Ericsson

Telefonaktiebolaget LM Ericsson 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2024-01-01 2024-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2024-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 eric:RevaluationOfBorrowingsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 eric:RevaluationOfBorrowingsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-01-01 2024-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-01-01 2024-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-01-01 2024-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-01-01 2024-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-01-01 2024-12-31 eric:RevaluationOfBorrowingsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-01-01 2024-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-01-01 2024-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-01-01 2024-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 eric:RevaluationOfBorrowingsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 eric:RevaluationOfBorrowingsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 eric:RevaluationOfBorrowingsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-12-31 eric:RevaluationOfBorrowingsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2024-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember iso4217:SEK xbrli:shares iso4217:SEK xbrli:shares Ericsson Årsredovisning 2024 Innehåll Ericsson Årsredovisning 2024 Den lagstadgade årsredovisningen består av fyra delar som publiceras som en samlad PDF-fil. De fyra delarna kan också laddas ned separat: – Finansiell rapport, inklusive Förvaltningsberättelse samt finansiella rapporter och noter – Bolagsstyrningsrapport – Ersättningsrapport – Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericssons årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 13–111 i den Finansiella rapporten och rapporteras av Deloitte i revisionsberättelsen. Den officiella versionen av årsredovisningen upprättas på svenska i det gemensamma europeiska elektroniska formatet (Esef). Bolagsstyrningsrapport, Ersättningsrapport och Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande har också granskats av Deloitte. Ericsson presenterar också en årsredovisning enligt Form 20-F som lämnas in till U.S. Securities and Exchange Commission (SEC). Alla delar av den lagstadgade årsredovisningen är tillgängliga på Ericssons webbplats. Finansiell rapport Detta är Ericsson 1 Kommentar från VD 2 Strategi 5 Kommentar från styrelseordföranden 11 Förvaltningsberättelse 13 Koncernens finansiella rapporter och noter 29 Moderbolagets finansiella rapporter och noter 79 Riskfaktorer 97 Revisionsberättelse 112 Femårsöversikt 118 Alternativa nyckeltal 120 Ericssonaktien 125 Ersättningsrapport Inledning 1 Total ersättning 2024 2 Fast ersättning 4 Rörlig ersättning 5 Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav 10 Jämförande information om ändringar i ersättningen och Bolagets resultat 11 Bolagsstyrningsrapport Inledning och viktiga uppdateringar avseende styrning under 2024 1 Bolagsstyrningsstruktur och kärnvärden 2 Regelverk 3 Etik och regelefterlevnad 4 Riskhantering 5 Cybersäkerhet 6 Bolagsstämmor 7 Valberedningen 8 Styrelsen 9 Styrelsens kommittéer 11 Ersättning till styrelseledamöter 13 Styrelseledamöter 15 Ledning 19 Medlemmar i koncernledningen 20 Revisor 25 Intern kontroll över finansiell rapportering 25 Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 28 Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Inledning 1 Mål och påverkan 2 2024 i korthet 3 Hållbarhetsredovisning 9 Bilagor 54 Bestyrkanderapport 61 Ordlista 62 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ingår i Ericsson Årsredovisning 2024 Finansiell rapport Årsredovisning 2024 Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättnings- rapport Bolags- styrnings- rapport Finansiell rapport Detta är Ericsson 1 Kommentar från VD 2 Strategi 5 Kommentar från styrelseordföranden 11 Förvaltningsberättelse 13 Styrelsens försäkran 28 Koncernens finansiella rapporter 29 Noter till koncernens finansiella rapporter 34 Moderbolagets finansiella rapporter 79 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter 84 Riskfaktorer 97 Revisionsberättelse 112 Framtidsinriktade uttalanden 116 Femårsöversikt – Finansiell information 118 Femårsöversikt – Icke-finansiell information 119 Alternativa nyckeltal 120 Ericssonaktien 125 Aktieägarinformation 129 Finansiella begrepp 130 Ordlista 131 Finansiell rapport 2024 Kommentarer i den här rapporten innehåller alternativa nyckeltal. ”Justerade” mätetal är justerade för omstruktureringskostnader och är mätetal som inte är fastställda av IFRS. Se information ”Alternativa nyckeltal” på sida 120 i den Finansiella rapporten. Ericsson 2024 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Detta är Ericsson Ericsson är en ledande leverantör av mobilkommunikationslösningar till leverantörer av kommunikationstjänster, företag och den offentliga sektorn. Vi levererar högpresterande, programmerbara och energieffektiva nät som möjliggör en ökad tjänstedifferentiering. Våra företagslösningar erbjuder överlägsen kommunikation till företag samt avancerade nätfunktioner till applikationsutvecklare. SEK 248 miljarder Försäljning ~ 94 000 anställda i världen > 60 000 beviljade patent ~ 50 % av mobiltrafiken sker över Ericssons nät (exklusive Kina) > 175 länder där Ericsson har kunder Europa och Latinamerika 26 % Nordamerika 29 % Sydostasien, Oceanien och Indien 13 % Nordostasien 8 % Mellanöstern och Afrika 8 % 1) Från och 15 mars 2025 kommer två nya marknadsområden att skapas, marknadsområde Americas och marknadsområde Europa, Mellanöstern & Afrika vilket ersätter marknadsområde Nordamerika, marknadsområde Europa och Latinamerika och marknadsområde Mellanöstern och Afrika. 2) Marknadsområde Övrigt innehåller främst patent- och licensintäkter och försäljningen inom segmentet Enterprise. Syfte Att skapa kommunikation som möjliggör det vi ännu inte kan föreställa oss. Kärnvärden Professionalism, respekt, uthållighet och integritet i centrum för allt vi gör. Kultur En företagskultur med etik och integritet som gör oss till ett starkare och ännu mer motståndskraftigt bolag. Vision En värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid. Försäljning uppdelad på marknadsområde 1) Övrigt 2) 16 % 1 Ericsson 2024 Detta är Ericsson Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Vi möjliggör framtida tillväxt genom nätinnovation Under 2024 fortsatte vi att genomföra vår strategi: att stärka vårt ledarskap inom mobil- nät, expandera till företagsmarknaden och att fortsätta driva en integritetsstyrd kultur. Trots marknadsutmaningar avslutade vi 2024 med en justerad bruttomarginal 1) på nära 45 % och en justerad EBITA 1) på SEK 27,2 miljarder, med en justerad EBITA mar- ginal 1) på 11,0 %. Vi stärkte också vår mark- nadsledande position. Som väntat var våra kunder försiktiga med sina investeringar, men mot slutet av året såg vi en stabilisering av investeringarna. Under fjärde kvartalet note- rade vi tillväxt igen för första gången under de senaste åtta kvartalen. Vårt stabila finan- siella resultat understryker konkurrenskraften i våra lösningar, vår kommersiella disciplin och vårt fokus på kostnader. Teknikledarskapet förblir den grund vi står på – och här kommer vi att vidta alla åtgärder som krävs för att behålla vår ledande ställ- ning. Som ett resultat av de positiva åtgärder vi har vidtagit under året, inklusive att ratio- nalisera verksamheten för att maximera kost- nadseffektiviteten, kan vi fortsätta investera i teknikledarskap för att fortsätta vara väl positionerade framöver. Genom att utvidga användningen av mobilkommunikation bortom konsumenter är vårt mål att ta nästa steg och påskynda digitaliseringen av industri och samhälle. Vi anser att detta kommer att driva en ny generation av digitala tjänster. Framåt kommer näten alltmer att behöva fungera för konsument- och företagsapplika- tioner med olika prestandanivåer som levere- ras vid olika tidpunkter. Av den anledningen måste framtidens nät vara högpresterande och programmerbara, och nätfunktionerna måste vara lättillgängliga. För att driva ny tillväxt tar Ericsson tillvara synergier i högpresterande, programmerbara nät tillsammans med applikationsutvecklar- nas innovationer. Vi drar nytta av nätfunktio- ner för att expandera till angränsande områ- den såsom företag, fast bredband via mobil- nätet (FWA), verksamhetskritiska nät och försvar. Vi öppnar också nätet för utvecklares innovationsarbete för att driva nya använd- ningsområden och dra nytta av funktioner i mobilnätet. Detta har potential att accelerera innovation och tillväxt i vår bransch. Mobilnät – nästa våg av innovation Mobilnät är kritisk infrastruktur som är nyck- eln till att lösa många konsumentbehov. Trots det har RAN-marknaden inte visat någon tillväxt de senaste 20 åren, eftersom leveran- törer av kommunikationstjänster har haft en avkastning som förblivit frikopplad från den ökade trafiken i näten. För att möta den här utmaningen ser vi framför oss en ny digitali- seringsvåg som går bortom konsumenter och dagens intäktsmodeller. Följaktligen ligger fokus i vår strategi på att skapa ytterligare användningsområden och att öppna nätet för att skapa nya intäktsströmmar. Konnektivitet är ett viktigt horisontellt lager i den digitala stacken med andra krav på prestanda. Det är därför vi investerar i programmerbara nät som kan styras med hjälp av mjukvara, vilket möjliggör en flexi- bel kontroll över hur nätet fungerar och vilka Vi tror på en värld där allt som kan bli trådlöst också kommer att bli det – och vi bygger vår verksamhet kring den visionen. Ericssons mål är att utvidga användningen av mobilkommunikation bortom konsumenter och påskynda digitaliseringen i industri och samhälle. Vår strategi tillvaratar synergieffekterna i högpresterande, programmerbara nät, tillsammans med utvecklarnas innovationer, för att skapa nästa generations digitala tjänster. 1) Exklusive omstruktureringskostnader. 2 Ericsson 2024 Kommentar från VD Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport tjänster som kan lanseras. Differentierad kommunikation är en viktig funktion i de här näten som gör det möjligt för leverantörer av kommunikationstjänster att tillhandahålla tydliga nivåer av servicekvalitet och prioritera olika typer av datatrafik. I framtiden kommer applikationerna att begära särskilda prestandanivåer on-demand från konnektivitetslagret. AI-applikationerna kommer exempelvis att kräva en högre upp- länksprestanda medan AR-glasögon kommer att kräva ultralåg latens. Detta kommer att göras genom applikationsprogrammerings- gränssnitt (Application Programming Inter- faces), eller nätverks-APIer. Hittills har emellertid de flesta av nätets funktioner inte varit tillgängliga för utveck- lare, vilket hämmat innovation. Genom att öppna nätet med nätverks-APIer kan utveck- lare enkelt få tillgång till nätfunktioner som hastighet, latens och positionering för att skapa nya användningsområden. Det är en omvälvande förändring som kommer att fri- göra värdet av 5G för hela branschen. Med detta skifte kommer leverantörer av kommu- nikationstjänster med programmerbara nät kunna generera nya intäkter från nya applika- tioner, vilket i sin tur stimulerar en nätverks- effekt med ytterligare investeringar i näten. Ledarskap inom mobilnät Kärnan i vår konkurrenskraft är att vara ledande inom mobilnät. Vårt mål är att erbjuda nät med högsta prestanda till den lägsta totala ägandekostnaden i branschen. Branschledarskapet grundar sig på våra investeringar i FoU och de talanger i världs- klass vi har i Bolaget. Ericsson är konsekvent rankat som ledande i tredjepartsutvärde- ringar inom områden som prestanda och energieffektivitet, och när vi mäter prestanda i fält, vinner vi ständigt över våra konkurrenter. Under 2024 meddelade vi förbättringar av vår produktportfölj som ytterligare för- stärker säkerheten och energieffektiviteten. Vi introducerade också nya RAN-mjukvaru- funktioner som avsevärt ökar prestanda och programmerbarhet. Antalet fasta bredbandsabonnemang via mobilnätet (FWA) fortsatte att växa under 2024. I själva verket beräknas FWA-datatra- fiken fyrdubblas och nå cirka 170 exabytes per månad i slutet av 2030, vilket kommer att utgöra cirka 36 % av den totala datatrafiken i mobilnätet. Inom Cloud Software and Services utveck- lade vi portföljen med nya AI-baserade lösningar, som avsiktsbaserade och förklarbara AI-funktioner som erbjuder i nsikter i modeller för komplexa beslut, samt nya tjänster inom automatisering och orkestrering. Dessa gör det möjligt för leve- rantörer av kommunikationstjänster att ta tillvara det fulla värdet av 5G och uppnå effektiviseringseffekter. Vi lanserade även Ericsson Compact Packet Core för att förenkla övergången till molnbaserade (cloud native) lösningar för leverantörer av kommunikationstjänster. Vi ser ett ökat intresse för högpresterande, programmerbara nät, vilket är mycket upp- muntrande. Kontraktet med AT&T, som vi offentliggjorde förra året, var det första bevi- set och lade grunden. Under 2024 tecknade vi också ett viktigt kontrakt med MasOrange i Spanien för att leverera ett öppet och pro- grammerbart, 5G Standalone nät, något som gör bolaget banbrytande i Europa. Expansion till företagsmarknaden Vår strategi har fokus på att skapa nya användningsområden och möjligheter till ökade intäkter från näten. Företag är en viktig målgrupp för oss eftersom de behöver flexi- bilitet och tillförlitlighet från mobilnäten, men de har också behov av högpresterande nät och differentierad kommunikation. För att möta detta, ser vi möjligheterna i privata tråd- lösa nätverk för företag och nätverks-APIer för att öppna nya intäktsströmmar och dra nytta av vår styrka inom mobilteknik. Under 2024 fortsatte vi att omvandla vår Enterprise Wireless Solutions-verksamhet. Vi riktar in vår marknadsorganisation på att framledes kunna leverera våra lös- ningar bättre, med en enhetlig portfölj under Ericssons varumärke. Vi har nu en tydlig väg framåt för att bli marknadsledande inom trådlösa företagsnät och säkerhetslösningar baserade på mobilteknik. I slutet av året introducerade vi också en ny 5G-portfölj för företag inklusive en neutral host-lösning för mobilkommunikation inomhus som visat på god tillväxt sedan lanseringen. Vi ökar också takten i företagens digi- talisering genom att utveckla ett ekosys- tem för avancerade nätfunktioner genom nätverks-APIer. Detta utgör en av de bästa möjligheterna till nya intäktsströmmar. Nät- verks-APIer gör det möjligt för utvecklare att integrera nätverksresurser i nya applikationer. Här är Vonage helt avgörande givet arbetet med utvecklare för att skapa 5G-intäkter. Ericssons senaste samarbeten – med Verizon, AT&T, KDDI och AWS – är kraftfulla bevis på att ekosystemet börjar ta form. För att ytterligare skala upp den här marknaden tillkännagav vi ett nytt joint venture med ett flertal av världens ledande leverantörer av kommunikationstjänster, för att aggregera och sälja nätverks-APIer. Detta nya joint venture, Aduna, har som mål att ta bort hinder och skynda på den globala tillväxten för nätverks-APIer, genom att erbjuda utvecklare enkel till- gång till avancerade 5G-nätfunktioner, och att driva digitalisering av företag genom mobilkommunikation. Att leda med integritet På Ericsson tror vi på att bedriva vår verksamhet etiskt och med integritet, varje dag, i allt arbete vi utför. Under året fort- satte vi vårt arbete med att fullt ut integrera vårt program för etik och regelefterlevnad i hela organisationen och säkerställa att alla anställda förstår vad som förväntas av dem för att följa vår affärsetiska kod. I mars 2024 certifierade den oberoende observatören för regelefterlevnad som utsågs av US Department of Justice (DOJ), i sam- band med Ericssons uppgörelse av tidigare överträdelser av US Foreign Corrupt Practi- ces, att vårt antikorruption- och regelefterlev- nadsprogram uppfyller kraven och fungerar effektivt. I juni 2024 meddelade vi också att den oberoende observatören hade avslutat sitt uppdrag. Även om det utgör viktiga steg på vår integritetsresa är det ändå inte slutet på den. Vi behåller vårt fokus på att förbättra pro- grammet och främja rätt beteenden på lång sikt. Vårt åtagande gällande integritet är orubbligt och vi har nolltolerans mot korrup- tion, bedrägerier och andra oegentligheter. Vi kan inte vara branschledande om vi inte bedriver verksamheten på rätt sätt. Att bedriva vår verksamhet med integritet handlar inte bara om att följa vår affärsetiska kod utan också hur vi agerar. Till exempel tar vi faktabaserade beslut och vi är villiga att ha svåra diskussioner. En integritetsdriven kultur är en konkurrenfördel för oss. Det omfattar även att göra Ericsson till en arbetsplats i världsklass så att vi kan attrahera de bästa talangerna och vara konkurrenskraftiga även i framtiden. Alla våra rekryteringsbeslut fattas oavsett bakgrund, kön, nationalitet eller reli- gion och grundas självklart på meriter. Ett annat fokusområde för oss är ”Target Zero”, som handlar om att ha noll dödsfall 3 Ericsson 2024 Kommentar från VD Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport och noll incidenter med sjukfrånvaro till 2025. Vi har lagt ner mycket arbete i hela organi- sationen på att driva ett förhållningssätt där säkerheten går först, och utfallet under 2024 visade på en väsentlig förbättring. Ändå kan inget annat än noll någonsin vara tillräck- ligt bra, så även här kommer vi att fortsätta arbetet. Marknadsutveckling och verksamhetsresultat Även om marknaden för mobilinfrastruktur förblev utmanande under 2024 såg vi att Nordamerika återgick till tillväxt och noterade positiva trender i vårt resultat. Under 2024 minskade koncernens organiska nettoom- sättning 1) med –5 % jämfört med föregående år till SEK 247,9 miljarder, medan den juste- rade bruttomarginalen 2) ökade till 44,9 % och fritt kassaflöde, före M&A, ökade till SEK 40,0 miljarder. Försäljningen inom Networks minskade generellt men vi såg en stark utveckling i Nordamerika. Sedan 2022 har den rapporte- rade nettoomsättningen i Networks sjunkit med –18 %. En mer gynnsam marknadsmix tillsammans med fortsatta åtgärder för att minska kostnaderna samt en ökad effektivitet i leverantörskedjan gjorde det möjligt för oss att leverera en justerad bruttomarginal 2) på 47,2 % och en justerad EBITA-marginal 2) på 17,5 % under 2024. Inom Cloud Software and Services fort- satte vi att genomföra vår strategi för att vända verksamheten och öka lönsamheten. Under året noterade vi fortsatta förbättringar med en högre justerad bruttomarginal 2) , som gynnades av förbättrad leveranseffektivi- tet och kostnadsåtgärder, och en justerad EBITA-marginal 2) på 3,2 % för året, vilket avspeglar vårt strategiska fokus på kommer- siell disciplin och ökad automation. Under 2024 minskade den organiska för- säljningen 1) inom segmentet Enterprise med –2 %. Enterprise Wireless Solutions rappor- terade försäljning ökade med 17 % till följd av en stor efterfrågan på privata 5G- och neutral host-lösningar, medan den rapporterade försäljningen inom Global Communications Platform minskade med –10 % då vi strate- giskt minskade aktiviteterna i vissa länder för att fokusera på mer lönsamma marknads- segment. Den justerade bruttomarginalen 2) ökade tack vare de åtgärder vi har vidtagit, medan justerad EBITA 2) minskade på grund av ökade investeringar för att förbättra den operativa effektiviteten inom Global Communications Platform. Samtidigt som vårt fokus på att driva marknaden för nätverks-APIer kvarstår, prio- riterar vi även att vända den befintliga verk- samheten i Vonage. Vår plan är att fokusera Vonages verksamhet på produkter med högre marginaler, dra oss ur produkter och geo- grafiska områden med låga marginaler och förbättra rörelsekostnaderna. Vi förväntar oss fortsatt motvind i försäljningen då vi lämnar vissa marknader men väntar oss en stabilise- ring mot slutet av 2025. Även om det finns områden som vi måste förbättra understryker de övergripande fram- stegen styrkan i vår verksamhet och de åtgär- der vi har vidtagit under året. Det omfattar ett förbättrat utnyttjande av leverantörskedjan, åtgärder för att minska kostnaderna och momentum i vår patentportfölj. Vi såg också patent- och licensintäkterna öka till SEK 14 miljarder 2024, med ytterligare tillväxtmöj- ligheter inom andra licensområden som for- donssektorn och sakernas internet (IoT). Den geopolitiska situationen blir alltmer osäker, med diskussioner om höjda tullar mellan några av världens största ekono- mier. Skulle tullar införas kommer dessa att påverka vår lönsamhet, men effekten kan varken kvantifieras eller helt förstås ännu eftersom vi inte vet vilka tullar som kommer eller hur de kommer att implementeras. Vi vidtar åtgärder för att vara så förberedda som möjligt genom att fortsätta att bygga upp motståndskraft i vår leveranskedja. Detta inkluderar investeringar i FoU samt hur och var vi designar och tillverkar våra produkter, till exempel genom att bygga in designalter- nativ samt tillgång till flera leveranskedjor för att mildra potentiella störningar. Vi kommer att fortsätta ha ett knivskarpt fokus på det vi kan styra över. Riktade inves- teringar i FoU och fortsatt operationell excel- lens kommer ytterligare att stärka Ericssons teknikledarskap och finansiella resultat, oavsett marknadsförhållanden. Vi blickar framåt Jag är optimist och jag är övertygad om att nästa digitaliseringsvåg kommer att föra med sig en ny era av tillväxt och lönsamhet för såväl branscher som samhället i stort. Utbyggnaden av kritisk digital infrastruktur kommer att vara avgörande för att kunna generera värde från ny teknik som exem- pelvis AI. I hjärtat av vår strategi finns högpreste- rande, programmerbara nät som levererar differentierad kommunikation. Vårt ledar- skap inom mobilnät, i kombination med vår expansion till företagsmarknaden och den kulturella omvandlingen, utgör kärnan i stra- tegin och gör det möjligt för oss att expandera kommunikationsmarknaden och skapa nya intäktsströmmar. Genom att öppna nätverken med hjälp av APIer ger vi utvecklarna möjlighet att ta fram innovationer, utveckla förbättrade app- likationer som gör det möjligt för leverantörer av kommunikationstjänster att differentiera sina erbjudanden och ta fram affärsmodeller bortom traditionella abonnemang. Det här tillvägagångssättet driver inte bara tillväxt för nya tjänster utan stimulerar även ytterligare investeringar i nätinfrastruktur vilket resulterar i tillväxt både för Ericsson och hela telekom- branschen. Jag vill rikta ett varmt tack till vårt dedike- rade team. Ert hårda arbete och er uthållighet har gjort våra framgångar under året möjliga. Tillsammans är vi redo att leda nästa våg av nätinnovation och driva en framtid av kom- munikation och möjligheter utan motstycke. Börje Ekholm VD och koncernchef 1) Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valuta. 2) Exklusive omstruktureringskostnader. 4 Ericsson 2024 Kommentar från VD Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Mobilkommunikation har gjort det möjligt för konsumenter att bli digitala. I dag finns det cirka 8,6 miljarder mobilabonnemang och nästan 80 % av världens befolkning har till- gång till internet via mobila enheter. Markna- den för mobilkommunikation håller nu på att mogna, och det krävs nya användningsom- råden för att driva på ytterligare investeringar och tillväxt. Mobilkommunikation blir avgö- rande för nästa digitaliseringsvåg som kom- mer att innebära en snabbare digitalisering av både företag och samhälle, tillsammans med nya applikationer för konsumenter som bygger på trender som AI och molnbaserade tjänster. För att utnyttja nästa digitaliserings- våg kommer det att krävas en ny typ av differentierad kommunikation som använder mobilnätens avancerade funktioner som quality-on-demand och positionering. Detta kommer i sin tur att kräva kommunikation som är tillförlitlig och säker – funktioner som är inbyggda i designen av 5G och i Ericssons branschledande produkter och tjänster. 5G-täckning är endast tillgänglig för omkring 40 % av befolkningen utanför Kina, vilket innebär att stora delar av samhället ännu inte har kunnat ta vara på det fulla vär- det av digitaliseringen, och det behövs mer investeringar. Trots mobilnätens centrala roll i samhället har våra kunder emellertid svårt att täcka sina kapitalkostnader, vilket gör att de är fortsatt återhållsamma med att investera. Nuvarande prissättningsmodeller, som i princip är frikopplade från nättrafik och kvalitet, har lett till att marknaden för mobilnät har stått stilla de senaste två decennierna, trots geografisk utbyggnad och snabb datatillväxt. Därför behövs nya branschspecifika användningsområden som utnyttjar nätens avancerade funktioner. Ericssons strategi är att leda nästa våg av mobilkommunikation. Den nya eran kom- mer att kräva högpresterande och program- merbara nät som kan tillhandahålla differen- tierad kommunikation inriktad på specifika konsument- och branschbehov. Vi expande- rar till nya branschspecifika användnings- områden för att driva tillväxt, baserat på vårt ledarskap inom mobilnät. Att skapa värde genom mobilnätsinnovation Vi går in i en spännande tid av ökad digitalisering som drar nytta av AI och molnteknik där mobilkommunikation är en viktig möjliggörare. Hittills är det konsumenter som dragit mest nytta av digitaliseringen i form av mobilkommunikation. Nu ser vi en expansion av industriella användningsområden. Vår strategi syftar till att öka värdet på mobilnäten genom att bygga de bästa högpresterande och programmerbara näten och göra det möjligt för våra kunder att erbjuda differentierad kommunikation och nya avancerade nätfunktioner till företag och utvecklare. Strategi Kundframgångar Bäst prestanda för differentierade nät, ständig effektivitet och tillväxt i en öppen värld Företag Vara först med kritiska innovationer och tillvarata strategiska affärsmöjligheter Ledarskap inom mobilnät – Teknikledarskap för prestanda, säkerhet och hållbarhet till lägsta totala ägandekostnad över RAN, Core och OSS/BSS – Leda branschens skifte till programmerbara, automatiserade och molnbaserade nät och drift, samt avancerade nättjänster Fokuserad expansion till företagsmarknaden Trådlösa nät – Förpaketerade lösningar – Ledande tillförlitlighet, säkerhet och drift Kommunikationsplattform – Accelerera kommunikations- möjligheter världen över – Global nätplattform Ericssons strategi Överlägsen användarupplevelse Tillförlitliga och lättanvända lösningar för företag Nätfunktioner för utvecklare Vår grund Teknikledarskap Kostnadseffektivitet Datadriven verksamhet Global kompetens och skala 5 Ericsson 2024 Strategi Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Bredda marknaden till mer än kommunikation Nya användningsområden baserade på 5G börjar växa fram. Fast bredband via mobil- nätet (FWA) är mest moget, med över 100 miljoner abonnemang globalt. FWA stöds av Ericssons energieffektiva Massive-MIMO- teknik och multi-gigabit 5G-hastigheter. Ericsson expanderar också kommunikations- marknaden med nya verksamhetskritiska nät, till exempel för räddningstjänst, 5G för kontor samt satellitbaserad kommunika- tion som ett komplement till markbundna mobilnät. Utöver dessa möjligheter utvecklar vi också nya sätt att använda nätfunktionerna. Det har tidigare varit svårt för applikationsut- vecklare att använda nätfunktioner i regional eller global skala, eftersom det skulle kräva att de tecknar avtal med potentiellt hundratals enskilda leverantörer av kommunikations- tjänster. Dessutom har det varit svårt att få tillgång till nätfunktioner eftersom det har krävts djupgående kunskaper om nätet, vilket har gjort dessa funktioner i stort sett otillgäng- liga för den genomsnittliga utvecklaren. Genom en global plattform gör nu Ericsson mobilnätet, och dess unika funktio- ner, tillgängligt via applikationsprogramme- ringsgränssnitt eller APIer – som enkelt ger utvecklare och företag tillgång till avancerade nätfunktioner i 5G-nätet i ett användarvänligt format som också är enkelt att använda och betala för. Ett exempel är nätverks-APIer för SIM- kort och platskontroll för att göra ekonomiska transaktioner säkrare. Vi gör det också lättare att erbjuda differentierade tjänster så att leverantörer av kommunikationstjänster kan segmentera sina erbjudanden för specifika branscher. Ett exempel är APIer för premiumvideo som omfattar quality-on-demand, vilket erbjuder en sömlös videokommunikationsupplevelse vid live videoproduktion. Genom en kombi- nation av programmerbarhet och nätverks- APIer, gör Ericssons teknik det möjligt för utvecklare att dynamiskt kunna begära nät- verksresurser och integrera dessa i sina app- likationer, och sedan sömlöst distribuera sina tjänster på globala marknader. Genom att tillhandahålla specifika nivåer av servicekvalitet och prioritera olika typer av datatrafik kan leverantörer av kommuni- kationstjänster utveckla sina affärsmodeller. Detta gör det möjligt för leverantörer av kom- munikationstjänster att koppla investeringar i nätet till nya intäkter och därmed möjliggöra en bättre avkastning på nätinvesteringarna. Detta har potential att skapa en nätverks- effekt med högre intäkter och ökade investeringar i mobilnät. Ericsson har de byggstenar som krävs, däribland en djup kunskap om mobilnäts- teknik och utvecklargrupper, för att driva en förändring i mobiltelekommunikationsbran- schen. Vår strategi är inriktad på att bygga de bästa högpresterande och programmer- bara näten, och erbjuda deras funktioner till utvecklare och företag. Milstolpar 2024 – Förbättringar av Networks portfölj, bland annat genom en mer hållbar Massive MIMO-radio, som ger energibesparingar på mer än 25 %. – Introduktion av nya RAN- mjukvarufunktioner som avsevärt ökar prestanda och programmerbarhet. – Ett viktigt kontrakt med MasOrange tecknades om ett öppet och programmerbart 5G-Standalone nät. – Tillkännagav en ny satsning, med 12 ledande leverantörer av kommunikationstjänster, för att aggregera och sälja nätverks-APIer. – Nylanserade hela Enterprise Wireless Solutions-portföljen under Ericssons varumärke; utökad till att inkludera neutral host-lösningar för att kunna erbjuda en plattform för 5G- användningsområden för företag. – Vonage tecknade avtal om nätverks-APIer med Verizon, AT&T, KDDI och AWS. Nätverkseffekten En nätverkseffekt uppstår när nätverks-APIer blir brett tillgängliga på en global plattform. När fler utvecklare går med i plattformen och skapar nya tillämpningar, ökar trafiken på nätet, vilket genererar mer intäkter för leverantörer av kommunikationstjänster. Det leder i sin tur till ytterligare investeringar i nätet. Högpresterande programmerbara nät Global plattform Service innovation Fler nät- funktioner Ökade nät- investeringar Globala API:er Intäkter åt leverantörer av kommunika- tionstjänster Fler användare Utvecklare ansluter sig Förbättrade applikationer Fler leverantörer av kommunika- tionstjänster 6 Ericsson 2024 Strategi Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Ledarskap inom mobilnät Ericssons teknikledarskap inom mobilnät är grunden i vår strategi. I framtiden kommer näten att behöva bli mer flexibla för att möjliggöra nya och differentierade on- demand-tjänster som blir avgörande för ett digitaliserat samhälle. Ericsson har bransch- ledande hårdvaru- och mjukvarulösningar för mobilnät som omfattar radio, kärnnät, trans- port och antenner tillsammans med näthan- terings- och driftstödssystem, nätinstallation och avancerade nätverkstjänster. För att kunna erbjuda högsta prestanda, säkerhet och hållbarhet till lägsta totala ägandekostnad utvecklar vi kontinuerligt vår portfölj av mobilnätslösningar. Nät med hög prestanda bidrar till att bryta mobil- nätens energikurva och minska kundernas energiförbrukning, kostnader och växthus- gasutsläpp. Vi har ökat våra investeringar i utveck- lingen av programmerbara nät som möjliggör en dynamisk och flexibel hantering av nät- resurserna. Möjligheten att erbjuda nätfunk- tioner till utvecklare genom APIer är viktig för användarupplevelsen och för att skapa ett ekosystem som bidrar till intäktstillväxt inom mobiltelekombranschen. Vi är fast beslutna att driva en förändring i branschen från en vertikal, helt integrerad arkitektur till en horisontell, molnbaserad nät- verksarkitektur. Denna omfattande föränd- ring kräver anpassningar av vår portfölj och våra arbetssätt. Vi kan också leverera verksamhetskritiska nätverk och lösningar som säkerställer motståndskraftig och säker kommunikation för myndigheter, allmän säkerhet, offentlig service och andra branscher. Under de senaste åren har Ericsson investerat betydande resurser i AI och auto- mation. Vi utnyttjar nu vår kompetens inom lösningar för energieffektivitet, snabbare lansering av nya tjänster och enklare nätdrift. Vi tror att AI kommer att ligga till grund för framtida autonoma nätverk. Högpresterande, programmerbara nät är avgörande för att kunna erbjuda differen- tierad kommunikation. För att erbjuda och skapa intäkter från nätfunktionerna investerar vi i att skapa en global plattform som genom att dra nytta av den globala gruppen av utvecklare kommer att öka användningen av nätet. Fokuserad expansion till företagsmarknaden Företagen digitaliseras snabbt baserat på AI och molnteknik. Mobilitet blir alltmer centralt och erbjuder differentierade, säkra och tillför- litliga tjänster med hög prestanda. Genom att bygga vidare på vårt expertkunnande inom mobilnät har Ericsson en stark grund från vilken Bolaget kan expandera till företags- marknaden. Våra satsningar på det här om- rådet är organiserade kring två huvudpelare. Den första pelaren är baserad på färdig- paketerade trådlösa nät för företag som drar nytta av den ledande tillförlitligheten, säker- heten och driften hos dedikerad mobilkom- munikation. Vår portfölj inom detta område omfattar Private Cellular Networks (PCN), Wireless-WAN (WWAN) och Cloud Security (Security Access Service Edge – eller SASE). Den andra pelaren, Global Communica- tions Platform, ger applikationsutvecklare en vida överlägsen tillgång till kommunikations- tjänster och avancerade nätfunktioner över hela världen så att de kan utveckla nya tjänster som skapar mervärde. Ericssons dotterbolag Vonage är en vik- tig tillgång för att driva denna andra pelare. Vonage har en stark position på marknaden för Communications Platform as a Service (CPaaS) och leder arbetet med att skapa ett brett ekosystem av utvecklare och partners inom nätverks-APIer. För att öka den globala tillgången på standardiserade nätverks-APIer lanserade Ericsson Aduna, ett joint venture tillsam- mans med 12 ledande leverantörer av kom- munikationstjänster för att aggregera och sälja nätverks-APIer till utvecklarplattformar, bland annat Vonage. Ett globalt utbud av nätverks-APIer – som fungerar överallt och i alla nätverk – är avgörande för att snabbare kunna bygga upp den här viktiga nya mark- naden. Efterfrågan på nätverks-APIer börjar öka, med ett tidigt momentum i området för säkra finansiella transaktioner samt för att upptäcka och förhindra bedrägerier. 7 Ericsson 2024 Strategi Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Strategisk grund Teknikledarskap Ericssons strategiska investeringar i FoU (forskning och utveckling), inklusive investeringar i AI-funktioner för vår port- följ, positionerar Bolaget för att ytterligare utöka teknikledarskapet vad gäller kost- nad och prestanda. Utöver detta skapar, säkerställer, skyddar och licensierar vi dessutom en patentportfölj som består av mer än 60 000 beviljade patent. Genom våra betydande bidrag till utvecklingen av standarder och spjut- spetsteknik kommer vi att få ytterligare avkastning på våra FoU-investeringar och patentlicenser. Vår patent- och licens- portfölj (IPR) ger oss stora möjligheter att öka våra licensintäkter ytterligare, med fortsatt tonvikt på att säkerställa att hela värdet realiseras i alla patentlicensavtal. Kostnadseffektivitet Ericsson strävar efter att på ett ansvars- fullt sätt hantera kostnader, investeringar och balansräkningen, samtidigt som vi investerar för att stärka vårt teknikle- darskap, våra marknadsandelar och vår lönsamhet. Vårt fokus på prestanda- och kostnadsledarskap gör att vi kan tillhan- dahålla produkter och lösningar till våra kunder till lägsta totala ägandekostnad och vi fortsätter att förbättra produktivitet och kapitaleffektivitet i hela leverantörs- kedjan. Vi driver en omfattande använd- ning av AI för intern effektivitet. Datadriven verksamhet Ericsson fortsätter att fokusera på digi- talisering i hela Bolaget för att förbättra den långsiktiga konkurrenskraften. Digi- talisering spelar en avgörande roll för att snabba på arbetsflöden och minimera led- tider. Genom att utnyttja digitala verktyg kan vi nå betydande minskningar av led- tider inom försäljning, mjukvaruhantering och tjänsteleverans. Ericssons investeringar i automation och AI fortsätter. Dessa investeringar har resulterat i betydande portföljförbättringar gällande energieffektivitet, nätoptimering och drift, och har bidragit till att effektivi- sera ledtider för mjukvaruutveckling och andra interna processer. Global kompetens och skala Global närvaro, kompetens och expertis hos Ericssons medarbetare tillsammans med ett nära samarbete med kunderna skapar möjligheter till lönsam tillväxt och skalfördelar. Ericssons unika tekniska kompetens är nyckeln till att bibehålla vårt teknikledarskap, medan vår globala leverantörskedja säkerställer motstånds- kraft i våra kundleveranser. Ansvarsfullt företagande För att vara branschledande behöver marknads- och teknikledarskap kombineras med operationell excellens, och det gäller även hur vi bedriver vår verksamhet. Integritet, etik och regelefterlevnad Ericsson prioriterar en integritetsstyrd kultur samt etik och regelefterlevnad i allt Bolaget gör, och ingjuter integritet i och genom hela organisationen. Ericssons ramverk för bolags- styrning vägleder medarbetarna samtidigt som det bygger på deras styrkor – vilket främjar en transparent företagskultur präglad av samarbete och öppen dialog. Det är en av grunderna för sunda och etiska affärsbeslut, robust riskhantering, klara och enhetliga åtgärder vid oegentligheter samt tvärfunktio- nell samordning. I juni 2024 avslutades den fyra år långa tillsynen, utförd av en oberoende observatör. Den oberoende observatörens roll har varit att granska, utvärdera och testa alla aspek- ter av Ericssons globala antikorruption- och regelefterlevnadsprogram samt intern kon- troll. Den oberoende observatörens certifie- ring och avslutandet av observatörsteamets uppdrag var viktiga milstolpar på Ericssons resa, men arbetet är långt ifrån slutfört. Till följd av bredden av Ericssons globala orga- nisation och den bransch där Bolaget verkar krävs ständig vaksamhet i det fortsatta arbe- tet för att integrera och förbättra program- met för etik och regelefterlevnad. De senaste årens arbete har väsentligt stärkt Ericssons förmåga att identifiera och hantera faktiska och misstänkta överträdelser när de inträffar, samt bidragit till att säkerställa att de åtgär- das på ett tydligt och konsekvent sätt. För ytterligare uppgifter om program- met för etik och regelefterlevnad, se ”Etik och regelefterlevnad” på sidan 4 i Bolags- styrningsrapporten. Hållbarhet och motståndskraft Energieffektiviteten i våra lösningar är en viktig konkurrensfördel eftersom energikost- naderna är en av kundernas största utgifter. Vi har satt upp mål att nå Net Zero eller netto- nollutsläpp av växthusgaser i hela värde- kedjan till 2040. När det gäller att begränsa klimatförändringarna, är en av Ericssons vik- tigaste åtgärder för att minska på utsläppen, att tillhandahålla en energieffektiv portfölj där ökad datatrafik inte medför ökad använd- ning av nätenergi. Vi ingår i olika samarbeten för att upprätt- hålla respekten för mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter i leverantörskedjan, och har vidtagit åtgärder för att förhindra att vår teknologi negativt påverkar slutan- vändares rätt till personlig integritet och yttrandefrihet. Vi har åtagit oss att tillhandahålla en arbetsplats där säkerhet och välbefinnande har högsta prioritet för alla som arbetar på Ericsson och för Bolagets räkning. Vi fortsät- ter att stärka vår säkerhetskultur och sätter in betydande resurser för att nå vårt mål om Target Zero eller noll dödsfall och incidenter med sjukfrånvaro. Att integrera etik, regelefterlevnad samt hållbarhetsprogram och hållbara metoder i hela Bolaget bidrar till motståndskraften i verksamheten och i leverantörskedjan, vilket banar väg för fortsatt långsiktigt värdeskapande. 8 Ericsson 2024 Strategi Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Segment Mobilnät – Networks Ericssons Networks portfölj omfattar hårdvaru- och mjukvarulösningar samt relaterade tjänsteerbjudanden som gör det möjligt för leverantörer av kommunikationstjänster att utveckla sina nät med nya 5G-funktioner. – Radioaccessnät (RAN): Består av antenner, radiobasstationer, basband (RAN Compute) och RAN-mjukvara. – RAN Compute: Portföljen omfattar inomhus- och utomhusenheter med stöd för makro- och mikrositer, som drivs av Ericsson Silicon och ger flexibilitet, kapacitet och energieffektivitet. – Transport: Fiber- eller mikrovågsanslutningar som förbinder alla RAN-noder i radioaccessnätet med kärnnätet och är hjärtat i 5G-mobilnätet. – Antennprodukter: Antenner (aktiva och passiva), antennlinjeutrustning, antennsystemtillbehör och matarsystem. – Ericsson Services: kundsupport, network tuning och intelligent deployment. Nettoomsättning, andel av koncernen 64 % Nettoomsättning, SEK miljarder Justerad EBITA-marginal 2022 2023 2024 20,1 % 14,0 % 17,5 % 0 25 50 75 100 125 150 175 200 2024 2023 2022 171,4 158,2 193,5 Mobilnät – Cloud Software and Services Cloud Software and Services erbjuder lösningar som utrustar leverantörer av kommunikationstjänster med det som behövs för att öka flexibiliteten i verk- samheten samt förbättra tjänsteupplevelsen och den operativa effektiviteten. Ericssons erbjudanden inom kärnnät, affärsstöd och driftstödsystem (OSS/BSS), Network Management, Cognitive Network Solutions samt Managed Networks Services gör det möjligt för kunderna att utveckla sina nät mot öppna, program- merbara och autonoma nät med stöd av AI. – Kärnnät: fungerar som ryggraden som överför nätverkstrafik med hög hastighet. – Affärsstöd och driftstödsystem (OSS/BSS): gör det möjligt för leveran- törer av kommunikationstjänster att skapa intäkter från och orkestrera nätfunktioner. – Network Management and Cognitive Network Solutions: tillhandahåller funktioner som hanterar och optimerar näten. – Managed Networks Services: erbjudande för databaserad drift av kundernas nät. Justerad EBITA-marginal 2022 2023 2024 –2,4 % 2,7 % 3,2 % Nettoomsättning, andel av koncernen 25 % Nettoomsättning, SEK miljarder 0 10 20 30 40 50 60 70 2024 2023 2022 63,6 62,6 60,5 Enterprise Avancerade kommunikationslösningar för företag för att påskynda digitalise- ringen, driva innovation och optimera processer. – Global Communications Platform: Molnbaserade plattformslösningar designade för att driva utvecklarengagemang och öka takten i företagens mobilteknikbaserade digitala omställning. – Wireless Wide-Area Networks (WWAN): Trådlös kommunikation för fordon, avlägsna platser, IoT-applikationer och enheter. – Privata cellulära nätverk: Säkra och dedikerade 4G- och 5G-nätverk. Nettoomsättning, andel av koncernen Justerad EBITA-marginal 2022 2023 2024 –18,3 % –12,0 % –16,0 % 10 % Nettoomsättning, SEK miljarder 0 5 10 15 20 25 30 2024 2023 2022 25,7 24,9 14,6 Other Består av medieverksamhet samt icke-allokerad annan verksamhet. – RedBee Media: Förbereder och distribuerar videotjänster live och on-demand för programföretag, sportligor och leverantörer av kommunikationstjänster. Nettoomsättning, andel av koncernen 1 % Nettoomsättning, SEK miljarder 0 1 2 3 4 2024 2023 2022 2,5 2,2 3,0 9 Ericsson 2024 Strategi Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Hållbarhetsmål Värdekedjans koldioxidavtryck Miljoner ton CO 2 e/% 0 5 10 15 20 25 30 35 2040 års mål 2024 2023 2) 2022 8 % 31 <1 % <1 % <1 % 7 % 8 % 32 3 19 92 % 93 % 92 % Scope 1 och 2 (stod för mindre än 1 %) Scope 3 (uppströms) Scope 3 (nedströms) 2040 års mål 1) Validerat av Science Based Targets initiative (SBTi). 2) Data för 2023 har omräknats. För mer information, se sidan 10 i Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande. – Nettonollutsläpp av koldioxid i hela värdekedjan till 2040 1). – Noll dödsfall och incidenter med sjukfrånvaro till 2025. Utfall 2024: 2 dödsfall och 72 incidenter med sjukfrånvaro. – 30 % kvinnor bland anställda och chefer till 2030. Utfall 2024: 27 % respektive 24 %. Mål och utfall Långsiktiga mål Vårt mål är att förbättra Ericssons lönsamhet genom att dra nytta av vårt ledarskap inom mobilinfrastruktur och expandera till företags- marknaden. Våra finansiella mål uttrycks i termer av justerad EBITA- marginal och fritt kassaflöde före M&A (fusioner och förvärv) som en andel av nettoomsättningen . För att driva värdeskapande och konkurrenskraft prioriterar vi strategiska investeringar i forskning och utveckling (FoU), för att på så sätt säkerställa att vi behåller vårt teknikledarskap och förbättrar vår operationella effektivitet. Finansiell disciplin och ett starkt fokus på lönsamhet och avkastning utgör kärnan i alla beslut vi fattar. Vi strävar efter att upprätthålla en stark balansräkning och säkerställa finansiell motståndskraft, och vi är fast beslutna att använda kapital förnuftigt, som stöd för vår strategi. Hållbarhetsmålen är en integrerad del av vår strategi och bidrar till att bygga motståndskraft i hela Bolaget. Genom att adressera klimatförändringar samt prioritera hälsa och säkerhet begränsar vi väsentliga konsekvenser och risker i såväl vår verksamhet som i värdekedjan. Vidare är vårt mål gällande kvinnor i ledande positioner utformat för att attrahera högpresterande talanger på basen av meriter för att främja en innovativ och inkluderande företagskultur. Generera fritt kassaflöde Brygga mellan justerad EBITA och fritt kassaflöde (% av nettoomsättningen, illustrativt) 2023 2024 Långsiktigt mål Justerad EBITA 8 % 11 % 15–18 % − Finansnetto, skatt och övrigt –2 % –3 % –4 till –5 % + Återföring av ned- och avskrivningar 2 % 2 % 2 till 3 % + Återföring av avskrivningar av leasade tillgångar 1 % 1 % 1 % +/− Förändringar i rörelsekapital 3) –5 % 9 % –1 % − Kapitalutgifter –2 % –1 % –2 % − Leasingavgifter –1 % –1 % –1 % − Omstrukturering 4) –2 % –2 % –1 % Fritt kassaﬂöde (före M&A) som andel av nettoomsättningen 0 % 16 % 9–12 % Alla siffror är i relation till nettoomsättning. 3) Definieras som förändringar i rörelsens nettotillgångar. 4) Omstruktureringskostnader som redovisat i resultaträkningen för varje år. Finansiella mål Fritt kassaflöde före M&A % 0 5 10 15 20 Långsiktigt mål 2024 2023 2022 6 % 16 % 0 % 12 % 9 % Fritt kassaflöde före M&A Långsiktigt mål Justerad EBITA-marginal % 0 5 10 15 20 Långsiktigt mål 2024 2023 2022 10,9 % 8,1 % 11,0 % 18 % 15 % Justerad EBITA-marginal Långsiktigt mål Justerad EBITA-marginal 15–18 % Viktiga drivkrafter – Ökade patent- och licensintäkter (IPR) – Marknad och produktmix – Operativ hävstång Fokus – Att leverera hög kassagenerering från EBITA Fritt kassaflöde före M&A som andel av nettoomsättningen 9–12 % 10 Ericsson 2024 Strategi Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Kommentar från styrelseordföranden Bästa aktieägare, Under 2024 fortsatte Ericsson att systema- tiskt genomföra sin strategi och levererade ett starkt resultat vilket därmed stärkte Bolagets ledande position. Å styrelsens vägnar vill jag inleda med att tacka hela Ericsson-teamet för ert arbete under året. Framstegen under 2024 uppnåddes i ett utmanande omvärldsläge. Den globala marknaden för mobilinfrastruktur fortsatte att minska, även om Nordamerika återgick till tillväxt under året. Även det geopolitiska läget förblev utmanande, med tecken på att värl- den rör sig mot en ny uppsättning regler för världshandeln. Ericsson navigerade skickligt genom denna komplexa externa miljö, sam- tidigt som Bolaget fortsatte att oförtröttligt driva på sitt teknikledarskap och skapa värde för aktieägarna. Utöver att stödja ledningsgruppen i genomförandet av strategin, arbetade sty- relsen intensivt med ett antal viktiga initiativ. Av stor vikt var vårt fortsatta arbete med att överse Ericssons kulturella omvandling. Den oberoende observatörens certifiering av anti- korruption- och regelefterlevnadsprogram- met var en viktig milstolpe, och var ett resultat av de många viktiga åtgärder som Bolaget vidtagit de senaste åren. Detta arbete fortsät- ter dock och styrelsen kommer att behålla sitt fulla fokus på att säkerställa programmets hållbarhet och stärka företagskulturen på lång sikt. Strategi Teknikledarskap är fortsatt kärnan i Ericssons strategi. Inom kärnverksamheten mobilinfra- struktur utvecklar Bolaget programmerbara och differentierade nät med högsta pre- standa, som kan leverera differentierad kom- munikation. Dessa nät ger Ericssons kunder tillgång till banbrytande lösningar som är konkurrenskraftiga, säkra och tillförlitliga, till lägsta totala ägandekostnad. Dessutom driver Bolaget en fokuserad expansion inom företagssegmentet för att skapa nya möj- ligheter till ökad intjäningsförmåga från nätverksinvesteringar. Till år 2030 kommer 80 % av världens mobildatatrafik att ske via 5G-nät. Ericsson är en klar ledare inom 5G, och uppnår kon- sekvent topplaceringar i tredjepartsbedöm- ningar. Det är bevis på Bolagets beprövade förmåga att driva innovation och Bolagets djupt rotade tekniska kompetens. De fram- steg Ericsson ständigt gör, positionerar Bolaget väl inför framtiden. Under 2024 introducerade Ericsson nya lösningar som betydligt förbättrade prestanda, programmerbarhet och energi- effektivitet. Ericsson säkrade också ett flertal betydelsefulla kontrakt, inklusive det första programmerbara nätet i Europa, samt viktiga patentlicensavtal. Framgångarna inom patentlicensområdet är ännu ett bevis på Bolagets teknikledarskap och FoU- teamens banbrytande arbete. Men samtidigt som Ericsson är en tydlig ledare inom mobilnät har den övergripande RAN-marknaden stått stilla i 20 år. Många av Bolagets kunder bland leverantörerna av kommunikationstjänster har svårt att få avkastning på sitt investerade kapital. Om det inte uppstår nya intäktsmöjligheter kommer RAN-marknaden att i bästa fall förbli oför- ändrad. För att ändra på den här utvecklingen arbetar Ericsson för att definiera nya använd- ningsområden för mobilnäten. Till skillnad från konsumentmarknaden återstår det ännu mycket för företagen och den offentliga sektorn att digitaliseras fullt ut– och i den omvandlingen kan lösningar baserade på differentierad kommunikation spela en viktig roll. Ericsson utforskar ett flertal möjligheter för att expandera marknaden för mobilkom- munikation, inklusive verksamhetskritiska nät, fast bredband via mobilnätet (FWA) och ett antal olika företagslösningar. Nätverks- APIer är en av de viktigaste möjligheterna för att skapa nya intäktsströmmar. Med dessa öppna gränssnitt kan utvecklare integrera avancerade nätfunktioner i sina applikatio- ner, vilket möjliggör nya innovationer och användningsområden och banar väg för nya intäktsströmmar för kunderna och för Ericsson. Tillkännagivandet av Aduna, ett joint venture mellan Ericsson och 12 av världens största telekomoperatörer, där Ericsson kommer att inneha 50 % av aktierna, har till syfte att öka användningen av och innovation inom nätverks-APIer. Etableringen av detta joint venture var en viktig milstolpe under 2024. Det här ekosystemet börjar nu ta form och styrelsen följer noga utvecklingen av den här nya marknadsmöjligheten. Styrelsens kommitté för Enterprise Business and Tech- nology, som inrättades förra året, kommer att fortsätta att ha en viktig roll i det arbetet. Kapitalstruktur Bolaget redovisade en nettoomsättning på SEK 247,9 miljarder och en bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader på 44,9 %, och en EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader på 11,0 %. Styrelsen fortsätter att noggrant följa kassa- flödesgenereringen där målet är 9–12 % av nettoomsättningen före M&A. År 2024 överträffade Bolaget sitt mål och genere- rade ett fritt kassaflöde på SEK 40,0 miljar- der. Under året redovisade Ericsson även en 11 Ericsson 2024 Kommentar från styrelseordföranden Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport icke-kassaflödespåverkande nedskrivning om SEK 15,3 miljarder främst hänförlig till Vonage-förvärvet, vilket avspeglade en marknadstillväxt som var lägre än förväntat i Vonage nuvarande portfölj. En av styrelsens viktigaste prioriteter är kapitalallokering. Bolaget har en väldiversi- fierad skuldprofil, med en genomsnittlig tid till förfall på 3,6 år och har en nettokassaposition på SEK 37,8 miljarder vid årets utgång. Sty- relsen överser Ericssons kapitalstruktur med ambitionen att säkerställa organiska inves- teringar i teknikledarskap, som även inklude- rar förberedelser inför 6G. Ericssons kunder är beroende av Bolagets förmåga att göra långsiktiga teknikåtaganden och att erbjuda konkurrenskraftiga lösningar. Därtill behöver Bolaget kapital för att kunna göra tilläggs- förvärv som kompletterar eller fyller luckor i teknikportföljen eller i geografisk räckvidd. Därutöver ser styrelsen vikten av att åter- föra överskjutande fritt kassaflöde till aktie- ägarna. För räkenskapsåret 2024 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning på SEK 2,85 (2,70) per aktie till årsstämman. Den ökade utdelningen avspeglar den övergripande ambitionen att eftersträva en stabil till progressiv utdelning. Hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericssons strategi är inte bara beroende av teknikledarskap, utan också av operationell excellens, en stark bolagsstyrning, en kultur av etik och integritet samt att säkra de bästa talangerna. Under 2024 fortsatte styrelsen sin översyn av Bolagets arbete inom hållbar- het och ansvarsfullt företagande. I det arbe- tet ingick en förenkling och digitalisering av processerna, ytterligare förbättringar av energieffektiviteten i produktportföljen samt en uppdatering och nylansering av den affärsetiska koden (CoBE). Styrelsen utövar löpande tillsyn av Ericssons program för etik och regelefter- levnad, inklusive områden som kulturom- vandling, digitalisering och operativ effektivi- tet, liksom riskhantering och riskbegränsning. Under 2024 införde Ericsson förbättrade besluts- och verksamhetskontroller och behöll samtidigt ett starkt fokus på Ericssons öppenhetskultur (Speak-Up). Styrelsen följer noggrant den pågående processen med att förändra företagskulturen i syfte att införliva integritet i Ericssons arbetssätt samt stödja sunda och etiska affärsbeslut. Ericssons bolagsstyrningsramverk har stärkts under de senaste åren och Bolaget fortsätter att arbeta för att ligga i framkant. Dessa förbättringar har möjliggjort ett effek- tivt regelefterlevnadsprogram, förbättrat styrelsens och ledningens översyn samt lett till en stark, proaktiv riskhantering. Förbätt- rad intern kontroll av etik och regelefter- levnad har på ett effektivt sätt integrerats i Ericssons verksamhet globalt, med ett betydande fokus på att utnyttja data som stöd för välunderbyggda beslut och bevak- ning, inklusive en heltäckande bevakning av högrisktransaktioner. Medarbetare och talanger Genom hela sin historia har Ericssons medarbetare och deras världsledande tek- niska kompetens utgjort grunden för Bolagets framgångar. I dagens värld är den globala konkurrensen om talanger stenhård, och det är helt avgörande att attrahera, behålla och motivera de allra bästa medarbetarna för att med framgång kunna genomföra Bolagets strategi. Grunden i styrelsens ersättnings- filosofi är att belöna medarbetarna för att de skapar långsiktigt aktieägarvärde i linje med koncernens strategiska mål samtidigt som medarbetarna upprätthåller Bolagets värderingar. Ambitionen är att uppmuntra beteenden som är i enlighet med Ericssons företagskultur och värderingar och på samma gång säkerställa rättvisa och transparens. Utöver programmen för långsiktig rörlig ersättning (LTV) som styrelsen föreslår års- stämman omfattar styrelsens mandat även att definiera meningsfulla mål för kortsiktig rörlig ersättning (STV) kopplade till affärspla- nen men även till beteenden enligt Bolagets värderingar och kultur. Styrning Tillsammans med ordföranden i kommittén för Audit and Compliance har jag fortsatt att ha en viktig dialog med större svenska och internationella aktieägare som representerar mer än 57 % av de utestående aktierna. Styrelsen anser att aktieägarnas synpunkter ger värdefulla insikter som bidrar till styrelsens och kommittéernas diskussioner och möjlig- gör välunderbyggda beslut, vilket förbättrar effektiviteten och styrningen. Dessa dialoger har under året fokuserat på potentiella förändringar av de långsik- tiga ersättningsprogrammen. Här ingår det föreslagna tillägget om treåriga prestations- mått för långsiktig rörlig ersättning (LTV 2025) som ytterligare stärker Koncernled- ningens och de ledande befattningshavar- nas långsiktiga fokus, och stärker samsynen mellan Bolaget och Bolagets långsiktiga aktieägare. Detta följer efter förändringar i den riskutsatta ersättningsstrukturen till VD, inklusive komponenter både inom STV och LTV, som infördes 2024 för att ytterligare öka överensstämmelsen med aktieägarnas intressen. Möten med hela styrelsen och möten i kommittéerna är effektiva verktyg för att kunna verkställa styrelsens ansvar. De för- ändringar av styrelsens kommittéer som gjordes förra året har fungerat bra och har gett styrelsen utrymme för att på ett effektivt sätt driva sina olika initiativ. De nuvarande styrelseledamöterna bidrar med en stor bredd av kvalifikationer, kompetenser och egen- skaper som stärker styrelsens förmåga att utföra sitt översynsuppdrag för aktieägarnas räkning. Sammanfattning I närmare 150 år har Ericsson legat i framkant av teknikutvecklingen och Bolaget har för avsikt att hålla kvar den positionen. För att vara i framkant av teknikutveckling måste man leda inom innovation. Ericsson har åtagit sig att investera i teknikledarskap för att säkerställa sin konkurrenskraft och när Bolaget nu gått in i 2025 är Bolaget starkt positionerat. Kundernas intresse för program- merbara nät fortsätter att växa och Bolaget tar strategiska steg för att bredda kommuni- kationsmarknaden. Även om makromiljön för- blir utmanande och de geopolitiska riskerna är förhöjda har styrelsen fullt förtroende för Ericssons strategi och Bolagets förmåga att genomföra och driva sitt teknikledarskap i framtiden. När jag nu ser framåt är jag övertygad om att Bolaget kommer att behålla sin ledande ställning. Å styrelsens vägnar vill jag än en gång uttrycka min uppskattning för och rikta ett varmt tack till VD Börje Ekholm, ledningen och alla medarbetare för deras arbete och bidrag under 2024. Jan Carlson Styrelseordförande 12 Ericsson 2024 Kommentar från styrelseordföranden Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Förvaltningsberättelse 2024 i korthet – Nettoomsättningen minskade med –6 % till SEK 247,9 (263,4) miljarder påverkad av en försäljningsnedgång inom Networks på –8 %. Organisk försäljning minskade med –5 %. – Bruttoresultatet ökade till SEK 109,4 (101,6) miljarder, med en ökning inom alla segment. Bruttomarginalen var 44,1 % (38,6 %). Justerat bruttoresultat var SEK 111,4 (104,4) miljarder, med en marginal på 44,9 % (39,6 %). – EBIT (förlust) uppgick till SEK 4,3 (–20,3) miljarder, med en EBIT-marginal på 1,7 % (–7,7 %). Justerad EBIT (förlust) var SEK 9,3 (–13,8) miljarder, med en justerad EBIT-marginal på 3,8 % (–5,2 %). – Periodens resultat var SEK 0,4 (–26,1) miljarder. Resultat per aktie efter utspädning var SEK 0,01 (–7,94). – EBITA ökade till SEK 22,1 (14,9) miljarder med en EBITA-marginal på 8,9 % (5,7 %), justerad EBITA var SEK 27,2 (21,4) miljarder med en justerad EBITA-marginal på 11,0 % (8,1 %). – Kassaflöde från rörelsen var SEK 46,3 (7,2) miljarder. Fritt kassaflöde före M&A var SEK 40,0 (–1,1) miljarder. – Kassa och likvida medel var SEK 43,9 (35,2) miljarder och nettokassan var SEK 37,8 (7,8) miljarder per den 31 december 2024. – Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning för 2024 om SEK 2,85 (2,70) per aktie. Nettoomsättning SEK miljarder 0 50 100 150 200 250 300 2024 2023 2022 271,5 263,4 247,9 Nettoomsättning EBIT (förlust) och EBIT-marginal SEK miljarder % –30 –20 –10 0 10 20 30 40 2024 2023 2022 -7,7 % 1,7 % -20,3 10,0 % 4,3 27,0 – 12 – 8 –4 0 4 8 12 16 EBIT (förlust) EBIT-marginal Verksamheten under 2024 Försäljningen under 2024 minskade med −6 % till SEK 247,9 (263,4) miljarder. Organisk för- säljning minskade med –5 %. Försäljningen inom Networks minskade med −8 % till SEK 158,2 miljarder, en stark försäljningstillväxt i marknadsområde Nord- amerika motverkade delvis lägre försäljning inom andra marknadsområden. Organisk försäljning minskade med –6 %. Försäljningen inom Cloud Software and Services minskade med –2 % till SEK 62,6 mil- jarder, då en mindre försäljningsökning inom kärnnät motverkades av lägre försäljning av tjänster. Organisk försäljning minskade med –1 %. Försäljningen inom Enterprise minskade med –3 % till SEK 24,9 miljarder, med en lägre försäljning inom Global Communications Platform som delvis uppvägdes av tillväxt inom Enterprise Wireless Solutions. Organisk försäljning minskade med –2 %. Patent- och licensintäkterna var SEK 14,0 (11,1) miljarder som ett resultat av nya 5G-licensavtal och förnyade avtal. Bruttoresultatet ökade till SEK 109,4 (101,6) miljarder främst drivet av Networks. Bruttoresultatet påverkades av omstrukture- ringskostnader på SEK –2,0 (–2,8) miljarder. Bruttomarginalen ökade till 44,1 % (38,6 %), drivet av en gynnsammare marknadsmix, kostnadsbesparingsåtgärder, högre patent- och licensintäkter samt beslutet att fokusera på mer lönsamma marknadssegment inom Enterprise. Rörelseomkostnaderna ökade till SEK −105,4 (−90,2) miljarder, inklusive en påverkan om SEK –14,1 miljarder hän- förlig till nedskrivningen av immateriella tillgångar samt omstruktureringskostnader om SEK −3,0 (−3,7) miljarder. Forsknings- och utvecklingskostnaderna (FoU) ökade med SEK −2,9 miljarder till SEK −53,5 miljar- der, inklusive omstruktureringskostnader på SEK −2,1 (−2,4) miljarder. Försäljnings- och administrationskostnaderna (SG&A) ökade med SEK −12,4 miljarder till SEK −51,7 mil- jarder, inklusive en nedskrivning av imma- teriella tillgångar på SEK –12,6 miljarder och omstruktureringskostnader på SEK −0,8 (–1,3) miljarder. Den resterande ökningen är främst hänförlig till investeringar i segmentet Enterprise. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader var SEK 0,6 (−31,9) miljarder. 2023 påverka- des av en icke kassapåverkande nedskrivning av goodwill på SEK −31,9 miljarder relaterad till Vonage-förvärvet, medan nedskrivningen 2024 var SEK −1,3 miljarder. EBIT (förlust) var SEK 4,3 (–20,3) miljarder. Förbättringen är främst ett resultat av lägre icke-kassaflödespåverkande nedskrivningar om SEK –15,3 (–31,9) miljarder, huvudsakli- gen hänförliga till Vonage-förvärvet. Ett högre bruttoresultat, delvis motverkat av högre rörel- seomkostnader, bidrog också till förbättringen. Antalet anställda var 94 236 (99 952) per den 31 december 2024. Minskningen var främst relaterad till kostnadsbesparings- åtgärder. Kassaflödet från rörelsen var SEK 46,3 (7,2) miljarder och gynnades av ett starkt resultat och en betydande minskning av rörelsekapitalet. Fritt kassaflöde före M&A var SEK 40,0 (–1,1) miljarder. Nettokassan per den 31 december 2024 var SEK 37,8 (7,8) miljarder. 13 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Finansiell översikt Nettoomsättning Försäljningen minskade med SEK –15,5 miljarder eller –6 % till SEK 247,9 (263,4) miljarder med en negativ valutaeffekt om SEK –3,3 miljarder. Försäljningen inom Networks minskade med –8 % till SEK 158,2 miljarder, försäljningen inom Cloud Software and Services minskade med –2 % till SEK 62,6 miljarder och försäljningen inom Enter- prise minskade med –3 % till SEK 24,9 mil- jarder. Försäljningen inom segmentet Övrigt minskade med –14 % SEK 2,2 miljarder. Organisk försäljning minskade med –5 %. Försäljningen ökade inom marknadsom- råde Nordamerika med 23 %. Försäljningen minskade inom de andra marknadsområ- dena, främst inom marknadsområde Sydost- asien, Oceanien och Indien där försäljningen var betydligt lägre då kundernas investerings- nivåer i Indien har normaliserats efter ett rekordår 2023. Patent- och licensintäkterna ökade till SEK 14,0 (11,1) miljarder som ett resultat av nya 5G-licensavtal och förnyade avtal. Försäljningsmixen per kategori var hård- vara 38 % (38 %), mjukvara 23 % (22 %) och tjänster 39 % (40 %). Bruttoresultat Bruttoresultatet ökade till SEK 109,4 (101,6) miljarder, med en bruttomarginal på 44,1 % (38,6 %). Alla segment redovisade förbätt- ringar. Förbättringen av bruttomarginalen drevs av en mer gynnsam marknadsmix, åtgärder för att minska kostnader, högre patent- och licensintäkter samt beslutet att fokusera på mer lönsamma marknadsseg- ment inom Enterprise. Det justerade brutto- resultatet ökade till SEK 111,4 (104,4) miljar- der, medan den justerade bruttomarginalen ökade till 44,9 % (39,6 %). Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU) FoU-kostnaderna ökade till SEK –53,5 (–50,7) miljarder inklusive omstrukturerings- kostnader på SEK −2,1 (–2,4) miljarder. FoU- kostnaderna påverkades av en nedskrivning av immateriella tillgångar på SEK –1,4 miljar- der, samt en påverkan om SEK –0,7 miljarder från en lägre grad av aktivering av utveck- lingskostnader inom Enterprise. Exklusive dessa poster uppvägdes löneökningar, och även delvis högre upplupna rörliga incita- mentskostnader, av fördelar från kostandsåt- gärder. Högre upplupna incitamentskostna- der var ett resultat av att bonusutfallen över- steg målnivåerna under 2024, jämfört med att utfallen var under målnivåerna 2023. Försäljnings- och administrations- kostnader (SG&A) SG&A-kostnaderna ökade till SEK –51,7 (–39,3) miljarder, inklusive en påverkan om SEK –12,6 miljarder hänförlig till nedskriv- ningen av immateriella tillgångar under året, omstruktureringskostnader om SEK –0,8 (–1,3) miljarder, samt en positiv påverkan på SEK 0,4 miljarder till följd av lägre avskriv- ningar efter nedskrivning av immateriella till- gångar. Exklusive dessa poster ökade SG&A- kostnaderna med SEK –0,6 miljarder vilket främst avspeglar investeringar i segmentet Enterprise för att förbättra den operativa effektiviteten, samt högre upplupna rörliga incitamentskostnader, medan löneökningar uppvägdes av åtgärder för kostnadsef- fektiviseringar. De högre upplupna rörliga incitamentskostnaderna var ett resultat av att bonusutfallen översteg målnivåer under 2024, jämfört med att utfallen var under målnivåer 2023. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader var SEK 0,6 (–31,9) miljarder. En intäkt på SEK 1,9 miljarder relaterade till en över- enskommelse rörande en kommersiell tvist kompenserade för en icke kassapåver- kande nedskrivning av goodwill på SEK –1,3 (–31,9) miljarder främst relaterad till Vonage-förvärvet. Omstruktureringskostnader Omstruktureringskostnaderna uppgick till SEK –5,0 (–6,5) miljarder främst relaterade till personalminskningar, inklusive åtgärder för att anpassa verksamhetens storlek till en lägre kundefterfrågan på vissa marknader samt åtgärder för att förbättra effektiviteten. Bruttoresultatet omfattade SEK –2,0 (–2,8) miljarder i omstruktureringskostnader, medan rörelseomkostnaderna omfattade SEK –3,0 (–3,7) miljarder i omstruktureringskostnader. Rörelseresultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) (förlust) EBIT (förlust) ökade till SEK 4,3 (–20,3) miljarder, med en EBIT-marginal på 1,7 % (–7,7 %). Förbättringen är ett resultat av en lägre icke-kassaflödespåverkande nedskriv- ning om SEK –15,3 (–31,9) miljarder, främst hänförlig till Vonage-förvärvet, samt ett högre bruttoresultat som delvis motverkade ökade rörelseomkostnader. Avskrivningarna av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar var SEK –2,5 (–3,3) miljarder. Justerad EBIT ökade till SEK 9,3 (–13,8) miljarder, med en marginal på 3,8 % (–5,2 %). Patent- och licensintäkter SEK miljarder 0 2 4 6 8 10 12 14 16 2024 2023 2022 11,1 14,0 10,4 Patent- och licensintäkter Andel av försäljningen som utgörs av mjukvara, hårdvara och tjänster % 0 20 40 60 80 100 2024 2023 2022 44 % 36 % 20 % 40 % 38 % 22 % 39 % 38 % 23 % Mjukvara Hårdvara Tjänster Bruttomarginal och omstruktureringskostnader SEK miljarder % 0 2 4 6 8 10 2024 2023 2022 41,8 % 41,7 % 38,6 % 39,6 % 44,9 % 0,2 2,8 2,0 44,1 % 0 10 20 30 40 50 Omstruktureringskostnader i kostnader för sålda varor och tjänster Bruttomarginal Justerad bruttomarginal 14 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Periodens resultat och resultat per aktie efter utspädning SEK miljarder SEK –30 –25 –20 –15 –10 –5 0 5 10 15 20 25 2024 2023 2022 19,1 -7,94 0,01 -26,1 5,62 0,4 – 12 – 10 –8 –6 –4 –2 0 2 4 6 8 10 Periodens resultat Resultat per aktie efter utspädning EBITA och EBITA-marginal SEK miljarder % 0 5 10 15 20 25 30 2024 2023 2022 10,7 % 8,9 % 14,9 22,1 29,1 5,7 % 0 2 4 6 8 10 12 EBITA EBITA-marginal Fritt kassaflöde SEK miljarder –60 –50 –40 –30 –20 –10 0 10 20 30 40 2024 2023 2022 -2,1 -0,3 -1,1 -51,7 22,2 40,0 M&A Fritt kassaflöde före M&A Rörelsekapitaldagar Dagar 63 92 75 63 83 76 93 85 50 60 70 80 90 100 2024 2023 2022 61 Omsättningshastighet i lagret Genomsnittlig kredittid för leverantörsskulder Genomsnittlig kredittid för kundfordringar Finansiella intäkter och kostnader, netto Finansiella intäkter och kostnader var SEK –1,7 (–3,0) miljarder och gynnades av en högre nettokassaställning. Valutasäkrings- effekter påverkade finansiella intäkter och kostnader med SEK 0,1 (–0,2) miljarder. USD stärktes gentemot SEK mellan den 31 december 2023 (kurs SEK/USD 10,01) och den 31 december 2024 (kurs SEK/ USD 10,99). Skatter Skatterna uppgick till SEK –2,2 (–2,8) miljarder. Effektiv skattesats, exklusive ned- skrivningar, främst av goodwill och immate- riella tillgångar hänförliga till Vonage-förvär- vet, var 28 % för 2024. Effektiv skattesats för 2023 var 32 %, exklusive nedskrivningen av goodwill hänförlig till Vonage-förvärvet. Periodens resultat Periodens resultat var SEK 0,4 (–26,1) miljar- der. Förbättringen är ett resultat av en lägre icke-kassaflödespåverkande nedskrivning om SEK –15,3 (–31,9) miljarder, främst hän- förlig till Vonage-förvärvet, samt ett högre bruttoresultat som delvis motverkade ökade rörelseomkostnader. Ett förbättrat finans- netto samt lägre skatter bidrog också till förbättringen. Resultat per aktie efter utspäd- ning var SEK 0,01 (–7,94). Rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar (EBITA) EBITA ökade till SEK 22,1 (14,9) miljarder då ett förbättrat bruttoresultat delvis motver- kades av ökade rörelseomkostnader. EBITA- marginalen var 8,9 % (5,7 %). Justerad EBITA var SEK 27,2 (21,4) miljarder, med en margi- nal på 11,0 % (8,1 %). Anställda Antalet anställda den 31 december 2024 var 94 236 jämfört med 99 952 den 31 december 2023. Kassaflöde Kassaflöde från rörelsen ökade till SEK 46,3 (7,2) miljarder till följd av ett förbättrat resul- tat i kombination med en betydande minsk- ning av rörelsekapitalet. Minskningen av rörelsekapitalet var ett resultat av en gynn- sam marknadsmix efter slutförd nätutbygg- nad i Indien och en stark försäljningstillväxt inom marknadsområde Nordamerika. Rörel- sekapitalet gynnades också av höga kun- dinbetalningar, med stöd av att vissa kunder betalade i förtid, och en effektiv hantering av leverantörskedjan. Fritt kassaflöde före förvärv ökade till SEK 40,0 (–1,1) miljarder, drivet av ett för- bättrat kassaflöde från rörelsen. Kassaflödet från investeringsaktiviteter var SEK –16,0 (–8,7) miljarder, främst drivet av investeringar i räntebärande placeringar efter ökningen av bruttokassan. Kassaflödet från finansieringsaktiviteter var SEK –23,9 (1,0) miljarder inklusive utbe- tald utdelning om SEK –9,2 miljarder, återbe- talning av en obligation om EUR 500 miljoner som förfallit, USD 400 miljoner från en rull- lande likviditetskredit, samt ett lån på USD 281 miljoner. Detta kompenserades delvis av utbetalning av två lån om USD 184 miljoner respektive USD 108 miljoner. Finansiell ställning Bruttokassan ökade med SEK 21,2 miljarder till SEK 75,9 (54,7) miljarder. Nettokassan ökade med SEK 30,0 miljarder till SEK 37,8 (7,8) miljarder drivet av ett positivt fritt kassa- flöde efter förvärv, delvis motverkat av utbe- talda utdelningar. Åtaganden för ersättningar efter avslutad anställning minskade under året till SEK 24,4 miljarder från SEK 26,2 mil- jarder. Den svenska förmånsbestämda för- pliktelsen (Defined Benefit Obligation, DBO) har beräknats med en diskonteringsränta baserad på avkastningen för svenska statso- bligationer. Om diskonteringsräntan hade baserats på svenska bostadsobligationer hade åtagandena för ersättningar efter avslu- tad anställning varit cirka SEK 13,9 miljarder (SEK 10,5 miljarder lägre än den nuvarande förmånsbestämda förpliktelsen). Den genomsnittliga löptiden för Moder- bolagets upplåning var 3,6 år per 31 decem- ber 2024, jämfört med 3,2 år per den 31 december 2023. Ericsson hade outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter om SEK 33,0 miljarder (USD 3,0 miljarder) per den 31 december 2024. Kreditbetygen har varit oförändrade under året, medan utsikterna har ändrats av Standard & Poor’s (S&P) till stabila från under utveckling. Både S&P och Fitch har långsiktigt kreditbetyg BBB− för Ericsson med stabila utsikter, medan Moody’s har kreditbetyg Ba1 med stabila utsikter. 15 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Avkastning på sysselsatt kapital SEK miljarder % –150 –100 –50 0 50 100 150 200 250 2024 2023 2022 14,0 % 202,9 -10,7 % 2,5 % 178,0 163,0 – 12 –8 –4 0 4 8 12 16 20 Sysselsatt kapital vid periodens slut Avkastning på sysselsatt kapital Kassa SEK miljarder 0 20 40 60 80 2024 2023 2022 23,3 7,8 54,7 37,8 75,9 56,2 Bruttokassa Nettokassa Moderbolagets upplåning – löptid för lån SEK miljarder 0 2 4 6 8 10 2031 2030 2029 2028 2027 2026 2025 1,6 8,6 5,7 5,7 1,2 1,2 2,0 3,0 2,2 3,4 1,6 1,6 Certifikat och obligationer Nordiska Investeringsbanken Europeiska Investeringsbanken AB Svensk Exportkredit (MTN-obligationer) Företagscertifikat Forskning och utveckling, patent och licensiering FoU-kostnaderna var SEK –53,5 (–50,7) miljarder. FoU-kostnaderna påverkades av omstruktureringskostnader på SEK –2,1 (–2,4) miljarder. FoU-kostnaderna påver- kades även av en nedskrivning av immate- riella tillgångar på SEK –1,4 miljarder främst hänförlig till Vonage-förvärvet, samt av SEK –0,7 miljarder från en lägre grad av aktive- ring av utvecklingskostnader inom Enter- prise. Antalet FoU-medarbetare var 26 744 (28 219) och antalet beviljade patent uppgick till fler än 60 000. Säsongsvariationer Koncernens försäljning, resultat och kassa- flöde från rörelsen varierar från kvartal till kvartal, och är normalt lägst i första kvarta- let och högst i fjärde kvartalet. Detta beror främst på att inköpsmönstret varierar över året hos Bolagets kunder. Tre års genomsnittlig säsongsvariation (2022–2024) Första kvartalet Andra kvartalet Tredje kvartalet Fjärde kvartalet Andel av årlig försäljning 22 % 24 % 25 % 29 % Investeringar i anläggningstillgångar Under 2024 uppgick investeringarna till SEK 2,3 (3,3) miljarder, motsvarande 1,0 % av försäljningen. Investeringarna rör främst testanläggningar och utrustning för forskning och utveckling, nätdriftscenter samt tillverk- nings- och reparationsverksamhet. De årliga investeringarna ligger normalt på omkring 1 %–2 % av nettoomsättningen. Styrelsen granskar Bolagets investerings- planer och förslag. Per den 31 december 2024 hade inga väsentliga belopp avseende fastigheter, byggnader, maskiner eller utrust- ning ställts som säkerhet för utestående skulder. Investeringar 2022–2024 SEK miljarder 2022 2023 2024 Investeringar i anläggningstillgångar 4,5 3,3 2,3 varav i Sverige 1,7 1,2 0,6 Andel av årlig försäljning 1,6 % 1,3 % 1,0 % Balanserade utvecklingskostnader Balanserade utvecklingskostnader minskade till SEK −1,3 (−2,2) miljarder främst på grund av en lägre grad av aktivering av utvecklings- kostnader inom segmentet Enterprise. 16 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Försäljning uppdelad på segment Networks, 64 % Cloud Software and Services, 25 % Enterprise, 10 % Övrigt, 1 % Networks SEK miljarder % 0 25 50 75 100 125 150 175 200 2024 2023 2022 38,5 19,4 25,7 11,3 % 193,5 171,4 158,2 16,2 % 0 4 8 12 16 20 24 28 32 19,9 % Nettoomsättning EBIT EBIT-marginal Cloud Software and Services SEK miljarder % –20 –10 0 10 20 30 40 50 60 70 2024 2023 2022 63,6 62,6 -0,3 % -0,7 % 60,5 -1,7 -0,2 -0,4 -2,8 % –10 –5 0 5 10 15 20 25 30 35 Nettoomsättning EBIT (förlust) EBIT-marginal Networks Networks stod för 64 % (65 %) av koncernens nettoomsättning under 2024. Networks erbju- dande omfattar hårdvaru- och mjukvarulös- ningar samt relaterade tjänsteerbjudanden som gör det möjligt för leverantörer av kommu- nikationstjänster att utveckla nya 5G-funktio- ner. Portföljen omfattar radioaccessnät (RAN), RAN Compute, transportprodukter, antennpro- dukter och en komplett tjänsteportfölj. Nettoomsättning Försäljningen minskade med –8 % till SEK 158,2 (171,4) miljarder, då en stark försälj- ningstillväxt inom marknadsområde Nordame- rika motverkades av lägre försäljning inom de andra marknadsområdena, där leverantörerna av kommunikationstjänster i hög grad förblir försiktiga med sina investeringar. Försälj- ningen inom marknadsområde Nordamerika ökade med 30 %, som ett resultat av vunna kontrakt och selektiva investeringar i näten av några större kunder. Försäljningen inom övriga marknadsområden minskade. Försäljningen minskade med –46 % inom marknadsområde Sydostasien, Oceanien och Indien, främst på grund av mer normaliserade investeringsnivåer i Indien efter ett rekordår 2023. Försäljningen fick stöd av ökade patent- och licensintäkter, som gynnades av nya licensavtal som teckna- des under 2024. Organisk försäljning minskade med –6 %. Bruttoresultat Bruttoresultatet ökade till SEK 73,6 (68,0) miljarder, med en bruttomarginal på 46,6 % (39,6 %). Ökningen är ett resultat av en gynn- sam marknadsmix, fortsatta kostnadsbespa- ringsåtgärder och en förbättrad effektivitet i leverantörskedjan. Vidare fick bruttomargina- len stöd av högre patent- och licensintäkter. Det justerade bruttoresultatet ökade till SEK 74,7 (69,9) miljarder, med en justerad brutto- marginal på 47,2 % (40,8 %). EBIT och EBITA EBIT ökade till SEK 25,7 (19,4) miljarder, med en EBIT-marginal på 16,2 % (11,3 %). EBITA ökade till SEK 25,9 (19,5) miljarder, med en EBITA-marginal på 16,3 % (11,4 %). Högre bruttoresultat och effektiviseringsförbättringar motverkades delvis av en ökning av upplupna rörliga incitamentskostnader, vilket avspeglar ett bonusutfall över målnivån för 2024 och under målnivån 2023. EBIT och EBITA påverkades av omstruktureringskostnader på SEK –1,9 (–4,4) miljarder. Justerad EBIT ökade till SEK 27,6 (23,8) miljarder, med en EBIT-marginal på 17,4 % (13,9 %) medan justerad EBITA ökade till SEK 27,8 (23,9) miljarder med en justerad EBITA-marginal på 17,5 % (14,0 %). Strategiska FoU-investeringar fortsatte för att bygga programmerbara nät med hög pre- standa för att bibehålla teknikledarskapet. Cloud Software and Services Cloud Software and Services stod för 25 % (24 %) av koncernens nettoomsättning under 2024. Cloud Software and Services erbjuder lösningar som hjälper leverantörer av kom- munikationstjänster att öka flexibiliteten i sin verksamhet samt förbättra tjänsteupplevelsen och den operativa effektiviteten. Portföljen omfattar kärnnät, affärsstöd och driftstödsys- tem, Network Management, Cognitive Network Solutions samt Managed Networks Services. Nettoomsättning Försäljningen minskade med –2 % till SEK 62,6 (63,6) miljarder och försäljningen av tjänster stod för 64 % (66 %) av nettoomsättningen. Måttlig tillväxt inom kärnnät motverkades av en lägre försäljning av tjänster främst på grund av tidpunkter för projektleveranser. Dessutom har omfattningen på kontrakt inom Managed Services minskats på vissa marknader. Försäljningen ökade inom marknads- område Nordamerika samt Europa och Latinamerika som ett resultat av tidpunkterna för projektleveranser, medan försäljningen minskade inom övriga marknadsområden. Försäljningen fick stöd av ökade patent- och licensintäkter, som ett resultat av nya licens- avtal som tecknades under 2024. Organisk försäljning minskade med –1 %. Bruttoresultat Bruttoresultatet ökade till SEK 23,0 (22,1) miljarder, med en bruttomarginal på 36,8 % (34,7 %) som gynnades av ett förbättrat leveransresultat, kostnadsåtgärder och ett fort- satt fokus på kommersiell disciplin. Bruttomar- ginalen fick också stöd av högre patent- och licensintäkter. Justerat bruttoresultat ökade till SEK 23,9 (22,9) miljarder, med en justerad marginal på 38,2 % (36,0 %). EBIT (förlust) och EBITA (förlust) EBIT (förlust) och EBITA (förlust) var SEK –0,4 (–0,2) miljarder. EBIT marginalen var –0,7 % (–0,3 %), medan EBITA marginalen var –0,6 % (–0,3 %). Högre bruttoresultat, effektivi- seringsförbättringar och kostnadsåtgärder motverkades delvis av en ökning av upplupna rörliga incitamentskostnader, vilket avspeglar ett bonusutfall över målnivån för 2024 samt investeringar i 5G-portföljen och i motstånds- kraft. EBIT och EBITA påverkades av omstruk- tureringskostnader på SEK –2,4 ( –1,9) miljar- der. Justerad EBIT och EBITA ökade till SEK 2,0 (1,7) miljarder, med en justerad EBITA-margi- nal på 3,2 % (2,7 %). Genomförandet av strategin fortsätter, med fokus på kommersiell disciplin, snabbare automatisering och en skalbar driftsättning av mjukvara. Affärsresultat – Segment 17 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Enterprise SEK miljarder % –40 –30 –20 –10 0 10 20 30 2024 2023 2022 –160 –120 –80 –40 0 40 80 120 -30,6% -148,9 % -88,8 % 14,6 25,7 -38,3 -4,5 24,9 -22,1 Nettoomsättning EBIT (förlust) EBIT-marginal Övrigt SEK miljarder % –8 –6 –4 –2 0 2 4 2024 2023 2022 -5,3 3,0 -1,2 2,5 1,2 2,2 -180,3 % -45,5 % 53,6 % –200 –150 –100 –50 0 50 100 Nettoomsättning EBIT (förlust) EBIT-marginal Enterprise Segmentet Enterprise stod för 10 % (10 %) av koncernens nettoomsättning under 2024. Enterprise erbjuder avancerade kommuni- kationslösningar för företag för att påskynda digitaliseringen, driva innovation och opti- mera processer. Portföljen inkluderar Global Communications Platform, Wireless Wide- Area Networks (WWAN) och privata cellulära nätverk. Nettoomsättning Försäljningen inom Enterprise minskade med –3 % till SEK 24,9 (25,7) miljarder, med en lägre försäljning inom Global Communica- tions Platform som delvis uppvägdes av till- växt inom Enterprise Wireless Solutions. Försäljningen inom Enterprise Wireless Solutions ökade med 17 % och gynnades av en god efterfrågan på privata 5G- och neutrala host-lösningar samt förnyelse av kundkontrakt inom WWAN och säkerhets- lösningar. Försäljningen inom Global Com- munications Platform minskade med –10 %, negativt påverkad av beslutet att fokusera på mer lönsamma marknadssegment och att minska aktiviteten i vissa länder samt av förlusten av ett kundkontrakt med låga marginaler under fjärde kvartalet 2023. Den negativa effekten uppvägdes delvis av till- växt inom mer lönsamma marknadssegment, däribland call center-lösningar. Organisk försäljning minskade med –2 %. Bruttoresultat Bruttoresultatet ökade till SEK 12,8 (12,0) miljarder, gynnat av en försäljningstillväxt inom Enterprise Wireless Solutions och fokus på mer lönsamma marknadssegment. Brut- tomarginalen ökade till 51,4 % (46,7 %), med stöd av en förbättrad affärsmix till följd av beslutet att fokusera på mer lönsamma mark- nadssegment och produkter. Justerat brut- toresultat ökade till SEK 12,8 (12,0) miljarder, med en justerad bruttomarginal på 51,5 % (46,7 %). EBIT (förlust) EBIT (förlust) var SEK –22,1 (–38,3) mil- jarder, med en EBIT-marginal på –88,8 % (–148,9 %). De minskade förlusterna berodde främst på en lägre icke-kassaflödes- påverkande nedskrivning om SEK –15,3 (–31,9) miljarder, främst hänförlig till Vonage- förvärvet. EBIT påverkades av omstrukture- ringskostnader på SEK –0,5 ( –0,2) miljarder. Justerad EBIT (förlust) var SEK –21,6 (–38,2) miljarder. EBITA (förlust) EBITA (förlust) var SEK –4,5 (–3,3) miljarder. Ökade investeringar för att förbättra den operativa effektiviteten inom Global Commu- nications Platform och en lägre grad av akti- vering av utvecklingskostnader motverkade delvis förbättringar av den operativa effek- tiviteten inom Enterprise Wireless Solutions och inom Technologies and New Businesses. EBITA påverkades av omstruktureringskost- nader på SEK –0,5 ( –0,2) miljarder. Justerad EBITA (förlust) minskade till SEK –4,0 (–3,1) miljarder, med en justerad EBITA-marginal på –16,0 % (–12,0 %). Övrigt Segmentet Övrigt stod för 1 % (1 %) av koncernens nettoomsättning under 2024. Segmentet Övrigt består av medieverksam- het samt icke-allokerad annan verksamhet. Nettoomsättning Försäljningen minskade till SEK 2,2 (2,5) miljarder, främst på grund av avyttringen av verksamheten för Sakernas internet under 2023 och en lägre försäljning inom medieverksamheterna. Bruttoresultat Bruttoresultatet var SEK –0,1 (–0,5) miljarder, vilket främst avspeglar högre nedskrivningar av tillgångar under 2023. Justerat bruttoresultat ökade till SEK –0,0 (–0,4) miljarder, med en justerad bruttomarginal på –1,5 % (–17,7 %). EBIT (förlust) och EBITA (förlust) EBIT (förlust) och EBITA (förlust) var SEK 1,2 (–1,2) miljarder. Ökningen var främst hänför- lig till en engångsintäkt på SEK 1,9 miljarder relaterade till en överenskommelse rörande en kommersiell tvist, samt lägre operativa kostnader på grund av avyttringen av verk- samheten för Sakernas internet under 2023. EBIT och EBITA påverkades av omstrukture- ringskostnader på SEK –0,2 ( 0,0) miljarder. Justerad EBIT (förlust) och EBITA (förlust) var SEK 1,3 (–1,2) miljarder. 18 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Organisk försäljnings- tillväxt 24 % –2 % –38 % –19 % –12 % 6 % Försäljning uppdelad på marknadsområde Nordamerika, 29 % Europa och Latinamerika, 26 % Sydostasien, Oceanien och Indien, 13 % Nordostasien, 8 % Mellanöstern och Afrika, 8 % Övrigt, 16 % Marknadsområde Nordamerika Försäljningen ökade med 23 % till SEK 72,9 miljarder. Försäljningen inom Networks ökade med 30 % som ett resultat av vunna kontrakt och selektiva investeringar i näten av några större kunder. Cloud Software and Services ökade med 1 %. Organisk försälj- ning ökade med 24 %. Marknadsområde Europa och Latinamerika Försäljningen minskade med –2 % till SEK 63,4 miljarder. Försäljningen i Europa var stabil. Lägre investeringar från kunderna uppvägdes av starka kundleveranser och ökade marknadsandelar. Försäljningen i Latinamerika minskade på grund av ökad priskonkurrens och lägre investeringar i kun- dernas nät. Organisk försäljning minskade med –2 %. Marknadsområde Sydostasien, Oceanien och Indien Försäljningen minskade med –39 % till SEK 32,4 miljarder, vilket främst avspeg- lar mer normaliserade investeringsnivåer i Indien, efter ett rekordår 2023. Försäljningen i Sydostasien minskade som ett resultat av lägre investeringsnivåer bland kunderna på grund av marknadskonsolidering och mak- roekonomisk osäkerhet, delvis motverkat av nyligen vunna kontrakt. Försäljningen inom Cloud Software and Services minskade, vilket avspeglar tidpunkter för projektleveranser och minskad omfattning av och avslutade avtal inom Managed Services. Organisk försäljning minskade med –38 %. Marknadsområde Nordostasien Försäljningen minskade med –22 % till SEK 18,8 miljarder. Försäljningen inom Networks minskade på grund av kundernas lägre investeringsnivåer på vissa föregångs- marknader inom 5G. Försäljningen inom Cloud Software and Services minskade, vilket avspeglar tidpunkter för projektleveranser och minskad omfattning av några kontrakt med låga marginaler. Organisk försäljning minskade med –19 %. Marknadsområde Mellanöstern och Afrika Försäljningen minskade med –13 % till SEK 20,8 miljarder. Försäljningen inom Networks minskade vilket avspeglar lägre investeringar i Mellanöstern efter en acce- lererad 5G-utbyggnad under 2023. I Afrika påverkade makroekonomisk motvind och valutadevalveringar kundernas investerings- nivåer. Dessutom förblev priskonkurrensen intensiv. Försäljningen inom Cloud Software and Services minskade på grund av tidpunk- ter för projektleveranser. Organisk försäljning minskade med –12 %. Marknadsområde Övrigt Marknadsområdet Övrigt innehåller främst patent- och licensintäkter och i det närmaste all försäljning inom segmentet Enterprise. Försäljningen ökade med 4 % till SEK 39,6 miljarder, drivet av patent- och licensintäk- ter, delvis motverkat av nedgången i försälj- ningen inom Enterprise. Organisk försäljning ökade med 6 %. IPR Patent- och licensintäkterna ökade till SEK 14,0 (11,1) miljarder som ett resultat av nya 5G-licensavtal och förnyade avtal. I ökningen ingår retroaktiva intäkter från tidigare olicen- sierade perioder. Möjligheterna kvarstår att öka patent- och licensintäkterna ytterligare. Affärsresultat – Marknadsområden 1) Rapporterad försäljning per marknadsområde – 2024 jämfört med 2023 SEK miljarder 1) Förändring jämfört med föregående år. 2) Marknadsområdet Övrigt innehåller främst patent- och licensintäkter och i princip all försäljning inom segmentet Enterprise. 263,4 2023 2024 247,9 Nordamerika 13,7 23 % 1) Nordostasien –5,2 –22 % 1) Europa och Latinamerika –1,5 –2 % 1) Mellanöstern och Afrika –3,0 –13 % 1) Sydostasien, Oceanien och Indien –20,9 –39 % 1) Övrigt 2) 1,4 4 % 1) 1) Från och 15 mars 2025 kommer två nya marknadsområden att skapas, marknadsområde Americas och marknadsområde Europa, Mellanöstern & Afrika vilket ersätter marknadsområde Nordamerika, marknadsområde Europa och Latinamerika och marknadsområde Mellanöstern och Afrika. 19 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Bolagsstyrning I enlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning har en särskild Bolagsstyrningsrapport, som inkluderar ett avsnitt om intern kontroll, upprättats och bifogats denna Finansiella rapport. Inledning För att vara branschledande behöver mark- nads- och teknikledarskap kombineras med operationell excellens, och det gäller även hur Ericsson bedriver sin verksamhet. Ericsson anser att en stark bolagsstyrning leder till bättre beslutsfattande, vilket stärker Bolagets konkurrenskraft, förbättrar förmågan att på ett effektivt sätt genomföra strategin och i slutänden medför värde för aktieägarna. Ericssons bolagsstyrning Ericsson har åtagit sig att upprätthålla de högsta standarderna för bolagsstyrning och har etablerat ett ramverk för bolagsstyrning som: – Stärker verksamheten, vilket möjliggör strategiskt genomförande och operationell excellens. – Främjar och underlättar en effektiv tillsyn över hela organisationen av styrelsen, VD och koncernchef samt koncernledningen på alla nivåer i organisationen. – Möjliggör beslutsfattande av hög kvalitet och med tydlig ansvarsfördelning på alla nivåer. – Skapar en robust riskhanteringsstrategi för att effektivt identifiera, hantera och mitigera risker och tillvarata möjligheter. Ericsson prioriterar en integritetsstyrd kultur samt etik och regelefterlevnad i allt Bolaget gör, och ingjuter integritet i och genom hela organisationen. Ericssons ramverk för bolags- styrning vägleder medarbetarna samtidigt som det bygger på deras styrkor – vilket främjar en transparent företagskultur präglad av samarbete och öppen dialog. Det är en av grunderna för sunda och etiska affärsbeslut, robust riskhantering, klara och enhetliga åtgärder vid oegentligheter samt tvärfunk- tionell samordning. Ericsson har också imple- menterat metoder och rutiner som fastställer tydliga regler för bolagsstyrning inom hela organisationen. Dessa omfattar allt från frå- gor som kräver godkännande av Bolagets aktieägare och styrelse till riktlinjer för intres- sekonflikter, samt styrelsens och ledningens uppgifter och skyldigheter. Alla dessa aspek- ter är grundförutsättningar för att Ericsson ska kunna bedriva verksamhet i linje med sina värderingar: professionalism, respekt, uthållighet och integritet. Viktiga åtgärder avseende bolagsstyrning under 2024 Ericssons intensiva arbete med att stärka och förenkla sin bolagsstyrning fortsatte under 2024 och bedrevs parallellt med ytter- ligare förbättringar av sitt program för etik och regelefterlevnad. Under 2024 fortsatte Ericsson också med arbetet med en förenk- ling och digitalisering av processer, tvärfunk- tionella samarbeten, delat ansvarstagande och ett starkt engagemang för att främja en öppenhetskultur (Speak Up). Mer information om viktiga åtgärder inom bolagsstyrningen under 2024 finns på sidan 1 i Bolagsstyrningsrapporten. Fortsatt tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning Svensk kod för bolagsstyrning är baserad på principen ”följ eller förklara” och finns publi- cerad på webbplatsen för Kollegiet för svensk bolagsstyrning, som administrerar Svensk kod för bolagsstyrning: https://bolagsstyr- ning.se/. Ericsson strävar efter att följa bästa möjliga bolagsstyrningspraxis på en global nivå. Ericsson har inte rapporterat några avvikelser från reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning under 2024. Ansvarsfull verksamhet Ericsson fortsätter att investera betydande resurser och satsar på att stärka sitt program för etik och regelefterlevnad samt införa och upprätthålla robusta system, kontroller och riktlinjer för att förebygga och upptäcka oegentligheter. Detta inkluderar områdena etik, bekämpning av korruption, mutor och penningtvätt, intressekonflikter samt kon- kurrenslagstiftning. Framför allt har, som beskrivs i Bolagsstyrningsrapporten, sats- ningarna underbyggts av arbete inom hela organisationen för att omvandla Bolagets företagskultur och förbättra ramar och pro- cesser för styrningen för att på så sätt stärka Ericssons verksamhet. Utöver att skydda Ericssons bästa intressen har det förbättrade programmet för etik och regelefterlevnad medfört möjligheter till ytterligare effektivise- ringar av verksamheten, bland annat digita- liserade rutiner och enklare processer, vilket kan öka produktiviteten och minska framtida rörelsekostnader. I början av 2024 antog Ericsson en för- bättrad och förenklad affärsetisk kod för organisationen. Den affärsetiska koden anger Bolagets förväntningar, principer och krav på de anställda när de utför sitt arbete. Den sät- ter upp ett ramverk för etiskt beslutsfattande och vägleder anställda när de fattar beslut och hanterar risker i arbetet med kollegor, kunder, partners, ägare och andra intressen- ter. Den stödjer Ericssons Speak Up-kultur och förbjuder repressalier för personer som i god tro rapporterar betänkligheter gällande regel- efterlevnad. Alla anställda måste regelbundet bekräfta att de förstår den affärsetiska koden. Ramverket i den affärsetiska koden utgör standarden för samtliga anställda för att säkerställa att Bolagets beslut och åtgärder är etiska och att Ericsson utgör en positiv global kraft. Styrelse På årsstämman, som hölls den 3 april 2024, omvaldes Jan Carlson till styrelseordförande. Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Carolina Dybeck Happe, Börje Ekholm, Eric A. Elzvik, Jonas Synnergren, Kristin S. Rinne, Jacob Wallenberg och Christy Wyatt omvaldes som styrelseledamöter. Karl Åberg valdes som ny styrelseledamot. I september 2024 avgick Carolina Dybeck Happe från styrelsen, efter att hon utsetts till en ny roll. Ulf Rosberg, Kjell- Åke Soting och Annika Salomonsson utsågs till arbetstagarrepresentanter av arbetsta- garorganisationerna med Loredana Roslund, Frans Frejdestedt och Stefan Wänstedt som suppleanter. Ledning Börje Ekholm är VD och koncernchef sedan 2017. VD och koncernchef stöds av koncernledningen. Dialog med aktieägarna Som en del av Ericssons löpande dialog med aktieägarna, och utöver den sedvanliga kommunikationen som skett under året mel- lan aktieägarna och Ericssons funktion för Investor Relations och koncernledning, har Ericssons styrelseordförande Jan Carlson och ordföranden för kommittén för Audit and Compliance, Eric Elzvik, under det första och fjärde kvartalet 2024 haft en dialog med aktieägare och på Bolagets initiativ även haft fördjupade diskussioner med aktieägare som tillsammans representerar cirka 57 % av de utestående aktierna. Dessa dialoger inriktas vanligtvis på ett flertal olika bolagsstyrnings- frågor i syfte att förstå och få återkoppling samt att besvara frågor från aktieägarna. Diskussionerna under 2024 var bland annat inriktade på ersättningsprogram, styrelsens sammansättning och den genomtänkta omvandling som under flera år skett av Ericssons bolagsstyrning, företagskultur och program för etik och regelefterlevnad, liksom hållbarhet och andra frågor. Aktieägarna gav sitt stöd till Ericssons övergripande ersätt- ningsfilosofi, som inkluderar en integritets- baserad komponent, den omfattande tillsyn som kommittén för Audit and Compliance har över funktionen för regelefterlevnad, liksom den frekventa och ingående rapporteringen om effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad till kommittén för Audit and Compliance. Mer information om dialogen med aktieägarna finns på sidan 1 i Bolags- styrningsrapporten. 20 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Ersättningar Ersättningarna till styrelsens ledamöter och till koncernledningen redovisas i not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare”. Ytterligare information om ersättning till VD och kon- cernchef samt till vice verkställande direktör finns i den ersättningsrapport som finns bifogad till denna Finansiella rapport. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare De nuvarande Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare godkändes av årsstämman 2023 och redovisas på sidorna 24–26. Programmet för långsiktig rörlig ersättning 2024 (LTV 2024) för koncernledningen Ericsson har aktiebaserade program för långsiktig rörlig ersättning (LTV) på plats för koncernledningen. LTV 2024 för koncern- ledningen godkändes av årsstämman 2024. Detaljerna i LTV 2024 redovisas i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”. Väsentliga kontrakt Väsentliga kontraktsenliga åtaganden sammanfattas i not D4, ”Avtalsförpliktel- ser”. Dessa åtaganden gäller främst leasing av kontors- och fabrikslokaler, vissa kund- kontrakt, inköpskontrakt för outsourcad tillverkning, FoU- och IT-verksamhet samt inköp av komponenter för den tillverkning som sker inom Ericsson. Ericsson är part i vissa avtal med villkor som kan träda i kraft, förändras eller upphöra att gälla om kontrollen över Bolaget föränd- ras till följd av ett offentligt uppköpserbju- dande. Sådana villkor är inte ovanliga i vissa typer av avtal, till exempel finansieringsavtal och vissa licensavtal. Ericsson anser dock (med beaktande av bland annat Ericssons starka finansiella ställning) att inget enskilt gällande avtal medför någon väsentlig påver- kan för Ericsson till följd av en förändring av kontrollen över Bolaget. Riskhantering Riskhantering är ett viktigt element i strate- giskt beslutsfattande och värdeskapande. Ericsson strävar efter att fånga upp de möjlig- heter och hot som är relaterade till Bolagets strategiska mål. Ericssons riskhanteringsak- tiviteter går hand i hand med utveckling och genomförande av Ericssons affärsplaner och operativa strategier. Bolaget har under de senaste åren vidtagit omfattande åtgärder för att säkerställa att strategiska, externa och interna risker på ett adekvat sätt identifieras, bedöms, rapporteras internt, eskaleras samt åtgärdas effektivt. Det är en nyckelprioritet att säkerställa ansvar för riskhantering på alla nivåer i organisationen. Ericssons ledning betonar vikten av att identifiera och hantera risker i beslutsfattande på alla nivåer och har integrerat detta i Ericssons relevanta ope- rativa och funktionella processer. Ericsson strävar efter att säkerställa att risker bedöms korrekt och på ett transparent sätt, och där så är lämpligt eskaleras inom organisationen. Ericssons koncernriskprotokoll (Mate- rial Group Risk Protocol) reglerar analysen och eskaleringen av väsentliga risker inom koncernen. Business Risk Committee (BRC) utövar tillsyn och främjar ansvarstagande för potentiellt väsentliga risker. Business Risk Committee leds gemensamt av chefsjuristen och finansdirektören och fungerar som ett integrerat forum för eskalering och övervak- ning av risker, vilket har stärkt ledningens beslutsfattande och riskhantering. Business Risk Committee-processen och en koncern- övergripande riskbedömning har förbättrat Ericssons allmänna insyn i koncernrisker, och har ökat harmoniseringen och möjligheten att på ett effektivt sätt hantera de risker som påverkar olika delar av organisationen. Busi- ness Risk Committee granskar framförallt risk- ärenden med potentiellt väsentlig påverkan (bland annat risker som uppstår i jurisdiktio- ner med förhöjd riskprofil) och fungerar som ett forum för ledningen för att övervaka och granska risker som identifierats i systemet för koncernriskhantering. Ramverket etablerar en baslinje på koncernnivå för transparens och översyn av risker. Aktiviteter för riskhantering på koncernnivå övervakas av Business Risk Committee som rapporterar relevanta frågor till styrelsen, där kommittén för Audit and Compliance ansvarar för tillsynen av Bolagets riskhantering och riskhanteringsramverket (Enterprise Risk Management framework). Den finansiella riskhanteringen styrs av finansfunktionen. Ytterligare information om hantering av finansiella risker finns i not F1, ”Finansiell riskhantering”, i den Finansiella rapporten. Ericssons koncernriskprotokoll (Material Group Risk Protocol), Business Risk Com- mittee och Ericssons riskhanteringsramverk (Enterprise Risk Management framework) kompletterar varandra för att säkerställa att styrelsen och ledningen har en samstämmig syn på koncernens risker. Ericssons riskhanteringsprocess (Enter- prise Risk Management process) tillhan- dahåller ett system för bedömning och avhjälpande av risker i hela koncernen och för alla med ansvar för riskhanteringsakti- viteter. Processen syftar till att säkerställa att koncernfunktioner, marknadsområden och affärsområden tar hänsyn till risk i rela- tion till strategiska mål och beslutsfattande, samtidigt som eskalering av väsentliga koncernrisker till Business Risk Committee säkerställs. Bolaget stärker kontinuerligt sina transaktionskontroller och sin dataanalys, bland annat genom en förbättrad process för tillbörlig aktsamhet och övervakning av tred- jepartsrelationer. Ericsson har också utökat sina riskbedömningar av antikorruption till att omfatta landspecifika risker inom regel- efterlevnad, tagit fram en karta över statligt ägda enheter för att identifiera offentliga tjänstemän och statsägda kunder, utökat antalet anställda på plats lokalt inom regelef- terlevnadsfunktionen samt utökat den totala personalstyrkan inom regelefterlevnad och andra övervakningsfunktioner. Information om risker som kan påverka måluppfyllandet och ligga till grund för avhjälpande åtgärder finns i övriga delar av Förvaltningsberättelsen, i noterna A2, ”Vik- tiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, F1, ”Finansiell risk- hantering”, och F4, ”Räntebärande skulder”, samt i kapitlet Riskfaktorer. Mer information om riskhantering finns på sidorna 5–6 i Bolagsstyrningsrapporten. Inköp och logistik Ericssons hårdvara utgörs till stor del av elektronik. För produkttillverkningen köper Ericsson både specialtillverkade och standar- diserade komponenter och tjänster från glo- bala, regionala och lokala leverantörer. Ericsson förhandlar fram globala ramavtal med sina huvudleverantörer och strävar, som ett sätt att bygga en robust leverantörskedja, efter att ha flera alternativa leverantörer och undvika situationer med beroenden av en enda leverantör. Tillverkningen av elektroniska moduler och delkomponenter outsourcas i stor utsträck- ning till kontraktstillverkare. Ericsson foku- serar den interna tillverkningen på lansering av nya produkter och ny teknik. Merparten av den mogna produktportföljen outsourcas till kontraktstillverkare. Ericsson har interna pro- duktionsanläggningar i USA, Estland, Kina, Brasilien, Rumänien och Mexiko. Ericsson kräver av sina leverantörer att de följer de principer som fastslås i Ericssons uppförandekod för affärspartners. Detta verkställs genom avtal, regelbundna riskbe- dömningar, revision och relaterade åtgärder. Uppförandekoden sätter höga standarder inom miljöledning, mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, arbetsmiljö, affärs- etik och antikorruption som grundstenar i Ericssons ansvarsfulla företagande. Affärspartners måste ha ett miljölednings- system på plats och ha kännedom om och följa gällande miljölagstiftning, tillstånd och rapporteringskrav. Om kraven i uppförande- koden är striktare än lokala standarder och lagar ska kraven i uppförandekoden gälla. 21 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Ericsson arbetar för att minska miljöpåver- kan och utsläpp i leverantörskedjan och har satt som mål att 350 leverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga leverantörer ska sätta upp mål för utsläppsminskningar i linje med Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 C. Hållbarhet och ansvarsfullt företagande Hållbarhet och ansvarsfullt företagande utgör integrerade delar av Ericssons strategi och företagskultur. De genomsyrar hela verk- samheten med syfte att driva verksamhets- omvandlingen och skapa värde för Bolagets kunder och andra intressenter. Ericsson har åtagit sig att skapa positiv påverkan samt att minska riskerna för Bola- get och dess intressenter genom sin verksam- het och värdekedja med sin teknik, sina lös- ningar och medarbetarnas expertis. Ericsson strävar efter att minimera negativ påverkan från den egna verksamheten och hela värdekedjan genom att ständigt försöka förbättra produkternas miljö- och energi- prestanda, tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter samt behålla fokus på arbetsmiljön för alla som arbetar för Bolaget. En rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande lämnas som en separat rapport, bifogad till årsredovisningen i enlighet med den äldre lydelsen av Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554, 6 kap., paragraf 10 och 11) som gällde före den 1 juli 2024. Juridiska tvister som involverar statliga myndigheter I februari 2022 informerade Ericsson offent- ligt att en intern utredning från 2019 omfat- tade en granskning av Ericssons anställda, återförsäljare och leverantörer i Irak under perioden mellan 2011 och 2019. Utre- darna kunde inte fastslå de slutgiltiga mot- tagarna av några betalningar eller visa att någon Ericssonanställd var direkt involve- rad i finansiering av terroristorganisationer. Bolagets interna utredning från 2019 drog inte slutsatsen att Ericsson gjort eller var ansvariga för någon betalning till någon terroristorganisation. Bolaget fortsätter att fullt ut samarbeta med United States Department of Justice i dess utredning av de frågor som diskuterades i den interna Irakutredningen från 2019 och i relaterade frågor som rör jurisdiktioner, bland annat Irak. Bolaget tillhandahåller ytterli- gare dokument och annan information som fortsätter att efterfrågas av United States Department of Justice. Eftersom ytterligare information fortsätter att identifieras och utvärderas i fortsatt samarbete med United States Department of Justice i den pågående utredningen, förväntas det inte dras några definitiva slutsatser om resultatet förrän utredningen är avslutad. Omfattningen och varaktigheten av den utredningen fortsätter att vara oviss. Som en del av sitt försvar mot att Ericsson 2013 stämt det indiska mobiltelefonbolaget Micromax i Delhi High Court för patentin- trång (en tvist som nu förlikats), lämnade Micromax in en stämning till Indiens konkur- rensmyndighet, Competition Commission of India. Competition Commission of India hänsköt ärendet till sin utredningsavdelning, Director General’s Office, för en fördjupad undersökning. Competition Commission of India inledde liknande undersökningar mot Ericsson i januari 2014 på grundval av krav från Intex Technologies (India) Limi- ted och 2015 på grundval av ett nu förlikat krav från iBall. Ericsson har vid Delhi High Court ifrågasatt Competition Commission of Indias behörighet att hantera dessa ären- den. Den 13 juli 2023 fann Division Bench i Delhi High Court att i denna instans hade Competition Commission of India ingen rätt att genomföra de pågående utredningarna mot Ericsson. Competition Commission of India har överklagat detta till Indiens högsta domstol. I april 2019 informerades Ericsson av kinesiska State Administration for Market Regulations Anti-monopoly Bureau (SAMR) att myndigheten inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfa- rande befinner sig i en fas av fastställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att under- lätta myndighetens bedömning och slutsatser. I händelse av SAMR konstaterar brister har myndigheten befogenhet att besluta om bete- endemässiga och finansiella sanktioner. Juridiska tvister som inte involverar statliga myndigheter I augusti 2022 lämnades en civilrättslig stämning in i United States District Court for the District of Columbia mot Telefonaktiebo- laget LM Ericsson och Ericsson Inc. (tillsam- mans ”Ericssons svaranden”). Stämningen lämnades in av anställda hos USA:s militär, anställda hos underleverantörer till reger- ingen i USA och andra civila som dödats eller skadats i terroristangrepp i Irak, Afghanis- tan och Syrien från 2005 till 2021, samt av deras familjemedlemmar. Stämningen ställer krav på Ericssons svaranden enligt U.S. Anti- Terrorism Act och innefattar påståenden om att Ericssons svaranden gjort betalningar som i ett sista led har hjälpt de terroristor- ganisationer som utförde, planerade eller godkände angreppen. I november 2022 lämnade Ericssons svaranden in ett yrkande om att stämningen skulle avvisas. Den 20 december 2022 lämnade kärandena in en kompletterande ansökan som lade till ytterli- gare kärandeparter, inklusive en kärandepart som åsamkats skada i Turkiet, samt även Ericsson AB (tillsammans med Ericssons sva- randen, ”Ericssons företagssvaranden”), VD Börje Ekholm och en före detta företrädare för Ericsson (som inte har blivit delgiven) som svarandeparter. Vidare gjordes gällande ytterligare påståenden och yrkanden. I mars 2023 framställde Ericssons företagssva- randen och Börje Ekholm nya avvisningsyr- kanden avseende den ändrade stämnings- ansökan. I juni 2023 lämnade kärandena in svarsyttranden över svarandenas avvisnings- yrkanden och svarandena gav i juli 2023 in yttranden till stöd för avvisningsyrkandena. All skriftväxling mellan parterna har läm- nats in och målet är pågående i domstol. Alla svaranden kommer fortsätta att försvara sig kraftfullt i detta ärende. I februari 2024 lämnades även en andra civilrättslig stämning för påstådda brott mot U.S. Anti-Terrorism Act in i United States District Court for the District of Columbia. Stämningsansökan lämnades in av samma advokatbyrå och innehåller väsentligen samma påståenden och yrkanden som de som framställdes i den ursprungliga stäm- ningsansökan om påstådda överträdelser av U.S. Anti-Terrorism Act som lämnades in i augusti 2022, och anger samma ”Ericssons företagssvaranden”, VD Börje Ekholm och en före detta företrädare för Ericsson som svarande. Den nya stämningsansökan gavs in av ytterligare anställda hos USA:s militär, anställda hos underleverantörer till reger- ingen i USA och andra civila som dödats eller skadats i terroristangrepp i Irak, Afghanistan, Syrien, Turkiet, Niger och Frankrike från 2005 till 2021, samt av deras familjemedlem- mar. Domstolen har vilandeförklarat målet i avvaktan på dess avvisningsbeslut avseende den tidigare inlämnade stämningsansökan. Svarandena kommer att försvara sig kraftfullt i detta ärende. Sedan 4 augusti 2023 har ett antal civil- rättsliga stämningar mot Telefonaktiebolaget LM Ericsson lämnats in i Solna tingsrätt. 93 käranden har lämnat in stämningsansök- ningar, som samordnas och finansieras av en brittiskbaserad processfinansiär. Käran- dena utgörs av en grupp utländska fonder och finansiella institutioner som påstås vara eller ha varit aktieägare i Bolaget. Deras skadeståndsanspråk är främst baserade på påstått otillräcklig informationsgivning avse- ende innehållet i den interna Irakutredningen från 2019. Ericsson gav in sitt svaromål den 15 mars 2024. Den 14 februari 2025 före- lade tingsrätten Ericsson att överlämna den interna Irakrapporten från 2019 till käran- denas ombud. Ericsson avser att överklaga beslutet. Medan handläggningen i sak är vilandeförklarad i väntan på slutligt avgö- rande avseende överlämnandet av internrap- porten har tingsrätten schemalagt en muntlig förberedelse den 16 oktober 2025. Ericsson 22 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport kommer fortsätta att försvara sig kraftfullt i detta ärende. Den 11 oktober 2023 inledde Ericsson patentintrångsförfaranden mot vissa Lenovo-bolag (tillsammans ”Lenovo”) i Eastern District of North Carolina. Under för- farandet begär Ericsson att få fastställt att Ericsson har följt sina FRAND-åtaganden och ETSI:s IPR-policy samt att Lenovo har gjort intrång i Ericssons patent. Ericsson har också inlett patentintrångsförfaranden mot Lenovo vid United States International Trade Commission och i andra jurisdiktioner (Bra- silien och Colombia). Lenovo har i gengäld lämnat in stämningar mot Ericsson vid High Court of Justice i Storbritannien, vid Unified Patent Court, vid United States International Trade Commission samt vid Eastern District of North Carolina, och har ansökt om en så kallad anti-suit injunction vid Eastern District of North Carolina. Eastern District of North Carolina avslog denna ansökan 14 februari 2024. Efter Lenovos överklagan har detta beslut upphävts och återförvisats till Eastern District of North Carolina den 24 oktober 2024. Detta är en global tvist och ytterligare stämningar och andra rättsliga åtgärder kan komma att initieras av parterna. Bolaget förvaltar sin portfölj med imma- teriella rättigheter aktivt liksom behovet av tredjepartslicenser och är, från tid till annan, inom ramen för den löpande verksamheten inblandad i tvister relaterade till detta som kärande, svarande eller på annat sätt. Förutom de tvister som nämnts ovan är Bolaget, och kan i framtiden komma att bli, involverat i olika andra juridiska utredningar, tvister, krav (inklusive krav från tredje part till Bolaget har skadeslöshetsåtagande för ansvar för skada på grund av intrång eller har tillhandahållit garantier till) och rätts- processer, som en följd av Bolagets normala affärsverksamhet. Koncernens struktur Koncernen består av fler än 200 juridiska personer, och cirka 100 filialer, med kunder i cirka 175 länder. Moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericssons (Moder- bolaget) verksamhet utgörs huvudsakligen av koncernlednings- och holdingbolagsfunk- tioner, internbanksverksamhet samt kund- kredithantering. Per den 31 december 2024 hade Moderbolaget 1 (3) filial. Finansiell information Resultatet efter finansiella poster uppgick till SEK 6,6 (–0,7) miljarder. Under 2024 och 2023 hade Moderbolaget ingen försäljning till dotterbolagen. Av Moderbolagets totala inköp av varor och tjänster gjordes 37 % (31 %) från dotterbolag. Under året inträffade bland annat följande större förändringar i Moderbolagets finansiella ställning: – Kort- och långfristiga skulder till dotter- bolag ökade med SEK 20,2 miljarder till SEK 67,8 miljarder. – Nedskrivningar av investeringar i dotter- bolag och intresseföretag om SEK 14,0 miljarder, främst relaterat till Vonage. – Utdelningar från dotterbolag och intresseföretag på SEK 18,7 miljarder. – Bruttokassan ökade med SEK 23,8 miljarder till SEK 58,7 (34,9) miljarder. Vid årets slut uppgick fritt eget kapital till SEK 22,3 (27,6) miljarder och totalt eget kapital till SEK 70,6 (75,8) miljarder. Aktieinformation Per den 31 december 2024 uppgick det totala antalet aktier till 3 348 251 735, varav 261 755 983 A-aktier (med en röst vardera) samt 3 086 495 752 B-aktier (med en tion- dels röst vardera). A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat. Moderbolagets största aktie- ägare per årsskiftet var Investor AB med cirka 24,52 % av rösterna (9,3 % av aktierna), AB Industrivärden med cirka 15,1 % av rösterna (2,6 % av aktierna), och AMF Tjänstepension och AMF Fonder med cirka 5,0 % av rösterna (2,97 % av aktierna). 2 529 745 egna aktier tilldelades till anställda eller såldes under 2024, i enlighet med villkoren i programmet för långsiktig rörlig ersättning för Ericssons anställda. Kvotvärdet av dessa aktier var SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 12,6 miljoner, vilket motsvarar mindre än 1 % av aktiekapitalet, och redovisad ersättning för sålda aktier uppgick till SEK 28,6 miljoner. Innehavet av egna aktier uppgick den 31 december 2024 till 15 579 561 B-aktier. Kvotvärdet av dessa aktier är SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 77,9 miljoner, och aktierna representerar 0,47 % av det totala aktiekapitalet. Anskaffnings- kostnaden uppgår till SEK 78,1 miljoner. Årsstämman 2024 beslutade att god- känna överlåtelsen av egna aktier till anställda och över börs, riktad nyemission om 4,1 miljoner C-aktier samt ett bemyndigande till styrelsen att besluta om ett förvärvser- bjudande för det tidigare beslutade LTV- programmet I 2023 till Ericssons koncern- ledning och för anställda som klassificeras som ledande befattningshavare. I enlighet med bemyndigandet från årsstämman beslu- tade styrelsen under det andra kvartalet 2024 att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, eller totalt SEK 20,5 miljoner, vilket motsvarar mindre än 0,1 % av det totala aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 20,7 miljoner. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 2,85 (2,70) per aktie och att återstoden av fritt eget kapital behålles i Moderbolaget. Utdelningen föreslås betalas ut i två delar, SEK 1,43 per aktie med 27 mars 2025 som avstämningsdag för utdelning (betalnings- datum 1 april 2025) och SEK 1,42 per aktie med 29 september 2025 som avstämnings- dag för utdelning (betalningsdatum 2 oktober 2025). För Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Styrelsen föreslår att vinsten disponeras enligt nedan (under antagande att inga egna aktier innehas på avstämningsdagen): Belopp att utdelas till registrerade aktieägare SEK 9 542 517 445 Belopp att överföra i ny räkning i Moderbolaget SEK 12 792 927 405 Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget SEK 22 335 444 850 Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § i aktiebolagslagen bedömt Moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att på sikt infria sina åtaganden. Per den 31 december 2024 uppgick koncernens soliditet till 31,8 % (32,8 %) och nettokassan uppgick till SEK 37,8 (7,8) miljarder. Moderbolagets fria egna kapital skulle ha varit cirka SEK 1,62 miljarder lägre om tillgångar och skulder inte värderats till verkligt värde i enlighet med 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen. Styrelsen har också tagit hänsyn till Moderbolagets resultat och ekonomiska ställning och koncernens ställning i övrigt. Styrelsen har härvid tagit hänsyn till kända förhållanden som kan ha betydelse för Moderbolagets och koncernbolagens ekonomiska ställning. Den föreslagna utdelningen begränsar inte koncernens investeringsförmåga eller förmåga att anskaffa kapital. Det är styrel- sens bedömning att den föreslagna utdel- ningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på Moderbolagets och koncernens egna kapital liksom Moderbolagets och kon- cernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt, i beaktande av kommande års affärsplaner och ekonomiska utveckling. 23 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare godkända av årsstämman 2023 Inledning Dessa riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (” Riktlinjerna ”) omfattar koncernledningen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (” Bolaget ” eller ” Ericsson ”), inklusive verkställande direktören och koncernche- fen (” VD och koncernchef ”) (“ koncernled- ningen ”). Riktlinjerna ska tillämpas på ersätt- ningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att Riktlinjerna antagits av årsstämman. Avsikten är att Riktlinjerna ska gälla i fyra år fram till årsstämman 2027. Beträffande anställnings- förhållanden utanför Sverige, får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande lokala regler eller etablerad lokal praxis. I sådana fall ska Riktlinjernas övergripande ändamål tillgodoses i största möjliga utsträckning. Rikt- linjerna omfattar inte ersättning beslutad av bolagsstämma, exempelvis långsiktiga rörliga ersättningsprogram (” LTV ”). Målsättning Riktlinjerna syftar till att säkerställa att ersättningarna är förenliga med Bolagets gällande ersättningsfilosofi och ersättnings- praxis för Bolagets medarbetare, vilka grundar sig på principer om konkurrenskraft, jämlikhet, transparens och prestation. De främsta målen är att: – attrahera och behålla kompetenta, presta- tionsinriktade och motiverade medarbe- tare som har sådan förmåga, erfarenhet och färdighet som krävs för att genomföra Ericssons strategi; – uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur och kärnvärden; – säkerställa rättvis ersättning genom att se till att den totala ersättningen är av lämplig storlek utan att vara för hög och att grunden för ersättningarna är tydligt förklarad; – erbjuda en totalersättning, bestående av både fast och rörlig ersättning samt förmåner som är konkurrenskraftig på de marknader där Ericsson konkurrerar om medarbetare; och – främja former av rörlig ersättning som förenar medarbetarna i arbetet mot tyd- liga och relevanta mål, samt stärker deras prestationer och möjliggör flexibla ersätt- ningskostnader för Ericsson. Riktlinjerna och Bolagets strategi samt hållbara långsiktiga intressen En framgångsrik implementering av Bolagets strategi och hållbara långsiktiga intressen kräver att Bolaget kan attrahera, behålla och motivera medarbetare med de rätta egen- skaperna samt erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Syftet med Riktlinjerna är att möjliggöra för Bolaget att erbjuda medlem- marna av koncernledningen attraktiv och konkurrenskraftig totalersättning. Rörlig ersättning som omfattas av Riktlinjerna ska tilldelas enligt specifika fördefinierade och mätbara affärsmål som härrör från den kort- och långsiktiga affärsplan som godkänts av styrelsen. Målen kommer att inkludera finan- siella mål på koncern-, affärs- och/eller mark- nadsområdesnivå. Dessutom kommer strate- giska mål, operativa mål, mål för medarbetar- nas engagemang, mål för kundnöjdhet, mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra mål för ledande indikatorer att tillämpas om Kompensationskommittén anser det lämpligt. Bolaget har särskilda program för lång- siktig rörlig ersättning för koncernledningen som har godkänts av årsstämman. Sådana beslut omfattas inte av Riktlinjerna. Detal- jerad information om Ericssons aktuella ersättningspolicy och hur vi lever upp till vår policy och våra Riktlinjer, samt information om tidigare beslutade långsiktiga rörliga ersättningsprogram vilka ännu inte har förfal- lit till betalning, inklusive tillämpliga presta- tionsvillkor, finns i ersättningsrapporten samt i not G2, ”Information angående styrelse- ledamöter och ledande befattningshavare” och not G3, ”Aktierelaterade ersättningar” i årsredovisningen. Hantering av ersättningar till koncernledningen Styrelsen har inrättat en Kompensationskom- mitté (” Kommittén ”) som hanterar ersätt- ningspolicy, ersättningsprinciper och ärenden som rör ersättning till koncernledningen. Sty- relsen har gett Kommittén mandat att besluta om och hantera vissa ärenden inom specifika områden. Kommittén kan även i enskilda fall bemyndigas av styrelsen att avgöra specifika ärenden. Kommittén har mandat att granska och förbereda ärenden, för beslut av styrelsen, som rör löner och andra ersättningar till VD och koncernchef. Dessutom har Kommit- tén i uppgift att minst en gång vart fjärde år förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, liksom förslag om långsiktiga rörliga ersättningsprogram och liknande aktierelaterade ersättningar. Kommittén har mandat att besluta om löner och andra ersättningar till övriga med- lemmar av koncernledningen, förutom VD och koncernchef, inklusive mål för kortsiktig rörlig ersättning (” STV ”) samt utbetalning av STV baserat på prestation och uppnådda resultat. För att fullgöra sina skyldigheter tar Kommittén hänsyn till ersättningstrender, regeländringar, informationsgivningskrav och den allmänna globala ersättningsmil- jön för ledande befattningshavare. Innan Kommittén förbereder rekommendationer för lönejusteringar för VD och koncernchef för styrelsens beslut, eller godkänner löne- justeringar för övriga medlemmar i koncern- ledningen, granskar Kommittén lönedata, Bolagets resultat och individuella prestatio- ner. Berörd anställd är inte närvarande vid Kommitténs möten när frågor som rör deras egen ersättning diskuteras. På samma sätt är VD och koncernchef inte närvarande vid styrelsemöten när frågor som rör VD och koncernchefens egen ersättning diskuteras. Kommittén får utse oberoende expertrådgi- vare för att bistå och ge råd i dess arbete. Ordföranden i Kommittén och styrelseord- föranden arbetar tillsammans med Ericssons avdelning för Investor Relations för att säker- ställa goda och kontinuerliga kontakter i lämplig omfattning med aktieägarna i frågor som rör ersättning till koncernledningen. Översikt över ersättningspaketet som omfattas av Riktlinjerna För koncernledningen kan ersättningspaketet innefatta fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning (STV och LTV), pension och andra förmåner. Nedan beskrivs de huvudsakliga kompo- nenterna för ersättning till koncernledningen som regleras av Riktlinjerna, inklusive infor- mation om varför de tillämpas, hur de fung- erar, tilldelningsnivåer och relaterade resul- tatmått. Dessutom har årsstämman beslutat att införa LTV för medlemmar i koncernled- ningen, och kan även i framtiden besluta om sådana program. Befintliga aktiebaserade LTV-program som fastställts av årsstämman har utformats för att skapa långsiktiga inci- tament för medlemmar i koncernledningen och för att stimulera Bolagets utveckling och därigenom skapa långsiktigt värde. Målsätt- ningen är att attrahera, behålla och motivera ledande befattningshavare på en konkur- rensutsatt marknad genom prestationsbase- rade och aktierelaterade incitament samt att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen och aktieägarna. Intjänandeperioden är tre år för de befintliga aktiebaserade LTV-pro- grammen som beslutats av aktieägarna och intjänande kräver uppfyllande av fastställda prestationsvillkor. LTV är en viktig del av ersättningen till koncernledningen, men pro- grammen omfattas inte av Riktlinjerna i och med att de beslutas separat av årsstämman. 24 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Komponent och syfte Beskrivning Fast lön Fast ersättning, utbetalad vid fastställda tidpunkter. Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi – att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt Löner ska fastställas med hänsyn till: – Ericssons övergripande affärsresultat – affärsresultat för den enhet som individen leder – individens prestation från år till år – externa ekonomiska förhållanden – befattningens omfattning och komplexitet – extern marknadsdata – lön och villkor för övriga anställda baserade på orter som anses vara relevanta för rollen Vid beslut om fast lön ska påverkan på den totala ersättningen, inklusive pensioner och tillhörande kostnader, beaktas. Kortsiktig rörlig ersättning (STV) STV är en rörlig ersättningsplan som ska mätas mot mål som härrör från affärsplanen och betalas ut under ett år. Syfte: – att ge medlemmarna av koncernledningen gemensamma, tydliga och relevanta mål, som sammanfaller med Ericssons strategi och hållbara långsiktiga intressen – att erbjuda en individuell intjäningsmöjlighet kopplad till prestation till en flexibel kostnad för Bolaget Utbetalningar av STV ska ske i form av årlig kontant ersättning efter att Kommittén och i tillämpliga fall styrel- sen har granskat och godkänt utfallet av de resultatmål som normalt fastställs i början av året för varje medlem av koncernledningen. Målnivån för utbetalning under ett räkenskapsår får vara upp till 150 % av medarbetarens årliga fasta lön. Utbetalningen ska normalt fastställas i linje med marknadspraxis i anställningslandet. Maximal utbetalning ska vara upp till två gånger målnivån (dvs. inte mer än 300 % av den årliga fasta lönen). Eventuell befintlig möjlighet till långsiktig rörlig ersättning beaktas när målnivå för STV fastställs (och vice versa). STV ska baseras på mått som är kopplade till den årliga affärsplanen och till Ericssons långsiktiga strategi och hållbar- het. Måtten kommer att kan omfatta finansiella mål på koncern-, affärsområdes- och/eller marknadsområdesnivå (för relevanta medlemmar av koncernledningen). Andra möjliga mått kan omfatta strategiska mål, operativa mål, mål för medarbetarnas engagemang, mål för kundnöjdhet, mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra ledande indikatorer. I slutet av resultatperioden för varje STV-cykel ska styrelsen och Kommittén utvärdera resultaten i relation till måtten och fastställa utfallet, i tillämpliga fall på grundval av den finansiella information som offentliggjorts av Bolaget avseende finansiella mål. Styrelsen och Kommittén förbehåller sig rätten att: – när som helst, revidera ett eller flera STV-mål – retroaktivt justera STV-målen vid extraordinära omständigheter – minska eller helt ställa in STV i det fall Ericsson drabbas av allvarliga ekonomiska svårigheter, till exempel i ett läge där ingen utdelning betalas – justera STV om resultaten för STV-målen inte är en korrekt återspegling av affärsresultatet – minska eller helt ställa in STV för enskilda medarbetare vars prestationsutvärdering är under acceptabel nivå eller som är föremål för en pågående prestationsutvärdering Styrelsen och Kommittén ska ha diskretionär rätt att: – helt eller delvis ställa in en persons rätt till utbetalning av STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod – helt eller delvis återkräva utbetald STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod – återkräva STV som utbetalats till personen på felaktiga grunder, såsom rättelse av finansiella resultat på grund av inkorrekt finansiell rapportering eller oförenlighet med finansiella rapporteringskrav. Pension Premier som betalas till en pensionsfond. Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi – att underlätta planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis Pensionsplanen ska vara utformad i enlighet med konkurrenskraftig praxis i den aktuella medarbetarens hemland och kan innehålla olika tilläggsplaner som kompletterar det nationella socialförsäkringssystemet. Pensionsplanerna ska vara avgiftsbestämda, såvida inte den aktuella medarbetaren omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan enligt tvingande bestämmelser i eller kollektivavtal eller lokala regler. För medlemmar av koncernledningen i Sverige: – pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda förutom där lag eller kollektivavtal föreskriver förmånsbestämd pension. Pensionsgrundande lön utgörs av fast lön och, där så krävs enligt lag eller kollektivavtal, eventuell rörlig lön. – en kompletterande pensionspremie kan betalas med maximalt 35 % av den del av den fasta lönen som överstiger eventuella beloppsgränser i kollektiva pensionsplaner, om inte en högre procentsats föreskrivs enligt lag eller kollektivavtal. – den kompletterande pensionspremien kan, som alternativ till pensionspremien, bytas mot en kontant betalning under förutsättning att det görs på ett för Bolaget kostnadsneutralt sätt. Medlemmar av koncernledningen som är anställda i andra länder än Sverige kan omfattas av lokala, konkurrenskraftiga pensionsplaner i sina respektive hemländer i linje med vad som erbjuds andra anställda i samma länder. Under vissa särskilda omständigheter, där medarbetare inte kan ta del av lokala pensionsplaner i anställningsland kan: – kontant betalning som motsvarar pensionen tillhandahållas som beskattningsbar förmån, eller – premier betalas till en internationell pensionsfond för medarbetarens räkning på kostnadsneutral basis I samtliga fall ska de årliga pensionspremierna uppgå till högst 70 % av den årliga fasta lönen. Övriga förmåner Ytterligare former av direkt eller indirekt ersättning, som betalas ut årligen och som inte räknas som fast lön, kort- eller långsiktig rörlig ersättning eller pension. Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi, – att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt. Förmåner ska fastställas i linje med konkurrenskraftig praxis i medarbetarens anställningsland och återspegla vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i samma land, vilket kan utvecklas från år till år. Förmåner kan till exempel inkludera företagstelefon, företagsbil, friskvård, sjuk- och andra försäkringsförmåner, skattesupport, resor, företagsgåvor och ersättningar för internationell omplacering och/eller utlandspendling som krävs för att kunna uppfylla rollen. Förmånsnivåer ska fastställas i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis och återspegla vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i den medarbetarens anställningsland. Förmånsnivån kan variera från år till år beroende på vilka kostnader förmånerna medför för Bolaget. Övriga förmåner ska uppgå till högst 10 % av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncernledningen i Sverige. Ytterligare förmåner och ersättningar till medlemmar av koncernledningen som pendlar till Sverige eller är på långtids- uppdrag (long-term assignment, ” LTA ”) i ett annat land än det ursprungliga landet för anställning ska fastställas i linje med Bolagets policy för internationell rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är inte begränsade till, pendlings- eller flyttkostnader, ökade levnadskostnader, boendekostnader, hemresor, utbildningsbidrag och skatte- samt socialförsäkringsstöd 25 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Beaktande av ersättning till Bolagets medarbetare För att säkerställa konsekvent tillämpning har styrelsen och Kommittén, vid beredning av Riktlinjerna, beaktat totalersättning samt anställningsvillkor för Bolagets medarbetare, genom att granska hur Ericssons ersättnings- policy tillämpas för Bolagets vidare krets av medarbetare. Det finns en tydlig koppling mellan ersätt- ningskomponenterna för medlemmarna av koncernledningen och Bolagets medarbetare vad gäller tillämpningen av ersättningspo- licyn samt de metoder som används för att fastställa fasta löner, kort- och långsiktig rörlig ersättning, pensioner och förmåner. Dessa metoder ska tillämpas på ett brett och konsekvent sätt inom hela Bolaget. Målen för kortsiktig rörlig ersättning är likvärdiga och resultatmåtten för långsiktiga rörliga ersätt- ningsprogram är desamma för medlemmarna av koncernledningen och andra kvalificerade medarbetare i Bolaget. Den del av ersätt- ningen som är kopplad till resultat är dock vanligtvis högre för koncernledningen i linje med marknadspraxis och de högre nivåerna för totalersättning som förekommer på sådan nivå. Anställningsavtal och uppsägning av anställning Medlemmarna av koncernledningen har fasta tillsvidareanställningar. Den ömsesidiga upp- sägningstiden får vara högst tolv månader. Vid uppsägning från medarbetarens sida finns ingen rätt till avgångsvederlag. Oavsett omständigheterna får den fasta lönen under uppsägningstiden plus eventuellt avgångsvederlag sammantaget inte över- stiga ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön för medarbetaren, om inte andra bestämmelser följer av nationell lagstiftning eller kollektivavtal. Medarbetaren kan ges rätt till avgångs- vederlag fram till den överenskomna pen- sionsåldern eller, om ingen överenskommelse om pensionsålder finns, fram till den månad då medarbetaren fyller 65 år. I fall där med- arbetaren har rätt till avgångsvederlag från och med ett datum som infaller mindre än tolv månader före pensioneringen räknas avgångsvederlaget ned proportionellt mot den återstående tiden och beräknas endast för perioden mellan datumet då anställ- ningen upphör (dvs. slutet av uppsägnings- tiden) och pensioneringsdagen. Avgångsvederlaget ska sänkas med mot- svarande 50% av den ersättning eller mot- svarande kompensation som medarbetaren får, eller har fått rätt till, från en annan arbets- givare eller för eget eller annat arbete under den period som medarbetaren får avgångs- vederlag utbetalt från Bolaget. Bolaget har rätt att säga upp ett anställ- ningsavtal med omedelbar verkan utan föregående meddelande och utan rätt till avgångsvederlag, om medarbetaren begår allvarliga överträdelser av sina skyldigheter gentemot Bolaget. Vanligtvis avgörs tvister med anledning av ledande befattningshavares anställnings- avtal eller andra avtal som rör anställningen eller förfarandet genom vilka avtalen ingåtts, tolkats eller tillämpats, liksom andra tvister om förhållanden som har sin grund i avta- len, genom skiljeförfarande med tre skilje- män enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler. Oavsett utfallet av sådant skiljeförfarande kan Bolaget, inom ramen för rättsförhållandet mellan parterna, stå för skiljemännens avgifter och kostnader samt för Bolagets processkostnader (inklu- sive advokatarvoden), förutom i de fall då skiljeförfarandet inletts av medarbetaren utan skälig grund. Rekryteringspolicy för nya medlemmar av koncernledningen När ersättningen till en ny medlem av koncernledningen ska fastställas ska styrel- sen och Kommittén beakta alla relevanta fak- torer för att säkerställa att ersättningen utfor- mas i linje med Bolagets och aktieägarnas bästa intressen. Sådana faktorer inkluderar: – vilken befattning som avses, – kandidatens kompetens, erfarenhet och förmågor, – nivå och typ av ersättning hos tidigare arbetsgivare, – vilket geografiskt område som kandidaten rekryteras från och huruvida ersättning för flytt behövs, – kandidatens personliga omständigheter, – aktuell lönepraxis på marknaden, – interna relativa faktorer. Ytterligare överenskommelser I undantagsfall kan ytterligare överenskom- melser träffas när det bedöms vara lämpligt och nödvändigt för att rekrytera eller behålla en viss medarbetare. Sådana överenskom- melser kan gälla kortsiktig eller långsiktig rörlig ersättning eller fast lön, och överens- kommelserna kan förnyas. Varje överenskom- melse ska dock vara tidsbegränsad samt inte överstiga en tidsperiod om 36 månader och ett belopp som är dubbelt så högt som den årliga fasta lönen som medarbetaren hade fått om ingen ytterligare överenskommelse hade träffats. Dessutom kan andra mått och mål tillämpas för rörlig ersättning till den nya medarbetaren under det första året, om det bedöms vara lämpligt. I enskilda fall kan styrelsen eller Kommit- tén, även besluta om utbetalning av ersätt- ning som kompenserar för eventuell förverkad ersättning från en tidigare arbetsgivare i och med rekryteringen av den nya medarbetaren. Styrelsen och Kommittén avgör i enskilda fall om hela eller en del av den förverkade ersätt- ningen, inklusive förverkad rörlig ersättning, ska ersättas. Om förverkad rörlig ersättning ska ersättas beaktas relevanta faktorer, inklu- sive den rörliga ersättningens utformning (kontanta medel eller aktier), aktuella presta- tionsvillkor samt när den rörliga ersättningen skulle ha intjänats eller betalats ut. Vanligtvis ersätts förverkad ersättning med jämförbar ersättning. Om en intern kandidat befordras till kon- cernledningen kan det innebära att vissa tidigare gällande villkor fortsätter att gälla, inklusive pensions- och förmånsrättigheter och eventuella utestående tilldelningar av rörlig ersättning. Om en medlem av koncern- ledningen utses som följd av samgående med eller förvärv av ett annat bolag kan tidigare gällande villkor också tillämpas i upp till högst 36 månader. Styrelsens diskretion På rekommendation från Kommittén kan styrelsen, vid extraordinära omständigheter, besluta om att tillfälligt helt eller delvis avvika från Riktlinjerna, exempelvis: – när ny VD och koncernchef tillsätts, – vid betydande förändringar i Bolagets struktur, organisation, ägarstruktur eller verksamhet (till exempel bud, förvärv, fusion, fission osv) som kan kräva juste- ringar av STV och LTV eller andra kompo- nenter för att säkerställa kontinuitet i koncernledningen, och – under andra omständigheter, förutsatt att avvikelser krävs för att främja Bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa Bolagets ekonomiska bärkraft. Kommittén ansvarar för att förbereda ärenden för beslut i styrelsen, vilket innefattar ärenden som rör avvikelser från Riktlinjerna. Sådana avvikelser presenteras i ersättningsrapporten för det aktuella året. 26 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Händelser efter räkenskapsårets utgång Ericsson utser Charlotte Levert till personaldirektör Den 5 februari 2025 meddelade Ericsson att Charlotte Levert utsetts till ny personal- direktör, Senior Vice President, och chef för koncernfunktionen People. Charlotte Levert som för närvarande är Vice President och personalchef för affärsområdet Cloud and Software Services ersätter MajBritt Arfert, som i oktober 2024 meddelade att hon läm- nar Ericsson. Charlotte Levert tillträdde sin nya tjänst den 10 februari och är baserad i Sverige. Ericsson meddelar förändringar i koncernledningen och i strukturen för marknadsområdena Den 25 februari 2025, meddelar Ericsson förändringar i koncernledningen och den globala operativa strukturen genom att organisera marknadsområdena på ett mer effektivt sätt. Per Narvinger utses till Execu- tive Vice President och chef för affärsområdet Networks. Jenny Lindqvist utses till chef för affärsområdet Cloud Software and Services. Fredrik Jejdling lämnar sin tjänst som chef för affärsområde Networks 15 mars 2025 och kvarstår som senior rådgivare i företaget fram till 30 juni 2025. I Ericssons nya operativa struktur kom- mer två nya marknadsområden att skapas för att ersätta marknadsområde Nordamerika, marknadsområde Europa och Latinamerika och marknadsområde Mellanöstern & Afrika. Marknadsområde Americas kommer att ledas av Yossi Cohen och marknadsområde Europa, Mellanöstern & Afrika kommer att ledas av Patrick Johansson. 27 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Vår revisionsberättelse har avlämnats den 26 februari 2025 Deloitte AB Thomas Strömberg Auktoriserad revisor Styrelsens försäkran Styrelsen och verkställande direktören intygar att koncernens bokslut har upprättats i enlighet med de internationella redovisnings- standarderna IFRS såsom de har fastställts av IASB och antagits av EU, och ger en rät- tvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rät- tvisande bild av Moderbolagets ekonomiska ställning och resultat. Förvaltningsberät- telsen för koncernen och Moderbolaget ger en rättvisande beskrivning av utvecklingen för koncernens och Moderbolagets verksam- het, ekonomiska ställning och resultat, och tar upp väsentliga risker och osäkerhets- faktorer som rör Moderbolaget och bolagen inom koncernen. Stockholm, 26 februari 2025 Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016-0680 Jan Carlson Styrelseordförande Jacob Wallenberg Vice styrelseordförande Jon Fredrik Baksaas Styrelseledamot Börje Ekholm VD och koncernchef och styrelseledamot Eric A. Elzvik Styrelseledamot Kristin S. Rinne Styrelseledamot Jonas Synnergren Styrelseledamot Christy Wyatt Styrelseledamot Karl Åberg Styrelseledamot Ulf Rosberg Styrelseledamot Annika Salomonsson Styrelseledamot Kjell-Åke Soting Styrelseledamot 28 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport E Koncernstruktur 53 E1 Eget kapital 53 E2 Företagsförvärv/avyttringar 54 E3 Intresseföretag 55 F Finansiella instrument 56 F1 Finansiell riskhantering 56 F2 Finansiella intäkter och kostnader 61 F3 Finansiella tillgångar, långfristiga 61 F4 Räntebärande skulder 62 G Personalrelaterat 63 G1 Ersättning efter avslutad anställning 63 G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare 67 G3 Aktierelaterade ersättningar 69 G4 Information om anställda 74 H Övrigt 75 H1 Skatter 75 H2 Resultat per aktie 76 H3 Kassaflödesanalys 77 H4 Transaktioner med närstående 77 H5 Ersättning till revisorer 78 H6 Händelser efter räkenskapsårets utgång 78 Noter till koncernens finansiella rapporter A Grund för rapporternas upprättande 34 A1 Väsentliga redovisningsprinciper 34 A2 Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål 40 B Affärsverksamhet 42 B1 Segmentsinformation 42 B2 Nettoomsättning 45 B3 Kostnader per kostnadsslag 45 B4 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 45 B5 Varulager 45 B6 Balansposter relaterade till kundkontrakt 46 B7 Övriga kortfristiga fordringar 46 B8 Leverantörsskulder 46 B9 Övriga kortfristiga skulder 46 C Långfristiga tillgångar 47 C1 Immateriella tillgångar 47 C2 Materiella anläggningstillgångar 49 C3 Leasing 50 D Åtaganden 51 D1 Avsättningar 51 D2 Eventualförpliktelser 52 D3 Ställda säkerheter 52 D4 Kontraktsenliga åtaganden 52 Koncernens finansiella rapporter och noter Koncernens finansiella rapporter Koncernens resultaträkning 30 Koncernens rapport över totalresultat 30 Koncernens balansräkning 31 Kassaflödesanalys för koncernen 32 Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen 33 29 Ericsson 2024 Koncernens ﬁnansiella rapporter och noter Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Koncernens resultaträkning Januari–december, MSEK Not 2024 2023 2022 Nettoomsättning B1, B2 247 880 263 351 271 546 Kostnader för sålda varor och tjänster –138 515 –161 749 –158 251 Bruttoresultat 109 365 101 602 113 295 Forsknings- och utvecklingskostnader –53 514 –50 664 –47 298 Försäljnings- och administrationskostnader C1 –51 657 –39 255 –35 692 Nedskrivningar av kundfordringar F1 –265 –268 –40 Rörelseomkostnader –105 436 –90 187 –83 030 Övriga rörelseintäkter B4 3 229 994 1 231 Övriga rörelsekostnader B4 –2 599 –32 859 –4 493 Resultat från andelar i intresseföretag B1, E3 –246 124 17 Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) B1 4 313 –20 326 27 020 Finansiella intäkter F2 2 734 2 145 778 Finansiella kostnader F2 –4 103 –4 118 –1 930 Valutaeffekter vinster/förluster, netto F2 –355 –1 020 –1 259 Resultat efter finansiella poster 2 589 –23 319 24 609 Inkomstskatt H1 –2 215 –2 785 –5 497 Årets resultat 374 –26 104 19 112 Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 20 –26 446 18 724 Innehav utan bestämmande inflytande 354 342 388 Övrig information Medelantal aktier före utspädning (miljoner) H2 3 332 3 330 3 330 Resultat per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, före utspädning (SEK) H2 0,01 –7,94 5,62 Resultat per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, efter utspädning (SEK) H2 0,01 –7,94 5,62 Koncernens rapport över totalresultat Januari–december, MSEK 2024 2023 2022 Årets resultat 374 –26 104 19 112 Övrigt totalresultat för perioden Poster som inte kan omklassificeras till resultaträkningen Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 877 905 10 669 Omvärdering av kreditrisk för upplåning –567 –667 1 030 Kassaflödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden – – 3 703 Omföring till goodwill – – –3 677 Skatt på poster som inte kan omföras till resultaträkningen –28 –114 –3 067 Poster som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden –3 892 754 –701 Omklassificering till resultaträkningen 725 1 090 280 Omräkningsdifferenser Förändringar i omräkningsdifferenser 6 461 –2 375 7 130 Omklassificering till resultaträkningen 73 59 –85 Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag 40 –10 49 Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen 652 –380 87 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt 4 341 –738 15 418 Totalresultat för perioden 4 715 –26 842 34 530 Totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 4 515 –27 233 34 274 Innehav utan bestämmande inflytande 200 391 256 Koncernens finansiella rapporter 30 Ericsson 2024 Koncernens ﬁnansiella rapporter Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Koncernens balansräkning MSEK Not 31 dec 2024 31 dec 2023 Tillgångar Långfristiga tillgångar Immateriella tillgångar C1 Balanserade utvecklingskostnader 4 593 4 678 Goodwill 56 077 52 944 Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar 7 954 22 667 Materiella anläggningstillgångar C2 10 545 12 195 Nyttjanderätter C3 6 487 6 320 Finansiella tillgångar Kapitalandelar i intresseföretag E3 1 179 1 150 Övriga investeringar i aktier och andelar F3 2 029 2 091 Långfristig kundfinansiering B6, F1 190 1 347 Långfristiga räntebärande placeringar F1, F3 19 440 9 931 Övriga långfristiga finansiella tillgångar F3 5 161 6 350 Uppskjutna skattefordringar H1 24 412 22 375 138 067 142 048 Kortfristiga tillgångar Varulager B5 27 125 36 073 Kontraktstillgångar B6, F1 6 924 7 999 Kundfordringar B6, F1 44 151 42 215 Kortfristig kundfinansiering B6, F1 4 332 5 570 Aktuella skattefordringar 6 083 6 395 Övriga kortfristiga fordringar B7 9 261 11 962 Kortfristiga räntebärande placeringar F1 12 546 9 584 Kassa och likvida medel H3 43 885 35 190 154 307 154 988 Summa tillgångar 292 374 297 036 Eget kapital och skulder Eget kapital Aktiekapital E1 16 743 16 722 Tillskjutet kapital E1 24 731 24 731 Omräkningsdifferenser E1 12 788 6 067 Kassaflödessäkringar E1 –1 770 745 Omvärdering av upplåning E1 –503 –53 Balanserade vinstmedel E1 42 295 50 461 Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare E1 94 284 98 673 Innehav utan bestämmande inflytande E1 –1 301 –1 265 92 983 97 408 Långfristiga skulder Ersättning efter avslutad anställning G1 24 448 26 229 Långfristiga avsättningar D1 3 511 4 927 Uppskjutna skatteskulder H1 1 295 3 880 Långfristig upplåning F4 31 904 29 218 Långfristiga leasingskulder C3 5 363 5 220 Övriga långfristiga skulder 996 755 67 517 70 229 Kortfristiga skulder Kortfristiga avsättningar D1 8 204 6 779 Kortfristig upplåning F4 6 137 17 655 Kortfristiga leasingskulder C3 2 132 2 235 Kontraktsskulder B6 41 229 34 416 Leverantörsskulder B8 30 173 27 768 Aktuella skatteskulder 3 322 3 561 Övriga kortfristiga skulder B9 40 677 36 985 131 874 129 399 Summa eget kapital och skulder 292 374 297 036 31 Ericsson 2024 Koncernens ﬁnansiella rapporter Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Kassaflödesanalys för koncernen Januari–december, MSEK Not 2024 2023 2022 Rörelsen Årets resultat 374 –26 104 19 112 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet H3 30 617 51 710 17 638 30 991 25 606 36 750 Förändringar i rörelsens nettotillgångar Varulager 10 208 9 304 –7 740 Kort- och långfristig kundfinansiering 2 755 –1 708 –1 732 Kundfordringar och kontraktstillgångar 2 576 6 333 4 766 Leverantörsskulder 496 –10 037 –1 995 Avsättningar och ersättningar efter avslutad anställning –53 1 308 2 339 Kontraktsskulder 4 598 –7 088 5 794 Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto 2 237 –10 111 –813 22 817 –11 999 619 Erhållen ränta 1 800 1 218 344 Betald ränta –3 043 –2 280 –1 250 Betald skatt –6 304 –5 368 –5 600 Kassaflöde från rörelsen 46 261 7 177 30 863 Investeringsaktiviteter Investeringar i materiella anläggningstillgångar C2 –2 340 –3 297 –4 477 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 116 163 249 Förvärv av dotterbolag och verksamheter H3, E2 –397 –1 515 –51 995 Avyttring av dotterbolag och verksamheter H3, E2 86 –625 307 Balanserade utvecklingskostnader C1 –1 300 –2 173 –1 720 Köp av räntebärande placeringar –19 622 –15 304 –13 582 Försäljning av räntebärande placeringar 11 247 11 739 40 541 Övriga investeringsverksamheter –3 742 2 299 –3 720 Kassaflöde från investeringsaktiviteter –15 952 –8 713 –34 397 Finansieringsaktiviteter Upptagande av lån F4 3 615 19 728 10 755 Återbetalning av lån F4 –15 917 –7 884 –16 029 Betald utdelning –9 233 –9 104 –8 415 Återbetalning av leasingskulder F4 –2 492 –2 857 –2 593 Övriga finansieringsverksamheter 162 1 124 352 Kassaflöde från finansieringsaktiviteter –23 865 1 007 –15 930 Omräkningsdifferenser i likvida medel 2 251 –2 630 3 763 Förändring av likvida medel 8 695 –3 159 –15 701 Likvida medel vid årets början 35 190 38 349 54 050 Likvida medel vid årets slut H3 43 885 35 190 38 349 32 Ericsson 2024 Koncernens ﬁnansiella rapporter Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen MSEK Aktie- kapital Tillskjutet kapital Omräk- nings- differenser Kassaflödes- säkringar Omvärde- ring av upplåning Balanserade vinstmedel Eget kapital hänförligt till Moder- bolagets aktieägare Innehav utan bestäm- mande inflytande Totalt eget kapital 2024 1 januari 2024 16 722 24 731 6 067 745 –53 50 461 98 673 –1 265 97 408 Årets resultat – – – – – 20 20 354 374 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – 6 721 –2 515 –450 739 4 495 –154 4 341 Totalresultat för perioden – – 6 721 –2 515 –450 759 4 515 200 4 715 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 21 – – – – – 21 – 21 Återköp av egna aktier – – – – – –21 –21 – –21 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 93 93 – 93 Betald utdelning – – – – – –8 997 –8 997 –236 –9 233 31 december 2024 16 743 24 731 12 788 –1 770 –503 42 295 94 284 –1 301 92 983 2023 1 januari 2023 16 672 24 731 8 443 –719 477 85 210 134 814 –1 510 133 304 Årets resultat – – – – – –26 446 –26 446 342 –26 104 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – –2 376 1 464 –530 655 –787 49 –738 Totalresultat för perioden – – –2 376 1 464 –530 –25 791 –27 233 391 –26 842 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 50 – – – – – 50 – 50 Återköp av egna aktier – – – – – –50 –50 – –50 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 82 82 – 82 Betald utdelning – – – – – –8 991 –8 991 –113 –9 104 Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande – – – – – 1 1 –33 –32 31 december 2023 16 722 24 731 6 067 745 –53 50 461 98 673 –1 265 97 408 2022 1 januari 2022 16 672 24 731 1 206 –411 –341 66 918 108 775 –1 676 107 099 Årets resultat – – – – – 18 724 18 724 388 19 112 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – 7 237 –1 066 818 8 561 15 550 –132 15 418 Totalresultat för perioden – – 7 237 –1 066 818 27 285 34 274 256 34 530 Omföring till balanserade vinstmedel – – – 758 – –758 – – – Transaktioner med ägare Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 89 89 – 89 Betald utdelning – – – – – –8 325 –8 325 –90 –8 415 Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande – – – – – 1 1 – 1 31 december 2022 16 672 24 731 8 443 –719 477 85 210 134 814 –1 510 133 304 33 Ericsson 2024 Koncernens ﬁnansiella rapporter Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Sektion A – Grund för rapporternas upprättande A1 Väsentliga redovisningsprinciper Grund för rapporternas upprättande Inledning Koncernredovisningen omfattar Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Moderbolaget, och dess dotterbolag (”koncernen”) och koncernens innehav i intresseföretag. Moderbolaget har sitt säte i Sverige på Torshamnsgatan 21, 164 83 Stockholm. Ericsson är en leverantör av mobilkommunikationslös- ningar till leverantörer av kommunikationstjänster, företag och den offentliga sektorn. Koncernredovisningen för det räkenskapsår som avslutades den 31 december 2024 har upprättats i enlighet med de internationella redo- visningsstandarderna IFRS ®, såsom de har publicerats av International Accounting Standards Board (IASB) och har antagits av EU, och RFR 1 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”, tillhörande tolkningar utfärdade av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering, samt den svenska årsredovisningslagen. För den finansiella rapporteringen 2024 har koncernen tillämpat IFRS som fastställts av IASB (gällande IFRS per den 31 december 2024). Det är ingen skillnad mellan IFRS per den 31 decem- ber 2024 och IFRS såsom de har antagits av EU. De RFR 1 relaterade tolk- ningar som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering står inte i konflikt med IFRS, och det gör inte heller den svenska årsredovisningslagen, för alla presenterade perioder. De finansiella rapporterna godkändes av styrelsen den 26 februari 2025. De finansiella rapporterna kommer att behandlas för fastställande av årsstämman. Upplysningar om nya standarder och tolkningar, vilka tillämpas från och med 1 januari 2024, finns i slutet av denna not. Förberedelserna för tillämpningen av nya standarder och tolkningar, vilka inte har tillämpats 2024 upplyses om i slutet av denna not, se rubrik Övrigt. Grund för rapporternas upprättande De finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor (SEK). De har upprättats enligt en ”going-concern” ansats och enligt anskaffnings- värdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder vilka redovisas till verkligt värdet: finansiella instrument till verkligt värde via resultatet (FVTPL), finansiella instrument till verkligt värde via övrigt total- resultat (FVOCI) och pensionstillgångar hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner. Ekonomisk information i koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat, kassaflödesanalys samt sammanställning över förändring av eget kapital med tillhörande noter presenteras med två jämförelseår. För balansräkningen presenteras den ekonomiska informationen med hänförliga noter med ett jämförelseår. Principer för koncernredovisning och koncernens sammansättning Dotterbolag utgörs av alla bolag för vilka Telefonaktiebolaget LM Ericsson, direkt eller indirekt, är moderbolag. För att vara moderbolag ska Telefonaktiebolaget LM Ericsson, ha kontroll, direkt eller indirekt, över ett annat företag, vilket kräver att Moderbolaget har bestämmande inflytande över det andra företaget, är exponerat för variabla ersättningar från sitt engagemang och har möjlighet att utnyttja sitt bestämmande inflytande över det andra företaget. Dotterbolagens redovisning ingår i koncernredo- visningen från och med den dag då kontroll föreligger fram till dess att denna kontroll upphör. Koncernen utgörs av moderbolaget, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, med vanligtvis helägda dotterbolag i många av världens länder. De största operativa dotterbolagen är de helägda bolagen Ericsson AB, registrerat i Sverige och Ericsson Inc., registrerat i USA. Omvärdering och omräkning av utländsk valuta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom koncernen är värderade i den valuta som primärt används i den ekonomiska miljö där företaget huvudsakligen är verksamt (”funktionell valuta”). Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är Moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen för respektive transaktion. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen för föregående månadsslut som en approximation av den rådande kursen vid transaktions- dagen, även om avistakursen används för materiella transaktioner där så är lämpligt. Valutakurseffekter presenteras som ett nettobelopp inom posten Finansiella intäkter och kostnader och rapporteras separat från övriga finansiella intäkter och kostnader eftersom detta reflekterar det sätt på vilket koncernen styr sin valutakursrisk på nettobasis. Omräkning av koncernföretag Resultat och ekonomisk ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, omräknas till rapporterings- valutan enligt följande: Tillgångar och skulder för varje balansräkning omräknas till balansdags- kurs. Detta inkluderar goodwill som uppstår vid förvärv av en utländsk enhet. Periodens intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas till genom- snittlig valutakurs. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen från föregående månadsslut som en approximation av periodens genom- snittliga växelkurser. Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av övrigt totalresultat (OCI), dvs förändringar i omräkningsreserver. Koncernen följer löpande utvecklingen i länder med hög inflation, risken för hyperinflation och dess potentiella påverkan på koncernen. Det föreligger ingen betydande påverkan på valutaomräkning från höginflationsekonomier. Affärsverksamheten För ytterligare upplysningar, se noter under sektion B. Segmentsrapportering Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisnings- principer som beskrivs i denna not. Ett operativt segment är en del i ett före- tag vars verksamhetsresultat regelbundet granskas av koncernens ”Chief Operating Decision Maker” (CODM), som fattar beslut om vilka resurser som ska allokeras till segmentet och utvärderar dess prestation. Inom koncernen utgörs CODM funktionen av verkställande direktören och koncernchefen. Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger på i vilket land överföringen av kontroll för produkter och tjänster sker. För ytterligare information, se not B1 ”Segmentsinformation”. Intäktsredovisning för standardprodukter och tjänster Produkter och tjänster klassificeras som standardlösningar eftersom de inte kräver utförande av väsentliga installations- och integrationstjänster. Installations-och integrationstjänster är generellt färdigställda inom en kort tidsperiod, från leverans av hänförliga produkter. Dessa produkter och tjäns- ter är att betrakta som separata och distinkta prestationsåtaganden. Denna typ av kundkontrakt är vanligen avtalade som ramavtal och kunderna ställer ut individuella inköpsordrar för att bekräfta inköp av produkter och tjänster under kontraktets löptid. För hårdvaruförsäljning bedöms normalt kontroll överföras och intäkts- redovisning ske när utrustningen ankommer till kundens lokaler. 34 Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Mjukvarulicenser som standardprodukter säljs som en mjukvarulicens på plats, vilken ger rätten att använda mjukvarulicensen som den är när den görs tillgänglig för kunden. Kontrollen överförs när aktiverade mjuk- varulicenser tillhandahålls kunden vid en specifik tidpunkt eller som en släppt mjukvaruversion, redo att aktiveras av kunden i ett senare skede. Intäkten redovisas när kontroll över mjukvarulicensen överförs och ovillkorlig rätt till betalning föreligger. Mjukvarulicenser säljs också på ”om och när tillgänglig” basis eller levere- ras till kundens nätverk över en tidsperiod. I sådana fall faktureras kunden på prenumerationsbasis och intäktsredovisning sker över tid. För mjukvarulicen- ser baserat på nyttjande tas intäkterna vid själva mätningen av nyttjandet och när rätt till att fakturera finns. Intäktsredovisning för installations- och integrationstjänster sker då tjänsterna är utförda. Intäktsredovisning för återkommande tjänster såsom kundsup- port och managed services sker när tjänsterna utförs, pro rata över tid. Transaktionspriset för managed services kontrakt kan inkludera rörlig ersätt- ning som uppskattas baserat på prestation och tidigare erfarenhet av kun- den. Kontrakt för standardprodukter och tjänster förekommer i alla segment. För mer information, se not A2 "Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål". Intäktsredovisning för enterpriselösningar Enterpriselösningar består huvudsakligen av lösningar för mjukvaruplatt- formar, levererade som en tjänst genom en molnleveransmodell. Dessa säljs i allmänhet på prenumerationsbasis och intäktsredovisningen sker pro rata över tid eller vid nyttjandet. Molntjänster tillåter kunden att använda mjukvaran över kontrakts- perioden utan att själva ta över ägandeskapet av mjukvaran. Molntjänster är i hög grad integrerade med mjukvaran och de enskilda komponenterna anses inte vara distinkta, därför redovisas alla intäkter i den period tjänsterna är levererade. Kontraktsperioden sträcker sig från en månad till 5 år. Intäkter för arrangemang med fasta avgifter redovisas pro rata över kontraktets löptid. Intäkter för avgifter baserade på nyttjande redovisas när själva nyttjandet inträffar. En bedömning av huvudman eller ombudförhållande utförs av de tjänster som säljs via grossister eller distributörer. Grossister behandlas som ombud för de tjänster som aktiveras vid leverans av utrustning till slutanvändarna. Eftersom koncernen har det primära ansvaret att leverera dessa tjänster till kunderna redovisas intäkterna brutto jämnt över tiden från aktivering till kontraktets slut. Intäktsredovisning för immateriella rättigheter (IPR) Denna typ av kontrakt hänförs till patent- och licensieringsverksamheten. Koncernen har vid utvärdering av karaktären på dess IPR-kontrakt gjort bedömningen att de tillhandahåller kunder en licens med rätt till access till koncernens intellektuella rättigheter över tid och därför ska intäktsföring ske över kontraktets löptid. Royaltyintäkter baserade på försäljning eller nyttjande redovisas när försäljning eller nyttjande uppstår. Balansposter relaterade till kundkontrakt Kundfordringar innefattar belopp som faktureras i enlighet med villkor i kundavtal och belopp som koncernen har en ovillkorad rätt till där enbart tidsfaktorn kvarstår innan beloppen kan bli fakturerade i enlighet med villkoren i kundkontraktet. Priserna på standardprodukter och tjänster i kontrakt är vanligtvis fasta och faktureras oftast vid leverans av hårdvaran eller mjukvaran, eller vid slut- förande av installationstjänster. En del av transaktionspriset kan faktureras vid det formella godkännandet av de relaterade installationstjänsterna, vil- ket kommer att resultera i en kontraktstillgång för den andel av transaktions- priset som ännu inte har fakturerats. Fakturerade belopp omfattas normalt av betalningsvillkor inom 60 dagar från fakturadatum. Standardavtal för återkommande tjänster faktureras över tid, ofta kvartalsvis. Fakturerade belopp omfattas normalt av betalningsvillkor inom 60 dagar från fakturadatum. Kontraktsskulder- eller fordringar kan upp- stå beroende på om den kvartalsvisa faktureringen sker i förskott eller i efterskott. För Enterpriselösningar med fasta avgifter sker faktureringen vanligtvis i förväg, vilket resulterar i en kontraktsskuld. För kontrakt baserat på nyttjande sker faktureringen i efterskott, vilket resulterar i en fordran. Vanligtvis är kredittiden 30 till 45 dagar. IPR kontrakt är vanligtvis uppbyggda med en royaltyavgift baserad på försäljning eller nyttjande under perioden, mätt på kvartalsbasis. Detta resul- terar i en fordran om faktureringen utförs följande kvartal efter värderingen. Vissa kontrakt innehåller fasta avgifter som ska betalas antingen initialt i förskott eller på årsbasis. Detta resulterar i en kontraktsskuld om betalningen sker före intäkterna, eftersom intäkten redovisas över tid. Fakturerade belopp omfattas normalt av betalningsvillkor inom 60 dagar från fakturadatum. Kundfinansieringsfordringar hänförs till betalningsvillkor där betalnings- tiden överstiger 179 dagar i kundfinansieringskontraktet eller ett separat finansieringsavtal kontrakterat med kunden. Kundfinansiering utgör en kate- gori av finansiella tillgångar som hanteras separat från fordringar. Se not F1 ”Finansiell riskhantering” för ytterligare information om hantering av kredit- risker rörande kundfordringar och kundfinansieringsfordringar. När finansie- ring tillhandahålls kunden justeras intäkterna för att återspegla effekten av finansieringstransaktionen. Dessa transaktioner kan uppstå från kundfinan- sieringskrediterna ovan om den avtalade räntan är lägre än marknadsräntan under finansieringsperioden. Uppskjutna försäljningsprovisioner Koncernen har olika inkrementella provisionskostnader för intern försäljningspersonal och distributörer som relaterar till förvärv av kund- kontrakt inom Enterprise segmentet. Dessa kostnader redovisas som upp- skjutna kontraktsanskaffningskostnader (inom Övriga långfristiga tillgångar och Övriga kortfristiga tillgångar) och skrivs av linjärt som försäljnings- och administrationskostnader över kontraktets löptid. Den genomsnittliga kontraktsperioden är 3 år. Koncernen kostnadsför försäljningsprovisioner för provisionsplaner relaterade till kundarrangemang med en löptid på ett år eller mindre. Koncernen utvärderar regelbundet förändringar inom sin verk- samhet eller marknadsvillkor, vilka skulle kunna innebära att avskrivnings- perioden bör ändras eller om det uppstår indikationer på nedskrivning. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller netto- försäljningsvärde och med hjälp av först-in, först-ut (FIFU) metoden rela- terade till företagets egen produktion och vägd genomsnittlig kostnadsme- tod för externt inköpta komponenter inom företagets produktionsenheter. Värdering av varulager relaterade till pågående arbeten görs med identi- fiering av sina individuella kostnader. Risk för inkurans värderas genom beräkning av den framtida efterfrågan från kunder och tekniska förändringar samt kundernas mottagande av nya produkter. En avsättning för inkurans i lager redovisas när den identifieras som kostnad för sålda varor i resultaträkningen. För mer information, se not A2 "Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål". Långfristiga tillgångar För ytterligare upplysningar, se noter under sektion C. Goodwill Från förvärvsdagen allokeras goodwill från rörelseförvärv till varje kassa- genererande enhet (KGE) som beräknas få ekonomisk nytta från de framtida synergier som förväntas uppstå genom förvärvet. En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs under fjärde kvartalet varje år, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av återvinningsmetoden och det verkliga värdet reducerat med kostnader för avyttring. Återvinningsvärdet beräknas som nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden efter skatt till en ränta efter skatt som reflekterar nuvarande marknadsbedömningar av tidsvärdet för betalningsflöden och de risker som är specifika för tillgången. Belopp efter skatt används både när det gäller kassaflöde och diskonteringsräntan i beräkningar eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonte- ringsränta innehåller en skattekomponent. Effekten av den diskontering efter skatt som tillämpas av koncernen avviker inte materiellt från en diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och en diskonteringsränta före Not A1, forts. 35 Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Not A1, forts. 36 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 skatt, enligt vad som krävs av IFRS. Nedskrivningar av goodwill rapporteras som övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. För mer information, se not A2 "Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål" samt not C1 ”Immateriella anläggningstillgångar”. Immateriella tillgångar exklusive goodwill Immateriella tillgångar exklusive goodwill från företagsförvärv består av kundrelationer, produkt- och patenträttigheter och varumärken. Dessutom finns det balanserade utvecklingskostnader och separat förvärvade imma- teriella tillgångar, huvudsakligen mjukvara. Vid första redovisningstillfället redovisas immateriella tillgångar som förvärvats i samband med rörelseför- värv till verkligt värde och balanserade utvecklingskostnader och mjukvara till anskaffningsvärde. Därefter redovisas både balanserade utvecklings- kostnader och förvärvade immateriella tillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivnings- förluster. Kostnader för forskning- och utveckling omfattar avskrivningar och nedskrivningar som främst avser balanserade utvecklingskostnader och tek- nologi. Försäljnings- och administrationskostnader inkluderar avskrivningar och nedskrivningar främst hänförliga till kundrelationer och varumärken. Avskrivningar redovisas linjärt i resultaträkningen över respektive imma- teriell tillgångs bedömda nyttjandeperiod. För förvärvade immateriella till- gångar, såsom patent, kundrelationer, varumärken och mjukvara överstiger den beräknade nyttjandeperioden inte 10 år, och balanserade utvecklings- kostnader har vanligtvis en nyttjandeperiod om 3 år. På tillgångsnivå görs prövningar av nedskrivningsbehov så snart det upp- står indikationer om att en sådan behöver göras. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock årligen. För mer information, se not A2 "Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål". Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar består av byggnader och mark, maskiner och övriga tekniska anläggningar, övriga inventarier, verktyg och installa- tioner samt pågående nyanläggningar och redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den beräknade livslängden för varje materiell anläggningstillgång, inbegripet byggnader. Den beräknade ekonomiska livslängden är vanligen 25–50 år för byggna- der och 3–10 år för maskiner och inventarier. Avskrivningar och eventuella nedskrivningar ingår i kostnad för sålda varor och tjänster, forsknings- och utvecklingskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader. Vinster och förluster vid avyttring redovisas i resultaträkningen under Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. Leasing Huvudtyperna av koncernens leasade tillgångar är lokaler, fordon och IT-utrustning. Leasingavtal där koncernen är leasetagaren Koncernen redovisar nyttjanderättigheter och leasingskulder hänförliga till alla leasingkontrakt i balansräkningen, med vissa undantag. I bedömningen av ett leasingkontrakt separeras leasingkomponenterna från de komponenter som inte innehåller leasing. Leasingperiodens längd baseras på leasekontrak- tets längd beaktande eventuellt förekommande optioner som ger rätt att för- länga eller avbryta. Den genomsnittliga återstående leaseperioden inkluderar uppskattade förlängnings- och uppsägningsoptioner för leasing av fastighe- ter är runt tre år. För förlängningsoptioner som inte ingår i leasingskulden kan det finnas multipla val för olika perioder (överlappande) och de kan ha olika villkor för att förlängningar ska vara giltiga (begränsningar när det gäller stor- lek/omfattning) som måste bibehållas för en förlängning. På grund av detta är inte de framtida betalningarna för dessa förlängningar kända. Leasingskulden beräknas initialt som nuvärdet av leasingbetalningarna som inte är betalda på startdatumet, diskonterat normalt baserad på koncer- nens marginella låneränta för leasing. Koncernen uppskattar sin marginella låneränta för att värdera leasingskulder till nuvärdet av leasingbetalning- arna, eftersom den implicita räntan i leasingavtalet inte är lättgänglig att fastställa. Den marginella låneräntan är beräknad beaktande ränteswap- nivåer, kreditvärdigheten för företaget som har tecknat leasingkontraktet med en justering för att tillgången utgör säkerhet. Leasingbetalningar som ingår i skulden är fasta betalningar, variabla betalningar påverkade av index eller annan justeringsfaktor och böter för avbrytande av kontrakt. Nyttjanderätterna skrivs av linjärt över leasingperioden. Avskrivningar och eventuella nedskrivningar ingår i kostnad för sålda varor, forsknings- och utvecklingskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader. Koncernen tillämpar undantaget som ger rätt att inte redovisa kortfristiga leasingkontrakt liksom för leasingkontrakt med låga underliggande till- gångsvärden. För dessa kontrakt sker linjär kostnadsföring. När Bolaget agerar som leasegivare är det främst i samband med andra- handsuthyrning, finansiell och operationell leasing. För mer information, se not C3 ”Leasing”. Åtaganden För ytterligare upplysningar, se noter under sektion D. Avsättningar och eventualförpliktelser Avsättningar görs när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att ett utflöde av ekono- miska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillför- litlig uppskattning av beloppet kan göras. När effekten av pengars tidsvärde är materiell görs diskontering av bedömda utflöden. Det faktiska utflödet till följd av en förpliktelse kan dock avvika från de uppskattningar som gjorts. Avsättningarna avser främst omstrukturering, kund- och leverantörsrela- terade avsättningar, garantiåtaganden, kontantreglerade aktiebaserade betalningar, ersättningskrav eller skyldigheter till följd av patentintrång och andra rättstvister. Ett omstruktureringsåtagande anses ha uppstått när koncernen har en (av ledningen godkänd) detaljerad formell plan för omstruktureringen som har meddelats på ett sådant sätt att en välgrundad förväntan har uppstått bland berörda parter. Reduceringsvinster och -förluster på förmånsbestämda planer redovisas som en del av nettoomstruktureringskostnaderna när omstruktureringsavsättningen görs för det underliggande programmet. Kundrelaterade avsättningar består i huvudsak av uppskattade förluster hänförliga till kundkontrakt. För förluster hänförliga till kundkontrakt görs en förlustreservering till samma belopp som den förväntade totala förlusten så snart det är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning. Förlusten beräknas på det lägre av oundvikliga kostnader och böter för att bryta kontraktet. Den oundvikliga kostnaden inkluderar både direkta och indirekta kostnader för att fullfölja kontraktet. Leverantörsrelaterade avsättningar relaterar till kontraktuella åtaganden, mestadels för lager. Avsättningen baseras på en riskbedömning som jämför de prognostiserade försäljningsvolymerna med de bekräftade inköpsåta- ganden. Om det finns en risk för att de avtalsenliga inköpsåtagandena inte kommer att uppfyllas, görs en avsättning som motsvarar den bästa upp- skattningen av den förväntade inkuransen eller avtalsenliga avgiften. Produktgarantiåtaganden beaktar sannolikheten för alla väsentliga kva- litetsproblem baserat på tidigare perioders prestanda för etablerade produk- ter och förväntad prestanda för nya produkter, beräkningar av reparations- kostnad per enhet och sålda volymer som fortfarande omfattas av garantier fram till rapportperiodens slut. Åtaganden för aktierelaterade program hänför sig till kontantreglerade aktierelaterade program. Se "kontantreglerade planer" under redovisnings- principer nedan. Övriga avsättningar utgörs huvudsakligen av patentintrång, rättstvister och andra avsättningar, vilka inte faller inom de definierade kategorierna. Koncernen gör avsättningar för beräknade framtida uppgörelser som rör patentintrång baserat på det sannolika utfallet för varje enskild tvist. Det slutliga utfallet eller den faktiska kostnaden för en uppgörelse kan avvika från koncernens uppskattning. Koncernen uppskattar utfallet av alla potenti- ella patentintrång som görs gällande eller upptäcks genom koncernens egen övervakning av patentrelaterade tvister i relevanta rättskipningsområden. Som en följd av sin normala affärsverksamhet är koncernen indragen i rättsprocesser, stämningar och andra olösta tvister. Dessa ärenden tar ofta lång tid att lösa. Koncernen bedömer regelbundet sannolikheten för negativa beslut och gör uppskattningar av den potentiella omfattningen av de ekono- miska konsekvenserna. Nuvarande eller möjliga åtaganden som inte möter avsättningskriterierna presenteras som eventualförpliktelser. För mer information, se not A2 "Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål" och not D2 ”Eventualförpliktelser”. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Not A1, forts. Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 37 Koncernstruktur För ytterligare upplysningar, se noter under sektion E. Rörelseförvärv Vid förvärv av en verksamhet beräknas anskaffningskostnaden för förvärvet (köpeskillingen) som det verkliga värdet av de tillgångar som överlåtits och de skulder som uppstår eller övertas den dag förvärvet sker, inklusive verk- ligt värde av eventuell tilläggsköpeskilling. Transaktionskostnader som är hänförliga till förvärvet kostnadsförs när de uppstår. Anskaffningskostnaden allokeras till förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser baserat på värderingar till verkligt värde och inbegriper tillgångar och skulder som inte redovisades i det förvärvade företagets balansräkning, exempelvis immateriella tillgångar som kundrelationer, varumärken, patent och finan- siella skulder. Koncernen väljer, på förvärvsbasis, att värdera eventuella innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget antingen till verkligt värde eller till innehavet utan bestämmande inflytandes propor- tionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Den förvärvade enheten konsolideras i koncernens resultat från förvärvs- tidpunkten. I koncernens egna kapital ingår således eget kapital i dotter- bolag och intresseföretag som intjänats först efter förvärvet. Intresseföretag Investeringar i intresseföretag föreligger när koncernen har betydande inflytande och möjlighet att delta i de finansiella och operativa besluten för intresseföretaget, men inte har kontroll eller delad kontroll över dessa. Vanligtvis är det fallet när antalet röster, inklusive potentiella röster, är åtminstone 20 %, men inte mer än 50 %. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Förändringar i övrigt totalresultat i intresseföretag redovisas som en del av övrigt totalresultat. Bolagets andel av förluster i intresseföretag minskar också det redovisade värdet på eventuella långfris- tiga innehav som utgör en del av nettoinvesteringen. Finansiella instrument och riskhantering För ytterligare upplysningar, se noter under sektion F. Plantillgångar under IAS 19 är exkluderade från policyn för finansiell riskhantering och finansiella instrument upplysningar i sektion F. Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i de kontraktuella villkoren för instrumentet. Sedvanliga köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen. För finansiella tillgångar upp- hör redovisning i balansräkningen när rättigheterna till betalningar från inne- haven har upphört eller har blivit överförda och koncernen har överfört alla väsentliga risker och rättigheter hänförliga till ägande. Koncernen säljer sina fordringar med förväntningen att alla kriterier för borttagande från balans- räkningen är helt uppfyllda och därmed behålls ingen väsentlig tillgång eller skuld. Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) och verkligt värde via resultatet (FVTPL). Klassificeringen beror på karaktä- ren hos de avtalsenliga kassaflödena från tillgången och den affärsmodell under vilken den innehas. De verkliga värdena för noterade finansiella investeringar och derivat baseras på noterade marknadspriser eller räntor. Om officiella räntor eller marknadspriser inte är tillgängliga beräknas verkligt värde med hjälp av andra observerbara indata såsom implicit volatilitet för marknadpriser, valu- takurser och räntor. Om observerbara marknadsdata saknas, beräknas verk- ligt värde med hjälp av andra indata såsom data från transaktioner, externa bevis om exitpriser eller andra analytiska tekniker. Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde Räntebärande tillgångar, inklusive likvida medel som hålls med syfte att erhålla kontraktuella kassaflöden redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Dessa inkluderar värdepapper och insättningar som inte förvaltas till verkligt värde samt lån till intresseföretag. Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) Kundfordringar klassificeras som FVOCI eftersom affärsmodellen i första hand är att erhålla betalning, med enstaka försäljning. Försäljning av kund- fordringar sker när likviditetsbehov uppstår och konkurrenskraftiga priser finns tillgängliga för en sådan försäljning. Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet (FVTPL) Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras som antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI klassificeras som FVTPL. Derivat klassifice- ras som FVTPL under förutsättning att de inte är hänförda till säkrings- instrument med syfte att tillämpa säkringsredovisning. Derivattillgångar och -skulder nettas där det finns en laglig rätt till kvittning och koncernen gör avräkning på nettobasis med motparterna. Derivattillgångar och -skulder (efter kvittning) presenteras som kortfristiga och långfristiga baserat på kontraktets löptid, såvida de inte är avsedda och förväntade att realiseras inom 12 månader. Räntebärande tillgångar inklusive investeringar i värdepapper och penningmarknadsfonder klassificeras som FVTPL, där de antingen hålls i en portfölj hanterad på verkligt värde basis eller hålls med kortsiktiga likviditetssyften. Kundfordringar relaterade till kundfinansiering klassificeras som FVTPL eftersom de främst hålls i försäljningssyfte. Dessa tillgångar klassifice- ras i balansräkningen baserat på förfallodatum (det vill säga om kvar- varande löptid är längre än ett år klassificeras de som långfristiga). För mer information, se not A2 "Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål". Innehav av aktier och andelar klassificeras som FVTPL och redovisas som långfristiga finansiella tillgångar, men de redovisas som övriga omsättnings- tillgångar om de förväntas att säljas inom tolv månader . Vinster och förluster hänförliga till förändringar i verkligt värde av inves- teringar i aktier och andelar presenteras i resultaträkningen inom övriga rörelseintäkter, förutom när investeirngar betraktas som icke-operativa. Då redovisas vinster och förluster som Finansiella intäkter . Vinster och förluster från derivat presenteras i resultaträkningen enligt föl- jande: Vinster och förluster på derivat för att säkra utländska valutakursrisker redovisas inom valutaeffekter vinster/förluster, netto. Vinster och förluster på räntederivat som används för att säkra finansiella tillgångar och skulder presenteras inom finansiella intäkter respektive finansiella kostnader. Vinster och förluster från omvärdering av kundfordringar relaterade till kundfinansiering presenteras i resultaträkningen som försäljningskostnader. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde för alla andra tillgångar i kategorin FVTPL presenteras i resultaträkningen inom finansiella intäkter. Utdelningar på aktieinstrument redovisas i resultaträkningen som en del av finansiella intäkter när koncernens rätt till betalningar har beslutats. Nedskrivningar i relation till finansiella tillgångar Vid varje bokslutsdatum nedskrivningstestas finansiella tillgångar värde- rade till antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI samt kontrakts- tillgångar enligt modellen för förväntade kreditförluster (FKF). Koncernen använder ett förenklat tillvägagångssätt gällande kundfordringar och kon- traktstillgångar där dessa nedskrivningar alltid är desamma som FKF för hela löptiden. Koncernen har utarbetat en reserveringsmatris baserat på erfarenheter från historiska kreditförluster, vilka har justerats för aktuella vill- kor och förväntningar om framtida ekonomiska förutsättningar. Förlusterna redovisas på egen rad i resultaträkningen. När det inte längre finns en rimlig förväntan om att erhålla betalning skrivs tillgången bort. Övriga upplupna anskaffningsvärden är huvudsakligen insättningar hos banker som bedöms ha låg risk, därför antas kreditrisken inte ha ökat nämn- värt sedan den initiala bokföringen. Om koncernen identifierar bevis på en signifikant förändring i kreditrisk för tillgången används FKF för att beräkna en reservering av tillgången. En betalningsinställelse antas gälla om till- gången är mer än 90 dagar förfallen, varefter livstids-FKF också används för att beräkna nedskrivningen för tillgången. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Not A1, forts. 38 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Finansiella skulder Finansiella skulder redovisas när koncernen blir bunden av de kontraktuella åtagandena hänförliga till det finansiella instrumentet. För finansiella skulder upphör redovisning i balansräkningen när de avslu- tas, dvs när åtagandet specificerat i kontraktet har fullgjorts, annullerats eller upphört. Leverantörsskulder Leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Vissa leveran- törer använder Bolagets program för betalning av leverantörer för att sälja sina Ericssonfordringar till banker och koncernen kan på begäran introducera en bank som är intresserad av att köpa sådana fordringar. Koncernen varken betalar eller tar emot någon avgift eller tillhandahåller ytterligare säker- het under programmet. Detta arrangemang leder inte till någon väsentlig förändring av karaktären eller funktionen hos koncernens skulder efter- som leverantörsfakturorna betraktas som en del av det rörelsekapital som används i koncernens normala verksamhet. Den maximala kredittid som avtalats med en leverantör överstiger inte sex månader. Därför förblir dessa skulder klassificerade som leverantörsskulder med separat upplysning i noterna, se not B8 ”Leverantörsskulder”. Upplåning Upplåning som hanteras av Moderbolaget är identifierad som värderad till FVTPL där den hanteras på basis av verkligt värde. Det rör sig om långfristig upplåning inom en “Asset and liability management” portfölj där ränterisken hanteras genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster i balansräkningen. Förändringar av verkligt värde i portföljen redovisas som finansiella kostnader förutom förändringar i verkligt värde hänförligt till för- ändring av kreditrisk, vilka redovisas i övrigt totalresultat (OCI). Upplåning som inte hanteras till verkligt värde värderas som upplupet anskaffningsvärde. Dessa inkluderar rullande kreditfaciliteter och företags- certifikatprogram som används för kortfristiga likviditetssyften och erhållna ”Cash collaterals”. Upplåning redovisas som kortfristiga skulder under förutsättning att koncernen inte har en ovillkorlig rätt att senarelägga reglering med minst 12 månader efter balansdagen. Säkringsredovisning för kassaflöden Koncernen har följande återkommande säkringsprogram: a) Vissa kundkontrakt där fluktuationer i valutakursen för SEK/USD (FX) väsentligt skulle påverka nettoomsättning. Dessa kontrakt är fleråriga kontrakt noterade i USD med högst sannolika betalningar vid bestämda tidpunkter. b) Prognostiserad försäljning som är högst sannolik, denominerad i USD i Ericsson AB (EAB) för nästkommande 7 till 18 månader säkras månadsvis på rullande basis. För båda programmen tecknar koncernen valutaterminskontrakt som matchar villkoren för valutaexponering så nära som möjligt och definierar dem som säkringsinstrument. Koncernen dokumenterar initialt den ekonomiska relationen mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet. För valutasäkringar är säkrings- förhållandet vanligtvis 1:1. Koncernen definierar förändringar i terminskur- sen som säkringsrisk. Vid tillämpning av säkringsredovisning redovisas den effektiva delen av förändringar i verkligt värde för derivat som designeras och kvalificeras som kassaflödessäkringar i OCI. Vinsten eller förlusten i relation till den ineffektiva delen redovisas direkt i finansiella intäkter och kostnader, netto. Vid intäktsföring av säkrad nettoomsättning omförs det ackumulerade beloppet av säkringsreserven från övrigt totalresultat (OCI) som en omklas- sificeringsjustering och redovisas i nettoomsättning. Anställningsrelaterad information För ytterligare upplysningar, se noter under sektion G. Ersättningar efter avslutad anställning Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassi- ficeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. Dessa inkluderar även gratifikationsplaner, medicinska planer och ”leave encashment”-planer som förväntas tillhandahållas anställda under en längre period än 12 månader. Nuvärdet av förmånsbestämda planer för nuvarande och tidigare anställda beräknas med tillämpning av den s.k. ”projected unit credit met- hod”. Diskonteringsräntan för varje land bestäms med referens till mark- nadens avkastning på förstklassiga företagsobligationer, vilka har löptider approximerade till koncernens åtaganden. I länder där det inte finns en djup marknad för sådana obligationer såsom i Sverige har marknadens avkast- ning på statsobligationer använts. Beräkningarna baseras på aktuariella antaganden och uppdateras årligen. Koncernens nettoskuld för varje för- månsbestämd plan består av nuvärdet av pensionsåtaganden reducerat med verkligt värde för plantillgångar och redovisas netto i balansräkningen. När detta utgörs av en nettotillgång för koncernen så begränsas värdet av den redovisade tillgången till nuvärdet av eventuellt förekommande fram- tida återbetalningar från planen eller reduktioner av framtida betalningar till planen benämnt tillgångsbegränsning. Pensionstillgången redovisas som övrig långfristig finansiell tillgång. Räntekostnaden på den förmånsbestämda planen och ränteintäkten på plantillgångarna beräknas som ett räntenettobelopp och redovisas inom Finansiella kostnader. Reduceringsvinster och -förluster till följd av omstruk- tureringsprogram redovisas som en del av omstruktureringskostnaderna. Överlåtande av pensionsskulder betraktas som riskhanteringsaktiviteter som drivs av koncernens treasuryfunktion, därför presenteras eventuella vinster och förluster under Finansiella kostnader. Särskild löneskatt i Sverige redo- visas som en del av respektive pensionskostnad och pensionsskuld. Löneskatter hänförliga till aktuariella vinster och förluster är inkluderade i bestämmandet av aktuariella vinster och förluster som rapporteras under övrigt totalresultat (OCI). För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”. Aktierelaterade ersättningar till anställda och styrelsen Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till anställda, inklusive ledande befattningshavare samt styrelseledamöter och regleras antingen med aktier eller kontant ersättning. Merparten av de tilldelade aktiebaserade programmen är kontantregle- rade, förutom programmen för koncernledningen och sedan 2023 program- met för långsiktig rörlig ersättning (LTV). Dessa program är aktiereglerade. Aktiereglerade program kommer att regleras i moderbolagets B-aktier för- utsatt att de marknadsmässiga och icke-marknadsrelaterade intjänings- villkoren är uppfyllda. Aktiereglerade planer Kompensationskostnader redovisas under intjänandeperioden baserat på verkligt värde för Ericsson-aktien vid tilldelningstidpunkten, beaktande prestations- och marknadsvillkor. Alla planer har servicevillkor, medan vissa har prestations- eller marknadsvillkor. Exempel på prestationsvillkor är intäkter och vinstmål medan marknadsvillkor hänförs till utvecklingen av Moderbolagets aktiekurs i förhållande till en grupp av referensaktier. För ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. Kontantreglerade planer De totala kompensationskostnaderna för en kontantreglerad plan är samma belopp som betalas ut till de anställda vid datumet för slutet av intjänande- perioden. Det verkliga värdet för de syntetiska aktierna, vilka utgör kontant- värdet för aktierna, räknas om och ändras under intjänandeperioden och redovisas som en avsättning. I övriga avseenden är redovisningen liknande den som gäller för en aktiereglerad plan. Kontantreglerade program som avser anställdas aktierelaterade ersättningsprogram har liknande intjänings- kriterier som aktiereglerade program. Alla program har tjänstevillkor, medan vissa har prestations- och marknadsrelaterade intjäningsvillkor. Under alla år, förutom 2023, kunde icke verkställande styrelseledamöter välja att erhålla en del av sin ersättning i form av syntetiska aktier, som kommer att konverteras till kontanter i slutet av en specificerad intjänande- period baserat på marknadsvärdet på B-aktier i Moderbolaget vid betalningstillfället. För ytterligare information, se not G2 ”Information angående styrelse- medlemmar och ledande befattningshavare” och not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Not A1, forts. Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 39 Övrigt För ytterligare upplysningar, se noter under sektion H. Inkomstskatter Koncernens finansiella rapporter omfattar inkomstskatter både för aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatter inkluderar inte moms, försäljnings-/för- brukningsskatter eller andra skatter som inte baseras på skattepliktig vinst. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, såvida inte den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital eller övrigt totalresultat (OCI). I sådana fall redovisas även den tillhörande skatteeffekten direkt mot eget kapital eller OCI. En aktuell skatteskuld eller skattefordran redovisas för den beräknade skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året eller tidigare år. Aktuell skatt och uppskjutna skatter beräknas med tillämpning av de beräknade skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen i aktuella beskattningsområden. Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade värden på tillgångar och skulder och dess skattemässiga värden för out- nyttjade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter. Uppskjutna skattetillgångar redovisas endast i den mån det är sannolikt att avdragsgilla temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter kommer att kunna utnyttjas mot framtida beskattningsbara vinster. När det gäller redovisning av inkomstskatt avräknar koncernen aktu- ell skattefordran mot aktuell skatteskuld och uppskjuten skattetillgång mot uppskjuten skatteskuld i balansräkningen, när koncernen har en legal rätt och en avsikt att göra det. Uppskjuten skatt redovisas inte för temporära skillnader om det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid. För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är upprättad enligt den indirekta metoden. Kassa- flöden från utländska dotterbolag omräknas till genomsnittlig valutakurs för perioden. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen från föregående månadsslut som en approximation för periodens genomsnitt- liga valutakurs, men avistakurs används vid rapportering av kassaflöde för materiella transaktioner vid behov. Betalningar för dotterbolag förvärvade eller avyttrade rapporteras som kassaflöde från investeringsaktiviteter, netto efter kassa och likvida medel för förvärv eller avyttring respektive. Rörelser i kassa ställd som säkerhet och banklån med kortare löptid än tre månader (används för kortsiktiga likviditetssyften) redovisas netto under ”Övriga finansieringsverksamheter”. Kassa och likvida medel utgörs av kassa, bank och räntebärande place- ringar som är mycket likvida monetära finansiella instrument med en åter- stående löptid om högst tre månader räknat från anskaffningsdagen. Redovisning av statliga bidrag Statliga bidrag redovisas när det finns en rimlig säkerhet att Bolaget kan följa de villkor som kommer med dem och att de kommer att mottas. Statliga bidrag redovisas huvudsakligen i koncernens resultaträkning som ett avdrag för motsvarande kostnad. Klimatrelaterade överväganden Bolaget har beaktat effekten av klimatrelaterade faktorer på de finansiella rapporterna, se not B5 "Varulager". I not G3 "Aktierelaterade ersättningar" finns information om specifika klimatrelaterade mål för långsiktiga incitamentsprogram. Nya redovisningsregler och tolkningar Den 1 januari 2024 publicerade IASB följande tillägg, vilka inte har haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter. – Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (klassificering av skuld) – Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (långfristiga skulder med kovenanter) – Ändringar i IFRS 16 Leasingavtal (redovisning av leasingskuld vid en sale and leasebacktransaktion) – Ändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden och IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar (leverantörsfinansiering) Dessa ändringar kommer att öka upplysningarna kring Bolagets program för betalning av leverantörer. Nedanstående nya standarder, tillägg till standarder och tolkningar är ännu inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2024 och har inte tillämpats i koncernens utarbetande av dessa finansiella rapporter. IASB har publicerat följande nya tillägg till standarder med införande- datum 1 januari 2025: – Ändringar i IAS 21 Effekter av ändrade valutakurser: brist på utbytbarhet (utgiven 15 augusti 2023). Koncernen har slutfört utvärderingen av eventuella effekter på finansiellt resultat eller ställning på grund av detta tillägg som träder i kraft 1 januari 2025. Koncernen har kommit fram till att vissa funktionella valutor i utlands- verksamheterna inte är utbytbara mot koncernrapporteringsvalutan, SEK, men att effekten av dessa justeringar i de finansiella rapporterna är oväsentlig. IASB har publicerat följande nya tillägg med införandedatum 1 januari 2026: – Årliga förbättringar volym 11 (utgiven 18 juli 2024) – Ändringar i klassificering och värdering av finansiella instrument. (Ändringar i IFRS 9 and IFRS 7) (utgiven 30 maj 2024). – Ändringar avseende kontrakt som refererar till naturberoende el (Ändringar i IFRS 9 och IFRS 7) (utgiven december 2024) Bolaget har inte slutfört sin utvärdering av eventuella effekter på finansiellt resultat eller ställning på grund av dessa tillägg. IASB har publicerat följande nya standarder med införandedatum 1 januari 2027: – IFRS 18 Upplysningar i finansiella rapporter (utgiven 9 april 2024). Bolaget har inte slutfört sin utvärdering av eventuella effekter på presenta- tionen av de finansiella rapporterna av IFRS 18. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 40 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 A2 Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål Upprättandet av de finansiella rapporterna och tillämpningen av redovis- ningsprinciper baseras ofta på ledningens bedömningar och på uppskatt- ningar och antaganden som anses vara rimliga och väl bedömda vid den tidpunkt då bedömningen görs. Men med andra bedömningar, antaganden eller uppskattningar kan resultatet emellertid bli ett annat och händelser kan inträffa som kan kräva en väsentlig justering av det redovisade värdet för den berörda tillgången eller skulden. Exempel på detta kan inträffa vid förändring av strategi eller omstrukturering. Bedömning av val av redovisningsprinciper och uppskattningar kan komma att påverkas av detta. Nedan anges de vik- tigaste redovisningsprinciperna vars tillämpning baseras på sådana bedöm- ningar och de viktigaste källorna till osäkerhet i uppskattningar som koncer- nen anser kan ha den mest materiella inverkan på koncernens redovisade resultat och ekonomiska ställning. Bedömningar De bedömningar som görs vid tillämpningen av Bolagets redovisningsprinci- per och som har störst inverkan på de finansiella rapporterna är följande: Intäktsredovisning Ledningen gör bedömningar vid utvärdering av kundens möjlighet och inten- tion att betala under ett kontrakt. Utvärderingen baseras på den senaste kreditvärderingen och kundens betalningshistorik. Utvärderingen kan ändras under kontraktets genomförande och om det föreligger bevis på försämring av kundens förmåga eller intention att betala så ska ingen ytterligare intäkts- föring ske innan betalningskriterierna har uppnåtts. Omvänt, denna utvärde- ring kan också förändras positivt över tiden innebärande att intäkter nu ska redovisas i ett kontrakt som initialt inte uppfyllde betalningskriterierna. Intäkter för standardprodukter redovisas när kontroll över utrustningen är överförd till kunden vid en specifik tidpunkt. Denna utvärdering ska göras ur ett kundperspektiv beaktande indikatorer som överföring av ägande och ris- ker, kundacceptans, fysisk åtkomst och rätt att fakturera. Bedömningar kan krävas för att bedöma huruvida risker och rättigheter har överförts till kunden och om kunden har accepterat produkterna. Ofta bedöms alla indikatorer avseende överföring av kontroll tillsammans med en övergripande bedöm- ning av detta vilka tillsammans fastställer om överföring av kontroll har skett i ett kundkontrakt. Värdering av varulager I situationer där överskottslagersaldon identifieras görs uppskattningar av nettoförsäljningsvärden för överskottsvolymerna. Vid avsättningar för varulagerinkurans tas hänsyn till åldrande, historisk konsumtion och bedömningar av marknadens efterfrågan. Det kan också finnas bedömningar kring interna och externa omständigheter, t.ex. tillbaka- dragande av en produkt eller ekonomiska och politiska förändringar på den globala marknaden. Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill I samband med initial redovisning och senare omvärderingar gör ledningen bedömningar av både grundläggande antaganden och indikatorer på nedskrivningsbehov. Ledningens bedömning krävs när en allokering av en förvärvsanalys görs, till exempel vid bestämmande av verkliga värden för förvärvade immateriella tillgångar. Bedömning krävs även för att definiera kassagenererande enheter för prövning av nedskrivningsbehov. Avsättningar och eventualförpliktelser Företagsledningen gör en bedömning av omfattningen av skyldigheterna eller den möjliga förpliktelsen när den bestämmer sannolikheten för utfallet. Vidare bedömning krävs för att fastställa värdet på ett åtagande eftersom det baseras på koncernens bästa uppskattning av vilka framtida utgifter som kommer att krävas för att uppfylla åtagandet eller möjliga åtagandet. Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning Antagandena om diskonteringsränta baseras på högkvalitativa företags- obligationer med fast ränta med en löptid som ligger så nära som möjligt för koncernens löptider på pensionsplaner. I de länder där det inte finns en djup marknad för högkvalitativa företagsobligationer ska marknadsräntor för statsobligationer användas. Bedömningar görs för att fastställa om det finns en fungerande marknad för högkvalitativa företagsobligationer i varje land när utvärderingen av den bäst anpassade marknadsavkastningen görs. I Sverige använder Bolaget marknadsavkastningen från statsobligationer för att värdera sin pensionsskuld. Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar De viktigaste antagandena om framtiden och andra viktiga källor till osäker- het i uppskattningarna på balansdagen, som har en betydande risk för att orsaka en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår, är följande: Intäktsredovisning Koncernen använder estimat för att fastställa belopp och tidpunkter för intäktsföring, särskilt för att bestämma transaktionspris och dess fördelning mellan identifierade prestationsåtaganden under kontraktet. Transaktionspris, inklusive rörlig ersättning som påverkar kontraktsskul- der, t ex intäkter från volymrabatter, estimeras vid kontraktets start (och periodiskt därefter). Bedömningar används i estimatprocessen baserat på tidigare erfarenheter av typ av affär och kund. Detta inkluderar bedömningar av prisjusteringar baserat på senast tillgängliga information om kontrakts- förhandlingar vilka skulle kunna ha en retroaktiv påverkan på priser för produkter och tjänster vilka redan är beställda eller levererade. Det rörliga ersättningsbeloppet och dess inverkan på kontraktsskulden, kan också vara beroende av en slutlig avstämning med kunden. För att få en tillförlitlig uppskattning av detta belopp före avstämningen kan bedöm- ningar göras med hjälp av både historisk information och en uppskattning av sannolikheten för att den eventuella händelsen ska inträffa. Ovanstående typer av uppskattningar ingår i kontraktsskulder. Per den 31 december 2024 uppgick det totala redovisade värdet av Kontraktsskulder till SEK 41,2 (34,4) miljarder. För mer detaljerad information, se not B6 ”Balansposter relaterade till kundkontrakt”. Värdering av varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsälj- ningsvärde. Uppskattningar av lagervärdet, nedskrivningar och eventuell omföring av sådan, krävs när det gäller prognostiserade försäljningsvoly- mer, priser och lagerbalanser. Lagernedskrivningar för perioden uppgick till SEK 3,3 (4,0) miljarder eller 11 % (10 %) av bruttolagret vid årets slut. Lagernedskrivningar återfördes under perioden med SEK 2,0 (0,8) miljarder eller 7 % (2 %) av bruttolagret vid årets slut. För mer detaljerad information, se not B5 ”Varulager”. Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill I samband med initial redovisning uppskattas framtida kassaflöden, för att säkerställa att de redovisade värdena inte överstiger de uppskattade dis- konterade kassaflödena för denna typ av tillgångar. Efter den första redo- visningen prövas nedskrivningsbehovet när det finns indikationer på att tillgången har minskat i värde. Dessutom prövas nedskrivningsbehovet för goodwill årligen i samband med uppdaterade affärsplaner. En indikation på nedskrivning kan vara väsentliga avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med affärsplanen samt nya uppskattningar som indikerar lägre framtida kassaflöden. Osäkerhet i uppskattningar bedöms vara högre för segment Enterprise än de övriga segmenten under de kommande tolv månaderna. Beroende på osäkerheten kring hur marknaden förväntas ta emot nya tek- nologier. Nedskrivningar av immateriella tillgångar och goodwill uppgick till SEK –15,3 (–31,9) miljarder för 2024. Per den 31 december 2024 uppgick förvärvade immateriella tillgångar till SEK 64,0 (75,6) miljarder, inklusive goodwill om SEK 56,1 (52,9) miljarder. Mer information om goodwill och immateriella tillgångar exklusive good- will finns i not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”. Uppskattningar som är relaterade till förvärvade immateriella tillgångar baseras på likartade Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 41 antaganden och risker som för goodwill. För mer information, se not C1 ”Immateriella tillgångar”. Avsättningar och eventualförpliktelser De viktigaste källorna för uppskattning av osäkerhet när det gäller avsätt- ningar är bedömning av sannolikheten för ett utflöde av resurser och om ett tillförlitligt estimat kan göras. Osäkerhet i bedömningen finns avseende pågående interna utredningar, förhandlingar och andra frågor med myn- digheter och tillsynsmyndigheter. Bolaget fortsätter att fullt ut samarbeta med U.S. Department of Justice i dess utredning av frågor som diskuterades i den interna Irakutredningen från 2019 och i relaterade frågor som rör juris- diktioner, bland annat Irak. Bolaget tillhandahåller ytterligare dokument och annan information som fortsätter att efterfrågas av U.S. Department of Justice. Omfattning och varaktigheten av den utredningen fortsätter att vara oviss. Osäkerhet råder i uppskattningen avseende förväntade uppgörelser i samband med rätts- tvister och tvister som omfattar immaterialrättsliga frågor såsom patent, eftersom de kan pågå under flera år och utfallet är okänt. Samma bedömning av osäkerheter som beskrivs ovan gäller även eventu- alförpliktelser. Eftersom eventualförpliktelser enbart kan bekräftas i framti- den baserat på upplösningen av ett rättsfall eller tvist krävs det att ledningen bedömer möjligheten av en negativ händelse och ett potentiellt belopp för att lösa den. En eventualförpliktelse kan existera vid årets slut och/eller en kostnad (avsättning) kan behöva redovisas vid ett senare tillfälle baserat på de senaste förhållandena och status för ett potentiellt åtagande. Avsättningar och eventualförpliktelser ses regelbundet över baserat på den senaste informationen som finns tillgänglig och justeras för att reflektera koncernens bästa bedömning av möjliga utfall. Per den 31 december 2024 uppgick avsättningar till SEK 11,7 (11,7) miljarder. Mer detaljerad information finns i not D1 ”Avsättningar”. Per den 31 december 2024 uppgick eventualförpliktelser till SEK 3,6 (3,0) miljarder. Mer detaljerad information finns i not D2 ”Eventualförpliktelser” inklusive en beskrivning av eventualförpliktelser som inte kan kvantifieras. Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning Redovisningen av kostnader för förmånsbaserade pensioner och andra tillämpliga ersättningar efter avslutad anställning baseras på aktuariella beräkningar som utgår från betydelsefulla uppskattningar om diskonterings- ränta, framtida löneökningar, personalomsättning och livslängd. Effekten av att tillämpa en alternativ diskonteringsränta baserad på svenska bostadso- bligationer och känsligheten hos de viktigaste bedömningarna och antagan- dena som används vid värderingen av de huvudsakliga pensionsplanerna upplyses om i not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. Per den 31 december 2024 uppgick förmånsbestämda förpliktelser för pensioner och övriga ersättningar efter avslutad anställning till SEK 86,6 (85,5) miljarder och verkligt värde av förvaltningstillgångar till SEK 64,4 (62,6) miljarder. Uppskjuten skatt Värderingen av uppskjutna skattefordringar innefattar en uppskattning av avdragsrätten för kostnader som ännu inte är skattepliktiga och uppskatt- ningar avseende tillräckliga framtida skattepliktiga intäkter för att möjliggöra utnyttjande av underskottsavdrag och/eller skattetillgodohavanden i olika beskattningsområden. Samtliga uppskjutna skattefordringar är föremål för årlig översyn av sannolikt nyttjande. Värderingen av temporära skillnader, underskottsavdrag och skattekredi- ter baseras på ledningens uppskattningar av framtida skattepliktiga inkom- ster i olika beskattningsområden mot vilka temporära skillnader, under- skottsavdrag och skattekrediter kan utnyttjas. Dessa bedömningar baseras primärt på affärsplaner för koncernens bedömda utfall avseende framtida beskattningsbara vinster. Per den 31 december 2024 uppgick värdet på uppskjutna skatteford- ringar till SEK 24,4 (22,4) miljarder. För mer detaljerad information, se not H1 ”Skatter”. Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatter Redovisningen av inkomstskatt baseras på utvärdering av inkomstskatt i alla beskattningsområden där vinst uppstår. Enligt vad som föreskrivs i IFRIC 23 beaktas endast osäkerhet om inkomstskattemässig behandling om och när inkomstskatteposter redovisas och värderas i de finansiella rapporterna. Tillgångar relaterade till mervärdesskatt och andra skatter bedöms separat för nyttjande i varje beskattningsområde i enlighet med lokala bestämmelser. Den totala komplexiteten i de regler som rör skatter och redovisningen av dessa kräver företagsledningens engagemang i bedömningar av klassi- ficering av transaktioner och i uppskattningar av sannolika utfall av yrkade avdrag och/eller tvister. Not A2, forts. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 42 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Sektion B – Affärsverksamhet B1 Segment Segment Vid fastställandet av Ericssons rörelsesegment har hänsyn tagits till den finansiella rapportering som granskas av Bolagets högste beslutsfattare (Chief Operating Decision Maker). Hänsyn har också tagits till vilka markna- der och vilken typ av kunder produkterna och tjänsterna ska attrahera samt vilka distributionskanaler de säljs genom. Enhetlighet kring faktorer som teknik och forskning och utveckling har också spelat in. För att spegla koncernens affärsinriktning rapporteras tre rörelsesegment: – Networks – Cloud Software and Services – Enterprise. Segment Networks erbjuder hårdvaru- och mjukvarulösningar samt relaterade tjänsteerbjudanden som gör det möjligt för leverantörer av kom- munikationstjänster att utveckla nya 5G-funktioner. Portföljen omfattar radioaccessnät (RAN), RAN Compute, transportprodukter, antennprodukter och en komplett tjänsteportfölj. 82 % (82 % under både 2023 och 2022) av patent- och licensintäkterna rapporteras inom segment Networks. Segment Cloud Software and Services erbjuder lösningar som hjälper leverantörer av kommunikationstjänster att öka flexibiliteten i sin verk- samhet samt förbättra tjänsteupplevelsen och den operativa effektivite- ten. Portföljen omfattar kärnnät, affärsstöd och driftstödsystem, Network Management, Cognitive Network Solutions samt Managed Networks Services. 18 % (18 % under både 2023 och 2022) av patent- och licensintäk- terna rapporteras inom segment Cloud Software and Services. Segment Enterprise erbjuder avancerade kommunikationslösningar för företag för att påskynda digitaliseringen, driva innovation och optimera processer. Portföljen inkluderar Global Communications Platform, Wireless Wide-Area Networks (WWAN) och privata cellulära nätverk. Other består av medieverksamhet samt icke-allokerad annan verksamhet, däribland RedBee Media. Segmentsinformation presenteras också för Other. Marknadsområden Marknadsområdena är Bolagets främsta försäljningskanaler med ansvar för att sälja och leverera lösningar till kund. Bolaget är verksamt över hela världen och rapporterar verksamheten indelat i fem geografiska marknadsområden: – Nordamerika – Europa och Latinamerika – Sydostasien, Oceanien och Indien – Nordostasien – Mellanöstern och Afrika. Segment Enterprise har en flerkanalig distributionsmodell mot marknaden. Försäljningen från segmenten Enterprise och Other samt patent- och licensintäkter rapporteras externt inom marknadsområdet Other. Större kunder Merparten av försäljningen utgörs av stora fleråriga avtal med ett begränsat antal större kunder. Av en kundbas om drygt 500 kunder, i första hand leve- rantörer av kommunikationstjänster, står de 10 största kunderna för 44 % (43 % under 2023 och 50 % under 2022) av omsättningen. Dessa kunder rapporterades under segment Networks och Cloud Software and Services. Ericssons största kund svarade för cirka 13 % (8 % under 2023 och 14 % under 2022) och den näst största kunden svarade för 8 % (7 % under 2023 och 10 % under 2022) av omsättningen. Segmentsinformation 2024 Cloud Software Koncernen/ Networks and Services Enterprise Other Totalt segment Nettoomsättning segment 158 207 62 635 24 863 2 175 247 880 Nettoomsättning 158 207 62 635 24 863 2 175 247 880 Bruttoresultat 73 648 23 021 12 788 –92 109 365 Bruttomarginal (%) 46,6 % 36,8 % 51,4 % –4,2 % 44,1 % Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) 1)2) 25 665 –435 –22 083 1 166 4 313 EBIT-marginal (%) 16,2 % –0,7 % –88,8 % 53,6 % 1,7 % Finansiella intäkter och kostnader, netto –1 724 Resultat efter finansiella poster 2 589 Inkomstskatt –2 215 Årets resultat 374 Övrig segmentsinformation Resultat från andelar i intresseföretag 94 2 – –342 –246 Avskrivningar på immateriella tillgångar –1 288 –30 –2 661 –1 –3 980 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar –4 187 –1 381 –274 –198 –6 040 Nedskrivningar 1) –305 –87 –15 308 –14 –15 714 Omstruktureringskostnader –1 899 –2 434 –511 –168 –5 012 Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter –7 10 –165 17 –145 1) Segmentet Enterprise inkluderar nedskrivning av goodwill och inmateriella tillgångar om SEK –15,3 miljarder främst hänförligt till förvärvet av Vonage under 2022. För ytterligare information, se not C1 ”Immateriella tillgångar." 2) Segmentet Other inkluderar en intäkt på SEK 1,9 miljarder från en uppgörelse gällande en affärstvist , se not B4 "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader." Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 43 Not B1, forts. Segmentsinformation 2023 Cloud Software Koncernen/ Networks and Services Enterprise Other Totalt segment Nettoomsättning, segment 171 442 63 630 25 745 2 534 263 351 Nettoomsättning 171 442 63 630 25 745 2 534 263 351 Bruttoresultat 67 959 22 088 12 016 –461 101 602 Bruttomarginal (%) 39,6 % 34,7 % 46,7 % –18,2 % 38,6 % Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) 1) 19 382 –220 –38 336 –1 152 –20 326 EBIT-marginal (%) 11,3 % –0,3 % –148,9 % –45,5 % –7,7 % Finansiella intäkter och kostnader, netto –2 993 Resultat efter finansiella poster –23 319 Inkomstskatt –2 785 Årets resultat –26 104 Övrig segmentsinformation Resultat från andelar i intresseföretag 83 41 – – 124 Avskrivningar på immateriella tillgångar –1 013 –43 –3 401 –1 –4 458 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar –4 460 –1 470 –274 –495 –6 699 Nedskrivningar 1) –527 –176 –31 952 –77 –32 732 Omstruktureringskostnader –4 437 –1 924 –173 13 –6 521 Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter –24 –39 –16 –206 –285 1) Segmentet Enterprise inkluderar nedskrivning av goodwill om SEK –31,9 miljarder hänförligt till förvärvet av Vonage. För ytterligare information, se not C1 ”Immaterialla tillgångar”. Segmentsinformation 2022 Cloud Software Koncernen/ Networks and Services Enterprise Other Totalt segment Nettoomsättning, segment 193 468 60 524 14 597 2 957 271 546 Nettoomsättning 193 468 60 524 14 597 2 957 271 546 Bruttoresultat 86 368 20 106 7 096 –275 113 295 Bruttomarginal (%) 44,6 % 33,2 % 48,6 % –9,3 % 41,7 % Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) 1) 38 512 –1 689 –4 473 –5 330 27 020 EBIT-marginal (%) 19,9 % –2,8 % –30,6 % –180,3 % 10,0 % Finansiella intäkter och kostnader, netto –2 411 Resultat efter finansiella poster 24 609 Inkomstskatt –5 497 Årets resultat 19 112 Övrig segmentsinformation Resultat från andelar i intresseföretag 30 27 – –40 17 Avskrivningar på immateriella tillgångar –1 424 –122 –2 019 –12 –3 577 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar –4 073 –1 792 –515 –185 –6 565 Nedskrivningar –211 –91 –87 –12 –401 Omstruktureringskostnader –146 –96 –65 –92 –399 Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter 253 – 111 –108 256 1) Segmentet Other inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till uppgörelsen gällande överträdelse av DPA med Department of Justice i USA, inklusive kostnader för förlängningen av tillsynen, samt kostnader om SEK –1,0 miljarder relaterade till avyttringen av verksamheten för Sakernas internet och andra portföljjusteringar. Produkter och tjänster per segment Cloud Software Networks and Services Enterprise Other Totalt 2024 Produkter 121 814 22 409 5 927 – 150 150 Tjänster 36 393 40 226 18 936 2 175 97 730 Totalt 158 207 62 635 24 863 2 175 247 880 2023 Produkter 131 393 21 672 5 704 –4 158 765 Tjänster 40 049 41 958 20 041 2 538 104 586 Totalt 171 442 63 630 25 745 2 534 263 351 2022 Produkter 147 997 21 105 4 923 –1 174 024 Tjänster 45 471 39 419 9 674 2 958 97 522 Totalt 193 468 60 524 14 597 2 957 271 546 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Not B1, forts. 44 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Marknadsområden 2024 Långfristiga Nettoomsättning tillgångar 5) Cloud Software Networks and Services Enterprise Other Totalt Totalt Nordamerika 1) 57 875 14 326 598 87 72 886 18 223 Europa och Latinamerika 2) 40 855 22 271 284 – 63 410 66 765 Sydostasien, Oceanien och Indien 3) 23 259 9 114 37 – 32 410 1 005 Nordostasien 4) 14 477 4 142 18 124 18 761 1 374 Mellanöstern och Afrika 10 344 9 761 678 –12 20 771 173 Övrigt 1)2)3)4)6) 11 397 3 021 23 248 1 976 39 642 – Totalt 158 207 62 635 24 863 2 175 247 880 87 540 1) varav i USA 6) 98 265 17 175 2) varav i EU 6) 35 264 62 126 varav i Sverige 6) 2 341 61 065 3) varav i Indien 6) 15 194 569 4) varav i Japan 6) 9 072 199 4) varav i Kina 6) 10 221 1 007 5) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar. 6) Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster. Marknadsområden 2023 Långfristiga Nettoomsättning tillgångar 5) Cloud Software Networks and Services Enterprise Other Totalt Totalt Nordamerika 1) 44 640 14 199 266 125 59 230 33 214 Europa och Latinamerika 2) 42 298 22 270 245 71 64 884 64 497 Sydostasien, Oceanien och Indien 3) 43 235 10 038 36 9 53 318 886 Nordostasien 4) 18 986 4 720 37 189 23 932 1 775 Mellanöstern och Afrika 12 902 10 457 378 2 23 739 174 Övrigt 1)2)3)4)6) 9 381 1 946 24 783 2 138 38 248 – Totalt 171 442 63 630 25 745 2 534 263 351 100 546 1) varav i USA 6) 85 313 32 133 2) varav i EU 6) 34 257 59 456 varav i Sverige 6) 1 774 58 728 3) varav i Indien 6) 31 205 535 4) varav i Japan 6) 10 139 132 4) varav i Kina 6) 10 716 1 449 5) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar. 6) Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster. Marknadsområden 2022 Långfristiga Nettoomsättning tillgångar 5) Cloud Software Networks and Services Enterprise Other Totalt Totalt Nordamerika 1) 81 917 13 362 47 68 95 394 41 065 Europa och Latinamerika 2) 44 644 21 638 99 409 66 790 93 612 Sydostasien, Oceanien och Indien 3) 23 695 9 179 17 60 32 951 999 Nordostasien 4) 22 488 4 015 8 222 26 733 3 385 Mellanöstern och Afrika 11 707 10 472 368 24 22 571 –804 Övrigt 1)2)3)4)6) 9 017 1 858 14 058 2 174 27 107 – Totalt 193 468 60 524 14 597 2 957 271 546 138 257 1) varav i USA 6) 109 709 39 906 2) varav i EU 6) 35 859 92 167 varav i Sverige 6) 3 239 88 057 3) varav i Indien 6) 10 957 519 4) varav i Japan 6) 9 965 187 4) varav i Kina 6) 10 523 2 068 5) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar. 6) Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 45 B2 Nettoomsättning 2024 2023 2022 Hårdvara 93 521 99 642 119 215 Mjukvara 56 629 59 123 54 809 Tjänster 97 730 104 586 97 522 Totalt 247 880 263 351 271 546 varav patent- och licensintäkter 13 962 11 101 10 399 varav export från Sverige 133 339 125 242 153 833 B3 Kostnader per kostnadsslag 2024 2023 2022 Varor och tjänster 127 649 127 214 147 023 Ersättningar till anställda 93 405 101 438 89 191 Avskrivningar 10 020 11 157 10 142 Nedskrivningar, inkuransreserver och omvärderingar 3 969 4 996 4 383 Lagerförändring, netto 10 208 9 304 –7 738 Aktivering av utvecklingskostnader –1 300 –2 173 –1 720 Totala kostnader för sålda varor och tjänster samt rörelseomkostnader 243 951 251 936 241 281 De totala omstruktureringskostnaderna för 2024 var SEK 5,0 (6,5 för 2023 och 0,4 för 2022) miljarder, som hänför sig till kostnadsbesparingsaktivite- terna under året. Omstruktureringskostnader ingår i de kostnader som presenteras ovan och består i huvudsak av ersättningar till anställda. Omstruktureringskostnader per funktion 2024 2023 2022 Kostnader för sålda varor och tjänster 2 046 2 802 195 FoU-kostnader 2 119 2 431 54 Försäljnings- och administrationskostnader 847 1 288 150 Totalt 5 012 6 521 399 B4 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 2024 2023 2022 Övriga rörelseintäkter Vinst vid försäljning av immateriella till- gångar och materiella anläggningstillgångar 13 17 85 Vinst från investeringar och försäljning av verksamheter 1) 409 136 701 Övriga rörelseintäkter 2) 2 807 841 445 Totalt 3 229 994 1 231 Övriga rörelsekostnader Förlust vid försäljning av immateriella till- gångar och materiella anläggningstillgångar –21 – –54 Förlust från investeringar och försäljning av verksamheter 1) –554 –421 –445 Nedskrivning av goodwill 3) –1 260 –31 897 – Övriga rörelsekostnader 2) –764 –541 –3 994 Totalt –2 599 –32 859 –4 493 1) Information om avyttringar presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”. 2) 2024 inkluderar en intäkt om SEK 1,9 miljarder relaterad till en överenskommelse rörande en kommersiell tvist. 2022 inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till uppgörelsen gällande överträdelse av DPA med Department of Justice i USA, inklusive kostnader för förlängningen av tillsynen, samt kostnader om SEK –1,0 miljarder relaterade till avyttringen av verksamheten för Sakernas internet och andra portföljjusteringar. 3) 2024 och 2023 inkluderar en nedskrivning om SEK–1,3 (–31,9) miljarder främst hänförlig till förvärvet av Vonage. För ytterligare information om nedskrivning av goodwill, se not C1 ”Immateriella tillgångar”. B5 Varulager 2024 2023 Komponenter 6 948 10 612 Färdiga varor 11 701 13 610 Pågående arbete för annans räkning 8 476 11 851 Totalt 27 125 36 073 Värdet av varulager som redovisas och inkluderas i kostnad för sålda varor uppgår till SEK 56 275 (65 042) million. Under perioden har nedskrivningar av varulager till nettoförsäljnings- värde kostnadsförts med SEK 3 329 (3 994) miljoner. Nedskrivningar redu- cerades med SEK 2 004 (823) miljoner avseende återföringar. Tidigare nedskrivningar har återförts främst till följd av förändringar i uppskattad kundefterfrågan. Pågående arbete för annans räkning innehåller kostnader vilka är nedlagda fram till periodslut för kundprojekt där prestationsåtaganden ännu inte är fullt uppfyllda. Dessa nedlagda kostnader kommer att redovisas som kostnad för sålda varor då hänförliga intäkter redovisas i resultaträkningen. Bolagets nuvarande klimatrelaterade strategi att ha en portfölj med energiprestandaprodukter kan komma att påverka lageråtervinning när kunderna kräver snabb ersättning och ökade volymer av de mest energi- effektiva produkterna. Det aktuella erbjudandet inom radioprodukter avspeglar i stort den senaste energieffektiva tekniken, och fortlöpande förbättringar förväntas i framtiden. Dessa faktorer har inräknats i risk- utvärderingen för lagerinkurans vid årsslutet. Påverkan från klimatförändringar beträffande produktionsanläggningar har också identifierats som en potentiell klimatrelaterad risk för Bolagets verksamhet, även om dessa risker till största delen avhjälps genom att ha lämpliga försäkringar för skada på lager och fasta tillgångar, samt potenti- ella verksamhetsavbrott. Bolaget har också en globalt spridd produktions- kapacitet, såväl som geografiskt spridda inköpskanaler för att motverka risker av leveransavbrott på grund av naturkatastrofer, inklusive allvarliga väderhändelser. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 46 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 B6 Balansposter relaterade till kundkontrakt 2024 2023 Kundfinansiering 4 522 6 917 Kundfordringar 1) 44 151 42 215 Kontraktstillgångar 6 924 7 999 Kontraktsskulder 41 229 34 416 Uppskjutna försäljningsprovisioner 2) 1 195 1 006 1) Totala kundfordringar inkluderar SEK 177 (166) miljoner relaterat till intresseföretag. 2) Av totala uppskjutna försäljningsprovisioner, presenteras SEK 491 (414) miljoner som kortfristiga. Den långfristiga balansen presenteras under Övriga långfristiga finansiella tillgångar (se not F3 ”Finansiella tillgångar, långfristiga”) och den kortfristiga balansen under Övriga kortfristiga fordringar (se not B7 ”Övriga kortfristiga fordringar). Ökningen av kontraktsskulder beror främst på ökad intjäning av rabatter baserat på en högre försäljning. Amorteringen av uppskjutna försäljningsprovisioner uppgick under året till SEK 571 (457) miljoner. För information gällande kreditrisker och nedskrivningar av kund- kontraktsrelaterade balanser, se not F1 ”Finansiell riskhantering”. Intäkter under perioden 2024 2023 Intäktsföring relaterad till kontraktsskuldens ingående balans för perioden 23 980 32 874 Intäktsföring relaterad till prestationsåtaganden uppfyllda, eller delvis uppfyllda, under föregående rapportperioder 138 134 Transaktionspris allokerat till återstående prestationsåtaganden 2024 2023 Ackumulerat belopp av transaktionspris allokerat till ännu ej uppfyllda, eller delvis ej uppfyllda, prestationsåtaganden 134 199 133 247 Koncernen förväntar sig att transaktionspriset allokerat till återstående prestationsåtaganden kommer att redovisas som intäkt enligt följande approximering: 67 % under 2025, 17 % under 2026 och resterande 16 % under 2027 och senare. B7 Övriga kortfristiga fordringar 2024 2023 Förutbetalda kostnader 2 659 2 552 Förskott till leverantörer 47 128 Derivat tillgångar 1) 185 1 851 Övriga skatter 2) 3 044 4 176 Övrigt 3) 3 326 3 255 Totalt 9 261 11 962 1) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”. 2) Övriga skatter inkluderar i huvudsak momsfordringar. 3) Inkluderar bland annat lån till intresseföretag, uppskjutna försäljningsprovisioner och betalda depositioner till tredje part. B8 Leverantörsskulder 2024 2023 Leverantörsskulder till intresseföretag 413 434 Leverantörsskulder exklusive intresseföretag 29 760 27 334 Totalt 30 173 27 768 Av beloppet för leverantörsskulder, utgörs leverantörsfakturor under Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP), enligt följande: 2024 Ingående balans 8 255 Nya fakturor 24 984 Betalningar till bank –25 615 Omräkningsdifferens 586 Utgående balans 1) 8 210 1) Varav leverantörer som redan erhållit betalningar ifrån bank vid årets slut. 6 398 Omfång för betalningsförfallodagar för fakturor vid årets slut 2024 Leverantörsfakturor under Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP) 76 till 180 dagar Leverantörsfakturor som inte ingår i Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP) 0 till 180 dagar B9 Övriga kortfristiga skulder 2024 2023 Upplupen ränta 373 439 Upplupna kostnader 31 377 26 294 varav personalrelaterade 17 869 13 440 varav leverantörsrelaterade 8 592 8 009 varav övriga 1) 4 916 4 845 Derivat skulder 2) 3 337 1 794 Övriga 3) 5 590 8 458 Totalt 40 677 36 985 1) Avser huvudsakligen upplupna kostnader relaterade till kundprojekt. 2) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”. 3) Inkluderar bland annat moms och andra löneavdrag. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 47 Sektion C – Långfristiga tillgångar C1 Immateriella tillgångar Kundrelationer, Balanserade produkträttigheter och övriga utvecklingskostnader Goodwill immateriella tillgångar 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Anskaffningsvärde Ingående balans 22 983 21 096 91 185 90 914 80 810 82 854 Investeringar 1 300 2 173 – – 376 97 Poster avseende förvärvade/ avyttrade verksamheter 1) – – –375 348 –249 306 Utrangering – –153 – – –314 –563 Omklassificering 20 –16 – – – – Omräkningsdifferens 268 –117 4 392 –77 4 437 –1 884 Utgående balans 24 571 22 983 95 202 91 185 85 060 80 810 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –14 560 –13 646 – – –50 405 –48 770 Avskrivningar –1 480 –1 137 – – –2 500 –3 321 Poster avseende avyttrade verksamheter 1) – – – – 184 – Utrangering – 153 – – 314 563 Omräkningsdifferens –193 70 – – –2 281 1 123 Utgående balans –16 233 –14 560 – – –54 688 –50 405 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –3 745 –3 745 –38 241 –6 344 –7 738 –7 744 Poster avseende avyttrade verksamheter 1) – – 375 – 65 – Nedskrivningar – – –1 260 –31 897 –14 073 –19 Omräkningsdifferens – – 1 – –672 25 Utgående balans –3 745 –3 745 –39 125 –38 241 –22 418 –7 738 Netto bokfört värde 4 593 4 678 56 077 52 944 7 954 22 667 1) Information om avyttringar presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”. Total goodwill för koncernen är SEK 56,1 (52,9) miljarder och är alloke- rad till de operativa segmenten Networks med SEK 29,6 (27,8) miljarder, Cloud Software and Services med SEK 3,7 (3,5) miljarder och Enterprise med SEK 22,7 (21,6) miljarder. Inom Enterprise segmentet bär Global Communications Platform (Vonage) SEK 11,6 (11,1) miljarder, Enterprise Wireless Solutions (Cradlepoint) SEK 9,9 (9,0) miljarder och iconectiv SEK 1,2 (1,1) miljarder. Segmentet Other har ingen goodwill. Ytterligare informa- tion finns i not B1 ”Segmentsinformation”. Nedskrivningar Under 2024 gjordes nedskrivningar av immateriella tillgångar och goodwill hänförliga till förvärvet av Vonage med SEK –14,7 miljarder i denna grupp av kassagenererande enheter (KGE), Global Communications Platform. Denna grupp av KGEer innehåller dels KGE Platform as a Service (CPaaS), dels KGE Cloud-based Unified Communications as a Service (UCaaS)/ Contact Center as a Service (CCaaS) och Consumer (VoIP). Identifieringen av KGEer sammanföll med att ledningen ändrade organisationen från en funktionell dimension till en produktdimension. Nedskrivningen rapporte- rades i resultaträkningen för segmentet Enterprise med SEK –1,2 miljarder på raden Kostnader för forskning- och utveckling, SEK –12,6 miljarder på raden Försäljning och administrativa kostnader och SEK –0,9 miljarder på raden Övriga rörelsekostnader. Orsaken till nedskrivningen inklude- rade lägre förväntad marknadstillväxt och neddragningar i vissa länder. Återvinningsvärdet för denna grupp av KGEer uppgick till SEK 17,0 miljarder och fastställdes genom återvinningsmetoden med en diskonteringsränta på 11,3 % och återvinningsvärdet för verkligt värde minus kostnad för avyttring var lägre. Under 2024 gjordes även nedskrivningar med SEK –0,4 miljarder i KGE Emodo på grund av ett strategiskt beslut att avveckla verksamheten och det redovisades på raden Forsknings- och utvecklingskostnader, Försäljnings- och administrationskostnader samt Övriga rörelsekostnader i resultaträk- ningen för segmentet Enterprise. I KGE Enterprise Wireless Solutions gjordes en nedskrivning om SEK –0,2 miljarder på grund av en strategiförändring som redovisades på raden Forsknings- och utvecklingskostnader i resultat- räkningen för segmentet Enterprise. I KGE Networks gjordes en nedskrivning på SEK –0,04 miljarder på grund av en strategiförändring och redovisades på raden Kostnader för forskning- och utveckling inom segmentet Networks. Under 2023 gjordes en nedskrivning av goodwill hänförlig till förvärvet av Vonage med SEK –31,9 miljarder i den kassagenererande enheten, KGE, Global Communications Platform som redovisades på raden Övriga rörelse- kostnader i resultaträkningen för segmentet Enterprise. Orsaken till nedskriv- ningen var främst makroekonomisk motvind, inklusive stigande räntor och förändrade efterfrågetrender. Nedskrivningen motsvarade 50 procent av det totala beloppet för goodwill och andra immateriella tillgångar som hänför- des till förvärvet av Vonage. Återvinningsvärdet för denna KGE uppgick till SEK 29,5 miljarder. Detta belopp bestämdes genom återvinningsmetoden och var högre än verkligt värde minus kostnad för avyttring. Under 2022 gjordes en nedskrivning inom segmentet Enterprise av immateriella tillgångar med SEK –61 miljoner relaterat till Sakernas internet på grund av ett strategiskt beslut att avsluta den verksamheten, vilket har rapporterats på raden Forsknings- och utvecklingskostnader i resultaträkningen. Immateriella tillgångar Det redovisade värdet för kundrelationer, produkträttigheter och andra immateriella tillgångar är SEK 8,0 (22,7) miljarder, varav kundrelationer för- värvade genom Vonage transaktionen uppgick till SEK 3,4 (16,1) miljarder med en återstående avskrivningstid på tre till sju år. Kapitaliserade utvecklingskostnader Bolaget kapitaliserar produktutvecklingskostnaderna för 5G radio, vilka skrivs av över tre år. Beaktande Bolagets klimatrelaterade mål att ha mer energieffektiva produkter, så gör Bolaget kontinuerligt bedömningar när det gäller påverkan av framtida förbättringar av radioprodukter i förhållande till Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 48 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 återvinningen av sådana utvecklingskostnader. Slutsatsen är att det bok- förda värdet vid årets slut är rimligt, eftersom avskrivningstiden och produkt- utvecklingens livscykel är relativt korta. Allokering av goodwill Goodwill allokeringen har inte förändrats under 2024. Goodwill om SEK 0,3 miljarder från förvärvet av Ericom har adderats till KGE Enterprise Wireless Solutions inom segmentet Enterprise 2023. Goodwill från Vonage förvärvet som gjordes 2022 har allokerats till segmentet Enterprise och till den kassa- genererande enheten Global Communications Platform. Nedskrivningstester Segmenten Networks och Cloud Software and Services är kassagenererande enheter. Inom segmentet Enterprise finns det flera kassagenererande enhe- ter. Återvinningsmetoden har använts för nedskrivningstesterna för goodwill, utom för KGE iconectiv där verkligt värde minus kostnad för avyttring har använts. Återvinningsmetoden innebär att återvinningsvärdena för de kas- sagenerande enheterna fastställts genom nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden baserat på affärsplaner godkända av ledningen. Antagandena baseras på Bolagets ambition när det gäller marknadsandelar och på infor- mation som samlas in inom ramen för koncernens långsiktiga strategiska process, vilken innefattar bedömningar av ny teknik, koncernens konkurrens- förmåga och nya typer av verksamheter och kunder. I bedömningen av framtida kassaflöden görs antaganden om i första hand följande finansiella parametrar: – Försäljningstillväxt – Utveckling av EBIT (baserad på EBIT-marginal eller kostnad för sålda varor och rörelseomkostnader i förhållande till försäljning) – Utveckling av rörelsekapital och investeringsbehov. Antagandena rörande industrispecifika marknadsdrivare och marknads- tillväxt är baserade på industrikällor som används inom koncernen när det gäller utvecklingen 2025–2029 för nyckelparametrar inom telekomindustrin: – År 2029, ungefär 39 år efter introduktionen av digital mobilteknologi upp- skattar man att det kommer att finnas 9,4 miljarder mobilabonnemang (exklusive cellulär IoT) jämfört med 8,7 miljarder 2024. Av alla mobil- telefonabonnemang beräknas 8,1 miljarder vara kopplade till smarta telefoner. – Antalet 5G abonnemang beräknas nå 5,6 miljarder (exklusive cellulär IoT) i slutet av 2029 jämfört med 2,3 miljarder 2024. – År 2029 beräknas det finnas ungefär 50 miljarder uppkopplade enheter jämfört med 30 miljarder 2024, av de 50 miljarderna hänför sig mer än 39 miljarder till Sakernas internet (IoT). Uppkopplade IoT-enheter inkluderar uppkopplade bilar, maskiner, mätare, sensorer, säljterminaler, konsument- elektronik och ”wearables”. – Cellulär IoT beräknas växa från 3,9 miljarder enheter i slutet av 2024 till 6,7 miljarder enheter i slutet av 2029. – Mobil datatrafikvolym förväntas mer än dubbleras mellan 2025 och 2029. Mobiltrafiken drivs av användare av smarta telefoner och videotrafik. Den mobila videotrafiken beräknas växa med cirka 19 % årligen fram till 2029 och kommer då att stå för cirka 80 % av all mobil datatrafik. Fast bred- band via mobilnätet bidrar också med mobiltrafik och ökar med cirka 27 % årligen under perioden och kommer att stå för nästan 35 % av all mobiltrafik 2029. Försäljningstillväxten i Enterprise segmentet drivs av tillämpningen av 5G och konvergensen mot 5G och Molnkommunikation inom enterprise marknaden. Enterprise Wireless WAN marknaden förväntas fortsätta växa med en CAGR betydligt över 20 % fram till 2028, medan tillväxten för den globala CPaaS marknaden förväntas bli något över 10 % under samma period. De kassagenererande enheterna Global Communications Platform och Enterprise Wireless Solutions förväntas ha en tillväxttakt på över 15 % (15 %) de kommande fem åren följt av en gradvis avtagande tillväxttakt. Bedömningarna speglar den snabbväxande marknad inom vilken båda KGEr är verksamma. Långsiktig marknadsmognad och marknadstillväxt- nivåer beräknas inte uppnås förrän efter den femåriga prognosperioden. Det är svårare att bedöma marknadsförhållanden ju längre fram i tiden man gör prognoser. De bedömda kassaflödena för att beräkna återvinningsvärdet är baserade på femåriga affärsplaner. För KGE Global Communications Platform och Enterprise Wireless Solutions har två år lagts till för att återspegla progressionen mot stabila kassaflödesprognoser. Det finns inga rimliga möjliga förändringar i antaganden som skulle kunna leda till framtida nedskrivningsbehov för någon KGE eller grupp av KGEer, utom för Global Communications Platform. Återvinningsvärdet för Global Communications Platform överstiger det bokförda värdet med SEK 1,6 mil- jarder. Denna grupp av KGEer skrevs ned till återvinningsvärdet i andra kvar- talet 2024. Det beloppet med vilket återvinningsvärdet överstiger det bok- förda värdet beror delvis på avskrivningar av immateriella tillgångar sedan nedskrivningstillfället. Återvinningsvärdet för denna grupp av KGEer skulle vara lika med det bokförda värdet, om den långsiktiga EBIT marginalen minskades med 1 % eller den långsiktiga tillväxttakten minskades med cirka 1 %. Samma resultat skulle uppnås ifall diskonteringsräntan höjdes. Koncernens diskontering är baserad på förväntade framtida kassaflöden efter skatt och diskonteringsränta efter skatt. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med en diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsränta före skatt, som IFRS kräver. Den högre nivån för Global Communications Platform är driven dels av ökad osäkerhet, dels av den högre nivån av den implicita riskfria räntan för värde- papper i USD. Global Communications Platform and och Enterprise Wireless Solutions gör kassaflödesprognoserna i USD. I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål” finns ytterligare upplys- ningar om nedskrivningstestet avseende goodwill. Antagandena för 2023 återfinns i not C1 ”Immateriella tillgångar” i årsredovisningen för 2023. Riskbedömningar av affärsplaner görs regelbundet och nedskrivningstest görs om det finns indikationer på att dessa tillgångar behöver skrivas ned. Diskonteringsränta per kassagenerande enheter (KGE) Nominell årlig tillväxttakt Diskonteringsräntor efter skatt (%) efter prognosperioden (%) Kassagenererande Enheter 2024 2023 2024 2023 Networks 9,5 10,0 2,0 2,0 Cloud Software and Services 10,0 10,5 1,5 1,5 Global Communications Platform 13,5 11,0 3,5 3,5 Entreprise Wireless Solutions 11,0 11,0 3,5 3,5 iconectiv n/a 10,5 n/a 3,5 Emodo n/a 14,5 n/a 2,0 Red Bee Media n/a 12,5 n/a 2,0 Not C1, forts. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 49 C2 Materiella anläggningstillgångar Övriga inventarier, Byggnader Maskiner och övriga verktyg och Pågående nyanläggningar och mark tekniska anläggningar installationer och betalda förskott Totalt 2024 Anskaffningsvärde Ingående balans 7 336 3 752 37 397 1 058 49 543 Investeringar 208 239 949 944 2 340 Utrangering –301 –127 –1 928 –213 –2 569 Omklassificeringar 507 14 524 –1 045 – Omräkningsdifferens 335 156 1 065 36 1 592 Utgående balans 8 085 4 034 38 007 780 50 906 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –4 265 –2 898 –28 091 – –35 254 Avskrivningar –469 –346 –3 046 – –3 861 Utrangering 277 103 1 820 – 2 200 Omklassificeringar –128 86 42 – – Omräkningsdifferens –201 –124 –859 – –1 184 Utgående balans –4 786 –3 179 –30 134 – –38 099 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –437 –211 –1 446 – –2 094 Nedskrivningar –28 17 –174 –97 –282 Utrangering 22 8 118 97 245 Omklassificeringar –17 15 2 – – Omräkningsdifferens –26 –13 –92 – –131 Utgående balans –486 –184 –1 592 – –2 262 Netto bokfört värde 2 813 671 6 281 780 10 545 2023 Anskaffningsvärde Ingående balans 7 523 3 825 38 220 973 50 541 Investeringar 87 134 1 713 1 363 3 297 Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag – – –347 – –347 Utrangering –443 –221 –2 318 –232 –3 214 Omklassificeringar 327 75 627 –1 029 – Omräkningsdifferens –158 –61 –498 –17 –734 Utgående balans 7 336 3 752 37 397 1 058 49 543 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –4 282 –2 797 –27 606 – –34 685 Avskrivningar –480 –382 –3 410 – –4 272 Poster avseende avyttrade bolag – – 227 – 227 Utrangering 395 220 2 321 – 2 936 Omklassificeringar – 1 –1 – – Omräkningsdifferens 102 60 378 – 540 Utgående balans –4 265 –2 898 –28 091 – –35 254 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –385 –114 –1 121 – –1 620 Nedskrivningar –101 –114 –428 –19 –662 Utrangering 40 7 65 19 131 Omräkningsdifferens 9 10 38 – 57 Utgående balans –437 –211 –1 446 – –2 094 Netto bokfört värde 2 634 643 7 860 1 058 12 195 Kontraktsenliga åtaganden rörande investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till SEK 565 (632) miljoner per den 31 december 2024. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 50 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 C3 Leasing Koncernen som leasetagare Nyttjanderätter 2024 2023 Lokaler Fordon Övrigt Totalt Lokaler Fordon Övrigt Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 16 003 769 300 17 072 15 895 998 303 17 196 Tillkommande nyttjanderätter 2 295 265 – 2 560 1 307 257 1 1 565 Poster avseende förvärvad/avyttrad verksamhet –31 – – –31 2 – – 2 Uppsagda kontrakt –1 794 –270 – –2 064 –870 –489 – –1 359 Omräkningsdifferens 606 22 11 639 –331 3 –4 –332 Utgående balans 17 079 786 311 18 176 16 003 769 300 17 072 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –9 180 –489 –184 –9 853 –7 789 –629 –138 –8 556 Avskrivningar –1 950 –190 –39 –2 179 –2 146 –232 –49 –2 427 Poster avseende förvärvad/avyttrad verksamhet 31 – – 31 – – – – Uppsagda kontrakt 1 421 252 – 1 673 546 373 – 919 Omräkningsdifferens –328 –15 –7 –350 209 –1 3 211 Utgående balans –10 006 –442 –230 –10 678 –9 180 –489 –184 –9 853 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –453 – –61 –514 –374 – – –374 Nedskrivningar –99 – – –99 –93 – –61 –154 Uppsagda kontrakt 47 – – 47 3 – – 3 Omräkningsdifferens –24 – – –24 11 – – 11 Utgående balans –529 – –61 –590 –453 – –61 –514 Finansiell vidareuthyrning Ingående balans –385 – – –385 –396 – – –396 Bortbokning av vidareuthyrning – – – – –2 – – –2 Omräkningsdifferens –36 – – –36 13 – – 13 Utgående balans –421 – – –421 –385 – – –385 Netto bokfört värde 6 123 344 20 6 487 5 985 280 55 6 320 Leasingskulder Leasingskulderna uppgick till SEK 7 495 (7 455) miljoner, varav SEK 2 132 (2 235) miljoner klassas som kortfristiga. Förfallostruktur över återstå- ende kontraktsenliga åtaganden per den 31 december 2024 visas i not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”. Leasingkostnader De totala leasingkostnaderna uppgick till SEK 3 603 (3 788) miljoner, varav avskrivningar SEK 2 179 (2 427) miljoner, nedskrivningar SEK 99 (154) mil- joner, leasingkostnader relaterade till tillgångar av lågt värde SEK 432 (459) miljoner, räntekostnader SEK 421 (464) miljoner och variabla leasingavgifter SEK 472 (284) miljoner. Variabla leasingutgifter består huvudsakligen av fastighetsskatt och kostnader för att avsluta kontrakt i förtid. Kassautflöde 2024 2023 Återbetalning av leasingskulder 1) –2 492 –2 857 Räntekostnader avseende leasingskulder –421 –464 Tillgångar av lågt värde som inte inkluderats i leasingskulderna –432 –459 Variabla leasingavgifter som inte inkluderats i leasingskulderna –472 –284 Totalt kassautflöde –3 817 –4 064 1) Inklusive förskottsbetalningar. Framtida kassaflöden Framtida kassaflöden från leasingavtal som ännu inte påbörjats under 2024, men där Bolaget som leasetagare har ett åtagande, uppgick till SEK 568 (249) miljoner. Koncernen som leasegivare Leasing där Bolaget är leasegivare består av vidareuthyrning av lokaler. Dessa leasingavtal varierar i längd från 1 till 5 år. Ersättningar för operationell vidareuthyrning uppgick till SEK 69 (70) miljoner och för finansiell vidareuthyrning till SEK 84 (75) miljoner. Ränteintäkter från vidareuthyrning av finansiell leasing uppgick till SEK 2 (5) miljoner. Framtida minimiersättningar per den 31 december 2024 är fördelat enligt följande: Framtida minimiersättningar Finansiell leasing Operationell leasing 2025 14 45 2026 – 21 2027 – 13 2028 – 3 2029 – 1 Totalt 14 83 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 51 Sektion D – Åtaganden D1 Avsättningar Aktierelate- Om- Kund- Leverantörs- Produkt- rade ersätt- strukturering relaterad relaterad garantier ningar Övriga Totalt 2024 Ingående balans 3 720 2 857 954 956 1 584 1 635 11 706 Avsättningar 4 498 686 324 389 2 209 1 239 9 345 Återföring av outnyttjade belopp –252 –485 –399 –209 –101 –313 –1 759 Redovisat i resultaträkningen 7 586 Ianspråktagande –4 175 –748 –230 –376 –820 –941 –7 290 Omklassificeringar –3 –632 83 – – 73 –479 Omräkningsdifferens 84 82 11 6 120 –111 192 Utgående balans 3 872 1 760 743 766 2 992 1 582 11 715 varav kortfristiga avsättningar 2 993 1 648 274 560 1 633 1 096 8 204 varav långfristiga avsättningar 879 112 469 206 1 359 486 3 511 2023 Ingående balans 669 3 093 722 678 985 5 441 11 588 Avsättningar 6 082 481 849 831 1 410 824 10 477 Återföring av outnyttjade belopp –112 –131 –416 – –60 –821 –1 540 Redovisat i resultaträkningen 8 937 Ianspråktagande –2 866 –541 –138 –547 –682 –3 792 –8 566 Omklassificeringar –14 – –57 – – 7 –64 Omräkningsdifferens –39 –45 –6 –6 –69 –24 –189 Utgående balans 3 720 2 857 954 956 1 584 1 635 11 706 varav kortfristiga avsättningar 2 865 984 346 705 902 977 6 779 varav långfristiga avsättningar 855 1 873 608 251 682 658 4 927 Avsättningar kommer variera över tid beroende på affärs- och marknadsmix såväl som teknikskiften. Riskbedömning av den löpande verksamheten görs månadsvis för att identifiera behov av nya avsättningar och återföringar av överskjutande belopp. Utifrån denna analys använder ledningen sitt bästa omdöme för att uppskatta avsättningar. Under vissa omständigheter behövs inte längre avsättningen med anledning av ett bättre utfall än förväntat, vilket påverkar avsättningarna genom en återföring. I andra fall kan utfallet vara negativt, vilket leder till att en kostnad redovisas i resultaträkningen. Värdet av de totala avsättningarna för 2024 uppgick till SEK 11,7 (11,7) miljarder, varav SEK 3,5 (4,9) miljarder klassificeras som långfristiga. De materiella avsättningarna för omstruktureringar om SEK 4,5 (6,1) miljarder och utnyttjandet om SEK 4,2 (2,9) miljarder beror på kostnadsbesparingsåt- gärder och utnyttjande av avsättningar från föregående år. Mer information finns i not A1, ”Väsentliga redovisningsprinciper”, och i not A2, ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”, om viktiga osäkerhets- faktorer vad gäller uppskattningar av tidpunkter och belopp. Avsättningar för omstrukturering Avsättningar för omstrukturering avser strukturella effektiviseringsåtgärder som planeras och hanteras av ledningen, och som har en väsentlig inverkan på antingen omfattningen av den verksamhet som bedrivs, eller det sätt på vilket verksamheten bedrivs. Avsättningar för omstrukturering under 2024 avser de kostnadsbesparingsaktiviteter som har resulterat i grundläggande omorganisationer av de berörda enheterna. Strukturella effektiviserings- åtgärder genomförs inom tjänster, tillverkning och leverans, FoU samt försäljnings- och administrationskostnader. Omstruktureringsavsättningar redovisas baserat på de förväntade kostnaderna för respektive omstruk- tureringsåtgärd och avser huvudsakligen personalkostnader. Viss bedöm- ningsosäkerhet föreligger kring genomförandet av omstruktureringsåtgär- derna, vilket kan påverka den förväntade tidpunkten för och realiseringen av kostnaderna. Avsättningar för omstrukturering granskas och justeras regelbundet baserat på ledningens bästa uppskattningar. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av huruvida planen genomförs i linje med ledningens bedömning. Merparten av omstruktu- reringsavsättningen kommer att utnyttjas inom 1 år. Mer information om omstruktureringskostnader som bokförts i resultaträkningen finns i not B3, ”Kostnader per kostnadsslag”. Kundrelaterade avsättningar Kundrelaterade avsättningar omfattar huvudsakligen avsättningar för för- luster hänförliga till kundkontrakt. För att värdera de kundrelaterade avsätt- ningarna gör ledningen en uppskattning av de oundvikliga kostnaderna för att fullgöra skyldigheterna enligt kundkontraktet. Om böter för kontraktsbrott är lägre än de uppskattade kostnaderna för att fullgöra kontraktet, begrän- sas avsättningsvärdet till värdet av dessa böter. De oundvikliga kostnaderna för att fullgöra kontraktet kan i vissa fall avvika från ledningens uppskattning. Avsättningar som gjorts för förlustbringande kundkontrakt granskas och jus- teras därför regelbundet baserat på den senaste tillgängliga informationen när det gäller realiseringen av de uppskattade kostnaderna. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av huruvida kund- kontraktet genomförs i linje med ledningens bedömning. Merparten av de kundrelaterade avsättningarna kommer att utnyttjas inom 1 år. Leverantörsrelaterade avsättningar Leverantörsrelaterade avsättningar omfattar avsättningar för tvister med och garantier till leverantörer, baserat på kontraktsenliga åtaganden som huvudsakligen avser lager. Avsättningen beräknas genom en jämförelse mellan de åtaganden om lagerinköp som gjorts och den förväntade använd- ningen enligt prognos för försäljningsvolymer, och eventuellt överskott görs baserat på en bedömning av inkuransrisken. Om det utfästa lagret inte behö- ver köpas, men en avgift debiteras av leverantören på grund av att de utfästa volymerna inte uppfylls, baseras avsättningen på den förväntade avgiften. Det föreligger alltså viss osäkerhet i försäljningsprognoser och i uppskatt- ningar av förväntad användning samt i bedömningar av framtida inkurans, eftersom detta baseras på ledningens förväntningar. I förekommande fall, när det utfästa lagret köps, omklassificeras avsättningen från avsättningar till lagerreserv. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av de faktiska utfallen av tvister och garantier med leverantörer. Merparten av de leverantörsrelaterade avsättningarna kommer att utnyttjas under 2 år. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 52 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Avsättning för produktgarantier Avsättning för produktgarantier baseras på historiska kvalitetsnivåer för etablerade produkter och uppskattningar av kvalitetsnivåer för nya produkter samt kostnaden för att åtgärda de olika fel som förutses. Osäkerhet råder när det gäller tidpunkter och belopp eftersom ledningen utgår från historiska trender för att uppskatta garantiavsättningar samt kostnader för repara- tion eller utbyte, där de faktiska utfallen kan avvika från dessa trender. För garantiavsättningar för nya produkter krävs mer djupgående uppskattningar eftersom ingen historisk information finns tillgänglig. Dessa avsättningar inom kundkontrakt innefattar inte kostnader för tjänster utöver garantinivån. Kostnader utöver garantinivån redovisas som separata prestationsåtagan- den. Den förväntade tidpunkten och storleken på utflödena är beroende av vilka faktiska produktfel som uppstår. Merparten av garantiavsättningarna förväntas utnyttjas inom 1 år. Avsättningar för aktierelaterade ersättningar Avsättningar för aktierelaterade ersättningar avser kontantreglerade aktiebaserade program och baseras på den aktuella periodens bästa upp- skattning av de kommande utbetalningarna. Mer information finns i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”. Osäkerheten om utflöden är relaterad till det underliggande instrumentets verkliga värde under intjänandeperioden och det förväntade uppfyllandet av intjänandevillkoren. Avsättningar för aktie- relaterade ersättningar kommer att utnyttjas i enlighet med tilldelningarnas intjänandetidpunkter och kommer utnyttjas inom 3 år. Övriga avsättningar Övriga avsättningar avser främst rättstvister och patentintrångstvister. Ledningen utvärderar regelbundet sannolikheten för negativa utfall och om det anses troligt görs en avsättning baserat på en bästa bedömning av den sannolika kostnaden för förlikning med motparten. Det föreligger osäkerhet kring det slutliga utfallet när det gäller förlikningsförfaranden, och därför ser ledningen regelbundet över bedömningen. Utflöden i samband med tvister är per definition osäkra vad gäller tidpunkt och belopp. Därför klassificeras majoriteten av avsättningarna som kortfristiga, men utflöden kan ske under ett antal år beroende på när förlikning uppnås. D2 Eventualförpliktelser 2024 2023 Eventualförpliktelser 3 559 3 037 Totalt 3 559 3 037 Eventualförpliktelser hänför sig i storleksordning huvudsakligen till tvister, inkluderat ärenden som avser immateriella rättigheter, skattetvister hos dotterbolagen, pensionsåtaganden och förluster hänförliga till kundkontrakt, som bedöms vara möjliga åtaganden för koncernen. Bolaget förvaltar sin portfölj med immateriella rättigheter aktivt och dess behov av tredjeparts- licenser och är, från tid till annan, inom ramen för den löpande verksamheten inblandad i tvister relaterade till detta. Detta i rollen som kärande eller sva- rande eller på annat sätt. Bolaget övervakar också fullgörandet av skyldig- heter som ställs på tredjepartsleverantörer och övriga leverantörer och vidtar lämpliga åtgärder där det är nödvändigt. Den enskilt största eventualförplik- telsen avser pensionsåtagandena i Sverige om SEK 0,6 (0,6) miljarder. Se not G1 "Ersättningar efter avslutad anställning" för mer information om pensionsåtaganden i Sverige. Utflöden i samband med tvister, både skattemässiga och juridiska, är på grund av sin natur osäkra när det gäller tidpunkt och storlek. Alla pågående tvister utvärderas därför regelbundet. Storleken av och sannolikheten för eventuella kostnader har beaktats och erforderliga avsättningar har gjorts eller upplysts om som eventualförpliktelser. I not A2, ”Bedömningar och vik- tiga uppskattningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper. Som en del av sitt försvar mot att Ericsson 2013 stämt det indiska mobil- telefonbolaget Micromax i Delhi High Court för patentintrång, (en tvist som nu förlikats), lämnade Micromax in ett klagomål till Indiens konkurrensmyn- dighet, Competition Commission of India, CCI. CCI har hänsköt ärendet till sin utredningsavdelning, Director General’s Office, för en fördjupad under- sökning. CCI inledde liknande undersökningar mot Ericsson i januari 2014 på grundval av krav från Intex Technologies (India) Limited och 2015 på grundval av ett nu förlikat krav från iBall. Ericsson har vid Delhi High Court ifrågasatt CCI:s behörighet att hantera dessa ärenden. 13 juli 2023 fann Division Bench i Delhi High Court att i denna instans hade CCI ingen rätt att genomföra de pågående utredningarna mot Ericsson. CCI har överklagat ärendet till Indiens högsta domstol. I april 2019 informerades Ericsson av den kinesiska SAMR (State Administration for Market Regulation) Anti-monopoly bureau om att SAMR har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av fast- ställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedömningar och slutsatser. I händelse av att SAMR konstaterar brister har myndigheten befogenhet att besluta om beteendemässiga och finansiella sanktioner. De ovanstående ärendena hänförliga till Micromax eller SAMR är möjliga åtaganden som inte kan kvantifieras och de har därför inte tagits med i tabellen för eventualförpliktelser. D3 Ställda säkerheter 2024 2023 Företagsinteckningar 1) 7 697 7 678 Banktillgodohavanden 1 443 547 Omsättbara värdepapper 298 276 Totalt 9 438 8 501 1) Se även not G1 ”Ersättningar efter avslutad anställning”. D4 Kontraktsenliga åtaganden Förfallostruktur Miljarder SEK <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Totalt 2024 Kort- och långfristiga skulder 1) 6,8 10,9 16,3 10,2 44,2 Leasingåtaganden 2) 2,5 3,3 1,6 1,2 8,6 Övriga långfristiga skulder – 0,1 0,8 0,1 1,0 Inköpsåtaganden 3) 18,7 2,7 0,7 – 22,1 Leverantörsskulder 30,2 – – – 30,2 Åtaganden för kundfinansiering 4) 28,8 18,9 – – 47,7 Derivatskulder 4) 1,4 1,8 0,1 – 3,3 Totalt 88,4 37,7 19,5 11,5 157,1 2023 Kort- och långfristiga skulder 1) 18,3 4,9 18,4 12,0 53,6 Leasingåtaganden 2) 2,6 3,6 1,3 1,1 8,6 Övriga långfristiga skulder – 0,1 0,6 – 0,7 Inköpsåtaganden 3) 18,4 0,7 0,2 – 19,3 Leverantörsskulder 27,8 – – – 27,8 Åtaganden för kundfinansiering 4) 27,3 5,7 4,0 – 37,0 Derivatskulder 4) 1,3 0,2 0,3 – 1,8 Totalt 95,7 15,2 24,8 13,1 148,8 1) Kort- och långfristiga skulder, inklusive räntebetalningar. 2) Framtida leasingåtaganden, nominell leasingskuld, se även not C3 ”Leasing”. 3) Inköpsåtaganden anges som bruttovärden före avdrag för eventuella avsättningar. 4) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”. Efterfrågan avseende åtaganden för kundfinansiering är fortsatt stor. Ökningen av åtaganden under 2024 beror främst på ny kundfinansiering under fjärde kvartalet. Not D1, forts. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 53 Sektion E – Koncernstruktur E1 Eget kapital Aktiekapital Moderbolaget A-aktier B-aktier Totalt 31 december 2024 1 309 15 434 16 743 31 december 2023 1 309 15 413 16 722 Moderbolagets aktiekapital är indelat i två serier: A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie). A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets nettotillgångar och vinster, men vid omröstning medför A-aktier en röst per aktie och B-aktier en tiondels röst per aktie. Årsstämman 2024 beslutade om emission av 4 100 000 C-aktier för pro- grammen med långsiktig rörlig ersättning LTV I 2023 för Ericssons ledande befattningshavare och andra befattningshavare. I enlighet med mandat från årsstämman beslutade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 20,5 miljoner, vilket motsvarar 0,1 % av aktie- kapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 20,7 miljoner. Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2024, uppgick till 15 579 561 (14 009 306 för 2023 och 4 009 306 för 2022) B-aktier. Antal aktier A-aktier B-aktier Totalt 2024 1 januari 261 755 983 3 082 395 752 3 344 151 735 31 december 261 755 983 3 086 495 752 3 348 251 735 2023 1 januari 261 755 983 3 072 395 752 3 334 151 735 31 december 261 755 983 3 082 395 752 3 344 151 735 Utdelningar Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning till aktieägarna om SEK 2,85 per aktie (SEK 2,70 för 2023 och 2,70 för 2022), motsvarande en total utdelning om SEK 9,5 (9,0) miljarder. Utdelningen föreslås betalas ut i två delar, SEK 1,43 per aktie med 27 mars 2025 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 1 april 2025) och SEK 1,42 per aktie med 29 september 2025 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 2 oktober 2025). Betald utdelning per aktie uppgick till SEK 2,70 (SEK 2,70 för 2023 och SEK 2,50 för 2022). Total betald utdelning till aktieägarna uppgick till SEK 9,0 (9,0) miljarder. Tillskjutet kapital Avser eget kapital som är tillskjutet ifrån ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner. Omräkningsdifferenser Omräkningsdifferenser innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter till koncernens presentationsvaluta och förändringar avseende omräkning av övervärden i lokal valuta. Kassaflödessäkringar För ytterligare information, se not F1 ”Finansiell riskhantering”. Omvärdering av upplåning För ytterligare information, se not F4 ”Räntebärande skulder”. Balanserade vinstmedel I balanserade vinstmedel, inklusive årets resultat, ingår intjänade vinstmedel från Moderbolaget och dess resultatandel från dotterbolag och intressefö- retag. I balanserade vinstmedel ingår också omvärderingar hänförliga till ersättningar efter avslutad anställning. Omvärderingar hänförliga till ersättningar efter avslutad anställning Aktuariella vinster och förluster från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden, förändringar avseende begränsning av förmånsbestämda tillgångar samt effekten av särskild svensk löneskatt. För mer information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. Innehav utan bestämmande inflytande Eget kapital i ett dotterbolag ej hänförligt, direkt eller indirekt, till en ägare. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 54 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Förändring i övrigt totalresultat per komponent i eget kapital (netto efter skatt) Omräknings- Kassaflödes- Omvärdering Balanserade Totalt eget differenser 1) säkringar av upplåning vinstmedel kapital 2024 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner – – – 739 739 Omvärdering av kreditrisk för upplåning – – –450 – –450 Kassaflödessäkringar – –3 240 – – –3 240 Kassaflödessäkringar omklassificering till resultaträkningen – 725 – – 725 Omräkningsdifferenser 6 608 – – – 6 608 Omräkningsdifferenser omklassificering till resultaträkningen 73 – – – 73 Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag 40 – – – 40 Förändring hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande –147 – – –7 –154 Totalt 6 574 –2 515 –450 732 4 341 2023 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner – – – 655 655 Omvärdering av kreditrisk för upplåning – – –530 – –530 Kassaflödessäkringar – 374 – – 374 Kassaflödessäkringar omklassificering till resultaträkningen – 1 090 – – 1 090 Omräkningsdifferenser –2 425 – – – –2 425 Omräkningsdifferenser omklassificering till resultaträkningen 59 – – – 59 Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag –10 – – – –10 Förändring hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 50 – – –1 49 Totalt –2 326 1 464 –530 654 –738 2022 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner – – – 8 561 8 561 Omvärdering av kreditrisk för upplåning – – 818 – 818 Kassaflödessäkringar – 2 331 – – 2 331 Kassaflödessäkringar omklassificering till resultaträkningen – 280 – – 280 Kassaflödessäkringar omföring till goodwill – –3 677 – – –3 677 Omräkningsdifferenser 7 273 – – – 7 273 Omräkningsdifferenser omklassificering till resultaträkningen –85 – – – –85 Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag 49 – – – 49 Förändring hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande –143 – – 11 –132 Totalt 7 094 –1 066 818 8 572 15 418 1) I förändringar i omräkningsdifferenser ingår förändring avseende omräkning av goodwill i lokal valuta om SEK 4 393 miljoner (SEK –77 miljoner för 2023 och SEK 5 070 miljoner för 2022), och realiserade vinster/förluster netto från avyttrade/likviderade bolag, SEK 73 miljoner (SEK 59 miljoner för 2023 och SEK –85 miljoner för 2022). E2 Företagsförvärv/avyttringar Förvärv 2024 2023 2022 Köpeskilling Erlagd köpeskilling vid förvärvet – 579 51 297 Uppskjuten köpeskilling/Övrigt 1) – – 1 972 Totalt erlagd köpeskilling, all kassa och likvida medel – 579 53 269 Förvärvade nettotillgångar (skulder) Immateriella tillgångar – 306 23 554 Materiella anläggningstillgångar – 1 186 Nyttjanderätter – 2 334 Kassa och likvida medel – 7 521 Övriga tillgångar – 83 5 344 Avsättningar inklusive ersättning efter avslutad anställning – – –1 050 Övriga skulder – –168 –16 916 Totalt förvärvade nettotillgångar (skulder) – 231 11 973 Goodwill – 348 41 296 Totalt – 579 53 269 Förvärvsrelaterade kostnader 2) – 36 436 1) Uppskjuten köpeskilling relaterar till den del av de anställdas aktierelaterade ersättningar som Vonage anställda erhöll innan förvärvet och som betalades ut efter förvärvet enligt den ursprungliga tidplanen för dessa ersättningar. 2) Förvärvsrelaterade kostnader ingår i försäljnings- och administrationskostnader i koncernens resultaträkning. Under 2024 har Ericsson inte gjort några företagsförvärv. En negativ kassa- flödeseffekt från rörelseförvärv om SEK 141 (1 309) miljoner, uppstod dock på grund av innevarande års utbetalning av uppskjuten köpeskilling relate- rad till förvärvet av Vonage 2022, se även not H3 ”Kassaflödesanalys”. Vonage: Den 21 juli 2022 förvärvade Bolaget, genom en kontanttransaktion, samtliga aktier i Vonage Holdings Corp, en USA-baserad global leverantör av molnbaserad kommunikation. De immateriella tillgångarna hänförde sig främst till kundrelationer. De verkliga värdena vid förvärvstidpunkten på de förvärvade tillgångarna och de övertagna skulderna, fastställdes slutgiltigt 2022 och presenteras i tabellen i kolumnen "2022". Bolaget har under innevarande år skrivit ned de immateriella tillgångarna om SEK –13,8 miljarder och goodwill om SEK –0,9 (–31,9) miljarder. För mer information, se not C1 "Immateriella tillgångar". Not E1, forts. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 55 Not E2, forts. Förvärv 2022–2024 Verksamhet Beskrivning Transaktionsdatum Ericom En Israel-baserad leverantör av molnsäkerhetsplattformar för företag. apr 2023 Vonage En USA-baserad global leverantör av molnbaserad kommunikation. jul 2022 Avyttringar 2024 2023 2022 Försäljningspris Kassa och likvida medel – –633 20 Aktier i intresseföretag – – 298 Totalt försäljningspris – –633 318 Avyttrade nettotillgångar Materiella anläggningstillgångar – 121 – Kapitalandelar i intresseföretag – – 82 Övriga tillgångar – – 23 Avsättningar inklusive ersättning efter avslutad anställning – – –42 Övriga skulder –39 35 –101 Totalt avyttrade nettotillgångar –39 156 –38 Nettovinst/-förlust från avyttringar 1) 39 –789 356 Aktier i intresseföretag – – –298 Kassaflödeseffekt – –633 20 1) Inkluderar nettovinster/-förluster för likviderade dotterbolag. Under 2024 genomförde Bolaget avyttringar med en kassaflödeseffekt om SEK 0 (–633) miljoner. Nettovinst/-förlust från avyttringar presenteras under Övriga rörelseintäkter/Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen, se även not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”. För ytterligare information, se not H3 ”Kassaflödesanalys”. Under 2024 har Bolaget ingått ett bindande avtal för försäljningen av iconectiv, som är ett förvärvat amerikanskt dotterbolag (83,3 % ägarandel) som ingår i segmentet Enterprise och är en leverantör av lösningar för num- merportabilitet och utbyte av datatrafik. Försäljningen, som är villkorad av sedvanliga villkor inklusive myndighetsgodkännanden, förväntas slutföras under första halvåret 2025. Avyttringar 2022–2024 Verksamhet Beskrivning Transaktionsdatum IoT IoT-accelerator och molnverksamhet för anslutna fordon och relaterade tillgångar. mar 2023 Aerialink Ett USA-baserat företag som tillhandahåller en förstklassig meddelandelösning för företagskommunikation. nov 2022 E3 Eget kapital i intresseföretag 2024 2023 Ingående balans 1 150 1 127 Resultatandel –246 124 Återbetalning av aktiekapital –16 –25 Investeringar 49 – Skatter –102 –20 Omklassificeringar 415 – Utdelningar –111 –46 Omräkningsdifferens 40 –10 Utgående balans 1 179 1 150 Koncernen äger 49,07 % av aktierna i Ericsson Nikola Tesla d.d., baserat i Kroatien och 35,6 % av aktierna i ConcealFab Inc. baserat i USA. Se även not H4 ”Transaktioner med närstående”. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 56 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Sektion F – Finansiella instrument F1 Finansiell riskhantering Koncernens hantering av finansiella risker regleras i en policy godkänd av styrelsen. Styrelsen är ansvarig för att övervaka koncernens kapitalstruktur och finansförvaltning, godkänner vissa ärenden som rör till exempel investe- ringar, kundfinansieringsåtaganden och upplåning, samt fastställer risklimi- ter avseende exponeringen på finansiella risker. För koncernen bedöms det vara viktigt att ha en robust finansiell position med kreditbetyg ”investment grade”, låg skuldsättning och en god likviditet. Detta ger finansiell flexibilitet och oberoende att fungera och styra variatio- ner av rörelsekapitalbehov samt att kunna tillvarata affärsmöjligheter. Koncernens övergripande kapitalstruktur ska främja de finansiella målen. Förvaltningen av kapitalstrukturen syftar till att skapa balans mellan eget kapital, lånefinansiering och likviditet så att Bolaget säkrar finansiering av verksamheten till en rimlig kapitalkostnad. Vanlig upplåning kompletteras med bindande kreditfaciliteter för att skapa större handlingsutrymme att hantera oförutsedda finansieringsbehov. Koncernen eftersträvar att leverera starkt fritt kassaflöde. Koncernen har följande kapitalmål: – Fritt kassaflöde före M&A 9–12 % av nettoomsättning – Positiv nettokassa – Erhållna kreditbetyg ”Investment grade” från Moody’s (Baa3), S&P Global (BBB–) och Fitch Ratings (BBB–). Kapitalmålsrelaterad information 2024 2023 Fritt kassaflöde före M&A som procent av nettoomsättningen 1) 16,2 % –0,4 % Positiv nettokassa (SEK miljarder) 1) 37,8 7,8 Kreditbetyg och utsikter Fitch Ratings BBB–, stabil BBB–, stabil BBB–, S&P Global BBB–, stabil developing Moody´s Ba1, stabil Ba1, stabil 1) För mer information om måtten, se Alternativa nyckeltal och Finansiella begrepp. I juni 2024 meddelade S&P en förändrad utsikt från ”developing” till stabil, men lämnade ratingen oförändrad på BBB–. Koncernen har en Treasury och kundfinansieringsorganisation vars huvud- sakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och bin- dande kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer. Kundfinansieringsfunktionen kan stödja med lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för att underlätta deras köp från Ericsson. I vissa fall och i den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker så kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Funktionen för kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften. Koncernen klassificerar finansiella risker som: – Valutarisk – Ränterisk – Kreditrisk – Likviditetsrisk – Refinansieringsrisk – Marknadsprisrisk i egna och andra noterade eget kapitalinstrument. Styrelsen har fastställt risklimiter för exponering mot valuta- och ränterisker samt mot politiska risker i vissa länder. För vidare information om redovisningsprinciperna, se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”. Valutarisk Koncernen är en multinationell koncern med intäkter i huvudsak utanför Sverige. Intäkter och nedlagda kostnader är till stor del genererade i andra valutor än SEK. Koncernens resultat påverkas därför av valutafluktuatio- ner. Koncernens finansiella rapporter presenteras i SEK. Förändringar i valutakurserna mellan valutor som påverkar dessa rapporter påverkar jämförbarheten mellan perioderna. Enskilda rader, främst fakturering, påverkas av omräkningsexponering som uppstår vid omräkning av utländska dotterbolags finansiella rapporter i andra valutor till SEK. Enskilda rader och lönsamhet, såsom EBIT, påverkas av transaktionsexponering som uppstår när finansiella tillgångar och skulder, främst kundfordringar och leverantörsskulder, redovisas och sedan omvärde- ras på grund av ändrade valutakurser. I tabellen nedan presenteras de externa fakturerings- och kostnads- exponeringarna för de största valutornas påverkan på lönsamhet. De interna exponeringarna påverkar inte koncernens lönsamhet om alla hänförliga transaktioner uppstår och redovisas i resultaträkningen i samma månad. Förekommande påverkan på resultaträkningen från interna transaktioner är en funktion av när transaktioner inträffar och valutors volatilitet och är därför omöjlig att förutsäga. Valutaexponering, SEK miljarder Fakturering Fakturering Fakturering Kostnader Kostnader Kostnader Valuta omräkning transaktion netto omräkning transaktion 1) netto USD 2) 93,8 41,7 135,5 –59,0 –41,4 –100,4 EUR 36,6 1,2 37,8 –30,7 –2,0 –32,7 INR 15,1 –0,8 14,3 –8,5 0,1 –8,4 JPY 9,0 – 9,0 –3,0 – –3,0 GBP 8,8 –1,1 7,7 –7,2 –0,1 –7,3 AUD 5,9 –0,2 5,7 –4,4 0,1 –4,3 CNY 5,0 – 5,0 –3,2 1,0 –2,2 SAR 4,7 0,3 5,0 –3,4 0,1 –3,3 1) Externa inköp i utländsk valuta omräknad till funktionell valuta. 2) Transaktionsexponering under 2024 inkluderar volymer i kassaflödessäkringen om USD 2 467 miljoner. Baserat på utestående kassaflödessäkringsvolym vid årsskiftet så kommer den säkrade försäljningsvolymen som uppstår 2025 att uppgå till USD 2 043 miljoner. Omräkningsexponering Omräkningsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader i utländ- ska bolag när konvertering sker till SEK vid konsolidering. Dessa expone- ringar kan inte avhjälpas med säkringsaktiviteter. Transaktionsexponering Koncernen beaktar följande vad gäller transaktionsexponering. a) Transaktionsrisk påverkan på nettoomsättning och årets resultat Transaktionsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader för fak- turerade varor och tjänster i andra valutor än det individuella dotterbolagets valuta. Valutarisken är så långt det är möjligt koncentrerad till de svenska dotterbolagen, främst Ericsson AB, genom att försäljning till utländska dot- terbolag antingen sker i kundernas funktionella valuta, EUR eller USD. Denna transaktionsrisk kan säkras, även om det bara görs för väsentliga kassainflö- den eller utflöden som är högst sannolika. Bolagets styrelse har givit mandat till följande hedge program: i) Koncernen har identifierat vissa kundkontrakt där fluktuationer i valuta- kursen för SEK/USD väsentligt skulle påverka nettoomsättning. Dessa kontrakt är fleråriga med högst sannolika betalningar vid bestämda tid- punkter noterade i USD. ii) Säkra prognostiserad försäljning och inköp, som är högst sannolika, i USD i EAB vilka infaller nästkommande 7 till 18 månader, månadsvis rullande. Säkringsredovisning tillämpas för båda mandaten där koncernen teck- nar valutaterminskontrakt, vilka matchar villkoren för valutaexponeringen så nära som möjligt, och definierar dem som säkringsinstrument. Säkringsineffektivitet förväntas bli minimal, men kan uppstå beroende på skillnader i betalningstidpunkter för kassaflöden mellan säkrade poster och säkringsinstrumenten. b) Transaktionsexponering i individuell balansräkning Enligt koncernens policy ska transaktionsexponering i dotterbolagens balansräkning (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder vilka omvärderas vid förändring i valutakurser) vara säkrade fullt ut. Valutakursexponeringar rörande balansposter säkras genom nettning Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 57 av balanser eller derivat. Valutakursexponeringar hanteras netto och dess effekter presenteras netto inom finansiella intäkter och kostnader. Detta definieras inte som säkringsredovisning. Ränterisk Koncernen är exponerat för ränterisker på grund av att vissa balansposters marknadsvärde fluktuerar och på grund av förändringar av ränteintäkter och räntekostnader. Känslighetsanalys Koncernen använder VaR-metoden för att mäta valutarisk och ränterisk i de portföljer som förvaltas av den centrala Treasury funktionen för finansför- valtning. Med hjälp av denna statistiska metod beräknas den största möj- liga förlust med en viss sannolikhetsgrad under en bestämd tidsperiod. För VaR-mätningen har koncernen valt ett konfidensintervall på 99 % och en dags tidshorisont. Den dagliga VaR-mätningen görs med marknadsvolatili- teter och korrelationer baserade på dagliga historiska data det senaste året, med begränsningen att historiska data inte nödvändigtvis speglar framtida händelser. Treasuryfunktionen verkar under två mandat. Inom kassaförvaltningen kan den såväl avvika från rörlig ränta på nettokassan som att ta valutaposi- tioner med en sammantagen risk om maximalt SEK 45 miljoner VaR med 99 % konfidensintervall och en dags tidshorisont. Genomsnittligt VaR för 2024 uppgick till SEK 12,4 (15,9) miljoner. Inga VaR-limiter överskreds under 2024. Inom ”Asset and Liability management” verksamheten hanteras ränte- risken genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster i balansräkningen. Koncernens policy är att känsligheten för en förändring om 1 baspunkt, på matchande räntebärande tillgångar och räntebärande skulder, inklusive derivat, får uppgå till SEK 10 miljoner. Den genomsnittliga exponeringen under 2024 var SEK 0,8 (1,5) miljoner per baspunkt. Känslighetsanalys på ränteökning om 1 baspunkt, SEK miljoner < 3 3–12 mån mån 1–3 år 3–5 år >5 år Totalt Räntebärande tillgångar – –1 –1 –4 –1 –7 Räntebärande skulder 1) – 1 2 4 1 8 Derivat – – –1 – 1 – Totalt – – – – 1 1 1) Upplåning är inkluderad eftersom den är hänförlig till verkligt värde via resultaträkningen. Derivat Utestående derivat Relaterade ej avräknade Redovisat belopp – bruttovärde Avräkning Nettovärde placeringar Netto 2024 Valuta- derivat 1) Tillgångar 214 –29 1 85 –92 93 Skulder –3 361 29 –3 332 3 237 –95 Räntederivat Tillgångar – – – – – Skulder –5 – –5 – –5 2023 Valuta- derivat 1) Tillgångar 1 916 –43 1 873 –1 486 387 Skulder –1 837 43 –1 794 873 –921 Räntederivat Tillgångar – – – – – Skulder –22 – –22 – –22 1) Valutaderivat hänförda till kassaflödessäkring om SEK 0 (1 617) miljoner är inkluderade i Övriga kortfristiga tillgångar och SEK 2 229 (679) miljoner i Övriga kortfristiga skulder. Betalda eller erhållna ”Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISDA för ”cross-currencies” derivat redovisas som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning. Koncernen innehar följande valutaderivat definierade som säkringsinstrument: Valutaderivat 3–12 < 3 mån mån > 1 år Totalt Nominellt värde (USD miljoner) 961 1 082 1 934 3 977 Genomsnittlig terminskurs (SEK/USD) 9,93 10,57 10,19 Säkringskvoten är 1:1 och förändringar i terminskursen har definierats som säkringsrisk. Säkringseffektiviteten bedöms återkommande för att säker- ställa att de väsentliga kriterierna i säkringsintrumented övenensstämmer med det säkrade föremålet. Prognoser av försäljning och nedlagda kostna- der uppdateras löpande och analyseras för att säkerställa att det säkrade föremålet fortsatt är högst sannolikt. Ineffektivitet kan uppstå om de väsent- liga kriterierna inte längre överensstämmer, eller om tidpunkten för de prog- nosticerade transaktionerna ändras väsentligt. Ingen ineffektivitet redovisa- des i resultaträkningen 2024. Se not E1 ”Eget kapital” rörande förändringar kassaflödessäkringsreserven. Kreditrisk Kreditrisk är uppdelad i tre kategorier: kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar, kreditrisk avseende kundfinansiering samt finansiell kreditrisk, se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”. Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar regleras genom en policy som är obligatorisk att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet med policyn är att: – Undvika kreditförluster genom att etablera standardrutiner för kredit- hantering hos samtliga bolag inom koncernen. – Säkerställa övervakning samt vidta åtgärder mot kunder i händelse av uteblivna betalningar. – Säkerställa en effektiv kredithantering inom koncernen och där- igenom förbättra det genomsnittliga antalet kreditdagar samt förbättra kassaflödet. – Ange eskaleringsväg samt processer för godkännande av kundkreditlimiter. Samtliga kunder genomgår en regelbunden kreditbedömning. Genom sys- temfunktionaliteten för kredithantering görs en kreditkontroll varje gång en försäljningsorder skapas i affärssystemet. Denna kontroll baseras på den kreditgräns och kreditrisk som är definierad för varje kund. Kreditspärrar uppkommer om förfallna kundfordringar är högre än godkänd nivå eller om kreditgränsen överskrids. För att upphäva en kreditspärr krävs vederbörligt godkännande. Remburser används som en metod för att säkra betalningar från kunder verksamma i nya marknader, särskilt på sådana marknader där det råder instabila politiska och/eller ekonomiska förhållanden. Genom att banker bekräftar remburserna begränsar Bolaget den politiska och kommersiella kreditriskexponeringen. Nedskrivning av kundfordringar och kontraktstillgångar Kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas under en gemensam modell med avseende på nedskrivningsbehov. Koncernen har dragit slutsat- sen att kreditrisk i stora drag är beroende av både risk i landet där kunden har sitt säte (med andra ord möjlighet att göra betalningar över nationsgräns) liksom kundens betalningshistorik. Förväntade kreditförluster beräknas med hjälp av en matris för avsättningar, vilken specificerar en fast procent- sats, vilken är beroende av antalet dagar efter förfall och landriskbedöm- ning. Värdering av landriskbedömning är beroende av de bedömningar som används av alla exportkreditinstitut inom OECD. De procentsatser som defi- nieras i nedskrivningsmatrisen är baserade på historiska förlustmönster för denna gruppering av kunder. Dessa procentsatser justeras för aktuella för- utsättningar liksom ledningens förväntningar om förändringar rörande poli- tiska risker och framtida betalningsmönster. Nedskrivningsprocentsatserna är högre för högriskländer jämfört med lågriskländer och också högre för belopp som fortsätter att vara obetalda för längre tidsperioder. Not F1, forts. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Not F1, forts. 58 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Koncernen har utvärderat de senaste globala ekonomiska förhållandena på modellen för förväntade kreditförluster för kundfordringar och uppdaterat reserveringsmatrisen på lämpligt sätt. Exponering av kundfordringar och kontraktstillgångar 2024 2023 Bruttobalans 53 902 52 799 Reserv för förväntade kreditförluster –2 827 –2 585 Nettobalans, bokfört värde 51 075 50 214 Åldersanalys av bruttovärde av kundfordringar och kontraktstillgångar per riskkategori Dagar efter förfall 2024 Ej förfallet 1–90 91–180 181–360 >360 Totalt Låg landrisk 33 801 2 914 243 270 261 37 489 Medium landrisk 9 379 1 025 164 168 659 11 395 Hög landrisk 2 684 449 117 133 1 635 5 018 Totalt 45 864 4 388 524 571 2 555 53 902 2023 Låg landrisk 27 431 2 434 445 137 320 30 767 Medium landrisk 14 369 826 227 224 605 16 251 Hög landrisk 3 364 512 186 197 1 522 5 781 Totalt 45 164 3 772 858 558 2 447 52 799 Fördelningen av kundfordringar och kontraktstillgångar följer fördelningen väl av koncernens omsättning, se not B1 ”Segmentsinformation”. De tio största kunderna representerar 45 % (47 %) av de totala kundfordringarna och kontraktstillgångarna under 2024. Rörelser avseende reserver för osäkra kundfordringar och kontraktstillgångar 2024 2023 Ingående balans 2 585 2 492 Poster avseende förvärvade bolag – –16 Ökning 265 268 Nedskrivningar –21 –35 Omräkningsdifferens –2 –124 Utgående balans 2 827 2 585 Förfallna kundfordringar som är äldre än 360 dagar har ökat vilket resulterat i högre reserver i procent av bruttoexponeringen vid årsslutet. Koncernens nedskrivningar har historiskt varit låga. Under året skrevs SEK 21 (35) miljo- ner av med anledning av att koncernen inte hade någon rimlig förväntan att få betalt. Kreditrisk avseende kundfinansiering Samtliga större åtaganden avseende kundkrediter görs endast efter god- kännande enligt styrelsens arbetsordning och gällande beslutsordning för kreditbeslut. En kreditriskvärdering görs för varje enskild kundkredit i syfte att fastställa en kreditvärdering (för politisk och kommersiell risk) innan beslut fattas om att godkänna ett nytt kundfinansieringsåtagande. Kreditriskanalysen genomförs med hjälp av en värderingsmodell där den politiska kreditrisk- nivån motsvarar den som tillämpas av exportkreditinstituten inom OECD. Den kommersiella kreditrisken värderas genom att analysera ett stort antal parametrar, vilka kan antas ha en påverkan på den framtida kommersiella kreditriskexponeringen. Den använda modellen för att fastställa en kredit- värdering genererar en intern prissättning av risk, uttryckt som en riskmargi- nal per annum över basräntan. Den referensprissättning för politisk och kom- mersiell risk som modellen är baserad på verifieras regelbundet med hjälp av information från OECDs marknadsprissättning (OECD Market Pricing Benchmark) och/eller den gällande prissättningen i banklånemarknaden för liknande strukturerade finansieringar. Målet är att den internt bestämda risk- marginalen alltid skall motsvara den faktiska bedömda risken och att denna prissättning ska ligga så nära som möjligt en aktuell marknadsprissättning. Kreditvärderingen för varje enskild kundkredit omprövas regelbundet. Kundfinansiering arrangeras för infrastrukturprojekt på olika geografiska marknader. Bruttoexponering av kundfinansiering per geografisk marknad 2024 2023 Nordamerika 467 1 839 Europa och Latinamerika 2 110 2 033 Sydostasien, Oceanien och Indien 2 211 3 679 Mellanöstern och Afrika 2 328 2 130 Totalt bruttoexponering 7 116 9 681 varav dess redovisade värde 4 522 6 917 Totalt antal utestående kundkrediter 70 65 5 största kundkreditåtaganden i % av bruttexponering 75 % 86 % Outnyttjade kreditåtaganden (SEK miljoner) 47 775 37 019 Säkerheter för kundkrediter kan omfatta pantsatt utrustning eller pantsätt- ningar avseende vissa av låntagarens tillgångar. Om tredje parts risktäckning finns tillgänglig, tas sådan normalt sett i anspråk. Med ”tredje parts risktäck- ning” avses att en finansiell betalningsgaranti för täckning av kreditrisken har lämnats av en bank, ett exportkreditinstitut eller ett försäkringsbolag. Alla sådana institutioner ska ha ett kreditbetyg om åtminstone ”investment grade”. Överföring av kreditrisk genom ett så kallat ”sub participation arrang- ement” kan också göras med en bank, varvid hela kreditrisken och finansie- ringen övertas av banken för den del som banken täcker. Utestående kundfinansieringsexponeringar 1) 2024 2023 Verkligt värde av kundfinansieringskrediter 4 522 6 917 Finansiella garantier för tredje part 3 4 Upplupen ränta 5 7 Maximala kreditrisken 4 530 6 928 Avdrag för risktäckning från tredje part –35 –79 Bolagets riskexponering med avdrag för risktäckning från tredje part 4 495 6 849 1) Tabellen visar den maximala kreditrisken. Bedömning av verkligt värde för kundfinansieringsfordringar Kundfinansieringskrediter redovisas till sitt verkliga värde och klassificeras enligt nivå 3 i hierarkin för att fastställa detta värde. Kundfinansierings- enheten på Ericsson Credit AB har etablerat en process för bedömning av verkligt värde. Den kvartalsvisa kreditbedömningen använder en intern modell för att fastställa kommersiell rating för varje kredit samt för att beräkna verkligt värde. Modellen är baserad på extern kreditvärdering, poli- tisk risk, landrisk och bankernas prissättning. Regelbunden uppföljning av kundens betalningshistorik är också en del av den interna bedömningen. Kundfinansiering avstämning av verkligt värde 2024 2023 Ingående balans 6 917 5 370 Tillkomna krediter 20 758 49 583 Försäljning/Återbetalning –23 920 –47 409 Omvärdering/amortering av räntesubvention 1) 407 –467 Omräkningsdifferens 360 –160 Utgående balans 4 522 6 917 varav långfristig 190 1 347 1) Nettoeffekten av omvärderingar som presenteras som försäljnings- och administrationskostnader påverkade resultaträkningen positivt med SEK 6 (negativ påverkan 209) miljoner, varav 6 (negativ påverkan 209) miljoner relaterar till krediter som innehas vid årets slut. På grund av den fortsatta utbyggnaden av 5G är efterfrågan på kundfinan- sieringslösningar fortsatt hög. Den största delen av sådan finansiering har blivit överförd till banker. Finansiell kreditrisk Finansiella instrument medför en risk att motparten inte har möjlighet att fullgöra sina betalningsåtaganden. Denna exponering uppstår vid investe- ringar i kassa, likvida medel, räntebärande placeringar och i samband med derivatpositioner med ett positivt orealiserat resultat mot banker och andra motparter. Koncernen minskar dessa risker genom att placera likviditet främst i värdepapper som statsskuldväxlar, statsobligationer, företagscertifikat och säkerställda bostadsobligationer (se nedan avsnittet Likviditetsrisk). Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Not F1, forts. Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 59 Separata kreditlimiter tilldelas varje motpart för att hantera riskkoncentra- tionen. Alla derivattransaktioner omfattas av ISDA kvittningsavtal för att begränsa kreditrisken. För ”cross currency derivat” har ett Credit Support Annex (CSA) till ISDA tecknats selektivt för att ytterligare reducera kredit- risken genom att veckovis byta kontanta säkerheter i förhållande till mark- nadsvärde. Koncernen har också flyttat några derivatexponeringar till ”clearing” motparter med dagliga regleringar av marginaler. Per den 31 december 2024 var kreditrisken i avistainstrument lika stor som instrumentens bokförda värde. Kreditexponeringen i derivatinstrument uppgick till SEK 0,1 (0,4) miljarder. Likviditetsrisk Bolaget minimerar likviditetsrisken genom att bibehålla en tillräcklig kassa, centraliserad kassaförvaltning, placeringar i mycket likvida räntebärande instrument och genom att ha tillräckliga bindande kreditlöften för att täcka potentiella finansieringsbehov. För information om avtalsenliga åtaganden, analyserade per avtalsenlig löptid, se not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”. Det kortsiktiga åtagandet av skulder under de kommande 12 månaderna är tillräckligt täckt av kassa och andra räntebärande tillgångar vid årets slut. Löpande inbetalningar från kunder förväntas uppfylla operativa krav inklu- sive leverantörsskulder och andra köpåtaganden. Åtaganden för ny kundfi- nansiering förväntas inte ha negativ kortsiktig effekt på kundinbetalningar då majoriteten säljs inom en kort period. Bolaget har tillgång till Leverantörsfinansieringsprogram där betalningsvill- koren med vissa leverantörer förlängs till upp till 180 dagar. Bolaget förväntas bibehålla nuvarande nivåer kopplade till dessa överenskommelser. Finaniella instituts vilja att köpa och sälja fakturor kan påverkas av nuvarande mark- nadsförutsättningar något som potentiellt kan påverka Bolagets rörelsekapital negativt. Däremot förväntas sådana effekter ske över tid då affärsvillkor med kunder och leverantörer sker löpande. Där så krävs förväntar sig Bolaget att kortfristiga lånefaciliteter nyttjas eller förnyas för att möta likviditetsbehoven. Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar Rating 3–12 eller likn. < 3 mån mån 1–5 år >5 år Totalt 2024 Totalt bank 40 749 389 – – 41 138 Andra finansiella institut 1 437 – – – 1 437 Typ av emmitent/ motpart: Stater AA/AAA 4 639 995 3 175 603 9 412 Företag A2/P2 2 672 198 – – 2 870 Bostadsinstitut AAA – 5 353 14 878 783 21 014 49 497 6 935 18 053 1 386 75 871 2023 Totalt bank 33 298 181 – – 33 479 Andra finansiella institut 548 – – – 548 Typ av emmitent/ motpart: Stater AA/AAA 789 490 1 254 – 2 533 Företag A2/P2 1 510 296 – – 1 806 Bostadsinstitut AAA 1 995 5 668 8 676 – 16 339 38 140 6 635 9 930 – 54 705 Refinansieringsrisk Refinansieringsrisken är risken att Bolaget inte kan refinansiera sina ute- stående skulder på acceptabla villkor, eller överhuvudtaget, vid en given tid- punkt. Bolaget minskar denna risk genom att diversifiera sina finansierings- källor via en mix av obligationslån, bilaterala lån och privata placeringar, med en spridd förfallostruktur. Finansieringsstrategin är flexibel och möjlig- gör förfinansiering av lån före förfall samt upplåning i olika valutor. Utöver de långfristiga finansieringsprogrammen har Bolaget även ett företags- certifikatprogram samt en bindande likviditetskreditfacilitet för kortfristig upplåning. Alla outnyttjade bindande kreditfaciliteter kan användas för att minska refinansieringsrisken när skulderna förfaller. Den genomsnittliga löptiden på Moderbolagets lån var 3,6 år (3,2 år) per 31 december 2024. Finansieringsprogram 1) Belopp Utnyttjat Outnyttjat Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner) 5 000 2 178 2 822 Företagscertifikatprogram (SEK miljoner) 10 000 1 615 8 385 1) Programmen innehåller inga finansiella kovenanter. I januari 2024 tecknade Bolaget ett låneavtal med Europeiska Investeringsbanken om USD 184 miljoner. I juli 2024 tecknade Bolaget ett låneavtal med Nordiska Investeringsbanken om USD 108 miljoner. Bindande kreditlöften Belopp Utnyttjat Outnyttjat Kreditfacilitet i flera valutor (USD miljoner) 1) 2 000 – 2 000 Rullande likviditetskreditfacilitet (USD miljoner) 2) 1 000 – 1 000 1) Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons långsiktiga hållbarhetsmål. 2) Faciliteten förfaller i maj 2026. Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde Koncernens finansiella instrument redovisade till verkligt värde möter gene- rellt kraven för nivå 1 värdering eftersom de baseras på noterade priser i aktiva marknader för identiska tillgångar. För vissa av koncernens finansiella tillgångar och skulder, särskilt derivat, är inte noterade priser tillgängliga och verkliga värden kalkyleras med användande av marknadsantaganden såsom noteringar för räntesatser och valutakurser. För finansiella skulder designerade till verkligt värde reflekterar det bok- förda värdet också effekten i egna ”credit spreads” antingen till noterade priser eller noterade priser på ”Credit Default Swap” för ”Investment Grade” företag. Värderingshierarki – Noterade marknadspriser – nivå 1 Tillgångar och skulder klassificeras som nivå 1 om deras värde är observer- bart på en aktiv marknad. Sådana instrument värderas med referens till ojus- terade noterade priser för identiska tillgångar eller skulder i aktiva marknader där det noterade priset är tillgängligt, och där priset representerar aktuella och normalt förekommande marknadstransaktioner. – Värderingsteknik användande observerbara ingångsvärden – nivå 2 Skulder och tillgångar klassificerade som nivå 2 har värderats genom att använda modeller vars ingångsvärden är observerbara antingen direkt eller indirekt. Värderingar baserade på observerbara ingångsvärden inkluderar likvida medel (till exempel diskonteringsinstrument, kortfristiga insättningar) och räntederivat som använder räntesatsavkastningskurvor. Andra ingångs- värden inkluderar “credit spreads” och valutaterminskurser. Ingångsvärden för basräntor är noterade fixingräntor, ränteswappar och IBOR räntor. Valutaderivat är värderade genom att använda observerbara termins- kurser, diskonterade med avkastningskurvor. Värdering av utländska valuta- optioner görs med användande av Black-Scholes formeln. Värdet av kredit- risker i derivatkontrakt följs upp regelbundet. Värderingsjusteringar av derivattillgångar och derivatskulder kalkyleras baserat på utestående mark- nadsvärden och sannolikhet för betalningsinställelse från kreditswappar (CDS) och om effekt av värdering är väsentlig skall den inkluderas i det verkliga värdet på derivaten. – Värderingsteknik användande icke-observerbara ingångsvärden – nivå 3 Skulder och tillgångar klassificeras som nivå 3 om deras värdering innefat- tar väsentliga ingångsvärden som inte är baserade på observerbara mark- nadsvärden (inte observerbara ingångsvärden). Förutom kundfordringar och kundfinansieringsfordringar används i huvudsak värderingstekniken för investeringar i aktier och andra andelar där ingångsvärden anses vara obser- verbara om de kan vara direkt observerbara från transaktioner i en aktiv marknad, eller om det finns övertygande externa uppgifter som påvisar ett exekverbart pris för att avveckla investeringen. Med en marknadsmässig syn på värdering, fastställs icke-observerbara ingångsvärden generellt genom att kopplas till observerbara ingångsvärden, historiska noteringar eller andra analystekniker. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Not F1, forts. Avstämning av övriga finansiella tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3 Investeringar i aktier och andelar Ingående balans 2 002 Anskaffningar 207 Försäljningar –63 Vinster och förluster 1) –275 Omräkningsdifferens –4 Utgående balans 1 867 1) Tabellen visar nettoresultat rapporterat som övriga rörelseintäkter/kostnader, varav SEK 246 miljoner avser orealiserade förluster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut. Finansiella instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella instrument, till exempel vissa likvida medel, räntebärande placeringar, upplåning och leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde som anses motsvara verkligt värde. Om ett marknadspris inte finns tillgängligt och den ränteexponering och kreditspreadar som påverkar värdet är obetydliga, anses det redovisade värdet utgöra en rimlig uppskattning av det verkliga värdet. Finansiella instrument 2024 2023 Upplupet Hierarkinivå för verkligt värde Upplupet Hierarkinivå för verkligt värde anskaff- Verkligt anskaff- Fair SEK miljarder ningsvärde värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 ningsvärde value Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kundfinansiering – 4,5 – – 4,5 – 6,9 – – 6,9 Räntebärande placeringar – 31,7 30,4 1,3 – – 19,1 18,6 0,5 – Likvida medel 1) – 24,3 0,3 24,0 – – 17,5 0,8 16,7 – Övriga finansiella tillgångar – 2,7 0,8 – 1,9 – 2,1 0,1 – 2,0 Övriga kortfristiga tillgångar – 0,2 – 0,2 – – 1,9 – 1,9 – Tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (OCI) Kundfordringar – 44,2 – – 44,2 – 42,2 – – 42,2 Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Räntebärande placeringar 0,3 – – – – 0,4 – – – – Övriga finansiella tillgångar 0,3 – – – – 0,6 – – – – Finansiella tillgångar 0,6 107,6 1,0 89,7 Finansiella skulder värderade till verkligt värde Moderbolagets upplåning – –35,7 –19,7 –16,0 – – –38,0 –23,7 –14,3 – Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Övriga kortfristiga skulder – –3,3 – –3,3 – – –1,8 – –1,8 – Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Leverantörsskulder –30,2 – – – – –27,8 – – – – Upplåning –2,3 – – – – –8,9 – – – – Finansiella skulder –32,5 –39,0 –36,7 –39,8 1) Kassa och likvida medel uppgår till SEK 43,9 (35,2) miljarder varav SEK 24,3 (17,5) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell. Marknadsprisrisk avseende egna aktier och andra noterade finansiella instrument Genom aktiebaserade ersättningar till anställda och till styrelsen är Bolaget exponerat mot utvecklingen av sin egen aktiekurs. Vissa av planerna är aktiereglerade och vissa är kontantreglerade, vilket ges ytterligare upplys- ningar om i not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, i not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och i not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. Aktierelaterade program för anställda Åtagandet att leverera aktier i enlighet med det långsiktiga rörliga ersätt- ningsprogrammet (LTV) till koncernledningen (Executive Team) säkras genom eget innehav av B-aktier. Kassaflödesexponeringen hanteras genom eget innehav av B-aktier, som kommer att säljas för att skapa finansiering och även täcka betalningar hänförliga till sociala avgifter, när aktier tilldelas deltagarna efter utgången av deras intjänandeperiod. Kontantreglerade planer för anställda och styrelsen Rörande syntetiska aktieprogram (kontantreglerat program såsom definie- rat i IFRS 2) till styrelseledamöter och kontantreglerade planer till anställda är Bolaget exponerat för risk i relation till sin egen aktiekurs, både avseende kompensationskostnader och sociala avgifter. Skyldigheten att betala ersätt- ningar till styrelsen och anställda enligt syntetiska aktiebaserade ersättningar täcks av en avsättning i balansräkningen. För vidare information om LTV, de kontantreglerade planerna till de anställda och syntetiska aktiebaserade ersättningar till styrelsen, se not G2 ”Information angående styrelsemed- lemmar och ledande befattningshavare” och not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. 60 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 61 F2 Finansiella intäkter och kostnader 2024 2023 2022 Avtalsenlig ränta på finansiella tillgångar 2 515 1 897 717 varav på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 538 403 251 Omvärdering vinster/förluster på finansiella tillgångar, netto 137 64 –146 Övriga finansiella intäkter 82 184 207 Finansiella intäkter 2 734 2 145 778 Avtalsenlig ränta på finansiella skulder –2 486 –2 282 –972 varav på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde –277 –501 –128 Omvärdering vinster/förluster på finansiella skulder, netto 82 –134 379 Räntekostnader avseende leasingskulder –421 –464 –464 Räntenetto på pensionsskulder –647 –517 –361 Övriga finansiella kostnader –631 –721 –512 Finansiella kostnader –4 103 –4 118 –1 930 Valutaeffekter vinster/förluster, netto –355 –1 020 –1 259 Finansiella intäkter och kostnader, netto –1 724 –2 993 –2 411 Nettovinst/-förlust på finansiella instrument exkluderar vinster/förluster på valutaeffekter: Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1) 289 885 –2 552 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen –378 –1 100 2 847 1) Exklusive nettovinst från omvärdering av kundfinansieringsfordringar om SEK 6 miljoner (nettoförlust SEK 209 miljoner 2023 och nettoförlust SEK 15 miljoner 2022), rapporterade som försäljnings- och administrationskostnader, samt nettoförlust från omvärdering av investeringar i aktier och andelar om SEK 202 miljoner (nettoförlust SEK 186 miljoner 2023 och nettoförlust SEK 205 miljoner 2022), rapporterade som Övriga rörelseintäkter/kostnader. F3 Finansiella tillgångar, långfristiga Övriga investeringar i Långfristiga räntebärande Övriga långfristiga aktier och andelar placeringar finansiella tillgångar 1) 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Ingående balans 2 091 2 074 9 931 9 164 6 350 6 839 Investering 207 206 15 950 12 887 2 919 1 899 Avyttring/amortering/minskning –64 –2 –224 –4 127 –2 585 –816 Avskrivningar – – – – –136 –457 Förändring av värdet på fonderade pensionsplaner 2) – – – – –960 –1 033 Omvärdering –202 –185 160 269 21 – Omklassificering – – –6 377 –8 262 –455 –65 Omräkningsdifferens –3 –2 – – 7 –17 Utgående balans 2 029 2 091 19 440 9 931 5 161 6 350 1) Inkluderar poster såsom överskottstillgångar för pensioner, skattekreditfordringar, uppskjutna försäljningskommissioner och lån till intresseföretag. 2) Det här beloppet inkluderar ändringar i tillgångsbegränsningen. För ytterligare information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 62 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 F4 Räntebärande skulder Bolagets utestående räntebärande skulder uppgick till SEK 38,0 (46,9) miljarder per den 31 december 2024. Räntebärande skulder (exklusive leasingåtaganden) 2024 2023 Kortfristig upplåning Kortfristig del av långfristig upplåning 3 953 8 995 Övrig kortfristig upplåning 2 184 8 660 Total kortfristig upplåning 6 137 17 655 Långfristig upplåning Certifikat och obligationslån 31 799 29 071 Övrig långfristig upplåning 105 147 Total långfristig upplåning 31 904 29 218 Totala räntebärande skulder 38 041 46 873 Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter (inklusive leasingåtaganden) 2024 2023 Ingående balans 54 328 42 234 Kassaflöde Upptagande av lån 3 615 19 728 Återbetalning av lån –15 917 –7 884 Övriga finansieringsaktiviteter 152 1 101 Leasingbetalningar –2 492 –2 857 Icke kassapåverkande förändringar Effekt av omräkningsdifferenser 2 705 –930 Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk 567 667 Övriga förändringar av verkligt värde 343 1 131 Nya och förlängda leasingkontrakt 2 536 1 547 Poster avseende förvärvade bolag – 2 Övriga icke kassapåverkande förändringar –301 –411 Utgående balans 45 536 54 328 Obligationslån, bilaterala lån, syndikerade lån och företagscertifikat i Moderbolaget Ackumulerade Förändringar av förändringar verkligt värde pga i verkligt värde förändringar pga förändringar Bokfört värde i kreditrisk i kreditrisk Bokfört värde Mission–förfall Nominellt Kupong Valuta Förfallodatum 2024 2024 2024 2023 Obligationslån 2017–2024 500 1,875 % EUR 1 mars 2024 – –13 – 5 523 2017–2025 1) 150 2,741 % USD 22 dec 2025 1 611 –3 24 1 416 2020–2030 1) 200 3,020 % USD 30 dec 2030 1 918 33 120 1 736 2021–2029 500 1,000 % EUR 26 maj 2029 5 222 189 37 4 701 2022–2027 750 1,125 % EUR 8 feb 2027 8 314 79 77 7 714 2023–2028 500 5,375 % EUR 29 maj 2028 6 123 116 257 5 798 Totala obligationslån 23 188 401 515 26 888 Bilaterala lån och syndikerade lån 2019–2024 3) 281 USD 31 juli 2024 – –11 – 2 829 2019–2025 2) 150 USD 18 dec 2025 1 664 7 15 1 509 2021–2028 3) 305 USD 21 juni 2028 3 329 53 –23 2 976 2023–2030 2) 107 USD 16 dec 2030 1 223 20 49 1 097 2023–2030 3) 273 USD 18 dec 2030 3 041 55 37 2 718 2023–2024 4) 200 USD 30 aug 2024 – – – 2 002 2023–2024 4) 200 USD 29 feb 2024 – – – 2 002 2024–2031 3) 184 USD 15 feb 2031 2 050 23 23 – 2024–2031 2) 108 USD 14 juli 2031 1 207 19 19 – Totala bilaterala och syndikerade lån 12 514 166 120 15 133 Företagscertifikat 2024–2025 4)5) 1 615 SEK feb – mar 2025 1 607 – – 2 014 Totala företagscertifikat 1 607 – – 2 014 1) Privat placering, Svensk Exportkredit (SEK). 2) Nordiska Investeringsbanken (NIB), FoU projektfinansiering. 3) Europeiska Investeringsbanken (EIB), FoU projektfinansiering. 4) Kortfristig upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde. 5) Företagscertifikat med en viktad genomsnittlig ränta om 2,788 %. För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligations- lån, bilaterala forsknings- och utvecklingslån samt privata placeringar. Alla utestående obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obligationsprogram (Euro Medium Term Note program, EMTN). Obligationer emitterade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar, i enlighet med ”Asset and liability management” manda- tet som beskrivs i not F1 ”Finansiell riskhantering”. Utöver de långfristiga finansieringsprogrammen har Bolaget även ett företagscertifikatprogram samt en rullande likviditetskreditfacilitet för att effektivt hantera likviditets- behov, vidare beskrivet i not F1 ”Refinansieringsrisk”. Den totala vägda genomsnittsräntan för Moderbolagets upplåning var under året 5,88 % (5,15 %). Upplåningen i dotterbolag uppgick till SEK 0,7 (2,2) miljarder och bestod huvudsakligen av kortfristiga banklån. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 63 Sektion G – Personalrelaterat G1 Ersättning efter avslutad anställning Ericsson ger ett visst finansiellt stöd till ett flertal pensionsplaner för ersätt- ningar efter avslutad anställning i koncernen, vilket följer marknadspraxis i varje enskilt land. Bolaget har uppdaterat de antaganden som används för att värdera den förmånsbaserade pensionsskulden baserat på de senaste marknadsförhål- landena. Förändringar i finansiella antaganden resulterade i nettoaktuariella vinster på förmånsbestämda förpliktelser på SEK 5,0 miljarder kronor, även om detta motverkades av erfarenhetbaseradeförluster i Sverige. Den andra stora förändringen under året var en inköptransaktion för en brittisk pen- sionsplan som resulterade i en omvärderingsförlust för pensionsplanen på SEK 2,2 miljarder. Planer i Sverige I Sverige finns såväl förmånsbestämda som premiebestämda planer base- rade på kollektivavtal mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden. – Förmånsbestämd pensionsplan, ITP2 (tjänstepensionsplan för lönean- ställda i tillverkningsindustri och handel), kompletterad med en premie- bestämd plan ITPK (tilläggsplan till tjänstepensionsplanen). Denna är en slutlönebaserad pensionsplan. – Premiebestämd tjänstepensionsplan, ITP1, gäller för anställda födda 1979 eller senare. – Premiebestämd pensionsplan ITP1 eller alternativ ITP, för anställda med inkomst överstigande 10 inkomstbasbelopp och som har valt att träda ut ur ITP2. Villkoren är fastställda av koncernen och godkända av varje anställd som har valt att delta. Koncernen har merparten av de svenska pensionsåtagandena i förmåns- bestämda pensionsplaner, vilket enligt IAS 19 är fonderade till 63 % (59 %) i Ericssons pensionsstiftelse (en svensk pensionsstiftelse). Om dessa skulder värderades enligt annan metod och med antaganden fastställda av svenska PRI Pensionsgaranti, finansieras de till 96 % (99 %) genom tillgångar i Ericssons Pensionsstiftelse. Det finns inga fonderingskrav för pensions- åtaganden i Sverige. Invaliditets- och efterlevandepensionsdelen av ITP-planen är försäk- rad i Alecta, se avsnitt om Förmånsbestämda planer som omfattas av flera arbetsgivare. Koncernen betalar ut förmånerna direkt till pensionärerna allteftersom de förfaller. Ansvaret för styrningen av planerna och plantillgångarna ålig- ger koncernen och pensionsstiftelsen. Pensionsstiftelsen styrs med mål- sättningen att uppnå en väl riskjusterad avkastning som samtidigt minskar behovet av oväntade finansieringsbehov. Traditionella tillgångs- och skuld- matchningsstudier genomförs regelbundet som underlag för placering inom olika tillgångsklasser. Planerna är exponerade för olika risker, exempelvis skulle ett plötsligt fall i obligationsavkastningar kunna leda till en ökning av pensionsåtagandet. Plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till en nedgång i verkligt värde i förvaltningstillgångar i pensionsstiftelsen som är delvis expo- nerade mot aktiemarknaderna, vilket till viss del kan komma att uppvägas av stigande värden på räntebärande tillgångar. Svenska pensionsplaner är kopplade till inflation och högre inflation leder med största sannolikhet till ökade åtaganden. Förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare Liksom tidigare, har koncernen säkrat invaliditets- och efterlevandepension inom ramen för ITP-planen via försäkring hos försäkringsbolaget Alecta. Trots att denna del av planen är klassificerad som en förmånsbestämd pen- sionsplan som omfattar flera arbetsgivare är det inte möjligt att få tillräcklig information från Alecta för att kunna redovisa denna som en förmånsbe- stämd plan, vilket även gäller för de flesta övriga upplupna pensionsförmå- ner som ackumulerats hos Alecta då uppgifter om fördelning av förmåns- tillväxt mellan arbetsgivare saknas. Det fulla förmånsbeloppet redovisas i stället hos den senaste arbetsgivaren. Alecta kan inte beräkna tillgångar och försäkringsreserv per respektive arbetsgivare, vilket medför att invaliditets- och efterlevandepensionsdelen inom ramen för ITP-planen redovisas som premiebestämda åtaganden. Alecta kapitaliseras på kollektiv basis, vilket utgör en buffert för försäk- rings åtagandena som skydd för fluktuationer i avkastning på tillgångar och för säkringstekniska risker. Alecta insamlingsfinansieringsgrad sträcker sig mellan 125 % till 170 % och återspeglar marknadsvärdet av Alectas till- gångar som i procent av åtagandet till försäkringstagarna (både garanterat och icke-garanterat), beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden som skiljer sig från föreskrifterna i IAS 19. Alectas kapitaltäckning uppgick till 162 % (158 %) per den 31 december 2024. Koncernens andel av Alectas premiereserv uppgick till 0,4 %, och den totala andelen av aktiva medlemmar i Alecta är 2,1 %. Premier till planen för 2025 uppskattas till SEK 89 miljoner. Eventualförpliktelser / Ställda säkerheter Eventualförpliktelser inkluderar Bolagets ömsesidiga åtagande med kre- ditförsäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti i Sverige. Detta ömsesidiga åtagande kan endast tas i anspråk om PRI Pensionsgaranti konsumerat alla sina tillgångar och uppgår till maximalt 2 % av koncernens pensionså- taganden i Sverige. Bolaget har vid årsskiftet pantförskrivit företagsinteck- ningar om SEK 7,4 miljarder till PRI Pensionsgaranti. PRI mäter kontinuerligt Bolagets kreditrisk enligt kreditförsäkringsvillkoren. Planer i USA Koncernen hanterar både premiebestämda och förmånsbestämda pensions- planer i USA, vilka är en kombination av slutlönebaserade och avgiftsbase- rade planer. De slutlönebaserade planerna erbjuder pensionsförmåner till medlemmar på en garanterad livslång nivå. Förmånsnivån är beroende av tjänstgöringstid och lön under de sista tjänstgöringsåren fram till pensione- ring. Vanligen räknas pensioner inte upp med inflation när utbetalningstiden inletts. Den andra typen av plan är en förmånsbestämd pensionsplan som är avgiftsbaserad och erbjuder förmåner ur ett ”kontosystem”. Saldot gottgörs månadsvis med ränta och kapitaltillskott som beräknas på basis av aktuell lön och tjänstgöringstidens längd. Merparten av pensionsutbetalningarna hanteras med medel ur pensions- stiftelserna, men det finns ofonderade planer där koncernen fullgör utbetal- ning i den takt åtagandena förfaller. I USA är koncernens målsättning att åtminstone uppnå, eller överskrida, den kapitaliseringsnivå som myndighets- reglering föreskriver. Den amerikanska pensionsplanen hade vid utgången av räkenskapsåret 2024 en fondering större än minimikravet. Plantillgångar placerade i stiftelser styrs av lokala föreskrifter och praxis, med beaktande av karaktären på relationen mellan koncernen och styrelse- ledamöterna i stiftelsen (eller motsvarande) och dennas sammansättning. Ansvaret för styrning av planerna, inklusive investeringsbeslut och kapital- tillskottsplanering, åligger Plan Administrative Committee (PAC). PAC är sammansatt av representanter från koncernen. Koncernens planer är exponerade för olika risker hänförliga till pensions- planer, exempelvis skulle ett plötsligt värdefall i obligationsavkastningar leda till ökade pensionsåtaganden. En plötslig instabilitet på finansmark- naderna kan också leda till nedgång i verkligt värde i pensionstillgångarna i stiftelsen. Pensionsförmåner i USA är inte kopplade till inflation, men högre inflation utgör en risk för ökade slutlöner vilka används för beräkning av förmånerna som skall utgå till aktiva anställda. Det finns även en risk att utbetalningsperioden blir längre än vad som bedömts i antagandena i livslängdstabellerna. Planer i Storbritannien Koncernen använder både förmånsbestämda och premiebestämda planer i Storbritannien. Samtliga av de förmånsbestämda planerna i Storbritannien är stängda för framtida pensionsavsättningar. De förmånsbestämda planerna tillhandahåller förmåner i form av en garanterad nivå för pensioner på livstid. Nivån på de förmåner som till- handahålls är definierad i stiftelsens policies och regler och är beroende av anställningstid och lön. Pensionsbelopp att utbetala uppdateras generellt i linje med Storbritanniens prisindex för handel, där hänsyn också tas till tak definierade i reglerna. Planens tillgångar är placerade i stiftelser och är investerade i ett antal olika typer av tillgångar. Planerna styrs av lokala regler och ansvaret för styrningen av planerna ligger hos förvaltarna, som utses av koncernen bland dess anställda och bland planernas medlemmar. Oberoende professionella förvaltare sitter i styrelsen för alla förmånsbestämda planer. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 64 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Not G1, forts. Planerna är fortsättningsvis exponerade för ett antal risker hänförliga till förmånsbestämda planer, exempelvis minskad avkastning på obliga- tioner eller ökad inflation skulle kunna leda till en ökning av nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet. Alternativt kan skulderna öka som en följd av att utbetalningar till pensionärer sker över en längre period än den förväntade livslängden i de aktuella tabellerna för förväntad livslängd. En plötslig instabilitet i de finansiella marknaderna skulle också kunna leda till en minskning av det verkliga värdet för plantillgångarna. I november 2024 köpte förvaltarna ett bulk-annuitetsinköpskontrakt (värde SEK 7,3 miljar- der) från ett försäkringsbolag för att säkerställa alla framtida betalningar till medlemmarna i en av de brittiska pensionsplanerna. Denna transaktion resulterade i en omvärderingsförlust på förvaltningstillgången på SEK 2,2 miljarder då värdet hänförligt till bulk-annuitets policyn har antagits vara lika med värdet av förmånsförpliktelsen den avser. Efter denna transaktion har riskerna för de flesta av de förmånsbestämda planerna i Storbritannien över- förts till försäkringsbolag genom annuitetsinköpskontrakt. Detta minskade avsevärt den finansiella exponeringen för Bolaget eftersom förändringar i värdet av förmånsbestämda förpliktelser täcks direkt av försäkringsgivarna. Bolaget behåller det juridiska ansvaret för att betala alla förmåner i planen, varför planens skulder kvarstår i balansräkningen tillsammans med motsva- rande inköpstillgång. Andra pensionsplaner Koncernen har även planer i andra länder, varav de största är i Brasilien, Indien och Irland. De huvudsakliga brasilianska planerna är helt fonderade, med ett nettoöverskott av tillgångar. Planen i Irland är en slutlönepensions- plan och är helt finansierad med ett nettoöverskott av tillgångar. Planerna förvaltas av stiftelser med ledamöter som utsetts av såväl lokal bolaget som av de anställda som ingår i planerna. Stiftelserna är oberoende i relation till loka bolaget och de styrs av landets specifika lagar. Försäkringsfonden i Indien är självförvaltad genom en registrerad undantagen stiftelse och investeringsavkastningen ska således, enligt lokal lagstiftning, vara garanterad till en minimiavkastning angiven av regeringen. Koncernen har en skyldighet att finansiera eventuella underskott på avkastningen av stiftelsens investeringar över de administrerade räntorna på årsbasis. Dessa administrerade räntor fastställs årligen med hänsyn tagen till tidigare års sociala och ekonomiska faktorer. Belopp som redovisas i koncernens balansräkning Sverige USA Storbritannien Övriga Totalt 2024 Förmånsbestämda förpliktelser 49 423 5 340 10 473 21 362 86 598 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 31 191 5 153 11 195 16 820 64 359 Underskott/överskott (+/–) 18 232 187 –722 4 542 22 239 Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen 1) – 330 727 1 152 2 209 Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning 2) 18 232 517 5 5 694 24 448 2023 Förmånsbestämda förpliktelser 50 043 5 073 10 595 19 824 85 535 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 29 627 4 815 12 410 15 741 62 593 Underskott/överskott (+/–) 20 416 258 –1 815 4 083 22 942 Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen 1) – 255 1 889 1 143 3 287 Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning 2) 20 416 513 74 5 226 26 229 1) Planer med ett nettoöverskott, det vill säga där förvaltningstillgångar överstiger de förmånsbestämda förpliktelserna, redovisas under övriga långfristiga finansiella tillgångar, se not F3 ”Finansiella tillgångar, långfristiga.” Tillgångsbegränsningen minskade under året till SEK 635 (755) miljoner. 2) Planer med nettoskulder redovisas i balansräkningen under Ersättning efter avslutad anställning, långfristig. Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning Koncernens kostnader för ersättningar efter avslutad anställning är fördelade mellan avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer. Sverige USA Storbritannien Övriga Totalt 2024 Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer 1 306 500 178 1 626 3 610 Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1) 1 624 79 –56 1 248 2 895 Totalt 2 930 579 122 2 874 6 505 Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner 8,3 % 2023 Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer 1 223 522 148 1 571 3 464 Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1) 2 013 67 –67 1 166 3 179 Totalt 3 236 589 81 2 737 6 643 Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner 7,8 % 2022 Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer 1 192 542 128 1 209 3 071 Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1) 2 144 160 –22 1 204 3 486 Totalt 3 336 702 106 2 413 6 557 Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner 8,9 % 1) Negativ kostnad för Storbritanniens planer under året på grund av ränteintäkter om SEK 624 miljoner (SEK 626 miljoner 2023 och SEK 355 miljoner 2022) som överstiger räntekostnader om SEK 532 miljoner (SEK 514 miljoner 2023 och SEK 312 miljoner 2022). Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Not G1, forts. Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 65 Förändring i förmånsbestämda förpliktelser 2024 2023 Förvaltnings- Förvaltnings- Nuvärdet av tillgångarnas Nuvärdet av tillgångarnas förpliktelsen 1) verkliga värde Total förpliktelsen 1) verkliga värde Totalt Ingående balans 85 535 –62 593 22 942 83 691 –60 480 23 211 Poster i resultaträkningen 2) Kostnader för tjänstgöring innevarande år 2 210 – 2 210 2 291 – 2 291 Kostnader för tjänstgöring under tidigare år och vinster och förluster från regleringar –82 – –82 179 – 179 Räntekostnader/-intäkter (+/–) 2 953 –2 377 576 2 839 –2 371 468 Skatter och administrativa kostnader – 64 64 – 78 78 Övrigt 41 22 63 108 –7 101 5 122 –2 291 2 831 5 417 –2 300 3 117 Omvärderingar Avkastning på förvaltningstillgångarna exklusive belopp som ingår i räntekostnader/-intäkter – 1 583 1 583 – –663 –663 Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar av demografiska antaganden –229 – –229 267 – 267 Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar av finansiella antaganden –4 958 – –4 958 –943 – –943 Erfarenhetsbaserade vinster/förluster (–/+) 2 825 – 2 825 347 – 347 –2 362 1 583 –779 –329 –663 –992 Övriga förändringar Omräkningsdifferens 1 781 –1 760 21 –179 110 –69 Avgifter och betalningar från: Arbetsgivare 3) –2 097 –682 –2 779 –1 737 –594 –2 331 Anställda som omfattas av planen 362 –357 5 350 –342 8 Utbetalningar från planerna: Utbetalda ersättningar –1 825 1 825 – –1 294 1 292 –2 Regleringar – – – –488 488 – Övrigt 82 –84 –2 104 –104 – Utgående balans 86 598 –64 359 22 239 85 535 –62 593 22 942 1) Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 16,8 (16,8) år. 2) Exklusive påverkan av tillgångsbegränsningen om SEK 65 (62) miljoner 2024. 3) Avgifter till planerna förväntas uppgå till SEK 2,8 miljarder under 2025. Värdet av förmånsbestämda förpliktelser Sverige USA Storbritannien Övriga Totalt 2024 Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans 49 423 5 340 10 473 21 362 86 598 varav helt eller delvis fonderade 49 423 4 823 10 473 18 064 82 783 varav ofonderade – 517 – 3 298 3 815 2023 Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans 50 043 5 073 10 595 19 824 85 535 varav helt eller delvis fonderade 50 043 4 560 10 595 16 702 81 900 varav ofonderade – 513 – 3 122 3 635 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Not G1, forts. 66 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Förvaltningstillgångar per tillgångsslag och land 1) varav Sverige USA Storbritannien Övriga Totalt onoterat 2) 2024 Kassa och likvida medel 231 206 1 025 572 2 034 15 % Aktier 8 557 431 914 1 920 11 822 24 % Räntebärande värdepapper 14 559 4 052 118 9 717 28 446 26 % Fastigheter 5 760 – – 516 6 276 100 % Investeringsfonder 2 139 792 308 2 120 5 359 68 % Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång – – 8 002 1 909 9 911 100 % Övrigt –55 –328 828 66 511 1 % Totalt 31 191 5 153 11 195 16 820 64 359 av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen – – – – – av vilka värdepapper emitterade av koncernen – – – – – 2023 Kassa och likvida medel 271 181 681 133 1,266 22 % Aktier 7 311 361 769 1 873 10 314 27 % Räntebärande värdepapper 14 335 3 591 5 681 9 285 32 892 21 % Fastigheter 5 461 – – 544 6 005 100 % Investeringsfonder 2 016 834 2 346 1 829 7 025 69 % Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång – – 2 437 1 679 4 116 100 % Övrigt 233 –152 496 398 975 38 % Totalt 29 627 4 815 12 410 15 741 62 593 av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen – – – – – av vilka värdepapper emitterade av koncernen – – – – – 1) Tillgångsklassen presenteras baserat på investeringens underliggande exponering. Detta inkluderar direkt investering i värdepapper eller investering genom sammanslagna fonder som investerar i en tillgångsklass. 2) Onoterat avser tillgångar klassificerade som verkligt värde nivå 2 och 3. Onoterade tillgångar består huvudsakligen av investeringar i poolade investeringsinstrument. Aktuariella antaganden 2024 2023 Sverige USA Storbritannien Sverige USA Storbritannien Finansiella antaganden Diskonteringsränta 2,4 % 5,6 % 5,6 % 2,1 % 5,0 % 4,8 % Inflation 2,0 % 2,5 % 3,1 % 2,0 % 2,5 % 3,0 % Löneökningsgrad 2,5 % 4,0 % – 2,5 % 4,0 % – Demografiska antaganden Förväntad livslängd efter 65 års ålder 23 22 23 23 23 23 Aktuariella antaganden revideras på kvartalsbasis. Se också not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”. Sverige Den förmånsbestämda skulden har beräknats med användning av räntorna för svenska statsskuldsobligationer. IAS 19 ”Ersättningar till anställda” före- skriver att om det inte finns en omfattande marknad för högkvalitativa före- tagsobligationer, så ska marknadsräntor för statsskuldsobligationer använ- das för beräkning av pensionsskuld. Per den 31 december 2024 uppgick den använda diskonteringsräntan i Sverige till 2,4 % (2,1 %). Om diskonterings- räntan hade baserats på bostadsobligationer skulle diskonteringsräntan ha varit 3,6 % (3,5 %) per den 31 december 2024. Om dessa diskonteringsräntor baserade på svenska bostadsobligationer hade använts för beräkning av pensionsskulden per den 31 december 2024 så hade den förmånsbestämda skulden varit approximativt SEK 10,5 (12,1) miljarder lägre. USA och Storbritannien Den förmånsbestämda pensionsskulden har beräknats på basis av avkastning från företagsobligationer av hög kvalitet, där ”hög kvalitet” har definierats som kreditbetyg AA eller bättre. Omvärderingar i Övrigt totalresultat relaterade till ersättningar efter avslutad anställning 2024 2023 Aktuariella vinster och förluster (+/–) 340 538 Effekt av begränsning i tillgångsbegränsningen 99 –87 Svensk särskild löneskatt 438 454 Totalt 877 905 Känslighetsanalys av väsentliga aktuariella antaganden, SEK miljarder Påverkan på den förmånsbestämda för- Stor- pliktelsen av en förändring av antaganden Sverige USA britannien Finansiella antaganden Diskonteringsränta –0,5 % 5,3 0,2 0,7 Diskonteringsränta +0,5 % –4,7 –0,2 –0,6 Inflation –0,5 % –4,7 0,0 –0,5 Inflation +0,5 % 5,3 0,0 0,5 Löneökningsgrad –0,5 % –1,4 0,0 – Löneökningsgrad +0,5 % 1,5 0,0 – Demografiska antaganden Livslängd –1 år –2,3 0,0 –0,2 Livslängd + 1 år 2,3 0,1 0,2 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 67 G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare Ersättning till styrelsen Värde vid tidpunkten Antal Antal för tilldelning utestående Netto- syntetiska av syntetiska tidigare förändring aktier/andel aktier tilldelade av värdet av Total Total Styrelse- av styrelse- tilldelade syntetiska syntetiska Kommitté- Totalt arvode ersättning ersättning SEK arvoden arvodet 2024 aktier aktier 1) arvoden i kontanter 2) 2024 2023 A B C (A+B+C) Styrelseledamot Jan Carlson 4 640 000 62 021/75 % 3 479 998 25 948 2 987 549 440 000 1 600 000 8 067 547 4 082 525 Jacob Wallenberg 1 175 000 15 705/75 % 881 208 25 948 1 423 458 195 000 488 750 2 793 416 487 525 Jon Fredrik Baksaas 1 175 000 10 470/50 % 587 472 17 298 948 947 540 000 1 127 500 2 663 919 1 015 455 Carolina Dybeck Happe 4) 587 500 – – 10 003 321 797 – – 321 797 –166 650 Börje Ekholm – – – – – – – – – Eric A. Elzvik 1 175 000 5 235/25 % 293 736 8 648 474 439 540 000 1 421 250 2 189 425 1 355 889 Kristin S. Rinne 1 175 000 5 235/25 % 239 736 14 216 659 144 395 000 1 276 250 2 229 130 1 051 307 Helena Stjernholm 5) – – – 17 298 595 375 – – 595 375 766 726 Jonas Synnergren 1 175 000 15 705/75 % 881 208 – 530 358 505 000 798 750 2 210 316 1 610 000 Christy Wyatt 1 175 000 15 705/75 % 881 208 – 530 358 200 000 493 750 1 905 316 1 325 000 Karl Åberg 1 175 000 – – – – 195 000 1 370 000 1 370 000 – Arbetstagarledamöter Ulf Rosberg 51 750 – – – – 14 400 66 150 66 150 63 750 Kjell-Åke Soting 51 750 – – – – 21 600 73 350 73 350 76 950 Annika Salomonsson 51 750 – – – – 19 800 71 550 71 550 69 150 Loredana Roslund (suppleant) 51 750 – – – – – 51 750 51 750 54 750 Frans Frejdestedt (suppleant) 51 750 – – – – – 51 750 51 750 29 250 Stefan Wänstedt (suppleant) 51 750 – – – – 1 800 53 550 53 550 29 250 Totalt 13 763 000 130 076 7 298 566 119 359 8 471 425 3 067 600 8 944 350 24 714 341 3) 11 850 877 Totalt inklusive tidigare styrelseledamöter 13 763 000 130 076 7 298 566 173 770 6) 10 396 596 7) 3 067 600 8 944 350 26 639 512 3) 9 615 320 8) 1) Skillnaden mellan värdet vid tidpunkten för betalning och värdet 31 december 2023 för syntetiska aktier tilldelade 2019 (för vilka betalning erlades 2024). Skillnaden mellan värdet den 31 december 2024 och värdet den 31 december 2023 för de syntetiska aktier som tilldelades 2020, 2021 och 2022. Beräknad till aktiekursen SEK 89,88. Värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2020, 2021, 2022 and 2023 innefattar (såsom tillämpligt) SEK 2,00, SEK 2,50, SEK 2,70 och SEK 2,70 per aktie i kompensation för utdelningar, enligt beslut vid årsstämmorna 2021, 2022, 2023 och 2024 och värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2019 innefattar utdelningskompensation för utdelningar enligt beslut på årsstämmorna 2020, 2021, 2022 och 2023. 2) Kommittéarvode och kontant del av styrelsearvode. 3) Exklusive sociala avgifter om SEK 5 466 068. 4) Avgick från styrelsen den 23 september 2024 och är därmed enbart berättigad till halva styrelsearvodet. 5) Avgick från styrelsen i samband med årsstämman den 3 april 2024. 6) Inklusive syntetiska aktier som tidigare tilldelats de tidigare styrelseledamöterna Kurt Jofs, Nora Denzel och Ronnie Leten. 7) Inklusive syntetiska akiter som tidigare tilldelats de tidigare styrelseledamöterna Kurt Jofs, Nora Denzel och Ronnie Leten. För dessa syntetiska aktier motsvarar nettoförändringen av värdet skillnaden mellan värdet vid tidpunkten för utbetalning och värdet den 31 december 2023. 8) Inklusive tidigare styrelseledamöterna Kurt Jofs, Nora Denzel, Ronnie Leten och arbetstagarledamöterna Torbjörn Nyman och Anders Ripa. Kommentarer till tabellen – Styrelsens ordförande var berättigad till ett styrelsearvode om SEK 4 640 000. – Övriga icke anställda styrelseledamöter var berättigade till ett styrelse- arvode om SEK 1 175 000 vardera. – Ordföranden i Kommittén för Audit and Compliance var berättigad till ett arvode om SEK 540 000 och övriga icke anställda ledamöter i Kommittén för Audit and Compliance till SEK 310 000 vardera. Ordföranden i Kommittén för Business Enterprise and Technology var berättigad till ett arvode om SEK 230 000 och övriga icke anställda ledamöter i Kommittén för Business Enterprise and Technology till SEK 200 000 vardera. Ordföranden i Finanskommittén respektive Kompensationskommittén var berättigad till ett arvode om SEK 220 000 vardera och övriga icke anställda ledamöter i dessa kommittéer var berättigade till SEK 195 000 vardera. – Icke anställda styrelseledamöter har inte erhållit något annat arvode än arvodet och syntetiska aktier enligt ovan. Ingen av styrelseledamöterna har ingått ett tjänstekontrakt med Moderbolaget eller något av dess dotterbolag som ger rätt till förmåner vid avgång. – Styrelseledamöter och suppleanter som är Ericssonanställda har inte erhållit något arvode eller förmåner utöver dem som är förenade med anställningen och ett arvode om SEK 2 250 till var och en av arbetstagar- representanterna och deras suppleanter för varje styrelsemöte och SEK 1 800 för varje kommittémöte som de har deltagit vid. – Årsstämman 2024 beslutade att icke anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla styrelsearvodet (dock inte arvodet för kommittéarbete) enligt följande: i) 25 % av styrelsearvodet som kontant ersättning och 75 % i form av syntetiska aktier, ii) 50 % som kontant ersättning och 50 % i form av syntetiska aktier, eller iii) 75 % som kontant ersättning och 25 % i form av syntetiska aktier. Styrelseledamöter kan även välja att inte delta i programmet med syntetiska aktier, och i stället få 100 % av styrelse- arvodet som kontant ersättning. Kommittéarvoden utbetalas alltid i form av kontant ersättning. Antalet tilldelade syntetiska aktier baseras på ett volymvägt genomsnitt av börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem han- delsdagar som följer närmast efter offentliggörandet av Ericssons kvartals- rapport för det första kvartalet 2024, vilket var SEK 56,11. Antalet syntetiska aktier avrundas nedåt till närmaste heltal. De syntetiska aktierna intjänas under styrelseledamotens mandattid. Rätten att erhålla betalning för de tilldelade syntetiska aktierna infaller efter publiceringen av Ericssons bokslutskommuniké under det femte året efter årsstämmans beslut om införande av programmet med syntetiska aktier, det vill säga år 2029. Beloppet som utbetalas baseras på den volym- vägda genomsnittskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följer närmast efter publiceringen av bokslutskommunikén. Syntetiska aktier tilldelades styrelseledamöter för första gången 2008 och har därefter tilldelats årligen på motsvarande villkor. Betalning base- rad på syntetiska aktier som tilldelats 2019 skedde 2024. Beloppen som utbetalades 2024 under de syntetiska aktieprogrammen fastställdes med stöd av det volymvägda genomsnittet av börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 68 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Not G2, forts. offentliggörandet av Ericssons bokslutskommuniké avseende 2023, vilket var SEK 60,29 och uppgick till sammanlagt SEK 4 650 892, exklusive sociala avgifter. Dessa utbetalningar utgör inte någon kostnad för Ericsson 2024. Ericssons kostnader för syntetiska aktier har redovisats årligen och netto- förändringen av värdet för de syntetiska aktier för vilka utbetalning skedde 2024 framgår av tabellen ”Ersättning till styrelsens ledamöter”. Värdet av samtliga utestående syntetiska aktier varierar i enlighet med marknadsvärdet för Ericssons B-aktie och kan skilja sig från år till år i jäm- förelse med det ursprungliga värdet vid respektive tilldelningsdatum. Värdeförändringen avseende alla utestående syntetiska aktier fastställs varje år och påverkar de totala redovisade kostnaderna för respektive år. Den 31 december 2024 fanns det totalt 249 435 utestående syntetiska aktier inom programmen och den totala redovisade skulden uppgick till SEK 28 661 785. Ersättningar till koncernledningen Bolagets kostnader för ersättning till koncernledningen redovisas i resultat- räkningen över koncernens totalresultat för räkenskapsåret. Dessa kostnader redovisas nedan under Kostnader för ersättningar. Kostnader som under ett räkenskapsår redovisats i resultaträkningen är inte till fullo betalda av Bolaget vid slutet av räkenskapsåret. Sådana obetalda skulder som Bolaget har i förhållande till koncernledningen vid utgången av räkenskapsåret redovisas under posten utestående medel. Kostnader för ersättningar Den totala ersättningen till VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen innefattar fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Dessa ersättningskomponenter bygger på de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som godkändes vid årsstämmorna 2020 respektive 2023. Kostnader för ersättningar till VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen Övriga Övriga Övriga medlemmar medlemmar medlemmar VD och VD och VD och i koncern- i koncern- i koncern- koncernchef koncernchef koncernchef ledningen ledningen ledningen Totalt Totalt Totalt SEK 2024 2023 2022 2024 2023 3) 2022 3) 2024 2023 2022 Lön 1) 20 526 329 19 520 568 19 154 852 145 880 088 135 208 734 132 945 295 166 406 417 154 729 302 152 100 147 Avgångsvederlag – – 57 092 817 – 25 503 967 57 092 817 – 25 503 967 Avsättning för årlig rörlig ersättning intjänad under året 15 036 644 – – 162 568 816 48 399 226 90 908 181 177 605 460 48 399 226 90 908 181 Avsättning för långsiktig rörlig ersättning 19 780 629 31 708 587 41 125 015 33 628 636 30 547 582 43 688 149 53 409 265 62 256 169 84 813 164 Pensionskostnader 2) 10 151 804 10 151 804 9 856 121 22 964 759 24 607 643 42 248 588 33 116 563 34 759 447 52 104 709 Övriga förmåner 584 168 828 287 135 743 27 184 306 19 575 733 20 167 043 27 768 474 20 404 020 20 302 786 Sociala avgifter och skatter 20 762 202 19 546 145 22 079 378 65 013 883 45 222 286 60 745 133 85 776 085 64 768 431 82 824 511 Totalt 86 841 776 81 755 391 92 351 109 514 333 305 303 561 204 416 206 356 601 175 081 385 316 595 508 557 465 1) Inkluderar ersättning för ej uttagen semester. 2) Inkluderar kontant utbetalning till VD och koncernchef istället för premiebetalning på ett sätt som är kostnadsneutralt för Ericsson. 3) Inkluderar inte kontant ersättning som betalats till Rory Read på USD 32,76 miljoner under 2022 och USD 10,64 miljoner under 2023. Det totala beloppet rapporterades separat som ”Avvikelser från antagna ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare” i Ersättningsrapporten för 2022. Beloppen avser inlösen av befintliga långsiktiga aktiebaserade rörliga incitamentsprogram avseende s.k. restricted och performance stock units (RSU respektive PSU) i Vonage. Kommentarer till tabellen – Fredrik Jejdling utsågs till vice verkställande direktör av styrelsen från 7 november 2017. Han ersatte inte VD och koncernchef som vice VD och koncernchef under 2024. Information om Fredrik Jejdling finns i grup- pen ”Övriga medlemmar i koncernledningen”. Information om Fredrik Jejdlings ersättning under 2024 finns i Ersättningsrapporten för 2024. – Gruppen ”Övriga medlemmar i koncernledningen 2024” omfattar totalt 20 personer. Gruppen består dels av: MajBritt Arfert, Scott Dresser, Erik Ekudden, Moti Gyamlani, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Jenny Lindqvist, Stella Medlicott, Per Narvinger och Åsa Tamson. Vidare inkluderas de personer som blev medlemmar av koncernledningen under 2024: Yossi Cohen den 1 februari, Chafic Nassif den 26 februari, Lars Sandström den 1 april, Andrés Vicente den 1 maj och Patrick Johansson den 1 augusti, och följande personer som lämnade koncernledningen under 2024: Rory Read den 1 februari, Carl Mellander den 1 april, Nunzio Mirtillo den 1 maj och Fadi Pharaon den 1 augusti. – Gruppen ”Övriga medlemmar i koncernledningen 2023” omfattar totalt 16 personer. Gruppen består dels av: MajBritt Arfert, Scott Dresser, Erik Ekudden, Moti Gyamlani, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Stella Medlicott, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo, Per Narvingar, Fadi Pharaon, Rory Read och Åsa Tamsons. Vidare blev Jenny Lindqvist medlem av koncernledningen den 1 februari 2023 och George Mulhern lämnade koncernledningen den 1 november 2023. – Gruppen ”Övriga medlemmar av koncernledningen 2022” omfattar totalt 19 personer. Gruppen består dels av: MajBritt Arfert, Scott Dresser, Erik Ekudden, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, George Mulhern, Moti Gyamlani, Per Narvingar, Stella Medlicott, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo, Fadi Pharaon, Rory Read och Åsa Tamsons. Vidare lämnade Xavier Dedullen koncernledningen den 21 mars 2022, och Arun Bansal, Jan Karlsson och Peter Laurin lämnade koncernledningen den 1 juni 2022. – Den lön som anges i tabellen för VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen innefattar semesterlön som betalats ut under 2024 samt andra kontraktsenliga ersättningskostnader under 2024. – ”Avsättning för långsiktig rörlig ersättning” refererar till ersättningskost- nader för helåret 2024 för alla utestående aktiebaserade program. Utestående saldon Bolaget har redovisat följande skulder relaterade till obetalda ersättningar i balansräkningen: – Ericssons åtaganden för förmånsbestämda pensioner per 31 december 2024 för övriga medlemmar i koncernledningen under IAS 19 uppgick till SEK 34,2 (35,4) miljoner kronor vilket avser ITP-planen. Under 2024 har finansieringsmetoden som används för sjuk- och efterlevandepension förändrats, vilket innebär att skulderna har upphört och förmånerna är försäkrade. VD och koncernchef har ingen svensk förmånsbestämd pensionsplan, varför Ericsson inte har några åtaganden. – För personer som tidigare varit VD och koncernchef har Bolaget gjort avsättningar för förmånsbestämda pensioner i enlighet med deras aktiva anställningar inom Bolaget. Villkor för avgångsvederlag för verkställande direktören och medlemmarna av koncernledningen Vid uppsägning från Bolagets sida utgår lön och pensionsförmåner under 6 eller 12 månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag enligt avtal på motsvarande maximalt 12 eller 18 månadslöner baserat på fast lön. Den fasta lönen under uppsägningstiden plus eventuellt avgångs- vederlag kan inte överstiga ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 69 Avgångsvederlag ska avräknas med mot 50 % av inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från den anställdes sida gäl- ler 6 eller 12 månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas om inte det är fråga om betydande strukturella förändringar inom koncernen eller andra händelser, som på ett betydande sätt har en negativ inverkan på innehållet i arbetet. Avtal om avgångsvederlag innehåller både konkurrensbegränsningsklausul, och icke-värvningsklausul och klausul om samarbete efter anställningens upphörande. G3 Aktierelaterade ersättningar Redovisningsprinciper för långsiktig rörlig ersättning I not A1, ”Väsentliga redovisningsprinciper”, beskrivs de övergripande redovisningsprinciper som gäller för aktierelaterade ersättningar inom koncernen. I sammanfattning: – Aktiebaserade program, den totala ersättningskostnaden beräknas baserat på verkligt värde för Ericssonaktien vid tilldelningstidpunkten och redovisas under intjänandeperioden över tre år. – Kontantbaserade aktieplaner, redovisningen är densamma som för övriga upplupna kostnader och avsättningar. Innan utbetalning, kostnadsförs upplupna kostnader och avsättningar i varje given period baserat på den nuvarande periodens bästa estimat av den totala kostnaden. Finns några skillnader i total utbetalning jämfört med summan av upplupna kostnader och avsättningar kostnadsförs dessa i resultaträkningen i perioden för utbetalning. Långsiktig rörlig ersättning Alla långsiktiga rörliga ersättningar har utformats för att utgöra en del av ett välbalanserat totalt ersättningspaket och löper vanligtvis över minst tre år (intjänandeperiod). Eftersom dessa ersättningsprogram är rörliga kan utfallet inte förutsägas när programmen introduceras, utan ersättningar beror på långsiktigt personligt engagemang, koncernens resultat och aktiekursens utveckling. För att förstärka en stark koppling mellan aktieägare och högre chefer kommer LTV 2024 för högre chefer att tilldelas, intjänas och betalas ut i form av B-aktier i Ericsson. Fram till och med 2022 har tilldelning och intjänande av långsiktig rörlig ersättning för högre chefer skett i form av syntetiska aktier i en s.k. Executive Performance Plan (EPP), där utfallet betalats ut kontant. Med denna åtgärd, har programmet för långsiktig rörlig ersättning (LTV) för koncernledningen och för högre chefer slagits samman till en plan. Prestationsvillkor för LTV och EPP Möjligt utfall Målupp- Programår Mål Villkor Vikt Prestationsperiod (linjär fördelning) Resultat 3) fyllnadsnivå 2024 Koncernens rörelse- Intervall (SEK miljarder): 45 % 1 jan 2024–31 dec 2024 0 %–200 % SEK 26,0 132,82 % resultat (EBITA) 2024 16,7–30,7 miljarder 2) 2024 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 25 % 1 jan 2024–31 dec 2026 0 %–200 % 2024 Relativ TSR Ericssons rangordning: 6–2 20 % 1 jan 2024–31 dec 2026 0 %–200 % 1) 2024 Koncernens miljö- CO 2 e-utsläpp (kton): 138–114 1,66 % 1 jan 2024–31 dec 2024 0 %–200 % 105,6 kton CO 2 200 % mässiga och sociala CO 2 e-utsläpp (kton): 133–110 1,66 % 1 jan 2025–31 dec 2025 0 %–200 % faktorer, samt bolags- CO 2 e-utsläpp (kton): 126–102 1,68 % 1 jan 2026–31 dec 2026 0 %–200 % styrning (“ESG”) Öka andelen kvinnliga 5 % 1 jan 2024–31 dec 2026 0 %–200 % ledare i Ericssonkoncernen: Intervall 25 %–27 % 2024 Totalt 100 % 0 %–200 % 2023 Koncernens rörelse- Intervall (SEK miljarder): 45 % 1 jan 2023–31 dec 2023 0 %–200 % SEK 21,4 0 % resultat (EBITA) 2023 26,4 – 40,4 miljarder 2) 2023 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 25 % 1 jan 2023–31 dec 2025 0 %–200 % 2023 Relativ TSR Ericssons rangordning: 6–2 20 % 1 jan 2023–31 dec 2025 0 %–200 % 1) 2023 Koncernens miljö- CO 2 e-utsläpp (kton): 142–121 1,66 % 1 jan 2023–31 dec 2023 0 %–200 % 121,9 kton CO 2 193,72 % mässiga och sociala CO 2 e-utsläpp (kton): 132–113 1,66 % 1 jan 2024–31 dec 2024 0 %–200 % 105,6 kton CO 2 200 % faktorer, samt bolags- CO 2 e-utsläpp (kton): 122–104 1,68 % 1 jan 2025–31 dec 2025 0 %–200 % styrning (“ESG”) Öka andelen kvinnliga 5 % 1 jan 2023–31 dec 2025 0 %–200 % ledare i Ericssonkoncernen: Intervall 23 %–25 % 2023 Totalt 100 % 0 %–200 % 2022 Koncernens rörelse- Intervall (SEK miljarder): 45 % 1 jan 2022–31 dec 2022 0 %–200 % SEK 32,2 2) 162,76 % resultat (EBIT) 2022 24,1–34,1 miljarder 2022 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 25 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 % 0,54 % 0,00 % 2022 Relativ TSR Ericssons rangordning: 6–2 20 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 % 1) 10 av 12 0,00 % 2022 Koncernens miljö- CO 2 e-utsläpp (kton): 265–200 5 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 % 201,3 kton CO 2 189,52 % mässiga och sociala Öka andelen kvinnliga faktorer, samt bolags- ledare i Ericssonkoncernen: 5 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 % 24,15 % 200 % styrning (“ESG”) Intervall 22 %–24 % 2022 Totalt 100 % 0 %–200 % 92,72 % 2021 Koncernens rörelse- Intervall (SEK miljarder): 50 % 1 jan 2020–31 dec 2021 0 %–200 % SEK 27,4 200 % resultat (EBIT) 2021 15,0–24,0 miljarder 2) 2021 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 30 % 1 jan 2020–31 dec 2023 0 %–200 % –16,17 % 0,00 % 2021 Relativ TSR Ericssons rangordning: 6–2 20 % 1 jan 2020–31 dec 2023 0 %–200 % 1) 12 av 11 0,00 % 2021 Totalt 100 % 0 %–200 % 100,00 % 1) Den del av prestationsaktierätterna som tilldelas en deltagare baserat på det relativa TSR prestationsvillkoret förutsätter att de relaterade prestationsvillkoren uppfylls under prestationsperioden i förhållande till referensgruppen bestående av 11 bolag för 2024, 2023, 2022 och 2021. Intjänande avseende prestationsaktierätterna relaterade till detta villkor varierar beroende på koncernens TSR placering i förhållande till övriga bolag i referensgruppen vid slutet av prestationsperioden. 2) Exklusive omstruktureringskostnader och andra poster som inte ingår i prestationsvillkoret. 3) Beslutat av styrelsen. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 70 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Alla program är aktiebaserade per definition enligt IFRS 2 ”Aktiebaserade ersättningar”, antingen aktie- eller kontantreglerade. Aktiebaserade utbetal- ningsprogram av större betydelse beskrivs nedan. Aktiebaserade program Långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen och högre chefer Programmen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen och högre chefer, som godkänts av aktieägarna har utformats för att ge långsiktiga inci- tament till koncernledningen och högre chefer för att förbättra koncernens resultat så att långsiktigt värde skapas. Tilldelning enligt LTV (prestationsaktierätter) innebär att deltagarna, under förutsättning att vissa prestationsvillkor uppfylls, vederlagsfritt till- delas ett antal aktier efter en intjänandeperiod på tre år. Tilldelning av aktier enligt prestationsaktierätterna förutsätter att prestationsvillkoren har upp- nåtts. Prestationsvillkoren är utformade specifikt för varje års program, när programmet införs. Vilken del, om någon, av prestationsaktierätterna för LTV som kommer att falla ut bestäms vid slutet av den relevanta prestationsperioden baserat på måluppfyllnad av de förutbestämda prestationsvillkoren för respektive års LTV-program (prestationsperioden). Prestationsvillkor för pågående LTV- och EPP-program sammanfattas i tabellen ovan, tillsammans med resultat och måluppfyllnadsnivå i de fall där prestationsperioden avslutats. Generellt krävs att den anställda bibehåller sin anställning under tre år från tilldel- ningstidpunkten för att vara berättigad att erhålla prestationsaktierätterna. Förutsatt att prestationsvillkoren har uppfyllts och att deltagaren fortsatt vara anställd (om inga speciella omständigheter föreligger) under intjänan- deperioden, ska tilldelning av aktier ske så snart det är praktiskt möjligt efter utgången av intjänandeperioden. Vid bedömning av slutlig målluppfyllnadsnivå avseende prestationsaktie- rätterna ska styrelsen pröva om måluppfyllnadsnivån är rimlig med tanke på koncernens finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarkna- den och andra omständigheter. Styrelsen förbehåller sig rätten att reducera tilldelningen till en lägre nivå som styrelsen bedömer lämplig. I de fall deltagarna inte kan tilldelas aktier enligt tillämplig lag eller till rimlig kostnad och med rimliga administrativa åtgärder, har styrelsen rätt att besluta att deltagarna istället kan erbjudas kontant ersättning. Alla större beslut beträffande utfallet av LTV fattas av Kompensations- kommittén, med godkännande av styrelsen. 2024 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen och högre chefer (LTV 2024) LTV 2024 godkändes på årsstämman 2024 och innefattar samtliga medlem- mar i koncernledningen och högre chefer, sammanlagt 176 personer under 2024, inklusive VD och koncernchef. Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 17 maj 2024. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till VD och koncernchef var 150 % av den årliga grundlönen och för andra deltagare varierade värdet mellan 10 % och 100 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräk- nades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2023. Efter att ha utvärderat de pågående programmen för långsiktig rör- lig ersättning och tagit hänsyn till återkoppling från investerare föreslog Kompensationskommittén och styrelsen till årsstämman 2024 ett program för långsiktig rörlig ersättning 2024 liknande programmet för långsiktig rörlig ersättning 2023. Syftet är att ytterligare förstärka Ericssons engagemang kring långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärsmetoder. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBITA), mätt över perioden 1 januari 2024 till 31 december 2024 som prestationsvillkor för LTV 2024 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV sedan 2020, dock med andra viktningar. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och rela- tiv TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2024 till 31 december 2026 (prestationsperioden). De kriterier som är relaterade till ESG är uppdelade i två underkomponenter för att minska utsläppen av kol- dioxidekvivalenter (”CO 2 e”) i Ericsson-koncernens egna aktiviteter samt att öka andelen kvinnliga ledare i Ericsson-koncernen. ESG-prestationsvillkoren mäts över perioden 1 januari 2024 till 31 december 2026 (prestationsperio- den), där målet om att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter (”CO 2 e”) från Ericsson-koncernens egna aktiviteter delas upp i 3 årsvisa mål. En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2024 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2024 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen "Prestationsvillkor för LTV och EPP". 2023 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen och högre chefer (LTV 2023) LTV 2023 godkändes på årsstämman 2023 och innefattar samtliga medlem- mar i koncernledningen och högre chefer, sammanlagt 176 personer under 2023, inklusive VD och koncernchef. Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2023. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till VD och koncernchef var 190 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie- rade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2022. Efter att ha utvärderat de pågående programmen för långsiktig rör- lig ersättning och tagit hänsyn till återkoppling från investerare föreslog Kompensationskommittén och styrelsen till årsstämman 2023 ett program för långsiktig rörlig ersättning 2023 liknande programmet för långsiktig rörlig ersättning 2022 med justering av prestationsvillkoret gällande miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning (”ESG”) där målet avseende reduktion av utsläpp av koldioxidekvivalenter (”CO 2 e”) i Ericsson-koncernens egna aktivi- teter ändras från ett mål till tre årsvisa mål. Syftet är att ytterligare förstärka Ericssons engagemang kring långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärs- metoder. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelse- resultat (EBITA), mätt över perioden 1 januari 2023 till 31 december 2023 som prestationsvillkor för LTV 2023 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2022, LTV 2021 och LTV 2020, dock med andra viktningar. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och rela- tiv TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2023 till 31 december 2025 (prestationsperioden). De kriterier som är relaterade till ESG är uppdelade i två underkomponenter för att minska utsläppen av kol- dioxidekvivalenter (”CO 2 e”) i Ericsson-koncernens egna aktiviteter samt att öka andelen kvinnliga ledare i Ericsson-koncernen. ESG-prestationsvillkoren mäts över perioden 1 januari 2023 till 31 december 2025 (prestationsperio- den), där målet om att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter (”CO 2 e”) från Ericsson-koncernens egna aktiviteter delas upp i 3 årsvisa mål. Kompensationskommittén och styrelsen beslöt att föreslå till årsstämman 2024 att ett program för långsiktig rörlig ersättning för 2024 antas med liknande struktur och prestationsvillkor som programmet för långsiktig rörlig ersättning för 2023. En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2023 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2023 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen "Prestationsvillkor för LTV och EPP". 2022 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2022) LTV 2022 godkändes på årsstämman 2022 och omfattar samtliga med- lemmar i koncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2022, inklusive VD och koncernchef. Deltagarna tilldelades prestationsaktierätter 18 maj 2022. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till VD och koncernchef var 190 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varierade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunk- ten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volym- viktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Not G3, forts. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Not G3, forts. Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 71 Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2021. Efter att ha utvärderat de pågående programmen för långsiktig rör- lig ersättning och tagit hänsyn till återkoppling från investerare föreslog Kompensationskommittén och styrelsen till årsstämman 2022 ett program för långsiktig rörlig ersättning 2022 för koncernledningen liknande program- met för långsiktig rörlig ersättning 2021 med tillägget av ett prestations- villkor gällande miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning (”ESG”) för koncernen. Syftet är att ytterligare förstärka Ericssons engagemang kring långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärsmetoder. Således infördes återi- gen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari 2022 till 31 december 2022 som prestationsvillkor för LTV 2022 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktie- ägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2021, LTV 2020 och LTV 2019, dock med andra viktningar. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och rela- tiv TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2022 till 31 december 2024 (prestationsperioden). De kriterier som är relaterade till ESG är uppdelade i två underkomponenter för att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter (”CO 2 e”) i Ericsson-koncernens egna aktivite- ter samt att öka andelen kvinnliga ledare i Ericsson-koncernen. ESG- prestationsvillkoren mäts över perioden 1 januari 2022 till 31 december 2024 (prestationsperioden). Kompensationskommittén och styrelsen beslöt att föreslå till årsstäm- man 2023 att ett program för långsiktig rörlig ersättning för 2023 antas med liknande struktur och prestationsvillkor som programmet för långsiktig rörlig ersättning för 2022. Prestationsvillkor för LTV 2022 samt detaljer om hur prestationsvillkoren kommer att beräknas och mätas finns i protokollet från årsstämman 2022 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen "Prestationsvillkor för LTV och EPP". 2021 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2021) LTV 2021 godkändes på årsstämman 2021 och omfattar samtliga med- lemmar i koncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2021, inklusive VD och koncernchef. Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 3 maj 2021. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till VD och koncernchef var 190 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie- rade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2020. Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestations- villkor för LTV 2021 som för LTV 2020, LTV 2019 och LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2022 mål. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelse- resultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari 2021 till 31 december 2021 i LTV 2021 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2020, LTV 2019 och LTV 2018. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2021 till 31 december 2023 (prestationsperioden). En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2021 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2021 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen "Prestationsvillkor för LTV och EPP". 2019 års program för långsiktig rörlig ersättning och 2020 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2019 - 2020) Prestationsaktierna för LTV 2019 och LTV 2020 betalades ut under 2024 och deltagarna erhöll motsvarande antal aktier vederlagsfritt med officiell stängning av LTV 2019 och LTV 2020. Kontantbaserade ersättningsplaner Resultatplaner för högre chefer (EPP) Ingen ny resultatplan för högre chefer beslutades för 2023, eftersom dessa chefer erbjöds tilldelning och intjäning av aktier enligt LTV 2023. De resultat- planer för högre chefer (EPP) som är i kraft fortsätter att löpa under presta- tionsperioden tills de faller ut. Resultatplanen för högre chefer (EPP) är en kontantbaserad plan med samma prestationsvillkor som respektive års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen. Högre chefer, exkluderat medlemmar i koncernledningen, väljs årligen som deltagare till EPP genom en nomineringsprocess som identifierar personer efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller. Det finns två ersättningsnivåer, hög och medel, som representerar en pro- cent av deltagarens årliga grundlön, som beslutas separat av styrelsen inför varje ny plan innan den lanseras. Deltagare tilldelas ett potentiellt belopp, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma mark- nadspris som för Ericssons B-aktie som använts för LTV för det aktuella året. Intjänandeperioden på tre år är densamma som för LTV. För intjänandenivån gäller samma prestationsvillkor över samma prestationsperiod som är defi- nierad för respektive år, och kräver i allmänhet att deltagaren bibehåller sin anställning under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på intjänandeperiodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt. Resultatplan för högre chefer 2022 (EPP 2022) 165 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2022. Ersättningsnivån medel är 15 % och hög är 25 % för alla länder förutom USA/Kanada. Ersättningsnivåerna medel och hög är 35 % respektive 45 % i USA/Kanada. Resultatplan för högre chefer 2021 (EPP 2021) 159 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2021. Ersättningsnivå medel är 15 % och hög är 25 % för alla länder utom USA. Ersättningsnivå medel och hög är 25 % respektive 35 % i USA. Ersättningen under EPP 2021 betalades ut 2024 i slutet av intjänandeperioden och EPP 2021 stängdes officiellt. Planer för nyckelpersoner (KC-planer) KC-planen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckelpersoner. Medarbetare, exklusive högre chefer och medlemmar i koncernledningen, väljs årligen som deltagare till KC-planen genom en nomineringsprocess som identifierar deltagare efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller. Deltagare erhåller en potentiell tilldelning baserad på en procentandel av deltagarens årliga grundlön, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma marknadspris för Ericssons B-aktie som använts för LTV för respektive år. KC-planen är utformad med syftet att behålla nyckelpersoner och såle- des finns inget prestationsvillkor kopplat till tilldelning. Det finns en generell intjänandeperiod på tre år för att få full utbetalning, och deltagaren måste bibehålla sin anställning under intjänandeperioden. Från och med KC-planen 2019 är den totala intjänandeperioden tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar enligt följande schema: – 25 % av ersättningen betalas ut i slutet av första året, – 25 % av ersättningen betalas ut i slutet av andra året och – återstående 50 % av ersättningen betalas ut i slutet av tredje året. Redovisningsmässigt ses de tre stegvisa betalningarna som tre separata delplaner. Delplanerna redovisas som separata ersättningar och periodi- seras parallellt med samma tilldelningstidpunkt, men med olika slutdatum för intjänandeperioden. Effekten av stegvisa betalningar är en högre kost- nad i början av planen. Redovisningsprincipen är refererad till som stegvis utbetalning. Värdet på varje syntetisk aktie drivs av den absoluta kursutvecklingen för Ericssons B-aktie under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på intjänan- deperiodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Not G3, forts. 72 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Planer för nyckelpersoner 2024 (KC-plan 2024) 9 538 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2024. Den har ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–50 % av deltagarnas årliga grundlön. Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC-planer). Planer för nyckelpersoner 2023 (KC-plan 2023) 10 154 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2023. Den har ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–50 % av deltagarnas årliga grundlön. Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC-planer). De tidigare planerna inom Vonage är inkluderade och uppdaterade i siffrorna och kostnadsförda i enlighet med detta. Dessutom har Vonage en plan för att behålla nyckelpersoner med 87deltagare som löper på två år, utan prestationskriterier, med utbetalning 50 %/50 % på varje årsdag. Planer för nyckelpersoner 2022 (KC-plan 2022) 7 704 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2022. Den har ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–40 % av deltagarnas årliga grundlön. Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC-planer). Cradlepoints konverteringsplan för nyckelpersoner 2022 (KC-konverteringsplan 2022) KC-konverteringsplanen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckelper- soner med 95 deltagare. Planen har en stängd deltagargrupp, och det kom- mer inte att bli några nya deltagare. Det finns en tvåårig intjänandeperiod, utan prestationskriterier (februari 2022 – februari 2024) för full utdelning. Utbetalningen fördelas över tvåårsperioden: 50 % betalades ut i mars 2023: USD 4,8 miljoner. 50 % av utbetalningen sker i mars 2024. Värdet för varje utbetalning baseras på kursen för Ericssons B-aktier på intjänandeperiodens slutdatum. Planer för nyckelpersoner 2021 (KC-plan 2021) 7 246 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2021. Det finns tre ersättningsnivåer: 10 %, 25 % och 30 % av deltagarnas årliga grundlön. Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC-planer). KC-plan 2021 stängdes officiellt under 2024. Clawbackpolicy 2023 antog styrelsen en skriftlig policy gällande clawback för att kunna återkräva viss incitamentsersättning från ledande befattningshavare om en omräkning av bokföringen skulle bli nödvändig, och att meddela eventuellt återkrävd ersättning. Policyn gäller parallellt med de rättigheter till clawback som finns i riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt pågående ersättningsprogram (och som är kopplade till brott mot Ericssons affärsetiska kod). Antal aktier Tilldelad ersättning till deltagarna i LTV programmen och utvecklingen av tilldelade aktier över tid, med hänsyn tagen till måluppfyllelse av prestations- villkoren, visas i tabellen nedan. Antal aktier för koncernledning och högre chefer (miljoner) LTV LTV LTV LTV Aktiebaserade program 2024 2023 2022 2021 Maximalt antal aktier som krävs 10,4 4,1 2,0 2,1 Tilldelade aktier 4,0 3,7 0,7 0,6 varav VD och koncernchef 0,5 0,6 0,3 0,3 Utestående antal aktier Program för koncernledning och högre chefer 1) varav VD och koncernchef (miljoner) LTV LTV LTV LTV Före LTV LTV LTV LTV Före Aktiebaserade program 2024 2023 2022 2021 2021 2) Totalt 2024 2023 2022 2021 2021 2) Totalt Utestående antal aktier vid periodens början – 2,0 0,9 0,5 1,7 5,1 – 0,3 0,4 0,3 0,7 1,7 Tilldelade aktier för periodens program 4,0 – – – – 4,0 0,5 – – – – 0,5 Inlösta – – – –0,5 –1,5 –2,0 – – – –0,3 –0,7 –1,0 Förfallna – –0,2 –0,1 – –0,2 –0,5 – – – – – – Ökning/minskning till följd av måluppfyllnad 0,7 0,1 –0,2 – – 0,6 0,1 – –0,1 – – – Utestående antal aktier vid periodens slut 4,7 1,9 0,6 – – 7,2 0,6 0,3 0,3 – – 1,2 1) LTV 2023 och 2024 innefattar koncernledningen och högre chefer. 2) Innefattar programmen LTV 2019 och LTV 2020. Ersättningskostnader Tabellen nedan, Ersättningskostnader för LTV 2021-2024, visar ersättnings- kostnaden för de aktuella programmen för innevarande år. Därmed stämmer inte nödvändigtvis ersättningskostnaderna i tidigare års kolumner överens med kostnaderna i resultaträkningen för motsvarande räkenskapsperiod. Ersättningskostnaden under kolumnen för innevarande år är kostnaden i resultaträkningen för 2024. Ersättningskostnaden baseras på verkligt värde och antalet aktier eller syntetiska aktier. Ersättningskostnaden för aktiebaserade långsiktiga ersättningsprogram för VD och koncernchef, övriga medlemmar i kon- cernledningen samt högre chefer under 2024 var SEK 93 (82) miljoner. Ersättningskostnaden för de kontantbaserade EPP-programmen och KC-planerna under 2024 var SEK 27 (39) miljoner respektive SEK 1 953 (1 250) miljoner. Den totala ersättningskostnaden under 2024 uppgick till SEK 2 073 (1 371) miljoner. Den totala avsättningen för kontantbaserade planer uppgick till SEK 2 992 (1 584) miljoner, inklusive sociala avgifter om SEK 272 (153) miljoner, vid slutet av 2024. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Not G3, forts. Ersättningskostnader för LTV 2021–2024 (miljoner) 2024 2023 2022 2021 Totalt Aktiebaserade program 1) LTV 2024 44 – – – 44 LTV 2023 24 25 – – 49 LTV 2022 18 20 12 – 50 LTV 2021 7 31 36 24 98 Totalt aktiebaserade program 93 76 48 24 241 varav VD och koncernchef 24 28 22 11 85 Kontantbaserade ersättningsplaner EPP 2022 30 20 12 – 62 EPP 2021 –3 16 15 17 45 Totalt resultatplaner för högre chefer 27 36 27 17 107 KC 2024 1 127 – – – 1 127 KC 2023 620 811 – – 1 431 KC 2022 217 330 280 – 827 KC 2021 –11 91 89 355 524 Totalt planer för nyckelpersoner 1 953 1 232 369 355 3 909 Totalt kontantbaserade ersättningsplaner 1 980 1 268 396 372 4 016 Total ersättningskostnad 2 073 1 344 444 396 4 257 1) LTV 2024 och 2023 innefattar koncernledningen och högre chefer. Verkligt värde Ersättningskostnaden för aktiebaserade program är baserad på verkligt värde och antalet aktier. Verkligt värde för LTV-programmen inkluderar justeringar för absoluta och relativa TSR prestationsvillkor på tilldelnings- dagen, genom en Monte Carlo-modell som använder ett antal ingångs- värden, inklusive förväntade utdelningar, förväntad volatilitet i aktiekursen och den förväntade perioden fram till erhållande. Prestationsvillkoren för LTV-programmen baseras också på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBITA) för räkenskapsår 2024 och 2023 samt koncernens rörelseresultat (EBIT) för räkenskapsåren 2022 och 2021. Verkligt värde för prestations- villkoret koncernens rörelseresultat (EBITA och EBIT) beräknas baserat på aktiekurs vid tilldelningstidpunkten, reducerat med nuvärdet av förvän- tade utdelningar under den treåriga intjänandeperioden. För prestations- villkoret justeras antalet aktier i förhållande till uppnådd nivå vid slutet av prestationsperioden. Verkligt värde (SEK) Program för koncernledningen/högre chefer LTV 2024 LTV 2023 LTV 2022 LTV 2021 Aktiekurs vid tilldelning 61,46 55,59 78,88 116,66 Verkligt värde Absolut TSR 59,05 32,75 41,18 113,47 Verkligt värde ESG – Miljö (1, 2, 3) 53,61 47,80 71,45 – Verkligt värde ESG – Sociala faktorer 53,61 47,80 71,45 – Verkligt värde Relativ TSR 55,61 39,40 54,48 108,61 Verkligt värde Koncernens rörelseresultat (EBITA och EBIT) 53,61 47,80 71,45 110,70 Utbetalning av kontantbaserade ersättningsprogram Under 2024 föll fyra planer ut till betalning: EPP 2021 och KC-plan 2021 delbetalning 3 samt KC-plan 2022 delbetalning 2 och KC-plan 2023 del- betalning 1 (föll ut 18 februari 2024). Aktiekursen var SEK 55,63 för den plan som föll ut 18 februari och den ackumulerade utbetalningen till deltagarna uppgick till SEK 632,2 miljoner. Ericssons aktiesparplan (ESPP) Ericsson avser att hjälpa sina medarbetare att utvecklas och ersätta dem för den prestation de utför genom att erbjuda möjligheter som förbättrar deras upplevelse av arbetet. För att uppmuntra Ericssons medarbetare att ta en aktiv roll i att uppnå Bolagets syfte, förstärka känslan av tillhörighet och ägarskap, lanserades Ericssons aktiesparplan i november 2021. I slutet av 2024 är planen implementerad i totalt 69 länder och erbjuds till cirka 76 000 medarbetare. ESPP är en aktiesparplan som riktar sig till alla medarbetare och som möjliggör för medarbetaren att investera i Ericsson B-aktier upp till ett maxi- malt värde av SEK 55 000 per år genom ett månatligt nettolöneavdrag. Som bekräftelse på medarbetares engagemang bidrar Ericsson med ett nettolö- netillägg på maximalt 15 % av valt investeringsbelopp och betalar även skatt på nettolönetillägget, som erläggs vid ordinarie löneutbetalning. Under ESPP kommer deltagare att förvärva Ericsson B-aktier på börsen till marknadspris, och det uppstår därför ingen utspädningseffekt under ESPP. Ericssons aktiesparplan Deltagarandel – procent av antal Behöriga Antal länder Antal behöriga medarbetare med ESPP deltagare medarbetare 76 000 69 13 148 17,3 % Optionsavtal Före tillträdet som VD och koncernchef i Ericsson ingick styrelseledamoten Börje Ekholm 2016 optionsavtal med Investor AB och AB Industrivärden, aktieägare i Ericsson. Var och en av dessa två aktieägare har ställt ut 1 000 000 köpoptioner till Börje Ekholm på marknadsmässiga villkor (värde- ringen utfördes med Black & Scholes-modellen av en oberoende tredje part). I enlighet med dessa avtal har Börje Ekholm köpt sammanlagt 2 000 000 köpoptioner som utfärdats av aktieägarna, till ett pris av SEK 0,49 per köpoption. Varje köpoption berättigade till köp av en B-aktie i Ericsson från aktieägarna till lösenpriset SEK 80 per aktie (justerat för utdelningsef- fekter under optionsperioden) efter en tidsperiod på sju år. Inlösenperioden Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 73 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Not G3, forts. 74 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 var ett år, med möjlighet att förlänga den med upp till ett år i händelse av att innehavaren inte kan lösa optionen under inlösenperioden på grund av regulatoriska begränsningar eller förbud. Optionsprogrammet avslutades i november 2024 genom kontantlösen. Sammanlagt 2 000 000 köpoptioner löstes in till nettobehållningen om SEK 2,44 per köpoption. Eftersom köp- optionerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompensationskostnad redovisats av koncernen under optionsperioden. Under 2024 ingick styrelseordföranden Jan Carlson ett optionsavtal med Investor AB, aktieägare i Ericsson, avseende förvärv av 132 538 köpoptio- ner hänförliga till aktierna i Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Investor AB har under avtalet ställt ut dessa köpoptioner till Jan Carlson på marknads- mässiga villkor (värdering utfördes med Black & Scholes-modellen av en oberoende tredje part) och Jan Carlson har köpt köpoptionerna till ett pris av SEK 15,09 per köpoption. Varje köpoption berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från Investor AB till lösenpriset SEK 68,62 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effekten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) efter en tidsperiod på sex år som startade den 7 maj 2024. Inlösenperioden är ett år, med möjlighet att förlänga den med upp till ett år i händelse av att innehavaren inte kan lösa optionen under inlösenpe- rioden på grund av regulatoriska begränsningar eller förbud. Då köpoptio- nerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompen- sationskostnad redovisats av koncernen under optionsperioden och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av optionsperioden. G4 Information om anställda Genomsnittligt antal anställda fördelat på marknadsområde 2024 2023 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Nordamerika 2 624 7 585 10 209 2 720 8 546 11 266 Europa och Latinamerika 1) 11 074 31 566 42 640 11 772 33 740 45 512 Sydostasien, Oceanien och Indien 6 199 20 453 26 652 6 035 21 625 27 660 Nordostasien 3 941 7 434 11 375 4 293 8 403 12 696 Mellanöstern och Afrika 890 3 388 4 278 886 3 624 4 510 Totalt 24 728 70 426 95 154 25 706 75 938 101 644 1) varav i EU 8 314 23 856 32 170 8 900 25 564 34 464 varav i Sverige 3 125 9 259 12 384 3 393 10 224 13 617 Antal anställda per marknadsområde vid årets slut 2024 2023 Nordamerika 9 935 10 744 Europa och Latinamerika 1) 43 353 45 380 Sydostasien, Oceanien och Indien 26 389 27 016 Nordostasien 10 426 12 331 Mellanöstern och Afrika 4 133 4 481 Totalt 94 236 99 952 1) varav i EU 33 342 34 763 varav i Sverige 13 420 13 977 Antal anställda fördelat på ålder vid årets slut 2024 Andel av Kvinnor Män totalt antal Under 25 år 1 276 1 595 3 % 25–35 år 8 418 16 595 27 % 36–45 år 8 057 25 560 36 % 46–55 år 4 894 17 180 23 % Över 55 år 2 328 8 333 11 % Andel av totalt antal 27 % 73 % 100 % Personalförflyttningar 2024 2023 Antal anställda vid årets slut 94 236 99 952 Antal anställda som lämnat Bolaget 11 919 13 362 Antal anställda som tillkommit i Bolaget 6 203 7 785 Tillfälliga anställningar 339 433 Styrelseledamöter, verkställande direktörer och koncernledningen vid årets slut 2024 2023 Kvinnor Män Kvinnor Män Moderbolaget Styrelseledamöter och VD 25 % 75 % 38 % 62 % Koncernledning 24 % 76 % 25 % 75 % Dotterbolag Styrelseledamöter och VD 23 % 77 % 21 % 79 % Ersättningar avseende VD och ledande befattningshavare är inkluderade i tabellen. Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader MSEK 2024 2023 Löner och andra ersättningar 77 983 84 996 Sociala kostnader 15 422 16 442 varav pensionskostnader 5 929 6 175 Ersättningar avseende styrelseledamöter och verkställande direktörer i dotterbolag MSEK 2024 2023 Löner och andra ersättningar 535 459 varav årliga rörliga ersättningar 112 109 Pensionskostnader 1) 36 36 1) Pensionskostnader är utöver sociala kostnader och skatt. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 75 Sektion H – Övrigt H1 Skatter Koncernens skattekostnader uppgick till SEK –2 215 (–2 785) miljoner eller 85,6 % (–11,9 %) av resultatet efter finansiella poster. Skattesatsen kan variera mellan åren beroende på affärsmix och var Bolaget geografiskt bedrivit sin verksamhet. Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen 2024 2023 2022 Aktuell skattekostnad –6 461 –4 289 –7 353 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –162 118 253 Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–) 4 563 1 406 1 617 Andel i intresseföretags skatt –102 –20 –14 Pelare Två skattekostnad –53 – – Inkomstskatt kostnad –2 215 –2 785 –5 497 En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den teoretiska skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 %, tillämpats på koncernens resultat före skatt, visas i tabellen nedan. Skattesatsen är negativt påverkad av effekten av den icke avdragsgilla nedskrivningen av goodwill och omvärderingen av underskottsavdrag och positivt påverkad av nedskrivningar av andra immateriella tillgångar främst hänförlig till Vonage om SEK 15,1 (31,9) miljarder. Under 2022 påverkades skatterna positivt med SEK 411 miljoner, till följd av nyttjande av tidigare kostnadsförda källskattefordringar i Sverige och negativt av skatteeffekten från avsättningen för förlikningen med Department of Justice (DOJ) om SEK 450 miljoner. Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv skattesats 2024 2023 2022 Skatt enligt svensk skattesats 20,6 % –533 4 804 –5 070 Effekt av utländska skattesatser 430 –884 –605 Aktuell skattekostnad hänförlig till tidigare år –162 118 253 Omvärdering av underskottsavdrag –973 –28 –49 Omvärdering av avdragsgilla temporära skillnader 308 394 15 Nedskrivning av källskatter –780 –217 – Redovisning av tidigare kostnadsförd källskatt – – 411 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –1 045 –7 311 –760 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 655 335 327 Skatteeffekt av förändrad skattesats –62 4 –19 Pelare Två skattekostnad –53 – – Inkomstskatt kostnad –2 215 –2 785 –5 497 Effektiv skattesats 85,6 % –11,9 % 22,3 % Koncernen har tillämpat det tillfälliga undantag som IASB utfärdade i maj 2023 från redovisningskraven för uppskjutna skatter i IAS 12. Följaktligen varken redovisar eller lämnar koncernen information om uppskjutna skattefordringar eller uppskjutna skatteskulder relaterade till Pelare Två inkomstskatter. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder är hänförliga till balansräkningsposterna som visas i tabellen nedan. Tabellen innehåller ändringarna i IAS 12 avseende uppskjuten skatt som härrör från en enda transaktion som trädde i kraft den 1 januari 2023. Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag Uppskjuten Uppskjuten Netto- skattefordran skatteskuld balans 2024 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 1 447 3 457 Nyttjanderätter och liknande tillgångar – 1 199 Kortfristiga tillgångar 4 340 1 323 Ersättningar efter avslutad anställning 4 778 229 Avsättningar 4 788 – Leasingskulder och liknande skulder 1 307 – Uppskjutna skattekrediter 5 027 – Övrigt 2 394 359 Underskottsavdrag 5 603 – Uppskjutna skattefordringar/skulder 29 684 6 567 23 117 Kvittning fordringar/skulder –5 272 –5 272 Uppskjutna skattefordringar/ skulder, netto 24 412 1 295 23 117 2023 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 1 195 7 193 Nyttjanderätter och liknande tillgångar – 1 272 Kortfristiga tillgångar 3 413 1 313 Ersättningar efter avslutad anställning 5 297 477 Avsättningar 3 980 – Leasingskulder och liknande skulder 1 337 – Uppskjutna skattekrediter 5 453 – Övrigt 2 095 178 Underskottsavdrag 6 158 – Uppskjutna skattefordringar/skulder 28 928 10 433 18 495 Kvittning fordringar/skulder –6 553 –6 553 Uppskjutna skattefordringar/ skulder, netto 22 375 3 880 18 495 Förändringar i uppskjuten skatt, netto 2024 2023 Ingående balans, netto 18 495 14 610 Redovisat i årets resultat 4 563 1 406 Redovisat i övrigt totalresultat 505 –631 Poster avseende förvärvade/avyttrade verksamheter – –57 Uppskjutna skattekrediter ökning (+) / utnyttjande (–) –685 3 249 Omräkningsdifferens 239 –82 Utgående balans, netto 23 117 18 495 Skatt på poster redovisat mot eget kapital och övrigt totalresultat 2024 2023 2022 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner –147 –251 –2 093 Omvärdering av kreditrisk på upplåning 117 137 –212 Kassaflödessäkringar 652 –380 –671 Innehav utan bestämmande inflytande 2 – –4 Totalt 624 –494 –2 980 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 76 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Not H1, forts. Skatt på poster redovisat mot eget kapital och övrigt totalresultat presente- ras i tabellen ovan. Av den totala skatteeffekten rapporterad mot övrigt total- resultat utgör SEK 507 (–631) miljoner uppskjuten skatt och SEK 117 (137) miljoner aktuell skatt. Som en följd av Moderbolagets befrielse från skatt på utdelning från dotterbolag och på kapitalvinst vid avyttring finns inga väsentliga skatte- pliktiga temporära skillnader hänförliga till innehav i dotterbolag, filialer och intresseföretag. Underskottsavdrag Väsentliga skattefordringar rörande underskottsavdrag rapporteras i den utsträckning utnyttjande av skatteförmånen beräknas ske med hänsyn till framtida beskattningsbara vinster och då dessa bedöms vara sannolika också när man beaktar perioden under vilken de kan nyttjas, som beskrivet nedan. Merparten av de redovisade skattemässiga underskottsavdragen är hänförliga till Sverige, USA, Tyskland och Brasilien. Dessa länder har långa eller obestämda nyttjandeperioder. Av de totala redovisade uppskjutna skattefordringarna avseende underskottsavdrag om SEK 5 603 (6 158) miljoner, är SEK 3 815 (4 172) miljoner hänförliga till Sverige. Framtida vinstprognoser ger stöd för bedömningen att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas inom överskådlig framtid. Per den 31 december 2024 uppgick de skattemässiga underskotts- avdragen till SEK 25 354 (27 666) miljoner. Det skattemässiga värdet av underskottsavdragen redovisas som en skattefordran baserat på nytt- jandeperioden och förväntningen att koncernen kommer att realisera en betydande skattepliktig intäkt för att kvitta dessa underskottsavdrag. Underskottsavdragen om SEK 11 025 (8 918) miljoner med ett skattemäs- sigt värde om SEK 2 399 (1 819) miljoner har inte redovisats på grund av bedömningar om att de sannolikt inte kommer att kunna utnyttjas mot fram- tida skattepliktiga vinster i respektive jurisdiktion. Merparten av både redovi- sade och oredovisade underskottsavdrag har en förfallodag som överstiger fem år. Merparten av de oredovisade underskottsavdragen är hänförliga till USA, Irland, Ungern och Storbritannien. De slutliga år då redovisade under- skottsavdrag kan nyttjas visas i nedanstående tabell. Underskottsavdrag Redovisad skatteförlust Oredovisad skatteförlust Förfalloår Underskottsavdrag Skatteeffekt Underskottsavdrag Skatteeffekt 2025 58 10 136 19 2026 2 1 160 26 2027 10 2 1 331 327 2028 59 15 450 107 2029 300 85 118 16 2030 eller senare (inkluderar även obegränsade underskottsavdrag) 24 925 5 490 9 052 1 960 Totalt 25 354 5 603 11 247 2 455 Uppskjutna skattekrediter Utöver uppskjutna skattekrediter om SEK 5 027 (5 453) miljoner, som redo- visades under 2024, uppgick outnyttjade uppskjutna skattekrediter, främst hänförliga till FoU-skattekrediter, för vilka någon uppskjuten skattefordran inte redovisats i koncernens balansräkning, till SEK 1 114 (1 148) miljoner. De sista åren då avdragen kan utnyttjas framgår av tabellen nedan. Riskbedömning baserad på affärsplanerna görs regelbundet och upp- skjutna skattefordringars nyttjandevärde analyseras när indikationer tyder på att sådana tillgångar kan behöva skrivas ned. Uppskjutna skattekrediter Redovisad Oredovisad uppskjuten uppskjuten skattekredit skattekredit Förfalloår Skatteeffekt Skatteeffekt 2025 32 108 2026 121 122 2027 33 105 2028 1 376 9 2029 2 132 10 2030 eller senare 1 333 760 Totalt 5 027 1 114 H2 Resultat per aktie 2024 2023 2022 Före utspädning Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare (SEK miljoner) 20 –26 446 18 724 Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning (miljoner) 3 332 3 330 3 330 Resultat per aktie, före utspädning (SEK) 0,01 –7,94 5,62 Efter utspädning Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare (SEK miljoner) 20 –26 446 18 724 Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning (miljoner) 3 332 3 330 3 330 Utspädningseffekt av aktierelaterade ersättningsprogram (miljoner) 7 – 4 Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning (miljoner) 3 339 3 330 3 334 Resultat per aktie, efter utspädning (SEK) 0,01 –7,94 5,62 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 77 H3 Kassaﬂödesanalys Kassa och likvida medel inkluderar kassa om SEK 19 622 (17 686) miljoner och likvida medel om SEK 24 263 (17 504) miljoner. För mer information om sammansättningen av kassa och likvida medel samt outnyttjade kredit- löften, se not F1 ”Finansiell riskhantering”. Kassa och likvida medel i länder där det finns betydande valutaregleringar på grund av brist på hårdvaluta eller strikta myndighetskontroller, uppgick per den 31 december 2024 till SEK 727 (1 115) miljoner. Detta belopp är inte direkt tillgängligt för generell användning av Moderbolaget, eller för att användas för att betala de normala företagsutgifterna lokalt för de kommande 12 månaderna. Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 2024 2023 2022 Materiella anläggningstillgångar Avskrivningar 3 861 4 272 4 114 Nedskrivningar 282 662 274 Totalt 4 143 4 934 4 388 Nyttjanderätter Avskrivningar 2 179 2 427 2 451 Nedskrivningar 99 154 66 Totalt 2 278 2 581 2 517 Immateriella tillgångar Avskrivningar Balanserade utvecklingskostnader 1 480 1 137 1 586 Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar 2 500 3 321 1 991 Totala avskrivningar 3 980 4 458 3 577 Nedskrivningar Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar 14 073 19 61 Goodwill 1 260 31 897 – Totala nedskrivningar 15 333 31 916 61 Totalt 19 313 36 374 3 638 Totala avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar 25 734 43 889 10 543 Skatter 2 540 3 189 5 383 Utdelningar från intresseföretag 1) 111 46 58 Ej utdelad vinst i intresseföretag 1) 348 –104 –3 Vinst/förlust vid försäljning av aktier, andelar och verksamheter samt imma- teriella tillgångar och materiella anlägg- ningstillgångar, netto 2) 153 268 –287 Övriga ej kassapåverkande poster 3) 1 731 4 422 1 944 Totala justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 30 617 51 710 17 638 1) Se not E3 ”Intresseföretag”. 2) Inkluderar vinster och förluster från omvärdering av investeringar, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”. 3) Hänför sig huvudsakligen till orealiserade valutavinster/-förluster på finansiella instrument. För information kring avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter, se not F4 ”Räntebärande skulder”. Förvärv/avyttringar av dotterbolag och andra verksamheter Förvärv Avyttringar 2024 Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar 1) –141 – Förvärv/avyttringar av övriga investeringar/ intresseföretag –256 86 Totalt –397 86 2023 Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar 1) –1 309 –633 Förvärv/avyttringar av övriga investeringar – 206 8 Totalt –1 515 –625 2022 Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar 1) –51 734 20 Förvärv/avyttringar av övriga investeringar –261 287 Totalt –51 995 307 1) Se även not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”. H4 Transaktioner med närstående Miljarder SEK 2024 2023 2022 Försäljning till Ericsson Nikola Tesla 0,4 0,4 0,3 Inköp från Ericsson Nikola Tesla 1,6 1,6 1,5 IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående- relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden. Olika mindre transaktioner med närstående under 2024 baserades på vedertagna kommersiella villkor i branschen och ingicks enligt armlängds- principen. De huvudsakliga transaktionerna med närstående hänförs till Ericsson Nikola Tesla d.d beläget i Kroatien, där Ericsson äger 49,07 % av aktierna. För information om eget kapital och Ericssons andel av tillgångar, skulder och resultat i intresseföretag, se not E3 ”Intresseföretag”. För information om transaktioner med styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare, se not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”. För information om Bolagets pensionsstiftelser, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 78 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 H5 Ersättning till revisorer Deloitte Övriga Totalt 2024 Arvoden för revision 178 21 199 Revisionsrelaterade arvoden 4 3 7 Arvoden för skattefrågor 3 50 53 Alla övriga arvoden 2 35 37 Totalt 187 109 296 2023 Arvoden för revision 164 8 172 Revisionsrelaterade arvoden 6 – 6 Arvoden för skattefrågor 12 13 25 Alla övriga arvoden – 37 37 Totalt 182 58 240 2022 Arvoden för revision 163 7 170 Revisionsrelaterade arvoden 7 2 9 Arvoden för skattefrågor 2 11 13 Alla övriga arvoden 1 22 23 Totalt 173 42 215 Deloitte valdes på årsstämman 2024 som revisorer för perioden fram till årsstämman 2025. De revisionsrelaterade uppdragen inkluderar granskning av kvartals- rapporter och försäkran om Ericssons hållbarhetsrapport och bolags- styrningsrapport. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskatte- konsultationer. Övriga konsulttjänster inkluderar överenskomna uppdrag. H6 Händelser efter räkenskapsårets utgång Ericsson utser Charlotte Levert till personaldirektör Den 5 februari 2025 meddelade Ericsson att Charlotte Levert har utsetts till ny personaldirektör, Senior Vice President och chef för koncernfunktionen People. Charlotte Levert, som för närvarande är Vice President och personal- chef för affärsområdet Cloud and Software Services, kommer att ersätta MajBritt Arfert, vars avgång Ericsson tillkännagav i oktober 2024. Charlotte Levert tillträdde sin nya tjänst den 10 februari och är baserad i Sverige. Ericsson meddelar förändringar i koncernledningen och i strukturen för marknadsområdena Den 25 februari 2025, meddelar Ericsson förändringar i koncernledningen och den globala operativa strukturen genom att organisera marknads- områdena på ett mer effektivt sätt. Per Narvinger utses till Executive Vice President och chef för affärsområdet Networks. Jenny Lindqvist utses till chef för affärsområdet Cloud Software and Services. Fredrik Jejdling lämnar sin tjänst som chef för affärsområde Networks 15 mars 2025 och kvarstår som senior rådgivare i företaget fram till 30 juni 2025. I Ericssons nya operativa struktur kommer två nya marknadsområden att skapas för att ersätta marknadsområde Nordamerika, marknadsom- råde Europa och Latinamerika och marknadsområde Mellanöstern & Afrika. Marknadsområde Americas kommer att ledas av Yossi Cohen och mark- nadsområde Europa, Mellanöstern & Afrika kommer att ledas av Patrick Johansson. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Moderbolagets ﬁnansiella rapporter och noter 79 Moderbolagets finansiella rapporter och noter Noter till Moderbolagets finansiella rapporter M1 Väsentliga redovisningsprinciper 84 M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 85 M3 Finansiella intäkter och kostnader 85 M4 Skatter 85 M5 Immateriella anläggningstillgångar 86 M6 Materiella anläggningstillgångar 86 M7 Finansiella anläggningstillgångar 87 M8 Aktier och andelar 88 M9 Kundfordringar och kundfinansiering 89 M10 Fordringar och skulder koncernföretag 89 M11 Övriga kortfristiga fordringar 90 M12 Eget kapital och övrigt totalresultat 90 M13 Obeskattade reserver 91 M14 Pensioner 91 M15 Övriga avsättningar 91 M16 Räntebärande skulder 92 M17 Finansiell riskhantering och finansiella instrument 93 M18 Övriga kortfristiga skulder 94 M19 Leverantörsskulder 95 M20 Ställda säkerheter 95 M21 Eventualförpliktelser 95 M22 Kassaflödesanalys 95 M23 Leasing 95 M24 Information angående anställda 95 M25 Transaktioner med närstående 96 M26 Ersättning till revisorer 96 M27 Händelser efter räkenskapsårets utgång 96 Moderbolagets finansiella rapporter Moderbolagets resultaträkning och rapport över Moderbolagets totalresultat 80 Moderbolagets balansräkning 81 Moderbolagets kassaflödesanalys 82 Förändringar i Moderbolagets eget kapital 83 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 80 Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Moderbolagets resultaträkning Januari–december, MSEK Not 2024 2023 2022 Försäljningskostnader –125 –203 –298 Administrationskostnader –1 195 –1 615 –1 194 Omkostnader –1 320 –1 818 –1 492 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader M2 4 827 3 606 691 Resultat före finansiella poster och skatter (EBIT) 3 507 1 788 –801 Finansiella intäkter och kostnader, netto M3 3 138 –2 496 19 213 Resultat efter finansiella poster 6 645 –708 18 412 Lämnade koncernbidrag, netto M13 –2 415 –81 –7 272 4 230 –789 11 140 Skatter M4 –488 –382 631 Årets resultat 3 742 –1 171 11 771 Rapport över Moderbolagets totalresultat Januari–december, MSEK 2024 2023 2022 Årets resultat 3 742 –1 171 11 171 Övrigt totalresultat för perioden Poster som inte kommer omföras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden – – 3 703 Omföring till aktier och andelar – – –3 677 Skatt på poster som inte kommer omföras till resultaträkningen – – –758 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – –732 Totalresultat för perioden 3 742 –1 171 11 039 Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Moderbolagets ﬁnansiella rapporter 81 Moderbolagets balansräkning 31 dec 31 dec MSEK Not 2024 2023 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar M5 160 – Materiella anläggningstillgångar M6 295 344 Finansiella anläggningstillgångar Koncernföretag M7, M8 93 569 106 534 Intresseföretag M7, M8 628 628 Andra aktier och andelar M7 1 998 2 059 Fordringar koncernföretag M7, M10 5 352 6 635 Långfristig kundfinansiering M9 193 150 Uppskjutna skattefordringar M4 534 561 Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar M7 8 26 Långfristiga räntebärande placeringar M7, M17 19 439 9 930 122 176 126 867 Omsättningstillgångar Kundfordringar M9 5 6 Kortfristig kundfinansiering M9 128 81 Fordringar koncernföretag M10 15 194 17 839 Aktuella skattefordringar 1 84 Övriga kortfristiga fordringar M11 4 548 4 423 Kortfristiga räntebärande placeringar M17 12 222 9 355 Kassa och likvida medel M17 27 073 15 640 59 171 47 428 Summa tillgångar 181 347 174 295 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital M12 Aktiekapital 16 743 16 722 Uppskrivningsfond 20 20 Reservfond 31 472 31 472 Bundet eget kapital 48 235 48 214 Balanserad vinst 18 593 28 755 Årets resultat 3 742 –1 171 Fritt eget kapital 22 335 27 584 70 570 75 798 Avsättningar Pensioner M14 6 3 Övriga avsättningar M15 138 272 144 275 Långfristiga skulder Certifikat och obligationslån M16 21 511 20 975 Skulder till kreditinstitut M16 10 289 8 096 Övriga långfristiga skulder 84 79 31 884 29 150 Kortfristiga skulder Kortfristig upplåning M16 5 509 15 578 Leverantörsskulder M19 412 435 Skulder till koncernföretag M10 67 806 47 585 Övriga kortfristiga skulder M18 5 022 5 474 78 749 69 072 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 181 347 174 295 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 82 Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 Moderbolagets kassaflödesanalys Januari–december, MSEK Not 2024 2023 2022 Rörelsen Årets resultat 3 742 –1 171 11 771 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet M22 18 258 34 369 8 382 22 000 33 198 20 153 Förändringar i rörelsens nettotillgångar Kort- och långfristig kundfinansiering –91 313 242 Kundfordringar 1 363 –1 717 –5 Leverantörsskulder –113 –3 243 Avsättningar och pensioner –130 –2 161 2 142 Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto –428 1 033 –1 068 601 –2 535 1 554 Erhållen ränta 3 523 3 786 1 708 Betald ränta –5 311 –4 310 –1 542 Skatt betald/erhållen –455 –337 –259 Kassaflöde från rörelsen 20 358 29 802 21 614 Investeringsaktiviteter Investeringar i materiella anläggningstillgångar –71 –83 –81 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar –5 – – Investeringar i aktier och andelar –1 054 –12 031 –58 586 Avyttring av aktier och andelar 375 1 227 552 Övriga investeringsverksamheter –4 366 1 908 –3 634 Inköp av räntebärande placeringar –15 950 –12 887 –13 583 Försäljning av räntebärande placeringar 8 561 9 845 40 541 Kassaflöde från investeringsaktiviteter –12 510 –12 021 –34 791 Kassaflöde före finansieringsaktiviteter 7 848 17 781 –13 177 Finansieringsaktiviteter Upptagande av lån från dotterbolag 51 614 72 081 57 291 Återbetalning av lån från dotterbolag –50 777 –51 527 –53 716 Upptagande av lån 3 061 15 989 7 777 Återbetalning av lån –13 808 –3 333 –9 993 Nyemission 21 50 – Återköp av egna aktier –21 –50 – Betald utdelning –8 997 –8 991 –8 325 Reglerad del av erhållna/lämnade (–) koncernbidrag –81 –7 272 –1 526 Övriga finansieringsverksamheter 20 806 –41 387 7 353 Kassaflöde från finansieringsaktiviteter 1 818 –24 440 –1 139 Resultat av omvärdering i likvida medel 1 767 –1 432 919 Förändring av likvida medel 11 433 –8 091 –13 397 Likvida medel vid årets början 15 640 23 731 37 128 Likvida medel vid årets slut M17 27 073 15 640 23 731 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Moderbolagets ﬁnansiella rapporter 83 Förändringar i Moderbolagets eget kapital Totalt Dispo- Aktie- Uppskriv- Reserv- bundet eget sitions- Fria Totalt fritt MSEK kapital ningsfond fond kapital fond vinstmedel eget kapital Totalt 2024 1 januari 16 722 20 31 472 48 214 100 27 484 27 584 75 798 Totalresultat för perioden – – – – – 3 742 3 742 3 742 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 21 – – 21 – – – 21 Återköp av egna aktier – – – – – –21 –21 –21 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 27 27 27 Betald utdelning – – – – – –8 997 –8 997 –8 997 31 december 2024 16 743 20 31 472 48 235 100 22 235 22 335 70 570 2023 1 januari 16 672 20 31 472 48 164 100 37 653 37 753 85 917 Totalresultat för perioden – – – – – –1 171 –1 171 –1 171 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 50 – – 50 – – – 50 Återköp av egna aktier – – – – – –50 –50 –50 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 43 43 43 Betald utdelning – – – – – –8 991 –8 991 –8 991 31 december 2023 16 722 20 31 472 48 214 100 27 484 27 584 75 798 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 84 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 M1 Väsentliga redovisningsprinciper Moderbolaget, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, tillämpar Årsredo- visningslagen och RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer.” RFR 2 ställer krav på att Moderbolaget tillämpar samma redovisnings- principer som koncernen, d v s IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter. De viktigaste skillnaderna mellan redovisningsprinciperna för koncernen och Moderbolaget är: Koncernföretag, intresseföretag Investeringar redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Investeringarna redovisas till anskaffningsvärde och endast utdelningar resultatförs. Nedskrivningstest för alla koncernföretag genomförs årligen under fjärde kvartalet eller när det finns indikation på nedskrivningsbehov. En nedskriv- ning redovisas om det redovisade värdet på en investering överstiger sum- man av koncernföretagets eget kapital och tillhörande goodwill, immate- riella skulder och uppskjutna skatteskulder eller dess beräknade framtida kassaflöden efter skatt. Kassaflöden diskonteras till nuvärdet med en diskon- teringsränta efter skatt som återspeglar nuvarande marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de specifika riskerna för tillgången. Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidrag från/till svenska koncernföretag redovisas netto i resultat- räkningen. Aktieägartillskott ökar Moderbolagets investering. Klassificering och värdering av finansiella instrument Klassificering och värdering av finansiella instrument IFRS 9 ”Finansiella instrument” tillämpas, förutom avseende finansiella garantier och omvärde- ring av lån p.g.a. förändringar i kreditrisk. Finansiella garantier ingår i even- tualförpliktelser, enligt det tillåtna undantaget i RFR 2. Omvärdering av lån p.g.a förändringar i kreditrisk redovisas i resultaträkningen. Leasing Leasingavtal rapporteras i enlighet med det tillåtna undantaget i RFR 2. För leasingavtal där Moderbolaget är leasetagare innebär detta att nyttjande-rätten och leasingskulden inte redovisas i balansräkningen. Kostnader hänförliga till leasingavtalet redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Erhållna förmåner redovisas som en del av den totala leasingkostnaden, över leasingtiden. För leasingavtal där Moderbolaget är leasegivare redovisas utrustningen som en materiell anläggningstillgång och både intäkter och avskrivningar redovisas linjärt över leasingperioden. De utgifter som sammanhänger med leasingintäkterna redovisas då de uppstår. Direkta utgifter som uppstår då ett leasingavtal ingås läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över leasingperioden utifrån samma grund som leasingintäkten. Uppskjuten skatt Redovisning av obeskattade reserver i balansräkningen medför att redovis- ningen av uppskjuten skatt skiljer sig från koncernens redovisningsprinciper. God redovisningssed och skattelagstiftning i Sverige kräver att bolag redovi- sar vissa skillnader mellan beskattningsunderlaget och bokfört värde av skatt som en obeskattad reserv i balansräkningen i räkenskaperna för enskilda bolag. Ändringar i dessa reserver redovisas i resultaträkningen som en avsättning till eller en upplösning av obeskattade reserver. Pensioner Pensioner redovisas i enlighet med förenklingsregeln i RFR 2. Moderbolagets pensionsförpliktelser är tryggade genom överföring av medel till en pensions- stiftelse vilket resulterar i att en avsättning enbart får redovisas om stiftel- sens förmögenhet värderad till marknadsvärde understiger förpliktelserna. Enligt RFR 2 skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19. Rörelseförvärv Förvärvsrelaterade kostnader inkluderas i anskaffningsvärdet i Moder- bolagets bokslut medan de för koncernen kostnadsförs när de uppstår. Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål Se noter till koncernens bokslut, Not A2, ”Bedömningar och viktiga upp- skattningar för redovisningsändamål.” Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål för Moderbolaget omfattar kundfordringar och kundfinansiering och immateriella produkt- rättigheter och övriga immateriella tillgångar, exklusive goodwill. Nya standarder och tolkningar som ännu inte har antagits Den första januari 2024 publicerade IASB följande tillägg vilka inte har haft någon materiell påverkan på Moderbolagets finansiella rapporter: – Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (klassificering av skuld) – Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (långfristiga skulder med kovenanter) – Ändringar i IFRS 16 Leasingavtal (redovisning av leasingskuld vid en sale and leasebacktransaktion) – Ändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden och IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar (leverantörsfinansiering) – Moderbolaget har lagt till upplysningar om leverantörsfinansiering. Ett antal nya standarder, tillägg till standarder och tolkningar är ännu inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2024 och har inte tillämpats vid upprättandet av Moderbolagets finansiella rapporter. IASB har publicerat följande nya tillägg till följande standarder med infö- randedatum 1 januari 2025: “Ändringar i IAS 21 Effekter av ändrade valu- takurser: brist på utbytbarhet.” För nämnda tillägg finns det inga tillägg eller undantag i RFR 2 och bedömningen är att det inte kommer att ha någon materiell påverkan, men den i RFR 2 befintliga regeln om redovisningsvaluta skall beaktas. En ändring i årsredovisningslagen (ÅRL) under 2024 innebär att ett obli- gatoriskt undantag i RFR 2; IFRS 9 tas bort (se "Klassificering och värdering av finansiella instrument") och tillåter redovisning av omvärdering av lån p.g.a förändringar i kreditrisk under Övrigt totalresultat från 1 januari 2025. Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering (”Rådet”) fattade det for- mella beslutet att ta bort det obligatoriska undantaget i december 2024 och Moderbolaget kommer att utvärdera och besluta om IFRS 9-regeln avse- ende redovisning av omvärdering av lån p.g.a. förändringar i kreditrisk ska tillämpas utan undantag. Bland de ändringar och tillägg som har publicerats av IASB med in- förandedatum den 1 januari 2026 finns ”Årliga förbättringar volym 11” och “Ändringar i klassificering och värdering av finansiella instrument (Ändringar i IFRS 9 och IFRS 7).” Det finns inga tillägg eller undantag i RFR 2. Den nya standarden "IFRS 18 Upplysningar i finansiella rapporter" träder i kraft den 1 januari 2027. Eventuella tillägg eller undantag i RFR 2 för denna nya standard har ännu inte beslutats av Rådet. För ändringar och nya standarder som gäller från 2026 och 2027 har Moderbolaget ännu inte slut- fört sin utvärdering av eventuella effekter på finansiellt resultat eller pre- sentation av rapporter. För nuvarande och kommande förändringar i IFRS- standarder finns mer information i koncernredovisningen, not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper.” Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter 85 M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 2024 2023 2022 Licensintäkter och övriga rörelseintäkter Koncernföretag 2 912 3 468 2 956 Övriga rörelseintäkter/kostnader 1) 1 915 138 –2 265 Totalt 4 827 3 606 691 1) 2024 inkluderar en intäkt om SEK 1,9 miljarder relaterad till en överenskommelse rörande en kommersiell tvist. 2022 inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till uppgörelsen gällande överträdelse av DPA med Department of Justice i USA, inklusive kostnader för förlängningen av tillsynen. M3 Finansiella intäkter och kostnader 2024 2023 2022 Finansiella intäkter Resultat från andelar i koncernföretag Utdelningar 18 540 32 422 19 412 Nettovinst på andelar 505 78 19 Resultat från andelar i intresseföretag Utdelningar 111 45 59 Resultat från andelar i övriga företag Nettovinst på andelar 289 121 96 Ränteintäkter från koncernföretag 2 133 2 838 1 465 Ränteintäkter från övriga 1 837 1 076 147 Totalt 23 415 36 580 21 198 Finansiella kostnader Förlust från andelar i koncernföretag –2 –5 – Nedskrivning av investeringar i koncernföretag 1) –14 025 –32 783 –1 446 Nettoförlust från intresseföretag – – –557 Nettoförlust från investeringar i övriga bolag –472 –299 –209 Räntekostnader från koncernföretag –2 715 –2 858 –712 Räntekostnader från övriga –2 302 –2 054 –368 Övriga finansiella kostnader 2) –689 –695 948 Totalt –20 205 –38 694 –2 344 Netto kursvinst/förlust på finansiella skulder/tillgångar –72 –382 359 Finansnetto 3 138 –2 496 19 213 Nettovinst/-förlust på finansiella instrument enligt nedan exkluderar vinster/förluster på valutaeffekter: Nettoresultat från finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen 3) 302 –900 –2 563 Nettoresultat från finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat- räkningen –945 –1 100 2 847 1) För information om nedskrivningar 2024, se not M7 ”Finansiella anläggningstillgångar.” 2) Omvärdering av upplåning på grund av förändring av kreditrisk 2024: SEK –567 miljoner (2023: SEK –667 miljoner, 2022: SEK 1 030 miljoner). 3) Exklusive nettovinst från omvärderingar av kundfinansieringsfordringar om SEK 14 miljoner (SEK –209 miljoner 2023 och SEK –64 miljoner 2022) rapporterade som Omkostnader. Räntor på pensionsskulder ingår i ovanstående redovisade Övriga finansiella kostnader. M4 Skatter Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen 2024 2023 2022 Aktuell skatteintäkt/-kostnad (+/–) –41 –113 758 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –372 –244 –294 Tilläggsskatt Pelare Två 1) –48 Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–) –27 –25 167 Skatteintäkt/-kostnad –488 –382 631 1) Moderbolaget har bokat en aktuell skattekostnad som avser tilläggsskatt (Pelare Två) uppgående till SEK 48 miljoner för länder som inte har passerat "safe harbour test" och inte har någon QDMTT ("qualified domestic minimum top-up tax") implementerad. En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den skattekost- nad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 %, beräknats på resultat före skatt visas nedan. Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv inkomstskatt 2024 2023 2022 Skatt enligt svensk skattesats –871 163 –2 295 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –372 –244 –294 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –306 –291 –668 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 3 998 6 739 4 186 Skatteeffekt hänförlig till nedskrivning av investering i koncernföretag –2 889 –6 753 –298 Skatteeffekt av förändrad skattesats – 4 – Tilläggsskatt Pelare Två 1) –48 – – Skatteintäkt/-kostnad –488 –382 631 1) Moderbolaget har bokat en aktuell skattekostnad som avser tilläggsskatt ( Pelare Två) uppgående till SEK 48 miljoner för länder som inte har passerat "safe harbour test" och inte har någon QDMTT ("qualified domestic minimum top-up tax") implementerad. Inkomstskatter redovisade i Fria vinstmedel 2024 2023 2022 Aktuell skattekostnad/-intäkt (–/+) – – –758 Skattekostnad/-intäkt – – –758 Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skattefordringar är hänförliga till balansposter enligt tabellen nedan. Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader 2024 2023 Kortfristiga tillgångar 407 388 Ersättningar efter avslutad anställning 28 35 Avsättningar 8 30 Övrigt 91 108 Uppskjutna skattefordringar 534 561 Förändringar i uppskjuten skatt 2024 2023 Ingående balans 561 586 Redovisat i årets resultat –27 –25 Utgående balans 534 561 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 86 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 M5 Immateriella anläggningstillgångar Patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter 2024 2023 Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående balans 5 086 5 086 Årets anskaffningar 164 – Försäljning/utrangering – – Utgående balans 5 250 5 086 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –4 138 –4 134 Årets avskrivningar –4 –4 Försäljning/utrangering – – Utgående balans –4 142 –4 138 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –948 –948 Årets nedskrivningar – – Utgående balans –948 –948 Netto bokfört värde 160 – Beloppen hänför sig huvudsakligen till Radio Frequency-teknologi. M6 Materiella anläggningstillgångar 2024 2023 Pågående Pågående Inventarier och nyanläggningar och Inventarier och nyanläggningar och installationer betalda förskott Totalt installationer betalda förskott Totalt Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående balans 1 963 34 1 997 1 972 26 1 998 Investeringar 1 70 71 8 79 87 Försäljning/utrangering – – – –84 –4 –88 Omklassificeringar 83 –84 –1 67 –67 – Utgående balans 2 047 20 2 067 1 963 34 1 997 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –1 653 – –1 653 –1 618 – –1 618 Årets avskrivningar –119 – –119 –117 – –117 Försäljning/utrangering – – – 82 – 82 Utgående balans –1 772 – –1 772 –1 653 – –1 653 Netto bokfört värde 275 20 295 310 34 344 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter 87 M7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag Koncernföretag Intresseföretag 2024 2023 2024 2023 Ingående balans 106 534 128 638 628 628 Köp och nyemissioner 3 150 – – Aktieägartillskott 1 076 11 857 – – Återbetalning aktieägartillskott – –1 028 – – Nedskrivning 1) –14 025 –32 783 – – Försäljning –19 –300 – – Utgående balans 93 569 106 534 628 628 1) Under 2024 gjordes nedskrivningar av investeringar i koncernföretag med SEK 14,0 (32,8) miljarder, varav SEK 13,4 miljarder avsåg investeringen i Vonage. Anledningen till nedskrivningen av investeringen i Vonage var främst lägre marknadstillväxt och ändrade efterfrågetrender. Anledningen till övriga nedskrivningar var i huvudsak devalvering av valuta och lägre förväntan om framtida lönsamhet för några bolag. För nedskrivningstestet 2024 avseende koncernföretag och intresseföretag användes landspecifika diskonteringsräntor (10 % – 30 %). Vid tidpunkten för nedskrivningarna uppgick det bokförda värdet i balansräkningen för varje påverkat koncernföretag till nyttjandevärdet eller det egna kapitalet i koncernföretaget. Övriga finansiella tillgångar Långfristiga räntebärande Övriga långfristiga Långfristiga fordringar Aktier och andelar placeringar fordringar koncernföretag 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående balans 2 059 2 039 9 930 9 157 26 36 6 635 15 414 Inköp/kreditgivning/ökning 146 206 15 950 12 887 – – 1 441 11 517 Försäljning/amortering/minskning –6 –1 –255 –4 233 –8 – –3 110 –10 804 Omklassificering – – –6 348 –8 152 –10 –10 –188 –8 026 Omvärdering –201 –185 162 271 – – – – Omräkningsdifferens – – – – – – 574 –1 466 Utgående balans 1 998 2 059 19 439 9 930 8 26 5 352 6 635 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 88 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Ericsson 2024 M8 Aktier och andelar Nedanstående förteckning omfattar vissa av Moderbolagets direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2024. En fullständig specifikation över innehav av aktier och andelar, som upprättas enligt den svenska årsredovisningslagen och ingår i den årsredovisning som lämnas till Bolagsverket, kan rekvireras från Telefonaktiebolaget L M Ericsson, External Reporting, SE-164 83 Stockholm. Aktier ägda direkt av Moderbolaget Nominellt innehav Innehav i lokal valuta, Bokfört värde, Bolag Org.nr. Säte i procent miljoner MSEK Koncernföretag Ericsson AB 556056-6258 Sverige 100 50 20 731 Ericsson Shared Services AB 556251-3266 Sverige 100 361 2 216 Datacenter i Rosersberg AB 556895-3748 Sverige 100 – 74 Datacenter i Mjärdevi Aktiebolag 556366-2302 Sverige 100 10 69 Aktiebolaget Aulis 556030-9899 Sverige 100 14 6 Övriga (Sverige) – – 736 Ericsson Austria GmbH Österrike 100 4 94 Ericsson Danmark A/S Danmark 100 90 216 Oy L M Ericsson Ab Finland 100 13 196 Ericsson France S.A.S Frankrike 100 21 524 Ericsson Antenna Technology Germany GmbH Tyskland 100 2 21 Ericsson Germany GmbH Tyskland 100 1 1 816 Ericsson Hungary Ltd. Ungern 100 1 301 120 L M Ericsson Limited Irland 100 4 34 Ericsson Telecomunicazioni S.p.A. Italien 100 44 2 429 Ericsson Holding International B.V. Nederländerna 100 222 2 983 Ericsson A/S Norge 100 75 257 Ericsson Sp. z o.o. Polen 100 4 412 Ericsson España, S.A.U. Spanien 100 28 14 Ericsson Ltd. Storbritannien 100 53 1 663 Övriga (Europa, förutom Sverige) – – 555 Ericsson Canada Inc. Kanada 100 – 221 Ericsson Holding II Inc. USA 100 – 34 295 Ericsson Smart Factory Inc. USA 100 – 424 Ericsson Global Network Platform Holding Inc. USA 100 – 18 031 Compañía Ericsson S.A.C.I. Argentina 95 1) 7 677 10 Ericsson de Colombia S.A.S. Colombia 100 701 178 Ericsson Telecom S.A. de C.V. Mexiko 100 1 439 576 Övriga (USA, Latinamerika) – – 384 Teleric Pty Ltd. Australien 100 20 100 Ericsson (China) Company Ltd. Kina 100 65 475 P.T. Ericsson Indonesia Indonesien 95 9 531 614 Ericsson India Private Limited Indien 100 291 51 Ericsson-LG Co., Ltd. Korea, Republiken 75 285 2 279 Ericsson (Malaysia) Sdn Bhd Malaysia 100 3 131 L. M. Ericsson (Nigeria) Limited Nigeria 100 50 10 Ericsson South Africa (Pty) Ltd. Sydafrika 70 – 94 Ericsson Taiwan Ltd. Taiwan 90 270 36 Ericsson (Thailand) Ltd. Thailand 49 2) 90 17 Ericsson Telekomünikasyon A.Ş. Turkiet 100 5 150 Övriga (resten av världen) – – 327 Totalt 93 569 Intresseföretag ConcealFab,Inc. USA 36 – 298 Leone Media Inc. USA 46 134 – Ericsson Nikola Tesla d.d. Kroatien 49 65 330 Totalt 628 1) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 100 % i Compañía Ericsson S.A.C.I. 2) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 74 % i Ericsson (Thailand) Ltd. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter 89 Not M8, forts. Aktier ägda av koncernföretag Bolag Org. nr. Säte Innehav, % Koncernföretag Ericsson Telekommunikation GmbH Tyskland 100 Ericsson GmbH Tyskland 100 Ericsson Telecommunicatie B.V. Nederländerna 100 Ericsson Inc. USA 100 Vonage Holdings Corp. USA 100 Ericsson Enterprise Solutions, Inc. USA 100 Iconectiv, LLC USA 83 Ericsson Telecomunicações LTDA. Brasilien 100 Ericsson Australia Pty. Ltd. Australien 100 Ericsson (China) Communications Co. Ltd. Kina 100 Nanjing Ericsson Panda Communication Co. Ltd. Kina 51 Ericsson Japan K.K. Japan 100 M9 Kundfordringar och kundfinansiering Kundfordringar och kundfinansiering 2024 2023 Kundfordringar, exklusive intresseföretag 5 24 Reserv för osäkra kundfordringar – –18 Kundfordringar, netto 5 6 Kundfordringar hos intresseföretag – – Kundfordringar, totalt 5 6 Kundfinansiering 321 231 Kundfinansiering, netto 321 231 Utestående kundfinansieringsexponeringar 1) 2024 2023 Redovisat värde av kundfinansieringskrediter 321 231 varav kortfristiga 128 81 Finansiella garantier för tredje part 3 4 Upplupen ränta 5 7 Maximal kreditriskexponering 329 242 Avgår risktäckning från tredje part – – Moderbolagets riskexponering 329 242 Åtaganden för kundfinansiering 145 185 1) Tabellen visar den maximala kreditrisken. Rörelser avseende reserver för osäkra fordringar 2024 2023 Ingående balans 18 19 Ökning – – Ianspråktagande under perioden –18 – Periodens återföringar av outnyttjade belopp – – Omräkningsdifferens – –1 Utgående balans – 18 Avstämning av verkligt värde kundfinansiering 2024 2023 Ingående balans 231 544 Tillkomna krediter 137 292 Försäljning/återbetalning –103 –388 Omvärdering 56 –217 Omräkningsdifferens – – Utgående balans 321 231 Ericssons kreditrisker övervakas på koncernnivå. För mer information, se not B6, ”Balansposter relaterade till kundkontrakt” och not F1 ”Finansiell riskhantering”. M10 Fordringar och skulder koncernföretag Förfallostruktur Totalt Totalt <1 år 1–5 år >5 år 2024 2023 Långfristiga fordringar Finansiella fordringar – 5 352 – 5 352 6 635 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 240 – – 1 240 2 408 Finansiella fordringar 13 954 – – 13 954 15 431 Totalt 15 194 – – 15 194 17 839 Långfristiga skulder Finansiella skulder – – – – – Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 426 – – 426 316 Finansiella skulder 67 380 – – 67 380 47 269 Totalt 67 806 – – 67 806 47 585 M11 Övriga kortfristiga fordringar 2024 2023 Förutbetalda kostnader 349 315 Upplupna intäkter 274 123 Derivat tillgångar 3 196 3 326 Övrigt 729 659 Totalt 4 548 4 423 M12 Eget kapital och övrigt totalresultat Aktiekapitalet den 31 december 2024 bestod av: Aktiekapital Antal utestående aktier Aktiekapital A-aktier 1) 261 755 983 1 309 B-aktier 1) 3 086 495 752 15 434 Totalt 3 348 251 735 16 743 1) A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie). Årsstämman 2024 beslutade om emission av 4 100 000 C-aktier för programmen med långsiktig rörlig ersättning LTV I 2023 för Ericssons ledande befattningshavare och andra befattningshavare. I enlighet med mandat från årsstämman beslutade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 20,5 miljoner, vilket motsvarar 0,1 % av aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 20,7 miljoner. Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 2,85 (2,70) per aktie och att åter- stoden av fritt kapital behålles i Moderbolaget. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,43 per aktie med 27 mars 2025 som avstämnings- dag för utdelning (utbetalning 1 april 2025) och SEK 1,42 per aktie med 29 september 2025 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 2 oktober 2025). För Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Med antagandet att inga egna aktier kvarstår på avstämningsdagen föreslår styrelsen att vinsten disponeras enligt nedan: Förslag till vinstdisposition Belopp att utdelas till registrerade aktieägare 9 542 517 445 Belopp att överföra i ny räkning 12 792 927 405 Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget 22 335 444 850 Förändringar i eget kapital Aktie- kapital Uppskriv- ningsfond Reservfond Totalt bundet eget kapital Dispositions- fond Fria vinstmedel Totalt fritt eget kapital Totalt 2024 1 januari 16 722 20 31 472 48 214 100 27 484 27 584 75 798 Årets resultat – – – – – 3 742 3 742 3 742 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – – – – – – – Totalresultat för perioden – – – – – 3 742 3 742 3 742 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 21 – – 21 – – – 21 Återköp av egna aktier – – – – – –21 –21 –21 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 27 27 27 Betald utdelning – – – – – –8 997 –8 997 –8 997 31 december 2024 16 743 20 31 472 48 235 100 22 235 22 335 70 570 2023 1 januari 16 672 20 31 472 48 164 100 37 653 37 753 85 917 Årets resultat – – – – – –1 171 –1 171 –1 171 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – – – – – – – Totalresultat för perioden – – – – – –1 171 –1 171 –1 171 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 50 – – 50 – – – 50 Återköp av egna aktier – – – – – –50 –50 –50 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 43 43 43 Betald utdelning – – – – – –8 991 –8 991 –8 991 31 december 2023 16 722 20 31 472 48 214 100 27 484 27 584 75 798 90 Ericsson 2024 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport M13 Obeskattade reserver Koncernbidrag till svenska koncernföretag uppgår till SEK 2 415 (81) miljoner. Inga koncernbidrag från svenska koncernföretag 2024 och 2023. M14 Pensioner Moderbolaget har två typer av pensionsplaner: – Avgiftsbestämda pensionsplaner, där Moderbolaget betalar fasta premier till ett antal olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har Moderbolaget fullgjort sitt åtagande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period den anställde utför sina tjänster. – Förmånsbestämda pensionsplaner, där Moderbolagets åtagande är att erlägga förutbestämda ersättningar till den anställde vid eller efter pensionering. Förmånsbestämda planer – belopp som redovisas i balansräkningen 2024 2023 Förpliktelsernas nuvärde avseende helt eller delvis fonderade pensionsplaner 1) 1 736 1 659 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –1 917 –1 821 Nettoförpliktelse/överskott (–) i pensionsstiftelse –181 –162 Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse 187 165 Utgående balans pensionsskuld 6 3 1) Samtliga pensionsutfästelser i Moderbolaget anses vara tryggade i pensionsstiftelsen men inte helt fonderade. Samtliga pensionsutfästelser är pensionsförsäkrade. De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på gällande löne- nivåer per respektive balansdag och med en diskonteringsränta på 2,85 % (2,85 %) gällande ITP2 och 2,4 % (1,0 %) avseende övriga pensionsskulder. Beräknad livslängd efter 65 år är 24,7 (24,7) år för kvinnor och 23,5 (23,5) år för män. Inga av pensionsstiftelsens tillgångar har utnyttjas av Moderbolaget. Tillgångsallokering av förvaltningstillgångar 2024 varav onoterat 2023 varav onoterat Likvida medel 14 0 % 17 0 % Aktier 526 34 % 449 38 % Räntebärande värdepapper 895 20 % 881 20 % Fastigheter 354 100 % 336 100 % Derivat –3 88 % 14 87 % Investeringsfonder 131 100 % 124 100 % Totalt 1 917 1 821 av vilka värdepapper emitterade av Ericsson – – Avkastning på förvaltningstillgångar är 5,3 % (3,9 %). Förändring i förmånsbestämda förpliktelser 2024 2023 Ingående balans 3 – I resultaträkningen redovisad kostnad för pension i egen regi, exklusive skatter 171 250 Utbetalda pensioner –94 –82 Verklig avkastning på förvaltningstillgångar –96 –165 Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse 22 – Utgående balans pensionsskuld 6 3 2025 års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda pensions- planer uppgår till SEK 97 miljoner. Pensionskostnader och intäkter som redovisas i resultaträkningen 2024 2023 2022 Förmånsbestämda planer Pensionskostnader exklusive ränta och skatter 125 211 233 Räntekostnad 46 39 33 Avkastning på förvaltningstillgångar –74 –165 –194 Totala kostnader för förmånsbestämda planer, exklusive skatter 97 85 72 Avgiftsbestämda planer Pensionspremier 60 59 67 Totala kostnader för avgiftsbestämda planer, exklusive skatter 60 59 67 Kreditförsäkringspremier 1 2 0 Total netto pensionskostnad, exklusive skatter 158 146 139 Av total netto pensionskostnad redovisas SEK 186 miljoner (SEK 271 miljo- ner 2023 och SEK 300 miljoner 2022) under omkostnader och SEK –28 mil- joner (SEK –125 miljoner 2023 och SEK –161 miljoner 2022) i finansnettot. M15 Övriga avsättningar Omstruk- turering Övriga Totalt 2024 Totalt 2023 Ingående balans 174 98 272 2 435 Avsättningar 23 13 36 261 Återföring av outnyttjade belopp –1 –23 –24 – Ianspråktagande –99 –74 –173 –2 424 Omklassificering – 27 27 – Utgående balans 97 41 138 272 Kortfristiga avsättningar 93 5 98 195 Långfristiga avsättningar 4 36 40 77 91 Ericsson 2024 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport M16 Räntebärande skulder 2024 2023 Kortfristiga upplåning Kortfristig del av långfristig upplåning 3 902 8 947 Övrig kortfristig upplåning 1 607 6 631 Total kortfristig upplåning 5 509 15 578 Långfristig upplåning Certifikat och obligationslån 21 511 20 975 Övrig långfristig upplåning 10 289 8 096 Total långfristig upplåning 31 800 29 071 Totala räntebärande skulder 37 309 44 649 Per den 31 december 2024 uppgick Moderbolagets utestående ränte- bärande skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, till SEK 37,3 (44,6) miljarder. För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obliga- tionslån tillsammans med bilaterala forsknings- och utvecklingslån. Alla utestående obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obligationsprogram (Euro Medium Term Note program, EMTN). Obligationer emitterade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränte- swappar, i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not F1 ”Finansiell riskhantering”. Den totala vägda genomsnitts- räntan för upplåning var under året 5,88 % (5,15 %). Lån emitterade av Moderbolaget redovisas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Se not M1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”. Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter 2024 2023 Ingående balans 44 649 29 566 Kassaflöde Upptagande av lån 3 061 15 989 Återbetalning av lån –13 808 –3 333 Övriga finansieringsaktiviteter 107 1 503 Icke kassapåverkande förändringar Effekt av omräkningsdifferenser 2 385 –870 Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk 567 667 Förändring av verkligt värde 348 1 127 Utgående balans 37 309 44 649 För detaljerad information om obligationslån, bilaterala lån, syndikerade lån och företagscertifikat, se noter till koncernredovisningen, not F4 ”Räntebärande skulder”. 92 Ericsson 2024 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport M17 Finansiell riskhantering och finansiella instrument Ericssons finansiella risker övervakas på koncernnivå. För mer information, se noter till koncernens bokslut, not F1 ”Finansiell riskhantering”. Utestående derivat Bruttovärde Av- räkning Netto- värde Relaterade belopp som inte avräknats – Ställda säkerheter Netto 2024 Valutaderivat Tillgångar 3 303 –101 3 202 –92 3 110 Skulder –4 187 101 –4 086 3 237 –849 Räntederivat Tillgångar – – – – – Skulder –6 – –6 – –6 2023 Valutaderivat Tillgångar 3 392 –43 3 349 –1 487 1 862 Skulder –4 241 43 –4 198 874 –3 324 Räntederivat Tillgångar – – – – – Skulder –23 – –23 – –23 “Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISDA för “cross-currencies” derivat redovisas som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning. Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar Rating el. liknande <3 mån 3–12 mån 1–5 år >5 år Totalt 2024 Banker 24 095 148 – – 24 243 Andra finansiella institutioner 1 437 – – – 1 437 Typ av emmitent/ motpart: Stater AAA 4 397 995 3 175 603 9 170 Företag A2/P2 2 672 198 – – 2 870 Bostadsinstitut AAA – 5 353 14 878 783 21 014 Totalt 32 601 6 694 18 053 1 386 58 734 2023 Banker 14 488 – – – 14 488 Andra finansiella institutioner 548 – – – 548 Typ av emmitent/ motpart: Stater AAA – 490 1 254 – 1 744 Företag A2/P2 1 510 296 – – 1 806 Bostadsinstitut AAA 1 995 5 668 8 676 – 16 339 Totalt 18 541 6 454 9 930 – 34 925 Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och internationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss finansiering av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften, se not M16 ”Räntebärande skulder”. Finansieringsprogram 1) Belopp Utnyttjat Outnyttjat Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner) 5 000 2 178 2 822 Företagscertifikatprogram (SEK miljoner) 10 000 1 615 8 385 1) Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på specifika finansiella nyckeltal. I januari 2024 tecknade Bolaget ett låneavtal med Europeiska Investeringsbanken på USD 184 miljoner. I juli 2024 tecknade Bolaget ett låneavtal med Nordiska Investeringsbanken på USD 108 miljoner. Bindande kreditlöften Belopp Utnyttjat Outnyttjat Kreditfacilitet i flera valutor (USD miljoner) 1) 2 000 – 2 000 Rullande likviditetskreditfacilitet (USD miljoner) 2) 1 000 – 1 000 1) Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons långsiktiga hållbarhetsmål. 2) Faciliteten förfaller i maj 2026. Nedanstående tabell visar en analys över finansiella skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, per avtalsenlig löptid: <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Totalt 2024 Leverantörsskulder 412 – – – 412 Lån och krediter 5 509 9 494 14 998 7 308 37 309 Derivatskulder 2 203 1 815 68 – 4 086 Totalt 8 124 11 309 15 066 7 308 41 807 2023 Leverantörsskulder 435 – – – 435 Lån och krediter 15 578 3 472 16 489 9 110 44 649 Derivatskulder 3 681 211 306 – 4 198 Totalt 19 694 3 683 16 795 9 110 49 282 93 Ericsson 2024 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport M18 Övriga kortfristiga skulder 2024 2023 Upplupen ränta 357 429 Upplupna kostnader 550 482 varav personalrelaterade 306 326 varav övriga 244 156 Derivat skulder 4 086 4 198 Andra övriga kortfristiga skulder 29 365 Totalt 5 022 5 474 Koncernen har en Treasury och kundfinansieringsorganisation vars huvud- sakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och bin- dande kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finan- siella riktlinjer. Kundfinansieringsfunktionen kan stödja med lämpliga lös- ningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för att underlätta deras köp från Ericsson. I vissa fall och i den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Funktionen för kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften. Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde För en detaljerad beskrivning av koncernens värderingsteknik och värderings- hierarkier, se noter till koncernens bokslut, not F1 “Finansiell riskhantering”. Avstämning av övriga finansiella tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3 Aktier och andelar Ingående balans 1 970 Inköp/ökning 146 Försäljning/minskning –6 Vinst/förlust 1) –274 Utgående balans 1 836 1) Tabellen visar nettoresultat rapporterat som Finansiella intäkter, varav SEK 245 miljoner avser orealiserade förluster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut. Finansiella instrument, redovisat värde 2024 2023 SEK miljarder Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde Hierarkinivå för verkligt värde Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde Hierarkinivå för verkligt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kundfinansiering – 0,3 – – 0,3 – 0,2 – – 0,2 Räntebärande placeringar – 31,7 30,4 1,3 – – 19,1 18,6 0,5 – Likvida medel 1) – 20,6 – 20,6 – – 10,1 – 10,1 – Övriga finansiella tillgångar 2) – 2,0 0,2 – 1,8 – 2,1 0,1 – 2,0 Övriga kortfristiga fordringar – 3,2 – 3,2 – – 3,3 – 3,3 – Tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt total resultat (OCI) Kundfordringar – 0,0 – – 0,0 – 0,0 – – 0,0 Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Räntebärande placeringar 0,0 – – – – 0,2 – – – – Övriga finansiella tillgångar 0,7 – – – – 0,6 – – – – Fordringar koncernföretag 19,3 – – – – 22,1 – – – – Finansiella tillgångar 20,0 57,8 – – – 22,9 34,8 – – – Finansiella skulder värderade till verkligt värde Räntebärande skulder – –35,7 –19,7 –16,0 – – –38,0 –23,7 –14,3 – Finansiella skulder värderade till verkligt värde - innehas för handel Övriga kortfristiga skulder – –4,1 – –4,1 – – –4,2 – –4,2 – Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Leverantörsskulder –0,4 – – – – –0,4 – – – – Upplåning –1,6 – – – – –6,6 – – – – Skulder koncernföretag –67,4 – – – – –47,3 – – – – Finansiella skulder –69,4 –39,8 – – – –54,3 –42,2 – – – 1) Kassa och likvida medel uppgår till SEK 27,1 (15,6) miljarder varav SEK 20,6 (10,1) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell. 2 ) Övriga finansiella tillgångar avser investeringar i aktier och andelar som är inkluderade i ”Aktier och andelar” i not M7. Not M17, forts. 94 Ericsson 2024 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport M19 Leverantörsskulder 2024 2023 Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag 412 432 Intresseföretag – 3 Totalt 412 435 Av beloppet för leverantörsskulder, utgörs leverantörsfakturor under Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP), enligt följande: 2024 Ingående balans 99 Nya fakturor 12 Betalningar till bank –111 Omräkningsdifferens – Utgående balans 1) – 1) Varav leverantörer som redan erhållit betalningar från bank vid årets slut. – Omfång för betalningsförfallodagar för fakturor vid årets slut 2024 Leverantörsfakturor under Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP) – Leverantörsfakturor som inte ingår i Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP) 0–154 dagar M20 Ställda säkerheter 2024 2023 Banktillgodohavanden 1 734 823 Övrigt 248 229 Totalt 1 982 1 052 Övrigt inkluderar pantförskrivna kapitalförsäkringar för pensionsåtagande till anställda. M21 Eventualförpliktelser 2024 2023 Eventualförpliktelser 30 794 28 417 Totalt 30 794 28 417 Av eventualförpliktelserna är garantier för pensionsåtaganden SEK 30 657 (28 272) miljoner. M22 Kassaflödesanalys Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 2024 2023 2022 Materiella anläggningstillgångar Avskrivningar 119 117 115 Totalt 119 117 115 Immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar 4 4 4 Totalt 4 4 4 Totala avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 123 121 119 Skatter 488 382 –631 Nedskrivningar och realisationsvinster (–)/förluster på sålda anläggningstill- gångar, exklusive kundfinansiering, netto 13 705 32 888 2 097 Oreglerade koncernbidrag 2 415 81 7 272 Övriga icke kassapåverkande poster 1 527 897 –475 Totala icke likviditetspåverkande poster 18 258 34 369 8 382 M23 Leasing Leasingåtaganden Moderbolaget har följande leasingavtal: fastighetsleasing och billeasing. Kostnaden för fastigheter uppgick till SEK 654,9 (675,8) miljoner och för bilar till SEK 5,9 (4,2) miljoner. Moderbolaget hade rörliga hyreskostnader relaterade till fastighetsskatt till ett värde av SEK 43,7 (49,9) miljoner. Framtida minimileasingavgifter i Moderbolaget per 31 december 2024 fördelar sig enligt följande: Framtida minimileasingavgifter Operationell leasing 2025 626 2026 526 2027 211 2028 100 2029 34 2030 och senare 59 Totalt 1 556 Leasingintäkter Moderbolagets operationella leasingintäkter avser främst andrahandsut- hyrning av lokaler. Framtida minimileasingersättningar per den 31 december 2024 fördelar sig enligt följande: Minimileasingersättningar Operationell leasing 2025 6 2026 – 2027 – 2028 – 2029 – 2030 och senare – Totalt 6 M24 Information angående anställda Medelantal anställda 2024 2023 Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Europa och Latinamerika 1) 149 145 294 170 165 335 Totalt 149 145 294 170 165 335 1) varav EU 149 145 294 170 165 335 varav Sverige 149 145 294 170 165 335 Löner och andra ersättningar och sociala kostnader 2024 2023 Löner och andra ersättningar 537 597 Sociala kostnader 358 311 varav pensionskostnader 207 184 Ersättningar till styrelseledamöter och VD Se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelse- medlemmar och ledande befattningshavare.” Långsiktig rörlig ersättning Redovisad kompensationskostnad för Moderbolagets anställda uppgår till SEK 8,1 (7,3) miljoner för den kontantbaserade planen och SEK 28,7 (44,4) miljoner för den aktiebaserade planen. Se noter till koncernens bokslut, not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. 95 Ericsson 2024 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport M25 Transaktioner med närstående IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående- relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden. Under 2024 genomfördes olika transaktioner enligt kontrakt baserade på villkor vedertagna i branschen och förhandlade på armlängds avstånd. Ericsson Nikola Tesla d.d. Ericsson Nikola Tesla d.d. är ett aktiebolag som utvecklar, säljer och utför service på system och utrustning för telekommunikation och som är ett intresseföretag inom Ericssonkoncernen. Moderbolaget äger 49,07 % av aktierna. För Moderbolaget utgörs transaktionerna av licensintäkter från Ericsson Nikola Tesla d.d. för användning av varumärken samt mottagen utdelning. 2024 2023 Transaktioner med närstående Licensintäkter 17 5 Utdelning 111 45 Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Ericsson Nikola Tesla d.d. Leone Media Inc. Leone Media Inc., som verkar under varumärket MediaKind, har plattformar för kompression, videobearbetning och -lagring, innehållspublicering och innehållsleverans. Moderbolaget äger 45,5 % av aktierna. Moderbolaget har tillhandahållit ett lån till Leone Media Inc. om SEK 0,7 (0,6) miljarder. 2024 2023 Balanser avseende närstående Fordringar 699 594 Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Leone Media Inc. Övriga transaktioner med närstående Totala fordringar på övriga närstående uppgick till SEK 4,0 (3,9) miljoner. För information om ersättning till ledande befattningshavare, se noter till koncernens bokslut, not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”. M26 Ersättning till revisorer Deloitte Övriga Totalt 2024 Arvoden för revision 110 – 110 Arvoden, revisionsrelaterade 1 – 1 Arvoden för skattefrågor – 2 2 Övriga arvoden – 5 5 Totalt 111 7 118 2023 Arvoden för revision 90 1 91 Arvoden, revisionsrelaterade 3 – 3 Arvoden för skattefrågor – – – Övriga arvoden – 9 9 Totalt 93 10 103 2022 Arvoden för revision 94 – 94 Arvoden, revisionsrelaterade 2 – 2 Arvoden för skattefrågor – – – Övriga arvoden – 7 7 Totalt 96 7 103 Klassificering av arvoden är baserat på kraven i ÅRL. Vid årsstämman 2024 utsågs Deloitte till revisor för perioden fram till årsstämman 2025. De revisionsrelaterade uppdragen avser bland annat granskning av kvar- talsrapporter, SSAE 16-granskningar och tjänster i samband med utfärdande av certifikat och revisionsintyg samt rådgivning angående finansiell redovis- ning. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskattekonsultationer. Övriga konsulttjänster avser bland annat tjänster i samband med förvärv. M27 Händelser efter räkenskapsårets utgång Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång som bedöms få en väsentlig påverkan på Moderbolagets finansiella rapporter. För övriga händelser efter räkenskapsårets utgång, se noter till koncernens bokslut, not H6 ”Händelser efter räkenskapsårets utgång”. 96 Ericsson 2024 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Riskfaktorer Detta avsnitt om riskfaktorer ska läsas tillsammans med all information som presenteras i denna årsredovisning, inklusive denna finansiella rapport samt koncernens finansiella rapporter med tillhörande noter. Ericssons verksamhet är föremål för ett antal risker och osäkerheter som kan ha negativ inverkan på vår verksamhet, resultat, finansiella ställning eller kursen för våra aktier eller andra värdepapper. Ericsson varnar läsaren för att dessa riskfaktorer inte nödvändigtvis är uttömmande. Ericsson verkar i en ständigt föränderlig affärs- och regelverksmiljö och nya risker och osäker- heter kan uppstå över tid. Ledningen kan inte förutse sådana nya risker och osäkerheter, och kan inte heller bedöma i vilken utsträckning någon av riskfaktorerna nedan, eller någon sådan ny risk eller osäkerhet, eller någon kombination av dessa, kan påverka Ericssons verksamhet. Se även ”Framtidsriktad information”. Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen 1.1 Den pågående geopolitiska och handelsmässiga osäkerheten till följd av flera faktorer kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons affärer, verksamhet och möjlighet att nå uppsatta mål liksom på informations- och telekommunikationsbranschen i stort. Geopolitiska allianser förändras när globala spänningar gällande handel och inflytande bidrar till en ökad ekonomisk, teknisk, militär och politisk konkurrens i hela världen, i synnerhet mellan USA och Kina. Geopolitiska spänningar och pågående konflikter, som de på flera platser i Mellanöstern samt Ryssland och Ukraina, ökar risken för statlig inblandning, inklusive protektionistiska åtgärder såsom tullar, säkerhetsrelaterade krav såsom ökade regleringshinder, restriktioner för tekniköverföring, telekommunikation och digital infrastruktur för att främja nationell säkerhet, liksom handelsrestriktioner, exportkontroll och förstärkta sanktionsåtgärder. Geopolitisk instabilitet leder dess- utom i allt högre grad till att myndigheterna i vissa länder använder den privata sektorn för politiska syften, bland annat genom att begränsa eller möjliggöra marknadstillträde baserat på nationella säkerhetsin- tressen, utöva inflytande över branschstandarder, ge finansiellt stöd till inhemska företag eller införa restriktioner mot användning av utländsk teknik och/eller utrustning inom kritisk infrastruktur. Det föreligger också särskilda osäkerhetsfaktorer gällande fram- tida relationer mellan Kina och ett antal länder(såsom USA, Indien och Sverige), som ett resultat av bland annat restriktionerna riktade mot kinesiska leverantörer eller komponenter i 5G-nät. Dessa restrik- tioner har införts i många länder och har resulterat i, och kan även fortsättningsvis resultera i, begränsningar av tillgången till hård- och mjukvaruprodukter och komponenter. Ericsson kan komma att påver- kas negativt av en ytterligare försämrad relation mellan dessa länder. Dessutom har Bolaget affärsverksamhet i Kina, och framtida föränd- ringar i ekonomisk och politisk policy eller i relation till Kina kan ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets verksamhet. Vidare har den nya administrationen i USA meddelat att det finns planer på att införa en lång rad olika tullar på importvaror till USA. Vissa av dessa åtgärder har redan trätt i kraft och har, och kan fortsätta att, resultera i vedergällningstullar eller andra handelshinder från andra länder. Denna utveckling skulle kunna få betydande negativa konse- kvenser för hela informations- och telekommunikationsbranschen, inklusive Bolagets internationella produktutveckling samt globala värde- och leverantörskedjor. Begränsningar av internationell handel, såsom tullar och andra restriktioner på import eller export av varor, teknik eller data, kan öka kostnaderna för regelefterlevnad, negativt påverka försäljningspriser och marginaler, minska efterfrågan och på annat sätt ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet. Ericsson är, med tanke på den strategiska betydelsen av informa- tions- och telekommunikationsbranschen, utsatt för konkurrensrisker från statligt finansierade företag, särskilt från länder med betydande statligt finansierade industrier. Företag inom statligt finansierade branscher kan erhålla ekonomiskt stöd, gynnsamma regulatoriska förutsättningar, och selektiv tillämpning av regler som gör det möjligt för dessa företag att bedriva verksamhet i en omfattning och med en kostnadsstruktur som företag inom den privata sektorn inte kan matcha. De kan dessutom få tillgång till marknader och teknik som ger dem betydande konkurrensfördelar. Detta kan skapa konkurrensmäs- siga utmaningar, särskilt på internationella marknader där dessa stat- ligt stödda företag kan verka med betydligt lägre marginaler jämfört med företag inom den privata sektorn. Dessutom kan sådana statligt stödda företag ta tillvara möjligheter i sitt fokus på de strategiska prio- riteringar som deras statliga ägare och andra understödjande aktörer har, snarare än på finansiella resultat, vilket gör det lättare för dessa företag att på ett oproportionerligt sätt expandera sin marknadsandel. Under de senaste åren har det funnits fortsatta utmaningar för det globala frihandelssystemet, bland annat mot tvistlösningsforumet inom Världshandelsorganisationen, WTO. Vissa länder har rört sig bort från multilaterala systemet och i stället infört tullar och andra han- delshinder, pris- eller valutakontroller, importrestriktioner och andra statliga åtgärder. Ökade utsikter för statliga restriktioner på interna- tionell handel kan ha en negativ inverkan på Ericssons förmåga att utnyttja öppna marknader och frihandel, vilket i sin tur kan begränsa Bolagets verksamhet, öka kostnaderna och minska lönsamheten. Vidare har den lagstadgade eller på annat sätt obligatoriska lokalise- ringen av tillverkning och FoU eller användning av lokala leverantörer eller produktion – samt digitala motsvarigheter som datalokalisering av IT-infrastruktur och begränsningar av dataflöden – kontinuerligt ökat, och har motiverats av protektionism, inhemsk industripolitik och hot mot nationell säkerhet. Geopolitisk osäkerhet har lett till mins- kad effektivitet inom FoU inklusive begränsningar i användningen av FoU-resurser, och möjligheter att skala upp eller växa med ökande logistiska och administrativa bördor, samtidigt som polariseringen av industrin och fragmenteringen av globala standarder fortsätter att utvecklas. Det föreligger risk för rörelser bort från globala värdekedjor och leverantörskedjor och mot mer regionala eller lokala alternativ. Myndigheterna i olika länder kan fortsätta att införa villkor som kräver användning av lokala leverantörer, lokal produktion eller partnerskap med lokala företag för FoU och IT-infrastruktur, kräva licensiering eller annan överföring av immateriella rättigheter eller vidta andra åtgärder för att främja lokala företag och lokala konkurrenter, vilket kan ha en betydande negativ inverkan på Ericssons möjligheter att på ett effek- tivt sätt bedriva sin globala verksamhet. Många länder, däribland USA och Kina, betraktar teknik, däribland infrastruktur för telekommunikation och teknik för trådlös mobil kom- munikation, som kritisk infrastruktur och strävar efter att dominera och påverka globala policyer och regelverk kring sådan teknik. Ericsson är ett globalt bolag med global närvaro, men som svenskt bolag kan Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen 97 Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning 105 Juridiska och regulatoriska risker 106 Risker relaterade till cybersäkerhet 109 Risker relaterade till miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande 111 97 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Ericsson ställas inför unika utmaningar eftersom Sverige och Europa historiskt sett har haft begränsat inflytande över utformningen av globala teknikpolicyer jämfört med mer framträdande teknikregle- rande länder, och vi har inte investerat i teknisk infrastruktur i samma utsträckning. Varken Sverige eller EU har utvecklat en gemensam och enhetlig teknikagenda eller geopolitisk strategi för teknik, och de regelverk som har införts inom EU har i huvudsak inriktats på konsu- mentprissättning, snarare än på att främja eller skydda teknik- eller telekommunikationsföretag med bas i Europa. Ericsson är följaktligen fortsatt exponerat för förändringar av den globala politiken som Bola- get inte har möjlighet att påverka, vare sig direkt eller indirekt, och som kan utformas på ett sätt som gynnar konkurrenterna. Med hänsyn till den strategiska betydelsen av den bransch där Ericsson är verksamt kan andra länder välja att stödja eller skapa en nationell aktör som ett alternativ till etablerade globala leverantörer som Ericsson, för att öka sin kontroll över lokala kommunikationsnätverk och infrastruktur. Det finns ett flertal pågående lokala och regionala konflikter, till exempel de pågående militära konflikterna mellan Ukraina och Ryssland (en marknad Ericsson har lämnat) och på flera platser i Mellanöstern. Även om den slutgiltiga påverkan från dessa händelser är oklar förväntas den osäkerhet de resulterar i att fortsätta. Denna geopolitiska utveckling, exempelvis i form av handels- och säkerhets- begränsningar och exportkontroller, förstärkta sanktionsåtgärder och leverantörskonsolidering, kan få en negativ påverkan på globala marknadsvillkor, inklusive marknadsandel, tillgång och position. Informations- och telekommunikationsbranschens strategiska och känsliga karaktär innebär också en förhöjd risk för cyberattacker och företagsspionage både i fråga om tekniska och kommersiella aspek- ter, som resulterar i en förhöjd risk från statligt stödda och kriminella hotaktörer, inklusive digitala attacker som syftar till att störa, skada eller infiltrera en annan parts kritiska infrastruktur, nätverk och system. Många länder och den politik de för har i allt högre grad inriktats på att minska risken för cyberspionage, geolokalisering och datakontroll samt skydd av kritisk nationell infrastruktur och information. Dessutom kan politisk instabilitet, strikta krav på lokalisering av data, tillverkning och FoU eller användning av lokala leverantörer eller produktion i de områden där Bolaget är verksamt ytterligare öka risken för eventuella överträdelser av lagar och regelverk av Ericsson eller dess anställda. Överträdelser som begås av Ericsson eller Bolagets anställda kan medföra allvarliga konsekvenser för Bolagets anseende och kan få en väsentlig negativ inverkan på Ericssons affärsverksam- het och resultera i myndighetsåtgärder och betydande ekonomiska påföljder och restriktioner som begränsar Bolagets möjligheter att göra affärer, inklusive med vissa kunder, såsom statliga organ eller kunder i vissa reglerade sektorer (till exempel telekommunikation). Den geopolitiska situationen utvecklas ständigt, och har haft och kommer fortsätta att ha konsekvenser för hela informations- och telekommunikationsbranschen, med risk för ytterligare uppdelning av branschen, separation av globala värde- och leverantörskedjor och uppdelning av globala standarder för mobil telekommunikation. Denna utveckling har också lett till att flera länder har utvärderat hur de ska säkerställa fortsatt tillgång till infrastruktur för telekommunika- tionsnät, till exempel genom att främja uppdelning av radioaccessnät, även om tidpunkten för och omfattningen av detta förblir oklar. Allt det ovanstående kan ha betydande och potentiellt kvarstå- ende negativ inverkan på Ericssons internationella produktutveckling och globala värde- och leverantörskedjor, detta gör det nödvändigt med en flexibel och anpassningsbar organisation, vilket kan negativt påverka Bolagets lönsamhet och verksamhet som helhet. 1.2 Utmanande globala ekonomiska förhållanden kan inverka negativt på efterfrågan, kostnader och priser för Ericssons produkter och tjänster, och begränsa Bolagets förmåga till tillväxt. Utmanande globala ekonomiska förhållanden, exempelvis bero- ende på nedgångar i den globala ekonomin, politisk oro och osäker- het, förändrade regelverk, bristande tillgång på arbetskraft eller råvaror, perioder av förhöjda räntenivåer eller inflation, förändrat konsumentförtroende eller geopolitiska risker och handelskonflikter, kan ha omfattande negativa effekter på efterfrågan på Ericssons produkter samt på produkterna och tjänsterna som Ericssons kunder tillhandahåller. Ericsson verkar inom en cyklisk bransch där kunder- nas efterfrågan, vilja och förmåga att investera i hög grad påverkas av makroekonomiska förhållanden, växlande marknadsdynamik och bredare investeringscykler. Om Ericssons kunder förväntar sig eller upplever en nedgång i konsumtionen kan detta leda till att leverantö- rer av kommunikationstjänster och andra kunder skjuter upp, minskar eller helt avbryter sina investeringar, inklusive drastiska nedskärningar av utgifterna för Ericssons produkter, eller inleder andra kostnadsbe- sparande åtgärder för att upprätthålla eller förbättra sin finansiella ställning. En sådan minskad efterfrågan på produkter och tjänster, vilket kan leda till hårdare priskonkurrens eller uppskjutna köp, kan innebära lägre intäkter som inte helt kan kompenseras med sänkta kostnader. Om Ericssons finansiella resultat begränsas på grund av en ekonomisk nedgång kan Bolagets förmåga att återinvestera i pro- duktinnovation, marknadsexpansion eller andra strategiska initiativ som är viktiga för Ericssons långsiktiga tillväxt begränsas. Dessutom kan minskade investeringar i tekniksektorn generellt, som en följd av ekonomiska förhållanden, påverka Ericssons tillväxtmöjligheter negativt. Utmanande globala ekonomiska förhållanden i kombination med regelverk som är under utveckling har lett till ett tekniklandskap i Europa med omfattande regulatoriska krav och relativt låga inves- teringsnivåer i teknisk infrastruktur och utveckling. På grund av dessa utmanande globala ekonomiska förhållanden har Europas regelverk i hög grad inriktats på konsumentskydd, bland annat sänkta kostnader för konsumenter samt rättigheter beträffande integritet och data- skydd. Även om detta är avgörande för kundernas förtroende, har det haft en negativ inverkan på efterfrågan, kostnader och prissättning av produkter och tjänster inom de sektorer där Ericsson är verksamt. Otillräckliga investeringar i teknisk infrastruktur på starkt reglerade marknader kan minska efterfrågan på infrastrukturprodukter efter- som företag och regeringar ställer sig avvaktande till att investera i mer avancerade lösningar i tider av ekonomisk osäkerhet och stränga krav beträffande regelefterlevnad. Kombinationen av dessa faktorer kan begränsa Ericssons förmåga att justera prissättningen effektivt mellan olika marknader, vilket kan leda till lägre marginaler och ett lägre finansiellt resultat. Utmanande makroekonomiska omständig- heter kan också leda till ekonomiska svårigheter eller konkurser hos Ericssons kunder eller leverantörer, ökad efterfrågan på kundfinan- siering, svårigheter att driva in kundfordringar samt ökade kreditrisker bland Ericssons motparter. Ericssons finansiella resultat har varierat, och kommer att fortsätta variera, mellan delårsperioderna, och jämförelser av Ericssons resultat mellan perioderna är därmed inte alltid meningsfulla. Ericssons netto- omsättning, nettoresultat och kassaflöde från den löpande verksam- heten är normalt lägst under första kvartalet och högst under fjärde kvartalet. Vidare är nivån på efterfrågan från leverantörer av kom- munikationstjänster och andra kunder som köper Ericssons produkter och tjänster säsongsbetonad och kan variera över kortare tidsperioder, även från en månad till en annan. Det kan få till följd att Ericssons resultat under en period inte är direkt jämförbart med tidigare eller framtida finansiella perioder och sådana jämförelser behöver inte nödvändigtvis fullt ut avspegla Ericssons finansiella resultat, vilket kan leda till oförutsägbara finansiella resultat eller trender i Ericssons övergripande resultat. Makroekonomisk osäkerhet kan också leda till ökade svårigheter att prognostisera försäljning och ekonomiska resultat, samt ökad volatilitet beträffande Ericssons redovisade resultat och potentiella nedskrivningar av Ericssons immateriella tillgångar på grund av för- sämrade försäljningsprognoser för vissa produkter. Om någon av ovan nämnda faktorer skulle bestå eller förvärras, kan den negativa påverkan på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning bli mer uttalad. 98 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport 1.3 Ericssons verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation och av framgång för Ericssons befintliga kundbas samt den kundbas som Bolaget inriktar sig mot, vilket kan påverka efterfrågan från kunder samt Ericssons produktmix och marginaler. En stor del av Ericssons verksamhet är beroende av fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation både i fråga om antalet abonnemang och en ökad användning per abonnent, vilket i sin tur driver Ericssons kunder att fortsätta installera och bygga ut näten. Om leverantörer av kommunikationstjänster inte lyckas öka antalet abonnenter och/ eller om användningen inte ökar, eller om de inte kan utnyttja möjlig- heterna i den tekniska utvecklingen, kan detta få en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet och resultat. Om leverantörer av kommunikationstjänster inte kan generera intäkter av tjänster, eller inte kan anpassa sig till nya affärsmodeller eller får minskade intäkter eller lönsamhet, kan deras vilja minska till vidare investeringar i deras befintliga och nya nät, vilket i sin tur minskar efterfrågan på Ericssons produkter och tjänster och därmed påverkar Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt. Under 2024 var den makroekonomiska situationen fortsatt utmanande, vilket har lett till fortsatt minskade volymer och lägre investeringstakt från många av Ericssons kunder. Tidpunkterna för och omfattningen av marknadens återhämtning har varit långsam- mare än väntat, och det går inte att veta säkert när marknadens inves- teringsnivåer återhämtar sig helt. Den globala telekommunikations- marknaden har blivit alltmer mättad, och i brist på tekniska innovatio- ner för att skapa nya intäktsströmmar finns det en risk för en nedgång i hela branschen. Fasta nät och mobilnät konvergerar och ny teknik som IP och bredband gör att leverantörer av kommunikationstjänster kan erbjuda tjänster i både fasta nät och mobilnät. Ericsson är beroende av tillväxt av sådana tjänster och av resultatet av regleringar och standardise- ring, till exempel fördelning av spektrum. Om tillväxt, standardisering eller regleringar dröjer kan det ha en negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning. Ericssons försäljningsvolymer och bruttomarginaler kan också påverkas negativt av en ofördelaktig produkt- och tjänstemix samt ordertid för Ericssons produkter och tjänster. Ericssons försäljning till leverantörer av kommunikationstjänster och andra kunder utgör en blandning av utrustning, mjukvara och tjänster, som normalt genere- rar olika bruttomarginaler. Leverantörer av kommunikationstjänster utgör fortfarande huvuddelen av Ericssons verksamhet, och är även fokus för försäljningen framöver. Ericsson tillhandahåller lösningar till Bolagets kunder baserat på såväl Bolagets egna produkter som tred- jepartsprodukter, där marginalerna vanligtvis är lägre än för egna pro- dukter. Detta innebär att Ericssons redovisade bruttomarginal för en viss period påverkas av den allmänna mixen av produkter och tjänster samt andelen tredjepartsprodukter. Inom Bolagets segment Cloud Software and Services och Övrigt utgörs verksamheten av en större andel tredjepartsprodukter och tjänster än inom traditionell försälj- ning, vilket påverkar Ericssons affärsmodeller. Dessutom är ledtiderna betydligt kortare för utbyggnad och uppgradering av befintliga nät än för utbyggnad av nya nät. Beställningar av utbyggnad och uppgra- dering av befintliga nät görs oftast av kunderna med kort varsel, ofta mindre än en månad i förväg, och det är därför svårt att förutse för- ändringar i efterfrågan. Ändringar i Ericssons produkt- och tjänstemix och den korta ordertiden för vissa av Ericssons produkter kan därför påverka Ericssons förmåga att göra tillförlitliga prognoser över försälj- ning och marginaler, och dessutom förmågan att i förväg bedöma om faktiska resultat kommer att avvika från det marknaden förutsäger och förväntar sig. Ledtider för produktion och leverans av vissa pro- dukter kan bli längre på grund av att vissa komponenter potentiellt kan få begränsad tillgänglighet på marknaden på grund av förseningar i leverantörskedjan. Variationer på kort sikt kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och kassaflöde. 1.4 Det finns en risk att Ericsson inte kan genomföra sina nyckelstrategier, däribland förbättringar av lönsamheten, tillvarata 5G-marknadens möjligheter, utnyttja möjligheter för nätverks-APIer och företagsmarknaden eller uppnå förväntade fördelar från omstruktureringsaktiviteter. Det finns ingen garanti för att Ericsson på ett framgångsrikt sätt kommer att kunna implementera sin strategi för att uppnå framtida lönsamhet, skapa tillväxt eller skapa värde för aktieägarna. Ett fram- gångsrikt genomförande av Ericssons strategi för att bygga de bästa, högpresterande och programmerbara nätverken samt att framgångs- rikt expandera inom företagsmarknaden beror på flera faktorer, varav många ligger utanför Bolagets kontroll. Det finns inga garantier för att Ericssons specifika omstrukturerings- eller kostnadsbesparings- initiativ kommer att vara tillräckliga eller genomföras i rätt tid för att åstadkomma förbättringar av Ericssons resultat. Ericssons möjligheter på 5G-marknaden kommer att vara bero- ende av attraktiva spektrum för 5G, samt tidpunkterna för spektrum- tilldelningar, spektrummängden, typen av frekvensband – låga band (under 1 GHz), mellanband (3–6 GHz) eller höga band (över 24 GHz). Dessutom finns en risk att villkoren för spektrumlicenser, såsom kost- nad och licensens tidsperiod, inte överensstämmer med behov och planer vilket skulle kunna försena eller minska 5G-marknaden, och operatörernas användning av detta spektrum skulle kunna begränsas av regulatoriska myndigheter under kortare eller längre tid och inom olika geografiska områden, på grund av oförutsedda orsaker såsom störningar med annan elektronisk utrustning på känsliga platser, till exempel flygplatser. Bolaget kan inte garantera att det inte ställs ansvarsanspråk på Bolaget (såsom produktansvarsanspråk eller tvister beträffande konfiguration eller installation av utrustning), vilket kan få en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, anseende, resultat, finansiella ställning och kassaflöde. Takten och omfattningen av operatörernas 5G-utrullning kan också förändras på grund av marknadsförhållandena, inklusive slut- förandet av fusioner och förvärv samt olika myndighetsincitament för 5G-installationer. Operatörernas planer för 5G-installationer kan också fördröjas av olika operativa problem, till exempel tillgång till platser för utrustning, tillståndsärenden och tillgången på installa- tionspersonal. Tidsfaktorer, storleksfaktorer och val av teknik för olika marknadsmöjligheter bortom förbättrat mobilt bredband, till exempel fast bredband via mobilnätet, IoT inom industrin och privata nätverk, kan förverkligas på ett annat sätt än vad som förväntats. Ericsson eller dess leverantörer kan stöta på oförutsedda tekniska svårigheter som kan påverka Ericssons förmåga att utveckla, leverera eller installera 5G-nät. Många av Ericssons kunder förblir försiktiga när det gäller ytterligare kapitalallokering till nätverksinfrastruktur och kommer att kräva nya genomförbara användningsområden som utnyttjar avance- rade nätverksfunktioner för att rättfärdiga ytterligare investeringar. Ericssons framtida tillväxt är delvis beroende av att företag i flera branscher digitaliseras och ökar sin användning av trådlösa nätverks- lösningar (inklusive privata mobilnät), och att de i ökande grad använ- der och erbjuder automatiserade tjänster som är drivkrafter för tillväxt för dessa nätverks-APIer. Ericsson kan inte lämna några garantier rörande tidpunkt eller storlek för tillväxt inom dessa nätverks-APIer. Konkurrerande teknik såsom wi-fi, makroekonomisk motvind samt att kunderna inte är villiga att betala för tjänster kan göra att denna utveckling går långsammare. Juridiska och regulatoriska begräns- ningar som nätneutralitet kan också sakta ned eller begränsa global utvidgning av denna verksamhet. Dessutom kan tillgång till enheter, sensorer och spektrum också påverka takten och möjligheten för före- tag att införa trådlös mobilteknik. Därutöver, som beskrivs i Riskfaktor 3.3 nedan, har Vonage och Ericsson varit involverade i en åtgärdspro- cess avseende pågående efterlevnad av skyldigheter enligt det natio- nella säkerhetsavtal, National Security Agreement (NSA), som ingicks i samband med Ericssons förvärv av Vonage. Det pågående regel- efterlevnadsarbetet och relaterade åtgärder har påverkat Vonage- verksamheten negativt och kan även fortsättningsvis göra det, bland 99 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport annat på grund av ändringar som krävs i affärsstrukturen och ytterli- gare regelefterlevnadskostnader. Strategin för företagsmarknaden är föremål för ett antal osäkerheter, inklusive efterfrågan på nätverks- API:er, framgången för joint ventures och andra affärspartnerskap samt kundernas investeringar i Ericssons trådlösa nätverksutbud. Vidare kanske Bolaget inte uppnår vissa eller någon av de förvän- tade fördelarna med dess omstruktureringsaktiviteter, och omstruk- tureringen kan ha negativ inverkan på verksamheten. Omstruktu- reringsaktiviteter kan bli kostnadskrävande och orsaka störningar i verksamheten, och Ericsson kanske inte kan uppnå och upprätthålla de kostnadsbesparingar och fördelar som ursprungligen förväntades. Dessutom kan omstruktureringar leda till brister i kontinuitet, förlust av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under övergångsperio- der. Omorganisation och omstrukturering kan ta en betydande del av ledningens och andra anställdas tid och fokus, vilket kan avleda uppmärksamheten från drift och tillväxt av Ericssons verksamhet. Omstruktureringsaktiviteter kan få oförutsedda konsekvenser och en negativ inverkan på verksamheten, däribland på Ericssons förmåga att utveckla, sälja och leverera produkter och tjänster, och det går inte att garantera att pågående eller framtida omstruktureringsaktivite- ter blir framgångsrika eller leder till förväntade kostnadsbesparingar. Faktorer som kan hindra ett framgångsrikt genomförande innefattar bibehållandet av nyckelpersonal, påverkan av regulatoriska frågor samt ofördelaktiga omständigheter på marknaden eller ofördelaktiga makroekonomiska omständigheter. Om Ericsson misslyckas med att uppnå några eller samtliga av de förväntade fördelarna med omstruk- tureringsåtgärderna kan det få en väsentlig negativ inverkan på Bolagets konkurrenskraft, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöde, anseende och aktiekurs. 1.5 Ericsson genomför förvärv och avyttringar, vilket kan orsaka störningar och tvinga Bolaget till betydande utgifter, och det kan hända att Ericsson inte framgångsrikt kan slutföra sådana transaktioner, skydda värdet av de förvärvade verksamheterna under integrationsfasen eller skapa det värde som förvärvet förväntades medföra. Från tid till annan gör Ericsson förvärv för att uppnå olika fördelar, till exempel att snabbare få ut produkter på marknaden, få tillgång till teknik och kompetens, öka skalfördelar och bredda produktportfölj eller kundbas. Förvärv kan leda till betydande ansvarsförbindelser och ökade avskrivningskostnader för goodwill och andra immateriella till- gångar eller nedskrivning av goodwill, vilket kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställ- ning och likviditet. Ericsson har tidigare redovisat nedskrivningar rela- terat till förvärv, inklusive icke-kassaflödespåverkande nedskrivningar på SEK 31,9 miljarder under tredje kvartalet 2023 och SEK 11,4 mil- jarder under andra kvartalet 2024, i huvudsak relaterat till goodwill och andra immateriella tillgångar hänförliga till Vonage. Bolaget kan komma att redovisa ytterligare nedskrivningar i framtiden. Ericsson kan komma att förvärva ett bolag inom en sektor eller geografisk region där Ericsson har begränsad eller ingen erfarenhet och kan ställas inför ökade utmaningar när det gäller att förstå och utnyttja den unika operativa, tekniska och marknadsmässiga dyna- miken i en sådan verksamhet. Sådan begränsad erfarenhet kan öka svårigheten att korrekt bedöma det förvärvade bolagets risker och att på ett effektivt sätt integrera dess verksamhet, teknik, produkter och personal. Vidare är integrationsarbete inom obekanta områden komplext och resurskrävande, och risken för att stöta på oförutsedda operativa utmaningar ökar om Ericsson missbedömer marknads- eller kundbehov. Om det förvärvade bolaget dessutom måste verka själv- ständigt på grund av regulatoriska, operativa eller marknadsmässiga krav innebär detta ytterligare risker för Ericsson när det gäller att upp- rätthålla adekvat tillsyn och efterlevnad. Eventuella brister i riskhan- teringen eller ineffektivitet i verksamheten kan skada anseendet eller få negativa ekonomiska konsekvenser om det förvärvade bolaget inte överensstämmer med Ericssons standarder eller möter oförutsedda utmaningar. Förvärv kan bland annat medföra följande ytterligare risker för Ericsson: – Oförmåga att genomföra förvärv som Bolaget anser vara viktiga för verksamhetens framtid. – Sämre resultat än väntat från den förvärvade verksamheten, oförmåga att förverkliga förväntade fördelar och synergieffekter och/eller oförmåga att leverera enligt förväntade affärsplaner i den omfattning eller i det tidsperspektiv som förväntades. – Brister i teknik och produkter som förvärvas, exempelvis oväntade kvalitets-, säkerhets- och driftsproblem. – Svårigheter att, helt eller delvis, integrera verksamhet, teknik, produkter och medarbetare från det förvärvade företaget, att förverkliga förväntade synergieffekter eller att upprätthålla oberoende verksamhet i dessa bolag på en lämplig risknivå. – Risker med att ta sig in på nya marknader där Bolaget har begränsad eller ingen tidigare erfarenhet, eller att skapa en marknad eller ett ekosystem enligt plan. – Risk för att nyckelmedarbetare slutar. – Störningar i den löpande verksamhet och avledning av ledningens uppmärksamhet från andra affärsintressen. – Bristande förmåga att identifiera väsentliga problem, ansvar eller andra utmaningar under granskningar av tillbörlig aktsamhet. – Risker och utgifter för eventuella meddelade, icke meddelade eller potentiella juridiska skyldigheter eller andra negativa ekonomiska följder för det förvärvade bolaget, inklusive underlåtenhet att följa lagar eller förordningar eller andra krav eller villkor, till exempel från granskningar av utländska direktinvesteringar och beslut som till exempel Committee on Foreign Investment in the United States (CFIUS) granskningsprocess. Se Riskfaktor 3.3 för mer information avseende CFIUS granskningsprocess. Ibland avyttrar Ericsson också delar av verksamheten för att optimera Bolagets produktportfölj eller verksamhet och kan även komma att avveckla vissa verksamheter inom områden som inte är centrala för Bolagets kärnverksamhet. Alla beslut om att avyttra eller på annat sätt avsluta ett verksamhetsområde kan medföra särskilda kostna- der, till exempel kostnader för personalminskningar och bransch- och teknikrelaterade nedskrivningar. Avyttringar kan bland annat medföra följande risker för Ericsson: – Svårigheter att separera verksamhet, teknik, produkt och medarbetare från den avyttrade verksamheten. – En stor del av ledningens och andra anställdas tid och fokus kan tas i anspråk, vilket kan avleda uppmärksamheten från drift och tillväxt av Ericssons verksamhet. – Risk för att nyckelmedarbetare slutar. – Potentiell förlust av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under övergångsperioder. – Nedskrivningar av det redovisade värdet på relevanta tillgångar. – Exponering mot stämningsansökningar, tvister eller andra krav i samband med, eller som ett resultat av, en avyttring. – Svårigheter att slutföra avyttringar eller att med framgång överlämna avyttrade verksamheter. – Utgifter för eventuella okända eller potentiella juridiska åtaganden inom den avyttrade verksamheten. – Bristande förmåga att genomföra avyttringar som krävs av juridiska skäl på kommersiella villkor eller alls. De risker som är förknippade med förvärv och avyttringar kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och likviditet. 1.6 Ericsson har ingått i, och kan i framtiden ingå i, joint ventures och samarbeten, som eventuellt inte blir framgångsrika, och som kan medföra framtida kostnader för Bolaget. Det kan hända att Ericssons joint ventures och samarbeten med partners av olika skäl inte leder till förväntade resultat, till exempel på grund av att Ericsson har missbedömt Bolagets behov och syner- gieffekter, på grund av Bolagets oförmåga att vidta åtgärder utan godkännande från Ericssons partners, på grund av Bolagets svårig- heter att implementera sina affärsplaner, på grund av att Bolagets strategiska partners brister i fråga om förmågor eller finansiell stabili- tet eller på grund av oförmåga att korrekt övervaka eller förvalta joint 100 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport venture-arrangemanget. Vidare kan vissa av Ericssons nuvarande och framtida joint ventures innefatta flera partners, och dessa part- ners intressen kanske inte helt överensstämmer med, eller kan stå i konflikt med, Ericssons eller en annan partners intressen. Ericsson kan ha begränsad möjlighet att kontrollera eller påverka joint venture- partners, vilket i sin tur kan påverka Ericssons förmåga att realisera de förväntade fördelarna. Om Ericsson eller någon annan part i joint venture-samarbetet misslyckas med att på ett adekvat sätt för- utse potentiella intressekonflikter eller förändrade omständigheter, kan samarbetet misslyckas eller så kan en sådan partner välja att avsluta samarbetet i förtid eller begära en omförhandling av villkoren. Ericsson är part i särskilt komplexa joint venture-arrangemang med ett flertal partners, vilket kan visa sig vara svårt att hantera effektivt och äventyra Bolagets förmåga att framgångsrikt genomföra strate- giska planer. Ericssons förmåga att samarbeta med dessa partners eller utveckla nya produkter och lösningar, till exempel som en del av Ericssons 5G-portfölj, eller som en del av verksamheten för företags- marknadens plattform för nätverks-APIer kan bli begränsad, vilket i sin tur kan skada Bolagets konkurrensposition på marknaden och påverka förmågan att leverera utifrån strategin. Vidare kan ogynn- samma regulatoriska beslut, myndighetsbeslut eller andra regerings- beslut mot en partner få negativa följder för Ericsson eller ett joint venture, och Ericssons varumärke eller anseende skulle också kunna skadas om en partner inte skulle följa Ericssons regelefterlevnads- och andra uppförandestandarder. Ericssons andel av förluster och åtaganden att tillskjuta kapital eller lån till joint ventures och andra samarbeten kan dessutom ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, resultat, finansiella ställning och kassaflöde. 1.7 Ericsson kanske inte kan reagera på ett adekvat sätt på marknadstrender inom de branscher där Bolaget bedriver verksamhet, inklusive virtualisering av nätfunktioner och varierande investeringsnivåer i telekommunikationsbranschen. Ericsson påverkas av marknadsläge och trender inom de branscher där Bolaget bedriver verksamhet, till exempel konvergensen mellan IT- och telekombranscherna. Teknologisk utveckling driver konvergen- ser som möjliggör digitalisering och en förflyttning från särskild hård- vara till mjukvara och molnbaserade tjänster. Detta innefattar även en uppdelning av radioaccessnät, även om tidpunkten för och omfatt- ningen av detta fortfarande är oklart. Det förändrar konkurrensbilden för såväl värdekedjorna som affärsmodellerna, och påverkar Ericssons målformulering, riskbedömning och strategier. Den här förändringen gör det enklare att ta sig in på marknaden för nya konkurrenter, inklu- sive konkurrenter som är nya i Ericssons bransch och kan komma att påverka Ericssons marknadsandel negativt inom vissa områden. Om Ericsson inte framgångsrikt kan tolka eller prognostisera trender och marknadsutveckling, eller inte kan skaffa nödvändig kompetens för att kunna utveckla och sälja produkter, tjänster och lösningar som är konkurrenskraftiga i detta föränderliga affärsklimat, kommer det att ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning. Telekombranschen har historiskt genomgått nedgångar där leverantörer av kommunikationstjänster väsentligt minskat sina investeringar i ny utrustning. Osäkerhet kring den globala ekono- miska tillväxten och geopolitisk påverkan kan ha en betydande negativ effekt på de faktiska marknadsförhållandena, vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet. Dessutom varierar marknadsförhållandena i hög grad och de kan också variera inom olika geografiska områden och teknikområden. Osäkerheten kan påverka både den marknad som drivs av kapitalutgifter och den marknad som drivs av driftskostnader, till exempel Managed Services. Ericssons strategi baseras på en expansion inom Enterprise-seg- mentet, vilket är en marknad som i större utsträckning påverkas av de övergripande ekonomiska villkoren än marknaderna för leverantörer av kommunikationstjänster. Även om de globala förhållandena för- bättras kan villkoren i de specifika branschsegment där Bolaget bedri- ver verksamhet vara sämre än för andra segment. Detta kan medföra negativa effekter på Bolagets intäkter och resultat. Om leverantörer av kommunikationstjänster och andra kunders investeringar är lägre än förväntat, kan detta påverka Bolagets intäkter, resultat och lön- samhet negativt. Nivån på efterfrågan från leverantörer av kommuni- kationstjänster och andra kunder som köper Ericssons produkter och tjänster kan variera över kortare tidsperioder, även från en månad till en annan. På grund av den höga osäkerheten och graden av variation i informations- och telekommunikationsbranschen är det svårt att ta fram tillförlitliga prognoser över intäkter, resultat och kassaflöde. När 5G-volymer i stor skala skiftar från tidiga 5G-marknader till marknader med högre volatilitet, och när Ericsson upprättar affärs- relationer med nya kunder, kan osäkerhetsnivåer och fluktuationer öka. Bland annat kan både försäljning och lönsamhet påverkas på grund av betydande variationer i underliggande marknader och/eller mix mellan produkter och tjänster. Dessutom kan Ericsson misslyckas med att förutspå kundernas efterfrågan korrekt, och det kan då upp- stå över- eller underskott av komponenter, produktionskapacitet och utbyggnadsförmåga. 1.8 Ericsson är utsatta för hård konkurrens från befintliga konkurrenter och nya aktörer, bland annat genom konsolidering av leverantörer vilket resulterar i starkare konkurrenter. De marknader där Ericsson har verksamhet präglas av hård konkur- rens när det gäller pris, funktionalitet, servicekvalitet, kundanpassning, utveckling i rätt tid samt introduktion av nya produkter och tjänster. Bolaget möter intensiv konkurrens från väsentliga konkurrenter, varav många är mycket stora bolag med omfattande tekniska och ekono- miska resurser och väletablerade relationer med leverantörer av kom- munikationstjänster. Ericsson är också utsatt för konkurrens från stat- ligt ägda eller statligt stödda företag eller företag som får direkt eller indirekt stöd från myndigheterna och som i allt större utsträckning konkurrerar om möjligheterna på utländska marknader. I vissa fall kan dessa statligt ägda eller statligt stödda företag prioritera möjligheter som främjar de strategiska målen hos sina statliga ägare, eller andra understödjande aktörer, och kan motiveras politiskt eller av andra fak- torer i sina affärsbeslut där mindre fokus läggs på finansiell avkastning jämfört med andra företag. Som ett oberoende börsnoterat företag är Ericsson begränsat på sätt som vissa av Bolagets konkurrenter inte är. När Ericsson konkurrerar om kunder eller lämnar anbud på projekt kan Bolaget därför utsättas för konkurrensnackdelar eftersom dessa stat- ligt ägda eller statligt stödda bolag eventuellt inte behöver uppnå en konkurrenskraftig finansiell avkastning på samma sätt. Konkurrensbe- gränsande prissättning och annan konkurrenshämmande verksamhet kan leda till att Ericsson förlorar marknadsandelar i flera länder och på flera marknader. Ericssons nuvarande och framtida konkurrenter har genomfört och kommer att fortsätta genomföra strategiska fusioner, förvärv eller ingå joint ventures för att kombinera sina finansiella resurser och stärka sina portföljer. Sammanslagningar kan leda till nya konkurrenter med större kapacitet, bredare närvaro, starkare ekonomiska resurser eller mer konkurrenskraftig prissättning. Dessa konkurrenter kan etableras eller vara verksamma på strategiskt viktiga marknader för Ericsson, däribland USA, vilket kan påverka Ericssons marknadsandel negativt. Sammanslagningar bland leverantörerna kan också leda till att det skapas starkare konkurrenter som kan dra nytta av sin integrerade verksamhet, av skalfördelar och av sina större resurser, vilket kan öka konkurrensen på Ericssons marknad. Branschkonvergens och sam- manslagningar av leverantörer av utrustning och tjänster kan leda till starkare konkurrenter som arbetar med helhetslösningar samt konkur- renter som är mer specialiserade inom särskilda områden, vilket exem- pelvis kan påverka vissa av Ericssons segment, som Cloud Software and Services och Enterprise. Om etablerade aktörer på angränsande marknader förvärvar verksamheter med ny teknik inom Ericssons marknader kan nya starka konkurrenter uppstå. Dessa typer av händelser kan ha väsentlig negativ inverkan på Ericssons verk- samhet, resultat, finansiella ställning och marknadsandel. Dessutom har Ericsson konkurrens från mer diversifierade leveran- törer, varav många är bättre på att korssubventionera. Ericssons kun- der som är leverantörer av kommunikationstjänster, som utgör största delen av Ericssons affärer, är också stora och mycket sofistikerade, och utövar en betydande inköpskraft bland annat genom den spridda användningen av anbudsförfaranden. Ericsson möter också ökad 101 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport konkurrens från nya marknadsaktörer och alternativ teknik, såsom satelliter, när industristandarderna utvecklas. Om Ericsson dessutom väljer att ta sig in på nya marknadssegment kan Bolaget komma att underskatta relevanta konkurrenters skicklighet och processer. Bola- gets konkurrenter kan komma att införa ny teknik innan Ericsson gör det eller erbjuda billigare eller bättre produkter, tjänster och lösningar eller andra incitament än Ericsson erbjuder. Ökad konkurrens, samt om någon av riskerna ovan skulle bli verklighet, kan leda till lägre vinst- marginaler, förlorade marknadsandelar, ökade kostnader för forskning och utveckling såväl som för försäljning och marknadsföring, vilket kan ha väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och marknadsandel. Ericsson bedriver verksamhet på marknader där teknik och mark- nadslanseringen av den förändras snabbt. Detta har resulterat i, och kan fortsätta resultera i, kontinuerlig prispress på Ericssons produkter och tjänster, speciellt mot bakgrund av den makroekonomiska osä- kerheten. Om Ericssons motåtgärder, däribland förbättrade produkter och affärsmodeller eller kostnadsminskningar i hela värdekedjan, inte kan genomföras i rätt tid eller genomföras överhuvudtaget, kan Bolagets verksamhet, resultat, finansiella ställning och marknadsandel påverkas negativt. 1.9 Ericsson förlitar sig på ett begränsat antal tredjeparts- leverantörer, vilket utsätter Bolaget för risker i leverantörskedjan och andra risker. Ericssons förmåga att leverera sina produkter och tjänster i enlig- het med marknadens efterfrågan och åtaganden i avtal är till stor del beroende av att Bolaget har tillräcklig tillgång till material, komponen- ter, produktionskapacitet, FoU-tjänster, IT-tjänster och andra viktiga tjänster på konkurrenskraftiga villkor. Vissa av dessa kommer från en enda leverantör, eller i fallet med utveckling och försörjning av nyckel- komponenter inom ASIC och FPGA, standardelektronik och halvledare (inklusive mikrochipsnoder), från ett mycket litet antal leverantörer som Ericsson är beroende av. Vissa av dessa leverantörer har mycket begränsad georedundans, vilket gör dem sårbara vid naturkatastrofer, makroekonomisk påverkan, konflikter eller andra potentiellt störande händelser. Beroendet av dessa leverantörer kan också göra Ericsson sårbart för förändringar i prissättning och andra kommersiella villkor där Bolaget har svårt att utöva något inflytande. På grund av den aktuella volatila geopolitiska miljön har leverantörskedjerisken ökat, exempelvis till följd av spänningar mellan USA och Kina och ett even- tuellt införande av tullar, vilket skulle kunna få betydande negativa konsekvenser för hela informations- och telekommunikationsbran- schen, inklusive Bolagets internationella produktutveckling samt globala värde- och leverantörskedjor. Därmed föreligger det en risk för att Ericsson inte kan få tag på de insatsvaror som behövs för att kunna tillverka Bolagets produk- ter och erbjuda dess tjänster på kommersiellt rimliga villkor eller över huvud taget. Detta är speciellt kritiskt i samband med stora, komplice- rade projekt eller projekt som har deadlines och leveranser enligt ett mycket strikt schema. Om någon av Bolagets leverantörer inte lyckas eller vägrar att leverera kan det innebära avbrott eller förseningar i Ericssons produkt- och tjänsteförsörjning eller verksamhet vilket kan begränsa Ericssons försäljning eller öka kostnaderna avsevärt, till exempel genom avtalsbrott eller viten. Vid en störning i leverantörs- kedjan kan det ta avsevärd tid att hitta en alternativ leverantör eller designa om produkter för att ersätta komponenter, vilket kan orsaka betydande fördröjningar eller avbrott i leveransen av Ericssons pro- dukter och tjänster. Ericsson har vid enskilda tillfällen drabbats av stör- ningar i leveranskedjan, och det är inte uteslutet att Bolaget drabbas av liknande störningar i framtiden, som kan hindra Ericsson att skaffa lämpliga råvaror till kommersiellt gångbara priser eller över huvud taget. När Ericsson gör inköp måste Bolaget också förutsäga hur kunder- nas efterfrågan kommer att utvecklas. Om Ericsson inte lyckas väl med att förutspå kundernas efterfrågan kan det uppstå över- eller under- skott av komponenter och produktionskapacitet. I många fall använ- der Ericssons konkurrenter samma leverantörer, och om de har köpt kapacitet före Ericsson kan detta medföra att Bolaget inte kan skaffa nödvändiga produkter. Detta kan begränsa Ericssons möjligheter att leverera till sina kunder och leda till ökade kostnader. Samtidigt har Ericsson förbundit sig att köpa vissa kapacitetsnivåer och/eller komponentkvantiteter som, om de inte utnyttjas, leder till avgifter för outnyttjad kapacitet eller ej återvinningsbara kostnader. I de fall Ericsson betalar sina leverantörer i förskott exponeras Bolaget också för en finansiell risk. Denna typ av störningar i leverantörskedjan och kostnadsökningar kan ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning. 1.10 En stor del av Ericssons intäkter kommer för närvarande från stora kontrakt som sträcker sig över flera år med ett begränsat antal nyckelkunder, och operatörskonsolideringar kan öka Ericssons beroende av nyckelkunder och nyckelmarknader. Merparten av Ericssons verksamhet sker inom ramen för stora fler- åriga avtal med ett begränsat antal viktiga kunder, där många är koncentrerade efter bransch, produkt eller geografiskt område. Dessa avtal kan ha en betydande påverkan på tidpunkterna i och resultaten för Ericssons verksamhet. Många av dessa avtal innefattar inga åta- ganden om inköpsvolymer eller priser men kan innehålla åtaganden om framtida prissänkningar, vilket gör det nödvändigt för Bolaget att löpande hantera och kontrollera sin kostnadsbas. Det finns emellertid inga garantier för att Ericssons kostnadsbesparande åtgärder kom- mer att vara tillräckliga eller att de kan genomföras i tid för att bibe- hålla Bolagets bruttomarginal från denna typ av avtal, vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning. Under 2024 stod Ericssons största kund för cirka 13 % av Bolagets nettoomsättning, och de tio största kunderna stod för 44 % av nettoomsättningen. Förlust av eller en nedgång i inköpen från en nyckelkund kan medföra en avsevärd negativ effekt på Bolagets finansiella resultat och marknadsandel under lång tid. Denna kundkoncentration minskar också Ericssons förhandlings- styrka när det gäller att förhandla fram avtal med viktiga kunder. Om Bolagets kunders finansiella ställning försämras utsätts Ericsson för ökade kreditrisker och kommersiella risker. Utmanande finansiella förhållanden har påverkat några av Ericssons kunders förmåga att betala sina fakturor, och Bolaget kan få problem med att driva in kundfordringar, helt eller delvis. Under vissa omständigheter erbjuder Ericsson även kundfinansiering, och på ogynnsamma finans- marknader eller på marknader med hård konkurrens för kunderna kan efterfrågan på dessa arrangemang komma att öka. Om en kund upplever finansiella svårigheter kan Bolaget redovisa förluster på den beviljade krediten till denna kund, förlust som beror på Ericssons kommersiella riskexponering samt förlust av återkommande inköp från kunden. Om en kund inte kan leva upp till sitt åtagande gentemot Ericsson kan Bolaget drabbas av minskat kassaflöde, vilket kan med- föra en väsentlig negativ inverkan på resultat och finansiell ställning. Under det senaste decenniet har också flera större sammanslag- ningar genomförts, vilket har resulterat i ett lägre antal leverantörer av kommunikationstjänster med verksamhet i flera länder. Denna trend förväntas fortsätta, detta som ett resultat av konkurrenstryck och marknadsdynamik. En marknad med färre och större leverantörer av kommunikationstjänster kommer att göra Ericsson mer beroende av nyckelkunder, och Ericssons förhandlingsposition och vinstmar- ginaler kan komma att försämras. Om de sammanslagna företagen är verksamma inom samma geografiska områden kan de dessutom komma att dela nät, vilket innebär att behovet av nätutrustning och tillhörande tjänster kan minska. Nätinvesteringar kan försenas av kon- solideringsprocessen, vilket kan inkludera bland annat aktiviteter kring avtal för samgående eller förvärv, säkerställande av att nödvändiga tillstånd inhämtas eller att olika verksamheter integreras. Leverantörer av nätverks- och kommunikationstjänster har till viss del börjat dela nätinfrastruktur genom samarbetsavtal i stället för juridiska konso- lideringar. Detta kan påverka efterfrågan på nätutrustning negativt. Konsolidering av operatörerna kan således medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat, marknadsandel och finansiella ställning. Dessutom kan vissa leverantörer av kommunikationstjänster bli mer villiga att ingå partnerskap med hyperskalare för att bygga och driva teleoperatörernas accessnät. Ericsson riskerar att ha mer kom- plexa relationer där det kan uppstå nya roller gentemot kunder eller 102 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport konkurrenter. Ericssons kunder kan exempelvis även bli konkurrenter genom att sälja molnlösningar inom telekommunikation till leverantö- rer av kommunikationstjänster, och Ericssons konkurrenter kan även bli partners eftersom Ericssons mjukvara potentiellt kan köras i deras hårdvarumiljö. Leverantörer av kommunikationstjänster, inklusive Ericssons nyckelkunder, kan även påverkas negativt av nya konkur- renter, särskilt vad gäller tillväxt inom mobilt bredband i glesbygd som påverkas av nytillkommen konkurrens från aktörer som levererar bredband via satellit. På grund av öppna gränssnitt måste inte längre Ericssons kunder köpa från en leverantör, utan kan köpa komponenter från olika leverantörer som använder standardiserade gränssnitt, vil- ket kan leda till minskade intäkter och bruttomarginaler och minskad försäljning till befintliga och nya kunder. Detta kan också leda till ytter- ligare integrations- och intrångsrisker genom kombinationsanspråk. Kvalitetsproblem med produkter, lösningar eller tjänster eller för- senade leveranser kan leda till minskade intäkter, försämrade brutto- marginaler och minskad försäljning till befintliga och nya kunder, samt viten, juridiska anspråk och skadestånd. Försäljningskontrakt innehål- ler vanligtvis garantiåtaganden om produkten är felaktig. Dessutom innehåller de ofta bestämmelser om viten och/eller rätt till uppsägning vid leveransförsening av produkter eller tjänster, eller om produkten eller tjänsten inte håller tillräckligt god kvalitet, och omfattar ibland skador som åsamkats kundernas verksamheter. Det finns en risk att Ericssons kvalitetssäkringsåtgärder inte kan förhindra vissa problem relaterade till tillförlitlighet, produkt- och tjänstekvalitet, säkerhet, integritet eller problem med tjänsters prestanda, vilket kan påverka Ericssons anseende, verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt. Detta kan även innefatta bristande kvalitet i AI-baserade lösningar, eller i tredjepartsprodukter som ingår i Ericssons lösningar. Om omfattande garantiåtaganden uppstår på grund av tillförlitlig- hets-, säkerhets-, integritets- eller kvalitetsproblem med Ericssons produkter, lösningar eller tjänster kan det medföra negativa effekter på Ericssons resultat, anseende och finansiella ställning, på grund av kostnader för att korrigera problem med mjuk- eller hårdvara, inklusive utbyte av dessa, höga service- och garantiutgifter, höga utgifter för obsoleta produkter i lager, anpassning eller skapande av en ersätt- ningstjänst, försenad indrivning av kundfordringar eller minskad försäljning till befintliga och nya kunder. 1.11 Ericsson kanske inte lyckas bibehålla sitt teknikledarskap, inklusive vad gäller utveckling av nya produkter och förbättringar av befintliga produkter. Ericsson är beroende av att utveckla nya produkter och förbättra befintliga produkter, och resultatet av Ericssons omfattande inves- teringar i forskning och utveckling går inte att förutsäga. De snabba tekniska och marknadsmässiga förändringarna i branschen innebär att Ericsson måste göra stora investeringar i FoU för att vara innova- tivt. Ericsson gör betydande investeringar i ny teknik, nya produkter och nya lösningar, till exempel för 5G, maskininlärning och AI. För att investeringarna ska bli framgångsrika är det ofta nödvändigt att den teknik, de produkter och de lösningar Bolaget tar fram godtas av relevanta standardiseringsorgan och/eller av branscherna och mark- naderna som helhet. Ericsson har hård konkurrens inom forskning och utveckling, och konkurrenterna kan ha större budgetar eller mer resur- ser för forskning och utveckling, bland annat på grund av regerings- stöd. Om Ericssons insatser inom FoU inte blir tekniskt eller kommer- siellt framgångsrika kan detta medföra negativa effekter på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning. Om Ericsson investerar i utveckling av teknik, produkter och lösningar som sedan inte visar sig fungera som förväntat, som inte anammas inom branschen, inte blir färdiga i tid eller inte är framgångsrika på marknaden, kan detta innebära väsentliga negativa inverkningar på Bolagets försäljning och resultat. Dessutom är det vanligt att forsknings- och utvecklings- projekt drabbas av förseningar på grund av ändrade krav och oför- utsedda problem. Förseningar i produktionen och i forsknings- och utvecklingsarbetet kan öka kostnaderna för forskning och utveckling samt medföra att Ericsson hamnar i ett ofördelaktigt läge i förhållande till Bolagets konkurrenter. Vidare ingår Ericsson avtal med kunder om framtida produktion under sin innovationsprocess, och förseningar i produktion samt forskning och utveckling kan leda till avtalsbrott om Ericsson inte kan leverera innovation i enlighet med villkoren i sina åtaganden. Detta kan ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets verksamhet, kundrelationer, resultat och finansiella ställning. Ericsson kanske inte kan uppnå sina affärsmål för Cloud Software and Services, och det finns flera marknads-, teknik- och verksamhets- risker som kan påverka planen. Utvecklingen av 5G-marknaden och ökningen av antalet abonnenter, införandet av molnbaserad teknik och motsvarande användning av Ericssons nya produkter samt till- växten inom automatiserad leverans och livscykelhantering för pro- dukterna kan gå långsammare än förväntat. Ökad konkurrens från både nya och etablerade konkurrenter kan påverka Ericssons mark- nadsposition. Bolagets arbete med att anpassa och tillämpa ny teknik, till exempel för AI och maskininlärning, kan gå för långsamt för att kunna driva på ökad automation i produkter, lösningar och tjänster. Omvandlingen till molnbaserade lösningar som 5G Core-standarder bygger på kan också medföra större komplexitet och ta längre tid än beräknat. Initiativ med öppen källkod får dessutom allt större bety- delse. Det kan göra att Ericssons kunder i större utsträckning väljer att ”plocka russinen ur kakan” samtidigt som prispressen ökar, vilket kan få negativa effekter för Ericssons helhetserbjudande. Inom Managed Services löper de flesta kontrakt i mer än ett år, med en lång försälj- ningscykel för nya kontrakt. Det finns en risk för att befintliga kontrakt avslutas, får minskad omfattning eller omförhandlas, vilket kan ha en negativ påverkan på försäljning och intäkter. I den operativa dimen- sionen kan Ericsson misslyckas att genomföra fortsatta effektivise- ringsåtgärder för att förenkla verksamhetsmodellen, samt misslyckas med att hantera risker i kundprojekt, vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet. 1.12 Ericssons möjligheter att dra fördel av immateriella rättig- heter som är viktiga för Bolagets verksamhet kan begränsas av förändringar i regelverk som rör patent, oförmåga att förhindra intrång, förlust av licenser till eller från tredje part, eller av att konkurrenter eller andra aktörer väcker talan mot Bolaget om intrång i immateriella rättigheter eller om förutsättningarna för öppna standarder förändras gällande licensiering av standard- essentiella patent för öppna standarder. Det finns alltid en risk att Bolagets patent kan komma att ifrågasättas, ogiltigförklaras eller kringgås. Det är inte heller säkert att de rättig- heter Ericsson får genom patenten verkligen kommer att ge Bolaget konkurrensfördelar. Utöver det skydd som patenträtt, upphovsrätt och varumärkesrätt ger använder Ericsson en kombination av affärshemligheter, regler om tystnadsplikt, sekretessavtal och andra avtal för att skydda Ericssons immateriella rättigheter. Dessa kan vara otillräckliga för att förhindra eller avvärja intrång eller annat missbruk. Utöver detta är Ericsson beroende av många mjukvarupatent, och begränsningar av paten- terbarheten för mjukvara kan ha en väsentlig inverkan på Ericssons verksamhet. Dessutom finns det en risk för att Bolaget inte upptäcker otillåten användning eller kan vidta lämpliga och snabba åtgärder för att hävda Ericssons rättigheter. I en del länder där Ericsson är verksamt ger lag- stiftningen endast ett begränsat skydd för immateriella rättigheter, om ens något. Bolagets lösningar kan också kräva att teknik licensieras från tredje part. I framtiden kan det bli nödvändigt att ansöka om eller förnya dessa licenser och det finns inga garantier för att de då kommer att finnas tillgängliga på godtagbara villkor, eller över huvud taget. Om Ericssons produkter inbegriper mjukvara eller annan immateriell egendom som omfattas av icke-exklusiva licenser som har beviljats av tredje part kan detta begränsa Bolagets möjligheter att skydda ägan- derätten till Ericssons produkter. Många viktiga tekniska aspekter av telekommunikations- och data- nät styrs av branschomfattande standarder som kan användas av alla på marknaden. När antalet aktörer på marknaden ökar och tekniken blir alltmer komplicerad, ökar också risken för överlappande funktioner och oavsiktliga intrång i immateriella rättigheter. Detta har varit fallet med lanseringen av 5G-teknik. Utöver de branschomfattande stan- darderna utvecklas för närvarande andra viktiga, branschomfattande mjukvarulösningar som tillhandahålls kostnadsfritt och med öppen 103 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport källkod. Om Ericsson bidrar till utvecklingen och distributionen av kostnadsfri mjukvara med öppen källkod kan det begränsa Ericssons framtida möjligheter att hävda äganderätt till patent. Användning av kostnadsfri mjukvara med öppen källkod innebär att tredje part kan få mer detaljerade kunskaper om Bolagets mjukvara. Det kan öka risken för att tredje part hävdar upphovsrätt till mjukvaran. Tredje part har hävdat och kan även i framtiden komma att hävda, direkt gentemot Ericsson eller gentemot Ericssons kunder, att det sker intrång i deras immateriella rättigheter. Att försvara sig mot sådana påståenden kan bli kostsamt, tidsödande och ta Ericssons lednings och den tekniska personalens krafter i anspråk. Tvister rörande imma- teriella rättigheter är ofta komplicerade och kan pågå under flera år, med parter som söker rättslig prövning i flera olika instanser och jurisdiktioner. Interimistiska beslut och domar är vanliga men behöver inte nödvändigtvis återspegla det slutgiltiga utfallet. Rättstvister kan leda till att Ericsson tvingas att betala skadestånd eller annan ersätt- ning (antingen direkt till tredje part, eller för att hålla Ericssons kunder skadelösa för sådana skadestånd eller andra ersättningar), utveckla produkter/teknik som inte gör intrång eller ingå royalty- eller licensav- tal. Bolaget kan emellertid inte med säkerhet veta om sådana licenser kommer att vara tillgängliga på kommersiellt rimliga villkor eller över huvud taget, och sådana bedömningar kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, anseende, resultat och finansiella ställning. Undersökningar som genomförs av myndigheter med ansvar för kartellbekämpning, utslag i domstolar och förändringar i regelverken kan potentiellt påverka Ericssons möjlighet att utnyttja sin patentport- följ vid licensiering av patent som är nödvändiga för öppna standarder (till exempel 4G- och 5G-teknik), vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, anseende, resultat och finansiella ställning. Som resultat av investeringar i forskning och utveckling har Ericsson en ledande patentportfölj inom öppna standarder, och even- tuella förändringar som rör denna portfölj kan få en väsentlig inverkan på Ericssons anseende, verksamhet, resultat och finansiella ställning. Ericssons möjligheter att dra nytta av immateriella rättigheter kan begränsas av förlust av licenser till eller från tredje part. Patentlicens- avtal gäller i allmänhet i flera år och är villkorsbaserade. Processen för att förlänga licenser kräver normalt förhandlingar, speciellt i samband med teknikskiften och lanseringen av nya standarder, till exempel 5G. Sådana förlängningar och förhandlingar kan ta tid, ibland innefatta stämningsansökningar och kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet och finansiella ställning, inklusive tidpunkten för och nivån på intäkter från patent- och licensportföljen. Dessutom kan Ericsson oavsiktligt komma att belasta patent i kommersiella avtal och därför inte kunna licensiera sådana patent, vilket leder till förlorade intäkter. Utmanande globala ekonomiska förhållanden och politisk oro eller osäkerhet, geopolitiska risker och handelskonflikter kan öka osäker- heten för hur globala cellulära ekosystem och standarder utvecklas, vilket kan ha omfattande negativa effekter på Ericssons intäkter från patent- och licensportföljen samt möjlighet att förvärva licenser. Dessutom kan Ericssons beslut om forsknings- och utvecklingsin- vesteringar leda till en mindre relevant patentportfölj, vilket påverkar Ericssons förmåga att generera intäkter. 1.13 Ericsson kanske inte lyckas fortsätta att attrahera och behålla de högt kvalificerade medarbetare och en flexibel och engagerad personalstyrka vilket är nödvändigt för att förbli konkurrenskraftig. Ericsson anser att Bolagets framtida framgång till stor del är beroende av Ericssons fortsatta förmåga att anställa, utveckla, motivera och behålla ingenjörer och andra kvalificerade medarbetare som tar fram nya produkter/lösningar, underhåller Ericssons befintliga produktut- bud, tillhandahåller tjänster till Bolagets kunder och skapar bra kund- upplevelser. För att med framgång kunna implementera sin strategi behöver Ericsson en flexibel och engagerad global personalstyrka. Det råder fortfarande hård konkurrens om högt kvalificerade med- arbetare i de branscher där Bolaget bedriver verksamhet. Konkurren- sen ökar ytterligare på grund av att andra branscher letar efter medar- betare med liknande meriter. Den ökade möjligheten till hybrid- eller distansarbete inom Ericssons bransch har ytterligare utökat urvalet av företag som kan konkurrera om Ericssons anställda och presumtiva medarbetare. Bolagets möjligheter att lyckas beror bland annat på om Ericsson kan upprätthålla ett gott anseende som företag. Detta kan påverkas negativt av ett flertal faktorer, såsom pågående tvister, utredningar och negativ rapportering i media. Bolaget måste också hantera framväxten av nya ledare och successionsplanering i hela verksamheten. Konkurrens om och förändring av seniora ledare kan också orsaka störningar i det strategiska genomförandet, kontinuite- ten i verksamheten samt i interna och externa relationer och få en negativ påverkan på Ericssons resultat. Ericsson har en global arbetsstyrka. Att hantera en global grupp av anställda är en utmaning. Det kan vara svårt att hitta balansen mel- lan att säkerställa lämplig kommunikation och dialog och på samma gång upprätthålla Ericssons kultur, överföring av viktiga kunskaper och utveckling i verksamheten. För att kunna genomföra Ericssons strategi och förstärka Bolagets kultur av operationell excellens måste Ericsson på ett effektivt sätt hantera påverkan från frekventa och komplexa initiativ för att förändra organisationen. De senaste åren har Ericsson minskat personalen i många länder som en del av kostnadsbesparingar och andra strategiska åtgärder samt även infört andra strategiska organisatoriska initiativ. Dessa processer är tidskrävande och resurs- intensiva och kan ha en negativ påverkan på personalens arbetsmoral och engagemang på grund av förändringarnas omfattning och takt. Om Ericsson inte kan fatta beslut snabbt, bedöma Bolagets möjlig- heter och risker och med framgång införa nya processer för styrning, strategiskt arbete och annat som behövs för att genomföra dess stra- tegi i den alltmer dynamiska och konkurrensutsatta affärsmiljön och den regulatoriska miljön skulle det kunna få en negativ påverkan på Bolagets finansiella ställning, resultat samt relationer med medarbe- tare, kunder, partners och andra intressenter. Det finns inga garantier för att Ericsson i framtiden kommer att kunna attrahera och behålla medarbetare med rätt kompetens och en flexibel och engagerad arbetsstyrka, och en sådan bristande förmåga kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet och varumärke. 1.14 Oförutsedda risker och störningar, oavsett om de beror på händelser som orsakas av naturkrafter eller människor, kan medföra stora problem för Ericssons verksamhet. Ericssons affärsverksamhet är komplex, och flera viktiga verksamheter är samlade på samma plats. Bolagets och dess leverantörers och kun- ders affärsverksamhet är sårbar för störningar på grund av bränder, jordbävningar, orkaner, översvämningar och andra naturkatastrofer samt svåra väderförhållanden (däribland händelser relaterade till klimatförändringarna), strömavbrott, säkerhetsincidenter, systemfel, avbrott i telekommunikationer, pandemier, karantäner, nationella katastrofer, terrordåd, krig och andra omständigheter utanför Bolagets kontroll. Om något av ovanstående skulle inträffa kan Bolagets eller Bolagets leverantörers och kunders möjlighet att bedriva verksamhet allvarligt inskränkas och det kan leda till betydande skada på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning. En stor del av Ericssons verksamhet är utlagd på entreprenad, bland annat delar inom IT, ekonomi och HR, vilket medför att Ericsson är beroende av andra företag och deras åtgärder för att upprätthålla säkerhet och tillförlitlighet. Oavsett skyddsåtgärder riskerar alla sys- tem och kommunikationsnät att utsättas för störningar till följd av utrustningsfel, skadegörelse, säkerhetsincidenter, naturkatastrofer, elavbrott och andra händelser. Ericsson har koncentrerat verksamhe- ten till vissa platser vad gäller till exempel FoU, produktion, områden med koncentrerad arbetskraft, center för nätdrift, informations- och telekommunikationscenter, logistikcenter samt gemensamma servi- cecenter. Avbrott i verksamheten på dessa platser skulle kunna orsaka betydande skador och kostnader. Dessutom kan sådana katastrofer leda till betydande störningar i Bolagets verksamhet genom att bland annat minska efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, störa kundernas möjligheter att köpa eller betala för Bolagets produkter och tjänster, försena eller förhindra leverantörernas leveranser av kritiska komponenter, skada eller förstöra produkter i lager, hindra leverantörer av kommunikationstjänster från att uppgradera sina trådlösa nät för att uppfylla nya tekniska standarder eller hindra ett betydande antal 104 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport av dess anställda, inklusive de som utför kritiska funktioner, från att utföra sitt arbete. Eventuella störningar i Ericssons system och kommunikationsnät kan medföra negativa effekter på Bolagets verksamhet och finansiella ställning. Ericssons åtagande att skapa kommunikation i världen innefattar verksamhet i områden med hög risknivå relaterad till lokala konflikter, krigföring, terrorism, civila oroligheter, politisk instabilitet, organiserad brottslighet, kriminalitet, kidnappningar, auktoritära regimer, hälso- kriser, olyckor orsakade av människor eller naturligt orsakade kriser såsom översvämningar, jordbävningar, tsunamier eller andra natur- katastrofer. Att bedriva verksamhet i högriskområden kan innebära betydande utmaningar som kan påverka medarbetarnas och under- leverantörernas säkerhet och hälsa, störa Ericssons verksamhet, öka kostnaderna och försämra Ericssons förmåga att uppnå sina strate- giska mål. Den oförutsägbarhet som är kopplad till sådana händelser gör det svårt att säkerställa säkra arbetsmiljöer på ett konsekvent sätt. Dessa högriskområden och situationer kan utgöra en risk för liv eller hälsa hos anställda, underleverantörernas anställda eller deras familjer samt medföra ansvar enligt internationell humanitär rätt. Ericssons interna ramverk, kontraktsavtal, skyddsåtgärder och planer för humanitära insatser är eventuellt inte tillräckliga för att skydda anställda eller underleverantörernas anställda från skada. Om Ericsson inte kan upprätthålla en säker arbetsmiljö för sina anställda eller inte kan tillhandahålla skydd eller stöd, kan detta ha en väsent- lig negativ inverkan på Bolagets verksamhet och anseende och leda tvister och sanktioner. Ericssons förmåga att attrahera och behålla kvalificerad personal kan dessutom begränsas av den ökade oro som förknippas med vissa regioner. Som svar på detta kan Ericsson behöva vidta kostsamma säkerhetsåtgärder, göra anpassningar eller period- vis avbryta eller ändra affärsverksamheten. Detta kan i sin tur leda till ökade driftskostnader och påverka Ericssons förmåga att nå strate- giska mål och möta kundernas efterfrågan. Internationella företag och kritisk infrastruktur är dessutom särskilt utsatta i regioner med politisk instabilitet, terrorism och väpnade konflikter, vilket kan kräva att Ericsson vidtar kostnadskrävande skyddsåtgärder för att hantera dessa risker. 2 Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning 2.1 Ericssons skuldsättning ökar Bolagets sårbarhet för olika negativa ekonomiska omständigheter och förhållanden i branschen, begränsar Ericssons möjlighet att ta upp ytterligare lån samt kan begränsa Bolagets flexibilitet beträffande planering för, eller reaktion på, förändringar i Ericssons verksamhet och bransch. Per den 31 december 2024 uppgick Ericssons utestående upplåning till SEK 38,0 miljarder och Ericsson är klassificerat som ett bolag med god kreditriskvärdering hos S&P Global (BBB-) och Fitch Ratings (BBB-), samt ett steg under god kreditriskvärdering hos Moody’s (Ba1). Dessa skuldnivåer och kreditbetyg kan ha betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att: – Öka Ericssons sårbarhet gentemot allmänna ekonomiska omständigheter och förhållanden i branschen. – En väsentlig del av kassaflödet från den löpande verksamheten måste användas för återbetalning av kapitalbelopp och ränta på Bolagets skulder, vilket minskar Ericssons möjlighet att använda kassaflödet för att finansiera Bolagets verksamhet, investeringar och framtida affärsmöjligheter. – Begränsa Ericssons möjligheter att göra strategiska förvärv eller medföra att Ericsson gör icke-strategiska avyttringar. – Begränsa Ericssons möjligheter att erhålla ytterligare finansiering för justerat rörelsekapital, investeringar, avbetalningar, förvärv och allmänna bolagsändamål eller andra ändamål. – Begränsa Ericssons möjligheter att anpassa sig till ändrade marknadsvillkor och ge Ericsson en konkurrensnackdel jämfört med Bolagets konkurrenter. Ericsson kan välja att ta upp ytterligare betydande skuldsättning i framtiden. I det fall ny skuldsättning adderas till Bolagets aktuella skuldnivåer, kan de relaterade risker som Ericsson nu står inför komma att öka. Om Ericssons finansiella resultat försämras kan det resultera i att Bolaget inte kan generera tillräckligt med likvida medel för att betala alla skulder och kan tvingas vidta andra åtgärder för att uppfylla Bolagets åtaganden, vilket kanske inte blir framgångsrikt. Ericssons förmåga att göra schemalagda betalningar på eller för att refinansiera Bolagets skuldförbindelser beror på Bolagets finan- siella ställning och resultat, vilka påverkas av rådande ekonomiska och konkurrensmässiga förhållanden samt av vissa finansiella, affärsmäs- siga och andra faktorer som kan vara utanför Ericssons kontroll. En väsentlig försämring av Ericssons finansiella resultat skulle kunna leda till att Bolaget inte kan upprätthålla den nivå av kassaflöde från den operativa verksamheten som är tillräcklig för att Bolaget ska kunna betala kapitalbeloppet, eventuell premie och ränta på Ericssons lån. Om Bolagets kassaflöde och kapitalresurser inte skulle räcka till för att finansiera åtaganden relaterade till skuldsättning, på grund av en försämring av Bolagets finansiella resultat, kan Ericsson tvingas dra ner på eller fördröja investeringar, eller sälja tillgångar, försöka ta in ytterligare kapital eller omstrukturera eller omfinansiera skuldsätt- ningen. Det är inte säkert att dessa alternativa åtgärder är framgångs- rika och det finns ingen garanti för att de medför att Ericsson uppfyller de betalningsåtaganden som är relaterade till skuldsättningen. Om Bolaget dessutom skulle vara tvunget att skaffa ytterligare kapital på de aktuella finansmarknaderna kan villkoren för sådan finansie- ring, om den är tillgänglig, medföra högre kostnader och ytterligare begränsningar för verksamheten. Dessutom, om Ericsson skulle behöva omfinansiera Bolagets befintliga skuldsättning, kan villkoren på finansmarknaden vid det tillfället göra det svårt att omfinansiera den befintliga skuldsättningen på godtagbara villkor eller över huvud taget. Om sådana alternativa åtgärder inte skulle vara framgångsrika skulle Ericsson kunna få all- varliga likviditetsproblem och skulle kunna tvingas likvidera fasta tillgångar eller verksamhet för att kunna uppfylla Bolagets åtaganden relaterade till skuldsättning och andra åtaganden. Vidare förlitar sig Ericsson på olika källor för kortsiktigt och långsik- tigt kapital för att finansiera verksamheten. Om en sådan kapitalkälla blir otillgänglig eller tillgänglig i otillräckligt belopp eller på orimliga villkor, kan det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets verk- samhet, finansiella ställning och kassaflöde. Ericssons verksamhet kräver tillgång till omfattande likvida medel. Om Ericsson inte gene- rerar tillräckligt mycket kapital för att finansiera Bolagets verksamhet, betala Bolagets skulder och fortsätta med Ericssons forsknings- och utvecklingsprogram, eller om Bolaget inte kan säkra tillräcklig finan- siering i rätt tid och till rimliga villkor, kommer Ericssons verksamhet, finansiella ställning och kassaflöde sannolikt att påverkas negativt. Tillgången till finansiering kan försämras eller bli mer kostsam till följd av Ericssons operationella och finansiella ställning, marknadsförhål- landen eller på grund av försämring av Ericssons kreditvärdighet. Det finns inga garantier för att ytterligare finansieringskällor som Ericsson vid varje given tidpunkt behöver kommer att finnas tillgängliga till rimliga villkor eller över huvud taget. Om Bolaget inte kan få tillgång till kapital på kommersiellt rimliga villkor kan Ericssons verksamhet, finansiella ställning och kassaflöde påverkas väsentligt. 2.2 Eftersom en stor del av Ericssons kostnader är i SEK och intäkterna främst är i andra valutor, är Bolagets verksamhet exponerad för växelkursrörelser som kan påverka intäkter och resultat negativt. Ericsson har en betydande del av sina kostnader i SEK. Till följd av Ericssons internationella verksamhet genereras en väsentlig del av Bolagets intäkter i andra valutor än SEK, och detta förväntas fort- sätta. I den utsträckning Ericsson inte kan matcha intäkter mottagna i utländska valutor mot kostnader som betalas i samma valuta kan det medföra att koncernens resultaträkning, balansräkning och kas- saflöden påverkas negativt av växelkursrörelser när utländska valutor växlas mot eller räknas om till SEK, vilket ökar volatiliteten i Ericssons redovisade resultat. Eftersom marknadspriserna framför allt sätts i USD eller EUR har Ericsson för tillfället en nettointäktsexponering i utländska valutor, vilket innebär att en starkare SEK generellt medför en nega- tiv inverkan på Ericssons redovisade resultat. Bolagets försök att genom olika naturliga och finansiella kurssäkringsåtgärder minska 105 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport växelkursrörelsernas effekter kan visa sig vara otillräckliga eller misslyckas, vilket kan ha en negativ inverkan på Ericssons resultat och finansiella ställning. 2.3 Nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och nyttjanderätter för till- gångar som Bolaget leasar har medfört och kan fortsatt medföra negativa effekter på Ericssons finansiella ställning och resultat. Ericsson har betydande mängder av dessa tillgångar, till exempel patent, kundrelationer, varumärken, mjukvara, materiella anlägg- ningstillgångar och nyttjanderätter. Goodwill är den enda immateriella tillgång som Bolaget redovisar med obestämbar nyttjandeperiod. Övriga immateriella tillgångar skrivs huvudsakligen av linjärt under hela den uppskattade nyttjandeperio- den, och nedskrivningsbehovet för tillgångar granskas vid händelser som kan medföra att det redovisade värdet kanske inte kan återvinnas helt, till exempel om en produkt tas ur produktion eller förändras eller vid andra förändrade omständigheter. För immateriella tillgångar som ännu inte används granskas nedskrivningsbehovet årligen. Historiskt sett har Bolaget redovisat nedskrivningar främst till följd av omstruktureringar, som vanligtvis är begränsade men kan vara betydande. Ytterligare nedskrivningar, som kan vara omfattande, kan bli nödvändiga i framtiden av olika skäl, till exempel till följd av ändrad strategi, omstruktureringsåtgärder eller ogynnsamma marknadsför- hållanden som antingen gäller Bolaget specifikt eller de branscher inom vilka Ericsson har verksamhet eller är mer allmänna och som kan medföra en negativ inverkan på Ericssons resultat och finansiella ställ- ning. Ericsson redovisade exempelvis en icke-kassaflödespåverkande nedskrivning om SEK 31,9 miljarder under tredje kvartalet 2023 och SEK 11,4 miljarder under andra kvartalet 2024, i huvudsak relaterat till goodwill och andra immateriella tillgångar hänförliga till Vonage. Dessa nedskrivningar berodde på den betydande nedgången i mark- nadsvärde bland noterade referensbolag till Vonage, högre räntor och en allmän avmattning på Vonages kärnmarknader samt lägre förvän- tad tillväxt i vissa av Vonages verksamheter. Nedskrivningarna redovi- sades i segmentet Enterprise som jämförelsestörande poster. Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade kassaflöden kan, liksom nya uppskattningar som tyder på lägre fram- tida kassaflöden, leda till redovisning av nedskrivningar. Andra ned- skrivningsindikatorer, till exempel påverkan av högre räntor, inflation, makroekonomiska omständigheter och andra marknadshändelser, kan också leda till nedskrivningar. Icke-kassaflödespåverkande nedskriv- ningar minskar Bolagets fria egna kapital och påverkar därmed utdel- ningsförmågan. Uppskattningar kräver ledningens bedömning samt definition av kassagenererande enheter för prövning av nedskrivnings- behov. Andra bedömningar kan leda till väsentligt skilda resultat och kan avvika från Bolagets faktiska finansiella ställning i framtiden. 3 Juridiska och regulatoriska risker 3.1 Ericssons globala verksamhet, inklusive den som bedrivs i högrisk jurisdiktioner och på marknader och inom affärsområden med hög risk, exponerar Bolaget för en lång rad risker. Ericsson bedriver verksamhet över hela världen och påverkas av allmänna globala ekonomiska villkor liksom av den specifika juri- diska och regulatoriska miljön i vissa länder eller regioner, vilka kan förändras snabbt. Bolaget har kunder i över 175 länder, och en bety- dande andel av Ericssons försäljning kommer från tillväxtmarknader i regionerna Asien och Stillahavsområdet, Latinamerika, Östeuropa, Mellanöstern och Afrika. Ericssons omfattande globala verksam- het, däribland jurisdiktioner och marknader med förhöjda risker och/ eller jurisdiktioner och marknader under utveckling, medför ytterli- gare risker för Bolaget på många fronter, bland annat beträffande sociala oroligheter, terrorattentat, krigshandlingar, ekonomisk och geopolitisk instabilitet och konflikter, missbruk av teknik, brott mot mänskliga rättigheter, pandemier, valutaregleringar, tullar eller andra handelsbegränsningar, ekonomier som är utsatta för stora fluktuatio- ner, nationalisering av privata tillgångar eller andra statliga åtgärder som påverkar flödet av varor och valutor, förändringar i olika länders politik avseende utländska investeringar, arbetsrätt, arbetsmiljöfrågor, effekter av klimatförändringar samt svårigheter att genomdriva avtal och driva in fordringar genom lokala juridiska system. När Ericsson ingår avtal med regeringar eller regeringsanknutna organ, inklusive inom kritiska uppdrag, försvarsrelaterade eller andra känsliga eller klassificerade projekt, kan Bolaget bli föremål för ytter- ligare juridiska och regulatoriska krav samt ökade risker för negativa konsekvenser för anseendet. En ökad volym av dessa projekt kan också utsätta Ericsson för högre nivåer av geopolitiska risker när Bolaget försöker hantera relationer med regerings- och militära aktö- rer, vilka kan vara Ericssons kunder, partners och tillsynsmyndigheter. Dessa typer av projekt kan bli föremål för granskning och utmaning av externa intressenter. Misslyckande att adekvat hantera dessa risker kan resultera i potentiellt ansvar och negativa finansiella och anseendemässiga konsekvenser. Ericsson ser löpande över sin geografiska utbredning, och har tidi- gare beslutat om och kan även i framtiden besluta om att lämna vissa jurisdiktioner när detta anses vara i Bolagets bästa intresse. Ericsson har exempelvis avvecklat sin verksamhet i Ryssland. Dessa avveck- lingar kan vara tids- och resurskrävande och innefatta komplexa juri- diska och regulatoriska processer som det kan ta många år att lösa. Det kan inte garanteras att Ericsson framgångsrikt kommer att kunna hantera de risker som uppstår till följd av sin globala närvaro, vilket kan medföra negativa konsekvenser för verksamheten, den finansiella ställningen och anseendet. 3.2 Ericssons omfattande internationella verksamhet är föremål för regulatoriska osäkerhetsfaktorer som kan påverka Bolaget negativt. Efterlevnad av gällande eller ändrade lagar, regler och regelverk kan medföra ökade kostnader eller minskad efterfrågan på produkter och tjänster för Ericsson. Ericsson bedriver verksamhet globalt och är följaktligen exponerat för en stor mängd risker och en snabbt framväxande uppsättning lagar och regelverk. Lagar, regelverk och andra förväntningar är inte enhet- liga i olika jurisdiktioner och kan tolkas eller tillämpas olika, vilket kan öka komplexiteten och kostnaderna för regelefterlevnad samt medföra risk för associerade tvister eller verkställighet. Bolaget kan bli föremål för viten och ogynnsamma utslag avseende verkställighet eller andra förfaranden på grund av bristande efterlevnad av lagar, regler och regelverk som är tillämpliga på Bolagets verksamhet. Detta kan med- föra en väsentlig negativ inverkan på Ericsson och dess kunder, Bola- gets anseende, affärer, finansiella ställning, verksamhet, forskning och utveckling, resultat, kassaflöden, framtidsutsikter samt nuvarande eller framtida kundrelationer, inkluderat både privata och statliga kunder. Ericsson strävar efter regelefterlevnad, men det innebär en betydande börda att övervaka och bibehålla efterlevnad i en global verksamhet i en värld i snabb förändring och en bransch som utvecklas. Det finns ingen garanti för att Ericssons riktlinjer och program för regelefter- levnad, inklusive sådana som har utvecklats i anslutning till den nu avslutade tillsynen av den oberoende observatören, kommer att vara effektiva. Bolaget har inte efterlevt alla sådana lagar, regler och regel- verk tidigare och kan inte garantera att alla tidigare överträdelser har åtgärdats eller att ytterligare överträdelser inte kan komma att inträffa i framtiden. Om Ericsson inte efterlever lagar, regler och regelverk kan detta även påverka kundernas krav på efterlevnad och/eller leda till faktiska eller uppfattade överträdelser av Ericssons avtalsförpliktelser gentemot kunderna, vilket leder till avtalskrav och intäktsförluster. Det kan även påverka Ericssons möjligheter att få nya kunder. Ytterligare förändringar i lagar, regler, regelverk och riktlinjer kan utsätta Ericsson för ansvar, ökade kostnader eller minskad efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, restriktioner i fråga om marknads- tillträde, samt oförmåga att leverera produkter av visst ursprung, vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericsson, inklusive på Bolagets anseende, verksamhet, finansiella ställning, resultat, kassaflöden och framtidsutsikter. Förändringar i lagar, regler och regelverk kan medföra negativa effekter på både Ericssons kunders och Bolagets verksamhet. Änd- ringar som innebär att det krävs striktare, mer tidskrävande eller mer kostsam planering eller lokalisering, eller tillstånd för uppförande av radiobasstationer och annan nätinfrastruktur, kan till exempel försena eller öka kostnaderna för att bygga nya nät eller bygga ut befintliga 106 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport nät, och till sist ha negativ inverkan på den kommersiella lanseringen och framgången för dessa nät. Regleringar kring dataskydd och cyber- säkerhet kan dessutom påverka kundernas benägenhet att investera i tekniska lösningar som innefattar databehandling. Efterlevnaden av dessa snabbt föränderliga regelverk, både i den egna verksamheten och kundernas verksamhet, kräver tid och resurser. På ett liknande sätt kan regelverk inriktade på att sänka konsumentpriserna och regelverk eller regler om nätneutralitet också påverka förmågan eller viljan hos leverantörer av kommunikationstjänster att investera i nätinfrastruk- tur, vilket i förlängningen kan påverka Ericssons försäljning av system och tjänster. Fördröjd fördelning av radiofrekvenser samt fördelning mellan olika användningsområden kan bidra till ökade kostnader för leverantörer av kommunikationstjänster eller tvinga Bolaget att utveckla nya produkter för att kunna konkurrera. Vidare har den snabba utvecklingen och lanseringen av verktyg som utnyttjar AI orsakat att regeringar överväger att reglera AI, även sådan AI som inte berör personuppgifter, vilket kan påverka arbetet med utveckling och regelefterlevnad. Dessutom utvecklar Ericsson många av sina produkter och tjänster utifrån befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska standarder. Om dessa befintliga lagar och standarder ändras, eller om nya lagar, regler, restriktioner och regelverk och tekniska standarder införs för produkter och tjänster som tidigare inte har varit föremål för reglering kan Ericssons utvecklingsarbete eller leveranser försvåras avsevärt genom stigande kostnader för regelefterlevnad och förseningar eller avbrott. Efterfrågan på sådana produkter och tjänster kan också minska. Regeländringar för exempelvis licensavgifter, miljö, hälsa och säkerhet, datalokalisering, trygghet, integritetsskydd (inklusive för gränsöverskridande överföring av personuppgifter mellan till exempel EU och USA) och andra lagändringar kan leda till ökade kostnader och begränsa verksamheten för Ericsson eller för leverantörer av nätverks- och kommunikationstjänster. Även indirekta inverkningar från sådana ändringar och ändringar av lagar, regler och regelverk inom andra områden, till exempel prisregleringar, kan få negativa konsekvenser för Ericsson även om de specifika ändringarna av lagar, regler och regelverk inte direkt gäller Bolaget eller Bolagets produkter. Eftersom den bransch där Ericsson verkar har stor strategisk bety- delse ökar ländernas fokus på riktlinjer och regelverk kring teknologi och infrastruktur, och myndigheterna kan komma att införa nya regelverk med ytterligare efterlevnadskrav, särskilt inom områden som rör cybersäkerhet och dataskydd. Efterlevnad av ständigt förän- derliga regelverk kräver resurser och kan komma att kräva löpande investeringar och verksamhetsanpassningar. På vissa marknader där Ericsson har verksamhet finns det dessutom risk att nationella reger- ingar aktivt favoriserar eller etablerar lokala leverantörer, eller lanserar krav på lokalt innehåll, på sina respektive marknader på bekostnad av utländska konkurrenter eller inför andra krav som påverkar Ericssons förmåga att tillhandahålla produkter och tjänster till sina kunder. Genomförandet av sådana åtgärder kan medföra negativa effekter på Ericssons nettoomsättning, marknadsandelar och möjligheter att införskaffa verksamhetskritiska komponenter. Det är av yttersta vikt för Bolaget att följa tillämpliga exportkon- trollregler och gällande sanktionsförordnanden eller andra eventuella handelsembargon. Exportkontrollregler, tullar, sanktioner eller andra typer av handelsrestriktioner som tillämpas för de länder där Ericsson har verksamhet, kan medföra minskade åtaganden i dessa länder och kan påverkas ytterligare av förändringar av landets ledning. Som ett exempel har ökade spänningar beträffande handeln mellan USA och Kina resulterat i ytterligare handelsrestriktioner och höjda tullar, vilket om utvecklingen fortsätter kan skada Bolagets möjligheter att kon- kurrera effektivt i Kina eller med kinesiska företag och ha en negativ påverkan på Ericssons verksamhet i landet. Behovet att avsluta eller dra ned på verksamhet på grund av införda handelsrestriktioner kan också medföra risk för klagomål från Bolagets kunder och andra risker. Vidare förblir den geopolitiska situationen i delar av världen volatil och osäker, och nivån på exportkontroller och sanktioner är fortfa- rande relativt hög ur ett historiskt perspektiv. Denna nivå kan fortsätta stiga, vilket skulle få en betydande påverkan på Ericssons verksamhet. De senaste ökningarna av exportkontroll har speciellt riktat sig mot Kinas möjligheter att utveckla avancerade superdatorer och artificiell intelligens, inklusive de halvledare som behövs för dessa verksamhe- ter. Ett genomgående element i sanktionerna är ekonomiska begräns- ningar för enskilda personer och/eller juridiska personer, men det kan även förekomma sanktioner som begränsar vissa typer av export och som i slutänden leder till ett fullständigt handelsembargo mot ett land. Lagar, regler och regelverk beträffande exportkontroll och sank- tioner är komplexa, uppdateras ofta och ökar i antal. Bolaget har inte efterlevt alla sådana regler eller regelverk avseende exportkontroll och sanktioner tidigare och kan inte garantera att alla tidigare överträdel- ser har åtgärdats eller att ytterligare överträdelser inte kan komma att inträffa i framtiden. Sådana överträdelser kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, finansiella ställning, resultat, kassaflöden och framtidsutsikter, och skulle kunna utgöra en överträdelse av uppgörelsen med U.S. Securities and Exchange Commission(SEC). Ericssons verksamhet är komplex och innefattar utveckling, pro- duktion och leverans av telekommunikationslösningar till kunder i ett stort antal olika jurisdiktioner. Varje jurisdiktion har sin egen skatte- lagstiftning samt egna lagar, regler och regelverk som kan uppdateras eller ändras gällande dess tolkning eller genomdrivande, och Bolaget måste efterleva relevanta lagar, regler och regelverk i varje land. Dessa lagar, regler och regelverk innefattar inkomstbeskattning och indirekta skatter som moms och försäljningsskatter, källskatter på inhemska och gränsöverskridande betalningar samt sociala avgifter för Ericssons medarbetare. Lagar, regler och regelverk, liksom dess tolkning, föränd- ras ständigt, vilket exponerar Bolaget för ytterligare skatterelaterade risker. Detta medför komplicerade skatteärenden och skattetvister som kan leda till att Bolaget blir skyldigt att betala ytterligare skatt. Ericsson blir från tid till annan ifrågasatt av skattemyndigheter, vilket medför en risk för ekonomiska påföljder kopplade till Bolagets skatte- hantering och relaterade frågor såsom internprissättning och intäkts- redovisning. Processer med skattemyndigheter, inklusive rutinmässiga revisioner, bilaterala eller ömsesidiga förfaranden och andra proces- ser, är komplexa och kan ta flera år att lösa, vilket kan skapa osäkerhet både i finansiella och verksamhetsmässiga aspekter. Vid ett ogynn- samt avgörande kan det leda till både böter och krav på ändringar av finans-, redovisnings- och andra verksamhetsmässiga processer, vilket kan få en materiell negativ inverkan på Bolagets verksamhet. Eftersom Ericsson är ett globalt företag riskerar Bolaget dessutom att behöva betala skatt för samma intäkt i fler än en jurisdiktion (dubbel- beskattning). Detta kan ha negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöden och framtidsutsikter. Ericsson kan inte garantera att Bolaget inte kommer att utsät- tas för ansvarsanspråk kopplat till Bolagets produkter eller kommer att behöva följa framtida regulatoriska krav. Ericsson kan dessutom påverkas av regulatoriska eller andra begränsningar som åläggs Bola- gets kunders användning av radioutrustning, vilket kan ha en väsent- lig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning, anseende och varumärke. Allt det ovanstående kan ha en betydande och potentiellt kvarstå- ende negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verk- samhet, marknadsandelar, tillgång till marknader, leverantörskedja och FoU-aktiviteter, finansiella ställning, resultat, kassaflöden eller framtidsutsikter. 3.3 Ericsson är föremål för vissa lagar, regler och regelverk (i USA, Storbritannien och i andra jurisdiktioner) beträffande antikorruption (vilket omfattar regler mot mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och regler om antiterrorism) samt andra krav eller villkor i andra jurisdiktioner eller som införts som resultat av granskningar av och beslut om utländska direktinves- teringar, och kan bli föremål för noggrann granskning av statliga myndigheter. Ericsson är från tid till annan inblandat i juridiska tvister och regu- latoriska granskningar, och är föremål för vissa andra regulatoriska krav, villkor och avtal. Om någon av dessa stämningar eller juridiska tvister avgörs till Ericssons nackdel, eller om det beslutas att Bolaget inte efterlever något av dessa regulatoriska krav, villkor eller avtal, kan Bolaget tvingas betala omfattande skadestånd, böter och/eller viten, 107 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport utsättas för offentlig granskning, få negativa effekter på anseendet eller bli föremål för ytterligare verkställighetsåtgärder, regulatorisk granskning och/eller negativa beslut. Ericsson kan potentiellt utsättas för uteslutning från statliga myndigheter i USA och andra länder, anse- enderisk samt potentiell ovilja från motparter att fortsätta affärsrela- tioner. Dessutom kräver dessa pågående ärenden och undersökningar betydande resurser och kostnader för undersökningar, efterlevnad och avhjälpande som kan leda till allvarliga konsekvenser för ekonomin och anseendet. Dessutom, på grund av den strategiska karaktären av den bransch där Ericsson verkar och Ericssons tidigare redovisade regulatoriska granskningar, är Ericsson noggrant observerad av statliga myndighe- ter och kan bli föremål för ökad granskning från tillsynsmyndigheter. Som tidigare redovisats har Ericsson hanterat ärenden med statliga myndigheter genom förlikning, vilket har ökat det regulatoriska foku- set på Bolagets nuvarande och framtida rutiner för regelefterlevnad. Denna ökade granskning exponerar Ericsson för en förhöjd risk för revision av regelefterlevnaden, utredningar och verkställighetsåtgär- der. Framtida uppfattad eller faktisk bristande efterlevnad av tillämp- liga lagar och regler kan leda till betydande böter få negativa effekter på anseendet Bolagets anseende, vilket kan påverka Ericssons affärsrelationer och kundförtroende. I samband med Ericssons förvärv av Vonage, och som villkor för Committee on Foreign Investment in the United States (CFIUS) god- kännande av förvärvet, ingick Vonage, Ericsson, och US Department of Justice och US Department of the Treasury, i deras egenskap av CFIUS monitoring agencies, ett nationellt säkerhetsavtal i juli 2022. Avtalet innebär restriktioner för åtkomst till vissa typer av känsliga data, känslig utrustning och känsliga system. Vonage och Ericsson samarbetar med CFIUS monitoring agencies gällande den pågående efterlevnaden av restriktionerna i det nationella säkerhetsavtalet, relaterade insatser för att åtgärda de problem som CFIUS monito- ring agencies framfört avseende sådan åtkomst samt med CFIUS monitoring agencies förfrågningar om information. Det pågående regelefterlevnadsarbetet och relaterade åtgärder har krävt föränd- ringar av Vonages verksamhet, inklusive att verksamhet minskat eller upphört i vissa jurisdiktioner. Ytterligare förändringar kan komma att behöva göras vilket kan påverka Vonages verksamhet negativt, inklusive förändringar i affärsstrukturen och ytterligare åtgärder inom regelefterlevnaden med därtill relaterade kostnader. CFIUS monito- ring agencies bedömning av integrationen av, och kopplingarna mel- lan, Ericssons och Vonages teknologier kan också förlänga Ericssons time-to-market. Vonage och Ericsson fortsätter att samarbeta med CFIUS monitoring agencies genom att utreda tidigare och nuvarande efterlevnad av villkoren i det nationella säkerhetsavtalet. Det slutliga utfallet fortsätter att vara ovisst. Överträdelser av ett CFIUS-begräns- ningsavtal, såsom det nationella säkerhetsavtalet, kan leda till en verkställighetsåtgärd som medför böter eller andra åtgärder. CFIUS har ökat sina resurser och fokus på verkställande, och har nyligen ålagt kraftiga böter för överträdelser av andra begränsningsavtal, där över- trädelserna avsett obehörig tillgång till känslig data och underlåtenhet att omedelbart rapportera sådana incidenter till CFIUS. I februari 2022 informerade Ericsson offentligt att en intern utred- ning från 2019 omfattade en granskning av Ericssons anställda, återförsäljare och leverantörer i Irak under perioden mellan 2011 och 2019. Utredarna kunde inte fastslå de slutgiltiga mottagarna av några betalningar eller visa att någon Ericssonanställd var direkt involverad i finansiering av terroristorganisationer. Bolagets interna Irakutredning under 2019 drog inte slutsatsen att Ericsson gjort eller var ansvarig för någon betalning till någon terroristorganisation. Bolaget fortsätter att fullt ut samarbeta med US Department of Justice i dess utredning av de frågor som diskuterades i den interna Irakutredningen från 2019 och i relaterade frågor som rör jurisdiktio- ner, bland annat Irak. Bolaget tillhandahåller ytterligare dokument och annan information som fortsätter att efterfrågas av US Department of Justice. Eftersom ytterligare information fortsätter att identifieras och utvärderas i fortsatt samarbete med US Department of Justice i den pågående utredningen, förväntas det inte dras några definitiva slut- satser om resultatet förrän utredningen är avslutad. Omfattningen och varaktigheten av den utredningen fortsätter att vara oviss. Ericsson har en skyldighet att följa antikorruptionslagar och mut- brottslagstiftningen i de jurisdiktioner där Ericsson är verksamt, inklu- sive US Foreign Corrupt Practices Act och Storbritanniens Bribery Act, samt andra liknande lagar i andra länder där Bolaget gör affärer. Som ett resultat av att Ericsson gör affärer i utlandet, inklusive genom dist- ributionspartners och agenter, är Ericsson exponerat för risk att bryta mot antikorruptionslagar. Som ett bolag som bedriver verksamhet inom vissa reglerade sektorer har Ericsson kontakt med både myn- digheter och statligt ägda verksamheter vars anställda ofta betraktas som utländska tjänstemän i enlighet med US Foreign Corrupt Prac- tices Act och annan tillämplig lagstiftning mot mutor. Vissa av de jurisdiktioner där Ericsson bedriver verksamhet har rättssystem under utveckling och kan ha högre nivåer av korruption än i mer utvecklade jurisdiktioner. Faktisk eller påstådd bristande regelefterlevnad av anti- korruptionslagar och andra lagar som reglerar uppförande vid affärer med statliga organ och/eller representanter (inklusive lokala lagar) kan leda till straffrättsliga och civilrättsliga påföljder och andra korri- gerande åtgärder. Detta kan ha negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden och framtidsutsikter. Mer information om vissa av de juridiska processer och utredningar där Ericsson är part finns i avsnittet ”Juridiska tvister” i förvaltningsberättelsen. 3.4 Ericsson är part i stämningar och juridiska tvister som, i de fall slutresultatet blir negativt för Bolaget, kan medföra att Bolaget måste betala omfattande skadestånd, böter och/eller viten. Ericsson är part i olika juridiska tvister som en följd av den ordinarie affärsverksamheten. Dessa tvister inkluderar till exempel kommer- siella och kontraktuella tvister, tvister om immateriella rättigheter, arbetstvister och undersökningar och utredningar från regering eller myndigheter, exempelvis tvister om kartellbekämpning och skattelag- stiftning. Juridiska tvister kan vara kostsamma, utdragna och orsaka störningar i den normala verksamheten. Det är dessutom svårt att för- utspå utgången av komplicerade tvister. Ett negativt utslag i ett visst mål kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksam- het, resultat, finansiella ställning och anseende. I och med att Ericsson är ett börsnoterat företag kan talan väckas mot Bolaget där den kärande parten hävdar att Bolaget eller dess anställda har underlåtit att följa värdepapperslagstiftning, bestämmelser på aktiemarknaden eller andra lagar, bestämmelser och krav. Oavsett om det finns fog för påståendena eller inte kan den tid och de kostnader som avsätts för att försvara Bolaget och dess anställda, liksom eventuell förlikning eller skadestånd till den kärande parten, ha en betydande inverkan på Ericssons redovisade resultat och anseende. Dessutom är Bolaget från tid till annan, och kan i framtiden komma att bli, föremål för ytterligare undersökningar, stämningsansökningar eller andra tvister eller åtgärder, regulatoriska eller andra, som upp- kommer i relation till de ärenden som beskrivs ovan samt relaterade eller andra stämningsansökningar och undersökningar. Ett ofördelak- tigt utfall av sådana stämningsansökningar, regulatoriska tvister eller åtgärder kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksam- het, finansiella ställning och resultat. Mer information om vissa av de rättsprocesser och utredningar där Ericsson är part finns i avsnittet ” Juridiska tvister” i förvaltnings- berättelsen. 3.5 Ericsson lyder under ett brett spektrum av snabbt föränder- liga regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering samt motsvarande avtalsförpliktelser, och kan bli föremål för regulatoriska påföljder och/eller utsättas för anspråk gällande kontraktsbrott om Bolaget bedöms inte uppfylla dessa. Ericsson och vissa av Bolagets tredjepartsleverantörer tar emot, lagrar, hanterar, överför, använder och behandlar på annat sätt information som tillhör Bolaget och dess verksamhet, inklusive personuppgifter, samt information om kunder och presumtiva kunder, slutanvändare, anställda och leverantörer av kommunikationstjänster, inklusive personuppgifter (tillsammans ”konfidentiell information”). Striktare regelverk beträffande integritet, säkerhet och datalokalisering är 108 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport under snabb utveckling i många länder och på många marknader där Ericsson har verksamhet, inklusive den allmänna dataskyddsförord- ning (GDPR i EU/Storbritannien) och nationella integritetsregelverk i Indien, Kina och vissa delstater i USA (till exempel Consumer Privacy Act i Kalifornien och liknande lagar i andra delstater). Dessa regler krä- ver att de som hanterar dessa data bland annat ska avisera enskilda personer om hur personuppgifter används och ge enskilda personer vissa rättigheter gällande sådan information, bland annat rätten att komma åt, korrigera och radera sådan information, möjlighet att avstå ifrån viss användning (opt out) och utlämnanden av sådan informa- tion. Dessutom utvecklas globalt regulatoriska krav för cybersäkerhet, inklusive regelverk och lagar relaterade till rapportering av cybersä- kerhetsincidenter, säkerhet i leverantörskedjan, säker utveckling och grundläggande cybersäkerhetskrav i EU, bland annat NIS 2-direktivet (EU), cyberresiliensförordningen (EU) och 2024 Telecommunications (telecom cyber security) Rules (Indien), som kan vara tillämpliga på Ericssons interna verksamhet, portfölj och kunders verksamhet. Ericsson har även avtalsförpliktelser gentemot kunder och tredje parter relaterade till integritet, säkerhet och användning av data i allmänhet, vilket bland annat kräver att Ericsson säkerställer lämp- lig säkerhet och begränsar användning av kundernas konfidentiella information. Även om Ericsson strävar efter att uppfylla tillämpliga regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering samt avtalsförpliktelser, kan komplexitet, osäkerhet, tidsåtgång för imple- mentering av nya lagar, utmaningar med att tillämpa koncepten på ny teknik samt motsägelser i lokala och regionala regelverk för inte- gritet, säkerhet och datalokalisering betyda att Ericsson inte bedöms uppfylla dessa krav eller avtalsförpliktelser, och därmed bli föremål för påföljder eller krav relaterade till överträdelser av avtal, med potentiell skada på Ericssons varumärke och anseende. Ericsson fortsätter att regelbundet granska sitt integritetsskydd och sin cybersäkerhet i den globala verksamheten för att efterleva dessa olika globala och stän- digt föränderliga krav, vilket kräver och kan komma att kräva bety- dande investeringar och resurser. Ericsson granskar datahantering i samband med Bolagets kundsupportfunktion, och Bolaget håller på att identifiera och implementera vissa förändringar, till exempel änd- ringar i dataåtkomst och tillägg till kundavtal, riktlinjer och rutiner. På grund av att regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalise- ring ser olika ut i olika delar av världen kan ett enstaka fall där Ericsson konstaterats uppvisa bristande efterlevnad, eller en allvarlig överträ- delse av konfidentialitet eller störning av säker drift, leda till att regu- latoriska myndigheter i olika jurisdiktioner ådömer separata påföljder eller andra utslag mot Ericsson. På grund av hur Ericssons verksam- het är beskaffad, där det handlar om telekommunikationer och kritisk infrastruktur, och den mängd personuppgifter som Ericsson hanterar eller behandlar kan en sådan händelse få omfattande följdverkningar, till exempel order om att ändra verksamheten eller sluta behandla personuppgifter, även om detta varit ett olycksfall eller orsakats av en tredje part utanför Ericssons kontroll. Konsekvenserna kan bland annat innefatta stora viten samt betydande skadeståndsanspråk och förlorat förtroende från kunder, slutanvändare och anställda. Detta kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons anseende, finan- siella ställning och resultat, och kan kräva ändrade affärsmetoder och potentiellt tjänster, funktioner, integreringar och andra egenskaper i Bolagets erbjudanden. 3.6 Ericsson kan bedömas inte uppfylla befintliga, nya och kommande regelverk för obligatorisk tillbörlig aktsamhet gällande mänskliga rättigheter och miljö, och kan bli föremål för administrativa påföljder och/eller skadeståndsansvar. Regelverk som hanterar företags uppträdande i relation till mänskliga rättigheter och miljöpåverkan är under snabb utveckling. Ny lagstift- ning som inför striktare krav på tillbörlig aktsamhet (till exempel USA:s lag mot tvångsarbete Uyghur Forced Labor Prevention Act, UFLPA), den norska Åpenhetsloven, den brittiska Modern Slavery Act, den fran- ska Duty of Vigilance Law och den tyska Supply Chain Due Diligence Law) har redan trätt i kraft och kräver att Ericsson utvärderar risker i värdekedjan, däribland i hela leverantörskedjan, inte bara gällande direkta leverantörer. Dessutom kommer framtida EU-lagstiftning (direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet samt förordningen om förbud mot tvångsarbete) att ställa ytterligare betydande krav på Ericsson vad gäller att införa och förfina ytterligare mekanismer för att identifiera, hantera, förebygga och avhjälpa vissa risker beträffande mänskliga rättigheter och miljö inom verksamheten och affärsrelationer samt krav på Ericssons ledning att ha tillsyn över dessa frågor. På grund av denna befintliga och framtida lagstiftning kan Ericsson komma att förväntas företa allt mer detaljerade gransk- ningar utifrån tillbörlig aktsamhet av tredje parter, till exempel kunder, leverantörer och anställda, varav vissa kan sakna de kontroller och data som krävs för att hjälpa Ericsson med sin efterlevnad. På grund av denna lagstiftnings globala räckvidd kan påverkan i alla länder där Ericsson har verksamhet eller samarbetar med leverantörer, kunder eller andra tredje parter komma att leda till bristande efterlevnad och därigenom potentiella administrativa påföljder, skadeståndsansvar eller annat ansvar samt skadat anseende. Dessutom är det på ett liknande sätt som enligt USA:s lag mot tvångsarbete Uyghur Forced Labor Prevention Act, UFLPA, och EU:s kommande förordning om för- bud mot tvångsarbete möjligt för tullmyndigheter att beslagta och för- störa leveranser som innehåller komponenter som tillverkats genom tvångsarbete, om inte företaget ifråga kan lämna trovärdiga bevis på åtgärder för tillbörlig aktsamhet i leverantörskedjan som bevisar att inget tvångsarbete förekommit. Sådana åtgärder från brottsbe- kämpande myndigheter skulle ha en betydande inverkan på Bolagets ekonomi och dess anseende samt påverka Ericssons verksamhet och affärsrelationer. För att efterleva relevant lagstiftning måste Ericsson öka transparensen i leverantörskedjan samt sin kännedom om leve- rantörsbasen och materielinnehållet. Ericsson kan också behöva för- ändra leverantörskedjorna från högriskländer, vilket kan få negativa ekonomiska konsekvenser, inklusive att öka de totala kostnaderna som är förknippade med Bolagets verksamheter. 4 Risker relaterade till cybersäkerhet 4.1 Sårbarheter (och hotaktörer som utnyttjar sårbarheter), bland annat i Ericssons produkter, tjänster och verksamhet, kan leda till röjande av identiteter, utsatta medarbetare, missbruk av konton, nätverkstörningar, cybersäkerhetsincidenter samt bety- dande skada för Ericsson eller Ericssons kunder, där var och en kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons affärer, verksamhet, finansiella resultat, kund- och leverantörsrelationer, anseende och varumärke, och kan leda till betydande viten eller stämningsan- sökningar, eller till regulatoriska granskningar eller åtgärder. Ericsson förlitar sig på IT-system, bland annat hårdvara, mjukvara, teknisk infrastruktur och nätverk för både intern och extern verksam- het som är kritiska för Bolagets verksamhet. Ericsson utvecklar, äger och driver vissa av dessa IT-system, men förlitar sig även på tredje parter för många IT-system och relaterade produkter och tjänster, inklusive, men inte begränsat till, molntekniktjänster. Bolaget expo- neras för många föränderliga cybersäkerhetsrisker, bland annat från olika hotaktörer, till exempel statligt understödda organisationer, opp- ortunistiska hackare och hacktivister, och även via olika angreppsy- tor, till exempel social ingenjörskonst/nätfiske, skadlig kod (inklusive utpressningsprogram), insiderverksamhet, mänskliga eller tekniska fel, samt som resultat av programfel, felaktiga konfigurationer eller utnyttjade sårbarheter i mjukvara eller hårdvara. Cyberangrepp och säkerhetsincidenter förväntas bli allt vanligare och allvarligare. Angriparna förväntas bli allt mer sofistikerade och mer ofta använda verktyg och tekniker som utformats för att kringgå kontroller, undvika upptäckt och radera eller dölja bevis och spår, vil- ket betyder att Ericsson kan vara oförmöget att upptäcka, undersöka, begränsa eller återställa efter framtida angrepp eller incidenter i tid eller på ett effektivt sätt. Om eventuella sårbarheter i Ericssons produkter eller tjänster inte upptäcks under utveckling eller pågående drift, finns det en risk att hotaktör utnyttjar sårbarheten för att orsaka betydande skador på Ericsson eller Ericssons kunder. Vidare har hotaktörer, inklu- sive statligt understödda, tillgång till betydande resurser och avance- rad expertis, inklusive AI-teknik, något som Ericsson kan ha otillräcklig kapacitet för att upptäcka eller åtgärda. Sårbarheter i Ericssons 109 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport produkter, eller tjänster som inte upptäcks och åtgärdas under produk- ternas utveckling eller vid leverans kan utnyttjas av en hotaktör för att orsaka skada på Ericssons kunder, slutanvändarna eller Ericsson med potentiella samhällseffekter eller dubbel väsentlig negativ inverkan. Sårbarheter kan uppkomma i olika faser under produktens livscykel. Så gott som all modern mjukvara kan bestå av komponenter med öppen källkod eller komponenter som levereras av tredje part. Detta gäller även mjukvara i nätverk, och brister i säkerheten som inte åtgärdats kan utsätta Ericssons kunder för olika grader av risk och exponera Ericsson för ersättningsansvar eller leda till förlust av kunder. Dessutom kan hotaktörer som utnyttjar sårbarheter i Ericssons IT-system, processer eller personal på grund av otillräcklig implemen- tering av kontroller, till exempel brist på åtkomstkontroll eller använd- ning av mer sofistikerad angreppsteknik, resultera i säkerhetsinciden- ter som påverkar konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten för Ericssons IT-system, konfidentiella information, personal, produk- ter, tjänster eller lösningar. Sådana incidenter innefattar dataintrång, andra intrång, spionage, sabotage, störande angrepp som utnyttjar skadlig kod (till exempel utpressningsprogram eller annan utpress- ningsbaserad taktik), utnyttjande av sårbarheter gällande hårdvara eller mjukvara, programfel, felaktigt konfigurerad hårdvara eller mjuk- vara i Ericssons IT-system, integritetsintrång, informationsläckor gällande konfidentiella data, obehörig eller oavsiktlig användning eller ändringar av data eller konton, bedrägeri samt allmänt missbruk. Ericsson använder sig i hög grad av tredje partsleverantörer, till vilka Bolaget har lagt ut betydande delar av sina IT-system, pro- duktutveckling, tjänster samt finans och andra interna och externa verksamheter. Händelser eller incidenter som uppstår på grund av sårbarheter i deras verksamhet eller i produkter som de tillhandahåller kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet. Sådana händelser eller angrepp kan medföra störningar i Ericssons verksamhet, att värdefull eller känslig information eller personupp- gifter läcker ut, eller skador på Ericssons produkter som installerats i Bolagets kunders nätverk. I början av 2024 offentliggjorde till exem- pel en leverantör en sårbarhet i en tredjepartsteknik för fjärranslut- ning som Ericsson använde. Detta föranledde en grundlig och rigorös utvärdering av potentiella indikationer på intrång i Ericssons IT-miljö. En omfattande analys av alla system bekräftade slutgiltigt att det inte fanns några tecken på intrång. Vidare har Ericsson förvärvat och fortsätter att förvärva bolag som kan ha sårbarheter i cybersä- kerheten och/eller osofistikerade metoder för bedrägeridetektering, autentiseringskontroller eller andra säkerhetsåtgärder, vilket kan exponera Bolaget för betydande risker gällande cybersäkerhet, drift och ekonomi. En cybersäkerhetsincident i Ericssons verksamhet eller leveran- törskedja kan ha negativ inverkan på integriteten för de lösningar eller tjänster som Ericsson tillhandahåller samt på Ericssons möjligheter att uppfylla rättsliga eller avtalsmässiga krav. Sådana incidenter kan utgöras av avsiktliga eller oavsiktliga förehavanden som möjliggör manipulation av komponenter, användning av s.k. bakdörrar eller skadlig kod, införande av sårbarheter i komponenter eller mjukvara eller annat som gör att en leverantör inte kan fullgöra sina åtaganden gentemot Ericsson. Alla cybersäkerhetsincidenter såsom oavsiktlig användning, missbruk, felaktig konfigurering eller oavsiktliga händelser som rör Ericssons verksamhet, leverantörskedja eller produktutveckling, tjänster, tredjepartsleverantörer eller installerade produkter kan medföra allvarlig skada för Ericsson. Ericssons IT-system, lagringstjänster och övriga affärssystem samt de system, den lagring och de affärssystem som underhålls av Bolagets tredjepartsleverantörer har tidigare varit, och förväntas i framtiden komma att bli, föremål för cybersäkerhetsincidenter. Ericsson förväntar sig fortsatta intrångsförsök för att få otillåten tillgång till Bolagets IT-system och/eller konfidentiella information, liksom andra former av missbruk och verksamhetsstörande angrepp. I vissa fall är det svårt att förutsäga eller omedelbart identifiera sådana incidenter och den skada de kan orsaka. Ericsson kan inte hel- ler garantera att ingen skadlig incident kommer att inträffa i framtiden. Om en verklig eller påstådd säkerhetsincident inträffar i Ericssons nätverk eller i ett nätverk som tillhör en av Bolagets tredjepartsleve- rantörer, kan Ericsson åsamkas betydande kostnader och Bolagets anseende kan skadas. Även om Ericsson arbetar för att skydda Bola- gets interna infrastruktur och utvärdera och validera säkerheten hos tredjepartsleverantörer för att minska dessa potentiella risker, bland annat genom säkerhetskrav och utbildning av Ericssons anställda, går det inte att garantera att sådana åtgärder kommer att vara tillräck- liga för att förhindra säkerhetsincidenter. Ericsson kan inte garantera att Bolagets program och processer för cybersäkerhet kommer att implementeras fullt ut, efterlevas eller vara effektiva när det gäller att skydda Ericssons IT-system och konfidentiella information. Alla för- säkringar som Bolaget tecknar kan vara delvis eller helt otillräckliga för att täcka förluster eller kostnader associerade med att svara på och avhjälpa några eller alla cybersäkerhetsincidenter Bolaget kan komma att utsättas för. Vidare kan infiltratörer ha tillgång till eller stjäla konfidentiell infor- mation, alternativt skada nätverk tillhörande Ericsson eller Ericssons kunder med tekniska eller icke-tekniska metoder. För att få strategisk tillgång till eller stjäla specifik information kan konkurrenter eller stater använda infiltratörer alternativt rekrytera anställda som säljer infor- mation eller tjänster för personlig vinning. En sådan incident kan orsaka Ericsson betydande skada. Om Ericssons eller kunders identiteter eller åtkomster missbru- kas eller utsätts för intrång kan det vara svårt att särskilja behöriga parter som utför normala kontoaktiviteter från hotaktörer som begår dataintrång eller missbrukar inloggningsinformation. Ericsson har obligatoriska rutiner för identitets- och åtkomsthantering för åtkomst till Ericssons kunders nät. Eventuella begränsningar i denna åtkomst riskerar att försämra Ericssons förmåga att leverera tjänster och produkter till sina kunder. Dessutom kan hotaktörer inrikta sig mot anställda, eller andra med åtkomst till Ericsson, genom tekniska och icke-tekniska metoder. Slutanvändare är fortfarande en av de vanligaste attackingångarna för att få tillgång till företag. Med en heterogen personalstyrka på cirka 94 000 anställda och 10 000 icke-anställda föreligger det risk för utpressningsprogram, störningar eller förlust av information som resultat av storskaliga attacker mot Ericssons anställda eller mot samhället i stort. Dessutom kan distansarbete och hybridarbete på Ericsson (och hos många tredjepartsleverantörer) också öka denna risk på grund av de utmaningar som följer av att hantera fjärrdator- resurser och säkerhetssårbarheter som finns i många icke-företags- nätverk och hemmanätverk. Dessa risker ökar och utvecklas snabbt, och allt det ovanstående kan resultera i en väsentlig negativ inverkan på Ericssons affärer, verk- samhet, finansiella resultat, kund- och leverantörsrelationer, anseende och varumärke, och resultera i ekonomiska påföljder, stämningsan- sökningar, regulatoriska granskningar och andra myndighetsåtgärder. 4.2 Ericsson införlivar AI-teknik i vissa produkter, tjänster och processer, vilket kan leda till operativa risker och anseenderisker. Ericsson har införlivat och avser att fortsätta införliva AI-teknik i sina produkter, tjänster och processer. Marknaden för sådana teknologier utsätts för snabba teknologiska förändringar, innovation, utvecklande industristandarder samt föränderliga kundbehov, krav och prefe- renser. Ericssons framgång beror på dess förmåga att fortsätta att innovera och förbättra befintliga produkter och tjänster, utöka utbu- det samt förutse och reagera på den snabbt föränderliga miljön och utveckla och introducera nya erbjudanden som håller jämna steg med teknologiska och konkurrensmässiga utvecklingar. Som med många innovationer medför AI risker och utmaningar som skulle kunna ha en negativ påverkan på Ericssons verksamhet. Om Ericsson inte kan hålla jämna steg med den snabba tekniska utvecklingen inom AI kan Bolagets konkurrensställning och affärsresultat bli lidande. Att införa den här nya tekniken, särskilt generativ AI, i interna processer samt nya och befintliga produkt- och serviceerbjudanden kan resultera i nya utökade risker och skyldigheter, bland annat till följd av ökad gransk- ning av myndigheter eller rättsliga instanser, tvister, frågor kopplade till efterlevnad, etiska frågeställningar, immateriella rättigheter, 110 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport integritets- eller säkerhetsrisker, samt andra faktorer som skulle kunna ha en negativ påverkan på Ericssons anseende, verksamheten, och den finansiella ställning och resultat. Ericsson kan misslyckas med att identifiera eller lösa etiska och juridiska frågor relaterade till AI innan de uppstår. Regleringen av AI-teknologi förändras snabbt, vilket komplicerar både regelefterlev- nad och utvecklingsinsatser. AI-relaterade problem, brister och/eller misslyckanden kan leda till juridiska och/eller regulatoriska åtgärder, inklusive i förhållande till föreslagen lagstiftning som reglerar AI i vissa jurisdiktioner, såsom Europeiska unionen, vilken förändras över tid, och som ett resultat av nya tillämpningar av befintlig dataskyddsreg- lering, vilket skulle kunna skada Ericssons anseende eller på annat sätt väsentligt skada dess verksamhet. AI-tekniker kan skapa problem med korrektheten, oavsiktlig par- tiskhet och diskriminerande utfall, eller kan skapa eller förlita sig på innehåll som är felaktigt eller bristfälligt. Om inte Ericsson på ett kor- rekt sätt reagerar på denna föränderliga miljö eller rekommendatio- nerna, innehållet eller analyserna som AI-applikationerna producerar är eller påstås vara bristfälliga eller felaktiga kan Ericsson utsättas för konkurrensskada, potentiella skadeståndskrav eller skador på varu- märket eller anseendet. Det juridiska och regulatoriska landskapet som omger AI-tekniken utvecklas snabbt och är behäftat med osäker- het, inklusive inom områden som immateriella rättigheter, cybersäker- het samt skydd av personlig integritet och data. Det råder exempelvis osäkerhet kring giltigheten och verkställigheten av immateriella rät- tigheter avseende användningen, utvecklingen och införandet av AI-teknik. Efterlevnad av nya eller föränderliga lagar, regelverk eller branschstandarder kan innebära betydande operativa kostnader och kan begränsa Ericssons förmåga att utveckla, införa eller använda AI-teknik. Det går inte att lämna några garantier för att de åtgärder Ericsson har vidtagit för att minska de potentiella riskerna kopplade till AI kommer att vara tillräckliga. Allt det ovanstående skulle kunna resultera i en väsentlig negativ inverkan på Ericssons anseende, verksamheten, och den finansiella ställning och resultat. 5 Risker relaterade till miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande 5.1 Bristande efterlevnad av regelverk och lagar om upp- trädande gällande miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande kan i tillämpliga jurisdiktioner utsätta Ericsson för risk för betydande viten och andra sanktioner eller skade- ståndsansvar. Ericsson lyder under lagar, regler och regelverk samt relaterade krav gällande miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande som är tillämpliga på Ericssons verksamhet, anläggningar, produkter och tjänster. Ericsson förväntar sig att dessa lagar, regler och regelverk, och de resurser som krävs för att följa dessa kommer att öka när reger- ingar inför nya lagar, regler, regelverk och andra krav. Det finns en risk att Ericssons åtgärder för att hantera efterlevnad av dessa lagar, regler och regelverk och andra krav inte är effektiva för att undvika potenti- ella skadestånd som härrör från Bolagets nuvarande, historiska och framtida processer, verksamhet och affärsförbindelser. Ericsson har tidigare brustit i att efterleva vissa av dessa lagar, regler, regelverk och andra krav, och om Bolaget inte följer dem i fram- tiden kan Bolaget utsättas för betydande viten och andra sanktioner eller skadeståndsansvar som kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericsson. Om leverantörerna inte följer uppförandekoden för affärs- partners och relaterade lagar avseende miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande kan detta också få en väsentlig negativ inverkan på Ericsson. Det finns även en risk för att Ericsson drabbas av kostnader avseende miljö-, arbetsmiljö- eller säkerhetsansvar, eller för att även i fortsättningen följa nu gällande och framtida tillämpliga lagar och regelverk eller för att åtgärda eventuella brister. Framtida regelverk eller domstolsavgöranden, liksom eventuella förändringar i tolkningen av befintliga lagar, kan ha en betydande negativ inverkan på Ericsson. Dessa föränderliga regler, bestämmelser och förvänt- ningar från intressenter har resulterat i, och kommer sannolikt att resultera i, ökade allmänna och administrativa kostnader samt ökade krav på ledningens tid och uppmärksamhet. Till exempel kan det vara kostsamt, svårt samt ta lång tid att utveckla och handla utifrån initiativ för miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande samt att samla in, mäta och redovisa information och mätetal för miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande, och redovisnings- standarderna fortsätter att utvecklas. Underlåtenhet att hantera ovanstående risker kan ha en negativ inverkan på Ericssons verk- samhet, resultat, finansiella ställning, anseende och varumärke. Nya lagar, regler, regelverk och standarder om miljö, hälsa och säkerhet håller på att tas fram, bland annat med koppling till klimat- förändringar och deras potentiella miljöpåverkan, vilket kan påverka Ericsson, Bolagets leverantörer och Bolagets kunder. Sådana lagar, regler, regelverk och standarder kan leda till ytterligare direkta kost- nader för Ericsson för efterlevnad, däribland kostnader för ändringar i tillverkningsprocesser eller kostnader för anskaffning av råmaterial och komponenter som används i Ericssons produkter, samt till ökade indirekta kostnader som ett resultat av att Bolagets kunder och leve- rantörer ådrar sig ökade kostnader som förs vidare till Ericsson. Dessa kostnader kan inverka negativt på Ericsson, inklusive på Bolagets anseende, verksamhet, finansiella ställning, resultat, kassaflöden eller framtidsutsikter. Det är svårt att göra en rimlig bedömning av miljö- frågornas framtida konsekvenser, såsom klimatförändringar och extrema vädertillstånd, inklusive eventuella skadestånd. Vidare kan U.S. Securities Exchange Commissions upplysningskrav avseende specificerade mineraler (konfliktmineraler) inverka nega- tivt på tillgången, priserna och inköpsprocesserna för mineraler som används för tillverkning av vissa av Ericssons produkter, vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets verksamhet. Eftersom Ericssons leverantörskedja är komplex kan det hända att Bolaget trots processerna för tillbörlig aktsamhet inte i tillräckligt hög grad lyckas kontrollera ursprunget för de aktuella mineraler som används i Bola- gets produkter, vilket kan skada Bolagets anseende och verksamhet. Ericsson kan också stöta på utmaningar om kunderna begär att alla Ericssons produktkomponenter ska vara certifierade som ”konflikt- fria”. Ericsson är medvetna om att liknande utmaningar finns för andra mineraler och metaller som ligger utanför omfattningen för informa- tionsgivningsreglerna från U.S. Securities Exchange Commission. I april 2024 trädde dessutom EU-kommissionens förordning om kritiska råmaterial i kraft. Den avser att förbättra EU:s tillgång till säkra och hållbara leveranser av vissa råmaterial som ska klassas som kri- tiska eller strategiska. Lagstiftningsinitiativen i förordningen om kri- tiska råmaterial kan påverka Ericssons nuvarande leverantörskedjor relaterat till anskaffning av vissa råmaterial, och sådan inverkan kan därmed ha negativ effekt på verksamheten. 5.2 Det görs allt hårdare granskningar från intressenternas sida av frågor gällande miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande. Investerare, kunder, beslutsfattare och andra intressenter lägger allt större vikt vid bolagens hantering av klimatförändringar, humankapi- tal samt övriga frågor gällande miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande. Ericsson deltar i ett antal olika initiativ för att hantera sådana frågor och uppfylla intressenternas förväntningar. Sådana initiativ kan emellertid vara kostsamma och kanske inte får önskad effekt. Dessutom utnyttjar många av Ericssons initiativ metoder, stan- darder och data som är komplexa, ibland beroende av tredje parter och som fortsätter att utvecklas. Vidare har intressenterna olika, och ibland motstridiga, förväntningar, och förespråkare av samt motstån- dare till olika ämnen tar i allt högre grad till aktivism, inklusive tvister, för att föra fram sitt perspektiv. Att hantera intressenternas förvänt- ningar, inklusive de framväxande legala kraven, medför kostnader, och en bristande förmåga att navigera genom sådana förväntningar, liksom ändrade tolkningar av befintliga lagar eller regelverk, kan resul- tera i skador på anseendet, förlust av kunder eller medarbetare, för- pliktelser gentemot tillsynsmyndigheter eller investerare eller, annan negativ påverkan på Bolagets verksamhet. 111 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) organisationsnummer 556016-0680 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovis- ningen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret 2024-01-01–2024-12-31. Bolagets årsredovisning och koncern- redovisning ingår på sidorna 13–111 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rätt- visande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 decem- ber 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rätt- visande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, så som de antagits av EU, och årsredovis- ningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern- redovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rap- port som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan- darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och över- tygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revi- sionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och kon- cernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Intäktsredovisning av betydande avtal med kunder Ericsson genererar intäkter från försäljning av hårdvara, mjukvara och tjänster till sina kunder. Majoriteten av dessa intäkter är relaterade till fleråriga ramavtal med stora kunder som ofta inkluderar rabatter och andra rörliga incitament. Associerade kunder utfärdar inköpsordrar enligt dessa ramavtal som tillsammans utgör ett kontrakt och åta- gande att köpa produkter och tjänster under avtalets livslängd. Dessa avtal kan ge upphov till risk för väsentliga fel på grund av felaktigt belopp och felaktig tidpunkt för intäktsredovisning för respek- tive prestationsåtaganden, vilket kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Vid kontraktsstart genomför Ericsson en bedömning, för att avgöra vilka utfästa varor och tjänster som är distinkta i ett kundavtal och som därför ska identifieras som prestationsåtaganden. Belopp och tidpunkt för intäktsredovisning fastställs baserat på de villkor som framgår av kontraktet. Tillämpning av redovisningsstandarder för intäktsredovisning av betydande avtal med kunder är förknippat med komplexitet för att fastställa storleken på och tidpunkten för de intäkter som redovisas i förhållande till enskilda delar av avtalen och involverar inneboende bedömningar av företagsledningen. Vi identifierade intäktsredovisning av betydande avtal med kunder som ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av den betydande omfattningen av revisions- arbete, särskilt vid utvärdering om revisionsbevisen är tillräckliga, vid utförande av granskningsåtgärder för att utvärdera efterlevnaden av redovisningsstandarder. Våra granskningsåtgärder avseende belopp och tidpunkt för intäktredovisning kopplat till betydande kontrakt inkluderade, men var inte begränsade till följande: – Vi testade effektiviteten i bolagets kontroller kopplat till intäktsredovisning med särskilt fokus på kontrollerna avseende identifiering av prestationsåtaganden i betydande kontrakt och fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande. – Vi testade ett urval av betydande kontrakt för att utvärdera företagsledningens bedömningar och uppskattningar avseende identifiering av prestationsåtaganden baserat på avtalsvillkor och fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande baserat på kontraktet. – Vi testade ett urval av de intäkttransaktioner som redovisats under året genom att spåra dem till dokumenterade bevis för att leverans och mottganade skett samt utvärderade bedömningar och uppskattningar för intäkter som registrerats under perioden genom att jämföra de med avtalsvillkor för leverans, transaktions- priser inklusive rörliga ersättningar, priseftergifter, rabatter och incitamentsavtal. – Vi testade ett urval av pågående förhandlingar med befintliga kunder och analyserade återföringar av intäkter efter årsskiftet för indikatorer på ej bokförda rabatter och priseftergifter under perioden. Värdering av förvärvade kundrelationer, immateriella produkt- rättigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill hänförbart till Global Communications Platform (Vonage) och Enterprise Wireless Solutions (Cradlepoint) Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill är sammantaget betydande tillgångar i balansräkningen för koncernen. Bolagets utvärdering av redovisat värde för goodwill innefattar en jämförelse av återvinnings- värdet för varje kassagenererande enhet med dess redovisade värden. Bolagets utvärdering bygger på en diskonterad kassaflödesmodell som utgår från en femårsplan följt av en avtagande tillväxtperiod innan evig tillväxttakt. Utvärderingen kräver att företagsledningen gör betydande uppskattningar och antaganden avseende prognoser för framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringskrav samt antaganden om diskonteringsräntor. I andra 112 Ericsson 2024 Revisionsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport kvartalet 2024 redovisade bolaget en nedskrivning om 14.7 miljarder kronor hänförbart till de kassagenererande enheterna relaterade till Vonage. Nedskrivningen var till följd av lägre antagen marknadstill- växt och ökat konkurrens för särskilda produkterbjudanden under 2024. Nedskrivningen inkluderade förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar och goodwill. Vi identifierade värdering av förvärvade kundrelationer, imma- teriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklu- sive goodwill hänförbart till Vonage och Cradlepoint som ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av de uppskattningar och bedömningar som tillämpas vid fastställande av framtida intäkts- tillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital, och investeringar, samt anta- ganden om diskonteringsräntor och evig tillväxttakt. Förändringar i dessa antaganden kan väsentligt påverka antingen återvinnings- värdet, eventuellt nedskrivningsbelopp, eller båda. Utvärderingen av företagsledningens uppskattning av återvinningsbart belopp kräver en hög grad av revisionsbedömningar, inklusive en ökad omfatt- ning av revisionsarbete och medför ett behov av att involvera våra värderingsspecialister. Våra granskningsåtgärder avseende bedömningar kopplat till återvinningsvärde inkluderade, men var inte begränsade till följande: – Vi testade effektiviteten av bolagets kontroller för nedskrivnings- prövning av goodwill och fastställande av återvinningsvärdet, med särskilt fokus på kontrollerna över bolagsledningens beredning och granskning av antaganden för framtida försäljningstillväxt, rörel- seresultat, rörelsekapital, investeringskrav och metod för att fast- ställa de diskonteringsräntor som använts. – Vi utvärderade företagsledningens förmåga att prognostisera framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringar genom att jämföra faktiska resultat med företagsled- ningens historiska prognoser, företagets historiska resultat, externa analytikerapporter, industrianalyser, jämförelsebolag och intern rapportering till företagsledning och styrelsen. – Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi diskon- teringsräntorna och den långsiktiga tillväxttakten, testade den underliggande informationen och den matematiska precisionen i beräkningarna, samt utvecklade ett antal oberoende uppskatt- ningar som vi jämfört med diskonteringsräntorna som beräknats av företagsledningen. – Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi bolagets känslighetsanalys genom jämförelse mot egna känslighetsana- lyser för att validera upplysningarna kring de antaganden som är mest känsliga för en rimligt möjlig förändring som skulle kunna leda till att det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis- ningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–12 och 116–131 i den Finansiella rapporten, 1–11 i Ersättningsrapporten, 1–60 och 62–63 i Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företa- gande. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovis- ningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredo- visningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller kon- cernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upp- lyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verk- samheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års- redovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: – identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåt- gärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta age- rande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. – skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma 113 Ericsson 2024 Revisionsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständig- heterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. – utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens upp- skattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. – drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huru- vida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upp- lysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och kon- cernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten. – utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovis- ningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. – planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräck- liga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relatio- ner och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författ- ningar förhindrar upplysning om frågan. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direk- törens förvaltning för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för år 2024-01-01–2024-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl- lande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf- fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och kon- cernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsför- valtningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrol- leras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende – företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller – på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revi- sionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångs- punkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild bety- delse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt 114 Ericsson 2024 Revisionsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Revisorns uttalande om Esef-rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef- rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räken- skapsåret 2024-01-01–2024-12-31. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes- etiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls- enliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings- åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimli- gen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutöv- ningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhet- lig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hän- syn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstäm- ning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade års- redovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödes- analys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Deloitte AB, utsågs till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)s revisor av bolagsstämman den 3 april 2024 och har varit bolagets revisor sedan den 31 mars 2020. Stockholm den 26 februari 2025 Deloitte AB Thomas Strömberg Auktoriserad revisor 115 Ericsson 2024 Revisionsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Framtidsriktade uttalanden Denna årsredovisning innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive uttalanden om Bolagets aktuella syn på marknadens tillväxt, framtida marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt information om följande: – Potentiellt ytterligare ansvar av väsentlig betydelse till följd av tidigare uppförande, inklusive anklagelser om tidigare verksamhet som fortfarande är olösta eller okända i flera jurisdiktioner, inklu- sive Irak, som fortfarande är föremål för pågående utredningar av Ericsson och amerikanska myndigheter. – Risker relaterade till intern kontroll och styrning, inklusive risken att ådra sig väsentligt ansvar i samband med interna kontroller avseende betalningar till tredje parter utifrån ett tidigare agerande i flera jurisdiktioner, inklusive Irak, som fortfarande är föremål för pågående utredningar av Ericsson och amerikanska myndigheter. – Risken att Ericssons och amerikanska myndigheters pågående utredningar leder till att Ericsson eller amerikanska myndigheter når slutsatsen att Bolagets tidigare agerande innefattade att göra eller ha ansvar för att göra betalningar till en terroristorganisation eller andra otillbörliga betalningar, vilket kan leda till ytterligare betydande ansvar. – Risker relaterade till vår löpande efterlevnad av skyldigheter enligt det nationella säkerhetsavtal som ingicks i samband med Ericssons förvärv av Vonage Holdings Corp. (Vonage), vilket kan påverka verksamheten i Vonage negativt och ålägga Bolaget ytterligare ansvar. – Våra mål, strategier, planeringsantaganden och operationella och finansiella resultatförväntningar. – Makroekonomiska förhållanden, inklusive inflationstryck och effek- ter på kundinvesteringar, marknadsåterhämtning och tillväxt. – Pågående geopolitisk osäkerhet och handelsosäkerhet, inklusive utmanande globala ekonomiska förhållanden samt införandet av tullar och sanktioner. – Fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation, framgången för vår befintliga och tilltänkta kundbas samt vår förmåga att upprätthålla vårt teknikledarskap. – Framgång med att implementera våra nyckelstrategier, däribland förbättringar av lönsamheten, tillvarata 5G-marknadens möjlig- heter, utnyttja möjligheter för nätverks-APIer och Enterprise och uppnå förväntade fördelar från omstruktureringsaktiviteter. – Risker relaterade till cybersäkerhet och integritet, säkerhet och datalokalisering. – Branschtrender, framtida kännetecken för och utveckling av marknader där vi har verksamhet. – Risker med en global verksamhet, bland annat lagenliga och regulatoriska krav och osäkerheter samt ogynnsamma rätts- processer och stämningar. – Vår framtida likviditet och lönsamhet, våra finansiella resurser, investeringar och kostnadsbesparingar samt risker relaterade till Bolagets finansiella ställning. – Förväntad efterfrågan på våra befintliga och kommande produkter och tjänster, liksom planer på att lansera nya produkter och tjäns- ter, inklusive forsknings- och utvecklingskostnaderkostnader. – Vår förmåga att leva upp till framtida planer och uppnå framtida tillväxt. – Förväntade operativa och finansiella resultat av strategiska samarbetsprojekt och joint ventures. – Risker i samband med förvärv och avyttringar som kan orsaka störningar och ge upphov till betydande kostnader, inklusive vår förmåga att framgångsrikt genomföra sådana transaktioner, skydda värdet av förvärv i integrationsfasen eller uppnå det värde som förväntas av ett förvärv. – Trender relaterade till vår bransch, inklusive lagstiftning, konkurrens och kundstruktur. – Hård konkurrens från befintliga konkurrenter och nya aktörer, bland annat genom konsolidering av leverantörer. – Begränsat antal tredjepartsleverantörer, stora fleråriga avtal med ett begränsat antal viktiga kunder samt konsolidering av operatörerna. – Risker relaterade till immateriella rättigheter, nyckelmedarbetare samt oförutsedda risker och störningar som orsakas av naturkrafter eller människor. – Risker relaterade till miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande. – Andra faktorer som framgår av våra handlingar som lämnas till U.S. Securities and Exchange Commission (SEC), inklusive de faktorer som beskrivs i denna rapport och som ingår i avsnittet Riskfaktorer, som uppdaterats genom senare rapporter som inlämnats till SEC. Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”poten- tial”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller, i förekommande fall, deras nega- tiva versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till Bolagets strategi, framtida finansiella resultat, förväntningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller omstän- digheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör fram- tidsriktade uttalanden. Sådana uttalanden baseras på ledningens förväntningar vid datumet för rapporten, såvida inte ett tidigare datum anges, inklusive förväntningar baserade på information och prognoser från tredje part som ledningen anser vara tillförlitliga. Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är för- enade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett ligger utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena. Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtidsriktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begrän- sade till, de faktorer som beskrivs i denna årsredovisning, inklusive i avsnittet ”Riskfaktorer”. Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra uppskattningar, antaganden och förväntningar vid den tidpunkt när de gjordes, och i den mån de utgör data från tredje part har vi inte genomfört en oberoende kontroll av sådana data från tredje part, och avser inte heller att göra det. Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att fästa överdriven tillit vid sådana framtidsriktade uttalanden. Läsarna rekommenderas att noga granska och överväga de olika upplysningar som lämnas i denna årsredovisning och i andra dokument som vi från tid till annan lämnar in till myndigheter och som anger risker och osä- kerheter som kan påverka vår verksamhet. Om inget annat specifikt anges avspeglar framtidsriktade uttalanden i denna årsredovisning inte den potentiella inverkan från avyttringar, samgåenden, förvärv 116 Ericsson 2024 Framtidsriktade uttalanden Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport eller andra företagsförvärv som inte slutförts vid datumet för denna rapport. Vi avsäger oss uttryckligen skyldighet att efter datumet för denna årsredovisning uppdatera dessa framtidsriktade uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller förändrade förhål- landen eller förändrade förväntningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny information, framtida hän- delser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt tillämplig lagstiftning eller börsregler. Denna årsredovisning innehåller webb- platser eller hänvisningar till ytterligare företagsrapporter. Dessa är endast avsedda att ge inaktiva, textbaserade referenser. Informationen på webbplatserna och i dessa rapporter är inte en del av denna rapport och införlivas inte genom hänvisning i denna rapport. Denna årsredovisning innehåller uttalanden som baseras på hypotetiska scenarier och antaganden samt uppskattningar som är föremål för en hög grad av osäkerhet, och dessa uttalanden ska inte nödvändigtvis ses som representativa för nuvarande eller faktiska risker eller resultat, eller som prognoser för förväntade risker eller resultat. Dessutom kan historiska, aktuella och framtidsriktade utta- landen avseende miljö och samhällsansvar baseras på standarder för att mäta framsteg som fortfarande är under utveckling och på interna kontroller och processer som kontinuerligt utvecklas. Även om vissa frågor som diskuteras i denna årsredovisning kan vara väsentliga, ska inte någon betydelse uppfattas, eller på annat sätt antas, som att de nödvändigtvis når upp till den väsentlighetsnivå som används för att uppfylla Ericssons rapporteringsskyldigheter för publika bolag enligt USA:s federala värdepapperslagar och bestämmelser, även om rapporten använder orden ”väsentlig” eller ”väsentlighet”. 117 Ericsson 2024 Framtidsriktade uttalanden Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Definitioner av vissa finansiella termer finns i Alternativa nyckeltal och i Finansiella begrepp. Femårsöversikt 2024 Förändring 2023 2022 2021 2020 Resultaträknings- och kassaflödesposter, SEK miljoner Nettoomsättning 247 880 –6 % 263 351 271 546 232 314 232 390 Rörelseomkostnader –105 436 17 % –90 187 –83 030 –69 071 –66 280 EBIT (förlust) 4 313 – –20 326 27 020 31 780 27 808 Årets resultat 374 – –26 104 19 112 22 980 17 623 Kassaflöde från rörelsen 46 261 545 % 7 177 30 863 39 065 28 933 Ställning vid årets slut, SEK miljoner Balansomslutning 292 374 –2 % 297 036 349 537 305 614 271 530 Materiella anläggningstillgångar 10 545 –14 % 12 195 14 236 13 580 13 383 Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare 94 284 –4 % 98 673 134 814 108 775 86 674 Innehav utan bestämmande inflytande –1 301 3 % –1 265 –1 510 –1 676 –1 497 Nyckeltal per aktie Resultat per aktie, före utspädning, SEK 0,01 – –7,94 5,62 6,82 5,26 Resultat per aktie, efter utspädning, SEK 0,01 – –7,94 5,62 6,81 5,26 Utdelning per aktie, SEK 1) 2,85 6 % 2,70 2,70 2,50 2,00 Antal utestående aktier (miljoner) vid årets slut, före utspädning 3 333 0 % 3 330 3 330 3 330 3 328 i medeltal, före utspädning 3 332 0 % 3 330 3 330 3 329 3 323 i medeltal, efter utspädning 3 339 0 % 3 337 3 334 3 332 3 326 Övrig information, SEK miljoner Investeringar i materiella anläggningstillgångar 2 340 –29 % 3 297 4 477 3 663 4 493 Avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 4 143 –16 % 4 934 4 388 3 872 4 114 Investering/aktivering/avyttring av immateriella tillgångar 1 052 –64 % 2 924 66 178 1 723 11 817 Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella tillgångar 19 313 –47 % 36 374 3 638 2 820 2 126 Forsknings- och utvecklingskostnader 53 514 6 % 50 664 47 298 42 074 39 714 i procent av nettoomsättningen 21,6 % – 19,2 % 17,4 % 18,1 % 17,1 % Omsättningshastighet i lager, dagar 83 –10 % 92 93 88 78 Alternativa nyckeltal (APM) 2) Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter –5 % – –10 % 3 % 4 % 5 % Bruttomarginal 44,1 % – 38,6 % 41,7 % 43,4 % 40,3 % Justerad bruttomarginal 44,9 % – 39,6 % 41,8 % 43,5 % 40,6 % EBIT-marginal 1,7 % – –7,7 % 10,0 % 13,7 % 12,0 % Justerad EBIT-marginal 3,8 % – –5,2 % 10,1 % 13,9 % 12,5 % Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar 9,9 % – 6,9 % 10,1 % 14,1 % 12,6 % EBITA-marginal 8,9 % – 5,7 % 10,7 % 14,3 % 12,5 % Justerad EBITA-marginal 11,0 % – 8,1 % 10,9 % 14,6 % 13,1 % Omstruktureringskostnader, SEK miljoner 5 012 –23 % 6 521 399 549 1 306 Fritt kassaflöde före M&A, SEK miljoner 40 034 – –1 084 22 196 32 056 22 261 Fritt kassaflöde efter M&A, SEK miljoner 39 723 – –3 224 –29 492 32 115 12 663 Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen 16,2 % – –0,4 % 8,2 % 13,8 % 9,6 % Sysselsatt kapital, SEK miljoner 162 967 –8 % 177 965 202 899 184 283 161 990 Avkastning på eget kapital 0,0 % – –22,7 % 15,4 % 23,2 % 20,7 % Avkastning på sysselsatt kapital 2,5 % – –10,7 % 14,0 % 18,4 % 17,0 % Soliditet 31,8 % – 32,8 % 38,1 % 35,0 % 31,4 % Kapitalomsättningshastighet 1,5 7 % 1,4 1,4 1,3 1,4 Justerat rörelsekapital, SEK miljoner 30 702 –22 % 45 479 36 653 59 667 45 613 Bruttokassa, SEK miljoner 75 871 39 % 54 705 56 249 97 608 72 045 Nettokassa, SEK miljoner 37 830 383 % 7 832 23 319 65 777 41 885 Statistiska uppgifter vid årets slut Antal anställda 94 236 –6 % 99 952 105 529 101 322 100 824 varav i Sverige 13 420 –4 % 13 977 14 481 14 183 13 173 Exportförsäljning från Sverige, SEK miljoner 133 339 6 % 125 242 153 833 140 898 132 269 1) För 2024, enligt styrelsens förslag. 2) En avstämning av varje APM mot närmast avstämningsbara poster i de finansiella rapporterna för 2024 och fyra jämförelseår finns tillgänglig på sidorna 120–124. Femårsöversikt – Finansiell information 118 Ericsson 2024 Femårsöversikt – Finansiell information Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport För mer information, definitioner och detaljer, se Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 1) . Femårsöversikt 2024 Förändring 2023 2022 2021 2020 Antal anställda Anställda vid årets slut 94 236 –6 % 99 952 105 529 101 322 100 824 Medeltal anställda 95 154 –6 % 101 644 101 741 100 757 98 589 Anställda som lämnat företaget 11 919 –11 % 13 362 14 381 11 631 7 839 Anställda som börjat på företaget 6 203 –20 % 7 785 17 235 12 129 9 246 Anställda per ålderskategori Under 25 år 3 % – 3 % 4 % 3 % 3 % 25–35 år 27 % – 29 % 30 % 31 % 33 % 36–45 år 36 % – 35 % 34 % 34 % 34 % 46–55 år 23 % – 23 % 23 % 23 % 22 % Över 55 år 11 % – 10 % 10 % 9 % 8 % Andel kvinnor per medarbetarkategori Alla anställda 27 % – 26 % 26 % 25 % 25 % Linjechefer 24 % – 23 % 22 % 21 % 21 % Högre chefer 32 % – 31 % 35 % 36 % 32 % Företagsledning 24 % – 25 % 19 % 20 % 20 % Styrelse 25 % – 38 % 36 % 23 % 23 % Hälsa och säkerhet 2) Antal dödsfall – anställda – –100 % 1 0 1 0 Antal dödsfall – leverantörer och underleverantörer 2 –78 % 8 6 11 5 Antal incidenter med sjukfrånvaro – anställda 28 –47 % 53 96 77 90 Antal incidenter med sjukfrånvaro – leverantörer och underleverantörer 44 2 % 43 30 66 44 Energiförbrukning i egna anläggningar Total energiförbrukning i den egna verksamheten, GWh 721 4 % 690 693 631 628 Andel förnybar energi i den egna verksamheten 65 % – 70 % 67 % 62 % 62 % Energiintensitet, GWh/nettoomsättning SEK miljarder 2,9 12 % 2,6 2,6 2,7 2,7 Avfall, produktåtertagande och vatten Avfall genererat på i den egna verksamheten, ton 3) 10 210 42 % 7 182 8 130 6 777 6 916 Andel återvunnet 3) 70 % – 48 % 47 % 67 % 49 % Återtagna produkter, ton 3 872 0 % 3 869 4 825 5 389 6 079 Andel återvunnet eller återanvänt 98 % – 94 % 97 % 96 % 95 % Vattenförbrukning, miljoner m 3 1,1 24 % 0,9 1,1 1,2 1,5 Utsläpp av växthusgaser, kiloton CO 2 e Direkta utsläpp – Scope 1 17 –36 % 27 38 38 40 Indirekta utsläpp – Scope 2 (marknadsbaserade) 34 –20 % 42 45 58 74 Andra indirekta utsläpp – Scope 3 3)4) 18 713 –41 % 31 783 30 844 28 023 30 035 Utsläppsintensitet, kiloton CO 2 e / nettoomsättning SEK miljoner Scope 1 0,07 –30 % 0,10 0,14 0,16 0,17 Scope 2, marknadsbaserad beräkning 0,14 –13 % 0,16 0,17 0,25 0,32 1) Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande ska ej betraktas som införlivad genom hänvisning genom de hänvisningar som görs här. 2) Värden för tidigare år har uppdaterats för att återspegla att tredje parter som är inblandade i olyckor inte längre ingår i de mätetal som de presenteras här. Olyckor som involverat tredje part beskrivs i avsnitt S1 i hållbarhetsredovisningen. 3) Avgränsningar och/eller mätmetoder har uppdaterats under 2024, vilket antingen begränsar jämförbarheten från år till år, eller har resulterat i omräkningar av tidigare rapporterade värden. För ytterligare information, se sidan 10 i hållbarhetsredovisningen. 4) Se sektion E1 i hållbarhetsredovisningen för mer information om vilka scope 3-kategorier som omfattas samt Ericssons metoder och redovisningsprinciper för utsläppsredovisning. Femårsöversikt – Icke-finansiell information 119 Ericsson 2024 Femårsöversikt – Icke-ﬁnansiell information Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Alternativa nyckeltal I detta avsnitt presenterar koncernen sina alternativa nyckeltal (APM), vilka inte utgör fastställda mått för ekonomiska prestationer enligt IFRS. Denna sektion innehåller en avstämning av de alternativa nyck- eltalen till den närmast avstämningsbara posten i de finansiella rap- porterna. Presentationen av alternativa nyckeltal har begränsningar som analyshjälpmedel och ska inte betraktas isolerat eller som ersättning för finansiella mått som upprättats enligt IFRS. APMs redovisas för att förbättra investerarnas utvärdering av pågående rörelseresultat som hjälp vid prognos av kommande perio- der och för att möjliggöra en meningsfull jämförelse av resultat mellan perioder. Ledningen använder dessa alternativa nyckeltal bland annat för att utvärdera löpande verksamhet jämfört med tidigare resultat, för intern planering och prognoser samt för beräkning av viss prestationsrelate- rad ersättning. Alternativa nyckeltal ska inte uppfattas som något som ersätter resultaträknings- eller kassaflödesposter som är beräknande i enlighet med IFRS. Vissa av de alternativa nyckeltalen har bytt namn och använd- ningen av "justerad" ersätter "exklusive omstruktureringskostnader". Detta är endast en ändring i nomenklaturen. Beräkningsmetoden och avstämningen är densamma. De APMs som redovisas i denna årsredovisning kan skilja sig från mått med liknande beteckningar som används av andra bolag. Definition Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket innefattar kortfristiga avsättningar, kontraktsskulder, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder). Definition Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket inkluderar långfristiga avsättningar, uppskjutna skatteskulder, kontraktsskulder, övriga långfristiga skulder, kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder). Orsak till användning På grund av behovet av att optimera kassagenerering för att skapa värde för Ericssons aktieägare, fokuserar ledningen på rörelsekapital och att minska ledtiderna mellan orderingång och erhållen betalning. Orsak till användning Sysselsatt kapital är värdet på de tillgångar i balansräkningen som bidrar till att generera intäkter och vinst. Det används även för beräkning av avkastning på sysselsatt kapital. Justerat rörelsekapital MSEK 2024 2023 2022 2021 2020 Kortfristiga tillgångar 154 307 154 988 173 803 174 805 149 795 Icke räntebärande avsättningar och skulder, kortfristiga Kortfristiga avsättningar –8 204 –6 779 –7 629 –5 782 –7 580 Kontraktsskulder –41 229 –34 416 –42 251 –32 834 –26 440 Leverantörsskulder –30 173 –27 768 –38 437 –35 684 –31 988 Aktuella skatteskulder 1) –3 322 –3 561 –2 640 –2 917 –4 486 Övriga kortfristiga skulder 1) –40 677 –36 985 –46 193 –37 921 –33 688 Justerat rörelsekapital 30 702 45 479 36 653 59 667 45 613 1) Från och med 2021 redovisas aktuella skatteskulder på en separat rad i balansräkningen och jämförelseåret 2020 har uppdaterats. Sysselsatt kapital MSEK 2024 2023 2022 2021 2020 Balansomslutning 292 374 297 036 349 537 305 614 271 530 Icke räntebärande avsättningar och skulder Långfristiga avsättningar 3 511 4 927 3 959 3 722 2 886 Uppskjutna skatteskulder 1 295 3 880 4 784 884 1 089 Övriga långfristiga skulder 996 755 745 1 587 1 383 Kortfristiga avsättningar 8 204 6 779 7 629 5 782 7 580 Kontraktsskulder 41 299 34 416 42 251 32 834 26 440 Leverantörsskulder 30 173 27 768 38 437 35 684 31 988 Aktuella skatteskulder 1) 3 322 3 561 2 640 2 917 4 486 Övriga kortfristiga skulder 1) 40 677 36 985 46 193 37 921 33 688 Sysselsatt kapital 162 967 177 965 202 899 184 283 161 990 1) Från och med 2021 redovisas aktuella skatteskulder på en separat rad i balansräkningen och jämförelseåret 2020 har uppdaterats. 120 Ericsson 2024 Alternativa nyckeltal Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Definition Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december). Definition EBIT: Resultat före finansiella poster och inkomstskatt. EBIT-marginal: EBIT i procent av nettoomsättningen. Justerad EBIT: EBIT exklusive omstruktureringskostnader. Justerad EBIT-marginal: Justerad EBIT i procent av nettoomsättningen. Justerad EBIT exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar: EBIT exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar. Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar i procent av nettoomsättningen. Definition EBITA: Resultat före räntor, inkomstskatt samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar (inklusive goodwill). EBITA-marginal: EBITA i procent av nettoomsättningen. Justerad EBITA: EBITA exklusive omstruktureringskostnader. Justerad EBITA-marginal: Justerad EBITA i procent av nettoomsättningen. Orsak till användning Omsättningshastighet i sysselsatt kapital beskriver hur effektivt investeringskapital används för att generera intäkter. Orsak till användning EBIT-marginalen visar EBIT i procent av nettoomsättningen. EBIT-marginalen är ett viktigt internt nyckeltal eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens finansiella resultat på både kort och lång sikt. Bolaget är av uppfattningen att justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten. Bolaget bestämde sig för att ändra Justerad EBIT exklusive nedskrivning av goodwill till att också exkludera nedskrivning av immateriella tillgångar. Jämförelseåren har uppdaterats. Orsak till användning Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar är normalt icke kassa- flödespåverkande poster i resultaträkningen. EBITA-marginalen i procent ger en indikation på det finansiella resultatet utan påverkan från förvärvade bolag. Koncernen är av uppfattningen att justerad EBITA-marginal ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten. Dessutom lämnar Ericsson framåtblickande mål för justerad EBITA-marginal och fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen, vilka är finansiella mått som inte definieras enligt IFRS. Ericsson har inte lämnat några kvantitativa avstämningar av dessa mål, mot de mest direkt jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS, eftersom viss information som behövs för att stämma av dessa finansiella mått som inte definieras enligt IFRS, med de mest jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS, är beroende av specifika poster eller påverkan som ännu inte har fastställts, omfattas av spärrar och föränderlighet vad gäller tidpunkt och belopp på grund av dess karaktär, som ligger utanför Ericssons kontroll eller inte kan förutses, inklusive poster och påverkan som förändringar i valutakurser, förvärv och avyttringar samt kostnader som nedskrivningar eller förvärvsrelaterade kostnader. Således kan avstämningar av dessa framåtblickande finansiella mått som inte definieras enligt IFRS mot de närmast jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS inte göras utan orimliga ansträngningar. Sådana icke tillgängliga poster kan avsevärt påverka våra verksamhetsresultat och vår finansiella ställning. Kapitalomsättningshastighet MSEK 2024 2023 2022 2021 2020 Nettoomsättning 247 880 263 351 271 546 232 314 232 390 Genomsnittligt sysselsatt kapital Sysselsatt kapital vid periodens början 177 965 202 899 184 283 161 990 165 273 Sysselsatt kapital vid periodens slut 162 967 177 965 202 899 184 283 161 990 Genomsnittligt sysselsatt kapital 170 466 190 432 193 591 173 137 163 632 Kapitalomsättningshastighet (gånger) 1,5 1,4 1,4 1,3 1,4 EBIT-marginal / Justerad EBIT och Justerad EBIT-marginal/ Justerad EBIT och Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivningar av goodwill och immateriella tillgångar MSEK 2024 2023 2022 2021 2020 EBIT (förlust) 4 313 –20 326 27 020 31 780 27 808 Nettoomsättning 247 880 263 351 271 546 232 314 232 390 EBIT-marginal, % 1,7 % –7,7 % 10,0 % 13,7 % 12,0 % Omstruktureringskostnader 5 012 6 521 399 549 1 306 Justerad EBIT (förlust) 9 325 –13 805 27 419 32 329 29 114 Justerad EBIT-marginal, % 3,8 % –5,2 % 10,1 % 13,9 % 12,5 % Nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar 15 333 31 916 61 313 137 Justerad EBIT exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar 24 658 18 111 27 480 32 642 29 251 Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar, % 9,9 % 6,9 % 10,1 % 14,1 % 12,6 % EBITA och EBITA-marginal /Justerad EBITA och Justerad EBITA-marginal MSEK 2024 2023 2022 2021 2020 Årets resultat 374 –26 104 19 112 22 980 17 623 Inkomstskatt 2 215 2 785 5 497 6 270 9 589 Finansiella intäkter och kostnader, netto 1 724 2 993 2 411 2 530 596 Avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar 17 832 35 238 2 051 1 477 1 220 EBITA 22 145 14 912 29 071 33 257 29 028 Nettoomsättning 247 880 263 351 271 546 232 314 232 390 EBITA-marginal, % 8,9 % 5,7 % 10,7 % 14,3 % 12,5 % Omstruktureringskostnader 5 012 6 521 399 549 1 306 Justerad EBITA 27 157 21 433 29 470 33 806 30 334 Justerad EBITA-marginal, % 11,0 % 8,1 % 10,9 % 14,6 % 13,1 % 121 Ericsson 2024 Alternativa nyckeltal Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Soliditet MSEK 2024 2023 2022 2021 2020 Totalt eget kapital 92 983 97 408 133 304 107 099 85 177 Totala tillgångar 292 374 297 036 349 537 305 614 271 530 Soliditet, % 31,8 % 32,8 % 38,1 % 35,0 % 31,4 % Bruttokassa MSEK 2024 2023 2022 2021 2020 Kassa och likvida medel 43 885 35 190 38 349 54 050 43 612 Kortfristiga räntebärande placeringar 12 546 9 584 8 736 12 932 6 820 Långfristiga räntebärande placeringar 19 440 9 931 9 164 30 626 21 613 Bruttokassa 75 871 54 705 56 249 97 608 72 045 Fritt kassaflöde före M&A/Fritt kassaflöde efter M&A MSEK 2024 2023 2022 2021 2020 Kassaflöde från rörelsen 46 261 7 177 30 863 39 065 28 933 Kapitaliserade utgifter och övriga investeringar (exklusive M&A) Investeringar i materiella anläggningstillgångar –2 340 –3 297 –4 477 –3 663 –4 493 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 116 163 249 115 254 Balanserade utvecklingskostnader –1 300 –2 173 –1 720 –962 –817 Övriga investeringar 1) –211 –97 –126 –131 801 Återbetalning av leasingskulder –2 492 –2 857 –2 593 –2 368 –2 417 Fritt kassaflöde före M&A 40 034 –1 084 22 196 32 056 22 261 Förvärv av dotterbolag och verksamheter –397 –1 515 –51 995 –389 –9 657 Avyttring av dotterbolag och verksamheter 86 –625 307 448 59 Fritt kassaflöde efter M&A 39 723 –3 224 –29 492 32 115 12 663 Nettoomsättning 247 880 263 351 271 546 232 314 232 390 Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen, % 16,2 % –0,4 % 8,2 % 13,8 % 9,6 % 1) Övriga investeringar ingår i posten Övriga investeringsaktiviteter i koncernens kassaflödesanalys. Skillnaderna avser förändringar i övriga räntebärande tillgångar och vinst från kassaflödessäkringar, vilka inte ingår i definitionen av Fritt kassaflöde. Definition Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar. Definition Fritt kassaflöde före M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder (exklusive M&A). Fritt kassaflöde efter M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen. Definition Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga). Orsak till användning Detta ger det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital samt dra nytta av affärsmöjligheter. Orsak till användning Fritt kassaflöde före M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde före M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, investera i dotterbolag, betala utdelningar och minska skulder. Fritt kassaflöde efter M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga investeringar, återbetalning av leasingskulder och förvärv/avyttringar av dotterbolag. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde efter M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, betala utdelningar och minska skulder. Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen används av Bolaget som ett av de långsiktiga målen, eftersom det reflekterar Bolagets förmåga att konvertera nettoomsättning till fria kassaflöden. Orsak till användning Bruttokassa visar den totala tillgängliga kassan och räntebärande placeringar och är en parameter för att beräkna nettokassan. 122 Ericsson 2024 Alternativa nyckeltal Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Bruttomarginal / Justerat bruttoresultat / Justerad bruttomarginal MSEK 2024 2023 2022 2021 2020 Bruttoresultat 109 365 101 602 113 295 100 749 93 724 Nettoomsättning 247 880 263 351 271 546 232 314 232 390 Bruttomarginal, % 44,1 % 38,6 % 41,7 % 43,4 % 40,3 % Omstruktureringskostnader som ingår i kostnader för sålda varor och tjänster 2 046 2 802 195 273 725 Justerat bruttoresultat 111 411 104 404 113 490 101 022 94 449 Justerad bruttomarginal, % 44,9 % 39,6 % 41,8 % 43,5 % 40,6 % Avkastning på sysselsatt kapital MSEK 2024 2023 2022 2021 2020 EBIT (förlust) 4 313 –20 326 27 020 31 780 27 808 Genomsnittligt sysselsatt kapital Sysselsatt kapital vid periodens början 177 965 202 899 184 283 161 990 165 273 Sysselsatt kapital vid periodens slut 162 967 177 965 202 899 184 283 161 990 Genomsnittligt sysselsatt kapital 170 466 190 432 193 591 173 137 163 632 Avkastning på sysselsatt kapital, % 2,5 % –10,7 % 14,0 % 18,4 % 17,0 % Nettokassa MSEK 2024 2023 2022 2021 2020 Kassa och likvida medel 43 885 35 190 38 349 54 050 43 612 + Kortfristiga räntebärande placeringar 12 546 9 584 8 736 12 932 6 820 + Långfristiga räntebärande placeringar 19 440 9 931 9 164 30 626 21 613 – Kortfristig upplåning 6 137 17 655 5 984 9 590 7 942 – Långfristig upplåning 31 904 29 218 26 946 22 241 22 218 Nettokassa 37 830 7 832 23 319 65 777 41 885 Definition Bruttomarginal: Bruttoresultat i procent av nettoomsättningen. Justerat bruttoresultat: Bruttoresultat exklusive omstruktureringskostnader Justerad bruttomarginal: Justerat bruttoresultat i procent av nettoomsättningen. Definition Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga) minus upplåning (kort- och långfristig). Definition EBIT (förlust) i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december). Orsak till användning Bruttomarginalen visar skillnaden mellan nettoomsättning och kostnad för sålda varor i procent av nettoomsättningen. Bruttomarginalen påverkas av flertalet faktorer, exempelvis affärsmix, andel tjänster, prisutveckling och kostnadsminskningar. Bruttomarginalen är ett viktigt internt mått, och detta mått redovisas även i resultaträkningen, eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens verksamhet. Bolaget anser att bruttomarginalen exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten. Orsak till användning En positiv nettokassa är ett av Bolagets kapitalmål. Detta skapar det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital. Orsak till användning Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått på lönsamheten efter att hänsyn tagits till hur mycket kapital som använts. En högre avkastning på sysselsatt kapital tyder på att kapitalet används på ett effektivare sätt. 123 Ericsson 2024 Alternativa nyckeltal Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Avkastning på eget kapital MSEK 2024 2023 2022 2021 2020 Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare 20 –26 446 18 724 22 694 17 483 Genomsnittligt eget kapital Eget kapital vid periodens början 98 673 134 814 108 775 86 674 82 559 Eget kapital vid periodens slut 94 284 98 673 134 814 108 775 86 674 Genomsnittligt eget kapital 96 479 116 744 121 795 97 725 84 617 Avkastning på eget kapital, % 0,0 % –22,7 % 15,4 % 23,2 % 20,7 % Definition Årets resultat hänförligt till aktieägare i Moderbolaget i procent av genomsnittligt eget kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december). Definition Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och avyttringar samt valutaeffekter. Även kallad organisk försäljningstillväxt. Orsak till användning Avkastning på eget kapital är ett mått på lönsamhet i relation till bokfört värde på eget kapital. Avkastning på eget kapital är ett mått på hur investeringarna används för att generera ökade intäkter. Orsak till användning Ericssons rapporteringsvaluta är SEK medan de totala intäkterna i huvudsak är i andra valutor. Rapporterad försäljningstillväxt är beroende av att växelkursen mellan SEK och andra valutor flukturerar, och dessutom kan förvärvad eller avyttrad verksamhet påverka rapporterad nettoomsättning. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter visar den underliggande försäljningsutvecklingen utan dessa effekter. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter MSEK 2024 2023 2022 2021 2020 Nettoomsättning 247 880 263 351 271 546 232 314 232 390 Förvärv/avyttringar – –9 048 –7 015 –1 201 –1 362 Netto valutaeffekter 3 277 –9 421 –25 968 11 607 7 796 Jämförbar nettoomsättning exklusive valutaeffekter 251 157 244 882 238 563 242 720 238 824 Jämförbar nettoomsättning justerad för förvärvad/avyttrad verksamhet 263 351 271 373 232 314 232 390 227 132 Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter, % –5 % –10 % 3 % 4 % 5 % 124 Ericsson 2024 Alternativa nyckeltal Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Ericssonaktien Börshandel Telefonaktiebolaget LM Ericsson (Moder- bolaget) A- och B-aktier (Ericssonaktier) är noterade på Nasdaq Stockholm. B-aktierna handlas i form av American Depositary Sha- res (ADS) på Nasdaq New York, bestyrkta av American Depositary Receipts (ADR), under symbolen ERIC. En ADS representerar en B-aktie. Under 2024 omsattes cirka 1,9 (2,1) miljarder B-aktier på Nasdaq Stockholm och cirka 4,2 (2,5) miljarder ADS i USA (inkl. Nasdaq New York). Totalt 6,1 (4,6) miljarder Ericsson B-aktier omsattes således på bör- serna i Stockholm och i USA. Enligt Nasdaq minskade handeln i Ericssonaktier med cirka –12 % på Nasdaq Stockholm och ökade med cirka 71 % i USA jämfört med 2023. I och med implementeringen av MiFID- direktivet inom EU har aktiehandeln blivit allt mer fragmenterad över ett flertal han- delsplatser och handelskategorier. Handel på MTF:er (handelsplattformar) och andra handelsplatser har tagit marknadsandelar från fondbörser som Nasdaq Stockholm. Under de senaste åren, efter ett antal förvärv och sammangåenden, har handeln blivit mer koncentrerad. Enligt Nasdaq har den totala omsättningen för Ericsson B-aktien på samtliga handels- platser ökat under de senaste fem åren, från 9,0 miljarder aktier år 2020 till 10,9 miljarder aktier år 2024. Över samma period har handeln av Ericsson ADS i USA ökat från 2,2 miljarder ADS 2020 till 4,2 miljarder ADS 2024. Förändring i antal aktier och aktiekapital 2020–2024 Antal utestående aktier Aktiekapital (SEK) 2020 31 december 3 334 151 735 16 670 758 678 2021 31 december 3 334 151 735 16 670 758 678 2022 31 december 3 334 151 735 16 670 758 678 2023 2 maj, nyemission (C-aktier, senare konverterade till B-aktier) 1) 10 000 000 50 000 000 2023 31 december 3 344 151 735 16 720 758 678 2024 2 maj, nyemission (C-aktier, senare konverterade till B-aktier) 2) 4 100 000 20 500 000 2024 31 december 3 348 251 735 16 741 258 678 1) Årsstämman 2023 beslöt att emittera 10 000 000 C-aktier för de långsiktiga rörliga ersättningsprogrammen LTV II 2023, LTV 2022 och LTV 2021 för Ericssons koncernledning och andra ledande befattningshavare. Enligt ett bemyndigande från årsstämman, beslöt styrelsen att återköpa aktierna från nyemissionen, vilka sedan konverterades till B-aktier. Kvotvärdet på de återköpta aktierna var SEK 5,00, totalt SEK 50 miljoner, vilket representerar mindre än 0,3 % av aktiekapitalet. Inköpskostnaden var ungefär SEK 50,2 miljoner. 2) Årsstämman 2024 beslutade om emission av 4,1 miljoner C-aktier för det långsiktiga rörliga ersättningsprogrammet (LTV) I 2023 för Ericssons ledning och andra ledande befattningshavare. I enlighet med mandat från årsstämma beslutade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, eller totalt SEK 20,5 miljoner, vilket motsvarar cirka 0,1 % av aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 20,7 miljoner. Aktiebaserade nyckeltal 2024 2023 2022 2021 2020 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 1) 0,01 –7,94 5,62 6,81 5,26 Utdelning per aktie, SEK 2) 2,85 2,70 2,70 2,50 2,00 Totalavkastning, % 47 8 –36 4 22 P/E-tal 14 962 –8 11 15 19 1) Beräknat på genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning. 2) För 2024 enligt styrelsens förslag. Definitioner av finansiella termer inklusive en beskrivning av alternativa nyckeltal finns i kapitlen Ordlista och Finansiella begrepp. Aktiehandel på olika marknads- platser (B-aktier och ADS) Antal aktier, miljoner 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 2024 2023 2022 2021 2020 Stockholm USA Övriga Källa: Nasdaq Namn Nasdaq Stockholm ERIC A/ERIC B Nasdaq New York ERIC Bloomberg Nasdaq Stockholm ERICA:SS/ERICB:SS Bloomberg Nasdaq ERIC:US Reuters Nasdaq Stockholm ERICa.ST/ERICb.ST Reuters Nasdaq ERIC.O Ericssonaktien Aktie-/ADS-noteringar Nasdaq Stockholm Nasdaq New York Aktiedata Totalt antal utfärdade aktier 3 348 251 735 varav A-aktier, med en röst vardera 1) 261 755 983 varav B-aktier, med en tiondels röst vardera 1) 3 086 495 752 Ericssons egna B-aktier 15 579 561 Kvotvärde SEK 5,00 Marknadsvärde per den 31 december 2024 SEK 301 miljarder ICB (Industry Classification Benchmark) 9 500 1) A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat. 125 Ericsson 2024 Ericssonaktien Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Aktie- och ADS-priser Aktiekurser på aktiens huvudsakliga handelsplats – Nasdaq Stockholm Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons A- och B-aktier för de angivna tidsperioderna enligt vad som rapporterats av Nasdaq Stockholm. Handeln på börsen stänger normalt kl. 17.30 på bankdagar. Förutom den officiella handeln förekommer även handel utanför börsen och på alternativa handelsplatser under normala öppettider för handel, och även efter kl. 17.30. Nasdaq Stockholm publicerar dagligen en officiell kurslista med information om volymen av genomförda transaktioner för varje noterad aktie tillsammans med dagens högsta och lägsta kurs. Den officiella kurslistan speglar information om kurser och volymer för handel som genomförts av börsmedlemmarna. Aktiekurser på Nasdaq New York – ADS Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons ADS på Nasdaq New York för de angivna tidsperioderna. Noteringarna på Nasdaq New York representerar priser mellan handlare exklusive ställda köp- och säljpriser samt courtage, och representerar inte nödvändigtvis faktiska transaktioner. Aktiekurser på Nasdaq Stockholm SEK 2024 2023 2022 2021 2020 A-aktien, sista handelsdag 89,80 63,80 66,00 100,20 105,40 A-aktien, högsta (9 dec 2024) 92,20 73,00 118,40 128,80 119,00 A-aktien, lägsta (17 apr 2024) 54,20 50,00 63,50 91,90 64,10 B-aktien, sista handelsdag 89,88 63,11 60,90 99,79 99,98 B-aktien, högsta (9 dec 2024) 92,34 68,50 117,32 121,80 110,15 B-aktien, lägsta (17 apr 2024) 53,02 48,53 58,81 91,00 59,54 Källa: Nasdaq Stockholm Aktiekurser på Nasdaq New York USD 2024 2023 2022 2021 2020 ADS, sista handelsdag 8,08 6,30 5,84 10,87 11,95 ADS, högsta (15 okt 2024) 8,62 6,43 12,78 15,32 12,20 ADS, lägsta (15 apr 2024) 4,77 4,33 5,16 9,93 6,15 Källa: Nasdaq New York Aktiekurser Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York Nasdaq Stockholm Nasdaq New York SEK per A-aktie SEK per B-aktie USD per ADS 1) Period Högsta Lägsta Högsta Lägsta Högsta Lägsta Högsta och lägsta aktiekurs per år 2020 119,00 64,10 110,15 59,54 12,61 6,15 2021 128,80 91,90 121,80 91,00 15,32 9,93 2022 118,40 63,50 117,32 58,81 12,78 5,16 2023 73,00 50,00 68,50 48,53 6,43 4,33 2024 92,20 54,20 92,34 53,02 8,62 4,77 Högsta och lägsta aktiekurs per kvartal 2023 Första kvartalet 73,00 60,40 68,50 54,96 6,43 5,22 2023 Andra kvartalet 70,00 56,40 62,66 53,36 6,04 5,01 2023 Tredje kvartalet 63,00 53,10 59,62 49,79 5,75 4,74 2023 Fjärde kvartalet 64,70 50,00 64,28 48,53 6,36 4,33 2024 Första kvartalet 67,00 55,20 65,33 54,88 6,28 5,20 2024 Andra kvartalet 67,30 54,20 67,10 53,02 6,34 4,77 2024 Tredje kvartalet 80,30 65,00 79,04 64,58 7,83 6,12 2024 Fjärde kvartalet 92,20 75,00 92,34 74,72 8,62 7,31 Högsta och lägsta aktiekurs per månad Augusti 2024 76,90 67,80 76,92 67,54 7,48 6,41 September 2024 80,30 72,70 79,04 74,20 7,83 7,16 Oktober 2024 91,90 75,00 91,84 74,72 8,62 7,31 November 2024 91,00 86,70 91,22 86,68 8,52 7,91 December 2024 92,20 87,50 92,34 87,48 8,48 7,92 Januari 2024 98,00 83,90 97,68 83,24 8,90 7,55 1) En ADS = 1 B-aktie. Källa: Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York 126 Ericsson 2024 Ericssonaktien Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Aktieägare Den 31 december 2024 hade Moderbolaget 385 423 aktieägare registrerade hos Euroclear Sweden AB (Sveriges värdepappers- central), varav 764 med adress i USA. Enligt information från Bolagets depåbank, Deutsche Bank, fanns det 368 323 666 ADS (American Depositary Shares) utestående per den 31 december 2024, och 2 580 registrerade innehavare av ADS. Ett stort antal av Ericssons ADS förvaltas av banker, mäklare och/eller förvaltare för kunders räkning. Den 14 januari 2025 fanns 211 276 sådana konton. Enligt tillgängliga uppgifter ägdes i slutet av 2024 cirka 87,4 % av A-och B-aktierna av svenska och internationella institutioner. Bolagets stora aktieägare har ingen annan rösträtt än övriga aktie- ägare, som äger samma aktieslag. Så vitt Ericsson känner till ägs eller kontrolleras Bolaget ej direkt eller indirekt av något annat bolag, av någon utländsk regering eller av några fysiska eller juridiska personer, ensamma eller i förening. Tabellen nedan visar det totala antalet aktier i Moderbolaget som ägdes av ledande befattningshavare och styrelseledamöter (inklusive suppleanter för arbetstagarrepresentanter och innehav som ägdes av makar, mindreåriga barn, samt innehav i privata bolag, i före- kommande fall) den 31 december 2024. Ledande befattningshavare och styrelseledamöter, aktieinnehav Antal A-aktier Antal B-aktier Rösträtter, procent Ledande befattningshavare och styrelseledamöter (31 personer) 0 3 074 240 0,05 % För enskilda individers innehav, se Bolagsstyrningsrapporten. Antal aktier 1) Innehav Antal aktieägare Antal A-aktier Antal B-aktier Andel aktiekapital Andel röster Marknadsvärde, MSEK 1–500 306 167 1 309 759 37 946 837 1,17 % 0,89 % 3 528 501–1 000 35 078 901 620 25 629 240 0,79 % 0,61 % 2 385 1 001–5 000 35 849 2 613 677 75 327 924 2,33 % 1,78 % 7 005 5 001–10 000 4 703 996 020 32 680 150 1,01 % 0,75 % 3 027 10 001–15 000 1 263 413 578 15 113 598 0,46 % 0,34 % 1 396 15 001–20 000 641 329 053 11 078 993 0,34 % 0,25 % 1 025 20 001– 1 721 255 192 276 2 888 245 909 93,88 % 95,37 % 282 512 Totalt 31 december 2024 2) 385 423 261 755 983 3 086 495 752 100 % 100 % 300 920 1) Källa: Euroclear. 2) Inkluderar en förvaltardifferens om 473 101 aktier. Följande tabell visar aktieinformation per den 31 december 2024 avseende de 15 största aktieägarna, i rangordning efter röstetal samt deras totala andel röster i procent per den 31 december 2024, 2023 och 2022. De största ägarnas aktieinnehav per den 31 december 2024 samt total andel röster i procent per den 31 december 2024, 2023 och 2021 Person eller organisation 1) Antal A-aktier Av totalt antal A-aktier procent Antal B-aktier Av totalt antal B-aktier procent Procent av totalt antal A+B-aktier 2024 Rösträtter, procent 2023 Rösträtter, procent 2022 Rösträtter, procent Investor AB 120 762 803 46,14 190 729 738 6,18 9,30 24,52 23,75 23,79 AB Industrivärden 86 052 615 32,88 1 000 000 0,03 2,60 15,10 15,11 15,14 AMF Tjänstepension och AMF Fonder 20 650 000 7,89 78 880 448 2,56 2,97 5,00 4,52 4,87 Cevian Capital 339 228 0,13 152 218 174 4,93 4,56 2,73 2,73 2,72 BlackRock Institutional Trust Company, N.A. 0 0,00 137 197 058 4,45 4,10 2,41 2,42 2,41 Fidelity International 0 0,00 132 493 027 4,29 3,96 2,32 3,56 2,16 AFA Försäkring AB 11 555 100 4,41 1 626 884 0,05 0,39 2,05 2,09 2,14 Hotchkis and Wiley Capital Management, LLC 0 0,00 116 467 715 3,77 3,48 2,04 2,49 0,73 The Vanguard Group, Inc. 1 161 057 0,44 100 957 898 3,27 3,05 1,97 1,90 1,87 Swedbank Robur Fonder AB (EX Folksam) 7 877 0,00 93 457 085 3,03 2,79 1,64 1,88 1,75 Handelsbanken Kapitalförvaltning AB 20 307 0,01 66 229 076 2,15 1,98 1,16 1,12 1,06 Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt 4 129 619 1,58 22 930 552 0,74 0,81 1,13 1,19 1,19 DNB Asset Management AS 13 157 0,01 60 046 808 1,95 1,79 1,06 1,86 0,58 Tredje AP Fonden 4 390 736 1,68 15 715 383 0,51 0,60 1,05 1,04 1,08 State Street Global Advisors (US) 2 583 0,00 53 101 226 1,72 1,59 0,93 0,94 0,95 Övriga 12 670 901 4,84 1 863 444 680 60,37 56,03 34,89 33,41 37,57 Totalt 261 755 983 100 3 086 495 752 100 100 100 100 100 1) Källa: Nasdaq. Geografisk fördelning av aktiekapital inklusive privata aktieägare och Ericssons egna B-aktier Kapitalandel Aktieägare, fördelning typ av ägare Procentuellt ägande (röster) 2024 2023 Sverige 40,87 % 40,85 % USA 27,75 % 25,42 % Storbritannien 9,62 % 12,31 % Norge 4,20 % 5,50 % Danmark 1,23 % 1,20 % Övriga länder 16,33 % 14,72 % Källa: Nasdaq 2024 2023 Svenska institutioner 58,79 % 58,32 % varav: – Investor AB – Industrivärden AB – AMF Tjänstepension och AMF Fonder 24,52 % 15,10 % 5,00 % 23,75 % 15,11 % 4,52 % Utländska institutioner 28,61 % 29,76 % Privata svenska investerare 5,11 % 5,52 % Övriga 7,50 % 6,4 % Källa: Nasdaq 127 Ericsson 2024 Ericssonaktien Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Kursutveckling Ericssons marknadsvärde ökade med 42,6 % under 2024 till SEK 301 miljarder, från SEK 211 miljarder 2023 (vilket motsvarar en ökning med 3,9 % jämfört med 2022). År 2024 ökade jämförelseindex, OMX Stockholm 30, på Nasdaq Stockholm med 3,6 %, Nasdaq-börsens kompositindex ökade med 28,6 % och S&P 500 Index ökade med 23,3 %. Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq Stockholm A-aktier, SEK tusental omsatta aktier per månad 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 26 000 // 2020 2021 2022 2023 2024 0 25 50 75 100 125 150 Total volym (A) tusental per månad Slutkurs (A) i SEK (A) OMX30 (i SEK) baserat på startdatum 2020 B-aktier, SEK tusental omsatta aktier per månad 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 2020 2021 2022 2023 2024 0 25 50 75 100 125 150 Total volym (B) tusental per månad Slutkurs (B) i SEK (B) OMX30 (i SEK) baserat på startdatum 2020 Volymen avser endast handel på Nasdaq Stockholm. Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq New York ADS-aktier, USD tusental omsatta aktier per månad 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 2020 2021 2022 2023 2024 0 4 8 12 16 20 Total volym (ADS) tusental per månad Slutkurs (B) i USD S&P500 (i USD) baserat på startdatum 2020 Resultat per aktie, efter utspädning SEK –8 –6 –4 –2 0 2 4 6 8 2024 2023 2022 2021 2020 6,81 5,26 5,62 0,01 -7,94 Resultat per aktie, efter utspädning Utdelning per aktie SEK 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 2024 2023 2022 2021 2020 2,70 2,70 2,85 2,00 2,50 1) Utdelning per aktie 1) För 2024 enligt styrelsens förslag. 128 Ericsson 2024 Ericssonaktien Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Aktieägarinformation Telefonaktiebolaget LM Ericssons årsstämma 2025 kommer att hållas tisdagen den 25 mars 2025 kl. 13:00 i Bolagets lokaler: ”Open Box”, Grönlandsgatan 8, Kista/Stockholm. Aktieägare har också möjlighet att utöva sin rösträtt genom poströstning före årsstämman. Information om anmälan och meddelande om deltagande, hur aktieägarna kommer att kunna utöva sin rösträtt samt delta genom ombud och assistenter finns i kallelsen till års- stämman. Information finns också tillgänglig på Bolagets webbplats www.ericsson.com. Utdelning Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning till aktieinnehavare om SEK 2,85 (2,70) per aktie för räkenskapsåret 2024, motsvarande en total utdelning på cirka SEK 9,5 (9,0) mil- jarder. Utdelningen föreslås betalas ut i två delar, SEK 1,43 per aktie med 27 mars 2025 som avstämningsdag för utdelning, och SEK 1,42 per aktie med 29 september 2025 som avstämningsdag för utdelning. Om årsstäm- man godkänner utdelningen förväntas utbe- talningarna göras 1 april 2025 och 2 oktober 2025. Finansiell information från Ericsson 2024 Form 20-F för USA-marknaden: Mars 2025 Delårsrapporter 2025: 15 april 2025 (Kv 1) 15 juli 2025 (Kv 2) 14 oktober 2025 (Kv 3) 23 januari 2026 (Kv 4) Årsredovisning 2025: Februari 2025 129 Ericsson 2024 Aktieägarinformation Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Finansiella begrepp 1) Avkastning på eget kapital Periodens resultat hänförligt till aktieägare i Moderbolaget i procent av genomsnittligt eget kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december). Avkastning på sysselsatt kapital EBIT (förlust) som en andel av genomsnittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december). Bruttokassa Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga). Bruttomarginal Bruttoresultat i procent av netto- omsättningen. CAPEX (capital expenditures) Investeringar i anläggningstillgångar. EBIT Resultat före finansiella poster och inkomstskatt. EBIT-marginal EBIT i procent av nettoomsättningen. EBITA Resultat före räntor, inkomstskatt samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar. EBITA-marginal EBITA i procent av nettoomsättningen. Finansiella intäkter och kostnader, netto Finansiella intäkter, finansiella kostnader och valutakursvinster/-förluster, netto. Även kallat finansnetto. Fritt kassaflöde efter M&A Kassaflöde från den löpande verksamheten efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Fritt kassaflöde före M&A Kassaflöde från den löpande verksamheten efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasing- skulder (exklusive M&A). Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och avyttringar samt valutakurseffekter. Även kallad organisk försäljningstillväxt. Genomsnittlig kredittid för kundfordringar Kundfordringar vid kvartalets slut dividerat med nettoomsättning under kvartalet multi- plicerat med 90 dagar. Om kundfordringarna är högre än kvartalets nettoomsättning divideras överskjutande belopp med netto- omsättningen under föregående kvartal mul- tiplicerat med 90 dagar. Total genomsnittlig kredittid blir då summan av 90 dagar från det senaste kvartalet plus tillkommande kreditdagar från det föregående kvartalet. Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR) Beskriver den årliga tillväxttakten över en viss tidsperiod. Justerat Justerade mått justeras till att exkludera omstruktureringskostnader. Justerat rörelsekapital Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket innefattar kortfristiga avsättningar, kontraktsskulder, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder). Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättning dividerad med genom- snittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december). KGE Kassagenererande enhet. Kreditdagar, leverantörer Genomsnittligt saldo för leverantörsskulder vid årets början och årets slut, dividerat med kostnad för sålda varor för året och multipli- cerat med 365 dagar. M&A Fusioner och förvärv (Mergers and Acquisitions). Nettokassa Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga) minus upplåning (kort- och långfristig). OCI Övrigt totalresultat (Other comprehensive income). Omsättningshastighet i lager 365 dividerat med lageromsättnings- hastighet, beräknat som total kostnad för sålda varor dividerat med genomsnittligt lager under året (netto efter förskott från kunder). OPEX (operating expenses) Rörelsekostnader. P/E-tal P/E-talet beräknas som B-aktiens pris sista handelsdagen dividerat med resultat per aktie, före utspädning. Resultat per aktie, före utspädning Resultat per aktie före utspädning; årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare dividerat med vägt medelantal utestående stamaktier under perioden. Resultat per aktie efter utspädning Resultat per aktie, med utgångspunkt från vägt medelantal utestående aktier justerat för utspädningseffekter av potentiella stamaktier. SG&A Försäljnings- och administrationskostnader (Selling, General and Administrative opera - ting expenses). Soliditet Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar. Sysselsatt kapital Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket inkluderar långfristiga avsättningar, uppskjutna skatte- skulder, kontraktsskulder, övriga långfristiga skulder, kortfristiga avsättningar, leverantörs- skulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder). Totalavkastning (TSR) Ökning eller minskning av kursen för B-aktien under perioden, inklusive utdelning, uttryckt som en procentandel av aktiekursen vid periodens början. Value at risk (VaR) En statistisk metod för att beräkna den maximala potentiella förlust som kan upp- komma med en given konfidensgrad under en given tidshorisont. 1) För ytterligare information av vissa finansiella termer, se Alternativa nyckeltal på sidorna 120–124. Valutakurser Valutakurser i konsolideringen Januari–december 2024 2023 SEK/EUR Genomsnittskurs 1) 11,42 11,47 Slutkurs 11,49 11,09 SEK/USD Genomsnittskurs 1) 10,51 10,62 Slutkurs 10,99 10,01 1) Vägt genomsnitt för året enbart som upplysning. Varje periods intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas till genom- snittlig valutakurs för perioden. 130 Ericsson 2024 Finansiella begrepp Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Ordlista 4G/LTE Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE. 5G Den femte generationens mobilsystem. En vidareutveckling av 4G/LTE. AI Artificiell Intelligens. En maskins förmåga att lösa uppgifter som vanligtvis utförs av intelligenta varelser. API Application Programming Interface (API). Ett applikationsprogrammeringsgränssnitt består av protokoll och rutiner som gör det enklare att programmera nya mjukvaru- applikationer genom att tillhandahålla kom- munikationsfunktionalitet och tillgång till tjänster och data från annan mjukvara. BSS ”Business Support Systems”, affärsstöds- system. De IT-system som en leverantör av kommunikationstjänster använder för att driva sin kundtillvända affärsverksamhet. Tillsammans med driftstödssystem (Opera- tions Support Systems, OSS) används de för att ge stöd både åt olika affärsprocesser och det heltäckande nätet. Cloud native (molnbaserad) Cloud native (molnbaserad) är ett mjukvaru- baserat tillvägagångssätt för att bygga, driva och hantera moderna applikationer i molnbaserade datamiljöer. CO 2 e Koldioxidekvivalenter. Mängd av en viss växthusgas, uttryckt som den mängd av koldioxid som har samma växthuseffekt. CPaaS Communications Platform as a Service. En molnbaserad plattform som ger företag verktyg och APIer för att kunna integrera real- tidsfunktioner, som tal, video och meddelan- detjänster, i sina egna företagsapplikationer. FWA Fixed Wireless Access är fast bredband via mobilnätet, eller en internetteknik med hög hastighet som använder mobilnätet i stället för kablar. IoT ”Internet of Things” (Sakernas internet), sammankoppling av saker med inbyggd databehandling så att de kan skicka och ta emot data. IPR Immaterialrättigheter, ”Intellectual Property Rights”, speciellt avseende patent. Konnektivitet Förmågan hos mobila enheter att etablera och upprätthålla en trådlös koppling till ett nätverk, vilket möjliggör kommunikation, datautbyte och tillgång till internettjänster. Kärnnät Mobilnätets kärna, som ger olika tjänster till slutanvändarna, som är sammankopplade i accessnätet. Dess nyckelfunktion är att dirigera röstsamtal och styra datatrafik. Latens (svarstid) Latens (svarstid) avser fördröjningen i tid när en enhet skickar en förfrågan och när den får svar från nätverket. Leverantör av kommunikationstjänster En leverantör av kommunikationstjänster är ett företag eller en enhet som erbjuder olika kommunikationsrelaterade tjänster, såsom telekommunikation, internet och meddelan- detjänster, till privatpersoner, företag eller andra organisationer. Managed services Driften av en operatörs nät och/eller hosting av tjänster. Massiv MIMO Massiv MIMO (Massive Multiple Input Multiple Output) är en trådlös teknik som använder ett stort antal antenner i radiobasstationen för att betjäna flera användare samtidigt, vilket avsevärt förbättrar mobilnätens spektraleffektivitet, kapacitet och tillför- litlighet. Mobilt bredband Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO och 5G-teknik. Molnteknik När data och program ligger i globalt åtkomliga datacenter. Neutral host En neutral host är en oberoende leverantör av infrastruktur som gör det möjligt för flera nät- verksoperatörer att dela tillgång till ett antal anläggningar, bland annat mobilmaster och små celler, för att på ett effektivt sätt förbättra täckning och kapacitet. OSS Driftstödssystem, ”Operations Support Systems”, IT-system som används av leverantörer av kommunikationstjänster för att hantera näten. De ger stöd åt kontroll- funktioner som nätinventering, tillhandahål- lande av tjänster, nätkonfiguration och fel- hantering. Tillsammans med affärsstödssys- tem (BSS) används de för att ge stöd åt olika tjänster för både affärsprocesser och det heltäckande nätet. Privata mobilnät Ett privat mobilnät är ett särskilt trådlöst kommunikationssystem som använder mobilteknik för att tillhandahålla säker, skräddarsydd uppkoppling för en specifik organisation eller plats, oberoende av offentliga mobilnät. Programmerbara nät En flexibel och anpassningsbar kommuni- kationsinfrastruktur som gör det möjligt att på ett dynamiskt sätt ändra och kontrollera nätets beteende genom mjukvara, vilket möjliggör snabb driftsättning av nya tjänster, protokoll och konfigurationer. RAN Radioaccessnät, ”Radio Access Network”. Består av ett stort antal radiobasstationer som mobiltelefoner och andra handhållna enheter kan ansluta till. SASE Secure Access Service Edge. En nätverks- arkitektur som kombinerar nätsäkerhets- funktioner med WAN-funktioner för att stödja organisationers dynamiska och säkra åtkomstbehov, oftast levererad som en molnbaserad tjänst. SIM Ett SIM-kort (Subscriber Identity Module) är ett kort i mobila enheter som lagrar abon- nentinformation för nätverksautentisering. Standalone Access (SA) Avser en driftsättningsmodell där 5G-nätet drivs oberoende av befintlig 4G-infrastruktur och använder sitt eget 5G-kärnnät för att fullt ut möjliggöra avancerade funktioner och kapacitet. Verksamhetskritisk Ett verksamhetskritiskt nätverk är en mycket tillförlitlig och säker kommunikationsinfra- struktur som är avgörande för oavbruten kärnverksamhet och där alla fel kan orsaka betydande störningar eller skada. WAN Wide Area Network. Ett WAN kopplar ihop lokala kommunikationsnätverk i ett större område. WWAN WWAN (Wireless Wide Area Network) är en sorts trådlöst nätverk som erbjuder uppkopp- ling över ett brett geografiskt område, van- ligtvis med hjälp av mobilteknik som 3G, 4G eller 5G för att ansluta mobila enheter. XR (VR, AR och MR) Utökad verklighet (XR). En teknik som täcker virtuell verklighet eller virtual reality (VR), förstärkt verklighet eller augmented reality (AR) och blandad verklighet eller mixed rea- lity (MR). Med dessa tekniker kan användare uppleva och interagera med datagenererade simuleringar. Termerna ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi” och ”vår” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag. 131 Ericsson 2024 Ordlista Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Ingår i Ericsson Årsredovisning 2024 Bolagsstyrningsrapport Årsredovisning 2024 Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättnings- rapport Bolags- styrnings- rapport Finansiell rapport Inledning och viktiga uppdateringar avseende bolagsstyrning under 2024 1 Bolagsstyrningsstruktur och kärnvärden 2 Regelverk 3 Etik och regelefterlevnad 4 Riskhantering 5 Cybersäkerhet 6 Bolagsstämmor 7 Valberedningen 8 Styrelsen 9 Styrelsens kommittéer 11 Ersättning till styrelseledamöter 13 Styrelseledamöter 15 Ledning 19 Medlemmar i koncernledningen 20 Revisor 25 Intern kontroll över finansiell rapportering 25 Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 28 Bolagsstyrningsrapport 2024 Den här bolagsstyrningsrapporten lämnas som en särskild rapport bifogad till den Finansiella rapporten, i enlighet med årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) 6 kap. 6 och 8 §§) samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporten har granskats av Ericssons revisor i enlighet med årsredovisningslagen. En bestyrkanderapport från revisorn är bifogad. Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Inledning och viktiga uppdateringar avseende bolagsstyrning under 2024 För att vara branschledande behöver mark- nads- och teknikledarskap kombineras med operationell excellens, och det gäller även hur Ericsson bedriver sin verksamhet. Ericsson anser att en stark bolagsstyrning leder till bättre beslutsfattande, vilket stärker Bolagets konkurrenskraft, förbättrar förmågan att på ett effektivt sätt genomföra strategin och i slutänden medför värde för aktieägarna. Ericssons bolagsstyrning Ericsson har åtagit sig att upprätthålla de högsta standarderna för bolagsstyrning och har etablerat ett ramverk för bolagsstyrning som: – Stärker verksamheten, vilket möjliggör strategiskt genomförande och operationell excellens. – Främjar och underlättar en effektiv tillsyn över hela organisationen av styrelsen, VD och koncernchef samt koncernledningen på alla nivåer i organisationen. – Möjliggör beslutsfattande av hög kvalitet och med tydlig ansvarsfördelning på alla nivåer. – Skapar en robust riskhanteringsstrategi för att effektivt identifiera, hantera och mitigera risker och tillvarata möjligheter. Ericsson prioriterar en integritetsstyrd kultur samt etik och regelefterlevnad i allt Bolaget gör, och ingjuter integritet i och genom hela organisationen. Ericssons ramverk för bolags- styrning vägleder medarbetarna samtidigt som det bygger på deras styrkor – vilket främjar en transparent företagskultur präglad av samarbete och öppen dialog. Det är en av grunderna för sunda och etiska affärsbeslut, robust riskhantering, klara och enhetliga åtgärder vid oegentligheter samt tvärfunk- tionell samordning. Ericsson har också imple- menterat metoder och rutiner som fastställer tydliga regler för bolagsstyrning inom hela organisationen. Dessa omfattar allt från frå- gor som kräver godkännande av Bolagets aktieägare och styrelse till riktlinjer för intres- sekonflikter, samt styrelsens och ledningens uppgifter och skyldigheter. Alla dessa aspek- ter är grundförutsättningar för att Ericsson ska kunna bedriva verksamhet i linje med sina värderingar: professionalism, respekt, uthål- lighet och integritet. Viktiga åtgärder avseende bolagsstyrning under 2024 Ericssons intensiva arbete med att stärka och förenkla sin bolagsstyrning fortsatte under 2024 och bedrevs parallellt med ytterligare förbättringar av sitt program för etik och regelefterlevnad. I juni 2024 avslutades den fyra år långa tillsynen, utförd av en obero- ende observatör. Den oberoende observa- törens roll har varit att granska, utvärdera och testa alla aspekter av Ericssons globala antikorruption- och regelefterlevnadspro- gram samt intern kontroll. Den oberoende observatörens certifiering och avslutandet av observatörsteamets uppdrag var viktiga milstolpar på Ericssons resa, men arbetet är långt ifrån slutfört. Till följd av bredden på Ericssons globala organisation och den bransch där Bolaget verkar krävs ständig vak- samhet i det fortsatta arbetet för att integrera och förbättra programmet för etik och regel- efterlevnad. Under 2024 fortsatte Ericsson också arbetet med en förenkling och digita- lisering av processer, tvärfunktionella sam- arbeten, delat ansvarstagande och ett starkt engagemang för att främja en öppenhetskul- tur (Speak Up). Sådana åtgärder inkluderade följande: – Nylansering av en uppdaterad och förenk- lad affärsetisk kod (CoBE) i början av 2024. – Bättre och tydligare principer för styr- ning, beslutsfattande, ingående av avtal och operationell excellens infördes inom koncernen. – Fortsatt hävstångseffekt från den fram- gångsrika implementeringen av koncern- riskprotokollet, Material Group Risk Proto- col, och kommittén för affärsrisker, Business Risk Committee (BRC) i koncernens ram- verk för bolagsstyrning och riskhantering vilket möjliggör en effektiv identifiering, hantering och övervakning av risker. – Fortsatt integrering av olika aspekter av regelefterlevnadsprogrammet i affärsverk- samheten, detta genom ett nära samar- bete med funktionen för regelefterlevnad och intressenter i hela organisationen (vilket beskrivs närmare i avsnittet om etik och regelefterlevnad). – Fortsatt förstärkning av prestationsstyr- ning (Performance Management) på alla nivåer inom organisationen, samt imple- mentering av tydliga och konsekventa åtgärder för att åtgärda oegentligheter som inträffat. – Fortsatt arbete med att uppdatera, effek- tivisera och förtydliga koncernens grund- läggande riktlinjer och andra vägledande dokument, inklusive de som gäller ingå- ende av avtal, regelefterlevnad, bedöm- ning av överträdelser, utredningar och korrigerande åtgärder samt mänskliga rättigheter. Detta arbete kommer att fortsätta under hela 2025. För att främja en stark och tydlig bolagsstyr- ning och fortsätta att integrera operationell excellens i hela organisationen introducerade Ericsson under 2024 ett antal grundpelare för styrning av koncernen som kompletterar koncernriskprotokollet och den affärsetiska koden. Grundpelarna innehåller principer och krav som ska vägleda beslutsfattande, risk- hantering, affärsetik, hantering av prioriterade avtal och hur medarbetarna arbetar tillsam- mans som en organisation. Tillsammans med ett antal viktiga koncernriktlinjer utgör dessa pelare grunden för koncernens verksamhet och beskriver de grundläggande reglerna, förväntningarna och relevanta standarderna (både interna och externa) för Ericsson och dess medarbetare samt underlättar besluts- fattande av hög kvalitet, förbättrad riskhante- ring och förenkling inom hela koncernen. För att ingjuta integritet i det dagliga beslutsfattandet krävs enligt Ericsson ett ständigt fokus på att säkerställa att processer för regelefterlevnad och relaterade kontroller lämpar sig för sitt syfte och att de prövas och justeras efter behov. I takt med att verksam- heten utvecklas kommer Ericsson att fort- sätta att arbeta för att förbättra sina kontrol- ler mot korruption samt ytterligare integrera dessa i verksamheten och i ledningens beslut. Samtidigt kommer Ericsson också att fort- sätta med omfattande tester av effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad, vilket bland annat omfattar tydliga förvänt- ningar på att ledningen ska förstå och han- tera testresultaten samt säkerställa process- efterlevnad inom sina respektive ansvarsom- råden. Detta stärker ytterligare grunden till ett väl förankrat och effektivt program för etik och regelefterlevnad. Som en del i att priori- tera en integritetsstyrd kultur och integrera programmet för etik och regelefterlevnad i hela den globala organisationen ser Ericsson löpande över sin geografiska närvaro, bland annat i jurisdiktioner med förhöjda risker och /eller jurisdiktioner under utveckling, och har tagit beslut om och kan även i framtiden ta beslut om att lämna vissa jurisdiktioner när detta anses vara i Bolagets bästa intresse. Dialog med aktieägarna i bolagsstyrningsärenden Som en del av Ericssons löpande dialog med aktieägarna, och utöver den sedvanliga kommunikationen som skett under året mellan aktieägarna och Ericssons funktion för Investor Relations och koncernledning, har Ericssons styrelseordförande Jan Carl- son och ordföranden för kommittén för Audit and Compliance, Eric Elzvik, under det första och fjärde kvartalet 2024 haft en dialog med aktieägare och på Bolagets initiativ även haft fördjupade diskussioner med aktieägare som tillsammans representerar cirka 57 % av de utestående aktierna. Dessa dialoger inriktas vanligtvis på ett flertal olika bolagsstyrnings- frågor i syfte att förstå och få återkoppling från aktieägarna samt att besvara frågor. Diskussionerna under 2024 var bland annat inriktade på ersättningsprogram, styrelsens sammansättning och den genomtänkta omvandling som skett under flera år av Ericssons bolagsstyrning, företagskultur och program för etik och regelefterlevnad, liksom hållbarhet och andra frågor. Aktieägarna gav sitt stöd till Ericssons övergripande ersätt- ningsfilosofi, som inkluderar en integritets- baserad komponent, den omfattande tillsyn som kommittén för Audit and Compliance har 1 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport över funktionen för regelefterlevnad, liksom den frekventa och ingående rapporteringen om effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad till kommittén för Audit and Compliance. Synpunkterna från dessa diskussioner har legat till grund för styrelsens och kommitté- ernas diskussioner och respons, bland annat inom följande områden: – Eventuella justeringar av långsiktiga ersättningsprogram, inklusive det före- slagna tillägget om treåriga prestations- mått för LTV 2025 för att bemöta åter- koppling från aktieägarna samt ytterligare bidra till att ledningens incitament över- ensstämmer med långsiktiga prestation. – Styrelsens sammansättning, däribland att uppdatera och upprätthålla viktiga expert- områden och bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund för att underlätta en effektiv översyn och strategisk inriktning. Aktieägarna har också uppskattat informa- tionen och det proaktiva engagemang kring centrala frågor, bland annat följande: – Betydande förbättringar i Ericssons ram- verk för bolagsstyrning, bland annat att styrelsens och ledningens tillsyn har förstärkts, samt en robust och proaktiv riskhantering. – Effektiv integrering av förbättrade kontroller i Ericssons verksamhet och beslutsfattande. – Fokus på att genomföra fortlöpande förändringar av företagskulturen i syfte att införliva integritet i Ericssons arbetssätt, främja en kultur av transparens, samarbete och öppen dialog samt stödja sunda och etiska affärsbeslut. Bolagsstyrningsstruktur och kärnvärden Bolagsstyrningsstruktur Ericsson har följande organisatoriska bolagsstyrningsstruktur: Aktieägare Styrelsen VD och koncernchef Koncernledningen Verksamhet och genomförande av strategi Enligt aktiebolagslagen har Ericssons aktie- ägare särskild beslutanderätt, bland annat i frågor som inte uttryckligen omfattas av ett annat bolagsorgans exklusiva behörighet. Aktieägarnas beslutanderätt omfattar bland annat att välja styrelse och att godkänna eventuella ändringar av bolagsordningen liksom vissa företagsomstruktureringar. Styrelsen består av ledamöter som väljs varje år på årsstämman, samt arbetstagar- representanter med suppleanter (vilka utses av sina respektive arbetstagarorganisationer i enlighet med svensk lag). Styrelsen är ytterst ansvarig för Ericssons organisation och för- valtningen av Ericssons verksamhet, och är därmed ytterst ansvarig för att övervaka Bolagets strategi, organisation och verk- samhet, och har inrättat fyra kommittéer: 1) kommittén för Audit and Compliance, 2) Finanskommittén, 3) Kompensations- kommittén samt 4) kommittén för Enterprise Business and Technology. VD och koncernchef utses av styrelsen och ansvarar, i enlighet med aktiebolags- lagen och riktlinjer från styrelsen, för den löpande förvaltningen inom Bolaget. VD och koncernchef uppdaterar regelbundet styrelsen om frågor som är av betydelse för Ericsson. Detta innefattar bland annat infor- mation om verksamhetens utveckling samt resultat, finansiell ställning och likviditet. VD och koncernchef stöds av koncernled- ningen. Koncernledningen består av VD och koncernchef, chefsjuristen, finansdirektören, Chief Operating Officer, personaldirektören, den tekniska direktören, marknads- och kom- munikationsdirektören, chefen för Global Operations samt cheferna för affärsområden och marknadsområden. Medlemmarna i koncernledningen, under ledning av VD och koncernchef, ansvarar för 1) att leda koncernen och utforma kon- cernens strategier och riktlinjer, verkställa koncernens strategi samt fastställa och upp- rätthålla företagskulturen, 2) koncernövergri- pande tillsyn och att säkerställa ett effektivt ramverk för beslutsfattande och riskhantering (bland annat genom implementering av en effektiv styrning, ett starkt regelefterlevnads- program och tillhörande interna kontroller), och 3) att säkerställa operationell excellens och prestationsstyrning, optimera konkur- renskraften samt uppnå globala synergieffek- ter med hjälp av en effektiv organisation inom koncernen. Koncernledningen sätter tonen i organisationen genom att främja höga stan- darder för prestation och kritiskt tänkande, visa exempel på samarbeten och ha ett hel- hetsperspektiv för organisationen. Ericssons organisationsstruktur består av centrala koncernfunktioner (däribland finans, juridik och regelefterlevnad, teknik, personal, marknadsföring och bolagsrela- tioner samt support och drift), tillsammans med fem affärsområden och fem geogra- fiska marknadsområden. Från 15 mars 2025, kommer det att vara fyra geografiska marknadsområden. Koncernens centrum för bolagsfrågor (”corporate center”) spelar en viktig roll för att 1) utforma koncernens strategier, styrning och riktlinjer, 2) verkställa Bolagets strategi samt fastställa och upprätthålla företags- kulturen, däribland ansvara för koncernö- vergripande tillsyn och säkerställande av ett effektivt och sammanhängande ramverk för beslutsfattande och riskhantering, 3) hantera och verkställa centrala bolagsfrågor (bland annat bolagsstyrning, bolags- och riskhante- ringskontroller, kapitalstruktur, finansiering och andra bolagstransaktioner, efterlevnad av noterings- och informationsskyldigheter), 4) koncernens finansiella styrning och rap- portering (bland annat fastställande av mål för de operativa enheterna, fördela resurser och följa upp resultaten från marknads- och affärsområdena), samt att 5) tillhanda- hålla expertis från ämnesexperter som tillför mervärde för att främja de strategiska prio- riteringarna (bland annat rättsliga frågor, fusioner och förvärv, finansiering, efterlevnad, teknik, kommunikation, säkerhet, hållbarhet, hälsa och säkerhet och personalfrågor). Affärsområdena ansvarar för att utveckla konkurrenskraftiga, produktledda affärs- lösningar som omfattar både produkter och tjänster, samt för att investera i forskning och utveckling för tekniskt och kostnadsmäs- sigt ledarskap. Cheferna för affärsområdena ingår också i koncernledningen och ansvarar för att leda verksamheten inom respektive affärsområde. Marknadsområdena ansvarar för för- säljning och leverans av kundlösningar och för kontakterna med kunderna för att nå marknadsledande positioner, med fokus på strategiskt viktiga marknader. Cheferna för marknadsområdena ingår också i koncern- ledningen och är ansvariga för att leda verk- samheten inom respektive marknadsområde. Ägandestruktur Per den 31 december 2024 hade Moder- bolaget 385 423 registrerade aktieägare, varav 373 815 har hemvist i Sverige (enligt aktieboken, som förs av Euroclear Sweden AB). Omkring 58,79 % av rösterna innehades av svenska institutioner. De största aktie- ägarna per den 31 december 2024 var Investor AB med cirka 24,52 % av rösterna (9,3 % av aktierna), AB Industrivärden med cirka 15,1 % av rösterna (2,6 % av aktierna) samt AMF Tjänstepension och AMF Fonder med cirka 5 % av rösterna (2,97 % av aktierna). Ett stort antal av de aktier som innehas av utländska investerare är förvaltarregistre- rade, vilket innebär att de förvaltas av banker, mäklare och/eller förvaltare (som agerar som ombud för underliggande aktieägare). Detta innebär att den verkliga aktieägaren inte anges i den aktiebok som förs av Euroclear Sweden AB och inte finns med i statistiken över aktieinnehav. Mer information om Ericssons aktieägare finns i kapitlet ”Ericssonaktien” i den Finan- siella rapporten. 2 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Aktier och röster Moderbolagets aktiekapital består av två aktieslag som är noterade på Nasdaq Stockholm: A- och B-aktier. Varje A-aktie representerar en röst, och varje B-aktie en tiondels röst. A- och B-aktier ger innehavaren rätt till samma andel av tillgångar och vinst, och medför samma rättigheter när det gäller utdelning. Moderbolaget kan även välja att emit- tera C-aktier, vilka omvandlas till B-aktier för att öka innehavet av egna aktier, som ett sätt att finansiera och säkra program för långsiktig rörlig ersättning som antas av bolagsstämman. I USA handlas Ericssons B-aktier på Nas- daq New York i form av American Depositary Shares, bestyrkta av amerikanska depåbevis. En American Depositary Share representerar en B-aktie. Styrelseledamöterna och medlemmarna i koncernledningen har samma rösträtt för sina aktier som övriga aktieägare som innehar samma aktieslag. Regelverk Externa regler Som svenskt publikt aktiebolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York är Ericsson skyldigt att följa en rad olika regler som påverkar Bolagets bolags- styrning. De huvudsakliga externa regler som är tillämpliga på Ericssons styrning inkluderar följande: – Aktiebolagslagen. – Tillämpliga EU-förordningar. – Svensk kod för bolagsstyrning. – Nasdaqs regelverk för emittenter, däri- bland Nasdaq Nordic Main Market Rule- book for Issuers of Shares, och tillämpliga bolagsstyrningsregler från Nasdaq New York (med några undantag som främst beror på bindande svenska lagregler). – Tillämpliga krav från den amerikanska finansinspektionen (U.S. Securities and Exchange Commission). Interna regler och riktlinjer Ericssons bolagsordning och arbetsordningen för styrelsen (och dess respektive kommittéer) ligger till grund för Ericssons interna bolags- styrning, inklusive dess beslutsfattande. Därutöver, i syfte att följa lagar och bestämmelser och att uppfylla de höga krav som Ericsson har satt har Bolaget inrättat grundpelare för bolagsstyrning inom koncernen och antagit en rad riktlinjer och rutiner som bland annat innefattar följande: – Den affärsetiska koden. – Uppförandekoden för affärspartners. – Koncernriskprotokoll (Material Group Risk Protocol). – Ett antal grundläggande koncernriktlinjer som är nödvändiga för att bedriva koncer- nens verksamhet och uppfylla Ericssons interna och relevanta externa standarder. I varje riktlinje anges krav och förväntningar för Ericsson och Bolagets medarbetare. Efterlevnad av värdepappers- marknadsrättslig reglering Fortsatt tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning Svensk kod för bolagsstyrning är baserad på principen ”följ eller förklara” och finns publi- cerad på webbplatsen för Kollegiet för svensk bolagsstyrning, som administrerar Svensk kod för bolagsstyrning: https://bolagsstyr- ning.se/. Ericsson strävar efter att följa bästa möjliga bolagsstyrningspraxis på en global nivå. Ericsson har inte rapporterat några avvi- kelser från reglerna i Svensk kod för bolags- styrning under 2024. Efterlevnad av tillämpliga börsregler Inga överträdelser av tillämpliga börsregler eller av god sed på aktiemarknaden har rap- porterats gällande Ericsson av Nasdaq Stock- holms disciplinnämnd eller Aktiemarknads- nämnden under 2024. Aktieägare Procentuellt ägande (röster) Svenska institutioner, 58,79 % varav: – Investor AB, 24,52 % – AB Industrivärden, 15,10 % – AMF Tjänstepension och AMF Fonder, 5,00 % Utländska institutioner, 28,61 % Privata svenska investerare, 5,11 % Övriga, 7,50 % Källa: Nasdaq Bolagsstyrningsstruktur Bolagsstämmor Årsstämma/Extra bolagsstämma Val- beredningen Arbetstagar- organisationer Kommittén för Enterprise Business and Technology VD och koncernchef Koncernledningen Styrelse Ledamöter som väljs av bolagsstämman 3 ledamöter och 3 suppleanter som utses av arbetstagarorganisationer Finans- kommittén Kompensations- kommittén Extern revisor Kommittén för Audit and Compliance Chef för internrevision Kontakta styrelsen Telefonaktiebolaget LM Ericsson Styrelsens sekretariat 164 83 Stockholm [email protected] Årsstämma 2025 Ericssons årsstämma 2025 kommer att hållas den 25 mars 2025. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats. Chef för Compliance Ofﬁce and Investigations 3 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Etik och regelefterlevnad Program för etik och regelefterlevnad Ericsson fortsätter att investera betydande resurser för att stärka sitt program för etik och regelefterlevnad samt införa och upprätthålla robusta system, kontroller och riktlinjer för att förebygga och upptäcka oegentligheter. Detta inkluderar områdena etik, bekämp- ning av korruption, mutor och penningtvätt, intressekonflikter samt konkurrenslagstift- ning. Framför allt har, som nämnts ovan, sats- ningarna underbyggts av arbete inom hela organisationen för att omvandla Bolagets företagskultur och förbättra ramverk och pro- cesser för styrningen för att på så sätt stärka Ericssons verksamhet. Utöver att skydda Ericssons bästa intressen har det förbättrade programmet för etik och regelefterlevnad medfört möjligheter till ytterligare effektivise- ringar av verksamheten, bland annat digita- liserade rutiner och enklare processer, vilket kan öka produktiviteten och minska framtida rörelsekostnader. I början av 2024 antog Ericsson en för- bättrad och förenklad affärsetisk kod för organisationen. Den affärsetiska koden anger Bolagets förväntningar, principer och krav på de anställda när de utför sitt arbete. Den sät- ter upp ett ramverk för etiskt beslutsfattande och vägleder anställda när de fattar beslut och hanterar risker i arbetet med kollegor, kunder, partners, ägare och andra intressen- ter. Den stödjer Ericssons Speak Up-kultur och förbjuder repressalier för personer som i god tro rapporterar betänkligheter gällande regel- efterlevnad. Alla anställda måste regelbun- det bekräfta att de förstår den affärsetiska koden. Ramverket i den affärsetiska koden utgör standarden för samtliga anställda för att säkerställa att Bolagets beslut och åtgär- der är etiska och att Ericsson utgör en positiv global kraft. Integrerat och effektivt program för etik och regelefterlevnad Sedan 2019 har Ericsson under överinse- ende av styrelsen och koncernledningen gjort betydande investeringar för att stärka sin infrastruktur för etik och regelefterlevnad, förstärka sitt tillvägagångssätt för bolags- styrning och riskhantering samt förbättra sin företagskultur. Ericssons antikorruption- och regelefterlevnadsprogram och intern kontroll inkluderar typiska kännetecken för regelef- terlevnadsprogram såsom skriftliga riktlinjer, riskbedömningar, hantering av tredje parter och främjande av etiskt beteende hos che- fer. Under ledning av VD och koncernchef samt koncernledningen genomförde Bolaget under 2023 initiativet för Business Critical Transformation, vilket skapade tvärfunktio- nella team ledda av de verksamhetsansva- riga, med stöd av de interna funktionerna för regelefterlevnad och internkontroll, för att säkerställa att regelefterlevnad genomsyrade Ericssons kärnvärden Ericssons kärnvärden ligger till grund för Bolagets kultur. De vägleder de anställda i det dagliga arbetet och styr hur de förhåller sig till varandra och omvärlden samt hur Bolaget gör affärer. Medarbetarna utgör grunden för Ericssons strategi. De förkroppsligar och främjar Bolagets kärnvärden: professionalism, uthållighet, respekt och integritet. På Ericsson är de anställdas nöjdhet och välbefinnande förenliga både med Bolagets kärnvärden och en viktig del i att kunna konkurrera och lyckas i framtiden. Ericssons kärnvärden Professionalism Uthållighet Respekt Integritet hela verksamheten, var tillgänglig för alla och fungerade effektivt i praktiken. Med omfat- tande utbildning, övervakning, testning och kontinuerlig återkoppling stärkte Business Critical Transformation de underliggande verksamhets- och funktionsprocesserna, vil- ket förbättrade den övergripande effektivite- ten och hållbarheten i Ericssons program för etik och regelefterlevnad. Självtester av effek- tiviteten i programmet för etik och regelefter- levnad genomfördes i nära samarbete med den oberoende observatören, som tillsatts i samband med överenskommelsen med det amerikanska justitiedepartementet Depart- ment of Justice. Under 2024 förankrades initiativet Business Critical Transformation ytterligare i Bolagets affärsverksamhet och drivs nu fullt ut av de verksamhetsansvariga, som fortsätter att genomföra självtester med hjälp av ett riskbaserat tillvägagångssätt. Ständiga förbättringar är en hörnsten i pro- grammet för etik och regelefterlevnad, och Bolagets koncernledning och styrelse arbetar vidare med att integrera programmet för etik och regelefterlevnad i affärsverksamheten så att det förblir både effektivt, hållbart och ändamålsenligt när verksamheten fortsätter att utvecklas. I juni 2024 avslutade den oberoende observatören för regelefterlevnad, som i juni 2020 utsågs av det amerikanska justitiede- partementet Department of Justice i sam- band med Ericssons uppgörelse från 2019 av tidigare överträdelser av Foreign Corrupt Practices Act, sitt uppdrag. Den oberoende observatörens roll har varit att granska, utvär- dera och testa alla aspekter av Bolagets glo- bala antikorruption- och regelefterlevnads- program samt intern kontroll. Den oberoende observatörens certifiering och avslutandet av obeservatörteamets uppdrag var viktiga milstolpar på Ericssons resa, men arbetet är långt ifrån slutfört. Till följd av bredden av Ericssons globala organisation och den bransch där Bolaget verkar krävs ständig vaksamhet i det fortsatta arbetet för att inte- grera och förbättra programmet för etik och regelefterlevnad. De senaste årens arbete har väsentligt stärkt Ericssons förmåga att iden- tifiera och hantera faktiska och misstänkta överträdelser när det inträffar incidenter, samt bidragit till att säkerställa att de åtgärdas på ett tydligt och konsekvent sätt. I syfte att ytterligare stärka ansvarstagan- det och regelefterlevnaden i hela organisa- tionen kan alla anställda som är berättigade till utbetalning av kortsiktig rörlig ersättning (STV) helt eller delvis nekas utbetalning om de bryter mot Ericssons affärsetiska kod. Dessutom utvärderas högre chefer enligt en rad fördefinierade integritetskriterier, rela- terade till utbildning inom regelefterlevnad, hantering av tredje parter, hantering av rap- porterade regelefterlevnadsöverträdelser och andra faktorer knutna till Bolagets program för etik och regelefterlevnad. Underprestation i förhållande till dessa fördefinierade kriterier kan minska utbetalningen av STV med upp till 100 %. Bolaget har även gjort fortsatta investe- ringar i digital kompetens för att (i) göra det möjligt för anställda, linjechefer och medar- betare inom regelefterlevnad att arbeta mer effektivt, genom att de lättare kommer åt data som är relevanta för regelefterlevnad, och (ii) förenkla processerna inom program- met för etik och regelefterlevnad, för att underlätta för de anställda att fatta integri- tetsdrivna beslut. Det digitala landskapet fortsätter att utvecklas. AI och tillämpning av dataanalyser utforskas för att förbättra hanteringen av risker kopplade till ytterligare bekämpning av korruption och mutor. Rapportering och utredningar av regelefterlevnad Bolaget uppmuntrar transparens genom Ericsson Compliance Line, en kommuni- kationskanal genom vilken anställda och externa intressenter kan rapportera even- tuella avvikelser från regelefterlevnaden. Ericsson Compliance Line hanteras av en tredje part och är tillgänglig dygnet runt och året runt, och möjliggör rapportering från flera länder och på många språk, och ano- nymt när så är tillåtet enligt lag. De anställda 4 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport förväntas rapportera betänkligheter gällande överträdelser av den affärsetiska koden, inklusive överträdelser relaterade till korrup- tion, bedrägeri, bokföring, interna kontroller, frågor rörande mänskliga rättigheter, lag- brott eller händelser som skulle kunna skada verksamheten eller Ericssons anseende, Bolagets medarbetare eller aktieägare. I före- kommande fall har Ericssons anställda och externa intressenter även möjlighet att rap- portera vissa ärenden via lokala kanaler som implementerats i enlighet med EU-direktivet om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten. Ericssons Compliance Office and Investi- gations-team ansvarar för den övergripande regelefterlevnadsprocessen, däribland bedömning av anklagelser om potentiella oegentligheter, lämplig utredning av ankla- gelser om potentiella efterlevnadsöverträdel- ser samt säkerställande av lämpliga åtgärder. Chefen för Compliance Office and Investiga- tions rapporterar regelbundet om utredningar till kommittén för Audit and Compliance. Bolaget publicerar regelbundet sitt nyhetsbrev Speak Up. Nyhetsbrevet innehål- ler anonymiserade exempel på verkliga regel- överträdelser och hur de har åtgärdats, bland annat genom korrigerande och disciplinära åtgärder. Nyhetsbrevet Speak Up innehåller även korta berättelser som belyser situatio- ner där anställda som ställts inför svåra val har fattat lämpliga beslut samt lärdomar från rättsliga åtgärder mot andra bolag. Framsteg i främjande av en öppenhetskultur (Speak Up Culture) avspeglas i det ökande antalet frågor och potentiella ärenden gällande regelefter- levnad som kommit från Ericssons anställda under de senaste åren. Medarbetarnas vilja att göra sin röst hörd (Speak Up) är viktig för att bidra till att säkerställa att Bolaget bedri- ver verksamheten med integritet. Mer information om rapportering av ären- den avseende regelefterlevnad finns i sektio- nen G1 i Rapport om hållbarhet och ansvars- fullt företagande. Hållbarhet och ansvarsfullt företagande Styrelsen har tillsyn över Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande, och får regelbundet rapporter om utvecklingen och hur hållbarhetsrelaterade mål uppfylls, samt godkänner hållbarhetsredovisningen som en del av Bolagets lagstadgade årsre- dovisning. Utöver den huvudsakliga tillsyn som utövas av styrelsen, ansvarar var och en av styrelsens kommittéer för att ha tillsyn över specifika aspekter av Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Kommittén för Audit and Compliance har till- syn över Ericssons program för etik och regel- efterlevnad samt rutiner för visselblåsning. Kommittén får regelbundet uppdateringar om frågor som rör regelefterlevnad från chefsju- risten och chefen för Compliance Office and Investigations. I arbetet ingår även att gran- ska koncernens hantering av informations- och cybersäkerhet samt dataskyddsfrågor, samt att övervaka rutiner för hållbarhets- och ESG-rapportering. Finanskommittén tillser att hänsyn tas till miljömässig hållbarhet vid extern finansiering genom tillämpning av ramverket för grön finansiering. Kompensa- tionskommittén har till uppgift att förbereda och föreslå ersättningar och ersättningspo- licyer som attraherar och motiverar högre chefer och som ligger i linje med Bolagets strategi. Kommittén överväger lämpliga sätt att inkludera kriterier för miljö, samhällsan- svar och ansvarsfullt företagande i de rörliga ersättningsprogrammen och övervakar hur dessa kriterier uppfylls. En del av ansvaret för kommittén för Enterprise Business and Tech- nology i dess tillsyn av Bolagets tekniska eko- system, relationer och partnerskap innebär att granska frågor som rör miljömässig håll- barhet, till exempel energirelaterade frågor i Ericssons produktportfölj. Koncernledningen, som leds av VD och koncernchef, ansvarar för koncerngemensamma hållbarhetsrela- terade mål, och informeras regelbundet om genomförandet av strategier och framsteg i förhållande till mål och delmål. Medlemmar av koncernledningen ingår också i särskilda styrgrupper och kommittéer som ger mer frekvent strategisk vägledning och översyn i frågor relaterade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Riskhantering Riskhantering är ett viktigt element i strate- giskt beslutsfattande och värdeskapande. Ericsson strävar efter att fånga upp de möjlig- heter och hot som är relaterade till Bolagets strategiska mål. Ericssons riskhanteringsak- tiviteter går hand i hand med utveckling och genomförande av Ericssons affärsplaner och operativa strategier. Bolaget har under de senaste åren vidtagit omfattande åtgärder för att säkerställa att strategiska, externa och interna risker på ett adekvat sätt identifieras, bedöms, rapporteras internt, eskaleras samt åtgärdas effektivt. Det är en nyckelprioritet att säkerställa ansvar för riskhantering på alla nivåer i organisationen. Ericssons ledning betonar vikten av att identifiera och hantera risker i beslutsfattande på alla nivåer och har integrerat detta i Ericssons relevanta ope- rativa och funktionella processer. Ericsson strävar efter att säkerställa att risker bedöms korrekt och på ett transparent sätt, och där så är lämpligt eskaleras inom organisationen. Ericssons koncernriskprotokoll (Mate- rial Group Risk Protocol) reglerar analysen och eskaleringen av väsentliga risker inom koncernen. Business Risk Committee (BRC) utövar tillsyn och främjar ansvarstagande för potentiellt väsentliga risker. Business Risk Committee leds gemensamt av chefsjuristen och finansdirektören och fungerar som ett integrerat forum för eskalering och övervak- ning av risker, vilket har stärkt ledningens beslutsfattande och riskhantering. Business Risk Committee-processen och en koncernö- vergripande riskbedömning har förbättrat Ericssons allmänna insyn i koncernrisker, och har ökat harmoniseringen och möjlighe- ten att på ett effektivt sätt hantera de risker som påverkar olika delar av organisationen. Business Risk Committee granskar framfö- rallt riskärenden med potentiellt väsentlig påverkan (bland annat risker som uppstår i jurisdiktioner med förhöjd riskprofil) och fungerar som ett forum för ledningen för att övervaka och granska risker som identifierats i systemet för koncernriskhantering. Ramver- ket etablerar en baslinje på koncernnivå för transparens och översyn av risker. Aktiviteter för riskhantering på koncernnivå övervakas av Business Risk Committee som rapporterar relevanta frågor till styrelsen, där kommittén för Audit and Compliance ansvarar för tillsy- nen av Bolagets riskhantering och riskhante- ringsramverket (Enterprise Risk Management framework). Den finansiella riskhanteringen styrs av finansfunktionen. Ytterligare information om hantering av finansiella risker finns i Noter till koncernens finansiella rapporter – not F1, ”Finansiell riskhantering”, i den Finansiella rapporten. Ericssons koncernriskprotokoll (Material Group Risk Protocol), Business Risk Com- mittee och Ericssons riskhanteringsramverk (Enterprise Risk Management framework) kompletterar varandra för att säkerställa att styrelsen och ledningen har en samstämmig syn på koncernens risker. Riskhanteringsramverket (Enterprise Risk Management framework) har utformats för att bidra till en riskidentifierings- och risk- hanteringskultur med identifiering och han- tering nedifrån och upp av risker som innebär osäkerhet beträffande Ericssons förmåga att nå sina lång- och kortsiktiga mål. Samtliga chefer i koncernen ansvarar för att hantera risker inom sina respektive ansvarsområden. Funktionen Group Risk Management ansvarar för det strategiska genomförandet av riskhantering (Enterprise Risk Management) och riskhanterings- ramverket (Enterprise Risk Management) på koncernnivå. Cheferna för respektive central koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde ansvarar för tillsynen av riskhantering i respektive enhet. Detta inne- fattar att säkerställa att processer finns på plats för att identifiera, bedöma och eskalera risker med en eller flera riskansvariga inom enheten. Ericssons riskhanteringsprocess (Enter- prise Risk Management process) tillhan- dahåller ett system för bedömning och avhjälpande av risker i hela koncernen och 5 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport för alla med ansvar för riskhanteringsakti- viteter. Processen syftar till att säkerställa att koncernfunktioner, marknadsområden och affärsområden tar hänsyn till risk i rela- tion till strategiska mål och beslutsfattande, samtidigt som eskalering av väsentliga koncernrisker till Business Risk Committee säkerställs. Bolaget stärker kontinuerligt sina transaktionskontroller och sin dataanalys, bland annat genom en förbättrad process för tillbörlig aktsamhet och övervakning av tred- jepartsrelationer. Ericsson har också utökat sina riskbedömningar av antikorruption till att omfatta landspecifika risker inom regel- efterlevnad, tagit fram en karta över statligt ägda enheter för att identifiera offentliga tjänstemän och statsägda kunder, utökat antalet anställda på plats lokalt inom regelef- terlevnadsfunktionen samt utökat den totala personalstyrkan inom regelefterlevnad och andra övervakningsfunktioner. I riskbedömningen ingår att föra ett glo- balt riskregister över varje verksamhetsenhet, som sedan ansvarar för att eskalera potenti- ellt väsentliga risker till Business Risk Com- mittee om det är lämpligt. Funktionen Group Risk Management för ett konsoliderat riskre- gister över risker på koncernnivå. Risker inom ansvarsområdet för respek- tive koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde identifieras nedifrån och upp i riskidentifieringsprocessen. Respektive verk- samhetschef tillsammans med relevant verk- samhetsledningsgrupp och annan personal i enheten, med stöd av enhetens riskansvariga, identifierar och överväger risker, däribland väsentliga risker på koncernnivå. Väsentliga risker eskaleras sedan till Business Risk Com- mittee i enlighet med Material Group Risk Protocol. Ericsson har tagit ett helhetsgrepp på riskhanteringen som täcker in spektrumet av sannolikhet och påverkan. Riskanalys klassificerar sannolikheten för en identifierad risk och dess påverkan i fyra dimensioner: (1) ekonomisk påverkan, (2) strategisk påverkan, (3) arbetsmiljöpåverkan samt (4) påverkan på anseende. Varje enhets nyckelrisker doku- menteras i det globala riskregistret, baserat på riskägarskap, överensstämmelse med chefsansvar samt funktionsansvar. För alla väsentliga risker i respektive enhets riskregister bedömer ledningen alter- nativ för riskbehandling. Dessa alternativ kan innefatta riskrespons eller andra åtgärder, till exempel att undvika eller acceptera risken, att minska sannolikheten för att risken inträffar eller den påverkan den får, överföra riskhan- teringen eller dess potentiella påverkan till en tredje part eller att öka en strategisk affärsrisk för att på så sätt kunna utnyttja en möjlighet. När riskhanteringsplanen implementerats utvärderas dess effektivitet löpande för att göra det lättare att vidta korrigerande åtgär- der när så är lämpligt. ERM- ramverk Styrning och företagskultur Kommunikation och rapportering Uppföljning Strategi Utvärdering och behandling Funktionen Group Risk Management övervakar riskhanteringsramverkets effekti- vitet och ändamålsenlighet. Detta görs med hjälp av ett riskhanteringsverktyg och genom självutvärderingar, samt genom att man tillhandahåller utvärderingskrav gällande riskhantering till den interna ISO 9001- utvärderingsprocessen och uppföljning av de interna utvärderingsresultaten. Funktio- nen Group Risk Management granskar även interna och externa revisionsresultat, och arbetar för att hantera identifierade svag- heter som ett led i de ständiga förbättring- arna av riskhanteringsramverket (Enterprise Risk Management framework). Det är viktigt med en effektiv kommunikation för att medarbetarna ska kunna dela information, samarbeta och ge varandra stöd i hantering av risker inom verksamheten. Funktionen Group Risk Management har i uppdrag att skapa medveten- het och förbättra kunskapen gällande riskhante- ringsfrågor och riskhanteringskrav inom hela kon- cernen. Ericsson har upprättat ett koncernriskråd, Group Risk Council, för att underlätta samordning inom koncernen och förbättringar av riskhante- ringsramverket (Enterprise Risk Management framework) samt hanteringen av verkliga risker. Group Risk Council leds av chefen för Group Risk Management och koncernriskansvariga från alla marknadsområden, affärsområden och koncern- funktioner deltar. Chefen för Group Risk Management sammanställer de risker som rapporterats till Business Risk Committee på kvartals- och årsbasis. Cybersäkerhet Riskhantering och strategi vad gäller cybersäkerhet Varje år identifierar och hanterar Ericsson ett stort antal försök till cyberattacker, sårbar- heter och cybersäkerhetsincidenter. Under 2024 upptäckte och mitigerade Ericsson cyberincidenter på ett effektivt sätt. Ingen av dem ansågs vara väsentlig. Ericsson står inför olika risker kopplat till avancerade hotaktörer Kartläggning av ERM-processen Koncernöversikt: Business Risk Committee Affärsområden, marknadsområden och centrala koncernfunktioner Ericssons planeringsprocess för verksamhet och ﬁnanser ERM-planering ERM-uppföljning Konsolidering av koncernens risker Riskidentifiering uppifrån och ner Risk- övervakning Risk- övervakning Risk- övervakning Risk- övervakning Risköver- vakning Risköver- vakning Riskutvärdering Urval av väsentliga risker Riskbehandling Riskanalys Riskidentifiering nerifrån och upp Definition av omfattning Riskbedömning Koncernens riskhantering 6 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport som – om de realiseras och inte upptäcks och begränsas i tid – skulle kunna påverka Bolaget på ett väsentligt sätt, inklusive dess verksamhet, strategi, resultat eller finansiella ställning. Informations- och telekommuni- kationsbranschens strategiska och känsliga karaktär innebär också en förhöjd risk för cyberattacker med syfte att störa, skada eller infiltrera en annan parts kritiska infrastruktur, nätverk och system samt företagsspionage, både i fråga om tekniska och kommersiella aspekter, i båda fallen både från statligt stödda och kriminella hotaktörer. Se riskfaktor 4.1 i den Finansiella rapporten. Ericsson har utvecklat och implementerat cybersäkerhetsprogram för att skydda konfi- dentialiteten och integriteten hos, liksom till- gängligheten till, Bolagets kritiska system och information, samt dess produkter och tjänster. Ericssons verksamhet är certifierad glo- balt enligt ISO/ECN 27001:2022 avseende ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). LIS är integrerat i Ericssons koncern- övergripande ledningssystem och omfattar Ericssons säkerhetsbestämmelser internt samt för tredje part, liksom säkerhetsförmå- gor, processer och löpande uppföljning av åtgärderna och nivå av förmåga. Ericsson har ett centralt team– Threat Intelligence Team – för att analysera Bolagets hotbild samt ett flertal riskanalytiker som bedömer och informerar om cybersäkerhetsrisker, inklusive tredjepartsrisker. Ericssons Cyber Defense Center arbetar med att övervaka, upptäcka, hantera och begränsa eventuella cybersäkerhetsattacker från att växa i all- varlighetsgrad eller omfattning. Ericssons incidenthanteringsfunktion består av säker- hetsexperter och IT-forensiker som ansvarar för att eskalera och utreda incidenter. Vid behov aktiveras kontinuitetsplaner i syfte att minimera effekterna av en cybersäkerhets- incident. Efterlevnad av interna ramverk och processer följs upp genom kvantitativa och kvalitativa mätningar inklusive regelbundna externa och interna revisioner samt utbild- ning och åtgärder för att öka de anställdas säkerhetsmedvetenhet. Ericssons Security Reliability Model syftar till att säkra Bolagets produkter och tjänster. Modellen ställer krav på produkt- och funk- tionsriskbedömningar, säker design, säkra kodningsprinciper, användning av analys- verktyg och säkerhetskrav i leverantörskedjan för att undvika sårbarheter. Ericsson för en katalog över externt utvecklade komponen- ter och externt utvecklad kod som används i Bolagets produkter i syfte att begränsa säkerhetsrisker. Noggrann testning genom- förs för att säkerställa hög produktkvalitet. Personalstyrkan tillhandahålls utbildning om Security Reliability Model och de uppgifter och aktiviteter som där ingår. Om sårbarheter eller säkerhetsincidenter upptäcks i Ericssons produkter samordnar Bolagets incidenthan- teringsteam för produktsäkerhet korrigerande åtgärder för berörda kunder. Teamet bevakar aktivt sårbarheter i tredjepartsprogramvara och informerar relevant produktutvecklingsor- ganisation. Ericssons produktutvecklings- och livscykelprocesser har sedan 2020 granskats med goda resultat i enlighet med GSMA Net- work Equipment Security Assurance Scheme. Flera produkter utvärderas även externt enligt 3GPP Security Assurance Specification. Ericssons cybersäkerhetsprogram inne- bär inte att Bolaget alltid uppfyller samtliga tekniska specifikationer eller krav vid varje givet tillfälle, utan att ovannämnda ramverk hjälper till att identifiera, bedöma och hantera cybersäkerhetsrisker som är relevanta för verksamheten. Styrning av cybersäkerhet Styrelsen tar cybersäkerhetsrisker i beakt- ning som en del av dess risköversynsfunktion och har delegerat den specifika tillsynen av cybersäkerhetsrisker till kommittén för Audit and Compliance som regelbundet informeras om cybersäkerhetsfrågor av Ericssons Chief Security Officer, Fredrik Robertsson 1) . Ericssons VD och koncernchef anger den övergripande riktningen för cybersäkerhet genom att godkänna Ericssons säkerhets- strategi och säkerhetspolicy. Därtill får kon- cernledningen regelbunden information om cybersäkerhetsrisker, nivå av förmåga, inves- teringar och strategiexekvering. Koncernled- ningen har inrättat Group Enterprise Security and Privacy Board som hanterar översynen av Bolagets säkerhet, däribland cybersäker- het samt skydd av personuppgifter. Ordfö- rande i Group Enterprise Security and Privacy Board är Bolagets Chief Operating Officer, och agendan sätts av Chief Security Officer. Group Enterprise Security and Privacy Board sammanför relevanta högre chefer och andra seniora medarbetare åtminstone fem gånger per år för att gå igenom, rekommendera och godkänna säkerhetsplaner på hög nivå och övervaka risker och genomförandet av säkerhetsstrategin. Ericssons cybersäkerhetsprogram lig- ger under ledning av Chief Security Officer. Chief Security Officer ansvarar för koncernens säkerhet och rapporterar till Chief Operating Officer. Den tekniska direktören är ansvarig för produktsäkerhet och skydd av personupp- gifter och har delegerat hanteringen av säker- hetskrav, standarder och arkitektur i samband med produktutveckling och produkthante- ring till Chief Product Security Officer, Mikko Karikytö 2) . Chefen för respektive koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde ansvarar för implementeringen av säkerhetsbestäm- melserna i Ericssons affärsprocesser och verksamhet, i enlighet med styrningen från Chief Security Officer, den tekniska direktö- ren eller Chief Product Security Officer, samt lokala lagar, regelverk eller kundkrav. Chief Security Officer och Chief Product Security Officer får regelbundet information och rap- porter från affärsområdena, marknadsom- rådena och relevanta koncernfunktioner om identifierade cyberrisker, sårbarheter och nivå av förmåga. Bolagsstämmor Beslutsfattande vid bolagsstämmor Ericssons aktieägare utövar sin besluts- rätt vid bolagsstämmor. De flesta beslut på bolagsstämmor fattas med enkel majoritet. Aktiebolagslagen föreskriver dock att beslut i vissa fall fattas med kvalificerad majoritet, till exempel beslut om ändringar i bolagsord- ningen eller beslut om att överlåta Bolagets egna aktier till medarbetare som deltar i program för långsiktig rörlig ersättning. Årsstämman Årsstämman hålls i Kista, Stockholm. Datum och plats för stämman meddelas på Ericssons webbplats senast vid den tidpunkt när delårs- rapporten för det tredje kvartalet föregående år publiceras. Aktieägare som inte kan delta personli- gen får företrädas av ombud med fullmakt. Styrelsen får i enlighet med bolagsordningen besluta att aktieägarna även ska kunna utöva sin rösträtt per post före årsstämman enligt det förfarande som anges i aktiebo- lagslagen. Endast aktieägare som finns med i aktieboken har rösträtt. Aktieägare vars aktier är förvaltarregistrerade och som vill rösta måste begära att vara införda i aktieboken på avstämningsdagen för årsstämman. Årsstämman hålls på svenska och simul- tantolkas till engelska. Dokumentation som tillhandahålls av Bolaget är tillgänglig på svenska och engelska. På årsstämman har de närvarande aktie- ägarna möjlighet att ställa frågor om kon- cernens verksamhet. Vanligtvis är de flesta av styrelsens ledamöter och medlemmarna i koncernledningen närvarande för att kunna besvara sådana frågor. Den externa revisorn är närvarande vid årsstämman. 1) Den tidigare generalmajoren Fredrik Robertsson tjänstgör som Ericssons Chief Security Officer och chef för koncernens säkerhetsavdelning. Hans breda erfarenhet omfattar befattningar vid Försvarsmaktens Högkvarter som planeringschef, IT-chef och informationssäkerhetschef, vilket inkluderade ledning och utveckling av Försvarsmaktens cyberförmåga och cyberförsvar. Han har en magisterexamen i statskunskap med specialisering inom säkerhetspolitik. Dessutom har den tidigare generalmajoren Robertsson varit aktiv medlem i cybersäkerhetsrådet vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och är styrelseledamot för Sectra AB. 2) Mikko Karikytö är Ericssons Chief Product Security Officer och chef för produktsäkerhet. Han har tidigare varit chef för nätverkssäkerhet och chef för incidenthanteringsteamet för produktsäkerhet. Mikko Karikytö deltar även i branschsamarbeten genom organisationer som ETIS (ett samarbetsorgan för den europeiska telekombranschen), Forum of Incident Response and Security Teams och arbetsgrupper inom EU-kommissionen. Han har bistått med ämnesexpertis till utskottsutfrågningar i brittiska parlamentet och den tyska förbundsdagen i samband med 5G-säkerhet. 7 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ericssons årsstämma 2024 Inklusive aktieägare som representerades av ombud med fullmakt, var 2 611 aktie- ägare representerade vid årsstämman den 3 april 2024, vilket motsvarande cirka 74 % av rösterna. Årsstämman 2024 hölls i Kista, Stockholm. Aktieägarna kunde dessutom utöva sin röst- rätt per post före stämman. Förutom aktie- ägarna deltog styrelseledamöter, medlemmar i koncernledningen, ledamöter i valbered- ningen samt den externa revisorn. Årsstämman 2024 beslutade bland annat följande: – Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och Bolagets VD och koncernchef för räkenskapsåret 2023. – Utdelning om SEK 2,70 per aktie att utbetalas i två lika delar. – Omval av Jan Carlson som styrelsens ordförande. – Omval av följande styrelseledamöter: Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Carolina Dybeck Happe, Eric A. Elzvik, Börje Ekholm, Kristin S. Rinne, Jonas Synnergren, Jacob Wallenberg och Christy Wyatt. – Nyval av Karl Åberg som styrelseledamot – Godkännande av styrelsearvoden, i enlighet med valberedningens förslag: – Styrelseordförande: SEK 4 640 000 (tidigare SEK 4 500 000). – Övriga icke anställda styrelseledamöter: SEK 1 175 000 vardera (tidigare SEK 1 140 000). – Ordförande för kommittén för Audit and Compliance: SEK 540 000 (tidigare SEK 495 000). – Övriga icke anställda styrelseledamöter i kommittén för Audit and Compliance: SEK 310 000 vardera (tidigare SEK 285 000). – Ordförande i kommittén för Enterprise Business and Technology: SEK 230 000 (tidigare SEK 210 000). – Övriga icke anställda styrelseledamöter i kommittén för Enterprise Business and Technology: SEK 200 000 (tidigare SEK 185 000). – Ordföranden i Finanskommittén res- pektive Kompensationskommittén: SEK 220 000 vardera (tidigare SEK 210 000). – Övriga icke anställda styrelseledamöter i Finanskommittén respektive Kompen- sationskommittén: SEK 195 000 vardera (tidigare SEK 185 000). – Godkännande av att del av styrelsearvodet ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. – Omval av Deloitte AB som revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2025 och godkännande av revisorns arvode. – Inrättande av långsiktigt rörligt ersätt- ningsprogram 2024 (LTV 2024) för kon- cernledningen, inklusive VD och koncern- chef samt för ledande befattningshavare. – Godkännande av överlåtelse av egna aktier till anställda och över börs, riktad nyemission samt bemyndigande till styrel- sen att besluta om ett förvärvserbjudande för det tidigare beslutade LTV-programmet I 2023. Bemyndigandet har utnyttjats. – Godkännande av överlåtelse av egna aktier över börs för de tidigare beslutade LTV-programmen 2021, 2022 och II 2023. Protokollet och de detaljerade röstningsre- sultaten för besluten på årsstämman 2024 finns tillgängliga på Ericssons webbplats: https://www.ericsson.com/sv/om-oss/cor- porate-governance/shareholder-meetings/ annual-general-meeting-2024 Valberedningen En valberedning utses varje år i enlighet med den Instruktion för valberedningen som antagits av årsstämman. Instruktionen för valberedningen beskriver valberedningens uppgifter och processen för hur valberedning- ens ledamöter ska utses och gäller till dess att årsstämman beslutar annat. Enligt instruktionen ska valberedningen bestå av representanter för de till röstetalet fyra största aktieägarna vid slutet av den månad då årsstämman hölls, och styrelsens ordförande. Valberedningen kan även ha ytterligare ledamöter om en aktieägare begär detta. En sådan begäran måste grundas på föränd- ringar i den aktuella aktieägarens aktieinne- hav och måste inkomma till valberedningen senast den 31 december varje år. Inga arvo- den utgår till ledamöterna i valberedningen. Bolaget ska dock svara för skäliga kostnader förenade med valberedningens uppdrag. Ledamöter i valberedningen Nuvarande ledamöter i valberedningen är: – Johan Forssell (utsedd av Investor AB), valberedningens ordförande. Kontakta valberedningen Telefonaktiebolaget LM Ericsson Valberedningen c/o Styrelsens sekretariat 164 83 Stockholm Sverige [email protected] Förslag till valberedningen Aktieägare kan när som helst inkomma med förslag till valberedningen, men för att valberedningen ska kunna beakta ett förslag måste förslaget ha inkommit i god tid före årsstämman. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats. – Helena Stjernholm (utsedd av AB Industrivärden). – Anders Oscarsson (utsedd av AMF Tjänstepension och AMF Fonder). – Christer Gardell (utsedd av Cevian Capital). – Jan Carlson (styrelsens ordförande). Valberedningens uppgifter Valberedningens huvuduppgift är att föreslå ledamöter för val till styrelsen vid årsstäm- man. Styrelseordföranden är medlem i val- beredningen och spelar därmed en viktig roll för att hålla valberedningen informerad om Bolagets strategi och framtida utmaningar. Detta är avgörande för att valberedningen ska kunna bedöma vilken kompetens och erfarenhet som behövs i styrelsen. Dessutom måste valberedningen beakta de regler om oberoende som är tillämpliga för styrelsen och dess kommittéer. Valberedningen förbereder också följande förslag till årsstämman: – Arvoden till icke anställda styrelseleda- möter som väljs av årsstämman samt till revisor. – Utnämning av revisor, som föreslås i samråd med kommittén för Audit and Compliance. – Val av ordförande för årsstämman. – Eventuella ändringar i Instruktionen för valberedningen. Valberedningens arbete inför årsstämman 2025 Valberedningens arbete inför årsstämman 2025 inleddes med en genomgång av de uppgifter som ankommer på den enligt Svensk kod för bolagsstyrning, inklusive avsnitt 4.1 som anger överväganden för sty- relsens sammansättning, och Instruktionen för valberedningen, och en tidplan för arbetet fastställdes. Svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 4.1, anger att styrelsen ska ha en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklings- skede och förhållanden i övrigt ändamålsen- lig sammansättning, präglad av mångsidig- het och bredd avseende de bolagsstämmo- valda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. För att underlätta god kännedom om Ericssons verksamhet och strategi presente- rade styrelseordföranden respektive VD och koncernchefen sin syn på Bolagets strategi och utmaningar för valberedningen. För att säkerställa en styrelsesamman- sättning med lämplig bredd avseende kom- petens, erfarenhet och bakgrund i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning har val- beredningen analyserat kompetensbehovet i styrelsen och har övervägt resultaten av den utvärdering av styrelsearbetet som letts av styrelseordföranden. På grundval av detta har valberedningen försökt att identifiera de mest kvalificerade kandidaterna med den kompe- tens och erfarenhet som krävs av Ericssons styrelseledamöter och med fördelning vad 8 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport avser erfarenhet och bakgrund. Valbered- ningen överväger områden där styrelsens sammansättning kan förbättras och strävar efter att föreslå en styrelsesammansättning där ledamöterna kompletterar varandra med sina respektive erfarenheter och kompeten- ser på ett sätt som ger styrelsen möjlighet att bidra till en positiv utveckling för Ericsson. Valberedningen söker efter potentiella kandi- dater till styrelsen både ur ett lång- och kort- siktigt perspektiv, och fokuserar på att inte- grera olika perspektiv på styrelsearbetet och de överväganden som görs i detta. Valbered- ningen beaktar även behovet av regelbunden förändring och undersöker noggrant huruvida de föreslagna styrelseledamöterna har möj- lighet att ägna styrelsearbetet tillräcklig tid och omsorg. Under 2024 träffade valberedningen ord- föranden för kommittén för Audit and Comp- liance för att ta del av Bolagets och kommit- téns bedömning av kvaliteten och effektivite- ten i den externa revisorns arbete. Kommittén för Audit and Compliance lämnade också rekommendationer om extern revisor och revisorsarvoden. Valberedningen har fram till den 20 febru- ari 2025 hållit fem möten. Valberedningens fullständiga förslag presenterades i samband med kallelsen till årsstämman 2025. Styrelsen Styrelsen bär det yttersta ansvaret för Ericssons organisation och förvaltningen av Ericssons verksamhet. Styrelsen utser en VD och koncernchef som ansvarar för den dag- liga verksamheten inom Bolaget, i enlighet med styrelsens riktlinjer. VD och koncernchef uppdaterar regelbundet styrelsen om frågor som är av betydelse för Ericsson, inklusive verksamhetens utveckling, resultat, finansiell ställning och likviditet. Styrelseledamöterna utses för perioden från slutet av en årsstämma till slutet av nästa årsstämma. Det finns ingen gräns för hur många perioder i rad en ledamot kan sitta i styrelsen. VD och koncernchef kan väljas som sty- relseledamot (och Börje Ekholm är för närva- rande ledamot), men kan inte väljas som sty- relsens ordförande enligt aktiebolagslagen. Intressekonflikter Ericsson tillämpar regler och processer avse- ende intressekonflikter. Styrelseledamöter ska snarast meddela alla situationer som kan utgöra en intressekonflikt och ombeds regel- bundet att försäkra att de har upplyst om alla relevanta situationer. Styrelseledamöter får inte delta i några beslut som rör avtal mel- lan dem och Ericsson. Detsamma gäller avtal mellan Ericsson och tredje man eller juridisk person där styrelseledamoten har ett intresse i som kan stå i konflikt med Ericssons intressen. Kommittén för Audit and Compliance över- vakar processen för närståendetransaktioner. Kommittén för Audit and Compliance har också implementerat en process för förhands- godkännande av andra tjänster än revisions- tjänster som utförs av den externa revisorn. Styrelsens sammansättning Den nuvarande styrelsen består av nio leda- möter som valts av aktieägarna på årsstäm- man 2024 för tiden intill slutet av årsstämman 2025. Carolina Dybeck Happe avgick från sty- relsen den 23 september 2024, efter att hon utsetts till en ny roll. Styrelsen består dess- utom av tre arbetstagarrepresentanter med tre suppleanter, som utsetts av sina respektive arbetstagarorganisationer för samma period. Inför årsstämman 2024 informerade valberedningen att Svensk kod för bolags- styrning, avsnitt 4.1, hade tillämpats som mångfaldspolicy. Den nuvarande styrelsens sammansättning är resultatet av valbered- ningens arbete inför årsstämman 2024. Sty- relsen består av ledamöter med lämpliga kva- lifikationer, erfarenheter från olika kulturella och geografiska områden och kompetenser från olika branscher. Efter Carolina Dybeck Happes avgång från styrelsen, och borträknat VD och koncernchef, är 25 % av de styrelse- ledamöter som valts av aktieägarna kvin- nor. När valberedningen överväger periodisk förnyelse av styrelsen är mångfald en viktig faktor, bland andra viktiga faktorer, såsom kompletterande expertis, erfarenhet och möjlighet att ägna tillräcklig tid och omsorg för styrelsens arbete för att kunna säkerställa effektiv tillsyn. Arbetsordning I enlighet med aktiebolagslagen har styrelsen antagit en arbetsordning för styrelsen och dess kommittéer som innehåller regler för hur arbetet ska fördelas mellan styrelsen, dess kommittéer samt VD och koncernchef. Dessa utgör ett komplement till bestämmelserna i aktiebolagslagen och Ericssons bolagsord- ning. Arbetsordningen ses över, utvärderas och justeras av styrelsen vid behov eller när det anses lämpligt och antas formellt av styrelsen minst en gång per år. Oberoende Flera olika oberoenderegler är tillämpliga på styrelsen och dess kommittéer, enligt till- lämplig svensk lagstiftning, Svensk kod för bolagsstyrning och tillämpliga amerikanska värdepapperslagar, regler från den amerikan- ska finansinspektionen (U.S. Securities and Exchange Commission) och Nasdaq Stock Market Rules som utländsk privat emittent. Ericsson kan förlita sig på undantag från vissa amerikanska krav och regler från den ame- rikanska finansinspektionen (U.S. Securities and Exchange Commission), och kan besluta att följa svensk praxis i stället för vissa av Nasdaq Stock Markets oberoenderegler. Styrelsens sammansättning uppfyller alla tillämpliga oberoendekrav. Inför årsstämman 2024 gjorde valberedningen bedömningen att åtminstone sju av de personer som nomi- nerats som styrelseledamöter var oberoende enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning, i förhållande till Ericsson, dess bolagsled- ning och dess större aktieägare. Dessa var Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Carolina Dybeck Happe, Eric A. Elzvik, Kristin S. Rinne, Jonas Synnergren och Christy Wyatt. Vid styrelsemöten där styrelseledamö- terna möts fysiskt hålls normalt sett en ses- sion där Ericssons ledning inte närvarar, vilket ger möjlighet att diskutera frågor utan led- ningens närvaro. Struktur för styrelsens arbete Styrelsens arbete följer en årscykel. Cykeln är utformad för att styrelsen på bästa sätt ska kunna fullgöra sina uppgifter och för att hålla strategifrågor, riskbedömning och värdeskapande högt på dagordningen. Eftersom styrelsen ansvarar för den finan- siella tillsynen presenteras och utvärderas finansiell information vid styrelsemötena. Vid styrelsemöten rapporterar respektive kommittéordförande om arbetet i kommit- téerna och protokoll från kommittéernas sammanträden hålls tillgängliga för samtliga styrelseledamöter. Vid styrelsemötena rapporterar VD och koncernchef om verksamhets- och mark- nadsutveckling och redovisar koncernens ekonomiska resultat. Strategifrågor och ris- ker tas också upp på de flesta av styrelsens möten. Styrelsen informeras regelbundet om den senaste utvecklingen när det gäller relevanta legala och regulatoriska ärenden av vikt. Styrelse- och kommittémöten kan, om det anses lämpligt, hållas via telefon eller genom videokonferenser, och beslut kan också fattas per capsulam. Styrelsearbetets årscykel 2024 För att underlätta utvecklingen av Bolagets strategi och fastställandet av grundläggande prioriteringar fastställer och uppdaterar styrelsen årligen en ramverksagenda samt prioriterade fokusområden för tillsyn och engagemang under det kommande året, som vägledning i arbetet. Utöver sin tillsyn av Ericssons strategi, finansiella resultat och verksamhetsresultat har styrelsens huvudsakliga fokusområden under 2024 omfattat: (i) att bibehålla och stärka teknikledarskapet; (ii) geopolitik; (iii) den globala konkurrenssituationen; (iv) talanghantering och successionsplanering; (v) en fortsatt omvandling av företagskul- turen samt att upprätthålla de högsta stan- darderna för bolagsstyrning (inklusive fokus på transparens, ansvar samt ett etiskt age- rande); och (vi) att på ett effektivt sätt han- tera risker och ha tillsyn över den operativa effektiviteten. 9 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Styrelsearbetets årscykel 2024 Styrelsemöte (inklusive konstituerande ärenden) Möte om den tredje delårsrapporten – Tredje delårsrapporten Möte om den första delårsrapporten – Första delårsrapporten Strategimöte Möte om ﬁnansiella mål – Utvärdering av styrelsens arbete Möte om den andra delårsrapporten – Andra delårsrapporten – Finansiella prognosen Strategimöte Q1 Q4 Dec Jan Jun Jul Feb May Aug Mar Apr Sep Oct Nov Q2 Q3 Möte om den fjärde delårsrapporten samt helårsresultatet – Helårsresultatet Områden som har varit i fokus inom styrelsen under året innefattar strategi, transaktioner med nyckelkunder, etik och regelefterlevnad, geopolitik samt regulato- riska frågor. Regelefterlevnad, strategi och riskhantering står alltid högt på styrelsens dagordning, liksom hållbarhet och ansvars- fullt företagande, som utgör en integrerad del av Ericssons strategi. Styrelsen följer kon- tinuerligt den internationella utvecklingen och dess möjliga påverkan på Ericsson. Styrelsearbetet följer en årscykel för att på ett ändamålsenligt sätt fullgöra sina uppgif- ter under året samt för att underlätta samord- ning med Bolagets globala processer, vilket möjliggör att styrelsen involveras när det är lämpligt och tillsyn av viktiga punkter i verk- samheten och under räkenskapsåret. Styrel- sen har hållit regelbundna möten under 2024, inklusive dem som listas nedan, samt extra styrelsemöten efter behov. – Möte om den fjärde delårsrapporten samt helårsresultatet Efter kalenderårets slut hölls ett styrelse- möte där arbetet inriktades på helårsresul- tatet för 2023 och delårsrapporten för det fjärde kvartalet. – Möte om finansiella mål Vid detta möte behandlade styrelsen de finansiella målen för 2024. – Möte om den första delårsrapporten Vid mötet om den första delårsrapporten behandlade styrelsen delårsrapporten för årets första kvartal. – Konstituerande styrelsemöte Ett styrelsemöte hölls i samband med års- stämman 2024. Ledamöter utsågs till sty- relsens kommittéer och styrelsen fattade beslut om rätten att teckna Bolagets firma. – Möte om den andra delårsrapporten Vid mötet om den andra delårsrapporten behandlade styrelsen delårsrapporten för årets andra kvartal och den finansiella prognosen. – Strategimöte Ett styrelsemöte hölls för att i detalj behandla koncernens kort- och långsiktiga strategier, däribland för varje affärsom- råde, med särskilt fokus på det makro- ekonomiska och geopolitiska läget. – Möte om den tredje delårsrapporten Vid mötet om den tredje delårsrapporten behandlade styrelsen delårsrapporten för årets tredje kvartal och den finansiella prognosen. Utbildning Nya styrelseledamöter får utbildning som skräddarsys efter deras individuella behov. Introduktionsutbildningen innefattar vanligt- vis sett möten med cheferna för affärsområ- den och koncernfunktioner, samt den utbild- ning om noteringsfrågor och insiderregler som Nasdaq Stockholm kräver. Styrelsens strategidiskussioner innefattar ofta också specifikt fokus på områden som är av stor betydelse för koncernen, till exempel specifikt fokus för olika affärs- och mark- nadsområden. Att styrelseledamöterna har en gedigen kunskap inom dessa områden är avgörande för att styrelsen ska kunna fatta välgrundade beslut och för att se till att Bola- get drar nytta av varje ledamots kompetens. Under 2024 inledde Ericsson även en serie utbildningstillfällen för styrelsen om viktiga hållbarhetsämnen för koncernen. Revisorns arbete Vid årsstämman 2024 omvaldes Deloitte AB som extern revisor. Styrelsen håller möten, så kallade ”closed sessions”, med Ericssons externa revisor åtminstone en gång om året för att ta emot och beakta revisorns observationer. Revisorn lämnar rapporter till ledningen om koncer- nens redovisning och finansiella rapportering. Kommittén för Audit and Compliance träf- far också revisorn regelbundet för att ta del av och beakta revisorns observationer på delårs- rapporterna och årsredovisningen. Revisorn rapporterar om huruvida koncernens räken- skaper och allmänna finansiella ställning i allt väsentligt presenteras på ett rättvisande sätt. Styrelsen granskar och bedömer också processen för finansiell rapportering, vilken beskrivs på sidan 25 under rubriken Intern kontroll över finansiell rapportering. Sty- relsens och revisorns egen granskning av delårsrapporter och årsredovisning bedöms, tillsammans med andra interna åtgärder, på ett tillfredsställande sätt säkra effektiviteten i den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Styrelsens arbete 2024 Under 2024 hölls 13 styrelsemöten. Ledamö- ternas närvaro vid styrelsemöten framgår av tabellen på sidan 14. Förutom regelbundna styrelsemöten som hålls som en del av sty- relsearbetets årscykel får styrelsen även informationsuppdateringar när det bedöms lämpligt, antingen skriftligen eller genom telefonmöte eller videokonferens. Utvärdering av styrelsens arbete Ett viktigt syfte med styrelseutvärderingen är att se till att styrelsens arbete fungerar effek- tivt. Utvärderingen syftar bland annat till att undersöka vilka typer av frågor som styrelsen anser bör ges större fokus, att avgöra inom vilka områden styrelsen behöver ytterligare kompetens samt att utreda om styrelsen är sammansatt på lämpligt sätt. Utvärderingen 10 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport fungerar även som underlag för valbered- ningens arbete. Styrelseordföranden tar varje år initiativ till och leder utvärderingen av styrelsens och kommittéernas arbete och rutiner. Utvärde- ringen genomförs bland annat genom detal- jerade frågeformulär och diskussioner. Ett externt konsultföretag har anlitats av Bolaget för att bistå vid framtagandet av frågeformu- lär, genomförande av enkäter och samman- ställning av svar. Under 2024 svarade styrelseledamö- terna på skriftliga frågor som handlade om styrelsearbetet i allmänhet samt arbetet för styrelseordförande, arbetet inom kommittén för Audit and Compliance, Finanskommittén, Kompensationskommittén samt kommittén för Enterprise Business and Technology. Alla styrelseledamöter har dessutom besvarat ett frågeformulär om ledamotens enskilda pre- stationer. Som en del i utvärderingsprocessen har styrelseordföranden också fört enskilda samtal med var och en av styrelseledamöterna. Resultatet av utvärderingarna presenterades för styrelsen och diskuterades grundligt. Valberedningen informerades om resultatet av utvärderingen av styrelsens arbete. Styrelsens kommittéer Styrelsen har för närvarande fyra kommittéer: kommittén för Audit and Compliance, Finans- kommittén, Kompensationskommittén samt kommittén för Enterprise Business and Tech- nology. Ledamöterna i varje kommitté utses efter årsstämman för ett år i taget. Kommittéerna tillhandahåller en fokuse- rad tillsyn inom sina respektive ämnesområ- den, i enlighet med mandat från styrelsens, och granskar specifika ärenden vid behov innan styrelsen fattar beslut. Vidare kan även styrelsen vid enskilda tillfällen bestämma om utökad befogenhet för en eller flera kom- mittéer att fatta beslut i ytterligare specifika ärenden som ligger utanför den ordinarie befogenheten. Såväl styrelsen som kommit- téerna kan anlita oberoende, utomstående experter i allmänna eller särskilda ärenden, i den mån det anses lämpligt. Protokollen från kommittéernas möten görs tillgängliga för alla styrelseledamöter och ordföranden för varje kommitté rap- porterar om kommittéernas arbete vid styrelsemöten. Kommittén för Audit and Compliance Kommittén för Audit and Compliance har översyn av följande för styrelsens räkning: – De finansiella rapporternas omfattning och riktighet. – Efterlevnad av lagar och bestämmelser. – Intern kontroll över finansiell rapportering. – Riskhantering. – Effektiviteten, lämpligheten av samt imple- menteringen av koncernens regelefterlev- nadsprogram, inklusive programmet för etik och regelefterlevnad. – ESG-rapportering och resultat. – Frågor om informationssäkerhet och dataintegritet. Kommittén för Audit and Compliance gran- skar också årsredovisningen och delårsrap- porterna och överser processen för extern revision. För att säkerställa revisorns obero- ende finns det riktlinjer och rutiner på plats för förhandsgodkännande av revisionstjänster och icke revisionsrelaterade tjänster som utförs av den externa revisorn. Rätten att bevilja förhandsgodkännande får inte delegeras till ledningen. Ericssons externa revisor väljs av aktieägarna på årsstämman. Kommittén för Audit and Compliance deltar i det förbe- redande arbetet inför att valberedningen föreslår extern revisor och revisorsarvode inför årsstämmans beslut. Dessutom över- vakar kommittén revisorns löpande arbete och oberoende ställning, i syfte att undvika intressekonflikter. Kommittén för Audit and Compliance har till uppgift att tillhandahålla tillsyn. Chefen för Ericssons internrevisionsfunktion rap- porterar direkt till kommittén för Audit and Compliance. Chefen för Ericssons internrevi- sionsfunktion har minst en gång per kvartal stängda möten med kommittén för Audit and Compliance utan att någon i ledningen är närvarande och har obegränsad tillgång till kommittén för Audit and Compliance, efter eget gottfinnande. Kommittén för Audit and Compliance övervakar frågor avseende regelefterlevnad och får regelbundet rapporter om regelefter- levnadsrelaterade frågor från chefsjuristen och chefen för Compliance Office and Investi- gations. Chefsjuristen rapporterar direkt till kommittén för Audit and Compliance gäl- lande regelefterlevnadsärenden som faller utanför programmet för etik och regelefter- levnad samt när det gäller den övergripande hanteringen av risker gällande juridik, regel- efterlevnad, etik och anseende kopplade till Bolagets verksamhet. Förutom att rapportera till chefsjuristen har chefen för Compliance Office and Investigations ytterligare en obe- roende rapporteringslinje till kommittén för Audit and Compliance avseende de områden som programmet för etik och regelefterlev- nad omfattar. Chefen för Compliance Office and Investigations rapporterar regelbundet till kommittén för Audit and Compliance Styrelse 12 ledamöter Kommittén för Audit and Compliance (4 ledamöter) Övervakning av ﬁnansiell rapportering Övervakning av intern kontroll Övervakning av internrevision Övervakning av koncernens pro- gram för etik och regelefterlevnad Övervakning av riskhanteringen Uppföljning av ESG-rapportering och resultat Uppföljning av frågor om informa- tionssäkerhet och dataintegritet Kommittén för Enterprise Business and Technology (4 ledamöter) Strategi och planering gällande verksamhet för företagsaffärer (Enterprise Business) och teknik Teknik-ekosystem och partnerskap Vetenskaplig inriktning Finanskommittén (4 ledamöter) Strategi för ﬁnansiering Finansieringsplan Kompensationskommittén (4 ledamöter) Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Långsiktig rörlig ersättning Ersättningar till högre chefer Organisering av kommittéarbetet Antal kommittéledamöter per den 31 december 2024 11 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ledamöter i styrelsens kommittéer Kommittén för Audit and Compliance Eric A. Elzvik (ordförande) Jon Fredrik Baksaas Annika Salomonsson Jonas Synnergren Kommittén för Enterprise Business and Technology Jon Fredrik Baksaas (ordförande) Kristin S. Rinne Ulf Rosberg Christy Wyatt Finanskommittén Jan Carlson (ordförande) Karl Åberg Ulf Rosberg Jacob Wallenberg Kompensationskommittén Jan Carlson (ordförande) Kristin S. Rinne Kjell-Åke Soting Jonas Synnergren Ledamöter i styrelsens kommittéer per den 31 december 2024 om effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad. Detta inkluderar informa- tion om bekräftade eller misstänkta allvar- liga överträdelser av den affärsetiska koden, lärdomar från resultat av undersökningar och avhjälpande aktiviteter, identifiering av systematiska fel, samt nya risker och utma- ningar i den juridiska och regulatoriska miljön. Sådana rapporter möjliggör lämplig tillsyn över identifiering av risker eller riskmönster som uppstår och lämpligheten av motsva- rande åtgärder för att förhindra, upptäcka och avhjälpa sådana risker på ett lämpligt sätt. Utöver ovanstående har chefen för Compli- ance Office and Investigations minst en gång per kvartal stängda möten med kommittén för Audit and Compliance utan att någon i ledningen är närvarande samt obegränsad tillgång till VD och koncernchef samt kommit- tén för Audit and Compliance, efter eget gott- finnande, vilket kan utnyttjas som en extra- ordinarie rapporteringslinje till kommittén för Audit and Compliance om hon begränsas eller hindras i utövningen av sina förpliktelser. Kommittén för Audit and Compliance överser även Ericssons process för granskning av närståendetransaktioner samt Ericssons visselblåsarprocess. Dessutom granskar Kommittén för Audit and Compliance koncer- nens hantering av information och cybersä- kerhet samt dataintegritet, och även koncer- nens rapportering och resultat gällande miljö, sociala frågor och bolagsstyrning (ESG). På årsbasis får kommittén för Audit and Compliance utbildning inom ämnen som är av särskild relevans för kommittén, såsom inom områden som finans, juridik, regelefter- levnad och säkerhet. Under 2024 fick kom- mittén för Audit and Compliance utbildning inom flera områden, bland annat redovis- ningsprinciper och kommande förändringar av relevanta redovisningsstandarder, bolags- styrning, ESG-rapportering samt efterlevnad av hållbarhetsrelaterade regelverk och frågor kopplade till Bolagets säkerhetsfunktioner. Ledamöter i kommittén för Audit and Compliance Kommittén för Audit and Compliance består av fyra styrelseledamöter som utsågs av sty- relsen i samband med årsstämman 2024: Eric A. Elzvik (ordförande), Jon Fredrik Baksaas, Annika Salomonsson (arbetstagar- representant) och Jonas Synnergren. Styrelsen har utsett styrelseledamöter som valts av aktieägarna och som har tidi- gare erfarenhet som finansdirektör eller VD och koncernchef till kommittén. Sammansättningen av kommittén för Audit and Compliance uppfyller alla tillämp- liga krav på oberoende, inklusive villkoren för att tillämpa ett undantag för att kunna ha arbetstagarrepresentanter. Styrelsen har kom- mit fram till att Eric A. Elzvik är ”ekonomisk expert inom kommitténs område” enligt U.S. Securities and Exchange Commission-reg- lernas definition, samt att han ska anses vara väl insatt i ekonomiska frågor i enlighet med tillämpliga Nasdaq-noteringsregler och är förtrogen med redovisningspraxis som är rele- vant för ett internationellt bolag som Ericsson. Arbetet i kommittén för Audit and Compliance 2024 Kommittén för Audit and Compliance hade 11 möten under 2024. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 14. Under året granskade kommittén för Audit and Compliance omfattningen och resultatet av externt utförda finansiella revisioner samt den externa revisorns oberoende ställning. Kom- mittén för Audit and Compliance har också till- sammans med den externa revisorn granskat och diskuterat alla delårsrapporter samt årsredovisningen före publicering. Kommittén övervakade även arvodena för extern revision och godkände andra tjänster än revisions- tjänster som utfördes av den externa revisorn i enlighet med Bolagets riktlinjer och rutiner. Kommittén godkände revisionsplanen för internrevisionsfunktionen, baserat bland annat på den årliga riskbedömningen, och granskade internrevisionsfunktionens rap- porter. Kommittén har också tagit emot och granskat uppdateringar och rapporter från Ericsson Compliance Line, och från andra interna rapporteringskanaler inklusive upp- dateringar avseende pågående utredningar inom koncernen samt regelbundna rapporter från Chief Security Officer om frågor gällande cybersäkerhet. Kommittén har övervakat att Bolaget fortlöpande uppfyller kraven i Sarbanes- Oxley Act (SOX) samt att Bolaget efterlever den interna kontroll- och riskhanteringspro- cessen. Kommittén för Audit and Compliance övervakade och utvärderade även att pro- grammet för etik och regelefterlevnad var effektivt och ändamålsenligt. Finanskommittén Finanskommittén ansvarar för att förbereda styrelsens beslut i ärenden som avser den finansiella strategin, till exempel kapitalstruk- tur, kapitalmål, strategi för finansieringen och finansförvaltning. Ledamöter i Finanskommittén Finanskommittén består av fyra styrelsele- damöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2024: Jan Carlson (ordfö- rande), Karl Åberg, Ulf Rosenberg (arbets- tagarrepresentant) och Jacob Wallenberg. Styrelsen har utsett styrelseledamöter som valts av aktieägarna och som har omfattande bransch- och finanserfarenhet till kommittén. 12 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Finanskommitténs arbete 2024 Finanskommittén hade fyra möten under 2024. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 14. Under 2024 utvärderade Finanskommittén Bolagets finansiella styrka och balansräkning, och granskade den finansiella strategin, däri- bland kapitalstruktur, kapitalmål, värderings- strategi samt finansförvaltningen. Kompensationskommittén Kompensationskommittén har bland annat följande ansvar: – Förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till lön och andra ersättningar, inklu- sive pensionsersättning, för VD och koncernchef. – Förbereda, för beslut av styrelsen, för- slag till årsstämman om riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare (koncernledningen). – Förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om långsiktigt rörligt ersättningsprogram (LTV) och liknande aktierelaterade lösningar för övervägande på årsstämman. – Godkänna förslag till lön och andra ersätt- ningar, inklusive pensionsförmåner, för medlemmar i koncernledningen (förutom VD och koncernchef). – Godkänna förslag till målnivåer för kort- siktig rörlig ersättning (STV) för medlem- mar i koncernledningen (förutom VD och koncernchef). – Godkänna utbetalning av kortsiktig rörlig ersättning till medlemmar i koncernled- ningen (förutom VD och koncernchef) baserat på prestation och uppnådda resultat. I sitt arbete tar Kompensationskommitténs ledamöter hänsyn till ersättningstrender, regeländringar, informationskrav och de gäl- lande globala förutsättningarna för ersätt- ningar till chefer. De granskar data från löne- undersökningar innan de förbereder rekom- mendationer för lönejusteringar för VD och koncernchef för styrelsens beslut och innan de godkänner lönejusteringar för övriga medlemmar i koncernledningen. Ledamöter i Kompensationskommittén Fyra styrelseledamöter utsågs i samband med årsstämman 2024 till ledamöter av Kompensationskommittén: Jan Carlson (ordförande), Kristin S. Rinne, Kjell-Åke Soting (arbetstagarrepresentant) och Jonas Synnergren. Styrelsen har utsett styrelse- ledamöter till kommittén som valts av aktie- ägarna och som har erfarenhet från flera olika marknader och kompetens som är relevant för koncernen. Under 2024 har Peter Boreham från Mercer som oberoende expert gett råd och stöd till Kompensationskommittén. Kompensationskommitténs arbete 2024 Kompensationskommittén hade 5 möten under 2024. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 14. Kompensationskommittén granskade och förberedde ett förslag till LTV 2024 för kon- cernledningen som lades fram för beslut i sty- relsen och därefter för godkännande av års- stämman 2024. Vidare godkände kommittén löner och STV 2024 för medlemmarna i kon- cernledningen (förutom VD och koncernchef), granskade utfallet för LTV 2021 och resul- tatet av prestationsvillkoret för koncernens EBITA (rörelseresultat) för 2023 gällande LTV 2023 samt lade fram förslag om ersättning till VD och koncernchef för beslut i styrelsen. Kommittén granskade anpassningen av Riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare under 2023 och beslutade att inte föreslå några förändringar. Den föreslog också att Ersättningsrapporten 2023 skulle godkännas av styrelsen och därefter framläg- gas på årsstämman 2024 för godkännande. Mer information om fast och rörlig ersätt- ning finns i Noter till koncernens finansiella rapporter – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattnings- havare” och not G3, ”Aktierelaterade ersätt- ningar” i den Finansiella rapporten och i Ersättningsrapporten. Kommittén för Enterprise Business and Technology Ansvaret för kommittén för Enterprise Business and Technology innefattar: – Granska och förbereda förslag för styrel- sens övervägande och/eller beslut angå- ende ärenden rörande företagsaffärer (enterprise business) och teknik som är av avgörande betydelse för styrelsen. – Granska och förbereda förslag för styrel- sens övervägande och/eller beslut angå- ende den övergripande inriktningen av koncernens teknik- och industristrategi för att säkerställa teknikledarskap samt forskning och utveckling i världsklass. – Granska och förbereda för styrelsens övervägande och/eller beslutsärenden som rör vetenskapsutveckling och geo- politisk påverkan. Ledamöter i kommittén för Enterprise Business and Technology Kommittén för Enterprise Business and Technology består av fyra styrelseledamöter som utsågs av styrelsen i samband med års- stämman 2024: Jon Fredrik Baksaas (ordfö- rande), Kristin S. Rinne, Christy Wyatt och Ulf Rosberg (arbetstagarrepresentant). Styrelsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som har omfattande erfarenhet inom teknik. Arbetet i kommittén för Enterprise Business and Technology 2024 Kommittén för Enterprise Business and Technology hade 4 möten under 2024. Leda- möternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 14. Under året har kommit- tén för Enterprise Business and Technology granskat följande utvalda fokusområden ur teknik-, affärs- och marknadsperspektiv: – Artificiell intelligens. – Produktsäkerhet. – Status och inriktning av Ericssons forskning och utveckling. – Molnbaserade och programmerbara nätverk. – Företagsnät och säkerhetslösningar. – API (Application programming interfaces) och nätverksplattformar. Ersättning till styrelseledamöter Valberedningen lägger fram förslag för beslut på årsstämman rörande styrelsearvoden till icke anställda styrelseledamöter. Årsstämman 2024 beslutade i enlighet med valberedningens förslag om arvoden till icke anställda styrelseledamöter för arbete i styrelsen och i kommittéerna. Mer informa- tion om styrelsearvoden 2024 finns i Noter till koncernens finansiella rapporter – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare”, i den Finan- siella rapporten. Aktieägarna beslutade på årsstämman 2024 även, i enlighet med valberedningens förslag, att del av arvodet för styrelseuppdra- get ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättig- het att i framtiden erhålla utbetalning av ett kontant belopp som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Ledamotens rätt att erhålla utbetalning för tilldelade syntetiska aktier infaller i normalfal- let efter publiceringen av Bolagets helårsrap- port under det femte året efter den bolags- stämma där tilldelningen av de syntetiska aktierna beslutades. Syftet med att betala del av styrelsearvodet i form av syntetiska aktier är att se till att styrelseledamöternas intressen i större utsträckning överensstäm- mer med aktieägarnas. Mer information om villkoren för syntetiska aktier finns i kallelsen till årsstämman 2024 samt i protokollet från årsstämman 2024 på Ericssons webbplats. 13 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Styrelseledamöternas mötesnärvaro och styrelsearvoden 2024 Arvoden beslutade av årsstämman 2024 1) Antal möten (i styrelse/kommittéer) som ledamoten deltagit i under 2024 2) Styrelseledamot Styrelsearvoden, SEK 3) Kommitté- arvoden, SEK Styrelsen 4) Kommittén för Audit and Compliance 5) Finans- kommittén Kompensations- kommittén 6) Kommittén för Enterprise Business and Technology Närvaro, % 7) Jan Carlson 4 640 000 440 000 13 4 5 100 Jacob Wallenberg 1 175 000 195 000 13 4 100 Jon Fredrik Baksaas 1 175 000 540 000 13 11 4 100 Carolina Dybeck Happe 1 175 000 8) – 8 100 Börje Ekholm – 9) – 13 100 Eric A. Elzvik 1 175 000 540 000 12 11 96 Kristin S. Rinne 1 175 000 395 000 12 5 4 95 Helena Stjernholm – 10) – 2 1 100 Jonas Synnergren 1 175 000 505 000 13 11 5 100 Christy Wyatt 1 175 000 200 000 13 4 100 Karl Åberg 1 175 000 11) 195 000 11 3 100 Ulf Rosberg 51 750 12) 14 400 13 4 4 100 Kjell-Åke Soting 51 750 12) 21 600 13 5 100 Annika Salomonsson 51 750 12) 19 800 13 10 96 Loredana Roslund 51 750 12) 13 – Frans Frejdestedt 51 750 12) 13 – Stefan Wänstedt 51 750 12) 1 800 13 1 100 Totalt antal möten 13 11 4 5 4 100 1) Mer information om fast och rörlig ersättning finns i Noter till koncernens finansiella rapporter – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i den Finansiella rapporten. 2) Denna tabell visar styrelseledamöternas närvaro vid möten i kommittéer som de formellt är medlemmar i. Styrelse- och kommittémöten kan, om det anses lämpligt, hållas via telefon eller genom videokonferenser, och beslut kan också fattas per capsulam. 3) Icke-anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla en del av styrelsearvodet (exklusive arvodet för kommittéarbete) i form av syntetiska aktier. 4) Exklusive 10 beslut fattade per capsulam. 5) Exklusive 1 beslut fattade per capsulam. 6) Exklusive 7 beslut fattade per capsulam. 7) Närvaro i styrelsen i procent baserat på antalet styrelse- och kommittémöten som respektive ledamot varit behörig att delta i. 8) Avgick från styrelsen den 23 september 2024. 9) Arvode för styrelseledamöter som fastställs av årsstämman gäller endast för icke-anställda ledamöter som valts av aktieägarna. 10) Avgick från styrelsen i samband med årsstämman den 3 april 2024. 11 ) Vald till styrelseledamot på årsstämma den 3 april 2024. 12) Arbetstagarrepresentanterna i styrelsen och deras suppleanter är inte berättigade till styrelsearvode, utan får i stället vardera en ersättning om SEK 2 250 för varje styrelsemöte och SEK 1 800 för varje kommittémöte där de deltar. Under 2024 har arbetstagarrepresentanterna i styrelsen och deras suppleanter fått ersättning för sitt deltagande i styrelsemöten och kommittémöten samt för per capsulam-beslut. 14 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Jan Carlson Styrelseordförande sedan 2023, ordförande i Finanskommittén och i Kompensationskommittén Jacob Wallenberg Vice styrelseordförande, ledamot i Finanskommittén Jon Fredrik Baksaas Ordförande i kommittén för Enterprise Business and Technology, ledamot i kommittén för Audit and Compliance Invald första gången 2017 Invald första gången 2011 Invald första gången 2017 Född 1960 Född 1956 Född 1954 Utbildning Civilingenjörsutbildning, Teknisk fysik och elektroteknik, Linköpings universitet. Utbildning Bachelor of Science in Economics and Master of Business Administration, Wharton School, University of Pennsylvania, USA. Reservofﬁcer i svenska ﬂottan. Utbildning Civilekonomexamen (Siviløkonom), NHH Norwegian School of Economics and Business Administration, Norge. Nationalitet Sverige Nationalitet Sverige Nationalitet Norge Styrelseordförande Autoliv Inc. Styrelseordförande Investor AB och Svenskt Näringsliv Vice styrelseordförande FAM, Patricia Industries och Wallenberg Investments AB Styrelseordförande DNV Group AS Styrelseledamot AB Volvo Styrelseledamot Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Styrelseledamot Svenska Handelsbanken AB och Scale Leap Capital I AS Innehav i Ericsson 70 000 B-aktier 1) , 87 969 syntetiska aktier 2) och 132 538 köpoptioner 3) Innehav i Ericsson 427 703 B-aktier 1) och 41 653 syntetiska aktier 2) Innehav i Ericsson 27 768 syntetiska aktier 2) Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Styrelseordförande samt VD och koncernchef för Veoneer Inc. (2018-2022). VD och koncernchef för Autoliv Inc. (2007–2018) och styrelseordförande för Autoliv Inc. sedan 2014. Har innehaft tidigare positioner inom Autolivkoncernen sedan 1999, däribland chef för Autoliv Europe, Vice President Engineering och chef för Autoliv Electronics. Tidigare befattningar innefattar VD för Saab Combitech och Swedish Gate Array. Heders- doktor vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Styrelseordförande i Investor AB sedan 2005. VD och koncernchef för SEB (1997) och styrelseordförande i SEB (1998–2005.) Executive Vice President och ﬁnansdirektör för Investor AB (1990–1993). Hedersordförande i IBLAC (Mayor of Shanghai’s International Business Leaders Advisory Council) och medlem i styrgruppen i European Round Table of Industrialists, vice ordförande i Swedish-American Chamber of Commerce US, medlem av International Advisory Board of the Atlantic Council, Washington DC, medlem av International Business Council inom World Economic Forum, Trilateral Commission samt Advisory Board of Tsinghua University Management School. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar VD och koncernchef för Telenor- koncernen (2002–2015). Tidigare befattningar inom Telenorkoncernen sedan 1989, däribland vice VD, ﬁnansdirektör och VD för TBK AS. Befattningar före Telenor innefattar ﬁnansdirektör för Aker AS, ﬁnansdirektör för Stolt-Nielsen Seaway AS och controller inom Det Norske Veritas, Norge och Japan. Ledamot i styrelsen för GSMA (2008–2016) och ordförande i styrelsen för GSMA (2014–2016). Styrelseledamöter Styrelseledamöter valda av årsstämman 2024 Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2024. 1) Antalet aktier inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 2) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 14. 3) Köpoptioner som utfärdats av Investor AB som var och en berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från Investor AB (ytterligare information finns i Noter till koncernens finansiella rapporter – not G3, ”Aktierelaterade ersättningar” i den Finansiella rapporten). 15 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Börje Ekholm VD och koncernchef Eric A. Elzvik Ordförande för kommittén för Audit and Compliance Kristin S. Rinne Ledamot i ompensationskommittén och i kommittén för Enterprise Business and Technology Jonas Synnergren Ledamot i kommittén för Audit and Compliance och i Kompensationskommittén Invald första gången 2006 Invald första gången 2017 Invald första gången 2016 Invald första gången 2023 Född 1963 Född 1960 Född 1954 Född 1977 Utbildning Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike. Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Utbildning Bachelor of Arts, Washburn University, USA. Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Nationalitet Sverige och USA Nationalitet Sverige och Schweiz Nationalitet USA Nationalitet Sverige Styrelseordförande Trimble Inc. Styrelseordförande Global Connect Group och Deutsche Glasfaser Group Styrelseordförande – Styrelseordförande – Styrelseledamot – Styrelseledamot Landis+Gyr Group AG och AB Volvo Styrelseledamot Synchronoss Styrelseledamot Nordea Oyj Innehav i Ericsson 740 560 B-aktier 1) och 1 009 000 American Depositary Shares 1) Innehav i Ericsson 10 000 B-aktier 1) och 13 883 syntetiska aktier 2) Innehav i Ericsson 19 451 syntetiska aktier 2) Innehav i Ericsson 15 705 syntetiska aktier 2) Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar VD och koncernchef för Telefonaktiebolaget LM Ericsson sedan 2017. Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). VD och koncernchef för Investor AB (2005– 2015). Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Hedersdoktor vid Kungliga Tekniska Högskolan. Sedan 2017 medlem i styrgruppen för Digital Communication Governors inom World Economic Forum. Ledamot i Swedish-American Chamber of Commerce New York. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Finanschef och medlem av ABB- koncernens Group Executive Committee (2013–2017). Finanschef för enheten ABB Discrete Automation & Motion (2010–2012) och för enheten Automation Products (2006– 2010). Tidigare befattningar inom ABB sedan 1984, däribland chefspositioner inom ﬁnans, företagsförvärv och nya investeringar. För närvarande senior branschrådgivare till EQT. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Senior Vice President, Network Technology, Network Architecture & Planning, på AT&T (2007– 2014). Chief Technology Ofﬁcer på Cingular Wireless (2005– 2007) samt VP Technology & New Product Development på Cingular Wireless (2000–2005). Tidigare befattningar på Southwestern Bell och SBC (1976–2000). Trustee för Washburn University Foundation. Medlem i Link Labs Advisory Board. Hedersdoktor vid Washburn University, USA. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Senior Partner på Cevian Capital AB sedan 2020. Olika befattningar inom Cevian Capital AB sedan 2007, däribland chef över Cevians Sverigekontor sedan 2012. Olika befattningar vid Boston Consulting Group AB (2000–2006). Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2024. 1) Antalet aktier avser innehavet per den 31 december 2024 och inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 2) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 14. 16 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Christy Wyatt Ledamot i kommittén för Enterprise Business and Technology Karl Åberg Ledamot i Finanskommittén Invald första gången 2023 Invald första gången 2024 Född 1972 Född 1979 Utbildning Examen i Scientiﬁc Computer Programming Technology, College of Geographic Sciences, Kanada. Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Nationalitet Kanada och USA Nationalitet Sverige Styrelseordförande – Styrelseordförande – Styrelseledamot Silicon Laboratories Inc. och Absolute Security Styrelseledamot Alleima och Essity Innehav i Ericsson 15 705 syntetiska aktier 1) Innehav i Ericsson – Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar VD och koncernchef för det privat- ägda företaget Absolute Security (tidigare Absolute Software) sedan 2018. VD och koncernchef för DTEX Systems (2016–2018). VD och koncernchef (2013–2015) och styrelseordförande (2014–2015) för Good Technology (numera BB). Global chef för Consumer eBusiness och Mobile Technology på Citigroup (2012). Olika positioner inom Motorola (2005–2011) bl.a. Senior Vice President Ecosystem, General Manager Enterprise Business. Director, Developer Relations på Apple (2003–2005). Olika positioner inom Palm (1999–2003), Sun Microsystems JavaSoft (1995–1999) och Esri (1994–1995). Styrelse- ledamot i Quotient (2018–2022). Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Vice VD, chef för investerings- organisationen och ﬁnans- funktionen på AB Industrivärden sedan 2023. Chef för investerings- och analysorganisationen på AB Industrivärden sedan 2017. Partner och medgrundare på Zeres Capital Partners AB (2012–2017). Partner på CapMan Public Market Fund (2012–2015). Investeringsdirektör på CapMan Public Market Fund (2009–2012). Olika befattningar inom Handelsbanken Capital Markets (2002–2008). Helena Stjernholm avgick från styrelsen i samband med årsstämman 2024 den 3 april 2024. Carolina Dybeck Happe avgick från styrelsen den 23 september 2024. Börje Ekholm var den enda styrelseledamoten som ingick i Ericssons operativa ledning under 2024. Styrelseledamöter valda av årsstämman 2024, forts. Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2024. 1) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 14. 17 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ulf Rosberg Arbetstagarrepresentant, ledamot i Finanskommittén och i kommittén för Enterprise Business and Technology Kjell-Åke Soting Arbetstagarrepresentant, ledamot i Kompensationskommittén Annika Salomonsson Arbetstagarrepresentant, ledamot i kommittén för Audit and Compliance Utsedd första gången 2021 Utsedd första gången 2016 Utsedd första gången 2022 Född 1964 Född 1963 Född 1972 Utsedd av PTK Utsedd av PTK Utsedd av LO Nationalitet Sverige Nationalitet Sverige Nationalitet Sverige Innehav i Ericsson 110 B-aktier 1) Innehav i Ericsson 10 291 B-aktier 1) Innehav i Ericsson 2 080 B-aktier 1) Anställd sedan 1985 Arbetar som Systemutvecklare inom forskning och utveckling, affärsområdet Networks. Anställd sedan 1996 Arbetar som Global SQA Manager inom affärsområdet Networks. Anställd sedan 1997–2003 och sedan 2005. Arbetar som verifieringsingenjör. Loredana Roslund Arbetstagarrepresentant – suppleant Frans Frejdestedt Arbetstagarrepresentant – suppleant Stefan Wänstedt Arbetstagarrepresentant – suppleant Utsedd första gången 2017 Utsedd första gången 2023 Utsedd första gången 2023 Född 1967 Född 1979 Född 1964 Utsedd av PTK Utsedd av PTK Utsedd av LO Nationalitet Sverige Nationalitet Sverige Nationalitet Sverige Innehav i Ericsson 2 421 B-aktier 1) Innehav i Ericsson – Innehav i Ericsson 3 427 B-aktier 1) Anställd sedan 1994 Arbetar som projektchef inom forskning och utveckling, affärsområdet Networks. Anställd sedan 2008 Arbetar som FoU-chef inom affärsområdet Cloud Software and Services. Anställd sedan 1999 Arbetar som Senior Researcher. Styrelseledamöter och suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer 1) Antalet aktier avser innehavet per den 31 december 2024 och inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 18 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ericsson Group Management System För att säkerställa transparens och enhet- lighet i organisationen beträffande opera- tiva förväntningar och krav på bland annat styrning, beslutsfattande och riskhantering används Ericsson globala ledningssystem (Ericsson Group Management System). Ericsson Group Management System ser till att utvalda standarder och certifieringar från International Organization for Standardiza- tion (ISO-standarder) effektivt upprätthålls och att Bolagets verksamhet kontinuerligt utvärderas och förbättras. Ericsson Group Management System baseras på ISO 9001 (internationell standard för kvalitetsledningssystem) och är utfor- mat som ett dynamiskt ledningssystem för att göra det möjligt för Ericsson att anpassa systemet efter förändrade krav och förvänt- ningar, inklusive ny och ändrad lagstiftning samt kunders och andra intressenters krav. Ericssons affärsprocesser är en uppsätt- ning definierade koncernomfattande proces- ser som integrerats i Ericsson Group Mana- gement System. De beskriver hur Ericsson levererar värde till kunder, både proaktivt och på begäran. Ericssons affärsprocesser erbju- der möjlighet att omsätta kundernas krav till definierad hårdvara, mjukvara, lösningar och tjänster som Ericsson tillhandahåller. Ledning VD och koncernchef samt koncernledningen Koncernledningen per den 31 december 2024 presenteras på sidorna 20–24. Riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare godkändes av årsstämman 2023 och förväntas gälla fram till årsstäm- man 2027. Mer information om fast och rörlig ersättning finns i Ersättningsrapporten samt i not G2, ”Information angående styrelse- ledamöter och ledande befattningshavare”, i den Finansiella rapporten. Cloud Software and Services Networks Enterprise (Enterprise Wireless Solutions and Global Communications Platform) VD och koncernchef Chief Operating Officer Koncernfunktioner Finance Operations Legal Affairs and Compliance People Technology and Strategy Marketing and Corporate Relations Nordamerika Europa och Latinamerika Sydostasien, Oceanien och Indien Nordostasien Mellanöstern och Afrika Affärsområden Marknadsområden 1) Organisationsstruktur 1) Från 15 mars 2025, kommer två nya marknadsområden att skapas, marknadsområde Americas och marknadsområde Europa, Mellanöstern & Afrika som ersätter marknadsområde Nordamerika, marknadsområde Europa och Latinamerika och marknadsområde Mellanöstern och Afrika. 19 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Börje Ekholm VD och koncernchef (sedan 2017) Fredrik Jejdling Vice verkställande direktör och chef för affärsområdet Networks (sedan 2017) MajBritt Arfert Senior Vice President och personaldirektör (sedan 2017) Yossi Cohen Senior Vice President, och chef för marknadsområdet Nordamerika (sedan februari 2024) Funktioner VD och koncernchef samt Chef för segmentet Enterprise Funktioner Chef för affärsområde Networks och chef för segmentet Networks Funktioner Chef för koncernfunktionen People Funktioner Chef för marknadsområdet Nordamerika Född 1963 Född 1969 Född 1963 Född 1971 Utbildning Civilingenjörsexamen i elektro- teknik, Kungliga Tekniska Högskolan. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike. Utbildning Master of Science i Economics and Business Administration, Handelshögskolan i Stockholm. Utbildning Examen Förvaltningslinjen med personalvetenskaplig inriktning, Göteborgs universitet. Utbildning Bachelor of Business Administration, University of West London, Storbritannien och Diplom i elektroteknik från Mosenson Elite Academy, Israel. Nationalitet Sverige och USA Nationalitet Sverige Nationalitet Sverige Nationalitet Israel och USA Styrelseledamot Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Trimble Inc. (styrelseordförande) Styrelseledamot Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv Styrelseledamot – Styrelseledamot Cellular Telecommunications and Internet Association (CTIA) Innehav i Ericsson 1) 740 560 B-aktier och 1 009 000 American Depositary Shares. Innehav i Ericsson 1) 129 869 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) 74 478 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) – Bakgrund VD för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015– 2017). VD och koncernchef för Investor AB (2005–2015). Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Sedan 2017 medlem i styrgruppen för Digital Communication Governors inom Världsekonomiskt forum. Styrelsemedlem i Swedish- American Chamber of Commerce New York. Bakgrund Senior Vice President och chef för affärsenheten Network Services (2016–2017). Har haft olika befattningar inom kommersiella och ﬁnansiella verksamheter, bland annat chef för region Afrika söder om Sahara, chef för region Indien och chef för Sales och Finance inom affärsenheten Global Services. Tidigare befattningar innefattar ledande befattningar på LUX Asia Paciﬁc och Tele2 Group. Bakgrund Tillförordnad chef för koncern- funktionen Human Resources (2016–2017). Tidigare personal- direktör för Ericsson Sverige (2015–2016) och Vice President och personaldirektör inom affärs- enheten Support Solutions (2007– 2015). Har haft olika ledande befattningar inom Ericsson, där- ibland chef för Human Resources på affärsenheten Broadband Net- works, chef för Human Resources inom Microwave Systems samt chef för Human Resources och Internal Communications på Sony Ericsson Tyskland. Bakgrund Chef för strategi, teknik, marknads- föring och affärsutveckling inom Ericssons marknadsområde Nord- amerika. Tidigare även roller inom Ericssons affärs- och marknadsområden bl.a. som Head Customer Unit Verizon i USA, Global Head of Radio Sales and Business Management, Sverige, Head of Global Customer Unit Softbank, Japan samt Key Account Manager Bezeq Group och teknisk direktör för Ericsson Israel. Tidigare befattningar utan- för Ericsson inkluderar roller i ett startupföretag inriktat på tele- kommunikationsteknik, en mobil- operatör samt en styrelsepost i MediaKind. Medlemmar i koncernledningen 1) Antalet aktier avser innehavet per den 31 december 2024 och inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 20 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport 1) Antalet aktier avser innehavet per den 31 december 2024 och inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. Scott Dresser Senior Vice President, chefsjurist (CLO) samt sekreterare i styrelsen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (sedan 2022) Erik Ekudden Senior Vice President och teknisk direktör (sedan 2018) Moti Gyamlani Senior Vice President och chef för koncernfunktionen Global Operations (sedan 2022) Niklas Heuveldop Senior Vice President, chef för affärsområdet Global Communications Platform samt VD för Vonage (sedan februari 2024). Medlem i koncernledningen sedan 2016. Funktioner Chef för koncernfunktionen Legal Affairs & Compliance Funktioner Chef för koncernfunktionen Technology Funktioner Chef för koncernfunktionen Global Operations Funktioner Chef för affärsområdet Global Communications Platform och VD för Vonage Född 1967 Född 1968 Född 1973 Född 1968 Utbildning Juris Doctorate, Vanderbilt University Law School, USA, Bachelor of Science Business Administration and Finance, University of Hampshire, USA. Utbildning Civilingenjörsexamen i elektro- teknik, Kungliga Tekniska Högskolan. Utbildning Master of Business Administration, Arizona State University, USA, samt Bachelor of Mechanical Engineering, MIT, Indien. Utbildning Civilingenjörsexamen i Industrial Engineering and Management, Linköpings Tekniska Högskola. Nationalitet USA Nationalitet Sverige Nationalitet USA Nationalitet Sverige Styrelseledamot BirdLife International, Cambridge UK, medlem av Advisory Board. Styrelseledamot ASSA ABLOY AB. Styrelseledamot – Styrelseledamot Swedish-American Chamber of Commerce New York Innehav i Ericsson 1) – Innehav i Ericsson 1) 53 320 B-aktier och 10 206 American Depositary Shares Innehav i Ericsson 1) 180 B-aktier Innehav i Ericsson 1) 162 351 B-aktier och 15 131 American Depositary Shares Bakgrund Tidigare Group General Counsel på VEON och General Counsel på Virgin Media. Har haft ledande befattningar på BirdLife Inter- national, White Mountains Re och Conservation International. Började sin karriär i New York i privatpraktik på advokatﬁrmorna Lord Day & Lord och Morgan Lewis, där han specialiserade sig på företagsjuridik, bolagsstyrning samt fusioner och förvärv. Bakgrund Teknisk direktör och chef för Technology & Architecture inom koncernfunktionen Technology and Emerging Business (2017–2018). Började på Ericsson 1993 och har haft ﬂera olika chefsbefattningar i Bolaget sedan dess, till exempel chef för Technology Strategy, teknisk direktör för Americas i Santa Clara i USA samt chef för Standar- dization & Industry. Ledamot och vice ordförande i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Sedan 2020 medlem i bred- bandskommissionen för hållbar utveckling. Styrelseledamot i TM Forum sedan 2024. Bakgrund Chef för Group Sourcing (2019– 2022). Tidigare befattningar som Chief Procurement & Supply Chain Ofﬁcer och Chief Cost Transformation Ofﬁcer på Airtel (2012–2019). Ledande befatt- ningar innefattar Group Vice President Global Supply Chain and Sourcing på General Electric Power Conversion, Vice President Global Sourcing på Honeywell samt Executive Director på General Motors. Har bott och arbetat i ﬂera länder och marknader, bland annat USA, Frankrike, Mexiko och Indien. Rådgivare till Smart eMobility. Bakgrund Chef för marknadsområdet Nordamerika (maj 2017–31 januari 2024), Chief Strategy Ofﬁcer och chef för koncernfunktionen Technology & Emerging Business (2017–2018). Tidigare Chief Customer Ofﬁcer och chef för koncernfunktionen Sales (2016– 2017). Har haft ﬂera seniora chefsbefattningar i Europa och Amerika, bland annat som chef för Global Customer Unit AT&T och chef för marknadsenheten Centralamerika och Karibien. Tidigare befattningar utanför Ericsson innefattar VD på Service- Factory och Chief Operating Ofﬁcer på WaterCove Networks. Medlemmar i koncernledningen, forts. 21 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Chris Houghton Senior Vice President, Chief Operating Ofﬁcer samt chef för affärsområdet Technology & New Businesses (sedan 2023). Medlem i koncernledningen sedan 2015. Jenny Lindqvist Senior Vice President och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika (sedan 2023) Stella Medlicott Senior Vice President och marknads- och kommunikations- direktör (sedan 2019) Lars Sandström Senior Vice President och ﬁnans- direktör (sedan april 2024) Funktioner Chef för affärsområdet Technology and New Businesses och operativ chef Funktioner Chef för marknadsområde Europa och Latinamerika Funktioner Chef för koncernfunktionen Marketing and Corporate Relations Funktioner Chef för koncernfunktionen Finance Född 1966 Född 1982 Född 1969 Född 1972 Utbildning Bachelor of Law, Huddersﬁeld Polytechnic, Storbritannien. Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Utbildning Filosoﬁe kandidatexamen i sam- hällsvetenskap från University of Lincoln (vid den tiden kallat University of Humberside), Storbritannien, samt Postgraduate Diploma i Marknadsföring, Chartered Institute of Marketing, Storbritannien. Utbildning Civilekonomexamen, Högskolan i Halmstad. Nationalitet Storbritannien och Sverige Nationalitet Sverige Nationalitet Storbritannien Nationalitet Sverige Styrelseledamot – Styrelseledamot TechSverige Styrelseledamot – Styrelseledamot – Innehav i Ericsson 1) 190 994 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) 858 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) 21 094 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) 41 900 B-aktier. Bakgrund Chef för marknadsområde Nordostasien (2017–2024). Chef för region Nordostasien (2015–2017). Har även tidigare haft ledande befattningar på Ericsson, innefattande chef för region Indien, chef för Customer Unit Storbritannien och Irland samt olika ledande befattningar inom Ericsson i Kina, Ungern, Indien, Irland, Japan, Sverige och Storbritannien. Bakgrund Chef för kundenheten Norra Europa och Centraleuropa inom marknadsområde Europa och Latinamerika. Tidigare chefsbefattningar inom Ericssons affärs- och marknadsområden inkluderar chef för Global Customer Unit Telia Company, chef för Solution Line Intelligent Transport Systems, Key Account Manager Telenor, Managed Services Engagement Lead och Business Manager Multimedia. Tidigare befattningar utanför Ericsson inkluderar roller som manage- mentkonsult i Frankrike och Sverige samt inom läkemedelsbranschen på Filippinerna. Bakgrund Vice President, Marketing, Communications and Government Relations, för Ericssons marknads- område Europa och Latinamerika (2017–2019). Tidigare Chief Marketing Ofﬁcer, Red Bee Media, som Ericsson förvärvade i maj 2014. Över 25 års erfarenhet inom marknadsföring i större IT-, telekom- och medieföretag, inklusive två år på Technicolor som VP Marketing och tio år på Siemens Communications som Global VP Marketing. Bakgrund Finansdirektör på Getinge (2017– 2024) och Senior Vice President Group Reporting, Tax & Control på AB Volvo (2015–2017). Har haft ett ﬂertal ledande roller inom Scania såsom Vice President Financial Services, Head of Group Financial reporting samt Head of Group Reporting & Control. Finansdirektör på Swedish Orphan Biovitrum AB (2010–2012). Medlemmar i koncernledningen, forts. 1) Antalet aktier avser innehavet per den 31 december 2024 och inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 22 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Andres Vicente Senior Vice President och chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien (sedan maj 2024) Per Narvinger Senior Vice President och chef för affärsområdet Cloud Software and Services (sedan 2022) Patrick Johansson Senior Vice President och chef för marknadsområdet Mellanöstern och Afrika (sedan augusti 2024) Chafic Nassif Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordostasien (sedan februari 2024) Funktioner Chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien Funktioner Chef för affärsområdet Cloud Software and Services samt Chef för segmentet Cloud Software and Services Funktioner Chef för marknadsområdet Mellanöstern och Afrika Funktioner Chef för marknadsområde Nordostasien Född 1970 Född 1974 Född 1971 Född 1981 Utbildning Juristexamen, Master of Business Administration från EOI Business School, Spanien, och Manchester Business School, Storbritannien samt slutfört Commercial Excellence-programmet vid IMD Business School. Utbildning Civilingenjörsexamen i elektro- teknik, Kungliga Tekniska Högskolan. Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Utbildning Civilingenjörsexamen i IKT- entreprenörskap och civilingenjörs- examen i trådlösa system, Kungliga Tekniska Högskolan Nationalitet Spanien Nationalitet Sverige Nationalitet Sverige Nationalitet Sverige Styrelseledamot – Styrelseledamot – Styrelseledamot – Styrelseledamot – Innehav i Ericsson 1) 1 847 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) 9 443 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) 2 144 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) 6 232 B-aktier. Bakgrund VD för Ericsson Iberia (Spanien och Portugal) och global chef för Telefónica-enheten, där han stärkte partnerskap med tjänsteleverantörer och branschintressenter och ledde affärstillväxt inom Ericssons mobil- och företagsverksamhet. Bakgrund Chef för produktområdet Networks, affärsenheten Networks (2018– 2022). Chef för kundenheten Nordeuropa och Centraleuropa, marknadsområdet Europa och Latinamerika (2017–2018). Har haft olika ledningsroller på Ericsson sedan 1997, från linjechef inom forskning och utveckling till chef för Customer Solutions (Australien och Spanien) och produktchef. Bakgrund Vice President and Head of Business Control and Operations för Ericssons affärsområde Cloud Software and Services. Global Head of Sales and Commercial Management för affärsområdet Networks, chef för Customer Unit Korea, samt ﬂera exekutiva ﬁnans- och affärsroller. Bakgrund Tidigare chef för Ericssons kund- enhet North Latin America and Caribbean inom marknadsområdet Europa och Latinamerika med ansvar i 41 länder. Har tidigare haft en rad chefspositioner på Ericsson på olika platser i världen. Han har bland annat varit chef för kundenheten för Ericsson Taiwan, Key Account Manager i Tyskland, VP Business Development and Head of TV & Enterprise Segments för Global Customer Unit Vodafone, Storbritannien och Head of TV & Media Sales för EMEA. Innan han började på Ericsson har han haft roller inom IT- och affärs- konsultföretag i Sverige och i Norden. Medlemmar i koncernledningen, forts. 1) Antalet aktier avser innehavet per den 31 december 2024 och inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 23 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Åsa Tamsons Senior Vice President, chef för affärsområdet Enterprise Wireless Solutions samt VD för Cradlepoint (sedan 2023). Medlem i koncern- ledningen sedan 2018. Funktioner Chef för affärsområdet Enterprise Wireless Solutions och VD för Cradlepoint Född 1981 Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Nationalitet Sverige Styrelseledamot CNH Industrial Innehav i Ericsson 1) 78 601 B-aktier Bakgrund Chef för affärsområdet Technology & New Businesses (2018– november 2023), IPR and Licensing (2018–2023), Group Strategy and M&A (2018–2020). Tidigare partner på McKinsey & Company, med inriktning mot företag inom högteknologi och telekommunikation i hela världen gällande tillväxt- strategier samt digital och kommersiell transformering. Innan hon kom till Ericsson bodde och arbetade hon i USA, Brasilien, Frankrike, Sverige och Singapore. Medlemmar i koncernledningen, forts. Förändringar i koncernledningen under 2024 och 2025 Från den 1 april 2024 utsågs Lars Sandström till Senior Vice President och ﬁnansdirektör som ersättare för Carl Mellander, vars beslut att lämna Ericsson tillkännagavs i april 2023. Från den 1 maj 2024 utsågs Andres Vicente till chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien och Senior Vice President som ersättare för Nunzio Mirtillo vars beslut att lämna Ericsson tillkännagavs i oktober 2023. Från den 1 augusti 2024 utsågs Patrick Johansson till chef för marknadsområdet Mellanöstern och Afrika och Senior Vice President som ersättare för Fadi Pharaon vars beslut att lämna Ericsson tillkännagavs i maj 2024. Från den 1 februari 2024 utsågs Niklas Heuveldop till chef för affärsområdet Global Communications Platform och VD för Vonage, som ersättare för Rory Read, vars beslut att lämna Ericsson tillkännagavs i januari 2024. Från den 1 februari 2024 utsågs Yossi Cohen till chef för marknadsområdet Nordamerika och Senior Vice President, som ersättare för Niklas Heuveldop. Från den 26 februari 2024 utsågs Chaﬁc Nassif till chef för marknadsområde Nordostasien och Senior Vice President, som ersättare för Chris Houghton, som utsågs till Chief Operating Ofﬁcer i november 2023. Från den 10 februari 2025 utsågs Charlotte Levert till personaldirektör och Senior Vice President, som ersättare för MajBritt Arfert vars beslut att lämna Ericsson tillkännagavs i oktober 2024. Från och med den 15 mars 2025 är Per Narvinger utsedd till vice verkställande direktör och chef för affärsområdet Networks. Från och med den 15 mars 2025 är Jenny Lindqvist utsedd till Senior Vice President och chef för affärsområdet Cloud Software and Services. Från och med den 15 mars 2025 lämnar Fredrik Jejdling sin roll som chef för affärsområdet Networks och kvarstår som senior rådgivare i Bolaget fram till 30 juni 2025. Från och med den 15 mars 2025, kommer två nya marknadsområden att skapas för att ersätta marknadsområde Nordamerika, marknadsområde Europa och Latinamerika och marknadsområde Mellanöstern & Afrika. Marknadsområde Americas kommer att ledas av Yossi Cohen och marknadsområde Europa, Mellanöstern & Afrika kommer att ledas av Patrick Johansson. 1) Antalet aktier avser innehavet per den 31 december 2024 och inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 24 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Revisioner, utvärderingar och certifiering Syftet med säkerhetsaktiviteter som revisio- ner och utvärderingar är att fastställa nivån av regelefterlevnad och samla värdefull infor- mation för att möjliggöra förståelse, analyser och kontinuerliga förbättringar, och på så sätt säkerställa att Ericssons globala lednings- system, Ericsson Group Management System är ändamålsenligt och effektivt som stöd till Ericssons verksamhet. Ledningen följer upp regelefterlevnaden av riktlinjer, direktiv, instruktioner och processer genom interna självutvärderingsaktiviteter inom respektive enhet. Dessa kompletteras med interna och externa revisioner och utvärderingar. För att säkerställa att krav från kunder och andra intressenter uppfylls fattar Ericsson medvetna beslut om certifiering. Certifiering innebär att Ericssons tolkning av standar- der eller krav bekräftas genom att en utom- stående part gör en utvärdering. ISO-certifikat utfärdas av en oberoende tredje part, vilket visar att systemet fungerar i hela verksamheten och att det uppfyller rele- vanta ISO-standarder. Ericssons verksamhet är för närvarande certifierad enligt ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö), ISO 45001 (arbetsmiljö) och ISO 27001:2022 (lednings- system för informationssäkerhet (LIS). Vissa utvalda enheter inom Ericsson är också certi- fierade enligt TL 9000 (standard för telekom- munikation). Ericsson Group Management System utvärderas också inom ramen för den revisionsplan som Ericssons internrevisions- funktion följer (Corporate Audit). Utvärderingar av ISO- och ledningssystem genomfördes av DNV (Det Norske Veritas) under 2024. Interna revisioner utförs av Bola- gets internrevisionsfunktion, som rapporterar till kommittén för Audit and Compliance. Genom ett riskbaserat tillvägagångssätt genomför Ericsson revisioner av sina leveran- törer för att säkerställa att de följer Ericssons uppförandekod för affärspartners, vilken innehåller regler som koncernens leveran- törer måste följa. Den externa revisionen av Ericsson utförs av Deloitte AB. Olika typer av granskning enligt ovan har olika omfattning och syfte. Alla leverantörer av granskning har definierade och etablerade ansvarsområden och befogenheter. Revisor Enligt bolagsordningen ska Moderbolaget ha minst ett och högst tre registrerade revi- sionsbolag som extern oberoende revisor. Ericssons revisor väljs årligen av årsstämman. Mandatperioden är ett år. Revisorn rapporte- rar till aktieägarna på bolagsstämmor. Revisorns uppdrag innefattar: – Att hålla styrelsen informerad om den årliga revisionens planering, omfattning och innehåll. – Att granska delårsrapporterna för att bedöma att dessa presenteras på ett rätt- visande sätt i alla väsentliga avseenden, samt att avge granskningsutlåtanden om delårsrapporterna för det tredje och fjärde kvartalet samt årsbokslutet. – Avge en revisionsberättelse för års- redovisningen. – Att informera styrelsen om tjänster som har utförts utöver revisionstjänster, ersätt- ningen för sådana uppdrag och andra omständigheter som är av betydelse för revisorns oberoende. Revisorn utför sitt arbete kontinuerligt under hela året. Mer information om kontakterna mellan styrelsen och revisorn finns under ”Styrelsens arbete” i denna Bolagsstyrnings- rapport. Nuvarande revisor Deloitte AB valdes om till revisorer på års- stämman 2024 för ett år, det vill säga fram till slutet av årsstämman 2025. Deloitte AB har utsett Thomas Strömberg, auktoriserad revisor, till huvudansvarig revisor. Revisionsarvoden Ericsson betalade de arvoden (inbegripet omkostnader) för revisionsrelaterade och andra uppdrag som anges i tabellen i not H5, ”Ersättning till revisorerna”, i den Finansiella rapporten. Intern kontroll över finansiell rapportering Detta avsnitt har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt Svensk kod för bolagsstyrning och är begränsat till intern kontroll över finansiell rapportering. Eftersom Ericsson är börsnoterat i USA gäller de krav som anges i Sarbanes-Oxley Act (SOX), med några få undantag. Dessa krav reglerar införande och vidmakthållande av intern kontroll över finansiell rapportering och dessutom ledningens utvärdering av hur väl de interna kontrollerna fungerar. För att säkerställa att rapporterna håller hög kvalitet och att kraven i Sarbanes-Oxley Act efterlevs har Bolaget infört detaljerade och dokumenterade kontroller och revision av den finansiella rapporteringen i enlighet med det internationellt erkända COSO-ram- verket från 2013 för intern kontroll, utgivet av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Led- ningens rapport om intern kontroll, i enlighet med Sarbanes-Oxley Act, kommer att ingå i Ericssons årsredovisning på det 20 F-formu- lär som lämnas till den amerikanska finans- inspektionen (U.S. Securities and Exchange Commission). Ericsson har integrerat riskhantering och intern kontroll över finansiell rapportering i sina affärsprocesser. I enlighet med COSO- ramverket består den interna kontrollen av ett flertal komponenter, bland annat en kontroll- miljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, infor- mation och kommunikation samt uppföljning. Ramverket för kontroll uppdateras regel- bundet för att spegla frågor som relevanta ändringar beträffande processer, användning av verktyg, utfall av riskbedömningar och ändrad lagstiftning. Fortlöpande förbätt- ringar stärker och riskanpassar utformningen av kontrollerna och effektiviteten för den interna kontrollen över den finansiella rap- porteringen. Förbättringarna omfattar både kontroller för affärsprocesser och för IT. Kontrollmiljö Bolagets interna kontrollstruktur bygger på arbetsfördelningen mellan styrelsen, dess kommittéer samt VD och koncernchef. Bolaget har infört ett ledningssystem som bygger på: – Styrdokument, till exempel riktlinjer och direktiv, samt den affärsetiska koden. – En stark företagskultur. – Bolagets organisation och sätt att bedriva verksamhet, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter. – Flera tydligt definierade och koncern- övergripande planerings-, drift- och stödprocesser. De viktigaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen behandlas i styrdokument och processer för redovisning och finansiell rapportering. Dessa styrdokument uppdateras regelbundet för att bland annat inkludera ändringar i lagar och regelverk, däribland finansiella rapporterings- standarder och noteringskrav, IFRS® redovis- ningsstandarderna, såsom de har publicerats av International Accounting Standards Board (IASB) och Sarbanes-Oxley Act. Relevanta affärsprocesser omfattar särskilda kontroller som ska utföras för att säkerställa att de finansiella rapporterna är av hög kvalitet. För varje juridisk person samt marknads- och affärsområde finns finans- funktioner som stödjer ledningen genom att genomföra kontroller som rör transaktioner och rapportering. Finansfunktionerna är organiserade i Financial Control-enheter och en Global Finance Services-enhet och/eller en Shared Services-enhet, som var och en ger stöd åt ett antal juridiska personer inom ett geografiskt område eller affärsprocess. Dessutom finns en finanskontrollfunktion på koncernnivå som rapporterar till finansdirek- tören. För större förvärv förblir den förvärvade enhetens huvudsakliga finansfunktioner och styrning inom enheten, och ingår ett nära samarbete med koncernens finansfunktioner. Riskbedömning Risker för väsentliga felaktigheter i den finan- siella rapporteringen kan föreligga i samband med redovisning och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller otillräck- liga upplysningar. Andra risker i samband med den finansiella rapporteringen innefat- tar bedrägeri, förlust eller förskingring av 25 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport tillgångar eller otillbörligt gynnande av annan part på Bolagets bekostnad. Riktlinjer och direktiv för redovisning och finansiell rapportering omfattar områden av särskild betydelse för att främja korrekt och fullständig redovisning, rapportering och informationsgivning i rätt tid. Identifierade typer av risker hanteras genom väl definierade affärsprocesser med integrerade riskhanteringsåtgärder, samt genom en tydlig ansvars- och arbetsfördel- ning och en lämplig beslutsordning. Detta innebär att särskilt godkännande krävs för viktiga transaktioner och säkerställer att tillgångar hanteras korrekt. Kontrollaktiviteter I Bolagets affärsprocesser ingår finansiella kontroller som rör godkännande och redovis- ning av affärstransaktioner. I boksluts- och rapporteringsprocessen finns kontroller för bland annat redovisning, värdering och infor- mationsgivning. Dessa kontroller innefattar tillämpning av väsentliga redovisningsprinci- per och uppskattningar i såväl enskilda dotterbolag som på koncernnivå. Regelbundna analyser görs beträffande de ekonomiska resultaten från varje dotterbolag och marknads- och affärsområde. Analyserna innefattar betydande poster såsom tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöde. Tillsammans med den ytterligare analys som görs av koncernens finansiella rapporter på koncernnivå är denna process utformad för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga fel. När det gäller den externa finansiella rap- porteringen genomför Bolagets kommitté för informationsgivning, Disclosure Committee, ytterligare kontroller för att granska att upp- lysningskraven uppfylls. Bolaget har infört kontroller för att säker- ställa att den finansiella rapporteringen sker i enlighet med interna riktlinjer för redovisning och rapportering, IFRS samt relevanta note- ringsbestämmelser. Dessutom upprätthålls detaljerad dokumentation av de interna kon- trollerna av redovisning och finansiell rappor- tering. Bolaget dokumenterar också uppfölj- ningen av kontrollernas genomförande och resultat. På så sätt kan VD och koncernchef samt finansdirektören bedöma de interna kontrollernas effektivitet på ett sätt som uppfyller kraven i Sarbanes-Oxley Act. Bolagsövergripande kontroller som foku- serar på kontrollmiljön och efterlevnaden av riktlinjer och direktiv för finansiell rapportering har införts på koncernnivå och i dotterbola- gen eller de operativa enheterna. Detaljerade processkontroller och noggrann dokumenta- tion av de kontroller som genomförs har också införts i betydande dotterbolag eller operativa enheter som täcker dessa dotterbolag, så att väsentliga poster och poster som medför risker kontrolleras. För att säkerställa regelefterlev- nad, styrning och riskhantering inom redovis- ning och beskattning för juridiska personer samt finansiering och eget kapital använder Bolaget en struktur med Financial Control- enheter och Global Finance Services/Shared services-enheter som hanterar dotterbolag i de olika geografiska områdena. I dessa enheter för Financial Control och Global Finance Services/Shared Services utförs redovisnings- och rapporteringstjäns- ter för merparten av dotterbolagen baserat på en gemensam IT-plattform med gemen- samma kontoplaner och grunddata. Information och kommunikation Bolagets informations- och kommunikations- vägar ska bidra till fullständig och korrekt finansiell rapportering i rätt tid, genom att samtliga relevanta riktlinjer och instruktio- ner för interna processer görs tillgängliga för alla berörda medarbetare. Dessutom tillhandahålls regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redo- visningsprinciper, upplysningskrav och informationsgivningskrav. Dotterbolag och operativa enheter lämnar regelbundet finansiella rapporter och rap- porter om sin operativa verksamhet till interna styrgrupper och bolagsledningen. Dessa rap- porter innefattar analyser av och kommenta- rer till finansiella resultat och risker. Styrelsen erhåller finansiella rapporter månatligen. Ericsson har implementerat ett visselblåsar- verktyg, Ericsson Compliance Line, som kan användas för att rapportera misstänkta över- trädelser som utförs av koncernledningen eller den lokala ledningen, och avser korruption, tveksamheter i redovisningen, brister i den interna redovisningskontrollen eller revisio- nen, eller något annat som allvarligt påverkar koncernens intressen eller enskilda individers hälsa, säkerhet och andra intressen. Riktlinjer för informationsgivning Ericssons riktlinjer för finansiell rapportering och informationsgivning följer IFRS, och syftet är att se till att kommunikationen med investerarna är transparent, relevant och konsekvent, och att den sker i rimlig tid, på lika villkor och på ett rättvist sätt. Detta bidrar till att Ericssons finansiella instrument får ett rättvist marknadsvärde. Ericsson vill att nuvarande och potentiella investerare ska ha en god förståelse för hur Bolaget arbetar, inklusive vad gäller verksamhetsresultat, framtidsutsikter och potentiella risker. För att dessa mål ska uppnås måste den finansiella rapporteringen och informations- givningen vara: – Transparent – för att öka förståelsen för de ekonomiska drivkrafterna för verksam- heten och rörelseresultatet samt för att skapa förtroende och trovärdighet. – Konsekvent – informationen ska vara jäm- förbar vad gäller omfattning och detaljnivå mellan olika rapporteringsperioder. – Enkel – för att ge en god uppfattning av affärsverksamheten och resultatet samt för att undvika feltolkningar. – Relevant – med fokus på vad som är relevant för Ericssons intressenter eller vad som krävs enligt lag eller noteringsavtal, för att undvika informationsöverflöd. – I rätt tid – utöver regelbunden, tidsbe- stämd informationsgivning ska också annan information publiceras i rätt tid vid behov, till exempel pressmeddelanden om viktiga händelser. – På lika villkor – all väsentlig information ska offentliggöras via pressmeddelanden, för att säkerställa att informationen sprids samtidigt till investerarna. – Fullständig – utan väsentliga fel och i enlighet med god sed – informationsgiv- ningen ska ske i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder och noteringskrav samt branschkrav. Ericssons webbplats innehåller information om koncernen, bland annat ett arkiv med årsredovisningar och delårsrapporter och tillgång till de senaste nyheterna. Kontroller och förfaranden för informationsgivning Ericsson har kontroller och processer för att stödja att information lämnas i rätt tid i enlig- het med tillämpliga lagar och förordningar, bland annat EU:s marknadsmissbruksförord- ning, U.S. Securities Exchange Act från 1934, med ändringar, samt Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York. Enligt processerna ska också information lämnas till ledningen, inklusive till VD och koncernchef samt finans- direktören, så att beslut om informationsgiv- ning kan fattas i rätt tid. Ericssons Disclosure Committee hjäl- per ledningen att fullgöra sitt ansvar när det gäller Bolagets informationsgivning till aktieägare och investerare. En av kommitténs viktigaste uppgifter är att övervaka integri- teten och att Bolaget har effektiva kontrol- ler och förfaranden för informationsgivning. Ericssons Disclosure Committee består av ledamöter med olika typer av kompetens, samt med representation från segmenten. Ericsson har också en insiderkommitté som gör bedömningar relaterade till offentliggörande av insiderinformation. Insiderkommittén består av chefsjuris- ten, finansdirektören och marknads- och kommunikationsdirektören. Ericsson har investeringar i vissa verk- samheter som Bolaget inte kontrollerar eller styr. Bolagets kontroller och förfaranden för informationsgivning för dessa verksamheter är betydligt mer begränsade än dem som tillämpas för dotterbolag. Hur väl än kontrollprocesserna utformas och genomförs kan de bara tillhandahålla en rimlig försäkran om att de önskade målen för kontrollerna uppnås. Ericssons VD och koncernchef samt finansdirektören har utvär- derat kontrollprocesserna för Bolagets infor- mationsgivning och kommit fram till att dessa är effektiva och har en skälig säkerhetsnivå per den 31 december 2024. 26 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Uppföljning Bolagets process för finansiell rapportering granskas årligen av ledningen. Gransk- ningen utgör grunden för utvärderingen av det interna ledningssystemet och de interna styrdokumenten, för att säkerställa att dessa omfattar alla viktiga områden och risker som rör den finansiella rapporteringen. Ledningen för Financial Control-enheten och Global Finance Services/Shared Ser- vices-enheten, och ledningen för de bolag som hanteras utanför Financial Control- enheten och Global Finance Services/ Shared Services-enheten, övervakar löpande redovisningens kvalitet genom ett antal resultatindikatorer. Regelefterlevnaden av riktlinjer och direktiv följs också upp genom årliga självutvärderingar och skriftliga bekräftelser (representation letters) från chefer och funktionen för Company Control i dotterbolagen och från affärsområden och marknadsområden. Vid styrelsesammanträden behandlas Bolagets ekonomiska resultat. Styrelsens olika kommittéer har viktiga övervak- nings- och kontrolluppgifter beträffande ersättningar, lån, investeringar, kundfinan- siering, likviditetsförvaltning, finansiell rap- portering och intern kontroll. Kommittén för Audit and Compliance och styrelsen granskar alla delårsrapporter och årsredovisningar före publicering. Bolagets internrevisionsfunk- tion rapporterar direkt till kommittén för Audit and Compliance. Kommittén får även regel- bundna rapporter från den externa revisorn. Kommittén för Audit and Compliance följer upp de åtgärder som vidtas för att förbättra eller ändra kontrollerna. Styrelsen Stockholm den 26 februari 2025 Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016-0680 27 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2024-01-01 - 2024-12-31 på sidorna 1-28 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Uttalande En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredo- visningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson AB (publ) organisationsnummer 556016-0680 Stockholm den 26 februari 2025 Deloitte AB Thomas Strömberg Auktoriserad revisor Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 28 Ericsson 2024 Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ingår i Ericsson Årsredovisning 2024 Ersättningsrapport Årsredovisning 2024 Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättnings- rapport Bolags- styrnings- rapport Finansiell rapport Inledning 1 Total ersättning 2024 2 – Översikt över total ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör 3 Fast ersättning 4 Rörlig ersättning 5 – Kortsiktig rörlig ersättning (STV) 5 – Långsiktig rörlig ersättning (LTV) 6 Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav 10 Jämförande information om ändringar i ersättningen och Bolagets resultat 11 Ersättningsrapport 2024 Rapporten har sammanställts i enlighet med 8 kapitlet, § 53a och 53b aktiebolagslagen (2005:551) samt de Regler om ersättningar till ledande befattningshavare och om incitamentsprogram (den 1 januari 2021) som administreras av Aktiemarknadens självregleringskommitté. Information som krävs enligt 5 kapitlet, § 40–44 i årsredovisningslagen (1995:1554) finns i not G1–G4 i den Finansiella rapporten. Information om Kompensationskommitténs arbete 2024 finns i Bolagsstyrningsrapporten. Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport Ersättningsrapport 2024 Inledning Rapporten ger en översikt över Ericssons ersättningsfilosofi och praxis. Den beskriver också Riktlinjer för ersättning till ledande befattnings- havare (”riktlinjerna”), som antagits på årsstäm- man 2023. Rapporten innehåller information om total ersättning, inklusive fast och rörlig ersätt- ning, till Ericssons VD och koncernchef och vice verkställande direktör. Denna rapport har upprät- tats i enlighet med aktiebolagslagen och Regler om ersättningar till ledande befattningshavare och incitamentsprogram. Mer information om ersättningar till ledande befattningshavare finns (Anställda och personal- kostnader) i årsredovisningen för 2024. Informa- tion om Kompensationskommitténs arbete 2024 finns i Bolagsstyrningsrapporten i årsredovis- ningen för 2024. Ersättning till styrelsen ingår inte i denna rapport. Styrelsens ersättning godkänns årsvis av årsstämman och redovisas i den Finansiella rapporten för 2024. Driva tillväxt och värde genom Ericssons ersättningspraxis Bolagets ersättningspraxis är utformad för att vara i linje med Ericssons strategiska mål och aktieägarnas långsiktiga intressen. Denna praxis gör det möjligt för Bolaget att attrahera, behålla och motivera personer med olika bakgrund, kom- petens och förmåga, på ett rättvist sätt belöna exceptionella prestationer och ytterligare stärka Ericssons kultur. För att säkerställa att ersättningspaketen är konkurrenskraftiga genomförs årligen en omfat- tande utvärdering av den totala ersättningen med stöd från oberoende part. Varje ersättnings- element på målnivå jämförs noggrant med res- pektive lokala marknad och företag med vilka vi konkurrerar om talangerna. Ericssons riktlinjer, ersättningsfilosofi och praxis är fast förankrade i principerna om global konkurrenskraft, rättvisa, transparens och presta- tion. Under 2024 har det inte skett någon avvikelse från riktlinjerna. Riktlinjerna finns i den Finansiella rapporten för 2024. Viktiga händelser inom ersättning under 2024 Under 2024 togs ett antal viktiga beslut gällande ersättning av Kompensationskommittén och styrelsen: – Som respons på synpunkter från investerarna utökades ersättningspaketet för 2024 för VD och koncernchef till att innehålla en kortsiktig rörlig incitamentskomponent. Från den 1 januari 2024 bstår den rörliga ersättningen för VD och koncernchef av en målnivå på 50 % för kortsiktig rörlig ersättning (STV) och en målnivå på 150 % för långsiktig rörlig ersättning (LTV), vilket sammanlagt är en målnivå motsvarande 200 % av den årliga grundlönen. Detta innebär en liten ökning jämfört med 2023, då den totala rörliga ersättningen på målnivå var 190 % av den årliga grundlönen. Det uppdaterade ersät- tningspaketet är i linje med den typiska struk- turen för VD-paket på marknaden och följer Ericssons riktlinjer. – STV 2024-programmet för VD och koncern- chef resulterade i en utbetalning på SEK 15 036 644, då prestationen var 159,97 % för samtliga prestationsmått (80 % av max). STV-programmet för vice verkställande direktör resulterade i en utbetalning på SEK 7 774 514, då prestationen var 167,55 % för samtliga prestationsmått (84 % av maxnivå). – Prestationsvillkoret för koncernens rörelse- resultat (EBITA 1) ) för LTV 2024-programmet fastställdes till 132,82 % av målet (66 % av maxnivå). Prestationsvillkoret för koncernens minskning av koldioxidutsläpp under 2024 1) för LTV 2024-programmet uppskattades till 200 % av målet (100 % av maxnivå). De övriga prestationsvillkoren för LTV 2024 kommer att mätas i slutet av 2026. – Utfallet för LTV 2022-programmet uppgick till 92,72 % av målet (46 % av maxnivå). Detta sammanfattar Bolagets prestationer under prestationsperioden 1 januari 2022 till 31 december 2024 i förhållande till målet för koncernens rörelseresultat (EBIT 1) ) för 2022 och koncernens ESG-mål (Environme- ntal, Social and Governance, minskning av koldioxidutsläpp och fler kvinnliga ledare). De delar av programmet som är kopplade till 3-årig absolut och relativ totalavkastning (TSR) utföll inte. Föreslagna förändringar av ersättningar under 2025 Kompensationskommittén och styrelsen har beslutat att föreslå ett LTV-ersättningsprogram för 2025 till årsstämman 2025. Som respons på investerarnas synpunkter har Kompensationskommittén och styrelsen gjort en översyn av LTV-programmen och av LTV-prestationskriterierna. Huvudsyftet med de föreslagna ändringarna av LTV 2025 är att ytter- ligare förstärka det långsiktiga fokus som finns hos koncernledningen och ledande befattnings- havare (personer som rapporterar till medlemmar i koncernledningen) för att säkerställa att det är i linje med aktieägarnas långsiktiga intressen och stärker Ericssons engagemang för långsiktig hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Följande treåriga prestationsmått för LTV-programmet 2025 kommer att föreslås för årsstämman 2025: – Koncernens lönsamhet (vikt 45 %): Koncernens lönsamhet i LTV 2025 kommer att bestämmas av ett treårigt EBITA-mål, beräknat som genomsnittet av utfallet av tre årliga bestämda EBITA-mål. Metoden tar hän- syn till det faktum att Ericssons verksamhet är i hög utsträckning cyklisk med en koncentrerad kundbas, vilket historiskt har lett till betydande volatilitet i resultatet från år till år. Ett flerårigt lönsamhetsmål baserat på ett treårigt genom- snitt gör det möjligt för styrelsen att på ett mer exakt sätt ta hänsyn till den branschdynamik som påverkar Ericssons verksamhet och sam- tidigt fokusera på långsiktiga resultat . – Totalavkastning (TSR) (vikt 45 %): Total- avkastningen (TSR) i LTV 2025 bestäms av prestationsmål baserade på absolut och relativ TSR. Relativ TSR (RTSR, vikt 20 %) i tidigare LTV-program mäter resultatet för Ericssons B-aktie jämfört med en definierad jämförelsegrupp av bolag under en treårspe- riod. Avseende RTSR i LTV 2025 har styrelsen, mot bakgrund av bristen på relevanta börsno- terade konkurrenter, föreslagit att jämförelse- gruppen ersätts av ett bredare aktieindex med fokus på europeiska bolag (STOXX EUROPE 600). Detta ökar ytterligare kvaliteten och relevansen i programmet genom att en bred jämförelsegrupp med geografisk överens- stämmelse etableras. Absolut TSR (ATSR, vikt 25 %) mäts som den genomsnittliga årliga tillväxttakten för Ericssons B-aktier, inklusive utdelningar, under en treårsperiod, vilket är i linje med tidigare LTV-program. – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande (vikt 10 %): Mätetalen för koncernens hållbarhet och ansvarsfullt företagande föreslås bestäm- mas av ett treårigt mål för att öka andelen kvinnliga chefer (vikt 5 %) och ett treårigt mål för minskning av CO 2 utsläpp (vikt 5 %). Målet för minskning av CO 2 utsläpp beräknas som genomsnittet av tre årliga fördefinierade mål, vilket möjliggör en mer exakt och rigorös måldefinition. 1) För deﬁnitioner av incitamentsmål, se avsnitt om STV respektive LTV . 1 Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport Total ersättning 2024 Riktlinjer De aktuella riktlinjerna godkändes av årsstämman 2023. Riktlinjerna är avsedda att finnas kvar i fyra år, till årsstämman 2027. Riktlinjerna är i linje med Ericssons företags- kultur och värderingar och avspeglar vårt arbete för hög etik, integritet och regelefterlevnad – kärnvärden som driver vår långsiktiga framgång. Dessa riktlinjer, som har godkänts av årsstäm- man, anpassar ersättningarna efter etiskt bete- ende, ansvar och resultat och säkerställer att våra ersättningsrutiner understödjer vårt arbete för ett ansvarsfullt företagande. Denna anpassning stär- ker tilliten bland intressenterna och gör det möjligt för oss att skapa varaktigt värde för kunder, anställda, investerare och för samhället. Riktlinjerna har utformats för att stödja strategin och säkerställa att Bolagets långsiktiga intressen förverkligas, samtidigt som de är fören- liga med Ericssons filosofi och praxis, och bidrar till konkurrenskraft, rättvisa, transparens och resultat. Riktlinjernas huvudsyften är att: – Attrahera och behålla kompetenta, presta- tionsinriktade och motiverade medarbetare som har den förmåga, erfarenhet och färdighet som krävs för att genomföra Ericssons strategi. – Uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur och kärnvärden. – Säkerställa rättvis ersättning genom att den totala ersättningen är av lämplig storlek utan att vara för hög och att grunden för ersättningarna är tydligt förklarad. – Erbjuda en total ersättning, bestående av både fast och rörlig ersättning samt förmåner som är konkurrenskraftiga. – Former för rörlig ersättning som förenar med- arbetarna i arbetet mot tydliga och relevanta mål, samt stärker deras prestationer och möjlig- gör flexibla ersättningskostnader för Ericsson. Införandet av riktlinjerna har också hjälpt Bolaget att erbjuda medlemmarna av koncernledningen attraktiv och globalt konkurrenskraftig total ersättning. Total ersättning som tjänats in under 2024 Fast lön, pension och förmåner Fast lön inkluderar månadsvis utbetald grundlön som inte är föremål för prestationsmått under året. Pensioner avser pensionspremier som betalats som en multipel av den fasta lönen under året. Förmåner inkluderar belopp som betalats för att stödja anställda, till exempel tjänstebil, skatterådgivning eller andra förmåner. Kortsiktig rörlig ersättning Årlig kortsiktig rörlig ersättning betalas genom kontantbaserade program som enbart intjänas baserat på Bolagets finansiella resultat mot på förhand uppsatta mål. Den information som presenteras för 2024 omfattar räkenskapsåret 2024 och informationen för 2023 och 2022 omfattar räkenskapsåren 2023 respektive 2022. Långsiktig rörlig ersättning Årlig långsiktig rörlig ersättning tar sig formen av aktierelaterade program som intjänas base- rat på Bolagets finansiella prestationsmål, mål för totalavkastning till aktieägarna och mål för sociala och miljömässiga prestationer under en treårig prestationsperiod mot på förhand upp- satta mål. Den information som presenteras för 2024 innefattar information om LTV 2022, den prestationsperiod som löpte ut vid utgången av räkenskapsåret 2024. Information som presente- ras för 2023 och 2022 innefattar information om LTV 2021 och LTV 2020 avslutades vid utgången av räkenskapsåret 2023 respektive 2022. Börje Ekholm VD och koncernchef MSEK 0 10 20 30 40 50 60 70 80 2024 2023 2022 0,1 24,0 19,2 9,9 25,3 20,5 0,6 15,0 10,2 19,4 19,5 0,8 10,2 LTV Pension STV Förmåner Fast lön Prestationsutfall under 2024 Ersättning som tjänats in under 2024 Utfall STV 2024 % 100 0 20 40 60 80 100 Utfall Fredrik Jejdling Möjlighet som % av den maximala nivån 25 75 19 65 Koncernen Ekonomisk lönsamhet Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks Utfall STV 2024 % 100 0 20 40 60 80 100 Utfall Börje Ekholm Möjlighet som % av den maximala nivån 25 25 25 25 24 19 22 15 Koncernens ekonomiska lönsamhet Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks Ekonomisk lönsamhet affärsområde Cloud Software and Services Ekonomisk lönsamhet affärsområde Enterprise Fredrik Jejdling Vice verkställande direktör MSEK 0 10 20 30 40 2024 2023 2022 2,4 3,2 10,2 10,0 2,7 2,8 7,8 2,7 9,5 0,2 0,2 6,3 5,1 LTV Pension STV Förmåner Fast lön För deﬁnitioner av prestationsmått, se avsnitt STV respektive LTV. 80 84 2 Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport Fast ersättning Rörlig ersättning Fast lön (inklusive semesterlön) Övriga förmåner 1) Pension 2) Ettårig rörlig ersättning 3) Flerårig rörlig ersättning 4) Börje Ekholm, VD och koncernchef 2024 20 526 329 584 168 10 151 804 15 036 644 25 318 696 – 71 617 642 44 % 56 % 2023 19 520 568 828 287 10 151 804 – 19 371 871 – 49 872 530 61 % 39 % 2022 19 154 852 135 743 9 856 121 – 24 034 229 – 53 180 945 55 % 45 % Fredrik Jejdling, Vice verkställande direktör 2024 9 991 934 150 239 2 754 775 7 774 514 3 166 084 1 500 000 25 337 446 51 % 49 % 2023 10 154 237 28 600 2 728 761 0 2 399 101 – 15 310 698 84 % 16 % 2022 9 515 305 151 452 5 061 846 6 251 115 2 746 240 – 23 725 958 62 % 38 % Översikt över total ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör I tabellen nedan anges den totala ersättningen i SEK till Ericssons VD och koncernchef samt vice verkställande direktör mellan 2022 och 2024. Siffrorna representerar deras totala ersättning, oavsett huruvida de betalas via Moderbolaget eller ett annat koncernbolag. 9) 1) Mer information om övriga förmåner ﬁnns i tabellen om implementering av fast ersättning, pension och andra förmåner till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör. 2) Beloppen representerar kontant betalning istället för pension (för VD och koncernchef) eller pensionspremie (för vice verkställande direktör) som utbetalats under räkenskapsåret. 3) Beloppen representerar STV som tjänats in under räkenskapsåret och som betalas ut under påföljande år, dvs. för 2024 representerar beloppen STV 2024, för 2023 representerar beloppen STV 2023 och för 2022 representerar beloppen STV 2022. 4) Beloppen representerar LTV för vilka alla prestationsperioder löpte ut under räkenskapsåret. För 2024 representerar beloppen LTV 2022, för 2023 representerar beloppen LTV 2021 och för 2022 representerar beloppen LTV 2020. För LTV 2020, LTV 2021 och LTV 2022 beräknas beloppen baserat på antalet prestationsaktierätter som kommer att falla ut i slutet av intjänandeperioden multiplicerat med det volymviktade medelvärdet av de fem sista handelsdagarna av varje räkenskapsår. 5) Beloppen representerar ytterligare diskretionära överenskommelser som godkänts av Kompensationskommittén eller styrelsen och som ingåtts under räkenskapsåret. Beloppet är inkluderat under övriga förmåner i not G2 i den Finansiella rapporten. 6) Beloppen representerar summan av fast ersättning, rörlig ersättning, ytterligare överenskommelser och pension. 7) Kvoterna representerar summan av fast ersättning och pension dividerat med total ersättning. 8) Kvoterna representerar summan av rörlig ersättning och ytterligare överenskommelser dividerat med total ersättning. 9) All ersättning till VD och koncernchef betalas från Telefonaktiebolaget LM Ericsson. All ersättning till vice verkställande direktör betalas från Ericsson AB utom ﬂerårig rörlig ersättning som betalas från Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Räkenskapsår Räkenskapsår Utfall LTV 2022 % 100 0 20 40 60 80 100 Utfall Maximal nivå 25,0 45,0 20,0 5,0 5,0 4,7 36,6 5,0 Koncernens rörelseresultat (EBIT): Som % av den maximala nivån Absolut TSR: Som % av den maximala nivån Relativ TSR: Som % av den maximala nivån Hållbarhet: Som % av den maximala nivån Mångfald: Som % av den maximala nivån Relativ TSR-utveckling för jämförelsegruppen, % –10 10 30 50 70 90 110 130 150 Cap Gemini Nokia Ericsson Cognizant F5 Networks QUALCOMM Cisco Systems CGI Group Juniper Corning Motorola Solutions IBM 1,62 0 46,4 Ytterligare överens- kommelser 5) Total ersättning 6) Andel fast ersättning 7) Andel rörlig ersättning 8) 3 Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport Implementering av fast ersättning, pension och andra förmåner till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör I tabellen nedan visas implementering av fast ersättning, övriga förmåner och pension till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör. Fast ersättning Fast lön Övriga förmåner Pension Syfte och koppling till strategin Syfte och koppling till strategin Syfte och koppling till strategin Attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi. Betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsägbart sätt. Den fasta lönenivån för 2024 bedöms som lämplig i förhållande till ansvaret att vara VD och koncernchef eller vice verkställande direktör för en ledande global leverantör av informations- och kommunikationstekniklösningar (IKT), jäm- fört med ersättningspaketen för motsvarande befattningar i jämförbara internationella bolag. Attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi. Betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsägbart sätt. Erbjuda långsiktig ekonomisk trygghet och planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis. Arrangemang i korthet Arrangemang i korthet Arrangemang i korthet Löner revideras normalt så att de träder i kraft i januari, varvid hänsyn tas till: – Ericssons övergripande affärsresultat. – Affärsresultatet för den enhet som medarbetaren leder. – Medarbetarens prestation över tid. – Externa ekonomiska förhållanden. – Befattningens omfattning och komplexitet. – Externa marknadsdata för löner. – Lön och villkor för andra medarbetare i länder som anses vara relevanta för rollen. – Vid fastställandet av fasta löner måste även inverkan på den totala ersättningen beaktas. Förmånerna ligger i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis i individens anställningsland. Förmånerna uppgår till högst 10 % av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncern- ledningen i Sverige. Medlemmar i koncernledningen är berättigade till en företagsbil eller motsvarande kontant ersättning och andra förmåner i linje med övriga anställda i anställningslandet. Pensionsplanerna följer konkurrenskraftig praxis i individens hemland. Pensionsplanerna för VD och koncernchef samt vice verkställande direktör är avgifts- bestämda planer. Implementering under det räkenskapsår som avslutades 31 december 2024 Implementering under det räkenskapsår som avslutades 31 december 2024 Implementering under det räkenskapsår som avslutades 31 december 2024 VD och koncernchef: Fast årslön på SEK 18 799 636, motsvarande ingen förändring sedan 2023. Vice verkställande direktör: Fast årslön på SEK 9 280 189, motsvarande ingen förändring sedan 2023. VD och koncernchef: Börje Ekholm är bosatt i USA och är berättigad till sjukförsäkring i USA och skatterådgivning beträffande sin deklaration. VD och koncern- chef: övriga förmåner till ett värde av SEK 584 168. Vice verkställande direktör: Övriga förmåner till ett värde av SEK 150 239. VD och koncernchef: Börje Ekholm får en kontant utbetalning istället för en avgiftsbestämd pension, eftersom det inte är möjligt att registrera honom i den svenska avgiftsbestämda pensionsplanen (ITP1) på grund av att han är bosatt i USA. Den kontanta utbetalningen behandlas som lön beträffande skatt och sociala avgifter. Enligt hans anställ- ningsavtal ska pensionstillägget innefatta ytter- ligare premie utöver den fasta årslönen för att ta hänsyn till en antagen uppnådd målnivå för STV. Belopp som betalats 2024: SEK 10 151 804. Vice verkställande direktör: Fredrik Jejdling deltar i den avgiftsbestämda planen ITP1. Han är även berättigad till kompletterande pensionspremie på 30 % av den del av grundlönen som överstiger taket i pensionsplanen (ITP1). Belopp som betalats 2024: SEK 2 754 775. 4 Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport Ericsson anser, där det är möjligt, att rörlig ersätt- ning bör utgöra en integrerad del av den totala ersättningen. Syftet är att koppla prestation till ersättning genom att förena medarbetarnas intressen med Ericssons strategiska affärsmål, samt den egna enhetens hållbara långsiktiga intressen och resultat. Alla program för rörlig ersättning har definie- rade maximala tilldelnings- och intjänandenivåer. Den kortsiktiga rörliga ersättningen är bero- ende av en kombination av Bolagets resultat på koncernnivå och resultatet för medarbetarens aktuella enhet, medan den långsiktiga rörliga ersättningen är beroende av Ericssons resultat på koncernnivå. Etik, integritet och efterlevnad i rörlig ersättning I syfte att förstärka ansvarstagandet i hela organisationen och att stödja etik och regelefter- levnad i alla delar av verksamheten kan Bolaget ensidigt besluta om att hålla inne hela eller delar av utbetalningen för en deltagare som avser det år då deltagaren har brutit mot Ericssons affärs- etiska kod. Bolaget har även rätt att ensidigt besluta att kräva återbetalning, helt eller delvis, av utbetalningen som avser år då en deltagare brutit mot Ericssons affärsetiska kod. År 2024 fick 84 anställda sina STV/LTV-betalningar minskade till noll och 7 anställda fick sina STV/LTV-betal- ningar delvis minskade. För medlemmar i kon- cernledningen samt VD och koncernchef har inga fall av återkrav eller minskad ersättning förekom- mit under 2024. Dessutom utvärderas koncern- ledning och ledande befattningshavare enligt en uppsättning fördefinierade integritetskriterier, relaterade till utbildning inom regelefterlevnad, hantering av tredje part, hantering av misstänkta överträdelser och andra faktorer knutna till Bolagets program för etik och regelefterlevnad. Underprestation gentemot dessa i förväg definie- rade kriterier kan minska utbetalningen av STV med upp till 100 %. Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”) Årlig STV-ersättning intjänas genom kontant- baserade program som endast beror på finansiella prestationer mot på förhand uppsatta mål. Verksamhetsmålen är i linje med den årliga affärsplanen som godkänts av styrelsen och som i sin tur bygger på Bolagets långsiktiga strategi. Ericsson strävar efter branschledande rörelse- marginaler och avkastning på investeringar samt en god kassagenerering, och därför är utgångs- punkten att ha ett mål för ekonomisk lönsamhet som är ett mått på operativ lönsamhet efter avdrag för kapitalkostnader. Målen för ekonomisk lönsamhet definieras för koncernledningen: – Som en kombination av mål på koncernnivå och affärsområdesnivå för koncernfunktioner och affärsområdeschefer. – Som en kombination av mål på koncern- nivå och marknadsområdesnivå för marknadsområdeschefer. Kompensationskommittén utvärderar och godkänner alla mål för kortsiktig utdelning som anges för alla koncernledningens medlemmar och styrelsen beslutar om mål för kortsiktig ut- delning för VD och koncernchef. Dessa mål bryts ned till enhetsrelaterade mål i hela koncernen, där detta är tillämpligt. Kompensationskommit- tén övervakar att målnivåerna för koncernen, affärsområdena och marknadsområdena är ändamålsenliga och rättvisa under hela presta- tionsåret och har befogenhet att revidera dem om de inte längre skulle vara relevanta, eller om de inte längre bidrar till ökat värde för aktieägarna. Viktningen för 2024 för VD och koncernchef är 25 % ekonomiskt lönsamhetsmål för koncernen och 25 % för respektive affärsområde. Viktningen för 2024 för vice verkställande direktören är 25 % ekonomiskt lönsamhetsmål för koncernen och 75 % ekonomiskt lönsamhetsmål för affärs- området Networks. I tabellerna nedan beskrivs utfallet för STV 2024 för VD och koncernchef och vice verkställande direktör, vilket bestäms genom att prestationen utvärderas mot tillämpliga finansiella mätetal. Deﬁnition av mål som används i STV Koncernens ekonomiska lönsamhet Koncernens EBITA exklusive omstrukturerings- kostnader, minus kapitalkostnad på investerat kapital (investerat kapital: totala tillgångar minus icke räntebärande avsättningar, skulder och rörelsefrämmande likvida medel). Affärsområde (AO) Ekonomisk lönsamhet AO:s bidrag exklusive omstruktureringskostnader och avskrivningar, minus kapitalkostnad på AO:s rörelsekapital. Rörlig ersättning Börje Ekholm, VD och koncernchef För VD och koncernchef ligger målnivån på 50 % av den fasta lönen och maximum ligger på 100 % av den fasta lönen Tröskelnivå, SEK miljarder Målnivå, SEK miljarder Maxnivå, SEK miljarder Utfall, % av mål Prestationsmått Viktning SEK utfall vid tröskelprestation SEK utfall vid målprestation SEK utfall vid maxprestation SEK utfall för faktisk prestation Koncernens ekonomiska lönsamhet 25 % –2,7 4,3 11,3 151,59 % 0 2 349 955 4 699 909 3 562 275 Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks 25 % 12,7 18,5 24,1 172,87 % 0 2 349 955 4 699 909 4 062 397 Ekonomisk lönsamhet affärsområde Cloud Software and Services 25 % 0,2 1,5 2,9 195,56 % 0 2 349 955 4 699 909 4 595 491 Ekonomisk lönsamhet affärsområde Enterprise 25 % –5,4 –4,1 –2,3 29,96 % 0 2 349 954 4 699 909 2 816 480 Totalt 100 % 0 9 399 818 18 799 636 15 036 644 Fredrik Jejdling, vice verkställande direktör För vice verkställande direktör ligger målnivån på 50 % av den fasta lönen och maximum ligger på 100 % av den fasta lönen Tröskelnivå, SEK miljarder Målnivå, SEK miljarder Maxnivå, SEK miljarder Utfall, % av mål Prestationsmått Viktning SEK utfall vid tröskelprestation SEK utfall vid målprestation SEK utfall vid maxprestation SEK utfall för faktisk prestation Koncernens ekonomiska lönsamhet 25 % –2,7 4,3 11,3 151,59 % 0 1 160 024 2 320 047 1 758 470 Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks 75 % 12,7 18,5 24,1 172,87 % 0 3 480 071 6 960 142 6 016 045 Totalt 100 % 0 4 640 095 9 280 189 7 774 514 5 Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”) De nuvarande LTV-programmen har utformats för att uppmuntra långvarigt engagemang och värdeskapande i linje med Ericssons långsiktiga strategiska mål och aktieägarnas intressen. De utgör en del av ett totalt ersättningspaket och sträcker sig normalt över minst tre år. De inklude- rar distinkta prestationskriterier i förhållande till STV-planen. Eftersom detta är program för rörlig ersättning är det inte möjligt att förutsäga utfallet när programmen påbörjas. Den intjänade ersätt- ningen beror på långsiktigt ansvarstagande, Bolagets resultat, Ericsson-aktiens kurs och rele- vanta ESG-resultat i förhållande till på förhand satta mål över en treårig prestationsperiod. De LTV-program som har införts på Ericsson består av aktierelaterad ersättning för medlem- mar i koncernledningen och ledande befattnings- havare. Målsättningen för LTV-programmen är att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen, ledande befattningshavare och aktieägarna och att attra- hera, behålla och motivera koncernledningen och ledande befattningshavare på en konkurrensutsatt marknad genom prestationsbaserade och aktie- relaterade incitament. Tilldelning under LTV- ersättningsprogrammen (prestationsaktierätter) sker vederlagsfritt och berättigar, under förutsätt- ning att vissa prestationsmål nås, att deltagarna vederlagsfritt erhålla ett antal aktier efter att en treårig intjänandeperiod löpt ut för varje program. Prestationsaktierätterna intjänas efter att utma- nande prestationsvillkor uppnåtts, vilka definie- ras för varje års program när det lanseras. Vilken del av prestationsaktierätterna för LTV som eventuellt kommer att falla ut bestäms i slutet av relevant prestationsperiod baserat på om de fördefinierade kriterierna för årets LTV-program uppfyllts, där prestationsperioden är ett till tre år. Det krävs i allmänhet att deltagarna fortsätter att vara anställda under tre år från det datum då till- delning av prestationsaktierätterna skedde för att vara kvalificerade att få ta del av utfallet. Under förutsättning att prestationsvillkoren har uppfyllts under prestationsperioden, och att deltagaren har fortsatt vara anställd (förutom under exceptio- nella omständigheter) under intjänandeperioden, tilldelas aktier så snart som möjligt efter att intjänandeperioden löpt ut. Vid beslut om den slutliga måluppfyllelsen för prestationsaktierät- terna, tar styrelsen hänsyn till om nivån är rimlig i förhållande till Bolagets finansiella resultat och ställning, villkoren på aktiemarknaden och andra omständigheter. Annars förbehåller sig styrelsen rätten att minska tilldelningen till en lägre nivå som bedöms lämplig. Styrelsen kan när som helst fram till sista dagen av intjänandeperioden minska (inklusive avbryta utbetalningen) det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, i den omfattning som anses lämplig med hänsyn till: – Bolagets finansiella resultat och ställning, – Villkoren på aktiemarknaden och/eller – Övriga omständigheter och skäl som styrelsen finner relevanta. För att uppfylla legala och regulatoriska skyldigheter avseende handelsrestriktioner kan Bolaget, som en försiktighetsåtgärd, välja att tillfälligt begränsa handeln i Ericssons aktie för styrelseledamöter, koncernledning eller Bolaget. Detaljer angående vart och ett av de pågående programmen för långsiktig rörlig ersättning på Ericsson, inklusive programmen för övriga anställda, beskrivs i noterna till kon- cernens finansiella rapporter – not G3, ”Aktie- relaterade ersättningar”, i den Finansiella rapporten. Deﬁnition av mål som används i LTV EBITA (från LTV I och LTV II 2023) Resultat före räntor, skatt samt avskrivningar och exklusive nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och omstrukturerings kostnader. EBIT (fram till LTV 2022) Resultat före räntor, skatt och exklusive ned- skrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och omstruktureringskostnader. Absolut totalavkastning (ATSR) Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR) för Ericssons B-aktie inklusive utdelning. Relativ totalavkastning (RTSR) Utvecklingen för Ericssons B-aktie jämfört med aktieutvecklingen för en grupp av 11 jämförbara bolag. ESG Sustainability and Corporate Responsibility (från LTV 2022) Att införliva ESG-kriterier i den rörlig ersättningen kopplar ihop incitamenten för ledande befatt- ningshavare med Ericssons mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Styrelsen anser att det här tillvägagångssättet är i linje med aktieägarnas och andra intressenters långsiktiga intressen genom att det stödjer Bolaget i att uppfylla kundernas förväntningar, driver verksamhets- resultatet och den operativa effektiviteten. – En minskning av växthusgasutsläppen från Ericssons egen verksamhet och anställdas tjänsteresor är ett viktigt mål. Det här initia- tivet ger Bolaget möjlighet att dra nytta av omställningen till en koldioxidsnål samhälls- ekonomi och stödjer samtidigt kunderna i att minska det övergripande miljöavtrycket från att driva mobilnätverk. – Att öka andelen kvinnor i ledande befattning på Ericsson genom merit-baserad personalhante- ring både attraherar talanger och ökar lojalite- ten, samtidigt som det bidrar till innovation. Ett inkluderande ledarskap bidrar till bred organi- satorisk hälsa och lika möjligheter för alla. Programmet för långsiktig rörlig ersättning 2024 (LTV 2024) LTV 2024 godkändes på årsstämman 2024 och omfattar alla medlemmar i koncernledningen, inklusive VD och koncernchef, vice verkställande direktör samt andra ledande befattningshavare. Deltagarna tilldelades prestationsaktierätterden 17 maj 2024. De prestationsaktierätter som tillde- lats VD och koncernchef samt vice verkställande direktör sammanfattas i tabellen på sidan 7. 6 Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport Tilldelningsinformation, programmet för långsiktig rörlig ersättning 2024 (LTV 2024) Deltagare Tilldelningsvärde 1) Tilldelningsvärde som andel av årlig grundlön 2) Antal tilldelade prestations- aktierätter 3) Andel av tilldelningen för vilken prestationsvillkor gäller 4) Högsta antal prestationsaktierätter som kan tilldelas 5) Börje Ekholm 28 199 455 150 % 467 730 100 % 935 460 Fredrik Jejdling 5 568 113 60 % 92 355 100 % 184 710 Prestationsutfall för LTV 2022 Utfallet för LTV 2022 hade mål med prestationsperioder som gick ut den 31 december 2024 sammanfattas i tabellen nedan. Program Mål 2) Villkor Vikt Prestations- period Möjligt utfall (linjär fördelning) Utfall Mål- uppfyllnadsnivå LTV 2022 Koncernens rörelseresultat (EBIT) 2022 Intervall (miljarder SEK) 24,1–34,1 45 % 1 jan 2022– 31 dec 2022 0 %–200 % SEK 32,2 miljarder 162,76 % 1) LTV 2022 Absolut TSR Intervall 6 %–14 % 25 % 1 jan 2022– 31 dec 2024 0 %–200 % 0,54 % 0 % 2) LTV 2022 Relativ TSR Ericssons ranking 6–2 20 % 1 jan 2022– 31 dec 2024 0 %–200 % 10 av 12 0 % 2) LTV 2022 Minskning av CO 2 e Intervall av koldioxidutsläpp (kiloton) 265–200 5 % 1 jan 2022– 31 dec 2024 0 %–200 % 201,3 kton CO 2 189,52 % LTV 2022 Kvinnliga ledare Andel kvinnliga ledare Intervall: 22 %–24 % 5 % 1 jan 2022– 31 dec 2024 0 %–200 % 24,15 % 200 % Totalt 100 % 0 %–200 % 92,72 % 1) Som meddelades i årsredovisningen för 2022 beslutade styrelsen att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat 2022 var 162,76 % för den del av prestationsaktierätterna som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat 2022. 2) Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoren absolut TSR och relativ TSR uppgick till 0 % respektive 0 % baserat på en måluppfyllelse om 1,62 % absolut TSR och rangordning 9,92 för relativ TSR, vilket resulterade i en övergripande målluppfyllnadsnivå om 92,72 % för LTV 2022. 1) Beloppet representerar tilldelat belopp i SEK. 2) Siffrorna representerar grundbelopp som procentandel av årlig grundlön per tilldelningsdatumet. 3) Beräknat som respektive tilldelningsvärde dividerat med volymviktad genomsnittskurs för Ericssons B-aktier på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter publiceringen av Bolagets delårsrapport för fjärde kvartalet 2023. 4) Alla prestationsaktierätter är föremål för utmanande prestationsvillkor. Dessa mäts på deﬁnierade prestationsperioder som sträcker sig över ett till tre år. Prestationsvillkor för LTV 2024 är: (1) Koncernens rörelseresultat EBITA (viktat till 45 %) som mäts över perioden 1 januari 2024 till 31 december 2024, (2) absolut TSR-utveckling (vikt 25 %) i intervallet 6 %–14 % årlig tillväxttakt, (3) relativt TSR-resultat (vikt 20 %) för Ericssons B-aktie, rankad 6–2 mot 11 jämförbara bolag, (4) minskade koldioxidutsläpp (vikt 5 %) samt (5) ökad andel kvinnliga ledare (vikt 5 %) i Bolaget. Absolut TSR, relativ TSR, minskade koldioxidutsläpp och ökad andel kvinnliga ledare mäts över perioden 1 januari 2024 till 31 december 2026. Detaljer om hur prestationsvillkoren kommer att beräknas och mätas ﬁnns i protokollet från årsstämman 2024 under punkt 16. 5) Det maximala antal aktier som kan tilldelas kommer att resultera i en utspädning på ungefär 0,1 % av det totala antalet utestående aktier. Effekten på nyckeltal är marginell. 7 Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till VD och koncernchef samt vice verkställande direktör I tabellen nedan visas relevant information om LTV 2019, 2020, 2021, 2022, 2023 och 2024 för VD och koncernchef samt vice verkställande direktör. Börje Ekholm, VD och koncernchef Huvudsakliga villkor för aktierelaterade planer Information gällande rapporterat räkenskapsår Program Mål (vikt) Till- delnings- datum 2) Presta- tions- period 3) Prestations- periodens slutdatum 4) Intjänande- periodens slutdatum 5) Tilldelade prestations- aktierätter 6) Antal aktier (SEK) Högsta antal prestations- aktierätter som kan tilldelas 7) Antal aktier (SEK) Ingående saldo vid årets början 8) Antal aktier (SEK) Prestations- aktierätter som tjänats in under året 9) Antal aktier (SEK) Prestations- aktierätter som fortfarande omfattas av prestations- villkor 10) Antal aktier (SEK) Prestations- aktierätter som betalats under året 11) Antal aktier (SEK) Saldo vid årets slut, prestations- aktierätter som tjänats in men inte betalats Antal aktier (SEK) 12) LTV 2024 Koncernen Rörelseresultat (EBITA) (45 %) 17/5/2024 1 år 31/12/2024 17/5/2027 210 477 (12 689 658) 420 954 (25 379 317) 279 555 (24 894 373) 279 555 (24 894 373) TSR-presta- tionsvillkor (45 %) 1) 17/5/2024 3 år 31/12/2026 17/5/2027 210 479 (12 689 779) 420 958 (25 379 558) 420 958 (37 486 310) ESG-mål (10 %) 17/5/2024 3 år 31/12/2026 17/5/2027 46 774 (2 820 004) 93 548 (5 640 009) 15 528 (1 382 768) 78 020 (6 947 681) 15 528 (1 382 768) LTV 2023 Koncernen Rörelseresultat (EBITA) (45 %) 18/5/2023 1 år 31/12/2023 18/5/2026 268 297 (16 073 673) 536 594 (32 147 346) 0 (0) 0 (0) TSR-presta- tionsvillkor (45 %) 1) 18/5/2023 3 år 31/12/2025 18/5/2026 268 297 (16 073 673) 536 594 (32 147 346) 536 594 (47 783 696) ESG-mål (10 %) 18/5/2023 3 år 31/12/2025 18/5/2026 59 622 (3 571 954) 119 244 (7 143 908) 19 172 (1 204 577) 19 794 (1 762 656) 79 656 (7 093 367) 38 966 (3 469 922) LTV 2022 Koncernen Rörelseresultat (EBIT) (45 %) 18/5/2022 1 år 31/12/2022 18/5/2025 137 994 (15 605 741) 275 988 (31 211 483) 224 599 (14 111 555) 224 599 (20 000 541) TSR-presta- tionsvillkor (45 %) 1) 18/5/2022 3 år 31/12/2024 18/5/2025 137 991 (15 605 402) 275 982 (31 210 804) 0 (0) 0 (0) ESG-mål (10 %) 18/5/2022 3 år 31/12/2024 18/5/2025 30 664 (3 467 792) 61 328 (6 935 584) 59 721 (5 318 155) 59 721 (5 318 155) LTV 2021 Koncernen Rörelseresultat (EBIT) (50 %) 3/5/2021 1 år 31/12/2021 3/5/2024 154 161 (16 834 381) 308 322 (33 668 762) 308 322 (19 371 871) 308 322 (17 456 461) TSR-presta- tionsvillkor (50 %) 1) 3/5/2021 3 år 31/12/2023 3/5/2024 154 162 (16 834 490) 308 324 (33 668 981) LTV 2020 13) Koncernen Rörelseresultat (EBIT) (50 %) 1/4/2020 1 år 31/12/2020 1/4/2023 194 830 (15 188 947) 389 660 (30 377 894) 389 660 (24 482 338) 389 660 (21 719 734) TSR-presta- tionsvillkor (50 %) 1/4/2020 3 år 31/12/2022 1/4/2023 194 830 (15 188 947) 389 660 (30 377 894) LTV 2019 13) Koncernen Rörelseresultat (EBIT) (50 %) 18/5/2019 1 år 31/12/2019 18/5/2022 146 087 (13 808 143) 292 174 (27 616 286) 292 174 (18 357 292) 292 174 (16 285 843) TSR-presta- tionsvillkor (50 %) 18/5/2019 3 år 31/12/2021 18/5/2022 146 087 (13 808 143) 292 174 (27 616 286) 76 974 (4 836 276) 76 974 (4 290 548) Totalt 1 310 901 (82 363 910) 374 598 (33 357 952) 1 115 228 (99 311 053) 1 067 130 (59 752 586) 618 369 (55 065 759) 1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program. 2) Tilldelningsdatum representerar det datum då tilldelningen gjordes. 3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts. 4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas. 5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att erhålla aktier. 6) Siffrorna representerar det ursprungliga antalet prestationsaktierätter som tilldelades. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum. 7) Siffrorna representerar det maximala antal prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum. 8) Siffrorna representerar saldot vid början av det aktuella året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår. 9) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående prestationsaktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 11) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut. 12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats. Värden i SEK beräknas som antalet prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 13) LTV 2019 och 2020 (som löpte ut under 2022 respektive 2023) betalades ut under första kvartalet 2024. 8 Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör, forts. Fredrik Jejdling, vice verkställande direktör Huvudsakliga villkor för aktierelaterade planer Information gällande rapporterat räkenskapsår Program Mål (vikt) Till- delnings- datum 2) Presta- tions- period 3) Prestations- periodens slutdatum 4) Intjänande- periodens slutdatum 5) Tilldelade prestation aktierätter 6) Antal aktier (SEK) Högsta antal prestations- aktierätter som kan tilldelas 7) Antal aktier (SEK) Ingående saldo vid årets början 8) Antal aktier (SEK) Prestations- aktierätter som tjänats in under året 9) Antal aktier (SEK) Prestations- aktierätter som fortfarande omfattas av prestations- villkor 10) Antal aktier (SEK) Prestations- aktierätter som betalats underåret 11) Antal aktier (SEK) Saldo vid årets slut, prestations- aktierätter som tjänats in men inte betalats Antal aktier (SEK) 12) LTV 2024 Koncernen Rörelseresultat (EBITA) (45 %) 17/5/2024 1 år 31/12/2024 17/5/2027 41 559 (2 505 592) 83 118 (5 011 184) 55 198 (4 915 382) 55 198 (4 915 382) TSR-presta- tionsvillkor (45 %) 1) 17/5/2024 3 år 31/12/2026 17/5/2027 41 560 (2 505 652) 83 120 (5 011 305) 83 120 (7 401 836) ESG-mål (10 %) 17/5/2024 3 år 31/12/2026 17/5/2027 9 236 (556 838) 18 472) (1 113 677) 3 066 (273 027) 15 406 (1 371 904) 3 066 (273 027) LTV 2023 Koncernen Rörelseresultat (EBITA) (45 %) 18/5/2023 1 år 31/12/2023 18/5/2026 34 852 (2 087 983) 69 704 (4 175 966) 0 (0) 0 (0) TSR-presta- tionsvillkor (45 %) 1) 18/5/2023 3 år 31/12/2025 18/5/2026 34 853 (2 088 043) 69 706 (4 176 086) 69 706 (6 207 319) ESG-mål 18/5/2023 3 år 31/12/2025 18/5/2026 7 746 15 492 2 491 2 572 10 348 5 063 LTV 2022 Koncernen Rörelseresultat (EBIT) (45 %) 18/5/2022 1 år 31/12/2022 18/5/2025 17 257 (1 951 594) 34 514 (3 903 188) 28 087 (1 764 706) 28 087 (2 501 147) TSR-presta- tionsvillkor (45 %) 1) 18/5/2022 3 år 31/12/2024 18/5/2025 17 255 (1 951 368) 34 510 (3 902 736) 0 (0) 0 (0) ESG-mål (10 %) 18/5/2022 3 år 31/12/2024 18/5/2025 3 834 (433 587) 7 668 (867 174) 7 467 (664 936) 7 467 (664 936) LTV 2021 Koncernen Rörelseresultat (EBIT) (50 %) 3/5/2021 1 år 31/12/2021 3/5/2024 19 092 (2 084 846) 38 184 (4 169 693) 38 184 (2 399 101) 38 184 (2 161 886) TSR-presta- tionsvillkor (50 %) 1) 3/5/2021 3 år 31/12/2023 3/5/2024 19 092 (2 084 846) 38 184 (4 169 693) LTV 2020 13) Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50 %) 1/4/2020 1 år 12/31/2020 1/4/2023 22 262 (1 735 546) 44 524 (3 471 091) 44 524 (2 797 443) 44 524 (2 481 778) TSR-presta- tionsvillkor (50 %) 1/4/2020 3 år 12/31/2022 1/4/2023 22 263 (1 735 623) 44 526 (3 471 247) LTV 2019 13) Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50 %) 18/5/2019 1 år 31/12/2019 18/5/2022 16 321 (1 542 661) 32 642 (3 085 322) 32 642 (2 050 897) 32 642 (1 819 472) TSR-presta- tionsvillkor (50 %) 18/5/2019 3 år 31/12/2021 18/5/2022 16 322 (1 542 755) 32 644 (3 085 511) 8 600 (540 338) 8 600 (479 366) Totalt 154 528 (9 708 994) 68 303 (6 082 382) 178 580 (15 902 549) 123 950 (6 942 503) 98 881 (8 805 353) 1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program. 2) Tilldelningsdatum representerar det datum då tilldelningen gjordes. 3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts. 4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas. 5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att erhålla aktier. 6) Siffrorna representerar det ursprungliga antalet prestationsaktierätter som tilldelades. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum. 7) Siffrorna representerar det maximala antal prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum. 8) Siffrorna representerar saldot vid början av det aktuella året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår. 9) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående prestationsaktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 11) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut. 12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats. Värden i SEK beräknas som antalet prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 13) LTV 2019 och 2020 (som löpte ut under 2022 respektive 2023) betalades ut under första kvartalet 2024. 9 Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport Styrelsen har antagit följande riktlinjer för aktie- innehav som ska gälla för nuvarande och fram- tida medlemmar av koncernledningen från den 1 januari 2019 för att uppmuntra ledningen att bygga upp och behålla ett aktieinnehav för att skapa ett gemensamt ägarintresse mel- lan Bolagets aktieägare och medlemmarna i koncernledningen: – VD och koncernchef måste bygga upp och behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst 200 % av den årliga fasta lönen. – Övriga medlemmar av koncernledningen ska bygga upp och behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst 75 % av deras respektive årliga fasta lön. Vid den tidpunkt då dessa riktlinjer för aktiein- nehavet antogs hade medlemmarna i koncern- ledningen möjlighet att bygga upp detta innehav över en period av sex år från och med 1 januari 2019. Medarbetare som har befordrats eller utnämnts till koncernledningen sedan den 1 januari 2019 förväntas uppfylla kravet på aktie- innehav på årsdagen fem år efter att de tilldelas sina första prestationsaktierätter under LTV- programmen. Om en medlem i koncernledningen får ändrade ansvarsområden, till exempel genom befordran eller byte av tjänstgöringsland, förväntas han/hon uppfylla det högre kravet på aktieinnehav efter att ha fullföljt en komplett LTV-plan (från tilldelning till intjänande) under sina nya villkor, utöver de ordinarie perioderna. Om en medlem av koncernledningen får föränd- rade ansvarsområden genom utnämning till VD och koncernchef förväntas han/hon uppfylla det högre kravet på aktieinnehav fem år efter att ha erhållit den första LTV-tilldelningen under befattningen som VD och koncernchef. Styrelsen beaktar följande beträffande uppfyllelse av kravet på aktieinnehav: – Innehav av Ericssons B-aktier som innehas eller förvärvas av koncernlednings- medlemmen. – Optioner som intjänats men inte lösts in (värdet beräknas efter skatt och efter kostnader för utnyttjandet). – Aktierätter som innehas av medlemmen i koncernledningen, där prestationsvillkor och/eller anställningsvillkor har uppnåtts, men som måste innehas under en viss tids- period (värdet beräknas efter skatt). – Aktier, syntetiska aktier eller optionsrätter som är föremål för prestationsvillkor och fort- satt anställning, men som inte är intjänade, ska inte medräknas enligt riktlinjerna för aktieinnehav. Kravet på aktieinnehav är uppfyllt för medlem- mar i koncernledningen per den 31 december 2024 (sex år efter den 1 januari 2019). Dessa medlemmar i koncernledningen är Börje Ekholm, Fredrik Jejdling, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Erik Ekudden, Åsa Tamsons och MajBritt Arfert. För övriga medlemmar i koncern- ledningen kommer tidpunkten för att uppfylla kravet att följa under kommande år, i enlighet med riktlinjerna för aktieinnehav. Kompensationskommittén ska övervaka efterlevnaden av riktlinjerna om aktieinnehav och regelbundet rapportera till styrelsen samt informera medlemmarna av koncernledningen om i vilken utsträckning riktlinjerna för aktie- innehav har efterlevts. Innehavet för respektive medlem av koncern- ledningen redovisas i Bolagsstyrningsrapporten och i tabellen nedan. Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav Innehav i Ericsson för medlemmar i koncernledningen Medlemmar i koncernledningen B-aktier 1) American Depositary Shares 1) Börje Ekholm 740 560 1 009 000 Fredrik Jejdling 129 869 – MajBritt Arfert 74 478 – Yossi Cohen – – Scott Dresser – – Erik Ekudden 53 320 10 206 Moti Gyamlani 180 – Niklas Heuveldop 162 351 15 131 Chris Houghton 190 994 – Jenny Lindqvist 858 – Stella Medlicott 21 094 – Lars Sandström 41 900 – Andres Vicente 1 847 – Per Narvinger 9 443 – Patrick Johansson 2 144 – Chaﬁc Nassif 6 232 – Åsa Tamsons 78 601 – 1) Antalet aktier och American Depositary Shares inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 10 Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport Jämförande information om ändringar i ersättningen och Bolagets resultat Jämförelsetabell över förändringen i ersättning och Bolagets resultat över de dem senaste redovisade räkenskapsåren Ericssons resultat Ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör Börje Ekholm VD och koncernchef Fredrik Jejdling Vice verkställande direktör Genomsnittlig ersättning till anställda omräknat till heltidsekvivalenter 3) Koncernens rörelseresultat (EBIT) MSEK Koncernen Netto- omsättning MSEK Aktiekurs per 31 december för räkenskapsåret 2024 (% förändring) Fast ersättning 1) 21 110 497 (3,74 %) 10 142 173 (–0,4 %) 1 070 395 (5,32 %) 4 313 (121,2 %) 247 880 (–5,87 %) 89,88 (42,42 %) Rörlig ersättning 2) 32 814 582 3 951 260 (–36,79 %) 89 147 (–49,43 %) 2023 (% förändring) Fast ersättning 1) 20 348 855 (5 %) 10 182 837 (5 %) 1 016 295 (5 %) –20 326 (–175,23 %) 263 351 (–3,02 %) 63,11 (3,63 %) Rörlig ersättning 2) – 6 251 115 (–6 %) 176 279 (–24 %) 2022 (% förändring) Fast ersättning 1) 19 290 595 (3 %) 9 666 757 (6 %) 966 031 (8,5 %) 27 020 (10 %) 271 546 (17 %) 60,9 (–38,97 %) Rörlig ersättning 2) 6 671 595 (–54 %) 230 928 (–22 %) 2021 (% förändring) Fast ersättning 1) 18 764 547 (1 %) 9 144 067 (15 %) 889 538 (13 %) 31 780 (14 %) 232 314 (–0,03 %) 99,79 (2,20 %) Rörlig ersättning 2) 88 782 271 (22 %) 14 626 469 (122 %) 295 139 (–1 %) 2020 Fast ersättning 1) 18 498 002 7 948 081 790 295 27 808 (163 %) 232 390 (2,28 %) 97,64 (19,72 %) Rörlig ersättning 2) 72 507 054 6 595 909 299 589 1) Fast ersättning innefattar fast lön och andra förmåner. 2) Rörlig ersättning för VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör innefattar tillämpliga STV och LTV. För Bolagets anställda innefattar den rörliga ersättningen kortsiktig och långsiktig rörlig ersättning. För jämförelsens skull representerar rörlig ersättning betalad ersättning under räkenskapsåret. Detta beror på att prestationsutvärderingar och program för långsiktig rörlig ersättning för övriga anställda med prestationsperioder som löpt ut under räkenskapsåret 2024 ännu inte slutförts. 3) Anställda på Telefonaktiebolaget LM Ericsson, exklusive VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen som är anställda inom Bolaget. Stockholm 26 februari 2025 Styrelsen Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr 556016-0680 11 Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport Årsredovisning 2024 Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättnings- rapport Bolags- styrnings- rapport Finansiell rapport Ingår i Ericsson Årsredovisning 2024 Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2024 Den här rapporten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande lämnas som en separat rapport bifogad till förvaltningsberättelsen i enlighet med den äldre lydelsen av årsredovisningslagen (SFS 1995:1554, 6 kap., 10 § och 11 §) som gällde före den 1 juli 2024. En bestyrkanderapport från Bolagets revisorer är bifogad. Inledning 1 Mål och påverkan 2 2024 i korthet 3 – Miljö 3 – Samhällsansvar 5 – Styrning 7 Hållbarhetsredovisning 9 – Allmänna upplysningar 10 – Miljö 19 – Samhällsansvar 34 – Styrning 50 Bilagor 54 Bestyrkanderapport 61 Ordlista 62 Framtidsriktade uttalanden Denna Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande innehåller framtids- riktade uttalanden, inklusive uttalanden om Bolagets aktuella syn på marknadens tillväxt, framtida marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt information om följande: Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller, i förekommande fall, deras negativa versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till Bolagets strategi, framtida finansiella resultat, förväntningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör framtidsriktade uttalanden. Sådana utta- landen baseras på ledningens förväntningar vid datumet för rapporten, såvida inte ett tidigare datum anges, inklusive förväntningar baserade på information och prognoser från tredje part som ledningen anser vara tillförlitliga. Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett ligger utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena. Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtidsriktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Dessa fram- tidsriktade uttalanden återspeglar våra uppskattningar, antaganden och förvänt- ningar vid den tidpunkt när de gjordes, och i den mån de utgör data från tredje part har vi inte genomfört en oberoende kontroll av sådana data från tredje part, och avser inte heller att göra det. Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att fästa överdriven tillit vid sådana framtidsriktade uttalanden. Läsarna rekommenderas att noga granska och överväga de olika upplysningar som lämnas i denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande och i andra dokument som vi från tid till annan lämnar in till myndigheter och som anger risker och osäkerheter som kan påverka vår verksamhet. Om inget annat specifikt anges avspeglar framtids- riktade uttalanden i denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande inte den potentiella inverkan från avyttringar, samgåenden, förvärv eller andra företagsförvärv som inte slutförts vid datumet för denna rapport. Vi avsäger oss uttryckligen skyldighet att efter datumet för denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande uppdatera dessa framtidsriktade uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller förändrade förhållanden eller förändrade förväntningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny informa- tion, framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt till- lämplig lagstiftning eller börsregler. Denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande innehåller webbplatser eller hänvisningar till ytterligare företags- rapporter. Dessa är endast avsedda att ge inaktiva, textbaserade referenser. Informationen på webbplatserna och i dessa rapporter är inte en del av denna rapport och införlivas inte genom hänvisning i denna rapport. Denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande innehåller uttalanden som baseras på hypotetiska scenarier och antaganden samt uppskattningar som är föremål för en hög grad av osäkerhet, och dessa uttalanden ska inte nödvändigtvis ses som representativa för nuvarande eller faktiska risker eller resultat, eller som prognoser för förväntade risker eller resultat. Dessutom kan historiska, aktuella och framtids- inriktade uttalanden avseende miljö och samhällsansvar baseras på standarder för att mäta framsteg som fortfarande är under utveckling och på interna kontroller och processer som kontinuerligt utvecklas. Även om vissa frågor som diskuteras i denna årsredovisning kan vara betydelsefulla, ska inte någon betydelse upp- fattas, eller på annat sätt antas, som att den nödvändigtvis når upp till den väsent- lighetsnivå som används för att uppfylla Ericssons rapporteringsskyldigheter för publika bolag enligt USA:s federala värdepapperslagar och bestämmelser, även om rapporten använder orden ”väsentlig” eller ”väsentlighet”. Ericsson 2024 Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Hållbarhet och integritet för långsiktigt värdeskapande Ericsson grundades utifrån övertygelsen om att kommunikation är ett grundläggande mänskligt behov och i över 145 år har Bolaget bidragit till att förändra liv, branscher och samhällen till det bättre. Målet med vår strategi är att öka värdet av mobilnäten för våra kunder genom att bygga program- merbara och energieffektiva mobilnät med hög prestanda, samt genom att påskynda digitaliseringen av företag. Vi utvecklar nya användningsområden och intäktsmöjligheter och bidrar till att människor, företag och sam- hället kan dra nytta av fortsatta investeringar i mobil uppkoppling. Hållbarhet genom effektivitet På Ericsson är vi övertygade om att digita- liseringen är en förutsättning för att minska koldioxidutsläppen. Även om IKT-sektorn (informations- och kommunikationsteknik) endast står för en liten del av det globala kol- dioxidavtrycket 1) är 5G tillsammans med tek- nik som AI och molnteknik avgörande för att öka produktiviteten och effektiviteten i andra branscher, vilket gör det möjligt för dem att minska sina utsläpp. Vi fortsätter arbetet med att minska miljö- påverkan från mobilnäten och för att ha nettonollutsläpp i vår värdekedja senast 2040. En viktig del av denna omställning är att utveckla mobilnät med ökad kapacitet och minskad energiförbrukning. Detta leder till lägre energikostnader för våra kunder och lägre utsläpp. Vi har fortsatt att göra stadiga framsteg mot vårt mål och har minskat ener- giförbrukningen för typiska radiobasstationer med 37 % jämfört med för bara tre år sedan. Ökad effektivitet är en förutsättning för håll- barhet, men också för att våra produkter och lösningar för mobilnät ska fortsätta att leve- rera bästa möjliga prestanda till lägsta möj- liga ägandekostnad för våra kunder. Detta innebär i sin tur att våra kunder kan fortsätta att investera i sina mobilnät, vilket gynnar vår verksamhet. Integritet och god riskhantering Integritet är ett av våra kärnvärden och en hörnsten för hur vi hanterar risker och bedri- ver vår verksamhet, och stödjer också sunt och etiskt beslutsfattande. Eftersom vi är ett globalt bolag är vi närvarande på markna- der som kan vara utmanande när det gäller affärskultur, geopolitisk stabilitet och institu- tionell mognad. Som svar på detta har vi satt höga krav på etik, integritet och respekt för mänskliga rättigheter för oss själva och för våra affärspartners. Vi har arbetat målmedvetet med att stärka vår bolagsstyrning och program- met för etik och regelefterlevnad, och vi har implementerat en integrerad strategi för riskhantering, där vi strävar efter att tillvarata affärsmöjligheter och på ett effektivt sätt identifiera, utvärdera och hantera risker kopp- lade till miljö, samhällsansvar och ansvars- fullt företagande. Genom att integrera etiskt beslutsfattande i hela vår verksamhet har vi lagt grunden för ansvarsfullt företagande och god riskhantering, vilket vi tror skapar motståndskraft i en snabbt föränderlig geo- politisk miljö. Tillväxt genom digitala lösningar Trots den snabba utbyggnaden av mobilt bredband saknar fortfarande en tredjedel av världens befolkning en snabb och tillförlitlig uppkoppling på grund av brist på tillgång och uppkoppling till överkomliga priser 2) . För att bemöta detta stöder vi digital inkludering genom flera lösningar, inklusive fast bred- band via mobilnätet (Fixed Wireless Access), som går snabbt att driftsätta och ger kost- nadseffektivt bredband med hög hastighet till underförsörjda områden. Vi erbjuder också en plattform för mobila plånböcker (Ericsson Mobile Wallet Platform) som idag ger cirka 85 miljoner aktiva användare tillgång till mobila finansiella tjänster. Ericsson och våra kunder bidrar till ekono- misk tillväxt genom att göra det möjligt för människor som tidigare inte varit uppkopp- lade att delta i den digitala ekonomin, vilket möjliggör investeringar i nya företag, infra- struktur och samhällstjänster. Vi samarbetar också med kunder, myndigheter och utbild- ningsinstitutioner för att stödja grundläg- gande samhällsbehov, bland annat tillgång till utbildning och arbetstillfällen i den digitala ekonomin. 5G är en öppen innovationsplattform. Den fungerar som en motor för ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling, med direkt påverkan på en rad samhällsinfrastrukturer och indu- strisektorer, inklusive transport, tillverkning, energiförsörjning och allmän säkerhet. Vidare stödjer 5G den pågående digitala omvand- lingen av industrin och samhället, vilket är en förutsättning för länders och företags fram- tida konkurrenskraft. Vi står fast vid vår stra- tegi att vara ledande inom mobilnät och foku- sera på expansion inom företagssegmentet, och det är med stor glädje och förväntan som vi är en del av nästa digitaliseringsvåg, underbyggd av ett strategiskt åtagande för hållbarhet och en företagskultur som bygger på integritet och ansvar. 1) Malmodin et al. (2023). ICT sector electricity consumption and greenhouse gas emissions – 2020 outcome, SSRN Electronic Journal 2) ITU. (2023). Measuring digital development - Facts and Figures 2023, ITU Publications 1 Ericsson 2024 Inledning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Mål och påverkan Utfall för mål och delmål Nedan visas en sammanfattning av status och utfall för Ericssons mål kopplade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande (Sustainability and Corporate Responsibility). Kommentarer till resultaten finns på sidorna 3–8, och specifikationer av mål och detaljerade resultatdata finns på sidorna 19–53 i denna rapport. Mål och delmål Positiv påverkan på människor, ekonomin och miljön Utöver den egna verksamheten kan Ericsson, genom sina lösningar och IKT-sektorn som helhet bidra till en positiv påverkan på människor, ekonomi och miljö, vilket bidrar till att främja FN:s globala mål för hållbar utveckling. E Miljö S Samhällsansvar G Styrning Utsläpps- minskningar – på kort sikt Minska de totala växthusgasutsläp- pen i värdeked- jan med 50 % och utsläppen i Scope 1 och 2 2) med 90 %. (Validerat av SBTi 3) ). Utsläpps- minskningar – på lång sikt Nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värde- kedjan, vilket omfattar Scope 1, 2 och 3 2) (Valide- rat av SBTi 3) ). Portföljens energiprestanda Minska energi- förbrukningen för nya typiska radiobasstations- siter med 40 %. Samverkan i leverantörs- kedjan Få 350 strategiskt viktiga och leve- rantörer med höga utsläpp att sätta sina egna utsläppsminsk- ningsmål i linje med 1,5 C-målet. Hälsa och säkerhet Noll incidenter som resulterar i dödsfall eller sjuk- frånvaro bland medarbetare och leverantörer av fälttjänster. Likabehandling och lika möjlig- heter 30 % kvinnor bland alla anställda, linje- chefer och högre chefer. Etik och regel- efterlevnad Stärka och förbättra programmet för etik och regelefterlevnad för att stödja säker- ställandet av ett effektivt och hållbart program för bekämp- ning av mutor och korruption. Basår 1) Basår 1) Basår 1) 2020 2020 2021 2020 2020 2021 2019 Målår Målår Målår 2030 2040 2025 2025 2025 2030 2024 Resultat 2024 Resultat 2024 Resultat 2024 Totala utsläpp i värdekedjan: –37 % 4) Utsläpp i Scope 1 och 2: –55 % 4) 37 % minskning 4) 323 leverantörer med godkända mål Dödsfall: 2 Olyckor som resulterat i sjukfrånvaro: 72 Alla medarbetare: 26,5 % Linjechefer: 24,0 % Högre chefer: 32,0 % Den oberoende observatörens uppdrag avslutades. Fortsatt fokus på pro- grammets uthållighet och ledarnas ansvars- tagande. 1) Basåret visas för de mål som följs upp med ett relativt prestationsmått i jämförelse med en angiven baslinje. För de mål som inte följs upp med ett relativt mätetal visas det år som målet sattes (startåret). 2) Förklaringar till avgränsningar mellan utsläpp i Scope 1, 2 och 3 finns i ordlistan på sidan 62. Mer information om redovisningsprinciper för växthusgasutsläpp finns i avsnitt E1. 3) Science Based Targets initiative. 4) Jämfört med målets basår. Bolaget har nått ut till 567 000 barn och ungdomar genom Ericssons Connect to Learn-program. 85 miljoner använ- dare har åtkomst till finansiella tjänster via Ericsson Mobile Wallet Platform varje månad. En BNP tillväxt om minst 0,8 % för varje 10-procentiga ökning i använd- ningen av mobilt bredband 1) . Potential att minska de globala växthus- gasutsläppen med 15 % med stöd av IKT-lösningar 2) . 1) Edquist et al. (2018). How important are mobile broadband networks for the global economic development?, Information Economics and Policy 2) Malmodin & Bergmark (2015) Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030, Atlantis Press 2 Ericsson 2024 Inledning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2024 i korthet Energiförbrukning vid typiska radiobasstationssiter % –50 –40 –30 –20 –10 0 2024 2023 2022 -7 -30 -37 –40 Uppnådd minskning 2025 års mål Värdekedjans koldioxidavtryck Miljoner ton CO 2 e/% 0 5 10 15 20 25 30 35 2024 2023 1) 2022 92 % 8 % 31 <1 % <1 % <1 % 7 % 8 % 93 % 92 % 32 15 19 Scope 1 och 2 (stod för mindre än 1 %) Scope 3 uppströms Scope 3 nedströms 2030 års mål 1) Data för 2023 har omräknats. Mer information finns på sidan 10. Miljö Nettonollutsläpp till 2040 Ericssons långsiktiga mål är nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till 2040. Bolagets mål på kort sikt är att halvera värde- kedjans totala utsläpp och minska utsläppen i Scope 1 och 2 med 90 % till 2030 jämfört med basåret 2020. Målen har validerats som förenliga med 1,5-gradersambitionen av SBTi 1) . Under 2024 tog Ericsson fram en omställningsplan för att nå dessa mål. Pla- nen beskriver de åtgärder för utsläppsminsk- ningar som är avgörande för att Bolaget ska nå nettonollutsläpp, med fokus på aktiviteter med större påverkan som produktdesign och energiförbrukning på radiobasstationssiter. Den största potentiella utsläppsminsk- ningen finns nedströms i värdekedjan och kommer från fortsatta förbättringar av port- följens energiprestanda och ökad använd- ning av förnybar energi hos kunderna. Detta följs av minskade uppströms utsläpp genom samarbeten med leverantörer, produktdesign och materialval. 2024 var de totala utsläp- pen av växthusgaser i värdekedjan cirka 19 (32) miljoner ton. 92 % (93 %) av koldioxid- avtrycket uppstod nedströms 2) i värdekedjan, främst hänförligt till energianvändning av såld nätutrustning. 8 % (7 %) uppstod upp- ströms 2) i värdekedjan och kom främst från utsläpp kopplade till inköpta varor och tjäns- ter. Utsläppen från Ericssons egen verksam- het (Scope 1 och 2) utgjorde mindre än 1 % (<1 %) av de totala utsläppen. Jämfört med 2023 minskade de totala utsläppen i värdekedjan med 41 % och 37 % jämfört med basåret 2020. Detta berodde främst på utsläppsminskningar i användningsfasen av sålda produkter, till följd av förbättrad energiprestanda i leve- rerad nätutrustning och kundernas ökade inköp av förnybar el. Ericsson har fortsatt att förbättra portföljens energiprestanda, och ökat kapaciteten i sina lösningar för mobilt bredband i förhållande till deras energiför- brukning. Högre energieffektivitet skapar också ekonomiskt värde för kunderna genom att bidra till att minska de energirelaterade driftskostnaderna och därmed den totala ägandekostnaden. Under 2024 noterades också en geogra- fisk förskjutning av försäljningen till markna- der som har en jämförelsevis större andel el från förnybara källor i sina nationella elnät, vilket bidrog till lägre utsläpp. Den här typen av förändringar kan leda till betydande variationer i nedströms utsläpp på årsbasis. Att variationerna är så stora beror på att rapporterade utsläpp nedströms i värde- kedjan, från användningen av sålda produkter under ett visst år, utgörs av summan av de uppskattade totala utsläppen under hela nät- utrustningens användningstid – utsläppen periodiseras inte över produkternas beräk- nade livslängd. Portföljens energiprestanda Utsläppen i användningsfasen, under hela deras förväntade livstid, för produkter sålda 2024 stod för 92 % (93 %) av de totala ut- släppen i värdekedjan. Ericsson uppskattar att en förbättrad energiprestanda har poten- tial att minska utsläppen från produkternas användningsfas med cirka 30 % fram till 2030 jämfört med basåret 2020. Ericsson har genom introduktionen av 5G Advanced fortsatt att implementera funktio- ner som möjliggör programmerbara och ener- gieffektiva mobilnät med hög prestanda och som kan optimeras för olika användnings- områden. Detta gör att leverantörer av kom- munikationstjänster kan driva sina mobilnät på ett smartare sätt för att tillgodose data- trafikbehovet och leverera en optimal använ- darupplevelse med lägre energianvändning. Bolaget har fortsatt att arbeta mot målet att minska den genomsnittliga energiförbruk- ningen för typiska nya radiobasstationssiter med 40 % till 2025 jämfört med basåret 2021. Bolaget hade vid årets slut uppnått en minskning med 37 % (30 %) och är på god väg att uppnå detta mål. Investeringar i port- följens energieffektivitet är en godkänd inves- tering av emissionslikvider enligt Ericssons ramverk för grön finansiering, utifrån vilket Bolaget emitterar gröna obligationer och andra gröna finansieringsinstrument. Klimatåtgärder i leverantörskedjan Utsläppen från leverantörskedjan stod för 8 % (7 %) av värdekedjans totala koldiox- idavtryck, och Ericsson arbetar för att minska dessa utsläpp genom samarbeten med leve- rantörerna, designförbättringar och effekti- visering av transporter. Då minskade utsläpp i leverantörskedjan är en viktig prioritering för företagets kunder bidrar detta arbete till att stärka Ericssons konkurrenskraft. Bolaget har fortsatt att utforska och implementera lösningar för att minska produkternas vikt och storlek, och har genomfört studier i syfte att minska utsläppen från koldioxidintensiva material och processer som aluminium. För 1) Science Based Targets initiative. 2) Förklaringar av vad som utgör ett företags uppströms och nedströms värdekedja finns i ordlistan på sidan 62. 3 Ericsson 2024 2024 i korthet – Miljö Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Utsläpp i Scope 1 och 2 Kiloton CO 2 e 0 20 40 60 80 100 120 2024 2023 2020 72 112 69 51 42 40 27 34 17 11 // Scope 1 Scope 2 (marknadsbaserade) 2030 års mål Andel förnybar elektricitet och energi vid anläggningar % 0 20 40 60 80 100 2024 2023 2022 70 65 84 84 67 82 Andel förnybar elektricitet Andel förnybar energi Samverkan i leverantörskedjan Antal 0 100 200 300 400 2024 2023 2022 350 225 237 323 Leverantörer med godkända klimatmål 2025 års mål de leverantörer som har bedömts ha en högre miljöpåverkan ingår klimatrelaterade kriterier i utvärderingen av leverantörerna. Ericssons mål till 2025 är att 350 strategiska leveran- törer och leverantörer med höga utsläpp ska sätta egna mål för utsläppsminskningar i linje med 1,5-gradersambitionen, inklusive en halvering av utsläppen till 2030. De direkta utsläppen från dessa leverantörer, tillsam- mans med utsläppen i deras leverantörs- kedjor, utgör en majoritet av utsläppen upp- ströms i Ericssons värdekedja. Vid årets slut hade 323 (237) leverantörer satt godkända mål. För att uppnå de utsläppsminskningar som eftersträvas i leverantörskedjan måste leverantörer med höga utsläpp använda mer förnybar energi i sina processer. För att bedöma hur sådana åtgärder kan implemen- teras i större skala började Ericsson under året samla in verifierade data från ett urval av leverantörer om andelen förnybar energi som används. Klimatåtgärder i den egna verksamheten Utsläppen i Scope 1 minskade till 17 340 (27 029) ton, främst till följd av en minskning av antalet servicefordon. Utsläppen i Scope 2 minskade till 34 007 (42 251) ton, främst till följd av en lägre elförbrukning och riktade inköp av förnybar energi på marknader med jämförelsevis mer utsläppsintensiva natio- nella elnät. Andelen inköpt förnybar el till Ericssons anläggningar uppgick till 84 % (84 %), vilket motsvarade 65 % (70 %) av total energiförbrukning. Sedan basåret 2020 har de årliga utsläppen i Scope 1 och 2 mins- kat med cirka 62 000 ton. Även om utsläppen från tjänsteresor ökade till 54 215 (52 599) ton 2024, är de fortfarande lägre jämfört med nivåerna före pandemin. Ericsson har satt ett tak på tjänsteresor för att begränsa utsläppen från dessa till högst 50 % av nivå- erna som gällde 2019, dvs. före pandemin. Utsläppen från anställdas pendling ökade till 51 700 (49 000) ton, till följd av att fler anställda arbetade på kontoren jämfört med föregående år. Fokusområden för 2025 kom- mer fortsättningsvis vara automatiserad datahantering samt att utforska nya sätt att öka andelen förnybar energi som används i fastigheterna. Omställning till cirkulär ekonomi Bolaget gjorde ytterligare insatser för att öka volymerna av produktåtertagning och försäljningen av upprustad utrustning fort- satte under 2024. En förutsättning för ett mer cirkulärt förhållningssätt är korrekt informa- tion om produkternas materialsammansätt- ning. Ericsson har börjat samla in information från leverantörer om innehållet av återvunna material i inköpta produkter och komponenter genom ett nytt avsnitt i standardformuläret för deklaration av produkters materialsam- mansättning. Ericsson kommer att imple- mentera detta nya avsnitt stegvis, och börja med prioriterade produkter för att bygga upp kunskap om användningen av sekundära råvaror. Efter att ha utvärderat kriterierna för förenlighet med EU:s taxonomi för hållbara verksamheter har Ericsson dragit slutsatsen att ingen av den omsättning som omfattas av taxonomin, främst hänförlig till tillverkning av elektronisk utrustning, uppfyller alla krite- rierna för taxonomiförenlighet. Taxonomins kriterier är svåra att tillämpa på Ericssons produkter, delvis eftersom kriterierna utgår från konsumentelektronik och inte industri- varor som nätutrustning. Mer information om denna utvärdering finns i avsnitt E6 i denna rapport. IKT-lösningar som möjliggörare Enligt forskning 1) står IKT-sektorn för en liten och minskande andel av de globala utsläp- pen av växthusgaser. Däremot visar Ericssons forskning att den potential som IKT-lösningar har för att stödja andra branscher i deras arbete för att minska sina koldioxidutsläpp är betydande, och mycket större än branschens eget koldioxidavtryck 2) . Viktiga omställningar i samhälle och industri, som elektrifiering och ökad användning av förnybara energikällor, är beroende av uppkoppling och infrastruk- tur för mobilnät för att kunna nå sin fulla potential. En annan studie gjord av Ericsson 3) visade att det finns ytterligare potential för utsläppsminskningar om 5G-stödda före- tagsapplikationer används i andra sektorer av ekonomin som har höga utsläpp. Under 2024 har Ericsson fortsatt att utforska detta ämne genom att publicera två policyrekom- mendationer om digitalisering för hållbarhet och om att uppnå ett konkurrenskraftigt och grönt Europa. Dessa rekommendationer visar på betydelsen av uppkoppling och digi- talisering för att minska koldioxidutsläppen i olika branscher och för att nå globala nettonollutsläpp 4) . 1) Malmodin et al. (2023). ICT sector electricity consumption and greenhouse gas emissions – 2020 outcome, SSRN Electronic Journal 2) Ericsson Mobility Report (2024) 3) Ericsson. (2021). Connectivity and climate change, Ericsson 4) Policy paper – Achieving a competitive and green Europe – CEO Alliance and Policy paper – Digitalisation for Sustainability - CEO Alliance. 4 Ericsson 2024 2024 i korthet – Miljö Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Olyckor som resulterat i dödsfall eller sjukfrånvaro Antal 0 25 50 75 100 125 150 2024 2023 2022 8 10 96 2 72 126 Olyckor som resulterat i sjukfrånvaro 1) Dödsfall 1) Från och med 2024 är olyckor som resulterat i sjukfrånvaro som inträffat bland tredje part exkluderade från statistiken eftersom Ericsson har begränsad möjlighet att verifiera antalet faktiska sjukdagar. Tredje parter ingår fortfa- rande i statistiken för dödsfall och registrer- bara arbetsplatsolyckor som visas här och i avsnitt S1. Dödsfall per orsak Antal 0 3 6 9 12 2024 2023 2022 4 8 1 4 5 10 2 4 1 1 Övrigt 1) Fall från hög höjd Bilkörning/trafikolycka 1) Mer information finns i avsnitt S1. Andel kvinnor per personal- kategori % 0 10 20 30 40 2024 2023 2022 25,5 35,0 21,7 26,5 32,0 24,0 26,0 31,4 22,7 Högre chefer Alla anställda Linjechefer 2030 års ambition Samhällsansvar Hälsa, säkerhet och välbefinnande Ericssons mål, Target Zero, är att inte ha några incidenter som resulterar i dödsfall eller sjukfrånvaro. Bolaget har fortsatt att inte- grera säkerhet i företagskulturen och stärka processer samt styrningsmekanismer, inklu- sive hantering av leverantörer. Som en del av det arbetet fortsatte bedömningen av mog- nadsgraden för leverantörer av fälttjänster under 2024 och omfattade vid årets utgång 98 % av nuvarande och nya leverantörer. De viktigaste identifierade förbättringsområ- dena var kontroll av högriskaktiviteter, hante- ring av underleverantörer och förstärkning av projektens riskbedömningar. När en avvikelse från Ericssons säkerhetskriterier identifieras, eller när en incident eller ett dödsfall inträffar, utfärdas varningar till leverantören tillsam- mans med andra konsekvenser som böter eller uppsägning av kontraktet. Under 2023 rapporterades 10 dödsfall, men under 2024 var siffran 2, och involverade anställda hos leverantörer av fälttjänster. Orsakerna var en bilolycka och ett fall under arbete ute i fält på en radiobasstation. Det skedde inga dödsfall bland Ericssonanställda. Orsaksanalyser av dödsolyckorna visar att dålig tillsyn, otillräcklig riskbedömning och riskfyllt beteende var de främsta orsakerna. Antalet olyckor som resulterat i sjukfrånvaro för både leverantörer och anställda minskade också till 72 (96). Dessa incidenter inträffade främst i samband med montering, installation och underhållsarbete. Under 2024 lanserade Ericsson, utöver de befintliga säkerhetsutbildningarna, en ny obligatorisk utbildning i säker körning för både medarbetare och leverantörer. Ericsson har också fullt ut implementerat Stop Work Autho- rity-standarden, som kräver och ger människor möjlighet att omedelbart avbryta sitt arbete när osäkra arbetsförhållanden identifieras. Dessutom tror Ericsson att uppmuntran av positiva insatser också bidrar till att förbättra leverantörernas säkerhetsprestanda. Därför har Bolaget infört ett globalt belöningspro- gram för leverantörernas säkerhetsarbete i syfte att uppmuntra säkra beteenden och sprida bästa praxis bland leverantörer av fält- tjänster. Det pågående arbetet med att minska produkternas vikt och storlek för att minska utsläppen av växthusgaser har också fördelar för hälsa och säkerhet, eftersom det underlät- tar transport- och installationsarbetet. Likabehandling och lika möjligheter för alla Som ett IKT-bolag med ett strategiskt mål om teknikledarskap i sin bransch, är Ericsson beroende av en välutbildad personal, särskilt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik (STEM). För att säkerställa att Ericsson har tillgång till medarbetare som är innovativa och som gör skillnad, använder Bolaget en meritbaserad rekryteringsmetod som värdesätter medarbetare med olika erfa- renheter, perspektiv och färdigheter. Ericsson anser att detta möjliggör välgrundade och informerade beslut och som därmed ger bättre resultat. Ledare på Ericsson genomgår utbildning i inkluderande ledarskap för att kunna fatta bättre och mer rättvisa beslut baserade på meriter och som inte diskriminerar någon grupp. Ericsson fortsätter också att stödja ett nätverk av resursgrupper som är öppna för alla medarbetare, och som inkluderar ett brett spektrum av områden, inklusive grupper dedi- kerade till personer med neuropsykiatriska variationer och personer med funktionsvaria- tioner. Dessutom har Ericsson fokuserat på till- träde och möjligheter för kvinnor på alla nivåer i Bolaget genom en meritbaserad urvalspro- cess i enlighet med antidiskrimineringslagar. Arbetet med att uppnå rättvis lönesättning har fortsatt, och Bolaget har gjort ytterligare insatser för att säkerställa att lönesättning är meritbaserad. Riktade aktiviteter har utförts för att åtgärda bekräftade löneskillnader, och som ett led i det arbetet fortsätter den interna utbildningen för att säkerställa att lönebeslut fattas på ett rättvist sätt. Attrahera, behålla och utveckla talanger Ericssons rekryteringsstrategi bygger på tre fokusområden – identifiera marknader för nyckeltalanger, planera för efterfrågan och kapacitet samt attrahera och behålla talanger med kritiska kompetenser. Under 2024 har Bolaget fortsatt att förstärka sin rekryteringskapacitet, förbättrat rekryte- rarnas kompetens och investerat i ny teknik för att erbjuda en bättre upplevelse av hela anställningsprocessen. Ericsson fortsätter också att prioritera utvecklingen av kritiska kompetenser hos medarbetarna kopplade till Bolagets strategi. Vid årets slut hade mer än 75 000 personer byggt upp kritiska kompetenser inom områ- den som Cloud Native, Power Skills och AI, inklusive generativ AI. Medarbetarna upp- muntras att anpassa sina utbildningsmål till sina karriärambitioner och att praktiskt till- lämpa sina färdigheter genom att byta jobb internt och delta i kortare utvecklingsprojekt. Detta stöds av en öppen talangmarknad och en målinriktad successionsplanering. År 2024 lanserades en ny metod för prestationsutvär- deringar där de årliga utvecklingssamtalen tar hänsyn både till uppnådda resultat i för- hållande till överenskomna mål, samt hur per- sonen i fråga levt upp till Bolagets värderingar och hur förväntningarna på ett etiskt bete- ende i arbetet uppfyllts. Ericsson har sedan 2021 ett aktiespar- program för anställda för att förstärka medar- betarnas vilja at stanna i Bolaget genom att 5 Ericsson 2024 2024 i korthet – Samhällsansvar Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Medarbetarnöjdhet eSAT-poäng 0 20 40 60 80 100 2024 2023 2022 77 81 74 74 80 79 Ericssons medarbetare Referensvärde för jämförbara branschföretag Digital utbildning – Connect to Learn Tusental Antal 0 100 200 300 400 500 600 2024 2023 2022 485 567 43 45 36 0 10 20 30 40 50 60 400 Barn och unga som har påverkats Länder med verksamhet Konton för Ericsson Mobile Wallet och aktiva användare Miljoner 0 100 200 300 400 500 600 2024 2023 2022 85 80 457 530 85 379 Konton Aktiva användare varje månad subventionera deras köp av aktier i Bolaget. Vid utgången av 2024 omfattade planen cirka 76 000 (77 700) anställda, med en deltagandegrad på 17,3 % (18,0 %). På grund av en utmanande marknad under 2024 genomförde Ericsson personal- neddragningar i flera länder. Medarbetar- nöjdheten var trots detta fortsatt hög, 79 (80) poäng på en skala från 0 till 100, och ligger fortsatt över referensvärdet för jämförbara branschföretag, som var 74 (74). Mänskliga rättigheter Ericsson fortsätter att integrera tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter i hela verksamheten, till exempel i inköps- och försäljningsprocesserna, och vidtar förstärkta åtgärder när det anses vara nödvändigt. Bland annat besökte företagets människorättsspe- cialister Indien, där Ericsson har en betydande del av sin personalstyrka. Fokus under besöket låg på kapacitetsbyggande åtgärder för nyck- elmedarbetare och förstärkt tillbörlig aktsam- het avseende risker och påverkan i Ericssons värdekedja. Teamet förde dialog med med- arbetare samt organisationer inom civilsam- hället för att diskutera väsentliga mänskliga rättighetsfrågor som Ericsson har identifierat i sin värdekedja, till exempel arbetsvillkor, rätten till respekt för privatlivet och yttrandefrihet. Viktiga slutsatser var bland annat att det finns ett behov av att ytterligare stärka översynen av arbetsvillkoren för den externa arbets- kraft som arbetar för Ericsson och att öka den interna medvetenheten om frågor kopplade till mänskliga rättigheter. Bolagets tillvägagångssätt för att bedöma risker i att samarbeta med kunder inom försvar och samhällsskydd, inklusive stat- liga institutioner och myndigheter, stärktes genom att fastställa tydliga kriterier för utvärdering av människorättsrisker i sådana affärsrelationer. Dessa kriterier omfattar utvärdering av den avsedda användningen av Ericssons lösningar samt kund- och land- specifika risker, såsom styrkan i rättsstats- principen och förekomsten av väpnade eller våldsamma konflikter. Utvärdering av dessa kriterier kan medföra förstärkta åtgärder för tillbörlig aktsamhet. Som en del av sitt medlemskap i Global Network Initiative (GNI) deltog Ericsson i en övning där Bolaget presenterade hur Ericsson hanterade en potentiell affärsrelation med identifierade risker relaterade till rätten till privatliv, i ett land förknippat med hög risk relaterad till dess lagstiftning. De deltagande intressenterna, som bland annat omfattade akademiska experter, andra företag och orga- nisationer i civilsamhället, bedömde hur väl Ericssons åtgärder överensstämde med GNI:s principer. Slutsatsen var att Ericssons age- rande var väl i linje med dessa principer, men att det finns möjlighet för Bolaget att arbeta för kollektiva åtgärder mellan näringslivet och civilsamhället, för att påverka policy i högriskländer, när så är möjligt. Samhällspåverkan Ericsson fortsatte att investera i uppkopplade skogsplanteringsprojekt i flera länder och planterade över 400 000 trädplantor genom tre projekt i Indien. Till stöd för FN:s World Cleanup Day samlade över 1 400 volontärer på mer än 40 platser in två ton avfall, vilket var Ericssons största volontärengagemang för medarbetare hittills. I Etiopien levererade Ericsson Response och Refugee Emergency Telecommunications Sector uppkoppling till RETS 1) partnerkontor som stödjer 91 000 flyktingar i Mirqaan i Bokh- distriktet. Ericsson Response stödde också den WFP-ledda ETC 2) insatsen på Jamaica och Union Island efter den förödande orkanen Beryl. Dessutom fortsatte Ericsson Response att stödja WFP:s projekt för att bygga upp beredskap och motståndskraft i Filippinerna. Digital inkludering Ericsson Mobile Wallet Platform stödde 530 (457) miljoner registrerade konton för mobila plånböcker 2024. Cirka 85 (85) miljoner aktiva konsumenter – varav många tidigare saknat tillgång till banktjänster – använder varje månad mobila finansiella tjänster som stöds av plattformen. Plattformen har gjort det möjligt för många företag och organi- sationer att acceptera digitala betalningar, vilket har bidragit till att påskynda tillväxten av digitala ekonomier där användningen av kontanter minskar. Som UNICEF:s första partner från den privata sektorn att göra ett åtagande på flera miljoner dollar till Giga-initiativet har Ericsson bidragit till insatser för att förbättra tillgången till uppkoppling i mer än 14 500 skolor, vil- ket har gynnat 7,8 miljoner elever under de senaste fyra åren 3) . Genom initiativet Connect to Learn har Ericsson hittills haft en positiv påverkan på 567 000 (485 000) barn och unga vuxna i 45 (43) länder, genom att ge tillgång till digitala program för lärande och kompetensutveckling. 1) Refugee Emergency Telecommunications Sector, som leds av FN:s flyktingorgan UNHCR. 2) Världslivsmedelsprogrammet – Emergency Telecommunications Cluster. 3) UNICEF. 6 Ericsson 2024 2024 i korthet – Samhällsansvar Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Utbildning i etik och regelefter- levnad – slutförandegrader % 0 20 40 60 80 100 2024 2023 2022 93 97 98 94 99 99 Grundläggande antikorruptionsutbildning Utökad antikorruptionsutbildning Styrning Förstärkning av bolagsstyrningen Ericsson har åtagit sig att upprätthålla de högsta standarderna för bolagsstyrning och har etablerat ett ramverk för bolagsstyrning som stärker verksamheten, möjliggör strate- giskt genomförande och operationell excel- lens samt främjar och underlättar en effektiv tillsyn över hela organisationen. Syftet är att möjliggöra beslutsfattande av hög kvalitet med en tydlig ansvarsfördelning och att skapa en robust riskhanteringsstrategi för att effek- tivt identifiera, hantera och mitigera risker och tillvarata möjligheter. Ericssons ramverk för bolagsstyrning vägleder medarbetarna sam- tidigt som det bygger på deras styrkor – vilket främjar en transparent företagskultur präglad av samarbete och öppen dialog. Det är en av grunderna för sunda och etiska affärsbe- slut, robust riskhantering och tvärfunktionell samordning. Ericsson har också infört tydliga regler för bolagsstyrning inom hela organi- sationen. Dessa omfattar allt från frågor som kräver godkännande av Bolagets aktieägare och styrelseledamöter till policyer för intres- sekonflikter och styrelsens samt ledningens uppgifter och skyldigheter. Alla dessa aspekter är grundförutsättningar för att Ericsson ska kunna bedriva verksamhet i linje med sina värderingar: professionalism, respekt, uthållighet och integritet. Ericssons intensiva arbete med att stärka och förenkla sin bolagsstyrning fortsatte under 2024 och bedrevs parallellt med ytterli- gare förbättringar av programmet för etik och regelefterlevnad. I juni 2024 avslutades den fyra år långa tillsynen utförd av en oberoende observatör. Den oberoende observatörens roll har varit att granska, utvärdera och testa alla aspekter av Ericssons globala antikor- ruptions- och regelefterlevnadsprogram samt intern kontroll. Den oberoende observatörens certifiering och avslutandet av uppdraget var viktiga milstolpar, men arbetet är långt ifrån slutfört. Till följd av bredden av Ericssons glo- bala organisation och den bransch där Bola- get verkar krävs ständig vaksamhet i det fort- satta arbetet för att integrera och förbättra programmet för etik och regelefterlevnad. Etik och regelefterlevnad Under de senaste åren har Ericsson investe- rat betydande resurser i att stärka sitt pro- gram för etik och regelefterlevnad genom att implementera och upprätthålla starka system, kontroller och policyer, bland annat inom områdena etik, antikorruption, intres- sekonflikter, penningtvätt och konkurrens- lagstiftning. Ericsson tror att integrering av integritet i det dagliga beslutsfattandet krä- ver ett konstant fokus för att säkerställa att processer för regelefterlevnad och tillhörande kontroller förblir ändamålsenliga. I takt med att verksamheten utvecklas kommer Ericsson att fortsätta arbetet med att förbättra sina anti-korruptionskontroller och integrera dem ytterligare i sin verksamhet och ledningsbe- slut. Samtidigt kommer Ericsson också att fortsätta med grundliga tester av effektivite- ten i sitt program för etik- och regelefterlev- nad, vilket inkluderar tydliga förväntningar på ledningen att förstå och vidta åtgärder utifrån resultaten av dessa tester och utifrån process- efterlevnaden inom sina respektive ansvars- områden. Detta kommer ytterligare att stärka grundvalen för ett välintegrerat och bärkraf- tigt program för etik och regelefterlevnad. För att stärka ansvarstagandet inom hela organisationen kan alla medarbetare som har rätt till kortsiktig rörlig ersättning nekas hela eller en del av utbetalningen om de bryter mot Ericssons affärsetiska kod. Dessutom utvär- deras högre chefer enligt en rad fördefini- erade integritetskriterier, som omfattar utbild- ning i regelefterlevnad, hantering av tredje parter, hantering av misstänkta överträdelser och andra frågor kopplade till Bolagets pro- gram för etik och regelefterlevnad. Under- prestation i förhållande till dessa kriterier kan minska utbetalningen av kortsiktig rörlig ersättning med upp till 100 %. Företagsdonationer är en viktig del av ansvarsfullt företagande och hjälper till att visa på Ericssons stöd till olika lokalsamhällen och ändamål. Bolaget har system på plats för att granska donationer, sponsring och andra bidrag för att säkerställa att de är förenliga med Bolagets värderingar, fria från intresse- konflikter och följer lagar och regler. Ericsson fortsätter att tillhandahålla obligatorisk utbildning inom områden som är avgörande för att åstadkomma beteende- förändringar och säkerställa integritet inom Bolaget, till exempel inom antikorruption, hälsa och säkerhet samt säkerhetsmedve- tenhet. Vid årets slut hade 99 % (99 %) av hela personalen genomgått den obliga- toriska grundläggande antikorruptionsut- bildningen, och 94 % (98 %) av personer i riskutsatta roller hade genomgått förstärkt antikorruptionsutbildning. Antalet rapporterade ärenden avseende misstänkt bristande regelefterlevnad upp- gick till 1 201 (1 201), varav en majoritet var relaterade till personalfrågor. Bolaget ser det ihållande antalet rapporter som ett tecken på fortsatt förtroende bland medar- betare och tredje parter för Ericssons han- tering av anklagelser och utredningar samt att Bolaget tar potentiella överträdelser på största allvar. Av de rapporterade ärendena gick 138 (125) ärenden vidare till utredning. 1 063 (1 076) ärenden utreddes inte vidare eftersom de antingen utgjorde förfrågningar av allmän karaktär, inte bedömdes röra Rapporterade, utredda och bekräftade fall av bristande regelef- terlevnad Antal 0 200 400 600 800 1 000 1,200 1 400 2024 2023 2022 1 092 215 118 91 61 138 1 201 1 201 125 Rapporterade ärenden 1) Ärenden överlämnade för utredning Utredningar som påvisat överträdelser 2) 1) Alla rapporterade ärenden som inkom under 2024, varav en majoritet var relaterade till personalfrågor. 2) Alla utredningar som avslutades under rappor- teringsåret och som påvisat överträdelser, varav några inleddes under tidigare år. Korrigerande och disciplinära åtgärder per kategori 1) 0 20 40 60 80 100 Övrigt Egen uppsägning Muntlig varning Skriftlig varning Uppsägning/ avsked 29 6 Totalt: 196 Antal 19 60 82 1) Åtgärder som vidtagits till följd av bekräftade överträdelser av Ericssons affärsetiska kod. Varje korrigerande åtgärd representerar en unik individ, vilket innebär att summan av de åtgärder som visas här inte direkt kan jämföras med anta- let bekräftade fall som visas ovan, eftersom varje fall kan omfatta flera individer. En individ kan vara föremål för flera korrigerande åtgärder men räknas endast en gång i denna statistik klassificerat utifrån den mest allvarliga korrigerande åtgärden. 7 Ericsson 2024 2024 i korthet – Styrning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande regelöverträdelser eller överträdelser av den affärsetiska koden, eller kunde hanteras utan utredning. 633 (582) av de rapporterade ärendena som inte utreddes vidare hänvisa- des till andra funktioner, bland annat till HR och inköpsavdelningarna, för att hanteras i enlighet med deras processer. Under året avslutades 61 (91) utredningar där överträ- delser kunnat bekräftas. Vid årets slut pågick fortfarande 49 (78) utredningar. Denna siffra innefattar ärenden som rapporterades under både 2023 och 2024. Mer information finns i avsnitt G1 i denna rapport, inklusive rap- porterade ärenden uppdelade efter kategori. Under året vidtogs också 196 (201) korrige- rande och disciplinära åtgärder i samband med utredningar som utfördes av Corporate and Government Investigations. 82 (112) av dessa åtgärder resulterade i uppsägningar eller avsked och 60 (58) i skriftliga varningar. För ytterligare information om frågor relaterade till regelefterlevnad, se sidan 20 i den Finansiella rapporten, sidorna 4–5 i Bolagsstyrningsrapporten och avsnitt G1 i denna rapport. Tredjepartshantering och leverantörsrevisioner Ericsson har fortsatt att förbättra sin gransk- ning och översyn av tredje parter i syfte att säkerställa att Bolaget endast arbetar med parter som uppfyller kraven på nolltolerans mot mutor och korruption. Genom det globala programmet för hantering av tredje parter (Third Party Management, TPM) identifierar och begränsar Ericsson korruptions- och integritetsrelaterade risker i sina relationer med tredje part. Kommittéer för granskning av affärspartners, bestående av seniora affärschefer under ledning av experter på regelefterlevnad, utvärderar tredje parter med högre risk, godkänner eller avvisar samarbeten och övervakar riskbilden i de geografiska områden där Ericsson bedriver verksamhet. Programmet för TPM arbetar tillsammans med affärsverksamheten för att säkerställa korrekta transaktioner och regel- mässiga betalningar. Ericsson har en rad olika metoder för att bedöma och hantera risker hos tredje part, inklusive revisioner av leverantörer. 79 (123) revisioner baserade på kriterierna i Ericssons uppförandekod för affärspartners genomför- des under 2024. Ericsson använder en riskba- serad ansats för att göra det årliga urvalet av revisioner. Den inneboende risken baseras på faktorer som land, typ av produkt och tjänst som levereras, tid sedan senaste revisionen samt inköpsvolym. Revisionerna utförs av en tredjepartsleverantör. Kritiska avvikelser identifierades hos 3 % (1 %) av de granskade leverantörerna. Samtliga av dessa avvikelser handlade om hälso- och säkerhetsstandarder och hanteringen av dessa. Ericsson genom- förde också 14 (19) revisioner av avtalsefter- levnad, utförda av interna certifierade revi- sorer. Inga kritiska avvikelser identifierades vid dessa revisioner. Varje revision ses som en förbättringsmöjlighet och handlingsplaner upprättas tillsammans med leverantörerna för att åtgärda avvikelser. Av de brister som identifierats vid revisionerna baserade på uppförandekoden hade 84 % (79 %) adres- serats inom förutbestämda tidsramar genom korrigerande åtgärder. Motsvarande siffra för revisioner av kontraktsefterlevnad var 76 % (65 %). Utöver dessa revisioner kan Ericsson också, genom en tredje part med forensisk expertis, utföra riktade revisioner av en leverantörs bokföring för att hantera risker relaterade till korruption och mutor. Under 2024 genomfördes sådana revisioner hos 13 leverantörer. Interaktioner med statliga myndigheter Ericsson är och har varit involverad i rätts- processer som involverar statliga myndigheter i olika jurisdiktioner. Mer information om aktuella tvister finns i den Finansiella rapporten på sidan 22–23. Dataintegritet och cybersäkerhet Ericsson har fortsatt att genomföra sina stra- tegier för säkerhet och dataintegritet i syfte att stärka verksamhetens och portföljens motståndskraft. För ytterligare information om dessa ämnen, se sidorna 6–7 i Bolagsstyrningsrapporten. Politiskt engagemang och opinionsbildning Ericsson har fortsatt att förespråka poli- cyer som uppmuntrar och ger incitament till det digitala ekosystemet. Det handlar om att driftsätta och använda avancerad upp- koppling för att stödja digitaliseringen av industrin och samhället. Ericsson agerar som en betrodd samarbetspartner till beslutsfat- tare och delar med sig av sin expertis och sin kunskap för att adressera politiska dilemman och finna möjligheter till dessa. Alla möten med offentliga tjänstemän där det förekom- mer väsentlig dialog och möjlighet till policy påverkan dokumenteras för intern granskning och rapporteras i enlighet med lokala regel- verk och lokal praxis. Bolaget är en aktiv medlem i bransch- organisationer och partnersamarbeten som syftar till att utveckla politiska regelverk och tankeledarskap (thought leadership). Här ingår till exempel European Round Table, där Ericsson aktivt deltar för att visa hur avance- rad uppkoppling kan möjliggöra digitalise- ring, produktivitet och konkurrenskraft, samt Digital Europe, där Ericsson driver klimat- och miljöfrågor. Ericsson har också bidragit till ett internationellt utbildningsprogram, ICT Regulation – Policy and Practice, på uppdrag av SIDA (Sveriges biståndsmyndighet). Styrelsen Stockholm, Februari 26 2025 Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016-0280 8 Ericsson 2024 2024 i korthet – Styrning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Hållbarhetsredovisning 9 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Allmänna upplysningar Allmänna upplysningar 10 S Samhällsansvar S1 Den egna arbetskraften 34 S2 Arbetstagare i värdekedjan 40 S3 Berörda samhällen 44 S4 Kunder och slutanvändare 47 Bilagor I Övriga mätetal 55 II Datapunkter från annan EU-lagstiftning 57 III Uttalande om tillbörlig aktsamhet 59 IV Väsentliga medlemskap 60 E Miljö E1 Klimatförändringar 19 E2 Föroreningar 25 E3 Vattenresurser och marina resurser 26 E4 Biologisk mångfald och ekosystem 27 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 27 E6 EU-taxonomin för hållbara verksamheter 29 G Styrning G1 Ansvarsfullt företagande 50 Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Allmänna upplysningar Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsredovisningen Denna Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande (”rapporten”, ”den här rapporten”), som publicerats den 27 februari 2025, utgör Ericssons årliga lagstadgade hållbarhetsredovisning och innehåller information om väsentlig påverkan, risker och möjligheter kopplade till miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG), samt styrning och policyer, ledningsmetoder, mål och mätetal som är relevanta för dessa frågor. Om inget annat anges avser den information och de uppgifter som lämnas Ericssons räkenskapsår, som löper från 1 januari till 31 december. Rapporteringens omfattning och avgränsningar Rapporten har upprättats som en koncernredovisning för koncernen som består av Moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotter- bolag enligt not M8 till Moderbolagets finansiella rapporter. I rapporten ingår inte information om miljöfrågor och samhällsansvar kopplade till intresse- företag eller joint ventures som Ericsson inte utövar operativ kontroll över. Rapporten innehåller också upplysningar relaterade till Ericssons upp- ströms och nedströms värdekedja, vilket omfattar leverantörer, kunder och andra affärspartners. Det föreligger inneboende osäkerheter avseende dessa upplysningars fullständighet, riktighet och verifierbarhet eftersom de rör utfall och aktiviteter som ligger utanför Bolagets direkta inflytande och kontroll. Redovisningsprinciper och rapporteringsramverk Denna rapport har upprättats i enlighet med standarder utgivna av Global Reporting Initiative (GRI). Ericsson har i samband med upprättandet av rap- porten tillämpat redovisningsprinciper enligt vad som föreskrivs i standarden GRI 1: Foundation (2021). Rapporten innehåller också klimatrelaterade upplysningar som ingår i rekommendationerna från Taskforce on Climate- Related Financial Disclosures (TCFD), samt relevanta upplysningar i till- lämpliga standarder från Sustainability Accounting Standards Board (SASB). Ericsson har börjat anpassa sina hållbarhetsrelaterade upplysningar till kom- mande lagkrav i EU. En förteckning över väsentliga datapunkter från annan EU-lagstiftning finns i Bilaga II. Som ett tillägg till rapporten publiceras ett referensindex för ESG- rapportering på Ericssons hemsida i ESG-avsnittet under Investor Relations. Detta index inkluderar GRI-index. Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Tidshorisonter I den här rapporten definierade Ericsson tidshorisonterna enligt följande: kortsiktig fram till 2025 (1 år), medellång 2025–2030 (5 år) och långsiktig bortom 2030 (mer än 5 år). Detta gäller främst analysen av klimatscenarier som presenteras i avsnitt E1. Källor till osäkerheter i uppskattningar och resultat, inklusive information om värdekedjan Rapporten innehåller kvantitativ information som är föremål för stor mätosäkerhet och/eller bygger på information om värdekedjan som härrör från indirekta datakällor. Om en datapunkt som redovisas i denna rapport innehåller betydande mätosäkerhet, eller härrör från indirekta datakällor, förklaras detta i en fotnot till datapunkten. Ericsson arbetar kontinuerligt med att förbättra sina mätmetoder och metoder för att samla in data för att förbättra riktigheten och precisionen i sina ESG-upplysningar. Rapporten innehåller också framåtblickande information om potentiell hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter. Denna information är också behäftad med stor osäkerhet. Förändringar i upprättandet av redovisningen och rättelser av tidigare lämnad information Under 2024 reviderade Ericsson flera av sina styrdokument för hållbarhets- rapportering för att anpassa dem till nya lagstadgade rapporteringskrav. Som en del av denna process har mätmetoderna för energiförbrukning och avfallsgenerering i den egna verksamheten reviderats. Ericsson har avtal med lokala allmännyttiga företag om att leverera överskottsvärme från datacenter i utbyte mot fjärrkyla. Under tidigare år har dessa överenskommelser inte återspeglats i informationen om energi- förbrukningen i den egna verksamheten som presenteras i avsnitt E1. Från och med 2024 inkluderar Ericsson den bruttofjärrkyla som erhålls i sådana överenskommelser i redovisade uppgifter om energi. På grund av begränsad tillgång till data har Bolaget inte omräknat tidigare års information. Dessa ändringar i beräkningsmetod har ökat den totala rapporterade förbruk- ningen av fjärrkyla med cirka 100 %. Eftersom inga omräkningar av tidigare års siffror har utförts är jämförbarheten mellan värden för 2024 och tidigare år begränsad. Uttjänt elektrisk och elektronisk utrustning från Ericssons egen verksam- het hanteras ibland via Ericssons eget system för produktåtertagning. Från och med 2024 redovisas vikten på den uttjänta utrustning som samlas in från Ericssons egna anläggningar som avfall från Ericssons egen verksamhet i avsnitt E5. Denna ändrade metod har ökat den totala vikten på det avfall som redovisas med cirka 70 %. Eftersom inga omräkningar av tidigare års siffror har utförts är jämförbarheten mellan värden för 2024 och tidigare år begränsad. När Ericsson granskade sina redovisningsprinciper för uppskattning av nedströms Scope 3-utsläpp av växthusgaser från sålda produkter, identifie- rade Ericsson att energiförbrukningen från vissa produkter som såldes 2023, och som användes för att uppskatta dessa utsläpp, hade överskattats. Värdet för utsläpp i denna kategori för år 2023 har därför omräknats. Omräknade mätetal Efter omräkning Före omräkning (ton CO 2 e) Avsnitt i denna rapport 2023 2023 Scope 3-utsläpp av växthus- gaser från sålda produkter E1 29 658 200 35 057 200 Införlivande genom hänvisning Information om policyer och åtgärder som är relevanta för informations- och cybersäkerhet, vilket är en fråga som är förknippad med väsentlig påverkan, risker och möjligheter, ingår i bolagsstyrningsrapporten och införlivas genom hänvisning i denna rapport. 10 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Allmänna upplysningar, forts. Affärsmodell, strategi och värdekedja Affärsmodell Ericsson är ett multinationellt företag med huvudkontor i Stockholm och kunder i mer än 175 länder. Ericsson säljer hårdvara, mjukvara och tjäns- ter för kommunikationsinfrastruktur inom informations- och kommunika- tionsteknik (IKT). Verksamheten består av tre huvudsegment, även kallade affärsområden, samt ett fjärde segment som främst är verksamt inom outsourcade TV och videosändningstjänster. Ericsson har cirka 94 (100) tusen anställda i omkring 110 länder, varav 38 (39) tusen i Europa och Centralasien, 23 (23) tusen i Sydasien, 14 (16) tusen i Ostasien och Stillahavsområdet, 10 (11) tusen i Nordamerika, 6 (7) tusen i Latinamerika och Karibien, 2 (3) tusen i Mellanöstern och Nordafrika samt 1 (1) tusen i Afrika söder om Sahara. Affärssegment Segmentet Networks utvecklar och distribuerar infrastruktur för mobilnät till leverantörer av kommunikationstjänster, som använder näten för att tillhan- dahålla telekommunikationstjänster till konsumenter och företag. Segmentet Networks erbjudande omfattar hårdvara för mobilnät, bland annat radiobas- stationer, basband och antenner, mjukvara för att driva hårdvaruutrustningen samt relaterade tjänster såsom nätinstallation och underhåll. År 2024 stod segmentet Networks för 64 % (65 %) av koncernens totala nettoomsättning. Segmentet Cloud Software and Services tillhandahåller digitala lösningar till leverantörer av kommunikationstjänster för att driva och optimera pre- standan i deras nätverk, med fokus på att hjälpa kunder att övergå till moln- verksamhet och automatiserade nätverk. Segmentet hanterar också nätverk på uppdrag av leverantörer av kommunikationstjänster. År 2024 stod seg- mentet Cloud Software and Services för 25 % (24 %) av koncernens totala nettoomsättning. Segmentet Enterprise består av två affärsområden: Global Communications Platform och Enterprise Wireless Solutions. Det först- nämnda inkluderar Vonage-verksamheten som förvärvades 2021 och till- handahåller främst molnbaserade kommunikationslösningar till företag, så att dessa kan optimera processer, driva innovation och påskynda digitali- seringen. Vonage-verksamheten har också ett stort antal utvecklare knutet till sig. Enterprise Wireless Solutions utvecklar och levererar infrastruktur för privata nätverk och trådlösa WAN-nätverk (Wide Area Network) till företag. Kunderna inom segmentet Enterprise är privata och offentliga företag inom olika branscher. År 2024 stod segmentet Enterprise för 10 % (10 %) av kon- cernens totala nettoomsättning. Mer information om segmenten finns i not B1, och information om netto- omsättningens fördelning på hårdvara, mjukvara och tjänster finns i not B2 i koncernens finansiella rapporter. Ericsson genererar inga intäkter från prospektering, gruvdrift, utvinning, produktion, bearbetning, lagring, raffinering eller distribution – inklusive transport och handel – av fossila bränslen, eller från kemikalieproduktion, kontroversiella vapen eller odling och produktion av tobak. Strategi och hållbarhetsrelaterade mål Inom ramen för Ericssons hållbarhetsrelaterade mål är en viktig målsättning omställningen till nettonollutsläpp av växthusgaser i hela Bolagets värde- kedja. Eftersom den energi som förbrukas i nätutrustningen som installeras av kunderna står för över 90 % av Ericssons totala koldioxidavtryck i värdeked- jan, är en kontinuerlig förbättring av portföljens energiprestanda en viktig del i denna omställning. Att hantera de utsläpp i leverantörskedjan som uppstått i tillverkningen och transporten av den nätverkshårdvara som säljs till kun- derna är också en viktig åtgärd för minskade koldioxidutsläpp – till exempel genom produktdesign, ersättning av koldioxidintensiva material och genom att samarbeta med leverantörerna kring utsläppsminskande åtgärder. För att kunna nå nettonollutsläpp i hela värdekedjan måste Ericssons kunder och leverantörer övergå till att använda utsläppsfri el för driften av näten, en utmaning som till stor del ligger utanför Ericssons direkta kontroll. En annan utmaning gäller hälsa och säkerhet för de personer som arbe- tar hos eller åt Ericsson. De flesta allvarligare olyckor som registrerats under senare år har inträffat i fälttjänstverksamheten. Olyckorna har inträffat när Ericssons anställda och anställda hos leverantörer av fälttjänster utför nätin- stallation och underhållsarbete. De senaste årens dödsfall har i de allra flesta fall involverat anställda hos leverantörer av fälttjänster, och de vanligaste orsakerna har varit olyckor under fältarbete på basstationssiter och trafik- olyckor. Ericssons målsättning är noll dödsfall och incidenter med sjukfrån- varo bland egna anställda och anställda hos leverantörer av fälttjänster. Som ett IKT-bolag med ett strategiskt mål om teknikledarskap i sin bransch, är Ericsson beroende av en välutbildad personal, särskilt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik (STEM). För att säkerställa att Ericsson har tillgång till medarbetare som är innovativa och som gör skillnad, använder företaget en meritbaserad rekryteringsmetod som värdesätter medarbetare med olika erfarenheter, perspektiv och färdigheter. Ericsson anser att detta möjliggör välgrundade och informerade beslut och som därmed ger bättre resultat. Ett centralt mål är att driva en hållbar organisatorisk hälsa där Ericsson strävar efter att ta bort hinder som verkar ha motverkat lika möjligheter för alla, vilket beskrivs i de följande sektionerna avseende Likabehandling och lika möjligheter för alla. De senaste årens arbete med att stärka Ericssons program för etik och regelefterlevnad har väsentligt förbättrat Ericssons förmåga att identifiera och hantera faktiska och misstänkta överträdelser när det inträffar inciden- ter, samt säkerställa att de åtgärdas på ett effektivt, tydligt och konsekvent sätt. I takt med att verksamheten utvecklas kommer Ericsson att fortsätta att arbeta för att förbättra sina kontroller för att motverka korruption och mutor, och integrera dessa kontroller i verksamheten och i ledningens beslut. Samtidigt kommer Ericsson också att fortsätta med omfattande tester av effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad. Här ingår tydliga förväntningar på att ledningen ska förstå och hantera testresultaten och säkerställa efterlevnad av processer inom sina respektive ansvarsområden. Dessa åtgärder kommer att ytterligare stärka grunden för ett väl integrerat och oberoende program för etik och regelefterlevnad. Värdekedja I likhet med många andra multinationella företag är Ericssons värdekedja komplex med flera lager och sammankopplingar, vilket skapar utmaningar för insyn och spårbarhet bortom den första nivån av leverantörer och kunder. Under 2024 hade Bolaget cirka 17 000 aktiva direktleverantörer, varav cirka 200 är leverantörer av material och komponenter som används i Ericssons hårdvara. Ericsson har däremot en relativt koncentrerad kund- bas. Av en kundbas på mer än 500 kunder stod de 10 största kunderna, Global elektronik- tillverkning Direktleverantörer Den egna verksamheten Direktkunder Slutanvändare och konsumenter Handel med mine- raler och material Tillverkning av elek- troniska komponenter och hårdvara Leverantörer av kommunikations- tjänster Användare av kommunikations- tjänster Privata och offentliga företag Utvecklare och programmerare Fälttjänster IT och mjukvara Bearbetning och lagring i molnet – Networks – Cloud Software and Services – Enterprise Wireless Solutions och Global Communications Platform Smältverk och raffinaderier Råvaror 11 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Allmänna upplysningar, forts. Produktionsanläggningar och distributionshubbar Produktionsanläggningar Hubbar Platser Ericssons egna anläggningar Distribution 1. Borås 7. Hsinchu City 13. Suzhou (2) 19. Tlaxcala Tredje parts anläggningar Komponent 2. Dallas 8. Kuala Lumpur 14. Tainan City 20. Venlo 3. Dubai 9. Nanjing 15. Tallinn 21. Wuxi 4. Duisburg 10. Penang 16. Tczew 5. Guadalajara 11. Pune 17. Timisoara 6. Hongkong 12. São José dos Campos 18. Tiszaújváros främst leverantörer av kommunikationstjänster, för 44 % (43 %) av nettoomsättningen. Illustrationen av värdekedjan på föregående sida är avsedd att ge en överblick över Ericssons värdekedja, men avser inte att visa alla dess delar. Viktiga aktörer i värdekedjan som är relevanta för att förstå Ericssons väsent- liga hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter, i synnerhet dem som är relaterade till Ericssons produkter och tjänster, ingår, men illustra- tionen ska inte tolkas som uttömmande. Affärsstödjande tjänster som inte är unika för Ericssons affärsmodell eller värdekedja, såsom leverantörer av lokaler och fastighetstjänster, logistikleverantörer, konsultföretag och bemanningsföretag är inte inkluderade av förenklingsskäl. Värdekedjan för elektroniktillverkning Enkelt uttryckt börjar den globala värdekedjan för elektroniktillverkning med utvinning av naturresurser som används i elektronisk hårdvara, som sedan säljs och transporteras till smältverk och raffinaderier för bearbetning. De raffinerade materialen säljs och köps, och används sedan i tillverkningen av delar och komponenter som monteras ihop till färdiga produkter. På Ericssons regionala hubbar sammanförs material från komponentle- verantörer och hubbarna fungerar som knutpunkter för leveranser till pro- duktionsanläggningar. Tillverkning och montering av Ericssons kommunika- tionsutrustning sker både vid Bolagets egna tillverkningsanläggningar och hos tredjepartsleverantörer av elektronik. År 2024 tillverkades 78 % (86 %) av den elektroniska utrustningen som producerades av kontrakterade leverantörer för elektroniktillverkning. Ericsson har distributionshubbar som är regionala logistik- och distributionscentraler som servar kunderna med att hämta leveranser från produktionsenheter och leverantörer, samt med lager- hållning, sampackning, orderhantering och transporter. Bilden nedan visar var Ericssons egna tillverkningsanläggningar, primära tredjepartsleverantö- rer av elektroniktillverkning samt komponent- och distributionshubbar finns. Andra viktiga delar av den uppströms värdekedjan Ericsson köper också in fälttjänster från leverantörer, som i sin tur levererar nätinstallation och underhållstjänster på plats hos kunderna. IT-tjänster, inklusive mjukvara, samt bearbetnings- och lagringskapacitet i molnet köps till stor del in externt. Nedströms värdekedja Sett till intäkter är leverantörer av kommunikationstjänster Ericssons mest betydelsefulla kundgrupp. De levererar i sin tur uppkopplingstjänster i form av mobilt bredband och röstsamtal till slutanvändare som konsumenter och företag, med hjälp av den nätinfrastruktur som Ericsson har sålt till dem. Segmentet Enterprises kunder består av privata och offentliga företag inom olika branscher, till vilka Bolaget främst tillhandahåller privata nätverkslös- ningar och där slutanvändarna antingen är deras anställda eller deras kon- sumentkunder. Applikationsutvecklare och programmerare blir allt viktigare aktörer i ekosystemet för mobil kommunikation, i takt med att de program- merbara 5G-nätens kapacitet utnyttjas för att tillgodose slutanvändarnas och företagens specifika behov, vilket skapar nya intäktsströmmar för leve- rantörerna av kommunikationstjänster. 1 15 16 18 17 3 11 10 8 12 19 5 2 4 20 9 21 13 7 14 6 12 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Styrelsens och koncernledningens roll Styrningen av väsentlig hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter följer Ericssons övergripande bolagsstyrningsstruktur. Styrelsens, koncern- ledningens och den övriga operativa ledningens respektive roller och ansvar rörande dessa frågor beskrivs nedan. Styrelsen Den nuvarande styrelsen består av nio styrelseledamöter valda av aktieä- garna vid årsstämman 2024 för perioden fram till slutet av årsstämman 2025, varav åtta är styrelseledamöter som inte är anställda i Bolaget, samt VD och koncernchef, som arbetar i Bolaget. Carolina Dybeck Happe avgick från styrelsen den 23 september 2024, efter att hon utsetts till en ny roll. Därutöver ingår tre arbetstagarrepresentanter utsedda av arbetstagar- organisationerna i Sverige. Arbetstagarorganisationerna utser också tre suppleanter för arbetstagarrepresentanterna. Information om styrelse- ledamöternas huvudsakliga arbetslivserfarenhet finns på sidorna 15 – 18 i bolagsstyrningsrapporten. Styrelsen har tillsyn över Ericssons strategi, får regelbundet rapporter om utvecklingen och hur hållbarhetsrelaterade mål uppfylls, samt godkänner hållbarhetsredovisningen som en del av Bolagets lagstadgade årsredovisning. Styrelsens kommittéer Utöver den huvudsakliga tillsyn som utövas av styrelsen, ansvarar var och en av styrelsens kommittéer för att ha tillsyn över specifika aspekter av Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Kommittén för Audit and Compliance har tillsyn över Ericssons program för etik och regelefterlevnad samt rutiner för visselblåsning. Kommittén får regelbundet uppdateringar om frågor som rör regelefterlevnad från chefs- juristen och chefen för Compliance Office and Investigations. I arbetet ingår även att granska koncernens hantering av informations- och cybersäker- het samt dataskyddsfrågor, samt att övervaka rutiner för hållbarhets- och ESG-rapportering. Finanskommittén tillser att hänsyn tas till miljömässig hållbarhet vid extern finansiering genom tillämpning av Ericssons ramverk för grön finan- siering. Kompensationskommittén har till uppgift att förbereda och föreslå ersättningar och ersättningspolicyer som attraherar och motiverar högre chefer och att dessa ligger i linje med Bolagets strategi. Kommittén ger för- slag på hur kriterier för miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande på ett relevant sätt kan inkluderas i de rörliga ersättningsprogrammen och övervakar hur dessa kriterier uppfylls. En del av ansvaret för kommittén för Enterprise Business and Technology i dess tillsyn av Bolagets tekniska ekosystem, relationer och partnerskap innebär att granska frågor som rör miljömässig hållbarhet, till exempel energirelaterade frågor i Ericssons produktportfölj. VD och koncernchef samt koncernledning Koncernledningen består av VD och koncernchef, vice verkställande direktör och 15 stycken Senior Vice Presidents, varav fyra (24 %) är kvinnor och 13 (76 %) är män. Koncernledningen ansvarar för koncerngemensamma håll- barhetsrelaterade mål och informeras regelbundet om genomförandet av strategier och framsteg i förhållande till mål och delmål. Medlemmar av koncernledningen ingår också i särskilda styrgrupper och styrkommittéer som ger mer frekvent strategisk vägledning och översyn i frågor relaterade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Styrgrupper och styrkommittéer Leds av Business Risk Committee Finansdirektören och chefsjuristen Kommittén för Group Compliance Chefsjuristen Group Enterprise Security and Privacy Board Finansdirektören Product Security Board Chef för koncernfunktionen Technology Global People Leadership Team Personaldirektören Global Occupational Health and Safety Board Marknads- och kommunikationsdirektören Ericssons VD och koncernchef är medlem i European Round Table, där Ericsson arbetar för avancerad uppkoppling för att möjliggöra digitalisering, produktivitet och konkurrenskraft. Chefen för koncernfunktionen Technology är ledamot i ITU:s/UNESCO:s 1) bredbandskommission för hållbar utveck- ling, som tar fram och förespråkar policyrekommendationer för att främja bredbandsuppkoppling och digital inkludering. Riskhantering Ericsson har inrättat en kommitté för affärsrisker, Business Risk Committee, där finansdirektören och chefsjuristen gemensamt leder kommittén. Den fungerar som ett forum för eskalering och övervakning av risker och stärker ledningens förmåga att fatta beslut om hur väsentliga risker ska hanteras på koncernnivå. Business Risk Committee tillämpar ett arbetssätt som byg- ger på ”utökad granskning” vid utvärdering och förebyggande av den här typen av risker, och Bolaget implementerar en rad riskhanteringsåtgärder, till exempel förstärkt avtalsskydd, ändringar av verksamhetens omfattning eller karaktär eller beslut om att på ett ansvarsfullt sätt lämna relevanta jurisdik- tioner eller väsentliga kundrelationer. Operativ ledning Det operativa ansvaret för att förvalta, utveckla och implementera strate- gier, policyer, styrdokument, mål och processer relaterade till miljömässig hållbarhet, mänskliga rättigheter, samhällspåverkan samt hälsa och säker- het på arbetsplatsen ligger hos specialiserade enheter som rapporterar till marknads- och kommunikationsdirektören. Strategier som rör Ericssons egen arbetskraft utvecklas av Group People Leadership Team, som rappor- terar till personaldirektören. Ericssons Compliance Office, som rapporterar VD och koncernchef Hållbarhetsrelaterade styrgrupper och styrkommittéer Kommittén för Audit and Compliance Finanskommittén Kompensations- kommittén Kommittén för Enterprise Business and Technology Koncernledningen Styrelsen Marknadsområden Koncernfunktioner Affärsområden Styrelsens sammansättning Andel män och kvinnor Oberoende 3) % Kvinnor Män Oberoende Icke-oberoende Styrelseledamöter valda av aktieägarna 1) 22 78 67 33 Arbetstagarrepresentanter 2) 33 67 0 100 Totalt 25 75 50 50 1) Baserat på antalet styrelseledamöter per den 31 december 2024. 2) Ej inräknat suppleanter för arbetstagarrepresentanter. 3) Baserat på definitionen i Svensk kod för bolagsstyrning. Allmänna upplysningar, forts. 1) Internationella teleunionen/Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco). 13 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande till chefsjuristen, övervakar globala frågor om regelefterlevnad och bidrar till att främja en kultur av integritet och etiska affärsmetoder. Denna avdelning hanterar viktiga områden för regelefterlevnad, inklusive efterlevnad av den affärsetiska koden, antikorruption, samt lagar och regler gällande bedrägeri och intressekonflikter. Dessutom erbjuds stöd till den lokala verksamheten inom samtliga affärsområden och regionala försäljningsorganisationer, för att säkerställa efterlevnaden av Bolagets värderingar och standarder för regelefterlevnad, samt för att integrera och säkerställa att dessa följs i den dagliga verksamheten. Ansvaret för att integrera hållbarhetsfrågor i hanteringen av leverantörs- kedjan ligger hos Ericssons inköpsavdelning, som rapporterar till direktören för en koncerngemensam funktion med ansvar för den globala operativa verksamheten. Ansvaret för att genomföra strategier och implementera processer ligger hos koncernfunktionerna, affärsområdena och de regionala försäljnings- områdena, ofta i tvärfunktionella samarbeten. Ledningssystem Ericsson har ett globalt ledningssystem som beskrivs närmare på sidan 19 i bolagsstyrningsrapporten. Bolagets ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet samt informationssäkerhet är certifierade enligt ISO 14001, ISO 45001 respektive ISO 27001. Identifiering och hantering av risker kopplade till miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande är en integrerad del av koncernens ramverk för riskhantering (Enterprise Risk Management, ERM), som utgör en del av koncernens ledningssystem. Det finns även särskilda ramverk för risk- hantering som är anpassade till det övergripande ERM-ramverket och som omfattar specifika riskområden, såsom antikorruption, miljö, hälsa och säkerhet samt informationssäkerhet. Samlad kunskap och kompetens om hållbarhetsfrågor Styrelsen och koncernledningen har tillgång till interna experter på områden som klimatförändringar, energi och cirkularitet, sociala frågor som mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet, likabehandling och lika möjligheter för alla, samt frågor om ansvarsfullt företagande, till exempel bekämpning av mutor och korruption. Under 2024 inleddes ett riktat utbildningsprogram för styrelsen, med fokus på bland annat utvecklingen av regelverket kring hållbarhetsfrågor, inklusive reglering av både rapportering och krav på tillbörlig aktsamhet i hållbarhets- frågor (due diligence). Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av styrelsen och koncernledningen Hållbarhetsfrågor som behandlas av styrelsen Styrelsen tar cybersäkerhetsrisker i beaktning som en del av dess risköver- vakande roll och har delegerat den specifika tillsynen av cybersäkerhetsrisker till kommittén för Audit and Compliance som regelbundet informeras om cybersäkerhetsfrågor av Chief Security Officer. Kommittén fick även regel- bundna rapporter om regelefterlevnadsrelaterade frågor från chefsjuristen och chefen för Compliance Office and Investigations, inklusive frågor som rör bekämpning av mutor och korruption. Chefen för Compliance Office and Investigations rapporterade också regelbundet till kommittén för Audit and Compliance om effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad. Detta inkluderar information om bekräftade eller misstänkta allvarliga överträdelser av den affärsetiska koden, lärdomar från resultat av under- sökningar och avhjälpande aktiviteter, identifiering av återkommande misslyckanden, samt nya risker och utmaningar i den juridiska och regulatoriska miljön. Under året informerades kommittén för Audit and Compliance även vid två tillfällen om utvecklingen av Ericssons processer för hållbarhetsrapportering. Hållbarhetsfrågor som behandlas av koncernledningen Kopplat till det redan godkända målet om nettonollutsläpp utvärderade en grupp högre chefer förslaget om en mer detaljerad övergångsplan till nettonollutsläpp. Planen godkändes därefter av koncernledningen. Global Occupational Health and Safety Board, som leds av marknads- och kom- munikationsdirektören, sammanträdde flera gånger under året för att gå igenom dödsfall och allvarligare tillbud. Personaldirektören fick regelbundna uppdateringar om hur arbetet med Bolagets mål att främja en diversifierad sammansättning av anställda fortskrider, och presenterade dessa resultat för koncernledningen. Business Risk Committee sammanträdde regelbundet för att ta upp frågor om väsentliga risker, inklusive frågor som rörde försälj- ningsmöjligheter med potentiellt förhöjda risker relaterade till mänskliga rättigheter. Koncernledningen fick vid flera tillfällen uppdateringar om etik- och regel- efterlevnadsrelaterade frågor från chefsjuristen och chefen för Compliance Office and Investigations, inklusive frågor som rör bekämpning av mutor och korruption samt programmet för etik och regelefterlevnad. Koncerngemensamma policyer som är relevanta för hållbarhetsfrågor Policydokumenten nedan utgör de grundläggande styrdokumenten för Ericssons hantering av väsentliga hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter. Den affärsetiska koden godkänns av styrelsen, medan uppförandekoden för affärspartners samt koncernövergripande policyer godkänns av VD och koncernchef. Affärsetisk kod Ericssons affärsetiska kod är en viktig pelare i Bolagets styrning som anger förväntningar, principer och krav på medarbetarna när de bedriver affärs- verksamhet. Den affärsetiska koden fungerar som ett ramverk för etiskt beslutsfattande och vägleder anställda när de fattar beslut och hanterar risker i arbetet med kollegor, kunder, partners samt andra intressenter, och finns tillgänglig på över 40 språk på Bolagets hemsida och intranät. Särskilda bestämmelser i den affärsetiska koden som är relevanta för väsentlig hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter ingår i delavsnitten i hållbarhetsredovisningen. Uppförandekod för affärspartners Uppförandekoden för affärspartners beskriver förväntningarna på Ericssons affärspartners, inklusive Bolagets leverantörer, inom områden som affärsetik och antikorruption, arbetsrätt och mänskliga rättigheter, hälsa och säker- het på arbetsplatsen samt miljö och klimatförändringar. Den bygger på Responsible Business Alliance uppförandekod och FN:s Global Compacts 10 principer, men omfattar även särskilda krav som Ericsson ställer. Koden ingår i standardavtal med leverantörer och är ett bindande krav för alla affärs- partners och finns tillgänglig på flera språk på Bolagets hemsida. Ericssons affärspartner förväntas se till att deras leverantörer och underleverantörer också följer uppförandekoden eller andra överenskomna likvärdiga standar- der och följa upp hur dessa efterlevs. Eftersom uppförandekoden är en del av standardavtalen med leverantörerna kan leverantörer som inte följer denna få sina avtal uppsagda. Särskilda bestämmelser i uppförandekoden som är relevanta för väsentlig hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter ingår i relevanta delavsnitt i hållbarhetsredovisningen. Hållbarhetspolicy I hållbarhetspolicyn anges Bolagets grundläggande principer för miljö- mässig hållbarhet. Policyn beskriver Ericssons ambition att använda livs- cykelanalyser för att fastställa Bolagets betydande miljöaspekter samt att Bolaget ska bedöma miljöpåverkan från informations- och kommunikations- teknik, minska negativ miljöpåverkan från den egna verksamheten och vidta försiktighetsåtgärder i samband med miljöutmaningar. Därtill ska Bolaget tillämpa design för att säkerställa kontinuerliga miljöförbättringar med ett livscykelperspektiv på sin portfölj. Policyn tar också upp aspekter för lämpliga hållbarhetskrav i leverantörskedjan och Bolagets mål att öka kunskapen och medvetenheten om hållbarhet bland sina medarbetare. Uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter Uttalandet tydliggör Ericssons åtaganden för mänskliga rättigheter och hur dessa åtaganden förväntas omsättas i praktiken. Det säger att Ericsson har åtagit sig att respektera de internationellt erkända mänskliga rättigheter som anges i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. I linje med detta har Ericsson har som mål att införliva FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) i hela sin verksam- het. Uttalandet säger att Ericsson ska genomföra tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter, vilket bland annat innefattar att identifiera och bedöma tydliga risker och konsekvenser, vidta åtgärder för att undvika att Allmänna upplysningar, forts. 14 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande orsaka eller bidra till negativ påverkan på mänskliga rättigheter, etablera och upprätthålla effektiva klagomålsmekanismer, underlätta eller samarbeta för tillgång till möjligheter till rättslig prövning, samt samarbeta och samråda med medarbetare och andra intressenter för att identifiera och bedöma spe- cifika människorättsrisker och säkerställa ständiga förbättringar av Ericssons arbete med respekt för mänskliga rättigheter. Integration av hållbarhetsrelaterade kriterier i rörlig ersättning Hållbarhetsrelaterade prestationskriterier ingår i den aktiebaserade lång- siktiga rörliga ersättningen till koncernledningen och deras direkt-rapporte- rande chefer. Utformningen av programmet för långsiktig rörlig ersättning beskrivs i detalj i not G3 i koncernens finansiella rapport. Av prestationskrite- rierna baseras 5 % på den årliga måluppfyllelsen för att minska utsläppen av växthusgaser i Scope 1, Scope 2 och utsläppskategorin tjänsteresor i Scope 3, vilket är i linje med Bolagets plan för att nå sitt utsläppsminskningsmål till 2030. Ytterligare 5 % av de viktade prestationskriterierna baseras på den årliga måluppfyllelsen för att öka andelen kvinnliga chefer inom Ericsson genom en meritbaserad urvalsprocess, i linje med Bolagets policy att säker- ställa tillgång och möjligheter för alla, och i enlighet med antidiskriminerings- lagar, som diskuteras i avsnitten om Likabehandling och lika möjligheter för alla i denna rapport. Ericsson har också årliga planer för kontantbaserad kortsiktig rörlig ersätt- ning som omfattar kriterier kopplade till ansvarsfullt företagande. Kortsiktig rörlig ersättning till koncernledningen och direktrapporterande chefer inne- håller kriterier som är kopplade till utbildning i regelefterlevnad, hantering av tredje parter, hantering av rapporterade regelefterlevnadsöverträdelser och andra faktorer knutna till Bolagets program för etik och regelefterlevnad. Underprestation i förhållande till dessa kriterier kan minska utbetalningen av kortsiktig rörlig ersättning med upp till 100 %. Dessutom kan alla medarbe- tare som är berättigade till kortsiktig rörlig ersättning helt eller delvis nekas utbetalning om de agerar i strid med Ericssons affärsetiska kod. Kompensationskommittén granskar och förbereder styrelsens förslag till årsstämman avseende programmet för långsiktig rörlig ersättning och liknande program, samt godkänner målnivåer för utbetalningar av kortsiktig rörlig ersättning till koncernledningen förutom VD och koncernchef. Mer information om Ericssons ersättningssystem finns i ersättnings- rapporten. Redogörelse för tillbörlig aktsamhet Bilaga III innehåller referenser till var i hållbarhetsredovisningen Ericsson beskriver hur de centrala delarna av tillbörlig aktsamhet för människor och miljö har tillämpats. Riskhantering och intern kontroll avseende hållbarhetsrapportering Under 2024 har Ericsson inlett ett arbete för att stärka sin riskhantering och interna kontroll avseende hållbarhetsrapportering, som en del av arbetet med att förbereda sig för nya lagstadgade upplysningskrav i Europa. Detta arbete har haft fokus på tre huvudsakliga områden: 1. Revidering av Bolagets hållbarhetsrelaterade redovisningsprinciper och styrdokument. 2. Granskning av utvalda redovisningsprocesser av den interna kontroll- funktionen för att bedöma rapporteringsrisker och föreslå riskreduce- rande åtgärder. De huvudsakliga risker som identifierats är kopplade till komplexiteten i flera av de mätetal som ingår i hållbarhetsredovisningen. Dessa mätetal är dessutom beroende av en mängd olika uppgifter, varav vissa i sin tur är beroende av externa källor som Ericsson har svårt att verifiera huruvida de är korrekta och fullständiga. 3. Implementering av mjukvara specifikt ämnad för rapportering i syfte att minska den manuella hanteringen av komplexa data från flera olika källsystem. För att bygga vidare på de framsteg som gjordes under 2024 kommer fokus framåt att ligga på att använda IT för automation av rapportprocessen och utformningen av relaterade kontroller, samt att införa självutvärderingar och oberoende tester av kontroller avseende mätetal med en hög komplexitet och risk, bland annat mätetal som är beroende av information inhämtad från värdekedjan. Allmänna upplysningar, forts. 15 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Allmänna upplysningar, forts. Intressenters intressen och synpunkter Ericsson för en kontinuerlig dialog med intressenter som påverkas eller potentiellt kan påverkas av Bolagets verksamhet för att förstå deras intres- sen och synpunkter om hållbarhetsfrågor, inklusive negativ påverkan som är relevant för dem. Ericsson interagerar även med andra intressentgrupper i sitt ekosystem för att förstå deras intressen och synpunkter om Ericsson och Bolagets hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter. Tabellerna nedan innehåller exempel på intressentdialoger som ägt rum under det senaste året och de viktigaste ämnen som behandlats. Intressenternas synpunkter ligger till grund för Ericssons process för tillbörlig aktsamhet och den väsentlighetsbedömning som beskrivs mer i detalj på följande sidor. Berörda intressenter Intressentgrupp Kanaler för intressentdialoger Frågor i fokus Den egna arbetskraften Engagemanget sker både direkt och indirekt genom: – Företagsomfattande årliga medarbetarundersökningar. – Resursgrupper öppna för alla medarbetare. – Dialoger med arbetstagarorganisationer i de länder där sådana finns. – Riktade landsbesök, under 2024 till Ericssons verksamhet i Indien. – Medarbetarnöjdhet och uppfattningar om arbetsmiljön och företagskulturen. – Medarbetarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande. – Likabehandling och lika möjligheter för alla. – Arbetsvillkor, ersättningar och förmåner. Arbetstagare i värdekedjan Engagemanget sker både direkt och indirekt genom: – Leverantörsrevisioner som inkluderar intervjuer av anställda. – Deltagande i organisationer som kan betraktas som språkrör för arbetstagare i värdekedjan, särskilt när det gäller mänskliga rättigheter och arbetsrätt, till exempel Responsible Business Alliance (RBA) och Shift Business Learning Program. – Arbetsvillkor och arbetstagarnas rättigheter. – Arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Berörda samhällen, konsumenter och slutanvändare Dialogerna sker främst genom deltagande i organisationer som kan betraktas som språkrör för dessa grupper av intressenter, till exempel: – Global Network Initiative. – FN:s B-Tech Project. – Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders. – Yttrandefrihet och rätten till personlig integritet inom IKT-sektorn. – Tillämpning av UNGP inom IKT-sektorn. – Skydd av personer som försvarar medborgerliga friheter och mänskliga rättigheter. – Verksamhet i konfliktområden och högriskländer. Övriga intressenter Intressentgrupp Exempel på intressentdialoger Frågor i fokus Kunder – Enskilda kundmöten och dialoger. – Kunders ESG-utvärderingar. – Gemensam forskning och utveckling. – Energiprestanda i produktportföljen och cirkularitet. – Produktsäkerhet och kvalitet. – Branschens och digitaliseringens roll i samhället. – Leverantörshantering med fokus på arbetsvillkor, arbetstagarrättigheter samt hälsa och säkerhet. Investerare och analytiker – Dialog med enskilda investerare. – Analytikermöten och förfrågningar. – ESG-utvärderingar och rankingar. – Affärsetik och antikorruption. – Bolagsstyrning. – Energiprestanda i produktportföljen och cirkularitet. – Leverantörshantering med fokus på arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor. Leverantörer – Leverantörsutvärderingar och revisioner. – Utbildning, seminarier och workshoppar för leverantörer. – Dialoger som en del av Ericssons arbete med leverantörernas klimatmål. – Affärsetik och antikorruption. – Arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. – Konfliktmineraler och spårbarhet för material och produkter. – Ericssons miljö- och klimatrelaterade krav. Civilsamhället, internationella institutioner och icke-statliga organisationer – Partnerskap med – UNICEF/UNHCR/FN:s livsmedelsprogram. – FN:s B-Tech Project. – Världshälsoorganisationen (WHO). – ITU:s bredbandskommission för hållbar utveckling. – Exponential Roadmap Initiative. – Global Child Forum. – Användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att begränsa klimatförändringar. – Påverkan på miljö och mänskliga rättigheter inom IKT-sektorn. – Digital inkludering, utbildning och uppkopplingsmöjligheter. – Företagsdonationer, volontärarbete och humanitära hjälpinsatser. – Radiovågor och hälsa. Akademi och näringsliv – Gemensam forskning och forskningsfinansiering. – Utveckling av teknologiinriktade läroplaner. – Deltagande i standardiseringsorgan. – Medlemskap i branschorganisationer. – Användning av IKT-teknik för att motverka klimatförändringar. – Radiovågor och hälsa. – Miljöpåverkan från IKT-sektorn. 16 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Process för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter Under 2023 genomförde Ericsson sin senaste väsentlighetsanalys för att öka förståelsen för Bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter ur ett hållbarhetsperspektiv. Väsentlighetsanalysen omfattade koncernens egen verksamhet samt Bolagets uppströms och nedströms värdekedja. Fokus var på leveran- törskedjan för elektroniktillverkning vid analysen av uppströms påverkan. Analysen gjordes på global nivå, men med fokus på de länder och regioner där Bolaget har ett betydande antal anställda, leverantörer och kunder. Bolagets närvaro i områden med en känd förhöjd risk för brott mot mänskliga rättigheter och undermåliga arbetsvillkor beaktades också. Analysen genom- fördes i följande faser: Allmänna upplysningar, forts. – Informationsinsamling och jämförelse/benchmarking – Befintliga processer för tillbörlig aktsamhet – Allmän återkoppling från intressenter – Interna ämnesexperter – Referensgrupp med högre chefer – Externa ämnesexperter inom mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter – Koncernledning – Styrelsekommittén för Audit and Compliance 1 Bruttolista med hållbar- hetsfrågor 2 Initial bedömning och hypoteser 3 Intern intressent- validering 4 Extern intressent- validering 5 Översyn och godkännande 1 Bruttolistan med ämnen och frågor kopplade till miljö, sociala fakto- rer och styrning (ESG) som omfattades av analysen sammanställdes baserat på olika rapporteringsramverk för ESG, kompletterat med benchmarking av frågor som omfattas av ESG-rapporteringen hos andra bolag i branschen eller Ericssons kunder, samt ämnen och frågor som omfattas av ESG-utvärderingar som utförs och tillhandahålls av olika ratinginstitut. 2 Efter att ha sorterat ut frågor som inte hade någon uppenbar koppling till Ericsson och dess värdekedja analyserades de återstående frågorna mer i detalj för att identifiera faktisk och potentiell negativ och positiv påverkan, samt faktiska och potentiella finansiellt väsentliga risker och möjligheter. Ericssons nuvarande förståelse för sin påverkan, risker och möjlighe- ter, baserat på Bolagets referensgranskade forskning om miljöpåverkan av dess produkter och lösningar, befintliga processer för tillbörlig akt- samhet i fråga om mänskliga rättigheter, riskhanteringsramverk samt pågående intressentdialoger, inarbetades i denna fas av bedömningen. Ytterligare informationskällor som användes var bland annat extern vetenskaplig forskning, rapporter från branschorganisationer och icke- statliga organisationer, tredjepartsapplikationer för ESG-riskbevakning, resultat från medarbetarundersökningar, resultat från genomförda leverantörsrevisioner, interna riskbedömningar och information om ärenden som rapporterats via Ericsson Compliance Line. I analysen har resultaten från tidigare genomförda analyser av klimatscenarier beaktats. Metoden och resultaten av dessa beskrivs närmare i avsnitt E1. Negativ påverkan bedömdes utifrån allvarlighetsgrad (storlek, omfattning och återställbarhet) och positiv påverkan bedömdes utifrån storlek och omfattning. Avseende potentiell påverkan beaktades också sannolikheten för att denna uppstår. Vid bedömningen av påverkan nedströms i värdekedjan, som rör kunder och slutanvändare, beaktades påverkan med koppling till Ericssons produktportfölj. Påverkan som uppstår inom kundernas verksamhet eller värdekedja, men som inte har någon eller har en mycket liten koppling till Ericssons produkter, lösningar eller teknik, har inte ansetts relevanta att ta med i analysen. Inledningsvis användes numeriska skalor för att kvantifiera storlek, omfattning och återställbarhet i analysen av alla typer av konsekvenser. Dock var de tröskelvärden som användes för att bedöma om en fråga skulle anses vara väsentlig eller inte i stor utsträckning kvalitativa och omfattade olika grader av subjektiva och professionella bedömningar. Risker och möjligheter bedömdes baserat på deras storlek och sanno- likheten för att de ska inträffa. I de fall då det var relevant togs befintliga slutsatser och tröskelvärden som används i Ericssons riskhanterings- process med i bedömningen. Det bör dock noteras att även dessa fakto- rer innefattar betydande subjektivitet och bedömningar av Bolaget. 3 De preliminära resultaten gicks igenom av Bolagets ämnesexperter inom respektive område, samt av representanter från affärs- och mark- nadsområdena, för att validera resultatet av väsentlighetsanalysen och för att sprida kunskap om påverkan, risker och möjligheter inom Bolaget. Resultatet har gicks igenom och förhandsgodkändes av en grupp högre chefer som representerade olika delar av koncernen. 4 En ideell organisation med expertis inom mänskliga rättigheter råd- frågades för att granska identifierad påverkan relaterad till mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter. Syftet med denna genomgång var att få återkoppling från ämnesexperter utanför Bolaget. Även om organisationen inte är en berörd intressent kunde den lyfta fram sådan påverkan som berörda intressenter kan tänkas förvänta sig ska analyseras och hanteras. Denna granskning resulterade inte i några väsentliga förändringar av de ursprungliga slutsatserna. 5 De konsoliderade resultaten granskades och godkändes av koncern- ledningen och styrelsens kommitté för Audit and Compliance. 17 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Väsentlig påverkan, risker och möjligheter i förhållande till strategi och affärsmodell Tabellen nedan ger en översikt över Ericssons väsentliga hållbarhetsrelate- rade påverkan, risker och möjligheter och var dessa uppstår, eller kan uppstå, i värdekedjan. Analysen omfattade risker och möjligheter, men dessa måste analyseras vidare och inkluderas i andra affärsprocesser för att uppnå en mer förfinad analys av deras potentiella ekonomiska konsekvenser, samt för att säkerställa att de framgent behandlas på samma sätt som andra risk- faktorer. Mer detaljerade beskrivningar av identifierad påverkan, risker och möjligheter samt Ericssons policyer och åtgärder för att hantera dessa finns i de ämnesspecifika avsnitten i denna rapport. Allmänna upplysningar, forts. Presentationen ovan har reviderats något för att ge en tydligare och mer sammanfattande översikt över väsentlig påverkan, risker och möjligheter, men bedömningsresultaten har inte förändrats jämfört med föregående redovisningsperiod. Den påverkan som är mest unik för Ericsson och Bolagets värdekedja är socioekonomiska påverkan av IKT och digital utbildning, vilket beskrivs närmare i avsnitt S3. Ericssons påverkan när det gäller yttrandefrihet och rätten till personlig integritet skiljer sig också från många andra företag, eftersom den främst är kopplad till hur ett potentiellt missbruk av Bolagets teknik kan påverka slutanvändarens rättigheter negativt, vilket beskrivs närmare i avsnitt S4. Påverkan sker Väsentliga hållbarhetsfrågor Uppströms, utökad leverantörskedja Den egna verksamheten Nedströms, kunder och slutanvändare Potentiella risker och möjligheter Mer information i avsnitt E Miljö Klimatförändringar och energiförbrukning E1 Luftföroreningar E2 Ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter E2 Vattenresurser E3 Naturresurser och cirkularitet E5 S Samhällsansvar Talangutveckling S1 Balans mellan arbete och fritid S1 Hälsa och säkerhet S1, S2 Likabehandling och lika möjligheter för alla S1, S2 Arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor S1, S2 Tvångs- och barnarbete S2 Adekvata bostäder S2 Teknik-etik S3 Samhällsengagemang och beredskapsinsatser S3 Socioekonomiska påverkan av IKT och digital utbildning S3 Yttrandefrihet och rätt till respekt för privatlivet S4 Ansvarsfulla marknadsföringsmetoder S4 G Styrning Korruption och mutor G1 Konkurrenshämmande förfaranden G1 Leverantörsrelationer och betalningsvillkor G1 Dataintegritet och cybersäkerhet G1 Politiskt engagemang och opinionsbildning G1 18 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Påverkan sker Väsentliga hållbarhetsfrågor Uppströms, utökad leverantörskedja Den egna verksamheten Nedströms, kunder och slutanvändare Potentiella risker och möjligheter Klimatförändringar och energi 1) Ericsson Mobility Report 2021. 2) Malmodin & Bergmark (2015), Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030, Atlantis Press Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Ericsson har identifierat väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar uppströms och nedströms i värdekedjan samt i den egna verksamheten. Informations- och kommunikationstekniksektorn (IKT) står för en relativt liten andel av de globala utsläppen av växthusgaser, och utsläppen härrör främst från sektorns energiförbrukning. För närva- rande uppstår den övervägande delen av växthusgasutsläppen nedströms i Ericssons värdekedja, cirka 90 % under de senaste åren, främst från elför- brukning i användningsfasen av sålda produkter, främst mobilnät som säljs till kunder. Utsläpp uppströms i värdekedjan utgör cirka 10 % av värde- kedjans totala utsläpp, och kommer från både utvinning och förädling av resurser, tillverkning samt transporter. Denna andel förväntas dock öka på medellång till lång sikt i takt med att alltmer förnybar energi används ned- ströms i värdekedjan, vilket minskar utsläppen från den energi som de sålda produkterna använder. Utsläpp från Ericssons direkta verksamhet (Scope 1 och 2) utgör mindre än 1 % av Ericssons totala koldioxidavtryck, men anses ändå vara en väsentlig påverkan eftersom alla sektorer i ekonomin behöver minska sina utsläpp för att de globala överenskommelserna gällande begränsning av klimatförändringarna ska kunna nås. I samband med utbyggnaden av varje ny generations mobilnät (2G, 3G, 4G och 5G) har ny utrustning introducerats, vilket över tid har ökat den totala energiförbrukningen inom de olika mobilnäten. Ökningen har legat på samma nivåer för respektive mobilnätsgeneration. Ericssons egen forsk- ning 1) visar att det är installationen av ny utrustning vid utbyggnad av nya generationer av mobilnät som har drivit på den ökade energianvändningen, vilket återspeglas i en ökande täckningsgrad av befolkningen som omfattas av flera mobilnätgenerationer. Datatrafiken påverkar kapacitetsbehovet i mobilnäten. Ökningen av energiförbrukningen är dock mindre än ökningen av datatrafik. Samtidigt som IKT-sektorn måste hantera sitt eget koldioxidavtryck kan sektorn också spela en viktig roll i att möjliggöra för andra branscher att minska sina koldioxidutsläpp. Många av de lösningar som behövs inom andra branscher för att minska utsläppen, som ledningssystem och smarta mätare i byggnader, smarta elnät, telematik samt lagrings- och lagerhanteringslös- ningar för företag, är alla beroende av IKT-lösningar och infrastruktur för att fungera. Ericssons egen forskning från 2015 2) som har expertgranskats indi- kerar att IKT-lösningar har potential att möjliggöra en minskning av koldiox- idutsläppen med upp till 15 % i andra sektorer fram till 2030, och till och med mer om man inkluderar potentialen hos 5G och sakernas internet (IoT). Under 2021 analyserade Ericsson potentiella klimatrelaterade risker och möjligheter med hjälp av två olika scenarier: ”Net Zero 2050” och ”Current Policies”. De viktigaste slutsatserna av denna analys presenteras nedan. En sammanfattning av analysmetoden och antaganden inom ramen för de två scenarierna som har använts finns i slutet av detta avsnitt. Resultaten av scenarioanalysen har använts i Ericssons väsentlighetsanalys när väsentliga klimatrelaterade risker och möjligheter har identifierats. Under 2025 planerar Ericsson att genomföra ytterligare bedömningar av fysiska klimatrelaterade risker i syfte att ytterligare fördjupa sin förståelse för exponering mot sådana risker. Ökad efterfrågan på energieffektiva mobilnät (möjlighet – produkter och tjänster) I Net Zero 2050-scenariot bidrar både utsläppsminskningsmål och högre energipriser till att leverantörerna av kommunikationstjänster vidtar ytter- ligare åtgärder för att förbättra energiprestandan i mobilnäten. Kombina- tionen av dessa två faktorer ger Ericsson möjligheter att bredda sitt utbud av energieffektiva mobilnätlösningar på kort, medellång och lång sikt. Möjliggöra utsläppsminskningar hos andra företag (möjlighet – marknader) I takt med att mer utsläppsintensiva branscher – som kraftbolag, allmän- nyttiga bolag inom vatten och avfallshantering, transporter och tillverkning – påskyndar sitt arbete för att minska sina utsläpp i Net Zero 2050-scena- riot, görs betydande investeringar för att nå målen för utsläppsminskningar. Många av dessa investeringar, såsom användningen av smarta elnät och privata nät, är avhängiga av IKT-lösningar, vilket skapar stora möjligheter för Ericsson att erbjuda sina kommunikationslösningar till dessa branscher på medellång till lång sikt. Ökad efterfrågan på produkter med lägre inbäddade utsläpp (möjlighet – produkter och tjänster) Priset på koldioxidutsläpp stiger betydligt i Net Zero 2050-scenariot. Samtidigt ökar Ericssons kunder i snabb takt andelen förnybar energi som används för att driva näten, vilket innebär att den relativa andelen av deras uppströms utsläpp. För att hantera dessa inbäddade och alltmer kostsamma uppströms utsläpp förväntas efterfrågan på produkter som tillverkas av material och genom produktionsprocesser med lägre utsläppsintensitet öka. Detta kan innebära nya affärsmöjligheter för Ericsson på medellång till lång sikt. Ökade kostnader till följd av prissättningen på koldioxidutsläpp (omställningsrisk – policy) I Net Zero 2050-scenariot ökar priset på koldioxidutsläpp, vilket leder till ökade kostnader för leverantörer med höga utsläpp i Ericssons värdekedja på medellång till lång sikt. Detta skulle kunna innebära ökade varukostnader för Ericsson, vilket skulle kunna påverka lönsamheten, förutsatt att de upp- ströms utsläppen förblir oförändrade och att kostnaderna inte kan föras vidare till Ericssons kunder. Störningar orsakade av extrema väderförhållanden (akuta fysiska risker) Enligt scenariot ”Current Policies”, ökar frekvensen av och intensiteten hos extrema väderförhållanden, samtidigt som även förekomsten av översväm- ningar utmed kuster och floder ökar på lång sikt. Detta innebär förhöjda risker för avbrott i verksamheten och för skador på lager och anläggningstillgångar vid anläggningar för outsourcad produktion och vid Ericssons egna anlägg- ningar, till exempel produktionsanläggningar och IT-center. Affärsmodellens motståndskraft mot klimatförändringarnas konsekvenser Ericssons nuvarande strategi och affärsmodell bedöms som relativt mot- ståndskraftig mot de fysiska och omställningsrelaterade konsekvenserna av klimatförändringarna jämfört med andra branscher som har höga utsläpp, eller branscher som är mer direkt exponerade för risker som orsakas av kro- niska klimatförändringar. Utsläppsminskningar i Ericssons egen verksamhet bedöms vara möjliga att uppnå utan betydande förändringar av den under- liggande affärsmodellen. Efterfrågan på mobilnät och uppkopplingslös- ningar drivs inte i första hand av klimatrelaterade faktorer. Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Uppförandekod för affärspartners Uppförandekoden för affärspartners kräver att Ericssons affärspartners, inklusive leverantörer, utvecklar och implementerar planer och mål för att minska sina utsläpp av växthusgaser. Affärspartners måste anta, och Avsnitt E – Miljö E1 Klimatförändringar 19 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande offentliggöra, sina utsläppsminskningsmål som ska vara i linje med det vetenskapligt baserade 1,5 C-gradersmålet och aktivt arbeta för att uppnå dem, vilket innebär att de på årsbasis måste rapportera om framsteg de har gjort mot dessa mål. Ericsson har ytterligare miljökrav för leverantörer av hårdvarukomponenter och -produkter, byggnadsarbeten, transporter samt fältunderhåll och nätutbyggnad, liksom för leverantörer med förhöjda miljö- risker, där verksamheten i stor utsträckning påverkar miljön. Dessa anger att om energiförbrukning eller utsläpp av växthusgaser identifieras som bety- dande miljöaspekter måste leverantören beräkna sitt koldioxidavtryck med hjälp av GHG-protokollet för sina utsläpp i Scope 1, Scope 2 och, om tillämp- ligt, Scope 3. För ytterligare information om policyer, inklusive information om Ericssons hållbarhetspolicy som gäller för den egna verksamheten, se avsnittet Allmänna upplysningar. Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Ericsson har ett mål om nettonollutsläpp i värdekedjan till 2040 och som vali- derats av Science Based Targets Initiative (SBTi) att vara i linje med 1,5-gra- dersmålet. Det innefattar ett mål på kort sikt att minska de totala utsläppen i värdekedjan med 50 % till 2030, jämfört med basåret 2020. Det finns mer detaljerad information om dessa mål nedan. De viktigaste åtgärderna som Bolaget planerar att vidta för att nå dessa mål beskrivs nedan. Scope 1 – direkta utsläpp – Ericsson strävar efter att ersätta sin servicefordonsflotta, bestående av bilar med förbränningsmotorer, med en utsläppssnål bilflotta och att minska den totala storleken på fordonsflottan. Vissa marknader förväntas ställa om snabbare än andra på grund av skillnader i tillgången på for- don med låga eller inga avgasutsläpp och andra marknadsförhållanden. Dessutom finns det planer på att öka täckningen och användningen av flottstyrningssystem samt telematik för att optimera användningen av fordonen. – Utsläppsminskningar från stationär förbränning baseras på planer att förflytta vissa verksamheter till anläggningar med tillgång till fjärrvärme, vilket skulle minska utsläppen från lokal uppvärmning. Ytterligare minsk- ningar kan också uppnås genom att ersätta gaspannor med elektriska system där så är möjligt. – Genom att använda köldmedier med lägre påverkan på den globala uppvärmningen, eller genom att använda mindre köldmedier där så är möjligt, kan även oavsiktliga utsläpp av lättflyktiga gaser minska. Dessa åtgärder förväntas minska de årliga Scope 1-utsläppen av växthus- gaser med cirka 37 000 ton, eller 93 % fram till 2030. Scope 2 – indirekta utsläpp – Ericsson har som mål att fortsätta köpa förnybar el till sina fastigheter och fortsätta samarbeta med fastighetsförvaltare för att förbättra fastigheternas energieffektivitet. – Utsläppen från användningen av fjärrkyla i egna datacenter och labora- torier beräknas minska med 5% jämfört med 2023 års nivåer. Andelen fjärrvärme har minskat sedan 2020, men antas inte minska ytterligare. Dessa åtgärder förväntas minska de årliga Scope 2-utsläppen av växthus- gaser med cirka 70 000 ton, eller 95 % fram till 2030. Uppströms Scope 3-utsläpp, transporter och uttjänta produkter – De flesta utsläppsminskningarna uppströms i värdekedjan planeras komma från hanteringen av produktportföljens inbäddade växthusgasut- släpp. De viktigaste åtgärderna är design av produkter med lägre vikt och bättre materialval och att leverantörerna använder mer förnybar energi samt att transporterna blir effektivare. I samarbetet med leverantörerna kommer fokus att ligga på dem med höga utsläpp, vilka är de som press- gjuter aluminium, tillverkar kretskort och integrerade kretsar. – Utsläppen från tjänsteresor förväntas öka jämfört med basåret, eftersom detta sammanföll med covid-19-pandemin, men inte med mer än 50 % av nivåerna före pandemin. – Förvärvet av Cradlepoint och den ökande outsourcingen av servicefordon bidrar båda till ökade utsläpp uppströms, jämfört med basåret 2020. Dessa åtgärder förväntas bidra till en nettominskning av de årliga uppströms Scope 3-utsläppen av växthusgaser, transporter och uttjänta produkter med cirka 1,3 miljoner ton, eller 50 % fram till 2030. Nedströms Scope 3-utsläpp från användning av sålda produkter Ericsson förlitar sig på tre åtgärder för att minska de indirekta nedströms utsläppen från användningen av dess produkter och tjänster. Dessa åtgärder har utvärderats baserat på förväntad försäljning och beräknad energiför- brukning för såld hård- och mjukvara. – Den första åtgärden är att förbättra energiprestandan för hårdvara, mjuk- vara och servicelösningar. En viktig resultatindikator är målet att minska den genomsnittliga energiförbrukningen för nya typiska radiobasstations- siter. Bolaget ger också vägledning till kunder om planering, byggnation och drift av energioptimerade mobilnät. Denna åtgärd förväntas bidra till årliga minskningar av växthusgasutsläppen med cirka 8,6 miljoner ton. – Den andra åtgärden är andelen förnybar el som används när kunderna driftar mobilnäten, vilket Ericsson har begränsade möjligheter att påverka. Ericsson hjälper däremot sina kunder att integrera förnybar energiproduktion, till exempel sol- och vindenergi, vid basstationssiter. När omställningsplanen togs fram antogs att den genomsnittliga ande- len förnybar el som används av Ericssons kunder skulle vara cirka 50 % år Avsnitt E1, forts. Omställningsplan till nettonollutsläpp 1) – Åtgärder för utsläppsminskningar (tusen ton CO2e) ~ 30 000 Scope 2 indirekta utsläpp Uppströms Scope 3- utsläpp, samt från transporter och från uttjänta produkter Nedströms Scope 3- utsläpp från användning av sålda produkter Scope 1 direkta utsläpp ~70 ~ 1 300 ~ 13 700 ~ 15 000 ~ 3 000 ~37 Basår 2020 Målår 2030 Målår 2040 –50% Mer förnybar energi i nationella elnät – beroende på vilket scenario som används 2) Ökade inköp av förnybar energi av kunderna Förbättrad energieffektivitet 1) Siffrorna i denna graf är avrundade för att öka överskådligheten och skiljer sig därför nominellt från de målvärden som validerats av SBTi och som presenteras nedan. 2) Omfattningen av utsläppsminskningarna från förbättring av elnätet varierar från noll till 6,3 miljoner ton beroende på vilket scenario som tillämpas. 20 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Avsnitt E1, forts. 1) IEA. Massive global growth of renewables to 2030 is set to match the entire power capacity of major economies today, moving the world closer to tripling its goal. (2024). 2030 1) . År 2024 var andelen cirka 28 %. Denna åtgärd förväntas bidra till årliga minskningar av växthusgasutsläpp med cirka 5,1 miljoner ton. – Den tredje åtgärden är mindre utsläppsintensiva nationella elnät. Det råder osäkerhet om hur snabbt den globala andelen förnybar energi kommer att växa, eftersom detta beror på externa faktorer som nationell politik. Storleken på utsläppsminskningarna från denna åtgärd varierar från noll till 6,3 miljoner ton beroende på vilket scenario som tillämpas. Dessa åtgärder förväntas bidra till en nettominskning av de årliga nedströms Scope 3-utsläppen av växthusgaser från användningen av sålda produkter med mellan 13,7 och 20,0 miljoner ton, eller 50 % till 73 % fram till 2030. Inlåsta utsläpp Ackumulerade inlåsta växthusgasutsläpp från egen verksamhet anses inte vara väsentliga, eftersom Ericsson inte har några utsläppsintensiva till- gångar. Inlåsta växthusgasutsläpp från användningsfasen av sålda produk- ter är beroende av den energi som används för att driva de mobilnät som Ericsson har levererat, vilket i sin tur är beroende av den energi som Ericssons kunder köper, enligt beskrivningen ovan. Anpassning av omställningsplanen till taxonomin och EU:s Benchmarks Ericssons ekonomiska verksamhet omfattas inte i någon större utsträckning av den delegerade förordningen till EU:s taxonomi för hållbar verksamhet om begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna. Därför finns det för närvarande inga väsentliga investeringar planerade för att uppnå förenlighet med taxonomins kriterier när det gäller dessa två miljömål. Baserat på de angivna exkluderingskriterierna har Ericsson bedömt att Bolaget inte är exkluderat från EU:s benchmarks för anpassning till Parisavtalet. Styrning avseende omställningsplanen Under 2024 utvärderades omställningsplanen av en grupp högre chefer som representerade affärssegmenten och koncerngemensamma funktioner, inklusive segmenten Networks, Cloud Software and Services, och koncern- funktionerna för finans, fastigheter, inköp och hållbarhet. Planen antogs därefter av koncernledningen. Omställningsplanen kommer fortsätta att integreras i Ericssons över- gripande strategi och finansiella planering under de kommande åren, och Bolaget kommer att rapportera om hur implementeringen av planen fortskrider. Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Ericsson har ett utsläppsminskningsmål på lång sikt och ett på kort sikt. Båda målen är koncernövergripande och har validerats av SBTi som fören- liga med 1,5-gradersmålet. Utsläppsminskningar – på kort sikt En halvering av de totala utsläppen i värdekedjan till 2030, vilket omfattar 90 % minskning av utsläpp i Scope 1 och 2, samt 50 % minskning av totala utsläpp i Scope 3. Utsläppsminskningar – på lång sikt Nettonollutsläpp i värdekedjan till 2040. Detta innebär en minskning med minst 90 % av utsläppen i Scope 1, 2 och relevanta Scope 3-kategorier från 2020 års basnivå, och potentiell användning av teknik för upptagning och lagring av koldioxid, eller andra metoder för permanent borttagande, för residualutsläppen, maximalt 10 %. Mål för portföljens energiprestanda Minska energiförbrukningen för radiobasstationssiter med 40 % Omfattning Basår Målår Mål för minskad energiförbrukning, % Rapporteringsår Energiminskning, % SBTi-status Radiobasstationssiter 2021 2025 40 37 Ej validerat Detta mål understödjer nettonollmålet och adresserar nedströms växthusgasutsläpp genom att minska energiförbrukningen i kundernas mobilnät. Målet består i att minska energiförbrukningen för radiobassta- tionssiter med 40 % till 2025 jämfört med 2021 års basnivå. Energiförbrukningen mäts i kWh och målvärdet uttrycks som genomsnittet av potentiella minskningar för typiska radiobasstationssiter i landsbygds- områden, stadsnära områden och städer för en tjänsteleverantör av kommunikationstjänster i Europa. Målet används i syfte att mäta Bolagets förmåga att tillhandahålla energieffektiva lösningar till sina kunder. Av denna anledning mäts minskad energiförbrukning, jämfört med basåret, för den mjukvaru- och hårdvarulösning med bäst prestanda under målåret respektive rapporteringsåret. Dessa värden bör betraktas som den maximala potentialen för möjliga energibesparingar för respektive år baserat på den teknologi som vid tidpunkten fanns tillgänglig. Samarbete med leverantörer Få 350 leverantörer att sätta utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-gradersmålet Omfattning Basår Godkända mål under basåret, antal Målår Målvärde, antal Godkända mål under rapporteringsåret, antal SBTi-status Direkta leverantörer 2021 5 2030 350 323 Ej validerat Detta mål understödjer Ericssons nettonollmål och inriktar sig på uppströms växthusgasutsläpp genom att få 350 leverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga leverantörer att sätta upp egna mål för att minska utsläppen i linje med 1,5-gradersmålet, vilket även innefattar ett åtagande om att halvera utsläppen inom relevanta Scope till 2030. Målet ska offentliggöras och leverantörerna måste förbinda sig att offentligt rapportera sin implementering och resultat minst en gång om året för att målen ska godkännas av Ericsson. Överensstämmelsen mellan Ericssons mål för utsläppsminskningar och Bolagets växthusgasutsläpp under basåret bedömdes som en del av SBTi:s validering av målen. I processen gjordes omfördelningar mellan vissa Scope 3-kategorier, men inga väsentliga förändringar gjordes av basårets och målårets totala utsläpp. Basåret 2020 påverkades av den globala covid-19-pandemin. Sedan dess har Bolaget förvärvat verksamheter som Cradlepoint och Vonage. Effekten på de totala utsläppen av växthusgaser för hela koncernen har dock inte ansetts vara tillräckligt betydande för att motivera en omräkning av basårets utsläpp. Ericsson har gjort en konservativ beräkning när Bolaget utvecklade sin plan för klimatomställning och har uppskattat de globala genomsnittliga utsläppsfaktorerna för elnäten för 2030 till något högre än vad som för när- varande anges i prognoserna från Internationella energiorganet (IEA). Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter Scope 1 – direkta utsläpp Utsläppen i Scope 1 minskade med cirka 36 % mellan 2023 och 2024, framförallt tack vare en mindre servicefordonsflotta och en generellt bättre bränsleekonomi. Scope 2 – indirekta utsläpp Scope 2-utsläppen (marknadsbaserade) minskade med cirka 20 % mellan 2023 och 2024. Ericsson har fortsatt att minska sin elförbrukning genom att samarbeta med sina fastighetsförvaltare för att förbättra energi- effektiviteten i hyrda lokaler. 21 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Avsnitt E1, forts. Uppströms scope 3-utsläpp, transporter och uttjänta produkter År 2024 minskade utsläppen från inköpta varor och tjänster, som är den största bidragande faktorn till uppströms Scope 3-utsläpp, med cirka 27 % jämfört med 2023. Detta berodde på en kombination av olika faktorer, bland annat kontinuerliga förbättringar av produktdesignen, minskad produktvikt och bättre materialval, samt samarbete med leverantörer för att öka deras användning av förnybar energi. Ericsson har också genomfört studier i syfte att minska utsläppen från utsläppsintensiva material och processer, bland annat aluminium. Av de 350 leverantörer som antingen är strategiskt viktiga eller har höga utsläpp och som är föremål för Ericssons mål för leverantörs- samarbeten hade 323 vid årets utgång klimatmål i linje med 1,5-graders- målet. Lägre vikt i kombination med ett kontinuerligt arbete för att minska flygtransporterna ledde till minskade utsläpp från produkttransporter. Nedströms scope 3-utsläpp från användning av sålda produkter Utsläppen från användningen av sålda produkter minskade med 42 % jämfört med 2023. Under 2024 skedde en geografisk omfördelning av försäljningen, tillbaka till marknader som har jämförelsevis större andel el från förnybara källor i de nationella näten, vilket bidrog till lägre utsläpp nedströms i värdekedjan. En del av minskningen kan också hänföras till förbättrad energiprestanda i levererad nätutrustning och till ökade inköp av förnybar el av Ericsson kunder. Energicertifiering av produkter Huvuddelen av produktportföljen, som består av hårdvara för kommunika- tionsnät såsom radiobasstationer och antenner, täcks för närvarande inte in av något certifieringssystem för energieffektivitet som hanteras av tredje part. Produkter som kan certifieras, till exempel servrar, utgör en mindre del av produktportföljen. Dessa är för närvarande inte certifierade enligt något sådant system. Utbildning och ökad medvetenhet Ett ramverk har tagits fram för att öka kompetensen hos medarbetarna av- seende klimatförändringar, baserat på behovsnivån i deras respektive roller. Material på introduktions- och baskunskapsnivåer är redan tillgängligt för alla medarbetare. Ericsson har åtagit sig att stödja klimatåtgärder genom sina initiativ för samarbeten med leverantörer, och tillhandahåller utbildning om begränsning av klimatförändringar för leverantörer inom ramen för detta initiativ. Vidare tillhandahåller Ericsson en serie utbildningsmoduler som är utformade för att hjälpa inköpspersonal att förstå miljökrav och vägleda leverantörer i att vidta klimatåtgärder. Samarbeten och partnerskap Som en allmän princip måste klimatrelaterade åtaganden och samarbeten baseras på ett vetenskapligt förhållningssätt för att Ericsson ska kunna över- väga att stödja eller delta i dem. Här listas de viktigaste externa samarbetena som rör begränsning av klimatförändringarna. Organisation Beskrivning 1.5 C Supply Chain Leaders Medlemmarna i 1.5 C Supply Chain Leaders arbetar tillsammans för att främja klimatåtgärder i globala leverantörskedjor och stödja små och medelstora företag genom SME Climate Hub. Partner- skapet syftar till att stödja leverantörer i arbetet med att halvera utsläppen före 2030 och uppnå nettonollutsläpp före 2050. CEO Alliance for Europe CEO Alliance for Europe är ett branschöverskridande samarbete mellan åtta företag med över 1,5 miljoner medarbetare och EUR 500 miljarder i årliga intäkter som arbetar för ett mer hållbart och motståndskraftigt Europa, med fokus på digitalisering och minskade koldioxidutsläpp. Ericsson var ordförande under 2024 men har sedan dess lämnat CEO Alliance. European Green Digital Coalition European Green Digital Coalition är ett initiativ av en grupp IKT-före- tag, som stöds av Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Initiativet syftar till att främja och utnyttja den potential för utsläpps- minskningar som digitala lösningar kan ha inom andra branscher. Exponential Roadmap Initiative Exponential Roadmap Initiative samlar innovativa och transformativa företag som vidtar åtgärder för att begränsa den globala uppvärm- ningen till 1,5 C. Syftet är att påskynda exponentiella klimatåtgärder och lösningar, integrera klimatfrågorna i strategier och främja klimat- åtgärder i samhället, med målet att halvera utsläppen före 2030. Initiativet är en ackrediterad partner till FN:s kampanj Race to Zero som samlar ledare för att bekämpa klimatförändringarna. Världsekonomiskt forum – Alliance of CEO Climate Leaders Alliance of CEO Climate Leaders är en global sammanslutning av verkställande direktörer som arbetar för klimatåtgärder inom alla branscher och samarbetar med beslutsfattare för att hjälpa till att genomföra omställningen till en nettonollekonomi. Energianvändning och energimix Energiförbrukning i den egna verksamheten 1) MWh 2024 2023 2022 Fossila källor Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter – – – Bränsleförbrukning från råolja och petroleum- produkter 2) 34 321 63 525 103 692 Bränsleförbrukning från naturgas 39 287 45 127 44 772 Bränsleförbrukning från andra fossila källor – – – Inköpt eller förvärvad elektricitet 76 174 76 047 92 201 Inköpt eller förvärvad värme 19 339 19,090 24 188 Inköpt eller förvärvad ånga – – – Inköpt eller förvärvad kylning 103 692 51 534 51 453 A. Total användning av fossil energi 272 811 255 323 316 306 Andel fossila källor i total energianvändning, % 36 34 40 Andel fossila källor i total elförbrukning, % 14 13 16 Kärnenergikällor Bränsleförbrukning från kärnenergikällor – – – Inköpt eller förvärvad elektricitet 13 410 13 906 10 788 B. Total energianvändning från kärnenergikällor 13 410 13 906 10 788 Andel kärnenergikällor i total energianvändning, % 2 2 1 Andel kärnenergikällor i total elförbrukning, % 2 2 2 Förnybara källor Bränsleförbrukning från förnybara källor – – – Inköpt eller förvärvad elektricitet 463 920 478 866 466 208 Inköpt eller förvärvad värme – – – Inköpt eller förvärvad ånga – – – Inköpt eller förvärvad kylning – – – Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi 1 730 1 621 1 001 C. Total användning av förnybar energi 465 650 480 487 467 209 Andel förnybara källor i total energianvändning, % 62 64 59 Andel förnybara källor i total elförbrukning, % 84 84 82 D. Total energianvändning (A+B+C) 751 871 749 716 794 303 1) Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom energianvändningen i fastigheter bygger på delvis uppskattade värden. Cirka 12% (19 %) av totalt rapporterad energiförbrukning från fastigheter har uppskattats genom att värden från fastigheter med uppmätt förbrukning extrapolerats. Se sidan 10 för information om förändringar in konsolideringsmetoder, som begränsar jämförbarheten mellan åren. 2) Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom bränsleförbrukningen från service- fordonsflottan delvis beräknas baserat på data från fordonens telematik och delvis baserat på kontrakterade årliga miltal för leasingfordon som inte har telematik installerad. Typ av inköpta instrument för förnybar energi MWh 2024 2023 2022 Fristående energicertifikat, I-REC 73 000 80 122 80 000 Fristående energicertifikat, US-REC 5 000 36 740 9 000 Fristående energicertifikat, GoO 258 600 244 600 280 027 Projektspecifika instrument med avtal 127 320 117 404 97 182 Totalt 463 920 478 866 466 209 Energiintensitet i verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan MWh/nettoomsättning MSEK 2024 2023 2022 Verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan 1) 1,02 0,98 e/t Övriga verksamheter 4,13 3,85 e/t Totalt 3,03 2,84 e/t 1) Ericsson genererar intäkter från tillverkning och efterföljande försäljning av datorer, elektroniska och optiska produkter, i synnerhet kommunikationsutrustning, vilket klassificeras som verksamhet inom sektorer med hög klimatpåverkan enligt förordning (EU) nr 2022/1288. Därför redovisar Ericsson sin energiintensitet förknippad med dessa verksamheter. Täljaren som används för att beräkna detta mått är den totala omsättning som härrör från tillverkning av elektriska och elektroniska produkter (CE 1.2), som presenteras i avsnitt E6. Detta belopp ingår i raden Hårdvara i not B2, Nettoomsättning, till koncernens finansiella rapporter. Nämnaren är den totala energiförbrukningen vid Ericssons tillverkningsanläggningar och lager. En stor del av den elektroniska utrustningen som säljs tillverkas av tredjepartsleverantörer av elektronik vars energiförbrukning inte fångas upp av detta mått. 22 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Avsnitt E1, forts. Andel växthusgasutsläpp per Scope % 2024 2023 2022 Scope 1 0,1 0,1 0,1 Scope 2 (marknadsbaserade) 0,2 0,1 0,1 Scope 3 - Uppströms 8,1 6,5 8,2 Scope 3 - Nedströms 91,6 93,3 91,5 Utsläppsintensitet per Scope Ton CO 2 e/nettoomsättning i MSEK 2024 2023 2022 Scope 1 0,07 0,10 0,14 Scope 2 (platsbaserade) 0,47 0,52 0,52 Scope 2 (marknadsbaserade) 0,14 0,16 0,17 Scope 3 - Uppströms 6,15 7,88 9,37 Scope 3 - Nedströms 69,34 112,80 104,22 Samtliga Scope (marknadsbaserad) 75,70 120,95 113,90 Redovisningsmetod för växthusgasutsläpp (GHG) Utsläpp redovisas enligt GHG-protokollet utifrån samma konsolideringsme- tod som ligger till grund för de finansiella rapporterna. Om Ericsson skulle få operativ kontroll över en icke-konsoliderad enhet eller anläggningstillgång skulle relaterade Scope 1 och 2-utsläpp konsolideras i enlighet med omfatt- ningen av Ericssons operativa kontroll och inte Bolagets eget kapitalandel. Inga sådana arrangemang förekom under rapporteringsåret och det har inte förekommit några väsentliga förändringar av vad som utgör avgränsningen för Ericssons verksamhet jämfört med den föregående redovisningsperioden. Mätperioderna avser räkenskapsåret och baseras på senast tillgängliga data vid bokslutsdatumet, vilket kompletteras med extrapolerade uppskattningar för perioder där uppmätta data saknas. Utsläppen rapporteras som koldioxidekvivalenter och omfattar följande gaser och kemikalier: koldioxid (CO 2 ), metan (CH4), kväveoxid (N 2 O), fluorkolväten (HFC:er) och perfluorerade kemikalier (PFC:er). Från och med 2024 inkluderar Ericsson utsläpp från inköpt molnlagring och processkapacitet i Scope 3-kategorin Inköpta varor och tjänster. År 2024 beräknades dessa utsläpp uppgå till cirka 6 400 ton. Då detta inte bedöms väsentligt påverka jämförbarheten av tidigare redovisade värden i denna kategori har inga omräkningar gjorts. Scope 1 Förbrukade bränslevolymer och köldmedier multipliceras med tillämpliga utsläppsfaktorer för att få fram utsläppen. Bränsleförbrukningen för service- fordonsflottan beräknas delvis baserat på data från fordonens telematik, och delvis utifrån en kombination av kontrakterade årliga körsträckor och interna uppskattningar av körsträckor för leasade fordon utan installerad telematik. Scope 2 Inköpta energivolymer multipliceras med ländernas genomsnittliga utsläppsfaktorer för platsbaserade utsläpp. För marknadsbaserade utsläpp ligger residualmixen och inköpt förnybar energi till grund för de utsläppsfak- torer som används i beräkningarna. En del av energiförbrukningen i fastighe- terna bygger på uppskattningar. Mer information finns under upplysningen Energianvändning och energimix. Scope 3 Utsläppsfaktorer som används för att beräkna utsläpp i följande kategorier: Kapitalvaror, bränsle- och energirelaterade aktiviteter, avfall genererat i verksamheter och slutbehandling av sålda produkter, baseras på interna studier och Ericssons livscykelanalyser av koldioxidavtrycket från sina produkter, vilket multipliceras med relevanta aktivitetsmått för att uppskatta de årliga utsläppen. Utsläpp i kategorin Inköpta varor och tjänster är de uppskattade inbäd- dade utsläppen från inköpta elektroniska komponenter och annan hårdvara utifrån genomsnittliga data, beräknad på produktnivå genom att multiplicera utsläppsfaktorer (vagga till grind) med aktivitetsmått som mängden eller vikten av såld hårdvara. I denna kategori ingår även utsläpp från molnlagring och processorkapacitet som köps externt. Växthusgasutsläpp i Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp (brutto) Växthusgasutsläpp per Scope och kategori Retroaktivt Delmål och mål Ton CO2e 2024 % 2024 /2023 2023 2022 Basår 2020 2030 2040 Scope 1-växthusgasutsläpp 1) Bränsle till servicefordonsflottan 8 386 –48 % 16 039 27 689 32 967 e/t e/t Stationär förbränning samt köldmedier 8 953 –19 % 10 990 10 713 6 673 e/t e/t Totala växthusgasutsläpp Scope 1 17 340 –36 % 27 029 38 402 39 640 10 000 10 000 varav från reglerade handelssystem, % 0 0 0 0 0 e/t e/t Scope 2-växthusgasutsläpp 1) Platsbaserade växthusgasutsläpp 116 454 –15 % 136 628 141 636 155 934 e/t e/t Marknadsbaserade växthusgasutsläpp 34 007 –20 % 42 251 45 258 73 700 1 500 1 500 Betydande växthusgasutsläpp i Scope 3 2) Uppströms Inköpta varor och tjänster 1 220 000 –30 % 1 751 600 2 199 900 2 261 000 15 000 000 3 000 000 Kapitalvaror 33 100 –12 % 37 800 39 200 43 000 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 21 100 +7 % 19 700 36 600 30 600 Uppströms transporter 144 200 –13 % 164 800 206 200 199 800 Avfall genererat i den egna verksamheten 800 –20 % 1 000 1 200 2 400 Tjänsteresor 54 215 +3 % 52 599 25 469 14 122 Anställdas pendling 51 700 +6 % 49 000 34 500 36 900 Nedströms Nedströms transport 23 710 +12 % 21 158 7 090 7 194 Användning av sålda produkter 17 142 500 –42 % 29 658 200 3) 28 262 400 27 281 100 Slutbehandling av sålda produkter 21 900 –20 % 27 300 31 800 33 000 Totala växthusgasutsläpp Scope 3 18 713 225 –41 % 31 783 157 30 844 359 29 909 116 15 000 000 3 000 000 Totala växthusgasutsläpp (platsbaserade) (brutto) 18 847 019 –41 % 31 946 814 31 024 397 30 104 690 e/t e/t Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) (brutto) 18 764 572 –41 % 31 852 437 30 928 019 30 022 456 15 011 500 3 011 500 1) Eftersom den underliggande energiförbrukningen delvis är uppskattad är utsläppen av växthusgaser i Scope 1 och 2 föremål för mätosäkerheter. 2) Scope 3-utsläpp är föremål för höga nivåer av mätosäkerhet och har härletts med hjälp av information som erhållits från aktörer i värdekedjan. En mer detaljerad beskrivning av metoderna för redovisning av växthusgaser finns nedan. 3) Omräknad information. Se sidan 10 för mer information. 23 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Avsnitt E1, forts. Projekt för upptag och begränsning av växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter Inga koldioxidkrediter köptes under 2024. Ericsson planerar att använda tekniker för koldioxidupptagning för att neutralisera den del av värdekedjans utsläpp som inte går att undvika, i syfte att nå målet om nettonollutsläpp till 2040. När denna typ av teknik används kommer den inte att utgöra mer än cirka 10 % av basårets koldioxidutsläpp, och tekniken i fråga kommer utvärderas utifrån dess integritet för att säkerställa effektiviteten och tro- värdigheten i potentiella anspråk på nettonollutsläpp. Intern koldioxidprissättning Ericsson har introducerat funktionalitet att inkludera ett internt koldioxidpris (skuggpris) om 100 USD per ton koldioxidekvivalenter från transporter av viss typ av nätutrustning i sin modell för att beräkna den totala transport- kostnaden. Prisnivån fastställdes baserat på en prisuppskattning gjord 2021 för permanenta lösningar för koldioxidupptagning, vilket var i linje med det koldioxidpris som Världsbanken då rekommenderade för att hålla den globala uppvärmningen under 2 C 1) . Syftet med internpriset är att visualisera kostnaden för växthusgasutsläpp vid beräkningar och beslut om transportvägar för utgående transporter som Ericsson upphandlar. Tillämpande av skuggpriset är frivilligt, leder inte till interna överföringar av medel och används inte vid upprättandet av de finansiella rapporterna. Metod för analys av klimatscenarier Översikt över analyserade scenarier Net Zero 2050 (Nettonollutsläpp till 2050) – Ambitiösa begränsningsåtgärder införs inom kort. – Globala nettonollutsläpp av växthusgaser till 2050. – 50 % chans att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 C vid slutet av århundradet. – Relativt låga fysiska risker men stora konsekvenser från omställningen. Current Policies (Gällande och beslutade riktlinjer, lagar och regler) – Begränsningsåtgärder inskränks till redan antagna eller kommunicerade åtgärder. – Utsläppen ökar fram till 2080. – Global uppvärmning på omkring 3 C i slutet av århundradet. – Stora fysiska risker men mindre konsekvenser från omställningen. Bedömningsmetod Inledningsvis beaktades över 30 potentiella klimatrelaterade risker och möj- ligheter i analysen. Bruttolistan identifierades genom samråd med interna ämnesexperter från flera olika bolagsfunktioner och genom extern jämfö- relse/benchmarking. Sannolikheten för och konsekvenserna av alla faktorer analyserades kvalitativt med hjälp av så kallade heatmaps. Detta följdes av en mer detaljerad analys av en kortare lista med ett mindre antal risker och möjligheter som ansågs vara de med högst relevans för Ericsson. Risker och möjligheter uppströms och nedströms i värdekedjan samt i den egna verksamheten har beaktats. Fysiska risker bedömdes i enlighet med anta- gandena i scenariot Current Policies, medan omställningsrelaterade risker 1) Världsbanken. (2022). State and Trends of Carbon Pricing, World Bank Redovisning av växthusgasutsläpp i Scope 3 Kategori Redovisningsmetod/ Motivering till exkludering Andelen utsläpp beräknade med hjälp av primärdata från partners i värdekedjan Nivå av mätosäkerhet 1) Inköpta varor och tjänster Genomsnittsdata 48 Måttlig Kapitalvaror Genomsnittsdata 0 Hög Bränsle- och energirelaterade aktiviteter Genomsnittsdata 0 Hög Uppströms transporter Genomsnittsdata 50 Måttlig Avfall genererat i den egna verksamheten Genomsnittsdata 0 Hög Tjänsteresor Leverantörsspecifik metod 90 Låg Anställdas pendling Genomsnittsdata 0 Hög Leasade tillgångar - uppströms Leasade tillgångar 2) ingår i Scope 1 och Scope 2-utsläpp n/a e/t Nedströms transporter Hybridmetod 100 Låg Bearbetning av sålda produkter Ericssons produkter kräver ingen ytterligare bearbetning n/a e/t Användning av sålda produkter Utsläpp från den direkta användningsfasen genom en hybridmetod 18 Måttlig Slutbehandling av sålda produkter Genomsnittsdata 0 Hög Leasade tillgångar - nedströms Ericsson leasar inte ut tillgångar i någon betydande utsträckning n/a e/t Franchiseavtal Ericsson har inte en affärsmodell som bygger på franchiseavtal n/a e/t Investeringar Ericsson gör inte finansiella investeringar i någon större utsträckning n/a e/t 1) Definitioner av nivåer av mätosäkerhet: Hög: utsläpp modelleras fram helt eller främst med hjälp av indirekta uppgifter. Måttlig: utsläpp modelleras delvis fram med hjälp av indirekta uppgifter och delvis baserat på data som inhämtas direkt från partners i värdekedjan eller interna primärdata. Låg: utsläpp baseras primärt på data som inhämtas direkt från partners i värdekedjan eller interna primärdata. 2) Huvudsakligen hyrda lokaler och servicefordon. Utsläpp i kategorin Uppströms transporter uppskattas genom att kom- binera beräkningar baserade på försäljningsdata över leverantörsvolymer, med beräkningar baserade på de transporterade produkternas vikt och transportsträckor för de utgående transporter som har betalats av Ericsson. De flesta utsläppen i kategorin Tjänsteresor beräknas utifrån infor- mation om rutter, avstånd och biljettklasser för flygresor som görs av Ericssonanställda och som rapporteras av resebyråer, medan en mindre del, inklusive hotellnätter, beräknas utifrån resekostnader. Utsläppen i katego- rin Anställdas pendling är uppskattningar baserade på en undersökning av medarbetarnas vanor kring pendling och distansarbete. Produkternas totala indirekta utsläpp, under hela deras användningstid, i kategorin Användning av sålda produkter och tjänster uppskattas och redo- visas i sin helhet det år produkterna säljs, och periodiseras inte över sin för- väntade livslängd. Vid beräkning av dessa utsläpp antas den genomsnittliga förväntade livslängden för sålda produkter vara 10 år. Utsläppsfaktorer för livscykeln som är relevanta för produkternas användningsfas har uppskattats med hjälp av den aktuella energimixen i elnäten på de marknader som betjä- nas, eller med hjälp av senast tillgängliga kundspecifika energimixdata, om dessa är offentligt tillgängliga. Eventuella framtida förändringar i nätfaktorer eller kundspecifika energimixar under produkternas förväntade livslängd beaktas inte i beräkningarna. Merparten av utsläppen i kategorin Nedströms transporter beräknas utifrån transporterade produkters vikt och transportsträckor, där transporten har betalats av kunden. Utsläppen i resterande Scope 3-kategorier har inte bedömts vara väsent- liga och redovisas därför inte. Uppskattningar av Scope 3-utsläpp är för- enade med en inneboende osäkerhet på grund av begränsningar i tillgång till och riktigheten i primärdata, och därför bör de rapporterade siffrorna inte betraktas som exakta mätetal. I tabellen nedan sammanfattas Ericssons redovisningsmetoder för Scope 3 och de uppskattade osäkerhetsnivåerna för redovisade siffror per kategori. 24 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Påverkan sker Väsentliga hållbarhetsfrågor Uppströms, utökad leverantörskedja Den egna verksamheten Nedströms, kunder och slutanvändare Potentiella risker och möjligheter Luftföroreningar Ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Väsentlig påverkan relaterad till luftföroreningar har identifierats nedströms i Ericssons värdekedja, men inte i Bolagets egen verksamhet. Väsentlig påver- kan och risker relaterade till ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter har identifierats både uppströms och nedströms i Ericssons värdekedja, men inte i den egna verksamheten. Luftföroreningar Energiproduktion genom förbränning av fossila bränslen är en betydande källa till luftföroreningar i hela världen. Det handlar om indirekt systematisk miljöpåverkan som är kopplad till elförbrukningen i nätutrustning som säljs av Ericsson, vilket är särskilt relevant på marknader där fossila energikäl- lor utgör en betydande andel av energimixen. Ericssons arbete med att öka energieffektiviteten i sina mobilnät, som beskrivs närmare i avsnitt E1, adresserar också denna påverkan. Inga andra policyer, åtgärder eller handlingsplaner relaterade till denna påverkan beskrivs i rapporten. Ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter All tillverkning av elektronisk utrustning som sker i Ericssons uppströms värdekedja innefattar idag små mängder av ämnen som inger betänklig- heter, och ibland ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Potentiella negativa konsekvenser kan uppstå nedströms i värdekedjan, om uttjänta produkter inte omhändertas eller återvinns på rätt sätt, vilket kan leda till att naturen förorenas av farliga ämnen. Ericssons egna tillverkningsprocesser består främst av montering av produkter och komponenter som tillverkats av andra aktörer i uppströms i värdekedjan. Därför används eller tillförs inga betydande mängder av sådana ämnen i Ericssons egen verksamhet. Ökad reglering av användningen av vissa ämnen kan ge ökade kostnader för regelefterlevnad samt ökade kostnader för forskning kring och utveckling av alternativa lösningar och ämnen, som exempelvis det nya förslaget om att begränsa användningen av PFAS 1) inom EU. Dessutom kan tillgången på alternativ vara begränsad, vilket innebär att de kan ha ett högre pris jämfört med priset för de ämnen som används i nuläget. Policyer relaterade till föroreningar Uppförandekod för affärspartners Ericssons uppförandekod för affärspartners kräver att alla leverantörer, inklu- sive de som har verksamhet som har betydande konsekvenser för miljön, till exempel de som tillhandahåller tillverkningstjänster, frakt och logistik samt nätutbyggnad, uppfyller ytterligare miljökrav. Detta omfattar bland annat krav på att leverantörerna ska följa bestämmelserna i Ericssons förteck- ning över förbjudna ämnen och ämnen som omfattas av begränsningar för användning i produkter eller produktionsprocesser. Kraven ska tillämpas vid utformning, inköp och tillverkning av komponenter och produkter, inklusive batterier och förpackningar. Strukturen och ämnesgrupperingen är i enlig- het med standarden IEC 62 474 (Material Declaration for Products of and for the Electrotechnical Industry), men innehåller även ytterligare ämnen. Förbjudna ämnen och ämnen som omfattas av begränsningar får inte avsiktligt tillsättas för användning i de angivna applikationerna. Det rekom- menderas att ämnen som är under observation byts ut i förebyggande syfte. Allmän information om uppförandekoden för affärspartners finns i avsnit- tet Allmänna upplysningar, som också innehåller information om Ericssons hållbarhetspolicy. Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter Materialdeklarationer För att kunna bedöma förekomsten av ämnen som ingår i inköpta kompo- nenter och utrustning samlar Ericsson in materialdeklarationer från sina leverantörer. På begäran förväntas leverantörerna kunna deklarera hela materielinnehållet i produkter som levereras till Ericsson. Detta omfat- tar ämnen på REACH-kandidatförteckningen (Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals), som är den förordning och det system som reglerar tillverkning och import av kemikalier i EU, samt deklara- tioner om användning av vissa kritiska råmaterial (enligt definitionen i EU:s förteckning över kritiska råmaterial). Dessutom finns det en rapporterings- process för SCIP (Substances of Concern In articles, as such or in complex objects (Products)), eller ämnen som inger betänkligheter och som förekom- mer i varor som sådana eller i komplexa föremål produkter, för att uppfylla kraven i EU:s ramdirektiv om avfall. Ericsson för dialog med leverantörer av hårdvara om proaktivt utbyte av ämnen under observation, där detta bedöms vara praktiskt möjligt. Program för produktåtertagning För att uppfylla sitt utökade producentansvar för såld elektrisk och elektro- nisk utrustning erbjuder Ericsson insamling av uttjänta produkter till sina kunder genom ett program för produktåtertagning. Detta är en åtgärd för att minska risken för att uttjänta produkter som innehåller farliga ämnen bortskaffas på ett sätt som kan orsaka miljöföroreningar. Det finns mer information om Ericssons program för produktåtertagning i avsnitt E5. Miljöledningssystem Bolagets miljöledningssystem är certifierat enligt standarden ISO 14001:2015, som omfattar styrning, forskning, produkthantering, utveckling och logistik, försäljning och installation samt underhåll av hårdvara, mjuk- vara, tjänster och lösningar inom IKT. Miljöledningssystemet är integrerat i Ericsson Group Management System och bygger på koncernövergripande processer såsom revisioner, bedömningar och ledningsgenomgångar. Miljölagstiftning på nationell nivå övervakas och utvärderas regelbundet för att stödja Ericsson i att uppfylla sina legala miljöförpliktelser. Dessutom finns ett särskilt ramverk för hantering av miljörisker, som är anpassat till Ericssons riskhanteringsramverk. Bolaget har ett incident- rapporteringssystem där medarbetare och leverantörer uppmuntras att rapportera miljöincidenter. Incidentrapportering är en del av miljökraven för leverantörer och ingår i Ericssons uppförandekod för affärspartners. Avsnitt E1, forts. och möjligheter främst analyserades utifrån Net Zero 2050-scenariot. Båda scenarierna är framtagna av Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS). Vad avser tidshorisonter så fokuserade den kvantitativa analysen av möjligheter på perioden fram till 2025, medan den kvantitativa analysen av risker fokuserade på perioden mellan 2025 och 2030. För denna analys definierade Ericsson kortsiktiga, medellånga och långsiktiga tidshorisonter som fram till år 2025, 2025–2030, respektive efter 2030. De risker och möj- ligheter med mer långtgående konsekvenser, som sträcker sig bortom 2030, bedömdes kvalitativt. Enligt Current Policies-scenariot förväntas konsekven- serna av fysiska risker bli allvarligare efter 2030. 1) Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en grupp kemikalier som används för att framställa ytbeläggningar av fluorpolymerer och produkter som kan stå emot värme, olja, stänk, fett och vatten, och som finns i en rad olika produkter, till exempel elektrisk utrustning och elektronik. E2 Föroreningar 25 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 1) Incidenter som uppfyller minst ett av följande kriterier: incidenten leder till en skyldighet att informera lokala myndigheter eller en statlig myndighet om incidenten och/eller brott mot miljölagar; inspektion av en miljömyndighet leder till ett formellt klagomål; miljöanmälan; ett samtyckesbeslut eller en anmälan från en potentiell ansvarig part (PRP); betydande konsekvenser för ett ekosystem; kostnader eller böter relaterade till incidenten överstiger, eller kan komma att överstiga, 100 000 kronor eller motsvarande belopp i annan valuta. Påverkan sker Väsentliga hållbarhetsfrågor Uppströms, utökad leverantörskedja Den egna verksamheten Nedströms, kunder och slutanvändare Potentiella risker och möjligheter Vattenresurser Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Systematisk negativ väsentlig påverkan relaterad till vatten har identifierats uppströms i värdekedjan, främst kopplade till tillverkningen av halvledare och utvinning av naturresurser som mineraler som används i elektronisk hårdvara. Tillverkning av halvledare kräver vanligtvis mycket hög vattenkva- litet, vilket i sin tur leder till hög vattenförbrukning. Tillverkningen kan också orsaka att avloppsvatten kan innehålla föroreningar om det inte behand- las på rätt sätt. Detta kan påverka vattentillgången och vattenkvaliteten i angränsande samhällen om det inte hanteras korrekt. Mineralbrytning kan påverka vattnet i flera delar av brytningsprocessen, vilket kan påverka både tillgången till färskvatten samt vattenkvaliteten. Ericsson har inte identifierat någon väsentlig vattenrelaterad påver- kan från den egna verksamheter eller nedströms i värdekedjan. Ericsson använder inte vatten direkt i sina monteringsprocesser, vilket innebär att vatten som används i den egna verksamheten främst används för sanitära ändamål. Vattnet kommer från kommunala vattentäkter och inte direkt från grundvatten- eller ytvattenkällor. Ericssons produkter och tjänster förbrukar inget vatten i användningsfasen. Vatten är en viktig resurs i vissa delar av Ericssons uppströms värdekedja, och vattenbrist i dessa delar av värdekedjan skulle därför kunna leda till störningar i leverantörskedjan. Enligt scenariot Current Policies, som ingår i Ericssons klimatscenarioanalys och beskrivs vidare i avsnitt E1, riskerar flera regioner där Ericssons leverantörer har sin verksamhet, inklusive tillverkare av halvledare i Sydostasien, att drabbas av allvarlig vattenstress i framtiden, vilket kan leda till brist på insatsvaror. Under 2025 kommer Ericsson att genomföra ytterligare analys av påver- kan på vatten och exponering för potentiell vattenstress vid utvalda anlägg- ningar, för att ytterligare öka sin förståelse för potentiella konsekvenser och risker relaterade till vattenresurser. Policyer för vattenresurser och marina resurser Ericssons uppförandekod för affärspartners Enligt Ericssons uppförandekod för affärspartners måste leverantörerna minska användningen av naturresurser, inklusive vatten, där detta är möjligt. Ericsson har ytterligare miljökrav för leverantörer av hårdvarukomponenter och -produkter, byggnadsarbeten, transporter samt fältunderhåll och nätutbyggnad, liksom för leverantörer med förhöjda miljörisker, där verksam- heten i stor utsträckning påverkar miljön. Dessa krav innebär bland annat att leverantörer måste mäta och kontrollera utsläpp till vatten och säkerställa lämplig avloppsvattenrening. Dessa leverantörer förväntas också kontrollera och mäta sin vattenanvändning. Om vattenförbrukningen anses utgöra en väsentlig miljöaspekt förväntas affärspartnern ta fram en plan för vatten- hantering i syfte att minimera den totala vattenförbrukningen, återvinna avloppsvatten eller på annat sätt minska sin påverkan. Allmän information om uppförandekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplys- ningar, som också innehåller information om Ericssons hållbarhetspolicy. Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter Leverantörsrevisioner Ericsson genomför revisioner av direkta leverantörer för att kontrollera att de följer uppförandekoden för affärspartners. Dessa revisioner beskrivs närmare i avsnitt S2. Nuvarande fokus för dessa revisioner vad avser vatten handlar om att bedöma leverantörernas rutiner för hantering av vatten och avlopps- vatten. Under 2024 identifierades inga (0) väsentliga brister kopplade till vattenhantering. Mål för vattenresurser och marina resurser Ericsson har inga publika mål relaterade till vattenresurser. Vattenuttag Ericsson redovisar vattenuttag och vattenintensitet i sin egen verksamhet i Bilaga I till hållbarhetsredovisningen, även om det inte är relaterat till någon identifierad väsentlig påverkan, risker eller möjligheter, eftersom denna information ofta efterfrågas av externa intressenter. Mål relaterade till föroreningar Ericsson har inga publika mål relaterade till föroreningar. Utsläpp till luft från den egna verksamheten Trots att de inte är kopplade till någon identifierad väsentliga påverkan, risker eller möjligheter redovisar Ericsson utsläpp av luftföroreningar från den egna verksamheten i Bilaga I till hållbarhetsredovisningen, då denna information ofta efterfrågas av externa intressenter. Dessa utsläpp orsakas främst av förbränning av fossila bränslen i Ericssons servicefordonsflotta och lokala värmeinstallationer på Ericssons anläggningar. Ingen av Ericssons egna tillverkningsanläggningar omfattas av lagstiftning som rör luftföroreningar, såsom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), direktivet om industriutsläpp (IED) eller det europeiska registret över utsläpp och överfö- ringar av föroreningar (E-PRTR). Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter Eftersom informationen om volymerna av ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter i Ericssons produkter är beroende av information från andra aktörer i värdekedjan, främst leverantö- rer av komponenter och utrustning, kan Ericsson för närvarande inte redovisa konsoliderade siffror. Bolaget planerar att utvärdera hur informationen kan samlas in och sammanställas på bästa sätt under de kommande åren. Miljöincidenter Under 2024 registrerade Ericsson inga (0) väsentliga 1) miljöincidenter. Avsnitt E2, forts. E3 Vattenresurser och marina resurser 26 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Påverkan sker Väsentliga hållbarhetsfrågor Uppströms, utökad leverantörskedja Den egna verksamheten Nedströms, kunder och slutanvändare Potentiella risker och möjligheter Naturresurser och cirkularitet Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Faktisk och pågående väsentlig påverkan relaterad till resursanvändning och omställningen till en cirkulär ekonomi har identifierats uppströms i värdeked- jan, främst relaterat till tillverkning av elektronisk utrustning, samt nedströms i värdekedjan, relaterat till återvinning och slutbehandling av uttjänt elektro- nisk utrustning. Elektronisk utrustning som används i mobilnät tillverkas med hjälp av ändliga naturresurser som stål, aluminium, koppar och sällsynta jordartsmetaller samt plast. Globalt sett återvinns metaller i allmänhet i hög grad, medan sällsynta jordartsmetaller och plast har låga återvinningsgrader. Nedströms i värdekedjan varierar återvinnings- och återanvändningsgra- den för nätutrustning mellan olika regioner. Volymerna för produktåtertag- ning i förhållande till sålda volymer är låga, delvis på grund av produkternas andrahandsvärde och det faktum att ägarskapet ligger hos Ericssons kunder. En stor del av den nätutrustning som säljs till kunder antas säljas vidare och återanvändas via informella andrahandsmarknader. En mindre andel antas återvinnas genom icke vedertagna processer. I den egna verksamheten monterar Ericsson huvudsakligen ihop delar och komponenter från leverantörer, vilket medför jämförelsevis lite avfall. Ericsson kan dock, genom sin produktdesign, styra över vilka material som används av leverantörerna för att höja återvinningsgraden och använd- ningen av återvunna material samt förlänga produkternas livslängd. En avfallsström som potentiellt skulle kunna vara väsentlig, men där omfat- tande data ännu inte finns tillgängliga, är inventarier som inte sålts och därefter kasserats. Ericsson kommer att utvärdera väsentligheten i denna typ av avfall under det kommande året. Att utveckla produkter som uppfyller kund- eller regelkrav genom att använda alternativa eller återvunna material kan på lång sikt innebära ökade FoU-kostnader. Dessutom kan brist på vissa råvaror, inklusive både nyutvunna och återanvända mineraler, i kombination med ökad efterfrågan på samma material i flera andra branscher, leda till högre kostnader för insatsmaterial och komponenter som används i elektronisk hårdvara. Ökade krav på insamlingsnivåer för produktåtertagning kan också leda till ökade försäljningskostnader. Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi Hållbarhetspolicy I hållbarhetspolicyn anges Bolagets grundläggande principer för miljö- mässig hållbarhet, vilka beskrivs i avsnittet Allmänna upplysningar. Policyn anger också att Ericsson ska tillhandahålla tjänster för produktåtertagning till sina kunder som en del av sitt utökade producentansvar samt hjälpa kunderna att hantera uttjänta produkter och lösningar. Miljökrav på affärspartners Uppförandekoden för affärspartner beskriver förväntningarna på Ericssons affärspartner, inklusive leverantörer, när det gäller miljömässig hållbarhet. Ericsson har ytterligare miljökrav för leverantörer av hårdvarukomponenter och produkter, byggnadsarbeten, transporter och logistik, fältunderhåll och nätutbyggnad, samt leverantörer med förhöjda miljörisker eller där verksam- heten i stor utsträckning har påverkan på miljön. Dessa omfattar bland annat krav på att leverantören ska implementera ett systematiskt tillvägagångssätt för att identifiera, hantera, minska, och på ett ansvarsfullt sätt bortskaffa eller återvinna icke-farligt fast avfall, där detta är möjligt. Leverantören förväntas dessutom begränsa användningen av naturresurser, inklusive vatten, fossila bränslen, mineraler och ej återvunna skogsprodukter genom att till exem- pel förändra produktions-, underhålls- och anläggningsprocesser, byta ut material, återanvända, bevara och återvinna. Leverantörerna måste kunna visa prov på design och aktiviteter i leverantörskedjan som gör det möjligt att minska negativ miljöpåverkan från levererade produkter och tjänster under hela deras livscykel. Detta ska ske genom att beakta faktorer som energi- förbrukning, materialanvändning och slutbehandling av sålda produkter. Allmän information om uppförandekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar. Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter Principer för produktdesign Ericsson använder sig av principerna i designmetoden Design for the Environment och har allmänna produktkrav inom detta område som gäl- ler för samtliga processer för produktdesign. Dessa omfattar bland annat specifika krav på enkel demontering av produkter för att underlätta åter- vinning. Dessutom är produkterna utformade för att vara slitstarka och ha lång livslängd, vilket ingår som en del i kvalitetsprocessen. Förteckningen över förbjudna ämnen och ämnen som omfattas av begränsningar samt materialdeklarationerna (för mer information, se avsnitt E2) är också viktiga verktyg för att utforma produkter med en hög grad av återvinningsbarhet. Återvinningsgraden för produkter som tagits tillbaka har historiskt varit hög, i genomsnitt över 90 % under de senaste åren. Ericsson arbetar för att minska vikten och storleken på sina produkter och utvärderar mer hållbara material- val. Detta är en del av initiativet för nettonollutsläpp, men det kommer också att bidra till effektivare resursanvändning och cirkularitet. Tjänster för upprustning, återanvändning och reparation I portföljen för Support Services ingår en strukturerad metod för att rusta upp, återanvända och återvinna begagnad utrustning. Gemensamma lager och reservdelar minskar behovet av att producera och lagra reservdelar. E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi E4 Biologisk mångfald och ekosystem Som en del av sin väsentlighetsanalys har Ericsson bedömt påverkan på bio- logisk mångfald och ekosystem. De främsta orsakerna till förlust av biologisk mångfald och försämring av ekosystem, som Ericsson direkt eller indirekt bidrar till, är klimatförändringar, användning av naturresurser och miljö- föroreningar. Denna påverkan, och Ericssons sätt att hantera den, beskrivs närmare i andra avsnitt av hållbarhetsredovisningen. Andra grundorsaker till förlust av biologisk mångfald och försämringar av ekosystem är förändrad mark- och havsanvändning, inklusive markförstö- ring och ökenspridning samt introduktion av invasiva arter. Ericsson har i sin väsentlighetsbedömning inte identifierat någon väsentlig påverkan relate- rade till dessa grundorsaker i IKT-sektorn i sin helhet, eller i Ericssons värde- kedja. Ericssons egna anläggningar, såsom kontor, datacenter, testlaborato- rier och produktionsanläggningar, är belägna i stads- eller tätortsområden med begränsade påverkan på markanvändning och omgivande ekosystem. Ericsson hjälper kunder med installation av telekommunikationsnät och basstationssiter. Vid planeringen av dessa installationer tillämpas Ericssons standardrutiner, som bland annat omfattar val av plats för siterna som ett led i att minimera miljöpåverkan från markanvändningen. Ericsson hanterar sin påverkan på den biologiska mångfalden genom sitt arbete för att motverka klimatförändringar, sitt arbete för att minska miljö- föroreningar samt planerna på att övergå till en mer cirkulär affärsmodell. Biologisk mångfald, inklusive ekosystem, hanteras eller rapporteras därför för närvarande inte som en fristående fråga. Ericsson kommer under 2025 att genomföra ytterligare utvärderingar av utvalda anläggningar i anslutning till områden som är känsliga för påverkan på den biologiska mångfalden eller som har skyddsstatus. Detta är ett led i att ytterligare öka sin förståelse för potentiell påverkan och risker relaterade till biologisk mångfald och ekosystem. 27 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Automatisk felanalys av hårdvara utförs för att undvika onödiga byten av utrustning. Ericsson erbjuder reparationstjänster, och som ett komplement till nyförsäljning erbjuds även återanvändning av begagnad utrustning. Förpackningar Traditionellt består förpackningar som utformats av Ericsson huvudsakligen av fiberbaserade material och insatsmaterial av plast. Ericsson har börjat använda sig av alternativa förpackningar med återvinningsbart insats- material som minskar förpackningens totala plastinnehåll från 20 % till mindre än 2 %. Under 2024 genomfördes flera projekt med så kallade proof-of-concept (bevisföring att konceptet fungerar), där en ny metod för att ersätta plast- detaljer i standardiserade förpackningar användes för flera produkter som säljs i stora volymer. Den nya metoden kommer att tillämpas i nya förpack- ningsprojekt från och med 2025. Program för produktåtertagning Ericsson erbjuder ett globalt program för produktåtertagning, genom samar- beten med tredjepartsleverantörer, där uttjänta produkter kan samlas in från kunder och därefter demonteras och återvinnas på ett sätt som minimerar miljöpåverkan. Ett begränsat antal koncernbolag deltar i kollektiva återtag- ningsprogram på grund av sina produkters karaktär. Eftersom utrustningen ägs av kunderna är volymerna avseende återtagning beroende av att kunderna utnyttjar programmet. Under 2024 inledde Ericsson ett projekt för att förbättra sin återtagnings- kapacitet och sitt erbjudande inom cirkularitet. Ett resultat är ett uppdaterat standardavtal för produktåtertagning, inklusive en ny klausul om förköps- rätt, som gör det möjligt för Ericsson att köpa tillbaka hårdvara som Bolaget har producerat från kunderna. De reviderade avtalsklausulerna kommer att föras in i nya kundavtal från och med 2025. I projektet har uppdaterad doku- mentation tagits fram, vilket har bidragit till kortare ledtider i den befintliga återköpsprocessen där hårdvara tas tillbaka för att sedan erbjudas till kunder som renoverad nätutrustning och/eller reservdelar. Projektet för produkt- återtagning kommer att fortsätta under de kommande åren med ytterligare fokus på att förbättra möjligheterna att hantera elektroniskt avfall. Avfall från den egna verksamheten Det avfall som genereras från Ericssons egen verksamhet består av både kontorsavfall och varulager som inte har sålts och därefter kasserats. Avfall som genereras på produktionsanläggningar hanteras enligt lokala bestämmelser av kontrakterade avfallshanteringsföretag. Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Ericsson har inga publika mål relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi. Resursinflöden Nätverkshårdvara tillverkas utav naturresurser och produkterna består främst av metaller som aluminium, järn, koppar och kisel. Hårdvaran består även av små mängder material som finns med på EU:s förteckning över kritiska råva- ror och polymerer (inklusive plast) som polykarbonater, och tillsatser. En typisk radio innehåller cirka 70 % aluminium, 10 % järn/stål, 5 % koppar och 5 % kisel. Resterande 10 % utgörs av mindre volymer av andra kompositmaterial, inklusive mindre än 1 % sällsynta jordartsmineraler. Externt inköpta förpack- ningar innehåller kartong och plast. Ericsson håller för närvarande på att kartlägga sina viktigaste material- flöden, för att på ett heltäckande sätt kunna rapportera om inflöden och utflöden av resurser. För närvarande kan inte Ericsson redovisa information om den totala vikten av material, och följaktligen om andelen återvunnet eller återanvänt material, som använts under rapporteringsåret. Ericsson köper inte in biologiskt material som certifierats utifrån hållbarhetsrelaterade kriterier, till exempel kartong för förpackningar. Resursutflöden Produkter och material Primära fysiska resursutflöden från Ericssons produktionsprocesser, inklusive outsourcad produktion, omfattar hårdvara för kommunikationsnät i form av radiobasstationer, antenner, basband, kraftmoduler, routrar och modem, och sitematerial (till exempel kablar och batterier) samt förpackningar i form av kartong och viss plast. Alla produkter utformas enligt generella produktkrav och enligt principerna i designmetoden Design for the Environment som beskrivs ovan. Cradlepoint (som numera är en del av segmentet Enterprise Wireless Solutions) har egna produktkrav som bland annat bygger på principer liknande dem i designmetoden Design for the Environment. Det finns inget etablerat branschgenomsnitt för den förväntade livsläng- den för nätutrustning, och av den anledningen är det inte möjlighet att göra en jämförelse mellan Ericssons hårdvara och ett referensvärde. Ericssons nätverkshårdvara omfattas inte heller av något etablerat system för bedöm- ning av reparerbarhet, eftersom sådana system i allmänhet är inriktade på konsumentvaror. Avfall Ett väsentligt avfallsflöde för Ericsson är elektroniskt avfall från tillverkning och kasserade produkter i lager i den egna verksamheten. Ett annat väsent- ligt avfallsflöde är uttjänta produkter, inklusive batterier, som samlas in från kunderna. Avfall genererat i den egna verksamheten 1) Ton 2024 2023 2022 Total vikt på genererat avfall (A+B) 10 210 7 182 8 130 Avfall som avletts från bortskaffande Farligt avfall Förberedelse för återanvändning 0 – 3 Materialåtervinning 4 031 38 49 Andra återvinningsförfaranden 1 5 – Icke-farligt avfall Förberedelse för återanvändning 398 157 332 Materialåtervinning 3 138 3 435 3 831 Andra återvinningsförfaranden 214 344 – A. Total vikt som avletts från bortskaffande 7 781 3 979 4 215 Andel som avletts från bortskaffande av totalvikten avfall som genererats, % 76 55 52 Avfall avsedd för bortskaffande Farligt avfall Förbränning 146 43 29 Deponi 34 19 32 Annat bortskaffningsförfarande 1 0 – Icke-farligt avfall Förbränning 1 323 1 613 2 089 Deponi 925 1 528 1 762 Annat bortskaffningsförfarande – – 3 B. Total vikt avsedd för bortskaffande 2 429 3 203 3 915 Andel avsedd för bortskaffande av totalvikten avfall som genererats, % 24 45 48 Vikt på icke-återvunnet avfall 3 041 3 709 4 251 Andel icke-återvunnet avfall, % 30 52 52 1) Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom information som används för att beräkna volymerna för tillverkningsavfall tillhandahålls av aktörer i värdekedjan, till exempel avfallshanteringsföretag och återvinningsföretag. Därtill uppskattas kontorsavfallet i sin helhet. Vikten av kasserade produkter i lager ingår ännu inte i informationen eftersom Ericsson för närvarande utvärderar omfattningen av detta avfallsflöde. Se sidan 10 för information om förändringar i konsolideringsmetoden, som begränsar jämförbarheten mellan åren. Insamlade volymer av uttjänta produkter per avfallshanteringsmetod 1) Ton 2024 2023 2022 Återanvändning 49 36 25 Materialåtervinning 3 752 3 581 4 636 Energiåtervinning (förbränning) 69 151 146 Deponi 3 101 18 Totalt 3 872 3 869 4 825 1) Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom information som används för att beräkna volymerna för produktåtertagning tillhandahålls av aktörer i värdekedjan, till exempel återvinningsföretag. Avsnitt E5, forts. 28 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande E6 EU-taxonomin för hållbara verksamheter Redovisningsprinciper Enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning ("taxonomin") definieras omsätt- ning, kapitalutgifter och driftskostnader enligt beskrivningen nedan. Definitionen av kapitalutgifter och driftskostnader är inte densamma som i Ericssons finansiella rapportering. Bolagets finansiella rapporter upprättas i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) så som de utfärdats av International Accounting Standards Board (IASB) och antagits av EU. Grunder för upprättandet av årsredovisningen beskrivs i not A1 i koncernens finansiella rapporter. Omsättning Den totala omsättningen motsvarar nettoomsättningen i koncernens resultaträkning. Kapitalutgifter De totala kapitalutgifterna motsvarar tillägg, inklusive balanserade kostna- der för forskning och utveckling, till balansposterna materiella anläggnings- tillgångar, immateriella tillgångar före eventuella omvärderingar, avskriv- ningar eller nedskrivningar och exklusive eventuella förändringar i verkligt värde, men inklusive effekten av rörelseförvärv, såsom det specificeras i noterna C1 och C2 till koncernens balansräkning. Dessa kostnader komplet- teras av tillägg till/ändringar i nyttjanderättstillgångar klassificerade enligt IFRS 16, vilket är specificerat i not C3 till koncernens balansräkning. Driftskostnader De totala driftskostnaderna motsvarar balanserade kostnader för forskning och utveckling, kostnader för byggnadsrenoveringar, korttidsleasing, under- håll samt reparationskostnader såväl som andra indirekta kostnader för den dagliga driften av materiella anläggningstillgångar. Omsättning, kapitalutgifter och driftskostnader som omfattas av taxonomin Omsättning, kapitalutgifter och driftskostnader enligt ovanstående definitio- ner och som förknippas med verksamheter som omfattas av taxonomin (se nedan) utgör grunden för beräkningen av andelen omsättning, kapitalutgif- ter och driftskostnader som omfattas av taxonomin. Belopp som registrerats på produktkoder kopplade till verksamheter som omfattas av taxonomin lig- ger till grund för beräkningarna av omsättning, kapitalutgifter och driftskost- nader som omfattas av taxonomin. En avstämning av belopp har gjorts för att undvika dubbelräkning. Förändringar i redovisningsprinciper eller upplysningar jämfört med föregående redovisningsperiod Det har inte skett några väsentliga förändringar i redovisningsprinciperna avseende taxonomin jämfört med föregående redovisningsperiod. Ekonomisk verksamhet som omfattas av och är förenlig med taxonomin För att identifiera ekonomiska verksamheter som är relevanta för Ericsson har det krävts tolkningar av taxonomin och av EU-kommissionens delege- rade förordningar. Ericssons tolkning är att en ekonomisk verksamhet måste uppfylla alla tre kriterierna nedan för att anses omfattas av taxonomin: – Generera, eller vara avsedd att generera, extern omsättning. – Överensstämma med beskrivningen av verksamheten i en av bilagorna till den delegerade akten på klimatområdet eller på miljöområdet. – Ha praktiskt tillämpliga tekniska granskningskriterier kopplade till sig. Med denna tolkning som utgångspunkt har omsättning, kapitalutgifter och driftskostnader hänförliga till verksamheter som uppfyller dessa kriterier ansetts omfattas av taxonomin i de nyckeltal som anges nedan. Dessutom kan också enskilda kapitalutgifter och driftskostnader omfattas (se nedan) och adderas till andelen kapitalutgifter och driftskostnader som omfattas av och är förenliga med taxonomin. Det kvarstår dock vissa osäkerheter kring hur taxonomin ska implementeras, och tolkningar såväl som praxis kring rapportering förväntas utveckla sig med tiden. Delegerad akt på klimatområdet Verksamheter inom telekombranschen omfattas för närvarande inte av taxonomiförordningens delegerade akt på klimatområdet. Europeiska kom- missionen uppger i den delegerade akten att den kan komma att lägga till sådana verksamheter och ta fram ytterligare tekniska granskningskriterier i framtiden. I dagsläget omfattas inte merparten av Ericssons kommersiella erbjudanden till kunder, inklusive mobilnät, av taxonomiförordningens delegerade akt på klimatområdet. Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp (Begränsning av klimatförändringar (CCM) 8.2) Ericsson erbjuder AI-stödda och datadrivna driftslösningar med fokus på effektiv hantering av energitillgångar genom intelligenta mätningar och kontroller av siter. Detta gör att kunder kan förbättra energieffektiviteten i näten och därmed minska energirelaterade utsläpp av växthusgaser. Denna verksamhet uppfyller för närvarande inte de tillhörande tekniska granskningskriterierna. Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. (Anpassning till klimatförändringar (CCA) 8.2) Mjukvaruutveckling är en del av Ericssons kommersiella erbjudande till kun- der inom Bolagets alla affärsområden. Om utgifter för att göra denna verk- samhet mer motståndskraftig mot klimatförändringar skulle uppstå, redovi- sas dessa antingen som kapitalutgifter eller driftskostnader som omfattas av taxonomin. Relaterad omsättning inkluderas inte i andelen omsättning som omfattas av taxonomin, eftersom denna verksamhet inte klassificeras som en möjliggörande verksamhet enligt definitionen i taxonomin. Ericsson har inte haft några utgifter eller kostnader av detta slag under rapporteringsåret. Den delegerade akten på klimatområdet Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning (Cirkulär ekonomi (CE) 1.2) Ericsson säljer elektronisk utrustning i form av hårdvara för kommunikations- nät såsom radiobasstationer, antenner, basband, kraftmoduler, routrar och modem, samt sitematerial såsom kablar och batterier. Utrustningen tillverkas både på Bolagets egna produktionsanläggningar och av tredjepartstillver- kare av elektronik. Utrustning som säljs som en del av en lösning, men där Ericsson inte har deltagit i designarbetet, såsom bärbara datorer som säljs som en del av ett nätverk (tredjepartsutrustning), ingår inte i omsättningen som omfattas av taxonomin, eftersom Ericsson inte kan vara med och påverka valet av insatsmaterial eller egenskaper som hållfasthet samt återanvändnings- och återvinningsgrad. De tekniska granskningskriterierna för att avgöra om denna verksamhet uppfyller kraven för ett väsentligt bidrag har bedömts. Ericssons tolkning är att dessa kriterier främst har utvecklats med avseende på konsumentelek- tronik och därför i många fall är svåra att tillämpa på Ericssons produkter och tjänster. I likhet med andra tillverkare av industrivaror offentliggör Ericsson inte detaljerad information om hur Bolagets nätutrustning kan repareras och demonteras, eftersom detta skulle kunna innebära betydande konkurren- snackdelar. Dessutom kan Ericssons produkter inte fullt ut uppfylla de krav på ämnen som anges i kriterierna. Kriterierna för utökat producentansvar för elektronisk och elektrisk utrustning samt batterier har bedömts vara uppfyllda. Reparation, upprustning och återtillverkning (Cirkulär ekonomi (CE) 5.1) Ericsson erbjuder supporttjänster för hårdvaruprodukter till sina kunder, vilket omfattar reparation och upprustning av nätutrustning. Ericsson har bedömt de tekniska granskningskriterierna avseende väsentligt bidrag och kommit fram till att verksamheten uppfyller dessa kriterier. Försäljning av reservdelar (Cirkulär ekonomi (CE) 5.2) Ericsson säljer reservdelar, inklusive renoverade reservdelar, för nätutrust- ning som har sålts till kunder. Ericsson har bedömt de tekniska gransknings- kriterierna avseende väsentligt bidrag och kommit fram till att verksamheten inte uppfyller alla kriterier. Framförallt uppfyller Ericssons förpackningar för närvarande inte tröskelvärdena för minsta andel återvunnet material. 29 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Avsnitt E6, forts. Enskilda kapitalutgifter och driftskostnader Det är tillåtet att inkludera utgifter och kostnader för inköp av produkter och tjänster som är kopplade till andra ekonomiska verksamheter än dem som anges ovan som kapitalutgifter och driftskostnader som är förenliga med och omfattas av taxonomin, om dessa ingår i taxonomiförordningens delegerade akt på klimatområdet eller på miljöområdet, och om den berörda leverantö- rens ekonomiska verksamhet för produkten eller tjänsten i fråga är förenlig med och omfattas av taxonomin. Ericsson inkluderar utgifter för motorfordon (CCM 6.5), infrastruktur för fordonsladdning (CCM 7.4) och åtgärder för ener- gieffektivitet i byggnader (CCM 7.3) som att de omfattas av taxonomin, samt i förekommande fall taxonomiförenliga kapitalutgifter och driftskostnader. För att bedöma om dessa verksamheter är förenliga med taxonomin krävs detaljerade uppgifter om i vilken grad leverantörernas verksamhet är fören- liga med taxonomin, och därför kan Ericsson i dagsläget inte bedöma i vilken utsträckning enskilda identifierade kapitalutgifter och driftskostnader som omfattas av taxonomin kan anses vara förenliga med taxonomin. Orsakar inte betydande skada För att bedöma huruvida verksamheterna ovan inte orsakar betydande skada på andra miljömål har Ericsson inlett ett arbete för att utvärdera de viktigaste anläggningarnas påverkan på vattenresurser, natur och biologisk mångfald samt platsspecifika, klimatrelaterade risker. Eftersom detta arbete ännu inte är slutfört kan Ericsson inte i nuläget avgöra om det uppfyller alla tillhörande kriterier. Ericsson uppfyller de flesta av DNSH-kriterierna (Do No Significant Harm) när det gäller förebyggande och begränsning av miljöföro- reningar, men kan för närvarande inte fullt ut uppfylla de allmänna DNSH- kriterierna, eftersom alla Bolagets produkter idag innehåller bly. Ericssons tjänster för elektronisk hårdvara och reparationer bedöms uppfylla DNSH- kriterierna för begränsning av klimatförändringar. Observera dock att krite- rierna för bedömningar av energieffektivitet endast gäller för konsument- elektronik och därför inte är tillämpliga på Ericssons produkter. Minimiskyddsåtgärder I och med att den oberoende tillsynen av Bolagets regelefterlevnad avslutats 2024 anses minimiskyddsåtgärder vara på plats. Det finns information om Ericssons åtaganden avseende mänskliga rättigheter och rutiner för tillbörlig aktsamhet i avsnitten S1 till S4, och information om Bolagets strategi för att motverka mutor och korruption, efterlevnad av skatteregler och konkurrens- lagstiftning i avsnitt G1. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter Kärnenergirelaterade verksamheter Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. Nej Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. Nej Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. Nej Fossilgasrelaterade verksamheter Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej 30 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Avsnitt E6, forts. Nyckeltal Omsättning Kriterier för väsentligt bidrag Orsakar inte betydande skada Ekonomiska verksamheter Kod 1) Omsätt- ning Andel av omsätt- ningen 2024 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Minimiskyddsåtgärder Andel av omsättningen förenlig med (A.1) eller som omfattades av taxonomin (A.2) 2023 Kategori möjliggörande verksamhet Kategori omställningsverksamhet SEK miljoner % J; N; N/EL J/N % A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) – – – – – – – – – – – – – – – – – varav möjliggörande verksamheter, % – – – – – – – – – – – – – – – – E varav omställningsverksamheter, % – – – – – – – – – – – T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Mål som verksamheten omfattas av 2) Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp CCM 8.2 37 0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning CE 1.2 87 542 35 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 35 Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 6 022 2 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 2 Försäljning av reservdelar CE 5.2 1 525 1 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0 Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (A.2) 95 126 38 38 Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 95 126 38 38 B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 152 755 62 Totalt 247 880 100 Andel av total omsättning som är förenlig med/ omfattas av taxonomin – per mål % Förenlig med taxonomin Omfattas av taxonomin Begränsning av klimatförändringar 0 0 Anpassning till klimatförändringar – – Vattenresurser och marina resurser – – Förebyggande och begränsning av föroreningar – – Cirkulär ekonomi 0 38 Biologisk mångfald – – 1) Förkortade verksamhetskoder: CCM: Begränsning av klimatförändringar CCA: Anpassning till klimatförändringar CE: Cirkulär ekonomi 2) Omfattas av taxonomin (EL)/Omfattas ej av taxonomin (N/EL): 31 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Kapitalutgifter Kriterier för väsentligt bidrag Orsakar inte betydande skada Ekonomiska verksamheter Kod 1) Kapital- utgifter Andel av kapitalut- gifterna, 2024 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Minimiskyddsåtgärder Andel kapital- utgifter förenliga med (A.1) eller som omfattades av taxonomin (A.2) 2023 Kategori möjliggörande verksamhet Kategori omställningsverksamhet SEK miljoner % J; N; N/EL J/N % A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) – – – – – – – – – – – – – – – – – varav möjliggörande verksamheter, % – – – – – – – – – – – – – – – – E varav omställningsverksamheter, % – – – – – – – – – – – T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Mål som verksamheten omfattas av 3) Inköp och leasing av fordon 2) CCM 6.5 265 5 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 5 Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp CCM 8.2 0 0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning CE 1.2 1 560 29 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 37 Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 1 0 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 1 Försäljning av reservdelar CE 5.2 0 0 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0 Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (A.2) 1 825 34 43 Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 1 825 34 43 B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Kapitalutgifterna hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 3 527 66 Totalt 5 352 100 Andel av totala kapitalutgifter som är förenlig med/omfattas av taxonomin – per mål % Förenlig med taxonomin Omfattas av taxonomin Begränsning av klimatförändringar 0 5 Anpassning till klimatförändringar – – Vattenresurser och marina resurser – – Förebyggande och begränsning av föroreningar – – Cirkulär ekonomi 0 29 Biologisk mångfald – – 1) Förkortade verksamhetskoder: CCM: Begränsning av klimatförändringar CCA: Anpassning till klimatförändringar CE: Cirkulär ekonomi 2) Fullständigt namn: Transport med motorcyklar, personbilar och nyttofordon 3) Omfattas av taxonomin (EL)/Omfattas ej av taxonomin (N/EL): Avsnitt E6, forts. 32 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Avsnitt E6, forts. Driftskostnader Kriterier för väsentligt bidrag Orsakar inte betydande skada Ekonomiska verksamheter Kod 1) Drifts- kostna- der Andel av drifts- kostna- derna, 2024 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Minimiskyddsåtgärder Andel drifts- kostnader förenliga med (A.1) eller som omfattades av taxonomin (A.2) 2023 Kategori möjliggörande verksamhet Kategori omställningsverksamhet SEK miljoner % J; N; N/EL J/N % A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Driftskostnader för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) – – – – – – – – – – – – – – – – – varav möjliggörande verksamheter, % – – – – – – – – – – – – – – – – E varav omställningsverksamheter, % – – – – – – – – – – – T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Mål som verksamheten omfattas av 3) Inköp och leasing av fordon 2) CCM 6.5 87 0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp CCM 8.2 3 0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning CE 1.2 16 266 30 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 29 Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 23 0 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0 Försäljning av reservdelar CE 5.2 0 0 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0 Driftskostnader för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (A.2) 16 379 30 29 Driftskostnader för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 16 379 30 29 B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Driftskostnader för verksamheter som inte omfat- tas av taxonomin 38 270 70 Totalt 54 650 100 Andel av totala driftskostnader som är förenlig med/omfattas av taxonomin – per mål % Förenlig med taxonomin Omfattas av taxonomin Begränsning av klimatförändringar 0 0 Anpassning till klimatförändringar – – Vattenresurser och marina resurser – – Förebyggande och begränsning av föroreningar – – Cirkulär ekonomi 0 30 Biologisk mångfald – – 1) Förkortade verksamhetskoder: CCM: Begränsning av klimatförändringar CCA: Anpassning till klimatförändringar CE: Cirkulär ekonomi 2) Fullständigt namn: Transport med motorcyklar, personbilar och nyttofordon 3) Omfattas av taxonomin (EL)/Omfattas ej av taxonomin (N/EL): 33 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Påverkan sker Väsentliga hållbarhetsfrågor Uppströms, utökad leverantörskedja Den egna verksamheten Nedströms, kunder och slutanvändare Potentiella risker och möjligheter Talangutveckling Balans mellan arbete och fritid Hälsa och säkerhet Likabehandling och lika möjligheter för alla Arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Ericsson har cirka 94 000 anställda, och 10 000 medarbetare som ej är anställda i Bolaget i över 110 länder. Ericsson har identifierat flertalet områden som kan innebära väsentlig påverkan, risker och möjligheter rela- terade till den egna arbetskraften, och som kan delas in i fyra kategorier: likabehandling och lika möjligheter för alla, talangutveckling, hälsa, säker- het och välbefinnande på arbetsplatsen samt arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor. Ericsson anser att de åtgärder som planeras att vidtas som en del av Bolagets strategi för en övergång till nettonollutsläpp inte kommer att leda till några direkta väsentliga negativa konsekvenser för den egna arbetskraften. Likabehandling och lika möjligheter för alla Medan likabehandling och samma möjligheter är fokusområden för många ansvarsfulla företag globalt, har flera av de regioner där Ericsson är verk- samt (inklusive, men inte begränsat till, Asien, Mellanöstern och Afrika samt Latinamerika) jämförelsevis högre risker för diskriminering på arbetsplatsen och bristande respekt för kvinnors och minoriteters rättigheter. Informations- och kommunikationstekniksektorn (IKT) har en lägre andel kvinnor i arbets- styrkan och i ledande roller jämfört med det globala genomsnittet. Ericsson presterar över genomsnittet när anställda tillfrågas om de anser att företaget erbjuder en arbetsplats där alla ges samma möjligheter oavsett bakgrund och om de behandlas med respekt och värdighet. För att upprätthålla detta måste Bolaget fortsätta att främja en inkluderande kultur som bygger på respekt, med likabehandling och lika möjligheter för alla. Hur väl Ericsson hanterar denna faktor kan också påverka Bolagets förmåga att genomföra sin strategi, inklusive att behålla sitt teknikledarskap. Talangutveckling Hur Ericsson tar hand om sin personal, och hur nuvarande och potentiella medarbetare ser på Bolaget som arbetsgivare, kan påverka möjligheterna att attrahera och behålla viktiga talanger. Detta kan påverka Bolagets kon- kurrens- och innovationskraft samt förmågan att effektivt genomföra sin strategi. Ericssons förmåga till kompetensutveckling och omskolning av sin personal inom kritiska områden, såsom AI och molnteknik, kan också påverka Bolagets förmåga att säkra teknikledarskap på marknaden. Att bygga kritiska kompetenser är mycket relevant för personer som arbetar inom FoU och kommersiella områden, men det är också viktigt för andra yrkesgrupper i alla typer av roller. Kontinuerlig kompetensutveckling och omskolning av personalen stöder medarbetarnas fortsatta utveckling och anställningsbarhet, liksom Bolagets förmåga att genomföra sin strategi. Hälsa, säkerhet och välbefinnande (inklusive balans mellan arbete och fritid) Sedan Ericsson satte målet om noll dödsfall och incidenter som leder till sjukfrånvaro (Target Zero) under 2021 har 34 dödsfall registrerats. 27 av dödsfallen inträffade bland leverantörernas anställda, främst inom nätutrull- ning och fältunderhåll, och två dödsfall bland Ericssons egna anställda. De främsta orsakerna till dessa dödsfall var olyckor som inträffade under fältar- bete samt trafikolyckor. Trafikolyckor där personer som arbetar för Ericsson var inblandade har också orsakat fem dödsfall bland allmänheten. Under samma period inträffade de flesta incidenter som lett till sjukfrånvaro under monterings- och demonteringsarbete samt underhålls- och reparationsar- bete på fältet. Dessa incidenter har involverat både Ericssons egna anställda och anställda hos leverantörer. De huvudsakliga hälsoriskerna som identifierats för personal som inte utför fältarbete är psykisk ohälsa till följd av stress, ångest och en dålig balans mellan arbete och fritid, samt belastningssjukdomar på grund av repetitiva eller statiska arbetsuppgifter eller lyft. När Ericsson utför undersök- ningar om medarbetarnas uppfattning om balansen mellan arbete och fritid ligger det globala genomsnittet över referensvärdet. I flera länder ligger dock betyget under referensvärdet. Detta indikerar att en del av personalen inte lyckas att balansera arbete och fritid på ett tillfredsställande sätt. Arbetsmiljöfaktorer såsom hälsa och säkerhet ingår ofta när kunder utvärde- rar leverantörer. Hur Ericsson presterar inom detta område kan därför påverka hur Bolaget bedöms i upphandlingar och anbudsförfaranden. Ericssons förmåga att attrahera och behålla talanger kan också påverkas om Bolaget uppfattas som ett företag där medarbetarna inte kan uppnå en balans mellan arbete och fritid. Arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor I flera av de länder där Ericsson har personal finns det förhöjda risker för brott mot internationella konventioner om arbetstagares rättigheter och anständiga arbetsvillkor. Inom i huvudsak samma länder finns en bristande tillämpning av lokal arbetsrätt i frågor som diskriminering och trakasserier av kvinnor och underrepresenterade grupper, arbetstid, tillräcklig lön och trygg anställning, samt rätten till mötesfrihet och föreningsfrihet. Vissa av de länder där Ericsson är verksamt är högriskområden på grund av väpnade konflikter, kriminalitet, auktoritärt styre eller naturkatastrofer som översvämningar, jordbävningar, tsunamier eller liknande. Sådana situationer kan äventyra medarbetarnas och andra arbetstagares liv eller välbefinnande. Givet Ericssons storlek och omfattande geografiska närvaro följer Bolaget en försiktighetsprincip i förhållande till dessa frågar och identifierar dem som potentiellt väsentliga tills motsatsen bekräftas. Policyer för den egna arbetskraften Affärsetisk kod och Uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter I den affärsetiska koden anges att alla former av diskriminering är förbjudna, även om det är tillåtet enligt lokal lagstiftning. Den uttrycker vidare allas rätt till rättvisa, säkra och gynnsamma arbetsvillkor och rätten att bilda och gå med i fackföreningar och förhandla kollektivt, samt Bolagets åtagande att säkerställa en trygg och hälsosam arbetsmiljö för alla. Den affärsetiska koden anger vidare att Ericsson strängt förbjuder alla former av slaveri, inklu- sive människohandel, påtvingat arbete, tvångsliknande förhållanden eller tvångsarbete. Allmän information om den affärsetiska koden finns i avsnittet Allmänna upplysningar, som också innehåller information om Ericssons Uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter. Personalpolicy Denna policy fastställer att Ericsson strävar efter lika möjligheter till anställning, utveckling, ersättning, förmåner och alla andra personalåtgärder utan diskriminering. Principerna som anges i policyn omfattar, men är inte begränsade till, idén om att varje enskild medarbetares möjligheter kopplade till anställningen ska grunda sig på öppenhet och jämlikhet, och att lön och belöning ska återspegla det värde de bidrar med och grunda sig på principer om konkurrenskraft, rättvisa och transparens. Avsnitt S – Samhällsansvar S1 Den egna arbetskraften 34 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Policy för hälsa, säkerhet och välbefinnande Policyn anger att Bolaget ska tillämpa en riskbaserad ansats för att förebygga, kontrollera och minska arbetsrelaterade faror och risker samt kontinuerligt förbättra sina processer. Ericsson strävar efter att uppfylla kun- dernas krav och andra tillämpliga krav inom hälsa och säkerhet, även när dessa krav är striktare än nationell lagstiftning. Ericsson arbetar dessutom för att utforma arbetsplatser och arbetsprocesser, samt tillhandahålla verktyg, som främjar och skyddar medarbetarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande. Bolaget arbetar för att tillhandahålla relevant utbildning och föra en dialog med medarbetarna och andra intressenter för att kontinuerligt förbättra ledningssystemet för hälsa, säkerhet och välbefinnande. Processer för att föra dialog med medarbetare och deras företrädare angående påverkan Ericsson för dialog på flera olika sätt med sina medarbetare avseende den påverkan de utsätts för eller sannolikt kan utsättas för. Några av de mer relevanta kanalerna beskrivs nedan. Årligen genomförs koncernövergripande medarbetarundersökningar för att förstå hur medarbetarna upplever sitt arbete och sin arbetsmiljö, samt hur de uppfattar Bolaget, dess ledarskap och strategier. Resultaten kan att delas upp efter kategori av svarande för att få mer detaljerade insikter om medar- betarnas olika perspektiv. Resultaten sammanställs på både koncern- och enhetsnivå för fortlöpande uppföljning, för att chefer och ledare ska kunna agera när och där det behövs. Ericsson har inrättat arbetsmiljökommittéer som omfattar chefer och med- arbetare, eller arbetstagarrepresentanter i förekommande fall. Kommittéerna sammanträder regelbundet och följer upp resultatet av arbetet med hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, samt diskuterar och beslutar om åtgärder för att förbättra ledningssystemet och dess processer. Kommunikation kring mål, resultat, program och utbildning inom hälsa, säkerhet och välbefinnande är tillgänglig för alla medarbetare genom interna kanaler som intranät och nyhetsbrev. Alla medarbetare tillfrågas också årligen om hälsa, säkerhet och välbefinnande genom en särskild medarbetarundersökning. Undersökningen innehåller frågor om hur de upplever balansen mellan arbete och fritid. Ericsson har kollektivavtal med arbetstagarorganisationer i flera av de länder där Bolaget är verksamt. Sverige, Spanien, Rumänien, Ungern, Italien och Brasilien är några av de länder där Ericsson har en stor andel anställda som omfattas av kollektivavtal och där fackföreningar konsulteras i frågor som rör de anställdas arbetsvillkor. Ericsson har inga globala ramavtal med några globala fackförbund. Processer för att åtgärda negativ påverkan och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan påtala problem Medarbetare kan rapportera misstänkta överträdelser av den affärsetiska koden, inklusive misstänkta fall av diskriminering och trakasserier samt brott mot mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, till sin chef eller chefens överordnade, eller till koncernfunktionerna People (personal), Legal (juridik) eller Compliance (regelefterlevnad). Rapportering kan också ske när som helst via Ericsson Compliance Line, antingen via en säker webbplats eller via telefon och på flera olika språk. Rapporteringen kan göras anonymt. Ericssons policy är att inte kräva att personer som rapporterar misstänkta regelöverträdelser avstår från sina rättigheter att föra talan genom en rättslig process som ett villkor för att kunna rapportera missförhållanden och över- trädelser. Bolaget kräver inte heller att den som gör en anmälan underteck- nar ett sekretessavtal. Den som rapporterar ett ärende uppmanas dock att inte sprida någon information som rör ett pågående ärende för att skydda integriteten i processen. Denna mekanism, inklusive information om hur Ericsson utreder och följer upp rapporterade ärenden och vilka konsekvenser som vidtagits till följd av bekräftade överträdelser, beskrivs närmare i avsnitt G1. Dessutom har Ericsson en central rapporteringskanal för sina anställda, liksom för anställda hos leverantörer, för att rapportera hälso- och säkerhets- incidenter samt tillbud, vilka sedan hanteras inom en särskild process som en del av Bolagets ledningssystem för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, se mer information nedan. När negativ påverkan identifieras strävar Ericsson efter att samarbeta med den berörda parten för att komma till rätta med problemet. Detta är dock inte alltid möjligt, till exempel vid anonym rapportering. Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter Nedan följer beskrivningar av de viktigaste åtgärderna och handlingspla- nerna som Ericsson har vidtagit eller planerar att vidta avseende väsentlig påverkan på den egna arbetskraften. De åtgärder som beskrivs nedan är de viktigaste som Ericsson har vidtagit för att minska risken för att orsaka eller bidra till väsentlig negativ påverkan på den egna arbetskraften. Likabehandling och lika möjligheter för alla Ericsson är fast besultet att skapa en välkomnande kultur, då detta är en viktig del av Bolagets värderingar och bidrar till att säkerställa att de bästa globala talangerna rekryteras samt att det främjar innovation och genererar större värde åt kunderna. Ericsson strävar efter att bygga tillit och en positiv företagskultur som omfattar respekt, rättvisa och transparens och att ta bort hinder som förhindrar lika möjligheter för alla. För att uppnå detta arbetar Ericsson med att skapa medarbetarprocesser som behandlar alla lika, så att till exempel platsannonser använder ett neutralt språk när det gäller ansökandes egenskaper och Bolaget utbildar ledare i lika behandling och lika möjligheter. Ericsson stödjer resursgrupper för medarbetare (Employee Resource Groups, ERG) som är öppna för alla inom organisationen, och som täcker ett brett spektrum av ämnen. Under 2024 ökade Ericsson stödet till resurs- grupperna genom att lansera en global strategisk ERG-plan och fortsätta att erbjuda ledarskapsutbildning till ledarna för dessa nätverk. Ericsson har också startat globala resursgrupper för personer med neuropsykiatriska variationer och personer med funktionsvariationer. På Ericsson är de vägledande principerna att människor ska ha en rättvis lön och att de ska uppmärksammas och belönas för sina prestationer och bidrag till verksamheten. Följaktligen är löner och förmåner marknadsmäs- sigt konkurrenskraftiga och relevanta för individen, med målet att tillhanda- hålla ett brett erbjudande som attraherar, behåller och engagerar talanger. Alla lönebeslut förutsätts vara fria från diskriminering och ska baseras på Bolagets lönefilosofi och utgå från samma kriterier. För att säkerställa att löner är konkurrenskraftiga och rättvisa finns det definierade och globalt enhetliga jobbstrukturer och arbetsnivåer på plats, så att det finns en stöd- jande infrastruktur som gör det möjligt för Ericsson att göra meningsfulla lönejämförelser. Under 2024 har Ericsson ytterligare utvecklat sin metod för att utvärdera interna löneskillnader. Denna användes för att genomföra två lönekartlägg- ningar. Framöver kommer Ericsson att fortsätta genomföra regelbundna granskningar av rättvisa löner och ytterligare öka den interna utbildningen för att fortsätta arbetet med att uppnå meritbaserade löner inom hela organisationen. Talangutveckling Ericsson ger sina medarbetare möjlighet att utveckla sin kompetens och erfarenhet genom kompetensutveckling, omskolning och erfarenhetsbaserat lärande, inklusive möjligheter till intern karriärutveckling. Som en del av stra- tegiprocessen definierar Ericsson varje år de mest kritiska kompetenserna som Bolagets medarbetare behöver utveckla. De kritiska globala kompeten- serna är de som är kopplade till Ericssons tillväxtstrategi att utöka sitt ledar- skap inom mobilnät och en fokuserad expansion till företagsmarknaden. Dessa kompetensområden omfattar teknik, handel och Power Skills, eller social kompetens. Utöver utbildningsprogrammen bidrar Teach for Ericsson- programmet till att uppmärksamma dem som utbildar andra inom Bolaget inom viktiga kompetensområden. Utbildnings- och utvecklingsplaner som är kopplade till var och en av dessa väsentliga kompetensområden kartläggs enligt fyra kompetensnivåer och tillhandahålls för att utveckla och omskola medarbetarna, både för deras nuvarande arbetsroller och för att förbereda dem för framtida utmaningar. Kompetensutveckling och omskolning stöds vidare av en digital lärande- plattform som ger medarbetarna enkel tillgång till material och kurser, och ger Ericsson ett verktyg för att följa, mäta och analysera framsteg i kompe- tensutvecklingen. Förutom utbildnings- och utvecklingsprogram inom de kritiska kompetensområdena har medarbetarna tillgång till ett brett utbud av resurser för kompetensutveckling, såsom interna och externa kurser online och artiklar via den digitala lärandeplattformen. Tillsammans med sina chefer fastställer medarbetarna individuella årliga och långsiktiga karriärmål och identifierar kompetenser som de ska utvecklas i den årliga processen för att sätta utvecklingsmål. Medarbetarna får också årliga individuella prestationsutvärderingar. År 2024 lanserades en reviderad Avsnitt S1, forts. 35 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande strategi för prestationsstyrning, med målet att skapa tydlighet och stödja medarbetarna i deras utveckling. Programmen för ledarskapsutveckling på Ericsson reviderades under 2024 och ger nya och erfarna ledare möjlighet att utvecklas under sin karriär. Framöver planerar Ericsson att ytterligare förankra arbetet med prestationsstyrning och talangplanering, i samarbete med ledare inom hela Bolaget. För att ytterligare främja medarbetarnas utveckling och mobilitet inom Bolaget kan medarbetarna nu också ansöka om projektanställningar och andra jobbmöjligheter på Bolagets intranät, där också lediga tjänster utannonseras. Hälsa, säkerhet och välbefinnande Incidentrapportering och utredning Ericsson har ett globalt verktyg där det går att rapportera om risker, tillbud och olyckor som involverar medarbetare, leverantörer eller andra som arbe- tar på uppdrag av Ericsson. Problem som kan kopplas till distansarbete kan också rapporteras via verktyget. Rapporterade incidenter utreds och en orsaksanalys görs för att åtgärda eventuella skador och förhindra att incidenten upprepas. Välbefinnande och balans mellan arbete och fritid Ericssons strategi för välbefinnande består av en kombination av organi- satoriska komponenter och individuella fokusområden. De organisatoriska komponenterna består av en stödjande arbetsmiljö, där arbetsplatserna är utformade för att ta hänsyn till fysiskt, socialt och emotionellt välbefinnande, samt ledare som ska agera som förebilder för säkra och hälsosamma bete- enden. De enskilda fokusområdena är fysiskt, emotionellt, ekonomiskt och socialt välbefinnande i syfte att hjälpa medarbetarna att hantera balansen mellan arbete och fritid. Ericsson erbjuder sekretessbelagt samtalsstöd och tillgång till hälsostöd online eller via telefon genom en extern leverantör av medarbetarstöd. Under 2024 lanserades Ericsson Care Line globalt. Det är ett stödprogram för medarbetare som innefattar tjänster för välbefinnande, exempelvis personliga mindfulnessprogram, interaktiv rådgivning och infor- mationsmaterial om meditation. Ericsson Care Line är tillgänglig för de flesta anställda och personer som ingår i deras hushåll. Ericsson har ett hybridbaserat och flexibelt arbetssätt som ger större själv- bestämmanderätt för medarbetare att avgöra var och när de ska utföra sitt arbete. Den nuvarande globala riktlinjen är att arbetet ska ske på kontoret, men med flexibilitet att arbeta från andra platser när arbetsuppgifter och ansvarsområden tillåter det. Utbildning och medvetenhet Alla Ericssons medarbetare och anställda hos leverantörer av fälttjänster måste genomgå en obligatorisk utbildning i hälsa, säkerhet och välbefin- nande. Ytterligare utbildning kan krävas utifrån en persons roll och risk- exponering för att säkerställa tillräcklig kompetens. År 2024 införde Ericsson en obligatorisk utbildning i trafiksäkerhet för både medarbetare och leve- rantörer. Dessutom finns en specialanpassad webbaserad utbildning som omfattar förebyggande åtgärder och beteenden kring hur liv kan räddas, och som rör exempelvis trafiksäkerhet och användande av skyddsutrust- ning, tillgänglig för alla medarbetare och leverantörer. Ericsson har ett utbildningsprogram för säkerhet och ledarskap för ledare inom tre nivåer från VD och koncernchef, inklusive medlemmar i koncernledningen samt för utvalda nyckelroller som har en direkt inverkan på säkerheten i verksamhe- ten. Ericssons guide Walk the Talk uppmuntrar alla ledare att personligen och regelbundet besöka en anläggning och samtala uteslutande om hälsa, säkerhet och välbefinnande. Det finns också ett utbildnings-program för att lyfta kunskapsnivån om psykisk ohälsa och välbefinnande. Arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor Tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter För att verkställa sitt åtagande att respektera mänskliga rättigheter har Bolaget integrerat tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter i verksamheten. Människorättsrisker ingår också i Ericssons riskhanterings- ramverk och kan tas upp i Business Risk Committee vid behov. Prioriteringar på koncernnivå för tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter fast- ställs av ett centralt team av människorättsexperter. De samordnar insatser relaterade till tillbörlig aktsamhet och samarbetar med affärsområden och regionala försäljningsorganisationer angående människorättsrelaterade initiativ vid behov. Ericssons viktigaste frågor rörande mänskliga rättigheter rör främst arbetstagare i leverantörskedjan och hur Bolagets teknik kan missbrukas i dess nedströms värdekedja. Hur denna potentiella påverkan integreras i Bolagets process för tillbörlig aktsamhet beskrivs i avsnitten S2 och S4. Nedan beskrivs de åtgärder för tillbörlig aktsamhet som är relevanta för Ericssons egen verksamhet och den egna arbetskraften. Utöver informationen nedan finns mer information om Ericssons arbete med tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och prioriterade områden i Ericssons Uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter, på Bolagets hemsida. Sammanslagningar, förvärv och avyttringar Frågor som rör mänskliga rättigheter ingår i Ericssons process för tillbörlig aktsamhet vid sammanslagningar, förvärv och avyttringar. Fokus ligger på att utvärdera de huvudsakliga människorättsriskerna hos målbolaget eller köparen samt i vilken utsträckning målbolaget har tillfredsställande ramverk för tillbörlig aktsamhet på plats för att identifiera och hantera riskerna. Om varningsflaggor eller brister identifieras, krävs en plan för riskreducerande åtgärder, antingen som en förutsättning för transaktionen eller som en del av integreringen efter att den har avslutats. Skärpta åtgärder Ericsson vidtar olika skärpta åtgärder i samband med tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter för att identifiera och hantera mänskliga rät- tigheter som rör affärsverksamheter där riskerna har bedömts som potenti- ellt förhöjda. Som ett exempel genomförde Ericsson under 2024 förstärkta åtgärder relaterade till tillbörlig aktsamhet i Indien genom ett landsbesök, där teamet som arbetar med mänskliga rättigheter träffade interna och externa intressenter för att identifiera och bedöma människorättsrisker relaterade till verksamheten i landet och för att öka medvetenheten om dessa risker. Som ett led i detta anordnade Ericsson rundabordssamtal med människorätts- organisationer och genomförde möten med externa intressenter, däribland organisationer i civil samhället och en före detta fackföreningsrepresen- tant. Mötena var inriktade på potentiell påverkan på mänskliga rättigheter kopplad till både Ericssons verksamhet och Bolagets värdekedja, inklusive arbetsvillkor och arbetsrätt. Särskild uppmärksamhet ägnades åt den externa arbetskraft som arbetar för Ericsson, till exempel tillfälligt anställda. En rap- port utfärdades efter besöket och som beskrev viktiga åtgärder för att hantera potentiella risker. Dessa inkluderar möjligheter att ytterligare stärka tillsynen av arbetsvillkoren för den externa arbetskraften, förbättra den interna med- vetenheten om frågor som rör mänskliga rättigheter i verksamheten i Indien, samt rekommendationer om hur riktade riskbedömningar kan genomföras. Skydd för arbetstagare i områden med hög risk Ericsson bedriver verksamhet i områden där till exempel väpnade konflikter, kriminalitet och auktoritärt styre kan leda till situationer som utsätter med- arbetare för en förhöjd risk kopplad till deras personliga säkerhet. Ericsson bevakar geopolitiska hot och säkerhetshot världen över och bedömer säker- hetsriskerna i områden där Ericsson bedriver verksamhet. Bolagets säker- hetsstrategi operationaliseras genom att använda Bolagets globala ramverk för säkerhet i högriskområden (Security in High-risk Areas). Syftet är att göra det möjligt att bedriva affärsverksamhet i högriskområden och samtidigt skydda medarbetare, leverantörer och alla andra som arbetar på uppdrag av Ericsson, till exempel genom: – Förfaranden, utbildning och säkerhetsåtgärder för att begränsa risken att utsättas för brottslig verksamhet. – Krav på resvägar och transportarrangemang (till exempel tidsplaner, att resa i konvoj, beväpnad eskort, säkerhetsåtgärder vid stopp samt spårning av transporter). – Användning av satellittelefoner i avlägsna områden. – Fysiska säkerhetskrav vad gäller boende och arbetsplatser. Dessutom kan Ericsson aktivera sin krishanteringsorganisation i händelse av en incident som har allvarliga eller potentiellt allvarliga konsekvenser för Ericssons verksamhet eller medarbetare, och som inte kan hanteras med ordinarie operativa rutiner. Utbildning i mänskliga rättigheter och ökad medvetenhet Ericsson tillhandahåller utbildning i mänskliga rättigheter som är tillgänglig för alla medarbetare. Riktad utbildning och kompetensbyggande aktiviteter för nyckelroller och funktioner erbjuds också. Som en del av en långsiktig plan för utbildning i mänskliga rättigheter fick nyckelmedarbetare utbildning inom detta område under 2024. Medarbetarna valdes ut baserat på deras Avsnitt S1, forts. 36 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande arbetsroller och deras exponering för högriskscenarier, till exempel medarbetare inom försäljning och chefer i identifierade högriskländer. Samarbeten och partnerskap Ericsson förstärker sitt arbete genom samarbeten och partnerskap med andra organisationer. Nedan listas några av de viktigaste externa samar- betena, partnerskapen och åtagandena relaterade till mänskliga rättigheter. Organisation Beskrivning Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders En grupp företag som har åtagit sig att identifiera hur företag och samhälle kan dra nytta av ökat stöd från den privata sektorn, för att skydda medborgerliga friheter och människorättsaktivister. Global Network Initiative Ett initiativ som behandlar yttrandefrihet och rätten till respekt för privatlivet inom IKT-sektorn. Del- tagare är internet- och telekommunikationsföretag, grupper som arbetar med mänskliga rättigheter och pressfrihet, investerare samt akademiker och akade- miska institutioner. Shift Business Learning Program Business Learning Program stödjer företag som strävar efter att integrera riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter. Shift är en ideell, uppdragsdriven organisation som arbetar med företag, finansinstitut och standardiseringsorgan i syfte att främja företagens respekt för mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP). FN:s B-Tech Project Ett projekt som leds av FN: råd för mänskliga rättigheter i syfte att tillhandahålla en auktoritativ och allmänt accepterad färdplan för tillämpning av UNGP inom IKT-sektorn. Tech Company Community of Practice, som Ericsson deltar i, är ett initiativ inom FN:s B-Tech Project för att befrämja företagens respekt för mänskliga rättigheter i teknikbranschen. FN:s Global Compact FN:s Global Compact är världens största initiativ för hållbarhet och socialt ansvarstagande bland företag, med mer än 25 000 deltagande företag och andra intressenter i över 167 länder. Ericsson har varit medlem sedan 2000, då FN:s Global Compact grundades. Mål relaterade till den egna arbetskraften Likabehandling och lika möjligheter för alla För att främja policymålen om likabehandling och lika möjligheter i enlighet med tillämpbara antidiskrimineringslagar och för att främja hållbar organi- satorisk hälsa, arbetar Ericsson kontinuerligt med att ta bort hinder för att nå dessa mål. Till exempel har Ericsson satt fokus på likabehandling och möjligheter för kvinnor på alla nivåer i Bolaget, med syfte att, genom merit- baserade urvalsprocesser i enlighet med antidiskrimineringslagar, öka ande- len kvinnor bland alla anställda, linjechefer och högre befattningshavare till minst 30 % globalt till år 2030. För att stödja detta mål strävar Ericsson efter att utöka den relevanta kandidatpoolen, och säkerställer lika möjligheter för alla. Målet tillåter eller uppmuntrar inte att anställningsbeslut (oavsett om det gäller rekrytering, befordran eller annat) baseras på personliga egenskaper som kön, efter- som det skulle bryta mot uppförandekoden. Alla anställningsbeslut ska vara meritbaserade och tas utan diskriminering. Framsteg mot detta mål stödjer också den organisatoriska hälsan genom meritbaserad personal- politik. Resultatet mäts baserat på antalet anställda vid slutet av varje rapporteringsperiod. Andel män och kvinnor Personalkategori Basår Målår Andel basår, % Målvärde, % Andel 2024, % Alla anställda 2021 2030 25,2 ≥ 30 26,5 Linjechefer 21,3 24,0 Högre chefer 35,6 32,0 Som ett resultat av de åtgärder som beskrivs i detta avsnitt ökade andelen kvinnor bland de anställda till 26,5 % 2024, jämfört med 26,0 % 2023. Andelen kvinnor bland linjecheferna ökade till 24,0 % (22,7 %) och uppgick till 32,0 % (31,4 %) bland högre chefer. Hälsa och säkerhet Ericsson har ett mål (Target Zero) om noll arbetsrelaterade dödsfall och incidenter som resulterar i sjukfrånvaro orsakade av antingen arbetsrela- terade fysiska skador eller arbetsrelaterade sjukdomar senast 2025. Målet omfattar både Ericssons egen arbetskraft och anställda hos leverantörer av fälttjänster. Måluppfyllelsen mäts genom antalet dödsfall och inciden- ter som resulterat i sjukfrånvaro som registrerats av Ericsson under varje redovisningsperiod och som bedömts ligga inom Bolagets kontroll. Target Zero Kategori Basår Målår Antal basår Mål antal Antal 2024 Dödsfall 2020 2025 7 0 2 Olyckor som resulterat i sjukfrånvaro 143 72 Under 2024 inträffade två dödsfall jämfört med tio under 2023. Dessa två dödsfall inträffade bland leverantörernas anställda. Antalet incidenter som resulterat i sjukfrånvaro var 72 jämfört med 84 år 2023. Ericsson anser att minskningen av antalet dödsfall och incidenter är ett resultat av de åtgärder som Bolaget har vidtagit, enligt beskrivningen ovan. Personalsammansättning Uppgifter om sammansättningen av Ericssons anställda och medarbetare som ej är anställda som presenteras nedan baseras på information som hämtats från Ericssons centrala personalsystem och baseras på antalet anställda i varje kategori vid slutet av rapportperioden. Det totala antalet anställda vid årets slut har stämts av mot motsvarande antal i not G4 i koncernens finansiella rapporter. Anställda per kategori Antal anställda 2024 2023 2022 Koncernledningen 17 16 17 Högre chefer 1) 175 175 177 Linjechefer 7 367 7 499 7 602 STEM 2) 70 128 74 454 78 789 Icke-STEM 16 549 17 808 18 944 Totalt 94 236 99 952 105 529 1) Ericsson har definierat högre chefer som personer som rapporterar direkt till en medlem av koncernledningen, vilket innebär personer två nivåer under VD och koncernchef, exklusive chefsassistenter. 2) Medarbetare utan personalansvar i roller inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM). Anställda per land 1) Antal anställda 2024 2023 2022 Indien 22 279 22 848 23 112 Sverige 13 420 13 977 14 481 Kina 8 136 9 950 10 971 Övriga länder 50 401 53 177 57 145 Totalt 94 236 99 952 105 529 1) Uppgifter för specifika länder omfattar de länder som utgör minst 10 % av totalt antal anställda globalt under minst ett av de tre föregående åren. Antal anställda per anställningsform 2024 Antal anställda Män Kvinnor Annat/ ej angivet Totalt Tillsvidareanställda 68 965 24 825 107 93 897 Tillfälligt anställda 221 118 – 339 Behovsanställda – – – – Totalt 69 186 24 943 107 94 236 Heltidsanställda 68 769 24 496 104 93 369 Deltidsanställda 417 447 3 867 Totalt 69 186 24 943 107 94 236 Avsnitt S1, forts. 37 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Personalomsättning Antal/% 2024 2023 2022 Antal anställda som lämnat Bolaget 11 919 13 362 14 381 Personalomsättningstakt, % 12 13 14 Anställda som lämnat Bolaget, andel män och kvinnor, % Män 73 74 74 Kvinnor 27 26 26 Annat/ej angivet 0 0 0 Anställda som lämnat Bolaget per åldersgrupp, % <30 21 23 30 30–50 57 56 60 >50 22 21 10 Rekrytering och intern rörlighet Antal/% 2024 2023 2022 Antal anställda som tillkommit i Bolaget 6 203 7 785 17 235 Anställningstakt, % 6 8 17 Nyanställningar, andel män och kvinnor, % Män 63 68 72 Kvinnor 35 31 27 Annat/ej angivet 1 0 0 Nyanställningar per åldersgrupp, % <30 47 49 45 30–50 46 47 50 >50 7 4 5 Tjänster som tillsatts internt, % 1) 44 49 37 1) Beräknas genom att dividera antalet tjänster som tillsatts under ett år av personer som redan är anställda på Ericsson med det totala antalet tjänster som tillsatts under samma år. Uppgifter om medarbetare som ej är anställda Förutom anställda har Ericsson även extern arbetskraft som inte har ett direkt anställningsförhållande till Bolaget. Denna arbetskraft består huvud- sakligen av konsulter som arbetar med tjänsteleveranser, produktutveckling och leveranser. Antal anställda 2024 2023 2022 Medarbetare som ej är anställda 9 610 13 125 18 088 Omfattning av kollektiva förhandlingar och social dialog Ericsson är medvetet om och respekterar anställdas rätt att bilda eller ansluta sig till oberoende fackföreningar samt rätten till kollektivförhandlingar. På platser där lokala lagar begränsar dessa rättigheter söker Ericsson andra sätt att föra en meningsfull dialog med medarbetarna. Detta inkluderar alter- nativa, oberoende och fritt valda former av arbetstagarrepresentation som personalkommittéer eller medarbetarråd. Ericssons krav vad gäller arbetsta- garrättigheter för leverantörers anställda anges i uppförandekoden för affärs- partners. Dessa krav är i nivå med Ericssons egna medarbetares rättigheter. År 2024 var täckningsgraden för kollektivavtal i hela koncernen 31 % (29 %) Kollektivavtal, täckningsgrad per land och region 1) % Anställda inom EES Anställda utanför EES 0–19 – Sydasien – Ostasien och Stillahavsområdet – Nordamerika 20–39 40–59 60–79 80–100 – Sverige 1) Enbart länder inom EES och regioner utanför ESS med mer än 10% av koncernens totala antalet anställda redovisas. Antal och andel män och kvinnor inom personalstyrkan Medarbetare Antal anställda 2024 2023 2022 Män 69 186 73 919 78 518 Kvinnor 24 943 25 954 26 901 Annat/ej angivet 107 79 110 Totalt 94 236 99 952 105 529 Andel kvinnor per personalkategori % 2024 2023 2022 Koncernledningen 24 25 18 Högre chefer 1) 32 31 35 Linjechefer 24 23 22 STEM 2) 22 22 21 Icke-STEM 46 46 46 Alla anställda 27 26 25 1) Ericsson har definierat högre chefer som personer som rapporterar direkt till en medlem av koncernledningen, vilket innebär personer två nivåer under VD och koncernchef, exklusive chefsassistenter. 2) Medarbetare utan personalansvar i roller inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM). Andel anställda per åldersgrupp % 2024 2023 2022 <30 12 13 15 30–50 65 66 65 >50 22 21 20 Tillräckliga löner Ericsson planerar att göra en analys av tillräckliga löner för den egna arbetskraften under 2025. Mätetal för utbildning och kompetensutveckling Andel anställda som fått prestationsutvärderingar och haft utvecklingssamtal 1) % 2024 2023 2022 Män 89 93 93 Kvinnor 88 92 91 Totalt 88 93 93 1) Registrerade prestationsutvärderingar per 31 januari nästföljande år. Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd Timmar 2024 2023 2022 Män 25,2 38,6 18,9 Kvinnor 24,6 36,8 17,8 Alla anställda 25,1 38,1 18,6 Mätetal för hälsa och säkerhet Dödsfall per inblandad part Antal 2024 2023 2022 Anställda – 1 – Medarbetare som ej är anställda 1 – – Andra arbetstagare 1) 1 8 6 Tredje part 2) – 1 2 Totalt 2 10 8 1) Främst anställda hos leverantörer av sitetjänster och underleverantörer. 2) Tredje part avser en person som inte arbetar för Ericsson, vare sig som anställd, leverantör eller underleverantör, till exempel allmänheten, och som påverkas av en incident som bedöms vara inom Bolagets kontroll. Avsnitt S1, forts. 38 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Dödsfall per orsak Antal 2024 2023 2022 Fall från hög höjd 1 4 4 Bilkörning/trafikolycka 1 5 4 Elolycka – 1 – Totalt 2 10 8 Olyckor som resulterat i sjukfrånvaro (LWA), per inblandad part 1) Antal 2024 2023 2022 Anställda 28 53 96 Medarbetare som ej är anställda – – – Andra arbetstagare 2) 44 43 30 Totalt 72 96 126 1) Från och med 2024 är olyckor med sjukfrånvaro som inträffat bland tredje part exkluderade från statistiken eftersom Ericsson har begränsad möjlighet att verifiera antalet faktiska sjukdagar. Tredje parter ingår fortfarande i statistiken för dödsfall och registrerbara arbetsplatsolyckor. 2) Främst anställda hos leverantörer av fälttjänster och underleverantörer. Registrerbara arbetsrelaterade olyckor (RWA), per inblandad part 2) Antal 2024 2023 2022 Anställda 58 – 3) – 3) Medarbetare som ej är anställda 1 – 3) – 3) Andra arbetstagare 1) 55 – 3) – 3) Tredje part 2) 2 – 3) – 3) Total 116 – 3) – 3) 1) Främst anställda hos leverantörer av fälttjänster och underleverantörer. 2) Tredje part avser en person som inte arbetar för Ericsson, vare sig som anställd, leverantör eller underleverantör, till exempel allmänheten, och som påverkas av en incident som bedöms vara inom Bolagets kontroll. 3) Ericsson lämnar denna upplysning för första gången vilket innebär att jämförelsetal för tidigare redovisningsperioder ej är tillgängliga. Dödsfalls- och olycksfallsfrekvens bland anställda 1) Per 500 heltidsekvivalenter 2024 2023 2022 Dödsfallsfrekvens – 0,00 – LWA-frekvens 0,14 0,26 0,44 RWA-frekvens 0,29 – 2) – 2) 1) Anger antalet dödsfall, olyckor med sjukfrånvaro och registrerbara arbetsrelaterade olyckor som inträffar under ett år per 500 heltidsekvivalenter, med 1 000 000 timmar som ett standardiserat genomsnittligt antal arbetade timmar för 500 heltidsekvivalenter under ett år. Totalt antal arbetade timmar är ett uppskattat värde baserat på standardårsarbetstiden för aktiva anställda multiplicerat med varje lands årliga genomsnittliga antal anställda, uttryckt i heltidsekvivalenter, vilket uppgick till 199 miljoner timmar (206 och 220 miljoner timmar under 2023 respektive 2022). Uppgifterna innehåller därför en hög grad av mätosäkerhet. 2) Ericsson lämnar denna upplysning för första gången vilket innebär att jämförelsetal för tidigare redovisningsperioder ej är tillgängliga. Dödsfalls- och olycksfallsfrekvens bland medarbetare som ej är anställda 1) Per 500 heltidsekvivalenter 2024 2023 2022 Dödsfallsfrekvens 0,04 – 2) – 2) LWA-frekvens – – 2) – 2) RWA-frekvens 0,04 – 2) – 2) 1) Anger antalet dödsfall, olyckor medsjukfrånvaro och registrerbara arbetsrelaterade olyckor som inträffar under ett år per 500 heltidsekvivalenter, med 1 000 000 timmar som ett standardiserat genomsnittligt antal arbetade timmar för 500 heltidsekvivalenter under ett år. Totalt antal arbetade timmar är ett uppskattat värde baserat på standardårsarbetstiden för aktiva medarbetare som ej är anställda multiplicerat med varje lands årliga genomsnittliga antal medarbetare som ej är anställda, uttryckt i heltidsekvivalenter, vilket uppgick till 23 miljoner timmar. Uppgifterna innehåller därför en hög grad av mätosäkerhet. 2) Ericsson lämnar denna upplysning för första gången vilket innebär att jämförelsetal för tidigare redovisningsperioder ej är tillgängliga. Sjukfrånvarodagar till följd av olyckor, samt tillbud 1) Antal 2024 2023 2022 Sjukfrånvarodagar till följd av olyckor 683 1 679 3 040 Rapporterade tillbud 11 765 11 004 9 716 1) Ericsson kan för närvarande endast samla in information med tillfredsställande tillförlitlighet avseende antal sjukfrånvarodagar till följd av olyckor för sina egna anställda. Ledningssystem för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Ericssons koncerngemensamma ledningssystem för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är en del av Ericsson Group Management System. Det är utformat för att minska risker kopplade till hälsa, säkerhet och välbefinnande samt för att fånga upp och implementera möjligheter till förbättringar inom dessa områden i Ericssons verksamhet och processer. Det är certifierat enligt ISO 45001, den internationella standarden för hantering av hälsa och säker- het på arbetsplatsen. Detta ledningssystem omfattar 96 % av Ericssons anställda och 99 % av medarbetare som ej är anställda. Personalen inom Cradlepoint, Vonage och RedBee, som inte är helt integrerade i Ericsson Group Management System, omfattas ej av ledningssystemet. Mätetal för ersättning Förhållande mellan kvinnors och mäns ersättning 1) % 2024 2023 2022 Grundlön 85 85 84 Total ersättning 85 85 82 Förhållande mellan ersättning till VD och till anställda 2)3) Kvot 2024 2023 2022 Grundlön – Sverige 25 27 26 Grundlön – globalt 37 39 40 Total ersättning – Sverige 73 76 75 Total ersättning – globalt 100 103 109 1) Detta mätetal tar inte hänsyn till andra faktorer som kan påverka ersättningsnivåerna, till exempel plats, arbetsroll och ansvar, erfarenhet, ålder, utbildningsnivå etc. Total ersättning inkluderar årlig grundlön vid heltidsarbete, målnivå för kortsiktig rörlig ersättning/provisionsbaserad ersättning (STV/SIP) samt tilldelningar av långsiktig rörlig ersättning (LTV) under inne-varande år. Siffrorna för totala ersättningskvoter exkluderar anställda inom fälttjänstpersonal i vissa företag som följer lokala STV-planer, vilket försvårar relevanta jämförelser (134 personer 2024). Den totala ersättningskvoten omfattar medarbetare hos Vonage (som numera är en del av segmentet Global Communications Platform) från och med 2023 men inte 2022. 2) I grundlönen ingår inte semesterlön i Sverige (vilket även gäller för VD och koncernchef). Detta gör att den skiljer sig från grundlönen så som den presenteras i tabellen ”Total ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör” på sidorna 2–3 i ersättningsrapporten där semesterlön är inkluderad. 3) Total ersättning i detta sammanhang baseras på STV/SIP målnivå och LTV som beviljats för respektive år, och skiljer sig därför från informationen i tabellen ”Total ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör” på sidan 3 i ersättningsrapporten, som visar faktisk intjänad STV och tilldelad LTV. Den totala ersättningskvoten omfattar medarbetare hos Vonage (som numera är en del av segmentet Global Communications Platform) från och med 2023 men inte från 2022. Ericsson har också utvärderat den justerade löneskillnader mellan män och kvinnor för en majoritet av sina anställda. Till skillnad från de mätetal som redovisas ovan tar detta mätetal hänsyn till andra faktorer vid bedömningen av skillnader i ersättning mellan kvinnor och män, till exempel erfarenhet, prestation, tjänstgöringstid och ansvarsområden. Den justerade löneskillnadsnivån är ett mer exakt mått på ett företags tillämpning av lika lön för lika arbete. Ericsson har också utvärderat den justerade löneskillnaden mellan könen för en majoritet av sina anställda. Till skillnad från de mätetal som redovisas ovan tar detta mätetal hänsyn till andra faktorer utöver kön vid bedömningen av skillnader i ersättning mellan kvinnor och män, till exempel erfarenhet, tjänstgöringstid och ansvarsområden. Den justerade löneskillnadsnivån är ett mer exakt mått på ett företags tillämpning av lika lön för lika arbete. Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter Misstänkt bristande regelefterlevnad rörande diskriminering och trakasserier 1) Antal 2024 2023 2022 Totalt antal rapporterade ärenden 98 – 2) – 2) av vilka avsåg trakasserier 79 – 2) – 2) av vilka avsåg diskriminering 19 – 2) – 2) Totalt antal bekräftade överträdelser 15 – 2) – 2) av vilka avsåg trakasserier 15 – 2) – 2) av vilka avsåg diskriminering – – 2) – 2) 1) Avser ärenden som rapporterats och hanterats i Ericssons process för hantering och utredning av misstänkta överträdelser. 2) Ericsson lämnar denna upplysning för första gången vilket innebär att jämförelsetal för tidigare redovisningsperioder ej är tillgängliga. 79 ärenden som klassificerades som trakasserier rapporterades till Ericsson Compliance Line under 2024. Av rapporterade ärenden skickades 32 för vidare utredning. I 15 av de utredningar som avslutats under året bekräfta- des överträdelser. 9 fall var fortfarande under utredning i slutet av året. 20 frågor hänvisades till andra funktioner, till exempel HR (People Function), för att hanteras i enlighet med deras processer. Avsnitt S1, forts. 39 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 19 ärenden som klassificerades som diskriminering rapporterades till Ericsson Compliance Line under 2024. Av rapporterade ärenden skickades 4 för vidare utredning. I ingen av de utredningar som avslutats under året bekräftades överträdelser. Ett ärende var fortfarande under utredning i slutet av året. 8 ärenden hänvisades till andra funktioner, till exempel HR (People Function), för att hanteras i enlighet med deras processer. När överträdelser bekräftats har korrigerande och disciplinära åtgärder vidtagits, bland annat uppsägning. Det totala antalet ärenden som rapporterats till Ericssons kanaler för rapportering av bristande regelefterlevnad redovisas i avsnitt G1. Under 2024 har Ericsson inte fått kännedom, vare sig genom sina egna rapporteringskanaler eller genom någon av OECD:s nationella kontaktpunk- ter som inrättats av regeringar som följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag, om några allvarliga incidenter kopplade till mänskliga rättigheter där Bolaget varit inblandat, Följaktligen har inga korrigerande åtgärder vidtagits. Avsnitt S1, forts. Påverkan sker Väsentliga hållbarhetsfrågor Uppströms, utökad leverantörskedja Den egna verksamheten Nedströms, kunder och slutanvändare Potentiella risker och möjligheter Hälsa och säkerhet Likabehandling och lika möjligheter för alla Arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor Tvångs- och barnarbete Adekvata bostäder Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Som beskrivs i avsnittet allmänna upplysningar är Ericssons värdekedja komplex, eftersom Bolaget är ett multinationellt företag med cirka 17 000 aktiva leverantörer under 2024 och många gånger fler underleverantörer. Flera typer av väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till arbets- tagare i värdekedjan har identifierats. Dessa kan delas in i tre kategorier: arbetsvillkor, hälsa och säkerhet samt andra arbetsrelaterade rättigheter, som beskrivs närmare nedan. Arbetsvillkor Många av Ericssons leverantörer och underleverantörer finns i länder och regioner där det finns förhöjda systematiska risker för att arbetstagare inte får en tillräcklig lön eller har trygga anställningsvillkor, arbetar för långa arbetsdagar eller att deras rätt till föreningsfrihet inte respekteras. Detta inkluderar Asien, Mellanöstern, Afrika och Latinamerika. Det finns även, till stor del i samma områden, en systemrisk och förhöjd risk för diskriminering av och trakasserier mot kvinnor och andra underrepresenterade grupper eller minoriteter på arbetsplatsen. Ericsson arbetar också med leverantörer och underleverantörer i flera länder med förhöjd risk för personlig säkerhet på grund av konflikter, inre oroligheter, kriminalitet eller auktoritärt styre. Hälsa och säkerhet Väsentliga hälso- och säkerhetsrelaterad påverkan för arbetstagare i vär- dekedjan motsvarar samma påverkan som de som beskrivs för den egna arbetskraften i avsnitt S1. Ericssons övergripande strategi för att hantera denna påverkan beskrivs i avsnitt S1 och leverantörsspecifika åtgärder beskrivs nedan. Andra arbetsrelaterade rättigheter Bortom dess direkta leverantörer har Ericsson identifierat systematisk förhöjd risk för tvångsarbete, särskilt vad gäller verksamheter som innefattar att utvinna naturresurser som används i Ericssons hårdvaruprodukter, samt elektroniktillverkning i vissa delar av världen, däribland, men inte begränsat till, Kina, Indien, Brasilien och Malaysia. Systematiska risker för barnarbete har också identifierats, kopplat till utvinning av vissa naturresurser som används i Ericssons hårdvara. Ericsson köper in komponenter och produkter som innehåller mineraler och metaller som kan härröra sig från konfliktdrab- bade områden och högriskområden, men köper inte direkt in mineraler eller metaller. Även om den potentiella påverkan finns flera nivåer bort i Ericssons leverantörskedja, är Ericsson medvetet om att detta är ett viktigt systema- tiskt problem att hantera, i förhållande till både rättigheter för arbetstagare i värdekedjan och i förhållande till berörda samhällen. Dåliga boendeförhållanden för arbetare i värdekedjan för elektroniktill- verkning är också ett känt systemiskt problem i delar av världen, särskilt på platser där arbetare, ofta migrantarbetare, kan bo i sovsalar med under- måliga boende- och sanitära förhållanden. Det är mest sannolikt att denna potentiella påverkan sker bortom Ericssons direkta leverantörer, längre upp i leverantörskedjan. Befintliga och framväxande rättsliga krav på företag att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter i sina värdekedjor, i synnerhet tvingande bestämmelser om tillbörlig aktsamhet eller liknande krav, som bestäm- melserna i USA:s lagar mot tvångsarbete vid import och EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och EU:s förordning mot tvångsarbete, kräver att företag stärker sina riskhanteringsrutiner, vilket kan öka kostnaderna för regelefterlevnad. Underlåtenhet att påvisa regelefterlevnad kan få juridiska och ekonomiska konsekvenser och påverka Ericssons tillgång till vissa marknader, till exempel genom importförbud. Faktorer kopplade till mänskliga rättigheter blir även allt viktigare när kunder utvärderar leverantörer. Hur Ericsson presterar inom detta område kan därför påverka hur Bolaget bedöms i upphandlingar och anbudsförfaranden. Policyer för arbetstagare i värdekedjan Affärsetisk kod Den affärsetiska koden anger att Ericsson strängt förbjuder alla former av slaveri, inklusive människohandel, påtvingat arbete, tvångsliknande förhållanden eller tvångsarbete. De bestämmelser i Ericssons affärsetiska kod som är relaterad till förbud mot diskriminering beskrivs i avsnitt S1 och gäller även för arbetare i värdekedjan. Uppförandekod för affärspartners Uppförandekoden för affärspartners kräver att affärspartners, inklusive leverantörer, respekterar alla internationellt erkända standarder för mänskliga rättigheter, inklusive den internationella deklarationen om mänskliga rät- tigheter och principerna om grundläggande rättigheter som anges i ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Sammanfattningsvis innehåller uppförandekoden för affärspartners Ericssons krav på att affärspartners ska förse sina anställda med skriftliga och begripliga anställningsavtal, att anställda inte ska behöva betala rekryteringsavgifter och att de aldrig får nekas tillgång till sina identitets- handlingar eller, när det gäller migrantarbetare, immigrationshandlingar. Ingen form av tvångsarbete eller slavarbete är tillåtet enligt denna uppfö- randekod, och leverantörer får inte använda barnarbete i någon del av sin verksamhet. Anställda under 18 år får inte utföra arbete som kan äventyra deras hälsa eller säkerhet. Arbetstiden får inte överstiga vad som är maxi- malt tillåtet enligt lag, och en arbetsvecka får inte vara längre än 60 timmar, inklusive övertid, med strävan att uppnå ILO:s standard om 48 ordinarie timmar per vecka. Affärspartners måste respektera sina anställdas rätt till S2 Arbetstagare i värdekedjan 40 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Avsnitt S2, forts. en levnadslön. Löner som betalas ut till anställda ska följa gällande löne- lagstiftning och lönerna för en normal arbetsvecka ska vara tillräckliga för att tillgodose de anställdas grundläggande behov och ge en viss diskretionär inkomst. Affärspartners ska vidare tillhandahålla en arbetsplats som är fri från olaga diskriminering av alla slag, trakasserier och hård eller omänsk- lig behandling, inklusive våld. Hot om detsamma accepteras inte heller. Slutligen måste affärspartners respektera alla anställdas rätt att bilda och gå med i fackföreningar och förhandla kollektivt. Uppförandekoden för affärspartners kräver att affärspartners tilläm- par ett riskbaserat förhållningssätt till hälsa och säkerhet och att anställda och uppdragstagare får adekvat utbildning för de uppgifter de tilldelas. Affärspartnern måste också ha en lämplig incident- och rapporteringsrutin på plats och en process för att vidta korrigerande åtgärder. Förutom uppfö- randekoden för affärspartners har Ericsson även allmänna standarder för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som gäller för alla leverantörer, och som kräver att de har ett arbetsmiljöledningssystem på plats som innehåller de delar som beskrivs ovan. För leverantörer av tjänster inom byggnation, fältunderhåll och nätutbyggnad är ytterligare specifika arbetsmiljö- standarder, som innehåller mer detaljerade krav, också obligatoriska. Dessa specifika standarder innehåller också detaljerade krav på hur leverantörerna ska hantera arbetsmiljöfrågor i förhållande till sina underleverantörer. Allmän information om uppförandekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar, där det även finns information om Ericssons Uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter. Process för att föra dialog med arbetstagare i värdekedjan angående påverkan Ericsson interagerar direkt och indirekt med arbetstagare i värdekedjan gällande faktisk eller potentiell påverkan relaterade till dem på flera olika sätt. Några av de mer relevanta kanalerna beskrivs nedan. Programmet för leverantörsrevisioner utifrån uppförandekoden som beskrivs nedan omfattar intervjuer med anställda, vilket är ett sätt för Ericsson att interagera med arbetare i värdekedjan. Dessa intervjuer fokuse- rar på frågor rörande mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter som ingår i uppförandekoden för affärspartners. Ericsson har också regelbundna kontakter med olika organisationer, som kan ses som språkrör för åsikter och intressen som arbetstagare i vär- dekedjan har. Ericsson är medlem i Shift Business Learning Program för att främja näringslivets respekt för mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP). Bolaget är också medlem i Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders och Responsible Business Alliance (RBA). Dessutom interagerar Ericsson med företrädare för arbetstagare i värde- kedjan när Bolaget genomför förstärkta åtgärder inom tillbörlig aktsamhet. Detta kan ske i form av direkta kontakter med arbetsrättsorganisationer som är verksamma i ett visst land samt rundabordssamtal med organisationer i civilsamhället och andra intressenter som arbetar med arbetsrättsrelaterade frågor. Processer för att åtgärda negativ påverkan och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan påtala problem Observationer från leverantörsrevisioner åtgärdas genom planer för korrige- rande åtgärder. Revisionerna är därför en av de viktigaste mekanismerna för att åtgärda negativ påverkan på arbetstagare i värdekedjan. Det finns flera kanaler för arbetstagare i värdekedjan att påtala problem. Ericsson Compliance Line, som är tillgänglig för såväl interna som externa intressenter, inklusive leverantörer och deras anställda, kan användas för att rapportera misstänkta överträdelser av uppförandekoden för affärspartners, policyer, lagar eller förordningar. För information om Ericsson Compliance Line, se avsnitt G1. Ericsson kräver också att affärspartners har en egen process för sina anställda att rapportera överträdelser av uppförandekoden för affärspart- ners, vilken ska inkludera en effektiv klagomålsmekanism. Affärspartnern förväntas säkerställa en säker miljö där klagomål kan framföras utan rädsla för repressalier eller vedergällning. Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter Ericsson strävar efter att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt och har flera metoder på plats för att hantera påverkan kopplad till arbets- tagare i värdekedjan. Nedan beskrivs viktiga åtgärder och handlingsplaner som rör segmentering, granskning och revision av leverantörer, ökad tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och konfliktmineraler samt hantering av hälsa och säkerhet hos leverantörer. Leverantörssegmentering och kontinuitetsplanering Ericsson segmenterar sin leverantörsbas för att effektivt hantera leveran- törsrelationer och risker. Leverantörerna delas in i en av fyra segmenterings- nivåer baserat på en kombination av följande fyra aspekter: inköpsvolymer, risk, beroende och värde. Leverantörer i de två översta segmenteringsnivå- erna anses vara affärskritiska. Ericsson strävar efter att ha flera leverantörer av samma produkter och tjänster för att stärka leverantörskedjans mot- ståndskraft där så är möjligt och investerar i strategiska buffertar för att ytterligare minska risken för störningar. Dessutom övervakas händelser som kan innebära betydande störningar i realtid och enskilda leverantörer kan visualiseras i övervakningsprocessen. Om en sådan händelse inträffar under- rättas Ericsson om vilka leverantörer som kan påverkas. Därefter bedöms riskexponeringen och lämpliga riskreducerande åtgärder för den specifika händelsen vidtas. Realtidsövervakningen kan utökas så att den integrerar en leverantörs kontinuitetsplaner, vilket möjliggör större detaljrikedom i analysen av leverantörens sårbarhet. Screening och revision av leverantörer Inom Ericssons inköpsorganisation finns en särskild enhet som ansvarar för att driva initiativ som rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande, med fokus på att leverantörerna följer uppförandekoden för affärspartners. Omfattningen av programmet för ansvarsfulla inköp speglar de ämnen som behandlas i denna kod. Leverantörernas efterlevnad av standarder och krav kontrolleras genom två revisionsprogram, ett som baseras på uppförande- koden och ett annat på avtalsefterlevnad. Ericsson har arbetat med att öka spårbarheten för sina produkter bortom direkta leverantörer. Detta arbete har följt en riskbaserad strategi som tar hänsyn till risker i leverantörskategorin, landrisker och risker relaterade till den specifika produkten, produktkomponenten eller råvaran. Nya och fram- växande regelverk som innehåller krav på spårbarhet i leverantörskedjan har beaktats i denna process. Ericssons generella strategi är att samarbeta med leverantörer för att uppnå kontinuerliga förbättringar. I de fall där ett sådant samarbete inte har varit möjligt har Ericsson som en sista utväg beslutat att göra förändringar i leverantörskedjan. Ericsson erbjuder gratis utbildning till sina leverantörer och affärspartners via sin webbplats. Förutom allmän utbildning i uppförandekoden för affärs- partners finns även riktat innehåll på Bolagets hemsida som omfattar antikorruption, mänskliga rättigheter, konfliktmineraler och arbetsmiljö. Direkt tillgång till FN:s Global Compact Academy finns för anställda i inköpsorganisationen och för leverantörer via Ericssons webbplats. Screening av leverantörer Ericsson har en process för att screena sina direkta leverantörer med avseende på risker för bristande efterlevnad av uppförandekoden. Under introduktionen av en ny leverantör görs en första bedömning med hjälp av tredjepartsdatabaser för att bedöma negativ mediebevakning inom områdena regelefterlevnad, konkurrenshämmande förfaranden, ekonomiska oegentligheter, miljö, produktion samt sociala och arbets- rättsrelaterade frågor. Som ett nästa steg kan en modulär bedömning av hållbarhetsrisken för leverantören aktiveras, baserad på leverantörskategorins riskprofil. Omfattningen av respektive bedömning fastställs i förväg baserat på vilken typ av produkter och tjänster som leverantören tillhandahåller. När en leve- rantör har valts ut för bedömning skickas en eller flera självutvärderingar om miljöstyrning, arbetsmiljöstyrning och arbetet kring mänskliga rättigheter ut till leverantören att fylla i. Efter genomförd utvärdering bedöms leverantörerna ha hög, medelhög eller låg risk, beroende på hur väl de uppfyller Ericssons kriterier inom de områden som omfattas. Baserat på denna klassificering utfärdas sedan en rekommendation att antingen godkänna, inte godkänna eller godkänna 41 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande leverantören med särskilda villkor om att åtgärda brister (eller motsvarande rekommendationer för aktiva leverantörer). När leverantörerna väl har onboardats fortsätter de att screenas för n egativ mediebevakning med jämna mellanrum så länge de levererar varor eller tjänster till Ericsson. Leverantörsrevisioner Ericsson granskar sina direkta leverantörer, främst de som står för översta 90 % av de totala leverantörsutgifterna, för att verifiera att leverantörerna uppfyller kraven i Ericssons uppförandekod. Den inneboende risken hos dessa leverantörer, baserad på faktorer som land, typ av tjänst eller produkt som levereras, tid sedan den senaste revisionen och inköpsvolym, bedöms och ligger till grund för urvalet av revisioner. Revisionerna utförs av ett oberoende granskningsföretag och utförs främst på plats, med revision på distans som ett alternativ för högriskländer för att inte äventyra revisorernas säkerhet, samt för uppföljningsrevisioner. De övergripande revisionskriterierna omfattar efterlevnad av uppförande- koden, inklusive kriterier som omfattar, men inte är begränsade till, anställ- ningsvillkor, som bland annat arbetstid, löner och dialog mellan de anställda och ledningen, arbetsmiljöfrågor som förebyggande av olyckor och inciden- ter, kemikaliehantering samt kommunikation av krav till underleverantörer och uppdragstagare. Avvikelser måste åtgärdas genom tidsspecificerade handlingsplaner för korrigerande åtgärder. Ericsson genomför inte oanmälda revisioner. Däremot genomförs semi-anmälda revisioner, där leverantören informeras om att en revision kommer att äga rum under en viss tidsperiod utan att veta exakt när. Under 2024 genomfördes 79 (123) sådana revisioner. Avvikelser identifie- rades hos 89 % (85 %) av de granskade leverantörerna och kritiska avvikel- ser hos 3 % (1 %). Dessa var främst relaterade till arbetsmiljöledning. 84 % (79 %) av det totala antalet avvikelser och 50 % (100 %) av de kritiska avvi- kelserna hade åtgärdats med korrigerande åtgärder inom de förutbestämda tidsramarna. Ericsson genomför också revisioner för att kontrollera att leverantörerna följer de avtal som ingåtts med Ericsson. Dessa utförs av Ericssons interna revisorer och följer principerna i ISO 9001 Vägledning för revision av ledningssystem. Förutom kriterierna i uppförandekoden omfattar dessa revisioner även andra kriterier, till exempel efterlevnad av handelsregler, hantering av kontinuitet i verksamheten och säkerhet. Avvikelser måste åtgärdas genom tidsspecificerade handlingsplaner för korrigerande åtgärder. Under 2024 identifierade 14 (19) sådana avtalsbaserade revisioner avvikelser hos 100 % (100 %) av de granskade leverantörerna. Dessa var främst relaterade till uppförandekoden för affärspartners. 76 % (65 %) av de identifierade avvikelserna hade åtgärdats med korrigerande åtgärder inom de förutbestämda tidsramarna. Tillbörlig aktsamhet i fråga om konfliktmineraler Ericssons program för konfliktmineraler, som följer OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler från kon- fliktdrabbade områden och högriskområden, kräver att leverantörerna utö- var tillbörlig aktsamhet vid anskaffning och utvinning av konfliktmineraler och att de med rimlig säkerhet verifierar ursprunget för konfliktmineraler i produkter som säljs till Ericsson. De mineraler som omfattas av programmet är tenn, tantal, volfram och guld samt kobolt och glimmer. Mer detaljerad information om detta finns i Ericssons årliga rapport om konfliktmineraler, som finns på Bolagets hemsida. Förstärkt tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter Ericsson har processer på plats för att genomföra förstärkt tillbörlig akts- amhet i fråga om mänskliga rättigheter för verksamheter i konfliktdrabbade områden och högriskområden eller när människorättsriskerna på annat sätt anses vara förhöjda. Åtgärder som vidtas i sådana situationer inkluderar djupgående studier av frågor som säkerhetsläget och den regulatoriska miljön, inhämtande av synpunkter och analyser från externa experter samt dialog med externa intressenter, inklusive potentiellt berörda intressenter eller deras företrädare och representanter. I konfliktdrabbade sammanhang eller sammanhang med hög risk kan det vara svårt att nå ut direkt till påverkade intressenter. Under sådana omständigheter försöker Ericsson dra nytta av sitt deltagande i forum som Global Network Initiative och Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders, och andra befintliga relationer med intressenter, för att hitta sätt att samarbeta med externa intressenter som garanterar deras personliga säkerhet och trygghet. Denna typ av aktivitet kan handla om att dela information om nuvarande och framtida affärsaktiviteter och affärsmetoder, potentiella människorättsrisker och åtgärder för att minska riskerna och hur meningsfulla kommunikationskanaler med berörda intres- senter kan etableras. Förstärkt tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter kan också utlösas av faktorer som återinträde på en marknad, rapporter om försämrad situation för mänskliga rättigheter i ett visst land, ny produktutveckling eller identifierad faktisk negativ påverkan. Den metodik som används för att genomföra en förstärkt tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter följer FN:s vägledande principer. Det landsbesök i Indien som fokuserade på mänskliga rättigheter och som beskrivs i avsnitt S1 omfattade även frågor om arbetstagare i värdekedjan. Hantering av hälsa och säkerhet hos leverantörer Ericsson har inrättat globala obligatoriska program för leverantörer av fälttjänster som ingår i Bolagets uppförandekod för affärspartners. Dessa är Stop Work Authority, bedömning av leverantörernas mognads- grad, konsekvenshantering och obligatorisk utbildning. Standarden Stop Work Authority ställer både krav på och ger människor befogenhet att omedelbart avbryta arbetet när osäkra arbetsförhållanden identifieras. Detta är en viktig åtgärd för att minska riskerna för incidenter. Bolaget har infört en process för bedömning av mognadsgraden i leveran- törernas säkerhetsarbete för att utvärdera leverantörer av fälttjänster mot en uppsättning fördefinierade arbetsmiljökriterier. Baserat på utvärderings- resultaten tas en förbättringsplan fram och delas med leverantören. Genom att vidta åtgärderna i förbättringsplanen kan leverantörerna förbättra sin säkerhetsprestanda och mognadsgrad. Samtliga leverantörer förväntas slut- föra de uppställda åtgärderna inom en angiven tidsperiod. Nya leverantörer godkänns inte om de inte klarar utvärderingen. Ericsson påför konsekvenser för de leverantörer som inte slutför åtgärderna inom tidsperioden eller vägrar att slutföra eller delta i bedömningsarbetet. Leverantörer av fälttjänster som inte följer Ericssons hälso- och säkerhetskrav hanteras genom en konse- kvenshanteringsprocess. För att minska risken för upprepade överträdelser av regler och rutiner påför Ericsson konsekvenser såsom ekonomiska sank- tioner, minskade affärsvolymer, fler kvalitetsinspektioner och revisioner samt skriftliga varningar. I allvarliga fall kan leverantörsrelationer avslutas. Arbetsmiljörelaterade åtgärder och handlingsplaner som beskrivs i avsnitt S1 är också relevanta för anställda hos leverantörer av fälttjänster. Över 1 800 leverantörer av fältjänster har utvärderats sedan 2023 och cirka 12 000 kritiska och större observationer har identifierats som en del av programmet. Flera hundra leverantörer av fälttjänster har fasats ut, antingen på grund av de fått låga poäng i utvärderingen eller för att de inte slutfört tilldelade åtgärder för att hantera kritiska eller väsentliga observationer. Ericsson kommer att fortsätta sina utvärderingar av leverantörsmognad under 2025, både genom att utvärdera nya leverantörer och genom att åter igen utvärdera aktiva leverantörer med låga poäng. Dessutom förväntas leverantörerna genomgå särskild obligatoriska kur- ser som Ericsson kräver, enligt vad som anges på Ericssons hemsida. Dessa kurser omfattar obligatorisk introduktionsutbildning i arbetsmiljöfrågor, medvetenhet om säker körning och livräddningsregler. Under 2025 kommer Ericsson att fortsätta med dessa program och kompetensutveckling genom att hålla Target Zero-workshops för leverantörer samt utbildningar för inköpschefer och teamledare. Mål relaterade till arbetstagare i värdekedjan Ericsson har ett mål (Target Zero) om noll dödsfall och incidenter som resul- terat sjukfrånvaro, vilket omfattar anställda hos leverantörer av fälttjänster. Mer information om detta mål finns i avsnitt S1. Avsnitt S2, forts. 42 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Resultat av leverantörsrevisioner och korrigerande åtgärder Revisioner – Uppförandekod för affärspartners Antal 2024 2023 2022 Genomförda revisioner 79 123 114 Revisionsresultat % 2024 2023 2022 Andel granskade leverantörer med avvikelser 89 85 97 Avvikelser per kategori Tillgång och transparens 1) 0 0 – 4) Anställningsvillkor 42 42 – 4) Miljöledning 3 4 – 4) Antikorruptionsåtgärder 0 3 – 4) Arbetsmiljöledning 53 48 – 4) Kommunikation av krav till underleverantörer 2) 2 3 – 4) Andel granskade leverantörer med kritiska avvikelser 3 1 – 4) Kritiska avvikelser per kategori Tillgång och transparens 1) – – – 4) Anställningsvillkor – – – 4) Miljöledning – – – 4) Antikorruptionsåtgärder – – – 4) Arbetsmiljöledning 100 100 – 4) Kommunikation av krav till underleverantörer 2) – – – 4) Korrigerande åtgärder, frekvens 3) Alla avvikelser 84 79 73 Kritiska avvikelser 50 100 63 Revisioner – Avtalsefterlevnad Antal 2024 2023 2022 Genomförda revisioner 14 19 15 Revisionsresultat % 2024 2023 2022 Andel granskade leverantörer med avvikelser 100 100 100 Avvikelser per kategori Uppförandekod för affärspartners 33 36 – 4) Kvalitetsledningssystem 16 20 – 4) Säkerhet 10 9 – 4) Inköp 7 9 – 4) Säkerställande av verksamhetskontinuitet 10 7 – 4) Övrigt 25 19 – 4) Andel granskade leverantörer med kritiska avvikelser – – – 4) Kritiska avvikelser per kategori Uppförandekod för affärspartners – – – 4) Kvalitetsledningssystem – – – 4) Säkerhet – – – 4) Inköp – – – 4) Säkerställande av verksamhetskontinuitet – – – 4) Övrigt – – – 4) Korrigerande åtgärder, frekvens 3) Alla avvikelser 76 65 69 Kritiska avvikelser – – – Avsnitt S2, forts. 1) Tillgång till anläggningar och dokumentation nödvändiga för att genomföra revisionen. 2) Kommunikation av Ericssons krav, såsom de i uppförandekoden, till underleverantörer när detta krävs. 3) Andelen identifierade avvikelser och kritiska avvikelser som åtgärdats och avslutats inom internt fastställda tidsramar för respektive kategori. Andelen korrigerande åtgärder beräknas utifrån hur stor andel av de iakttagelser som identifierats under redovisningsperioden som har åtgärdats och avslutats under samma rapporteringsperiod. Av denna anledning har avvikelser som upptäcks sent under redovisningsperioden eventuellt inte åtgärdats och avslutats före bokslutsdatumet som är den 31 december. 4) Detaljerad uppdelning av typ av avvikelser är inte tillgänglig eftersom detta mätetal inte redovisades 2022. 43 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 1) Edquist et al. (2018). How important are mobile broadband networks for the global economic development?, Information Economics and Policy 2) Birdwell et al. (2021). Connecting learners: Narrowing the educational divide, The Economist Intelligence Unit 3) The State of Broadband. (2024). Leveraging AI for Universal Connectivity, Broadband Commission for Sustainable Development Påverkan sker Väsentliga hållbarhetsfrågor Uppströms, utökad leverantörskedja Den egna verksamheten Nedströms, kunder och slutanvändare Potentiella risker och möjligheter Teknik-etik Samhällsengagemang och beredskaps- och katastrofinsatser Socioekonomiska påverkan av IKT och digital utbildning Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Ericsson har identifierat påverkan på de samhällen där Bolaget är verk- samt. Det handlar bland annat om teknik-etik, samhällsengagemang och beredskaps- och katastrofinsatser, och informations- och kommunikations- teknikens (IKT) bredare socioekonomiska påverkan på samhällen och digital utbildning. Anskaffning av mineraler från konflikt-drabbade områden och högriskområden är också förknippat med potentiell negativ påverkan på lokalsamhällen, vilket tas upp i avsnitt S2. Teknik-etik Ericsson deltar i arbetet med att utveckla nya teknologier, såsom 6G och AI. Tillämpningen av dessa teknologier och de oavsiktliga effekter som de kan ha på människor och samhällen är föremål för omfattande granskning, reg- lering, tvister och samhällsdebatt. Ericsson har därför identifierat teknik-etik som en fråga med potentiell väsentlig påverkan på berörda samhällen. Samhällsengagemang och beredskaps- och katastrofinsatser Ericsson och dess teknik har positiv påverkan på människor och samhäl- len på flera sätt, från att underlätta tillgången till utbildning för barn och ungdomar och genom donationer till utvalda välgörenhetsorganisationer till att tillhandahålla nödvändig kommunikationsinfrastruktur för att stödja humanitära insatser i krissituationer. Utöver fördelarna för de mottagande parterna bidrar ett meningsfullt samhällsengagemang också till att förbättra medarbetarupplevelsen för dem som arbetar för Ericsson. Socioekonomiska konsekvenser av IKT och digital utbildning Forskning visar att en ökning med 10 % i användningen av mobilt bredband i genomsnitt kan öka den ekonomiska tillväxten med upp till 0,8 %, och effekten är betydligt högre i låginkomstländer 1) . På samma sätt kan ökningar av skolors uppkoppling ha betydande effekter på den ekonomiska tillväxten, med potentiellt tvåsiffriga tillskott till BNP om låginkomstländer uppnår samma uppkopplingsnivåer som de mest uppkopplade ekonomierna 2) . Antalet internetanvändare ökade till 5,5 miljarder i slutet av 2024. Ändå har cirka 2,6 miljarder människor eller ungefär en tredjedel av världens befolk- ning inte en snabb och tillförlitlig bredbandsuppkoppling och cirka 5 % av befolkningen har inte tillgång till mobilt bredband överhuvudtaget 3) . Uppkopplingsklyftan är tvåfaldig. Den beror dels på en brist i den generella mobilnätstäckningen, vilket innebär att ha tillgång till någon typ av mobil bredbandsuppkoppling, dels på en brist på mobil bredbandsuppkoppling som är tillräckligt bra för att möjliggöra fullt deltagande i den digitala ekonomin, det vill säga tillgång till minst 4G-täckning. Utmaningen i att åtgärda båda dessa brister är primärt ekonomisk snarare än teknisk, med ett behov av att utveckla nya affärsmodeller som möjliggör välfungerande uppkopplingsmöjligheter till lägre kostnad. Med lösningar som fast bredband via mobilnätet (FWA) bidrar Ericsson till uppkoppling till överkomliga priser, vilket gör det möjligt att tillhandahålla uppkopplingsmöjligheter till dem som ännu inte har det och därmed minska den digitala klyftan. Närmare en fjärdedel av världens vuxna befolkning saknar tillgång till formella banktjänster och finansiella tjänster enligt World Bank Findex. De flesta av dem som inte har tillgång till banktjänster äger dock en mobiltelefon som kan hjälpa dem att få tillgång till formella finansiella tjänster. Mobila finansiella tjänster gör det möjligt att göra miljontals människor som idag har liten tillgång till finansiella tjänster till en del av den formella ekonomin och därigenom öka människors möjlighet till försörjning och omvandla hela ekonomier. Utan tillräcklig digital kompetens kan människor inte delta fullt ut i den digitala ekonomin. Det är anledningen till att kompetensutveckling på det digitala området är en annan viktig möjliggörare för att uppnå en bred digital inkludering i samhället. Genom sitt program för digital utbildning, Connect to Learn, arbetar Ericsson för att påskynda tillgången till digital uppkoppling för skolor och utbildningscenter, och för att förse nästa generation med digitala färdigheter så att de kan delta i den digitala ekonomin. Policyer för berörda samhällen Ericssons affärsetiska kod anger att Bolaget ska stödja lokalsamhällen för att skapa positiv påverkan. Bidrag, medlemskap, sammarknadsföring/ gemensamma aktiviteter, sponsring, donationer och samarbeten med den akademiska världen ska noggrant utvärderas för att säkerställa att de är för- enliga med Ericssons strategi för att stödja värdiga initiativ som kan ha störst påverkan. Bolaget arbetar för att genomföra granskning utifrån tillbörlig aktsamhet för att säkerställa att bidragen inte innebär faktiska eller potenti- ella intressekonflikter och inte har någon koppling till otillbörliga betalningar. Allmän information om den affärsetiska koden finns i avsnittet Allmänna upplysningar, som också innehåller information om Ericssons uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter. För att främja en positiv påverkan på samhällen är Ericssons aktiviteter inom samhällsengagemang inriktade på fyra kategorier: humanitära insatser, utbildning och digital kompetens samt klimat och miljö, med likabehandling och lika möjligheter som en gemensam grundförutsättning. Ericsson donerar inte till politiska eller religiösa ändamål och följer applicerbara antidiskrimi- neringslagar. Vissa dotterbolag har egna riktlinjer för sitt arbete med samhällsengagemang, som kan skilja sig från koncernens. Ericsson har under året arbetat med att ta fram en koncernpolicy för utveckling, innovation och användning av teknik. Ericsson har en lång his- toria av teknikledarskap och innovation, och som en av sina grundprinciper anser Bolaget att tillgång till kommunikation är ett grundläggande mänskligt behov, och Bolaget är därför fast beslutet att fortsätta utveckla teknik och främja kommunikation för alla. Denna policy kommer att beskrivas i kom- mande hållbarhetsrapporter. Ericsson följer redan EU:s etiska riktlinjer för tillförlitlig AI och har införlivat riktlinjerna i sina utvecklings- och styrprocesser, däribland riktlinjer och regler för att utforma och utveckla AI-system. Principerna omfattar aspekter som förklarbarhet, opartiskhet, icke-diskriminering och möjligheten till mänsklig tillsyn. Ericsson åtar sig, förutom att genom design implementera tillförlitlig AI, att själva använda tillförlitlig AI. S3 Berörda samhällen 44 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Processer för att föra dialog med berörda samhällsgrupper angående påverkan Även om det då och då förekommer lokal dialog och interaktion direkt med personer i berörda samhällen för Ericsson främst dialog med dem via företrä- dare i organisationer och partnerskap. Viktiga medlemskap och samarbeten beskrivs kortfattat nedan. Utöver detta är Ericssons medlemskap i Global Network Initiative främst inriktat på att engagera sig i frågor som rör etik med koppling till teknik, vilket beskrivs i avsnitt S4. Processer för att åtgärda negativ påverkan och kanaler genom vilka berörda samhällsgrupper kan påtala problem Ericsson Compliance Line, som är tillgänglig för interna och externa intressenter, kan användas för att rapportera oro över överträdelser av den affärsetiska koden, policyer, lagar eller förordningar. För information om Ericsson Compliance Line, se avsnitt G1. Under 2024 har Ericsson via sina rapporteringskanaler inte fått känne- dom om att Bolaget ska ha varit inblandat i allvarliga händelser med negativ påverkan kopplat till de mänskliga rättigheterna i de berörda samhällen där Bolaget är verksamt. Följaktligen har inga korrigerande åtgärder vidtagits. Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter Ericsson utnyttjar sin kärnkompetens inom kommunikationsteknik för att stödja, utveckla och skapa positiv påverkan på intressenter i de samhällen där Bolaget är verksamt. I det här avsnittet beskrivs koncerngemensamma program och initiativ, genom vilka Ericsson, på icke-kommersiell basis, engagerar sig i lokalsamhällen och med andra intressenter. Utöver dessa koncerngemensamma initiativ finns det lokala initiativ som drivs av de regionala försäljningsorganisationerna och som inte beskrivs här. Donationer, vinstdelning och sponsring Ericsson ger donationer, både donationer där Bolaget matchar anställdas donationer och direkta donationer, till utvalda ändamål och organisationer. Donationer kan utgöra pengar eller naturaförmåner och kan göras direkt till en mottagare eller via en tredje part. På vissa marknader, framför allt i Indien och Sydafrika, omfattas Ericsson av obligatoriska regler för vinstdelning, där en del av den lokala enhetens vinst ska läggas på samhällsinvesteringar. Ericsson ägnar sig åt sponsring, både monetär och in natura, av aktiviteter som är i linje med Ericssons värderingar och varumärkesstrategi. Systematiska utvärderingar av partners för sponsring och donationer genomförs för att hjälpa till at säkerställa att Ericsson samarbetar med orga- nisationer som delar samma värderingar och etiska normer. Funktionen för regelefterlevnad är ansvarig för att utvärdera sponsorskap och donationer utifrån risken för potentiellt missbruk samt säkerställa tillbörlig aktsam- het avseende de mottagande parterna och vid behov föreslå nödvändiga riskbegränsande åtgärder. Verkställande av donationer och sponsring sker genom en särskild applikation med en inbyggd godkännandeprocess. All erforderlig dokumentation sparas i samma applikation för spårbarhet och verifierbarhet. Organisation Beskrivning 1t.org Ericsson bidrar till 1t.org, en del av Världsekonomiskt forums arbete för att påskynda naturbaserade lösningar, genom sitt utfästelse till Connected Mangroves, som är ett återbeskogningsprojekt som startade i Malaysia och har vidareutvecklats i Filippinerna och Indien. Det bygger på uppkopplad teknik som solcellsdrivna sensorer och kamerabilder i realtid för att samla in och analysera viktiga data om mangroveträsk. Det ger också lokalsamhällena en plattform för att kontrollera vatten-, mark- och fuktighetsförhållanden och fjärrövervaka eventuella intrång på områdena. Internationella Röda Korset och Röda halvmånen Internationella Rödakors- och rödahalvmånefederationen är en humanitär rörelse med personal och volontärer över hela världen. Rörelsen grundades för att skydda människors liv och hälsa, säkerställa respekten för varje människas värdighet samt att förhindra och lindra mänskligt lidande. Ericsson bidrar med donationer i nödsituationer till Röda Korsets/Röda halvmånens humanitära arbete. ITU (Internationella teleunionen)/ UNESCO Bredband Kommissionen för hållbar utveckling Ericssons CTO är ledamot i Bredbandskommissionen för hållbar utveckling, ett multilateralt forum på hög nivå som har till mål att ta fram rekommendationer till policyer och opinionsbildning kring universell och välfungerande uppkoppling samt bredbandets betydelse för agendan för global hållbar utveckling. Kommissionen ser framför sig och arbetar för att förverkliga en fullt uppkopplad värld som utnyttjar kraften hos bredband för att uppnå FN:s hållbarhetsmål till 2030. Telecommunication Development Sector (ITU-D) Ericsson samarbetar med ITU-D för att främja agendan för digital inkludering med fokus på att hantera utmaningarna med universell skoluppkoppling och den digitala omvandlingen av samhällen och ekonomier. Samarbetet syftar till att förbättra verktyg och utbildning för att hjälpa beslutsfattare att förbättra hållbar uppkoppling i områden och samhällen som saknar detta. Technovation Ericsson samarbetar med den ideella utbildningsorganisationen Technovation i ett globalt mentorskapsprogram med målet att inspirera flickor till att bli ledare och teknikentreprenörer. Med stöd från frivilliga handledare och föräldrar jobbar flickorna i team med att programmera AI-baserade och mobila appar för att hantera pratiska vardagsutmaningar. Ericssons medarbetare erbjuder mentorstöd till deltagarna. The Digital Transformation Collaborative (DTC) DTC är ett teknikinriktat samarbete mellan offentliga och privata aktörer som leds av UNESCO och som syftar till att i samarbete med myndigheter mobilisera resurser på nationell nivå för att förverkliga visionen om en hållbar digital transformation av utbildning för att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling nummer 4. Ericsson är medlem i styrgruppen för Digital Transformation Collaborative. Världsekonomiskt forum/EDISON Alliance Världsekonomiskt forums EDISON Alliance mobiliserar globala åtaganden från myndigheter, företag och organisationer för att främja digital inkludering som en del av dess 1 Billion Lives Challenge. Medlemmarna, däribland Ericsson, driver frågan om att digital inkludering är en förutsättning för att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling och strävar efter att ge alla möjlighet att utvecklas i den digitala ekonomin och det digitala samhället. Förenta Nationernas flyktingkommissa- riat (UNHCR) FN:s flyktingorgan UNHCR är en global organisation med uppgift att rädda liv, skydda rättigheter och skapa en bättre framtid för flyktingar, tvångsförflyttade befolkningsgrupper och statslösa människor. Ericsson Response tillhandahåller kritisk utrustning och beredskapskapacitet för att möjliggöra tillgången till nödvändiga kommunikationstjänster vid flyktingkriser genom UNHCR:s Refugee Emergency Telecommunications Sector. UNICEF (FN:s barnrättsorganisation) UNICEF arbetar i över 190 länder och territorier med att skydda barns rättigheter. Ericsson stödjer UNICEF-ledda insatser genom donationer och humanitära insatser i katastrofdrabbade områden. Whitaker Peace & Development Initiative Ericsson är mångårig partner till Whitaker Peace & Development Initiative som syftar till att stödja ungdomar och kvinnor från missgynnade förhållanden i att utveckla sina färdigheter som ledare, fredsbyggare, entreprenörer och lokala samhällsbyggare. Partnerna ser den viktiga roll som information- och kommunikationsteknik (IKT) har inom utbildning, och strävar efter gemensamma insatser för att utveckla program för fredsbyggande och försörjning med hjälp av IKT som ett verktyg för främjande av motståndskraft, fred och hållbarhet i samhällen drabbade av konflikter, våld och fattigdom. World Food Programme (WFP) WFP är en ledande humanitär organisation som räddar och förändrar liv, levererar livsmedelsbistånd i nödsituationer samt förbättrar näringssituationen och bygger upp motståndskraften i lokala samhällen. Ericsson bidrar främst genom sitt standby-partnerskap Ericsson Response. I Indien syftar partnerskapet till att stärka livsmedelsförsörjningen samt att hantera klimatfrågor. Avsnitt S3, forts. 45 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Samhällsengagemang Ericsson Volunteers är ett sätt för Bolaget att tillhandahålla en menings- full medarbetarupplevelse och skapa positiv påverkan på lokalsamhällen och samhället i stort. Varje anställd kan lägga en avlönad dag per år på att använda sina kunskaper och sin tid för volontärarbete. Ericsson fortsatte att investera i uppkopplade skogsplanteringsprojekt och planterade över 400 000 plantor genom tre projekt i Indien under 2024. Till stöd för FN:s World Clean Up Day samlade över 1 400 volontärer på mer än 40 platser in två ton avfall, vilket var Ericssons största volontärengagemang för medarbetare hittills. Ericsson Response Ericsson Response är ett globalt volontärprogram som grundades av medarbetare år 2000. Tillsammans med partnerorganisationer använder Ericsson Response Bolagets teknik och medarbetarnas kompetens för att tillhandahålla uppkoppling där lokala kommunikationstjänster inte är till- räckliga, till exempel efter naturkatastrofer eller i flyktingkriser. Bolaget är medlem i FN:s Emergency Telecommunications Cluster (ETC) som leds av World Food Programme (WFP), ett globalt nätverk av partners som arbetar för att fylla uppkopplingsklyftor för humanitära organisationer och befolk- ningar som drabbats av katastrofer. Ericsson är samarbetspartner till FN:s flyktingorgan UNHCR och hjälper Refugee Emergency Telecommunications Sector (RETS) att tillhandahålla livsviktig kommunikation till organisationer som arbetar vid humanitära insatser för att stödja deras arbete. Under 2024 distribuerade Ericsson Response och RETS uppkoppling till RETS partnerkontor som stödjer 91 000 flyktingar i Mirqaan i Bokh-distriktet i Etiopien. Ericsson Response stödde också WFP:s ETC-ledda insatser efter den förödande orkanen Beryl på Jamaica och Union Island. Beredskap är avgörande för att minska effekterna av naturkatastrofer, och Ericsson Response fortsatte att stödja WFP:s beredskapsprojekt i Filippinerna. Socioekonomiska konsekvenser av IKT och digital utbildning Ericssons strategi bygger på övertygelsen att teknik som utvecklas och används på ett ansvarsfullt sätt kan bidra till att överbrygga digitala klyf- tor och säkerställa att alla kan dra fördel av den digitala ekonomin och det digitala samhället. Bolaget arbetar mot dessa mål genom olika initiativ för digital inkludering som omfattar produkt- och tjänsteportföljen, affärscase, opinionsbildning och insatser på plats. Ericsson fortsätter att utforska hur Bolagets portfölj och erbjudanden kan användas för att utveckla ett kostnadseffektivt och lönsamt erbjudande i regioner med liten eller ingen tillgång till internet. Arbetet omfattar lösningar för radio- och krafthantering, affärscase och användningsscenarier. Fast bredband via mobilnätet (Fixed Wireless Access, FWA) är ett exempel på ett effektivt och skalbart alternativ till fast uppkoppling och en lösning som kan gynna institutionell täckning, till exempel i skolor. En väsentlig del av nya lanseringar av 5G FWA under de senaste åren har gjorts på tillväxtmarknader. Finansiell inkludering Ericsson Mobile Wallet Platform gör att leverantörer av kommunikations- tjänster och finansiella institutioner kan erbjuda användarvänliga, prisvärda och säkra mobila finansiella tjänster till människor över hela världen, som idag har liten tillgång till sådana tjänster. Det stöder i sin tur finansiell inklu- dering. Den ger människor som inte har tillgång till banktjänster möjlighet att spara och överföra pengar, ta emot ekonomiskt stöd och lön, betala räkningar och näringsidkare, köpa mobila tjänster, få snabba lån samt tillgång till försäkringstjänster och andra finansiella tjänster. Digital utbildning Ericssons åtagande för att överbrygga den digitala klyftan har fokus på till- gång till utbildning och kompetensutveckling inom digitala färdigheter. Detta arbete utförs inom ramen för Ericssons globala flaggskeppsprogram Connect To Learn, ett icke vinstdrivande program som tillhandahålls i samarbete med myndigheter, leverantörer av kommunikationstjänster, icke-statliga organi- sationer och internationella organ/FN-organ med ambitionen att: – Öka tillgången till digital uppkoppling för skolor och utbildningscenter. – Förse nästa generation med digitala färdigheter, vilka är avgörande för deras socioekonomiska utveckling, samt förbättra branschrelevant utbildning för att göra eleverna redo för anställning. De viktigaste icke vinstdrivande utbildningserbjudandena som Ericsson erbjuder globalt och i samarbete med partners är: Ericsson Educate och Ericsson Digital Lab. Ericsson Educate är ett program för digital kompetensutveckling, utformat för universitetsstudenter. Programmet omfattar viktiga områden relaterade till framväxande teknik, däribland telekommunikation och 5G, AI, dataveten- skap, automation och sakernas internet (IoT). Ericsson Digital Lab är ett utbildningsprogram som är utformat för att inspirera barn i åldrarna 9–16 år att utforska ny teknik och bli bättre på problemlösning. Digital Lab är en plats där instruktörer från Ericsson och Bolagets partnerorganisationer kan dela sitt intresse för teknik med studen- terna. Satsningen omfattar bland annat kurser i robotteknik, spelutveckling, elektronik och AI. Under 2020 blev Ericsson den första partnern i den privata sektorn som gjorde ett åtagande på flera miljoner dollar för att stödja UNICEF:s och Internationella teleunionens gemensamma Giga-initiativ för global upp- koppling för skolor i syfte att ansluta varje skola till internet och varje ung person till information, möjligheter och val. Med stöd från Ericsson kartlägger Giga skolor och deras uppkopplingsstatus för att kunna rikta investeringarna dit de behövs mest, och för att mäta utvecklingen mot ökad tillgång till inter- net. Ericssons finansiella stöd och bidrag in natura har bidragit till att Giga har erbjudit ökad tillgång till uppkoppling i mer än 14 500 skolor, vilket gynnar cirka 7,8 miljoner elever. Mål för berörda samhällen Ericsson har inga publika mål relaterade till berörda samhällen. Mätetal för samhällspåverkan Ericsson redovisar mätetal relaterade till sin påverkan på samhällen i Bilaga I till hållbarhetsredovisningen. Avsnitt S3, forts. 46 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Påverkan sker Väsentliga hållbarhetsfrågor Uppströms, utökad leverantörskedja Den egna verksamheten Nedströms, kunder och slutanvändare Potentiella risker och möjligheter Yttrandefrihet och rätt till respekt för privatlivet Ansvarsfulla marknadsföringsmetoder Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Ericsson har identifierat påverkan och risker relaterade till konsumenter och slutanvändare när det gäller slutanvändare av kommunikationstjäns- ter. Identifierad påverkan rör rätten till yttrandefrihet och rätten till respekt för privatlivet, och risker är kopplade ansvarsfulla marknadsföringsmetoder gentemot Ericssons konsumentkunder. Yttrandefrihet och rätt till respekt för privatlivet Nedströms i Ericssons värdekedja kan missbruk av Bolagets teknik och lösningar skapa risker för negativa påverkan på rätten till respekt för privat- livet för slutanvändare, till exempel abonnenter av kommunikationstjänster, genom funktioner i mobilnät där regeringar och myndigheter kan avlyssna privat kommunikation, inklusive så kallad laglig avlyssning. Även om Ericsson, i egenskap av nätleverantör, inte innehar någon licens och inte får några direkta förfrågningar från myndigheter om att stänga ned mobilnät, kan Bolaget indirekt bli tvingat av myndigheter att göra detta när Bolaget driver mobilnät för till exempel en mobiloperatörs räkning, vilket kan påverka människors rätt att utöva sin yttrandefrihet. Påverkan på yttrandefriheten kan också uppstå när specifika tekniker används för att blockera eller fil- trera visst innehåll i ett mobilnät. Denna potentiella negativa påverkan är systematisk till sin natur, och dess allvarsgrad och sannolikhet beror på det övergripande skyddet för mänskliga rättigheter, rättsstatens styrka och funk- tion, regelverket och de demokratiska institutionernas styrke i de länder där Ericsson bygger och driver mobilnät. Ansvarsfulla marknadsföringsmetoder Ericssons kommersiella erbjudanden riktar sig främst mot andra företag och inte direkt till konsumenter. Däremot tillhandahåller Vonage-verksamheten, i Ericssons Enterprise-segment, internetbaserade telefontjänster till småföre- tag och ett mindre antal konsumenter. År 2022 bötfälldes Vonage av Federal Trade Commission i USA för att ha försvårat för konsumenter att förstå hela kostnaden för tjänsterna de köpte och att säga upp dessa. Upprepning av sådana affärsmetoder kan skapa risker med liknande ekonomiska konse- kvenser för Bolaget. Policyer relaterade till kunder och slutanvändare Den affärsetiska koden anger att Ericsson ska verka för yttrandefrihet och rätten till respekt för privatlivet, både individuellt och tillsammans med andra intressenter. Koden säger även att Ericsson ska arbeta för att mildra och minimera risken för potentiellt missbruk av Bolagets teknologi, och personer som arbetar för Ericsson förväntas bedöma externa förfrågningar och krav som kan påverka individers yttrandefrihet eller rätt till respekt för privatlivet och säkerställa att sådana förfrågningar är legitima, proportionerliga och nödvändiga innan de besvaras. Koden säger också att risker för missbruk av Ericssons teknologi ska beaktas i affärsförbindelser, korrekta rutiner för att minska sådana risker ska följas, och att det ska påtalas om sådana ris- ker ignoreras eller inte hanteras på ett adekvat sätt. Allmän information om den affärsetiska koden finns i avsnittet Allmänna upplysningar, som också innehåller information om Ericssons Uttalande avseende företag och mänsk- liga rättigheter. Som medlem i Global Network Initiative (GNI) förbinder sig Ericsson också att följa dess principer om yttrandefrihet och rätten till respekt för privatlivet. Processer för att föra dialog med konsumenter och slutanvändare angående påverkan Ericsson har ingen process för att föra dialog direkt med konsumenter och slutanvändare angående påverkan. Istället samarbetar Bolaget med trovär- diga organisationer som företräder konsumenter och slutanvändares åsikter för att informera sig om påverkan som Bolaget kan vara involverad i. Detta inkluderar deltagande i Global Network Initiative (GNI), som sammanför akademiker, civilsamhälle, företag och investerare för att sätta en global standard för ansvarsfullt beslutsfattande och på så vis främja och utveckla yttrandefriheten och rätten till respekt för privatlivet inom informations- och kommunikationsteknikbranschen. Genom sitt deltagande i GNI samarbe- tar Ericsson med civilsamhällesorganisationer från hela världen för att öka sin förståelse för vilken påverkan Bolaget potentiellt kan ha på mänskliga rättigheter. GNI kräver att medlemsföretagen regelbundet genomgår obe- roende utvärderingar av sina rutiner och hur dessa överensstämmer med GNI:s principer. GNI fokuserar också på gemensamt lärande om viktiga och framväxande trender, samt kollektiv opinionsbildning avseende myndighets- och företagspolicyer som är relevanta för tekniksektorns roll när det gäller att skydda yttrandefriheten och rätten till respekt för privatlivet. Processer för att åtgärda negativ påverkan och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan påtala problem Ericsson Compliance Line, som är tillgänglig för interna och externa intressenter, kan användas för att rapportera misstänkta överträdelser av den affärsetiska koden, policyer, lagar eller förordningar. För information om Ericsson Compliance Line, se avsnitt G1. Ramverket för känsliga affärer (Sensitive Business Framework) som beskrivs i nästa delavsnitt är en annan viktig mekanism för att bidra till att åtgärda potentiella negativa konsekvenser på konsumenter och slutanvändare. Under 2024 har Ericsson via sina rapporteringskanaler inte fått känne- dom om att Bolaget ska ha varit inblandat i allvarliga händelser med negativ påverkan avseende de mänskliga rättigheterna kopplat till konsumenter och slutanvändare. Följaktligen har inga korrigerande åtgärder vidtagits med anledning av sådana ärenden. Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter Sensitive Business-processen För att stötta i att bedöma, förhindra och mildra motverka missbruk av Ericssons teknologi integreras tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter i försäljningsprocessen och andra processer som rör affärsförbin- delser, genom Sensitive Business-processen. Detta syftar till att säkerställa att Ericssons teknologi används i enlighet med internationella normer för mänskliga rättigheter, genom att identifiera potentiel negativ påverkan och vidta åtgärder för att hantera dessa. Alla försäljningsmöjligheter genomgår en automatisk screeningprocess utifrån en fördefinierad uppsättning parametrar som beskrivs nedan. Om den inledande riskbedömningen identifierar risker i en försäljningsmöjlighet som man avser gå vidare med, ska säljteamet lämna in en begäran om godkän- nande, och som då utvärderas enligt Sensitive Business riskhanteringsmetod för känsliga affärer av ett team med specialister. Teamet fastställer därefter den övergripande risken i den aktuella försälningsmöjligheten och utfärdar en rekommendation om att godkänna, godkänna med villkor eller avvisa affären. Villkorade godkännanden innebär att tekniska, avtalsmässiga och/ eller andra riskreducerande åtgärder vidtas för att hantera den identifierade risken. Sensitive Business-teamet verifierar att dessa åtgärder har imple- menterats av säljorganisationerna. I slutet av detta avsnitt beskrivs exempel på ärenden som granskats i denna process under rapporteringsåret. Förutom försäljningsmöjligheter används Sensitive Business-processen också för att identifiera och hantera risker i andra affärsförbindelser, inklu- sive sammanslagningar och förvärv samt utvärderingar av tredje part, till S4 Konsumenter och slutanvändare 47 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande exempel affärs- och teknikpartners. Denna process kan också leda till andra åtgärder och aktiviteter, till exempel en översyn av regelverken i ett land eller förstärkt tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter vid för- värv av en ny verksamhet innan ett beslut fattas om att fullfölja en sådan transaktion. Fyra huvudparametrar beaktas vid bedömningen av de potentiella människorättsriskerna vid varje affärsförbindelse. Portfölj Syfte Mängden personlig information som behandlas, hur det går att få tillgång till den informationen samt hur den lagras. I vilket syfte och sammanhang som kunden avser använda produkten, tjänsten eller lösningen. Kund Land Typ av kund och kundens ägarstruktur. Den landspecifika risken avseende mänskliga rättigheter. Riskanalysdata från tredje part används för att bedöma länder utifrån risker relaterade till rätten till respekt för privatlivet samt åsikts- och yttrandefrihet liksom, men inte begränsat till, mänsklig säkerhet, konfliktintensitet och rättsstatsprincipen. Sensitive Business-processen hanteras på operativ nivå av ett särskilt team med specialister med expertkunskap inom Bolagets produktportfölj och inom missbruk av teknologi. Den styrs av ett tvärfunktionellt forum med represen- tanter från produktutvecklings-, leverans- och försäljningsorganisationerna samt avdelningarna för juridik, efterlevnad av handelsregler, regelefterlev- nad och kommunikation. Varje regional säljorganisation har en utsedd kontaktperson med ansvar för Sensitive Business. Dessa personer ansvarar för att informera ansvariga i verksamheten, till exempel kundansvariga som arbetar i deras respektive geografiska områden, om den senaste utvecklingen, informationsförfråg- ningar från Sensitive Business-teamet och andra relevanta frågor. Rekommendationer från Sensitive Business-processen, och motiveringen till dessa rekommendationer, kan av chefen för ett affärssegment eller en försäljningsorganisation föras till Ericssons Business Risk Committee för vidare diskussion när ett ärende innefattar potentiella väsentliga koncernrisker. Under 2024 integrerades ytterligare riskindikatorer i processen för att bättre utvärdera alla typer av affärsmöjligheter, inklusive publika nätverk och privata nätverk för företag och statliga myndigheter. Ericsson har också stärkt processerna för hanteringen av människorättsrisker i affärsrelationer där Bolaget driver mobilnät för kunders räkning. Åtgärderna planerast vara fullt implementerade 2025. Utbildning Ledande medlemmar i det tvärfunktionella forum som styr Sensitive Business-processen får introduktion och kontinuerliga uppdateringar av Sensitive Business Unit, bland annat om specifika ärenden och i samband med uppdateringar av själva processen. Den här enheten tillsammans med experter på mänskliga rättigheter på koncernnivå, utbildar också säljteamen, inklusive säljarna, i mänskliga rättigheter och i Sensitive Business-processen. Ansvarsfulla marknadsföringsmetoder Vonage har efter beslut av US Federal Trade Commission fokuserat på ökad transparens och tydlighet i sin marknadsföring, försäljning och information avseende uppsägning. Exempel på åtgärder är: – Tydligare information vid registrering om återkommande betalningar, uppsägningsvillkor och avgifter för förtida uppsägning. – Effektivare uppsägningsprocesser, inklusive prioriterade supportköer och möjlighet att göra uppsägningen online via självbetjäning. – Uppdaterat försäljnings- och marknadsföringsmaterial för att återspegla dessa förändringar. – Introduktion av en årlig utbildning för säljteamen med fokus på ett kund- centrerat förhållningssätt till försäljning, vilket inkluderar en genom- gång av transparensen i försäljnings- och marknadsföringsmetoder och uppsägningsprocesser. Genom att genomföra dessa förändringar har Bolaget gjort det så enkelt och lätt som möjligt för kunderna att förstå de specifika detaljerna i de tjänster de köper, den totala kostnaden för tjänsten och vad det skulle kosta dem att säga upp en tjänst om de skulle ändra sig. Dessa förändringar är avsedda att ge kunderna en bättre helhetsupplevelse och ligger i linje med Bolagets åtagande att agera med integritet och bedriva verksamheten på ett öppet, ärligt och transparent sätt. Mål relaterade till kunder och slutanvändare Ericsson har inga publika mål relaterade till konsumenter och slutanvändare. Mätetal för känsliga affärer Granskade ärenden efter utfall Antal 2024 2023 2022 Godkända 266 252 235 Godkända med villkor 813 636 435 Avvisade 2 7 13 Totalt 1 081 895 683 Siffrorna i tabellen ovan innehåller de beslut som fattats inom ramen för Sensitive Business-processen under rapporteringsperioden. Dessa utgör cirka 17 % av alla försälningsmöjligheter som initierades under 2024. På enskilda marknader kan andelen granskade ärenden vara betydligt högre eller lägre beroende på faktorer som till exempel risker på landsnivå. Den övervägande majoriteten av de ärenden som granskades under 2024 var försälningsmöjligheter, medan en mindre andel utgjordes av andra typer av transaktioner, såsom fusioner och förvärv samt utvärderingar av tredje part, till exempel affärs- och teknikpartners. Alla försäljningsmöjligheter screenas inledningsvis automatiskt. Ökningen av antalet granskade ärenden under Avsnitt S4, forts. 48 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Avsnitt S4, forts. Beslut Kund Beskrivning Motivering Automatiskt godkänd Leverantör av kommuni- kationstjänster Kunden efterfrågade en lösning som omvandlar elektriskt motstånd från lågt till högt. Affärsmöjligheten flaggades eftersom den involverade ett land med förhöjda människorättsrisker. Efter att ha beaktat alla riskfaktorer bedömde systemet dock att de berörda produkterna inte medförde några förhöjda risker och förfrågan godkändes automatiskt. Godkänd Leverantör av kommuni- kationstjänster Kunden efterfrågade en lösning för fast bredband via mobilnätet som inkluderade produkter från en tredje part. Den begärda lösningen skulle endast behandla begränsad mängd personligt identifierbar information. Baserat på detta fastställdes att det fanns en övergripande låg risk för potentiell negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna, och affärsmöjligheten godkändes. Godkänd Statlig funktion En myndighet efterfrågade en lösning för att begränsa nätåtkomsten i ett säkert område genom att begränsa vilka enheter som skulle tillåtas ansluta till nätverket. Risken på landsnivå var låg, och eftersom lösningen endast skulle användas inom ett område med redan begränsad åtkomst, ansågs människorättsriskerna vara låga, och affärsmöjligheten godkändes. Automatiskt godkänd med villkor Leverantör av kommuni- kationstjänster Kunden efterfrågade en standardiserad radiolösning. Affärsmöjligheten flaggade automatiskt för att försäljningen innehöll förhöjda risker, eftersom landets risknivå var medelhög. Efter att ha beaktat samtliga riskfaktorer bedömde dock systemet att uppdraget endast avsåg standardprodukter utan förhöjda risker. På grund av detta inkluderade systemet automatiskt avtalsmässiga skyddsåtgärder för att minska riskerna för missbruk. Godkänd med villkor Återförsäljare En återförsäljare efterfrågade en trans- missionslösning där slutanvändaren var en statlig försvarsmyndighet. Landsrisken i kombination med risken kopplat till den tilltänkta slutkunden indikerade en förhöjd risk, vilket ledde till förstärkt tillbörlig aktsamhet. Slutsatsen blev att det var nödvändigt att begränsa de produkter, lösningar och tjänster som omfattades och att definiera den tillåtna användningen av lösningen, genom särskilda klausuler i avtalet, för att hjälpa till att säkerställa att tekniken skulle användas på ett sätt som är förenligt med de mänskliga rättigheterna. Godkänd med villkor Leverantör av kommuni- kationstjänster Kunden efterfrågade att kunna dela upp nät- verket för att skapa ett separat privat nätverk för en myndighetsfunktion. Den tilltänkta slutkunden föranledde en ytterligare översyn av ärendet. Efter en genomgång av riskerna för land, slutkund och slutanvändare bedömdes de övergripande människorättsriskerna som låga. För att förhindra eventuell användning bortom teknikens avsedda använgningsområde infördes avtalsenliga skyddsåtgärder som en del av godkännandet. Avvisad Leverantör av kommuni- kationstjänster Kunden bad Ericsson att integrera nya tjänster i en befintlig produktportfölj. Den begärda lösningen ansågs innebära stora risker för rätten till respekt för privatlivet i ett högriskland. Det potentiella missbruket var relaterat till myndigheter i landet skulle ges tillgång till slutanvändares platsinformation genom den begärda lösningen. Eftersom det inte kunde identifieras tillräckliga riskreducerande åtgärder för att hantera denna risk avvisades affärsmöjligheten. de senaste åren kan delvis förklaras av en ökad risk på landsnivå på flera marknader samt en allmän förstärkning av granskningsprocessen. 49 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Påverkan sker Väsentliga hållbarhetsfrågor Uppströms, utökad leverantörskedja Den egna verksamheten Nedströms, kunder och slutanvändare Potentiella risker och möjligheter Korruption och mutor Konkurrenshämmande förfaranden Leverantörsrelationer och betalningsvillkor Dataintegritet och cybersäkerhet Politiskt engagemang och opinionsbildning Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Ericsson har identifierat flertalet faktorer beträffande väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till ansvarsfullt företagande, både uppströms och nedströms i värdekedjan samt i den egna verksamheten. Dessa omfattar korruption och mutor, konkurrenshämmande förfaranden, leverantörsrela- tioner och betalningsvillkor, dataintegritet och cybersäkerhet samt politiskt engagemang och opinionsbildning. Korruption och mutor Korruption, mutor och andra oetiska affärsmetoder är ett hinder för ekono- misk och social utveckling och påverkar ofta bräckliga samhällen opropor- tionerligt mycket samt undergräver demokratiska institutioner. Det sänker det förtroende som människor och företag har för institutioner och skadar affärsklimatet, vilket skapar långsiktiga hinder för en effektiv ekonomisk verksamhet i länder och regioner där det förekommer och leder till lägre investeringsnivåer och lägre tillväxt. Ericsson är ett stort multinationellt bolag med cirka 94 000 anställda världen över, och betjänar kunder i fler än 175 länder. Ericsson har en global närvaro och finns på tillväxtmarknader i Asien, Latinamerika, Östeuropa, Mellanöstern och Afrika, samt i många län- der med svagare institutioner och med högre risk för mutor och korruption. IKT-sektorn anses också vara en sektor med förhöjd risk för korruption på grund av sin komplexa tekniska struktur och samspelet mellan offentliga och privata aktörer. Historiskt har det förekommit fall där Ericsson inte på ett tillräckligt sätt har kunnat mitigera risken för mutor och korruption. Till följd av det ådrog sig Bolaget stora kostnader för utredningar, rättsliga åtgärder, tillsyn beträf- fande regelefterlevnad och böter. Dessutom skadades Bolagets varumärke och anseende. Framtida brister i att upprätthålla tillbörliga etiska normer samt att följa gällande lagar och förordningar mot mutor och korruption kan få betydande ekonomiska konsekvenser och allvarlig påverkan på Bolagets anseende. Konkurrenshämmande förfaranden Med sin globala närvaro omfattas Ericsson av en stor mängd lagkrav och förordningar som rör konkurrenshämmande förfaranden. Inom ramen för den ordinarie affärsverksamheten är Ericsson även part i olika rättsprocesser. Dessa rättsprocesser inkluderar bland annat kommersiella tvister, tvister om immateriella rättigheter samt undersökningar och utredningar från reger- ingar eller myndigheter i frågor som rör kartellbekämpning och skattelagstift- ning. Rättsprocesser kan vara kostsamma, utdragna och störa den normala verksamheten. Det är dessutom svårt att förutspå utgången av komplicerade rättsprocesser. Ett negativt utslag i ett visst mål kan medföra väsentliga negativa konsekvenser för Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och anseende. Leverantörsrelationer och betalningsvillkor Med en leverantörsbas på cirka 17 000 aktiva direkta leverantörer har Ericsson inflytande över ett brett spektrum av leverantörsrelationer. Detta är samtidigt kopplat till påverkan på miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande uppströms i värdekedjan. Miljömässig och social påverkan, risker och möjligheter relaterade till leverantörskedjan beskrivs närmare i avsnitten E1 till E5 och i avsnitt S2. Ericsson kan påverka sina leverantö- rers förmåga till ett ansvarsfullt företagande genom att ställa krav på deras agerande och arbetsmetoder, genomföra granskningar och revisioner och genom betalningsvillkoren i sina leverantörsavtal, men omfattningen av detta inflytande påverkas av faktorer som skiljer sig åt mellan leverantörerna. Dataintegritet och cybersäkerhet De mobilnät som Ericsson bygger och driftar åt sina kunder används för kritisk infrastruktur och för att behandla känsliga data, till exempel abon- nenternas personuppgifter, vilka måste hållas säkra. Ericsson behandlar även uppgifter om anställda, kunder och slutanvändare och kan emellanåt utsättas för säkerhetsattacker och andra sätt att utnyttja sårbarheter, såsom ransomware och interna hot. Säkerhetsincidenter både i Ericssons egen IT-miljö och incidenter relaterade till Bolagets levererade produkter och lös- ningar, såsom en oavsiktlig avstängning av ett mobilnätverk, kan hindra slut- användare från att få tillgång till internet. Bristande integritetsskydd, såsom obehörig exponering av känsliga data eller personuppgifter, kan resultera i omfattande böter, skadestånd, rättsliga förfaranden, skadat anseende och förlorade affärer. Politiskt engagemang och opinionsbildning Ericsson verkar inom IKT-sektorn, som är starkt reglerad och blir alltmer poli- tiserad. Sektorspecifik nationell och gränsöverskridande politik påverkar hur leverantörerna av kommunikationstjänster agerar samt deras investerings- beslut, vilket i sin tur påverkar de tjänster som erbjuds till konsumenterna. Ericssons opinionsbildning och politiska påverkansarbete kan följaktligen indirekt påverka människors uppkopplingsmöjligheter och hur överkomliga priserna för dessa tjänster är. Politik, regelverk och nya geopolitiska allian- ser kan få betydande inverkan på de marknader där Ericsson verkar, samt påverka Bolagets leverantörskedja och kluster för forskning och utveckling. Samtidigt innebär dialogen med beslutsfattare, som sker antingen direkt eller genom branschorganisationer och har till syfte att påverka politiken, att Bolaget exponeras för anseende- och korruptionsrisker. Affärsetiska policyer och företagskultur Affärsetisk kod och Uppförandekod för affärspartners Den affärsetiska koden utgör ramverket för etiskt beslutsfattande och vägleder medarbetarna i sitt beslutsfattande och hantering av risker. I den klargörs bland annat att anställda inte får ge eller ta emot mutor, eller agera korrupt eller bedrägligt, att de måste rapportera potentiella intressekonflikter samt undvika alla former av konkurrenshämmande verksamhet. Utöver den affärsetiska koden har Ericsson antagit särskilda policyer för bland annat antikorruption, gåvor och representation, tredjepartshantering, intressekon- flikter, bekämpning av penningtvätt, kartellbekämpning och insiderregler. Uppförandekoden för affärspartners säger att Ericsson förväntar sig att Bolagets affärspartners främjar en kultur av integritet som bygger på öppen- het, regelefterlevnad och etiska affärsmetoder. Allmän information om den affärsetiska koden och uppförandekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar. Kanaler för rapportering av bristande regelefterlevnad Medarbetarna förväntas rapportera misstänkt bristande regelefterlevnad till Ericsson för att möjliggöra en bedömning och hantering av dessa ärenden samt för att identifiera, förebygga och avhjälpa missförhållanden och brister i den interna kontrollen. Bolaget tillhandahåller Ericsson Compliance Line, en särskild kommunikationskanal för anställda och externa intressenter. Avsnitt G – Styrning G1 Ansvarsfullt företagande 50 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Genom den är det möjligt att rapportera eventuella brister i regelefterlevnad antingen via en säker webbplats eller via telefon. Ericsson Compliance Line som hanteras av en tredje part är tillgänglig dygnet runt, året om och möjliggör rapportering från flera länder på flera språk, och anonymt när så är tillåtet enligt lag. Ericsson har under året fått rapporter även från tredje parter, vilket visar att de känner till Compliance Line och vet hur de ska rapportera misstänkt bristande regelefterlevnad. I förekommande fall har Ericssons anställda och externa intressenter även möjlighet att rapportera vissa ärenden via lokala kanaler som implemente- rats i enlighet med EU:s visselblåsardirektiv. Anställda uppmanas även att rapportera direkt till sin chef, chefens överordnade eller till någon av avdel- ningarna People (personal), Legal (juridik) eller Compliance (regelefterlev- nad). Ericsson tolererar inte repressalier mot personer som i god tro rappor- terar misstankar om bristande regelefterlevnad. I följande avsnitt finns mer information om hur anklagelser bedöms och utredningar genomförs. Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Riskbedömningar Ericsson genomför riskbedömningar för att identifiera och utvärdera risker för mutor och korruption i sin globala verksamhet samt för att ta fram strategier för att hantera dessa risker. Ericssons rutiner för riskbedömning är anpassade till verksamhetens omfattning och art, bolagsstrukturen och den kommersi- ella verksamhetens organisation och inkluderar även lärdomar från tidigare incidenter och anklagelser om oegentligheter. Fokusområden inkluderar, men är inte begränsat till, ledarskap och företagskultur, försäljning, tredje- partshantering, gåvor och representation, intressekonflikter, relationer till statliga myndigheter, policyer och rutiner, företagsdonationer, joint ventures och partnerskap. Tredjepartshantering Ericsson har ett globalt, riskbaserat och integrerat program för tredjeparts- hantering för att förebygga, upptäcka och hantera risker för mutor och korruption i Bolagets relationer till tredje parter. Hanteringen av regelefter- levnadsrisker kopplade till tredje part är integrerad i affärsprocesser, och Bolagets beslutsfattare, chefer samt enskilda nyckelpersoner förväntas ta ansvar för regelefterlevnadsrisker. De olika delarna i programmet för tred- jepartshantering hanteras av ett centralt team bestående av experter på tillbörlig aktsamhet samt dataspecialister. De centrala delarna utgörs av riskbaserad tillbörlig aktsamhet för att bedöma riskexponeringen för mutor och korruption och potentiellt skadeståndsansvar som kan uppstå i samband med relationer med tredje parter. En uppsättning med riskreducerande akti- viteter innehåller ett spektrum av åtgärder som kan användas för att minska identifierade risker, till exempel utbildningar, certifieringar, förhandsgod- kännanden av finansiella transaktioner eller, i extrema fall, blockering och avvisning av betalningar. Ericsson utövar regelbundet sin rätt till revision av verksamheten eller genomför andra externa kontroller i sin leverantörskedja för att verifiera att tredje parter agerar på ett korrekt sätt. Hantering av bristande regelefterlevnad Som beskrivs ovan tillhandahåller Ericsson flera kanaler för att anställda och externa intressenter ska kunna rapportera misstänkta överträdelser av Bolagets policyer eller lagar och förordningar. Ericssons avdelning för Allegation Management ansvarar för att ta emot och göra en första bedöm- ning av rapporterade ärenden avseende bristande regelefterlevnad. Ärenden som kräver vidare utredning hänvisas till avdelningen för interna utred- ningar, Corporate and Government Investigations (CGI). Både Allegation Management Office och Corporate and Government Investigations ingår i enheten Compliance Office and Investigations som leds av chefen för Compliance and Investigations, som i sin tur rapporterar till chefsjuristen. Chefen för Compliance Office and Investigations har även en oberoende rapporteringslinje till kommittén för Audit and Compliance och styrelsen, och rapporterar regelbundet till kommittén om effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad. Detta inkluderar information om bekräftade eller misstänkta allvarliga överträdelser av den affärsetiska koden, lärdomar från resultat av undersökningar och åtgärder, identifiering av återkommande brister, nya och framväxande risker samt förändringar i den juridiska och regulatoriska miljön. Chefsjuristen har vidare en direkt rapporteringslinje till kommittén för Audit and Compliance. Kommunikation av policyer mot mutor och korruption Medarbetarna får ta del av Ericssons affärsetiska kod under när de börjar på Bolaget och ska bekräfta att de har förstått och kommer följa den. Koden finns tillgänglig på Bolagets interna och externa webbplatser och finns på över 40 språk. Bolaget publicerar regelbundet nyhetsbrevet Speak-Up som skickas ut till alla medarbetare. Utöver lärdomar om etik och integritet inne- håller nyhetsbrevet anonymiserade exempel på faktiska oegentligheter och påföljder samt korta berättelser som belyser situationer där anställda som ställts inför svåra val ändå har fattat rätt beslut. Utbildning i policyer mot mutor och korruption Ericsson tillhandahåller relevant och målinriktad antikorruptionsutbildning till sina medarbetare. Alla medarbetare och all extern arbetskraft ska genom- föra en grundläggande webbaserad antikorruptionsutbildning. För linje- chefer och medarbetare i särskilt utsatta roller är det dessutom obligatoriskt att genomföra en utökad antikorruptionsutbildning. Anställda som bedöms ha särskilt utsatta roller, omfattar: (i) anställda som har direktkontakt med offentliga tjänstemän, kunder, leverantörer eller leverantörer av kommunika- tionstjänster; (ii) anställda som har inflytande över försäljning eller förvärv; (iii) anställda med befogenhet att ingå avtal för Ericssons räkning; och (iv) linjechefer med befogenhet att godkänna inköpsordrar eller utgifter. Utbildning i policyer mot mutor och korruption samt andra initiativ Slutförandegrad, % 1) Målgrupp Målgruppens storlek 2) Typ 2024 2023 2022 Hela arbetsstyrkan 101 000 Godkännande av den affärsetiska koden 99 98 99 Grundläggande antikorruptionsutbildning 99 99 93 Linjechefer 8 000 Antikorruptionsutbildning för linjechefer 95 – 3) – 3) Riskutsatta roller 4) 7 000 Utökad antikorruptionsutbildning 94 98 97 Koncernledning (exl. VD och koncernchefen) 16 Utökad antikorruptionsutbildning 100 – 3) – 3) Styrelsen (inkl. VD och koncernchefen) 12 Presentationer om regelefterlevnad 100 – 3) – 3) 1) Slutförandegraden beräknas genom att antalet personer som har slutfört relevant utbildning divideras med det totala antalet personer i målgruppen som anvisats att gå samma utbildning. 2) Antalet personer (avrundat) i respektive målgrupp vid utgången av innevarande räkenskapsår. Storleken på en grupp kan ändras över tid i samband med att definitioner och omfattning revideras. 3) Ericsson lämnar denna upplysning för första gången vilket innebär att jämförelsetal för tidigare redovisningsperioder ej är tillgängliga. 4) Se beskrivningen ovan för en definition av gruppen. Koncernledning och styrelse är exkluderade. Avsnitt G1, forts. 51 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Misstänkt bristande regelefterlevnad och korrigerande åtgärder I tabellen nedan redovisas antalet rapporter avseende misstänkt bristande regelefterlevnad som mottagits, antalet utredda ärenden, och antalet avslu- tade ärenden som konstaterats vara bekräftade fall, samt antalet pågående utredningar vid årets slut. Tiden som en utredning tar varierar beroende på ärendets komplexitet, och ärenden avslutas inte nödvändigtvis samma år som de rapporteras. Av den anledningen innehåller antalet bekräftade fall samt pågående ärenden också ärenden som mottagits under tidigare räken- skapsår men som avslutats under rapporteringsåret. Många ärenden som rapporteras utreds inte vidare. Dessa är ofta förfrågningar av allmän karaktär eller andra ärenden som inte bedömts röra oegentligheter eller överträdelser av den affärsetiska koden. I den mån det ansetts vara relevant har dessa ärenden vidarebefordrats direkt till berörd funktion för uppföljning enligt deras processer. Rapporterade, utredda och bekräftade fall av bristande regelefterlevnad Antal 2024 2023 2022 Mottagna och utredda ärenden Rapporterade 1 201 1 201 1 092 Ej skickade för utredning 1) 1 063 1 076 877 Skickade för utredning 138 125 215 Status vid årets slut Bekräftade fall 2) 61 91 118 Pågående utredningar 49 78 209 1) Avslutade ärenden under rapporteringsåret som konstaterats vara bekräftade fall av överträdelser av den affärsetiska koden. Ett antal av dessa inkom under tidigare räkenskapsår. 2) Ärenden som avslutats under året och där överträdelser bekräftats, varav några rapporterats under tidigare redovisningsperioder. Rapporterade ärenden per kategori Antal 2024 2023 2022 Oegentligheter, korruption samt överträdelser av lagar och regler 123 153 177 Intressekonflikter 73 86 69 Personalfrågor 496 475 429 Diskriminering 19 6 20 Trakasserier 79 – 1) – 1) Mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter – – – Verksamhetsrelaterat 179 183 125 Övriga 2) 232 298 272 Totalt 1 201 1 201 1 092 1) Frågor avseende Trakasserier inkluderades i ”Personalfrågor” 2023 och 2022. Tidigare siffror har inte omräknats. 2) Omfattar rapporterade ärenden kopplade till miljömässig hållbarhet, hälsa och säkerhet samt ärenden som ej ansetts vara misstankar om bristande regelefterlevnad, såsom produktkvalitets- problem, anställda som testar Compliance Line eller kommentarer av allmän karaktär. I den mån det ansetts vara relevant har dessa ärenden vidarebefordrats direkt till berörd enhet för uppföljning enligt deras processer. Korrigerande och disciplinära åtgärder per kategori 1) Antal 2024 2023 2022 Uppsägningar och avskedanden 82 112 39 Degraderingar – – 4 Skriftliga varningar 60 58 74 Muntliga varningar 19 28 46 Avskedsansökningar 6 1 8 Övriga 29 2 7 Totalt 196 201 178 1) Åtgärder som vidtagits till följd av bekräftade överträdelser av Ericssons affärsetiska kod. Varje åtgärd representerar en unik individ, vilket innebär att summan av de åtgärder som visas i denna tabell inte direkt kan jämföras med antalet bekräftade fall som visas ovan, eftersom varje fall kan omfatta flera individer. En individ kan vara föremål för flera korrigerande åtgärder. I tabellen ovan räknas endast den allvarligaste åtgärden och denna styr sedan den kategori till vilken åtgärden klassificeras. Bekräftade fall av korruption och mutor Under 2024 har Ericsson inte erkänt sig skyldigt eller dömts i domstol för brott avseende mutor eller korruption, och inga relaterade böter har utfärdats. Förebyggande av konkurrenshämmande förfaranden I enlighet med Ericssons koncernpolicy om lagar för kartellbekämpning och Bolagets program för efterlevnaden av konkurrenslagar (Competition Compliance Program) förväntas de anställda känna till och följa alla rele- vanta konkurrenslagar (för kartellbekämpning), oavsett var i världen de är verksamma. Ericsson har en fristående regelefterlevnadsenhet för konkur- renslagar och kartellbekämpning (Competition Law and Antitrust Compli- ance) som ansvarar för Bolagets program för efterlevnaden av konkur- renslagar (Competition Compliance Program). Programmet omfattar årlig utbildning om konkurrenslagstiftning för en utvald grupp medarbetare, samt virtuella utbildningar om kartellbekämpning som erbjuda till relevanta anställda efter behov. Utöver att Bolaget har jurister som är experter på kon- kurrensrätt på den juridiska avdelningen utser Ericsson dessutom personer med ansvar för att stödja och hjälpa enheten Competition Law and Antitru st Compliance med att genomföra sitt uppdrag, i synnerhet beträffande att förebygga, eller så snart som möjligt upptäcka, eventuella brister i efterlev- naden av konkurrenslagar. Politiskt inflytande och lobbyverksamhet I Ericssons koncernpolicy för opinionsbildning och påverkansarbete fastställs att Ericsson behöver förutse, analysera, hantera och begränsa politiska och regulatoriska risker, anseenderisker samt risker kopplade till känslig teknik, och dra nytta av flera olika parametrar för att stödja Bolagets affärsmål. Policyn understryker även Bolagets åtagande att bedriva opinionsbildning på ett transparent och etiskt sätt, med stark integritet. Ericsson är medlem i nationella och gränsöverskridande branschorganisa- tioner som är relevanta för Bolagets verksamhet och deltar i organisationer med ett mer allmänt industri- och näringslivsfokus. Vidare deltar Ericsson enbart i branschorganisationer som delar dess värderingar och Bolaget utnyttjar sin position för att verka för konsistens när policyer utarbetas. Ericsson lämnar varken direkta eller indirekta till bidrag till politiska partier eller enskilda politiker, i enlighet med Bolagets affärsetiska kod. Undantaget från denna policy är stöd till frivilliga bidrag från medarbetare som är tillåtna enligt lokal lagstiftning och som omfattas av regler om offentliggörande av sådana bidrag. I de fall där Ericsson utövar inflytande genom medlemskap och delta- gande i organisationer, såsom handels- och branschorganisationer, har Bolaget åtagit sig att arbeta för att samordna ståndpunkterna så att grup- perna arbetar mot samma mål. Detta åtagande gäller för alla enheter inom koncernen. Det finns en särskild enhet för policy och påverkansarbete (Government and Policy Advocacy) inom Bolagets koncernfunktion Marketing and Corpo- rate Relations. Chefen för denna enhet informerar också styrelsen regel- bundet beträffande frågor som rör offentliga policyfrågor och som bedöms vara strategiskt relevanta. Endast behöriga medarbetare får delta i påver- kansarbete. Alla väsentliga möten med offentliga tjänstemän där påverkans- arbete förekommer ska dokumenteras för att möjliggöra intern uppföljning, samt rapporteras i enlighet med lokala regler och praxis. Vidare har Ericsson antagit en policy för gåvor och representation som anger ramar och riktlinjer för interaktioner med offentliga tjänstemän. Ericsson är registrerat i följande öppenhetsregister: – EU:s öppenhetsregister: Ericsson, 02021363105-42 – US Federal Lobbying Register: Ericsson Inc., 13791-12 (Senate ID)/336820000 (House ID) Under 2024 utsåg Ericsson inte några medlemmar till koncernledning, styrelse eller kommittén för Audit and Compliance som haft jämförbara befattningar inom offentlig förvaltning under de senaste två år som föregick utnämningen. Ericsson genomför bakgrundskontroller av alla utnämnda högre chefer inom två ledningsnivåer från VD och koncernchef. Betydelsefulla medlemskap Ericsson är medlem i flera organisationer som i varierande grad förespråkar och/eller utövar inflytande på utformningen av politik och lagstiftning. I Bilaga IV listas de mest betydelsefulla medlemskapen som hanteras på koncernnivå. Medlemskap som ingåtts av dotterbolag och lokala enheter är ej inkluderade och listan bör därför ej betraktas som uttömmande. Ericsson är dessutom medlem i flera handelskammare på nationell nivå. Ericsson deltar inte medvetet i opinionsbildning som skulle kunna undergräva Bolagets åtagande kring etiska affärsmetoder. Alla nya och Avsnitt G1, forts. 52 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande befintliga medlemskap som ska förnyas omfattas av särskilda villkor och krav på granskning av regelefterlevnad. Samma allmänna principer gäl- ler när en medarbetare deltar i opinionsbildning inom ramen för någon av dessa organisationer. Ekonomiska bidrag och bidrag in natura Ericsson är som bolag medlem i de organisationer som listas i Bilaga IV, och för flertalet av dessa måste Bolaget betala medlemsavgift. Medlemsavgiften betraktas som ett ekonomiskt bidrag eftersom den bidrar till finansieringen av medlemsföreningarnas verksamhet, men den utgör inte ett direkt köp av tjänster. Under 2024 var det totala finansiella bidraget SEK 22,6 miljoner. Ericsson Political Action Committee gör det möjligt för Ericssons anställda i USA att kombinera privata och frivilliga ekonomiska donationer till kam- panjbidrag till kandidater. För detta kan den organisation som de har valt, efter att denna har granskats enligt fastställda standarder, få en matchande välgörenhetsdonation från företaget upp till en viss gräns. Detta betraktas som ett bidrag till välgörande ändamål. Alla bidrag som lämnas går igenom den företagsgemensamma bidragsprocessen. Under 2024 uppgick dessa donationer till SEK 410 000. Väsentliga policyfrågor Utbyggnad av 5G och högkvalitativa mobilnär som erbjuder uppkoppling är avgörande för den ekonomiska utvecklingen. På vissa marknader är nuvarande politik och regelverk utformade för att stimulera privata inves- teringar och innovation inom näringslivet samt allmännyttiga tjänster på 5G-plattformen. På många marknader ges dock inte tillräckliga incitament till denna typ av investeringar. Detta skapar utmaningar för beslutsfattare när det gäller framtida konkurrenskraft, ekonomisk säkerhet och deras för- måga att kontrollera sina egna data. När 5G och 6G, nationell säkerhet och industriell konkurrenskraft hamnar i fokus för geopolitiska spänningar blir uppkoppling en allt viktigare politisk fråga. Ericsson har potential att inta en ledande roll när det gäller att påverka politiken på ett sätt som stöder Bolagets strategi. Bolagets engagemang i dessa frågor är inriktat på fem övergripande områden: – Verka för införande och användning av transformativ uppkoppling. – Säkerställa en affärsmiljö som främjar öppen innovation och rättvis handel. – Utveckla den datadrivna ekonomin där uppkoppling möjliggör expansion av AI, molnbaserad teknik och allmännyttiga tjänster. – Stödja en säker och robust infrastruktur. – Uppmuntra till användning av rena, energieffektiva och hållbara lösningar. EU-kommissionens gigabitinfrastrukturförordning (GIA) är ett exempel på viktig lagstiftning som Ericssons arbete kring opinionsbildning har inrik- tats på under 2024. Genom förordningen uppmuntras medlemsländerna att undanröja hinder för utbyggnad genom att underlätta tillgången till offentlig infrastruktur, effektivisera tillståndsförfaranden och öka transparensen. Dessa åtgärder syftar till att påskynda och sänka kostnaderna för utbyggnad av mobilnät. Policy avseende klimatförändringarna Ericsson har åtagit sig att säkerställa att Bolagets direkta och indirekta opinionsbildningsarbete, inklusive det som kan påverka den offentliga politiken, överensstämmer med Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 C jämfört med förindustriella nivåer. Hantering av förbindelser med leverantörer Hur Ericsson hanterar risker relaterade till leverantörskedjan, inklusive påverkan på hållbarhetsaspekter, och hur samhällsansvar och miljömässiga kriterier beaktas i valet av leverantörer, beskrivs i avsnitten E1-E5 och i avsnitt S2. Betalningspraxis Som ett globalt företag med över 17 000 aktiva direkta leverantörer har Ericsson åtagit sig att tillämpa transparenta och rättvisa betalningsmetoder. Bolaget arbetar kontinuerligt med att förbättra sina processer för att främja korrekta betalningar i rätt tid, uppfylla avtalsvillkor samt att bibehålla höga etiska värderingar och juridiska standarder. På konsoliderad nivå, för alla leverantörer globalt, tar det i genomsnitt 81 dagar för Ericsson att betala fakturor från det datum då den avtalsenliga eller lagstadgade betalningsfristen börjar löpa. De genomsnittliga betalningsvillkoren för alla leverantörer globalt är 78 dagar, men varierar beroende på faktorer såsom lokala regelverk, finansie- ringsupplägg och förhandlingar. I strävan efter en rättvis och ansvarsfull hantering i hela den globala verksamheten, som omfattar såväl stora som små och medelstora företag, utformas Ericssons villkor genom dialog med leverantörerna. Enligt interna register och granskningar har Ericsson för närvarande inte identifierat några formella rättsfall relaterade till sena betalningar. Med rätts- fall menas tvister såsom stämningar, medling, skiljedom eller domstolsförfa- randen, och såvitt Bolaget känner till finns inga sådana pågående ärenden vid denna tidpunkt. Vid beräkningen av de genomsnittliga betalningstider som anges ovan har ett viktat genomsnitt tillämpats baserat på fakturabelopp. Skatter och internprissättning Med kunder i över 175 länder är Ericsson ett verkligt multinationellt företag. Som sådant spelar Bolaget en viktig roll i den hållbara utvecklingen av de samhällen där det är verksamt. Mot denna bakgrund är Ericsson medvetet om skatternas betydelse ur ett samhällsperspektiv. Ericsson ser skatter som ett ansvar som tillsammans med skapandet av arbetstillfällen, användning av lokala leverantörer samt andra direkta och indirekta ekonomiska effekter bidrar till socioekonomisk utveckling. Koncernens globala närvaro innebär dock att den omfattas av många olika skatteregelverk, vilka ofta är komplexa och i vissa fall kan tolkas på flera olika sätt. Detta kan innebära utmaningar, men Ericssons policy är att följa både ordalydelse och andemening i alla relevanta regelverk för skatter i de juris- diktioner där verksamheten bedrivs. Ericsson strävar efter att hantera skatter med integritet, noggrannhet och transparens, och samtidigt upprätthålla ett öppet och ärligt förhållningssätt gentemot skattemyndigheterna. Ericsson följer både lokala skattelagar och internationella riktlinjer fast- ställda av OECD samt andra standardsättare och tillsynsmyndigheter, inklusive principen om armlängds avstånd. Vidare företar Ericsson inga skatteupplägg som saknar koppling till Bolagets affärsverksamhet och som saknar ekonomisk substans. Även om Ericsson bedriver affärsverksamhet i vissa jurisdiktioner med låg beskattning, används dessa jurisdiktioner inte för skatteplaneringsändamål. Dataintegritet och cybersäkerhet För mer information om Ericssons strategi för att hantera konsekvenser och risker relaterade till dataintegritet och cybersäkerhet, se sidorna 7–8 i bolagsstyrningsrapporten. Avsnitt G1, forts. 53 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bilaga I – Övriga mätetal 55 Bilaga II – Datapunkter från annan EU-lagstiftning 57 Bilaga III – Uttalande om tillbörlig aktsamhet 59 Bilaga IV – Väsentliga medlemskap 60 Bilagor 54 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bilaga I – Övriga mätetal I denna bilaga ingår miljömässiga och sociala mätetal som ofta efterfrågas av externa intressenter, men som inte ingår i huvuddelen av hållbarhetsredovisningen då de inte anses uppfylla alla väsentlighetskriterier. Mått Enhet 2024 2023 2022 Miljö Begränsning av klimatförändringar Leverantörer med mål för minskade växthusgasutsläpp i linje med 1,5 C-målet Antal 323 237 225 Indikatorer inom miljöstyrning Vattenuttag i den egna verksamheten miljoner m 3 1,12 0,90 1,05 Vattenuttagsintensitet m 3 /nettoomsättning i MSEK 4,52 3,44 3,88 Allvarliga miljötillbud i den egna verksamheten Antal 0 0 0 Utsläpp av luftföroreningar i den egna verksamheten Kväveoxid (NOx) ton 26 38 49 Svaveloxid (SOx) ton 50 62 61 Luftpartiklar ton 8 11 12 Samhällsansvar Lärande, utveckling och medarbetarnöjdhet Genomförda utbildningstillfällen av alla medarbetare Män Antal i tusental 2 543 3 598 2 283 Kvinnor Antal i tusental 953 1 230 757 Medarbetarnöjdhet Män (genomsn. poäng i undersökning 0–100) 79 80 81 Kvinnor (genomsn. poäng i undersökning 0–100) 79 80 81 Alla anställda (genomsn. poäng i undersökning 0–100) 79 80 81 Resultat i medarbetarundersökningar avseende: Uppfattad balans mellan arbete och fritid (genomsn. poäng i undersökning 0–100) 77 79 77 Bolagets arbete för välbefinnande (genomsn. poäng i undersökning 0–100) 77 80 85 Samhällspåverkan Kostnader för donationer och sponsring MSEK 58 89 115 Mätetal för påverkan på digital utbildning Barn och unga som påverkats Antal sammanlagt 567 017 485 200 400 163 Länder som omfattas Antal sammanlagt 45 43 36 Finansiell inkludering – Ericsson Mobile Wallet Registrerade konton Antal i miljontal 530 457 379 Aktiva användare Antal i miljontal 85 85 80 55 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Utsläppsfaktorer som har använts för att beräkna växthusgasutsläpp GWP, kg CO 2 e Måttenhet Källa Scope 1 – direkta utsläpp Bränslen och köldmedier Naturgas 0,18 kWh DEFRA Diesel 0,25 kWh DEFRA Bensin 0,25 kWh DEFRA Köldmedier 466 – 14 800 kg IPCC:s 4:e rapport Scope 2 – indirekta utsläpp Inköpt energi El från fossila källor 0,01 – 1,35 kWh IEA/US EIA/AIB/Leverantörsspecifika El från kärnenergikällor 0,00 kWh IEA El från förnybara källor 0,00 kWh Leverantörsspecifik Fjärrkyla 0,01 – 0,40 kWh IEA Fjärrvärme 0,04 – 0,26 kWh Genomsnitt per land Scope 3 – övriga indirekta utsläpp Utsläpp från produkter, vagga till grind (globalt medelvärde) 10,8 kg Internt framtagen Resor Flyg 0,10 – 0,57 pkm DEFRA Väg 0,19 pkm Genomsnitt per land Transport Flyg 0,78 – 1,19 tonkm DEFRA (justerat) Väg 0,10 tonkm DEFRA (justerat) Sjö 0,03 tonkm DEFRA (justerat) Järnväg 0,04 tonkm DEFRA (justerat) Utgiftsbaserade icke-specificerade transporter 0,05 – 0,21 USD Internt framtagen Utsläpp under användningsfasen (globalt medelvärde) 0,4 kWh IEA Bilaga I – Övriga mätetal, forts. 56 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bilaga II – Datapunkter från annan EU-lagstiftning Datapunkt SFDR-referens Referens i tredje pelaren Referensvärdesförordningen och hänvisning till EU:s klimatlag Sida Andel kvinnor och män i styrelsen Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II 13 Andel av styrelseledamöterna som är oberoende Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II 13 Redogörelse för tillbörlig aktsamhet Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I 15, 59 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013: Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 tabell 1: och tabell 2 Kommissionens delegerade förord- ning (EU) 2020/1816, bilaga II 11 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Kommissionens delegerade förord- ning (EU) 2020/1816, bilaga II 11 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till dele- gerad förordning (EU) 2020/1816 11 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till dele- gerad förordning (EU) 2020/1816 11 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 20–21 Företag som är uteslutna från EU-referens- värdena för anpassning till Parisavtalet Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 mall 1: Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818, Artikel 12.1 d till 21 Mål för minskning av växthusgasutsläpp (jämfört med utsläppen under basåret) Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 mall 3 Förordning (EU) 2020/1818, artikel 6 21 Energiförbrukning från fossila källor fördelade per källa (enbart sektorer med hög klimatpå- verkan) Indikator nr 5 tabell 1 och Indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I 22 Total energiförbrukning relaterad till den egna verksamheten samt energimix Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I 22 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I 22 Bruttoväxthusgasutsläpp i Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Indikatorer nr 1 och 2 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 mall 1 Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1 23 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 mall 3 Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 23 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 24 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker Delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II e/t Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 punkterna 46 och 47; mall 5 Under utveckling Uppdelning av det redovisade värdet på företagets fastighetstillgångar efter energi- effektivitetsklasser Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 punkt 34; mall 2 Ej väsentlig Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter Delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II Under utveckling Mängden av varje förorening som förteck- nas i bilaga II till förordningen om ett europe- iskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark Indikator nummer 8 tabell 1 i bilaga I, Indikator nummer 2 tabell 2 i bilaga I, Indikator nummer 1 tabell 2 i bilaga I, Indikator nummer 3 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig Vattenresurser och marina resurser Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig 26 Särskild strategi för vattenresurser och marina resurser Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig Ej väsentlig Hållbara oceaner och hav Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig Ej väsentlig 57 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Datapunkt SFDR-referens Referens i tredje pelaren Referensvärdesförordningen och hänvisning till EU:s klimatlag Sida Totalt återvunnet och återanvänt vatten Indikator nr 6.2 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig Vattenintensitetsgrad Indikator nr 6.1 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig Upplysningar om verksamhet som har negativa konsekvenser för områden med känslig biologisk mångfald Indikator nr 7 tabell nummer 1 i bilaga I; Indikator nummer 10 tabell 2 i bilaga I Indikator nummer 14 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig Hållbara metoder eller policyer för mark eller jordbruk, Hållbara metoder eller policyer för hav, Policyer för att motverka avskogning Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I; Indikator nummer 12 tabell 2 i bilaga I Indikator nummer 15 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig Icke-återvunnet avfall och andel icke- återvunnet avfall Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I 28 Total mängd farligt avfall och total mängd radioaktivt avfall Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I 28 Information om verksamhetstyper, länder eller geografiska områden med hög risk för fall av tvångsarbete, obligatoriskt arbete eller barnarbete Indikator nummer 13 tabell 3 i bilaga I Indikator nummer 12 tabell 3 i bilaga I 40 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nummer 11 tabell 1 i bilaga I 14, 34–35 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbets- organisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 Kommissionens delegerade förord- ning (EU) 2020/1816, bilaga II 14 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I 34, 40 Strategi för förebyggande av arbetsplats- olyckor eller ett system för att hantera sådana Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I 14, 35–36, 41–42 Mekanismer för klagomålshantering Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I 50–51 Antal dödsfall samt antal och andel arbetsrelaterade olyckor Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Kommissionens delegerade förord- ning (EU) 2020/1816, bilaga II 38–39 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I 38–39 Ojusterad löneklyfta mellan kvinnor och män Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade förord- ning (EU) 2020/1816, bilaga II 39 Överdrivet hög VD-lön Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I 39 Antal fall av diskriminering Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I 39 Antal allvarliga frågor och fall, och incidenter rörande mänskliga rättigheter kopplade till den egna arbetskraften Indikator nr 10 tabell 1 och Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 12.1 40 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan Indikatorer nummer 12 och nr 13 Tabell 3 i bilaga I 40 Beskrivning av relevanta policyåtaganden (inkl. mänskliga rättigheter och policyer avseende tillbörlig aktsamhet), bristande respekt för mänskliga rättigheter, människo- rättsfrågor och människorättsincidenter kopplade till arbetstagare i värdekedjan Indikator nr 9 tabell 3 och Indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Indikator nummer 11 och nr 4 tabell 3 i bilaga I; Indikator nummer 10 tabell 1 i bilaga I; Indikator nummer 14 tabell 3 i bilaga I Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I; Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 40–43 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II 14 Beskrivning av relevanta policyåtaganden (inkl. mänskliga rättigheter), bristande respekt för mänskliga rättigheter, människorättsfrå- gor och människorättsincidenter kopplade till berörda samhällen Indikator nr 9 tabell nummer 3 i bilaga I och Indikator nummer 11 tabell 1 i bilaga I; Indikator nummer 10 tabell nummer 1 i bilaga I; Indikator nummer 14 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 12.1 44–46 Beskrivning av relevanta policyåtaganden (inkl. mänskliga rättigheter), bristande respekt för mänskliga rättigheter, människorättsfrågor och människorättsincidenter kopplade till konsumenter och slutanvändare Indikator nr 9 tabell nummer 3 i bilaga I och Indikator nummer 11 tabell 1 i bilaga I; Indikator nummer 10 tabell nummer 1 i bilaga I; Indikator nummer 14 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 12.1 47–49 FN:s konvention mot korruption Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I 14, 50 Skydd för visselblåsare Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I 50–51 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II 52 Standarder för bekämpning av korruption och mutor Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I 50–52 Bilaga II – Datapunkter från andra EU-lagstiftningar, forts. 58 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bilaga III – Förklaring om tillbörlig aktsamhet Upplysningarna avser Grundläggande delar av tillbörlig aktsamhet Avsnitt i hållbarhetsredovisningen Sidor i hållbarhets- redovisningen Människor Miljö a) Integrera tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell Information till och behandling av hållbarhetsfrågor i styrelsen och koncernledningen 14 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 15 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 18 b) Samarbete med berörda intressenter i alla huvud- stegen i tillbörlig aktsamhet Information till och behandling av hållbarhetsfrågor i styrelsen och koncernledningen 14 Intressenters intressen och synpunkter 16 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter 17 Policyer för den egna arbetskraften 34–35 Rutiner för kontakter med egna arbetstagare och deras företrädare angående konsekvenser 35 Policyer för arbetstagare i värdekedjan 40–41 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående konsekvenser 41 Policyer för berörda samhällen 44 Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående konsekvenser 45 c) Identifiera och bedöma negativa konsekvenser Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter 17 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 18 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter – Klimatförändringar 19 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter – Föroreningar 25 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter – Vattenresurser och marina resurser 26 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter – Resursanvändning och cirkulär ekonomi 27 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter – Den egna arbetskraften 34 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter – Arbetstagare i värdekedjan 40 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter – Konsumenter och slutanvändare 47 d) Vidta åtgärder för att behandla dessa negativa konsekvenser Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 20–21 Vidta åtgärder avseende väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter – Klimatförändringar 21–22 Vidta åtgärder avseende väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter – Föroreningar 25 Vidta åtgärder avseende väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter – Vattenresurser och marina resurser 26 Vidta åtgärder avseende väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter – Resursanvändning och cirkulär ekonomi 27–28 Vidta åtgärder avseende väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter – Den egna arbetskraften 35–37 Vidta åtgärder avseende väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter – Arbetstagare i värdekedjan 41–42 Vidta åtgärder avseende väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter – Berörda samhällen 47–48 e) Följa upp hur ändamåls- enliga dessa insatser är och kommunicera det Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 21 Mål relaterade till den egna arbetskraften 37 Mål relaterade till arbetstagare i värdekedjan 37 Energianvändning och energimix 22 Bruttoväxthusgasutsläpp i Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 23 Resursutflöden 28 Mångfaldsindikatorer 38 Mått för utbildning och kompetensutveckling 38 Mått för arbetsmiljö 38–39 Ersättningsmått 39 Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter 39 Resultat av leverantörsrevisioner och korrigerande åtgärder 43 Mätetal för känsliga affärer 48 59 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bilaga IV – Väsentliga medlemskap – African Telecommunications Union – Alliance Française des Industries du Numérique – Asia-Pacific Telecommunity – Associação Brasileira da Indústria Elétrica e Eletrônica (ABINEE) – Verband der Anbieter von Telekommunikations- und Mehrwertdiensten (VATM) – Associazione Civita – Assonime – Australian Tech Council – Bitkom – BusinessEurope – Center for Strategic & International Studies (CSIS) – CTIA – The Wireless Association – Digital Connectivity Forum – Digital Europe – Digitales – European Roundtable for Industry – European Telecommunications Network Operators’ Association – Fondazione Astrid – Global Business Alliance – Groupe Speciale Mobile Association (GSMA) – Information technology Institute – International Institute of Communications – Istituto per la Competitività – National Telecommunications Association (ANATEL) – Näringslivets Internationella Råd – Open RAN Policy Coalition (RPG) – Radiocommunication Sector (ITU-R) – Smart Africa Alliance – Stockholms Handelskammare – Studieförbundet för Näringsliv och Samhälle – Internationella Handelskammaren i Sverige (ICC) – Svenskt Näringsliv – Teknikföretagen – Sweden-India Business Council – Tech UK – Telecommunication Development Sector (ITU-D) – Telecommunications Industry Association – Telecommunication Standardization Sector (ITU-T) – The Mexican Chamber of Electronics, Telecommunications, and Information Technology (CANIETI) – WIA - Wireless Infrastructure Association 60 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bestyrkanderapport Revisorns rapport över granskning av Ericssons rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten Till Telefonaktiebolaget LM Ericsson, org.nr 556016-0680 Inledning Vi har fått i uppdrag av styrelsen och företagsledningen i Telefonaktie- bolaget LM Ericsson (”Ericsson”) att granska Ericssons rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande (”hållbarhetsredovisningen”) för år 2024. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 10 i hållbarhetsredovisningen, vilket även utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Styrelsens och företagsledningens ansvar Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upp- rätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbar- hetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredo- visningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024. Kriterierna framgår på sidan 10 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhets- redovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter. Vi har utfört uppdraget i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga gransk- ningar av historisk finansiell information. Uppdraget består av över- siktlig granskning av hållbarhetsredovisningen som helhet och en revision av utvald information avseende utsläpp av växthusgaser i Scope 1, 2 och Scope 3 kategorierna tjänsteresor och nedströms transport vilka presenteras på sidan 23, samt information avseende andel kvinnor per personalkategori som presenteras på sidan 38 i hållbarhetsredovisningen. En revision syftar till att uppnå en rimlig säkerhet, för att försäkra oss om att informationen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för kvantitativ och kvalitativ information i hållbarhetsredovisningen. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga gransk- ningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutöv- ningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är obero- ende i förhållande till Ericsson enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständig- heter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Eftersom detta är ett kombinerat uppdrag lämnar vi våra slutsatser avseende översiktlig granskning och revision respektive granskning enligt RevR 12 separat nedan. Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräck- liga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan. Uttalanden Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbar- hetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. Grundat på vår revision anser vi att den utvalda information i håll- barhetsredovisningen som omfattas av vårt uppdrag, i allt väsentligt, har upprättats i enlighet med de ovan av styrelsen och företags- ledningen angivna kriterierna. En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats. Stockholm den 26 februari 2025 Deloitte AB Thomas Strömberg Lennart Nordqvist Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR 61 Ericsson 2024 Bestyrkanderapport Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ordlista 2G Andra generationens mobilsystem (den första digi- tala generationen). Innefattar GSM, TDMA, PDC och cdmaOne. 3G Tredje generationens mobilsystem. Innefattar WCDMA/ HSPA, CDMA2000 och TD-SCDMA. 4G Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE. 5G Femte generationens mobilsystem. En vidareutveckling av 4G/LTE. ABC (Eng. anti-bribery and corruption) Arbete mot mutor och korruption. AI Artificiell intelligens. Förmågan hos en maskin att utföra en uppgift som vanligtvis associeras med intelligenta varelser. API (Eng. application programming interface) Applikationsprogrammeringsgränssnitt. Ett mjukvaru- gränssnitt genom vilket två eller fler programvaror kan kommunicera med varandra. Cloud native Cloud native är ett mjukvarubaserat tillvägagångssätt för att bygga, driva och hantera moderna applikationer i molnbaserade datamiljöer. CO2e Koldioxidekvivalenter. Mängden av en viss växthus- gas, uttryckt i den mängd av koldioxid som har samma växthuseffekt. I senare led i värdekedjan/Utsläpp i senare led Verksamheter (och relaterade utsläpp av växthusgaser) som sker efter tillverkning/produktion, främst kopplat till faserna för en produkt eller tjänsts distribution och användning, eller hantering av uttjänta produkter. ESG (Eng. environment, social and governance) Miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Syftar på tre övergripande teman för att utvärdera icke-finansiella faktorer som kan påverka ett företags förmåga till värdeskapande. GHG (Eng. greenhouse gases) Växthusgaser. Naturliga och konstgjorda gaser som binder värme i atmosfären vilket bidrar till växthuseffekten som värmer upp jorden. GHG-protokollet Ett ramverk och de facto standard för att mäta, redovisa och hantera växthusgasutsläpp. Global Reporting Initiative (GRI) Standards Den första och mest använda globala standarden för hållbarhetsrapportering. GRI är en oberoende internatio- nell organisation som har utvecklat metoder för hållbar- hetsrapportering sedan 1997. GSM Global System for Mobile Communications. Den andra generationens mobilsystem. IKT Informations- och kommunikationsteknik. IoT Sakernas internet. Sakernas internet är ett samlings- namn för de tekniker som gör att saker med inbyggd elektronik och internetuppkoppling kan styras eller utbyta data över ett nätverk. ITU Internationella teleunionen. LCA (Eng. life-cycle assessment) Livscykelanalys. En metodik för att beräkna en produkt eller tjänsts miljöpåverkan under hela dess livscykel, från utvinning av råvaror och tillverkning, till användning och avfallshantering. LTE (Eng. long-term evolution) Långsiktig utveckling. 4G – nästa steg i mobilteknikutvecklingen efter 3G HSPA. Möjliggör datahastigheter över 100 Mbit/s. LWI (Eng. lost workday incidents) Incidenter med sjukfrån- varo. Incidenter och olyckor som inneburit en eller flera dagar med sjukfrånvaro. Mobilt bredband Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO- och 5G-teknik. Nettonollutsläpp Nettonollutsläpp är ett tillstånd där det inte sker några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Organisationer kan uppnå detta främst genom att minska sina utsläpp samt genom att använda vissa god- kända tekniker för infångning och lagring av koldioxid för att neutralisera kvarvarande och oundvikliga utsläpp. Den egna verksamheten Omfattar växthusgasutsläpp i Scope 1-, 2- och 3- kategorierna tjänsteresor och anställdas pendling. SASB Sustainability Accounting Standards Board. En orga- nisation som ger ut standarder för hållbarhetsrappor- tering. Numera en del av IFRS (International Financial Reporting Standards) Foundation. SBTi Science Based Target initiative är ett partnersamarbete mellan CDP, FN:s Global Compact, World Resources Institute (WRI) och Världsnaturfonden (WWF), som definierar och främjar metoder för utsläppsminskningar och nettonollmål baserade på vetenskap, vilket också omfattar att lämna utlåtanden rörande ambitionsni- vån hos företags och andra organisationers mål för utsläppsminskningar. Scope 1 Direkta växthusgasutsläpp som härrör från källor som ägs eller kontrolleras av en organisation, typiskt sett genom förbränning av fossila bränslen. Scope 2 Indirekta växthusgasutsläpp som härrör från energi som köps in och används, men som ej genererats av, en organisation, typiskt sett inköpt el, värme och kyla. Scope 3 Övriga indirekta växthusgasutsläpp som är en konse- kvens av en organisations verksamhet men som härrör från källor som inte ägs eller kontrolleras av samma organisation. Dessa omfattar utsläpp som sker i leveran- törskedjan och utsläpp som sker när kunder använder ett företags produkter och tjänster. SDG (Eng. Sustainable Development Goals) De globala målen för hållbar utveckling. Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs av alla FN:s medlemsstater 2015, utgör en gemensam handlingsplan för fred och välstånd för alla människor och vår planet, nu och i framtiden. I centrum står de 17 globala målen som är en viktig upp- maning till alla medlemsstater – industrialiserade länder såväl som utvecklingsländer – att samverka globalt. TCFD (Eng. Task Force on Climate-related Financial Disclosures) Arbetsgrupp för klimatrelaterad finansiell information. Ett ramverk för att rapportera om ett före- tags strategier, mål och riskhanteringsmetoder kopplade till klimatförändringarna. Parisavtalet Ett juridiskt bindande internationellt fördrag om klimat- förändringar, antaget av 196 parter vid FN:s klimatkonfe- rens (COP21) i Paris 2015. Parisavtalet utgör ett globalt ramverk för att undvika farliga klimatförändringar genom att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 C och genom att sträva efter att begränsa den till 1,5 C. UNGC FN:s Global Compact. Ett frivilligt initiativ som antogs 2005 av FN:s generalsekreterare och som bygger på företagsledares åtaganden att införa universella håll- barhetsprinciper och vidta åtgärder för att stödja FN:s globala mål för hållbar utveckling. UNGP FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rät- tigheter. Företagens ansvar för att skydda och respektera mänskliga rättigheter definieras i FN:s vägledande prin- ciper för företag och mänskliga rättigheter. UNHCR RETS FN:s flyktingkommissarie – Refugee Emergency Telecommunications Sector. RETS är mekanismen genom vilken UNHCR koordinerar åtgärder kopplade till telekommunikation vid krissituationer. UNICEF FN-organ som grundades 1946 och vars verksamhet utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad Barnkonventionen. I tidigare led i värdekedjan/utsläpp i tidigare led Verksamheter (och relaterade växthusgasutsläpp) som sker i en organisations leverantörskedja, vilket omfattar utvinning av råmaterial, tillverkning, montering och distribution av inköpta produkter och komponenter, samt andra inköpta tjänster. WEF (Eng. World Economic Forum) Världsekonomiskt forum. WFP-ledda ETC Emergency Telecommunications Cluster som leds av FN:s livsmedelsprogram (World Food Program). Begreppen ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi”, och ”våra” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag. 62 Ericsson 2024 Ordlista Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Mer information Information om Ericsson och Bolagets utveckling finns på webbplatsen: www.ericsson.com. Årsredovisningar, delårsrapporter och annan relevant information för aktieägare finns på: www.ericsson.com/investors Denna rapport publiceras även på engelska. För den händelse avvikelse före- ligger mellan den svenska språkversionen och den engelska, ska den svenska versionen äga företräde. Kontaktinformation Ericssons huvudkontor Torshamnsgatan 21, Kista 164 83 Stockholm Sverige Säte Telefonaktiebolaget LM Ericsson Torshamnsgatan 21, Kista 164 83 Stockholm Sverige Investerarrelationer För frågor om Ericsson, kontakta Investerarrelationer: Telefon: 010-719 00 00 E-post: [email protected] För tryckta publikationer Beställ en tryckt årsredovisning – online: https://www.ericsson.com/sv/investors/finansiella-rapporter-och-filings/ order-annual-report Beställ en tryckt årsredovisning – telefon: Strömberg Distribution Telefon: 08-449 88 16 Kontaktinformation för ADR-program För institutionella investerare och aktie- mäklare i amerikanska depåbevis (ADR) Deutsche Bank ADR broker services desk New York: Tfn +1 212 250 9100 London: Tfn +44 207 547 6500 E-post: [email protected] För registrerade ägare Deutsche Bank Trust Company Americas c/o Equiniti Trust Company LLC E-post: [email protected] Avgiftsfri telefon: +1 877 881 5969 Telefon (direktval): +1 718 921 8137 E-post: [email protected] Ericsson Årsredovisning 2024 Projektledning Ericsson Investerarrelationer Design och produktion SAFIR Communication Fotografier av styrelse och koncernledning Glenn Røkeberg Per Myrehed Tryck Larssons Offset 2025 Tryckt på Amber Graphic Trycksak 3041 0298 S V A N E N M Ä R K T 63 Ericsson 2024 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Telefonaktiebolaget LM Ericsson 164 83 Stockholm Telefon: 010-719 00 00 www.ericsson.com EN/LZT 138 2446 R1A © Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2025 Om Ericsson Ericsson är en ledande leverantör av mobilkommunikationslösningar till leverantörer av kommunikationstjänster, företag och den offentliga sektorn. Vi levererar högpresterande, programmerbara och energieffektiva nät som möjliggör en ökad tjänstedifferentiering. Våra företagslösningar erbjuder överlägsen kommunikation till företag samt avancerade nätfunktioner till applikationsutvecklare. Tillsammans med våra kunder och partners i ekosystemet leder vi nästa våg av digitalisering i samhället. Genom världsledande forskning driver vi nya standarder, och bidrar till utvecklingen av nästa generations infrastruktur, mjukvara och tjänster för mobilkommunikation. Bolaget har cirka 94 000 anställda, och betjänar kunder i mer än 175 länder. Ericsson har sitt huvudkontor i Stockholm. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm och Bolagets American Depositary Shares (ADS) handlas på Nasdaq New York. Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.

AI Terminal

More from Ericsson

Talk to a Data Expert