Hantering av påverkan, risker och möjligheter 324 Mått och mål 325 318 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.5 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Bolagsstyrnings- information Övrigt ESRS G1 Ansvarsfullt företagande ESRS G1 Ansvarsfullt företagande Hantering av påverkan, risker och möjligheter G1-1: Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur De styrdokument som adresserar bankens väsentliga hållbarhetsfrågor, företagskultur och korruption och mutor, inom ansvarsfullt företagande är: • Policy för etik, för mer information se sidan 263 • Policy för hantering av intressekonflikter • Policy för hållbarhet, för mer information se sidan 264 • Policy mot korruption, för mer information se sidan 263. I Policy mot korruption och Policy för hantering av intressekonflikter framgår Handelsbankens syn på korruption och intressekonflikter. Styr- dokumenten belyser att banken inte accepte- rar korruption, penningtvätt eller finansiering av terrorism och att intressekonflikter ska han- teras. För mer information om arbetet med hantering av misstänkta oegentligheter se avsnitt G1-3 på sidan 320. I bankens policy för hantering av intressekonflikter ges vägledning för arbetet med att identifiera och hantera intressekonflikter. Policyn betonar att det ska göras en årlig rapportering från de enheter där sannolikheten för intressekonflikter bedöms vara högre, och hur dessa konflikter har hante- rats. Det åligger varje enhetschef att löpande i sin verksamhet identifiera potentiella intresse- konflikter. Bankens policyer och risktolerans ligger till grund för de interna arbetsinstruktio- ner som finns inom alla avdelningar. Instruktio- nerna är de interna riktlinjer som alla anställda har att följa och används i det dagliga arbetet. Handelsbankens företagskultur bygger på ett decentraliserat arbetssätt med tilltro och respekt för individen. Bankens mål för före- tagskultur är i linje med målsättningen för den egna arbetskraften och baseras på resultaten från den årliga arbetmiljöundersökningen, som också fungerar som ett verktyg för att utvär- dera företagskulturen. Det är ett långsiktigt mål som innehåller faktorer som tydlig och trans- parent kommunikation, rätt kompetens och rätt förutsättningar för att kunna lösa uppgifter och hantera olika situationer i arbetet, att känna stolthet och tilltro samt att känna och få respekt. Läs mer om hur det är integrerat i bankens syn på den egna arbetskraften, mål- formuleringen, de åtgärder som vidtas samt utfallet för arbetsmiljöundersökningen i avsnit- tet S1 Den egna arbetskraften, som börjar på sidan 299. Bolagsstyrningsinformation Handelsbanken upprätthåller höga etiska standarder och följer gällande regelverk för att säkerställa ett ansvarsfullt företagande. Genom tydliga styrdokument och effektiva arbetsprocesser minskar banken riskerna och skapar lång- siktigt värde för kunder och aktieägare. Samtidigt arbetar banken aktivt för att motverka finansiell kriminalitet, såsom penningtvätt och finansiering av terrorism. Banken arbetar även med att upprätthålla den finansiella stabiliteten genom låg risk, långsiktiga kundrelationer och en väl tilltagen kapitalbuffert och likviditetsreserv. I detta avsnitt beskrivs hantering av bolags- styrning i Handelsbanken och den påverkan banken har och de risker och möjligheter som tydligt kopplas till området. Vidare redogörs för hur banken styr och målsätter identifierade frågor. Genom nära kundrelationer och regel- bundna utbildningar säkerställer banken att dess produkter inte utnyttjas för kriminella ändamål. Handelsbanken investerar även i ny teknik och samarbetar med andra samhälls- aktörer för att stärka skyddet mot finansiell kriminalitet. Sammanställning väsentlig påverkan, risk och möjlighet Väsentlig hållbarhetsfråga Väsentlig påverkan, risk och möjlighet Värdekedja Tidshorisont Företagskultur Faktisk positiv påverkan Möjlighet Egen verksamhet Egen verksamhet Kort/medel/lång Kort/medel/lång Korruption och mutor Faktisk positiv påverkan Faktisk negativ påverkan Egen verksamhet Egen verksamhet Kort/medel/lång Kort/medel/lång 319Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.5 Anställdas uppträdande Här presenteras utdrag ur uppförande- regler som ingår i bankens policyer och riktlinjer och avser personalområdet. Medarbetare i Handelsbanken • ska inte kunna misstänkas för att dra otillbörlig fördel av den kunskap om de finansiella marknaderna som de får i sitt arbete • ska vara väl förtrogna med lagstiftning gällande handel med finansiella instru- ment och iaktta bankens regler för anställdas värdepappers- och valuta- affärer • ska, både privat och i tjänsten, avstå från affärstransaktioner som strider mot bankens regler • ska avhålla sig från affärer eller andra åtaganden som allvarligt kan äventyra den egna ekonomin • får inte handlägga ärenden som de själva eller närstående har ett person- ligt intresse i – det gäller även för företag som medarbetare eller deras närstående är engagerade i • ska anmäla misstänkta oegentligheter inom banken till compliance eller internrevision – som komplement tilldessa rapporteringskanaler kan Handels bankens särskilda system för visselblåsare, som tillhandahålls av en extern leverantör, användas • ska anmäla uppdrag utom banktjäns- ten för godkännande – detta innefat- tar även bisysslor och vissa uppdrag i föreningslivet. G1-3: Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Handelsbanken värnar om en respektfull kultur och hög etisk standard. Det är viktigt att på alla sätt motverka risker och upprätthålla förtroen- det för bankens verksamhet samt den finan- siella sektorn i stort. Banken ska aktivt arbeta för att motverka alla former av kriminella hand- lingar, inklusive korruption och annan finansiell kriminalitet. Handelsbanken har även etable- rade rutiner för att hantera intressekonflikter och förhindra att kundernas intressen påverkas negativt. Bankens policy mot korruption under- stryker att medarbetare aldrig får medverka i handlingar som kan innebära muta eller otill- börlig påverkan. Regelbundna riskanalyser genomförs för att förebygga och upptäcka korruption. Den årliga bedömningen omfattar hela banken, inklusive utländska filialer och dotterbolag, och bedö- mer risken för mutor och korruption bland anställda och enheter, motsvarande 100 pro- cent. Därutöver bedöms i den allmänna riskbe- dömningen avseende penningtvätt och terro- rismfinansiering risken för att bankens kunder begår korruptionsbrott som ett förbrott till pen- ningtvätt. Riskområden med förhöjd risk för korruption identifieras särskilt, såsom kunder verksamma i länder eller branscher med högre förekomst av korruption. Anställda som har direktkontakt med kun- der, de som kan påverka inköp eller upphand- lingar, samt de med känslig information eller beslutsmandat som rör kunder, anses vara sär- skilt utsatta för risker kopplade till mutor och korruption. I Handelsbanken är en utbildning om korruption och övrig finansiell kriminalitet, där bankens policy mot korruption, policy för etik samt bankens riktlinjer rörande mutor och otillbörlig påverkan belyses, obligatorisk för bankens medarbetare och konsulter som har uppdrag som sträcker sig längre än sex måna- der. Utbildningen innehåller konkreta exempel på lämpligt respektive olämpligt agerande. Handelsbankens centralstyrelse och dotter- bolagsstyrelser utbildas årligen rörande mutor och korruption. Efter genomförd utbildning har styrelserna fått kunskaper kring definitionen av begreppet korruption kopplat till den svenska lagstiftningen, den svenska självregleringen (kod mot korruption i näringslivet), svensk rättsstatistik avseende mutbrott och kopp- lingen mellan korruption och penningtvätt och/ eller terrorism. Vidare inkluderar utbildningen ett avsnitt kring hur korruption påverkar Handels- bankens verksamhet och vilka korruptions- risker som skulle kunna finns i banken. Handelsbankens antikorruptionsarbete är enkontinuerlig process, och sedan 2017 är banken medlem i Transparency International Sverige, där den tillsammans med andra stora svenska företag utbyter kunskap och erfaren- heter inom området. Banken uppmuntrar alla medarbetare att rapportera om de skulle upptäcka eller miss- tänka oegentligheter eller missförhållanden. Att agera och vidta åtgärder när något är fel är viktigt för banken. Handelsbanken har ett externt visselblåsarsystem som är öppet för alla medarbetare, konsulter och externa parter som möjliggör anonym rapportering av oegentligheter. All rapportering av misstänkta oegentligheter utreds skyndsamt av en funk- tion som är oberoende i förhållande till verk- samheten. För mer information om visselblå- sarsystemet, se avsnitt S1-3 på sidan 302. 320 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.5 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Bolagsstyrnings- information Övrigt Mått och mål G1-4: Fall av korruption och mutor Handelsbanken ska aktivt verka för att förhin- dra och begränsa korruptionsrelaterade inci- denter. Banken vidtar åtgärder för att förhindra att bankens produkter och tjänster används för finansiell kriminalitet. Arbetet sker riskbaserat med utgångspunkt i policyer och riktlinjer där resurser allokeras till de områden som i riskbe- dömningar identifierats ha högst risk. Det risk- baserade arbetssättet är flexibelt och möjlig- gör en effektiv användning av resurser genom att kunna allokera resurser till de områden där riskerna är högre. Bankens ambition är att ut- över redan satta mått även ta fram relevanta mätbara mål och att utvärdera alternativa mått med avseende på ändamålsenlighet och data- kvalitet. Under 2024 har det förekommit 0 (0) bekräf- tade incidenter av korruption eller mutor, rätts- fall angående korruption eller mutor väckta mot banken eller dess medarbetare, discipli- nära åtgärder eller avsked av medarbetare, eller uppsägningar av kontrakt med samar- betspartners eller leverantörer, till följd av kor- ruption eller mutor under året. Rapporterad siffra innefattar bekräftade fall av givande och tagande av muta, trolöshet mot huvudman och att nyttjande av sin ställning för att uppnå otill- börlig fördel för egen och annans vinning. Pen- ningtvättsrelaterade incidenter rapporteras och redovisas separat i avsnittet Motverka finan- siell kriminalitet på sidan 323. Under varje kalenderår ska 90 procent av bankens anställda ha genomfört utbildning inom antikorruption. För styrelsen ska 100 pro- cent ha genomfört motsvarande utbildning. Utbildningsmålet för anställda är satt till 90 procent då en andel av de anställda kan vara föräldra- eller tjänstlediga under året och inte förväntas genomgå utbildningar under denna tid. Obligatoriska utbildningar tilldelas alla anställda och konsulter för korruption via en utbildningsportal. Andelen anställda som genomfört utbildning, finns redovisade i utbild- ningsportalen varifrån alla siffror hämtas till redovisningen. Det är bara efter godkänd utbildning som systemet markerar att den är slutförd. En begränsning i systemet är att anställda som är tjänst- eller föräldralediga eller inte i tjänst av någon annan anledning är inkluderade i siffrorna. Utbildningsportalen används inte för styrelsens utbildning, utan den hålls i ett annat format. Tabellen Utbildning styrelseledamöter visar på både antal och andel av styrelseledamöter, i Handelsbankenkoncernen och i bankens dotterbolag, som har utbildats i antikorruption och åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Tabellen Utbildning av anställda visar hur stor andel av de anställda som genomgått utbildning mot korruption, penningtvätt och terroristfinansiering. Andelen inkluderar även anställda som är föräldra- eller tjänstlediga. Utbildning styrelseledamöter 2024 2023 2022 2021 2020 Antal styrelseledamöter som utbildats i antikorruption och åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1) 9 10 10 9 8 Andel av styrelseledamöter som utbildats i antikorruption och åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1) 100 100 100 100 100 Antal styrelseledamöter i dotterbolag som utbildats i antikorruption och åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1) 43 41 45 43 36 Andel av styrelseledamöter i dotterbolag som utbildats i antikorruption och åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1) 100 89 100 100 100 1) En majoritet av styrelsemedlemmarna är lokaliserade i Sverige. Utbildning av anställda 2024 2023 2022 2021 2020 Andel anställda som utbildats i antikorruption och åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, % 92 91 92 90 - 321Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.5 Företagsspecifik – Motverka finansiell kriminalitet Företagsspecifik – Motverka finansiell kriminalitet Styrning Handelsbanken arbetar kontinuerligt och aktivt för att minimera risken för att bankens kunder, produkter eller tjänster utnyttjas som ett led i finansiell kriminalitet. Finansiell kriminalitet innefattar penningtvätt, finansiering av terro- rism, skattebrott, korruption, bedrägerier och brott mot internationella sanktioner. Arbetet styrs från en central avdelning som leds av bankens särskilt utsedde befattningshavare med koncernövergripande ansvar för arbetet med att motverka finansiell kriminalitet. Ut- gångspunkterna för detta arbete är bland annat bankens låga risktolerans samt de externa regel verk som reglerar finansiell kriminalitet i de länder där banken är verksam. Banken har även en särskild central compliance avdelning för finansiell kriminalitet, med koncernöver- gripande ansvar, som övervakar och är råd- givande i bankens arbete mot finansiell krimi- nalitet. Läs mer om Handelsbankens arbete för att motverka finansiell kriminalitet i K2 noten på sidan 116. Hantering av påverkan, risker och möjligheter Handelsbanken ser förebyggande arbete som en grundläggande princip för en säker och sund bankverksamhet, där arbetet mot finan- siell kriminalitet är högt prioriterat. De styrdokument som adresserar den före- tagsspecifika hållbarhetsfrågan motverka finansiell kriminalitet är: • Policy för etik, för mer information se sidan 263 • Policy om åtgärder mot finansiell kriminalitet • Policy för hållbarhet, för mer information se sidan 264 • Policy mot korruption, för mer information se sidan 263 • Riktlinjer för åtgärder mot finansiell kriminalitet. Både policyn och riktlinjer om åtgärder mot finansiell kriminalitet innehåller Handelsbankens ställningstagande mot finansiell kriminalitet. Banken ska inte medverka i affärer som de anställda inte förstår innebörden av eller trans- aktioner som misstänks ha en koppling till brottslig verksamhet. Handelsbankens fastställda policyer om åtgärder mot finansiell kriminalitet och korrup- tion utgör ett centralt ramverk för hur arbetet ska bedrivas. Den särskilt utsedda befattnings- havaren i banken har ansvar för att genomföra de nödvändiga åtgärderna för att säkerställa efterlevnad av lagar, regler och koncernens policy. Dessutom måste alla anställda och kon- sulter som har uppdrag som sträcker sig längre än sex månader, årligen genomgå obligatorisk utbildning som omfattar frågor rörande penningtvätt, finansiering av terro- rism, internationella sanktioner, korruption samt förbrott till penningtvätt, såsom bedrä- gerier och skatteflykt. Banken har åtagit sig att följa tillämpliga lagar och förordningar om penningtvätt, finansiering av terrorism, inter- nationella sanktioner och korruption i alla län- der där banken verkar, för att förhindra att bankens infrastruktur utnyttjas för olaglig verksamhet. Banken har en öppen och aktiv dialog med tillsynsmyndigheter som följer bankens arbete med att förebygga och mot- verka finansiell kriminalitet. Arbetet med att förebygga och motverka finansiell kriminalitet inom Handelsbanken bedrivs riskbaserat och inleds med en allmän riskbedömning för att identifiera, analysera och hantera de olika risker som banken står inför. Bankens decentraliserade organisation, i kom- bination med dess starka lokala förankring, ger förutsättningar för att skapa nära och långsik- tiga kundrelationer samt utveckla djup kund- kännedom. I och med att kundrelationer i för- sta hand inleds på något av Handelsbankens bankkontor, ges bankens medarbetare bättre möjlighet att lära känna kunderna samt få en bättre förståelse för deras verksamhet och behov av banktjänster. Denna kundkännedom är värdefull för att kunna upptäcka avvikelser och arbeta effektivt med åtgärder för att mot- verka finansiell kriminalitet. Avvikelser som upptäcks av bankens kontor kompletterar Handelsbankens löpande över- vakning, som inkluderar automatiserad moni- torering för att identifiera misstänkta transak- tioner och beteenden. Om misstänkta fall av finansiell kriminalitet upptäcks genom denna övervakning, rapporteras dessa till berörda myndigheter. Misstänka transaktioner avse- ende penningtvätt eller terrorismfinansiering ska rapporteras till den lokala finanspolisen utan dröjsmål. Vid stark misstanke om penningtvätt, terrorismfinansiering eller bedrägeri avslutar Handels banken kundrelationen eller inför pro- duktrestriktioner för att förhindra fortsatt ut- nyttjande av bankens kanaler, tjänster och produkter för sådan verksamhet. Under de senaste åren har socialt bedrä- geri, även kallat ’social engineering’, ökat och riktats i allt större utsträckning mot äldre per- soner, som luras att använda BankID eller uppge personliga koder. För att skydda sina kunder från detta och andra vanliga former av bedrägerier, såsom investerings- och romans- bedrägerier, arbetar Handelsbanken kontinu- erligt med att informera sina kunder om ris- kerna och hur de kan skydda sig. Handels- banken har bland annat deltagit i den bank- gemensamma informationskampanjen ”Svårlurad” under året. Bedrägeriutsatta kunder kan kontakta Handels banken dygnet runt för att få hjälp med akuta åtgärder, såsom att spärra banktjänster och, i den mån det är möjligt, få hjälp med att återvinna förlorade pengar. Banken ger även råd och stöd kring vilka åtgärder kunden bör vidta, däribland att göra en polisanmälan och reklamera den bedrägliga transaktionen, vilket utgör underlag för bankens bedömning av eventuell ersättning. Brottsvinster från bedrägerier utgör en inkomstkälla för organiserad brottslighet, som under de senaste åren blivit allt mer våldsam. Handelsbankens mål är att minska dessa brottsvinster och den efterföljande penning- tvätten, oavsett hur bedrägerierna utförs. Banken noterar att många bedrägerier fullbor- das av kunderna själva, efter att ha lurats av bedragarna. Även dessa bedrägerier bidrar till att finansiera brottslighet och är därför ett prio- riterat område för Handelsbanken. Utöver investeringar i kontrollmiljön för att identifiera både obehöriga och behöriga bedrägliga Sammanställning väsentlig påverkan, risk och möjlighet Väsentlig hållbarhetsfråga Väsentlig påverkan, risk och möjlighet Värdekedja Tidshorisont Företagsspecifik – Motverka finansiell kriminalitet Faktisk positiv påverkan Potentiell negativ påverkan Risk Betalning, egen verksamhet & utlåning Betalning & egen verksamhet Betalning & utlåning Kort/medel/lång Kort/medel/lång Kort/medel/lång 322 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.5 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Bolagsstyrnings- information Övrigt transaktioner, deltar Handelsbanken i Finans- departementets forum mot bedrägerier och har under 2024 deltagit i ett samarbetsprojekt med Polisens nationella bedrägericenter (NBC) och andra svenska banker. Handelsbanken arbetar även aktivt tillsammans med NBC, Bankföreningen samt andra svenska banker och samhällsaktörer för att försvåra genom- förandet av bedrägerier. Penningtvätt fortsätter att vara ett allvarligt samhällsproblem och mer samarbete och informationsutbyte krävs för att bekämpa det. Som en del av finanssektorn har Handels- banken tillsammans med andra aktörer en möjlighet att motverka den negativa påverkan som finansiell brottslighet innebär. År 2020 ini- tierades ett samarbete mellan Finanspolisen, Handelsbanken och övriga storbanker på den svenska marknaden, kallat Swedish Anti-Money Laundering Intelligence Taskforce (SAMLIT). Under 2023 utökades samarbetet till att omfatta även bedrägerier och bytte namn till Samlit Financial Crime Prevention. Genom detta sam- arbete får banken värdefull information om olika bedrägerimetoder och hur kriminella nät- verk tvättar pengar i praktiken, samt kan iden- tifiera kunder som har misstänkt samröre med dessa nätverk. Därtill har bankerna på den svenska mark- naden, från och med den 1 januari 2023, enligt lag möjlighet att samverka med brotts- bekämpande myndigheter, Finansinspektio- nen och andra kreditinstitut för att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt och ter- rorismfinansiering. Handelsbanken ser positivt på denna utveckling. Samverkan är tillåten i de fall där penningtvätt och terrorismfinansie- ring bedöms som allvarliga, och kan ske efter beslut från den eller de myndigheter som del- tar i samverkan. Mått och mål Handelsbanken ska aktivt verka för att förhin- dra och begränsa penningtvättsrelaterade incidenter. Banken vidtar åtgärder för att för- hindra att bankens produkter och tjänster används för finansiell kriminalitet. Arbetet sker riskbaserat med utgångspunkt i policyer och riktlinjer där resurser allokeras till de områden som i riskbedömningar identifierats ha högst risk. Det riskbaserade arbetssättet är flexibelt och möjliggör en effektiv användning av resur- ser genom att kunna allokera resurser till de områden där riskerna är högre. Bankens ambition är att utöver redan satta mått även ta fram relevanta mätbara mål och att utvärdera alternativa mått med avseende på ändamålsenlighet och datakvalitet. Vid låg misstankegrad ska en rapport om misstänkta transaktioner (SAR) upprättas, och det krävs därmed inga bevis för konstaterad penning- tvätt eller terroristfinansiering. Anmälningsskyl- digheten omfattar även de fall där banken avstått från att utföra transaktioner på grund av misstänkt penningtvätt eller terroristfinan- siering. En rapport kan omfatta såväl en som flera privatpersoner och företag samt flera transaktioner. Handelsbanken har en låg risktolerans för risken att banken ska utnyttjas som ett led i finansiell kriminalitet. Det förebyggande arbe- tet mot finansiell kriminalitet ska beaktas i alla processer, instruktioner och i den interna kon- trollen. Uppföljning av arbetets effektivitet sker genom mätning av bedrägerifrekvens, upprätt- hållande av god kundkännedom, samt skynd- sam utredning och rapportering av misstänkta transaktioner. En central del av detta är att säkerställa att all personal genomgår utbild- ning om motverkande av finansiell kriminalitet, vilket mäts och följs upp kontinuerligt. Obligatoriska utbildningar för motverkande av finansiell kriminalitet tilldelas alla anställda och konsulter via en utbildningsportal. Andelen anställda som genomfört utbildning, finns redovisade i utbildningsportalen varifrån alla siffror hämtas till redovisningen. Det är bara efter godkänd utbildning som systemet marke- rar att den är slutförd. En begränsning i syste- met är att anställda som är tjänst- eller föräld- ralediga eller inte i tjänst av någon annan anledning är inkluderade i siffrorna. Utbild- ningsportalen används inte för styrelsens utbildning, utan den hålls i ett annat format. Bankens mål är att under varje kalenderår ska 90 procent av bankens anställda ha genom- fört utbildning mot finansiell kriminalitet och för styrelsen ska 100 procent ha genomfört motsvarande utbildning. Utbildningsmålet för anställda är satt till 90 procent då en andel av de anställda kan vara föräldra- eller tjänstle- diga under året och inte förväntas genomgå utbildningar under denna tid. All uppföljning rapporteras och utvärderas i förhållande till bankens risktolerans. Mått för utbildning av anställda, styrelsen och dotter- bolagsstyrelser presenteras under avsnitt G1-4, se sidan 321. Anmälda misstänkta transaktioner 2024 2023 2022 2021 2020 Anmälda misstänka transaktioner avseende penningtvätt/terrorismfinansiering (SAR) 1) 5 529 5 245 6 194 5 039 4 730 1) Enligt lagen om bekämpning av penningtvätt är Handelsbanken också skyldig att utan dröjsmål anmäla misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism SAR (Suspicious Activity Reporting) till Finanspolisen eller annan motsvarande myndighet. 323Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.5 Företagsspecifik – Finansiell stabilitet Företagsspecifik – Finansiell stabilitet Styrning Det finansiella systemet har en viktig roll i samhällsekonomin. Att systemet är stabilt och fungerar väl är en förutsättning för att ekono- min ska fungera och bidra till tillväxt. Om en allvarlig finanskris uppstår, vilket historiskt har skett i varierad omfattning, finns risk för att grundläggande funktioner i det finansiella sys- temet, exempelvis kreditförsörjning störs eller rent av slutar fungera. Det kan leda till stora samhällsekonomiska kostnader. Handels- banken är en del av det finansiella systemet och har en roll att fylla genom att bidra till finansiell stabilitet. Låg risktolerans och lång- siktighet är hörnstenar i bankens företags- och affärskultur. Bankens styrelse beslutar om risk- toleransen. Tillsammans med en väl tilltagen kapitalbuffert och likviditetsreserv samt en stark operativ motståndskraft skapas funda- mentet till finansiell stabilitet vilket gör banken till en trygg motpart. Handelsbanken har där- med historiskt sett klarat tider av finanskris och kraftig makroekonomisk nedgång väl och har varken haft behov av stöd från staten och inte heller från aktieägarna i form av nyemissioner. Handelsbanken rankas också som en av värl- dens mest stabila banker enligt de ledande ratinginstituten och är den bank som har högst kreditrating av samtliga jämförbara privatägda banker och högst rating globalt vid en sam- manvägning av de ledande kreditvärderings- instituten Fitch, Moody’s och S&P’s ratings. Finansiell stabilitet är en central faktor som påverkar alla tre perspektiv i värdekedjan – uppströms, egen verksamhet och nedströms. Den påverkar både tillgången till finansiering, vilket utgör bankens råvara, och bankens för- måga att stödja kunder i alla konjunkturlägen, exempelvis genom att säkerställa kreditförsörj- ning och ett fungerande betalningssystem. In- och utlåning är centrala delar av bankens affärsmodell och är beroende av denna stabili- tet, så även den egna verksamheten. Hantering av påverkan, risker och möjligheter Genom att bedriva bankverksamhet med låg risktolerans, stabila finanser genom en väl till- tagen kapitalbuffert och likviditetsreserv samt med ordning och reda i verksamheten bidrar banken till stabilitet i det finansiella systemet och i samhället. Det skapar också förutsätt- ningar för banken att göra affärer med kun- derna och med långsiktighet i affärsrelatio- nerna stödja dem oavsett omvärlds- eller konjunkturläge. Det ger även banken möjlig- heter att attrahera nya kunder vilka värdesätter en bank med en affärsmodell som präglas av stabilitet och låg risktolerans. Sammantaget upprätthåller det kundernas, men också investerarnas förtroende för Handelsbanken och banken kan på så vis ha en faktisk posi- tiv påverkan och även skapa finansiella möjligheter. De huvudsakliga styrdokument som adres- serar den företagsspecifika hållbarhetsfrågan Finansiell Stabilitet och utgör grunderna för hanteringen och styrningen av frågan är föl- jande policyer utfärdade av Handelsbankens styrelse: • Policy om styrning och styrdokument i Handelsbankenkoncernen • Kreditpolicy för Handelsbankenkoncernen, för mer information se sidan 263 • Kapitalpolicy för Handelsbankenkoncer nen • Finanspolicy för Handelsbankenkoncernen • Policy om operativa risker i Handelsbanken- koncernen. Dessa policyer som omfattar hela koncernen sätter ramarna för hanteringen av de kreditris- ker och finansiella risker som bankens affärer kan ge upphov till och uttrycker toleransen för desamma. Genom en solid risk- och kapital- hantering upprätthålls bankens finansiella sta- bilitet och ger därmed möjligheter till affärer och positivt bidra till stabiliteten i det finansiella systemet i samhället. Policy om styrning och styrdokument utgör grunden för bankens bolagsstyrning. För mer information om policyn se avsnittet GOV-1 på sidan 264. Kreditpolicyn fastslår att banken har låg risktolerans för kreditrisker och strävar efter att bygga upp långsiktiga relationer med kunder som har god återbetalningsförmåga. Detta innebär att koncernen ska vara selektiv i kund- urvalet och kreditkunderna ska vara av hög kvalitet. Kvalitetskravet får aldrig åsidosättas till förmån för högre kreditvolymer, högre pris eller marknadsandelar. Handelsbankens tole- rans för kreditrisker återspeglas i en förväntan om att banken ska kunna ha en god kapacitet för kreditgivning även i en allvarlig lågkonjunk- tur utan hjälp av statligt stöd. Bankens ambi- tion är att dess historiskt låga kreditförlustnivå i förhållande till andra banker ska bestå. För mer information se avsnittet GOV-1 på sidan 263. Kapitalpolicyn syftar till att säkerställa att koncernens kapitalsituation är betryggande och reglerar hur bankens kapitalplanering ska bedrivas för att säkerställa detta. Koncernen ska vid var tid vara väl kapitaliserad i förhål- lande till riskerna, uppfylla av styrelsen fast- ställda mål och av tillsynsmyndigheter fast- ställda kapitalkrav även i situationer av finansiell stress. Handelsbankens kapitalsituation ska också stödja en fortsatt hög rating hos de vik- tigaste ratinginstituten. Finanspolicyn fastställer de ramar inom vilka finansverksamheten ska bedrivas. Finansiella risker, det vill säga marknadsrisker och likvidi- tetsrisker, ska endast förekomma som ett naturligt led i kundaffärer, i samband med Handels bankens finansiering och likviditets- hantering och i dess roll som market maker. Koncernens finansiering och likviditetshante- ring ska säkerställa att Handelsbanken kan infria sina betalningsförpliktelser på kort och lång sikt. Koncernens upplåning ska vara väl diversifierad när det gäller marknad, valuta ochlöptid. Handelsbanken ska ha en tillräcklig likviditetsreserv för att under fastställda tids- perioder kunna fortsätta sin rörelse utan nyupp- låning på de finansiella marknaderna. Detta ska gälla även under stressade förhållanden. Policyn om operativa risker fastslår att Handelsbanken så långt som möjligt ska sträva efter att förebygga operativa risker. En operativ risk som skulle leda till allvarliga kon- sekvenser för banken, bankens kunder eller det finansiella systemet i händelse av incident, måste sänkas till en acceptabel nivå genom att vidta riskbegränsande åtgärder. Policyn beskriver också bankens övergripande risk- hanteringsstrategier för att upprätthålla en hög Sammanställning väsentlig påverkan, risk och möjlighet Väsentlig hållbarhetsfråga Väsentlig påverkan, risk och möjlighet Värdekedja Tidshorisont Företagsspecifik – Finansiell stabilitet Faktisk positiv påverkan Möjlighet Egen verksamhet & utlåning Egen verksamhet & utlåning Kort/medel/lång Kort/medel/lång 324 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.5 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Bolagsstyrnings- information Övrigt operativ motståndskraft. Operativ motstånds- kraft är bankens förmåga att förebygga, för- utse, motstå och återhämta sig från störningar, angrepp eller avbrott med påverkan på ban- kens kritiska verksamhet. Bankens kreditprocess är centraliserad och gemensam för hela koncernen. Den grundar sig i övertygelsen att en decentraliserad orga- nisation med lokal förankring ger hög kvalitet i kreditbesluten. Varje kundansvarigt kontor bär det fulla kreditansvaret och underlaget för kre- ditbeslut utarbetas alltid av det kreditansvariga kontoret oavsett om det slutgiltiga beslutet fat- tas på kontoret eller på en högre beslutande- nivå. Kontorets lokala förankring och nära rela- tion med kunden innebär att kontoret snabbt kan identifiera och agera vid eventuella pro- blem. Handelsbankens restriktiva förhållnings- sätt till risk innebär att banken medvetet undvi- ker att delta i affärer med hög risk även om den förväntade ersättningen för tillfället kan vara hög. Riskerna som uppkommer i verksamhe- ten identifieras, mäts, hanteras och rapporte- ras på ett systematiskt sätt inom koncernens alla delar. För mer information om bankens riskhantering, risktolerans och riskstrategi, se not K2 Risk- och kapitalhantering på sidan 80. Hantering av bankens kapitalplanering syftar till att säkerställa att koncernen vid varje tid- punkt har rätt mängd tillgängliga finansiella resurser givet koncernens risker, utveckling av verksamheten, regelverkskrav och de mål ban- ken har satt för kapitalet. Minst årligen upprät- tas en långsiktig kapitalplan som syftar till att ge en övergripande bild av koncernens nuva- rande kapitalsituation, en prognos över den förväntade kapitalutvecklingen och utfallet i olika scenarier. Kapitalplaneringen är uppdelad i ett kortsiktigt och ett medellångt till långsiktigt prognosarbete. Den del av kapitalplaneringen som utgörs av kortsiktiga prognoser på upp till två år är främst inriktad på att bedöma råd- ande resultatutveckling och utveckling av kapi- talkravet. Prognosarbetet är nödvändigt för att löpande kunna anpassa kapitalbasens storlek och sammansättning. För mer information om bankens kapitalhantering, se not K2 Risk- och kapitalhantering på sidan 80. Samtliga rutiner, processer och löpande åtgärder är en del av det dagliga verksamheten i syfte att upprätt- hålla den finansiella stabiliteten. Mått och mål Banken har ett långvarigt och systematiskt arbete med att mäta risker – och kapitalhante- ring med ett flertal etablerade mått och mål inom området. Bland dessa tillämpas specifikt följande mått och mål för att ändamålsenligt följa resultat och åtgärder kopplade till finan- siell stabilitet: Kärnprimärkapitalrelationen ska under nor- mala förhållanden uppgå till mellan 1 och 3 procentenheter över det av Finansinspektionen kommunicerade samlade kärnprimärkapital- kravet. Minimikravet för det strukturella likviditets- måttet Net Stable Funding Ratio (NSFR), rela- tionen mellan tillgänglig stabil finansiering och behovet av stabil finansiering, innebär att banken ska ha tillräcklig stabil finansiering för att täcka sina finansieringsbehov över en längre tidsperiod, under både normala och stressade förhållanden. Minimikravet gäller på aggregerad nivå och kvoten ska uppgå till minst 100 procent. Banken eftersträvar att alltid ha låga kredit- förluster. För mer information se sidorna 17, 80. Banken mäter utfallet genom följande mått: • Kärnprimärkapitalrelation • Primärkapitalrelation • Likviditetstäckningskvot (LCR) • Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) • Genomsnittlig kreditförlustnivå. Måtten valideras ej av extern part men överva- kas av Finansinspektionen. Information om respektive mått och tillhörande mätmetoder samt viktiga antaganden återfinns i huvudsak i not K2 Risk- och kapitalhantering som inleds på sidan 80 samt i avsnittet Definitioner och för- klaringar på sidan 376. Sidhänvisning för respektive mått: • Kärnprimärkapitalrelation sidorna 122, 377 • Primärkapitalrelation sidorna 122, 377 • Likviditetstäckningskvot (LCR) sidorna 111, 377 • Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) sidorna 111, 377 • Genomsnittlig kreditförlustnivå sidorna 17, 80. 325Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.5 4.3 forts. EU-taxonomin – fortsättning EU-taxonomin – fortsättning I enlighet med Non-financial reporting directive (NFRD) ska kreditinstitut redovisa i vilken om- fattning tillgångarna finansierar ekonomiska aktiviteter som omfattas av och är förenliga med EU:s taxonomiförordning, (EU) 2020/852. För många ekonomiska aktiviteter definierar EU:s taxonomi kriterier som ska vara uppfyllda för att dessa ska klassificeras som hållbara. I detta avsnitt rapporteras utökad information gällande taxonomin och tillhörande obligato- riska tabeller, vilka tillsammans med taxonomi- informationen i avsnitt 4.3 Miljöinformation utgör Handelsbankens samlade taxonomi- rapportering. Bankens rapportering för bank- verksamheten baseras på den konsoliderade situationen och redovisas i föreskrivna tabeller för kreditinstitut. Tillgångarna i försäkrings- verksamheten redovisas separat på sidorna 366–370. Koncernens totala andel gröna tillgångar beräknas genom en sammanvägning av nyckeltal (KPIer) för kreditavtal i balansräk- ningen, för finansiella garantier, inom kapital- förvaltning och i försäkringsverksamheten. Två sammanvägda nyckeltal, ett baserat på omsättning och ett på kapitalutgifter, beräknas genom att vikta varje affärssegments nyckeltal med dess andel av koncernens totala intäkter. 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimat förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Nyckeltal för affärssegment och konsoliderat för gruppen, omsättningsbaserade Intäkt MSEK Andel % Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Omställningsrelaterade Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Omställningsrelaterade Möjliggörande Bankverksamhet Kreditportfölj 179 336 95,5 51,2 3,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 51,3 3,4 0,0 0,1 Finansiella garantier 94 0,1 2,2 0,6 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,1 0,2 3,1 0,6 0,0 0,6 Kapitalförvaltning 5 381 2,9 4,7 1,4 0,1 0,6 0,4 0,0 0,0 0,0 0,7 0,1 0,0 6,0 1,5 0,1 0,6 Försäkringsverksamhet 2 921 1,6 10,6 4,5 0,1 0,7 0,4 0,0 0,0 0,0 0,9 0,1 0,0 12,0 4,6 0,1 0,7 Konsoliderad central resultatindikator, omsättningsbaserad (viktad) 187 732 100,0 49,2 3,3 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 49,4 3,3 0,0 0,1 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimat förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Nyckeltal för affärssegment och konsoliderat för gruppen, kapitalutgiftsbaserade Intäkt MSEK Andel % Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Omställningsrelaterade Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirele- vanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Omställningsrelaterade Möjliggörande Bankverksamhet Kreditportfölj 179 336 95,5 51,5 3,5 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 51,5 3,5 0,0 0,1 Finansiella garantier 94 0,1 3,2 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 3,5 0,5 0,0 0,5 Kapitalförvaltning 5 381 2,9 5,3 2,0 0,2 0,8 0,6 0,0 0,0 0,0 0,4 0,1 0,0 6,5 2,0 0,2 0,8 Försäkringsverksamhet 2 921 1,6 0,8 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0 1,6 0,1 0,0 0,0 Konsoliderad central resultatindikator, kapitalutgiftsbaserad (viktad) 187 732 100,0 49,3 3,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 49,4 3,4 0,0 0,1 Handelsbankens centrala resultatindikatorer i enlighet med EUs taxonomi, koncern 326 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimat förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Nyckeltal för affärssegment och konsoliderat för gruppen, omsättningsbaserade Intäkt MSEK Andel % Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Omställningsrelaterade Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Omställningsrelaterade Möjliggörande Bankverksamhet Kreditportfölj 179 336 95,5 51,2 3,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 51,3 3,4 0,0 0,1 Finansiella garantier 94 0,1 2,2 0,6 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,1 0,2 3,1 0,6 0,0 0,6 Kapitalförvaltning 5 381 2,9 4,7 1,4 0,1 0,6 0,4 0,0 0,0 0,0 0,7 0,1 0,0 6,0 1,5 0,1 0,6 Försäkringsverksamhet 2 921 1,6 10,6 4,5 0,1 0,7 0,4 0,0 0,0 0,0 0,9 0,1 0,0 12,0 4,6 0,1 0,7 Konsoliderad central resultatindikator, omsättningsbaserad (viktad) 187 732 100,0 49,2 3,3 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 49,4 3,3 0,0 0,1 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimat förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Nyckeltal för affärssegment och konsoliderat för gruppen, kapitalutgiftsbaserade Intäkt MSEK Andel % Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Omställningsrelaterade Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirele- vanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Möjliggörande Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomi- relevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Omställningsrelaterade Möjliggörande Bankverksamhet Kreditportfölj 179 336 95,5 51,5 3,5 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 51,5 3,5 0,0 0,1 Finansiella garantier 94 0,1 3,2 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 3,5 0,5 0,0 0,5 Kapitalförvaltning 5 381 2,9 5,3 2,0 0,2 0,8 0,6 0,0 0,0 0,0 0,4 0,1 0,0 6,5 2,0 0,2 0,8 Försäkringsverksamhet 2 921 1,6 0,8 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0 1,6 0,1 0,0 0,0 Konsoliderad central resultatindikator, kapitalutgiftsbaserad (viktad) 187 732 100,0 49,3 3,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 49,4 3,4 0,0 0,1 Handelsbankens centrala resultatindikatorer i enlighet med EUs taxonomi, koncern 327Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Sammanställning av de centrala resultatindikatorer för vilka kreditinstitut ska lämna upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen Alla miljömässigt hållbara tillgångar, MSEK Central resultatindikator 4) Central resultatindikator 5) % omfattning (i förhållande till alla tillgångar) 3) % tillgångar exkluderade från täljaren i andelen gröna tillgångar (Art. 7 (2) och (3) och 1.1.2. Annex V) % tillgångar exkluderade från nämnaren i andelen gröna tillgångar (Art. 7 (1) och 1.2.4 Annex V) Huvudsaklig central resultatindikator Andelen gröna tillgångar i stocken 83 940 3,4 3,5 76,6 35,6 23,4 Alla miljömässigt hållbara verksamheter, MSEK Central resultatindikator Central resultatindikator % täckning (över totala tillgångar) % tillgångar exkluderade från täljaren i andelen gröna tillgångar (Art. 7 (2) och (3) och 1.1.2. Annex V) % tillgångar exkluderade från nämnaren i andelen gröna tillgångar (Art. 7 (1) och 1.2.4 Annex V) Andra centrala resultatindikatorer Andelen gröna tillgångar (flödet) 17 035 3,0 3,2 100,0 58,3 0,0 Handelslager 1) Finansiella garantier 48 0,6 0,5 Förvaltade tillgångar 12 652 1,5 2,0 Avgifts- och provisions- intäkter 2) 1) För kreditinstut som inte uppfyller villkoren i artikel 94.1 i kapitalkravsförordningen eller de villkor som anges i artikel 325a.1 i samma förordning. 2) Avgifts- och provisionsintäkter från andra tjänster än utlåning och tillgångar under förvaltning. Instituten ska lämna framåtblickande information för denna centrala resultatindikator, däribland information om mål, tillsammans med relevanta beskrivningar av den metod som tillämpats. 3) Procent av de tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn genom bankernas alla tillgångar. 4) På grundval av motpartens omsättningsindikator. 5) På grundval av motpartens kapitalutgiftsindikator, bortsett från utlåningsverksamheter, för vilka omsättningsindikatorn för allmän utlåning ska användas. * Miljömässigt hållbara tillgångar beräknat med nyckeltal för omsättning. Handelsbankens taxonomirapportering för bankverksamhet i kreditinstitut 328 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt mkr 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Totalt redovisat bruttovärde Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 1 333 834 1 275 979 83 933 77 753 666 1 305 264 7 7 31 454 537 2 107 1 279 371 83 940 77 753 666 1 312 2 Finansiella företag 45 959 25 068 1 917 17 5 12 0 66 0 25 147 1 917 17 5 3 Kreditinstitut 44 105 24 245 1 916 17 5 12 0 24 257 1 916 17 5 4 Lån och förskott 11 817 7 924 1 077 1 1 9 0 7 933 1 077 1 1 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 32 288 16 321 839 15 4 3 16 324 839 15 4 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 1 854 824 2 0 1 66 0 890 2 0 1 8 Värdepappersföretag 1 651 705 0 64 0 769 0 9 Lån och förskott 1 651 705 0 64 0 769 0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 0 0 0 0 0 13 Lån och förskott 0 0 0 0 0 14 Räntebärande värdepapper inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 31 15 1 0 15 1 0 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 31 15 1 15 1 20 Icke-finansiella företag 57 381 20 416 4 263 649 1 300 252 7 7 31 388 537 2 107 23 730 4 270 649 1 307 21 Lån och förskott 57 381 20 416 4 263 649 1 300 252 7 7 31 388 537 2 107 23 730 4 270 649 1 307 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 24 Hushåll 1 230 494 1 230 494 77 753 77 753 1 230 494 77 753 77 753 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 1 230 264 1 230 264 77 753 77 753 1 230 264 77 753 77 753 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 230 230 230 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 158 810 33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 007 823 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheter att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 620 079 35 Lån och förskott 619 973 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 142 066 37 Lån för byggnadsrenovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 106 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 358 514 41 Lån och förskott 358 252 42 Räntebärande värdepapper 262 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 25 729 45 Interbanklån på anfordran 653 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 6 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 101 288 48 Andel gröna tillgångar totalt 2 492 644 1 275 979 83 933 77 753 666 1 305 264 7 7 31 454 537 2 107 1 279 371 83 940 77 753 666 1 312 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 762 737 50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 35 932 51 Exponeringar mot centralbanker 679 578 52 Handelslager 47 227 53 Totala tillgångar 3 255 381 1 275 979 83 933 77 753 666 1 305 264 7 7 31 454 537 2 107 1 279 371 83 940 77 753 666 1 312 Exponeringar utanför balansräkningen - företag som omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 8 228 180 48 0 46 0 0 54 5 13 253 48 0 46 55 Förvaltade tillgångar 848 420 40 121 12 207 1 160 4 980 3 352 161 55 32 0 0 6 118 281 48 1 221 2 276 51 121 12 652 1 160 5 083 56 Skuldförbindelser 215 787 378 111 65 15 77 0 0 0 0 0 2 2 459 111 65 15 57 Egetkapitalinstrument 627 307 39 743 12 097 1 095 4 964 3 275 161 55 32 0 0 6 116 281 48 1 220 2 276 50 662 12 541 1 095 5 067 Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (omsättning) 330 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt mkr 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Totalt redovisat bruttovärde Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 1 333 834 1 275 979 83 933 77 753 666 1 305 264 7 7 31 454 537 2 107 1 279 371 83 940 77 753 666 1 312 2 Finansiella företag 45 959 25 068 1 917 17 5 12 0 66 0 25 147 1 917 17 5 3 Kreditinstitut 44 105 24 245 1 916 17 5 12 0 24 257 1 916 17 5 4 Lån och förskott 11 817 7 924 1 077 1 1 9 0 7 933 1 077 1 1 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 32 288 16 321 839 15 4 3 16 324 839 15 4 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 1 854 824 2 0 1 66 0 890 2 0 1 8 Värdepappersföretag 1 651 705 0 64 0 769 0 9 Lån och förskott 1 651 705 0 64 0 769 0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 0 0 0 0 0 13 Lån och förskott 0 0 0 0 0 14 Räntebärande värdepapper inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 31 15 1 0 15 1 0 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 31 15 1 15 1 20 Icke-finansiella företag 57 381 20 416 4 263 649 1 300 252 7 7 31 388 537 2 107 23 730 4 270 649 1 307 21 Lån och förskott 57 381 20 416 4 263 649 1 300 252 7 7 31 388 537 2 107 23 730 4 270 649 1 307 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 24 Hushåll 1 230 494 1 230 494 77 753 77 753 1 230 494 77 753 77 753 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 1 230 264 1 230 264 77 753 77 753 1 230 264 77 753 77 753 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 230 230 230 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 158 810 33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 007 823 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheter att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 620 079 35 Lån och förskott 619 973 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 142 066 37 Lån för byggnadsrenovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 106 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 358 514 41 Lån och förskott 358 252 42 Räntebärande värdepapper 262 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 25 729 45 Interbanklån på anfordran 653 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 6 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 101 288 48 Andel gröna tillgångar totalt 2 492 644 1 275 979 83 933 77 753 666 1 305 264 7 7 31 454 537 2 107 1 279 371 83 940 77 753 666 1 312 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 762 737 50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 35 932 51 Exponeringar mot centralbanker 679 578 52 Handelslager 47 227 53 Totala tillgångar 3 255 381 1 275 979 83 933 77 753 666 1 305 264 7 7 31 454 537 2 107 1 279 371 83 940 77 753 666 1 312 Exponeringar utanför balansräkningen - företag som omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 8 228 180 48 0 46 0 0 54 5 13 253 48 0 46 55 Förvaltade tillgångar 848 420 40 121 12 207 1 160 4 980 3 352 161 55 32 0 0 6 118 281 48 1 221 2 276 51 121 12 652 1 160 5 083 56 Skuldförbindelser 215 787 378 111 65 15 77 0 0 0 0 0 2 2 459 111 65 15 57 Egetkapitalinstrument 627 307 39 743 12 097 1 095 4 964 3 275 161 55 32 0 0 6 116 281 48 1 220 2 276 50 662 12 541 1 095 5 067 Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (omsättning) 331Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. mkr 2023-12-31 2023-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Totalt redovisat bruttovärde Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 1 302 491 1 226 616 55 471 52 380 2 871 233 12 12 1 243 218 55 703 52 380 2 883 2 Finansiella företag 32 802 642 1 0 1 2 15 370 1 0 1 3 Kreditinstitut 31 165 2 14 649 0 0 4 Lån och förskott 4 192 2 1 194 0 0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 26 943 13 440 6 Egetkapitalinstrument 31 16 7 Övriga finansiella företag 1 637 642 1 0 1 720 1 0 1 8 Värdepappersföretag 834 372 0 0 0 372 0 0 0 9 Lån och förskott 834 372 0 0 0 372 0 0 0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värdepapper inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 240 79 17 Lån och förskott 240 79 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 59 864 16 149 3 089 2 869 230 12 12 18 023 3 322 2 882 21 Lån och förskott 59 864 16 149 3 089 2 869 230 12 12 18 023 3 322 2 882 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 0 24 Hushåll 1 209 825 1 209 825 52 380 52 380 1 209 825 52 380 52 380 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 1 209 620 1 209 620 52 380 52 380 1 209 620 52 380 52 380 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 205 205 205 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 225 857 33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 022 376 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheter att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 611 303 35 Lån och förskott 611 254 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 138 351 37 Lån för byggnadsrenovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 48 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 375 146 41 Lån och förskott 370 531 42 Räntebärande värdepapper 4 532 43 Egetkapitalinstrument 83 44 Derivat 16 492 45 Interbanklån på anfordran 1 228 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 10 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 185 752 48 Andel gröna tillgångar totalt 2 528 348 1 226 616 55 471 52 380 2 871 233 12 12 1 243 218 55 703 52 380 2 883 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 760 635 50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 45 613 51 Exponeringar mot centralbanker 677 325 52 Handelslager 37 697 53 Totala tillgångar 3 288 983 1 226 616 55 471 52 380 2 871 233 12 12 1 243 218 55 703 52 380 2 883 Exponeringar utanför balansräkningen - företag som omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 7 928 142 49 0 49 0 0 0 143 49 0 49 55 Förvaltade tillgångar 914 797 84 408 18 402 1 070 9 047 83 889 153 87 168 298 18 556 0 1 070 9 134 56 Skuldförbindelser 207 908 19 876 3 445 182 1 054 19 892 2 1 39 768 3 447 0 182 1 054 57 Egetkapitalinstrument 695 965 63 485 14 466 888 7 971 62 939 150 85 126 424 14 616 0 888 8 056 Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (omsättning) 332 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt mkr 2023-12-31 2023-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Totalt redovisat bruttovärde Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 1 302 491 1 226 616 55 471 52 380 2 871 233 12 12 1 243 218 55 703 52 380 2 883 2 Finansiella företag 32 802 642 1 0 1 2 15 370 1 0 1 3 Kreditinstitut 31 165 2 14 649 0 0 4 Lån och förskott 4 192 2 1 194 0 0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 26 943 13 440 6 Egetkapitalinstrument 31 16 7 Övriga finansiella företag 1 637 642 1 0 1 720 1 0 1 8 Värdepappersföretag 834 372 0 0 0 372 0 0 0 9 Lån och förskott 834 372 0 0 0 372 0 0 0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värdepapper inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 240 79 17 Lån och förskott 240 79 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 59 864 16 149 3 089 2 869 230 12 12 18 023 3 322 2 882 21 Lån och förskott 59 864 16 149 3 089 2 869 230 12 12 18 023 3 322 2 882 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 0 24 Hushåll 1 209 825 1 209 825 52 380 52 380 1 209 825 52 380 52 380 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 1 209 620 1 209 620 52 380 52 380 1 209 620 52 380 52 380 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 205 205 205 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 225 857 33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 022 376 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheter att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 611 303 35 Lån och förskott 611 254 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 138 351 37 Lån för byggnadsrenovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 48 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 375 146 41 Lån och förskott 370 531 42 Räntebärande värdepapper 4 532 43 Egetkapitalinstrument 83 44 Derivat 16 492 45 Interbanklån på anfordran 1 228 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 10 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 185 752 48 Andel gröna tillgångar totalt 2 528 348 1 226 616 55 471 52 380 2 871 233 12 12 1 243 218 55 703 52 380 2 883 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 760 635 50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 45 613 51 Exponeringar mot centralbanker 677 325 52 Handelslager 37 697 53 Totala tillgångar 3 288 983 1 226 616 55 471 52 380 2 871 233 12 12 1 243 218 55 703 52 380 2 883 Exponeringar utanför balansräkningen - företag som omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 7 928 142 49 0 49 0 0 0 143 49 0 49 55 Förvaltade tillgångar 914 797 84 408 18 402 1 070 9 047 83 889 153 87 168 298 18 556 0 1 070 9 134 56 Skuldförbindelser 207 908 19 876 3 445 182 1 054 19 892 2 1 39 768 3 447 0 182 1 054 57 Egetkapitalinstrument 695 965 63 485 14 466 888 7 971 62 939 150 85 126 424 14 616 0 888 8 056 Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (omsättning) 333Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. mkr 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Totalt redovisat bruttovärde Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 1 333 834 1 282 594 86 910 77 753 809 1 581 194 10 0 12 341 1 046 0 1 284 187 86 920 77 753 809 1 581 2 Finansiella företag 45 959 24 621 1 928 10 11 28 0 0 0 24 649 1 928 10 11 3 Kreditinstitut 44 105 24 263 1 925 10 9 28 0 24 291 1 925 10 9 4 Lån och förskott 11 817 7 927 1 079 2 1 9 0 7 936 1 079 2 1 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 32 288 16 336 845 8 8 18 16 355 845 8 8 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 1 854 358 3 0 2 0 0 358 3 0 2 8 Värdepappersföretag 1 651 225 0 0 0 0 0 225 0 0 0 9 Lån och förskott 1 651 225 0 0 0 0 0 225 0 0 0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 0 0 0 0 0 13 Lån och förskott 0 0 0 0 0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 31 15 1 0 0 15 1 0 0 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 31 15 1 15 1 20 Icke-finansiella företag 57 381 27 478 7 230 799 1 570 166 10 0 12 341 1 046 0 29 044 7 240 799 1 570 21 Lån och förskott 57 381 27 478 7 230 799 1 570 166 10 0 12 341 1 046 0 29 044 7 240 799 1 570 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 24 Hushåll 1 230 494 1 230 494 77 753 77 753 1 230 494 77 753 77 753 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 1 230 264 1 230 264 77 753 77 753 1 230 264 77 753 77 753 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 230 230 230 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet erhållen genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 158 810 33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 007 823 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 620 079 35 Lån och förskott 619 973 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 142 066 37 Lån för byggnadsrenovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 106 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 358 514 41 Lån och förskott 358 252 42 Räntebärande värdepapper 262 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 25 729 45 Interbanklån på anfordran 653 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 6 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 101 288 48 Andel gröna tillgångar totalt 2 492 644 1 282 594 86 910 77 753 809 1 581 194 10 0 12 341 1 046 0 1 284 187 86 920 77 753 809 1 581 49 Andra tillgångar som inte täcks av beräkning av andelen gröna tillgångar 762 737 50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 35 932 51 Exponeringar mot centralbanker 679 578 52 Handelslager 47 227 53 Totala tillgångar 3 255 381 1 282 594 86 910 77 753 809 1 581 194 10 0 12 341 1 046 0 1 284 187 86 920 77 753 809 1 581 Exponeringar utanför balansräkningen - företag som omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 8 228 263 41 0 40 10 12 285 41 0 40 55 Förvaltade tillgångar 848 420 44 883 16 957 1 279 6 442 5 054 116 8 3 1 0 3 751 187 16 1 093 2 372 0 55 156 17 263 1 279 6 467 56 Skuldförbindelser 215 787 438 165 67 30 108 0 0 0 0 0 1 18 565 165 67 30 57 Egetkapitalinstrument 627 307 44 444 16 793 1 212 6 413 4 946 116 8 3 1 0 3 750 187 16 1 075 2 372 0 54 591 17 099 1 212 6 437 Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (kapitalutgifter) 334 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt mkr 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Totalt redovisat bruttovärde Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 1 333 834 1 282 594 86 910 77 753 809 1 581 194 10 0 12 341 1 046 0 1 284 187 86 920 77 753 809 1 581 2 Finansiella företag 45 959 24 621 1 928 10 11 28 0 0 0 24 649 1 928 10 11 3 Kreditinstitut 44 105 24 263 1 925 10 9 28 0 24 291 1 925 10 9 4 Lån och förskott 11 817 7 927 1 079 2 1 9 0 7 936 1 079 2 1 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 32 288 16 336 845 8 8 18 16 355 845 8 8 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 1 854 358 3 0 2 0 0 358 3 0 2 8 Värdepappersföretag 1 651 225 0 0 0 0 0 225 0 0 0 9 Lån och förskott 1 651 225 0 0 0 0 0 225 0 0 0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 0 0 0 0 0 13 Lån och förskott 0 0 0 0 0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 31 15 1 0 0 15 1 0 0 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 31 15 1 15 1 20 Icke-finansiella företag 57 381 27 478 7 230 799 1 570 166 10 0 12 341 1 046 0 29 044 7 240 799 1 570 21 Lån och förskott 57 381 27 478 7 230 799 1 570 166 10 0 12 341 1 046 0 29 044 7 240 799 1 570 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 24 Hushåll 1 230 494 1 230 494 77 753 77 753 1 230 494 77 753 77 753 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 1 230 264 1 230 264 77 753 77 753 1 230 264 77 753 77 753 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 230 230 230 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet erhållen genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 158 810 33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 007 823 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 620 079 35 Lån och förskott 619 973 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 142 066 37 Lån för byggnadsrenovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 106 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 358 514 41 Lån och förskott 358 252 42 Räntebärande värdepapper 262 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 25 729 45 Interbanklån på anfordran 653 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 6 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 101 288 48 Andel gröna tillgångar totalt 2 492 644 1 282 594 86 910 77 753 809 1 581 194 10 0 12 341 1 046 0 1 284 187 86 920 77 753 809 1 581 49 Andra tillgångar som inte täcks av beräkning av andelen gröna tillgångar 762 737 50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 35 932 51 Exponeringar mot centralbanker 679 578 52 Handelslager 47 227 53 Totala tillgångar 3 255 381 1 282 594 86 910 77 753 809 1 581 194 10 0 12 341 1 046 0 1 284 187 86 920 77 753 809 1 581 Exponeringar utanför balansräkningen - företag som omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 8 228 263 41 0 40 10 12 285 41 0 40 55 Förvaltade tillgångar 848 420 44 883 16 957 1 279 6 442 5 054 116 8 3 1 0 3 751 187 16 1 093 2 372 0 55 156 17 263 1 279 6 467 56 Skuldförbindelser 215 787 438 165 67 30 108 0 0 0 0 0 1 18 565 165 67 30 57 Egetkapitalinstrument 627 307 44 444 16 793 1 212 6 413 4 946 116 8 3 1 0 3 750 187 16 1 075 2 372 0 54 591 17 099 1 212 6 437 Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (kapitalutgifter) 335Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. mkr 2023-12-31 2023-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Totalt redovisat bruttovärde Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 1 302 491 1 231 356 55 218 52 380 698 841 16 0 0 1 248 860 55 447 52 380 698 841 2 Finansiella företag 32 802 277 20 0 20 15 007 20 0 20 3 Kreditinstitut 31 165 14 649 0 0 4 Lån och förskott 4 192 1 194 0 0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 26 943 13 440 6 Egetkapitalinstrument 31 16 7 Övriga finansiella företag 1 637 277 20 0 20 358 20 0 20 8 Värdepappersföretag 834 45 0 0 0 46 0 0 0 9 Lån och förskott 834 45 0 0 0 46 0 0 0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 240 79 17 Lån och förskott 240 79 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 59 864 21 253 2 818 698 821 16 0 0 24 028 3 046 698 821 21 Lån och förskott 59 864 21 253 2 818 698 821 16 0 0 24 208 3 046 698 821 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 0 24 Hushåll 1 209 825 1 209 825 52 380 52 380 1 209 825 52 380 52 380 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 1 209 620 1 209 620 52 380 52 380 1 209 620 52 380 52 380 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 205 205 205 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet erhållen genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 225 857 33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 022 376 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 611 303 35 Lån och förskott 611 254 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 138 351 37 Lån för byggnadsrenovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 48 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 375 146 41 Lån och förskott 370 531 42 Räntebärande värdepapper 4 532 43 Egetkapitalinstrument 83 44 Derivat 16 492 45 Interbanklån på anfordran 1 228 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 10 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 185 752 48 Andel gröna tillgångar totalt 2 528 348 1 231 356 55 218 52 380 698 841 16 0 0 1 248 860 55 447 52 380 698 841 49 Andra tillgångar som inte täcks av beräkning av andelen gröna tillgångar 760 635 50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 45 613 51 Exponeringar mot centralbanker 677 325 52 Handelslager 37 697 53 Totala tillgångar 3 288 983 1 231 356 55 218 52 380 698 841 16 0 0 1 248 860 55 447 52 380 698 841 Exponeringar utanför balansräkningen - företag som omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 7 928 179 30 1 28 0 0 0 180 30 1 28 55 Förvaltade tillgångar 914 797 100 373 23 288 1 476 13 229 99 604 33 12 199 977 23 321 0 1 476 13 241 56 Skuldförbindelser 207 908 21 589 3 919 173 2 533 21 593 2 0 43 182 3 921 0 173 2 533 57 Egetkapitalinstrument 695 965 77 692 19 141 1 303 10 678 76 912 31 12 154 605 19 172 0 1 303 10 690 Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (kapitalutgifter) 336 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt mkr 2023-12-31 2023-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Möjliggörande Taxono mi relevanta sektorer (som om fattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Användning av intäkter Omställningsrelaterade Möjliggörande Totalt redovisat bruttovärde Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 1 302 491 1 231 356 55 218 52 380 698 841 16 0 0 1 248 860 55 447 52 380 698 841 2 Finansiella företag 32 802 277 20 0 20 15 007 20 0 20 3 Kreditinstitut 31 165 14 649 0 0 4 Lån och förskott 4 192 1 194 0 0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 26 943 13 440 6 Egetkapitalinstrument 31 16 7 Övriga finansiella företag 1 637 277 20 0 20 358 20 0 20 8 Värdepappersföretag 834 45 0 0 0 46 0 0 0 9 Lån och förskott 834 45 0 0 0 46 0 0 0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 240 79 17 Lån och förskott 240 79 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 59 864 21 253 2 818 698 821 16 0 0 24 028 3 046 698 821 21 Lån och förskott 59 864 21 253 2 818 698 821 16 0 0 24 208 3 046 698 821 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 0 24 Hushåll 1 209 825 1 209 825 52 380 52 380 1 209 825 52 380 52 380 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 1 209 620 1 209 620 52 380 52 380 1 209 620 52 380 52 380 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 205 205 205 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet erhållen genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 225 857 33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 022 376 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 611 303 35 Lån och förskott 611 254 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 138 351 37 Lån för byggnadsrenovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 48 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 375 146 41 Lån och förskott 370 531 42 Räntebärande värdepapper 4 532 43 Egetkapitalinstrument 83 44 Derivat 16 492 45 Interbanklån på anfordran 1 228 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 10 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 185 752 48 Andel gröna tillgångar totalt 2 528 348 1 231 356 55 218 52 380 698 841 16 0 0 1 248 860 55 447 52 380 698 841 49 Andra tillgångar som inte täcks av beräkning av andelen gröna tillgångar 760 635 50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 45 613 51 Exponeringar mot centralbanker 677 325 52 Handelslager 37 697 53 Totala tillgångar 3 288 983 1 231 356 55 218 52 380 698 841 16 0 0 1 248 860 55 447 52 380 698 841 Exponeringar utanför balansräkningen - företag som omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 7 928 179 30 1 28 0 0 0 180 30 1 28 55 Förvaltade tillgångar 914 797 100 373 23 288 1 476 13 229 99 604 33 12 199 977 23 321 0 1 476 13 241 56 Skuldförbindelser 207 908 21 589 3 919 173 2 533 21 593 2 0 43 182 3 921 0 173 2 533 57 Egetkapitalinstrument 695 965 77 692 19 141 1 303 10 678 76 912 31 12 154 605 19 172 0 1 303 10 690 Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (kapitalutgifter) 337Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation (omsättning) Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) 1 B0910 - Stödtjänster till råpetroleum- och naturgasutvinning 0 0 0 0 2 C1061 - Tillverkning av kvarnprodukter 18 0 0 0 0 0 19 0 37 0 3 C1085 - Tillverkning av lagad mat och färdigrätter 6 0 0 0 0 0 7 0 13 0 4 C1623 - Tillverkning av andra byggnads- och inredningssnickerier 0 0 0 0 0 0 5 C1712 - Pappers- och papptillverkning 0 0 0 0 0 6 C1724 - Tapettillverkning 0 0 0 0 7 C1729 - Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 0 0 0 0 8 C2013 - Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 241 0 241 0 9 C2014 - Tillverkning av andra organiska baskemikalier 9 8 0 0 9 8 10 C2059 - Tillverkning av övriga kemiska produkter 0 0 0 0 0 11 C2120 - Tillverkning av läkemedel 0 0 0 0 0 12 C2219 - Annan gummivarutillverkning 0 0 0 0 0 0 13 C2221 - Tillverkning av plasthalvfabrikat 1 0 0 0 1 0 14 C2229 - Annan plastvarutillverkning 0 0 73 73 0 15 C2351 - Tillverkning av cement 10 2 10 2 16 C2361 - Tillverkning av betongvaror för byggändamål 53 0 53 0 17 C2410 - Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar 0 0 0 0 18 C2420 - Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 18 18 18 18 19 C2433 - Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 0 0 0 0 0 0 20 C2445 - Framställning av andra metaller 0 0 0 0 0 0 21 C2511 - Tillverkning av metallstommar och delar därav 0 0 0 0 0 0 22 C2521 - Tillverkning av radiatorer och pannor för centraluppvärmning 493 8 18 511 8 23 C2593 - Tillverkning av metalltrådvaror, kedjor och fjädrar 0 0 0 0 0 0 24 C2599 - Övrig metallvarutillverkning 0 0 0 0 0 0 25 C2611 - Tillverkning av elektroniska komponenter 494 97 0 494 97 26 C2620 - Tillverkning av datorer och kringutrustning 0 0 0 0 0 0 27 C2630 - Tillverkning av kommunikationsutrustning 0 0 0 0 0 0 0 28 C2651 - Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 0 0 0 0 0 0 29 C2712 - Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 0 0 0 0 0 0 30 C2720 - Batteri- och ackumulatortillverkning 0 0 0 0 31 C2740 - Tillverkning av belysningsarmatur 1 678 141 0 0 1 678 141 32 C2751 - Tillverkning av elektriska hushållsmaskiner och hushållsapparater 0 0 0 0 0 0 0 33 C2790 - Tillverkning av annan elapparatur 0 0 0 0 34 C2811 - Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 0 0 0 0 0 0 0 35 C2812 - Tillverkning av fluidteknisk utrustning 5 1 2 7 1 36 C2813 - Tillverkning av andra pumpar och kompressorer 0 0 0 0 37 C2814 - Tillverkning av andra kranar och ventiler 0 0 0 0 0 0 38 C2815 - Tillverkning av lager, kugghjul och andra delar för kraftöverföring 0 0 0 0 0 39 C2822 - Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar 0 0 0 0 40 C2824 - Tillverkning av motordrivna handverktyg 0 0 0 0 41 C2825 - Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 63 40 0 0 0 63 40 42 C2829 - Övrig tillverkning av maskiner för allmänt ändamål 1 0 1 9 11 0 43 C2849 - Tillverkning av övriga verktygsmaskiner 0 0 0 0 0 0 44 C2892 - Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 0 0 0 0 0 0 45 C2899 - Tillverkning av övriga specialmaskiner 0 0 0 1 2 0 46 C2931 - Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning för motorfordon 0 0 0 0 47 C2932 - Tillverkning av andra delar och tillbehör till motorfordon 0 0 0 0 48 C3099 - Diverse övrig transportmedelstillverkning 0 0 0 0 0 0 49 C3250 - Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 0 0 0 0 0 0 50 C3299 - Diverse övrig tillverkning 5 5 51 C3312 - Reparation av maskiner 0 0 0 0 0 0 52 C3314 - Reparation av elapparatur 0 0 0 0 0 0 53 C3320 - Installation av industrimaskiner och -utrustning 0 0 0 0 0 54 D3511 - Generering av elektricitet 1 065 905 24 0 10 50 0 0 1 149 905 55 D3514 - Handel med elektricitet 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 56 E3700 - Avloppsrening 0 0 0 0 0 57 F4110 - Utformning av byggprojekt 197 16 2 0 200 16 58 F4120 - Byggande av bostadshus och andra byggnader 12 0 12 0 59 F4120 - Byggande av bostadshus och andra byggnader 1 172 8 0 0 0 0 0 1 172 8 60 F4212 - Anläggning av järnvägar och tunnelbanor 0 0 0 0 61 F4222 - Anläggningsarbeten för el och telekommunikation 13 13 0 13 13 62 F4311 - Rivning av hus och byggnader 0 0 0 0 0 0 63 F4312 - Mark- och grundarbeten 41 4 7 0 0 3 51 4 64 F4321 - Elinstallationer 1 0 0 0 0 0 0 0 1 0 65 F4322 - VVS-arbeten 0 0 0 0 66 F4329 - Andra bygginstallationer 0 0 0 0 0 0 338 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation (omsättning) Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) 1 B0910 - Stödtjänster till råpetroleum- och naturgasutvinning 0 0 0 0 2 C1061 - Tillverkning av kvarnprodukter 18 0 0 0 0 0 19 0 37 0 3 C1085 - Tillverkning av lagad mat och färdigrätter 6 0 0 0 0 0 7 0 13 0 4 C1623 - Tillverkning av andra byggnads- och inredningssnickerier 0 0 0 0 0 0 5 C1712 - Pappers- och papptillverkning 0 0 0 0 0 6 C1724 - Tapettillverkning 0 0 0 0 7 C1729 - Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 0 0 0 0 8 C2013 - Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 241 0 241 0 9 C2014 - Tillverkning av andra organiska baskemikalier 9 8 0 0 9 8 10 C2059 - Tillverkning av övriga kemiska produkter 0 0 0 0 0 11 C2120 - Tillverkning av läkemedel 0 0 0 0 0 12 C2219 - Annan gummivarutillverkning 0 0 0 0 0 0 13 C2221 - Tillverkning av plasthalvfabrikat 1 0 0 0 1 0 14 C2229 - Annan plastvarutillverkning 0 0 73 73 0 15 C2351 - Tillverkning av cement 10 2 10 2 16 C2361 - Tillverkning av betongvaror för byggändamål 53 0 53 0 17 C2410 - Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar 0 0 0 0 18 C2420 - Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 18 18 18 18 19 C2433 - Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 0 0 0 0 0 0 20 C2445 - Framställning av andra metaller 0 0 0 0 0 0 21 C2511 - Tillverkning av metallstommar och delar därav 0 0 0 0 0 0 22 C2521 - Tillverkning av radiatorer och pannor för centraluppvärmning 493 8 18 511 8 23 C2593 - Tillverkning av metalltrådvaror, kedjor och fjädrar 0 0 0 0 0 0 24 C2599 - Övrig metallvarutillverkning 0 0 0 0 0 0 25 C2611 - Tillverkning av elektroniska komponenter 494 97 0 494 97 26 C2620 - Tillverkning av datorer och kringutrustning 0 0 0 0 0 0 27 C2630 - Tillverkning av kommunikationsutrustning 0 0 0 0 0 0 0 28 C2651 - Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 0 0 0 0 0 0 29 C2712 - Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 0 0 0 0 0 0 30 C2720 - Batteri- och ackumulatortillverkning 0 0 0 0 31 C2740 - Tillverkning av belysningsarmatur 1 678 141 0 0 1 678 141 32 C2751 - Tillverkning av elektriska hushållsmaskiner och hushållsapparater 0 0 0 0 0 0 0 33 C2790 - Tillverkning av annan elapparatur 0 0 0 0 34 C2811 - Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 0 0 0 0 0 0 0 35 C2812 - Tillverkning av fluidteknisk utrustning 5 1 2 7 1 36 C2813 - Tillverkning av andra pumpar och kompressorer 0 0 0 0 37 C2814 - Tillverkning av andra kranar och ventiler 0 0 0 0 0 0 38 C2815 - Tillverkning av lager, kugghjul och andra delar för kraftöverföring 0 0 0 0 0 39 C2822 - Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar 0 0 0 0 40 C2824 - Tillverkning av motordrivna handverktyg 0 0 0 0 41 C2825 - Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 63 40 0 0 0 63 40 42 C2829 - Övrig tillverkning av maskiner för allmänt ändamål 1 0 1 9 11 0 43 C2849 - Tillverkning av övriga verktygsmaskiner 0 0 0 0 0 0 44 C2892 - Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 0 0 0 0 0 0 45 C2899 - Tillverkning av övriga specialmaskiner 0 0 0 1 2 0 46 C2931 - Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning för motorfordon 0 0 0 0 47 C2932 - Tillverkning av andra delar och tillbehör till motorfordon 0 0 0 0 48 C3099 - Diverse övrig transportmedelstillverkning 0 0 0 0 0 0 49 C3250 - Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 0 0 0 0 0 0 50 C3299 - Diverse övrig tillverkning 5 5 51 C3312 - Reparation av maskiner 0 0 0 0 0 0 52 C3314 - Reparation av elapparatur 0 0 0 0 0 0 53 C3320 - Installation av industrimaskiner och -utrustning 0 0 0 0 0 54 D3511 - Generering av elektricitet 1 065 905 24 0 10 50 0 0 1 149 905 55 D3514 - Handel med elektricitet 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 56 E3700 - Avloppsrening 0 0 0 0 0 57 F4110 - Utformning av byggprojekt 197 16 2 0 200 16 58 F4120 - Byggande av bostadshus och andra byggnader 12 0 12 0 59 F4120 - Byggande av bostadshus och andra byggnader 1 172 8 0 0 0 0 0 1 172 8 60 F4212 - Anläggning av järnvägar och tunnelbanor 0 0 0 0 61 F4222 - Anläggningsarbeten för el och telekommunikation 13 13 0 13 13 62 F4311 - Rivning av hus och byggnader 0 0 0 0 0 0 63 F4312 - Mark- och grundarbeten 41 4 7 0 0 3 51 4 64 F4321 - Elinstallationer 1 0 0 0 0 0 0 0 1 0 65 F4322 - VVS-arbeten 0 0 0 0 66 F4329 - Andra bygginstallationer 0 0 0 0 0 0 339Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) 67 F4331 - Puts-, fasad- och stuckatörsarbeten 0 0 0 0 0 0 68 F4334 - Måleri- och glasmästeriarbeten 0 0 0 0 19 0 0 0 69 F4391 - Takarbeten 0 0 0 0 7 0 0 0 70 F4399 - Övrig specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 0 0 0 0 0 0 71 G4531 - Parti- och provisionshandel med reservdelar och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar 0 0 0 0 0 72 G4614 - Provisionshandel med maskiner, industriell utrustning, fartyg och luftfartyg 0 0 4 0 73 G4615 - Provisionshandel med möbler, hushålls- och järnhandelsvaror 0 0 0 0 74 G4642 - Partihandel med kläder och skodon 0 0 0 0 75 G4643 - Partihandel med hushållsapparater, samt elartiklar 0 0 0 0 76 G4645 - Partihandel med parfym och kosmetika 0 0 0 0 0 77 G4646 - Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 0 0 0 0 0 78 G4649 - Partihandel med andra hushållsvaror 0 0 0 0 485 0 79 G4651 - Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 0 0 0 0 0 0 80 G4652 - Partihandel med elektronik- och telekommunikationsutrustning 0 0 73 0 0 81 G4662 - Partihandel med verktygsmaskiner 0 0 0 0 82 G4663 - Partihandel med gruv-, bygg- och anläggningsmaskiner 0 0 33 0 83 G4666 - Partihandel med andra kontorsmaskiner och kontorsutrustning 0 0 0 0 84 G4669 - Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 2 0 0 0 2 0 85 G4672 - Partihandel med metaller och metallmalmer 0 0 0 0 0 0 0 0 86 G4673 - Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 0 0 0 0 87 G4674 - Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 0 0 0 0 0 0 88 G4675 - Partihandel med kemiska produkter 0 0 18 0 0 89 G4676 - Partihandel med andra insatsvaror 0 0 0 0 0 0 90 G4690 - Övrig partihandel 0 0 0 0 0 0 91 G4711 - Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak 0 0 0 0 0 92 G4752 - Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 0 0 0 0 0 0 93 G4771 - Specialiserad butikshandel med kläder 0 0 0 0 0 94 G4791 - Postorderhandel och detaljhandel på Internet 0 0 0 0 0 0 95 H5010 - Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik 0 0 0 0 0 0 96 H5223 - Stödtjänster till lufttransport 0 0 0 0 97 I5510 - Hotellverksamhet 1 733 179 0 0 3 104 179 98 J5813 - Tidningsutgivning 26 0 0 26 0 99 J5821 - Utgivning av dataspel 0 0 0 0 0 0 100 J5829 - Utgivning av annan programvara 0 0 0 0 0 0 0 101 J5911 - Produktion av film, video och TV-program 0 0 0 0 2 0 0 102 J6110 - Trådbunden telekommunikation 0 0 0 0 103 J6120 - Trådlös telekommunikation 0 0 0 0 0 0 0 0 104 J6201 - Dataprogrammering 0 0 0 0 0 0 105 J6202 - Datakonsultverksamhet 0 0 0 0 106 K6420 - Holdingverksamhet 110 14 110 14 107 K6420 - Holdingverksamhet 365 4 64 13 442 4 108 K6492 - Annan kreditgivning 103 16 27 0 4 11 0 0 144 16 109 K6499 - Diverse övriga finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 1 0 1 1 0 110 K6619 - Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 38 38 43 81 38 111 L6810 - Handel med egna fastigheter 120 0 120 0 112 L6820 - Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 7 395 992 87 0 12 34 0 0 7 527 992 113 L6832 - Fastighetsförvaltning på uppdrag 0 0 0 0 114 M7010 - Verksamheter som utövas av huvudkontor 3 675 1 639 0 0 3 675 1 639 115 M7022 - Konsultverksamhet avseende företags organisation 0 0 0 0 0 116 M7112 - Teknisk konsultverksamhet o.d. 326 34 80 7 5 11 7 1 431 41 117 M7211 - Bioteknisk forskning och utveckling 124 1 22 5 150 1 118 M7219 - Annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 0 0 0 0 0 119 M7220 - Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och utveckling 0 0 0 0 120 M7311 - Reklambyråverksamhet o.d. 0 0 0 0 0 0 0 121 M7490 - Övrig verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 0 0 0 0 122 N8110 - Fastighetsrelaterade stödtjänster 0 0 0 0 0 123 N8299 - Övriga företagstjänster 831 83 735 1 565 83 124 R9329 - Övrig fritids- och nöjesverksamhet 0 0 0 0 0 Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation (omsättning) forts. 340 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) 67 F4331 - Puts-, fasad- och stuckatörsarbeten 0 0 0 0 0 0 68 F4334 - Måleri- och glasmästeriarbeten 0 0 0 0 19 0 0 0 69 F4391 - Takarbeten 0 0 0 0 7 0 0 0 70 F4399 - Övrig specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 0 0 0 0 0 0 71 G4531 - Parti- och provisionshandel med reservdelar och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar 0 0 0 0 0 72 G4614 - Provisionshandel med maskiner, industriell utrustning, fartyg och luftfartyg 0 0 4 0 73 G4615 - Provisionshandel med möbler, hushålls- och järnhandelsvaror 0 0 0 0 74 G4642 - Partihandel med kläder och skodon 0 0 0 0 75 G4643 - Partihandel med hushållsapparater, samt elartiklar 0 0 0 0 76 G4645 - Partihandel med parfym och kosmetika 0 0 0 0 0 77 G4646 - Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 0 0 0 0 0 78 G4649 - Partihandel med andra hushållsvaror 0 0 0 0 485 0 79 G4651 - Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 0 0 0 0 0 0 80 G4652 - Partihandel med elektronik- och telekommunikationsutrustning 0 0 73 0 0 81 G4662 - Partihandel med verktygsmaskiner 0 0 0 0 82 G4663 - Partihandel med gruv-, bygg- och anläggningsmaskiner 0 0 33 0 83 G4666 - Partihandel med andra kontorsmaskiner och kontorsutrustning 0 0 0 0 84 G4669 - Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 2 0 0 0 2 0 85 G4672 - Partihandel med metaller och metallmalmer 0 0 0 0 0 0 0 0 86 G4673 - Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 0 0 0 0 87 G4674 - Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 0 0 0 0 0 0 88 G4675 - Partihandel med kemiska produkter 0 0 18 0 0 89 G4676 - Partihandel med andra insatsvaror 0 0 0 0 0 0 90 G4690 - Övrig partihandel 0 0 0 0 0 0 91 G4711 - Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak 0 0 0 0 0 92 G4752 - Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 0 0 0 0 0 0 93 G4771 - Specialiserad butikshandel med kläder 0 0 0 0 0 94 G4791 - Postorderhandel och detaljhandel på Internet 0 0 0 0 0 0 95 H5010 - Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik 0 0 0 0 0 0 96 H5223 - Stödtjänster till lufttransport 0 0 0 0 97 I5510 - Hotellverksamhet 1 733 179 0 0 3 104 179 98 J5813 - Tidningsutgivning 26 0 0 26 0 99 J5821 - Utgivning av dataspel 0 0 0 0 0 0 100 J5829 - Utgivning av annan programvara 0 0 0 0 0 0 0 101 J5911 - Produktion av film, video och TV-program 0 0 0 0 2 0 0 102 J6110 - Trådbunden telekommunikation 0 0 0 0 103 J6120 - Trådlös telekommunikation 0 0 0 0 0 0 0 0 104 J6201 - Dataprogrammering 0 0 0 0 0 0 105 J6202 - Datakonsultverksamhet 0 0 0 0 106 K6420 - Holdingverksamhet 110 14 110 14 107 K6420 - Holdingverksamhet 365 4 64 13 442 4 108 K6492 - Annan kreditgivning 103 16 27 0 4 11 0 0 144 16 109 K6499 - Diverse övriga finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 1 0 1 1 0 110 K6619 - Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 38 38 43 81 38 111 L6810 - Handel med egna fastigheter 120 0 120 0 112 L6820 - Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 7 395 992 87 0 12 34 0 0 7 527 992 113 L6832 - Fastighetsförvaltning på uppdrag 0 0 0 0 114 M7010 - Verksamheter som utövas av huvudkontor 3 675 1 639 0 0 3 675 1 639 115 M7022 - Konsultverksamhet avseende företags organisation 0 0 0 0 0 116 M7112 - Teknisk konsultverksamhet o.d. 326 34 80 7 5 11 7 1 431 41 117 M7211 - Bioteknisk forskning och utveckling 124 1 22 5 150 1 118 M7219 - Annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 0 0 0 0 0 119 M7220 - Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och utveckling 0 0 0 0 120 M7311 - Reklambyråverksamhet o.d. 0 0 0 0 0 0 0 121 M7490 - Övrig verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 0 0 0 0 122 N8110 - Fastighetsrelaterade stödtjänster 0 0 0 0 0 123 N8299 - Övriga företagstjänster 831 83 735 1 565 83 124 R9329 - Övrig fritids- och nöjesverksamhet 0 0 0 0 0 341Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation (kapitalutgifter) Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) 1 B0910 - Stödtjänster till råpetroleum- och naturgasutvinning 0 0 0 0 2 C1061 - Tillverkning av kvarnprodukter 300 53 0 0 0 1 0 0 301 53 3 C1072 - Tillverkning av knäckebröd, kex och konserverade bakverk 0 0 0 0 4 C1082 - Tillverkning av choklad, choklad- och sockerkonfektyrer 152 0 152 0 5 C1085 - Tillverkning av lagad mat och färdigrätter 109 19 0 0 0 0 0 0 110 19 6 C1623 - Tillverkning av andra byggnads- och inredningssnickerier 0 0 0 0 0 0 7 C1712 - Pappers- och papptillverkning 0 0 0 0 0 8 C1724 - Tapettillverkning 0 0 0 0 9 C1729 - Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 0 0 0 0 10 C2013 - Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 391 0 0 0 391 0 11 C2014 - Tillverkning av andra organiska baskemikalier 15 15 0 0 15 15 12 C2059 - Tillverkning av övriga kemiska produkter 0 0 0 0 0 13 C2120 - Tillverkning av läkemedel 0 0 0 0 0 14 C2219 - Annan gummivarutillverkning 0 0 0 0 0 0 15 C2221 - Tillverkning av plasthalvfabrikat 0 0 0 0 0 0 16 C2223 - Byggplastvarutillverkning 0 0 0 0 17 C2229 - Annan plastvarutillverkning 0 0 0 0 84 84 0 18 C2351 - Tillverkning av cement 17 2 17 2 19 C2361 - Tillverkning av betongvaror för byggändamål 119 0 119 0 20 C2410 - Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar 0 0 0 0 21 C2420 - Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 9 9 9 9 22 C2433 - Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 0 0 0 0 0 0 23 C2511 - Tillverkning av metallstommar och delar därav 306 9 12 9 0 0 317 18 24 C2512 - Tillverkning av dörrar och fönster av metall 0 0 0 0 25 C2521 - Tillverkning av radiatorer och pannor för centraluppvärmning 543 20 0 543 20 26 C2562 - Metallegoarbeten 0 0 0 0 27 C2593 - Tillverkning av metalltrådvaror, kedjor och fjädrar 0 0 0 0 0 0 28 C2594 - Tillverkning av nitar och skruvar 0 0 0 0 0 0 29 C2599 - Övrig metallvarutillverkning 0 0 0 0 0 0 0 0 30 C2611 - Tillverkning av elektroniska komponenter 806 22 0 0 0 806 22 31 C2620 - Tillverkning av datorer och kringutrustning 0 0 0 0 0 0 32 C2630 - Tillverkning av kommunikationsutrustning 0 0 0 0 0 0 0 33 C2651 - Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 0 0 0 0 0 0 0 0 34 C2712 - Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 0 0 0 0 0 0 35 C2720 - Batteri- och ackumulatortillverkning 1 1 1 1 36 C2733 - Tillverkning av kabeltillbehör 0 0 0 0 37 C2740 - Tillverkning av belysningsarmatur 1 020 94 0 0 1 020 94 38 C2751 - Tillverkning av elektriska hushållsmaskiner och hushållsapparater 0 0 0 0 0 0 0 39 C2790 - Tillverkning av annan elapparatur 0 0 0 0 40 C2811 - Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 0 0 0 0 0 0 0 41 C2812 - Tillverkning av fluidteknisk utrustning 2 0 2 4 0 42 C2813 - Tillverkning av andra pumpar och kompressorer 0 0 0 0 43 C2814 - Tillverkning av andra kranar och ventiler 0 0 0 0 0 0 44 C2815 - Tillverkning av lager, kugghjul och andra delar för kraftöverföring 0 0 0 0 0 45 C2822 - Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar 0 0 0 0 46 C2824 - Tillverkning av motordrivna handverktyg 0 0 0 0 47 C2825 - Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 58 46 0 0 0 58 46 48 C2829 - Övrig tillverkning av maskiner för allmänt ändamål 21 0 0 2 22 0 49 C2849 - Tillverkning av övriga verktygsmaskiner 0 0 0 0 0 0 50 C2892 - Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 0 0 0 0 0 0 51 C2899 - Tillverkning av övriga specialmaskiner 3 0 0 0 0 3 0 52 C2931 - Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning för motorfordon 0 0 0 0 53 C2932 - Tillverkning av andra delar och tillbehör till motorfordon 0 0 0 0 54 C3099 - Diverse övrig transportmedelstillverkning 0 0 0 0 0 0 55 C3101 - Tillverkning av kontors- och butiksmöbler samt kontors- och butiksinredningar 1 083 717 1 083 717 56 C3250 - Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 2 0 0 0 0 0 2 0 57 C3291 - Tillverkning av borstbinderiarbeten 0 0 0 0 58 C3299 - Diverse övrig tillverkning 5 5 59 C3312 - Reparation av maskiner 0 0 0 0 0 0 60 C3314 - Reparation av elapparatur 0 0 0 0 0 0 61 C3320 - Installation av industrimaskiner och -utrustning 0 0 0 0 0 62 D3511 - Generering av elektricitet 1 080 914 15 1 12 0 0 0 1 108 916 63 D3514 - Handel med elektricitet 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 64 E3700 - Avloppsrening 0 0 0 0 0 65 F4110 - Utformning av byggprojekt 210 87 4 0 215 87 66 F4120 - Byggande av bostadshus och andra byggnader 4 3 4 3 342 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation (kapitalutgifter) Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) 1 B0910 - Stödtjänster till råpetroleum- och naturgasutvinning 0 0 0 0 2 C1061 - Tillverkning av kvarnprodukter 300 53 0 0 0 1 0 0 301 53 3 C1072 - Tillverkning av knäckebröd, kex och konserverade bakverk 0 0 0 0 4 C1082 - Tillverkning av choklad, choklad- och sockerkonfektyrer 152 0 152 0 5 C1085 - Tillverkning av lagad mat och färdigrätter 109 19 0 0 0 0 0 0 110 19 6 C1623 - Tillverkning av andra byggnads- och inredningssnickerier 0 0 0 0 0 0 7 C1712 - Pappers- och papptillverkning 0 0 0 0 0 8 C1724 - Tapettillverkning 0 0 0 0 9 C1729 - Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 0 0 0 0 10 C2013 - Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 391 0 0 0 391 0 11 C2014 - Tillverkning av andra organiska baskemikalier 15 15 0 0 15 15 12 C2059 - Tillverkning av övriga kemiska produkter 0 0 0 0 0 13 C2120 - Tillverkning av läkemedel 0 0 0 0 0 14 C2219 - Annan gummivarutillverkning 0 0 0 0 0 0 15 C2221 - Tillverkning av plasthalvfabrikat 0 0 0 0 0 0 16 C2223 - Byggplastvarutillverkning 0 0 0 0 17 C2229 - Annan plastvarutillverkning 0 0 0 0 84 84 0 18 C2351 - Tillverkning av cement 17 2 17 2 19 C2361 - Tillverkning av betongvaror för byggändamål 119 0 119 0 20 C2410 - Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar 0 0 0 0 21 C2420 - Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 9 9 9 9 22 C2433 - Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 0 0 0 0 0 0 23 C2511 - Tillverkning av metallstommar och delar därav 306 9 12 9 0 0 317 18 24 C2512 - Tillverkning av dörrar och fönster av metall 0 0 0 0 25 C2521 - Tillverkning av radiatorer och pannor för centraluppvärmning 543 20 0 543 20 26 C2562 - Metallegoarbeten 0 0 0 0 27 C2593 - Tillverkning av metalltrådvaror, kedjor och fjädrar 0 0 0 0 0 0 28 C2594 - Tillverkning av nitar och skruvar 0 0 0 0 0 0 29 C2599 - Övrig metallvarutillverkning 0 0 0 0 0 0 0 0 30 C2611 - Tillverkning av elektroniska komponenter 806 22 0 0 0 806 22 31 C2620 - Tillverkning av datorer och kringutrustning 0 0 0 0 0 0 32 C2630 - Tillverkning av kommunikationsutrustning 0 0 0 0 0 0 0 33 C2651 - Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 0 0 0 0 0 0 0 0 34 C2712 - Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 0 0 0 0 0 0 35 C2720 - Batteri- och ackumulatortillverkning 1 1 1 1 36 C2733 - Tillverkning av kabeltillbehör 0 0 0 0 37 C2740 - Tillverkning av belysningsarmatur 1 020 94 0 0 1 020 94 38 C2751 - Tillverkning av elektriska hushållsmaskiner och hushållsapparater 0 0 0 0 0 0 0 39 C2790 - Tillverkning av annan elapparatur 0 0 0 0 40 C2811 - Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 0 0 0 0 0 0 0 41 C2812 - Tillverkning av fluidteknisk utrustning 2 0 2 4 0 42 C2813 - Tillverkning av andra pumpar och kompressorer 0 0 0 0 43 C2814 - Tillverkning av andra kranar och ventiler 0 0 0 0 0 0 44 C2815 - Tillverkning av lager, kugghjul och andra delar för kraftöverföring 0 0 0 0 0 45 C2822 - Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar 0 0 0 0 46 C2824 - Tillverkning av motordrivna handverktyg 0 0 0 0 47 C2825 - Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 58 46 0 0 0 58 46 48 C2829 - Övrig tillverkning av maskiner för allmänt ändamål 21 0 0 2 22 0 49 C2849 - Tillverkning av övriga verktygsmaskiner 0 0 0 0 0 0 50 C2892 - Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 0 0 0 0 0 0 51 C2899 - Tillverkning av övriga specialmaskiner 3 0 0 0 0 3 0 52 C2931 - Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning för motorfordon 0 0 0 0 53 C2932 - Tillverkning av andra delar och tillbehör till motorfordon 0 0 0 0 54 C3099 - Diverse övrig transportmedelstillverkning 0 0 0 0 0 0 55 C3101 - Tillverkning av kontors- och butiksmöbler samt kontors- och butiksinredningar 1 083 717 1 083 717 56 C3250 - Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 2 0 0 0 0 0 2 0 57 C3291 - Tillverkning av borstbinderiarbeten 0 0 0 0 58 C3299 - Diverse övrig tillverkning 5 5 59 C3312 - Reparation av maskiner 0 0 0 0 0 0 60 C3314 - Reparation av elapparatur 0 0 0 0 0 0 61 C3320 - Installation av industrimaskiner och -utrustning 0 0 0 0 0 62 D3511 - Generering av elektricitet 1 080 914 15 1 12 0 0 0 1 108 916 63 D3514 - Handel med elektricitet 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 64 E3700 - Avloppsrening 0 0 0 0 0 65 F4110 - Utformning av byggprojekt 210 87 4 0 215 87 66 F4120 - Byggande av bostadshus och andra byggnader 4 3 4 3 343Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) 67 F4120 - Byggande av bostadshus och andra byggnader 628 222 0 0 0 0 0 628 222 68 F4212 - Anläggning av järnvägar och tunnelbanor 1 0 1 0 69 F4222 - Anläggningsarbeten för el och telekommunikation 12 11 0 12 11 70 F4311 - Rivning av hus och byggnader 0 0 0 0 0 0 71 F4312 - Mark- och grundarbeten 34 0 7 0 0 3 44 0 72 F4321 - Elinstallationer 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 73 F4322 - VVS-arbeten 0 0 0 0 0 0 74 F4329 - Andra bygginstallationer 0 0 0 0 0 0 75 F4331 - Puts-, fasad- och stuckatörsarbeten 0 0 0 0 0 0 76 F4334 - Måleri- och glasmästeriarbeten 0 0 0 0 0 77 F4399 - Övrig specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 0 0 0 0 0 78 G4531 - Parti- och provisionshandel med reservdelar och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar 0 0 0 0 0 0 0 0 79 G4614 - Provisionshandel med maskiner, industriell utrustning, fartyg och luftfartyg 3 0 0 0 3 0 80 G4615 - Provisionshandel med möbler, hushålls- och järnhandelsvaror 0 0 0 0 0 0 81 G4642 - Partihandel med kläder och skodon 0 0 0 0 0 82 G4643 - Partihandel med hushållsapparater, samt elartiklar 0 0 0 0 0 0 0 0 83 G4645 - Partihandel med parfym och kosmetika 0 0 0 0 0 84 G4646 - Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 2 065 0 0 0 0 0 2 065 0 85 G4649 - Partihandel med andra hushållsvaror 0 0 0 1 044 1 044 0 86 G4651 - Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 0 0 0 0 87 G4652 - Partihandel med elektronik- och telekommunikationsutrustning 0 0 0 0 0 0 0 0 88 G4662 - Partihandel med verktygsmaskiner 0 0 0 0 0 0 89 G4663 - Partihandel med gruv-, bygg- och anläggningsmaskiner 21 0 0 0 21 0 90 G4666 - Partihandel med andra kontorsmaskiner och kontorsutrustning 0 0 0 0 0 91 G4669 - Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 2 0 0 0 0 0 2 0 92 G4672 - Partihandel med metaller och metallmalmer 0 0 0 0 0 0 0 0 93 G4673 - Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 0 0 0 0 0 0 94 G4674 - Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 0 0 0 0 0 0 1 0 95 G4675 - Partihandel med kemiska produkter 0 0 0 0 0 0 0 0 96 G4676 - Partihandel med andra insatsvaror 0 0 0 0 0 0 0 0 97 G4690 - Övrig partihandel 0 0 0 0 0 0 98 G4711 - Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak 2 0 2 0 99 G4752 - Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 0 0 0 0 0 100 G4771 - Specialiserad butikshandel med kläder 0 0 0 0 0 101 G4799 - Övrig detaljhandel ej i butik, på torg eller marknad 0 0 0 0 0 0 102 H5010 - Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik 0 0 0 0 103 H5223 - Stödtjänster till lufttransport 0 0 0 0 0 104 I5510 - Hotellverksamhet 3 157 182 0 3 157 182 105 J5813 - Tidningsutgivning 75 0 75 0 106 J5821 - Utgivning av dataspel 0 0 0 0 0 0 107 J5829 - Utgivning av annan programvara 0 0 0 0 0 0 0 0 108 J5911 - Produktion av film, video och TV-program 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 109 J6110 - Trådbunden telekommunikation 0 0 0 0 0 110 J6120 - Trådlös telekommunikation 0 0 0 0 0 0 0 111 J6190 - Annan telekommunikation 172 0 172 0 112 J6201 - Dataprogrammering 0 0 0 0 0 0 0 0 113 J6202 - Datakonsultverksamhet 0 0 0 0 114 K6420 - Holdingverksamhet 110 55 110 55 115 K6420 - Holdingverksamhet 495 266 7 1 503 266 116 K6492 - Annan kreditgivning 57 48 14 0 0 28 0 0 99 48 117 K6499 - Diverse övriga finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 2 0 0 2 0 118 K6619 - Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 31 32 99 130 32 119 L6810 - Handel med egna fastigheter 137 18 137 18 120 L6820 - Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 8 072 2 986 44 0 0 93 0 0 8 209 2 986 121 L6832 - Fastighetsförvaltning på uppdrag 0 0 0 0 122 M7010 - Verksamheter som utövas av huvudkontor 3 664 1 251 0 0 0 0 3 664 1 251 123 M7022 - Konsultverksamhet avseende företags organisation 27 0 0 27 0 124 M7112 - Teknisk konsultverksamhet o.d. 766 6 0 0 0 9 0 0 775 6 125 M7120 - Teknisk provning och analys 0 0 0 0 126 M7211 - Bioteknisk forskning och utveckling 169 90 3 1 172 90 127 M7219 - Annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 0 0 0 0 0 128 M7220 - Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och utveckling 0 0 0 0 129 M7311 - Reklambyråverksamhet o.d. 0 0 0 0 0 0 0 130 M7410 - Specialiserad designverksamhet 0 0 0 0 131 M7490 - Övrig verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 0 0 0 0 132 N8110 - Fastighetsrelaterade stödtjänster 0 0 0 0 0 133 N8299 - Övriga företagstjänster 1 594 49 0 1 594 49 134 Q8810 - Öppna sociala insatser för äldre och funktionshindrade personer 0 0 0 0 0 0 135 R9329 - Övrig fritids- och nöjesverksamhet 0 0 0 0 0 Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation (kapitalutgifter) forts. 344 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke- finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Icke-finansiella företag (som omfattas av NFRD) SMF och andra icke-finansiella företag som inte om fattas av NFRD Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn) Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCM) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt hållbara (CCA) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (WTR) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (CE) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (PPC) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt hållbara (BIO) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) mkr varav miljö- mässigt håll- bara (TOTAL) 67 F4120 - Byggande av bostadshus och andra byggnader 628 222 0 0 0 0 0 628 222 68 F4212 - Anläggning av järnvägar och tunnelbanor 1 0 1 0 69 F4222 - Anläggningsarbeten för el och telekommunikation 12 11 0 12 11 70 F4311 - Rivning av hus och byggnader 0 0 0 0 0 0 71 F4312 - Mark- och grundarbeten 34 0 7 0 0 3 44 0 72 F4321 - Elinstallationer 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 73 F4322 - VVS-arbeten 0 0 0 0 0 0 74 F4329 - Andra bygginstallationer 0 0 0 0 0 0 75 F4331 - Puts-, fasad- och stuckatörsarbeten 0 0 0 0 0 0 76 F4334 - Måleri- och glasmästeriarbeten 0 0 0 0 0 77 F4399 - Övrig specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 0 0 0 0 0 78 G4531 - Parti- och provisionshandel med reservdelar och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar 0 0 0 0 0 0 0 0 79 G4614 - Provisionshandel med maskiner, industriell utrustning, fartyg och luftfartyg 3 0 0 0 3 0 80 G4615 - Provisionshandel med möbler, hushålls- och järnhandelsvaror 0 0 0 0 0 0 81 G4642 - Partihandel med kläder och skodon 0 0 0 0 0 82 G4643 - Partihandel med hushållsapparater, samt elartiklar 0 0 0 0 0 0 0 0 83 G4645 - Partihandel med parfym och kosmetika 0 0 0 0 0 84 G4646 - Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 2 065 0 0 0 0 0 2 065 0 85 G4649 - Partihandel med andra hushållsvaror 0 0 0 1 044 1 044 0 86 G4651 - Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 0 0 0 0 87 G4652 - Partihandel med elektronik- och telekommunikationsutrustning 0 0 0 0 0 0 0 0 88 G4662 - Partihandel med verktygsmaskiner 0 0 0 0 0 0 89 G4663 - Partihandel med gruv-, bygg- och anläggningsmaskiner 21 0 0 0 21 0 90 G4666 - Partihandel med andra kontorsmaskiner och kontorsutrustning 0 0 0 0 0 91 G4669 - Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 2 0 0 0 0 0 2 0 92 G4672 - Partihandel med metaller och metallmalmer 0 0 0 0 0 0 0 0 93 G4673 - Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 0 0 0 0 0 0 94 G4674 - Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 0 0 0 0 0 0 1 0 95 G4675 - Partihandel med kemiska produkter 0 0 0 0 0 0 0 0 96 G4676 - Partihandel med andra insatsvaror 0 0 0 0 0 0 0 0 97 G4690 - Övrig partihandel 0 0 0 0 0 0 98 G4711 - Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak 2 0 2 0 99 G4752 - Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 0 0 0 0 0 100 G4771 - Specialiserad butikshandel med kläder 0 0 0 0 0 101 G4799 - Övrig detaljhandel ej i butik, på torg eller marknad 0 0 0 0 0 0 102 H5010 - Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik 0 0 0 0 103 H5223 - Stödtjänster till lufttransport 0 0 0 0 0 104 I5510 - Hotellverksamhet 3 157 182 0 3 157 182 105 J5813 - Tidningsutgivning 75 0 75 0 106 J5821 - Utgivning av dataspel 0 0 0 0 0 0 107 J5829 - Utgivning av annan programvara 0 0 0 0 0 0 0 0 108 J5911 - Produktion av film, video och TV-program 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 109 J6110 - Trådbunden telekommunikation 0 0 0 0 0 110 J6120 - Trådlös telekommunikation 0 0 0 0 0 0 0 111 J6190 - Annan telekommunikation 172 0 172 0 112 J6201 - Dataprogrammering 0 0 0 0 0 0 0 0 113 J6202 - Datakonsultverksamhet 0 0 0 0 114 K6420 - Holdingverksamhet 110 55 110 55 115 K6420 - Holdingverksamhet 495 266 7 1 503 266 116 K6492 - Annan kreditgivning 57 48 14 0 0 28 0 0 99 48 117 K6499 - Diverse övriga finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 2 0 0 2 0 118 K6619 - Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 31 32 99 130 32 119 L6810 - Handel med egna fastigheter 137 18 137 18 120 L6820 - Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 8 072 2 986 44 0 0 93 0 0 8 209 2 986 121 L6832 - Fastighetsförvaltning på uppdrag 0 0 0 0 122 M7010 - Verksamheter som utövas av huvudkontor 3 664 1 251 0 0 0 0 3 664 1 251 123 M7022 - Konsultverksamhet avseende företags organisation 27 0 0 27 0 124 M7112 - Teknisk konsultverksamhet o.d. 766 6 0 0 0 9 0 0 775 6 125 M7120 - Teknisk provning och analys 0 0 0 0 126 M7211 - Bioteknisk forskning och utveckling 169 90 3 1 172 90 127 M7219 - Annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 0 0 0 0 0 128 M7220 - Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och utveckling 0 0 0 0 129 M7311 - Reklambyråverksamhet o.d. 0 0 0 0 0 0 0 130 M7410 - Specialiserad designverksamhet 0 0 0 0 131 M7490 - Övrig verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 0 0 0 0 132 N8110 - Fastighetsrelaterade stödtjänster 0 0 0 0 0 133 N8299 - Övriga företagstjänster 1 594 49 0 1 594 49 134 Q8810 - Öppna sociala insatser för äldre och funktionshindrade personer 0 0 0 0 0 0 135 R9329 - Övrig fritids- och nöjesverksamhet 0 0 0 0 0 345Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 95,7 6,3 5,8 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 95,9 6,3 5,8 0,0 0,1 41,0 2 Finansiella företag 54,5 4,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 54,7 4,2 0,0 0,0 1,4 3 Kreditinstitut 55,0 4,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 55,0 4,3 0,0 0,0 1,4 4 Lån och förskott 67,1 9,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 67,1 9,1 0,0 0,0 0,4 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 50,5 2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 50,6 2,6 0,0 0,0 1,0 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 44,4 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3,6 0,0 0,0 48,0 0,1 0,0 0,0 0,1 8 Värdepappersföretag 42,7 0,0 0,0 0,0 3,9 0,0 46,6 0,0 0,0 0,0 0,1 9 Lån och förskott 42,7 0,0 0,0 0,0 3,9 0,0 46,6 0,0 0,0 0,0 0,1 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 13 Lån och förskott 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 48,5 2,3 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,5 2,3 0,1 0,0 0,0 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 20 Icke-finansiella företag 35,6 7,4 1,1 2,3 0,4 0,0 0,0 0,1 0,7 0,9 3,7 41,4 7,4 1,1 2,3 1,8 21 Lån och förskott 35,6 7,4 1,1 2,3 0,4 0,0 0,0 0,1 0,7 0,9 3,7 41,4 7,4 1,1 2,3 1,8 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 24 Hushåll 100,0 6,3 6,3 100,0 6,3 6,3 37,8 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,0 6,3 6,3 100,0 6,3 6,3 37,8 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 100,0 100,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Andel gröna tillgångar totalt 51,2 3,4 3,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 51,3 3,4 3,1 0,0 0,1 76,6 Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i stocken (omsättning) 346 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 95,7 6,3 5,8 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 95,9 6,3 5,8 0,0 0,1 41,0 2 Finansiella företag 54,5 4,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 54,7 4,2 0,0 0,0 1,4 3 Kreditinstitut 55,0 4,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 55,0 4,3 0,0 0,0 1,4 4 Lån och förskott 67,1 9,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 67,1 9,1 0,0 0,0 0,4 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 50,5 2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 50,6 2,6 0,0 0,0 1,0 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 44,4 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3,6 0,0 0,0 48,0 0,1 0,0 0,0 0,1 8 Värdepappersföretag 42,7 0,0 0,0 0,0 3,9 0,0 46,6 0,0 0,0 0,0 0,1 9 Lån och förskott 42,7 0,0 0,0 0,0 3,9 0,0 46,6 0,0 0,0 0,0 0,1 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 13 Lån och förskott 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 48,5 2,3 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,5 2,3 0,1 0,0 0,0 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 20 Icke-finansiella företag 35,6 7,4 1,1 2,3 0,4 0,0 0,0 0,1 0,7 0,9 3,7 41,4 7,4 1,1 2,3 1,8 21 Lån och förskott 35,6 7,4 1,1 2,3 0,4 0,0 0,0 0,1 0,7 0,9 3,7 41,4 7,4 1,1 2,3 1,8 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,5 2,2 0,0 0,0 0,0 24 Hushåll 100,0 6,3 6,3 100,0 6,3 6,3 37,8 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,0 6,3 6,3 100,0 6,3 6,3 37,8 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 100,0 100,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Andel gröna tillgångar totalt 51,2 3,4 3,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 51,3 3,4 3,1 0,0 0,1 76,6 Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i stocken (omsättning) 347Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. 2023-12-31 2023-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 94,2 4,3 4,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 95,4 4,3 4,0 0,0 0,0 39,6 2 Finansiella företag 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 46,9 0,0 0,0 0,0 1,0 3 Kreditinstitut 0,0 47,0 0,0 0,0 0,0 0,9 4 Lån och förskott 0,1 28,5 0,0 0,0 0,0 0,1 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 49,9 0,8 6 Egetkapitalinstrument 50,3 0,0 7 Övriga finansiella företag 39,2 0,1 0,0 0,1 44,0 0,1 0,0 0,1 0,0 8 Värdepappersföretag 44,6 0,0 0,0 0,0 44,6 0,0 0,0 0,0 0,0 9 Lån och förskott 44,6 0,0 0,0 0,0 44,6 0,0 0,0 0,0 0,0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 33,0 17 Lån och förskott 33,0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 27,0 5,2 0,0 1,5 0,4 0,0 0,0 30,1 5,5 0,0 1,5 1,8 21 Lån och förskott 27,0 5,2 0,1 1,5 0,4 0,0 0,0 30,1 5,5 0,0 1,5 1,8 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 100,0 4,3 4,3 100,0 4,3 4,3 36,8 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,0 4,3 4,3 100,0 4,3 4,3 36,8 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 100,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Andel gröna tillgångar totalt 48,5 2,2 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 49,2 2,2 2,1 0,0 0,0 76,9 Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i stocken (omsättning) 348 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt 2023-12-31 2023-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 94,2 4,3 4,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 95,4 4,3 4,0 0,0 0,0 39,6 2 Finansiella företag 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 46,9 0,0 0,0 0,0 1,0 3 Kreditinstitut 0,0 47,0 0,0 0,0 0,0 0,9 4 Lån och förskott 0,1 28,5 0,0 0,0 0,0 0,1 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 49,9 0,8 6 Egetkapitalinstrument 50,3 0,0 7 Övriga finansiella företag 39,2 0,1 0,0 0,1 44,0 0,1 0,0 0,1 0,0 8 Värdepappersföretag 44,6 0,0 0,0 0,0 44,6 0,0 0,0 0,0 0,0 9 Lån och förskott 44,6 0,0 0,0 0,0 44,6 0,0 0,0 0,0 0,0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 33,0 17 Lån och förskott 33,0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 27,0 5,2 0,0 1,5 0,4 0,0 0,0 30,1 5,5 0,0 1,5 1,8 21 Lån och förskott 27,0 5,2 0,1 1,5 0,4 0,0 0,0 30,1 5,5 0,0 1,5 1,8 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 100,0 4,3 4,3 100,0 4,3 4,3 36,8 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,0 4,3 4,3 100,0 4,3 4,3 36,8 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 100,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Andel gröna tillgångar totalt 48,5 2,2 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 49,2 2,2 2,1 0,0 0,0 76,9 Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i stocken (omsättning) 349Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 96,2 6,5 5,8 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 96,3 6,5 5,8 0,1 0,1 41,0 2 Finansiella företag 53,6 4,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 53,6 4,2 0,0 0,0 1,4 3 Kreditinstitut 55,0 4,4 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 55,1 4,4 0,0 0,0 1,4 4 Lån och förskott 67,1 9,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 67,2 9,1 0,0 0,0 0,4 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 50,6 2,6 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 50,7 2,6 0,0 0,0 1,0 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 19,3 0,2 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19,3 0,2 0,0 0,1 0,1 8 Värdepappersföretag 13,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13,6 0,0 0,0 0,0 0,1 9 Lån och förskott 13,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13,6 0,0 0,0 0,0 0,1 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 13 Lån och förskott 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 48,7 2,3 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,7 2,3 0,1 0,0 0,0 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 20 Icke-finansiella företag 47,9 12,6 1,4 2,7 0,3 0,0 0,0 0,0 0,6 1,8 0,0 50,6 12,6 1,4 2,7 1,8 21 Lån och förskott 47,9 12,6 1,4 2,7 0,3 0,0 0,0 0,0 0,6 1,8 0,0 50,6 12,6 1,4 2,7 1,8 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 24 Hushåll 100,0 6,3 6,3 100,0 6,3 6,3 37,8 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,0 6,3 6,3 100,0 6,3 6,3 37,8 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 100,0 100,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Andel gröna tillgångar totalt 51,5 3,5 3,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 51,5 3,5 3,1 0,0 0,1 76,6 Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i stocken (kapitalutgifter) 350 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 96,2 6,5 5,8 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 96,3 6,5 5,8 0,1 0,1 41,0 2 Finansiella företag 53,6 4,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 53,6 4,2 0,0 0,0 1,4 3 Kreditinstitut 55,0 4,4 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 55,1 4,4 0,0 0,0 1,4 4 Lån och förskott 67,1 9,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 67,2 9,1 0,0 0,0 0,4 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 50,6 2,6 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 50,7 2,6 0,0 0,0 1,0 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 19,3 0,2 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19,3 0,2 0,0 0,1 0,1 8 Värdepappersföretag 13,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13,6 0,0 0,0 0,0 0,1 9 Lån och förskott 13,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13,6 0,0 0,0 0,0 0,1 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 13 Lån och förskott 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 48,7 2,3 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,7 2,3 0,1 0,0 0,0 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 20 Icke-finansiella företag 47,9 12,6 1,4 2,7 0,3 0,0 0,0 0,0 0,6 1,8 0,0 50,6 12,6 1,4 2,7 1,8 21 Lån och förskott 47,9 12,6 1,4 2,7 0,3 0,0 0,0 0,0 0,6 1,8 0,0 50,6 12,6 1,4 2,7 1,8 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,7 2,2 0,0 0,0 0,0 24 Hushåll 100,0 6,3 6,3 100,0 6,3 6,3 37,8 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,0 6,3 6,3 100,0 6,3 6,3 37,8 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 100,0 100,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Andel gröna tillgångar totalt 51,5 3,5 3,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 51,5 3,5 3,1 0,0 0,1 76,6 Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i stocken (kapitalutgifter) 351Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. 2023-12-31 2023-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 94,5 4,2 4,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 95,9 4,3 4,0 0,1 0,1 39,6 2 Finansiella företag 0,8 0,1 0,0 0,1 45,7 0,1 0,0 0,1 1,0 3 Kreditinstitut 47,0 0,0 0,0 0,9 4 Lån och förskott 28,5 0,0 0,0 0,1 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 49,9 0,8 6 Egetkapitalinstrument 50,3 0,0 7 Övriga finansiella företag 16,9 1,2 0,0 1,2 21,9 1,2 0,0 1,2 0,0 8 Värdepappersföretag 5,4 0,0 0,0 0,0 5,5 0,0 0,0 0,0 0,0 9 Lån och förskott 5,4 0,0 0,0 0,0 5,5 0,0 0,0 0,0 0,0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 33,0 17 Lån och förskott 33,0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 35,5 4,7 1,2 1,4 0,0 0,0 0,0 40,1 5,1 1,2 1,4 1,8 21 Lån och förskott 35,5 4,7 1,2 1,4 0,0 0,0 0,0 40,1 5,1 1,2 1,4 1,8 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 0,0 24 Hushåll 100,0 4,3 4,3 100,0 4,3 4,3 36,8 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,0 4,3 4,3 100,0 4,3 4,3 36,8 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 100,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Andel gröna tillgångar totalt 48,7 2,2 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 49,4 2,2 2,1 0,0 0,0 76,9 Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i stocken (kapitalutgifter) 352 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt 2023-12-31 2023-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 94,5 4,2 4,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 95,9 4,3 4,0 0,1 0,1 39,6 2 Finansiella företag 0,8 0,1 0,0 0,1 45,7 0,1 0,0 0,1 1,0 3 Kreditinstitut 47,0 0,0 0,0 0,9 4 Lån och förskott 28,5 0,0 0,0 0,1 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 49,9 0,8 6 Egetkapitalinstrument 50,3 0,0 7 Övriga finansiella företag 16,9 1,2 0,0 1,2 21,9 1,2 0,0 1,2 0,0 8 Värdepappersföretag 5,4 0,0 0,0 0,0 5,5 0,0 0,0 0,0 0,0 9 Lån och förskott 5,4 0,0 0,0 0,0 5,5 0,0 0,0 0,0 0,0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 33,0 17 Lån och förskott 33,0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 35,5 4,7 1,2 1,4 0,0 0,0 0,0 40,1 5,1 1,2 1,4 1,8 21 Lån och förskott 35,5 4,7 1,2 1,4 0,0 0,0 0,0 40,1 5,1 1,2 1,4 1,8 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 0,0 24 Hushåll 100,0 4,3 4,3 100,0 4,3 4,3 36,8 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,0 4,3 4,3 100,0 4,3 4,3 36,8 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 100,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Andel gröna tillgångar totalt 48,7 2,2 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 49,4 2,2 2,1 0,0 0,0 76,9 Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i stocken (kapitalutgifter) 353Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla täckta tillgångar som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 93,2 7,2 5,8 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,3 93,8 7,2 5,8 0,0 0,2 41,7 2 Finansiella företag 63,7 7,8 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,4 0,0 0,0 64,1 7,8 0,0 0,0 3,2 3 Kreditinstitut 68,8 9,6 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 68,9 9,6 1,9 4 Lån och förskott 68,8 9,6 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 68,9 9,6 1,9 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 56,1 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,9 0,0 0,0 57,0 5,2 0,0 0,0 1,3 8 Värdepappersföretag 42,7 0,0 3,9 46,6 0,3 9 Lån och förskott 42,7 0,0 3,9 46,6 0,3 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 45,7 10,6 0,6 2,7 0,5 0,0 0,0 0,1 0,7 1,9 4,3 53,1 10,6 0,6 2,8 3,0 21 Lån och förskott 45,9 10,7 0,6 2,7 0,6 0,0 0,0 0,1 0,7 1,9 4,3 53,4 10,7 0,6 2,8 3,0 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 100,0 6,9 6,9 100,0 6,9 6,9 35,4 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,0 6,9 6,9 100,0 6,9 6,9 35,4 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 100,0 100,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Andel gröna tillgångar totalt 38,9 3,0 2,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 39,1 3,0 2,4 0,0 0,1 100,0 Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i flödet (omsättning) 354 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla täckta tillgångar som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 93,2 7,2 5,8 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,3 93,8 7,2 5,8 0,0 0,2 41,7 2 Finansiella företag 63,7 7,8 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,4 0,0 0,0 64,1 7,8 0,0 0,0 3,2 3 Kreditinstitut 68,8 9,6 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 68,9 9,6 1,9 4 Lån och förskott 68,8 9,6 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 68,9 9,6 1,9 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 56,1 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,9 0,0 0,0 57,0 5,2 0,0 0,0 1,3 8 Värdepappersföretag 42,7 0,0 3,9 46,6 0,3 9 Lån och förskott 42,7 0,0 3,9 46,6 0,3 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 45,7 10,6 0,6 2,7 0,5 0,0 0,0 0,1 0,7 1,9 4,3 53,1 10,6 0,6 2,8 3,0 21 Lån och förskott 45,9 10,7 0,6 2,7 0,6 0,0 0,0 0,1 0,7 1,9 4,3 53,4 10,7 0,6 2,8 3,0 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 100,0 6,9 6,9 100,0 6,9 6,9 35,4 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,0 6,9 6,9 100,0 6,9 6,9 35,4 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 100,0 100,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Andel gröna tillgångar totalt 38,9 3,0 2,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 39,1 3,0 2,4 0,0 0,1 100,0 Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i flödet (omsättning) 355Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 94,0 7,7 5,8 0,1 0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 0,0 94,3 7,7 5,8 0,1 0,3 41,7 2 Finansiella företag 61,1 7,8 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 61,1 7,8 0,0 0,0 3,2 3 Kreditinstitut 68,8 9,6 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 68,9 9,6 0,0 0,0 1,9 4 Lån och förskott 68,8 9,6 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 68,9 9,6 0,0 0,0 1,9 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 49,7 5,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 49,7 5,2 0,0 0,0 1,3 8 Värdepappersföretag 13,6 0,0 0,0 13,6 0,0 0,3 9 Lån och förskott 13,6 0,0 0,0 13,6 0,0 0,3 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 59,2 17,7 1,0 3,9 0,6 0,0 0,0 0,0 0,4 3,7 0,0 63,9 17,7 1,0 3,9 3,0 21 Lån och förskott 59,4 17,8 1,0 3,9 0,6 0,0 0,0 0,0 0,4 3,7 0,0 64,1 17,8 1,0 3,9 3,0 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 100,0 6,9 6,9 100,0 6,9 6,9 35,4 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,0 6,9 6,9 100,0 6,9 6,9 35,4 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 100,0 100,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Andel gröna tillgångar totalt 39,2 3,2 2,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 39,3 3,2 2,4 0,0 0,1 100,0 Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i flödet (kapitalutgifter) 356 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 94,0 7,7 5,8 0,1 0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 0,0 94,3 7,7 5,8 0,1 0,3 41,7 2 Finansiella företag 61,1 7,8 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 61,1 7,8 0,0 0,0 3,2 3 Kreditinstitut 68,8 9,6 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 68,9 9,6 0,0 0,0 1,9 4 Lån och förskott 68,8 9,6 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 68,9 9,6 0,0 0,0 1,9 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 49,7 5,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 49,7 5,2 0,0 0,0 1,3 8 Värdepappersföretag 13,6 0,0 0,0 13,6 0,0 0,3 9 Lån och förskott 13,6 0,0 0,0 13,6 0,0 0,3 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 59,2 17,7 1,0 3,9 0,6 0,0 0,0 0,0 0,4 3,7 0,0 63,9 17,7 1,0 3,9 3,0 21 Lån och förskott 59,4 17,8 1,0 3,9 0,6 0,0 0,0 0,0 0,4 3,7 0,0 64,1 17,8 1,0 3,9 3,0 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 100,0 6,9 6,9 100,0 6,9 6,9 35,4 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,0 6,9 6,9 100,0 6,9 6,9 35,4 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 100,0 100,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 32 Andel gröna tillgångar totalt 39,2 3,2 2,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 39,3 3,2 2,4 0,0 0,1 100,0 Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i flödet (kapitalutgifter) 357Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i stocken (omsättning) 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 2,2 0,6 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,1 0,2 3,1 0,6 0,0 0,6 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 4,7 1,4 0,1 0,6 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,0 0,1 0,0 0,0 6,0 1,5 0,1 0,6 Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i stocken (kapitalutgifter) 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 3,2 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 3,5 0,5 0,0 0,5 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 5,3 2,0 0,2 0,8 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 6,5 2,0 0,2 0,8 Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i flödet (omsättning) 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 1,0 0,3 0,0 0,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,6 1,7 0,3 0,0 0,2 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 4,4 1,1 0,1 0,5 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 5,4 1,2 0,1 0,5 Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i flödet (kapitalutgifter) 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 1,8 0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 0,2 0,0 0,2 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 4,7 1,6 0,1 0,6 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 5,7 1,6 0,1 0,6 358 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i stocken (omsättning) 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 2,2 0,6 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,1 0,2 3,1 0,6 0,0 0,6 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 4,7 1,4 0,1 0,6 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,0 0,1 0,0 0,0 6,0 1,5 0,1 0,6 Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i stocken (kapitalutgifter) 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 3,2 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 3,5 0,5 0,0 0,5 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 5,3 2,0 0,2 0,8 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 6,5 2,0 0,2 0,8 Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i flödet (omsättning) 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 1,0 0,3 0,0 0,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,6 1,7 0,3 0,0 0,2 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 4,4 1,1 0,1 0,5 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 5,4 1,2 0,1 0,5 Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i flödet (kapitalutgifter) 2024-12-31 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 1,8 0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 0,2 0,0 0,2 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 4,7 1,6 0,1 0,6 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 5,7 1,6 0,1 0,6 359Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter, i enlighet med (EU) 2022/1214 År 2022 beslutade EU att viss elproduktion med hjälp av fossil gas och kärnkraft ska omfattas av taxonomin. Regelverket innehåller detaljerade kriterier samt krav på separat rapportering för både icke-finansiella och finansiella företag. Banken har i sin balansräkning låga exponeringar mot ett fåtal icke-finansiella motparter vars ekonomiska aktiviteter omfattas av dessa regler, och dessa exponeringar redovisas i de föreskrivna tabellerna. I balansräkningen – kreditportföljen Kärnenergirelaterade verksamheter 1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. JA 2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. JA 3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. JA Fossilgasrelaterade verksamheter 4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA 5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA 6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ Utanför balansräkningen – finansiella garantier, kapital i fonder och diskretionära portföljer Kärnenergirelaterade verksamheter 1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. JA 2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. JA 3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. JA Fossilgasrelaterade verksamheter 4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA 5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA 6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare) I balansräkningen – kreditportföljen, omsättning Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 2. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 374 0,0 374 0,0 4. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 254 0,0 254 0,0 5. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 6. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 7. Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 83 312 3,3 83 305 3,3 7 0.0 8. Totalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 83 940 3,4 83 933 3,4 7 0.0 360 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt I balansräkningen – kreditportföljen, kapitalutgifter Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 2. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 454 0,0 454 0,0 4. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 80 0,0 80 0,0 5. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 6. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 7. Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 86 386 3,5 86 376 3,5 10 0,0 8. Totalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 86 920 3,5 86 910 3,5 10 0,0 Utanför balansräkningen – finansiella garantier, kapital i fonder och diskretionära portföljer, omsättning Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 2. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 196 0,0 196 0,0 3. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 183 0,0 183 0,0 4. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 5. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 6. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 7. Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 11 989 1,3 11 827 1,3 161 0,0 8. Totalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 12 369 1,4 12 207 1,4 161 0,0 Utanför balansräkningen – finansiella garantier, kapital i fonder och diskretionära portföljer, kapitalutgifter Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 2. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 267 0,0 267 0,0 3. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 67 0,0 67 0,0 4. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 5. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 6. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 7. Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 16 739 1,9 16 623 1,9 116 0,0 8. Totalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 17 073 1,9 16 957 1,9 116 0,0 Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare) forts. 361Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) I balansräkningen – kreditportföljen, omsättning Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 2. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 374 0,4 374 0,4 4. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 254 0,3 254 0,3 5. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 6. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 7. Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 83 312 99,3 83 305 99,3 7 100,0 8. Totalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 83 940 100 83 933 100 7 100 I balansräkningen – kreditportföljen, kapitalutgifter Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 2. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 454 0,5 454 0,5 4. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 80 0,1 80 0,1 5. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 6. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 7. Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 86 386 99,4 86 376 99,4 10 100,0 8. Totalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 86 920 100  86 910 100  10 100  362 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt Utanför balansräkningen – finansiella garantier, kapital i fonder och diskretionära portföljer, omsättning Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 2. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 196 1,6 196 1,6 3. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 183 1,5 183 1,5 4. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 5. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 6. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 7. Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 11 989 96,9 11 827 96,9 161 100,0 8. Totalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 12 369 100,0 12 207 100,0 161 100,0 Utanför balansräkningen – finansiella garantier, kapital i fonder och diskretionära portföljer, kapitalutgifter Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 2. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 267 1,6 267 1,6 3. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 67 0,4 67 0,4 4. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 5. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 6. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 7. Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 16 739 98,0 16 623 98,0 116 100,0 8. Totalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 17 073 100,0 16 957 100,0 116 100,0 Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) forts. 363Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin I balansräkningen – kreditportföljen, omsättning Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna Ioch II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1 0,0 1 0,0 2. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegeradI och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 2 0,0 2 0,0 3. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 4. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 2 0,0 2 0,0 5. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1 0,0 1 0,0 6. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 7. Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1 192 299 47,8 1 192 042 47,8 257 0,0 8. Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikator 1 192 303 47,8 1 192 046 47,8 257 0,0 I balansräkningen – kreditportföljen, kapitalutgifter Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 2. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 4. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 5. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 6. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 7. Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1 195 868 48,0 1 195 684 48,0 184 0,0 8. Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikator 1 195 868 48,0 1 195 684 48,0 184 0,0 364 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt Utanför balansräkningen – finansiella garantier, kapital i fonder och diskretionära portföljer, omsättning Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1 0,0 1 0,0 1 0,0 2. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3 0,0 1 0,0 1 0,0 3. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 4 0,0 2 0,0 2 0,0 4. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 132 0,0 66 0,0 66 0,0 5. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 48 0,0 24 0,0 24 0,0 6. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 4 0,0 2 0,0 2 0,0 7. Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 30 913 3,5 15 457 1,7 15 457 1,7 8. Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikator 31 105 3,5 15 552 1,7 15 552 1,7 Utanför balansräkningen – finansiella garantier, kapital i fonder och diskretionära portföljer, kapitalutgifter Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 2. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 0 0,0 3. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1 0,0 0 0,0 0 0,0 4. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 28 0,0 14 0,0 14 0,0 5. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 6 0,0 3 0,0 3 0,0 6. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1 0,0 1 0,0 1 0,0 7. Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 32 827 3,7 16 413 1,8 16 413 1,8 8. Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikator 32 863 3,7 16 431 1,8 16 431 1,8 Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin forts. 365Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Handelsbankens taxonomirapportering för försäkringsverksamheten Försäkringsverksamhet i livbolaget enligt artikel 8 i taxonomiförordningen Andelen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, taxonomiförenliga verksamheter i förhållande till totala investeringar Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter somär förenliga med taxonomikraven i förhållande till värdet av de totala tillgångar som omfattas av resultatindikatorn, med följande vikter för investeringar i företag enligt nedan: Omsättningsbaserad: (%) 2,3 Kapitalutgiftsbaserad: (%) 0,1 Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven, med följande vikter för investeringar i företag enligt nedan: Omsättningsbaserad: (Mkr) 6 770 Kapitalutgiftsbaserad: (Mkr) 234 Procentandelen tillgångar som omfattas av resultatindikatorn i förhållande till försäkrings- eller återförsäkringsföretagets totala investeringar (totala förvaltade tillgångar). Exklusive investeringar i statliga enheter. Täckningsgrad: (%) 93,3 Det monetära värdet av tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn. Exklusiveinvesteringar i statliga enheter. Täckningsgrad (Mkr): 293 563 Ytterligare kompletterande upplysningar: uppdelning av resultatindikatorns nämnare Procentandelen derivat i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn. (%) 0,0 Värdet i monetära belopp av derivat: (Mkr) 1 Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/ EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas avresultatindikatorn: För icke-finansiella företag: (%) 23,1 För finansiella företag: (%) 0,0 Värdet av exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som inte omfattas avartiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag: (Mkr) 67 859 För finansiella företag: (Mkr) 0 Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i länder utanför EU sominte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn. För icke-finansiella företag: (%) 21,6 För finansiella företag: (%) 0,0 Värdet av exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i länder utanför EU sominte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag: (Mkr) 63 530 För finansiella företag: (Mkr) 0 Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas avresultatindikatorn: För icke-finansiella företag: (%) 29,6 För finansiella företag: (%) 0,0 Värdet av exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag: (Mkr) 86 772 För finansiella företag: (Mkr) 0 Andelen exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångarsom omfattas av den centrala resultatindikatorn: % - Värdet av exponeringar mot andra motparter och tillgångar: Mkr - Andel av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar, utom investeringar avseende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken, som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som ärförenliga med taxonomikraven: % 1,9 Värde av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar, utom investeringar avseende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken, som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som ärförenliga med taxonomikraven: Mkr 5 458 Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som inte omfattas avtaxonomin i förhållande till värdet på alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: % 23,1 Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som inte omfattas avtaxonomin: Mkr 67 859 Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomikraven i förhållande till värdet av alla tillgångarsom omfattas av resultatindikatorn: % 21,9 Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomikraven: Mkr 64 386 366 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt (1) Begränsning av klimatförändringar Omsättning: % 4,5 Kapitalutgifter: % 0,1 Omställningsverksamhet: A % (omsättning) 0,1 Möjliggörande verksamhet: B % (omsättning) 0,7 Omställningsverksamhet: A % (kapitalutgifter) 0,0 Möjliggörande verksamhet: B % (kapitalutgifter) 0,0 (2) Anpassning till klimatförändringar Omsättning: % 0,7 Kapitalutgifter: % 0,0 Möjliggörande verksamhet: B % (omsättning) 0,0 Möjliggörande verksamhet: B % (kapitalutgifter) 0,0 (3) Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser Omsättning: % 0,0 Kapitalutgifter: % 0,0 Möjliggörande verksamhet: B % (omsättning) 0,0 Möjliggörande verksamhet: B % (kapitalutgifter) 0,0 4) Omställning till en cirkulär ekonomi Omsättning: % 0,0 Kapitalutgifter: % 0,0 Möjliggörande verksamhet: B % (omsättning) 0,0 Möjliggörande verksamhet: B % (kapitalutgifter) 0,0 (5) Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar Omsättning: % 0,0 Kapitalutgifter: % 0,0 Möjliggörande verksamhet: B % (omsättning) 0,0 Möjliggörande verksamhet: B % (kapitalutgifter) 0,0 (6) Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem Omsättning: % 0,0 Kapitalutgifter: % 0,0 Möjliggörande verksamhet: B % (omsättning) 0,0 Möjliggörande verksamhet: B % (kapitalutgifter) 0,0 Försäkringsverksamhet i livbolaget enligt artikel 8 i taxonomiförordningen Ytterligare kompletterande upplysningar: uppdelning av resultatindikatorns täljare Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: För icke-finansiella företag: För icke-finansiella företag - Omsättningsbaserad: (%) 2,3 För icke-finansiella företag - Kapitalutgiftsbaserad: (%) 0,1 För finansiella företag - Omsättningsbaserad: (%) 0,0 För finansiella företag - Kapitalutgiftsbaserad: (%) 0,0 Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag somomfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag - Omsättningsbaserad (Mkr) 6 770 För icke-finansiella företag - Kapitalutgiftsbaserad: (Mkr) 234 För finansiella företag - Omsättningsbaserad: (Mkr) 0 För finansiella företag - Kapitalutgiftsbaserad: (Mkr) 0 Andel av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar, utom investeringar avseende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken, som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, verksamheter som är förenliga med taxonomikraven: Omsättningsbaserad: (%) - Kapitalutgiftsbaserad: (%) - Värde av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar, utom investeringar avseende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken, som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, verksamheter som är förenliga med taxonomikraven: Omsättningsbaserad: (Mkr) - Kapitalutgiftsbaserad: (Mkr) - Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn: Omsättningsbaserad: (%) - Kapitalutgiftsbaserad: (%) - Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande tilltotala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn: Omsättningsbaserad: (Mkr) - Kapitalutgiftsbaserad: (Mkr) - Uppdelning av den centrala resultatindikatorns täljare enligt miljömål Taxonomiförenliga verksamheter – under förutsättning att bedömningarna avseende att ”inte orsaka betydande skada” och sociala skyddsåtgärder är positiva: Handelsbankens taxonomirapportering för försäkringsverksamheten forts. 367Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter, i enlighet med (EU) 2022/1214 Försäkringsverksamhet i livbolaget Försäkringsverksamhet i livbolaget Kärnenergirelaterade verksamheter 1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. JA 2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. JA 3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. JA Fossilgasrelaterade verksamheter 4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA 5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA 6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare) Försäkringsverksamhet i livbolaget, omsättning Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 4 0,0 4 0,0 2. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 3. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 4. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 5. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 6. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 7. Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 13 412 4,6 13 340 4,5 72 0,0 8. Totalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 13 417 4,6 13 345 4,5 72 0,0 Försäkringsverksamhet i livbolaget, kapitalutgifter Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1 0,0 1 0,0 2. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 14 0,0 14 0,0 3. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 4 0,0 4 0,0 4. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 5. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1 0,0 1 0,0 6. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 7. Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 143 0,0 96 0,0 47 0,0 8. Totalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 163 0,1 117 0,0 47 0,0 368 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) Försäkringsverksamhet i livbolaget, omsättning Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 4 0,0 4 0,0 2. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 3. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 4. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 5. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 6. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 7. Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 13 412 100,0 13 340 100,0 72 100,0 8. Totalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 13 417 100,0 13 345 100,0 72 100,0 Försäkringsverksamhet i livbolaget, kapitalutgifter Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1 0,4 1 0,6 2. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 14 8,7 14 12,2 3. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 4 2,7 4 3,8 4. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 5. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1 0,8 1 1,1 6. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 7. Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 143 87,4 96 82,4 47 100,0 8. Totalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 163 100,0 117 100,0 47 100,0 369Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin Försäkringsverksamhet i livbolaget, omsättning Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 0 0,0 2. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 4. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 5. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 6. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 7. Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 18 736 6,4 9 368 3,2 9 368 3,2 8. Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikator 18 736 6,4 9 368 3,2 9 368 3,2 Försäkringsverksamhet i livbolaget, kapitalutgifter Belopp (mkr) och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Ekonomiska verksamheter Belopp % Belopp % Belopp % 1. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 2. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 0 0,0 3. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 0 0,0 4. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 7 0,0 3 0,0 3 0,0 5. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1 0,0 0 0,0 0 0,0 6. Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0 0,0 0 0,0 0 0,0 7. Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3 628 1,2 1 814 0,6 1 814 0,6 8. Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikator 3 636 1,2 1 818 0,6 1 818 0,6 370 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.3 forts. Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet EU-taxonomin Övrigt 4.6 Revisors rapport över översiktlig granskning av Svenska Handelsbanken AB:s (publ) hållbarhetsredovisning Revisors rapport över översiktlig granskning av Svenska Handelsbanken AB:s (publ) hållbarhetsredovisning Till företagsledningen i Svenska Handelsbanken AB (publ), organisationsnummer 502007-7862 Slutsats Vi har fått i uppdrag av företagsledningen i Svenska Handelsbanken AB (publ) att över- siktligt granska Svenska Handelsbanken AB:s hållbarhetsredovisning för år 2024. Svenska Handelsbanken ABs hållbarhetsredovisning utgörs av sidorna 259–370 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredo- visningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med kriterierna vilket inbegriper • att hållbarhetsredovisningen uppfyller kra- ven i ESRS med undantag för att den pre- senteras utanför förvaltningsberättelsen och att det är företagsledningen som är ansvarig för upprättandet av hållbarhetsredovis- ningen • att den process som företaget har genom- fört för att identifiera rapporterad hållbar- hetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsredovisningen • efterlevnad av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8 Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de underlag som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamåls- enliga i syfte att ge oss grund för vår slutsats. Upplysning av särskild betydelse Vi vill fästa uppmärksamheten på beskriv- ningen av principer och kriterier för hållbar- hetsredovisningen på sidan 261 där det fram- går att hållbarhetsredovisningen är upprättad i enlighet med ESRS med undantag för kravet på placering i förvaltningsberättelsen och att det är företagsledningen som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen. Företagsledningens ansvar Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier vilka framgår på sidan 261 i hållbarhetsredovisningen. Företagsledningen har ansvaret för att utforma och implementera en process för att identifiera den information som rapporteras i hållbarhets- redovisningen i enlighet med ESRS och för att beskriva denna process i avsnittet ESRS 2 IRO–1 i hållbarhetsredovisningen. Detta ansvar inkluderar: • att förstå det sammanhang i vilket koncer- nens aktiviteter och affärsrelationer äger rum och utveckla en förståelse för dess berörda intressenter; • att identifiera de faktiska och potentiella inverkan (både negativa och positiva) relate- rade till hållbarhetsfrågor, såväl som risker och möjligheter som påverkar, eller rimligen kan förväntas påverka, koncernens finan- siella ställning, finansiella resultat, kassa- flöden, tillgång till finansiering eller kapital- kostnader på kort, medellång eller lång sikt; • bedömning av väsentligheten i de identifie- rade effekterna, riskerna och möjligheterna relaterade till hållbarhetsfrågor genom att välja och tillämpa lämpliga tröskelvärden; och • göra antaganden som är rimliga under omständigheterna. Företagsledningen är vidare ansvarig för utar- betandet av hållbarhetsredovisningen vilket inkluderar: • efterlevnad av upplysningskrav enligt ESRS; • efterlevnad av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8 och • val och tillämpning av lämpliga metoder för hållbarhetsredovisningen och att göra anta- ganden och uppskattningar som är rimliga under omständigheterna. Detta ansvar innefattar även den interna kon- troll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande informa- tion i enlighet med ESRS måste företagsled- ningen för Svenska Handelsbanken AB (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktivi- teter av Svenska Handelsbanken AB (publ). Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom förväntade händelser oftainte inträffar som förväntat. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med begränsad säkerhet om hållbarhetsredovisningen baserat på grundval av vår granskning. Vi har utfört granskningen enligt ISAE 3000 (omarbetad). Denna standard kräver att vi pla- nerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbar- hetsredovisningen är upprättad i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS), med undantag för att den presenteras utanför förvaltningsberättelsen och att det är företagsledningen som är ansvarig för upprät- tandet av hållbarhetsredovisningen. Revisionsföretagen tillämpar International Standard on Quality Management 1, som krä- ver att företagen utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklu- sive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutöv- ningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Svenska Handelsbanken AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes- etiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om hållbarhetsredo- visningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i under- laget för hållbarhetsredovisningen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är rele- vanta för hur Svenska Handelsbanken AB tar fram underlaget i syfte att utforma gransk- ningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen har begrän- sats till en översiktlig analys av hållbarhets- redovisningen och underlag till denna samt förfrågningar hos företagets personal. Vårt bestyrkande grundar sig därmed på en begränsad säkerhet jämfört med en revision. 372 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.6 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Revisors rapport Övrigt Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen: Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rappor- tera inkluderade, men var inte begränsade till följande: • erhålla en förståelse för processen genom att: – genomföra förfrågningar för att förstå käl- lorna till den information som används av företagsledningen (t.ex. intressentdialoger, affärsplaner och strategidokument), och – granska företagets interna dokumentation av sin process; och • utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstäm- mer med beskrivningen av processen i hållbarhetsredovisningen. Våra granskningsåtgärder avseende hållbar- hetsredovisningen inkluderade, men var inte begränsade till följande: • genom förfrågningar erhålla en allmän för- ståelse för den interna kontrollmiljön, rap- porteringsprocesserna och informations- systemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsredovisningen. • utvärderat om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genomfört för att identifiera innehål- let i hållbarhetsredovisningen också ingår. • utvärderat om strukturen och presentationen av hållbarhetsredovisningen är förenlig med kraven i ESRS; • genomföra förfrågningar till relevant perso- nal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbar- hetsredovisningen; • utföra stickprovsvis substansgranskning på ett urval upplysningar i hållbarhetsredo- visningen • genom förfrågningar och analytiska gransk- ningsåtgärder inhämta underlag på meto- derna för att ta fram väsentliga uppskatt- ningar och framåtblickande information och på hur dessa metoder tillämpades; • erhålla förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av- och är förenliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upp- lysningarna i hållbarhetsredovisningen. Övriga upplysningar Vårt uppdrag omfattar inte information avse- ende tidigare perioder. Stockholm den 26 februari 2025 PricewaterhouseCoopers AB Deloitte AB Magnus Svensson Henryson Malin Lüning Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 373Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 4.6 5.0 Övrigt Övrigt 374 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 5.0 5.0 Övrigt 374 5.1 Definitioner och förklaringar 376 5.2 Kontor och kontorschefer 380 375Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 5.1 Definitioner och förklaringar Definitioner och förklaringar Alternativa nyckeltal Bankens finansiella rapporter innehåller alter- nativa nyckel tal som Handelsbanken bedömer ger värdefull information till läsaren, eftersom de används av verkställande ledning för intern styrning och resultatuppföljning samt även för jämförelser mellan rapportperioder. Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures) är finansiella mått över resultat- utveckling, finansiell ställning eller kassa flöde som varken definieras i IFRS eller i kapitaltäck- ningsregelverket. Dessa behöver inte vara jämförbara med liknande nyckeltal som pre- sen teras av andra bolag. Beräkningar av vissa nyckeltal finns redovisade i Faktaboken som finns tillgänglig på handelsbanken.se/ir. Andel utlåning i steg 3 Utlåning till allmänheten i Steg 3 netto i relation till brutto utlåning till allmänheten. Ekonomiskt kapital (EC) Ekonomiskt kapital (Economic Capital) är en modell för beräkning av ekonomiskt kapital som i ett mått fångar koncernens samlade ris- ker och anger det kapital som med en mycket hög sannolikhet ska täcka oväntade förluster eller värdeminskningar. Justerat eget kapital per aktie Eget kapital vid årets slut reducerat med eget kapital effekten av kassaflödessäkringar och minoritetens andel av eget kapital. Justerat eget kapital divideras sedan med antalet stam- aktier vid årsskiftet, reducerat med återköp. I förekommande fall tas hänsyn till utspädnings- effekt. K/I-tal Summa kostnader i relation till summa intäkter. I segments redovisningen inkluderas resultat- utdelningen i summa intäkter. Kreditförlustnivå Kreditförluster på utlåning till allmänheten i relation till utlåning till allmänheten vid årets början. P/E-tal Börskurs vid årets slut dividerad med årets resultat per aktie. Reserveringsgrad steg 1 Reserveringar i Steg 1 på utlåning till allmän- heten i relation till utlåning till allmänheten i Steg 1, brutto. Reserveringsgrad steg 2 Reserveringar i Steg 2 på utlåning till allmän- heten i relation till utlåning till allmänheten i Steg 2, brutto. Reserveringsgrad steg 3 Reserveringar i Steg 3 på utlåning till allmän- heten i relation till utlåning till allmänheten i Steg 3, brutto. Resultat per aktie Årets resultat tillhörande aktieägarna dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier. I förekommande fall tas hänsyn till utspädnings- effekt. Räntabilitet på allokerat kapital Segmentets rörelseresultat efter resultatutdel- ning efter skatt beräknat med skattesatsen 20,6 procent i relation till genomsnittet av årets kvartalsvisa allokerade kapital. Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i relation till genomsnittligt eget kapital. Genomsnittligt eget kapital för de fyra senaste kvartalen justeras för värdeföränd- ringar på finansiella tillgångar klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat, derivat i kassa flödes säkringar, omvärderingseffekter av förmånsbestämda pensionsplaner samt ett vägt genomsnitt av nyemission, utdelning samt återköp av egna aktier. Räntabilitet på totalt kapital Årets resultat i relation till genomsnittet av defem senaste kvartalens balansomslutning. Räntemarginal Periodens räntenetto uppräknat till helår, i relation till genomsnittliga totala tillgångar. Totalavkastning Summan av årets aktiekursförändring och den totala utbetalade utdelning per aktie under året, dividerad med aktie kursen vid utgången av föregående år. Total reserveringsgrad Totala reserveringar på utlåning till allmänheten i relation till brutto utlåning till allmänheten. 376 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 5.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Definitioner och förklaringar Nyckeltal och begrepp definierade i kapitaltäcknings- regelverket Bruttosoliditetsgrad (Leverage Ratio) Primärkapitalet i relation till totala tillgångar inklusive vissa poster utanför balansräkningen omräknade med kon verteringsfaktorer definie- rade i schablon metoden samt reglerings- mässiga justeringar från kapitalbasen. Exponeringsbelopp Exponeringsbelopp (Exposure at default) är det belopp som ska kapitaltäckas. Belopp för poster utanför balansräkningen omräknas medkonverteringsfaktor (CCF). För derivat beräknas exponeringsvärdet i enlighet med schablon metoden för motpartsrisk (SA-CCR). Exponeringsvärde Exponeringsvärde är detsamma som expone- ringsbelopp. Begreppet exponeringsvärde används inom schablonmetoden för kreditrisk. Kapitalbas/totalt kapital Kapitalbasen består av summan av primär- kapital och supplementärt kapital. Kapitalkrav Lagstadgat kapitalkrav innebär att institut som lyder under CRR ska ha en kärn primär kapital- relation på minst 4,5 procent, en primärkapital- relation på minst 6 procent och en total kapi- talrelation på minst 8 procent. Detta innebär att kapital basen för respektive relation måste uppgå till den angivna procentandelen av risk - exponerings beloppet. För definitioner av respek- tive kapital basbelopp, se Kärnprimär kapital, Primär kapital och Totalt kapital. Tillsynsmyn- digheten kan utöver de generella kraven lägga till institutsspecifika krav i enlighet med regel- verkets andra pelare. Konverteringsfaktor (CCF) Konverteringsfaktor (Credit Conversion Factor, CCF) är en procentsats som åtaganden utanför balansräkningen multipliceras med för beräk- ning av exponeringsbeloppet. Konverterings- faktorn motsvarar den förväntade utnyttjande- graden av åtagandet i händelse av fallissemang. Kreditvärdighetsjusteringsrisk (CVA) Kreditvärdighetsjusteringsrisk (Credit Valuation Adjustment Risk) mäter risken att marknads- värdet på ett derivat minskar beroende på att kredit värdigheten hos motparten försämras. Kreditvärdighetsjustering är en komponent i regel verket för värdering av derivat. En expo- nering mot en motpart med sämre kreditvär- dighet ska ha ett lägre redovisat värde än mot- svarande exponering mot en motpart med bättre kreditvärdighet. Kreditvärdighetsjuste- ringsrisk innebär att om en given motparts kredit värdighet försämras minskar omedelbart värdet i balans räkningen på alla derivattrans- aktioner med positivt mark nadsvärde mot denna motpart, och därmed minskar bankens eget kapital. Kärnprimärkapital Kärnprimärkapital är en delkomponent av kapital basen och består i huvudsak av eget kapital. Avdrag görs för bland annat upparbe- tad utdelning, goodwill och andra immateriella tillgångar samt skillnaden mellan förväntad förlust och gjorda reserveringar för sannolika kredit förluster. Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i relation till totalt riskvägt exponeringsbelopp. Kärnprimärkapitalrelation tillgängligt att användas som buffert Kärnprimärkapitalrelation efter avdrag för den del av kärnprimärkapitalet som krävs för att uppfylla samtliga formella kapitalkrav. Likviditetstäckningskvot (LCR) Högkvalitativa likvida tillgångar i relation till ett beräknat nettolikviditetsutflöde under en period av 30 dagar. Primärkapital Kärnprimärkapital inklusive primärkapital- tillskott. Primärkapitalrelation Primärkapital i relation till totalt riskvägt exponerings belopp. Primärkapitaltillskott Primärkapitaltillskott utgörs av eviga förlagslån som uppfyller de krav som anges i förordning (EU) nr 575/2013 och därmed får räknas med i primär kapitalet. Riskexponeringsbelopp Kapitalkrav enligt CRR multiplicerat med 12,5. Risk exponeringsbelopp används i samband med marknadsrisker och operativa risker. Riskvikt Mått för att beskriva hur riskfylld en exponering beräknas vara enligt kapitaltäckningsregel- verket. Riskvägt exponeringsbelopp Exponeringsbelopp multiplicerat med riskvikt. Riskvägda exponeringsbelopp används i sam- band med kreditrisker inklusive motpartsrisker. Supplementärt kapital Supplementärt kapital är en delkomponent av kapitalbasen och består huvudsakligen av förlagslån som uppfyller de krav som anges i förordning (EU) nr 575/2013 för att räknas med i supplementärkapitalet. Särskilt kapitalbaskrav Även kallat pelare 2-krav, utgörs av ett minimi- krav beslutat av tillsynsmyndigheten, inom ramen för regelverkets andra pelare, för risker som en bank är eller kan bli exponerad för och som inte täcks av de generella minimikraven. Total kapitalrelation Totalt kapital i relation till totalt riskvägt expo- neringsbelopp. Totalt riskvägt exponeringsbelopp Totalt riskvägt exponeringsbelopp är summan av risk exponeringsbelopp och riskvägda expo- neringsbelopp. Vägledning i pelare 2 Med vägledningen i enlighet med regelverkets andra pelare kan tillsynsmyndigheten under- rätta banken om vilken kapitalnivå som myn- digheten anser att banken ska hålla utöver de minimi- och buffertkraven för att täcka risker och hantera framtida finansiella påfrestningar. 377Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 5.1 Förklaringar Anståndsåtgärd Anståndsåtgärd är en eftergift från ett instituts sida till en gäldenär vars finansiella situation har eller sannolikt kommer att få svårigheter attfullgöra sina finansiella åtaganden. CRR Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om till- synskrav för kredit institut och värdepappers- företag och om ändring av förordning (EU) nr648/2012. Engångsposter Engångsposter är poster som Handelsbanken be dömer vara av engångskaraktär. Dessa specificeras i Handels bankens faktabok, som finns tillgänglig på handelsbanken.se/ir. Fallissemang Fallissemang med avseende på en viss gälde- när ska anses föreligga när någon eller båda av följande situationer har uppstått: a) institutet anser att det är osannolikt att gäldenären kom- mer att betala sina kreditförpliktelser helt och hållet till institutet, moderföretaget eller något av dess dotterföretag, utan att institutet till- griper åtgärder som att realisera säkerheter, b)någon av gäldenärens väsentliga kreditför- pliktelser gentemot institutet, moderföretaget eller något av dess dotterföretag är förfallen till betalning sedan mer än 90 dagar. Förlust vid fallissemang (LGD) Förlust vid fallissemang (Loss Given Default, LGD): kvoten av förlusten på en exponering till följd av en motparts fallissemang och det ute- stående beloppet vid tiden för fallissemanget. Förväntad förlust (EL) Förväntad förlust (Expected Loss, EL): kvoten av det belopp som förväntas gå förlorat på en exponering till följd av möjligt fallissemang hos en motpart eller utspädning under en ettårs- period och det utestående beloppet vid tiden för fallissemanget. Intern riskklassificering (internmetoden, IRK) Intern riskklassificering (”internmetoden”) är den metod som föreskrivs i kapitel 3 i för- ordning (EU) nr 575/2013 för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt artikel 92.3 a och f. MREL-krav Krav på Kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL). MREL-kravet uttryckts som en andel av kapitalbas och kvalificerade skulder i förhål- lande till riskexponeringbeloppet respektive brutto soliditet. Kravet bestäms årligen av Resolutionsmyndigheten, enligt svensk resolu- tionslag (SFS 2015:1016). Kapitalbas och nedskrivningsbara skulder Summan av kapitalbas och kvalificerade, ned- skrivningsbara skulder enligt svensk resolu- tionslag (SFS 2015:1016) som är tillgängligt för att möta MREL kravet. OTC-derivat Over-the-counter-derivat är oclearade skräddar sydda derivat. Sannolikhet för fallissemang (PD) Sannolikhet för fallissemang (Probability of Default, PD): sannolikheten för en motparts fallissemang under en ettårsperiod. Schablonmetod Schablonmetod är den metod som föreskrivs ikapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013 för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt artikel 92.3 a och f. Schablonmetoden innebär att riskvikterna vid beräkningen av kapitalkrav för kreditrisk är föreskrivna i regel- verket. Socialavgifter Avgifter för finansiering av system för social trygghet. Omfattar arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt samt motsvarande skatter och avgifter för verksamheter utanför Sverige. Stabil Nettofinansieringskvot (NSFR) Det strukturella likviditetsmåttet som är relatio- nen mellan tillgänglig stabil finansiering och behovet av stabil finansiering. Särskilda poster Särskilda poster är sådana poster som tende- rar att variera över rapportperioder och som Handelsbanken har preciserat för att under- lätta jämförelsen av resultat utvecklingen, exempelvis Avsättning till vinstandelsstiftelsen Oktogonen. Värdepapperisering Värdepapperisering är en transaktion eller ett program varigenom den kreditrisk som är för- enad med en exponering eller en grupp av exponeringar delas upp i trancher, och som har samtliga följande egenskaper: a)betalning- arna inom ramen för transaktionen eller pro- grammet är beroende av utvecklingen av exponeringen eller gruppen av exponeringar, b)prioriteringen av trancherna avgör hur för- luster fördelas under den tid transaktionen eller programmet pågår, c) transaktionen eller pro- grammet skapar inte exponeringar som har alla de egenskaper som förtecknas i artikel 147.8 i förordning (EU) nr 575/2013. 378 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 5.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Definitioner och förklaringar Hållbarhet Agenda 2030 Den konkreta handlingsplan med 17 globala mål för hållbar utveckling som ska nås år 2030 och som antogs av världens ledare i FN:s generalförsamling i september 2015. Artikel 8 fond Fonder som i enlighet med upplysningskraven i SFDR främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper och bidrar till hållbarhet utan att ha hållbarhet som mål med förvaltningen. Artikel 9 fond Fonder som i enlighet med upplysningskraven i SFDR har hållbarhet som sitt huvudsakliga investeringsmål och investerar i företag eller projekt som uppfyller specifika miljömässiga eller sociala mål. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrappor- tering som reglerar hur vissa företag ska rap- portera information om hållbarhet i sin årsre- dovisning. Gäller för räkenskapsår som börjar efter 1 juli 2024. Ekvatorprinciperna Ett ramverk för riskhantering som antagits av internationella finansinstitut för att fastställa, bedöma och hantera miljörisker och sociala risker i projekt. ESG Environmental, Social and Governance omfat- tar kriterier som gäller miljöansvar, socialt ansvar och ägarstyrning. European Sustainability Reporting Standards (ESRS) De EU-standarder som beskriver kraven för hållbarhetsrapportering enligt CSRD. EU:s taxonomi Ett klassificeringssystem för miljömässigt håll- bara verksamheter. Införandet av en grön taxo- nomi är en åtgärd inom ramen för EU:s hand- lingsplan för finansieringen av hållbar tillväxt. Fysiska klimatrisker Fysiska klimatrisker uppstår som en konse- kvens av den globala uppvärmningen i och med ökade utsläpp av växthusgaser. De inne- bär ökad förekomst av extremväder, men också stigande havsnivåer, jorderosioner ochandra liknande händelser. Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) Den mest använda standarden för att beräkna och redovisa företagets växthusgasutsläpp. Globala målen Globala målen för hållbar utveckling är en del av Agenda 2030. De sammanlagt 17 Globala målen har i sin tur 169 delmål. Med Globala målen har världens ledare förbundit sig att till år 2030 avskaffa extrem fattigdom, minska ojäm likheter och orättvisor i världen och lösa klimatkrisen. Global Reporting Initiative (GRI) GRI är en internationell standard för hållbarhets- redovisning. Koldioxidavtryck En beräkning av de totala utsläppen av växt- husgaser (GHG) som orsakats av en organisa- tion, händelse eller produkt. Network for Greening the Financial System (NGFS) Ett globalt nätverk av dryga 100 centralbanker och tillsynsmyndigheter som bildades 2017 med syfte att främja ett hållbart och klimat- vänligt finansiellt system genom att integrera klimatrelaterade risker i finansiella beslut och regleringar. Omställningsbolag Bolag som arbetar med att ställa om verksam- heten i en mer hållbar riktning. Ett exempel är bolag som går från fossil energiproduktion till förnybar. Omställningsrisker Omställningsrisker utgörs av risker som upp- står genom förändrad lagstiftning, förändrad efterfrågan av produkter och tjänster, ändrade kundbeteenden eller andra strukturella föränd- ringar som sker i syfte att ställa om till en klimat neutral ekonomi. Parisavtalet Vid klimatmötet i Paris i december 2015 ena- des världens länder om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal. Avtalet trädde i kraft 2016 och innebär att länderna åtar sig att begränsa den globala uppvärmningen till väl under två grader och med sikte på en och en halv grad. Paris Aligned Benchmark (PAB) Ett index som syftar till att anpassa investe- ringar med målen i Parisavtalet. Detta index är en del av EU:s hållbarhetsagenda för att främja transparenta och pålitliga klimatvänliga inves- teringar. Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) Ett globalt partnerskap mellan finansiella institutioner som tillsammans arbetar för att utveckla och implementera en harmoniserad metod för att mäta och rapportera de utsläpp av växthusgaser (GHG) som kan kopplas till institutionernas utlåning och investeringar. PCAF är GHG- protokollets godkända stan- dard för finansiella sektorn. Principles For Responsible Banking (PRB) FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet. Avsikten med PRB är att öka och synliggöra den globala bank sektorns bidrag till hållbar utveckling och att förstärka behovet av att finanssektorn styrs i linje med Parisavtalet och de 17 Globala målen. Scope (1, 2 och 3) Olika kategorier av utsläpp i det så kallade GHG-protokollet. I scope 1 ingår de utsläpp som sker direkt i den egna verksamheten. Scope 2 omfattar indirekta utsläpp från till exempel köpt el som förbrukas av det rappor- terande företaget. Scope 3 omfattar alla andra indirekta utsläpp som sker i ett företags värde- kedja, men som företaget inte äger eller kon- trollerar. Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR) EU-förordning som syftar till att göra det enk- lare att jämföra hållbarhets arbetet i olika fonder genom att fondbolag ska lämna upplysningar om hur hållbarhetsrisker integreras i investe- ringsbesluten, hur huvudsakliga negativa kon- sekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktas samt om en fond har hållbara investeringar som mål eller främjar miljörelaterade eller sociala egen- skaper. Task force on Climate-Related Financial Disclosure (TCFD) Ett globalt initiativ som utvecklat ett ramverk som hjälper företag att identifiera och före- bygga sina klimatrelaterade risker och möjlig- heter. Ramverket ger även vägledning kring rapportering och transparens. Taskforce on Nature-Related Financial Disclosures (TNFD) Ett globalt initiativ med syfte att etablera ett ramverk som kan stötta företag i att identifiera och hantera naturrelaterade risker och möjlig- heter samt vägleda i hur dessa risker bör rap- porteras och följas upp. 379Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 5.1 5.2 Kontor och kontorschefer Kontor och kontorschefer Handelsbankens styrka ligger i nära relationer och lokal när- varo. Med ett rikstäckande kontorsnät i Sverige, Stor britannien, Norge och Nederländerna finns lokala experter alltid till- gängliga för att ge kvalificerade råd som utgår från kundens behov. Denna närhet till kunderna är inte bara grunden för Handelsbankens förmåga att erbjuda högklassig rådgivning, utan också en av anledningarna till att Handelsbanken är enav världens mest stabila banker. Lokala affärsbeslut fattas avmedarbetare som känner både kunden och den lokala marknaden, vilket bidrar till nöjdare kunder och bättre beslut. Uppgifterna gäller per 31 december 2024. Sverige Alingsås Malin Bern Alviks Torg Linda Unger Arboga Larry Andersson Arenastaden Christer Örtegren Blasieholmstorg Large Corporates Kenneth Holmström Boden Eva Berggren Bollebygd Anders Roos Bollnäs Anna Ekström Borlänge Henrik Bergenström Borås City Joakim Antonsson Brommaplan Charlotta Hallqvist Lindström Bålsta Anna Karlsson Båstad Adam Bergqvist Djursholm Fredrik Enander Edsbyn Anna Ekström Ekerö Patrik Lönnstad Enköping Lars Olsson Eskilstuna Johan Gustavsson Eslöv Angelica Lund Fagersta Ida Eriksson Falkenberg Kristian Gårdenfelt Falköping Rebecca Ingwall Falun Henrik Ragnarsson Farsta Centrum Mårten Larsson Gislaved Per Risberg Globen Katarina Alf Gotland CarlOscar Sjöström Gällivare Marcus Lagerqvist Gävle City Peter Brodin Göteborg Almedal Helena Johansson Göteborg Avenyn Veronica Wallin Johansson Göteborg City Johan Martinsson Göteborg Frölunda Patrik Niklasson Göteborg Masthuggskajen Peter Romedahl Göteborg Sisjön Christian Sjöberg Göteborg Torslanda Eva Bergholtz Göteborg Volvo PVB Hampus Bogsjö Göteborg Örgryte Linda Hellsten Hallstavik Diana Israelsson Halmstad Magnus Landbring Hammarby Sjöstad Erik Lundmark Haninge Maria Sjöstedt Hedemora Jonas Lund Helsingborg Stortorget Erik De La Motte Huddinge Centrum Heléne Ferlin Hudiksvall Thony Nylund Hägersten Philip Vikman Härnösand Andreas Linder Hässleholm Matz Nilsson Höganäs Erik De La Motte Höllviken Maria Hägerström Järfälla Karin Morin Jönköping Jens Claesson Kalix Maria Mörk Kalmar Johan Lorentzon Karlastaden Christian Pennert Karlshamn Kristina Helander Krona Karlskoga Jonna Hagelbrand Karlskrona Peter Andersson Karlstad Magdalena Gunnarsson Katrineholm Terese Klöver Kiruna Alexander Steen Kista Johannes Thornell Knivsta Agneta Sturesson Kramfors Kim Brändström Kristianstad Åhus Rebecca Törnkvist Krokom Henrik Lindqvist Kumla Nina Bertebo Kungsbacka Anna-Lena Ranhög Kungsängen Anna Karlsson Kungälv Gustav Olsson Kävlinge Roger Håkansson Köping Annette Holmsten Landskrona Elin Persson Leksand Anders Ekström Lerum Annika Eriksson Lidingö Mikael Gustafson Lidköping Andreas Hauge Lima Camilla Enqvist Lindesberg Maria Ekdahl Linköping Petri Rask Ljungby Maria Larsson Ljusdal Tove-Li Häll Lomma Philip Cederholm Ludvika Edvin Rogefors Luleå Storgatan Jonathan Kylmänen Lund City Roger Håkansson Lund Ideon Erik Hultgren Lycksele Fredrik Karlsson Malmö City Erik Bredberg Malmö Fosie Anders Persson Malmö Fridhem Göran Camitz Malmö Limhamn Cecilia Leijgård Malmö Stortorget Pernilla Hanserup Malmö Öster Cecilia Wahlberg Mariestad Pernilla Ljungkvist Marievik Thomas Hernbäck Mjölby Fredrik Lundgren Mora Anette Skoglund Motala Fredrik Lundgren Mölndal Helena Johansson Mölnlycke Fredrik Gårlin Mörby Centrum Sofie Ehrström Nacka Forum Nesrin Atci Nordmaling Camilla Björk Norrköping Christina Törnell Norrtälje Diana Israelsson Norsjö – Malå Henrik Widman Nyköping Terese Klöver Nynäshamn Erik Johansson Nässjö Peter Fråhn Oskarshamn Marie-Louise Mobelius Pajala Maria Grym Partille Rickard Åhrén Piteå Stefan Uddström Sala Heby Helen Emnerud Vilhelmsson Saltsjö-Boo Jennie Widlund Sandviken Johan Björk Sigtuna Johanna Estman Larsson Simrishamn Mohammad Mokhtari Sjöbo Thomas Hansson Skanör Maria Hägerström Skellefteå Henrik Widman Skövde Niklas Standar Sollefteå Kim Brändström Sollentuna Centrum Fredrik Andersson Solna Maria Lidström Andersson Staffanstorp Roger Håkansson Stenungsund Per Marcher Stockholm Arbetargatan Beril Kadayifci Stockholm Gärdet Petra Wahlberg Stockholm Hornsberg Nahir Oussi Stockholm Humlegården Anne-Marie Dahlstedt Stockholm Högalid Malin Cederlund 380 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 5.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Kontor och kontorschefer Stockholm Karlaplan David Forner Stockholm Kungsholmstorg Franck Eklund-Morén Stockholm Kungsträdgården Lena Stenmark Stockholm Norrmalmstorg Maria Wedholm Stockholm Norrtullsgatan Linda Norman Monteil Stockholm S:t Eriksplan Emelie Franck Stockholm Skanstull Camilla Esgård Stockholm Slussen Anna Andersson Stockholm Strandvägen Carl-Magnus Gustafsson Stockholm Stureplan Hans Lundin Stockholm Vanadisplan Stina Marklund Stockholm Vasagatan Anders Lindegren Stockholm Östermalmsgatan David Forner Stockholm Östermalmstorg Jan Larsson Strängnäs Katharina Hellmark Strömsund Marlene Wahlström Sundbyberg Martin Nordfeldt Sundsvall Åsa Willén Sunne Catherine Bergman Sveg Emil Olsson Grind Söderhamn Thomas Frykberg Södertälje Ellinor Lindblom Tierp Hampus Udell Tranås Anna Gyllenhammar Trelleborg Cecilia Pilo Trollhättan Ingela Karlsson Tullinge Anna Zickert Söderström Tyresö Maria Grahn Täby Johan Grahn Uddevalla Fredrik Sköld Ulricehamn Agneta Gustafsson Umeå City Anders Sundström Umeå Teg Henrik Lundström Upplands Väsby Carl-Fredrik Boija Uppsala Boländerna Kristina Carlsson Uppsala City Micael Lindström Uppsala Luthagen Ann-Sofie Sivander Uppsala Rosendal Sofie De Jounge Vallentuna Susanne Ädel Vansbro Fredrik Hallkvist Vara Hanna Carlsson Varberg Alexander Turesson Vetlanda Malin Zeilon Vilhelmina Sabitha Rolandsson Vimmerby Marie-Louise Mobelius Vällingby Eric Nolerstedt Vänersborg Maj Rudell Vännäs Alexander Bagrov Värmdö Johanna Lagerbäck Värnamo Eva Fälth Västervik Marie-Louise Mobelius Västerås City Marie Strandberg Västerås Köpingsvägen Mats Söderlund Västerås Öster Mälarstrand Emilie Lövgren Växjö Maj-Lis Pettersson Ystad Katerina Bosevska Åkersberga Carin Björnestam Söderlind Åmål Dennis Göransson Ånge Ulrika Magnusson Åre Per J Lindberg Älmhult Fredrik Roghner Älvsborg Allison Åsblom Älvsbyn David Åkerlund Älvsjö Daniel Andersson Ängelholm Irene Andersson Öland Johan Lorentzon Örebro Drottningparken Michael Johnsson Örebro Ekersgatan Kristina Dahl Örebro Stortorget Kenneth Vallin Örnsköldsvik Kari Pessa Östersund Hans Albert Lindgren Östhammar Anna Lydell Bjälmén Storbritannien Aberdeen & Dundee Steve Rae Altrincham Rachel Farnan Ascot Cara Taylor Banbury Martin Randall Barnsley & Rotherham Steven Stocker Bath Frank Green Bedford Chris Spurgeon Birmingham – Temple Row Stephen Breen Bolton Mark Hutchinson Bournemouth Alex Newey Bradford David Brady Bristol Aztec West Matt Bevan Bristol Queens Square Illtyd Francis Bromley Chris Pye Bromsgrove Gavin Oliver Cambridge Cambourne Thomas Smith Cambridge North Paul Smith Canterbury & Ashford Gavin Coleman Cardiff Christoper Price Central Scotland Karl Lejman Chelmsford Arun Jeyarajah Chelsea Ceri Baker Chester Nicola Arrowsmith Chesterfield Karen Claydon Chichester Brett Charles Chiswick Raakesh Teeluck Clapham Michelle Groome Clifton Neil Humphreys Colchester Russell Felstead Cotswold Roger Bell Coventry Brett Salisbury Crawley David Barden Croydon Stephen Gutteridge Darlington Sarah Martinson Dartford Jon Gurney Derby Michael Alldread Doncaster Andrew Kerley Dorchester Martin Dyer Durham Jonathan Leonard Ealing Chris Ttouli East Lancashire Richard Lancaster East Sussex Simon Nicholson Edgbaston Oliver Longmore Edinburgh East Craig Ramsay Edinburgh West End Iain Henderson Enfield Kirti Mistry Exeter Jim Durrant Finchley Will Lamb Fylde Coast Adam Short Gateshead Neil Black Glasgow City David Waddell Gloucester Emma Gray Grimsby Julie Williamson Guildford Jason May Halifax Neil Whittaker Hampstead Jake Ellson Harrogate James Cornell Harrow Nerpal Singh Henley on Thames Brian Palmer Hertford Debbie Chilton High Wycombe Nick Oliver Huddersfield Ian Noke Hull Hesslewood Timothy Kitching Hull Marina Court James Gray Inverness John Imray Ipswich Martin Fish Islington Will Lamb Kensington Navid Shah Kingston upon Thames Mark Lobo Leamington Spa Danielle Coe Leeds Lawnswood Andy Lowther Leeds The Embankment Mike Harvey Leeds Wellington Street Andrew Shakeshaft Leicester Jane Morris Lincoln Di Jones Liverpool Duke Street Alexia Hayes Liverpool Exchange Station Catherine Joynt London – Large Corporates South Paul Highmore London Bridge Mark Lilliott London Holborn David Boaden London Liverpool Street Mark Earlam London Marylebone Andrew Rowlands London Moorgate Ross Simmons London West End Roy Budgett Luton Phil Bidwell Maidstone Jack Thomas Manchester – Large Corporates North Paul Highmore Manchester Spinningfields Mark Cundiff Manchester Trafford Philip Basten Manchester Trinity Way Anthony Flynn Middlesbrough Thomas Ramshaw Milton Keynes Lisa Robey Morpeth Neil Black Newbury Kevin Heppell Newcastle upon Tyne Brian Foreman Newport David Cleaves North Cumbria Michelle Raffles North Wales Louise Harper Northampton Timothy Richardson Norwich Jim Braithwaite Nottingham Ropewalk Darryn Evans Nottingham West Bridgford Nick Pulley Oxford & Abingdon Graham Beith Oxford Parkway David Cook Peterborough Helen Hickingbotham Plymouth Paul Warnham Portsmouth Jonathan Hughes Preston John Williams Reading Nick Oliver Redhill & Epsom Hichem Turki Dit Gara Youssef Richmond Paul Cooledge Romford Andy Walker Salisbury Graham Renshaw Scarborough Owen Mahoney Sevenoaks Dan Batchelor Sheffield Pete Gray Shrewsbury Lindsay Pearson Solihull Sean Leckenby South Lakes & Lancaster Michael Fell Southampton Philip Dedman Southend on Sea Phil Clarke St Albans Steve Smith Stafford Helen Brown Stockton on Tees John Martinson Stoke on Trent Lee Vickers Swansea Martin Griffiths Swindon Shaun Bradshaw Tamworth Paul Thacker Taunton Peter Kirby Truro Elizabeth Stansfield Tunbridge Wells Dan Batchelor Wakefield David Haslehurst Warrington Ian Foster Watford Andrew Samarasinghe Weybridge Geoff Harrison Wigan Mark Hutchinson Wilmslow Haydn Aird Wimbledon Dermot Jordan Winchester John Gornall Windsor Faisal Khan Wolverhampton Ian Gough Worcester & Hereford Stephen Ellis York Joy Newton 381Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 5.2 Norge Arendal Vidar Akselsen Asker Anita Kongsgård Bergen Nord Bjørn Tore Riise Bergen Sentrum Geir Flaa Bergen Syd Jarle Hundven Bodø Tore Halvorsen Drammen Cathrine Bjørge Follo Hanne Bjørnå Berntsen Fredrikstad Tove Anita Rønning Torp Halden Tormod Sørum Hamar Lars Erik Jevanord Haugesund Ole Henry Slette Jessheim Inger Elisabeth Østereng Kyhen Kongsberg Cathrine Bjørge Kristiansand Vidar Akselsen Larvik Bodil Hansen Lillehammer Hans Alf Skjelbreid Lillestrøm Helene Warhuus Molund Lysaker Glenn Steinbø Mo i Rana Tore Halvorsen Molde Kristin Farstad Vang Moss Ole Petter Garberg Oslo Bjørvika Liv Hårstadhaugen Oslo Bryn Ole Almedal Hellevik Oslo Majorstuen Henrik Gunnestad Bjerkreim Oslo Nord Jon Are Skarholt Oslo Skøyen Linda Rognes Stensrud Oslo Vika Eirik Arnesen Sandefjord Hans Jørgen Ormar Sandnes Sindre Bergsagel Sandvika Aslak Olimb Nanseth Sarpsborg Tormod Sørum Skien Mårten Jacobsson Stavanger Rolf Inge Knutsen Tønsberg Sveinung Dahl Tromsø Vegar Haugstvedt Henriksen Trondheim Ola Grøtte Ålesund Johan Gerhard Myklebust Nederländerna Alkmaar Ronald Smit Amersfoort Jeroen Ammerdorffer Amstelveen Caroline Mesters Amsterdam Amstel Erik van den Brom Amsterdam Centrum Tim Neu Amsterdam Zuid Lars Vissers Apeldoorn Jeroen Altena Arnhem Kees van Yren Bergen op Zoom Jeroen Wiertz Breda Edwin Boonk Den Bosch Nicole van Rijmenam Den Haag Marc de Brey Drenthe Shiëstha de Jonge Eindhoven Pieter van de Koolwijk Friesland Tammo Oosterhof Groningen Martijn Popken Haarlem Daniël van Til Het Gooi Laurens de Jong Leiden Gelte Olijve Maastricht Gaston van den Biggelaar Rijnmond Zuid Hidde van der Wind Roermond Luc Geisen Rotterdam Riewing van Eerden Tilburg Erik de Beer Twente Martijn Peters Utrecht Siger Seinen Zwolle Peter Hulsbergen Övriga länder Luxembourg Peggy Paul New York Martin Blåvarg 382 Handelsbanken Års- och hållbarhetsredovisning 2024 5.2 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhet Övrigt Kontor och kontorschefer Produktion: Handelsbanken i samarbete med Hallvarsson& Halvarsson. Foto: Magnus Fond (Fond & Fond Photographers), Pär Olsson (Studio Pär Olsson), Rickard Kilström (Fotograf Rickard Kilström), Handelsbanken. Tryck: Larsson Offsettryck, Linköping 2025. handelsbanken.com 08-701 10 00 106 70 Stockholm